Regeringskansliets rättsdatabaser

Bilaga 1 Statsförvaltningens utveckling Bilaga 1 Statsförvaltningens utveckling Innehållsförteckning 1. Inledning 7 2. Organisations- och strukturförändringar 7 2.1 Bedömningar av framtida personalkonsekvenser 8 3. Kompetensförsörjning i staten 13 3.1 Anställda i staten 13 3.2 Ålderstruktur i staten 14 3.3 Könsfördelning i staten 15 3.4 Etnisk och kulturell mångfald i staten 16 3.5 Tillgänglighet i staten 17 3.6 Personalrörlighet i staten 17 3.7 Antal uppsägningar i staten 17 3.8 Arbetsmiljö och sjukfrånvaro i staten 18 3.9 Myndigheternas personalansvarsnämnder och Statens ansvarsnämnd 19 3.10 Lönenivåer och lönebildning 20 4. Arbetet med kompetensförsörjning i staten 22 4.1 Värdegrundsarbetet i Försvarsmakten 22 4.2 Bemötandeprojekt i staten 22 4.3 Arbetsmiljö och hälsa i Försvarets materielverk 22 Underbilaga 1.1 Myndighetschefer och ordförande i styrelser 25 Myndighetschefer 2007-09-01 27 Ordförande i styrelser med fullt ansvar 2007-09-01 32 Tabellförteckning 2.1 Personalkonsekvenser i Försvarsmakten 8 3.1 Antal statligt anställda 2002-2006 fördelade på kvinnor och män 13 3.2 Andelen kvinnor och män fördelat på olika kompetenskategorier 2006 13 3.3 Andel visstidsanställda i staten fördelade på sektor för kvinnor och män år 2006 13 3.4 Antal personer med nybeviljad ålderspension, 1998 och 2003-2006 14 3.5 Antal personer i arbete som är 67 år eller äldre, 2002-2006 14 3.6 Beviljade delpensioner, 2003-2006 15 3.7 Fördelningen den 1 september 2007 av kvinnor och män bland myndighetschefer som regeringen utnämnt 15 3.8 Andel med utländsk bakgrund bland statsanställda och nyanställda i staten, 2001-2006 16 3.9 Andel med utländsk bakgrund inom olika kompetenskategorier, 2004-2006 16 3.10 Andelen anställda med utländsk bakgrund inom olika sektorer och kompetenskategorier, 2006 17 3.11 Inflöde till Trygghetsstiftelsen fördelat på sektorer, 2005-2006 18 3.12 Sjukfrånvaro i staten i förhållande till tillgänglig arbetstid fördelad på sektor och kön, 2006 19 3.13 Personer med nybeviljad tillfällig sjukpension respektive sjukpension, 1998-2006 19 3.14 Personalansvarärenden, typ av ärende och utfall 2006 20 3.15 Inkomna ärenden till Statens ansvarsnämnd uppdelade efter yrkeskategorier, 2002-2006 20 3.16 Nominell och real löneutveckling i statlig sektor, 1997-2006 21 Diagramförteckning 3.1 Statsanställda som uppnår pensionsålder, 2007-2015 14 3.2 Ålderstrukturen i staten och på arbetsmarknaden totalt, 2006 14 3.3 Medianålder då statsanställda kvinnor och män lämnat sin anställning i pensioneringssyfte, 1998-2006 15 3.4 Fördelning av kvinnor och män inom ledningskompetens, 2006 15 3.5 Personalrörlighet fördelad på kompetenskategori och ålder, 2005-2006 17 3.6 Total sjukfrånvaro i förhållande till tillgänglig arbetstid, 2003-2006 18 3.7 Sjukfrånvaro i förhållande till tillgänglig arbetstid för kvinnor, män och fördelat på ålder, 2003-2006 18 3.8 Antal personalansvarsärenden och antal ärenden som lett till åtgärd, 2000-2006 19 3.9 Genomsnittlig månadslön i olika sektorer på arbetsmarknaden, 2005 20 3.10 Löneutvecklingen i staten, september 2005 till september 2006 21 3.11 Utvecklingen av genomsnittliga löner i olika sektorer på arbetsmarknaden, 1994-2005 21 3.12 Faktorer bakom löneskillnader mellan kvinnor och män, 2000-2006 22 1. Inledning Regeringen ger i denna bilaga en allmän beskrivning av statsförvaltningens utveckling i termer av organisations- och strukturförändringar. Vidare redovisas bedömningar när det gäller framtida personalkonsekvenser för staten. Regeringen redovisar årligen i budgetpropositionen sin bedömning av den statliga arbetsgivarpolitiken och dess utveckling till riksdagen, se utgiftsområde 2, avsnitt 6.3. 2. Organisations- och strukturförändringar Verket för förvaltningsutveckling (Verva) har haft regeringens uppdrag att redovisa utvecklingen inom den offentliga förvaltningen. Studien redovisades i rapporten Organisations- och strukturförändringar i staten. Studien visar bl.a. att utvecklingen inom den statliga sektorn sedan 1990 går mot större sammanhållna myndigheter. Antalet statliga myndigheter har minskat med ca två tredjedelar under en femtonårsperiod samtidigt som sysselsättningen gått ned med ca 10 procent. Enligt Verva sysselsatte statsförvaltningen (exklusive affärsverken), räknat i helårspersoner, drygt 206 000 personer 2006. För vidare redovisning av antalet anställda i staten, se avsnitt 3.1 i denna bilaga. Den största minskningen har skett inom försvarsområdet, främst det militära försvaret. Sysselsättningen har här minskat med drygt 40 procent under perioden 1990-2005. Den största ökningen av den statliga sysselsättningen har skett inom den högre utbildningen efter de satsningar som gjorts sedan 1990-talet. De fyra största myndigheterna till antalet anställda 2005 var Försvarsmakten (19 310 anställda), Försäkringskassan (15 130 anställda) och Skatteverket (10 400) anställda. De 23 myndigheterna inom polisorganisationen (Rikspolisstyrelsen, Statens kriminaltekniska laboratorium och de länsvisa polismyndigheterna) hade sammanlagt 23 045 anställda. Regeringen har gett Statistiska centralbyrån i uppdrag att arbeta vidare med att utveckla ett myndighetsregister, där antalet och vilka myndigheter som ingår i statsförvaltningen ska framgå. Små myndigheter avvecklas eller slås samman Som ett led i att förstärka och effektivisera den statliga förvaltningen har regeringen genomfört ett antal organisationsförändringar. Integrationsverket, Arbetslivsinstitutet och Djurskyddsmyndigheten avvecklades från den 1 juli 2007. Regeringens inriktning är att renodla den statliga förvaltningen så att den blir mer överskådlig. Ett flertal små myndigheter har eller kommer att inordnas och slås samman med större myndigheter. Nämnden för offentlig upphandling avvecklades den 1 september 2007 och verksamheten inordnades i Konkurrensverket. Institutet för psykosocial medicin avvecklas den 1 oktober 2007 och verksamheten överförs till Stockholms universitet och Karolinska institutet. Ekonomiska rådet upphör fr.o.m. den 1 november 2007. Insättningsgarantinämnden avvecklas den 1 januari 2008 och inordnas i Riksgäldskontoret. I likhet med många tidigare s.k. myndighetskoncerner som skattemyndigheterna och skogsvårdsorganisationen ombildas Arbetsmarknadsverket till en sammanhållen myndighet. Arbetsmarknadsstyrelsen och de 20 länsarbetsnämnderna avvecklas den 1 januari 2008 och verksamheten förs till den nya myndigheten Arbetsförmedlingen. Statens kärnkraftsinspektion och Statens strålskyddsinstitut avvecklas och verksamheten förs över till en ny myndighet under 2008. Förändringar för ökat förtroende I andra fall har regeringen genomfört andra organisationsförändringar än sammanslagningar. För att stärka förtroendet för Kronofogdemyndighetens förmåga att uppträda opartiskt i det verkställande arbetet har regeringen beslutat en lagrådsremiss som innehåller förslag om att från den 1 januari 2008 göra Kronofogden till en fristående myndighet, utan koppling till Skatteverket. För att bidra till en ökad öppenhet och tydlighet kring den ekonomiska politikens syften och effektivitet inrättades Finanspolitiska rådet från den 1 augusti 2007. Rådet ska följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik som regering och riksdag beslutar om. 2.1 Bedömningar av framtida personalkonsekvenser Nedan redovisas respektive departements bedömningar av framtida personalkonsekvenser som följer av förslagen i denna budgetproposition och andra särpropositioner som förelagts riksdagen under året. Bedömningarna är liksom tidigare år preliminära eftersom det finns många osäkra faktorer. Huruvida bedömda minskningar av personalen faktiskt leder till uppsägningar och arbetslöshet är något som inte kan förutses. I övrigt anges kommentarer under respektive utgiftsområde. Avsnittet avslutas med en redogörelse för ett antal utredningar som kan få till följd förändringar i hur regeringen organiserar förvaltningen. Justitiedepartementet: Den 1 juni 2008 ska inskrivningsverksamheten övergå från sju tingsrätter till Lantmäteriverket. Ungefär 180 personer vid tingsrätterna berörs. Merparten av de anställda övergår till Lantmäteriverket. Kriminalvården har påbörjat det planerade arbetet med att bygga nya anstalts- och häktesplatser. Utbyggnaden förväntas pågå under de närmaste åren. Antalet anställda inom Kriminalvården beräknas öka till följd av den pågående platsutbyggnaden. Samtidigt fortsätter arbetet med effektiviseringar. Det är för tidigt att kvantifiera vilka nettoeffekter detta kommer att ge. Migrationsverket ökar under 2007 sin personal med 270 personer huvudsakligen som en följd av ökningen av antalet asylsökande och ärenden rörande anhöriginvandring. Elva personer har övergått från Integrationsverket till Migrationsverket i samband med att Integrationsverket lades ner och vissa arbetsuppgifter fördes över. Antalet anställda inom polisorganisationen kommer att öka till följd av regeringens satsning på att det ska finnas 20 000 poliser 2010. Därutöver ska 300 civila specialister anställas. Utrikesdepartementet: Svenska institutets personal