Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 3904 av 7152 träffar
Propositionsnummer · 2007/08:100 · Hämta Doc ·
2008 års ekonomiska vårproposition
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 100/2
Bilaga 2 Utvärdering av makroprognoser Bilaga 2 Utvärdering av makroprognoser Innehållsförteckning 1 Finansdepartementets prognoser för 2007 7 1.1 BNP-prognoser under 2006 7 1.2 BNP-prognoser under 2007 7 1.3 Arbetsmarknadsprognoser under 2006 8 1.4 Arbetsmarknadsprognoser under 2007 8 1.5 Inflationsprognoser under 2006 och 2007 9 2 Jämförelse med andra prognosmakare 9 3 Jämförelse med föregående prognos 11 Tabellförteckning 1 Finansdepartementets prognoser och utfallet för 2007 7 2 Genomsnittligt absolut prognosfel för BNP-tillväxten 10 3 Finansdepartementets prognoser för 2008 i budgetpropositionen för 2008 och 2008 års vårproposition 12 Diagramförteckning 1 Genomsnittliga absoluta prognosfel för 2007 för BNP, arbetslöshet och inflation 9 2 Absoluta medelfel avseende BNP 10 3 Genomsnittligt prognosfel och absolut prognosfel för arbetslösheten 1998-2007 11 Finansdepartementets prognoser utgör underlag för statsbudgeten och för regeringens utformning av den ekonomiska politiken. Den ekonomiska politiken är i hög grad målstyrd. Flera av regeringens uttalade mål - t.ex. målet om överskott i den offentliga sektorns finansiella sparande - är relaterade till den makroekonomiska utvecklingen. Hög precision i prognoserna är således av stor betydelse. Ett viktigt led i att förbättra prognosernas precision är att utvärdera tidigare prognoser. I detta avsnitt redogörs för hur väl de fyra prognoserna för 2007 som Finansdepartementet redovisade under 2006 och 2007 förhöll sig till utfallet1. I likhet med tidigare prognosutvärderingar jämförs dessutom Finansdepartementets prognoser med prognoser från andra konjunkturbedömare. Utvärderingen innehåller även en analys av förändringar i prognosen jämfört med föregående prognos. Syftet med denna jämförelse är att belysa motiven till förändringarna i prognosen. 1 Finansdepartementets prognoser för 2007 BNP ökade med 2,6 procent 2007 enligt det preliminära utfallet från nationalräkenskaperna (se tabell 1). Tillväxten överskattades i samtliga prognoser som gjordes i vår- och budgetpropositionerna under 2006 och 2007. Prognoserna för arbetslösheten 2007 var förhållandevis träffsäkra, med undantag för prognosen som gjordes hösten 2006. Eftersom det saknas prognoser för den nya, officiella definitionen av arbetslöshet bakåt i tiden görs alla prognosjämförelser istället med den gamla definitionen, dvs. öppen arbetslöshet. Prognosen för inflationen - mätt som den genomsnittliga årliga förändringen i konsumentprisindex (KPI) - var på decimalen rätt i första och sista prognosen för 2007, medan avvikelser noterades däremellan. 1.1 BNP-prognoser under 2006 Prognoserna under 2006 förutsåg, men underskattade, dämpningen i BNP-tillväxten 2007. Hösten 2006 höjdes prognosen för hushållens konsumtion relativt kraftigt mot bakgrund av att disponibelinkomsten bedömdes stiga betydligt. Det skulle sedan visa sig att varken konsumtionsviljan eller de disponibla inkomsterna levde upp till förväntningarna. Tillväxttakten i den offentliga konsumtionen överskattades också. Därtill bedömdes nettoexporten bidra positivt till tillväxten. Med facit i hand kan konstateras att utrikeshandelsbidraget blev negativt. Det berodde på att exportprognosen var för optimistisk och importprognosen var alltför låg. Till skillnad från övriga poster i försörjningsbalansen underskattades kraften i investeringsökningen. Tabell 1 Finansdepartementets prognoser och utfallet för 2007 Procentuell förändring där annat ej anges Vår 2006 Höst 2006 Vår 2007 Höst 2007 Utfall2007 BNP 3,0 3,3 3,7 3,2 2,6 Hushållens konsumtion 3,2 4,2 4,2 3,0 3,1 Offentlig konsumtion 1,0 1,5 1,4 1,6 0,8 Bruttoinvesteringar 4,0 3,3 5,6 9,4 8,0 Lagerinvesteringar1 0,1 0,1 0,0 0,2 0,7 Export 6,7 6,4 7,0 5,3 5,6 Import 6,9 7,1 7,6 7,4 9,5 Industriproduktion 5,0 4,6 5,3 3,5 2,2 Antal sysselsatta2 1,0 1,5 2,3 2,3 2,4 Produktivitet 2,2 2,0 2,2 0,6 -0,2 Medelarbetstid -0,2 -0,4 -0,8 0,5 0,7 Öppen arbetslöshet2 4,5 5,8 4,7 4,43 4,6 KPI, årsgenomsnitt 2,2 2,5 1,8 2,2 2,2 Reporänta4 3,50 3,75 3,50 4,00 4,00 1 Förändring uttryckt i procent av BNP föregående år. 2 I procent av arbetskraften. 