Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2007/08:101 Årsredovisning för staten 2007 Regeringens skrivelse 2007/08:101 Årsredovisning för staten 2007 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 10 april 2008 Fredrik Reinfeldt Anders Borg (Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2007. Skrivelsen omfattar resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året. Vidare lämnas en uppföljning av de budgetpolitiska målen, uppgifter om utvecklingen av statens ekonomi de senaste fem åren, en redogörelse för statliga garantier och krediter, avgifter till och bidrag från EU, samt tillgångar och skulder i verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande. Myndigheter som fått revisionsberättelse med invändning omnämns och skälen för invändningarna anges. En redogörelse för den Europeiska revisionsrättens granskning av EU-medel lämnas. Sammanfattning Sammanfattning Det ekonomiska utfallet för 2007 Det samlade ekonomiska utfallet för 2007 ger en positiv bild när det gäller utvecklingen av statens finansiella resultat och ekonomiska ställning. Överskottet i de offentliga finanserna ökade från 2,2 procent av bruttonationalprodukten (BNP) 2006 till 3,4 procent 2007, vilket överstiger det av riksdagen fastställda målet för 2007 med god marginal. Utgiftstaket för 2007 klarades med en marginal på 28 miljarder kronor. Utgifterna under utgiftstaket som andel av BNP uppgick till 29,6 procent, en minskning med drygt 1 procentenhet jämfört med 2006. Överskottet i statsbudgeten uppgick till 103 miljarder kronor, vilket är en ökning med 85 miljarder kronor jämfört med 2006. Resultaträkningen uppvisade 2007 ett överskott på 127 miljarder kronor. Jämfört med 2006 har resultatet förbättrats med 23 miljarder kronor. Statsskulden har minskat med 105 miljarder kronor. Som andel av BNP har statsskulden minskat från 42 till 36 procent. I följande tabell redovisas några nyckeltal avseende det ekonomiska utfallet 2007 jämfört med 2006. Nyckeltal för det ekonomiska utfallet Miljarder kronor Utfall 2007 Procent av BNP1 Utfall 2006 Procent av BNP2 Den offentliga sektorns finansiella sparande 105 3,4 63 2,2 Statsbudgetens saldo 103 3,4 18 0,6 Utgiftstak 938 30,5 907 31,3 Takbegränsade utgifter 910 29,6 895 30,9 Statens nettoförmögenhet -500 -16,3 -635 -21,9 Statsskuld 1 115 36,3 1 220 42,1 Årets över-/underskott i resultaträkningen 127 4,1 104 3,6 Garantiför-bindelser3 799 26,0 756 26,1 EU-avgiften4 Nettoflöde till EU4 26 12 0,8 0,4 26 12 0,9 0,4 1 Prel. BNP för 2007 uppgår till 3 073,8 miljarder kronor (löpande priser). 2 Rev. BNP för 2006 uppgår till 2 899,7 miljarder kronor (löpande priser). 3 Exkl. kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd. 4 Periodiserade uppgifter. Överskott i de offentliga finanserna Fram till och med förra årets årsredovisning för staten uppgick överskottsmålet till 2 procent av BNP över en konjunkturcykel. År 2004 beslutade EU:s statistikorgan Eurostat att premiepensionssystemet från och med 2007 inte längre skulle räknas in i det offentliga sparandet. Målet för den offentliga sektorns finansiella sparande justeras i och med denna omläggning från 2 till 1 procent. Riksdagen fastställde i samband med budgetpropositionen för 2007 att överskottet 2007 skulle uppgå till 1,0 procent av BNP, inklusive premiepensionssparandet. Utfallet för 2007 på 3,4 procent av BNP, exklusive premiepensionssparandet, överskrider med god marginal det uppsatta målet. Överskridandet av målet blir ännu större om man beaktar att det årliga målet för 2007 formulerades då sparandet i premiepensionssystemet alltjämt betraktades som en del av den offentliga sektorn. Utgiftstaket klarades med stor marginal Utgiftstaket för staten har sedan det infördes budgetåret 1997 klarats samtliga år. Utgiftstaket omfattar statsbudgetens utgiftsområden 1-25 och 27 samt ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ingår inte i de takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen och regeringen i mycket begränsad utsträckning kan påverka dessa utgifter på kort sikt. Det av riksdagen beslutade utgiftstaket för 2007 uppgick till 938 miljarder kronor. Enligt statsbudgetens utfall uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 910 miljarder kronor. Utgiftstaket för 2007 klarades därmed med en marginal på 28 miljarder kronor. Statens resultat- och balansräkningar Resultaträkningen Årets överskott, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen, uppgår till 127 miljarder kronor, vilket är en ökning med 23 miljarder kronor jämfört med 2006. Ökningen hänförs i huvudsak till att skatteintäkterna har ökat med 26 miljarder kronor. Skatteintäkterna uppgår därmed till 990 miljarder kronor och utgör 91 procent av totala intäkterna. Skatt på arbete ökade med 15 miljarder kronor jämfört med 2006. Ökningen förklaras framför allt av den ökade sysselsättningen och löneutvecklingen. Skatt på kapital ökade med 12 miljarder kronor och skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 23 miljarder kronor, varav 19 miljarder kronor avsåg mervärdesskatt. Kostnaderna för transfereringar har ökat med 3 miljarder kronor jämfört med 2006. Transfereringar till hushåll har minskat med 3,6 miljarder kronor. Bland transfereringar till hushåll har kostnaderna för arbetsmarknadspolitik minskat med 13 miljarder kronor. Transfereringarna till kommuner har ökat, medan transfereringar till företag har lämnats i ungefär samma omfattning som föregående år och transfereringar till utlandet minskat något. Kostnaderna för statens egen verksamhet har minskat med 7 miljarder kronor. Kostnader för personal minskade med 6,7 miljarder kronor, främst till följd av att kostnaderna för försäkringstekniska avsättningar avseende statens tjänstepensioner var högre föregående år. Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag har påverkat utfallet positivt med 46,8 miljarder kronor, vilket motsvarar en minskning med 1,6 miljarder kronor jämfört med 2006. De större förändringarna avser förbättrade resultat främst för Vattenfall AB med 1,0 miljarder kronor och Civitas Holding AB med 1,2 miljarder kronor. Försämrat resultat återfinns hos Akademiska Hus AB med 1,8 miljarder kronor till följd av minskat marknadsvärde för fastigheterna samt TeliaSonera på grund av minskat resultatandel som en effekt av statens försäljning av aktier. Nettokostnaden för förvaltningen av statsskulden uppgick till 54 miljarder kronor. Det motsvarar en kostnadsökning med 26 miljarder kronor jämfört med 2006. Detta beror framför allt på att orealiserade valutakursförändringar gick i motsatt riktning jämfört med föregående år. Övriga finansiella intäkter ökade med 9,6 miljarder kronor jämfört med 2006. Orsaken är främst reavinster från försäljning av aktier i TeliaSonera på cirka 11 miljarder kronor. Balansräkningen Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), är negativ och uppgår till -500 miljarder kronor, vilket motsvarar -16,3 procent av BNP (se tabellen ovan). Nettoförmögenheten förbättrades med 135 miljarder kronor jämfört med 2006, främst till följd av årets överskott i resultaträkningen på 127 miljarder kronor. Den konsoliderade statsskulden minskade med 105 miljarder kronor till 1 115 miljarder kronor. Som framgår av tabellen ovan uppgår statsskulden 2007 till 36,3 procent av BNP. Lånen i svenska kronor har minskat med 72 miljarder kronor och lånen i utländsk valuta har minskat med 33 miljarder kronor. Statsbudgetens utfall Inkomster Statsbudgetens inkomster uppgick till 864 miljarder kronor 2007, varav skatter m.m. utgjorde 816 miljarder kronor och övriga inkomster 48 miljarder kronor. Jämfört med den justerade statsbudgeten blev inkomsterna 10 miljarder kronor högre. Skatter m.m. blev 31 miljarder kronor högre än beräknat och övriga inkomster 21 miljarder kronor lägre än beräknat. Statens skatteintäkter beräknas uppgå till 819 miljarder kronor, vilket är 41 miljarder kronor högre än justerad statsbudget. De största skillnaderna finns under skatt på kapital från hushåll med 24 miljarder kronor och företagsvinster med 10 miljarder kronor. Utgifter Statsbudgetens utgifter m.m. uppgick till 761 miljarder kronor 2007, vilket är 30 miljarder kronor lägre än den beräkning som redovisades i statsbudgeten för 2007. På tilläggsbudget anvisades 13 miljarder kronor, varav 10 miljarder kronor avsåg amortering av infrastrukturlån. I förhållande till det som totalt anvisades på statsbudget och tilläggsbudget blev utgifterna 43 miljarder kronor lägre. Skillnaden mellan utfall och ursprunglig statsbudget beror främst på minskade utgifter för arbetsmarknadsområdet med 9 miljarder kronor och att Riksgäldskontorets nettoutlåning har varit 19 miljarder kronor lägre än i budgeten. Statliga garantier och krediter Statliga garantiåtaganden ökade med 43 miljarder kronor jämfört med 2006 och uppgick vid utgången av 2007 till 799 miljarder kronor. I förhållande till BNP har de statliga garantiåtagandenas andel varit oförändrade jämfört med 2006. De statliga subventionerna av garantiverksamheten via statsbudgeten uppgick till 0,2 miljarder kronor avseende främst Öresundsbron. Statens externa utlåning med kreditrisk uppgick vid utgången av 2007 till drygt 198 miljarder kronor, varav 178 miljarder kronor avser studielån. Drygt 30 miljarder kronor av utlåningen bedöms som osäkra fordringar. Avgifter till och bidrag från EU Sveriges kostnader för EU-avgiften uppgick till knappt 26,5 miljarder kronor eller 0,8 procent av BNP, vilket är en ökning med 0,6 miljarder kronor jämfört med 2006. Ökningen är främst hänförlig till att den mervärdesskattebaserade delen av avgiften har ökat med 0,25 miljarder kronor, tullavgifterna med 0,17 miljarder kronor och en minskning på drygt 0,2 miljarder kronor av den BNI-baserade delen av avgiften. Bidragen från EU ökade med drygt 0,4 miljarder kronor, vilket innebär att nettoflödet från statsbudgeten till EU ökade med 0,15 miljarder kronor. Kassamässigt (enligt statsbudgeten) är Sveriges avgift till EU både för 2006 och 2007 densamma som kostnaden för avgiften i resultaträkningen (25,9 respektive 26,6 miljarder kronor). Statliga sektorns tillgångar och skulder Utöver de myndigheter som konsolideras i statens resultat- och balansräkningar, innefattar sammanställningen över den s.k. statliga sektorn även AP-fonderna och Riksbanken. Vidare ingår statliga bolag, banker och finansinstitut där statens ägarandel uppgår till minst 20 procent. Vid utgången av 2007 var den statliga sektorns samlade tillgångar 3 110 miljarder kronor. Sammantaget innebär det en ökning av tillgångarna med 193 miljarder kronor jämfört med 2006. De samlade skulderna uppgick till 2 648 miljarder kronor 2007, vilket motsvarar en ökning med 19 miljarder kronor. Sammantaget uppgick den statliga sektorns eget kapital, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde, efter elimineringar, till 462 miljarder kronor, en ökning med 174 miljarder kronor jämfört med 2006. AP-fondernas tillgångar ökade med 48 miljarder kronor till 919 miljarder kronor. AP-fondernas eget kapital har ökat med 40 miljarder kronor och uppgår till 898 miljarder kronor. Statens ägande avseende andelar i de statliga bolagens tillgångar uppgick till 1 331 miljarder kronor, en ökning med 118 miljarder kronor jämfört med 2006. Statens andel av bolagens skulder ökade med 102 miljarder kronor till sammanlagt 1 010 miljarder kronor. Det egna kapitalet uppgår därmed till 321 miljarder kronor. Innehållsförteckning Sammanfattning................................................................................7 1 Årsredovisning för staten 2007 21 2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen 25 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande 25 2.2 Utgiftstak för staten 26 3 Utvecklingen av statens ekonomi 31 3.1 Statsbudgetens utveckling 31 3.1.1 Statsbudgetens saldo 31 3.1.2 Statsbudgetens inkomster 31 3.1.3 Statsbudgetens utgifter 37 3.1.4 Nyckeluppgifter i balans- och resultaträkningarna 41 3.1.5 Oförbrukade bidrag 52 4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys 55 4.1 Resultaträkning 55 4.1.1 Intäkter 56 4.1.2 Kostnader 57 4.1.3 Transfereringar 57 4.1.4 Kostnader för statens egen verksamhet 59 4.1.5 Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag 59 4.1.6 Nettokostnad för statsskulden och övriga finansiella intäkter och kostnader 60 4.2 Balansräkning 60 4.2.1 Nettoförmögenheten 61 4.2.2 Övriga förändringar i balansräkningen 62 4.3 Finansieringsanalys 63 4.3.1 Statens verksamhet 64 4.3.2 Investeringar 64 4.3.3 Utlåning 65 4.3.4 Finansiella aktiviteter 65 4.3.5 Statens nettoupplåning 65 4.3.6 Samband mellan resultaträkningen och statsbudgetens utfall 65 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar 66 4.4.1 Transfereringar 66 4.4.2 Skatter 67 4.4.3 Avgränsning av redovisningsenheten 68 4.4.4 Metoder för konsolidering m.m. 68 4.4.5 Ändrade redovisningsprinciper m.m. 69 4.4.6 Undantag från generella principer m.m. 71 4.4.7 Kommentarer till särskilda poster 72 4.4.8 Värderingsprinciper 74 4.5 Noter 78 4.5.1 Noter till resultaträkningen 78 4.5.2 Noter till balansräkningen 96 4.5.3 Noter till finansieringsanalysen 119 5 Statsbudgetens utfall 127 5.1 Statsbudgetens saldo 2007 127 5.1.1 Statsbudgeten 2006 och 2007 129 5.1.2 Reformer 129 5.2 Statsbudgetens inkomster 2007 130 5.2.1 Prognosförutsättningar 130 5.2.2 Justering av statsbudgetens inkomster för 2007 132 5.2.3 Totala skatteintäkter 133 5.2.4 Övriga inkomster 138 5.3 Statsbudgetens utgifter 2007 144 5.3.1 Makroekonomiska förutsättningar och beslut 144 5.3.2 Sammanfattning 145 5.3.3 Indragningar 147 5.3.4 Medgivna överskridanden 148 5.3.5 Begränsningsbelopp 149 5.3.6 Politikområden 149 5.4 Utfall per utgiftsområde 152 5.4.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse 152 5.4.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och förvaltning 152 5.4.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 153 5.4.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 154 5.4.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan 154 5.4.6 Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 154 5.4.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 155 5.4.8 Utgiftsområde 8 Migration 157 5.4.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 157 5.4.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 158 5.4.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 158 5.4.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 159 5.4.13 Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad 159 5.4.14 Utgiftsområde 14 Arbetsliv 160 5.4.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd 160 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 161 5.4.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 161 5.4.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning byggande samt konsumentpolitik 162 5.4.19 Utgiftsområde 19 Regional utveckling 162 5.4.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård 163 5.4.21 Utgiftsområde 21 Energi 164 5.4.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer 164 5.4.23 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 165 5.4.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv 166 5.4.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner 166 5.4.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. 167 5.4.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 168 5.4.28 Förändring av anslagsbehållningar 169 5.4.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning 170 5.4.30 Kassamässig korrigering 172 5.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 173 5.5 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten 174 5.6 Bemyndiganden 188 6 Statliga garantier och krediter 193 6.1 Statliga garantier 193 6.1.1 Garantiportföljens sammansättning 193 6.1.2 De olika garantityperna 194 6.1.3 Risken i statens samlade garantiportfölj 197 6.1.4 Avsättningar för garantier 197 6.1.5 Tillgångar i garantiverksamheten 199 6.1.6 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar i garantiverksamheten 199 6.1.7 Betalningsflöden och garantiverksamhetens påverkan på statens finanser 200 6.2 Statlig utlåning med kreditrisk 202 6.2.1 Kreditportföljens sammansättning 202 6.2.2 De olika lånen med kreditrisk 203 7 Avgifter till och bidrag från EU 209 7.1 Avgiften till EU:s budget 209 7.2 Återflöde från EU-budgeten 210 7.3 Redovisning i resultaträkningen 210 7.4 Redovisning på statsbudgeten 212 7.5 Anslag finansierade med EU-medel 213 8 Revisionsfrågor 217 8.1 Revisionsberättelse med invändning 217 8.2 Revision av EU-medel 219 8.2.1 Väsentliga iakttagelser under 2006 220 8.2.2 Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende revisionsrättens iakttagelser 220 8.2.3 Revisionsrättens iakttagelser för 2006 gällande Sverige 221 9 Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över 225 9.1 Den statliga sektorns förmögenhet 225 9.2 AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten 227 9.3 Statliga bolag, banker och finansinstitut 228 9.4 Riksbanken 229 9.5 Pensionssystemets årsredovisning 230 Bilaga 1 Ordlista Bilaga 2 Statliga myndigheter m.m. Bilaga 3 Statliga bolag Bilaga 4 Bemyndiganden Bilaga 5 Specifikation av statsbudgetens inkomster Bilaga 6 Specifikation av statsbudgetens utgifter Tabellförteckning Nyckeltal för det ekonomiska utfallet 7 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande 26 2.2 Det finansiella sparandet i delsektorerna 26 2.3 Utgiftstak för staten 26 2.4 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2007 27 2.5 Takbegränsade utgifter 27 3.1 Statsbudgetens utfall 2003-2007 31 3.2 Statens totala inkomster 2003-2007 32 3.3 Den offentliga sektorns skatteintäkter 2003-2007 34 3.4 Skattekvoten 2003-2007 37 3.5 Statsbudgetens utgifter 2003-2007 39 3.6 Nyckeluppgifter ur balans- och resultaträkningen 2003-2007 41 3.7 Statliga myndigheters innehav av statspapper 2007 42 3.8 Statsskuldens utveckling och sammansättning 2003-2007 43 3.9 Nominella lån i svenska kronor 2003-2007 44 3.10 Statsskuldens kostnader 2003-2007 44 3.11 Transfereringar 2003-2007 45 3.12 Socialförsäkringar 2003-2007 46 3.13 Pensionstagare med ålderspension 2003-2007 46 3.14 Utbetald ålderspension 2003-2007 46 3.15 Ersatta nettodagar med föräldrapenning 2003-2007 46 3.16 Arbetslösa personer i genomsnitt per månad 2003-2007 47 3.17 Studerande med studiemedel 2003-2007 48 3.18 Studerande med studiemedel 2003-2007: Studielån 48 3.19 Antal statligt anställda 2003-2007 fördelade på kvinnor respektive män 49 3.20 Antal statligt anställda 2003-2007 fördelade på åldersgrupper 50 3.21 Antal anställda 2003-2007 fördelade på sektorer 51 3.22 Oförbrukade bidrag 52 4.1 Resultaträkning 56 4.2 Balansräkning 61 4.3 Finanseringsanalys 64 4.4 Materiella investeringar 65 4.5 Samband mellan resultaträkningen och statsbudgetens utfall 2007 65 4.6 Resultaträkningens saldo 2006 71 4.7 Jämförelse mellan resultaträkningen och statsbudgeten 76 5.1 Statsbudgetens utfall 2007 127 5.2 Statsbudgetens saldo justerat för större engångseffekter 2007 128 5.3 Statsbudgetens utfall 2006 och 2007 129 5.4 Större reformer 2007 jämfört med 2006 130 5.5 Skattereformer 2007 130 5.6 Antaganden i 2008 års ekonomiska vårproposition jämfört med budgetpropositionen för 2007 131 5.7 Justering av statsbudgetens inkomster 2007 133 5.8 Totala skatteintäkter och statsbudgetens skatteinkomster jämfört med statsbudgeten för 2007 134 5.9 Övriga inkomster, sammanfattning 138 5.10 Inkomster av statens verksamhet 138 5.11 Rörelseöverskott 139 5.12 Ränteinkomster 139 5.13 Aktieutdelning 140 5.14 Inkomster av försåld egendom 141 5.15 Återbetalning av lån 141 5.16 Kalkylmässiga inkomster 141 5.17 Statliga pensionsavgifter 142 5.18 Bidrag m.m. från EU 143 5.19 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto 144 5.20 Makroekonomiska förutsättningar 144 5.21 Skillnaden mellan utfall och statsbudget för 2007 145 5.22 Statsbudgetens utgifter m.m. 2007 146 5.23 Indragningar 2007 148 5.24 Utnyttjade medgivna överskridanden 2007 148 5.25 Utgiftsbegränsande åtgärder 2007 149 5.26 Statsbudgeten fördelad på politikområden 150 Fortsättning på 5.26 Statsbudgeten fördelad på politikområden 151 5.27 UO 1 Rikets styrelse 152 5.28 UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 153 5.29 UO 3 Skatt, tull och exekution 153 5.30 UO 4 Rättsväsendet 154 5.31 UO 5 Internationell samverkan 154 5.32 UO 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 155 5.33 UO 7 Internationellt bistånd 155 5.34 Utfall för bistånd 1998-2007 156 5.35 UO 8 Migration 157 5.36 UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 157 5.37 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 158 5.38 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 159 5.39 UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 159 5.40 UO 13 Arbetsmarknad 159 5.41 UO 14 Arbetsliv 160 5.42 UO 15 Studiestöd 161 5.43 UO 16 Utbildning och universitetsforskning 161 5.44 UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 162 5.45 UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning byggande samt konsumentpolitik 162 5.46 UO 19 Regional utveckling 163 5.47 UO 20 Allmän miljö- och naturvård 163 5.48 UO 21 Energi 164 5.49 UO 22 Kommunikationer 164 5.50 UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 165 5.51 UO 24 Näringsliv 166 5.52 UO 25 Allmänna bidrag till kommuner 166 5.53 UO 26 Statsskuldsräntor m.m. 167 5.54 Räntor på statsskulden 2003-2007 167 5.55 Räntor och valutakurser 2003-2007 årsgenomsnitt 168 5.56 Utbetalningar 2006 och 2007 168 5.57 UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 168 5.58 Förändringar av anslagsbehållningar exkl. statsskuldsräntor 2003-2007 170 5.59 Specifikation av anslagsbehållningar över 1 000 miljoner kronor under något av åren 2003-2007 170 5.60 Riksgäldskontorets nettoutlåning 171 5.61 Kassamässig korrigering 172 5.62 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 173 5.63 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten 175 5.64 Transfereringar per utgiftsområde 2005-2007 178 5.65 Transfereringar till hushåll 179 5.66 Transfereringar till kommuner 180 5.67 Transfereringar till företag 180 5.68 Konsumtion per utgiftsområde 2005-2007 182 5.69 Lön inkl. sociala avgifter 183 5.70 Investeringar per utgiftsområde 2005-2007 185 5.71 Räntor och finansiella transaktioner per utgiftsområde 2005-2007 187 5.72 Bemyndiganden 2007 188 6.1 Statliga garantiåttaganden och utfästelser 2007-12-31 194 6.2 Avsättningar för förväntade garantikostnader 2007-12-31 198 6.3 Tillgångar i garantiverksamheten 2007-12-31 199 6.4 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar i garantiverksamheten 2007-12-31 200 6.5 Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet 2007 200 6.6 Betalningsflöden under 2007 201 6.7 Statens utlåning med kreditrisk 2007-12-31 203 6.8 Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori 2007-12-31 203 7.1 Periodiserat utfall 2003-20071 211 7.2 Avgiften till och återflöde från EU (kassamässigt) 2003-2007 212 7.3 Anslag finansierade med EU-medel 213 9.1 Den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital 226 9.2 Eliminering avseende myndigheternas aktieinnehav (andelar i dotter- och intresseföretag) och AP-fondernas innehav av statspapper 227 9.3 PPM:s samlade tillgångar, skulder och kapital 227 9.4 AP-fonderna 2007 228 9.5 Inkomst- och premiepension, resultaträkning 231 9.6 Inkomst- och premiepension, balansräkning 231 Diagramförteckning 3.1 Skatteintäkter 2000-2007, korrigerade för regeländringar 35 3.2 Skatt på kapital samt totala skatteintäkter 2000-2007, korrigerade för regeländringar 35 3.3 Skattebaser för skatt på kapital 35 3.4 Skatt på arbete samt totala skatteintäkter 2000-2007, korrigerade för regeländringar 35 3.5 Skattebaser för skatt på arbete 36 3.6 Skatt på konsumtion och insatsvaror samt totala skatteintäkter 2000-2007, korrigerade för regeländringar 36 3.7 Skattebas för skatt på konsumtion och insatsvaror 36 3.8 Skattekvot 1980-2007 37 3.9 Statens nettoförmögenhet och statsskulden 2003-2007 41 3.10 Transfereringar per sektor 2003-2007 45 3.11 Socialförsäkringar 2003-2007 45 3.12 Arbetsmarknad 2003-2007 47 3.13 Bistånd m.m. 2003-2007 47 3.14 Utbildning och studiestöd 2003-2007 48 3.15 Statens egen verksamhet 2003-2007 49 3.16 Skatteintäkter 2003-2007 51 3.17 Statens över-/underskott 2003-2007 51 4.1 Statens intäkter 56 4.2 Statens kostnader 57 4.3 Transfereringar per sektor 57 5.1 Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo 1990-2007 129 5.2 Procentuell fördelning av statsbudgetens utgifter 2007, realekonomiskt fördelade 176 5.3 Statsbudgetens transfereringar fördelade efter mottagarkategorier 2007. 176 6.1 Garantiåtaganden 2003-2007 194 6.2 Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden och administrationskostnader samt saldo för betalningsflödet 2003-2007 201 6.3 Statens utlåning med kreditrisk efter nedskrivning för osäkra fordringar 2003-2007 203 1 Årsredovisning för staten 2007 1 Årsredovisning för staten 2007 Enligt 38 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten (budgetlagen) ska regeringen så snart som möjligt, senast nio månader efter budgetårets utgång, lämna en årsredovisning för staten till riksdagen. Efter önskemål från riksdagen lämnas årsredovisningen i anslutning till den ekonomiska vårpropositionen. Årsredovisningen ska enligt 38 § budgetlagen innehålla resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag. I 44 § budgetlagen anges vidare att regeringen är redovisningsskyldig inför riksdagen för statens medel och övriga tillgångar som står till regeringens disposition. Redovisningsskyldigheten omfattar även den verksamhet som bedrivs av staten samt statens skulder och övriga ekonomiska förpliktelser. Regeringen beslutar årligen om avgränsningen av staten och former för uppställning av resultat- och balansräkning samt finansieringsanalys. Detta skedde senast den 6 december 2007 (dnr Fi2007/9580). Den konsoliderade redovisningen i årsredovisningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen med undantag för Riksbanken, AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten. Dessutom ingår de fonder som redovisas av myndigheter samt Riksbankens grundfond. Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där informationen inte varit tillräcklig har kompletterande information inhämtats. Redovisningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovisningen sker dock fortlöpande. Under de drygt tio år som årsredovisning för staten tagits fram har redovisningsprinciperna i ökad grad tydliggjorts, bl.a. genom att tillgångar i ökad utsträckning invärderats och redovisats samt att redovisning enligt bokföringsmässiga principer vidareutvecklats. Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnittet Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar. Resultaträkningen ger underlag för bedömning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2007 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2007 i resultat- och balansräkningarna samt finansieringsanalysen med utfallet för 2006. Statsbudgeten omfattar samtliga inkomster och utgifter som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras statsbudgetens utfall för 2007 dels med de budgeterade inkomsterna och utgifterna i budgetpropositionen för 2007, dels med utfallet för 2006. Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret och Försäkringskassan har lämnat underlag till denna skrivelse (dnr Fi2008/2114). En samlad bild av statens ekonomi Den årliga skrivelsen Årsredovisning för staten syftar till att ge en samlad bild av hur statens finansiella resultat och ekonomiska ställning utvecklats. Utöver den redovisning som krävs enligt budgetlagen redovisar regeringen därför fler aspekter av det ekonomiska utfallet för 2007. De budgetpolitiska målen följs upp och en översiktlig redovisning av utvecklingen av statens ekonomi lämnas för den senaste femårsperioden. Vidare lämnas en redovisning av statliga garantier och krediter, en fördjupad redovisning av EU-medel samt en redovisning av samlade tillgångar och skulder i verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande. Riksrevisionens iakttagelser i revisionsberättelser över myndigheternas årsredovisningar avseende 2007 samt en redogörelse för revisionen av EU-medel återfinns i kapitel 8. Olika avgränsningar av staten Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Ett annat skäl till skillnader mellan olika redovisningar är att olika principer tillämpas i räkenskaperna och i statsbudgeten. Beroende på utgångspunkt kan en enskild ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovisningarna. Den särskilda sammanställningen av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över omfattar en vidare definition av staten än de konsoliderade resultat- och balansräkningarna och statsbudgeten (se ovan). Syftet med den redovisningen är att ge en samlad och översiktlig bild av samtliga verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande och samtidigt en bild av statens samlade tillgångar och skulder. I fråga om bolag, banker och finansinstitut har väsentligt inflytande definierats som att staten har en ägarandel på minst 20 procent i de aktuella organisationerna. Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för nationalräkenskaperna som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin. Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekommendationer från Förenta Nationerna samt EU:s förordning (EG nr 2223/96) om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen. Nationalräkenskapernas avgränsning skiljer sig från de ovan nämnda bland annat genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten. Förändringar i årets skrivelse I årets skrivelse lämnas, med anledning av bl.a. Finansutskottets betänkande Årsredovisning för staten (2006/07:FiU19), femårsinformation om oförbrukade bidrag och anslagsbehållningar, utökad information av den realekonomiska fördelningen av statsbudgeten, samt en utfallsredovisning av beställningsbemyndiganden. Kvalitetsgranskning En granskning av kvaliteten i årsredovisningen för staten sker främst genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredovisningar, vilka ligger till grund för bl.a. de delar av skrivelsen som regleras i budgetlagen, dvs. resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt statsbudgetens utfall. En kvalitetskontroll sker även genom etablerade kvalitetssäkringsrutiner i samband med Ekonomistyrningsverkets konsolideringsarbete och genom Finansdepartementets arbete med att producera skrivelsen. Kvalitetssäkringen innefattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överensstämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, rimlighetskontroller samt analys av poster. Granskning av årsredovisningen för staten 2006 Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. granskas årsredovisningen för staten av Riksrevisionen. Granskningen omfattar den del av årsredovisningen som regleras i 38 § budgetlagen, dvs. resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen och statsbudgetens utfall. Riksrevisionens bedömning avseende Årsredovisningen för staten 2006 var att redovisningen i allt väsentligt var rättvisande (redogörelse 2006/07:RRS20). 2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen 2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen I detta kapitel redovisas uppföljningen av de budgetpolitiska målen för 2007, den offentliga sektorns finansiella sparande och utgiftstaket för staten. 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn är resultatet av samtliga transaktioner som påverkar den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet. Finansiella transaktioner som köp och försäljning av aktier och andra finansiella tillgångar påverkar således inte det finansiella sparandet. Detsamma gäller värdeförändringar på tillgångar och skulder. Målet för det finansiella sparandet omfattar hela den offentliga sektorn, vilket inkluderar staten, ålderspensionssystemet samt den kommunala sektorn. Affärsverken ingår enligt nationalräkenskapernas definition inte i den statliga sektorn utan räknas till företagssektorn. Definitionen av överskottsmålet Fram till och med förra årets årsredovisning för staten uppgick överskottsmålet till 2 procent av bruttonationalprodukten (BNP) över en konjunkturcykel. År 1997 beslutade EU:s statistikorgan Eurostat att det nya svenska pensionssystemet i sin helhet skulle klassificeras till den offentliga sektorn. År 2004 ändrade Eurostat sitt beslut, vilket innebar att premiepensionssystemet från och med 2007 inte längre skulle räknas in i det offentliga sparandet. För svensk del har detta inneburit att den offentliga sektorns finansiella sparande reduceras med cirka 1 procent av BNP. Målet för det offentliga sparandet justerades i och med denna statistikomläggning från 2 procent till 1 procent av BNP. Utvärdering av överskottsmålet - flera indikatorer på måluppfyllelse Det offentliga sparandet 2007 uppgick till 105 miljarder kronor, motsvarande 3,4 procent av BNP. Det ackumulerade sparandet 2000-2007 uppgick i genomsnitt till 1,4 procent av BNP. Det strukturella sparandet, dvs. sparandet rensat för engångseffekter och konjunkturella effekter, beräknas för 2007 till 2,3 procent av BNP. Att det strukturella sparandet understiger det faktiska sparandet är ett resultat av att konjunkturen utvecklades starkare än normalt samt att hushållens kapitalvinster var större än normalt. Såväl det faktiska som det strukturella sparandet var emellertid betydligt högre än överskottsmålet. Sedan en tid tillbaka används också ett 7-årigt glidande medelvärde som indikator för måluppfyllelse. Beräkningen baseras på det offentliga sparandet rensat för engångseffekter och innefattar tre tillbakablickande år samt tre framåtblickande år. Indikatorn för 2007 baseras således på utfallet 2004-2007 samt prognoserna 2008-2010. Denna indikator uppgår för 2007 till 2,2 procent av BNP. Överskottsmålet överträffades med god marginal enligt alla de indikatorer för måluppfyllelse som används. Årligt mål för det finansiella sparandet 2007 Riksdagen fastställde i samband med budgetpropositionen för 2007 att överskottet 2007 skulle uppgå till 1,0 procent av BNP, inklusive premiepensionssparandet. Överskottet bedömdes bli 2,3 procent av BNP och BNP bedömdes öka med 3,3 procent (3,4 procent kalenderkorrigerat). Utfallet för 2007 på 3,4 procent av BNP, exklusive premiepensionssparandet, överskrider med god marginal det uppsatta målet. Överskridandet av målet blir ännu större om man beaktar att det årliga målet för 2007 formulerades då sparandet i premiepensionssystemet alltjämt beräknades som en del av offentlig sektor. Skillnaden mellan utfallet och det beräknade offentliga sparandet i budgetpropositionen för 2007 uppgår till 35 miljarder kronor, vilket beror på dels ökade inkomster, dels minskade utgifter. Tabell 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande Miljarder kronor Utfall 2006 BP2007 Utfall 2007 Utfall- BP2007 Inkomster 1 560 1 612 1 640 27 varav skatter och avgifter 1 412 1 440 1 471 31 Utgifter 1 496 1 542 1 535 -8 Finansiellt sparande 63 701 105 35 Procent av BNP 2,2 2,31 3,4 1,1 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Premiepensionssystemets sparande svarar för cirka 30 miljarder kronor eller cirka 1,0 procent av BNP. Denna ingick i prognosen för det offentliga sparandet i BP2007, men är utfallsmässigt förd till hushållssektorn. Som framgår av tabell 2.2 uppvisade samtliga delsektorer i den offentliga sektorn överskott 2007. Statens finansiella sparande uppgick till 68 miljarder kronor, vilket är 65 miljarder kronor mer än vad som bedömdes i budgetpropositionen för 2007. Av dessa 65 miljarder härrör 27 miljarder från en lägre inomoffentlig transferering från staten till ålderspensionssystemet. De statliga transfereringarna till hushållen blev 10 miljarder kronor lägre än vad som prognostiserades i budgetpropositionen för 2007. Den främsta förklaringen bakom det starka sparandet i staten återfinns emellertid på skattesidan där såväl hushållsskatter som företagsskatter blev högre än beräknat. Tabell 2.2 Det finansiella sparandet i delsektorerna Miljarder kronor Utfall 2006 BP2007 Utfall 2007 Utfall- BP2007 Staten 25 3 68 65 Ålderspensionssystemet 30 521 33 -19 Kommunala sektorn 9 15 4 -11 Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Premiepensionssystemets sparande svarar för cirka 30 miljarder kronor eller cirka 1,0 procent av BNP. Denna ingick i prognosen för ålderspensionssystemets sparande i BP2007, men är utfallsmässigt förd till hushållssektorn. I 2007 års ekonomiska vårproposition anförde regeringen att årliga mål för den offentliga sektorns finansiella sparande inte kommer att föreslås framgent. 2.2 Utgiftstak för staten Utgiftstaket för staten infördes budgetåret 1997 och fastställda tak har klarats samtliga år (se tabell 2.3). Utgiftstakets främsta uppgift är att ge förutsättningar för att uppnå överskottsmålet, dvs. att skapa förutsättningar för långsiktigt uthålliga finanser. Utgiftstaket för staten utgör ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken genom att förhindra att tillfälliga inkomster används för att finansiera varaktiga utgifter. Utgiftstaket understryker även behovet av prioriteringar mellan olika utgifter och förebygger en utveckling där skatteuttaget stegvis måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll. Utgiftstak ger dessutom en fast utgångspunkt i den statliga budgetprocessen genom att fokus från början sätts på helheten, det vill säga de totala takbegränsade utgifterna. Tabell 2.3 Utgiftstak för staten Miljarder kronor 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 723 720 735 744 770 810 847 877 894 931 949 Tekniska justeringar - - 18 21 21 2 -25 -19 -24 -24 -11 Utgiftstak, slutligt fastställt 723 720 753 765 791 812 822 858 870 907 938 Takbegränsade utgifter 698,9 718,0 751,5 760,0 786,3 811,6 819,1 855,6 864,3 895,2 910,1 Budgeteringsmarginal 24,1 2,0 1,5 5,0 4,7 0,4 2,9 2,4 5,7 11,8 27,9 De takbegränsade utgifterna omfattar 26 utgiftsområden (1-25 samt 27) samt utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. omfattas inte av de takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen och regeringen i begränsad omfattning på kort sikt kan påverka dessa utgifter. De takbegränsade utgifterna utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av ingående anslagssparande och anslagskredit ingår i de takbegränsade utgifterna. I budgetpropositionen för 2006 fastställde riksdagen utgiftstakets nivå för 2007 till 949 miljarder kronor. Därefter har utgiftstaket för staten tekniskt justerats i budgetpropositionen för 2007 till 938 miljarder kronor, vilket också är den slutligt fastställda nivån. Det utgiftstak som ursprungligen fastställts skiljer sig åt samtliga år sedan utgiftstaket infördes, förutom de två första åren 1997 och 1998. Justeringar av teknisk natur sker när reformer genomförs som inte har någon direkt nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller finansiella sparande, men som ändå påverkar storleken på de takbegränsade utgifterna. Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som föranleder justeringen. I enlighet med tidigare praxis har utgiftstaket, efter respektive justering, avrundats till hela miljarder kronor. Enligt statsbudgetens utfall uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket 2007 till 910,1 miljarder kronor. Därmed klarades utgiftstaket med en marginal på 27,9 miljarder kronor, vilket är den största budgeteringsmarginalen utfallsmässigt sedan utgiftstaket för staten infördes 1997. Tabell 2.4 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2007 Miljarder kronor 2007 Ursprungligt fastställt utgiftstak (BP 2006) 949 Beslutad sänkning av utgiftstaket -11,0 Slutligt utgiftstak 938 De takbegränsade utgifterna blev 12 miljarder kronor lägre än den av riksdagen antagna statsbudgeten för 2007. Detta förklaras främst av lägre utgifter inom följande utgiftsområden: Utgiftsområde Mdkr 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp -2,9 13 Arbetsmarknad -8,7 16 Utbildning och universitetsforskning -2,0 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar -2,5 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen -2,3 Inom några områden blev utgifterna högre än beräknat i statsbudgeten för 2007: Utgiftsområde Mdkr 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 2,4 22 Kommunikationer 10,4 Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten uppgick till 188,2 miljarder kronor, vilket är 1,2 miljarder kronor lägre än den beräkning som redovisades i statsbudgeten för 2007. I kapitel 5 Statsbudgetens utfall redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för utgiftsområden och vissa anslag. Tabell 2.5 Takbegränsade utgifter Miljarder kronor Utfall 2006 SB 20071 Utfall 2007 Utfall-SB 2007 Utgifter exkl. statsskuldsräntor 716,1 732,8 721,9 -10,9 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 179,1 189,4 188,2 -1,2 Takbegränsade utgifter 895,2 922,2 910,1 -12,0 Budgeteringsmarginal 11,8 15,8 27,9 12,0 Utgiftstak för staten 907 938 938 Anm.: SB 2007= Statsbudget för 2007 1 Den av riksdagen fastställda statsbudgeten för 2007, dvs. exkl. riksdagens beslut med anledning av tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för 2008. 3 Utvecklingen av statens ekonomi 3 Utvecklingen av statens ekonomi I detta kapitel redovisas inledningsvis en femårsöversikt över statsbudgetens utveckling. Därefter redovisas utvecklingen av vissa nyckeluppgifter hämtade ur statens resultat- och balansräkning. Avslutningsvis lämnas en redovisning av oförbrukade bidrag för perioden 2003-2007. 3.1 Statsbudgetens utveckling 3.1.1 Statsbudgetens saldo Statsbudgetens saldo överensstämmer sedan 1997 med statens lånebehov. Ett budgetöverskott innebär följaktligen ett lika stort negativt lånebehov, vilket medför att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Tabell 3.1 Statsbudgetens utfall 2003-2007 Miljarder kronor 2003 2004 2005 2006 2007 Inkomster 661,7 694,4 745,8 810,3 863,7 Skatter m.m. 637,9 672,4 743,1 806,3 815,6 Övriga inkomster 23,8 22,1 2,7 4,0 48,1 Utgifter m.m. 708,3 745,0 731,8 791,9 760,5 UO 1-25 och 27 661,3 688,0 692,3 716,1 721,9 Statsskuldsräntor UO 26 42,2 52,7 32,7 49,5 47,3 Kassamässig korrigering -7,3 -6,1 -3,3 -1,1 -4,3 Riksgäldskontorets nettoutlåning 12,1 10,3 10,1 27,5 -4,3 Budgetsaldo -46,6 -50,5 14,1 18,4 103,2 Under 2003 och 2004 uppgick budgetunderskottet till 47 respektive 51 miljarder kronor. Underskottet för dessa år förklaras i huvudsak av minskade skatteinkomster, samtidigt som utgifterna ökade under denna period främst inom ohälsorelaterade utgiftsområden och för statsskuldsräntor. År 2005 uppvisade statsbudgeten ett överskott på 14 miljarder kronor. Det förklaras i huvudsak av ökade skatteinkomster och minskade utgifter för statsskuldsräntor. Överskottet ökade under 2006 till 18 miljarder kronor, vilket förklaras av ökade skatteinkomster. Statsbudgetens saldo 2007 uppgick till 103 miljarder kronor, vilket är en kraftig ökning jämfört med 2006. Överskottet förklaras främst av att övriga inkomster, exempelvis utdelningar från statligt aktieinnehav, ökade och att Riksgäldskontorets nettoutlåning minskade. 3.1.2 Statsbudgetens inkomster Statens totala inkomster Sedan 2003 har inkomsterna stigit med drygt 200 miljarder kronor eller 30 procent. De stora variationerna över åren är endast till en liten del en återspegling av makroekonomiska förändringar. Framförallt beror de på regeländringar, händelser av engångskaraktär samt periodiseringar. I tabell 3.2 redovisas statens totala inkomster för åren 2003-2007 enligt den struktur som gäller för den beslutade statsbudgeten för 2007. I tabell 3.2 specificeras även skillnaden mellan statens skatteintäkter och Tabell 3.2 Statens totala inkomster 2003-2007 Miljarder kronor Inkomstår 2003 2004 2005 2006 2007 Statens skatteintäkter 660,9 704,5 759,1 799,5 819,3 Periodiseringar -23,0 -32,2 -16,0 6,8 -3,6 1000 Skatter m.m. 637,9 672,4 743,1 806,3 815,6 2000 Inkomster av statens verksamhet 24,1 29,2 27,5 43,4 66,5 3000 Inkomster av försåld egendom 0,0 0,1 6,7 0,1 18,0 4000 Återbetalning av lån 2,5 2,4 2,3 2,1 2,0 5000 Kalkylmässiga inkomster 9,5 8,3 8,8 7,8 8,2 6000 Bidrag från EU 12,0 11,6 12,6 12,4 13,0 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -17,3 -21,8 -41,5 -48,2 -52,0 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot -7,0 -7,7 -13,6 -13,7 -7,7 Statens övriga inkomster (2000-8000) 23,8 22,1 2,7 4,0 48,1 Statsbudgetens inkomster 661,7 694,4 745,8 810,3 863,7 statens skatteinkomster. Skillnaden beror på att statens skatteintäkter redovisas periodiserat och har en direkt koppling till det aktuella årets skatteregler och makroekonomiska förutsättningar, medan statens skatteinkomster redovisas kassamässigt och i stället avser de skatter som debiteras eller betalas ett visst inkomstår. Statens övriga inkomster Statens övriga inkomster, dvs. statens totala inkomster exklusive statens skatteinkomster, varierar kraftigt under perioden. I huvudsak förklaras variationen av tre typer av händelser under inkomsttyperna 2000, 3000 respektive 7000. Under Inkomster av statens verksamhet (inkomsttyp 2000) redovisas aktieutdelningar. Dessa dubblerades nästan 2006, bl.a. beroende på en extrautdelning från TeliaSonera AB. Utdelningarna ökade ytterligare under 2007, även detta år till stor del beroende på utdelningar av engångskaraktär. Under Inkomster av försåld egendom (inkomsttyp 3000) redovisas 2005 försäljningsinkomster från försäljningen av aktier i TeliaSonera AB och Nordea Bank AB motsvarande 7 miljarder kronor. Under 2007 såldes ytterligare aktier i TeliaSonera AB, vilket ökade inkomsterna med 18 miljarder kronor. Under Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet (inkomsttyp 7000) redovisades kommunala utjämningsavgifter t.o.m. 2004. Fr.o.m. 2005 redovisas utjämningsavgifterna utanför statsbudgeten, vilket minskar intäkterna med 26 miljarder kronor. Den offentliga sektorns skatteintäkter I tabell 3.3 redovisas den offentliga sektorns skatteintäkter. Här ingår även kommunalskatter samt avgifter till pensionssystemet, vilka inte är statliga intäkter och för vilka det görs avdrag i slutet av tabellen. Den offentliga sektorns skatteintäkter 2007 var 258 miljarder kronor högre än vad de var 2003. Detta motsvarar en genomsnittlig årlig utvecklingstakt om 5 procent. Utvecklingen har påverkats mycket av regeländringar. Dessa har under perioden 2004-2007 minskat skatteintäkterna med cirka 60 miljarder kronor. Justerat för regeländringar har skatteintäkterna en årlig utvecklingstakt om 6 procent. Förändringar under skatt på arbete Under åren 2005 och 2006 genomfördes de två sista stegen av den s.k. reduktionen för den allmänna pensionsavgiften. Detta ökade skattereduktionerna och minskade skatteintäkterna med cirka 10 miljarder kronor respektive år. Sammantaget gav reformen full reduktion för den allmänna pensionsavgiften. Samtidigt har avdragen för den allmänna pensionsavgiften avskaffats, vilket ökat de kommunala skatteintäkterna med cirka 3 miljarder kronor respektive år. Införandet av jobbskatteavdraget 2007 ökade skattereduktionerna med ytterligare 40 miljarder kronor. Avskaffandet av skattereduktionerna för fackföreningsavgift och avgift till arbetslöshetskassa samma år verkar i motsatt riktning och minskar skattereduktionerna med 4 miljarder kronor. Tillsammans förklarar dessa regeländringar den relativt höga utvecklingstakten för den kommunala skatten och den relativt låga utvecklingstakten för statliga intäkter från skatt på arbete. Förändringar under skatt på kapital Den höga utvecklingen av bolagsskatten 2004 och 2005 beror på bolagens starka resultat, men även på att periodiseringsfonderna räntebelagts från och med 2005 och att många bolag till följd därav valt att lösa upp samtliga periodiseringsfonder. Räntebeläggningen av periodiseringsfonderna har därmed fått som effekt att skatteintäkterna tidigarelagts, vilket till viss del förklarar den svagare utvecklingen av bolagsskatten senare år. Räntebeläggningen bedöms ökat bolagskatten med 10 miljarder kronor 2004 respektive 4 miljarder kronor 2005. År 2006 minskade räntebeläggningen intäkterna med cirka 11 miljarder kronor. År 2006 infördes en begränsningsregel för fastighetsskatteuttaget på markvärdet. Den medför att skatteintäkterna från fastighetsskatten minskar något mellan 2005 och 2006, trots den allmänna fastighetstaxeringen för småhus samt ett högre skatteuttag på vattenkraft. Utvecklingen av förmögenhetsskatten förklaras av att fribeloppen höjdes både 2005 och 2006. År 2007 avskaffades förmögenhetsskatten. Arvs- och gåvoskatten avskaffades 2005. Förändringar under skatt på konsumtion och insatsvaror Ökningen för skatt på energi och miljö förklaras till fullo ut av skattesatsjusteringar. Även större delen av utvecklingen för skatt på vägtrafik förklaras av regeländringar. Skattesatshöjningar, införandet och återinförandet av trängselskatt i Stockholms innerstad samt införandet av skatt på trafikförsäkringspremie har ökat intäkterna med sammanlagt cirka 4 miljarder under perioden. Likaså för tobaksskatten beror ökningen på regeländringar, i huvudsak de skattesatshöjningar som genomfördes 2007, vilka ökade intäkterna med 2 miljarder kronor. Tabell 3.3 Den offentliga sektorns skatteintäkter 2003-2007 Miljarder kronor Inkomstår 2003 2004 2005 2006 2007 Skatt på arbete 782,9 806,9 829,6 857,2 872,1 Direkta skatter 449,5 465,6 476,9 490,1 480,6 Kommunal skatt 403,1 419,8 435,6 454,1 477,7 Statlig skatt 32,7 34,0 38,3 41,0 44,9 Allmän pensionsavgift 70,3 72,1 74,2 77,3 81,2 Skattereduktioner m.m. -56,6 -60,5 -71,3 -82,4 -123,3 Artistskatt 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Indirekta skatter 333,5 341,4 352,8 367,0 391,5 Arbetsgivaravgifter 321,9 329,0 341,1 357,0 383,0 Egenavgifter 9,0 9,3 10,1 10,9 11,8 Särskild löneskatt 27,2 28,3 29,3 28,9 31,6 Nedsättningar -8,4 -8,7 -8,5 -8,8 -12,0 Tjänstegruppliv 1,3 1,3 1,1 1,2 0,9 Avgifter till premiepensionssystemet -17,5 -17,8 -20,3 -22,3 -23,9 Skatt på kapital 107,5 135,9 167,9 192,2 204,0 Skatt på kapital, hushåll 6,8 11,9 22,9 37,4 42,5 Skatt på företagsvinster 48,9 71,5 92,0 99,2 106,6 Avkastningsskatt 12,7 11,3 12,0 11,1 13,0 Fastighetsskatt 24,0 24,3 25,1 25,0 26,1 Stämpelskatt 6,0 7,1 7,8 9,5 9,4 Förmögenhetsskatt 4,9 5,3 5,0 6,1 0,0 Kupongskatt m.m. 1,9 1,8 1,9 3,7 6,3 Arvs- och gåvoskatt 2,5 2,6 1,1 0,1 0,0 Skatt på konsumtion, insatsvaror och import 327,9 337,8 357,3 375,3 398,6 Mervärdesskatt 226,6 235,4 250,1 265,2 284,5 Tobaksskatt 8,3 8,2 8,2 8,6 9,7 Skatt på etylalkohol 4,7 4,1 4,1 4,2 4,2 Skatt på vin m.m. 3,6 3,5 3,6 3,8 4,0 Skatt på öl 2,6 2,5 2,6 2,7 2,8 Energiskatt 36,4 35,1 37,8 38,2 38,2 Koldioxidskatt 23,8 26,4 25,5 24,7 25,1 Övriga skatter på energi och miljö 3,7 3,5 3,3 4,7 4,7 Skatt på vägtrafik 8,3 8,8 11,0 11,8 13,1 Skatt på import 3,5 3,9 4,7 5,2 5,8 Övriga skatter 6,3 6,4 6,4 6,3 6,4 Restförda och övriga skatter -2,6 -1,9 -1,3 -2,0 -1,4 Restförda skatter -5,9 -5,9 -7,6 -5,4 -7,6 Övriga skatter 3,4 4,1 6,3 3,3 6,3 Totala skatteintäkter 1 215,8 1 278,9 1 353,5 1 422,6 1 473,3 Avgår, EU-skatter -8,9 -7,3 -7,8 -9,4 -7,2 Offentliga sektorns skatteintäkter 1 206,9 1 271,6 1 345,7 1 413,3 1 466,1 Avgår, kommunal inkomstskatt -403,1 -419,8 -435,6 -454,1 -477,7 Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet -142,9 -147,2 -151,0 -159,6 -169,1 Statens skatteintäkter 660,9 704,5 759,1 799,5 819,3 Konjunkturens effekt på statens ekonomi Sambandet mellan den ekonomiska utvecklingen och skatteintäkterna kan illustreras på ett tydligt sätt genom att skatteintäkterna korrigeras för direkta effekter av regeländringar. För att tydligt belysa detta samband utvidgas femårsöversikten med ytterligare tre år. I diagrammen 3.1, 3.2, 3.4 samt 3.6 redovisas utvecklingen för de korrigerade skatteintäkterna under perioden 2000-2007. För den indirekta effekten av regeländringarna, dvs. för regeländringarnas påverkan på skattebaserna, görs dock ingen korrigering. Diagram 3.1 Skatteintäkter 2000-2007, korrigerade för regeländringar Procentuell utveckling Skatt på kapital Diagram 3.2 Skatt på kapital samt totala skatteintäkter 2000-2007, korrigerade för regeländringar Procentuell utveckling Intäkter från skatt på kapital reagerar snabbt och kraftigt på det ekonomiska klimatet. Intäkternas låga utvecklingstakt 2001 och 2002 sammanfaller med konjunkturnedgången samma år. Diagram 3.3 Skattebaser för skatt på kapital Indexerad nivå, 2007=100 De viktigaste skattebaserna för skatt på kapital är bolagens vinster samt det samlade värdet av fastigheter och värdepapper. Utvecklingen för dessa baser är relativt volatil, vilket åskådliggörs i diagram 3.3. År 2007 utgör index 100. Skatt på arbete Diagram 3.4 Skatt på arbete samt totala skatteintäkter 2000-2007, korrigerade för regeländringar Procentuell utveckling Intäkter från skatt på arbete reagerar svagare på konjunkturen än intäkter från skatt på kapital. Intäkter från skatt på arbete reagerar, i likhet med arbetsmarknaden, med viss eftersläpning på konjunkturförändringar. Diagram 3.5 Skattebaser för skatt på arbete Procentuell utveckling Transfereringar är skattepliktiga och ingår i skattebasen för skatt på arbete. Det gör att variationen mellan skattebasen och konjunkturen är relativt svag. Vid ökad sjukfrånvaro eller arbetslöshet ersätts förvärvsinkomster med transfereringar. Detta minskar basen för socialavgifter, men basen för inkomstskatt påverkas endast marginellt. Delas basen upp i förvärvsinkomster och transfereringar syns konjunkturens påverkan tydligare. Detta illustreras i diagram 3.5 där taxerad inkomst utgör summan av förvärvsinkomster och transfereringar. Skatt på konsumtion och insatsvaror Diagram 3.6 Skatt på konsumtion och insatsvaror samt totala skatteintäkter 2000-2007, korrigerade för regeländringar Procentuell utveckling Intäkterna från skatt på konsumtion har varit jämförelsevis opåverkade av konjunkturen. Medan utvecklingstakten för totala skatteintäkter var relativt låg under 2002 ökade utvecklingstakten för skatt på konsumtion. Diagram 3.7 Skattebas för skatt på konsumtion och insatsvaror Procentuell utveckling Diagram 3.7 illustrerar utvecklingen av hushållens konsumtionsutgifter, vilka utgör den viktigaste basen för intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror. Konsumtionsutgifternas utveckling har varit relativt jämn under senare år. Detta beror delvis på att konjunkturnedgången 2001-2002 motverkats av den stegvisa skattereduktionen för den allmänna pensionsavgiften. På liknande sätt har konsumtionen sannolikt påverkats av jobbskatteavdraget som infördes 2007. Skattekvoten Skattekvoten visar förhållandet mellan de totala skatteintäkterna och bruttonationalprodukten (BNP). I tabell 3.4 redovisas skattekvoten i Sverige för perioden 2003-2007. År 2003 var skattekvoten 48,3 procent, vilket var 0,4 procentenheter högre än året innan. Ökningen förklaras av att det särskilda grundavdraget slopades samtidigt som garantipensionen infördes och förtidspensionen anpassades. Omläggningen var i stort sett neutral för den enskilde pensionären, men beräknas ha ökat skatteintäkterna med över 14 miljarder kronor. Även 2004 ökade skattekvoten med 0,4 procentenheter. Räntebeläggningen av periodiseringsfonderna 2005 resulterade i att vissa företag beslöt att återföra hela eller delar av sina periodiseringsfonder till beskattning. Det beräknas ha ökat skatteintäkterna med 13 miljarder kronor 2004. I avsaknad av dessa återföringar hade skattekvoten i stället minskat 2004, framförallt beroende på den svaga arbetsmarknaden. År 2005 steg skattekvoten ytterligare, trots genomförda skattesänkningar. Den högre skatteandelen förklaras främst av högre skatteintäkter från kapital. År 2006 minskade däremot skattekvoten. Detta beror i huvudsak på det sista steget i den reform som syftade till full reduktion för den allmänna pensionsavgiften. År 2007 minskade skattekvoten med ytterligare 1,2 procentenheter beroende på betydande skattesänkningar under året. Jobbskatteavdraget minskade skatteintäkterna med 40 miljarder kronor, förmögenhetsskatten slopades och därtill genomfördes lättnader i fastighetsskatteuttaget. Tabell 3.4 Skattekvoten 2003-2007 Procent av BNP 2003 2004 2005 2006 2007 Skattekvot 48,3 48,7 49,5 49,1 47,9 varav Staten 26,3 26,8 27,8 27,6 26,7 Kommunsektorn 16,0 16,0 15,9 15,7 15,5 ÅP-systemet 5,7 5,6 5,5 5,5 5,5 EU 0,4 0,3 0,3 0,3 0,2 varav Arbete 31,1 30,7 30,3 29,6 28,4 Kapital 4,3 5,2 6,1 6,6 6,6 Konsumtion m.m. 13,0 12,9 13,1 12,9 13,0 Restfört m.m. -0,1 -0,1 0,0 -0,1 0,0 Exkl. skatt på transfereringar 44,2 44,6 45,5 45,3 44,5 Anm. Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. I tabell 3.4 redovisas även skattekvoten exklusive skatt på offentliga transfereringar. En övergång från brutto- till nettoredovisning, dvs. där pensioner, sjuk- och föräldrapenning samt ersättningar vid arbetslöshet är skattefria, skulle inte påverka de offentliga finanserna, men skattekvoten skulle minska med cirka 4 procentenheter. Diagram 3.8 visar utvecklingen av skattekvoten mellan 1980 och 2007. Diagram 3.8 Skattekvot 1980-2007 Procent av BNP 3.1.3 Statsbudgetens utgifter För att möjliggöra jämförelser av statsbudgetens utgifter över tiden redovisas i detta avsnitt utgifterna per utgiftsområde i miljarder kronor och som andel av de totala utgifterna under utgiftstaket (de takbegränsade utgifterna) för perioden 2003-2007. Tidsserierna är angivna i 2007 års anslagsstruktur. Genom att utgiftsområdena redovisas i en och samma struktur för åren 2003-2007 elimineras de skillnader som beror på att anslag före 2007 kan ha tillhört ett annat utgiftsområde. Av tabell 3.5 framgår utgifternas utfall per utgiftsområde åren 2003-2007. Skillnader i fördelningen mellan åren kan bero på utgiftsreformer och besparingar, förändrade makroekonomiska förutsättningar, förändrade volymer inom regelstyrda transfereringssystem, engångshändelser och tekniska förändringar. Ett exempel på en teknisk justering är den förändring av avdragsrätten för den allmänna pensionsavgiften som genomfördes 2005. Förändringen beräknades öka de kommunala skatteintäkterna med 2,9 miljarder kronor 2005 och 3,1 miljarder kronor 2006, vilket medförde att statsbidragen till kommunerna minskade med motsvarande belopp. Effekten på statsbudgeten är därför saldoneutral på kort sikt. Förändringen innebar dock att statsbudgetens utgifter minskade med 2,9 miljarder kronor respektive 3,1 miljarder kronor under 2005-2006 i förhållande till 2004. Sådana förändringar ger upphov till brott i tidsserien. För att underlätta jämförelser över tiden redovisas därför även ett utfall som rensats för större tekniska förändringar. De är kursiverade i tabell 3.5. Förklaringar till större tekniska förändringar som påverkar tidsserien finns redovisade i fotnoter till tabell 3.5. Då en teknisk förändring skett har tidsserien justerats för åren före ändringens ikraftträdande. Justeringen har gjorts med en lika stor relativ andel av de takbegränsade utgifterna som den som gällde året då ändringen trädde ikraft. Vissa av de justerade beloppen är ungefärliga. Utgifternas fördelning mellan olika utgiftsområden kan ses som ett uttryck för politiska prioriteringar perioden 2003-2007. Flera utgiftsområden uppvisar en betydande förändring under perioden såvitt avser utgiftsområdets andel av de takbegränsade utgifterna. Under perioden 2003-2007 varierade de makroekonomiska förutsättningarna. Till exempel har bruttonationalinkomsten (BNI) ökat under perioden, vilket har bidragit till att utgifterna inom bland annat utgiftsområde 7 Internationellt bistånd har ökat. Utgifterna kan också förändras mellan åren till följd av förändrade volymer inom regelstyrda system. Några av de största volymförändringarna under perioden 2003-2007 återfinns inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp. Exempelvis har ett minskat antal sjukpenningdagar inneburit minskade utgifter inom utgiftsområdet. Ett exempel på en engångshändelse som påverkar de takbegränsade utgifterna återfinns under utgiftsområde 22 Kommunikationer i och med att en extra amortering på infrastrukturlån gjordes under 2007. Nedan kommenteras de utgiftsområden som uppvisar de största förändringarna som andel av takbegränsade utgifter mellan 2003 och 2007. Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Som andel av de takbegränsade utgifterna ökade utgifterna med 0,9 procentenheter under perioden 2003-2007. Ökningen beror i huvudsak på ökade utgifter under anslaget 8:1 Biståndsverksamhet och att biståndsramen som andel av BNI har ökat under perioden. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Som andel av de takbegränsade utgifterna ökade utgifterna med 0,9 procentenheter under perioden. Ökningen förklaras främst av ökade utgifter för statlig assistansersättning, men även bidrag till läkemedelsförmåner samt stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken bidrar till utgiftsökningen. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Justerat för tekniska förändringar minskade utgiftsområdets andel av de takbegränsade utgifterna med 2,2 procentenheter mellan 2003 och 2007. De minskade utgifterna beror främst på ett kontinuerligt minskat antal sjukpenningdagar. Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Justerat för tekniska förändringar minskade utgiftsområdets andel av de takbegränsade utgifterna under perioden 2003-2007 med 1,1 procentenheter. Minskningen förklaras av lägre utgifter för garantipension och bostadstillägg till pensionärer. Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad Som andel av de takbegränsade utgifterna minskade utgifterna med 1,4 procentenheter under perioden 2003-2007. Utgifterna under anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd m.m. minskade från 44 miljarder kronor 2006 till cirka 30 miljarder kronor 2007, vilket främst förklaras av en minskning av antalet öppet arbetslösa och reformer som genomförts inom arbetslöshetsförsäkringen. Utgiftsområde 22 Kommunikationer Som andel av de takbegränsade utgifterna ökade utgifterna med 1,9 procentenheter under perioden 2003-2007. Utgiftsökningen beror till största del på den extra amortering på infrastrukturlån om 10 miljarder kronor som genomfördes 2007. Tabell 3.5 Statsbudgetens utgifter 2003-2007 Anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhörde i statsbudgeten för 2007. Utfall som justerats för tekniska förändringar anges i kursiv stil. Andel i procent av de takbegränsade utgifterna Miljarder kronor Utgiftsområden 2003 2004 2005 2006 2007 2003 2004 2005 2006 2007 1 Rikets styrelse 0,9 0,9 0,9 0,9 1,2 7,5 7,5 7,7 8,2 10,6 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1,1 1,1 1,3 1,3 1,2 9,0 9,2 11,0 11,8 11,2 3 Skatt, tull och exekution 1,0 1,0 1,0 1,0 1,1 8,3 8,6 8,6 9,0 9,7 4 Rättsväsendet 3,1 3,1 3,1 3,2 3,4 25,5 26,3 27,0 28,5 30,6 5 Internationell samverkan 0,1 0,1 0,2 0,2 0,2 1,1 1,3 1,4 1,4 1,6 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 5,5 5,0 5,0 4,9 5,1 45,1 42,8 43,6 43,8 46,5 7 Internationellt bistånd 1,9 2,3 2,6 2,9 2,8 15,9 19,9 22,3 25,9 25,4 8 Migration 0,9 0,9 0,8 0,9 0,6 7,7 7,5 6,9 7,9 5,3 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 4,2 4,3 4,5 4,7 5,1 34,1 36,8 38,5 42,2 46,7 10 Ek. trygghet vid sjukdom och handikapp1 14,8 14,4 14,7 14,0 13,1 121,5 122,9 127,0 125,7 119,5 10 Justerat för teknisk förändring1 15,3 14,9 14,7 14,0 13,1 125,5 127,1 127,0 125,7 119,5 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom2 6,3 6,0 5,3 5,0 4,8 52,0 51,2 46,1 45,0 43,7 11 Justerat för teknisk förändring2 5,9 5,6 4,9 5,0 4,8 48,5 47,6 42,4 45,0 43,7 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 6,4 6,3 6,4 6,7 6,8 52,2 53,9 55,5 60,1 61,6 13 Arbetsmarknad 7,8 7,9 8,0 7,6 6,4 64,2 67,5 69,6 68,3 58,0 14 Arbetsliv 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 1,1 1,1 1,2 1,2 1,1 15 Studiestöd 2,4 2,4 2,3 2,2 2,1 19,9 20,8 19,8 20,1 19,3 16 Utbildning och universitetsforskning3 5,1 5,1 5,1 5,2 4,6 42,0 44,0 43,7 46,5 42,2 16 Justerat för teknisk förändring3 4,2 4,2 4,4 4,7 4,6 34,2 35,8 38,3 41,8 42,2 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1,0 1,0 1,0 1,1 1,1 8,4 8,7 9,0 9,6 10,1 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik 1,1 1,0 1,0 1,0 0,6 8,8 8,7 8,7 8,7 5,8 19 Regional utveckling 0,5 0,4 0,4 0,4 0,3 3,9 3,3 3,3 3,3 2,9 20 Allmän miljö- och naturvård 0,3 0,4 0,5 0,5 0,5 2,8 3,3 4,3 4,8 4,3 21 Energi4 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 1,9 2,1 1,4 1,6 2,2 22 Kommunikationer 3,0 3,4 3,7 3,5 4,9 24,9 29,1 31,8 31,1 44,3 23 Jord- och skogsbruk, fiske m. ansl. näring 1,2 1,4 2,0 2,3 1,7 9,6 12,2 17,4 21,0 15,5 24 Näringsliv 0,4 0,4 0,4 0,5 0,5 3,3 3,7 3,8 4,1 4,3 25 Allmänna bidrag till kommuner 5 8,8 8,2 6,6 6,7 8,0 72,4 69,8 57,3 60,2 73,0 25 Justerat för teknisk förändring5 8,1 7,4 7,9 8,0 8,0 63,4 60,4 68,3 71,3 73,0 26 Statsskuldsräntor m.m.6 42,2 52,7 32,7 49,5 47,3 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 2,2 3,0 3,0 2,9 2,9 18,3 25,6 25,6 25,9 26,6 Summa utgiftsområden 703,5 740,7 725,0 765,5 769,2 Ålderspensionssystemet vid sidan av SB 19,3 19,6 19,9 20,0 20,7 157,8 167,5 172,0 179,1 188,2 Takbegränsade utgifter 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 819,1 855,5 864,3 895,2 910,1 Budgeteringsmarginal 0,4 0,3 0,7 1,3 3,1 2,9 2,5 5,7 11,8 27,9 Utgiftstak för staten 822,0 858,0 870,0 907,0 938,0 1 År 2005 ökade utgifterna med 3,8 miljarder kronor då bostadstillägget för personer med aktivitets- och sjukersättning fördes från utg.omr. 11 till utg.omr. 10. I och med att de allmänna försäkringskassorna förstatligades 2005 kom de att omfattas av det statliga tjänstepensionssystemet, vilket ökade utgifterna under utg.omr. 10 med 0,4 miljarder kronor 2005. 2 År 2005 minskade utgifterna med 3,8 miljarder kronor då bostadstillägget för personer med aktivitets- och sjukersättning fördes från utg.omr. 11 till utg.omr. 10. 3 Under 2005-2006 överfördes 0,125 miljarder kronor per år från utg.omr. 25 till utg.omr. 16 till följd av avvecklingen av den interkommunala ersättningen för riksrekryterande påbyggnadsutbildningar. År 2005 överfördes 3 miljarder kronor från utg.omr. 16 till utg.omr. 25, och ytterligare 1 miljard kronor per år 2006-2007, avseende medel för personalförstärkning i skolan. Under 2007 tillfördes 1,22 miljarder kronor till utg.omr. 25 avseende medel för statligt stöd för utbildning av vuxna, medan utg.omr. 16 minskades med 1,82 miljarder kronor. År 2007 överfördes 2,0 miljarder kronor från utg.omr. 16 till utg.omr. 25 avseende medel för personalförstärkning i förskolan. 4 År 2007 flyttades olika energistöd från statsbudgetens inkomstsida till utgiftssidan motsvarande cirka 1,1 miljarder kronor. Det har inte föranlett en teknisk justering i tabell 3.5, men det kan däremot förklara en del av utgiftsutvecklingen. 5 Sammantaget sker tekniska förändringar som påverkar tidsserien inom utg.omr. 25 med +0,1 miljarder kronor 2004, -17,6 miljarder kronor 2005, +0,3 miljarder kronor 2006 och +11,2 miljarder kronor 2007. Statsbidraget minskades 2004 med 0,22 miljarder kronor på grund av justering av beräkningen för kommunkontosystemet. Nedjusteringen 2004 till följd av den justerade beräkningen är 1,367 miljarder kronor. Av detta belopp avser 0,22 miljarder kronor en permanent neddragning medan 1,147 miljarder kronor är en temporär neddragning, vilket i tabell 3.5 inte har räknats som en teknisk förändring, men som däremot kan förklara en del av utgiftsutvecklingen. Ett kostnadsutjämningssystem för LSS infördes 2004 på statsbudgetens utgiftssida vilket ökade utgifterna med cirka 1 miljard kronor. En lika stor förändring gjordes på statsbudgetens inkomstsida, varför förändringen är neutral för statsbudgetens saldo. För 2005 beräknas utgifterna för LSS-utjämning till nära 1,8 miljarder kronor. På grund av en slutreglering av ålderspensionsreformen m.m. beräknas statsbidragen minska med 1,3 miljarder kronor 2004. Nivåjustering gällde fr.o.m. 2003 men justerades först 2004, varför nedjusteringen avseende 2003 inträffade 2004. Detta resulterade i att neddragningen 2004 blev 2,6 miljarder kronor i stället för 1,3 miljarder kronor. En teknisk justering har gjorts med endast 1,3 miljarder kronor motsvarande den permanenta neddragningen. En förändrad redovisning av det kommunala utjämningssystemet år 2005, som innebär en övergång till nettoredovisning, innebär tekniskt sett en minskning av utgifterna för det kommunala utjämningssystemet, vilket också motiverat en minskning av utgiftstaket för staten om 26 miljarder kronor. År 2005 överfördes 3 miljarder kronor från utg.omr. 16 till utg.omr. 25, och ytterligare 1 miljard kronor per år 2006-2007 avseende medel för personalförstärkning i skolan. År 2005 tillfördes statsbidragen 4,7 miljarder kronor, då tillfälliga stöd som tidigare fanns på statsbudgetens inkomstsida flyttades till statsbudgetens utgiftssida. Under 2005-2006 överfördes 0,125 miljarder kronor per år från utg.omr. 25 till utg.omr. 16 till följd av avvecklingen av den interkommunala ersättningen för riksrekryterande påbyggnadsutbildningar. Under 2005-2006 ändrades avdragsrätten för den allmänna pensionsavgiften, vilket beräknades öka de kommunala skatteintäkterna med 2,94 miljarder kronor 2005 och 3,06 miljarder kronor 2006. Därför minskades statsbidragen i motsvarande mån. Samtidigt höjdes grundavdraget, vilket beräknades minska de kommunala skatteintäkterna med 3,72 miljarder kronor 2005 och 2,5 miljarder kronor 2006, varför statsbidraget höjdes i motsvarande mån. Under 2007 tillfördes utg.omr. 25 1,22 miljarder kronor avseende medel för statligt stöd för utbildning av vuxna, medan utg.omr. 16 minskades med 1,82 miljarder kronor. År 2007 överfördes 2,0 miljarder kronor från utg.omr. 16 till utg.omr. 25 avseende medel för personalförstärkning i förskolan. År 2007 flyttades sysselsättningsstöd från statsbudgetens inkomstsida till utgiftssidan motsvarande 7,0 miljarder kronor. 6 Ingår inte i takbegränsade utgifter. 3.1.4 Nyckeluppgifter i balans- och resultaträkningarna I tabell 3.6 redovisas utvecklingen av ett antal nyckeluppgifter hämtade ur statens resultat- och balansräkningar. Tabell 3.6 Nyckeluppgifter ur balans- och resultaträkningen 2003-2007 Miljarder kronor 2003 2004 2005 2006 2007 Statens nettoförmögenhet -790 -775 -746 -635 -500 Statsskulden 1 186 1 213 1 262 1 220 1 115 Transfereringar exkl. avsättningar 693 722 742 759 762 Kostnader för statens egen verksamhet 170 178 194 202 195 Skatteintäkter 797 839 902 964 990 Årets över-/underskott enligt resultat-räkningen -19 -18 37 104 127 Redovisningen för 2005 har i allt väsentligt justerats i enlighet med de ändrade redovisningsprinciper m.m. som gäller fr.o.m. 2006, vilket framför allt påverkat skatteintäkterna (se avsnitt 4.4.5 Ändrade redovisningsprinciper m.m.). Däremot har redovisningen endast justerats i begränsad omfattning för åren 2003-2004. Skatteintäkter enligt de nya principerna har inte beräknats för dessa två år. Statens nettoförmögenhet I diagram 3.9 visas utvecklingen av statens totala nettoförmögenhet och statsskulden under den senaste femårsperioden. Nettoförmögenheten har förbättrats under perioden med 290 miljarder kronor. Förändringen har varit starkast under de två senaste åren. Diagram 3.9 Statens nettoförmögenhet och statsskulden 2003-2007 Miljarder kronor Den avgörande förklaringen till nettoförmögenhetens förändring under perioden är resultaträkningens överskott. Nettoförmögenheten förbättrades enbart under de senaste två åren med 246 miljarder kronor, varav 231 miljarder kronor är hänförbart till överskott i resultaträkningen. En annan förklaring till nettoförmögenhetens ökning är det förändrade värdet av resultatandelar i dotter- och intresseföretag vid sidan av resultaträkningen. Ökningen uppgår under perioden till 43 miljarder kronor, men är främst en konsekvens av bolagens övergång till redovisningsprinciper enligt IFRS1. Statsskulden Lånebehovet och statsskuldens utveckling Statsbudgetens saldo visade ett överskott på 103,2 miljarder kronor för 2007. Detta innebar att statens lånebehov - definitionsmässigt lika med statsbudgetens saldo, men med omvänt tecken - var negativt och bidrog till att minska statsskulden med drygt 103 miljarder kronor 2007. Den konsoliderade statsskulden minskade med 105 miljarder kronor till 1 115 miljarder kronor 2007. Förutom statsbudgetens överskott påverkar även omvärdering av valutaskulden till aktuella valutakurser statsskuldens storlek. Den statsskuld som redovisas i årsredovisningen för staten (konsoliderad) skiljer sig från den som Riksgäldskontoret redovisar (okonsoliderad) på grund av elimineringar för myndigheters innehav av statsobligationer och statsskuldväxlar. Myndigheter som har en omfattande hantering av medel avsatta för ändamål vid sidan av statsbudgeten har rätt att placera på den svenska statspappersmarknaden. Tabell 3.7 Statliga myndigheters innehav av statspapper 2007 Miljarder kronor IGN KAF RGK Övrigamyndig-heter Elimineras i balans-räkningen Statsskuldväxlar 1,1 1,1 Premieobligationer 0,6 0,6 Nominella statsobligationer 15,4 18,0 0,2 33,6 Reala statsobligationer 17,8 17,8 Totalt 16,5 35,8 0,6 0,2 53,1 Anm. Med IGN avses Insättningsgarantinämnden, med KAF avses Kärnavfallsfondens styrelse och med RGK avses Riksgäldskontoret. Elimineringen av statliga myndigheters innehav av statspapper uppgick till 53 miljarder kronor 2007, varav nästan hela beloppet avser Kärnavfallsfondens och Insättningsgarantinämndens innehav. Övriga myndigheters innehav har varit mindre än 1 miljard kronor de senaste åren. Premiepensionsmyndighetens innehav av statspapper elimineras inte eftersom myndigheten inte ingår i den konsoliderade årsredovisningen för staten. Sammantaget medför detta att den okonsoliderade statsskulden på 1 168 miljarder kronor som Riksgäldskontoret redovisar är 53 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen (se kapitel 4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys). Definition av statsskulden Sedan den 1 januari 2003 definieras statsskulden så att samtliga låneinstrument värderas till nominellt slutvärde. Det betyder att instrumenten tas upp till det belopp som betalas på förfallodagen. Även derivatinstrument inkluderas, t.ex. de skuldbytesavtal (swappar) som Riksgäldskontoret ingår för att påverka sammansättningen och löptiden i statsskulden. Derivatinstrument, liksom övriga åtaganden i utländsk valuta, värderas med hänsyn till aktuell valutakurs. För reala instrument inkluderas upplupen inflationskompensation som med tidigare definition skuldfördes först vid förfall. Nuvarande mått överensstämmer med hur skulden mäts inom EU. Statsskuldens sammansättning Det lagfästa målet för statsskuldspolitiken är att statens skuld ska förvaltas så att den långsiktiga kostnaden minimeras, samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Den övergripande målsättningen konkretiseras genom att regeringen årligen fastställer riktlinjer för statsskuldens förvaltning avseende statsskuldens sammansättning och löptid (mätt i genomsnittlig räntebindningstid). Det av regeringen beslutade riktvärdet anger att den genomsnittliga räntebindningstiden skulle vara 4,7 år vid slutet av 2007. Fram till 2007 angavs endast löptidsriktvärde för den nominella delen av statsskulden. Inför 2007 beslutade regeringen också om ett nytt andelsmått för att mäta sammansättningen av statsskulden. Det nya andelsmåttet skuldens summerade kassaflöden (SSK) förbättrar bilden av statsskuldens samlade riskexponering. Måttet beaktar skuldslagens samtliga kontrakterade kassaflöden genom att, förutom det nominella slutbeloppet, även inkludera framtida kupongbetalningar och inflationskompensation. Det nya måttet innebar att andelarna i statsskulden ändrades. Vid årsskiftet 2007/08 var andelen reala lån 26,4 procent och andelen valutaskuld 17,6 procent mätt enligt SSK (30 dagars glidande medelvärde). Jämfört med det gamla beräkningssättet ökade andelen reala lån med 7 procentenheter, medan valutaskulden minskade med 3 procentenheter. I riktlinjebeslutet fastställdes att målandelen för den reala skulden i kronor och valutaskulden långsiktigt skulle uppgå till 25 procent respektive 15 procent av statsskulden. Den nominella skulden är i styrsammanhang en residual och utgör 60 procent av skulden då målandelen för den reala skulden (25 procent) och valutaskulden (15 procent) räknats bort. Det nya måttet används endast för att beskriva statsskuldens sammansättning i riktlinjesammanhang. För övriga syften används det traditionella skuldmåttet, så även i årsredovisningen för staten. Inom ramen för riktlinjerna fastställer sedan Riksgäldskontorets styrelse delmål och riktmärken för löptiden i den nominella kronskulden, reala kronskulden och valutaskulden. Riksgäldskontoret svarar även för den operativa upplåningen och förvaltningen av statsskulden. Tabell 3.8 Statsskuldens utveckling och sammansättning 2003-2007 Miljarder kronor 2003 2004 2005 2006 2007 Nominella lån i svenska kronor 712 745 770 754 683 Reala lån i svenska kronor 144 167 189 200 199 Nominella lån i utländsk valuta 330 301 303 266 233 Summa konsoli- derad statsskuld 1 186 1 213 1 262 1 220 1 115 Nominella lån i svenska kronor utgör den viktigaste källan för finansiering av statsskulden. Merparten av upplåningen sker på den inhemska värdepappersmarknaden genom statsobligationer (kuponglån med en löptid över ett år vid emissionstillfället) och statsskuldväxlar (nollkuponglån, i huvudsak med en löptid på högst ett år vid emissionstillfället). I skuldslaget ingår även privatmarknadslån som erbjuder Riksgäldskontoret billigare upplåning än konventionella statspapper i kombination med möjligheter att sprida upplåningen till fler långivare, företrädesvis privatpersoner. Privatmarknadslån består av dels premieobligationer, dels Riksgäldsspar. Under 2007 har privatmarknadsupplåningen totalt legat kvar på samma nivå som 2006 och uppgick till 64 miljarder kronor vid slutet av året eller 5,4 procent av total statsskuld. En viss omfördelning mellan sparformerna har dock skett. Riksgäldsspar ökade med två miljarder kronor till 25 miljarder kronor till följd av stigande räntor på framförallt konton med rörlig ränta. Premieobligationerna minskade med tre miljarder kronor till 38 miljarder kronor. Orsaken till minskningen var framförallt ovanligt stora förfall under 2007. Upplåningen på privatmarknaden minskade kostnaderna för statsskulden med knappt 0,2 miljarder kronor i förhållande till alternativ upplåning på kapitalmarknaden under 2007. För perioden 2003-2007 blev den sammanlagda kostnadsbesparingen nästan en miljard kronor. Volymen utestående statsskuldväxlar minskade med 84 miljarder kronor 2007. Statsskuldväxlar emitteras varannan vecka och utgör huvuddelen av Riksgäldskontorets kortfristiga upplåning. Volymen av emitterade statsskuldväxlar kan variera kraftigt mellan auktionstillfällena, vilket beror på att statens lånebehov varierar över året. Riksgäldskontoret använde tillfälligt valutaterminer i likviditetsförvaltningen över årsskiftet 2006/07, vilket även skedde vid årsskiftet 2005/06. Anledningen var att Riksgäldskontoret till följd av ett extremt stort lånebehov i december tog upp ett kort lån i utländsk valuta som sedan omvandlas till skuld i kronor med valutaterminer. I valutaskulden ingår terminskontrakt på minus 17 miljarder kronor (se not 45, Statsskulden, Noter till balansräkningen). Med valutaterminer justerar Riksgäldskontoret också valutasammansättningen i valutaskulden. Om skulden i en enskild valuta är för stor relativt de andra valutornas andel köper Riksgäldskontoret denna valuta på termin och säljer den av de andra skuldvalutorna som har en låg andel. Den reala lånestocken uppgick till 199 miljarder kronor i slutet av 2007. I slutet av 2006 uppgick den till 200 miljarder kronor. Reala lån i svenska kronor fyller en viktig funktion i statens låneportfölj då de bidrar till en mer diversifierad upplåning med ytterligare ett skuldslag utöver nominell kron- och valutaskuld. Staten får därmed tillgång till en finansieringskälla med andra kostnads- och riskegenskaper än nominell upplåning, vilket medför att risken kan reduceras. Låneformen ger även fördelar för investeraren eftersom investeraren erbjuds en möjlighet att försäkra sig mot inflation genom att staten övertar inflationsrisken. Den nuvarande valutaskulden byggdes upp under en period när lånebehovet var mycket stort. Lån i utländsk valuta bidrog då till att täcka en del av lånebehovet. Sedan flera år amorterar staten på valutaskulden för att minska den totala risknivån i statsskulden. Eftersom statsskulden löpande mäts och värderas i kronor slår ändringar i växelkursen direkt igenom på skuldens storlek. Målet är dock inte att avveckla valutaskulden, även om den medför en växelkursrisk. Valutaskulden bidrar på samma sätt som realobligationer till att diversifiera statskulden eftersom den minskar exponeringen mot svenska räntor. Enligt riktlinjerna skulle valutaskulden amorteras med 40 miljarder kronor 2007. Riksgäldskontoret fick avvika med 15 miljarder kronor. Riksgäldskontoret amorterade 42 miljarder kronor på valutaskulden under 2007. Skillnaden mot riktvärdet beror på att valutakursrörelser gör att man inte exakt kan styra amorteringsbeloppet räknat i kronor. Orealiserade valutakursförändringar ingår i valutaskulden och kan variera kraftigt mellan åren. Valutaskulden minskade totalt med 33 miljarder kronor 2007 och har som andel av total skuld minskat under 2003 och 2007 med cirka 100 miljarder kronor. Tabell 3.9 Nominella lån i svenska kronor 2003-2007 Miljarder kronor 2003 2004 2005 2006 2007 Statsobligationer, nominella 550 565 543 525 507 Ränte- och valuta- swappar -166 -202 -228 -239 -255 Statsskuldväxlar 241 256 284 252 170 Ränteswappar 0 45 85 94 112 Nominella privatmarknadslån 58 59 63 63 63 Likviditetsinstrument 29 22 23 45 69 Valutaterminer m.m. 0 0 0 14 17 Nominella lån i svenska kronor 712 745 770 754 683 Statsskuldens kostnader De anslagsavräknade utgifterna för statsskulden, som redovisas i redovisningen av Statsbudgetens utfall, uppgick till 47 miljarder kronor 2007 (se kapitel 5, Statsbudgetens utfall, avsnitt 5.4.