Regeringskansliets rättsdatabaser

Skatt, tull och exekution Förslag till statsbudget för 2008 Skatt, tull och exekution Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 9 2 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 11 2.1 Omfattning 11 2.2 Utgiftsutveckling 11 3 Politikområde Skatt, tull och exekution 13 3.1 Omfattning 13 3.2 Utgiftsutveckling 13 3.3 Mål 14 3.4 Politikens inriktning 14 3.4.1 En fristående Kronofogdemyndighet 15 4 Skatt och exekution 17 4.1 Resultatredovisning 17 4.1.1 Mål 17 4.1.2 Resultat 17 4.1.3 Skatteverket 17 4.1.4 Kronofogdemyndigheten 21 4.1.5 Analys och slutsatser 24 4.2 Revisionens iakttagelser 24 4.3 Politikens inriktning 24 4.3.1 Skatteverkets verksamhet 24 4.3.2 Kronofogdemyndighetens verksamhet 25 4.4 Budgetförslag 25 4.4.1 3:1 Skatteverket 25 4.4.2 3:2 Kronofogdemyndigheten 26 5 Tull 29 5.1 Resultatredovisning 29 5.1.1 Mål 29 5.1.2 Resultat Tullverket 29 5.1.3 Analys och slutsatser 32 5.2 Revisionens iakttagelser 33 5.3 Politikens inriktning 33 5.4 Budgetförslag 33 5.4.1 3:3 Tullverket 34 6 Kustbevakningens verksamhet avseende tullkontroll 35 6.1 Resultatredovisning 35 6.1.1 Mål 35 6.1.2 Resultat 35 6.1.3 Analys och slutsatser 35 6.2 Politikens inriktning 35 Tabellförteckning Anslagsbelopp 9 Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet 11 Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2008-2010. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 12 Tabell 2.3 Ramnivå 2008 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 12 Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet Skatt, tull och exekution 13 Tabell 4.1 Anslagsutveckling 3:1 Skatteverket 25 Tabell 4.2 Offentligrättslig verksamhet Skatteverket 25 Tabell 4.3 Uppdragsverksamhet Skatteverket 26 Tabell 4.4 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 3:1 Skatteverket 26 Tabell 4.5 Anslagsutveckling 3:2 Kronofogdemyndigheten 26 Tabell 4.6 Offentligrättslig verksamhet Kronofogdemyndigheten 26 Tabell 4.7 Uppdragsverksamhet Kronofogdemyndigheten 26 Tabell 4.8 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 3:2 Kronofogdemyndigheten 27 Tabell 5.1 Anslagsutveckling 3:3 Tullverket 34 Tabell 5.2 Offentligrättslig verksamhet Tullverket 34 Tabell 5.3 Uppdragsverksamhet Tullverket 34 Tabell 5.4 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 3:3 Tullverket 34 Diagramförteckning Diagram 4.1 Skatteverkets verksamhet 18 Diagram 4.2 Andelen elektroniska deklaranter i procent 19 Diagram 4.3 Totala skatter och avgifter, netto (mnkr) 19 Diagram 4.4 Kronofodemyndighetens verksamhet 21 Diagram 4.5 Influtet belopp (tkr) 22 Diagram 5.1 Samhällsnyttovärde för narkotikabeslag (tkr) 29 Diagram 5.2 Beslagtagna mängder alkohol (L) 30 Diagram 5.3 Debiterad uppbörd (mnkr) 31 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. för 2007 anvisar anslagen under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt följande uppställning: Anslagsbelopp Tusental kronor Anslag Anslagstyp 3:1 Skatteverket Ramanslag 6 100 843 3:2 Kronofogdemyndigheten Ramanslag 1 598 472 3:3 Tullverket Ramanslag 1 476 285 Summa 9 175 600 2 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 2.1 Omfattning Utgiftsområdet omfattar Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten. Den av myndigheterna bedrivna verksamheten ingår i politikområdet Skatt, tull och exekution. Den 1 januari 2008 blir Kronofogdemyndigheten helt fristående och är alltså inte längre knuten till Skatteverket för administrativ ledning och styrning i strategiska frågor (avsnitt 3.4.1). 2.2 Utgiftsutveckling Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet Miljoner kronor Utfall 2006 Budget 2007 1 Prognos 2007 Förslag 2008 Beräknat 2009 Beräknat 2010 Politikområde Skatt, tull och exekution 9 011 9 332 9 441 9 176 9 346 9 581 Totalt för utgiftsområde 3 9 011 9 332 9 441 9 176 9 346 9 581 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008. 2 Kustbevakningen som ingår i politikområdet redovisas under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet, anslag 7:1 Kustbevakningen. Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2008-2010. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Miljoner kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 9 325 9 325 9 325 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 65 284 537 Beslut -214 -263 -280 Överföring till/från andra utgiftsområden - - - Övrigt - - - Ny ramnivå 9 176 9 346 9 581 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Den tillfälliga förstärkningen på skatte- och tullkontroll med 250 000 000 kronor som inleddes 2006 upphör 2008. Regeringen har beslutat att inrätta myndigheten Finanspolitiska rådet. Skatteverkets anslag minskar därför med 1 500 000 kronor från och med 2008. Skatteverkets anslag ökas med 7 000 000 kronor, varav 5 000 000 engångsvis, för arbete med de s.k. offensiva borgenärsuppgifterna under 2008. Skatteverket disponerar varaktigt 11 500 000 kronor för arbete med trängselskatt under UO 22 anslaget 36:17 Trängselskatt i Stockholm. Kronofogdemyndighetens anslag ökar med 8 750 000 kronor under 2008 med anledning av att myndigheten blir självständig. Vidare ökas anslaget med 4 000 000 kronor med anledning av förändringen av borgenärsuppgifterna under 2008. Kronofogdemyndigheten disponerar varaktigt 2 300 000 för arbete med trängselskatt under UO 22 anslaget 36:17 Trängselskatt i Stockholm. Tullverkets anslag ökas med 20 000 000 kronor 2008 och därefter 10 000 000 årligen under 2009 och 2010 för arbetet med Customs Trade Systems och moderniseringen av Tullkodex. Den tillfälliga resursförstärkningen om 25 000 000 kronor i syfte att förbättra gränskontrollen upphör 2008. Tabell 2.3 Ramnivå 2008 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Miljoner kronor 2008 Transfereringar1 80 Verksamhetskostnader2 9 075 Investeringar3 21 Summa ramnivå 9 176 Den realekonomiska fördelningen baseras på utfallet 2006 samt kända förändringar av anslagens användning. 1 Med transfereringar avses inkomstöverföringar dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. 2 Med verksamhetsutgifter avses resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster. 3 Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar. 3 Politikområde Skatt, tull och exekution 3.1 Omfattning Kärnan i politikområdet utgörs av beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och indrivning av skatter och avgifter. Nära knutna till och starkt integrerade med beskattning och uppbörd finns verksamheter med andra syften som antingen följer av eller direkt stödjer de huvudsakliga verksamheterna. Förutom beskattning, uppbörd, verkställighet och indrivning ingår även verksamhet avseende folkbokföring, fastighetstaxering, brottsbekämpning inom tull- och skatteområdet, bouppteckningar, gränsskydd och verkställighet av enskildas betalningsanspråk. Skatteverket och Tullverket är centrala förvaltningsmyndigheter inom respektive område. Kronofogdemyndigheten ansvarar för frågor om bland annat verkställighet och indrivning. Annan myndighet med viss verksamhet inom politikområdet är Kustbevakningen (utgiftsområde 6). Kustbevakningen har ett självständigt ansvar för tullkontrollen till sjöss. 3.2 Utgiftsutveckling Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet Skatt, tull och exekution Miljoner kronor Utfall 2006 Budget 2007 1 Prognos 2007 Förslag 2008 Beräknat 2009 Beräknat 2010 Anslag inom utgiftsområde 3 3:1 Skatteverket 6 079,1 6 246,1 6 335,3 6 100,8 6 238,8 6 402,8 3:2 Kronofogdemyndigheten 1 551,7 1 612,6 1 618,0 1 598,5 1 635,6 1 668,8 3:3 Tullverket 1 380,2 1 473,0 1 487,8 1 476,3 1 471,4 1 509,9 Totalt för utgiftsområde 3/politikområde Skatt, tull och exekution 9 011,1 9 331,6 9 441,2 9 175,6 9 345,9 9 581,5 1 Inklusive förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen 2008. 2 Kustbevakningens kostnader och beräknade utgifter redovisas under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet, anslag 7:1 Kustbevakningen. 3.3 Mål Målet för politikområdet är att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för medborgare och näringsliv samt motverka brottslighet. För Skatteverket ska målet för politikområdet uppnås genom att * eftersträvade skatte- och avgiftsintäkter ska säkerställas rättssäkert och på ett för samhället ekonomiskt effektivt sätt samt på ett sätt som är kostnadseffektivt och enkelt för medborgare och företag, * brottslighet inom skatteområdet ska förebyggas och bekämpas, * medborgare och företag ska ha förtroende för Skatteverkets verksamhet. För Kronofogdemyndigheten ska målet för politikområdet uppnås genom att * upprätthålla en god betalningsmoral i samhället, motverka företeelser som kan leda till överskuldsättning samt underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig, * medborgare och företag ska ha förtroende för Kronofogdemyndighetens verksamhet. För Tullverket ska målet för politikområdet uppnås genom att * eftersträvade tull-, skatte- och avgiftsintäkter, liksom efterlevnaden av in- och utförselrestriktionerna, ska säkerställas rättssäkert och på ett för samhället ekonomiskt effektivt sätt samt på ett sätt som är kostnadseffektivt och enkelt för medborgare och företag, * brottslighet inom tullområdet ska förebyggas och bekämpas, * medborgare och företag ska ha förtroende för Tullverkets verksamhet. Ovanstående mål beslutades av riksdagen i samband med budgetpropositionen för 2007 (Prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:SkU1, rskr. 2006/07:29). För Kustbevakningen gäller att brott mot gällande bestämmelser om in- och utförselrestriktioner ska förebyggas och upptäckas. 