Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2007/08:123 Redovisning av skatteutgifter 2008 Regeringens skrivelse 2007/08:123 Redovisning av skatteutgifter 2008 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 10 april 2008 Fredrik Reinfeldt Anders Borg (Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I denna skrivelse redogör regeringen för de indirekta stöd som skatteutgifterna utgör på statsbudgetens inkomstsida. Därmed ges underlag till prioritering mellan olika stöd. Skrivelsen består av ett inledande förklarande kapitel, en tabell över de olika skatteutgifterna och mer ingående beskrivningar av de enskilda skatteutgifterna. Regeringen har årligen, sedan 1996, redovisat skatteutgifter. Tidigare år har skatteutgifterna redovisats i en bilaga i den ekonomiska vårpropositionen. Redovisning av skatteutgifter 2008 Redovisning av skatteutgifter 2008 Innehållsförteckning 1 Inledning 13 2 Skatteutgifterna ur ett budgetperspektiv 13 2.1 Skatteutgifternas omfattning 14 3 Beskrivning av jämförelsenorm 14 3.1 Normer för inkomstbeskattning 15 3.2 Norm för indirekt beskattning av förvärvsinkomster 15 3.3 Norm för mervärdesskatt 15 3.4 Norm för punktskatter 16 4 Beräkningsmetoder 16 4.1 Saldopåverkande skatteutgifter 16 4.2 Icke saldopåverkande skatteutgifter 17 5 Skatteutgifter 2008 17 5.1 Nyheter 17 5.2 Saldopåverkande skatteutgifter i sammandrag 18 5.2.1 Inkomstbeskattning 18 5.2.2 Indirekt beskattning av förvärvsinkomster 18 5.2.3 Mervärdesskatt 18 5.2.4 Punktskatter 19 5.2.5 Skattereduktioner 19 5.2.6 Kreditering på skattekonto 19 5.2.7 Skattesanktioner 19 5.3 Icke saldopåverkande skatteutgifter i sammandrag 19 6 Redovisning av skatteutgifter 19 7 Beskrivning av enskilda skatteutgifter 25 7.1 Saldopåverkande skatteutgifter 25 A. Inkomst av tjänst och allmänna avdrag 25 A1. Schablonberäknad kapitalavkastning i fåmansaktiebolag 25 A2. Schablonbeloppet i förenklingsregeln 25 A3. Löneunderlaget i fåmansaktiebolag 25 A4. Kapitalvinst på kvalificerade aktier 25 A5. Arbetsgivares kostnader för arbetstagares pension 25 A6. Underskott i aktiv näringsverksamhet m.m. 26 A7. Avdrag för pensionspremier 26 A8. Sjöinkomstavdrag 26 A9. Personaloptioner 26 A10. Avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete, dubbel bosättning och hemresor 26 A11. Avdrag för resor till och från arbetet 26 A12. Avdrag för inställelseresor 26 A13. Sänkt skatt för utländska nyckelpersoner 27 A14. Förmån av resa vid anställningsintervju 27 A15. Förmån av utbildning vid personalavveckling m.m. 27 A16. Förmån av personaldator 27 A17. Förmån av miljöanpassade bilar 27 A18. Stipendier 27 A19. Personalrabatter m.m. 28 A20. EU-parlamentarikers rese- och kostnadsersättning 28 A21. Hittelön 28 A22. Ersättning för blod m.m. 28 A23. Inkomst från försäljning av vilt växande bär 28 A24. Ersättningar till statligt anställda stationerade utomlands 28 A25. Kostnadsersättning till viss personal på SIPRI 28 A26. Tjänsteinkomster förvärvade vid vistelse utomlands 28 A27. Tjänsteinkomster förvärvade på vissa utländska fartyg 28 A28. Personalvård 29 A29. Förmån av privat hälso- och sjukvård 29 A30. Utjämning av småföretagares inkomst 29 B. Intäkter i näringsverksamhet 29 B1. Uttag av bränsle 29 B2. Avverkningsrätt till skog 29 B3. Kapitalvinst på näringsfastigheter 30 C. Kostnader i näringsverksamhet 30 C1. Avdrag för kostnader för resor till och från arbetet 30 C2. Matching-credit-klausuler i olika dubbelbeskattningsavtal 30 C3. Koncernbidragsdispens 30 C4. Rabatter och liknande från ekonomiska föreningar 30 C5. Anläggning av ny skog m.m. 30 C6. Skadeförsäkringsföretag 30 C7. Överavskrivningar avseende inventarier 30 C8. Periodiseringsfonder 30 C9. Substansminskning 31 C10. Skogsavdrag 31 C11. Bidrag till regionala utvecklingsbolag 31 C12. Bidrag till Tekniska museet och Svenska Filminstitutet 31 C13. Nedskrivning av lager och pågående arbeten 31 C14. Skogs-, skogsskadekonto och upphovsmannakonto 31 C15. Räntefördelning vid generationsskiften 31 D. Intäkter i kapital 32 D1-D2. Avkastning eget hem och bostadsrättsfastighet 32 D3. Utdelning och kapitalvinst på aktier i onoterade bolag 32 D4. Utdelning och kapitalvinst på kvalificerade aktier 32 D5. Utdelning av aktier 32 D6. Utdelning och kapitalvinst på andelar i oäkta bostadsrätts föreningar 32 D7. Värdeförändring på eget hem och bostadsrätt 33 D8. Värdeförändring på aktier m.m. 33 D9. Nedsatt kapitalvinstbeskattning vid försäljning av eget hem och bostadsrätt 33 D10. Nedsatt avkastningsskatt på pensionsmedel 33 D11. Nedsatt avkastningsskatt på K-försäkringar 33 D12. Schablonmässigt underlag för avkastningsskatt 33 D13. Begränsningslagen 33 D14. Framskjuten beskattning vid andelsbyte 34 D15. Skogs-, skogsskadekonto och upphovsmannakonto 34 E. Kostnader i kapital 34 E1. Konsumtionskrediter 34 E2. Kapitalförluster på marknadsnoterade aktier m.m. 34 F. Socialavgifter 34 F1. Nedsättning med viss inriktning mot mindre företag, egenavgifter 34 F2. Regional nedsättning av egenavgifter 34 F3. Nedsättning av egenavgifter för personer som har fyllt 18 men inte 25 år 34 F4. Nedsättning med viss inriktning mot mindre företag, arbetsgivaravgifter 35 F5. Regional nedsättning av arbetsgivaravgifter 35 F6. Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som har fyllt 18 men inte 25 år 35 G. Särskild löneskatt 35 G1. Utländska artister 35 G2. Ersättning skiljemannauppdrag 35 G3. Ersättning till idrottsutövare 35 G4. Slopad särskild löneskatt för egenföretagare som fyllt 65 år men är födda 1938 eller senare 35 G5. Slopad särskild löneskatt för egenföretagare som fyllt 65 år men är födda 1937 eller tidigare 35 G6. Slopad särskild löneskatt för anställda som fyllt 65 år men är födda 1938 eller senare 36 G7. Slopad särskild löneskatt för anställda som fyllt 65 år men är födda 1937 eller tidigare 36 H. Mervärdesskatt 36 H1. Försäljning av tomtmark och byggnader 36 H2. Försäljning av konstverk = 300 000 kr/år 36 H3. Lotterier 36 H4. Läkemedel 36 H5. Internationell personbefordran 36 H6-H14.Personbefordran, allmänna nyhetstidningar, böcker, tidskrifter m.m., biografföreställningar, vissa entréavgiftsbelagda kulturevenemang, kommersiell idrott, upphovsrätter, samt entré djurparker 36 H15-H16.Livsmedel och rumsuthyrning 37 H17. Försäljning av konstverk > 300 000 kr/år 37 H18. Omsättning i ideella föreningar 37 H19. Tidpunkt för inbetalning i byggnads- och annan entreprenadverksamhet 37 H20. Ingående skatt på jordbruksarrende 37 I. Punktskatter 37 I1. Energiskatt på dieselbränsle i motordrivna fordon 37 I2. Särskild energiskattebefrielse för naturgas och gasol som drivmedel 37 I3. Energiskattebefrielse för koldioxidneutrala drivmedel 37 I4. Energiskattebefrielse för elförbrukning vid bandrift 37 I5. Energiskattebefrielse för bränsleförbrukning vid bandrift 38 I6. Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes sjöfart 38 I7. Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes luftfart 38 I8. Elförbrukning i vissa kommuner 38 I9. Differentierat skatteuttag på fossila bränslen för uppvärmning 38 I10. Energiskattebefrielse för biobränslen, torv m.m. 38 I11. Avdrag för energiskatt på bränsle i kraftvärmeverk 38 I12. Återbetalning av energiskatt för fjärrvärmeleveranser till industrin 38 I13. Bränsleförbrukning inom industrin 38 I14. Bränsleförbrukning inom växthus- och jordbruksnäringen 38 I15. Elförbrukning inom industrin 39 I16. Elförbrukning inom växthus- och jordbruksnäringen 39 I17. Miljöbonus för el producerad i vindkraftverk 39 I18. Befrielse från energiskatt på el vid deltagande i program för energieffektivisering inom industrin 39 I19. Generell nedsättning av koldioxidskatt för industrin 39 I20. Särskilt nedsatt koldioxidskatt för naturgas och gasol som drivmedel 39 I21. Särskild nedsättning av koldioxidskatt för industrin 39 I22. Generell nedsättning av koldioxidskatt för uppvärmning inom växthus- och jordbruksnäringen 39 I23. Nedsättning av koldioxidskatt för dieselbränsle till arbetsmaskiner inom jord- och skogsbruksnäringen 39 I24. Återbetalning av koldioxidskatt för fjärrvärmeleveranser till industrin 39 I25. Koldioxidskattebefrielse för bandrift 40 I26. Koldioxidskattebefrielse för inrikes luftfart 40 I27. Koldioxidskattebefrielse för inrikes sjöfart 40 I28. Nedsättning av koldioxidskatt på bränsle i kraftvärmeverk 40 I29. Koldioxidskattebefrielse för torv 40 J. Skattereduktioner 40 J1. Skattereduktion för anslutning till bredband 40 J2. Skattereduktion för sjöinkomst 40 J3. Skattereduktion för hushållstjänster 40 J4. Begränsningsregel småhus 40 K. Kreditering på skattekonto 41 K1-K3. Anställningsstöd och skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA) 41 K4. Plusjobb 41 K5. Utbildningsvikariat 41 K6. Stöd för nystartsjobb 41 K7. Utbildning av personal inom vård och äldreomsorg 42 K8. Sjöfartsstöd 42 K9. Investeringsstimulans till hyres- och studentbostäder 42 L. Skattskyldighet 42 L1-L6. Akademier m.m., företagareföreningar m.m., arbetslöshetskassor m.m., ideella föreningar, kyrkor, samt ägare av fastigheter nämnda i 3 kap 2-4 §§ fastighetstaxeringslagen 42 7.2 Icke saldopåverkande skatteutgifter 42 M. Skattesanktioner 42 M1. Ränteutgifter - 21 procents reduktion 42 M2. Begränsning av skattereduktion 42 M3-M5. Fastighetsskatt på konventionellt beskattade hyreshus och småhus, lokaler, industri- och elproduktionsenheter 42 M6. Socialavgifter på icke förmånsgrundande ersättningar för arbete 43 M7. Särskild skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer 43 N. Ej saldopåverkande skatteavvikelser 43 N1. Näringsbidrag och EU-bidrag 43 N2. Avgångsvederlag till jordbrukare 43 N3. Bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden 43 N4. Flyttningsersättningar 43 N5. Totalförsvarspliktigas ersättningar och förmåner 43 N6. Bistånd 44 N7. Barnbidrag m.m. 44 N8. Handikappersättning m.m. 44 N9-N18.Underhållsstöd, bidrag till adoption, engångsbidrag i samband med arbetsplacering av flyktingar, Bostadstillägg till pensionärer (BTP), bostadsbidrag, studiestöd, skattefria pensioner, äldreförsörjningsstöd, introduktionsersättning för flyktingar 44 Appendix 45 Utgifts- och politikområden 2008 45 Tabellförteckning Tabell 1. Skatteutgifter och skattesanktioner i procent av de totala skatteintäkterna inom olika skatteslag 2008. 