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.). Det är en minskning med 2 miljarder kronor jämfört med 2006. Beloppen i statsbudgeten redovisas enligt utgiftsmässiga principer och utgör ett netto av inkomster och utgifter i upplåningsverksamheten. Den utgiftsmässiga redovisningen innehåller dock svagheter när det gäller att beskriva statsskuldsräntornas utveckling över tiden. Exempelvis har valet av upplåningsteknik stor påverkan på anslagsbelastningen ett visst år. En kostnadsmässig redovisning ger därför en bättre beskrivning av hur räntekostnaderna under en viss period påverkas av underliggande skuld-, ränte- och valutautveckling. I resultaträkningen för staten redovisas räntor enligt kostnadsmässiga principer efter eliminering av räntor till/från statliga myndigheter. I kostnaderna ingår även en omvärdering av skulden i utländsk valuta. Av tabell 3.10 framgår statsskuldens kostnader, vilket utgör en sammanfattning av uppgifterna i resultaträkningen (se not 12, Nettokostnad för statsskulden, Noter till resultaträkningen). Tabell 3.10 Statsskuldens kostnader 2003-2007 Miljarder kronor 2003 2004 2005 2006 2007 Räntekostnader på lån i svenska kronor 51 52 49 52 55 Räntekostnader på lån i utländsk valuta 29 23 24 23 26 Realiserade valutakursdifferenser 4 5 -10 6 2 Realiserade kursdifferenser 4 14 8 6 4 Orealiserade valutakursdifferenser -15 -5 22 -15 0 Över- /underkurs vid emission m.m. -3 -9 -7 -7 -6 Summa kostnader 70 81 86 65 81 Ränteintäkter i upplåningsverksamheten -32 -27 -27 -28 -31 Nettokostnader efter intäkter, exklusive skuldskötselåtgärder 38 54 59 37 50 Orealiserade valutavinster (-) / förluster (+) hänförbara till skuldskötselinstrument -3 -5 8 -9 4 Nettokostnader inklusive skuldskötselåtgärder 35 49 67 28 54 Enligt resultaträkningen för 2007 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser, valutakursförändringar m.m.) till 54 miljarder kronor, vilket är en ökning med 26 miljarder kronor jämfört med 2006. Ökningen beror i första hand på orealiserade valutakursförändringar som ökat statsskuldens kostnader med 28 miljarder kronor jämfört med 2006. De realiserade valuta- och kursdifferenserna gick åt motsatt håll och minskade i stället kostnaderna med 6 miljarder kronor. Räntekostnaderna på lån i svenska kronor uppgick till 55 miljarder kronor, vilket innebar en ökning med 3 miljarder kronor jämfört med 2006. Räntekostnaderna för lån i utländsk valuta ökade också med 3 miljarder kronor till 26 miljarder kronor. Staten gjorde valutaförluster på 2 miljarder kronor, jämfört med 6 miljarder kronor 2006. Valutavinster och valutaförluster påverkas framför allt av kronans växelkurs mot andra valutor när ett lån förfaller, men också av inbördes förändringar mellan andra valutors växelkurser genom olika derivatinstrument som används i förvaltningen av valutaskulden. Under 2007 minskade de realiserade kursförlusterna med 2 miljarder kronor, från 6 till 4 miljarder kronor. De orealiserade valutakursdifferenserna, exklusive skuldskötselåtgärder, ökade skuldkostnaderna med 15 miljarder kronor jämfört med 2006. Skillnaden beror på att kronan 2006 gick bättre jämfört med skuldvalutorna än 2007. Över- och underkurser vid emission av statspapper m.m. medförde att kostnaderna minskade med 6 miljarder kronor 2007. Tillsammans med ränteintäkter i upplåningsverksamheten på 31 miljarder kronor uppgick nettokostnaden för statsskulden exklusive skuldskötselåtgärder till 50 miljarder kronor 2007. Skillnaden mellan statsskuldens utgiftsmässiga räntekostnader på 47 miljarder kronor och nettokostnaden exklusive skuldskötselåtgärder på 50 miljarder kronor förklaras av att kursdifferenser vid emission, nollkupongräntor och orealiserade valutakursförändringar redovisas på olika sätt i statsbudgeten och i resultaträkningen. Transfereringar Diagram 3.10 Transfereringar per sektor 2003-2007 I diagram 3.10 redovisas transfereringarna per sektor 2003-2007. De totala kostnaderna för transfereringar har ökat med 70 miljarder kronor eller 10 procent under perioden. Den största delen, 65 procent, av de statliga transfereringarna går till hushållen inklusive hushållens övriga organisationer. Transfereringarna till hushållssektorn har ökat med 29 miljarder kronor eller 6,1 procent mellan 2003 och 2007. Tabell 3.11 Transfereringar 2003-2007 Miljarder kronor 2003 2004 2005 2006 2007 Socialförsäkring 392 402 409 420 428 Allmänna bidrag till kommuner 99 101 106 109 124 Arbetsmarknad 62 66 71 68 49 Nettoöverföring till premiepensionssystemet 20 20 24 26 27 Nettoöverföring till ålderspensionssystemet, AP-fonderna 10 8 10 7 6 Avgiften till Europeiska gemenskapen 24 23 26 26 26 Bistånd m.m., migration och integration 19 23 25 29 30 Utbildning, studiestöd 26 36 20 27 22 Övrigt 40 43 52 47 50 Summa 693 722 742 759 762 Anm. Från 2007 räknas inte nettoöverföringen till premiepensionssystemet med i transfereringar till ålderspensionssystemet utan dessa ligger som transfereringar till hushållen. För att möjliggöra jämförelsen över perioden är tabellen justerad med dessa värden för samtliga år. I tabell 3.11 visas utvecklingen av olika transfereringar under den senaste femårsperioden. Nedan lämnas en närmare redovisning av delområdena socialförsäkring, arbetsmarknad, bistånd m.m., migration och integration samt utbildning och studiestöd. Socialförsäkring Diagram 3.11 Socialförsäkringar 2003-2007 Miljoner kronor Kostnaderna för socialförsäkringar ökade varje år under perioden 2003-2007. Mellan 2006 och 2007 ökade kostnaderna med drygt 8 miljarder kronor eller 2 procent. Under hela femårsperioden var ökningen totalt 36 miljarder kronor eller drygt 9 procent. Tabell 3.12 Socialförsäkringar 2003-2007 Miljarder kronor 2003 2004 2005 2006 2007 Ålderspensioner m.m. 207 211 215 221 230 Ekonomisk familjepolitik 52 53 54 58 59 Handikappolitik1 11 13 15 16 18 Ersättning vid arbetsoförmåga m.m. 103 105 104 103 99 Läkemedelsförmånerna 19 20 20 21 22 Summa transfereringar 392 402 409 420 428 1 Inklusive kommunernas betalningsansvar (se vidare avsnitt 5.5 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten). Av ökningen mellan 2003 och 2007 är 22 miljarder kronor hänförliga till ökade pensionskostnader. Ökningen av pensionskostnaderna har varit tämligen jämnt fördelad under åren. De ökade pensionskostnaderna beror på ett ökat antal pensionärer, att en allt större andel av dessa har inkomstpension och att den genomsnittliga pensionspoängen ökat, men även på indexomräkning av pensionsbelopp (se även not 4, Transfereringar, Noter till resultaträkningen). Kostnaderna för ersättning vid arbetsoförmåga m.m., ohälsoområdet, minskade med sammanlagt 3,6 miljarder kronor eller 3,5 procent under perioden. Inom ohälsoområdet har det trendbrott som inträffade 2005 förstärkts och de sammanlagda kostnaderna för sjukpenning och aktivitets- och sjukersättning har fortsatt att minska. Kostnaden för sjukpenning minskade med 1,6 miljarder kronor eller 4,9 procent 2006. Minskningen har fortsatt under 2007 och blev då 3,7 miljarder eller 12 procent. Det förklaras av att antalet sjukpenningdagar fortsatt minska. Aktivitets- och sjukersättningarna (tidigare förtidspension) var i princip oförändrat mellan 2006 och 2007 (se även not 4, Transfereringar, Noter till resultaträkningen). I tabell 3.13 och 3.14 redovisas antalet pensionstagare med ålderspension och utbetald ålderspension under perioden. Tabell 3.13 Pensionstagare med ålderspension 2003-2007 Kvinnor Kvinnor Män Män Antal Procent Antal Procent Summa 2003 914 292 56 711 408 44 1 625 700 2004 925 186 56 724 695 44 1 649 881 2005 942 578 56 745 499 44 1 688 077 2006 955 994 56 764 622 44 1 720 616 2007 971 518 55 788 215 45 1 759 733 Källa: Försäkringskassan År 2007 var cirka 1,8 miljoner personer pensionstagare med ålderspension, varav 55 procent kvinnor och 45 procent män. Antalet pensionstagare har ökat med drygt 8 procent sedan 2003. Tabell 3.14 Utbetald ålderspension 2003-2007 Miljoner kronor Kvinnor Kronor Medelersättningper månad Män Kronor Medelersättningper månad Summa 2003 83 688 7 628 97 547 11 427 181 235 2004 86 837 7 677 101 144 11 631 187 981 2005 89 076 7 875 104 017 11 627 193 093 2006 92 053 8 024 107 609 11 728 199 662 2007 96 405 8 269 112 424 11 886 208 829 Källa: Försäkringskassan År 2007 utbetalades drygt 200 miljarder kronor, varav 46 procent eller 96 miljarder kronor till kvinnor och 54 procent eller 112 miljarder kronor till män. Kvinnors medelersättning per månad var 8 269 kronor och mäns var 11 886 kronor. Kvinnornas medelersättning per månad var således 30 procent lägre än männens medelersättning 2007. Skillnaden mellan kvinnors och mäns medelersättning minskade dock med 3 procentenheter under perioden 2003-2007. Tabell 3.15 Ersatta nettodagar med föräldrapenning 2003-2007 Kvinnor Antal Kvinnor Procent Män Antal Män Procent Summa 2003 33 235 024 83 6 911 239 17 40 146 263 2004 34 407 653 81 7 901 514 19 42 309 167 2005 34 338 735 80 8 320 078 20 42 658 813 2006 34 524 796 79 8 957 898 21 43 482 694 2007 35 856 090 79 9 434 538 21 45 290 628 Källa: Försäkringskassan Antal ersatta dagar med föräldrapenning var 45,3 miljoner 2007, varav 79 procent uttagna av kvinnor och 21 procent uttagna av män. Andelen dagar uttagna av män har ökat med 4 procentenheter sedan 2003. Antalet ersatta nettodagar med föräldrapenning har ökat för såväl män som kvinnor 2007 i jämförelse med 2006. Andelen dagar som tas ut av kvinnor är dock oförändrad i jämförelse med året innan. Arbetsmarknad Diagram 3.12 Arbetsmarknad 2003-2007 Miljoner kronor Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken minskade under perioden 2003-2007 med 13 miljarder kronor. Under 2006 skedde ett trendbrott och kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken har därefter minskat. Det förklaras bl.a. av att arbetslöshetsersättningen under 2006 minskade med över 4 miljarder kronor till följd av minskad arbetslöshet. Arbetslösheten har fortsatt att minska under hela 2007 och arbetslöshetsersättningen har under året minskat med ytterligare närmare 8 miljarder kronor. Tabell 3.16 Arbetslösa personer i genomsnitt per månad 2003-2007 Kvinnor Antal Kvinnor Procent Män Antal Män Procent Summa 2003 93 500 43 123 300 57 216 800 2004 108 900 44 137 300 56 246 200 2005 124 000 46 145 100 54 269 100 2006 114 300 47 131 300 53 245 600 2007 104 400 48 111 400 52 215 800 Källa: AKU, SCB Anm. I april 2005 förändrade SCB sin statistik i enlighet med EU:s normer varför uppgifterna inte är direkt jämförbara med tidigare år. Statistiken för 2005 grundar sig dessutom endast på månaderna april-december. Av tabell 3.16 framgår antalet personer som var arbetslösa i genomsnitt per månad under perioden 2003-2007. Antalet arbetslösa var 215 800 i genomsnitt per månad under 2007. Av dessa var 48 procent kvinnor och 52 procent män. Det motsvarar 104 400 kvinnor respektive 111 400 män. Andelen av de arbetslösa som är kvinnor har ökat successivt under perioden från 43 till 48 procent, vilket innebär att en utjämning skett mellan könen avseende andelen arbetslösa. Bistånd m.m., migration och integration Diagram 3.13 Bistånd m.m. 2003-2007 Miljoner kronor Kostnaderna för bistånd, internationella bidrag, migration och integration ökade med 10,5 miljarder kronor eller 54 procent under perioden 2003-2007. Under 2006 ökade kostnaderna med 4,6 miljarder kronor till följd av bland annat att biståndsmålet höjdes från 0,88 till 1 procent av bruttonationalinkomsten. I posten ingår även samarbete med Central- och Östeuropa och bidrag till utlandet utöver bistånd. Mellan 2006 och 2007 har det endast skett en marginell ökning av biståndet. Ökningen har skett på Bidrag till migration och integration som ökat med 39 procent sedan föregående år, medan övriga biståndsposter har minskat jämfört med 2006. Utbildning och studiestöd Diagram 3.14 Utbildning och studiestöd 2003-2007 Miljoner kronor Kostnaden för utbildning och studiestöd har minskat med 4,5 miljarder kronor under perioden. Kostnaden för studiestöd, inklusive av- och nedskrivningar, har minskat med närmare 1,4 miljarder kronor eller 10 procent under femårsperioden. Kostnaden för utbetalda studiestöd har ökat marginellt, men någon post motsvarande 2005 års återföring av reservation för lånefordringar som då gjorde att nettokostnaden för studiestöd minskade med 16 miljarder kronor har inte förekommit detta år. Återföringen under 2005 berodde bl.a. på ett lägre ränteläge som medförde att flera kunde betala sina skulder. Under 2004 ökade kostnaderna för studiestöd inklusive av- och nedskrivningar med cirka 10 miljarder kronor, beroende på kostnad för reservation av lånefordringar som beräknats enligt en ny modell. De studiestöd som når flest personer är studiehjälp och studiemedel. Dessa stöd är generella och rättighetsstyrda. Studiemedel kan dock lämnas med en högre bidragsdel, men i detta avseende är studiemedlet inte rättighetsstyrt. Studiemedel består av studiebidrag och studielån och utgår till studerande i studiestödsberättigande utbildning. Studiehjälpen består av studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg. Studiebidraget är generellt och lämnas normalt med 1 050 kronor per studiemånad för den som är mellan 16 och 20 år och studerar i en gymnasial utbildning inom gymnasieskola, folkhögskola, kommunal vuxenutbildning eller vissa andra utbildningar. Antalet studerande med studiemedel har fluktuerat under femårsperioden. Under den senare delen av perioden har antalet studerande minskat. Tabell 3.17 Studerande med studiemedel 2003-2007 Kvinnor Antal Kvinnor Procent Män Antal Män Procent Summa 2003 258 854 60 172 275 40 431 129 2004 260 653 60 173 670 40 434 323 2005 257 018 60 171 511 40 428 529 2006 250 952 61 163 743 39 414 695 2007 252 363 61 159 923 39 412 286 Källa: Centrala studiestödsnämnden Tabell 3.18 Studerande med studiemedel 2003-2007: Studielån Kvinnor Antal Kvinnor Procent Män Antal Män Procent Summa 2003 199 969 60 135 249 40 335 218 2004 197 561 60 132 651 40 330 212 2005 189 697 60 126 684 40 316 381 2006 178 842 60 117 216 40 296 058 2007 173 311 61 111 339 39 284 650 Källa: Centrala studiestödsnämnden Studiemedel lämnas till studerande vid universitet och högskolor, vid godkända utbildningar utomlands och till studerande äldre än 20 år i gymnasiala utbildningar. Studiemedel består av studiebidrag och lån. Totalt fick drygt 412 000 studerande studiemedel under 2007, vilket är en minskning med drygt 2 400 studerande jämfört med 2006. Av dessa hade cirka 285 000 studerande studielån, medan 128 000 studerande endast utnyttjade studiebidraget. Andelen studerande med studiemedel, som utöver studiebidraget även har studielån, har minskat stadigt under den senaste femårsperioden (se tabell 3.18). Statens egen verksamhet Diagram 3.15 Statens egen verksamhet 2003-2007 Miljoner kronor Statens egen verksamhet avser främst kostnaderna för de statliga myndigheternas drift, dvs. personalkostnader, lokalkostnader, avskrivningar och nedskrivningar samt övriga driftkostnader. Kostnaderna har ökat med totalt 30 miljarder kronor eller 18 procent under perioden 2003-2007. Den största ökningen inträffade 2005 då framför allt Försvarsmaktens driftkostnader ökade på grund av avsättningar för omstruktureringskostnader och stora nedskrivningar av beredskapsvaror. År 2006 har dessa justerade kostnader för statens egen verksamhet däremot minskat något. Det beror främst på kostnader för avsättningar och nedskrivningar 2005 som inte har någon motsvarighet 2006. Under 2007 har ytterligare nedskrivningar gjorts på försvaret av beredskapsinventarier uppgående till 3,2 miljarder kronor. För att öka jämförbarheten mellan åren har personalkostnaderna rensats för förändring av statens tjänstepensionsskuld (försäkringsteknisk avsättning hos Statens pensionsverk). Övriga driftkostnader har rensats för förändringar av avsättningar för förluster i garanti- och utlåningsverksamhet hos Riksgäldskontoret och Exportkreditnämnden från 2003-2005, vilka fr.o.m. 2006 även särredovisas i resultaträkningen (se även not 8, Vissa garanti- och kreditkostnader, Noter till resultaträkningen). De högsta personalkostnaderna (se även not 6, Kostnader för personal, Noter till resultaträkningen) finns hos Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten, Försäkringskassan och Skatteverket. Under femårsperioden har lönekostnaderna ökat med 14 procent vid Försäkringskassan, med 20 procent vid Skatteverket och med 22 procent vid Rikspolisstyrelsen. Lokalkostnaderna avser hyror för de statliga myndigheternas lokaler. De högsta lokalkostnaderna finns hos Försvarsmakten, Rikspolisstyrelsen och Regeringskansliet (se även not 7, Kostnader för lokaler, Noter till resultaträkningen). Övriga driftkostnader avser omkostnader för de statliga myndigheternas verksamhet. Köpta varor och tjänster är av stor omfattning vid bl.a. Vägverket och Banverket, som har omfattande köp av entreprenader, men också vid Försvarsmakten (se även not 9 Övriga driftskostnader, Noter till resultaträkningen). Statens personal I det följande redovisas en beskrivning av statens personal avseende antal anställda fördelat på kön, åldersgrupper och sektorer. Avgränsningen av staten är densamma som för resultaträkningen. Det innebär bl.a. att anställda vid de allmänna försäkringskassorna inkluderas i uppgifterna för 2003 och 2004 även om de blev statligt anställda först 2005 genom bildandet av den statliga myndigheten Försäkringskassan. I bilaga 2 Statliga myndigheter m.m. redovisas vilka myndigheter som omfattas av redovisningen nedan samt vilka myndigheter som hör till respektive sektor. Till riksdagen lämnas varje år, senast i budget-propositionen för 2008 (prop. 2007/08:1, utgiftsområde 2, bilaga 1), en utförlig redovisning av statsförvaltningens utveckling, bl.a. vad avser personalkonsekvenser. Tabell 3.19 Antal statligt anställda 2003-2007 fördelade på kvinnor respektive män Antal1 2003 2004 2005 2006 2007 Kvinnor 105 764 106 359 105 223 109 678 109 357 Män 113 864 113 445 110 614 110 727 109 460 Summa 219 628 219 804 215 837 220 405 218 817 1Anställda med en omfattning av tjänst understigande 40 procent ingår inte. År 2007 utgjorde de cirka 5 000 personer. Betings-, dag- eller timanställda m.fl. ingår inte heller. De utgjorde drygt 16 600 personer 2007. Källa: Arbetsgivarverket Statligt anställda utgör ungefär 6 procent av det totala antalet sysselsatta på arbetsmarknaden. Under 1990-talets första hälft minskade antalet statsanställda. Därefter har det totala antalet anställda inte förändrats nämnvärt. Antalet statligt anställda ökade marginellt mellan 2003 och 2004. Därefter minskade antalet anställda med cirka 4 000 anställda eller 2 procent 2005 för att sedan återigen öka 2006. Under 2007 har antalet anställda börjat minska igen, sammanlagt med drygt 1 500 personer. De största minskningarna återfinns inom Försäkringskassan och Arbetsmarknadsverket, numera Arbetsförmedlingen. Även inom Försvarsmakten har det skett en minskning, men det är den minsta minskningen på många år. Minskningarna balanseras delvis av ökningar inom Polisen och Kriminalvården. På flertalet myndigheter är dock förändringarna mycket små. Staten är den sektor som har jämnast könsfördelning på arbetsmarknaden. Andelen statsanställda kvinnor har ökat de senaste åren. År 2007 var könsfördelningen så gott som jämn i staten. De könsmässiga skillnaderna mellan olika åldersgrupper är marginell (tabell 3.20). Mellan olika sektorer finns det dock skillnader (tabell 3.21). Andelen kvinnor är särskilt låg inom sektorerna Affärsverk och infrastruktur samt Försvarsmakten och särskilt hög inom sektorerna Arbetsliv, omsorg och utbildning samt Ekonomi. Tabell 3.20 Antal statligt anställda 2003-2007 fördelade på åldersgrupper Antal och procentuell fördelning Ålder och kön 2003 2004 2005 2006 2007 -34 46 684 45 748 43 407 45 704 44 788 Kvinnor 48 48 49 51 51 Män 52 52 51 49 49 35-44 53 948 54 259 53 708 55 673 56 280 Kvinnor 47 48 48 50 50 Män 53 52 52 50 50 45-54 61 788 59 884 57 866 57 113 56 052 Kvinnor 49 49 48 49 49 Män 51 51 52 51 51 55- 57 208 59 913 60 856 61 915 61 697 Kvinnor 48 49 49 50 50 Män 52 51 51 50 50 Källa: Arbetsgivarverket I jämförelse med arbetsmarknaden i övrigt har staten en äldre personalstyrka. Utmärkande för staten är att andelen äldre är högre samtidigt som andelen i de yngsta åldersgrupperna är lägre än på arbetsmarknaden i sin helhet. Genomsnittsåldern har åter börjat öka efter att tillfälligt ha minskat under 2006. År 2007 var drygt 28 procent av de statsanställda 55 år eller äldre, medan knappt 21 procent var 34 år eller yngre. Sedan 2003 har andelen anställda i åldersgruppen 55 år och äldre ökat något, från 26 procent 2003. Andelen anställda i åldersgruppen 34 år och yngre har under samma tid minskat något. Genomsnittsåldern för de statligt anställda uppgick år 2007 till 46. Genomsnittsåldern har ökat något eller är oförändrad inom samtliga sektorer med undantag av Rättsmyndigheterna exklusive Försvarsmakten. Försvarsmakten har lägst genomsnittsålder, 42,8 år, medan uppdragsbaserad verksamhet har högst genomsnittsålder med 47,1 år. Universitet, högskolor och forskning är den största av sektorerna inom staten med cirka 52 300 anställda. Det motsvarar ungefär en fjärdedel av de statligt anställda. Därefter kommer sektorn Rättsmyndigheter exklusive Försvarsmakten med cirka 43 000 anställda och sektorn Arbetsliv, omsorg och utbildning med drygt 35 300 anställda. Tabell 3.21 Antal anställda 2003-2007 fördelade på sektorer Sektor Kön 2003 2004 2005 2006 2007 Affärsverk1 19 377 19 317 18 553 18 943 19 124 Kvinnor 23 24 24 25 26 Män 77 76 76 75 74 Ekonomi 18 398 18 101 17 937 18 743 18 834 Kvinnor 63 63 63 63 63 Män 37 37 37 37 37 Universitet2 53 582 53 429 52 435 52 366 52 266 Kvinnor 51 52 52 53 53 Män 49 48 48 47 47 Kultur 3 125 3 097 3 039 3 423 3 430 Kvinnor 57 57 57 58 58 Män 43 43 43 42 42 Miljö3 5 716 5 863 5 969 6 257 6 176 Kvinnor 46 47 48 48 49 Män 54 53 52 52 51 Arbetsliv4 36 872 35 876 35 789 37 614 35 344 Kvinnor 69 69 69 69 69 Män 31 31 31 31 31 Rätts-myndigheter 38 204 38 958 39 175 41 366 42 981 Kvinnor 42 42 43 44 45 Män 58 58 57 56 55 Länsstyrelser m.m.5 11 717 12 010 12 232 12 974 12 704 Kvinnor 58 58 58 59 59 Män 42 42 42 41 41 Uppdrags-baserad verksamhet 12 088 12 031 12 157 12 120 11 820 Kvinnor 41 41 41 42 43 Män 59 59 59 58 57 Försvar6 20 549 20 122 18 551 16 599 16 138 Kvinnor 20 20 21 21 21 Män 80 80 79 79 79 1 Affärsverk och infrastruktur 2 Universitet, högskolor och forskning 3 Miljö, teknik och jordbruk 4 Arbetsliv, omsorg och utbildning 5 Länsstyrelser, Regeringskansliet och stabsmyndigheter 6. Försvarsmakten tillhör sektorn rättsmyndigheter men särredovisas här. Källa: Arbetsgivarverket Flertalet av de statsanställda arbetar vid en stor myndighet. Av de statsanställda arbetar cirka 81 procent vid någon av de 35 myndighet som har minst 1 000 personer anställda. Mindre än 1 procent av de statsanställda arbetar vid någon av de 66 myndigheter som har färre än 50 anställda. Skatteintäkter Diagram 3.16 Skatteintäkter 2003-2007 Miljoner kronor Anm. Hur skatteintäkter enligt resultaträkningen, som redovisas i ovanstående diagram, förhåller sig till statens skatteintäkter enligt statsbudgetavgränsningen framgår av not 1 Skatteintäkter, Noter till resultaträkningen. Skatteintäkter har ökat med 193 miljarder kronor eller 24 procent under perioden. Skatteintäkterna är dock inte helt jämförbara över perioden, då de inte har beräknats enligt de nya redovisningsprinciperna för åren 2003-2004. Resultaträkningens över-/underskott Diagram 3.17 Statens över-/underskott 2003-2007 Miljoner kronor Av diagram 3.17 framgår den konsoliderade resultaträkningens över- och underskott under den senaste femårsperioden. Efter överskott under början av 2000-talet visade resultaträkningen underskott 2003 och 2004. Från och med 2005 har resultaträkningen åter vänt till överskott, sedan skatteintäkterna liksom resultatet från andelar i dotter- och intresseföretag ökat kraftigt, medan transfereringarna inte ökat i samma utsträckning. För de två senaste åren sker en kraftig ökning på grund av ökade skatteintäkter. 3.1.5 Oförbrukade bidrag Oförbrukade bidrag är en balanspost som visar mottagna bidragsintäkter som ska täcka framtida kostnader. Från och med i år lämnas en utvidgad beskrivning av utvecklingen av oförbrukade bidrag. Tabell 3.22 Oförbrukade bidrag Miljoner kronor 2003 2004 2005 2006 2007 Universitet och högskolor 6 791 6 816 7 041 7 915 8 846 - inomstatliga 2 529 2 676 2 767 3 195 3 841 - utomstatliga 4 262 4 140 4 274 4 720 5 005 Länsstyrelser 938 1 107 1 503 2 216 2 553 - inomstatliga 818 1 006 1 395 2 128 2 496 - utomstatliga 121 100 108 88 57 Övriga 1 547 1 642 3 200 3 751 3 640 - inomstatliga 850 896 875 1 160 1 274 - utomstatliga 697 747 2 325 2 591 2 367 Summa 9 277 9 566 11 745 13 882 15 039 - inomstatliga 4 197 4 578 5 037 6 483 7 611 - utomstatliga 5 080 4 988 6 707 7 398 7 429 Av tabell 3.22 framgår att summa oförbrukade bidrag har ökat med 5,8 miljarder kronor eller med 62 procent under perioden 2003-2007. De inomstatliga bidragen är medel som betalats från en statlig myndighet till en annan statlig myndighet, och som i många fall redovisats mot anslag hos den betalande myndigheten trots att de ännu inte förbrukats hos den mottagande myndigheten eller utbetalats till slutanvändare. Denna post ökade med 3,4 miljarder kronor eller 81 procent under perioden och uppgår vid utgången av 2007 till 7,6 miljarder kronor. Huvuddelen, 50 procent, av de inomstatliga bidragen finns hos universitet och högskolor. För universitet och högskolor är bidragen en del av finansieringen av forskning och utbildning. Deras andel av summa inomstatliga bidrag har dock minskat från drygt 60 procent 2003. Den beloppsmässiga ökningen under perioden är 52 procent. De lärosäten som redovisar störst belopp är Lunds universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala universitet samt Kungliga Tekniska högskolan. Länsstyrelserna står för 33 procent av de inomstatliga oförbrukade bidragen, att jämföra med motsvarande andel 19 procent 2003. Oförbrukade bidrag från andra myndigheter hos länsstyrelserna har tredubblats på fyra år. Det avser vanligtvis medel som ska förmedlas som bidrag till olika regionala projekt. Övriga myndigheters andel av de inomstatliga oförbrukade bidragen är 17 procent 2007. Motsvarande andel 2003 var drygt 20 procent. I årsredovisningen för staten elimineras de inomstatliga oförbrukade bidragen när balansräkningen konsolideras. Det sker eftersom de inte motsvaras av någon förpliktelse i relation till någon utomstående motpart. Oförbrukade bidrag från utomstatliga givare ökade med 2,3 miljarder kronor eller 46 procent mellan 2003 och 2007. De uppgår till 7,4 miljarder kronor 2007. Universitet och högskolor svarar för den största andelen av dessa medel, 67 procent 2007. Motsvarande andel 2003 var drygt 80 procent. Det är exempelvis fråga om medel från forskningsstiftelser. Länsstyrelsernas oförbrukade bidrag från utomstatliga givare är förhållandevis obetydliga, medan övriga myndigheter svarar för 32 procent av medlen. Bland dessa kan nämnas Statens jordbruksverk och Vägverket. I not 51, Periodavgränsningsposter - Oförbrukade bidrag (Noter till balansräkningen), specificeras de utomstatliga oförbrukade bidragen. Av noten framgår såväl belopp per myndighet som bidragets ändamål. 4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys 4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Resultat- och balansräkningarna samt finansieringsanalysen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Riksbankens grundfond ingår eftersom den utgörs av kapital som ursprungligen tillskjutits av staten. Däremot ingår inte Riksbanken, AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten (PPM). En fullständig förteckning över samtliga ingående organisationer framgår av bilaga 2 Statliga myndigheter m.m. Till skillnad från vad som är fallet i statsbudgeten redovisas i resultaträkningen intäkter och kostnader, vilket bl.a. innebär att utgifterna för en investering, i form av avskrivningar, fördelas över investeringens hela livslängd. Gällande principer och förutsättningar under det senaste året beskrivs i avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar. Myndigheternas redovisning konsolideras, vilket innebär att de slås samman och att transaktioner mellan myndigheter, t.ex. arbetsgivaravgifter för statligt anställda och bidrag mellan myndigheter tas bort (elimineras) i resultaträkningen och att fordringar och skulder mellan myndigheter elimineras i balansräkningen. På så vis erhålls en konsoliderad redovisning för staten. 4.1 Resultaträkning Resultaträkningen för 2007 visar ett överskott på 127 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 23 miljarder kronor jämfört med föregående år. Tabell 4.1 Resultaträkning Miljoner kronor Not 2007 2006 Intäkter Skatteintäkter 1 989 854 963 940 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 54 285 45 407 Intäkter av bidrag 3 26 520 25 547 Summa intäkter 1 070 659 1 034 894 Kostnader Transfereringar m.m. Transfereringar till hushåll 4 -496 451 -500 003 Transfereringar till företag 4 -38 259 -38 084 Transfereringar till kommuner 4 -173 319 -165 240 Transfereringar till utlandet 4 -48 216 -48 376 Nettoöverföring till ålderspensionssystemet 4 -5 916 -7 334 Avsättningar till/upplösning av fonder 5 -2 010 -3 603 Summa transfereringar m.m. -764 171 -762 640 Statens egen verksamhet Kostnader för personal 6 -93 498 -100 160 Kostnader för lokaler 7 -15 365 -15 214 Vissa garanti- och kreditkostnader 8 2 597 -996 Övriga driftkostnader 9 -62 936 -62 311 Avskrivningar och nedskrivningar 10 -26 118 -23 773 Summa statens egen verksamhet -195 320 -202 454 Summa kostnader -959 491 -965 094 Saldo före resultat från andelar och finansiella poster 111 168 69 800 Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag 11 46 818 48 449 Finansiella intäkter och kostnader Nettokostnad för statsskulden 12 -54 137 -28 124 Övriga finansiella intäkter 13 24 962 15 391 Övriga finansiella kostnader 14 -1 917 -1 601 Summa finansiella poster -31 092 -14 334 ÅRETS ÖVERSKOTT 126 894 103 915 Resultaträkningens ökade överskott beror bland annat på att skatteintäkterna ökade med 26 miljarder kronor. Men resultatet påverkades negativt av att nettokostnaden för statsskulden blev 26 miljarder kronor högre än 2006. Intäkter av avgifter och andra ersättningar respektive övriga finansiella intäkter ökade med cirka 9 miljarder kronor vardera. Kostnaderna för statens egen verksamhet minskade med 7 miljarder kronor, beroende på lägre kostnader för pensionsavsättning. 4.1.1 Intäkter Diagram 4.1 Statens intäkter Skatteintäkterna uppgick till 990 miljarder kronor och utgör 91 procent av statens totala intäkter. Skatteintäkterna ökade med 26 miljarder kronor eller 2,7 procent jämfört med 2006. Skatter redovisas fullt periodiserade. Eftersom många skatter taxeras per kalenderår är det slutliga utfallet för taxeringen inte känt förrän nästan ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatteintäkter grundas därför till viss del på bedömningar. Även om man vid tidpunkten för årsredovisningen kan göra en någorlunda säker bedömning av intäkterna från skatt på arbete och skatt på konsumtion är osäkerheten fortfarande stor vad gäller skatt på kapital. Historiskt sett ligger avvikelsen mellan den bedömning som redovisas i årsredovisningen och de slutliga utfallen på i storleksordningen 0,5 till 1 procent av de totala skatteintäkterna. Skatt på arbete ökade med 15 miljarder kronor jämfört med 2006. Därav ökade inkomstskatterna med 28 miljarder kronor och skattereduktionerna med 41 miljarder kronor. Arbetsgivaravgifterna ökade med 26 miljarder kronor. Ökningen av inkomstskatter och arbetsgivaravgifter förklaras framför allt av ökad sysselsättning och högre lönenivåer. Ökningen av skattereduktionerna beror till största delen på det under 2007 införda så kallade jobbskatteavdraget. Arbetsgivaravgifterna utgörs i princip av lönesumman multiplicerad med avgiftssatsen. Preliminärt ökade lönesumman 2007 med 6,9 procent och avgiftssatsen uppgick till 32,42 procent. Myndigheternas arbetsgivaravgifter är inomstatliga och har eliminerats i resultaträkningen. Jämfört med 2006 ökade skatt på kapital med 12 miljarder kronor eller 6 procent. Skatt på kapital från hushåll ökade med 5,1 miljarder kronor till följd av ökade kapitalvinster och ökade inkomster från räntor och utdelningar. Skatt på företagsvinster ökade med 7,5 miljarder kronor på grund av företagens ökade vinster. Intäkter från fastighetsskatt minskade med 1 miljard kronor. Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 23 miljarder kronor eller 6,1 procent. Därav ökade intäkter av mervärdesskatt med 19 miljarder kronor. De högre intäkterna av mervärdesskatt förklaras i huvudsak av en ökad privat konsumtion. Ökningen förklaras även av en förändrad sammansättning med större andel konsumtion av varaktiga varor, vilket höjer den genomsnittliga skattesatsen. Intäkter av punktskatter har utvecklats relativt svagt, vilket beror på en låg utvecklingstakt för intäkter av energi och koldioxidskatt. Intäkter av avgifter och andra ersättningar ökade med 8,9 miljarder kronor. Mest ökade intäkter från andra ersättningar. Ökningen avser främst den förhöjda finansieringsavgiften från arbetslöshetskassorna som infördes 2007. Uppdragsverksamhet, dvs. intäkter från försäljning av sådana varor och tjänster som är frivilligt efterfrågade, ökade med 0,8 miljarder kronor. Bland annat ökade Luftfartsverkets uppdragsinkomster från flygplatserna. Intäkter av bidrag ökade med 1 miljard kronor. EU-bidragen från socialfonden har ökat med 0,4 miljarder kronor och kommunernas bidrag till assistansersättning har ökat med 0,3 miljarder kronor 4.1.2 Kostnader Diagram 4.2 Statens kostnader Av statens kostnader under 2007 utgjorde 75 procent transfereringar, varav transfereringar till hushåll var den största delen. Kostnaderna för statens egen verksamhet utgjorde 19 procent och nettokostnaden för statsskulden och övriga finansiella kostnader 6 procent. 4.1.3 Transfereringar Diagrammet nedan visar 2007 års transfereringar i form av lämnade bidrag och andra överföringar fördelade på mottagarsektorer enligt nationalräkenskapernas indelning. Den s.k. realekonomiska indelningen redovisas även ur ett statsbudgetperspektiv i kapitel 5 Statsbudgetens utfall. Diagram 4.3 Transfereringar per sektor Av diagram 4.3 framgår att hushållssektorn är den dominerande mottagaren av statliga transfereringar, 65 procent. Transfereringarna till hushåll innefattar bl.a. ålderspensioner, sjukpenning, föräldrapenning, barnbidrag och arbetslöshetsersättning, men även bidrag till organisationer inom t.ex. utbildnings- eller biståndsområdet. Kommunerna tar emot 23 procent av transfereringarna i olika former av statsbidrag, företagssektorn 5 procent och utlandet, i form av bistånd och EU-avgifter, tar emot 6 procent av de statliga transfereringarna. Ungefär 1 procent avser nettoöverföring till ålderspensionssystemet för fondering hos AP-fonderna (se vidare Överföringar till och från pensionssystemet i avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Kostnaderna för transfereringar (exklusive avsättningar till fonder) uppgick till 762 miljarder kronor 2007. De ökade endast 3 miljarder kronor mellan 2006 och 2007 men i förändringen ingår både stora ökningar och minskningar för olika typer av transfereringar. Transfereringar till hushåll har under 2007 minskat med 3,6 miljarder kronor netto men innefattar också stora ökningar och minskningar. Bland transfereringar till hushåll har kostnaderna för arbetsmarknadspolitik minskat med 13 miljarder kronor. Arbetslöshetsersättningen har minskat med 7,7 miljarder kronor och aktivitetsstödet med 5,4 miljarder kronor till följd av lägre arbetslöshet och genomförda reformer. Inom ohälsoområdet har de sammanlagda kostnaderna för sjukpenning och aktivitets- och sjukersättning fortsatt att minska. Kostnaden för sjukpenning minskade med 3,7 miljarder kronor eller 12 procent 2007 vilket förklaras av att antalet sjukfall har fortsatt att minska. Aktivitets- och sjukersättningen ökade däremot med 0,3 miljarder kronor eller 0,6 procent och antalet personer som uppbär ersättningen har varit på ungefär samma nivå som 2006. Under de senaste två åren har både arbetslöshet och sjukfrånvaro minskat samtidigt till skillnad från tidigare. Kostnaderna för handikappolitik avser främst den statliga assistansersättningen som ökade med 2,1 miljarder kronor eller 13 procent. Ökningen beror på att antalet ersättningsberättigade och antalet beviljade timmar per person har fortsatt att öka. Dessutom höjs timbeloppet för assistansersättningen varje år. Ekonomisk äldrepolitik har minskat med 1,3 miljarder främst till följd av att antalet personer med garantipension minskade och att antalet personer med inkomstgrundad ålderspension ökade. Inom området ekonomisk familjepolitik ökade föräldraförsäkringen med 1,4 miljarder medan kostnaderna för barnbidragen minskade något. Demografiska faktorer styr i hög grad kostnadsutvecklingen inom området. Att kostnaderna för barnbidraget minskat något beror på att de barn som fyllde 16 år och inte längre har rätt till barnbidrag var fler än de barn som föddes. Sammantaget har dock transfereringar till hushåll avseende socialförsäkringen ökat med 7,3 miljarder kronor. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statsbudgeten ökade med 9,5 miljarder kronor eller 5 procent. Ökningen beror främst på den positiva inkomstutvecklingen. Inkomstutvecklingen i samhället ligger till grund för ett index som används i ålderspensionssystemet och som styr uppräkningen av förmånerna inkomstpension och tilläggspension. Transfereringar till företag har lämnats i ungefär samma omfattning som föregående år. Inom området livsmedelspolitik minskade kostnaderna med 0,7 miljarder kronor bland annat till följd av att en högre prisnivå på jordbruksprodukter resulterat i ett minskat stödbehov. Kostnaderna för Lönebidrag och Samhall ökade med 0,6 miljarder kronor. Kostnaderna för transfereringar till kommuner ökade med 8 miljarder kronor. Kompensation för mervärdesskatt till kommuner och landsting var 3 miljarder högre än 2006 till följd av ökad kommunal konsumtion. Bidrag avseende integrationspolitik och migrationspolitik ökade med 1,3 miljarder kronor till följd av att antalet asylsökande ökat och att Migrationsverket ersätter kommunerna för deras kostnader för mottagande av ensamkommande barn. Kostnaden för läkemedelsförmånerna ökade med 1,1 miljarder kronor mellan åren. Vidare ökade bidragen till landsting med 0,8 miljarder kronor till följd av ett nytt anslag, 19:7 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård. Inom området har dessutom de allmänna bidragen till kommuner ökat, vilket dock till stor del motsvaras av minskningar av olika riktade bidrag. Transfereringar till utlandet minskade något. Avgiften till Europeiska unionen har ökat med 0,6 miljarder kronor. Avgifter till och bidrag från EU redovisas närmare i särskilt kapitel. Kostnaden för biståndsverksamhet och internationella bidrag genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) och Regeringskansliet minskade med 0,6 respektive 0,3 miljarder kronor. 4.1.4 Kostnader för statens egen verksamhet Kostnaderna för statens egen verksamhet uppgick till 195 miljarder kronor 2007, vilket är en minskning med 7 miljarder kronor jämfört med 2006. Statens personalkostnader minskade med 6,7 miljarder kronor. Den viktigaste förklaringen är att föregående år var kostnaderna högre för avsättningar för pensioner i samband med ändrade försäkringstekniska riktlinjer hos Statens pensionsverk (SPV). Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 3 miljarder kronor eller 3,1 procent. Mest ökade Rikspolisstyrelsens lönekostnad, 0,7 miljarder, då antalet poliser ökat. Myndigheternas inbetalda arbetsgivaravgifter och löneskatter, liksom premierna till SPV för tjänstepensionsförmåner, utgör statsinterna transaktioner och har eliminerats i resultaträkningen. Kostnader för lokaler ökade med cirka 0,2 miljarder kronor. Övriga driftkostnader ökade med 0,6 miljarder kronor. Försvaret har aktiverat 3,6 miljarder kronor mindre för investeringar i beredskapstillgångar medan Banverket har aktiverat mer för investeringar i anläggningstillgångar i egen regi än föregående år. Aktiveringen innebär att kostnader för köp av varor och tjänster avseende produktion av försvarsmateriel, väganläggningar och bananläggningar förs bort från resultaträkningen och tas upp som investering i balansräkningen. Därutöver innefattar förändringen minskade kostnader för köp av tjänster med 4,7 miljarder kronor och ökade kostnader för köp av varor med 3,9 miljarder kronor. Inomstatlig handel har eliminerats i resultaträkningen med 16 miljarder kronor. Posten Vissa garanti- och kreditkostnader för statlig garanti- och utlåningsverksamhet avser för 2007 till allra största delen återföringar av tidigare avsättningar och värderegleringar och är därför negativ, vilket innebär en kostnadsreduktion med 2,6 miljarder kronor. Det är Riksgäldskontoret (RGK) som redovisar omvärdering av lån med kreditrisk på 1,1 miljarder kronor, vilket främst beror på minskad risk avseende lån till Svensk-Danska broförbindelsen AB (SVEDAB). Vidare redovisar RGK förändring i reservering för förväntade garantiförluster med 1,1 miljarder kronor till följd av minskad risk för garantin avseende Öresundsbron. Avskrivningar och nedskrivningar ökade med 2,3 miljarder kronor jämfört med föregående år. Försvarsmaktens avskrivningar avser främst beredskapsinventarier som stridsfordon, självgående pjäser, fartyg och båtar. Skillnaden mellan åren beror på nedskrivning av beredskapsinventarier med 3,2 miljarder kronor som gjordes 2007. Avskrivningarna på beredskapsvarulager är däremot i det närmaste oförändrade mellan åren. 4.1.5 Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag Resultatet från andelar i dotter- och intresseföretag minskade med 1,6 miljarder kronor. Det resultat som redovisas baseras på bolagens redovisade nettoresultat enligt respektive årsbokslut. Resultatet för Vattenfall AB har förbättrats 1 miljard kronor främst på grund av minskad skattekostnad med 2,4 miljarder kronor. Exempelvis kommer inkomstskattesatsen för bolag att sänkas med 10 procent i Tyskland, vilket påverkar uppskjuten skatt. Ökningen beror dessutom på ökad kraftproduktion i Tyskland och högre priser på den europeiska elbörsen. Civitas holding AB har förbättrat sitt resultat med 1,2 miljarder kronor främst till följd av större ökning av marknadsvärdet på dotterbolaget Vasakronans fastighetstillgångar. Däremot har resultatet för Akademiska hus AB försämrats med 1,8 miljarder kronor. Till största delen kan detta hänföras till att fastigheternas marknadsvärde har minskat med 0,6 miljarder kronor, vilket är en försämring med 2,3 miljarder kronor jämfört med 2006. Statens del i resultatet från TeliaSonera AB har minskat med 1,1 miljarder kronor till 6,6 miljarder kronor. Minskningen är framför allt en effekt av att statens försäljning av aktier reducerat ägarandelen från 45,3 procent till 37,3 procent, vilket minskat resultatandelen med 1,4 miljarder kronor. I övrigt har resultatandelen i TeliaSonera AB påverkats positivt av ökat resultat från intressebolag i Ryssland och Turkiet. Resultatet för SAS AB Sverige har försämrats med 0,9 miljarder kronor, till största delen beroende på att realisationsvinst vid börsintroduktion av ett hotellrörelsedrivande dotterbolag gav upphov till ett högt resultat under 2006. 4.1.6 Nettokostnad för statsskulden och övriga finansiella intäkter och kostnader Nettokostnaden för statsskulden ökade med 26 miljarder kronor. Den viktigaste förklaringen till den kraftiga ökningen är att de orealiserade valutakursförändringarna hade motsatt effekt jämfört med 2006. De orealiserade valutaförlusterna blev 4 miljarder kronor 2007, en försämring med 27 miljarder kronor till följd av att kronan var svagare jämfört med skuldvalutorna 2007 än 2006 då staten redovisade 23 miljarder i orealiserade valutavinster. De orealiserade valutakursförändringarna uppkommer vid den värdering RGK gör av skulder och fordringar i utländsk valuta till bokslutsdagens kurser. De realiserade valuta- och kursdifferenserna gick åt motsatt håll och minskade i stället kostnaderna med 5,6 miljarder kronor samtidigt som räntekostnaderna blev 6,2 miljarder kronor högre. Ökningen av övriga finansiella intäkter med 9,6 miljarder kronor förklaras framför allt av Regeringskansliets reavinst vid försäljning av aktier i TeliaSonera AB på knappt 11 miljarder kronor. Därutöver ökade Skatteverkets ränteintäkter från skattekontosystemet med 1 miljard kronor. Kärnavfallsfondens realisationsvinster vid avyttring av reala och nominella statsobligationer minskade däremot med 1,9 miljarder kronor. Riksbankens inlevererade överskott minskade också med 0,8 miljarder kronor. 4.2 Balansräkning I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, skulder och kapital. Värdet är beräknat per den 31 december 2007 (se även avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). I de fall marknadsvärden finns att tillgå för aktier och andelar i statliga bolag presenteras dessa i bilaga 3 Statliga bolag. Tabell 4.2 Balansräkning Miljoner kronor TILLGÅNGAR Not 2007 2006 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling 15 4 151 3 815 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 16 819 816 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar 17 33 32 Summa immateriella anläggningstillgångar 5 003 4 663 Materiella anläggningstillgångar Statliga väganläggningar 18 98 907 92 287 Statliga järnvägsanläggningar 19 69 268 64 658 Byggnader, mark och annan fast egendom 20 41 407 39 935 Förbättringsutgifter på annans fastighet 21 3 300 3 134 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 22 22 830 22 187 Pågående nyanläggningar 23 47 485 49 704 Beredskapstillgångar 24 95 065 93 213 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar 25 4 038 5 813 Summa materiella anläggningstillgångar 382 300 370 931 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i dotter- och intresseföretag 26 319 006 303 709 Andra långfristiga värdepappersinnehav 27 10 496 10 536 Långfristiga fordringar 28 7 063 8 866 Summa finansiella anläggningstillgångar 336 565 323 111 Summa anläggningstillgångar 723 868 698 705 Utlåning 29 172 030 165 192 Varulager m.m. Varulager och förråd 30 1 746 1 815 Pågående arbeten 31 299 326 Fastigheter 32 116 121 Förskott till leverantörer 33 29 82 Summa varulager m.m. 2 190 2 344 Fordringar Kundfordringar 34 7 166 6 134 Övriga fordringar 35 43 049 42 617 Summa fordringar 50 215 48 751 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader 36 12 225 13 836 Upplupna bidragsintäkter 37 1 129 951 Övriga upplupna intäkter 38 33 497 36 147 Summa periodavgränsningsposter 46 851 50 934 Kortfristiga placeringar Värdepapper och andelar 39 19 276 33 083 Summa kortfristiga placeringar 19 276 33 083 Kassa och bank 40 2 937 2 978 SUMMA TILLGÅNGAR 1 017 367 1 001 987 KAPITAL OCH SKULDER Not 2007 2006 Nettoförmögenhet 41 -499 569 -635 031 Fonder 42 59 033 57 023 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 43 171 911 167 377 Övriga avsättningar 44 15 153 18 050 Summa avsättningar 187 064 185 427 Statsskulden Lån i Sverige 882 053 954 193 Lån utomlands 232 841 266 023 Summa statsskulden 45 1 114 894 1 220 216 Skulder m.m. Leverantörsskulder 46 16 614 16 007 Övriga skulder 47 74 382 91 434 Depositioner 48 964 991 Förskott från uppdragsgivare och kunder 49 363 506 Summa skulder m.m. 92 323 108 938 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader 50 34 572 34 076 Oförbrukade bidrag 51 7 428 7 399 Övriga förutbetalda intäkter 52 21 622 23 939 Summa periodavgränsningsposter 63 622 65 414 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 1 017 367 1 001 987 Garantiförbindelser 53 658 532 605 444 Övriga ansvarsförbindelser 54 10 182 10 054 4.2.1 Nettoförmögenheten Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde. Statsskulden, som i huvudsak motsvarar statsbudgetens ackumulerade underskott under åren, svarar för den övervägande delen av skulderna och därmed den negativa nettoförmögenheten. Vid utgången av 2007 var nettoförmögenheten -500 miljarder kronor, dvs. staten hade en nettoskuld på motsvarande belopp. Det är en förbättring med 135 miljarder kronor jämfört med 2006 då nettoförmögenheten var -635 miljarder kronor. Nettoförmögenhetens förändring fördelad på balansräkningens olika delar kan sammanfattas enligt nedan: Mdkr Ökning av tillgångar 15 Minskning av skulder 124 Ökning av avsättningar -2 Ökning av fonder -2 Summa 135 Förändringen av nettoförmögenheten kan även beskrivas på följande sätt: Mdkr Årets överskott enligt resultaträkning 127 Värdeförändring av aktier och andelar 7 Övriga direkta förändringar av nettoförmögenheten 1 Summa 135 Förändringen av nettoförmögenheten är i första hand hänförbar till årets överskott i resultaträkningen på 127 miljarder kronor. Därutöver påverkas nettoförmögenheten av enstaka transaktioner som förändrar tillgångars eller skulders värde utan att redovisas över resultaträkningen. Exempel är förändringar av aktier och andelar som redovisas direkt i balansräkningen, t.ex. förändringar av statligt ägda bolags egna kapital som inte är hänförbara till periodens resultat. Under 2007 uppgick dessa effekter till 7 miljarder kronor. Vid eliminering av inomstatliga betalningar uppstår vid årsskiftet ett saldo som uppgår till 1,9 miljarder kronor och som ökar nettoförmögenheten. Även eliminering av inomstatliga värdepapper resulterar i en positiv påverkan på nettoförmögenheten med 0,6 miljarder kronor. Riksdagen har infört redovisning av skuld för riksdagsledamöternas inkomstgarantier och pensioner vilket verkar åt motsatt håll och minskar nettoförmögenheten med 1,7 miljarder kronor. Nettoeffekten av dessa poster är cirka 1 miljard kronor. 4.2.2 Övriga förändringar i balansräkningen Under räkenskapsåret 2007 ökade de totala tillgångarna med 15 miljarder kronor till 1 017 miljarder kronor. De materiella anläggningstillgångarna ökade med 11 miljarder kronor. Statliga väganläggningar ökade med 6,6 miljarder kronor. Under 2007 har sju större objekt med en total längd av 121 km öppnats för trafik. Bland annat har hela motorvägssträckan på E 4 mellan Uppsala och Mehedeby öppnats för trafik. Statliga järnvägsanläggningar ökade med 4,6 miljarder kronor. Exempel på investeringsprojekt som har färdigställts under 2007 är sträckan Marieholm-Olskroken där utbyggnad av triangelspår gjorts och tagits i drift. Pågående nyanläggningar har dock minskat med 2,2 miljarder kronor, framför allt vid Vägverket. Byggnader, mark och annan fast egendom ökade 1,5 miljarder kronor. Bland annat ökade Naturvårdverkets markinköp för bildandet av naturreservat och Statens Fastighetsverk köpte House of Sweden i Washington DC. Försvarets militära beredskapstillgångar ökade med 1,9 miljarder kronor. Beredskapslagret ökade mest till följd av ändrat värderingspris för vissa ammunitionstyper. Förskott avseende materiella anläggningstillgångar minskade 1,8 miljarder kronor avseende Försvarets materielverks förskott till Industrigruppen JAS som minskar vartefter leveranserna sker. De finansiella anläggningstillgångarna ökade med 13 miljarder kronor. Andelar i dotter- och intresseföretag ökade med 15 miljarder kronor. Förändringen förklaras av positiva rörelseresultat och utbetalda utdelningar som netto påverkat andelarnas storlek hos främst Vattenfall AB med 15 miljarder kronor, Civitas Holding AB med 3,9 miljarder kronor och Luossavaara-Kiirunavaara AB med 3,2 miljarder kronor. Andelen i TeliaSonera AB minskade i värde med 10 miljarder till 43,7 miljarder kronor. Andelsvärdet i TeliaSonera AB har påverkats positivt med 6,6 miljarder kronor av andelen i årets resultat och med 3,2 miljarder kronor i valutakursdifferenser. Utdelning med nära 13 miljarder kronor till staten har minskat värdet med motsvarande belopp. Under året har 17,7 procent av aktierna sålts, vilket minskade andelsvärdet med 7,3 miljarder kronor. Marknadsvärdet på Regeringskansliets aktier i TeliaSonera AB uppgick vid årsskiftet till 101 miljarder kronor. Långfristiga fordringar har minskat 1,8 miljarder kronor. Exportkreditnämndens (EKN) skadefordringar har minskat till följd av stora återvinningar från Peru och Angola, avskrivning av utestående fordringar på Kamerun samt valutakursförändringar. Centrala studienämndens utlåning ökade med 1,9 miljarder kronor. RGK:s utlåning till Botniabanan och SVEDAB ökade med 2,2 respektive 1,3 miljarder kronor samt till PPM med 1,5 miljarder kronor. RGK:s förutbetalda kostnader för statsskulden minskade med 1,8 miljarder kronor. Kortfristiga placeringar minskade med knappt 14 miljarder kronor, vilket avser RGK:s placerade dagslån. Fonder ökade med 2 miljarder kronor. Kärnavfallsfonden som består av avgifter från kärnkraftsföretagen baserade på produktionen av elektrisk kraft har ökat kraftigt under ett antal år och står numera för 65 procent av det kapital som redovisas som Fonder i staten. Insättningsgarantinämndens fond utgörs av avgifter från institut som omfattas av insättargarantin och står för 30 procent. Båda fonderna ökade cirka 1 miljard kronor vardera. På balansräkningens skuldsida ökade avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser med 4,5 miljarder kronor. Den av SPV redovisade pensionsskulden har ökat med drygt 2 miljarder kronor (12 miljarder kronor föregående år). De viktigaste positiva förändringsfaktorerna var nyintjänad pension 4,4 miljarder kronor, grundränta (uppräkning enligt de försäkringstekniska riktlinjerna), netto, 2,6 miljarder kronor samt basbeloppsindexering (värdesäkring) 2,0 miljarder kronor. Avsättningen minskade på grund av utbetalade förmåner med 6,7 miljarder kronor och aktualisering med 1,5 miljarder kronor. Avsättningen har även ökat hos Luftfartsverket m.fl. affärsverk som antagit nya försäkringstekniska riktlinjer vilket sammantaget ökat skulden med 1,5 miljarder kronor. Övriga avsättningar minskade med 2,9 miljarder kronor. RGK reserverar medel för framtida garantiförluster i garantiverksamhet enligt den s.k. nya garantimodellen. Reserveringen har minskat med drygt 50 procent under året. Den minskade reserveringen beror främst på värderingen av Öresundsbron. Statsskulden minskade med 105 miljarder kronor och uppgick vid 2007 års utgång till 1 115 miljarder kronor. Lån i svenska kronor minskade med 72 miljarder kronor och lån i utländsk valuta minskade med 33 miljarder kronor. För en närmare beskrivning av statsskuldens utveckling, se kapitel 3 Utvecklingen av statens ekonomi, avsnitt 3.1.4 Nyckeluppgifter i balans- och resultaträkningarna, Statsskulden. Övriga skulder minskade med 17 miljarder kronor. Överskotten på skattekonto som främst avser kompletteringsinbetalningar har minskat med 14 miljarder kronor jämfört med föregående år. En viktig förklaring är att kompletteringsinbetalningarna är lägre, vilket kan bero på att förmögenhetsskatten avskaffats under året, och att de skattskyldiga därför inte har anledning att betala in skatten före årsskiftet för att undgå förmögenhetsbeskattning på beloppet. Övriga förutbetalda intäkter har minskat med 2,3 miljarder kronor främst avseende RGK:s överkurser vilka uppstår när RGK emitterar obligationer och marknadsvärdet är högre än det nominella värdet. 4.3 Finansieringsanalys Finansieringsanalysen visar statens betalningar fördelade på avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Finansieringsanalysen visar även förändringen av och respektive avsnitts påverkan på statens nettoupplåning under redovisningsperioden. Statens nettoupplåning definieras som förändringen av statsskulden justerad för orealiserade valutakursförändringar. Uppgifterna avseende finansieringsanalysen har hämtats från resultat- och balansräkningarna samt från den information som myndigheterna inrapporterat i statsredovisningssystemet eller myndigheternas årsredovisningar med eventuella kompletteringar. Tabell 4.3 Finanseringsanalys Miljoner kronor Not 2007 2006 Statens verksamhet Skatter 55 982 313 962 032 Avgifter och andra ersättningar 56 86 243 67 064 Intäkter av bidrag 26 520 25 547 Summa justerade intäkter 1 095 076 1 054 643 Transfereringar 57 -761 797 -757 983 Statens egen verksamhet 58 -169 960 -165 480 Summa justerade kostnader -931 757 -923 463 Justeringar till betalningar 59 13 217 -24 235 Saldo statens verksamhet 176 536 106 945 Investeringar 60 Finansiella investeringar -51 -171 Materiella investeringar -36 989 -38 986 Immateriella investeringar -1 646 -1 394 Summa investeringsutgifter -38 686 -40 551 Försäljning av anläggningsillgångar 18 292 649 Summa investeringsverksamhet -20 394 -39 902 Utlåning 61 Nyutlåning -20 649 -18 997 Amorteringar 15 204 14 521 Summa nettoutlåning -5 445 -4 476 Finansiella aktiviteter Finansiellt netto för statens upplåning 62 -48 842 -51 405 Övrigt finansiellt netto 63 11 165 12 062 Justeringar till betalningar 64 -2 403 -5 112 Summa finansiella aktiviteter -40 080 -44 455 Totalt 110 617 18 112 Statens nettoupplåning Förändring av statsskulden -105 322 -41 394 Orealiserade valutakursförändringar -5 295 23 282 Totalt -110 617 -18 112 4.3.1 Statens verksamhet Kassaflödet i den del som avser statens verksamhet, dvs. intäkter, transfereringar och statens egen verksamhet enligt resultaträkningen, uppgick 2007 till 177 miljarder kronor, vilket är en ökning från föregående år med 70 miljarder kronor. Det är främst förändringar av fordringar och skulder som skiljer sig från föregående år. Skatterna ökade med drygt 20 miljarder kronor och transfereringarna ökade med 4 miljarder kronor. Utdelningarna från dotter- och intresseföretag som redovisas under posten Avgifter och andra ersättningar uppgick till nära 32 miljarder kronor, vilket var drygt 10 miljarder kronor mer än föregående år. Förändringar av skulder och fordringar har ökat statens kassaflöde med 13 miljarder kronor, till stor del beroende på att RGK:s innehav av värdepapper minskat. 4.3.2 Investeringar Statens investeringar under 2007 uppgick till knappt 39 miljarder kronor, vilket är en minskning med 2 miljarder kronor jämfört med 2006. Det negativa kassaflödet i investeringsverksamheten är dock nära 20 miljarder kronor lägre än föregående år, beroende på försäljningen av aktier i TeliaSonera AB som uppgick till nära 18 miljarder kronor. De materiella investeringarna minskade jämfört med 2006 med 2 miljarder kronor till 37 miljarder kronor. Investeringar i beredskapstillgångar inom försvaret har minskat med 3 miljarder kronor till 7,9 miljarder kronor, beroende på att pågående nyanläggningar hos Försvarets materielverk slutlevererats till Försvarsmakten. Investeringar i järnvägsanläggningar ökade däremot med 1,4 miljarder kronor medan investeringar i väganläggningar i princip var på samma nivå som föregående år. Tabell 4.4 Materiella investeringar Miljarder kronor 2006 2007 Beredskapstillgångar 7,9 10,9 Väganläggningar 8,1 8,1 Järnvägsanläggningar 9,6 8,3 Fastigheter och markanläggningar 3,1 2,6 Maskiner och inventarier 5,2 4,9 Övriga investeringar 3,1 4,2 Totalt 37,0 39,0 Investeringar i immateriella tillgångar uppgick till 1,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,2 miljarder kronor jämfört med föregående år. Investeringarna avser främst IT-system hos olika myndigheter, bl.a. Försäkringskassan, Försvarsmakten och Rikspolisstyrelsen. Det är främst Försvarsmakten som ökat sina investeringar i immateriella tillgångar. 4.3.3 Utlåning Nettoutlåningen, dvs. saldot mellan nyutlåning och amorteringar, gav ett negativt kassaflöde på 5,4 miljarder kronor, vilket är en ökning med knappt 1 miljard kronor. Nyutlåningen vid RGK var nära 2 miljarder kronor högre än 2006, men minskade något vid Centrala studiestödsnämnden (CSN). Amorteringarna var drygt 0,4 miljarder kronor högre vid RGK och drygt 0,2 miljarder kronor högre vid CSN. 4.3.4 Finansiella aktiviteter Nettobetalningar från finansiella aktiviteter under 2007 uppgick till -40 miljarder kronor, vilket innebär att nettobetalningarna minskade med drygt 4 miljarder kronor i jämförelse med föregående år. Huvuddelen av beloppet avser det finansiella nettot för statens upplåning, vilket utgör kostnaderna för statsskulden i resultaträkningen justerat för orealiserade valutadifferenser. Det övriga finansiella nettot från finansiella aktiviteter är positivt och består främst av ränteintäkter hos CSN, på skattekonto samt Riksbankens inlevererade överskott. 4.3.5 Statens nettoupplåning Statens nettoupplåning visar förändringen av statens upplåning justerad för valutakursförändringar i utländsk valuta. Statens nettoupplåning under 2007 var, liksom föregående år, de facto en nettoamortering på nära 111 miljarder kronor, vilket är ökning av nettoamorteringen med drygt 92 miljarder kronor i jämförelse med föregående års nettoamortering. Statens lån har således minskat kraftigt under 2007. Under året minskade statsskulden med 105 miljarder kronor. De orealiserade valutaförlusterna som gör att nettoamorteringen är högre än statsskuldens förändring uppgick till 5,3 miljarder kronor. 4.3.6 Samband mellan resultaträkningen och statsbudgetens utfall I tabell 4.5 visas sambandet mellan resultaträkningens överskott och statsbudgetens saldo 2007. Tabellen visar de huvuddelar som skiljer resultaträkningen från statsbudgeten, nämligen poster som finns med i resultaträkningen men som inte medfört betalningar, förändringar av fordringar och skulder samt övriga transaktioner som medfört betalningar. Posterna finns med i finansieringsanalysen, men i en annan struktur. Genom dessa tre delar kommer man från resultaträkningens saldo till finansieringsanalysens saldo. Därefter visas justeringsposter hänförbara till statsskulden som utgör skillnaden mellan finansieringsanalysens saldo och statsbudgetens saldo. Tabell 4.5 Samband mellan resultaträkningen och statsbudgetens utfall 2007 Resultaträkningens överskott 126 894 Justeringar för poster som ej medför betalningar -14 032 Justeringar för förändringar av fordringar och skulder -8 364 Övriga transaktioner som påverkar betalningar 6 119 Finansieringsanalysens saldo 110 617 Justeringar hänförbara till statsskulden -7 407 Förändring av Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar -15 088 Skuldskötselåtgärder m.m. 7 681 Statsbudgetens saldo 103 210 Transaktioner som ingår i resultaträkningen men inte medför betalningar är bl.a. resultatandelar i dotter- och intresseföretag som är intäkter som inte betalats och är det största delbeloppet 2007 (47 miljarder kronor). Andra delar är avskrivningar, nedskrivningar, avsättningar och fondering (27 miljarder kronor) och slutligen orealiserade valutaförändringar med 5 miljarder kronor. Förändringar av fordringar och skulder har medfört betalningar, men inte påverkat resultaträkningen. Den viktigaste delposten är att kontoöverskotten på skattekonto som redovisas som skulder till de skattskyldiga har minskat med 14 miljarder kronor. Övriga transaktioner som påverkar betalningar är investeringar som gav ett utflöde av likvida medel med 39 miljarder kronor, nettoutlåning med drygt 5 miljarder kronor. Ett inflöde kom från försäljning av anläggningstillgångar med 18 miljarder kronor och genom utdelning från statliga bolag med knappt 32 miljarder kronor. Justeringar som är hänförbara till statsskulden Statens nettoamortering var 7,4 miljarder kronor högre än statsbudgetens positiva saldo på 103 miljarder kronor. Skillnaden mellan statens nettoupplåning och statsbudgetens saldo beror på att det finns transaktioner som påverkar statsskulden men som inte påverkar statsbudgetens saldo. Å andra sidan finns transaktioner som påverkar statsbudgetens saldo men som påverkar statsskulden först efterföljande perioder, t.ex. kortfristiga placeringar. Förändringar av RGK:s kortfristiga placeringar har medfört att statsskulden har minskat med 15,1 miljarder kronor utan att statsbudgetens saldo har påverkats. Övriga skuldskötselåtgärder m.m. har medfört att statsskulden har ökat. De består av förändringar av fordringar och skulder som är hänförbara till statsskuldsförvaltningen, förändringar av statliga myndigheters innehav av värdepapper samt andra värdeförändringar av statsskulden, exempelvis inflationskompensation samt bokföringsmässiga skillnader mellan affärs- och likviddag i statsskuldförvaltningen. Dessa åtgärder och förändringar uppgår till 7,7 miljarder kronor netto. 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar Årsredovisningen för staten grundas på de statliga myndigheternas årsredovisningar, vilka upprättas enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. I detta avsnitt beskrivs i en första del redovisningsprinciperna för resultat- och balansräkning, i några fall med koppling även till statsbudgeten. Den första delen innehåller även bl.a. kommentarer till vissa särskilda poster och förändrade principer för resultat- och balansräkning. Därefter görs en kort beskrivning av principerna för redovisningen av statsbudgetens utfall. Slutligen belyses några viktiga skillnader och samband mellan de olika redovisningsmetoderna. Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning Räkenskapsåret utgörs av kalenderår. Redovisning av kostnader och intäkter sker enligt bokföringsmässiga grunder. De konsoliderade resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen är uppställda enligt regeringens beslut den 6 december 2007 (dnr Fi2007/9580) om normering av avgränsning och uppställningsformer som grund för Ekonomistyrningsverkets underlag till årsredovisningen för staten 2007. De uppställningsformer som föreskrivs i beslutet bygger på de uppställningsformer som föreskrivits för myndigheterna med vissa anpassningar för årsredovisningen för staten. 4.4.1 Transfereringar Principen för redovisning av transfereringar är att de redovisas enligt bokföringsmässiga grunder. Det innebär att de redovisas det år till vilket kostnaden hänför sig. Innebörden av denna princip för transfereringar är inte klarlagd i alla detaljer och Sverige deltar i ett internationellt utvecklingsarbete i syfte att klargöra principerna. Transfereringar periodiseras endast när kostnaden tydligt är hänförlig till ett visst år. Exempel på detta är Sveriges avgift till Europeiska unionen och vissa EU-finansierade stöd på jordbruksområdet som uttryckligen avser ett visst år. I oklara fall bedöms kostnaden sammanfalla med betalningen. 4.4.2 Skatter Sedan 2006 redovisas statens inkomster från skatter enligt nya principer, i enlighet med riksdagsbeslut avseende statsbudgeten. I samband med detta har också regeringen fattat beslut om att samma principer ska gälla även för årsredovisningen för staten. De nya principerna innebär främst att skatteinkomsterna redovisas enligt fullt periodiserade principer, dvs. hänförda till det år de hänför sig till. Eftersom många skatter taxeras per kalenderår är det slutliga utfallet för taxering och betalningsgrad inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredovisningen för staten grundas därför till viss del på bedömningar av förväntat taxeringsresultat och inbetalningar. En relativt utförlig beskrivning av metoderna gjordes i Årsredovisning för staten 2006 (skr. 2006/07:101). I det följande lämnas därför endast en kortare beskrivning. Skatteverket och andra berörda myndigheter redovisar löpande debiterade och betalda skatter. Vad som avser aktuellt år framgår av de berörda myndigheternas verksamhetssystem där deklarationer, beslut och inbetalningar finns registrerade. Skatterna kan delas in i två huvudkategorier. Den första är skatter som hänförs till period (månad) i nära anslutning till inbetalningen eller deklarationen, vilket gäller för mervärdesskatt, socialavgifter och de flesta punktskatter. Den andra är skatter som beslutas vid taxeringen som sker årsvis och där den löpande inbetalningen endast är preliminär. Det gäller hushållens och företagens inkomstskatter samt fastighetsskatt m.m. När uppgifterna för årsredovisningen för staten tas fram finns ett i det närmaste korrekt slutligt utfall för många skatter. För inkomstskatterna m.m. utgör däremot uppgifterna en beräknad intäkt, grundad på redovisade preliminärskatter, den ekonomiska utvecklingen och annan information. Här är osäkerheten större än för de skatter som debiteras månadsvis. Ett antal mindre poster som redovisas som skatter hämtas direkt från respektive berörd myndighet och är slutliga till sin natur. Metoden för beräkning av periodiserade skatter bygger på modeller för olika skatteslag och för totalsammanställningar som under lång tid har utvecklats och anpassats inom Finansdepartementet och Ekonomistyrningsverket. Denna struktur ger bättre information om skatterna för året än årets skatteinbetalningar, eftersom informationen beaktar den makroekonomiska utvecklingen och förändringar i skattereglerna redan det år dessa avser och inte först när betalning sker. Metoden får därför anses väl etablerad och beprövad. Med denna metod beräknas de till året hänförliga totala skatteintäkterna. Sedan slutsumman framräknats redovisas ett antal beräknade korrigeringsposter som leder fram till det kassamässiga utfallet för skatter (årets inbetalningar). Skatter som förs till EU, kommunerna och AP-fonderna dras ifrån för att komma till statens skatteintäkter. De viktigaste övriga korrigeringsposterna är betalningsförskjutningar och uppbördsförskjutningar, som är hänförliga till de förskjutningar i tiden som sker kopplat till utbetalningar av kommunalskatt till kommuner och pensionsmedel till AP-fonderna respektive till att skatter som taxeras årsvis i många fall inbetalas först ett år eller mer efter den period de avser. I statsbudgetutfallet för ett visst år gäller att efter det att årsredovisningen för staten publicerats revideras utfallet på enskilda inkomsttitlar med hänsyn till taxeringsutfallet. Detta påverkar dock inte statsbudgetens totala inkomster eftersom dessa är kassamässiga, utan alla förändringar motsvaras av en förändring av antingen betalnings- eller uppbördsförskjutningar så att saldot är opåverkat. För att komma fram till resultaträkningens skatteintäkter krävs ytterligare ett par moment. När statens skatteintäkter för det aktuella året räknats fram kommer ett belopp som kan vara antingen positivt eller negativt att tillkomma som avser skatter hänförliga till tidigare år. Det avser skillnaden mellan fjolårets beräknade periodiserade skatt och det helt eller nästan helt slutliga utfall som nu finns tillgängligt. Därefter läggs avgifterna till ålderspensionssystemet och premiepensionssystemet till, eftersom dessa avgifter ingår i skatterna så som de avgränsas i resultaträkningen. Kommunala utjämningsavgifter och inkomstutjämningsavgifter tillförs som följd av principen att bruttoredovisa dessa i årsredovisningen för staten. Slutligen avgår de elimineringar som görs i årsredovisningen för staten. Dessa avser myndigheternas erhållna kompensation för ingående moms och myndigheternas betalda arbetsgivaravgifter som till en del avser skatt som staten betalar till sig själv. Dessutom elimineras särskild löneskatt på vissa pensionskostnader från statliga myndigheter samt, avslutningsvis, vissa punktskatter m.m. som statliga myndigheter betalar. Efter elimineringarna kvarstår den summa som utgör posten Skatteintäkter i resultaträkningen i årsredovisningen för staten. Skillnaden mellan denna summa och den summa som redovisats av berörda myndigheter under året redovisas som (förändring av) upplupen intäkt i årsredovisningen för staten. 4.4.3 Avgränsning av redovisningsenheten Balans- och resultaträkningarna samt finansieringsanalysen omfattar staten, avgränsad i enlighet med regeringens normeringsbeslut för Årsredovisning för staten 2007 (dnr Fi2007/9580). Detta innebär att dessa dokument omfattar myndigheter under riksdag och regering, med undantag för Riksbanken som på grund av dess speciella ställning inte ingår. AP-fonderna och PPM ingår inte heller på grund av att fondernas tillgångar har en annan karaktär än statens tillgångar i övrigt och att ålderspensionssystemet bör hanteras och redovisas för riksdagen på ett enhetligt sätt. Riksbankens grundfond ingår dock då detta kapital ursprungligen tillskjutits av staten och därför kan ses som statens ägarandel i Riksbanken. En förteckning över vilka organisationer som omfattas av staten med denna avgränsning, och som ingår i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen, återfinns i bilaga 2 Statliga myndigheter m.m. 4.4.4 Metoder för konsolidering m.m. Gemensam brytdag Den 10 januari gäller som gemensam s.k. brytdag för samtliga myndigheters räkenskaper. Med begreppet brytdag avses den dag då den löpande bokföringen av händelser som berör den avslutade räkenskapsperioden avslutas. Fram till och med brytdagen bokförs leverantörsskulder och kundfordringar. Efter brytdagen redovisas händelser som härrör från den avslutade perioden som upplupna kostnader respektive intäkter (dvs. som periodavgränsningsposter). Den gemensamma brytdagen är en förutsättning för att fordringar och skulder mellan myndigheterna ska kunna stämma överens. Principer för konsolidering Konsolidering sker genom en sammanläggning av myndigheternas balansräkningar och resultaträkningar efter det att interna mellanhavanden i form av t.ex. fordringar, skulder, intäkter och kostnader mellan myndigheterna eliminerats. Informationen från myndigheterna har hämtats både från statsredovisningen och ur myndigheternas årsredovisningar. Utöver elimineringar av transaktioner mellan myndigheter har även transaktioner som varken är intäkter eller kostnader respektive fordringar eller skulder för staten som helhet eliminerats. Exempel är statens arbetsgivaravgifter för egen personal som före eliminering redovisas som personalkostnad hos myndigheterna och som intäkt av uppbörd hos Skatteverket. Omklassificeringar av poster Vissa typer av transaktioner omklassificeras i årsredovisningen för staten i förhållande till myndigheternas redovisning. Anledningen till detta är att de ur statens perspektiv utgör t.ex. kostnader för verksamheten och inte transfereringar. Ett exempel är omklassificering av statens tjänstepensioner som redovisas som personalkostnad i statens årsredovisning men skilt från verksamhetens kostnader i den berörda myndigheten SPV:s årsredovisning. I några fall följer inte myndigheterna de resultat- och balansräkningsscheman som är generellt föreskrivna. För affärsverken gäller dessutom särskilda uppställningsformer. Detta medför att vissa resultat- och/eller balansposter måste omklassificeras innan konsolidering görs. Motpartsavstämning För att det ska vara möjligt att eliminera s.k. inomstatliga poster, dvs. kostnader, intäkter, fordringar och skulder mellan myndigheter, används rutiner för s.k. motpartsavstämning mellan myndigheter. Kvaliteten i motpartsavstämningen, som infördes 2000, har successivt förbättrats. Antalet differenser över angivna beloppsgränser har varit fortsatt lågt under 2007. Liksom de senaste åren är differenserna också beloppsmässigt nu så begränsade i relation till helheten att de inte kan anses påverka resultat- eller balansräkningen i någon utsträckning som har materiell betydelse. 