3.4 Politikens inriktning De gemensamma prioriteringarna inom politikområdet utgår från att berörda myndigheter svarar för väsentliga delar av samhällets viktigaste regelsystem. Myndigheterna ska underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig och de ska känna förtroende för rättssäkerheten och rättstryggheten i regelsystemen. En enhetlig behandling av de företag och medborgare som kommer i kontakt med myndigheterna är en viktig rättssäkerhetsaspekt. Att tiden för och kvaliteten i ärendehanteringen påverkas av var i landet ärenden hanteras är inte acceptabelt. Det är inte heller godtagbart att en persons bostadsort eller ett företags säte ska kunna påverka utgången i ett ärende. En viktig uppgift för myndigheternas ledning är således att säkerställa att en enhetlig behandling av ärenden sker. Myndigheterna ska se till att de regelverk och rutiner som myndigheterna själva disponerar över är så enkla som möjligt till gagn för en kostnadseffektiv hantering. Regeringen understryker betydelsen av samtliga myndigheters fortsatta arbete med förenklingar av det egna regelverket samt med att utarbeta förslag till förenklingar av de nationella och internationella regelverken. Eftersom myndigheterna har likartad verksamhet när det gäller uppbördshanteringen och brottsbekämpningen är det väsentligt att de möjligheter till förenklingar och förbättringar som finns genom myndighetssamverkan tillvaratas. I det löpande arbetet ska myndigheterna kontinuerligt arbeta för att höja effektiviteten i verksamheten samtidigt som servicen till allmänhet och företag förbättras. Som ett steg i detta understryker regeringen betydelsen av att samarbetet mellan Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Försäkringskassan fortgår gällande lokala servicekontor i samverkan. Kontinuerliga rationaliseringar och en kostnadseffektiv verksamhet är nödvändigt för att klara framtidens krav på myndigheterna. I myndigheternas uppgift ligger att organisera sig på ett sätt som bidrar till att förstärka förutsättningarna för att bedriva verksamheten effektivt. En förutsättning för att kunna säkerställa att verksamheten utvecklas i rätt riktning och att resurserna styrs till prioriterade områden är att myndigheterna kontinuerligt följer samhällsutvecklingen. Arbetet med att ta fram ett begränsat antal resultatindikatorer för politikområdets resultat bör fortsätta. För att uppnå en effektiv och ändamålsenlig förvaltning är ledning, prioritering, intern styrning och uppföljning av all verksamhet inom myndigheterna viktig. Det är av stor betydelse att myndigheterna har ändamålsenliga interna system för att kunna följa verksamheten och bedöma enhetlighet, kvalitet, produktivitet och effektivitet. Den ekonomiska integrationen i Europa och EU:s utvidgning tillsammans med globaliseringen av ekonomin och handeln medför delvis nya förutsättningar för myndigheternas verksamhet. Myndigheterna kommer kontinuerligt att behöva anpassa verksamheten till de nya förutsättningar som gäller. I samarbetet mellan olika stater är det viktigt att den information som utbyts tas tillvara på bästa sätt inom myndigheterna. I det europeiska och övriga internationella administrativa samarbetet inom myndighetsområdena prioriteras insatser för regel- och procedurförenklingar, rationell användning av IT, informationsutbyte och utbildningsinsatser. Myndigheterna medverkar fortlöpande i det arbete som pågår inom EU. I detta arbete har myndigheterna en viktig uppgift att biträda regeringen med expertis i sakfrågor samt analysera problemställningar och föreslå ställningstaganden. Myndigheterna deltar även i förhandlingsarbetet, särskilt inom de genomförandekommittéer som leds av Europeiska kommissionen. I övrigt är förutsättningarna och inriktningen i hög grad specifika för respektive myndighetsområde. Skatteverket ska arbeta förebyggande och underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig. Myndigheten ska prioritera åtgärder som ökar viljan att göra rätt från början. Kronofogdemyndigheten ska arbeta förebyggande, identifiera orsaker till överskuldsättning och motverka att vidare överskuldsättning sker. Tullverket och Kustbevakningen ska prioritera insatser mot narkotika och storskalig eller frekvent illegal införsel av alkohol och tobak samt insatser mot den ekonomiska och organiserade brottsligheten. 3.4.1 En fristående Kronofogdemyndighet I budgetpropositionen för 2007 uttalade regeringen att det fanns skäl att kritisera att Kronofogdemyndigheten är knuten till Skatteverket. Regeringen hade därför för avsikt att under mandatperioden, i enlighet med Alliansens reservation i skatteutskottets betänkande, pröva frågan om en fristående Kronofogdemyndighet om ekonomiskt utrymme finns (prop. 2006/07:1 utg.omr. 3 s. 16). Vid behandlingen av budgetpropositionen för 2007 noterade skatteutskottet vad regeringen anfört och uttalade att utskottet förutsatte att regeringen så snart som möjligt skulle lägga fram förslag om att göra Kronofogdemyndigheten till en helt självständig myndighet med egen styrelse och verksledning. Utskottet framhöll i sammanhanget även behovet av att säkerställa att verksamhetsstödet för såväl Skatteverket som Kronofogdemyndigheten utformas på ett välfungerande och kostnadseffektivt sätt och att möjligheter till samverkan på detta område tas till vara (bet. 2006/07:SkU1 s. 9). Regeringen föreslog därefter i propositionen En fristående Kronofogdemyndighet m.m. (prop. 2006/07:99) dels inrättandet av en från Skatteverket helt fristående Kronofogdemyndighet, dels en överföring av de borgenärsuppgifter som är av offensiv natur från Kronofogdemyndigheten till Skatteverket. Med förslaget skiljs Kronofogdemyndigheten från Skatteverket vad gäller övergripande ledning, budgetering och verksamhetsuppföljning. Men det är också viktigt att myndigheten i sitt beslutsfattande av utomstående bedömare uppfattas som opartisk och självständig i förhållande till Skatteverket. En fristående Kronofogdemyndighet genomförs därför samtidigt med överföringen av de offensiva borgenärsuppgifterna till Skatteverket, vilket minskar risken för att Kronofogdemyndigheten får dubbla roller. Det är väsentligt att Kronofogdemyndigheten i sin operativa verksamhet kan arbeta helt självständigt och upprätthålla partsneutraliteten i det exekutiva arbetet och i annan verksamhet. Enligt regeringens mening kunde de kostnader som är förenade med att göra Kronofogdemyndigheten helt fristående i så hög grad begränsas genom att det skapas garantier för fortsatt samverkan på främst IT-området att kostnaderna inte borde tillåtas stå i vägen för en reform. Tiden var därmed mogen att göra Kronofogdemyndigheten helt fristående från Skatteverket. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag (bet. 2006/07:SkU17, rskr. 2006/07:178). 1 4 Skatt och exekution 4.1 Resultatredovisning 4.1.1 Mål För myndigheterna inom politikområdet Skatt, tull och exekution gällde under 2006 som gemensamt mål att skatte-, tull- och avgiftsintäkter skulle säkerställas på ett rättssäkert och ekonomiskt effektivt sätt samtidigt som enkelhet skulle eftersträvas och brottslighet motarbetas. För Skatteverket ska målet för politikområdet uppnås genom att * eftersträvade skatte- och avgiftsintäkter ska säkerställas rättssäkert och på ett för samhället ekonomiskt effektivt sätt samt på ett sätt som är kostnadseffektivt och enkelt för medborgare och företag, * brottslighet inom skatteområdet ska förebyggas och bekämpas, * medborgare och företag ska ha förtroende för Skatteverkets verksamhet. För Kronofogdemyndigheten ska målet för politikområdet uppnås genom att * upprätthålla en god betalningsmoral i samhället, motverka företeelser som kan leda till överskuldsättning samt underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig, * medborgare och företag ska ha förtroende för Kronofogdemyndighetens verksamhet. 4.1.2 Resultat 4.1.3 Skatteverket Allmänt Måluppfyllelsen för 2006 bedöms av regeringen vara god för de flesta verksamhetsområden. Inriktningen och huvudlinjen inom skatteverksamheten är att det är viktigt att underlätta för att medborgare och företag ska kunna göra rätt från början. Skatteverket avsätter stora resurser på att förebygga fel, åtgärda fel och analysera hur felen ska kunna minskas. Medborgarnas förtroende för Skatteverket spelar en avgörande roll för viljan att göra rätt för sig. De flesta deklarationer lämnas i rätt tid och medborgare och företag gör färre rättelser än tidigare. Användningen av e-deklarationer gör att fler gör rätt från början. Skatteverket gör varje år enkätundersökningar om synen på skattesystemet, skattefusket och deras sätt att arbeta. Under 2006 hade 46 procent förtroende för Skatteverket, vilket är en oförändrad nivå jämfört med tidigare. I en jämförelse med andra myndigheter ligger Skatteverket bra till eftersom endast 30 procent har förtroende för myndigheter i allmänhet. Skatteverket bedömer att skattefelet uppgår till ca 100 miljarder per år. Med skattefel avses alla avvikelser i förhållande till en teoretiskt beräknad skatt enligt lagens bokstav till följd av både avsiktliga och oavsiktliga fel. Skatteverket menar, i sin rapport Svartköp och svartjobb i Sverige (rapport 2006:4), att det finns tecken på att skattefelet sett över en längre period tenderar att öka genom en ökning av svartarbete och avancerade