14 Tabell 2. Skatteutgifter fördelade på skatte-, utgifts- och politikområde 20 Tabell 3. Skatt enligt norm inom de olika skatteslagen 2008 25 1 Inledning Samhällets stöd till företag och hushåll redovisas i huvudsak på statsbudgetens utgiftssida, men det finns även stöd på statsbudgetens inkomstsida i form av skatteutgifter. Regeringen redovisar årligen, sedan 1996, skatteutgifter. Tidigare år har skatteutgifterna redovisats i en bilaga i den ekonomiska vårpropositionen. Vidare sker en återrapportering av skatteutgifterna under de olika politikområdena i utgiftsområdesbilagorna till budgetpropositionen. Definitionen av en skatteutgift är att skatteuttaget är lägre än en viss angiven norm. Ett exempel är mervärdesskattesatsen på livsmedel, som är nedsatt från 25 till 12 procent. Normen är i detta fall 25 procent och skatteutgiften utgörs av skillnaden mellan 25 procent och 12 procent multiplicerat med underlaget. Om en skatteutgift slopas leder det till ökade skatteintäkter och därmed till en budgetförstärkning för offentlig sektor på samma sätt som om en utgift på statsbudgetens utgiftssida slopas. Förutom skatteutgifter redovisas i förekommande fall även skattesanktioner, där skatteuttaget är högre än den angivna normen. Ett exempel på en skattesanktion är den särskilda skatt som utgår på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. Denna skatt tas endast ut för sådan el som produceras i kärnkraftverk och är därför att betrakta som en skattesanktion. Det primära syftet med redovisningen av skatteutgifter är att synliggöra de indirekta stöd som dessa utgör på statsbudgetens inkomstsida. Detta för att ge underlag till prioritering mellan olika stöd. Allmänt gäller att ett givet skatteuttag kan uppnås genom en lägre skattesats om den bas skatten tas ut på breddas. En sådan breddning av basen kan ske genom att minska antalet skatteutgifter. Redovisningen av skatteutgifterna syftar dock inte till att eliminera skatteutgifterna. Ett bibehållande av en skatteutgift kan vara mer samhällsekonomiskt lönsamt än ett slopande. 1.1 Disposition I avsnitt 2 i denna skrivelse redogörs det för skatteutgifternas betydelse i ett budgetperspektiv. För att kunna identifiera en skatteutgift måste det existerande skattesystemet sättas i relation till en jämförelsenorm. Avsnitt 3 innehåller därför en relativt utförlig beskrivning av de normer som har valts för de olika inkomstslagen. Avsnitt 4 beskriver de beräkningsmetoder som används. I avsnitt 5 redogörs dels för vilka skatteutgifter som har tillkommit sedan föregående års redovisning, dels för de största skatteutgifterna inom de olika skatteområdena. Avsnitt 6 innehåller den tabell som redovisar samtliga, identifierade, skatteutgifter och skattesanktioner för inkomståren 2007-2009 fördelade på skatteområden. Avsnitt 7 innehåller en tabell med de olika skatteslagens normer i form av skattesatser och skattenivåer samt beskrivningar av de enskilda skatteutgifterna. Slutligen ges, i ett appendix till denna skrivelse, en förteckning över samtliga utgifts- och politikområden för 2008. 2 Skatteutgifterna ur ett budgetperspektiv Många av skatteutgifterna har införts, mer eller mindre uttalat, som medel inom specifika politikområden som t.ex. bostads-, miljö- eller arbetsmarknadspolitik i syfte att stärka dessa områden. Ur ett budgetperspektiv kan de därför jämställas med stöd på budgetens utgiftssida. De bör därför behandlas i likhet med utgifterna och inkluderas i de resultatredovisningar som regelbundet lämnas avseende olika politikområden. En sådan redovisning är en förutsättning för en mer rättvisande jämförelse av stöd som lämnas över statsbudgeten inom olika områden på såväl utgifts- som inkomstsidan. Den redovisning av skatteutgifter som nu föreligger syftar emellertid endast till att synliggöra de indirekta stöd som skatteutgifterna utgör på budgetens inkomstsida. En mer fullständig integrering i budgetprocessen, genom att bl.a. inkludera skatteutgifterna i de resultatredovisningar som lämnas avseende olika politikområden, skulle kräva en vidareutveckling och översyn av såväl skatteutgiftsredovisningen som av budgetprocesser i sin helhet. Skatteutgifter kan ofta ses som medel inom specifika politikområden medan andra skatteutgifter uppkommit till följd av den praktiska hanteringen i skattesystemet. Det kan vara av administrativa skäl såsom enkelhet, legitimitet/rimlighet eller för att undvika oacceptabla konsekvenser för den enskilde. Sådana skatteutgifter är i första hand skattetekniskt motiverade. Även om de skattetekniskt motiverade skatteutgifterna medför ett stöd för de grupper eller verksamheter som berörs, så saknar de direkt koppling till olika politikområden. Ur ett budgetperspektiv kan de därför inte jämställas med stöd på budgetens utgiftssida. Det finns ingen klar gräns mellan de skatteutgifter som utgör medel inom specifika politikområden och de som är skattetekniskt motiverade. Ett antal skatteutgifter kan därför anses vara en blandning av dessa två grupper. Sammanfattningsvis kan skatteutgifterna därför delas in i tre grupper: 1. medel inom specifika politikområden (PO) 2. skattetekniskt motiverade (ST) 3. en blandning av punkterna 1 och 2. En fördjupad redovisning och uppföljning av skatteutgifterna, i syfte att bl.a. ytterligare förbättra underlaget för prioriteringar mellan olika områden i budgetarbetet, bör i första hand ta sikte på de skatteutgifter som är att direkt jämställa med stöd på budgetens utgiftssida, dvs. de som utgör medel inom ett specifikt politikområde. 