4.4.5 Ändrade redovisningsprinciper m.m. Överföringar till premiepensionssystemet Under 2007 har nationalräkenskaperna övergått till att redovisa premiepensionssystemet i hushållssektorn i stället för som tidigare i socialförsäkringssektorn, i enlighet med principer som fastställs inom Europeiska unionen. I årsredovisningen för staten har viss anpassning gjorts till detta. I redovisningen av statsbudgetens utfall dras den del av arbetsgivaravgifter och egenavgifter som förs till premiepensionssystemet av från intäkterna, så att skatterna redovisas exklusive de avgifter som avser premiepensionssystemet. Bland utgifterna för ålderspensionssystemet som redovisas utanför men i anslutning till budgeten och under utgiftstaket redovisas nu utbetalda pensioner exklusive premiepensioner. Även i resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys har anpassningar gjorts och ålderspensionerna redovisas där enligt etablerade principer i sin helhet, liksom i berörd myndighets redovisning, som en del av statens transfereringar och avgifterna redovisas som en del av intäkterna av skatter. Det har ansetts värdefullt att ha kvar denna redovisning av totala pensionsutbetalningar från staten och motsvarande avgifter både på kostnads- och intäktssidan. Det har också ansetts värdefullt att kunna se överföringen till premiepensionssystemet brutto, även om det kan finns definitionsmässiga problem med att bestämma vilken del av avgifterna och medel tillförda från anslag som egentligen ska ses som transferering till premiepensionssystemet. Flödena av avgifter och rekvisition av pensionsmedel har tidigare redovisats netto som transferering till ålderspensionssystemet, men delas från och med denna årsredovisning upp på transfereringar till ålderspensionssystemet som nu omfattar endast AP-fonderna å ena sidan och hushållssektorn å den andra. Eftersom utbetalningarna av premiepensioner endast utgör några tiondels procent av utbetalda pensioner, innebär förändringen att huvuddelen av det nettoflöde som tidigare redovisades som transferering till ålderspensionssystemet är en transferering till hushållssektorn. Summa transfereringar liksom summa skatteintäkter blir därmed oförändrade i resultaträkningen, men specifikationen av transfereringar i resultaträkningen och i not 4, liksom specifikationen av skatteintäkter i not 1 blir annorlunda. I not 1 har anpassningar av de olika delsummorna gjorts så att sambandet med motsvarande belopp i statsbudgeten ska vara tydligt. Jämförelsetalen för transfereringar och inom noterna har anpassats till de nu aktuella metoderna. Inför kommande års redovisning kommer metoderna för redovisning av premiepensionsmedlen att övervägas ytterligare i syfte att ge en så fullständig och samtidigt korrekt bild av verksamheten som möjligt. Tillgångar hos Försvarets materielverk Försvarets materielverk lämnar stora förskott till leverantörer som redovisas som omsättningstillgångar hos myndigheten kopplat till att de tillgångar som är under utveckling också redovisas bland omsättningstillgångar, som Pågående arbeten. I årsredovisningen för staten har sedan tidigare Pågående arbeten redovisats som Pågående nyanläggningar, eftersom de till övervägande del avser utveckling av olika typer av anläggningstillgångar för Försvarsmaktens räkning som senare överförs till Beredskapstillgångar. Som anpassning till detta har nu även förskotten omklassificerats och redovisas som Förskott avseende materiella anläggningstillgångar. Jämförelsetalen för 2006 har ändrats så att omsättningstillgångarna minskar och anläggningstillgångarna ökar med 4 399 miljoner kronor. Övriga generella förändringar Posten Vissa garanti- och kreditkostnader som infördes 2006 har renodlats så att den endast omfattar garanti- och kreditkostnader för myndigheter som har sådana kostnader i väsentlig omfattning och där det är utrett att kostnaderna har en karaktär som skiljer dem från Övriga driftkostnader. Det innebär att det normalt endast är kostnader hos garantimyndigheterna eller myndigheter där särskilda skäl föreligger som redovisas här. Kostnader för skadestånd, försäkringspremier och andra liknande kostnader som vissa myndigheter kan rapportera förs i årsredovisningen för staten i stället till Övriga driftkostnader. Jämförelsetalet för 2006 har därför minskats med 5 miljoner kronor som förts till Övriga driftkostnader. I övrigt har inga förändringar av redovisningsprinciperna gjorts i årsredovisningen för staten som helhet för 2007. Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndigheter Utöver ändringar i principerna för årsredovisningen för staten som sådan, förekommer att ändrade principer hos vissa myndigheter påverkar årsredovisningen för staten i mindre omfattning. I de fall berörd myndighet ändrat jämförelsetal, ändras jämförelsetalen även i årsredovisningen för staten såvida inte beloppet är oväsentligt. Har myndigheten inte ansett detta möjligt har inte heller jämförelsetalen i årsredovisningen för staten ändrats. Nedan beskrivs ett antal ändringar hos myndigheter. Statens bostadskreditnämnd Statens bostadskreditnämnd har fr.o.m. 2007 övergått till att redovisa försäkringsmässig avsättning för sin garantiverksamhet. Det innebär att posten på kreditsidan flyttas från Fonder där den i princip bestod av ett kassamässigt överskott till Övriga avsättningar där den är beräknad enligt försäkringstekniska grunder. Jämförelsetalet i balansräkningen för 2006 har ändrats i enlighet med den beräkning myndigheten gjort så att posten Fonder minskar med 1 920 miljoner kronor och posten Övriga avsättningar ökar med 1 700 miljoner kronor. I resultaträkningen har endast en begränsad omräkning gjorts, eftersom myndigheten inte bedömt sig kunna ta fram en fullständig beräkning längre tillbaka än till utgången av 2006. Omräkningen innebär att den ökning av fondavsättning som redovisades med 244 miljoner kronor har tagits bort, eftersom den inte har någon jämförbar post enligt de nya principerna. Däremot har inte någon ökad eller minskad avsättning i resultaträkningen redovisats, vilket innebär att resultaträkningens överskott ökar med 244 miljoner kronor. Eftersom balansposten reducerats med 220 miljoner kronor, blir dock nettopåverkan på förmögenheten också 220 miljoner kronor. Centrala studiestödsnämnden CSN har ändrat princip för redovisning av återkravsfordringar så att de numera redovisas som Övriga fordringar i stället för Utlåning. Jämförelsetalet för 2006 har justerats med 398 miljoner kronor. Statens järnvägar Affärsverket Statens järnvägar har ändrat sina metoder för redovisning av leasing- och leaseholdsavtal och vissa andra tillgångar, vilket leder till ökning av Andra långfristiga fordringar och minskning av Övriga fordringar. Jämförelsetalet för 2006 har justerats med 222 miljoner kronor. Efter utredning har även vissa delar av avsättningar hos Statens järnvägar bedömts vara hänförliga till Övriga avsättningar och inte Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. Jämförelsetalet för 2006 har justerats med 50 miljoner kronor. Övriga förändringar hos myndigheter Ekonomistyrningsverket har omklassificerat IT-system som i huvudsak utvecklats av verket från Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar till Balanserade utgifter för utveckling. Jämförelsetalet för 2006 har justerats med 47 miljoner kronor. Sida har övergått till att göra avsättning för s.k. fristående krediter som tidigare redovisades som ansvarsförbindelser. Jämförelsetalet för avsättningar 2006 har ökat med 28 miljoner kronor. Fortifikationsverket har omklassificerat tillgångar från Balanserade utgifter för utveckling till Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar. Jämförelsetalet för 2006 har justerats med 22 miljoner kronor. Vägverket har omklassificerat förskott avseende driften från Förskott avseende väganläggningar till Förutbetalda kostnader. Jämförelsetalet för 2006 har justerats med 42 miljoner kronor. RGK har ändrat princip för redovisning av vissa provisioner till banker, så att de nu redovisas bland Övriga driftkostnader i stället för bland Övriga finansiella kostnader. Jämförelsetalet för 2006 har justerats med 2 miljoner kronor. Ansvarsförbindelser av typen Övriga ansvarsförbindelser har identifierats hos Statens räddningsverk, vilka inte fanns med i Årsredovisning för staten 2006. Jämförelseuppgifterna har korrigerats med 98 miljoner kronor. Rättelse av jämförelsetal Intäkter från avgift för Gemensam avgift för säkerhetskontroll hos Luftfartsstyrelsen redovisades föregående år på grund av ett misstag felaktigt som Intäkter av bidrag i stället för som offentligrättslig avgift under posten Intäkter av avgifter och andra ersättningar. Detta är ingen ändrad redovisningsprincip, men felet har rättats genom att jämförelsetalet för 2006 korrigerats mellan de båda posterna i resultaträkningen med 441 miljoner kronor. Resultaträkningens saldo 2006 Resultaträkningens saldo har sammantaget justerats med 244 miljoner kronor 2006. Tabell 4.6 Resultaträkningens saldo 2006 Miljoner kronor Resultaträkningens saldo enligt Årsredovisning för staten 2006 103 671 Förändrad princip, fondförändring vid Statens bostadskreditnämnd 244 Resultaträkningens saldo 2006 i jämförelsekolumnen enligt Årsredovisning för staten 2007 103 915 4.4.6 Undantag från generella principer m.m. För att på ett mer fullständigt sätt belysa tillämpade principer i årsredovisningen för staten beskrivs här undantag som förekommer från de generella ekonomiadministrativa reglerna och principerna eller från den praxis som vanligen gäller i staten. Det kan vara fråga om undantag både för en enskild myndighet och för statens redovisning eller statsbudgeten som helhet. Engångseffekter Engångseffekterna på statsbudgeten (se särskild sammanställning i kapitel 5 Statbudgetens utfall) påverkar oftast inte resultaträkningen i årsredovisningen för staten, eftersom redovisningen där görs på bokföringsmässiga grunder med periodisering av intäkter och kostnader. Balansräkningen påverkas för belopp som redovisas som periodavgränsningsposter och när likviditeten påverkas. Undantag hos vissa myndigheter Skatteverket har enligt regeringsbeslut den 10 december 1998 dispens från kravet på att redovisa fordringar och skulder avseende uppbörd som redovisas på annat sätt än via skattekontot. Undantaget utnyttjas för närvarande för ej restförda uppbördsfordringar redovisade genom de gamla uppbördssystemen, för arvs- och gåvoskatt samt systemet för punktskatter m.m. Statens fastighetsverk har för bidragsfastigheter undantag från regler vilket innebär att kapitalutgifter för bidragsfastigheterna inte betraktas som anläggningstillgång. Insättningsgarantinämnden har undantag från kravet på riktig periodisering av intäkter och kostnader för inbetalade och eventuellt återbetalade avgifter för insättningsgarantin respektive investerarskyddet. Vägverket och Banverket har undantag från anslagsavräkningsreglerna som innebär att de får avräkna kostnader mot anslag det budgetår verksamheten utförs. Det påverkar statsbudgeten i den meningen att tidpunkten för anslagsavräkning i många fall avviker från den som annars skulle ha gällt. Universitet och högskolor tillämpar för en stor mängd anslag inom grundutbildningsområdet en anslagsavräkningsmodell som innebär att den slutliga anslagsavräkningen är beroende av volymen studieprestationer upp till ett visst maxbelopp, medan löpande under året avräknas en tolftedel av årsbeloppet oavsett verklig förbrukning. Sveriges lantbruksuniversitet är undantagna från denna modell och i stället är den löpande avräkningen densamma som den slutliga. Undantag från regler på finansieringsområdet förekommer, exempelvis rätten eller formerna för att ta ut avgifter eller för att ta emot bidrag och donationer, men eftersom dessa inte påverkar årsredovisningen för staten annat än indirekt redovisas de inte. De olika typerna av beslut är i första hand inte att se som undantag, utan som finansiella villkor för den enskilda myndigheten. Regeringen fattar inom detta område årligen ett mycket stort antal beslut inom ramen för sin styrning av de statliga myndigheterna. Härutöver finns mer omfattande undantag som har direkt koppling till en myndighets uppgift och som därför följer av myndighetens instruktion eller regleringsbrev samt i vissa fall av lag. Undantag i fråga om utformning av myndighetens årsredovisning eller finansiella rapportering Viss verksamhet eller vissa balansposter hos myndigheter med koppling till det försvars- och säkerhetspolitiska området är hemlig, och redovisas därför på ett förenklat sätt i årsredovisningen för staten. Så långt det är möjligt görs dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är jämförbart med redovisningen i övrigt, och på samma sätt mellan åren, varför de inte bedöms påverka årsredovisningen för staten i någon väsentlig grad. 4.4.7 Kommentarer till särskilda poster Fordran/skuld på Rundradiorörelsen hos Riksgäldskontoret De TV-licensmedel som riksdagen beslutar om (bet. 1988/89:KrU9, rskr. 1988/89:97) sätts in på ett konto i RGK varifrån de betalas till de tre public service-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Utbildningsradion AB. Medlen förvaltas för statens räkning av Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB). Övergångsvis tillförs RIKAB extrapengar genom ett särskilt lån i RGK, det s.k. distributionskontot. Härigenom finansieras de tillfälligt ökade kostnaderna för samtidig distribution av TV-utsändningar i analog och digital form som krävs för att det ska vara möjligt att gradvis övergå till digitala TV-utsändningar. Avsikten är att distributionskostnaderna efter omläggningen ska vara lägre än kostnaderna skulle vara för analoga utsändningar. RGK redovisar i sin årsredovisning en fordran för TV-licensmedel uppgående till 1 278 miljoner kronor och en skuld avseende s.k. distributionsmedel på 992 miljoner kronor, netto 286 miljoner kronor, på den s.k. Rundradiorörelsen. RIKAB har inte tagit upp tillgången och skulden i sina räkenskaper eftersom det är fråga om förvaltade medel, inte tillgång och skuld för egen räkning. Medlen kommer att tas i anspråk respektive återbetalas i den ordning som riksdagen beslutar särskilt. RGK:s fordran och skuld har tagits bort i årsredovisningen för staten eftersom de är interna i staten samtidigt som Rundradiorörelsens redovisning inte ingår i någon statlig redovisningsenhet som redovisas som motpart till RGK. Statsskulden Statsskulden mäts från och med 2003 konsekvent inklusive derivatinstrument, som skuldbytesavtal och valutaterminer. Dessutom ska skuldinstrumenten i den statliga redovisningen värderas till nominellt slutvärde. I årsredovisningen för staten tillämpas detta nya sätt att mäta. I årsredovisningen för staten redovisas den konsoliderade statsskulden, dvs. efter avdrag för statliga myndigheters innehav av statspapper, till skillnad från RGK:s redovisning av den okonsoliderade statsskulden (Se även avsnitt 3.1.4 under rubriken Statsskulden). Transfereringar via skattekonto I ett antal fall görs transfereringar genom kreditering av en skattskyldigs (t.ex. ett företag) skattekonto hos Skatteverket i stället för att göras i form av utbetalda bidrag. Detta innebär att den skattskyldige inte behöver betala hela den debiterade skatten/socialavgifterna. Det är dock av intresse att redovisa denna subvention bland transfereringarna för att på ett transparent sätt visa statens stöd till olika verksamheter i samhället. I årsredovisningen för staten redovisas dessa transfereringar brutto i den konsoliderade resultaträkningen och samtidigt redovisas även skatteintäkterna brutto, dvs. opåverkade av subventionen. Det bakomliggande synsättet är att om tekniken med skattekonto inte använts, skulle bidrag ha betalats ut och skatter betalats in med motsvarande belopp. Metoden är endast en teknisk lösning. Den generella redovisningsprincipen "Innehåll före form" (Substance over form) leder därmed till slutsatsen att transfereringen och skatten ska redovisas brutto. De transfereringar som omfattas är de som redovisas under statsbudgetens inkomsttitelgrupp 8100, Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. I statsbudgeten har avgränsningen gjorts utifrån kopplingen till skattelagstiftningen, så att nedsättningar/subventioner som saknar koppling till skattelagstiftningen redovisas som transfereringar. Nedsättningar med koppling till skattelagstiftningen, men där det av administrativa skäl är enklare med nedsättning jämfört med ändrad skattelagstiftning, räknas av mot skatterna och redovisas inte som transfereringar. De redovisas också i anslutning till respektive skatt i den nya budgetstrukturen i stället för som tidigare i en särskild inkomsttitelgrupp eller inkomsthuvudgrupp. Den avgränsning av transfereringar som tillämpas överensstämmer med nationalräkenskaperna. Enligt ESA-95, European System of Accounts, ska endast skatterabatter som är ett led i den ekonomiska politiken nettoredovisas. Transfereringar till kommuner och landsting i form av momskompensation Kommunernas mervärdesskatt nettoredovisas på statsbudgeten samtidigt som det generella statsbidraget till kommuner som tidigare redovisades över anslag justerats ned med motsvarande belopp. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på inkomsttitel 7222 Kompensation för mervärdesskatt, kommuner, vilket minskar inkomsterna i statsbudgeten. För årsredovisningen för staten har det dock bedömts mest rättvisande att bruttoredovisa detta som lämnade bidrag och skatteintäkter i den konsoliderade resultaträkningen. Det innebär att både skatteintäkter och lämnade bidrag är knappt 40 miljarder kronor högre än nettobeloppen på inkomsttitlar respektive anslag i statsbudgeten. Transfereringar i det kommunala utjämningssystemet Den kommunalekonomiska utjämningen nettoredovisas på statsbudgeten varvid det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssystemet. Inkomstutjämningsavgift och kostnadsutjämningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 11 miljarder kronor tas in under anslaget i stället för på inkomsttitel. I resultaträkningen i årsredovisningen för staten har det bedömts mest rättvisande att bruttoredovisa den kommunalekonomiska utjämningen i den konsoliderade resultaträkningen. Det innebär att både transfereringar och skatteintäkter är 11 miljarder högre än i statsbudgeten för 2007. För 2006 var motsvarande skillnad 12,5 miljarder kronor. Momskompensation till statliga myndigheter Statliga myndigheter har rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt i sin verksamhet enligt bestämmelserna i förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt. Myndigheterna rekvirerar medlen från Skatteverket och i statsbudgeten redovisas kompensationen som debitering (negativ inkomst) på inkomsttitel 7221, Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter. I skattebegreppet som ansluter till nationalräkenskaperna ingår denna skatt brutto som en del av den offentliga sektorns och statens skatteintäkter. Det är naturligt eftersom mervärdesskatten ingår i myndigheternas konsumtionsutgifter i nationalräkenskaperna - man får således en bruttoredovisning där. I resultaträkningen i årsredovisningen för staten, liksom i myndigheternas redovisning, nettoredovisas däremot kostnaderna. Därför redovisas skatteintäkterna efter avdrag för denna kompensation. Pensionskostnader hos affärsverken De tre affärsverk som gör egna pensionsavsättningar, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Affärsverket Svenska kraftnät, tillämpar principen att den del av kostnaden för förändring av pensionsavsättning som avser ränta redovisas som finansiella kostnader. De tre myndigheterna har under 2007 ändrat sina försäkringstekniska riktlinjer, vilket lett till ökade kostnader där cirka 1,4 miljarder kronor avser förändringar av diskonteringsräntan som ökar pensionsskulden. För att uppnå överensstämmelse med den metod som tillämpas av SPV och i årsredovisningen för staten i övrigt, har dessa kostnader omklassificerats till personalkostnader i årsredovisningen för staten. Resultatandelar i dotter- och intresseföretag Liksom föregående år redovisas Regeringskansliets resultatandelar i dotter- och intresseföretag avseende de fyra kvartalen 2007, med undantag för några få fall för små bolag där delårsbokslut för tidigare kvartal används. Det innebär att årsredovisningen för staten på denna punkt till en mindre del avviker från Regeringskansliets årsredovisning, som av tidsskäl inte kan beakta fjärde kvartalets resultat för några av bolagen. Överföringar till och från pensionssystemet Eftersom AP-fonderna och PPM inte konsolideras i årsredovisningen för staten kommer de överföringar som görs mellan dessa organ och staten i övrigt att behandlas som externa transaktioner. Under året inbetalas socialavgifter och allmänna pensionsavgifter från arbetsgivare, egenföretagare och hushåll. Dessa redovisas brutto som intäkter under posten Skatteintäkter. Därefter görs löpande överföringar av den andel som är hänförlig till ålderspensionssystemet till AP-fonderna och PPM. Löpande rekvirerar Försäkringskassan, som betalar ut pensionerna, dessutom medel från AP-fonderna för de månatliga utbetalningarna av pension. Efter utgången av ett taxeringsår görs slutjusteringar av de medel som löpande överförts till AP-fonderna och PPM i samband med att pensionsrätter fastställs. Sedan flera år överstiger de socialavgifter m.m. som inbetalas och överförs till AP-fonderna och PPM de pensionsmedel som rekvireras från AP-fonderna för utbetalning av pension. I resultaträkningen i årsredovisningen för staten redovisas pensionsutbetalningarna som transfereringskostnader under rubriken Socialförsäkring. De löpande överföringarna till och från AP-fonderna och PPM elimineras i årsredovisningen för staten. Endast årets nettoöverföring till AP-fonderna och PPM redovisas som transferering. Fr.o.m. 2007 delas nettoöverföringen upp så att endast nettoöverföringen till AP-fonderna redovisas som överföring till ålderspensionssystemet, medan nettoöverföringen till premiepensionssystemet redovisas som transferering till hushåll. Systembolagets inlevererade överskott Systembolaget AB:s inlevererade överskott ingår nu bland skatteintäkterna i den konsoliderade redovisningen enligt den avgränsning som införts (se ovan). Hos den myndighet som redovisar aktierna (Regeringskansliet) ingår beloppet i Resultatandelar i dotter- och intresseföretag. Omklassificering i årsredovisningen för staten görs genom att posten Resultatandelar minskas och posten Skatteintäkter ökas med faktiskt erhållen utdelning under året (210 miljoner kronor under 2007). 4.4.8 Värderingsprinciper Myndigheter följer normalt generella värderingsprinciper för statlig redovisning i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Det finns dock myndigheter som på grund av verksamhetens särart, genom dispens, särskilt regeringsbeslut eller av annat särskilt skäl avviker ifrån dessa. Sådana avvikelser förekommer dock i mycket begränsad omfattning (jfr Undantag från generella principer ovan). Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip. Detta innebär att de tas upp till anskaffningsvärdet eller till det verkliga värdet om detta är lägre. Med verkligt värde avses försäljningsvärde med avdrag för beräknad försäljningskostnad. Om tillgångens särskilda beskaffenhet eller andra omständigheter ger anledning till detta får det verkliga värdet bestämmas till återanskaffningsvärdet eller annat värde som är förenligt med god redovisningssed. Vidare får omsättningstillgångar tas upp över anskaffningsvärdet om det föreligger särskilda omständigheter och det samtidigt är förenligt med god redovisningssed. Osäkra fordringar redovisas med det belopp varmed de beräknas inflyta. Fordringar och skulder i främmande valuta värderas till balansdagens kurs. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar. Avskrivningstider anpassas till respektive tillgångs förväntade ekonomiska livslängd. Aktier och andelar Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag har värderats enligt kapitalandelsmetoden. Metoden innebär att statens andel av företagens egna kapital tas upp som en tillgång i balansräkningen. Årets andel av företagens resultat redovisas i resultaträkningen. Även affärsverkens dotter- och intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. I bilaga 3 Statliga bolag redovisas kapitalandelsvärdet för varje bolag. I de fall staten innehar aktier i börsnoterade företag presenteras även marknadsvärdet för dessa aktier i bilagan. Statsbudgetens utfall Statsbudgeten redovisas enligt de principer som följer av lagen (1996:1059) om statsbudgeten (budgetlagen) och riksdagens beslut om statsbudgeten. Avgränsningen är den som följer av riksdagens budgetbeslut. Enligt budgetlagen omfattar detta alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov, med undantag för vissa verksamheter där inkomster endast ska bidra till att täcka verksamhetens kostnader och verksamheter där kostnaderna helt ska täckas med verksamhetens intäkter. I praktiken innebär detta i allt väsentligt samma avgränsning som den som gäller för resultat- och balansräkningen. Om en myndighet eller en del av en myndighets verksamhet varken har anslag på statsbudgeten, redovisar inkomster mot inkomsttitel eller gör betalningar via de statliga betalningssystem som har koppling till statens centralkonto i Riksbanken kommer dock myndigheten inte att påverka statsbudgetens utfall. Statsbudgetens utgifter redovisas mot anslag. Statsbudgetens inkomster redovisas mot inkomsttitlar. Enligt budgetlagen görs avräkning mot anslag för transfereringar det år då betalning sker medan avräkning mot inkomsttitlar för skatt görs det år då betalning sker respektive erhålls. Övriga utgifter och inkomster avräknas det år till vilket utgiften respektive inkomsten hänför sig. I anslagsförordningen (1996:1189) har regeringen specificerat närmare hur dessa regler ska tillämpas. En viktig punkt är preciseringen av skattebegreppet som även ges uttryck i statsbudgetens indelning som utgår från nationalräkenskapernas klassificering av olika typer av transaktioner och där socialavgifter och allmän pensionsavgift ingår bland skatterna. Att utgifter respektive inkomster avräknas, dvs. redovisas, det år de hänför sig till innebär i praktiken vanligen att de tas upp om faktura kommit in eller avsänts under året eller i nära anslutning till årsskiftet fram till och med den s.k. brytdagen. Däremot tas beräknade kostnader och intäkter för året där faktura inte mottagits eller avsänts inte upp mot anslag respektive inkomsttitel. Till skillnad mot vad som gäller för resultat- och balansräkningen, där olika redovisningsmetoder och principer för ett antal specifika poster förklaras ovan, finns för statsbudgetens anslag och inkomsttitlar riksdagsbeslut, och motiveringar har redovisats för riksdagen i budgetpropositionen eller andra propositioner. Därför redovisas inte den typen av specifik information. Även förändringar av struktur och innehåll för anslag och inkomsttitlar har redovisats i budgetpropositionen m.m., och beskrivs därför inte. Utöver anslagen och inkomsttitlarna innehåller statsbudgeten en post för RGK:s nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost. Den kassamässiga korrigeringsposten på utgiftssidan är nödvändig för att statsbudgetens saldo ska visa statens lånebehov med omvänt tecken, dvs. ett positivt budgetsaldo ger ett negativt lånebehov, vanligen en möjlighet att minska statens upplåning. Nedan beskrivs skillnader mellan principerna för resultaträkningen och statsbudgeten. Skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten Statsbudgeten och resultaträkningen skiljer sig åt avseende såväl avgränsning och struktur som redovisningsprinciper. Ett exempel på skillnader i avgränsningen är affärsverken som ingår i resultaträkningen men till helt övervägande del ligger utanför statsbudgeten. Ett annat exempel är att avgifter och bidrag som myndigheterna får disponera redovisas i resultaträkningen medan de endast påverkar statsbudgeten i den mån de har en inverkan på statens lånebehov. Detsamma gäller affärsverkens verksamheter. När det gäller redovisningsprinciper innefattar statsbudgeten redovisning av in- och utbetalningar (kassamässigt) eller av utgifter och inkomster. I resultaträkningen sker redovisningen enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. av intäkter och kostnader. Statsbudgeten har en ändamålsstruktur där anslagen är grupperade i utgiftsområden respektive politikområden och inkomsttitlarna i inkomsttyper. Resultaträkningen är däremot indelad i intäkts- och kostnadsslag. Jämförelser av poster i resultaträkningen och statsbudgeten låter sig därmed ofta inte göras, utan dokumenten kompletterar i stället varandra. Resultaträkningen visar verksamhetens totala kostnader och intäkter under året. Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen, dvs. tillgångar och skulder per den 31 december. Ibland påverkas endast balansräkningen av vissa händelser i statsbudgeten medan resultaträkningen är oförändrad. En stor principiell skillnad är att i resultaträkningen elimineras alla poster som avser transaktioner mellan myndigheter. Det gäller köp och försäljning av tjänster eller varor mellan myndigheter liksom bidrag mellan myndigheter. Viktiga elimineringsposter är arbetsgivaravgifter och skatter som statliga myndigheter betalat och premier för det statliga tjänstepensionssystemet som statliga myndigheter betalat till SPV. I statsbudgeten bruttoredovisas dessa transaktioner i de flesta fall som utgifter på anslag och inkomster på inkomsttitel. En annan stor skillnad är att ålderspensionsavgifterna från andra än statliga myndigheter bruttoredovisas som intäkt i resultaträkningen samtidigt som de faktiska utbetalningarna av pensioner i ålderspensionssystemet redovisas som kostnader. I statsbudgeten nettoredovisas däremot ålderspensionsavgifterna efter avdrag för utbetalningarna till pensionssystemet inklusive premiepensionssystemet, medan utbetalningarna av pensioner inte framgår av statsbudgeten utan redovisas i anslutning till budgeten som ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten. I tabell 4.7 sammanfattas några skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten. Tabell 4.7 Jämförelse mellan resultaträkningen och statsbudgeten Resultaträkning Statsbudgeten Skatt Intäkt Intäkt och betalning Offentligrättsliga avgifter på inkomsttitel Intäkt Inkomst Avgift av tillfällig natur eller mindre omfattning Intäkt Utgiftsreduktion på anslag Övriga avgifter Intäkt Ingen påverkan på anslag eller inkomsttitlar Erhållna bidrag som används i verksamheten Intäkt Ingen påverkan på anslag eller inkomsttitlar Transfereringar (lämnade bidrag m.m.) Kostnad Utbetalning Avsättningar för framtida åtaganden Kostnad (intäkt) Ingen påverkan på anslag eller inkomsttitlar Löner, varor och tjänster Kostnad Utgift Andel av företags vinst/förlust Intäkt/kostnad enligt kapitalandelsmetoden Inkomst vid utdelning Orealiserad valutavinst/ förlust och upplupen ränta Intäkt/kostnad Ingen påverkan på anslag eller inkomsttitlar Skatter redovisas som intäkter i resultaträkningen, medan i statsbudgeten redovisas intäkter som är hänförliga till det aktuella året med korrigeringsposter för betalda skatter så att slutsumman blir kassamässig. Även intäktsdefinitionen skiljer sig åt. Intäkter eller reduktioner som inte tagits upp tidigare år påverkar skatteintäkterna i resultaträkningen, medan de i statsbudgeten för det aktuella året hänförs till korrigeringsposterna för uppbörds- och betalningsförskjutningar. Skatterna är den viktigaste inkomstposten både i resultaträkningen och statsbudgeten och principerna och redovisningssättet sammanfattas närmare ovan. För olika typer av avgifter och bidrag redovisas intäkter i resultaträkningen, medan i fråga om avgifter som förs till inkomsttitel redovisas inkomster. Med inkomster avses vanligen de inkomster där faktura utfärdats under året eller i omedelbar anslutning till året före den s.k. brytdagen. Avgifter som disponeras av en myndighet påverkar statsbudgeten endast som betalningar, medan de normalt inte berör anslag eller inkomsttitlar. Bidrag redovisas i några fall kassamässigt på statsbudgeten, främst bidrag från EU, , medan de i de flesta fall inte redovisas mot inkomsttitel eller anslag utan endast påverkar statsbudgeten som betalningar. Nettobetalningar från avgifts- och bidragsfinansierad verksamhet påverkar dock vanligen saldot på myndigheternas räntekonton i RGK och därmed RGK:s nettoutlåning, vilket i sin tur påverkar statsbudgeten och statens lånebehov. Transfereringar i form av lämnade bidrag och andra omfördelningstransaktioner redovisas som kostnader i resultaträkningen, medan de redovisas vid utbetalningen i statsbudgeten. Till största delen sammanfaller dock dessa begrepp beroende på hur kostnaderna för transfereringar hanteras i olika fall. Transfereringar periodiseras i resultaträkningen endast i de fall de är tydligt hänförliga till ett visst år, såsom exempelvis jordbruksstöd eller EU-avgiften för ett visst år. Löner, lokalhyror och köp av varor och tjänster i övrigt redovisas som kostnader i resultaträkningen medan utgifter redovisas i statsbudgeten. Med utgifter avses här i de flesta fall den tidpunkt då faktura eller motsvarande kommit in till myndigheten under året eller i omedelbar anslutning till året före den s.k. brytdagen. Det innebär bl.a. att beräknade (upplupna) kostnader och intäkter som är hänförliga till redovisningsperioden inte påverkar statsbudgeten om inte faktura eller motsvarande har kommit. Motsvarande gäller för ett antal andra transaktioner av särskild art. Orealiserade vinster, upplupna ränteintäkter, avsättningar för framtida åtaganden eller andel av vinst/förlust i bolag som staten äger, redovisas som intäkter eller kostnader i resultaträkningen, medan de inte påverkar statsbudgeten förrän i samband med en eventuell betalning. 4.5 Noter 4.5.1 Noter till resultaträkningen Not 1 Skatteintäkter Miljoner kronor 2007 2006 Direkta skatter på arbete Inkomstskatter 522 625 495 122 Skattereduktioner m.m. -123 309 -82 379 Övriga direkta skatter på arbete 81 318 77 403 Summa direkta skatter på arbete 480 634 490 146 Arbetsgivaravgifter 383 034 357 048 Övriga indirekta skatter på arbete 32 359 32 280 Avgifter till premiepensionssystemet -23 920 -22 321 Summa Indirekta skatter på arbete 391 473 367 007 Skatt på kapital Skatt på kapital, hushåll 42 549 37 423 Skatt på företagsvinster 106 605 99 068 Fastighetsskatt 26 073 25 007 Övriga skatter på kapital 28 740 30 698 Summa Skatt på kapital 203 967 192 196 Skatt på konsumtion och insatsvaror Mervärdesskatt 284 455 265 151 varav kommunmoms 39 614 36 631 Skatt på alkohol och tobak 20 766 19 305 Skatt på energi och miljö 68 030 67 669 Skatt på vägtrafik 13 083 11 782 Inlevererat överskott från AB Svenska Spel 3 657 3 437 Övriga skatter på konsumtion och insatsvaror 2 746 2 835 Summa Skatt på konsumtion och insatsvaror 392 737 370 179 Skatt på import 5 844 5 160 Restförda och övriga skatter Restförda skatter m.m. -3 736 -4 144 Intäkter som förs till fonder 2 369 2 095 Summa Restförda och övriga skatter -1 367 -2 049 Justering till belopp enligt ÅRS 2006 - -7 424 Totala skatteintäkter 1 473 288 1 415 215 Avgår: Kommunala inkomstskatter -477 718 -454 117 Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet -169 088 -159 596 Avgår: EU-skatter -7 200 -9 388 Justering till belopp enligt ÅRS 2006 - 761 Statens skatteintäkter enligt statsbudgetavgränsning 819 282 792 875 Tillkommer, avgränsningsskillnader m.m. Skatter hänförliga till tidigare år varav 2006 7 371 13 270 varav 2005 -302 -228 Avgifter till ålderspensionssystemet 169 088 159 596 Avgifter till premiepensionssystemet 23 920 22 321 EU-skatter 7 200 9 388 Kommunala utjämningsavgifter LSS 1 949 1 792 Inkomstutjämningsavgift, kostnadsutjämningsavgift 11 267 12 486 Elimineringar Eliminering av statliga myndigheters avräknade moms -22 773 -20 436 Eliminering av statens arbetsgivaravgifter -24 084 -23 507 Eliminering av särskild löneskatt på pensionskostnader -2 928 -2 755 Eliminering av myndigheters skatter och kostnadsred. -136 -154 Justering till belopp enligt ÅRS 2006 - -708 Total summa 989 854 963 940 Skatteintäkterna ökade med 25,9 miljarder kronor eller 2,7 procent jämfört med 2006. Eftersom många skatter taxeras per kalenderår är det slutliga utfallet för taxeringen inte känt förrän nästan ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatteintäkter grundas därför till viss del på bedömningar. Även om man vid tidpunkten för årsredovisningen kan göra en någorlunda säker bedömning av intäkterna från skatt på arbete och skatt på konsumtion är osäkerheten fortfarande stor vad gäller skatt på kapital. Historiskt ligger avvikelsen mellan den bedömning som redovisas i årsredovisningen och de slutliga utfallen på i storleksordningen 0,5 till 1 procent av de totala skatteintäkterna. Direkta och indirekta skatter på arbete ökade med 15 miljarder kronor jämfört med 2006. Därav ökade inkomstskatterna med 27,5 miljarder kronor och skattereduktionerna med 40,9 miljarder kronor. Arbetsgivaravgifterna ökade med 26 miljarder kronor. Ökningen av inkomstskatter och arbetsgivaravgifter förklaras framför allt av ökad sysselsättning och högre lönenivåer. Ökningen av skattereduktionerna beror till största delen på det under 2007 införda så kallade jobbskatteavdraget. Arbetsgivaravgifterna utgörs i princip av lönesumman multiplicerad med avgiftssatsen. Preliminärt ökade lönesumman 2007 med 7,0 procent och avgiftssatsen uppgick till 32,42 procent, vilket är 0,14 procentenheter högre än 2006. Myndigheternas arbetsgivaravgifter är inomstatliga och har eliminerats. Elimineringen bruttoredovisas i tabellen. Jämfört med 2006 ökade skatt på kapital med 11,8 miljarder kronor eller 6 procent. Skatt på kapital från hushåll ökade med 5,1 miljarder kronor till följd av ökade kapitalvinster och ökade inkomster från räntor och utdelningar. Skatt på företagsvinster ökade med 7,5 miljarder kronor på grund av företagens ökade vinster. Intäkter från fastighetsskatt minskade med 1 miljard kronor. Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 22,6 miljarder kronor eller 6,1 procent. Därav ökade intäkter av mervärdesskatt med 19,3 miljarder kronor. De högre intäkterna av mervärdesskatt förklaras i huvudsak av en ökad privat konsumtion. Ökningen förklaras även av en förändrad sammansättning med större andel konsumtion av varaktiga varor, vilket höjer den genomsnittliga skattesatsen. Mervärdesskatt redovisas av Skatteverket och Tullverket. I beloppet mervärdesskatt, 285 miljarder kronor, ingår återbetald mervärdesskatt till statliga myndigheter med 22,8 miljarder kronor. Beloppet utgör en inomstatlig transaktion, vilket elimineras för att inte påverka det konsoliderade utfallet. Intäkter av punktskatter har förändrats i begränsad omfattning, vilket beror på en låg utvecklingstakt för intäkter av energi och koldioxidskatt. Den offentliga sektorns samtliga skatter tas in till staten främst genom Skatteverket och redovisas både i statens resultaträkning och i statsbudgeten. De skatter och avgifter som avser kommunsektorn och ålderspensionssystemet utbetalas av staten löpande för att sedan regleras när slutlig taxering fastställs. Den redovisning av skatteintäkter som görs i resultaträkningen avviker på några punkter från den som görs på statsbudgetens inkomstsida. I statsbudgeten görs omföringar och en finare indelning av vissa poster för att tydligare redovisa fördelningen mellan olika skatteslag etc. Den största skillnaden är att ålderspensionsavgiften, som är en del av arbetsgivaravgifterna, bruttoredovisas i resultaträkningen medan avgiften nettoredovisas, dvs. efter överföring till pensionssystemet, på statsbudgeten. Även den del av den statliga ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet läggs här till skatteintäkterna trots att systemet numera ses som en del av hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). En annan väsentlig skillnad jämfört med statsbudgeten är att arbetsgivaravgifter avseende statligt anställda elimineras i resultaträkningen. I resultaträkningens skatteintäkter ingår den kommunalekonomiska utjämningen som nettoredovisas på statsbudgetens utgiftssida. Inkomstutjämningsavgift och kostnadsutjämningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 11,3 miljarder kronor redovisas under anslaget för kommunalekonomisk utjämning varför statsbidragen till kommunerna minskat med motsvarande belopp på statsbudgeten. I resultaträkningens skatteintäkter ingår också mervärdesskatt med 39,6 miljarder kronor för kommuner och landsting som nettoredovisas på statsbudgetens inkomstsida. När nuvarande ordning infördes justerades statsbidragen till kommuner ned med motsvarande belopp på statsbudgeten. I resultaträkningen i årsredovisningen för staten har den kommunalekonomiska utjämningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både inkomster och transfereringar till kommuner är 50,9 miljarder kronor högre än i statsbudgeten för 2007. I kolumnen för jämförelsetalen från 2006 redovisas för varje skatteslag de utfall för 2006 som beräknats under våren 2008 efter 2006 års taxering och som överensstämmer med motsvarande uppgifter i redovisningen av Statsbudgetens utfall. Dessa avviker något för varje enskilt skatteslag från de belopp som beräknades när resultaträkningen för 2006 togs fram eftersom de baseras på ett senare taxeringsutfall. Tre justeringsbelopp (-7,4 miljarder, 0,8 miljarder och -0,7 miljarder kronor) har lagts till så att överensstämmelse även uppnås med de periodiserade skatter som redovisades i årsredovisningen för staten 2006. Av skillnaden på 7,4 miljarder kronor högre skatteintäkter jämfört med den beräkning av 2006 års skatt som gjordes våren 2007 avser 7,8 miljarder kronor ökad skatt på kapital och 1,6 miljarder kronor ökad mervärdesskatt. Inkomstskatter bland Direkta skatter på arbete blev 2,2 miljarder lägre. Kapitalskatterna avser till största delen skatt på företagsvinster, som blev 2,2 miljarder kronor högre. Hushållens kapitalskatter blev 5,4 miljarder kronor högre än beräkningen våren 2006. Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Miljoner kronor 2007 2006 Offentligrättslig verksamhet Skatteverket 1 017 976 Luftfartsstyrelsen 867 847 Lantmäteriverket 784 718 Vägverket 774 646 Banverket 564 529 Rikspolisstyrelsen 478 451 Centrala studiestödsnämnden 402 396 Läkemedelsverket 378 355 Bolagsverket 376 325 Patent- och registreringsverket 354 336 Elsäkerhetsverket 309 308 Affärsverk Luftfartsverket 3 160 3 517 Sjöfartsverket 1 415 1 354 Svenska kraftnät 10 20 Övriga 1 848 1 610 Summa offentligrättslig verksamhet 12 736 12 388 Uppdragsverksamhet Banverket 3 217 2 908 Vägverket 2 845 2 546 Försvarets materielverk 1 563 1 133 Statens institutionsstyrelse 1 183 1 108 Försäkringskassan 569 842 Lantmäteriverket 554 563 Exportkreditnämnden 515 1 121 Statens fastighetsverk 461 410 Karolinska institutet 452 425 Försvarsmakten 418 411 Lunds universitet 408 344 Affärsverk Svenska kraftnät 5 806 6 340 Luftfartsverket 2 269 1 664 Statens järnvägar 283 281 Sjöfartsverket 72 91 Övriga 5 214 4 884 Summa uppdragsverksamhet 25 829 25 071 Andra ersättningar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 11 436 3 210 Exportkreditnämnden 934 1 714 Rikspolisstyrelsen 856 537 Vägverket 492 758 Konkurrensverket 222 0 Skatteverket 206 146 Centrala studiestödsnämnden 198 157 Övriga 1 376 1 426 Summa andra ersättningar 15 720 7 948 Total summa 54 285 45 407 Intäkter av avgifter och andra ersättningar har ökat med 8,9 miljarder kronor eller 20 procent. Ökningen beror i allt väsentligt på den förhöjda finansieringsavgiften i arbetslöshetsförsäkringen. Intäkter av avgifter utgör ersättning som betalas till staten för en motprestation. Avgifterna utgör ersättning för kostnader som staten via myndigheterna har för att tillhandahålla varor och tjänster. Andra ersättningar som redovisas i noten utgör ersättningar som inte betraktas som avgifter. I noten delas intäkterna upp beroende på om de genererats i offentligrättslig verksamhet, uppdragsverksamhet eller är att betrakta som annan ersättning. Offentligrättsliga avgifter De offentligrättsliga avgifterna är så kallade tvingande avgifter där riksdagen beslutar att verksamhet ska bedrivas och att den ska vara avgiftsbelagd. En avgift betraktas som offentligrättslig om den innebär ett ingrepp i enskildas ekonomiska förhållanden. Under 2007 uppgick dessa intäkter till 12,7 miljarder kronor vilket är en ökning med 0,3 miljarder kronor jämfört med föregående år. Totalt redovisar omkring 120 myndigheter offentligrättsliga avgifter. Skatteverkets offentligrättsliga avgifter omfattar huvudsakligen de utsökningsavgifter och avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m. som Kronofogdemyndigheten tar ut. Luftfartsstyrelsens offentligrättsliga avgifter omfattar bl.a. registrering och övervakning av luftfartyg (flygplan, helikoptrar, ballonger etc.). Avgifter tas också ut för utfärdande av elevtillstånd, certifikat, behörighetsbevis, tillstånd, auktorisering, övervakning och inspektion. Flygbolag som transporterar passagerare från en svensk flygplats betalar en avgift till Luftfartsstyrelsen. Dessutom hanterar Luftfartsstyrelsen en för flygplatserna gemensam avgift för säkerhetskontroll av passagerare och bagage (GAS). Lantmäteriverket redovisar offentligrättsliga avgiftsintäkter inom fastighetsbildningsområdet och expeditionsavgifter som ska finansiera inskrivningsverksamheten, t.ex. ansökan om lagfart vid köp av fastighet. Vägverkets offentligrättsliga avgifter omfattar bl.a. avgifter för auktorisation av fordonstillverkare, yrkesförare och andra förare. Vägverket tar ut avgifter för tillstånd till typbesiktning av fordon och för att bedriva linjetrafik, prov för taxiförarlegitimation och för yrkeskompetens för förare av buss eller lastbil samt avgifter för förarprov, körkort samt för lärare vid och bedrivande av trafikskolor. Avgift tas även ut för finansiering av bilregistret, vilken debiteras i samband med uppbörd av fordonsskatt. Banverkets offentligrättsliga avgifter omfattar banavgifter för trafik på statens järnvägsanläggningar. Rikspolisstyrelsen tar ut offentligrättsliga avgifter för stämningsmannadelgivning, passhantering, nationella ID-kort och ansökan om prövning av olika ärenden. CSN tar t.ex. ut avgift för att bevilja studiestöd och för att administrera återbetalningen av studielånen. Läkemedelsverket tar ut avgifter för kontroll och tillsyn av läkemedel, medicintekniska produkter och vissa andra produkter som med hänsyn till egenskaper eller användning står läkemedel nära. Bolagsverket tar ut avgifter för bl.a. bolagsregistreringar. Patent- och registreringsverket tar ut avgifter för patent- och varumärkesregistreringar. Elsäkerhetsverkets offentligrättsliga avgifter omfattar elsäkerhetsavgifter, elberedskapsavgifter och nätövervakningsavgifter. Dessutom tar myndigheten emot avgifter på elområdet t.ex. behörighetsavgifter och ersättning för provade produkter s.k. provningsavgifter. Luftfartsverkets infrastrukturintäkter, som innefattar bl.a. startavgifter, s.k. undervägsavgifter och passageraravgifter, redovisas som offentligrättsliga avgifter. Sjöfartsverkets intäkter omfattar främst farleds- och lotsavgifter. Svenska kraftnät redovisar avgift för elcertifikat som offentligrättslig avgift. Uppdragsverksamhet Till intäkter av uppdragsverksamhet räknas de avgifter som inte klassificerats som offentligrättsliga, i regel försäljning av sådana varor och tjänster som är frivilligt efterfrågade. Till uppdragsverksamhet räknas också den verksamhet som avses i 4 § avgiftsförordningen (1992:191). Enligt denna paragraf får en myndighet själv besluta om att ta ut avgift för till exempel publikationer, uthyrning av lokaler, utbildning eller konsultuppdrag. Under 2007 ökade intäkterna av uppdragsverksamhet med 757 miljoner kronor och det är cirka 200 myndigheter som redovisar sådan avgiftsbelagd verksamhet. Banverkets uppdragsverksamhet omfattar drift och underhåll samt om- och nybyggnader av statens järnvägsanläggningar. Dessutom bedrivs konsultverksamhet inom bland annat projektering, byggstyrning av järnvägsanläggningar, tekniska tjänster för underhåll och investeringar, rådgivning m.m. Den största delen av Vägverkets uppdragsverksamhet består av produktion som omfattar projektering, byggande, drift och underhåll av det statliga vägnätet samt färjeverksamhet. Vidare ingår exempelvis försäljning av information ur bilregistret. Försvarets materielverks uppdragsverksamhet omfattar försäljning av materiel, utbildning, övriga tjänster samt försäljning av provverksamhet. Statens institutionsstyrelse ansvarar för vård och behandling på landets LVM-hem (lagen om vård av missbrukare) och särskilda ungdomshem. Den del av verksamhetens kostnader som inte täcks av myndighetens anslag ska finansieras med avgifter från kommuner. Försäkringskassans avgiftsbelagda verksamhet består till största delen av ersättning från AP-fonden för administration av inkomstgrundad ålderspension. Ersättningen minskade 2007 beroende på att verksamheten rationaliserats och kostnaderna för avskrivning på IT-system för pensioner minskade samtidigt som tidigare års överskott reglerats. Lantmäteriverkets avgiftsbelagda verksamhet omfattar bl.a. geografisk information och fastighetsinformation. Exportkreditnämnden (EKN)har till uppgift att stödja svensk export och utveckla svenskt näringsliv genom att erbjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier och investeringsgarantier. Premieintäkterna (avgifterna) ska täcka garantitagarnas eventuella framtida kundförluster. Garantin är frivillig för företagen och premiens storlek sätts på marknadsmässiga grunder. Under året minskade uppdragsintäkterna med 0,6 miljarder kronor, vilket beror på att föregående års premieintäkter var höga på grund av en mycket stor affär. Flera stora affärer förtidsinlöstes också under året och premien för den resterande risktiden återbetalades. Statens fastighetsverk tar huvudsakligen ut hyror och arrenden (avgifter) från hyresgäster, men bedriver även annan uppdragsverksamhet såsom konsultverksamhet inom byggenheten. Karolinska institutet bedriver huvudsakligen uppdragsverksamhet inom medicinsk utbildning och forskning. Försvarsmakten har bland annat avgiftsintäkter från extern transport- och verkstadsverksamhet samt intäkter från försäljning av reservmateriel. Lunds universitet redovisar intäkter avseende uppdragsverksamhet i samband med uppdragsutbildning och forskning, tidskrifter och publikationer samt rådgivning och annan liknande service. Svenska kraftnät säljer överföringskapacitet för transport av elektricitet via stamnätet och utlandsförbindelserna. Svenska kraftnät har dessutom ansvaret för att balansera den nationella produktionen och förbrukningen av el. Detta sker genom att ett antal företag (balansansvariga) åtagit sig att planera sin tillförsel av el (produktion och inköp) och sitt uttag (förbrukning) så att dessa balanserar varandra. Svenska kraftnät gör i efterhand en ekonomisk reglering av obalanserna vilka redovisas som köpt respektive såld balanskraft i Svenska kraftnäts resultaträkning. Balanskraft redovisas under verksamhetsgrenen Systemintäkter - el hos Svenska kraftsnät. Dessa intäkter minskade med 0,8 miljarder kronor, vilket främst beror på lägre elpriser under året. Intäkter i Luftfartsverkets uppdragsverksamhet består bl.a. av avgifter vid bilparkeringar på affärsverkets flygplatser och uthyrning av lokaler. Intäkterna inom detta område har ökat under året, vilket till största delen kan förklaras med passagerarökningen som bidrar med ökad efterfrågan på kommersiella tjänster och produkter som erbjuds på flygplatserna. Affärsverket Statens järnvägars intäkter består i huvudsak av leasingavgifter för uthyrning av tåg och färjor. Sjöfartsverkets intäkter från uppdragsverksamhet härrör bl.a. från försäljning av sjökort, sjömätning och från konsultuppdrag inom affärsverkets kompetensområde. Andra ersättningar Andra ersättningar är oftast intäkter utan motprestation. Dessa intäkter har under året ökat med 7,8 miljarder kronor. Den största ökningen av intäkter från andra ersättningar redovisar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen där intäkterna blev 11,4 miljarder kronor, vilket är en ökning med 8,2 miljarder kronor jämfört med 2006. Det kan förklaras med den förhöjda finansieringsavgiften från arbetslöshetskassorna som infördes fr.o.m. den 1 januari 2007. Enligt lagen om arbetslöshetskassor ska en arbetslöshetskassa för varje medlem betala en avgift till staten för finansiering av statens kostnad för utbetalda arbetslöshetsersättningar. EKN:s andra ersättningar avser återvunna skadebelopp i form av kapital och räntor. EKN:s intäkter av andra ersättningar minskade med 0,8 miljarder kronor under året, men är fortsatt höga i relation till det utestående värdet av skadefordringar. Rikspolisstyrelsens andra ersättningar avser i huvudsak böter. Vägverkets andra ersättningar avser ersättningar från framförallt kommunsektorn för utförda arbeten på icke statliga vägar. Konkurrensverket redovisar i huvudsak konkurrensskadeavgifter. Intäkten som redovisas för 2007 avser till största del redovisningen av konkurrensskadeavgift från Skanska Sverige AB som accepterade tingsrättens dom angående asfaltskartell. Skatteverkets andra ersättningar avser bl.a. böter. CSN redovisar återkravsintäkter. Om en studerande avbrutit studierna utan att meddela CSN eller har en högre inkomst än vad som meddelats i ansökan skapas ett återkrav. Not 3 Intäkter av bidrag Miljoner kronor 2007 2006 EU-bidrag Statens jordbruksverk - gårdsstöd och djurbidrag 6 445 7 190 - miljöstöd m.m. 2 495 1 618 - övriga stöd 680 888 Summa Statens jordbruksverk 9 620 9 696 Länsstyrelserna - bidrag från regionalfonden 1 082 1 163 - bidrag från socialfonden 254 270 Arbetsmarknadsverket - bidrag från socialfonden 1 820 1 345 Övriga EU-bidrag 1 494 1 366 Summa EU-bidrag 14 270 13 840 Försäkringskassan - underhållsstöd 1 764 1 816 - assistansersättning 3 497 3 201 Erhållna bidrag vid universitet och högskolor (exklusive EU-bidrag) 4 451 4 341 Erhållna bidrag vid övriga myndigheter 2 538 2 349 Total summa 26 520 25 547 Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relaterade till utförda prestationer. Bidragsintäkterna har ökat med cirka en miljard kronor. När det gäller bidragen från EU ökade dessa med 0,4 miljarder kronor. Statens jordbruksverk redovisar en stor del av bidragen från EU och bidragen till miljöstöd m.m. ökade med 0,9 miljarder kronor och gårdsstöd med djurbidrag minskade med 0,7 miljarder kronor. Redovisningen av bidragen från EU är periodiserad, dvs. intäkten redovisas under det år den är hänförlig till, vilket avviker från redovisningen på inkomsttitlar. Försäkringskassan redovisar intäkter avseende underhållsstöd från bidragsskyldiga samt intäkter från kommuner för kommunernas andel av kostnaden för statlig assistansersättning. Bidragen till universitet och högskolor avser huvudsakligen forskning och lämnas från t.ex. företag inom och utom Sverige samt från olika forskningsstiftelser. Statliga bidrag från t.ex. forskningsråd är eliminerade. Utöver angivna belopp för universitet och högskolor utgör 0,6 miljarder kronor av övriga EU-bidrag i sammanställningen bidrag till universitet och högskolor. Not 4 Transfereringar Miljoner kronor 2007 2006 Socialförsäkring 428 030 419 618 Allmänna bidrag till kommuner 123 709 109 359 Arbetsmarknad 49 062 68 169 Nettoöverföring till premiepensionssystemet 26 848 25 802 Nettoöverföring till ålderspensionssystemet, AP-fonderna 5 916 7 334 Avgiften till Europeiska gemenskapen 26 498 25 920 Bistånd och andra internationella bidrag, migration och integration 29 880 29 262 Utbildning, studiestöd 21 575 26 838 Övrigt 50 643 46 735 Summa 762 161 759 037 Nedan specificeras transfereringarna utifrån mottagarkategori och syfte. Miljoner kronor Transfereringar 2007 2006 Transfereringar till hushåll inkl. hushållens övriga organisationer Socialförsäkring (Försäkringskassan) Ålderspensioner vid sidan av statsbudgeten (inklusive premiepensioner) 185 716 176 213 Ekonomisk äldrepolitik 43 748 45 019 Ersättning vid arbetsoförmåga m.m. 98 939 102 841 varav sjukpenning m.m. 27 145 30 886 varav aktivitets- och sjukersättning 57 831 57 491 Handikappolitik 18 416 16 338 Ekonomisk familjepolitik 59 350 58 415 Summa socialförsäkring till hushåll 406 169 398 826 Arbetsmarknadspolitik Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 26 095 39 190 varav Arbetsmarknadsverket 19 719 27 433 varav Försäkringskassan 6 376 11 757 Köp av arbetsmarknadsutb. och övriga kostnader, Arbetsmarknadsverket 1 896 2 415 Övrig arbetsmarknadspolitik, Arbetsmarknadsverket 2 492 2 200 Lönegarantiersättning, Kammarkollegiet 580 663 Summa arbetsmarknadspolitik till hushåll 31 063 44 468 Utbildningspolitik Studiestöd , Centrala studiestödsnämnden 13 034 13 431 Kostnad resp. återföring av reservation för förluster i utlåningsverksamheten, Centrala studiestödsnämnden -503 103 Bidrag till folkbildningsorganisationer, Kammarkollegiet 3 153 2 810 Bistånd m.m., migration och integration Bistånd och andra internationella bidrag (bidrag till organisationer), Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 2 948 2 927 Migrationspolitik, Migrationsverket 1 157 913 Nettoöverföring till premiepensionssystemet 26 848 25 802 Övrigt 12 582 10 723 Summa transfereringar till hushåll 496 451 500 003 Transfereringar till företag Arbetsmarknadspolitik Lönebidrag och Samhall m.m., Arbetsmarknadsverket 8 823 8 388 Anställningsstöd, Skatteverket 1 998 2 366 Summa arbetsmarknadspolitik till företag 10 821 10 754 Livsmedelspolitik, landsbygdspolitik m.m., Statens jordbruksverk 11 200 11 936 Energipolitik, ersättning till Vattenfall Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda utbildningssamordnare, Kammarkollegiet 1 910 1 839 Bostadpolitik, Räntebidrag m.m., Boverket 1 439 1 540 Kulturpolitik, Kammarkollegiet 1 227 1 209 Forskningspolitik, Verket för innovationssystem 1 148 1 040 Regional utvecklingsplitik, Verket för näringslivsutveckling 783 944 Regional utvecklingsplitik, Länsstyrelserna 800 818 Transportpolitik, Trafikupphandling, Rikstrafiken 1 173 749 Miljöpolitik, Naturvårdsverket 762 676 Kulturpolitik, Statens kulturråd 631 653 Mediepolitik, Presstödsnämnden 649 647 Försök med trängselskatt, Regeringskansliet 297 567 Transportpolitik, Banverket 714 401 Övrigt 4 705 4 311 Summa transfereringar till företag 38 259 38 084 Transfereringar till kommuner Allmänna bidrag till kommuner Kommun-och landstingsmoms, Skatteverket 39 614 36 631 Utjämningsbidrag LSS, kommuner, Skatteverket 2 014 1 898 Allmänna bidrag till kommuner, Regeringskansliet - 215 Kommunalekonomisk utjämning till kommuner, Skatteverket 63 320 53 297 Kommunalekonomisk utjämning till landsting, Skatteverket 18 761 17 318 Summa Allmänna bidrag till kommuner 123 709 109 359 Socialförsäkring (Hälso- och sjukvårdspolitik), Bidrag till läkemedelsförmånerna m.m., Socialstyrelsen 21 861 20 792 Arbetsmarknadspolitik Anställningsstöd m.m. till kommuner och landsting, Skatteverket 4 967 10 133 Arbetsmarknadspolitik, Arbetsmarknadsverket 2 211 2 814 varav: Lönebidrag och Samhall m.m. 1 203 1 135 Summa arbetsmarknadspolitik till kommuner 7 178 12 947 Utbildningspolitik, Skolverket: Maxtaxa i barnomsorgen, 3 656 3 660 Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem, 0 923 Bidrag till personalförstärkningar i förskola, -58 2 277 Statligt stöd för utbildning av vuxna, 6 1 794 Övrig utbildningspolitik, Skolverket 377 1 Summa utbildningspolitik till kommuner 3 981 8 655 Integrations- och migrationspolitik, Integrationsverket, Migrationsverket 5 613 4 330 Ersättning vid arbetsoförmåga, Försäkringskassan 965 195 Övrigt 10 012 8 962 Summa transfereringar till kommuner 173 319 165 240 Transfereringar till utlandet BNI-baserad avgift, Kammarkollegiet 17 512 17 723 Mervärdesskattebaserad avgift, Skatteverket 4 475 4 227 Storbritanniens budgetreduktion, Kammarkollegiet 379 262 Tullavgift, Tullverket 3 707 3 538 Jordbrukstull,Tullverket 345 145 Jordbruksavgifter, Statens Jordbruksverk 80 25 Summa Avgiften till Europeiska gemenskapen 26 498 25 920 Bistånd och andra internationella bidrag, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 10 944 11 536 Bistånd och andra internationella bidrag, Regeringskansliet 9 218 9 556 Övrigt 1 556 1 364 Summa transfereringar till utlandet 48 216 48 376 Nettoöverföring till ålderspensionssystemet, AP-fonderna 5 916 7 334 Total summa transfereringar 762 161 759 037 Transfereringar utgörs av medel som staten via myndigheterna förmedlar till olika mottagare. I huvudsak sker transfereringar från anslag på statsbudgeten. Transfereringar kännetecknas av att staten inte erhåller någon motprestation. Många transfereringar är dock förknippade med någon form av villkor. Ett exempel är aktivitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där kravet är att mottagaren deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Noten inleds med en sammanfattande tabell med transfereringar uppdelade i delområden. Därefter specificeras transfereringarna utifrån mottagarkategori, syfte och utbetalande myndighet. Mottagarkategorierna visar de sektorer som erhållit transfereringen och är hushåll, företag, kommuner, utlandet samt ålderspensionssystemet. Hushåll innefattar enskilda personer och ideella organisationer och föreningar tillhörande hushållssektorn samt premiepensionssystemet. Med socialförsäkring avses i princip transfereringar som hanteras av Försäkringskassan. Utöver ålderspensioner ingår bl.a. ekonomisk familjepolitik, ersättning vid arbetsoförmåga som sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, arbetsskadeersättning och vissa stöd till funktionshindrade. Dessutom ingår bidrag till landsting för läkemedelsförmånerna som utbetalas av Socialstyrelsen. De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. ökade endast 3 miljarder kronor mellan 2006 och 2007 men i förändringen ingår både stora ökningar och minskningar. Transfereringar till hushåll Transfereringar till hushåll har under 2007 minskat med 3,6 miljarder kronor netto men innefattar både stora ökningar och minskningar. De transfereringarna som redovisas avser utbetalningar exklusive statlig ålderspensionsavgift. Den del av den statliga ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet (12,9 procent 2007) finns med bland transfereringar till hushållssektorn men redovisas separat. Statlig ålderspensionsavgift ingår i statsbudgetens utgifter för t.ex. sjukpenning och är en betalning från anslag till pensionssystemet för att finansiera pensionsrätterna för bl.a. de personer som uppbär sjukpenning och andra sociala förmåner. Överföringarna till och från AP-fonderna nettoredovisas dock under rubriken Nettoöverföring till AP-fonderna och ingår därför inte i transfereringar till hushåll. Överföringen till premiepensionssystemet var 26,8 miljarder kronor 2007, en miljard mer än 2006. Bland transfereringar till hushåll har kostnaderna för arbetsmarknadspolitik minskat med 13,4 miljarder kronor. Arbetslöshetsersättningen har minskat med 7,7 miljarder kronor och aktivitetsstödet med 5,4 miljarder kronor till följd av lägre arbetslöshet. Transfereringar till hushåll avseende socialförsäkringen har däremot ökat med 7,3 miljarder kronor netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statsbudgeten ökade med 9,5 miljarder kronor eller 5 procent. Ökningen beror främst på den positiva inkomstutvecklingen. Inkomstutvecklingen i samhället ligger till grund för ett index som används i ålderspensionssystemet och som styr uppräkningen av förmånerna inkomstpension och tilläggspension. Kostnaderna för handikappolitik inkluderar även kommunernas betalningsansvar och ökade med 2,1 miljarder kronor eller 13 procent, se vidare avsnitt 5.5 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten. Ökningen beror på att antalet ersättningsberättigade och antalet beviljade timmar per person har fortsatt att öka. Dessutom höjs timbeloppet för assistansersättningen varje år. Ekonomisk äldrepolitik har minskat med 1,3 miljarder främst till följd av att antalet personer med garantipension minskade och att antalet personer med inkomstgrundad ålderspension ökade. Inom ohälsoområdet har de sammanlagda kostnaderna för sjukpenning och aktivitets- och sjukersättning fortsatt att minska. Kostnaden för sjukpenning minskade med 3,7 miljarder kronor eller 12 procent 2007 vilket förklaras av att antalet sjukfall har fortsatt minska. Aktivitets- och sjukersättningen ökade däremot med 0,3 miljarder kronor eller 0,6 procent men antalet personer som uppbär ersättningen har varit på ungefär samma nivå som 2006. Under de senaste två åren har både arbetslöshet och sjukfrånvaro minskat samtidigt till skillnad från tidigare år. Inom området ekonomisk familjepolitik ökade föräldraförsäkringen med 1,4 miljarder medan kostnaderna för barnbidragen minskade något. Demografiska faktorer styr i hög grad kostnadsutvecklingen inom området. Att kostnaderna minskat något för barnbidraget beror på att antalet barn som fyller 16 år och inte längre har rätt till barnbidrag var fler än antalet barn som föddes. Nettoöverföring till premiepensionssystemet redovisas som transferering till hushåll mot bakgrund av att systemet numera i nationalräkenskaperna ses som en del av hushållssektorn (se avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Beloppet avser de socialavgifter, allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter som överförts till premiepensionssystemet, med avdrag för utbetalda premiepensioner (0,4 miljarder kronor), vilka ingår i utbetalda ålderspensioner. Transfereringar till företag Transfereringar till företag har lämnats i ungefär samma omfattning som föregående år. Inom området livsmedelspolitik minskade kostnaderna med 0,7 miljarder kronor bland annat till följd av att högre prisnivå på jordbruksprodukter minskat stödbehovet. Kostnaderna för Lönebidrag och Samhall ökade med 0,6 miljarder kronor. Transfereringar till kommuner Transfereringarna till kommuner ökade totalt med 8 miljarder kronor. De allmänna bidragen till kommuner ökade med 14,4 miljarder kronor. Det innefattar den kommunalekonomiska utjämningen som fr.o.m. 2005 nettoredovisas på statsbudgeten varvid det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssystemet. Inkomstutjämningsavgift och kostnadsutjämningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 11,3 miljarder kronor redovisas under anslaget för kommunalekonomisk utjämning varför statsbidragen till kommunerna minskat med motsvarande belopp på statsbudgeten. I de allmänna bidragen till kommuner ingår också mervärdesskatt för kommuner och landsting som nettoredovisas på statsbudgetens inkomstsida. Samtidigt justeras statsbidragen till kommuner ned med motsvarande belopp. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattpliktig verksamhet redovisas på inkomsttitel, vilket minskar kommunbidragen och skatteintäkterna på statsbudgeten med 39,6 miljarder 2007. I resultaträkningen i årsredovisningen för staten har den kommunalekonomiska utjämningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både transfereringar till kommuner och skatteintäkter är 50,9 miljarder kronor högre än i statsbudgeten för 2007. Kommun- och landstingsmoms var 3 miljarder högre än 2006 till följd av ökad kommunal konsumtion. Den kommunalekonomiska utjämningen till kommuner och landsting har ökat 11,4 miljarder kronor. Ökningen mellan åren beror till största delen på att anslaget har tillförts 7 miljarder, vilket motsvarar ramen för det generella sysselsättningsstödet som upphörde vid utgången av 2006 och som tidigare redovisades på statsbudgetens inkomstsida. Vidare förklaras ökningen av att medel flyttats från området utbildningspolitik avseende bidrag till personalförstärkning och till vuxenutbildning inom utbildningsområdet. Dessa bidrag har därmed minskat med 5 miljarder kronor. Bidrag avseende integrationspolitik och migrationspolitik ökade med 1,3 miljarder kronor till följd av att antalet asylsökande ökat och att Migrationsverket ersätter kommunerna för deras kostnader för mottagande av ensamkommande barn. Kostnaden för läkemedelsförmånerna, hälso- och sjukvårdspolitik, ökade med 1,1 miljarder kronor mellan åren. Inom området ersättning vid arbetsoförmåga ökade bidragen med 0,8 miljarder kronor till följd av ett nytt anslag, 19:7 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård. Transfereringar till utlandet Bland transfereringar till utlandet har avgiften till Europeiska unionen ökat med 0,6 miljarder kronor. Avgiften redovisas här periodiserat till skillnad mot redovisningen på statsbudgeten. Kostnaden för biståndsverksamhet och internationella bidrag genom Sida och Regeringskansliet minskade med 0,6 respektive 0,3 miljarder kronor. Nettoöverföring till AP-fonderna Överföringen av inbetalda pensionsavgifter till AP-fonderna har minskat med 1,4 miljarder kronor. Överföringen till AP-fonderna avser skillnaden mellan inbetalda socialavgifter och allmänna pensionsavgifter samt de statliga ålderspensionsavgifter som förs till AP-fonderna å ena sidan och de medel som rekvirerats från fonderna för utbetalda pensioner å den andra. Not 5 Avsättningar till / upplösning av fonder Miljoner kronor 2007 2006 Insättningsgarantinämndens fond 1 111 809 Kärnavfallsfonden 994 2 883 Bilskrotningsfonden -172 -144 Batterifonden 21 38 Kammarkollegiets försäkringsverksamhet m.m. 32 39 Försäkringskassans fonder 6 6 Övriga fonder 18 -28 Summa 2 010 3 603 Avsättning till fonder i staten för 2007 avser främst Insättningsgarantinämndens fond och Kärnavfallsfonden. Avsättningen till Insättningsgarantinämndens fond är direkt kopplad till det ekonomiska resultatet i garantiverksamheten. Jämfört med föregående år har avsättningen ökat beroende på flera faktorer. Avgifterna från bankerna har ökat och kostnaderna för ersättningar har minskat. Även avkastningen på kapitalet har blivit högre än föregående år och även överträffat det jämförelseindex som används i samband med att omläggning av placeringspolicyn gjorts under hösten 2007. Avsättningen till Kärnavfallsfonden har minskat kraftigt. Skillnaden mot 2006 beror främst på att på grund av ränte- och marknadsläget har realisationsvinster på nära 2 miljarder kronor 2006 förbytts i förluster på drygt 500 miljoner kronor under 2007. Kostnaderna för ersättning till reaktorinnehavare har också ökat något. Positiva faktorer är att avkastningen på reala obligationer stigit med omkring 300 miljoner kronor i samband med den ökade inflationen och att avgifter från reaktorinnehavare stigit med cirka 300 miljoner kronor. Bilskrotningsfonden har liksom föregående år minskat kraftigt. Under 2007 gjordes stora utbetalningar av bilskrotningspremier i samband med beslut om extra premier vid skrotning av vissa äldre bilar. Fondernas ändamål och vilka myndigheter som redovisar olika fonder, framgår i övrigt av not 42 Fonder, Noter till balansräkningen. Not 6 Kostnader för personal Miljoner kronor 2007 2006 Lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter Rikspolisstyrelsen 10 929 10 224 Försvarsmakten 9 316 9 063 Försäkringskassan 5 632 5 724 Skatteverket 5 473 5 212 Arbetsmarknadsverket 3 778 3 859 Kriminalvården 3 402 3 111 Banverket 3 269 3 114 Vägverket 2 911 2 694 Regeringskansliet 2 881 2 952 Domstolsverket 2 768 2 521 Lunds universitet 2 649 2 631 Uppsala universitet 2 159 2 119 Göteborgs universitet 2 098 2 072 Karolinska institutet 1 713 1 676 Stockholms universitet 1 559 1 524 Umeå universitet 1 547 1 524 Kungliga Tekniska högskolan 1 419 1 393 Linköpings universitet 1 373 1 349 Statens institutionsstyrelse 1 273 1 211 Sveriges lantbruksuniversitet 1 206 1 132 Migrationsverket 1 072 992 Affärsverk Luftfartsverket 1 745 1 685 Sjöfartsverket 683 629 Svenska kraftnät 156 147 Statens järnvägar 4 5 Övriga myndigheter 27 488 27 065 Summa lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter 98 503 95 628 Eliminering av arbetsgivaravgifter -24 084 -23 507 Summa lönekostnader efter eliminering av arbetsgivaravgifter 74 419 72 121 Pensionskostnader Försvarsmakten 1 584 2 447 Rikspolisstyrelsen 1 309 1 396 Försäkringskassan 820 843 Skatteverket 704 593 Arbetsmarknadsverket 503 446 Regeringskansliet 464 466 Vägverket 415 390 Domstolsverket 400 340 Lunds universitet 396 382 Banverket 354 317 Göteborgs universitet 343 334 Kriminalvården 310 269 Uppsala universitet 284 288 Karolinska institutet 273 280 Umeå universitet 223 229 Stockholms universitet 212 191 Linköpings universitet 203 206 Kungliga Tekniska högskolan 197 157 Sveriges lantbruksuniversitet 155 129 Försvarets materielverk 142 255 Affärsverk Luftfartsverket 1 369 237 Sjöfartsverket 506 118 Svenska kraftnät 117 21 Statens järnvägar 0 5 Övriga myndigheter 3 869 3 411 Statens tjänstepensioner: Utbetalda pensioner 7 186 7 006 Förändring av försäkringstekniska avsättningar 2 069 12 275 Eliminering av premieintäkt för statliga ålderspensioner m.m. -9 502 -9 243 Summa pensionskostnader 14 905 23 788 Övriga personalkostnader Försvarsmakten 370 391 Regeringskansliet 324 348 Rikspolisstyrelsen 321 293 Vägverket 240 228 Kriminalvården 141 125 Skatteverket 139 132 Banverket 131 129 Försäkringskassan 115 172 Stockholms universitet 115 102 Karolinska institutet 113 114 Uppsala universitet 107 103 Arbetsmarknadsverket 104 172 Affärsverk Luftfartsverket 84 105 Sjöfartsverket 34 33 Svenska kraftnät 14 17 Statens järnvägar 0 7 Övriga myndigheter 1 822 1 780 Summa övriga personalkostnader 4 174 4 251 Total summa kostnader för personal 93 498 100 160 Statens kostnader för personal minskade med 6,7 miljarder kronor. Den viktigaste förklaringen är att föregående år fanns en stor kostnad för ökade avsättningar för pensioner i samband med ändrade försäkringstekniska riktlinjer hos SPV. Löner Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade 3,0 miljarder kronor eller 3,1 procent. Lagstadgade arbetsgivaravgifter uppgick under 2007 till 32,42 procent av lönesumman. Myndigheternas inbetalda arbetsgivaravgifter, löneskatter m.m. är statsinterna transaktioner och således inga kostnader för staten och har därför eliminerats. Rikspolisstyrelsens lönekostnad ökade med 0,7 miljarder kronor eller 6,9 procent. Antalet poliser har ökat netto med 443. Dessutom har antalet civilanställd personal ökat under året. Förutom ordinarie rekryteringar har Rikspolisstyrelsen påbörjat ett arbete där syftet är att komplettera bemanningen med 300 civilanställda. Av dessa har cirka 200 personer anställts under 2007. Vid Försäkringskassan minskade lönekostnaden, vilket förklaras av de neddragningar som pågår i organisationen. Även de resursförstärkningar som gjordes specifikt under 2006, till stor del med tillfällig personal, bidrog till de minskade lönekostnaderna 2007. Skatteverket har tilldelats extra medel för satsningar på utökad skattekontroll och att åtgärda felaktigheter och fusk, vilket bidragit till att lönekostnaderna har ökat med 5 procent. Kriminalvården har ökat sina kostnader för löner och arbetsgivaravgifter med drygt 9 procent vilket beror på bl.a. nyrekryteringar till nyöppnade anstalter. Domstolsverkets kostnader har ökat med nära tio procent, vilket hänger samman med att organisationen på kort tid utökats då man tagit över ansvaret för utlännings- och medborgarskapsmål. Pensionskostnader Kostnaderna för statens tjänstepensioner har minskat med 8,9 miljarder kronor, varav SPV:s pensionsrörelse är den största delen. I SPV:s pensionsrörelse har utbetalda förmåner ökat med 0,2 miljarder kronor eller 2,6 procent, medan förändringen av försäkringstekniska avsättningar är 10,5 miljarder kronor lägre än 2006. En mer detaljerad beskrivning av de faktorer som ingår i förändringen av pensionsavsättning finns i not 43, Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser, Noter till balansräkningen. Som framgår av denna not och i avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar är nya försäkringstekniska riktlinjer beslutade inför 2008 och dessa skulle ha ökat kostnaderna med 5,3 miljarder kronor om de tillämpats i årsredovisningen för 2007. Myndigheternas pensionskostnader utgörs främst av premier för statens avtalsenliga tjänstepensioner vilket innefattar avgifter till kompletterande ålderspension (Kåpan) individuell ålderspensionen (Iåp). Pensionspremierna påverkas av åldersfördelningen och löneläget hos personalen vid respektive myndighet. Premier för avtalsförsäkringar betalas till och hanteras till största delen av SPV och har därför eliminerats. Däremot hanteras den kompletterande och individuella ålderspensionen av särskilda organ som inte är myndigheter och dessa avgifter elimineras därför inte. Detsamma gäller också för några myndigheter som gör egna pensionsavsättningar. Kostnaderna för dessa ingår ovan och elimineras inte. Riksdagsförvaltningen har fr.o.m. 2007 tagit upp avsättning för pensionsförmåner och lönegarantier till ledamöter, men beräkningen har gjorts först vid utgången av 2007 och redovisas detta första år endast i balansräkningen. Därför framgår ingen förändring i noten. Bland myndigheter som gör egna pensionsavsättningar har Försvarsmaktens kostnader minskat eftersom man under de närmast föregående åren haft stora engångskostnader för utbetalningar och avsättningar kopplade till Försvarsbeslut 2004. Affärsverken har tillämpat nya försäkringstekniska riktlinjer för beräkning av sina pensionsavsättningar, vilket höjt kostnaderna relativt kraftigt hos Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Svenska kraftnät. Den övervägande delen av kostnadsökningen avser effekten av sänkt diskonteringsränta. De nya riktlinjerna är obligatoriska först 2008, men har tillämpats redan i samband med 2007 års årsredovisning. Övriga personalkostnader Övriga personalkostnader som utgörs av kostnader för personalutbildning, traktamenten m.m. har minskat något. Det är bl.a. Arbetsmarknadsverket som minskat kostnaderna för personalutbildning. Not 7 Kostnader för lokaler Miljoner kronor 2007 2006 Försvarsmakten 2 419 2 647 Rikspolisstyrelsen 1 676 1 576 Regeringskansliet 1 122 1 139 Kriminalvården 878 806 Lunds universitet 776 724 Försäkringskassan 735 731 Skatteverket 653 629 Domstolsverket 639 574 Göteborgs universitet 600 582 Uppsala universitet 593 580 Kungl. Tekniska högskolan 549 543 Karolinska institutet 488 463 Stockholms universitet 486 482 Arbetsmarknadsverket 463 477 Migrationsverket 373 382 Linköpings universitet 346 338 Umeå universitet 305 287 Vägverket 280 234 Sveriges lantbruksuniversitet 267 266 Statens institutionsstyrelse 263 245 Banverket 204 205 Affärsverk Luftfartsverket 43 42 Sjöfartsverket 40 36 Svenska kraftnät 19 19 Statens järnvägar 2 2 Övriga myndigheter 5 389 5 287 Eliminering av inomstatliga lokalkostnader -4 243 -4 082 Summa 15 365 15 214 Som kostnader för lokaler redovisas myndigheters kostnader för hyrda lokaler. Redovisning per myndighet görs brutto och inkluderar hyra till andra statliga myndigheter. Elimineringarna utgörs av myndigheternas lokalkostnader som betalas till Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk. Försvarsmaktens lokalkostnader minskade med 228 miljoner kronor, vilket är en följd av minskningen av verksamheten efter försvarsbeslutet 2004. Rikspolisstyrelsen kostnadsökning för lokaler var 100 miljoner kronor. Av dessa är 65 miljoner kronor hänförliga till ökad lokalhyra inklusive fastighetsskatt och 15 miljoner kronor avser ökade kostnader för reparationer av hyrda lokaler. Kriminalvårdens lokalkostnader ökade med 72 miljoner kronor. Ökningen beror främst på byggnationer vid häktet i Karlstad och i Skänninge samt R-huset på Kumla. Lunds universitets lokalkostnader ökade med 52 miljoner kronor. Det beror på att de nya lokaler som universitetet tog i bruk under 2006 fr.o.m. 2007 genererar full årshyra. Not 8 Vissa garanti- och kreditkostnader Miljoner kronor 2007 2006 Riksgäldskontoret -2 247 -47 Exportkreditnämnden Förändring i avsättningar för försäkringstekniskt beräknad risk i engagemanget -329 -312 Skadekostnader 32 44 Utlösen självriskandelar 37 110 Förändring av försäkringstekniskt beräknat nettovärde på skadefordringar 520 1 201 Summa Exportkreditnämndens kostnader i garantiverksamheten 260 1 043 Statens Bostadskreditnämnd -693 - Socialstyrelsen 83 - Total summa -2 597 996 Under posten vissa garanti- och