skatteupplägg. Skatteverkets bedömning är att svartarbete står för 60 procent av det totala skattefelet. Undersökningar visar också att det blir vanligare att man arbetat svart eller känner någon som anlitar svart arbetskraft. Regeringen anser att det är oroväckande om acceptansen för svartarbete ökar. Medborgarna upplever en oförändrad risk (43 procent) att bli upptäckt i skattekontrollen om de skulle skattfuska. Drygt 60 procent av medborgarna upplever att det blivit enklare att deklarera vilket är en ökning med 5 procentenheter jämfört med 2004 och endast 8 procent är av motsatt uppfattning. Antalet besök på Skatteverkets webbplats ökade med 20 procent till 18 miljoner 2006 jämfört med 2005. Enligt en företagsundersökning gjord av Näringslivets regelnämnd är Skatteverkets webbplats den mest välkända och använda av samtliga myndigheter. Det är däremot inte bra att medborgare och företag inte får kontakt med skatteupplysningen inom rimlig tid. Skatteupplysningen omorganiserades därför under 2006 vilket krävde ett omfattande arbete. Omorganisationen bedöms få fullt genomslag under 2007 vilket förväntas leda till bättre service och kortare svarstider. Ett viktigt instrument i styrningen mot en mer enhetlig tillämpning av skattereglerna utgör de rättsliga styrsignalerna. De publiceras fortlöpande på webbplatsen och syftet är att ge besked om Skatteverkets tolkning av gällande lagstiftning. Under året meddelades 170 styrsignaler. Skatteverkets kontakter med advokat- och revisionsbyråer samt enskilda visar att styrsignalerna i huvudsak mottas positivt eftersom Skatteverkets ståndpunkt framgår tydligt. Den första januari 2007 infördes den nya lagstiftningen om personalliggare enligt lag (2006:575) om särskild skattekontroll i vissa branscher. Lagen omfattar restaurang- och frisörbranschen. Lagstiftningen innebär att berörda näringsidkare löpande ska föra personalliggare över verksam personal samt att Skatteverket bereds möjlighet att genomföra oannonserade besök för att kontrollera efterlevnaden av lagstiftningen. Vid överträdelse kan Skatteverket påföra kontrollavgift. Syftet med lagstiftningen är att minska inslaget av svart arbetskraft inom branscherna. I en jämförelse mellan 2006 och 2007 har redovisade löner och arbetsgivaravgifter ökat framförallt inom restaurangbranschen, där ökningen är större än inom det privata näringslivet i övrigt. Andelen restauranger och frisörer som låtit registrera sig som arbetsgivare har också ökat. Speciellt tydligt var detta kring årsskiftet 2006/2007 i samband med lagens ikraftträdande. Antalet arbetsgivarregistreringar, särskilt inom restaurangbranschen, ökade då kraftigt jämfört med föregående år. Den preventiva effekten av lagen verkar således vara stark. Skatteverkets totala verksamhet är uppdelad i beskattning, folkbokföring, fastighetstaxering, brottsbekämpning, samt registrering av bouppteckningar. Diagram 4.1 visar respektive verksamhets andel av den totala verksamheten. Diagram 4.1 Skatteverkets verksamhet Beskattning Beskattningen ska enligt målet vara rättvisande och korrekt. Beskattningsverksamhetens huvudsakliga arbetsuppgifter är information, löpande ärendehantering och kontroll. Problem och risker identifieras och resurser koncentreras till områden med hög risk. Beskattningen utgör 83 procent av Skatteverkets totala verksamhet. Totalt användes 7 000 årsarbetskrafter inom denna verksamhet under 2006, vilket är en ökning med 200 årsarbetskrafter. Det medelstillskott som Skatteverket fick under 2006 användes till särskilda satsningar inom prioriterade riskområden såsom oredovisade inkomster, svartarbete och internationella transaktioner. Nya e-tjänster tas i drift löpande och utnyttjandet av dem har ökat under året. Nästan 3,1 miljoner deklaranter lämnade sin deklaration via Internet, telefon eller SMS, vilket motsvarade 44 procent av de som hade möjlighet. Det innebär att Skatteverket uppnådde sitt interna mål. Av diagram 4.2 framgår utvecklingen över andelen möjliga deklaranter som har valt att deklarera elektroniskt. Diagram 4.2 Andelen elektroniska deklaranter i procent Procent 2,4 miljoner deklaranter fick sitt slutskattebesked i juni 2007, vilket är en ökning med mer än 400 000 deklaranter jämfört med 2006. Andelen företag som lämnar skattedeklaration via Internet fortsätter att öka och var i december 2006 drygt 13 procent, vilket är mer än en fördubbling jämfört med januari 2006. Skatteverkets mål ligger dock på 20 procent. Sedan april 2006 är det möjligt för företag att via ombud lämna skattedeklaration via Internet och i slutet av 2006 hade nästan 29 000 företag registrerat deklarationsombud. På punktskatteområdet finns det fortfarande en omfattande manuell hantering av återbetalningsärenden. Under året har ett arbete påbörjats för att utveckla ett datastöd. Regeringen anser att det är viktigt att Skatteverket avsätter de resurser som krävs för att snarast få fram ett datastöd för den verksamheten. När ett beslut överklagas till länsrätt ska Skatteverket göra en obligatorisk omprövning av beslutet. Målet om skyndsam handläggning är inte uppfyllt. Genomströmningstiderna har dock förbättrats men är fortfarande för långa och skillnaderna mellan olika delar av landet är inte acceptabla. De åtgärder som görs för att minska skattefelet görs utifrån en riskvärdering. Resurserna koncentreras därmed till områden med hög risk. De största riskerna finns enligt Skatteverket inom områdena svartarbete, internationella transaktioner, nya företag, stora företag samt privata kostnader i näringsverksamhet. För att bättre kunna åtgärda risker avseende skattefelet har Skatteverket startat så kallade riksprojekt för insatser på nationell nivå. Riksprojekten arbetar långsiktigt och pågår oftast under flera år och omfattar bl.a. taxibranschen, uthyrning av svart arbetskraft och restaurangbranschen. Riksprojekten ger en tydligare fokusering på nationell nivå och ger möjlighet till ett mer problemorienterat arbetssätt. På det sättet kombineras förebyggande åtgärder med kontroller, vilket leder till en ökad långsiktig effekt av åtgärderna. Riksprojekten ger möjlighet till metod- och systemutveckling men leder också till en ökad samverkan med externa aktörer. Urvalen i projekten utgår alltid från behovet på nationell nivå. De åtgärder som görs får därmed större genomslagskraft i hela landet och ökar möjligheten till en mer enhetlig tillämpning. En fördjupad samverkan har skett med andra myndigheter och branschföreträdare. Skatteverket samverkar nu med flera branschorganisationer. Skatteinkomsterna ökade med 72 miljarder från 1 220 miljarder 2005 till 1 292 miljarder kronor 2006 (se diagram 4.3). Skatteverket fastställer och redovisar 95 procent av de totala skatterna. De enda skatter av större belopp som inte beslutas av Skatteverket är den så kallade tullmomsen (48 miljarder kronor), tullmedel (5 miljarder), fordonsskatt (11 miljarder) och stämpelskatt (9 miljarder). Skillnaden mellan preliminär och slutlig skatt är fortsatt låg och detsamma gäller för skillnaden mellan fastställd och betald skatt. Skatteverket genomför informationsinsatser och kontroller för att minska risken för uppbördsförluster. Den starka konjunkturen med få konkurser bidrar till de låga uppbördsförlusterna. Diagram 4.3 Totala skatter och avgifter, netto (mnkr) Miljoner kronor Folkbokföring Folkbokföringen ska enligt målet vara aktuell och korrekt. Folkbokföringen utgör 8 procent av Skatteverkets totala verksamhet. Det finns sedan 2005 en gemensam databas för hela Sveriges folkbokföringsuppgifter. Detta ger möjlighet att arbeta med ärenden oberoende av verksamhetsställe. Det har under 2006 skett en ökad användning av e-tjänster bland annat genom att en e-tjänst för flyttningsanmälan införts. Skatteverket uppskattar att verksamheten effektiviserats med 10-15 årsarbetskrafter under 2006. Många av våra medborgerliga rättigheter och skyldigheter bygger på folkbokföringen. Informationsinsatser har genomförts av Skatteverket och syftar till att få medborgare och myndigheter att medverka till en korrekt folkbokföring. Folkbokföringen är av central betydelse för utbetalningar från trygghetssystemen. En felaktig folkbokföring ökar risken för att felaktiga utbetalningar görs. Skatteverket har kartlagt folkbokföringsfelet och bedömningen är att det på en övergripande nivå är god kvalitet men att det finns mellan 40 000 och 100 000 personer som är folkbokförda i Sverige men som troligen inte längre finns i landet. Bosättningskontrollen har ökat med 45 årsarbetskrafter (30 procent) men antalet kontroller har minskat till följd av att det görs fler komplicerade kontroller. Skatteverket tillhandahåller uppgifter till bl.a. kommuner och landsting genom aviseringssystemet Navet. Arbete pågår för att kunna tillhandahålla uppgifterna via Internet. Genomströmningstiderna för ärenden rörande födslar (2 dagar) och flyttningar (6 dagar) är mycket korta medan invandringsärenden från Norden tar betydligt längre tid och behöver förbättras. En lagändring, vilken från och med den 1 januari 2007 medger att elektroniska flyttningsbetyg kan skickas mellan de nordiska länderna, kommer sannolikt att minska handläggningstiden. En bedömning av samtliga ärendegrupper ger vid handen att antalet ärenden som är handlagda inom 6 dagar minskade från 80 procent 2005 till 74 procent 2006 vilket inte är bra och bör åtgärdas. Negativt är också att spridningen mellan regionerna ökade. Fastighetstaxering Fastighetstaxeringen