Post 4017 av 7187 träffar
Slopad förmögenhetsskatt m.m. Prop. 2007/08:26
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 26
Regeringens proposition
2007/08:26
Slopad förmögenhetsskatt m.m.
Prop.
2007/08:26
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 18 oktober 2007
Fredrik Reinfeldt
Mats Odell
(Finansdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
Regeringen meddelade i 2007 års ekonomiska vårproposition att förmögenhetsskatten bör avskaffas helt från och med den 1 januari 2007. Det innebär att den förmögenhetsredovisning som skulle ha gjorts i deklarationen nästa år och som skulle ha baserats på en persons förmögenhet den 31 december 2007, inte behöver göras.
I denna proposition lämnas ett förslag till slopande av förmögenhetsskatten samt ett antal följdändringar på skatteområdet. Vidare bedömer regeringen att den generella kontrolluppgiftsskyldigheten rörande tillgångar och skulder ska vara avskaffad inkomståret 2008. Det innebär att kontrolluppgifter om tillgångar och skulder i nuvarande omfattning kommer att lämnas sista gången för inkomståret 2007. Dessa uppgifter ska lämnas in senast den 31 januari 2008. Kontrolluppgiftsskyldigheten rörande tillgångar och skulder bör kvarstå bara i den utsträckning uppgifter krävs för andra beskattningsåtgärder än den nuvarande beskattningen enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt.
Som ett led i finansieringen av förmögenhetsskatten har regeringen i vårpropositionen aviserat att avdragsrätten för privat pensionssparande begränsas till 12 000 kronor per år. I propositionen lämnas förslag till en sådan avdragsbegränsning. Den föreslås gälla från och med den 1 januari 2008.
I propositionen lämnas också flera förslag och bedömningar rörande anpassningar av förmögenhetsprövningen inom socialförsäkringssystemet och studiestödssystemet då förmögenhet inte längre kommer att vara skattepliktig. Det gäller vid beräkning av bostadsbidrag, bostadstillägg till pensionärer och underhållsstöd samt vid ansökan om nedsättning vid återbetalning av studielån och rätten till extra tillägg inom studiehjälpen. Författningsändringarna i socialförsäkringssystemet föreslås träda i kraft den 1 januari 2008. Regeringen bedömer att förändringarna inom studiestödssystemet bör ske per den 1 januari 2008.
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 5
2 Lagtext 6
2.1 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) 6
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag 9
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:575) om skatteflykt 10
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd 11
2.5 Förslag till lag om upphävande av lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt 12
2.6 Förslag till lag om upphävande av lagen (1997:324) om begränsning av skatt 13
2.7 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) 14
2.8 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) 17
2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. 20
2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt 21
2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter 24
2.12 Förslag till lag om upphävande av lagen (2004:126) om skattereduktion för förmögenhetsskatt 31
2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete 32
3 Ärendet och dess beredning 33
4 Slopad förmögenhetsskatt 33
5 Skatteamnesti 35
6 Ikraftträdande och följdändringar på skatteområdet 35
6.1 Lagar som upphävs 35
6.2 Lagen (2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt 36
6.3 Övriga följdändringar på skatteområdet 37
6.4 Behandlingen av förmögenhetsuppgifter i beskattningsverksamheten 38
7 Beräkning av förmögenhet inom socialförsäkringen och studiestödssystemet 43
7.1 Behandling av förmögenhet inom socialförsäkringen 43
7.1.1 Bakgrund 43
7.1.2 Överväganden och förslag om bostadstillägg 44
7.1.3 Överväganden och förslag om underhållsstöd 45
7.1.4 Överväganden och förslag om bostadsbidrag 48
7.2 Behandling av förmögenhetsuppgifter i studiestödssystemet 50
7.2.1 Bakgrund 50
7.2.2 Överväganden 51
8 Begränsning av avdragsrätten för privat pensionssparande 53
9 Konsekvenser av förslagen 56
9.1 Skatteförslagen 56
9.2 Förslagen om ändringar i socialförsäkringssystemet 60
9.3 Förändringar inom studiestödssystemet 60
10 Författningskommentarer 61
10.1 Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) 61
10.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag 61
10.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:575) om skatteflykt 61
10.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd 61
10.5 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt 61
10.6 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1997:324) om begränsning av skatt 62
10.7 Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) 62
10.8 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) 62
10.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. 63
10.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt 63
10.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter 64
10.12 Förslaget till lag om upphävande av lagen (2004:126) om skattereduktion för förmögenhetsskatt 65
10.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete 65
Bilaga 1 Sammanfattning av Promemoria om slopad förmögenhetsskatt m.m. 66
Bilaga 2 Lagförslagen i promemorian slopad förmögenhetsskatt m.m. 67
Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser till promemorian om slopad förmögenhetsskatt m.m. 87
Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag 88
Bilaga 5 Lagrådets yttrande 115
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 oktober 2007 119
1
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),
2. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
3. lag om ändring i lagen (1995:575) om skatteflykt,
4. lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd,
5. lag om upphävande av lagen (1997:323) om statlig förmögenhets-skatt,
6. lag om upphävande av lagen (1997:324) om begränsning av skatt,
7. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),
8. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
9. lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.,
10. lag om ändring i lagen (2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt,
11. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter,
12. lag om upphävande av lagen (2004:126) om skattereduktion för förmögenhetsskatt, och
13. lag om ändring i lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete.
2
Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 och 3 §§, 4 kap. 16 § samt 5 kap. 4 § taxeringslagen (1990:324) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
1 §1
Denna lag gäller vid fastställelse av underlaget för att ta ut skatt eller avgift (taxering) enligt
1. inkomstskattelagen (1999:1229),
2. lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,
3. lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,
4. lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1-5, 7 och 8 nämnda lag,
5. lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,
6. lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift.
1. inkomstskattelagen (1999:1229),
2. lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,
3. lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1-5, 7 och 8 nämnda lag,
4. lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,
5. lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift.
Lagen gäller även vid handläggning av ärenden om särskilda avgifter (skattetillägg och förseningsavgift) om inte annat följer av 5 kap.
Lagen innehåller bestämmelser som skall gälla vid handläggning av mål om taxering och särskilda avgifter i allmän förvaltningsdomstol.
Lagen innehåller bestämmelser som ska gälla vid handläggning av mål om taxering och särskilda avgifter i allmän förvaltningsdomstol.
Att bestämmelserna i denna lag gäller även i fråga om förfarandet för fastställelse av mervärdesskatt i vissa fall framgår av 10 kap. 31 § skattebetalningslagen (1997:483).
3 §2
Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområden som i inkomstskattelagen (1999:1229) och lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt.
Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområden som i inkomstskattelagen (1999:1229).
Bestämmelserna om juridiska personer skall dock tillämpas också på handelsbolag och dödsbon.
Bestämmelserna om juridiska personer ska dock tillämpas också på handelsbolag och dödsbon.
Med kommun likställs i denna lag landsting och annan menighet som har beskattningsrätt.
4 kap.
16 §3
Eftertaxering får ske om den skattskyldige
1. i självdeklaration eller på annat sätt under förfarandet lämnat oriktig uppgift till ledning för taxeringen,
2. lämnat oriktig uppgift i mål om taxering eller
3. underlåtit att lämna självdeklaration, uppgift eller infordrad upplysning trots att han är uppgiftspliktig
och den oriktiga uppgiften eller underlåtenheten medfört att ett taxeringsbeslut avseende den skattskyldige eller hans make, eller, i fråga om förmögenhetsskatt, person som sambeskattas med honom blivit felaktigt eller inte fattats.
och den oriktiga uppgiften eller underlåtenheten medfört att ett taxeringsbeslut som avser den skattskyldige eller hans make blivit felaktigt eller inte fattats.
Vad som avses med oriktig uppgift framgår av 5 kap. 1 § andra stycket.
5 kap.
4 §4
Om en oriktig uppgift har lämnats är skattetillägget fyrtio procent av sådan skatt som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1-5 och som, ifall den oriktiga uppgiften hade godtagits, inte skulle ha påförts den skattskyldige eller hans make eller, i fråga om förmögenhetsskatt, person som sambeskattas med den skattskyldige. I fråga om mervärdesskatt är skattetillägget tjugo procent av den skatt som felaktigt skulle ha tillgodoräknats den skattskyldige.
Om en oriktig uppgift har lämnats är skattetillägget fyrtio procent av sådan skatt som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1-4 och som, ifall den oriktiga uppgiften hade godtagits, inte skulle ha påförts den skattskyldige eller hans make. I fråga om mervärdesskatt är skattetillägget tjugo procent av den skatt som felaktigt skulle ha tillgodoräknats den skattskyldige.
Skattetillägget skall beräknas efter tio procent eller, i fråga om mervärdesskatt, fem procent när den oriktiga uppgiften har rättats eller hade kunnat rättas med ledning av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt för Skatteverket och som har varit tillgängligt för verket före utgången av november taxeringsåret.
Skattetillägget ska beräknas efter tio procent eller, i fråga om mervärdesskatt, fem procent när den oriktiga uppgiften har rättats eller hade kunnat rättas med ledning av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt för Skatteverket och som har varit tillgängligt för verket före utgången av november taxeringsåret.
Om den oriktiga uppgiften består i att ett belopp hänförts eller kan antas komma att hänföras till fel taxeringsår eller fel redovisningsperiod, skall skattetillägget beräknas efter tio procent eller, i fråga om mervärdesskatt, fem procent.
Om den oriktiga uppgiften består i att ett belopp hänförts eller kan antas komma att hänföras till fel taxeringsår eller fel redovisningsperiod, ska skattetillägget beräknas efter tio procent eller, i fråga om mervärdesskatt, fem procent.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid 2008 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid 2007 och tidigare års taxeringar.
2.2
Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
5 §5
Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten skall göras för förmögenhet enligt vad som anges i denna paragraf. Tillägg skall göras för varje sökande och varje barn som avses i 10 § med undantag av första stycket 2 och 3 samt tredje stycket. Som förmögenhet räknas den skattepliktiga förmögenheten enligt lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt, beräknad med bortseende från privatbostadsfastighet eller bostadsrätt för vilken bostadsbidrag söks och skulder med säkerhet i denna egendom. Vid beräkningen skall också bortses från sådan tillgång som anges i 5 a och 5 b §§. Tillägg skall göras med 15 procent av den sammanlagda förmögenhet som överstiger 100 000 kronor, avrundat nedåt till helt tiotusental kronor.
Tillägg för barns förmögenhet skall fördelas lika mellan makar.
Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten ska göras för förmögenhet beräknad per den 31 december det år som bostadsbidraget avser enligt vad som anges i denna paragraf. Tillägg ska göras för varje sökande och varje barn som avses i 10 § med undantag av första stycket 2 och 3 samt tredje stycket. Som förmögenhet räknas sådan förmögenhet som skulle ha varit skattepliktig enligt den upphävda lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt, beräknad med bortseende från privatbostadsfastighet eller bostadsrätt för vilken bostadsbidrag söks och skulder med säkerhet i denna egendom. Vid beräkningen ska det också bortses från sådan tillgång som anges i 5 a och 5 b §§. Tillägg ska göras med 15 procent av den sammanlagda förmögenhet som överstiger 100 000 kronor, avrundat nedåt till helt tiotusental kronor.
Tillägg för barns förmögenhet ska fördelas lika mellan makar.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas på bostadsbidrag som avser tid från och med den 1 januari 2007.
2.3
Förslag till lag om ändring i lagen (1995:575) om skatteflykt
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1995:575) om skatteflykt ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 §
Denna lag gäller i fråga om taxering till kommunal inkomstskatt, statlig inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt.
Denna lag gäller i fråga om taxering till kommunal och statlig inkomstskatt.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid 2008 års taxering. Den äldre bestämmelsen gäller fortfarande vid 2007 och tidigare års taxeringar.
2.4
Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd
Härigenom föreskrivs att 26 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
26 §6
Till beloppen enligt 25 § skall läggas
Till beloppen enligt 25 § ska läggas
1. studiemedel i form av studiebidrag, utom den del som avser tilläggsbidrag, och
2. en procent av den del av den bidragsskyldiges skattepliktiga förmögenhet som överstiger 1 500 000 kronor.
Det sålunda framräknade beloppet skall minskas med 100 000 kronor och utgör därefter den inkomst som skall ligga till grund för beräkningen av återbetalningsskyldigheten.
2. en procent av den del av den bidragsskyldiges förmögenhet som överstiger 1 500 000 kronor. Som förmögenhet räknas sådan förmögenhet som skulle ha varit skattepliktig enligt den upphävda lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt.
Det sålunda framräknade beloppet ska minskas med 100 000 kronor och utgör därefter den inkomst som ska ligga till grund för beräkningen av återbetalningsskyldigheten.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
2.5
Förslag till lag om upphävande av lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt
Härigenom föreskrivs att lagen (1997:323) om statlig förmögenhets-skatt ska upphöra att gälla vid utgången av år 2007. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande vid 2007 och tidigare års taxeringar.
2.6
Förslag till lag om upphävande av lagen (1997:324) om begränsning av skatt
Härigenom föreskrivs att lagen (1997:324) om begränsning av skatt ska upphöra att gälla vid utgången av år 2007. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om debitering av slutlig skatt och tillkommande skatt vid 2008 och tidigare års taxeringar.
2.7
Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 11 §, 10 kap. 7 §, 11 kap. 9 § och 18 kap. 5 § skattebetalningslagen (1997:483) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
8 kap.
11 §7
Skatteverket får för enskilda fall besluta att skatteavdraget från sådan ersättning som utgör mottagarens huvudinkomst och, om det finns särskilda skäl, även från andra ersättningar skall beräknas enligt särskild beräkningsgrund. En förutsättning för ett sådant beslut är att överensstämmelsen mellan den preliminära skatten och den beräknade slutliga skatten därigenom kan antas bli bättre.
Skatteverket får för enskilda fall besluta att skatteavdraget från sådan ersättning som utgör mottagarens huvudinkomst och, om det finns särskilda skäl, även från andra ersättningar ska beräknas enligt särskild beräkningsgrund. En förutsättning för ett sådant beslut är att överensstämmelsen mellan den preliminära skatten och den beräknade slutliga skatten därigenom kan antas bli bättre.
Beräkningen av skatteavdrag enligt första stycket skall ske med ledning av de uppgifter som har lämnats i en preliminär självdeklaration eller andra tillgängliga uppgifter. Vid beräkningen tillämpas de bestämmelser i 11 kap. 9-11 §§ som skall gälla när den slutliga skatten bestäms. Om en skattesats för kommunal inkomstskatt har ändrats genom beslut så sent under december året före inkomståret att ändringen inte kan beaktas, skall den tidigare skattesatsen tillämpas.
Beräkningen av skatteavdrag enligt första stycket ska ske med ledning av de uppgifter som har lämnats i en preliminär självdeklaration eller andra tillgängliga uppgifter. Vid beräkningen tillämpas de bestämmelser i 11 kap. 9-11 §§ som ska gälla när den slutliga skatten bestäms. Om en skattesats för kommunal inkomstskatt har ändrats genom beslut så sent under december året före inkomståret att ändringen inte kan beaktas, ska den tidigare skattesatsen tillämpas.
Om mottagaren är skattskyldig också för någon annan inkomst från vilken skatteavdrag inte kan göras eller för förmögenhet eller om mottagaren skall betala fastighetsskatt, får Skatteverket besluta att skatteavdraget skall beräknas också med hänsyn till detta.
Om mottagaren är skattskyldig också för någon annan inkomst från vilken skatteavdrag inte kan göras eller om mottagaren ska betala fastighetsskatt, får Skatteverket besluta att skatteavdraget ska beräknas också med hänsyn till detta.
10 kap.
7 §
En preliminär självdeklaration skall innehålla de uppgifter om beräknade inkomster och utgifter samt om förmögenhet som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
En preliminär självdeklaration ska innehålla de uppgifter om beräknade inkomster och utgifter som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
11 kap.
9 §8
Skatteverket fattar varje år beslut om skattens storlek enligt den årliga taxeringen (grundläggande beslut om slutlig skatt). Slutlig skatt kan bestämmas också genom omprövningsbeslut och till följd av beslut av domstol.
Med slutlig skatt avses summan av skatter och avgifter enligt 10 § minskad med skattereduktion enligt följande ordning
1. lagen (2000:1006) om skattereduktion på förvärvsinkomster vid 2002 och 2003 års taxeringar,
2. lagen (2003:821) om särskild skattereduktion vid 2005 års taxering,
3. lagen (2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt,
4. lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation,
5. lagen (2003:1204) om skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus,
6. lagen (2004:752) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus,
7. 65 kap. 9-12 §§ inkomstskattelagen (1999:1229),
8. lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete,
9. lagen (2004:126) om skattereduktion för förmögenhetsskatt, och
10. lagen (2005:1137) om skattereduktion för virke från stormfälld skog vid 2006-2008 års taxeringar.
8. lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete, och
9. lagen (2005:1137) om skattereduktion för virke från stormfälld skog vid 2006-2008 års taxeringar.
18 kap.
5 §9
Skatteverket får besluta att preliminär skatt, som har betalats i Sverige för inkomst som skall beskattas i en annan stat med vilken Sverige har träffat överenskommelse om uppbörd och överföring av skatt, skall föras över till den andra staten för att tillgodoräknas den skattskyldige där.
Skatteverket får besluta att preliminär skatt, som har betalats i Sverige för inkomst som ska beskattas i en annan stat med vilken Sverige har träffat överenskommelse om uppbörd och överföring av skatt, ska föras över till den andra staten för att tillgodoräknas den skattskyldige där.
Om en inkomst eller förmögenhet har beskattats såväl här i landet som i en stat med vilken Sverige har träffat avtal för undvikande av dubbelbeskattning, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta att skatt som har betalats in för beskattningsåret skall föras över till den andra staten för att tillgodoräknas den skattskyldige där. En sådan överföring får göras endast till den del som den svenska skatten sätts ned genom avräkning av den utländska skatten eller genom att inkomsten eller förmögenheten undantas från beskattning. Överföringen får dock inte avse ett belopp som behövs för betalning av svensk skatt för beskattningsåret.
Om en inkomst har beskattats såväl här i landet som i en stat med vilken Sverige har träffat avtal för undvikande av dubbelbeskattning, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta att skatt som har betalats in för beskattningsåret ska föras över till den andra staten för att tillgodoräknas den skattskyldige där. En sådan överföring får göras endast till den del som den svenska skatten sätts ned genom avräkning av den utländska skatten eller genom att inkomsten undantas från beskattning. Överföringen får dock inte avse ett belopp som behövs för betalning av svensk skatt för beskattningsåret.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
2.8
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 11 §, 9 kap. 4 §, 33 kap. 10 §, 59 kap. 5 och 14 §§, 65 kap. 13 § samt 66 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
7 kap.
11 §10
Skatteverket får medge undantag från fullföljdskravet i 10 § för en förening som avser att förvärva en fastighet eller annan anläggning som är avsedd för den ideella verksamheten. Detsamma gäller om en förening avser att genomföra omfattande byggnads-, reparations- eller anläggningsarbeten på en fastighet som används av föreningen.
Beslutet får avse högst fem beskattningsår i följd. Det får förenas med villkor att föreningen skall ställa säkerhet eller liknande för den inkomstskatt eller förmögenhetsskatt som föreningen kan bli skyldig att betala på grund av omprövning av taxeringarna för de år som beslutet avser, om det upphör att gälla enligt 12 §.
Beslutet får avse högst fem beskattningsår i följd. Det får förenas med villkor att föreningen skall ställa säkerhet eller liknande för den inkomstskatt som föreningen kan bli skyldig att betala på grund av omprövning av taxeringarna för de år som beslutet avser, om det upphör att gälla enligt 12 §.
Skatteverkets beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
9 kap.
4 §11
Svenska allmänna skatter får inte dras av. Som sådana skatter räknas bland annat kommunal och statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt och kupongskatt.
Svenska allmänna skatter får inte dras av. Som sådana skatter räknas bland annat kommunal och statlig inkomstskatt och kupongskatt.
33 kap.
10 §12
Som tillgångar eller skulder i näringsverksamheten räknas inte fordringar eller skulder som avser
- statlig inkomstskatt,
- statlig förmögenhetsskatt,
- kommunal inkomstskatt,
- egenavgifter,
- avkastningsskatt enligt 2 § 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,
- särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,
- statlig fastighetsskatt,
- mervärdesskatt som skall redovisas i självdeklaration enligt 10 kap. 31 § skattebetalningslagen (1997:483),
- avgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, och
- skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324).
Som tillgångar eller skulder i näringsverksamheten räknas inte fordringar eller skulder som avser
- statlig inkomstskatt,
- kommunal inkomstskatt,
- egenavgifter,
- avkastningsskatt enligt 2 § 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,
- särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,
- statlig fastighetsskatt,
- mervärdesskatt som skall redovisas i självdeklaration enligt 10 kap. 31 § skattebetalningslagen (1997:483),
- avgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, och
- skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324).
59 kap.
5 §
Pensionssparavdraget får inte heller överstiga 0,5 prisbasbelopp med tillägg enligt andra-fjärde styckena.
För annan avdragsgrundande inkomst i inkomstslaget tjänst än sådan som avses i tredje stycket är tillägget 5 procent till den del inkomsten överstiger 10 men inte 20 prisbasbelopp.
Pensionssparavdraget får inte heller överstiga 12 000 kronor med tillägg enligt andra och tredje styckena.
För avdragsgrundande inkomst av anställning är tillägget, om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt i anställning, 35 procent av inkomsten, dock högst 10 prisbasbelopp.
För avdragsgrundande inkomst av aktiv näringsverksamhet är tillägget 35 procent av inkomsten, dock högst 10 prisbasbelopp.
14 §
Om den skattskyldige skall göra pensionssparavdrag både i inkomstslaget näringsverksamhet och som allmänt avdrag, får han upp till 0,5 prisbasbelopp fritt fördela avdraget mellan näringsverksamheten och allmänna avdrag.
Om den skattskyldige skall göra pensionssparavdrag både i inkomstslaget näringsverksamhet och som allmänt avdrag, får han upp till 12 000 kronor fritt fördela avdraget mellan närings-verksamheten och allmänna avdrag.
65 kap.
13 §13
Bestämmelser om skatteberäkning inom familjen i fåmansföretagsförhållanden finns i 57 kap. 36 §.
Bestämmelser om särskild skatteberäkning i vissa fall för inkomst som hänför sig till minst två beskattningsår finns i 66 kap.
Bestämmelser om begränsning av skatten finns i lagen (1997:324) om begränsning av skatt.
66 kap.
2 §
Särskild skatteberäkning skall göras bara om den skattskyldige begär det. Skatteberäkningen skall omfatta all ackumulerad inkomst i ett inkomstslag. Ackumulerad inkomst som uppkommit i ett annat inkomstslag får däremot undantas vid skatteberäkningen. Om den ackumulerade inkomsten hänför sig till inkomst av näringsverksamhet gäller vad som sagts om inkomstslag för varje näringsverksamhet.
Om förutsättningarna är uppfyllda både för skatteberäkning enligt detta kapitel och för nedsättning av skatten enligt lagen (1997:324) om begränsning av skatt, tillämpas de bestämmelser som leder till lägst skatt.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
2. De nya bestämmelserna i 7 kap. 11 §, 9 kap. 4 § och 33 kap. 10 § tillämpas första gången vid 2008 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid 2007 och tidigare års taxeringar.
3. De nya bestämmelserna i 65 kap. 13 och 66 kap. 2 § tillämpas första gången vid 2009 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid 2008 och tidigare års taxeringar.
4. De nya bestämmelserna i 59 kap. 5 och 14 §§ tillämpas första gången vid 2009 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid 2008 och tidigare års taxeringar. Om beskattningsåret påbörjats men inte avslutats före ikraftträdandet tillämpas 59 kap. 5 och 14 §§ i deras äldre lydelser för försäkringspremier som betalats respektive insättningar på pensionssparkonton som gjorts under beskattningsåret men före ikraftträdandet. I fråga om premier och insättningar som betalats respektive satts in efter ikraftträdandet gäller att avdrag får göras för dessa bara till den del som avdragsutrymmet beräknat enligt bestämmelsen i sin nya lydelse överstiger avdraget för premier som betalats respektive insättningar som gjorts före ikraftträdandet.
2.9
Förslag till lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.
Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
16 §14
Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten skall göras för förmögenhet beräknad per den 31 december året före det år då ansökan om bostadstillägg görs enligt vad som anges i denna paragraf och 17 §.
Som förmögenhet räknas den skattepliktiga förmögenheten enligt lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt, beräknad med bortseende från värdet av sådan privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt som avses i 2 kap. 13 respektive 18 § inkomstskattelagen (1999:1229) och som utgör den sökandes permanentbostad samt skulder med säkerhet i denna egendom. För sökande som har sin bostad i särskild boendeform skall detsamma gälla i fråga om värdet av privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt som utgör permanentbostad för den sökandes make.
Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten ska göras för förmögenhet beräknad per den 31 december året före det år då ansökan om bostadstillägg görs enligt vad som anges i denna paragraf och 17 §.
Som förmögenhet räknas sådan förmögenhet som skulle ha varit skattepliktig enligt den upphävda lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt, beräknad med bortseende från värdet av sådan privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt som avses i 2 kap. 13 respektive 18 § inkomstskattelagen (1999:1229) och som utgör den sökandes permanentbostad samt skulder med säkerhet i denna egendom. För sökande som har sin bostad i särskild boendeform ska detsamma gälla i fråga om värdet av privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt som utgör permanentbostad för den sökandes make.
I lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall finns bestämmelser om beräkning av förmögenhet för den som har fått ersättning enligt den lagen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
2.10
Förslag till lag om ändring i lagen (2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt
Härigenom föreskrivs att 3, 6-8 och 11 §§ lagen (2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 §
Med ägare avses även den som enligt 1 kap. 5 § fastighets-taxeringslagen (1979:1152) skall likställas med ägare.
Med ägare avses även den som enligt 1 kap. 5 § fastighets-taxeringslagen (1979:1152) ska likställas med ägare.
Enbart de personer som enligt 21 § lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt skall sambeskattas skall vid tillämpningen av denna lag anses ingå i samma hushåll. Har ett dödsbo rätt till skattereduktion enligt 8 § skall dödsboet och de personer som avses i 8 § 1 vid tillämpningen av 9-12 §§ anses ingå i samma hushåll.
Enbart de personer som enligt 21 § i den upphävda lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt skulle ha sambeskattats ska vid tillämpningen av denna lag anses ingå i samma hushåll. Har ett dödsbo rätt till skattereduktion enligt 8 § ska dödsboet och de personer som avses i 8 § 1 vid tillämpningen av 9-12 §§ anses ingå i samma hushåll.
6 §
Skattereduktion kan oavsett bestämmelserna i 5 § tillgodoräknas den skattskyldige om denne året före taxeringsåret har förvärvat fastigheten genom arv eller testamente efter sin make, sambo eller förälder, eller genom bodelning med anledning av makens eller sambons död om
1. den skattskyldige vid utgången av det år dödsfallet inträffade sambeskattas med makens, sambons eller förälderns dödsbo enligt bestämmelserna i 21 § lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,
1. den skattskyldige vid utgången av det år dödsfallet inträffade skulle ha sambeskattats med makens, sambons eller förälderns dödsbo enligt bestämmelserna i 21 § i den upphävda lagen (1997:323) om statlig förmögen-hetsskatt,
2. maken, sambon eller föräldern var bosatt på fastigheten den 1 januari året före taxeringsåret och dessa förhållanden därefter bestått fram till dödsfallet, eller dennes dödsbo ägde fastigheten den 1 januari året före taxeringsåret,
3. den skattskyldige var bosatt på fastigheten den 1 januari det år då dödsfallet inträffade och detta förhållande därefter bestått fram till utgången av året före taxeringsåret, och
4. den skattskyldige fortfarande ägde fastigheten vid utgången av året före taxeringsåret.