beräknas minska med totalt 3,5 befattningar fr.o.m. 2008. Detta beror på en minskning till följd av utfasning av utvecklingssamarbetet med Ryssland samt en ökning på grund av ett nytt ledarskapsprogram. Även Sida:s personal kommer att minska med två befattningar från 2008 och med åtta befattningar från 2009 som en följd av utfasning av utvecklingssamarbetet med Ryssland. Enligt tidigare regeringsbeslut flyttar det administrativa ansvaret för utlandsmyndigheter med betydande utvecklingssamarbete från Sida till Regeringskansliet (UD). Som en konsekvens av detta har huvudmannaskapet övergått för tolv befattningar från Sida till Regeringskansliet fr.o.m. den 1 september 2007. En omfördelning av ansvar och resurser mellan Regeringskansliet (UD) och Sida avseende främst policy- och metodkompetens inom ett antal områden från 2008 leder till en överföring om sammanlagt sju befattningar från Sida till Regeringskansliet. Personalfunktionsförsörjningen för bidrag till internationella kris- och konflikthanteringsinsatser förs 2008 från Sida till Folke Bernadotteakademien. Resurserna som förs över motsvarar tre befattningar. Därutöver tillkommer ytterligare fyra befattningar för denna uppgift. Försvarsdepartementet: Under 2007 slutför Försvarsmakten den personella omstrukturering som föranleddes av det försvarspolitiska inriktningsbeslutet som riksdagen fattade 2004 (prop. 2004/05:5, bet. 2004/05:FöU4, rskr. 2004/05:143, prop. 2004/05:43, bet. 2004/05:FöU5, rskr. 2004/05:143). Regeringen förutser ett fortsatt behov av att anställa personal inom de kompetensområden där det råder eller uppstår brist på personal. Vidare förutses ett ökande behov av att anställa och därmed också avveckla anställd personal på soldatnivå inom ramen för den fredsfrämjande, internationella verksamheten. Detta beskrivs närmare under utgiftsområde 6. Försvar samt beredskap mot sårbarhet. Tabell 2.1 Personalkonsekvenser i Försvarsmakten Personer År 2007 2008 2009 2010 Minskning 1 300 1 000 2 200 1 500 Ökning 1 800 1 500 2 200 1 700 Summa + 500 + 500 0 + 200 I november 2005 lämnade Försvarsförvaltningsutredningen (SOU 2005:96) förslag på hur kostnadsminskningar inom Försvarsmaktens centrala och regionala verksamhet samt inom de totalförsvarsgemensamma myndigheterna skulle tas ut. I skr. 2005/06:131 presenterade regeringen åtgärder för att genomföra dessa besparingar inom stabs- och förvaltningsverksamheten och att resurser förs över till den kärnverksamhet som genomförs vid förbanden samt för fredsfrämjande verksamhet. Detta innebär att Försvarsmaktens beställningar till de totalförsvarsgemensamma myndigheterna under 2007 har minskat och kommer att minska ytterligare under 2008. En följd av detta är att försvarsmyndigheterna under 2007 påbörjat de personalreduktioner som måste ske inom myndigheterna. Under 2008 ska besparingarna vara genomförda, liksom nödvändiga personalreduktioner. Försvarets radioanstalt har undantagits från denna fas av besparingarna i avvaktan på att underrättelsesektorn ses över. Försvarshögskolan har liksom övriga försvarsmyndigheter påbörjat den omställning som Försvarsmaktens minskade beställningar innebär. Riksdagens beslut om att från den 1 januari 2008 inrätta Försvarshögskolan som en högskola innebär dock att viss kompetens måste tillföras myndigheterna och nyrekrytering ske. Överklagandenämnden för totalförsvaret, som den 1 januari 2007 tillfördes uppgiften att pröva överklagade anställningsärenden i staten från regeringen, förs den 1 januari 2008 från Försvarsdepartementets verksamhetsområde till Finansdepartementets. Socialdepartementet: Enligt gällande prognos minskar antalet anställda vid Försäkringskassan till följd av de besparingar som regeringen beslutat. För 2007 innebär det en minskning med 3 300, fördelat på 1 050 pensionsavgångar och 550 uppsägningar. Därutöver beräknas personalomsättningen uppgå till 700. Dessutom avslutas 900 tillfälliga anställningar. Resterande antal (100) avser en minskning till följd av försäljningen av Försäkringsmedicinskt Centrum (FMC). Samtidigt pågår en rekrytering bestående av 225 ersättningsrekryteringar i länen, samt 375 nyrekryteringar till Lokala försäkringscenter och telefonkundtjänst. För 2008 beräknas antalet anställda vid Försäkringskassan minska med 1 900 personer, fördelat på 700 pensionsavgångar, 350 p.g.a. effektiviseringar i verksamheten till följd av kassans förnyelseprogram samt 350 uppsägningar till följd av minskade anslag. Därutöver beräknas personalomsättningen uppgå till 500. Minskningar till följd av personalomsättningen och pensionsavgångar beräknas återbesättas genom ersättningsrekrytering. För 2009 och 2010 beräknas antalet anställda vid Försäkringskassan minska med 1 900 personer per år, fördelat på 700 pensionsavgångar, 500 naturliga avgångar och 700 p.g.a. effektiviseringar i verksamheten. Minskningar till följd av naturliga avgångar och pensionsavgångar beräknas återbesättas genom ersättningsrekrytering. För den här avsedda perioden bedöms antalet anställda sammantaget att minska med ca 4 200 personer. Institutet för psykosocial medicin (IPM) avvecklas som egen myndighet den 1 oktober 2007 och verksamheten överförs till högskoleväsendet (Stockholms universitet och Karolinska institutet). Det innebär att antalet anställa inom Socialdepartementets ansvarsområde minskar med 32 personer. Finansdepartementet: Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Tullverket och 21 länsstyrelser svarar för 83 procent av de totalt 25 000 anställda inom Finansdepartementets ansvarsområde. Inom Skatteverket och Kronofogdemyndigheten minskar personal vilket till största delen beror på skillnaden mellan naturlig avgång och beräknade ersättningsrekryteringar. Bortsett från sysselsättningspaketens effekter och myndigheternas löpande rationalisering, är det liksom föregående år begränsade personalkonsekvenser som kan bedömas. Kända förändringar är ny strukturfondsorganisation där länsstyrelsernas personal minskar. Vissa andra myndigheters personal ökar till följd av detta. Inom Finansdepartementets ansvarsområde gäller detta ESV. Länsarbetsnämnden överförs från Länsstyrelsen i Gotland till den nya myndigheten Arbetsförmedlingen. Vidare sker vissa andra förändringar där länsstyrelserna får nya uppgifter i och med den nya myndighetsorganisationen för flyktingmottagande och nyanländas introduktion. Finansinspektionen har fått och kommer att få flera nya uppgifter. Statskontoret får uppgifter kring uppföljning av kommunalekonomisk utjämning. Fortifikationsverket har fått ta över uppdrag som tidigare hanterats av Försvarsmakten. Nämnden för offentlig upphandling (NOU) har inordnats i Konkurrensverket fr.o.m. den 1 september 2007. Insättningsgarantinämnden ska fr.o.m. den 1 januari 2008 inordnas i Riksgäldskontoret. Till följd av utfasningen av utvecklingssamarbetet med Ryssland avslutas det svensk-ryska samarbetsprogrammet Förvaltningsbistånd till Ryssland vilket påverkar fem projektanställda inom programmet. Överklagandenämnden för totalförsvaret, som den 1 januari 2007 tillfördes uppgiften att pröva överklagade anställningsärenden i staten från regeringen, förs den 1 januari 2008 från Försvarsdepartementets verksamhetsområde till Finansdepartementets. Utbildningsdepartementet: Under de senaste två åren har antalet studerande i grundläggande högskoleutbildning minskat. Samtidigt har universitet och högskolor tillförts ytterligare medel genom redan beslutade satsningar på kvalitetsförstärkning inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt ökning av forskningsresurser. Sammantaget bedömer regeringen att detta i slutet av perioden 2007-2010 kommer att innebära en måttlig ökning av personalvolymen vid universitet och högskolor. Till följd av att Institutet för psykosocial medicin (IPM) avvecklas den 1 oktober 2007 och verksamheten förs över till Stockholms universitet och Karolinska institutet tillförs dessa lärosäten resurser motsvarande 32 anställda. Försvarshögskolan kommer fr.o.m. den 1 januari 2008 att inrättas som en högskola inom Utbildningsdepartementets ansvarsområde. Denna utökning av departementets verksamhetsområde innebär en ökning av personalvolymen. Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning bör avvecklas från och med den 1 januari 2009. Denna fråga kommer att utredas särskilt. Regeringens uppfattning är att det är naturligt att universitet och högskolor själva tar ett ökat ansvar för att bl.a. säkerställa breddad rekrytering och pedagogisk utveckling Jordbruksdepartementet: Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) genomför, inom ramen för sitt anslag, för närvarande en genomgripande förnyelse av verksamheten och kommer inom den närmaste framtiden att dels återbesätta professurer som vakanthållits de senaste åren för att få en balans i ekonomin, dels nyanställa professorer i en satsning bl. a. på starka forskningsmiljöer. Totalt beräknas ca 30 personer, anställas, varav 20 är nyanställningar, under 2008. Vissa av anställningarna kan dock komma att beslutas först 2009. Under 2007 nyanställs dessutom 39 forskningsassistenter. Den 1 juli 2007 upphörde Djurskyddsmyndigheten. Ansvaret för djurskyddsfrågorna överförs då till Jordbruksverket. Ungefär 50 personer berörs. Av dessa övergår ca 30 av de anställda till Jordbruksverket. Det finns behov av en allmän förstärkning av Sametinget inom vissa områden i kombination med att finansieringen av de nya arbetsuppgifterna som övertogs fr.o.m. den 1 januari 2007 inte var tillräcklig. Under 2007 kommer därför Sametinget att förstärkas med medel motsvarande ca två befattningar och under 2008 med medel för ytterligare ca fem befattningar. Miljödepartementet: Huvudmannaskapet för inskrivningsverksamheten kommer fr.o.m. den 1 juni 2008 att överföras från Domstolsverket till Lantmäteriverket. Medel uppgående till ca 100 miljoner kronor per år överförs då från anslaget 4:5 Sveriges Domstolar till Lantmäteriverkets förvaltningsanslag fr.o.m. 2008. Överflyttningen aviserades i 2007 års ekonomiska vårproposition. Lantmäteriverket räknar med att inskrivningsverksamheten kommer att kräva ca 190 anställda. Den 1 mars 2008 upphör Hållbarhetsrådets kansli, verksamhet inom Boverket. Denna förändring berör tio personer. Näringsdepartementet: Regeringen avser att fr.o.m. den 1 januari 2008 inrätta en ny myndighet, Energimarknadsinspektionen, samtidigt som Energimarknadsinspektionen avvecklas som verksamhetsområde inom Statens energimyndighet. Inspektionen kommer att bemannas med tillämpning av lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) regler om övergång av verksamhet. Organisationsförändringen medför att Energimarknadsinspektionen planerar att minska sin efterfrågan på administrativa tjänster från Statens energimyndighet. Detta innebär att det sannolikt kommer att uppstå viss övertalighet vid Statens energimyndighet. Samtidigt planerar Energimarknadsinspektionen att inrätta nya administrativa befattningar. Det medför att nettoeffekten av organisationsförändringen vad gäller konsekvenser för personalen är svår att bedöma. I årets budgetproposition förslås en ökning av Energimarknadsinspektionens förvaltningsanslag för att finansiera de utökade tillsynsuppgifterna för Energimarknadsinspektionen avseende elkvalitet och leveranssäkerhet samt tillkommande tillsynsuppgifter på fjärrvärmemarknaden. Regeringens bedömning är att Energimarknadsinspektionen för att kunna utföra dessa uppgifter kommer att behöva nyrekrytera ca tio personer under 2008. Nämnden för offentlig upphandling (NOU) har inordnats i Konkurrensverket fr.o.m. den 1 september 2007. Samtliga anställda har erbjudits anställning vid Konkurrensverket. Den 19 juli 2007 beslutade regeringen att en särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet av en trafikinspektionsorganisation, Transportstyrelsen. Den nya myndigheten ska inleda sin verksamhet den 1 januari 2009. Utredaren ska analysera vilka verksamheter som ska föras över till den nya myndigheten, inte bara från Luftfartsstyrelsen, Vägverket, Järnvägsstyrelsen, Sjöfartsverket och Banverket utan även från andra myndigheter som har tillsyn över eller beslutar om säkerhets-, miljö- och skyddsaspekter gällande bl.a. konstruktions- och utrustningsregler för fordon och fartyg, trafik-, behörighets-, arbetstids-, avgifts-, infrastruktur- och tillsynsregler. Det är ännu för tidigt att göra några bedömningar vad gäller konsekvenser för personalen. Integrations- och jämställdhetsdepartementet: Den 1 juli 2007 upphörde Integrationsverket. Ungefär 90 personer berörs av förändringen. Ansvaret för verksamheten överfördes till Migrationsverket, länsstyrelserna, Ungdomsstyrelsen och Svenska ESF-rådet. Berörda personer har erbjudits anställning vid respektive myndighet. Den 30 juni 2007 fanns 72 personer anställda vid Integrationsverket. Av dessa är 46 personer föremål för omställningsåtgärder. Från och med den 1 juli 2007 har hanteringen av statsbidrag till organisationer som främjar integration överförts från Integrationsverket till Ungdomsstyrelsen, vilket medfört en ökning av Ungdomsstyrelsens personal med fyra personer. I årets budgetproposition aviseras en överföring av bidragshanteringen för kvinnors organisering och för jämställdhetsprojekt från Delegationen för fördelning av statsbidrag för kvinnors organisering och jämställdhetsprojekt. Överföringen beräknas medföra en utökning av Ungdomsstyrelsens personal med ca tre personer fr.o.m. 2008. Handläggningen av statsbidrag till organisationer som företräder nationella minoriteter överförs i början av 2008 från Regeringskansliet till Ungdomsstyrelsen. Ungdomsstyrelsen kommer att tillföras medel till följd av dessa tillkommande arbetsuppgifter. Ungdomsstyrelsen beräknar därmed öka sina anställda med sju personer inräknat de personer som redan anställts för handläggning av bidrag till organisationer som främjar integration. Kulturdepartementet: Förslag som läggs i förevarande proposition bedöms inte leda till några större personalkonsekvenser vid myndigheter inom Kulturdepartementets ansvarsområde. Arbetsmarknadsdepartementet: Arbetsmarknadsverket (AMV) ska reformeras från grunden. Det innebär att Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och länsarbetsnämnderna ska avvecklas och en ny samlad myndighet, Arbetsförmedlingen, kommer att inrättas den 1 januari 2008. Regeringen har gett AMS i uppdrag att genomföra avvecklingen av den nuvarande organisationen och att förbereda inrättandet av den nya myndigheten. Riksdagen beslutade i samband med budgetpropositionen för 2007 att AMV:s anslag för 2007 skulle minska med 212 miljoner kronor. Ytterligare en minskning av anslaget med 430 miljoner kronor aviserades för 2008. Beslutet att minska myndighetens anslag fattades utifrån att de arbetsmarknadspolitiska programmen och insatserna skulle minska i omfattning och att AMV:s organisation skulle förändras. De 200 miljoner kronor för tillfällig förstärkning, som AMV fick i samband med 2006 års budgetproposition finns kvar 2007 men upphör fr.o.m. 2008. Vilka konsekvenser detta får för personalen är det för tidigt att nu uttala sig om. Personalkonsekvenser av besparingarna och att de tidigare tillfälliga personalförstärkningarna upphör 2008 och 2009 uppskattas motsvara en minskning av 800 årsarbetare. Myndigheten bedömer att minskningen kan ske genom naturliga avgångar. I samband med starten av programperioden 2007-2013 för Europeiska socialfonden i Sverige har ansvaret som utbetalande myndighet för berörda medel överförts från AMS till Svenska ESF-rådet. Detta har inneburit att 37 personer övergått från AMS till Svenska ESF-rådet. Den 1 juli 2007 upphörde Arbetslivsinstitutet (ALI). Ungefär 380 personer berörs av förändringen. Från och med den 1 juli 2007 ansvarar en särskild utredare för att genomföra avvecklingen av Arbetslivsinstitutet. Totalt är det f.n. cirka 240 uppsagda personer som tillhör Avvecklingsmyndigheten. ALI har fått använda högst 70 miljoner kronor för att underlätta omställningen av arbetslivsforskningsverksamheten från institutet till universitet och högskolor. För närvarande har avtal tecknats med tolv universitet och högskolor för totalt 74 disputerade forskare och tio forskningsassistenter. Medlen har även använts till 15 doktorander. En kommitté har inrättats med uppdrag att utreda och lämna förslag om framtida huvudmannaskap och bedrivande av företagshälsovårdsutbildningen. Kommittén kommer att, istället för som tidigare ALI, svara för pågående och planerad utbildning till dess annan huvudman kan överta uppgiften. Arbetslivsbibliotekets samlingar har flyttats till Stockholms universitet. Arbetsmiljöverket har fått i uppdrag att i samverkan med ALI inordna sådan toxikologisk inriktad kriterieverksamhet i verket som har bedrivits vid ALI och som utgör underlag för hygieniska gränsvärden. Regeringen har beslutat om minskade anslag för Arbetsmiljöverket i enlighet med budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1). Avsikten är att anslagen ska minskas successivt under perioden 2007-2009. Neddragningarna kommer att beröra cirka 220 personer. I samband med starten av programperioden 2007-2013 för EU:s strukturfonder genomförs väsentliga förändringar av Svenska ESF-rådets organisation. En verksamhetsövergång av totalt cirka 45 personer har under 2007 skett från AMS och vissa länsstyrelser till Svenska ESF-rådet. Därtill kommer ett antal nyanställningar att ske under året. Cirka 70 anställda har sagts upp till följd av bl.a. den regionala omställningen inom myndigheten. Regeringskansliet: Regeringskansliet kommer också att beröras till följd av organisations- och strukturförändringar. Vilka dessa är framgår av redogörelse under Utrikes-, Finans- resp. Integrations- och jämställdhetsdepartementen ovan. Aktuella utredningar Det pågår ett antal utredningar som kan få till följd förändringar av hur regeringen organiserar förvaltningen. Vilka beslut som kommer att fattas med anledning av dessa och vilka eventuella konsekvenser de i sin tur kan få för personalen går inte att bedöma i nuläget. Bland annat pågår det en översyn av den statliga förvaltningens uppgifter och organisation (dir. 2007:28) och en översyn av stabsmyndigheterna (dir. 2007:20). En särskild utredare har i uppdrag att se över