2.1 Skatteutgifternas omfattning I tabell 1 redovisas det samlade intäktsbortfall som de beräknade skatteutgifterna medför, relaterat till de intäkter de olika skatteslagen inbringar till den offentliga sektorn. Redovisningen görs dels för samtliga skatteutgifter, dels enbart för skatteutgifter som utgör medel inom specifika politikområden Beräkningarna bygger på prognoser för 2008. En detaljerad redovisning av samtliga, identifierade, skatteutgifter ges i avsnitt 5, tabell 2. De andelar som anges i tabell 1 bör tolkas med viss försiktighet då redovisningen av skatteutgifterna av olika skäl inte är fullständig. Ett skäl är att det i många fall endast finns bristfälliga underlag eller att underlag saknas helt för att beräkna skatteutgifterna. Ett annat är att någon fullständig genomgång av skattelagstiftningen avseende skatteutgifter inte har gjorts. Tabellen ger dock en översiktlig bild av skatteutgifternas betydelse inom olika skatteslag. Tabell 1. Skatteutgifter och skattesanktioner i procent av de totala skatteintäkterna inom olika skatteslag 2008. Specifika politikområden Samtliga Skatteutgifter Direkt skatt på arbete 3 3 Indirekt skatt på arbete 3 3 Skatt på kapital 21 42 Skatt på bolagsvinster 3 7 Mervärdesskatt 18 20 Punktskatter 48 49 Skattereduktioner* 0 0 Kreditering på skattekonto* 0 0 Skattesanktioner Indirekt skatt på arbete -4 -4 Skatt på kapital -7 -7 Punktskatter -5 -5 Totalt* 13 16 * Anges som procent av totala skatteintäkterna för samtliga skatteslag. Skatteutgifterna inom specifika politikområden uppgår till 13 procent av totala skatteintäkter. Motsvarande andel för samtliga skatteutgifter är 16 procent. Sett till de olika skatteslagen återfinns de största andelarna skatteutgifter inom områdena punktskatter och skatt på kapital. Ett flertal av skatteutgifterna inom kapitalskatteområdet är skattetekniskt motiverade. Om de skattetekniskt motiverade skatteutgifterna exkluderas sjunker andelen inom området skatt på kapital från 42 till 21 procent. De punktskatteutgifter som är knutna till specifika politikområden uppgår till 48 procent. 3 Beskrivning av jämförelsenorm Den jämförelsenorm som har använts vid beräkningen av skatteutgifterna i denna skrivelse utgår i huvudsak från principen om likformig beskattning, vilket också var en av grundpelarna i 1990 års skattereform. Likformig beskattning innebär i princip att beskattningen inom varje skatteslag ska vara enhetlig och utan undantag. Därför preciseras jämförelsenormen separat inom vart och ett av de olika skatteslagen inkomstskatt, indirekt beskattning av förvärvsinkomst, mervärdesskatt och punktskatt. För en mer precis redovisning av skatteslagens olika jämförelsenormer i form av skattesatser och generella skattenivåer se tabell 3 avsnitt 7.1. I betänkandet Förmåner och sanktioner (SOU 1995:36) och i 1997 års ekonomiska vårproposition finns en uttömmande beskrivning av jämförelsenormer och beräkningsmetoder vid skatteutgiftsberäkningarna. I detta avsnitt ges ett sammandrag av dessa inom varje skatteslag. Det pågår ständigt en översyn av de normer som redovisningen bygger på. Exempelvis genomfördes till 2003 års skatteutgiftsredovisning en översyn inom punktskatteområdet. Arbetet syftade till att tydliggöra principerna för vilka skatter som ingår i redovisningen och även till att förtydliga och i viss mån revidera normerna. 3.1 Normer för inkomstbeskattning För inkomstbeskattningen finns en gemensam norm för vad som är en inkomst. Den innebär att den samlade inkomsten som ska beskattas motsvaras av summan av konsumtionsutgifterna och nettoförmögenhetens förändring under beskattningsperioden. Beskattningsperiodens längd ska vara ett kalenderår eller ett 12 månader långt räkenskapsår. Det finns dock ingen gemensam norm för vilken skattenivå som ska gälla för de olika inkomstslagen tjänst, kapital och näringsverksamhet. Det förhållandet att skattenivån för de olika inkomstslagen skiljer sig åt påverkar således inte skatteutgiftsberäkningarna. Olika grad av progressivitet i skatteskalan eller olika skatteuttag på arbetsinkomster jämfört med övriga inkomster anses vara förenligt med normen. Vidare är skattereduktioner förenliga med normen under förutsättning att de är generella och inte gynnar vissa grupper av skattskyldiga. Därutöver har bl.a. följande preciseringar gjorts av normen för inkomstbeskattningen: * Sparande ska ske med beskattade inkomster. * Värdeförändringar ska beskattas (alternativt ska skatterestitution - en negativ skattebetalning - beviljas) när de uppkommer och inte vid realisationstillfället. * Värdet av hushållsarbete och fritid ska inte ingå i skattebasen. * Offentliga transfereringar ska utgöra skattepliktig inkomst. * Den implicita avkastningen som egnahemsägaren eller bostadsrättsinnehavaren erhåller i form av boendet ska utgöra skattepliktig inkomst. * Avskrivningar i näringsverksamhet ska hanteras efter ekonomisk livslängd. * Endast ränteutgifter för lån till investeringar där avkastningen är skattepliktig ska vara avdragsgilla. 