Regeringskansliets rättsdatabaser

Utbildning och universitetsforskning Förslag till statsbudget för 2009 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 19 2 Lagförslag 23 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk 23 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram 25 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden 26 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument 27 3 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 29 3.1 Omfattning 29 3.2 Utgiftsutveckling 29 3.3 Indelning 30 3.4 Mål 38 3.5 Utgiftsområdets styrmedel m.m. 38 3.6 Resultatredovisning 41 3.6.1 Svensk utbildning i internationell jämförelse 41 3.7 Revisionens iakttagelser 48 4 Barn och ungdomsutbildning 49 4.1 Omfattning 49 4.2 Resultatredovisning 49 4.2.1 Resultat i den kommunala verksamheten och motsvarande skolformer 49 4.2.2 Uppföljning av statliga insatser 57 4.3 Analys och slutsatser 58 5 Vuxenutbildning 59 Omfattning 59 5.1 Mål 59 5.2 Resultatredovisning 59 5.2.1 Nationell styrning, infrastruktur och validering 60 5.2.2 Behörighetsgivande utbildningar 60 5.2.3 Eftergymnasial yrkesutbildning m.m. 63 5.2.4 Integration 66 5.2.5 Profilerade kurser, kulturprogram, studiecirklar och annan grupp-verksamhet inom folkbildningen 67 5.2.6 Stöd till personer med funktions-nedsättning 69 5.3 Analys och slutsatser 70 5.3.1 Nationell styrning, infrastruktur och validering 70 5.3.2 Behörighetsgivande utbildningar 71 5.3.3 Eftergymnasial yrkesutbildning 72 5.3.4 Integration 72 5.3.5 Profilerade kurser, kulturprogram, studiecirklar och annan gruppverk-samhet inom folkbildningen 73 5.3.6 Stöd till personer med funktions-hinder 73 6 Universitet och högskolor 75 6.1 Omfattning 75 6.2 Resultatredovisning 75 6.3 Kvalitet 75 6.4 Internationalisering 76 6.5 Samverkan med det omgivande samhället 77 6.6 Integration 78 6.7 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 78 6.7.1 Sökande till högskolan 81 6.7.2 Prestation och genomströmning 82 6.7.3 Ny utbildnings- och examensstruktur 83 6.7.4 Examina inom grundutbildning 83 6.8 Utbildning på forskarnivå 85 6.9 Etablering på arbetsmarknaden 86 6.10 Personal och kompetensförsörjning 87 6.11 Analys och slutsatser 88 6.12 Särskilda frågor 89 7 Forskning 91 7.1 Omfattning 91 7.2 Resultatredovisning 91 7.2.1 Övergripande forskning 91 7.2.2 Forskningsstöd 94 7.2.3 Forskningens infrastruktur 96 7.3 Analys och slutsatser 99 7.3.1 Forskning 99 7.3.2 Forskningens infrastruktur 99 8 Politikens inriktning 101 8.1 Barn- och ungdomsutbildning 101 8.1.1 Dags att lyfta lärarna 102 8.1.2 Tydliga krav och tidigt stöd 102 8.1.3 En trygg och jämställd skola 103 8.1.4 Bättre kunskaper i matematik, naturvetenskap och teknik 104 8.1.5 Satsningar på förskola och barnomsorgspeng 105 8.1.6 Fler godkända elever i en reformerad gymnasieskola 106 8.1.7 Övriga insatser 107 8.2 Vuxenutbildning 110 8.2.1 Fler platser i den nya yrkeshögskolan 110 8.2.2 Satsning på yrkesvux 110 8.2.3 Rätt till gymnasial vuxenutbildning 111 8.2.4 En utökad betygsrätt 111 8.2.5 Ökad rörlighet för yrkesutbildade 111 8.2.6 Kommande statlig utvärdering av folkbildningen 112 8.2.7 Bättre svenskundervisning med sfi-lyftet 112 8.3 Universitet och högskolor 112 8.3.1 Universitet och högskolor i en global värld 112 8.3.2 Kvalitet 113 8.3.3 Starka och självständiga lärosäten 113 8.3.4 Samverkan mellan lärosäten 114 8.3.5 Högskolan som attraktiv arbetsplats 114 8.3.6 Jämställdhet 114 8.3.7 Internationalisering av högre utbildning 115 8.3.8 Fortsatt utbyggnad av läkarutbildning och tandläkarutbildning 115 8.3.9 En förbättrad lärarutbildning 116 8.3.10 Teknikdelegationen 117 8.3.11 Havsmiljöinstitut 117 8.3.12 Integration 117 8.3.13 Utbildningsplatser till Försvarshögskolan 118 8.3.14 Överföring av verksamhet från Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning 118 8.3.15 Spetsutbildningar i entreprenörskap och innovation 118 8.4 Internationell samverkan 119 8.5 Globaliseringsrådet 119 8.6 Forskning 119 9 Budgetförslag 123 9.1 Anslag för barn-, ungdoms- och vuxenutbildning 123 9.1.1 1:1 Statens skolverk 123 9.1.2 1:2 Statens skolinspektion 124 9.1.3 1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten 124 9.1.4 1:4 Sameskolstyrelsen 126 9.1.5 1:5 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 127 9.1.6 1:6 Särskilda insatser inom utbildningsområdet 129 9.1.7 1:7 Maxtaxa i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg m.m. 130 9.1.8 1:8 Bidrag till viss verksamhet motsvarande förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola och gymnasieskola 130 9.1.9 1:9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet 131 9.1.10 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 132 9.1.11 1:11 Förstärkning av basfärdigheter 134 9.1.12 1:12 Bidrag till vissa studier 134 9.1.13 1:13 Myndigheten för yrkeshögskolan 135 9.1.14 1:14 Utveckling av vuxenutbildning m.m. 136 9.1.15 1:15 Statligt stöd till vuxenutbildning 136 9.1.16 1:16 Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning 137 9.1.17 1:17 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning 137 9.2 Anslag för universitet och högskolor 139 9.2.1 2:1 Högskoleverket 139 9.2.2 2:2 Verket för högskoleservice 140 9.2.3 2:3 Uppsala universitet: Grundutbildning 140 9.2.4 2:4 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning 141 9.2.5 2:5 Lunds universitet: Grundutbildning 142 9.2.6 2:6 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning 143 9.2.7 2:7 Göteborgs universitet: Grundutbildning 144 9.2.8 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning 145 9.2.9 2:9 Stockholms universitet: Grundutbildning 146 9.2.10 2:10 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning 147 9.2.11 2:11 Umeå universitet: Grundutbildning 148 9.2.12 2:12 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning 149 9.2.13 2:13 Linköpings universitet: Grundutbildning 149 9.2.14 2:14 Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning 150 9.2.15 2:15 Karolinska institutet: Grundutbildning 151 9.2.16 2:16 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning 152 9.2.17 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning 152 9.2.18 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning 153 9.2.19 2:19 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning 153 9.2.20 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning 154 9.2.21 2:21 Karlstads universitet: Grundutbildning 155 9.2.22 2:22 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning 156 9.2.23 2:23 Växjö universitet: Grundutbildning 156 9.2.24 2:24 Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning 157 9.2.25 2:25 Örebro universitet: Grundutbildning 158 9.2.26 2:26 Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning 159 9.2.27 2:27 Mittuniversitetet: Grundutbildning 159 9.2.28 2:28 Mittuniversitetet: Forskning och forskarutbildning 160 9.2.29 2:29 Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning 161 9.2.30 2:30 Blekinge tekniska högskola: Forskning och forskarutbildning 161 9.2.31 2:31 Malmö högskola: Grundutbildning 162 9.2.32 2:32 Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning 163 9.2.33 2:33 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning 163 9.2.34 2:34 Högskolan i Kalmar: Forskning och forskarutbildning 164 9.2.35 2:35 Mälardalens högskola: Grundutbildning 164 9.2.36 2:36 Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning 165 9.2.37 2:37 Danshögskolan: Grundutbildning 166 9.2.38 2:38 Dramatiska institutet: Grundutbildning 166 9.2.39 2:39 Gymnastik- och idrottshögskolan: Grundutbildning 167 9.2.40 2:40 Högskolan i Borås: Grundutbildning 168 9.2.41 2:41 Högskolan Dalarna: Grundutbildning 169 9.2.42 2:42 Högskolan på Gotland: Grundutbildning 170 9.2.43 2:43 Högskolan i Gävle: Grundutbildning 171 9.2.44 2:44 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning 171 9.2.45 2:45 Högskolan Kristianstad: Grundutbildning 172 9.2.46 2:46 Högskolan i Skövde: Grundutbildning 173 9.2.47 2:47 Högskolan Väst: Grundutbildning 174 9.2.48 2:48 Konstfack: Grundutbildning 175 9.2.49 2:49 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning 176 9.2.50 2:50 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning 176 9.2.51 2:51 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning 177 9.2.52 2:52 Södertörns högskola: Grundutbildning 178 9.2.53 2:53 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning 179 9.2.54 2:54 Försvarshögskolan: Grundutbildning 179 9.2.55 2:55 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m. 180 9.2.56 2:56 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. 183 9.2.57 2:57 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor 187 9.2.58 2:58 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 188 9.3 Anslag för forskning 189 9.3.1 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 189 9.3.2 3:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning 191 9.3.3 3:3 Rymdforskning 191 9.3.4 3:4 Institutet för rymdfysik 193 9.3.5 3:5 Kungl. biblioteket 193 9.3.6 3:6 Polarforskningssekretariatet 194 9.3.7 3:7 Sunet 195 9.3.8 3:8 Centrala etikprövningsnämnden 195 9.3.9 3:9 Regionala etikprövningsnämnder 196 9.3.10 3:10 Särskilda utgifter för forskningsändamål 197 9.4 Anslag för gemensamma ändamål 197 9.4.1 4:1 Centrala studiestödsnämnden m.m. 197 9.4.2 4:2 Överklagandenämnden för studiestöd 198 9.4.3 4.3 Internationella programkontoret för utbildningsområdet 198 9.4.4 4.4 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. 200 9.4.5 4.5 Utvecklingsarbete m.m. inom områdena utbildning och forskning 201 Tabellförteckning Anslagsbelopp 20 3.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 29 3.2 Härledning av ramnivån 2009-2011. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 30 3.3 Ramnivå 2009 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 30 3.4 Antal barn och studerande 2002?20071, 1 000-tal 33 3.5 Offentliga kostnader budgetår 2002?2007, Mdr SEK1 33 3.6 Antal lärare/personal och studerande fördelade på kön, 2002?20071, 1 000-tal 33 3.7 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 35 3.8 Medelvärdet i naturvetenskap för respektive land i relation till Sveriges resultat 45 3.9 Medelvärdet i läsförståelse för respektive land i relation till Sveriges resultat 46 3.10 Medelvärdet i matematik för respektive land i relation till Sveriges resultat 47 5.1 Antal studerande inom behörighetsgivande vuxenutbildningar inom komvux de senaste tre läsåren 2004/05-2006/07 61 5.2 Kursdeltagare (kd) inom komvux läsåren 2002/03-2006/07 som slutfört eller avbrutit utbildningen 62 5.3 Antal studerande i eftergymnasial yrkesutbildning 64 6.1 Antal studenter i högskoleutbildning 78 6.2 Antal helårsstudenter och tilldelat takbelopp per lärosäte 2007 79 6.3 Prestationsgrader 2005-2007 82 6.4 Utbildningar med mål för antal examina 83 6.5 Utbildning på forskarnivå 85 6.6 Mål och utfall för antal examina på forskarnivå 86 6.7 Könsfördelning inom vissa tjänstekategorier 87 6.8 Ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer 89 7.3 FoU medel från statsbudgeten 2008 efter mottagare 92 7.4 Beräknade medel för FoU till övriga civila myndigheter, utgiftsområde och anslag 2008 93 forts. 7.4 93 forts. 7.4 94 7.5 Forskningsstiftelsernas investeringar i FoU 2007 och 2008 94 9.1:1 Anslagsutveckling för Statens skolverk 123 9.1:1 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 124 9.1:2 Anslagsutveckling för Statens skolinspektion 124 9.1:2 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 124 9.1:3 Anslagsutveckling för Specialpedagogiska skolmyndigheten 124 9.1:3 Offentligrättslig verksamhet 125 9.1:3 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 125 9.1:3 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden 126 9.1:4 Anslagsutveckling för Sameskolstyrelsen 126 9.1:4 Offentligrättslig verksamhet 126 9.1:4 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 127 9.1:5 Anslagsutveckling för Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 127 9.1:5 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 128 9.1:5 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden 128 9.1:6 Anslagsutveckling för Särskilda insatser inom utbildningsområdet 129 9.1:6 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 129 9.1:6 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden 130 9.1:7 Anslagsutveckling för Maxtaxa i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg m.m. 130 9.1:7 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 130 9.1:8 Anslagsutveckling för Bidrag till viss verksamhet motsvarande förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola och gymnasieskola 130 9.1:8 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 131 9.1:9 Anslagsutveckling för Bidrag till svensk undervisning i utlandet 131 9.1:9 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 132 9.1:10 Anslagsutveckling för Fortbildning av lärare och förskolepersonal 132 9.1:10 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 133 9.1:10 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden 134 9.1:11 Anslagsutveckling för Förstärkning av basfärdigheter 134 9.1:11 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 134 9.1:12 Anslagsutveckling för Bidrag till vissa studier 134 9.1:12 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 135 9.1:13 Anslagsutveckling för Myndigheten för yrkeshögskolan 135 9.1:13 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 135 9.1:14 Anslagsutveckling för Utveckling av vuxenutbildning m.m. 136 9.1:14 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 136 9.1:15 Anslagsutveckling för Statligt stöd till vuxenutbildning 136 9.1:15 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 137 9.1:16 Anslagsutveckling för Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning 137 9.1:16 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 137 9.1:17 Anslagsutveckling för Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning 137 9.1:17 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden 138 9.1:17 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 139 9.2:1 Anslagsutveckling för Högskoleverket 139 9.2:1 Uppdragsverksamhet 139 9.2:1 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 139 9.2:2 Anslagsutveckling för Verket för högskoleservice 140 9.2:2 Uppdragsverksamhet 140 9.2:2 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 140 9.2:3 Anslagsutveckling för grundutbildning vid 140 Uppsala universitet 140 9.2:3 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 141 9.2:3 Uppdragsverksamhet 141 9.2:3 Resursfördelning för grundutbildningen 141 9.2:3 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 141 9.2:4 Anslagsutveckling för forskning och 141 forskarutbildning vid Uppsala universitet 141 9.2:4 Resursfördelning för forskning och 142 forskarutbildning 142 9.2:4 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 142 9.2:5 Anslagsutveckling för grundutbildning vid 142 Lunds universitet 142 9.2:5 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 142 9.2:5 Uppdragsverksamhet 142 9.2:5 Resursfördelning för grundutbildningen 143 9.2:5 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 143 9.2:6 Anslagsutveckling för forskning och 143 forskarutbildning vid Lunds universitet 143 9.2:6 Resursfördelning för forskning och 144 forskarutbildning 144 9.2:6 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 144 9.2:7 Anslagsutveckling för grundutbildning vid 144 Göteborgs universitet 144 9.2:7 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 144 9.2:7 Uppdragsverksamhet 144 9.2:7 Resursfördelning för grundutbildningen 145 9.2:7 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 145 9.2:8 Anslagsutveckling för forskning och 145 forskarutbildning vid Göteborgs universitet 145 9.2:8 Resursfördelning för forskning och 145 forskarutbildning 145 9.2:8 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 146 9.2:9 Anslagsutveckling för grundutbildning vid 146 Stockholms universitet 146 9.2:9 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 146 9.2:9 Uppdragsverksamhet 146 9.2:9 Resursfördelning för grundutbildningen 147 9.2:9 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 147 9.2:10 Anslagsutveckling för forskning och 147 forskarutbildning vid Stockholms universitet 147 9.2:10 Resursfördelning för forskning och 147 forskarutbildning 147 9.2:10 Härledning av anslagsnivån 2008-2011 148 9.2:11 Anslagsutveckling för grundutbildning vid 148 Umeå universitet 148 9.2:11 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 148 9.2:11 Uppdragsverksamhet 148 9.2:11 Resursfördelning för grundutbildningen 148 9.2:11 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 149 9.2:12 Anslagsutveckling för forskning och 149 forskarutbildning vid Umeå universitet 149 9.2:12 Resursfördelning för forskning och 149 forskarutbildning 149 9.2:12 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 149 9.2:13 Anslagsutveckling för grundutbildning vid 149 Linköpings universitet 149 9.2:13 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 149 9.2:13 Resursfördelning för grundutbildningen 150 9.2:13 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 150 9.2:14 Anslagsutveckling för forskning och 150 forskarutbildning vid Linköpings universitet 150 9.2:14 Resursfördelning för forskning och 150 forskarutbildning 150 9.2:14 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 150 9.2:15 Anslagsutveckling för grundutbildning vid 151 Karolinska institutet 151 9.2:15 Uppdragsverksamhet 151 9.2:15 Resursfördelning för grundutbildningen 151 9.2:15 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 151 9.2:16 Anslagsutveckling för forskning och 152 forskarutbildning vid Karolinska institutet 152 9.2:16 Resursfördelning för forskning och 152 forskarutbildning 152 9.2:16 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 152 9.2:17 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Kungl. Tekniska högskolan 152 9.2:17 Uppdragsverksamhet 152 9.2:17 Resursfördelning för grundutbildningen 153 9.2:17 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 153 9.2:18 Anslagsutveckling för forskning och 153 forskarutbildning vid Kungl. Tekniska högskolan 153 9.2:18 Resursfördelning för forskning och 153 forskarutbildning 153 9.2:18 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 153 9.2:19 Anslagsutveckling för grundutbildning vid 153 Luleå tekniska universitet 153 9.2:19 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 154 9.2:19 Uppdragsverksamhet 154 9.2:19 Resursfördelning för grundutbildningen 154 9.2:19 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 154 9.2:20 Anslagsutveckling för forskning och 154 forskarutbildning vid Luleå tekniska universitet 154 9.2:20 Resursfördelning för forskning och 154 forskarutbildning 154 9.2:20 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 155 9.2:21 Anslagsutveckling för grundutbildning vid 155 Karlstads universitet 155 9.2:21 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 155 9.2:21 Uppdragsverksamhet 155 9.2:21 Resursfördelning för grundutbildningen 155 9.2:21 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 156 9.2.22 Anslagsutveckling för forskning och 156 forskarutbildning vid Karlstads universitet 156 9.2:22 Resursfördelning för forskning och 156 forskarutbildning 156 9.2:22 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 156 9.2:23 Anslagsutveckling för grundutbildning vid 156 Växjö universitet 156 9.2:23 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 156 9.2:23 Uppdragsverksamhet 157 9.2:23 Resursfördelning för grundutbildningen 157 9.2:23 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 157 9.2:24 Anslagsutveckling för forskning och 157 forskarutbildning vid Växjö universitet 157 9.2:24 Resursfördelning för forskning och 157 forskarutbildning 157 9.2:24 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 157 9.2:25 Anslagsutveckling för grundutbildning vid 158 Örebro universitet 158 9.2:25 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 158 9.2:25 Uppdragsverksamhet 158 9.2:25 Resursfördelning för grundutbildningen 158 9.2:25 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 158 9.2:26 Anslagsutveckling för forskning och 159 forskarutbildning vid Örebro universitet 159 9.2:26 Resursfördelning för forskning och 159 forskarutbildning 159 9.2:26 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 159 9.2:27 Anslagsutveckling för grundutbildning vid 159 Mittuniversitetet 159 9.2:27 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 159 9.2:27 Uppdragsverksamhet 159 9.2:27 Resursfördelning för grundutbildningen 160 9.2:27 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 160 9.2:28 Anslagsutveckling för forskning och 160 forskarutbildning vid Mittuniversitetet 160 9.2:28 Resursfördelning för forskning och 160 forskarutbildning 160 9.2:28 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 160 9.2:29 Anslagsutveckling för grundutbildning vid 161 Blekinge tekniska högskola 161 9.2:29 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 161 9.2:29 Uppdragsverksamhet 161 9.2:29 Resursfördelning för grundutbildningen 161 9.2:29 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 161 9.2:30 Anslagsutveckling för forskning och 161 forskarutbildning vid Blekinge tekniska högskola 161 9.2:30 Resursfördelning för forskning och 162 forskarutbildning 162 9.2:30 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 162 9.2:31 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Malmö högskola 162 9.2:31 Uppdragsverksamhet 162 9.2:31 Resursfördelning för grundutbildningen 162 9.2:31 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 162 9.2:32 Anslagsutveckling för forskning och 163 forskarutbildning vid Malmö högskola 163 9.2:32 Resursfördelning för forskning och 163 forskarutbildning 163 9.2:32 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 163 9.2:33 Anslagsutveckling för grundutbildning vid 163 Högskolan i Kalmar 163 9.:33 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 163 9.2:33 Uppdragsverksamhet 163 9.2:33 Resursfördelning för grundutbildningen 164 9.2:33 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 164 9.:34 Anslagsutveckling för forskning och 164 forskarutbildning vid Högskolan i Kalmar 164 9.2:34 Resursfördelning för forskning och 164 forskarutbildning 164 9.2:34 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 164 9.2:35 Anslagsutveckling för grundutbildning vid 164 Mälardalens högskola 164 9.2:35 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 165 9.2:35 Uppdragsverksamhet 165 9.2:35 Resursfördelning för grundutbildningen 165 9.2:35 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 165 9.2:36 Anslagsutveckling för forskning och 165 forskarutbildning vid Mälardalens högskola 165 9.2:36 Resursfördelning för forskning och 165 forskarutbildning 165 9.2:36 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 166 9.2:37 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Danshögskolan 166 9.2:37 Uppdragsverksamhet 166 9.2:37 Resursfördelning för grundutbildningen 166 9.2:37 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 166 9.2:38 Anslagsutveckling för grundutbildning vid 166 Dramatiska institutet 166 9.2:38 Uppdragsverksamhet 167 9.2:38 Resursfördelning för grundutbildningen 167 9.2:38 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 167 9.:39 Anslagsutveckling för grundutbildning vid 167 Gymnastik- och idrottshögskolan 167 9.2:39 Uppdragsverksamhet 167 9.2:39 Resursfördelning för grundutbildningen 168 9.2:39 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 168 9.2:40 Anslagsutveckling för grundutbildning vid 168 Högskolan i Borås 168 9.2:40 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 168 9.2:40 Uppdragsverksamhet 168 9.2:40 Resursfördelning för grundutbildningen 168 9.2:40 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 169 9.2:41 Anslagsutveckling för grundutbildning vid 169 Högskolan Dalarna 169 9.2:41 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 169 9.2:41 Uppdragsverksamhet 169 9.2:41 Resursfördelning för grundutbildningen 169 9.2:41 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 170 9.:42 Anslagsutveckling för grundutbildning vid 170 Högskolan på Gotland 170 9.2:42 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 170 9.2:42 Uppdragsverksamhet 170 9.2:42 Resursfördelning för grundutbildningen 170 9.2:42 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 170 9.2:43 Anslagsutveckling för grundutbildning vid 171 Högskolan i Gävle 171 9.2:43 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 171 9.2:43 Uppdragsverksamhet 171 9.2:43 Resursfördelning för grundutbildningen 171 9.2:43 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 171 9.2:44 Anslagsutveckling för grundutbildning vid 171 Högskolan i Halmstad 171 9.2:44 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 172 9.2:44 Uppdragsverksamhet 172 9.2:44 Resursfördelning för grundutbildningen 172 9.2:44 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 172 9.2:45 Anslagsutveckling för grundutbildning vid 172 Högskolan Kristianstad 172 9.2:45 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 172 9.2:45 Uppdragsverksamhet 173 9.2:45 Resursfördelning för grundutbildningen 173 9.2:45 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 173 9.2:46 Anslagsutveckling för grundutbildning vid 173 Högskolan i Skövde 173 9.2:46 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 173 9.2:46 Uppdragsverksamhet 173 9.2:46 Resursfördelning för grundutbildningen 174 9.2:46 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 174 9.2:47 Anslagsutveckling för grundutbildning vid 174 Högskolan Väst 174 9.2:47 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 174 9.2:47 Uppdragsverksamhet 174 9.2:47 Resursfördelning för grundutbildningen 174 9.2:47 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 175 9.2:48 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Konstfack 175 9.2:48 Uppdragsverksamhet 175 9.2:48 Resursfördelning för grundutbildningen 175 9.2:48 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 175 9.2:49 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Kungl. Konsthögskolan 176 9.2:49 Uppdragsverksamhet 176 9.2:49 Resursfördelning för grundutbildningen 176 9.2:49 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 176 9.2:50 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 176 9.2:50 Uppdragsverksamhet 177 9.2:50 Resursfördelning för grundutbildningen 177 9.2:50 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 177 9.2:51 Anslagsutveckling för grundutbildning vid 177 Operahögskolan i Stockholm 177 9.2:51 Resursfördelning för grundutbildningen 178 9.2:51 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 178 9.2:52 Anslagsutveckling för grundutbildning vid 178 Södertörns högskola 178 9.2:52 Uppdragsverksamhet 178 9.2:52 Resursfördelning för grundutbildningen 178 9.2:52 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 178 9.2:53 Anslagsutveckling för grundutbildning vid 179 Teaterhögskolan i Stockholm 179 9.2:53 Uppdragsverksamhet 179 9.2:53 Resursfördelning för grundutbildningen 179 9.2:53 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 179 9.2:54 Anslagsutveckling för grundutbildning vid 179 Försvarshögskolan 179 9.2:54 Uppdragsverksamhet 180 9.2:54 Resursfördelning för grundutbildningen 180 9.2:54 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 180 9.2:55 Anslagsutveckling för anslaget Enskilda 180 utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m. 180 9.2:55 Fördelning på anslagsposter 181 9.2:55 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 183 9.2:56 Anslagsutvecklingen för anslaget Särskilda 183 utgifter inom universitet och högskolor m.m. 183 9.2:56 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden 184 9.2:56 Fördelning på anslagsposter 184 9.2:56 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 187 9.2:57 Anslagsutveckling för anslaget Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor 187 9.2:57 Fördelning på anslagsposter 188 9.2:57 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 188 9.2:58 Anslagsutveckling för anslaget Ersättning för klinisk utbildning och forskning 188 9.2:58 Dimensionering av läkarutbildningen 189 9.2:58 Dimensionering av tandläkarutbildningen 189 9.2:58 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 189 9.3:1 Anslagsutveckling Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 189 9.3:1 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden, Vetenskapsrådet 190 9.3:1 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 191 9.3:2 Anslagsutveckling för Vetenskapsrådet: Förvaltning 191 9.3:2 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 191 9.3:3 Anslagsutveckling för Rymdforskning 191 9.3:3 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden, Rymdstyrelsen 192 9.3:3 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 193 9.3:4 Anslagsutveckling för Institutet för rymdfysik 193 9.3:4 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 193 9.3:5 Anslagsutveckling Kungl. biblioteket 193 9.3:5 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 194 9.3:6 Anslagsutveckling för Polarforskningssekretariatet 194 9.3:6 Uppdragsverksamhet Polarforskningssekretariatet 194 9.3:6 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 194 9.3:7 Anslagsutveckling för Sunet 195 9.3:7 Uppdragsverksamhet Sunet 195 9.3:7 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 195 9.3:8 Anslagsutveckling för Centrala etikprövningsnämnden 195 9.3:8 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 196 9.3:9 Anslagsutveckling för Regionala etikprövningsnämnder 196 9.3:9 Avgiftsfinansierad verksamhet, Regionala etikprövningsnämnder 196 9.3:9 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 196 9.3:10 Anslagsutveckling för Särskilda utgifter för forskningsändamål 197 9.3:10 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 197 9.4:1 Anslagsutveckling för Centrala studiestödsnämnden m.m. 197 9.4:1 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 198 9.4:2 Anslagsutveckling för Överklagandenämnden för studiestöd 198 9.4:2 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 198 9.4.3 Anslagsutveckling för Internationella programkontoret för utbildningsområdet 198 9.4:3 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden 199 9.4.3 Härledning av anslagsnivån 2008?2010 200 9.4.4 Anslagsutveckling för Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. 200 9.4.4 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 201 9.4:5 Anslagsutveckling för Utvecklingsarbete m.m. inom områdena utbildning och forskning 201 9.4:5 Härledning av anslagsnivån 2008-2010 201 Diagramförteckning 3.1 Indexering av framstegen inom unionen som helhet 42 3.2 Andelen 18-24-åringar utan fullföljd gymnasieutbildning och som inte befinner sig i utbildning 42 3.3 Andel 15-åringar med svag läsförmåga i PISA:s lästest 43 3.4 Andelen 20-24-åringar med fullföljd gymnasieutbildning 43 3.5 Ökning av andel högskoleexaminerade inom matematik, naturvetenskap och teknik mellan 2000-2006 samt andelen kvinnor 43 3.6 Andelen i åldern 25-64 år som deltagit i någon form av utbildning 44 4.1 Antal barn i förskolan 50 4.2 Antal barn per årsarbetare i fritidshem 51 4.3 Andel elever i fristående skolor 51 4.4 Andel elever med svensk respektive utländsk bakgrund som ej nått målen i ett eller flera ämnen 2006/07 52 4.5 Andel med slutbetyg inom 4 år för nybörjare i år 1 1999-2003 (procent) 53 4.6 Fullföljd utbildning inom fem år för nybörjare i gymnasieskolan läsåret 2002 (procent) 54 4.7 Andel elever med slutbetyg som nått grundläggande behörighet till universitet och högskolor (procent) 54 4.8 Antal elever på individuella program fördelade på bakgrund 55 4.9 Lärartäthet per huvudman (antal lärare per 100 elever) 55 4.10 Andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning - per huvudman 56 4.11 Etablering på arbetsmarknaden för olika gymnasieprogram tre år efter avslutade gymnasiestudier 2002. Andel (%). 57 5.1 Indexerad förändring av antalet elever och kursdeltagare i komvux läsåren 1992/93-2006/07 61 5.2 Procentuell fördelning av betygen i gymnasial vuxenutbildning under läsåren 1994/95-2006/07 62 5.3 Andel studerande vid eftergymnasiala yrkesutbildningar 2007 63 5.4 Antalet studerande i eftergymnasial utbildning 2005-2007 63 5.5 Antalet studerande inom sfi lå 2004/05-2006/07 fördelat på nybörjare och fortsättare8 67 5.6 Andel tjänstgörande lärare med högskoleexamen i pedagogik lå 2005/06-2007/08 fördelade på anordnare 67 5.7 Antal studerande i särvux 2007 69 6.1 Antal ut- och inresande studenter 77 6.2 Antal helårsstudenter 1997-2007 78 6.3 Antal helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik, samt totalt antal helårsstudenter 1997-2007 81 6.4 Antal civilingenjörsexamina 2001-2007 84 6.5 Antal lärarexamina 2001-2007 84 6.6 Andel arbetslösa 16-64 år efter utbildningsnivå, 1994-2007 86 7.1 Antal publicerade artiklar per miljon invånare och land 1982--2007 92 7.2 Antal citeringar per artikel/genomsnittliga antalet artiklar för respektive område och land 1983-2006 92 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. antar förslaget till lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (avsnitt 2.1 och 7.2.3), 2. antar förslaget till lag om ändring i lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram (avsnitt 2.2 och 7.2.3), 3. antar förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden (avsnitt 2.3 och 7.2.3), 4. antar förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument (avsnitt 2.4 och 7.2.3), 5. godkänner att målen för politikområdena Utbildningspolitik och Forskningspolitik upphör att gälla (avsnitt 3.4), 6. godkänner att Statens ljud- och bildarkiv ska upphöra som en myndighet (avsnitt 7.2.3), 7. bemyndigar regeringen att under 2009 för ramanslaget 1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 13 000 000 kronor under 2010-2011 (avsnitt 9.1.3), 8. bemyndigar regeringen att under 2009 för ramanslaget 1:5 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg besluta om kommande utgifter som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 140 000 000 kronor under 2010-2011 (avsnitt 9.1.5), 9. bemyndigar regeringen att under 2009 för ramanslaget 1:6 Särskilda insatser inom utbildningsområdet besluta om kommande utgifter som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 83 000 000 kronor under 2010 (avsnitt 9.1.6), 10. bemyndigar regeringen att under 2009 för ramanslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal besluta om kommande utgifter som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 310 000 000 kronor under 2010-2011 (avsnitt 9.1.10), 11. bemyndigar regeringen att under 2009 för ramanslaget 1:17 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning besluta om bidrag till kvalificerad yrkesutbildning och lärlingsutbildning för vuxna till vissa hantverksyrken som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 322 847 000 kronor under 2010 och högst 477 153 000 kronor under 2011-2013. (avsnitt 9.1.17), 12. bemyndigar regeringen att godkänna försäljning av aktier i Ideon AB (avsnitt 9.2.6), 13. bemyndigar regeringen att under 2009 för ramanslaget 2:56 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 000 000 kronor under 2010 (avsnitt 9.2.56), 14. godkänner att verksamheterna vid Växjö universitet och Högskolan i Kalmar ska ingå i ett universitet (avsnitt 9.2.56), 15. bemyndigar regeringen att under 2009 för ramanslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 8 600 000 000 kronor under 2010-2014 (avsnitt 9.3.1), 16. bemyndigar regeringen att under 2009 för ramanslaget 3:3 Rymdforskning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 860 000 000 kronor under 2010-2014 (avsnitt 9.3.3), 17. bemyndigar regeringen att under 2009 för ramanslaget 4:3 Internationella programkontoret för utbildningsområdet besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 000 000 kronor under 2010 (avsnitt 9.4.3), 18. för budgetåret 2009 anvisar anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt följande uppställning: Anslagsbelopp Tusental kronor Anslag Anslagstyp 1:1 Statens skolverk Ramanslag 306 701 1:2 Statens skolinspektion Ramanslag 326 145 1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten Ramanslag 659 311 1:4 Sameskolstyrelsen Ramanslag 26 637 1:5 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Ramanslag 845 463 1:6 Särskilda insatser inom utbildningsområdet Ramanslag 487 197 1:7 Maxtaxa i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg m.m. Ramanslag 3 660 000 1:8 Bidrag till viss verksamhet motsvarande förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola och gymnasieskola Ramanslag 148 214 1:9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet Ramanslag 94 677 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal Ramanslag 1 247 087 1:11 Förstärkning av basfärdigheter Ramanslag 250 000 1:12 Bidrag till vissa studier Ramanslag 15 525 1:13 Myndigheten för yrkeshögskolan Ramanslag 71 470 1:14 Utveckling av vuxenutbildning m.m. Ramanslag 8 334 1:15 Statligt stöd till vuxenutbildning Ramanslag 608 708 1:16 Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning Ramanslag 26 490 1:17 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning Ramanslag 1 170 187 2:1 Högskoleverket Ramanslag 172 349 2:2 Verket för högskoleservice Ramanslag 19 371 2:3 Uppsala universitet: Grundutbildning Ramanslag 1 276 516 2:4 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning Ramanslag 1 397 506 2:5 Lunds universitet: Grundutbildning Ramanslag 1 696 581 2:6 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning Ramanslag 1 513 365 2:7 Göteborgs universitet: Grundutbildning Ramanslag 1 666 119 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning Ramanslag 1 140 014 2:9 Stockholms universitet: Grundutbildning Ramanslag 1 561 472 2:10 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning Ramanslag 1 189 608 2:11 Umeå universitet: Grundutbildning Ramanslag 1 147 672 2:12 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning Ramanslag 801 861 2:13 Linköpings universitet: Grundutbildning Ramanslag 1 254 200 2:14 Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning Ramanslag 571 197 2:15 Karolinska institutet: Grundutbildning Ramanslag 636 461 2:16 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning Ramanslag 908 640 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning Ramanslag 987 184 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning Ramanslag 762 265 2:19 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning Ramanslag 618 376 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning Ramanslag 283 648 2:21 Karlstads universitet: Grundutbildning Ramanslag 532 729 2:22 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning Ramanslag 178 443 2:23 Växjö universitet: Grundutbildning Ramanslag 464 897 2:24 Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning Ramanslag 167 216 2:25 Örebro universitet: Grundutbildning Ramanslag 618 117 2:26 Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning Ramanslag 186 084 2:27 Mittuniversitetet: Grundutbildning Ramanslag 519 043 2:28 Mittuniversitetet: Forskning och forskarutbildning Ramanslag 176 447 2:29 Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning Ramanslag 244 282 2:30 Blekinge tekniska högskola: Forskning och forskarutbildning Ramanslag 76 993 2:31 Malmö högskola: Grundutbildning Ramanslag 814 005 2:32 Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning Ramanslag 90 127 2:33 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning Ramanslag 446 754 2:34 Högskolan i Kalmar: Forskning och forskarutbildning Ramanslag 79 073 2:35 Mälardalens högskola: Grundutbildning Ramanslag 585 772 2:36 Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning Ramanslag 63 481 2:37 Danshögskolan: Grundutbildning Ramanslag 48 896 2:38 Dramatiska institutet: Grundutbildning Ramanslag 80 819 2:39 Gymnastik- och idrottshögskolan: Grundutbildning Ramanslag 49 628 2:40 Högskolan i Borås: Grundutbildning Ramanslag 393 720 2:41 Högskolan Dalarna: Grundutbildning Ramanslag 370 173 2:42 Högskolan på Gotland: Grundutbildning Ramanslag 122 710 2:43 Högskolan i Gävle: Grundutbildning Ramanslag 401 281 2:44 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning Ramanslag 315 273 2:45 Högskolan Kristianstad: Grundutbildning Ramanslag 332 653 2:46 Högskolan i Skövde: Grundutbildning Ramanslag 304 709 2:47 Högskolan Väst: Grundutbildning Ramanslag 294 393 2:48 Konstfack: Grundutbildning Ramanslag 126 142 2:49 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning Ramanslag 57 696 2:50 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning Ramanslag 131 835 2:51 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning Ramanslag 17 783 2:52 Södertörns högskola: Grundutbildning Ramanslag 333 783 2:53 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning Ramanslag 28 631 2:54 Försvarshögskolan: Grundutbildning Ramanslag 22 018 2:55 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m. Ramanslag 2 279 880 2:56 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. Ramanslag 1 743 303 2:57 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor Ramanslag 403 660 2:58 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning Ramanslag 2 087 177 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation Ramanslag 4 029 248 3:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning Ramanslag 111 705 3:3 Rymdforskning Ramanslag 193 975 3:4 Institutet för rymdfysik Ramanslag 46 394 3:5 Kungl. biblioteket Ramanslag 310 835 3:6 Polarforskningssekretariatet Ramanslag 26 553 3:7 Sunet Ramanslag 41 503 3:8 Centrala etikprövningsnämnden Ramanslag 4 826 3:9 Regionala etikprövningsnämnder Ramanslag 42 240 3:10 Särskilda utgifter för forskningsändamål Ramanslag 116 485 4:1 Centrala studiestödsnämnden m.m. Ramanslag 406 097 4:2 Överklagandenämnden för studiestöd Ramanslag 12 536 4:3 Internationella programkontoret för utbildningsområdet Ramanslag 55 168 4:4 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. Ramanslag 33 310 4:5 Utvecklingsarbete m.m. inom områdena utbildning och forskning Ramanslag 11 705 Summa 50 188 757 2 Lagförslag Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk Härigenom föreskrivs att 16 och 26 e §§ lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 16 §1 De arkiv och bibliotek som avses i tredje och fjärde styckena har rätt att framställa exemplar av verk, dock inte datorprogram, 1. för bevarande-, kompletterings- eller forskningsändamål, 2. för att tillgodose lånesökandes önskemål om enskilda artiklar eller korta avsnitt eller om material som av säkerhetsskäl inte bör lämnas ut i original, eller 3. för användning i läsapparater. Exemplar som framställs på papper med stöd av första stycket 2 får spridas till lånesökande. Bestämmelser om avtalslicens för spridning av exemplar till allmänheten i andra fall och för överföring av verk till allmänheten finns i 42 d §. Rätt till exemplarframställning och spridning enligt denna paragraf har 1. de statliga och kommunala arkivmyndigheterna, 2. Statens ljud- och bildarkiv, 2. de vetenskapliga bibliotek och fackbibliotek som drivs av det allmänna, och 3. de vetenskapliga bibliotek och fackbibliotek som drivs av det allmänna samt 4. folkbiblioteken. 3. folkbiblioteken. Regeringen får i enskilda fall besluta att vissa andra arkiv och bibliotek än de som anges i tredje stycket skall ha rätt till exemplarframställning enligt denna paragraf. Regeringen får i enskilda fall besluta att vissa andra arkiv och bibliotek än de som anges i tredje stycket ska ha rätt till exemplarframställning enligt denna paragraf. 26 e §2 Ett radio- eller televisionsföretag som har rätt att sända ut ett verk får ta upp verket på en anordning genom vilken det kan återges, om det görs 1. för användning vid egna utsändningar ett fåtal gånger under begränsad tid, 2. för att säkerställa bevisning om utsändningens innehåll eller 2. för att säkerställa bevisning om utsändningens innehåll, eller 3. för att en statlig myndighet skall kunna utöva tillsyn över utsändningsverksamheten. 3. för att en statlig myndighet ska kunna utöva tillsyn över utsändningsverksamheten. Upptagningar som avses i första stycket 2 och 3 får användas endast för de ändamål som anges där. Om sådana upptagningar har dokumentariskt värde, får de dock bevaras i Statens ljud- och bildarkiv. Upptagningar som avses i första stycket 2 och 3 får användas endast för de ändamål som anges där. Om sådana upptagningar har dokumentariskt värde, får de dock bevaras hos Kungl. biblioteket. En statlig myndighet som har till uppgift att utöva tillsyn över reklamen i ljudradio- och televisionsutsändningar får återge utsändningar i den omfattning som motiveras av ändamålet med tillsynen. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009. 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram Härigenom föreskrivs att 16 och 18 §§ lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 16 §1 Statens ljud- och bildarkiv får ha terminalåtkomst till de uppgifter i registret som behövs för arkivets verksamhet. Kungl. biblioteket får ha terminalåtkomst till de uppgifter i registret som behövs för bibliotekets verksamhet. 18 §2 Bestämmelser om att biografbyrån har terminalåtkomst till det register som Statens ljud- och bildarkiv för över pliktexemplar av filmer och videogram finns i lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument. Bestämmelser om att biografbyrån har terminalåtkomst till det register som Kungl. biblioteket för över pliktexemplar av filmer och videogram finns i lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009. 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden Härigenom föreskrivs att 5 kap. 7 § lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden1 ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 kap. 7 § I radio- och TV-lagen (1996:844) finns ytterligare bestämmelser om skyldighet att tillhandahålla inspelningar av radioprogram. I lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument finns bestämmelser om skyldighet att lämna skrifter och upptagningar till bibliotek eller till Statens ljud- och bildarkiv. I lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument finns bestämmelser om skyldighet att lämna skrifter och upptagningar till bibliotek. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009. 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument Härigenom föreskrivs att 1, 25, 26 och 31 §§ lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 §1 I denna lag ges föreskrifter om skyldighet att till bibliotek eller Statens ljud- och bildarkiv lämna exemplar av dokument (pliktexemplar). Pliktexemplar skall bevaras och tillhandahållas för forskning och studier enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. I denna lag ges föreskrifter om skyldighet att till bibliotek lämna exemplar av dokument (pliktexemplar). Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om hur pliktexemplar ska bevaras och tillhandahållas för forskning och studier. 25 §2 Pliktexemplar av film, av annat dokument för elektronisk återgivning än sådant som avses i 10 § eller av upptagning av ljudradio- och televisionsprogram skall lämnas till Statens ljud- och bildarkiv. Pliktexemplar av film, av annat dokument för elektronisk återgivning än sådant som avses i 10 § eller av upptagning av ljudradio- och televisionsprogram ska lämnas till Kungl. biblioteket. 26 §3 Den som har lämnat pliktexemplar av film har rätt att återfå filmen och skall beredas tillfälle att hämta filmen sedan Statens ljud- och bildarkiv har haft skälig tid för att framställa en kopia. Den som har lämnat pliktexemplar av en film har rätt att återfå filmen och ska ges tillfälle att hämta filmen sedan Kungl. biblioteket har haft skälig tid för att framställa en kopia. 31 §4 Statens ljud- och bildarkiv skall med hjälp av automatisk databehandling föra ett särskilt register över pliktexemplar av videogram som har lämnats till arkivet. I registret skall antecknas ett nummer för varje videogram. Statens biografbyrå får ha terminalåtkomst till detta register. Statens ljud- och bildarkiv skall underrätta den som har lämnat pliktexemplar av videogram om de nummer som videogrammen har fått i registret. Den som är skyldig att lämna pliktexemplar till Statens ljud- och bildarkiv skall föra en förteckning över videogram som omfattas av plikten och i förteckningen ange de registernummer som de ingivna pliktexemplaren har fått. Kungl. biblioteket ska med hjälp av automatisk databehandling föra ett särskilt register över pliktexemplar av videogram som har lämnats till biblioteket. I registret ska ett nummer för varje videogram antecknas. Statens biografbyrå får ha terminalåtkomst till detta register. Kungl. biblioteket ska underrätta den som har lämnat pliktexemplar av videogram om de nummer som videogrammen har fått i registret. Den som är skyldig att lämna pliktexemplar av videogram till Kungl. biblioteket ska föra en förteckning över videogram som omfattas av plikten och i förteckningen ange de registernummer som de lämnade pliktexemplaren har fått. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009. 3 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 3.1 Omfattning Utgiftsområdet omfattar förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola, vuxenutbildning, kvalificerad yrkesutbildning, högre utbildning och forskning samt myndigheter inom utbildningsområdet. 3.2 Utgiftsutveckling Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Miljoner kronor Utfall 2007 Budget 2008 1 Prognos 2008 Förslag 2009 Beräknat 2010 Beräknat 2011 Barn-, ungdoms- och vuxenutbildning 6 693 8 074 7 945 9 952 10 613 9 989 Universitet och högskolor 29 865 32 790 31 473 34 794 36 548 37 878 Forskning 3 789 4 409 4 337 4 924 5 170 5 359 Vissa gemensamma ändamål 485 506 503 519 532 537 Äldreanslag 1 365 603 632 0 0 0 Totalt för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 42 198 46 382 44 889 50 189 52 864 53 763 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet.2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. Tabell 3.2 Härledning av ramnivån 2009-2011. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Miljoner kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 46 374 46 374 46 374 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 800 2 144 3 191 Beslut 2 746 4 040 3 854 Övriga makroekonomiska förutsättningar 31 60 88 Volymer Överföring till/från andra utgiftsområden 239 249 260 Övrigt -1 -3 0 Ny ramnivå 50 189 52 864 53 766 Anmärkning: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. Tabell 3.3 Ramnivå 2009 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Miljoner kronor Transfereringar 14 394 Verksamhetskostnader 35 130 Investeringar 665 Summa ramnivå 50 189 Den realekonomiska fördelningen baseras på utfallet 2007 samt kända förändringar av anslagens användning. 1 Med transfereringar avses inkomstöverföringar dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. 2 Med verksamhetsutgifter avses resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster. 3 Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar. 3.3 Indelning Utgiftsområdet Utbildning och universitetsforskning har i huvudsak följande omfattning och behandlas i följande avsnitt: * Barn- och ungdomsutbildning förskoleverksamhet förskoleklass skolbarnsomsorg grundskola gymnasieskola specialskola särskola sameskola svensk skola i utlandet * Vuxenutbildning kommunal vuxenutbildning (komvux) statlig vuxenutbildning vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) svenskundervisning för invandrare (sfi) kvalificerad yrkesutbildning (KY) folkbildning vissa kompletterande utbildningar med enskilda huvudmän * Högskoleverksamhet universitet och högskolor med offentlig huvudman (högskoleutbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå samt forskning) och enskilda utbildningssamordnare av högskoleutbildning * Forskning statlig finansiering av forskning och forskningsmyndigheter I utgiftsområdet ingår även myndigheter inom skol-, vuxenutbildnings-, högskoleområdet och vissa myndigheter inom forskningsområdet samt medlemsavgifter till Unesco och verksamheten vid Svenska Unescorådet. De samlade kostnaderna inom utgiftsområdet uppgår till ca 237 miljarder kronor, inklusive medel från kommuner och landsting. Delar av de medel som kommuner och landsting avsätter för utbildning finansieras genom de generella statsbidragen till kommunerna. Huvudmannaskapet för den verksamhet som ingår i utgiftsområdet delas mellan stat, kommun, landsting och enskilda huvudmän. Kommunerna är huvudmän för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, skola, särskola och viss vuxenutbildning (komvux, särvux och sfi). Därutöver finns fristående huvudmän som bedriver verksamhet som motsvarar förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass och skola. Staten är huvudman för specialskolan och sameskolan. Inom folkbildningen (främst folkhögskolor och studieförbund) är den enskilda verksamheten dominerande. Staten är huvudman för flertalet universitet och högskolor, men det finns även ett antal enskilda utbildningsanordnare inom högskoleområdet. Anslagen inom utgiftsområdet finansierar endast till en lägre grad förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning som främst finansieras med kommunala skattemedel, men även via det generella statliga bidraget till kommunerna samt vissa riktade statsbidrag. Avgifter svarar för en del av finansieringen när det gäller förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen samt vissa myndigheter, men utgör i övrigt en högst begränsad andel. Anslagen inom utbildningsområdet finansierar högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå vid statliga universitet och högskolor och de enskilda utbildningsanordnarna på högskoleområdet samt motsvarande ungefär två tredje delar av utbildningstiden för de kvalificerade yrkesutbildningarna. Forskning och utbildning på forskarnivå vid universitet och högskolor finansieras av anslagsmedel och externa medel såsom medel från forskningsråd och forskningsstiftelser samt EU-medel och medel från andra externa finansiärer. Nedanstående figur ger en översikt över utgiftsområdet. SVERIGES UTBILDNINGSSYSTEM 2008 Tabell 3.4 Antal barn och studerande 2002?20071, 1 000-tal Läsår Skolform 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 Förskoleverksam-het och skolbarns-omsorg2 701 730 734 726 736 756 Förskoleklass3 100 94 90 89 88 92 Grundskola3 1059 1057 1046 1024 995 962 Sameskola4 0,17 0,16 0,17 0,16 0,17 0,16 Gymnasieskola 311 322 334 348 359 376 Utlandskola5 1,3 1,4 1,2 1,2 1,2 1,3 Kommunal vuxenutbildning 192 155 146 144 142 125 Centrum för flexibelt lärande (CFL)6 8,6 6,8 5,8 4,5 2,1 0,5 Sfi 40 44 48 48 53 65 Obligatorisk särskola 14 15 15 15 14 14 Gymnasiesärskola 5,5 6,2 6,7 7,1 7,8 8,2 Särskola totalt (obligatorisk och gymnasie) 20 21 22 22 22 23 Specialskola 0,8 0,8 0,7 0,7 0,6 0,5 Särvux 4,4 4,5 4,7 4,8 5,0 4,9 Kvalificerad yrkesutbildning (KY)7 16 17 21 27 33 38 Högskoleutbild-ning8 287 300 303 295 285 278 Forskar-studerande9 19,4 20,1 19,9 18,6 18,0 17,3 1 Merparten av uppgifterna avser läsår. Heltidsekvivalenter vad avser lärare och personal om inget annat anges. 2 Avser hel- och deltidsinskrivna barn. 3 Inklusive sameskola. 4 Inkluderar förskoleklass och grundskola. 5 Antal elever i reguljär utbildning. 6 Avser antal studerande. 7 Avser kalenderår. 8 Helårsstudenter i högskoleutbildning på grund- och avancerad nivå exklusive uppdragsutbildning. Uppgifterna avser kalenderår 2002-2007. 9 Antal studerande med minst 1 procents aktivitet under höstterminen (2002-2007). Källa: Högskoleverkets NU-databas. Tabell 3.5 Offentliga kostnader budgetår 2002?2007, Mdr SEK1 2002 2003 2004 2005 2006 20072 Förskoleverksam-het och skol-barnsomsorg3 44,0 46,5 48,1 51,2 54,6 58,6 Förskoleklass 3,7 3,9 3,8 4,0 4,2 4,4 Grundskola 68,3 70,5 72,0 73,7 74,1 75,3 Gymnasieskola4 25,5 26,9 28,4 29,9 31,8 33,9 Utlandsskola 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Särskola 4,8 5,1 5,6 5,8 6,2 6,5 Specialskola 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 Vuxenutbildning5 6,9 5,8 5,6 5,5 5,5 5,3 Studieförbund6 3,4 3,3 3,5 Folkhögskolor6 2,6 2,8 2,7 KY 0,6 0,7 0,7 0,8 1,0 1,2 Universitet och högskolor7 41,5 43,7 44,7 44,6 45,8 47,1 Studiestöd8 20,6 19,8 20,8 19,7 20,1 19,3 Summa9 216 223 230 242 250 258 1 Redovisningen omfattar inte polisskolan, försvarsmaktens utbildningar, arbetsmarknads- och personalutbildning samt övrig utbildning hos privata utbildningsanordnare. Uppgifterna redovisas i löpande priser. 2 Preliminära uppgifter för 2007 förutom KY, universitet och högskolor och studiestöd. 3 Inkluderar förskola, familjedaghem, fritidshem och öppna verksamheter. Nettokostnad exklusive avgifter. 4 Inklusive skolskjuts, reseersättning och inackordering. 5 Inkluderar SFI, särvux, kommunal vuxenutbildning och CFL. 6 Insamlingsmetoderna för studieförbundens och folkhögskolornas kostnader har ändrats varför jämförbara siffror för åren 2002-2004 saknas. 7 Inkluderar forskning och forskarutbildning. 8 Inkluderar kostnaderna för räntesubventioner, avskrivningar och pensionsavgifter. 9 Totalsumman avseende 2002-2004 är exklusive studieförbund och folkhögskolor. Tabell 3.6 Antal lärare/personal och studerande fördelade på kön, 2002?20071, 1 000-tal 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 Lärare och personal Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg2 Totalt3 106 111 113 113 117 123 Förskoleklass45 Totalt 8,1 7,5 7,0 6,6 6,3 6,2 Kvinnor 7,7 7,1 6,7 6,3 6,0 5,8 Män 0,4 0,4 0,4 0,3 0,3 0,3 Grundskola5 Totalt 82 83 84 82 81 80 Kvinnor 60 61 61 61 60 59 Män 22 22 22 22 21 21 Obligatorisk särskola Totalt 3,0 3,1 3,2 3,2 3,2 3,1 Kvinnor 2,6 2,7 2,7 2,8 2,7 2,7 Män 0,4 0,4 0,5 0,5 0,5 0,5 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 Gymnasiesärskola Totalt 1,3 1,4 1,6 1,7 1,8 1,9 Kvinnor 0,8 0,9 1,0 1,1 1,2 1,2 Män 0,5 0,5 0,6 0,6 0,6 0,7 Specialskola Totalt 0,31 0,31 0,31 0,26 0,26 0,23 Kvinnor 0,24 0,24 0,24 0,21 0,21 0,18 Män 0,07 0,07 0,07 0,06 0,05 0,05 Gymnasieskola Totalt 25 26 27 28 29 31 Kvinnor 12 12 13 13 14 15 Män 13 14 14 15 15 16 SFI Totalt 1,2 1,2 1,3 1,2 1,2 1,5 Kvinnor 1,0 1,0 1,1 1,0 1,0 1,3 Män 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Kommunal vuxenutbildning Totalt 6,8 6,0 5,1 4,7 4,4 4,3 Kvinnor 4,1 3,6 3,3 3,0 2,9 2,8 Män 2,7 2,4 1,9 1,7 1,5 1,5 Särvux Totalt 0,22 0,24 0,25 0,25 0,25 0,26 Kvinnor 0,19 0,21 0,21 0,21 0,21 0,22 Män 0,03 0,04 0,04 0,04 0,04 0,04 Centrum för flexibelt lärande (CFL) Totalt 0,03 0,05 0,03 0,02 0,01 0,00 Kvinnor 0,02 0,03 0,01 0,01 0,00 0,00 Män 0,02 0,02 0,02 0,01 0,00 0,00 Vuxenutbildning totalt6 Totalt 8,2 7,5 6,7 6,2 5,9 6,0 Kvinnor 5,2 4,9 4,6 4,3 4,1 4,3 Män 2,9 2,6 2,1 1,9 1,8 1,7 Universitet och högskolor7 Totalt 23,3 24,2 24,0 23,2 23,4 23,6 Kvinnor 8,9 9,4 9,5 9,2 9,4 9,7 Män 14,4 14,8 14,5 14,0 14,0 13,9 därav: Professorer Totalt 3,5 3,7 3,8 3,9 4,0 4,1 Kvinnor 0,5 0,6 0,6 0,7 0,7 0,7 Män 3,0 3,1 3,2 3,3 3,3 3,3 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 Studerande KY8 Totalt 16 17 21 27 33 38 Kvinnor ... 8 10 14 17 21 Män ... 9 10 13 15 17 SFI Totalt 40 44 48 48 53 65 Kvinnor 24 25 28 29 31 37 Män 16 18 19 19 22 28 Särvux Totalt 4,4 4,5 4,7 4,8 5,0 4,9 Kvinnor 2,2 2,2 2,3 2,3 2,5 2,4 Män 2,3 2,4 2,4 2,5 2,5 2,5 Kommunal vuxenutbildning9 Totalt 288 244 227 229 228 205 Kvinnor 187 160 148 150 150 137 Män 101 85 79 80 77 68 CFL10 Totalt 8,6 6,8 5,8 4,5 2,1 0,5 Kvinnor 5,0 3,9 3,4 2,6 1,2 0,3 Män 3,5 2,8 2,5 1,9 0,9 0,1 Högskoleutbildning11 Totalt 287 300 303 295 285 278 Kvinnor 168 176 178 173 168 164 Män 119 124 125 122 117 114 Forskarstuderande12 Totalt 19,4 20,1 19,9 18,6 18,0 17,3 Kvinnor 8,9 9,4 9,4 8,9 8,8 8,5 Män 10,5 10,7 10,5 9,7 9,2 8,8 Folkhögskolor13 Totalt 28 27 27 27 28 26 Kvinnor 18 17 18 18 18 17 Män 10 9 10 10 10 9 "..." = Uppgift saknas. 1 Merparten av uppgifterna avser läsår. Heltidsekvivalenter om inget annat anges. 2 Avser antalet anställda, exklusive arbetsledare, som arbetar med barn. 3 Ingen könsuppdelning redovisas. 4 Avser antal årsarbetare. 5 Inkluderar sameskola. 6 Summering av SFI, komvux, särvux, och CFL. 7 Uppgifterna avser undervisande och forskande personal kalenderår 2002-2007. 8 Avser kalenderår. 9 Antal inom komvux avser antalet studerande, inte att förväxla med heltidsstuderande i annan tabell. 10 Avser antal studerande. 11 Helårsstudenter i högskoleutbildning på grund- och avancerad nivå exklusive uppdragsutbildning. Uppgifterna avser kalenderår 2002-2007. 12 Antal studerande med minst 1 procents aktivitet under höstterminen (2002-2007). Källa: Högskoleverkets NU-databas. 13 Avser deltagare i långa kurser. Tabell 3.7 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Miljoner kronor Utfall 2007 Budget 2008 1 Prognos 2008 Förslag 2009 Beräknat 2010 Beräknat 2011 Barn-, ungdoms- och vuxenutbildning 1:1 Statens skolverk 360 381 354 307 316 322 1:2 Statens skolinspektion 83 82 326 337 344 1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten 325 327 659 679 694 1:4 Sameskolstyrelsen 27 26 26 27 27 28 1:5 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 589 638 623 845 855 672 1:6 Särskilda insatser inom utbildningsområdet 304 306 301 487 509 530 1:7 Maxtaxa i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg m.m. 3 658 3 660 3 659 3 660 3 660 3 660 1:8 Bidrag till viss verksamhet motsvarande förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola och gymnasieskola 119 145 111 148 154 159 1:9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet 84 93 85 95 98 100 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 67 697 548 1 247 1 367 1 200 1:11 Förstärkning av basfärdigheter 150 147 250 511 0 1:12 Bidrag till vissa studier 0 16 16 16 1:13 Myndigheten för yrkeshögskolan 0 0 71 71 71 1:14 Utveckling av vuxenutbildning m.m. 1 1 8 9 9 1:15 Statligt stöd till vuxenutbildning 300 442 436 609 775 925 1:16 Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning 26 26 26 26 27 28 1:17 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning 1 159 1 100 1 220 1 170 1 203 1 230 Summa Barn-, ungdoms- och vuxenutbildning 6 693 8 074 7 945 9 952 10 613 9 989 Universitet och högskolor 2:1 Högskoleverket 165 167 167 172 178 182 2:2 Verket för högskoleservice 17 17 17 19 20 20 2:3 Uppsala universitet: Grundutbildning 1 149 1 253 1 171 1 277 1 317 1 347 2:4 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning 1 287 1 372 1 372 1 398 1 442 1 474 2:5 Lunds universitet: Grundutbildning 1 554 1 667 1 557 1 697 1 749 1 788 2:6 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning 1 279 1 368 1 368 1 513 1 437 1 470 2:7 Göteborgs universitet: Grundutbildning 1 602 1 632 1 600 1 666 1 723 1 765 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning 1 045 1 109 1 109 1 140 1 176 1 202 2:9 Stockholms universitet: Grundutbildning 957 1 533 1 398 1 561 1 611 1 647 2:10 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning 1 057 1 170 1 170 1 190 1 227 1 255 2:11 Umeå universitet: Grundutbildning 1 056 1 126 1 069 1 148 1 184 1 211 2:12 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning 738 787 787 802 827 846 2:13 Linköpings universitet: Grundutbildning 1 159 1 231 1 162 1 254 1 294 1 323 2:14 Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning 514 561 561 571 589 602 2:15 Karolinska institutet: Grundutbildning 616 617 605 636 664 687 2:16 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning 830 892 892 909 937 958 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning 890 969 899 987 1 018 1 041 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning 699 748 748 762 786 804 2:19 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning 512 617 498 618 638 652 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning 267 278 278 284 293 299 2:21 Karlstads universitet: Grundutbildning 459 526 471 533 547 556 2:22 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning 168 175 175 178 184 188 2:23 Växjö universitet: Grundutbildning 396 456 418 465 480 490 2:24 Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning 154 164 164 167 172 176 2:25 Örebro universitet: Grundutbildning 541 607 566 618 638 652 2:26 Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning 176 183 183 186 192 196 2:27 Mittuniversitetet: Grundutbildning 423 515 411 519 530 536 2:28 Mittuniversitetet: Forskning och forskarutbildning 171 173 173 176 182 186 2:29 Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning 236 240 235 244 252 258 2:30 Blekinge tekniska högskola: Forskning och forskarutbildning 73 76 76 77 79 81 2:31 Malmö högskola: Grundutbildning 712 799 741 814 840 859 2:32 Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning 85 88 88 90 93 95 2:33 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning 390 439 412 447 461 471 2:34 Högskolan i Kalmar: Forskning och forskarutbildning 74 78 78 79 82 83 2:35 Mälardalens högskola: Grundutbildning 498 578 488 586 601 612 2:36 Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning 51 62 62 63 65 67 2:37 Danshögskolan: Grundutbildning 46 48 47 49 50 52 2:38 Dramatiska institutet: Grundutbildning 79 79 78 81 83 85 2:39 Gymnastik- och idrottshögskolan: Grundutbildning 48 49 48 50 51 52 2:40 Högskolan i Borås: Grundutbildning 367 387 382 394 406 415 2:41 Högskolan Dalarna: Grundutbildning 313 363 332 370 382 390 2:42 Högskolan på Gotland: Grundutbildning 106 120 115 123 127 129 2:43 Högskolan i Gävle: Grundutbildning 346 394 362 401 414 423 2:44 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning 302 310 304 315 325 333 2:45 Högskolan Kristianstad: Grundutbildning 283 327 287 333 343 351 2:46 Högskolan i Skövde: Grundutbildning 252 299 265 305 314 321 2:47 Högskolan Väst: Grundutbildning 254 292 260 294 301 305 2:48 Konstfack: Grundutbildning 123 124 121 126 130 133 2:49 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning 56 57 56 58 60 61 2:50 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning 128 129 127 132 136 139 2:51 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning 17 17 17 18 18 19 2:52 Södertörns högskola: Grundutbildning 268 328 278 334 344 352 2:53 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning 28 28 28 29 30 30 2:54 Försvarshögskolan: Grundutbildning 14 14 22 23 23 2:55 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m. 2 069 2 235 2 103 2 280 2 352 2 405 2:56 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. 375 484 654 1 743 2 568 3 123 2:57 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor 390 396 389 404 416 426 2:58 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 2 015 2 036 2 036 2 087 2 167 2 229 Summa Universitet och högskolor 29 865 32 790 31 473 34 794 36 548 37 878 Forskning 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 3 011 3 593 3 530 4 029 4 247 4 413 3:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning 107 110 111 112 115 118 3:3 Rymdforskning 164 169 167 194 199 205 3:4 Institutet för rymdfysik 45 46 45 46 48 49 3:5 Kungl. biblioteket 244 259 254 311 321 329 3:6 Polarforskningssekretariatet 31 32 32 27 27 28 3:7 Sunet 42 40 38 42 43 44 3:8 Centrala etikprövningsnämnden 4 4 4 5 5 5 3:9 Regionala etikprövningsnämnder 28 42 42 42 44 45 3:10 Särskilda utgifter för forskningsändamål 112 114 112 116 121 124 Summa Forskning 3 789 4 409 4 337 4 924 5 170 5 359 Vissa gemensamma ändamål 4:1 Centrala studiestödsnämnden m.m. 396 399 403 406 416 418 4:2 Överklagandenämnden för studiestöd 10 12 10 13 13 13 4:3 Internationella programkontoret för utbildningsområdet 42 51 51 55 57 59 4:4 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. 27 32 29 33 34 35 4:5 Utvecklingsarbete m.m. inom områdena utbildning och forskning 10 11 10 12 12 12 Summa Vissa gemensamma ändamål 485 506 503 519 532 537 Äldreanslag 2008 25:02 Myndigheten för skolutveckling 96 74 75 0 0 0 2008 25:04 Specialpedagogiska institutet 373 185 184 0 0 0 2008 25:05 Specialskolemyndigheten 256 134 139 0 0 0 2008 25:12 Nationellt centrum för flexibelt lärande 83 39 52 0 0 0 2008 25:78 Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning 61 44 29 0 0 0 2008 25:84 Avvecklingsmyndigheten för skolmyndigheter m.m. 127 125 0 0 0 2007 25:15 Valideringsdelegationen 27 0 4 0 0 0 2007 25:16 Utveckling av påbyggnadsutbildningar 98 0 0 0 0 0 2007 25:65 Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning 417 0 24 0 0 0 2006 25:09 Bidrag till personalförstärkningar i förskola -57 0 1 0 0 0 2006 25:10 Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem 1 0 0 0 0 2006 25:15 Bidrag till vissa organisationer för uppsökande verksamhet -1 0 0 0 0 0 2006 25:16 Statligt stöd för utbildning av vuxna 6 0 0 0 0 0 2006 26:07 Främjande och analys av forsknings- och utvecklingssamarbetet inom EU m.m. 3 0 0 0 0 0 2005 25:05 Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med funktionshinder 1 0 0 0 0 2002 11:01 Förstärkning av utbildning i storstadsregionerna 0 0 0 0 0 2002 25:04 Program för IT i skolan 0 0 0 0 Summa Äldreanslag 1 365 603 632 0 0 0 Totalt för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 42 198 46 382 44 889 50 189 52 864 53 763 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet.2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 3.4 Mål Regeringens förslag: Målen för politikområdena Utbildningspolitik och Forskningspolitik upphör att gälla. Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har i budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:01, bet. 2000/01:UbU1, rskr. 2000/01:99 och bet. 200/01:KrU1, rskr. 2000/01:59) beslutat om mål för området Utbildningspolitik samt för området Forskningspolitik. Regeringen har i 2008 års ekonomiska vårproposition (prop. 2007/08:100) anmält att den nuvarande verksamhetsstrukturen av statsbudgeten med politik- och verksamhetsområden bör utgå fr.o.m. budgetåret 2009. Med anledning av förslaget om ändrad verksamhetsstruktur föreslår regeringen att de nuvarande målen för Utbildningspolitik och Forskningspolitik ska upphöra att gälla. 3.5 Utgiftsområdets styrmedel m.m. Huvudmannaskap och finansieringsformer varierar mellan olika verksamheter inom utgiftsområdet. Statens styrmedel och insatser består av: * Statlig finansiering. Anslagen inom utgiftsområdet utgör inte den dominerande finansieringskällan beroende på att finansiering sker även dels genom kommunala medel dels genom det generella statsbidraget till kommunerna. Anslagen avser statlig verksamhet samt bidrag till kommunal och enskild verksamhet. Anslagsmedel används inte bara till löpande verksamhet utan också som kompletterande finansiering för att förändra, utveckla, förnya och komplettera den befintliga verksamheten. Anslagen till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå är huvudsakligen prestationsrelaterade. * Reglering och uppställande av mål. För utgiftsområdet fastställs mål och regler i lagar och andra författningar. Vidare ingår mål för de statliga myndigheternas verksamhet. För folkbildningen fastställer staten endast syften för statsbidraget, medan mål och regler fastställs inom folkbildningsverksamheten. För förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och kommunernas vuxenutbildning gäller skollagen (1985:1100), olika skolformsförordningar, läroplaner och andra förordningar. För kvalificerad yrkesutbildning gäller lagen (2001:239) om kvalificerad yrkesutbildning och förordningen (2001:1131) om kvalificerad yrkesutbildning. För universitet och högskolor gäller främst högskolelagen (1992:1434) och till den anslutande förordningen samt för studiestödsområdet främst studiestödslagen (1999:1395) och studiestödsförordningen (2000:655). Dessa lagar, förordningar och läroplaner är också i stor utsträckning giltiga för den enskilda verksamheten på respektive område. På högskoleområdet finns en särskild lag för enskilda utbildningsanordnare, lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina. Inom området forskningens infrastruktur finns myndigheten Kungl. biblioteket (KB) inklusive verksamheten vid den tidigare myndigheten Statens ljud- och bildarkiv (SLBA), som samlar in, bevarar och tillhandahåller material i enlighet med Lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument. SLBA:s verksamhet slås samman med KB:s verksamhet den 1 januari 2009. * Uppföljning. Statens skolverk, Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning, Högskoleverket och Centrala studiestödsnämnden har uppföljnings- och i vissa fall statistikansvar för sina respektive områden. Statistiska centralbyrån svarar för gemensam utbildnings- och forskningsstatistik. * Utvärdering, kvalitetssäkring och granskning. De ovannämnda myndigheterna har samtliga ett utvärderingsansvar för sina respektive områden. Skolor, förskolor, fritidshem och kommuner ska årligen upprätta kvalitetsredovisningar. Skolverket genomför regelbundet inspektion av varje kommun avseende förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och fristående skolor samt vuxenutbildning. Från och med den 1 oktober 2008 övergår inspektionsverksamheten och tillståndsprövning för fristående skolor till den nya myndigheten Statens skolinspektion. Inspektionsverksamheten omfattar såväl tillsyn över som kvalitetsgranskning av det offentliga skolväsendet och den av det allmänna anordnade förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen m.m. Universitets och högskolors kvalitetsarbete är ett åliggande enligt högskolelagen. Arbetet följs upp av Högskoleverket som löpande granskar ämnen och program vid alla universitet och högskolor. Högskoleverket beslutar också om examenstillstånd för utbildning på grundnivå och avancerad nivå för statliga universitet och högskolor. Vidare yttrar sig verket i fråga om tillstånd för enskilda utbildningsanordnare att utfärda examina. Dessutom genomför verket nationella utvärderingar som kan vara inriktade på särskilda aspekter. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) genomför utvärdering av effekterna på arbetsmarknaden av åtgärder inom utbildningsväsendet. * Tillsyn. Statens skolinspektion övertar fr.o.m. den 1 oktober 2008 Skolverkets ansvar för tillsyn över det offentliga skolväsendet och den av det allmänna anordnade förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen m.m. Inom universitets- och högskolesektorn har Högskoleverket tillsyn inom sitt ansvarsområde. * Utvecklingsinsatser. Myndigheten för skolutveckling (MSU) ska stödja kommuner och andra huvudmän i deras utveckling av verksamheten så att nationellt fastställda mål och likvärdighet i utbildning uppnås inom förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning samt vuxenutbildning. Med anledning av den nya myndighetsstrukturen inom skolområdet fr.o.m. den 1 oktober 2008 upphör MSU och vissa av MSU:s uppgifter övergår till Skolverket. Inom högre utbildning och forskning bedrivs ett kontinuerligt utvecklingsarbete vid universiteten och högskolor. * Internationellt samarbete. Det internationella samarbetet inom de utbildnings- och forskningspolitiska områdena är viktiga delar av de statliga insatserna. Verksamheterna inom utgiftsområde 16 har ett nära samband med verksamheter inom andra utgiftsområden. Den största delen av verksamheterna inom utgiftsområdet bedrivs av kommunerna. Verksamheterna finansieras dels med kommunala skatteintäkter, dels med generella statsbidrag under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerna. Utgiftsområde 15 Studiestöd omfattar olika former av ekonomiskt stöd till enskilda under studier och utgifter för vissa studiesociala insatser. Forskningsverksamheten inom universitet och högskolor finansieras utöver medel från utgiftsområde 16 med medel från andra utgiftsområden, stiftelser och externa finansiärer. Arbetsmarknadsutbildning bedrivs och finansieras inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad, Folkbildningen finansieras inom utbildningsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. Internationellt samarbete Målen för det internationella samarbetet på utbildningsområdet är att genom samarbete med andra länder öka kvaliteten i svensk utbildning samt ge ökad kunskap och förståelse för länder och deras kulturer. På så sätt främjas den enskildes attraktionskraft och möjligheterna att studera och arbeta på olika platser i världen. En utbildning av hög kvalitet stärker Sveriges möjligheter att stå starkt inför globaliseringens utmaningar. Internationellt lyfts utbildningsfrågor fram i allt vidare kretsar och i alltfler sammanhang. Inom EU-samarbetet har det visat sig att först när lärande för alla, både i ungdomsåren och i arbetslivet, blir en realitet finns förutsättningar att nå målen i Lissabonstrategin - dvs. att med gemensamma krafter stärka EU:s konkurrenskraft och tillväxt, öka sysselsättningen och den sociala sammanhållningen samt att säkra att utvecklingen blir hållbar. Regeringen stöder det internationella samarbetet genom en rad program. Det största av dessa är EU:s Program för livslångt lärande, Nordplus samt Linnaeus-Palme för utbyte med länder i tredje världen. Genom programmen erbjuds stöd för enskilda personers rörlighet samt samarbetsprojekt för alla utbildnings- och verksamhetsformer: förskolan, skolan, den högre utbildningen, vuxenutbildning och kompetensutveckling i arbetslivet. Regeringens mål är att rörligheten för alla grupper inom utbildningssystemet ska öka samt att alltfler utbildningsinstitutioner ska kunna ta del av internationella samarbetsprojekt i syfte att öka utbildningarnas kvalitet. EU Ministerrådet och Europaparlamentet beslutade i november 2007 att inrätta en europeisk referensram för kvalifikationer (EQF). Syftet med referensramen är att möjliggöra och stimulera en ökad rörlighet för studerande och för arbetskraft. Genom referensramen skapas ett verktyg för att jämföra nivån på kvalifikationer (utbildningsbevis, yrkescertifikat etc.) mellan de olika europeiska länderna. Regeringen har beslutat att svenska kvalifikationer ska relateras till referensramen och analyserar görs för närvarande hur detta ska genomföras. Ministerrådet enades i maj 2008 om allmänna riktlinjer för att göra 2009 till det europeiska året för kreativitet och innovation och rådsslutsatser antogs på detta område. Sverige, liksom andra medlemsländer, ska genomföra olika aktiviteter för att främja kreativitet i utbildningen och visa på hur livslångt lärande kan vara en pådrivande kraft bakom innovation och en viktig faktor för att bidra till enskilda personers yrkesmässiga utveckling, t.ex. genom att utveckla förmågan till entreprenörskap. Inom ramen för Lissabonstrategin har utbildningsministrarna enats om gemensamma mål för utbildningssystemen genom programmet Utbildning 2010. I slutet av 2008 avser EU-kommissionen att presentera ett förslag på hur utbildningssamarbetet ska se ut efter 2010. Regeringen anser att även den fortsatta samverkan ska utgå från de nuvarande strategiska målen som syftar till att öka kvaliteten, öppenheten och tillgängligheten i medlemsländernas utbildningssystem. Utvecklingen av medlemsländernas utbildningssystem har mycket att vinna på det erfarenhetsutbyte som sker inom Utbildning 2010, och det gemensamma lärandet bör även efter 2010 vara en grund för utbildningssamarbetet inom EU. Frågan kommer att vara aktuell även under det svenska ordförandeskapet andra halvåret 2009. Andra aktuella frågor under ordförandeskapet är: utvärdering av ramprogrammet för forskning och utveckling, slutrapporten för Utbildning 2010 och beslut om fortsättning på samarbetet samt grönboken om migration och utbildning. Regeringen kommer också att anordna en rad konferenser och möten i Sverige, t.ex. om forskning, yrkesutbildning, könsskillnader i utbildningsresultat samt integrationen mellan forskning, utbildning och innovation, den s.k. kunskapstriangeln. Europarådet Inom utbildningsområdet fokuseras språkundervisning och ömsesidigt erkännande av högre utbildning inom Bolognaprocessen. Fr.o.m. maj t.o.m. november 2008 är Sverige ordförande i Europarådet, med prioritering av reformarbetet att koncentrera verksamheten till värnande av de mänskliga rättigheterna. Nordiska ministerrådet Under 2008 är Sverige ordförandeland i Nordiska ministerrådet. Det svenska ordförandeskapet har hittills präglats av de nordiska statsministrarnas satsning på ett fördjupat samarbete om globalisering som initierades i juni 2007. Inom utbildnings- och forskningsområdet är det bland annat toppforskning liksom främjande av högre utbildning i Norden som rör globaliseringssatsningen. Satsningen på globalisering och hur de nordiska länderna ska agera för att hävda sig på den globala arenan är långsiktig och kommer att prägla arbetet inom Nordiska ministerrådet under flera år framöver. Unesco Unesco är FN:s fackorgan för utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation. Varje medlemsland ska enligt Unescos konstitution ha en nationalkommission. Denna ska utgöra länk mellan landets regering och Unesco. Sveriges nationalkommission är Svenska Unescorådet. Regeringen antog hösten 2007 en svensk unescostrategi för 2008-2013. Strategin slår fast att Sverige behöver öka samverkan mellan olika nationella Unescoaktörer för att åstadkomma en strukturerad och sammanhållen unescopolitik. Det övergripande temat för unescostrategin är hållbar utveckling. Svenska Unescorådet samarbetar med Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) för att förbättra samstämmigheten mellan den svenska unescopolitiken och bidrag som utgår till Unesco från utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Detta arbete sker i enlighet med unescostrategin och Sveriges politik för global utveckling. OECD Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) spelar en betydelsefull roll när det gäller analys av utbildningspolitik. Kärnan i verksamheten på utbildningsområdet utgörs av jämförande indikatorer, t.ex. Programme for International Student Assessment (PISA) och tematiska översyner av utbildningen i medlemsländerna. Redovisning av PISA-resultaten som publicerades i december 2007 sker i avsnitt 3.6.1. Programme for the International Assessment of Adult Competencies (PIAAC), som inrättades 2008, är ett OECD-initierat program som ska mäta kunskaper och kompetens hos den vuxna befolkningen (16-64 år). Ett intensivt utvecklingsarbete pågår för närvarande inför den första undersökningen som planeras till 2011. En internationell jämförande rapport ska publiceras 2013. OECD har nyligen slutfört en omfattande översyn av den högre utbildningen och av skolledarutbildningen. För närvarande medverkar Sverige i en tematisk granskning av yrkesutbildningen samt en studie om etnisk mångfald i skolan. Slutrapporter väntas under hösten 2008. 3.6 Resultatredovisning 3.6.1 Svensk utbildning i internationell jämförelse Genom det samarbete som Sverige deltar i inom EU och OECD kan svensk utbildning och svenska utbildningsresultat jämföras med andra länders. Ett omfattande arbete bedrivs inom dessa organisationer med att samla in, bearbeta och sammanställa statistiska uppgifter i syfte att underlätta jämförelser länderna emellan. I detta avsnitt presenteras några resultat av de jämförelser som görs utifrån denna statistik inom ramen för EU:s Lissabonstrategi och OECD:s internationella kunskapsmätning Programme for International Student Assessment (PISA). I den senare av dessa jämförs 15-åriga elevers naturvetenskapliga och matematiska kunskaper samt deras läsförståelse. EU:s gemensamma utbildningsmål I maj 2003 enades EU-ländernas utbildningsministrar om fem utbildningspolitiska riktmärken, som bör uppnås 2010. Arbetet som bedrivs utifrån dessa riktlinjer ska bidra till uppfyllelsen av Lissabonstrategins övergripande mål att EU ska bli världens mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade ekonomi. Riktmärkena är följande: * andelen 18-24-åringar utan fullföljd gymnasieutbildning och som inte deltar i utbildning ska vara högst 10 procent, * andelen 15-åringar med låg läsförståelse ska minska med 20 procent, * minst 85 procent av alla 20-24 åringar ska ha fullföljt sin gymnasieutbildning, * antalet högskoleexaminerade inom ämnesområdena matematik, naturvetenskap och teknik ska öka med 15 procent samtidigt som könsfördelningen ska jämnas ut, * av alla vuxna i åldern 25-64 år ska minst 12,5 procent ha deltagit i någon form av utbildning. I juli 2008 presenterade Europeiska kommissionen en uppföljning av de framsteg som gjorts sedan 2000, då arbetet med den övergripande Lissabonstrategin inleddes. Den förändring som har skett i unionen som helhet för vart och ett av de fem riktmärkena jämfördes med de förändringar som krävs för att de uppställda målen ska uppnås (se diagram 3.1). Diagram 3.1 Indexering av framstegen inom unionen som helhet Index 0 = Utgångsläget 2000 Index 100 = De överenskomna riktmärken som ska uppnås 2010 Anm: För att göra de fem riktmärkena jämförbara har dessa indexerats. Startnivån 2000 har satts till noll och det mål som ska uppnås 2010 har satts till 100. Den streckade linjen illustrerar den takt i vilken framstegen måste göras för att de mål som satts upp för 2010 ska uppnås. Om kurvan för ett riktmärke befinner sig under den streckade linjen går inte utvecklingen framåt i tillräckt snabb takt. För elevernas läsförståelse befinner sig kurvan under nollstrecket, vilket indikerar att utvecklingen gått i fel riktning dvs. andelen svaga läsare har ökat. För detta riktmärke finns endast data för 2000, 2003 och 2006. * Matematik, naturvetenskap, teknik. Källa: OECD/PISA, Eurostat Det enda område inom vilket stora framsteg har gjorts är antalet högskoleexaminerade inom ämnesområdena matematik, naturvetenskap och teknik. Där har målet för 2010 redan överträffats, men könsfördelningen är fortfarande mycket ojämn och varierar mellan olika ämnen. Inom alla andra områden måste medlemsländerna intensifiera sina ansträngningar för att de överenskomna målen ska nås. Det gäller framför allt det andra riktmärket om minskad andel elever med svag läsförmåga. Där har utvecklingen hittills gått i fel riktning. I nedanstående avsnitt presenteras utvecklingen för Sverige för vart och ett av dessa fem riktmärken samt vårt läge i förhållande till EU. Unga med svag utbildning Andelen svenska 18-24-åringar utan fullföljd gymnasieutbildning och som inte befann sig i utbildning låg 2000 klart under det överenskomna riktmärket på högst 10 procent (se diagram 3.2). Utvecklingen har därefter gått i fel riktning. För unga män har andelen stigit till 13,3 procent 2006, dvs. påtagligt över EU:s riktmärke. För unga kvinnor har den stigit till en nivå strax över riktmärket. Andelen för båda könen var sammantaget 12 procent, vilket kan jämföras med 15,3 procent för EU som helhet. Det stora gap som tidigare fanns mellan Sverige och EU sammantaget har snabbt krympt i takt med att andelen ökat i Sverige samtidigt som den minskat i många andra medlemsländer. Diagram 3.2 Andelen 18-24-åringar utan fullföljd gymnasieutbildning och som inte befinner sig i utbildning Procent Källa: Eurostat Svaga läsare Andelen svenska 15-åringar som har en svag läsförmåga har enligt OECD:s internationella kunskapsmätning PISA, ökat sedan 2000 (se diagram 3.3). År 2000 uppgick andelen till 12,6 procent. I mätningen 2006 hade den stigit till drygt 15 procent. Motsvarande genomsnittliga resultat för de 19 EU-länder som deltog i kunskapsmätningen var 21,3 procent 2000 och 24,1 procent 2006. I såväl Sverige som andra deltagande EU-länder är andelen svaga läsare större bland pojkar än bland flickor (se vidare under avsnittet "Resultat i läsförståelse"). Diagram 3.3 Andel 15-åringar med svag läsförmåga i PISA:s lästest Procent Källa: OECD/ PISA 2000, 2006 Fullföljd gymnasieutbildning i åldern 20-24 år I Sverige har andelen ungdomar i åldern 20-24 år med fullföljd gymnasieutbildning varit strax över EU:s gemensamma riktmärke 85 procent under hela den aktuella perioden (se diagram 3.4). På EU-nivå var andelen lägre. År 2007 uppgick den till 78,1 procent, vilket endast är marginellt bättre än 2000 då genomsnittet uppgick till 76,6 procent. I såväl Sverige som inom EU sammantaget var andelen unga med fullföljd gymnasieutbildning något högre bland kvinnor än bland män. Diagram 3.4 Andelen 20-24-åringar med fullföljd gymnasieutbildning Procent Källa: Eurostat Högskoleexaminerade inom matematik, naturvetenskap och teknik Antalet högskoleexaminerade inom matematik, naturvetenskap och teknik ökade kraftigt mellan 2000 och 2006 såväl i EU sammantaget som i Sverige (se diagram 3.5). I Sverige liksom i EU sammantaget har ökningen varit starkast för kvinnor men fortfarande är endast var tredje som examineras inom matematik, naturvetenskap och teknik kvinna. Det är därför långt kvar till en jämnare könsfördelning bland de högskoleexaminerade i matematik, naturvetenskap och teknik. Diagram 3.5 Ökning av andel högskoleexaminerade inom matematik, naturvetenskap och teknik mellan 2000-2006 samt andelen kvinnor Procent Källa: Eurostat Livslångt lärande Det femte EU-gemensamma riktmärket avser andelen vuxna i åldern 25-64 år som under senaste fyraveckorsperioden före mätningen har deltagit i någon form av utbildning. Riktmärket är minst 12,5 procent. Trots att Sverige sedan länge legat långt över riktmärket ökade andelen ytterligare mellan 2000 och 2006 (se diagram 3.6). Ökningen var speciellt kraftig bland kvinnorna. Därefter har ökningstakten mattats av. Mellan 2006 och 2007 ökade andelen endast från 32,0 till 32,4 procent. Män deltar i utbildning i betydligt lägre grad än kvinnor. Utvecklingen inom EU-området i sin helhet visar att mycket återstår innan målet om minst 12,5 procent uppnås. Totalt deltog 9,6 procent av den vuxna befolkningen i någon form av utbildning. Kvinnor deltog i något högre grad än män. Diagram 3.6 Andelen i åldern 25-64 år som deltagit i någon form av utbildning Procent Källa: Eurostat Sammanfattning När Lissabonprocessen inleddes 2000 hade Sverige ett bra utgångsläge inom de delar av utbildningspolitiken som täcks in av de fem riktmärkena. Sverige har därefter ytterligare stärkt sin relativa ställning när det gäller deltagande i livslångt lärande. Andelen ungdomar i åldern 20-24 år som fullföljt sin gymnasieutbildning är fortfarande något högre i Sverige än i EU som helhet och antalet högskoleexaminerade inom matematik, naturvetenskap och teknik har ökat i ungefär samma snabba takt som i EU sammantaget. Inom de delar av utbildningspolitiken som de båda första riktmärkena avser, andelen unga med svag utbildning och andelen svaga läsare, har dock utvecklingen gått åt fel håll. I den senaste mätningen var andelen unga utan fullföljd gymnasieutbildning och som inte deltar i någon utbildning strax över riktmärket, från att tidigare ha legat klart under. Samtidigt har andelen minskat betydligt i många andra EU-länder. Även andelen svaga läsare har ökat i Sverige. Inom detta område har dock Sveriges relativa position inte försämrats i någon påtaglig grad eftersom utvecklingen gått i fel riktning även i EU sammantaget. Flickor/kvinnor ligger genomgående bättre till än pojkar/män i förhållande till de överenskomna riktmärkena. Det gäller såväl i Sverige som inom unionen i sin helhet. Kompletterande indikatorer för jämförelse utifrån ett bredare perspektiv Utöver de fem ovan nämnda riktmärkena har EU-ländernas utbildningsministrar enats om ytterligare ett antal indikatorer som är viktiga att följa. Det rör sig totalt om 17 s.k. kärnindikatorer varav sju ännu inte är utvecklade. De kompletterande indikatorer som finns för närvarande är andelen barn som deltar i förskoleverksamhet, elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap (se nedanstående avsnitt om PISA-undersökningen), högskolestuderandes rörlighet över landgränserna, befolkningens utbildningsnivå samt investeringar i utbildning och kompetensutveckling. De områden inom vilka kommissionen i samarbete med medlemsländerna håller på att utveckla nya kompletterande indikatorer är stöd till elever med särskilda behov, kunskaper i främmande språk, informations- och kommunikationsteknisk kompetens, medborgarkompetens, inlärningsförmåga, lärarnas professionella utveckling och vuxnas kompetens. Flera av dessa indikatorer utvecklas i samarbete med OECD och International Association for the Evaluation of Educational Achievement (IEA). OECD:s PISA-studie OECD:s internationella studie PISA undersöker genom prov och enkäter 15-åriga elevers förmågor i och attityder till naturvetenskap, läsförståelse och matematik. Studien, som genomförs vart tredje år sedan 2000, utgår inte från de deltagande ländernas nationella läroplaner utan från de generella kunskaper och kompetenser som deltagande länder tillsammans bedömt att alla individer kan behöva i det framtida vuxenlivet. Vid studien 2006 testades totalt 400 000 elever i 57 länder, däribland samtliga 30 OECD-länder. I Sverige deltog ca 4 600 elever från knappt 200 skolor. Resultat i naturvetenskap Vid mätningen 2006 var naturvetenskap huvudområde, vilket innebar att fler uppgifter och data kring detta kunskapsområde samlades in och analyserades än vad som gjorts i tidigare mätningar. Eftersom både ramverk och skalor har förändrats inför mätningen 2006 går det inte att säga hur kunskapsnivån i naturvetenskap i absoluta mått har utvecklats från tidigare PISA-resultat. Studien visar att svenska elevers resultat låg över såväl det internationella genomsnittet som EU-genomsnittet men på genomsnittlig nivå jämfört med OECD-länderna. 84 procent av de svenska eleverna nådde minst den nivå som i PISA anses krävas för att som vuxen på ett adekvat sätt kunna tillgodogöra sig information om och ta ställning till frågor med naturvetenskapligt innehåll. Den andel som inte nådde denna nivå var något högre än den andel elever som inte uppnådde minst betyget Godkänt i grundskolans NO-ämnen (8-11 procent 2007 beroende på ämne). Tabell 3.8 Medelvärdet i naturvetenskap för respektive land i relation till Sveriges resultat Länder med signifikant bättre resultat än Sverige Länder med ej signifikant skillnad mot Sverige (503 p) Länder med signifikant sämre resultat än Sverige Finland 569 Kanada 534 Japan 531 Estland 531 Nya Zeeland 530 Australien 527 Nederländerna 525 Sydkorea 522 Slovenien 519 Tyskland 516 Storbritannien 515 Tjeckien 513 Schweiz 512 Belgien 510 Österrike 511 Irland 508 Ungern 504 Polen 498 Danmark 496 Frankrike 495 Island 491 Lettland 490 USA 489 Litauen 488 Slovakien 488 Spanien 488 Norge 487 Luxemburg 486 Italien 475 Portugal 474 Grekland 473 Israel 454 Bulgarien 434 Turkiet 424 Rumänien 418 Mexiko 410 Källa: OECD/ PISA 2007, Skolverket 2007 Utbildningen i de naturorienterande ämnena ska enligt de svenska kursplanerna göra naturvetenskapens resultat och arbetssätt tillgängliga och bidra till samhällets strävan att skapa hållbar utveckling och utveckla omsorg om natur och människor. Samtidigt syftar utbildningen till att eleverna får ett förhållningssätt till kunskaps- och åsiktsbildning som står i samklang med naturvetenskapens och demokratins gemensamma ideal om öppenhet, respekt för systematiska undersökningar och välgrundade argument. Kursplanens formuleringar får anses ligga väl i linje med dem som styr utformningen av PISA-uppgifterna, särskilt beträffande den övergripande definitionen och kompetensdimensionen. De svenska elevernas resultat visar en tydligt högre kompetens inom den del av testet som rör det rent naturvetenskapliga innehållet, än inom sådant som rör bedömningar, vad som ligger bakom resultat samt vetenskaplig argumentation. Utfallet avspeglar hur undervisningen i dessa ämnen som regel bedrivs i svenska skolor. På det sättet var resultatet förväntat. Starka områden för svenska elever var det som i PISA kallas "fysikaliska system", där särskilt pojkarna hade relativt goda resultat, och "levande system" där både pojkar och flickor i Sverige uppnådde goda resultat. Internationellt framstår Finland som unikt. De finska resultaten var signifikant bättre än alla andra länders och det gäller inom varje delområde. Danmarks resultat var på samma nivå som Sverige medan de norska och isländska resultaten var sämre än de svenska (se tabell 3.8). Jämfört med tidigare PISA-undersökningar var bilden i stort oförändrad. Förutom de finländska eleverna presterade elever i flera engelskspråkiga och östasiatiska länder goda resultat, liksom eleverna i en del europeiska länder. Även i Estland, som inte tidigare deltagit i PISA, var elevernas resultat mycket goda. I PISA 2006 har man även undersökt elevernas attityder till och intresse för naturvetenskap, deras självuppfattning och självtillit samt inställning till miljöfrågor och hållbar utveckling. De svenska eleverna uppvisade en låg nivå internationellt sett vad gäller intresse för naturvetenskap, en bild som dock delas av andra högt industrialiserade länder. Det finns t.o.m. ett starkt negativt samband mellan ett lands prestation i naturvetenskap och intresset för ämnesområdet. Detta indikerar att svaren på frågor om intresse är kulturellt betingade och att jämförelser mellan länder knappast kan göras. Däremot finns tydliga positiva samband inom ett land mellan å ena sidan prestation, å den andra intresse, självtillit, kännedom om miljöfrågor och flera liknande variabler. Resultat i läsförståelse Läsförståelse, som är en översättning av "reading literacy", syftar i PISA till att studera elevers förmåga att söka information, tolka texter samt reflektera över och bedöma texters innehåll och form för att uppnå sina egna mål, utveckla sina kunskaper och sin potential samt kunna delta i samhället. Resultaten i läsförståelse beskrivs utifrån fem olika prestationsnivåer. Elever på nivå 1 kan endast lösa mindre komplexa läsuppgifter medan elever på nivå 5 klarar mycket komplicerade uppgifter. I genomsnitt presterade 9 procent av eleverna i OECD-länderna och 11 procent i Sverige på den högsta nivån, att jämföra med 17 procent i Finland och 22 procent i Sydkorea. Finland och Sydkorea utmärkte sig genom att en mycket liten andel elever, mindre än 6 procent, presterade på eller under nivå 1. I Sverige presterade 15 procent av eleverna på eller under nivå 1 medan OECD-genomsnittet här var 20 procent. Tabell 3.9 visar medelvärdet i läsförståelse för deltagande OECD- och EU-länder. Tabellen är sorterad efter hur länderna förhåller sig till det svenska resultatet. I 2006 års PISA-mätning var Sveriges medelvärde 507 poäng, vilket var över OECD-genomsnittet på 492 poäng. Sydkorea, Finland, Kanada, Nya Zeeland samt Irland var de enda OECD-länder vars elever presterade bättre än de svenska eleverna på lässkalan. De svenska resultaten var bättre än för övriga nordiska länder, undantaget Finland. Tabell 3.9 Medelvärdet i läsförståelse för respektive land i relation till Sveriges resultat Länder med signifikant bättre resultat än Sverige Länder med ej signifikant skillnad mot Sverige (507 p) Länder med signifikant sämre resultat än Sverige Sydkorea 556 Finland 547 Kanada 527 Nya Zeeland 521 Irland 517 Australien 513 Polen 508 Nederländerna 507 Belgien 501 Estland 501 Schweiz 499 Japan 498 Storbritannien 495 Tyskland 495 Danmark 494 Österrike 490 Frankrike 488 Island 484 Norge 484 Tjeckien 483 Ungern 482 Lettland 479 Luxemburg 479 Portugal 472 Litauen 470 Italien 469 Slovakien 466 Spanien 461 Grekland 460 Turkiet 447 Mexiko 410 Bulgarien 402 Rumänien 396 Anm: USA har inte uppfyllt alla krav på ett representativt urval för observationsåret, vilket förklarar att USA inte återfinns i tabellen. Källa: OECD/PISA 2007, Skolverket 2007 Jämfört med PISA 2003 var Sydkorea det enda OECD-land som förbättrade sina resultat i läsförståelse. I de tre OECD-länderna Australien, Norge och Spanien presterade 15-åringarna på en lägre nivå 2006 än 2003. Sveriges medelvärde var sju poäng lägre 2006 än i 2003 års mätning, men skillnaden är inte statistiskt säkerställd. Inte heller vid jämförelse med resultaten från PISA 2000 syns någon signifikant förändring i Sveriges medelvärde. OECD-medelvärdet har sjunkit från 500 poäng 2000, 494 poäng 2003 och till 492 poäng 2006. De 5 procent lägst presterande svenska 15-åringarna presterade 2006 på en lägre nivå än motsvarande svenska elevgrupp 2003 samt ytterligare något lägre jämfört med 2000. Det finns inte någon motsvarande sänkning av de högst presterande elevernas resultat (de högst presterande fem procenten), vilket tyder på att gapet mellan de svagaste och starkaste 15-åringarna sannolikt har ökat något. I samtliga länder hade flickorna bättre resultat än pojkarna, vilket har indikerats i tidigare PISA-mätningar. Såväl svenska flickor som pojkar hade medelpoäng som låg över OECD-snittet för respektive kön. Däremot var skillnaden mellan flickors och pojkars resultat aningen större i Sverige än bland OECD-länderna sammantaget, vilket också framkom i PISA 2003. De flesta nordiska länder hade en betydande könsskillnad i läsförståelse. Resultat i matematik I PISA utvärderas elevers förmåga att integrera och tillämpa matematiska kunskaper och färdigheter i en mängd olika realistiska situationer. Det handlar om att förstå matematik som en meningsfull problemlösande aktivitet. Elevernas resultat sammanställs på en sammanfattande skala för hela matematikområdet med sex olika prestationsnivåer, där varje nivå svarar mot vissa färdigheter. Elever på nivå 1 kan lösa uppgifter där endast rutinmässiga beräkningar krävs medan nivå 6 innebär att de klarar av att hantera komplexa problem. I ett genomsnittligt OECD-land klarade 2006 ungefär en tredjedel av eleverna uppgifter på nivå 4 eller högre. Denna andel varierade mellan länderna. Resultatet i Sverige var i nivå med OECD-genomsnittet. I Finland och Sydkorea presterade mer än hälften av eleverna på nivå 4 eller högre. På nivå 6 var Sveriges andel liksom OECD-genomsnittet endast 3 procent. I tabell 3.10 presenteras medelvärdet för respektive land i relation till Sveriges resultat i PISA 2006. Medelvärdet för de svenska 15-åringarna var 502 poäng, vilket inte skiljer sig signifikant från OECD-genomsnittet (498 poäng). Finland och Sydkorea var de OECD-länder som nådde de högsta medelvärdena. Tio OECD-länder hade ett bättre resultat än Sverige, bland dem Finland och Danmark. Emellertid uppnådde de svenska 15-åringarna bättre resultat än Norges elever men inte bättre än de isländska ungdomarna. Det kan även noteras att Estlands 15-åringar nådde bättre matematikresultat än de svenska eleverna. Tabell 3.10 Medelvärdet i matematik för respektive land i relation till Sveriges resultat Länder med signifikant bättre resultat än Sverige Länder med ej signifikant skillnad mot Sverige (502 p) Länder med signifikant sämre resultat än Sverige Finland 548 Sydkorea 547 Nederländerna 531 Schweiz 530 Kanada 527 Japan 523 Nya Zeeland 523 Australien 520 Belgien 520 Estland 515 Danmark 513 Tjeckien 510 Island 506 Österrike 505 Tyskland 504 Irland 501 Frankrike 496 Storbritannien 495 Polen 495 Slovakien 492 Ungern 491 Luxemburg 490 Norge 490 Litauen 486 Lettland 486 Spanien 480 USA 474 Portugal 466 Italien 462 Grekland 459 Turkiet 424 Rumänien 415 Bulgarien 413 Mexiko 406 Källa: OECD/ PISA 2007, Skolverket 2007 Jämförelse med resultaten i PISA 2003 Sedan PISA 2003 har två OECD-länder, Grekland och Mexico, förbättrat sina genomsnittliga resultat i matematik. Däremot har Japans, Belgiens, Islands och Frankrikes resultat försämrats 2006 jämfört med studier tre år tidigare. Mellan de två mätningarna har Sveriges resultat inte signifikant försämrats, även om medelvärdet var sju poäng lägre. Det är värt att notera att svenska femtonåringar presterade över OECD-genomsnittet både i PISA 2000 och 2003, men i PISA 2006 skiljde sig Sveriges resultat inte längre signifikant från OECD-genomsnittet. I OECD som helhet fanns inte heller någon betydande skillnad. De svenska resultaten pekar på att de bäst presterande eleverna hade ett lägre medelvärde 2006 jämfört med 2003 medan medelvärdet för de mest lågpresterande eleverna var oförändrat. Det indikerar att spridningen i elevresultat i matematik bland svenska femtonåringar har minskat något mellan 2003 och 2006. I alla deltagande länder förutom Island nådde pojkarna bättre matematikresultat än flickorna. Skillnaderna till pojkarnas fördel i matematik är dock inte lika stora som flickornas försprång i läsförståelse. Den svenska könsskillnaden på fem poäng är inte statistiskt säkerställd. Danmark, Finland och Norge uppvisade alla signifikanta skillnader till pojkarnas fördel. Mellan PISA 2003 och PISA 2006 har inga reella förändringar i skillnaden mellan flickor och pojkar skett, vare sig i Sverige eller i OECD som helhet. Sammanfattning Sammanfattningsvis visar PISA-resultaten från 2006 att svenska femtonåringar i naturvetenskap uppnår ett resultat som motsvarar genomsnittet i OECD-länderna men över genomsnittet i EU. De svenska eleverna är relativt sett bättre på naturvetenskapliga fakta än på att kunna använda och relatera kunskapen. I läsförståelse presterar de svenska eleverna över medelvärdet i såväl EU som OECD medan eleverna i matematik presterar i nivå med dessa medelvärden. Finland, Sydkorea, Kanada och Nya Zeeland hör till de länder som uppnår bättre resultat än Sverige i alla de tre kunskapsområdena. Det finns inga signifikanta förändringar över tid i de svenska medelresultaten inom något av de ämnesområden som studeras i PISA. Däremot har den relativa positionen för de svenska elevresultaten försämrats något sedan den föregående undersökningen. Elever i något fler länder än tidigare presterar på en högre nivå än de svenska. I naturvetenskap och även i matematik presterade svenska elever 2006 på genomsnittlig OECD-nivå medan de i tidigare undersökningar placerat sig en bit över genomsnittet. Det bör dock noteras att en annan internationellt jämförande studie 2003, TIMSS3, avseende elever i årskurs 8 i grundskolan, visade på en tydlig tillbakagång i matematik och naturvetenskap i jämförelse med en liknande mätning 1995. I läsförståelse presterar flickor fortfarande klart bättre än pojkar. I naturvetenskap och matematik däremot finns inga signifikanta skillnader mellan könen. 3.7 Revisionens iakttagelser Riksrevisionen granskar varje år myndigheternas årsredovisningar och delårsrapporter. För alla myndigheterna inom utbildnings- och forskningsområdena, förutom för Stockholms universitet, har Riksrevisionen lämnat revisionsberättelser utan invändningar, dvs. Riksrevisionen har bedömt att myndigheternas årsredovisningar för räkenskapsåret 2007 i allt väsentligt är rättvisande. Stockholms universitet fick för budgetåret 2007 en revisionsberättelse med invändning. Av Riksrevisionens revisionsberättelse framgår att universitetet "på ett sätt som inte är förenligt med bestämmelserna för universitet och högskolor, samarbetat med en näringsdrivande stiftelse som bedriver utbildning." Riksrevisionen påtalar i revisionsrapporten att universitetet inte har redovisat sitt engagemang i stiftelsen till regeringen/Utbildningsdepartementet i enlighet med regeringsbeslut från den 29 februari 1996. I stället har universitetet redovisat att de inte har något engagemang inom ramen för detta regeringsbeslut. Universitetet har enligt rapporten inte heller vid ett senare tillfälle redovisat engagemanget till regeringen trots att universitetet haft såväl styrelserepresentation och tillfört stiftelsen ekonomiska resurser. Slutligen har universitetet enligt rappoten inte inhämtat regeringens tillstånd enligt 10 § kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) för att ekonomiskt stötta stiftelsen. Stockholms universitet har i skrivelse med anledning av Riksrevisionens revisionsberättelse redovisat att universitetets bedömning är att den uppdragsutbildning som stiftelsen utfört på universitets vägnar ska likställas med annan uppdragsutbildning. "Detta eftersom den enligt avtalet mellan institutionen och stiftelsen utförs i universitetets namn och dessutom till viss del är poänggivande." Universitetet medger att engagemanget borde ha redovisats till regeringen Regeringen förutsätter att Stockholms universitet med anledning av Riksrevisionens revisionsberättelse vidtar sådana åtgärder att gällande regelverk i framtiden efterföljs. 4 Barn och ungdomsutbildning 4.1 Omfattning Barn- och ungdomsutbildning består av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass och skola. Förskoleverksamhet bedrivs i form av förskola, familjedaghem och öppen förskola. Skolbarnsomsorg bedrivs i form av fritidshem, familjedaghem och öppen fritidsverksamhet. Vidare omfattar barn- och ungdomsutbildning förskoleklass, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Utöver detta bedrivs utbildning i sameskolan och i specialskolan. 4.2 Resultatredovisning Avsnittet innehåller en redovisning av resultat i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, den obligatoriska skolan och gymnasieskolan samt en beskrivning av vissa större statliga insatser. De statistiska uppgifterna, där annat inte anges, är hämtade från Statens skolverk (Skolverket). All kostnadsstatistik baseras på preliminära uppgifter för 2007 4.2.1 Resultat i den kommunala verksamheten och motsvarande skolformer Förskoleverksamhet Förskoleverksamheten ska erbjuda en pedagogisk verksamhet och underlätta för föräldrar att förena förvärvsarbete eller studier med ansvar för barn. Enligt Skolverket kan förskoleverksamheten anses vara i stort sett helt utbyggd. Resultat från Skolverkets föräldraenkät har visat att nio av tio barn i åldern 1-5 år har tillgång till den verksamhet som föräldrarna efterfrågar, även om antalet platser i vissa kommuner fortfarande är för få. Enligt Skolverket kan inte alla kommuner erbjuda plats i den utsträckning som förutsätts i lagen. I flertalet fall handlar det om tillfälliga svårigheter att möta föräldrarnas efterfrågan på förskoleplats. Enstaka kommuner har dock återkommande problem med att erbjuda plats inom rimlig tid. Föräldrars utbildningsnivå har tidigare påverkat barns omsorgsform. Sannolikheten att barn med lågutbildade föräldrar gått i förskola var lägre än för föräldrar med högre utbildning. Resultat från Skolverket (Barns omsorg 2005) indikerar att denna sociala snedrekrytering har försvunnit. I dagsläget är sambandet mellan föräldrarnas utbildning och val av verksamhetsform i princip borta. Allt fler barn går i förskolan och andelen barn i förskoleverksamhet fortsätter att öka. År 2007 var 86 procent av alla barn i åldern 1-5 år inskrivna i antingen förskola eller familjedaghem. Förskolans pedagogiska uppdrag har stärkts vilket inte minst kommer till uttryck i läroplanen för förskolan (Lpfö 98). Diagram 4.1 Antal barn i förskolan Mellan 2002 och 2007 ökade antalet inskrivna barn i förskolan med 25 procent. Den främsta orsaken till ökningen är att antalet barn i förskoleåldern har blivit fler. Under samma period har antalet anställda i förskolan ökat med 27 procent. Andelen barn i förskolan i åldern 1-5 år har ökat från 72 till 80 procent. Gruppstorlekar och personal Statistik från Statens skolverk ger följande bild av personal och gruppstorlekar i förskolan. All personalstatistik är omräknad till årsarbetare. * Gruppstorlekarna i förskolan var i genomsnitt 16,7 barn per grupp 2007. Sedan 2003 har den genomsnittliga gruppstorleken minskat med 0,5 barn per grupp. * Personaltätheten i förskolan har minskat något under det senaste året. Mellan 2006 och 2007 ökade antalet barn per årsarbetare från 5,1 till 5,2. I ett längre perspektiv är personaltätheten i förskolan högre nu än den var under perioden 1999-2004. * Av de anställda i förskolan var 97 procent kvinnor och 3 procent män. * Andelen pedagogiskt högskoleutbildad personal var 52 procent 2007. Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning i förskolan har ökat något under de senaste fem åren. * Av de anställda i förskolan har 49 procent förskollärarutbildning. Andelen anställda i förskolan med annan lärarutbildning har ökat från 0,4 procent 1999 till 2,6 procent 2007. * Personal med barnskötarutbildning utgjorde 40 procent av de anställda i förskolan år 2007. Andelen barnskötare har minskat med ett par procentenheter under de senaste åren. Enskilda förskolor, familjedaghem och öppen förskola Hösten 2007 gick 17 procent av alla förskolebarn i en förskola med enskild huvudman. Andelen har varit i stort sett konstant de senaste fem åren. Andelen barn som går i enskild förskola är högre än andelen elever som går i fristående grundskolor. I storstäder och förortskommuner finns en högre koncentration av förskolor med enskild huvudman. Det finns emellertid även exempel på kommuner utanför storstadsregionerna som har hög andel barn i förskolor med enskild huvudman. Antalet barn i familjedaghem fortsätter att minska. Hösten 2007 fanns det knappt 28 000 inskrivna barn i familjedaghem, vilket är cirka 3 000 färre än föregående år. Minskningen förklaras av en minskad efterfrågan från föräldrar samt förskolans utbyggnad. Hösten 2007 fanns 455 öppna förskolor, vilket är 15 färre än föregående år. Under de senaste åren har det sammanlagda antalet öppna förskolor varit runt 450. Sammantaget saknar 127 av landets kommuner öppen förskola. Kostnader Den totala kostnaden för förskolan beräknas uppgå till nära 44,6 miljarder kronor 2007. Det innebär en ökning med 6,5 procent jämfört med föregående år. Kostnadsökningen beror bland annat på att antalet inskrivna barn ökat med 4,8 procent. Kostnaden per barn har ökat med 1,6 procent till 109 000 kronor. Skolbarnsomsorg Skolbarnsomsorgens uppgift är att komplettera skolan samt att erbjuda barn en meningsfull fritid. År 2007 ökade antalet barn i åldern 6 till 9 år som var inskrivna i skolbarnsomsorg med cirka 5 000 till 337 000, vilket motsvarar 80 procent av det totala antalet barn i åldern 6 till 9 år. Personaltätheten i fritidshemmen har minskat under hela 1990-talet. Mellan 1998 och 2007 ökade antalet barn per årsarbetare från 15,3 till 19,5. Diagram 4.2 Antal barn per årsarbetare i fritidshem Även gruppstorlekarna fortsätter att öka. År 2007 var den genomsnittliga gruppstorleken 33,5 barn. Störst var barngrupperna i förortskommunerna med i genomsnitt 36,5 barn per avdelning. Tillgången till öppna fritidsverksamheter för barn i åldern 10 till 12 år varierar kraftigt mellan kommunerna. Hösten 2007 fanns 605 öppna verksamheter i landet, vilket är en ökning med 26 enheter jämfört med 2006. Det är ovanligt att skolbarn nyttjar familjedaghem. Hösten 2007 var endast en procent av 6- till 9-åringarna inskrivna i familjedaghem. Kostnader Den totala kostnaden för fritidshem beräknas uppgå till 10,9 miljarder kronor 2007 vilket är en ökning med 1,2 procent jämfört med föregående år. Antalet barn har samtidigt ökat med 2,4 procent. Kostnaden per barn minskade med 1 procent till i genomsnitt 32 800 kronor. Förskoleklass Verksamheten i förskoleklasserna ska stimulera varje barns utveckling och lärande samt ligga till grund för fortsatt skolgång. Förskoleklass är en frivillig skolform inom det offentliga skolväsendet. Läsåret 2007/08 gick 96 procent av alla sexåringar i förskoleklass samt cirka 1 procent av landets femåringar och sjuåringar. För första gången på fem år ökade lärartätheten i förskoleklass under 2007/08. Även andelen barn i fristående förskoleklasser ökade föregående läsår från 7,3 procent till 7,7 procent. Kostnader Den totala kostnaden för förskoleklass beräknas uppgå till 3,9 miljarder kronor 2007. Det innebär en ökning med 0,5 procent jämfört med föregående år. Antalet barn har ökat med 2,1 procent medan kostnaden per barn minskat med 1,5 procent till i genomsnitt 46 300 kronor. Grundskolan Grundskolans uppdrag är att förmedla kunskap och främja flickors och pojkars utveckling och lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Läsåret 2007/08 gick 936 000 elever i grundskolan. Elevantalet har minskat kontinuerligt sedan läsåret 2001/02 då antalet var som högst, drygt 1 miljon. Den absoluta majoriteten av grundskolans elever, 91 procent, gick i kommunala skolor. Andelen elever i fristående skolor läsåret 2007/08 uppgick till 9 procent, vilket är en ökning jämfört med föregående läsår då andelen var drygt 8 procent. På fem år har antalet elever i fristående grundskolor ökat med 44 procent. Totalt fanns det cirka 4 830 grundskolor läsåret 2007/08. Antalet kommunala skolor minskade med cirka 70 stycken till knappt 4 190. Samtidigt ökade antalet fristående skolor med cirka 30 stycken till cirka 640. Det finns olika inriktningar av fristående skolor. Flertalet elever i fristående skolor (84 procent) gick i skolor med allmän inriktning. Nio procent gick i skolor med konfessionell inriktning och fem procent fanns i skolor med Waldorf-inriktning. Drygt två procent av eleverna i fristående skolor gick i internationella skolor och mindre än en procent gick på riksinternat. Diagram 4.3 Andel elever i fristående skolor Flickorna hade liksom tidigare år ett betydligt högre genomsnittligt meritvärde än pojkarna. Våren 2007 var flickornas genomsnittliga meritvärde 218,8 medan pojkarnas var 196,5. Könsskillnaden har varit nästan konstant sedan betygssystemet infördes läsåret 1997/98. Elever med svensk bakgrund har ett genomsnittligt meritvärde på 210,1. Elever med utländsk bakgrund är en heterogen grupp. Relativt lite skiljer mellan elever med utländsk bakgrund som är födda i Sverige (199,4) och de som invandrat före sju års ålder (196,2) medan de elever som invandrat senare har ett betydligt lägre genomsnittligt betyg (165,0). Den bakgrundsfaktor som visar de allra största variationerna i elevernas resultat är emellertid föräldrarnas utbildningsnivå. Knappt en fjärdedel av eleverna avslutade läsåret 2006/07 grundskolan utan att nå kunskapsmålen i ett eller flera ämnen. Av elever med svensk bakgrund var det 21 procent som inte nådde målen i ett eller flera ämnen och av eleverna med utländsk bakgrund var motsvarande andel 39 procent. Av elever med utländsk bakgrund som är födda i Sverige eller som invandrat före sju års ålder var det drygt 33 procent som inte nådde målen i ett eller flera ämnen, medan motsvarande andel för de elever som invandrat senare var 58 procent. Diagram 4.4 Andel elever med svensk respektive utländsk bakgrund som ej nått målen i ett eller flera ämnen 2006/07 I de naturorienterande ämnena var det knappt 10 procent av samtliga eleverna som inte uppnådde målen. Andelen elever som inte når målen för ämnesproven i matematik har tidigare legat stabilt på cirka 12 procent men ökade våren 2007 till 16 procent. Nio av tio elever uppnådde behörighet till gymnasieskolan. Andelen har minskat något jämfört med föregående år, vilket främst beror på att andelen elever med godkänt betyg i matematik har minskat. Lärare Andel lärare per 100 elever i grundskolan var, omräknat till heltidstjänster, 8,3. Detta är samma andel som föregående år och tangerar den högsta lärartätheten sedan 1993. Lärartätheten varierar mycket mellan skolor med olika huvudmän. Av samtliga lärare hade knappt 85 procent en pedagogisk högskoleexamen, vilket är knappt 1 procentenhet högre än föregående år. Enligt Statskontorets rapport Lärares utbildning och undervisning i skolan. Kartläggning och analys (2007:8) är andelen lärare som har föreskriven utbildning i form av lärarexamen för skolformen och årskursen samt tillräcklig utbildning i undervisningsämnet högre i grundskolan än i gymnasieskolan. I förskoleklassen har nio av tio lärare en examen med inriktning mot skolformen medan endast en av fyra lärare i gymnasiesärskolan har det. I särvux och svenskundervisning för invandrare har endast två av fem någon form av lärarexamen. Kostnader Den totala kostnaden för den kommunala grundskolan beräknas uppgå till cirka 67,2 miljarder kronor. Kostnaden minskade med 0,5 procent jämfört med 2006. Antalet elever minskade med 3,9 procent medan kostnaden per elev ökade med 3,5 procent till 77 400 kronor. Kostnaderna för elevvård och skolmåltider utgör den största ökningen procentuellt. Särskolan I den obligatoriska särskolan ingår grundsärskolan och träningsskolan. Träningsskolan är avsedd för elever som inte klarar undervisningen i grundsärskolan. Över en tioårsperiod har andelen elever i obligatoriska särskolan ökat från 1,1 procent till knappt 1,5 procent av samtliga barn i åldern 7-15 år. Den största ökningen har skett i grundsärskolan. Samtidigt som elevantalet de senaste åren minskat i grundskolan, har andelen elever i obligatoriska särskolan ökat något för att vara i stort sett oförändrat jämfört med föregående läsår. Antalet elever i den obligatoriska särskolan uppgick totalt till knappt 14 000 läsåret 2007/08, varav 71 procent gick i grundsärskolan och 29 procent i träningsskolan. Elevantalet i både grundsärskolan och träningsskolan minskade med 3,5 procent jämfört med föregående läsår. Andelen elever som går i särskola med fristående huvudman har den senaste tioårsperioden ökat från 2,5 procent till knappt 4 procent. Drygt 15 procent av samtliga elever i den obligatoriska särskolan är integrerade i grundskolan, dvs. de går minst halva tiden tillsammans med elever i grundskolan. Andelen integrerade elever varierar stort. Högst andel, 33 procent, finns i glesbygdskommuner. Gymnasiesärskolan erbjuder yrkesförberedande utbildning i nationella eller specialutformade program samt i individuella program, där verksamhets- och yrkesträning ingår. Drygt 8 700 elever gick i gymnasiesärskolan läsåret 2007/08. Det är en ökning med 5,6 procent sedan föregående år. Kostnader Den totala kostnaden för den obligatoriska särskolan beräknas uppgå till 3,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,9 procent jämfört med 2006. Kostnaden per elev (exklusive integrerade elever) ökade med 4,9 procent till 303 300 kronor per elev. För den kommunala gymnasiesärskolan beräknas den totala kostnaden uppgå till cirka 1,9 miljarder kronor 2007, vilket motsvarar en ökning med drygt 7,6 procent. Gymnasieskolan Gymnasieskolan syftar till att eleverna ska tillägna sig kunskaper och färdigheter och utvecklas till ansvarskännande människor i yrkes- och samhällslivet. Elevantalet i gymnasieskolan ökade med knappt fyra procent läsåret 2007/08 jämfört med året innan och uppgick till 390 000. Samtidigt ökade andelen elever i fristående gymnasieskolor med knappt 20 procent. Läsåret 2007/08 gick drygt 17 procent av gymnasieeleverna i en fristående skola. I de tre storstadskommunerna var denna andel i genomsnitt 30 procent. Av alla nybörjare i gymnasieskolan hösten 2003 fullföljde 68 procent utbildningen inom tre år och 76 procent inom fyra år. Om elever på individuella program exkluderas var motsvarande andelar 76 procent respektive 82 procent, en svag förbättring jämfört med föregående årskull. Andelen kvinnor som fick slutbetyg efter fyra år var knappt fem procentenheter högre än för män. Av elever med svensk bakgrund fick 76 procent av männen och 80 procent av kvinnorna slutbetyg inom fyra år. Motsvarande andel för elever med utländsk bakgrund var 55 procent av männen och drygt 63 procent av kvinnorna. Diagram 4.5 Andel med slutbetyg inom 4 år för nybörjare i år 1 1999-2003 (procent) Läsåret 2006/07 fick knappt 83 procent av det totala antalet elever i år 3 slutbetyg eller motsvarande. För att få slutbetyg ska eleven ha betygsatts i samtliga kurser som ingår i studievägen. Att en elev inte fått ett slutbetyg behöver inte innebära att eleven hoppat av studierna innan den normala studietiden är avslutad. Skolverket har i studien Studieresultat i gymnasieskolan - avbrott och slutbetyg utan grundläggande behörighet (juni 2008) visat att av de elever som började i gymnasieskolan hösten 2002 hade efter fem år endast två av tre erhållit grundläggande högskolebehörighet, dvs. fått slutbetyg med godkända kursbetyg i minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program. En av tolv hade ett slutbetyg utan att nå kraven för högskolebehörighet medan nästan var sjunde elev betygsatts i större delen av kurserna på studievägen men ändå inte uppnått kraven för slutbetyg. Nästan lika många hade hoppat av studierna redan under något av de första två åren. Totalt sett saknade var fjärde nybörjarelev 2002 slutbetyg. Enligt Skolverkets studie avbröt män oftare än kvinnor sina studier sent i utbildningen - 16 procent jämfört med 11 procent. Det var också nästan dubbelt så vanligt att elever med utländsk bakgrund avbröt utbildningen utan att få slutbetyg (40 procent) jämfört med elever med svensk bakgrund (21 procent). Drygt hälften av alla elever som invandrat sent till Sverige, maximalt tio år före gymnasiestarten, hoppade av utbildningen och var fjärde redan under det första året. Diagram 4.6 Fullföljd utbildning inom fem år för nybörjare i gymnasieskolan läsåret 2002 (procent) Av alla elever med slutbetyg våren 2007 uppnådde 89 procent grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier. Det innebär att ungefär tre av fyra i årskurs 3 läsåret 2006/07 uppnådde den grundläggande behörigheten. Andelen kvinnor som uppnådde grundläggande behörighet var fem procentenheter högre än för män. Både kvinnor med svensk bakgrund och kvinnor med utländsk bakgrund slutför sin gymnasieutbildning i större utsträckning än män med motsvarande bakgrund. Skillnaden mellan könen var större för elever med utländsk bakgrund jämfört med de med svensk bakgrund. Diagram 4.7 Andel elever med slutbetyg som nått grundläggande behörighet till universitet och högskolor (procent) De senaste fem åren har den genomsnittliga betygspoängen för elever med slutbetyg från gymnasieskolan varit oförändrat 14,7 för kvinnor och 13,4 för män. Individuella program (IV) Sedan läsåret 1998/99 ska en elev för att antas till utbildning på ett nationellt eller specialutformat program dels ha slutfört sista årskursen i grundskolan, dels ha godkända betyg i svenska alternativt svenska som andraspråk, engelska och matematik eller på annat sätt ha förvärvat motsvarande kunskaper. I annat fall kan eleven följa ett individuellt program (IV). Ett individuellt program syftar främst till att förbereda för studier på ett nationellt eller specialutformat program. Ett individuellt program kan även göra det möjligt att genomföra en lärlingsutbildning eller att möta elevers speciella utbildningsbehov. Läsåret 2007/08 gick nära 23 000 elever i år 1 på individuella program, vilket motsvarar 14,9 procent av alla elever i år 1. Totalt gick 5 000 elever ett andra år och 3 200 var inskrivna i år 3 på ett individuellt program. Sedan 1 juli 2006 har fristående gymnasieskolor rätt att anordna individuella program. Av samtliga drygt 31 000 elever på individuella program 2007/08 gick endast 535, eller 1,7 procent, i fristående gymnasieskolor. Skillnaderna mellan kommunerna är relativt stor i fråga om hur stor andel av eleverna på individuella program som sedan går över till ett nationellt program. Av de elever som påbörjade studier på individuella program 2006 gick 38 procent över till nationella program ett år senare. I ett tiotal kommuner bytte mer än 80 procent av IV-eleverna till ett nationellt eller specialutformat program efter ett år, medan det i ett femtontal kommuner var färre än var femte elev. Drygt två femtedelar av eleverna på individuella program läsåret 2007/08 var kvinnor och knappt tre femtedelar män. Av eleverna hade 39 procent utländsk bakgrund. Fördelningen framgår av följande diagram. Diagram 4.8 Antal elever på individuella program fördelade på bakgrund Samtidigt som antalet elever på individuella program har ökat med 45 procent sedan läsåret 2000/01 har det totala antalet elever i gymnasieskolan ökat med 28 procent. Av de knappt 12 000 elever som påbörjade ett individuellt program hösten 2002 fick 19 procent ett slutbetyg inom fyra år. Denna andel ökade till 23 procent efter ett femte år. Nästan alla dessa fick slutbetyg från ett nationellt program efter att ha bytt program från det individuella programmet. Övriga, ungefär var tjugonde IV-elev med slutbetyg, fick ett slutbetyg från sitt individuella program efter att ha fullföljt utbildningen enligt sin individuella utvecklingsplan. Byte av program Programbyten är en vanlig orsak till förlängd studietid för många elever. Under 2000-talet har andelen elever som bytt studieväg efter år 1 successivt ökat. Drygt 13 procent av eleverna i år 1 hösten 2006 (drygt 12 procent av kvinnorna och drygt 13 procent av männen) hade bytt program ett år senare. Det förekommer även att elever byter program senare under sin gymnasietid. Avbrott och studieuppehåll En annan anledning till att många elever behöver fyra eller fler år för att få slutbetyg från gymnasieskolan är att de gör uppehåll i sina studier. Totalt gjorde drygt sex procent av alla elever i år 1 läsåret 2006/07 studieuppehåll eller avbröt sina studier under efterföljande år, vilket är en minskning med en knapp procentenhet jämfört med läsåret 2005/06. Det fanns inte någon könsskillnad mellan elever med svensk bakgrund (5,1 procent av såväl kvinnorna som männen). Av eleverna i år 1 med utländsk bakgrund hade männen en något högre andel studieavbrott än kvinnorna (11,2 procent att jämföra med 10,6 procent). Av alla elever i år 1 i gymnasieskolan läsåret 2005/06 gjorde knappt sju procent ett uppehåll efterföljande läsår. En knapp femtedel av dem återkom till gymnasieskolan hösten 2007 av vilka 40 procent gick om år 1 medan 60 procent återfanns i år 2 eller 3. Av de som återkom återupptog två av tre sina studier inom samma program eller motsvarande utbildning vid fristående skola och en tredjedel hade bytt. Elever på IV avbröt sina studier i högre grad än elever på nationella program. Elever som börjat på IV bytte även i högre grad än övriga studieinriktning efter ett studieuppehåll. En registerstudie genomförd av SCB 2007 visar att av de som började i gymnasieskolan hösten 2000 och som inte fått slutbetyg inom fem år hade en fjärdedel hoppat av studierna i år 1 och var femte i år 2. Tre av fem elever hade gått ett tredje år men ej fått slutbetyg, på grund av avhopp eller att kursbetyg saknats. Det var vanligare att kvinnor avbröt studierna än att män gjorde det. Likaså var det vanligare att elever med utländsk bakgrund än de med svensk bakgrund avbröt sina studier. Lärare Lärartätheten redovisas omräknat till antal heltidstjänster per 100 elever. Lärartätheten ökade i kommunala gymnasieskolor från 7,1 läsåret 1997/98 till 8,4 läsåret 2007/08. I fristående gymnasieskolor har lärartätheten under samma period minskat från 7,6 till 6,7. Diagram 4.9 Lärartäthet per huvudman (antal lärare per 100 elever) Samtidigt som den genomsnittliga lärartätheten har ökat från 7,9 2000/01 till 8,1 2007/08 har andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen minskat, från drygt 81 procent läsåret 2000/01 till 74 procent 2007/08 beräknat på heltidstjänster. I kommunala gymnasieskolor hade knappt 78 procent av lärarna pedagogisk högskoleexamen jämfört med endast drygt 53 procent av lärarna i fristående gymnasieskolor. Andelen var högre bland kvinnliga lärare än bland manliga lärare, i genomsnitt knappt 79 jämfört med knappt 70 procent. Skillnaderna mellan könen var störst i fristående skolor, drygt 12 procentenheter. Diagram 4.10 Andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning - per huvudman Sett till hela lärarkåren i gymnasieskolan är könsfördelningen jämn. Av samtliga drygt 37 500 tjänstgörande lärare hösten 2007 var 49,9 procent kvinnor och 50,1 procent män. Kostnader De totala kostnaderna för den kommunala gymnasieskolan beräknas 2007 uppgå till drygt 27 miljarder kronor, vilket är en ökning med 2,4 procent jämfört med föregående år. Den totala kostnaden per elev beräknas ha ökat till 85 200 kronor (+1,1 %). Kostnaden per elev varierar dock mycket mellan de olika programmen. Kostnaden per elev för undervisning (lärarlöner inkl. ersättning för vikarier) i kommunala gymnasieskolor uppskattas uppgå till 40 200 kronor vilket motsvarar en ökning med 2,7 procent jämfört med 2006. Övergång till högskola och arbetsliv Gymnasieskolan ska förbereda ungdomar för deltagande i arbetsliv och för vidare studier. Utbildningssystemets utformning har inneburit att många ungdomar lämnat gymnasieskolan med kvalifikationer som inte efterfrågas på arbetsmarknaden, något som har bidragit till att ungdomar stannar längre i utbildning. Av de närmare 80 500 elever som avslutade gymnasieskolan våren 2004 hade i genomsnitt 42 procent påbörjat högskolestudier inom tre år, dvs. senast hösten 2007. Andelen var högre bland kvinnor jämfört med män, 47 resp. 37 procent. I en forskningsrapport från 2007 visar Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) att ungdomars inträde på arbetsmarknaden under perioden 1985-2003 skett allt senare, vilket till stor del anges bero på att ungdomar studerar allt längre men också att det tar längre tid att få arbete efter avslutad utbildning (Rapport 2007:18). Serviceyrken inom handel och restaurangverksamhet är enligt undersökningen inkörsportar till arbetsmarknaden. För den grupp av unga som har lägst utbildning, de som inte avslutar gymnasieskolan, är situationen mest problematisk. Dessa personer gick tidigare direkt till arbetsmarknaden men ägnar i dag lång tid åt gymnasiestudier som de aldrig fullföljer. Många av dem som avslutar yrkesinriktade gymnasiestudier finner jobb direkt efter gymnasiet, även om åldern vid inträdet på arbetsmarknaden har höjts då utbildningarna successivt förlängts. Även för de som avslutat studieförberedande program har tiden till det första arbetet ökat väsentligt. Allt fler går från teoretiska gymnasiestudier till högskola men de som inte gör det har problem att komma in på arbetsmarknaden. IFAU fann ett starkt samband över tid i vilka utbildningsinriktningar som ger goda chanser på arbetsmarknaden men inget samband mellan arbetsmarknadsutsikter och gymnasiebetyg, dvs. de med bättre betyg tenderar inte att välja utbildningar med gynnsammare arbetsmarknadsutsikter. SCB har undersökt vad de som lämnade gymnasieskolan våren 2002 gjorde tre år efter att studierna avslutades (Etablering på arbetsmarknaden tre år efter gymnasieskolan, Temablad 2008:2). Registerstudien visar att 26 procent av de drygt 67 000 personerna i undersökningen var etablerade på arbetsmarknaden tre år efter avslutat gymnasium, medan 22 procent bedömdes ha en osäker eller svag etablering och 3 procent befanns stå utanför arbetsmarknaden. Närmare hälften fanns i utbildning, flertalet i högskolestudier (39 %). Diagram 4.11 Etablering på arbetsmarknaden för olika gymnasieprogram tre år efter avslutade gymnasiestudier 2002. Andel (%). Studien visar att det fanns stora skillnader mellan program och mellan könen. De manligt dominerade tekniskt yrkesförberedande programmen såsom fordons-, industri-, energi-, el- och byggprogrammen (FP, IP, EN, EC och BP) hade det jämförelsevis bästa arbetsmarknadsläget under 2005. Överlag var kvinnorna i lägre omfattning än männen etablerade på arbetsmarknaden. På endast fyra program hade kvinnorna en etableringsgrad på 50 procent eller högre. För männen var etableringsgraden minst 50 procent på 13 program. En förklaring till kvinnornas lägre etablering på arbetsmarknaden är att de oftare än män övergått till fortsatta studier inom komvux och högskola. 4.2.2 Uppföljning av statliga insatser Personalförstärkningar i förskolan Skolverket fördelade under 2005 och 2006 ett riktat statsbidrag för personalförstärkningar i förskolan. Syftet med statsbidraget var att öka personaltätheten samt ge förutsättningar för att minska barngruppernas storlek och öka kvaliteten i förskolan. Under 2005 fördelades en miljard kronor och under 2006 fördelades två miljarder kronor. Bidraget har därefter inordnats i det generella bidraget till kommunerna. Skolverket konstaterar i en uppföljning att antalet barn per årsarbetare minskade i 95 procent av kommunerna 2006. Även barngruppstorlekarna minskade. Enligt Skolverkets uppföljning skulle kommunerna velat använda större delen av statsbidraget till att rekrytera förskollärare men att det har varit svårt att rekrytera dessa i önskad utsträckning. Kommunerna har därutöver också anställt personal med olika typer av specialkompetenser, t.ex. specialpedagoger och logopeder samt barnskötare eller olika kombinationer av nämnda personalkategorier. En majoritet av kommunerna använde statsbidraget till att utöka antalet platser i verksamheten i stället för att minska barngruppstorleken. Rekrytering av resurspersoner Myndigheten för skolutveckling fördelade under 2005 och 2006 ett statsbidrag för att stimulera rekrytering av extra personal, s.k. resurspersoner. Syftet med statsbidraget var att stärka kommunernas förutsättningarna att arbeta med elever i segregerade områden som har skolsvårigheter. Totalt har 162 miljoner kronor fördelats till 35 kommuner. Kommunerna har främst valts ut på grundval av låg måluppfyllelse. Av de 716 resurspersoner som anställts är 435 behöriga lärare (61 %). Resterande andel tjänstgör som stödpersonal, t.ex. elev- och lärarassistenter, tvåspråkiga allmänna resurser, bibliotekarier, kuratorer och fritidspedagoger vid fritidshem som är kopplade till skolorna. Cirka 15 000 elever har fått ta del av resurspersonernas insatser. Dessa elever har olika modersmål, varav arabiska är det vanligaste. Förändrad myndighetsstruktur I propositionen Nya skolmyndigheter (prop. 2007/08:50) har regeringen lämnat förslag och bedömningar rörande en ny myndighetsstruktur på skolområdet m.m. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag (bet. 2007/08:UbU13, rskr. 2007/08:161). Den nya myndighetsstrukturen kommer att omfatta tre centrala myndigheter: Statens skolverk, Statens skolinspektion och Specialpedagogiska skolmyndigheten. Den 1 juli 2008 bildades Specialpedagogiska skolmyndigheten. I samband med detta avvecklades Specialpedagogiska institutet (SIT), Specialskolemyndigheten (SPM) och Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus) som egna myndigheter respektive institut inom Socialstyrelsen. Den verksamhet som har bedrivits i dessa myndigheter och institutet har överförts till den nya myndigheten. Myndigheten för skolutveckling (MSU) och Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) avvecklas från och med den 1 oktober 2008 och vissa kärnuppgifter avseende nationella utvecklingsinsatser överförs till Skolverket. Några av CFL:s uppgifter förs till Specialpedagogiska skolmyndigheten. Därutöver överförs verksamhet avseende arbetsplatsförlagd utbildning utomlands för gymnasieelever från Skolverket till Internationella programkontoret för utbildningsområdet. En särskild utredare har under våren 2008 förberett och genomfört bildandet av Specialpedagogiska skolmyndigheten (dir. 2008:5). Regeringen har också tillkallat en särskild utredare med uppdrag att förbereda och genomföra bildandet av Skolinspektionen (dir. 2008:3). Skolverket har fått i uppdrag att förbereda och genomföra inordnandet av viss verksamhet från MSU och CFL samt förbereda överföringen av tillsyn och kvalitetsgranskning m.m. till Skolinspektionen (U2007/6758/G (delvis), U2008/788/G). En särskild avvecklingsmyndighet har bildats med uppgift att avveckla SIT, SPM, Sisus, MSU och CFL (dir. 2008:28). Statens skolinspektion inrättas den 1 oktober 2008 och övertar Skolverkets ansvar för tillsyn och kvalitetsgranskning samt s.k. tillståndsprövning avseende fristående skolor. Förändringarna i myndighetsstrukturen inom skolväsendet är en del av effektiviseringen av statsförvaltningen. Genom att skapa en tydlig och överskådlig myndighetsstruktur med klara ansvarsförhållanden ges skolmyndigheterna förutsättningar för att på bästa möjliga sätt understödja en god måluppfyllelse inom skolväsendet. 4.3 Analys och slutsatser En allt högre andel barn går i förskolan som nu anses vara fullt utbyggd. Regeringen anser att det är viktigt med valfrihet och mångfald inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg och välkomnar därför olika anordnare av förskoleverksamheten. En god omvårdnad är en förutsättning för utveckling och lärande samtidigt som omvårdnaden i sig har ett pedagogiskt innehåll. Regeringen har för avsikt att ytterligare stärka förskolans pedagogiska uppdrag. Det råder vissa skillnader i flickors och pojkars resultat i grundskolan, liksom mellan de i Sverige och de utomlands födda eleverna. Flickor får i genomsnitt ett högre meritvärde än pojkar och elever med utländsk bakgrund når i genomsnitt sämre studieresultat i grundskolan än elever med svensk bakgrund. Elever med utländsk bakgrund är dock en mycket heterogen grupp och deras bakgrund, förutsättningar och studieresultat skiljer sig stort. Regeringen anser att det behövs ett nytt mål- och uppföljningssystem i grundskolan och motsvarande skolformer. Skolans kunskapsmål ska vara tydliga och elever som riskerar att inte nå skolans kunskapsmål ska få stöd och hjälp. Dessa insatser bör komma så tidigt som möjligt under skoltiden. Regeringen kommer att följa könsskillnaderna i utbildningsresultat. Alltfler elever går i fristående skolor. Regeringen anser att det, så långt som det är möjligt, ska råda lika villkor mellan fristående skolor och kommunala. Alltför många elever slutför inte sin gymnasieutbildning. Dessa ungdomar har stora svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden. Utbildningssystemets utformning har dessutom inneburit att många ungdomar lämnat gymnasieskolan med kvalifikationer som inte efterfrågats på arbetsmarknaden. Regeringen anser därför att det behövs en förändrad och förbättrad gymnasieskola. I detta arbete är frågan om gymnasial lärlingsutbildning central. 5 Vuxenutbildning Omfattning Vuxenutbildningen definieras här som de utbildningar som erbjuds vuxna inom det offentliga skolväsendet för vuxna, kvalificerad yrkesutbildning samt vissa kompletterande utbildningar och folkbildningen. Insatserna på vuxenutbildningsområdet inom utgiftsområde 16 innefattar den kommunala vuxenutbildningen (komvux), vuxenutbildningen för utvecklingsstörda (särvux), svenskundervisningen för invandrare (sfi), den kvalificerade yrkesutbildningen och vissa kompletterande utbildningar. Utbildningar vid universitet och högskola eller därmed jämförbara utbildningar omfattas inte. Inom området Vuxenutbildning redovisas också folkbildningen som ligger under utgiftsområde 17. Ansvaret för vuxenutbildningen delas av staten, kommunerna, landstingen, organisationer och enskilda utbildningsanordnare. Ansvaret för huvuddelen av finansiering och genomförande åligger kommunerna. Staten finansierar vissa delar av vuxenutbildningen genom statsbidrag för verksamhet. 5.1 Mål För vuxenutbildningens olika utbildningsformer, utom folkbildningen, finns det mål i lagar och förordningar, bl.a. 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). För hela vuxenutbildningsområdet vid sidan av högskolan finns av riksdagen godkända mål och en strategi för utvecklingen av vuxenutbildningen. Det är de olika utbildningsformerna tillsammans som bidrar till en samlad måluppfyllelse. Resultatet av verksamheten inom de olika formerna redovisas därför var för sig. Gemensamma indikatorer som används är tillgänglighet, målgrupper, tillgången till utbildningsplatser i relation till behovet, utbildningarnas kvalitet i relation till deras mål och syften, lärarnas kompetens, studiedeltagarnas studieresultat samt genomförandegrad. 5.2 Resultatredovisning Detta avsnitt innehåller en redovisning av resultat av tidigare nämnda verksamheter. I redovisningen åtskiljs behörighetsgivande utbildningar och yrkesinriktade eftergymnasiala utbildningar. Under avsnittet Integration återfinns redovisning avseende svenskundervisning för invandrare och kontakttolkutbildning. Resultaten från folkhögskolor och studieförbund redovisas under avsnittet om profilerade kurser, kulturprogram etc. Stöd till funktionshindrade omfattar vuxenutbildning för utvecklingsstörda, specialpedagogiskt stöd och annat stöd till studerande med funktionshinder. Enligt 1 kap. 9 § skollagen (1985:1100) ska främst de som erhållit minst utbildning få möjlighet att stärka sin ställning i arbetslivet och i det kulturella och politiska livet. Även den som har en gymnasial utbildning t.ex. från studieförberedande program kan ha behov av att skaffa sig en yrkesutbildning som krävs för inträde på arbetsmarknaden eller för att ändra yrkesinriktning. 5.2.1 Nationell styrning, infrastruktur och validering Vuxenutbildningen har i praktiken kommit att bli alltmer gränsöverskridande och är ofta en förutsättning för måluppfyllelse i tillväxt-, närings-, social- och integrationspolitiken i olika delar. Denna förändrade roll för vuxenutbildningen är framför allt synlig på det lokala och regionala planet. Lärcentra finns i dag i de flesta av landets kommuner och är en viktig länk i samarbetet mellan olika politikområden och utbildningsformer. Kommunernas uppgift är att tillhandahålla en infrastruktur som stöder den vuxnes behov av utbildning och kompetensutveckling på olika nivåer och med olika syften. Med infrastruktur för vuxenutbildning avses alla de insatser som samhället, den enskilde, arbetslivet och olika organisationer gemensamt står för i syfte att skapa goda förutsättningar för den vuxne att delta i ett livslångt lärande. Valideringsdelegationen hade till uppgift att under 2004-2007 i fråga om validering av vuxnas kunskaper och kompetens bl.a. främja kvalitet, stödja utveckling av metoder och verksamhetsformer, informera samt utforma förslag på åtgärder för att säkerställa en verksamhet med validering. Delegationen avvecklades den 31 december 2007 och en slutrapport med åtgärdsförslag överlämnades till regeringen den 15 januari 2008. Delegationen har också haft i uppdrag att genomföra en pilotverksamhet gällande validering av utländsk yrkeskompetens med stöd av utvecklade branschmodeller. Uppdraget var ett led i regeringens integrationssatsning. Det dåvarande Arbetsmarknadsverket rekryterade deltagarna. Under projektperioden genomfördes cirka 650 valideringar till en kostnad av 10 miljoner kronor. Totalt har delegationen under 2007 använt 14 miljoner kronor för att stödja utveckling av metoder och regionala verksamheter med syfte att möjliggöra och tillgängliggöra validering. Statliga myndigheter har erhållit 1,9 miljoner kronor, kommuner knappt 1, 6 miljoner kronor, övriga organisationer cirka 9,4 miljoner kronor samt privata företag och föreningar 2 miljoner kronor. Detta har resulterat i att ett 20-tal branschmodeller för validering har utvecklats och tillämpats. 5.2.2 Behörighetsgivande utbildningar Som utbildningar som ger behörighet till högre studier (behörighetsgivande utbildningar) räknas utbildningar inom kommunal vuxenutbildning (komvux) och vissa utbildningar inom folkhögskola som ger motsvarande kunskaper. Utbildningar inom komvux berättigar till betyg men intyg kan utfärdas som alternativ till betyg. Studier i folkhögskola berättigar till intyg och studieomdöme. Som framgår av nedanstående tabell har det läsåret 2006/07 skett en minskning jämfört med de två föregående åren vad gäller antalet studerande i komvux. Antalet studerande på folkhögskolornas långa kurser, som bl.a. innefattar allmän kurs, har de senaste två åren inte förändrats nämnvärt. Tabell 5.1 Antal studerande inom behörighetsgivande vuxenutbildningar inom komvux de senaste tre läsåren 2004/05-2006/07 Läsåret 2004/05 Läsåret 2005/06 Läsåret 2006/07 Utbildningsnivå 1 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Grundläggande 26 175 14 457 26 276 14 625 23 638 13 210 Gymnasial 120 553 63 228 122 799 61 844 112 348 53 695 Statlig vuxenutbildning 2 4324 1 3934 5343 2633 3362 2312 Folkhögskola 9 3004 5 2654 15 9003 9 8003 16 100 9 500 1 Avser grundläggande och gymnasial nivå, exkl. påbyggnadsnivå 2 Uppgiften avser kalenderåret 2007 (för CFL jan-mars) 3 Uppgiften avser kalenderåret 2006 4 Uppgiften avser kalenderåret 2005 Källa: Statens skolverk, Nationellt centrum för flexibelt lärande, Folkbildningsrådet Behörighetsgivande utbildningar inom komvux Läsåret 2006/07 deltog cirka 202 900 personer i behörighetsgivande utbildningar. Andelen elever motsvarar 3,5 procent av befolkningen i åldersgruppen 20-64 år, att jämföra med föregående läsår då andelen var 3,9 procent. I en internationell jämförelse är detta trots minskningen en relativt hög andel av befolkningen. Tillgången till och innehållet i komvux varierar dock mellan kommuner och regioner enligt Skolverkets lägesbedömning 2007 (rapport 303, 2007). Statens skolverk konstaterar också i sin rapport att brister förekommer i den geografiska likvärdigheten då det gäller tillgång också till yrkesinriktad vuxenutbildning på gymnasial nivå. Vidare redovisar Skolverket att det blir allt vanligare med icke-schemalagd undervisning. Andelen elever i komvux som är födda utomlands har ökat successivt från 23 procent till 38 procent under läsåren 1997/98-2006/07. Högst andel födda utomlands återfinns inom den grundläggande vuxenutbildningen med 86 procent följt av gymnasial vuxenutbildning med 28 procent. Av de studerande var nästan 67 procent kvinnor och drygt 33 procent män, vilket är i nivå med föregående läsår. En anledning till denna ojämna könsfördelning kan enligt Skolverket vara att man har ett kursutbud vars innehåll till stor del främst tilltalar kvinnor. En stor del av de studerande hösten 2007 var unga, 52 procent var under 30 år och 36 procent under 25 år. Totalt 8 procent var 50 år eller äldre. Av nedanstående diagram framgår förändringen av antalet elever och kursdeltagare inom komvux sedan 1992. Under 1997-2002 pågick det s.k. kunskapslyftet, vilket förklarar den kraftiga ökningen av antal kursdeltagare under dessa år. Mellan läsåren 2005/06 och 2006/07 har antalet kursdeltagare minskat med 11 procent i gymnasial vuxenutbildning. Diagram 5.1 Indexerad förändring av antalet elever och kursdeltagare i komvux läsåren 1992/93-2006/07 Källa: Statens skolverk Genomförandegrad En indikator på resultat är andelen kursdeltagare som slutför respektive avbryter de kurser de påbörjat. Andelen kursdeltagare som fullföljer sina kurser i komvux har minskat på samtliga nivåer. Under läsåret 2006/07 slutförde tre av fyra kursdeltagare den kurs de påbörjat. Störst andel studieavbrott skedde på grundläggande nivå. På ämnesnivå gjordes störst andel kursavbrott av de som studerade engelska och matematik (cirka en tredjedel). Tabell 5.2 Kursdeltagare (kd) inom komvux läsåren 2002/03-2006/07 som slutfört eller avbrutit utbildningen Läsår Antal kd Slutfört kurs Andel Avbrutit kurs Andel Fortsätter nästa läsår Andel 2002/03 1 077 445 816 111 75,7 202 151 18,8 59 183 5,5 2003/04 973 750 726 390 74,6 192 927 19,8 54 433 5,6 2004/05 956 153 705 639 73,8 200 333 21,0 50 181 5,2 2005/06 925 557 681 399 73,6 198 272 21,4 45 886 5,0 2006/07 824 143* 611 920 74,2 169 933 20,6 42 290 5,1 *(varav 556 525 kvinnor och 267 618 män) En elev är en fysisk person som läser en eller flera kurser. I varje kurs som eleven deltar räknas han eller hon som kursdeltagare. Varje elev deltar i genomsnitt i 4,0 kurser. Källa: Statens Skolverk Betyg En annan indikator på resultat är erhållna betyg. Skolverket konstaterar i sin lägesbedömning 2007 att betygsnivåerna och studieresultaten i gymnasial vuxenutbildning har försämrats, bl.a. har betygsnivåerna sjunkit och andelen studieavbrott ökat under de senaste fem åren. Antalet kursdeltagare som läsåret 2006/07 slutförde kurser inom gymnasial vuxenutbildning där betyg ska sättas var 507 600. För knappt 12 procent saknas uppgifter om betyg. Av dem som fick betyg under läsåret 2006/07 fick 88,6 procent av kursdeltagarna minst betyget Godkänt. Andelen kursdeltagare som fått betyget Godkänt minskade kraftigt från 1990-talets mitt till och med läsåret 2002/03. Därefter har andelen ökat något fyra läsår i rad. Att notera är att andelen kursdeltagare som fått betyget Icke godkänt minskat något för första gången sedan läsåret 2000/01. Liksom i grundskolan och gymnasieskolan har kvinnor inom gymnasial vuxenutbildning i genomsnitt högre betyg än män och kursdeltagare födda i Sverige högre betyg än de som är födda utomlands. Diagram 5.2 Procentuell fördelning av betygen i gymnasial vuxenutbildning under läsåren 1994/95-2006/07 Källa: Statens skolverk Kostnad för komvux Den totala kostnaden för komvux, inklusive påbyggnadsutbildning, uppgick 2007 till 3 801 miljoner kronor. Det innebär en minskning med 488 miljoner kronor jämfört med 2006. Kostnaden per studerande uppgick under 2007 till 33 000 kronor, vilket är en ökning med 1 700 kronor jämfört med 2006. Det riktade statsbidraget till kommunerna utgjorde 1 800 miljoner kronor 2006. För 2007 överfördes bidraget till det generella ekonomiska utjämningssystemet och minskades samtidigt med en tredjedel till 1 200 miljoner kronor. Behörighetsgivande utbildningar inom folkbildningen Statens stöd till folkbildningen syftar bl.a. till att bidra till att höja utbildningsnivån i samhället och utjämna utbildningsklyftor. Vid folkhögskolan är det möjligt att läsa en s.k. allmän kurs som ger behörighet till högskolan. Behörighetsgivande kurser vid folkhögskolan omfattas inte av skollagen (1985:1100) eller av någon läroplan utan är ett fristående alternativ till den behörighet som kan uppnås i gymnasieskolan och inom komvux. Deltagaren får därför heller inte betyg. I stället får deltagaren ett samlat studieomdöme och ibland också ett behörighetsintyg som visar om hon eller han vid folkhögskolan uppnått kunskaper motsvarande den behörighet som fås i det offentliga skolväsendet. I vilken omfattning folkhögskolan anordnar behörighetsgivande utbildning och deltagarnas egna åsikter om utbildningen kan vara indikatorer på att syftet nås. Folkbildningsrådet fördelade knappt 1,5 miljarder kronor till folkhögskolornas verksamhet 2007. Varje folkhögskola beslutar sedan om sin verksamhet enligt de kriterier och riktlinjer som Folkbildningsrådet fastställt för användningen av statsbidraget. Allmän kurs svarade för totalt 45 procent av den statsbidragsberättigade verksamheten vid folkhögskolorna. Antalet deltagare i allmän kurs var cirka 12 750 personer per termin under 2007. Det är en marginell minskning jämfört med 2006. 5.2.3 Eftergymnasial yrkesutbildning m.m. Begreppet eftergymnasial yrkesutbildning innefattar ett antal utbildningsformer med delvis olika verksamhetsmål och målgrupper. De är kvalificerad yrkesutbildning (KY), påbyggnadsutbildning inom kommunal vuxenutbildning (PU), kompletterande utbildningar (KU), vissa yrkesutbildningar inom folkbildningen och vissa utbildningar med verksamhetsstöd. Syftet med de eftergymnasiala yrkesutbildningarna är att svara mot arbetsmarknadens behov genom att kombinera teoretiska kunskaper och kunskap som genererats inom arbetslivet. Diagram 5.3 Andel studerande vid eftergymnasiala yrkesutbildningar 2007 Källa: Statens skolverk, Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning, Nationellt centrum för flexibelt lärande, Folkbildningsrådet Kompletterande utbildningar har delvis andra syften än övriga eftergymnasiala utbildningar. Utbildningsformen ska bl.a. tillgodose kompetensbehovet inom mycket smala områden, exempelvis inom konstnärligt skapande områden där det finns ett nationellt intresse av att inom kulturområdet bevara traditionella hantverks- och yrkeskunskaper. En majoritet av de eftergymnasiala yrkesutbildningarna ska ge ett yrkeskunnande som kan möta företagens krav och utvecklingsbehov. Andra utbildningar svarar mot andra behov på arbetsmarknaden och inom kulturområdet. Lärare inom de olika utbildningsformerna kommer till stora delar direkt från arbetslivet. De flesta utbildningarna innehåller större eller mindre avsnitt förlagda direkt till arbetslivet. En indikator på utbildningarnas kvalitet och relevans är antalet personer som har arbete ett år efter slutförd utbildning. Kvalitetssäkring, som tillsyn och uppföljning, görs på olika sätt och av olika myndigheter. Nedanstående tabell visar antal studerande i eftergymnasial yrkesutbildning mellan 2005 och 2007. Antalet studerande i påbyggnadsutbildningen har under de senaste tre åren minskat, vilket beror på att ett antal utbildningar utvecklades och fördes över till kvalificerad yrkesutbildning med början 2005. Kvalificerad yrkesutbildning har samtidigt ökat och har nu ungefär 38 000 studerande, se diagram 5.4. Ökningen beror dels på ovan nämnda överföring, dels på att utbildningarna tillfördes tillfälli Diagram 5.4 Antalet studerande i eftergymnasial utbildning 2005-2007 Källa: Skolverket, Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning, CFL, Folkbildningsrådet Tabell 5.3 Antal studerande i eftergymnasial yrkesutbildning 2005 2006 2007 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvalificerad yrkesutbildning 14 300 13 200 17 265 15 297 20 691 17 419 Påbyggnadsutbildning 2 892 1 994 1 318 820 1 293 896 Kompletterande utbildningar 3 604 1 696 3 882 1 749 3 679 1 762 Folkhögskolans yrkesutbildning 2 733 1 409 2 825 1 400 2 632 1 404 Källa: Skolverket, Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning och Folkbildningsrådet Kvalificerad yrkesutbildning Kvalificerad yrkesutbildning ska kännetecknas av såväl teoretiskt djup som en stark arbetslivsanknytning. Kvalificerad yrkesutbildning är i dag en etablerad utbildningsform som präglas av arbetslivets medverkan i planering och genomförande. Riksdagen anvisade drygt 1,1 miljarder kronor 2007 för verksamheten med en planeringsvolym på minst 16 600 årsstudieplatser varav 2 000 platser var tillfälliga. Den statliga genomsnittkostnaden för en utbildningsplats var drygt 59 000 kronor. Ungefär en tredjedel av utbildningstiden består av lärande i arbete och denna del av utbildningen finansieras av arbetslivet. För administrationen av statsbidraget anvisades drygt 25 miljoner kronor. Utbildningarna finns i alla län utom Gotlands län. Storstadslänen har liksom tidigare år flest utbildningar med Västra Götalands län med 142 pågående utbildningar, Stockholms län med 135 följt av Skåne län med 117 utbildningar. Därefter kommer Jönköpings län med 46, Västernorrlands län med 31 och Värmlands län med 29. De flesta utbildningar anordnas av kommuner eller privata anordnare. Störst andel utbildningar finns inom området företagsekonomi, handel och administration. Näst störst är teknik och teknisk industri följt av personliga tjänster samt hälso- och sjukvård. Antalet studerande har ökat med drygt 17 procent från drygt 32 000 studerande 2006 till 38 000 under 2007. Medelåldern inom kvalificerad yrkesutbildning ligger oförändrat på 29 år vilket tyder på att många av de studerande har någon form av arbetslivserfarenhet före studierna. Totalt är könsfördelningen någorlunda jämn med 47 procent män och 53 procent kvinnor, men indelat på utbildningsområde är tendensen densamma som för övriga utbildningsformer, dvs. att högst andel kvinnor återfinns inom omsorgsområdet och högst andel män finns inom teknik- och industriområdet. Sökandetrycket 2007 var oförändrat med i genomsnitt tre sökande per utbildningsplats. Av Statistiska centralbyråns enkätundersökning 2007 framgår att 89 procent av de som examinerats har arbete året efter avslutad utbildning, vilket utgör en ökning med 8 procentenheter jämfört med 2006. Drygt 80 procent av dessa arbetar med det som utbildningen leder till. Det visar på en god matchning mot arbetsmarknadens behov och är en indikator på god kvalitet. Under 2003-2006 ökade antalet kortare utbildningar. Ökningen av kortare utbildningar avstannade dock under 2007. Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning har tillsynsansvar för utbildningarna. Påbyggnadsutbildning Påbyggnadsutbildning är en del av kommunal vuxenutbildning och syftar till att ge vuxna en utbildning som ger förutsättningar för utveckling inom ett yrke eller som leder till ett nytt yrke. Utbildningarna är ett halvt till ett och ett halvt år långa. Påbyggnadsutbildning ska planeras i samverkan med arbetslivet. Det finns även påbyggnadsutbildningar med nationellt fastställd kursplan som syftar till att öka likvärdigheten i landet, bl.a. utbildning till yrkesförare, barnskötare, tandsköterska, trafiklärare och elinstallatör med allmän behörighet. Utbildningarna finansieras av kommunerna eller med statligt stöd efter ansökan hos Skolverket. För 2007 anvisades 99,4 miljoner kronor i statligt stöd för verksamheten. Medianvärdet för statsbidrag var 2007 knappt 100 000 kronor per utbildningsplats med en variation mellan 39 000 kronor för barnskötare och 280 000 kronor för trafikflygare. Totalt gick 1 468 studerande på någon av de 22 påbyggnadsutbildningar som finansieras med statsbidrag enligt förordningen (2005:676) om statsbidrag till viss påbyggnadsutbildning. Av dem var 17 utbildningar lokala påbyggnadsutbildningar med sammanlagt 317 utbildningsplatser. Jämfört med 2006 minskade antalet utbildningar med fem. Av samtliga studerande återfanns 80 procent på utbildningar med nationella kursplaner. För 2006 och 2005 var andelen 57 respektive 54 procent. Andelen studerande inom kunskapsområdet Yrkesförare är den ojämförligt största och utgör 57 procent av alla studerande. Därefter kommer Trafiklärare, 11 procent och Flyg, 8 procent. De kommunalt finansierade påbyggnadsutbildningarna har ungefär lika stor omfattning. Där återfinns bl.a. kurser inom omsorg och flygteknik. En tredjedel av de studerande inom påbyggnadsutbildningen med statsbidrag är kvinnor. Detta är ett omvänt förhållande jämfört med övrig kommunal vuxenutbildning där kvinnorna utgör cirka två tredjedelar av alla studerande. Genomsnittsåldern är 32 år både för kvinnor och män och 54 procent är yngre än 30 år. Vad avser 2006 var 45 procent under 30 år. Könsskillnaderna är markanta inom traditionellt mansdominerade yrken, exempelvis rörsvetsare samt möbel- och inredningssnickare inom vilka inga kvinnor studerar. Ett motsatt förhållande gäller inom de yrken som är traditionellt kvinnodominerade som exempelvis barnskötare och yrkesvävare. Under våren 2007 avbröt 12 procent av de studerande sina studier, vilket kan jämföras med den gymnasiala nivån där 20 procent avbrutit kursen. Det är en ökning jämfört med läsåret 2005/06 då andelen som avbrutit studierna i påbyggnadsutbildningen var knappt 8 procent. Vad avser 2007 var det inom området transportteknik som de flesta avbrotten gjordes och läsåret 2006/07 inom flygtekniskt underhåll. Det finns flera orsaker till avbrotten. Den studerande kan t.ex. ha fått arbete eller ha kommit in på annan önskad utbildning eller kurs. Kompletterande utbildningar Kompletterande utbildningar är kortare utbildningar för ungdomar och vuxna. Utbildningarna har en enskild huvudman, dvs. de anordnas inte av stat, kommun eller landsting. De tillgodoser utbildningsbehovet inom vissa områden, t.ex. konst, dans, teater och musik, hälsa, friskvård och hudvård, hantverk samt flyg. Utbildningarna är oftast avgiftsbelagda för de studerande. Staten ger olika slag av stöd beroende på hur utbildningarnas nationella värde bedöms. Kompletterande utbildningar inom dans/teater/musik, konst och design/mode fungerar i praktiken som förberedande utbildningar inför konstnärliga utbildningar vid högskolan. Statens finansiering av de kompletterande utbildningarna uppgick 2007 till drygt 141 miljoner kronor. Mellan hösten 2006 och hösten 2007 minskade antalet studerande på dessa utbildningar med 5 procent. Under 2006 studerade 67 procent kvinnor och 33 procent män inom utbildningsformen, en andel som endast varierat mellan en och två procentenheter de senaste åren. Totalt studerade 5 358 personer på kompletterande utbildningar hösten 2007 fördelade på 230 olika utbildningar hos 101 enskilda huvudmän. Medelåldern var 28 år (29 år 2006) varav 69 procent återfinns i gruppen 19-29 år, vilket är 2 procentenheter mer än 2006. Flest studerande fanns inom områdena hudvård, hårvård, hälsa, hantverk och konst vilket är oförändrat sedan tidigare år. Skolverket beslutar om vilka utbildningar som ska erhålla statsbidrag, vilka utbildningar som ska berättiga till studiestöd och vilka som ska få stå under statlig tillsyn. Skolverket har också tillsynsansvaret fram till och med den 1 oktober 2008. Skolverkets redovisning för våren 2007 visar att 15 procent fler studerande än under våren 2006 fullföljt kompletterande utbildning. Eftergymnasial yrkesutbildning inom folkbildningen Folkhögskolan genomför årligen ett stort antal eftergymnasiala yrkesutbildningar. Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet fördelar ett särskilt statsbidrag till teckenspråktolkutbildningen. Drygt 37 miljoner kronor användes för verksamheten. Under 2007 samlade folkhögskolans eftergymnasiala yrkesutbildningar totalt drygt 4 000 deltagare, vilket är knappt 200 färre än föregående år. Av deltagarna var 65 procent kvinnor och 35 procent män. Störst omfattning hade fritidsledarutbildningen. Också utbildningar inom medieområdet samt områdena scenisk konst, kultur och friskvård var betydande. Ett tiotal folkhögskolor anordnade kvalificerad yrkesutbildning vilket är oförändrat sedan föregående år. Teckenspråktolkutbildning Utbildning till teckenspråktolk (inklusive dövblindtolk) bedrivs inom folkhögskolan med särskilt statligt stöd. Antalet årsstudieplatser vid teckenspråktolkutbildningarna minskade under 2007 från 333 till 312. Totalt 57 tolkar för döva, dövblinda och vuxendöva slutförde sin utbildning 2007 jämfört med 49 under 2006. Det har varit svårt att rekrytera studerande till utbildningarna trots olika rekryteringsinsatser, och anslaget har inte använts fullt ut. Utbildningar med verksamhetsstöd Samernas utbildningscentrum är en privat utbildningsanordnare, en stiftelse, med Svenska Samernas Riksförbund (SSR), Same Ätnam och Jokkmokks kommun som huvudmän. Skolan bedriver vuxenutbildning i form av kurser i språk, slöjd och företagande/rennäring samt viss uppdragsutbildning. Under 2007 genomfördes vid Samernas utbildningscentrum 1 708 elevveckor på långa linjer och 70 elevveckor på korta kurser vilket är färre antal veckor än under 2006. Totalt 63 elever deltog i de långa linjerna. Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna bedriver studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet och utbildar ledare för idrottens behov. SISU är huvudman för Bosöns idrottsfolkhögskola. Under 2007 erhöll SISU Idrottsutbildarna för första gången ett riktat statsbidrag direkt från staten, i stället för som tidigare via anslaget till folkbildningen. Anslaget fördubblades dessutom från 70 miljoner kronor 2006 till 140 miljoner kronor 2007. Förbundsstyrelsen beslöt att använda 90 miljoner kronor till statsbidragsberättigad folkbildning, 40 miljoner kronor till en särskild utbildningssatsning på nationell nivå och 10 miljoner kronor som stöd till omställningsarbete i distrikten. Totalt arrangerade SISU 69 002 studiecirklar (jämfört med 68 826 under 2006). Antalet deltagare uppgick till 561 839. Det är knappt 6 000 färre än under föregående år. SISU genomförde också 18 100 kulturevenemang, en ökning med drygt 2 000 jämfört med föregående år. 5.2.4 Integration Svenskundervisning för invandrare Svenskundervisning för invandrare (sfi) syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket. Sfi syftar även till att ge studerande som saknar grundläggande färdigheter i att läsa och skriva sådana kunskaper. Varje kommun är skyldig att erbjuda sfi till invandrare som saknar grundläggande kunskaper i svenska språket från och med andra halvåret det år de fyller sexton år. De kan påbörja sfi när som helst under året. Kommunerna är skyldiga att under en fyraveckorsperiod erbjuda i genomsnitt minst 15 timmar undervisningstid i veckan. Sfi är en rättighet för den enskilde och tillgängligheten till utbildningen kan därmed sägas vara god. Kommunernas kostnad för sfi uppgick till 1 130 miljoner kronor 2007, en ökning med 85 miljoner kronor från föregående år. Kostnaden per deltagare var 27 875 kronor, vilket innebär en minskning med 3 504 kronor jämfört med 2006. Antalet utbildningsanordnare i sfi var 290 läsåret 2006/07. Totalt 251 kommuner anordnade sfi i egen regi - lika många som läsåret dessförinnan. Utöver de 251 kommunala anordnarna uppdrogs åt 8 studieförbund och 32 övriga utbildningsanordnare att anordna sfi. En av kommunal anordnare köpte även undervisning av ett studieförbund, vilket medfört en dubbelräkning i statistiken. Antalet övriga utbildningsanordnare har ökat med tre sedan föregående år. I många kommuner är sfi en liten verksamhet. Antalet kommuner med 25 elever eller färre är 23 och i fyra kommuner var elevantalet under 10. Bara 111 kommuner eller kommunalförbund hade fler än 100 elever under läsåret 2006/07. Läsåret 2006/07 deltog totalt 65 222 elever i sfi vilket var 12 722 fler elever än läsåret innan. Aldrig tidigare har antalet deltagare i sfi varit så högt. Av eleverna var drygt 33 600 nybörjare i sfi. Antalet nybörjare i sfi 2006/07 var det högsta sedan mitten av 1990-talet då antalet nybörjare var 35 500. Diagram 5.5 Antalet studerande inom sfi lå 2004/05-2006/07 fördelat på nybörjare och fortsättare8 Källa: Statens skolverk Av det totala antalet elever i sfi läsåret 2006/07 var 57 procent kvinnor och 43 procent män. Andelen kvinnor var därmed något lägre jämfört med de fem närmast föregående läsåren, då andelen kvinnor legat omkring 60 procent. Andelen sfi-lärare med högskoleutbildning i pedagogik var 80 procent i sfi anordnad av kommuner och 56 procent hos andra utbildningsanordnare. Diagram 5.6 Andel tjänstgörande lärare med högskoleexamen i pedagogik lå 2005/06-2007/08 fördelade på anordnare Källa: Skolverket Sfi består av fyra kurser fördelade på tre studievägar. Studievägarna är anpassade för olika studietakt och mål. Kortutbildade går studieväg 1 medan högutbildade går studieväg 3. Av nybörjarna läsåret 2004/05 har cirka 62 procent fått betyget Godkänt i sfi fram till och med läsåret 2006/07. Drygt hälften av dem som fått betyget Godkänt på någon kurs hade fått betyget Godkänt på den högsta nivån, dvs. studieväg 3, kurs D. Andelen studerande som fått betyget Godkänt på studieväg 3 kurs D efter i genomsnitt två och ett halvt år varierade mycket kommunerna emellan. Variationerna stämmer ofta med skillnader i elevernas utbildningsbakgrund. I den kommun som hade högst genomströmning var andelen lågutbildade endast 6 procent. Kontakttolkutbildning Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet fördelar statsbidrag till utbildningar för tolkar i invandrar- och minoritetsspråk, s.k. kontakttolkar. Utbildningarna bedrivs på folkhögskola och i studieförbund. Utbildningarna vid folkhögskolor bedrivs som ettåriga sammanhållna grundutbildningar på halvtid eller som tvååriga distansutbildningar på kvartsfart. Drygt 16 miljoner kronor har anvisats för kontakttolkutbildningar 2007. Under 2007 har 61 personer avslutat grundutbildningen med godkänt resultat på den sammanhållna grundutbildningen. Totalt 191 personer har fått kursbevis från en eller flera delkurser. Under 2007 har 10 avslutade eller påbörjade sammanhållna grundutbildningar hållits i sammanlagt 20 språk. Utöver grundkursen har olika kompletterings- respektive fördjupningskurser genomförts. Det särskilda bidraget till preparandkurser inför auktorisation och rättstolkningskurser inför provet för speciell kompetens som rättstolk som anvisats under 2005-2007 har inte använts fullt ut. Vissa kurser har inte kunnat starta på grund av för få anmälningar. 5.2.5 Profilerade kurser, kulturprogram, studiecirklar och annan grupp-verksamhet inom folkbildningen Syftena med statens stöd till folkbildningen framgår av förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen. Den förordningsändring som trädde i kraft den 1 februari 2007 innebar att syftena delvis ändrades. Folkbildningens verksamhet ska bidra till att stärka och utveckla demokratin, göra det möjligt för kvinnor och män att påverka sin livssituation samt skapa engagemang för att delta i samhällsutvecklingen. Folkbildningen ska vidare bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället. Folkbildningen ska också bredda kulturintresset och öka delaktigheten i kulturlivet. Verksamhet inom följande områden är särskilt angelägna och utgör i särskilt hög grad motiv för statens stöd: den gemensamma värdegrunden - alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen, det mångkulturella samhällets utmaningar, den demografiska utmaningen, det livslånga lärandet, kulturen, tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionshinder samt folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa. Folkbildningen ska själv identifiera relevanta målgrupper. För hela folkbildningsverksamheten anvisade riksdagen knappt 3 100 miljoner kronor 2007. Indikatorer för att mäta hur väl statens syften uppnåtts är bl.a. tillgång, tillgänglighet, antal deltagare och deltagarnas upplevelse av måluppfyllelse. Folkbildningen har genomfört ett stort antal kurser, studiecirklar och kulturevenemang under 2007. Deltagarna i såväl folkhögskoleverksamhet som studiecirklar var i stor utsträckning nöjda med sin utbildning eller cirkel. Genom bl.a. möten och konferenser har Folkbildningsrådet under 2007 bedrivit ett omfattande arbete med att utveckla och förankra ett system för kvalitetsredovisning för studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet, som är anpassat för folkbildningens arbetssätt. Folkbildningsrådet redovisade under 2007 sin rapport Nationell kvalitetsredovisning för folkbildningen 2007. Folkbildningsrådet erbjuder under 2008 stöd för studieförbund och folkhögskolor i form av introduktionsdagar och studiematerial rörande utvärderingsmetodik. Det är angeläget att Folkbildningsrådet, liksom folkhögskolor och studieförbund, fortsätter sitt systematiska uppföljnings- och utvärderingsarbete på olika nivåer. Folkhögskolorna Under 2007 gick knappt 1 500 miljoner kronor av statsbidraget till verksamhet vid folkhögskolorna. De korta kurserna samlade 2007 cirka 80 000 deltagare per termin. Antalet deltagare i de långa kurserna var i snitt 26 500 per termin, cirka 200 fler än föregående år. Särskilda kurser, korta kurser och kulturprogram stod för 55 procent av den statsbidragsfinansierade verksamheten som bedrevs vid folkhögskolorna. Vanliga kurser var musik, konsthantverk och friskvård, där en större del av studietiden ägnades åt det ämnesområde deltagaren valt. Bland de särskilda kurserna var det estetiska området och information och media dominerande med sammanlagt 25 procent av den totala långkursverksamheten. Drygt hälften av deltagarna i särskilda kurser var under 25 år. Av deltagarna var cirka 7 procent över 60 år. Folkhögskolorna arrangerade sammantaget närmare 2 850 kulturprogram under 2007. Det är en ökning med ungefär 50 jämfört med föregående år. Antalet deltagare var drygt 241 000, en minskning med cirka 14 000 jämfört med 2006. Studieförbunden Totalt fördelade Folkbildningsrådet drygt 1 500 miljoner kronor till studieförbundens verksamhet 2007. De åtta studieförbunden arrangerade 2007 drygt 280 000 studiecirklar med sammanlagt 2 miljoner deltagare. Vissa personer deltar i mer än en studiecirkel varje år, men antalet enskilda personer kan uppskattas till cirka 1,25 miljoner. Studieförbundens cirkelverksamhet i antal genomförda studiecirklar ökade med 8 procent och antalet deltagare med 1 procent. Såväl antalet genomförda kulturprogram som antalet deltagare i kulturprogram ökade med 5 procent. Antalet arrangemang i form av Annan folkbildningsverksamhet, som bl.a. avser att utveckla ny verksamhet, nå nya målgrupper eller låta deltagare prova på, ökade med 29 procent, medan antalet deltagare ökade med hela 33 procent. Sammantaget har alltså studieförbunden lockat fler deltagare och genomfört fler arrangemang än föregående år. Inom studieförbunden stod det estetiska ämnesområdet konst, musik och media för drygt 60 procent av den totala studiecirkelverksamheten räknat i antal studietimmar. Humaniora stod för knappt 14 procent av studietimmarna och samhälls- och beteendevetenskap för cirka 6 procent. Ämnesområdet personliga tjänster som bl.a. rymmer friskvård, matlagning, konsumentkunskap m.m. svarade för omkring 4 procent av studietimmarna. Invandrare och personer med funktionshinder är särskilt uppmärksammade i studieförbundens verksamhet. Drygt 21 procent av deltagarna i studiecirklar rapporterades som tillhörande någon av målgrupperna. Andelen invandrare utgjorde 13 procent av deltagarna, medan personer med funktionsnedsättning svarade för 9 procent. Den tidigare målgruppen arbetslösa svarade för 0,3 procent. Av det totala antalet studiecirkeldeltagare återfanns 15 procent i åldersspannet 13-24 år medan 22 procent var över 65 år. Antalet deltagare motsvarade i stort sett sina andelar av befolkningen som helhet. 5.2.6 Stöd till personer med funktions-nedsättning Vuxenutbildning för utvecklingsstörda och särskilt utbildningsstöd ska ge möjlighet till lärande, delaktighet och gemenskap för personer med funktionsnedsättning. Vuxenutbildning för utvecklingsstörda Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) syftar till att ge vuxna med utvecklingsstörning kunskaper och färdigheter motsvarande dem som barn och ungdomar kan få i den obligatoriska särskolan och på nationella eller specialutformade program i gymnasiesärskolan. Inom särvux får också yrkeskurser anordnas. Särvux finansieras kommunalt. Den totala kommunala kostnaden för särvux 2007 var cirka 199 miljoner kronor, vilket är en ökning med 31 miljoner kronor jämfört med 2006. Kostnaden per elev har ökat och uppgick 2007 till 39 900 kronor. Antalet studerande i särvux uppgick 2007 till 4 990 personer, ett i det närmaste oförändrat antal jämfört med föregående läsår. Av deltagarna var 49 procent kvinnor och 51 procent män. Diagram 5.7 Antal studerande i särvux 2007 Källa: Statens skolverk Antalet deltagare per undervisningsgrupp varierade kraftigt under 2007 men det genomsnittliga antalet var 3,1 vilket var en svag ökning sedan föregående läsår. Medelåldern i särvux var 37 år. Antalet tjänstgörande lärare var, omräknat till heltidstjänster, 261 läsåret 2006/07. Av dessa hade 88 procent högskoleexamen i pedagogik, vilket är en ökning jämfört med föregående läsår. Skolverket påpekar i sin lägesbedömning 2007 (rapport 303, 2007) att särvux kännetecknas till innehållet mer av omsorg och mindre av undervisning. Rekryteringsarbetet vad avser särvux är inte alltid aktivt och det finns flera kommuner som inte erbjuder särvux. Specialpedagogiskt stöd Kostnader för nödvändiga anpassningsåtgärder för funktionshindrade ska finansieras inom ramen för den befintliga verksamheten. Vuxenstuderande med funktionsnedsättning kan dock få särskilt utbildningsstöd, t.ex. anpassning av läromedel, för att kunna studera på samma villkor som andra. Specialpedagogiska institutet ska ge specialpedagogiskt stöd till huvudmännen för det offentliga skolväsendet för barn, ungdomar och vuxna. Institutet ska också främja tillgången till och tillgängligheten av läromedel för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder. I den utsträckning behoven inte kan tillgodoses på den kommersiella marknaden får institutet på egen hand utveckla, anpassa, framställa och distribuera sådana läromedel. Sedan institutet 2002 tillfördes medel för stöd avseende vuxenstuderande har insatserna för vuxna kontinuerligt ökat. Nära hälften av insatserna har rört studerande med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar eller läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Institutet redovisar att det är fortsatt svårt att nå utbildningsanordnare och studerande när kommunerna upphandlar utbildning av externa utbildningsanordnare. Stöd till studerande med funktionsnedsättning inom folkbildningen En del av statsbidraget till folkbildningen fördelas av Folkbildningsrådet i form av s.k. förstärkningsbidrag till de folkhögskolor och studieförbund som har pedagogiska merkostnader för verksamhet för deltagare med funktionshinder. Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus) fördelade också statsbidrag till folkhögskolorna för andra typer av merkostnader, t.ex. för tolk samt anpassning av teknik och material. Under 2007 avsattes 332 miljoner kronor för de pedagogiska merkostnader, t.ex. i form av extra lärarstöd, som studieförbunden och folkhögskolorna har för målgrupperna. Det motsvarar drygt 11 procent av anslaget till folkbildningen. I de nya fördelningsprinciper för statens bidrag till folkbildningen som Folkbildningsrådet beslutat finns ett förstärkningsbidrag med som en särskild post. Dessutom fördelade Sisus drygt 42 miljoner kronor av anvisade medel under utgiftsområde 17 för vissa åtgärder för studerande med funktionshinder. På folkhögskolans långa kurser utgjorde 2007 deltagare med funktionshinder totalt 19 procent av deltagarna, respektive 8 procent på de korta kurserna. Inom studieförbundens verksamhet utgjorde personer med funktionshinder 8,5 procent av deltagarna. Deltagare med rörelsehinder var den största gruppen deltagare med funktionshinder vid folkhögskolorna som erhöll stöd från Sisus, följt av deltagare med psykiska och medicinska funktionshinder. Den största procentuella ökningen finns dock i gruppen neuropsykiatriska funktionshinder. Totalt fick 92 folkhögskolor del av bidraget. Medel fördelades också genom Sisus till Synskadades Riksförbund för teknisk anpassning av studiematerial för synskadade och dövblinda inom folkbildningen. Ersättning som i vissa fall lämnas i form av korttidsstöd för deltagande i utbildning om eget eller anhörigs funktionshinder behandlas under utgiftsområde 15 avsnitt 3.5.2. Teckenspråkutbildning Landstingen erbjuder en introduktionsutbildning i teckenspråk för hörande föräldrar till döva barn. Därefter kan föräldrarna delta i teckenspråksutbildning för föräldrar till barn som för kommunikation är beroende av teckenspråk (TUFF). Av anvisade medel 2007 under utgiftsområde 15 användes drygt 9 miljoner kronor för denna verksamhet. Utbildningen genomfördes i huvudsak vid folkhögskolor på uppdrag av Specialpedagogiska institutet. Under 2007 deltog 855 personer i TUFF vilket var en ökning jämfört med 2006. Av deltagarna var 61 procent kvinnor och 39 procent män. Ersättning för deltagande i TUFF behandlas under utgiftsområde 15 avsnitt 3.5.2. 5.3 Analys och slutsatser 5.3.1 Nationell styrning, infrastruktur och validering Statens skolverk har framfört vikten och behovet av att kommunerna följer upp och analyserar verksamheten inom kommunal vuxenutbildning med hänsyn tagen till bl.a. de försämrade resultaten och det stora antalet studerande som inte fullföljer utbildningen (Skolverkets lägesbedömning 2007, rapport 303, 2007). Regeringen anser att tillsynen, uppföljningen och utvärderingsarbetet måste utvecklas såväl på lokal som nationell nivå, dels i omfattning, dels så att det i större utsträckning omfattar alla de utbildnings- och skolformer som ingår i det offentliga utbildningsväsendet avseende vuxna. Även om det varierar mellan olika kommuner har kommunerna som ansvariga huvudmän för det offentliga skolväsendet för vuxna alltmer kommit att bli förmedlare av utbildning och fungerar således inte enbart som utförare av densamma. De nya aktörer som på kommunernas uppdrag genomför utbildning har enligt Skolverkets lägesbedömningar bidragit till breddning och förnyelse av utbildningen såväl innehållsmässigt som pedagogiskt. Den fortsatt sneda fördelningen mellan mäns och kvinnors deltagande och risken för minskning av andelen yrkesutbildningar är oroväckande, enligt kommunernas bedömning. Även den höga andelen studieavbrott föranleder en utökad insats på nationell och lokal nivå då det gäller uppföljningar och utvärderingar av resultatet. De ansvariga huvudmännen bör i större utsträckning än i dag analysera orsakerna till studieavbrotten. Arbetsplatsförlagda utbildningar i lärlingsliknande former bör genomföras i större utsträckning. Valideringsdelegationens stöd till utvecklingen av metoder och instrument inom området validering har varit av stor betydelse. En omfattande medverkan av centrala branschorganisationer och yrkesnämnder har bidragit till att dessa tagit ansvar för utvecklingen inom sina respektive yrkesområden. Det har skapat en grund för fortsatt ansvarstagande för validering inom arbetsmarknadsområdet och en legitimitet för validering bland arbetsgivare och fackliga organisationer. Validering har ofta utförts på en arbetsplats och har inneburit en viktig kontakt eller referens inför individens kommande yrkesliv. Möjligheter att erhålla ett arbete eller kunna förkorta sin utbildningstid bedöms ha ökat. Det har samtidigt framgått att en överblickbar struktur för validering är behövlig för att bedömningar och dokumentation ska vinna förtroende inom utbildningssystemet och på arbetsmarknaden. Valideringsdelegationen har lämnat ett flertal förslag för att säkerställa en fortsatt verksamhet med validering. Förslagen har remissbehandlats. Den sammantagna bedömningen är att delegationens uppdrag och insatser har motsvarat de uppsatta målen. 5.3.2 Behörighetsgivande utbildningar Regeringens bedömning är att utvecklingen av vuxenutbildningen vad avser både innehåll och form fortskrider. Återvändsgränder i utbildningssystemen minskar. Däremot kvarstår skillnaderna i ambitionsnivå då det gäller kommunernas vuxenutbildning. Detta är en icke önskvärd utveckling då även denna del av vuxenutbildningen blir ett allt viktigare inslag för att den enskilde på eget initiativ ska kunna få den kompetensutveckling som ett föränderligt arbets- och samhällsliv kräver. En investering i vuxenutbildning gynnar inte enbart den enskilde medborgaren utan även den enskilda kommunen och regionen vad gäller utveckling och tillväxt. Även folkbildningen bidrar till att göra det möjligt för studerande att skaffa sig behörighet för vidare studier. Tillgänglighet och inriktning Hur och om tillgängligheten till studier för vuxna kommer att påverkas av att det riktade statsbidraget har inordnats i det kommunala ekonomiska utjämningssystemet kommer att följas noga. Statens skolverks uppföljning visar att verksamheten inom den kommunala vuxenutbildningen har minskat under en rad år. Orsaker till detta är bl.a. det goda arbetsmarknadsläget som brukar innebära att efterfrågan av utbildningar inom den kommunala vuxenutbildningen minskar. Minskningen på 11 procent i gymnasial vuxenutbildning mellan läsåren 2005/06 och 2006/07 kan möjligtvis delvis även härledas till inläggningen av det riktade statsbidraget i det generella ekonomiska utjämningssystemet, samt att kommunerna då valt att inte skjuta till medel. Enligt Skolverkets lägesbedömning 2007 (rapport 303, 2007) sänder kommunerna signalen att det finns en risk för att den yrkesinriktade utbildningen kommer att minska i omfattning. Den utveckling och ökning av flexibla utbildningsformer som kan ses indikerar att ansträngningar görs i kommunerna för att vuxna ska kunna delta i en utbildning som är individanpassad. Regeringens bedömning är att det är av största vikt att denna utveckling fortsätter för att vuxna i hela landet ska kunna kombinera studier med arbete och annan sysselsättning. Tillgång till god utbildning Den verksamhet som bedrivs inom folkbildningen är i allt väsentligt av god kvalitet. Folkhögskolor och studieförbund når viktiga målgrupper och är verksamma över hela landet. Under Folkbildningsrådets ledning pågår ett omfattande arbete med inriktning på kvalitetsfrågor inom folkbildningen. På olika nivåer inom folkhögskolor och studieförbund utvecklas modeller och indikatorer för att lättare kunna bedöma och jämföra kvaliteten i verksamheten. Sammantaget bidrar insatserna avseende utarbetandet och förankrandet av gemensamma ramar för kvalitetsarbetet till förbättrade möjligheter att bedöma enskilda verksamheter, men också till att göra jämförelser. Enligt Skolverket upphandlas en fjärdedel av den kommunala vuxenutbildningen från annan anordnare. Storstadskommunerna upphandlar mer än hälften av volymen medan pendlingskommuner upphandlar knappt fyra procent. Regeringens bedömning är att dagens möjligheter att lägga ut utbildning på entreprenad bör kunna ge bättre förutsättningar för att ge vuxna en större valfrihet och fler utbildningar av hög kvalitet. Det förutsätter att kommunerna arbetar utifrån behovsanalyser och att de använder sig av möjligheten att upphandla utbildningar. Det senare gäller företrädesvis yrkesinriktade utbildningar som i många kommuner genomförs framgångsrikt i lärlingsliknande former, s.k. arbetsplatsförlagd utbildning. Regeringens slutsats är att fler insatser behövs för att främja att en mångfald av utbildningar med hög kvalitet som utgår från den enskildes behov och önskemål anordnas. Skolverkets tidigare iakttagelse att utbildningarnas karaktär medför att männen inte söker sig till dem är allvarlig. Det torde tyda på att de utbildningsanordnare som finns i dag inte alltid uppfyller de behov som föreligger då det gäller utbildningarnas innehåll och formen för hur de genomförs. 5.3.3 Eftergymnasial yrkesutbildning Kvalificerad yrkesutbildning (KY) är den utbildningsform som har flest antal studerande inom det eftergymnasiala systemet utanför högskolan. KY är i dag etablerad och finns i stort sett i alla län och är därmed ett efterfrågat och värdefullt kompetenstillskott på arbetsmarknaden. Nästan 90 procent av alla studerande som tagit examen inom KY har arbete vid tidpunkten för Statistiska centralbyråns mätning året efter avslutad utbildning. Det visar att KY-utbildningarna i hög grad motsvarar de mål som angetts för utbildningsformen. Skälet till detta är sannolikt den nära kopplingen mellan arbetslivet och utbildningen. För övriga eftergymnasiala yrkesutbildningar utanför högskolan finns ingen statistik att tillgå vad gäller andel i arbete efter avslutad utbildning. Resurserna för yrkesutbildningar för vuxna varierar mycket mellan kommunerna. Påbyggnadsutbildningar inom den kommunala vuxenutbildningen har minskat under den senaste treårsperioden, men under 2007 har utvecklingen avstannat och stabiliserats. Kommunerna framhåller att påbyggnadsutbildningarna är kostnadskrävande, särskilt mot bakgrund av att vuxenutbildningen ska vara flexibel och relativt snabbt kunna förändra sig i takt med individens och det omgivande samhällets behov. Enligt Skolverkets rapport till regeringen 2007 (dnr 2006:2174) finns det ett ökat behov av eftergymnasiala yrkesutbildningar då nya och högre kompetenskrav ställs inom ett flertal områden där ungdomsgymnasiet inte täcker behoven framöver. Behoven uppstår framför allt på grund av stora pensionsavgångar, teknisk utveckling och att ett stort antal vuxna invandrare kan komma att behöva komplettera sin utbildning efter en genomförd validering. Alltfler renodlade yrkesutbildningar genomförs inom ramen för de ordinarie kurserna på folkhögskolorna. Folkbildningen har på detta sätt blivit ett viktigt komplement till övrig eftergymnasial yrkesutbildning som samhället erbjuder. 5.3.4 Integration Flyktingströmmen till Sverige har avstannat något jämfört med de prognoser som gjordes 2007. Situationen i krigsdrabbade länder har enligt Migrationsverkets bedömning förbättrats och bl.a. har ett arbete med återvändande till Irak inletts. Antalet asylsökande 2007 översteg 36 200 personer vilket motsvarar en 49-procentig ökning jämfört med 2006. Under 2008 förväntas antalet sjunka, till cirka 30 000 personer, för att sedan fortsätta att minska under 2009 och 2010. Trycket på utbildningssystemet antas dock bli fortsatt högt. Exempelvis har antalet elever i svenskundervisning för invandrare (sfi) aldrig varit högre. Cirka 40 procent av de studerande inom sfi har mindre än nio års skolgång och därmed som regel endast begränsade kunskaper i grundläggande ämnen. Den korta tidigare utbildningen kan göra det svårt att arbeta och verka i Sverige. Mot denna bakgrund kommer det även fortsättningsvis att ställas stora krav på sfi och grundläggande vuxenutbildning liksom på kommunernas introduktionsinsatser i fråga om tillgänglighet, flexibilitet etc. Även inom grundläggande vuxenutbildning förväntas antalet studerande öka till följd av de stora antalet nyanlända med kort tidigare utbildning. Det nationella statistiska materialet som rör sfi är i många avseenden bristfälligt, något som bl.a. försvårar analyser och bedömningar av verksamheten. Likaså uppvisar sfi i många fall brister i måluppfyllelsen. Kontakttolkar Regeringen har gett Tolk- och översättarinstitutet i uppdrag att från 2007 utveckla kontakttolkutbildningen till en sammanhållen grundutbildning som, om den bedrivs på halvtid, omfattar två terminer som berättigar till studiestöd. Resultatet visar att det har varit svårt att rekrytera studerande till dessa utbildningar. Regeringen finner det bekymmersamt att den nuvarande kontakttolkutbildningen inte utvecklats till en sammanhållen grundutbildning på halvtid. Genom att förkunskapskrav och nationella prov har införts har dock kvaliteten på utbildningen ökat. Regeringen kommer att följa utvecklingen. 5.3.5 Profilerade kurser, kulturprogram, studiecirklar och annan gruppverk-samhet inom folkbildningen Av resultaten framgår att folkbildningen är en viktig aktör inom det livslånga lärandet. Genom sina insatser erbjuder folkhögskolor och studieförbund många vuxna en chans till höjd utbildnings- och bildningsnivå, personlig utveckling, en meningsfull fritid och ett ökat engagemang för att delta i samhällsutvecklingen. Resultatredovisningen visar också att det inom folkbildningen sker ett aktivt arbete med att utveckla verksamheten och nå ut till nya grupper. 5.3.6 Stöd till personer med funktions-hinder Tillgänglig statistik visar inte om efterfrågan på vuxenutbildning för utvecklingsstörda överstiger tillgängliga platser. Övrigt stöd till funktionshindrade i form av t.ex. specialpedagogiskt stöd bedöms även fortsättningsvis behövas i motsvarande omfattning som 2007. Folkbildningen är alltjämt en viktig aktör i arbetet med att nå personer med funktionsnedsättning. Genom att Folkbildningsrådet avsätter riktade medel ur folkbildningsanslaget för pedagogiska merkostnader förbättras möjligheterna för folkhögskolor och studieförbund att göra extra insatser för dessa deltagare. 6 Universitet och högskolor 6.1 Omfattning Området universitet och högskolor omfattar högskoleutbildning och forskning vid statliga universitet och högskolor utom Sveriges lantbruksuniversitet samt utbildning vid de enskilda utbildningsanordnarna. Inom området finns anslag för universitet och högskolor, enskilda utbildningsanordnare, ersättning för klinisk utbildning och forskning samt anslag för Högskoleverket och Verket för högskoleservice. 6.2 Resultatredovisning Nedan redovisas övergripande resultat för universitet och högskolor. För en mer detaljerad bild av högskolesektorn hänvisas till Högskoleverkets årsrapport 2008 (2008:19 R) och Högskoleverkets s.k. NU-databas. Sedan den 1 juli 2007 tillämpas nya bestämmelser i högskolelagen (1992:1434) och bl.a. högskoleförordningen (1993:100) vad avser uppdelning av högre utbildning i tre nivåer: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. I nedanstående redovisning används de nya benämningarna förutom i de fall texten syftar på äldre förhållanden. 6.3 Kvalitet Regeringens övergripande målsättning är att öka kvaliteten i den högre utbildningen. Ett exempel på en åtgärd i detta syfte är att skapa förutsättningar för universitet och högskolor att öka den lärarledda undervisningstiden och minska antalet studenter per lärare. Kvalitetsgranskningar Under 2007 publicerade Högskoleverket resultaten från 21 ämnes- och programutvärderingar som sammanlagt omfattar drygt 400 grund- och forskarutbildningar. Av de granskade utbildningarna beslutade Högskoleverket att ifrågasätta examensrätten för 69 utbildningar, vilket motsvarar 17 procent av de granskade utbildningarna. Dessa utbildningar följs upp under 2008. Vid de uppföljningar som genomfördes av utbildningar vars examensrätt ifrågasattes under 2006 hade samtliga lärosäten utom ett vidtagit åtgärder för att komma till rätta med bristerna. Regeringen beslutade, efter Högskoleverkets rekommendation, att dra in examenstillståndet för forskarutbildningen i statsvetenskap vid Högskolan i Jönköping. I samband med att den nya examensordningen, bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) och bilaga till förordning för Sveriges lantbruksuniversitet (1993:221), började gälla den 1 juli 2007, har Högskoleverket genomfört flera examenstillståndsprövningar av konstnärliga examina, masterexamina och civilekonomexamina. Med syfte att ge utbildningsmiljöer som redan håller en hög kvalitet incitament att förbättra sig ytterligare har Högskoleverket inrättat en utmärkelse till framstående utbildningsmiljöer. Under 2007 sökte 26 utbildningsmiljöer från tolv olika lärosäten om att få utmärkelsen framstående utbildningsmiljö. En internationell bedömargrupp fann att fem av dessa uppfyllde de högt ställda kraven. Kvalitet inom lärarutbildningen Högskoleverket fick 2004 i uppdrag av regeringen att utvärdera den relativt nyligen reformerade lärarutbildningen. Utvärderingen (2005:17 R) ledde till att de blivande lärarnas kunskaper om skriv-, läs- och matematikutveckling samt bedömning och betygsättning skrevs in som obligatoriska inslag i examensbeskrivningen. Under 2007 har Högskoleverket genomfört en uppföljande utvärdering av lärarutbildningen (2008:08 R) och nu lagt särskild vikt vid att utvärdera svenska och matematik inom lärarutbildningen. Sedan utvärderingen 2004 har lärarutbildningarna, enligt Högskoleverket, förbättrats på en rad områden. Fler disputerade undervisar inom utbildningen, även om andelen fortfarande är låg. Andra områden som generellt förbättrats är progressionen inom utbildningen och organiseringen av den verksamhetsförlagda delen av utbildningen samt att flera lärosäten har utvecklat kurser i läs- och skrivutveckling. Trots detta har Högskoleverket beslutat att ifrågasätta examenstillståndet för lärarexamen vid tio lärosäten: Linköpings universitet, Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet, Mittuniversitetet, Malmö högskola, Högskolan i Borås, Högskolan i Gävle, Högskolan i Skövde, Högskolan Väst och Södertörns högskola. Orsakerna till ifrågasättandena gäller bl.a. att andelen disputerade lärare som medverkar i utbildningen är oacceptabelt låg, att progressionen inom det allmänna utbildningsområdet är svag, att forskningsanknytningen brister samt att det finns brister i eller total avsaknad av matematikutveckling i utbildningen. Pedagogisk utveckling och utbildning I syfte att stärka kvaliteten inom högre utbildning ska den pedagogiska kompetensen vid universitet och högskolor stödjas. Lärosätena har i uppdrag att öka andelen lärare med högskolepedagogisk utbildning. Under 2007 anordnade universitet och högskolor såväl poängsatta behörighetsgivande kurser som kortare kurser och seminarier. Särskilda kurser i handledning ges för handledare inom forskarutbildningen. Tillsyn Högskoleverket har till uppgift att utöva en ändamålsenlig tillsyn för att öka rättssäkerheten för allmänheten och enskilda individer. Tillsynsverksamheten omfattar huvudsakligen tre områden: handläggning av enskilda ärenden, tillsynsbesök på universitet och högskolor och egeninitierade granskningar i viktiga frågor. Jämfört med 2006 har antalet avgjorda enskilda ärenden ökat från 78 till 92. Inom ramen för den egeninitierade tillsynen har Högskolverket bl.a. behandlat plagieringsfusk, högskolornas särskilda organ för lärarutbildningen och befordringsreformen. Under 2007 har verket även gått igenom alla disciplinärenden som avgjorts av universitet och högskolor under föregående år. 6.4 Internationalisering Allt fler utländska studenter är inskrivna vid svenska universitet och högskolor. Ca 28 000 studenter från andra länder studerade i Sverige under läsåret 2006/07, vilket är en ökning med nio procent jämfört med läsåret 2005/06. Totalt utgjorde de inresande studenterna drygt sju procent av samtliga studenter i Sverige under 2006/07. Av de ca 28 000 inresande studenterna kom 60 procent till Sverige som free movers4 och 40 procent inom ramen för utbytesprogram, varav merparten inom ramen för Erasmusprogrammet. Två av tre inresande studenter kommer från länder inom Europa och Norden, men antalet inresande studenter ökar mest från länder i Asien. Studenter från Asien utgör i dag drygt 20 procent av det totala antalet inresande studenter varav de flesta kommer från Kina och Pakistan. Nästan alla inresande studenter studerar på fristående kurser vid de svenska lärosätena. Endast fem procent återfinns i studier på utbildningsprogram. Hälften av alla inresande studenter under 2006/07 studerade inom områdena samhällsvetenskap och humaniora och ytterligare 40 procent studerade på kurser inom naturvetenskap och teknik. (För fördelning bland svenska studenter se avsnitt 6.6 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå). Allt fler utländska studenter söker sig även till enstaka kurser på grundnivå och i begränsad utsträckning till program som leder till en kandidatexamen. Av de inresande som kommer till Sverige som free movers är 59 procent män och av svenska studenter utgör män 41 procent. Inför höstterminen 2007 erbjöd 31 lärosäten sammanlagt ca 480 program på avancerad nivå med engelska som undervisningsspråk. Flest engelskspråkiga program på avancerad nivå erbjöds av Chalmers tekniska högskola, Kungl. Tekniska högskolan, Stockholms universitet, Lunds universitet och Umeå universitet. Tillsammans erbjöd dessa fem lärosäten nära hälften av de engelskspråkiga programmen i Sverige. Tekniska engelskspråkiga program på avancerad nivå omfattade nästan hälften av utbudet. Höstterminen 2008 ökar utbudet av engelskspråkiga program vid svenska lärosäten ytterligare. För första gången är det fler studenter som kommer till Sverige för att studera än svenskar som åker utomlands för att studera. Detta gäller framför allt inom gruppen free movers. Diagram 6.1 Antal ut- och inresande studenter Källa: Högskoleverket Under läsåret 2006/07 studerade ca 25 500 svenska studenter utomlands. Av samtliga studenter som avlade examen i Sverige under 2006/07 hade 14 procent studerat utomlands under sin utbildning. De flesta som har studerat utomlands återfinns bland personer med arkitektexamen och personer med juris kandidatexamen. Antalet utresande studenter och lärare inom lärarutbildningen har ökat efter att flera lärosäten har satsat på ökad mobilitet för denna grupp. Ändå fortsätter lärarutbildningen att vara ett av de utbildningsprogram som ligger lägst i andelen utresande svenska studenter. Vid ett flertal svenska lärosäten har det skett en viss ökning av antalet utresande studenter inom utbytesprogram. Lärarutbyte sker bland annat inom ramen för Erasmusprogrammet. Under läsåret 2006/07 skedde en ökning i antalet utresande svenska lärare inom programmet. Sedan EU-programmet Erasmus Mundus startade 2004 har 22 svenska lärosäten deltagit i de 103 magister- eller masterprogram som fått stöd genom samarbetsprogrammet. I en uppföljning av programmet konstaterar Högskoleverket att samarbetet inom Erasmus Mundus inneburit en utvidgning och fördjupning av lärosätenas internationella kontaktnät. Programmet har även fungerat som en pådrivande kraft för intern kvalitetssäkring och erfarenhetsutbyte gällande utbildningsinnehåll och administration. Studenterna inom Erasmus Mundus har bidragit till en stimulerande studiemiljö vid lärosätena. Lärosätena har sett positioneringen av det egna lärosätet i den internationella konkurrensen som ett bidrag till verksamheten i stort. 6.5 Samverkan med det omgivande samhället Universitet och högskolor fick 2007 i uppdrag att rapportera om sin samverkan med det omgivande samhället samt att redovisa den utveckling som har skett sedan den förra återrapporteringen 2003. Lärosätena redovisar att samverkan med det omgivande samhället har blivit alltmer omfattande och utgör en mer integrerad del i verksamheten. Innovations- och kommersialiseringsverksamheten har utvecklats ytterligare och allt fler utbildningar utformas i samverkan med arbetslivet. Universitet och högskolor deltar i regionala partnerskap och regionalt strategi- och utvecklingsarbete. Högskoleverket har i sin rapport Högskolan samverkar vidare (2008:10 R) redovisat sin uppföljning av 2004 års utvärdering av samverkansuppdraget. Uppföljningen bygger huvudsakligen på enkätsvar från lärosätena. Flertalet lärosäten har fortsatt att arbeta med uppdragets tre delar: samverkan för demokratiutveckling (dvs. arbete med forskningskommunikation för folkbildning), för kunskapsutveckling och tillväxt (dvs. medverkan i kunskaps- och innovationssystem) samt för bättre utbildning (dvs. dialog med det omgivande samhället kring utbildningens innehåll och dimensionering samt studenternas omvärldskontakter i utbildningen). Högskoleverket redovisar ett antal rekommendationer till berörda aktörer i samverkansprocessen. Samtidigt påpekar Högskoleverket att de utvecklingsområden som har identifierats ska ses som möjligheter att vidareutveckla arbetet från en redan hög nivå. 6.6 Integration Bedömning av utländsk utbildning För att bidra till integrationen av personer med utländsk högre utbildning på den svenska arbetsmarknaden har Högskoleverket i uppdrag att göra bedömningar av utländska eftergymnasiala utbildningsmeriter. Verket beslutar även om behörighetsbevis för utländska lärare. Mängden ärenden avseende bedömning för yrkesverksamhet, inklusive lärarbehörighetsprövning, har jämfört med 2006 ökat med 23 procent till 4 100 inkomna ansökningar. Den ökade ärendemängden och införandet av ett nytt ärende- och dokumenthanteringssystem har medfört att handläggningstiden har förlängts till igenomsnitt 65 dagar från att ha varit kortare än två månader för bedömning för yrkesverksamhet och kortare än en månad för lärarbehörighetsprövning. Ansökningar avseende utbildningar från Irak har fördubblats jämfört med 2006 och utgör nu närmare en fjärdedel av alla ärenden. Vidare bistår Högskoleverket universitet och högskolor med expertkunskaper vid tillgodoräknande av utländsk högre utbildning. Ett särskilt stöd, Bedömningsportalen, finns tillgänglig via Högskoleverkets webbplats sedan 2007. 6.7 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Minskningen av antalet helårsstudenter som inleddes 2005 fortsatte under 2007. Antalet helårsstudenter uppgick under 2007 till drygt 278 000, vilket är ca 7 000 färre än under 2006. Störst är minskningen inom humaniora och samhällsvetenskap, medan nedgången inom naturvetenskap och teknik är mindre. Antalet helårsstudenter har därmed minskat med nästan 25 000 sedan den högsta noteringen 2004. Fortfarande är dock antalet helårsstudenter ca 35 000 fler jämfört med för tio år sedan. Diagram 6.2 Antal helårsstudenter 1997-2007 Tusental Källa: Högskoleverkets NU-databas Drygt 40 procent av samtliga helårsstudenter läser kurser inom samhällsvetenskap, humaniora Tabell 6.1 Antal studenter i högskoleutbildning Andel kvinnor Andel män 2005 2006 2007 2005 2006 2007 2005 2006 2007 Antal helårsstudenter 295 155 285 060 278 250 59 % 59 % 59 % 41 % 41 % 41 % Antal registrerade studenter i grundutbildning, per hösttermin 331 060 320 026 322 179 60 % 60 % 60 % 40 % 40 % 40 % Antal högskolenybörjare* 81 838 82 719 81 319 56 % 55 % 57 % 44 % 45 % 43 % Källa: Högskoleverkets NU-databas Anm.: Inklusive helårsstudenter vid Sveriges lantbruksuniversitet, Handelshögskolan i Stockholm samt övriga enskilda utbildningsanordnare. * Student som för första gången sedan 1956 är registrerad i svensk grundläggande högskoleutbildning. Uppgifterna avser läsår. 