3 Under första halvåret 2007 beräknade SCB arbetskraften och därmed arbetslösheten felaktigt. Statistiken reviderades i oktober 2007. Om fel inte funnits i utfallet skulle prognosen legat på 4,6. 4 Reporänta vid årets slut. Källor: Statistiska centralbyrån, Riksbanken och Finansdepartementet. 1.2 BNP-prognoser under 2007 BNP-prognoserna var alltför optimistiska även under 2007. Den största missbedömningen av BNP-tillväxten 2007 gjordes i vårpropositionen, när förväntningarna på tillväxten i hushållens konsumtion och exporten var alltför högt ställda. Samtidigt underskattades importtillväxten, vilket subtraheras vid beräkningen av BNP. Vid tidpunkten för budgetpropositionen för 2008, dvs. hösten 2007, hade den finansiella turbulensen brutit ut och osäkerheten om framtiden ökat. Detta, i kombination med en svag utveckling av varuexporten under första halvåret, ledde till att exporten reviderades ner. Även när det gäller hushållens konsumtion ledde utfall för första halvåret till att prognosen justerades ner till en nivå som låg nära utfallet. Fortfarande överskattades dock BNP-tillväxten, vilket förklaras av att importtillväxten underskattades och offentlig konsumtion och investeringstillväxten överskattades. 1.3 Arbetsmarknadsprognoser under 2006 I vårpropositionen 2006 förutspåddes en sysselsättningsuppgång, samtidigt som de konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska programmen utökades. Sysselsättningen hade endast ökat en kort tid efter att Sverige befunnit sig i en ovanligt lång period av "jobless growth". I denna proposition gjordes bedömningen att sysselsättningen skulle stiga med 1,0 procent år 2007. I bilden låg att arbetskraften skulle öka med 0,5 procent och den öppna arbetslösheten skulle sjunka till 4,5 procent som årsgenomsnitt. Till budgetpropositionen för 2007, som gjordes hösten 2006, hade ett regeringsskifte inträffat, vilket hade lett till omfattande förändringar i arbetsmarknadspolitikens inriktning. De konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska programmen minskades kraftigt. Ett antal andra utbudsstimulerande reformer föreslogs. Sysselsättningen och indikatorerna hade utvecklats bättre än väntat. Prognosen för sysselsättningstillväxten reviderades därför upp med en halv procentenhet i budgetpropositionen för 2007. Den stora omläggningen av politiken ledde till att även arbetskraften reviderades upp kraftigt, vilket resulterade i att den öppna arbetslösheten reviderades upp till 5,8 procent. 1.4 Arbetsmarknadsprognoser under 2007 Till vårpropositionen 2007 hade arbetsmarknadsindikatorerna stärkts ytterligare, samtidigt som sysselsättningen hade utvecklats mer positivt än väntat. Prognosen för sysselsättningstillväxten reviderades därför upp med nästan en hel procentenhet till 2,3 procent. Arbetsmarknaden hade lyckats absorbera de stora nerdragningarna i programvolymer bättre än väntat. Sysselsättningen hade även på detta område överraskat positivt. En anledning till detta var att ungefär hälften av de programdeltagare som borde registrerats som utanför arbetskraften (enligt dåvarande AKU-definition), i själva verket registrerades som i arbetskraften. En del av dessa registrerades som öppet arbetslösa och andra som sysselsatta. Att detta problem fanns var känt sedan tidigare. Omfattningen visade sig