myndighetsstrukturen inom skolväsendet (dir. 2007:28). Förutsättningar för att ombilda vissa verksamheter vid Vägverket och Banverket till aktiebolagsform är en annan pågående utredning (dir. 2007:64), liksom en översyn av Sjöfartsverkets roll och framtid som nu sker genom tilläggsdirektiv till utredningen om den svenska lotsningsverksamheten och dess framtid (dir. 2006:116). Betänkandet Organisationsform för VTI och SIKA (SOU 2007:49), avlämnat av den särskilde utredaren med uppdrag att analysera en ombildning av Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) samt vissa funktioner av Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA), är nu föremål för remiss. Näringsdepartementet har, inom ramen för ett internt projekt, sett över verksamheterna och organisationen för vissa av sina myndigheter. Verksamheterna som bedrivs inom Verket för näringslivsutveckling (Nutek), Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) samt Glesbygdsverket (GBV) har omfattats av arbetet. Det underlag som tagits fram är ett bland flera initiativ inom regeringskansliet som syftar till att ta fram förslag för att skapa en tydlig och effektiv myndighetsstruktur. Den kommer att beredas vidare under hösten med koppling till bl.a. den nyligen avslutade utredningen avseende Statens Väg- och transportforskningsinstitut (VTI) och Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA). Regeringen kommer att ta ställning i frågan under våren 2008. Betänkandet Alltid redo! En ny myndighet mot olyckor och kriser (SOU 2007:31), avlämnat av den särskilde utredaren med uppdrag att genomföra en översyn av verksamheterna vid Statens räddningsverk, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar i syfte att lämna förslag till en preciserad uppgifts-, ansvars- och resursfördelning är nu föremål för remiss. I promemorian Sammanläggning av Statens strålskyddsinstitut och Statens kärnkraftinspektion (Ds 2007:16) föreslås att de två myndigheterna läggs samman till en ny myndighet med sammanhållet ansvar för strålskydd och kärnsäkerhet. Promemorian har remissbehandlats och är nu föremål för fortsatt beredning inom Regeringskansliet. 3. Kompetensförsörjning i staten Handhavandet av den statliga arbetsgivarpolitiken har till stor del delegerats till de statliga myndigheterna. Det innebär att myndigheterna, med hänsyn till verksamhetens krav, har en betydande frihet vad gäller bl.a. att utforma organisation, arbetsprocesser, lönebildning och kompetensförsörjning. För att regeringen ska kunna följa utvecklingen vad gäller kompetensförsörjningen redovisar myndigheterna varje år sedan 1997 sin kompetensförsörjning till regeringen. 3.1 Anställda i staten Antalet statsanställda År 2006 var 241 900 personer anställda i den statliga sektorn. Tabell 3.1 Antal statligt anställda 2002-2006 fördelade på kvinnor och män Antal 2002 2003 2004 2005 2006 Kvinnor 100 000 101 900 102 800 114 500 119 800 Män 121 400 122 400 121 800 121 800 122 100 Samtliga 221 400 224 300 224 500 236 300 241 900 Källa: Arbetsgivarverket. I tabellen ingår samtliga statligt anställda inklusive betings-, dag- eller timanställda. De sistnämnda utgjorde ca 16 600 personer 2006. Ökningen från 2004 till 2005 beror på att Försäkringskassan först fr.o.m. 2005 räknas till statlig sektor. Enligt Verket för förvaltningsutveckling, Verva, sysselsatte staten, räknat i helårspersoner, drygt 206 000 personer 2006 exklusive affärsverken. Antalet anställda i staten har ökat med ca 5 500 personer under 2006. En orsak till ökningen är den förra regeringens satsning på det s.k. sysselsättningspaketet. En del i satsningen var kompetensöverföringsjobb som innebar att myndigheter under 2006 och 2007 fick ett tillfälligt bidrag för vissa nyanställningar. Under 2006 har antalet anställda ökat mest inom Arbetsmarknadsverket, Försäkringskassan, Kriminalvården, polisväsendet och Skatteverket. Under 2006 har antalet anställda minskat mest inom Försvarsmakten. Befattningsstruktur i staten Ungefär 5 procent motsvarande 12 000 av statens anställda ingår i kategorin ledningskompetens. Av statens anställda ingår 63 procent i gruppen kärnkompetens och 25 procent i gruppen stödkompetens. Fler män än kvinnor återfinns i grupperna lednings- och kärnkompetens medan kvinnorna utgör majoritet i gruppen stödkompetens. Tabell 3.2 Andelen kvinnor och män fördelat på olika kompetenskategorier 2006 Procent Totalt varav kvinnor varav män Ledningskompetens 5 34 66 Kärnkompetens 63 47 53 Stödkompetens 25 60 40 Oklassade 6 47 53 Källa: Arbetsgivarverket Andelen visstidsanställda En femtedel av statens anställda har visstidsanställning och av dessa är något fler kvinnor än män. Andelen visstidsanställda skiljer sig åt mellan olika sektorer. Högst andel finns inom sektorn Universitet, högskolor och forskning. Detta kan delvis förklaras med att högskoleförordningen (1993:100) särskilt reglerar anställningstiden för en betydande del av sektorns personal, t.ex. olika lärarkategorier. Lägst andel finns inom Uppdragsmyndigheter. Tabell 3.3 Andel visstidsanställda i staten fördelat på sektor och kön 2006 Procent Totalt Kvinnor Män Affärsverk och infrastruktur 7,6 10,0 6,8 Arbetsliv, omsorg och utbildning 10,4 10,1 11,0 Ekonomi 8,9 8,1 10,5 Kultur 30,2 29,4 31,2 Länsstyrelser, regeringskansli och stabsmyndigheter 22,4 21,1 24,2 Miljö, teknik och jordbruk 15,8 17,1 14,5 Rättsmyndigheter1 10,6 13,6 8,9 Universitet, högskolor och forskning 43,4 42,5 44,3 Uppdragsmyndigheter 6,9 7,5 6,5 Staten totalt 19,3 20,2 18,3 Källa: Arbetsgivarverket. Individer som ingår i urvalet har månadslön. Timavlönade ingår inte i denna tabell. 1 Inkluderar även Försvarsmakten 3.2 Ålderstruktur i staten Under åren 2007-2015 beräknas 60 700 personer i statsförvaltningen uppnå pensionsålder. Diagram 3.1 Statsanställda som uppnår pensionsålder, 2007-2015 Antal Källa: Statens pensionsverk Anm. Vissa anställda med pensionsåldern 65 år har enligt övergångsbestämmelser till pensionsavtalet rätt att avgå med pension vid en lägre ålder. Dessa har redovisats vid denna lägre ålder. I värdet för 2007 ingår även de som uppnått pensionsålder före 2007 och som fortfarande var anställda vid ingången av 2007 Fler äldre, färre yngre i staten I jämförelse med den övriga arbetsmarknaden har staten en äldre personalstyrka. År 2006 var medelåldern för statligt anställda kvinnor och män 46 år, medan den på arbetsmarknaden totalt var 42 år. År 2006 var 40 procent av de statsanställda 50 år eller äldre. På arbetsmarknaden totalt sett utgjorde samma åldersgrupp drygt 30 procent. Diagram 3.2 Ålderstrukturen i staten och på arbetsmarknaden totalt, 2006 Procent Nybeviljade ålderspensioner fortsätter att öka Antalet nybeviljade ålderspensioner har ökat under perioden 2003 till 2006, vilket förklaras med att de som är födda på 40-talet har börjat uppnå pensionsålder. Tabell 3.4 Antal personer med nybeviljad ålderspension, 1998 och 2003-2006 Antal 1998 2003 2004 2005 2006 Kvinnor 762 777 944 1 502 1 723 Män 2 020 1 470 1 879 1 814 1 890 Samtliga 2 782 2 247 2 823 3 316 3 613 Källa: Statens pensionsverk Anm. I uppgifterna om antal personer med nybeviljad ålderspension ingår även delpensionärer och personer med tillfällig sjukpension som under respektive år har fyllt 65 år. Fler tar ut ålderspension efter 65 Antalet män och kvinnor, som tar ut ålderspension efter 65-årsmånaden har fortsatt att öka under 2006. Under 2005 och 2006 har antalet som är 67 år eller äldre ökat. Tabell 3.5 Antal personer i arbete som är 67 år eller äldre, 2002-2006 Antal 2002 2003 2004 2005 2006 Kvinnor 11 9 18 122 210 Män 23 34 51 233 346 Samtliga 34 43 69 355 556 Källa: Statens pensionsverk Kultursektorn har den största andelen personer som är 67 år eller äldre och som fortfarande arbetar. Medianåldern för pensionsavgångar ökar Medianåldern då de statsanställda har lämnat sin anställning inom staten i pensioneringssyfte1, har ökat och uppgår nu till 64 år och 3 månader för kvinnor samt 63 år och 2 månader för män. Som framgår av diagrammet nedan har kvinnorna sedan 1998 haft en högre medianålder vid pensioneringen än vad männen har haft. Diagram 3.3 Medianålder då statsanställda kvinnor och män lämnat sin anställning i pensioneringssyfte, 1998-2006 Källa: Statens pensionsverk Antalet nybeviljade delpensioner ökar något Under 2006 ökade antalet nybeviljade delpensioner med 1 procent. För kvinnorna var det en ökning med 10 procent medan det för männen var en minskning med 7 procent. Sammanlagt för åren 2003-2006 var det 26 procent av personerna i den aktiva åldern 61 till 64 år som beviljades delpension, motsvarande siffra för 2003-2005 var 22 procent. Som framgår av tabell 3.6 är det fler män än kvinnor som har beviljats delpension. Det kan också konstateras att flertalet av männen har en omfattningsgrad på 50 procent, medan den för kvinnorna i första hand är 20 procent eller lägre. Tabell 3.6 Beviljade delpensioner, 2003-2006 Antal Delpensionens omfattning Kvinnor Män Totalt 50 procent 1 025 1 961 2 986 40-49 procent 313 332 645 21-39 procent 264 269 533 -20 procent 1 882 1 412 3 294 Samtliga 3 484 3 974 7 458 Källa: Statens pensionsverk År 2003 var antalet personer med delpension om 50 procent fler än antalet personer med omfattning på högst 20 procent. År 2006 beviljades mer än hälften av delpensionerna med en omfattning på högst 20 procent, medan andelen med en omfattning på 50 procent var ca 30 procent. Detta kan bero på att arbetsgivarna har blivit mer restriktiva i beviljandet av den högre omfattningsgraden. Nästan 70 procent av delpensionärerna under åren 2004 och 2005 beviljades uttag redan från 61 år. År 2006 var motsvarande andel 63 procent. 