2007 innebär läsåret 2006/07. Tabell 6.2 Antal helårsstudenter och tilldelat takbelopp per lärosäte 2007 ANTAL HELÅRSSTUDENTER TAKBELOPP 2007 UTFALL 2007 UNIVERSITET/HÖGSKOLA 2005 2006 2007 (tkr) (tkr) % Uppsala universitet 22 162 20 721 19 916 1 224 392 1 148 944 94 Lunds universitet 26 762 25 545 24 585 1 619 569 1 494 745 92 Göteborgs universitet 25 568 24 945 24 089 1 611 941 1 549 281 96 Stockholms universitet 22 285 22 350 22 422 1 026 225 935 851 91 Umeå universitet 16 640 16 125 15 560 1 096 396 1 044 576 95 Linköpings universitet 18 187 17 218 16 872 1 217 149 1 119 310 92 Karolinska institutet 5 665 5 796 5 504 533 663 529 980 99 Kungl. Tekniska högskolan 12 690 11851 11 703 959 886 889 954 93 Luleå tekniska universitet 7 866 7 313 6 605 587 153 486 728 83 Karlstads universitet 8 106 7 922 7 606 520 642 459 053 88 Växjö universitet 7 561 7 243 7 304 451 340 400 320 89 Örebro universitet 9 506 8 588 8 343 597 934 531 969 89 Mittuniversitetet 8 233 7 494 6 907 510 968 422 849 83 Blekinge tekniska högskola 3 330 3 577 3 678 223 351 245 142 110 Malmö högskola 10 521 10 413 10 576 733 257 655 898 89 Högskolan i Kalmar 6 069 5 889 5 740 435 911 379 414 87 Mälardalens högskola 8 736 8 091 7 673 569 268 498 741 88 Danshögskolan 117 135 158 45 334 44 185 97 Dramatiska institutet 158 171 161 77 146 76 693 99 Gymnastik- och idrottshögskolan 450 440 453 48 294 47 107 98 Högskolan i Borås 5 004 5 245 5 497 384 485 368 543 96 Högskolan Dalarna 5 098 5 412 5 385 360 362 312 681 87 Högskolan på Gotland 2 257 2 051 2 131 118 459 106 328 90 Högskolan i Gävle 6 126 6 008 5 806 389 627 348 875 90 Högskolan i Halmstad 5 432 5 100 4 917 305 469 298 896 98 Högskolan Kristianstad 5 258 4 946 4 818 323 775 285 666 88 Högskolan i Skövde 4 224 4 092 3 907 296 641 253 423 85 Högskolan Väst 4 064 4 020 4 083 287 114 252 109 88 Konstfack 634 622 618 121 171 123 844 102 Kungl. Konsthögskolan 218 218 222 55 006 59 184 108 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 596 598 631 105 266 100 770 96 Lärarhögskolan i Stockholm 6 747 6 209 5 864 421 247 379 706 90 Operahögskolan i Stockholm 40 38 38 16 169 16 524 102 Södertörns högskola 6 471 6 279 5 803 322 115 273 463 85 Teaterhögskolan i Stockholm 72 76 67 26 736 26 289 98 Chalmers tekniska högskola AB 8 640 8 457 8 385 707 921 681 485 96 Stiftelsen Högskolan i Jönköping 6 798 6 529 7 021 449 968 423 458 94 Totalt 288 290 277 727 271 044 18 781 891 17 271 984 92 Anm.: I tabellen redovisas endast lärosäten med takbelopp, vilket innebär att Sveriges lantbruksuniversitet, Handelshögskolan i Stockholm samt övriga enskilda utbildningsanordnare inte ingår. Vid dessa lärosäten fanns under 2007 ca 7 200 helårsstudenter. eller juridik. Företagsekonomi utgör det enskilt största ämnet. Ca 30 procent av samtliga helårsstudenter studerar inom naturvetenskap eller teknik. Övriga återfinns inom medicin och vård, undervisning samt de konstnärliga utbildningarna. Av studenterna i utbildning på grundnivå och avancerad nivå utgör kvinnor 59 procent och män 41 procent. Det är endast inom det konstnärliga området och inom naturvetenskap som könsfördelningen är jämn. Särskilt framträdande är den ojämna könsfördelningen inom teknik samt inom vård- och omsorgsutbildningarna. Fördelningen har varit oförändrad under de senaste åren. Lärosätenas arbete för att uppnå en jämnare könsfördelning på utbildningar med sned könsfördelning ger framför allt resultat när det gäller att öka andelen kvinnor på tekniska utbildningar. Arbetet med att öka andelen män på lärar- och vårdutbildningar visar inte lika goda resultat. Antalet högskolenybörjare fortsätter att minska. Under läsåret 2006/07 påbörjade drygt 81 300 personer högskolestudier för första gången, vilket är en minskning med två procent jämfört med föregående läsår. Det är framför allt antalet män under 22 år som minskar. Antalet utländska studenter har samtidigt ökat kraftigt de senaste åren (se vidare avsnitt 6.3 Internationalisering). De utländska studenternas andel bland högskolenybörjare har ökat från 10 procent till 24 procent under de senaste tio åren. Distansutbildningen inom högskolan har fortsatt att öka. Under läsåret 2006/07 uppgick antalet distansstudenter till 89 000, vilket är tre gånger fler än tio år tidigare. 31 universitet och högskolor erbjöd under läsåret 2006/07 nästan 3 700 kurser och program som distansutbildning, varav den största delen utgjordes av kurser på högst 7,5 högskolepoäng. Ökningen av antalet distansstudenter innebär att var fjärde student numera läser på distans eller kombinerar distansstudier med campusförlagda studier. Nästan hälften av distansstudenterna läser samtidigt campuskurser. Av de studenter som enbart läser på distans var 90 procent registrerade på deltid. Jämfört med övriga studenter är dubbelt så många studenter som läser på distans över 34 år och andelen kvinnor är något högre. Flest distansstudenter har Mittuniversitetet och Umeå universitet med drygt 9 000 vardera. Vid Mittuniversitetet motsvarar antalet 70 procent av samtliga studenter. Andra lärosäten med en hög andel distansstudenter är Högskolan på Gotland, Högskolan i Gävle och Blekinge tekniska högskola. Resurstilldelning Nuvarande resurstilldelningssystem kännetecknas av en omfattande decentralisering. Det åligger lärosätena att anpassa utbildningsutbudet efter studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Regeringen fastställer ett takbelopp för varje lärosäte, dvs. ett belopp mot vilket lärosätet efter årets slut har rätt att avräkna antalet helårsstudenter och helårsprestationer med ersättningsbelopp som fastställs i regleringsbrev för olika utbildningsområden. Under de senaste åren har det varit en obalans mellan tilldelade resurser till lärosätena och studenternas efterfrågan på utbildning. Mellan 2003 och 2005 översteg utbildningsvolymen tilldelade takbelopp. Under dessa år utbildades således fler studenter än lärosätena fick ersättning för. Riksdagen beslutade att för 2006 öka anslagen till universitet och högskolor. Samma år minskade efterfrågan och utfallet totalt för 2006 blev att lärosätena kunde tillgodoräkna sig 94 procent av tilldelade takbelopp. Under 2007 har utfallet minskat ytterligare till 92 procent (se tabell 6.2 Antal helårsstudenter och tilldelat takbelopp per lärosäte 2007). Mål för antal studenter inom naturvetenskap och teknik Regeringen har sedan 1997 satt mål för minsta antal helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik vid flertalet lärosäten. Målsättningen har varit att öka tillgången på arbetskraft med naturvetenskaplig eller teknisk kompetens. Sedan 2000 har dessutom EU:s målsättning att till 2010 öka antalet examina inom naturvetenskap, matematik och teknik med 15 procent tillkommit (se vidare avsnitt 3.6.1 Svensk utbildning i internationell jämförelse). Sammantaget har antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik ökat sedan 1997, men ökningen har enbart skett inom teknik. Fram till och med 1999 ökade också antalet helårsstudenter inom naturvetenskap för att därefter stagnera och senare minska. Under 2007 fanns det t.o.m. något färre helårsstudenter inom naturvetenskap än jämfört med tio år tidigare. Inom teknik skedde en uppgång som sammanföll med den totala ökningen av studenter inom högskolan. Därpå minskade antalet teknikstudenter i takt med de senaste årens minskning av det totala studentantalet. Jämfört med föregående år ligger dock antalet teknikstudenter på samma nivå trots att det totala antalet studenter minskat. Diagram 6.3 Antal helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik, samt totalt antal helårsstudenter 1997-2007 Anm.: Vänster skala för totalt antal helårsstudenter och höger skala för antal helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik. Under 2007 uppgick det samlade målet för antal helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik till 65 640, medan utfallet blev 61 667. Det innebär att måluppfyllelsen var 94 procent under 2007, vilket är lika högt som för 2006. Endast Stockholms universitet, Blekinge tekniska högskola, Högskolan på Gotland, Högskolan i Halmstad samt Högskolan Kristianstad uppnådde målet för antal helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik. 6.7.1 Sökande till högskolan Under 2007 ökade antalet sökande till högskolan efter en tids minskning. Totalt sökte 292 000 personer till utbildningsprogram och kurser höstterminen 2007, vilket är en ökning med elva procent jämfört med höstterminen 2006. Knappt två tredjedelar av det totala antalet sökande var kvinnor. Antalet sökande utan tidigare högskoleutbildning var 91 500, vilket är en ökning med tre procent jämfört med 2006. Andelen sökande utan tidigare högskoleutbildning som kom direkt från gymnasieskolan var 27 procent. Det är den högsta andelen under den senaste tioårsperioden. Jämförelser över längre tid är dock delvis svåra att göra på grund av införandet av det nya centrala antagningssystemet (NyA) våren 2007. Utvecklingen för de utbildningar för vilka regeringen har satt upp examensmål skiljer sig åt. Antalet sökande till sjuksköterskeutbildningen har i princip varit oförändrat under den senaste femårsperioden medan antalet behöriga förstahandssökande till lärarutbildningen minskat med 16 procent jämfört med 2006. Även till ingenjörsutbildningarna fortsätter antalet sökande att minska. Under den senaste femårsperioden har antalet behöriga förstahandssökande till civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningen minskat med 18 respektive 23 procent. Uppgifter om antalet sökande till höstterminen 2008 tyder emellertid på ett trendbrott vad gäller sökande till civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningarna. Könsfördelningen bland sökande till dessa utbildningar är fortfarande mycket ojämn. Av de behöriga förstahandssökande till sjuksköterskeutbildningen var över 80 procent kvinnor. På civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningen var i stället andelen män närmare 80 procent. Bland de sökande till lärarutbildningen var andelen kvinnor 75 procent. Bland övriga utbildningar som leder till yrkesexamen har civilekonomutbildningen och arkitektutbildningen jämnast könsfördelning sett till antalet behöriga förstahandssökande. Antalet sökande per utbildningsplats varierar kraftigt mellan olika utbildningar. Till lärarutbildningen, civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningen fanns drygt en sökande per plats. Till bland andra läkarutbildningen, psykologutbildningen och veterinärutbildningen fanns fler än fem förstahandssökande till varje utbildningsplats. Övergångsfrekvensen för riket nådde sin hittills högsta notering läsåret 2002/03. Knappt 48 procent av en årskull hade då börjat läsa på högskolan vid 25 års ålder. Till läsåret 2006/07 hade övergångsfrekvensen fallit till drygt 43 procent. De regionala skillnaderna är dock stora och har inte förändrats under de senaste fem åren. I de län som har högst övergång har nästan 50 procent av en årskull börjat läsa på högskolan vid 25 års ålder, medan motsvarande andel är drygt 35 procent för länen med lägst övergång. På kommunnivå är skillnaderna ännu större. I den kommun som har högst övergång har drygt 75 procent av en årskull börjat läsa på högskolan vid 25 års ålder, medan motsvarande andel i den kommun som har lägst övergång är drygt 20 procent. Reell kompetens och alternativt urval Sedan hösten 2003 har sökande kunnat uppfylla kraven på grundläggande och särskild behörighet genom bedömning av s.k. reell kompetens. Med reell kompetens avses de samlade kunskaper och färdigheter som den sökande tillägnat sig genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller genom någon annan omständighet. Enligt lärosätenas årsredovisningar är många av de som söker om att få sin reella kompetens bedömd redan behöriga genom formella meriter. Flera lärosäten nämner lärarutbildning och sjuksköterskeutbildningar som exempel på utbildningar där det finns utarbetade metoder för bedömning av reell kompetens. Några lärosäten pekar på att informationen om förkunskapskraven i kurs- och utbildningsplaner måste utformas mer begripligt så att den erfarenhet som den sökande har förvärvat i yrkeslivet kan igenkännas i kraven. Lärosätena använder olika metoder för bedömning av reell kompetens, bl.a. diagnostiska prov i svenska och engelska. Inför antagningen till höstterminen 2007 infördes nya bestämmelser om urval till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare. De nya reglerna innebar att universitet och högskolor inom en given ram fick bestämma vilka urvalsgrunder som skulle användas för högst 20 procent av platserna på en utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare. Från och med hösten 2008 har denna möjlighet utökats till högst en tredjedel av nybörjarplatserna. Endast ett fåtal lärosäten har använt av högskolan bestämda urvalsgrunder under 2007. Några av de utbildningar som nämns är teknisk fysik, arkitektprogrammet, sjuksköterskeprogrammet, industridesignprogrammet och språkkonsultprogrammet. Av högskolan bestämda urvalsgrunder är ofta förenade med ökade kostnader vilket kan vara en förklaring till att endast ett fåtal lärosäten har tillämpat bestämmelsen. 6.7.2 Prestation och genomströmning Prestationsgraden, dvs. relationen mellan helårsstudenter och avklarade poäng, har varit praktiskt taget oförändrad sedan 1993 då systemet med helårsstudenter och helårsprestationer infördes. Under 2007 klarade studenterna i genomsnitt 82 procent av de poäng de var registrerade för, vilket är en liten minskning jämfört med de senaste åren. Minskningen har skett inom alla utbildningsområden förutom inom naturvetenskap. Utbildningsområdena undervisning, vård och konst har de högsta prestationsgraderna. Den höga prestationsgraden förklaras med att kurserna inom dessa områden ofta ingår i program och att examen behövs för legitimation att utöva t.ex. vissa vårdyrken. Lägst är prestationsgraden inom humaniora där en övervägande del av utbildningarna består av fristående kurser. Inom alla utbildningsområden har män en lägre prestationsgrad än kvinnor. Tabell 6.3 Prestationsgrader 2005-2007 Utbildningsområde 2005 2006 2007 Humaniora (inkl. teologi) 73 % 73 % 71 % Samhällsvetenskap (inkl. juridik) 81 % 80 % 79 % Vård (inkl. medicin, odontologi, farmaci) 93 % 93 % 93 % Naturvetenskap 77 % 80 % 80 % Teknik 82 % 82 % 80 % Undervisning 91 % 92 % 91 % Konst (inkl. idrott, design, media) 96 % 92 % 86 % Övrigt 87 % 85 % 83 % Totalt 83 % 83 % 82 % Källa: Högskolverkets årsrapporter 2006-2008 Prestationsgraden på distansutbildningar är fortfarande lägre än på campusförlagda kurser, men har ökat de senaste åren och uppgår nu till 58 procent. Majoriteten av högskolenybörjarna börjar på ett utbildningsprogram och inom sju år har ca 60 procent tagit ut en examen. Därutöver har ytterligare drygt 20 procent uppnått minst 180 högskolepoäng utan att ta ut en examen under samma tid. Högst examensfrekvens har sjuksköterske- och läkarexamen med drygt 80 procent, medan högskoleingenjörer, grundskollärare med inriktning mot senare år och biomedicinsk analytiker ligger mellan 30 och 40 procent i examensfrekvens efter sju år. På flera av de större yrkesprogrammen har andelen examinerade minskat. Till denna grupp hör bl.a. utbildningar som leder till lärar-, civilingenjörs-, sjuksköterske- och sjukgymnastexamen. På utbildningar som leder till läkar- och psykologexamen har examensfrekvensen tvärtom ökat något. På nästan alla yrkesprogram har kvinnor en högre examensfrekvens än män. Störst är skillnaden mellan könen på utbildningarna till biomedicinsk analytiker och socionom med ca 20 procents högre examensfrekvens för kvinnorna. Inom den mindre gruppen studenter som enbart är registrerade på fristående kurser har endast ca tio procent av studenterna tagit ut en examen inom sju år efter påbörjade studier. Ytterligare tio procent har uppnått minst 180 högskolepoäng. Drygt tio procent av de examinerade 2002/03 har någon gång efter avslutad examen studerat för att de inte fått ett arbete. Män har i något större omfattning studerat för att undvika arbetslöshet. Högst andel fanns inom gruppen utrikes födda. Inom denna grupp har en femtedel någon gång efter examen studerat för att undvika arbetslöshet. 6.7.3 Ny utbildnings- och examensstruktur Som ett led i internationaliseringen av det svenska utbildningssystemet och anpassningen till Bolognaprocessens målsättningar har änd ringar gjorts i högskolelagen (1992:1434) och till den anslutande författningar. Författningsändringarna innebär bl.a. en indelning av hög skoleutbildning i tre nivåer (grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå). Vidare har alla examina placerats in på någon av de tre nivåerna och nya reviderade examensbeskrivningar har införts liksom vissa nya examina. Författningsändringarna tillämpas för utbildning som bedrivs efter utgången av juni 2007. Höstterminen 2007 startade flera nya program på avancerad nivå med anledning av den nya utbildnings- och examensstrukturen. Andelen utländska studenter är hög på de nya magister- och masterprogrammen. På nya magisterprogram utgör utländska studenter 40 procent och på masterprogram 50 procent. Av de ca 680 masterprogrammen som erbjöds inför hösten 2007 hade ungefär hälften engelska som undervisningsspråk. På hälften av lärosätena är de utländska studenterna i majoritet på masterprogrammen. Många av de utländska studenterna återfinns på tekniska utbildningar. 6.7.4 Examina inom grundutbildning Efter flera års ökning minskade antalet avlagda examina under 2007. Det året avlades 58 100 examina vid universitet och högskolor, vilket är ca 1 500 färre än föregående år. Den största delen av minskningen förklaras av att färre har tagit ut en magisterexamen. Bland yrkesexamina står framför allt civil- och högskoleingenjörs- examina för den största minskningen, medan antalet avlagda specialistsjuksköterske- och juristexamina ökar. Sedan början av 2000-talet har antalet avlagda examina ökat med nästan 50 procent. Till viss del förklaras den kraftiga ökningen av att det har blivit vanligare att en och Tabell 6.4 Utbildningar med mål för antal examina UTFALL 2001-2004 MÅL 2005-2008 UTFALL 2005 UTFALL 2006 UTFALL 2007 ANDEL AV MÅL Civilingenjörs- och arkitektexamen 16 491 17 890 4 780 4 588 4 200 76 % Sjuksköterske- och röntgensjuksköterskeexamen 13 639 16 125 4 652 4 667 4 296 84 % Lärarexamen med inriktning mot tidigare år - varav med inriktning mot förskola/förskoleklass 13 900 - 14 230 6 925 4 921 3 367 5 245 3 909 5 097 3 926 107 % 162 % Lärarexamen med inriktning mot senare år 13 790 14 755 3 754 3 832 4 021 79 % Lärarexamen totalt 27 690 28 985 8 675 9 077 9 118 - Källa: Högskoleverkets NU-databas samma student tar ut flera examina. Det gäller t.ex. vissa yrkesexamina som högskoleingenjörsexamen och sjuksköterskeexamen som kombineras med en generell kandidat- eller magisterexamen. Andelen kvinnor fortsätter att öka bland dem som tar ut examen. De höga examenstalen innebär att befolkningens och arbetskraftens formella utbildningsnivå stiger. I de grupper som nu går i pension har strax över 20 procent högskoleutbildning. De ersätts av en ny generation där nästan 40 procent har examen från universitet eller högskola. Mål för antal examina Regeringen har beträffande vissa yrkesexamina satt mål för antal examina avseende perioden 2005?2008. Det gäller civilingenjörs- och arkitektexamen, sjuksköterske- och röntgensjuksköterskeexamen samt lärarexamen. Utfallet för de första två åren av perioden indikerar att alla mål kommer att uppnås. För lärarexamen med inriktning mot tidigare år har målet uppnåtts redan under 2007. För lärarexamina med inriktning mot förskola och förskoleklass uppnåddes målet redan 2006. Antalet civilingenjörsexamina fortsatte att minska under 2007 jämfört med föregående år. Under 2007 examinerades 4 012 civilingenjörer jämfört med 4 427 föregående år. De två senaste åren har antalet examinerade civilingenjörer minskat med 15 procent. Minskningen av antalet antagna till civilingenjörsprogrammen tyder på att antalet examina inom kort kommer att vara nere på samma nivå som för tio år sedan. Det minskade antalet examinerade under senare år har sin grund i den tydliga minskning av sökande som inträffade i samband med att arbetsmarknaden för ingenjörer kraftigt försämrades i början av 2000-talet. Bland personer som avlagt civilingenjörsexamen fortsätter könsfördelningen att vara ojämn. Under 2007 var andelen kvinnor som tog ut civilingenjörsexamen 29 procent och andelen män 71 procent. Sedan 2001 har andelen kvinnor bland de examinerade ökat från 26 till 29 procent. Med tanke på att andelen kvinnor som påbörjar civilingenjörsutbildningar inte har ökat under de senaste åren kommer förmodligen denna könsfördelning bland examinerade civilingenjörer att bestå de närmaste åren. Diagram 6.4 Antal civilingenjörsexamina 2001-2007 Källa: Högskoleverkets NU-databas I målet för civilingenjörsexamina ingår även arkitektexamina. Antalet arkitektexamina ökade under 2007 och uppgick till 188. Könsfördelningen bland personer som avlagt arkitektexamen har hittills varit relativt jämn, men 2007 ökade andelen kvinnor till 66 procent. Antalet personer som avlagt sjuksköterske- och röntgensjuksköterskeexamen har minskat något jämfört med de senaste åren och uppgick sammanlagt till 4 296 under 2007. Antalet examinerade är dock fortfarande nästan dubbelt så många som år 2000. Under 2007 utgjorde kvinnor 86 procent och män 14 procent av samtliga som tog sjuksköterske- och röntgensjuksköterskeexamen. Diagram 6.5 Antal lärarexamina 2001-2007 Källa: Högskoleverkets NU-databas Antalet utfärdade lärarexamina har ökat kraftigt de senaste åren. Sedan 2004 har antalet lärarexamina med inriktning mot tidigare år ökat med 44 procent och uppgick under 2007 till 5 097. Bland dessa hade 77 procent en inriktning mot förskola och förskoleklass. För fyra år sedan låg andelen med inriktning mot förskola och förskoleklass på knappt 35 procent. Ökningen av antalet examina med inriktning mot tidigare år och mot förskola och förskoleklass innebär att regeringens mål för fyraårsperioden 2005-2008 är överträffat. Flertalet av lärare utbildade med inriktning mot förskola och förskoleklass har även kompetens för att arbeta inom grundskolans tidigare år. Hur utfallet blir kan därför bl.a. förväntas bero på var efterfrågan av lärare är som störst. Könsfördelningen bland studenter som avlägger lärarexamina är fortsatt ojämn, även om det finns skillnader mellan de olika inriktningarna. Bland personer som avlade lärarexamina med inriktning mot tidigare år utgjorde kvinnor 91 procent och män 9 procent under 2007. Det är framför allt på inriktningar mot förskola och förskoleklass som andelen kvinnor är störst. Bland dem som avlade lärarexamina med inriktning mot senare år är andelen kvinnor något lägre med 65 procent kvinnor och 35 procent män. Regeringen har sedan 2001 satt målet att minst 30 procent av antalet lärarexamina ska ha en inriktning med matematik, teknik eller naturvetenskap. Av de 25 lärosäten som ger lärarutbildning har 21 inriktningar mot matematik, teknik eller naturvetenskap. Av de 21 har endast fyra lärosäten under 2007 uppfyllt målet. Dessa är (med andelen examina med inriktning med matematik, naturvetenskap eller teknik i procent inom parentes): Mälardalens högskola (41), Högskolan i Borås (33), Högskolan i Halmstad (32) samt Södertörns högskola (35). Övriga lärosäten ligger mellan 14 och 28 procent. 6.8 Utbildning på forskarnivå Antalet nybörjare till utbildning på forskarnivå har stabiliserats på en nivå något under 3 000. Könsfördelningen bland de nyantagna har varit jämn de senaste åren, men andelen kvinnor sjönk under 2007 till 46 procent vilket är den lägsta andelen kvinnor på åtta år. Det finns även skillnader mellan ämnesområden. Högst andel kvinnor finns inom medicin med 61 procent och lägst inom teknik med 27 procent. Antalet doktorsexamina ökade något 2007 och uppgick till drygt 2 800. Samtidigt fortsatte antalet licentiatexamina att minska under 2007 och uppgick till drygt 900. Genomströmning i utbildning på forskarnivå Den genomsnittliga studietiden för studenter som avlade doktorsexamen 2007 var 8,4 terminer, dvs. drygt 4 år. Studietiden för en doktorsexamen har därmed minskat något jämfört med 2006. Det innebär att andelen doktorander som avlägger doktorsexamen inom fem år från påbörjad forskarutbildning har mer än fördubblats sedan 1980 och att den stipulerade studietiden för en doktorsexamen nästan överensstämmer med utfallet. Den genomsnittliga studietiden är kortare för män än för kvinnor. För studenter som avlade licentiatexamen under samma period har ingen förändring skett jämfört med föregående år och den genomsnittliga studietiden uppgick till 5,4 terminer under 2007, vilket motsvarar knappt tre år. Lärosätenas arbete med att öka effektiviteten i utbildning på forskarnivå innefattar bl.a. att revidera regelverk och styrdokument med anledning av den nya utbildnings- och examensstrukturen. Andra exempel på satsningar som görs för att förbättra effektiviteten är insatser för att stärka handledarnas roll genom t.ex. utbildning, åtgärder för att förbättra doktorandernas ekonomiska förutsättningar, öka kursutbudet med Tabell 6.5 Utbildning på forskarnivå Andel kvinnor Andel män 2005 2006 2007 2005 2006 2007 2005 2006 2007 Antal doktorandnybörjare 2 780 2 960 2 918 49 % 49 % 46 % 51 % 51 % 54 % - varav licentiatnybörjare 590 582 501 48 % 48 % 42 % 52 % 52 % 58 % Antal aktiva doktorander* 18 640 18 009 17 251 48 % 49 % 49 % 52 % 51 % 51 % Antal doktorsexamina 2 735 2 757 2 807 45 % 46 % 47 % 55 % 54 % 53 % Antal licentiatexamina 1 135 1 056 918 38 % 41 % 40 % 62 % 59 % 60 % Källa: Högskoleverkets NU-databas * Per hösttermin Tabell 6.6 Mål och utfall för antal examina på forskarnivå VETENSKAPSOMRÅDE UTFALL 2001-2004 MÅL 2005-2008 UTFALL 2005 UTFALL 2006 UTFALL 2007 ANDEL AV MÅL Humanistisk- samhällsvetenskapligt 2 587 (2 691) 2 555 590 (617) 642 (665) 665 74 % Medicinskt 3 213 (3 217) 2 810 909 (915) 922 (934) 875 (883) 96 % Naturvetenskapligt 1 701 (1 727) 1 685 395 (409) 398 (413) 472 (486) 75 % Tekniskt 2 776 (2 812) 2 610 797 (805) 747 (758) 694 (701) 86 % Sveriges lantbruksuniversitet 488 415 123 122 128 90 % Källa: Högskoleverkets NU-databas Anm.: I utfallssiffrorna för antalet forskarexamina anges inom parentes det totala antalet examina inklusive examina vid de lärosäten för vilka regeringen inte har satt mål för antalet examina inom vetenskapsområdet. Doktorsexamen räknas som en examen om den inte föregåtts av licentiatexamen, medan licentiatexamen samt doktorsexamen som föregåtts av licentiatexamen räknas som en halv examen. ämnesövergripande kurser samt insatser för att ut veckla uppföljning och utvärdering av aktiviteter inom utbildning på forskarnivå. Mål för antal examina på forskarnivå För utbildning på forskarnivå finns det mål för antal examinerade inom olika vetenskapsområden under perioden 2005?2008. I tabell 6.5 Mål och utfall för antalet examina på forskarnivå redovisas antalet examina per vetenskapsområde. I redovisningen för humanistisk-samhällsvetenskapligt vetenskapsområde ingår uppgifter avseende Högskolan i Jönköping och i redovisningen för tekniskt vetenskapsområde ingår uppgifter avseende Chalmers tekniska högskola AB. Utfallet för periodens första tre år och lärosätenas prognoser för hela perioden tyder på att målen kommer att nås och för medicinskt vetenskapsområde överträffas. 6.9 Etablering på arbetsmarknaden Under de senaste fem åren har ca 200 000 personer lämnat universitet och högskolor för att etablera sig på arbetsmarknaden. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU) finns ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och arbetslöshet. Arbetslösheten är lägre bland högskoleutbildade än bland gymnasie- och grundskoleutbildade. Detta gäller oavsett konjunkturläge. Diagram 6.6 Andel arbetslösa 16-64 år efter utbildningsnivå, 1994-2007 % Källa: AKU Undersökningar om högskoleutbildades inträde på arbetsmarknaden visar att etableringen fortsätter att vara god. Enligt Högskoleverkets undersökning Etablering på arbetsmarknaden - examinerade 2003/04 (2007:52 R) hade 70 procent av dem med avlagd examen läsåret 2003/04 etablerat sig på arbetsmarknaden inom ett till ett och ett halvt år efter examen, dvs. 2005. Läkare, psykoterapeuter och specialistsjuksköterskor tillhör de grupper som etablerar sig snabbast på arbetsmarknaden med en etableringsgrad på över 90 procent. Etableringen sker dessutom snabbare än för andra grupper, och de flesta sjuksköterskor och läkare återfinns inom hälso- och sjukvården inom ett år från examen. Följaktligen är det inom denna grupp som arbetslösheten är lägst med 1,6 procent. Under senare år har efterfrågan på framför allt läkare och tandläkare vuxit så pass att en allt större del av behoven inom hälso- och sjukvården täcks av personer med utländsk utbildning. Sedan 2001 har nettoimmigrationen av läkare uppgått till mellan 300 och 500 personer årligen, vilket har lett till att 16 procent av samtliga läkare sysselsatta inom hälso- och sjukvården har en utländsk utbildning. Bland tandläkare är motsvarande siffra elva procent. Den fleråriga nedgången av etableringen för civilingenjörer och högskoleingenjörer har avstannat, särskilt för inriktningar mot informations- och kommunikationsteknik. Den ökning i efterfrågan av civilingenjörer som har skett under senare tid har framför allt rört yrkeserfarna, vilket skapar problem för nyexaminerade civilingenjörer. Bland lärare, som utgör ca 20 procent av alla personer som årligen tar examen, har etableringsgraden ett till ett och ett halvt år efter examen kontinuerligt förbättrats sedan mitten av 90-talet. Under de två senaste åren har dock etableringsgraden för lärare försämrats. Det gäller framför allt för lärare med inriktning mot grundskolans tidigare år, medan yrkesinriktade gymnasielärare har haft en gynnsammare arbetsmarknad. Examinerade med konstnärlig utbildning och humanister, samhällsvetare och naturvetare med generell examen har en relativt låg etableringsgrad. I allmänhet har dock högskoleutbildade en starkare ställning på arbetsmarknaden än de med utbildning på lägre nivå. Högskoleverket konstaterar även att arbetsmarknadsläget 2005 var sämre än under de tio år undersökningen har genomförts. Personer med doktorsexamen etablerar sig relativt snabbt på arbetsmarknaden. Enligt Högskoleverkets rapport Forskarutbildades etablering på arbetsmarknaden (2007:56 R) är 85 procent av de doktorsexaminerade etablerade på arbetsmarknaden tre år efter examen. Undersökningen omfattar doktorsexaminerade 2000 och 2002 tre till fem år efter examen. Även om etableringsgraden för kvinnor har ökat de senaste åren, är fortfarande etableringen något högre för män än för kvinnor. Skillnaderna i etableringsgrad mellan de olika vetenskapsområdena är relativt små och kan delvis förklaras med att t.ex. postdoktorala studier inte ingår i registret över etablerade, vilket får effekter på de områden där postdoktorala studier är vanliga. Hälften av de doktorsexaminerade i undersökningen är anställda inom den statliga sektorn, en tredjedel inom den privata sektorn och resterande sjättedel inom den kommunala sektorn. En tredjedel av samtliga doktorsexaminerade arbetar som universitets- och högskolelärare. Nästan lika många arbetar som hälso- och sjukvårdsspecialister. Resterande återfinns inom olika yrken bl.a. som civilingenjörer, fysiker, kemister och arkitekter. Bortsett från att kvinnor i lägre utsträckning återfinns inom tekniska yrken är skillnaderna mellan könen marginella. 6.10 Personal och kompetensförsörjning Antalet anställda vid landets universitet och högskolor 2007 var 64 300 personer. Det är en liten ökning jämfört med 2006. Ökningen av antalet anställda medför dock ingen ökning av personalresurserna räknat i årsarbetskrafter. År 2007 omfattade personalen 50 600 årsarbetskrafter, vilket är i nivå med året innan. De anställda i högskolan utgör ungefär en fjärdedel av all statligt anställd personal. Hälften av de anställda vid universitet och högskolor är kvinnor. Andelen kvinnor varierar dock mellan olika personalkategorier. Bland den forskande och undervisande personalen är 43 procent kvinnor, medan andelen kvinnor bland professorerna endast är 18 procent. Andelen kvinnor bland lektorer har ökat till 38 procent, medan andelen kvinnor bland forskarassistenter ligger kvar på 41 procent. Trots att vissa lärosäten arbetar målmedvetet för att öka andelen kvinnor, såväl bland professorer som på andra ledande befattningar, går utvecklingen långsamt. Tabell 6.7 Könsfördelning inom vissa tjänstekategorier Andel kvinnor (%) Andel män (%) 2005 2006 2007 2005 2006 2007 Professorer 17 17 18 83 83 82 Lektorer 35 37 38 65 63 62 Forskarass. 41 41 41 59 59 59 Källa: SCB För universitet och högskolor med vetenskapsområde finns av den tidigare regeringen fastställda mål för andelen kvinnor bland nyanställda professorer under perioden 2005-2008. Beroende på vilken typ av utbildning som ges vid lärosätet varierar målet mellan 15 och 36 procent. Av dem som anställdes som professor under 2007 var 33 procent kvinnor. Rekryteringsmålen i sin helhet kommer att utvärderas efter periodens slut. Högskolor utan vetenskapsområde har under perioden 2005-2008 målet att vid anställning av lektorer och professorer ska andelen kvinnor ligga inom intervallet 40-60 procent eller närma sig detta intervall. I likhet med ovanstående kommer rekryteringsmålen att utvärderas efter periodens slut. 6.11 Analys och slutsatser Regeringen bedömer att kvaliteten i den högre utbildningen behöver förbättras. Regeringen anser att Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar samt möjligheten att ifrågasätta tillstånden att utfärda examina är verksamma instrument för att höja kvaliteten vid lärosätena. Arbetet med de nya examensbeskrivningarna har varit ytterligare ett incitament till en översyn av utbildningarna. Regeringen följer fortlöpande utvecklingen av kvaliteten i utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Högskoleverkets utvärdering av lärarutbildningen visar att lärarutbildningarna förbättrats på en rad områden sedan 2004. Mycket återstår dock att göra bland annat inom kunskapsområdet matematik. Utifrån utvärderingen har Högskoleverket beslutat att ifrågasätta examenstillståndet för lärarexamen vid 10 av 26 lärosäten. Regeringen anser att det är av yttersta vikt att kvaliteten i lärarutbildningen höjs. Lärarnas kompetens och förmåga är den enskilt viktigaste faktorn för att höja skolans kvalitet. Av samma skäl anser regeringen det bekymmersamt att antalet behöriga sökande per plats på lärarutbildningarna fortsätter att minska. Regeringen har tillsatt en utredning om en ny lärarutbildning (U 2007:10). Utredaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 15 november 2008. Under 2007 var för första gången antalet inresande studenter fler än antalet utresande studenter. Regeringen anser att internationaliseringen av den högre utbildningen är en viktig faktor för att garantera Sveriges internationella konkurrenskraft. Konkurrens med utländska, framgångsrika lärosäten samt internationell rörlighet av studenter och forskare bidrar enligt regeringens bedömning till att stärka kvaliteten vid svenska universitet och högskolor. Regeringen bedömer att det är angeläget att lärosätena fortsätter sitt arbete med att öka mobiliteten bland svenska studenter. Detta gäller inte minst lärarutbildningen, som i dag hör till de utbildningsprogram som har den lägsta andelen utresande studenter. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan om internationaliseringen i den högre utbildningen. I rapporten Högskolan samverkar vidare (2008:10 R) konstaterar Högskoleverket att lärosätenas samverkan med det omgivande samhället har utvecklats mycket sedan verkets tidigare utvärdering 2004. Regeringen ser positivt på denna utveckling. Könsfördelningen inom vissa utbildningar är fortsatt sned. Regeringen kommer även fortsättningsvis att noga följa utvecklingen av fördelningen mellan könen. Ett tidigare inträde på arbetsmarknaden är lönsamt för såväl individer som samhällsekonomin. Regeringen ser därför positivt på att andelen sökande till högskolan som 2007 kom direkt från gymnasieskolan var den högsta under den senaste tioårsperioden, 27 procent. Av samma skäl bedömer regeringen att genomströmningstakten i den högre utbildningen bör öka. Av dem som börjar på ett utbildningsprogram har 60 procent tagit ut en examen efter sju år och ytterligare 20 procent har uppnått 180 högskolepoäng utan att ta ut en examen. En del av den låga examensfrekvensen kan förklaras av att arbetsgivarna för en del yrkesgrupper inte efterfrågar examensbevis. Den studiesociala kommittén (U 2007:13) har som ett av sina uppdrag att utreda och föreslå hur studiemedlet kan användas som ett verktyg för att öka genomströmningen i högskoleutbildning. Den svenska examensstrukturen har nyligen genomgått en reform som har föranlett ett viktigt kvalitetshöjande arbete på lärosätena. Regeringen anser att examensreformen bör följas upp för att belysa sådana detaljer i reformen som kan behöva justeras. En sådan fråga är bland annat ökningen av antalet avlagda examina som till en del förklaras med att lärosäten rutinmässigt utfärdar två examina baserat på samma studiemeriter. Regeringen har sedan 1997 satt upp mål för minsta antalet studenter inom naturvetenskap och teknik. Måluppfyllelsen 2007 var 94 procent, men antalet studenter inom dessa områden minskar sedan 2004. Med undantag för några få översökta utbildningar är antalet behöriga sökande mindre än antalet platser. Regeringen finner det låga antalet sökande till ingenjörsutbildningarna bekymmersamt och har beslutat att tillsätta en Teknikdelegation (dir. 2008:96) för att öka intresset för utbildningar inom matematik, naturvetenskap, teknik och informations- och kommunikationsteknik. Regeringen välkomnar att många lärosäten utvecklar rutiner och metoder för bedömning av reell kompetens. Effektiva och flexibla metoder för bedömning av en persons reella kunskaper är nödvändiga, inte minst mot bakgrund av ambitionerna om livslångt lärande och Lissabonstrategins mål att medborgarna ska kunna vidareutbilda sig och anpassa sig till en föränderlig arbetsmarknad med nya kompetenskrav. Regeringen följer hur metoderna för och tillämpningen av bedömning av reell kompetens utvecklas och bedömer utifrån detta behovet av ytterligare insatser för att främja arbetet med validering hos lärosätena. Andelen kvinnliga professorer har sedan 2006 ökat från 17 till 18 procent. Utvecklingen går åt rätt håll men alltför långsamt, trots att många lärosäten arbetar ambitiöst med frågan. De lärosäten som riskerar att inte nå sina mål i detta avseende kommer att få särskilda uppdrag att redovisa vilka åtgärder som ska vidtas. Den viktigaste tillgången vid våra lärosäten är personalen och studenterna. Utan dugliga och välmotiverade lärare och forskare finns ingen väl fungerande verksamhet. Personalens villkor och utvecklingsmöjligheter är avgörande för kvaliteten såväl i forskningen som i undervisningen. Befattningsutredningens betänkande (SOU 2007:98) innehåller förslag på detta viktiga område som regeringen avser att återkomma till. 6.12 Särskilda frågor Ersättningsbelopp Samtliga ersättningsbelopp räknas upp med pris- och löneomräkningen på 1,84 procent. Ersättningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer bör för budgetåret 2009 uppgå enligt tabell 6.8 Ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer. Tabell 6.8 Ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer Kronor UTBILDNINGSOMRÅDE ERSÄTTNING FÖR EN HELÅRSSTUDENT ERSÄTTNING FÖR EN HELÅRSPRESTATION Humanistiskt, teologiskt, juridiskt, samhällsvetenskapligt 20 866 18 315 Naturvetenskapligt, tekniskt, farmaceutiskt 47 926 40 417 Vård 50 952 44 130 Odontologiskt 42 135 49 083 Medicinskt 56 937 69 257 Undervisning 1 33 260 39 171 Övrigt 2 38 489 31 266 Design 135 810 82 745 Konst 192 805 82 775 Musik 117 166 74 082 Opera 279 220 167 033 Teater 270 000 134 484 Media 275 535 220 715 Dans 189 891 104 926 Idrott 98 952 45 791 1 Utbildning inom det allmänna utbildningsområdet samt övrig verksamhetsförlagd utbildning. 2 Avser journalist- och bibliotekarieutbildningar samt praktisk-estetiska kurser inom bl.a. lärarutbildning med inriktning mot tidigare år samt utbildning vid Grafiska institutet/Institutet för högre reklamutbildning vid Stockholms universitet. 7 Forskning 7.1 Omfattning Forskning inom utgiftsområde 16 omfattar anslag till forskning och forskningens infrastruktur. Inom området finns anslag till den forskningsfinansierande myndigheten Veten-skapsrådet samt ett anslag för rymdforskning. Övriga myndigheter är Institutet för rymdfysik, Polarforskningssekretariatet, Centrala etikpröv-ningsnämnden och de sex regionala etik-prövningsnämnderna i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala. Vidare finns myndigheten Kungl. biblioteket. Verksamheten inom Statens ljud- och bildarkiv (SLBA) inordnas i Kungl. biblioteket från och med 2009. SLBA har hittills varit en myndighet under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. 7.2 Resultatredovisning 7.2.1 Övergripande forskning De statliga medlen till forskning och utveckling (FoU) inom statsbudgeten beräknas uppgå till 25,6 miljarder kronor 2008. Under 2008 ökar de statliga FoU-medlen med 1,5 miljarder kronor fördelade främst till de tre forskningsråden Vetenskapsrådet, Forsknings-rådet för miljö, areella näringar och samhälls-byggande (Formas), Forskningsrådet för arbets-liv och socialvetenskap (FAS) samt till Verket för innovationssystem (Vinnova). Samtidigt minskar de statliga investeringarna för FoU inom flera andra områden, framför allt inom försvarsområdet. Detta medför att den sammanlagda ökningen inom statsbudgeten beräknas uppgå till drygt 890 miljoner kronor under 2008. Utöver statens investeringar i FoU beräknas investeringar ske i FoU med ca 1,5 miljarder kronor från de forskningsstiftelser som bildades med löntagarfondsmedlen, med ca 1,5 miljarder kronor från EU:s forskningsmedel och med ca 1,45 miljarder kronor från kommuners och landstings medel till forskning. Sammantaget motsvarar statens och övriga offentliga investeringar i FoU en andel av BNP på 0,94 procent 2008. Det svenska näringslivet tillhör det mest FoU-intensiva i världen. Näringslivets investeringar i FoU har dock stadigt minskat under senare år mätt som andel av BNP. Prognosen för investeringar i FoU för företag med fler än 50 anställda är ca 74 miljarder kronor för 2006, vilket motsvarade en andel av BNP på 2,55 procent. År 2003 motsvarade företagens investeringar i FoU en andel av BNP på 2,86 procent. Svensk forskning är mycket produktiv. Under den senaste tjugoårsperioden har Sverige och Schweiz varit de två länder som publicerat flest antal artiklar per miljon invånare. Sedan början av 2000-talet har dock antalet publicerade artiklar i Sverige i förhållande till antalet publicerade artiklar i Schweiz minskat. Diagram 7.1 Antal publicerade artiklar per miljon invånare och land 1982--2007 Källa: Vetenskapsrådet, Thomson ISI När det gäller kvalitet, mätt som antalet citat per artikel jämfört med medelantalet citat för området, tillhör Sverige också de främsta länderna. Sverige har dock en minskande citeringsgrad i jämförelse med andra högt citerade länder. Även USA uppvisar en minskad citeringsgrad, men ligger ändå i topp tillsammans med Danmark, Schweiz och Nederländerna. Diagram 7.2 Antal citeringar per artikel/genomsnittliga antalet artiklar för respektive område och land 1983-2006 Källa: Vetenskapsrådet, Thomson ISI De flesta OECD-länder har ökat sina statliga satsningar på FoU, vilket bl.a. återspeglas i ett ökande antal artiklar per land och en ökad citeringsgrad. Sverige har i en sådan jämförelse halkat efter. Fördelningen av statliga medel till forskning Av de statliga medel om 25,6 miljarder kronor som investeras i FoU 2008 beräknas 11,5 miljarder kronor fördelas direkt till universitet och högskolor. Sverige har fyra myndigheter med särskilda uppgifter att finansiera forskning och utveckling, nämligen de tre forskningsråden Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) samt Verket för innovationssystem (Vinnova). Till dessa beräknas totalt 6,5 miljarder kronor fördelas 2008, vilket motsvarar 25 procent av de statliga investeringarna i FoU . Till övriga civila myndigheter fördelas 4,5 miljarder kronor, medan de olika försvarsmyndigheternas medel för FoU beräknas uppgå till 3 miljarder kronor 2008. Tabell 7.3 FoU medel från statsbudgeten 2008 efter mottagare mnkr Mottagare 2008 Procentuell andel Universitet och högskolor 11 522 45 Vetenskapsrådet 3 593 14 Försvarsmyndigheter 3 092 12 Verket för innovationssystem 1 810 7 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) 725 3 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) 342 1 Övriga civila myndigheter 4 511 18 Totalt 25 594 100 Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) De statliga medel som avsätts till övriga civila myndigheter för FoU beräknas 2008 fördelas enligt tabell 7.4 Beräknade medel för FoU till dessa civila myndigheter, utgiftsområde och anslag 2008. Tabell 7.4 Beräknade medel för FoU till övriga civila myndigheter, utgiftsområde och anslag 2008 mnkr Utgiftsområde Anslag 2008 Rikets styrelse Granskningsnämnden för radio och TV 1 Allmänna val och demokrati 5 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information 11 Samhällsekonomi och finansförvaltning Konjunkturinstitutet 4 Statistiska centralbyrån 12 Skatt, tull och exekution Tullverket 78 Ekobrottsmyndigheten 1 Kriminalvården 12 Brottsförebyggande rådet 22 Rättsmedicinalverket 15 Internationell samverkan Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik och nedrustning 24 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) 22 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI) 3 Försvar samt beredskap mot sårbarhet Samhällets skydd mot olyckor 39 Krisberedskapsmyndigheten 72 Statens strålskyddsinstitut 15 Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning 74 Elsäkerhetsverket 1 Internationellt bistånd Biståndsverksamhet 996 Nordiska Afrikainstitutet 8 Folke Bernadotteakademin 14 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Bidrag till hälso- och sjukvård 5 Socialstyrelsen 18 Bidrag till Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap 9 Statens folkhälsoinstitut 17 Smittskyddsinstitutet 45 Statens institutionsstyrelse 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Försäkringskassan 17 Utbildning och universitetsforskning Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 39 Specialpedagogiska institutet 2 Specialskolemyndigheten 1 forts. Tabell 7.4 mnkr Utgiftsområde Anslag 2008 Högskoleverket 1 Rymdforskning 169 Institutet för rymdfysik 43 Polarforskningssekretariatet 32 Särskilda utgifter för forskningsändamål 114 Kultur, medier, trossamfund och fritid Statens ljud- och bildarkiv 9 Talboks- och punktskriftsbiblioteket 3 Institutet för språk- och folkminnen 45 Riksarkivet och landsarkiven 8 Centrala museer: Myndigheter 59 Forum för levande historia 1 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet 37 Ungdomsstyrelsen 2 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Statens geotekniska institut 15 Lantmäteriverket 22 Regional utjämning och utveckling Regionala tillväxtåtgärder 3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006 22 Allmän miljö- och naturvård Naturvårdsverket 17 Miljöforskning 87 Stockholms internationella miljöinstitut 12 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 14 Energi Energiforskning 875 Kommunikationer Väghållning och statsbidrag 331 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter 103 Statens väg- och transportforskningsinstitut 38 Statens institut för kommunikationsanalys 1 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 2 Statens veterinärmedicinska anstalt 2 forts. Tabell 7.4 mnkr Utgiftsområde Anslag 2008 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar 2 Fiskeriverket 59 Fiskevård 10 Livsmedelsekonomiska institutet 6 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 11 Näringsliv Näringslivsutveckling m.m. 155 Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning 5 Bidrag till FoU inom experimentell teknik m.m. 22 Rymdverksamhet 616 Konkurrensforskning 7 Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) Forskningsstiftelserna De forskningsstiftelser som bildades med medel från de statliga löntagarfonderna planerar att investera 1,5 miljarder kronor i FoU 2008. I tabell 7.5 Forskningsstiftelsernas investeringar i FoU 2007 och 2008 visas respektive stiftelses fördelning av medel till FoU. Tabell 7.5 Forskningsstiftelsernas investeringar i FoU 2007 och 2008 mnkr Stiftelse 2007 2008 SSF 556 631 KK 150 307 MISTRA 180 150 Vårdalstiftelsen 54 53 Östersjöstiftelsen 241 281 STINT 75 70 IIIEE 14 14 Totalt 1 271 1 506 Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) och stiftelserna Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) har till ändamål att stödja naturvetenskaplig, teknisk och medicinsk forskning som stärker den svenska konkurrenskraften. Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) ger främst stöd till nya högskolor och universitet till uppbyggnad av forskning i samarbete med företag. Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA) finansierar forskning som syftar till att lösa strategiska miljöproblem. Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa (Östersjöstiftelsen) finansierar forskning och utbildning på forskarnivå vid Södertörns högskola, där cirka 80 procent av investeringen avser forskning. Stiftelsen för vård- och allergiforskning, Vårdalstiftelsen, finansierar forskning med inriktning mot vårdområdet samt mot allergier och annan överkänslighet. Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT) ger svenska forskare möjlighet att vistas vid utländska universitet samt ger stipendier till utländska forskare för studier i Sverige. Stiftelsen för internationella institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds universitet (IIIEE) finansierar verksamhet vid Lunds universitet, där cirka 50 procent av investeringen avser forskning. Riksbankens jubileumsfond med medel från löntagarfonderna, den s.k. Kulturdonationen, samt donationer från Riksbanken och privatpersoner fördelade ca 350 miljoner kronor till forskning under 2007. Andra stiftelser och organisationer Andra stiftelser bidrar också med finansiering av forskning. Knut och Alice Wallenbergs stiftelse beviljade under 2007 totalt 941 miljoner kronor till olika projekt och vetenskaplig utrustning. Stiftelsen Cancerfonden delar årligen ut omkring 350 miljoner kronor till forskning. 7.2.2 Forskningsstöd Sammantaget fördelade Vetenskapsrådet 3 miljarder kronor till forskning under 2007. Vetenskapsrådet har ett väl uppbyggt system för granskning av ansökningar och fördelning av forskningsmedel genom s.k. peer-review. Forskningsmedlen fördelas till största delen efter ansökan från forskarna. I Vetenskapsrådets granskningsarbete betonas publicering och bedömning av vetenskaplig kvalitet i ett internationellt perspektiv. En utmaning för rådet är avvägningen mellan bidragens storlek och antalet beviljade bidrag och ambitionen är att öka bidragsstorleken inom tillämpliga ämnesområden. Inom medicin har den ökade medelstilldelningen under 2007 och 2008 använts till att öka storleken på det genomsnittliga bidraget. Starka forskningsmiljöer Som ett resultat av den särskilda satsningen på starka forskningsmiljöer gjordes en ny utlysning av s.k. Linnéstöd 2007. Före utlysningen fördelades de tillgängliga medlen i fyra övergripande delar: humaniora, samhällsvetenskap och utbildningsvetenskap samt teknik, medicin och naturvetenskap, i syfte att tillförsäkra samtliga dessa områden en mininivå för ändamålet, medan en del var gemensam för de fyra områdena. Linnéstöden har bidragit till både kraftsamling och profilering, eftersom de består av stora bidrag som varar under lång tid, tio år, till samlade miljöer vid universitet och högskolor, men framför allt för att de har medfört att lärosätena har behövt göra en prioritering mellan de miljöer som finns vid respektive lärosäte. I beredningen av ansökningarna till Linnéstöd används enbart internationella bedömare. Arbetet med stödet till starka forskningsmiljöer har blivit en viktig del av Vetenskapsrådets samverkan med universitet och högskolor. Totalt inkom till Vetenskapsrådet drygt 100 ansökningar om Linnéstöd från universitet och högskolor 2007. Nydisputerade forskare Det är viktigt att goda förutsättningar ges för nydisputerade forskare att fortsätta sin forskarkarriär, både för att stärka återväxten av forskare och för att bidra till en ökad förnyelse av forskningen. De särskilda medel som regeringen har anvisat via Vetenskapsrådet för unga forskare har använts för bidrag till anställningar, postdoktorsstipendier och projektbidrag. Rådet har ökat och avser att ytterligare öka den andel som används för finansiering under postdoktorsperioden, både för anställning i landet och för internationella stipendier. För att minska tiden mellan doktorsexamen och postdoktorsvistelse har två årliga ansökningstillfällen införts från och med 2007. Rådet gör bedömningen att postdoktorssatsningen har haft en stor betydelse för yngre forskare och förhoppningen är att satsningen även kommer att öka inflödet av yngre forskare till Sverige. Samverkan mellan forsknings- och utvecklingsfinansiärer Vetenskapsrådet och Formas samverkar kring utlysning och beredning av Linnéstöd. Vetenskapsrådet har även samverkat med Vinnova kring en utlysning om gemensamma starka forskningsmiljöer, s.k. Berzeliicentrum. Viss samverkan har även skett med FAS när det gäller satsningar inom området barns hälsa samt med Energimyndigheten när det gäller grundforskning inom energiområdet. Under 2007 samverkade Vetenskapsrådet, Formas och Rymdstyrelsen om en gemensam utlysning om forskning om klimat och hållbar utveckling. Utöver detta samverkar Vetenskapsrådet bl. a. med andra myndigheter och organisationer om forskningsinformation och forskningskommunikation inom den nationella webbplatsen forskning.se. När det gäller forskningsinfrastruktur är Knut och Alice Wallenbergs stiftelse en viktig samarbetspart till Vetenskapsrådet och för närvarande samverkar stiftelsen och Vetenskapsrådet bl.a. kring finansiering av vissa viktiga datorresurser för forskning och datagriden (sammankoppling av datorresurser för bl.a. data- och beräkningsändamål). Jämställdhet Vetenskapsrådet antog 2006 en reviderad jämställdhetsstrategi med målen att uppnå jämn könsfördelning i Vetenskapsrådets beredningsgrupper, att bevaka att andelen sökande män och kvinnor motsvarar högskolans andel disputerade lärare/forskare, att beviljningsgrad och genomsnittlig projektstorlek inom varje stödform ska vara lika för kvinnor och män samt att främja jämställdheten inom det svenska forskarsamhället. Under 2007 var kvinnorna underrepresenterade i hälften av de 69 beredningsgrupperna medan männen var underrepresenterade i 10 procent av dessa grupper. Kvinnorna var framförallt underrepresenterade i grupper inom naturvetenskap och teknikvetenskap. I genomsnitt var andelen män i dessa beredningsgrupper 67 procent, jämfört med 55 procent i genomsnitt för övriga beredningsgrupper. När det gäller inkomna ansökningar under 2007 var kvinnorna generellt underrepresenterade inom samtliga ämnesområden utom utbildningsvetenskap och kategorin övrigt. Störst skillnad var det inom naturvetenskap och teknik, där 81 procent av de sökande till projektbidrag och anställningar var män. När det gäller den s.k. beviljningsgraden vid 2007 års ansökningsomgång noterades ingen signifikant skillnad inom ämnesområdena, utom för naturvetenskap och teknik, där beviljningsgraden var högre för männen än för kvinnorna även när skillnader i karriär beaktades. När det gäller stöd till yngre forskare (postdoktorer och forskarassistenter) var beviljningsgraden lika. En analys av resultaten ovan när det gäller effekten av kön på beviljningsgraden inom naturvetenskap och teknikvetenskap har inletts under 2007, liksom ytterligare fördjupade studier av jämställdheten inom forskningsstödet, bland annat inom medicin. Internationellt forskningssamarbete De första ansökningsomgångarna har genomförts inom EU:s sjunde ramprogram för forskning och teknisk utveckling. Genom tillkomsten av det Europeiska forskningsrådet, ERC finns för första gången möjlighet att få bidrag för ren grundforskning på EU-nivå. Preliminärt kom 300 ansökningar in till ERC. Enligt preliminära siffror för de allra första ansökningsomgångarna inom hela ramprogrammet mottog Sverige 76 miljoner euro i stöd till forskning. Detta motsvarar en femteplats bland EU-länderna beräknat som andelen stöd till svensk forskning i förhållande till antalet invånare i Sverige. Ramprogrammet är sjuårigt och finansieringen ökar successivt och blir högst under det sista året 2013. Den största delen av det internationella samarbetet inom forskning sker emellertid genom att de av Vetenskapsrådet och andra myndigheter finansierade forskarna samarbetar med forskare i andra länder. Av de svenska vetenskapliga publikationerna producerades ungefär hälften tillsammans med utländska forskare. Utvärderingar av forskning Bibliometri, dvs. statistiska analyser av vetenskapliga publikationer, har fått ökad betydelse och under 2007 publicerade Vetenskapsrådet bl.a. en rapport om publiceringssamarbete mellan svenska företag och högskolor liksom en bibliometrisk översikt över svenska publikationer 1982-2004. Några slutsatser är att företag har varit involverade i en relativt konstant andel av publikationerna, 6 - 8 procent och att en ökande andel publiceringar har skett i samarbete med högskolan, från en tredjedel i början av perioden till drygt hälften mot slutet av perioden. Några få företag står för ca 40 procent av företagens totala publicering, som domineras av AstraZeneca, med 29 procent. Därefter följer företagen Ericsson och Pfizer (Pharmacia) med knappt 5 procent vardera av företagens publicering. När det gäller publikationer i medicinska tidskrifter har både andelen rena företagspublikationer och andelen som är ett resultat av samarbete mellan företag och högskola varit relativt konstanta sedan slutet av 1980-talet. Rådet har under året beslutat om en förstärkning av den forskningspolitiska omvärldsanalysen i syfte att bredda och fördjupa analysen av svensk forskning i ett internationellt perspektiv. 7.2.3 Forskningens infrastruktur Forskningsanläggningar Inom EU:s sjunde ramprogram finns särskilda medel avsatta för finansiering av infrastruktur för forskning, vilket möjliggör för svenska lärosäten att i ökad utsträckning satsa på utrustning och infrastruktur. Kostnaderna för svenskt medlemskap i internationella forskningsanläggningar har ökat kraftigt under flera år. Detta har fått till följd att de forskningsfinansierande myndigheterna måste avsätta en allt större andel av sina anslag för att finansiera deltagande i dessa anläggningar. Vetenskapsrådet har under året rapporterat sina prioriteringar av forskningens infrastruktur. Högst prioriterat är fortsatt medlemskap i de internationella forskningsanläggningar där Sverige deltar. Rådets övriga prioriteringar är främst deltagande i konstruktion och drift av en acceleratoranläggning (FAIR) och en röntgen-frielektronlaser (XFEL) samt konstruktionen av en gemensam europeisk neutronkälla, European Spallation Source (ESS). ESS kommer att ha den högsta prestandan i världen och har därmed potential att bli en världsledande forsknings-facilitet. Även ESFRI (The European Strategy Forum for Research and Infrastructure) ger hög prioritet åt anläggningen ESS. Polarforskning Polarforskningssekretariatet har ett tioårigt samarbetsavtal med Sjöfartsverket om förhyr-ning av isbrytaren Oden sedan 2006. Oden har successivt utrustats med modern teknik, främst inom elektronik och IT, för att möjliggöra avancerad forskning inom polarområdena. En stor investering genomfördes under våren 2007 när ett flerstråligt ekolod installerades. Till följd av denna och andra installationer är Oden ett eftertraktat forskningsfartyg även i internationell jämförelse, vilket har resulterat i en ökad internationell forskningssamverkan, bl.a. med den amerikanska forskningsfinansiären National Science Foundation (NSF). Sekretariatets inkomster från tjänsteexport var cirka 80 miljoner kronor under 2007, vilket var en ökning med cirka 50 miljoner kronor jämfört med föregående år. Därmed blev inkomsten från tjänsteexporten nästan tre gånger större än förvaltningsanslagets storlek. Rymdforskning Rymdobservatoriet Odin, som sändes upp i februari 2001 fungerar i det närmaste problemfritt efter sex års drift. Bland de vetenskapliga upptäckter som gjorts med farkosten finns upptäckten av fritt molekylärt syre i interstellära gasmoln. Mätningar från Odin finansieras, förutom med stöd från Rymdstyrelsen, av den europeiska rymdstyrelsen (ESA) från 2007. Detta gör instrumenteringen på Odin tillgängliga för forskare från alla ESA:s medlemsländer och de atmosfärsdata som samlas in ges större spridning. Institutet för rymdfysik (IRF) har instrument på flera längre rymdfärder. Nu senast finns instrument från IRF på ESA:s satellit Mars-express. Med hjälp av IRF:s instrument har bland annat ekvatorsken runt Mars upptäckts på samma sätt som norr- respektive sydsken runt Jorden. Informationsförsörjning till forskning Antalet besök på Kungl. bibliotekets (KB:s) webbplats ökade med 65 procent jämfört med föregående år och uppgick till 3,3 miljoner 2007. Detta beror främst på att KB har förstärkt de digitala informationsresurserna, såsom veten-skapliga tidskrifter, böcker, bibliografiska databaser och pressarkiv. Statens ljud- och bildarkivs insatser för att automatisera det digitala mediearkivet har resulterat i att användningen av mediematerialet har ökat med 30 procent sedan 2006 och att även mängden beställt mediematerial har ökat. För-stärkta insatser för att nå ut med information till forskare och för att fånga upp forskningens behov ligger till grund för de förbättrade resul-taten. Även övergången till digitala leveranser av pliktmaterial har medfört en viss teknisk kvalitetshöjning på mediematerialet och sam-tidigt medfört en markant ökad tillgänglighet. Verksamheten vid Statens ljud- och bildarkiv inordnas i Kungl. biblioteket Regeringens förslag: Statens ljud- och bildarkiv ska upphöra som en egen myndighet. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, lagen om granskning och kontroll av filmer och videogram, lagen med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrande-frihetsgrundlagens områden samt lagen om pliktexemplar av dokument ska därför ändras i enlighet därmed. Ärendet och dess beredning: Under sommaren 2008 har Utbildningsdepartementet utarbetat en promemoria med förslag till lagändringar med anledning av att verksamheten vid Statens ljud- och bildarkiv (SLBA) bör inordnas i Kungl. biblioteket (KB) den 1 januari 2009 (U2008/5156/F). Promemorian har remissbehandlats. De föreslagna lagändringarna innebär endast att de uppgifter som SLBA har överförs till KB. Regeringen bedömer därför att ändringarna är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande saknar betydelse. Yttrande av Lagrådet har således inte inhämtats. Förslag till lagtext finns i avsnitt 2. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: KB, SLBA och Statens biografbyrå lämnar förslagen utan erinran. Bakgrund: Arkivet för ljud och bild, som 2001 bytte namn till Statens ljud- och bildarkiv, inrättades efter förslag i propositionen om åtgärder för att bevara skrifter och ljud- och bildupptagningar (prop. 1977/78:97). Betänkandet KB - ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) behandlade frågan om KB:s förhållande till SLBA. Enligt utredningen talade flera argument för en sammanhållen myndighet för insamling, tillhandahållande och bevarande av skrift, ljud och bild. Regeringen angav i 2008 års ekonomiska vårproposition att verksamheten vid SLBA bör slås samman med KB:s verksamhet. Syftet med sammanslagningen är att effektivisera och vidareutveckla verksamheterna samla in, bevara, beskriva och tillhandahålla dels den svenska tryckproduktionen, dels film, fonogram, videogram och vissa andra elektroniska dokument enligt lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument. Av detta skäl föreslogs i vårpropositionen att de ändamål och verksamheter som finansieras från det under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid uppförda anslaget 26:1 Statens ljud - och bildarkiv flyttas till utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Efter tillstyrkande av konstitutionsutskottet godkände riksdagen förslaget (prop. 2007/08:100, bet. 2007/08:KU24, rskr. 2007/08:265). Regeringen har våren 2008 gett i uppdrag åt KB att i samråd med SLBA förbereda och vidta de åtgärder som behövs för att genomföra inordnande av verksamheten vid SLBA i KB:s verksamhet per den 1 januari 2009, med förbehåll för riksdagens beslut i nödvändiga delar (U2008/2529/F). Skälen för regeringens förslag: De båda myndigheternas uppdrag ligger nära varandra. Den digitala tekniken har helt förändrat förut-sättningarna på medieområdet. Konvergensen när det gäller mediernas distributionsstruktur och innehåll gör att nuvarande gränsdragning mellan myndigheternas verksamhet inte längre är meningsfull att upprätthålla. Uppbyggnaden av det digitala biblioteket och arkivet samt långsiktigt digitalt bevarande kräver fortsatta stora investeringar och utvecklingsinsatser. Regeringen bedömer att den tekniska och mediala utvecklingen och behovet av insatser bättre kan mötas inom en gemensam organi-sation. Omorganisationen föranleder ändringar i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram, lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrande-frihetsgrundlagens områden samt lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument. Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2009. Ekonomiska konsekvenser: I enlighet med vad som aviserades i 2008 års ekonomiska vårproposition och enligt förslag i denna proposition innebär inordnandet av SLBA:s verksamhet i KB att utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning föreslås öka med 47 822 000 kronor och att utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid minskar med motsvarande belopp. Etikprövning av forskning Ett mått på effektiviteten inom etikprövning av forskning är etikprövningsnämndernas genomsnittliga handläggningstider. Den genomsnittliga handläggningstiden var 20 dagar för alla regionala nämnder under 2007. I jämförelse med 2006 har de genomsnittliga handläggningstiderna vid de regionala nämnderna inte förändrats nämnvärt. Den genomsnittliga handläggningstiden för ärenden som behandlades av Centrala etikprövningsnämnden var, oavsett kategori, sex veckor under 2007, densamma som under 2006. 7.3 Analys och slutsatser 7.3.1 Forskning Vetenskaplig kvalitet mäts bl.a. genom hur ofta vetenskapliga artiklar citeras. Trots att kvaliteten i svensk forskning fortfarande är god och att Sverige tillhör ett av de länder vars forskning citeras mest i världen, minskar kvaliteten i svensk forskning mätt som antalet citat per artikel. Detta förhållande kan ha ett samband med att de statliga resurserna till forskning och utbildning på forskarnivå har varit otillräckliga under en rad år. Även FoU-finansieringen i det svenska näringslivet har minskat under senare år. Om Sverige även i framtiden ska vara en ledande kunskapsnation krävs ökade investeringar i FoU för att bibehålla den höga vetenskapliga kvaliteten i svensk forskning. Det är emellertid viktigt att även strukturella styrkor och svagheter i det svenska forskningsfinansieringssystemet identifieras. Med detta som utgångspunkt bedömer regeringen att det är angeläget att Vetenskapsrådet har en stark analysverksamhet. Regeringen menar därför att det är positivt att rådet nu aviserar en förstärkning av denna verksamhet. Regeringen anser att analys- och strategiverksamheten bör vara inriktad mot två områden. Dels bör den riktas mot att stärka myndighetens egen utveckling och syfta till att bl.a. analysera och bedöma hur väl myndigheten uppfyller sitt uppdrag. Den andra angelägna uppgiften är att vara rådgivande till regeringen i forskningspolitiska frågor. När det gäller analysverksamheten som stöd i den egna verksamheten är utvärderingar av forsknings-satsningar, forskningsområden och informa-tionsverksamheten om forskning av vikt. För ovan beskrivna analysverksamhet är de framåtriktade frågorna såsom förnyelsebehov och framtidsvillkor för olika inriktningar av svensk forskning angelägna. Vetenskapsrådets uppgift att bedöma stora mängder projektansökningar sköts med legitimitet inom rådets beredningsorganisation. Vetenskapsrådets styrka ligger i dess legitimitet i forskarsamhället och i den breda om än inte alltid presenterade kännedomen om svensk (och internationell) vetenskaplig utveckling. Myndigheten behöver emellertid förstärka samordning och planering med avseende på kunskapsbehov, stödform och uppföljning. Det är inte tydligt hur forskningsbehov som griper över flera ämnesområden tillgodoses och hur utvecklingen inom olika kunskapsområden bevakas. Ska bredare uppgifter kunna hanteras, måste rådet stärka samarbetet med andra aktörer, inte bara när det gäller utlysningar utan också när det gäller forskningens innehåll. 