7 §
Ett dödsbo kan tillgodoräknas skattereduktion för det år dödsfallet inträffade om
1. den avlidnes efterlevande make, sambo eller barn vid utgången av det år dödsfallet inträffade sambeskattas med dödsboet enligt bestämmelserna i 21 § lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,
1. den avlidnes efterlevande make, sambo eller barn vid utgången av det år dödsfallet inträffade skulle ha sambeskattats med dödsboet enligt bestämmelserna i 21 § i den upphävda lagen (1997:323) om statlig förmögen-hetsskatt,
2. den avlidne ägde och var bosatt på fastigheten den 1 januari året före taxeringsåret och dessa förhållanden därefter bestått fram till dödsfallet, och
3. den efterlevande maken, sambon eller barnet är delägare i dödsboet och var bosatt på fastigheten under hela det år som föregått taxeringsåret.
8 §
Ett dödsbo kan tillgodoräknas skattereduktion för året efter dödsfallsåret om
1. den avlidnes efterlevande make, sambo eller barn vid utgången av det år dödsfallet inträffade sambeskattas med dödsboet enligt bestämmelserna i 21 § lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,
1. den avlidnes efterlevande make, sambo eller barn vid utgången av det år dödsfallet inträffade skulle ha sambeskattats med dödsboet enligt bestämmelserna i 21 § i den upphävda lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,
2. den avlidne ägde och var bosatt på fastigheten den 1 januari det år dödsfallet inträffade och dessa förhållanden därefter bestått fram till dödsfallet, och
3. den efterlevande maken, sambon eller barnet är delägare i dödsboet och var bosatt på fastigheten den 1 januari det år dödsfallet inträffade och detta förhållande därefter bestått fram till utgången av året efter dödsfallsåret.
11 §15
Spärrbeloppet är fyra procent av summan av
1. den skattskyldiges beskattningsbara förvärvsinkomst enligt 1 kap. 5 § inkomst-skattelagen (1999:1229),
2. den skattskyldiges överskott i inkomstslaget kapital enligt 1 kap. 6 § inkomstskattelagen och
3. 15 procent av den skattskyldiges beskattningsbara förmögenhet beräknad enligt 19 § lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt och minskad med reduk-tionsfastighetens taxeringsvärde till den del det inte överstiger 3 000 000 kronor.
1. den skattskyldiges beskattningsbara förvärvsinkomst enligt 1 kap. 5 § inkomst-skattelagen (1999:1229), och
2. den skattskyldiges överskott i inkomstslaget kapital enligt 1 kap. 6 § inkomstskattelagen.
Om det finns flera medlemmar i den skattskyldiges hushåll eller om reduktionsfastigheten ägs av flera delägare som ingår i samma hus-håll, skall spärrbeloppet fastställas gemensamt för dem.
Om det finns flera medlemmar i den skattskyldiges hushåll eller om reduktionsfastigheten ägs av flera delägare som ingår i samma hus-håll, ska spärrbeloppet fastställas gemensamt för dem.
Spärrbeloppet får inte fastställas till ett lägre belopp än 2 800 kronor.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid 2008 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid 2007 och tidigare års taxeringar.
2.11
Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
dels att 2 kap. 3 § och 3 kap. 2 § ska upphöra att gälla,
dels att 1 kap. 5 §, 2 kap. 2, 4, 7 och 8 §§, 3 kap. 1 §, 5 kap. 1 §, 11 kap. 1 och 8 §§, 14 kap. 13 § och 15 kap. 8 § samt rubriken närmast före 2 kap. 8 § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
5 §16
Om inget annat anges har termer och uttryck som används i denna lag samma betydelse och tillämpningsområde som i
1. a) taxeringslagen (1990:324),
b) inkomstskattelagen (1999:1229),
c) lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,
d) lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,
e) lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1-5, 7 och 8 den lagen,
f) lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,
g) lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,
h) lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,
i) lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt, och
j) 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980)
h) lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, och
i) 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980)
när det gäller bestämmelser om skyldighet att lämna uppgifter till ledning för taxering och annat bestämmande av underlag för skatt eller avgift, bedömning av skattskyldighet, beskattning enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller beskattning utomlands,
2. mervärdesskattelagen (1994:200) när det gäller redovisning av mervärdesskatt, samt
3. skattebetalningslagen (1997:483) när det gäller skyldighet att lämna uppgifter till ledning för registrering av skatteavdrag.
Vid användandet i denna lag av termer och uttryck som avses i inkomstskattelagen (1999:1229) skall med juridisk person även avses dödsbon, handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar men inte investeringsfonder.
Vid användandet i denna lag av termer och uttryck som avses i inkomstskattelagen ska med juridisk person även avses dödsbon, handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar men inte investeringsfonder.
2 kap.
2 §17
Fysiska personer skall lämna allmän självdeklaration under förutsättning att
Fysiska personer ska lämna allmän självdeklaration under förutsättning att
1. intäkterna i inkomstslaget tjänst och i inkomstslaget näringsverksamhet i annat fall än som avses i 2 under beskattningsåret har uppgått till sammanlagt minst 42,3 procent av prisbasbeloppet,
2. sådan intäkt i inkomstslaget tjänst som avses i 11 kap. 45 §, 50 kap. 7 § samt 57 kap. 20 och 21 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) eller intäkt av passiv näringsverksamhet under beskattningsåret har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,
3. intäkterna i inkomstslaget kapital, med undantag för sådan ränta eller utdelning för vilken kontrolluppgift skall lämnas enligt 8 eller 9 kap., har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor under beskattningsåret,
3. intäkterna i inkomstslaget kapital, med undantag för sådan ränta eller utdelning för vilken kontrolluppgift ska lämnas enligt 8 eller 9 kap., har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor under beskattningsåret,
4. den skattepliktiga förmögenheten enligt lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt vid beskattningsårets utgång överstiger fribeloppet enligt 19 § den lagen,
5. de är begränsat skattskyldiga och den skattepliktiga intäkten har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,
6. underlag för statlig fastighetsskatt, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader skall fastställas, eller
7. uppgift enligt 3 kap. 9 a § skall lämnas.
4. de är begränsat skattskyldiga och den skattepliktiga intäkten har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,
5. underlag för statlig fastighetsskatt, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader ska fastställas, eller
6. uppgift enligt 3 kap. 9 a § ska lämnas.
4 §18
Dödsbon skall, om inte annat anges i 5 §, lämna allmän självdeklaration, om
Dödsbon ska, om inte annat anges i 5 §, lämna allmän självdeklaration, om
1. de skattepliktiga intäkterna, med undantag för sådan ränta eller utdelning för vilken kontrolluppgift skall lämnas enligt 8 eller 9 kap., har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor under beskattningsåret,
1. de skattepliktiga intäkterna, med undantag för sådan ränta eller utdelning för vilken kontrolluppgift ska lämnas enligt 8 eller 9 kap., har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor under beskattningsåret,
2. den skattepliktiga förmögenheten enligt lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt vid beskattningsårets utgång överstiger fribeloppet enligt 19 § den lagen,
3. underlag för statlig fastighetsskatt, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader skall fastställas, eller
4. uppgift enligt 3 kap. 9 a § skall lämnas.
2. underlag för statlig fastighetsskatt, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader ska fastställas, eller
3. uppgift enligt 3 kap. 9 a § ska lämnas.
7 §19
Särskild självdeklaration skall lämnas av
Särskild självdeklaration ska lämnas av
1. aktiebolag, ekonomiska föreningar och sådana familjestiftelser som avses i 8 § tredje stycket lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,
1. aktiebolag och ekonomiska föreningar samt sådana stiftelser, andra liknande subjekt eller andra tillgångsmassor som enligt stiftelseförordnande eller motsvarande bestämmelse har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss släkts, vissa släkters eller bestämda fysiska personers ekonomiska intressen,
2. sådana ideella föreningar som avses i 7 kap. 7 § inkomstskattelagen (1999:1229) och av sådana trossamfund som avses i 7 kap. 14 § den lagen, om intäkterna under beskattningsåret har överstigit grundavdraget enligt 63 kap. 11 § samma lag,
3. andra juridiska personer än sådana som avses i 1 och 2, med undantag av dödsbon, handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar, om intäkterna som den skattskyldige skall ta upp under beskattningsåret har uppgått till minst 100 kronor,
3. andra juridiska personer än sådana som avses i 1 och 2, med undantag av dödsbon, handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar, om intäkterna som den skattskyldige ska ta upp under beskattningsåret har uppgått till minst 100 kronor,
4. sådana juridiska personer som är skattskyldiga enligt 6 § lagen om statlig förmögenhetsskatt och vars skattepliktiga förmögenhet vid beskattningsårets utgång överstiger fribeloppet enligt 19 § den lagen,
5. andra juridiska personer än dödsbon för vilka underlag för statlig fastighetsskatt, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader skall fastställas,
6. fondbolag eller förvaringsinstitut för varje av bolaget eller institutet förvaltad investeringsfond, samt
7. ombudet för en sådan generalrepresentation som avses i 1 kap. 12 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige för skadeförsäkringsföretag som bedriver sin verksamhet genom representationen.
4. andra juridiska personer än dödsbon för vilka underlag för statlig fastighetsskatt, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader ska fastställas,
5. fondbolag eller förvaringsinstitut för varje av bolaget eller institutet förvaltad investeringsfond, samt
6. ombudet för en sådan generalrepresentation som avses i 1 kap. 12 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige för skadeförsäkringsföretag som bedriver sin verksamhet genom representationen.
Skattefri inkomst och förmögenhet
Skattefri inkomst
8 §
Vid bedömning av deklarationsskyldighet som enligt detta kapitel är beroende av att intäkterna eller förmögenheten har uppgått till visst belopp skall hänsyn inte tas till sådan intäkt eller förmögenhet som är skattefri eller som den fysiska personen inte är skattskyldig för enligt inkomstskattelagen (1999:1229) eller lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt.
Inkomst eller förmögenhet som enligt skatteavtal helt eller delvis skall undantas från beskattning i Sverige omfattas inte av första stycket.
Vid bedömning av deklarationsskyldighet som enligt detta kapitel är beroende av att intäkterna har uppgått till visst belopp ska hänsyn inte tas till sådan intäkt som är skattefri eller som den fysiska personen inte är skattskyldig för enligt inkomstskattelagen (1999:1229).
Inkomst som enligt skatteavtal helt eller delvis ska undantas från beskattning i Sverige omfattas inte av första stycket.
3 kap.
1 §20
En självdeklaration skall innehålla
En självdeklaration ska innehålla
1. nödvändiga identifikationsuppgifter,
2. uppgifter om de intäktsposter och kostnadsposter som skall hänföras till respektive inkomstslag,
2. uppgifter om de intäktsposter och kostnadsposter som ska hänföras till respektive inkomstslag,
3. uppgifter om de allmänna avdrag som den skattskyldige har rätt till,
4. uppgifter om den skattskyldiges tillgångar och skulder vid beskattningsårets utgång under förutsättning att hans eller, om han skall sambeskattas med någon, deras sammanlagda skattepliktiga förmögenhet enligt lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt överstiger fribeloppet enligt 19 § den lagen,
5. de uppgifter som behövs för beräkning av
4. de uppgifter som behövs för beräkning av
a) fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,
b) avkastningsskatt enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,
c) särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,
d) expansionsfondsskatt enligt 34 kap. inkomstskattelagen (1999:1229),
e) egenavgifter enligt 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980),
f) särskild löneskatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,
g) allmän löneavgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, och
h) pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,
6. de uppgifter som behövs för att avgöra om en begränsat skattskyldig uppfyller kraven för att erhålla allmänna avdrag enligt 62 kap. 5-8 §§ eller grundavdrag enligt 63 kap. inkomstskattelagen, samt
7. de övriga uppgifter som Skatteverket behöver för att fatta riktiga taxerings- och beskattningsbeslut samt beslut om pensionsgrundande inkomst.
5. de uppgifter som behövs för att avgöra om en begränsat skattskyldig uppfyller kraven för att erhålla allmänna avdrag enligt 62 kap. 5-8 §§ eller grundavdrag enligt 63 kap. inkomstskattelagen, samt
6. de övriga uppgifter som Skatteverket behöver för att fatta riktiga taxerings- och beskattningsbeslut samt beslut om pensionsgrundande inkomst.
5 kap.
1 §
Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som är undantagna från skattskyldighet för inkomst och förmögenhet skall lämna särskilda uppgifter om
Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som är undantagna från skattskyldighet för inkomst ska lämna särskilda uppgifter om
1. intäkter och kostnader under det räkenskapsår som har avslutats närmast före taxeringsåret,
2. tillgångar och skulder vid räkenskapsårets början och slut, samt
3. övriga omständigheter som är av betydelse för bedömande av frågan om undantag från skattskyldighet.
11 kap.
1 §
Kontrolluppgift skall lämnas om värdet av en medlems eller en delägares andel i ett privatbostadsföretag. Kontrolluppgift behöver inte lämnas om värdet av andelen inte uppgår till minst 1 000 kronor.
Kontrolluppgift skall lämnas för fysiska personer och dödsbon som vid årets utgång är medlemmar eller delägare i ett privatbostadsföretag. Kontrolluppgift skall lämnas av privatbostadsföretaget.
Kontrolluppgift ska lämnas om värdet av en medlems eller en delägares andel i ett privatbostadsföretag. Kontrolluppgift behöver inte lämnas om värdet av andelen inte uppgår till minst 1 000 kronor.
Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon som vid årets utgång är medlemmar eller delägare i ett privatbostadsföretag. Kontrolluppgift ska lämnas av privatbostadsföretaget.
I kontrolluppgiften skall uppgift lämnas om värdet av andelen enligt 11 § lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt.
8 §
Kontrolluppgift skall lämnas om en sådan försäkring som är skatte-pliktig enligt 3 § första stycket 8 lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt eller som avses i 2 § första stycket 7 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.
Kontrolluppgift ska lämnas om
1. livförsäkring med undantag för
a) pensionsförsäkring, och
b) livförsäkring som enbart avser olycks- eller sjukdomsfall eller dödsfall senast vid 70 års ålder och som inte är återköpsbar, och
2. sådan försäkring som avses i 2 § första stycket 7 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.
Kontrolluppgift skall lämnas för fysiska personer och dödsbon av försäkringsgivare och understöds-föreningar.
I kontrolluppgiften skall uppgift lämnas om
Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av försäkringsgivare och understöds-föreningar.
I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om
1. värdet av försäkringen vid årets utgång, och
2. värdet av försäkringen vid närmast föregående års utgång, om försäkringen är meddelad i en försäkringsrörelse som inte bedrivs från ett fast driftställe i Sverige.
Med pensionsförsäkring likställs i denna paragraf en sådan liv-försäkring som
1. avses i 58 kap. 2 § andra stycket andra meningen inkomstskattelagen (1999:1229), eller
2. uppfyller villkoren i 58 kap. 6-16 §§ inkomstskattelagen, om den har meddelats i en sådan verksamhet som avses i 2 kap. 1 § 2 lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige.
14 kap.
13 §
Om värdet av en tillgång eller en skuld skall anges i en kontrolluppgift, skall värderingen göras i enlighet med bestämmelserna i 9-18 §§ lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt.
Om värdet av en tillgång eller en skuld ska anges i en kontrolluppgift, ska värderingen göras i enlighet med bestämmelserna i 9-18 §§ i den upphävda lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt.
15 kap.
8 §21
Om en skattskyldig har fått avräkning av utländsk skatt från sin inkomstskatt eller förmögenhetsskatt enligt bestämmelser i skatteavtal eller enligt lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt och om den utländska skatten därefter sätts ned, skall han anmäla detta till Skatteverket.
Om en skattskyldig har fått avräkning av utländsk skatt från sin inkomstskatt enligt bestämmelser i skatteavtal eller enligt lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt och om den utländska skatten därefter sätts ned, ska han anmäla detta till Skatteverket.
Anmälan skall göras inom tre månader från det att den skattskyldige fick del av det beslut genom vilket den utländska skatten sattes ned. Anmälan skall göras enligt ett fastställt formulär. Till anmälan skall beslutet om nedsättningen av den utländska skatten fogas i original eller i bestyrkt kopia.
Anmälan ska göras inom tre månader från det att den skattskyldige fick del av det beslut genom vilket den utländska skatten sattes ned. Anmälan ska göras enligt ett fastställt formulär. Till anmälan ska beslutet om nedsättningen av den utländska skatten fogas i original eller i bestyrkt kopia.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid 2008 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid 2007 och tidigare års taxeringar.
2.12
Förslag till lag om upphävande av lagen (2004:126) om skattereduktion för förmögenhetsskatt
Härigenom föreskrivs att lagen (2004:126) om skattereduktion för förmögenhetsskatt ska upphöra att gälla vid utgången av år 2007. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande vid 2007 och tidigare års taxeringar.
2.13
Förslag till lag om ändring i lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete
Härigenom föreskrivs att 16 och 18 §§ lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
16 §
I fråga om skattereduktion enligt denna lag tillämpas det som gäller om bestämmande och debitering av slutlig skatt enligt skattebetalningslagen (1997:483).
Skattereduktionen skall räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt, statlig fastighetsskatt och förmögenhetsskatt.
Bestämmelser om att hänsyn skall tas till skattereduktion vid beslut om slutlig skatt finns i 11 kap. 9 § skattebetalningslagen.
Skattereduktionen ska räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt samt statlig fastighetsskatt.
Bestämmelser om att hänsyn ska tas till skattereduktion vid beslut om slutlig skatt finns i 11 kap. 9 § skattebetalningslagen.
18 §
Skattereduktionen skall beaktas vid ändrad beräkning av preliminär skatt enligt skatte-betalningslagen (1997:483).
Skattereduktionen skall inte beaktas vid beräkning av skattebeloppet enligt 4 § lagen (1997:324) om begränsning av skatt.
Skattereduktionen ska beaktas vid ändrad beräkning av preliminär skatt enligt skatte-betalningslagen (1997:483).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid 2008 års taxering.
3
Ärendet och dess beredning
Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1, volym 1, s. 150 f.) att förmögenhetsskatten bör avskaffas under mandatperioden. I en remitterad promemoria från Finansdepartementet i februari 2007, Promemoria om reformerad förmögenhetsskatt, föreslogs ett första steg 2007 med utgångspunkten att göra det mer attraktivt att driva företag. I syfte att förbättra företagens tillgång till riskvilligt kapital föreslogs att förmögenhetsskattesatsen skulle halveras från 1,5 till 0,75 procent för alla tillgångar, utom fastigheter och bostadsrätter. Detta gällde för fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser. För ideella föreningar, stiftelser och vissa samfund föreslogs att skattesatsen skulle sänkas från 1,5 till 0,75 promille. I promemorian föreslogs även att den hårt kritiserade förmögenhetsbeskattningen av s.k. överlikviditet i onoterade företag (Lex Uggla) skulle slopas.
Som ett led i regeringens breda satsning på Sveriges småföretagare aviserade regeringen i 2007 års ekonomiska vårproposition (prop. 2006/07:100, avsnitt 1.8.3, s. 44 f.) att förmögenhetsskatten bör avskaffas helt redan från och med den 1 januari 2007. I samband med detta återkallade Finansdepartementet den tidigare remitterade promemorian om reformerad förmögenhetsskatt.
Inom Regeringskansliet har utarbetats en promemoria med dels förslag om att helt slopa förmögenhetsskatten, dels förslag om ett antal följdändringar på skatteområdet. Promemorian innehåller även förslag till ändringar av vissa bestämmelser i studiestödssystemet och socialförsäkringssystemet. Ändringarna föranleds av att förmögenhetsskatten slopas. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1 och promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr Fi2006/2460).
Lagrådet
Regeringen beslutade den 19 september 2007 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Lagrådets synpunkter behandlas i avsnitt 6.4. I förhållande till det remitterade förslaget har det gjorts några ändringar av redaktionell karaktär.
4 Slopad förmögenhetsskatt
Regeringens förslag: Förmögenhetsskatten slopas från och med beskattningsåret 2007.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna är positiva till eller har inget att invända mot förslaget att slopa förmögenhetsskatten. Landsorganisationen (LO) avstyrker emellertid förslaget. LO anför att förmögenhetsskatten fyller en viktig roll i fördelningspolitiken genom att skatten utgör ett progressivt inslag i kapitalbeskattningen. LO menar att problemen med förmögenhetsskatten är överdrivna och anser att det är bättre att avskaffa undantagen inom förmögenhetsbeskattningen än att avskaffa beskattningen.
Skälen för regeringens förslag: I den ekonomiska vårpropositionen aviserade regeringen att förmögenhetsskatten bör slopas helt redan från och med innevarande år. Den centrala ambitionen för regeringens ekonomiska politik är att varaktigt öka sysselsättningen. Skattepolitiken har därför inriktats på att förstärka arbetsutbudet och varaktigt minska arbetslösheten genom att göra det mer lönsamt att arbeta, göra det lättare för företagen att anställa samt att förbättra villkoren för expansion och nyetablering av företag.
En verklig jobbtillväxt i Sverige förutsätter att företagen investerar. Alltför ofta har dock svenska uppfinningar och innovationer - en viktig faktor bakom investeringsnivån - kommersialiserats i andra länder och lett till nya jobb utomlands i stället för i Sverige. Bristen på riskvilligt kapital, bland annat orsakad av det höga svenska skatteuttaget på kapital i form av förmögenhetsskatt, har bidragit till denna negativa utveckling.
Förmögenhetsskattens oenhetliga värderingsregler och många undantag skapar kryphål och uppmuntrar till skatteplanering, framför allt bland de med stora kapitaltillgångar och resurser. Samtidigt har många småhusägare kommit att betala förmögenhetsskatt på grund av snabbt stigande taxeringsvärden. Förmögenhetsskatten har därför kommit att uppfattas som både godtycklig och orättvis.
Den fortgående globaliseringen och internationaliseringen av kapital-marknaderna har medfört att förmögenhetsskattens effekter på ekonomin successivt blivit alltmer skadliga. Det är svårt att med säkerhet uppskatta storleken på det kapital som placerats utanför Sveriges gränser för att undgå beskattning. Skatteverket har dock uppskattat att tillgångar motsvarande 500 miljarder kronor kan vara placerade utanför Sveriges gränser.
Förmögenhetsskatten utgör alltså ett hinder för företagandet. En avveckling av skatten skulle kunna förbättra särskilt de mindre företagens försörjning med riskvilligt kapital och därmed skapa bättre förutsättningar för de entreprenörer som Sverige så väl behöver. Mot bakgrund av detta föreslås att förmögenhetsskatten avskaffas helt från och med den 1 januari 2007. Det innebär att den förmögenhetsredovisning som skulle ha gjorts i deklarationen nästa år, och som skulle ha baserats på en persons förmögenhet den 31 december 2007, inte behöver göras.
5 Skatteamnesti
Regeringens bedömning: Någon skatteamnesti i samband med att förmögenhetsskatten slopas bör inte införas.
Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning.
Remissinstanserna: Verket för näringslivsutveckling tillstyrker att någon skatteamnesti inte införs. Övriga remissinstanser kommenterar inte bedömningen särskilt.
Skälen för regeringens bedömning: En avveckling av förmögenhetsskatten kommer enligt regeringens bedömning att särskilt förbättra de mindre företagens försörjning med riskvilligt kapital. En viktig mekanism är att entreprenörer med kapital i mindre omfattning kommer att flytta från Sverige. Kanske kommer en del av de som flyttat ut av skatteskäl att återvända till Sverige. Därmed aktualiseras frågan om en eventuell skatteamnesti.
En skatteamnesti skulle utgöra ett främmande inslag i svensk rättstradition. Amnesti i samband med ett avskaffande av förmögenhetsskatten skulle innebära att de personer som kringgått skatten genom att flytta förmögenheter utomlands skulle befrias från förmögenhetsskatt, och kanske även skatt på kapital- och arbetsinkomster i efterhand. Dessa personer skulle således gynnas jämfört med de som betalat skatt enligt de regler som beslutats av riksdagen. Det är viktigt att i det svenska skattesystemet upprätthålla principen om rättvisa och likabehandling vid beskattningen. De skattskyldiga ska kunna känna sig säkra på att de regler som riksdagen beslutat också gäller lika för alla.
Erfarenheter från länder som har infört amnesti vid förmögenhetsskattens slopande visar ett blandat utfall. Somliga har haft ett stort återflöde av kapital, medan andra knappt märkt någon effekt alls. Internationella erfarenheter visar också att de vinster som kan uppkomma av en amnesti på kort sikt, riskerar att undergräva skattemoralen i landet på längre sikt. Den kan t.ex. uppfattas som orättvis och stötande av de som följt reglerna i alla år till förmån för de som gömt undan sina skattepliktiga tillgångar. Införandet av en amnesti kan också skapa förväntningar om ytterligare amnestier i framtiden. Mot denna bakgrund föreslås inte någon skatteamnesti i samband med att förmögenhetsskatten slopas.
6 Ikraftträdande och följdändringar på skatteområdet
6.1 Lagar som upphävs
Regeringens förslag: Lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt upphör att gälla vid utgången av år 2007. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande vid 2007 och tidigare års taxeringar. Lagen (1997:324) om begränsning av skatt och lagen (2004:126) om skattereduktion för förmögenhetsskatt upphör också att gälla vid utgången av år 2007. Den förstnämnda lagen gäller dock fortfarande vid 2008 och tidigare års taxeringar. Den sistnämnda lagen gäller dock fortfarande vid 2007 och tidigare års taxeringar.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna kommenterar inte förslaget särskilt.
Skälen för regeringens förslag: Ett slopande av förmögenhetsskatten innebär att de skattskyldiga inte längre behöver redovisa sina förmögenhetsuppgifter i självdeklarationen. Lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt kommer att tillämpas sista gången för beskattningsåret 2006, dvs. vid 2007 års taxering.
Uttaget av förmögenhetsskatt och statlig inkomstskatt begränsas enligt lagen (1997:324) om begränsning av skatt, LBS. Principen är att ingen ska betala mer i skatt (inklusive kommunal inkomstskatt) än 60 procent av sin inkomst. Om skatten blir högre sätts förmögenhetsskatten och den statliga inkomstskatten ned med överskjutande belopp. Hälften av förmögenhetsskatten måste dock alltid betalas. När förmögenhetsskatten slopas helt vid 2007 års taxering finns det inte längre något behov av LBS. Den totala nedsättningen av skatten genom LBS uppgår till ca 1,2 miljarder kronor och omfattar ca 19 000 individer. Med nuvarande skattesatser för kommunal- och statlig inkomstskatt kommer det inkomståret 2007, när förmögenhetsskatten är borttagen, inte att finnas några individer som kommer att betala mer än 60 procent av sina inkomster i inkomstskatt. Därför föreslås att LBS upphävs vid utgången av 2007. Den upphävda lagen ska dock fortfarande gälla vid 2008 och tidigare års taxeringar.
Den som är berättigad till skattereduktion för fastighetsskatt kan enligt lagen (2004:126) om skattereduktion för förmögenhetsskatt även medges skattereduktion för förmögenhetsskatt som belöper på reduktionsfastigheten (permanentbostaden). Skattereduktion för förmögenhetsskatt medges i huvudsak efter samma proportion som för skattereduktion för fastighetsskatt. När förmögenhetsskatten slopas finns det inte längre något behov av en begränsningsregel för förmögenhetsskatten. Lagen bör därför upphävas.
6.2 Lagen (2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt
Regeringens förslag: Förmögenhet ska inte längre beaktas i begränsningsregeln för fastighetsskatt.
Regeringens bedömning: Hushållsbegreppet i begränsningsregeln bör behållas i avvaktan på införandet av en ny kommunal fastighetsavgift.
Promemorians förslag och bedömning: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Verket för näringslivsutveckling har inget att invända mot förslaget och bedömningen. Övriga remissinstanser kommenterar inte förslaget eller bedömningen särskilt.
