Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 3852 av 7191 träffar
Propositionsnummer · 2008/09:1 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Budgetpropositionen för 2009, Förslag till statsbudget för 2009, finansplan och skattefrågor m.m.
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 1/14
Migration Förslag till statsbudget för 2009 Migration Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 7 2 Utgiftsområde Migration 9 2.1 Omfattning 9 2.2 Utgiftsutveckling 10 2.3 Mål 11 2.4 Resultatredovisning 11 2.4.1 Analys och slutsatser 25 2.5 Revisionens iakttagelser 26 2.6 Politikens inriktning 27 2.7 Budgetförslag 28 2.7.1 1:1 Migrationsverket 28 2.7.2 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 29 2.7.3 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 29 2.7.4 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden 30 2.7.5 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden 31 2.7.6 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 31 2.7.7 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 32 2.7.8 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 32 Tabellförteckning Anslagsbelopp 7 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde Migration 10 2.2 Härledning av ramnivån 2009-2011. Utgiftsområde Migration 11 2.3 Ramnivå 2009 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde Migration 11 2.4 Nya asylsökande 2005-2007 12 2.5 Nya asylsökande 2007 efter medborgarskap och kön 12 2.6 Grunderna för beviljade uppehållstillstånd till asylsökande m.fl. 2007 12 2.7 Handläggningstider inom asylprocessen i dagar 13 2.8 Utgifter inom asylprocessen 13 2.9 Antal ansökningar och tider i asylprövningen vid Migrationsverket 14 2.10 Utgift för prövning av asylansökningar 14 2.11 Produktivitetsutveckling 14 2.12 Asylärenden avseende ensamkommande barn 2005-2007 15 2.13 Antal registrerade personer samt vistelsetid i Migrationsverkets mottagandesystem 2005-2007 15 2.14 Antal asylsökande ensamkommande barn 2005--2007 16 2.15 Asylsökandes deltagande i organiserad sysselsättning i november 2007 16 2.16 Kostnader för mottagandet 2005-2007 17 2.17 Ärendekategorier Besök och bosättning 2007 19 2.18 Besök- och bosättningsärenden 19 2.19 Migrationsverkets omprövning av överklagade beslut i besöks- och bosättningsärenden 22 2.20 Medborgarskapsärenden 22 2.21 Migrationsverkets omprövning av överklagade beslut i medborgarskapsärenden 22 2.22 Migrationsverkets omprövning av överklagade beslut i asylärenden 23 2.23 Asylärenden där Migrationsverket överklagat Migrationsdomstolarnas avgöranden 23 2.24 Utgift för överprövning av verkställighetshinder 24 2.25 Migrationsdomstolarna, utgift per mål inom olika kategorier 25 2.26 Migrationsöverdomstolen, utgift per mål inom olika kategorier 25 2.27 Anslagsutveckling 28 2.28 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 1:1 Migrationsverket 29 2.29 Anslagsutveckling 29 2.30 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 29 2.31 Anslagsutveckling 29 2.32 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 30 2.33 Anslagsutveckling 30 2.34 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden 30 2.35 Anslagsutveckling 31 2.36 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden 31 2.37 Anslagsutveckling 31 2.38 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 32 2.39 Anslagsutveckling 32 2.40 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 32 2.41 Anslagsutveckling 32 2.42 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 33 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner det mål som regeringen föreslår för utgiftsområde 8 Migration samt godkänner att det tidigare målet för migrationspolitiken upphör att gälla (avsnitt 2.3), 2. för budgetåret 2009 anvisar anslagen under utgiftsområde 8 Migration enligt följande uppställning: Anslagsbelopp Tusental kronor Anslag Anslagstyp 1:1 Migrationsverket Ramanslag 2 053 510 1:2 Ersättningar och bostadskostnader Ramanslag 2 449 000 1:3 Migrationspolitiska åtgärder Ramanslag 352 097 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden Ramanslag 458 231 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden Ramanslag 198 800 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden Ramanslag 93 255 1:7 Utresor för avvisade och utvisade Ramanslag 204 202 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar Ramanslag 90 218 Summa 5 899 313 2 Utgiftsområde Migration 2.1 Omfattning Utgiftsområdet omfattar frågor som rör migration till och från vårt land, flyktingpolitiken inklusive mottagande av asylsökande samt utlänningars rätt att vistas i Sverige. Inom utgiftsområdet ansvarar Migrationsverket för verksamhetsområdena asyl, besök och bosättning samt svenskt medborgarskap. Migrationsverket ska dessutom verka för samverkan och samordning mellan berörda myndigheter så att verksamheten inom dessa verksamheter är effektiv. Inom utgiftsområdet finansieras även verksamheten vid migrationsdomstolarna, Migrationsöverdomstolen och i relevanta delar Kriminalvårdens transporttjänst. Även myndigheter som ingår i andra utgiftsområden såsom utlandsmyndigheterna, länsstyrelserna och polisen har uppgifter inom migrationsområdet. Inom verksamhetsområdet asyl prövar Migrationsverket varje asylansökan individuellt och utifrån gällande lagstiftning. Ett avslagsbeslut från Migrationsverket, vilket i regel förenas med ett avvisnings- eller utvisningsbeslut, kan överklagas till migrationsdomstol. Under tiden en ansökan prövas eller överprövning sker omfattas asylsökande av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Migrationsverket ska övergripande arbeta för att det finns beredskap och kapacitet i landet att ta emot de skyddsbehövande som beviljats uppehållstillstånd och vid behov medverka vid deras bosättning. Länsstyrelserna har ansvar att förhandla med kommuner om mottagande och bosättning av personer som beviljats uppehållstillstånd. Migrationsverket har ansvar för att ingå överenskommelser med kommunerna. Vidare ska Migrationsverket verka för att de personer som fått avslag på sin asylansökan och som avvisats eller utvisats återvänder till det land som de kommit från eller har möjlighet att söka sig till. Om den avvisade eller utvisade personen vägrar att självmant lämna landet eller avviker överlämnas ärendet till polisen för verkställighet av avvisnings- eller utvisningsbeslutet. Verksamhetsområdet besök och bosättning omfattar olika typer av ansökningar om tillstånd att få vistas i Sverige. Vissa gäller inresa och tillfällig vistelse medan andra syftar till permanent vistelse i Sverige. Ansökningarna avser t.ex. släkt- eller turistbesök, arbete, studier eller bosättning på grund av anknytning till anhörig. Ansökan ska i första hand göras hos svensk utlandsmyndighet, men kan i vissa fall även göras direkt hos Migrationsverket. Utlandsmyndigheter fattar beslut i flertalet ärenden om visering och i vissa ärenden om uppehållstillstånd efter delegation från Migrationsverket. Förutom handläggning av ärenden ska utlandsmyndigheterna även uppmärksamma och analysera förändringar i omvärlden som kan påverka migrationen. Här har exempelvis migrationsattachéerna en viktig roll. Inom verksamhetsområdet svenskt medborgarskap prövas naturaliseringsärenden samt ärenden om bibehållande av respektive befrielse från svenskt medborgarskap av Migrationsverket. Migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen har till uppgift att överpröva Migrationsverkets beslut enligt utlänningslagen (2005:716), lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap och lagen (1996:1620) om offentligt biträde. I migrationsområdet ingår även deltagande i EU-samarbetet, internationellt samarbete i övrigt inom området samt att bidra till samstämmighet i Sveriges politik för global utveckling (prop. 2002/03:122). 2.2 Utgiftsutveckling Utvecklingen inom utgiftsområdet styrs i stor utsträckning av omvärldsfaktorer som kan vara svåra att förutse och att påverka. Samverkan mellan berörda myndigheter inom migrationsområdet och deras effektivitet är också viktiga faktorer. Effektiviteten i prövningsverksamheten påverkar i stor utsträckning t.ex. vistelsetiderna och därmed utgifterna för mottagandet av asylsökande. Den enskilde asylsökandes medverkan i asylprocessen är också viktig för vistelsetider och därmed utgifterna. Harmoniseringen av asyl- och migrationspolitiken inom EU fortgår och flera förslag till gemenskapslagstiftning har presenterats, vilket kan komma att påverka det svenska systemet. År 2007 anvisades utgiftsområdet sammanlagt 5 818 miljoner kronor. Utfallet 2007 ökade med cirka 11 procent jämfört med utfallet 2006. Skillnaderna mellan årens utfall beror på att flera personer sökte asyl och att antalet personer i Migrationsverkets mottagande ökade. Utfallet 2007 var 523 miljoner kronor lägre än anvisade medel (9 procent). Ingen anslagskredit har utnyttjats. I budgetpropositionen för 2008 anvisades utgiftsområdet 6 145 miljoner kronor. Riksdagen har vid behandlingen av 2008 års tilläggsbudgetproposition (prop. 2007/08:99) anvisat anslaget 12:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden ytterligare resurser. I höstens tilläggsbudget (prop. 2008/09:2) föreslår regeringen vidare att anslagen 12:2 Ersättningar och bostadskostnader samt 12:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden ökas. För 2009 är bedömningen att antalet ansökningar om uppehållstillstånd som ska avgöras av berörda myndigheter tillfälligtvis kommer att öka. Den nya reformen om en mer flexibel arbetskraftsinvandring medför att antalet ansökningar om arbetstillstånd kommer att öka. Utöver detta utgiftsområde utbetalar Migrationsverket statlig ersättning till kommunerna för kostnader i samband med mottagandet och introduktionen av flyktingar och deras anhöriga enligt förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagandet m.m. på omkring 5 miljarder kronor (utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet). Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde Migration Miljoner kronor Utfall 2007 Budget 2008 1 Prognos 2008 Förslag 2009 Beräknat 2010 Beräknat 2011 1:1 Migrationsverket 1 923 2 151 2 138 2 054 1 964 1 802 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 2 279 2 792 2 792 2 449 2 160 1 872 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 288 329 329 352 362 368 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden 333 423 397 458 493 503 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden 58 149 142 199 179 179 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 229 238 218 93 93 93 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 139 204 189 204 204 204 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 30 61 93 90 90 90 Äldreanslag 2007 12:09 Utlänningsnämndens avvecklingsorganisation 17 0 1 0 0 0 Totalt för utgiftsområde 8 Migration 5 295 6 347 6 300 5 899 5 545 5 112 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2009-2011. Utgiftsområde Migration Miljoner kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 6 145 6 145 6 145 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 47 131 190 Beslut -175 -284 -531 Övriga makroekonomiska förutsättningar 1 1 -1 Volymer -141 -480 -731 Överföring till/från andra utgiftsområden Övrigt 22 32 39 Ny ramnivå 5 899 5 545 5 112 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. Tabell 2.3 Ramnivå 2009 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde Migration Miljoner kronor 2009 Transfereringar 3 518 Verksamhetsutgifter 1 341 Investeringar 1 040 Summa Ramnivå 5 899 2.3 Mål Regeringens förslag: Målet för politikområdet Migration ska upphöra att gälla. Målet för området Migration är att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som inom ramen för den reglerade invandringen värnar asylrätten, underlättar rörlighet över gränser, främjar en behovsstyrd arbetskraftsinvandring, tillvaratar och beaktar migrationens utvecklingseffekter samt fördjupar det europeiska och internationella samarbetet. Nuvarande mål för migrationspolitiken är beslutade av riksdagen (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:SfU2, rskr. 2006/07:33). Som regeringen aviserade i 2008 års ekonomiska vårproposition (prop. 2007/08:100, avsnitt 4.4.4) och som närmare utvecklas i denna proposition (avsnitt 10.4.1, volym 1) utgår den enhetliga verksamhetsstrukturen. Det innebär att utgiftsområden inte kommer att indelas i politikområden och i förekommande fall inte heller i verksamhetsområden. Mot denna bakgrund bör målet för politikområdet Migration upphävas. Vidare föreslås att det i stället bör införas ett nytt mål mot vilka verksamheter inom utgiftsområdet ska redovisas och följas upp. 2.4 Resultatredovisning Utgiftsområdet migration är indelat i tre verksamhetsområden: asyl, besök och bosättning samt svenskt medborgarskap. Verksamhetsområde Asyl Verksamhetsområdet omfattar bland annat * prövning av asylansökningar, * mottagande av asylsökande, * förberedelser för bosättning för de asylsökande som beviljats uppehållstillstånd, * förberedelser och genomförande av återvändande för asylsökande som inte beviljats uppehållstillstånd, * stöd till personer med uppehållstillstånd som vill återvandra samt * skydd till främst flyktingar och andra skyddsbehövande i utlandet genom bosättning i Sverige (vidarebosättning). Asylprocessen ska vara rättssäker och human i alla led. Migrationsverkets handläggning i samband med prövning, omprövning och överklagande av utlänningsärenden samt verkets prövning av verkställighetshinder ska ske enhetligt, skyndsamt och effektivt. Migrationsverket ska fördjupa och förbättra samverkan med andra berörda myndigheter i syfte att effektivisera asylprocessen så att den totala vistelsetiden, dvs. den tid en person är registrerad vid Migrationsverket som asylsökande i Sverige, i förhållande till föregående år minskar. Särskild hänsyn ska tas till barn. Tabell 2.4 Nya asylsökande 2005-2007 2005 2006 2007 Förändring i % 2006-2007 Irak 2 330 8 951 18 559 107 Somalia 422 1 066 3 349 214 Serbien2 2 944 2 001 2 484 25 Afrika exkl. Somalia 2 415 2 128 2 664 25 Mellersta Östern1 1 696 1 948 1 800 -8 OSS exkl. Ryssland 2 056 1 849 1 671 -10 Statslösa 806 815 1 312 61 Ryssland 1 057 755 788 4 Afghanistan 435 594 609 3 Bosnien-Hercegovina 387 234 217 -7 Övriga 2 982 3 981 2 738 -31 17 530 24 322 36 207 49 1 Iran, Jordanien, Libanon, Syrien och Turkiet. 2 2005 och 2006: Serbien och Montenegro År 2007 sökte fler personer asyl i Sverige än i något annat enskilt land i Europa. Drygt hälften av de asylsökande från Irak som ansökte om asyl i något land inom EU, gjorde det i Sverige. Under 2007 sökte 36 200 personer asyl i Sverige jämfört med 24 300 personer året innan, vilket innebar en ökning med nästan 50 procent. Antalet personer från Irak som sökte asyl i Sverige mer än fördubblades 2007 jämfört med 2006 till 18 600. Första halvåret 2008 ansökte 12 270 personer om asyl i Sverige, vilket är en minskning med 30 procent jämfört med samma period 2007. Jämfört med 2007 väntas antalet asylsökande minska under 2008. Tabell 2.5 Nya asylsökande 2007 efter medborgarskap och kön Nationalitet Kvinnor Män varav barn under 18 år Totalt Irak 4 423 14 136 3 290 18 559 Somalia 1 599 1 750 640 3 349 Serbien 1 045 1 455 956 2 500 Statslösa 305 1 007 314 1 312 Eritrea 427 451 188 878 Ryssland 319 469 218 788 Afghanistan 109 500 261 609 Övriga 2 852 5 360 1 738 8 212 Totalt 11 079 25 128 7 605 36 207 Av de personer som sökte asyl 2007 var 31 procent kvinnor och 69 procent män. Andelen ensamhushåll har ökat jämfört med tidigare år. Cirka 7 600 barn ansökte om asyl, varav cirka 1 260 barn saknade legal vårdnadshavare, s.k. ensamkommande barn. Av de ensamkommande barnen var 81 procent i åldern 15-17 år och cirka 75 procent kom från Irak, Somalia eller Afghanistan. Under första halvåret 2008 sökte cirka 700 ensamkommande barn asyl i Sverige. Tabell 2.6 Grunderna för beviljade uppehållstillstånd till asylsökande m.fl. 2007 Kvinnor Män varav barn under 18 år Totalt Flyktingar och andra skyddsbehövande, varav 4 645 8 521 3 246 13 166 - uppehållstillstånd inom ramen för vidarebosättning (kvotflyktingar)2 926 919 781 1 845 - flyktingar 500 613 346 1 113 - skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 2 § 1 punkten (dödsstraff, tortyr m.m.) 592 972 352 1 564 - skyddsbehövande i övrigt enligt 4 kap. 2 § 2-3 punkten (väpnad konflikt, svåra mot-sättningar i hemlandet, miljökatastrofer) 2 627 6 017 1 767 8 644 Synnerligen ömmande omständigheter 1 644 2 294 1 665 3 938 Övrigt1 430 494 412 924 Totalt 6 719 11 309 5 323 18 028 1 Permanent uppehållstillstånd beviljat enligt den tillfälliga ändringen av utlänningslagen (2005:762) samt tidigare asylrelaterat tidsbegränsat tillstånd. 2 Beviljade uppehållstillstånd. Under 2007 överfördes 1 799 personer. Den nuvarande utlänningslagen (2005:716, UtlL) trädde i kraft den 31 mars 2006. Skyddsgrunderna fick en mer framträdande plats jämfört med den tidigare utlänningslagen. Det är därför numera lättare att få en överblick över dem som beviljas uppehållstillstånd på skyddsrelaterade skäl. Drygt 11 000 personer beviljades 2007 uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov, antingen som flyktingar eller som skyddsbehövande i övrigt. Andelen personer som beviljas uppehållstillstånd som skyddsbehövande har ökat jämfört med tiden innan den nuvarande lagen. Antalet personer som 2007 bedömdes ha flyktingskäl var högre än under de närmast föregående åren. Några slutsatser om en förskjutning skett i praxis vid bedömningen av flyktingskäl enligt den nuvarande lagen kan dock inte dras. Av statistiken för 2007 framgår att Sverige detta år gav skydd åt cirka 2 700 personer enligt bestämmelser i utlänningslagen som grundar sig på vårt lands internationella förpliktelser. Härutöver beviljades uppehållstillstånd till 1 845 kvotflyktingar och cirka 8 600 asylsökande i enlighet med övriga bestämmelser i utlänningslagen. Cirka 4 000 asylsökande beviljades permanent uppehållstillstånd enligt undantagsregeln om synnerligen ömmande omständigheter. Av de ansökningar som avgjordes 2007 hänvisades cirka 3 600 till sakprövning i annat EU-land enligt Dublinförordningen. Under 2007 tog Sverige över sammanlagt 826 ärenden enligt samma förordning. Tabell 2.7 Handläggningstider inom asylprocessen i dagar Genomsnittsvärde 2003 2004 2005 2006 2007 Migrationsverket 224 291 244 201 218 Utlänningsnämnden 198 179 240 Migrationsdomstolarna 144 1231 Migrationsöverdomstolen 30 601 Summa 422 470 484 375 401 1 Medianvärde 2007. De genomsnittliga handläggningstiderna i asylprocessen har minskat sedan 2006 då systemet med migrationsdomstolar och en migrationsöverdomstol infördes. Tabell 2.8 Utgifter inom asylprocessen Miljoner kronor Utfall 2005 Utfall 2006 Utfall 2007 Migrationsverket 496 1 3461 1 541 Utlänningsnämnden inkl. Avvecklingsorganisationen 174 47 17 Ersättningar och bostadskostnader 3 419 2 0161 2 279 Domstolsprövning i utlänningsärenden 194 333 Kostnader vid domstolsprövning 20 58 Offentligt biträde i utlänningsärenden 170 107 229 Utresor för avvisade och utvisade 177 121 136 Totalt 4 436 3 851 4 593 1 År 2006 inrättades en ny anslagsindelning. I tabellen ovan redovisas utgifterna för asylprocessen under perioden 2005-2007. Asylprocessen omfattar både prövning av asylsökningar enligt utlänningslagen och mottagande av asylsökande enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. En person som söker asyl har vissa rättigheter, vilka framgår av gällande författningar. Utgiftsutvecklingen påverkas framför allt av antalet asylsökande, handläggningstider hos berörda myndigheter samt den tid bosättning respektive återvändande tar. De sammanlagda utgifterna för asylprocessen 2007 var 4,6 miljarder kronor, vilket var en ökning med nästan 0,8 miljarder kronor i jämförelse med 2006. Ökningen beror på ett ökat antal asylsökande och på högre ersättningsnivåer, bland annat till kommunerna för asylsökande ensamkommande barn och till landstingen för asylsökandes hälso- och sjukvård. I genomsnitt var 33 000 asylsökande registrerade vid Migrationsverkets under året. Motsvarande antal för 2006 var 31 800. Den 30 juni 2008 var cirka 38 400 personer registrerade vid Migrationsverket. Migrationsverkets prövning av asylansökningar - första instans Målet är att en ansökan om asyl ska avgöras senast sex månader efter det att ansökan inkommit till Migrationsverket. Asylansökan som rör ensamkommande barn ska avgöras senast inom tre månader. Antalet öppna ärenden ska vara färre än vid årets början. Tabell 2.9 Antal ansökningar och tider i asylprövningen vid Migrationsverket 2005 2006 2007 Nya asylsökande 17 530 24 322 36 207 Avgjorda asylärenden 21 325 18 838 32 492 Genomsnittlig handläggningstid, månader 8,1 6,7 7,3 Andel inom 6 månader 55 % 59 % 53 % Genomsnittlig handläggningstid, barn, månader 3,9 4,9 6,2 Andel inom 3 månader 48 % 33 % 15 % Öppna asylärenden vid årets slut - varav äldre än sex månader - andel i procent 9 029 2 223 25 17 405 5 070 29 23 033 6 920 30 Under 2007 avgjorde Migrationsverket cirka 32 500 ärenden, vilket är en ökning med närmare 70 procent jämfört med året innan. Antalet ännu inte avgjorda ärenden ökade emellertid med 5 600 eftersom antalet nya asylsökande ökade kraftigt. Migrationsverket har inte uppfyllt de mål som regeringen har satt upp för handläggningstider för asylärenden. Det är många faktorer som förklarar varför handläggningstiderna är längre än det uppsatta målet, bland annat det ökade antalet asylsökande och avsaknaden av id-handlingar hos de sökande. Migrationsverket har vidtagit flera åtgärder för att minska handläggningstiderna. Ett avarbetningsprojekt startade i slutet av 2006 med inriktning på sökande från Irak och Somalia och under 2007 ökades antalet personer som arbetar med prövning av ärenden. Detta skedde såväl genom omfördelningar inom verket som genom nyrekryteringar. Fyra nya ansökningsenheter öppnades i Flen, Göteborg, Märsta och Malmö. Ärendehantering och arbetssätt har också förändrats under året samtidigt som organisatoriska förändringar har genomförts. Under första halvåret 2008 avgjordes 15 800 ärenden varav 31 procent inom sex månader. Den genomsnittliga handläggningstiden har ökat från 218 dagar till 273 dagar. Antalet inte avgjorda ärenden minskade under första halvåret 2008 från 23 000 till 19 600 ärenden. År 2007 beviljades uppehållstillstånd i 48 procent av de beslut som Migrationsverket fattade, vilket kan jämföras med 42 procent året innan. Jämfört med 2005 är skillnaden relativt stor då andelen bifall var 13 procent. Första halvåret 2008 var bifallsandelen 24 procent. Om ansökningar som ska hanteras av annat EU-land enligt Dublinförordningen och avskrivna ärenden exkluderas blir bifallsandelen 64 procent för 2007 och 34 procent första halvåret 2008. För 2007 innebar det att 15 600 asylsökande beviljades uppehållstillstånd i Sverige i första instans, dvs. av Migrationsverket. Därutöver har under samma år migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen beviljat 600 respektive 30 uppehållstillstånd. Tabell 2.10 Utgift för prövning av asylansökningar 2005 2006 2007 Utgift för prövning av asylansökningar (tkr) - varav anslaget 12:1 - varav rättshjälp 389 650 296 215 93 435 384 605 