kreditkostnader redovisas kostnader för statlig garanti- och utlåningsverksamhet som inte redovisas bland transfereringar. Kostnaderna skiljs från övriga driftskostnader eftersom de kan variera kraftigt mellan åren och därför stör jämförelser mellan åren samtidigt som de har en annan karaktär än de flesta myndigheters driftskostnader i övrigt. Posten för 2007 avser till allra största delen återföringar av tidigare avsättningar och är därför negativ (kostnadsreduktion). RGK redovisar omvärdering av lån med kreditrisk på 1 100 miljoner kronor, som främst beror på minskad risk avseende lån till SVEDAB. Vidare redovisas förändring i reservering för förväntade garantiförluster med 1 147 miljoner kronor, som beror på minskad risk för garantin avseende Öresundsbron. EKN:s kostnader för avsättningar för försäkringstekniskt beräknad risk i engagemanget har minskat och under 2007 redovisar man därför en förändring i form av en kostnadsreduktion på 329 miljoner kronor. EKN:s kostnader för förändring av försäkringstekniskt nettovärde på skadefordringar har minskat med 681 miljoner kronor sedan föregående år. Förändringen avser återvinningar på utestående fordringar samt valutakurs- och värderingsförändringar. Beloppet är något lägre än 2006, då stora återvinningar gjordes. Statens bostadskreditnämnd redovisar främst förändring i avsättningar för garantier om 690 miljoner kronor. Förändringen beror på att garantistocken minskat med 44 procent sedan förra årsskiftet och att den förväntade förlusten därmed har minskat från beräknat 1 700 miljoner kronor 2006 till 1 010 miljoner kronor vid utgången av 2007. På grund av ändrade redovisningsprinciper finns inget jämförbart värde för föregående år (se avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Socialstyrelsen redovisar en garantiavgift på 83 miljoner kronor. Posten avser ett uppdrag från regeringen att upphandla och skriva kontrakt med ett engelskt läkemedelsföretag om leverans av influensavaccin om en pandemi bryter ut. Garantiavgiften innebär en försäkran att Sverige får tillgång till detta vaccin om en pandemi skulle inträffa. Not 9 Övriga driftkostnader Miljoner kronor 2007 2006 Övriga driftkostnader - tjänster Vägverket 12 017 11 778 Försvarsmakten 11 563 9 503 Banverket 9 899 8 623 Försvarets materielverk 3 590 3 705 Rikspolisstyrelsen 1 688 1 576 Försäkringskassan 1 356 1 210 Kärnavfallsfondens styrelse 1 353 1 231 Skatteverket 1 144 1 064 Statens fastighetsverk 1 056 924 Fortifikationsverket 999 777 Karolinska institutet 952 905 Göteborgs universitet 823 837 Naturvårdsverket 819 611 Lunds universitet 781 742 Regeringskansliet 775 781 Kriminalvården 703 638 Arbetsmarknadsverket 677 729 Umeå universitet 624 627 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 607 570 Övriga myndigheter 12 499 12 359 Summa tjänster 63 925 59 190 Övriga driftkostnader - varor Försvarets materielverk 12 452 13 890 Banverket 3 100 2 879 Vägverket 2 407 2 506 Försvarsmakten 1 096 3 121 Rikspolisstyrelsen 755 696 Fortifikationsverket 492 790 Kriminalvården 382 350 Karolinska institutet 290 278 Uppsala universitet 237 230 Statens fastighetsverk 217 225 Lunds universitet 213 211 Skatteverket 176 187 Göteborgs universitet 152 146 Sveriges lantbruksuniversitet 147 140 Stockholms universitet 137 121 Umeå universitet 125 128 Regeringskansliet 121 127 Övriga myndigheter 2 446 2 873 Summa varor 24 945 28 898 Affärsverk, övrig drift - varor och tjänster Svenska kraftnät 4 296 5 001 Luftfartsverket 1 776 1 641 Sjöfartsverket 929 714 Statens järnvägar 145 142 Summa affärsverk, övrig drift - varor och tjänster 7 146 7 498 Övriga driftkostnader - reparationer, diverse m.m. Vägverket 2 899 2 670 Försvarsmakten 2 191 2 217 Banverket 378 401 Kriminalvården 288 264 Rikspolisstyrelsen 228 237 Regeringskansliet 217 219 Skatteverket 144 134 Försvarets materielverk 107 111 Lunds universitet 103 97 Sveriges lantbruksuniversitet 101 86 Riksdagsförvaltningen 91 120 Karolinska institutet 85 107 Göteborgs universitet 84 78 Försäkringskassan 84 93 Arbetsmarknadsverket 83 105 Umeå universitet 76 75 Stockholms universitet 75 71 Uppsala universitet 71 71 Affärsverk Svenska kraftnät 245 266 Luftfartsverket 224 242 Sjöfartsverket 66 75 Statens järnvägar 0 0 Övriga myndigheter 1 738 1 686 Summa övriga driftkostnader - reparationer, diverse m.m. 9 578 9 425 Aktivering utveckling av anläggningstillgångar i egen regi Banverket -9 599 -8 465 Försvarsmakten -8 682 -12 301 Vägverket -7 412 -7 814 Försäkringskassan -291 -122 Sjöfartsverket -230 -160 Rikspolisstyrelsen -88 -120 Övriga myndigheter -403 -588 Summa aktivering utveckling av anläggningstillgångar i egen regi -26 705 -29 570 Eliminering av inomstatliga transaktioner -15 953 -13 130 Total summa övriga driftkostnader 62 936 62 311 Övriga driftkostnader utgörs av myndigheternas köp av tjänster, varor, reparationer och diverse andra driftkostnader. Elimineringarna avser köp av varor och tjänster mellan myndigheterna. Försvarsmaktens ökade kostnader avseende tjänster beror till största delen på att kostnaderna för materielkonsulter har varit högre än 2006. De ökade kostnaderna för materielkonsulter beror främst på att gränsen för aktivering av beredskapsinventarier har höjts under 2007. Försvarsmaktens minskade kostnader avseende varor beror främst på en omvärdering av viss typ av ammunition i lager. Försvarets materielverks minskade kostnader för varor beror på minskade leveranser från industrin. Det gäller främst inom sjöområdet. Banverket har aktiverat mer än föregående år för investering i anläggningstillgångar i egen regi. Posten för Försvarsmakten är en nettoredovisning efter hänsyn tagen till att Försvarets materielverk har minskat sina pågående nyanläggningar. Ser man enbart till Försvarsmakten har aktiveringarna ökat något jämfört med föregående år. Vägverkets aktiveringar avseende väganläggningar har minskat. Aktiveringarna innebär att kostnader för köp av varor och tjänster avseende produktion av försvarsmateriel, väganläggningar och bananläggningar förs bort från resultaträkningen och tas upp som investering i balansräkningen. Not 10 Avskrivningar Miljoner kronor 2007 2006 Försvarsmakten 11 056 8 947 Vägverket 3 746 3 695 Banverket 2 929 2 837 Rikspolisstyrelsen 734 676 Fortifikationsverket 668 592 Försäkringskassan 563 561 Skatteverket 272 261 Statens fastighetsverk 271 312 Lunds universitet 228 230 Uppsala universitet 219 221 Domstolsverket 216 183 Göteborgs universitet 209 196 Affärsverk Luftfartsverket 1 130 1 154 Svenska kraftnät 446 426 Sjöfartsverket 133 125 Övriga myndigheter 3 298 3 357 Summa 26 118 23 773 Försvarsmaktens avskrivningar avser främst beredskapsinventarier som stridsfordon, självgående pjäser, fartyg och båtar. Skillnaden mellan åren beror på nedskrivning av beredskapsinventarier med 3 197 miljoner kronor som gjordes 2007. Avskrivningarna på beredskapsvarulager är däremot i det närmaste oförändrade mellan åren. Vägverket och Banverkets avskrivningar avser väganläggningar respektive järnvägsanläggningar. Not 11 Resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag Miljoner kronor 2007 2006 Resultat från andelar i dotterföretag Vattenfall AB 19 769 18 729 Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) 4 679 4 597 Civitas Holding AB (inklusive Vasakronan AB) 4 650 3 409 Posten AB 1 560 1 009 Vin & Sprit AB 1 468 1 572 Sveaskog AB 1 419 2 138 AB Swedcarrier 1 314 345 Akademiska Hus AB 1 253 3 038 Specialfastigheter Sverige AB 544 766 SJ AB 507 368 Apoteket AB 433 447 Teracom AB 390 298 AB Svensk Exportkredit 353 386 Venantius AB 270 427 Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB 190 462 Green Cargo AB 173 166 Vasallen AB 134 236 Almi Företagspartner AB 114 81 Samhall AB 90 96 Systembolaget AB 85 89 Lernia AB 52 150 AB Svensk Bilprovning 19 25 Swedfund International AB 17 85 Kasernen Fastighets AB 15 5 Förvaltningsaktiebolaget Stattum 13 8 IRECO Holding AB 13 6 Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB (Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB) 10 57 Svenska Rymdaktiebolaget 8 -15 Statens Bostadsomvandling AB 3 -9 AB Göta Kanalbolag 1 0 Voksenåsen A/S 1 0 Swedesurvey AB 1 0 AB Svenska miljöstyrningsrådet 0 0 Kungliga Operan AB 0 0 Svenska spel AB - - IMEGO AB -2 0 Kungliga Dramatiska Teatern AB -4 0 Arbetslivsresurs AR AB -28 -33 Övriga dotterföretag inom Regeringskansliet 0 1 Summa Regeringskansliet 39 514 38 939 Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB) - 180 Affärsverk Svenska kraftnät - SwePol Link AB m.fl. 13 9 Luftfartsverket - LFV Holding AB 1 11 Övriga myndigheter 15 63 Summa resultat från andelar i dotterföretag 39 543 39 202 Resultat från andelar i intresseföretag TeliaSonera AB 6 591 7 694 Nordiska investeringsbanken NIB 457 489 SAS AB 136 989 AB Bostadsgaranti 16 26 SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) 4 1 VisitSweden AB (Sveriges Rese och Turistråd AB) 2 0 Norrland Center AB 0 0 Affärsverk Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl. 69 48 Summa resultat från andelar i intresseföretag 7 275 9 247 Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag - totalt Resultat från andelar i dotterföretag 39 543 39 202 Resultat från andelar i intresseföretag 7 275 9 247 Total summa 46 818 48 449 Med dotterföretag avses företag där statens ägarandel överstiger 50 procent. Med intresseföretag avses företag där statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent. Det resultat som redovisas ovan baseras på det redovisade nettoresultatet hos bolagen enligt årsbokslut för respektive år, utom i några fall då ett tidigare delårsbokslut använts. Resultatandelarna har minskat med 1,6 miljarder kronor. Vattenfall AB har ökat resultatet med 1,0 miljarder kronor främst på grund av minskad skattekostnad med 2,4 miljarder kronor. Exempelvis kommer inkomstskattesatsen för bolag att sänkas med 10 procentenheter i Tyskland, vilket påverkar uppskjuten skatt. Ökningen beror dessutom på ökad kraftproduktion i Tyskland och högre priser på den europeiska elbörsen. Resultatet för LKAB är i stort sett oförändrat. Världsmarknadspriser och leveransvolymer fortsätter att ligga på en hög nivå. Omsättningen har ökat med 18 procent under året, men kostnaderna har ökat i motsvarande grad. Civitas holding AB har förbättrat sitt resultat med 1,2 miljarder kronor. Den främsta förklaringen är större ökning av marknadsvärdet på dotterbolaget Vasakronans fastighetstillgångar. Posten AB har förbättrat sitt resultat med 0,6 miljarder kronor, vilket främst förklaras av ökad omsättning, rationaliseringar inom verksamheten samt minskade omstruktureringskostnader. Vin & Sprit AB har minskat resultatet med 0,1 miljarder kronor, vilket främst är hänförligt till ökad skattekostnad med 0,3 miljarder kronor som till största del beror på en positiv engångseffekt på skattekostnader under föregående år. Lägre finansiella kostnader med 0,2 miljarder kronor har dock delvis utjämnat detta. Sveaskog AB har försämrat resultatet med 0,7 miljarder kronor, vilket främst avser föregående års realisationsvinst på 1,0 miljarder kronor vid avyttring av industrirörelse. AB Swedcarrier har förbättrat sitt resultat med 1,0 miljarder kronor, främst med en realisationsvinst på 0,6 miljarder kronor vid avyttring av två dotterbolag. Akademiska hus AB har 1,8 miljarder kronor lägre resultat. Till största delen kan detta hänföras till att fastigheternas marknadsvärde har minskat med 0,6 miljarder kronor, vilket är en försämring med 2,3 miljarder kronor jämfört med 2006. Som en följd av detta har skattekostnaden minskat med 0,8 miljarder kronor. Specialfastigheter Sverige AB har försämrat resultatet med 0,2 miljarder kronor. Förändringen beror till största delen på lägre orealiserad värdeökning på förvaltningsfastigheter. Resultatförbättringen för SJ AB uppgår till 0,1 miljarder kronor och förklaras främst av ökat resande. Resultatandelen från Systembolaget AB uppgår oförändrad till 0,1 miljarder kronor. Resultatandelen har reducerats med respektive års utdelning, som istället betraktas som skatteintäkt. Innan denna omföring hade resultatandelen minskat med 0,1 miljarder kronor. Resultatet i Svenska Spel AB behandlas inte som resultat från andelar utan redovisas som skatteintäkt i samband med utdelning till staten. SVEDAB har ett oförändrat resultat på 0,1 miljarder kronor, vilket dock inte redovisas som resultatandel så länge det egna kapitalet är negativt. Föregående år redovisades återförda koncernbidrag som resultat. Resultatet från TeliaSonera AB har minskat med 1,1 miljarder kronor och utgör en vinstandel på 6,6 miljarder kronor. Minskningen uppstår främst som en effekt av att försäljning av aktier reducerat ägarandelen från 45,3 procent till 37,3 procent, vilket minskat resultatandelen med 1,4 miljarder kronor. I övrigt har resultatandelen påverkats positivt av ökat resultat från intressebolag i Ryssland och Turkiet. Resultatet för SAS Sverige har försämrats med 0,9 miljarder kronor, till största delen hänförbart till realisationsvinst vid börsintroduktion av ett hotellrörelsedrivande dotterbolag som gav upphov till ett högt resultat under föregående år. Not 12 Nettokostnad för statsskulden Miljoner kronor 2007 2006 Finansiella intäkter för förvaltning av statsskulden Ränteintäkter avseende upplåning i svenska kronor 16 528 14 833 Ränteintäkter avseende upplåning i utländsk valuta 15 132 13 153 Intäktsförda, preskriberade obligationer m.m. 12 18 Överkurs vid emission (netto) 5 941 7 463 Realiserade valutavinster (netto) - - Orealiserade valutavinster (netto) - 23 495 Summa finansiella intäkter för förvaltning av statsskulden 37 613 58 962 Finansiella kostnader för förvaltning av statsskulden Räntekostnader avseende upplåning i svenska kronor 55 081 51 700 Räntekostnader avseende upplåning i utländsk valuta 25 755 22 986 Realiserade kursförluster (netto) 4 237 5 964 Realiserade valutaförluster (netto) 2 454 6 345 Orealiserade valutaförluster (netto) 4 137 - Provisioner till banker m.fl. 86 91 Summa finansiella kostnader för förvaltning av statsskulden 91 750 87 086 Nettokostnad för förvaltning av statsskulden 54 137 28 124 Finansiella intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden redovisas av RGK. De innefattar även intäkter respektive kostnader för skuldskötselåtgärder. Under 2007 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser och valutakursförändringar m.m.) till 54 miljarder kronor, en ökning med 26 miljarder kronor. Under året realiserade staten valutaförluster på 2 miljarder kronor, jämfört med förra året på 6 miljarder kronor. De realiserade valutakursförändringarna uppstår då RGK betalar tillbaka utländska lån och kursen avviker från den kurs som RGK lånade till. Realiserade kursförluster minskade med 2 miljarder kronor från 6 miljarder kronor till 4 miljarder kronor. Den viktigaste förklaringen till att nettokostnaden för statsskulden ökat är att RGK inte redovisar några orealiserade valutavinster i år medan de föregående uppgick till drygt 23 miljarder kronor. Istället redovisar RGK 2007 orealiserade valutaförluster på 4 miljarder kronor. De orealiserade valutakursförändringarna uppkommer vid den värdering RGK gör av skulder och fordringar i utländsk valuta till bokslutsdagens kurser. Not 13 Övriga finansiella intäkter Miljoner kronor 2007 2006 Regeringskansliet 13 087 1 781 Kammarkollegiet 4 428 5 400 Centrala studiestödsnämnden 3 920 3 980 Skatteverket 2 308 1 259 Exportkreditnämnden 312 169 Försäkringskassan 85 77 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 77 56 Försvarets materielverk 26 40 Kärnavfallsfondens styrelse 5 1 911 Affärsverk Statens järnvägar 485 473 Luftfartsverket 37 46 Svenska kraftnät 25 8 Sjöfartsverket 2 1 Övriga myndigheter 165 190 Summa 24 962 15 391 De finansiella intäkterna och kostnaderna för förvaltning av statsskulden redovisas i not 12 Nettokostnad för statsskulden. Regeringskansliets finansiella intäkter avser huvudsakligen reavinst vid försäljning av aktier i TeliaSonera AB på 10,7 miljarder och utdelning från aktier i Nordea Bank AB med 2,3 miljarder kronor, vilka tillförts statsbudgeten. Förra året redovisade Regeringskansliet utdelning från aktier i Nordea Bank AB med 1,7 miljarder kronor. Kammarkollegiets finansiella intäkter avser i huvudsak Riksbankens inlevererade överskott som uppgick till 4,4 miljarder kronor (föregående år 5,4 miljarder kronor). CSN:s finansiella intäkter avser bl.a räntor på studielån. Skatteverket redovisar räntor i skattekontosystemet. EKN redovisar ränteintäkter i finansförvaltningen. Kärnavfallsfondens styrelses finansiella intäkter omfattar realisationsvinster vid avyttring av reala och nominella statsobligationer. Dessa har minskat med 1,9 miljarder kronor sedan föregående år. De finansiella intäkterna hos Statens järnvägar utgörs bl.a. av ränteintäkter på långfristiga värdepappersinnehav samt på leasingtillgångar (lok, färjor och fordon i egen förvaltning). Not 14 Övriga finansiella kostnader Miljoner kronor 2007 2006 Kärnavfallsfondens styrelse 667 44 Statens jordbruksverk 251 44 Insättningsgarantinämnden 177 232 Banverket 75 33 Försäkringskassan 36 37 Vägverket 35 35 Exportkreditnämnden 32 551 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 25 33 Lantmäteriverket 18 17 Försvarets materielverk 12 4 Statens pensionsverk 5 6 Försvarsmakten 2 10 Uppsala universitet 1 1 Arbetsmarknadsverket 1 0 Regeringskansliet -17 -11 Affärsverk Statens järnvägar 524 499 Luftfartsverket 123 94 Sjöfartsverket 42 37 Svenska kraftnät 9 7 Övriga myndigheter 66 24 Aktivering av finansiella kostnader -167 -96 Summa 1 917 1 601 Kärnavfallsfonden redovisar realisationsförluster vid avyttring av reala och nominella statsobligationer med 531 miljoner kronor (44 miljoner kronor föregående år) samt räntekompensation vid handel med repor med 136 miljoner kronor. Statens jordbruksverks finansiella kostnader avser huvudsakligen en finansiell korrigering från EU på 231 miljoner kronor samt en återbetalning av räntor på omställningsstöd om 18 miljoner kronor. Insättningsgarantinämndens finansiella kostnader avser realisationsförluster vid handel med statspapper. EKN redovisar räntekostnader m.m. på 32 miljoner kronor. Skillnaden mot föregående år beror på att nämnden då redovisade realiserade och orealiserade kursförluster på 551 miljoner kronor. Affärsverket Statens järnvägars finansiella kostnader består bl.a. av skulduppräkning på leasing och räntor på leasingskulder på lok och vagnar. Regeringskansliet skrev 2002 ned det bokförda värdet på OMX aktier med 771 miljoner kronor till marknadsvärdet på aktierna. Värdet på aktierna har sedan stigit och de negativa kostnaderna under 2006 och 2007 beror på återföring av tidigare nedskrivning. I noten redovisas finansiella kostnader brutto. Några myndigheter har aktiverat räntekostnader i samband med anläggningsprojekt, eftersom räntan är en del av de utgifter för att bygga anläggningen som tas upp som tillgång. 4.5.2 Noter till balansräkningen Not 15 Balanserade utgifter för utveckling Miljoner kronor 2007 2006 Försäkringskassan 1 391 1 384 Rikspolisstyrelsen 365 339 Skatteverket 282 262 Försvarsmakten 236 56 Verket för högskoleservice 184 192 Statens pensionsverk 119 120 Centrala studiestödsnämnden 113 125 Verket för näringslivsutveckling 98 71 Vägverket 75 76 Försvarets radioanstalt 74 83 Affärsverk Svenska kraftnät 116 106 Sjöfartsverket 33 29 Övriga myndigheter 1 065 972 Summa 4 151 3 815 Under posten Balanserade utgifter för utveckling redovisas främst egenutvecklade IT-system och program. Försäkringskassans balanserade utgifter avser utveckling av IT-system, varav IT-stöd för det nya pensionssystemet samt följdreformer till detta utgör den största delen. Därutöver utvecklar Försäkringskassan IT-stöd för ärendehantering inom andra försäkringsområden samt inför erforderlig ny infrastruktur för IT. Under året har avskrivningar och nedskrivningar respektive årets investeringar uppgått till drygt 350 miljoner kronor vardera, varför postens nettoförändring är liten. Rikspolisstyrelsens ökning av de balanserade utgifterna avser utvecklingsarbete av bl.a. verksamhetsspecifika IT-system och stödsystem. Hos Skatteverket avser de största posterna av årets nyutveckling på 100 miljoner kronor IT-stöd för Init och Taxeringsförnyelse, Folkbokföring och Borgenär. Försvarsmakten har ökat sina investeringar i IT-system under året med cirka 200 miljoner kronor. Verket för högskoleservices post utgörs av det nya antagningssystemet (NyA). Not 16 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Miljoner kronor 2007 2006 Krisberedskapsmyndigheten 147 54 Rikspolisstyrelsen 103 99 Vägverket 51 70 Försäkringskassan 41 62 Fortifikationsverket 35 38 Skatteverket 26 27 Affärsverk Svenska kraftnät 110 117 Sjöfartsverket 11 9 Luftfartsverket 4 9 Övriga myndigheter 291 331 Summa 819 816 Under posten Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar redovisas i första hand köpta IT-system och program. Krisberedskapsmyndighetens tillgångar avser investeringar avseende det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel samt växlar och annan immateriell radiokommunikationsutrustning. Posterna för Rikspolisstyrelsen, Vägverket och Försäkringskassan består till största delen av licenser inom IT-verksamheten. Affärsverket Svenska kraftnäts post består av markrättigheter i form av servitut och ledningsrätter samt nyttjanderättigheter för optoförbindelser. Not 17 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar Miljoner kronor 2007 2006 Statens jordbruksverk 30 30 Övriga myndigheter 3 2 Summa 33 32 Statens jordbruksverk redovisar förskott avseende immateriella anläggningstillgångar i samband med ett antal pågående IT-utvecklingsprojekt. Not 18 Statliga väganläggningar Miljoner kronor 2007 2006 Vägverket 98 907 92 287 Vägverket 98 907 92 287 Vägverket redovisar investeringar i statliga väganläggningar. Redovisade belopp är nettovärden efter avskrivning och avskrivningstiden är normalt 40 år. Sju större objekt med en sammanlagd investeringsvolym på 6 miljarder kronor och en total längd av 121 km har öppnats för trafik under året. Bland annat har hela motorvägssträckan på E 4 mellan Uppsala och Mehedeby öppnats för trafik. Not 19 Statliga järnvägsanläggningar Miljoner kronor 2007 2006 Banverket 69 268 64 658 Banverket 69 268 64 658 Banverket redovisar investeringar i järnvägsanläggningar. Anskaffningskostnad för mark för järnvägsändamål ingår också i redovisat värde för järnvägsanläggningen. Avskrivningstiden för järnvägsanläggningar är 40 år. Exempel på investeringsprojekt som har färdigställts under 2007 är sträckan Marieholm-Olskroken där utbyggnad av triangelspår gjorts och tagits i drift. Not 20 Byggnader, mark och annan fast egendom Miljoner kronor 2007 2006 Statens fastighetsverk 13 322 12 899 Fortifikationsverket 9 065 8 672 Naturvårdsverket 5 096 4 534 Riksdagsförvaltningen 1 065 1 062 Affärsverk Luftfartsverket 10 598 10 729 Sjöfartsverket 1 027 956 Svenska Kraftnät 223 169 Övriga myndigheter 1 011 914 Summa 41 407 39 935 Statens fastighetsverk förvaltar den del av statens fasta egendom som regeringen bestämmer. Större delen av fastighetsbeståndet tillhör det nationella kulturarvet. Exempel på fastigheter är de kungliga slotten, ett trettiotal fästningar, nationalteatrarna, museerna, regeringens byggnader, landshövdingarnas residens och ambassadbyggnader i utlandet. De markegendomar som redovisas av Statens fastighetsverk består till stora delar av markområden väster om odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens län samt renbetesfjällen i Jämtlands län. I mellersta och södra Sverige förvaltas ett antal kungsgårdar som av kulturhistoriska skäl ägs av staten. Årets nyinvesteringar i fastigheter uppgår till 379 miljoner kronor och avser till nästan hela beloppet köpet av House of Sweden i Washington DC, USA. Därutöver har ett antal färdigställda ombyggnadsprojekt under året förts från posten Pågående nyanläggningar, bl.a. det tidigare posthuset i centrala Stockholm. Fortifikationsverket förvaltar fastigheter avsedda för försvarsändamål. Under året har investeringar gjorts med 974 miljoner kronor. Bland dessa ingår ombyggnad av Finska kyrkan och Arsenalen i Karlskrona, nybyggnad av helikopterhangar på Malmen i Linköping, ombyggnader för Försvarsmaktens tekniska skola i Halmstad samt nybyggnad av anläggning för stridsövning i Boden. Naturvårdsverket redovisar främst nationalparker och naturreservat. Dessa är dock i många fall upptagna till ett lågt värde. Under 2007 har värdet av marken ökat med cirka 550 miljoner kronor vilket främst avser investeringar i markinköp för bildande av naturreservat och nationalpark. Riksdagsförvaltningen förvaltar riksdagsbyggnaderna och de ombyggnader och förbättringar som utgör årets investeringar är förhållandevis små. Luftfartsverkets redovisar de flygplatser som staten äger med byggnader, fältanläggningar, elanläggningar och teleanläggningar som de viktigaste delarna. Avskrivningarna har under året varit något högre än nyinvesteringarna. Not 21 Förbättringsutgifter på annans fastighet Miljoner kronor 2007 2006 Rikspolisstyrelsen 771 732 Försvarsmakten 296 180 Kungl.Tekniska högskolan 240 245 Göteborgs universitet 146 131 Regeringskansliet 144 140 Kriminalvården 124 130 Lunds universitet 109 117 Stockholms universitet 99 99 Sveriges lantbruksuniversitet 68 52 Skatteverket 65 74 Övriga myndigheter 1 238 1 234 Summa 3 300 3 134 Förbättringsutgifter på annans fastighet avser sådana utgifter som myndigheten har haft för att anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, exempelvis om- och tillbyggnationer, kabeldragningar för nätverk, larmanordningar samt reparationer och underhåll om utgifterna uppgått till väsentliga belopp. Rikspolisstyrelsens förbättringsutgifter avser om- och tillbyggnationer av polislokaler runt om i landet. Not 22 Maskiner, inventarier, installationer m.m. Miljoner kronor 2007 2006 Rikspolisstyrelsen 1 446 1 376 Försvarsmakten 1 287 1 248 Vägverket 1 248 850 Banverket 747 749 Domstolsverket 721 576 Uppsala universitet 669 707 Lunds universitet 585 624 Kustbevakningen 542 607 Karolinska institutet 517 507 Regeringskansliet 407 367 Göteborgs universitet 382 446 Skatteverket 370 384 Kriminalvården 359 303 Försäkringskassan 316 300 Affärsverk Svenska kraftnät 5 831 5 988 Luftfartsverket 963 981 Statens järnvägar 710 721 Sjöfartsverket 606 614 Övriga myndigheter 5 124 4 839 Summa 22 830 22 187 Datorer och kringutrustning, möbler, maskiner, installationer, bilar, fartyg, flyg och andra transportmedel är exempel på tillgångar som redovisas under denna post. Även tillgångar som innehas genom finansiell leasing ingår. Rikspolisstyrelsen har under året bl.a. nyanskaffat kommunikationsutrustning som ökat med 55 miljoner kronor. Vägverkets tillgångar består förutom av maskiner och inventarier för verksamheten även av färjor bokförda till 465 miljoner kronor. Ökningen under året avser till största delen färdigställda anläggningar som överförts från posten pågående nyanläggningar. Svenska kraftnäts tillgångar består till största delen av ställverksutrustningar, kraftledningar, sjökablar, kontrollanläggningsdelar, optoverksamhet och tele- och informationssystem. Luftfartsverket redovisar huvudsakligen fordon och maskiner under denna post. Not 23 Pågående nyanläggningar Miljoner kronor 2007 2006 Banverket, järnvägsanläggningar 27 638 25 416 Vägverket, väganläggningar 12 246 14 666 Fortifikationsverket 881 973 Statens fastighetsverk 717 392 Kustbevakningen 564 474 Affärsverk Luftfartsverket 804 690 Svenska kraftnät 662 450 Sjöfartsverket 93 83 Övriga myndigheter 3 880 6 559 Summa 47 485 49 704 Banverkets pågående större investeringsprojekt avser Hallandsåsprojektet och citytunneln i Malmö. Som Vägverkets pågående större investeringsprojekt räknas Norra länken i Stockholm. Ökningen hos Statens fastighetsverk beror på arbetet med ombyggnaden av det tidigare Centralposthuset i centrala Stockholm. Not 24 Beredskapstillgångar Miljoner kronor 2007 2006 Försvarsmakten 93 908 92 080 Statens räddningsverk, räddnings- tjänst och varningsmateriel m.m. 680 768 Socialstyrelsen, läkemedel och sjukvårdsförnödenheter 314 200 Krisberedskapsmyndigheten 114 130 Statens strålskyddsinstitut 28 24 Rikspolisstyrelsen 16 11 Livsmedelsverket 5 - Summa 95 065 93 213 Beredskapstillgångar avser tillgångar både för civil och militär beredskap. Posten omfattar främst Försvarsmaktens (FM) tillgångar för militär beredskap. Tillgångar för civil beredskap omfattar t.ex. läkemedel, fordon samt medicinsk utrustning. FM delar in sina beredskapstillgångar i dels beredskapsinventarier, dels beredskapsvaror, vilka redovisas som anläggningstillgångar. Beredskapsinventarierna uppgår till 80,0 miljarder kronor och utgörs av t.ex. flygplan, fartyg och stridsvagnar. Beredskapsvaror som t.ex. ammunition, reservmateriel och livsmedel uppgår till 13,9 miljarder kronor. Årets ökning med 1,8 miljarder kronor förklaras i stort sett av Försvarsmakten. Beredskapslagret har ökat med 1,6 miljarder kronor, vilket till största delen beror på ändrat värderingspris för vissa ammunitionstyper. Nyanskaffning av militära beredskapsinventarier uppgår till 11,0 miljarder kronor och av- och nedskrivningar uppgår till 10,7 miljarder kronor under 2007. Exempelvis har tolv JAS 39 Gripen anskaffats. Under året har försäljningar och utrangeringar genomförts för 0,1 miljarder kronor. Statens räddningsverks beredskapstillgångar har främst på grund av avskrivningar minskat något under året och består av bl.a. materiel för räddningstjänst, andningsskydd och anläggningar för varningssignaler. Socialstyrelsens beredskapstillgångar avser läkemedel och sjukvårdsförnödenheter. Beredskapslagringen av antivirala läkemedel mot pandemi och läkemedel avseende strålningsskador har kompletterats under året. Not 25 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar Miljoner kronor 2007 2006 Försvarets materielverk 2 134 4 399 Banverket 1 001 952 Vägverket 488 255 Kustbevakningen 379 170 Försvarets radioanstalt 30 29 Affärsverk Luftfartsverket 4 5 Övriga myndigheter 2 3 Summa 4 038 5 813 Under denna post redovisas de förskott som myndigheten lämnat vid anskaffning av materiella anläggningstillgångar. Försvarets materielverks förskott till Industrigruppen JAS minskar vartefter leveranserna sker. Banverkets post avser förskott vid byggandet av järnvägsanläggningar. Vägverkets post består främst av förskott avseende väganläggningar. Not 26 Andelar i dotter- och intresseföretag Andelar i dotterföretag Miljoner kronor 2007 2006 Vattenfall AB 111 709 96 589 Civitas Holding AB (inklusive Vasakronan AB) 25 736 21 813 Akademiska Hus AB 24 700 24 801 Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) 22 251 19 076 Sveaskog AB 15 586 16 620 Vin & Sprit AB 7 966 7 232 Posten AB 7 047 5 817 Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB 6 226 6 062 Specialfastigheter Sverige AB 5 269 5 113 AB Svensk Exportkredit 4 496 4 124 Almi Företagspartner AB 4 232 4 118 AB Swedcarrier 3 997 2 238 Statens järnvägar AB 3 766 3 405 Apoteket AB 3 293 3 010 Venantius AB 2 783 4 614 Systembolaget AB 2 163 2 071 Swedfund International AB 1 786 1 356 Teracom AB 1 729 1 690 Green Cargo AB 1 621 1 524 Vasallen AB 1 203 1 540 Samhall AB 1 103 1 013 Förvaltningsaktiebolaget Stattum 589 576 Statens Bostadsomvandlings AB 550 547 Lernia AB 502 500 Svenska Rymdaktiebolaget 394 388 Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB (Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB) 392 381 AB Svensk Bilprovning 365 348 IRECO Holding AB 168 143 Kasernen Fastighets AB 126 115 AB Göta Kanalbolag 41 41 Swedesurvey AB 40 40 SweRoad (Swedish National Road Consulting AB) 38 40 Kungliga Dramatiska Teatern AB 28 29 IMEGO AB 27 29 Arbetslivsresurs AR AB 24 23 Kungliga Operan AB 22 12 A-Banan Projekt AB 10 10 Statens Väg- och Baninvest AB 0 15 Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB) 0 0 Svenska Spel AB 0 0 Affärsverk Luftfartsverket - LFV Holding AB 151 157 Svenska kraftnät - SwePol Link AB m.fl. 110 97 Övriga andelar 347 359 Summa 262 586 237 676 Med dotterföretag avses företag där statens ägarandel överstiger 50 procent. Andelsvärdet ovan är baserat på det justerade egna kapitalet hos företagen enligt bokslut per 31 december, utom i några fall då senaste delårsbokslut använts. Andelar i dotterföretag har ökat med 24,9 miljarder kronor. Ökningen av andelsvärdet för Vattenfall AB uppgår till 15,1 miljarder kronor, vilket huvudsakligen förklaras av periodens vinst på 19,8 miljarder kronor. Utdelning av 7,5 miljarder kronor har minskat andelsvärdet. Kassaflödessäkring har medfört en minskning med 0,6 miljarder kronor. Kassaflödessäkringen avser huvudsakligen orealiserade värdeförändringar av el-derivat som används för prissäkring av framtida försäljning. En negativ påverkan av valutasäkring av utländskt eget kapital på 2,0 miljarder kronor har minskat de positiva omräkningsdifferenserna för verksamhet i utlandet på 5,5 miljarder kronor. Omräkningsdifferenserna har uppstått när balansräkningar i utländska dotterbolag räknats om till svenska kronor. Civitas Holding AB har ökat med 3,9 miljarder kronor. Årets resultat har ökat kapitalandelsvärdet med 4,6 miljarder kronor och utdelning har minskat värdet med 0,7 miljarder kronor. Andelsvärdet för Akademiska Hus AB har minskat med 0,1 miljarder kronor. Minskningen förklaras av andelen i årets resultat på 1,3 miljarder kronor reducerat med utdelning av 1,4 miljarder kronor. LKAB:s resultat för året uppgår till 4,7 miljarder kronor och utgör huvuddelen av andelsvärdets ökning med 3,2 miljarder kronor. Dessutom har förändringar i säkringsreserv och reserv för verkligt värde höjt värdet med 0,5 miljarder kronor. Utdelning av 2,0 miljarder kronor har minskat värdet. Andelsvärdet för Sveaskog AB har minskat med 1,0 miljarder kronor. Minskningen förklaras främst av årets utdelning till staten av 2,5 miljarder kronor. Årets resultat på 1,4 miljarder kronor har reducerat minskningen. Vin & Sprit AB har ökat med 0,7 miljarder kronor, vilket i huvudsak förklaras av årets resultat 1,5 miljarder kronor reducerat med utdelning av 0,7 miljarder kronor. Posten AB har ökat med 1,1 miljarder kronor. I ökningen ingår årets resultat med 1,6 miljarder kronor minskat med utdelning av 0,4 miljarder kronor. SBAB har ökat i värde med 0,2 miljarder kronor som en följd av årets resultat. Andelarna i Specialfastigheter Sverige AB har ökat 0,2 miljarder kronor, vilket förklaras av årets resultat 0,5 miljarder kronor minskat med utdelning av 0,4 miljarder kronor. AB Swedcarrier har ökat med 1,8 miljarder kronor, vilket dels avser årets resultat på 1,3 miljarder kronor och dels en ökad omvärderingsreserv på 0,4 miljarder kronor. Statens järnvägar AB har ökat med 0,4 miljarder kronor, vilket väsentligen avser årets resultat på 0,5 miljarder kronor samt utdelning av 0,2 miljarder kronor. Venantius AB har minskat 2,0 miljarder kronor i andelsvärde. Förändringen förklaras av utdelning av 2,1 miljarder kronor som delvis kompenseras av årets vinst på 0,3 miljarder kronor. Vasallen AB:s andelsvärde har minskat med 0,3 miljarder kronor som ett resultat av utdelning av 0,5 miljarder kronor, som till en del uppvägs av årets vinst på 0,1 miljarder kronor. Innehavet i SVEDAB har skrivits ned till noll i enlighet med kapitalandelsmetoden eftersom SVEDAB-koncernens egna kapital uppgår till minus 0,3 miljarder kronor. Efter övergång till redovisning enligt IFRS täcks moderbolaget SVEDAB:s förlust av balanserade vinstmedel och bolaget behöver därför inte något aktieägartillskott. Svenska Spel AB bokförs till värdet av aktiekapital och reservfond (värdet uppgår till 260 000 kronor som i tabellen avrundats till noll miljoner kronor). Resultatet tillförs som skatteintäkt när utdelning betalas till staten. Andelar i intresseföretag Miljoner kronor 2007 2006 TeliaSonera AB 43 731 53 993 Nordiska Investeringsbanken (NIB) 7 410 6 983 SAS AB 3 666 3 502 AB Bostadsgaranti 98 98 SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) 80 79 VisitSweden AB 10 8 Norrland Center AB 5 5 Dom Shvetsii 3 3 Affärsverk Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl. 403 357 Luftfartsverket - Nordic Airport Properties KB m.fl. 14 5 Summa 55 420 65 033 Med intresseföretag avses företag där statens ägarandel uppgår till högst 50 och lägst 20 procent. Andelar i intresseföretag är 9,6 miljarder kronor lägre än föregående år främst på grund av att andelen i TeliaSonera AB minskat i värde med 10,3 miljarder kronor. Andelsvärdet i TeliaSonera AB har påverkats positivt med 6,6 miljarder kronor av andelen i årets resultat och med 3,2 miljarder kronor i valutakursdifferenser. Utdelning av 12,8 miljarder kronor till staten har minskat värdet med motsvarande belopp. Under året har 17,7 procent av aktierna sålts, vilket minskade andelsvärdet med 7,3 miljarder kronor och gav 10,7 miljarder i realisationsvinst. Marknadsvärdet på Regeringskansliets aktier i TeliaSonera AB uppgick vid årsskiftet till 101,3 miljarder kronor. SAS AB har ökat i värde med 0,2 miljarder kronor, vilket väsentligen beror på periodens resultatandel. Marknadsvärdet på Regeringskansliets aktier i SAS AB uppgår till 2,9 miljarder kronor. Andelar i dotter- och intresseföretag - totalt Miljoner kronor 2007 2006 Summa andelar i dotterföretag 262 586 237 676 Summa andelar i intresseföretag 55 420 65 033 Riksbankens grundfond 1 000 1 000 Summa 319 006 303 709 Förutom de ovan nämnda förändringarna är postens totala förändring en följd av förändringar i företagens justerade egna kapital, utbetalda utdelningar samt förvärv och avyttringar. Not 27 Andra långfristiga värdepappersinnehav Miljoner kronor 2007 2006 Exportkreditnämnden, obligationer 2 185 811 Regeringskansliet, Europeiska investeringsbanken EIB 1 677 1 677 Regeringskansliet, Europeiska utvecklingsbanken EBRD 1 040 1 040 Regeringskansliet, OMX AB (OMHex AB) - 1 019 Regeringskansliet, Världsbanken IBRD 593 593 Karolinska institutet, aktier,andelar och obligationer 318 358 Regeringskansliet, Europarådets utvecklingsbank CEB 34 34 Affärsverk Statens järnvägar 4 392 4 754 Övriga myndigheter 257 250 Summa 10 496 10 536 De största förändringarna av värdepappersinnehaven avser Regeringskansliets omföring av aktierna i OMX AB till kortfristig placering i samband med beslutad försäljning samt EKN:s innehav av obligationer som ökat med 1,4 miljarder kronor. Som ett led i garantiverksamheten placerar EKN erhållna premier i olika finansiella tillgångar och har under året ökat innehavet av obligationer i utländska valutor. Innehavet utgör en del av likvid buffert för riskexponering och balanserande innehav för åtaganden i respektive valuta. Statens Järnvägars värdepappersinnehav avser till största delen nollkupongobligationer i syfte att möta betalningsströmmar vid förfall av leasing- och leaseholdkontrakt för anläggningstillgångar uthyrda till SJ AB och Green Cargo AB. Not 28 Långfristiga fordringar Miljoner kronor 2007 2006 Exportkreditnämnden - Skadefordringar 1 393 1 913 - Valutadepositioner USD/EUR i svenska affärsbanker 532 1 522 - Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar 1 304 1 174 Summa Exportkreditnämnden 3 229 4 609 Göteborgs universitet 139 144 Fiskeriverket 125 119 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 122 149 Statens bostadskreditnämnd 80 75 Banverket 11 7 Regeringskansliet 9 20 Försäkringskassan 5 6 Affärsverk Statens järnvägar 3 002 3 386 Svenska kraftnät 204 199 Sjöfartsverket 92 104 Luftfartsverket 38 33 Övriga myndigheter 7 15 Summa 7 063 8 866 EKN redovisar försäkringstekniskt beräknat nettovärde på skadefordringar. Fordringarna utgår från de skadebelopp som betalats ut. Avdrag görs för återvunna eller avskrivna belopp. Till detta läggs kapitaliserade räntor samt förfallna, obetalda och upplupna, ej förfallna avtalsräntor. Värderingen av EKN:s fordringar görs utifrån olika kriterier. En utgångspunkt vid bedömning av fordringar på andra länder är det aktuella landets skuldsättning och inkomstnivå samt hur landet skött sina skuldbetalningar. Detta kompletteras med det allmänna riskläget på landet vad gäller krediter och på den återstående löptiden av EKN:s utestående fordran. Värdet före reservering av förlustrisker m.m. på EKN:s fordringar uppgår till 6,9 miljarder kronor. Reserveringen uppgår till 5,5 miljarder kronor. Minskningen av skadefordringarna beror till största delen på stora återvinningar från Peru och Angola, avskrivning av utestående fordringar på Kamerun samt valutakursförändringar. Ökningen för återförsäkrades andel av försäkringstekniska avsättningar beror på att EKN under året återförsäkrat enstaka risk avseende affärer i Iran. Vidare har avtalsperioden förlängts med ett år dels för en samlad återförsäkring på 20 risker i 20 länder, dels för en motpart avseende återförsäkringen av Pakistan. Göteborgs universitets fordringar avser utlåning av donationsmedel till Akademiska Hus för fastigheterna Handelshögskolan, Wallenberg-salen och Hasselbladslaboratoriet, som vid uppförandet finansierades med bl.a. donationsmedel. Fiskeriverket har tillgångar som förvaltas av Kammarkollegiet. Dessa tillgångar avser fiskeavgifter beslutade enligt vattenlagen, medlen består av 25 fonder. Sida garanterar och subventionerar u-landskrediter i projekt som Sida bedömer kan få betydande utvecklingseffekter i landet. Posten utgörs till största delen (90 miljoner kronor) av nettovärdet på skadefordringar som förvaltas av EKN knutet till U-kreditsystemet. Resterande del av posten är en fordran på Swedfund avseende villkorslån. Affärsverket Statens järnvägar redovisar fordringar avseende leasing- och leaseholdavtal på SJ AB och Green Cargo AB. Dessa uppgick till 2,5 miljarder kronor 2007. Dessutom redovisar affärsverket en fordran på Storstockholms lokaltrafik (SL) avseende kapitalkostnadsersättning på 0,5 miljarder kronor. Sjöfartsverket redovisar fordringar avseende förskottshyra för tre isbrytande offshorefartyg som man tecknat avtal om med Trans Viking A/S. Dessa uppgick till 80 miljoner kronor. Not 29 Utlåning Miljoner kronor 2007 2006 Centrala studiestödsnämnden Studielån (lån med villkorad återbetalning, beviljade mellan den 1 januari 1989 och den 30 juni 2001) 74 591 79 519 Annuitetslån (beviljade efter den 30 juni 2001) 66 094 57 932 Studiemedel (beviljade före 1989 och äldre lån) 9 454 10 763 Hemutrustningslån 1 307 1 313 Skuldsaneringslån och övrigt 0 -2 Summa Centrala studiestödsnämnden 151 446 149 525 Riksgäldskontoret Botniabanan AB 12 345 10 140 Svensk-Danska Broförbindelsen AB 3 506 2 176 A-Train AB 800 900 Utlåning till Premiepensionsmyndigheten 3 098 1 638 Utlåning till AP-fonden 139 130 Övrigt 295 288 Summa Riksgäldskontoret 20 183 15 272 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 293 274 Övriga myndigheter 108 121 Summa 172 030 165 192 CSN administrerar ett flertal lånetyper som kan delas in i två huvudkategorier. Den ena typen är lån finansierade med lån hos RGK vilket är de lån som går under benämningen studielån beviljade fr.o.m. 1989 samt annuitetslånen från 2001 och framåt. Den andra kategorin är lån som ursprungligen finansierades via anslag på statsbudgeten, främst studiemedel beviljade t.o.m. 1988. CSN:s fordringar uppgår totalt till drygt 151 miljarder kronor, efter att hänsyn tagits till reservationerna för osäkra fordringar. Tre huvudprinciper ligger till grund för CSN:s beräkning av osäkra fordringar och de nedskrivningar som görs på lånefordringarna. Dessa principer är betalningsbenägenhet, reservation enligt trygghetsregler som finns vid återbetalning och framtida förluster på grund av dödsfall. Med bristande betalningsbenägenhet menas att inga eller få inbetalningar gjorts under de senaste åren trots påminnelser och kravåtgärder. Under åren 1999-2007 gjorde CSN reservationer för osäkra fordringar med sammanlagt 27,2 miljarder kronor. Vid utgången av 2007 är den totala reserveringen 27,8 miljarder kronor på en total lånefordran uppgående till 179 miljarder kronor. De osäkra fordringarna för lånetyperna studielån och studiemedel har under året minskat. När det gäller annuitetslånen har de osäkra fordringarna ökat med 0,9 miljarder kronor, vilket till största delen beror på ett ökat inflöde av låntagare och en skuldökning. Delar man upp de osäkra fordringarna för annuitetslånen på respektive kriterier så är förlusten på grund av dödsfall den största posten, men procentuellt är det problemen med bristande betalningsbenägenhet som ökat mest. RGK är den myndighet utöver CSN som har omfattande utlåning. När det gäller SVEDAB är bolaget beroende av Öresundsbro Konsortiets framtida resultat för att kunna återbetala lånet. Lånet till SVEDAB är nedskrivet med 0,7 miljarder kronor. RGK:s utlåning till PPM och AP-fonderna ingår också i denna post, eftersom dessa myndigheter inte konsolideras i årsredovisningen för staten. Sidas utlåning avser biståndskrediter och villkorslån. Not 30 Varulager och förråd Miljoner kronor 2007 2006 Banverket 467 494 Försvarsmakten 457 527 Statens räddningsverk 127 93 Vägverket 119 139 Försvarets materielverk 112 89 Rikspolisstyrelsen 108 106 Kriminalvården 72 66 Statens jordbruksverk 27 25 Affärsverk Luftfartsverket 44 47 Sjöfartsverket 43 51 Övriga myndigheter 170 178 Summa 1 746 1 815 Med varulager och förråd avses råmaterial, råvaror, halvfabrikat och färdiga produkter samt förnödenheter som förbruknings- och tillsatsmaterial. Försvarsmaktens varulager och förråd avser i huvudsak Försvarsmaktens drivmedelslager. Not 31 Pågående arbeten Miljoner kronor 2007 2006 Lantmäteriverket 187 160 Försvarsmakten 29 96 Banverket 29 24 Fortifikationsverket 17 12 Skogsstyrelsen 12 5 Övriga myndigheter 25 29 Summa 299 326 Lantmäteriverkets pågående arbeten avser i huvudsak fastighetsbildning, vilket t.ex. innebär avstyckning och reglering av gränsdragning mellan fastigheter. Försvarsmaktens pågående arbeten avser huvudsakligen beställningar från Försvarets materielverk. Minskningen jämfört med 2006 beror på mindre eftersläpning vid Försvarsmaktens fakturering av FMV. Not 32 Fastigheter Miljoner kronor 2007 2006 Länsstyrelsen i Dalarnas län 95 97 Länsstyrelsen i Värmlands län 9 6 Länsstyrelsen i Västra Götalands län 9 10 Övriga länsstyrelser 3 8 Summa 116 121 Länsstyrelsen i Dalarnas län innehar ett stort antal fastigheter i den s.k. Jordfonden, där bytesprojekt pågår eller är planerade. Not 33 Förskott till leverantörer Miljoner kronor 2007 2006 Banverket 8 11 Försäkringskassan 5 - Fortifikationsverket 3 3 Affärsverk Luftfartsverket 13 68 Summa 29 82 Myndigheternas förskott avser bl.a. varuleveranser. Not 34 Kundfordringar Miljoner kronor 2007 2006 Exportkreditnämnden 1 607 1 218 Vägverket 916 823 Banverket 854 838 Försvarets materielverk 795 606 Lantmäteriverket 168 178 Statens institutionsstyrelse 165 158 Lunds universitet 140 126 Karolinska institutet 127 95 Försvarsmakten 116 115 Affärsverk Luftfartsverket 456 416 Svenska kraftnät 319 207 Sjöfartsverket 144 142 Statens järnvägar 26 25 Övriga myndigheter 1 333 1 187 Summa 7 166 6 134 Som kundfordringar redovisas fakturerade belopp avseende myndighetens försäljning av främst tjänster. EKN:s fordringar utgörs av fordringar på garantitagare avseende förskottspremier och efterskottspremier. Vägverkets och Banverkets poster består av fordringar för externa uppdrag i huvudsak åt kommuner. Not 35 Övriga fordringar Miljoner kronor 2007 2006 Skatteverket Fordringar på skattekonto 24 197 22 616 Fordringar lämnade till Kronofogdemyndigheten för indrivning m.m. 3 639 3 835 Fordringar avseende kommunalskatt, kommuner och landsting - 1 762 Fordringar avseende utlägg i exekutiva förrättningar m.m. 23 21 Summa Skatteverket 27 859 28 234 Riksgäldskontoret Depositioner för handel med futures 228 312 Fordran CSA-avtal 864 0 Övriga fordringar 28 27 Summa Riksgäldskontoret 1 120 339 Statens jordbruksverk 6 408 6 878 Tullverket 2 362 1 238 Försäkringskassan 2 240 3 264 Centrala studiestödsnämnden 769 654 Lantmäteriverket 275 436 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 263 1 Affärsverk Statens järnvägar 327 334 Luftfartsverket 212 113 Svenska kraftnät 29 28 Sjöfartsverket 1 0 Övriga myndigheter 1 184 1 098 Summa 43 049 42 617 Övriga fordringar har ökat med 0,4 miljarder kronor jämfört med föregående år. Skatteverkets fordringar på skattekontot har ökat med 1,6 miljarder kronor. Individuell prövning av uppbördsfordringar är inte möjligt att göra med hänsyn till det mycket stora antal fordringar. Värdering har därför skett med ledning av tillgänglig statistik. Värdet av fordringar under indrivning har beräknats med ledning av utförd åldersanalys. Ej restförda skattekontofordringar beräknas inflyta till fulla värdet. Fordringar avseende kommunalskatt för kommuner och landsting kan variera mellan åren eftersom de avser slutavräkning av preliminärt utbetalda medel som grundas på prognoser. RGK:s fordringar utgörs till största delen av fordran för s.k. CSA-avtal. Det avser säkerheter som betalas i form av kontanter i samband med att marknadsvärdet förändras på derivatinstrument. Statens jordbruksverks övriga fordringar avser bland annat fordringar på EU för gjorda utbetalningar av bidrag inom jordbruksfonderna, rekvirerade och upparbetade medel inom utvecklingssektionen samt bundet kapital i offentliga lager till följd av inköps- och försäljningsverksamhet för EU:s räkning av bl.a. råsocker. Fordran på EU uppgår till totalt 6,4 miljarder kronor (6,8 miljarder kronor föregående år). Tullverkets övriga fordringar består till största delen av obetalda tullräkningar avseende uppbörd. Att fordringarna per bokslutsdatum fluktuerar från år till år beror till stor del på Tullverkets faktureringsrutiner och endast till mindre del på andra faktorer som t.ex. konjunkturväxlingar. Försäkringskassans fordringar utgörs till största delen av fordringar på bidragsskyldiga avseende underhållsstöd, 1,2 miljarder kronor (en minskning med 0,3 miljarder kronor sedan föregående år), samt återkravsfordringar avseende övriga socialförsäkringsförmåner, 0,7 miljarder kronor. Samtliga fordringar äldre än fyra år avseende underhållsstöd bedöms som osäkra och har skrivits ned till noll. Nedskrivningsbeloppet uppgår till 1,7 miljarder kronor. Till övriga fordringar hänförs också fordringar för EU-vård på 250 miljoner kronor och fordringar hos kommuner för assistansersättning på 225 miljoner kronor. Minskningen jämfört med föregående år avser förutom underhållsstöd främst avräkningsfordringar på AP-fonder för pensioner och socialavgifter, som varierar månad för månad. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen redovisar främst uppbördsfordringar för obetalda finansieringsavgifter och förhöjda finansieringavgifter för november 2007 som fakturerats i december 2007. Den förhöjda finansieringsavgiften i arbetslöshetsförsäkringen infördes den 1 januari 2007. Statens järnvägars post består till största delen av fordran på SL, kortfristig del samt nuvärde av förräntning av överskottsfond i Försäkringsbolaget Skandia. Not 36 Periodavgränsningsposter - Förutbetalda kostnader Miljoner kronor 2007 2006 Riksgäldskontoret - underkurser, upplåning i svenska kronor 4 251 4 201 - underkurser, upplåning i utländsk valuta 284 341 - underkurser, statsskulden till nominellt belopp i svenska kronor 3 123 4 989 - underkurser, statsskulden till nomiellt belopp i utländsk valuta 88 - - förutbetalda kostnader 5 5 - premieobligationer 138 136 Summa Riksgäldskontoret 7 889 9 672 Rikspolisstyrelsen 413 382 Lunds universitet 264 209 Kriminalvården 253 205 Skatteverket 197 177 Göteborgs universitet 146 135 Domstolsverket 144 156 Vägverket 137 70 Stockholms universitet 136 103 Försäkringskassan 126 167 Uppsala universitet 123 121 Karolinska institutet 118 120 Arbetsmarknadsverket 114 130 Kungl. Tekniska högskolan 111 106 Affärsverk Luftfartsverket 64 54 Sjöfartsverket 61 61 Svenska kraftnät 5 7 Statens Järnvägar 0 0 Övriga myndigheter 1 924 1 961 Summa 12 225 13 836 Som förutbetalda kostnader redovisas kostnader som är hänförliga till kommande år, men har betalats ut under året. Förutom poster kopplade till statsskuldförvaltningen avser detta t.ex. hyror eller licensavgifter för nästa kvartal eller år. Underkurser uppstår när RGK emitterar obligationer och marknadsvärdet är lägre än det nominella värdet. Mellanskillnaden utgör underkurser och bokförs som en förutbetald kostnad som periodiseras över lånets löptid. Not 37 Periodavgränsningsposter - Upplupna bidragsintäkter Miljoner kronor 2007 2006 Kungl. Tekniska högskolan 143 109 Lunds universitet 120 114 Karolinska institutet 110 93 Försäkringskassan 99 2 Göteborgs universitet 75 75 Uppsala universitet 60 46 Stockholms universitet 56 61 Luleå tekniska universitet 48 45 Sveriges lantbruksuniversitet 27 44 Umeå universitet 26 36 Fiskeriverket 21 17 Övriga myndigheter 344 309 Summa 1 129 951 Som upplupna bidragsintäkter redovisas överenskommen ersättning för genomförd verksamhet som ännu inte utbetalats till myndigheten. Not 38 Periodavgränsningsposter - Övriga upplupna intäkter Miljoner kronor 2007 2006 Periodisering av skatter 18 273 22 755 Riksgäldskontoret: Ränteintäkter, skuldskötselinstrument 10 657 10 771 Ränteintäkter, kreditgivning 293 245 Summa Riksgäldskontoret 10 950 11 016 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 1 145 262 Arbetsmarknadsverket 673 130 Statens jordbruksverk 302 5 Kärnavfallsfondens styrelse 291 168 Banverket 162 373 Försäkringskassan 118 190 Insättningsgarantinämnden 113 98 Exportkreditnämnden 69 67 Vägverket 60 18 Verket för näringslivsutveckling 34 35 Affärsverk Svenska kraftnät 583 411 Luftfartsverket 236 183 Sjöfartsverket 53 45 Statens järnvägar 52 55 Övriga myndigheter 383 336 Summa 33 497 36 147 Som upplupna intäkter redovisas räntor och andra intäkter som upparbetats, men där fakturering eller betalning inte skett till och med brytdagen. Periodisering av skatter avser mellanskillnaden mellan de skatteintäkter som tas upp av främst Skatteverket och de skatteintäkter som beräknas i samband med upprättandet av årsredovisningen för staten. Beloppet redovisas inte av någon myndighet utan endast i årsredovisningen för staten. Minskningen innebär att de periodiserade skatterna i resultaträkningen är lägre än de kassamässiga skatter Skatteverket redovisat. Förändringen avser skatter hänförliga till 2006 och 2007, se not 1, Skatteintäkter. RGK:s upplupna ränteintäkter avseende skuldskötselinstrument avser ränteintäkter förknippade med statsskulden som är intjänade under året men ännu ej inbetalda. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens (IAF) upplupna intäkter ökade med 883 miljoner kronor. Från och med 2007 fakturerar IAF arbetslöshetskassorna en förhöjd finansieringsavgift enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor. Den periodiserade finansieringsavgiften är 928 miljoner kronor. Not 39 Värdepapper och andelar Miljoner kronor 2007 2006 Riksgäldskontoret 10 945 26 032 Regeringskansliet 5 521 4 420 Försäkringskassan hypoteksobligationer m.m. 1 471 1 505 Exportkreditnämnden, valutadepositioner i svenska banker och obligationer utgivna av svenska banker 1 187 1 126 Affärsverk Statens järnvägar 150 - Övriga myndigheter 2 0 Summa 19 276 33 083 RGK:s innehav avser placerade dagslån på 8,2 miljarder kronor, placeringar i andra låneinstituts obligationer på 2,6 miljarder kronor och köpta köpoptioner på 0,2 miljarder kronor. RGK placerar kortfristig överskottslikviditet på dagslånemarknaden. Regeringskansliet redovisar innehav av aktier i Nordea AB samt OMX AB. Marknadsvärdet på Regeringskansliets innehav av aktier i Nordea AB uppgick vid årsskiftet till 55,7 miljarder kronor. En omklassificering av OMX AB har gjorts från finansiell anläggningstillgång till kortfristig placering med anledning av beslutad försäljning. Marknadsvärdet på Regeringskansliets innehav av aktier i OMX AB vid årsskiftet uppgick till 2,1 miljarder kronor. Försäkringskassan redovisar hypoteksobligationer i fonder för socialförsäkringsändamål enligt äldre lagstiftning. EKN har fastränteplaceringar i utländsk valuta i form av valutadepositoner i svenska banker samt obligationer utgivna av svenska banker med en löptid upp till ett år till ett värde av 1,2 miljarder kronor. Not 40 Kassa och bank Miljoner kronor 2007 2006 Riksgäldskontoret 700 542 Skatteverket 605 482 Försvarets materielverk 220 197 Länsstyrelsen i Norrbottens län 139 139 Regeringskansliet 115 76 Exportkreditnämnden 113 616 Länsstyrelsen i Västerbottens län 86 54 Karolinska institutet 69 63 Internationella programkontoret för utbildningsområdet 60 66 Banverket 57 9 Kungl. Tekniska högskolan 51 52 Linköpings universitet 34 2 Lunds universitet 27 44 Affärsverk Luftfartsverket 160 31 Statens järnvägar 109 239 Sjöfartsverket 46 19 Svenska kraftnät 28 11 Övriga myndigheter 318 336 Summa 2 937 2 978 Av RGK:s redovisade belopp finns 12 miljoner kronor på bank i utländsk valuta och 688 miljoner kronor på bank i svensk valuta. De medel som Skatteverket redovisar under Kassa och bank avser till största delen klienters bankmedel (deponerade medel samt ansökningsavgifter som inbetalats men ännu ej redovisats mot inkomsttitel). Kassa och bank hos Försvarets materielverk (FMV) avser i huvudsak de medel som myndigheten har för olika samarbetspartners räkning. EKN:s höga belopp år 2006 avsåg till största delen medel som tillfälligt placerats på bank för senare fördelning. Not 41 Nettoförmögenhet Miljoner kronor 2007 2006 Uppskrivningskapital 111 114 Donationskapital 313 294 Resultatandelar i dotterföretag 204 372 183 845 Balanserad kapitalförändring -831 259 -923 199 Årets över-/underskott enligt resultaträkningen 126 894 103 915 Summa -499 569 -635 031 Nettoförmögenheten är skillnaden mellan tillgångar och skulder. Eftersom statens skulder är större än tillgångarna är statens nettoförmögenhet negativ. Förändringen av nettoförmögenheten mellan två år samvarierar i huvudsak med statsskuldens förändring. Nettoförmögenheten påverkas i första hand av resultaträkningens överskott. Därutöver påverkas nettoförmögenheten av andra transaktioner som förändrar tillgångarnas eller skuldernas värde utan att de redovisas i resultaträkningen. Under 2007 ökade nettoförmögenheten med 135,5 miljarder kronor, främst som följd av årets överskott på 126,9 miljarder kronor. Nedan redogörs för förändringar av poster som ingår i nettoförmögenheten. Vissa händelser som i sig inte innebär att nettoförmögenheten påverkas utgör ändå förklaringar till förändringar av ingående delposter. Uppskrivningskapital Uppskrivningskapitalet har varit i stort sett oförändrat under året. Kapitalet minskar med avskrivningsbeloppen på uppvärderade anläggningar. Donationskapital Donationskapitalet har ökat med 19 miljoner kronor under året. Ökningen beror på att Moderna museet och Nationalmuseet har erhållit donationer i form av konstverk och likvida medel. Resultatandelar i dotterbolag Regeringskansliet svarar för merparten av posten. Andelsvärdet är vid årets beräkning till största delen baserat på bolagens egna kapital enligt årsbokslut. Förändringen på 20,5 miljarder kronor under året består av föregående års resultatandelar (48,4 miljarder kronor), utdelningar betalda under 2007 (-32,2 miljarder kronor) samt övriga förändringar av eget kapital i dotterbolagen (7,3 miljarder kronor). Försäljning av aktier i TeliaSonera AB har medfört att resultatandelar förs över till balanserad kapitalförändring (4,5 miljarder kronor). Omföring av negativa resultatandelar har netto medfört en ökning av resultatandelar och en balanserad kapitalminskning med 1,2 miljarder kronor. Den del av Systembolaget AB:s resultat, motsvarande årets utdelning och som redovisas som skatteintäkt omföres från balanserad kapitalförändring till resultatandel påföljande år (0,3 miljarder kronor). TeliaSonera AB redovisar vid sidan av resultaträkningen en betydande ökning av eget kapital. Till övervägande del avser detta valutakursdifferenser, varav statens andel uppgår till 3,2 miljarder kronor. Vattenfall AB redovisar betydande ökning av det egna kapitalet vid sidan av resultatet. Förändringen uppgår till 2,9 miljarder kronor och består till största delen av kassaflödessäkring (-0,6 miljarder kronor), valutasäkring av utländskt eget kapital (-2,0 miljarder kronor) och omräkningsdifferenser vid konsolidering av verksamhet i utlandet (5,5 miljarder kronor). LKAB redovisar en direkt ökning av eget kapital med 0,5 miljarder kronor avseende förändring i säkringsreserv och reserv för verkligt värde. Balanserad kapitalförändring Den balanserade kapitalförändringen har ökat med 91,9 miljarder kronor under året. Den del av föregående års överskott som ej är hänförligt till resultatandelar har ökat kapitalförändringen med 55,5 miljarder kronor. Utdelningar från dotterbolag enligt föregående stycke ökar denna delpost med motsvarande belopp dvs. 32,2 miljarder kronor. Ett aktieägartillskott till Swedfund International AB har medfört en kapitalökning med 0,4 miljarder kronor. Omföring av negativa resultatandelar i dotter- och intressebolag till resultatandelar har netto minskat balanserad kapitalförändring med 1,2 miljarder kronor. Försäljning av aktier i TeliaSonera AB har medfört att 4,5 miljarder har förts över från resultatandelar till balanserad kapitalförändring Systembolaget AB:s resultat för till en del som skatteintäkt, vilket påföljande år omförs till resultatandel från kapitalförändring (0,3 miljarder kronor). Eliminering av inomstatliga ensidiga periodiseringar samt diverse fordringar och skulder medför ett saldo på 0,1 miljarder kronor som minskar nettoförmögenheten. Saldot vid avräkning av inomstatliga betalningar avseende anslag och inkomsttitlar uppgick vid årsskiftet till 1,9 miljarder kronor och redovisas som en ökning av nettoförmögenheten. Riksdagen har under året infört redovisning av skulden för riksdagsledamöternas inkomstgarantier och pensioner, vilket redovisas som en minskning av nettoförmögenheten med 1,7 miljarder kronor. RGK:s konton för hantering av TV-avgiften, rundradiokontot m.fl., rapporteras som en del av statsverket, vilket har inneburit en ökning av nettoförmögenheten med 0,2 miljarder kronor. Skilda principer vid värdering av inomstatliga värdepapper har medfört en utjämningspost på 0,6 miljarder kronor som redovisas som balanserad kapitalökning. Se även avsnittet Nettoförmögenheten i anslutning till Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys. Förändring av statens nettoförmögenhet Miljoner kronor Uppskrivnings-kapital Donations-kapital Resultatandelar i dotterföretag Balanserad kapital-förändring Årets över-/underskott Summa Utgående balans 2006 114 294 183 845 -923 147 103 671 -635 223 Avsättning fristående krediter, Sida -28 -28 Försäkringsmässig avsättning samt fondupplösning, Bostadskreditnämnden -24 244 220 Ingående balans 2007 114 294 183 845 -923 199 103 915 -635 031 Föreg. års kapitalförändring -3 48 449 55 469 -103 915 0 Utdelning från dotter - och intresseföretag -32 192 32 192 0 Förändring av eget kapital hos dotter- och intresseföretag 7 311 7 311 Aktieägartillskott 400 400 Nedskrivning resultatandelar 1 942 -1 942 0 Återföring av resultatandelar -722 722 0 Sålda andelar -4 523 4 523 0 Omföring av resultatandel från Systembolaget AB redovisad som skatteintäkt 330 -330 0 Saldo vid eliminering av ensidiga inomstatliga periodiseringsposter samt diverse fordringar och skulder -134 -134 Saldo inomstatlig betalningsavräkning 1 934 1 934 Pensionsskuld och inkomstgaranti, Riksdagen -1 662 -1 662 Rundradiokonto m.m., Riksgäldskontoret 192 192 Utjämningspost avseende eliminering av statspapper 617 617 Övriga förändringar 19 -68 -41 -90 Årets över-/ underskott 126 894 126 894 Summa årets förändring -3 19 20 527 91 940 22 979 135 462 Utgående balans 2007 111 313 204 372 -831 259 126 894 -499 569 Not 42 Fonder Miljoner kronor 2007 2006 Kärnavfallsfonden 38 694 37 700 Insättningsgarantinämndens fond 17 639 16 527 Försäkringskassan - Trafiklivräntefonden 700 690 - Frivilliga yrkesskadefonden 109 109 - Affärsverksfonden 90 94 - Övriga fonder 125 124 Summa Försäkringskassan 1 024 1 017 Batterifonden (Naturvårdsverket) 789 777 Kammarkollegiets försäkringsverksamhet m.m. 348 317 Bygdemedel m.m. (länsstyrelser) 302 293 Medel från vattendomar m.m. (Fiskeriverket) 133 128 Bilskrotningsfonden (Vägverket) 18 190 Övriga 86 74 Total summa 59 033 57 023 Som fonder i staten redovisas medel som reserverats för särskilda ändamål, men där det reserverade beloppet inte bestäms av en fastställd skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk. De viktigaste förändringarna i fondkapitalet beskrivs i not 5, Avsättning till/upplösning av fonder. Kärnavfallsfondens styrelse redovisar Kärnavfallsfonden som består av avgifter från kärnkraftsföretagen, baserade på produktionen av elektrisk kraft. Avgifterna ska täcka alla kostnader nu och i framtiden för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall. Kärnavfallsfonden är den fond som ökat kraftigt under ett antal år och står numera för mer än 65 procent av det kapital som redovisas som Fonder i staten. Fondmedlen är placerade i statspapper och till en mindre del på konto i RGK. Insättningsgarantinämndens fond har fram till utgången av 2007 förvaltats enligt riktlinjer som beslutas av Insättningsgarantinämnden. Från den 1 januari 2008 är Insättningsgarantinämnden nedlagd och verksamheten överförd till RGK. Fonden utgörs av avgifter från institut som omfattas av garantin. Avgiftens storlek, som baseras på institutens kapitaltäckningsgrad, används till att bygga upp en fond varifrån ersättning betalas ut till institut som försatts i konkurs och som omfattas av garantin. Insättningsgarantin gäller för såväl privatpersoner som företag och andra juridiska personer. Även insättningsgarantimedlen är placerade i statspapper och på konto i RGK. Försäkringskassan redovisar ett antal fonder som förvaltas av Kammarkollegiet och från vilka bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmelser betalas ut. De största är Trafiklivräntefonden, Frivilliga yrkesskadefonden och Affärsverksfonden. Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket och används för bl.a. omhändertagande av miljöfarliga batterier. Länsstyrelserna redovisar s.k. bygdemedel (vattenregleringsmedel) och älgvårdsfonder. Det största beloppet (136 miljoner kronor) redovisas av länsstyrelsen i Norrbottens län. Bilskrotningsfonden redovisas av Vägverket och används till bilskrotningspremier. Efter att riksdagen fattat beslut om lagen (2007:162) om bilskrotningsfonden som ledde till högre bilskrotningspremier för äldre bilar, förbrukades huvuddelen av fonden i samband med de utbetalningar av extra skrotningspremier som gjordes under året. Kvarvarande belopp avser främst medel som ska betalas ut till kommuner som ännu inte rekvirerat de medel som regelverket ger rätt till. Not 43 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Miljoner kronor 2007 2006 Statens pensionsverk 161 664 159 594 Riksdagsförvaltningen 1 365 - Försvarsmakten 1 300 1 665 Rikspolisstyrelsen 452 542 Försvarets materielverk 138 174 Försäkringskassan 108 98 Affärsverk Luftfartsverket 3 931 2 910 Sjöfartsverket 1 528 1 177 Svenska kraftnät 291 204 Statens järnvägar 103 23 Övriga myndigheter 1 031 990 Summa 171 911 167 377 Det stora flertalet myndigheter betalar pensionspremier till SPV. SPV ansvarar och gör avsättningar för merparten av statens pensionsåtagande i den statliga försäkringsrörelsen. Undantag från denna försäkringslösning är de myndigheter som gör egna avsättningar för pensioner, främst affärsverken utom Statens järnvägar. Den av SPV redovisade pensionsskulden har ökat med drygt 2 miljarder kronor (12 föregående år). De viktigaste positiva förändringsfaktorerna var nyintjänad pension 4,4 miljarder kronor, grundränta (uppräkning enligt de försäkringstekniska riktlinjerna), netto, 2,6 miljarder kronor samt basbeloppsindexering (värdesäkring) 2,0 miljarder kronor medan avsättningen minskade på grund av utbetalade förmåner med 6,7 miljarder kronor och aktualisering (utredning av tjänstetid och intjänad pensionsrätt) med 1,5 miljarder kronor. De försäkringstekniska riktlinjerna har varit oförändrade under 2007, men ändras fr.o.m. den 1 januari 2008. SPV har beräknat effekten av de nya riktlinjerna till 5,3 miljarder i ökad avsättning jämfört med den avsättning som redovisas ovan. Effekten beror främst på att generationsdödlighet införs vid beräkningen, vilket minskar avsättningen för äldre förmåner men ökar den för främst aktiva inom försäkringsrörelsen. Riksdagsförvaltningen tar fr.o.m. 2007 upp en avsättning för pensioner och inkomstgarantier till förutvarande och nuvarande ledamöter. Huvuddelen av förpliktelsen avser ledamöter som lämnat riksdagen och uppkom i samband med riksdagsvalet 2006 eller tidigare, men avsättningen har endast beräknats per den 31 december 2007 varför jämförelsetal saknas (se avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Försvarsmaktens avsättningar har minskat eftersom utbetalningarna legat kvar på en hög nivå medan årets kostnader i samband med nya beslut gått ned kraftigt jämfört med föregående år. Beräkningsgrunderna för affärsverkens pensionsskulder har efter beslut av SPV ändrats såväl för dödlighets- som ränteantaganden (diskonteringsräntan har sänkts). De ändrade grunderna är obligatoriska från 2008, men både Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Svenska kraftnät har beslutat tillämpa dem frivilligt redan för 2007. För Luftfartsverket har de ändrade antagandena lett till att avsättningen ökat med cirka 0,9 miljarder kronor exklusive särskild löneskatt. Även för Sjöfartsverket och Svenska kraftnät är de ändrade antagandena huvudförklaringen till årets ökning. Not 44 Övriga avsättningar Miljoner kronor 2007 2006 Exportkreditnämnden 9 277 9 606 Försvarsmakten 1 689 2 257 Riksgäldskontoret 1 063 2 210 Statens bostadskreditnämnd 1 010 1 700 Försäkringskassan 706 607 Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete 400 411 Banverket 306 376 Sveriges geologiska undersökningar 96 103 Affärsverk Statens järnvägar 217 322 Luftfartsverket 82 67 Sjöfartsverket 25 37 Övriga myndigheter 282 354 Summa 15 153 18 050 Balansposten Övriga avsättningar består till största delen av EKN:s avsättningar för risker i garantiengagemang. Reserveringar har gjorts för förväntad förlustrisk i affärerna och för riskkoncentration i portföljen. Den totala reserveringen vid utgången av 2007 uppgår till 9 277 miljoner kronor och har minskat med 329 miljoner kronor. Dessutom har återförsäkrares andel av risken ökat med 130 miljoner kronor, vilket minskar den risk som faller på staten ytterligare. Avsättningen efter avdrag för återförsäkrares andel är därmed 8,3 procent av engagemanget vid slutet av 2007, vilket är en minskning jämfört med slutet av 2006. Det finns flera skäl till att reserveringarna minskat. Den genomsnittliga risktiden har blivit kortare. Reserveringar för förtidsinlösta stora affärer har upplösts. Dessutom har riskerna förbättrats för flera stora ärenden och ett antal länder, med undantag för Iran, har uppgraderats i riskhänseende vilket minskat reserveringsbehovet. Försvarsmaktens avsättning för framtida utgifter för omstrukturering enligt Försvarsbeslut 2004 har minskat under 2007 då cirka en fjärdedel av de åtaganden som avsättningar gjorts för har reglerats, bl.a. de största delarna av avsättningar för personal under avveckling och avvecklingskostnader som rör andra myndigheter. De kvarstående avsättningarna avser till cirka 75 procent avsättningar för avveckling av materiel. RGK reserverar medel för framtida garantiförluster i garantiverksamhet enligt den s.k. nya garantimodellen. Reserveringen har minskat med drygt 50 procent under året. Den minskade reserveringen beror främst på värderingen av Öresundsbron. Statens bostadskreditnämnd har minskat sin avsättning för garantier med nära 700 miljoner kronor. Orsaken är att nämndens garantistock minskat med 44 procent under året, vilket även minskar de förväntade förlusterna. Försäkringskassans avsättning avser främst den frivilliga pensionsförsäkringen enligt äldre lagstiftning (555 miljoner kronor). Nyteckning till försäkringen upphörde i början av 1980-talet och avsättningen minskar numera successivt eftersom inga premier inbetalas, med skillnaden mellan kapitalavkastning och pensionsutbetalningar. Under året har Försäkringskassan dessutom gjort avsättning för engångspremier vid omställning av verksamheten med 145 miljoner kronor exklusive särskild löneskatt. Styrelsens för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) avsättningar för risker i engagemang avser exportkrediter där Sida garanterar och subventionerar krediten (U-krediter). U-krediterna ges till 24 länder för export som av Sida bedöms få betydande utvecklingseffekter i länder som inte själva kan bära kostnaden för normal finansiering på kommersiella villkor. Under året har engagemanget minskat med cirka tio procent till 1,8 miljarder kronor. Reserveringen för förluster har endast förändrats marginellt. Av beloppet avser över 60 procent reservation för s.k. oförväntade förluster (riskkoncentration) på grund av den kraftiga koncentrationen av engagemanget på Sri Lanka. I avsättningen ingår även en mindre del som avser s.k. fristående garantier. Affärsverket Statens järnvägars avsättningar avser främst riskreserv för leasing. Not 45 Statsskulden Lån i Sverige Miljoner kronor 2007 2006 Nominella statsobligationer 513 172 553 911 Ränte- och valutaswappar -225 900 -239 000 Ränteswappar 111 679 94 250 Statsskuldväxlar 170 856 254 685 Privatmarknadslån 62 965 63 554 Likviditetsförvaltningsinstrument 68 907 44 928 Valutaterminer 16 652 14 336 Real skuld i svenska kronor 216 842 217 270 Eliminering, myndigheters innehav -53 120 -49 741 Summa 882 053 954 193 I RGK:s definition av den svenska statsskulden ingår de låneinstrument som kontoret använder, och har använt sig av, i sin finansiering av statens lånebehov (se avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Lån i Sverige redovisas till nominellt slutvärde, dvs. de marknadsvärderas inte med avseende på förändringar i marknadsräntorna. I Årsredovisning för staten används RGK:s definition av statsskulden minskat med elimineringar av de statliga myndigheternas innehav av statliga obligationer och statsskuldväxlar. Det är endast ett fåtal myndigheter som innehar statsobligationer och/eller statsskuldväxlar. Kärnavfallsfondens innehav var vid årsskiftet 35,8 miljarder kronor och Insättningsgarantinämndens innehav var 16,6 miljarder kronor. Övriga myndigheters innehav avser främst RGK:s eget innehav av premieobligationer. Lån utomlands Miljoner kronor 2007 2006 Obligationer m.m. i utländsk valuta 133 953 138 031 Valutaswappar 115 873 141 303 Terminskontrakt m.m. -16 985 -13 311 Summa 232 841 266 023 Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen till sitt aktuella värde, dvs. de räknas om till de valutakurser som gällde på bokslutsdagen (till skillnad från lån i Sverige, se ovan). De redovisade lånen i utländsk valuta minskade med 33,2 miljarder kronor. De utländska lånens marknadsvärde den 31 december 2007 uppgick till 233 miljarder kronor. Statsskulden totalt Miljoner kronor 2007 2006 Lån i Sverige 882 053 954 193 Lån utomlands 232 841 266 023 Summa 1 114 894 1 220 216 Not 46 Leverantörsskulder Miljoner kronor 2007 2006 Vägverket 2 848 2 803 Banverket 2 153 1 963 Försvarets materielverk 2 000 1 694 Försvarsmakten 996 1 159 Försäkringskassan 771 660 Rikspolisstyrelsen 579 581 Kriminalvården 469 231 Arbetsmarknadsverket 448 713 Fortifikationsverket 355 429 Statens fastighetsverk 332 303 Regeringskansliet 217 189 Skatteverket 206 399 Migrationsverket 204 97 Kungl. Tekniska högskolan 159 60 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 154 160 Domstolsverket 152 160 Post- och telestyrelsen 148 157 Lantmäteriverket 144 112 Krisberedskapsmyndigheten 134 79 Affärsverk Svenska kraftnät 345 240 Luftfartsverket 317 409 Sjöfartsverket 98 122 Statens järnvägar 51 11 Övriga myndigheter 3 334 3 276 Summa 16 614 16 007 Leverantörsskulder avser skulder som uppkommer vid köp av varor och tjänster. Posten kan variera kraftigt mellan åren på grund av skuldernas kortfristiga karaktär. Not 47 Övriga skulder Miljoner kronor 2007 2006 Skatteverket Kontoöverskott skattekonto 24 415 38 370 Övrigt Skatteverket 1 731 185 Summa Skatteverket 26 146 38 555 Riksgäldskontoret Skuld till Premiepensionsmyndigheten 11 326 8 032 EU-avgifter 4 450 3 560 Obligationer som förfallit, vinster, räntor 431 665 Avistamedel 1 927 1 023 Skuld CSA-avtal 2 520 8 882 Övrigt Riksgäldskontoret 401 359 Summa Riksgäldskontoret 21 055 22 521 Statens skuld till Vattenfall AB 2 050 3 075 Försäkringskassan 8 413 8 395 Vägverket 2 925 2 857 Banverket 1 928 1 979 Exportkreditnämnden 373 420 Rikspolisstyrelsen 253 309 Statens pensionsverk 312 306 Försvarsmakten 263 269 Affärsverk Statens järnvägar 8 138 10 248 Luftfartsverket 112 144 Svenska kraftnät 44 16 Sjöfartsverket 15 26 Övriga myndigheter 2 355 2 314 Summa 74 382 91 434 Skatteverkets skuld avseende kontoöverskott på skattekonto utgörs huvudsakligen av skattskyldigas kompletteringsinbetalningar för att täcka den slutliga skatten, vilken avräknas först 2008. Till viss del utgörs överskotten också av oreglerade skulder avseende överskjutande ingående mervärdesskatt eller andra återbetalningar som inte hunnit effektueras på balansdagen. Överskotten på skattekonto har minskat kraftigt jämfört med föregående år. En viktig förklaring till att kompletteringsbetalningarna är lägre kan vara att förmögenhetsskatten avskaffats under året, och att de skattskyldiga därför inte har anledning att betala in skatten före årsskiftet för att undgå förmögenhetsbeskattning på beloppet. RGK:s skuld till PPM avser huvudsakligen inbetalda ålderspensionsavgifter som övergångsvis placerats på konto i RGK för finansiering av framtida pensioner. Skulden har ökat eftersom PPM placerat en större del av medlen på konto i RGK. Medel för EU-avgiften avser medel som har skuldförts på EU-kommissionens konto i RGK, men ännu inte betalats från statens centralkonto i Riksbanken. Beloppet varierar över tid beroende på EU-kommissionens aktuella likviditetsbehov. RGK tar upp lån i svenska kronor och genom skuldbytesavtal (kron-/valutaswappar) omvandlas lånen till skuld i utländsk valuta. Genom dessa swapptransaktioner uppstår en kreditrisk och för att hantera denna ingår man s.k. CSA-avtal. Storleken på säkerheterna beror på marknadsvärderingen på de underliggande derivaten den aktuella dagen och varierar kraftigt över tid. Vid utgången av 2007 var de betydligt lägre än föregående år. Avistamedel avser inlåning i Statens internbank. Den del som avses här gäller inlåning från statliga bolag och andra organ som inte ingår i den konsoliderade balansräkningen och därför inte elimineras. Den största delen av beloppet avser Svenska spel. Statens åtagande i samband med överenskommelsen om stängning av kärnkraftreaktorn Barsebäck 2, redovisas som en skuld till Vattenfall AB. Den regleras under en fyraårsperiod med 1 025 miljoner kronor varje år, varav två år förflutit. Skulden är redovisad av Regeringskansliet. Försäkringskassans övriga skulder avser främst innehållen skatt på utbetald pension, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, föräldrapenning m.fl. skattepliktiga socialförsäkringsförmåner. Av Vägverkets Övriga skulder avser 1 262 miljoner kronor förskotteringar från kommuner i samband med vägprojekt och 883 miljoner kronor betalningsutfästelse avseende villkorat aktieägartillskott till SVEDAB. Även Banverket redovisar 883 miljoner kronor för motsvarande betalningsutfästelse till SVEDAB, vilket utgör en stor del av verkets övriga skulder. Affärsverket Statens järnvägar har minskat sina övriga skulder med drygt 2 100 miljoner kronor, vilket till övervägande del avser minskade leasingskulder. Leasingskulderna amorteras ned i takt med att motsvarande tillgångar minskar i värde. Not 48 Depositioner Miljoner kronor 2007 2006 Skatteverket Klientmedel 562 446 Medel enligt förlikningsavtal och skuldsanering 3 5 Summa Skatteverket 565 451 Länsstyrelsen i Stockholms län 244 269 Övriga myndigheter 155 271 Summa 964 991 Depositioner kan t.ex. utgöras av indrivna medel hos Kronofogdemyndigheten (redovisas av Skatteverket) och av hyror som deponerats av privatpersoner hos länsstyrelserna i samband med tvist med fastighetsägare. Not 49 Förskott från uppdragsgivare och kunder Miljoner kronor 2007 2006 Vägverket 108 11 Försvarets materielverk 40 191 Kungl. Tekniska högskolan 22 16 Patent- och registreringsverket 21 23 Banverket 18 70 Kemikalieinspektionen 16 20 Växjö universitet 10 18 Affärsverk Svenska kraftnät 104 113 Övriga myndigheter 24 44 Summa 363 506 Förskott från uppdragsgivare och kunder består av medel som erhålls för finansiering av större projekt, t.ex. byggnader och forsknings- och utvecklingsprojekt, som pågår under en längre tid och där arbetet ej har avslutats eller slutavräknats. Svenska kraftnäts förskott består av avtal med kunder inom optoverksamheten, dvs. infrastruktur för tele- och datakommunikation. Avtalstiden varierar mellan 15 och 25 år och förskotten intäktsförs under denna tid. Not 50 Periodavgränsningsposter - Upplupna kostnader Miljoner kronor 2007 2006 Riksgäldskontoret 20 892 22 728 Vägverket 1 694 1 829 Försäkringskassan 1 222 1 064 Banverket 1 199 791 Rikspolisstyrelsen 999 876 Försvarsmakten 939 884 Statens jordbruksverk 557 91 Migrationsverket 539 425 Skatteverket 428 389 Arbetsmarknadsverket 356 358 Kriminalvården 293 253 Försvarets materielverk 264 189 Regeringskansliet 244 217 Krisberedskapsmyndigheten 233 67 Affärsverk Svenska kraftnät 538 341 Luftfartsverket 441 347 Sjöfartsverket 133 115 Statens järnvägar 45 72 Övriga myndigheter 3 556 3 040 Summa 34 572 34 076 RGK:s upplupna kostnader avser räntekostnader för upplåning i svenska kronor, utländsk valuta och för skuldskötselåtgärder. Statens jordbruksverks upplupna kostnader avser i huvudsak beslutade men inte utbetalda bidrag på 219 miljoner kronor, finansiell korrigering av EU medel på 231 miljoner kronor samt tilläggskvot för socker på 89 miljoner kronor. År 2006 redovisade Statens jordbruksverk en uppskattning av kommande rekvisitionsbelopp från bl.a. länsstyrelserna samt en finansiell korrigering av EU-medel. Som upplupna kostnader redovisas i övrigt bl.a. myndigheternas skuld till personalen för sparad och outtagen semester. Not 51 Periodavgränsningsposter - Oförbrukade bidrag Miljoner kronor 2007 2006 Statens jordbruksverk 1 315 838 Karolinska institutet 1 164 1 159 Lunds universitet 915 800 Göteborgs universitet 837 793 Vägverket 629 1 338 Uppsala universitet 492 471 Stockholms universitet 271 243 Umeå universitet 237 227 Sveriges lantbruksuniversitet 205 223 Kungl. Tekniska högskolan 190 206 Södertörns högskola 161 90 Linköpings universitet 158 135 Övriga myndigheter 854 876 Summa 7 428 7 399 Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel som erhållits, men som ännu inte förbrukats för sitt ändamål. De oförbrukade bidragen ökade med 0,5 miljarder kronor eller 57 procent hos Statens jordbruksverk jämfört med föregående år. Ökningen beror på utbetalade förskott från EU:s landsbygdprogram för 2007-2013. Vägverkets oförbrukade bidrag har minskat med 0,7 miljarder kronor eller 53 procent och avser till största delen bidrag från Stockholm stad avseende Norra länken. Oförbrukade bidrag mellan statliga myndigheter har eliminerats i årsredovisningen för staten med 7,6 miljarder kronor. Motsvarande eliminering uppgick föregående år till 6,5 miljarder kronor. Elimineringarna för 2007 avser till 50 procent medel hos universitet och högskolor och 33 procent medel hos länsstyrelserna. I kapitel 3 Utvecklingen av statens ekonomi, avsnitt 3.1.5 Oförbrukade bidrag, beskrivs utvecklingen av oförbrukade bidrag som betalats mellan myndigheter närmare. Not 52 Periodavgränsningsposter - Övriga förutbetalda intäkter Miljoner kronor 2007 2006 Riksgäldskontoret: - förutbetalda överkurser vid upplåning i svenska kronor 19 696 22 069 - förutbetalda överkurser vid upplåning i utländsk valuta 246 286 - förutbetalda avgifter för utfärdande av garantier 10 11 - förutbetalda underkurser, uppköp premieobligationer 1 3 Summa Riksgäldskontoret 19 953 22 369 Karolinska institutet 312 319 Lunds universitet 175 144 Banverket 172 7 Göteborgs universitet 98 90 Statens fastighetsverk 86 85 Lantmäteriverket 84 74 Länsstyrelsen i Jämtlands län 60 43 Uppsala universitet 56 56 Umeå universitet 55 48 Länsstyrelsen i Gävleborgs län 50 41 Länsstyrelsen i Norrbotten 49 72 Affärsverk Luftfartsverket 93 101 Svenska kraftnät 25 19 Sjöfartsverket 6 4 Statens Järnvägar 1 1 Övriga myndigheter 347 466 Summa 21 622 23 939 Överkurser uppstår när RGK emitterar obligationer och marknadsvärdet är högre än det nominella värdet. Mellanskillnaden utgör överkurs och bokförs som förutbetald intäkt som periodiseras över lånets löptid. Som Övriga förutbetalda intäkter hos andra myndigheter redovisas avgiftsintäkter etc. som betalats före årsskiftet, men som är hänförliga till kommande år. Not 53 Garantiförbindelser Miljoner kronor 2007 2006 Garantier för vilka avsättning ej görs Insättningsgarantin och investerarskyddet 578 600 527 363 Garantier om tillförsel av kapital Garantikapital, Riksgäldskontoret 78 301 76 441 Övriga garantier Affärsverk m.fl., RGK 1 631 1 640 Summa garantier för vilka avsättning ej görs 658 532 605 444 Garantier för vilka avsättning görs Garantier om tillförsel av kapital Grundfondsförbindelser 1 005 1 176 Övrigt 5 000 6 000 Exportgarantier m.m. Exportgarantier, EKN 88 861 91 576 Baltramen, EKN - 7 U-kreditgarantier (Sida) 773 1 133 Fristående krediter (Sida) 148 154 Kreditgarantier Infrastruktur, RGK 25 332 25 244 Bostadskrediter, Statens bostadskreditnämnd 2 914 5 203 Bostadsfinansieringsinstitut, RGK - 4 373 Internationella åtaganden, RGK 6 733 6 332 Övrigt, RGK 64 231 Övriga garantier Pensionsgarantier, RGK 9 242 9 491 Summa garantier för vilka avsättningar görs 140 072 150 920 Total summa 798 604 756 364 De statliga garantiåtagandena hanteras av fem myndigheter: Insättningsgarantinämnden, RGK, EKN, Sida och Statens bostadskreditnämnd (BKN). Garantiverksamheten beskrivs närmare i kapitel 6 Statliga garantier och krediter. I noten har garantiåtagandena delats upp i garantier för vilka ingen avsättning för förluster görs och garantier för vilka avsättning görs. Inom linjen tas de åtaganden upp för vilka ingen avsättning görs (se även avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar samt det särskilda underlaget). Garantiåtagandena har under de senaste åren ökat till följd av större volym insättningar som omfattas av insättningsgarantin. Under 2007 är ökningen cirka 50 miljarder kronor. Bostadskreditgarantierna har däremot gått ned kraftigt under 2007. Not 54 Övriga ansvarsförbindelser Miljoner kronor 2007 2006 Riksgäldskontoret 6 473 6 202 Statens pensionsverk 2 138 2 417 Radio- och TV-verket 779 630 Rikspolisstyrelsen 235 - Totalförsvarets forskningsinstitut 187 196 Statens räddningsverk 97 98 Malmö högskola 44 43 Riksantikvarieämbetet 38 - Försäkringskassan 30 30 Statens fastighetsverk - 294 Affärsverk Sjöfartsverket 102 83 Svenska kraftnät 20 20 Luftfartsverket 9 10 Övriga myndigheter 30 31 Summa 10 182 10 054 Ansvarsförbindelser är förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning i balansräkningen på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller ej. Som Övriga ansvarsförbindelser redovisas de ansvarsförbindelser som ej är garantiförbindelser. RGK redovisar åtaganden gentemot internationella finansieringsinstitutioner. SPV redovisar antastbara förmåner. Radio- och TV-verket redovisar koncessionsavgifter för TV4 från åren 2002-2007 som är överklagade. Rikspolisstyrelsen redovisar vitesbelopp i hyreskontrakt vid förtida avflyttning. Totalförsvarets forskningsinstitut, Malmö högskola och Försäkringskassan redovisar ansvarsförbindelser gällande hyrda lokaler. Statens räddningsverk redovisar ansvarsförbindelser för hyrda lokaler och hyrda övningsfält. Statens fastighetsverk redovisade föregående år terminssäkring i US-dollar. 