ska enligt målet vara rättvisande och korrekt. Fastighetstaxeringen utgör 5 procent av Skatteverkets totala verksamhet. Den allmänna fastighetstaxeringen, som genomförs vartannat år, omfattar olika kategorier av fastigheter enligt en fastställd ordning och varje fastighetskategori blir taxerad vart sjätte år. Under 2006 genomfördes en förenklad småhustaxering. Antalet omprövningar var betydligt färre än vid den förra småhustaxeringen, vilket kan bero på att reglerna blivit mer kända. Arbetet fortgår med att förenkla för fastighetsägarna inför nästa småhustaxering. Ansökningarna om ROT-avdrag ökade under 2006 och uppgick till 321 000 stycken. Brottsbekämpning Brottsbekämpningen ska enligt målet förebygga och avslöja brottslighet och ge åklagare bra underlag för åtal. Brottsbekämpningen utgör 4 procent av Skatteverkets totala verksamhet. Skattebrottsenheterna arbetar med att utreda framförallt skattebrott. I storstadsområdena och i vissa län leds utredningarna av Ekobrottsmyndigheten och i övriga landet av åklagare vid Åklagarmyndigheten. Skattebrottsenheterna bidrar till en effektiv ekobrottshantering. Åklagarna bedömer att skattebrottsenheternas utredningar håller hög kvalitet. En metod har införts på samtliga skattebrottsenheter för att kunna samla kunskap om motiv och förutsättningar för brottslig verksamhet. Skattebrottsenheterna har sedan den 1 juli 2006 fått utökade befogenheter när det gäller direktåtkomst till beskattningsdatabasen, rätt att verkställa beslag och rätt att medverka vid husrannsakan. Detta kommer att öka möjligheten till att genomföra effektivare brottsutredningar. Produktiviteten är fortsatt hög och varje utredare avslutade i genomsnitt 14 utredningar under året vilket överstiger Skatteverkets ambitionsnivå om 13 utredningar per utredare. Genomströmningstiderna för förundersökningarna fortsätter att minska och har sedan 2001 minskat från 357 till 321 dagar. Resultatet av den underrättelseverksamhet som bedrivs inom skattebrottsenheterna, i syfte att ta fram underlag för beslut om förundersökning, har minskat. 33 förundersökningar inleddes 2006 jämfört med 56 under 2005 . Registrering av bouppteckningar Registrering av bouppteckningar ska enligt målet ske korrekt och enhetligt. Verksamheten utgör 1 procent av Skatteverkets totala verksamhet. Registreringen av bouppteckningen har stor civilrättslig betydelse för dödsboet. Verksamheten är koncentrerad till tre orter, (Visby, Kalmar och Härnösand). Rekryteringen och utbyggnaden på det tre orterna är klar. Genomströmningstiderna är oförändrade jämfört med 2005 i och med att 80 procent av ärendena avslutades inom 4 veckor. Det finns fortfarande skillnader mellan orterna och variationer i genomströmningstiderna, vilket regeringen inte anser är acceptabelt. Gemensamma arbetsrutiner som gäller från och med den 1 januari 2007 har införts som ska leda till ökad rättssäkerhet, mer rationellt arbetssätt och större enhetlighet. 4.1.4 Kronofogdemyndigheten Allmänt Kronofogdemyndighetens verksamhet präglades under 2006 av omfattande organisationsförändringar. Trots det bedöms måluppfyllelsen av regeringen vara god för de flesta av verksamheterna. Ett gemensamt kundcenter inrättades under 2006 på fem orter för att via telefon besvara frågor av allmän karaktär som handlar om Kronofogdemyndighetens samtliga processer. Målet att 85 procent ska komma fram till en handläggare inom 3 minuter är inte uppfyllt. Resultatet stannade på 76 procent. Regeringen anser att det är väsentligt för medborgarnas förtroende för Kronofogdemyndighetens verksamhet att resultatet förbättras. Myndighetens kundcenter måste förbättras för att bli en flexibel och kundanpassad organisation som ger bästa möjliga service. Expertgrupper har under 2006 inrättats inom respektive verksamhetsprocess för att öka enhetligheten i handläggningen. Expertgruppernas arbete resulterar i rättsliga styrsignaler i oklara rättsfrågor eller i olika tillämpningsfrågor. Tillämpningen av styrsignalerna följs sedan upp för att kvalitetssäkra arbetet. Kronofogdemyndigheten arbetar med att uppnå en tydligare styrning, ökad enhetlighet och ett effektivare resursutnyttjande över hela landet genom att koncentrera handläggningen av de olika processerna till färre orter. Kronofogdemyndighetens verksamhet är uppdelad i fem delverksamheter: verkställighet och indrivning, förebyggande kommunikation, summarisk process, skuldsanering samt konkurstillsyn. Diagram 4.4 visar respektive verksamhets del av den totala verksamheten. Diagram 4.4 Kronofodemyndighetens verksamhet Verkställighet och indrivning Verkställighet och indrivning ska enligt målet ske förtroendeingivande, partsneutralt och motverka skuldsättning och utgör 77 procent av Kronofogdemyndighetens totala verksamhet. Kronofogdemyndighetens huvuduppgift är att driva in skulder. Under 2006 drev Kronofogdemyndigheten in 8 502 miljoner kronor, vilket är en liten minskning från 2005. Att det influtna beloppet minskade under 2006 beror med största sannolikhet på den goda konjunkturen. Diagram 4.5 Influtet belopp (tkr) Tusental kronor Produktiviteten har förbättrats något under året vilket är positivt med omorganisationen i åtanke. Under ett tioårsperspektiv har produktivitetsförbättringen inom området verkställighet och indrivning legat på ca 3 procent årligen, vilket torde betyda att arbetet sker långsiktigt och strukturerat. Produktivitetsutvecklingen inom fastighetsförsäljningen är däremot negativ vilket delvis beror på att antalet inkomna ärenden skiljer sig mellan åren. Detta leder till svårigheter att anpassa organisationens storlek. Ett arbete har påbörjats för att göra fastighetsförsäljningen mer rationell och effektiv. Antalet inkomna mål, både allmänna och enskilda, är i princip oförändrat i förhållande till 2005. Erfarenheter visar att en gäldenär har störst möjlighet att reglera sin skuld när den är ny (vilket samtidigt ökar möjligheten för borgenären att få betalt för sina fordringar). Kronofogdemyndigheten fokuserar därför på ett snabbt agerande. De senaste åren har handläggningen av nya gäldenärer skett allt snabbare och en hög genomströmningshastighet har etablerats. Kronofogdemyndigheten arbetar mycket med ungas skuldsättning. Regeringen bedömer att det är viktigt att det arbetet fortsätter i samma omfattning. En viktig åtgärd är att snabbt komma i kontakt med gäldenären och ha en förebyggande dialog i ett så tidigt skede av skuldsättningen som möjligt. En förälder är oftast närvarande vid mötet och det är viktigt att både gäldenären och föräldern blir informerad om effekterna av att vara skuldsatt. Specialindrivningen kommer under 2007 att börja bedrivas i fem grupper, en på varje indrivningsavdelning. Kontakterna inom avdelningen, mellan avdelningarna och externt ska på detta sätt förbättras samtidigt som de regionala skillnaderna i handläggningen ska minska. Förebyggande kommunikation Verksamheten ska motverka överskuldsättning och utgör 1 procent av den totala verksamheten. Kronofogdemyndigheten söker genom den förebyggande kommunikationen aktivt nya metoder för att identifiera och informera riskgrupper samt vidta åtgärder som underlättar för medborgare och företag att göra rätt för sig. Arbetet har under 2006 fortsatt fokuserat på att minska antalet omyndiga som förekommer i Kronofogdemyndighetens register. Detta har tillsammans med en ändring i lagen (2001:558) om vägtrafikregister, som innebär att minderåriga inte kan restföras för en fordonsrelaterad skuld, lett till en tydlig minskning av antalet omyndiga personer i registren. Kronofogdemyndigheten har fortsatt sitt arbete med att uppmärksamma kommunikationsskulder. Ett samarbete med Konsumentverket har resulterat i ett krav på att mobiltelefonoperatörer kostnadsfritt ska tillhandahålla en specificerad telefonräkning. Den totala kostnaden ska framgå vid annonsering av mobilabonnemang. Arbetet med att informera om kommunikationsskulder har fått stort genomslag i massmedia. Under 2006 minskade antalet betalningsförelägganden avseende kommunikationsskulderna för första gången vilket innebar ett viktigt trendbrott. Strategin för att nå ungdomar har resulterat i att ett nytt informationsmaterial för gymnasieskolan tagits fram och Kronofogdemyndigheten har organiserat informationskampanjer på olika ungdomssajter på Internet. Samarbetet med Radiotjänst, Trafikförsäkringsföreningen och Centrala Studiestödsnämnden har fortsatt under året för att få ner antalet personer som registreras på grund av skulder till dessa aktörer. Summarisk process Summarisk process är ett förenklat processförfarande. Den vanligaste formen av mål är betalningsförelägganden. Den summariska processen ska enligt målet ske kostnadseffektivt och rättssäkert. Verksamheten utgör 16 procent av Kronofogdemyndighetens totala verksamhet. De senaste åren har produktiviteten ökat med i genomsnitt 2 procent per år. På grund av den omfattande omorganisationen då handläggningen koncentrerades från 21 orter till 5 orter, (Gävle, Luleå, Uddevalla, Visby och Östersund), har inte produktivitetsökningen kunnat fortgå under 2006. Bedömningen är dock att omorganisationen redan innevarande år kommer att medföra en fortsatt produktivitetsförbättring. En kartläggning har gjorts över vilka rättsliga frågor som processen inte hanterar enhetligt. Rättsliga styrsignaler har utfärdats under året för att öka enhetligheten i ett antal frågor. Regionala skillnader finns fortfarande men med koncentrationen av