298 720 85 885 626 011 403 842 222 169 Utgift per avgjort grundärende (kr) 18 272 20 416 19 267 Utgiften per avgjort ärende minskade jämfört med 2006. Tabell 2.11 Produktivitetsutveckling 2005 2006 2007 Avgjorda ärenden 21 325 18 838 32 492 Årsarbetare 345 259 452 Avgjorda ärenden/årsarbetare 62 73 72 Förändring i % jmf f.g. år -30 +18 -1 Produktiviteten mätt som antal avgjorda ärenden per årsarbetare är i stort sett oförändrad jämfört med 2006. Resultatet är positivt då myndigheten har anställt fler personer under året och då produktiviteten vanligtvis är något lägre för nyanställd personal. Asylsökande ensamkommande barn Målet är att beslut om asylansökningar som rör ensamkommande barn ska fattas senast inom tre månader. Detta mål har inte uppnåtts. Tabell 2.12 Asylärenden avseende ensamkommande barn 2005-2007 2005 2006 2007 Nya asylsökande 398 820 1 264 Antal avgjorda ärenden - varav inom tre månader, antal - varav inom tre månader, andel 370 48 13% 368 33 9% 1 090 171 15% Genomsnittlig handläggningstid, dagar Handläggningstid, median, dagar 116 92 148 115 185 179 Öppna ärenden vid årets slut - varav äldre än tre månader, antal - varav äldre än tre månader, andel 115 39 34% 516 180 35% 548 213 39% Under året ökade antalet ensamkommande asylsökande barn från 820 till 1 264. Av dem var 81 procent i åldern 15-17 år och 80 procent var pojkar. Migrationsverket avgjorde 1 100 ansökningar om uppehållstillstånd som gällde denna kategori, varav 15 procent inom tre månader. Vidarebosättning Målet är att åtgärder ska vidtas för att genom vidarebosättning i Sverige erbjuda skydd främst för flyktingar och skyddsbehövande i övrigt. I första hand ska åtgärderna avse personer för vilka FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) har presenterat förslag till överföring. Vidare får vittnen inför en internationell tribunal eller domstol som är i behov av skydd överföras. Under året överfördes 1 799 personer. Medel motsvarande 1 900 platser hade anvisats. Mer än en tredjedel av de uttagna var irakier på flykt i närområdet. I övrigt utgör burmeser, afghaner och uzbeker de största grupperna. Identitetsuppgifter Under 2007 uppvisade endast sex procent av de asylsökande en passhandling vid ansökningstillfället. Att den enskilde saknar id-handlingar påverkar även bedömningen av de uppgifter som uppgivits i samband med asylansökan och är ett problem när det gäller bedömningen av de skyddsbehov som anges eftersom det finns en osäkerhet om vem personen är. Avsaknad av id-handlingar leder även till förlängda handläggningstider i samband med verkställighet av ett avvisnings- eller utvisningsbeslut och det angivna hemlandet kan vägra att ta emot den enskilde. Regeringen har givit Migrationsverket i uppdrag att verka för att identitetsuppgifter som är nödvändiga för genomförande av utresa vid ett avvisnings- eller utvisningsbeslut eller om ett beslut om uppehållstillstånd meddelas, bosättning i kommun, ska finnas tillgängliga så tidigt som möjligt i asylprövningen. Mottagande av asylsökande Målet är att mottagandet ska vara humant och värdigt under hela asylprocessen. Insatser inom mottagandet ska främja de asylsökandes framtid såväl vid ett eventuellt beviljande av uppehållstillstånd som vid ett eventuellt återvändande. Inom mottagandet ska bland annat svenskundervisning erbjudas och arbete samt praktik ska särskilt uppmuntras. Mottagandet ska vara kostnadseffektivt. Migrationsverket har enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. ett huvudansvar för mottagandet av asylsökande från det att ansökan om asyl lämnas in till dess att personen tas emot i en kommun om uppehållstillstånd har beviljats alternativt lämnar landet vid ett avslagsbeslut. Migrationsverket ansvarar för att ordna boende för de asylsökande som inte ordnar boende på egen hand. Vidare prövar Migrationsverket behovet av dagersättning och särskilt bidrag till den asylsökande. Därutöver ansvarar Migrationsverket för att erbjuda den asylsökande s.k. organiserad sysselsättning, som främst består av svenskundervisning, samt för att bistå vid bosättning eller återvändande. Vissa insatser inom mottagandet av asylsökande åligger kommuner och landsting. Exempelvis ansvarar kommunerna för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola för asylsökande barn och vissa insatser enligt socialtjänstlagen. Landstingen ansvarar för hälso- och sjukvård för asylsökande m.fl. enligt lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. Statlig ersättning lämnas till kommuner och landsting. Tabell 2.13 Antal registrerade personer samt vistelsetid i Migrationsverkets mottagandesystem 2005-2007 2005 2006 2007 Vistelsetid dagar (genomsnitt) Registrerade per den 31/12 genomsnittligt antal 547 38 869 35 039 371 29 604 31 807 354 38 403 33 022 Under 2007 var i genomsnitt cirka 33 000 personer registrerade som asylsökande vid Migrationsverket. Det är en ökning med 1 200 personer jämfört med 2006. Ökningen berodde främst på ökat antal asylsökande, längre handläggningstider, ökat antal ärenden som överklagades samt svårigheter inom återvändandearbetet. Av de personer som omfattades av mottagandet hade cirka 55 procent ordnat boendet på egen hand, s.k. eget boende och övriga fanns i boende anordnat av Migrationsverket, s.k. anläggningsboende. De allra flesta som väljer eget boende bor inkvarterade hos vänner eller släktingar i storstadsregionerna. Under året var efterfrågan att få hjälp av Migrationsverket med att ordna boende stor och beläggningsgraden på anläggningsboendena varierade mellan 91 och 98 procent. För att möta detta behov hyrde Migrationsverket även korttidsboenden i stugbyar, vandrarhem m.m. Under första halvåret 2008 har behovet av anläggningsboende successivt minskat. Migrationsverket har därför under årets första månader avvecklat ett flertal korttidsboenden. Mottagande av asylsökande ensamkommande barn Från och med den 1 juli 2006 har kommunerna ansvar för mottagandet av asylsökande ensamkommande barn. Ansvaret innebär att kommunerna ska tillhandahålla boende för barnen och se till att de får det stöd och den hjälp som de behöver. Migrationsverket ska ingå överenskommelser med kommunerna om mottagande av barnen. Under 2007 kom sammanlagt 1 300 asylsökande ensamkommande barn till Sverige. Av dessa kom 621 från Irak, 189 från Somalia och 160 från Afghanistan. Tabell 2.14 Antal asylsökande ensamkommande barn 2005--2007 2005 2006 2007 Asylsökande ensamkommande barn - varav flickor - varav pojkar 398 143 255 820 175 645 1 264 259 1 005 I inledningsskedet var det alltför få kommuner som ingick överenskommelser om mottagande. Det innebar att ankomstkommunernas mer tillfälliga boenden fick utnyttjas en längre tid. I syfte att öka antalet kommuner som träffar överenskommelser med Migrationsverket höjdes ersättningarna till kommunerna för mottagandet av barnen från och med den 1 juli 2007. Därutöver infördes en möjlighet för Migrationsverket att ersätta kommunerna för omhändertagandet av asylsökande ensamkommande ungdomar mellan 18 och 21 år under förutsättning att vården har påbörjats innan 18-årsdagen. Antalet platser för mottagande av asylsökande ensamkommande barn bedöms för närvarande i princip motsvara behovet och antalet barn i ankomstkommunerna har minskat under första halvåret 2008. Organiserad sysselsättning Målet för den organiserade sysselsättningen är bland annat att svenskundervisning ska erbjudas och att arbete och praktik särskilt ska uppmuntras. Organiserad sysselsättning erbjuds alla asylsökande mellan 18 och 64 år. Den organiserade sysselsättningen består främst av svenskundervisning. Undervisningen upphandlas centralt av Migrationsverket. Andelen asylsökande som deltog i den organiserade sysselsättningen under året var cirka 40 procent. Majoriteten av deltagarna studerade svenska. Personer i anläggningsboende deltog i högre grad än de asylsökande som ordnat boende på egen hand. Det kan till viss del bero på att den organiserade sysselsättningen är mer lättillgänglig för personer i anläggningsboende samt att personer i eget boende i högre utsträckning har ett arbete. Tabell 2.15 Asylsökandes deltagande i organiserad sysselsättning i november 2007 Kvinnor Män Totalt Svenskundervisning 1 219 3 988 5 207 Praktik 118 687 805 Arbete 91 520 611 Återvändanderelaterad sysselsättning 88 108 192 Övrigt 372 773 1 149 Totalt 1 893 6 071 7 964 Förvar Migrationsverket har förvar i Flen, Gävle, Kållered, Märsta och Örkelljunga med sammanlagt 150 platser. Den genomsnittliga beläggningen ökade från 59 procent 2006 till 88 procent 2007. Under 2006 påverkades förvarsverksamheten kraftigt av den tillfälliga ändringen i 1989 års utlänningslagom prövning av lagakraftvunna beslut om avvisning eller utvisning. Den tillfälliga regleringen som gällde mellan den 15 november 2005 och den 31 mars 2006 som innebar att få beslut om förvar fattades under denna tid. Utbetalning av ersättning till asylsökande Migrationsverket ansvarar för att pröva behovet av bistånd till den asylsökande. Biståndet lämnas till den enskilde i form av dagersättning, bostadsersättning, särskilt bidrag samt logi. De sammanlagda ekonomiska ersättningarna till asylsökande uppgick under 2007 till cirka 677 miljoner kronor. Målet är att Migrationsverket ska säkerställa att inga felaktiga utbetalningar av ersättningar till asylsökande förekommer. För att förebygga felaktiga utbetalningar har Migrationsverkets mottagningsenheter bland annat sett över sina interna rutiner för att kvalitetssäkra beslut och utbetalning av ersättning. Dessutom har Migrationsverket under året utfärdat nya rutiner för bland annat hantering av anmälningar av bidragsbrott och bedrägerier. Det är dock ännu osäkert hur åtgärderna har påverkat förekomsten av felaktiga utbetalningar. Hösten 2005 inrättades Delegationen mot felaktiga utbetalningar (dir. 2005:52). Delegationen är ett forum för samverkan, information och erfarenhetsutbyte med uppdrag att utgöra ett samverkansorgan för åtgärder mot felaktiga utbetalningar från de offentliga försäkrings- och bidragssystemen. Migrationsverket ingick i delegationen i egenskap av ansvarig myndighet för utbetalning av ersättning till asylsökande. Delegationen avslutade sitt arbete den 30 juni 2008. Bosättning vid beslut om uppehållstillstånd I samband med Integrationsverkets nedläggning den 30 juni 2007 övertog Migrationsverket vissa av myndighetens uppgifter. Migrationsverket ska övergripande verka för att det finns en beredskap och kapacitet i landet att ta emot skyddsbehövande m.fl. som beviljas uppehållstillstånd, vid behov medverka vid bosättningen samt besluta om och utbetala ersättning för flyktingmottagandet till kommuner och landsting. Vid bosättning ska Migrationsverket lämna bosättningsunderlag samt annat relevant underlag till aktuell kommun skyndsamt och senast inom två veckor. Närmare beskrivning av bosättning av nyanlända finns under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet, avsnitt 3.4.2. Utgifterna för mottagandet av asylsökande Utgifterna för mottagandet ökade under året i jämförelse med 2005 och 2006 till följd av att framför allt fler personer omfattades av Migrationsverkets mottagande. Detta medförde i sin tur ett ökat behov av platser i Migrationsverkets anläggningsboende samt att antalet boendedygn ökade med nära en halv miljon dygn under året. Den totala utgiften för mottagande av asylsökande ökade med knappt 300 miljoner kronor 2007 jämfört med året innan. Dygnsutgiften per person i mottagandet uppgick 2007 till 279 kronor. Det är en ökning med 12 kronor jämfört med 2006. Utgiften för Migrationsverkets personal inom