7.3.2 Forskningens infrastruktur För att forskningen ska hålla hög kvalitet krävs en ständig utveckling av forskningens infrastruktur för alla vetenskapliga områden. Regeringen anser att en väl fungerande infrastruktur är en förutsättning för högkvalitativ svensk forskning. Emellertid visar resultatindikatorer, såsom citeringsanalyser, att svensk forskning tappar i kvalitet i jämförelse med andra länder. Därför krävs utveckling av forskningens infrastruktur. Som ett av flera led i att förbättra infra-strukturen för forskning och därmed öka Sveriges konkurrenskraft har regeringen därför inbjudit andra europeiska länder att delta i konstruktionen av en gemensam europeisk neutronkälla, European Spallation Source (ESS). Diskussioner har pågått under året. Sverige har hittills fått uttalat stöd från tre länder: Danmark, Polen och Estland. Ytterligare några länder har visat intresse av en fortsatt diskussion. Regeringen bedömer att ett svenskt deltagande i de två internationella samarbetena om acceleratoranläggningen FAIR och röntgenfrielektronlasern XFEL kommer att vara till stor nytta för svensk forskning inom bl.a. kärnfysik, nanovetenskap, strukturbiologi och plasmafysik. I tilläggsbudgetproposition till denna proposition föreslås därför att regeringen bemyndigas att förvärva aktier i de två bolag som ska stå för konstruktion och drift av forskningsanläggningarna. Den tekniska utvecklingen i mediesamhället påverkar Kungl. bibliotekets (KB:s) och Statens ljud- och bildarkivs (SLBA:s) verksamhet i hög grad. Digitala tekniker ökar markant forskarnas tillgång till källmaterial. Övergången till digital produktion av media har lett till ett kraftigt ökat utbud, men också en utveckling där traditionella skillnader mellan mediers olika former håller på att försvinna. Till följd av växande digital insamling och ökad efterfrågan på digitalt tillhandahållande ökar kraven på nya insatser inom områdena insamling, beskrivning och tillhandahållande av material, men även inom bevarandeområdet. Regeringens bedömning är att myndigheterna under nuvarande förutsättningar klarat sina uppgifter väl, men att förutsättningarna för att möta den beskrivna tekniska utvecklingen förbättras genom att samla verksamheterna för KB och SLBA i en myndighet. Sammantaget ger omorganisationen en grund för en effektiv samordning och teknisk utveckling som leder till en infrastruktur som ger goda förutsättningar för forskning. Det internationella polaråret (IPY) samt det utökade internationella forskningssamarbetet på isbrytaren Oden är viktiga insatser som bidrar till regeringens strävan att öka det internationella forskningssamarbetet. Rymdstyrelsens satsning på forskningssatelliten Odin har gett svenska och utländska forskare möjligheter till att samla mätdata i den nära rymden. Projektet har uppmärksammats av den europeiska rymdstyrelsen (ESA) som från 2007 delfinansierar den fortsatta driften. Fortsatta satsningar på svenskinitierade satellitprogram gör det möjligt att behålla och utveckla svensk kompetens på området. Tillämpningsområdet för lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor har utvidgats i enlighet med regeringens förslag i propositionen Vissa etikprövningsfrågor m.m. (prop. 2007/08:44, bet. 2007/08:UbU12, rskr. 2007/08:159). Lagändringen trädde i kraft den 1 juni 2008. Regeringen bedömer att antalet etikprövningsärenden kommer att öka som en konsekvens av utvidgningen och därmed även mängden tillsynsärenden. Av denna anledning föreslås Centrala etikprövningsnämndens anslag förstärkas med 450 000 kronor. 8 Politikens inriktning Sverige har en fantastisk bildningstradition. Runt om i landet finns duktiga lärare med ett starkt engagemang för att ge våra barn och elever, studerande och studenter en bra utbildning. Varje år satsar kommuner, landsting och staten över 200 miljarder kronor på utbildningsväsendet. I globaliseringens tid är individers talang och kunskap den viktigaste faktorn bakom tillväxt och framsteg. Om Sverige ska vara ett framgångsrikt land under 2000-talet krävs utbildning och forskning i världsklass och ett utbildningssystem som har kapacitet att se potentialen hos varje elev och student. Sverige ska ha världens bästa förskola där vi tillfullo utnyttjar dess pedagogiska potential. Regeringen bedömer också att svensk skola kan nå avsevärt bättre resultat. Trots goda förutsättningar är resultaten bara medelmåttiga. De reformer och insatser som regeringen har vidtagit eller aviserar syftar alla till att göra svensk skola bättre. Vi vill ha en skola i världsklass. Kunskapsuppdraget i grundskolan ska stärkas, bland annat genom tydligare krav, utvärdering och en bättre kommunikation med hemmen. Alla elever som behöver extra stöd har rätt att få det och skolan ska få bättre förutsättningar att skapa studiero och en trygg skolmiljö. Gymnasieskolan ska reformeras så att fler elever får möjlighet att slutföra en gymnasieutbildning av god kvalitet så att de med framgång kan fortsätta att studera eller etablera sig yrkeslivet. Yrkesutbildningen för vuxna ska byggas ut så att fler vuxna får möjlighet att få en yrkesexamen. Kvaliteten i den högre utbildningen ska förbättras. Regeringens ambition är att svensk forskning ska hålla högsta internationella kvalitet och därmed medverka till att finna lösningar på stora samhällsutmaningar både nationellt och internationellt samt att stärka svenskt näringslivs utveckling och konkurrenskraft för ökad ekonomisk tillväxt. Sverige är alltjämt en framstående forskningsnation, men för att behålla den positionen krävs ytterligare satsningar. Regeringen lägger därför om politiken. Alla reformer syftar till att höja kvaliteten och öka kunskaperna. För kunskap lyfter Sverige och människor växer med kunskap. 8.1 Barn- och ungdomsutbildning Regeringen har identifierat sex huvudsakliga utmaningar för svensk skola och förskola: - läraryrkets attraktionskraft behöver stärkas, - grundskolans resultat behöver förbättras, - alla elever ska ha studiero och känna trygghet i skolan, - fler ungdomar ska bli intresserade av matematik, teknik och naturvetenskap, - fler elever ska slutföra en gymnasieutbildning med goda kunskaper, och - förskolans stora potential ska utnyttjas ännu bättre. Att vi förmår utveckla svenskt utbildningsväsende i denna riktning är avgörande för framtiden. 8.1.1 Dags att lyfta lärarna Lärarna är skolans viktigaste resurs. Både svensk och internationell forskning visar att lärarkårens utbildning, erfarenhet och sammansättning är avgörande för elevernas resultat. Sverige måste lyckas rekrytera de mest lämpade personerna till läraryrket och samtidigt behålla de lärare som redan finns i skolväsendet. Det handlar om att ge lärarstudenterna en god utbildning, fylla på med kunskap när så behövs och sedan låta alla lärare utvecklas i sin profession och att ge lärarkåren förutsättningar att utveckla lärarprofessionen. För att klara detta tog regeringen redan 2006 initiativ till det s.k. lärarlyftet, en omfattande satsning på kvalificerad lärarfortbildning, forskarutbildning för lärare och vidareutbildning för obehöriga lärare. För att ge lärarna möjlighet att bredda och fördjupa sina kunskaper avsattes drygt en miljard kronor för kvalificerad fortbildning under 2007 och 2008. Fortbildningen är inriktad mot ämnesteori och ämnesdidaktik men också på annan relevant fortbildning som främjar elevernas måluppfyllelse. Målgruppen är behöriga lärare som har anställning hos en skolhuvudman. För 2009 föreslår regeringen att 897 miljoner kronor satsas på lärarfortbildning. För 2010 och 2011 beräknar regeringen att en miljard kronor per år ska avsättas för detta ändamål. Ett belopp som motsvarar de medel som inte kunde nyttjas i inledningsskedet, totalt 300 miljoner kronor, föreslås omfördelas till 2009 och 2010 med vardera 150 miljoner kronor per år. Ett yrkes status och popularitet avgörs till stor del av möjligheterna till utveckling. I betänkandet Legitimation och skärpta behörighetsregler (SOU 2008:52) som överlämnades i maj 2008 presenterar utredaren sitt förslag till legitimation och ytterligare kvalifikationssteg för lärare och förskollärare. Förslagen innebär också att behörighetsreglerna förtydligas och skärps. Regeringen avser att återkomma i dessa frågor till riksdagen. Lärarutbildningen måste hålla hög kvalitet och förbereda studenterna för ett yrkesliv i skolan. Utbildningens kvalitet och status i den akademiska världen är också viktig för möjligheten att rekrytera personer till läraryrket. I juni 2007 gav regeringen därför en särskild utredare i uppdrag att se över hur lärarutbildningen kan förbättras (dir. 2007:03). Utredningen och regeringens ambitioner beskrivs närmare i avsnitt 8.3.9. Bristen på utbildade lärare i yrkesämnen är stor och riskerar att förvärras om inte åtgärder vidtas. Ett hinder för rekryteringen är bl.a. den nuvarande yrkeslärarutbildningens sammanlagda längd. För att komma tillrätta med situationen har regeringen gett utredningen om en ny lärarutbildning (U 2007:10) tilläggsdirektiv som preciserar uppdraget för yrkeslärarutbildningen (dir. 2008:43). Därutöver har en särskild utredare tillsatts som ska utreda och lämna förslag på hur sökandes yrkeskompetens kan bedömas och utgöra ett tillträdeskrav till den reformerade yrkeslärarutbildningen (dir. 2008:41). Båda utredningarna ska redovisa sina uppdrag senast den 15 november 2008. Regeringen har också genomfört en kraftfull satsning på det pedagogiska ledarskapet i skolväsendet. Hösten 2008 startar en ny statlig befattningsutbildning för rektorer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion i skola, förskola och fritidshem. Regeringens ambition är att alla rektorer, biträdande rektorer samt chefer för förskola och fritidshem ska få möjlighet att gå utbildningen. Jämfört med föregående år har medlen till utbildningen fördubblats. Regeringen överväger att återkomma med förslag till riksdagen om att en befattningsutbildning ska vara obligatoriskt för nyanställda rektorer. I samband med den planerade propositionen om en ny skollag avser regeringen även att lämna förslag till behörighetsregler. 8.1.2 Tydliga krav och tidigt stöd Många fler elever kan nå skolans kunskapsmål, om kraven görs tydliga, elevernas kunskaper kontinuerligt följs upp och utvärderas, resultaten kommuniceras med hemmen och stöd sätts in tidigt. Genom ändringar i förordningen (SKOLFS 2000:135) om kursplaner för grundskolan, som trädde i kraft den 15 juli 2008, har nationella mål införts i grundskolans årskurs 3. Målen uttrycker en lägsta godtagbar kunskapsnivå i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Skolan och skolhuvudmannen har ansvar för att varje elev ges möjlighet att nå de nationella målen. Regeringen avser också att införa nationella prov i årskurs 3 i ovanstående ämnen. I Regeringskansliets (Utbildningsdepartementets) remisspromemoria (U2008/4707/S) föreslås att en obligatorisk utprövningsomgång genomförs våren 2009 och att de nya bestämmelserna ska börja att tillämpas läsåret 2009/10. I promemorian föreslås även att nuvarande frivilliga ämnesprov i årskurs 5 görs obligatoriska. Syftet är att öka måluppfyllelsen genom att stärka skolors uppföljning av elevers kunskaper. Genom att tidigt identifiera elever som riskerar att inte nå skolans kunskapsmål ökar också möjligheterna att sätta in adekvat stöd. Statens skolverk har fått i uppdrag att genomföra insatser avseende mål och nationella prov i årskurs 3 (U2008/3937/S). Kommunerna kompenseras med 56 miljoner kronor för genomförandet av den obligatoriska provomgången, vilket även omfattar de föreslagna nationella proven i ämnena biologi, kemi och fysik i årskurs 9. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition om nytt mål- och uppföljningssystem i grundskolan och motsvarande skolformer. Utgångspunkten är betänkandet Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan (SOU 2007:28). En bärande tanke är att målen i kursplanerna ska förtydligas utan att lärarnas pedagogiska frihet inskränks. Bland annat avser regeringen att införa avstämningstillfällen i årskurs 3, 6 och 9. Regeringen avser också att återkomma till riksdagen med förslag om en ny betygsskala. Propositionen baseras på promemorian En ny betygsskala (Ds 2008:13), som har remitterats. I promemorian föreslås bland annat en sexgradig skala, med fem betygssteg för godkända resultat och ett betygssteg för icke godkänt resultat. Vidare föreslås att om det till följd av frånvaro inte går att bedöma om en elev har nått upp till målen, ska detta markeras i betygskatalogen med ett horisontellt streck. I särskolan och i vuxenutbildningen för utvecklingsstörda föreslås dock att betyg inte ska sättas på icke godkända resultat och att streckmarkeringen inte ska förekomma. För att ytterligare stärka uppföljningen av elevernas kunskaper avser regeringen att återkomma till riksdagen med förslag om att betyg ska ges från årskurs 6. Föräldrar har rätt till information om hur det går för deras barn i skolarbetet. Regeringen har därför ändrat förordningsbestämmelserna om individuella utvecklingsplaner i de obligatoriska skolformerna. Från och med höstterminen 2008 ska utvecklingsplanen även innehålla skriftliga omdömen om elevernas kunskapsutveckling. Utvecklingsplanen får även innehålla annan information. Utvecklingsplanen får även innehålla omdömen om elevers utveckling i övrigt. I utvecklingsplanen ska överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare dokumenteras. Genom ändringarna hävdes det tidigare förbudet mot betygsliknande skriftlig information. Rektorn beslutar om utformningen av sådan skriftlig information som ges i utvecklingsplanen. Det är viktigt att skolan utgår från varje elevs behov och förutsättningar. Elever som riskerar att inte nå skolans kunskapsmål behöver stöd och hjälp. Insatserna bör komma så tidigt som möjligt. Regeringen har beslutat att införa ett statsbidrag för att stärka arbetet med basfärdigheterna läsa, skriva och räkna. Syftet med bidraget är att stimulera huvudmän och skolor att stärka arbetet med basfärdigheterna läsa, skriva och räkna med inriktning på årskurs 1-3. Elever som riskerar att inte nå målen är en prioriterad grupp och fokus ska ligga på tidiga insatser. Satsningen får i begränsad omfattning även riktas mot äldre elever i behov av särskilt stöd. Bidraget får lämnas för personalförstärkningar, kompetenshöjande insatser, andra liknande stöd- och utvecklingsinsatser samt införskaffande av läromedel. Statsbidraget får även användas för kostnader för kompetenshöjande insatser för lärare som syftar till att stödja och utveckla arbetet med individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen. 8.1.3 En trygg och jämställd skola Trygghet och studiero är en förutsättning för lärande. De flesta skolor präglas av ett bra arbetsklimat för elever och lärare, men det finns tyvärr också många exempel på motsatsen. Riksdagen och regeringen har sedan det senaste valet strävat efter att stärka det förebyggande arbetet, men också att ge lärare och rektorer tydligare befogenheter i syfte att skapa trygghet och studiero i skolan. För att stärka det förebyggande arbetet har regeringen gett Myndigheten för skolutveckling i uppdrag (U2007/1205/S) att kartlägga och utvärdera forskningsbaserade metoder och åtgärder mot mobbning. En utbildningssatsning pågår mellan våren 2008 och hösten 2010. Regeringens mål är att de metoder som används i skolorna ska vara evidensbaserade och kvalitetssäkrade. I ett kompletterande uppdrag (U2007/7851/S) har uppdraget utvidgats till att även gälla kränkningar som grundas på diskriminering. Regeringen avser även att vidta ytterligare åtgärder för att stärka skolans värdegrundsarbete Skolan ska inte vara värdeneutral, utan tydligt ta ställning för de mänskliga rättigheterna och de demokratiska värden som ligger till grund för vårt samhälle. Det är värden som är universella men som i vårt land har förvaltats av den kristna traditionen och den västerländska humanismen. Kunskap i det egna kulturarvet gör det lättare att med ett öppet sinne möta människor från andra kulturer samt att förstå och ifrågasätta vårt samhälle. Ett aktivt värdegrundsarbete är en viktig förebyggande åtgärd mot alla former av kränkande behandling, mobbning och diskriminering. Samtidigt är det föräldrarna som har huvudansvaret för barnens fostran. Skolan ska vara ett stöd till föräldrarna och ett gott samarbete mellan hem och skola är en förutsättning för goda resultat i skolan. Regeringen avser också att se över hur rättighetsperspektivet, med utgångspunkt i de mänskliga rättigheterna, kan stärkas. Regeringens avsikt är att regleringen av elevers rätt till inflytande och delaktighet ska bli tydligare. Den 12 juni 2008 beslutade regeringen att vidta en rad åtgärder i syfte att främja jämställdheten i skolan. Under 2008-2010 beräknas totalt 110 miljoner kronor för detta. I satsningen ingår bland annat en jämställdhetsdelegation för skolan (dir. 2008:75). Delegationen ska utifrån skolans värdegrundsuppdrag bland annat analysera könsskillnaderna i utbildningsresultat, utvärdera metoder för att bryta traditionella könsroller, samt föreslå lämpliga insatser. I uppdraget ingår även fortbildning av lärare och annan skolpersonal. Utbildning ska ges om bland annat könsroller, hederstraditioner samt sex- och samlevnadsundervisning. Satsningen inkluderar även en stärkt elevhälsa. Myndigheten för skolutveckling ska stödja elevhälsan för att förebygga psykisk ohälsa. Högskoleverket har fått i uppdrag att analysera könsskillnad i studieval vad gäller lärarutbildningens olika inriktningar samt föreslå lämpliga åtgärder för att uppnå en jämnare könsfördelning på lärarutbildningen. Sedan sommaren 2007 är det tillåtet att beslagta störande föremål och, som sista åtgärd, flytta en elev till en annan skola om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag till tydligare befogenheter för lärare och rektorer i samband med propositionen om en ny skollag. Inom Regeringskansliet bereds även förslag för att minska den olovliga frånvaron i skolan och stärka föräldrarnas rätt till information om deras barns eventuella frånvaro. 8.1.4 Bättre kunskaper i matematik, naturvetenskap och teknik På den globala marknaden är tillgången på välutbildad arbetskraft en stor konkurrensfördel. Om svensk industri även i framtiden ska stå sig behöver ungdomars intresse för och kunskaper i matematik, naturvetenskap och teknik öka. Många av de reformer som regeringen genomför är avsedda att påverka denna situation. Med omläggningen av lärarutbildningen och den stora fortbildningssatsningen förbättras både nuvarande och framtida lärares kunskaper. Målen i matematik i årskurs 3, som utvärderas genom nationella prov, gör att skolan tidigt kan upptäcka elever som halkar efter. Det särskilda statsbidraget för att stärka basfärdigheterna läsa, skriva och räkna syftar också till att stärka språk- och matematikinlärningen i de tidigare åren. Skolverket har fått regeringens uppdrag att förbereda och utveckla obligatoriska nationella prov i årskurs 9 för ämnena biologi, kemi och fysik. Utöver de långsiktiga initiativen finns det behov av ytterligare insatser. Därför presenterar regeringen i denna proposition en särskild MNT-satsning (matematik, natur, teknik) under 2009-2011, som bl.a. innehåller ett stimulansbidrag som grundskolor kan ansöka om för att utveckla sin matematikundervisning. Vidare bereds ytterligare förslag inom Regeringskansliet. En försöksverksamhet med gymnasiala spetsutbildningar avses påbörjas hösten 2009 för elever med särskilt framstående ämneskunskaper. Vidare har regeringen genom tillsättandet av Teknikdelegationen (dir. 2008:96) tagit initiativ till att stärka ungdomars intresse för naturvetenskapliga och tekniska studier samt för att öka rekryteringen till dessa. Regeringen ser positivt på svenska företags initiativ till att utveckla samverkan mellan skola och arbetsliv. Som ett led i regeringens arbete med att se över skolhuvudmännens behov av insatser och stöd för skolutveckling har regeringen den 24 juli 2008 gett Högskoleverket i uppdrag (U2008/4920/S) att i samverkan med Statens skolverk utvärdera hur regionala utvecklingscentrum och vissa nationella resurscentrum fungerat i ett skolutvecklingsperspektiv. Utvärderingen omfattar bl.a. de nationella resurscentrumen för de naturvetenskapliga ämnena, teknik och matematik. Uppdraget ska redovisas senast den 1 februari 2009. Regeringen ser även positivt på utvecklingen med matematikutvecklare hos kommunala och fristående skolhuvudmän. Regeringen bedömer också att det finns ett behov av att utveckla och öka användningen av IT i skolan som ett pedagogiskt verktyg. Regeringen avser också att utreda behovet av att inrätta ett fjärde tekniskt inriktat år som påbyggnad till gymnasieskolans treåriga tekniska program. Totalt omfattar MNT-satsningen 525 miljoner kronor under åren 2009-2011. Till detta kommer Teknikdelegationen. 8.1.5 Satsningar på förskola och barnomsorgspeng Svensk förskola är unik. Verksamheten i förskolan ska främja barns utveckling och kreativitet. Genom ett lekfullt lärande i en trygg miljö får barnen en grund för framtida skolframgång. Regeringen vill genomföra en satsning för att ytterligare förbättra förskolan och stärka föräldrars rätt till bidrag för andra former av förskoleverksamhet. Satsningen består av tre delar: stärkt pedagogiskt uppdrag, allmän förskola från tre års ålder och införande av en barnomsorgspeng. Stärkt pedagogiskt uppdrag Målen i förskolans läroplan ska förtydligas, särskilt vad gäller barnens språkliga och matematiska utveckling. Ett förstärkt pedagogiskt uppdrag kan på ett bättre sätt förbereda barn för skolan. Regeringen avser att ge Skolverket i uppdrag att se över läroplanen och återkomma med förslag till förändringar. Regeringens avsikt är att det ska finnas förskollärare i varje förskola och förskollärare ska ges ett övergripande pedagogiskt ansvar. Genom en särskild fortbildningssatsning - förskolelyftet - ska förskollärare och barnskötare ges möjlighet att förstärka sin kompetens. Totalt omfattar förslagen 600 miljoner kronor under perioden 2009-2011. Allmän förskola för treåringar Förskolan ska vara öppen för alla barn, oavsett bostadsort och familjesituation. Med dagens bestämmelser får dock inte alla del av förskolans verksamhet. Genom att avgiftsfri allmän förskola införs även för barn från tre års ålder kommer fler barn än tidigare att få tillgång till pedagogisk verksamhet. Regeringen avser att införa detta från och med den 1 juli 2010, och beräknar utgiften för 2010 till 220 miljoner kronor och därefter 440 miljoner kronor årligen. Kommunernas utökade åtagande kompenseras i enlighet med den kommunala finansieringsprincipen. Barnomsorgspeng Valfriheten och mångfalden bör öka i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. En barnomsorgspeng ger föräldrarna ökade förutsättningar att välja den typ av verksamhet som passar för just deras barn. Barnomsorgspengen innebär att kommunerna blir skyldiga att, utöver till enskilda förskolor och fritidshem, även ge bidrag till annan pedagogisk verksamhet i enskild regi, dvs. familjedaghem, flerfamiljssystem eller andra pedagogiska verksamhetsformer. Dessa verksamhetsformer ska även ha rätt till bidrag för barn vars föräldrar eller vårdnadshavare arbetar i verksamheten, dock endast under förutsättning att verksamheten tar emot minst lika många barn från andra familjer. Det är viktigt att föräldrar får tydlig och lätt tillgänglig information om befintliga verksamheter i kommunen. Kommunernas nuvarande informationsskyldighet ska därför utökas till att gälla alla former av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Informationen ska även avse möjligheten att driva enskild förskoleverksamhet och enskild skolbarnsomsorg med bidrag. Det blir också möjligt att ansöka om plats i förskoleverksamhet i annan kommun. Regeringen avser att barnomsorgspengen införs från och med den 1 juli 2009 till en utgift av 135 miljoner kronor. Från och med 2010 beräknas utgiften till 220 miljoner kronor årligen. Kommunernas utökade åtagande kompenseras i enlighet med den kommunala finansieringsprincipen. 8.1.6 Fler godkända elever i en reformerad gymnasieskola Om Sverige ska hävda sig som kunskaps- och industrination måste fler ungdomar slutföra en gymnasieutbildning med godkända resultat. Gymnasieskolans kvalitet hänger nära samman med de förkunskaper eleverna har med sig från grundskolan, men även gymnasieutbildningarnas utformning har avgörande betydelse. Regeringen avser därför att överlämna en proposition till riksdagen om en reformerad gymnasieskola under våren 2009. Gymnasieutredningen överlämnade i mars 2008 sitt betänkande (SOU 2008:27). Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Några av de grundläggande principerna för regeringens planerade omläggning av gymnasieskolan är följande. - De yrkesförberedande programmen ska hålla hög kvalitet och leda till skicklighet i yrket. Tiden för karaktärs- och yrkesämnen ska öka. Alla utbildningar ska ge kompetens och färdigheter som leder till anställning eller eget företagande. - Elever på yrkesprogram eller i lärlingsutbildning ska garanteras möjlighet att läsa in grundläggande högskolebehörighet. - Eleverna på de studieförberedande programmen ska komma bättre förberedda för fortsatta studier vid universitet och högskolor. - Dagens individuella program ses över. Det behövs moderna och flexibla lösningar för att fler elever ska lämna gymnasieskolan med tillräckliga kunskaper för att klara vuxenlivet. - Öka den nationella likvärdigheten. - Skolans kontakt med avnämare och arbetsliv ska förbättras genom särskilda råd. Som en viktig del av omläggningen av gymnasieskolan påbörjades redan hösten 2008 en försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning. Lärlingsutbildningens nära koppling mellan utbildning och arbete underlättar övergången från utbildning till arbetslivet. Enligt förordningen (2007:1349) om försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning ska minst hälften av tiden på en lärlingsutbildning vara arbetsplatsförlagd. Skolhuvudmannen får 25 000 kronor per läsår och lärlingsplats i ersättning från staten. Medlen är främst tänkta att användas som ersättning till arbetsgivare som tar emot lärlingar. Inom lärlingsförsöket ska lokala lärlingsråd skapas för att bidra till ett lärande i arbetslivet med hög kvalitet. Råden ska bl.a. bistå skolhuvudmannen med att ordna lärlingsplatser och att säkerställa att arbetsplatser har kompetenta handledare. För att säkerställa nationell likvärdighet och att lärlingsutbildningen håller en hög kvalitet ska huvudmännen och lärlingsråden ha tillgång till material som behandlar vad en handledarutbildning bör innehålla. Regeringen har beslutat att införa ett särskilt statsbidrag för att ersätta huvudmännens kostnader för utbildning av handledare. Regeringen bedömer att det är mycket viktigt att få till stånd ett formaliserat samarbetsorgan kopplat till försöksverksamheten för att säkerställa att arbetslivets intressen och behov fångas upp. Regeringen avser därför att inom kort tillsätta en nationell lärlingskommitté med företrädare för de berörda intressenter och branscher som är representerade i lärlingsförsöket. Riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen för 2008 (prop. 2007/08:1) innebär att 515 miljoner kronor avsätts under 2008-2010 för försöksverksamheten. Det motsvarar 4 000 nya lärlingsplatser per år samt medel för handledarutbildning. Efterfrågan på platserna i försöksverksamheten har enligt Myndigheten för skolutveckling kraftigt överstigit de beräknade 4 000 platserna. Regeringen föreslog därför i tilläggsbudgetpropositionen (prop. 2007/08:99) att försöksverksamheten utökas från starten 2008/09 med 1 000 platser. Regeringen föreslår nu att en ytterligare ökning görs från och med läsåret 2009/10 till 6 000 nya platser, vilket innebär en ökad utgift med 50 miljoner kronor för 2009, 100 miljoner kronor för 2010 och 200 miljoner kronor 2011. Skolverket har fått i uppdrag att följa upp försöksverksamheten. 8.1.7 Övriga insatser Utöver dessa åtgärder pågår flera andra insatser för att stärka och förbättra utbildningsväsendet. En ny skola kräver en ny skollag En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet, Skollagsberedningen, har sedan regeringen tillträdde arbetat med ett förslag till en ny skollag. Avsikten är att en departementspromemoria ska sändas ut i ett brett remissförfarande som underlag för den proposition som regeringen planerar att lägga fram för riksdagen under 2009. I en ny skollag ska kvalitet, likvärdighet och valfrihet från förskola till vuxenutbildning betonas. En viktig del i arbetet är att de statliga detaljregleringarna av skolans verksamhet och organisation ska minska. Därigenom ges skolor med såväl enskilda som kommunala huvudmän goda förutsättningar att kunna fortsätta bidra till ökad mångfald avseende både driftsformer och den pedagogiska verksamheten. Förskolan blir en egen skolform. Särarten och villkoren för den vuxenutbildning som kommunerna ansvarar för ska behållas och utvecklas. Många bestämmelser kommer att vara gemensamma för olika skolformer och huvudmän. Förslag till reformer av skollagstiftningen har samtidigt arbetats fram inom ramen för andra utredningar, t.ex. Gymnasieutredningen, Lärarutredningen och Betygsberedningen. Den nya skollagen kommer på så sätt att utgöra en ny struktur, där de förändringar i lagstiftningen som blir resultatet av det pågående reformarbetet inom hela skolområdet kommer att fogas in. Skärpt granskning av skolväsendet I ett mål- och resultatstyrt skolsystem krävs en tydlig och effektiv statlig kvalitetsgranskning och tillsyn. Den 1 oktober 2008 inrättas av denna anledning Statens skolinspektion. En särskild utredare tillsattes i juni 2007 för att lämna förslag till den statliga utbildningsinspektionens framtida inriktning och omfattning (U 2007:09). Utredningens betänkande Tydlig och öppen - Förslag till en stärkt utbildningsinspektion (SOU 2007:101) har remissbehandlats och förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Riksdagen anslog för 2008 medel för att förstärka inspektionen och lägga fokus på måluppfyllelsen. I enlighet med regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2008 föreslås att medel avsätts även för 2009. Reformer och åtgärder behöver följas upp och utvärderas utifrån de intentioner som legat till grund för besluten. Större ekonomiska satsningar inom utbildningsområdet måste även kunna analyseras i ett effektivitetsperspektiv och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Inom förskole- och skolområdet behövs även en mer samlad tillgång till information om utvärderade och kvalitetsgranskade metoder och arbetssätt. Mot denna bakgrund finns det ett behov av att utreda hur utvärderingsverksamheten inom utbildningsområdet kan utvecklas, kvalitetssäkras och organiseras. Regeringen avser därför att utse en särskild utredare som ska se över nuvarande resurser och myndighetsstruktur för utvärdering inom utbildningsområdet. Uppdraget ska redovisas under 2009. Lika villkor för fristående och kommunala skolor Fristående skolor är en självklar och viktig del av det svenska skolväsendet. De bidrar till ökad pedagogisk mångfald och större valfrihet för elever och föräldrar. Det ska så långt som möjligt råda lika villkor för fristående och kommunala skolor. Utredningen om villkoren för fristående skolor (U 2007:05) har lämnat ett delbetänkande, Bidrag på lika villkor (SOU 2008:8), med förslag till författningsreglering av hur storleken på kommunernas bidrag till enskilda förskolor, fritidshem och förskoleklasser samt fristående skolor ska beräknas på ett så öppet och förutsägbart sätt att en förvaltningsdomstol efter överklagande kan pröva nivån på kommunens bidrag till verksamheten. Förslaget har remissbehandlats och regeringen avser att lägga fram en proposition under våren 2009. Utredningen, som har fått tilläggsdirektiv (dir. 2008:79) avseende kommunernas bidrag till enskild förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i form av annan pedagogisk verksamhet, ska slutredovisa övriga delar av sitt uppdrag senast den 21 november 2008. Bättre integration Den övergripande inriktningen för regeringens arbete för integration i skolan är förbättrade utbildningsresultat och likvärdig utbildning för alla elever oavsett kön, bakgrund eller bostadsort. Alla elever i skolan måste oavsett bakgrund ges det stöd de behöver för att nå utbildningens mål. Elever med utländsk bakgrund har som grupp sämre resultat i skolan än elever med svensk bakgrund. Inom gruppen finns dock stora variationer. Många elever med utländsk bakgrund klarar sig minst lika bra i skolan som elever med svensk bakgrund. Regeringen har inlett ett ambitiöst program för att reformera förskola och skola i syfte att förbättra utbildningsresultaten. Detta omfattar bl.a. tydligare mål, bättre uppföljning av elevernas resultat och förbättrad lärarutbildning. Utöver detta finns behov av riktade satsningar för att förbättra situationen för nyanlända elever. Skolverket planerar att presentera allmänna råd med mål och riktlinjer för utbildning av nyanlända elever. Inom regeringens satsning på lärares fortbildning finns det också möjlighet för lärare att utveckla sina kunskaper i att undervisa svenska som andraspråk. Regeringen har uppdragit åt Ungdomsstyrelsen att genomföra en tematisk analys av ungdomars levnadsvillkor och upplevelse av sin situation i ett antal utanförskapsområden med särskild inriktning på utbildning och arbete (IJ2007/3407/UNG). I analysen ingår bl.a. översiktlig beskrivning av skolors förutsättningar, resultat och arbetsmiljö ur ett ungdomsperspektiv. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 30 november 2008. Rätt till skolgång m.m. för barn som vistas i Sverige utan tillstånd Barn som vistas i landet utan tillstånd har i de flesta fall inte själva valt sin situation. Det är i stället föräldrarnas agerande som lett till den för barnen ofta svåra tillvaron. Tillgång till utbildning är ett sätt att erbjuda dessa barn och ungdomar ett inslag av stabilitet och möjlighet till utveckling som de annars skulle sakna. I betänkandet Skolgång för barn som skall avvisas eller utvisas (SOU 2007:34) föreslog utredaren att barn i familjer som håller sig undan verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning ska ha rätt till utbildning på huvudsakligen samma villkor som barn som är bosatta i Sverige. Utredningens uppdrag hade dock formulerats så snävt att flera grupper av barn inte omfattades. Framför allt omfattades inte barn som kommit till Sverige och vistas här utan att över huvud taget ansöka om uppehållstillstånd. Betänkandet har remissbehandlats och ett flertal av remissinstanserna anser att gruppen av barn som omfattas är alltför snävt definierad. Även regeringen anser att det kan finnas skäl att se över om gruppen barn som ska omfattas av rätt till skolgång samt tillgång till förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg bör utökas ytterligare. Frågan kommer att beredas i Regeringskansliet under hösten 2008. Strategi för entreprenörskap Utbildningsväsendet har en viktig funktion att fylla för att ungdomar ska utveckla kunskaper, kompetenser, kreativitet och förhållningssätt som behövs för att de själva eller tillsammans med andra ska kunna förverkliga sina idéer och omsätta dessa i ekonomiska, sociala eller kulturella sammanhang. För att detta ska bli möjligt bör entreprenörskap genomsyra hela utbildningssystemet. Under hösten 2008 avser regeringen att presentera en strategi för entreprenörskap. Strategin bör bestå av följande delar. - Betydelsen av entreprenörskap ska tydliggöras i styrdokumenten för skolan. - Elever som deltar i yrkesutbildning ska få bättre inblick i företagandets villkor. Därför ska samarbetet med arbetslivet fördjupas. - Kunskapen om det arbete kring entreprenörskap som redan bedrivs ska öka. Därför avser regeringen att ge flera myndigheter inom utbildningsområdet i uppdrag att kartlägga, analysera samt sprida goda exempel på arbete kring entreprenörskap inom sina respektive ansvarsområden. I detta arbete förväntas myndigheterna även ta del av internationella erfarenheter. - Statens skolverk planeras att få i uppdrag att stödja och stimulera arbete inom entreprenörskapsområdet. Det kan till exempel handla om att främja samarbetet med arbetslivet, upphandla kompetensutveckling, underlätta erfarenhetsutbyte och fördela projektmedel. Inflytande för elever och föräldrar Inflytande och delaktighet, vad avser både elever och deras vårdnadshavare, är positivt för skolans utveckling. Många skolor har också insett vikten av ett nära samarbete med elever och deras vårdnadshavare och har därför skapat olika former för detta samarbete. Den tidigare regeringen inrättade 1996 och 1997 försöksverksamhet med lokala styrelser i grundskolan och den obligatoriska särskolan respektive gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. De lokala styrelserna skulle besluta i vissa frågor som annars vilade på rektorn eller styrelsen för skolan. Eleverna eller deras vårdnadshavare skulle vara i majoritet. Regeringen anser att elever ska ha inflytande över sin skolgång, men att ansvaret för undervisningen ytterst ska vila på utbildade lärare och rektorer. Därför avslutades försöket med lokala styrelser med elevmajoritet i gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen den 30 juni 2007. Försöksverksamheten med lokala styrelser i grundskolan och den obligatoriska särskolan, där elevernas vårdnadshavare deltar och är i majoritet, har förlängts till och med den 30 juni 2009. Inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) pågår ett arbete med att ta fram förslag till hur elevers och föräldrars inflytande i skolan ska utformas i framtiden. Särskolan ska utvecklas Särskolan är en egen skolform för elever med utvecklingsstörning och som därför inte bedöms kunna gå i grund- eller gymnasieskolan. I februari 2008 gav regeringen Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att genomföra insatser för att stärka kunskapsbedömningen isärskolan samt vuxenutbildningen för utvecklingsstörda. Genom uppdraget ska myndigheten stimulera en fokusering på kunskapsmålen för att, med utgångspunkt i elevernas individuella förutsättningar, förbättra utbildningens kvalitet. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 29 maj 2009 (U2008/1230/S). Det är av största vikt att endast elever som tillhör särskolans personkrets tas emot isärskolan. En särskoleplacering ska föregås av en noggrann och professionellt genomförd utredning. Detta bör tydliggöras i den nya skollag som regeringen avser att presentera för riksdagen under mandatperioden. Sedan 1996 har vårdnadshavare dessutom haft rätt att tacka nej till en erbjuden plats i särskolan. Detta regleras i lag som en försöksverksamhet. Regeringens avsikt är att denna lag ska bli permanent och ingå i den kommande skollagen. Gymnasieutredningen som regeringen tillsatte i februari 2007 har nyligen redovisat sitt förslag till reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27). Den ursprungliga tanken var att gymnasiesärskolan skulle omfattas av utredningens direktiv. Det anses emellertid betydelsefullt att det finns ett riksdagsbeslut om gymnasieskolans nya struktur innan ändringar för gymnasiesärskolan utreds och föreslås. Behoven av förändringar i gymnasiesärskolan är dock inte enbart av sådan karaktär att det är fråga om konsekvensändringar på grund av gymnasieskolans ändrade struktur. Regeringen har ännu inte tagit ställning till i vilken form en reformering av gymnasiesärskolan ska ske. Utveckling av den statliga specialskolan Alla barn i Sverige har rätt till utbildning. En viktig princip för regeringens politik är att skapa en skola där den enskilde elevens behov och önskemål så långt som möjligt får styra och där organisation och utformning av undervisningen tillåts variera utifrån detta. Efter att ha låtit utreda frågan (SOU 2007:30) har regeringen beslutat att återinrätta Ekeskolan, för elever med synskada och ytterligare funktionshinder, och Hällsboskolan, för elever med grav språkstörning Dessa skolor ska erbjuda undervisning för elever med ovannämnda funktionshinder som på grund av sitt funktionshinder eller andra skäl inte kan gå i grundskolan eller särskolan. Ekeskolan ska ligga i Örebro medan Hällsboskolans lokalisering utreds. Skolorna ska vara i drift från och med hösten 2008. Utredaren har föreslagit att specialskolan ska bli mer flexibel och att valfriheten ska öka. Även om en elev skrivs in i statliga specialskolan ska ett nära samarbete ske med hemkommunen. Eleven ska kunna genomföra delar av utbildningen i specialskolan, och delar i hemkommunen. Stärkta rättigheter för de nationella minoriteterna En viktig del av minoritetspolitiken är att stödja minoritetsspråken så att de hålls levande och att kulturerna förs vidare. I detta syfte har regeringen genomfört flera satsningar, bland annat har finska och jiddisch jämställts med övriga minoritetsspråk när det gäller kommunernas skyldighet att anordna modersmålsundervisning i dessa språk i grund- och gymnasieskolan. Kostnadsökningen för detta har beräknats till 16 miljoner kronor på årsbasis. Som en följd av en efterhandsreglering av den utökade skyldigheten som införts från och med den 1 juli 2008 föreslås att 24 miljoner kronor tillskjuts för 2009. För att stärka tillgången till läromedel på minoritetsspråken har regeringen gett Myndigheten för skolutveckling i uppdrag att under 2008 och 2009 undersöka behovet samt stödja utveckling och produktion av böcker eller andra läromedel för de nationella minoriteterna. Myndigheten får disponera 10 miljoner kronor för detta ändamål. Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2009. Högre kvalitet i studie- och yrkesvägledningen Ungdomar som står i begrepp att göra viktiga val måste få stöd och saklig information om både utbildningsvägar och utsikterna på arbetsmarknaden. Regeringen bedömer att den information och vägledning som erbjuds eleverna inte alltid är tillräcklig. Skolverket arbetar för närvarande med att utforma allmänna råd där de nationella målen och statens ambitioner inom studie- och yrkesvägledningen tydliggörs. Myndigheten för skolutveckling fick i augusti 2006 i uppdrag att ge stöd till ett urval av kommuner och skolor för att utveckla kvaliteten i studie- och yrkesvägledningen (U2006/5687/S). Uppdraget ska slutredovisas i mars 2009. Sverige deltar även i European Lifelong Guidance Policy Network som är ett europeiskt policynätverk för livslång vägledning som syftar till att utbyta erfarenheter och bidra till policyutveckling i de deltagande länderna. Regeringen avser att återkomma om studie- och yrkesvägledningen i samband med propositionen om en ny skollag. 8.2 Vuxenutbildning Vuxenutbildningen är viktig, både för samhället och för individernas livslånga lärande. Här får den enskilde möjlighet att, av egen kraft, stärka sin ställning i samhället och arbetslivet. 8.2.1 Fler platser i den nya yrkeshögskolan Yrkeshögskoleutredningens förslag (SOU 2008:29) betyder att eftergymnasiala yrkesutbildningar i ännu högre grad styrs mot arbetslivets behov av rätt kompetens och hög kvalitet. Regeringen har för avsikt att i en proposition lämna förslag om att inrätta en yrkeshögskola. Det innebär att eftergymnasiala yrkesutbildningar utanför högskolan får ett gemensamt regelverk och en nationell kvalitetssäkring. För att öka omfattningen på de eftergymnasiala yrkesutbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan avser regeringen att satsa på fler platser från och med 2009. Fler platser säkerställer kompetensutveckling inom angelägna yrkesinriktningar. Totalt innebär satsningen cirka 1 000 nya platser fördelat på tre år. Regeringen bedömer att kostnaden, inklusive studiestöd, blir 50 miljoner kronor för 2009 och 100 miljoner kronor per år 2010 och 2011. En utbildning som är anpassad till det flexibla lärandet utnyttjar möjligheten till validering och tillgodoräknande av reell kompetens på ett systematiskt sätt. Valideringsdelegationen föreslog att den planerade yrkeshögskolan ska svara för bedömning av all utländsk eftergymnasial utbildning utanför högskolan och eventuell relevant yrkesverksamhet. 8.2.2 Satsning på yrkesvux För att motverka brist på arbetskraft med yrkesutbildning skapar regeringen fler platser med yrkesinriktning inom gymnasial kommunal vuxenutbildning. Satsningen omfattar, inklusive studiestöd, 200 miljoner kronor under 2009. För 2010 beräknas satsningen omfatta 400 miljoner kronor och för 2011 beräknas den omfatta 600 miljoner kronor. Vuxenutbildningens dimensionering måste kunna variera över tiden med hänsyn till konjunkturer, arbetsmarknadsläge och utbildningsbehov. Den nu föreslagna satsningen på yrkesvux kommer att leda till en önskvärd förskjutning av innehållet i den svenska vuxenutbildningen mot mer av yrkesutbildningar. På sikt är det emellertid rimligt att statsbidraget till vuxenutbildningen inordnas i det generella statsbidraget till kommunerna. Syftet med satsningen är att nå de grupper som saknar gymnasieutbildning, eller har en gymnasial yrkesutbildning som behöver kompletteras. Det ska också vara möjligt för den som läst en studieförberedande utbildning att växla om och skaffa sig en gymnasial yrkesutbildning. En stor flexibilitet och tillgänglighet både i tid och rum när det gäller utbildningens uppläggning är nödvändig för att nå målgrupperna, men även för att tillgodose arbetsmarknadens behov. Viktiga inslag i satsningen är att lärlingsliknande former för genomförandet bör kunna användas, och att arbetslivet bör kunna påverka vilka utbildningar som ska erbjudas och hur de ska genomföras. I målgruppen för yrkesvux ingår bl.a. nya svenskar som antingen behöver komplettera sin yrkesinriktning eller skaffa sig en helt ny. Satsningen bör också innebära att en tonvikt läggs på möjligheten till validering av kunskaper och kompetenser. 8.2.3 Rätt till gymnasial vuxenutbildning Regeringen arbetar för att stärka vuxnas rätt till utbildning. Alla har i dag rätt att få en utbildning som motsvarar grundskolan. En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet har i uppdrag att undersöka och lämna förslag på hur en rättighet för vuxna att ta del av gymnasial vuxenutbildning och gymnasial vuxenutbildning för utvecklingsstörda kan utformas. Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2008. 8.2.4 En utökad betygsrätt En utgångspunkt för samhällets satsningar på vuxenutbildning är att den enskildes önskemål och behov i hög grad ska vara styrande. En variation av anordnare innebär större möjligheter för den vuxne att få den utbildning han eller hon eftersträvar. Olika anordnare innebär dessutom goda förutsättningar för utveckling av såväl innehåll som kvalitet. Alla anordnare har dock inte i dag möjlighet att delta i upphandlingar på lika villkor. Vissa, men inte alla, har t.ex. rätt att sätta betyg. Dagens möjlighet för kommunerna att lägga ut utbildning på entreprenad är viktig i det sammanhanget. Regeringens bedömer att kommunerna bör ges bättre förutsättningar att lägga ut verksamhet inom vuxenutbildningen på entreprenad, bl.a. då det gäller överlåtande av rektors uppgifter. Vidare bör det lärande som sker inom ramen för andra politikområden och personalutbildning som uppfyller vissa krav kunna tillgodoräknas den enskilde inom ramen för de formella systemen. Mot denna bakgrund pågår ett arbete inom Regeringskansliet med förslag om en utökad s.k. betygsrätt, ökade möjligheter till överlåtelse av myndighetsutövning vid utbildning på entreprenad och möjlighet att bedriva svenskundervisning för invandrare i folkhögskola. 8.2.5 Ökad rörlighet för yrkesutbildade Den s.k. Europeiska ramen för kvalifikationer, EQF, är en del av den Europeiska unionens strategi för att underlätta den fria rörligheten och stärka det livslånga lärandet. EQF innebär en gemensam och neutral referensram vars syfte är att fungera som ett översättningsverktyg mellan olika kvalifikationssystem och deras nivåer. Nationella kvalifikationer ska beskrivas i termer av den kunskap, de färdigheter och den kompetens som lärandet faktiskt resulterat i. Varje kvalifikationsnivå bör kunna uppnås genom olika utbildnings- och karriärvägar, vilket bör kunna stimulera validering av erfarenhetsbaserat lärande. EQF innebär att det också blir möjligt för internationella branschorganisationer att koppla sina kvalifikationssystem till den gemensamma europeiska referenspunkten. På så sätt kan förhållandet mellan internationella branschrelaterade kvalifikationer och nationella kvalifikationssystem tydliggöras. Genom att medlemsländer kopplar sina nationella kvalifikationsnivåer till den neutrala referensramen blir det lättare för både individer och arbetsgivare att jämföra och förstå nivån på kvalifikationer som utfärdats i enlighet med olika medlemsstaters praxis. Sverige avser att genomföra kommissionens förslag om en rekommendation om införande av en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. 8.2.6 Kommande statlig utvärdering av folkbildningen Det finns behov av att förändra och utveckla statens utvärdering av folkbildningen. Med den nuvarande ordningen har stora nationella utvärderingar genomförts med relativt långa mellanrum. Sedan ansvarsfördelningen mellan staten och folkbildningen förändrades 1991 har två stora utvärderingar - SUFO 96 och SUFO 2 - genomförts. Den statliga utvärderingen måste ske mer frekvent, men då i form av studier och granskningar som är mindre omfattande. I vissa fall kan det dock vara motiverat med mer omfattande utvärderingar. Genom att revidera det nuvarande systemet förbättras regeringens möjligheter att återrapportera till riksdagen. 8.2.7 Bättre svenskundervisning med sfi-lyftet Svenskundervisningen för invandrare (sfi) uppvisar i många fall bristande kvalitet och dålig genomströmning. För att komma till rätta med de stora bristerna har regeringen tagit initiativ till ett reformprogram med ett antal kraftfulla åtgärder. För att få en bättre överblick nationellt, bl.a. över resultaten och lärarnas kompetens, arbetar Statskontoret på regeringens uppdrag med en utvärdering av sfi. Statens skolverk har nyligen redovisat sitt uppdrag att ta fram tydliga mål för sfi. En ny kursplan bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Motivet till uppdraget var dels att målen måste bli mer distinkta, så att kraven blir tydligare, dels att få till stånd en nationell likvärdighet. Vidare har Skolverket fått i uppdrag att utarbeta nationella slutprov på samtliga studievägar. Syftet är bl.a. att öka likvärdigheten och jämförbarheten mellan olika anordnare i landet. Ytterligare en insats är förslaget om att införa en prestationsbaserad sfi-bonus (Ds 2008:19). Bonusen ska enligt förslaget ges till elever som klarar sina studier med godkänt resultat inom en viss tid. Förslaget har nyligen varit föremål för remissbehandling. Lärarnas kompetens och utbildning har stor inverkan på elevernas resultat. Många sfi-lärare saknar formell behörighet i ämnet svenska som andraspråk. Inom ramen för det pågående lärarlyftet görs därför en satsning med öronmärkta medel för att höja sfi-lärarnas kompetens. 8.3 Universitet och högskolor 8.3.1 Universitet och högskolor i en global värld Kunskap och kreativitet är avgörande för människans och samhällets utveckling. Den enskilde studentens nyfikenhet och kunskapssökande tillsammans med arbetsmarknadens behov ska stå i centrum för den högre utbildningens inriktning och dimensionering. Den högre utbildningen ska bidra till studenternas personliga utveckling, samhällsengagemang, kritiska tänkande och bildning. Kunskap har ett värde i sig. Det är viktigt att Sverige kan hävda sig väl i en värld präglad av fortsatt snabb globalisering. I ett kunskapssamhälle blir det allt viktigare att ta tillvara människors initiativkraft och kompetens. För att Sverige ska klara den internationella konkurrensen och skapa tillväxt och välstånd är det viktigt med välutbildad och kreativ arbetskraft. Universitet och högskolor kan fungera som kraftcentra för förnyelse och dynamik också i regional- och landsbygdsutveckling. För att universitet och högskolor ska kunna spela dessa roller krävs att de bedriver utbildning och forskning av hög kvalitet. Vi behöver också använda oss av den kunskapsmångfald som finns i omvärlden genom att locka hit människor från andra länder. Regeringen prioriterar fyra insatsområden: förbättrad kvalitet i högre utbildning och forskning, mer självständiga lärosäten, universitet och högskolor som attraktiva arbetsplatser samt att stärka Sverige som forskningsnation. 8.3.2 Kvalitet Antalet studenter vid landets universitet och högskolor uppgår i dag till drygt 320 000. Sedan början av 1990-talet har antalet studenter nästan fördubblats, vilket har ställt stora krav på universitet och högskolor att utveckla verksamheten - ett uppdrag som i många avseenden har genomförts på ett framgångsrikt sätt. Den kraftiga expansionen har dock även inneburit att kvaliteten i utbildningen har blivit eftersatt. Lärosätena har rationaliserat genom att bl.a. annat minska antalet undervisningstimmar samtidigt som undervisningen har genomförts i större grupper. Inom många områden finns det för få forskarutbildade lärare. Det leder till att utbildningen får en sämre forskningsanknytning, vilket kan ha negativa effekter på kvaliteten. Regeringen kommer även fortsättningsvis att prioritera insatser för förbättrad kvalitet inom den högre utbildningen. Högskoleverket har i en rapport (2007:31 R) sammanställt verkets kvalitetsgranskningar 2001-2006. Av rapporten framgår att drygt tio procent av examenstillstånden har ifrågasatts. I flertalet av granskningarna rörande ämnen inom humaniora och samhällsvetenskap beskrivs bristen på ekonomiska resurser som den primära orsaken till kvalitetsproblemen. Ökade resurser för kvalitetsförstärkningar till utbildning på grundnivå och avancerad nivå skapar möjligheter att öka lärartätheten generellt och att anställa fler disputerade högskolelärare. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2007 att 120 miljoner kronor skulle omfördelas till en satsning på kvalitet genom att öka ersättningsnivåerna till utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi. Under 2008 har ytterligare 240 miljoner kronor satsats med denna inriktning samtidigt som utbildningsområdena har utökats så att även naturvetenskap och teknik kommit att omfattas av förstärkningen. I betänkandet Resurser för kvalitet (SOU 2007:81) presenteras en ny modell för resurstilldelning till universitet och högskolor som avser såväl utbildning som forskning. Modellen innebär att resurstilldelningen avseende bland annat forskning blir beroende av hur lärosätena lyckas i sina ansträngningar att bedriva högkvalitativ forskning. Lärosätenas prestationer blir avgörande för hur befintliga och eventuella tillkommande anslagsmedel ska fördelas mellan lärosätena. Betänkandet har remissbehandlats, och regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag till förändringar av resurstilldelningen till lärosätenas utbildning på grundnivå och avancerad nivå. När det gäller resurstilldelningen till forskning och utbildning på forskarnivå avser regeringen att återkomma i forsknings- och innovationspropositionen senare i höst. Förutsättningarna för att ytterligare stärka lärosätenas kvalitetsarbete får bedömas i samband med två förestående reformer. Den ena reformen är det nämnda nya resursfördelningssystemet, den andra införandet av avgifter för studenter som är medborgare i länder utanför EES-området och Schweiz. Att studera på högskolan innebär en stor investering i både tid och pengar för individen. Därför måste den sökande kunna ställa höga krav på relevant och allsidig information om den utbildning som är av intresse. För att underlätta studenternas val måste det göras tydligare vilka kvalitetsskillnader som finns mellan utbildningar vid olika lärosäten. Detta kan också stimulera lärosätena att ytterligare utveckla kvaliteten på sina utbildningar. Regeringen har därför under 2008 uppdragit åt Högskoleverket att analysera och kartlägga olika system för rankning av högre utbildning. Detta görs i syfte att öka kunskapen om i vilken utsträckning rankning kan öka studenters tillgång på relevant information om skillnader i kvalitet mellan olika utbildningar och lärosäten. 8.3.3 Starka och självständiga lärosäten Ett av regeringens mål för den högre utbildningen är starka och självständiga lärosäten med stor integritet. Den politiska detaljstyrningen av verksamhet och organisation ska minska. Regeringen har vidtagit åtgärder för att öka lärosätenas inflytande när det gäller tillsättande av styrelseledamöter och avser att vidta ytterligare åtgärder för att minska den politiska styrningen och stärka lärosätenas självständighet. En utredare har fått i uppdrag att utarbeta förslag om hur den statliga styrningen i olika avseenden ska minskas för att öka lärosätenas självbestämmande samtidigt som statens intresse av att kunna styra och kontrollera för staten viktiga delar tillvaratas (dir. 2007:158). Utredaren ska presentera sitt betänkande i december 2008. 8.3.4 Samverkan mellan lärosäten Profilering och ökad samverkan mellan lärosäten kan enligt regeringens uppfattning öka kvaliteten i den högre utbildningen och forskningen. En ökad koncentration av kompetens kan stärka utbildnings- och forskningsmiljöerna och öka lärosätenas konkurrenskraft, samtidigt som resurserna utnyttjas mer effektivt. Regeringens grundläggande uppfattning är att lärosätena ska utföra sin verksamhet med stor frihet och självständighet. Förstklassig utbildning och forskning kan bedrivas vid såväl större som mindre lärosäten. Förändringar bör bygga på lärosätenas egna bedömningar och på frivillighet. På framställan från lärosäten kommer regeringen att pröva om bidrag bör utgå för att stödja frivilliga och framgångsrika samarbeten eller sammanslagningar av lärosäten. Styrelserna för Växjö universitet och Högskolan i Kalmar har under året begärt att regeringen fattar beslut om sammanslagning av lärosätena till ett universitet med det föreslagna namnet Linnéuniversitet. Lärosätenas förslag är att sammanslagningen av de båda lärosätena genomförs den 1 januari 2010. Regeringen bedömer att en sammanslagning av de båda lärosätena kan stärka och profilera verksamheten, kvalitetssäkra forskning och utbildning och förnya samverkan med det omgivande samhället. Lärosätena har samarbetat under flera år och har stöd från regionerna och kommunerna. Regeringen föreslår därför att verksamheterna vid Växjö universitet och Högskolan i Kalmar ska ingå i ett universitet och avser att ge ett uppdrag i denna fråga. De personalmässiga konsekvenserna av en sammanslagning låter sig inte överblickas för närvarande. Regeringen föreslår att för 2009 anvisa sammanlagt 40 miljoner kronor till de båda lärosätena till följd av de merkostnader som inledningsvis uppstår vid sammanslagningen. För 2010 beräknas ytterligare 20 miljoner kronor för ändamålet. 8.3.5 Högskolan som attraktiv arbetsplats För att kunna hålla högsta kvalitet måste universitet och högskolor attrahera de bästa lärarna och forskarna från såväl utlandet som det omgivande samhället. Utöver mer resurser till både utbildning och forskning krävs trygga och tydliga villkor för anställda lärare och forskare samt fungerande system för rekrytering, karriär och befordran av lärare och forskare. I betänkandet Karriär för kvalitet (SOU 2007:98) presenteras förslag till en ny befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Målet är att uppnå fungerande och sammanhållna meriterings- och karriärvägar vid lärosätena. Regeringen avser att återkomma till befattningsfrågorna såväl i den kommande forsknings- och innovationspropositionen som i en senare proposition till riksdagen. För att öka genomströmningen och stärka kvaliteten i högskolan krävs goda villkor för de studerande. Tillgängen till studieplatser, bostad och ett socialt nätverk har stor betydelse för studieresultaten. Det är därför viktigt att varje lärosäte aktivt arbetar för att förbättra studiesituation och levnadsvillkor för studenterna. Regeringen har tillsatt en studiesocial utredning (Studiesociala kommittén, U 2007:13) som ska presentera sitt slutbetänkande i mars 2009. Regeringen avser därefter att återkomma med förslag på detta område. 8.3.6 Jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma formella och reella möjligheter att göra sig gällande i den akademiska världen. All form av diskriminering ska motverkas. Lärosätena arbetar för att nå en jämnare könsfördelning på sina utbildningar. Ändå är det endast inom det konstnärliga området samt inom naturvetenskap som könsfördelningen är jämn. Totalt sett utgör kvinnor 59 procent och män 41 procent av studenterna vid universitet och högskolor. Antalet nybörjare minskar, och hela minskningen utgörs av män. Av de sökande till högskolan 2007 var två tredjedelar kvinnor. Samtidigt har kvinnor högre examensfrekvens på nästan alla utbildningsprogram och en högre prestationsgrad. För att säkerställa att kvinnor och män har likvärdiga möjligheter att utbilda sig inom det område som intresserar dem, anser regeringen att det är viktigt att lärosätena är aktiva och prövar nya vägar vid rekrytering av studenter från det underrepresenterade könet på en utbildning. Utvecklingen ser olika ut på olika lärosäten och genom att kartlägga lärdomar och goda exempel kan dessa spridas för att bryta invanda mönster. Inom flera kategorier av de anställda vid universitet och högskolor är könsfördelningen fortsatt mycket ojämn. Endast 18 procent av landets professorer är kvinnor. Även om andelen kvinnor ökat bland nyrekryterade professorer går utvecklingen alltför långsamt. Det finns en rad jämställdhetsfrämjande åtgärder som kan genomföras och vidareutvecklas vid landets universitet och högskolor. Ökad öppenhet när det gäller urval vid anställningar skapar förutsättningar att bryta invanda mönster. Från jämställdhetssynpunkt är det av yttersta vikt att anställningar sker utifrån tydliga kriterier. Det är viktigt att de organ som bereder anställningar inom högskolan har en jämställd representation av kvinnor och män. Regeringen kommer att noga följa utvecklingen av lärosätenas arbete med jämställdhet för att kunna vidta lämpliga åtgärder om så krävs. 8.3.7 Internationalisering av högre utbildning Framväxten av en globaliserad utbildningssektor är viktig och positiv. Den kräver att svenska universitet och högskolor kan hävda sig i konkurrens om forskningsresurser och att i förhållande till utländska lärosäten kunna konkurrera om de bästa forskarna och studenterna. Universitet och högskolor behöver också ges förutsättningar att kunna delta i fler och djupare samarbeten och utbyten. Internationella kontakter bidrar till att stärka kvaliteten i utbildningen vid universitet och högskolor. Konkurrens med framgångsrika lärosäten internationellt samt ökad internationell rörlighet av studenter, lärare och forskare stärker kvaliteten vid svenska universitet och högskolor. Kunskap om och förståelse för andra länder och kulturer växer. Kontakterna kan komma både individ och samhälle till godo. Antalet utländska studenter från länder såväl inom som utanför EES och Schweiz vid svenska lärosäten har ökat kontinuerligt de senaste åren. Under läsåret 2006/07 var andelen utländska studenter drygt sju procent av alla studenter i Sverige. Ökningen beror dels på större global rörlighet bland studenter, dels på att svenska lärosäten lägger större fokus på internationellt utbyte och rekrytering. Antalet utresande studenter har däremot minskat. Det är angeläget att denna negativa utveckling bryts. Det har vuxit fram en stor internationell marknad för studenter. Avgifter för studier vid universitet och högskolor har numera blivit vanligt förekommande i stora delar av världen. För vissa länder utgör inkomster från studenter från andra länder en viktig del av tjänsteexporten. Det är regeringens bedömning att Sverige bör tillgodogöra sig den betalningsförmåga som finns på den internationella studentmarknaden och därmed stärka sin internationella konkurrenskraft. Regeringen avser därför att återkomma till riksdagen med en proposition om studieavgifter för studenter som är medborgare i länder utanför EES-området och Schweiz. Ett underlag i detta arbete är utredningen Studieavgifter i högskolan (SOU 2006:7). I dag finns det ungefär 8 000 studenter i den svenska högskolan från länder utanför EES-området. Regeringen ser det som värdefullt att studenter från andra länder studerar i Sverige. I enlighet med utredningens förslag bör införandet av avgifter kompletteras med stipendiesystem, som gör Sverige fortsatt attraktivt som studiedestination för kvalificerade studenter från länder utanför EES samt Schweiz. 8.3.8 Fortsatt utbyggnad av läkarutbildning och tandläkarutbildning Prognoser visar att det kommer att finnas en ökande efterfrågan på läkare. Många läkare närmar sig pensionsåldern då nästan varannan läkare är 50 år eller äldre. Också för tandläkaryrket överstiger efterfrågan tillgången och stora pensionsavgångar är att vänta de närmaste åren. Både Socialstyrelsen och Högskoleverket gör bedömningen att såväl läkar- som tandläkarutbildningen behöver utökas betydligt. Regeringen föreslår att medel anvisas för en fortsatt utbyggnad av läkarutbildningen från och med 2009 motsvarande ytterligare 110 nybörjarplatser. Fullt utbyggd 2013 uppgår ökningen till 605 helårsstudenter. Med den nu angivna utbyggnaden om 110 nybörjarplatser per år har läkarutbildningen byggts ut med totalt 1287 helårsstudenter. Regeringen föreslår vidare att tandläkarutbildningen utökas med 40 nybörjarplatser per år under perioden 2009-2013, motsvarande en total volymökning om 200 helårsstudenter. Bristen på specialistsjuksköterskor i Sverige beror bl.a. på ett underskott av praktikplatser. Den kliniska praktiken är reglerad i avtal mellan respektive lärosäte och landsting där landstingen får ersättning från lärosätena med 1 200 kronor per student och praktikvecka, om inte annat överenskoms. Mot bakgrund av bristen på praktikplatser är det av största vikt att lärosätena även kan använda de möjligheter till praktikplatser som de kommunala vårdgivarna ger. Regeringen anser att det bör stå lärosätena fritt att teckna avtal om ersättning för klinisk praktik med såväl kommuner som landsting. I detta sammanhang är det av central betydelse att lärosäten och sjukvårdshuvudmän gemensamt och långsiktigt planerar de verksamhetsförlagda momenten i utbildningarna, så att vårdgivarna kan medverka i utbildningen på ett så tidsmässigt och kompetensmässigt effektivt sätt som möjligt sätt. 8.3.9 En förbättrad lärarutbildning Lärarutbildningen måste hålla hög kvalitet och förbereda studenterna för ett yrkesliv i skolan. Utbildningens status i den akademiska världen är också viktig för möjligheten att rekrytera till läraryrket. Alltför många lärare saknar i dag utbildning i undervisningsämnet eller pedagogisk utbildning. Samtidigt har Högskoleverket i flera rapporter om lärarutbildningen (2005:17 R och 2008:8 R) påvisat att det finns allvarliga kvalitetsbrister i lärarutbildningen. I juni 2007 gav regeringen därför en särskild utredare i uppdrag att se över hur lärarutbildningen kan förbättras (dir. 2007:103). Utredaren ska föreslå mål, struktur och innehåll för utbildningen samt överväga om det bör införas examina för olika inriktningar. Utgångspunkten är att ämnesdjupet ska ha en större tyngd i utbildningen. Utredaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 15 november 2008. Bristen på utbildade lärare i yrkesämnen är stor och riskerar att förvärras om inte åtgärder vidtas. Ett hinder för rekryteringen är bl.a. den nuvarande yrkeslärarutbildningens längd. För att komma tillrätta med situationen har regeringen gett ovan nämnda utredning tilläggsdirektiv som preciserar uppdraget för yrkeslärarutbildningen (dir. 2008:43). Därutöver har en särskild utredare tillsatts som ska utreda och lämna förslag på hur sökandes yrkeskompetens kan bedömas och utgöra ett tillträdeskrav till den reformerade yrkeslärarutbildningen (U 2008:05). Även denna utredning ska redovisa sitt uppdrag senast den 15 november 2008. Regeringen avser att återkomma i dessa frågor. Forskarskolor för lärare I överensstämmelse med förslaget i budgetpropositionen för 2008 att lärare måste ges tillfälle att bidra till att bygga upp skolans och läraryrkets kunskapsbas har regeringen fördelat 150 miljoner kronor för utbildning på forskarnivå för yrkesverksamma lärare i skolan. Under 2009 avser regeringen att fördela resterande 100 miljoner kronor till värdlärosätena för forskarskolorna så att de ungefär 150 antagna personerna ska kunna fortsätta sin utbildning fram till en licentiatexamen. Speciallärare och individanpassat stöd För att stödja tidiga insatser inom läs-, skriv- och matematikutveckling beslutade regeringen i juni 2007 att ge nio universitet och högskolor i uppdrag att under 2008 starta en speciallärarutbildning. Utbildningen är en påbyggnadsutbildning till lärarutbildningen. Det ska ge fördjupade kunskaper om elevers lärande och språk- och matematikutveckling samt om effektiva metoder för att tidigt stimulera elevers förmåga att läsa och skriva och till matematik. Lärosätena har planerat att anta cirka 300 studenter under hösten. För att finansiera den nya utbildningen föreslår regeringen att särskilda medel anslås. Kostnaden för speciallärarutbildningen inkl. studiemedel uppgår 2009 till 60 miljoner kronor och beräknas för 2010 till 58 miljoner kronor. För att säkerställa en speciallärarutbildning av hög kvalitet avsätts 10 miljoner kronor 2009 för en riktad kvalitetssatsning. Utbildningen beräknas vara fullt utbyggd 2011 och den totala kostnaden (inklusive studiemedel) beräknas då uppgå till 57 miljoner kronor per år. 8.3.10 Teknikdelegationen Sverige har problem med rekryteringen av studerande till högskoleingenjörs- och civilingenjörsutbildningar. Det finns också stora skillnader mellan kvinnors och mäns intresse för dessa utbildningar. Mot den bakgrunden är det nödvändigt med ytterligare satsningar för att öka intresset för matematik, naturvetenskap, teknik samt informations- och kommunikationsteknik (IKT) bland barn och ungdomar - och särskilt bland flickor och kvinnor. Regeringen har den 24 juli 2008 beslutat att tillsätta en teknikdelegation (dir. 2008:96) med uppdraget att kartlägga behovet av välutbildad arbetskraft inom matematik, naturvetenskap, teknik och IKT samt att verka för att behovet uppmärksammas i större utsträckning. Delegationen ska också öka intresset för högskoleutbildning inom dessa områden. Under perioden 2008-2010 avser regeringen att tillföra 40 miljoner kronor till Teknikdelegationen. Medlen ska användas för att bedriva ett utåtriktat arbete samt för att stödja andra projekt och insatser inom området. Delegationen ska redovisa sitt uppdrag senast den 30 april 2010. 