verksamheten bedöms de minska väsentligt. Ett projekt har inletts för att kartlägga den summariska processens nuvarande arbetssätt i syfte att ta fram ett nytt IT-stöd och ett förbättrat arbetssätt. En ökad användning av elektronisk kommunikation kommer att resultera i förenklingar och kostnadsbesparingar särskilt när det gäller delgivningsmomentet. Arbetet med att bygga upp en rikstäckande delgivningsorganisation i egen regi har påbörjats i syfte att uppnå en så kostnadseffektiv och träffsäker delgivning som möjligt. Skuldsanering Skuldsanering ska enligt målen ske utan onödigt dröjsmål och med beaktande av parternas intressen. Skuldsanering utgör 3 procent av Kronofogdemyndighetens totala verksamhet. Kostnaderna för processen har ökat kraftigt under året och produktiviteten har försämrats. Orsaken är i huvudsak den omorganisation som innebar att processen koncentrerades från 10 orter till 5 (Stockholm, Göteborg, Malmö, Kalmar och Östersund). En förbättrad produktivitet är därför av stor vikt under 2007. Mycket resurser har lagts på att förbereda den nya lagen om skuldsanering som trädde ikraft den 1 januari 2007. I och med den nya lagen har Kronofogdemyndigheten fått större befogenheter att besluta om frågor som tidigare avgjordes av domstol. Den nya skuldsaneringslagen har inneburit att flera ansöker om skuldsanering utan extern hjälp. Trots det har andelen avslag inte ökat, vilket innebär att flera människor än tidigare kommer att beviljas skuldsanering. Den ökade ärendetillströmningen ställer krav på ett nära samarbete med kommunernas budget- och skuldrådgivare. Arbetet har därför inriktats på att utbilda personal, utfärda styrsignaler och att utveckla IT-stödet. Ett projekt pågår för att förbättra arbetssättet och utveckla ett nytt IT-stöd. Utvecklingen av rättssäkerheten bedöms av myndigheten som positiv. Kvalitetsuppföljningar visar att den rättsliga kvaliteten är hög och de utfärdade styrsignalerna har haft effekt på enhetligheten i ärendehanteringen. Konkurstillsyn Verksamhetens mål är att begränsa konkurskostnaderna för samhället och bidra till att oseriös verksamhet och illojal konkurrens motverkas. Konkurstillsynen utgör 3 procent av Kronofogdemyndighetens totala verksamhet. Konkursförvaltare utses av domstol och Kronofogdemyndigheten utövar tillsyn över dessa förvaltares arbete. Verksamheten bedrivs i en rikstäckande process indelad i sju grupper med syftet att uppnå större enhetlighet och åstadkomma ett gemensamt arbetssätt. Kvalitetsuppföljningar av verksamheten visar att arbetet med att skapa ett enhetligt arbetssätt måste fortgå. Kompetensförsörjning avseende Skatteverket och Kronofogdemyndigheten Skatteverket hade vid utgången av 2006 11 100 tillsvidareanställda och Kronofogdemyndigheten 2 500. Personalomsättningen ökade något för båda myndigheterna under året främst beroende på det extra resurstillskottet för ökad skattekontroll samt bildandet av Kronofogdemyndigheten som en myndighet. Majoriteten av medarbetarna är kvinnor, 66 procent på Skatteverket och 67 procent på Kronofogdemyndigheten. Myndigheterna ser för närvarande inga problem med kommande generationsväxlingar. Geografisk koncentration av arbetsuppgifter medför ett bättre resursutnyttjande. Vid nyanställningar är det i huvudsak akademiker som anställts. Sjukfrånvaron fortsätter att minska och för Skatteverket uppgick sjukfrånvaron vid utgången av 2006 till 4,8 procent. För Kronofogdemyndigheten minskar också sjukfrånvaron. Vid utgången av 2006 uppgick den till 2,2 procent. Även långtidssjukfrånvaron minskar. Ett systematiskt angreppssätt har tagits fram för att lyfta fram arbetsmiljöarbetet genom nya utbildningsinsatser, olika riktlinjer för beteendet på arbetsplatsen etc. Samverkan har skett med andra myndigheter för att ta fram olika hälsorelaterade nyckeltal i syfte att utveckla en modell för frivillig jämförelse. 4.1.5 Analys och slutsatser Regeringen bedömer att myndigheterna i hög grad bidrar till att uppfylla målet för politikområdet. Myndigheterna uppfyller inte alla mål för verksamheten men utvecklingen för merparten är positiv. Regeringen anser att inriktningen att underlätta för de som vill göra rätt för sig är helt riktig och ska fortsätta. Riktad och behovsanpassad information ska lämnas till de medborgare och företag som behöver det. Detta kan bland annat ske genom förenklade blanketter och Internetlösningar. En ökad samverkan mellan myndigheter ska leda till att allmänhet och företag inte behöver lämna fler uppgifter än nödvändigt. Det är viktigt att resurserna i kontrollverksamheten koncentreras till områden med hög risk för skattefel. Regeringen konstaterar att myndigheterna kontinuerligt genomfört förbättringar som resulterat i en positiv resultatutveckling och i effektiviseringar. Regeringens bedömning är att myndigheterna bedriver ett strategiskt arbete med sin kompetensförsörjning. Dessa ansträngningar måste fortgå och intensifieras. Inom vissa områden är det dock viktigt att ytterligare förbättringar görs. Skillnaderna över landet inom myndigheternas verksamheter är fortfarande för stora. Flera verksamheter har koncentrerats till färre orter men skillnader består fortfarande. Regeringen anser därför att myndigheterna måste vidta ytterligare åtgärder för att minska skillnaderna. De omotiverade skillnaderna över landet minskar inom nästan alla områden så trenden är definitivt positiv. Myndigheterna ska utnyttja de möjligheter som det innebär att vara en myndighet i största möjliga omfattning för att få en ändamålsenlig styrning av verksamheten. Det innebär fortsatt omfördelning av arbetsuppgifter och material för att säkerställa en hög effektivitet, hög servicenivå, enhetliga rättsliga bedömningar och en förbättrad kontroll. Regeringen kommer även i fortsättningen att följa utvecklingen noga. De öppna gränserna och en alltmer globaliserad ekonomi gör att hoten mot skattebasen ökar. Det internationella området kräver att Skatteverket och Kronofogdemyndigheten intensifierar sin samverkan med andra myndigheter, såväl svenska som utländska. Det är viktigt att myndigheterna fortsätter att förbättra de möjligheter till informationsutbyte som finns. 4.2 Revisionens iakttagelser Årsredovisningen för 2006 har av Riksrevisionen bedömts som i allt väsentligt rättvisande och Skatteverket har fått en ren revisionsberättelse. Riksrevisionens rapport (RiR 2006:10) Punktskattekontroll - mest reklam? föranleder inga andra åtgärder än vad som redovisades i budgetpropositionen för 2007. 4.3 Politikens inriktning Regeringen anser att effektiviserings- och utvecklingsarbetet inom Skatteverket och Kronofogdemyndigheten måste fortgå i oförändrad omfattning. Det preventiva arbetet är av stor vikt för Skatteverket och Kronofogdemyndigheten. Myndigheterna ska bedriva en proaktiv informationsverksamhet i syfte att synliggöra verksamheten och tydliggöra myndighetens roll och uppgifter i samhället, för medborgarna och företagen. Arbete med förenklingar av regler samt utveckling av kontroll- och arbetsmetoder ska fortgå. 4.3.1 Skatteverkets verksamhet För att allmänhet och företag ska känna stort förtroende för myndighetens verksamhet är det väsentligt att t.ex. rättstillämpning, kontrollnivåer och handläggningstider är enhetliga. Även om Skatteverket har gjort en del på området och skillnaderna har minskat, bedömer regeringen att det finns förutsättningar för att ytterligare öka enhetligheten. En väl fungerande ledning, styrning, och uppföljning är grunden för en effektiv verksamhet. En förutsättning för detta är att arbetet med riskanalyser samt urvals- och uppföljningssystem fortsätter att utvecklas. Syftet med kontroll och sanktioner är att stärka och upprätthålla normer. Kontrollen ska i huvudsak riktas mot avsiktliga fel och träffsäkerheten måste därför vara hög. För att öka de allmänpreventiva effekterna ska områden prioriteras där det finns allvarliga fel och där fusket är särskilt förtroendeskadligt. För att öka den individualpreventiva effekten ska kontrollen vara tidig och följas upp genom återkommande kontroller. Såväl allmänpreventiva som individualpreventiva effekter ska sålunda uppnås. 4.3.2 Kronofogdemyndighetens verksamhet Det är viktigt att man inom alla Kronofogdemyndighetens olika verksamheter arbetar förebyggande, identifierar orsaker till överskuldsättning och motverkar att vidare överskuldsättning sker. Förutsättningar finns för att förbättra verksamheten ytterligare. De resurser som står till myndighetens förfogande kan utnyttjas bättre. En väl fungerande styrning, ledning, samordning och uppföljning är viktig för en effektiv och enhetlig verksamhet. För att allmänhet och företag ska känna stort förtroende för verksamheten är det viktigt att de regionala skillnaderna i rättstillämpning och handläggningstider minskar. En ny skuldsaneringslag trädde ikraft den 1 januari 2007 och har medfört ett utökat ansvar för Kronofogdemyndigheten. Den nya lagen har gett förutsättningar för förenklingar och effektiviseringar av skuldsaneringsförfarandet. 4.4 Budgetförslag 4.4.1 3:1 Skatteverket Tabell 4.1 Anslagsutveckling 3:1 Skatteverket Tusental kronor 2006 Utfall 6 079 095 Anslags- sparande 339 714 2007 Anslag 6 246 054 1 Utgifts- prognos 6 335 297 2008 Förslag 6 100 843 2009 Beräknat 6 238 830 2 2010 Beräknat 6 402 781 2 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008. 