mottagandet ökade med knappt 20 miljoner kronor jämfört med 2006. Dessutom höjdes ersättningarna till kommunerna för mottagandet av asylsökande ensamkommande barn under 2007. Därutöver ökade antalet dygn i förvaren till följd av ett ökat antal förvarstagna. Tabell 2.16 Kostnader för mottagandet 2005-2007 Miljoner kronor 2005 2006 2007 Hälso- och sjukvård 652 590 674 Skola 288 220 183 Dag- och bostadsersättning samt särskilt bidrag till asylsökande m.fl. 684 649 677 Placering av barn i annat hem än barnets eget 179 183 444 Organiserad sysselsättning 126 93 162 Övrigt 63 923 96 Totalt 1 992 1 827 2 236 Återvändande Av utlänningslagen (2005:716) följer att en utlänning som avvisas ska lämna landet inom två veckor efter att avvisningsbeslutet har vunnit laga kraft. En utlänning som utvisas har att lämna landet inom fyra veckor efter att utvisningsbeslutet har vunnit laga kraft. Annan tidpunkt för verkställighet kan föreskrivas i avvisnings- eller utvisningsbeslut. Målet är att väntetiderna för återvändande ska kortas. När beslut om avvisning eller utvisning vunnit laga kraft ska Migrationsverket omedelbart vidta åtgärder för att säkerställa att beslutet verkställs. Andelen personer som har meddelats lagakraftvunnet beslut om avvisning respektive utvisning och som återvänder inom lagstadgad tid ska öka. Migrationsverket hanterade under 2007 cirka 11 000 ärenden rörande personer som vara aktuella för återvändande. Den genomsnittliga tiden från det att en person fått ett lagakraftvunnet avvisningsbeslut till utresa ur landet var 268 dagar. Motsvarande tid för 2006 var 229 dagar, vilket innebär att den genomsnittliga tiden ökade med 39 dagar från 2006 till 2007. Den genomsnittliga tiden för personer som återvänt självmant var 104 dagar under 2007. Motsvarande genomsnittliga tid för 2006 var 98 dagar. Migrationsverket får överlämna ett avvisnings- eller utvisningsbeslut till polismyndigheten om den som ska avvisas eller utvisas håller sig undan och inte kan anträffas utan polismyndighetens medverkan eller om det kan antas att tvång kommer att behövas för att verkställa beslutet. Under 2007 överlämnade Migrationsverket sammanlagt 6 000 återvändandeärenden till Polisen. Av dessa överlämnades 2 800 ärenden för att det kunde antas att det skulle behöva användas tvång för att verkställa avvisnings- eller utvisningsbeslutet och 3 300 ärenden för att den som skulle avvisas eller utvisas hade avvikit. Det är oftast Kriminalvårdens transporttjänst som genomför de bevakade utresorna. Kriminalvårdens transporttjänst verkställde under 2007 avvisnings- eller utvisningsbeslut rörande 2 000 personer, vilket är en ökning i jämförelse med 2006 med drygt 25 procent. Den totala utgiften var 113 miljoner kronor och utgiften per transporterad var drygt 58 000 kronor, en minskning med drygt 4 000 kronor jämfört med 2006. Migrationsverket, Rikspolisstyrelsen och Kriminalvården samverkar kring återvändandearbetet. Migrationsverkets och Rikspolisstyrelsens samarbete angående återvändande har under senare tid intensifierats. Migrationsverket och Rikspolisstyrelsen har återkommande möten för att åstadkomma ett förbättrat samarbete inom hela asylprocessen, från gränskontroll till återvändande. Under 2007 har Rikspolisstyrelsen utrett polisens organisation beträffande arbetet med återvändande. Återetableringsstöd för att underlätta återvändande Förordningen (2007:640) om återetableringsstöd för vissa utlänningar trädde i kraft den 1 augusti 2007. Syftet med förordningen är att underlätta självmant återvändande till länder som på grund av svåra motsättningar har mycket begränsade förutsättningar för återetablering av återvändande. Fram till den 31 december 2007 hade 102 ansökningar inkommit. Av de 52 ansökningar som avgjordes under 2007 beviljades 17 och 35 avslogs. Under 2008 har intresset för detta stöd ökat markant och antalet ansökningar var den 30 juni 2008 uppe i 595 ansökningar varav 500 hade avgjorts, 363 hade bifallits och 120 avslagits. Internationella avtal Migrationsverket har fått i uppdrag att verka för att avtal sluts med svenska, utländska och internationella organisationer om åtgärder för att underlätta återvändande och att erfarenheterna från genomförda projekt tas till vara. Sedan 2006 har Migrationsverket ett avtal med den tyska organisationen AGEF (Arbeitsgruppe Entwicklung und Fachkräfte im Bereich der Migration und der Entwicklungs-zusammenarbeit) som arbetar med återvändandeprojekt i norra Irak. Projektet hjälper den som återvänder med ett arbetskontrakt och erbjuder bland annat arbetsträning samt fortbildning. Under 2007 medverkade 70 personer i projekt som anordnats av AGEF. Under början av 2008 har antalet personer som sökt till programmet ökat och var i mars 2008 uppe i 120 och 30 personer hade genomgått hela programmet. Verksamhetsområde Besök och bosättning Målet är att prövningen av ärenden om besök och bosättning ska ske rättssäkert och effektivt. Migrationsverkets handläggning i samband med prövning, omprövning och överklagande av utlänningsärenden samt verkets prövning av verkställighetshinder ska ske enhetligt, skyndsamt och effektivt. Särskild hänsyn ska tas till barn. Verksamhetsområdet omfattar prövning av ansökningar för besök och tillfälliga vistelser i Sverige samt ansökningar om permanent bosättning. En ansökan kan exempelvis avse uppehållstillstånd för studier, arbete, familjeåterförening, eller avse visering för släkt-, turist- eller affärsbesök. Tabell 2.17 Ärendekategorier Besök och bosättning 2007 Ärendeslag Inkomna Avgjorda i % Öppna Besök 10 907 10 928 9 337 Anknytningar 54 355 55 672 44 14 309 EES-registrering 23 755 22 902 18 3 590 Studerande 19 236 19 770 16 1 679 Arbetstillstånd 14 371 13 454 11 2 098 Viseringar 2 949 2 968 2 68 Summa Migrationsverket 125 573 125 694 100 22 081 Viseringar vid ut-landsmyndigheterna 227 365 223 069 -- Totalt 353 938 348 763 -- Ett stort antal ansökningar om uppehålls- och arbetstillstånd ges in till de svenska utlandsmyndigheterna. År 2007 lämnades nära 63 000 ansökningar om uppehålls- och arbetstillstånd in. Detta är en ökning med mer än 20 000 ärenden jämfört med 2006. Antalet ansökningar har ökat främst därför att anhöriga till de personer som beviljades uppehållstillstånd med stöd av den tillfälliga ändringen av utlänningslagen som riksdagen antog hösten 2005 har ansökt om att återförenas med sin familj. Även de nya reglerna för anhöriginvandring som infördes i april 2006 har medfört en ökning av antalet ansökningar. Därutöver påverkas ökningen av antalet asylsökande och att personer som har beviljats uppehållstillstånd har ökat. I de flesta ärendekategorier är det Migrationsverket som är beslutande myndighet varför ansökningarna efter utlandsmyndighetens utredning av de sökande skickas vidare till Migrationsverket för beslut. När det gäller viseringsärenden är det emellertid utlandsmyndigheterna som fattar beslut, med möjlighet att lämna över ärendet till Migrationsverket för beslut. Det kan ske när utlandsmyndigheten t.ex. är osäker på hur ansökan ska bedömas och när beslutet kan komma att få följder för framtida rättstillämpning. Under 2007 lämnades sammanlagt 350 000 ansökningar om tillstånd för besök och bosättning in till utlandsmyndigheterna och Migrationsverket. I förstagångsansökningar i anknytningsärenden beviljades 70 procent av de sökande uppehållstillstånd. Målen avseende handläggningstider är i stort sett uppfyllda för flertalet ärendetyper inom verksamhetsområdet. Handläggningstiderna vid Migrationsverket påverkas även av utlandsmyndigheternas resurser och kompetens. Tabell 2.18 Besök- och bosättningsärenden 2005 2006 2007 Inkomna 112 432 113 251 125 979 Avgjorda 114 463 120 594 126 044 Utgift per avgjort ärende (kr) 2 280 2 259 2 639 Totalt utgift (mnkr) 261 272 333 Migrationsverkets utgifter för verksamhetsområdet besök och bosättning var förra året cirka 333 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökning med 22 procent jämfört med året innan. Den totala utgiften per ärende har ökat med 17 procent, som en konsekvens av ökade kostnader för verksamheten på grund av fler DNA-prov samt ökade IT-kostnader. Utgifterna styrs framför allt av antalet ansökningar och av möjligheterna att förbättra produktiviteten. Migrationsverket har här en viktig roll vad avser det stöd och de analyser som Migrationsverket förser utlandsmyndigheterna och Utrikesdepartementet med i syfte att handläggningen av migrationsärenden ska kunna ske effektivt och rättssäkert. Under 2007 avgjorde Migrationsverket drygt 5 000 fler ärenden än vad som kom in. Viseringsärenden Målet är att beslut i viseringsärenden som överlämnas till Migrationsverket ska fattas inom tre veckor. Utlandsmyndigheterna har ett generellt bemyndigande från Migrationsverket att fatta beslut i viseringsärenden. Regeringen har inte fastställt något enskilt mål för utlandsmyndigheternas handläggningstid när det gäller ansökan om visering. Under 2007 gavs drygt 200 000 ansökningar om visering in vid utlandsmyndigheterna. Flertalet av dessa avgjordes också vid utlandsmyndigheterna inom sju dagar. År 2007 överlämnades 2 900 viseringsansökningar till Migrationsverket för beslut. Antalet överlämnade ansökningar var något fler under 2007 än under 2006 (2 843), vilket främst beror på ett ökat antal ansökningar under 2007. Migrationsverket avgjorde 88 procent av inkomna ansökningar inom tre veckor. Den genomsnittliga handläggningstiden var 27 dagar, vilket är sex dagar över målet, men ett förbättrat resultat jämfört med 2006 då motsvarande tid var 31 dagar. Anledningen till att målet inte uppnåtts berodde enligt Migrationsverket på behov av kompletteringar av handlingar samt att konsultationer med andra Schengenstater erfordrats. Besöksärenden Med besöksärenden avses främst ansökningar där den sökande redan vistas i Sverige och vill förlänga sin vistelse i landet utöver den viseringsfria tiden eller den tid viseringen gäller. Under 2007 inkom 10 928 sådana ansökningar. För dessa ansökningar har regeringen inte angivit något mål för handläggningstiden utöver det övergripande målet för verksamhetsområdet om effektiv och rättssäker handläggning. Handläggningen av dessa ärenden har i princip kunnat ske i anslutning till att ansökan kommit in. Anknytningsärenden Målet är att beslut i ärenden om uppehållstillstånd på grund av anknytning till personer bosatta i Sverige ska fattas inom sex månader. Till Migrationsverket lämnades under 2007 in drygt 54 000 ansökningar om uppehållstillstånd i anknytningsärenden. Därav drygt 37 000 förstagångsansökningar och cirka 17 300 ansökningar om förlängning av uppehållstillstånd i anknytningsärenden. Det är en ökning med cirka 7 600 ansökningar i förhållande till 2006. Det ökade antalet ansökningar har medfört att målet om sex månaders handläggningstid inte kunnat nås. Andelen ärenden som avgjordes inom sex månader har minskat från 58 procent 2006 till 55 procent 2007. Den genomsnittliga handläggningstiden har dock minskat från 205 dagar 2006 till 187 dagar 2007 och är nu nära sex månader. Vid årets slut kvarstod cirka 2 100 anknytningsärenden som var äldre än sex månader. I cirka 50 procent av dessa ärenden berodde den längre handläggningstiden på faktorer som enligt Migrationsverket varit svåra att påverka. Här kan bland annat nämnas behov av DNA-analyser och lång handläggningstid vid vissa utlandsmyndigheter. Utlandsmyndigheterna i Damaskus, Amman och Teheran har fått ta emot många ansökningar från irakier medan ansökningar från somalier har tagits emot i Addis Abeba. Begränsningar i många utlandsmyndigheters kapacitet påverkar naturligtvis