dock vara överraskande stor. Det stod därmed klart att effekten på arbetskraften och arbetslösheten av neddragningen av programmen var mindre än väntat i budgetpropositionen. Prognosen för den öppna arbetslösheten reviderades därför ner kraftigt, till 4,7 procent. I budgetpropositionen för 2008 hade sysselsättningen och indikatorerna utvecklats i linje med förväntningarna. Sysselsättningsprognosen låg därför kvar på 2,3 procent. Statistiken visade då att arbetskraften utvecklats svagare än väntat och arbetslösheten därmed sjunkit mer än väntat. Senare skulle detta utfall komma att revideras. Den öppna arbetslösheten reviderades ner med tre tiondelar till 4,4 procent. Under slutet av året steg sysselsättningen något mer än väntat. På grund av att SCB gjort ett beräkningsfel under hela första halvåret reviderades arbetskraften och arbetslösheten upp i oktober. Effekten av beräkningsfelet var ca två tiondelar på arbetskraftstillväxten och arbetslöshetsnivån. Arbetskraften utvecklades marginellt starkare än väntat under hösten 2007. Av prognosfelet på tre tiondelar förklarar utfallsrevideringen två tiondelar. Arbetslösheten utvecklades helt i linje med prognosen och prognosfelet på två tiondelar förklaras helt av revideringen av utfallet. 1.5 Inflationsprognoser under 2006 och 2007 Av de fyra inflationsprognoser för 2007 som redovisades 2006 och 2007 träffade både den första och den sista rätt på den genomsnittliga inflationen mätt med KPI. Däremellan överskattades KPI-inflationen med 0,3 procentenheter hösten 2006 för att sedermera underskattas med 0,4 procentenheter våren 2007. Den underliggande inflationen mätt med KPIX (tidigare benämnd UND1X) överskattades med i genomsnitt 0,6 procentenheter under 2006, underskattades med 0,4 procentenheter våren 2007 och blev så småningom rätt hösten 2007. För enskilda månader var prognosfelen avseende både KPI och KPIX större än för årsgenomsnittet. I den inflationsprognos som gjordes hösten 2006 blev prognosfelet ovanligt stort för det innevarande årets sista månader, något som också fortplantade sig in i prognosen för nästkommande år. Felet hängde bland annat samman med att sjunkande energipriser inte kunde beaktas och en allmän överskattning av såväl det inhemska som det importerade pristrycket. När inflationsprognosen reviderades ned våren 2007 blev revideringen väl stor och oljepriset underskattades istället. 2 Jämförelse med andra prognosmakare Ett sätt att utvärdera Finansdepartementets prognoser är att jämföra prognosfelen för några centrala variabler mellan olika prognosmakare. En sådan prognosjämförelse är emellertid förknippad med flera begränsningar och blir lätt missvisande. Till exempel publiceras prognoserna vid olika tidpunkter, vilket gör att prognosmakarna inte alltid har tillgång till samma informationsmängd. Detta blir särskilt tydligt när högfrekventa variabler från finansiella marknader eller månadsfrekventa data som inflation och arbetslöshet analyseras, eller när en bedömare har tillgång till särskilt viktig information såsom ett nytt utfall från nationalräkenskaperna. I denna jämförelse görs ett försök att reducera detta problem genom att jämföra prognoser publicerade vid i stort sett samma tidpunkt. Prognosantagandena skiljer sig dessutom i flera fall mellan olika prognosmakare. Finansdepartementet utgår exempelvis från redan beslutade, eller i propositionen föreslagna, ekonomisk-politiska åtgärder. Andra prognosmakare gör explicita antagande om den framtida ekonomiska politiken. I det korta prognosperspektivet kan detta innebära en informationsfördel för Finansdepartementet. Längre fram i prognosperioden finns det dock en risk att Finansdepartementets prognoser, allt annat lika, är behäftade med större prognosfel då vi inte kan ta hänsyn till förväntad, men ännu ej beslutad ekonomisk