Skälen för regeringens förslag och bedömning: Begränsningsregeln för fastighetsskatt finns i lagen (2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt. Regeln är uppbyggd som en skattereduktion som, under vissa förutsättningar, kan tillgodoföras fysiska personer och dödsbon som är ägare av fastigheter för vilka de är skattskyldiga enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt. Begränsningsregeln för fastighetsskatt innebär enligt nuvarande regler att ett hushåll under vissa givna förutsättningar betalar högst 4 procent av hushållsinkomsten i fastighetsskatt för sin permanentbostad. Med hushållsinkomsten menas fastighetsägarens beskattningsbara förvärvsinkomster, inkomster av kapital och 15 procent av beskattningsbar förmögenhet efter det att taxeringsvärdet (upp till 3 miljoner kronor) för permanentbostaden har dragits av. De personer som enligt 21 § lagen om statlig förmögenhetsskatt ska sambeskattas ska vid tillämpningen av begränsningsregeln anses ingå i samma hushåll.
Regeringen har i 2007 års ekonomiska vårproposition (prop. 2006/07:100 avsnitt 1.8.4, s. 45 f) aviserat att den statliga fastighetsskatten på bostäder ska avskaffas och ersättas med en kommunal fastighetsavgift för småhus. Tanken är att den aktuella reformen av boendebeskattningen som i dag många gånger ger ett högt löpande skatteuttag ska ersättas med en årlig avgift. Den nya kommunala fastighetsavgiften innebär redan genom sin konstruktion en begränsning av det löpande uttaget. Det nya systemet är avsett att träda i kraft den 1 januari 2008. Mot denna bakgrund och med hänsyn till att förmögenhetsskatten slopas redan från år 2007 bör beskattningsbar förmögenhet inte längre påverka möjligheten att få skattereduktion enligt begränsningsregeln för fastighetsskatt. Det föreslås därför att förmögenhet inte längre ska beaktas i begränsningsregeln för fastighetsskatt.
I begränsningsregeln har lagstiftaren valt ett hushållsbegrepp som överensstämmer med den personkrets som sambeskattas på förmögenhetsskatteområdet. Skälet för detta är att det ansetts nödvändigt att få en realistisk bild av om hushållet är i behov av en lindring av skatteuttaget. Hushållet betraktas som en enhet och hushållsmedlemmarna förutsätts stödja varandra i bl.a. ekonomiskt hänseende. Häri ligger ett gemensamt ansvar för boendekostnader, dit fastighetsskatten hör. Även om förmögenhetsskatten avskaffas bör det nuvarande hushållsbegreppet i begränsningsregeln för fastighetsskatt vara kvar. I avvaktan på nya regler om en kommunal fastighetsavgift bör hänvisningen till den personkrets som sambeskattas enligt 21 § lagen om statlig förmögenhetsskatt göras till den upphävda lagen.
6.3 Övriga följdändringar på skatteområdet
Regeringens förslag: Till följd av förslaget att slopa förmögenhetsskatten görs ett antal följdändringar på skatteområdet.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Skatteverket noterar att ytterligare följdändringar krävs. I övrigt kommenterar inte remissinstanserna förslaget närmare.
Skälen för regeringens förslag: Slopandet av förmögenhetsskatten medför ett antal följdändringar på skatteområdet. Det rör sig om ändringar i taxeringslagen (1990:324), lagen (1995:575) om skatteflykt, skattebetalningslagen (1997:483), inkomstskattelagen (1999:1229) och lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Utöver de följdändringar som föreslås i promemorian när det gäller inkomstskattelagen (1999:1229) har Skatteverket noterat att följdändringar bör göras på ytterligare två ställen, i 65 kap. 13 § och 66 kap. 2 § inkomstskattelagen. Regeringen delar den bedömningen.
Ändringarna är av enklare beskaffenhet och berörs närmare i författningskommentaren (avsnitt 10).
För att undvika dubbelbeskattning av förmögenhet med andra stater har Sverige ingått ett antal skatteavtal. Avtalen och anslutande författningar om tillämpningen av avtalen bör av praktiska skäl i vart fall tills vidare behållas oförändrade.
6.4 Behandlingen av förmögenhetsuppgifter i beskattningsverksamheten
Regeringens bedömning: Den generella kontrolluppgiftsskyldigheten rörande tillgångar och skulder ska vara avskaffad inkomståret 2008. Kontrolluppgiftsskyldigheten rörande tillgångar och skulder bör kvarstå bara i den utsträckning uppgifter krävs för andra beskattningsåtgärder än den nuvarande beskattningen enligt lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt.
Promemorians bedömning: Frågan om att slopa kontrolluppgiftskyldigheten för förmögenhetsuppgifter när förmögenhetsskatten avskaffas bör analyseras noggrant. I avvaktan på en fullständig analys av vilka effekter ett sådant förslag skulle få på olika områden bör kontrolluppgiftsskyldigheten vara kvar.
Remissinstanserna: Länsrätten i Skåne län, Länsrätten i Västmanlands län, Försäkringskassan, Delegationen mot felaktiga utbetalningar, Skatteverket, Statistiska centralbyrån, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Verket för näringslivsutveckling (Nutek), Sveriges Kommuner och Landsting och Tjänstemännens Centralorganisation instämmer i att frågan om kontrolluppgiftsskyldighet bör utredas ytterligare. Kammarrätten i Göteborg, Datainspektionen och Ekonomistyrningsverket har inget att invända mot detta. FAR SRS, Svenskt Näringsliv, Näringslivets skattedelegation, Företagarna, Svenska Bankföreningen, Sveriges Försäkringsförbund, Stockholms Handelskammare och Fondbolagens Förening anser att kontrolluppgiftsskyldigheten ska tas bort samtidigt som förmögenhetsskatten avskaffas. Övriga remissinstanser har inte lämnat synpunkter i denna del.
Delegationen mot felaktiga utbetalningar hänvisar till en särskild skrivelse till Finansdepartementet (dnr Fi2007/4786) där delegationen tillsammans med Försäkringskassan föreslår att kontrolluppgifter om individers tillgångar och skulder ska lämnas till Skatteverket även efter det att förmögenhetsskatten avskaffas. I skrivelsen anförs bl.a. att det skulle få stora återverkningar på trygghetssystemen om slopandet av förmögenhetsskatten skulle innebära att Skatteverket inte längre får kontrolluppgifter om personers tillgångar. Myndigheter och kommuner har inte resurser att själva genomföra tidsödande kontroller. Skatteverkets kontroll av inkomster försvåras. Risken för felaktiga utbetalningar från trygghetssystem relaterade till personers inkomster och tillgångar torde öka väsentligt.
Försäkringskassan menar att bankernas och andra penninginrättningars administrativa kostnader kommer att öka om kassan endast kan få uppgifter genom att fråga dem. Försäkringskassan hänvisar vidare till betänkandet Utökat elektroniskt informationsutbyte (SOU 2007:45) där det föreslås att kassan ska ha direktåtkomst till Skatteverkets beskattningsdatabas för att kunna hämta uppgifter om förmögenhet för beräkning och kontroll av bostadsbidrag när den sammanlagda förmögenheten överstiger 100 000 kronor. I och med att förmögenhetsskatten försvinner blir det inte möjligt för Skatteverket att tillhandahålla den uppgiften. Det är angeläget att Försäkringskassan ändå får tillgång till de kontrolluppgifter som behövs för beräkning och kontroll av förmånerna.
Även Skatteverket förordar att kontrolluppgiftsskyldigheten ska bestå. Det finns redan fungerande system hos uppgiftslämnarna och intilliggande uppgifter om avkastning och dylikt ska ändå lämnas. Fullgörandekostnaderna för uppgiftslämnarna skulle t.o.m. kunna stiga om kontrolluppgiftsskyldigheten slopas eftersom ett större antal direkta förfrågningar eller förelägganden kommer att göras. Verket påpekar att uppgifterna är av väsentlig betydelse vid rekonstruktion av värdepappersinnehav i samband med beräkningar av kapitalvinster vid avyttringar. Sådana rekonstruktioner sker vid både service- och kontrollsituationer. Uppgifterna behövs också för att Skatteverket ska kunna göra kontantberäkningar och i samband med betalningssäkringar och kronofogdens tillgångsundersökningar. Möjligheterna att spåra penningtvätt skulle också försvåras om Skatteverket och andra brottsbekämpande myndigheter inte har tillgång till uppgifter om kontanta medel.
Statistiska centralbyrån (SCB) framhåller att data av god kvalitet är ett måste för studier av den ekonomiska välfärdens fördelning och utveckling samt av effekterna av den ekonomiska politiken. Dagens system med kontrolluppgifter uppfyller detta krav rätt väl samtidigt som uppgiftsbördan och därmed kostnaden i relation till uppgifternas omfång är liten. SCB påpekar bl.a. att förmögenhetsregistret har många användare och att det tillsammans med databaserna över inkomster, skatter och avgifter ger en unik och heltäckande möjlighet att följa befolkningens ekonomiska situation. Institutet för tillväxtpolitiska studier påtalar den nytta institutet skulle ha av att det även i fortsättningen samlas in och sammanställs kontrolluppgifter över förmögenheter. Nutek pekar på behovet av en lösning där banker och andra aktörer bara behöver lämna samma uppgift en enda gång till en enda mottagare. Det vore olyckligt om banker och andra aktörer kommer att behöva hantera ett stort antal förfrågningar från flera myndigheter när dessa inte längre kan använda uppgifter från Skatteverket. Nutek befarar att detta i vissa fall skulle kunna innebära avsevärda administrativa kostnader.
Datainspektionen ifrågasätter om en fortsatt registrering av förmögenhetsuppgifter hos Skatteverket skulle vara förenlig med den proportionalitetsprincip som tillämpas på dataskyddsområdet. Den innebär bl.a. att behandlade uppgifter ska vara adekvata och relevanta i förhållande till ändamålet med behandlingen [9 § första stycket e personuppgiftslagen (1998:204)].
Näringslivets skattedelegation, till vilken Svenskt Näringsliv och Stockholms Handelskammare ansluter sig, anför bl.a. att en viktig aspekt på förmögenhetsskattens avskaffande rör beslutets trovärdighet och menar att den politiska risken blir högre om Sverige behåller systemen för uppgiftsinsamling av förmögenheter. Det finns anledning att allmänt sett anta att en alltför omfattande insamling av uppgifter har negativ inverkan på näringsklimatet, investeringsviljan och intresset att starta och driva företag. Omvänt kan en (mer) restriktiv hållning till uppgiftsinsamling bidra till att stärka näringsklimatet och därmed i förlängningen investeringarna, tillväxten och jobben i Sverige. Skattedelegationen menar vidare att de skäl som anförs i promemorian för Skatteverkets behov av aktuella uppgifter inte kan anses falla in under de ändamål som anges i 1 kap. 4 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter (LSK). Förslaget innebär således att uppgifter om förmögenhet ska samlas in med hjälp av skattelagstiftningen för att huvudsakligen användas för helt andra syften. Det borde vara självklart att skattelagstiftningen inte ska användas för uppgiftsinsamlande där det huvudsakliga syftet är att hämta information åt andra myndigheter. Skattedelegationen hänvisar också till Integritetsskyddskommitténs betänkande Skyddet för den personliga integriteten (SOU 2007:22) och menar att regeringen bör ta reda på kommitténs inställning i frågan.
Svenska Bankföreningen ifrågasätter starkt de skäl som anförs för Skatteverkets behov av aktuella uppgifter och anser att de inte faller in under de ändamål som anges i 1 kap. 4 § LSK. I de få fall behov skulle uppstå för Skatteverket att få tillgång till förmögenhetsuppgifter i samband med granskning av inkomstdeklarationer eller dylikt går detta att lösa på annat sätt än via en automatisk uppgiftsskyldighet. Skatteverket kan då i ett riktat föreläggande till tredje man ange vilka uppgifter som man vill ha i det enskilda fallet. Detta ska ses mot bakgrund av att de finansiella företagen redan i dag hanterar ett stort antal förelägganden från Skatteverket, trots den omfattande generella kontrolluppgiftsskyldigheten. Bankföreningen lyfter också fram de sekretessbestämmelser som gäller för de finansiella företagen. Det måste, för att Skatteverket ska ha rätt att från de finansiella företagen automatiskt få tillgång till förmögenhetsuppgifter, finnas ett välgrundat och tungt vägande allmänintresse av att dessa annars sekretessbelagda uppgifter röjs. De finansiella företagens kontrolluppgiftsskyldighet uppfattas redan i dag som långtgående och integritetskränkande. Det kan mot denna bakgrund inte anses vara motiverat eller ens försvarbart med ett sådant generellt åsidosättande av banksekretessen som det innebär för de finansiella företagen att till Skatteverket lämna uppgifter om samtliga kunders förmögenhet som används för annat ändamål än att fastställa underlag för förmögenhetsskatt. Föreningen påpekar vidare att de flesta länderna inom EU inte har någon kontrolluppgiftsskyldighet för förmögenhetsuppgifter. Ett bibehållande av kontrolluppgiftsskyldigheten försvårar den önskade harmoniseringen. Skyldigheten innebär också att det blir svårare och dyrare för utländska finansiella bolag att etablera sig i Sverige, vilket hämmar konkurrensen. Fondbolagens Förening anser att det inte kan åvila de finansiella företagen att regelmässigt förse myndigheter med underlag för att kontrollera medborgarna när ingen skattskyldighet föreligger för de tillgångar som uppgiftsskyldigheten avser. Detta strider mot grundläggande principer om integritetsskydd och rättssäkerhet. Kontrolluppgiftsskyldigheten innebär en avsevärd administrativ börda för de finansiella företagen. Ett initiativ har tagits på EU-nivå att minska den administrativa regelbördan med 25 procent. Även detta talar för att kontrolluppgiftsskyldigheten bör tas bort.
Skälen för regeringens bedömning: I lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter, LSK, finns bestämmelser om kontrolluppgifter som lämnas till ledning för bl.a. taxering, bestämmande av underlag för olika skatter och avgifter och beskattning utomlands. Kontrolluppgifterna är uppgifter som lämnas om annan än uppgiftslämnaren själv. Exempelvis lämnar banker och andra finansiella företag uppgifter om kunders tillgångar och skulder till Skatteverket. I 1 kap. 4 § LSK anges för vilka ändamål kontrolluppgifter lämnas. Ett sådant ändamål är "till ledning för taxering enligt taxeringslagen (1990:324)". Taxeringslagen är tillämplig bl.a. vid taxering enligt inkomstskattelagen (1999:1229) och lagen om statlig förmögenhetsskatt. Enligt regeringens förslag kommer lagen om statlig förmögenhetsskatt att upphävas. Däremot kommer taxering av förvärvs- och kapitalinkomster enligt inkomstskattelagen fortfarande att ske. Därmed torde det finnas lagstöd i 1 kap. 4 § 1 LSK för insamlande av kontrolluppgifter om tillgångar och skulder i den utsträckning de ska användas till ledning för inkomsttaxering. Ytterligare lagstöd för insamlande av kontrolluppgifter rörande tillgångar och skulder finns i punkt 8 i samma paragraf. Enligt den punkten lämnas kontrolluppgift till ledning för beskattning utomlands.
När förmögenhetsskatten avskaffas uppkommer frågan om det finns anledning att ha kvar kontrolluppgiftskyldigheten beträffande tillgångar och skulder. I promemorian konstateras att denna fråga bör analyseras noggrant och att skyldigheten bör kvarstå i avvaktan på en fullständig analys av vilka effekter ett slopande skulle få på olika områden. Som framgår ovan finns det mycket olika uppfattningar bland remissinstanserna när det gäller frågan om kontrolluppgifter rörande tillgångar och skulder ska lämnas även fortsättningsvis. Några instanser menar att kontrolluppgiftsskyldigheten bör finnas kvar. Flera instanser menar att skyldigheten bör tas bort i samband med att förmögenhetsskatten avskaffas. Flertalet instanser instämmer dock i, eller har inget att invända mot bedömningen i promemorian, att det krävs ytterligare analys. Enligt regeringens mening bör utgångspunkten vara att den kontrolluppgiftsskyldighet som regleras i skattelagstiftningen ska avse sådana uppgifter som Skatteverket har behov av i sin beskattningsverksamhet. Det vore knappast rimligt att behålla en kontrolluppgiftsskyldighet till Skatteverket med det huvudsakliga syftet att tillgodose andra myndigheters behov av uppgifter. Regeringen håller med om att det är viktigt att Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten och andra myndigheter har bra underlag för sina beslut eller ekonomiska studier. Skattelagstiftningen bör dock inte användas för att tillgodose dessa behov. Det är en annan sak att det kan vara lämpligt att myndigheter får ta del av för dem relevanta uppgifter som Skatteverket av skatteskäl har samlat in.
Lagrådet anser att underlaget i lagrådsremissen inte visar att det finns ett behov av kontrolluppgifter rörande tillgångar och skulder i Skatteverkets beskattningsverksamhet när förmögenhetsskatten avskaffas. Lagrådet anför att en förutsättning för den s.k. skattesekretessen enligt 9 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) ska gälla är att uppgifterna har samlats in i beskattningsverksamhet och inte uteslutande för något annat ändamål. Därför ifrågasätter också Lagrådet om grunden för sekretess enligt nämnda bestämmelse kan bortfalla för dessa uppgifter. Enligt 9 kap. 1 § första meningen sekretesslagen gäller sekretessen för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i myndighets verksamhet som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt. Som framgår av promemorian och av vad främst Skatteverket har anfört i sitt remissyttrande har Skatteverket behov av vissa uppgifter om tillgångar och skulder som underlag för beskattning av inkomster. Skatteverket framhåller att uppgifterna används vid rekonstruktion av värdepappersinnehav i samband med beräkning av kapitalvinster vid avyttring av värdepapper. Ytterligare ett exempel som verket ger är att uppgifter om tillgångar och skulder behövs då kontantberäkningar görs. Skatteverket har således ett behov av uppgifter om tillgångar och skulder i sin beskattningsverksamhet och erhåller uppgifterna i nämnda verksamhet. Av detta följer också att uppgifterna omfattas av sekretess enligt 9 kap. 1 § sekretesslagen.
Det kan dock ifrågasättas om detta behov motiverar det mycket omfattande generella, automatiska insamlandet av uppgifter om tillgångar och skulder som görs i dag. Näringslivsorganisationerna anser att insamlandet innebär en stor administrativ börda för de finansiella företagen. Det uppfattas också som integritetskränkande. Lagrådet ifrågasätter starkt om den nuvarande generella skyldigheten att lämna kontrolluppgifter om tillgångar och skulder står i proportion till Skatteverkets behov. Lagrådet ifrågasätter vidare om en fortsatt kontrolluppgiftsskyldighet är förenlig med det krav på integritetshänsyn som följer av personuppgiftslagen och artikel 8, rätt till skydd för privat- och familjeliv, i den Europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Regeringen anser att den generella uppgiftsskyldigheten som föranleds av behovet av underlag för taxering till statlig förmögenhetsskatt bör tas bort. Kontrolluppgiftsskyldigheten rörande tillgångar och skulder bör kvarstå bara i den utsträckning uppgifterna verkligen krävs för andra beskattningsåtgärder än den nuvarande beskattningen enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt. Med hänsyn till vad bl.a. Lagrådet uttalar om proportionalitet och skydd för den personliga integriteten anser regeringen att den nuvarande kontrolluppgiftsskyldigheten beträffande tillgångar och skulder ska upphöra så snart som möjligt. Enligt regeringens bedömning innebär detta att kontrolluppgiftsskyldigheten beträffande tillgångar och skulder ska vara avskaffad inkomståret 2008. Detta innebär att kontrolluppgifter om tillgångar och skulder i nuvarande omfattning lämnas sista gången för inkomståret 2007. Kontrolluppgifterna avseende inkomståret 2007 ska senast lämnas den 31 januari 2008.
Under den tid då kontrolluppgiftsskyldigheten ska vara kvar måste det finnas en bestämmelse om hur tillgångar och skulder ska värderas i de fall då värdet ska anges i kontrolluppgiften. Den enklaste lösningen torde vara att de värderingsregler som finns i 9-18 §§ lagen om statlig förmögenhetsskatt fortsätter att tillämpas. Regeringen föreslår därför att det i 14 kap. 13 § LSK görs en hänvisning till 9-18 §§ i den upphävda lagen. Som framgår ovan gör regeringen bedömningen att det även efter det att lagen om statlig förmögenhetsskatt upphävts finns lagstöd för insamlande av kontrolluppgifter om tillgångar och skulder i 1 kap. 4 § LSK. Någon ändring i den paragrafen föreslås därför inte.
Genom att förmögenhetsskatten slopas från och med år 2007 kommer Skatteverket inte längre att fatta några beslut om skattepliktig förmögenhet. Någon offentlig uppgift om en persons skattepliktiga förmögenhet kommer därför inte att finnas tillgänglig.
Se även avsnitt 7 vad gäller behandling av uppgifter om förmögenhet inom socialförsäkringen och studiestödssystemet.
7 Beräkning av förmögenhet inom socialförsäkringen och studiestödssystemet
En slopad förmögenhetsskatt från och med inkomståret 2007 och ett generellt avskaffande av kontrolluppgiftsskyldigheten rörande tillgångar och skulder från och med inkomståret 2008 har implikationer för behandlingen av förmögenhet inom socialförsäkringsområdet och studiestödssystemet. En översyn för att närmare analysera effekterna bör genomföras skyndsamt i syfte att lämna förslag till ett nytt system som motverkar felaktiga utbetalningar. I första hand bör förutsättningarna för en gemensam lösning för de berörda förmånerna, dvs. bostadstillägg, underhållsstöd, bostadsbidrag, äldreförsörjningsstöd, bilstöd till funktionshindrade, nedsättning vid återbetalning av studielån och extra tillägg inom studiehjälpen, analyseras. Översynen bör även kopplas till genomgången av förmögenhetsbegreppet. Berörda myndigheters administrativa kostnader bör även belysas.
7.1 Behandling av förmögenhet inom socialförsäkringen
7.1.1 Bakgrund
Inom socialförsäkringen beaktas enskilda personers förmögenhets-förhållanden i vissa fall vid beräkning av förmåner. Detta gäller främst inkomstprövade förmåner. Till grund för bedömningen av förmögenhetsförhållanden läggs därvid i allmänhet den enskildes skattepliktiga förmögenhet enligt lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt (SFL). Detta gäller vid beräkning av bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag (BoL) och bostadstillägg enligt lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. (BTPL). Enligt bestämmelser i 5 § BoL respektive 16 § BTPL ska som förmögenhet nämligen räknas den skattepliktiga förmögenheten enligt SFL.
I 7 § lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd och 8 § förordningen (1988:890) om bilstöd till funktionshindrade finns hänvisningar till BTPL, vilket innebär att även beräkningen av äldreförsörjningsstöd och bilstöd är kopplad till den enskildes skattepliktiga förmögenhet enligt SFL. Om förmögenhetsreglerna ändras för bostadstillägget får det således konsekvenser även för dessa förmåner.
När det gäller underhållsstöd har den bidragsskyldiges förmögenhetsförhållanden betydelse vid bestämmande av dennes återbetalningsskyldighet. Enligt 26 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd (USL) beaktas därvid på visst sätt den bidragsskyldiges skattepliktiga förmögenhet. Om barnet har förmögenhet kan det enligt 10 § USL medföra att underhållsstödet ska reduceras.
7.1.2 Överväganden och förslag om bostadstillägg
Regeringens förslag: Vid beräkning av bostadstillägg enligt lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer, m.fl. ska förmögenhet kopplas till den upphävda lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: Vid beräkning av bostadstillägg till pensionärer (BTP) görs tillägg till den bidragsgrundade inkomsten för förmögenhet beräknad per den 31 december året före det år då ansökan görs. Enligt de nuvarande reglerna avses med förmögenhet den förmögenhet som är skattepliktig enligt lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt. Värdet av privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt som är den sökandes permanentbostad räknas dock inte som förmögenhet.
Förmögenhetens storlek påverkar BTP genom den s.k. skärpningsregeln. Regeln innebär att 15 procent av den del av förmögenheten som överstiger 100 000 kronor (för makar 200 000 kronor sammanlagt) räknas som inkomst vid beräkning av bidragsgrundande inkomst för BTP. Som förmögenhet räknas sådana tillgångar som är skattepliktiga enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt utom värdet av privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt som är den sökandes permanentbostad.
Att ta bort den s.k. skärpningsregeln och på så sätt inte ta hänsyn till förmögenhetens storlek vid beräkning av bostadstillägg stämmer inte överens med bostadstilläggets syfte som är att även de sämst ställda pensionärerna ska kunna efterfråga en bra bostad. Om skärpningsregeln togs bort skulle även personer med stora förmögenheter men med låga pensioner kunna få bostadstillägg, vilket kan uppfattas som stötande.
I denna proposition föreslås att förmögenhetsskatten tas bort från och med den 1 januari 2007. Eftersom förmögenhet inte längre kommer att vara skattepliktig måste en följdändring göras i 16 § lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. på så sätt att med förmögenhet fortsättningsvis avses sådan förmögenhet som var skattepliktig enligt den upphävda lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt. Förslaget innebär inte någon förändring av vilka tillgångar som ska ingå i förmögenheten eller hur de ska värderas.
Förslaget innebär att förmögenhetsbegreppet tills vidare knyts till den upphävda lagen om förmögenhetsskatt. Detta är dock inte en långsiktig lösning utan det kommer att behövas en noggrann genomgång av förmögenhetsbegreppet inom socialförsäkringsområdet. Förmögenhetsbestämmelserna om beräkning av förmögenhet för vissa socialförsäkringsförmåner skulle kunna placeras i en separat lag men i avvaktan på att nya förmögenhetsbestämmelser tagits fram bör bestämmelserna i den upphävda lagen om statlig förmögenhetsskatt fortfarande ligga till grund för förmögenhetsberäkningen avseende bostadstillägg under en övergångstid.
Enligt dagens rutiner lämnar de försäkrade själva uppgift till Försäkringskassan om sin förmögenhet i ansökningsblanketten för bostadstillägg. Enligt Försäkringskassans rutiner ska den sökande bifoga sin självdeklaration till sin ansökan för att styrka uppgifterna om förmögenhet. Eftersom förmögenhet fortsättningsvis inte kommer att vara skattepliktig kommer uppgifter om förmögenhet inte längre att tas upp i självdeklarationen och Skatteverket kommer inte heller att ha tillgång till sådana uppgifter. Det innebär att Försäkringskassans möjligheter att kontrollera de uppgifter om förmögenhet som de försäkrade lämnar i sina ansökningsblanketter om bostadstillägg kommer att försvåras. Detta problem uppstår dock även om Skatteverket har tillgång till kontrolluppgifterna eftersom de omfattas av sekretess. De föreslagna förändringarna kan leda till en ökad administration. Banker och andra penninginrättningar har visserligen skyldighet att lämna uppgifter till Försäkringskassan på en begäran som gäller en enskild person men det stora antalet av banker och andra aktörer gör att det kan vara svårt att veta till vilken inrättning som förfrågan ska göras. Som viss vägledning kan dock fortfarande självdeklarationen användas eftersom avkastningen av kapital även fortsättningsvis ska vara skattepliktig, och Försäkringskassan kan på så sätt få uppgift t.ex. om i vilka banker en försäkrad har konton.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2008, dvs. från och med samma tidpunkt som lagen om statlig förmögenhetsskatt upphävs.
7.1.3 Överväganden och förslag om underhållsstöd
Regeringens förslag: Vad som avses med förmögenhet inom underhållsstödssystemet ska från och med den 1 januari 2008 kopplas till den upphävda lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. I promemorian föreslogs även att en uppgiftsskyldighet för banker m.fl. skulle införas i lagen (1996:1030) om underhållsstöd (USL) avseende barns och bidragsskyldigs förhållanden som är av betydelse för tillämpningen av lagen. Då regeringen avser att återkomma i frågan om fortsatt förmögenhetsprövning inom underhållsstödet, och då en maskinell förmögenhetsprövning kan fortsätta ske under 2008 - eftersom denna baseras på den taxerade inkomsten för år 2006 - finns det inte anledning att nu föreslå en sådan uppgiftsskyldighet för banker m.fl.