måluppfyllelsen. Trots att antalet inkomna ärenden ökat har antalet icke avgjorda ärenden minskat något jämfört med 2006, vilket innebär en ökad produktivitet inom området. Ökningen av antalet ärenden har varit särskilt stor avseende etablerade anknytningar. Det är främst gruppen irakier som har ökat kraftigt under året. En annan stor grupp är somalier. Totalt bifölls 87 procent av ansökningarna. Drygt 2 000 personer beviljades uppehållstillstånd på grund av anknytning till personer som beviljats uppehållstillstånd med stöd av den tillfälliga ändringen av utlänningslagen. Antalet nyetablerade anknytningar ökade med 15 procent i förhållande till 2006. De vanligast förekommande nationaliteterna var medborgare i Thailand (2 160), Irak (1 741), Somalia (1 697) och Serbien (1 455). När det gäller ansökningar på grund av hushållsgemenskap bifölls vid årets slut sex procent av ansökningarna. De största grupperna av sökande var medborgare i Irak, Libanon och Somalia. Barn i anknytningsärenden Prövningen av ärenden avseende besök och bosättning ska ske rättssäkert och effektivt. Särskild hänsyn ska tas till såväl ensamkommande barn som barn i familj. Av de redovisade anknytningsärendena som berör barn hade 84 procent en handläggningstid på högst tre månader. Barnärenden utgör en prioriterad grupp. Under 2007 har flera åtgärder vidtagits för att förbättra förutsättningarna för att kunna ta särskild hänsyn till barn bland annat genom utbildningar. Under 2007 ansökte 13 ensamkommande barn om uppehållstillstånd av andra skäl än asylskäl efter inresa i Sverige. Uppehållsrätt för EES-medborgare m.fl. samt ställning som varaktigt bosatta Under 2007 inkom totalt 23 755 ansökningar om registrering av uppehållsrätt eller permanent uppehållsrätt och ansökningar om uppehållskort eller permanent uppehållskort. Migrationsverket avgjorde 59 procent av ansökningarna om registrering av uppehållsrätt inom 30 dagar. År 2007 inkom cirka 10 400 ansökningar om registreringar av uppehållsrätt från kategorin arbetskraftsinvandrare dvs. arbetstagare, egna företagare och tillhandahållare av tjänster jämfört med 11 200 år 2006. Arbetstagare svarade för 92 procent av ansökningarna. Sedan rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning genomfördes i svensk rätt den 30 april 2006 har endast ett fåtal tredjelandsmedborgare med permanent uppehållstillstånd i Sverige ansökt om att få ställning som varaktigt bosatt i Sverige. År 2007 inkom endast 18 sådana ansökningar. Migrationsverket beslutade i 19 ärenden och endast två ansökningar bifölls. Under år 2007 inkom 388 ansökningar om uppehållstillstånd från tredjelandsmedborgare som beviljats status som varaktigt bosatt i annan medlemsstat. Migrationsverket fattade beslut i 331 ärenden och 243 ansökningar bifölls. Studerandeärenden För ansökningar som avser studeranden har regeringen inte angivit något mål för handläggningstiden utöver det övergripande målet för verksamhetsområdet om effektiv och rättssäker handläggning. Antalet studerandeärenden ökade från cirka 18 000 år 2006 till cirka 19 800 år 2007. Av dessa utgjorde cirka 10 700 förstagångsansökningar medan cirka 8 500 avsåg ansökningar om förlängningar av uppehållstillstånd. De största grupperna av sökande bestod av medborgare i Pakistan, Nigeria, Kina, Iran och Indien vilka svarade för 57 procent av samtliga ansökningar. Bifallsprocenten var 53 procent främst beroende på att kravet på försörjning inte var uppfyllt i de ärenden där ansökan avslogs. Migrationsverket har under året förändrat organisationen för handläggning av dessa ärenden i syfte att minska sårbarheten och för att i större utsträckning kunna pröva ärendena i sådan tid att studier ska kunna påbörjas som planerat. Samarbetet med universitet och högskolor har utvecklats i syfte att dessa ska kunna ta över vissa delar av ärendehandläggningen. Arbetskraftsinvandring I ärenden som rör arbetstillstånd är målet att tiden från ansökan till beslut ska göras så kort som möjligt med hänsyn till sökandens behov. Beslut ska dock fattas senast inom tre månader. Antalet förstagångansökningar ökade från cirka 8 200 år 2006 till cirka 10 500 under 2007, vilket utgjorde en ökning med 27 procent. Anledningen till ett ökat antal ansökningar bedöms enligt Migrationsverket främst bero på den goda konjunkturen i Sverige. I 91 procent av ärendena fattade Migrationsverket beslut inom tre månader och andelen bifall var 87 procent. Den genomsnittliga handläggningstiden var 45 dagar. Enligt Migrationsverket var handläggningstiden i de flesta ärenden sådan att de sökande kunde börja arbeta enligt sina intentioner. Migrationsverket beviljade cirka 8 600 förstagångstillstånd 2007 varav cirka 1 800 var till familjemedlemmar. Av de beviljade förstagångstillstånden beviljades cirka 4 700 personer uppehållstillstånd efter yttrande från länsarbetsnämnden (täckande av tillfällig brist på arbetskraft) och cirka 1 700 personer beviljades uppehållstillstånd med stöd av det generella yttrandet som framgår av Arbetsförmedlingens riktlinjer (internationellt utbyte). Antalet personer som beviljats permanent uppehållstillstånd av arbetsmarknadsskäl har ökat från 348 personer 2006 till 542 år 2007. Medborgare från Indien och Kina stod för den största andelen ansökningar om arbetstillstånd (40 procent). En bidragande orsak är bland annat ett kinesiskt projekt i Kalmar. Överklagande och omprövning av beslut i besöks- och bosättningsärenden Målet är att vid ett överklagande av Migrationsverkets beslut ska omprövning ske senast inom en vecka. Migrationsverket ska följa migrationsdomstolarnas och Migrationsöverdomstolens tidsfrister. Mål som återförvisas från migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstol ska handläggas skyndsamt. Tabell 2.19 Migrationsverkets omprövning av överklagade beslut i besöks- och bosättningsärenden 2006 2007 Inkomna ärenden 3 675 6 458 Avgjorda ärenden totalt varav verket ändrade tidigare beslut varav överlämnade till migrationsdomstol 2 758 461 2 297 7 160 427 6 509 Genomsnittlig handläggningstid, dgr 75 25 Median handläggningstid, dgr 62 10 Andel avgjorda ärenden inom en vecka 7 % 37 % Verksamhetsområdet hade vid ingången av 2007 nära 1 100 öppna ärenden varav cirka 98 procent var betydligt äldre än en vecka. Även om särskilda insatser gjorts påverkade de gamla ärendena Migrationsverkets möjlighet att nå målet. I december 2007 uppfylldes dock målet i 45 procent av ärendena och handläggningstiden låg i genomsnitt på 12 dagar. Migrationsverket bedömer att det klarat migrationsdomstolarnas och Migrationsöverdomstolens tidsfrister. Återförvisade ärenden prioriteras och handläggs omedelbart. I de fall DNA-analys blir aktuell kan dock handläggningstiden bli lång. Verksamhetsområde Svenskt medborgarskap Målet är att prövning, omprövning och överklagande av medborgarskapsärenden ska ske rättssäkert och effektivt. Den totala väntetiden från ansökan till beslut ska minska i jämförelse med föregående år. Tabell 2.20 Medborgarskapsärenden 2005 2006 2007 Inkomna 25 518 29 541 24 407 Avgjorda 29 669 38 753 26 699 Utgift, prövning (mnkr) 30 865 33 927 34 053 Utgift, avgjort ärende (kr) 1 040 875 1 275 Beslut i ärenden om svenskt medborgarskap ska fattas inom sju månader från det att ärendet har inkommit till Migrationsverket. Migrationsverket ska skyndsamt handlägga ärenden där särskilt behov av svenskt medborgarskap föreligger. År 2007 inkom till Migrationsverket 24 400 ansökningar om svensk medborgarskap, vilket är drygt 5 000 färre än 2006. De flesta som ansökte om medborgarskap kom från Irak, Bosnien-Hercegovina, Serbien, Iran samt Turkiet. Under 2007 avgjordes cirka 26 700 grundärenden, vilket är cirka 12 000 färre ärenden än 2006. En anledning är att delar av personalen arbetat inom andra verksamheter inom myndigheten under året. Antalet ännu inte avgjorda ärenden har dock minskat från 6 850 vid årets början till 4 500 vid årets slut. Andelen ärenden avgjorda inom sju månader var 93 procent. Den genomsnittliga handläggningstiden minskade från 236 till 94 dagar. Bifallsprocenten har sjunkit från 85 till 82 procent främst beroende på att de sökande inte uppfyllt kravet att kunna styrka sin identitet. Den totala utgiften för prövning av ansökan om medborgarskap har endast ökat marginellt jämfört med 2006. Däremot har utgiften per avgjort ärende ökat då färre ärenden avgjorts. Överklagande och omprövning av beslut i medborgarskapsärenden Målet är att omprövning vid ett överklagande av Migrationsverkets beslut ska ske senast inom en vecka. Migrationsverket ska vidare följa migrationsdomstolarnas och Migrationsöverdomstolens tidsfrister. Mål som återförvisas av migrationsdomstol eller av Migrationsöverdomstolen ska handläggas skyndsamt. Tabell 2.21 Migrationsverkets omprövning av överklagade beslut i medborgarskapsärenden 2006 2007 Inkomna ärenden 1 137 1 393 Avgjorda ärenden, varav - Migrationsverket ändrade tidigare beslut - Överlämnade till migrationsdomstoll 969 74 895 1 362 223 1 257 Genomsnittlig handläggningstid, dgr 43 25 Median handläggningstid, dgr 20 10 Handläggningstiden har under årets fem sista månader i stort klarats av inom målet om högst en vecka. Migrationsverket har också bedömt att det klarat migrationsdomstolarnas och Migrationsöverdomstolens tidsfrister samt handlagt återförvisade mål skyndsamt. Överklagande och omprövning av utlänningsärenden m.m. En asylsökande har rätt att överklaga Migrationsverkets beslut om att avslå ansökan om uppehållstillstånd. Målet är att omprövning vid ett överklagande av Migrationsverkets beslut ska ske senast inom en vecka. Mål som återförvisats från migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen ska handläggas skyndsamt. Tabell 2.22 Migrationsverkets omprövning av överklagade beslut i asylärenden 2006 2007 Inkomna ärenden 3 762 8 773 Avgjorda ärenden, varav - av Migrationsverket ändrade beslut - överlämnade till migrationsdomstolarna 2 742 108 2 634 8 286 9 8 068 Antal avgjorda ärenden inom en vecka 799 3 887 Andel avgjorda ärenden inom en vecka 30% 47% Handläggningstid (i dagar, genomsnittlig) 43 28 Målet att omprövning ska ske senast inom en vecka har inte uppnåtts. Av ärendena avgjordes 47 procent inom en vecka och den genomsnittliga tiden var cirka fyra veckor. Handläggningstiden var 78 dagar i januari 2007 för att under senare delen av året ha minskat till cirka tio dagar, dvs. en utveckling i riktning mot uppfyllelse av målet. Under 2007 avgjordes 8 300 ärenden. Migrationsverket ändrade sina beslut i nio av dessa ärenden. Tabell 2.23 Asylärenden där Migrationsverket överklagat Migrationsdomstolarnas avgöranden 2006 2007 Antal överklaganden till Migrationsöverdomstolen 42 99 Beslut om prövningstillstånd, varav - beviljat - ej beviljat 16 5 11 110 38 72 Migrationsverket medverkar i rättsbildningen genom att överklaga migrationsdomstolarnas domar. Under 2007 överklagade Migrationsverket migrationsdomstolarnas domar i 99 asylmål. Under samma period tog Migrationsöverdomstolen ställning till begäran om prövningstillstånd i 110 asylmål. Prövningstillstånd beviljades endast i 38 fall. Prövning av hinder mot verkställighet Om det i ett ärende om verkställighet av ett lagakraftvunnet avvisnings- eller utvisningsbeslut kommer fram nya omständigheter, ska Migrationsverket självmant pröva om dessa omständigheter utgör hinder mot verkställighet. Om de utgör ett hinder mot verkställighet får Migrationsverket enligt 12 kap. 18 § utlänningslagen (2005:716, UtlL), om hindret är tillfälligt, bevilja ett tidsbegränsat tillstånd och om hindret är bestående, bevilja ett permanent uppehållstillstånd. Migrationsverket