8.3.11 Havsmiljöinstitut Det arbete som myndigheter, frivilligorganisationer och privata aktörer bedriver för att förbättra havsmiljön behöver stödjas av kunskap och forskning. Inte minst i det internationella samarbetet kring Östersjön och Västerhavet är kvalificerat vetenskapligt underlag av stor betydelse. I dag finns stor kompetens på havsmiljöområdet vid våra universitet och högskolor. Regeringen beslutade i april 2008 att etablera ett havsmiljöinstitut i form av ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet och Högskolan i Kalmar, med utgångspunkt i betänkandet Ett svenskt havsmiljöinstitut (SOU 2006:112). Göteborgs universitet har fått ett samordningsansvar och uppdraget att koordinera den löpande verksamheten inom Havsmiljöinstitutet. För att finansiera Göteborgs universitets samordnande roll för Havsmiljöinstitutet föreslår regeringen att 10 miljoner kronor årligen överförs från utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård anslaget 34:12 Havsmiljö till anslaget 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning. Från och med 2009 kommer Göteborgs universitet att ansvara för Kristineberg marina forskningsstation, som i dag förvaltas av Kungliga Vetenskapsakademien (KVA). 8.3.12 Integration Invandrare med examen från annat land på högskolenivå och med kvalificerad yrkeserfarenhet är en stor tillgång för det svenska samhället. Det är viktigt att dessa personer snabbt kommer ut på arbetsmarknaden. För den enskilde individen har en snabb etablering på arbetsmarknaden stor betydelse för integreringen i samhället. För samhället är det angeläget att kunskaper och kompetenser tas till vara. Det är dessutom värdefullt att etableringen kan ske inom områden som invandrade akademiker har utbildning för. Det är ofta svårt för invandrare med utbildning från andra länder att få arbete som motsvarar deras kompetens och utbildning. Detta kan exempelvis bero på språkbrister eller att den enskilde har behov av att komplettera delar av sin utbildning. Validering av utbildning och yrkeserfarenhet är ett viktigt steg för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden. Ett annat är möjligheten till komplettering av den utländska utbildningen. Regeringen har i flera budgetpropositioner föreslagit att medel anslås för att lärosätena ska anordna kompletterande utbildningar för personer med utländska examina. Under 2008 har 46 miljoner kronor avsatts för anordnande av kompletterande utbildningar för jurister, lärare och personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredje land. Regeringen föreslår i enlighet med förslag i 2007 års ekonomiska vårproposition att ytterligare 5 miljoner kronor avsätts för integrationsinsatser i högskolan. Regeringen bedömer att kompletterande utbildningar bör vara en del av den reguljära utbildningspolitiken. Ett område som regeringen anser särskilt angeläget när det gäller kompletterande utbildningar är hälso- och sjukvård. Regeringen föreslår därför att, utöver tidigare aviserade satsningar, ytterligare 51 miljoner kronor, inklusive studiemedel, avsätts för integrationsinsatser i högskolan per år under perioden 2009-2011 (se även utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet, avsnitt 3.6 samt i skrivelsen Egenmakt mot utanförskap - regeringens stategi för en förbättrad integration, som regeringen presenterar i samband med budgetpropositionen för 2009). Insatserna innebär framförallt anordnande av kompletterande högskoleutbildningar för bl.a. personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredje land och för lärare med utländsk examen men även för vägledningsåtgärder för personer med utländsk utbildning eller yrkeserfarenhet. En grupp där det i Sverige för närvarande råder brist på arbetskraft är hälso- och sjukvårdsutbildade personer. Den nuvarande ordningen för erkännande av hälso- och sjukvårdsutbildningar från länder utanför EES inklusive Schweiz medför att det för många yrkesutövare tar lång tid innan de kan få behörighet och därigenom tillträde till den svenska arbetsmarknaden. I en departementspromemoria (Ds 2007:45) finns förslag om en rättssäker och effektiv ordning för erkännande av hälso- och sjukvårdsutbildningar från tredje land som leder fram till de yrken som Socialstyrelsen utfärdar legitimation för. Förslaget har remissbehandlats. Regeringen avser att införa en ny erkännandeordning som ska kunna träda ikraft under 2009. 8.3.13 Utbildningsplatser till Försvarshögskolan Sedan den 1 januari 2008 är Försvarshögskolan en högskola som lyder under högskolelagen (1992:1434). Högskolan föreslås tillföras 10 miljoner kronor avseende en förstärkning av de civila utbildningarna, vilket motsvarar 280 helårsstudenter till en kostnad per plats om cirka 36 000 kronor. Denna satsning föreslås finansieras genom att en överföring sker från anslaget 2:19 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning. 8.3.14 Överföring av verksamhet från Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning I budgetpropositionen för 2008 (prop. 2007/08:1) aviserade regeringen avvecklingen av Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning (NSHU) från och med den 1 januari 2009, som ett led i regeringens ambition att minska antalet myndigheter. I samband med avvecklingen har Högskoleverket övertagit ansvaret för generell information om IT-stödd distansutbildning på högskolenivå samt förvaltningen av webbplatsen netuniversity.se, som Högskoleverket fått i uppdrag att integrera med webbplatsen studera.nu. För dessa uppgifter föreslår regeringen att anslaget till Högskoleverket ökar med fyra miljoner kronor årligen. Ansvaret för registrering av lärosätenas uppgifter om IT-stödd distansutbildning har överförts till Verket för högskoleservice. För dessa uppgifter föreslår regeringen att anslaget till Verket för högskoleservice ökar med två miljoner kronor årligen. 8.3.15 Spetsutbildningar i entreprenörskap och innovation I syfte att åstadkomma svenska spetsutbildningar inom entreprenörskap och innovation anser regeringen att en satsning bör genomföras vid minst två lärosäten. Avsikten är att i Sverige skapa förutsättning för utbildning på högsta internationella nivå inom entreprenörskap och innovation som kan bidra till en stark utvecklingskraft för att skapa tillväxt. Satsningen vänder sig till lärosäten som redan i dag anordnar utbildning på avancerad nivå inom entreprenörskaps- eller innovationsområdet och som har en tydlig koppling till forskning inom samma område. Regeringen avser att uppdra åt Högskoleverket att granska lärosätenas ansökningar om utvecklingsstöd för att utveckla nämnda spetsutbildningar. Regeringen föreslår för den föreslagna satsningen drygt 8,1 miljoner kronor under 2009. Vidare beräknas ytterligare 7,2 miljoner under 2010. Antagningen av den första kullen studenter planeras till höstterminen 2009. Regeringen avser att ge Högskoleverket i uppdrag att på sikt utvärdera satsningen. 8.4 Internationell samverkan Internationella jämförelser och utbyten är av stor vikt för utvecklingen av det svenska utbildningssystemet. Genom att spegla vår egen verksamhet mot andras och andras sätt att lösa gemensamma problem kan det internationella samarbetet främja kvaliteten. Kunskapen om och förståelsen för andra länder och kulturer ökar samtidigt som kontakter skapas som på längre sikt kan komma både individ och samhälle till godo. Alla som är aktiva i utbildningssystemet bör därför ges möjlighet att delta i internationella utbyten och samarbeten. De reformer som nu bereds inom olika områden kommer att stärka den svenska utbildningens kvalitet och attraktionskraft. Reformerna inom yrkesutbildningsområdet skapar förutsättningar för en ökad internationell rörlighet. De svenska utbildningarna och yrkescertifikaten kommer att kunna jämföras mot en europeisk referensram och på så sätt tydliggörs nivåerna i olika länders utbildningar. Detta kan öka rörligheten inom både utbildning och arbetsliv. Internationaliseringen gör oss bättre rustade att möta framtidens förändringar, vilket Globaliseringsrådet bekräftar i sina utredningar. Inom EU blir utbildningsfrågor allt viktigare. En god utbildning för alla stödjer målsättningarna om demokrati och social sammanhållning samt bidrar till att stärka den ekonomiska utvecklingen. De utmaningar som utbildning i Sverige står inför delar vi i stor utsträckning med andra länder. Ett ökat samarbete och möjligheten att lära av varandra kommer att förbättra såväl utbildningen i Sverige som utbildningen i andra medlemsländer. Områden som vinner på erfarenhetsutbyte och samarbete är tidig inlärning och vikten av stöd i tidiga skolår. Lärarnas och skolledarnas roll, en stärkt lärarutbildning, satsningar på yrkesutbildningar och kunskapstriangeln - det vill säga samverkan mellan högre utbildning, forskning och innovation - är också aktuella frågor. Ett europeiskt samarbete om skolfrågor bidrar till att stärka de reformer vi genomför nationellt. Våra universitet och högskolor befinner sig i en situation med allt större konkurrens såväl om studenter som om personer med spetskompetens. Samtidigt ökar möjligheterna till utbyte och samarbete. Kvalificerad forskning har blivit en strategisk resurs. Detta ställer universitet och högskolor, liksom den industriella forsknings- och utvecklingssektorn, inför avgörande utmaningar. En alltmer global utbildning ger ökat internationellt samarbete. Unesco är FN:s organ för bl.a. utbildning. Sverige ska fortsätta verka för ökad samstämmighet mellan utbildningspolitik och utvecklingsinsatser i internationella organisationer, som till exempel Unesco, i enlighet med politiken för global utveckling. 8.5 Globaliseringsrådet Regeringen inrättade i december 2006 ett Globaliseringsråd. Rådet ska ta fram underlag för en allsidig belysning av hur Sverige kan dra största möjliga nytta av globaliseringen. Som ett led i detta arbete har rådet publicerat tre delrapporter om kunskapens betydelse för tillväxt, behovet av en kampanj för att öka intresset för ingenjörsyrket samt Sverige som elbilens pionjärland. Utöver dessa har 20 underlagsrapporter publicerats och ett stort antal seminarier över hela landet arrangerats. Rådet för en bred diskussion om de utmaningar och möjligheter globaliseringen medför med tonvikt på åtgärder som ökar Sveriges konkurrens- och attraktionskraft. Förutom företrädare från regeringen ingår representanter från akademi, arbetsmarknadens parter, statsförvaltning, näringsliv och kultursektor i Globaliseringsrådet. Rådet leds av högskole- och forskningsministern. Resultatet av rådets arbete ska sammanfattas i en slutrapport senast under 2009. 8.6 Forskning Regeringens mål är att stärka Sveriges ställning som forskningsnation och därmed stärka konkurrenskraften i en globaliserad värld för att bidra till ökad ekonomisk tillväxt och välfärd i Sverige. Vetenskaplig kvalitet mäts bl.a. genom hur ofta vetenskapliga artiklar citeras. Trots att kvaliteten i svensk forskning fortfarande är god och att Sverige tillhör ett av de länder vars forskning citeras mest i världen, har kvaliteten i svensk forskning minskat mätt som antalet citat per artikel i jämförelse med genomsnittliga antalet citat för området. Detta förhållande kan ha ett samband med att resurserna till forskning och utveckling (FoU) har varit otillräckliga under en rad år. Även FoU-finansieringen i det svenska näringslivet har minskat under senare år. Om Sverige även i framtiden ska vara en ledande kunskapsnation, krävs ökade investeringar i FoU för att bibehålla den höga vetenskapliga kvaliteten i svensk forskning. Regeringen föreslår därför en kraftfull satsning på forskning och innovation som innebär att det statliga stödet från och med 2009 successivt ökar för att 2012 nå en permanent förstärkning om totalt 4,6 miljarder kronor, utöver i budgetpropositionen för 2007 aviserad ökning med 400 miljoner kronor från och med 2009. Satsningarna kommer att presenteras närmare i den kommande forsknings- och innovationspropositionen. Av denna investering föreslås 2,4 miljarder kronor fördelas till forskning och utveckling under 2009. Genom att den största förstärkningen sker redan första året blir det totala resurstillskottet för fyraårsperioden närmare 15 miljarder kronor. Regeringen kommer i propositionen att presentera åtgärder som förbättrar förutsättningarna för spetsforskning och excellenta forskningsmiljöer, bl.a. genom att ökade forskningsresurser ska fördelas genom universitetens och högskolornas basanslag. Finansieringen till universitet och högskolor ska ske kvalitetsbaserat, vilket kommer att skapa ett incitament för de forskande lärosätena att arbeta ännu mer aktivt med att stärka forskningskvalitet och att utveckla excellens. Vidare introduceras ett nytt element i forskningsfinansieringen: strategiska forskningssatsningar. Dessa satsningar kommer att göras inom områdena medicin, teknik och klimat. Tre kriterier har varit vägledande när regeringen prioriterat de strategiska områdena. - Forskning som kan medverka till att finna lösningar på angelägna globala problem och utmaningar, såsom arbete mot klimatförändringar, kampen mot svåra sjukdomar och andra hälsoutmaningar samt omställning av energisystemen. Det är till exempel uppenbart att kampen mot växthuseffekten underlättas av teknologiska genombrott. - Områden där Sverige redan har forskning av världsklass. Inom samtliga prioriterade områden finns forskare och forskargrupper som håller världsklass. - Områden där det finns företag i Sverige som bedriver egen forskning och utveckling, och där statens insatser stärker näringslivets och Sveriges utveckling och konkurrenskraft. En kraftsamling kommer därigenom att ske kring forskningsområden som uppfyller kraven att skapa och utveckla forskning på högsta internationella nivå inom områden där forskning har stor betydelse för utvecklingen av näringslivet och samhällslivet i stort. För att bidra till denna utveckling behöver nyttiggörandet av forskningen stimuleras. Därför utgör innovation ett viktigt tema i den kommande propositionen. Det tar sig uttryck dels i utformningen av ett antal nya former och instrument för det svenska forskningssystemet, dels genom att ett antal specifika innovationsfrågor av betydelse för näringslivets och samhällets utveckling behandlas. Det kommer att ske genom att satsningarna på forskning även innefattar en förstärkning av den struktur som finns för att stimulera innovation och att nyttiggöra forskningsresultaten i högskolan. Denna struktur innefattar bl.a. högskolans interna stödfunktioner, deras holdingbolag samt Innovationsbron AB. Dessutom avses ökade medel tillföras industriforskningsinstituten, för att stärka deras roll i innovationssystemet. Vidare avser regeringen att ta bort myndigheters skyldighet att betala en avgift om åtta procent på mottagna externa medel, vilket innebär att den så kallade högskolemomsen avskaffas. De nationella satsningarna på forskning och innovation ska även stärka Sveriges position i det internationella forskningssamarbetet, särskilt när det gäller medverkan i EU:s ramprogram för forskning, utveckling och demonstration. Regeringen anser att en väl fungerande infrastruktur är en förutsättning för högkvalitativ svensk forskning. Inom all forskning, men kanske i huvudsak inom medicinsk, naturvetenskaplig och teknisk forskning, krävs avancerad utrustning i form av stora anläggningar där forskningsexperiment kan utföras. Mycket stora anläggningar är ofta för dyra för att ett enskilt lärosäte eller ens ett enskilt land ska kunna finansiera och driva dem. Därför finns det ett antal stora forskningsanläggningar som drivs nationellt eller som ägs gemensamt av Sverige och andra, främst europeiska länder. Regeringen arbetar för ett svenskt deltagande i samarbeten mellan ett flertal främst europeiska länder om konstruktionerna av dels acceleratoranläggningen FAIR, dels röntgenfrielektronlasern XFEL. FAIR kommer att ge möjlighet att öka förståelsen av materiens inre struktur samt det tillstånd som existerade omedelbart efter Big Bang innan varken atomer eller protoner och neutroner bildats. XFEL kommer att ge möjlighet för forskare inom bl.a. nanovetenskap och plasmafysik att genomföra en mängd experiment som inte har kunnat genomföras tidigare. Vetenskapsrådet har presenterat en bedömning av ett antal infrastrukturbehov nationellt och på europeisk nivå. I den kommande forsknings- och innovationspropositionen fördelas ökade resurser för att tillgodose de mest angelägna infrastrukturbehoven Till de allra mest angelägna infrastruktursatsningarna hör också arbetet med att få den stora europeiska neutronacceleratorn ESS (European Spallation Source) förlagd till Sverige. Regeringen bedömer att förutsättningarna för att möta den tekniska utvecklingen förbättras genom att samla verksamheterna för Kungl. biblioteket (KB) och Statens ljud- och bildarkiv (SLBA) i en myndighet. Detta sker genom att SLBA inordnas i KB från och med den 1 januari 2009. De två myndigheternas uppdrag, som ligger mycket nära varandra, är att samla in, förvara, beskriva och tillhandahålla dels den svenska tryckproduktionen och vissa elektroniska dokument (KB) dels film, fonogram, videogram och vissa andra elektroniska dokument (SLBA) enligt lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument. Uppbyggnaden av det digitala biblioteket och arkivet samt långsiktigt digitalt bevarande kräver fortsatta stora utvecklingsinsatser. Sammantaget stärks och effektiviseras forskningens infrastruktur genom denna omorganisation. Regeringen vill vidare stärka den ideella sektorn och stimulera donationer till forskning. Ett sätt att åstadkomma en sådan stimulans är att införa en avdragsrätt vid beskattning av företag och privatpersoner för donationer till dessa ändamål. Därför har regeringen beslutat om utredningen Skatteincitament för gåvor till forskning och ideell verksamhet (dir. 2008:102). Satsningarna på det Internationella polaråret (IPY) och det utökade internationella forskningssamarbetet på isbrytaren Oden är viktiga led i regeringens strävan att öka det internationella forskningssamarbetet. 9 Budgetförslag 9.1 Anslag för barn-, ungdoms- och vuxenutbildning 9.1.1 1:1 Statens skolverk Tabell 9.1:1 Anslagsutveckling för Statens skolverk Tusental kronor 2007 Utfall 360 422 Anslags- sparande 13 625 2008 Anslag 380 637 1 Utgifts- prognos 353 840 2009 Förslag 306 701 2010 Beräknat 316 301 2 2011 Beräknat 321 982 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet.2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 306 672 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 305 605 tkr i 2009 års prisnivå. Statens skolverk är förvaltningsmyndighet för det offentliga skolväsendet och för den av det allmänna anordnade förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Skolverket ska bidra till måluppfyllelsen inom utbildningsområdet genom att svara för uppföljning, utvärdering och utveckling av skolväsendet, förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och vuxenutbildning samt för vissa styrdokument. Regeringens överväganden Skolverkets uppgifter förändras den 1 oktober 2008. Tillsyn, inklusive tillsynen över viss utbildning som bedrivs av fristående skolor, samt annan kvalitetsgranskning (inspektion) överförs vid denna tidpunkt till Statens skolinspektion. Till Skolinspektionen överförs även hanteringen av ärenden som rör godkännande av och rätt till bidrag för fristående skolor samt återkallande av sådant godkännande och sådan rätt till bidrag, det kanslistöd som ges till Skolväsendets överklagandenämnd samt barn- och elevombudet. Därutöver överförs verksamhet avseende arbetsplatsförlagd utbildning utomlands för gymnasieelever till Internationella programkontoret för utbildningsområdet. Vid samma tidpunkt inordnas i Skolverket verksamhet från Myndigheten för skolutveckling och Nationellt centrum för flexibelt lärande. Från Myndigheten för skolutveckling inordnas verksamhet avseende statlig befattningsutbildning för rektorer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion och kompetensutveckling för lärare tillsammans med uppgifter avseende hantering av statsbidrag, stöd till användning av informationsteknik, sektorsansvaret för miljömålsarbetet samt uppgifter rörande myndighetens internationella arbete inom verksamhetsområdet. Även vissa uppgifter avseende andra statliga utvecklingsinsatser inom nationellt prioriterade områden och uppgiften att sprida kunskap om forskningsresultat inom verksamhetsområdet inordnas från myndigheten. Från Nationellt centrum för flexibelt lärande inordnas viss verksamhet avseende utvecklingsinsatser inom vuxenutbildningen rörande metoder och pedagogik för flexibelt lärande. Som en följd av en förändrad myndighetsstruktur inom utbildningsområdet minskas anslaget med 241 184 000 kronor. För arbetet med det nationella provsystemet och för uppföljning och utvärdering av elevers kunskap tillförs anslaget 28 225 000 kronor. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 306 701 000 kronor för budgetåret 2009. Tabell 9.1:1 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 510 448 510 448 510 448 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 9 232 25 548 37 081 Beslut -212 959 -219 640 -224 366 Överföring till/från andra anslag -20 -56 -1 181 Övrigt Förslag/beräknat anslag 306 701 316 301 321 982 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.1.2 1:2 Statens skolinspektion Tabell 9.1:2 Anslagsutveckling för Statens skolinspektion Tusental kronor 2007 Utfall Anslags- sparande 0 2008 Anslag 83 457 1 Utgifts- prognos 81 837 2009 Förslag 326 145 2010 Beräknat 337 131 2 2011 Beräknat 344 227 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet.2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 327 166 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 327 166 tkr i 2009 års prisnivå. Statens skolinspektion ska ansvara för kvalitetsgranskning av skolväsendet, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen samt tillsyn över det offentliga skolväsendet och för den av det allmänna anordnade förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen m.m. Skolinspektionen ska vidare ansvara för s.k. tillståndsprövning. Det innebär att myndigheten beslutar om godkännande av och rätt till bidrag för fristående skolor, samt om återkallande av sådant godkännande och sådan rätt till bidrag. Anslaget ska även användas till finansiering av barn- och elevombudet samt till den administration som Skolinspektionen kommer att utföra åt Skolväsendets överklagandenämnd. Regeringens överväganden Statens skolinspektion inrättas den 1 oktober 2008. Skolinspektionen övertar från och med detta datum Skolverkets ansvar för tillsyn och kvalitetsgranskning samt s.k. tillståndsprövning avseende fristående skolor. En särskild utredare tillsattes i juni 2007 för att lämna förslag till den statliga utbildningsinspektionens framtida inriktning och utformning (dir. 2007:80). Utredningens betänkande, Tydlig och öppen - förslag till en stärkt utbildningsinspektion (SOU 2007:101), har remissbehandlats och förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Medel för förstärkt inspektion föreslås avsättas i enlighet med regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2008. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 326 145 000 kronor för budgetåret 2009. Tabell 9.1:2 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 0 0 0 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 0 0 0 Beslut 326 145 337 131 344 227 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 326 145 337 131 344 227 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.1.3 1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten Tabell 9.1:3 Anslagsutveckling för Specialpedagogiska skolmyndigheten Tusental kronor 2007 Utfall Anslags- sparande 0 2008 Anslag 325 393 1 Utgifts- prognos 327 374 2009 Förslag 659 311 2010 Beräknat 679 394 2 2011 Beräknat 693 693 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet.2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 659 311 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 659 311 tkr i 2009 års prisnivå. Specialpedagogiska skolmyndigheten ansvarar för statens specialpedagogiska stöd rörande barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder och för utbildning i specialskolan. Anslaget används för Specialpedagogiska skolmyndighetens förvaltningskostnader. Vidare används anslaget för att delvis täcka kostnader för myndighetens uppdrag på läromedelsområdet. Myndighetens stödjande uppgift innebär att ge specialpedagogiskt stöd till kommuner och andra huvudmän som ansvarar för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg samt utbildning inom det offentliga skolväsendet m.m. I myndighetens uppdrag ligger också att tillgodose behovet av anpassade läromedel för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder. Dessutom fördelar myndigheten vissa statsbidrag. Utbildningen i specialskolan har som mål att ge barn och ungdomar i specialskolans målgrupp en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt det är möjligt motsvarar den utbildning som ges i grundskolan. Specialskolans målgrupp omfattar elever som inte kan gå i grundskolan eller särskolan på grund av att de är synskadade och har ytterligare funktionshinder, döva eller hörselskadade eller har en grav språkstörning. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 9.1:3 Offentligrättslig verksamhet Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2007 0 121 689 517 627 -395 938 Prognos 2008 0 118 500 494 000 -375 500 Budget 2009 0 123 000 505 000 -382 000 Avgifterna avser intäkter från läromedelsförsörjningen samt ersättning från kommuner för elever i specialskola. Dessa intäkter får disponeras av myndigheten. Det ekonomiska målet är att intäkterna delvis ska täcka kostnaderna för verksamheten. Avgifterna avser också intäkter från Folkbildningsrådet för verksamhet avseende administration av förstärkningsbidrag till folkhögskolor. Intäkterna disponeras av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Det ekonomiska målet för administrationen av förstärkningsbidrag till folkhögskolor är full kostnadstäckning. Kostnader som inte finansieras med avgiftsintäkter ska finansieras från detta anslag. Regeringens överväganden Specialpedagogiska skolmyndigheten inrättades den 1 juli 2008. Myndigheten övertog då verksamhet som tidigare bedrivits av Specialpedagogiska institutet, Specialskolemyndigheten och Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd. Från den 1 oktober övertar myndigheten också viss verksamhet från Nationellt centrum för flexibelt lärande. Specialpedagogiska skolmyndighetens förvaltningsanslag är en sammanslagning av hela eller delar av förvaltningsanslagen för de tidigare verksamheterna. Från och med den 1 juli 2008 har specialskolans målgrupp utökats till att även omfatta barn med synskada och ytterligare funktionshinder samt barn med grav språkstörning. Samtidigt återinrättas Ekeskolan och Hällsboskolan som statliga specialskolor. Inför 2009 väntas endast mindre elevökningar med anledning av den utökade målgruppen. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 659 311 000 kronor för budgetåret 2009. Tabell 9.1:3 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 0 0 0 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 0 0 0 Beslut 659 311 679 394 693 693 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 659 311 679 394 693 693 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Specialpedagogiska skolmyndigheten behöver kunna lämna förhandsbesked till förlag på den kommersiella marknaden. För att möjliggöra för myndigheten att göra framtida ekonomiska åtaganden föreslås att regeringen bemyndigas att under 2009, för ramanslaget 1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 13 000 000 kronor under 2010-2011. Tabell 9.1:3 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden Tusental kronor Utfall 2007 Prognos 2008 Förslag 2009 Beräknat 2010 Beräknat 2011- Ingående åtaganden 6 429 8 189 13 000 Nya åtaganden 7 500 11 000 Infriade åtaganden -5 740 -6 189 -8 400 -4 600 Utestående åtaganden 8 189 13 000 Erhållet/föreslaget bemyndigande 11 500 13 000 9.1.4 1:4 Sameskolstyrelsen Tabell 9.1:4 Anslagsutveckling för Sameskolstyrelsen Tusental kronor 2007 Utfall 27 072 Anslags- sparande 1 377 2008 Anslag 26 230 1 Utgifts- prognos 25 721 2009 Förslag 26 637 2010 Beräknat 27 264 2 2011 Beräknat 27 717 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet.2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 26 637 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 26 637 tkr i 2009 års prisnivå. Sameskolstyrelsen är styrelse för sameskolorna och integrerad samisk undervisning i kommunal grundskola. Sameskolstyrelsen ska främja och utveckla samisk undervisning och bör bistå vid uppsökande verksamhet bland samer samt informera om sameskolan och samisk undervisning i det offentliga skolväsendet. Ändamålet för anslaget är att ge samiska barn en utbildning med samisk inriktning och att bidra till att bevara och utveckla det samiska språket och den samiska kulturen. Utbildningen bedrivs vid sameskolor samt i integrerad samisk undervisning i kommunal grundskola. Utbildningen ska för sameskolan motsvara utbildningen till och med årskurs 6 i grundskolan och för den integrerade samiska undervisningen till och med årskurs 9 i grundskolan. Sameskolstyrelsen får efter avtal med en kommun fullgöra kommunens uppgifter avseende förskoleklass och förskole- och fritidshemsverksamheten för samiska barn. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 9.1:4 Offentligrättslig verksamhet Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2007 0 23 977 50 817 -27 072 Prognos 2008 0 24 030 50 200 -26 170 Budget 2009 0 24 330 51 000 -26 670 De intäkter som Sameskolstyrelsen får disponera avser främst ersättning från kommuner för samisk förskola, förskoleklass och fritidshem som Sameskolstyrelsen bedriver efter avtal samt ersättning för elever i sameskolan. Det ekonomiska målet är att intäkterna delvis ska täcka kostnaderna för verksamheten. De kostnader som inte finansieras av avgifter ska finansieras från detta anslag. Regeringens överväganden Elevantalet vid sameskolorna är i stort sett oförändrat medan antalet barn i samiska förskolor och fritidshem ökat kraftigt under de senaste åren. Under läsåret 2007/08 har det funnits sex sameskolor med totalt 182 elever i förskoleklass och årskurserna 1-6. Från och med hösten 2008 finns det fem sameskolor då skolan i Lannavaara lagts ner. Integrerad samisk undervisning finns vid 12 skolor i nio kommuner med totalt 153 elever. Förskolor finns i anslutning till sameskolorna, där antalet barn ökat från 105 barn år 2006 till 115 följande år. Fritidshem finns vid samtliga sameskolor, i vilka antalet elever var 64 hösten 2007. Detta innebär en ökning med 13 elever från föregående år. En större enhetlighet bör eftersträvas i kommunernas avgifter till Sameskolstyrelsen för en plats i samisk förskoleklass och fritidshem. Beredning beträffande huvudmannaskapet för verksamhet i förskoleklass och fritidshem i sameskolan pågår inom Regeringskansliet. Skolmyndighetsutredningen har i sitt slutbetänkande Tre nya skolmyndigheter (SOU 2007:79) föreslagit att Sameskolstyrelsens uppgifter inordnas i Sametinget och överförs till Jordbruksdepartementets ansvarsområde. Beredning pågår för närvarande inom Utbildnings- och Jordbruksdepartementen. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 26 637 000 kronor för budgetåret 2009. Tabell 9.1:4 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 26 230 26 230 26 230 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 407 1 034 1 487 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 26 637 27 264 27 717 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.1.5 1:5 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Tabell 9.1:5 Anslagsutveckling för Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Tusental kronor 2007 Utfall 588 690 Anslags- sparande 86 166 2008 Anslag 637 838 1 Utgifts- prognos 622 674 2009 Förslag 845 463 2010 Beräknat 854 522 2 2011 Beräknat 672 186 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet.2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 822 907 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 625 146 tkr i 2009 års prisnivå. Ändamålet med anslaget är att främja utveckling av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, skola och vuxenutbildning. Anslaget finansierar främst insatser för att stödja och stimulera kommunernas verksamhetsutveckling inom dessa områden. Stödet avser verksamheter med såväl kommunal som annan huvudman. Anslaget används även för statlig rektorsutbildning, vissa utredningar på skolområdet och annat centralt initierat utvecklingsarbete inom utbildningssystemet samt för administration, uppföljning och utvärdering av vissa särskilda uppdrag och satsningar. Regeringens överväganden Medel på anslaget ska bl.a. användas till försöksverksamhet med lärlingsutbildning och till att utveckla evidensbaserade och kvalitetssäkrade metoder mot mobbning i skolan. Medel får även användas till regeringens satsning inom matematik, naturvetenskap och teknik. För att ersätta kommunerna för ett utökat åtagande avseende nationella prov i grundskolan minskas anslaget med 38 827 000 kronor. Det nya anslaget 1:11 Förstärkning av basfärdigheter som används till ett statsbidrag för att stimulera och stärka arbetet med basfärdigheterna läsa, skriva och räkna, tillförs för budgetåret 2009 250 000 000 kronor från anslaget. För arbetet med nationella prov minskas anslaget med 4 000 000 kronor. Anslaget 1:1 Statens skolverk ökas med motsvarande belopp. För att ersätta kommunerna för ett utökat åtagande avseende nationella minoriteter minskas anslaget med 24 000 000 kronor 2009 och 16 000 000 kronor från 2010. Anslag 1:1 Kommunalekonomisk utjämning utgiftsområde 25 ökas med motsvarande belopp. Som en följd av myndighetsöversynen överförs 3 500 000 kronor som avser bidraget för arbetsplatsförlagd utbildning utomlands till anslag 4:3 Internationella programkontoret för utbildningsområdet. För att finansiera insatser inom ramen för regeringens strategi för entreprenörskap i skolan tillförs anslaget 10 000 000 kronor från anslag 1:5 Näringslivsutveckling m.m. utgiftsområde 24. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 845 463 000 kronor för budgetåret 2009. Tabell 9.1:5 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 779 338 779 338 779 338 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 21 120 51 873 81 352 Beslut 35 005 12 927 -199 257 Överföring till/från andra anslag 10 000 10 384 10 752 Övrigt Förslag/beräknat anslag 845 463 854 522 672 186 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Statens skolverk behöver sluta ekonomiska avtal inom ramen för sitt utvecklingsarbete. För att möjliggöra för myndigheten att göra framtida ekonomiska åtaganden föreslås att regeringen bemyndigas att under 2009, för ramanslaget 1:5 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, besluta om kommande utgifter som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 140 000 000 kronor under 2010-2011. Tabell 9.1:5 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden Tusental kronor Utfall 2007 Prognos 2008 Förslag 2009 Beräknat 2010 Beräknat 2011- Ingående åtaganden 550 000 252 692 139 799 Nya åtaganden 0 80 000 Infriade åtaganden -297 308 -192 893 -119 799 -20 000 Utestående åtaganden 252 692 139 799 Erhållet/föreslaget bemyndigande 253 000 140 000 9.1.6 1:6 Särskilda insatser inom utbildningsområdet Tabell 9.1:6 Anslagsutveckling för Särskilda insatser inom utbildningsområdet Tusental kronor 2007 Utfall 304 338 Anslags- sparande 5 408 2008 Anslag 305 959 1 Utgifts- prognos 300 590 2009 Förslag 487 197 2010 Beräknat 509 047 2 2011 Beräknat 530 369 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet.2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 487 197 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 487 197 tkr i 2009 års prisnivå. Anslaget används för att finansiera särskilda insatser på skolområdet och särskilt utbildningsstöd. Särskilda insatser inom skolområdet omfattar undervisning som anordnas på sjukhus, insatser för elever med funktionshinder eller andra särskilda behov i grundskola och gymnasieskola, och elever i särskola med flera funktionshinder. Anslaget används även för bidrag för speciellt anpassad gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade elever från hela landet, viss statlig ersättning avseende gymnasial utbildning i Örebro för döva och hörselskadade elever och för bidrag till kostnader för viss riksrekryterande utbildning för elever med utvecklingsstörning. Särskilt utbildningsstöd får lämnas till svårt rörelsehindrade personer som studerar vid universitet, högskola eller folkhögskola. Statligt bidrag får även lämnas för sådant stöd som erbjuds personer med andra funktionshinder vilka studerar vid folkhögskola och till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som studerar på universitet och högskola. Regeringens överväganden För döva och hörselskadade elever finns riksgymnasieverksamhet i Örebro kommun. Hösten 2007 fanns 436 elever inskrivna på riksgymnasierna. För elever med svåra rörelsehinder anordnas Rh-anpassad gymnasieutbildning enligt 5 kap. 7 § skollagen (1985:1100) i Göteborgs, Kristianstads kommun, Stockholms och i Umeå kommuner. Läsåret 2007/08 omfattade verksamheten 178 elever. Särskilt utbildningsstöd ger studerande med funktionshinder sådant stöd att de kan vistas på studieorten och genomföra studier vid folkhögskola. Motsvarande gäller för studerande med rörelsehinder vid studier på universitet och högskolor. Bidraget gör det också möjligt för ungdomar, som antagits till riksgymnasium för svårt rörelsehindrade ungdomar (rh-anpassad gymnasieutbildning), att genomföra studierna. Som en följd av myndighetsöversynen överförs 174 292 000 kronor för särskilt utbildningsstöd från utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 487 197 000 kronor för budgetåret 2009. Tabell 9.1:6 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 305 959 305 959 305 959 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 6 946 20 979 34 673 Beslut Överföring till/från andra anslag 174 292 182 108 189 737 Övrigt Förslag/beräknat anslag 487 197 509 047 530 369 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Bemyndiganden och ekonomiska åtaganden Specialpedagogiska skolmyndigheten beslutar om det särskilda utbildningsstödet till folkhögskolor, universitet, högskolor och till rh-anpassad gymnasieutbildning. Bidraget beviljas per läsår. Regeringen föreslås bemyndigas att under 2009 för ramanslaget 1:6 Särskilda insatser inom utbildningsområdet besluta om kommande utgifter som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 83 000 000 kronor under 2010. Tabell 9.1:6 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden Tusental kronor Utfall 2007 Prognos 2008 Förslag 2009 Beräknat 2010 Beräknat 2011- Ingående åtaganden 0 83 000 Nya åtaganden 83 000 0 Infriade åtaganden 0 -83 000 Utestående åtaganden 83 000 Erhållet/föreslaget bemyndigande 83 000 9.1.7 1:7 Maxtaxa i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg m.m. Tabell 9.1:7 Anslagsutveckling för Maxtaxa i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg m.m. Tusental kronor 2007 Utfall 3 658 162 Anslags- sparande 3 289 2008 Anslag 3 660 000 1 Utgifts- prognos 3 659 303 2009 Förslag 3 660 000 2010 Beräknat 3 660 000 2011 Beräknat 3 660 000 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet.2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. Anslagets ändamål är att finansiera statsbidrag till de kommuner som har ett system med maxtaxa i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen samt det statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder som ska lämnas till de kommuner som tillämpar maxtaxa. Under anslaget bekostas även Skolverkets administration av rekvisitioner från kommunerna. Regeringens överväganden Regeringen bedömer att alla kommuner kommer att tillämpa systemet med maxtaxa i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Mot bakgrund av detta föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 3 660 000 000 kronor för budgetåret 2009. Tabell 9.1:7 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 3 660 000 3 660 000 3 660 000 Förändring till följd av: Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 3 660 000 3 660 000 3 660 000 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 9.1.8 1:8 Bidrag till viss verksamhet motsvarande förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola och gymnasieskola Tabell 9.1:8 Anslagsutveckling för Bidrag till viss verksamhet motsvarande förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola och gymnasieskola Tusental kronor 2007 Utfall 119 314 Anslags- sparande 14 148 2008 Anslag 144 924 1 Utgifts- prognos 110 556 2009 Förslag 148 214 2010 Beräknat 153 807 2 2011 Beräknat 159 151 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet.2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 148 214 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 148 214 tkr i 2009 års prisnivå. Anslaget används för i huvudsak: * särskilt verksamhetsstöd till bl.a. vissa riksrekryterande gymnasiala utbildningar och förberedande dansutbildningar i Stockholm, Göteborg, Malmö och Piteå, * bidrag till kostnader för Sveriges anslutning till examensorganisationen International Baccalaureate Organisation (IBO) i Genève, särskilt statsbidrag till Göteborgs och Stockholms kommuner för IB-utbildning samt för IB-utbildning vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket, * ersättning till kommuner och landsting för kostnader för nordiska elever på gymnasial nivå, * ersättning vid personskada till elev i viss gymnasieutbildning, * bidrag till riksinternatskolor enligt avtal mellan staten och respektive riksinternatskola, * statsbidrag till kostnader för utlandssvenska elevers skolgång i Sverige, och * statsbidrag för vissa barn och ungdomar som inte är folkbokförda i Sverige. Den huvudsakliga faktorn som styr utgifterna på anslaget är antalet elever. Regeringens överväganden Från anslaget utbetalas bidrag till en kommun för elever från annat nordiskt land som studerar i Sverige med stöd av överenskommelsen om nordisk utbildningsgemenskap på gymnasial nivå. Ersättningen avser det överskjutande antalet elever som kommunen tagit emot i förhållande till det antal elever som genomgått utbildning i annat nordiskt land. Höstterminen 2007 lämnades bidrag för 293 nordiska elever och vårterminen 2008 var antalet nordiska elever 305. Antalet nordiska elever för vilka ersättning utgår har successivt ökat. Trenden med ökande kostnader för statsbidraget för nordiska elever har emellertid brutits och kostnaderna för läsåret 2007/08 var lägre än för 2006/07. Från och med 1 juli 2007 finns statsbidrag för vissa barn och ungdomar som inte är folkbokförda i Sverige (SFS 2007:81). För höstterminen 2007 betalades cirka 8,6 miljoner kronor ut. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 148 214 000 kronor för budgetåret 2009. Tabell 9.1:8 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 144 924 144 924 144 924 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 3 290 8 883 14 227 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 148 214 153 807 159 151 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.1.9 1:9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet Tabell 9.1:9 Anslagsutveckling för Bidrag till svensk undervisning i utlandet Tusental kronor 2007 Utfall 84 058 Anslags- sparande 16 370 2008 Anslag 92 575 1 Utgifts- prognos 85 060 2009 Förslag 94 677 2010 Beräknat 97 554 2 2011 Beräknat 100 187 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet.2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 94 677 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 94 677 tkr i 2009 års prisnivå. Anslagets ändamål är att finansiera statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar. Statsbidrag lämnas till: * huvudmannen för en svensk utlandsskola, * distansundervisning, * kompletterande svensk undervisning, * undervisning vid utländsk skola (internationell skola). Bestämmelserna syftar till att ge utlandssvenska barn och ungdomar utbildning som motsvarar förskoleklassen, grundskolan och så långt det är möjligt gymnasieskolan eller undervisning i svenska och om Sverige om de går i en utländsk skola. För att bidrag ska ges för en elev måste en av vårdnadshavarna vistas i utlandet på grund av verksamhet som bedöms väsentlig för det svenska samhället. Anslaget används även för lönekostnader m.m. som tillkommer nationellt anställda lärare m.fl. vid Europaskolorna, samt utvecklingsinsatser kopplade till svensk undervisning i utlandet. Regeringens överväganden Det fanns 24 svenska utlandsskolor med statsbidrag läsåret 2007/08 som bedrev undervisning på grundskolenivå och vid 20 av dessa fanns även elever i förskoleklass och vid 6 undervisning på gymnasienivå. Skolan i Milano har upphört. Totalt deltog 1 385 elever i utbildning vid svenska utlandsskolor. Året innan var motsvarande elevantal 1 256 elever. Andelen statsbidragsberättigade elever har dock minskat med 14 procent. Genomsnittskostnaden för en elev var 100 600 kronor att jämföra med genomsnittskostnaden på 100 700 kronor året innan. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 94 677 000 kronor för budgetåret 2009. Tabell 9.1:9 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 92 575 92 575 92 575 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 2 102 4 979 7 612 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 94 677 97 554 100 187 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.1.10 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal Tabell 9.1:10 Anslagsutveckling för Fortbildning av lärare och förskolepersonal Tusental kronor 2007 Utfall 66 605 Anslags- sparande 300 045 2008 Anslag 697 087 1 Utgifts- prognos 547 922 2009 Förslag 1 247 087 2010 Beräknat 1 367 000 2011 Beräknat 1 200 000 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet.2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. Anslagets ändamål är att finansiera insatser för att stärka lärares och förskolepersonals möjligheter till fortbildning. Medlen ska användas till sådan fortbildning som genomförs på uppdrag av Skolverket i enlighet med regeringens uppdrag till myndigheten (U2007/3168/S). Medlen ska även användas till statsbidrag enligt förordningen (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare. Dessutom ska medlen användas till fortbildning för förskolans personal enligt det uppdrag och den förordning som regeringen avser att besluta om. Under anslaget bekostas även Skolverkets kostnader för arbete med administration och uppföljning av fortbildningsinsatserna. Regeringens överväganden För att stärka lärares möjligheter till kvalificerad fortbildning inleddes under 2007 en omfattande och långsiktig satsning på akademisk fortbildning för lärare. Syftet är att stärka lärares kompetens för att därigenom öka elevers måluppfyllelse. Fokus ska ligga på att stärka lärares ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kompetens, men också på annan relevant fortbildning som främjar elevernas måluppfyllelse. Tidpunkten för besluten om fortbildningssatsningen och statsbidraget gjorde att många huvudmän inte hann komma igång med sina fortbildningsinsatser under 2007. För att säkerställa att fortbildningsinsatserna når önskvärd omfattning tillförs anslaget 150 000 000 kronor 2009 och 150 000 000 kronor under 2010 vilket tillsammans motsvarar det belopp som ej utnyttjades 2007. Ett förstärkt pedagogiskt uppdrag i förskolan kräver en förstärkt pedagogisk kompetens hos förskolans personal. En satsning på fortbildning för förskolepersonal ska inledas 2009 och pågå t.o.m. 2011 och omfatta 200 000 000 kronor per år. Syftet är att utveckla förskollärares teoretiska kunskaper för att kunna stärka och fördjupa den pedagogiska kompetensen. Även barnskötare behöver förstärkt kompetens och omfattas av satsningen. På detta sätt kan måluppfyllelsen öka och likvärdigheten stärkas i förskolan. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 1 247 087 000 kronor för budgetåret 2009. Tabell 9.1:10 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 697 087 697 087 697 087 Förändring till följd av: Beslut 550 000 669 913 502 913 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 1 247 087 1 367 000 1 200 000 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Skolverket kommer att skriva fleråriga avtal med lärosäten om uppdragsutbildning samt lämna förhandsbesked till skolhuvudmän om statsbidrag. För att möjliggöra för myndigheten att göra framtida ekonomiska åtaganden föreslås att regeringen bemyndigas att under 2009, för ramanslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal besluta om kommande utgifter som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, medför behov av framtida anslag på högst 1 310 000 000 kronor under 2010-2011. Tabell 9.1:10 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden Tusental kronor Utfall 2007 Prognos 2008 Förslag 2009 Beräknat 2010 Beräknat 2011- Ingående åtaganden 900 000 1 900 000 1 310 000 Nya åtaganden 1 600 000 300 000 Infriade åtaganden -600 000 -890 000 -1 110 000 -200 000 Utestående åtaganden 1 900 000 1 310 000 Erhållet/föreslaget bemyndigande 2 200 000 1 310 000 9.1.11 1:11 Förstärkning av basfärdigheter Tabell 9.1:11 Anslagsutveckling för Förstärkning av basfärdigheter Tusental kronor 2007 Utfall Anslags- sparande 0 2008 Anslag 150 000 1 Utgifts- prognos 147 088 2009 Förslag 250 000 2010 Beräknat 510 603 2 2011 Beräknat 0 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet.2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 489 828 tkr i 2009 års prisnivå. Anslaget används till att stärka skolhuvudmännens arbete med basfärdigheterna läsa, skriva och räkna. Fördelningen av medel till huvudmännen styrs av elevantalet i årskurs 1-3 samt andelen elever som saknar godkända betyg i något av ämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik i årskurs 9. Under anslaget bekostas även Skolverkets kostnader för arbete med administration, information och uppföljning med anledning av bidraget. Regeringens överväganden För att stimulera och stärka arbetet med basfärdigheterna läsa, skriva och räkna införs ett nytt statsbidrag den 1 oktober 2008. Skolverket ska administrera och fördela bidraget efter närmare reglering i förordning. Regeringen bedömer att det även fortsättningsvis finns ett stort behov av att stärka skolhuvudmännens arbete med basfärdigheterna. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 250 000 000 kronor för budgetåret 2009. Anslaget 1:5 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg minskas med motsvarande belopp. Tabell 9.1:11 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 0 0 0 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 0 0 0 Beslut 250 000 510 603 1 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 250 000 510 603 0 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 9.1.12 1:12 Bidrag till vissa studier Tabell 9.1:12 Anslagsutveckling för Bidrag till vissa studier Tusental kronor 2007 Utfall Anslags- sparande 0 2008 Anslag 0 1 Utgifts- prognos 0 2009 Förslag 15 525 2010 Beräknat 15 525 2011 Beräknat 15 525 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet.2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. Anslaget används för statsbidrag som lämnas för studier om funktionshinder, utbildning som är särskilt anpassad för personer med funktionshinder och studier inom vuxenutbildning för utvecklingsstörda. Bidrag betalas i enlighet med förordningen (2007:1345) om statsbidrag vid vissa studier för personer med funktionshinder. Regeringens överväganden Som ett led i regeringens strävan att uppnå ett samordnat och sammanhållet studiestödssystem avskaffades systemet med bidrag vid korttidsstudier från och med 2008. Bidrag för studier i mindre omfattning i alfabetisering i samiska kan dock fortfarande lämnas, liksom bidrag för kortare studier om funktionshinder, kortare studier på grundskole- eller gymnasienivå som är särskilt anpassade för personer med funktionshinder och studier inom vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux). I 2008 års ekonomiska vårproposition föreslog regeringen att anslaget skulle delas upp mellan utgiftsområde 1 Rikets styrelse och utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 15 525 000 kronor för budgetåret 2009. Tabell 9.1:12 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 0 0 0 Förändring till följd av: Beslut Överföring till/från andra anslag 15 525 15 525 15 525 Övrigt Förslag/beräknat anslag 15 525 15 525 15 525 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 9.1.13 1:13 Myndigheten för yrkeshögskolan5 Tabell 9.1:13 Anslagsutveckling för Myndigheten för yrkeshögskolan Tusental kronor 2007 Utfall 0 Anslags- sparande 0 2008 Anslag 0 1 Utgifts- prognos 0 2009 Förslag 71 470 2010 Beräknat 71 470 2 2011 Beräknat 71 470 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 71 470 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 71 470 tkr i 2009 års prisnivå. Anslaget används för Myndigheten för yrkeshögskolans förvaltningskostnader. Regeringens överväganden Regeringen avser att inrätta en ny myndighet, Myndigheten för yrkeshögskolan, från och med den 1 juli 2009. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 71 470 000 kronor för budgetåret 2009. Tabell 9.1:13 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 0 0 0 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 0 0 0 Beslut 71 470 71 470 71 470 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 71 470 71 470 71 470 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.1.14 1:14 Utveckling av vuxenutbildning m.m. Tabell 9.1:14 Anslagsutveckling för Utveckling av vuxenutbildning m.m. Tusental kronor 2007 Utfall 0 Anslags- sparande 0 2008 Anslag 817 1 Utgifts- prognos 817 2009 Förslag 8 334 2010 Beräknat 8 600 2 2011 Beräknat 8 845 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 8 334 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 8 334 tkr i 2009 års prisnivå. Ändamålet för anslaget är att finansiera utvecklingsinsatser inom vuxenutbildningsområdet. Regeringens överväganden Anslaget förstärks med drygt 7,5 miljoner kronor som en effekt av att utvecklingsverksamhet som tidigare finansierats från anslaget 1:15 Statligt stöd till vuxenutbildning från och med 2009 ska finansieras från detta anslag. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 8 334 000 kronor för budgetåret 2009. Tabell 9.1:14 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 817 817 817 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 0 26 50 Beslut 5 249 5 399 Överföring till/från andra anslag 7 517 2 508 2 579 Övrigt Förslag/beräknat anslag 8 334 8 600 8 845 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.1.15 1:15 Statligt stöd till vuxenutbildning Tabell 9.1:15 Anslagsutveckling för Statligt stöd till vuxenutbildning Tusental kronor 2007 Utfall 299 729 Anslags- sparande 13 190 2008 Anslag 442 490 1 Utgifts- prognos 435 898 2009 Förslag 608 708 2010 Beräknat 775 408 2 2011 Beräknat 925 089 3 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 751 583 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 871 927 tkr i 2009 års prisnivå. Ändamålet för anslaget är att finansiera: * statsbidrag till kompletterande utbildningar, * statsbidrag till viss påbyggnadsutbildning, * statsbidrag till viss kommunal vuxenutbildning, * statsbidrag till yrkeshögskoleutbildningar, * särskilt verksamhetsstöd till idrottens studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet, * särskilt verksamhetsstöd för att främja samisk utbildningsverksamhet, * särskilt verksamhetsstöd till riksomfattande kursverksamhet avseende hemslöjd, och * validering av utländsk yrkeskompetens. Regeringens överväganden Anslaget förstärks med 124 miljoner kronor 2009, beräknas öka med ytterligare 126 miljoner kronor 2010 och med ytterligare 126 miljoner kronor 2011 för att öka tillgången till gymnasial yrkesutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen. Vidare förstärks anslaget med 31 miljoner kronor 2009 och beräknas öka med ytterligare 31 miljoner kronor fr.o.m. 2010 för att öka antalet platser i yrkeshögskolan. Satsningen på validering av nyanländas yrkeskompetens fortsätter och därför ökas anslaget med 10 miljoner kronor 2009 och beräknas öka med 5 miljoner kronor 2010. Anslaget minskas med 7,5 miljoner kronor som en effekt av att utvecklingsverksamhet som tidigare finansierats från detta anslag från och med 2009 ska finansieras från anslaget 1:14 Utveckling av vuxenutbildning m.m. Övriga förändringar avser tekniska justeringar. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 608 708 000 kronor för budgetåret 2009. Tabell 9.1:15 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 442 490 442 490 442 490 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 10 044 24 389 37 636 Beslut 166 827 318 797 447 313 Överföring till/från andra anslag -9 838 -7 169 -2 437 Övrigt -815 -3 100 87 Förslag/beräknat anslag 608 708 775 408 925 089 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.1.16 1:16 Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning Tabell 9.1:16 Anslagsutveckling för Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning Tusental kronor 2007 Utfall 25 894 Anslags- sparande 369 2008 Anslag 26 068 1 Utgifts- prognos 26 437 2009 Förslag 26 490 2010 Beräknat 27 152 2 2011 Beräknat 27 736 3 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 26 490 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 26 490 tkr i 2009 års prisnivå. Anslaget används för Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildnings förvaltningskostnader. Regeringens överväganden Regeringen har för avsikt att i en proposition lämna förslag om att inrätta en yrkeshögskola. Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning kommer att beröras av förslagen. Med anledning av detta föreslås att anslaget även får användas för avvecklingskostnader som kan uppkomma till följd av förslagen. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 26 490 000 kronor för budgetåret 2009. Tabell 9.1:16 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 26 068 26 068 26 068 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 424 1 086 1 670 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 26 490 27 152 27 736 Anmärkning: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.1.17 1:17 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning Tabell 9.1:17 Anslagsutveckling för Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning Tusental kronor 2007 Utfall 1 158 948 Anslags- sparande 14 095 2008 Anslag 1 100 251 1 Utgifts- prognos 1 220 137 2009 Förslag 1 170 187 2010 Beräknat 1 202 588 2011 Beräknat 1 230 350 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. Ändamålet för anslaget är att finansiera: * statligt stöd och kostnader för personskadeförsäkring samt ansvarsförsäkring under lärandet i arbete (LIA), och * statsbidrag till lärlingsutbildning för vuxna till vissa hantverksyrken. Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2009 för ramanslaget 1:17 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning besluta om bidrag till kvalificerad yrkesutbildning och lärlingsutbildning för vuxna till vissa hantverksyrken som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 322 847 000 kronor under 2010 och högst 477 153 000 kronor under 2011-2013. Anledningen till att föreslaget bemyndigande överstiger utestående åtaganden är att beräknade belopp för nya och infriade åtaganden är mycket osäkra på grund av att utfallet styrs av utbildningsanordnarnas förmåga att genomföra statsbidragsberättigande utbildningar. Tabell 9.1:17 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden Tusental kronor Utfall 2007 Prognos 2008 Förslag 2009 Beräknat 2010 Beräknat 2011- Ingående åtaganden 1 379 413 1 490 687 1 489 435 1 635 505 Nya åtaganden 1 203 667 1 384 907 Infriade åtaganden 1 204 919 1 238 837 1 322 847 477 153 Utestående åtaganden 1 490 687 1 489 435 1 635 505 Erhållet/föreslaget bemyndigande 1 800 000 1 532 743 1 800 000 Regeringens överväganden Regeringen har för avsikt att i en proposition lämna förslag om att inrätta en yrkeshögskola. Den aktuella verksamhet kommer att beröras av förslagen. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 1 170 187 000 kronor för budgetåret 2009. Tabell 9.1:17 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 1 100 251 1 100 251 1 100 251 Förändring till följd av: Beslut 39 129 42 275 42 275 Övriga makroekonomiska förutsättningar 30 807 60 062 87 824 Volymer Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 1 170 187 1 202 588 1 230 350 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 9.2 Anslag för universitet och högskolor 9.2.1 2:1 Högskoleverket Tabell 9.2:1 Anslagsutveckling för Högskoleverket Tusental kronor 2007 Utfall 164 978 Anslags- sparande 4 156 2008 Anslag 166 548 1 Utgifts- prognos 167 390 2009 Förslag 172 349 2010 Beräknat 177 822 2 2011 Beräknat 181 681 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 172 349 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 172 349 tkr i 2009 års prisnivå. Anslaget används för Högskoleverkets verksamhet. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Den avgiftsbelagda verksamheten vid Högskoleverket avser högskoleprovet som delvis finansieras genom att en del av den avgift deltagarna i högskoleprovet betalar används för att täcka kostnaderna för verksamheten vid verket. Tabell 9.2:1 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2007 12 300 13 900 -1 600 Prognos 2008 12 300 14 910 -2 610 Budget 2009 12 300 14 910 -2 610 Regeringens bedömning Regeringens bedömning är att resultatinformationen i årsredovisningen ger en god bild av utvecklingen inom de områden som Högskoleverket ansvarar för. Enligt regeringens mening har de mål som uppställts för verksamheten uppfyllts. Regeringen föreslår att anslaget ökar med 4 000 000 kronor till följd av att Högskoleverket har övertagit ansvaret för vissa uppgifter från Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning. Tabell 9.2:1 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 166 548 166 548 166 548 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 1 801 7 147 10 916 Beslut Överföring till/från andra anslag 4 000 4 127 4 217 Övrigt Förslag/beräknat anslag 172 349 177 822 181 681 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.2 2:2 Verket för högskoleservice Tabell 9.2:2 Anslagsutveckling för Verket för högskoleservice Tusental kronor 2007 Utfall 16 871 Anslags- sparande 52 2008 Anslag 17 050 1 Utgifts- prognos 16 770 2009 Förslag 19 371 2010 Beräknat 20 019 2 2011 Beräknat 20 470 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 19 371 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 19 371 tkr i 2009 års prisnivå. Anslaget används som bidrag till utgifter för antagningsverksamheten och bedömningar av utländska gymnasiebetyg. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Det ekonomiska målet för den avgiftsfinansierade verksamheten upphandling är att intäkterna ska täcka samtliga kostnader (full kostnadstäckning). För antagning till högskoleutbildning finns det inte något specificerat ekonomiskt mål för hur stor del av kostnaderna som ska täckas av avgiften. Utgifter som inte finansieras med avgiftsinkomster ska finansieras från anslaget. Det ekonomiska målet för den avgiftsfinansierade verksamheten med anledning av driften av studiedokumentationssystemet Ladok är att intäkterna ska täcka samtliga kostnader för denna verksamhet (full kostnadstäckning). Tabell 9.2:2 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) UTFALL 2007 187 608 195 993 -8 385 Uppdragsverksamhet PROGNOS 2008 205 988 209 986 -3 998 Uppdragsverksamhet BUDGET 2009 220 610 220 589 21 Uppdragsverksamhet Regeringens överväganden Regeringen föreslår att anslaget ökar till följd av att Verket för högskoleservice har övertagit ansvaret för viss registrering från Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning. Tabell 9.2:2 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 17 050 17 050 17 050 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 321 902 1 307 Beslut Överföring till/från andra anslag 2 000 2 067 2 113 Övrigt Förslag/beräknat anslag 19 371 20 019 20 470 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.3 2:3 Uppsala universitet: Grundutbildning Tabell 9.2:3 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Uppsala universitet Tusental kronor 2007 Utfall 1 148 541 Anslags- sparande 96 674 2008 Anslag 1 253 164 1 Utgifts- prognos 1 171 497 2009 Förslag 1 276 516 2010 Beräknat 1 316 903 2 2011 Beräknat 1 346 611 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 1 276 671 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 1 276 792 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som ska gälla för universitetet. Ersättningen avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 9.2:3 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2007 659 659 0 Prognos 2008 650 700 -50 Budget 2009 650 675 -25 Tabell 9.2:3 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2007 241 830 236 394 5 436 (varav tjänsteexport) 41 614 41 614 0 Prognos 2008 233 000 234 000 -1 000 (varav tjänsteexport) 42 300 42 300 0 Budget 2009 232 000 235 000 -3 000 (varav tjänsteexport) 42 000 42 000 0 Regeringens överväganden Uppsala universitet har för budgetåret 2007 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Universitet redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 108,7 miljoner kronor. Anslaget ökar med 1 009 000 kronor till följd av den beslutade utbyggnaden av läkarutbildningen med 8 helårsstudenter i 2008 års budgetproposition. I denna budgetproposition föreslås en ytterligare utbyggnad av läkarutbildningen med 13 helårstudenter som universitetet ska finansiera inom ram. Anslaget minskar därmed med 881 000 kronor för att kompensera landstingen för den kliniska delen i utbildningen. Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:3 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 1 264 584 Särskilda åtaganden - nationellt resurscentrum i biologi och bioteknik 1 715 - internationell lärarfortbildning 8 021 - sekretariatet för Östersjöuniversitetet 2 196 Summa 1 276 516 Tabell 9.2:3 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 1 253 164 1 253 164 1 253 164 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 23 224 63 447 93 020 Beslut 128 292 427 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 1 276 516 1 316 903 1 346 611 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.4 2:4 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning Tabell 9.2:4 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Uppsala universitet Tusental kronor 2007 Utfall 1 286 995 Anslags- sparande 2008 Anslag 1 372 078 1 Utgifts- prognos 1 372 078 2009 Förslag 1 397 506 2010 Beräknat 1 441 546 2 2011 Beräknat 1 473 925 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 1 397 506 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 1 397 506 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå. Regeringens överväganden Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:4 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning Tusental kronor Basresurs 1 372 868 Nationellt kunskapscentrum för frågor om mäns våld mot kvinnor 24 638 Summa 1 397 506 Övrigt Regeringen beslutade i juni 2008 att Uppsala universitet, Nationellt Centrum för Kvinnofrid (NCK), skulle ges ett utvidgat och förlängt uppdrag att utarbeta ett nationellt program för hälso- och sjukvården avseende omhändertagande av offer för sexualbrott. NCK fick också i uppdrag att vidareutveckla metoder för att inkludera frågor om personlig erfarenhet av våld som en del av anamnesen inom hälso- och sjukvård samt för informations- och kunskapsspridning till att även omfatta frågor om hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Medel för dessa uppdrag anslås under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet anslaget 3:1 Jämställdhetsåtgärder. Tabell 9.2:4 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 1 372 078 1 372 078 1 372 078 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 25 428 69 468 101 847 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 1 397 506 1 441 546 1 473 925 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.5 2:5 Lunds universitet: Grundutbildning Tabell 9.2:5 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Lunds universitet Tusental kronor 2007 Utfall 1 554 083 Anslags- sparande 74 597 2008 Anslag 1 666 584 1 Utgifts- prognos 1 556 766 2009 Förslag 1 696 581 2010 Beräknat 1 749 190 2 2011 Beräknat 1 787 591 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 1 695 751 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 1 694 909 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som ska gälla för universitetet. Ersättningen avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 9.2:5 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2007 1 473 1 671 -198 Prognos 2008 1 400 1 400 0 Budget 2009 1 400 1 400 0 Tabell 9.2:5 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2007 212 638 204 680 7 958 (varav tjänsteexport) Prognos 2008 214 000 219 000 -5 000 (varav tjänsteexport) Budget 2009 222 000 222 000 0 (varav tjänsteexport) Regeringens överväganden Lunds universitet har för budgetåret 2007 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Universitetet avräknade vid utgången av budgetåret 50,2 miljoner kronor av under tidigare år sparade helårsprestationer för att nå takbeloppet. Vid utgången av budgetåret redovisade universitetet ett anslagssparande om 74,6 miljoner kronor. Anslaget ökar med 1 009 000 kronor till följd av den beslutade utbyggnaden av läkarutbildningen med 8 helårsstudenter i 2008 års budgetproposition. I denna budgetproposition föreslås en ytterligare utbyggnad av läkarutbildningen med 28 helårsstudenter som universitetet ska finansiera inom ram. Anslaget minskar därmed med 1 897 000 kronor för att kompensera landstingen för den kliniska delen i utbildningen. Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:5 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 1 670 482 Särskilda åtaganden - nationellt resurscentrum i fysik 1 241 - trafikflygarutbildning 22 154 - omhändertagande av arkeologiska fynd 2 704 Summa 1 696 581 Tabell 9.2:5 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 1 666 584 1 666 584 1 666 584 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 30 885 84 378 123 707 Beslut -888 -1 772 -2 700 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 1 696 581 1 749 190 1 787 591 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.6 2:6 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning Tabell 9.2:6 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Lunds universitet Tusental kronor 2007 Utfall 1 279 376 Anslags- sparande 2008 Anslag 1 368 013 1 Utgifts- prognos 1 368 013 2009 Förslag 1 513 365 2010 Beräknat 1 437 275 2 2011 Beräknat 1 469 558 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 1 393 365 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 1 393 365 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå. Regeringens förslag: Riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna försäljning av aktier i Ideon AB. Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser att det är viktigt att det skapas förutsättningar för Sverige att satsa på gemensamma nationella eller internationella forskningsanläggningar. Det pågår för närvarande förhandlingar om att skapa en europeisk forskningsanläggning, benämnd europeisk spallationsanläggning (ESS), med möjlig placering i Lund. Som ett led i finansiering av en sådan anläggning behöver resurser tillföras berört anslag. Regeringen föreslår därför att anslaget ökar med 120 000 000 kronor under 2009 som en delfinansiering av kostnaderna för en internationell forskningsanläggning i Lund. Lunds universitet har sålt aktier i Ideon AB med förbehåll för regeringens godkännande. Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen att för statens räkning godkänna försäljning av aktier i Ideon AB. Försäljningsintäkterna ska återföras mot inkomsttitel. Regeringens överväganden Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:6 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning Tusental kronor Basresurs 1 393 365 Internationell forskningsanläggning 120 000 Summa 1 513 365 Övrigt Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2008 att frågan om den framtida organisationen av analysverksamhet inom Jordbruksdepartementets ansvarsområden bereds. Som resultat av detta arbete beslutade regeringen den 18 juni 2008 att Livsmedelsekonomiska institutet ska avvecklas den 31 december 2008. Vidare beslutade regeringen att ge Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet i uppdrag att fr.o.m. den 1 januari 2009 överta analysverksamheten som Livsmedelsekonomiska institutet har ansvarat för. Finansieringen från och med 2009 föreslås ske från utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar på anslaget 1:29 Sveriges lantbruksuniversitet. Tabell 9.2:6 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 1 368 013 1 368 013 1 368 013 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 25 352 69 262 101 545 Beslut 120 000 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 1 513 365 1 437 275 1 469 558 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.7 2:7 Göteborgs universitet: Grundutbildning Tabell 9.2:7 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Göteborgs universitet Tusental kronor 2007 Utfall 1 601 874 Anslags- sparande 2008 Anslag 1 631 859 1 Utgifts- prognos 1 600 181 2009 Förslag 1 666 119 2010 Beräknat 1 722 675 2 2011 Beräknat 1 765 387 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 1 670 045 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 1 673 855 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som ska gälla för universitetet. Ersättningen avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 9.2:7 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2007 1 666 1 732 -66 Prognos 2008 2 000 2 200 -200 Budget 2009 2 000 2 200 -200 Tabell 9.2:7 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2007 262 831 269 704 -6 873 (varav tjänsteexport) Prognos 2008 270 000 275 000 -5 000 (varav tjänsteexport) Budget 2009 270 000 275 000 -5 000 (varav tjänsteexport) Regeringens överväganden Göteborgs universitet har för budgetåret 2007 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Universitetet avräknade vid utgången av budgetåret 62,6 miljoner kronor av under tidigare år sparade helårsprestationer för att nå takbeloppet. Vid utgången av budgetåret återstod 66,4 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer. Anslaget ökar med 1 009 000 kronor till följd av den beslutade utbyggnaden av läkarutbildningen med 8 helårsstudenter i 2008 års budgetproposition. I denna budgetproposition föreslås en ytterligare utbyggnad av läkarutbildningen vid universitetet med 13 helårsstudenter. Anslaget ökar med 1 641 000 kronor för att finansiera denna satsning. Vidare föreslås anslaget öka med 1 368 000 kronor till följd av att tandläkarutbildningen byggs ut med 15 helårsstudenter. Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:7 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 1 662 533 Särskilt åtagande - nationellt resurscentrum i matematik 3 586 Summa 1 666 119 Tabell 9.2:7 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 1 631 859 1 631 859 1 631 859 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 30 242 82 621 121 131 Beslut 4 018 8 195 12 397 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 1 666 119 1 722 675 1 765 387 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.8 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning Tabell 9.2:8 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Göteborgs universitet Tusental kronor 2007 Utfall 1 044 536 Anslags- sparande 2008 Anslag 1 108 767 1 Utgifts- prognos 1 108 767 2009 Förslag 1 140 014 2010 Beräknat 1 175 940 2 2011 Beräknat 1 202 353 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 1 140 014 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 1 140 014 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå. Regeringens överväganden Regeringen beslutade i april 2008 att etablera ett havsmiljöinstitut i form av ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet och Högskolan i Kalmar med utgångspunkt från förslagen i betänkandet Ett svenskt havsmiljöinstitut (SOU 2006:112). Göteborgs universitet har fått ett samordningsansvar och uppdraget att koordinera den löpande verksamheten inom Havsmiljöinstitutet. För att finansiera Göteborgs universitets samordnande roll för havsmiljöinstitutet föreslår regeringen att 10 miljoner kronor överförs från utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, anslaget 34:12 havsmiljö till anslaget 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning. Vidare ökar anslaget med 700 000 kronor för Kristinebergs marina forskningsstation. Resurser överförs från Kungl. Vetenskapsakademien (KVA) till Göteborgs universitet. Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:8 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning Tusental kronor Basresurs 1 130 014 Havsmiljöinstitutet 10 000 Summa 1 140 014 Tabell 9.2:8 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 1 108 767 1 108 767 1 108 767 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 20 547 56 136 82 301 Beslut 10 000 10 315 10 547 Överföring till/från andra anslag 700 722 738 Övrigt Förslag/beräknat anslag 1 140 014 1 175 940 1 202 353 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.9 2:9 Stockholms universitet: Grundutbildning Tabell 9.2:9 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Stockholms universitet Tusental kronor 2007 Utfall 956 665 Anslags- sparande 91 037 2008 Anslag 1 533 061 1 Utgifts- prognos 1 398 184 2009 Förslag 1 561 472 2010 Beräknat 1 610 679 2 2011 Beräknat 1 646 858 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 1 561 472 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 1 561 472 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som ska gälla för universitetet. Ersättningen avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Revisionens iakttagelser Riksrevisionens invändning avseende Stockholms universitet i revisionsberättelse redovisas och behandlas i avsnitt 3.7 Revisionens iakttagelser. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 9.2:9 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2007 3 061 3 531 4 200 -669 Prognos 2008 3 355 3 762 3 882 -120 Budget 2009 3 550 3 975 4 600 -625 Tabell 9.2:9 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2007 187 811 189 803 -1 992 (varav tjänsteexport) Prognos 2008 212 172 209 642 2 530 (varav tjänsteexport) Budget 2009 229 144 226 588 2 556 (varav tjänsteexport) Regeringens överväganden Stockholms universitet har för budgetåret 2007 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Universitetet redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 91 miljoner kronor. Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:9 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 1 493 647 Särskilda åtaganden - Nationellt resurscentrum i kemi 1 236 - Stöd till studenter med funktionshinder inkl. teckentolkning 26 938 - Tolk- och översättarinstitutet 11 639 - Studenters kostnader för deltagande i kurser i Nordens språk och litteratur 433 - Breddat och fördjupat samarbete inom lärarutbildningen mellan LHS, GIH, KF och KMH 21 481 - Rekryteringsinsatser för lärarstudenter med utländsk bakgrund och annat modersmål än svenska 737 - Särskilda uppgifter av nationellt intresse rörande svenska som andra språk och svenskundervisning för invandrare 3 211 - Utveckling av lärarutbildning för dövas och hörselskadades behov 2 150 Summa 1 561 472 Tabell 9.2:9 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 1 533 061 1 533 061 1 533 061 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 28 411 77 618 113 797 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 1 561 472 1 610 679 1 646 858 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.10 2:10 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning Tabell 9.2:10 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Stockholms universitet Tusental kronor 2007 Utfall 1 057 435 Anslags- sparande 2008 Anslag 1 169 604 1 Utgifts- prognos 1 169 604 2009 Förslag 1 189 608 2010 Beräknat 1 227 097 2 2011 Beräknat 1 254 659 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 1 189 608 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 1 189 608 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå. Anslaget täcker även den avgift till Riksgäldskontoret som utgör ersättning för den finansiella risk och övriga kostnader som är förenade med den ekonomiska förpliktelse som utfärdats till förmån för Fysikhuset Stockholm KB. Regeringens överväganden Anslaget ökar med 1 671 000 kronor avseende forskningsmedel som fördelades till universitetet i samband med 2008 års budgetproposition. Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:10 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning Tusental kronor . Basresurs 1 189 608 Summa 1 189 608 Tabell 9.2:10 Härledning av anslagsnivån 2008-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 1 167 963 1 167 963 1 167 963 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 21 645 59 134 86 696 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 1 189 608 1 227 097 1 254 659 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.11 2:11 Umeå universitet: Grundutbildning Tabell 9.2:11 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Umeå universitet Tusental kronor 2007 Utfall 1 055 902 Anslags- sparande 128 693 2008 Anslag 1 126 455 1 Utgifts- prognos 1 069 392 2009 Förslag 1 147 672 2010 Beräknat 1 184 260 2 2011 Beräknat 1 211 202 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 1 148 080 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 1 148 403 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som ska gälla för universitetet. Ersättningen avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 9.2:11 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2007 509 525 -16 Prognos 2008 510 510 0 Budget 2009 510 510 0 Tabell 9.2:11 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2007 348 528 348 601 -73 (varav tjänsteexport) Prognos 2008 350 000 350 000 0 (varav tjänsteexport) Budget 2009 352 000 352 000 0 (varav tjänsteexport) Regeringens överväganden Umeå universitet har för budgetåret 2007 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Universitetet redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 128,7 miljoner kronor. Anslaget ökar med 2 524 000 kronor till följd av den beslutade utbyggnaden av läkarutbildningen med 20 helårsstudenter i 2008 års budgetproposition. I denna budgetproposition föreslås en ytterligare utbyggnad av läkarutbildningen med 17 helårsstudenter som universitetet ska finansiera inom ram. Anslaget minskar därmed med 1 152 000 kronor för att kompensera landstingen för den kliniska delen i utbildningen. Fullt utbyggd innebär detta att anslaget beräknas minska med totalt 6 334 000 kronor 2014. Vidare föreslås att tandläkarutbildningen byggs ut med 15 helårsstudenter som universitetet ska finansiera inom ram. Anslaget minskar därmed med 1 030 000 kronor för att kompensera landstingen för den kliniska delen i utbildningen. Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:11 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 1 128 472 Särskilda åtaganden - decentraliserad utbildning 10 562 - utbildning i rymd- och miljövetenskap förlagd till Kiruna 6 405 - bidrag till lektorat i samiska och Bildmuseet 2 233 Summa 1 147 672 Tabell 9.2:11 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 1 126 455 1 126 455 1 126 455 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 20 875 57 031 83 615 Beslut 342 774 1 132 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 1 147 672 1 184 260 1 211 202 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.12 2:12 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning Tabell 9.2:12 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Umeå universitet Tusental kronor 2007 Utfall 737 738 Anslags- sparande 2008 Anslag 787 272 1 Utgifts- prognos 787 272 2009 Förslag 801 861 2010 Beräknat 827 131 2 2011 Beräknat 845 709 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 801 861 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 801 861 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå. Regeringens överväganden Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:12 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning Tusental kronor Basresurs 801 861 Summa 801 861 Tabell 9.2:12 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 787 272 787 272 787 272 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 14 589 39 859 58 437 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 801 861 827 131 845 709 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.13 2:13 Linköpings universitet: Grundutbildning Tabell 9.2:13 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Linköpings universitet Tusental kronor 2007 Utfall 1 158 872 Anslags- sparande 53 121 2008 Anslag 1 231 054 1 Utgifts- prognos 1 161 997 2009 Förslag 1 254 200 2010 Beräknat 1 294 087 2 2011 Beräknat 1 323 487 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 1 254 553 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 1 254 868 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagande som ska gälla för universitetet. Ersättningen avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 9.2:13 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2007 628 783 -155 Prognos 2008 630 630 0 Budget 2009 640 640 0 Regeringens överväganden Linköpings universitet har för budgetåret 2007 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Universitetet avräknade vid utgången av budgetåret 44,7 miljoner kronor av under tidigare år sparade helårsprestationer för att nå takbeloppet. Vid utgången av budgetåret redovisade högskolan ett anslagssparande om 53,1 miljoner kronor. Anslaget ökar med 1 009 000 kronor till följd av den beslutade utbyggnaden av läkarutbildningen med 8 helårsstudenter i 2008 års budgetproposition. I denna budgetproposition föreslås en ytterligare utbyggnad av läkarutbildningen med 10 helårsstudenter som universitetet ska finansiera inom ram. Anslaget minskar därmed med 677 000 kronor för att kompensera landstingen för den kliniska delen av utbildningen. Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:13 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 1 252 492 Särskilt åtagande - nationellt resurscentrum i teknik 1 708 Summa 1 254 200 Tabell 9.2:13 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 1 231 054 1 231 054 1 231 054 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 22 814 62 327 91 379 Beslut 332 706 1 054 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 1 254 200 1 294 087 1 323 487 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.14 2:14 Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning Tabell 9.2:14 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Linköpings universitet Tusental kronor 2007 Utfall 514 008 Anslags- sparande 2008 Anslag 560 804 1 Utgifts- prognos 560 804 2009 Förslag 571 197 2010 Beräknat 589 197 2 2011 Beräknat 602 431 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 571 197 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 571 197 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå. Regeringens överväganden Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:14 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning Tusental kronor Basresurs 571 197 Summa 571 197 Tabell 9.2:14 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 560 804 560 804 560 804 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 10 393 28 393 41 627 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 571 197 589 197 602 431 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.15 2:15 Karolinska institutet: Grundutbildning Tabell 9.2:15 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Karolinska institutet Tusental kronor 2007 Utfall 615 565 Anslags- sparande 2008 Anslag 617 283 1 Utgifts- prognos 605 300 2009 Förslag 636 461 2010 Beräknat 664 288 2 2011 Beräknat 686 948 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 643 994 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 651 330 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som ska gälla för Karolinska institutet. Ersättningen avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 9.2:15 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2007 464 078 456 420 7 658 (varav tjänsteexport) Prognos 2008 484 000 486 000 -2 000 (varav tjänsteexport) Budget 2009 510 000 510 000 0 (varav tjänsteexport) Regeringens överväganden Karolinska institutet har för budgetåret 2007 redovisat färre helårsstudenter och helårspresta-tioner än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och avräknade vid utgången av budgetåret 3,7 miljoner kronor av under tidigare år sparade helårsprestationer för att nå takbeloppet. Vid utgången av budgetåret återstod 47,5 miljoner kronor av tidigare överprestationer. Anslaget ökar med 1 009 000 kronor till följd av den beslutade utbyggnaden av läkarutbildningen i 2008 års budgetproposition. I denna budgetproposition föreslås en ytterligare utbyggnad av läkarutbildningen vid Karolinska institutet med 29 helårsstudenter. Anslaget ökar med 3 660 000 kronor för att finansiera denna satsning. Vidare föreslås anslaget öka med 3 069 000 kronor till följd att tandläkarutbildningen byggs ut med 10 helårsstudenter. Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:15 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 549 798 Särskilda åtaganden - tandvårdscentral 82 388 - prov efter läkares allmäntjänstgöring 4 275 Summa 636 461 Tabell 9.2:15 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 617 283 617 283 617 283 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 11 440 31 253 45 821 Beslut 7 738 15 752 23 844 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 636 461 664 288 686 948 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.16 2:16 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning Tabell 9.2:16 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Karolinska institutet Tusental kronor 2007 Utfall 830 128 Anslags- sparande 2008 Anslag 892 107 1 Utgifts- prognos 892 107 2009 Förslag 908 640 2010 Beräknat 937 274 2 2011 Beräknat 958 327 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 908 640 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 908 640 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå. Regeringens överväganden Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:16 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning Tusental kronor Basresurs 908 640 Summa 908 640 Tabell 9.2:16 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 892 107 892 107 892 107 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 16 533 45 167 66 220 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 908 640 937 274 958 327 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.17 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning Tabell 9.2:17 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Kungl. Tekniska högskolan Tusental kronor 2007 Utfall 889 954 Anslags- sparande 164 117 2008 Anslag 969 222 1 Utgifts- prognos 899 024 2009 Förslag 987 184 2010 Beräknat 1 018 293 2 2011 Beräknat 1 041 166 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 987 184 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 987 184 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som ska gälla för Kungl. Tekniska högskolan. Ersättningen avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Av anslagssparandet har 58,4 miljoner kronor dragits in genom regeringsbeslut den 19 december 2007. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 9.2:17 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2007 127 732 128 250 -518 (varav tjänsteexport) Prognos 2008 125 800 127 729 -1 929 (varav tjänsteexport) Budget 2009 128 000 128 000 0 (varav tjänsteexport) Regeringens överväganden Kungl. Tekniska högskolan har för budgetåret 2007 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 164,1 miljoner kronor. Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:17 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 987 184 Summa 987 184 Tabell 9.2:17 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 969 222 969 222 969 222 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 17 962 49 071 71 944 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 987 184 1 018 293 1 041 166 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.18 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning Tabell 9.2:18 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Kungl. Tekniska högskolan Tusental kronor 2007 Utfall 698 772 Anslags- sparande 2008 Anslag 748 396 1 Utgifts- prognos 748 396 2009 Förslag 762 265 2010 Beräknat 786 287 2 2011 Beräknat 803 947 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 762 265 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 762 265 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå. Anslaget täcker även den avgift till Riksgäldskontoret som utgör ersättning för den finansiella risk och övriga kostnader som är förenade med den ekonomiska förpliktelse som utfärdats till förmån för Fysikhuset Stockholm KB. Regeringens överväganden Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:18 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning Tusental kronor Basresurs 762 265 Summa 762 265 Tabell 9.2:18 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 748 396 748 396 748 396 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 13 869 37 891 55 551 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 762 265 786 287 803 947 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.19 2:19 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning Tabell 9.2:19 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Luleå tekniska universitet Tusental kronor 2007 Utfall 511 964 Anslags- sparande 159 829 2008 Anslag 616 943 1 Utgifts- prognos 498 399 2009 Förslag 618 376 2010 Beräknat 637 863 2 2011 Beräknat 652 191 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 618 376 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 618 376 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som ska gälla för universitetet. Ersättningen avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Av anslagssparandet har 32,7 miljoner kronor dragits in genom regeringsbeslut den 19 december 2007. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 9.2:19 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2007 589 694 -105 Prognos 2008 700 700 0 Budget 2009 700 700 0 Tabell 9.2:19 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2007 123 305 123 464 -159 (varav tjänsteexport) 4 518 3 959 559 Prognos 2008 124 000 122 000 2 000 (varav tjänsteexport) 5 000 5 000 0 Budget 2009 128 000 129 000 -1 000 (varav tjänsteexport) 5 000 5 000 0 Regeringens överväganden Luleå tekniska universitet har för budgetåret 2007 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Universitetet redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 159,8 miljoner kronor. Anslaget minskar med 10 miljoner kronor som överförs till anslaget 2:54 Försvarshögskolan: Grundutbildning. Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:19 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 592 478 Särskilda åtaganden - decentraliserad utbildning 19 493 - utbildning i rymd- och miljövetenskap förlagd till Kiruna 6 405 Summa 618 376 Tabell 9.2:19 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 616 943 616 943 616 943 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 11 433 31 235 45 795 Beslut -10 000 -10 315 -10 547 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 618 376 637 863 652 191 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.20 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning Tabell 9.2:20 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Luleå tekniska universitet Tusental kronor 2007 Utfall 267 453 Anslags- sparande 2008 Anslag 278 487 1 Utgifts- prognos 278 487 2009 Förslag 283 648 2010 Beräknat 292 587 2 2011 Beräknat 299 159 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 283 648 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 283 648 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå. Regeringens överväganden Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:20 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning Tusental kronor Basresurs 283 648 Summa 283 648 Tabell 9.2:20 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 278 487 278 487 278 487 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 5 161 14 100 20 672 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 283 648 292 587 299 159 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.21 2:21 Karlstads universitet: Grundutbildning Tabell 9.2:21 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Karlstads universitet Tusental kronor 2007 Utfall 459 054 Anslags- sparande 113 595 2008 Anslag 525 720 1 Utgifts- prognos 471 074 2009 Förslag 532 729 2010 Beräknat 546 783 2 2011 Beräknat 556 330 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 530 079 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 527 486 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som ska gälla för universitetet. Ersättningen avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Av anslagssparandet har drygt 1 miljon kronor dragits in genom regeringsbeslut den 19 december 2007. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 9.2:21 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2007 349 376 -27 Prognos 2008 480 467 13 Budget 2009 480 480 0 Tabell 9.2:21 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2007 56 466 56 098 368 (varav tjänsteexport) Prognos 2008 63 415 63 395 20 (varav tjänsteexport) Budget 2009 63 300 62 800 500 (varav tjänsteexport) Regeringens överväganden Karlstads universitet har för budgetåret 2007 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Universitetet redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 113,6 miljoner kronor. Anslaget minskar med 2 734 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av tandläkarutbildningen. Fullt utbyggd innebär detta att anslaget beräknas minska med totalt 13 669 000 kronor till 2014. Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:21 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 532 729 Summa 532 729 Tabell 9.2:21 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 525 720 525 720 525 720 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 9 743 26 617 39 023 Beslut -2 734 -5 554 -8 413 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 532 729 546 783 556 330 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.22 2:22 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning Tabell 9.2.22 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Karlstads universitet Tusental kronor 2007 Utfall 167 656 Anslags- sparande 2008 Anslag 175 196 1 Utgifts- prognos 175 196 2009 Förslag 178 443 2010 Beräknat 184 067 2 2011 Beräknat 188 201 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 178 443 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 178 443 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå. Regeringens överväganden Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:22 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning Tusental kronor Basresurs 178 443 Summa 178 443 Tabell 9.2:22 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 175 196 175 196 175 196 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 3 247 8 871 13 005 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 178 443 184 067 188 201 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.23 2:23 Växjö universitet: Grundutbildning Tabell 9.2:23 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Växjö universitet Tusental kronor 2007 Utfall 396 032 Anslags- sparande 76 008 2008 Anslag 456 438 1 Utgifts- prognos 418 065 2009 Förslag 464 897 2010 Beräknat 479 548 2 2011 Beräknat 490 319 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 464 897 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 464 897 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som ska gälla för universitetet. Ersättningen avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 9.2:23 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2007 214 230 -16 Prognos 2008 235 235 0 Budget 2009 230 230 0 Tabell 9.2:23 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2007 99 823 107 731 -7 908 (varav tjänsteexport) Prognos 2008 110 000 112 000 -2 000 (varav tjänsteexport) Budget 2009 110 000 112 000 -2 000 (varav tjänsteexport) Regeringens överväganden Växjö universitet har för budgetåret 2007 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Universitetet redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 76 miljoner kronor. Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:23 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 464 897 Summa 464 897 Tabell 9.2:23 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 456 438 456 438 456 438 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 8 459 23 110 33 881 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 464 897 479 548 490 319 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.24 2:24 Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning Tabell 9.2:24 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Växjö universitet Tusental kronor 2007 Utfall 154 327 Anslags- sparande 2008 Anslag 164 173 1 Utgifts- prognos 164 173 2009 Förslag 167 216 2010 Beräknat 172 486 2 2011 Beräknat 176 360 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 167 216 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 167 216 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå. Regeringens överväganden Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:24 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning Tusental kronor Basresurs 167 216 Summa 167 216 Tabell 9.2:24 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 164 173 164 173 164 173 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 3 043 8 313 12 187 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 167 216 172 486 176 360 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.25 2:25 Örebro universitet: Grundutbildning Tabell 9.2:25 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Örebro universitet Tusental kronor 2007 Utfall 541 065 Anslags- sparande 55 863 2008 Anslag 606 870 1 Utgifts- prognos 566 398 2009 Förslag 618 117 2010 Beräknat 637 596 2 2011 Beräknat 651 918 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 618 117 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 618 117 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som ska gälla för universitetet. Ersättningen avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 9.2:25 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2007 702 841 -139 Prognos 2008 700 800 -100 Budget 2009 710 820 -110 Tabell 9.2:25 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2007 30 805 28 505 2 300 (varav tjänsteexport) Prognos 2008 28 000 27 000 1 000 (varav tjänsteexport) Budget 2009 31 000 30 000 1 000 (varav tjänsteexport) Regeringens överväganden Örebro universitet har för budgetåret 2007 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Universitetet avräknade vid utgången av budgetåret 10,1 miljoner kronor av under tidigare år sparade helårsprestationer för att nå takbeloppet. Vid utgången av budgetåret redovisade universitetet ett anslagssparande om 55,9 miljoner kronor. Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:25 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 614 349 Särskilda åtaganden - lokalisering av verksamhet till Grythyttan 3 458 - nätverksadministration och utveckling av skolledarutbildning 310 Summa 618 117 Tabell 9.2:25 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 606 870 606 870 606 870 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 11 247 30 726 45 048 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 618 117 637 596 651 918 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.26 2:26 Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning Tabell 9.2:26 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Örebro universitet Tusental kronor 2007 Utfall 175 697 Anslags- sparande 2008 Anslag 182 698 1 Utgifts- prognos 182 698 2009 Förslag 186 084 2010 Beräknat 191 949 2 2011 Beräknat 196 259 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 186 084 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 186 084 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå. Regeringens överväganden Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:26 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning Tusental kronor Basresurs 186 084 Summa 186 084 Tabell 9.2:26 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 182 698 182 698 182 698 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 3 386 9 251 13 561 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 186 084 191 949 196 259 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.27 2:27 Mittuniversitetet: Grundutbildning Tabell 9.2:27 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Mittuniversitetet Tusental kronor 2007 Utfall 422 850 Anslags- sparande 140 224 2008 Anslag 514 930 1 Utgifts- prognos 410 817 2009 Förslag 519 043 2010 Beräknat 529 970 2 2011 Beräknat 536 444 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 513 779 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 508 630 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som ska gälla för Mittuniversitetet. Ersättningen avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Av anslagssparandet har 30,9 miljoner kronor dragits in genom regeringsbeslut den 19 december 2007. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 9.2:27 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2007 387 387 0 Prognos 2008 400 400 0 Budget 2009 425 425 0 Tabell 9.2:27 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2007 10 421 10 119 302 (varav tjänsteexport) Prognos 2008 16 500 16 500 0 (varav tjänsteexport) Budget 2009 18 000 18 000 0 (varav tjänsteexport) Regeringens överväganden Mittuniversitetet har för budgetåret 2007 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Universitetet redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 140,2 miljoner kronor. Anslaget minskar med 5 430 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av läkarutbildningen. Fullt utbyggd innebär detta att anslaget beräknas minska med totalt 29 867 000 kronor till 2014. Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:27 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 519 043 Summa 519 043 Tabell 9.2:27 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 514 930 514 930 514 930 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 9 543 26 071 38 223 Beslut -5 430 -11 031 -16 709 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 519 043 529 970 536 444 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.28 2:28 Mittuniversitetet: Forskning och forskarutbildning Tabell 9.2:28 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Mittuniversitetet Tusental kronor 2007 Utfall 170 796 Anslags- sparande 2008 Anslag 173 236 1 Utgifts- prognos 173 236 2009 Förslag 176 447 2010 Beräknat 182 008 2 2011 Beräknat 186 096 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 176 447 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 176 447 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå vid Mittuniversitetet. Regeringens överväganden Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:28 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning Tusental kronor Basresurs 176 447 Summa 176 447 Tabell 9.2:28 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 173 236 173 236 173 236 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 3 211 8 772 12 860 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 176 447 182 008 186 096 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.29 2:29 Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning Tabell 9.2:29 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Blekinge tekniska högskola Tusental kronor 2007 Utfall 236 419 Anslags- sparande 2008 Anslag 239 837 1 Utgifts- prognos 235 181 2009 Förslag 244 282 2010 Beräknat 251 980 2 2011 Beräknat 257 640 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 244 282 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 244 282 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som ska gälla för högskolan. Ersättningen avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 9.2:29 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2007 183 212 -29 Prognos 2008 200 200 0 Budget 2009 200 200 0 Tabell 9.2:29 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2007 24 687 24 658 29 (varav tjänsteexport) Prognos 2008 25 000 25 000 0 (varav tjänsteexport) Budget 2009 26 000 26 000 0 (varav tjänsteexport) Regeringens överväganden Blekinge tekniska högskola har för budgetåret 2007 redovisat helårsstudenter och helårsprestationer motsvarande 22,7 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Värdet av tidigare sparade helårsprestationer tillsammans med värdet av årets överprestationer överstiger vad som är möjligt att spara till nästa budgetår. Vid utgången av budgetåret återstod 22,3 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer. Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:29 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 244 282 Summa 244 282 Tabell 9.2:29 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 239 837 239 837 239 837 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 4 445 12 143 17 803 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 244 282 251 980 257 640 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.30 2:30 Blekinge tekniska högskola: Forskning och forskarutbildning Tabell 9.2:30 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Blekinge tekniska högskola Tusental kronor 2007 Utfall 72 992 Anslags- sparande 2008 Anslag 75 592 1 Utgifts- prognos 75 592 2009 Förslag 76 993 2010 Beräknat 79 419 2 2011 Beräknat 81 203 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 76 993 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 76 993 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå. Regeringens överväganden Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:30 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning Tusental kronor Basresurs 76 993 Summa 76 993 Tabell 9.2:30 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 75 592 75 592 75 592 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 1 401 3 827 5 611 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 76 993 79 419 81 203 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.31 2:31 Malmö högskola: Grundutbildning Tabell 9.2:31 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Malmö högskola Tusental kronor 2007 Utfall 712 307 Anslags- sparande 119 893 2008 Anslag 799 194 1 Utgifts- prognos 741 178 2009 Förslag 814 005 2010 Beräknat 839 657 2 2011 Beräknat 858 517 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 814 005 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 814 005 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som ska gälla för högskolan. Ersättningen avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 9.2:31 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2007 83 074 82 883 191 (varav tjänsteexport) Prognos 2008 87 000 87 500 -500 (varav tjänsteexport) Budget 2009 89 000 89 000 0 (varav tjänsteexport) Regeringens överväganden Malmö högskola har för budgetåret 2007 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 119,9 miljoner kronor. Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:31 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 752 004 Särskilt åtagande - tandvårdscentral 62 001 Summa 814 005 Tabell 9.2:31 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 799 194 799 194 799 194 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 14 811 40 463 59 323 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 814 005 839 657 858 517 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.32 2:32 Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning Tabell 9.2:32 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Malmö högskola Tusental kronor 2007 Utfall 85 284 Anslags- sparande 2008 Anslag 88 487 1 Utgifts- prognos 88 487 2009 Förslag 90 127 2010 Beräknat 92 967 2 2011 Beräknat 95 056 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 90 127 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 90 127 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå. Regeringens överväganden Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:32 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning Tusental kronor Basresurs 90 127 Summa 90 127 Tabell 9.2:32 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 88 487 88 487 88 487 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 1 640 4 480 6 569 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 90 127 92 967 95 056 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.33 2:33 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning Tabell 9.2:33 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Kalmar Tusental kronor 2007 Utfall 390 212 Anslags- sparande 61 569 2008 Anslag 438 625 1 Utgifts- prognos 411 847 2009 Förslag 446 754 2010 Beräknat 460 833 2 2011 Beräknat 471 184 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 446 754 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 446 754 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som ska gälla för högskolan. Ersättningen avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 9.:33 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2007 538 574 -36 Prognos 2008 500 550 -50 Budget 2009 500 500 0 Tabell 9.2:33 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2007 57 963 59 797 -1 834 (varav tjänsteexport) 24 811 24 792 19 Prognos 2008 50 000 50 000 0 (varav tjänsteexport) 25 000 25 000 0 Budget 2009 55 000 55 000 0 (varav tjänsteexport) 26 000 26 000 0 Regeringens överväganden Högskolan i Kalmar har för budgetåret 2007 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 75,5 miljoner kronor. Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:33 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 433 396 Särskilda åtaganden - fortbildning av journalister 9 304 - utrustning till sjöbefälsutbildningen 4 054 Summa 446 754 Tabell 9.2:33 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 438 625 438 625 438 625 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 8 129 22 208 32 559 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 446 754 460 833 471 184 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.34 2:34 Högskolan i Kalmar: Forskning och forskarutbildning Tabell 9.:34 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Högskolan i Kalmar Tusental kronor 2007 Utfall 73 952 Anslags- sparande 2008 Anslag 77 635 1 Utgifts- prognos 77 635 2009 Förslag 79 073 2010 Beräknat 81 565 2 2011 Beräknat 83 396 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 79 073 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 79 073 tkr i 2009 års prisnivå Under anslaget beräknas ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå. Regeringens överväganden Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:34 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning Tusental kronor Basresurs 79 073 Summa 79 073 Tabell 9.2:34 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 77 635 77 635 77 635 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 1 438 3 930 5 761 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 79 073 81 565 83 396 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.35 2:35 Mälardalens högskola: Grundutbildning Tabell 9.2:35 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Mälardalens högskola Tusental kronor 2007 Utfall 498 264 Anslags- sparande 119 592 2008 Anslag 577 798 1 Utgifts- prognos 488 333 2009 Förslag 585 772 2010 Beräknat 601 498 2 2011 Beräknat 612 274 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 583 122 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 580 529 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som ska gälla för högskolan. Ersättningen avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 9.2:35 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2007 540 540 0 Prognos 2008 650 650 0 Budget 2009 650 650 0 Tabell 9.2:35 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2007 27 713 29 077 -1 364 (varav tjänsteexport) Prognos 2008 27 000 28 000 -1 000 (varav tjänsteexport) Budget 2009 27 000 28 000 -1 000 (varav tjänsteexport) Regeringens överväganden Mälardalens högskola har för budgetåret 2007 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 119,6 miljoner kronor. Anslaget minskar med 2 734 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av tandläkarutbildningen. Fullt utbyggd innebär detta att anslaget beräknas minska med totalt 13 669 000 kronor till 2014. Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:35 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 582 133 Särskilt åtagande - Idélab 3 639 Summa 585 772 Tabell 9.2:35 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 577 798 577 798 577 798 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 10 708 29 254 42 889 Beslut -2 734 -5 554 -8 413 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 585 772 601 498 612 274 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.36 2:36 Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning Tabell 9.2:36 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Mälardalens högskola Tusental kronor 2007 Utfall 50 868 Anslags- sparande 2008 Anslag 62 326 1 Utgifts- prognos 62 326 2009 Förslag 63 481 2010 Beräknat 65 481 2 2011 Beräknat 66 952 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 63 481 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 63 481 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå. Regeringens överväganden Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:36 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning Tusental kronor Basresurs 63 481 Summa 63 481 1 I anslagsposten naturvetenskapligt vetenskapsområde ingår medel för teknisk forskning och forskarutbildning. Tabell 9.2:36 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 62 326 62 326 62 326 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 1 155 3 155 4 626 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 63 481 65 481 66 952 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.37 2:37 Danshögskolan: Grundutbildning Tabell 9.2:37 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Danshögskolan Tusental kronor 2007 Utfall 46 476 Anslags- sparande 4 397 2008 Anslag 48 007 1 Utgifts- prognos 46 515 2009 Förslag 48 896 2010 Beräknat 50 437 2 2011 Beräknat 51 569 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 48 896 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 48 896 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som ska gälla för högskolan. Ersättningen avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 9.2:37 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2007 740 740 0 (varav tjänsteexport) Prognos 2008 1 200 1 200 0 (varav tjänsteexport) Budget 2009 380 380 0 (varav tjänsteexport) Regeringens överväganden Danshögskolan har för budgetåret 2007 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 4,4 miljoner kronor. Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:37 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 46 545 Särskilda åtaganden - lokalkostnader 1 181 - lokalisering av nycirkusutbildningen 1 170 Summa 48 896 Tabell 9.2:37 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 48 007 48 007 48 007 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 889 2 430 3 562 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 48 896 50 437 51 569 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.38 2:38 Dramatiska institutet: Grundutbildning Tabell 9.2:38 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Dramatiska institutet Tusental kronor 2007 Utfall 78 717 Anslags- sparande 2008 Anslag 79 348 1 Utgifts- prognos 77 808 2009 Förslag 80 819 2010 Beräknat 83 366 2 2011 Beräknat 85 238 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 80 819 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 80 819 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagandet som ska gälla för högskolan. Ersättningen avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Tabell 9.2:38 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2007 5 366 5 387 -21 (varav tjänsteexport) 4 536 4 536 0 Prognos 2008 8 500 8 500 0 (varav tjänsteexport) 7 500 7 500 0 Budget 2009 6 700 6 700 0 (varav tjänsteexport) 6 000 6 000 0 Regeringens överväganden Dramatiska institutet har för budgetåret 2007 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan avräknade vid utgången av budgetåret 0,5 miljoner kronor av under tidigare år sparade helårsprestationer för att nå takbeloppet. Vid utgången av budgetåret återstod 6,9 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer. Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:38 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 79 207 Särskilt åtagande - lokalkostnader 1 612 Summa 80 819 Tabell 9.2:38 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 79 348 79 348 79 348 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 1 471 4 018 5 890 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 80 819 83 366 85 238 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.39 2:39 Gymnastik- och idrottshögskolan: Grundutbildning Tabell 9.:39 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Gymnastik- och idrottshögskolan Tusental kronor 2007 Utfall 48 230 Anslags- sparande 2008 Anslag 48 725 1 Utgifts- prognos 47 779 2009 Förslag 49 628 2010 Beräknat 51 192 2 2011 Beräknat 52 342 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 49 628 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 49 628 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som ska gälla för högskolan. Ersättningen avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 9.2:39 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2007 8 550 8 550 0 (varav tjänsteexport) Prognos 2008 9 785 9 785 0 (varav tjänsteexport) Budget 2009 10 020 10 020 0 (varav tjänsteexport) Regeringens överväganden Gymnastik- och idrottshögskolan har för budgetåret 2007 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan avräknade vid utgången av budgetåret 1,2 miljoner kronor av under tidigare år sparade helårsprestationer för att nå takbeloppet. Vid utgången av budgetåret återstod 3,4 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer. Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:39 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 49 628 Summa 49 628 Tabell 9.2:39 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 48 725 48 725 48 725 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 903 2 467 3 617 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 49 628 51 192 52 342 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.40 2:40 Högskolan i Borås: Grundutbildning Tabell 9.2:40 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Borås Tusental kronor 2007 Utfall 367 040 Anslags- sparande 31 689 2008 Anslag 386 556 1 Utgifts- prognos 381 930 2009 Förslag 393 720 2010 Beräknat 406 127 2 2011 Beräknat 415 249 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 393 720 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 393 720 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som ska gälla för högskolan. Ersättningen avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 9.2:40 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2007 227 367 -140 Prognos 2008 250 390 -140 Budget 2009 250 390 -140 Tabell 9.2:40 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2007 10 289 10 277 12 (varav tjänsteexport) Prognos 2008 15 359 15 296 63 (varav tjänsteexport) Budget 2009 15 500 15 500 0 (varav tjänsteexport) Regeringens överväganden Högskolan i Borås har för budgetåret 2007 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 31,7 miljoner kronor. Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:40 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 393 720 Summa 393 720 Tabell 9.2:40 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 386 556 386 556 386 556 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 7 164 19 571 28 693 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 393 720 406 127 415 249 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.41 2:41 Högskolan Dalarna: Grundutbildning Tabell 9.2:41 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan Dalarna Tusental kronor 2007 Utfall 312 682 Anslags- sparande 83 450 2008 Anslag 363 438 1 Utgifts- prognos 331 585 2009 Förslag 370 173 2010 Beräknat 381 838 2 2011 Beräknat 390 415 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 370 173 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 370 173 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som ska gälla för högskolan. Ersättningen avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Av anslagssparandet har 44,9 miljoner kronor dragits in genom regeringsbeslut den 19 december 2007. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 9.2:41 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2007 310 265 45 Prognos 2008 400 382 18 Budget 2009 380 380 0 Tabell 9.2:41 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2007 10 167 10 749 -582 (varav tjänsteexport) Prognos 2008 7 616 7 616 0 (varav tjänsteexport) Budget 2009 8 000 8 000 0 (varav tjänsteexport) Regeringens överväganden Högskolan Dalarna har för budgetåret 2007 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 83,5 miljoner kronor. Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:41 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 370 173 Summa 370 173 Tabell 9.2:41 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 363 438 363 438 363 438 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 6 735 18 400 26 977 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 370 173 381 838 390 415 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.42 2:42 Högskolan på Gotland: Grundutbildning Tabell 9.:42 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan på Gotland Tusental kronor 2007 Utfall 105 640 Anslags- sparande 18 672 2008 Anslag 120 477 1 Utgifts- prognos 114 800 2009 Förslag 122 710 2010 Beräknat 126 577 2 2011 Beräknat 129 420 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 122 710 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 122 710 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som ska gälla för högskolan. Ersättningen avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 9.2:42 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2007 65 86 -21 Prognos 2008 58 86 -28 Budget 2009 58 86 -28 Tabell 9.2:42 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2007 1 078 926 152 (varav tjänsteexport) Prognos 2008 887 887 0 (varav tjänsteexport) Budget 2009 944 944 0 (varav tjänsteexport) Regeringens överväganden Högskolan på Gotland har för budgetåret 2007 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 58,1 miljoner kronor. Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:42 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 122 710 Summa 122 710 Tabell 9.2:42 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 120 477 120 477 120 477 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 2 233 6 100 8 943 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 122 710 126 577 129 420 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.43 2:43 Högskolan i Gävle: Grundutbildning Tabell 9.2:43 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Gävle Tusental kronor 2007 Utfall 345 886 Anslags- sparande 58 088 2008 Anslag 393 979 1 Utgifts- prognos 361 640 2009 Förslag 401 281 2010 Beräknat 413 926 2 2011 Beräknat 423 224 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 401 281 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 401 281 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som ska gälla för högskolan. Ersättningen avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 9.2:43 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2007 379 399 -20 Prognos 2008 400 400 0 Budget 2009 400 400 0 Tabell 9.2:43 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2007 9 532 9 532 0 (varav tjänsteexport) Prognos 2008 11 000 11 000 0 (varav tjänsteexport) Budget 2009 13 000 13 000 0 (varav tjänsteexport) Regeringens överväganden Högskolan i Gävle har för budgetåret 2007 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 58,1 miljoner kronor. Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:43 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 401 281 Summa 401 281 Tabell 9.2:43 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 393 979 393 979 393 979 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 7 302 19 947 29 245 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 401 281 413 926 423 224 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.44 2:44 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning Tabell 9.2:44 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Halmstad Tusental kronor 2007 Utfall 302 210 Anslags- sparande 2008 Anslag 309 536 1 Utgifts- prognos 303 527 2009 Förslag 315 273 2010 Beräknat 325 208 2 2011 Beräknat 332 513 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 315 273 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 315 273 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som ska gälla för högskolan. Ersättningen avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 9.2:44 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2007 316 369 -53 Prognos 2008 300 300 0 Budget 2009 320 320 0 Tabell 9.2:44 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2007 10 982 10 591 391 (varav tjänsteexport) Prognos 2008 8 500 8 500 0 (varav tjänsteexport) Budget 2009 9 000 9 000 0 (varav tjänsteexport) Regeringens överväganden Högskolan i Halmstad har för budgetåret 2007 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan avräknade vid utgången av budgetåret 6,6 miljoner kronor av under tidigare år sparade helårsprestationer för att nå takbeloppet. Vid utgången av budgetåret återstod 7,3 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer. Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:44 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 315 273 Summa 315 273 Tabell 9.2:44 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 309 536 309 536 309 536 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 5 737 15 672 22 977 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 315 273 325 208 332 513 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.45 2:45 Högskolan Kristianstad: Grundutbildning Tabell 9.2:45 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan Kristianstad Tusental kronor 2007 Utfall 283 108 Anslags- sparande 57 109 2008 Anslag 326 601 1 Utgifts- prognos 287 312 2009 Förslag 332 653 2010 Beräknat 343 136 2 2011 Beräknat 350 843 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 332 653 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 332 653 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som ska gälla för högskolan. Ersättningen avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 9.2:45 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2007 220 220 0 Prognos 2008 225 225 0 Budget 2009 225 225 0 Tabell 9.2:45 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2007 19 304 29 584 -280 (varav tjänsteexport) Prognos 2008 21 906 (varav tjänsteexport) Budget 2009 22 000 (varav tjänsteexport) Regeringens överväganden Högskolan Kristianstad har för budgetåret 2007 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 43,2 miljoner kronor. Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:45 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 332 653 Summa 332 653 Tabell 9.2:45 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 326 601 326 601 326 601 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 6 052 16 535 24 242 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 332 653 343 136 350 843 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.46 2:46 Högskolan i Skövde: Grundutbildning Tabell 9.2:46 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Skövde Tusental kronor 2007 Utfall 251 794 Anslags- sparande 43 602 2008 Anslag 299 165 1 Utgifts- prognos 265 089 2009 Förslag 304 709 2010 Beräknat 314 311 2 2011 Beräknat 321 372 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 304 709 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 304 709 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som ska gälla för högskolan. Ersättningen avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 9.2:46 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2007 658 660 -2 Prognos 2008 625 660 -35 Budget 2009 625 660 -35 Tabell 9.2:46 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2007 7 546 7 544 2 (varav tjänsteexport) Prognos 2008 10 000 10 000 0 (varav tjänsteexport) Budget 2009 10 000 10 000 0 (varav tjänsteexport) Regeringens överväganden Högskolan i Skövde har för budgetåret 2007 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 43,6 miljoner kronor. Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:46 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 304 709 Summa 304 709 Tabell 9.2:46 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 299 165 299 165 299 165 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 5 544 15 146 22 207 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 304 709 314 311 321 372 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.47 2:47 Högskolan Väst: Grundutbildning Tabell 9.2:47 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan Väst Tusental kronor 2007 Utfall 254 300 Anslags- sparande 63 284 2008 Anslag 291 702 1 Utgifts- prognos 260 003 2009 Förslag 294 393 2010 Beräknat 300 955 2 2011 Beräknat 305 001 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 291 761 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 289 187 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagande som ska gälla för högskolan. Ersättningen avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Av anslagssparandet har 5,9 miljoner kronor dragits in genom regeringsbeslut den 19 december 2007. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 9.2:47 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2007 360 451 -91 Prognos 2008 330 500 -170 Budget 2009 350 525 -175 Tabell 9.2:47 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2007 9 348 9 377 -29 (varav tjänsteexport) Prognos 2008 9 631 9 631 0 (varav tjänsteexport) Budget 2009 10 000 10 000 0 (varav tjänsteexport) Regeringens överväganden Högskolan Väst har för budgetåret 2007 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 63 284 000 kronor. Anslaget minskar med 2 715 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av läkarutbildningen. Fullt utbyggd innebär detta att anslaget beräknas minska med totalt 14 933 000 kronor till 2014. Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:47 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 292 144 Särskilt åtagande - utveckling av arbetsintegrerat lärande 2 249 Summa 294 393 Tabell 9.2:47 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 291 702 291 702 291 702 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 5 406 14 769 21 653 Beslut -2 715 -5 516 -8 354 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 294 393 300 955 305 001 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.48 2:48 Konstfack: Grundutbildning Tabell 9.2:48 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Konstfack Tusental kronor 2007 Utfall 122 863 Anslags- sparande 2008 Anslag 123 847 1 Utgifts- prognos 121 443 2009 Förslag 126 142 2010 Beräknat 130 117 2 2011 Beräknat 133 040 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 126 142 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 126 142 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagande som ska gälla för högskolan. Ersättningen avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 9.2:48 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2007 6 755 6 635 120 (varav tjänsteexport) Prognos 2008 8 000 8 000 0 (varav tjänsteexport) Budget 2009 9 000 9 000 0 (varav tjänsteexport) Regeringens överväganden Konstfack har för budgetåret 2007 redovisat helårsstudenter och helårsprestationer motsvarande 2,1 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Värdet av tidigare sparade helårsprestationer tillsammans med värdet av årets överprestationer överstiger vad som är möjligt att spara till nästa budgetår. Vid utgången av budgetåret återstod 12,2 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer. Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:48 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 124 961 Särskilt åtagande - lokalkostnader 1 181 Summa 126 142 Tabell 9.2:48 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 123 847 123 847 123 847 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 2 295 6 270 9 193 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 126 142 130 117 133 040 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.49 2:49 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning Tabell 9.2:49 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Kungl. Konsthögskolan Tusental kronor 2007 Utfall 56 196 Anslags- sparande -2 2008 Anslag 56 646 1 Utgifts- prognos 55 544 2009 Förslag 57 696 2010 Beräknat 59 514 2 2011 Beräknat 60 851 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 57 696 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 57 696 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som ska gälla för högskolan. Ersättningen avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 9.2:49 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2007 (varav tjänsteexport) Prognos 2008 (varav tjänsteexport) Budget 2009 60 60 0 (varav tjänsteexport) Regeringens överväganden Kungl. Konsthögskolan har för budgetåret 2007 redovisat helårsstudenter och helårsprestationer motsvarande 4,2 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Värdet av tidigare sparade helårsprestationer tillsammans med värdet av årets överprestationer överstiger vad som är möjligt att spara till nästa budgetår. Vid utgången av budgetåret återstod 5,5 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer. Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:49 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 56 475 Särskilda åtaganden - lokalkostnader 1 181 - stipendier 40 Summa 57 696 Tabell 9.2:49 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 56 646 56 646 56 646 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 1 050 2 868 4 205 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 57 696 59 514 60 851 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.50 2:50 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning Tabell 9.2:50 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Tusental kronor 2007 Utfall 128 407 Anslags- sparande 2008 Anslag 129 436 1 Utgifts- prognos 126 923 2009 Förslag 131 835 2010 Beräknat 135 989 2 2011 Beräknat 139 044 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 131 835 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 131 835 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som ska gälla för högskolan. Ersättningen avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 9.2:50 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2007 3 961 4 277 -316 (varav tjänsteexport) Prognos 2008 5 319 5 319 0 (varav tjänsteexport) Budget 2009 5 400 5 400 0 (varav tjänsteexport) Regeringens överväganden Kungl. Musikhögskolan i Stockholm har för budgetåret 2007 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan avräknade vid utgången av budgetåret 4,5 miljoner kronor av under tidigare år sparade helårsprestationer för att nå takbeloppet. Vid utgången av budgetåret återstod 1,6 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer. Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:50 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 108 086 Särskilda åtaganden - dirigentutbildning och utbildning i elektroakustisk komposition 3 582 - utvecklingsmedel 17 371 - lokalkostnader 2 796 Summa 131 835 Tabell 9.2:50 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 129 436 129 436 129 436 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 2 399 6 553 9 608 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 131 835 135 989 139 044 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.51 2:51 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning Tabell 9.2:51 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Operahögskolan i Stockholm Tusental kronor 2007 Utfall 17 320 Anslags- sparande 2008 Anslag 17 459 1 Utgifts- prognos 17 120 2009 Förslag 17 783 2010 Beräknat 18 343 2 2011 Beräknat 18 755 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 17 783 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 17 783 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagande som ska gälla för högskolan. Ersättningen avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Regeringens överväganden Operahögskolan i Stockholm har för budgetåret 2007 redovisat helårsstudenter och helårsprestationer motsvarande 0,4 miljoner kronor mer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Värdet av tidigare sparade helårsprestationer tillsammans med värdet av årets överprestationer överstiger vad som är möjligt att spara till nästa budgetår. Vid utgången av budgetåret återstod 1,6 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer. Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:51 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 16 602 Särskilt åtagande - lokalkostnader 1 181 Summa 17 783 Tabell 9.2:51 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 17 459 17 459 17 459 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 324 884 1 296 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 17 783 18 343 18 755 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.52 2:52 Södertörns högskola: Grundutbildning Tabell 9.2:52 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Södertörns högskola Tusental kronor 2007 Utfall 268 432 Anslags- sparande 64 433 2008 Anslag 327 709 1 Utgifts- prognos 277 506 2009 Förslag 333 783 2010 Beräknat 344 301 2 2011 Beräknat 352 035 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 333 783 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 333 783 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som ska gälla för högskolan. Ersättningen avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 9.2:52 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2007 7 784 7 763 21 (varav tjänsteexport) Prognos 2008 8 100 8 100 0 (varav tjänsteexport) Budget 2009 8 000 8 000 0 (varav tjänsteexport) Regeringens överväganden Södertörns högskola har för budgetåret 2007 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 64,4 miljoner kronor. Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:52 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 333 783 Summa 333 783 Tabell 9.2:52 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 327 709 327 709 327 709 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 6 074 16 592 24 326 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 333 783 344 301 352 035 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.53 2:53 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning Tabell 9.2:53 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Teaterhögskolan i Stockholm Tusental kronor 2007 Utfall 27 887 Anslags- sparande 2008 Anslag 28 110 1 Utgifts- prognos 27 564 2009 Förslag 28 631 2010 Beräknat 29 533 2 2011 Beräknat 30 196 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 28 631 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 28 631 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som ska gälla för högskolan. Ersättningen avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 9.2:53 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2007 175 166 9 (varav tjänsteexport) Prognos 2008 150 150 0 (varav tjänsteexport) Budget 2009150 150 150 0 (varav tjänsteexport) Regeringens överväganden Teaterhögskolan i Stockholm har för budgetåret 2007 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan avräknade vid utgången av budgetåret 0,4 miljoner kronor av under tidigare år sparade helårsprestationer för att nå takbeloppet. Vid utgången av budgetåret återstod 2,2 miljoner kronor av tidigare sparade helårsprestationer. Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:53 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Takbelopp 27 450 Särskilt åtagande - lokalkostnader 1 181 Summa 28 631 Tabell 9.2:53 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 28 110 28 110 28 110 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 521 1 423 2 086 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 28 631 29 533 30 196 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.54 2:54 Försvarshögskolan: Grundutbildning Tabell 9.2:54 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Försvarshögskolan Tusental kronor 2007 Utfall Anslags- sparande 2008 Anslag 13 893 1 Utgifts- prognos 13 623 2009 Förslag 22 018 2010 Beräknat 22 689 2 2011 Beräknat 23 166 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 22 018 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 22 018 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas ersättning som är förenad med högskolans verksamhet. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 9.2:54 Uppdragsverksamhet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2007 292 989 280 805 12 184 (varav tjänsteexport) 1 779 1 423 356 Prognos 2008 241 800 250 900 -9 100 (varav tjänsteexport) 1 500 1 250 250 Budget 2009 232 000 237 900 -5 900 (varav tjänsteexport) 2 500 2 050 450 Regeringens överväganden Anslaget ökar med 10 miljoner kronor motsvarande cirka 280 helårsstudenter för civila utbildningar. Finansiering föreslås genom att anslaget 2:19 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning minskar med samma belopp. Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan. Tabell 9.2:54 Resursfördelning för grundutbildningen Tusental kronor Allmänt 22 018 Summa 22 018 Tabell 9.2:54 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 11 800 11 800 11 800 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 218 584 845 Beslut 10 000 10 305 10 521 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 22 018 22 689 23 166 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.55 2:55 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m. Tabell 9.2:55 Anslagsutveckling för anslaget Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m. Tusental kronor 2007 Utfall 2 068 698 Anslags- sparande 111 873 2008 Anslag 2 235 373 1 Utgifts- prognos 2 103 361 2009 Förslag 2 279 880 2010 Beräknat 2 351 727 2 2011 Beräknat 2 404 549 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 2 279 880 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 2 279 880 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas ersättning för högre utbildning och forskning som bedrivs av enskilda utbildningsanordnare med stöd av särskilda regeringsbeslut och i vissa fall avtal som staten ingått med utbildningsanordnarna. Av anslagssparandet har 141,3 miljoner kronor dragits in genom regeringsbeslut den 19 december 2007. Anslagsposterna 1-3 avser ersättning för utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Anslagsposterna 4-7 samt 13 avser ersättning för utbildning på grundnivå. Anslagsposterna 8-12 avser ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Regeringens överväganden Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp. Tabell 9.2:55 Fördelning på anslagsposter Tusental kronor Anslagspost 2009 2010 2011 1. Chalmers tekniska högskola AB - Grundläggande högskoleutbildning - Forskning och forskarutbildning 728 930 477 136 728 930 477 136 728 930 477 136 2. Handelshögskolan i Stockholm 58 731 58 731 58 731 3. Stiftelsen Högskolan i Jönköping - Grundläggande högskoleutbildning - Forskning och forskarutbildning 462 302 59 514 462 302 59 514 462 302 59 514 4. Teologiska Högskolan, Stockholm (THS) 6 788 6 788 6 788 5. Evangeliska Frikyrkan 3 135 3 135 3 135 6. Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen 2 378 2 378 2 378 7. Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Institut (SMI) 10 556 10 556 10 556 8. Ericastiftelsen 6 492 6 492 6 492 9. Stiftelsen Stora Sköndal 21 925 21 925 21 925 10. Ersta Diakonisällskap 37 184 37 184 37 184 11. Stiftelsen Rödakorshemmet 42 359 42 359 42 359 12. Sophiahemmet, Ideell förening 32 391 32 391 32 391 13. Beckmans skola AB 26 882 26 882 26 882 14. Mervärdesskattekostnader för Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping 303 177 303 177 303 177 Summa 2 279 880 2 279 880 2 279 880 1. Chalmers tekniska högskola AB Chalmers tekniska högskola AB har för budgetåret 2007 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 67 miljoner kronor. Chalmers särskilda åtaganden har fullgjorts. Resurser för 2009 Det högsta belopp som bör kunna utgå till Chalmers tekniska högskola AB för budgetåret 2009 beräknas för * utbildning på grundnivå och avancerad nivå till 728 930 000 kronor, varav 724 876 000 kronor utgörs av takbeloppet. För det särskilda åtagandet har beräknats 4 054 000 kronor som bidrag till utrustning till sjöbefälsutbildningen, * forskning och utbildning på forskarnivå till 477 136 000 kronor. 2. Handelshögskolan i Stockholm Handelshögskolan i Stockholm redovisar 1 295 helårsstudenter för 2007, vilket är 117 färre än för 2006. Högskolan redovisar 12 avlagda doktorsexamina för 2007 och 9 avlagda licentiatexamina. Resurser för 2009 Regeringen beräknar att det högsta belopp som kan utgå till Handelshögskolan i Stockholm för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, bibliotek, studiestöd i forskarutbildning och för avlagda doktorsexamina är 58 731 000 kronor. 3. Stiftelsen Högskolan i Jönköping Stiftelsen Högskolan i Jönköping har för budgetåret 2007 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 30,2 miljoner kronor. Resurser för 2009 Det högsta belopp som bör kunna utgå till Stiftelsen Högskolan i Jönköping för budgetåret 2009 beräknas för * utbildning på grundnivå och avancerad nivå till 462 302 000 kronor, som i sin helhet utgör takbelopp, * forskning och utbildning på forskarnivå till 59 514 000 kronor. 4. Teologiska Högskolan, Stockholm (THS) Teologiska Högskolan, Stockholm redovisar 215 helårsstudenter för 2007, vilket är 13 färre än för 2006. Resurser för 2009 Regeringen beräknar bidraget till Teologiska Högskolan, Stockholm till 6 788 000 kronor. 5. Evangeliska Frikyrkan Evangeliska Frikyrkan redovisar för Örebro Teologiska Högskola 163 helårsstudenter för 2007, vilket är 1 färre än för 2006. Resurser för 2009 Regeringen beräknar bidraget till Evangeliska Frikyrkan för Örebro Teologiska Högskola till 3 135 000 kronor. 6. Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen redovisar för Johannelunds teologiska högskola 79 helårsstudenter för 2007, vilket är 14 färre än för 2006. Resurser för 2009 Regeringen beräknar bidraget till Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen för Johannelunds teologiska högskola till 2 378 000 kronor. 7. Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Institut (SMI) Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Institut redovisar 79 helårsstudenter för 2007, vilket är 3 fler än för 2006. Resurser för 2009 Regeringen beräknar bidraget till Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Institut till 10 556 000 kronor. 8. Ericastiftelsen Ericastiftelsen redovisar 33 helårsstudenter inom psykoterapiutbildning med inriktning mot barn och ungdomar för 2007, vilket är lika många som för 2006. Resurser för 2009 Regeringen beräknar bidraget till Ericastiftelsen till 6 492 000 kronor. 9. Stiftelsen Stora Sköndal Stiftelsen Stora Sköndal och Ersta Diakonisällskap (se anslagspost 10) redovisar för Ersta Sköndal högskola 635 helårsstudenter för 2007 vilket är 192 färre än för 2006. Resurser för 2009 Regeringen beräknar bidraget till Stiftelsen Stora Sköndal till 21 925 000 kronor. 10. Ersta Diakonisällskap Regeringen beräknar bidraget till Ersta Diakonisällskap till 37 184 000 kronor. 11. Stiftelsen Rödakorshemmet Stiftelsen Rödakorshemmet redovisar för Röda Korsets Högskola 416 helårsstudenter för 2007, vilket är 11 fler än 2006. Resurser för 2009 Regeringen beräknar bidraget till stiftelsen Rödakorshemmet till 42 359 000 kronor. 12. Sophiahemmet, Ideell förening Sophiahemmet, Ideell förening har för Sophiahemmet högskola redovisat 337 helårsstudenter för 2007, vilket är 9 fler än för 2006. Resurser för 2009 Regeringen beräknar bidraget till Sophiahemmet, Ideell förening till 32 391 000 kronor. 13. Beckmans skola AB Beckmans skola AB redovisar 120 helårsstudenter för 2007, vilket är 4 färre än för 2006. Resurser för 2009 Regeringen beräknar bidraget till Beckmans skola AB till 26 882 000 kronor. 14. Mervärdesskattekostnader för Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping Under anslagsposten har beräknats mervärdesskattekostnader för Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping i enlighet med de ramavtal som ingåtts mellan staten och bolaget respektive staten och stiftelsen. Enligt avtalen ska staten ersätta bolaget respektive stiftelsen för de mervärdesskattekostnader, som uppkommer i den grundläggande högskoleutbildningen och forskningen vid Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping. Syftet är att garantera konkurrensneutralitet gentemot statliga högskolor och universitet. Budgetåret 2007 anvisade staten 291 miljoner kronor avseende ersättning för mervärdesskattekostnader. Det sammanlagda belopp som utbetalades för 2007 var 190 miljoner kronor. Enligt prognoser kommer de samlade utgifterna för mervärdeskattekostnader 2008 att uppgå till cirka 197 miljoner kronor. Det högsta belopp som kan utgå för ändamålet beräknas för 2008 till 294 miljoner kronor. För Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping gäller, enligt avtal, detsamma som anges i förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt som gäller för statliga lärosäten, dvs. att 8 procent av erhållna bidrag ska inbetalas. Tabell 9.2:55 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 2 235 373 2 235 373 2 235 373 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 41 427 113 177 165 928 Beslut 3 080 3 177 3 248 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 2 279 880 2 351 727 2 404 549 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.56 2:56 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. Tabell 9.2:56 Anslagsutvecklingen för anslaget Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. Tusental kronor 2007 Utfall 375 427 Anslags- sparande 204 921 2008 Anslag 484 370 1 Utgifts- prognos 654 344 2009 Förslag 1 743 303 2010 Beräknat 2 567 693 2 2011 Beräknat 3 123 209 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 2 489 248 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 2 961 278 tkr i 2009 års prisnivå. Under detta anslag har medel beräknats för verksamhet inom högskoleområdet för vilken medel inte har ställts till förfogande under annat anslag. Under anslaget har beräknats medel för forskning samt innovationsinsatser i anslutning till forskning vars användning kommer att redovisas närmare i den kommande forsknings- och innovationspropositionen regeringen avser att lämna till riksdagen senare under hösten 2008. Under anslaget beräknas även bl.a. bidrag till Svenska studenthemmet i Paris samt bidrag till Sveriges förenade studentkårer. Av anslagssparandet har 1,7 miljoner kronor dragits in genom regeringsbeslut den 19 december 2007. Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Svenska institutet beviljar under ett år stipendier för senare läsår. Regeringen bör därför bemyndigas att besluta om tilldelning av medel för detta ändamål som innebär åtagande för kommande budgetår. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2009 för ramanslaget 2:56 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 000 000 kronor under 2010. Tabell 9.2:56 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Tusental kronor Utfall 2007 Prognos 2008 Förslag 2009 Beräknat 2010 Beräknat 2011 Utestående åtaganden vid årets början 3 000 3 000 3 000 Nya åtaganden 3 000 3 000 Infriade åtaganden 3 000 3 000 3 000 Utestående åtaganden vid årets slut 3 000 3 000 Erhållet/föreslaget bemyndigande 3 000 3 000 Regeringens överväganden Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp. Tabell 9.2:56 Fördelning på anslagsposter Tusental kronor Anslagspost Belopp 1 Bidrag till Sveriges förenade studentkårer 226 2 Svenska studenthemmet i Paris 1 720 3 Informationsinsatser i utlandet 3 103 4 Svenskundervisning i utlandet 4 655 5 Vissa stipendier 828 6 Statliga ålderspensionsavgifter 27 801 7 Stödåtgärder inom ramen för EU:s utbildningsprogram 1 488 8 Integrationsinsatser 94 200 9 Europeiskt presidieåtagande 259 10 Stöd till studenter med funktionshinder inkl. teckentolkning 4 000 11 Forskarskola för lärare 100 000 12 Teknikdelegationen: Kanslikostnader 3 000 13 Teknikdelegationen: Utåtriktad verksamhet 20 000 14 Spetsutbildning i entreprenörskap och innovation 8 100 15 OECD: förstudie om utvärdering och uppföljning av högre utbildning 1 500 16 Speciallärare 46 570 17 Forskningsmedel 1 215 000 18 Sammanslagning av Växjö universitet och Högskolan i Kalmar 40 000 19 Regeringens disposition 170 853 Summa 1 743 303 Resursfördelning Regeringen föreslår att anslaget ökar med 8,1 miljoner kronor för spetsutbildning i entreprenörskap och innovation, 400 miljoner kronor för forskningsändamål som ska fördelas i enlighet med vad som angivits i 2007 års budgetproposition, 815 miljoner kronor som en ytterligare förstärkning av bland annat basresurserna för forskning vid universitet och högskolor, 46,6 miljoner kronor för speciallärarutbildning, 48,2 miljoner kronor för integrationssatsningar och slutligen med 8,9 miljoner kronor från anslaget som tidigare fanns för Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning. Anslaget föreslås minska med 26,8 miljoner kronor för vissa tillfälliga satsningar på kompletterande utbildningar för invandrare, med 36 miljoner kronor avseende den tidigare satsningen på den särskilda utbildningen för lärare i yrkesämnen, med 15 miljoner kronor för att finansiera studiestöd för studenter i speciallärarutbildning och genom att 3 miljoner kronor har överförts till anslaget 2:55 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m. För 2010 beräknas anslaget vidare öka med ytterligare 820 miljoner kronor bland annat för olika forskningsändamål som kommer att specificeras i den kommande forsknings- och innovationspropositionen. Anslaget beräknas minska med 50 miljoner kronor till följd av föreslagen besparing i 2008 års budgetproposition samt med drygt 5 miljoner kronor för speciallärarsatsningens kvalitetsförstärkning. För 2011 beräknas anslaget fortsatt öka med ytterligare 510 miljoner kronor för bland annat förstärkning av basresurserna för forskning vid universitet och högskolor samt med knappt 5 miljoner kronor när utvecklingsresurserna tas bort från satsningen på spetsutbildning i entreprenörskap och innovation. 1. Bidrag till Sveriges förenade studentkårer Under anslagsposten finns resurser uppförda för Sveriges förenade studentkårer för deras verksamhet. 2. Svenska studenthemmet i Paris Under anslagsposten finns resurser uppförda för Svenska studenthemmet i Paris för att studenter och forskare ska kunna bo en längre eller kortare tid i en internationell studentmiljö till en jämförelsevis låg boendekostnad. 3. Informationsinsatser i utlandet Under anslagsposten finns resurser uppförda för Svenska institutet. Resurserna får användas för information om och presentation av svensk högre utbildning i utlandet, inklusive drift, underhåll och utveckling av den elektroniska informationsportalen med information om svensk högre utbildning till utländska studenter. Resurserna får också användas för verksamheten i samrådsorganet för nationell samordning av informations- och marknadsföringsinsatser i utlandet. 4. Svenskundervisning i utlandet Under anslagsposten finns resurser uppförda för Svenska institutet och avser att bidra till att finansiera åtgärder som främjar undervisning i svenska och om svenska förhållanden på högskolenivå i utlandet. 5. Vissa stipendier Under anslagsposten finns resurser uppförda för Svenska institutet som avser stipendier för studier vid College of Europe samt insatser i samband med program för student- och lärarmobilitet benämnt North2north inom ramen för Arktiska rådets universitetssamarbete UArctic. Regeringen bedömer att de två utbytesprogrammen kommer att utnyttja ungefär hälften vardera av medelstilldelningen. 6. Statliga ålderspensionsavgifter Under anslagsposten finns resurser uppförda för ökade utgifter för utbildningsbidrag för forskarstuderande med anledning av ålderspensionsreformen finns beräknade under anslagsposten. 7. Stödåtgärder inom ramen för EU:s utbildningsprogram Fortsatt stöd med 1 159 000 kronor har beräknats för Tempus, EU:s samarbetsprogram med Central- och Östeuropa inom högre utbildning. Under anslagsposten har 110 000 kronor beräknats för stöd till utveckling av projektansökningar samt till spridning av resultat inom EU:s utbildningsprogram Leonardo da Vinci, där universitet och högskolor medverkar. Vidare har 219 000 kronor beräknats för att delfinansiera universitets och högskolors kostnader för intensivkurser i svenska språket för Erasmusstudenter, s.k. Erasmus Intensive Language Courses (EILC). EILC är en permanent aktivitet inom ramen för EU:s utbildningsprogram Sokrates. Under anslagsposten finns resurser uppförda för Internationella programkontoret för utbildningsområdet. 8. Integrationsinsatser Under anslagsposten finns resurser uppförda för ett antal lärosäten för kompletterande utbildningar för bland annat personer med hälso- och sjukvårdsutbildning samt för lärare med utländsk examen från tredje land. Anslagsposten bör även finansiera vägledningsåtgärder för personer med utländsk utbildning eller yrkeserfarenhet. 9. Europeiskt presidieåtagande Under anslagsposten finns resurser uppförda för Karlstads universitet för ett europeiskt presidieåtagande som planeras pågå under perioden 2006-2009. 10. Stöd till studenter med funktionshinder inkl. teckentolkning Under anslagsposten finns resurser uppförda för Stockholms universitet för stöd till studenter med funktionshinder inkl. teckentolkning. 11. Forskarskola för lärare Under anslagsposten finns resurser uppförda för ett antal lärosäten för utbildning på forskarnivå för lärare enligt förordningen (2007:753) om utbildning på forskarnivå för lärare och förordningen (2007:754) om statsbidrag för utbildning på forskarnivå för lärare. 12. Teknikdelegationen Under anslagsposten finns resurser uppförda för Teknikdelegationen för kanslikostnader inklusive vissa konferens- och resekostnader. För 2009 finns resurser uppförda för Teknikdelegationen även under anslaget 1:5 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnomsorg för dessa ändamål. För 2010 beräknas 2 000 000 kronor anvisas för samma ändamål. 13. Teknikdelegationen: Utåtriktad verksamhet Under anslagsposten finns uppfört resurser som Teknikdelegationen dels kan använda för en satsning på ökat intresse för och deltagande i högskoleutbildning inom matematik, naturvetenskap, teknik och informations- och kommunikationsteknik (IKT), dels ska fördela som stöd till projekt och insatser med samma syfte. För 2010 beräknas 10 000 000 kronor anvisas för samma ändamål under anslaget 1:5 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. 14. Spetsutbildning i entreprenörskap och innovation Under anslagsposten finns uppförda resurser som regeringen avser att senare fördela till lärosäten som ska utveckla spetsutbildningar i entreprenörskap och innovation. Regeringen avser att genomföra en satsning vid minst två lärosäten med avsikten att i Sverige skapa förutsättning för utbildning på högsta internationella nivå inom entreprenörskap och innovation. Satsningen vänder sig till lärosäten som redan i dag anordnar utbildning på avancerad nivå inom entreprenörskaps- eller innovationsområdet, och som har en tydlig koppling till forskning inom samma område. Regeringen avser att uppdra åt Högskoleverket att granska och rangordna lärosätenas ansökningar om utvecklingsstöd för att utveckla nämnda spetsutbildningar. Vidare bör utvalda lärosäten tillföras resurser för utbildningskostnader från och med höstterminen 2009, då den första kullen studenter beräknas antas till spetsutbildningarna. Regeringen avser vidare att ge Högskoleverket i uppdrag att utvärdera satsningen. 15. OECD:s förstudie om utvärdering och uppföljning av högre utbildning Under anslagsposten finns medel för finansiering av Sveriges deltagande i OECD:s förstudie om utvärdering och uppföljning av högre utbildning. 16. Speciallärare Under anslagsposten finns uppförda resurser som regeringen avser att senare fördela till de nio lärosäten som enligt regeringens beslut den 28 juni 2007 bedriver speciallärarutbildning. I beloppet ingår en riktad kvalitetsförstärkning. 17. Forskningsmedel Regeringen kommer i den kommande forsknings- och innovationspropositionen bl.a. att presentera en fördelning av kommande resursförstärkningar avseende forskning vid universitet och högskolor. 18. Sammanslagning av Växjö universitet och Högskolan i Kalmar Regeringens förslag: Riksdagen godkänner att verksamheterna vid Växjö universitet och Högskolan i Kalmar ska ingå i ett universitet. Skälen för regeringens förslag: Växjö universitet och Högskolan i Kalmar inkom i juni 2008 med en ansökan om att bilda ett universitet genom en sammanslagning av de båda lärosätena. Ansökan har remitterats till Arbetsgivarverket och Högskoleverket som båda ställer sig positiva till förslaget. Regeringen bedömer att ett större universitet innebär en förbättrad kvalitet i utbildning och forskning, ökar universitets attraktionskraft och tillvaratar de båda befintliga lärosätenas utvecklingspotential och att detta på sikt leder till en effektivisering av verksamheten. Regeringen föreslår därför att verksamheterna vid Växjö universitet och Högskolan i Kalmar ska ingå i ett universitet. Förslaget innebär att verksamheterna vid Växjö universitet och Högskolan i Kalmar ingår i ett universitet fr.o.m. den 1 januari 2010. Regeringen avser att lämna ett uppdrag rörande inriktningen av det fortsatta arbetet med en sammanslagning. Eventuella personalmässiga konse-kvenser kan ännu inte överblickas. För de merkostnader som uppstår för att förbereda och genomföra sammanslagningen föreslår regeringen att sammanlagt 40 miljoner kronor anvisas för 2009. För 2010 beräknas ytterligare 20 miljoner kronor. Totalt beräknas 60 miljoner kronor för olika merkostnader. Tabell 9.2:56 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 488 463 488 463 488 463 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 9 052 24 731 36 257 Beslut 1 236 901 2 045 332 2 589 115 Överföring till/från andra anslag 8 887 9 167 9 373 Övrigt Förslag/beräknat anslag 1 743 303 2 567 693 3 123 209 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.57 2:57 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor Tabell 9.2:57 Anslagsutveckling för anslaget Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor Tusental kronor 2007 Utfall 390 059 Anslags- sparande 2 2008 Anslag 396 316 1 Utgifts- prognos 388 627 2009 Förslag 403 660 2010 Beräknat 416 381 2 2011 Beräknat 425 731 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 403 660 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 403 660 tkr i 2009 års prisnivå. Under anslaget beräknas all ersättning - inklusive ersättning för lokalhyror och kostnader för inredning och utrustning - som är förenad med forskning vid högskolor som inte har vetenskapsområden samt för konstnärligt utvecklingsarbete vid de konstnärliga högskolorna i Stockholm. Regeringens överväganden Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande: Tabell 9.2:57 Fördelning på anslagsposter Tusental kronor Anslagspost Belopp 1 Danshögskolan 4 364 2 Dramatiska institutet 4 212 3 Gymnastik- och idrottshögskolan 23 477 4 Högskolan i Borås 39 759 5 Högskolan Dalarna 45 091 6 Högskolan på Gotland 17 801 7 Högskolan i Gävle 74 141 8 Högskolan i Halmstad 43 996 9 Högskolan Kristianstad 35 862 10 Högskolan i Skövde 31 294 11 Högskolan Väst 29 921 12 Konstfack 5 190 13 Kungl. Konsthögskolan 3 117 14 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 5 276 15 Operahögskolan i Stockholm 3 576 16 Södertörns högskola 28 125 17 Teaterhögskolan i Stockholm 3 824 18 Försvarshögskolan 4 634 Summa 403 660 I anslagsposten Gymnastik- och idrottshögskolan ingår medel till Centrum för idrottsforskning med 6 503 674 kronor. Tabell 9.2:57 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 396 316 396 316 396 316 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 7 344 20 065 29 415 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 403 660 416 381 425 731 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.2.58 2:58 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning Tabell 9.2:58 Anslagsutveckling för anslaget Ersättning för klinisk utbildning och forskning Tusental kronor 2007 Utfall 2 014 568 Anslags- sparande 2008 Anslag 2 035 846 1 Utgifts- prognos 2 035 846 2009 Förslag 2 087 177 2010 Beräknat 2 166 655 2 2011 Beräknat 2 228 899 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 2 100 462 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 2 113 335 tkr i 2009 års prisnivå. Från anslaget utgår ersättning till vissa landsting enligt avtal om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården samt om samarbete om grundutbildning av tandläkare, odontologisk forskning och utveckling av tandvården. Regeringens överväganden Ett avtal om samarbete om grundutbildning av tandläkare, odontologisk forskning och utveckling av tandvården har 2004 slutits mellan svenska staten, Västra Götalands läns landsting och Västerbottens läns landsting. Vidare har ett avtal om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården slutits 2003 mellan staten och företrädare för de sex berörda landstingen. Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp. Anslaget har ökat med 4 089 000 kronor till följd av att regeringen i budgetpropositionen för 2008 föreslog en utbyggnad av läkarutbildningen vid Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet och vid Karolinska institutet. I föreliggande proposition föreslås anslaget öka med ytterligare 7 453 000 kronor för en fortsatt utbyggnad av läkarutbildningen med totalt 110 helårsstudenter fördelade med 10 helårsstudenter vid Linköpings universitet, 13 helårsstudenter vardera vid Uppsala universitet och Göteborgs universitet, 17 helårsstudenter vid Umeå universitet, 28 helårsstudenter vid Lunds universitet och 29 helårsstudenter vid Karolinska institutet. Totalt uppgår utbyggnaden 2014 till 605 helårsstudenter. Vidare ökar anslaget med 2 060 000 kronor för en utbyggd tandläkarutbildning med 15 helårsstudenter vardera vid Göteborgs universitet och Umeå universitet. Totalt uppgår utbyggnaden 2013 till 150 helårsstudenter. Dessutom föreslår regeringen att tandläkarutbildningen byggs ut med totalt 50 helårsstudenter vid Karolinska institutet. Dimensionering Med utgångspunkt i den av regeringen föreslagna utbyggnaden av läkarutbildningen bör följande dimensionering gälla. Tabell 9.2:58 Dimensionering av läkarutbildningen Helårsstudenter Universitet 2009 2010 2011 Total volym 2014 Uppsala universitet 830 861 887 932 Lunds universitet 1 028 1 074 1 120 1 207 Göteborgs universitet 891 922 948 993 Umeå universitet 855 902 949 1 027 Linköpings universitet 687 715 743 785 Karolinska institutet 1 577 1 627 1 672 1 759 Med utgångspunkt i den av regeringen föreslagna utbyggnaden av tandläkarutbildningen bör följande dimensionering gälla. Tabell 9.2:58 Dimensionering av tandläkarutbildningen Helårsstudenter Universitet 2009 2010 2011 Total volym 2013 Göteborgs universitet 315 330 345 375 Umeå universitet 240 255 270 300 Tabell 9.2:58 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 2 035 846 2 035 846 2 035 846 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 37 729 103 075 151 119 Beslut 13 602 27 735 41 935 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 2 087 177 2 166 655 2 228 899 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.3 Anslag för forskning 9.3.1 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation Tabell 9.3:1 Anslagsutveckling Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation Tusental kronor 2007 Utfall 3 010 933 Anslags- sparande 15 256 2008 Anslag 3 592 881 1 Utgifts- prognos 3 530 250 2009 Förslag 4 029 248 2010 Beräknat 4 246 563 2 2011 Beräknat 4 413 103 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet.2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 4 092 008 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 4 092 008 tkr i 2009 års prisnivå Anslagets ändamål är att finansiera stöd till forskning, forskningsinformation och vetenskaplig utrustning. Anslaget används även för internationellt forskningssamarbete samt för utvärderingar, beredningsarbete, resor och seminarier som är kopplade till forskningsstödet. Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Den grundforskning som finansieras av Vetenskapsrådet bedrivs vanligen i form av fleråriga projekt. De medel som Vetenskapsrådet fördelar till vetenskaplig utrustning är också långsiktiga eftersom rådet åtar sig att under flera år betala ansvarigt lärosätes amorteringar och räntor för den aktuella utrustningen. Vetenskapsrådet svarar även för långsiktiga internationella åtaganden gentemot forskningsorganisationer. Vetenskapsrådet ska därför för budgetåret 2009 ges möjlighet att fatta beslut om stöd till forskning och vetenskaplig utrustning som innebär åtaganden för kommande budgetår. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2009 för ramanslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forsknings-information besluta om bidrag, som inklusive tidigare gjorda åtaganden, medför behov av framtida anslag på högst 8 600 000 000 kronor under 2010-2014. Tabell 9.3:1 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden, Vetenskapsrådet Tusental kronor Utfall 2007 Prognos 2008 Förslag 2009 Beräknat 2010 Beräknat 2011- Ingående åtaganden 5 417 342 5 987 677 6 950 000 Nya åtaganden 3 281 102 3 971 803 5 102 000 Infriade åtaganden -2 710 767 -3 009 480 -3 452 000 -2 103 000 -6 497 000 Utestående åtaganden 5 987 677 6 950 000 8 600 000 Erhållet/föreslaget bemyndigande 6 300 000 6 950 000 8 600 000 Regeringens överväganden I enlighet med vad som kommer att beskrivas närmare i forsknings- och innovations-propositionen, som regeringen avser att presentera under hösten 2008, förslår regeringen i denna proposition att anslaget ökar med 339 000 000 kronor från 2009 och att ytterligare 65 130 000 kronor beräknas tillföras anslaget 2010. Anslaget har för perioden 2009-2011 beräknats enligt följande. Tabell 9.3:1 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 3 592 881 3 592 881 3 592 881 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 97 367 236 748 386 937 Beslut 339 000 416 934 433 285 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 4 029 248 4 246 563 4 413 103 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 4 029 248 000 kronor anvisas under anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation för 2009. 9.3.2 3:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning Tabell 9.3:2 Anslagsutveckling för Vetenskapsrådet: Förvaltning Tusental kronor 2007 Utfall 106 555 Anslags- sparande 634 2008 Anslag 109 885 1 Utgifts- prognos 111 395 2009 Förslag 111 705 2010 Beräknat 115 245 2 2011 Beräknat 117 737 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet.2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 111 705 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 111 705 tkr i 2009 års prisnivå. Anslaget används för Vetenskapsrådets förvaltningskostnader. Regeringens överväganden Anslaget har för perioden 2009-2011 beräknats enligt följande. Tabell 9.3:2 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 109 885 109 885 109 885 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 1 820 5 360 7 852 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 111 705 115 245 117 737 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 111 705 000 kronor anvisas under anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning för 2009. 9.3.3 3:3 Rymdforskning Tabell 9.3:3 Anslagsutveckling för Rymdforskning Tusental kronor 2007 Utfall 164 479 Anslags- sparande 1 153 2008 Anslag 169 385 1 Utgifts- prognos 167 227 2009 Förslag 193 975 2010 Beräknat 199 252 2 2011 Beräknat 205 156 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet.2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 193 975 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 193 975 tkr i 2009 års prisnivå. Anslaget används för den obligatoriska avgiften till den Europeiska rymdorganisationens (ESA) vetenskapliga program, för Sveriges avtalsbundna andel av det internationella driftbidraget till Esrange samt för projektstöd till svenska forskare för deltagande i nationell och internationell grundforskning inom rymdområdet. Anslaget disponeras av Rymdstyrelsen. Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Den grundläggande forskning som finansieras via anslaget till rymdforskning bedrivs vanligen i form av fleråriga projekt. Resursnivån för vetenskapsprogrammet inom ESA fastställs också för flera år i taget. Resursnivån för perioden 2006-2010 beslutades i december 2005. Det nu ingångna Esrange-avtalet löper till 2010. Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2009 för ramanslaget 3:3 Rymdforskning besluta om bidrag, som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 860 000 000 kronor under 2010-2014. Tabell 9.3:3 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden, Rymdstyrelsen Tusental kronor Utfall 2007 Prognos 2008 Förslag 2009 Beräknat 2010 Beräknat 2011- Ingående åtaganden 533 000 413 000 791 000 Nya åtaganden 0 540 000 234 000 Infriade åtaganden -40 000 -162 000 -165 000 -155 000 -705 000 Utestående åtaganden 413 000 791 000 860 000 Erhållet/föreslaget bemyndigande 500 000 850 000 860 000 Regeringens överväganden I enlighet med vad som kommer att beskrivas närmare i forsknings- och innovations-propositionen, som regeringen avser att presentera under hösten 2008, förslår regeringen i denna proposition att anslaget ökar med 20 000 000 kronor från 2009. Anslaget har för perioden 2009-2011 beräknats enligt följande. Tabell 9.3:3 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 169 385 169 385 169 385 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 4 590 9 323 14 618 Beslut 20 000 20 544 21 153 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 193 975 199 252 205 156 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 193 975 000 kronor anvisas under anslaget 3:3 Rymdforskning för 2009. 9.3.4 3:4 Institutet för rymdfysik Tabell 9.3:4 Anslagsutveckling för Institutet för rymdfysik Tusental kronor 2007 Utfall 45 463 Anslags- sparande -104 2008 Anslag 45 716 1 Utgifts- prognos 45 303 2009 Förslag 46 394 2010 Beräknat 47 799 2 2011 Beräknat 48 801 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet.2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 46 394 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 46 394 tkr i 2009 års prisnivå. Anslaget används för Institutet för rymdfysiks förvaltningskostnader. Institutet bedriver forskning och utveckling, utbildning samt mät- och registreringsverksamhet inom främst rymdfysik, atmosfärfysik och rymdteknik. Regeringens överväganden Anslaget har för perioden 2009-2011 beräknats enligt följande. Tabell 9.3:4 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 45 716 45 716 45 716 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 678 2 083 3 085 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 46 394 47 799 48 801 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 46 394 000 kronor anvisas under anslaget 3:4 Institutet för rymdfysik för 2009. 9.3.5 3:5 Kungl. biblioteket Tabell 9.3:5 Anslagsutveckling Kungl. biblioteket Tusental kronor 2007 Utfall 244 246 Anslags- sparande 189 2008 Anslag 258 863 1 Utgifts- prognos 254 023 2009 Förslag 310 835 2010 Beräknat 321 166 2 2011 Beräknat 328 757 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet.2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 310 835 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 310 835 tkr i 2009 års prisnivå. Anslaget används för Kungl. bibliotekets (KB) förvaltningskostnader. Regeringens överväganden Med anledning av att SLBA:s verksamhet överförs till KB den 1 januari 2009 överförs till anslaget 47 822 000 kronor från anslaget 21:1 Statens ljud- och bildarkiv utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. SLBA:s anslag tillfördes tillfälliga resursförstärkningar om 10 miljoner kronor 2006 och om 10 miljoner kronor 2007 för migrering, totalt 20 miljoner kronor. Arbetet med migreringen har försenats och därmed prognostiseras inte hela anslaget förbrukas i år. För att klara den planerade migreringen är det därför av vikt att SLBA:s eventuella anslagssparande från 2008 kan tas i anspråk av KB under 2009. Anslaget har för perioden 2009-2011 beräknats enligt följande. Tabell 9.3:5 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 258 863 258 863 258 863 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 4 150 12 892 19 315 Beslut Överföring till/från andra anslag 47 822 49 411 50 579 Övrigt Förslag/beräknat anslag 310 835 321 166 328 757 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 310 835 000 kronor anvisas under anslaget 3:5 Kungl. biblioteket för 2009. 9.3.6 3:6 Polarforskningssekretariatet Tabell 9.3:6 Anslagsutveckling för Polarforskningssekretariatet Tusental kronor 2007 Utfall 31 225 Anslags- sparande 390 2008 Anslag 31 949 1 Utgifts- prognos 32 359 2009 Förslag 26 553 2010 Beräknat 27 488 2 2011 Beräknat 28 128 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet.2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 26 553 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 26 553 tkr i 2009 års prisnivå. Anslaget används för Polarforskningssekretariatets förvaltningskostnader. Tabell 9.3:6 Uppdragsverksamhet Polarforskningssekretariatet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2007 80 363 90 441 -10 078 (varav tjänsteexport) 80 363 90 441 -10 078 Prognos 2008 60 400 62 000 -1 600 (varav tjänsteexport) 60 400 62 000 -1 600 Budget 2009 101 000 99 500 1 500 (varav tjänsteexport) 101 000 99 500 1 500 Polarforskningssekretariatet får ta ut avgifter för tjänsteexport av polarforskningsexpeditioner. Regeringens överväganden Polarforskningssekretariatets utgifter varierar mellan åren beroende på om större expeditioner genomförs eller inte. För att klara år med stora utgifter måste anslagssparandet tas i anspråk och anslaget är beräknat utifrån dessa förutsättningar. Anslaget har för perioden 2009-2011 beräknats enligt följande. Tabell 9.3:6 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 31 949 31 949 31 949 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 744 1 895 2 683 Beslut -6 140 -6 356 -6 504 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 26 553 27 488 28 128 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 26 553 000 kronor anvisas under anslaget 3:6 Polarforskningssekretariatet för 2009. 9.3.7 3:7 Sunet Tabell 9.3:7 Anslagsutveckling för Sunet Tusental kronor 2007 Utfall 41 653 Anslags- sparande -1 502 2008 Anslag 40 408 1 Utgifts- prognos 38 151 2009 Förslag 41 503 2010 Beräknat 43 039 2 2011 Beräknat 44 134 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet.2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 41 503 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 41 503 tkr i 2009 års prisnivå. Anslagets ändamål är att finansiera Sunet (Swedish University Computer Network), ett datanätverk för överföring av elektronisk information som binder samman i första hand universitet och högskolor, men också vissa folkbibliotek och länsmuseer. Sunet finansieras genom detta anslag och genom avgifter från universitet och högskolor. Avgifterna ska täcka de kostnader som inte täcks av anslaget. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 9.3:7 Uppdragsverksamhet Sunet Tusental kronor Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2007 112 631 154 284 -41 653 (varav tjänsteexport) 0 0 0 Prognos 2008 108 000 146 906 -38 906 (varav tjänsteexport) 0 0 0 Budget 2009 108 000 149 282 -41 282 (varav tjänsteexport) 0 0 0 Regeringens överväganden Anslaget har för perioden 2009-2011 beräknats enligt följande. Tabell 9.3:7 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 40 408 40 408 40 408 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 1 095 2 631 3 726 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 41 503 43 039 44 134 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 41 503 000 kronor anvisas under anslaget 3:7 Sunet för 2009. 9.3.8 3:8 Centrala etikprövningsnämnden Tabell 9.3:8 Anslagsutveckling för Centrala etikprövningsnämnden Tusental kronor 2007 Utfall 3 993 Anslags- sparande 254 2008 Anslag 4 267 1 Utgifts- prognos 4 309 2009 Förslag 4 826 2010 Beräknat 5 008 2 2011 Beräknat 5 133 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet.2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 4 826 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 4 826 tkr i 2009 års prisnivå. Anslaget används för Centrala etikprövningsnämndens förvaltningskostnader. Regeringens överväganden Tillämpningsområdet för lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor har utvidgats i enlighet med regeringens förslag i propositionen Vissa etikprövningsfrågor m.m. (prop. 2007/08:44, bet. 2007/08:UbU12, rskr. 2007/08:159). Lagändringen trädde i kraft den 1 juni 2008. Regeringen bedömer att antalet etikprövningsärenden kommer att öka som en konsekvens av utvidgningen och därmed även mängden tillsynsärenden. Av denna anledning föreslås Centrala etikprövningsnämndens anslag förstärkas med 450 000 kronor från 2009. Anslaget har för perioden 2009-2011 beräknats enligt följande. Tabell 9.3:8 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 4 267 4 267 4 267 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 109 274 387 Beslut Överföring till/från andra anslag 450 467 479 Övrigt Förslag/beräknat anslag 4 826 5 008 5 133 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 4 826 000 kronor anvisas under anslaget 3:8 Centrala etikprövningsnämnden för 2009. 9.3.9 3:9 Regionala etikprövningsnämnder Tabell 9.3:9 Anslagsutveckling för Regionala etikprövningsnämnder Tusental kronor 2007 Utfall 27 904 Anslags- sparande 14 757 2008 Anslag 41 749 1 Utgifts- prognos 41 859 2009 Förslag 42 240 2010 Beräknat 43 722 2 2011 Beräknat 44 737 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet.2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 42 240 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 42 240 tkr i 2009 års prisnivå. Anslaget används för de regionala etikprövningsnämndernas förvaltningskostnader. Etikprövningsnämnderna tar ut avgifter för etikprövning av forskning. Avgifterna levereras in på inkomsttitel 2559 Avgifter för etikprövning av forskning. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 9.3:9 Avgiftsfinansierad verksamhet, Regionala etikprövningsnämnder Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2007 21 873 0 29 366 -7 493 Prognos 2008 22 334 0 30 670 -8 336 Budget 2009 42 600 0 42 600 0 Regeringens överväganden Nämnderna finansierar sin verksamhet genom avgifter. Enligt det ekonomiska målet ska avgifterna täcka kostnaderna för nämndernas verksamhet. För 2009 beräknar regeringen kostnaderna för verksamheten till 42 miljoner kronor. Eftersom verksamheten ännu är förhållandevis ny finns en osäkerhet i beräkningen av anslagsförbrukningen och avgiftsintäkterna. Från och med 2009 föreslås 450 000 kronor överföras till anslaget 3:8 Centrala etikprövningsnämnden med anledning av utvidgningen av tillämpningsområdet för lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor. Anslaget har för perioden 2009-2011 beräknats enligt följande. Tabell 9.3:9 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 41 749 41 749 41 749 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 941 2 439 3 465 Beslut Överföring till/från andra anslag -450 -466 -477 Övrigt Förslag/beräknat anslag 42 240 43 722 44 737 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 42 240 000 kronor anvisas under anslaget 3:9 Regionala etikprövningsnämnder för 2009. 9.3.10 3:10 Särskilda utgifter för forskningsändamål Tabell 9.3:10 Anslagsutveckling för Särskilda utgifter för forskningsändamål Tusental kronor 2007 Utfall 112 240 Anslags- sparande 525 2008 Anslag 114 093 1 Utgifts- prognos 112 393 2009 Förslag 116 485 2010 Beräknat 120 562 2 2011 Beräknat 123 766 3 21 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet.2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. Motsvarar 116 485 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 116 485 tkr i 2009 års prisnivå. Anslaget används för forskningsverksamhet och vissa särskilda utgifter inom forskningsområdet. Regeringens överväganden För att finansiera att Kristinebergs marina forskningsstation förs över från Kungl. Vetenskapsakademien till Göteborgs universitet överförs 700 000 kronor till anslaget 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning. Anslaget har för perioden 2009-2011 beräknats enligt följande. Tabell 9.3:10 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 114 093 114 093 114 093 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 3 092 7 193 10 417 Beslut Överföring till/från andra anslag -700 -724 -744 Övrigt Förslag/beräknat anslag 116 485 120 562 123 766 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 116 485 000 kronor anvisas under anslaget 3:10 Särskilda utgifter för forskningsändamål för 2009. 9.4 Anslag för gemensamma ändamål 9.4.1 4:1 Centrala studiestödsnämnden m.m. Tabell 9.4:1 Anslagsutveckling för Centrala studiestödsnämnden m.m. Tusental kronor 2007 Utfall 396 412 Anslags- sparande 11 915 2008 Anslag 398 738 1 Utgifts- prognos 402 666 2009 Förslag 406 097 2010 Beräknat 416 158 2 2011 Beräknat 417 930 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 406 097 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 406 097 tkr i 2009 års prisnivå. Anslaget används för Centrala studiestödsnämndens förvaltningskostnader. Regeringens överväganden Regeringen redovisar resultaten av verksamheten under utgiftsområde 15 Studiestöd och bedömer att verksamheten även fortsättningsvis ska bedrivas i samma omfattning. Anslaget minskas dock med drygt 800 000 kronor till följd av att förvaltningskostnader för administration av statsbidrag vid vissa studier för personer med funktionshinder och statsbidrag vid vissa studier i samiska flyttats till andra myndigheter. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 406 097 000 kronor för budgetåret 2009. Tabell 9.4:1 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 399 127 399 127 399 127 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 7 778 17 859 19 634 Beslut -793 -813 -816 Överföring till/från andra anslag -15 -15 -15 Övrigt Förslag/beräknat anslag 406 097 416 158 417 930 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.4.2 4:2 Överklagandenämnden för studiestöd Tabell 9.4:2 Anslagsutveckling för Överklagandenämnden för studiestöd Tusental kronor 2007 Utfall 9 534 Anslags- sparande 3 098 2008 Anslag 12 359 1 Utgifts- prognos 10 427 2009 Förslag 12 536 2010 Beräknat 12 907 2 2011 Beräknat 13 168 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 12 536 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 12 536 tkr i 2009 års prisnivå. Anslaget används för Överklagandenämnden för studiestöds förvaltningskostnader. Regeringens överväganden Regeringen redovisar resultaten av verksamheten under utgiftsområde 15 Studiestöd och bedömer att verksamheten även fortsättningsvis ska bedrivas i samma omfattning. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 12 536 000 kronor för budgetåret 2009. Tabell 9.4:2 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 12 359 12 359 12 359 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 177 548 809 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 12 536 12 907 13 168 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 9.4.3 4.3 Internationella programkontoret för utbildningsområdet Tabell 9.4.3 Anslagsutveckling för Internationella programkontoret för utbildningsområdet Tusental kronor 2007 Utfall 41 735 Anslags- sparande 4 411 2008 Anslag 51 103 1 Utgifts- prognos 50 581 2009 Förslag 55 168 2010 Beräknat 57 006 2 2011 Beräknat 58 585 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/2008:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 55 168 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 55 168 tkr i 2009 års prisnivå. Anslagets ändamål är att finansiera Internationella programkontoret för utbildningsområdet (IPK). Myndigheten ansvarar för stöd till de aktörer inom utbildningsområdet som önskar delta i olika former av internationellt samarbete. Verksamheten omfattar framför allt EU:s Program för livslångt lärande (LLP) samt vissa nordiska och nationella program för främjande av internationellt samarbete. Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2009 för ramanslaget 4:3 Internationella programkontoret för utbildningsområdet besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 000 000 kronor under 2010. IPK administrerar utbildningsprogrammet Programkontorets skolstipendier. Myndigheten behöver under 2009 fatta beslut om att utdela stipendier för att kunna ge mottagarna rimliga förutsättningar att planera och genomföra verksamhet under 2010. Tabell 9.4:3 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden Tusental kronor Utfall 2007 Prognos 2008 Förslag 2009 Beräknat 2010 Beräknat 2011- Ingående åtaganden 0 2 322 2 500 Nya åtaganden 2 322 2 500 3 000 Infriade åtaganden 0 -2 322 -2 500 -2 500 -500 Utestående åtaganden 2 322 2 500 3 000 Erhållet/föreslaget bemyndigande 8 000 8 000 3 000 Regeringens överväganden Regeringens bedömning är att det svenska deltagandet inom de program som IPK ansvarar för bidrar till att stärka kvalitet och öppenhet i det svenska utbildningssystemet. Myndighetens informationssatsningar om EU:s Program för livslångt lärande (LLP) under 2008 bedöms utgöra en god grund för en fortsatt ökning av det svenska deltagandet i programmet. Inom vissa delar av programmet är det särskilt angeläget med ökat deltagande, framför allt student- och lärarmobiliteten inom Erasmus, fortbildningsstipendierna inom Comenius samt inom programmets centraliserade delar. Under 2008 förstärktes myndighetens ramanslag med anledning av att LLP medför nya arbetsuppgifter och årligen utökande volymer under programperioden. Regeringen bedömer att förvaltningskostnaderna för eventuella volymökningar i LLP under 2009 bör kunna hanteras inom nuvarande ramanslag. Regeringen avser dock att noga följa utvecklingen av programmet. Den tidigare regeringen har fattat beslut om omlokalisering av sexton befattningar till Gotland, varav tio finansieras av Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Denna omlokalisering genomförs under 2008 och myndighetens ramanslag för 2008 ökades därför med 1,5 miljoner kronor i syfte att täcka vissa omställningskostnader. Regeringen avser dock, med anledning av den beslutade omlokaliseringen, att noga följa utvecklingen av myndighetens ekonomiska situation. Mot bakgrund av skolmyndighetsutredningens förslag (SOU 2007:79) överförs nya verksamheter till IPK under hösten 2008. Dessa verksamheter är arbetsplatsförlagd utbildning (APU) utomlands (från Statens skolverk), programmet e-twinning samt skolnätverket ASPnet (från Myndigheten för skolutveckling). Med anledning av detta föreslår regeringen en förstärkning om 5,6 miljoner kronor till anslaget 4:03 Internationella programkontoret för utbildningsområdet. Tillskottet om 5,6 miljoner kronor består av 2,1 miljoner kronor för förvaltningskostnader för verksamheterna och 3,5 miljoner av medel som betalas ut inom ramen för APU utomlands. Finansieringen föreslås ske genom att anslagen 1:1 Statens Skolverk minskas med 1,1 miljoner kronor, 1:2 Myndigheten för skolutveckling minskas med 1 miljon kronor och 1:5 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg minskas med 3,5 miljoner kronor. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 55 168 000 kronor för budgetåret 2009. Tabell 9.4.3 Härledning av anslagsnivån 2008?2010 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 50 587 50 587 50 587 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 496 2 198 3 660 Beslut 4 085 4 221 4 338 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 55 168 57 006 58 585 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet.2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 9.4.4 4.4 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. Tabell 9.4.4 Anslagsutveckling för Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. Tusental kronor 2007 Utfall 27 341 Anslags- sparande 5 842 2008 Anslag 32 431 1 Utgifts- prognos 28 732 2009 Förslag 33 310 2010 Beräknat 34 129 2 2011 Beräknat 35 013 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/2008:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 33 310 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 33 310 tkr i 2009 års prisnivå. Anslaget avser till största delen Sveriges medlemsavgift i Unesco. Avgiften utbetalas i euro och USD. Vidare finansierar anslaget medlemsavgifter till konventionen om skydd för världens kultur- och naturarv, Internationella centret för bevarande och restaurering av kulturföremål i Rom (ICCROM) samt de avgifter och bidrag som är kopplade till konventionen om det immateriella kulturarvet och konventionen om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar. Anslaget täcker även kostnader för Svenska Unescorådet samt bevakning av Unescos verksamhet i Paris. Regeringens överväganden Utgifterna för anslaget påverkas främst av utvecklingen av Unescos budget, Sveriges andel av budgeten samt eventuella valutaförändringar. För 2009 bestämdes budgeten för Unesco vid generalkonferensen i oktober 2007. Medlemsavgiften erläggs i början av 2009. För 2009 beräknas anslaget till 33 310 000 kronor. Tabell 9.4.4 Härledning av anslagsnivån 2009-2011 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 32 431 32 431 32 431 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 879 1 698 2 582 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 33 310 34 129 35 013 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet.2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 9.4.5 4.5 Utvecklingsarbete m.m. inom områdena utbildning och forskning Tabell 9.4:5 Anslagsutveckling för Utvecklingsarbete m.m. inom områdena utbildning och forskning Tusental kronor 2007 Utfall 9 753 Anslags- sparande 1 912 2008 Anslag 11 396 1 Utgifts- prognos 10 198 2009 Förslag 11 705 2010 Beräknat 12 073 2 2011 Beräknat 12 338 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 11 705 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 11 705 tkr i 2009 års prisnivå. Anslagets ändamål är att finansiera utvecklingsarbete m.m. inom områdena utbildning och forskning. Anslaget används även för övergripande statistik inom utbildningsområdet. Vidare finansieras inom anslaget de årliga kostnaderna för OECD-CERI:s indikatorprogram INES. Delar av anslaget används för verksamheter av tillfällig art och där behoven uppstår löpande under året. Det innebär att anslagsbelastningen kan variera mellan budgetåren. Regeringens överväganden Under innevarande budgetår har större delen av medlen avsatts för den årliga övergripande utbildningsstatistiken och OECD:s indikatorprojekt INES. Genom särskilt regeringsbeslut har medel fördelats till Baltic 21-sekretariatat. Medlen utgör en delfinansiering av Sveriges bidrag till sekretariatet. Under 2009 kommer det i både Sverige och Finland uppmärksammas att det är 200 år sedan det dåvarande Sverige delades. Det kommer att genomföras en del utbildningsrelaterade insatser under det s.k. Märkesåret 1809, bland annat riktade till landets skolor. Med anledning härav kommer vissa medel att avsättas inom anslaget under 2009 för dessa insatser . Tabell 9.4:5 Härledning av anslagsnivån 2008-2010 Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 11 396 11 396 11 396 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 309 677 942 Beslut Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 11 705 12 073 12 338 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 1 Senaste lydelse 2005:359. 2 Senaste lydelse 2000:665. 1 Senaste lydelse 2000:666. 2 Senaste lydelse 2000:666. 1 Lagen omtryckt 2002:911. 1 Senaste lydelse 2000:663. 2 Senaste lydelse 2000:663. 3 Senaste lydelse 2000:663. 4 Senaste lydelse 2000:663. 3 TIMSS avser studier av elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap organiserade av IEA (The International Association for Evaluation of Educational Achievement). 4 Student som studerar utomlands på eget initiativ, utan stöd av avtal mellan lärosäten. 5 Nytt anslag uppförs. ?? ?? ?? 201 201 PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 2 3 PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 28 27 PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 48 47 PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 58 57 PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 60 59 PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 201 61 PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 64 63 PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 72 73 PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 88 89 PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 100 99 PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 120 121 PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 138 137 PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 184 183 PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 16 200 201