2 Motsvarar 6 095 797 tkr i 2008 års prisnivå. Anslaget används för Skatteverkets förvaltningskostnader inklusive vissa nämnder på skatteområdet. Vidare används anslaget för vissa kostnader för internationellt arbete och forskning inom skatteområdet (avseende skatteforskning, se vidare i volym 1, avsnitt 5.10). Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 4.2 Offentligrättslig verksamhet Skatteverket Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel1 Intäkter som får disponeras2 Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2006 743 23 004 - - Prognos 2007 700 23 000 - - Budget 2008 700 23 000 - - 1 Avser intäkter av avgifter som inte är skatt t.ex. skattetillägg, förseningsavgift, dröjsmålsavgift, bötesmedel och sanktionsavgift som är tjänsteutövning förknippade med ärendehandläggning. 2 Avser försäljning av uppgifter ur dataregister, intäkter av aviseringssystemet och kopior av allmänna handlingar. Tabell 4.3 Uppdragsverksamhet Skatteverket Tusental kronor Uppdragsverksamhet1 Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2006 450 228 450 228 0 Prognos 2007 319 900 319 900 0 Budget 2008 385 000 385 000 0 1 Verksamheten avser pensionsadministration för AP-fonderna. Regeringens överväganden Tabell 4.4 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 3:1 Skatteverket Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 6 241 726 6 241 726 6 241 726 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 45 248 192 766 361 860 Beslut -221 131 -231 484 -237 567 Överföring till/från andra anslag 35 000 35 821 36 763 Övrigt Förslag/beräknat anslag 6 100 843 6 238 830 6 402 781 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Den tillfälliga resursförstärkningen om 225 000 000 kronor i syfte att förbättra skattekontrollen upphör 2008. Regeringen har beslutat att inrätta myndigheten Finanspolitiska rådet. Skatteverkets anslag minskar därför med 1 500 000 kronor från och med 2008. Skatteverkets anslag ökas med 7 000 000 kronor varav 5 000 000 kronor engångsvis för arbete med de s.k. offensiva borgenärsuppgifterna under 2008. Vidare ökas anslaget med 35 000 000 kronor från anslag 3:2 Kronofogdemyndigheten med anledning av förändringen av borgenärsuppgifterna under 2008. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 6 100 843 000 kronor anvisas under anslaget 3:1 Skatteverket för 2008. För budgetåret 2009 beräknas anslaget till 6 238 830 000 kronor. För budgetåret 2010 beräknas anslaget till 6 402 781 000 kronor. 4.4.2 3:2 Kronofogdemyndigheten Tabell 4.5 Anslagsutveckling 3:2 Kronofogdemyndigheten Tusental kronor 2006 Utfall 1 551 735 Anslags- sparande 98 255 2007 Anslag 1 612 556 1 Utgifts- prognos 1 618 010 2008 Förslag 1 598 472 2009 Beräknat 1 635 624 2 2010 Beräknat 1 668 764 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008. 2 Motsvarar 1 598 472 tkr i 2008 års prisnivå. 3 Motsvarar 1 589 326 tkr i 2008 års prisnivå. Anslaget används för Kronofogdemyndighetens förvaltningskostnader. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 4.6 Offentligrättslig verksamhet Kronofogdemyndigheten Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel1 Intäkter som får disponeras2 Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2006 975 804 835 1 524 654 - 548 015 Prognos 2007 950 000 700 1 600 000 - 649 300 Budget 2008 950 000 700 1 600 000 - 649 300 1 Avser intäkter av avgifter som t.ex. ansökningsavgifter, försäljningsavgifter och betalningsförelägganden som är förknippade med ärendehandläggning. 2 Avser försäljning av uppgifter ur dataregister, intäkter i samband med lösöreköpskontrakt och kopior av allmänna handlingar. Tabell 4.7 Uppdragsverksamhet Kronofogdemyndigheten Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2006 15 624 15 624 0 Prognos 2007 11 600 11 600 0 Budget 2008 15 600 15 600 0 1 Verksamheten avser pensionsadministration för AP-fonderna. Regeringens överväganden Tabell 4.8 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 3:2 Kronofogdemyndigheten Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 1 610 056 1 610 056 1 610 056 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 11 011 48 688 92 035 Beslut 12 405 12 693 3 422 Överföring till/från andra anslag -35 000 -35 813 -36 749 Övrigt Förslag/beräknat anslag 1 598 472 1 635 624 1 668 764 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Under 2008 ökas Kronofogdemyndighetens anslag med 8 750 000 kronor med anledning av att myndigheten blir fristående. Vidare ökas anslaget med 4 000 000 kronor med anledning av förändringen av borgenärsuppgifterna. Därutöver minskas anslaget med 35 000 000 kronor vilka förs till anslaget 3:1 Skatteverket med anledning av förändringen av borgenärsuppgifterna under 2008. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 1 598 472 000 kronor anvisas under anslaget 3:2 Kronofogdemyndigheten för 2008. För budgetåret 2009 beräknas anslaget till 1 635 624 000 kronor. För budgetåret 2010 beräknas anslaget till 1 668 764 000 kronor. 5 Tull 5.1 Resultatredovisning 5.1.1 Mål För myndigheterna inom politikområdet Skatt, tull och exekution gällde under 2006 som gemensamt mål att skatte-, tull- och avgiftsintäkter skulle säkerställas på ett rättssäkert och ekonomiskt effektivt sätt samtidigt som enkelhet skulle eftersträvas och brottslighet motarbetas. För Tullverket ska målet för politikområdet uppnås genom att * eftersträvade tull-, skatte- och avgiftsintäkter, liksom efterlevnaden av in- och utförselrestriktionerna, ska säkerställas rättssäkert och på ett för samhället ekonomiskt effektivt sätt samt på ett sätt som är kostnadseffektivt och enkelt för medborgare och företag, * brottslighet inom tullområdet ska förebyggas och bekämpas, * medborgare och företag ska ha förtroende för Tullverkets verksamhet. 5.1.2 Resultat Tullverket Processen Brottsbekämpning Verksamheten syftar till att övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att bestämmelserna om in- och utförsel av varor efterlevs. De resurser som lagts på processen Brottsbekämpning är i princip oförändrade jämfört med 2005. Antalet fysiska kontroller har ökat dels i postflödet, dels kontroller med hjälp av scanner mot containrar och lastbilar. Träffprocenten har ökat under 2006 främst på grund av att urvalet av kontrollobjekt har förbättrats genom den metodutveckling som skett av arbetsformerna. Exempel på metodutveckling är att kontrollgruppernas underrättelsefunktion börjat hitta sin arbetsform och att riskanalyser avseende smuggling styr kontrollerna i högre grad än tidigare. Effektiviteten, mätt som samhällsnytta och skattebortfall, har ökat med mellan 140 och 150 procent, beroende på om man räknar per timme eller per kontroll. Samhällsnyttovärdet för narkotikabeslagen uppgår till 4,4 miljarder kronor, vilket är en ökning med 168 procent jämfört med 2005 (se diagram 5.1). Diagram 5.1 Samhällsnyttovärde för narkotikabeslag (tkr) Tusental kronor Tullverket har under 2006 genomfört ett projekt tillsammans med Polisen i syfte att Tullverket själva ska ta ansvar för teleövervakning och telefonavlyssning. Resultatet blev positivt och Tullverket genomför från och med 2007 teleövervakning och teleavlyssning i egen regi. Varje enskilt ärende kräver dock beslut av domstol. Under 2006 inrättades strategiska analysbefattningar i Stockholm, Göteborg och Malmö för att utföra strategiskt underrättelsearbete avseende trafikflödet för varje ort men i ett nationellt perspektiv. IT-projektet Tiger, som ska stödja hela processen Brottsbekämpning från planering, urval och kontroll, analys och underrättelse via spaning vidare till brottsutredning, avbröts temporärt 2006 för att säkerställa systemutformningen med hänsyn till personuppgiftslagen (1998:204). Projektet har återupptagits under 2007. Det är enligt regeringens bedömning av yttersta vikt att projektet kan slutföras utan ytterligare avbrott. Ett effektivt IT-stöd är nödvändigt för att Tullverket ska kunna utveckla verksamheten. Trafikflödena till Sverige består varje år av cirka 75 miljoner objekt, fordon och personer som kan bli föremål för kontroll. Tullverkets närvarograd vid respektive gränspassage styrs av den aktuella hotbilden. Kontrollerna ska ske med minsta möjliga störning i det kommersiella och legitima trafikflödet. Det kontrollerade objektet ska inte utsättas för onödiga kostnader eller olägenheter på grund av kontrollen. Ett korrekt bemötandet är därför av yttersta vikt. Antalet skriftliga klagomål uppgick under 2006 till 74 baserat på 54 000 kontroller vilket regeringen anser vara en acceptabel nivå för klagomål. Under året har Tullverket arbetat med att vidareutveckla Tullkriminalens arbetsmetoder, tekniska stöd och organisation. Organisationsförändringen har lett till ökad samverkan med såväl nationella som internationella samarbetspartners. En utökning av projektverksamheten har inneburit att tullkriminalens olika kompetenser i form av analys, spaning och brottsutredning, använts i samma ärende. Tullkriminalens verksamhet på nationell nivå har förbättrats genom att ett operativt råd införts med representanter från samtliga tullkriminalavdelningar. Rådets uppgift är att styra resurser till rätt projekt och ärende. För att detta ska fungera krävs en tydlig ledning och styrning. Målsättningen med det förebyggande arbetet har varit att försvåra genomförandet av brottsliga aktiviteter. Detta har skett bland annat genom information till företagen i form av att man har tecknat överenskommelser i form av sk. SMT (samverkan mot brottslighet) mellan Tullverket och näringslivet. De beslagtagna mängderna av