kan också besluta om inhibition i ett verkställighetsärende, dvs. att verkställighet inte får ske. Åberopar utlänningen nya omständigheter som kan antas utgöra ett sådant verkställighetshinder som avses i 12 kap. 1, 2 eller 3 UtlL, dvs. vid bland annat risk för dödsstraff, tortyr eller förföljelse vid ett återvändande, och dessa omständigheter inte har kunnat åberopas tidigare eller utlänningen visar giltig ursäkt för att inte ha åberopat omständigheterna tidigare, ska Migrationsverket enligt 12 kap. 19 § UtlL ta upp frågan om uppehållstillstånd till ny prövning samt besluta om inhibition i verkställighetsärendet. Om Migrationsverket beslutar att inte ta upp frågan om uppehållstillstånd till ny prövning ska detta beslut kunna överklagas. Målet är att frågor om nya omständigheter som uppkommer efter att ett lagakraftvunnet beslut har meddelats ska hanteras rättssäkert och skyndsamt. Totalt prövade Migrationsverket 7 822 ärenden rörande verkställighetshinder för asylsökande personer under 2007. Motsvarande antal 2006 var 3 410. Den genomsnittliga handläggningstiden var 54 dagar och 63 procent avgjordes inom en månad. Under 2006 var den genomsnittliga handläggningstiden 30 dagar och 69 procent avgjordes inom en månad. Om Migrationsverket meddelar beslut om inhibition, dvs. att verkställighet inte får ske enligt 12 kap. 18 § UtlL, ska beslut i fråga om uppehållstillstånd fattas inom en månad. Migrationsverket har under 2007 beslutat i 238 ärenden efter beslut om inhibition. Den genomsnittliga handläggningstiden från det att inhibition meddelats till beslut i fråga om uppehållstillstånd var 71 dagar och i 37 procent av dessa fattades beslut inom en månad. Beslut i fråga om ny prövning enligt 12 kap. 19 § UtlL ska fattas inom en månad från det att utlänningen åberopat nya omständigheter. Under 2007 beslutade Migrationsverket om ny prövning av frågan om uppehållstillstånd i 126 ärenden. Den genomsnittliga handläggningstiden för beslut om ny prövning var 92 dagar och i 44 procent fattades beslut inom en månad. Om Migrationsverket beviljar ny prövning enligt 12 kap. 19 § UtlL ska beslut i fråga om uppehållstillstånd fattas inom tre månader. Den genomsnittliga handläggningstiden i de 60 ärenden där Migrationsverket beviljade uppehållstillstånd efter ny prövning var 125 dagar. Beslut fattades inom tre månader i 17 procent av ärendena. Sammanfattningsvis uppfyller inte Migrationsverket målen om handläggningstider inom området Prövning av hinder mot verkställighet. Det huvudsakliga skälet till detta är att personer som beviljades uppehållstillstånd enligt den tillfälliga ändringen av utlänningslagen hade åberopat verkställighetshinder flera månader innan då gällande uppehållstillstånd upphörde att gälla. Migrationsverket prövar som regel inte om det finns några hinder mot verkställighet innan tillståndet upphört att gälla, varför handläggningstiderna jämfört med 2006 har ökat. Tabell 2.24 Utgift för överprövning av verkställighetshinder 2006 2007 Utgift för prövning av verkställighetshinder (tkr) 34 398 38 560 Utgift per avgjort grundärende, verkställighetshinder (kr) 10 087 4 930 Utgiften per avgjort ärende har halverats jämfört med föregående år, främst till följd av att de initiala kostnaderna för reformen belastade 2006 och att personalen inledningsvis har avgjort färre ärenden. Under 2007 prövades närmare 8 000 ärenden, vilket var mer än dubbelt så många som året innan. Migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen Den 31 mars 2006 inrättades migrationsdomstolar vid Länsrätten i Stockholms län, Länsrätten i Skåne län och Länsrätten i Göteborg. Vid Kammarrätten i Stockholm inrättades Migrationsöverdomstolen. Migrationsdomstolarna ersatte Utlänningsnämnden. Målet är att mediantiden för avgjorda mål inte överstiger fyra månader för migrationsdomstolarna och två månader för Migrationsöverdomstolen. Vissa begrepp och definitioner inom Sveriges domstolar skiljer sig från dem som används av övriga myndigheter. Avlägsnandemål innefattar ett beslut om avvisning eller utvisning som i drygt 90 procent av målen rör asylsökande vars ansökningar har avslagits och där avvisnings- eller utvisningsbeslut meddelats. Övriga mål inom samma kategori kan röra utlänningar vars uppehållstillstånd för exempelvis studier eller besök har löpt ut men som vill stanna här. Uppehållstillstånd utan samband med avvisning eller utvisning handlar i de flesta fall om en person som har sökt uppehållstillstånd vid en svensk utlandsmyndighet. Under 2007 uppnådde migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen målen. Antalet inkomna mål till migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen har varit lägre under 2006 och 2007 än vad som tidigare beräknats med undantag för Länsrätten i Stockholm. Utgifterna för Domstolsprövning i utlänningsärenden var under 2007 totalt 333 miljoner kronor och utgifterna för offentligt biträde, tolk m.m. uppgick till 58 miljoner kronor. Migrationsdomstolarna Målet för migrationsdomstolarna är att mediantiden för avgjorda mål inte bör överstiga fyra månader och för ensamkommande barn två månader. Under 2007 kom 15 924 mål, varav 6 244 asylmål in till migrationsdomstolarna. Under året har 13 756 mål, varav 4 625 asylmål, avgjorts. Under 2007 avgjordes 35 avlägsnandemål avseende ensamkommande barn. Av dessa hade 27 mål en handläggningstid på mer än två månader. Den sammantagna mediantiden för verkställighetsmål, dvs. mål där en utlänning med ett lagakraftvunnet beslut om avvisning eller utvisning med hänvisning till hinder mot verkställighet begärt en ny prövning om uppehållstillstånd, var 0,4 månader. Sammanfattningsvis var mediantiden för samtliga avgjorda migrationsmål vid migrationsdomstolarna 2,9 månader under 2007. Mediantiden för avgjorda migrationsmål har ökat jämfört med 2006 då mediantiden var 2,3 månader. Trots att mediantiden för samtliga avgjorda mål ökade under året nåddes målet om en handläggningstid om högst fyra månader. Tabell 2.25 Migrationsdomstolarna, utgift per mål inom olika kategorier 2006 2007 Utgift för avlägsnandemål (kr) 39 563 31 881 Utgift för verkställighetsmål (kr) 32 957 16 901 Utgift för övriga migrationsmål (kr) 16 385 9 432 Styckkostnaden för ovan redovisade målkategorier har minskat mellan åren 2006 och 2007. Migrationsöverdomstolen Målet är att mediantiden för avgjorda ärenden inte bör överstiga två månader för Migrationsöverdomstolen. Prövningstillstånd krävs för migrationsmål i Migrationsöverdomstolen. Under 2007 har det kommit in 4 824 mål, varav 2 235 asylmål, dvs. färre än tidigare beräknat. Det beror såväl på färre mål i migrationsdomstolarna än vad som tidigare beräknats som på att överklagandefrekvensen till Migrationsöverdomstolen varit lägre än förväntat. Sammantaget var överklagandefrekvensen 35 procent och för asylmål 48 procent. Ändringsfrekvensen var cirka en procent. Antalet inkomna mål rörande uppehållstillstånd utan samband med avvisning eller utvisning ökade 2007 till 697 jämfört med 220 år 2006. Samtidigt avgjorde Migrationsöverdomstolarna 655 mål 2007 mot 106 mål 2006. Inkomna mål avseende svenskt medborgarskap var 283 mot 91 mål 2006. Under 2007 avgjordes 22 avlägsnandemål, huvudsakligen rörande asylsökande ensamkommande barns avvisnings- eller utvisningsbeslut. Under året avgjordes totalt 4 396 migrationsmål, varav 1 942 asylmål. Av dessa hade tio mål en handläggningstid på mer än två månader. Ändringsfrekvensen var för samtliga mål 1,1 procent (49 mål) och för asylmålen 1,1 procent (22 mål). Mediantiden uppgick under 2007 till 1,4 månader medan mediantiden 2006 var 0,7 månader, vilket innebär att mediantiden under 2007 dubblerades. Mediantiden översteg dock inte målet om en handläggningstid om högst två månader. Tabell 2.26 Migrationsöverdomstolen, utgift per mål inom olika kategorier 2006 2007 Utgift för avlägsnandemål (kr) 40 482 24 583 Utgift för verkställighetsmål (kr) 46 354 18 171 Utgift för övriga migrationsmål (kr) 40 427 17 857 Styckkostnaden för ovan redovisade målkategorier har minskat mellan åren 2006 och 2007. 2.4.1 Analys och slutsatser Både invandringen och utvandringen nådde nya rekordnivåer i Sverige 2007. Den ökade globaliseringen innebär att människor rör sig över nationsgränserna i allt större omfattning, såväl för kortare besök som för temporär eller permanent bosättning. Antalet inkomna ansökningar om uppehållstillstånd m.m. till Migrationsverket under 2007 ökade med 13 procent till cirka 211 500, och till utlandsmyndigheterna med 13 procent till cirka 290 300. Utgifterna för Migrationsverket ökade med 11 procent. Antalet personer som sökte asyl i Sverige under 2007 ökade med cirka 50 procent jämfört med året innan och andelen som beviljades uppehållstillstånd ökade. Ökningen av antalet asylsökande skedde under en period då antalet asylsökande minskade i merparten av de övriga länderna inom EU. Hittills under 2008 har såväl antalet personer som söker asyl i Sverige som andelen personer som beviljas uppehållstillstånd minskat jämfört med året innan. Prognosen för 2009 är att antalet personer som söker asyl fortsätter att minska. Både antalet som söker asyl och andelen som beviljas uppehållstillstånd varierar över tid och orsakerna till detta är många, bland annat av säkerhetsläget. Migrationsområdet och berörda myndigheters uppdrag kommer även fortsättningsvis att präglas av relativt snabba omvärldsförändringar som påverkar verksamhetens omfattning. En särskild utmaning är att upprätthålla och stärka en hög kvalitet respektive effektivitet när verksamhetens omfattning varierar så kraftigt. Erfarenheterna från de senaste åren är att berörda myndigheter och kommunerna klarar av att anpassa verksamheten och dess omfattning. Aktuella prognoser pekar på att antalet nya ärenden kommer att vara relativt stabilt under det närmaste året. Det kvarstår relativt många så kallade öppna ärenden, dvs. ärenden där beslut ännu inte har fattats. Sammansättningen av nya ärenden förändras dock då antalet nya asylsökande förväntas bli lägre samtidigt som antalet personer som söker uppehållstillstånd på grund av bland annat anknytning, studier eller arbete ökar något. Berörda myndigheter måste därför anpassa verksamheten efter de förändringar av verksamhetens innehåll som sker. För Migrationsverkets del betyder det en minskning av verksamheten med anledning av ett färre antal asylsökande. Migrationsverkets resultat för 2007 varierar för de olika verksamheterna. Målen har inte uppnåtts avseende prövningen av ansökningar om asyl respektive ansökningar om familjeåterförening. För få personer som fått avslag på sina asylansökningar återvänder för att asylprocessen ska kunna vara i balans. Detta innebär att utgifterna inom mottagandeverksamheten ökar. Det finns flera förklaringar till de långa handläggningstiderna. Bland annat har antalet ärenden ökat kraftigt. Organisationen har utökats men uppnådde inte full kapacitet under året. Resultaten i denna del måste förbättras. Migrationsverket har under året uppnått målen för prövning av ansökan om medborgarskap, prövning av överklaganden och verkställighetshinder samt prövningen av ansökningar om uppehållstillstånd på grund av arbete eller studier. Migrationsverkets mottagande av asylsökande har kunnat anpassas till en tillräcklig kapacitet under en period då antalet asylsökande ökade. Antalet mottagningsplatser för ensamkommande barn i kommunerna har också utökats och är nu i nivå med behovet. Övriga positiva resultat är att samverkan med berörda myndigheter samt kommuner och landsting är omfattande och har förstärkts ytterligare samt att det internationella