4.5.3 Noter till finansieringsanalysen Not 55 Skatter Miljoner kronor 2007 2006 Enligt resultaträkningen 989 854 963 940 Avgår: Förändring av skulder och fordringar -7 541 -1 908 Summa 982 313 962 032 Vid periodisering av skatteintäkter tas upplupna eller förutbetalda intäkter upp i årsredovisningen för staten avseende de skatter som är hänförliga till året, men ännu ej betalats eller omvänt. Skatteintäkterna enligt resultaträkningen justeras för dessa. Detsamma gäller fordringar och skulder avseende skatter som tas upp av Skatteverket. Not 56 Avgifter och andra ersättningar Miljoner kronor 2007 2006 Enligt resultaträkningen 54 285 45 407 Tillkommer: Utdelningar 31 958 21 657 Summa 86 243 67 064 Dotter- och intresseföretag värderas enligt den s.k. kapitalandelsmetoden vilket innebär att utdelningar inte redovisas i resultaträkningen. Det innebär att utdelningar från dotter- och intresseföretag måste läggas till för att komma fram till statens nettoupplåning. Statens utdelningar redovisas i huvudsak av Regeringskansliet. Under året har bl.a. TeliaSonera AB betalat utdelning med 12,8 miljarder kronor, Vattenfall AB med 7,5 miljarder kronor och Sveaskog AB med 2,5 miljarder kronor. Not 57 Transfereringar Miljoner kronor 2007 2006 Enligt resultaträkningen 764 170 762 640 Avgår: Avsättningar till fonder -2 010 -3 603 Nedskrivning och avskrivning av lån, CSN m.fl. -121 -505 Förändring av fordringar, socialförsäkring -242 -369 Tillkommer: Kapitaltillskott/återföring avseende SVEDAB - -180 Summa 761 797 757 983 Avsättningar till fonder och nedskrivningar av lån medför inte några betalningar och dessa kostnader tas därför bort. Avsättning till fonder i staten för 2007 avser främst Insättningsgarantinämndens fond och Kärnavfallsfonden (se not 5). Nedskrivningar och avskrivningar av lån hos CSN avser främst ökning av avskrivning på grund av ålder. Till transfereringar hänförs även förändringar i återkravsfordringar m.m. hos Försäkringskassan. Banverket och Vägverket har 2006 tillskjutit kapital för att täcka förluster i SVEDAB för åren 2005 och 2006, vilket tillfördes raden transfereringar 2006. Något aktieägartillskott för år 2007 är inte aktuellt. Not 58 Statens egens verksamhet Miljoner kronor 2007 2006 Enligt resultaträkningen 195 320 202 454 Avgår: Avskrivningar -26 118 -23 773 Avsättningar (se not 43 och 44) -272 -12 860 Återförd nedskrivning av lån RGK 1 100 - Realisationsförluster -70 -341 Summa 169 960 165 480 Kostnader för avskrivningar, avsättningar och nedskrivning av lån medför inte några betalningar och tas därför bort. De höga avsättningarna under 2006 avser ökningen av avsättning för statens tjänstepensionsåtagande hos SPV (12,3 miljarder kronor). 2007 års förändringar av avsättningar beskrivs i not 43 och 44. Tidigare nedskrivning av lån för befarade förluster har återförts hos RGK med 1,1 miljarder kronor. Kostnaderna för statens verksamhet justeras även för realisationsförluster vid försäljning av egendom som redovisats som kostnad utan att medföra någon betalning. Not 59 Justeringar till betalningar Miljoner kronor 2007 2006 Förändring av långfristiga fordringar 3 767 -416 Förändring av omsättningstillgångar 10 730 527 Förändring av kassa och bank 41 -1 070 Förändring av skulder -1 321 -23 276 Summa 13 217 -24 235 Förändringar av långfristiga fordringar avser främst EKN som redovisar försäkringstekniskt beräknat nettovärde på skadefordringar. Under 2007 har skadefordringarna minskat med 1,4 miljarder kronor främst till följd av valutakursförändringar, se not 28. I posten ingår även förskott på immateriella och materiella anläggningstillgångar. Det är främst materiella förskott hos Försvarets Materielverk som minskat med 2,3 miljarder kronor, se not 25. Förändring av omsättningstillgångar beror till stor del på att RGK:s innehav av värdepapper minskat, se not 39. Behållningen på kassa och bank har minskat något vilket medför att statens nettoupplåning minskat. Skulder har minskat med 1,3 miljarder kronor under året, vilket påverkar statens nettoupplåning negativt. Not 60 Investeringar Miljoner kronor 2007 2006 Finansiella investeringar Aktier och andra värdepapper 51 171 Materiella investeringar Beredskapstillgångar 7 868 10 869 Väganläggningar 8 114 8 074 Järnvägsanläggningar 9 623 8 258 Maskiner och inventarier 5 224 4 874 Fastigheter och markanläggningar 3 042 2 607 Övriga investeringar 3 118 4 304 Summa materiella investeringar 36 989 38 986 Immateriella investeringar Datasystem, rättigheter m.m. 1 646 1 394 Total summa 38 686 40 551 Finansiella investeringar minskade marginellt jämfört med 2006. Materiella investeringar uppgick till 37,0 miljarder kronor vilket är en minskning med 2,0 miljarder kronor från föregående år. Investeringar i beredskapstillgångar uppgick till 7,9 miljarder kronor, vilket är en minskning med 3,0 miljarder kronor från föregående år. Minskningen beror främst på att Försvarets Materielverk avslutat sina pågående nyanläggningar. Dessa nyanläggningar ingår numera i Försvarsmaktens beredskapstillgångar som uppgick till 11 miljarder kronor. Endast en obetydlig del av posten beredskapstillgångar är hänförlig till annat än det militära försvaret. Investeringar i väganläggningar uppgick till 8,1 miljarder kronor, vilket är en liten ökning jämfört med föregående år. Bland de större väginvesteringarna kan nämnas att hela motorvägssträckan på E4 mellan Uppsala och Mehedeby öppnats för trafik under året. Investeringar i järnvägsanläggningar uppgick till 9,6 miljarder kronor, vilket är en ökning på 1,4 miljarder kronor från föregående år. Banverket har gjort investeringar enligt banhållningsplanen med 8,9 miljarder kronor. I banhållningsplanen ingår bl.a. investeringar i Citytunnelprojektet i Malmö, Västkustbanan med utbyggnad av dubbelspår mellan Torebo och Falkenberg och mellan Förslöv och Ängelholm samt Citybanan och ett nytt signalställverk m.m. i Stockholm. Investeringar i maskiner och inventarier uppgick till 5,2 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,4 miljarder kronor och fördelar sig på flera myndigheter. Rikspolisstyrelsen har den största investeringsposten på 0,6 miljarder kronor vilket är en minskning mot föregående år med 0,1 miljarder kronor. Försvarsmakten och Domstolsverket har gjort investeringar på 0,4 miljarder kronor respektive 0,3 miljarder kronor. Investeringar i fastigheter och markanläggningar uppgick till 3,0 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,4 miljarder kronor från föregående år. Den största posten avser Fortifikationsverket med 1,1 miljarder kronor vilket är en minskning med knappt 0,2 miljarder kronor jämfört med föregående år. Minskningen beror främst på osäkerhet kring låneramen, vilket bl.a. har medfört återhållsamhet med att påbörja nya investeringar. Investeringar för 0,6 miljarder kronor har avslutats under året, bl.a. nybyggnad av flygledartorn och ombyggnad av rullbana i Såtenäs, nybyggnad av militärrestaurang i Kvarn/Motala samt ombyggnad av kasern i Skövde och Boden. Luftfartsverket har gjort investeringar i fastigheter och markanläggningar på 0,7 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder lägre än föregående år. Naturvårdsverket har investerat 0,6 miljarder kronor vilket är en minskning med 0,3 miljarder kronor jämfört med föregående år. Investeringar i immateriella tillgångar som i huvudsak avser IT-system uppgick till 1,6 miljarder kronor 2007, vilket är en ökning med 0,3 miljarder kronor jämfört med föregående år. De största investeringarna i immateriella tillgångar finns hos Försäkringskassan med 0,4 miljarder kronor och hos Försvarsmakten och Rikspolisstyrelsen med 0,2 miljarder kronor vardera. Försvarsmakten som har tredubblat sina investeringar står tillsammans med Försäkringskassan för merparten av ökningen. Not 61 Utlåning Nyutlåning Miljoner kronor 2007 2006 Centrala studiestödsnämnden, studielån och hemutrustningslån 10 524 10 751 Riksgäldskontoret 10 031 8 113 Övriga myndigheter 94 133 Summa nyutlåning 20 649 18 997 Amorteringar Miljoner kronor 2007 2006 Centrala studiestödsnämnden 8 930 8 693 Riksgäldskontoret 6 220 5 781 Övriga myndigheter 54 47 Summa amorteringar 15 204 14 521 CSN:s nyutlåning, som till största delen består av studielån, uppgick till 10,5 miljarder kronor, vilket är en minskning från föregående år med 0,2 miljarder kronor. Amorteringarna hos CSN uppgick till 8,9 miljarder kronor, en ökning från föregående år med 0,2 miljarder kronor. RGK:s nyutlåning var 10,0 miljarder kronor, vilket är en ökning med 1,9 miljarder kronor. Huvuddelen av nyutlåningen avser Botniabanan som har ökat sina lån i RGK med 2,2 miljarder kronor. Utlåning till PPM och AP-fonderna ingår också i denna post (se även not 29). Not 62 Finansiellt netto för statens upplåning Miljoner kronor 2007 2006 Finansiella intäkter enligt resultaträkningen 37 613 58 962 Finansiella kostnader enligt resultaträkningen -91 750 -87 085 Avgår: Orealiserade valutadifferenser 5 295 -23 282 Summa -48 842 -51 405 Det finansiella nettot som är hänförbart till statens upplåning har förbättrats med 2,6 miljarder kronor jämfört med föregående år. Kostnader som är hänförbara till orealiserade valutakursdifferenser uppgick till 5,3 miljarder kronor. Orealiserade poster påverkar inte statens nettoupplåning. Not 63 Övrigt finansiellt netto Miljoner kronor 2007 2006 Finansiella intäkter enligt resultaträkningen 24 962 15 391 Finansiella kostnader enligt resultaträkning -1 917 -1 601 Avgår: Kapitaliserade räntor på utlåning -1 241 -1 693 Avgår reavinst vid försäljning av aktier m.m. -10 639 -35 Summa 11 165 12 062 Under Övrigt finansiellt netto redovisas räntor och andra finansiella transaktioner som inte är hänförliga till statsskuldförvaltningen. CSN tar upp ränteintäkter för sin utlåning i resultaträkningen. En stor del av denna ränteintäkt betalas inte in till staten utan bokförs i balansräkningen som en ökning av fordran avseende utlåning. Det innebär att s.k. kapitaliserad ränta inte har betalats in till staten och den påverkar således inte statens nettoupplåning. Not 64 Justeringar till betalningar Miljoner kronor 2007 2006 Förändring av tillgångar hänförbara till statens upplåning 1 849 -1 051 Förändring av skulder hänförbara till statens upplåning -4 252 -4 061 Summa -2 403 -5 112 Upplupna och förutbetalda räntor som är hänförbara till statens upplåning redovisas i balansräkningen under periodavgränsningsposter och påverkar således inte statsskulden. Förändringar av tillgångar och skulder som är hänförbara till statens upplåning har påverkat statens nettoupplåning med 1,8 respektive -4,3 miljarder kronor under året. 5 Statsbudgetens utfall 5 Statsbudgetens utfall I 2008 års ekonomiska vårproposition redovisar regeringen en kort sammanfattning av statsbudgetens utfall för 2007. I detta kapitel lämnar regeringen en utförligare redovisning av statsbudgetens utfall för 2007, som också jämförs med de beräknade inkomsterna och budgeterade utgifterna i statsbudgeten. Med statsbudgeten avses i det följande den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2006, exklusive tilläggsbudget. Beloppen för statsbudgetens inkomster har emellertid justerats med hänsyn till riksdagens beslut i juni 2007 (prop. 2006/07:100, 2006/07:FiU20, rskr. 2006/07:220). Inkomsttiteln 1261 Avgifter till premiepensionssystemet infördes och inkomsttiteln 1813 Avgifter till premiepensionssystemet slopades (se vidare avsnitt 5.2.2). I bilaga 5 och 6 redovisas utfallet för samtliga inkomsttitlar och anslag i statsbudgeten. 5.1 Statsbudgetens saldo 2007 Statsbudgeten ska enligt 16 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten omfatta alla inkomster och utgifter, med vissa specificerade undantag, samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Statsbudgetens saldo är därmed detsamma som statens lånebehov (med omvänt tecken). Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna. Budgetsaldot för 2007 uppgick till 103,2 miljarder kronor (tabell 5.1). I statsbudgeten beräknades budgetsaldot till 63,2 miljarder kronor. Skillnaden mellan utfallet och statsbudgeten blev därmed 40 miljarder kronor. Inkomsterna beräknades i statsbudgeten för 2007 uppgå till 853,8 miljarder kronor. Det slutliga utfallet blev 863,7 miljarder kronor, vilket är 9,9 miljarder kronor högre än beräknat (se vidare avsnitt 5.2). Utfallet för Skatter m.m. blev 30,7 miljarder kronor högre än beräknat. Skatt på kapital och Skatt på arbete beräknas bli 33,4 respektive 9,7 miljarder kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Tabell 5.1 Statsbudgetens utfall 2007 Miljoner kronor Statsbudget1 Tilläggsbudget Utfall 2007 Skillnad mot statsbudget Totala inkomster 853 775 863 716 9 941 Skatter m.m. 784 944 815 642 30 697 Övriga inkomster 68 831 48 074 -20 756 Totala utgifter 790 560 12 961 760 507 -30 053 Utgiftsområden exkl. räntor 732 800 12 961 721 917 -10 883 Statsskulds-räntor m.m. 43 170 47 255 4 085 Riksgälds-kontorets nettoutlåning 14 590 -4 340 -18 930 Kassamässiga korrigering 0 -4 325 -4 325 Budgetsaldo 63 215 -12 961 103 210 39 994 1 Med statsbudgeten avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2006, exkl. tilläggsbudget. Beloppen för Skatter m.m. och Övriga inkomster har justerats med hänsyn till riksdagens beslut i juni 2007 (prop. 2006/07:100, 2006/07:FiU20, rskr. 2006/07:220). I beloppet för utgiftsområden exkl. räntor ingår beräknad minskning av anslagsbehållningar (-329 miljoner kronor). Utfallet för Övriga inkomster blev 20,8 miljarder kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Inkomster av försåld egendom beräknades i statsbudgeten beräkningsmässigt uppgå till 50 miljarder kronor. Utfallet blev 18 miljarder kronor, vilket är 32 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. Inkomster av statens aktier (aktieutdelning) blev däremot 13,2 miljarder kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Det slutliga utfallet för statsbudgetens utgifter m.m. blev 760,5 miljarder kronor, vilket är 30,1 miljarder kronor lägre än i den ursprungligen fastställda statsbudgeten. Jämfört med statsbudgeten inklusive tilläggsbudget blev utfallet 43 miljarder kronor lägre än beräknat. Utgifterna för samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 10,9 miljarder kronor lägre än beräkningen i statsbudgeten. Den lägre arbetslösheten medförde att utgifterna för utgiftsområde 13 Arbetsmarknad blev 8,7 miljarder kronor lägre än beräknat. Utfallet för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp blev 2,9 miljarder kronor lägre än beräknat i statsbudgeten, främst beroende på lägre utgifter för sjukpenning. Utgifterna för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning blev 2 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten, vilket bl.a. berodde på lägre antal studerande. Utgifterna inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar blev 2,5 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statsbudgeten främst till följd av lägre utgifter inom landsbygdspolitiken. Avgiften till Europeiska gemenskapen blev 2,3 miljarder kronor lägre än beräknat. Utfallet för utgiftsområde 22 Kommunikationer blev 10,4 miljarder kronor högre än i statsbudgeten men 0,2 miljarder kronor lägre än anvisat i statsbudget inklusive tilläggsbudget. Utgifterna inom utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet blev 2,4 miljarder kronor högre än i statsbudgeten. Utfallet för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev 4,1 miljarder kronor högre än beräkningen i den ursprungliga statsbudgeten. Det förklaras främst av högre realiserade valutakursförluster. Riksgäldskontorets nettoutlåning blev 18,9 miljarder kronor lägre jämfört med vad som beräknades i statsbudgeten, varav 10 miljarder kronor berodde på Vägverkets och Banverkets amortering av infrastrukturlån. Statsbudgetens utfall för 2007 påverkades av flera engångseffekter. Störst är effekten av försäljning av aktier och extra utdelningar på aktier. Staten sålde aktier i TeliaSonera AB för 18 miljarder kronor. Extra utdelningar på statens aktier uppgick till 15 miljarder kronor, varav 9,2 miljarder kronor avsåg TeliaSonera AB. Justerat för dessa engångseffekter uppgick budgetsaldot för 2007 till 70,7 miljarder kronor. Statsbudgetens saldo 2007 justerat för större engångseffekter framgår av tabell 5.2. Tabell 5.2 Statsbudgetens saldo justerat för större engångseffekter 2007 Miljarder kronor 2007 Statsbudgetens saldo 103,2 Större engångseffekter -32,5 varav Försäljning av aktier i TeliaSonera AB -18,0 Extra aktieutdelningar -15,0 EU-avgift, försenat beslut avseende egna medel 3,3 Omfinansiering av infrastrukturlån 1,3 Venantius AB, kapitalöverföring -4,1 Statsbudgetens saldo justerat för större engångseffekter 70,7 Om engångseffekterna exkluderas erhålls ett mått på den underliggande utvecklingen (statsbudgetens underliggande saldo). I diagram 5.1 redovisas statsbudgetens saldo och underliggande saldo för åren 1990-2007. Under 1990-talets inledande år var staten tvungen att låna stora belopp. Störst var lånebehovet 1993 då det uppgick till 250 miljarder kronor. Därefter har det skett en kraftig minskning av lånebehovet och 1998 övergick lånebehovet till ett budgetöverskott på 9,7 miljarder kronor. Statsbudgetens saldo ökade sedan successivt till 102 miljarder kronor 2000. Då berodde emellertid nästan hela överskottet på engångsvisa försäljningsinkomster och överföringar från AP-fonden. År 2001 minskade budgetsaldot till 38,7 miljarder kronor och 2002 minskade det ytterligare till 1,2 miljarder kronor. År 2003 uppvisade budgetsaldot ett underskott på 46,3 miljarder kronor och 2004 ökade underskottet till 50,5 miljarder kronor. För 2005 och 2006 blev budgetsaldot ett överskott på 14,1 miljarder kronor respektive 18,4 miljarder kronor. För 2007 blev överskottet 103,2 miljarder kronor. Diagram 5.1 Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo 1990-2007 Miljarder kronor 5.1.1 Statsbudgeten 2006 och 2007 I tabell 5.3 redovisas statsbudgetens utfall för 2006 och 2007. Statsbudgetens överskott för 2007 blev 84,8 miljarder kronor högre än 2006. Statsbudgetens inkomster ökade med 53,4 miljarder kronor (6,6 procent) mellan 2006 och 2007. Skatter m.m. ökade med 9,3 miljarder kronor. Indirekta skatter på arbete beräknas öka med 24,5 miljarder kronor (6,7 procent), medan Direkta skatter på arbete beräknas minska med 9,5 miljarder kronor (1,9 procent). Inkomster av Skatt på kapital beräknas öka med 11,8 miljarder kronor (6,1 procent) och Skatt på konsumtion och insatsvaror med 22,6 miljarder kronor (6,1 procent). Övriga inkomster ökade med 44,1 miljarder kronor. Det beror främst på att utdelningen på statens aktier ökade med 10,3 miljarder kronor (44,8 procent) och på att Inkomster av försåld egendom främst försäljning av aktier ökade med 18 miljarder kronor. Statsbudgetens utgifter minskade med 31,4 miljarder kronor (4 procent) mellan 2006 och 2007, vilket främst beror på Riksgäldskontorets nettoutlåning. Utfallet för 2007 blev -4,3 miljarder kronor, vilket är 31,8 miljarder kronor lägre än 2006. Utgifterna för utgiftsområden exklusive Statsskuldsräntor m.m. ökade med 5,9 miljarder kronor (0,8 procent). Utgifterna inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad minskade med 13,6 miljarder kronor (19,0 procent), medan utgifterna inom utgiftsområde 22 Kommunikationer ökade med 13,3 miljarder kronor (43,1 procent). Inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp minskade utgifterna med 6,2 miljarder kronor (4,9 procent) mellan 2006 och 2007. Tabell 5.3 Statsbudgetens utfall 2006 och 2007 Miljoner kronor Utfall 2007 Utfall 2006 Skillnad mot 2006 Inkomster 863 716 810 315 53 401 Skatter m.m. 815 642 806 316 9 326 Övriga inkomster 48 074 3 999 44 075 Utgifter m.m. 760 507 791 942 -31 435 Utgiftsområden exkl. räntor 721 917 716 066 5 851 Statsskulds-räntor m.m. 47 255 49 472 -2 218 Riksgälds-kontorets nettoutlåning -4 340 27 502 -31 841 Kassamässiga korrigeringar -4 325 -1 098 -3 228 Budgetsaldo 103 210 18 373 84 837 5.1.2 Reformer Under 2007 genomfördes särskilda satsningar på statsbudgetens utgiftssida inom ett antal politikområden. Dessa politikområden tilldelades sammanlagt 3 miljarder kronor mer än 2006. Satsningar gjordes bl.a. inom rättsväsendet samt hälso- och sjukvården. Förändringar i arbetslöshetsförsäkringen och de arbetsmarknadspolitiska programmen medförde att anslagen på dessa områden minskade med cirka 11 miljarder kronor 2007 jämfört med 2006. På inkomstsidan genomfördes förändringar som minskade statsbudgetens inkomster med totalt 27 miljarder kronor 2007 jämfört med 2006. Skattereduktionen för arbetsinkomster och förändrade arbetsgivar- och egenavgifter minskade skatten på arbete med cirka 38 miljarder kronor. Slopad förmögenhetsskatt minskade skatten på kapital med 7 miljarder kronor. De höjda egenavgifterna för arbetslöshetsförsäkringen beräknades medföra inkomstökningar för staten med 10 miljarder kronor. Tabell 5.4 Större reformer 2007 jämfört med 2006 Utgiftsreformer2 Miljarder kronor1 Inkomstreformer2, 5 Miljarder kronor1 Ökade resurser till rättsväsendet 1,4 Skattereduktion för näringsinkomster -1,2 Ökade resurser till hälso- och sjukvård samt social omsorg 2,8 Skattereduktion för arbetsinkomster -38,7 Reducerad antagandeinkomst för ålderspensionsrätt -1,7 Slopad skattereduktion för avgifter till fack och A-kassa 4,1 Regelförändring i arbetslöshetsersättningen -3,7 Nedsättning av arbetsgivar- och egenavgifter 3,2 Arbetsmarknadspolitiska program - aktivitetsstöd -5,4 Höjning av arbetsgivaravgiften, 0,14 procentenheter (pga slopad medfinansiering) 1,6 Arbetsmarknadspolitiska program - köp av arbetsmarknadsutbildning och övr kostnader -1,8 Halverad arbetsgivaravgift (exkl. ålderspensionsavgift) för 19-24 åringar -3,6 Avskaffandet av rekryteringsbidrag -1,5 Höjda tobakskatter 2,1 Stöd för olika energiinvesteringar 1,1 Slopad förmögenhetsskatt -6,7 Banverket - banhållning och sektorsuppgifter 2,3 Premieskatt trafikförsäkring 1,5 Avskaffat investeringsbidrag till bostäder och räntebidrag -1,3 Avgifter A-kassa 10,0 Övriga utgiftsreformer4 11,2 Övriga inkomstreformer4 0,7 Summa3 3 Summa -27 1 Förändringar av utgifter och inkomster på statsbudgeten jämfört med 2006. Beloppen är hämtade från BP07, VP07 samt BP08. 2 I redovisningen av reformer ingår ej indirekta effekter på statsbudgetens inkomstsida. 3 I redovisningen ingår inte anslagsökningen under utgiftsområde 22 med 10 miljarder kronor för extra amorteringar av infrastrukturlån engångsvis 2007. Samtidigt minskade Riksgäldskontorets nettoupplåning för väg- och järnvägsobjekt med 10 miljarder kronor. Nettoupplåning utgör skillnaden mellan nyupplåning och amortering. 4 I posten ingår flytten av tillfälligt sysselsättningsstöd med 7 miljarder kronor från inkomstsidan till utgiftssidan på statsbudgeten. 5 Minustecken innebär att inkomsterna för staten minskar. I tabell 5.4 ovan redovisas de belopp som reformerna beräknades till i budgetpropositionen för 2007 och 2008 samt 2007 års ekonomiska vårproposition. Utfallet för statsbudgetens inkomster redovisas i avsnitt 5.2 och utfallet för statsbudgetens utgifter redovisas per utgiftsområde i avsnitt 5.4. 5.2 Statsbudgetens inkomster 2007 Statsbudgetens inkomster uppgick 2007 till 864 miljarder kronor, vilket är 10 miljarder kronor högre än vad som fastställdes i statsbudgeten för 2007. Statsbudgetens inkomster utgörs av skatter m.m. samt övriga inkomster, vilka uppgick till 816 respektive 48 miljarder kronor. I tabell 5.8 redovisas statsbudgetens skatteintäkter och inkomster 2006 och 2007. I tabellen redovisas en jämförelse mellan utfallet och statsbudgeten för 2007. Avseende 2006 redovisas en jämförelse av utfall mot prognosen till budgetpropositionen för 2007, som låg till grund för beräkningen till statsbudgeten för 2007. 5.2.1 Prognosförutsättningar Statsbudgetens utfall baseras för ett flertal skatter på löpande debiteringar av skatter hänförliga till flera inkomstår. En analys av hur statsbudgetens inkomster har utvecklats 2007 jämfört med den fastställda statsbudgeten bör beakta utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken. Skattereformer Skattereformer som påverkat statens skatteintäkter och statsbudgetens skatteinkomster under 2007 redovisas i tabell 5.5. Tabell 5.5 Skattereformer 2007 Miljarder kronor Beslut som påverkat statens skatteintäkter Skatt på arbete -36 Skatt på kapital -11 Skatt på konsumtion och insatsvaror 3 Summa skattereformer -44 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. De sänkta skatteintäkterna från skatt på arbete utgörs huvudsakligen av jobbskatteavdraget, som minskade skatteintäkterna med 40 miljarder kronor. Avskaffandet av skattereduktionerna för fackföreningsavgift och avgift till arbetslöshetskassa verkar i motsatt riktning och minskade skattereduktionerna med 4 miljarder kronor. De sänkta skatteintäkterna från skatt på kapital förklaras främst av slopandet av förmögenhetsskatten, vilket minskade intäkterna med 7 miljarder kronor men även till stor del av förändrade regler för beskattning av bostäder, som minskade intäkterna med ytterligare 3,5 miljarder kronor. Skatt på konsumtion och insatsvaror har höjts med 3 miljarder kronor. Högre skatt på tobak samt införandet av skatt på trafikförsäkringspremie samt återinförandet av trängselskatt i Stockholms innerstad är orsaken till de högre intäkterna. Sammantaget har statens skatteintäkter för 2007 minskat med 44 miljarder kronor beroende på inkomstreformer. Makroekonomiska förutsättningar Utvecklingen av skatterna har ett starkt samband med den makroekonomiska utvecklingen. I tabell 5.6 redovisas några av de makroekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. I tabellen görs även en jämförelse mot de makroekonomiska förutsättningar i budgetpropositionen för 2007 som låg till grund för statsbudgeten. Tabell 5.6 Antaganden i 2008 års ekonomiska vårproposition jämfört med budgetpropositionen för 2007 Procentuell förändring om annat inte anges 2006 2007 BNP, marknadspris1 4,1 2,6 Differens mot BP2007 0,1 -0,7 Hushållens konsumtionsutgifter1 2,5 3,1 Differens mot BP2007 -1,1 -1,1 Arbetade timmar2 2,0 3,5 Differens mot BP2007 0,4 2,1 Timlön3 3,4 3,1 Differens mot BP2007 0,0 -0,7 Utbetald lönesumma skatteunderlag 5,4 7,0 Differens mot BP2007 0,4 1,7 Kommunal medelutdebitering 31,60 31,55 Differens mot BP2007 0,00 -0,05 KPI juni-juni4 1,5 1,7 Differens mot BP2007 0,0 -0,7 Inkomstbasbelopp5 44 500 45 900 Differens mot BP2007 0 -100 Prisbasbelopp5 39 700 40 300 Differens mot BP2007 0 0 Skiktgräns5 306 000 316 700 Differens mot BP2007 0 0 Övre skiktgräns5 460 600 476 700 Differens mot BP2007 0 0 1 Fasta priser, procentuell förändring. 2 Dagkorrigerade arbetade timmar. 3 NR-timlön. 4 Avser juni föregående år t.o.m. juni aktuellt år. 5 Kronor. En viktig variabel för prognosen av skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman i ekonomin. Skatt på arbete påverkas främst av lönesumman, men också skiktgränserna som justeras med förändringen i KPI2. Inkomst över skiktgränserna beskattas högre. Om skiktgränserna höjs, så att en större andel av inkomsterna hamnar under skiktgränsen, leder det till lägre skatteintäkter. Skatt på energi påverkas av KPI3 genom den årliga indexeringen av skattesatserna. Hushållens konsumtionsutgifter påverkar intäkterna från såväl mervärdesskatt som punktskatter. Sedan beräkningen till statsbudgeten gjordes hösten 2006 har BNP och hushållens konsumtionsutgifter reviderats ned. Samtidigt har lönesumman reviderats upp - trots en lägre timlöneutveckling än förväntat. Detta beroende på en högre utveckling av antalet arbetade timmar än vad som antogs i beräkningen till statsbudgeten. Bedömningar i statsbudgetens utfall för 2007 För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000 Skatter m.m. är de redovisade beloppen bedömningar eftersom de slutliga utfallen inte är kända vid tidpunkten för publicering av årsredovisning för staten 2007. Det aggregerade beloppet för inkomsttypen 1000 Skatter m.m. är likväl ett slutligt utfall. Nedan följer en uppräkning av berörda inkomsttitlar och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges, avses alla inkomsttitlarna i inkomsttitelgruppen: 1100 Direkta skatter på arbete 1110 Inkomstskatter nov 2008 1120 Allmän pensionsavgift nov 2008 1140 Skattereduktioner nov 2008 1200 Indirekta skatter på arbete 1210 Arbetsgivaravgifter, 1218 aug 2008 1240 Egenavgifter nov 2008 1270 Särskild löneskatt, 1274 nov 2008 1280 Nedsättningar, 1283-1284 nov 2008 1300 Skatt på kapital 1310 Skatt på kapital, hushåll nov 2008 1320 Skatt på företagsvinster nov 2008 1340 Avkastningsskatt, 1341-1342 nov 2008 1350 Fastighetsskatt nov 2008 1370 Förmögenhetsskatt nov 2008 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 1410 Mervärdesskatt, 1411 aug 2008 1600 Restförda och övriga skatter 1620 Övriga skatter, hushåll maj 2009 1630 Övriga skatter, företag maj 2009 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer 1810 Skatter till andra sektorer nov 2008 1900 Periodiseringar 1910 Uppbördsförskjutningar maj 2009 1920 Betalningsförskjutningar nov 2008 De sammanlagda beloppen för ovanstående inkomsttitlar utgör cirka hälften av de totala skatteintäkterna. För huvuddelen av inkomsttitlarna fastställs utfallet i samband med taxeringsutfallet för inkomståret 2007, vilket blir känt i november 2008. För arbetsgivaravgifter (inkomsttitel 1218) och moms (inkomsttitel 1411) fastställs utfallet i augusti 2008 när skattedeklarationerna för juli månad är kända. För inkomsthuvudgruppen 1600 Restförda och övriga skatter fastställs utfallet inte förrän i maj 2009 beroende på omprövningar aktuellt taxeringsår för hushåll (inkomsttitel 1621) och omprövningar aktuellt taxeringsår för företag (inkomsttitel 1631). Detta gör att även uppbördsförskjutningarna (inkomsttitel 1911) fastställs lika sent. Beloppen för 2007 på inkomsttitlarna 1621, 1631 samt 1911 är således fortfarande bedömningar vid tidpunkten för publicering av Årsredovisning för staten 2008. 5.2.2 Justering av statsbudgetens inkomster för 2007 Beloppen för statsbudgetens inkomster har justerats med hänsyn till riksdagens beslut i juni 2007 (prop. 2006/07:100, 2006/07:FiU20, rskr. 2006/07:220). Inkomsttiteln 1261 Avgifter till premiepensionssystemet infördes och inkomsttiteln 1813 Avgifter till premiepensionssystemet slopades. Den ändrade redovisningen beror på att avgifterna till premiepensionssystemet inte längre ingår i de totala skatteintäkterna. Vidare infördes inkomsttiteln 1925 EU i inkomsttitelgruppen 1920 Betalningsförskjutningar. I tabell 5.7 visas hur statsbudgetens inkomster påverkas av justeringarna. I en underbilaga till bilaga 5 återfinns en fullständig redovisning av de inkomsttitlar och summor som påverkas av beslutet. Tabell 5.7 Justering av statsbudgetens inkomster 2007 Miljarder kronor Ursprunglig statsbudget Justerad statsbudget Justering Skatt på arbete 885,7 862,4 -23,3 Direkta skatter 478,4 478,4 0,0 Indirekta skatter 407,4 384,0 -23,3 Avgifter till premiepensionssystemet -23,3 -23,3 Skatt på kapital 170,5 170,5 0,0 Skatt på konsumtion och insatsvaror 392,0 392,0 0,0 Restförda och övriga skatter -6,6 -6,6 0,0 Totala skatteintäkter 1447,4 1424,1 -23,3 EU-skatter -7,1 -7,1 0,0 Offentliga sektorns skatteintäkter 1440,3 1417,0 -23,3 Kommunalskatt -474,0 -474,0 0,0 Avgifter till ålderspensionssystemet -164,7 -164,7 0,0 Avgifter till premiepensionssystemet -23,3 23,3 Statens skatteintäkter 778,3 778,3 0,0 Periodiseringar 9,2 6,6 -2,6 Skatter m.m. 787,5 784,9 -2,6 Övriga inkomster 66,3 68,8 2,6 Summa Inkomster 853,8 853,8 0,0 5.2.3 Totala skatteintäkter De totala skatteintäkterna 2007 beräknas uppgå till 1 473 miljarder kronor, vilket är 49 miljarder kronor högre än statsbudgeten för 2007. Statens skatteintäkter, dvs. de totala skatteintäkterna exklusive EU-skatter, kommunalskatt och avgifter till ålderspensionssystemet, beräknas uppgå till 819 miljarder kronor, vilket är 41 miljarder kronor högre än statsbudgeten. Summa inkomster, som utgörs av Skatter m.m. och Övriga inkomster blev 10 miljarder kronor högre än beräknat till statsbudgeten. Främst är det högre intäkter från skatt på arbete och skatt på kapital som förklarar de stora avvikelserna gentemot statsbudgeten. I kapitlet som följer förklaras avvikelserna mer utförligt. I tabell 5.8 redovisas såväl skatteintäkter som inkomster samt avvikelser gentemot statsbudgeten. För de skatteintäkter som ingår i den årliga inkomsttaxeringen redovisas ett beräknat utfall som grundas på prognoser för 2007. Skatteintäkter är periodiserade skatter, dvs. skatterna har en direkt koppling till den ekonomiska utveckling och de skatteregler som gäller för det aktuella året. Redovisningen är uppdelad på inkomsthuvudgrupperna Skatt på arbete, Skatt på kapital, Skatt på konsumtion och insatsvaror samt Restförda och övriga skatter. Summan av dessa skatter utgör de totala skatteintäkterna, som i relation till BNP utgör skattekvoten. Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för de skatter som tillhör EU. Det kvarstående beloppet är den offentliga sektorns skatteintäkter som i sin tur särredovisas på kommunsektorn, ålderspensionssystemet och staten. Tabell 5.8 Totala skatteintäkter och statsbudgetens skatteinkomster jämfört med statsbudgeten för 2007 Miljarder kronor Prognos/utfall Utfall Skillnad mot statsbudget 2007 Inkomstår 2007 2006 2007 2006 Skatt på arbete 872,1 857,2 9,7 1,8 Direkta skatter 480,6 490,1 2,3 -1,7 Kommunal inkomstskatt 477,7 454,1 3,7 -0,7 Statlig inkomstskatt 44,9 41,0 -0,8 -1,2 Allmän pensionsavgift 81,2 77,3 1,8 0,5 Skattereduktioner m.m. -123,3 -82,4 -2,4 -0,4 Artistskatt 0,1 0,1 0,0 0,0 Indirekta skatter 391,5 367,0 7,4 3,5 Arbetsgivaravgifter 383,0 357,0 9,0 1,8 Egenavgifter 11,8 10,9 0,9 0,7 Särskild löneskatt 31,6 28,9 -0,4 0,0 Nedsättningar -12,0 -8,8 -1,1 0,9 Tjänstegruppliv 0,9 1,2 -0,3 0,0 Avgifter till premiepensionssystemet -23,9 -22,3 -0,6 0,0 Skatt på kapital 204,0 192,2 33,4 10,9 Skatt på kapital, hushåll 42,5 37,4 23,9 5,4 Skatt på företagsvinster 106,6 99,2 9,5 3,8 Avkastningsskatt 13,0 11,1 0,4 0,5 Fastighetsskatt 26,1 25,0 0,7 0,0 Stämpelskatt 9,4 9,5 0,2 -0,2 Förmögenhetsskatt 0,0 6,1 -4,5 0,8 Övriga skatter 6,3 3,7 3,3 0,6 Arv- och gåvoskatt 0,0 0,1 0,0 0,0 Skatt på konsumtion, insatsvaror och import 398,6 375,3 0,8 -0,6 Mervärdesskatt 284,5 265,2 1,7 0,4 Skatt på tobak 9,7 8,6 -0,4 0,6 Skatt på alkohol 11,0 10,7 0,4 0,1 Energiskatt 38,2 38,2 -0,7 -0,2 Koldioxidskatt 25,1 24,7 0,2 -0,8 Övriga skatter på energi och miljö 4,7 4,7 -0,5 -0,4 Skatt på vägtrafik 13,1 11,8 -0,4 -0,5 Skatt på import 5,8 5,2 0,0 -0,1 Övriga skatter 6,4 6,3 0,6 0,2 Restförda och övriga skatter -1,4 -2,0 5,2 4,1 Restförda skatter -7,6 -5,4 0,7 2,6 Övriga skatter 6,3 3,3 4,5 1,5 Totala skatteintäkter 1473,3 1422,6 49,2 16,2 Avgår, EU-skatter -7,2 -9,4 -0,1 -0,4 Offentliga sektorns skatteintäkter 1466,1 1413,3 49,1 15,8 Avgår, kommunal inkomstskatt -477,7 -454,1 -3,7 0,7 Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet -169,1 -159,6 -4,4 0,1 Statens skatteintäkter 819,3 799,5 41,0 16,6 Periodiseringar -3,6 6,8 -10,3 -5,3 Skatter m.m. 815,6 806,3 30,7 11,3 Övriga inkomster 48,1 4,0 -20,8 3,1 Summa Inkomster 863,7 810,3 9,9 14,3 Skatt på arbete Skatt på arbete utgör under inkomståret 2007 59 procent av de totala skatteintäkterna. Posterna under direkta skatter fastställs i taxeringen 2008 och uppgifterna är därmed ett bedömt utfall, grundat på en prognos. Gemensamt för merparten av de skatter som ingår i skatt på arbete är att de följer utvecklingen av bl.a. utbetalda löner och transfereringar. Skattskyldigheten skiljer sig åt mellan olika skatter, varför skatt på arbete brukar delas in i direkta och indirekta skatter. Löner och andra ersättningar för arbete är underlag för både direkta och indirekta skatter, medan transfereringsinkomster, såsom sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshetsersättning och pensioner, endast är underlag för direkt beskattning. Utfallet för skatt på arbete blev 2006 857 miljarder kronor. Prognosen för 2007 är 872 miljarder kronor, vilket är 1,6 procent högre än 2006. Jämfört med statsbudgeten för 2007 beräknas intäkterna för 2007 bli 9,7 miljarder kronor högre än beräknat. Att intäkterna blev högre beror på att lönesumman blev högre än väntat. Direkta skatter Direkta skatter består till huvuddelen av kommunala inkomstskatter och utgör mer än hälften av skatt på arbete. År 2006 blev utfallet för de direkta skatterna 490 miljarder kronor. År 2007 beräknas intäkterna minska med 2 procent till 481 miljarder kronor. Förklaringen till de lägre skatteintäkterna är införandet av en ny skattereduktion, jobbskatteavdraget, vilket uppgår till 40 miljarder kronor år 2007. Kommunal inkomstskatt År 2007 beräknas intäkterna från den kommunala inkomstskatten uppgå till 478 miljarder kronor, vilket är 5,3 procent högre än 2006 års utfall. Ökningen förklaras av den högre utvecklingen av lönesumman. Den gynnsamma ekonomiska utvecklingen har medfört att skatteunderlaget utvecklats starkare. Jämfört med statsbudgeten har intäkterna för 2007 reviderats upp med 3,7 miljarder kronor. Statlig inkomstskatt Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas uppgå till 45 miljarder kronor 2007. En något lägre utvecklingstakt av timlönen har medfört att prognosen för 2007 är 0,8 miljarder kronor lägre än statsbudgeten. Även intäkterna avseende 2006 har reviderats ned med 1,2 miljarder kronor. Skatteintäkterna från statlig inkomstskatt beräknas 2007 vara 9,5 procent högre än 2006. Allmän pensionsavgift Den allmänna pensionsavgiften tas ut på förvärvsinkomster. Underlaget för avgiften utgörs av pensionsgrundande ersättningar och intäkterna följer därför utvecklingen av skatteunderlaget för direkta skatter. Intäkterna från den allmänna pensionsavgiften beräknas öka med 5 procent 2007. På grund av den starka ökningen av skatteunderlaget är prognosen uppreviderad med 0,5 respektive 1,8 miljarder kronor för 2006 och 2007. Skattereduktioner År 2007 ökade storleken på skattereduktionerna med 41 miljarder kronor till 123 miljarder kronor. Ökningen förklaras i huvudsak av införandet av jobbskatteavdraget. Indirekta skatter De indirekta skatterna utgör knappt 45 procent av skatt på arbete och beräknas 2007 uppgå till 391 miljarder kronor. Jämfört med föregående inkomstår ökade intäkterna med 6,5 procent. Till skillnad från de direkta skatterna där merparten av intäkterna överförs till kommunerna tillfaller de indirekta skatterna huvudsakligen staten och ålderspensionssystemet. Arbetsgivaravgifter Av de indirekta skatterna utgörs huvuddelen av arbetsgivaravgifter. Det beräknade utfallet för 2007 är 9 miljarder kronor högre än statsbudgeten. Jämfört med utfallet för 2006, är det 26 miljarder kronor högre, vilket motsvarar en ökning med 7,3 procent. Särskild löneskatt År 2007 beräknas den särskilda löneskatten bli 2,7 miljarder kronor högre än 2006. Jämfört med statsbudgeten har intäkterna reviderats ned med 0,4 miljarder kronor för 2007. Utfallet för 2006 blev som beräknat. Skatt på kapital Skatt på kapital omfattar bland annat skatt på hushållens kapitalinkomster, skatt på företagsvinster, fastighetsskatt och förmögenhetsskatt. År 2007 beräknas skatt på kapital uppgå till cirka 14 procent av de totala skatteintäkterna. Skatt på företagsvinster svarar för drygt hälften av skatt på kapital. Skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt på företagsvinster är de skatter som uppvisar de största variationerna över åren. Det är också för dessa skatter prognososäkerheten ofta är störst. Anledningen till att dessa skatter är svåra att bedöma är dels att avkastningen på kapital varierar mycket, dels att det är svårt att knyta skatterna till utvecklingen av någon makroekonomisk variabel. De flesta skatter i undergruppen skatt på kapital fastställs i den årliga taxeringen i november året efter inkomståret. För 2007 är därför intäkterna från skatt på kapital en bedömning som grundas på en prognos. Skatt på kapital, hushåll Hushållen betalar kapitalinkomstskatt på nettot av sina kapitalinkomster och kapitalutgifter. Den största delen av hushållens skatt på kapital kommer från realiserade kapitalvinster. På grund av att kapitalvinsterna ofta varierar mycket mellan olika år, varierar även hushållens kapitalskatt. Kapitalvinsternas storlek beror på marknadsvärdet av olika tillgångar i ekonomin samt när vinsterna realiseras. Flera års uppgång på de finansiella marknaderna samt en lång uppgång på fastighetsmarknaden har gjort att kapitalvinsterna var höga under 2006 och förväntas stiga ytterligare 2007. Turbulensen på de finansiella marknaderna i slutet av 2007 bedöms ha medfört att många valt att realisera ackumulerade kapitalvinster. För 2007 beräknas utfallet av skatten bli 43 miljarder kronor. Jämfört med beräkningen till statsbudgeten är det en revidering med 24 miljarder kronor. Huvuddelen av revideringen beror på att kapitalvinsternas storlek har reviderats upp för 2007. Utfallet av skatt på kapital för hushållen var 37 miljarder kronor 2006. Skillnaden mellan 2006 och 2007 beror på högre kapitalvinster. Skatt på företagsvinster Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar inkomstskatt på sin beskattningsbara inkomst. Beskattningen utgår från bolagens bokföringsmässiga resultat, men vissa skattemässiga justeringar görs för att få fram den beskattningsbara inkomsten. Utfallet för företagens inkomstskatt 2007 beräknas bli 107 miljarder kronor. Det är en ökning med 7 miljarder kronor jämfört med utfallet för 2006. Skillnaden jämfört med statsbudgeten är 9 miljarder kronor. Företagens helårsrapporter för 2007 visar att resultatutvecklingen hos företagen fortfarande är god, vilket har inneburit att prognosen för skatteintäkterna reviderats upp. Avkastningsskatt Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensions- och kapitalförsäkringar. Basen för beskattningen är ett kapitalunderlag som utgörs av värdet av tillgångarna i pensions- eller kapitalförsäkringen. Kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan året före beskattningsåret för att beräkna en schablonmässig intäkt som tas upp till beskattning. Det beräknade utfallet av avkastningsskatten för 2007 är 13 miljarder kronor. Det är en ökning med knappt 2 miljarder kronor jämfört med utfallet 2006. Skillnaden för 2007 jämfört med statsbudgeten uppgår till 0,4 miljarder kronor. Fastighetsskatt Fastighetsskatt tas ut på småhus, hyreshus, och industrifastigheter. För hyreshus gäller olika skatteregler för den del som avser bostäder respektive den del som avser lokaler. Från och med 2006 begränsades skatteuttaget på markvärdet för småhus. Taket för markvärdet är 2 kronor per kvadratmeter eller maximalt 5 000 kronor. För 2007 frystes skatteunderlaget för småhus och bostadsdelen i hyreshus på 2006 års nivå. Skattesatsen för hyreshus sänktes från 0,5 till 0,4 procent. Intäkterna från fastighetsskatt beräknas bli 26 miljarder kronor 2007. Det är 0,7 miljarder kronor högre jämfört med statsbudgeten. Stämpelskatt Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och tomträtter och vid beviljande av inteckningar. Utfallet för stämpelskatt för 2007 blev 9,4 miljarder kronor. Det är 0,2 miljarder kronor högre jämfört med prognosen i statsbudgeten. Förmögenhetsskatt I beräkningen till statsbudgeten för 2007 bedömdes skatteintäkterna från förmögenhetsskatten uppgå till 4,5 miljarder kronor. Under 2008 avskaffades förmögenhetsskatten. Avskaffandet gäller från den 1 januari 2007, varför inga skatteintäkter kommer in. Kupongskatt Kupongskatt utgår på utdelning på aktier i svenska aktiebolag och svenska aktiefonder. Skatten betalas av personer bosatta utomlands som fått utdelning från svenskt aktiebolag. Utfallet för kupongskatten blev 6,3 miljarder kronor 2007, vilket är 3,3 miljarder kronor högre jämfört med beräkningen till statsbudgeten. Skillnaden beror på att utdelningarna i svenska aktiebolag blivit högre än vad som bedömdes i prognosen. Skatt på konsumtion, insatsvaror samt import Mervärdesskatt och punktskatter bildar tillsammans inkomsthuvudgruppen skatt på konsumtion och insatsvaror. År 2007 uppgick intäkterna till 399 miljarder kronor vilket är 0,8 miljarder kronor högre än i statsbudgeten. Skatt på konsumtion och insatsvaror utgör 27 procent av de totala skatteintäkterna, varav mervärdesskatt och punktskatter står för 19 procent respektive 8 procent. Mervärdesskatt Mervärdesskatten påverkas främst av hushållens konsumtionsutgifter, men även av statens och kommunsektorns förbrukning och investeringar. Intäkterna från mervärdesskatt uppgick till 284 miljarder kronor 2007, vilket är drygt 19 miljarder kronor högre än 2006. Jämfört med statsbudgeten blev utfallet 1,7 miljarder kronor högre. Punktskatter Punktskatter är s.k. särskilda konsumtionsskatter. En avsikt med punktskatter är att de ska kompensera för de externa kostnader för samhället som uppstår i samband med förbrukning av vissa varor och tjänster. Punktskatter tas ut på bl.a. tobak, alkohol och energi. Utvecklingen av skatteintäkterna från punktskatter påverkas främst av skattebasernas volymutveckling och av prisutvecklingen. År 2007 uppgick punktskatterna till sammanlagt 114 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljard kronor lägre än statsbudgeten. Skatt på tobak Tobaksskatten utgörs till största delen av skatt på cigaretter. Skatt på tobak uppgick 2007 till 9,7 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. Skatt på alkohol Alkoholskatterna uppgick 2007 till 11 miljarder kronor. Utfallet blev 0,4 miljarder kronor högre än i statsbudgeten. Skatt på energi Under skatt på energi återfinns energiskatt och koldioxidskatt. År 2007 uppgick intäkterna från energiskatt till 38 miljarder kronor, vilket är 0,7 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. Koldioxidskatten uppgick till 25 miljarder kronor och blev 0,2 miljarder kronor högre än i statsbudgeten. Skatt på vägtrafik Skatt på vägtrafik utgörs till största delen av fordonsskatter. Totalt uppgick skatt på vägtrafik 2007 till 13 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. Restförda och övriga skatter Restförda skatter är nettot av restförda och av kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland övriga skatter redovisas bl.a. omprövningar av Skatteverkets tidigare fattade taxeringsbeslut. Dessutom redovisas intäkter som förs till fonder under övriga skatter. Restförda skatter är 0,7 miljarder kronor högre än i statsbudgeten medan övriga skatter är 4,5 miljarder kronor högre än i statsbudgeten. De högre intäkterna för övriga skatter förklaras i huvudsak av hushållens omprövningar för äldre taxeringsår, men även till viss del av anstånd och skattetillägg för företag. Sammantaget är restförda och övriga skatter 5,2 miljarder kronor högre än statsbudgeten. 5.2.4 Övriga inkomster Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Budgetåret 2007 tillkom inkomsttyperna 7000 Avräkningar i anslutning till skattesystemet och 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Inkomsttitlarna under dessa inkomsttyper ingick tidigare i inkomsttypen 1000 Skatter m.m. Utfallet för 2007 uppgick till totalt 48 074 miljoner kronor och var därmed 18 197 miljoner kronor lägre än vad som beräknats i den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2006. Skillnaden förklaras av att Inkomster av försåld egendom blev 31 984 miljoner kronor lägre än beräknat. Inkomster av statens verksamhet blev däremot 13 321 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Ökningen beror främst på högre utdelning på statens aktier. Tabell 5.9 Övriga inkomster, sammanfattning Miljoner kronor SB 2007 Utfall 2007 Utfall-SB 2007 Utfall 2006 Inkomster av statens verksamhet 53 202 66 524 13 321 43 450 Inkomster av försåld egendom 50 000 18 016 -31 984 56 Återbetalning av lån 2 040 2 046 6 2 144 Kalkylmässiga inkomster 8 559 8 174 -386 7 763 Bidrag m.m. från EU 13 664 13 037 -627 12 441 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -50 854 -51 984 -1 130 -48 183 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto -7 781 -7 737 44 -13 672 Summa övriga inkomster 68 831 48 075 -20 756 3 999 Inkomster av statens verksamhet Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. rörelseöverskott från statliga affärsverk, Riksbanken och statens fastighetsförvaltning. Vidare redovisas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter samt övriga inkomster av statens verksamhet. Inkomsterna under denna inkomsttyp uppgick till 66 524 miljoner kronor för 2007 och var därmed 13 321 miljoner kronor (25 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Ökningen hänför sig främst till Inkomster av statens aktier (aktieutdelning). Dessa uppgick till 33 249 miljoner kronor, vilket är 13 249 miljoner kronor högre än beräknat. För 2007 blev Inkomster av statens verksamhet 23 074 miljoner kronor (53 procent) högre än 2006. Den största ökningen hänför sig till Inkomster av statens aktier, som ökade med 10 286 miljoner kronor (45 procent) mellan åren. De Offentligrättsliga avgifterna ökade med 7 505 miljoner kronor (123 procent). Tabell 5.10 Inkomster av statens verksamhet Miljoner kronor SB 2007 Utfall 2007 Utfall-SB 2007 Utfall 2006 Rörelseöverskott 4 723 5 018 295 6 956 Överskott av statens fastighetsförvaltning 222 622 400 321 Ränteinkomster 6 043 7 235 1 191 5 988 Inkomster av statens aktier 20 000 33 249 13 249 22 963 Offentligrättsliga avgifter 15 957 13 589 -2 368 6 085 Försäljningsinkomster 178 255 77 262 Böter m.m. 615 1 330 716 710 Övriga inkomster av statens verksamhet 5 465 5 226 -239 166 Inkomster av statens verksamhet 53 202 66 524 13 321 43 450 Rörelseöverskott Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Rörelseöverskott uppgick till 5 018 miljoner kronor och var därmed 295 miljoner kronor (6,2 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Riksbankens inlevererade överskott uppgick till 4 400 miljoner kronor, vilket är 500 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Affärsverket Svenska Kraftnät inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt uppgick till 439 miljoner kronor. Det är 261 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Under 2007 blev inkomsterna av Rörelseöverskott 1 939 miljoner kronor (28 procent) lägre än 2006. Affärsverkets Svenska kraftnäts inlevererade utdelning m.m. minskade med 1 134 miljoner kronor, varav 1 000 miljoner kronor beror den extra utdelning som lämnades för 2006. Riksbankens inlevererade överskott minskade med 900 miljoner kronor. Tabell 5.11 Rörelseöverskott Miljoner kronor SB 2007 Utfall 2007 Utfall-SB 2007 Utfall 2006 Luftfartsverkets inlevererade överskott 75 157 82 0 Affärsverket Svenska kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt 700 439 -261 1 573 Sjöfartsverkets inlevererade överskott 2 20 18 31 Inlevererat överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet 6 0 -6 1 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit 40 2 -38 51 Riksbankens inlevererade överskott 3 900 4 400 500 5 300 Rörelseöverskott 4 723 5 018 295 6 956 Överskott av statens fastighetsförvaltning Inkomsterna av Överskott av statens fastighetsförvaltning blev 622 miljoner kronor och var därmed 400 miljoner kronor (180 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Överskottet från Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket uppgick till 546 miljoner kronor respektive 76 miljoner kronor. Under 2007 blev Överskott av statens fastighetsförvaltning 301 miljoner kronor högre än 2006. Ränteinkomster Utfallet för inkomsthuvudgruppen Ränteinkomster uppgick till 7 235 miljoner kronor för 2007 och var därmed 1 191 miljoner kronor (19,7 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Räntor på skattekonto m.m., netto uppgick till 2 337 miljoner kronor, vilket är en ökning med 822 miljoner kronor jämfört med statsbudgeten. Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988 uppgick till 4 869 miljoner kronor, vilket är 370 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Ränteinkomsterna blev 1 247 miljoner kronor högre än 2006. Räntor på skattekonton m.m., netto ökade med 1 065 miljoner kronor och Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988 blev 177 miljoner kronor högre. Tabell 5.12 Ränteinkomster Miljoner kronor SB 2007 Utfall 2007 Utfall-SB 2007 Utfall 2006 Räntor på näringslån 1 1 0 1 Räntor på studielån 4 499 4 869 370 4 678 Övriga ränteinkomster 1 543 2 365 822 1 309 Ränteinkomster 6 043 7 235 1 191 5 988 Inkomster av statens aktier Inkomster av statens aktier (utdelningar) uppgick till 33 249 miljoner kronor och var därmed 13 249 miljoner kronor (66,2 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Utdelningar, som bolagen betalade ut under 2007, hänför sig till räkenskapsåret 2006. Utbetalda utdelningar under 2006 och 2007 redovisas i tabell 5.13. Utdelningen från TeliaSonera AB uppgick till 12 811 miljoner kronor, vilket är en ökning med 5 694 miljoner kronor jämfört med 2006. Utdelningen från Vattenfall AB uppgick till 7 500 miljoner kronor. Efter avdrag för kompensation för stängningen av Barsebäck 2 (1 101 miljoner kronor) redovisades 6 399 miljoner kronor på denna inkomsttitel. Totalt ökade aktieutdelningarna med 10 236 miljoner kronor (44,8 procent) mellan 2006 och 2007. Tabell 5.13 Aktieutdelning Miljoner kronor Utfall 2007 Utfall 2006 Skillnad 2006-2007 Akademiska Hus AB 1 400 660 740 Apoteket AB 150 70 80 Bostadsgaranti AB 8 1 7 Civitas Holding AB (Vasakronan) 698 254 444 Green Cargo AB 80 80 Kasernen Fastighets AB 4 5 -1 Lernia AB 50 25 25 LKAB 2 000 1 500 500 Nordea AB 2 347 1 691 656 Nordiska investeringsbanken 176 193 -17 OMX AB 52 76 -24 Posten AB 400 175 225 Svenska Rymdaktiebolaget 3 30 -27 SJ AB 150 150 SOS Alarm Sverige AB 4 2 2 Specialfastigheter AB 400 67 333 Statens väg och baninvest AB 3 3 Sveaskog Holding AB 2 480 1 894 586 Svensk Bilprovning AB 3 3 0 TeliaSonera AB 12 811 7 117 5694 Teracom AB 350 150 200 Vasallen AB 471 776 -305 Vattenfall AB 6 399 4 674 1725 Venantius AB 2 100 3 000 -900 Vin & Sprit AB 710 600 110 Summa 33 249 22 963 10 286 Offentligrättsliga avgifter Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Offentligrättsliga avgifter uppgick till 13 589 miljoner kronor och var därmed 2 368 miljoner kronor (14,8 procent) lägre än beräknat i statsbudgeten. Den största avvikelsen avser Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor. Utfallet blev 10 553 miljoner kronor, vilket är 2 597 miljoner kronor lägre än i statsbudgeten. Det beror på att cirka 390 000 medlemmar lämnat arbetslöshetskassorna under 2007 sedan avgifterna höjdes den 1 januari 2007. Offentligrättsliga avgifter blev 7 505 miljoner kronor (123 procent) högre än 2006 varav 7 423 miljoner kronor avser Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor. Försäljningsinkomster Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Försäljningsinkomster uppgick till 255 miljoner kronor, vilket är 77 miljoner kronor (43,1 procent) högre än vad som beräknades i statsbudgeten. För inkomsttiteln Offentlig lagring, försäljningsintäkter blev utfallet 197 miljoner kronor, vilket är 77 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Om vissa förutsättningar är uppfyllda köper och lagrar Statens jordbruksverk bl.a. spannmål, skummjölksprodukter, nötkött och smör åt EU. Skillnaden mellan utfall och statsbudget beror på en ökad försäljning av varor som lagrats. Under 2007 blev Försäljningsinkomster 7 miljoner kronor lägre än 2006. Utfallet för Offentlig lagring, försäljningsintäkter blev 15 miljoner kronor lägre. Böter m.m. Utfallet för inkomsthuvudgruppen Böter m.m. uppgick till 1 330 miljoner kronor och var därmed 716 miljoner kronor (117 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Utfallet för inkomsttiteln Bötesmedel blev 901 miljoner kronor, vilket är 370 miljoner kronor högre än beräknat. I statsbudgeten beräknades Sanktionsavgifter m.m. uppgå till 20 miljoner kronor. Utfallet blev 288 miljoner kronor. Det beror främst på konkurrensskadeavgift för asfaltkartellen. Inkomsterna av Böter m.m. blev 620 miljoner kronor (87,3 procent) högre än 2006. Det är främst inkomsterna av Bötesmedel och Sanktionsavgifter som ökade mellan åren. Övriga inkomster av statens verksamhet Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 5 226 miljoner kronor under 2007 och blev därmed 239 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statsbudgeten. Inkomsterna ökade med 5 061 miljoner kronor jämfört med 2006, varav 4 142 miljoner kronor beror på en kapitalöverföring till denna inkomsttitel som kompensation för att staten övertog utestående lån från Venantius AB. Inkomster av försåld egendom Under inkomsttypen Inkomster av försåld egendom redovisas inkomster från försäljning av aktier, byggnader, maskiner och mark. I statsbudgeten togs Inkomster av försåld egendom upp med 50 000 miljoner kronor. Utfallet blev 18 016 miljoner kronor, varav 17 963 miljoner kronor avsåg försäljning av aktier i TeliaSonera AB. Under våren 2007 sålde staten 8 procent av aktierna i TeliaSonera AB. Statens ägarandel uppgår därefter till 37,3 procent. Inkomster av försåld egendom blev 17 959 miljoner kronor högre än 2006 och beror på försäljningen av aktier i TeliaSonera AB Tabell 5.14 Inkomster av försåld egendom Miljoner kronor SB 2007 Utfall 2007 Utfall-SB 2007 Utfall 2006 Inkomster av försåld egendom 50 000 18 016 -31 984 56 Återbetalning av lån Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån. Dessa uppgick till 2 046 miljoner kronor och var därmed 6 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor blev 45 miljoner kronor högre än i statsbudgeten och Återbetalning av studiemedel blev 51 miljoner kronor lägre. Återbetalning av lån blev 98 miljoner kronor (4,6 procent) lägre än 2006. Återbetalning av studiemedel minskade med 78 miljoner kronor. Tabell 5.15 Återbetalning av lån Miljoner kronor SB 2007 Utfall 2007 Utfall-SB 2007 Utfall 2006 Återbetalning av näringslån 22 24 2 55 Återbetalning av studielån 1 959 1 907 -51 1 985 Återbetalning av övriga lån 60 114 54 104 Återbetalning av lån 2 040 2 046 6 2 144 Kalkylmässiga inkomster Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa amorteringar och statliga pensionsavgifter. Inkomsterna uppgick till 8 174 miljoner kronor, vilket är 386 miljoner kronor (4,5 procent) lägre än beräknat i statsbudgeten. Utfallet för Statliga pensionsavgifter blev 7 606 miljoner kronor, vilket är 444 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Utfallet för inkomsttiteln Amorteringar på statskapital blev 567 miljoner kronor, vilket är 62 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Kalkylmässiga inkomster blev 411 miljoner kronor (5,3 procent) högre än 2006. Statliga pensionsavgifter ökade med 366 miljoner kronor. Tabell 5.16 Kalkylmässiga inkomster Miljoner kronor SB 2007 Utfall 2007 Utfall-SB 2007 Utfall 2006 Avskrivningar och amorteringar 509 567 58 522 Statliga pensionsavgifter 8 050 7 606 -444 7 241 Kalkylmässiga inkomster 8 559 8 174 -386 7 763 Statliga pensionsavgifter Avgifter för den statliga tjänstepensioneringen uppgick till 6 166 miljoner kronor under 2007. Den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till 1 424 miljoner kronor. Administrationskostnaderna för det statliga tjänstepensionssystemet blev 168 miljoner kronor. Tabell 5.17 Statliga pensionsavgifter Miljoner kronor SB 2007 Utfall 2007 Utfall-SB 2007 Utfall 2006 Statlig tjänstepensionering 6 166 5 843 Särskild löneskatt på pensionskostnader 1 424 1 359 Statlig grupplivförsäkring 79 80 Premieskatt, gruppliv 61 63 Statlig personskadeförsäkring 53 70 Avdrag för administrationskostnader -168 -165 Administration, personskadeförsäkring -8 -8 Statliga pensionsavgifter 8 050 7 606 -444 7 241 Bidrag m.m. från EU Inkomsterna under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU omfattar bidrag från EG:s jordbruksfond, fiskefond, regionalfond, socialfond, bidrag till transeuropeiska nätverk samt övriga bidrag från EG. Inkomsterna uppgick till 13 037 miljoner kronor och var därmed 627 miljoner kronor (4,6 procent) lägre än beräknat i statsbudgeten. Bidragen från EG:s jordbruksfond uppgick till 9 841 miljoner kronor, vilket var 193 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Utfallet för den nya inkomsttiteln EU:s landsbygdsfond 2007-2013 blev 2 686 miljoner kronor, vilket är 896 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Det beror på att ett förskott betalades ut tidigare än beräknat. Inkomsterna på inkomsttiteln Exportbidrag blev 502 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Det låga utfallet beror på att prisnivån jordbruksprodukter anpassats mer till världsmarknadspriserna, vilket medför att behovet av stöd minskade och att stödnivåerna sänktes. Utfallet för inkomsttiteln Djurbidrag blev 309 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Det låga utfallet förklaras av att utbetalningar av bidrag senarelades till 2008 i avvaktan på en EU-dom gällande bidragsreglerna. Jämfört med 2006 blev bidragen från EU 596 miljoner kronor (4,8 procent) högre. Bidrag från EU:s landsbygdsfond 2007-2013 ökade med 2 686 miljoner kronor. Motsvarande bidrag betalades tidigare ut från inkomsttiteln Miljö- struktur- och regionala åtgärder perioden 2000-2006. Utfallet för dessa inkomsttitlar blev sammanlagt 1 138 miljoner kronor högre än 2006. Övriga bidrag från EG minskade med 644 miljoner kronor jämfört med 2006. Det beror på att bidrag betalades ut under 2006 från Europeiska unionens solidaritetsfond för vissa offentliga kostnader till följd av stormen Gudrun. Tabell 5.18 Bidrag m.m. från EU Miljoner kronor SB 2007 Utfall 2007 Utfall-SB 2007 Utfall 2006 Bidrag från EG:s jordbruksfond 10 035 9 841 -193 8 890 varav Gårdsstöd 5 561 5 689 128 5 469 Kompletterande åtgärder perioden 1995-1999 0 0 0 2 Övriga interventioner 323 132 -192 162 Exportbidrag 752 249 -502 600 Djurbidrag 1 344 1 035 -309 737 Offentlig lagring 70 -82 -152 72 Miljö-, struktur- och regionala åtgärder perioden 2000-2006 0 -17 -17 1 531 EU:s landsbygdsfond 2007-2013 1 790 2 686 896 0 Övriga bidrag från EG:s jordbruksfonds garantisektion 6 -119 -119 119 Bidrag från EG:s jordbruksfonds utvecklingssektion 189 269 80 198 Bidrag från EG:s fiskefond 59 90 31 76 Bidrag från EG:s regionalfond 1 319 1 130 -189 1 212 Bidrag från EG:s socialfond 1 806 1 633 -174 1 271 Bidrag till transeuropeiska nätverk 290 187 -103 194 Övriga bidrag från EG 155 155 0 799 Bidrag m.m. från EU 13 664 13 037 -627 12 441 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet Tillkommande skatter I tillkommande inkomster ingår s.k. EU-skatter och kommunala utjämningsavgifter. EU-skatterna utgörs främst av momsbaserad EU-avgift och tullmedel. EU-skatterna redovisas via statsbudgeten och tillfaller slutligen EU:s budget. Därmed ingår de inte i statens skatteintäkter. De tillkommande inkomsterna beräknas 2007 uppgå till 12 150 miljoner kronor, varav EU-skatterna utgör 10 201 miljoner kronor. Jämfört med statsbudgeten är de tillkommande skatterna 557 miljoner kronor högre. Avvikelsen avser momsbaserad EU-avgift. Avräkningar Avräkningarna uppgick 2007 till -64 134 miljoner kronor, vilket är 1 687 miljoner kronor lägre än i statsbudgeten. Kompensation för mervärdesskatt uppgick till -61 765 miljoner kronor, varav avräknad mervärdesskatt hos statliga myndigheter -22 151 miljoner kronor och kompensation för mervärdesskatt för kommunsektorn -39 614 miljoner kronor. Resterande del av avräkningarna utgörs av intäkter som förs till fonder. Dessa intäkter uppgick till -2 369 miljoner kronor 2007. Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto Utgifter som redovisas som skattekrediteringar på skattekonto uppgick till -7 737 miljoner kronor 2007. I statsbudgeten var motsvarande belopp -7 781 miljoner kronor. Utfallet för Stöd till investeringar i källsorteringsanläggningar blev -22 miljoner kronor. I Statsbudgeten var beloppet -270 miljoner kronor. Skillnaden blev således 248 miljoner kronor. Antalet ansökningar om stöd till investeringar i utrymmen för källsortering blev mycket lägre än beräknat. För flera inkomsttitlar är skillnaden negativ. Det innebär att utfallet för krediteringarna var större än vad som anges i statsbudgeten. Utfallet för Stöd till bredbandsinstallation blev 102 miljoner kronor lägre än beloppet som angavs i statsbudgeten. Stödprogrammet är flerårigt och avvikelsen ryms inom den ursprungliga ramen. Tabell 5.19 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto Miljoner kronor SB 2007 Utfall 2007 Utfall-SB 2007 Utfall 2006 Anställningsstöd -5 944 -5 980 -36 -4 814 Stöd till utbildningsvikariat -52 -140 -88 -140 Stöd till investeringar i källsorteringslokaler -270 -22 248 -18 Stöd till bredbandsinstallation -180 -282 -102 -388 Stöd till energieffektivisering i lokaler med offentlig verksamhet 0 0 0 -169 Sysselsättningsstöd till kommuner och landsting 0 0 0 -6 915 Stöd till anställning av långtidssjukskrivna 0 0 0 0 Stöd till skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare -785 -732 53 -739 Stöd till utbildning av personal i vård och äldreomsorg -300 -301 -1 -300 Stöd till konvertering från direktverkande el 0 0 0 -28 Stöd till konvertering från oljeuppvärmning -250 -280 -30 -161 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto -7 781 -7 737 44 -13 672 5.3 Statsbudgetens utgifter 2007 Utgifterna på statsbudgeten är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Minskning av anslagsbehållningar (endast vid budgetering), Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på statsbudgetens utgiftssida. 5.3.1 Makroekonomiska förutsättningar och beslut Skillnaden mellan utfallet och de beräknade utgifterna i den ursprungliga statsbudgeten, som fastställdes av riksdagen i december 2006, redovisas i tabell 5.21. Den delas upp i skillnad till följd av beslut, förändringar av makroekonomiska förutsättningar och övriga förklaringsfaktorer. De makroekonomiska förutsättningarna redovisas i tabell 5.20. Tabell 5.20 Makroekonomiska förutsättningar SB 2007 Prel utfall 2007 Diff. fr. SB 2007 Utfall 2006 Procentuell förändring från föregående år: BNP (fp) 3,3 2,6 -0,7 4,1 KPI (årsgenomsnitt) 2,5 2,2 -0,3 1,4 Antal sysselsatta 1,5 2,4 0,9 1,8 Nivåer: Öppen arbetslöshet, procent1 5,8 4,6 -1,2 5,4 6-mån ränta, procent 3,5 3,6 0,1 2,5 5-års ränta, procent 3,9 4,2 0,3 3,5 Prisbasbelopp, tkr 40,3 40,3 0,0 39,7 fp=fasta priser, lp=löpande priser, SB=Statsbudget. 