3.3 Könsfördelning i staten Jämn könsfördelning i staten År 2006 var andelen kvinnor och män i stort sett jämn i staten. Könsfördelning för olika befattningar varierar dock. Kvinnor och män bland myndighetscheferna Bland myndighetschefer var andelen kvinnor 33 procent i september 2007. I de myndigheter som har fler än 1 000 anställda, totalt 36 stycken, var andelen kvinnliga myndighetschefer lägre, 28 procent. År 1993 uppgick andelen kvinnliga myndighetschefer till 17 procent. Under 2006 utnämnde regeringen totalt 19 myndighetschefer varav 6, dvs. 32 procent, var kvinnor. Tabell 3.7 Fördelningen den 1 september 2007 av kvinnor och män bland myndighetschefer som regeringen utnämnt Antal Kvinnor Män Totalt Generaldirektörer1 45 105 150 Landshövdingar2 5 16 21 Museichefer3 6 4 10 Rektorer4 15 22 37 Myndighetschefer totalt 71 147 218 1Inklusive motsvarande befattning, t.ex. Rikspolischefen, Riksåklagaren, etc samt sexton vikarierande myndighetschefer. 2Här ingår två vikarierande landshövdingar 3Inklusive överintendenter. 4Regeringen utser rektorer efter förslag från högskolestyrelsen. Här ingår en tillförordnade rektor Andel kvinnor och män med chefsuppgifter Andelen kvinnor med chefsuppgifter i staten är lägre än andelen män. År 2006 var 34 procent av cheferna kvinnor. Kvinnornas andel har ökat från 21 procent 1998. Diagram 3.4 Fördelning av kvinnor och män inom ledningskompetens, 2006 Procent Fördelningen skiljer sig åt inom olika sektorer Fördelningen mellan kvinnor och män skiljer sig åt mellan olika sektorer. Andelen kvinnor är högst i sektorn Arbetsliv, omsorg och utbildning. I denna sektor utgör kvinnorna 69 procent. Även sektorn Ekonomi har hög andel kvinnor med 63 procent liksom Länsstyrelser, regeringskansli och stabsmyndigheter med 59 procent. Andelen män är högst inom sektorerna Affärsverk och infrastruktur, 74 procent, Rättsmyndigheter exklusive Försvarsmakten, 56 procent, och Uppdragsmyndigheter med 58 procent. 3.4 Etnisk och kulturell mångfald i staten Andelen anställda med utländsk bakgrund ökar Andelen anställda med utländsk bakgrund ökar i den statliga sektorn. År 2006 uppgick den till 11,1 procent jämfört med 9,7 procent 2001. Andelen kvinnor med utländsk bakgrund är något högre än andelen män, 11,9 respektive 10,3 procent. Andelen nyanställda med utländsk bakgrund var 16,6 procent 2006, jämfört med 15,3 procent 2005. För hela befolkningen uppgick andelen med utländsk bakgrund i åldern 20-64 år till 18,8 procent 2006. Tabell 3.8 Andel med utländsk bakgrund bland statsanställda och nyanställda i staten, 2001-2006 Procent 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Staten1 9,7 10,2 10,4 10,4 10,6 11,1 Nyanställda i staten 2 14,1 14,5 14,5 15,2 15,3 16,6 1 Avser personer med månadsavlönad anställning hos obligatoriska och frivilliga medlemmar i Arbetsgivarverket. Timanställda m.fl. ingår ej. För åren 20002001 ingår inte anställda hos försäkringskassorna, eller personer med en anställningsomfattning understigande 40 procent. För åren 20022006 ingår dessa grupper. Effekten av att införa dessa grupper i redovisningen är marginell. 2 Som nyanställda räknas individer som inte var anställda i staten föregående år samt individer som bytt anställningsmyndighet sedan föregående år. Källa: Arbetsgivarverket Andelen med utländsk bakgrund inom staten har minskat något för gruppen inom ledningskompetens men ökat i grupperna kärn- och stödkompetens. Tabell 3.9 Andel med utländsk bakgrund inom olika kompetenskategorier, 2004-2006 Procent Kompetenskategori 2004 2005 2006 Ledningskompetens 5,6 5,6 5,4 Kvinnor 6,8 6,7 6,6 Män 5,1 5,0 4,8 Kärnkompetens 11,3 11,3 11,6 Kvinnor 12,2 12,0 12,3 Män 10,5 10,7 11,0 Stödkompetens 9,2 9,4 10,1 Kvinnor 10,3 10,4 10,9 Män 7,8 8,0 8,8 Totalt 10,4 10,6 11,1 Kvinnor 11,2 11,5 11,9 Män 9,7 9.8 10,3 Källa: Arbetsgivarverket Variation mellan sektorerna Högst andel med utländsk bakgrund finns inom sektorn Universitet, högskolor och forskning, 18,4 procent. Även sektorerna Kultur respektive Arbetsliv, omsorg och utbildning har en högre andel än genomsnittet för staten. Lägst andel finns inom sektorerna Affärsverk och infrastruktur (6,3 procent) och Rättsmyndigheter inkl. Försvarsmakten (6,4 procent). Tabell 3.10 Andelen anställda med utländsk bakgrund inom olika sektorer och kompetenskategorier, 2006 Procent Kompetenskategori Totalt Ledning Kärn Stöd Affärsverk och infrastruktur 6,3 3,9 6,0 6,3 Arbetsliv, omsorg och utbildning 12,3 7,1 12,6 11,0 Ekonomi 9,7 4,4 9,7 10,0 Kultur 12,9 8,9 12,4 14,4 Länsstyrelser, regeringskansli och stabsmyndigheter 8,0 4,0 6,7 9,9 Miljö, teknik och jordbruk 9,5 5,7 9,8 9,1 Rättsmyndigheter1 6,4 3,2 6,1 7,2 Universitet, högskolor och forskning 18,4 9,6 21,2 13,6 Uppdragsmyndigheter 7,3 6,0 7,0 7,3 Totalt 11,1 5,4 11,6 10,1 Källa: Arbetsgivarverket 1 Inkluderar även Försvarsmakten 3.5 Tillgänglighet i staten Myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam, följer årligen upp hur många myndigheter som har upprättat handlingsplaner enligt förordningen (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförande av handikappolitiken. År 2007 hade 62 procent av myndigheterna upprättat handlingsplaner i enlighet med förordningen medan endast 21 procent hade gjort detta 2005. Knappt 70 procent av statens personal arbetar på en myndighet som har upprättat en handlingsplan. 3.6 Personalrörlighet i staten Rörligheten har ökat något Mellan september 2005 och september 2006 uppgick rörligheten i staten till 11 procent i jämförelse med 10 procent 2005. Med personalrörlighet avses här nyanställningar och avgångar vid myndigheterna oavsett om det skett inom staten eller i förhållande till andra sektorer.2 Högre rörlighet bland yngre Rörligheten mellan september 2005 och september 2006 var totalt sett högre bland anställda under 35 år, för att sedan avta med stigande ålder. Personalrörligheten var också högre inom kärn- och stödkompetens än inom ledningskompetens, framför allt i den yngsta åldersgruppen. Skillnaderna mellan personalomsättning för kvinnor och män var små. Diagram 3.5 Personalrörlighet fördelad på kompetenskategori och ålder, 2005-2006 Procent 3.7 Antal uppsägningar i staten Antalet övertaliga statstjänstemän som anmäldes till Trygghetsstiftelsen under 2006 uppgick till 3 303 personer. Detta motsvarar 1,4 procent av de statligt anställda. Inflödet året innan var 5 810 personer. Tabell 3.11 Inflöde till Trygghetsstiftelsen fördelat på sektorer, 2005-2006 Antal 2005 2006 Affärsverk och infrastruktur 185 133 Arbetsliv, omsorg och utbildning 695 490 Ekonomi 171 249 Försvarsmakten 3283 104 Kultur 61 67 Länsstyrelser, regeringskansli och stabsmyndigheter 27 181 Miljö, teknik och jordbruk 78 115 Rättsmyndigheter1 153 137 Universitet, högskolor och forskning 1018 1608 Uppdragsmyndigheter 123 208 Källa: Trygghetsstiftelsen 1 Rättsmyndigheter exklusive Försvarsmakten som här särredovisas. Genom en ändring av Trygghetsavtalet fr.o.m. 2005 kan tidsbegränsat anställda lättare kvalificera sig för att omfattas av avtalet. Omkring hälften av de övertaliga statstjänstemännen kom från sektorn Universitet högskolor och forskning. En större del av dessa hade tidigare haft tidsbegränsad anställning. Andelen kvinnor och män av de som sagts upp har varierat över tiden. Detta hänger samman med orsaken till övertaligheten. Omfattande besparingar och teknikförändringar har främst lett till att kvinnliga statstjänstemän blivit uppsagda medan omställningen i Försvarsmakten främst lett till att män blivit övertaliga. År 2006 var andelen uppsagda kvinnor något högre än andelen uppsagda män, 2005 var andelen män högre. Vid utgången av 2006 var 6 584 personer kvar i Trygghetsstiftelsens aktiva kundstock. Motsvarande siffra för 2005 var 7 212. Under året avaktualiserades 4 412. Av dessa var 1 857 kvinnor. För att ta hand om den personal som väljer att inte flytta med vid omlokalisering av statlig verksamhet från Stockholm till följd av försvarsomställningen (prop. 2004/05:5, bet. 2004/05:FöU4, rskr. 2004/05:143) en särskild omställningsorganisation i form av en kommitté, KOMOM, inrättats. KOMOM:s verksamhet ska pågå under tiden 2006-2008. Under 2006 har KOMOM haft arbetsledningsansvar för anställda vid följande myndigheter: Konsumentverket, Statens institut för kommunikationsanalys, Kronofogdemyndigheten, Folkhälsoinstitutet, Försäkringskassan och Centrala studiestödsnämnden. 