Remissinstanserna: Försäkringskassan avstyrker promemorians förslag och anser att förmögenhetsprövningen inom underhållsstödet bör slopas. Ingen av de övriga remissinstanserna nämner specifikt förmögenhetsprövningen inom underhållsstödet, men flertalet instanser anser emellertid att det är viktigt för tilltron till trygghetssystemet att förmögenhetsprövningen inom olika trygghetssystem bevaras.
Bakgrund: Underhållsstödet är ett statligt stöd som kan utges för att täcka ett uteblivet underhåll eller fylla ut ett lågt underhållsbidrag från den förälder som barnet inte bor tillsammans med. Stödet som utges till boföräldern är inte inkomstprövat och kan utbetalas med maximalt 1 273 kronor per barn och månad. Den förälder som är bidragsskyldig ska helt eller delvis återbetala statens kostnader för underhållsstödet. Återbetalningsbeloppet är baserat på den bidragsskyldiges inkomst från den senaste taxeringen samt det antal barn som den bidragsskyldige är underhållsskyldig för. I praktiken innebär detta att de inkomster som läggs till grund för beräkning av återbetalningsbeloppet under ett visst år utgörs av vad den bidragsskyldige tjänade två år dessförinnan. Återbetalning under år 2008 baseras således på de inkomster som den bidragsskyldige hade under år 2006 (taxeringen 2007).
Av 25 och 26 §§ USL framgår att den inkomst som läggs till grund för hur mycket som en bidragsskyldig ska återbetala till staten utgörs av summan av
- överskott i inkomstslaget tjänst,
- överskott i inkomstslaget kapital,
- överskott av näringsverksamhet,
- studiemedel i form av studiebidrag utom den del som avser tilläggsbidrag, samt
- en procent av den del av den bidragsskyldiges skattepliktiga förmögenhet som överstiger 1 500 000 kronor.
Sedan beloppen räknats samman ska summan minskas med grundavdraget på 100 000 kronor enligt 26 § andra stycket USL. Grundavdraget får den bidragsskyldige föräldern förbehålla sig för egna levnadskostnader innan han eller hon åläggs återbetalningsskyldighet. Det återstående beloppet utgör sedan den inkomst som ska ligga till grund för fastställande av belopp som en bidragsskyldig ska återbetala.
Om barnet har egna inkomster påverkar det underhållsstödets belopp. Av 10 § USL framgår att om barnet har en sådan inkomst som framkommer vid en tillämpning av 25-27 §§ USL, ska underhållsstödet minskas med ett belopp som motsvarar hälften av inkomsten. I stället för den minskning med 100 000 kronor som gäller för när den bidragsskyldige har förmögenhet, ska beloppet minskas med 48 000 kronor när barnet har inkomst, bland annat i form av förmögenhet.
Ett återbetalningsbelopp enligt USL fastställs efter varje årlig taxering. Försäkringskassan får i samband med denna via datafil från Skatteverket, förmögenhetsuppgifter för de bidragsskyldiga och barn som har en förmögenhet över 1 500 000 kronor. Om tillgångarna efter avdrag för skulder uppgår till mer än 1 500 000 kronor, ska en procent av den överskjutande skattepliktiga förmögenheten räknas samman med övriga inkomster. Om skulderna överstiger tillgångarna anges förmögenheten till 0 kronor.
Skälen för regeringens förslag: I februari 2007 fanns det inom underhållsstödssystemet 78 bidragsskyldiga föräldrar som hade förmögenhet som påverkade storleken på hans eller hennes återbetalningsbelopp. Det är således endast ett fåtal bidragsskyldiga som är berörda av den nuvarande förmögenhetsprövningen inom underhållsstödet.
När det gäller antal barn som har så höga inkomster att det påverkar underhållsstödets belopp är det än mer ovanligt. När Underhållsstödsutredningen såg över reglerna i USL om barns inkomster fanns det endast sju barn med inkomster över 200 000 kronor per år, se betänkandet Ett reformerat underhållsstöd (SOU 2003:42) s. 161.
En slopad förmögenhetsskatt från och med inkomståret 2007 innebär att även kontrolluppgiftsskyldigheten för förmögenhetsuppgifter kommer att avskaffas. Detta får till följd att en maskinell förmögenhetsprövning inom underhållsstödssystemet inte kan ske från och med år 2009. En ny manuell hantering för att kunna beräkna återbetalningsbeloppen skulle då behöva införas. En sådan hantering skulle enligt Försäkringskassans beräkningar innebära administrations- och portokostnader på cirka en miljon kronor per år. Detta kan jämföras med minskade återbetalningar på 120 000 kronor per år22 som ett slopande av förmögenhetsprövningen inom underhållsstödet skulle innebära. Mot bakgrund av att ytterst få personer fångas upp kan en sådan manuell förmögenhetsprövning svårligen anses vara samhällsekonomiskt motiverad.
Att slopa förmögenhetsprövningen inom olika trygghetssystem är dock inte något som regeringen vill prioritera då det kan undergräva tilltron till trygghetssystemen. Legitimiteten till finansieringen av dessa system kan förlora sin trovärdighet om det uppfattas som att personer oriktigt erhåller bidrag.
Regeringen vill därför avvakta den översyn som ska göras för att närmare analysera effekterna för trygghetssystemen av att kontrolluppgiftsskyldigheten avskaffas och att inga taxeringsbeslut längre kommer fattas om förmögenhet. Översynen ska även ta sikte på hur en fortsatt förmögenhetsprövning inom trygghetssystemen är möjlig från och med årsskiftet 2008/09 eftersom det då krävs ett nytt system för att hantera förmögenhetsuppgifter. Att finna lösningar som motverkar felaktiga utbetalningar anser regeringen vara en prioriterad uppgift. Förutsättningarna för en gemensam lösning för de i propositionen ingående förmånerna bör analyseras.
I avvaktan på översynen ska de förmåner som behandlas i denna proposition under en övergångsperiod kopplas till den upphävda lagen om statlig förmögenhetsskatt. När översynen är slutförd avser regeringen att snarast återkomma i fråga om den fortsatta förmögenhetsprövningen inom underhållsstödet.
Ett slopande av förmögenhetsskatten från och med den 1 januari 2007 medför ändock följdändringar för underhållsstödet. Bestämmelsen i 26 § USL behöver ändras så att den fortsättningsvis inte hänvisar till den bidragsskyldiges skattepliktiga förmögenhet. En sådan ändring innebär dock inte något avsteg i förhållande till tillämpningen av dagens lagstiftning. Förmögenhet över 1 500 000 kronor sedan avdrag gjorts för skulder ska fortsätta att påverka inkomstberäkningen inom underhållsstödssystemet på samma sätt som den gör i dag. Under övergångsperioden ska således hänsyn fortsätta att tas till barns förmögenhet vid fastställande av underhållsstöd samt till den bidragsskyldiges förmögenhet vid fastställande av återbetalningsskyldighet.
Mot bakgrund av vad som sagts ovan föreslås att vad som räknas som förmögenhet inom underhållsstödssystemet ska kopplas till den upphävda lagen om statlig förmögenhetsskatt. Det innebär för år 2008 att vid beslut som fattas det året kommer att beaktas vad som enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt utgör förmögenhet vid 2007 års taxering, dvs. förmögenhetsställningen vid utgången av inkomståret 2006.
Den föreslagna ändringen bör träda i kraft den 1 januari 2008.
7.1.4 Överväganden och förslag om bostadsbidrag
Regeringens förslag: Vid beräkning av bostadsbidrag, enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag, ska förmögenhet kopplas till den upphävda lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.
Bakgrund: Bostadsbidraget betalas ut löpande som preliminärt bidrag beräknat efter sökandens uppskattade årsinkomst. Slutligt bostadsbidrag bestäms i efterhand för varje kalenderår. Inkomstavstämningen och fastställande av slutligt bostadsbidrag sker mot bl.a. inkomster som ligger till grund för taxeringen. Den som haft lägre inkomster än vad som preliminärt uppskattats får en tilläggsutbetalning. Den som haft högre inkomster än vad som preliminärt uppskattats får betala tillbaka det belopp som betalats ut för mycket. Vanligtvis bestäms det slutliga bostadsbidraget andra året efter det aktuella bidragsåret.
Om den som ansöker om bostadsbidrag har en förmögenhet som överstiger 100 000 kronor läggs en procentandel av det överskjutande beloppet till den bidragsgrundande inkomsten och påverkar storleken på bostadsbidrag. Regeln innebär att 15 procent av den del av förmögenheten som överstiger 100 000 kronor räknas som inkomst. Som förmögenhet räknas enligt nuvarande lagstiftning sådana tillgångar som är skattepliktiga enligt lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt. Till förmögenhet räknas emellertid inte värdet av privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt som är den sökandes permanentbostad.
Skälen för regeringens förslag: Förslaget om att slopa förmögenhetsskatten från och med den 1 januari 2007 medför följdändringar för bostadsbidraget. I lagen (1993:737) om bostadsbidrag (BoL) görs direkta hänvisningar till lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt för tillägg till den bidragsgrundande inkomsten vid förmögenhet. En följdändring måste göras i 5 § BoL så att det med förmögenhet fortsättningsvis avses sådan förmögenhet som var skattepliktig enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt. Förslaget innebär inte någon förändring av vilka tillgångar som ska ingå i förmögenheten eller hur de ska värderas. Vid beräkning av bostadsbidrag ska även fortsättningsvis förmögenhet påverka bidragets storlek.
Förslaget innebär att förmögenhetsbegreppet tills vidare knyts till den upphävda lagen om förmögenhetsskatt. Detta är dock inte en långsiktig lösning utan det kommer att behövas en noggrann genomgång av förmögenhetsbegreppet inom socialförsäkringsområdet. Bestämmelserna om beräkning av förmögenhet för vissa socialförsäkringsförmåner skulle kunna placeras i en separat lag men i avvaktan på att nya förmögenhetsbestämmelser tagits fram bör bestämmelserna i den upphävda lagen om statlig förmögenhetsskatt fortfarande ligga till grund för förmögenhetsberäkningen avseende bostadsbidrag under en övergångstid. Att helt slopa förmögenhetsprövningen är inte ett rimligt alternativ. Bostadsbidrag beskrivs ofta som samhällets sista ekonomiska skyddsnät före ekonomiskt bistånd. Om denna begränsning skulle slopas för bostadsbidraget medför det att personer med låga inkomster, men med stora förmögenheter kan komma att få bidrag till sin försörjning från staten. Detta kan komma att uppfattas som stötande av många. Mot denna bakgrund bör förmögenhet även fortsättningsvis påverka vid beräkning av bostadsbidrag.
Uppgifter om förmögenhet lämnas i dag av den försäkrade på ansökningsblanketten om bostadsbidrag. Dessa uppgifter styrks av sökanden själv. Vid inkomstavstämningen, som avser att fastställa det slutliga bostadsbidraget, får Försäkringskassan elektroniskt från Skatteverket taxeringsuppgifter om bl.a. förmögenheter som överstiger 1 500 000 kronor. Vilka uppgifter Försäkringskassan har rätt att få från Skatteverket regleras i förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Om Skatteverket inte längre kommer att ha tillgång till uppgifter om de skattskyldigas förmögenheter när förmögenhetsskatten slopas, försvinner möjligheten för Försäkringskassan att på samma sätt som i dag kontrollera bidragstagare med större förmögenheter.
Gränsen för när förmögenhet börjar påverka storleken på bostadsbidraget är som tidigare nämnts 100 000 kronor. Det innebär att Försäkringskassan redan i dag gör kontroller vid förmögenheter som understiger 1 500 000 kronor. I sådana fall har Försäkringskassan bl.a. möjlighet att efter särskild förfrågan få ytterligare uppgifter från berörda institutioner vid utredningar. Dessa uppgifter rör enskilda fall och är ärenden som handläggs manuellt på Försäkringskassan. Banker och andra penninginrättningar har enlig lagen om bostadsbidrag en skyldighet att lämna uppgifter till Försäkringskassan på begäran som gäller en enskild person.
Som tidigare nämnts fastställs det slutliga bostadsbidraget i efterhand. Kontroll av förmögenhetsuppgifter som avser inkomståret 2007 blir därför aktuell först när taxeringen av inkomståret 2007 är avslutad. Försäkringskassans arbete med att fastställa slutliga bostadsbidrag, som preliminärt betalats ut under 2007, påbörjas därför först runt årsskiftet 2008/09. Mot denna bakgrund är bedömningen att Försäkringskassan har möjlighet att anpassa sina handläggningsrutiner ifråga om kontroll av de ärenden som tidigare kontrollerats mot taxeringsuppgifter.
Regeringens förslag är att vid beräkning av bostadsbidrag ska begreppet förmögenhet kopplas till den upphävda lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt. Som förmögenhet räknas tillgångar, efter avdrag för skulder, till den del dessa överstiger 100 000 kronor.
Ändringarna föreslås träda i kraft fr.o.m. den 1 januari 2008 men tillämpas på bostadsbidrag som avser tid fr.o.m. den 1 januari 2007.
7.2 Behandling av förmögenhetsuppgifter i studiestödssystemet
7.2.1 Bakgrund
Inom studiestödssystemet tas hänsyn till förmögenhet vid vissa fall av prövning av ansökningar om nedsättning vid återbetalning av studielån. Förmögenhet beaktas också vid prövning av rätt till det extra tillägget inom studiehjälpen. Bestämmelser om nedsättning av årsbeloppet vid återbetalning finns i studiestödslagen (1999:1395) och studiestödsförordningen (2000:655). Bestämmelser om det ekonomiska underlaget vid prövning av det extra tillägget inom studiehjälpen finns i studiestödsförordningen.
Nedsättning vid återbetalning av studielån
En person som har tagit studielån efter den 30 juni 2001 återbetalar varje år ett belopp som fastställs med utgångspunkt i skuldens storlek, hur många återbetalningsår som återstår, räntan samt ett uppräkningstal. Enligt de s.k. trygghetsreglerna kan en låntagare efter ansökan få nedsättning av årsbeloppet. Årsbeloppet beräknas då i stället utifrån låntagarens inkomst. Från och med det år då låntagaren fyller 50 år ska även förmögenhet beaktas vid prövning av nedsättning enligt trygghetsreglerna. I dessa fall ska 20 procent beaktas av den del av låntagarens förmögenhet som överstiger 2,75 prisbasbelopp (110 825 kronor för 2007). Centrala studiestödsnämnden (CSN) kontrollerar låntagarens uppgifter om förmögenhet i efterhand mot Skatteverkets uppgifter.
Under 2006 var det sex personer som hade en förmögenhet av den storleken att den påverkade CSN:s beslut om nedsättning enligt trygghetsreglerna.
Extra tillägg inom studiehjälpen
Studiehjälp lämnas i huvudsak till elever inom gymnasieskolan. Studiehjälp består av studiebidrag som lämnas till samtliga elever, extra tillägg som kan lämnas till elever från inkomstsvaga familjer och inackorderingstillägg som kan lämnas till elever vid fristående skolor som behöver bo inackorderade på skolorten. Extra tillägg lämnas om det ekonomiska underlaget för eleven och dennes familj inte överstiger 125 000 kronor per år. Det ekonomiska underlaget utgörs av summan av elevens och hans eller hennes föräldrars beräknade inkomster och en femtedel av den del av elevens och föräldrarnas sammanlagda förmögenhet som överstiger 75 000 kronor.
Under 2006 var det 33 elever som tillsammans med sina föräldrar hade en förmögenhet av den storleken att den påverkade CSN:s beslut om extra tillägg.
7.2.2 Överväganden
Regeringens bedömning: Vad som avses med förmögenhet inom studiestödssystemet bör från och med den 1 januari 2008 kopplas till den upphävda lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt. Studiestödsförordningen (2000:655) bör ändras i enlighet med detta.
Promemorians förslag: I promemorian föreslås att förmögenhet även fortsättningsvis ska beaktas inom studiestödssystemet. Prövningen av förmögenhet bör efter det att lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt har upphört att gälla utgå från den förmögenhet som skulle ha utgjort skattepliktig förmögenhet enligt den upphävda lagen. Vidare föreslås att en uppgiftsskyldighet för banker m.fl. införs i studiestödslagen, avseende de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av lagen och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.
Remissinstanserna: Centrala studiestödsnämnden (CSN) anser att förmögenhetsprövningen ska tas bort inom studiestödssystemet. CSN:s bedömning är att den lösning som föreslås i promemorian skulle leda till kraftigt ökade administrativa kostnader utan några för statskassan positiva ekonomiska effekter. Vidare anser CSN att rättssäkerheten i hanteringen äventyras. CSN menar att det i princip skulle vara omöjligt för myndigheten att täcka in samtliga banker och andra finansiella institut för att hämta in uppgifter om förmögenhet. Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS) har inget att invända mot den tekniska lösning som föreslås i avvaktan på fortsatt analys av hur förmögenhet ska komma till uttryck i studiestödsförfattningarna. Länsrätten i Västmanlands län anser att det kan ifrågasättas om den nuvarande utformningen av lagen om statlig förmögenhetsskatt är lämplig att använda vid prövning av rätt till olika former att bidrag och stöd. En mer ändamålsenlig avgränsning bör göras avseende den förmögenhet som ska beaktas. Delegationen mot felaktiga utbetalningar anser att förmögenhet fortfarande ska beaktas inom berörda trygghetssystem. Det finns enligt delegationen en påtaglig risk för att tilltron till trygghetssystemen på sikt undergrävs och att legitimiteten till finansieringen av dessa system förlorar trovärdighet om det uppfattas som om personer oriktigt får stöd och bidrag. Delegationen avstyrker förslaget att CSN ska sköta förmögenhetsprövningen genom att vara hänvisade till att kontakta banker och andra penninginrättningar. Delegationen menar att myndigheten hänvisas till en orimlig kontrollsituation mot bakgrund av det stora antal banker och andra aktörer som finns.
Skälen för regeringens bedömning: I studiestödsförordningen hänvisas i dag till lagen om statlig förmögenhetsskatt i fråga om vad som ska betraktas som förmögenhet vid prövning av nedsättning av årsbeloppet fr.o.m. det år låntagaren fyller 50 år och vid prövning av rätt till det extra tillägget inom studiehjälpen. I denna proposition föreslås att lagen om statlig förmögenhetsskatt ska upphöra att gälla vid utgången av 2007. Ett slopande av förmögenhetsskatten från och med den 1 januari 2007 medför följdändringar inom studiestödssystemet. Således bör bestämmelserna i 2 kap. 11 § och 4 kap. 3 § studiestödsförordningen (2000:655) ändras så att de fortsättningsvis inte hänvisar till den bidragsskyldiges skattepliktiga förmögenhet.
Enligt regeringens mening bör förmögenhet beaktas inom studiestödssystemet. Eftersom kontrollen i dag sker ett år i efterhand kommer denna kontroll under 2008 att kunna ske med stöd av de uppgifter som finns tillgängliga hos Skatteverket för inkomståret 2007. Frågan om hur detta ska kunna genomföras efter 2008 bör bli föremål för fortsatt utredning. Därvid bör Lagrådets yttrande och vad som där anförts angående proportionalitet och skydd för enskilds integritet beaktas. I avvaktan på att denna analys blir färdig bör dock förmögenhetsprövningen ske med utgångspunkt i vad som utgör skattepliktig förmögenhet enligt den upphävda lagen om statlig förmögenhetsskatt. Studiestödsförordningen bör ändras i enlighet med detta. Förordningsbestämmelserna bör träda i kraft den 1 januari 2008.
I dag efterkontrollerar CSN uppgifter om en persons förmögenhet mot Skatteverket. Det är regeringens uppfattning att den generella kontrolluppgiftsskyldigheten ska upphöra från och med inkomståret 2008. CSN har då inte längre möjlighet att efterkontrollera uppgifter om förmögenhet mot Skatteverket. I den remitterade promemorian föreslogs att en uppgiftsskyldighet för banker m.fl. skulle införas och att myndigheten fortsättningsvis manuellt ska kontrollera uppgifter om en persons förmögenhet mot dessa. CSN har framfört kritik mot detta förslag och menar bl.a. att det skulle leda till kraftigt ökade administrativa kostnader. Regeringen anser att det är viktigt att CSN även efter att den generella kontrolluppgiftsskyldigheten har upphört har möjlighet att på ett kostnadseffektivt sätt kunna kontrollera uppgifter om förmögenhet. Som framgår ovan avser regeringen därför att göra en översyn av effekterna av en slopad generell kontrolluppgiftsskyldighet i syfte att lämna förslag till ett nytt system för behandling av förmögenhetsuppgifter. I första hand bör förutsättningarna för att hitta en gemensam lösning för socialförsäkringssystemet och studiestödssystemet analyseras. Vidare bör berörda myndigheters administrativa kostnader belysas. Ytterligare förändringar i studiestödsförfattningarna bör därför inte göras innan denna analys har skett. Någon uppgiftsskyldighet för banker m.fl. rörande uppgifter av betydelse för tillämpning av lagen och föreskrifter som meddelats med stöd av lagen bör alltså inte införas.
8 Begränsning av avdragsrätten för privat pensionssparande
Regeringens förslag: Avdragsrätten för privata pensionsförsäkringspremier och för insättningar på pensionssparkonton begränsas.
Den nuvarande rätten till ett fast avdrag motsvarande ett halvt prisbasbelopp begränsas till ett fast avdrag med högst 12 000 kronor per år.
Det särskilda utrymmet för pensionssparavdrag för den som har inkomst av tjänst uppgående till 5 procent av inkomsten mellan 10 och 20 prisbasbelopp slopas.
De nya reglerna gäller för betalningar av premier och insättningar på pensionssparkonton från och med den 1 januari 2008.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig i frågan tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. Skatteverket anser att författningskommentaren till övergångsbestämmelsens p. 3 bör förtydligas, så att det klart framgår att inbetalningar för vilka avdrag yrkas med stöd av 59 kap. 7 § inkomstskattelagen, fr.o.m. taxeringsår 2009 omfattas av de nya bestämmelserna om ett lägre avdragsutrymme för det fasta avdraget även om inbetalningarna gjorts före den 1 januari 2008. Juridiska Fakultetsnämnden vid Stockholms universitet anser att en begränsning av avdragsrätten för premier på pensionsförsäkringar innebär att förutsättningarna för pensionssparandet ändras på ett inte förutsebart sätt för de skattskyldiga som enligt tidigare ingånget försäkringsavtal yrkar avdrag med belopp som överstiger 12 000 kronor per år. Begränsningen av avdragsrätten för premier för privata pensionsförsäkringar bör därför inte gälla för avtal som ingåtts före det att lagändringen träder i kraft, förutsatt att inte avtalet därefter ändras på ett sätt som medför ökad förpliktelse till premiebetalning. NUTEK tillstyrker förslaget därför att det leder till en minskad subvention av ett bundet sparande. LO anser att begränsningen av avdragsrätten är ett lämpligt steg för att göra skattesystemet mer likformigt. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) tillstyrker att det särskilda tilläggsutrymmet för aktiv näringsverksamhet och för den som saknar pensionsrätt i anställning kvarstår oförändrat. LRF framför även vissa synpunkter på utformningen av 59 kap. 14 § inkomstskattelagen (1999:1229). Sveriges Försäkringsförbund avstyrker förslaget och anför bl.a. att med tanke på den demografiska utvecklingen i Sverige bör människors sparande till den egna ålderdomen uppmuntras. Liknande invändningar framförs också av Svenska Bankföreningen, Fondbolagens Förening och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges Försäkringsförbund och FAR SRS menar att avdrag bör få göras med ett belopp som är relaterat till prisbasbeloppet för att ta hänsyn till inflationen. Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) och TCO anser att eventuella ändringar i villkoren för pensionssparande bör utredas och analyseras i en samlad skatteöversyn.
Skälen för regeringens förslag: Pensionssparavdraget beräknas med utgångspunkt i den skattskyldiges avdragsgrundande inkomster för beskattningsåret eller det föregående beskattningsåret. Avdrag medges dels med ett fast belopp motsvarande ett halvt prisbasbelopp (20 150 kronor för inkomståret 2007), dels med ett tilläggsbelopp i vissa särskilt angivna fall. En skattskyldig får således göra ett tillägg för inkomster i inkomstslaget tjänst med 5 procent av inkomsten i intervallet 10-20 prisbasbelopp. Som mest kan tillägget uppgå till 0,5 prisbasbelopp, dvs. 20 150 kronor för inkomståret 2007. Om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt i anställning får han göra ett tillägg med 35 procent av inkomsten, dock högst 10 prisbasbelopp. Vid avdragsgrundande inkomst av aktiv näringsverksamhet är tillägget också 35 procent av inkomsten, dock högst 10 prisbasbelopp. Med avdragsgrundande inkomst avses inkomst av aktiv näringsverksamhet och inkomst av tjänst.
Det förslag om en begränsning av pensionssparavdraget som regeringen nu lämnar är ett led i finansieringen av ett totalt avskaffande av den statliga förmögenhetsskatten. Förslaget innebär att alla skattskyldiga fysiska personer får göra pensionssparavdrag med högst 12 000 kronor per år, förutsatt att de har avdragsgrundande inkomster. Detta bör gälla oavsett om avdraget görs i näringsverksamhet eller som allmänt avdrag. Det innebär också att det särskilda utrymmet för allmänt avdrag för den som har inkomst av tjänst bör slopas. Det särskilda tilläggsutrymmet för aktiv näringsverksamhet samt för den som saknar pensionsrätt i anställning bör dock kvarstå oförändrat. Tilläggsutrymmet kan nämligen sägas motsvara den avdragsrätt för kostnader för tjänstepensionering som arbetsgivarna är berättigade till och som således kommer anställda till godo. Reglerna för arbetsgivarens avdragsrätt för pensionskostnader för de anställda berörs inte av förslaget.
Juridiska Fakultetsnämnden vid Stockholms universitet har anfört att en begränsning av avdragsrätten för premier på pensionsförsäkringar innebär att förutsättningarna för pensionssparandet ändras på ett inte förutsebart sätt och att begränsningen av avdragsrätten för premier för privata pensionsförsäkringar därför inte bör gälla för avtal som ingåtts före det att lagändringen träder i kraft.
Ett pensionsförsäkringsavtal skiljer sig från vanliga avtal bl.a. på så sätt att försäkringsgivaren inte med exekutiva åtgärder kan tvinga fram en premie- eller kontoinbetalning. Försäkringsgivaren torde också regelmässigt godta en ändring i avtalet som medger lägre inbetalningar. Regeringen bedömer därför inte att det finns tillräckliga skäl för att göra undantag för äldre avtal. Ett sådant undantag skulle också urholka de budgetmässiga effekterna av förslaget. Ett alternativ till att medge undantag skulle kunna vara att införa en övergångsregel om en successiv övergång till den nya avdragsregeln för avtal som träffats före den 1 januari 2008. Med hänsyn till de budgetmässiga effekterna anser regeringen dock att inte heller en sådan regel bör införas. Någon särskild övergångsordning för avtal som ingåtts före den 1 januari 2008 bör således inte införas. Den ändrade avdragsregeln kommer därför enligt de föreslagna ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna att tillämpas första gången på premiebetalningar och insättningar för vilka avdrag yrkas från och med taxeringsåret 2009 oavsett när pensionsförsäkringsavtalet ingåtts.
Svenska Bankföreningen anser att förslaget är olämpligt med hänsyn till att många människor har behov av att pensionsspara eftersom den allmänna pensionen kan förväntas bli låg. Sveriges Försäkringsförbund avstyrker förslaget och anför bl.a. att en begränsning av avdragsrätten är ologisk mot bakgrund av att pensionsreformen för många leder till en lägre allmän pension. Även TCO är kritiskt till att avdragsrätten begränsas. FAR SRS och Sveriges Försäkringsförbund är kritiska till att avdraget begränsas till ett fast belopp och anser att avdraget i stället bör vara relaterat till prisbasbeloppet för att försäkringspremierna ska kunna inflationsskyddas.