3.2 Norm för indirekt beskattning av förvärvsinkomster Enligt normen för indirekt beskattning av förvärvsinkomster ska socialavgifter och allmän löneavgift eller särskild löneskatt utgå på all ersättning för utfört arbete. Normen är i detta fall en enhetlig skattesats för respektive skatt eller avgift. Sådana ersättningar som är förmånsgrundande för olika socialförsäkringar ska ingå i underlaget för socialavgifter och allmän löneavgift. Övriga ersättningar för utfört arbete ska ingå i underlaget för särskild löneskatt. Nivån på den särskilda löneskatten ska återspegla vad som i ekonomisk mening kan anses vara skatteinnehållet i socialavgifterna, den allmänna löneavgiften och den allmänna pensionsavgiften. 3.3 Norm för mervärdesskatt Normen för mervärdesskatt är att i princip all yrkesmässig omsättning av varor och tjänster ska beskattas med normalskattesatsen 25 procent. Undantaget från skatteplikt när det gäller uthyrning av fast egendom redovisas dock inte som en skatteutgift. Skälet är att skatteplikt för sådana tjänster skulle innebära en icke neutral beskattning av boende i hyresrätt och egnahem. Vidare anses det förhållandet att omsättning av finansiella tjänster och försäkringstjänster inte omfattas av mervärdesskatteplikt utgöra en del av normen i skatteutgiftsredovisningarna. Destinationsprincipen ska tillämpas vid internationella transaktioner, dvs. normen innebär att mervärdesskatten tas ut i det land där en vara eller tjänst konsumeras. Offentlig myndighetsutövning ska inte vara skattepliktig. Varor och tjänster som subventioneras med offentliga medel är inte skattepliktiga när den ingående mervärdesskatten är högre än den utgående mervärdesskatt som skulle utgå på det subventionerade priset. 3.4 Norm för punktskatter Redovisningen av skatteutgifter inom punktskatteområdet omfattar endast energi- och koldioxidskatterna inklusive den särskilda skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. Energiskatten tar sikte på energianvändningen och normen är därför att all energiförbrukning ska belastas med samma skatt per kWh. En differentiering av skatteuttaget mellan el och övriga bränslen för uppvärmnings- och drivmedelsändamål är förenlig med normen. Skälet är att el och övriga bränslen är olika typer av energislag. För övriga bränslen är det förenligt med normen att differentiera mellan uppvärmning och drivmedel. Motivet är att energiskatten på drivmedel inte bara fyller övergripande fiskala syften utan också fångar upp vissa samhällsekonomiska kostnader av vägtrafiken såsom slitage på väg, bullerstörning och olyckor. För förbrukning av el motsvaras normen av normalskattesatsen på el. För förbrukning av bränslen som används till uppvärmningsändamål motsvaras normen av skattesatsen på eldningsolja. För bränsle som används som drivmedel utgörs normen av skattesatsen för bensin i miljöklass 1, se tabell 3, avsnitt 7.1. Normen för koldioxidskatten utgår från att skatten är avsedd att utgöra ett pris på utsläpp av koldioxid från fossila bränslen. Enligt normen ska skatten därför vara proportionell mot koldioxidutsläppen från respektive fossilt bränsle. Implicit speglar skattenivån en monetär värdering av den skada som en enhet utsläppt koldioxid från fossilt bränsle medför. Denna skada är densamma oavsett var utsläppen kommer ifrån. Därför sätts normen för koldioxidskatten lika med normalskattesatsen oberoende av om det fossila bränslet används för uppvärmning eller som drivmedel. Energi- och koldioxidskatterna är endast avsedda att träffa bränsle som används som drivmedel eller för uppvärmning. Skattefriheten för bränsle som används som råvara betraktas därför inte som en skatteutgift. Energiskatten på el är endast avsedd att träffa förbrukningen av el. Skattebefrielse för bränsle som används för elproduktion betraktas inte som en skatteutgift. 4 Beräkningsmetoder Beräkningen av skatteutgifterna baseras på en periodiserad redovisning, vilket innebär att skatteeffekterna avser det år den underliggande ekonomiska aktiviteten sker. Uppbördsförskjutningar beaktas således inte. Beräkningsmetoden av skatteutgifterna är statisk. Det innebär att ingen hänsyn tas till de effekter på de olika skattebasernas storlek som uppstår genom gällande skattereglers inverkan på individernas och företagens beteenden. Effekten av detta kan t.ex. vara att ett slopande av skatteutgifterna inte ger en så stor intäktsförstärkning som kan tyckas framgå av denna redovisning. Det finns saldopåverkande och icke saldopåverkande skatteutgifter. I det följande beskrivs skillnaden mellan dessa två. 4.1 Saldopåverkande skatteutgifter De saldopåverkande skatteutgifterna redovisas både netto- och bruttoberäknade. Den nettoberäknade skatteutgiften visar det faktiska skattebortfall som skatteutgiften medför. Om stödet istället hade getts på utgiftssidan skulle det motsvaras av en skattefri transferering. Exempel på sådana skattefria transfereringar på utgiftssidan är barnbidrag och bostadsbidrag. Skatteutgifterna redovisas även brutto för att kunna jämföras med skattepliktiga transfereringar på utgiftssidan. Exempel på sådana transfereringar är sjukpenning och föräldrapenning. Vid beräkningen av en bruttoberäknad skatteutgift justeras de nettoberäknade skatteutgifterna upp med hänsyn till den marginalskatt som gäller för det aktuella skattesubjektet. Antag t.ex. en skatteutgift som ger ett skattebortfall netto i inkomstslaget tjänst på 100. Det är detta som är statens intäktsbortfall till följd av skatteutgiften. Om denna skatteutgift ska kunna jämföras med ett skattepliktigt stöd på utgiftssidan måste skatteutgiften räknas upp med den marginalskatt som gäller för inkomstslaget, vilket ger åtgärdens bruttoeffekt. Under antagandet att marginalskattesatsen uppgår till 40 procent blir den bruttoberäknade skatteutgiften 167 kronor (=100/(1 - 0,40)), vilket kan jämföras med ett skattepliktigt stöd på utgiftssidan. 