1 Enligt AKU-definition före oktober 2007. Utfallet för statsbudgetens utgifter m.m. blev 30,1 miljarder kronor lägre än i den ursprungligen fastställda statsbudgeten. Förändringar i de makroekonomiska förutsättningarna medförde att utgifterna blev 0,6 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. Utfallet för utgiftsområden exklusive statsskuldsräntor blev 6,2 miljarder kronor lägre till följd av en annan makroekonomisk utveckling än vad som antogs i statsbudgeten. Lägre arbetslöshet medförde att utgifterna blev 5,8 miljarder kronor lägre än beräknat (se vidare avsnitt 5.4.13). EU-avgiften bestäms bland annat utifrån den växelkurs som gäller vid årsskiftet inför budgetåret. Då var växelkursen lägre än i vad som förutsattes i statsbudgeten, vilket medförde att avgiften till EU blev 0,6 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten (se vidare avsnitt 5.4.27). Utgifterna för statsskuldsräntor blev 5,8 miljarder kronor högre än i statsbudgeten till följd av en förändrad makroekonomisk utveckling. Det beror på att dollarkursen blev lägre än vad som förutsågs i statsbudgeten, vilket medförde att förväntade valutavinster uteblev och på att marknadsräntorna blev högre än beräknat (se vidare avsnitt 5.4.26). Statsbudgetens utgifter m.m. blev 0,8 miljarder kronor lägre till följd av beslut. Utfallet för utgiftsområden exklusive statsskuldsräntor blev 9,3 miljarder kronor högre än beräknat. De högre utgifterna beror på beslut i tilläggsbudget att amortera 10 miljarder kronor av lån i Riksgäldskontoret för infrastrukturinvesteringar. Avgiften till EU blev 1,1 miljarder kronor lägre efter ett beslut i EU om att återbetala en del av avgiften eftersom budgeterade medel inte använts. Anslaget för bistånd sänktes med 0,7 miljarder kronor på tilläggsbudget. Det beror på att utgifterna för flyktingmottagande från utvecklingsländer blev högre. Utgifterna, som är biståndsklassificerade, får avräknas mot biståndsramen. Utgifterna för gårdsstöd under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar blev 0,7 miljarder kronor högre än i statsbudgeten på grund av ett regeringsbeslut om utbetalning av stöd med anledning av stormen Gudrun. Riksgäldskontorets nettoutlåning minskade till följd av beslut med 10,1 miljarder kronor och den kassamässiga korrigeringsposten var oförändrad. Den lägre nettoutlåningen beror på beslutet i tilläggsbudget att amortera 10 miljarder kronor av lån i Riksgäldskontoret för investeringar i infrastruktur. Se vidare avsnitt 5.4.29 och 5.4.30. Av andra skäl minskade statsbudgetens utgifter med 28,6 miljarder kronor jämfört med ursprunglig statsbudget för 2007, varav 13,0 miljarder kronor hänförde sig till Riksgäldskontorets nettoutlåning inklusive kassamässig korrigering. Utfallet för utgiftsområden exklusive statsskuldsräntor blev 13,9 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten till följd av övriga orsaker. Hit räknas volymer t.ex. sjukpenningdagar som överskattades med cirka 5 miljoner i förhållande till statsbudgeten. Se vidare avsnitt 5.4.1-5.4.30. Tabell 5.21 Skillnaden mellan utfall och statsbudget för 2007 Miljarder kronor Totalt Makroförut-sättningar Beslut Övrigt Utgiftsområden, exklusive räntor1 -10,9 -6,2 9,3 -13,9 Statsskuldsräntor m.m. 4,1 5,8 0,0 -1,7 Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret2 -23,3 -0,2 -10,1 -13,0 Statsbudgetens utgifter m.m. -30,1 -0,6 -0,8 -28,6 1 Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket. 2 Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost. 5.3.2 Sammanfattning Skillnaderna per utgiftsområde i förhållande till anvisade medel redovisas i tabell 5.22. En större förbrukning än totalt anvisade medel kan finansieras genom att myndigheterna utnyttjar ingående anslagssparande eller anslagskredit eller genom att regeringen beslutar om s.k. medgivet överskridande. Tabell 5.22 Statsbudgetens utgifter m.m. 2007 Miljoner kronor Statsbudget1 Tilläggsbudget Totalt anvisat Utfall Skillnad mot statsbudget Skillnad mot totalt anvisat UO 1 Rikets styrelse 10 677 61 10 738 10 594 -83 -144 UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 11 873 6 11 879 11 208 -666 -672 UO 3 Skatt, tull och exekution 9 325 7 9 332 9 670 345 338 UO 4 Rättsväsendet 30 754 2 30 756 30 627 -127 -129 UO 5 Internationell samverkan 1 498 71 1 569 1 586 88 17 UO 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 44 164 0 44 164 46 530 2 366 2 366 UO 7 Internationellt bistånd 26 657 -700 25 957 25 441 -1 215 -515 UO 8 Migration 5 033 785 5 818 5 295 262 -523 UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 46 905 156 47 061 46 665 -240 -396 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 122 355 700 123 055 119 464 -2 890 -3 590 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 44 202 0 44 202 43 738 -463 -463 UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 62 631 0 62 631 61 568 -1 063 -1 063 UO 13 Arbetsmarknad 66 650 582 67 232 57 984 -8 667 -9 248 UO 14 Arbetsliv 1 361 180 1 540 1 137 -223 -403 UO 15 Studiestöd 20 714 0 20 714 19 328 -1 386 -1 386 UO 16 Utbildning och universitetsforskning 44 214 26 44 240 42 198 -2 016 -2 042 UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 10 139 32 10 171 10 091 -48 -80 UO 18 Samhällsplanering, bostads- försörjning, byggande samt konsumentpolitik 5 730 0 5 730 5 800 70 70 UO 19 Regional utveckling 3 163 90 3 253 2 879 -284 -374 UO 20 Allmän miljö- och naturvård 4 615 1 4 616 4 312 -303 -304 UO 21 Energi 2 709 0 2 709 2 172 -537 -537 UO 22 Kommunikationer 33 914 10 586 44 500 44 290 10 376 -210 UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 18 001 65 18 065 15 478 -2 522 -2 587 UO 24 Näringsliv 4 089 197 4 286 4 252 164 -33 UO 25 Allmänna bidrag till kommuner 72 849 115 72 965 72 975 125 10 UO 26 Statsskuldsräntor m.m. 43 170 0 43 170 47 255 4 085 4 085 UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 28 908 0 28 908 26 635 -2 273 -2 273 Summa utgiftsområden 776 299 12 961 789 260 769 172 -7 127 -20 089 Minskning av anslagsbehållningar -329 0 -329 0 329 329 Summa utgifter 775 970 12 961 788 931 769 172 -6 798 -19 759 Riksgäldskontorets nettoutlåning 14 590 0 14 590 -4 340 -18 930 -18 930 Kassamässig korrigering 0 0 0 -4 325 -4 325 -4 325 Summa statsbudgetens utgifter m.m. 790 560 12 961 803 521 760 507 -30 053 -43 015 Anm: Med statsbudgeten avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2006, exkl. tilläggsbudget. Statsbudgetens utgifter m.m. uppgick till 760 507 miljoner kronor och blev därmed 30 053 miljoner kronor (3,8 procent) lägre än beräkningen i den ursprungliga statsbudgeten. I förhållande till totalt anvisat (statsbudget och tilläggsbudget) blev utgifterna 43 015 miljoner kronor lägre. Utgifterna för de 27 utgiftsområdena blev 769 172 miljoner kronor, vilket är 7 127 miljoner kronor (0,9 procent) lägre än i beräkningen i statsbudgeten. Summa utgifter för utgiftsområden exklusive Statsskuldsräntor m.m. blev 10 883 miljoner kronor lägre än i statsbudgeten. Utfallet för utgiftsområde 13 Arbetsmarknad blev 57 984 miljoner kronor, vilket är 8 667 miljoner kronor lägre än beräkningen i statsbudgeten. Det beror på den lägre arbetslösheten. Utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp uppgick till 119 464 miljoner kronor, vilket är 2 890 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Det är främst utgifterna för sjukpenning som blev lägre beräknat. Utgifterna för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning minskade med 2 016 miljoner kronor till 42 198 miljoner kronor bl.a. till följd av lägre antal studerande. Utgifterna för utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar blev 15 478 miljoner kronor, vilket är 2 522 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten och beror på lägre utgifter för Landsbygdspolitik. Avgiften till Europeiska gemenskapen blev 26 635 miljoner kronor, vilket är 2 273 miljoner lägre än beräknat. Utgifterna för utgiftsområde 22 Kommunikationer uppgick till 44 290 miljoner kronor, vilket är 10 376 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten men 210 miljoner kronor lägre än anvisat inklusive tilläggsbudget. För utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet uppgick utgifterna till 46 530 miljoner kronor, vilket är 2 366 miljoner kronor högre än statsbudgeten och beror bl.a. på ökade utgifter för materiel inom ramen för tidigare anslagssparande. Utfallet för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev 47 255 miljoner kronor, vilket är 4 085 miljoner kronor högre än beräkningen i statsbudgeten. Det beror på högre utgifter för realiserade valutakursförluster. Riksgäldskontorets nettoutlåning blev -4 340 miljoner kronor. I statsbudgeten beräknades nettoutlåningen uppgå till 14 590 miljoner kronor. Skillnaden mot statsbudgeten blev således -18 930 miljoner kronor. Det beror bl.a. på att Banverket och Vägverket anvisades sammanlagt 10 000 miljoner kronor för extra amorteringar på sina lån hos Riksgäldskontoret. Den kassamässiga korrigeringen blev -4 325 miljoner kronor. I statsbudgeten var den beräknad till noll. 5.3.3 Indragningar Enligt 8 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas, om detta är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. Under 2007 har indragningar av anslagsmedel uppgående till totalt 18 184 miljoner kronor gjorts. Det är en ökning med 1 044 miljoner kronor jämfört med 2006. De 26 största indragningarna svarar för 90 procent av totalbeloppet. I tabell 5.23 redovisas samtliga indragningar som är större än 100 miljoner kronor. Den största indragningen uppgick netto till 2 907 miljoner kronor och avser Avgiften till Europeiska gemenskapen. Det var till största delen anslagssparandet (2 654 miljoner kronor) som drogs in. Tabell 5.23 Indragningar 2007 Miljoner kronor Anslag 01 90 05 Regeringskansliet m.m. 257 02 01 12 Statliga kompetensöverföringsjobb 139 02 90 02 Försök med trängselskatt i Stockholm 172 07 08 01 Biståndsverksamhet 1 746 07 08 05 Avsättning för förlustrisker vad avser garantier för finansiellt stöd och exportkreditgarantier 351 08 12 02 Ersättningar och bostadskostnader 481 08 12 04 Domstolsprövning i utlänningsärenden 308 08 12 05 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden 125 08 12 07 Utresor för avvisade och utvisade 142 10 19 01 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 1 233 10 19 02 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 1 750 10 19 04 Arbetsskadeersättningar m.m. 552 12 21 01 Allmänna barnbidrag 194 12 21 02 Föräldraförsäkring 1 283 13 10 03 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 183 13 22 02 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 588 13 22 03 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader 306 13 22 04 Lönebidrag och Samhall m.m. 198 13 22 11 Bidrag till lönegarantiersättning 288 15 25 02 Studiemedel m.m. 1 848 15 25 04 Rekryteringsbidrag 246 16 25 69 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m. 141 18 31 11 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 181 23 43 04 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter 551 24 39 06 Näringslivsutveckling i Östersjöregionen 108 27 93 01 Avgiften till Europeiska gemenskapen 2 907 Övriga indragningar 1 905 Summa 18 184 5.3.4 Medgivna överskridanden Med riksdagens bemyndigande får regeringen besluta att ett ramanslag får överskridas, om detta är nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget ska kunna uppfyllas (6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten). Regeringen beslutade om två medgivna överskridanden för 2007. Tabell 5.24 Utnyttjade medgivna överskridanden 2007 Miljoner kronor Utgiftsområde/anslag 23 42 04 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar 65 26 92 01 Räntor på statsskulden 1 151 Summa utnyttjade medgivna överskridanden 1 216 I statsbudgeten anvisades 124 miljoner kronor på det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 42:4 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar. På tilläggsbudget anvisades ytterligare 50 miljoner kronor. Regeringen medgav att anslagsposten 1 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar fick överskridas med högst 82 miljoner kronor för kostnader i samband med utbrott av salmonella 2003 (regeringsbeslut 2008-02-14). Av det medgivna överskridandet utnyttjades 65 miljoner kronor. Hela anslagskrediten på 11 miljoner kronor för anslagsposten utnyttjades. I statsbudgeten anvisades 43 000 miljoner kronor på det under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. uppförda anslaget 92:1 Räntor på statsskulden. Det ingående ramöverföringsbeloppet var -1 290 miljoner kronor. Regeringen medgav att anslaget fick överskridas med 1 151 miljoner kronor (Regeringsbeslut 2008-02-14). Utfallet för anslaget blev 47 161 miljoner kronor. Hela anslagskrediten på 4 300 miljoner kronor utnyttjades. 5.3.5 Begränsningsbelopp Tabell 5.25 Utgiftsbegränsande åtgärder 2007 Miljoner kronor Utgiftsområde Anslag Disponibla medel efter begränsningsbeslut Utfall UO 1 27:2 Presstöd 516 515 UO 7 8:1 Biståndsverksamhet 25 254 24 715 UO 7 8:4 Folke Bernadotteakademin 31 31 UO 16 25:11 Nationellt centrum för flexibelt lärande 88 83 UO 17 28:5 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Svenska rikskonserter och Drottningholms slottsteater 892 892 UO 171 28:4 28:6 1 28:7 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 1 027 1 027 1 Begränsningsbeloppet och utfallet gäller sammantaget för samtliga tre anlag. Med begränsningsbelopp avses en minskning av totalt tillgängliga medel som får disponeras under året utan att anvisade anslagsmedel minskas eller dras in. Under 2007 har regeringen beslutat om begränsningsbelopp inom fyra utgiftsområden. De områden som berörts är utgiftsområde 1 Rikets styrelse, utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning samt utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. Regeringens beslut om utgiftsbegränsande åtgärder och utfallet för berörda anslag redovisas i tabell 5.25. I regleringsbrev har regeringen angivit att myndigheten får använda eller disponera högst ett angivet belopp. 5.3.6 Politikområden Statsbudgetens utgifter delas sedan 2001 in i politikområden. Syftet med indelningen är att möjliggöra en bättre koppling mellan mål, kostnader och resultat. Erfarenheterna har visat att det många gånger har varit svårt att koppla samman mål, kostnader och resultat på utgiftsområdesnivån. Vissa politikområden omfattar verksamheter som i sin helhet ryms inom ett utgiftsområde. Ett politikområde kan även omfatta en begränsad del av verksamheten som bedrivs inom ett annat utgiftsområde. Det finns även politikområden som berör flera utgiftsområden, s.k. sektorövergripande politikområden. Inom utgiftsområdena 1 Rikets styrelse och 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning återfinns anslag och verksamheter för vilka regeringen inte fastställer mål såsom riksdagens ledamöter och ombudsmän samt Regeringskansliet. Dessa omfattas inte av politikområdesindelningen. Utgiftsområdena Statsskuldsräntor m.m. och 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen utgörs inte direkt av statlig verksamhet, utan kan ses som medel för att uppnå verksamhet inom övriga utgiftsområden. Dessa omfattas inte av politikområdesindelningen. I tabell 5..26 redovisas dessa under rubriken Icke politikområdestillhörig verksamhet. Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner blev politikområde 48 fr.o.m. 2003. Politikområde 19 Ersättning vid arbetsoförmåga har de största utgifterna (119 464 miljoner kronor). Detta politikområde omfattar samma anslag som utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp. Anslagen med de största utgifterna inom detta politikområde var 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. (31 734 miljoner kronor) och 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar (72 456 miljoner kronor). Det minsta politikområdet är 47 Minoritetspolitik. Utgifterna uppgick till 11 miljoner kronor. Det består av ett enda anslag 47:1 Åtgärder för nationella minoriteter inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse. I tabell 5.26 jämförs utfallet med anvisat i statsbudgeten och totalt anvisat (statsbudget inkl. tilläggsbudget). Skillnaderna kommenteras under respektive utgiftsområde i avsnitt 5.4 Utfallet per utgiftsområde. I tabellerna redovisas utfallet per politikområde inom respektive utgiftsområde (se även bilaga 6). Tabell 5.26 Statsbudgeten fördelad på politikområden Miljoner kronor Statsbudget1 Tilläggsbudget Totalt anvisat Utfall Skillnad mot statsbudget Skillnad mot totalt anvisat PO 01 Effektiv statsförvaltning 10 176 6 10 181 10 174 -2 -8 PO 02 Finansiella system och tillsyn 530 0 530 531 1 1 PO 03 Skatt, tull och exekution 9 325 7 9 332 9 670 345 338 PO 04 Rättsväsendet 30 754 2 30 756 30 627 -127 -129 PO 05 Utrikes- och säkerhetspolitik 1 498 71 1 569 1 586 88 17 PO 06 Totalförsvar 40 198 0 40 198 42 378 2 180 2 180 PO 07 Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar 3 631 0 3 631 3 812 181 181 PO 08 Internationellt utvecklingssamarbete 26 657 -700 25 957 25 441 -1 215 -515 PO 10 Integrationspolitik 4 071 323 4 394 4 122 51 -272 PO 11 Storstadspolitik 0 0 0 36 36 36 PO 12 Migrationspolitik 5 033 785 5 818 5 295 262 -523 PO 13 Hälso- och sjukvårdspolitik 26 534 85 26 619 26 476 -58 -143 PO 14 Folkhälsa 892 71 963 1 100 208 137 PO 15 Barnpolitik 36 0 36 33 -3 -3 PO 16 Handikappolitik 15 564 0 15 564 15 762 198 198 PO 17 Äldrepolitik 2 117 0 2 117 1 596 -521 -521 PO 18 Socialtjänstpolitik 1 420 0 1 420 1 352 -68 -68 PO 19 Ersättning vid arbetsoförmåga 122 355 700 123 055 119 464 -2 890 -3 590 PO 20 Ekonomisk äldrepolitik 44 202 0 44 202 43 738 -463 -463 PO 21 Ekonomisk familjepolitik 66 089 0 66 089 64 945 -1 144 -1 144 PO 22 Arbetsmarknadspolitik 62 579 259 62 838 53 826 -8 753 -9 012 PO 23 Arbetslivspolitik 912 180 1 092 1 061 149 -31 PO 24 Jämställdhetspolitik 448 0 448 76 -372 -372 PO 25 Utbildningspolitik 65 696 10 65 706 62 295 -3 401 -3 411 PO 26 Forskningspolitik 6 422 6 6 428 6 430 8 2 PO 27 Mediepolitik 755 0 755 709 -46 -46 PO 28 Kulturpolitik 6 104 33 6 137 6 079 -25 -58 PO 29 Ungdomspolitik 193 0 193 194 2 2 PO 30 Folkrörelsepolitik 533 0 533 519 -14 -14 PO 31 Bostadspolitik 2 093 0 2 093 2 240 147 147 Fortsättning på Tabell 5.26 Statsbudgeten fördelad på politikområden Miljoner kronor Statsbudget1 Tilläggsbudget Totalt anvisat Utfall Skillnad mot statsbudget Skillnad mot totalt anvisat PO 32 Regional samhällsorganisation 2 395 6 2 401 2 398 3 -3 PO 33 Regional utvecklingspolitik 3 163 90 3 253 2 879 -284 -374 PO 34 Miljöpolitik 4 510 1 4 511 4 214 -296 -297 PO 35 Energipolitik 2 709 0 2 709 2 172 -537 -537 PO 36 Transportpolitik 33 324 10 586 43 910 43 569 10 245 -341 PO 37 IT, elektronisk kommunikation och post 590 0 590 721 130 130 PO 38 Näringspolitik 2 181 190 2 371 2 325 144 -46 PO 39 Utrikeshandel, handels- och investeringsfrämjande 413 7 420 416 3 -4 PO 40 Konsumentpolitik 180 0 180 184 4 4 PO 41 Skogspolitik 857 0 857 727 -130 -130 PO 42 Djurpolitik 476 67 543 611 135 69 PO 43 Livsmedelspolitik 9 412 10 9 422 8 576 -836 -846 PO 44 Landsbygdspolitik 5 528 -27 5 501 3 831 -1 697 -1 670 PO 45 Samepolitik 73 27 100 83 11 -16 PO 46 Demokrati 92 1 93 83 -9 -10 PO 47 Minoritetspolitik 10 0 10 11 1 1 PO 48 Allmänna bidrag till kommuner 72 849 115 72 965 72 975 125 10 Förändring av anslagsbehållningar -329 0 -329 0 329 329 Summa politikområden 695 249 12 909 708 158 687 342 -7 907 -20 816 Icke politikområdestillhörig verksamhet 90 Anslag som inte ingår i något politikområde 8 643 53 8 695 7 941 -702 -755 92 Statsskuldsräntor m.m. 43 170 0 43 170 47 255 4 085 4 085 93 Avgiften till Europeiska gemenskapen 28 908 0 28 908 26 635 -2 273 -2 273 Riksgäldskontorets nettoutlåning 14 590 0 14 590 -4 340 -18 930 -18 930 Kassamässig korrigering 0 0 0 -4 325 -4 325 -4 325 Summa statsbudgetens utgifter m.m. 790 560 12 961 803 521 760 507 -30 053 -43 015 1 Med statsbudgeten avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2006, exkl. tilläggsbudget. 5.4 Utfall per utgiftsområde I följande avsnitt redovisas utfallet per utgiftsområde och större skillnader mot statsbudgeten på anslagsnivå. Även större förändringar i förhållande till föregående år kommenteras. Tabellerna visar utfallet per politikområde inom respektive utgiftsområde. Anslagen har fördelats till de utgiftsområden som de tillhör i statsbudgeten för 2007. I vissa fall kommenteras skillnaderna mot tilldelade medel. Med tilldelade medel avses summan av ingående ramöverföringsbelopp, anvisade medel på statsbudget och tilläggsbudget, medgivna överskridanden samt indragningar. Dessutom redovisas Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringen, som ingår på statsbudgetens utgiftssida. I bilaga 6 redovisas en specifikation av utfallet för samtliga anslag på statsbudgeten samt skillnader bl.a. jämfört med statsbudgeten. 5.4.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Utgiftsområdet omfattar politikområdet Demokrati, Regional samhällsorganisation och Minoritetspolitik samt delar av politikområdena Mediepolitik och Samepolitik. I utgiftsområdet ingår även anslagen 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten, 90:2 Riksdagens ledamöter och partier m.m., 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader, 90:4 Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen, 90:5 Regeringskansliet m.m., 90:6 Stöd till politiska partier och 90:7 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information. Tabell 5.27 UO 1 Rikets styrelse Miljoner kronor Politikområde SB 2007 TB 2007 Utfall 2007 Utfall- SB 2007 Utfall 2006 Mediepolitik 722 0 676 -46 674 Regional samhällsorganisation 2 395 6 2 398 3 2 427 Samepolitik 26 2 26 0 21 Demokrati 92 1 83 -9 346 Minoritetspolitik 10 0 11 1 11 Anslag som inte ingår i något politikområde 7 430 53 7 400 -31 7 157 Summa 10 677 61 10 594 -83 10 637 Utfallet uppgick till 10 594 miljoner kronor och var därmed 83 miljoner kronor (0,8 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 27:2 Presstöd blev 515 miljoner kronor, vilket är 52 miljoner kronor lägre än anvisat. Anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. tilldelades 52 miljoner kronor på tilläggsbudget, främst för att finansiera den ökade migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna. Årsutfallet blev 5 555 miljoner kronor, vilket är 26 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Under 2007 blev utgifterna för utgiftsområdet 43 miljoner kronor (0,4 procent) lägre än 2006. Utfallet på anslaget 46:1 Allmänna val och demokrati blev 14 miljoner kronor. Det är en minskning med 269 miljoner kronor (95 procent) mellan åren, vilket förklaras av det allmänna valet under 2006. Utfallet för anslaget 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader ökade med 147 miljoner kronor (25 procent) vilket beror på att anslaget tillfälligt ökades för 2007 för att lösa in lån som tidigare upptagits för att finansiera bevarandet av riksbyggnaderna på Helgeandsholmen. Utfallet för anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. ökade med 118 miljoner kronor (2,2 procent) jämfört med föregående år. 5.4.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och förvaltning Utgiftsområdet omfattar politikområdena Effektiv statsförvaltning samt Finansiella system och tillsyn. Här ingår ett antal centrala myndigheter, bl.a. Ekonomistyrningsverket, Statskontoret, Statistiska centralbyrån, Statens Fastighetsverk, Konjunkturinstitutet, Kammarkollegiet, Riksgäldskontoret och Finansinspektionen. För 2007 har Statens Fastighetsverk ett nytt anslag 1:14 Bidragsfastigheter. Vidare finns anslag som inte ingår i något politikområde, dels det på förslag av Riksrevisionens styrelse uppförda anslaget 90:1 Riksrevisionen, dels anslaget 90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm. Det största anslaget inom utgiftsområdet är 1:11 Statliga tjänstepensioner m.m. Tabell 5.28 UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Miljoner kronor Politikområde SB 2007 TB 2007 Utfall 2007 Utfall- SB 2007 Utfall 2006 Effektiv statsförvaltning 10 176 6 10 174 -2 9 653 Finansiella system och tillsyn 486 0 493 8 469 Anslag som inte ingår i något politikområde 1 212 0 541 -671 1 711 Summa 11 873 6 11 208 -666 11 832 Utfallet uppgick till 11 208 miljoner kronor och var därmed 666 miljoner kronor (5,6 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm blev 257 miljoner kronor, vilket är 673 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Försöket började den 3 januari 2006 och slutade den 31 juli 2006. Efter att försöket avslutats återstod utgifter för främst kollektivtrafiksatsningar samt kontraktsbundna utgifter för systemet. Anledningen till det låga utfallet är bl.a. att Vägverkets kostnader och ersättningen till Storstockholms Lokaltrafik blev lägre än tidigare beräknat. Utfallet på anslaget 2:2 Insättningsgarantinämnden blev 11,9 miljoner kronor, vilket är 5,8 miljoner kronor lägre än beräkningen i statsbudgeten. Under 2007 fortsatte hanteringen av de tre ersättningsfallen CTA Lind & Co Scandinavia AB, Custodia Credit AB och Allmänna kapital. Anslaget är svårbedömt på grund av att det inte är möjligt att i förväg göra en uppskattning av förvaltningskostnaderna vid ersättningsfall då förekomsten av dessa beror på omständigheter som Insättningsgarantinämnden (IGN) inte själv råder över. Detta medförde bl.a. att anslaget för 2006 överskreds med 2,0 miljoner kronor. För att lösa problemet med IGN:s förvaltningsanslag höjdes därför anslaget fr.o.m. 2007 med 10 miljoner kronor, som ställdes till regeringens disposition på en särskild anslagspost. I händelse av ersättningsfall skulle dessa medel, efter regeringsbeslut, ställas till IGN:s disposition. Anslagsposten skulle således inte kunna utnyttjas av IGN i situationer utan ersättningsfall. Under året har 7 miljoner kronor av dessa medel utnyttjats, medan 3 miljoner kronor återstår. Från den 1 januari 2008 upphör IGN och i stället tar Riksgäldskontoret över ansvaret för den statliga insättningsgarantin och investerarskyddet. För utgiftsområdet blev utfallet 625 miljoner kronor (5,3 procent) lägre än 2006. Utgifterna på anslaget 90:2 Försök med trängselskatt i Stockholm minskade med 1 184 miljoner kronor. De totala utgifterna (2005-2007) för detta anslag blev 2 962 miljoner kronor. Utfallet på anslaget 1:11 Statliga tjänstepensioner m.m. ökade med 275 miljoner kronor (3,2 procent). För 2007 tillkom 245 miljoner kronor för det nya anslaget 1:14 Bidragsfastigheter. 5.4.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Utgiftsområdet omfattar politikområdet Skatt, tull och exekution. Tabell 5.29 UO 3 Skatt, tull och exekution Miljoner kronor Politikområde SB 2007 TB 2007 Utfall 2007 Utfall- SB 2007 Utfall 2006 Skatt, tull och exekution 9 325 7 9 670 345 9 011 Summa 9 325 7 9 670 345 9 011 Utfallet uppgick till 9 670 miljoner kronor och blev därmed 345 miljoner kronor (3,5 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 3:1 Skatteverket blev 6 507 miljoner kronor, vilket är 265 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 3:2 Kronofogdemyndigheten blev 84 miljoner kronor högre än anvisat. För utgiftsområdet blev utgifterna 659 miljoner kronor högre än 2006. Skatteverkets och Kronofogdemyndigheternas utgifter ökade med 312 respektive 86 miljoner kronor jämfört med 2006. 5.4.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Utgiftsområdet omfattar politikområdet Rättsväsendet. Här ingår bl.a. polisväsendet, åklagarväsendet, domstolsväsendet, kriminalvården och rättshjälpen. Tabell 5.30 UO 4 Rättsväsendet Miljoner kronor Politikområde SB 2007 TB 2007 Utfall 2007 Utfall- SB 2007 Utfall 2006 Rättsväsendet 30 754 2 30 627 -127 28 505 Summa 30 754 3 30 627 -127 28 505 Utfallet uppgick till 30 627 miljoner kronor och blev därmed 127 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 4:1 Polisorganisationen blev 16 532 miljoner kronor, vilket är 196 miljoner kronor lägre än i statsbudgeten. Utgifterna för anslaget 4:6 Kriminalvården blev 161 miljoner kronor lägre än beräknat. Utgifterna för anslaget 4:12 Rättsliga biträden m.m. uppgick till 1 455 miljoner kronor, vilket är 229 miljoner kronor högre än i statsbudgeten. Under 2007 blev utgifterna för Rättsväsendet 2 122 miljoner kronor (7,4 procent) högre än 2006. De ökade utgifterna avser främst Polisorganisationen (1 101 miljoner kronor) och Kriminalvården 481 miljoner kronor. 5.4.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Utgiftsområdet omfattar politikområdet Utrikes- och säkerhetspolitik. Tabell 5.31 UO 5 Internationell samverkan Miljoner kronor Politikområde SB 2007 TB 2007 Utfall 2007 Utfall- SB 2007 Utfall 2006 Utrikes- och säkerhetspolitik 1 498 71 1 586 88 1 426 Summa 1 498 71 1 586 88 1 426 Utfallet uppgick till 1 586 miljoner kronor och var därmed 88 miljoner kronor (5,8 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. I statsbudgeten anvisades 1 057 miljoner kronor för anslaget 5:1 Bidrag till vissa internationella organisationer. Utfallet blev 1 165 miljoner kronor, vilket är 108 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Anslaget höjdes med 70 miljoner kronor på tilläggsbudget. Skälen till ökningen var att Sveriges bidrag till Förenta nationernas (FN) budget blev högre än tidigare beräknat och att Sveriges andel av budgeten ökade. Utgifterna för utgiftsområdet blev 160 miljoner kronor (11,2 procent) högre än 2006. Utfallet för anslaget 5:1 Bidrag till vissa internationella organisationer blev 155 miljoner kronor högre än 2006, vilket bl.a. beror på att medel anvisades på tilläggsbudget. Utfallet för anslaget 5:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet blev 72 miljoner kronor lägre än 2006. Minskningen förklaras av de höga utgifterna för bistånd till svenska medborgare som befann sig i Libanon under kriget 2006. Utfallet för anslaget 5:11 Samarbete inom Östersjöregionen blev 62 miljoner kronor högre än 2006. Anslaget ökade med ungefär samma belopp. Förklaringen är en utökning av Svenska institutets Visbyprogram och skapandet av ett särskilt stipendieprogram samt att finansieringen av Visbyprogrammet och Barentssamarbetet överfördes från utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. 5.4.6 Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet Utgiftsområdet omfattar politikområdet Totalförsvar och politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar. Politikområdet Totalförsvar består av verksamhetsområdet Det militära försvaret och verksamhetsområdet Det civila försvaret. Från och med 2007 ingår även några anslag inom politikområdena Miljöpolitik och Näringspolitik. Utfallet uppgick till 46 530 miljoner kronor och var därmed 2 366 miljoner kronor (5,4 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. blev 21 034 miljoner kronor, vilket är 582 miljoner kronor (2,8 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Tabell 5.32 UO 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet Miljoner kronor Politikområde SB 2007 TB 2007 Utfall 2007 Utfall- SB 2007 Utfall 2006 Totalförsvar 40 198 0 42 378 2 180 40 338 Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar 3 631 0 3 812 181 3 611 Miljöpolitik 292 0 294 2 276 Näringspolitik 43 0 46 3 37 Summa 44 164 0 46 530 2 366 44 262 Under 2007 förbrukades därmed en del av det anslagssparande som uppstod till följd av utgiftsbegränsningar tidigare år. Utfallet för anslaget 6:2 Materiel och anläggningar blev 19 232 miljoner kronor, vilket är 1 632 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Hela anslagssparandet (1 557 miljoner kronor) togs i anspråk. Utfallet för anslaget 7:6 Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet blev 331 miljoner kronor, vilket är 296 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Anslaget ökades med 250 miljoner kronor på tilläggsbudget, eftersom de faktiska kostnaderna för investeringar blev större än vad som ursprungligen beräknades. Rakel-systemet (ett gemensamt radiokommunikationssystem) byggs ut i sju etapper. De första tre etapperna är i drift. De fyra återstående byggs ut under 2008-2010. Under 2007 blev utgifterna för utgiftsområdet 2 268 miljoner kronor (5,1 procent) högre än 2006. Utgifterna på anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. minskade med 726 miljoner kronor (3,3 procent). Minskningen avser neddragningen av försvaret. Utgifterna på anslaget 6:2 Materiel och anläggningar ökade med 1 764 miljoner kronor (10,1 procent). Ökningen beror på leveransförseningar mellan åren. Anslaget 6:3 Forskning och teknikutveckling uppfördes på statsbudgeten 2007. Utfallet blev 1 126 miljoner kronor. Tidigare ingick medel för detta ändamål i anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling. 5.4.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Utgiftsområdet omfattar politikområdet Internationellt utvecklingssamarbete. Tabell 5.33 UO 7 Internationellt bistånd Miljoner kronor Politikområde SB 2007 TB 2007 Utfall 2007 Utfall- SB 2007 Utfall 2006 Internationellt utvecklingssamarbete 26 657 -700 25 441 -1 215 25 893 Summa 26 657 -700 25 441 -1 215 25 893 Utfallet uppgick till 25 441 miljoner kronor och var därmed 1 215 miljoner kronor (4,5 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utgifterna för anslaget 8:1 Biståndsverksamhet uppgick till 24 715 miljoner kronor, vilket är 1 215 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Av anslagssparandet drogs 1 746 miljoner kronor in. Den avsevärt ökade inströmningen av flyktingar från främst Irak ledde till väsentligt ökade kostnader för asylsökande. För att bidra till finansieringen av dessa kostnader höjdes avräkningen av flyktingkostnader från biståndsramen med 700 miljoner kronor och anslaget sänktes med motsvarande belopp. Medlen har bidragit till att finansiera ökningen av anslaget 12:2 Ersättningar och bostadskostnader inom utgiftsområde 8 Migration. Kostnader för mottagande av flyktingar från länder som enligt OECD:s biståndskommitté DAC (Development Assistance Committee) klassificeras som biståndsländer räknas av från biståndsramen i enlighet med DAC:s riktlinjer för bistånd och i enlighet med budgeteringsprinciper som tidigare tillämpats. En annan orsak till det lägre utfallet är bl.a. försenade beredningar och utbetalningar av bistånd till Afrika. År 2007 blev utgifterna för utgiftsområdet 452 miljoner kronor (1,7 procent) lägre än 2006. Utfallet för anslaget 8:1 Biståndsverksamhet minskade med 471 miljoner kronor (1,9 procent). Redovisning av utfallet för biståndet Tabell 5.34 Utfall för bistånd 1998-2007 Miljoner kronor 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Totalt utbetalt bistånd 1 12 499 13 467 16 479 17 220 19 554 19 388 19 996 25 120 29 161 29 288 Totalt bistånd i procent av BNI 2 0,72 0,70 0,80 0,77 0,83 0,79 0,78 0,94 1,02 0.93 1 Utfallet innehåller samtliga kostnader, inklusive avräkningarna såsom de budgeterats i budgetpropositionen förutom när det gäller avräkningen för Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s reguljära budget där faktiskt utfall som kan klassificeras som bistånd enligt DAC används fr.o.m. 2007. 2 Den senast tillgängliga BNI-prognosen vid rapporteringstillfället till DAC används. Biståndsramens storlek bestäms utifrån den procentsats (procent av bruttonationalinkomsten, BNI) som riksdagen beslutat om för varje enskilt år. Vid beräkningen av biståndsramen i budgetpropositionen används den senast tillgängliga BNI-prognosen. Det totala svenska biståndet under ett år rapporteras årligen till DAC, som ansvarar för att sammanställa medlemsländernas biståndsstatistik. Rapporteringen till DAC görs under senvåren efter avslutat budgetår. I den ingår samtliga kostnader, inklusive avräkningar, som kan klassificeras som bistånd enligt DAC:s definitioner. Från biståndsramen görs avräkningar i enlighet med DAC:s definition av bistånd, dels för biståndsklassificerade kostnader inom andra utgiftsområden, dels med belopp motsvarande de bilaterala skuldavskrivningarna som Sverige gör. Utgifterna inom andra utgiftsområden avser kostnader för flyktingar från biståndsländer, administration av bistånd på utrikesdepartementet samt den del av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s reguljära budget. Biståndsramen för 2007 uppgår till 30 139 miljoner kronor, vilket motsvarar en procent av vid budgeteringstillfället beräknad BNI. I tabell 5.34 redovisas DAC-rapporteringen för åren 1998-2007. Det preliminära utfallet för 2007 är 0,93 procent av BNI enligt DAC:s redovisningsprinciper. Procentandelen för det preliminära utfallet har beräknats med den senaste prognosen för BNI. Att utfallet för Sveriges utvecklingsbistånd som andel av BNI understiger en procent beror främst på två faktorer - försenade skuldavskrivningar och högre BNI, vilket beskrivs nedan. Knappt hälften av underskridandet av procentandelen beror på försenade skuldavskrivningar. Skuldavskrivningarna för 2007 planerades uppgå till totalt 1 500 miljoner kronor i budgetpropositionen för 2007. På grund av förseningar avseende bilaterala avtal med berörda länder genomfördes endast skuldavskrivningar uppgående till 500 miljoner kronor. Det finns en betydande osäkerhet kring när en planerad bilateral skuldavskrivning kommer att genomföras och till vilket belopp. För ett enskilt år kan därför beloppet för avräkningen för de bilaterala skuldavskrivningarna från biståndsramen och den faktiska rapporterade kostnaden vara i otakt. Skillnaden mellan planerade och faktiska kostnader justeras kommande år. Något mer än hälften av underskridandet har att göra med att biståndsramen räknas ut som en procentandel av en prognos på BNI i samband med arbetet med budgetpropositionen inför det aktuella året. Denna prognos läggs i augusti året innan det år budgetpropositionen avser. I rapporteringen till DAC används dock den uppgift om BNI som erhålls av Finansdepartementet/SCB i mars året efter det år budgetpropositionen avser, drygt ett och ett halvt år efter det att biståndsramen beslutades. Mellan dessa två tidpunkter sker kontinuerliga förändringar. BNI-prognosen för 2007 har ökat med cirka fyra procent från det att biståndsramen beslutades till det att rapporteringen till DAC genomfördes. 5.4.8 Utgiftsområde 8 Migration Utgiftsområdet omfattar politikområdet Migrationspolitik. Tabell 5.35 UO 8 Migration Miljoner kronor Politikområde SB 2007 TB 2007 Utfall 2007 Utfall- SB 2007 Utfall 2006 Migrationspolitik 5 033 785 5 295 262 4 522 Summa 5 033 785 5 295 262 4 522 Utfallet uppgick till 5 295 miljoner kronor och var därmed 262 miljoner kronor (5,2 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utgifterna på anslaget 12:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 2 279 miljoner kronor. Det är 279 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga statsbudgeten. Anslaget ökades med 785 miljoner kronor på tilläggsbudget. Utfallet blev således 506 miljoner kronor lägre än totalt anvisade medel. Skälet till att medel anvisades på tilläggsbudget var att antalet asylsökande ökade betydligt, vilket medförde att utgifterna för bostäder till asylsökande samt ersättningar till asylsökande, kommuner och landsting blev högre än vad som tidigare beräknades. Utfallet för anslaget 12:1 Migrationsverket blev 1 923 miljoner kronor, vilket är 265 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Orsaken är som tidigare nämnts ökningen av antalet asylsökande. Utgifterna på anslaget 12:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden blev 333 miljoner kronor, vilket är 170 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Antalet inkomna mål till migrationsdomstolarna var lägre än väntat. Utgifterna på anslaget 12:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden blev 229 miljoner kronor, vilket är 135 miljoner kronor högre än anvisat i den ursprungliga statsbudgeten. Anslaget ökades med 80 miljoner kronor i tilläggsbudget. Orsaken till detta är det stora antalet asylsökande och behovet av mer omfattande utredningar i asylärenden. Finansieringen gjordes genom anslaget 12:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden, som minskades med samma belopp i tilläggsbudget. Utfallet för anslaget blev 58 miljoner kronor. Det är 141 miljoner kronor lägre än anvisat i den ursprungliga statsbudgeten. Under 2007 blev utgifterna för utgiftsområdet 773 miljoner kronor (17,1 procent) högre än 2006. Utfallet för anslaget 12:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 263 miljoner kronor (13,0 procent) högre än 2006. Förklaringar till det högre utfallet är att antalet asylsökande ökade och förändringen av ansvaret för ensamkommande barn. Från den 1 juli 2006 ersätter Migrationsverket kommunerna för deras kostnader för mottagande av ensamkommande barn. För anslaget 12:1 Migrationsverket blev utgifterna 194 miljoner kronor (11,2 procent) högre än 2006. Det beror på att antalet asylsökande var betydligt fler under 2007. Antalet anställda för prövning av ärenden ökade därför med 200 personer. Under 2006 avgjordes knappt 19 000 ärenden jämfört med drygt 32 000 ärenden under 2007. Utfallet för anslaget 12:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden blev 139 miljoner kronor (71,6 procent) högre än 2006. Antalet inkomna mål till migrationsdomstolarna var högre än 2006, vilket delvis beror på att dessa inrättades den 31 mars 2006. 5.4.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Utgiftsområdet omfattar politikområdena Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsa, Barnpolitik, Handikappolitik, Äldrepolitik och Socialtjänstpolitik samt del av Forskningspolitik. Tabell 5.36 UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Miljoner kronor Politikområde SB 2007 TB 2007 Utfall 2007 Utfall- SB 2007 Utfall 2006 Hälso- och sjukvårdspolitik 26 534 85 26 476 -58 25 036 Folkhälsa 892 71 1 100 208 886 Barnpolitik 36 0 33 -3 38 Handikappolitik 15 564 0 15 762 198 13 976 Äldrepolitik 2 117 0 1 596 -521 754 Socialtjänstpolitik 1 420 0 1 352 -68 1 172 Forskningspolitik 342 0 347 4 314 Summa 46 905 156 46 665 -240 42 176 Utfallet uppgick till 46 665 miljoner kronor och var därmed 240 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. På tilläggsbudget anvisades ytterligare 156 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna uppgick till 21 367 miljoner kronor enligt gällande avtal mellan staten och Landstingsförbundet, vilket var i enlighet med anvisat belopp i statsbudgeten. Anslaget svarar för 46 procent av de totala utgifterna inom utgiftsområdet. Utfallet för anslaget 16:8 Kostnader för statlig assistansersättning uppgick till 14 674 miljoner kronor, vilket är 225 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken blev 1 596 miljoner kronor, vilket är 521 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Jämfört med 2006 ökade utgifterna för utgiftsområdet med 4 489 miljoner kronor (10,6 procent). Utfallet för anslaget 16:8 Kostnader för statlig assistansersättning ökade med 1 792 miljoner kronor (13,9 procent). Antalet assistansberättigade har kontinuerligt ökat de senaste åren. Även det genomsnittliga antalet assistanstimmar har ökat. Utfallet för anslaget 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken fortsatte att öka och blev 843 miljoner kronor (112 procent) högre än 2006. Utfallet för anslaget 13:1 Tandvårdsförmåner m.m. uppgick till 3 271 miljoner kronor, vilket är ökning med 239 miljoner kronor (7,9 procent) jämfört med 2006 5.4.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ersättning vid arbetsoförmåga. Tabell 5.37 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Miljoner kronor Politikområde SB 2007 TB 2007 Utfall 2007 Utfall- SB 2007 Utfall 2006 Ersättning vid arbetsoförmåga 122 355 700 119 464 -2 890 125 683 Summa 122 355 700 119 464 -2 890 125 683 Utfallet uppgick till 119 464 miljoner kronor och var därmed 2 890 miljoner kronor (2,4 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 31 734 miljoner kronor, vilket är 2 611 miljoner kronor (7,6 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Antalet sjukpenningdagar uppgick till 53,5 miljoner nettodagar och medelersättningen per nettodag uppgick till 481 kronor. I statsbudgeten beräknades antalet sjukpenningdagar uppgå till 58,4 miljoner nettodagar och medelersättningen per nettodag till 497 kronor. Utgifterna på anslaget 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. uppgick till 72 456 miljoner kronor, vilket är 134 miljoner kronor (0,2 procent) högre än anvisat i statsbudgeten. I december 2007 fick närmare 552 000 personer sjuk- eller aktivitetsersättning. Utfallet för anslaget 19:4 Arbetsskadeersättningar blev 5 810 miljoner kronor, vilket är 475 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statsbudgeten. Utgifterna på anslaget 19:6 Försäkringskassan blev 7 430 miljoner kronor, vilket är 282 miljoner kronor (3,9 procent) högre än anvisat i statsbudgeten. På tilläggsbudget anvisades 700 miljoner kronor för omställningar i Försäkringskassans verksamhet för att minska sjukfrånvaron och underlätta återgången i arbete samt för att minska förekomsten av felaktiga utbetalningar. Utfallet för utgiftsområdet blev 6 218 miljoner kronor eller 4,9 procent lägre än 2006. Utfallet för anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 4 934 miljoner kronor (13,5 procent) lägre än 2006. Antalet sjukpenningdagar minskade med 7,6 miljoner nettodagar (12,5 procent) jämfört med 2006. För anslaget 19:2 Aktivitets- och sjukersättning m.m. minskade utgifterna med 1 685 miljoner kronor (2,3 procent). Antalet personer som erhöll sjuk- eller aktivitetsersättning i slutet av året minskade med drygt 3 000 personer (0,6 procent) i förhållande till 2006. Vidare minskade den statliga ålderspensionsavgiften för anslaget med 2 160 miljoner kronor mellan åren. Utgifterna på anslaget 19:6 Försäkringskassan blev 327 miljoner kronor (4,2 procent) lägre än 2006, då anslaget belastades med ökade utgifter i samband med omorganisationen. 5.4.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Utgiftsområdet omfattar politikområdet Ekonomisk äldrepolitik. Området innefattar garantipension till ålderspension, efterlevandepensioner till vuxna, bostadstillägg till pensionärer och äldreförsörjningsstöd. Tabell 5.38 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Miljoner kronor Politikområde SB 2007 TB 2007 Utfall 2007 Utfall- SB 2007 Utfall 2006 Ekonomisk äldrepolitik 44 202 0 43 738 -463 45 019 Summa 44 202 0 43 738 -463 45 019 Utfallet uppgick till 43 738 miljoner kronor och blev därmed 463 miljoner kronor (1,0 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utgifterna på anslaget 20:1 Garantipension till ålderspension uppgick till 20 371 miljoner kronor, vilket är 204 miljoner kronor (1,0 procent) lägre än beräknat i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 20:2 Efterlevandepensioner till vuxna blev 15 702 miljoner kronor. Det är 167 miljoner kronor (1,1 procent) lägre än beräkningen i statsbudgeten. Utfallet för utgiftsområdet blev 1 281 miljoner kronor (2,8 procent) lägre jämfört med 2006. De lägre utgifterna avser främst anslaget 20:1 Garantipension till ålderspension, vars utfall blev 968 miljoner kronor (4,5 procent) lägre än 2006. Det beror på att antalet personer med garantipension minskade och på att antalet personer med inkomstgrundad ålderspension ökade (se vidare avsnitt 5.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten). 5.4.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Utgiftsområdet omfattar större delen av politikområdet Ekonomisk familjepolitik (Bostadsbidrag ingår i utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande). Tabell 5.39 UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Miljoner kronor Politikområde SB 2007 TB 2007 Utfall 2007 Utfall- SB 2007 Utfall 2006 Ekonomisk familjepolitik 62 631 0 61 568 -1 063 60 066 Summa 62 631 0 61 568 -1 063 60 066 Utfallet uppgick till 61 568 miljoner kronor och var därmed 1 063 miljoner kronor (1,7 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 21:1 Allmänna barnbidrag blev 23 516 miljoner kronor, vilket är 26 miljoner kronor (0,1 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 21:2 Föräldraförsäkring blev 27 662 miljoner kronor, vilket är 944 miljoner kronor (3,3 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Det beror på att medelersättningen per dag blev lägre än beräknat, vilket främst förklaras av att män, som generellt har högre medelersättning, tog ut färre dagar än beräknat. Utfallet för anslaget 21:6 Vårdbidrag för funktionshindrade barn blev 2 637 miljoner kronor, vilket är 123 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Jämfört med 2006 ökade utgifterna för utgiftsområdet med 1 502 miljoner kronor (2,5 procent). Utgifterna på anslaget 21:1 Allmänna barnbidrag minskade med 95 miljoner kronor. Utgifterna för anslaget 21:2 Föräldraförsäkring ökade med 1 568 miljoner kronor (6,0 procent), vilket bl.a. beror på höjt tak inom föräldraförsäkringen från 7,5 till 10 prisbasbelopp och höjd lägstanivå från 60 till 180 kronor per dag från den 1 juli 2006. 5.4.13 Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad Utgiftsområdet omfattar politikområdet Arbetsmarknadspolitik. I detta ingår främst bidrag till arbetslöshetsersättning och utgifter för arbetsmarknadspolitiska program. Vidare ingår bl.a. Europeiska socialfonden och bidrag till Samhall AB. Från och med 2007 ingår även politikområdena Integrationspolitik och Storstadspolitik. Tabell 5.40 UO 13 Arbetsmarknad Miljoner kronor Politikområde SB 2007 TB 2007 Utfall 2007 Utfall- SB 2007 Utfall 2006 Integrationspolitik 4 071 323 4 122 51 3 284 Storstadspolitik 0 0 36 36 35 Arbetsmarknadspolitik 62 579 259 53 826 -8 753 68 280 Summa 66 650 582 57 984 -8 667 71 600 Utfallet uppgick till 57 984 miljoner kronor och var därmed 8 667 miljoner kronor (13,0 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd blev 30 442 miljoner kronor, vilket är 7 926 miljoner kronor (20,7 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Arbetslösheten fortsatte att minska, både antalet och andelen arbetslösa sjönk. Antalet arbetslösa minskade till 267 000, vilket motsvarar 5,6 procent av arbetskraften jämfört med 6,1 procent 2006. I december 2007 var 4 520 000 personer i åldern 15-74 år sysselsatta. Det är en ökning med 92 000 personer jämfört med december 2006. Redovisningen av Arbetskraftsundersökningen (AKU) ändrades i oktober 2007. En grundläggande förändring är att redovisningen i AKU numera avser åldersgruppen 15-74 år i stället för åldersgruppen 16-64 år. Utfallet för anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader blev 2 901 miljoner kronor, vilket är 334 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. För anslaget 22:4 Lönebidrag och Samhall m.m. blev utfallet 12 467 miljoner kronor, vilket är 134 miljoner kronor lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. För anslaget 22:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006 blev utfallet 2 127 miljoner kronor. Det är 318 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Det tidigare anslagssparandet har till stor del utnyttjats under 2007. Utfallet för anslaget 22:11 Bidrag till lönegarantiersättning uppgick till 593 miljoner kronor, vilket är 361 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Antalet företagskonkurser uppgick till 4 880 under 2007, vilket är en minskning med 7 procent jämfört med 2006. Det var fjärde året i rad som antalet företagskonkurser minskade. Utgifterna för 2007 blev 13 617 miljoner kronor (19,0 procent) lägre än 2006. Utgifterna på anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd minskade med 13 266 miljoner kronor (30,4 procent). Utgifterna för anslagsposten Bidrag till arbetslöshetsersättning minskade med 7 311 miljoner kronor på grund av att antalet öppet arbetslösa minskade kraftigt även under 2007 och på genomförda reformer inom arbetslöshetsförsäkringen. Utgifterna för anslagsposten Aktivitetsstöd minskade med 5 785 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader minskade 1 876 miljoner kronor (39,3 procent). Utfallet för anslaget 22:4 Lönebidrag och Samhall m.m. ökade med 817 miljoner kronor. 5.4.14 Utgiftsområde 14 Arbetsliv Utgiftsområdet omfattar politikområdena Arbetslivspolitik och Jämställdhetspolitik. Inom utgiftsområdet verkar bl.a. Arbetsmiljöverket och Jämställdhetsombudsmannen. Tabell 5.41 UO 14 Arbetsliv Miljoner kronor Politikområde SB 2007 TB 2007 Utfall 2007 Utfall- SB 2007 Utfall 2006 Arbetslivspolitik 912 180 1 061 149 1 181 Jämställdhetspolitik 448 0 76 -372 35 Summa 1 361 180 1 137 -223 1 216 Utfallet uppgick till 1 137 miljoner kronor och var därmed 223 miljoner kronor (16,3 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet på anslaget 24:2 Särskilda jämställdhetsåtgärder blev 47 miljoner kronor, vilket är 370 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. I det anvisade beloppet ingår 400 miljoner kronor för insatser på jämställdhetsområdet, bl.a. till forskning om kvinnors hälsa och en handlingsplan för att minska våldet mot kvinnor. Utfallet för anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket blev 618 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet blev 232 miljoner kronor, vilket är 67 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. På tilläggsbudget anvisades 164 miljoner kronor på anslaget 23:8 Avvecklingsmyndigheten för Arbetslivsinstitutet, varav 106 miljoner kronor förbrukades under 2007. Utgifterna för utgiftsområdet blev 78 miljoner kronor (6,4 procent) lägre än 2006. 5.4.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd Utgiftsområdet omfattar delar av politikområdet Utbildningspolitik. Det innehåller utgifter för olika former av ekonomiskt stöd till enskilda under studier och utgifter för vissa studiesociala insatser. Förvaltningen av studiestöden sköts huvudsakligen av Centrala studiestödsnämnden (CSN). Tabell 5.42 UO 15 Studiestöd Miljoner kronor Politikområde SB 2007 TB 2007 Utfall 2007 Utfall- SB 2007 Utfall 2006 Utbildningspolitik 20 714 0 19 328 -1 386 20 137 Summa 20 714 0 19 328 -1 386 20 137 Utfallet uppgick till 19 328 miljoner kronor och var därmed 1 386 miljoner kronor (6,7 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Skillnaden mellan utfall och anvisade medel i statsbudgeten hänför sig främst till anslaget 25:2 Studiemedel m.m. Utfallet för detta anslag blev 10 320 miljoner kronor, vilket är 1 358 miljoner kronor (11,6 procent) lägre än anvisade medel. Den främsta orsaken är att antalet studerande med rätt till det högre bidraget var lägre än beräknat. Under 2007 blev utgifterna för utgiftsområdet 809 miljoner kronor (4,0 procent) lägre än 2006. Utfallet för anslaget 25:4 Rekryteringsbidrag uppgick till 167 miljoner kronor under 2007, vilket är en minskning med 1 255 miljoner kronor jämfört med 2006. Det beror på att rekryteringsbidraget avvecklades den 1 januari 2007. Utgifterna för anslaget 25:2 Studiemedel m.m. ökade däremot med 444 miljoner kronor (4,5 procent) jämfört med 2006. 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Utgiftsområdet omfattar stora delar av politikområdena Utbildningspolitik och Forskningspolitik. Det avser förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola, vuxenutbildning, kvalificerad yrkesutbildning, högre utbildning och forskning samt myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdet. En del av politikområdet Storstadspolitik ingick i utgiftsområdet t.o.m. 2002. Tabell 5.43 UO 16 Utbildning och universitetsforskning Miljoner kronor Politikområde SB 2007 TB 2007 Utfall 2007 Utfall- SB 2007 Utfall 2006 Storstadspolitik 0 0 0 0 9 Utbildningspolitik 40 405 20 38 406 -1 999 42 942 Forskningspolitik 3 809 6 3 791 -18 3 544 Summa 44 214 26 42 198 -2 016 46 495 Utfallet uppgick till 42 198 miljoner kronor och var därmed 2 016 miljoner kronor lägre (4,6 procent) än vad som anvisades i statsbudgeten. De största skillnaderna återfinns under politikområdet Utbildningspolitik, som svarar för drygt 90 procent av utgiftsområdets utgifter. Utfallet för detta politikområde blev 38 406 miljoner kronor, vilket är 1 999 miljoner kronor lägre än anvisade medel i statsbudgeten. Den enskilt största skillnaden hänför sig till anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Utfallet blev 589 miljoner kronor, vilket är 550 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. På tilläggsbudget minskades anslaget med 484 miljoner kronor för finansiering av det nya anslaget 25:81 Fortbildning av lärare (367 miljoner kronor) och ökning av anslaget 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. (117 miljoner kronor). Utgifterna för utgiftsområdet blev 4 298 miljoner kronor lägre än 2006. Det beror på att anslagen 25:9 Bidrag till personalförstärkning i förskola, 25:10 Bidrag till personalförstärkning i förskola och fritidshem och 25:16 Statligt stöd för utbildning av vuxna tillfördes anslaget 48:1 Kommunalekonomisk utjämning inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. Utfallet för dessa anslag uppgick till 4 998 miljoner kronor under 2006. 5.4.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Utgiftsområdet omfattar politikområdena Kulturpolitik, Ungdomspolitik och Folkrörelsepolitik samt delar av politikområdena Mediepolitik, Finansiella system och tillsyn, Forskningspolitik och Utbildningspolitik. Tabell 5.44 UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Miljoner kronor Politikområde SB 2007 TB 2007 Utfall 2007 Utfall- SB 2007 Utfall 2006 Finansiella system och tillsyn 44 0 38 -7 35 Utbildningspolitik 3 175 0 3 170 -5 2 775 Forskningspolitik 57 0 60 3 46 Mediepolitik 33 0 33 0 33 Kulturpolitik 6 104 33 6 079 -25 6 008 Ungdomspolitik 193 0 194 2 143 Folkrörelsepolitik 533 0 519 -14 545 Summa 10 139 32 10 091 -48 9 585 Utfallet uppgick till 10 091 miljoner kronor och blev därmed 48 miljoner kronor (0,4 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utgifterna för utgiftsområdet blev 506 miljoner kronor (5,3 procent) högre än 2006. Utfallet för anslaget 25:1 Bidrag till folkbildning blev 391 miljoner kronor (14,5 procent) högre än 2006. För 2007 höjdes anslaget med 490 miljoner kronor enligt folkbildningspropositionen Lära, växa, förändra (prop. 2005/06:192). Av detta belopp överfördes 140 miljoner kronor till utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning anslaget 25:12 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning för utbetalning till SISU Idrottsutbildarna. Utfallet för anslaget 28:26 Kyrkoantikvarisk ersättning blev 305 miljoner kronor, vilket är 70 miljoner kronor högre än 2006. Anslaget höjdes med samma belopp. 5.4.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning byggande samt konsumentpolitik I utgiftsområdet ingår politikområdena Bostadspolitik och Konsumentpolitik samt delar av politikområdena Ekonomisk familjepolitik och Miljöpolitik. Politikområdet Miljöpolitik innehåller dock endast ett äldreanslag. Från januari 2007 har utgiftsområdet en annan sammansättning jämfört med tidigare. Regional samhällsorganisation flyttades till utgiftsområde 1 Rikets styrelse medan konsumentpolitiken tillkommit. De största anslagen inom utgiftsområdet avser bostadsbidrag, räntebidrag, investeringsbidrag samt Boverket, Lantmäteriverket och Konsumentverket. Tabell 5.45 UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning byggande samt konsumentpolitik Miljoner kronor Politikområde SB 2007 TB 2007 Utfall 2007 Utfall- SB 2007 Utfall 2006 Ekonomisk familjepolitik 3 458 0 3 377 -81 3 598 Bostadspolitik 2 093 0 2 240 147 2 764 Miljöpolitik 0 0 0 0 -46 Konsumentpolitik 180 0 184 4 182 Summa 5 730 0 5 800 70 6 497 Utfallet uppgick till 5 800 miljoner kronor och var därmed 70 miljoner kronor (1,2 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet på äldreanslaget 31:11 Investeringsbidrag för anordnande av hyresbostäder blev 407 miljoner kronor. I statsbudgeten anvisades 199 miljoner kronor på anslaget 31:4 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet. Inga utbetalningar gjordes under 2007. Utgifterna på anslaget 31:2 Räntebidrag m.m. uppgick till 1 138 miljoner kronor, vilket är 124 miljoner kronor högre än beräkningen i statsbudgeten. I statsbudgeten anvisades 100 miljoner kronor på anslaget 31:13 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad. Utfallet blev 0,2 miljoner kronor. Utgifterna på anslaget 21:1 Bostadsbidrag uppgick till 3 377 miljoner kronor, vilket är 81 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Under 2007 blev utfallet på utgiftsområdet 697 miljoner kronor (10,7 procent) lägre än 2006. Utfallet för anslaget 31:2 Räntebidrag m.m. blev 435 miljoner kronor lägre till följd av avtrappningen av bidraget. Utgifterna på anslaget 21:1 Bostadsbidrag minskade med 221 miljoner kronor, vilket bl.a. beror på det förbättrade läget på arbetsmarknaden. 5.4.19 Utgiftsområde 19 Regional utveckling Utgiftsområdet omfattar politikområdet Regional utvecklingspolitik Det omfattar huvudsakligen medel för regionala tillväxtinsatser, främst central och regional projektverksamhet och olika former av regionala företagsstöd, samt utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Tabell 5.46 UO 19 Regional utveckling Miljoner kronor Politikområde SB 2007 TB 2007 Utfall 2007 Utfall- SB 2007 Utfall 2006 Regional utvecklingspolitik 3 163 90 2 879 -284 3 332 Summa 3 163 90 2 879 -284 3 332 Utfallet uppgick till 2 879 miljoner kronor och var därmed 284 miljoner kronor (9,0 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 33:6 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013 var noll för 2007 (anvisat 300 miljoner kronor). Inga projekt för programperioden har ännu redovisat några utgifter. Utfallet på anslaget 33:3 Transportbidrag uppgick till 314 miljoner kronor, vilket är 45 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Utfallet på anslaget 33:5 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006 uppgick till 1 023 miljoner kronor, vilket är 43 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Under 2007 blev utgifterna för utgiftsområdet 453 miljoner kronor (14 procent) lägre än 2006. Utgifterna på anslaget 33:3 Transportbidrag minskade med 181 miljoner kronor. På tilläggsbudget anvisades 90 miljoner kronor för att möta ökade godsvolymer, högre transportkostnader och att allt fler företag kan erhålla transportbidrag. Utbetalningarna av transportbidrag stoppades dock till viss del under 2007, eftersom den Europeiska kommissionen godkände att transportbidrag får lämnas för perioden 2007-2013 så sent att den ändrade förordningen trädde i kraft först i slutet av december . Det innebär att vissa utbetalningar avseende 2007 kommer att göras under 2008. Utfallet på anslaget 33:5 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006 blev 164 miljoner kronor lägre än 2006. Utfallet för äldreanslaget 33:6 (2006) Insatser med anledning av försvarsomställningen blev 90 miljoner kronor (83 procent) lägre än 2006. Anslaget ska finansiera insatser i de arbetsmarknadsregioner som berörs mest av försvarsomställningen. Under 2007 utbetalades endast den engångspremie, som ska kompensera vissa myndigheter för särskilda pensionsersättningar. 5.4.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Utgiftsområdet omfattar politikområdet Miljöpolitik och del av politikområdet Forskningspolitik. Från och med 2007 ingår inte anslagen 34:1 Statens strålskyddsinstitut, 34:2 Statens kärnkraftsinspektion: Förvaltningskostnader och 34:3 Statens kärnkraftsinspektion: Kärnsäkerhetsforskning i utgiftsområdet. Dessa anslag ingår i utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet. Däremot tillkom två nya anslag 34:11 Miljöbilspremie och 34:12 Havsmiljö. Tabell 5.47 UO 20 Allmän miljö- och naturvård Miljoner kronor Politikområde SB 2007 TB 2007 Utfall 2007 Utfall- SB 2007 Utfall 2006 Forskningspolitik 397 0 392 -5 359 Miljöpolitik 4 218 1 3 920 -299 4 187 Summa 4 615 1 4 312 -303 4 546 Utfallet uppgick till 4 312 miljoner kronor och var därmed 303 miljoner kronor (6,6 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 34:10 Stöd till klimatinvesteringar uppgick till 217 miljoner kronor, vilket är 276 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Det beror att kostnaderna blev lägre än beräknat för projekt som fasades ut 2007. Utgifterna på anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald blev 1 952 miljoner kronor, vilket är 98 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. I tilläggsbudget minskades anslaget med 88 miljoner kronor för att finansiera anslaget 34:11 Miljöbilspremie och delar av anslaget 34:12 Havsmiljö. Anslaget 34:11 Miljöbilspremie används för utbetalning av bidrag för miljöbilar. I tilläggsbudget anvisades 50 miljoner kronor för ändamålet och 42 miljoner kronor betalades ut 2007. Premien gäller från den 1 april 2007 till den 31 december 2009. På tilläggsbudget anvisades 39 miljoner kronor på anslaget 34:12 Havsmiljö, varav 34 miljoner kronor betalades ut under 2007. Utgifterna för utgiftsområdet blev 234 miljoner kronor (5,1 procent) lägre än 2006. Utfallet för anslaget 34:10 Stöd till klimatinvesteringar minskade med 265 miljoner kronor (55,0 procent). Utfallet för 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden minskade med 114 miljoner kronor jämfört med 2006. Anledningen till minskningarna är främst att stora projekt som pågick under 2006 fasades ut under 2007. 5.4.21 Utgiftsområde 21 Energi Utgiftsområdet omfattar politikområdet Energipolitik. I detta ingår de tre verksamhetsområdena Elmarknadspolitik, Övrig energimarknadspolitik och Politik för ett uthålligt energisystem. Det är främst Statens energimyndighet och Affärsverket svenska kraftnät som har ansvaret för att genomföra åtgärderna inom energipolitiken. Tabell 5.48 UO 21 Energi Miljoner kronor Politikområde SB 2007 TB 2007 Utfall 2007 Utfall- SB 2007 Utfall 2006 Energipolitik 2 709 0 2 172 -537 1 603 Summa 2 709 0 2 172 -537 1 603 Utfallet uppgick till 2 172 miljoner kronor och var därmed 537 miljoner kronor (20 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet på anslaget 35:11 Stöd för konvertering från direktverkande elvärme blev 128 miljoner kronor, vilket är 225 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Utgifterna för anslaget 35:10 Stöd för energiinvesteringar i offentliga lokaler blev 562 miljoner kronor, vilket är 138 miljoner kronor lägre än anvisat. Utfallet på anslaget 35:5 Energiforskning blev 698 miljoner kronor, vilket är 118 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. I statsbudgeten anvisades 40 miljoner kronor på anslaget 35:7 Statlig prisgaranti elcertifikat. Under 2007 skedde inga utbetalningar, vilket beror på att inga garantibelopp behövde betalas ut till producenter som ett skydd mot alltför låga certifikatpriser. Utgifterna för utgiftsområdet blev 569 miljoner kronor (35 procent) högre än 2006. Utfallet för de nya anslagen 35:10 Stöd för energiinvesteringar i offentliga lokaler och 35:11 Stöd för konvertering från direktverkande elvärme blev 562 miljoner kronor respektive 128 miljoner kronor. Dessa stöd redovisades tidigare som krediteringar på skattekonto på statsbudgetens inkomstsida. Utgifterna för anslaget 35:5 Energiforskning blev 108 miljoner kronor högre än 2006. Utfallet för anslaget 35:8 Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av Barsebäcksverket blev 179 miljoner kronor (42 procent) lägre än 2006. Minskningen förklaras av att tillämpningsavtalet avseende merkostnader för avställnings- och servicedrift för reaktor Barsebäck 2 trätt i kraft, vilket ledde till lägre utgifter. 5.4.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer Utgiftsområdet omfattar politikområdet Transportpolitik och politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post. Tabell 5.49 UO 22 Kommunikationer Miljoner kronor Politikområde SB 2007 TB 2007 Utfall 2007 Utfall-SB 2007 Utfall 2006 Transport-politik 33 324 10 586 43 569 10 245 30 026 IT, elektronisk kommunika-tion och post 590 0 721 130 929 Summa 33 914 10 586 44 290 10 376 30 955 Utfallet uppgick till 44 290 miljoner kronor och var därmed 10 376 miljoner kronor (30,6 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. I tilläggsbudget anvisades 10 586 miljoner kronor. Utfallet inom politikområdet Transportpolitik blev 10 245 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag uppgick till 23 852 miljoner kronor och blev därmed 7 013 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter uppgick till 16 019 miljoner kronor, vilket är 2 703 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Orsaken till det högre utfallet för dessa anslag var att de ökades med 7 000 miljoner kronor respektive 3 000 miljoner kronor på tilläggsbudget för amortering av infrastrukturlån. Utfallet för anslaget 36:12 Rikstrafiken: Trafikupphandling uppgick till 1 176 miljoner kronor och blev därmed 190 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Det beror på att skiljenämnden i tvisten mellan Rikstrafiken och operatör av Gotlandstrafiken, Destination Gotland, dömt till rederiets fördel. Det innebär att den av Rikstrafiken innehållna ersättningen för åren 2004-2006, motsvarande drygt 300 miljoner kronor, betalades ut under 2007. Utfallet inom politikområdet IT, elektronisk kommunikation och post blev 721 miljoner kronor, vilket är 130 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Utgifterna under äldreanslaget 37:7 IT-infrastruktur: Regionala transportnät m.m. från 2004 blev 151 miljoner kronor. Jämfört med 2006 ökade utgifterna inom utgiftsområdet med 13 335 miljoner kronor (43,1 procent). Den största ökningen avser anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag vars utfall ökade med 7 861 miljoner kronor (49,2 procent). Utgifterna på anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter ökade med 4 992 miljoner kronor (45,3 procent). De stora utgiftsökningarna beror främst på den ovannämnda amorteringen av infrastrukturlån. 5.4.23 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar Utgiftsområdet omfattar politikområdena Livsmedelspolitik, Landsbygdspolitik, Skogspolitik, Djurpolitik samt delar av Utbildningspolitik, Forskningspolitik och Samepolitik. Tabell 5.50 UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar Miljoner kronor Politikområde SB 2007 TB 2007 Utfall 2007 Utfall- SB 2007 Utfall 2006 Utbildningspolitik 1 401 -10 1 391 -10 1 382 Forskningspolitik 280 0 284 4 252 Skogspolitik 857 0 727 -130 701 Djurpolitik 476 67 611 135 576 Livsmedelspolitik 9 412 10 8 576 -836 13 332 Landsbygdspolitik 5 528 -27 3 831 -1 697 4 691 Samepolitik 47 25 58 11 51 Summa 18 001 65 15 478 -2 522 20 985 Utfallet uppgick till 15 478 miljoner kronor och var därmed 2 522 miljoner kronor (14,0 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet inom politikområdet Landsbygdspolitik blev 1 697 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Inom politikområdet finns anslagen 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur vars utfall blev 2 134 miljoner kronor respektive 1 651 miljoner kronor. Det är 856 miljoner kronor respektive 840 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Anslagen används för åtgärder inom ramen för landsbygdsprogrammet 2007-2013 och avvikelserna beror på att fleråriga projekt inom nya landsbygdsprogrammet kom igång senare än beräknat och att ärenden inte avslutades i den omfattning som beräknades, vilket medförde att utbetalningar förskjutits till 2008 och senare. Utgifterna under anslaget 43:4 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter blev 476 miljoner kronor, vilket är 931 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Främsta orsaken är att priserna på världsmarknaden är fortsatt höga och därmed minskade behovet av intervention (stödköp) och exportbidrag samt övriga interventionsåtgärder. I statsbudgeten anvisades 124 miljoner kronor på anslaget 42:4 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar. På tilläggsbudget anvisades ytterligare 50 miljoner kronor. Regeringen medgav att anslagsposten 1 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar får överskridas med högst 82 miljoner kronor för kostnader i samband med utbrott av salmonella 2003 (regeringsbeslut 2008-02-14). Av det medgivna överskridandet utnyttjades 65 miljoner kronor. Hela anslagskrediten på 11 miljoner kronor för anslagsposten utnyttjades. Jämfört med 2006 minskade utgifterna inom utgiftsområdet med 5 507 miljoner kronor (26,2 procent). Den största minskningen avser anslaget 43:3 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. vars utfall minskade med 4 472 miljoner kronor (38,3 procent). I huvudsak beror minskningen på att riksdagen beslutade att tidigarelägga utbetalningar av gårdsstöd från januari 2007 till december 2006 (prop. 2006/07:1, 2006/07:FiU11, rskr. 2006/07:12). Anslagen 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur samt 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskade med totalt 796 miljoner kronor jämfört med 2006. En bidragande orsak är att utbetalningar i nya landsbygdsprogrammet försenades. Utfallet för anslaget 43:4 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter minskade med 353 miljoner kronor (42,5 procent) jämfört med 2006. Det beror på sänkta stödnivåer inom EU och höga världsmarknadspriser. 5.4.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv Utgiftsområdet omfattar politikområdena Näringspolitik, Utrikeshandel, handels- och investeringsfrämjande samt del av politikområdet Forskningspolitik. Politikområdet Konsumentpolitik ingår i utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt Konsumentpolitik fr.o.m. 2007. Tabell 5.51 UO 24 Näringsliv Miljoner kronor Politikområde SB 2007 TB 2007 Utfall 2007 Utfall- SB 2007 Utfall 2006 Forskningspolitik 1 537 0 1 557 19 1 505 Näringspolitik 2 138 190 2 280 141 1 926 Utrikeshandel, handels- och investeringsfrämjande 413 7 416 3 484 Summa 4 089 197 4 252 164 3 914 Utfallet uppgick till 4 252 miljoner kronor och var därmed 164 miljoner kronor (4,0 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 38:2 Näringslivsutveckling blev 430 miljoner kronor, vilket är 55 miljoner kronor högre än anvisat. Anslaget tilldelades 90 miljoner kronor på tilläggsbudget för att finansiera en flerårig satsning på att utveckla svensk miljöteknik och försöket med Nystartcenter. Utgifterna för anslaget 38:18 Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m. uppgick till 79 miljoner kronor, vilket är 54 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. På tilläggsbudget anvisades 100 miljoner kronor för att finansiera de kostnader som uppstår innan inkomsterna avseende försäljning av vissa statligt ägda bolag erhållits. Under 2007 blev utgifterna för utgiftsområdet 338 miljoner kronor (8,6 procent) högre än 2006. Utfallet för anslaget 38:2 Näringslivsutveckling blev 173 miljoner kronor högre jämfört med föregående år. De ökade utgifterna förklaras av att anslaget höjdes mellan 2006 och 2007 med 100 miljoner kronor för att främja företagande bland kvinnor och öka forskningen och kunskapen om kvinnors företagande samt ovan nämnda tilläggsbudget. Utgifterna på anslaget 38:1 Verket för Näringslivsutveckling: Förvaltningskostnader blev 327 miljoner kronor. Det är en ökning med 103 miljoner kronor, vilket förklaras av att anslaget 2007 ökades med 80 miljoner kronor avseende verksamheten inom Almi företagspartner AB. Utfallet för anslaget 39:3 Exportfrämjande verksamhet blev 76 miljoner kronor (25,2 procent) lägre än 2006. Anslagsnivån sänktes med 80 miljoner kronor 2007. 5.4.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Utgiftsområdet Allmänna bidrag till kommuner omfattar politikområdet Allmänna bidrag till kommuner. I detta ingår merparten av statens bidrag till kommuner och landsting. Tabell 5.52 UO 25 Allmänna bidrag till kommuner Miljoner kronor Politikområde SB 2007 TB 2007 Utfall 2007 Utfall- SB 2007 Utfall 2006 Allmänna bidrag till kommuner 72 849 115 72 975 125 60 246 Summa 72 849 115 72 975 125 60 246 Utfallet uppgick till 72 975 miljoner kronor och var därmed 125 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 48:1 Kommunalekonomisk utjämning blev 70 813 miljoner kronor, vilket i huvudsak överensstämmer med beräkningen i statsbudgeten. Skillnaden mot anvisat i statsbudgeten hänför sig främst till anslaget 48:2 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader. Utfallet för anslaget blev 2 138 miljoner kronor, vilket är 114 miljoner kronor högre än anvisat. Anslaget ökades på tilläggsbudget med 115 miljoner kronor efter slutlig beräkning av utjämningsbidraget. Vidare ökades anslaget tillfälligt 2007 med 125 miljoner kronor för att kompensera de kommuner som drabbas negativt av de uppdaterade koncentrations- och personalkostnadsindexen. Det statliga utjämningsbidraget för LSS-kostnader finansieras med en utjämningsavgift för kommuner, som redovisas på statsbudgetens inkomstsida (inkomsttitel 7121). Under 2007 blev utgifterna för utgiftsområdet 12 728 miljoner kronor (21,1 procent) högre än 2006. Utfallet för anslaget 48:1 Kommunalekonomisk utjämning ökade med 12 684 miljoner kronor (21,8 procent). Ökningen mellan åren beror på att anslaget 2007 tillfördes 7 000 miljoner kronor, vilket motsvarar ramen för det generella sysselsättningsstödet, som upphörde vid utgången av 2006. Detta redovisades tidigare på statsbudgetens inkomstsida. Vidare förklaras ökningen av att medel från tre anslag inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning överfördes till detta anslag. Utfallet för äldreanslaget 48:2 (2006) Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting blev 16 miljoner kronor, vilket är 200 miljoner kronor (93 procent) lägre än 2006. 5.4.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Utgiftsområdet omfattar räntor på statsskulden, oförutsedda utgifter samt Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning. Utgiftsområdet Statsskuldsräntor m.m. tillhör inte något politikområde och ingår inte i utgifterna under utgiftstaket för staten. Tabell 5.53 UO 26 Statsskuldsräntor m.m. Miljoner kronor SB 2007 TB 2007 Utfall 2007 Utfall- SB 2007 Utfall 2006 Statsskuldsräntor m.m. 43 170 0 47 255 4 085 49 472 Summa 43 170 0 47 255 4 085 49 472 Utfallet uppgick till 47 255 miljoner kronor och var därmed 4 085 miljoner kronor (9,5 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utgifterna för statsskuldsräntor påverkas främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och växelkurser. Tekniska faktorer till följd av Riksgäldskontorets upplånings- och skuldförvaltningsteknik påverkar också ränteutgifterna. Anslagsavräkningen görs enligt utgiftsmässiga principer och är ett netto av inkomster och utgifter i upplåningsverksamheten. Riksgäldskontoret har rätt att vid behov överskrida anslaget för räntor på statsskulden. Tabell 5.54 Räntor på statsskulden 2003-2007 Miljarder kronor Utfall 2003 Utfall 2004 Utfall 2005 Utfall 2006 SB 2007 Utfall 2007 Räntor på lån i svenska kronor 38,0 40,7 39,5 37,9 39,0 38,6 Räntor på lån i utländsk valuta 16,4 11,5 11,3 10,5 11,5 10,9 Över-/underkurser vid emission -14,5 -10,1 -9,0 -4,0 -3,0 -3,5 Summa räntor 39,9 42,1 41,8 44,4 47,5 46,0 Räntor på in- och utlåning -6,8 -7,0 -6,9 -6,1 -6,0 -5,4 Valutaförluster /vinster 4,4 5,1 -10,2 6,3 -2,5 2,5 Kursförluster/ vinster 3,8 13,5 7,6 5,9 4,0 4,2 Övrigt 0,7 -1,1 0,3 -1,2 0,0 -0,1 Summa ränteutgifter 42,0 52,6 32,6 49,4 43,0 47,2 Utfallet på anslaget 92:1 Räntor på statsskulden blev 47 161 miljoner kronor, vilket är 4 161 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Regeringen har medgivit att anslagsposten 1 Räntor på statsskulden får överskridas med 1 151 miljoner kronor (regeringsbeslut 2008-02-14, se även avsnitt 5.3.4 Medgivna överskridanden). I statsbudgeten för 2007 beräknades statsbudgetens saldo bli ett överskott, motsvarande ett lånebehov på -63 215 miljoner kronor. Utfallet blev ett överskott på 103 182 miljoner kronor. Lånebehovet blev således 39 967 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten, vilket bidrog till lägre ränteutgifter trots att räntorna blev högre än beräknat i statsbudgeten. Det var andra faktorer som medförde att utfallet blev högre än beräknat. Dessa var bl.a. att de realiserade valutakursförlusterna blev 5 000 miljoner kronor högre än beräknat. Hur stora valutaförlusterna respektive valutavinsterna blir beror på när lån i utländsk valuta förfaller och hur valutakurserna rört sig jämfört med när lånen togs upp. Kronkursen gentemot euron blev 2007 något svagare jämfört med beräkningen i statsbudgeten, medan kronkursen gentemot dollarn blev något starkare. Vidare blev räntorna på myndigheters in- och utlåning i Riksgäldskontoret 600 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Utgifterna för räntor på lån i utländsk valuta blev däremot 600 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Tabell 5.55 Räntor och valutakurser 2003-2007 årsgenomsnitt Utfall 2003 Utfall 2004 Utfall 2005 Utfall 2006 SB 2007 Utfall 2007 Ränta 5 år % 4,0 3,8 2,8 3,5 3,9 4,2 Ränta 6 mån % 3,0 2,2 1,8 2,4 3,5 3,6 TCW-index1 127,6 126,0 128,3 127,3 124,4 125,2 SEK/ EUR 9,12 9,13 9,28 9,25 9,09 9,25 SEK/ USD 8,09 7,35 7,47 7,38 6,85 6,76 1 Total Competitiveness Weights, ett mått på kronans värde mot en korg av andra valutor. Utgifterna för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev 2 218 miljoner kronor (4,5 procent) lägre än 2006. Det lägre utfallet förklaras framför allt av lägre valutakursförluster än 2006. Valutakursförlusterna blev totalt 3 800 miljoner kronor lägre för 2007 jämfört med 2006. Utfallet på anslaget 92:2 Oförutsedda utgifter blev 8,3 miljoner kronor, vilket är 1,7 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Under 2007 har 319 973 kronor betalats ut från detta anslag avseende tre förlikningar i mål mot Sverige inför den Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Dessutom har 394 709 kronor betalats ut efter fem domar mot Sverige av ovan nämnda domstol. Vidare betalades 407 000 kronor ut avseende två ärenden där ansökan har gjorts om ersättning från staten. Under 2007 har även 4 260 822 kronor betalats ut avseende två förlikningar efter beslut av Justitiekanslern samt 2 883 939 kronor avseende ett skadestånd efter uppdrag från Justitiekanslern. För att finansiera dessa utgifter har indragningar gjorts under 2007 från de under utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppförda anslagen 4:5 Sveriges Domstolar med 249 269 kronor och 4:3 Åklagarmyndigheten med 37 000 kronor, från det under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet uppförda anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. med 407 000 kronor, från det under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad uppförda anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader med 238 000 kronor, från det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, uppförda anslaget 34:4 Sanering och återställning av förorenade områden med 5 784 000 kronor och från det under utgiftsområde 24 Näringsliv uppförda anslaget 38:2 Näringslivsutveckling m.m. med 40 000 kronor. Indragningar som inte genomfördes under 2007, kommer att genomföras 2008 och därmed belasta anslag på 2008 års statsbudget. Det gäller det under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, uppförda anslaget 3:1 Skatteverket med 18 000 kronor och de under utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppförda anslagen 4:1 Polisorganisationen med 69 986 kronor och 4:3 Åklagarmyndigheten med 69 986 kronor. Ytterligare indragningar om 1 360 822 kronor kommer att göras från Justitiedepartements utgiftsområden. Tabell 5.56 Utbetalningar 2006 och 2007 Kronor 24 ärenden Summa 2006 9 804 358 13 ärenden Summa 2007 8 266 443 5.4.