Regeringen anser att såväl fördelningspolitiska som statsfinansiella skäl talar för att förslaget ska genomföras. Fördelningspolitiskt innebär begränsningen av pensionssparavdraget att det främst är höginkomsttagare som får en minskad möjlighet att göra pensionssparavdrag. Av de drygt två miljoner skattskyldiga som under 2007 beräknas yrka avdrag för privat pensionsförsäkringspremie beräknas 350 000 eller närmare 18 procent yrka avdrag för premier som överstiger 1 000 kronor per månad. De flesta som pensionssparar privat sparar således mindre än 1 000 kronor per månad. Med den föreslagna utformningen av avdragsrätten beräknas således cirka 80 procent av samtliga pensionssparare fortfarande få fullt avdrag för sina privata pensionsinbetalningar vilket ger en bättre fördelningspolitisk profil än den nuvarande regeln.
Förutom att en begränsning i avdragsrätten är ett led i finansieringen av avskaffandet av förmögenhetsskatten talar även statsfinansiella skäl av mer övergripande natur för en mer restriktiv syn i avdragsfrågan. Reglerna om avdragsrätt för privat pensionssparande innebär att det lämnas en skattekredit för sparandet. Denna skattekredit har hittills via det s.k. etableringskravet kunnat tas tillbaka genom att utfallande pensioner beskattas. Förutsättningarna för pensionssparande har emellertid förändrats på ett avgörande sätt genom EG-domstolens dom i det s.k. Danmarksmålet (dom den 30 januari 2007, kommissionen mot Konungariket Danmark, mål nr C-150/04). Avdrag för pensionssparande kan numera inte längre begränsas till att avse sparande i Sverige.23 Detta motiverar en mer restriktiv syn på avdragsmöjligheterna.
Några remissinstanser har ifrågasatt att det maximala avdraget nu bestäms till ett nominellt belopp. Som regeringen har angivit redan i 2007 års ekonomiska vårproposition (prop. 2006/07:100, volym 1, s. 45) innebär olika former av uppskjuten beskattning där skattekrediter bildas, svårigheter för medlemsstaterna på grund av EG-rättens utveckling. Mot denna bakgrund och med beaktande av vad som nämnts ovan om riskerna för framtida skattebortfall, anser regeringen att ett maximerat nominellt belopp därför är den lämpligaste utformningen av avdraget för att reducera riskerna för framtiden.
Beträffande 59 kap. 14 § inkomstskattelagen (1999:1229) har regeln så som LRF framfört fått sin utformning vid tillkomsten av inkomstskattelagen (1999:1229). Denna bestämmelses utformning är dock inte föremål för överväganden i detta lagstiftningsärende.
9 Konsekvenser av förslagen
9.1 Skatteförslagen
Konsekvenser för statens finanser
Det fullständiga slopandet av förmögenhetsskatten från och med inkomståret 2007 medför ett tillkommande intäktsbortfall för staten motsvarande ca 5 miljarder kronor utöver effekterna av det förslag som aviserades i budgetpropositionen för 2007.
Ett ytterligare intäktsbortfall på ca 15 miljoner kronor uppstår till följd av att förmögenhet inte längre ska beaktas i begränsningsregeln för fastighetsskatt. Inkomståret 2007 beräknas ca 125 000 individer omfattas av begränsningsregeln för fastighetsskatt. Sammantaget uppgår reduktionen för fastighetsskatt till knappt 300 miljoner kronor inkomståret 2007. Ett borttagande av förmögenheten från hushållsinkomsten i begränsningsregeln innebär att ytterligare ca 3 000 individer skulle omfattas av begränsningsregeln.
Slopandet av förmögenhetsskatten finansieras från och med inkomståret 2008 delvis genom att begränsa det allmänna pensionsavdraget till 12 000 kronor per år från och med den 1 januari 2008. Begränsningen beräknas öka statens intäkter med ca 1,3 miljarder kronor. Riksgälden anser att förmögenhetsskatten ger försumbara nettoinkomster för staten men anser också att det är oklart vilka nettoeffekter som en lägre gräns för pensionssparavdraget medför. Skälet härtill anges vara att det är osäkert hur de individer som med nuvarande avdragsregler gör avdrag med belopp som överstiger 12 000 kronor i framtiden disponerar sitt sparande. Även med beaktande av denna synpunkt bedömer regeringen dock att intäkten till följd av avdragsbegränsningen på kort och medellång sikt är 1,3 miljarder kronor.
Konsekvenser för företagen
Förmögenhetsskatten utgör i dag ett hinder för företagandet. En avveckling av förmögenhetsskatten kommer enligt regeringens bedömning att särskilt förbättra de mindre företagens försörjning med riskvilligt kapital och minska incitamenten att placera förmögenheter utomlands. Därigenom kan företagen bidra till att skapa tillväxt i ekonomin genom att investera och nyanställa. I och med att förmögenhetsskatten avskaffas försvinner också den hårt kritiserade Lex Uggla-problematiken. Lex Uggla innebär att ägare till onoterade aktier i rörelsedrivande bolag i dag riskerar att bli förmögenhetsbeskattade för s.k. överskottslikviditet i bolaget. Ett borttagande av förmögenhetsskatten bedöms även minska de administrativa kostnaderna för företagen.
När det gäller de förändrade villkoren för avdragsrätten för pensionssparande är det rimligt att anta att marknaden för pensionsprodukter kommer att påverkas, vilket i sin tur kan påverka förutsättningarna för de företag som är aktiva på marknaden.
Fördelningspolitiska konsekvenser
Inkomståret 2007 beräknas ca 267 000 personer betala förmögenhetsskatt. Den samlade förmögenhetsskatten för de 100 personer som i dag betalar högst förmögenhetsskatt uppgår till ca 400 miljoner kronor. Det motsvarar ca 8 procent av de totala förmögenhetsskatteintäkterna. År 2007 beräknas drygt 2 miljoner skattskyldiga yrka avdrag för privat pensionssparande. Av dessa är ca 350 000 eller närmare 18 procent pensionssparavdrag på över 1 000 kronor per månad. Det flesta som pensionssparar privat sparar således mindre än 1 000 kronor per månad. Med den föreslagna begränsningen av avdragsrätten får ca 80 procent av samtliga pensionssparare fortfarande fullt avdrag för sina privata pensionsinbetalningar. Begränsningen av avdragsrätten för privat pensionssparande träffar i huvudsak personer med höga inkomster vilket ger en bättre fördelningsprofil än den nuvarande regeln. I diagram 1 redovisas den samlade effekten av slopad förmögenhetsskatt och begränsat avdrag för privat pensionssparande på ekonomisk standard för olika inkomstgrupper. Med ekonomisk standard avses disponibel inkomst med hänsyn tagen till hushållens storlek.
Diagram 1: Effekt på ekonomisk standard för olika inkomstgrupper av slopad förmögenhetsskatt och begränsat avdrag för privat pensionssparande.
Källa: Finansdepartementet
Den sammantagna effekten av slopad förmögenhetsskatt och begränsat avdrag för privat pensionssparande visar att den ekonomiska standarden ökar för samtliga inkomstgrupper. Den största ökningen tillfaller den grupp som har de högsta inkomsterna. Decilgrupp 1 som har de lägsta inkomsterna är känslig för förändringar och därför svår att analysera. I denna grupp finns exempelvis företagare som har möjlighet att utjämna sina inkomster. Begränsningen av avdragsrätten för privat pensionssparande påverkar främst höginkomsttagarna och har därmed störst dämpande effekt på den ekonomiska standarden för den grupp som har de högsta inkomsterna.
Konsekvenser för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna
Slopandet av förmögenhetsskatten medför kostnadsminskningar för Skatteverket. Dels till följd av att sambeskattningen försvinner, dels till följd av att förmögenhetsskattekontroll inte längre behövs. Skatteverket bedömer att kostnaderna minskar med 1-2 miljoner kronor per år inom huvudkontoret och verksamhetsstödet. I promemorian angavs att kostnader för mindre information i broschyrer, blanketter och på webben bedöms vara relativt små och uppgå till ca 0,1-0,2 miljoner kronor. I sitt remissvar har Skatteverket uppgivit att kostnaden vid en närmare genomgång bedöms uppgå till 1,1 miljoner kronor. Som verket framhåller så är detta en engångskostnad, som ska ställas mot den löpande inbesparingen. Förmögenhetsskattekontrollen i samband med taxeringen har skett i relativt liten omfattning och koncentrerats till vissa delar som exempelvis Lex Uggla-fallen och vissa utlandsfrågor. I denna del bedömer Skatteverket att det rör sig om en besparing på mellan 4-8 årsarbetskrafter vilket motsvarar 2-4 miljoner kronor. Sammantaget bedömer Skatteverket därmed att de administrativa kostnaderna till följd av slopad förmögenhetsskatt kommer att minska med mellan 3-6 miljoner kronor per år. Begränsningen av avdraget för pensionssparande bedöms inte påverka Skatteverkets.
I vilken utsträckning slopandet av förmögenhetsskatten kommer att påverka de allmänna förvaltningsdomstolarna är svårt att säga något bestämt om. Klart är emellertid att en viss minskning av måltillströmningen kommer att märkas. Begränsningen av avdraget för pensionssparande bedöms inte påverka de allmänna förvaltningsdomstolarnas arbetsbörda.
Konsekvenser för jämställdheten
Ungefär lika många kvinnor som män berörs av förslaget om slopad förmögenhetsskatt, 129 000 kvinnor och 138 000 män. Männens andel av förmögenhetsskatten uppgår till drygt 60 procent medan kvinnornas andel ligger strax under 40 procent. Då förmögenheter är ojämnt fördelade mellan könen kommer män att gynnas i beloppsmässigt större utsträckning än kvinnor av förslaget om slopad förmögenhetsskatt. Å andra sidan innebär slopandet av förmögenhetsskatten att sambeskattningen i stort försvinner från skattelagstiftningen. Eftersom kvinnor i stor utsträckning har mindre förmögenhet än män innebär sambeskattningen att fler kvinnor än män betalar förmögenhetsskatt för sina makars förmögenhet. Det jämställdhetspolitiska målet om ekonomisk jämställdhet påverkas i detta avseende positivt av förslaget om slopad förmögenhetsskatt.
Även förslaget om begränsning av avdragsrätten för privat pensionssparande påverkar målet om ekonomisk jämställdhet positivt eftersom förslaget främst påverkar höginkomsttagarna, en grupp som till stor del utgörs av män. Länsrätten i Västmanlands län har i denna del framfört synpunkten att kvinnor förmodligen har större behov av att komplettera den allmänna pensionen och tjänstepensionen med privata lösningar och att en minskad avdragsrätt därför slår hårdare mot kvinnor. Det kan konstateras att bland kvinnor som pensionssparar så sparar det stora flertalet mindre än 1 000 kronor per månad. Även med den föreslagna begränsningen av avdragsrätten för det privata pensionssparandet finns det således möjlighet för dessa kvinnor att öka sitt pensionssparande.
9.2 Förslagen om ändringar i socialförsäkringssystemet
Administrativa och ekonomiska konsekvenser av förslag om ändringar av underhållsstödsystemet
Regeringens förslag innebär ingen ändring av den nuvarande förmögenhetsprövningen eftersom bedömningen av barnets respektive den bidragsskyldige förälderns ekonomiska situation under 2008 baseras på Skatteverkets taxerade inkomst- och förmögenhetsuppgifter för 2006, och för det året finns därmed ett taxeringsbeslut om förmögenhet att tillgå. Eftersom det är så få personer inom underhållsstödssystemet som i dag berörs av förmögenhetsprövningen kommer regeringens förslag inte att påverka administrationen.
Regeringens förslag för övergångsperioden har inga ekonomiska konsekvenser.
Administrativa och ekonomiska konsekvenser av förslag om ändringar av bostadsbidragssystemet
Som tidigare nämnts kommer Försäkringskassans arbete med att kontrollera uppgivna uppgifter vid ansökan om bostadsbidrag ifråga om förmögenhet att försvåras. De föreslagna förändringarna kan leda till en ökad administration eftersom vissa handläggningsrutiner kommer att behöva anpassas och kan medföra en ökad manuell handläggning.
Administrativa och ekonomiska konsekvenser för bostadstillägg till pensionärer
Försäkringskassans arbete med att kontrollera uppgifter om förmögenhet försvåras i och med att sådana uppgifter inte längre kommer att kunna kontrolleras mot självdeklarationen. Detta medför en viss ökning av administrationen hos Försäkringskassan. Att helt ta bort prövningen gentemot förmögenhet skulle uppskattningsvis medföra ökade utgifter för bostadstillägget med 700-800 miljoner kronor årligen.
9.3 Förändringar inom studiestödssystemet
Administrationskostnader för Centrala studiestödsnämnden
För inkomståret 2007 kommer Centrala studiestödsnämnden (CSN) att ha tillgång till kontrolluppgifter från Skatteverket. CSN måste dock sammanställa dessa uppgifter och fastställa förmögenhetens storlek. Detta leder till något ökade administrationskostnader för CSN. Som tidigare framgått ska frågan om hur förmögenheten kan beaktas efter inkomståret 2007 utredas. I detta sammanhang kommer de administrativa konsekvenserna för berörda myndigheter att belysas.
10
Författningskommentarer
10.1 Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)
1 kap. 1 och 3 §§, 4 kap. 16 § och 5 kap. 4 §
Ändringarna i paragraferna är en följd av att förmögenhetsskatten tas bort.
I 1 kap. 1 § första stycket upphör punkten 2 att gälla. De tidigare punkterna 3-6 betecknas härigenom 2-5.
10.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag
5 §
Ändringen i paragrafen är en följd av att lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt upphävs. Ändringen i första meningen att beräkningen av förmögenhet ska göras per den 31 december det år som bostadsbidraget avser innebär dock ingen ändring i sak.
10.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:575) om skatteflykt
1 §
Ändringen i paragrafen är en följd av att förmögenhetsskatten tas bort.
10.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd
26 §
Ändringarna i paragrafen är en följd av att lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt upphävs.
10.5 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt
Genom lagen upphör lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt att gälla vid utgången av 2007. Den upphävda lagen ska dock fortfarande gälla vid 2007 och tidigare års taxeringar.
Motiven för att upphäva lagen finns i avsnitt 4.
10.6 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1997:324) om begränsning av skatt
Genom lagen upphör lagen (1997:324) om begränsning av skatt att gälla vid utgången av 2007. Den upphävda lagen ska dock fortfarande gälla vid 2008 och tidigare års taxeringar.
Motiven för upphäva lagen finns i avsnitt 6.
10.7 Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)
8 kap. 11 §, 10 kap. 7 §, 11 kap. 9 § och 18 kap. 5 §
Ändringarna i paragraferna är en följd av att förmögenhetsskatten tas bort.
10.8 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
7 kap. 11 §, 9 kap. 4 § och 33 kap. 10 §
Ändringarna i paragraferna är en följd av att förmögenhetsskatten tas bort.
59 kap.
5 §
I paragrafens första stycke har bestämmelsen om det basbeloppsbaserade avdraget begränsats till ett avdrag med ett maximalt nominellt belopp om högst 12 000 kronor per år.
Andra stycket upphävs. För den som har inkomst av tjänst medges således inte längre något särskilt utrymme för pensionssparavdrag med 5 procent av inkomsten mellan 10 och 20 prisbasbelopp.
14 §
Ändringen i paragrafen är en konsekvens av den nya lydelsen i 59 kap. 5 § första stycket.
65 kap. 13 § och 66 kap. 2 §
Ändringarna i paragraferna är en följd av att lagen (1997:324) om begränsning av skatt upphävs.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
De nya bestämmelserna om ett lägre avdragsutrymme för privat pensionssparande gäller för premiebetalningar till försäkringsgivare och insättningar på pensionssparkonton från och med den 1 januari 2008. Det innebär att de nya bestämmelserna tillämpas första gången på betalningar och insättningar för vilka avdrag yrkas från och med taxeringsåret 2009 med följande undantag.
Skattskyldiga som redovisar inkomst av aktiv näringsverksamhet kan ha andra beskattningsår än kalenderår. I sådana fall gäller att det fasta avdraget beräknas enligt äldre bestämmelser när det gäller premiebetalningar och insättningar som görs under beskattningsåret men före den 1 januari 2008. För premiebetalningar och insättningar under beskattningsåret som sker från och med ikraftträdandet av de nya bestämmelserna gäller det nya lägre avdragsutrymmet med det nya maximerade nominella beloppet.
Om premiebetalningar eller insättningar görs under 2007 såväl som under 2008 kan premiebetalningarna eller insättningarna som görs under 2008 således beaktas bara till den del de tillsammans med premiebetalningar eller insättningar under 2007 ryms inom avdragsutrymmet enligt bestämmelsen i dess nya lydelse. Övergångsregeln kan illustreras med följande exempel. Prisbasbeloppet för 2007 uppgår till 40 300 kr. Det fasta avdragsbeloppet enligt nuvarande regler uppgår således till 20 150 kr. En skattskyldig har påbörjat en enskild näringsverksamhet den 1 juli 2007 och får därför ett första förlängt räkenskapsår som slutar den 31 december 2008. Vid taxeringen 2009 yrkar den skattskyldige avdrag för pensionsförsäkringspremier med sammanlagt 30 150 kr, varav 20 150 kr betalats under 2007 och 10 000 kr betalats under 2008. Avdrag för 2007 års premie medges med 20 150 kr som fast avdrag enligt det årets regler. När det gäller premien som betalats under 2008 skall avdraget prövas enligt den nya avdragsregeln. Övergångsbestämmelsen innebär att avdrag för 2008 års premie (10 000 kr) kan medges till den del det nya nominella avdragsutrymmet om 12 000 kr med tillägg med 35 procent av näringsinkomsten, dock högst tio prisbasbelopp, överstiger den premie som betalats under 2007, dvs. 20 150 kr.
Av 59 kap. 7 § följer även att det nya lägre avdragsutrymmet för det fasta avdraget gäller också när avdrag yrkas enligt den bestämmelsen fr.o.m. taxeringsår 2009, även om premiebetalning eller insättning gjorts före den 1 januari 2008.
10.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.
16 §
Ändringen i paragrafen är en följd av att lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt upphävs.
10.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt
3 och 6-8 §§
Paragraferna ändras genom att hänvisningarna görs till den upphävda lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt.
11 §
Första stycket
Upphävandet av punkten 3 utgör en följd av att förmögenhet inte längre ska beaktas vid beräkning av spärrbeloppet.
Motiven för att upphäva punkten 3 finns i avsnitt 6.
10.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
1 kap. 5 §, 2 kap. 2, 4, 7 och 8 §§, 3 kap. 1 §, 5 kap. 1 § och 15 kap. 8 § samt rubriken närmast före 2 kap. 8 §
Ändringarna i paragraferna föranleds av att förmögenhetsskatten tas bort.
I 1 kap. 5 § första stycket har punkten i upphört att gälla. Den tidigare punkten j betecknas härigenom i.
2 kap. 2 § första stycket punkten 4 har upphört att gälla. De tidigare punkterna 5-7 betecknas härigenom 4-6.
2 kap. 4 § första stycket punkten 2 har upphört att gälla. De tidigare punkterna 3 och 4 betecknas härigenom 2 och 3.
Hänvisningen i 2 kap. 7 § punkten 1 till 8 § tredje stycket lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt har tagits bort och ersatts med en regel med motsvarande innehåll. Punkten 4 har upphört att gälla. De tidigare punkterna 5-7 betecknas härigenom 4-6.
3 kap. 1 § första stycket punkten 4 har upphört att gälla. De tidigare punkterna 5-7 betecknas härigenom 4-6.
11 kap.
1 §
Hänvisningen i tredje stycket till den upphävda lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt tas bort. Värdering ska göras enligt den generella bestämmelsen i 14 kap. 13 §. Bestämmelsen i 14 kap. 13 § innebär att 11 § i den upphävda lagen om statlig förmögenhetsskatt ska tillämpas.
8 §
Ändringen är föranledd av att lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt upphävs. Någon ändring av kontrolluppgiftsskyldighetens omfattning är inte avsedd. I förhållande till förslaget i promemorian har lagts till ett nytt fjärde stycke. Det har sin motsvarighet i 3 § fjärde stycket lagen om statlig förmögenhetsskatt.
14 kap.
13 §
I och med att kontrolluppgiftsskyldigheten avses vara kvar till och med inkomståret 2007 behövs det en bestämmelse som reglerar värdering av tillgångar och skulder. Det uppnås genom att det i denna paragraf görs en hänvisning till värderingsreglerna i den upphävda lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt. Det framstår inte som ändamålsenligt att i nuläget skapa nya regler i lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter.
10.12 Förslaget till lag om upphävande av lagen (2004:126) om skattereduktion för förmögenhetsskatt
Genom lagen upphör lagen (2004:126) om skattereduktion för förmögenhetsskatt att gälla vid utgången av år 2007. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande vid 2007 och tidigare års taxeringar.
Motiven för att upphäva lagen finns i avsnitt 6.
10.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete
16 §
Ändringen i andra stycket föranleds av att förmögenhetsskatten tas bort.
18 §
Ändringen i andra stycket föranleds av att lagen (1997:324) om begränsning av skatt upphävs.
Sammanfattning av Promemoria om slopad förmögenhetsskatt m.m.
I promemorian redovisas förslaget att slopa förmögenhetsskatten samt ett antal följdändringar på skatteområdet. Någon skatteamnesti i samband med att förmögenhetsskatten slopas föreslås inte.
Som ett led i att finansiera avskaffandet av förmögenhetsskatten har regeringen i vårpropositionen aviserat att avdraget för det allmänna pensionssparandet begränsas till 12 000 kronor per år. I enlighet med vad som aviserats i vårpropositionen lämnas i promemorian även förslag till en sådan avdragsbegränsning. Finansieringsförslaget föreslås gälla från och med den 1 januari 2008.
I promemorian lämnas också flera förslag till anpassningar av förmögenhetsprövningen inom socialförsäkringssystemet och studiestödssystemet då förmögenhet inte längre kommer att vara skattepliktig. Det gäller vid beräkning av bostadsbidrag, bostadstillägg till pensionärer och underhållsstöd samt vid ansökan om nedsättning vid återbetalning av studielån och rätten till extra tillägg inom studiehjälpen. Författningsändringarna i socialförsäkringssystemet och studiestöds-systemet föreslås träda i kraft den 1 januari 2008.
Lagförslagen i promemorian slopad förmögenhetsskatt m.m.
Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 och 3 §§, 4 kap. 16 § samt 5 kap. 4 § taxeringslagen (1990:324) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
1 §24
Denna lag gäller vid fastställelse av underlaget för att ta ut skatt eller avgift (taxering) enligt
1. inkomstskattelagen (1999:1229),
2. lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,
3. lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,
4. lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1-5, 7 och 8 nämnda lag,
5. lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,
6. lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift.
1. inkomstskattelagen (1999:1229),
2. lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,
3. lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1-5, 7 och 8 nämnda lag,
4. lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,
5. lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift.
Lagen gäller även vid handläggning av ärenden om särskilda avgifter (skattetillägg och förseningsavgift) om inte annat följer av 5 kap.
Lagen innehåller bestämmelser som skall gälla vid handläggning av mål om taxering och särskilda avgifter i allmän förvaltningsdomstol.
Att bestämmelserna i denna lag gäller även i fråga om förfarandet för fastställelse av mervärdesskatt i vissa fall framgår av 10 kap. 31 § skattebetalningslagen (1997:483).
3 §25
Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområden som i inkomstskattelagen (1999:1229) och lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt.
Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområden som i inkomstskattelagen (1999:1229).
Bestämmelserna om juridiska personer skall dock tillämpas också på handelsbolag och dödsbon.
Med kommun likställs i denna lag landsting och annan menighet som har beskattningsrätt.
4 kap.
16 §26
Eftertaxering får ske om den skattskyldige
1. i självdeklaration eller på annat sätt under förfarandet lämnat oriktig uppgift till ledning för taxeringen,
2. lämnat oriktig uppgift i mål om taxering eller
3. underlåtit att lämna självdeklaration, uppgift eller infordrad upplysning trots att han är uppgiftspliktig
och den oriktiga uppgiften eller underlåtenheten medfört att ett taxeringsbeslut avseende den skattskyldige eller hans make, eller, i fråga om förmögenhetsskatt, person som sambeskattas med honom blivit felaktigt eller inte fattats.
och den oriktiga uppgiften eller underlåtenheten medfört att ett taxeringsbeslut avseende den skattskyldige eller hans make, blivit felaktigt eller inte fattats.
Vad som avses med oriktig uppgift framgår av 5 kap. 1 § andra stycket.
5 kap.
4 §27
Om en oriktig uppgift har lämnats är skattetillägget fyrtio procent av sådan skatt som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1-5 och som, ifall den oriktiga uppgiften hade godtagits, inte skulle ha påförts den skattskyldige eller hans make eller, i fråga om förmögenhetsskatt, person som sambeskattas med den skattskyldige. I fråga om mervärdesskatt är skattetillägget tjugo procent av den skatt som felaktigt skulle ha tillgodoräknats den skattskyldige.
Om en oriktig uppgift har lämnats är skattetillägget fyrtio procent av sådan skatt som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1-4 och som, ifall den oriktiga uppgiften hade godtagits, inte skulle ha påförts den skattskyldige eller hans make. I fråga om mervärdesskatt är skattetillägget tjugo procent av den skatt som felaktigt skulle ha tillgodoräknats den skattskyldige.
Skattetillägget skall beräknas efter tio procent eller, i fråga om mervärdesskatt, fem procent när den oriktiga uppgiften har rättats eller hade kunnat rättas med ledning av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt för Skatteverket och som har varit tillgängligt för verket före utgången av november taxeringsåret.
Om den oriktiga uppgiften består i att ett belopp hänförts eller kan antas komma att hänföras till fel taxeringsår eller fel redovisningsperiod, skall skattetillägget beräknas efter tio procent eller, i fråga om mervärdesskatt, fem procent.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid 2008 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid 2007 och tidigare års taxeringar.
Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
5 §28
Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten skall göras för förmögenhet enligt vad som anges i denna paragraf. Tillägg skall göras för varje sökande och varje barn som avses i 10 § med undantag av första stycket 2 och 3 samt tredje stycket. Som förmögenhet räknas den skattepliktiga förmögenheten enligt lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt, beräknad med bortseende från privatbostadsfastighet eller bostadsrätt för vilken bostadsbidrag söks och skulder med säkerhet i denna egendom. Vid beräkningen skall också bortses från sådan tillgång som anges i 5 a och 5 b §§. Tillägg skall göras med 15 procent av den sammanlagda förmögenhet som överstiger 100 000 kronor, avrundat nedåt till helt tiotusental kronor.
Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten skall göras för förmögenhet enligt vad som anges i denna paragraf. Tillägg skall göras för varje sökande och varje barn som avses i 10 § med undantag av första stycket 2 och 3 samt tredje stycket. Som förmögenhet räknas sådan förmögenhet som skulle ha varit skattepliktig enligt den upphävda lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt, beräknad med bortseende från privatbostadsfastighet eller bostadsrätt för vilken bostadsbidrag söks och skulder med säkerhet i denna egendom. Vid beräkningen skall också bortses från sådan tillgång som anges i 5 a och 5 b §§. Tillägg skall göras med 15 procent av den sammanlagda förmögenhet som överstiger 100 000 kronor, avrundat nedåt till helt tiotusental kronor.
Tillägg för barns förmögenhet skall fördelas lika mellan makar.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
Förslag till lag om ändring i lagen (1995:575) om skatteflykt
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1995:575) om skatteflykt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 §
Denna lag gäller i fråga om taxering till kommunal inkomstskatt, statlig inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt.