politik. Dessa skillnader beaktas inte då prognoserna jämförs. Trots dessa svårigheter kan en jämförande analys ge en uppfattning om tillförlitligheten hos olika konjunkturbedömare, och kanske också hur stora prognosfel som kan betraktas som normala. Syftet är dock inte att rangordna olika prognosmakare. Diagram 1 Genomsnittliga absoluta prognosfel för 2007 för BNP, arbetslöshet och inflation Procentuell förändring, om annat ej anges Anm.: Genomsnitten avser de fel, i absoluta tal, som gjordes i fyra prognoser avseende 2007, dvs. på våren och hösten 2006, samt på våren och hösten 2007. Siffrorna inom parentes visar när respektive prognosinstituts prognos genomsnittligt publiceras i förhållande till Finansdepartementets prognos mätt i veckor. Prognosurvalet har gjorts så att tidpunkten för prognosen i så stor utsträckning som möjligt sammanfaller med Finansdepartementets tidpunkt för publicering. Instituten är: Finansdepartementet (FID), Konjunkturinstitutet (KI), Svenskt Näringsliv (SN), Swedbank (SWB), SEB, Handelsbanken (SHB), Nordea (NB), Organisation for Economic Cooperation and Development (OECD) och Riksbanken (RB). Källor: Statistiska centralbyrån, Finansdepartementet samt respektive konjunkturbedömare. Ett antal prognosmakares absoluta prognosfel för BNP-tillväxten, inflationen och arbetslösheten för 2007 redovisas i diagram 1. Prognoserna gjordes på våren och hösten 2006 och på våren och hösten 2007. Samtliga prognosmakare överskattade BNP-tillväxten 2007 i sina prognoser som gjordes 2006 och 2007. Prognosfelen för 2007 var större i prognoserna som gjordes under 2007 än i de som gjordes under 2006. Det genomsnittliga absoluta prognosfelet avseende BNP-tillväxten för 2007 var ungefär 0,7 procentenheter. Detta överensstämmer i stort med det absoluta genomsnittliga prognosfelet 1990-2006, som var 0,8 procentenheter. Jämfört med prognosåret 2006, då det absoluta prognosfelet var 1 procentenhet, var däremot prognosprecisionen bättre. Nästan alla prognosmakare överskattade arbetslösheten 2007 i de prognoser som gjordes 2006. För 2007 är bilden mer splittrad. Det genomsnittliga absoluta prognosfelet var ungefär 0,3 procentenheter för prognosåret 2007, vilket kan jämföras med 0,5 procentenheter under perioden 1990-2006. Nästan alla inflationsprognoser som gjordes 2006 och 2007 underskattade utvecklingen för 2007. Det är värt att konstatera att inflationsprognoserna för 2007 var goda. Det absoluta prognosfelet för 2007 var i genomsnitt 0,3 procentenheter, att jämföra med 0,7 procentenheter som är det genomsnittliga absoluta prognosfelet 1990-2006. Tabell 2 Genomsnittligt absolut prognosfel för BNP-tillväxten Procentenheter, fem års glidande medelvärden 2002 2003 2004 2005 2006 2007 FID 0,71 0,80 0,81 0,76 0,67 0,71 SWB 0,73 0,73 0,79 0,78 0,71 0,70 KI 0,74 0,84 0,82 0,77 0,65 0,70 Nordea 0,75 0,85 0,82 0,79 0,66 0,65 OECD 0,74 0,81 0,74 0,67 0,57 0,69 SEB 0,66 0,71 0,74 0,70 0,63 0,72 SHB 0,93 1,05 0,98 0,92 0,73 0,73 SN 0,88 0,97 0,95 0,88 0,86 0,86 Medelfel 0,77 0,85 0,83 0,78 0,69 0,72 Naiv 1,05 0,94 1,18 1,21 1,04 1,23 Anm.: Genomsnitten avser de absoluta fel som gjordes för respektive år, dvs. på hösten och våren föregående år, samt på hösten och våren innevarande år. Felen för respektive år är dessutom beräknade som fem års glidande medelvärden. Detta innebär att för exempelvis år 2007 ingår de fel som gjordes för åren 2003-2007. Genomsnitten avser därför totalt 20 prognoser per kolumn. Medelfelet visar för respektive år medelvärdena av samtliga prognosmakares absoluta prognosfel. Den naiva prognosen innebär att den prognos som görs år t sätts lika med utfallet för år t-1. Källor: Statistiska centralbyrån, Finansdepartementet samt respektive konjunkturbedömare. Att jämföra prognosmakare utifrån endast ett utfallsår är självklart osäkert. I tabell 2 