opium, heroin, kokain, ecstasy och rohypnol har ökat markant jämfört med år 2005, i vissa fall med flera hundra procent. Mängderna beslagtagen cannabis och amfetamin har däremot minskat. Det är kontrollen av postflödet tillsammans med enstaka mycket stora beslag som står för den största delen av ökningen. Regeringen gör bedömningen att det sannolikt är en kombination av Tullverkets prioriteringar, samverkan med andra länder och ett väl fungerande underrättelsearbete som givit resultat i form av ökade beslagsmängder. Stora resurser har lagts på att bekämpa den frekventa alkoholsmugglingen. Som framgår av diagram 5.2 har de beslagtagna mängderna ökat kraftigt jämfört med 2005. Förändringen för sprit ligger på 43 procent, för vin på 206 procent och för starköl på 67 procent. Tullverket har samarbetat med Polisen för att ta fram en gemensam handlingsplan för att bekämpa den frekventa illegala införda alkoholen. Den tidigare så frekventa handeln med alkohol via Internet bedömdes vid årsskiftet 2006/2007 ha upphört. Sedan EG-domstolen fastslagit att det är tillåtet med distanshandel av alkohol har dock handeln återupptagits. Den illegala införseln av alkohol består främst av en frekvent småskalighet där många kurirer smugglar in något tusental liter alkohol via södra Sverige. Smugglingen styrs av andra personer som sedan lagrar och säljer alkoholen vidare över hela Sverige. Diagram 5.2 Beslagtagna mängder alkohol (L) Liter Processen Effektiv Handel Verksamheten syftar till att effektivt fastställa och uppbära tullar, mervärdesskatt och andra skatter samt avgifter så att en riktig uppbörd kan säkerställas. Den debiterade uppbörden ökade med 5 miljarder kronor eller 11 procent under 2006 på grund av en ökad handel, se diagram 5.3. Andelen rätt debiterad uppbörd för varor som förtullats har ökat. Bruttouppbördsfelet uppskattas till 2,18 procent för 2006, vilket kan jämföras med 2,29 procent för 2005. Tullverket genomför varje år mörkertalsuppskattningar för att beräkna uppbördsbortfallet. Uppskattningen visar på att uppbördsbortfallet ökat från 2,1 miljarder kronor 2005 till 2,7 miljarder 2006. Den influtna uppbörden i relation till den debiterade uppbörden ligger på 96,1 procent, vilket är oförändrat i jämförelse med de senaste åren. Diagram 5.3 Debiterad uppbörd (mnkr) Miljoner kronor Importvärdet har ökat jämfört med 2005. Importen domineras värdemässigt av mineraloljor medan den uppbördsmässigt domineras av maskiner. Omfattningen av ränteanspråk från EU-kommissionen på grund av för sent tillhandahållna tullmedel har minskat markant under 2006 men målet är inte uppfyllt. Den del av målet som anger att betalning ska ske i rätt tid är inte uppfyllt. Den genomsnittliga kredittiden ligger på 31,1 dagar vilket är på samma nivå som för 2005. Tullverket arbetar med information och rutiner för att få företagen att betala i tid, via autogiro. Den genomsnittliga tiden för handläggning av omprövningar har minskat från 26 dagar 2005 till 24 dagar 2006. Det finns sedan slutet av 2005 möjlighet att lämna omprövningsärenden elektroniskt. Det utnyttjade endast 10 procent av de som sökte omprövning. Regeringen anser att det inte är tillfredsställande att så få lämnar omprövningsärenden elektroniskt. Tullverket har infört en rad åtgärder på grund av kritik som lämnats i EU:s revisionsrapporter med anledning av de kontrollbesök som gjorts under året av EU-kommissionen. Åtgärderna handlar bland annat om metodutveckling, nya instruktioner, både interna och externa. Åtgärderna syftar till att säkerställa en korrekt uppbörd. Målet avseende fel i avlämnade tulldeklarationer är att 95 procent ska vara riktiga och fullständiga vid avlämnandet. En kvalitetsundersökning visar att endast 54 procent av antalet tulldeklarationer i undersökningen var riktiga och fullständiga. Andelen tulldeklarationer med fel av stor betydelse var 2,8 procent. Regeringen anser att resultatet är otillfredsställande och att Tullverket måste utveckla arbetet med riskanalys och efterkontroll tillsammans med kvalitetssäkring och information. Informationsarbetet är en viktig del i det förebyggande arbetet med att säkerställa en korrekt uppbörd. Tullverket publicerar löpande information på sin webbplats med nyheter och förändringar i gällande regler. Utbildningar och informationsmöten hålls regelbundet för att öka kunskapen och förståelsen för regelverk, blanketter och tillstånd etc. Service ges även via telefontjänsten Tullsvar som besvarar ca 8 700 samtal per månad. Tullverket besvarar ca 80 procent, av de inkomna e-breven, inom en arbetsdag. Tullinformationskontor för personlig rådgivning finns på 13 orter i Sverige och information lämnas även vid 12 tullklareringsexpeditioner. Under året har en samverkan skett mellan Tullverket, Skatteverket, Försäkringskassan, Nutek och Bolagsverket för att förbättra informationen till personer som överväger att starta företag. Tullverket har genomfört en kartläggning för att tydliggöra vilket behov olika kunder har av olika typer av informationsmaterial. Utifrån resultatet av kartläggningen har det framställts olika typer av informationsmaterial som ska finnas tillgängligt på klareringsexpeditionerna. Det elektroniska uppgiftslämnandet vid utgången av 2006 var 97 procent (96 procent 2005) vilket betyder att målet på 100 procent inte är uppfyllt. Företagen kan lämna sina tulldeklarationer via Tullverkets Internetdeklaration (TID). Det är också möjligt att via Tullverkets webbplats begära klarering av ärenden. Tullverket verkar aktivt för att öka det elektroniska uppgiftslämnandet genom olika informationsinsatser. Ett företag som väljer att lämna sina tulldeklarationer elektroniskt har möjligheten att ansöka om certifiering i Servicetrappan. Certifieringen leder till att förenklingar av tullrutiner blir möjliga för företagen vilket ska stimulera företagen till elektronisk uppgiftslämning. Tullverket har valt att arbeta mer och mer med tullrevision istället för varuundersökningar på grund av att resultatet avseende kontrollen av uppbörden blir bättre. Nio nya selekteringsmetoder har tagits fram för tullrevisionsobjekt med fokus på tullvärde. Antalet utförda tullrevisioner har ökat med 77 procent till 186 under året (105 för 2005) genom att tullrevision som metod har prioriterats. Nettoresultatet av tullrevisionerna under 2006 är 127 miljoner kronor debiterad tull och mervärdeskatt (47 miljoner kronor under 2005). Kostnaden för varje tullrevision har mer än fördubblats främst beroende på att granskningstiden per deklaration ökat. Eftergranskningen har däremot minskat med 60 procent på grund av att metoden nedprioriterats till förmån för tullrevision. Positivt är att resultatet i kronor av efterkontrollerna ändå bara minskat med 5 procent. Regeringen anser att det inte är tillfredsställande att andelen företag som ändrat beteende efter en revision minskat till 74 procent under 2006 (81 procent under 2005). Det är viktigt att resultaten av de reviderade företagen följs upp så att fel kan elimineras genom bland annat information och utbildning. Kontrollverksamheten och riskanalysverksamheten är sammanlänkade med kvalitetssäkringsprocessen genom att Tullverket och företaget tillsammans ska se till att det blir rätt från början. Regeringen anser att informationsutbytet mellan kvalitetssäkringsprocessen och efterkontrollverksamheten behöver förbättras. Kompetensförsörjning avseende Tullverket Tullverket hade vid utgången av år 2006 2 347 tillsvidareanställda. Antalet kvinnor var 1 086 och antalet män var 1 261. Den närmaste tioårsperioden kommer en tredjedel av Tullverkets anställda att gå i ålderspension. Ett projekt har startats för att implementera ett kompetensverktyg för Tullverkets personalförsörjning. Olika åtgärder för kompetensutveckling vidtas för att möta ett förändrat behov av kompetens när verksamheten utvecklas. Kompetensutvecklingen per anställd har ökat från 8 dagar 2005 till 12 dagar 2006. Under 2006 har en omfattande rekrytering gjorts inom processen Brottsbekämpning genom att ca 80 personer grundutbildats. För att möta kraven för arbetet med Customs Trade Systems har även Effektiv Handel och IT-avdelningen nyrekryterat. Målsättningen att 20 procent av medarbetarna ska ha annan etnisk bakgrund än svensk har uppnåtts i årets rekrytering. Sjukfrånvaron uppgick till 4 procent vilket är oförändrat jämfört med 2005. Noterbart är att kvinnor (5,6%) har dubbelt så hög sjukfrånvaro som män (2,7%). Andelen långtidssjukskrivna är 64 procent av den totala sjukfrånvaron. Ett systematiskt angreppssätt har tagits fram för att lyfta fram arbetsmiljöarbetet genom nya utbildningsinsatser, olika riktlinjer för beteendet på arbetsplatsen etc. 5.1.3 Analys och slutsatser Regeringen bedömer att Tullverket i hög bidrar till att uppfylla målet för politikområdet. Tullverket har under 2006, helt eller delvis, lyckats uppfylla merparten av de mål som fastställts för myndigheten. De områden där målen inte är uppfyllda kräver åtgärder så att graden av måluppfyllelse ökar. Tullverket ska bedriva en synlig informationsverksamhet i syfte att tydliggöra myndighetens roll och uppgifter i samhället, för medborgarna och företagen. Regeringen gör bedömningen att Tullverkets brottsbekämpande verksamhet utgör ett betydande hinder för storskalig smuggling. Tullverkets ingripanden mot kriminella och beslag av varor har försvårat för illegala varor att nå den svenska marknaden. Samarbetet, både nationellt och internationellt, med