Denna lag gäller i fråga om taxering till kommunal och statlig inkomstskatt.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid 2008 års taxering. Den äldre bestämmelsen gäller fortfarande vid 2007 och tidigare års taxeringar.
Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1996:1030) om underhållsstöd
dels att 26 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 42 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
26 §29
Till beloppen enligt 25 § skall läggas
1. studiemedel i form av studiebidrag, utom den del som avser tilläggsbidrag, och
2. en procent av den del av den bidragsskyldiges skattepliktiga förmögenhet som överstiger 1 500 000 kronor.
2. en procent av den del av den bidragsskyldiges förmögenhet som skulle ha varit beskattningsbar enligt den upphävda lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt.
Det sålunda framräknade beloppet skall minskas med 100 000 kronor och utgör därefter den inkomst som skall ligga till grund för beräkningen av återbetalningsskyldigheten.
42 a §
Banker och andra penninginrättningar skall på begäran lämna domstol eller Försäkringskassan sådana uppgifter om en namngiven person som gäller förhållanden av betydelse för tillämpningen av denna lag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
Förslag till lag om upphävande av lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt
Härigenom föreskrivs att lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt skall upphöra att gälla vid utgången av år 2007. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande vid 2007 och tidigare års taxeringar.
Förslag till lag om upphävande av lagen (1997:324) om begränsning av skatt
Härigenom föreskrivs att lagen (1997:324) om begränsning av skatt skall upphöra att gälla vid utgången av år 2007. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om debitering av slutlig skatt och tillkommande skatt vid 2007 och tidigare års taxeringar.
Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 11 §, 10 kap. 7 §, 11 kap. 9 § och 18 kap. 5 § skattebetalningslagen (1997:483) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
8 kap.
11 §30
Skatteverket får för enskilda fall besluta att skatteavdraget från sådan ersättning som utgör mottagarens huvudinkomst och, om det finns särskilda skäl, även från andra ersättningar skall beräknas enligt särskild beräkningsgrund. En förutsättning för ett sådant beslut är att överensstämmelsen mellan den preliminära skatten och den beräknade slutliga skatten därigenom kan antas bli bättre.
Beräkningen av skatteavdrag enligt första stycket skall ske med ledning av de uppgifter som har lämnats i en preliminär självdeklaration eller andra tillgängliga uppgifter. Vid beräkningen tillämpas de bestämmelser i 11 kap. 9-11 §§ som skall gälla när den slutliga skatten bestäms. Om en skattesats för kommunal inkomstskatt har ändrats genom beslut så sent under december året före inkomståret att ändringen inte kan beaktas, skall den tidigare skattesatsen tillämpas.
Om mottagaren är skattskyldig också för någon annan inkomst från vilken skatteavdrag inte kan göras eller för förmögenhet eller om mottagaren skall betala fastighetsskatt, får Skatteverket besluta att skatteavdraget skall beräknas också med hänsyn till detta.
Om mottagaren är skattskyldig också för någon annan inkomst från vilken skatteavdrag inte kan göras eller om mottagaren skall betala fastighetsskatt, får Skatteverket besluta att skatteavdraget skall beräknas också med hänsyn till detta.
10 kap.
7 §
En preliminär självdeklaration skall innehålla de uppgifter om beräknade inkomster och utgifter samt om förmögenhet som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
En preliminär självdeklaration skall innehålla de uppgifter om beräknade inkomster och utgifter som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
11 kap.
9 §31
Skatteverket fattar varje år beslut om skattens storlek enligt den årliga taxeringen (grundläggande beslut om slutlig skatt). Slutlig skatt kan bestämmas också genom omprövningsbeslut och till följd av beslut av domstol.
Med slutlig skatt avses summan av skatter och avgifter enligt 10 § minskad med skattereduktion enligt följande ordning
1. lagen (2000:1006) om skattereduktion på förvärvsinkomster vid 2002 och 2003 års taxeringar,
2. lagen (2003:821) om särskild skattereduktion vid 2005 års taxering,
3. lagen (2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt,
4. lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation,
5. lagen (2003:1204) om skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus,
6. lagen (2004:752) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus,
7. 65 kap. 9-12 §§ inkomstskattelagen (1999:1229),
8. lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete,
9. lagen (2004:126) om skattereduktion för förmögenhetsskatt, och
10. lagen (2005:1137) om skattereduktion för virke från stormfälld skog vid 2006-2008 års taxeringar.
8. lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete, och
9. lagen (2005:1137) om skattereduktion för virke från stormfälld skog vid 2006-2008 års taxeringar.
18 kap.
5 §32
Skatteverket får besluta att preliminär skatt, som har betalats i Sverige för inkomst som skall beskattas i en annan stat med vilken Sverige har träffat överenskommelse om uppbörd och överföring av skatt, skall föras över till den andra staten för att tillgodoräknas den skattskyldige där.
Om en inkomst eller förmögenhet har beskattats såväl här i landet som i en stat med vilken Sverige har träffat avtal för undvikande av dubbelbeskattning, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta att skatt som har betalats in för beskattningsåret skall föras över till den andra staten för att tillgodoräknas den skattskyldige där. En sådan överföring får göras endast till den del som den svenska skatten sätts ned genom avräkning av den utländska skatten eller genom att inkomsten eller förmögenheten undantas från beskattning. Överföringen får dock inte avse ett belopp som behövs för betalning av svensk skatt för beskattningsåret.
Om en inkomst har beskattats såväl här i landet som i en stat med vilken Sverige har träffat avtal för undvikande av dubbelbeskattning, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta att skatt som har betalats in för beskattningsåret skall föras över till den andra staten för att tillgodoräknas den skattskyldige där. En sådan överföring får göras endast till den del som den svenska skatten sätts ned genom avräkning av den utländska skatten eller genom att inkomsten undantas från beskattning. Överföringen får dock inte avse ett belopp som behövs för betalning av svensk skatt för beskattningsåret.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 11 §, 9 kap. 4 §, 33 kap. 10 § samt 59 kap. 5 och 14 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
7 kap.
11 §33
Skatteverket får medge undantag från fullföljdskravet i 10 § för en förening som avser att förvärva en fastighet eller annan anläggning som är avsedd för den ideella verksamheten. Detsamma gäller om en förening avser att genomföra omfattande byggnads-, reparations- eller anläggningsarbeten på en fastighet som används av föreningen.
Beslutet får avse högst fem beskattningsår i följd. Det får förenas med villkor att föreningen skall ställa säkerhet eller liknande för den inkomstskatt eller förmögenhetsskatt som föreningen kan bli skyldig att betala på grund av omprövning av taxeringarna för de år som beslutet avser, om det upphör att gälla enligt 12 §.
Beslutet får avse högst fem beskattningsår i följd. Det får förenas med villkor att föreningen skall ställa säkerhet eller liknande för den inkomstskatt som föreningen kan bli skyldig att betala på grund av omprövning av taxeringarna för de år som beslutet avser, om det upphör att gälla enligt 12 §.
Skatteverkets beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
9 kap.
4 §34
Svenska allmänna skatter får inte dras av. Som sådana skatter räknas bland annat kommunal och statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt och kupongskatt.
Svenska allmänna skatter får inte dras av. Som sådana skatter räknas bland annat kommunal och statlig inkomstskatt och kupongskatt.
33 kap.
10 §35
Som tillgångar eller skulder i näringsverksamheten räknas inte fordringar eller skulder som avser
- statlig inkomstskatt,
- statlig förmögenhetsskatt,
- kommunal inkomstskatt,
- egenavgifter,
- avkastningsskatt enligt 2 § 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,
- särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,
- statlig fastighetsskatt,
- mervärdesskatt som skall redovisas i självdeklaration enligt 10 kap. 31 § skattebetalningslagen (1997:483),
- avgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, och
- skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324).
Som tillgångar eller skulder i näringsverksamheten räknas inte fordringar eller skulder som avser
- statlig inkomstskatt,
- kommunal inkomstskatt,
- egenavgifter,
- avkastningsskatt enligt 2 § 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,
- särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,
- statlig fastighetsskatt,
- mervärdesskatt som skall redovisas i självdeklaration enligt 10 kap. 31 § skattebetalningslagen (1997:483),
- avgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, och
- skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324).
59 kap.
5 §
Pensionssparavdraget får inte heller överstiga 0,5 prisbasbelopp med tillägg enligt andra-fjärde styckena
För annan avdragsgrundande inkomst i inkomstslaget tjänst än sådan som avses i tredje stycket är tillägget 5 procent till den del inkomsten överstiger 10 men inte 20 prisbasbelopp.
Pensionssparavdraget får inte heller överstiga 12 000 kronor med tillägg enligt andra och tredje styckena.
För avdragsgrundande inkomst av anställning är tillägget, om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt i anställning, 35 procent av inkomsten, dock högst 10 prisbasbelopp.
För avdragsgrundande inkomst av aktiv näringsverksamhet är tillägget 35 procent av inkomsten, dock högst 10 prisbasbelopp.
14 §
Om den skattskyldige skall göra pensionssparavdrag både i inkomstslaget näringsverksamhet och som allmänt avdrag, får han upp till 0,5 prisbasbelopp fritt fördela avdraget mellan näringsverksamheten och allmänna avdrag.
Om den skattskyldige skall göra pensionssparavdrag både i inkomstslaget näringsverksamhet och som allmänt avdrag, får han upp till 12 000 kronor fritt fördela avdraget mellan näringsverksamheten och allmänna avdrag.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
2. De nya bestämmelserna i 7 kap. 11 §, 9 kap. 4 § och 33 kap. 10 § tillämpas första gången vid 2008 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid 2007 och tidigare års taxeringar.
3. De nya bestämmelserna i 59 kap. 5 och 14 §§ tillämpas första gången vid 2009 års taxering. Om beskattningsåret påbörjats före ikraftträdandet tillämpas 59 kap. 5 och 14 §§ i deras äldre lydelser för försäkringspremier som erlagts respektive insättningar på pensionssparkonton som gjorts under beskattningsåret men före ikraftträdandet. I fråga om premier och insättningar som erlagts respektive satts in efter ikraftträdandet gäller att avdrag får göras för dessa bara till den del som avdragsutrymmet beräknat enligt bestämmelsen i sin nya lydelse överstiger avdraget för premier som erlagts respektive insättningar som gjorts före ikraftträdandet.
Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395)
Härigenom föreskrivs att det i studiestödslagen (1999:1395) skall införas en ny paragraf, 6 kap. 7 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
6 kap.
7 a §
Banker och andra penninginrättningar skall på begäran lämna Centrala studiestödsnämnden eller den överklagandenämnd som avses i 11 § sådana uppgifter om viss person som gäller förhållanden av betydelse för tillämpningen av denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas på ärenden som avser tid efter ikraftträdandet.
Förslag till lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.
Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
16 §36
Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten skall göras för förmögenhet beräknad per den 31 december året före det år då ansökan om bostadstillägg görs enligt vad som anges i denna paragraf och 17 §.
Som förmögenhet räknas den skattepliktiga förmögenheten enligt lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt, beräknad med bortseende från värdet av sådan privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt som avses i 2 kap. 13 respektive 18 § inkomstskattelagen (1999:1229) och som utgör den sökandes permanentbostad samt skulder med säkerhet i denna egendom. För sökande som har sin bostad i särskild boendeform skall detsamma gälla i fråga om värdet av privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt som utgör permanentbostad för den sökandes make.
Som förmögenhet räknas sådan förmögenhet som skulle ha varit skattepliktig enligt den upphävda lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt, beräknad med bortseende från värdet av sådan privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt som avses i 2 kap. 13 respektive 18 § inkomstskattelagen (1999:1229) och som utgör den sökandes permanentbostad samt skulder med säkerhet i denna egendom. För sökande som har sin bostad i särskild boendeform skall detsamma gälla i fråga om värdet av privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt som utgör permanentbostad för den sökandes make.
I lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall finns bestämmelser om beräkning av förmögenhet för den som har fått ersättning enligt den lagen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
Förslag till lag om ändring i lagen (2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt
Härigenom föreskrivs att 3, 6-8 och 11 §§ lagen (2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 §
Med ägare avses även den som enligt 1 kap. 5 § fastighets-taxeringslagen (1979:1152) skall likställas med ägare.
Enbart de personer som enligt 21 § lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt skall sambeskattas skall vid tillämpningen av denna lag anses ingå i samma hushåll. Har ett dödsbo rätt till skattereduktion enligt 8 § skall dödsboet och de personer som avses i 8 § 1 vid tillämpningen av 9-12 §§ anses ingå i samma hushåll.
Enbart de personer som enligt 21 § i den upphävda lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt skulle ha sambeskattats skall vid tillämpningen av denna lag anses ingå i samma hushåll. Har ett dödsbo rätt till skattereduk-tion enligt 8 § skall dödsboet och de personer som avses i 8 § 1 vid tillämpningen av 9-12 §§ anses ingå i samma hushåll.
6 §
Skattereduktion kan oavsett bestämmelserna i 5 § tillgodoräknas den skattskyldige om denne året före taxeringsåret har förvärvat fastigheten genom arv eller testamente efter sin make, sambo eller förälder, eller genom bodelning med anledning av makens eller sambons död om
1. den skattskyldige vid utgången av det år dödsfallet inträffade sambeskattas med makens, sambons eller förälderns dödsbo enligt bestämmelserna i 21 § lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,
1. den skattskyldige vid utgången av det år dödsfallet inträffade skulle ha sambeskattats med makens, sambons eller förälderns dödsbo enligt bestämmelserna i 21 § i den upphävda lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,
2. maken, sambon eller föräldern var bosatt på fastigheten den 1 januari året före taxeringsåret och dessa förhållanden därefter bestått fram till dödsfallet, eller dennes dödsbo ägde fastigheten den 1 januari året före taxeringsåret,
3. den skattskyldige var bosatt på fastigheten den 1 januari det år då dödsfallet inträffade och detta förhållande därefter bestått fram till utgången av året före taxeringsåret, och
4. den skattskyldige fortfarande ägde fastigheten vid utgången av året före taxeringsåret.
7 §
Ett dödsbo kan tillgodoräknas skattereduktion för det år dödsfallet inträffade om
1. den avlidnes efterlevande make, sambo eller barn vid utgången av det år dödsfallet inträffade sambeskattas med dödsboet enligt bestämmelserna i 21 § lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,
1. den avlidnes efterlevande make, sambo eller barn vid utgången av det år dödsfallet inträffade skulle ha sambeskattats med dödsboet enligt bestämmelserna i 21 § i den upphävda lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,
2. den avlidne ägde och var bosatt på fastigheten den 1 januari året före taxeringsåret och dessa förhållanden därefter bestått fram till dödsfallet, och
3. den efterlevande maken, sambon eller barnet är delägare i dödsboet och var bosatt på fastigheten under hela det år som föregått taxeringsåret.
8 §
Ett dödsbo kan tillgodoräknas skattereduktion för året efter dödsfallsåret om
1. den avlidnes efterlevande make, sambo eller barn vid utgången av det år dödsfallet inträffade sambeskattas med dödsboet enligt bestämmelserna i 21 § lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,
1. den avlidnes efterlevande make, sambo eller barn vid utgången av det år dödsfallet inträffade skulle ha sambeskattats med dödsboet enligt bestämmelserna i 21 § i den upphävda lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,
2. den avlidne ägde och var bosatt på fastigheten den 1 januari det år dödsfallet inträffade och dessa förhållanden därefter bestått fram till dödsfallet, och
3. den efterlevande maken, sambon eller barnet är delägare i dödsboet och var bosatt på fastigheten den 1 januari det år dödsfallet inträffade och detta förhållande därefter bestått fram till utgången av året efter dödsfallsåret.
11 §37
Spärrbeloppet är fyra procent av summan av
1. den skattskyldiges beskattningsbara förvärvsinkomst enligt 1 kap. 5 § inkomst-skattelagen (1999:1229),
2. den skattskyldiges överskott i inkomstslaget kapital enligt 1 kap. 6 § inkomstskattelagen och
3. 15 procent av den skattskyldiges beskattningsbara förmögenhet beräknad enligt 19 § lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt och minskad med reduktionsfastighetens taxeringsvärde till den del det inte överstiger 3 000 000 kronor.
1. den skattskyldiges beskattningsbara förvärvsinkomst enligt 1 kap. 5 § inkomst-skattelagen (1999:1229) och
2. den skattskyldiges överskott i inkomstslaget kapital enligt 1 kap. 6 § inkomstskattelagen.
Om det finns flera medlemmar i den skattskyldiges hushåll eller om reduktionsfastigheten ägs av flera delägare som ingår i samma hushåll, skall spärrbeloppet fastställas gemensamt för dem.
Spärrbeloppet får inte fastställas till ett lägre belopp än 2 800 kronor.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid 2008 års taxering. Äldre bestämmelser gäller vid 2007 och tidigare års taxeringar.
Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
dels att 2 kap. 3 § och 3 kap. 2 § skall upphöra att gälla,
dels att 1 kap. 5 §, 2 kap. 2, 4, 7 och 8 §§, 3 kap. 1 §, 5 kap. 1 §, 11 kap. 1 och 8 §§, 14 kap. 13 § och 15 kap. 8 § samt rubriken närmast före 2 kap. 8 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
15 §38
Om inget annat anges har termer och uttryck som används i denna lag samma betydelse och tillämpningsområde som i
1. a) taxeringslagen (1990:324),
b) inkomstskattelagen (1999:1229),
c) lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,
d) lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,
e) lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1-5, 7 och 8 den lagen,
f) lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,
g) lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,
h) lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,
i) lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt, och
j) 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980)
h) lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, och
i) 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980)
när det gäller bestämmelser om skyldighet att lämna uppgifter till ledning för taxering och annat bestämmande av underlag för skatt eller avgift, bedömning av skattskyldighet, beskattning enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller beskattning utomlands,
2. mervärdesskattelagen (1994:200) när det gäller redovisning av mervärdesskatt, samt
3. skattebetalningslagen (1997:483) när det gäller skyldighet att lämna uppgifter till ledning för registrering av skatteavdrag.
Vid användandet i denna lag av termer och uttryck som avses i inkomstskattelagen (1999:1229) skall med juridisk person även avses dödsbon, handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar men inte investeringsfonder.
2 kap.
2 §39
Fysiska personer skall lämna allmän självdeklaration under förutsättning att
1. intäkterna i inkomstslaget tjänst och i inkomstslaget näringsverksamhet i annat fall än som avses i 2 under beskattningsåret har uppgått till sammanlagt minst 42,3 procent av prisbasbeloppet,
2. sådan intäkt i inkomstslaget tjänst som avses i 11 kap. 45 §, 50 kap. 7 § samt 57 kap. 20 och 21 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) eller intäkt av passiv näringsverksamhet under beskattningsåret har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,
3. intäkterna i inkomstslaget kapital, med undantag för sådan ränta eller utdelning för vilken kontrolluppgift skall lämnas enligt 8 eller 9 kap., har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor under beskattningsåret,
4. den skattepliktiga förmögenheten enligt lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt vid beskattningsårets utgång överstiger fribeloppet enligt 19 § den lagen,
5. de är begränsat skattskyldiga och den skattepliktiga intäkten har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,
6. underlag för statlig fastighetsskatt, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader skall fastställas, eller
7. uppgift enligt 3 kap. 9 a § skall lämnas.
4. de är begränsat skattskyldiga och den skattepliktiga intäkten har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,
5. underlag för statlig fastighetsskatt, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader skall fastställas, eller
6. uppgift enligt 3 kap. 9 a § skall lämnas.
4 §40
Dödsbon skall, om inte annat anges i 5 §, lämna allmän självdeklaration, om
1. de skattepliktiga intäkterna, med undantag för sådan ränta eller utdelning för vilken kontrolluppgift skall lämnas enligt 8 eller 9 kap., har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor under beskattningsåret,
2. den skattepliktiga förmögenheten enligt lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt vid beskattningsårets utgång överstiger fribeloppet enligt 19 § den lagen,
3. underlag för statlig fastighetsskatt, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader skall fastställas, eller
4. uppgift enligt 3 kap. 9 a § skall lämnas.
2. underlag för statlig fastighetsskatt, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader skall fastställas, eller
3. uppgift enligt 3 kap. 9 a § skall lämnas.
7 §41
Särskild självdeklaration skall lämnas av
1. aktiebolag, ekonomiska föreningar och sådana familjestiftelser som avses i 8 § tredje stycket lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,
1. aktiebolag och ekonomiska föreningar samt sådana stiftelser, andra liknande subjekt eller andra förmögenhetsmassor som enligt stiftelseförordnande eller motsvarande bestämmelse har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss släkts, vissa släkters eller bestämda fysiska personers ekonomiska intressen,
2. sådana ideella föreningar som avses i 7 kap. 7 § inkomstskattelagen (1999:1229) och av sådana trossamfund som avses i 7 kap. 14 § den lagen, om intäkterna under beskattningsåret har överstigit grundavdraget enligt 63 kap. 11 § samma lag,
3. andra juridiska personer än sådana som avses i 1 och 2, med undantag av dödsbon, handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar, om intäkterna som den skattskyldige skall ta upp under beskattningsåret har uppgått till minst 100 kronor,
4. sådana juridiska personer som är skattskyldiga enligt 6 § lagen om statlig förmögenhetsskatt och vars skattepliktiga förmögenhet vid beskattningsårets utgång överstiger fribeloppet enligt 19 § den lagen,
5. andra juridiska personer än dödsbon för vilka underlag för statlig fastighetsskatt, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader skall fastställas,
6. fondbolag eller förvaringsinstitut för varje av bolaget eller institutet förvaltad investeringsfond, samt
7. ombudet för en sådan generalrepresentation som avses i 1 kap. 12 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige för skadeförsäkringsföretag som bedriver sin verksamhet genom representationen.
4. andra juridiska personer än dödsbon för vilka underlag för statlig fastighetsskatt, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader skall fastställas,
5. fondbolag eller förvaringsinstitut för varje av bolaget eller institutet förvaltad investeringsfond, samt
6. ombudet för en sådan generalrepresentation som avses i 1 kap. 12 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige för skadeförsäkringsföretag som bedriver sin verksamhet genom representationen.
Skattefri inkomst och förmögenhet
Skattefri inkomst
8 §
Vid bedömning av deklarationsskyldighet som enligt detta kapitel är beroende av att intäkterna eller förmögenheten har uppgått till visst belopp skall hänsyn inte tas till sådan intäkt eller förmögenhet som är skattefri eller som den fysiska personen inte är skattskyldig för enligt inkomstskattelagen (1999:1229) eller lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt.
Inkomst eller förmögenhet som enligt skatteavtal helt eller delvis skall undantas från beskattning i Sverige omfattas inte av första stycket.
Vid bedömning av deklarationsskyldighet som enligt detta kapitel är beroende av att intäkterna har uppgått till visst belopp skall hänsyn inte tas till sådan intäkt som är skattefri eller som den fysiska personen inte är skattskyldig för enligt inkomstskattelagen (1999:1229).
Inkomst som enligt skatteavtal helt eller delvis skall undantas från beskattning i Sverige omfattas inte av första stycket.
3 kap.
1 §42
En självdeklaration skall innehålla
1. nödvändiga identifikationsuppgifter,
2. uppgifter om de intäktsposter och kostnadsposter som skall hänföras till respektive inkomstslag,
3. uppgifter om de allmänna avdrag som den skattskyldige har rätt till,
4. uppgifter om den skattskyldiges tillgångar och skulder vid beskattningsårets utgång under förutsättning att hans eller, om han skall sambeskattas med någon, deras sammanlagda skattepliktiga förmögenhet enligt lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt överstiger fribeloppet enligt 19 § den lagen,
5. de uppgifter som behövs för beräkning av
a) fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,
b) avkastningsskatt enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,
c) särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,
d) expansionsfondsskatt enligt 34 kap. inkomstskattelagen (1999:1229),
e) egenavgifter enligt 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980),
f) särskild löneskatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,
g) allmän löneavgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, och
h) pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,
6. de uppgifter som behövs för att avgöra om en begränsat skattskyldig uppfyller kraven för att erhålla allmänna avdrag enligt 62 kap. 5-8 §§ eller grundavdrag enligt 63 kap. inkomstskattelagen, samt
7. de övriga uppgifter som Skatteverket behöver för att fatta riktiga taxerings- och beskattningsbeslut samt beslut om pensionsgrundande inkomst.
4. de uppgifter som behövs för beräkning av
a) fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,
b) avkastningsskatt enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,
c) särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,
d) expansionsfondsskatt enligt 34 kap. inkomstskattelagen (1999:1229),
e) egenavgifter enligt 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980),
f) särskild löneskatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,
g) allmän löneavgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, och
h) pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,
5. de uppgifter som behövs för att avgöra om en begränsat skattskyldig uppfyller kraven för att erhålla allmänna avdrag enligt 62 kap. 5-8 §§ eller grundavdrag enligt 63 kap. inkomstskattelagen, samt
6. de övriga uppgifter som Skatteverket behöver för att fatta riktiga taxerings- och beskattningsbeslut samt beslut om pensionsgrundande inkomst
5 kap.
1 §
Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som är undantagna från skattskyldighet för inkomst och förmögenhet skall lämna särskilda uppgifter om
Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som är undantagna från skattskyldighet för inkomst skall lämna särskilda uppgifter om
1. intäkter och kostnader under det räkenskapsår som har avslutats närmast före taxeringsåret,
2. tillgångar och skulder vid räkenskapsårets början och slut, samt
3. övriga omständigheter som är av betydelse för bedömande av frågan om undantag från skattskyldighet.
11 kap.
1 §
Kontrolluppgift skall lämnas om värdet av en medlems eller en delägares andel i ett privatbostadsföretag. Kontrolluppgift behöver inte lämnas om värdet av andelen inte uppgår till minst 1 000 kronor.
Kontrolluppgift skall lämnas för fysiska personer och dödsbon som vid årets utgång är medlemmar eller delägare i ett privatbostadsföretag. Kontrolluppgift skall lämnas av privatbostadsföretaget.
I kontrolluppgiften skall uppgift lämnas om värdet av andelen enligt 11 § lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt.
8 §
Kontrolluppgift skall lämnas om en sådan försäkring som är skattepliktig enligt 3 § första stycket 8 lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt eller som avses i 2 § första stycket 7 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.
Kontrolluppgift skall lämnas om
1. livförsäkring med undantag för
a) pensionsförsäkring samt
b) livförsäkring som enbart avser olycks- eller sjukdomsfall eller dödsfall senast vid 70 års ålder och som inte är återköpbar och
2. sådan försäkring som avses i 2 § första stycket 7 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.
Kontrolluppgift skall lämnas för fysiska personer och dödsbon av försäkringsgivare och understödsföreningar.
I kontrolluppgiften skall uppgift lämnas om
1. värdet av försäkringen vid årets utgång, och
2. värdet av försäkringen vid närmast föregående års utgång, om försäkringen är meddelad i en försäkringsrörelse som inte bedrivs från ett fast driftställe i Sverige.
14 kap.
13 §
Om värdet av en tillgång eller en skuld skall anges i en kontrolluppgift, skall värderingen göras i enlighet med bestämmelserna i 9-18 §§ lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt.
Om värdet av en tillgång eller en skuld skall anges i en kontrolluppgift, skall värderingen göras i enlighet med bestämmelserna i 9-18 §§ i den upphävda lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt.
15 kap.
8 §43
Om en skattskyldig har fått avräkning av utländsk skatt från sin inkomstskatt eller förmögenhetsskatt enligt bestämmelser i skatteavtal eller enligt lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt och om den utländska skatten därefter sätts ned, skall han anmäla detta till Skatteverket.
Om en skattskyldig har fått avräkning av utländsk skatt från sin inkomstskatt enligt bestämmelser i skatteavtal eller enligt lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt och om den utländska skatten därefter sätts ned, skall han anmäla detta till Skatteverket.