3.8 Arbetsmiljö och sjukfrånvaro i staten År 2006 var den genomsnittliga sjukfrånvaron i staten 4,0 procent av tillgänglig arbetstid. Sjukfrånvaron har successivt minskat sedan 2003 då den uppgick till 4,8 procent. Diagram 3.6 Total sjukfrånvaro i förhållande till tillgänglig arbetstid, 2003-2006 Procent Sjukfrånvaron har minskat för såväl kvinnor som män som för samtliga åldersgrupper. Kvinnor och anställda som är 50 år och äldre är sjukskrivna mer än andra grupper. Diagram 3.7 Sjukfrånvaro i förhållande till tillgänglig arbetstid för kvinnor, män och fördelat på ålder, 2003-2006 Procent Högre sjukfrånvaro inom vissa sektorer Som framgår av tabellen nedan finns skillnader mellan olika sektorers sjukfrånvaro. Liksom tidigare år hade sektorn Arbetsliv, omsorg och utbildning den i genomsnitt högsta sjukfrånvaron. Inom denna sektor har dock sjukfrånvaron minskat från 6,9 procent 2003 till 5,5 procent 2006. Tabell 3.12 Sjukfrånvaro i staten i förhållande till tillgänglig arbetstid fördelad på sektor och kön, 2006 Procent Totalt Kvinnor Män Affärsverk och infrastruktur 4,1 5,6 3,5 Arbetsliv, omsorg och utbildning 5,5 6,2 4,0 Ekonomi 4,2 5,2 2,4 Kultur 4,4 4,8 3,8 Länsstyrelser, regeringskansli och stabsmyndigheter 3,4 4,2 2,2 Miljö, teknik och jordbruk 3,8 5,1 2,6 Rättsmyndigheter1 4,1 6,1 2,9 Universitet, högskolor och forskning 3,1 4,3 1,8 Uppdragsmyndigheter 3,3 4,6 2,3 Staten totalt 4,0 5,3 2,7 Källa: Verket för förvaltningsutveckling 1 Inkluderar även Försvarsmakten Antalet sjukpensioner minskar Antalet statsanställda med nybeviljad sjuk-pension3 har minskat med 15 procent från 2003 (se tabell 3.13). Den ökning av antalet nybeviljade tillfälliga sjukpensioner som skedde fram till 2004 har nu bytts i en minskning. Mer än 75 procent av dem med nybeviljad tillfällig sjukpension 2006 hade lägre omfattningsgrad än 100 procent. Tabell 3.13 Personer med nybeviljad tillfällig sjukpension respektive sjukpension, 1998-2006 Antal 1998 2003 2004 2005 2006 Tillfällig sjukpension < 100 procent, kvinnor 165 517 685 706 495 Tillfällig sjukpension < 100 procent, män 102 242 288 271 189 Tillfällig sjukpension 100 procent, kvinnor 208 209 249 223 126 Tillfällig sjukpension 100 procent, män 134 125 145 138 94 Sjukpension, kvinnor 417 331 371 377 335 Sjukpension, män 369 305 282 245 205 Källa: Statens pensionsverk Drygt 60 procent av dem som 2006 beviljades sjukpension eller tillfällig sjukpension på heltid i staten var kvinnor. För tillfällig sjukpension på deltid var andelen kvinnor 72 procent. Genomsnittsålder för personer med nybeviljad sjukpension 2006 var 58 år för kvinnor och 58,5 år för män. 3.9 Myndigheternas personalansvarsnämnder och Statens ansvarsnämnd Under 2006 hanterade de statliga myndigheterna 348 personalansvarärenden. Av diagrammet nedan framgår utvecklingen av antal ärenden under perioden 2000-2006. Diagram 3.8 Antal personalansvarsärenden och antal ärenden som lett till åtgärd, 2000-2006 Antal År 2006 ledde 65 procent av de ärenden som prövats till åtgärd. Sett över tiden har andelen ärenden som lett till åtgärd efter prövningar minskat. Av tabellen nedan framgår vilken typ av ärenden som avgjorts i personalansvarsnämnderna under det gångna året. Av de 348 ärenden som tagits upp i nämnderna har 120 inte lett till någon åtgärd. Tabell 3.14 Personalansvarärenden, typ av ärende och utfall 2006 Antal Typ av ärenden Ärenden som lett till åtgärd Ärenden som inte lett till åtgärd Uppsägning 25 27 Avskedande 21 14 Varning 115 57 Löneavdrag 34 0 Åtalsanmälan 28 6 Avstängning 5 1 Totalt 228 1201 Källa: Arbetsgivarverket 1 Försvarsmakten kan inte dela upp ärenden som inte lett till åtgärd efter ärendetyp, det gäller 15 ärenden som endast finns med i totalsummeringen. Några myndigheter står för flertalet personalansvarsärenden. Kriminalvården rapporterade 106 personalansvarsärenden under 2006, Försvarsmakten 46, Rikspolisstyrelsen 44, Arbetsmarknadsverket 35 och Försäkringskassan 22. Statens ansvarsnämnd har till uppgift att när det gäller statligt anställda med högre befattningar besluta i frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan, avskedande, läkarundersökningar och avstängning. Antalet ärenden under perioden 2002-2006 framgår av tabellen nedan. Tabell 3.15 Inkomna ärenden till Statens ansvarsnämnd uppdelade efter yrkeskategorier, 2002-2006 Antal Yrkeskategorier 2002 2003 2004 2005 2006 Domare 6 2 4 10 3 Åklagare 4 8 3 5 0 Polischefer 2 3 4 1 1 Professorer 2 2 1 8 3 Övriga 1 0 2 3 1 Summa 1 15 15 14 27 8 Källa: Statens ansvarsnämnd 1 Avser ärenden som har avgjorts i sak. 3.10 Lönenivåer och lönebildning Genom ramanslagsreformen 1993/94 fick myndigheterna fullt kostnadsansvar för den lönepolitik de bedriver. Lönenivåer i staten I diagrammet nedan redovisas genomsnittlig månadslön för olika sektorer på arbetsmarknaden 2005. Medellönen i samtliga sektorer var 24 300 kronor. Jämfört med medellönen i övriga sektorer låg därmed staten något högre. Staten har större andel tjänstemän vilket gör det mer rättvisande att jämföra statstjänstemännens löner med de privata tjänstemännen. Diagram 3.9 Genomsnittlig månadslön i olika sektorer på arbetsmarknaden, 2005 Kronor Löneutvecklingen i staten Gällande ramavtal om löner m.m. för arbetstagare i staten avser perioden 1 oktober 2004 t.o.m. 30 september 2007 (RALS 2004-2007). Arbetsgivarverket träffar som arbetsgivarpart avtal för sina medlemmar med de fackliga parterna Offentliganställdas förhandlingsråd (OFR/S, P, O), Sveriges akademikers centralorganisation Staten (SACO-S) samt Facket för service och kommunikation (SEKO). Mellan september 2005 och september 2006 ökade genomsnittslönen i staten med 3,8 procent, 4,6 procent för kvinnor och 3,4 procent för män. Löneutvecklingen för identiska individer var under samma period 5,1 procent, 5,7 procent för kvinnor och 4,7 procent för män. Med identiska individer avses personer som var anställda vid samma myndighet vid båda mättidpunkterna. Diagram 3.10 Löneutvecklingen i staten, september 2005 till september 2006 Procent Tidpunkterna för lönerevisionerna varierar ofta mellan olika myndigheter. Den löneutveckling som registrerats i statistiken för ett enskilt år kan därför i regel inte tolkas som resultatet av det årets löneavtal. Det bör observeras att ett antal myndigheter med hög andel män inte var klara med sina lönerevisioner i september 2006. För att få en tydligare bild av den kollektiva löneutvecklingen har Arbetsgivarverket tagit fram uppgifter om löneutvecklingen under perioden 1997-2006 kopplade till årstakt (se tabell 3.16). Tabell 3.16 Nominell och real löneutveckling i statlig sektor, 1997-2006 Procent Avtalsperiod för centralt löneavtal Löneut-veckling, årstakt Föränd-ring i KPI1 Real löne-utveckling, årstakt 1997-98 RALS 1998-2001 3,8 -0,1 3,9 1998-99 RALS 1998-2001 3,8 0,4 3,4 1999-00 RALS 1998-2001 3,8 1,0 2,8 2000-01 RALS 2001 4,2 2,5 1,7 2001-02 RALS 2002-2004 3,8 2,1 1,7 2002-03 RALS 2002-04 3,6 1,9 1,7 2003-04 RALS 2002-04 3,4 0,4 3,0 2004-05 RALS 2004-2007 3,1 0,4 2,7 2005-06 RALS 2004-2007 3,2 1,4 1,8 Genomsnittlig årlig ökning 1997-2006 3,6 2,5 1 Förändringen är beräknad som förändring i årsmedeltal. Källa: Arbetsgivarverket Utifrån dessa beräkningar har den nominella löneökningstakten i genomsnitt varit 3,6 procent per år mellan 1997 och 2006. Den reala löneutvecklingen under samma tid, dvs. om hänsyn tas till inflation eller förändringen i konsumentprisindex (KPI), har i genomsnitt varit 2,5 procent per år. Utveckling av genomsnittliga löner Enligt jämförande statistik tiden efter ramanslagsreformen har löneökningstakten på det statliga området förhållandevis väl följt utvecklingen på arbetsmarknaden i övrigt. Mellan 1994 och 2006 uppgick löneutvecklingen inom landstingen, staten och den privata sektorn till mellan 57 och 61 procent. I den kommunala sektorn var löneutvecklingen 45 procent under samma period. Diagram 3.11 Utvecklingen av genomsnittliga löner i olika sektorer på arbetsmarknaden, 1994-2005 Index 1994=100 Löneskillnader mellan kvinnor och män Arbetsgivarverket har analyserat löneskillnaderna mellan statsanställda kvinnor och män. Av kartläggningen framkommer att genomsnittslönerna för statsanställda kvinnor i september 2006 var 14,4 procent lägre än statsanställda mäns genomsnittslön. Den totala löneskillnaden har successivt minskat från 2000 då den var 17,7 procent. Att kvinnor har lägre löner än män beror bl.a. på att kvinnor oftare arbetar deltid, att män och kvinnor har arbeten med olika svårighetsgrad, att män oftare är chefer samt att kvinnor och män har olika yrken. Efter kontroll för kända sakliga faktorer återstår enligt Arbetsgivarverkets studie en oförklarad löneskillnad på 1,1 procentenheter 2006, motsvarande skillnad var 1,7 procentenheter 2005. Diagrammet nedan visar faktorer bakom löneskillnader mellan kvinnor och män. Diagram 3.12 Faktorer bakom löneskillnader mellan kvinnor och män, 2000-2006 Procent 4. Arbetet med kompetensförsörjning i staten Nedan redovisas några exempel på hur statliga myndigheter har arbetat med kompetensförsörjning. 