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen Utgiftsområdet omfattar enbart Avgiften till Europeiska gemenskapen. Tabell 5.57 UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen Miljoner kronor Utgiftsområde SB 2007 TB 2007 Utfall 2007 Utfall- SB 2007 Utfall 2006 Avgiften till Europeiska gemenskapen 28 908 0 26 635 -2 273 25 920 Summa 28 908 0 26 635 -2 273 25 920 Utfallet uppgick till 26 635 miljoner kronor och var därmed 2 273 miljoner kronor (7,9 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. EU-budgeten beslutas årligen inom ramen för ett fastställt flerårigt budgettak (det s.k. finansiella perspektivet). Avgiften kan förändras under året och avvika från beräkningen i statsbudgeten beroende på ett flertal faktorer såsom faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, revideringar av medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI), baser för mervärdesskatt, valutakurser, utfallet av EU-budgeten för tidigare år och ändringsbudgetar på gemenskapsnivå. Det lägre utfallet för avgiften till EU för 2007 beror främst på överskott från EU:s budget 2006 till följd av en lägre genomförandetakt i de olika stödprogrammen på EU-nivå än vad kommissionen prognostiserat. Detta överskott återfördes till medlemsländerna 2007 i form av reducerade avgifter. En ytterligare orsak till det lägre utfallet är att den fastställda växelkursen för avgiften blev lägre än beräknat i statsbudgeten. Den mervärdesskattebaserade avgiften blev 528 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Jämfört med 2006 ökade utfallet för avgiften till Europeiska gemenskapen med 714 miljoner kronor (2,8 procent). Tullavgiften ökade med 305 miljoner kronor och den mervärdesskattebaserade avgiften ökade med 248 miljoner kronor. BNI-avgiften minskade däremot med 211 miljoner kronor. År 2007 infördes även en ny avgift till en tillfällig fond för omstrukturering av EU:s sockersektor. Utfallet för 2007 blev 226 miljoner kronor. Inbetalningar till fonden ska ske t.o.m. 2009. 5.4.28 Förändring av anslagsbehållningar Budgeteringen av förbrukningen av anslagsbehållningar är i statsbudgeten inte fördelad per anslag utan tas upp under posten Minskning av anslagsbehållningar. Posten Minskning av anslagsbehållningar var -329 miljoner kronor i statsbudgeten för 2007. Posten utgör ett netto mellan förbrukning av kvarstående medel från föregående budgetår och sparade medel från innevarande budgetår samt utnyttjande av anslagskredit. Förändring av anslagsbehållningar ingår i de utgifter som omfattas av det statliga utgiftstaket. I redovisningen av det slutliga utfallet ingår förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit i utgifterna för respektive anslag och utgiftsområde. Nettosumman av förändringar av anslagsbehållningar 2007 avseende ramanslag exklusive Statsskuldsräntor m.m. framgår av tabell 5.58. Anslagsbehållningarna uppgick vid utgången av 2007 till 40 719 miljoner kronor. De ökade således med 6 126 miljoner kronor jämfört med 2006. För 2003 minskade anslagsbehållningarna med 8 820 miljoner kronor och för 2006 ökade de med 9 189 miljoner kronor. I tabell 5.59 redovisas de anslag som uppvisade utgående anslagsbehållningar överstigande 1 000 miljoner kronor under något av åren 2003-2007. Den största anslagsbehållningen (8 176 miljoner kronor) hade anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Ökningen mellan 2006 och 2007 var 7 588 miljoner kronor. Anslagsbehållningen för anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. ökade från -4 084 miljoner kronor till 2 611 miljoner kronor mellan 2003 och 2007. För anslaget 19:2 Aktivitets- och sjukersättning m.m. minskade anslagsbehållningen med 1 884 miljoner kronor mellan 2006 och 2007. För anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling var motsvarande minskning 1 632 miljoner kronor. För anslaget 8:1 Biståndsverksamhet var anslagsbehållningen över 1 000 miljoner kronor under hela femårsperioden. Tabell 5.58 Förändringar av anslagsbehållningar exkl. statsskuldsräntor 2003-2007 Miljoner kronor 2003 2004 2005 2006 2007 Ingående ramöverföringsbelopp 32 033 23 213 25 576 25 404 34 593 Anvisat i statsbudgeten1 631 989 656 570 691 813 725 209 733 129 Tilläggsbudget 2 192 10 912 1 818 11 072 12 961 Utnyttjade medgivna överskridanden 199 233 1 0 65 Indragningar -14 294 -9 903 -9 070 -11 027 -18 112 Utfall 628 910 655 450 684 734 716 066 721 917 Utgående ramöverföringsbelopp 23 213 25 576 25 404 34 593 40 719 Förändring av anslagsbehållningar -8 820 2 363 -172 9 189 6 126 1 Anvisat i statsbudgeten exkl. Minskning av anslagsbehållningar (-329 miljoner kronor). Tabell 5.59 Specifikation av anslagsbehållningar över 1 000 miljoner kronor under något av åren 2003-2007 Miljoner kronor Anslag 2003 2004 2005 2006 2007 06 06 01 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. 189 451 1 277 905 320 06 06 02 Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling 2 051 2 700 1 749 1 557 -75 07 08 01 Biståndsverksamhet 1 776 2 360 2 349 2 498 1 268 09 13 01 Tandvårdsförmåner m.m. 656 1 555 1 080 15 -38 10 19 01 Sjukpenning och rehabilitering m.m. -4 084 -963 1 317 1 233 2 611 10 19 02 Aktivitets- och sjukersättning m.m. -300 353 43 1 748 -136 12 21 02 Föräldraförsäkring -849 -266 945 1 076 737 13 22 06 Europeiska socialfonden 2000-2006 1 106 1 042 1 051 953 635 13 22 02 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd -984 441 -1 459 588 8 176 15 25 02 Studiemedel m.m. 975 863 1 064 1 848 1 358 18 31 11 Investeringsbidrag för anordnande av hyresbostäder 444 755 976 1 228 821 18 34 01 2003 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet 2 080 1 347 1 284 1 331 1 330 23 44 01 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 840 1 538 643 713 1 491 27 93 01 Avgiften till Europeiska gemenskapen 5 373 2 138 1 237 2 654 2 020 5.4.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning För att statsbudgetens saldo ska överensstämma med statens lånebehov (med omvänt tecken) redovisas Riksgäldskontorets nettoutlåning samt en kassamässig korrigeringspost på statsbudgetens utgiftssida. För 2007 blev utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning -4 340 miljoner kronor. Beräkningen i statsbudgeten uppgick till 14 590 miljoner kronor. Skillnaden mellan utfall och statsbudget blev således -18 930 miljoner kronor. I tabell 5.60 specificeras de största posterna. Alla poster är dock inte specificerade i statsbudgeten. Tabell 5.60 Riksgäldskontorets nettoutlåning Miljoner kronor Utfall 2007 SB 20071 Utfall- SB 2007 Utfall 2006 Premiepensionsmedel, inbetalning -27 193 -28 200 1 007 -27 065 Premiepensions-medel, utbetalning 27 220 27 100 120 48 999 PPM, ändrat statsobligationsinnehav 136 490 CSN, studielån 5 534 6 500 -966 6 170 Investeringslån myndigheter 983 763 Myndigheters räntekonton -3 007 -5 979 Jordbruksverkets EU-konton -1 041 4 566 Vägverket, Norra länken, Sthlm 727 255 Garantireserver 225 -470 Insättningsgaranti 888 -880 Kärnavfallsfonden 16 349 Vinstmedel Svenska Spel AB -400 200 Banverkets infrastrukturlån -1 900 1 021 Vägverkets infrastrukturlån -6 612 1 286 Omfinansiering av infrastrukturlån Sthlm/Gbg 1 300 1 500 -200 0 Lån till Botniabanan 2 205 2 345 Omstrukturering av statliga bolag inkl. ränta 29 19 Övrigt, netto -3 450 -4 567 Summa -4 340 14 590 27 502 1 Endast vissa delposter är specificerade. Premiepensionsmyndighetens (PPM:s) inbetalningar av premiepensionsmedel beräknades i statsbudgeten uppgå till 28 200 miljoner kronor. Utfallet för inbetalningarna blev 27 193 miljoner kronor, dvs. 1 007 miljoner kronor lägre än i statsbudgeten. Utbetalningarna av premiepensionsmedel inklusive ränta blev 27 220 miljoner kronor, vilket var 120 miljoner kronor högre än beräknat. PPM köpte statsobligationer för 136 miljoner kronor (netto), vilket minskade kontobehållningen i Riksgäldskontoret. Centrala studiestödsnämndens lån i Riksgäldskontoret för studielån och lån till hemutrustning beräknades i statsbudgeten öka med 6 500 miljoner kronor. Utfallet blev 5 534 miljoner kronor, dvs. 966 miljoner kronor lägre än beräknat. Det beror främst på att färre än beräknat har tagit studiemedel. Riksgäldskontoret lånar ut medel till myndigheter för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet. Sådana investeringslån till myndigheter ökade med 983 miljoner kronor. Behållningarna på myndigheternas räntekonton och vissa särskilda räntebelagda konton ökade under 2007 med 3 007 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. Jordbruksverkets konton för EU-medel hör till de räntebelagda konton som redovisas separat. Kreditutnyttjandet på Jordbruksverkets EU-konton minskade under 2007 med 1 041 miljoner kronor. Stockholms stad inbetalade i förskott sin andel av finansieringen av Norra länken i Stockholm. Inbetalningen gjordes i maj 2005 med 1 775 miljoner kronor till ett räntebelagt konto avseende Vägverket och medlen ska användas under några år fr.o.m. 2005. Under 2007 utnyttjades 727 miljoner kronor av dessa medel. Insättningsgarantinämnden minskade sin kontobehållning i Riksgäldskontoret med 888 miljoner kronor, främst beroende på att nämnden omplacerade av en del av sitt kapital till statsobligationer. Banverket minskade under 2007 sin upplåning i Riksgäldskontoret med 1 900 miljoner kronor och Vägverket minskade sina infrastrukturlån med 6 612 miljoner kronor. Banverket och Vägverket anvisades 3 000 miljoner kronor respektive 7 000 miljoner kronor på tilläggsbudget för att finansiera extra amorteringar av sina lån hos Riksgäldskontoret. Riksgäldskontoret tog 2005 över finansieringen av lån för de s.k. storstadspaketen i Stockholm och Göteborg, varav de största projekten är Södra Länken i Stockholm och Götaleden i Göteborg. Lånen uppgick totalt till cirka 12 000 miljoner kronor och avvecklas i den takt de förfaller. I stället lånar Vägverket i Riksgäldskontoret. Under 2005 uppgick låneförfallen totalt till 6 838 miljoner kronor och under 2006 förföll inga lån. Resterande påverkan på lånebehovet kommer vid lånens förfallotidpunkter under perioden 2007-2015. Under 2007 uppgick låneförfallen till 1 300 miljoner kronor. Projektet Botniabanan finansieras också med lån i Riksgäldskontoret. Botniabanan AB lånade 2 205 miljoner kronor under 2007. Totalt minskade nettoutlåningen för infrastrukturinvesteringar med 5 007 miljoner kronor. I statsbudgeten räknade man med en ökning på 5 100 miljoner kronor. Den stora skillnaden förklaras av de extra amorteringar som Banverket och Vägverket gjort på sina lån hos Riksgäldskontoret. Riksdagen beslutade 2003 om en ny modell för omstrukturering av statliga bolag. Ett konto inrättades hos Riksgäldskontoret dit extra utdelningar från statliga bolag förs. Från kontot utbetalas kapitaltillskott till statliga bolag. Vid ingången av 2007 fanns 32 miljoner kronor på kontot. Av dessa utbetalades 30 miljoner kronor till Arbetslivsresurs AR AB. Ränteintäkterna under 2007 uppgick till 1 miljon kronor. Ställningen vid årets slut blev därmed 3 miljoner kronor. I posten Övrigt, netto ingår främst minskade lån i Riksgäldskontoret för Försvarets materielverk med 2 526 miljoner kronor. Vidare ingår en ökad inlåning från Exportkreditnämnden med 1 498 miljoner kronor. Åt motsatt håll verkar att Statens fastighetsverk ökade sina lån med 1 082 miljoner kronor. Under 2007 blev utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning sammantaget 31 841 miljoner kronor lägre än 2006, vilket främst beror på dubbla utbetalningar av premiepensionsmedel under 2006 samt Banverkets och Vägverkets extra amorteringar under 2007, som finansierades genom anvisade medel på tilläggsbudget. 5.4.30 Kassamässig korrigering Posten Kassamässig korrigering och posten Riksgäldskontorets nettoutlåning ingår i statsbudgeten för att statsbudgetens saldo ska motsvara statens lånebehov med omvänt tecken. Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan statsbudgetens anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken (SCR), tidigare statsverkets checkräkning. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men vissa delposter är möjliga att specificera. Betalningar till och från EU-kommissionen medför kassamässiga korrigeringar. Utbetalning av EU-finansierade stöd till svenska jordbrukare redovisas både på anslag på statsbudgetens utgiftssida och på Jordbruksverkets EU-konto under Riksgäldskontorets nettoutlåning. Detta medför en kassamässig korrigering. Betalningar från EU-kommissionen redovisas på statsbudgetens inkomstsida och på Jordbruksverkets EU-konto under Riksgäldskontorets nettoutlåning. Då uppstår en kassamässig korrigering åt motsatt håll. Vid budgetårsskifte kan ut- respektive inbetalningar uppstå på olika budgetår. Betalning av Sveriges avgift till EU medför också en kassamässig korrigering. Sverige betalar inte avgiften direkt till EU. Avgiften överförs till ett räntefritt konto hos Riksgäldskontoret inom statens centralkonto. Samtidigt sker avräkning mot anslaget för EU-avgiften. EU rekvirerar sedan via Riksbanken medel från kontot hos Riksgäldskontoret. Eftersom tidpunkten för anslagsbelastning och rekvisition från EU skiljer sig åt uppstår kassamässiga korrigeringar vid såväl anslagsbelastningen som vid rekvisitionen. Anslagsbelastning och rekvisition kan ske under olika budgetår. För 2007 blev utfallet för Kassamässig korrigering -4 629 miljoner kronor. Beräkningen i statsbudgeten var noll miljoner kronor. Skillnaden mellan utfall och statsbudget blev således -4 325 miljoner kronor. I tabell 5.61 framgår de delposter som är möjliga att specificera. Tabell 5.61 Kassamässig korrigering Miljoner kronor Utfall 2007 SB 2007 Utfall- SB 2007 Utfall 2006 Ränteperiodisering -77 -189 Venantius 15 Förskjutningar av EU-stöd inom jordbruksområdet 1 041 -4 566 EU-betalningar avgift -890 Övrigt -4 414 3 657 Summa -4 325 0 -4 325 -1 098 Den totala kassamässiga korrigeringen för förskjutningar av EU-stöd inom jordbruksområdet uppgick 2007 till 1 041 miljoner kronor. Huvudorsaken till det positiva utfallet är att Jordbruksverkets hade stora utbetalningar av landsbygdstöd i slutet av 2007 för vilka motsvarande inbetalningar kommer under 2008. Betalning av Sveriges avgift till EU medförde en kassamässig korrigering på -890 miljoner kronor. Redovisningen på anslaget för statsskuldsräntor är inte helt kassamässig. En kassamässig korrigering uppstår därför, främst till följd av att inkomsträntor på vissa delar av Riksgäldskontorets utlåning periodiseras till det kvartal de avser. Denna periodiseringseffekt blev -77 miljoner kronor för 2007. Posten Övrigt, som uppgick till -4 414 miljoner kronor. Det är en restpost som till stor del är hänförlig till skillnader mellan tidpunkten för anslagsavräkning och tidpunkten för betalning. Den kassamässiga korrigeringen för 2007 blev 3 227 miljoner kronor lägre än 2006. Posten Övrigt står för den största skillnaden. Den blev 8 375 miljoner kronor lägre 2007 jämfört med 2006. Korrigeringen för förskjutningar av EU-stöd inom jordbruket blev dock 5 607 miljoner kronor högre 2007. 5.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Utgifterna för Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten belastar inte statsbudgeten. De ingår emellertid i de utgifter som omfattas av utgiftstaket för staten. Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten består av en fördelningsdel och en premiereservdel. Fördelningsdelen finansieras av under året inbetalda pensionsavgifter. Nettot av inbetalda avgifter och utbetalda pensioner tillfaller, alternativt finansieras av, Första-Fjärde AP-fonderna. Vid sidan av AP-fonderna sker en förmögenhetsuppbyggnad inom premiepensionssystemet, som administreras av Premiepensionsmyndigheten (PPM). Enligt beslut av EU:s statistikorgan Eurostat får fonderade pensionssystem inte räknas till den offentliga sektorn i nationalräkenskaperna. Detta innebär att utbetalningar av premiepension inte ingår i utgifterna under utgiftstaket för staten fr.o.m. 2007 (prop. 2006/07:100 avsnitt 4.2.2). År 2001 gjordes de första utbetalningarna av reformerad ålderspension i form av tilläggspension, inkomstpension och premiepension. Tilläggspension och inkomstpension belastar fördelningssystemet. Premiepension betalas ut från premiepensionssystemet. AP-fonderna (exklusive Sjätte AP-fonden) ändrade redovisningsprinciper för rörelsens kostnader fr.o.m. 2005. Provisionskostnader redovisas som intäktsreduktion under rörelsens intäkter. Prestationsbaserade avgifter reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats. Sjätte AP-fonden redovisar sina kostnader fördelade på gemensamma kostnader samt interna och externa förvaltningskostnader samt prestationsbaserade kostnader. Tabell 5.62 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Miljoner kronor SB 2007 TB 2007 Utfall 2007 Utfall- SB 2007 Utfall 2006 AP-fonderna, pensionsutgifter 186 018 185 653 -365 176 156 Administrationsutgifter 2 918 2 574 -344 2 749 varav Försäkringskassan m.fl. myndigheter 801 1 197 AP-fonderna, rörelsens kostnader 719 680 AP-fonderna, provisionskostnader 798 726 AP-fonderna, prestations-baserade avgifter 256 146 Summa 188 936 188 227 -709 178 906 I budgetpropositionen för 2007 beräknades utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten uppgå till 189 379 miljoner kronor, varav 443 miljoner kronor avsåg utbetalningar av premiepension. Utfallet uppgick till 188 227 miljoner kronor och var därmed 709 miljoner kronor lägre än beräkningen i budgetpropositionen för 2007 exklusive utbetalningar av premiepension. Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna uppgick till 185 653 miljoner kronor, varav 33 miljoner kronor överfördes från AP-fonderna till EU:s tjänstepensionssystem för de tjänstemän inom EU som har begärt detta. Administrationskostnaderna för inkomstpensionen uppgick totalt till 2 574 miljoner kronor (tabell 5.62). Ersättningen till Försäkringskassan, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Konjunkturinstitutet från AP-fonderna för administration blev 801 miljoner kronor. AP-fondernas administrationskostnader uppgick totalt till 1 773 miljoner kronor under 2007. I detta belopp ingår även 2 miljoner kronor för avveckling och särskild förvaltning. Rörelsens kostnader uppgick till 719 miljoner kronor, varav 145 miljoner kronor avsåg Sjätte AP-fonden (gemensamma kostnader och interna förvaltningskostnader). Provisionskostnaderna uppgick till 798 miljoner kronor, varav 252 miljoner kronor avsåg Sjätte AP-fondens externa förvaltningskostnader. I kapitel 9 avsnitt 9.5 Pensionssystemets årsredovisning finns mer information om Pensionssystemet. Enligt tabell 9.5 Inkomst- och premiepension, resultaträkning uppgick administrationskostnaderna för inkomstpension till 1 772 miljoner kronor jämfört med 2 574 miljoner kronor i tabell 5.62. Avvikelsen mellan beloppen för administrationskostnader för inkomstpension är 802 miljoner kronor. Den utgörs av provisionskostnader exklusive Sjätte AP-fonden (546 miljoner kronor) och prestationsbaserade avgifter (256 miljoner kronor). I beloppet 1 772 miljoner kronor (tabell 9.5) ingår ersättning till Försäkringskassan m.fl. myndigheter (801 miljoner kronor), AP-fondernas rörelsekostnader (719 miljoner kronor) och externa förvaltningskostnader för Sjätte AP-fonden (252 miljoner kronor). Jämfört med 2006 blev utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 9 321 miljoner kronor (5,2 procent) högre. Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna ökade med 9 497 miljoner kronor (5,4 procent) och beror främst på högre inkomstindex och på ökat antal pensionärer med inkomstrelaterad pension. AP-fondernas administrationskostnader enligt tabell 5.62 ökade med 221 miljoner kronor (14,2 procent). Ersättningen från AP-fonderna till Försäkringskassan m.fl. myndigheter minskade med 396 miljoner kronor (33,1 procent). 5.5 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten Vid analys av och information om statsbudgetens storlek och påverkan på samhällsekonomin fördelas utgifterna även på ett annat sätt än efter utgiftsområden, politikområden eller anslag. En sådan fördelning är den realekonomiska fördelningen, som baseras på nationalräkenskapernas definitioner. För att skapa jämförbarhet med andra länder upprättas nationalräkenskaperna enligt internationella principer och riktlinjer. Dessa har utarbetats av bl.a. EU. Den realekonomiska fördelning av utgifterna som redovisas är: Transfereringar, konsumtion, investeringar samt räntor och finansiella transaktioner. De olika realekonomiska kategorierna presenteras övergripande och de viktigaste delarna i statsbudgeten under respektive kategori kommenteras. I tabell 5.63 visas den realekonomiska fördelningen av utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden, dvs. statsbudgetens utgifter exklusive Riksgäldskontorets nettoutlåning och kassamässig korrigering. Vidare framgår den absoluta och procentuella förändringen mellan 2006 och 2007 respektive 2005 och 2006. I tabell 5.64, 5.68, 5.70 och 5.71 visas de realekonomiska kategorierna för respektive utgiftsområden 2005-2007. Tabellerna 5.65, 5.66, 5.67 och 5.69 visar de största anslagen inom de största realekonomiska arterna. Tabellerna redovisas i 2007 års struktur. Justeringar av 2005 och 2006 har gjorts för att få jämförbarhet mellan åren, där så är möjligt. Tabell 5.63 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten Miljoner kronor Realekonomisk art Utfall 2007 Utfall 2006 Utfall 2005 Förändring 2006-2007 Förändring 2005-2006 Procentuell förändring 2006-2007 Procentuell förändring 2005-2006 Transfereringar 510 298 523 349 506 169 -13 051 17 180 -2,5 3,4 varav Hushållssektorn 288 003 302 917 301 078 -14 914 1 839 -4,9 0,6 Kommunala sektorn 113 950 104 717 97 952 9 233 6 765 8,8 6,9 Företagssektorn 32 165 36 216 31 714 -4 051 4 502 -11,2 14,2 Ålderspensionssystemet 23 744 26 636 26 456 -2 892 180 -10,9 0,7 Statliga ideella organisationer 3 307 3 257 2 879 50 378 1,5 13,1 Internationell verksamhet 49 129 49 606 46 090 -477 3 516 -1,0 7,6 varav EU-institutioner 26 635 25 920 25 635 715 285 2,8 1,1 Konsumtionsutgifter 173 268 166 108 159 945 7 160 6 163 4,3 3,9 varav Löner inklusive sociala avgifter 95 101 91 958 86 153 3 143 5 805 3,4 6,7 Omkostnader för konsumtion 45 008 42 282 42 651 2 726 -369 6,4 -0,9 Lokaler 15 341 14 126 13 789 1 215 337 8,6 2,4 Utgifter för försvarsändamål 10 976 10 837 10 679 139 158 1,3 1,5 Sociala naturaförmåner 6 842 6 905 6 673 -63 232 -0,9 3,5 Investeringsverksamhet 15 391 15 000 13 100 391 1 900 2,6 14,5 Räntor 52 595 54 952 38 933 -2 357 16 019 -4,3 41,1 varav Räntor på statsskulden 47 161 49 374 32 561 -2 213 16 813 -4,5 51,6 Finansiella transaktioner 17 621 6 124 6 807 11 497 -683 187,7 -10,0 Summa utgiftsområden 769 172 765 537 724 956 3 635 40 581 0,5 5,6 Diagram 5.2 Procentuell fördelning av statsbudgetens utgifter 2007, realekonomiskt fördelade Transfereringar Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. till stor del utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. Som transfereringar räknas t.ex. sjukpenning och barnbidrag men även internationellt bistånd och Sveriges bidrag till EG-budgeten. Syftet med transfereringar är att omfördela inkomster mellan olika grupper i samhället, mellan olika regioner i landet eller till internationell verksamhet. Transfereringar kan också avse omfördelningar för individen över tiden. Diagram 5.3 visar transfereringarna per mottagargrupp 2007. Diagram 5.3 Statsbudgetens transfereringar fördelade efter mottagarkategorier 2007. År 2007 utgjorde transfereringarna 66 procent av utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden. Hushållen erhöll 56 procent av de totala transfereringarna. Tabell 5.65 visar de största anslagen med transfereringar till hushåll. Anslaget 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. har störst transfereringar till hushåll. De ökade med 221 miljoner till 63 281 miljoner kronor 2007. För anslaget 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. minskade de med 4 461 miljoner till 27 732 miljoner kronor. Transfereringarna till hushåll under anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd minskade under 2007 med 13 167 miljoner kronor till 26 656 miljoner kronor. För anslaget Kostnader för statlig för assistansersättning ökade de med 2 081 miljoner till 18 171 miljoner kronor. Inkomster från kommunerna avseende assistansersättning för de första 20 timmarna per vecka tillgodoförs anslaget och bruttoredovisas i tabell 5.66 som inkomster under transfereringar till kommuner. Kommunerna var den näst största mottagaren av transfereringar 2007. Den kommunala sektorn omfattar kommuner, landsting och kommunalförbund. Under 2007 erhöll kommunerna 22 procent av de totala transfereringarna. Tabell 5.66 visar de största anslagen för transfereringar till kommunerna. Anslaget 48:1 Kommunalekonomisk utjämning står för mer än hälften av de medel som staten lämnar till kommunerna via anslag. Utfallet för anslaget ökade med 21,8 procent till 70 813 miljoner kronor 2007. Några anslag inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning tillfördes anslaget 2007 (se vidare tabell 5.66 och avsnitt 5.4.16). Ramen för det generella sysselsättningsstödet (7 000 miljoner kronor) tillfördes också anslaget. Före 2007 redovisades stödet på statsbudgetens inkomstsida. Anslaget 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna svarar för den näst största transfereringen till kommunerna med 21 367 miljoner kronor, en ökning med 817 miljoner 2007. Den största ökningen inom gruppen transfereringar till kommuner stod anslaget 19:7 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvården för. Dessa bidrag ökade till 806 miljoner kronor. År 2006 anvisades endast en miljon på anslaget. Den tredje största kategorin avser transfereringar till utlandet, dvs. internationell verksamhet. Dessa uppgick under 2007 till 10 procent av de totala transfereringarna. De internationella transfereringarna indelas i transfereringar till EU och transfereringar till övrig internationell verksamhet. Transfereringar till EU bestod av anslaget 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen och utgjorde 54 procent av de internationella transfereringarna. Transfereringar till övrig internationell verksamhet utgjordes till största delen av anslaget 8:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Dessa transfereringar minskade med 920 miljoner eller 4 procent under 2007. Transfereringar till företagssektorn uppgick till 6 procent av de totala transfereringarna 2007. Företagssektorn omfattas enligt nationalräkenskaperna av privata företag, ekonomiska föreningar, kommunala bolag, statliga bolag och statliga affärsverk. I tabell 5.67 specificeras de största anslagen med transfereringar till företag. Posten transfereringar till företag minskade med 11 procent under 2007, främst på grund av förändrade utbetalningstidpunkter för Gårdsstöd och djurbidrag m.m. Transfereringar till ålderspensionssystemet består av statliga ålderspensionsavgifter som ingår i vissa anslag som är förenade med ålderspensionsrätt. Exempel på sådana anslag är 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, 21:7 Pensionsrätt för barnår inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad samt 25:2 Studiemedel m.m. inom utgiftsområde 15 Studiestöd. Fr.o.m. 2007 redovisas den del av den statliga ålderspensionsavgiften som beräknas motsvara pensionsrätt för premiepension och förs till Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning som transferering till hushållssektorn eftersom premiepensionen inte längre anses tillhöra den statliga sektorn. Andelen av den statliga ålderspensionsavgiften som fördes till Riksgäldskontoret var 12,9 procent för 2007. Organisationer och ideella föreningar tillhörande den statliga sektorn får bidrag från staten. Transfereringar till organisationer och föreningar utgjorde mindre än en procent av de totala transfereringarna. I denna grupp ingår bl.a. Chalmers tekniska högskola, Stiftelsen högskolan i Jönköping, Dramaten, Operan och Riksteatern. Tabell 5.64 Transfereringar per utgiftsområde 2005-2007 Miljoner kronor Utgifts-område Utgiftsområdesnamn 2007 2006 2005 Förändring 2006-2007 Förändring 2005-2006 Procentuell förändring 2006-2007 Procentuell förändring 2005-2006 01 Rikets styrelse 1 251 1 402 1 131 -151 271 -10,8 24,0 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning 9 262 9 322 8 609 -60 713 -0,6 8,3 03 Skatt, tull och exekution 69 59 48 10 11 16,1 23,6 04 Rättsväsendet 443 391 298 51 93 13,1 31,4 05 Internationell samverkan 1 327 1 152 1 013 174 139 15,1 13,8 06 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 1 933 2 205 1 943 -271 262 -12,3 13,5 07 Internationellt bistånd 23 552 24 469 21 047 -917 3 422 -3,7 16,3 08 Migration 2 298 2 004 2 154 294 -150 14,7 -7,0 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 41 526 37 463 34 178 4 063 3 285 10,8 9,6 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 110 239 116 686 119 005 -6 447 -2 319 -5,5 -1,9 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 43 738 45 019 46 120 -1 281 -1 101 -2,8 -2,4 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 61 568 60 066 55 467 1 502 4 599 2,5 8,3 13 Arbetsmarknad 50 519 62 760 64 021 -12 241 -1 261 -19,5 -2,0 14 Arbetsliv 170 173 181 -4 -8 -2,1 -4,2 15 Studiestöd 14 808 15 373 14 340 -565 1 033 -3,7 7,2 16 Utbildning och universitetsforskning 10 910 15 600 14 595 -4 689 1 005 -30,1 6,9 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 8 080 7 709 7 178 371 531 4,8 7,4 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning byggande samt konsumentpolitik 5 026 5 554 5 895 -528 -341 -9,5 -5,8 19 Regional utveckling 2 698 3 030 3 055 -332 -25 -11,0 -0,8 20 Allmän miljö- och naturvård 1 169 2 255 1 660 -1 086 595 -48,2 35,8 21 Energi 1 518 1 023 880 495 143 48,4 16,3 22 Kommunikationer 3 674 3 195 3 826 478 -631 15,0 -16,5 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 12 069 17 844 14 321 -5 776 3 523 -32,4 24,6 24 Näringsliv 2 834 2 421 2 251 414 170 17,1 7,5 25 Allmänna bidrag till kommuner 72 974 60 246 57 317 12 728 2 929 21,1 5,1 26 Statsskuldsräntor m.m. 8 10 2 -2 8 -15,7 390,2 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 26 635 25 920 25 635 714 285 2,8 1,1 Summa utgiftsområden 510 298 523 349 506 169 -13 051 17 180 -2,5 3,4 Tabell 5.65 Transfereringar till hushåll Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Utfall 2007 Utfall 2006 Utfall 2005 Förändring 2006-2007 Förändring 2005-2006 Procentuell förändring 2006-2007 Procentuell förändring 2005-2006 101902 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 63 281 63 059 62 185 221 874 0,4 1,4 101901 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 27 732 32 193 34 543 -4 461 -2 350 -13,9 -6,8 132202 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 26 656 39 823 43 172 -13 167 -3 349 -33,1 -7,8 122102 Föräldraförsäkring 25 448 23 995 22 155 1 452 1 841 6,1 8,3 122101 Allmänna barnbidrag 23 516 23 611 21 458 -95 2 153 -0,4 10,0 112001 Garantipension till ålderspension 20 371 21 339 22 449 -968 -1 110 -4,5 -4,9 091608 Kostnader för statlig assistansersättning 18 171 16 090 14 332 2 081 1 758 12,9 12,3 112002 Efterlevandepensioner till vuxna 15 702 15 813 15 856 -111 -43 -0,7 -0,3 020111 Statliga tjänstepensioner m.m. 8 957 8 598 8 201 359 397 4,2 4,8 152502 Studiemedel m.m. 8 542 8 184 7 879 358 305 4,4 3,9 112003 Bostadstillägg till pensionärer 7 263 7 448 7 333 -185 115 -2,5 1,6 Övriga anslag 42 365 42 763 41 517 -398 1 247 -0,9 3,0 Totalt 288 003 302 917 301 078 -14 914 1 839 -4,9 0,6 Tabell 5.66 Transfereringar till kommuner Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Utfall 2007 Utfall 2006 Utfall 2005 Förändring 2006-2007 Förändring 2005-2006 Procentuell förändring 2006-2007 Procentuell förändring 2005-2006 254801 Kommunalekonomisk utjämning 70 813 58 129 55 202 12 684 2 927 21,8 5,3 091302 Bidrag för läkemedelsförmånerna 21 367 20 550 19 767 817 783 4,0 4,0 131003 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 4 175 3 045 1 736 1 130 1 309 37,1 75,4 162508 Maxtaxa i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg m.m. 3 656 3 660 3 660 -4 0 -0,1 0,0 254802 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader 2 138 1 898 1 767 239 131 12,6 7,4 101907 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvården 806 1 - 805 1 80 450,8 - 162516 (2006) Statligt stöd för utbildning av vuxna 6 1 794 2 349 -1 788 -555 -99,7 - 162510 (2006) Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem - 923 - -923 923 - - 162509 (2006) Bidrag till personalförstärkningar i förskola -58 2 277 663 -2 335 1 614 -102,6 243,5 091608 Kostnader för statlig assistansersättning -3 497 -3 208 -2 984 -289 -223 9,0 7,5 Övriga anslag 14 544 15 647 15 793 -1 103 -146 -7,0 -0,9 Totalt 113 950 104 717 97 952 9 233 6 765 8,8 6,9 Tabell 5.67 Transfereringar till företag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Utfall 2007 Utfall 2006 Utfall 2005 Förändring 2006-2007 Förändring 2005-2006 Procentuell förändring 2006-2007 Procentuell förändring 2005-2006 132204 Lönebidrag och Samhall m.m. 8 790 8 365 7 778 425 587 5,1 7,5 234303 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. 7 180 11 665 6 487 -4 485 5 178 -38,4 79,8 234401 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 973 2 623 3 058 -650 -435 -24,8 -14,2 234402 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 575 1 817 2 383 -243 -566 -13,4 -23,7 Övriga anslag 12 647 11 746 12 008 901 -262 7,7 -2,2 Totalt 32 165 36 216 31 714 -4 051 4 502 -11,2 14,2 Konsumtion Statlig konsumtion avser förbrukning av resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror, inköp av varor och tjänster, underhåll och reparationer samt försvarets inköp av krigsmateriel som inte kan användas för civilt bruk. I konsumtionsbegreppet ingår även myndigheters köp av varor och tjänster som produceras utanför staten och som levereras direkt till hushållen (sociala naturaförmåner). Detta gäller t.ex. statens utgifter för köp av arbetsmarknadsutbildning och privat tandläkarvård. Ungefär 400 av statsbudgetens drygt 500 anslag innehöll helt eller delvis konsumtionsutgifter. Utgifterna för konsumtion uppgick under 2007 till 22 procent av utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden. Utgiftsområdena 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet, 16 Utbildning och universitetsforskning samt 4 Rättsväsendet hade de största utgifterna för konsumtion (tabell 5.68). Drygt hälften av utgifterna för konsumtion utgjordes av löner inklusive sociala avgifter. Sociala avgifter avser främst arbetsgivaravgifter och premier för avtalsförsäkringar för statsanställda. Ökningen av löner inklusive sociala avgifter var 3,4 procent 2007. I tabell 5.69 redovisas de största anslagen samt de anslag som haft en stor förändring av löneutgifterna mellan åren. Anslaget 4:1 Polisorganisationen har störst löneutgifter. Dessa uppgick till 11 535 miljoner kronor 2007. De ökade med 7 procent eller 753 miljoner kronor under året till följd av att antalet anställda vid Polisen ökade. Anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. var det anslag som hade störst löneutgifter 2005 och 2006. Anslagets löneutgifter uppgick till 11 273 miljoner 2007, en minskning med 369 miljoner kronor. Minskningen beror framförallt på att förtida pensionspremiebetalningar till Statens pensionsverk belastade anslaget under 2006. Anslaget 19:6 Försäkringskassan hade minskade löneutgifter med 9,6 procent 2007 på grund av neddragningar och tillfällig resursförstärkning under 2006 för att förhindra felaktiga utbetalningar. Kriminalvården har ökat sina löneutgifter med 8,6 procent till följd av fler anställda till nyöppnade anstalter. Löneutgifterna på anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning avser medel som Arbetsmarknadsverket lämnar till Skogsstyrelsen för s.k. gröna jobb. Dessa minskade med 504 miljoner kronor under 2007. Löneutgifterna på anslaget 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor minskade med 110 miljoner kronor. Under 2006 ökade löneutgifterna på anslaget till följd av att kombinationsläkare anställdes vid ett antal universitet. Under 2007 har arbete med att förbättra kvaliteten på den realekonomiska fördelningen av anslag genomförts. Det har resulterat i förbättrade redovisningsprinciper för vissa anslag. I vissa fall kan inte tidigare år göras jämförbara. Löneutgifterna på vissa anslag ökade 2007 till följd av de ändrade redovisningsprinciperna. Detta gäller anslagen 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 8:1 Biståndsverksamhet, 7:5 Krisberedskap, 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald och 34:4 Sanering av återställning av förorenade områden. Till posten Omkostnader för konsumtion räknas myndigheternas köp av varor och tjänster. Omkostnaderna för konsumtion ökade med 6,4 procent 2007. Anslagen 6:2 Materiel och anläggningar och 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsbevarande truppinsatser m.m inom utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet står tillsammans för 32 procent eller 14 667 miljoner kronor av omkostnaderna för konsumtion. Omkostnaderna på dessa två anslag ökade under året med 8,4 procent. Det tredje största anslaget med omkostnader för konsumtion är 36:2 Väghållning och statsbidrag inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Dessa omkostnader uppgick till 5 351 miljoner kronor 2007, en minskning med 2,8 procent. Tabell 5.68 Konsumtion per utgiftsområde 2005-2007 Miljoner kronor Utgifts-område Utgiftsområdesnamn 2007 2006 2005 Förändring 2006-2007 Förändring 2005-2006 Procentuell förändring 2006-2007 Procentuell förändring 2005-2006 01 Rikets styrelse 8 883 8 939 8 396 -56 543 -0,6 6,5 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1 868 2 403 2 238 -535 165 -22,2 7,4 03 Skatt, tull och exekution 9 222 8 589 8 153 633 436 7,4 5,3 04 Rättsväsendet 28 934 26 976 25 628 1 958 1 348 7,3 5,3 05 Internationell samverkan 255 268 347 -13 -79 -5,0 -22,7 06 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 43 698 41 362 40 999 2 336 363 5,6 0,9 07 Internationellt bistånd 1 795 1 310 1 129 485 181 37,1 16,0 08 Migration 2 962 2 479 2 873 483 -394 19,5 -13,7 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 5 063 4 637 4 221 426 416 9,2 9,9 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 8 686 8 742 7 875 -56 867 -0,6 11,0 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom - - - - - - - 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn - - - - - - - 13 Arbetsmarknad 7 296 8 599 7 189 -1 303 1 410 -15,2 19,6 14 Arbetsliv 947 1 012 935 -65 77 -6,4 8,3 15 Studiestöd 40 32 31 8 1 23,7 4,3 16 Utbildning och universitetsforskning 30 048 29 620 28 011 428 1 609 1,4 5,7 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1 896 1 761 1 688 135 73 7,7 4,3 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning byggande samt konsumentpolitik 734 678 505 56 174 8,2 34,4 19 Regional utveckling 161 232 194 -71 38 -30,6 19,5 20 Allmän miljö- och naturvård 2 575 1 574 1 847 1 001 -273 63,6 -14,8 21 Energi 636 558 495 78 63 14,0 12,7 22 Kommunikationer 12 908 11 843 12 712 1 065 -869 9,0 -6,8 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 3 292 3 035 2 984 257 51 8,5 1,7 24 Näringsliv 1 371 1 460 1 486 -89 -26 -6,1 -1,8 25 Allmänna bidrag till kommuner 0 0 8 0 -8 -44,9 -97,3 26 Statsskuldsräntor m.m. - - - - - - - 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen - - - - - - - Summa utgiftsområden 173 268 166 108 159 945 7 160 6 163 4,3 3,9 Tabell 5.69 Lön inkl. sociala avgifter Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Utfall 2007 Utfall 2006 Utfall 2005 Förändring 2006-2007 Förändring 2005-2006 Procentuell förändring 2006-2007 Procentuell förändring 2005-2006 040401 Polisorganisationen 11 535 10 783 10 429 753 354 7,0 3,4 060601 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. 11 273 11 642 11 145 -369 497 -3,2 4,5 101906 Försäkringskassan 5 135 5 679 4 832 -545 847 -9,6 17,5 030301 Skatteverket 4 890 4 672 4 279 218 393 4,7 9,2 132201 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader 3 737 3 644 3 265 93 379 2,5 11,6 040406 Kriminalvården 3 681 3 389 3 321 291 68 8,6 2,1 019005 Regeringskansliet m.m. 3 335 3 102 2 953 233 149 7,5 5,0 040405 Sveriges Domstolar 2 870 2 672 2 531 198 141 7,4 5,6 223604 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter 2 467 2 372 2 420 95 -48 4,0 -2,0 013201 Länsstyrelserna m.m. 1 789 1 752 1 570 37 182 2,1 11,6 162601 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 1 661 1 660 1 500 1 160 0,0 10,7 101901 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 930 594 430 336 163 56,6 37,9 070801 Biståndsverksamhet 638 306 198 333 108 108,8 54,6 132203 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader 318 823 721 -504 102 -61,3 14,1 060705 Krisberedskap 358 4 - 354 4 9 733,7 - 203403 Åtgärder för biologisk mångfald 296 - - - - - - 040404 Ekobrottsmyndigheten 275 220 144 55 75 25,0 52,3 203404 Sanering ch återställning av förorenade områden 217 2 - 215 2 12 202,4 - 020112 Statliga kompetens-överföringsjobb 209 250 - -41 250 -16,5 - 162570 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. 304 414 91 -110 323 -26,5 356,6 213505 Energiforskning 281 254 167 26 87 10,4 51,9 Övriga anslag 38 903 37 726 36 157 1 177 1 569 3,1 4,3 Totalt 95 101 91 958 86 153 3 143 5 805 3,4 6,7 Investeringar Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga materiella tillgångar såsom byggnader och maskiner, immateriella tillgångar som dataprogram, värdeföremål, finansiella tillgångar och lagerinvesteringar som är ämnade att användas i produktion. Av utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden uppgick investeringarna till 2 procent. Försvarets inköp av krigsmateriel, som inte kan användas för civilt bruk, ingår i konsumtion som tidigare nämnts. De anslagsfinansierade investeringarna bestod främst av investeringar i infrastruktur, vägar och järnvägar. Utgiftsområde 22 Kommunikationer var det utgiftsområde som hade den största delen (89 procent) av de totala investeringarna inom statsbudgetens utgiftsområden (se tabell 5.70). Statliga investeringar finansieras även med lån i Riksgäldskontoret och finansiell leasing. Utgifterna för dessa investeringar ingår därför inte i utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden utan redovisas under Riksgäldskontorets nettoutlåning. Myndigheternas amorteringar på lån redovisas som finansiella transaktioner. På så sätt kommer investeringar med inom statsbudgetens utgiftsområden när de amorteras. Tabell 5.70 Investeringar per utgiftsområde 2005-2007 Miljoner kronor Utgiftsområde Utgiftsområdesnamn 2007 2006 2005 Förändring 2006-2007 Förändring 2005-2006 Procentuell förändring 2006-2007 Procentuell förändring 2005-2006 01 Rikets styrelse 56 55 22 2 32 2,9 143,7 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning 12 27 59 -15 -32 -55,1 -53,6 03 Skatt, tull och exekution 10 24 7 -14 17 -58,9 244,7 04 Rättsväsendet -10 30 26 -40 4 -131,9 15,9 05 Internationell samverkan 1 1 1 1 0 94,8 -25,7 06 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 280 73 49 207 24 282,6 49,1 07 Internationellt bistånd -10 8 4 -19 4 -222,8 109,0 08 Migration 5 -2 12 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 24 15 9 9 6 61,4 61,9 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 1 8 - -7 -87,2 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom - - - - - 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn - - - - - 13 Arbetsmarknad 14 53 14 -40 39 -74,6 281,0 14 Arbetsliv -1 5 6 -5 -1 -120,2 -24,4 15 Studiestöd - - 0 16 Utbildning och universitetsforskning 622 626 510 -3 116 -0,6 22,7 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 18 17 13 1 4 3,2 34,2 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning byggande samt konsumentpolitik 23 10 19 13 -9 128,3 -46,5 19 Regional utveckling 1 0 2 0 -2 433,6 -94,4 20 Allmän miljö- och naturvård 531 679 706 -148 -27 -21,8 -3,8 21 Energi 7 7 10 0 -3 -4,3 -30,4 22 Kommunikationer 13 774 13 333 11 609 441 1 724 3,3 14,9 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 20 22 16 -2 6 -7,6 36,0 24 Näringsliv 14 9 5 4 4 44,5 87,3 25 Allmänna bidrag till kommuner - - - - - - - 26 Statsskuldsräntor m.m. - - - - - - - 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen - - - - - - - Summa utgiftsområden 15 391 15 000 13 100 391 1 900 2,6 14,5 Räntor och finansiella transaktioner Den realekonomiska gruppen räntor avser räntor på statsskulden och övriga räntor, t.ex. räntesubventioner för studielån. Räntorna uppgick till 7 procent av utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden 2007. De två största anslagen var 92:1 Räntor på statsskulden och 25:3 Studiemedelsräntor m.m. Dessa svarade tillsammans för 98 procent av de totala ränteutgifterna. Räntor på statsskulden särredovisas i tabell 5.63. Studiemedelsräntorna minskade med 251 miljoner kronor till 4 481 miljoner kronor 2007. Under posten finansiella transaktioner finns bl.a. amorteringar, utlåning och utgifter för upplåning och låneförvaltning. Under 2007 ökade posten finansiella transaktionerna med 11 497 miljoner kronor eller 188 procent. Den kraftiga ökningen beror på att regeringen valt att tidigarelägga amorteringar på infrastrukturlån avseende den s.k. närtidssatsningen vid Väg- och Banverket. På tilläggsbudget anvisades 7 000 miljoner kronor till Vägverket och 3 000 miljoner kronor till Banverket för att slutamortera dessa lån i förtid. Det största anslaget under posten övrigt finansiellt är anslaget 26:2 Väghållning och statsbidrag inom utgiftsområde 22. Under 2007 ökade de finansiella transaktionerna under anslaget med 7 939 miljoner till 9 056 miljoner kronor. Ökningen beror framförallt på att amorteringar på lån avseende den s.k. närtidssatsningen tidigarelades och i huvudsak slutamorterades under 2007. Lån för de s.k. närtidssatsningarna 2002-2004 började amorteras 2005. Dessutom tidigarelades amorteringar som skulle ske i januari 2006 till december 2005. Dessa betalningsförskjutningar förklarar i princip minskningen av posten finansiella transaktioner 2006. Det näst största anslaget under posten övrigt finansiellt är anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter inom utgiftsområde 22. Anslagets finansiella poster ökade med 3 162 miljoner till 3 946 miljoner kronor 2007 på grund av de tidigarelagda amorteringarna av infrastrukturlån. Inom utgiftsområde 18 har anslaget 31:4 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet inte haft något utfall under 2007. Detta förklarar minskningen av de finansiella transaktionerna inom utgiftsområdet 2007. Tabell 5.71 Räntor och finansiella transaktioner per utgiftsområde 2005-2007 Miljoner kronor Utgiftsområde Utgiftsområdesnamn 2007 2006 2005 Förändring 2006-2007 Förändring 2005-2006 Procentuell förändring 2006-2007 Procentuell förändring 2005-2006 01 Rikets styrelse 403 241 261 162 -21 67,5 -8,0 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning 65 80 66 -15 14 -18,8 21,7 03 Skatt, tull och exekution 370 339 364 31 -25 9,1 -6,9 04 Rättsväsendet 1 260 1 108 1073 153 35 13,8 3,2 05 Internationell samverkan 3 4 5 -2 -1 -36,7 -16,7 06 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 619 622 600 -3 22 -0,5 3,7 07 Internationellt bistånd 104 107 80 -2 27 -2,3 33,4 08 Migration 31 43 29 -12 14 -28,2 46,6 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 53 61 65 -8 -4 -13,7 -5,5 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 539 248 169 291 79 117,5 46,5 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom - - - - - - - 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn - - - - - - - 13 Arbetsmarknad 156 187 194 -32 -7 -17,0 -3,5 14 Arbetsliv 22 26 31 -4 -5 -14,9 -17,5 15 Studiestöd 4 481 4 732 5 408 -251 -676 -5,3 -12,5 16 Utbildning och universitetsforskning 617 650 578 -32 72 -5,0 12,4 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 97 98 88 -1 10 -1,0 10,9 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning byggande samt konsumentpolitik 18 255 181 -237 75 -92,9 41,3 19 Regional utveckling 19 70 34 -50 36 -72,4 105,0 20 Allmän miljö- och naturvård 37 38 41 -1 -3 -3,1 -8,1 21 Energi 11 15 12 -4 3 -27,8 24,5 22 Kommunikationer 13 933 2 584 3 685 11 350 -1 101 439,3 -29,9 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 98 84 88 14 -4 16,6 -4,4 24 Näringsliv 34 25 33 10 -8 39,0 -25,2 25 Allmänna bidrag till kommuner - - - 26 Statsskuldsräntor m.m. 47 246 49 462 32 656 -2 216 16 806 -4,5 51,5 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen - - - - - - - Summa utgiftsområden 70 216 61 076 45 740 9 140 15 336 15,0 33,5 5.6 Bemyndiganden Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen beslutar, beställa varor eller tjänster samt besluta om bidrag, ersättning, lån eller liknande som medför utgifter under senare budgetår än det statsbudgeten avser. De åtaganden som gjorts räknas inte som ekonomiska händelser som ska bokföras mot anslag. När ett bemyndigande utnyttjas ska detta redovisas mot det av riksdagen beslutade bemyndigandebeloppet. Det totala bemyndigandebeloppet för 2007 var 355 miljarder kronor. Utestående åtaganden den 31 december 2007 uppgick till 203 miljarder kronor. Utgiftsområdena 22 Kommunikationer, 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet, 7 Internationellt bistånd och 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg har störst bemyndiganden. De största beloppen avser anslaget 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna, anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag samt anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektoruppgifter. Även anslagen 8:1 Biståndsverksamhet och 6:2 Materiel och anläggningar har stora bemyndiganden. En specifikation med utestående åtaganden den 31 december 2007 per anslag redovisas i bilaga 4. Störst avvikelse mellan bemyndiganderam och utestående åtagande har anslaget 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna. Det beror på att nytt flerårigt avtal mellan staten och Sveriges kommuner och landsting inte undertecknades under 2007. Det nya avtalet, som avser 2008, undertecknades av parterna den 18 januari 2008. Avtalet beslutades därefter av regeringen den 24 januari 2008 (S2008/700/HS). Även inom utgiftsområde 22 Kommunikationer var avvikelsen mellan bemyndiganderam och utestående åtaganden stor. Avvikelsen för anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter beror till viss del på den extra amortering av lån för tidigarelagda investeringar som gjordes 2007 (3 miljarder kronor). Till avvikelsen bidrog också lägre takt och mindre åtaganden i lånefinansierade investeringsprojekt än vad som tidigare beräknades. Avvikelsen för anslaget 36:2 Väghållning och statsbidrag beror främst på att principen för att redovisa lånefinansierade objekt ändrades och på att anslaget ökades med 7 miljarder kronor för amortering av infrastrukturlån. Tidigare redovisades ett lånefinansierat objekts maxlån som utestående åtaganden. Vägverket ändrade denna princip under 2007. I stället för objektets maxlån redovisas numera upplånad lånevolym och produktion för ett år framåt som utestående åtaganden. Tabell 5.72 Bemyndiganden 2007 Miljoner kronor Utgifts-område Bemyndigande-ram Utestående åtaganden 01 Rikets styrelse 18 17 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning 50 0 05 Internationell samverkan 45 32 06 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 45 895 40 517 07 Internationellt bistånd 48 598 34 670 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 65 590 916 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 12 9 13 Arbetsmarknad 11 470 8 528 14 Arbetsliv 39 38 15 Studiestöd 7 5 16 Utbildning och universitetsforskning 10 104 8 724 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 128 98 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik 25 0 19 Regional utveckling 6 330 2 653 20 Allmän miljö- och naturvård 1 770 634 21 Energi 3 657 2 774 22 Kommunikationer 135 710 94 520 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 21 911 5 381 24 Näringsliv 3 572 3 234 Summa 354 930 202 750 Det är i huvudsak två orsaker som ligger bakom det låga utnyttjandet av bemyndiganderamen för anslag 8:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Dels var efterfrågan på u-krediter låg under 2007, dels medförde planeringen inför regeringens beslut i oktober 2007 om att fokusera det bilaterala utvecklingsbiståndet till färre antal länder till att beslut om nya bilaterala samarbetsstrategier frystes fram tills regeringsbeslut om fokusering fattats. För utgiftsområde 19 Regional utveckling beror avvikelsen till största delen på att beslut om utgifter inom strukturfondsprogrammen blev lägre än vad som tidigare beräknats. Det gäller främst anslaget 19:6 Europeiska regionala utvecklingsfonden 2007-2013. 6 Statliga garantier och krediter 6 Statliga garantier och krediter 6.1 Statliga garantier Ett statligt garantiåtagande innebär att staten går i borgen för någon annans betalningsförpliktelser. Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten får regeringen ställa ut kreditgarantier och göra andra liknande åtaganden för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen bestämmer. En garantiavgift ska tas ut som motsvarar statens ekonomiska risk och övriga kostnader för åtagandet, om inte riksdagen beslutar annat. Avgifterna sätts in på konton hos Riksgäldskontoret (RGK), i bank eller placeras i värdepapper. Avgifterna ska täcka förväntade kostnader4 för garantierna. Garantiverksamheten blir på så sätt självfinansierad på lång sikt. Statens garantiåtaganden omfattar insättningsgarantin och investerarskyddet, kreditgarantier5, garantier om tillförsel av kapital6 samt pensionsgarantier. Flera av åtagandena är stora och därtill kommer att många åtaganden påverkas av samma riskfaktorer. I avsnitt 6.1.1 redovisas garantiportföljen översiktligt och i avsnitt 6.1.2 behandlas de olika garantityperna. Riskerna i statens samlade portfölj analyseras i avsnitt 6.1.3. Avsnitten 6.1.4 - 6.1.6 behandlar vilka avsättningar som görs för framtida garantiförluster, vilka tillgångar som finns i garantiverksamheten och slutligen hur avsättningarna och tillgångarna förhåller sig till varandra. Betalningsflödena i garantiverksamheten och hur flödena påverkar statens finanser visas i avsnitt 6.1.7. 6.1.1 Garantiportföljens sammansättning Statens garantiportfölj är cirka 800 miljarder kronor. I beloppet ingår inte två utestående kapitaltäckningsgarantier (till A-Banan Projekt AB och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB) eftersom dessa inte kan beloppsbestämmas. Även för investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på statens åtagande. Garantierna hanterades under 2007 av fem myndigheter: Insättningsgarantinämnden (IGN), RGK7, Exportkreditnämnden (EKN), Statens bostadskreditnämnd (BKN) samt Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Den 1 januari 2008 avvecklades IGN som separat myndighet. RGK ansvarar sedan årsskiftet för insättningsgarantin och investerarskyddet. Störst av åtagandena är insättningsgarantin (579 miljarder kronor) följt av kreditgarantier (125 miljarder kronor) och garantier om tillförsel av kapital (84 miljarder kronor). Övriga åtaganden, främst pensionsgarantier, är 11 miljarder kronor. Därutöver finns utfästelser om att ställa ut nya garantier på 70 miljarder kronor för i huvudsak exportgarantier. Tabell 6.1 Statliga garantiåttaganden och utfästelser 2007-12-31 Miljoner kronor Typ av garanti Garantier Utfästelser Insättningsgarantin1 578 600 Investerarskyddet2 Kreditgarantier 124 825 69 973 Exportgarantier 88 861 68 981 U-kreditgarantier 773 992 Infrastruktur 25 332 Bostadskrediter 2 914 Internationella åtaganden 6 733 Övrigt 212 Garantier om tillförsel av kapital 84 306 Kapitaltäckningsgarantier3 Grundfondsförbindelser 1 005 Garantikapital 78 301 Övrigt 5 000 Pensionsgarantier 9 242 Övriga garantier 1 631 Affärsverkens garantier, m.fl. 1 631 Summa 798 604 69 973 1 Åtagandet för insättningsgarantin avser den 31 december 2006. 2 För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna. 3 Det finns två kapitaltäckningsgarantier för vilka inte några värden uppskattats eftersom garantierna är obegränsade i tid och belopp. Den statliga garantiportföljen har under senare år ökat till följd av en större volym insättningar som omfattas av insättningsgarantin. Under 2007 minskade kreditgarantierna med mer än 9 miljarder kronor, till stor del genom att garantierna till Venantius upphörde. Diagram 6.1 Garantiåtaganden 2003-2007 Miljoner kronor Ramar för olika garantiåtaganden Riksdagen har beslutat att EKN får binda staten för exportkreditgarantier på sammanlagt 200 miljarder kronor. För 2007 har regeringen bemyndigat EKN att använda 175 miljarder kronor av ramen. Det finns också en särskild ram på 10 miljarder kronor för EKN:s investeringsgarantier. Den totala ramen för Sidas garantiåtaganden är 12 miljarder kronor, varav 1 miljard kan användas för fristående garantier. BKN får ställa ut kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder intill ett belopp om högst 10 miljarder kronor inklusive tidigare gjorda åtaganden. För BKN:s övriga verksamhetsgrenar finns ramar på lägre belopp. Inom RGK:s garantigivning finns ramar för enskilda projekt och några mindre program. 6.1.2 De olika garantityperna Insättningsgarantin och investerarskyddet Insättningsgarantin Syftet med insättningsgarantin är att stärka konsumentskyddet för allmänhetens insättningar i banker, kreditmarknadsföretag med flera institut och att komplettera den övriga skyddslagstiftning som omger instituten. Därmed minskar risken för uttagsanstormningar, vilket bidrar till stabiliteten i det finansiella systemet. De garanterade insättningarna har under de senaste fem åren ökat med 150 miljarder till 580 miljarder kronor. Insättningsgarantins omfattning och utformning styrs av regelverk inom Sverige och EU. Maximalt ersättningsbelopp vid konkurs hos ett institut som omfattas av den svenska insättningsgarantin är 250 000 kronor per kund och institut8. Det finns idag ingen värdering av statens ekonomiska risk i insättningsgarantin, eftersom garantin ligger utanför den för övriga garantier gällande garantimodellen. Investerarskyddet När en kund anlitar ett värdepappersinstitut för köp, försäljning eller deponering av värdepapper är institutet skyldigt att hålla kundens värdepapper skilda från sina egna. Om institutet, vid en konkurs, trots detta inte kan lämna ut kundens egendom, till exempel därför att det efter konkursen inte går att reda ut vad som är kundens respektive institutets tillgångar, har kunden rätt till ersättning. Ett ersättningsfall förutsätter alltså slarv eller brottslig handling hos institutet. Ersättningsbeloppet är det samma som för insättningsgarantin, 250 000 kronor per kund och institut. Kreditgarantier Den vanligaste formen av enskilda garantiåtaganden är kreditgarantier. Staten tar då på sig hela eller delar av kreditrisken vid finansiering av investeringar i exportaffärer, infrastruktur, bostäder etc., men överlåter själva kreditgivningen till andra långivare. Exportgarantier EKN ska främja svensk export genom att erbjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier och investeringsgarantier. Engagemanget i form av garantier och utfästelser var vid årsskiftet 158 miljarder kronor. Nya utfästelser och garantier för 70 miljarder kronor utfärdades under 2007, vilket är en ökning i antal men minskning i volym jämfört med året före. Volymminskningen berodde på att en av garantierna under 2006 var mycket stor. Den ökade efterfrågan på exportgarantier beror, förutom på en växande export, på att garantier ställs ut på nya marknader samt att EKN utvecklat nya produkter för att bättre kunna möta exportörernas finansieringsbehov. EKN har engagemang och/eller fordringar i totalt 125 länder. Ett fåtal länder, främst Pakistan och Sydafrika, svarar för en stor del av engagemangen. Under året har dock den geografiska koncentrationen minskat något. Andelen rena statsrisker ökade från 35 till 38 procent, medan telekomsektorns andel av portföljen minskade från 19 till 14 procent. Ett annat område som ökat sin andel är garantier till transportindustrin. Skadeersättningarna var fortsatt mycket låga. U-kreditgarantier En u-kredit är en exportkredit som Sida garanterar och subventionerar. Garantierna ges till projekt som Sida bedömer kan få betydande utvecklingseffekter i det berörda landet och som inte kan bära kostnaderna för en normal finansiering på kommersiella villkor. EKN administrerar u-kreditgarantierna på uppdrag av Sida. Sidas totala engagemang inklusive utfästelser har minskat under flera år och var 1,8 miljarder kronor vid utgången av 2007. Skadeersättningarna minskade också, men avsåg liksom tidigare främst Zimbabwe samt Pakistan i enlighet med Paris-klubbsavtalet. Under 2006 genomfördes, på regeringens uppdrag, en översyn av kredit- och garantiinstrumenten i det svenska utvecklingsarbetet. Utredningen kom fram till att krediter och garantier kan vara effektiva biståndsinstrument, varför det finns principiellt goda skäl till att bibehålla kredit- och garantibiståndet som en del av de svenska bilaterala biståndsinstrumenten. Det finns dock behov av att reformera systemet, en process som nu pågår. Infrastruktur Öresundsbron har finansierats genom att Öresundsbro Konsortiet emitterat obligationer på kreditmarknaden. Svenska staten genom RGK och danska staten genom Nationalbanken garanterar solidariskt denna upplåning som vid årsskiftet var 25 miljarder kronor. RGK har under året genomfört en fördjupad analys av Öresundsbrons framtida återbetalningsförmåga och konstaterat att statens risk minskat betydligt i takt med att intäkterna från bron ökat. Som en konsekvens har därför avsättningarna för framtida förluster minskat (se avsnitt 6.1.4). RGK ställde under 2007 ut en kreditgaranti på 150 miljoner kronor för ett amorterande banklån som SwePol Link AB tog upp för att återbetala ett ägarlån. SwePol Link äger en likströmskabel som går under Östersjön och kopplar samman de polska och svenska elnäten. Bostadskrediter Efterfrågan på bostadskreditgarantier var under 2007 fortsatt låg. BKN genomförde under året ett projekt i syfte att avtalsreglera samtliga garantier och bedöma aktuell risk och kostnader för garantierna. Det ledde till att ett stort antal garantier sades upp under året. Totalt minskade garantistocken från 5,2 till 2,9 miljarder kronor. De skadefall som inträffade under året avsåg äldre kreditgarantier från början av 1990-talet och det är främst bland dessa som BKN räknar med framtida förluster. Internationella åtaganden De internationella åtagandena på närmare 7 miljarder kronor gäller främst utlåning från Nordiska investeringsbanken (NIB) till enskilda projekt i flera länder. Risken i garantiåtagandena för NIB:s projektinvesteringslån har minskat betydligt sedan 2004 till följd av att NIB har avsatt medel i en kreditriskfond, vilken tas i anspråk innan NIB åberopar garantin. Garantiprogram Staten har tidigare haft garantiprogram för att främja sysselsättningen inom lantbruk och glesbygd men programmen är stängda för ny garantigivning. Det finns fortfarande kvar cirka 400 kreditgarantier på relativt små belopp. Sammantaget uppgår dessa garantier till 44 miljoner kronor. Sida bedriver en försöksverksamhet med fristående garantier inom en ram på en miljard kronor. Vid utgången av 2007 fanns tre engagemang i Afrika på tillsammans 148 miljoner kronor. Venantius I början av 2007 tog RGK över Venantius statsgaranterade obligationslån med tillhörande ränte- och valutasäkringar på derivatmarknaden mot en marknadsmässig betalning. RGK kommer att förvalta lånen fram till dess de förfaller. I och med övertagandet upphörde statens garantier för Venantius upplåning. Samtidigt upplöstes den särskilda garantireserven för Venantius hos RGK. Garantier om tillförsel av kapital I stället för att staten ger ett direkt kapitaltillskott till ett företag kan garantier ställas ut där staten åtar sig att under vissa omständigheter tillskjuta kapital. En sådan garanti är en relation mellan två parter: företaget och staten som utfärdare av garantin. Men garantin skyddar i praktiken tredje part, det vill säga företagets långivare, kunder och andra intressenter. Kapitaltäckningsgarantier En kapitaltäckningsgaranti innebär att staten åtar sig att ovillkorligen tillskjuta kapital till ett bolag i ett utsatt läge. Garantierna är således obegränsade i tid och belopp. Sedan införandet av nuvarande garantimodell 1997 har inga nya kapitaltäckningsgarantier utfärdats eftersom de är mycket svåra att prissätta på ett tillförlitligt sätt och därför olämpliga ur ett riskperspektiv. De kapitaltäckningsgarantier som finns kvar är till två statliga bolag inom infrastruktur, A-Banan Projekt AB och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB. Grundfondsförbindelser En grundfondsförbindelse liknar kapitaltäckningsgarantin, men åtagandet är begränsat i belopp och oftast även i tid. Staten har sådana åtaganden på tillsammans 1 miljard kronor till Svensk Exportkredit, Skeppshypotekskassan och Fonden för den mindre skeppsfarten. Garantikapital. Sverige har medlemsåtaganden i nio internationella finansieringsinstitut (Världsbanken, Europeiska investeringsbanken, Nordiska investeringsbanken med flera). Åtagandena består dels av inbetalt kapital, dels garantikapital. Garantikapitalet innebär att svenska staten förbinder sig att under vissa omständigheter tillskjuta ett bestämt kapitalbelopp till instituten utöver det kapital som Sverige direkt betalat in. Åtagandena var 78 miljarder kronor vid utgången av 2007. Finansieringsinstituten är exponerade mot landspecifika risker, till stor del i länder med relativt hög kreditrisk. Men instituten är prioriterade långivare med god kapacitet att hantera kreditförluster och har en konservativ kreditgivning. Åtagandena bedöms därför ha en relativt sett låg risk. Dessutom är det troligt att medlemsstaterna skulle utöka andelen inbetalt kapital i stället för att infria garantikapitalet. Övrigt Sedan 2002 finns en garanti som innebär en rätt för Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB) att vid varje tillfälle ta upp lån hos RGK inom en begränsad ram. Denna ram, som från början var 10 miljarder kronor, minskar med 1 miljard kronor per år och var 5 miljarder kronor under 2007. Pensionsgarantier Garantier för pensionsåtaganden ska trygga upparbetade avtalspensioner för dem som var anställda när statliga myndigheter bolagiserats, till exempel Posten, Nordea, Akademiska hus och Sveaskog. I vissa fall har de aktuella delarna av företagens (de tidigare myndigheternas) pensionsskulder tryggats direkt genom statliga garantier. I andra fall finns försäkringar hos Försäkringsbolaget Pensionsgaranti (FPG), som sedan garanteras indirekt genom en efterborgen från staten. Åtagandena är 9,2 miljarder kronor, varav Posten står för 3,2 miljarder. Posten har fonderat den största delen av sina pensionsåtaganden i en pensionsstiftelse. Pensionsgarantierna har en varierande risk. Riskerna bedöms totalt sett som små på grund av den goda genomsnittliga kreditvärdigheten hos bolagen, tillgängligt buffertkapital hos FPG och en konservativ placeringspolicy hos Postens pensionsstiftelse. 6.1.3 Risken i statens samlade garantiportfölj Som ett mått på risken i garantiåtagandena värderar respektive garantimyndighet den förväntade förlusten i sina garantier (se avsnitt 6.1.4)9. Den förväntade förlusten kan jämföras med det som i budgetlagen benämns statens ekonomiska risk. Men det finns även en osäkerhet kring det förväntade utfallet i framtiden - så kallad oförväntad förlust. Ju mindre diversifierad en portfölj av risker är desto större är spridningen kring det förväntade utfallet i framtiden. Det saknas idag en fullständig analys av statens risker i den samlade garantiportföljen. Den innehåller endast en översiktlig beskrivning av koncentrationsriskerna, med analys av de största grupperna av åtaganden och vilka riskfaktorer som kan tänkas vara gemensamma för de större garantierna. Analysen försvåras dock av att det inte finns någon riskavspeglande värdering av insättningsgarantin som står för större delen av den totala portföljen. En översiktlig analys av garantiportföljen visar att staten har en exponering mot ett antal olika branscher. De beloppsmässigt största är svensk bank- och finanssektor, svensk infrastruktur samt via exportgarantierna försvarsmateriel, telekom och transportindustrier i olika exportländer. Det största engagemanget bland dessa länder avser Pakistan och Sydafrika. I avsaknad av dels riskvärderingar av vissa större åtaganden i statens portfölj av kreditrisker10 och dels ett mer kvantitativt verktyg för att mäta portföljrisk, är det svårt att ge en bild av sannolikheten för stora negativa utfall i statens samlade portfölj. Det är dock tydligt att en systemkris inom den finansiella sektorn skulle utlösa stora förluster, men givet de stora bankernas goda kreditvärdighet idag måste sannolikheten för en sådan kris bedömas som liten. En utdragen period av lågkonjunktur skulle sannolikt också leda till en stor ökning i infrianden, men det är osäkert i vilken utsträckning. 6.1.4 Avsättningar för garantier Förväntade kostnader Den avgift som garantimyndigheterna tar ut ska motsvara statens ekonomiska risk i åtagandet (utom avgifterna för insättningsgarantin och investerarskyddet, vilka regleras i lag11). Avgifterna samlas i en reserv för framtida infrianden och bokförs som en tillgång i balansräkningen. Som ett mått på risken i garantiåtagandena värderar myndigheterna (utom IGN) löpande sina förväntade förluster och gör avsättningar för förluster samt administrationskostnader, tillsammans benämnda förväntade kostnader, på skuldsidan i sina balansräkningar. I tabell 6.2 redovisas de avsättningar som gjorts, hur avsättningarna står i relation till myndigheternas engagemang samt hur avsättningarna förändrats under 2007. Tabell 6.2 Avsättningar för förväntade garantikostnader 2007-12-31 Miljoner kronor Myndighet Garanti- engagemang1 Avsättningar för förväntade kostnader Avsättningarna i relation till engagemangen Förändring i avsättningarna under 2007 RGK 47 376 1 063 2,2% -1 147 EKN2 95 775 3 347 3,5% -286 Baltramen3 0 0 -1 Sida 1 858 168 9,0% -42 BKN 2 914 1 010 34,7% -690 Summa 147 923 5 588 3,8% -2 166 1 I engagemangen för EKN och Sida ingår förutom garantiförbindelser även vissa utfästelser vilket förklarar skillnaden mellan tabell 6.2 och tabell 6.1 samt not 53 till balansräkningen. I RGK:s engagemang ingår inte garantikapital eller andra åtaganden där avsättningar inte görs för förväntade förluster. 2 EKN återförsäkrar en del av sina avsättningar. Av den totala avsättningen för förväntade kostnader på 3 865 miljoner kronor har EKN återförsäkrat 518 miljoner kronor, vilket ger nettobeloppet 3 347 miljoner kronor. Dessutom har EKN återförsäkrat 786 miljoner kronor av sina oförväntade förluster. Totalt redovisar EKN en långfristig fordran mot återförsäkrare för deras andel av försäkringstekniska avsättningar på 1 304 miljoner kronor (Se även not 28 till resultaträkningen). 3 Garantigivning inom den särskilda ramen för Baltikum, Ryssland med flera länder (Baltramen) upphörde 2005. Den efterfrågan på garantistöd som kan finnas för de berörda länderna hanteras numera inom ramen för EKN:s ordinarie verksamhet. Anm: EKN:s respektive Sidas totala avsättningar för förväntade och oförväntade förluster inklusive återförsäkringar är 9 277 miljoner kronor respektive 400 miljoner kronor (se även not 44 till balansräkningen, Övriga avsättningar). De totala avsättningarna för förväntade kostnader i statens garantiportfölj (utom insättningsgarantin och investerarskyddet) minskade under 2007 från 7,7 miljarder kronor till 5,6 miljarder kronor. Det är främst RGK:s omvärdering av garantierna till Öresundsbron som står för minskningen. Den grupp av garantier som har störst avsättning i förhållande till sitt åtagande är BKN:s äldre bostadskreditgarantier. Dessa garantier ställdes ut i början av 1990-talet i samband med avregleringen av bostadskreditmarknaden. Garantierna är kopplade till panträtt i respektive fastighet. Säkerhetsläget för denna panträtt fastställdes i huvudsak utifrån produktionskostnaden i projektet och utan koppling till fastighetens marknadsvärde. De garanterade lånen har amorterats endast i begränsad omfattning. Detta innebär att garantistocken - särskilt med hänsyn till att garantierna ofta ligger över fastigheternas marknadsvärden - är särskilt riskutsatt med därav följande stor avsättning för förväntad förlust. Fond uppbyggd av ackumulerat resultat IGN har inte gjort några avsättningar för förväntade garantiförluster. På balansräkningens skuldsida redovisar IGN i stället en fond uppbyggd av verksamhetens ackumulerade resultat. Fondens bokförda värde var cirka 17,6 miljarder kronor vid utgången av 2007. Åtaganden utan avsättning för förväntade förluster De garantiåtaganden som inte riskbedömts och för vilka det därmed inte gjorts några avsättningar för förväntade förluster redovisas som ansvarsförbindelser inom linjen. De består av IGN:s och affärsverkens åtaganden samt garantikapital till internationella finansieringsinstitutioner. Totalt uppgår de till närmare 659 miljarder kronor. Oförväntade förluster Som framgått av föregående avsnitt saknas en fullständig analys av statens risker i den samlade garantiportföljen då det finns en osäkerhet kring det förväntade utfallet - så kallad oförväntad förlust. EKN och Sida gör i sina årsredovisningar särskilda avsättningar för oförväntad förlust med 4 626 miljoner kronor (efter avdrag för 786 miljoner kronor som EKN återförsäkrat) respektive 232 miljoner kronor. De gör det eftersom en stor del av deras engagemang är koncentrerad till ett begränsat antal länder, vilket gör att skadefall på dessa länder kan ge ett avsevärt mer negativt utfall än det normalt förväntade. Beräkningen görs med utgångspunkt från en fastlagd säkerhetsgrad om 95 procent. Dessa avsättningar ger dock inte någon fullständig bild av statens oförväntade förluster eftersom övriga garantimyndigheter inte gör motsvarande beräkningar och enskilda myndigheters beräkningar inte självklart går att addera var för sig. Om det vore möjligt att genomföra en samlad portföljanalys skulle den sannolikt visa att den totala oförväntade förlusten är lägre än summan av dessa förväntade förluster för respektive garantimyndighet. 6.1.5 Tillgångar i garantiverksamheten Garantiverksamheten finansieras av avgifter som betalas av garantitagarna eller i vissa fall subventioneras avgiften över statsbudgeten. Avgifterna placeras på räntekonton i RGK, på bankkonton eller i värdepapper. Staten har även tillgångar i form av fordringar från tidigare infriade garantier. Värdepappersinnehav och långfristiga placeringar IGN placerar huvuddelen av sina tillgångar i statsskuldväxlar och statsobligationer. Kammarkollegiet förvaltar sedan 2005 portföljen genom passiv indexförvaltning på uppdrag av IGN. EKN och Sida placerar avgiftsmedlen i utländsk valuta från exportgarantier och u-kreditgarantier på valutakonton och i valutadepositioner och obligationer. Räntekonton hos RGK En del av avgifterna redovisas på räntebärande konton hos RGK. Även återvinningar från tidigare infrianden (skador) tillförs kontona. Från de räntebärande kontona i RGK görs "utbetalningar" för infrianden och för myndigheternas administrationskostnader. En obegränsad kredit är kopplad till räntekontona (med undantag av Sidas fristående garantier). Överskott på ett konto ger ränteintäkter, medan en utnyttjad kredit medför räntekostnader. Behållningen på dessa räntekonton konsolideras med statens övriga finanser. Influtna avgifter avräknas direkt mot statens upplåningsbehov vilket minskar lånebehovet och därmed också statsskulden. Kontobehållningarna i RGK är således inte reserver med likvida medel för eventuella infrianden. Ett infriande belastar kontona, men det är enbart en redovisningsmässig hantering. Finansieringen av infrianden sker i praktiken genom statlig upplåning. Kortfristiga placeringar och banktillgodohavanden Myndigheterna har en mindre del av sina tillgångar som kortfristiga placeringar och banktillgodohavanden. Regressfordringar Förutom värdepappersinnehav och andra placeringar samt kontobehållningar i RGK på sammanlagt drygt 37 miljarder kronor har myndigheterna även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade garantier. Större delen av dessa fordringar får betraktas som osäkra men det bedömda värdet är för åtminstone exportgarantierna betydande. Regressfordringarnas värde uppskattas totalt till drygt 2 miljarder kronor. Tabell 6.3 Tillgångar i garantiverksamheten 2007-12-31 Miljoner kronor Myndighet/Typ av garanti Värdepappers innehav och långfristiga placeringar Ränte- konton hos RGK Kortfristiga placeringar och banktillgodohavanden Regress- fordringar (netto) Totalt IGN 17 231 45 302 17 578 RGK 2 191 15 2 206 EKN 2 717 10 585 1 284 1 517 16 103 Baltramen 16 11 0 27 Sida 174 971 5 146 1 296 BKN 1 945 80 2 025 Summa 20 122 15 753 1 300 2 060 39 235 6.1.6 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar i garantiverksamheten För att bedöma hur väl garantiverksamheten förväntas kunna hantera framtida infrianden analyseras förhållandet mellan dels avsättningarna för förväntade kostnader, dels de tillgångar som finns i form av både inbetalda och framtida garantiavgifter för att möta framtida infrianden och administrativa kostnader. En jämförelse mellan verksamhetens skuld- och tillgångssida görs nedan i tabell 6.4. Jämförelsen görs på myndighetsnivå, men insättningsgarantin och investerarskyddet saknas eftersom riskerna i dessa garantier inte har värderats. Därmed kan ingen heltäckande analys av statens garantiportfölj göras i detta avseende. Tabell 6.4 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar i garantiverksamheten 2007-12-31 Miljoner kronor Myndighet Garanti- engagemang Avsättningar för förväntade kostnader Garanti- tillgångar1 enligt tabell 6.3 Nuvärde av framtida avgifter RGK 47 376 1 063 2 206 106 EKN 95 775 3 347 16 103 1 594 Baltramen 0 0 27 Sida 1 858 168 1 296 96 BKN 2 914 1 010 2 025 10 Summa 147 923 5 588 21 657 1 806 1 Summan 21 657 miljoner kronor motsvarar totala tillgångar i garantiverksamheten enligt tabell 6.3 exklusive IGN:s totala tillgångar på 17 578 miljoner kronor Jämförelsen visar att de förväntade kostnaderna för samtliga berörda myndigheter väl täcks av de avgifter som redan erlagts (redovisas som garantitillgångar i tabell 6.4.) och framtida avgifter. EKN:s åtaganden utgör en väsentlig del av de samlade reserveringarna och tillgångarna i statens garantiverksamhet. Sammantaget kan sägas att den ekonomiska utvecklingen under senare år har varit väldigt gynnsam, såväl i Sverige som i de flesta andra länder. Detta gäller inte minst i många utvecklingsländer där EKN har exportgarantier. Antalet konkurser har legat på historiskt låga nivåer och tillgången på kapital har varit mycket god. Därför har också antalet infriade garantier varit lågt, vilket är en viktig förklaring till den positiva skillnaden mellan garantitillgångarna och nuvarande reserveringar. Historiskt sett har dock infrianden samlats under perioder med svag ekonomisk utveckling, varför det är naturligt att garantitillgångarna idag är större än reserveringarna för förväntade förluster. 