4.2 Icke saldopåverkande skatteutgifter På utgiftssidan finns det såväl skattefria som skattepliktiga transfereringar. Enligt den norm som gäller för inkomstbeskattningen ska offentliga transfereringar utgöra skattepliktig inkomst. Det innebär att skattefria transfereringar automatiskt definieras som skatteutgifter. Exempel på sådana, icke saldopåverkande, skatteutgifter är barnbidrag och bostadstillägg för pensionärer. Orsaken till skattefriheten är närmast administrativ. För att kunna jämföra skattefria och skattepliktiga transfereringar krävs en kompletterande redovisning, där bidragen först höjs, för att sedan beskattas så att bidraget efter skatt är lika stort. En sådan skattebeläggning innebär visserligen ökade offentliga utgifter, men samtidigt ökar skatteintäkterna. Budgetsaldot påverkas således inte. Därför kallas dessa skattefria transfereringar för icke saldopåverkande skatteutgifter. De icke saldopåverkande skatteutgifterna har inte fördelats på utgiftsområden eller politikområden då de inte påverkar statsbudgetens saldo. För dessa skatteutgifter beräknas endast ett brutto, som visar hur mycket utgifterna för den ifrågavarande transfereringen skulle behöva öka om transfereringen var föremål för inkomstbeskattning. Redovisningen netto återfinns på utgiftssidan under respektive utgiftsområde. 5 Skatteutgifter 2008 I detta avsnitt anges vilka skatteutgifter som tillkommit sedan föregående år. Andra förändringar av betydelse tas också upp. Därtill kommenteras de största skatteutgifterna inom respektive skatteområde. I kommentarerna refereras genomgående till uppgifter om de bruttoberäknade skatteutgifterna 2008. 5.1 Nyheter På fastighetsskatteområdet har ett flertal förändringar genomförts från och med inkomstår 2008. Den statliga fastighetsskatten för privatbostäder har slopats och ersatts av en kommunal fastighetsavgift som är knuten till inkomstbasbeloppet. Vidare har kapitalvinst-skatten höjts och uppskovsmöjligheterna begränsats. Beviljade uppskovsbelopp har räntebelagts genom att en schablonintäkt tas upp i inkomstslaget kapital. Begränsningsregeln för småhus, dämpningsregeln och det frysta underlaget för fastighetsskatt slopades i samband med reformen. Fastighetsskattereformen finansierades fullt ut inom bostadssektorn och påverkar därför inte den totala nivån på skatteutgifterna. Från och med den 1 januari 2008 ges skattereduktion för fysiska personer som har haft skattepliktig löneförmån i form av hushållsarbete. Denna skatteutgift redovisas under Skattereduktion för hushållstjänster tillsammans med Skattereduktion för privatpersoners köp av hushållstjänster. Den 1 januari 2008 har tre förändringar genomförts på energiskatteområdet: Energi- och koldioxidskatterna enligt norm uppräknades efter prisutvecklingen (indexering), energiskatten på diesel i miljöklass 1 och 2 höjdes med 20 öre/liter och koldioxidskatten höjdes med 6 öre/kg koldioxid. Tidigare år har utgiften Koldioxidskattebefrielse för inrikes luftfart inte varit beräkningsbar. Underlag finns nu för denna skatteutgift och utgiften beräknas därför från och med år 2007 i denna skrivelse. Tidigare år har inte naturgas och gasol som drivmedel redovisats som en skatteutgift. Nytt för detta år är även att dessa redovisas som en skatteutgift. Fyra nya skatteutgifter i de s.k. 3:12-reglerna redovisas från och med i år. Tre av dem avser inkomst av tjänst, och en avser intäkter i kapital. Inkomst för aktiva ägare i fåmansaktiebolag (s.k. kvalificerade ägare) delas upp mellan inkomstslagen tjänst och kapital. Den inkomst som kapitalinkomstbeskattas får inte överstiga det s.k. gränsbeloppet som är summan av årets gränsbelopp och sparat utdelningsutrymme (sparat gränsbelopp). Årets gränsbelopp beräknas enligt antingen en huvudregel eller en förenklingsregel. Enligt huvudregeln beräknas årets gränsbelopp som summan av en schabloniserad avkastning och ett lönebaserat utrymme. Den schablonberäknade avkastningen fås genom att ett kapitalunderlag - som är tänkt att motsvara det insatta egna kapitalet i företaget - multipliceras med en klyvningsränta, som uppgår till statslåneräntan plus nio procentenheter. Som ett alternativ till schablonberäkningen infördes inkomståret 2006 en förenklingsregel. Regeln innebär att de kvalificerade ägarna alltid får ta upp ett schablonbelopp som kapitalinkomstbeskattad utdelning. År 2007 höjdes schablonbeloppet till två gånger inkomstbasbeloppet. Både den schablonberäknade avkastningen i huvudregeln och schablonbeloppet i förenklingsregeln ger upphov till skatteutgifter till den del reglerna utnyttjas och beloppen överstiger den faktiska kapitalavkastningen. (Löneunderlagsregeln ger även den upphov till en skatteutgift som finns redovisad sedan tidigare.) Skatteutgifterna består i skillnaden i