4.1 Värdegrundsarbetet i Försvarsmakten Försvarsmakten har i samarbete med de fackliga parterna arbetat fram en värdegrund. De centrala begreppen i värdegrunden är öppenhet, resultat och ansvar. Värdegrunden innefattar bl.a. mål om att ett systematiskt förbättringsarbete ska bedrivas på alla arbetsplatser, att personalen ska kunna påverka arbetsplatsen och medges fortlöpande kompetensutveckling, att skillnader i värderingar mellan civil och militär personal ska minska samt att Försvarsmakten ska ha ledare som tar sig tid att möta och lyssna på medarbetarna. Värdegrundsarbetet ska bidra till Försvarsmaktens långsiktiga kompetensförsörjning och öka myndighetens attraktionskraft. Arbetet syftar vidare till att med anledning av de förändringar som Försvarsmakten genomgår förbättra medarbetarnas anställningsbarhet såväl inom som utanför myndigheten. För att säkerställa att värdegrundsarbetet får önskat resultat kommer det att följas upp bl.a. med hjälp av medarbetarundersökningar. 4.2 Bemötandeprojekt i staten Verket för förvaltningsutveckling har inom ramen för Europeiska socialfondens Equalprogram genomfört ett projekt om bemötande i statliga myndigheter. Syftet med projektet har dels varit att utveckla myndigheternas bemötande av medborgare, dels att förbättra relationen mellan medarbetare och chefer. Projektet har vidare syftat till att stärka medborgarnas egenmakt i kontakten med myndigheter. Chefer och medarbetare i Försäkringskassan och Migrationsverket har deltagit i projektet. Den metod som har använts har bl.a. bestått i att tidigare erfarenheter av bemötande har samlats in. Dessa har sedan använts i rollspel och samtalsträning i utbildning vid de deltagande myndigheterna. De medverkande har deltagit vid två utbildningsdagar. Innehållet i utbildningen har bl.a. bestått i frågor om bemötande, attityder, att styra samtal, chefens styrmedel, samtalsmetodik och hantering av svåra samtal. Utbildningarna har tagits emot på ett positivt sätt och deltagarnas utvärderingar har huvudsakligen varit positiva. 4.3 Arbetsmiljö och hälsa i Försvarets materielverk Under 2006 har den totala sjukfrånvaron i Försvarets materielverk minskat till 2,1 procent jämfört med 2,9 procent 2003 i förhållande till tillgänglig arbetstid. Under det gångna året har flera åtgärder vidtagits för att minska sjukfrånvaron och öka medvetenheten om sambanden mellan situationen i arbetslivet, den egna hälsan och effektiviteten i arbetet. Bland annat har undersökningar om kost och aktivitet gjorts och medarbetare över 55 år har erbjudits hälsoundersökningar. För att motverka stress anordnades seminarier om stresshantering. Riktade insatser har genomförts för att minska sjukfrånvaron bland kvinnor, bl.a. aktiv rehabilitering och regelbunden tillgång till massage. Sjukfrånvaron för myndighetens kvinnor har minskat med 0,7 procentenheter under 2006. Bilaga 1 Underbilaga 1.1 Myndighetschefer och ordförande i styrelser med fullt ansvar Bilaga 1 Underbilaga 1.1 Myndighetschefer och ordförande i styrelser Innehållsförteckning Myndighetschefer 2007-09-01 27 Ordförande i styrelser med fullt ansvar 2007-09-01 32 Myndighetschefer 2007-09-01 Regeringen redovisar nedan en sammanställning över myndighetschefer som lyder omedelbart under regeringen och som anställs genom beslut av regeringen. Sammanställningen redovisar förhållandet den 1 september 2007. 4 Myndighet Titel Efternamn Förnamn Affärsverket svenska kraftnät GD, vik Larsson Sture Allmänna reklamationsnämnden Ordförande Nordling Lotty Arbetsdomstolen Ordförande Koch Michaël Arbetsmarknadsstyrelsen GD Bylund Bo Arbetsmiljöverket GD Sjöberg Mikael Arkitekturmuseet Museichef Nygren Bitte Banverket GD Granbom Per-Olof Barnombudsmannen BO Nyberg Lena Blekinge tekniska högskola Rektor Hass Ursula Bolagsverket GD, vik Höglund Roland Boverket GD Uusmann Ines Brottsförebyggande rådet GD Andersson Jan Brottsoffermyndigheten GD Bergström Margareta Centrala studiestödsnämnden GD Borg Wallin Kerstin Danshögskolan Rektor Lilja Efva Datainspektionen GD Gräslund Göran Domstolsverket GD Rolén Thomas Dramatiska institutet Rektor Lysander Per Ekobrottsmyndigheten GD Antemar Gudrun Ekonomistyrningsverket GD Gustafsson Yvonne Elsäkerhetsverket GD Färm Gunnel Exportkreditnämnden GD Apelman Karin Fastighetsmäklarnämnden Ordförande Järvstrand Anna-Lena Finansinspektionen GD Bonde Ingrid Fiskeriverket GD Wenblad Axel Folke Bernadotteakademin GD, vik Alberoth Jonas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande GD Annerberg Rolf Fortifikationsverket GD Häggroth Sören Forum för levande historia Överintendent Franck Eskil Försvarets materielverk GD Holmgren Gunnar Försvarets radioanstalt GD Åkesson Ingvar Försvarshögskolan Rektor Landerholm Henrik Försvarsmakten ÖB Syrén Håkan Försäkringskassan GD Malmborg Curt Gymnastik- och idrottshögskolan Rektor Ericson Mats Glesbygdsverket GD Wallin Kerstin Granskningsnämnden för radio och TV Direktör, vik Tetzell Eva Göteborgs universitet Rektor Fredman Pam Handelsflottans kultur och fritidsråd Direktör Cruth Torbjörn Handikappombudsmannen HO, vik Olausson Jenny Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd GD Marcus Annika Högskolan i Borås Rektor Nordholm Lena Högskolan Dalarna Rektor Stark Agneta Högskolan i Gävle Rektor Svensson Leif Högskolan i Halmstad Rektor Enmark Romulo Högskolan i Kalmar Rektor Bladh Agneta Högskolan Kristianstad Rektor Carlsson Lars Högskolan i Skövde Rektor Larsson Leif Högskolan på Gotland Rektor Borgert Leif Högskolan Väst Rektor Ekedahl Lars Högskoleverket Universitetskansler Flodström Anders Högsta domstolen Ordförande Munck Johan Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen GD, vik Ströberg Uno Inspektionen för strategiska produkter GD Ekman Andreas Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering GD Fredriksson Peter Institutet för psykosocial medicin Föreståndare, vik Nordenskiöld Louise Institutet för språk och folkminnen GD, vik Brylla Eva Institutet för tillväxtpolitiska studier GD Öberg Sture Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete (Sadev) GD Danielson Anders Internationella programkontoret för utbildningsområdet GD Melin Ulf Justitiekanslern JK Lambertz Göran Jämställdhetsombudsmannen JämO, vik Bergström Anne-Marie Järnvägsstyrelsen GD Lundin Ulf Kammarkollegiet GD Ljungh Claes Karlstads universitet Rektor Norén Kerstin Karolinska institutet Rektor Wallberg-Henriksson Harriet Kemikalieinspektionen GD Forsberg Ethel Kommerskollegium GD Johansson Lena Konjunkturinstitutet GD Dillén Mats Konkurrensverket GD Norgren Claes Konstfack Rektor Björkman Ivar Konsumentverket GD Larsson Gunnar Kriminalvården GD Nylén Lars Krisberedskapsmyndigheten GD Eksborg Ann-Louise Kungl. Musikhögskolan i Sthlm Rektor Johansson Johannes Kungl. Tekniska högskolan i Sthlm Rektor, vik Eriksson Anders Kungliga biblioteket Riksbibliotekarie Sahlin Gunnar Kungl. Konsthögskolan Rektor Ekman Marie-Louise Kustbevakningen GD Salomonson Christina Lantmäteriverket GD Jönsson Stig Linköpings universitet Rektor Millnert Mille Livrustkammaren, Skokloster slott och Hallwylska palatset Överintendent Bursell Barbro Livsmedelsekonomiska institutet GD von Schantz Dag Livsmedelsverket GD Andersson Inger Lotteriinspektionen GD Sjöblom Hases Per Luftfartsstyrelsen GD Billinger Nils Gunnar Luftfartsverket GD Rekke Lars Luleå tekniska universitet Rektor Sandvik Wiklund Pia Lunds universitet Rektor Bexell Göran Läkemedelsförmånsnämnden GD Tauberman Ann-Christin Läkemedelsverket GD Alvan Gunnar Länsstyrelsen i Blekinge län Landshövding Wärnersson Ingegerd Länsstyrelsen i Dalarnas län Landshövding Norrfalk Maria Länsstyrelsen i Gotlands län Landshövding Samuelsson Marianne Länsstyrelsen i Gävleborgs län Landshövding Eirefelt Christer Länsstyrelsen i Hallands län Landshövding Lövdén Lars-Erik Länsstyrelsen i Jämtlands län Landshövding Mikaelsson Maggi Länsstyrelsen i Jönköpings län Landshövding Engqvist Lars Länsstyrelsen i Kalmar län Landshövding Lindgren Sven Länsstyrelsen i Kronobergs län Landshövding, vik Sjöblom Claes Länsstyrelsen i Norrbottens län Landshövding Eriksson Per-Ola Länsstyrelsen i Skåne län Landshövding Tunhammar Göran Länsstyrelsen i Stockholms län Landshövding Unckel Per Länsstyrelsen i Södermanlands län Landshövding Könberg Bo Länsstyrelsen i Uppsala län Landshövding Björck Anders Länsstyrelsen i Värmlands län Landshövding Eriksson Eva Länsstyrelsen i Västerbottens län Landshövding, vik Theolin Göran Länsstyrelsen i Västernorrlands län Landshövding Larsson Gerhard Länsstyrelsen i Västmanlands län Landshövding Svegfors Mats Länsstyrelsen i Västra Götalands län Landshövding Bernhardsson Göte Länsstyrelsen i Örebro län Landshövding Gunnarsson Sören Länsstyrelsen i Östergötlands län Landshövding Eriksson Björn Lärarhögskolan i Stockholm Rektor Carlgren Ingrid Malmö högskola Rektor Olausson Lennart Marknadsdomstolen Ordförande Fallenius Christer Medlingsinstitutet GD Stråth Claes Migrationsverket GD Eliasson Dan Mittuniversitetet Rektor Lindstein Thomas Moderna museet Överintendent Nittve Lars Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) GD Älfvåg Carl Myndigheten för internationella adoptionsfrågor GD Camving Meit Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning GD Eriksson Sonja Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning GD, vik Larsson Håkan Myndigheten för skolutveckling GD Enochsson Pia Myndigheten för utl. investeringar i Sverige