6.1.7 Betalningsflöden och garantiverksamhetens påverkan på statens finanser Statligt subventionerade avgifter I vissa fall kan riksdagen besluta att subventionera hela eller delar av avgiften för en viss garanti. Riksdagen anvisar då medel på statsbudgeten för att betala avgiften. År 2007 utbetalades statliga subventioner för garantiavgifter med 171,4 miljoner kronor för i huvudsak Öresundsbron. Det finns fortfarande några garantiåtaganden som vid infrianden helt eller delvis får belasta anslag. Det gäller åtaganden i form av garantikapital, u-kreditgarantier och kapitaltäckningsgarantier. I tabell 6.5 visas vilka anslag som finansierat dessa subventioner samt vilka anslag som kan komma att belastas av infrianden av garantier för vilka riksdagen beslutat om särlösningar från garantimodellen. Tabell 6.5 Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet 2007 Miljoner kronor Utgifts-område Anslag Garantiåtagande Utfall 2007 2 2:5 Avsättning för garantiverksamhet Sverigehuset i Sankt Petersburg 1,4 7 8:1 Biståndsverk-samhet Garantier under Lomé IV Bis och Cotonou- avtalet U-kreditgarantier Vissa internationella finansieringsinstitut - - - 16 25:24 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning Fysikhuset Stockholm KB - 16 25:32 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning Fysikhuset Stockholm KB - 18 31:4 Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet Äldre bostadskredit- garantier 0,0 22 36:2 Vägverket: Väghållning och statsbidrag Öresundsbro Konsortiet SVEDAB AB 85,0 - 22 36:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter Öresundsbro Konsortiet SVEDAB AB A-Banan Projekt AB 85,0 - - Betalningsflöden Garantiverksamheten påverkar i flera fall statens lånebehov och därmed statsskulden. Påverkan består av flöden in till och ut från statens konsoliderade centralkonto, till exempel externa betalningar av garantiavgifter, infrianden, återvinningar och kostnader för administration. I den mån dessa betalningar går via räntekonton i RGK påverkar de statens finanser direkt via statens centralkonto. I tabell 6.6 beskrivs dessa flöden. Tabell 6.6 Betalningsflöden under 2007 Miljoner kronor Myndighet Avgifter Infrianden Återvinningar Kostnader för administration IGN 579 -67 -11 RGK -11 -1 15 -29 EKN 515 -70 959 -118 Sida 6 -41 130 -2 BKN 18 -2 29 -15 Summa 1154 -181 1133 -175 Avgifter Garantitagarna betalade 1 154 miljoner i avgifter under 2007, varav huvuddelen var avgifter för insättningsgarantin och exportgarantierna. Infrianden Utbetalningarna för infriade garantier var 181 miljoner kronor. Export- och u-kreditgarantierna stod för knappt två tredjedelar av beloppet medan utbetalningar från de första ersättningsfallen från 2006 för insättningsgarantin stod för resten. Återvinningar Från tidigare utbetalningar vid infrianden återvanns 1 133 miljoner kronor, varav huvuddelen gällde exportgarantier. Kostnader för administration Administrationskostnaderna var 175 miljoner kronor12. I förhållande till de totala åtagandena utgör administrationen en mycket liten del, men den varierar beroende på typ av garanti. Betalningarnas påverkan på lånebehovet Posterna avgifter, infrianden, återvinningar och administration har i olika grad påverkan på lånebehovet. Flöden i den del av garantiverksamheten som enbart har tillgångar i form av räntekonton i RGK eller finansiering via anslag påverkar direkt statens lånebehov. Däremot har flöden i den del av garantiverksamheten som har tillgångar i form av externstatliga placeringar inte någon påverkan på lånebehovet. Med nuvarande redovisningsstruktur är det inte möjligt att beräkna vilken påverkan på lånebehovet som garantiverksamheten har haft under 2007. En analys av flödena pekar dock på att nettoflödet i garantiverksamheten totalt sett var positivt med cirka 1,9 miljarder under 2007 (se tabell 6.6). Tillbakablick på de senaste fem åren De statliga subventionerna av garantiavgifter har de senaste fem åren varierat mellan 150 och 500 miljoner kronor. De avgifter som garantitagarna själva betalat har legat mellan en och närmare två miljarder varje år. Det är främst avgifterna från exportgarantierna som varierat. Under femårsperioden låg de årliga infriandena i början på cirka en miljard kronor, men de har minskat till under en halv miljard de senaste åren. Återvinningarna har varierat mellan knappt en och drygt tre miljarder. Det är främst tidigare infriade exportgarantier som återvunnits. Diagram 6.2 Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden och administrationskostnader samt saldo för betalningsflödet 2003-2007 Miljoner kronor 6.2 Statlig utlåning med kreditrisk Statliga lån, liksom statsbidrag och statliga garantier, ges till verksamheter som staten finner angelägna. Den statliga kreditgivningen utgör ett komplement till den övriga kreditmarknaden. Riksdag och regering beslutar om all statlig utlåning, antingen genom särskilda beslut för ett enskilt lån eller genom lagar och förordningar om låneprogram, till exempel studielån. Ett lån med kreditrisk innebär samma risk för staten som en kreditgaranti. Skillnaden är att finansieringen av lånet i det första fallet sköts av staten och i det andra fallet av en bank eller annat kreditinstitut. Merparten av statens utlåning finansieras direkt genom upplåning via RGK. Endast en mindre del finansieras via anslag på statsbudgeten. För den statliga långivningen saknas i dag ett regelverk motsvarande det som gäller för garantier. Till skillnad mot garantier finns inget krav på att en riskavspeglande avgift ska tas ut för lån13. Ingen reserv byggs upp för framtida kreditförluster. Det saknas också en enhetlig värdering och redovisning av kreditmyndigheternas utlåning, varför det är svårt att få en klar och samlad bild över statens utestående kreditrisker. Regeringen gav därför RGK i uppdrag att samordna ett arbete med de andra kreditmyndigheterna samt Ekonomistyrningsverket (ESV) för att få till stånd en gemensam redovisning av kostnader och risker inom det statliga kreditområdet. Uppdraget redovisades till regeringen under 2006. Utredningen föreslog att en kreditmodell motsvarande garantimodellen ska införas för lån med kreditrisk, det vill säga samma principer ska gälla som för statliga garantier. Dessutom lämnades förslag till en enhetlig redovisningsmetod. ESV utfärdade under 2007 en ny handledning för redovisning av statens utlåningsverksamhet. De nya riktlinjerna överensstämmer i stort med utredningens förslag. 6.2.1 Kreditportföljens sammansättning Statens utlåning till privatpersoner, företag och projekt (det vill säga lån med kreditrisk) var den 31 december 2007 närmare 200 miljarder kronor före nedskrivning för osäkra fordringar. Den dominerande posten är studielånen från Centrala Studiestödsnämnden (CSN) på 178 miljarder kronor, vilket motsvarar 91 procent av statens utlåning med kreditrisk. CSN har också beviljat hemutrustningslån till flyktingar på 1,6 miljarder kronor. RGK:s utlåning på 17,8 miljarder kronor går främst till olika infrastrukturprojekt. Övriga myndigheter har en utlåning som tillsammans är mindre än en miljard kronor inom bistånd samt till småföretagare, jordbrukare, fiskare med flera. En beskrivning av de större lånen finns i avsnitt 6.2.2. Enligt grundläggande redovisningsregler ska lånefordringar skrivas ned till det värde som förväntas inflyta. Myndigheternas bedömning grundar sig dock inte alltid på en enhetlig värderingsmetod, vilket gör siffrorna osäkra. Kreditmyndigheterna har uppskattat de osäkra fordringarna till drygt 29 miljarder kronor eller 15 procent av utlånat belopp. CSN:s studielån står för 27,5 miljarder kronor eller 94 procent av de osäkra fordringarna. Tabell 6.7 Statens utlåning med kreditrisk 2007-12-31 Miljoner kronor Kreditmyndighet respektive låntagare/ändamål Utlånat belopp Nedskrivning för osäkra fordringar Utlåning efter nedskrivning för osäkra fordringar CSN, studielån 177 666 27 522 150 144 CSN, hemutrustningslån 1 624 317 1 307 RGK, A-Train AB (Arlandabanan) 1 000 200 800 RGK, Botniabanan AB 12 345 - 12 345 RGK, SVEDAB AB (Öresundsbrons landförbindelser) 4 206 700 3 506 RGK, övriga 295 - 295 Sida, biståndskrediter 265 92 173 Sida, villkorslån 338 218 120 NUTEK, såddlån m.m. 79 50 29 Energimyndigheten, Baltikumlån 43 23 20 Energimyndigheten, villkorslån 77 61 16 Kammarkollegiet, näringslån m.m. 2 - 2 Länsstyrelserna, lantbrukslån m.m. 47 5 42 Summa 197 987 29 188 168 799 Anm.: I denna tabell redovisas statens utlåning med kreditrisk varför beloppet inte stämmer överens med posten Utlåning i balansräkningen. Skillnaden utgörs av RGKs utlåning till AP-fonden med 139 miljoner kronor resp. till Premiepensionsmyndigheten (PPM) med 3 098 miljoner kronor. Denna utlåning betraktas inte som lån med kreditrisk. I CSN:s utlåning är oplacerade inbetalningar på 5,5 miljoner kronor medräknade vilket gör att beloppet i denna tabell är högre än motsvarande belopp för CSN i posten Utlåning i balansräkningen. Under de senaste åren har utlåningen efter nedskrivning för osäkra fordringar ökat från 145 miljarder kronor till 169 miljarder kronor. Diagram 6.3 Statens utlåning med kreditrisk efter nedskrivning för osäkra fordringar 2003-2007 Miljoner kronor Utöver den utlåning som redovisas ovan finns hos Försvarets Materialverk (FMV) samt affärsverken Svenska kraftnät och Statens järnvägar viss utlåning, leasing- och leaseholdavtal med mera som redovisas under andra fordringsrubriker. Enligt redovisningsreglerna klassificeras inte dessa åtaganden som lån med kreditrisk, men det finns stora likheter ur ett riskperspektiv. Som ett led i utvecklingen av redovisningen av krediter redovisas i tabell 6.8 CSN:s och RGK:s utlåning uppdelad på de tre kategorier ESV anger i de nya anvisningarna. Några myndigheter är undantagna från denna redovisning vilket gör att en enhetlig bild av hela lånestocken saknas. Tabell 6.8 Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori 2007-12-31 Miljoner kronor Myndighet respektive lånekategori Utlånat belopp Nedskrivning för osäkra fordringar Utlåning efter nedskrivning för osäkra fordringar CSN Lånefordringar 83 745 6 885 76 860 Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet 95 546 20 955 74 591 Utvecklingskapital/Royalty Summa CSN 179 291 27 840 151 451 RGK Lånefordringar 16 563 700 15 863 Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet Utvecklingskapital/Royalty 1 283 200 1 083 Summa RGK 17 846 900 16 946 Övriga långivare 851 449 402 Summa 197 987 29 188 168 799 Anm: Se not till tabell 6.7. 6.2.2 De olika lånen med kreditrisk Studielån Studielånen regleras i studiestödslagen och särskilda förordningar. Närmare 1,4 miljoner personer har studieskulder till CSN på tillsammans 178 miljarder kronor. CSN bedömer de osäkra fordringarna till 27,5 miljarder kronor. CSN administrerar flera olika typer av lån som skiljer sig åt från finansierings- och redovisningssynpunkt. Lånen kan delas in i två huvudkategorier. - Lån som beviljats före 1989. Dessa har finansierats via anslag på statsbudgeten. Låntagarnas återbetalningar redovisas mot inkomsttitel på statsbudgeten. - Lån som beviljats från och med 1989 finansieras via upplåning i RGK. Den ränta som CSN betalar till RGK belastar anslaget 25:3 Studiemedelsräntor m.m. på statsbudgeten. Räntebetalningar från låntagarna till CSN redovisas mot statsbudgeten via inkomsttitel. CSN:s låntagare betalar en ränta som motsvarar 70 procent av CSN:s upplåningsränta i RGK14. Avdraget på 30 procent från räntan kompenseras av att låntagarna inte medges avdrag för räntekostnader på studielån i sina självdeklarationer. Därmed blir nettoeffekten för staten som helhet neutral. Om en låntagare inte betalar hela räntekostnaden läggs den obetalda räntan till kapitalskulden vid nästa årsskifte. Dessa kapitaliserade räntor har dock inte lånats upp hos RGK. När studielån skrivs av på grund av dödsfall, uppnådd åldersgräns med mera amorterar CSN av sin skuld till RGK med motsvarande belopp. Medel tas från statsbudgeten via anslaget 25:3 Studiemedelsräntor m.m. Avskrivning av kapitaliserade räntor leder däremot inte till någon avräkning mot statsbudgeten utan reducerar CSN:s myndighetskapital. Hemutrustningslån till flyktingar Sedan 1991 beviljar CSN även lån till flyktingar för inköp av hemutrustning. De utestående lånen var vid senaste årsskifte 1,6 miljarder kronor fördelade på 58 000 lån med 81 000 låntagare. Av det utlånade beloppet bedöms 0,3 miljarder kronor motsvarande 20 procent som osäkra fordringar. Även hemutrustningslånen finansieras genom lån i RGK. Den ränta som RGK debiterar CSN belastar anslaget 10:3 Hemutrustningslån på statsbudgeten. Regeringen fastställer årligen vilken ränta som CSN ska betala till RGK. Räntan baseras på den ovägda genomsnittsräntan för emission av statsskuldsväxlar och statsobligationer under de tre senaste åren. Regeringen fastställer också vilken ränta som låntagarna ska betala till CSN. Den var 4,55 procent under 2007. Låntagarnas räntebetalningar till CSN redovisas mot statsbudgeten via anslaget 10:3 Hemutrustningslån. Vid eftergift av hemutrustningslånen ska CSN:s skuld till RGK minska. Den del av eftergiften som motsvaras av en skuld till RGK belastar statsbudgeten via ovan nämnda anslag. Eftergift av kapitaliserade och upplupna räntor reducerar CSN:s myndighetskapital i likhet med studielånen. Lån till infrastrukturprojekt För vissa infrastrukturprojekt har riksdagen genom särskilda beslut gett RGK i uppdrag att ställa ut lån till statliga eller privata bolag. Det gäller byggandet av Arlandabanan och Botniabanan samt de svenska landanslutningarna till Öresundsbron. Vid slutet av 2007 var 17,6 miljarder kronor utlånade till dessa projekt. Botniabanan AB Lånen till Botniabanan var vid årsskiftet 12,3 miljarder kronor. Återbetalning av lånet kommer att finansieras via avgifter som betalas av Banverket. Dessa avgifter belastar anslag på statsbudgeten. Eftersom återbetalningen av lånen till Botniabanan i praktiken finansieras direkt med anslagsmedel bedöms inte lånet ha någon kreditrisk, varför ingen kreditriskavgift tas ut. Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB Lånet till SVEDAB för finansiering av de svenska landanslutningarna till Öresundsbron var vid årsskiftet 4,2 miljarder kronor. Återbetalningen av lånet, liksom Öresundsbro Konsortiets egna obligationslån, ska finansieras med intäkter från Öresundsbron. Som tidigare nämnts garanteras Öresundsbro Konsortiets obligationslån solidariskt av den svenska och den danska staten. RGK har under 2007 analyserat Öresundsbrons framtida trafikintäkter och konstaterat att statens risk minskat betydligt i takt med att intäkterna från bron ökat. I 2007 års bokslut minskade RGK därför nedskrivningen av lånet från 1,9 till 0,7 miljarder kronor. Lånet värderas nu till 3,5 miljarder kronor. A-Train AB Lånet till A-Train, det privata företag som byggt och driver Arlandabanan, är ett villkorslån på en miljard kronor. I stället för vanlig återbetalning äger staten rätt till en årlig vinstdelning när de privata ägarna fått en viss - i förhand bestämd - avkastning på sitt insatta kapital. I 2007 års bokslut skrev RGK ner värdet på lånet till 800 miljoner kronor, en nedskrivning med ytterligare 100 miljoner kronor jämfört med föregående års bokslut. Saab AB och Volvo Aero AB RGK har lämnat royaltylån till Saab och Volvo Aero för delfinansiering av utvecklingskostnaderna för vingbalkar respektive komponenter till flygmotorer till den nya superjumbon Airbus 380. Återbetalningarna är beroende av försäljningsintäkterna i projektet. RGK bedömer inte att det finns något nedskrivningsbehov i utlåningen. Övriga lån med kreditrisk Övrig utlåning omfattar lån utgivna av Sida, Verket för näringslivsutveckling (NUTEK), Verket för innovationssystem (VINNOVA), Statens energimyndighet, Kammarkollegiet samt länsstyrelserna. Totalt är dessa lån 851 miljoner kronor, varav 448 miljoner kronor motsvarande 53 procent av beloppet bedöms som osäkra fordringar. Dessa lån finansieras via anslag på statsbudgeten. Framtida kreditförluster är därmed redan finansierade. Låntagarnas betalningar av räntor och amorteringar redovisas mot inkomsttitel på statsbudgeten. Störst är Sidas utlåning på 603 miljoner kronor, varav biståndskrediter 265 miljoner kronor och villkorslån 338 miljoner kronor15. De osäkra fordringarna bedöms till 310 miljoner kronor motsvarande 51 procent av utlånat belopp. 7 Avgifter till och bidrag från EU 7 Avgifter till och bidrag från EU I detta avsnitt redovisas den svenska EU-avgiften samt återflödet från EU-budgeten till statsbudgeten. Avgiften baseras på ett antal olika komponenter och Sverige tar emot EU-bidrag inom flera olika sektorer. Sverige har varje år sedan EU-inträdet betalat in mer i avgift till EU-budgeten än vad som har kommit tillbaka i form av stöd och bidrag från EU:s budget till svenska mottagare. 7.1 Avgiften till EU:s budget EU:s budget upprättas med stöd av artikel 268 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. Budgetens utgifter och inkomster ska balansera varandra och det är budgetens utgifter som styr nivån på inkomsterna. Inkomsterna finansieras huvudsakligen med s.k. egna medel, dvs. avgifter från medlemsstaterna vilka, i enlighet med fördragets artikel 269, fastställs på basis av regelverket i rådets beslut om gemenskapernas egna medel (2000/597/EG, Euratom). En mindre del av EU-budgeten finansieras av övriga inkomster som utgörs av bl.a. eventuellt överskott från föregående år, gemenskapsskatter och gemenskapsavgifter, räntor på samt EES-ländernas bidrag. Den totala avgiftens olika beståndsdelar kommenteras kortfattat nedan. Tullavgifter Handelstullar tas ut enligt den gemensamma tulltaxan vid handel med länder utanför EU. Dessa inkomster tillfaller gemenskapsbudgeten. Medlemsländerna får dock behålla 25 procent av intäkterna för att finansiera administrativa kostnader. Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter Det tas också ut särskilda jordbrukstullar och en produktionsavgift för socker inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Dessa inkomster tillfaller gemenskapsbudgeten, med avdrag för finansiering av administrativa kostnader enligt samma procentsats som för tullavgifter. Mervärdesskattebaserad avgift Denna del av avgiften beräknas som en procentuell andel av respektive medlemsstats mervärdesskattebas. Med mervärdesskattebas avses värdet på den samlade konsumtionen av varor och tjänster under ett år. Den nationella skattebasen korrigeras så att en enhetlig skattebas erhålls för alla medlemsländer. Avgiften baseras på en prognos på landets mervärdesskattebas för aktuellt budgetår. I efterhand revideras avgiften med hänsyn till utfallet för denna bas. Sedan 1999 görs dessutom en justering av innevarande års avgift enligt en uppdaterad prognos för avgiftsbasen. År 2002 reducerades det högsta tillåtna uttaget av momsavgiften från 1 procent till maximalt 0,75 procent av medvärdesskattebasen och från 2004 reducerades uttaget till maximalt 0,5 procent. Utfallet 2007 uppgick till 0,33 procent. Avgift baserad på bruttonationalinkomsten Denna del av avgiften beräknas som en procentuell andel av medlemslandets bruttonationalinkomst (BNI) beräknad till marknadspriser. BNI uttrycker värdet av de samlade inkomsterna som tillfaller ett land. 16 Uttaget beräknas som en procentuell andel av gemenskapens samlade BNI mot bakgrund av återstående finansieringsbehov sedan övriga avgifter beräknats. BNI-avgiften korrigeras i efterhand då den prognostiserade avgiftsbasen ersätts med utfall. Sedan 1999 görs dessutom en justering av innevarande års avgift enligt en uppdaterad prognos för avgiftsbasen. Storbritanniens budgetreduktion Storbritannien har beviljats en nedsättning av sin avgift (budgetreduktion)17 som finansieras gemensamt av övriga medlemsstater i enlighet med respektive medlemsstats BNI. Sedan 2002 är dock Sveriges andel begränsad till 25 procent av den andel Sverige skulle ha med en rent BNI-baserad finansiering. 7.2 Återflöde från EU-budgeten De medel som Sverige erhåller som återflöde från EU-budgeten kommer huvudsakligen från EG:s jordbruksfond och strukturfonderna. Sverige får också medel från bl.a. forskningsprogram och en rad andra EU-program med mindre stödvolymer. Nedan redogörs kortfattat för de olika fonderna. En stor del av återflödet går via statsbudgeten, en mindre del går direkt till olika myndigheters verksamhet och en del redovisas inte alls inom staten. Jordbruksfonden Huvuddelen av bidragen är jordbruksstöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Exempel är gårdsstöd och djurbidrag, trädesersättning och bidrag till landsbygdsutveckling. Dessa bidrag finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGJF) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). Strukturfonderna Sverige får även stöd från EU:s strukturfonder. Strukturfonderna är under programperioden 2000-2006 ett samlingsbegrepp för Europeiska Socialfonden (ESF), Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (ERUF), Fonden för Fiskets Utveckling (FFU) och Utvecklingssektionen vid EG:s Jordbruksfond (EUGFJ-utveckling). Under programperioden 2007-2013 är strukturfonderna ett samlingsbegrepp för ERUF och ESF. 7.3 Redovisning i resultaträkningen I resultaträkningen för staten redovisas avgiften till EU under posten Transfereringar till utlandet (se vidare not 4 till resultaträkningen). Återflödet från EU redovisas under posten Intäkter av bidrag (se vidare not 3 till resultaträkningen). Redovisningen i resultaträkningen är periodiserad, dvs. intäkter och kostnader redovisas det år de är hänförliga till. Kostnaden för EU-avgiften redovisas det år som avgiften avser. 18 Intäkt av EU-bidrag redovisas det år som stödet betalas ut till bidragsmottagarna, vilket motsvarar det år kostnaden uppstår. Det finns också vissa medel från EU, exempelvis forskningsstöd, som inte redovisas på statsbudgeten utan endast i resultaträkningen. Under 2007 tog universitet och högskolor samt övriga statliga myndigheter emot 790 miljoner kronor i bidrag från EU:s institutioner som enbart redovisas som intäkter av bidrag i resultaträkningen, och alltså inte redovisas på statsbudgeten (beloppet utgör en del av posten Övriga EU-bidrag i tabellen i not 3 till resultaträkningen). I tabell 7.1 redovisas kostnaden för EU-avgiften under perioden 2003 - 2007. En jämförelse görs med de totala intäkterna av bidrag från EU, inklusive de bidrag som enbart redovisas i resultaträkningen (se även not 3 till resultaträkningen) och alltså inte på statsbudgeten. Sveriges kostnader för avgiften till EU ökade 2007 med 578 miljoner kronor jämfört med 2006. Den mervärdeskattebaserade avgiften ökade med 248 miljoner kronor. Tullavgifterna har ökat med 168 miljoner kronor. Den avgift som baseras på BNI minskade med 211 miljoner kronor. Bidragen från EU ökade med 430 miljoner kronor 2007. En förklaring till ökningen är att bidragen till miljöstöd m.m. ökade med 877 miljoner kronor. Nettoflödet från statsbudgeten till EU ökade 2007 med 148 miljoner kronor jämfört med 2006. Tabell 7.1 Periodiserat utfall 2003-20071 Miljoner kronor 20032 20043 2005 2006 2007 Förändring 2006/2007 Tullavgift 2 382 2 662 3 003 3 539 3 707 168 Jordbruksavgifter 175 210 257 169 425 256 Mervärdesskattebaserad avgift 5 431 3 420 3 113 4 227 4 475 248 BNI-baserad avgift 15 733 16 452 18 893 17 723 17 512 -211 Storbritannien-avgift 390 273 369 262 379 117 Summa EU-avgift netto 24 111 23 017 25 635 25 920 26 498 578 Summa bidrag m.m. 11 737 12 294 13 137 13 840 14 270 430 Nettoflöde till EU 12 374 10 723 12 498 12 080 12 228 148 1 Periodiseringen av EU-avgiften försvåras av att korrigeringar kan göras flera år i efterhand. 2 Från 2002 har 811 mkr. avseende momsavgiften, 2 376 mkr avseende BNI-avgiften samt 56 mkr avseende Storbritannienavgiften periodiserats till 2003. 3 Från 2004 har 2 546 mkr. avseende BNI-avgiften periodiserats till 2003. 7.4 Redovisning på statsbudgeten På statsbudgeten bruttoredovisas det återflöde som administreras av svenska myndigheter, dvs. betalningar från EU-kommissionen redovisas mot inkomsttitel, medan de utbetalningar som myndigheterna gör på kommissionens vägnar redovisas mot anslag på statsbudgetens utgiftssida. Dessa anslag återfinns inom flera olika utgiftsområden. Betalningar från EU-kommissionen redovisas samlat under inkomsttypen 6000 Bidrag från EU m.m. och specificeras på separata inkomsttitlar. EU-avgiften redovisas på det under utgiftsområde 27 uppförda anslaget 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen. Redovisningen på statsbudgeten är i dessa delar kassamässig. Sveriges mellanhavanden med EU skiljer sig åt vad avser jordbruksfondens garantisektion och strukturfonderna. Jordbruksfonden regleras den tredje vardagen i den andra månaden efter utbetalningsmånaden i Sverige. För strukturfonderna förskotteras medlemsländerna en viss del av bidragen och därefter överförs medel löpande under programperioden. Slutlig reglering sker vid programperiodens slut. I tabell 7.2 sammanfattas det kassamässiga flödet mellan EU-budgeten och den svenska statsbudgeten under perioden 2003-2007. Tabell 7.2 Avgiften till och återflöde från EU (kassamässigt) 2003-2007 Miljoner kronor 2003 2004 2005 2006 2007 Förändring 2006/2007 Tullavgift 2 382 2 662 3 003 3 539 3 844 305 Jordbruksavgifter 175 210 257 169 425 256 Mervärdesskattebaserad avgift 4 620 3 420 3 113 4 227 4 475 248 BNI-baserad avgift 10 811 18 998 18 893 17 723 17 512 -211 Storbritannienavgift 334 273 369 262 379 117 Summa EU-avgift1 18 322 25 563 25 635 25 920 26 635 715 Bidrag från EUGFJ2 8 163 8035 8946 8 890 9 841 951 Bidrag från FFU3 34 25 109 76 90 14 Bidrag från ERUF4 1 640 1458 1381 1 212 1 130 -82 Bidrag från ESF5 2 072 1915 1849 1 270 1 633 363 Bidrag till trans.eur.nätv 69 91 300 194 187 -7 Övriga bidrag från EG 39 31 7 799 156 -643 Summa bidrag m.m.6 12 016 11 555 12 592 12 441 13 037 596 Nettoflöde från statsbudgeten till EU 6 306 14 008 13 043 13 479 13 598 119 1 Avräknat mot anslag 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen. 2 Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket 3 Fonden för fiskets utveckling 4 Europeiska regionala utvecklingsfonden 5 Europeiska socialfonden 6 Redovisat mot inkomsttypen 6000 Bidrag från EU m. m. Avgiften ökade med 715 miljoner kronor medan bidragen från EU ökade med 596 miljoner kronor, vilket innebär att nettoflödet till EU ökade kassamässigt med 119 miljoner kronor. Övriga utgifter och bidrag kopplade till EU Uppgifterna i tabellerna ger inte en helhetsbild av effekterna av EU-medlemskapet för statsbudgeten. Utöver de anslag som helt eller delvis finansieras av EU-bidrag, måste hänsyn tas till att det förekommer utgifter föranledda av den medfinansiering som staten står för. Medfinansieringen är en förutsättning för att medel från bland annat strukturfonderna ska kunna utbetalas. Utgifterna för medfinansieringen avräknas mot anslag på statsbudgeten. Utgifter hänförliga till medlemskapet förekommer även under myndigheters förvaltningsanslag. Eftersom samarbetet inom EU är integrerat i den nationella verksamheten och utgifter för europeiskt samarbete förekom redan före Sveriges anslutning 1995, är dessa svåra att särskilja. 7.5 Anslag finansierade med EU-medel Det finns olika anslag som helt eller delvis finansieras av EU. Anslag finansierade av EU-bidrag, som huvudsakligen utbetalas inom ramen för EU:s strukturfonder och jordbruksfonden, uppgår till 12,3 miljarder kronor. Medel för att finansiera stöd från EU:s jordbruksfond och strukturfonder redovisas mot inkomsttitel när medlen inflyter från EU och uppgår till 13 miljarder kronor. Beroende på olika periodiseringseffekter och beslut skiljer sig utfallet på anslagen från vad som redovisats som bidrag från EU med 0,7 miljarder kronor. Bland annat har ett extra förskott från EU:s landbygdsfond för perioden 2007-2013 på 1,3 miljarder kronor betalats in under 2007. Förskottet avser utgifter som kommer att anslagsavräknas under programperioden. Tabell 7.3 visar utfallet på anslag finansierade med EU-medel. Under 2007 har endast medel som härrör till programperioden 2000-2006 betalats ut på anslagen avseende strukturfonderna. För programperioden 2007-2013 gäller något annorlunda anslagsbeteckningar. Tabell 7.3 Anslag finansierade med EU-medel Miljoner kronor Utgiftsområde Anslag Anslagsnamn Utfall 2007 08 12:08 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 30 13 22:06 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006 1 653 19 33:05 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006 1 023 22 36:05 Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 187 23 41:04 Från EG-budgeten finansierade medel för skogsskadeövervakning 5 23 43:03 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. 7 194 23 43:04 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter 476 23 43:08 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. 96 23 43:13 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten 7 23 44:02 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 651 Summa 12 322 Nedan redogörs för fyra betydande anslag knutna till EU:s jordbruksfond och strukturfonder. Anslag finansierade av EG:s jordbruksfond Anslaget 43:3 Gårdsstöd och djurbidrag Från anslaget utbetalas gårdsstöd, handjursbidrag och mjölkbidrag samt bidrag från EU för bekämpande av djursjukdomar. Gårdsstöd och djurbidrag utgör den största andelen av direktstöden till jordbruket. Gårdsstöd betalas ut till brukare med stödrätter, vilka motsvarar den brukade arealen för 2007. Anslaget 44:2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur Från anslaget utbetalas medel motsvarande EU:s finansiering av strukturstöd och miljöersättningar med anknytning till jordbruket som redovisas under anslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. Anslag finansierade av EG:s strukturfonder Anslaget 22:7 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-2013 Anslaget ska finansiera projekt som är inriktade på åtgärder som underlättar möjligheterna att få arbete, skapar lika förutsättningar för arbetskraften samt medverkar till kompetensutveckling. Anslaget 33:6 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013 Anslaget ska finansiera projekt som är inriktade på entreprenörskap, innovation och förnyelse, tillgänglighet samt gränsöverskridande samarbete. 8 Revisionsfrågor 8 Revisionsfrågor Riksrevisionen bedriver revision genom årlig revision och effektivitetsrevision. Den årliga revisionen avslutas genom uttalanden i revisionsberättelser om bl.a. myndigheternas årsredovisningar. I avsnitt 8.1 redovisas revisionsberättelser med invändning avseende räkenskapsåret 2007. Regeringen avser att återkomma i budgetpropositionen för 2009 med en redovisning av vilka åtgärder som har vidtagits eller kommer att vidtas med anledning av invändningarna. I budgetpropositionen för 2009 avser regeringen även att redovisa och kommentera Riksrevisionens granskningsrapporter som lämnats av effektivitetsrevisionen. Europeiska revisionsrätten (revisionsrätten) svarar för den externa revisionen av EU:s budget. Revisionsrätten granskar unionens samtliga utgifter och inkomster och prövar om den ekonomiska förvaltningen har varit sund. I avsnitt 8.2 redovisas revisionsrättens väsentligaste iakttagelser från granskningen av budgetåret 2007. 8.1 Revisionsberättelse med invändning Nedan lämnas en redovisning av de invändningar Riksrevisionen lämnat i 10 revisionsberättelser avseende räkenskapsåret 2007. Invändningarna återges i enlighet med beslutade revisionsberättelser. Antalet invändningar 2006 var 11. Anslagsöverskridande m.m. Försvarsmakten Riksrevisionen har följande invändning mot ledningens förvaltning. Försvarsmakten har överskridit anslagsposten 6.2.4 Materielnära verksamhet samt avveckling med 3 347 mnkr, på grund av bristande intern styrning och kontroll. Därutöver har Försvarsmakten inte periodiserat den anslagsintäkt som uppstått till följd av överskridandet, vilket borde ha gjorts i enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag kap 4 §1. Detta medför att resultaträkningens Intäkter av anslag samt Årets kapitalförändring är upptagna med för högt saldo om 3 347 mnkr. Statens strålskyddsinstitut Riksrevisionen har följande invändning. Statens strålskyddsinstitut (SSI) har inte beaktat det finansiella villkoret i regleringsbrevet för budgetåret 2007 avseende anslag 8:1 ap. 10 delpost 10.2 Kärntekniskt samarbete med icke ODA-länder (ram). Enligt detta fick institutet besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden ledde till utgifter på högst 2,5 miljoner kronor under 2008-2010. En förutsättning var dock att institutet förde med sig motsvarande överföringsbelopp till 2008. I årsredovisningen redovisade SSI utestående åtaganden uppgående till 2 425 tkr, medan överföringsbeloppet för anslagsposten uppgick till 2 004 tkr. Det finansiella villkoret överskreds därmed med 421 tkr. Någon upplysning om förhållandet har heller inte lämnats i årsredovisningen. Brister i intern styrning och kontroll Skogsstyrelsen Riksrevisionen har följande invändning mot ledningens förvaltning och årsredovisningen. Skogsstyrelsens (SKS) interna styrning och kontroll uppvisar betydande brister inom flera områden. Detta har medfört att årsredovisningen inte ger en rättvisande bild i följande avseenden. - Som en följd av SKS:s bristande ekonomiska uppföljning och analys saknar årsredovisningen kommentarer rörande myndighetens ansträngda ekonomi. Information av väsentlig betydelse för regeringens uppföljning och prövning av verksamheten i enlighet med FÅB 2 kap 4§ saknas därmed. - SKS har inte gjort avsättningar för uppsagd personal i enlighet med reglerna i FÅB 4 kap. 2§. Därigenom är årets resultat för högt redovisat i resultaträkningen med 6,2 mnkr. - Aktivering av utgifter avseende immateriella anläggningstillgångar har ej skett i enlighet med reglerna i FÅB 5 kap 2§ vilket har lett till att anslagsförbrukningen på anslaget 41:1 ap. 1 är för lågt redovisad med 2,8 mnkr. En korrekt redovisning skulle ha visat ett överskridande av anslagskrediten med 0,6 mnkr. - SKS har inte avräknat anslaget 41:2 ap.1 Bidrag till skogsbruket i enlighet med regleringsbrevets villkor för anslaget. Avräkning som skett i strid med villkoret uppgår till 0,6 mnkr. Den bristande interna styrningen och kontrollen har även gett följande konsekvenser. - SKS har inte uppfyllt kraven för stödansvarig myndighet för skogliga åtgärder inom EU-programmet för landbygdsutveckling vilket innebär en omstart och fördyringar samt att stödutbetalningar senareläggs. - Bristande kontroll över utrustning som mottagits från Försvarsmakten. - Bristande kontroll avseende inventering, hantering samt försäljning av anläggningstillgångar och stöldbegärlig egendom. Fel i redovisningen Länsstyrelsen i Gotlands län Riksrevisionen har följande invändning. Länsstyrelsens årsredovisning ger inte en rättvisande bild avseende följande poster i balansräkningen och resultaträkningen: Fordringar hos andra myndigheter borde ha redovisats till ett värde på 4 983 tkr, Skulder till andra myndigheter till ett värde på 17 903 tkr, Övriga skulder till ett värde på 3 250 tkr, Intäkter av bidrag motsvarande 108 204 tkr samt Intäkter av avgifter motsvarande 13 153 tkr. Kemikalieinspektionen Riksrevisionen har följande invändning. Resultaträkningen i årsredovisningen, beslutad 2008-02-15, är inte rättvisande. 24,2 miljoner kronor som utgör bidrag från myndigheter för finansiering av transfereringar har redovisats under intäkter av bidrag i verksamhetsdelen i stället för i transfereringsavsnittet. På samma sätt har lämnade bidrag, finansierade med dessa medel, redovisats som övriga driftkostnader. Felen påverkar därmed verksamhetsutfallet samt transfereringsavsnittet. Riksrevisionen har följande upplysning. Efter avlämnande av årsredovisningen har en rättelse, daterad 2008-03-14, avlämnats. Riksrevisionen bedömer att med denna rättelse blir årsredovisningen rättvisande. Däremot har inte motsvarande rättelser gjorts i den underliggande redovisningen. Naturhistoriska riksmuseet Riksrevisionen har följande invändning. Naturhistoriska riksmuseet har inte följt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till förordning (2006:605) om årsredovisning och budgetunderlag 4 kap. 1§ avseende redovisning av erhållna bidrag. Bidrag har inte intäktsförts i takt med nedlagda kostnader för de projekt som ska finansieras av bidragen enligt den s.k. periodiseringsmodellen. På grund av brister i projektredovisningen har myndigheten inte med belopp kunnat visa hur årsredovisningen har påverkats, men beloppet kan vara väsentligt. Det är oklart hur mycket av de oförbrukade bidragen som borde ha ökat årets intäkter av bidrag och med motsvarande belopp ha minskat årets anslagsbelastning. Om intäkter av bidrag hade redovisats korrekt, skulle det redovisade anslagssparandet ha ökat med motsvarande belopp. Avvecklingsmyndigheten för Arbetslivsinstitutet Riksrevisionen har följande invändning. Avvecklingsmyndigheten har i strid med regleringsbrevet under räkenskapsåret utnyttjat det övertagna räntekontot. Därutöver har avvecklingsmyndigheten finansierat övertagna anläggningstillgångar med lån i Riksgälden. Det föreligger därför väsentliga fel i myndighetens årsredovisning avseende balansposterna Avräkning med statsverket och Behållning räntekonto i Riksgälden. Det råder även osäkerhet om balansposten Balanserad kapitalförändring är rätt redovisad. Riksrevisionen bedömer på grund av detta att årsredovisningen sammantaget till väsentliga delar inte ger en rättvisande bild. Avvecklingsmyndigheten för Integrationsverket Riksrevisionen har följande invändning. Avvecklingsmyndigheten har i strid med regleringsbrevet under räkenskapsåret utnyttjat det från Integrationsverket övertagna räntekontot i Riksgälden. Det föreligger på grund av detta risk för väsentliga fel i årsredovisningen avseende balansposterna Avräkning med statsverket och Räntekontokredit i Riksgälden. Avvecklingsmyndigheten har i strid med regleringsbrevet inte lämnat en särredovisning av kostnaderna av avvecklingen och hur de har finansierats. Riksrevisionen bedömer på grund av detta att årsredovisningen sammantaget till väsentliga delar inte ger en rättvisande bild. Befogenhetsöverskridande Stockholms universitet Riksrevisionen lämnar följande invändning. Stockholms universitet har, på ett sätt som inte är förenligt med bestämmelserna för universitet och högskolor, samarbetat med en näringsdrivande stiftelse som bedriver utbildningar. Övrigt Arbetsmiljöverket Riksrevisionen har följande invändning. Arbetsmiljöverket har i sin årsredovisning inte redogjort för beslut i februari 2008 om personalomställning och de effekter som detta beslut medför för kommande år. Därmed ger inte årsredovisningen en rättvisande bild i detta avseende. 8.2 Revision av EU-medel Revisionsrättens uppdrag är att göra en oberoende granskning av hur Europeiska unionens medel uppbärs och används, och på så sätt bedöma hur de europeiska institutionerna fullgör sina uppgifter i samband med detta. Revisionsrätten granskar om samtliga inkomster och utgifter varit lagliga och korrekta och om den ekonomiska förvaltningen varit sund. Syftet med revisionsrättens arbete är att bidra till att förbättra den ekonomiska förvaltningen av unionens medel på alla nivåer. Revisionsrättens granskningsmandat omfattar alla organ som förvaltar eller mottar EU-medel. Detta innebär att revisionsrätten inte bara granskar EU:s institutioner, utan även medel som administreras på nationell, regional och lokal nivå. Revisionsrättens arbete resulterar i olika typer av rapporter. Varje år lämnar revisionsrätten sin årsrapport, som innehåller iakttagelser om Europeiska unionens budgetgenomförande. Årsrapporten innehåller även en revisionsförklaring (DAS) om räkenskapernas tillförlitlighet för året i fråga och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. I årsrapporten sammanfattas även revisionsrättens granskningar under föregående budgetår, sektor för sektor, samt för institutionernas egna administration. Revisionsrätten kan när som helst framföra synpunkter i vissa frågor, som främst publiceras i form av särskilda rapporter. Vid sidan av sin granskningsuppgift kan EU:s övriga institutioner begära yttranden från revisionsrätten i vissa frågor, främst över förslag till EU-lagstiftning med finansiellt innehåll. Revisionsrätten har inga rättsliga befogenheter och följaktligen är varken dess rapporter eller yttranden juridiskt bindande. Revisionsrättens årsrapport utgör ett mycket viktigt underlag för Ekonomi- och finansministerrådets (Ekofinrådet) ställningstagande om ansvarsfrihet bör beviljas kommissionen för det berörda budgetåret. Till rekommendationen om ansvarsfrihet fogas även slutsatser på de åtgärder som rådet anser att kommissionen borde vidta för att komma till rätta med de brister som revisionsrätten identifierat. Vidare utgör årsrapporten ett viktigt underlag för Europaparlamentet som slutligen beslutar om ansvarsfriheten. Förslaget från Ekofinrådet är att rekommendera Europaparlamentet att bevilja kommissionen ansvarsfrihet för budgetåret 2006. 8.2.1 Väsentliga iakttagelser under 2006 Regeringen redovisar här de viktigaste iakttagelserna i revisionsrättens årsrapport för 2006 som ligger till grund för rådets rekommendation om ansvarsfrihet för kommissionen. Revisionsrätten anser att de konsoliderade räkenskaperna för 2006 i allt väsentligt ger en rättvisande bild av gemenskapens finansiella ställning utom när det gäller skulder till leverantörer och stödmottagare och förhandsfinansieringar, som redovisas för högt i balansräkningen. Kommissionen har gjort ytterligare framsteg i införandet av periodiserad redovisning, men vissa brister kvarstår. Vidare anser revisionsrätten att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta när det gäller egna medel, åtaganden, administrativa utgifter och strategi inför anslutningen, med undantag av Sapardprogrammet. Sapard-programmet är ett förmedlemsskapsstöd som ger stöd till landsbygdsutveckling och förbereder för nationellt genomförande av EU:s program för utveckling av landsbygden i landet. Ett uttalande med avvikande mening lämnas dock för merparten av EU:s utgifter. Detta gäller den gemensamma jordbrukspolitiken, strukturåtgärder, inre politik samt externa åtgärder. Situationen anses främst bero på brister i den interna kontrollen, där förvaltningen och kontrollen av medlen anses har varit otillräcklig och ineffektiv. De största problemen har uppmärksammats i de betalningar som hanteras gemensamt av kommissionen och medlemsstaterna, främst gällande strukturfonderna och jordbruksutgifterna. Det är därför angeläget att kommissionen tillsammans med medlemsstaterna stärker internkontrollen. Revisionsrätten anser att kommissionen har gjort stora ansträngningar för att åtgärda bristerna i riskhanteringen av EU-medel. Positiva effekter har till exempel konstaterats på jordbruksområdet där en markant minskning har skett av felnivån i transaktionerna. 8.2.2 Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende revisionsrättens iakttagelser I propositionen om budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. (1994/95:40), som riksdagen ställt sig bakom (bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67), slås fast att Sverige ska verka för en effektiv och återhållsam EU-budgetpolitik och för att närhetsprincipen ska tillämpas på budgetområdet. I den svenska politiken ingår även att prioritera frågor som berör uppföljning och kontroll. Kommissionen är enligt fördraget ytterst ansvarig för budgetens genomförande. Medlemsstaterna har dock ett ansvar inför kommissionen och ska samarbeta med kommissionen i genomförandet av budgeten och för att upprätta och vidmakthålla effektiva kontrollsystem som säkerställer en sund ekonomisk förvaltning i medlemsstaten. Sverige fäster stor vikt vid revisionsrättens iakttagelser och behovet av att kommissionen tillsammans med medlemsstaterna vidtar nödvändiga åtgärder mot de brister som revisionsrätten uppdagat. Sverige kommenteras i mycket begränsad omfattning i årsrapporten. I det fall Sverige omnämns rör det främst strukturfonderna där brister konstaterats i förvaltnings- och kontrollsystemen. Regeringen har under 2007 vidtagit ett antal åtgärder som stärker förvaltningen av EU-medel i Sverige. Den 1 januari 2008 infördes ett gemensamt ramverk för intern styrning och kontroll vid statliga myndigheter. Ramverket utgörs av flera förordning. Förutom ny förordning om intern styrning och kontroll (2007:603) omfattas ramverket av den nya myndighetsförordningen (2007:515) gällande ledningens ansvar, internrevisionsförordningen (2006:1228) avseende revisionens inriktning samt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag gällande undertecknandet av årsredovisningen. Syftet med det nya ramverket är att tydliggöra ledningens ansvar samt skapa bättre förutsättningar för ansvarsutkrävande och en effektivare och säkrare verksamhet, inte enbart för nationella medel utan även för EU-medlen. Därtill har regeringen gett Ekonomistyrningsverket (ESV) i uppdrag att fungera som nationellt revisionsorgan för de EU-medel som hanteras i Sverige. ESV granskar de EU-program och fonder där ansvaret för en sund ekonomisk förvaltning och genomförandet av effektiva kontroller är delat mellan svenska myndigheter och kommissionen. Avsikten med denna åtgärd är att samla Sveriges kompetens och resurser för EU-revision vid en myndighet i syfte att stärka kvalitén och effektiviteten i revisionsarbetet samt möjliggöra en flexibel användning av resurser mellan den gamla och nya programperioden. I och med beslutet om införandet av ett gemensamt ramverk för intern styrning och kontroll i staten kan regeringen för första gången för räkenskapsåret 2008 lämna ett nationellt intygande avseende EU-medel. 8.2.3 Revisionsrättens iakttagelser för 2006 gällande Sverige I det följande redogörs närmare för revisionsrättens väsentligaste iakttagelser som har anknytning till svenska förhållanden. Strukturfonder Kommissionens generaldirektörer lämnar årligen i sin årliga verksamhetsrapporterna en bedömning av huruvida den interna kontrollen fungerar på ett tillfredställande sätt. Dessa bedömningar utgör ett viktigt underlag i revisionsrättens bedömning av kommissionens genomförande av budgeten. I verksamhetsrapporten för 2006 har en reservation redovisats avseende förvaltnings- och kontrollsystemen i Sverige för Europeiska socialfondens mål 3. Sverige delar i stort kommissionens kritik och ett flertal åtgärder har vidtagits i enlighet med en handlingsplan som tagits fram av ansvariga myndigheter. Bl.a. har informations- och utbildningsinsatser genomförts liksom förändring av handläggningsrutinerna. Fler personer har involverats i handläggningen av ett ärenden för att undvika att en och samma person handlägger ärende och utför finansiell kontroll. 9 Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över 9 Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över De konsoliderade resultat- och balansräkningarna samt finansieringsanalysen i årsredovisningen för staten omfattar i huvudsak de statliga myndigheterna inklusive affärsverken. Genom ägarintressen i bolag och genom att Riksbanken, AP-fonderna och faller utanför den avgränsning (se avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar) som görs för statens konsoliderade balans- och resultaträkningar är den statliga sektorn i realiteten större. Sammanställningen i detta kapitel görs i syfte att ge en samlad och översiktlig bild över samtliga verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över. När det gäller bolag, banker och finansinstitut har väsentligt inflytande definierats som att staten har en ägarandel på minst 20 procent i de aktuella organisationerna. Definitionen överensstämmer med definitionen av intresseföretag i årsredovisningslagen (1995:1554). Med denna definition bortfaller stiftelser som är självägande. Sammanställningen av den statliga sektorn inkluderar därmed förutom myndigheterna även statliga bolag och finansinstitut, Riksbanken och AP-fonderna. Även Allmänna arvsfonden redovisas här med hänsyn till det väsentliga inflytande staten har i verksamheten utan att ha någon ekonomisk ägarandel. Under 2007 har nationalräkenskaperna övergått till att redovisa premiepensionssystemet i hushållssektorn i stället för som tidigare i offentlig sektor, i enlighet med principer fastställda av Europeiska unionen. Redovisningen av den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital i tabell 9.1 inkluderar således inte Premiepensionsmyndigheten (PPM), utan endast den statliga sektorn. PPM:s samlade tillgångar, skulder och kapital redovisas i särskild ordning i tabell 9.3. Sammanställningen, som bygger på de ingående organisationernas officiella årsredovisningar, ger en uppfattning om den totala statliga bokförda förmögenheten. 9.1 Den statliga sektorns förmögenhet Den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital framgår av tabell 9.1. När det gäller de tillgångar och skulder som bara indirekt ägs av staten har statens andel medräknats med hänsyn tagen till ägarandelen om den uppgår till minst 20 procent. Ägande i företag där statens ägarandel är mindre än 20 procent ingår i myndigheternas samlade tillgångar och skulder. Någon fullständig eliminering av mellanhavanden såsom fordringar och skulder samt intäkter och kostnader har inte varit möjlig att göra eftersom underlag för detta oftast saknas och de olika organisationernas redovisningsprinciper skiljer sig åt. Dessutom verkar de under olika regelverk. De elimineringar som gjorts för att undvika dubbelräkning framgår av tabellen 9.2. Ålderspensionsreformen medförde under 1990-talet betydande förändringar i betalningsflödena mellan statsbudgeten, AP-fonderna och premiepensionssystemet. Sedan 1999 ska AP-fonderna enbart finansiera inkomstrelaterad ålderspension inom det reformerade pensionssystemets s.k. fördelningsdel. Finansierings- och betalningsansvaret för förtids- och efterlevandepension flyttades därför från AP-fonderna till statsbudgeten. För att delvis motverka den ökade belastningen på statsbudgeten har medel successivt överförts under ett antal år från AP-fonderna till statsbudgeten i enlighet med riksdagens beslut med anledning av propositionen AP-fonden i det reformerade pensionssystemet (prop. 1999/2000:46, bet. 1999/2000:FiU19, rskr. 1999/2000:181). Hittills överfört belopp uppgår till 245 miljarder kronor. År 2004-2007 överfördes inga medel utifrån ovan nämnda beslut. Vid överläggningar mellan de fem partierna, i juni 2004 fastställdes att pensionsöverenskommelsen ligger fast men att någon slutreglering inte skulle ske den 1 januari 2005. Riksdagen har därefter efterfrågat en tidsplan för när den slutliga kontrollen av överföringsbeloppet ska vidtas och när ett slutligt belopp i så fall ska föras över. Partierna bakom pensionsöverenskommelsen har därefter haft fortsatta överläggningar om möjligheterna att fastställa en tidsplan för hanteringen av frågan. Under dessa överläggningar har bedömningen gjorts att det under överblickbar tid kommer att saknas förutsättningar för att överföra medel från AP-fonden. I detta sammanhang har också frågan om hanteringen av överskott i pensionssystemet diskuterats. Mot bakgrund av dessa överläggningar anser regeringen att frågan om kriterier för ytterligare överföringar bör hanteras i samband med att frågan om hanteringen av överskott i pensionssystemet föreläggs riksdagen i proposition. Inkomstpensionssystemet uppvisade ett underskott på 82 miljarder kronor under 2007, vilket medförde att systemets samlade överskott minskade till 17 miljarder kronor (se fotnot 7 i tabell 9.5). Tabell 9.1 Den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital Miljarder kronor 2003 2004 2005 2006 2007 Myndigheter Summa tillgångar 817 864 942 1 002 1 017 Summa skulder 1 607 1 639 1 687 1 637 1 517 Nettoförmögenhet/ Eget kapital -790 -775 -745 -635 -500 Summa skulder och kapital 817 864 942 1 002 1 017 Statliga bolag, banker och finansinstitut Summa tillgångar 946 1 021 1 159 1 213 1 331 Summa skulder 746 770 886 908 1 010 Nettoförmögenhet/ Eget kapital 200 251 273 305 321 Summa skulder och kapital 946 1 021 1 159 1 213 1 331 Riksbanken Summa tillgångar 186 183 209 201 212 Summa skulder 114 119 149 138 150 Nettoförmögenhet/ Eget kapital 72 64 60 63 62 Summa skulder och kapital 186 183 209 201 212 AP-fonderna Summa tillgångar 582 655 780 871 919 Summa skulder 5 9 11 13 21 Nettoförmögenhet/ Eget kapital 577 646 769 858 898 Summa skulder och kapital 582 655 780 871 919 Allmänna arvsfonden Summa tillgångar 1 1 1 1 2 Summa skulder 1 1 1 1 2 Nettoförmögenhet/ Eget kapital 0 0 0 0 0 Summa skulder och kapital 1 1 1 1 2 Den statliga sektorn elimineringar Summa tillgångar -260 -277 -333 -371 -371 Summa skulder -62 -59 -61 -68 -52 Nettoförmögenhet/ Eget kapital -198 -218 -272 -303 -319 Summa skulder och kapital -260 -277 -333 -371 -371 Den statliga sektorn totalt Summa tillgångar 2 272 2 447 2 758 2 917 3 110 Summa skulder 2 411 2 479 2 673 2 629 2 648 Nettoförmögenhet/ Eget kapital -139 -32 85 288 462 Summa skulder och kapital 2 272 2 447 2 758 2 917 3 110 Vid utgången av 2007 var den statliga sektorns samlade tillgångar 3 110 miljarder kronor efter elimineringar av inomstatliga mellanhavanden. Sammantaget ökade tillgångarna under 2007 med 193 miljarder kronor. De samlade skulderna uppgick till 2 648 miljarder kronor 2007, vilket motsvarar en ökning med 19 miljarder kronor. Till följd av en gynnsam utveckling på aktiemarknaden ökade AP-fondernas tillgångar med 48 miljarder kronor och AP-fondernas egna kapital med 40 miljarder kronor. AP-fondernas egna kapital uppgick vid utgången av 2007 till 898 miljarder kronor. Statens ägande (se bilaga 3 Statliga bolag) avseende andelar i de statliga bolagens tillgångar uppgick till 1 331 miljarder kronor, en ökning med 118 miljarder kronor. Motsvarande skulder ökade med 102 miljarder kronor till sammanlagt 1 010 miljarder kronor. De största förändringarna är hänförliga till Svensk Exportkredit AB och Sveriges Bostadsfinansieringsbolag SBAB där tillgångar och skulder ökat med 68 miljarder kronor respektive 19 miljarder kronor samt Vattenfall AB vars tillgångar ökat med 15 miljarder kronor. Sammantaget uppgick statens egna kapital, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde, efter elimineringar till 462 miljarder kronor. Ökningen med 174 miljarder kronor jämfört med 2006 beror främst på att de statliga myndigheternas nettoförmögenhet har förbättrats med 135 miljarder kronor och uppgår till -500 miljarder. Även AP-fonderna ökade det egna kapitalet med 40 miljarder kronor. Bland de statliga bolagen ökade Vattenfall AB:s eget kapital med 15 miljarder kronor. Förändringarnas effekter på statens resultat- och balansräkningar beskrivs närmare i kapitel 4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys. Elimineringar avseende myndigheternas aktieinnehav Av bilaga 2 Statliga myndigheter m.m. framgår vilka myndigheter som ingår i redovisningen över den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital. Statens innehav av aktier i de statliga bolagen redovisas främst av Regeringskansliet (not 26 till balansräkningen, Andelar i dotter- och intresseföretag). Affärsverkens innehav av aktier i dotterbolag, liksom Riksbankens grundfond, redovisas under andelar i dotter- och intresseföretag. För att undvika dubbel redovisning elimineras nämnda innehav enligt tabell 9.2 mot summa tillgångar och nettoförmögenhet för den statliga sektorn. Elimineringar gentemot Riksgäldskontoret AP-fondernas innehav av statspapper har eliminerats för att undvika dubbel redovisning. Innehavet av statspapper har eliminerats med nominellt belopp mot summa tillgångar och skulder. Statspappren utgörs av statsobligationer och tidigare år till en mindre del av statsskuldsväxlar. Tabell 9.2 Eliminering avseende myndigheternas aktieinnehav (andelar i dotter- och intresseföretag) och AP-fondernas innehav av statspapper Miljoner kronor 2003 2004 2005 2006 2007 Regerings-kansliet 196 065 216 504 270 189 301 704 316 950 Riksbankens grundfond 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 Riksbanken 0 61 61 0 0 Affärsverk Luftfarts- verket 156 150 153 162 170 Svenska kraftnät 324 351 415 422 477 Övriga myndigheter 60 63 57 45 43 AP-fonderna 61 277 59 579 60 597 68 038 52 488 Summa 258 882 277 708 332 472 371 371 371 128 Premiepensionsmyndigheten PPM:s tillgångar ökade med 46 miljarder kronor jämfört med 2006 och uppgick vid utgången av 2007 till 341 miljarder kronor. Tabell 9.3 PPM:s samlade tillgångar, skulder och kapital Miljarder kronor 2003 2004 2005 2006 2007 Summa tillgångar 140 170 240 295 341 Summa skulder 142 172 242 297 342 Nettoförmögenhet/ Eget kapital -2 -2 -2 -2 -1 Summa skulder och kapital 140 170 240 295 341 9.2 AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten AP-fondernas redovisning avser bokfört marknadsvärde. Det nya pensionssystemet infördes i januari 1999 och den 1 maj 2000 omorganiserades AP-fonderna. Den 1 januari 2001 fick Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna nya identiska placeringsregler, vilka bland annat innebär att samtliga fonder får placera i aktier och i högre grad än tidigare även globalt. AP-fonderna ska förvalta svenska allmänna pensionsmedel så att kraven på långsiktigt hög avkastning i förhållande till risk tillgodoses. Sjätte AP-fonden har en särställning inom AP-fondsystemet eftersom den har obegränsade möjligheter att äga både noterade och onoterade företag. En betydande del av resurserna inriktas specifikt mot ägande i onoterade bolag. I det allmänna pensionssystemet ingår att en del av pensionsavgiften avsätts till s.k. premiepension och förvaltas i värdepappersfonder efter individuella val av pensionsspararna. Den statliga Premievalsfonden är en värdepappersfond som kan väljas på samma sätt som andra fonder inom premiepensionssystemet. För de personer som avstår från att välja fond placeras pensionsmedlen i Premiesparfonden. Såväl Premiesparfonden som Premievalsfonden förvaltas av Sjunde AP-fonden. Endast fondens egen verksamhet redovisas dock under Sjunde AP-fonden i tabell 9.4 nedan. Till skillnad från de övriga AP-fondernas tillgångar tillhör Sjunde AP-fondens förvaltade tillgångar premiepensionssystemet, dvs. de förvaltas för pensionsspararnas räkning. Tillgångarna hos de övriga AP-fonderna tillhör fördelningssystemet. Det finns två avvecklingsfonder som förvaltas av Första respektive Fjärde AP-fonden. De förvaltar fordringsbevis som ej är noterade på någon börs eller avsedda för allmän omsättning. Dessa medel ska avvecklas så fort som möjligt utan att värdet försämras och kommer därefter successivt att föras över till AP-fonderna. Första AP-fondens avvecklingsfond har under året slutligt fördelats till Första-Fjärde AP-fonderna. Tabell 9.4 AP-fonderna 2007 Miljoner kronor Tillgångar1 Skulder Fondkapital Första AP-fonden 220 748 1 957 218 791 Andra AP-fonden 229 711 2 199 227 512 Tredje AP-fonden 236 464 11 567 224 897 Fjärde AP-fonden 211 896 4 551 207 345 Sjätte AP-fonden 19 841 219 19 622 Sjunde AP-fonden 23 162 -139 Första AP-fondens avvecklingsfond 0 0 0 Fjärde AP-fondens avvecklingsfond 305 0 305 Summa 918 988 20 655 898 3332 1 AP-fondernas tillgångar motsvaras i princip av åtaganden inom ramen för pensionssystemet (jämför avsnitt 9.5) och disponeras därför inte fritt för andra statliga ändamål. 2 AP-fondernas fondkapital exklusive Sjunde AP-fonden (898 472 miljoner kronor) utgör Buffertfonden i tabell 9.6 Inkomst- och premiepension, balansräkning. AP-fondernas sammanlagda resultat för 2007 är 37 miljarder kronor. Fondkapitalet påverkades dessutom av utbetalda pensionsmedel och administrationsersättningar till Försäkringskassan samt inbetalda pensionsavgifter, vilka netto tillfört kapital på totalt 4 miljarder kronor. I den konsoliderade resultaträkningen redovisas ålderspensioner som transferering. Skillnaden mellan inbetalda avgifter och utbetalda pensioner redovisas som nettoöverföring till ålderspensionssystemet under transfereringar (se även not 4 till resultaträkningen, Transfereringar). Åtaganden avseende ålderspension redovisas inte som skuld varken i den konsoliderade balansräkningen eller hos AP-fonderna utan redovisas som Nettoförmögenhet/Eget kapital. Åtaganden i premiepensionssystemet redovisas som skuld i PPM:s årsredovisning. Enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension samt förordningen (2002:135) om årlig redovisning av det inkomstgrundande ålderspensionssystemets finansiella ställning och utveckling ska närmast berörda myndigheter från och med 2002 göra en årlig redovisning av ålderspensionssystemets ekonomiska ställning och utveckling. Den samlade redovisningen av ålderspensionssystemet för 2007 sammanfattas i avsnitt 9.5 Pensionssystemets årsredovisning. I det avsnittet redovisas avgiftstillgång och pensionsskuld enligt en beräkningsteknisk modell. I avsnitt 5.4.31 återfinns information om utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. 9.3 Statliga bolag, banker och finansinstitut I tabell 9.1 särredovisas statens tillgångar och skulder i statliga bolag, banker och finansinstitut där ägarandelen uppgår till minst 20 procent. Ägande i företag där statens andel är mindre än 20 procent ingår i myndigheternas samlade tillgångar och skulder. I bilaga 3 Statliga bolag återfinns en sammanställning av nyckeltal avseende kalenderåret 2007 för bolag med statligt ägande. I bilagan redovisas bolagens nyckeltal brutto och de summerar, efter elimineringar, till beloppen i sammanställningen över statliga sektorns förmögenhet (tabell 9.1). I tabell 9.1 ingår bolagen endast till den del de ägs av staten. Det högre värdet av bolagen i den statliga sektorn i jämförelse med det bokförda värdet enligt bilaga 3 är främst hänförligt till Svenska Spel AB, vars bokförda värde endast uppgår till 260 000 kronor, men i tabell 9.1 redovisas med beloppet 3,9 miljarder kronor. En närmare redogörelse för bolagens verksamhet och resultat 2007 kommer att presenteras senare i vår i regeringens årliga skrivelse till riksdagen om statliga bolag. Totalt finns ett sextiotal företag där staten äger mer än 20 procent av aktierna. Företagens bokförda värde uppgår till 318 miljarder kronor. De sex största bolagen är Vattenfall AB, Telia-Sonera AB, Civitas Holding AB (Vasakronan), Akademiska Hus AB, LKAB och Sveaskog AB som tillsammans svarar för 77 procent av det bokförda värdet. Enbart Vattenfall AB och TeliaSonera AB motsvarar 49 procent av det bokförda värdet. Den statliga sektorns förmögenhet påverkas av förvärv och försäljning av företag, omstruktureringar, bolagens resultat m.m. AB Svensk Exportkredit har ökat sina tillgångar med 68 miljarder kronor. Det är bl.a. hänförligt till att efter införande av redovisning enligt IFRS har samtliga derivat och en del andra poster redovisats till verkligt värde istället för som tidigare upplupet anskaffningsvärde, vilket ökat tillgångarna med 16 miljarder kronor och skulderna med nästan lika mycket. Innehavet av obligationer och andra värdepapper har ökat med 30 miljarder kronor. Utlåningsökningen uppgår till 24 miljarder kronor mot kreditinstitut och allmänheten och i form av värdepapper. Skuldökningen med 68 miljarder kronor avser främst emitterade värdepapper. Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB har ökat sina tillgångar med 19 miljarder kronor, vilket främst förklaras av ökad utlåning till kreditinstitut samt ökat innehav av obligationer och andra räntebärande värdepapper i likviditetsreserv. Skulderna har ökat med 19 miljarder kronor till största delen avseende emitterade värdepapper och skulder till kreditinstitut. Nytt regelverk avseende kapitaltäckning kommer successivt att öka kapitalkravet under de kommande tre åren. Vattenfall AB har ökat tillgångarna med 15 miljarder kronor samtidigt som skulderna minskat med 1,4 miljarder kronor. De största förändringarna av tillgångsvärden avser materiella anläggningstillgångar, som ökat med 13 miljarder kronor som en följd av investeringar. Av skulderna har främst uppskjuten skatteskuld minskat. Minskningen med 6,2 miljarder kronor är bl.a. hänförlig till reducerad skattesats i Tyskland. Statens andel av eget kapital har ökat med 15 miljarder kronor, främst som en följd av årets vinst på 20 miljarder kronor och positiva omräkningsdifferenser vid konsolidering av verksamhet i utlandet med 5,5 miljarder kronor. Eget kapital har påverkats negativt av utdelning till staten av 7,5 miljarder kronor och 2,0 miljarder kronor av valutasäkring av utländskt eget kapital samt med 0,6 miljarder kronor av kassaflödessäkring. TeliaSoneras tillgångar uppgår till 217 miljarder kronor, varav statens andel uppgår till 81 miljarder kronor. Minskningen under året är 9,5 miljarder kronor, vilket avser räntebärande fordringar. Skulderna har ökat med 0,8 miljarder kronor, vilket främst avser en ökning av långfristig upplåning med 3,8 miljarder kronor samtidigt som kortfristiga lån minskat med 2,8 miljarder kronor. Statens andel av eget kapital har minskat med 10 miljarder kronor som ett resultat av utdelning till staten av 13 miljarder kronor och försäljning av aktier motsvarande en andel på 7,3 miljarder kronor. Minskningen har delvis kompenserats av andelen av årets vinst 6,6 miljarder kronor och positiva valutakursdifferenser vid sidan av resultatet på 3,2 miljarder kronor. 9.4 Riksbanken Riksbankens tillgångar har ökat med 11,2 miljarder kronor och skulderna med 11,5 miljarder kronor under året. Ökningen av tillgångarna avser främst banktillgodohavanden och värdepapper i utländsk valuta, som ökat med 5,6 miljarder kronor, samt att guldreserven ökat i värde med 3,6 miljarder kronor. Skuldernas ökning kan främst hänföras till ökade värderegleringskonton för orealiserade vinster från effekter av förändrade valutakurser, priser och guldvärden med 11,6 miljarder kronor. Det egna kapitalet har minskat med 0,3 miljarder kronor, vilket förklaras av årets vinst 4,1 miljarder kronor reducerat med utdelning av 4,4 miljarder kronor till statsverket. 9.5 Pensionssystemets årsredovisning Försäkringskassan har i uppdrag att varje år göra en redovisning av det inkomstgrundande ålderspensionssystemets finansiella ställning och utveckling. Den inkomstgrundande ålderspensionen omfattar inkomst- och tilläggspensionen från inkomstpensionssystemet samt premiepension. Ett mål med redovisningen är att informera om de förlopp - demografiska, ekonomiska och beteendemässiga - som bestämmer systemets finansiella ställning och som direkt påverkar, eller kan komma att påverka, pensionernas värde. Ytterligare en ambition med redovisningen är att den i så hög grad som möjligt ska ansluta till vedertagna redovisningsprinciper för försäkringsföretag. För en mer fullständig beskrivning av redovisningen hänvisas till Försäkringskassans publikation Orange rapport - Pensionssystemets Årsredovisning 2007. Redovisningsprinciper Pensionssystemets årsredovisning har upprättats som ett koncernbokslut där även premiepensionen konsoliderats. I koncernbokslutet har Premiepensionsmyndighetens (PPM) redovisning tagits in i huvudsak enligt den av PPM upprättade årsredovisningen. Pensionsavgifter tas ut med 18,5 procent av pensionsgrundande förvärvsinkomster, transfereringar m.m., varav 16 procentenheter tillförs inkomstpensionssystemet och 2,5 procentenheter premiepensionssystemet. Inkomstpensionssystemet är ett fördelningssystem där inbetalda pensionsavgifter i princip direkt används till att betala samma års pensionsutbetalningar. Buffertfonden, det vill säga Första-Fjärde och Sjätte AP-fonderna, hanterar de över- eller underskott som uppstår på grund av skillnader mellan inbetalda pensionsavgifter och pensionsutbetalningar. Tillgångarna i systemet är värdet av flödet av pensionsavgifter - avgiftstillgången - och buffertfonden. Avgiftstillgången beräknas i princip genom att årets inbetalda pensionsavgifter multipliceras med den tid som en krona i genomsnitt ligger i pensionssystemet - omsättningstiden. Avgiftstillgången bestäms till stor del av sysselsättningen och inkomstutvecklingen. Premiepensionssystemet är ett fonderat system där pensionsspararna själva väljer i vilka fonder premiepensionspengarna ska placeras. Pensionen utbetalas genom att det ackumulerade kapitalet säljs av. Tillgångarna utgörs främst av pensionsspararnas placeringar i fonder. Pensionsskulden avser både skulden till aktiva och pensionerade. Pensionsskulden värderas med utgångspunkt från de förhållanden som råder vid värderingstillfället. Ett undantag från denna princip gäller pensionsskulden till aktiva avseende tilläggspension. Den utgör cirka 12 procent av den totala pensionsskulden, men andelen minskar snabbt framöver. År 2017 är det sista år som ATP-poäng kan tjänas in. Nedan redovisas resultat- och balansräkning för ålderspensionssystemet, dvs. inkomst- och premiepensionen sammantaget, uttryckt i miljoner kronor. Tabell 9.5 Inkomst- och premiepension, resultaträkning Miljoner kronor 2007 2006 Förändring Förändring av fondtillgångar1 Pensionsavgifter 218 496 233 625 -15 129 Pensionsutbetalningar, inkomstpension -185 653 7 -176 156 -9 497 Pensionsutbetalningar, premiepension -456 7 -232 -224 Avkastning på fonderat kapital 51 719 110 342 -58 623 Administrationskostnader, inkomstpension -1 772 -2 077 305 Administrationskostnader, premiepension -313 -329 16 Summa förändring av tillgångar (a) 82 0212 165 173 -83 152 Förändring av avgiftstillgång Värdet av förändringen i avgiftsinkomst 192 905 236 612 -43 707 Värdet av förändringen i omsättningstid -21 573 -12 652 -8 921 Summa förändring av avgiftstillgång (b) 171 332 223 960 -52 628 Förändring av pensionsskuld3 Nya pensionsrätter och ATP-poäng -222 142 -241 169 19 027 Pensionsutbetalningar 186 0767 176 364 9 712 Indexering/värdeförändring -282 353 -221 144 -61 209 Värdet av förändring i medellivslängd m.m. -17 391 -32 764 15 373 Uppkomna arvsvinster/ dödsfallskapital 10 679 9 865 814 Fördelade arvsvinster -11 687 -10 557 -1 130 Avdrag för administrationskostnader 2 0806 1 500 580 Summa förändring av pensionsskuld (c) -334 7384 -317 905 -16 833 Årets resultat (a)+(b)+(c) -81 3855 71 228 -152 613 1 Avser buffertfonden samt premiepensionstillgångar. 2 Varav inkomstpensionssystemet 40 535 miljoner kronor och premiepensionssystemet 41 486 miljoner kronor. 3 Negativ post (-) innebär att pensionsskulden ökar och positiv post ( ) innebär att pensionsskulden minskar. 4 Varav inkomstpensionssystemet -293 474 miljoner kronor och premiepensionssystemet -41 264. 5 Varav inkomstpensionssystemet -81 607 miljoner kronor och premiepensionssystemet 222 miljoner kronor. 6 Avdrag för administrationskostnader avseende inkomstpension utgår med 72% av kostnaden. För premiepensionen utgår avdraget med 100% av beloppet men utifrån prognostiserat värde. 7 Differensen på 33 miljoner kronor, mellan pensionsutbetalningar inkomstpension (185 653 miljoner kronor) och pensionsutbetalningar premiepension (456 miljoner kronor) samt pensionsutbetalningar 186 076 miljoner kronor, avser överförda medel från AP-fonderna till EU:s tjänstepensionssystem. Tabell 9.6 Inkomst- och premiepension, balansräkning Miljoner kronor 31/12 2007 31/12 2006 Förändring Tillgångar Buffertfonden 898 472 857 937 40 535 Försäkringstillgångar1 310 711 269 447 41 264 Övriga tillgångar1 29 798 25 956 3 842 Avgiftstillgång 6 115 970 5 944 638 171 332 Summa tillgångar 7 354 9512 7 097 978 256 9733 Skulder och resultat Ingående balanserat resultat 97 9955 26 770 71 225 Årets resultat -81 385 71 228 -152 613 Utgående balanserat resultat 16 610 98 0005 -81 390 Pensionsskuld 7 307 0014 6 972 457 334 5446 Övriga skulder1 31 340 27 521 3 819 Summa skulder och resultat 7 354 951 7 097 978 256 973 1 Avser premiepension. 2 Varav inkomstpensionssystemet 7 014 442 miljoner kronor och premiepensionssystemet 340 509 miljoner kronor. 3 Varav inkomstpensionssystemet 211 867 miljoner kronor och premiepensionssystemet 45 106 miljoner kronor. 4 Varav inkomstpensionssystemet 6 996 484 miljoner kronor och premiepensionssystemet 310 517 miljoner kronor. 5 Avvikelsen mellan IB och UB beror på en oredovisad skuld på 5 miljoner kronor 2006. 6 Pensionsskulden för premiepension avseende traditionell försäkring beräknas fr.o.m. 2007 exklusive eget kapital. Detta leder till en differens jämfört med det belopp om redovisas i tabell 9.5, summa förändring av pensionsskuld (c). Årets resultat i inkomstpensionssystemet är -82 miljarder kronor. Enligt tabell 9.5 uppgick administrationskostnaderna för inkomstpension till 1 772 miljoner kronor. I kapitel 5 avsnitt 5.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten redovisas administrationskostnaderna till 2 574 miljoner kronor. Avvikelsen mellan beloppen för administrationskostnader för inkomstpension är 802 miljoner kronor. Den utgörs av provisionskostnader exklusive Sjätte AP-fonden (546 miljoner kronor) och prestationsbaserade avgifter (256 miljoner kronor).I beloppet 1 772 miljoner kronor (tabell 9.5) ingår ersättning till Försäkringskassan m.fl. myndigheter (801 miljoner kronor), AP-fondernas rörelsekostnader (719 miljoner kronor) och externa förvaltningskostnader för Sjätte AP-fonden (252 miljoner kronor) Ålderspensionssystemets balansomslutning för 2007 är 7 355 miljarder kronor. Inkomstpensionens tillgångar ökade med sammanlagt 212 miljarder kronor, eller 3,1 procent. Buffertfonden ökade med sammanlagt 41 miljarder kronor och utgör cirka 13 procent av tillgångarna. Avkastningen på 4,4 procent svarade för drygt 38 miljarder kronor. Pensionsavgifterna översteg pensionsutbetalningarna, vilket efter avdrag för administrationskostnader bidrog till en buffertfondökning med 3 miljarder kronor. Ökningen på skuldsidan var 4,4 procent, vilket motsvarar 293 miljarder kronor. Indexeringen på 4,0 procent stod för 268 miljarder kronor av ökningen. Under 2007 ökade medellivslängden vilket ökade skulden med 17 miljarder kronor. Resterande del av skuldökningen förklaras främst av att nyintjänade pensionsrätter och ATP-poäng, inklusive vissa justeringar, översteg årets utbetalningar. För premiepensionen uppgick årets resultat till 222 miljoner kronor. De fonderade premiepensionstillgångarna har under året ökat med 41 miljarder kronor, varav 28 miljarder kronor avser nya pensionsrätter och 14 miljarder kronor avser värdeförändring. Värdeutvecklingen under året har varit cirka 6 procent. Pensionsskulden ökade med 41 miljarder kronor 2007. Förändringen av pensionsskulden avser nyintjänade pensionsrätter, en positiv kapitalförvaltning och utbetalning av pensioner. 1 Redovisningsprinciper enligt International Financial Reporting Standards (IFRS) som fastställs av International Accounting Standards Board (IASB). 2 För skatt på arbete avseende 2007 används förändringen av konsumentprisindex (KPI) under perioden juni 2006-juni 2007. 3 2007 års skattesatser justerades med förändringen av KPI under perioden juni 2005-juni 2006. 4 I texten används termerna förväntad kostnad och förväntad förlust. Skillnaden mellan dessa är att i förväntad kostnad ingår även administrativa kostnader vilka inte ingår i förväntad förlust. 5 Inklusive exportgarantier och u-kreditgarantier. 6 Kapitaltäckningsgarantier, grundfondsförbindelser och garantikapital. 7 Garantikapital till internationella finansieringsinstitut utfärdas och hanteras av Finansdepartementet och Utrikesdepartementet. RGK rapporterar endast åtagandenas storlek. 8 Ersättningsnivåerna varierar mellan olika länder. Den inom EU fastlagda miniminivån är 25 000 euro. 9 Den risk som menas i detta avsnitt är kreditrisk. Det finns även andra risker såsom operationella risker. Investerarskyddet omfattar till exempel huvudsakligen operationell risk, eftersom ett ersättningsfall blir aktuellt först efter slarv eller brottslig handling hos ett institut. 10 Insättningsgarantin och investerarskyddet samt vissa av statens lån med kreditrisk. 11 Avgifterna för insättningsgarantin och investerarskyddet regleras i särskild lagstiftning baserad på EG-direktiv. För insättningsgarantin ska institutens sammanlagda avgifter för ett år motsvara 0,1 procent av de garanterade insättningarna vid utgången av föregående år. För investerarskyddet tas endast en administrativ avgift ut. De ersättningsfall som uppstår finansieras i efterhand av de företag som omfattas av skyddet. 12 IGN:s administration var anslagsfinansierad liksom hanteringen av BKN:s äldre garantier. IGN:s verksamhet belastar dock inte statsbudgeten netto, eftersom även den del av influtna avgifter som avser IGN:s administration levereras till inkomsttitel. 13 På samma sätt som för garantier gäller dock att en marknadsmässig avgift måste tas ut i de fall då EU:s statsstödsregler är tillämpliga. 14 CSN:s upplåningsränta i RGK fastställs årligen av regeringen och baseras på den ovägda genomsnittsräntan för emission av statsskuldsväxlar och statsobligationer under de tre senaste åren. 15 Biståndskrediter lämnas till stater för finansiering av infrastruktur, medan villkorslån beviljas genom två program för näringsutveckling och kapitalmarknadsutveckling. 16 BNI definieras som BNP minus räntor, löner och kollektiva avgifter betalda till utlandet, plus räntor, löner och kollektiva avgifter erhållna från utlandet., minus skatter betalda till EU, plus subventioner erhållna från EU. 17 Huvudprincipen är att UK-rabatten ska uppgå till 66 procent av skillnaden mellan Storbritanniens andel av det s.k. obegränsade beräkningsunderlaget för mervärdesskattebaserad avgift (dvs. före tillämpningen av begränsningen till 50 procent av BNI) och Storbritanniens andel av de totala fördelade utgifterna. Resultatet justeras för de fördelar som Storbritannien har fått av att den mervärdesskattebaserade avgiften och de traditionella egna medlen minskat i betydelse för finansieringen av EU-budgeten. Justering görs också för de fördelar Storbritannien vid en utvidgning får av att den brittiska andelen av de totala fördelade utgifterna minskar (och reduktionen därmed skulle öka). 18 Beträffande EU-avgiften finns dock en stor periodiseringsdifferens som beror på att det nya beslutet för egna medel är försenat och inte kommer att träda i kraft förrän tidigast 2009, men tillämpas från 2007. Denna aspekt ingår inte i periodiseringen som ligger till grund för siffrorna i resultaträkningen. ?? ?? ?? Skr. 2007/08:101 Skr. 2007/08:101 10 9 Skr. 2007/08:101 Skr. 2007/08:101 16 17 Skr. 2007/08:101 Skr. 2007/08:101 22 21 Skr. 2007/08:101 Skr. 2007/08:101 24 25 Skr. 2007/08:101 Skr. 2007/08:101 26 27 Skr. 2007/08:101 Skr. 2007/08:101 6 5 Skr. 2007/08:101 Skr. 2007/08:101 52 51 Skr.2007/08:101 Skr. 2007/08:101 Skr. 2007/08:101 54 55 Skr. 2007/08:101 Skr. 2007/08:101 122 123 Skr. 2007/08:101 Skr. 2007/08:101 146 145 Skr. 2007/08:101 Skr. 2007/08:101 148 149 Skr. 2007/08:101 Skr. 2007/08:101 150 151 Skr. 2007/08:101 Skr. 2007/08:101 188 189 Skr. 2007/08:101 Skr. 2007/08:101 204 205 Skr. 2007/08:101 Skr. 2007/08:101 214 213 Skr. 2007/08:101 Skr. 2007/08:101 220 221 Skr. 2007/08:101 Skr. 2007/08:101 232 231