skattesats mellan dubbelbeskattad tjänste- och dubbelbeskattad kapitalinkomst. År 2008 förändrades reglerna för beskattning av kapitalvinst på kvalificerade aktier. Under perioden 2007-2009 ska den kapitalvinst som överstiger sparat utdelningsutrymme hälftendelas mellan inkomstslagen tjänst och kapital. Under beskattningsåret och föregående fem år ska dock högst 100 inkomstbasbelopp beskattas som tjänsteinkomst, och ytterligare kapitalvinst beskattas som kapitalinkomst. Den del av kapitalvinsten som beskattas som kapitalinkomst, och som inte ryms inom sparat utdelningsutrymme, är en skatteutgift och består i skillnaden i skattesats mellan tjänste- och kapitalinkomst. Fr.o.m. inkomståret 2006 beskattas utdelning på kvalificerade aktier upp till gränsbeloppet med skattesatsen 20 procent, vilket är lägre än normen för kapitalinkomster. Den lägre skattesatsen ger upphov till en skatteutgift som avser skatt på inkomst av kapital. Tidigare år redovisades denna skatteutgift under rubrik Utdelning på aktier i onoterade bolag. Nytt för i år är att redovisningen har delats upp mellan fåmansaktiebolag, oäkta bostadsrättsföreningar och övriga onoterade bolag. 5.2 Saldopåverkande skatteutgifter i sammandrag De saldopåverkande skatteutgifter som redovisas i denna skrivelse förväntas uppgå till omkring 190 miljarder kronor brutto inkomståret 2008. Denna uppgift om den samlade omfattningen bör dock, av skäl som anförts i avsnitt 2, tolkas med försiktighet. 5.2.1 Inkomstbeskattning Den största skatteutgiften inom tjänsteinkomstbeskattning är avdrag för resor till och från arbetet, som för inkomståret 2008 beräknas uppgå till drygt 11 miljarder kronor brutto. Den största skatteutgiften inom kapitalinkomstbeskattning förväntas inkomståret 2008 vara Värdeförändring på eget hem och bostadsrätt. Denna skatteförmån orsakas av att värdeförändringen inte beskattas löpande utan först vid realisation. Under vissa förutsättningar ges möjlighet till ytterligare uppskov då vinsten har realiserats. För inkomståret 2008 beräknas denna skatteutgift uppgå till omkring 26,65 miljarder kronor brutto. 5.2.2 Indirekt beskattning av förvärvsinkomster Bland de skatteutgifter som rör socialavgifter är nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 25 år den största. Inkomståret 2008 beräknas skatteutgiften uppgå till omkring 10,5 miljarder kronor brutto. 5.2.3 Mervärdesskatt Den största skatteförmånen inom mervärdesskatteområdet uppstår genom den reducerade skattesatsen för livsmedel. Inkomståret 2008 beräknas denna skatteutgift uppgå till drygt 28 miljarder kronor brutto. 5.2.4 Punktskatter Inom punktskatteområdet ger nedsatt skatt till 0,5 öre/kWh för elförbrukning inom industrin upphov till beskattningsbara förmåner på drygt 18 miljarder kronor inkomståret 2008. 5.2.5 Skattereduktioner En skattereduktion minskar den slutliga skatten genom avräkning mot statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt, inkomst av näringsverksamhet och statlig fastighetsskatt. Skattereduktionerna beräknas sammanlagt uppgå till drygt 2,3 miljarder kronor brutto inkomståret 2008. Den enskilt största skatteutgiften är skattereduktion för hushållstjänster som beräknas uppgå till närmare 2,2 miljarder kronor brutto. 5.2.6 Kreditering på skattekonto Det finns ett antal stöd som efter beviljande tillgodoförs målgruppen genom kreditering av skattekonto. Den sammanlagda skatteutgiften för kreditering på skattekonto beräknas uppgå till 5,9 miljarder kronor brutto inkomståret 2008. Den största enskilda skatteutgiften uppgår till drygt 2,7 miljarder kronor brutto och avser plusjobb. 5.2.7 Skattesanktioner Den största enskilda skattesanktionen uppgår till 15,6 miljarder kronor brutto 2008 och avser uttag av socialavgifter på icke förmånsgrundande ersättningar för arbete. 5.3 Icke saldopåverkande skatteutgifter i sammandrag De icke saldopåverkande skatteutgifter som redovisas här beräknas för inkomståret 2008 uppgå till cirka 34,6 miljarder kronor brutto. 6 Redovisning av skatteutgifter I tabell 2 i denna skrivelse redovisas skatteutgifterna uppdelade på skatteområden för inkomståren 2007-2009. Tabellen inleds med saldopåverkande skatteutgifter och avslutas med icke saldopåverkande skattutgifter. De saldopåverkande skattutgifterna har fördelats på utgiftsområden (UO) och politikområden (PO), vilket framgår av kolumnerna två och tre i tabellen. En definition av vad numreringen av de olika utgifts- och politikområdena står för, ges i ett appendix till denna skrivelse. I redovisningen av skatteutgifter beaktas endast beslutade regelförändringar. Ett blankt fält, " ", visar att skatteutgiften inte existerade under ett eller flera år under den period för vilken skatteutgifterna redovisas. Ett "-" i brutto- och nettokolumnerna betyder att utgiften inte är beräkningsbar. Ett "u" i tabellen innebär att skatteutgiften har upphört (i de fall skatteutgiften har upphört men fortfarande har en offentligfinansiell effekt redovisas effekten). Förra året skedde en större förändring i redovisningen av de skatteutgifter som är i form av kreditering av skattekonto. Krediteringarna kan delas in i två grupper, dels tidsbestämda, dels ej tidsbestämda. För den senare gruppen flyttas redovisningen till utgiftssidan efter 