Anmälan skall göras inom tre månader från det att den skattskyldige fick del av det beslut genom vilket den utländska skatten sattes ned. Anmälan skall göras enligt ett fastställt formulär. Till anmälan skall beslutet om nedsättningen av den utländska skatten fogas i original eller i bestyrkt kopia.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid 2008 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid 2007 och tidigare års taxeringar.
Förslag till lag om upphävande av lagen (2004:126) om skattereduktion för förmögenhetsskatt
Härigenom föreskrivs att lagen (2004:126) om skattereduktion för förmögenhetsskatt skall upphöra att gälla vid utgången av år 2007. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för 2004-2007 års taxeringar.
Förslag till lag om ändring i lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete
Härigenom föreskrivs att 16 och 18 §§ lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
16 §
I fråga om skattereduktion enligt denna lag tillämpas det som gäller om bestämmande och debitering av slutlig skatt enligt skattebetalningslagen (1997:483).
Skattereduktionen skall räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt, statlig fastighetsskatt och förmögenhetsskatt.
Skattereduktionen skall räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt samt statlig fastighetsskatt.
Bestämmelser om att hänsyn skall tas till skattereduktion vid beslut om slutlig skatt finns i 11 kap. 9 § skattebetalningslagen.
18 §
Skattereduktionen skall beaktas vid ändrad beräkning av preliminär skatt enligt skattebetalningslagen (1997:483).
Skattereduktionen skall inte beaktas vid beräkning av skattebeloppet enligt 4 § lagen (1997:324) om begränsning av skatt.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid 2008 års taxering.
Förteckning över remissinstanser till promemorian om slopad förmögenhetsskatt m.m.
Efter remiss har yttranden kommit in från Kammarrätten i Göteborg, Länsrätten i Skåne län, Länsrätten i Västmanlands län, Försäkringskassan, Bokföringsnämnden, Migrationsverket, Datainspektionen, Delegationen mot felaktiga utbetalningar (FUT-delegationen), Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret, Skatteverket, Statistiska centralbyrån, Centrala studiestödsnämnden, Överklagandenämnden för studiestöd, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Institutet för tillväxtpolitiska studier, Verket för näringslivsutveckling, FAR SRS, Föreningen Svenskt Näringsliv, Företagarna, Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Sveriges Försäkringsförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), VPC AB, Lantbrukarnas Riksförbund, Fondbolagens förening och Stockholms Handelskammare.
Sveriges Förenade Studentkårer har angett att de avstår från att lämna synpunkter. Tjänstepensionsförbundet har inte inkommit med yttrande.
Lagrådsremissens lagförslag
Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 och 3 §§, 4 kap. 16 § samt 5 kap. 4 § taxeringslagen (1990:324) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
1 §44
Denna lag gäller vid fastställelse av underlaget för att ta ut skatt eller avgift (taxering) enligt
1. inkomstskattelagen (1999:1229),
2. lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,
3. lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,
4. lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1-5, 7 och 8 nämnda lag,
5. lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,
6. lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift.
1. inkomstskattelagen (1999:1229),
2. lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,
3. lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1-5, 7 och 8 nämnda lag,
4. lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,
5. lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift.
Lagen gäller även vid handläggning av ärenden om särskilda avgifter (skattetillägg och förseningsavgift) om inte annat följer av 5 kap.
Lagen innehåller bestämmelser som skall gälla vid handläggning av mål om taxering och särskilda avgifter i allmän förvaltningsdomstol.
Lagen innehåller bestämmelser som ska gälla vid handläggning av mål om taxering och särskilda avgifter i allmän förvaltningsdomstol.
Att bestämmelserna i denna lag gäller även i fråga om förfarandet för fastställelse av mervärdesskatt i vissa fall framgår av 10 kap. 31 § skattebetalningslagen (1997:483).
3 §45
Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområden som i inkomstskattelagen (1999:1229) och lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt.
Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområden som i inkomstskattelagen (1999:1229).
Bestämmelserna om juridiska personer skall dock tillämpas också på handelsbolag och dödsbon.
Bestämmelserna om juridiska personer ska dock tillämpas också på handelsbolag och dödsbon.
Med kommun likställs i denna lag landsting och annan menighet som har beskattningsrätt.
4 kap.
16 §46
Eftertaxering får ske om den skattskyldige
1. i självdeklaration eller på annat sätt under förfarandet lämnat oriktig uppgift till ledning för taxeringen,
2. lämnat oriktig uppgift i mål om taxering eller
3. underlåtit att lämna självdeklaration, uppgift eller infordrad upplysning trots att han är uppgiftspliktig
och den oriktiga uppgiften eller underlåtenheten medfört att ett taxeringsbeslut avseende den skattskyldige eller hans make, eller, i fråga om förmögenhetsskatt, person som sambeskattas med honom blivit felaktigt eller inte fattats.
och den oriktiga uppgiften eller underlåtenheten medfört att ett taxeringsbeslut som avser den skattskyldige eller hans make, blivit felaktigt eller inte fattats.
Vad som avses med oriktig uppgift framgår av 5 kap. 1 § andra stycket.
5 kap.
4 §47
Om en oriktig uppgift har lämnats är skattetillägget fyrtio procent av sådan skatt som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1-5 och som, ifall den oriktiga uppgiften hade godtagits, inte skulle ha påförts den skattskyldige eller hans make eller, i fråga om förmögenhetsskatt, person som sambeskattas med den skattskyldige. I fråga om mervärdesskatt är skattetillägget tjugo procent av den skatt som felaktigt skulle ha tillgodoräknats den skattskyldige.
Om en oriktig uppgift har lämnats är skattetillägget fyrtio procent av sådan skatt som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1-4 och som, ifall den oriktiga uppgiften hade godtagits, inte skulle ha påförts den skattskyldige eller hans make. I fråga om mervärdesskatt är skattetillägget tjugo procent av den skatt som felaktigt skulle ha tillgodoräknats den skattskyldige.
Skattetillägget skall beräknas efter tio procent eller, i fråga om mervärdesskatt, fem procent när den oriktiga uppgiften har rättats eller hade kunnat rättas med ledning av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt för Skatteverket och som har varit tillgängligt för verket före utgången av november taxeringsåret.
Skattetillägget ska beräknas efter tio procent eller, i fråga om mervärdesskatt, fem procent när den oriktiga uppgiften har rättats eller hade kunnat rättas med ledning av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt för Skatteverket och som har varit tillgängligt för verket före utgången av november taxeringsåret.
Om den oriktiga uppgiften består i att ett belopp hänförts eller kan antas komma att hänföras till fel taxeringsår eller fel redovisningsperiod, skall skattetillägget beräknas efter tio procent eller, i fråga om mervärdesskatt, fem procent.
Om den oriktiga uppgiften består i att ett belopp hänförts eller kan antas komma att hänföras till fel taxeringsår eller fel redovisningsperiod, ska skattetillägget beräknas efter tio procent eller, i fråga om mervärdesskatt, fem procent.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid 2008 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid 2007 och tidigare års taxeringar.
Förslag till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
5 §
Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten skall göras för förmögenhet enligt vad som anges i denna paragraf. Tillägg skall göras för varje sökande och varje barn som avses i 10 § med undantag av första stycket 2 och 3 samt tredje stycket. Som förmögenhet räknas den skattepliktiga förmögenheten enligt lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt, beräknad med bortseende från privatbostadsfastighet eller bostadsrätt för vilken bostadsbidrag söks och skulder med säkerhet i denna egendom. Vid beräkningen skall också bortses från sådan tillgång som anges i 5 a och 5 b §§. Tillägg skall göras med 15 procent av den sammanlagda förmögenhet som överstiger 100 000 kronor, avrundat nedåt till helt tiotusental kronor.
Tillägg för barns förmögenhet skall fördelas lika mellan makar.
Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten ska göras för förmögenhet beräknad per den 31 december det år som bostadsbidraget avser enligt vad som anges i denna paragraf. Tillägg ska göras för varje sökande och varje barn som avses i 10 § med undantag av första stycket 2 och 3 samt tredje stycket. Som förmögenhet räknas sådan förmögenhet som skulle ha varit skattepliktig enligt den upphävda lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt, beräknad med bortseende från privatbostadsfastighet eller bostadsrätt för vilken bostadsbidrag söks och skulder med säkerhet i denna egendom. Vid beräkningen ska det också bortses från sådan tillgång som anges i 5 a och 5 b §§. Tillägg ska göras med 15 procent av den sammanlagda förmögenhet som överstiger 100 000 kronor, avrundat nedåt till helt tiotusental kronor.
Tillägg för barns förmögenhet ska fördelas lika mellan makar.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas på bostadsbidrag som avser tid från och med den 1 januari 2007.
Förslag till lag om ändring i lagen (1995:575) om skatteflykt
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1995:575) om skatteflykt ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 §
Denna lag gäller i fråga om taxering till kommunal inkomstskatt, statlig inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt.
Denna lag gäller i fråga om taxering till kommunal och statlig inkomstskatt.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid 2008 års taxering. Den äldre bestämmelsen gäller fortfarande vid 2007 och tidigare års taxeringar.
Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd
Härigenom föreskrivs att 26 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
26 §48
Till beloppen enligt 25 § skall läggas
Till beloppen enligt 25 § ska läggas
1. studiemedel i form av studiebidrag, utom den del som avser tilläggsbidrag, och
2. en procent av den del av den bidragsskyldiges skattepliktiga förmögenhet som överstiger 1 500 000 kronor.
Det sålunda framräknade beloppet skall minskas med 100 000 kronor och utgör därefter den inkomst som skall ligga till grund för beräkningen av återbetalningsskyldigheten.
2. en procent av den del av den bidragsskyldiges förmögenhet som överstiger 1 500 000 kronor. Som förmögenhet räknas sådan förmögenhet som skulle ha varit skattepliktig enligt den upphävda lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt.
Det sålunda framräknade beloppet ska minskas med 100 000 kronor och utgör därefter den inkomst som ska ligga till grund för beräkningen av återbetalningsskyldigheten.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om skattepliktig förmögenhet som hänför sig till tid före år 2007.
Förslag till lag om upphävande av lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt
Härigenom föreskrivs att lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt ska upphöra att gälla vid utgången av år 2007. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande vid 2007 och tidigare års taxeringar.
Förslag till lag om upphävande av lagen (1997:324) om begränsning av skatt
Härigenom föreskrivs att lagen (1997:324) om begränsning av skatt ska upphöra att gälla vid utgången av år 2007. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om debitering av slutlig skatt och tillkommande skatt vid 2007 och tidigare års taxeringar.
Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 11 §, 10 kap. 7 §, 11 kap. 9 § och 18 kap. 5 § skattebetalningslagen (1997:483) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
8 kap.
11 §49
Skatteverket får för enskilda fall besluta att skatteavdraget från sådan ersättning som utgör mottagarens huvudinkomst och, om det finns särskilda skäl, även från andra ersättningar skall beräknas enligt särskild beräkningsgrund. En förutsättning för ett sådant beslut är att överensstämmelsen mellan den preliminära skatten och den beräknade slutliga skatten därigenom kan antas bli bättre.
Skatteverket får för enskilda fall besluta att skatteavdraget från sådan ersättning som utgör mottagarens huvudinkomst och, om det finns särskilda skäl, även från andra ersättningar ska beräknas enligt särskild beräkningsgrund. En förutsättning för ett sådant beslut är att överensstämmelsen mellan den preliminära skatten och den beräknade slutliga skatten därigenom kan antas bli bättre.
Beräkningen av skatteavdrag enligt första stycket skall ske med ledning av de uppgifter som har lämnats i en preliminär självdeklaration eller andra tillgängliga uppgifter. Vid beräkningen tillämpas de bestämmelser i 11 kap. 9-11 §§ som skall gälla när den slutliga skatten bestäms. Om en skattesats för kommunal inkomstskatt har ändrats genom beslut så sent under december året före inkomståret att ändringen inte kan beaktas, skall den tidigare skattesatsen tillämpas.
Beräkningen av skatteavdrag enligt första stycket ska ske med ledning av de uppgifter som har lämnats i en preliminär självdeklaration eller andra tillgängliga uppgifter. Vid beräkningen tillämpas de bestämmelser i 11 kap. 9-11 §§ som ska gälla när den slutliga skatten bestäms. Om en skattesats för kommunal inkomstskatt har ändrats genom beslut så sent under december året före inkomståret att ändringen inte kan beaktas, ska den tidigare skattesatsen tillämpas.
Om mottagaren är skattskyldig också för någon annan inkomst från vilken skatteavdrag inte kan göras eller för förmögenhet eller om mottagaren skall betala fastighetsskatt, får Skatteverket besluta att skatteavdraget skall beräknas också med hänsyn till detta.
Om mottagaren är skattskyldig också för någon annan inkomst från vilken skatteavdrag inte kan göras eller om mottagaren ska betala fastighetsskatt, får Skatteverket besluta att skatteavdraget ska beräknas också med hänsyn till detta.
10 kap.
7 §
En preliminär självdeklaration skall innehålla de uppgifter om beräknade inkomster och utgifter samt om förmögenhet som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
En preliminär självdeklaration ska innehålla de uppgifter om beräknade inkomster och utgifter som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
11 kap.
9 §50
Skatteverket fattar varje år beslut om skattens storlek enligt den årliga taxeringen (grundläggande beslut om slutlig skatt). Slutlig skatt kan bestämmas också genom omprövningsbeslut och till följd av beslut av domstol.
Med slutlig skatt avses summan av skatter och avgifter enligt 10 § minskad med skattereduktion enligt följande ordning
1. lagen (2000:1006) om skattereduktion på förvärvsinkomster vid 2002 och 2003 års taxeringar,
2. lagen (2003:821) om särskild skattereduktion vid 2005 års taxering,
3. lagen (2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt,
4. lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation,
5. lagen (2003:1204) om skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus,
6. lagen (2004:752) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus,
7. 65 kap. 9-12 §§ inkomstskattelagen (1999:1229),
8. lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete,
9. lagen (2004:126) om skattereduktion för förmögenhetsskatt, och
10. lagen (2005:1137) om skattereduktion för virke från stormfälld skog vid 2006-2008 års taxeringar.
8. lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete, och
9. lagen (2005:1137) om skattereduktion för virke från stormfälld skog vid 2006-2008 års taxeringar.
18 kap.
5 §51
Skatteverket får besluta att preliminär skatt, som har betalats i Sverige för inkomst som skall beskattas i en annan stat med vilken Sverige har träffat överenskommelse om uppbörd och överföring av skatt, skall föras över till den andra staten för att tillgodoräknas den skattskyldige där.
Skatteverket får besluta att preliminär skatt, som har betalats i Sverige för inkomst som ska beskattas i en annan stat med vilken Sverige har träffat överenskommelse om uppbörd och överföring av skatt, ska föras över till den andra staten för att tillgodoräknas den skattskyldige där.
Om en inkomst eller förmögenhet har beskattats såväl här i landet som i en stat med vilken Sverige har träffat avtal för undvikande av dubbelbeskattning, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta att skatt som har betalats in för beskattningsåret skall föras över till den andra staten för att tillgodoräknas den skattskyldige där. En sådan överföring får göras endast till den del som den svenska skatten sätts ned genom avräkning av den utländska skatten eller genom att inkomsten eller förmögenheten undantas från beskattning. Överföringen får dock inte avse ett belopp som behövs för betalning av svensk skatt för beskattningsåret.
Om en inkomst har beskattats såväl här i landet som i en stat med vilken Sverige har träffat avtal för undvikande av dubbelbeskattning, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta att skatt som har betalats in för beskattningsåret ska föras över till den andra staten för att tillgodoräknas den skattskyldige där. En sådan överföring får göras endast till den del som den svenska skatten sätts ned genom avräkning av den utländska skatten eller genom att inkomsten undantas från beskattning. Överföringen får dock inte avse ett belopp som behövs för betalning av svensk skatt för beskattningsåret.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 11 §, 9 kap. 4 §, 33 kap. 10 §, 59 kap. 5 och 14 §§, 65 kap. 13 § samt 66 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
7 kap.
11 §52
Skatteverket får medge undantag från fullföljdskravet i 10 § för en förening som avser att förvärva en fastighet eller annan anläggning som är avsedd för den ideella verksamheten. Detsamma gäller om en förening avser att genomföra omfattande byggnads-, reparations- eller anläggningsarbeten på en fastighet som används av föreningen.
Beslutet får avse högst fem beskattningsår i följd. Det får förenas med villkor att föreningen skall ställa säkerhet eller liknande för den inkomstskatt eller förmögenhetsskatt som föreningen kan bli skyldig att betala på grund av omprövning av taxeringarna för de år som beslutet avser, om det upphör att gälla enligt 12 §.
Beslutet får avse högst fem beskattningsår i följd. Det får förenas med villkor att föreningen skall ställa säkerhet eller liknande för den inkomstskatt som föreningen kan bli skyldig att betala på grund av omprövning av taxeringarna för de år som beslutet avser, om det upphör att gälla enligt 12 §.
Skatteverkets beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
9 kap.
4 §53
Svenska allmänna skatter får inte dras av. Som sådana skatter räknas bland annat kommunal och statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt och kupongskatt.
Svenska allmänna skatter får inte dras av. Som sådana skatter räknas bland annat kommunal och statlig inkomstskatt och kupongskatt.
33 kap.
10 §54
Som tillgångar eller skulder i näringsverksamheten räknas inte fordringar eller skulder som avser
- statlig inkomstskatt,
- statlig förmögenhetsskatt,
- kommunal inkomstskatt,
- egenavgifter,
- avkastningsskatt enligt 2 § 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,
- särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,
- statlig fastighetsskatt,
- mervärdesskatt som skall redovisas i självdeklaration enligt 10 kap. 31 § skattebetalningslagen (1997:483),
- avgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, och
- skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324).
Som tillgångar eller skulder i näringsverksamheten räknas inte fordringar eller skulder som avser
- statlig inkomstskatt,
- kommunal inkomstskatt,
- egenavgifter,
- avkastningsskatt enligt 2 § 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,
- särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,
- statlig fastighetsskatt,
- mervärdesskatt som skall redovisas i självdeklaration enligt 10 kap. 31 § skattebetalningslagen (1997:483),
- avgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, och
- skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324).
59 kap.
5 §
Pensionssparavdraget får inte heller överstiga 0,5 prisbasbelopp med tillägg enligt andra-fjärde styckena.
För annan avdragsgrundande inkomst i inkomstslaget tjänst än sådan som avses i tredje stycket är tillägget 5 procent till den del inkomsten överstiger 10 men inte 20 prisbasbelopp.
Pensionssparavdraget får inte heller överstiga 12 000 kronor med tillägg enligt andra och tredje styckena.
För avdragsgrundande inkomst av anställning är tillägget, om den skattskyldige helt saknar pensionsrätt i anställning, 35 procent av inkomsten, dock högst 10 prisbasbelopp.
För avdragsgrundande inkomst av aktiv näringsverksamhet är tillägget 35 procent av inkomsten, dock högst 10 prisbasbelopp.
14 §
Om den skattskyldige skall göra pensionssparavdrag både i inkomstslaget näringsverksamhet och som allmänt avdrag, får han upp till 0,5 prisbasbelopp fritt fördela avdraget mellan näringsverksamheten och allmänna avdrag.
Om den skattskyldige skall göra pensionssparavdrag både i inkomstslaget näringsverksamhet och som allmänt avdrag, får han upp till 12 000 kronor fritt fördela avdraget mellan näringsverksamheten och allmänna avdrag.
65 kap.
13 §55
Bestämmelser om skatteberäkning inom familjen i fåmansföretagsförhållanden finns i 57 kap. 36 §.
Bestämmelser om särskild skatteberäkning i vissa fall för inkomst som hänför sig till minst två beskattningsår finns i 66 kap.
Bestämmelser om begränsning av skatten finns i lagen (1997:324) om begränsning av skatt.
66 kap.
2 §
Särskild skatteberäkning skall göras bara om den skattskyldige begär det. Skatteberäkningen skall omfatta all ackumulerad inkomst i ett inkomstslag. Ackumulerad inkomst som uppkommit i ett annat inkomstslag får däremot undantas vid skatteberäkningen. Om den ackumulerade inkomsten hänför sig till inkomst av näringsverksamhet gäller vad som sagts om inkomstslag för varje näringsverksamhet.
Om förutsättningarna är uppfyllda både för skatteberäkning enligt detta kapitel och för nedsättning av skatten enligt lagen (1997:324) om begränsning av skatt, tillämpas de bestämmelser som leder till lägst skatt.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
2. De nya bestämmelserna i 7 kap. 11 §, 9 kap. 4 §, 33 kap. 10 §, 65 kap. 13 § och 66 kap. 2 § tillämpas första gången vid 2008 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid 2007 och tidigare års taxeringar.
3. De nya bestämmelserna i 59 kap. 5 och 14 §§ tillämpas första gången vid 2009 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid 2008 och tidigare års taxeringar. Om beskattningsåret påbörjats men inte avslutats före ikraftträdandet tillämpas 59 kap. 5 och 14 §§ i deras äldre lydelser för försäkringspremier som betalats respektive insättningar på pensionssparkonton som gjorts under beskattningsåret men före ikraftträdandet. I fråga om premier och insättningar som betalats respektive satts in efter ikraftträdandet gäller att avdrag får göras för dessa bara till den del som avdragsutrymmet beräknat enligt bestämmelsen i sin nya lydelse överstiger avdraget för premier som betalats respektive insättningar som gjorts före ikraftträdandet.
Förslag till lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.
Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
16 §56
Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten skall göras för förmögenhet beräknad per den 31 december året före det år då ansökan om bostadstillägg görs enligt vad som anges i denna paragraf och 17 §.
Som förmögenhet räknas den skattepliktiga förmögenheten enligt lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt, beräknad med bortseende från värdet av sådan privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt som avses i 2 kap. 13 respektive 18 § inkomstskattelagen (1999:1229) och som utgör den sökandes permanentbostad samt skulder med säkerhet i denna egendom. För sökande som har sin bostad i särskild boendeform skall detsamma gälla i fråga om värdet av privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt som utgör permanentbostad för den sökandes make.
Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten ska göras för förmögenhet beräknad per den 31 december året före det år då ansökan om bostadstillägg görs enligt vad som anges i denna paragraf och 17 §.
Som förmögenhet räknas sådan förmögenhet som skulle ha varit skattepliktig enligt den upphävda lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt, beräknad med bortseende från värdet av sådan privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt som avses i 2 kap. 13 respektive 18 § inkomstskattelagen (1999:1229) och som utgör den sökandes permanentbostad samt skulder med säkerhet i denna egendom. För sökande som har sin bostad i särskild boendeform ska detsamma gälla i fråga om värdet av privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt som utgör permanentbostad för den sökandes make.
I lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall finns bestämmelser om beräkning av förmögenhet för den som har fått ersättning enligt den lagen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.
Förslag till lag om ändring i lagen (2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt
Härigenom föreskrivs att 3, 6-8 och 11 §§ lagen (2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 §
Med ägare avses även den som enligt 1 kap. 5 § fastighets-taxeringslagen (1979:1152) skall likställas med ägare.
Med ägare avses även den som enligt 1 kap. 5 § fastighets-taxeringslagen (1979:1152) ska likställas med ägare.
Enbart de personer som enligt 21 § lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt skall sambeskattas skall vid tillämpningen av denna lag anses ingå i samma hushåll. Har ett dödsbo rätt till skattereduktion enligt 8 § skall dödsboet och de personer som avses i 8 § 1 vid tillämpningen av 9-12 §§ anses ingå i samma hushåll.
Enbart de personer som enligt 21 § i den upphävda lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt skulle ha sambeskattats ska vid tillämpningen av denna lag anses ingå i samma hushåll. Har ett dödsbo rätt till skattereduktion enligt 8 § ska dödsboet och de personer som avses i 8 § 1 vid tillämpningen av 9-12 §§ anses ingå i samma hushåll.
6 §
Skattereduktion kan oavsett bestämmelserna i 5 § tillgodoräknas den skattskyldige om denne året före taxeringsåret har förvärvat fastigheten genom arv eller testamente efter sin make, sambo eller förälder, eller genom bodelning med anledning av makens eller sambons död om
1. den skattskyldige vid utgången av det år dödsfallet inträffade sambeskattas med makens, sambons eller förälderns dödsbo enligt bestämmelserna i 21 § lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,
1. den skattskyldige vid utgången av det år dödsfallet inträffade skulle ha sambeskattats med makens, sambons eller förälderns dödsbo enligt bestämmelserna i 21 § i den upphävda lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,
2. maken, sambon eller föräldern var bosatt på fastigheten den 1 januari året före taxeringsåret och dessa förhållanden därefter bestått fram till dödsfallet, eller dennes dödsbo ägde fastigheten den 1 januari året före taxeringsåret,
3. den skattskyldige var bosatt på fastigheten den 1 januari det år då dödsfallet inträffade och detta förhållande därefter bestått fram till utgången av året före taxeringsåret, och
4. den skattskyldige fortfarande ägde fastigheten vid utgången av året före taxeringsåret.
7 §
Ett dödsbo kan tillgodoräknas skattereduktion för det år dödsfallet inträffade om
1. den avlidnes efterlevande make, sambo eller barn vid utgången av det år dödsfallet inträffade sambeskattas med dödsboet enligt bestämmelserna i 21 § lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,
1. den avlidnes efterlevande make, sambo eller barn vid utgången av det år dödsfallet inträffade skulle ha sambeskattats med dödsboet enligt bestämmelserna i 21 § i den upphävda lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,
2. den avlidne ägde och var bosatt på fastigheten den 1 januari året före taxeringsåret och dessa förhållanden därefter bestått fram till dödsfallet, och
3. den efterlevande maken, sambon eller barnet är delägare i dödsboet och var bosatt på fastigheten under hela det år som föregått taxeringsåret.
8 §
Ett dödsbo kan tillgodoräknas skattereduktion för året efter dödsfallsåret om
1. den avlidnes efterlevande make, sambo eller barn vid utgången av det år dödsfallet inträffade sambeskattas med dödsboet enligt bestämmelserna i 21 § lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,
1. den avlidnes efterlevande make, sambo eller barn vid utgången av det år dödsfallet inträffade skulle ha sambeskattats med dödsboet enligt bestämmelserna i 21 § i den upphävda lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,
2. den avlidne ägde och var bosatt på fastigheten den 1 januari det år dödsfallet inträffade och dessa förhållanden därefter bestått fram till dödsfallet, och
3. den efterlevande maken, sambon eller barnet är delägare i dödsboet och var bosatt på fastigheten den 1 januari det år dödsfallet inträffade och detta förhållande därefter bestått fram till utgången av året efter dödsfallsåret.
11 §57
Spärrbeloppet är fyra procent av summan av
1. den skattskyldiges beskattningsbara förvärvsinkomst enligt 1 kap. 5 § inkomst-skattelagen (1999:1229),
2. den skattskyldiges överskott i inkomstslaget kapital enligt 1 kap. 6 § inkomstskattelagen och
3. 15 procent av den skattskyldiges beskattningsbara förmögenhet beräknad enligt 19 § lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt och minskad med reduk-tionsfastighetens taxeringsvärde till den del det inte överstiger 3 000 000 kronor.
1. den skattskyldiges beskattningsbara förvärvsinkomst enligt 1 kap. 5 § inkomst-skattelagen (1999:1229), och
2. den skattskyldiges överskott i inkomstslaget kapital enligt 1 kap. 6 § inkomstskattelagen.
Om det finns flera medlemmar i den skattskyldiges hushåll eller om reduktionsfastigheten ägs av flera delägare som ingår i samma hushåll, skall spärrbeloppet fastställas gemensamt för dem.
Om det finns flera medlemmar i den skattskyldiges hushåll eller om reduktionsfastigheten ägs av flera delägare som ingår i samma hushåll, ska spärrbeloppet fastställas gemensamt för dem.
Spärrbeloppet får inte fastställas till ett lägre belopp än 2 800 kronor.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid 2008 års taxering. Äldre bestämmelser gäller vid 2007 och tidigare års taxeringar.
Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
dels att 2 kap. 3 § och 3 kap. 2 § ska upphöra att gälla,
dels att 1 kap. 5 §, 2 kap. 2, 4, 7 och 8 §§, 3 kap. 1 §, 5 kap. 1 §, 11 kap. 1 och 8 §§, 14 kap. 13 § och 15 kap. 8 § samt rubriken närmast före 2 kap. 8 § ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
5 §58
Om inget annat anges har termer och uttryck som används i denna lag samma betydelse och tillämpningsområde som i
1. a) taxeringslagen (1990:324),
b) inkomstskattelagen (1999:1229),
c) lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,
d) lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,
e) lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1-5, 7 och 8 den lagen,
f) lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,
g) lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,
h) lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,
i) lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt, och
j) 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980)
h) lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, och
i) 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980)
när det gäller bestämmelser om skyldighet att lämna uppgifter till ledning för taxering och annat bestämmande av underlag för skatt eller avgift, bedömning av skattskyldighet, beskattning enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller beskattning utomlands,
2. mervärdesskattelagen (1994:200) när det gäller redovisning av mervärdesskatt, samt
3. skattebetalningslagen (1997:483) när det gäller skyldighet att lämna uppgifter till ledning för registrering av skatteavdrag.
Vid användandet i denna lag av termer och uttryck som avses i inkomstskattelagen (1999:1229) skall med juridisk person även avses dödsbon, handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar men inte investeringsfonder.
Vid användandet i denna lag av termer och uttryck som avses i inkomstskattelagen (1999:1229) ska med juridisk person även avses dödsbon, handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar men inte investeringsfonder.
2 kap.
2 §59
Fysiska personer skall lämna allmän självdeklaration under förutsättning att
Fysiska personer ska lämna allmän självdeklaration under förutsättning att
1. intäkterna i inkomstslaget tjänst och i inkomstslaget näringsverksamhet i annat fall än som avses i 2 under beskattningsåret har uppgått till sammanlagt minst 42,3 procent av prisbasbeloppet,
2. sådan intäkt i inkomstslaget tjänst som avses i 11 kap. 45 §, 50 kap. 7 § samt 57 kap. 20 och 21 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) eller intäkt av passiv näringsverksamhet under beskattningsåret har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,
3. intäkterna i inkomstslaget kapital, med undantag för sådan ränta eller utdelning för vilken kontrolluppgift skall lämnas enligt 8 eller 9 kap., har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor under beskattningsåret,
3. intäkterna i inkomstslaget kapital, med undantag för sådan ränta eller utdelning för vilken kontrolluppgift ska lämnas enligt 8 eller 9 kap., har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor under beskattningsåret,
4. den skattepliktiga förmögenheten enligt lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt vid beskattningsårets utgång överstiger fribeloppet enligt 19 § den lagen,
5. de är begränsat skattskyldiga och den skattepliktiga intäkten har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,
6. underlag för statlig fastighetsskatt, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader skall fastställas, eller
7. uppgift enligt 3 kap. 9 a § skall lämnas.
4. de är begränsat skattskyldiga och den skattepliktiga intäkten har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,
5. underlag för statlig fastighetsskatt, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader ska fastställas, eller
6. uppgift enligt 3 kap. 9 a § ska lämnas.
4 §60
Dödsbon skall, om inte annat anges i 5 §, lämna allmän självdeklaration, om
Dödsbon ska, om inte annat anges i 5 §, lämna allmän självdeklaration, om
1. de skattepliktiga intäkterna, med undantag för sådan ränta eller utdelning för vilken kontrolluppgift skall lämnas enligt 8 eller 9 kap., har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor under beskattningsåret,
1. de skattepliktiga intäkterna, med undantag för sådan ränta eller utdelning för vilken kontrolluppgift ska lämnas enligt 8 eller 9 kap., har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor under beskattningsåret,
2. den skattepliktiga förmögenheten enligt lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt vid beskattningsårets utgång överstiger fribeloppet enligt 19 § den lagen,
3. underlag för statlig fastighetsskatt, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader skall fastställas, eller
4. uppgift enligt 3 kap. 9 a § skall lämnas.
2. underlag för statlig fastighetsskatt, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader ska fastställas, eller
3. uppgift enligt 3 kap. 9 a § ska lämnas.
7 §61
Särskild självdeklaration skall lämnas av
Särskild självdeklaration ska lämnas av
1. aktiebolag, ekonomiska föreningar och sådana familjestiftelser som avses i 8 § tredje stycket lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,
1. aktiebolag och ekonomiska föreningar samt sådana stiftelser, andra liknande subjekt eller andra tillgångsmassor som enligt stiftelseförordnande eller motsvarande bestämmelse har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss släkts, vissa släkters eller bestämda fysiska personers ekonomiska intressen,
2. sådana ideella föreningar som avses i 7 kap. 7 § inkomstskattelagen (1999:1229) och av sådana trossamfund som avses i 7 kap. 14 § den lagen, om intäkterna under beskattningsåret har överstigit grundavdraget enligt 63 kap. 11 § samma lag,
3. andra juridiska personer än sådana som avses i 1 och 2, med undantag av dödsbon, handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar, om intäkterna som den skattskyldige skall ta upp under beskattningsåret har uppgått till minst 100 kronor,
3. andra juridiska personer än sådana som avses i 1 och 2, med undantag av dödsbon, handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar, om intäkterna som den skattskyldige ska ta upp under beskattningsåret har uppgått till minst 100 kronor,
4. sådana juridiska personer som är skattskyldiga enligt 6 § lagen om statlig förmögenhetsskatt och vars skattepliktiga förmögenhet vid beskattningsårets utgång överstiger fribeloppet enligt 19 § den lagen,
5. andra juridiska personer än dödsbon för vilka underlag för statlig fastighetsskatt, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader skall fastställas,
6. fondbolag eller förvaringsinstitut för varje av bolaget eller institutet förvaltad investeringsfond, samt
7. ombudet för en sådan generalrepresentation som avses i 1 kap. 12 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige för skadeförsäkringsföretag som bedriver sin verksamhet genom representationen.
4. andra juridiska personer än dödsbon för vilka underlag för statlig fastighetsskatt, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader ska fastställas,
5. fondbolag eller förvaringsinstitut för varje av bolaget eller institutet förvaltad investeringsfond, samt
6. ombudet för en sådan generalrepresentation som avses i 1 kap. 12 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige för skadeförsäkringsföretag som bedriver sin verksamhet genom representationen.
Skattefri inkomst och förmögenhet
Skattefri inkomst
8 §
Vid bedömning av deklarationsskyldighet som enligt detta kapitel är beroende av att intäkterna eller förmögenheten har uppgått till visst belopp skall hänsyn inte tas till sådan intäkt eller förmögenhet som är skattefri eller som den fysiska personen inte är skattskyldig för enligt inkomstskattelagen (1999:1229) eller lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt.
Inkomst eller förmögenhet som enligt skatteavtal helt eller delvis skall undantas från beskattning i Sverige omfattas inte av första stycket.
Vid bedömning av deklarationsskyldighet som enligt detta kapitel är beroende av att intäkterna har uppgått till visst belopp ska hänsyn inte tas till sådan intäkt som är skattefri eller som den fysiska personen inte är skattskyldig för enligt inkomstskattelagen (1999:1229).
Inkomst som enligt skatteavtal helt eller delvis ska undantas från beskattning i Sverige omfattas inte av första stycket.
3 kap.
1 §62
En självdeklaration skall innehålla
En självdeklaration ska innehålla
1. nödvändiga identifikationsuppgifter,
2. uppgifter om de intäktsposter och kostnadsposter som skall hänföras till respektive inkomstslag,
2. uppgifter om de intäktsposter och kostnadsposter som ska hänföras till respektive inkomstslag,
3. uppgifter om de allmänna avdrag som den skattskyldige har rätt till,
4. uppgifter om den skattskyldiges tillgångar och skulder vid beskattningsårets utgång under förutsättning att hans eller, om han skall sambeskattas med någon, deras sammanlagda skattepliktiga förmögenhet enligt lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt överstiger fribeloppet enligt 19 § den lagen,
5. de uppgifter som behövs för beräkning av
4. de uppgifter som behövs för beräkning av
a) fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,
b) avkastningsskatt enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,
c) särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,
d) expansionsfondsskatt enligt 34 kap. inkomstskattelagen (1999:1229),
e) egenavgifter enligt 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980),
f) särskild löneskatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,
g) allmän löneavgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, och
h) pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,
6. de uppgifter som behövs för att avgöra om en begränsat skattskyldig uppfyller kraven för att erhålla allmänna avdrag enligt 62 kap. 5-8 §§ eller grundavdrag enligt 63 kap. inkomstskattelagen, samt
7. de övriga uppgifter som Skatteverket behöver för att fatta riktiga taxerings- och beskattningsbeslut samt beslut om pensionsgrundande inkomst.
5. de uppgifter som behövs för att avgöra om en begränsat skattskyldig uppfyller kraven för att erhålla allmänna avdrag enligt 62 kap. 5-8 §§ eller grundavdrag enligt 63 kap. inkomstskattelagen, samt
6. de övriga uppgifter som Skatteverket behöver för att fatta riktiga taxerings- och beskattningsbeslut samt beslut om pensionsgrundande inkomst.
5 kap.
1 §
Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som är undantagna från skattskyldighet för inkomst och förmögenhet skall lämna särskilda uppgifter om
Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund som är undantagna från skattskyldighet för inkomst ska lämna särskilda uppgifter om
1. intäkter och kostnader under det räkenskapsår som har avslutats närmast före taxeringsåret,
2. tillgångar och skulder vid räkenskapsårets början och slut, samt
3. övriga omständigheter som är av betydelse för bedömande av frågan om undantag från skattskyldighet.
11 kap.
1 §
Kontrolluppgift skall lämnas om värdet av en medlems eller en delägares andel i ett privatbostadsföretag. Kontrolluppgift behöver inte lämnas om värdet av andelen inte uppgår till minst 1 000 kronor.
Kontrolluppgift skall lämnas för fysiska personer och dödsbon som vid årets utgång är medlemmar eller delägare i ett privatbostadsföretag. Kontrolluppgift skall lämnas av privatbostadsföretaget.
Kontrolluppgift ska lämnas om värdet av en medlems eller en delägares andel i ett privatbostadsföretag. Kontrolluppgift behöver inte lämnas om värdet av andelen inte uppgår till minst 1 000 kronor.
Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon som vid årets utgång är medlemmar eller delägare i ett privatbostadsföretag. Kontrolluppgift ska lämnas av privatbostadsföretaget.
I kontrolluppgiften skall uppgift lämnas om värdet av andelen enligt 11 § lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt.
8 §
Kontrolluppgift skall lämnas om en sådan försäkring som är skatte-pliktig enligt 3 § första stycket 8 lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt eller som avses i 2 § första stycket 7 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.
Kontrolluppgift ska lämnas om
1. livförsäkring med undantag för
a) pensionsförsäkring, och
b) livförsäkring som enbart avser olycks- eller sjukdomsfall eller dödsfall senast vid 70 års ålder och som inte är återköpsbar, och
2. sådan försäkring som avses i 2 § första stycket 7 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.
Kontrolluppgift skall lämnas för fysiska personer och dödsbon av försäkringsgivare och understödsföreningar.
I kontrolluppgiften skall uppgift lämnas om
Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av försäkringsgivare och understödsföreningar.
I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om
1. värdet av försäkringen vid årets utgång, och
2. värdet av försäkringen vid närmast föregående års utgång, om försäkringen är meddelad i en försäkringsrörelse som inte bedrivs från ett fast driftställe i Sverige.
Med pensionsförsäkring likställs i denna paragraf en sådan livförsäkring som avses i 58 kap. 2 § andra stycket andra meningen inkomstskattelagen (1999:1229), eller uppfyller villkoren i 58 kap. 6-16 §§ inkomstskattelagen, om den har meddelats i en sådan verksamhet som avses i 2 kap. 1 § 2 lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige.
14 kap.
13 §
Om värdet av en tillgång eller en skuld skall anges i en kontrolluppgift, skall värderingen göras i enlighet med bestämmelserna i 9-18 §§ lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt.
Om värdet av en tillgång eller en skuld ska anges i en kontrolluppgift, ska värderingen göras i enlighet med bestämmelserna i 9-18 §§ i den upphävda lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt.
15 kap.
8 §63
Om en skattskyldig har fått avräkning av utländsk skatt från sin inkomstskatt eller förmögenhetsskatt enligt bestämmelser i skatteavtal eller enligt lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt och om den utländska skatten därefter sätts ned, skall han anmäla detta till Skatteverket.
Om en skattskyldig har fått avräkning av utländsk skatt från sin inkomstskatt enligt bestämmelser i skatteavtal eller enligt lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt och om den utländska skatten därefter sätts ned, ska han anmäla detta till Skatteverket.
Anmälan skall göras inom tre månader från det att den skattskyldige fick del av det beslut genom vilket den utländska skatten sattes ned. Anmälan skall göras enligt ett fastställt formulär. Till anmälan skall beslutet om nedsättningen av den utländska skatten fogas i original eller i bestyrkt kopia.
Anmälan ska göras inom tre månader från det att den skattskyldige fick del av det beslut genom vilket den utländska skatten sattes ned. Anmälan ska göras enligt ett fastställt formulär. Till anmälan ska beslutet om nedsättningen av den utländska skatten fogas i original eller i bestyrkt kopia.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid 2008 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid 2007 och tidigare års taxeringar.
Förslag till lag om upphävande av lagen (2004:126) om skattereduktion för förmögenhetsskatt
Härigenom föreskrivs att lagen (2004:126) om skattereduktion för förmögenhetsskatt ska upphöra att gälla vid utgången av år 2007. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande för 2004-2007 års taxeringar.
Förslag till lag om ändring i lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete
Härigenom föreskrivs att 16 och 18 §§ lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
16 §
I fråga om skattereduktion enligt denna lag tillämpas det som gäller om bestämmande och debitering av slutlig skatt enligt skattebetalningslagen (1997:483).
Skattereduktionen skall räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt, statlig fastighetsskatt och förmögenhetsskatt.
Bestämmelser om att hänsyn skall tas till skattereduktion vid beslut om slutlig skatt finns i 11 kap. 9 § skattebetalningslagen.
Skattereduktionen ska räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt samt statlig fastighetsskatt.
Bestämmelser om att hänsyn ska tas till skattereduktion vid beslut om slutlig skatt finns i 11 kap. 9 § skattebetalningslagen.
18 §
Skattereduktionen skall beaktas vid ändrad beräkning av preliminär skatt enligt skattebetalningslagen (1997:483).
Skattereduktionen skall inte beaktas vid beräkning av skattebeloppet enligt 4 § lagen (1997:324) om begränsning av skatt.
Skattereduktionen ska beaktas vid ändrad beräkning av preliminär skatt enligt skattebetalningslagen (1997:483).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid 2008 års taxering.
Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-10-04
Närvarande: f.d. justitierådet Nina Pripp, f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson och justitierådet Lars Dahllöf.
Slopad förmögenhetsskatt m.m.
Enligt en lagrådsremiss den 19 september 2007 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),
2. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
3. lag om ändring i lagen (1995:575) om skatteflykt,
4. lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd,
5. lag om upphävande av lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,
6. lag om upphävande av lagen (1997:324) om begränsning av skatt,
7. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),
8. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
9. lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m. fl.,
10. lag om ändring i lagen (2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt,
11. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter,
12. lag om upphävande av lagen (2004:126) om skattereduktion för förmögenhetsskatt och
13. lag om ändring i lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Karl-Henrik Bucht med biträde av departementssekreterarna Pia Gustafsson och Annica Axén Linderl.
Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
I lagrådsremissen föreslås ändringar inom främst skatteområdet. Förslag lämnas om slopande av förmögenhetsskatten och om begränsning av avdragsrätten för privat pensionssparande. I remissen lämnas också förslag gällande anpassningar av förmögenhetsprövningen inom socialförsäkringssystemet och studiestödssystemet.
I lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter finns bestämmelser om skyldighet för tredje man (t.ex. banker och andra kreditinstitut) att lämna kontrolluppgifter till Skatteverket, bl.a. om enskildas tillgångar och skulder (förmögenhet). I 1 kap. 4 § i denna lag finns angivet för vilka ändamål sådana uppgifter ska lämnas. Enligt paragrafens första stycke 1 är ett sådant ändamål att kontrolluppgifter ska lämnas till ledning för taxering enligt taxeringslagen. Av 1 kap. 1 § första stycket 2 taxeringslagen framgår att lagen gäller vid fastställelse av underlaget för att ta ut skatt eller avgift (taxering) enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt.
Någon ändring föreslås inte nu i den generella uppgiftsskyldigheten.
När det i föreliggande remiss föreslås att lagen om statlig förmögenhetsskatt ska upphöra att gälla med utgången av år 2007 måste man enligt Lagrådets mening fråga sig varför inte den generella skyldigheten att lämna kontrolluppgift om förmögenhet också ska upphöra vid samma tidpunkt eller att skyldigheten åtminstone begränsas jämfört med vad som gäller idag.
Frågan bör ses bl.a. mot bakgrund av bestämmelserna i artikel 8 Rätt till skydd för privat- och familjeliv i den Europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Av intresse är också de bestämmelser som finns i personuppgiftslagen (1998:204), PUL, till skydd mot insamlande av personuppgifter och om behandling i övrigt av sådana uppgifter. Lagen, som grundar sig på Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (det s.k. datadirektivet), gäller i allt väsentligt bl.a. för Skatteverkets verksamhet, se 3 § första stycket 3 lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Av 9 § första stycket c PUL följer att personuppgifter får samlas in bara för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål. Vidare ska enligt punkten d i samma stycke tillses att personuppgifter inte behandlas för något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in. Enligt punkten e i samma stycke ska tillses att de personuppgifter som behandlas är adekvata och relevanta i förhållande till ändamålen med behandlingen. Av punkten f följer slutligen, såvitt nu är av intresse, att inte fler personuppgifter behandlas än som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med behandlingen.
Av lagrådsremissen framgår att regeringen anser att den generella uppgiftsskyldighet som föranleds av behovet av underlag för taxering till statlig förmögenhetsskatt ska ha upphört inkomståret 2009 samt att uppgiftsskyldighet bör kvarstå bara i den utsträckning uppgifterna verkligen krävs för andra beskattningsåtgärder än den nuvarande beskattningen av förmögenhet. Samtidigt konstateras i remissen att viss tid behövs för analys och nödvändiga ändringar i de olika systemen hos berörda myndigheter.
Enligt vad som har upplysts vid föredragningen inför Lagrådet behövs den generella uppgiftsskyldigheten om förmögenhet även under åtminstone år 2008 i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Här, liksom i remissen, har hänvisats till att uppgift om förmögenhet behövs för att Skatteverket ska kunna göra kontantberäkningar, bl. a. i samband med skönstaxeringar samt för rekonstruktioner av värdepappersinnehav. Enligt vad som vidare upplysts var antalet kontantberäkningar ca 83 000 det senaste året.
Enligt Lagrådets bedömning kan det ifrågasättas om uppgifter från tredje man om förmögenhet kommer att ha betydelse i beskattningsverksamheten när förmögenhetsskatten avskaffas. I vart fall torde nyttan av dessa uppgifter bli så begränsad att den inte står i proportion till den generella kontrolluppgiftsskyldigheten. Även i fortsättningen kommer det att finnas en skyldighet för tredje man att lämna kontrolluppgift till Skatteverket om ränta, avkastning m.m. (se bl.a. 8 och 9 kap. lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter). Med ett sådant underlag bör det ofta kunna avgöras om ytterligare upplysningar behöver inhämtas i ett enskilt fall. Till detta kommer att en generell skyldighet att lämna kontrolluppgift om förmögenhet inte alltid ger en fullständig bild av en enskilds förmögenhet, eftersom inte alla tillgångar kan fångas upp i sådana uppgifter. Även när det gäller uppgiftsskyldighetens betydelse för rekonstruktioner av värdepappersinnehav anser Lagrådet, mot bakgrund av det i remissen redovisade materialet, att behovet av förmögenhetsuppgifter är förhållandevis litet och inte står i proportion till kravet på en generell kontrolluppgiftsskyldighet för sådana uppgifter.
Några andra exempel än de nu nämnda som skulle motivera en generell uppgiftsskyldighet om förmögenhet för Skatteverkets beskattningsverksamhet har inte lämnats vare sig i lagrådsremissen eller under föredragningen. Lagrådet anser sig därför inte ha tillräckligt underlag för slutsatsen att den generella kontrolluppgiftsskyldigheten om förmögenhet verkligen behövs fortsättningsvis för detta ändamål.
Som framgår av remissen finns det visserligen myndigheter som är betjänta av att i sin verksamhet kunna erhålla uppgifter om enskildas förmögenheter. Bl.a. Försäkringskassan och Centrala studiestödsnämnden har med dagens regler tillgång till Skatteverkets uppgifter om enskildas förmögenhetsinnehav. Men om dessa myndigheter har ett sådant behov av uppgifterna att det också skulle motivera en generell uppgiftsskyldighet från tredje man är en annan sak. I remissen har denna fråga inte närmare behandlats. Enligt vad som sägs i lagrådsremissen var det under år 2006 endast sex personer som hade en förmögenhet av den storleken att den påverkade Studiestödsnämndens beslut i fråga om nedsättning av återbetalningsbeloppet. Vilka alternativa möjligheter som Försäkringskassan och andra myndigheter har att få uppgift om enskilds förmögenhet är inte utrett. Om grunden för tredje mans generella uppgiftsskyldighet faller bort, dvs. om Skatteverket inte längre behöver uppgifter om förmögenhet för sin beskattningsverksamhet, saknas stöd för att kräva in sådana uppgifter. Skulle en uppgiftsskyldighet ändå fortsättningsvis åläggas tredje man gentemot Skatteverket och skulle de myndigheter som idag via verket kan få ut uppgifter om enskildas förmögenheter kunna fortsätta att få del av dessa uppgifter uppkommer frågor rörande sekretesskyddet för uppgifterna.
Enligt 9 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) gäller sekretess för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i myndighets verksamhet som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt. Vidare gäller motsvarande sekretess i myndighets verksamhet som avser förande av eller uttag ur beskattningsdatabasen enligt lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet för uppgift som har tillförts databasen.
En förutsättning för att den förhållandevis stränga skattesekretessen (absolut sekretess) till skydd för den enskilde ska gälla är således att uppgiften har samlats in i beskattningsverksamhet och inte uteslutande för något annat ändamål. Om uppgifterna inte behövs för denna verksamhet måste grunden för sekretesskyddet ifrågasättas.
Sammanfattningsvis finner Lagrådet att underlaget i lagrådsremissen inte visar att det finns behov av kontrolluppgifter om förmögenhet i beskattningsverksamhet sedan förmögenhetsskatten avskaffats. Det skulle därmed inte heller finnas någon grund för ett generellt inhämtande av sådana uppgifter.
Även om det skulle kunna sägas föreligga något behov av uppgifter om förmögenhet i beskattningsverksamhet måste starkt ifrågasättas om den generella skyldigheten att lämna sådana uppgifter står i proportion till behovet och därmed är förenlig med det krav på integritetshänsyn som följer av Europakonventionen och personuppgiftslagen.
En annan följd av att uppgifter om förmögenhet inte behövs i beskattningsverksamheten kan vara att grunden för sekretess enligt 9 kap.
1 § sekretesslagen bortfaller för uppgifter som inhämtas efter ikraftträdandet.
I övrigt lämnar Lagrådet lagförslagen utan erinran.
Finansdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 oktober 2007
Närvarande: Statsministern Reinfeldt, statsråden Olofsson, Odell, Bildt, Ask, Husmark Pehrsson, Larsson, Erlandsson, Torstensson, Carlgren, Hägglund, Björklund, Littorin, Malmström, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Björling
Föredragande: statsrådet Odell
Regeringen beslutar proposition Slopad förmögenhetsskatt m.m.
1 Senaste lydelse 2005:1174.
2 Senaste lydelse 1999:1261.
3 Senaste lydelse 2003:211.
4 Senaste lydelse 2004:129.
5 Senaste lydelse 2004:477.
6 Senaste lydelse 2006:1469.
7 Senaste lydelse 2003:664.
8 Senaste lydelse 2007:347. Paragrafen föreslås också ändras i prop. 2007/08:13.
9 Senaste lydelse 2003:664.
10 Senaste lydelse 2003:669.
11 Senaste lydelse 2007:618.
12 Senaste lydelse 2004:1149.
13 Senaste lydelse 2005:1136.
14 Senaste lydelse 2002:326.
15 Senaste lydelse 2006:4.
16 Senaste lydelse 2005:1175.
17 Senaste lydelse 2005:1135.
18 Senaste lydelse 2003:228.
19 Senaste lydelse 2004:72.
20 Senaste lydelse 2006:1349.
21 Senaste lydelse 2003:674.
22 Källa: Försäkringskassan Store februari 2007.
23 Regeringen har bl.a. i budgetpropositionen för år 2008 (prop. 2007/08:1, volym 1, avsnitt 5.4.5) aviserat att mot bakgrund av EG-domstolens avgörande i det s.k. Danmarksmålet bör det svenska etableringskravet ändras så att pensionsförsäkringar från andra EES-länder än Sverige får samma skattemässiga behandling som svenska pensionsförsäkringar. Regeringen har förklarat att den avser att återkomma till riksdagen senare under riksmötet med de aviserade förslagen till ändrade skatteregler.
24 Senaste lydelse 2005:1174.
25 Senaste lydelse 1999:1261.
26 Senaste lydelse 2003:211.
27 Senaste lydelse 2004:129.
28 Senaste lydelse 2004:477.
29 Senaste lydelse 2006:1469.
30 Senaste lydelse 2003:664.
31 Senaste lydelse 2007:346.
32 Senaste lydelse 2003:664.
33 Senaste lydelse 2003:669.
34 Senaste lydelse 2004:629.
35 Senaste lydelse 2004:1149.
36 Senaste lydelse 2002:326.
37 Senaste lydelse 2006:4.
38 Senaste lydelse 2005:1175.
39 Senaste lydelse 2005:1135.
40 Senaste lydelse 2003:228.
41 Senaste lydelse 2004:72.
42 Senaste lydelse 2006:1349.
43 Senaste lydelse 2003:674.
44 Senaste lydelse 2005:1174.
45 Senaste lydelse 1999:1261.
46 Senaste lydelse 2003:211.
47 Senaste lydelse 2004:129.
48 Senaste lydelse 2006:1469.
49 Senaste lydelse 2003:664.
50 Senaste lydelse 2007:347.
51 Senaste lydelse 2003:664.
52 Senaste lydelse 2003:669.
53 Senaste lydelse 2007:618.
54 Senaste lydelse 2004:1149.
55 Senaste lydelse 2005:1136.
56 Senaste lydelse 2002:326.
57 Senaste lydelse 2006:4.
58 Senaste lydelse 2005:1175.
59 Senaste lydelse 2005:1135.
60 Senaste lydelse 2003:228.
61 Senaste lydelse 2004:72.
62 Senaste lydelse 2006:1349.
63 Senaste lydelse 2003:674.
??
??
Prop. 2007/08:26
Prop. 2007/08:26
2
65
1
Prop. 2007/08:26
Bilaga 1
Prop. 2007/08:xx
Bilaga 1
66
67
1
Prop. 2007/08:26
Bilaga 2
Prop. 2007/08:26
Bilaga 2
86
85
1
Prop. 2007/08:xx
Bilaga 3
Prop. 2007/08:26
Bilaga 3
88
87
1
Prop. 2007/08:26
Bilaga 4
Prop. 2007/08:26
Bilaga 4
114
113
1
Prop. 2007/08:26
Bilaga 5
Prop. 2007/08:26
Bilaga 5
118
117
1
Prop. 2007/08:26
120
119
1