arbetet har förbättrats. Regeringen har tidigare lyft fram betydelsen av att Migrationsverket har en effektiv, enhetlig och rättssäker prövning av asylärenden. En fungerande asylprocess ska även fortsatt prioriteras. Målen för handläggningstiderna är en del av en rättssäker prövning av ansökningarna. Målen är viktiga och ska uppnås, men de kan inte ensamt utgöra bedömningsgrund för hur väl myndigheten lyckas med sitt uppdrag. Migrationsverket har fortsatt arbetet med att utveckla organisationen och arbetsmetoderna för att säkra kvalitet och övriga resultat. Regeringen ser mycket positivt på denna utveckling och räknar med att den i förlängningen leder till att resultaten förbättras. Det är viktigt att det är möjligt att följa resultatutvecklingen. Migrationsverket har därför fått i uppdrag att redovisa en plan för kontinuerlig uppföljning och redovisning av kvaliteten i verksamheten. En rättssäker asylprocess ska ha ett tydligt avslut, antingen genom bosättning i en kommun eller genom utresa ur landet. Antalet personer som har återvänt efter ett lagakraftvunnet avvisnings- eller utvisningsbeslut har emellertid inte nått de nivåer som krävs för att asylprocessen ska vara i balans och antalet personer som återvänder bör därför öka. I detta arbete är samverkan med andra myndigheter bland annat polisen och kriminalvårdens transporttjänst central. Det är i detta sammanhang också viktigt att berörda myndigheter uppnår sina målsättningar. Migrationsverket har ett särskilt ansvar att verka för samverkan och samordning mellan berörda myndigheter i syfte att upprätthålla en effektiv verksamhet. Samverkan mellan de berörda myndigheterna, dvs. Migrationsverket, Domstolsverket, polisen, kriminalvårdens transporttjänst, utlandsmyndigheterna, länsstyrelserna samt även kommuner och landsting behöver förstärkas. En övergripande slutsats av resultatredovisningen är att samtliga berörda myndigheter måste lyckas i sina uppgifter för att målen inom området ska uppnås. Resultaten för de olika myndigheterna och för de olika politikområdena varierar. 2.5 Revisionens iakttagelser Riksrevisionen har inte haft några invändningar i revisionsberättelserna avseende Migrationsverket. 2.6 Politikens inriktning I denna budgetproposition föreslås ett nytt övergripande mål för migrationspolitiken. Det nya målet är ett förtydligande av den breda politiska inriktning som har lagts fast tidigare av riksdagen. Målet är att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som inom ramen för den reglerade invandringen värnar asylrätten, underlättar rörlighet över gränser, främjar en behovsstyrd arbetskraftsinvandring, tillvaratar och beaktar migrationens utvecklingseffekter samt fördjupar det europeiska och internationella samarbetet. Rätten att söka asyl ska värnas. Det finns i samhället ett starkt stöd för värnandet av asylrätten i Sverige och internationellt. Sverige ska ha en human flyktingpolitik och vara en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck. I samarbete med FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) ska Sverige också erbjuda skydd genom vidarebosättning för personer som befinner sig på flykt i tredje land och som inte har tillgång till någon annan varaktig lösning. Reformeringen av instans- och processordningen har medfört ett större förtroende än det tidigare systemet för asylprövning. I syfte att utvärdera reformen och om behov framkommer föreslå åtgärder som kan stärka rättssäkerheten och effektiviteten pågår en översyn. Uppdraget ska redovisas senast den 27 februari 2009. Sverige ska ta sin del av ansvaret för det internationella skyddet av flyktingar men om Sverige får ta en oproportionerligt stor del av konsekvenserna för flyktingsituationer i vår omvärld i förhållande till jämförbara länder så kan det i förlängningen leda till att hållbarheten i vårt asylsystem ifrågasätts. En fortsatt harmonisering av asyl- och migrationspolitiken inom EU är därför viktig. En rad initiativ och åtgärder har aviserats för 2009 t.ex. ett antal nya rättsakter som kan komma att påverka det framtida nationella asylsystemet. Regeringen prioriterar arbetet för ett gemensamt europeiskt asylsystem. Utgångspunkten för detta ska vara ett humant, rättssäkert och effektivt asylsystem. Regeringen anser vidare att det finns behov av att utveckla den gemensamma migrationspolitiken för att öka möjligheterna till laglig invandring till EU och stödjer kommissionens arbete med utvecklandet av en övergripande europeisk migrationspolitik som fördjupar det europeiska samarbetet och kompletterar medlemsstaternas politik på detta område. En rättssäker asylprocess har ett tydligt avslut. Antingen genom ett bifallsbeslut varpå det för de allra flesta gäller att så snabbt som möjligt komma ut på den svenska arbetsmarknaden. Om asylansökan däremot avslås är personen skyldig att lämna landet. Att så sker är viktigt för att Sverige i längden ska kunna behålla nuvarande asylsystem och erbjuda skydd till dem som behöver det enligt den svenska utlänningslagstiftningen. I syfte att underlätta återvändandet till hemlandet införde regeringen ett återetableringsstöd 2007. Ytterligare åtgärder bör genomföras för att förstärka och ytterligare förbättra arbetet med återvändande. Återetableringsstödet höjs för att underlätta återvändandet för fler personer. Migrationsverkets arbete med återvändande förstärks i syfte att stödja personer som ska återvända och att fler personer med lagakraftvunna avslagsbeslut återvänder. Bland annat ska återvändandefonden kunna användas i syfte att effektivisera och underlätta återvändandet. Frivilligorganisationernas insatser inom asylprocessen är mycket viktiga och särskilt i samband med återvändandet. Regeringen har därför tidigare avsatt 13 miljoner kronor för insatser av frivilligorganisationer i samband med återvändande. Dessa resurser borde utnyttjas bättre och regeringen anser att Migrationsverket bör söka ett fördjupat samarbete mellan frivilligorganisationerna. Att människor vill arbeta och bo i Sverige är positivt. Det bidrar till vår välfärd och fortsatta utveckling. Rörligheten över gränserna ska därför underlättas. Detta görs framför allt genom arbetskraftsinvandringsreformen. Det nuvarande och framtida behov av arbetskraftsinvandring som finns är en central del av migrationspolitiken. Utvecklingspotentialen hos det ökande antalet människor som i globaliseringens spår väljer att migrera för bättre försörjningsmöjligheter och en tryggare tillvaro i andra länder måste bättre tas till vara i en mångdimensionell och samstämmig migrationspolitik. Under våren 2008 överlämnade regeringen förslag till nya regler för arbetskraftsinvandring till riksdagen. Förslagen innebär att det ska bli lättare för människor att komma till Sverige för att arbeta och för arbetsgivare att rekrytera arbetskraft från länder utanför Europa. Förslagen behandlas av riksdagen och de nya reglerna föreslås träda i kraft den 15 december 2008. Regeringen vill främja cirkulär migration, dvs. rörligheten mellan ursprungs- och mottagarländer och tillvarata globaliseringens positiva effekter för såväl den enskilde migranten som för ursprungs- och mottagarlandet. Mot bakgrund av detta är sambandet mellan utveckling och migration ett område som regeringen prioriterar. Den övergripande målsättningen är en samstämmig politik präglad av en helhetssyn som främjar migrationens positiva effekter och motverkar dess negativa effekter för fattiga människor och utvecklingsländer. Migrationsverket har en central roll i förverkligandet av migrationspolitiken. Inom myndigheten bedrivs ett omfattande utvecklingsarbete i linje med regeringens förvaltningspolitiska mål att stärka förvaltningens förmåga att lösa sina uppgifter rättssäkert, effektivt och serviceinriktat och som syftar till att förbättra myndighetens måluppfyllelse och resultat. Regeringen ser positivt på detta arbete. Ett framgångsrikt utvecklingsarbete kan säkerställa att Migrationsverket kan förbättra måluppfyllelsen och möta de utmaningar som globaliseringen och den ökade rörligheten innebär. För att förbättra mottagandet av asylsökande har en utredning tillsatts. Utgångspunkten för översynen är att mottagandet ska bidra till en rättssäker, effektiv och human asylprocess med korta handläggningstider. De asylsökandes möjligheter till sysselsättning och egen försörjning prioriteras. Även de asylsökandes boende ska ses över i syfte att ge den enskilde incitament att bosätta sig i regioner där det finns goda förutsättningar till både bostad och arbete eller utbildning. Därutöver har regeringen tillsatt en utredning som, utifrån direktiven, ska lämna förslag till hur ett försörjningskrav kan införas i svensk rätt som innebär att villkor införs för anhöriginvandring för vissa utländska medborgare och statslösa personer. 2.7 Budgetförslag 2.7.1 1:1 Migrationsverket Tabell 2.27 Anslagsutveckling Tusental kronor 2007 Utfall 1 923 026 Anslags- sparande 112 458 2008 Anslag 2 150 627 1 Utgifts- prognos 2 137 681 2009 Förslag 2 053 510 2010 Beräknat 1 964 053 2 2011 Beräknat 1 802 068 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 1 904 007 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 1 710 121 tkr i 2009 års prisnivå. Anslaget används för Migrationsverkets kostnader för personal och lokaler, exklusive bostäder för asylsökande, samt övriga förvaltningskostnader. Anslaget används därmed för samtliga kostnader för handläggning och prövning av ärenden, genomförandet av organiserad sysselsättning, förvar respektive myndighetens uppgifter vid överprövning av utlänningsärenden i domstol. Regeringens överväganden Regeringen bedömer att Migrationsverket kommer att kunna fatta beslut i cirka 260 000 ärenden i verksamhetsområdena asyl, besök och bosättning samt svenskt medborgarskap under 2009. Migrationsverket ska härutöver överlämna överklagade asylärenden till migrationsdomstolarna, medverka som part i domstolsförhandlingarna samt avgöra verkställighetshindersärenden. För att Migrationsverket ska kunna fullfölja sitt uppdrag och minska ärendebalanserna ökas anslaget med 45 miljoner kronor Anslaget ökas med 24 miljoner kronor för det ökade antalet ansökningar som de nya reglerna för arbetskraftsinvandring beräknas medföra samt för att hantera de arbetsuppgifter som kommer att överföras till Migrationsverket från Arbetsförmedlingen. Härutöver ökas anslaget för 2009 med 40 miljoner kronor för att Migrationsverkets arbete med återvändande förstärks i syfte att öka antalet personer med lagakraftvunna avslagsbeslut återvänder. Ekonomistyrningsverket har i uppdrag att vara revisionsmyndighet för den europeiska återvändandefonden samt flyktingfonden. För att finansiera Ekonomistyrningsverket för uppdraget minskas anslaget med 1,1 miljoner kronor. I beräkningen av anslaget har även beaktats att Migrationsverket är kontaktpunkt i det europeiska migrationsnätverket. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 2 053 510 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Migrationsverket för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 1 964 053 000 kronor respektive 1 802 068 000 kronor. Anslaget har för perioden 2009-2011 beräknats enligt följande: Tabell 2.28 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 1:1 Migrationsverket Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 2 150 627 2 150 627 2 150 627 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 36 965 105 955 154 583 Beslut -134 082 -292 529 -503 142 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 2 053 510 1 964 053 1 802 068 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 2.7.2 1:2 Ersättningar och bostadskostnader Tabell 2.29 Anslagsutveckling Tusental kronor 2007 Utfall 2 278 695 Anslags- sparande 506 255 2008 Anslag 2 792 000 1 Utgifts- prognos 2 792 000 2009 Förslag 2 449 000 2010 Beräknat 2 160 000 2011 Beräknat 1 872 000 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. Anslagets ändamål är att finansiera bidrag till asylsökande m.fl. och ersättningar till kommuner och landsting samt bostäder för asylsökande m.fl. Regeringens överväganden Utgifterna under anslaget styrs främst av antalet asylsökande, handläggningstiderna hos berörda myndigheter samt tiden från det att ett avvisnings- eller utvisningsbeslut har vunnit laga kraft till utresa. Anslaget minskas med 50 miljoner kronor som tillfälligt förs över till utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner, anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning för 2009 i avvaktan på beredningen av de förslag som lämnats i betänkandet Skolgång för barn som ska avvisas eller utvisas (SOU 2007:34). Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 2 449 000 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 2 160 000 000 respektive 1 872 000 000 kronor. Anslaget har för perioden 2009-2011 beräknats enligt följande: Tabell 2.30 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 1:2 Ersättningar och bostadskostnader Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 2 590 000 2 590 000 2 590 000 Förändring till följd av: Beslut 50 000 13 000 Övriga makroekonomiska förutsättningar Volymer -141 000 -480 000 -731 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 2 449 000 2 160 000 1 872 000 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2.7.3 1:3 Migrationspolitiska åtgärder Tabell 2.31 Anslagsutveckling Tusental kronor 2007 Utfall 288 281 Anslags- sparande 36 770 2008 Anslag 329 107 1 Utgifts- prognos 329 107 2009 Förslag 352 097 2010 Beräknat 361 787 2011 Beräknat 367 677 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. Anslaget används för att finansiera organiserad överföring av flyktingar m.fl. och ersättning till de kommuner som tar emot dessa personer samt bidrag till vissa hjälpinsatser för flyktingar utanför Sverige. Bidrag till flyktingars resor från Sverige för bosättning i annat land och bidrag till flyktingar för kostnader för anhörigas resor till Sverige finansieras också via detta anslag. Även statsbidrag till den efterforskningsverksamhet som enligt avtal bedrivs av Svenska Röda Korset bekostas från anslaget. Dessutom finansieras internationell samverkan inom ramen för flykting- och migrationspolitiken m.m. samt vissa studier och analyser inom det migrationspolitiska området. Regeringens överväganden Anslagsmedlen för 2009 avseende vidarebosättning av flyktingar m.fl. kan användas med viss flexibilitet och motsvarar utgifterna för överföring och mottagande av 1 900 personer. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 352 097 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 361 787 000 respektive 367 677 000 kronor. Anslaget har för perioden 2009-2011 beräknats enligt följande: Tabell 2.32 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 1:3 Migrationspolitiska åtgärder Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 329 107 329 107 329 107 Förändring till följd av: Beslut Övriga makroekonomiska förutsättningar 760 760 -760 Volymer Överföring till/från andra anslag Övrigt 22 230 31 920 39 330 Förslag/beräknat anslag 352 097 361 787 367 677 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2.7.4 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden Tabell 2.33 Anslagsutveckling Tusental kronor 2007 Utfall 332 669 Anslags- sparande 185 856 2008 Anslag 423 204 1 Utgifts- prognos 397 138 2009 Förslag 458 231 2010 Beräknat 492 940 2 2011 Beräknat 503 390 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 478 231 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 478 231 tkr i 2009 års prisnivå. Anslaget används för migrationsdomstolarnas och Migrationsöverdomstolens förvaltningsutgifter hänförliga till överprövning av utlännings- och medborgarskapsärenden. Från anslaget finansieras även Regeringsrättens handläggning av resningsansökningar av utlännings- och medborgarskapsärenden. Regeringens överväganden Regeringen föreslår att 458 231 000 kronor anvisas under anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden för 2009. Anslaget minskas med 20 miljoner kronor för att finansiera de nya reglerna för arbetskraftsinvandring. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 492 940 000 respektive 503 390 000 kronor. Anslaget har för perioden 2009-2011 beräknats enligt följande: Tabell 2.34 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 468 204 468 204 468 204 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 10 027 24 736 35 186 Beslut -20 000 0 0 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 458 231 492 940 503 390 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 2.7.5 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden Tabell 2.35 Anslagsutveckling Tusental kronor 2007 Utfall 57 947 Anslags- sparande 65 323 2008 Anslag 148 800 1 Utgifts- prognos 142 185 2009 Förslag 198 800 2010 Beräknat 178 800 2011 Beräknat 178 800 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. Ändamålet för anslaget är att finansiera migrationsdomstolarnas, Migrationsöverdomstolens och Regeringsrättens utgifter för nämndemän och sakkunniga som anlitas i utlänningsärenden samt de klagandes resor till förhandlingar i migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen. Vidare finansieras från anslaget * ersättning till offentligt biträde i utlänningsärenden, * ersättning till tredje man i utlänningsärenden enligt 4 § lagen (1996:1620) om offentligt biträde, * ersättning till tolkar i utlänningsärenden samt ärenden enligt lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap och * ersättning för översättningar i utlänningsärenden. Regeringens överväganden Regeringen föreslår att 198 800 000 kronor anvisas under anslaget 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 178 800 000 respektive 178 800 000 kronor. Anslaget minskas dessa år med 20 000 000 kronor avseende finansiering av de nya reglerna för arbetskraftsinvandring. Anslaget har för perioden 2009-2011 beräknats enligt följande: Tabell 2.36 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 198 800 198 800 198 800 Förändring till följd av: Beslut -20 000 -20 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 198 800 178 800 178 800 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2.7.6 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden Tabell 2.37 Anslagsutveckling Tusental kronor 2007 Utfall 228 503 Anslags- sparande 13 257 2008 Anslag 238 255 1 Utgifts- prognos 218 104 2009 Förslag 93 255 2010 Beräknat 93 255 2011 Beräknat 93 255 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. Anslaget används för kostnader för offentligt biträde i utlänningsärenden enligt utlänningslagen (2005:716). Regeringens överväganden Utgifterna för offentligt biträde i utlänningsärenden har ökat till följd av ett ökat antal asylsökande samt att offentligt biträde förordnas i en större andel av ärendena än tidigare. Regeringen följer utvecklingen och återkommer vid behov vad avser anslagets budgetering. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 93 255 000 kronor anvisas under anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 93 255 000 respektive 93 255 000 kronor. Anslaget har för perioden 2009-2011 beräknats enligt följande: Tabell 2.38 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 143 255 143 255 143 255 Förändring till följd av: Beslut -50 000 -50 000 -50 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 93 255 93 255 93 255 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2.7.7 1:7 Utresor för avvisade och utvisade Tabell 2.39 Anslagsutveckling Tusental kronor 2007 Utfall 139 287 Anslags- sparande 71 041 2008 Anslag 204 202 1 Utgifts- prognos 189 254 2009 Förslag 204 202 2010 Beräknat 204 202 2011 Beräknat 204 202 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. Anslaget används för resor ut ur landet för utlänningar som avvisats eller utvisats enligt beslut av regeringen, Migrationsverket eller polisen med stöd av utlänningslagen. Även kostnader för resor ut ur Sverige för de asylsökande som återkallat sin ansökan finansieras från anslaget. Migrationsverket kan överlämna ärenden till polismyndigheten om utlänningen håller sig undan eller om det kan antas att tvång kommer att behövas för att genomföra verkställigheten. Kriminalvårdens transporttjänst organiserar utresor för avvisade och utvisade på polisens uppdrag. Regeringens överväganden Regeringen föreslår att 204 202 000 kronor anvisas under anslaget 1:7 Utresor för avvisade och utvisade för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 204 202 000 respektive 204 202 000 kronor. Anslaget har för perioden 2009-2011 beräknats enligt följande: Tabell 2.40 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 1:7 Utresor för avvisade och utvisade Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 204 202 204 202 204 202 Förändring till följd av: Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 204 202 204 202 204 202 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2.7.8 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar Tabell 2.41 Anslagsutveckling Tusental kronor 2007 Utfall 29 538 Anslags- sparande 74 977 2008 Anslag 61 218 1 Utgifts- prognos 93 156 2009 Förslag 90 218 2010 Beräknat 90 218 2011 Beräknat 90 218 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. Anslaget används för utbetalningar till projekt som beviljas medel inom ramen för Europeiska flyktingfonden samt Europeiska återvändandefonden motsvarande EU:s finansiering av dessa program. Under anslaget finansieras även kvarvarande utbetalningar från Flyktingfonden II. Regeringens överväganden Sverige har från EU-budgeten för 2009 tilldelats 16,5 miljoner euro för flyktingfonden och återvändandefonden inom det finansiella ramprogrammet för solidaritet och förvaltning av migrationsströmmar för perioden 2008-2013. Syftet med ramprogrammet är att stödja principen om solidaritet vid hantering av migrationsströmmar. Ramprogrammet ska säkerställa en rättvis ekonomisk ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna vid införandet av en integrerad förvaltning av unionens yttre gränser respektive genomförandet av en gemensam asyl- och invandringspolitik. Projekt som kan ges stöd är t.ex. åtgärder för mottagande av asylsökande samt återvändande av personer som ska avvisas eller utvisas. Anslaget föreslås ökas med 29 miljoner kronor och regeringen följer löpande utgiftsutvecklingen av åtgärderna samt tilldelningen från EU. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 90 218 000 kronor anvisas under anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar för 2009. För 2010 och 2011 beräknas anslaget till 90 218 000 respektive 90 218 000 kronor. Anslaget har för perioden 2009-2011 beräknats enligt följande: Tabell 2.42 Härledning av anslagsnivån 2008-2010, för 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 61 218 61 218 61 218 Förändring till följd av: Beslut 29 000 29 000 29 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 90 218 90 218 90 218 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 1 PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 8 PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 8 2 3 PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 8 PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 8 32 33