GD Hammerich Kai Mälardalens högskola Rektor Palmér Ingegerd Nationalmuseum med Prins Eugens Waldermarsudde Överintendent Söderlind Solfrid Nationellt centrum för flexibelt lärande GD Persson Hans-Inge Naturhistoriska riksmuseet Museichef Hallman Christina Naturvårdsverket GD Liljelund Lars-Erik Nordiska Afrikainstitutet Direktör Norberg Carin Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning HomO Ytterberg Hans Ombudsmannen mot etnisk diskriminering DO Linna Katri Operahögskolan i Sthlm Rektor Svendén Birgitta Patent- och registreringsverket GD, vik Björklund Lars Patentbesvärsrätten Ordförande Linder Alf Polarforskningssekretariatet Föreståndare Karlqvist Anders Post- och telestyrelsen GD Treschow Marianne Premiepensionsmyndigheten GD, vik Hellman Johan Presstödsnämnden Kanslichef Selin Henrik Radio- och TV-verket GD Rosén Björn Regeringsrätten Ordförande Lavin Rune Revisorsnämnden Direktör Strömberg Peter Riksantikvarieämbetet Riksantikvarie Liliequist Inger Riksarkivet Riksarkivarie Lidman Tomas Riksgäldskontoret Riksgäldsdirektör Lundgren Bo Rikspolisstyrelsen Rikspolischef Strömberg Stefan Rikstrafiken GD Widlert Staffan Riksutställningar GD Follin Ann Rymdstyrelsen GD Tegnér Per Rättsmedicinalverket GD Zelmin Erna Sjöfartsverket GD Selén Jan-Olof Skatteverket GD Sjöstrand Mats Skogsstyrelsen GD Enander Göran Skolväsendets överklagandenämnd Direktör Eriksson Magnus SMHI GD Ågren Maria Smittskyddsinstitutet GD Norrby Ragnar Socialstyrelsen GD Asplund Kjell Specialpedagogiska institutet GD Rocksén Jan Specialskolemyndigheten GD Bååth Greger Statens beredning för medicinsk utvärdering Direktör Rosén Måns Statens biografbyrå Direktör Arrbäck Gunnel Statens bostadskreditnämnd GD Magnusson Lars Statens energimyndighet GD Korsfeldt Thomas Statens fastighetsverk GD Jonsson Bo Statens folkhälsoinstitut GD Ågren Gunnar Statens försvarshistoriska museer Överintendent von Arbin Christina Statens geotekniska institut GD Boström Birgitta Statens haverikommission GD Kastman Heuman Åsa Statens historiska museer Överintendent Amréus Lars Statens institut för kommunikationsanalys GD Dahlström Kjell Statens institutionsstyrelse GD Persson Göransson Ewa Statens jordbruksverk GD Persson Mats Statens järnvägar GD Dahlborg Lennart Statens konstråd Direktör Adsenius Mikael Statens kulturråd GD Rennerstedt Kristina Statens kärnkraftinspektion GD Melin Judith Statens ljud- och bildarkiv GD Allerstrand Sven Statens maritima museer Överintendent Olsson Robert Statens museer för världskultur Överintendent Gesang-Karlström Eva Statens musiksamlingar Direktör Wiberg Kent Statens pensionsverk GD, vik Carré Gunnel Statens räddningsverk GD Gunnarsson Göran Statens skolverk GD Thullberg Per Statens strålskyddsinstitut GD Holm Lars-Erik Statens va-nämnd Ordförande Rubenson Stefan Statens veterinärmedicinska anstalt GD Engvall Anders Statens väg- och transportforskningsinstitut GD Karlström Urban Statistiska centralbyrån GD Jansson Kjell Statskontoret GD, vik Törnvall Peder Stockholms universitet Rektor Bremer Kåre Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) GD Holmqvist Hans-Eric Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) GD, vik Holmqvist Göran Styrelsen för psykologiskt försvar GD Ekdahl Mats Svenska ESF-Rådet GD Qvarfort Anne-Marie Svenska institutet GD Wästberg Olle Svenskt biografiskt lexikon Huvudredaktör Karlsson Åsa Sveriges geologiska undersökning GD Ljung Lars Sveriges lantbruksuniversitet Rektor Sennerby Forsse Lisa Säkerhetspolisen GD Danielsson Anders Södertörns högskola Rektor Josefson Ingela Talboks- och punktskr.biblioteket Bibliotekschef Esaiasson Roland Teaterhögskolan i Stockholm Rektor Jansson Olle Totalförsvarets forskningsinstitut GD Sandström Madelene Totalförsvarets pliktverk GD Körlof Björn Tullverket Generaltulldirektör Starrin Karin Umeå universitet Rektor Sandberg Göran Ungdomsstyrelsen GD Nilsson Per Uppsala universitet Rektor Hallberg Anders Valmyndigheten Kanslichef Skarell Gunnar Verket för förvaltningsutveckling (Verva) GD Jönsson Lena Verket för innovationssystem (Vinnova) GD Eriksson Per Verket för näringslivsutveckling (Nutek) GD, vik Halvarsson Sune Vetenskapsrådet GD Omling Pär Vägverket GD Skogö Ingemar Växjö universitet Rektor Sterte Johan Åklagarmyndigheten Riksåklagare Wersäll Fredrik Örebro universitet Rektor Gidlund Janerik Överklagandenämnden för studiestöd Direktör Törnered Mats Ordförande i styrelser med fullt ansvar 2007-09-01 Regeringen redovisar nedan en sammanställning över ordförande i styrelser med fullt ansvar. Sammanställningen redovisar förhållandet den 1 september 2007. Myndighet Titel Efternamn Förnamn Affärsverket svenska kraftnät Fd statsråd Hulterström Sven AP-fonden Första GD Hedborg Anna AP-fonden Andra Ekonom Larsson Gunnar AP-fonden Tredje VD de Neergaard Claes AP-fonden Fjärde Fd statsråd Friggebo Birgit AP-fonden Sjunde Ek.dr. Rydén Bengt AP-fonden Sjätte Direktör Jeansson Lennart Arbetsgivarverket GD Sjöstrand Mats Arbetsmarknadsstyrelsen Fd Riksgäldsdirektör Franzén Thomas Banverket Direktör Hult Mats Blekinge tekniska högskola VD Seddigh Akbar Danshögskolan Fd generalsekreterare Ekholm Lars Dramatiska institutet Teaterchef Assefa Astrid Exportkreditnämnden Direktör Nilsson Lennart Finansinspektionen Fd statsråd Westerberg Bengt Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap Ambassadör Anell Lars Fortifikationsverket Direktör Söderlund Thord Försvarets materielverk Fd GD Carling Jan Försvarshögskolan Fd rektor Svedberg Gunnar Försäkringskassan Socionom Efraimsson Inger Gymnastik- och idrottshögskolan Direktör Lundquist Bo Göteborgs universitet Styrelseorförande Bennet Carl Högskolan Dalarna VD Staff Lars-Olof Högskolan i Borås Ambassadör Leissner Maria Högskolan i Gävle Fd landshövding Ericsson Lars-Erik Högskolan i Halmstad Fd landshövding Andersson Thorsten Myndighet Titel Efternamn Förnamn Högskolan i Kalmar VD Nilsson Lennart Högskolan i Skövde Sjukhusdirektör Tuvegran Ingela Högskolan Väst Fd statsråd Nygren Jan Högskolan Kristianstad Direktör Ljunggren Lönnberg Lil Högskolan på Gotland GD Andersson Inger Karlstads universitet Ordförande Nordh Sture Karolinska institutet Riksdagsledamot Eberstein Susanne Konstfack Författare Thorgren Gunilla Kungl. Konsthögskolan Riksarkivarie Lidman Tomas Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Fd förlagschefen Bohlund Kjell Kungl. Tekniska högskolan Sjukhusdirektör Schelin-Seidegård Cecilia Linköpings universitet Fd statsråd Westerberg Bengt Lotteriinspektionen Hovrättslagman Zachrisson Ann-Christine Luftfartsverket Landshövding Tunhammar Göran Luleå tekniska universitet VD Sundström Anders Lunds universitet Fd GD Larsson Allan Lärarhögskolan i Stockholm GD Ringborg Erland Malmö högskola Regionchef Östling Ollén Eva Mittuniversitetet VD Böhlin Birgitta Myndigheten för utländska investeringar i Sverige Direktör Narvinger Anders Mälardalens högskola VD Hjalmarsson Lennart Operahögskolan Fd statsråd Friggebo Birgit Post- och telestyrelsen Fd riksdagsledamot Bäckström Lars Premiepensionsmyndigheten Fd riksgäldsdirektör Franzén Thomas Riksgäldskontoret GD Ericsson Lars Eric Rikstrafiken Riksdagsledamot Davidsson Inger Sjöfartsverket VD Sundling Jan Statens järnvägar Ekonomidirektör Wikström Bo Statens beredning för medicinsk utvärdering Professor Rehnqvist Nina Statens pensionsverk GD Gustafsson Yvonne Stockholms universitet Kammarrättspresident Heckscher Sten Sveriges lantbruksuniversitet GD Edqvist Lars-Erik Södertörns högskola Direktör Rosén Björn Teaterhögskolan i Stockholm GD Wigzell Kerstin Totalförsvarets forskningsinstitut Professor Ullenius Christina Umeå universitet Direktör Johansson-Hedberg Birgitta Uppsala universitet Ekonomie doktor Dalborg Hans Verket för innovationssystem (Vinnova) Direktör Johansson-Hedberg Birgitta Verket för högskoleservice (VHS) Rektor Sandvik Wiklund Pia Verket för näringslivsutveckling (Nutek) GD Hammerich Kai Vetenskapsrådet Fd statsråd von Sydow Björn Vägverket Fd riksdagsledamoten Kvist Kenneth Växjö universitet Fd ambassadör Bergquist Mats Örebro universitet Fd GD Sandebring Hans 1 Här ingår ålderspension, pensionsersättning, särskild pensionsersättning och sjukpension. 2 Personalrörlighet beräknas utifrån det lägsta av värdena för antalet nyrekryterade respektive antalet avgångna dividerat med medelvärdet av antalet anställda under de senaste två åren. Med nyrekryterade avses nytillkomna i staten samt nya från annan myndighet. Motsvarande gäller för avgångna. 3 Med sjukpension och tillfällig sjukpension avses avtalsförmåner kopplade till icke tidsbegränsad sjukersättning på heltid respektive partiell icke tidsbegränsad sjukersättning, tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning. 4 På grund av särskilda bestämmelser ingår inte Arbetsgivarverket, Regeringskansliet och Verket för högskoleservice i sammanställningen. ?? ?? ?? PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA 1 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA 1 22 21 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA 1 PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 2 BILAGA 1 34 33