visas därför utvecklingen av prognosfelen för BNP-tillväxten de senaste åren där felen för respektive år är medelvärdet för de fel som gjorts de senaste fem åren, dvs för år 2007 ingår de fel som gjordes för åren 2003-2007. Under den senaste femårsperioden missbedömdes BNP-tillväxten med i genomsnitt 0,7 procentenheter i absoluta tal. De stora prognosfelen för 2001, då BNP-tillväxten oväntat dämpades med drygt 3 procentenheter jämfört med året innan, håller uppe genomsnitten för perioden 2002-2005 avsevärt. Detta speglar samtidigt att en prognosmakares svåraste uppgift är att bedöma utvecklingen i vändpunkter i ekonomin. Generellt sett gör samtliga prognosmakare bättre bedömningar än en så kallad naiv prognos, vilken definieras som en prognos för år t som är identisk med utfallet för närmast föregående år, t-1. Svenskt Näringsliv har en tendens att systematiskt underskatta BNP-tillväxten och Handelsbanken har en tendens att systematiskt överskatta den. Detta gäller både 2000-talets prognoser och dem som gjordes på 1990-talet. Om man jämför de absoluta medelfelen för BNP-tillväxten under 1990- och 2000-talet framkommer inget tydligt mönster (se diagram 2). Flera prognosmakare har i princip samma prognosprecision idag som för tio år sedan, några har haft större prognosmissar under 2000-talet och en enda, OECD, har blivit väsentligt bättre. Det är framför allt överskattningen av BNP-tillväxten under 2001 och underskattningen av BNP-tillväxten under 2006 som driver upp det absoluta medelfelet under 2000-talet. Diagram 2 Absoluta medelfel avseende BNP Procentuell förändring, om annat ej anges Anm.: Genomsnitten avser de fel, i absoluta tal, som gjordes för respektive år, dvs. på hösten och våren föregående år, samt på hösten och våren innevarande år. Prognosurvalet har gjorts så att tidpunkten för prognosen i så stor utsträckning som möjligt sammanfaller med Finansdepartementets tidpunkt för publicering. Källor: Statistiska centralbyrån, Finansdepartementet samt respektive konjunkturbedömare. Diagram 3 Genomsnittligt prognosfel och absolut prognosfel för arbetslösheten 1998-2007 Procentenheter De genomsnittliga absoluta prognosfelen är mindre när det gäller arbetsmarknadsprognoserna. Finansdepartementets genomsnittliga absoluta prognosfel under perioden 1998-2007 var 0,4 procentenheter, vilket motsvarar medelvärdet för samtliga undersökta prognosmakare. Däremot är Finansdepartementet bland de prognosmakare som har störst tendens till att underskatta arbetslösheten, vilket syns i diagram 3, som genomsnittligt prognosfel, så kallad bias. Detta kan delvis förklaras av en systematisk överskattning av andelen personer i arbetsmarknadspolitiska program. 3 Jämförelse med föregående prognos Sedan budgetpropositionen för 2008 har prognosen för svensk BNP-tillväxt 2008 reviderats ner med drygt 1 procentenhet, till 2,1 procent. Nedrevideringen är bred och har gjorts genomgående på alla komponenter. Prognosen för hushållens konsumtionsutgifter har reviderats ner kraftigt sedan budgetpropositionen, med 1 procentenhet. En överskattning av hushållens disponibla inkomster tillsammans med en svagare konjunktur, turbulens på de finansiella marknaderna samt en viss oro på bostadsmarknaden ligger bakom nedrevideringen. I budgetpropositionen för 2008 överskattades volymtillväxten i offentlig konsumtion. Överskattningen förklaras i huvudsak av SCB:s nya metod för volymberäkningar i den offentliga sektorn (se vidare fördjupningsruta "Ett nytt mått på offentlig konsumtion"). Den förväntat svagare totala efterfrågan har lett till att investeringsprognosen reviderats ned från 4,6 procent till 4,1 procent. Som en följd av att den globala konjunkturen och indikatorerna, såsom exportorderingången, försvagats har exportprognosen reviderats ner från 6,0 procent till 5,5 procent. Importprognosen