andra myndigheter inom brottsbekämpningen fungerar bra, men måste fortsätta utvecklas. En ständig förbättring av arbetsmetoderna med bland annat en riskbaserad och uppdragsstyrd kontrollverksamhet har lett till en ökad träffsäkerhet vid kontrollerna. Regeringen anser att ett effektivt IT-stöd är nödvändigt för att Tullverket ska kunna utveckla verksamheten. Arbetet med att utveckla IT-stöd för ytterligare effektivisering måste fortsätta. Myndigheten måste fortsätta att arbeta med metodutveckling för att mäta effektiviteten i smugglingsbekämpningen. Regeringens bedömning är att Tullverket aktivt arbetar för att förbättra servicen till företag och allmänhet. Regeringen bedömer att myndigheten bedriver ett strategiskt arbete med sin kompetensförsörjning. Det är av stor betydelse att detta arbete fortgår. Regeringen anser att det är viktigt att arbetet med Servicetrappan fortsätter och att kunskap, metoder och resultat återanvänds i processen så att det resulterar i att företagen gör rätt från början. Arbetet med att säkerställa de tidsfrister för uppbörd som fastställts måste fortgå. Tullverket har inte uppnått målen för genomsnittlig kredittid. Det är därför viktigt att arbetet med att uppnå målet om 30 dagar fortsätter. Andelen elektroniska tulldeklarationer fortsätter att öka. Regeringens bedömning är att Tullverket på ett strukturerat sätt arbetar med frågan med hjälp av information och ekonomiska incitament för kunderna. Tullverket måste prioritera arbetet med att höja kvaliteten på avlämnade tulldeklarationer för att säkerställa en korrekt uppbörd. Myndigheten har under 2006 arbetat med att vidareutveckla och förfina arbetsmetoderna avseende revisionsverksamheten. Regeringen anser att Tullverket har utvecklat verksamheten men att den behöver utvecklas ytterligare. 5.2 Revisionens iakttagelser Årsredovisningen för 2006 har av Riksrevisionen bedömts som i allt väsentligt rättvisande och Tullverket har fått en ren revisionsberättelse. Riksrevisionen har i en revisionsrapport daterad 2007-04-27 granskat tulldatasystemet och kommit fram till att Tullverkets kontrollstruktur i nuläget är utformad på ett sådant sätt att det finns risk för att fel i uppbörden inte fångas in på ett effektivt sätt. Riksrevisionen bedömer att det kan finnas brister i kontrollerna som gör det svårt att säkerställa att regeringens krav på uppbörd enligt regleringsbrevet efterlevs. Regeringen delar Tullverkets bedömning över revisionsrapporten och därmed föranleder den inga åtgärder från regeringens sida. 5.3 Politikens inriktning Tullverket ska fortsätta att förbättra och effektivisera uppbördshanteringen och servicen till företag. Det är också viktigt att myndigheten fortsätter att förbättra den brottsbekämpande verksamheten genom en målmedveten prioritering, styrning, modernisering och effektivisering av denna verksamhet. Att hindra att narkotika kommer in i Sverige ska även fortsättningsvis vara den högst prioriterade uppgiften för Tullverkets brottsbekämpande verksamhet. Tullverket ska även prioritera arbetet med organiserad brottslighet och storskalig brottslighet samt ekonomisk brottslighet. Myndigheten ska prioritera den storskaliga och frekventa illegala införseln som sker av alkohol och tobak. En viktig del är att se till att olika verksamheter inom myndigheten samverkar så att höjd effektivitet och kvalitet säkerställs inom både uppbörds- och brottsbekämpningsverksamheten. Den fördel som det innebär att kompetens från huvudprocesserna Effektiv handel och Brottsbekämpning finns inom samma myndighet måste utnyttjas i utvecklingen av verksamheten. De olika delarna av förändringsarbetet ska stödja varandra i utvecklandet av en modern, enhetlig, effektiv och ändamålsenlig verksamhet som når uppsatta mål. Myndighetens arbete med förenklingar av regler och tullprocedurer samt utveckling av riskanalyser och kontrollmetoder ska fortgå. Budgetförslag 5.3.1 3:3 Tullverket Tabell 5.1 Anslagsutveckling 3:3 Tullverket Tusental kronor 2006 Utfall 1 380 231 Anslags- sparande 65 259 2007 Anslag 1 472 992 1 Utgifts- prognos 1 487 845 2008 Förslag 1 476 285 2009 Beräknat 1 471 437 2 2010 Beräknat 1 509 949 3 1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008. 2 Motsvarar 1 437 896 tkr i 2008 års prisnivå. 3 Motsvarar 1 437 896 tkr i 2008 års prisnivå. Anslaget används för Tullverkets förvaltningskostnader. Vidare används anslaget för vissa kostnader för internationellt arbete på tullområdet. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 5.2 Offentligrättslig verksamhet Tullverket Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet1 Intäkter till inkomsttitel Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2006 35 075 10 752 45 827 0 Prognos 2007 26 500 9 700 36 200 0 Budget 2008 24 500 6 300 30 800 0 1 Intäkter till inkomsttitel avser dröjsmålsränta och diverse avgifter vid Tullverket. Intäkter som får disponeras avser expeditions- och ansökningsavgifter, tullförrättningsavgift och tullräkningsavgift. Tabell 5.3 Uppdragsverksamhet Tullverket Tusental kronor Uppdragsverksamhet1 Intäkter Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2006 11 925 19 427 - 7 502 Prognos 2007 12 945 12 945 0 Budget 2008 12 700 12 700 0 1 Verksamheten avser försäljning av vägavgiftsbevis och kontroll av exportgods. Regeringens överväganden Tabell 5.4 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 3:3 Tullverket Tusental kronor 2008 2009 2010 Anvisat 2007 1 1 472 992 1 472 992 1 472 992 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 8 436 42 992 82 670 Beslut -5 143 -44 547 -45 713 Överföring till/från andra anslag - - - Övrigt - - - Förslag/beräknat anslag 1 476 285 1 471 437 1 509 949 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:SkU1). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Tullverkets anslag ökas med 20 000 000 kronor 2008 och därefter 10 000 000 årligen under 2009 och 2010 för arbetet med Customs Trade Systems och moderniseringen av Tullkodex. Den tillfälliga resursförstärkningen om 25 000 000 kronor i syfte att förbättra gränskontrollen upphör 2008. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 1 476 285 000 kronor anvisas under anslaget 3:3 Tullverket för 2008. För budgetåret 2009 beräknas anslaget till 1 471 437 000 kronor. För budgetåret 2010 beräknas anslaget till 1 509 949 000 kronor. 6 Kustbevakningens verksamhet avseende tullkontroll 6.1 Resultatredovisning 6.1.1 Mål För myndigheterna inom politikområdet Skatt, tull och exekution gällde under 2006 som gemensamt mål att skatte-, tull- och avgiftsintäkter skulle säkerställas på ett rättssäkert och ekonomiskt effektivt sätt samtidigt som enkelhet skulle eftersträvas och brottslighet motarbetas. För Kustbevakningen gäller att brott mot gällande bestämmelser om in- och utförselrestriktioner ska förebyggas och upptäckas. 6.1.2 Resultat Kustbevakningen har fortsatt utveckla sitt riskanalysbaserade arbete, som innebär att tillgängliga resurser koncentreras till de områden och objekt som bedöms vara mest brottsbenägna eller där störst preventiv verkan bedöms kunna uppnås. Ett verktyg för detta är det maritima underrättelsecentret, MUC, som har deltagit i planeringen och genomförandet av ett flertal operationer nationellt och internationellt. Kustbevakningen har fortsatt att prioritera illegal narkotikainförsel och storskalig införsel av alkohol och tobak. Kustbevakningen har, tillsammans med Tullverket och Polisen, fortsatt sitt arbete med särskilda spanings- och insatsgrupper samt upprättande av handlingsplaner för att stärka den operativa samverkan. Samarbete har även skett tillsammans med Ekobrottsmyndigheten. Kustbevakningen har vidare genomfört flertalet utbildningar på området och testat och utvärderat nya tekniska hjälpmedel. 6.1.3 Analys och slutsatser Kustbevakningens samverkans- och riskanalysbaserade arbete har bidragit till att uppnå målet för politikområdet. Det finns dock utrymme för att ytterligare förbättrat samarbete med Tullverket och Polisen och därmed förutsättningar utveckling av nuvarande arbetsmetoder. 6.2 Politikens inriktning Kustbevakningen ska upprätthålla en hög kontrollnivå till sjöss avseende brott mot tullbestämmelser och in- och utförselrestriktioner. Myndigheten har ett självständigt ansvar för övervakning och kontroll av sjötrafiken. Verksamheten omfattar såväl kontroll av yrkessjöfart som fritidsbåtstrafik. Det är viktigt att myndigheten fortsätter att förbättra den brottbekämpande verksamheten genom en ökad och tydligare prioritering, styrning baserad på riskanalys och underrättelser. Att hindra att narkotika kommer in i Sverige bör även fortsättningsvis vara den högst prioriterade uppgiften för Kustbevakningens verksamhet inom politikområdet. Hög prioritet ska också ges kontroller mot storskalig, frekvent och organiserad illegal införsel av alkohol och tobak. Det är viktigt att Kustbevakningen fortsatt utvecklar samverkan med Tullverket och Polisen inom detta område såväl avseende riskanalys, underrättelse inhämtning som i den dagliga kontrollen av sjötrafiken. PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 2 3 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 10 11 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 33 12 11 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 12 13 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 26 27 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 34 33 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 36 35