har sänkts jämfört med budgetpropositionen, från 6,5 procent till 6,1 procent. Detta är ett resultat av att hushållens konsumtion, investeringarna och exporten har reviderats ner, vilket innebär ett minskat behov av importerade varor och tjänster. Sysselsättningstillväxten har reviderats ner med 0,3 procentenheter, till följd av den betydligt svagare efterfrågan och svagare indikatorer för arbetsmarknaden. Prognosen för den öppna arbetslösheten har reviderats upp med tre tiondelar jämfört med i budgetpropositionen. Två av dessa tiondelar förklaras av det statistikfel som fanns i AKU då budgetpropositionen publicerades. Felet innebar att nivån i utgångsläget var för låg och detta nivåfel låg sedan kvar 2008. Den sista tiondelen beror på att arbetsmarknaden framöver bedöms utvecklas svagare än tidigare väntat. Inflationsprognosen för 2008 har reviderats upp. Det beror bland annat på att inflationen under månaderna november 2007-februari 2008 blivit betydligt högre än vad som förutsågs i höstas. Bland annat är det olje- och livsmedelspriserna som har stigit i högre takt än väntat. Inflationen mätt med KPI har reviderats upp lika mycket som den underliggande inflationen mätt med KPIX. Löneprognosen har reviderats ner med 0,4 procentenheter, bland annat till följd av att resursutnyttjandet bedöms vara mindre ansträngt än vad som förutsågs i budgetpropositionen. Prognosen för reporäntan är vid utgången av 2008 4,25 procent, vilket är 0,25 procentenheter lägre än prognosen i budgetpropositionen. Det är en följd av att utsikterna i svensk ekonomi försämrats. Valutakursprognosen för december 2008 mätt med TCW-index har reviderats från 121 till 124 jämfört med budgetpropositionen. Förväntningar om en svagare krona, i handelsviktade termer, beror delvis på en försvagning av kronan under sista kvartalet 2007. Därtill bedöms nu kronan under året förstärkas något mindre mot euron. Den offentliga sektorns finansiella sparande har reviderats upp med 0,1 procent av BNP, trots lägre BNP-tillväxt. Skatteinkomsterna har reviderats ned något mindre än som följer av nedjusteringen av BNP, samtidigt som utgifterna beräknas bli väsentligt lägre än i prognosen i budgetproposition. Prognosen för BNP-tillväxten i Förenta staterna har reviderats ned med 1,2 procentenheter till 1,5 procent i år. Nedrevideringen beror främst på att utvecklingen på bostadsmarknaden har försämrats och bidragit till finansiell turbulens med kreditåtstramning som följd. Detta väntas påverka både investeringsmöjligheter och konsumtionsvilja i större utsträckning än vad som bedömdes i budgetpropositionen. Den fördjupade finansiella krisen innebär kreditåtstramning även i euroområdet. Dessutom hämmas euroområdets export av en starkare euro än vad som förutspåddes i budgetpropositionen. Euroområdets BNP-tillväxt har reviderats ned jämfört med BP08 från 2,2 procent till 1,7 procent. Tabell 3 Finansdepartementets prognoser för 2008 i budgetpropositionen för 2008 och 2008 års vårproposition Procentuell förändring om ej annat anges BP08 VÅP08 Sverige BNP 3,2 2,1 Hushållens konsumtion 3,8 2,8 Offentlig konsumtion 1,0 0,6 Bruttoinvesteringar 4,6 4,1 Export 6,0 5,5 Import 6,5 6,1 Antal sysselsatta 1,2 0,9 Antal arbetade timmar 1,2 1,6 Öppen arbetslöshet1 4,0 4,3 Timlön2 4,7 4,3 Offentliga sektorns finansiella sparande3,4 2,8 2,9 KPI, årsgenomsnitt 2,8 3,2 Reporänta5 4,50 4,25 TCW-index5 121 124 Förenta staterna, BNP 2,7 1,5 Euroområdet, BNP 2,2 1,7 1 Procent av arbetskraften. 2 Enligt konjunkturlönestatistiken. 3 Procent av BNP. 4 Justerad för ändrad redovisning av premiepensionssystemet. 5 Vid årets slut. 1 SCB publicerade preliminärt BNP-utfall den 29 februari 2008, inflationsutfall den 19 februari 2008 och AKU-utfall den 3 mars 2008. ?? ?? ?? PROP. 2007/08:100 BILAGA 2 PROP. 2007/08:100 BILAGA 2 2 11