2007. En del av de tidsbestämda har upphört som skatteutgift men har fortfarande offentligfinansiella effekter. Redovisningen av en del av dem flyttas också till statsbudgetens utgiftssida, antingen under 2007 eller 2008. Ett "f" markerar att redovisningen har flyttats till utgiftssidan. Tabell 2. Skatteutgifter fördelade på skatte-, utgifts- och politikområde Mdkr brutto netto 2007 2008 2009 2007 2008 2009 SALDOPÅVERKANDE SKATTEUTGIFTER A. Inkomst av tjänst och allmänna avdrag A1 - ST Schablonberäknad kapitalavkastning i fåmansaktiebolag - - - - - - A2 UO24 PO38 Schablonbeloppet i förenklingsregeln - - - - - - A3 UO24 PO38 Löneunderlaget i fåmansaktiebolag - - - - - - A4 UO11 PO20 Kapitalvinst på kvalificerade aktier - - - - - - A5 UO24 PO38 Arbetsgivares kostnader för arbetstagares pension - - - - - - A6 UO24 PO38 Underskott i aktiv verksamhet m.m. 0,03 0,03 0,03 0,02 0,02 0,02 A7 UO11 PO20 Avdrag för pensionspremier - - - - A8 UO24 PO38 Sjöinkomstavdrag 0,27 0,28 0,27 0,16 0,16 0,16 A9 - ST Personaloptioner - - - - - - Avdrag för kostnader i tjänst A10 UO13 PO22 Avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete, dubbel bosättning och hemresor 1,55 1,63 1,66 0,91 0,96 0,98 A11 UO13 PO22 Avdrag för resor till och från arbetet 10,30 11,06 11,40 6,06 6,48 6,71 A12 UO13 PO22 Avdrag för inställelseresor - - - - - - Skattefria förmåner och ersättningar A13 UO24 PO38 Sänkt skatt för utländska nyckelpersoner 0,37 0,38 0,40 0,16 0,16 0,17 A14 UO13 PO22 Förmån av resa vid anställningsintervju - - - - - - A15 UO13 PO22 Förmån av utbildning vid personalavveckling m.m. - - - - - - A16 UO22 PO37 Förmån av personaldator - - u - - u A17 UO20 PO34 Förmån av miljöanpassade bilar 0,39 0,76 1,14 0,23 0,45 0,67 A18 - ST Stipendier - - - - - - A19 - ST Personalrabatter m.m. - - - - - - A20 - ST EU-parlamentarikers rese- och kostnadsersättning - - - - - - A21 - ST Hittelön - - - - - - A22 - ST Ersättning för blod m.m. - - - - - - A23 - ST Inkomst från försäljning av vilt växande bär - - - - - - A24 - ST Ersättningar till statligt anställda stationerade utomlands - - - - - - A25 UO5 PO5 Kostnadsersättning till viss personal på SIPRI 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 A26 - ST Tjänsteinkomster förvärvade vid vistelse utomlands - - - - - - A27 - ST Tjänsteinkomster förvärvade på vissa utländska fartyg - - - - - - A28 UO14 PO23 Personalvård - - - - A29 UO9 PO14 Förmån av privat hälso- och sjukvård - - - - - - A30 UO24 PO38 Utjämning av småföretagares inkomst - - - - - - B. Intäkter i näringsverksamhet B1 UO23 PO43 Uttag av bränsle 0,14 0,14 0,13 0,09 0,09 0,08 B2 UO23 PO41 Avverkningsrätt till skog - - - - - - B3 UO23 PO38 Kapitalvinst på näringsfastigheter 1,98 1,91 1,89 1,22 1,20 1,20 C. Kostnader i näringsverksamhet C1 UO13 PO22 Avdrag för kostnader för resor till och från arbetet - - - - - - C2 UO24 PO38 Matching credit klausuler i olika dubbelbeskattningsavtal - - - - - - C3 UO24 PO38 Koncernbidragsdispens - - - - - - C4 UO24 PO38 Rabatter och liknande från ekonomiska föreningar - - - - - - C5 UO23 PO41 Anläggning av ny skog m.m. 0,43 0,45 0,48 0,27 0,28 0,31 C6 - ST Skadeförsäkringsföretag 0,63 0,66 0,74 0,45 0,47 0,54 C7 - ST Överavskrivningar avseende inventarier 3,22 3,22 3,99 2,30 2,30 2,85 C8 - ST Periodiseringsfonder 0,45 0,48 0,55 0,28 0,30 0,35 C9 - ST Substansminskning - - - - - - C10 UO23 PO41 Skogsavdrag - - - - - - C11 UO19 PO33 Bidrag till regionala utvecklingsbolag 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 C12 UO17 PO28 Bidrag till Tekniska museet och Svenska Filminstitutet 0,08 0,08 0,08 0,06 0,06 0,06 C13 - ST Nedskrivning av lager och pågående arbete 0,04 0,04 0,05 0,03 0,03 0,04 C14 - ST Skogs-, skogsskade- och upphovsmannakonto 0,05 0,05 0,06 0,03 0,03 0,04 C15 - ST Räntefördelning vid generationsskiften - - - - - - D. Intäkter i kapital D1 UO18 PO31 Avkastning eget hem 4,96 1,94* 6,89 3,47 1,36 4,82 D2 UO18 PO31 Avkastning bostadsrättsfastighet 3,43 2,25 3,62 2,47 1,62 2,61 D3 UO24 PO38 Utdelning och kapitalvinst på aktier i onoterade bolag 2,59 2,68 2,75 1,74 1,80 1,85 D4 UO24 PO38 Utdelning och kapitalvinst på kvalificerade aktier - - - - - - D5 UO24 PO38 Utdelning av aktier - - - - - - D6 UO24 PO38 Utdelning och kapitalvinst på aktier i oäkta bostadsrättsföreningar 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 D7 - ST Värdeförändring på eget hem och bostadsrätt 51,52 26,65 28,74 36,06 18,65 20,12 D8 - ST Värdeförändring på aktier m.m. 9,51 10,37 11,30 6,66 7,26 7,91 D9 UO18 PO31 Nedsatt kapitalvinstskatt vid försäljning av eget hem och bostadsrätt 28,23 12,12 12,73 19,76 8,49 8,91 D10 UO11 PO20 Nedsatt avkastningsskatt på pensionsmedel 16,06 19,84 21,77 11,24 13,89 15,24 D11 - ST Nedsatt avkastningsskatt på K-försäkringar 0,30 0,37 0,41 0,21 0,26 0,28 D12 - ST Schablonmässigt underlag för avkastningsskatt 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 D13 - ST Begränsningslagen 0,00 u u 0,00 u u D14 - ST Framskjuten beskattning vid andelsbyte - - - - - - D15 - ST Skogs-, skogsskade- och upphovsmannakonto 0,04 0,04 0,05 0,03 0,03 0,03 E. Kostnader i capital E1 - ST Konsumtionskrediter - - - - - - E2 - ST Kapitalförluster på marknadsnoterade aktier m.m. - - - - - - F. Socialavgifter F1 UO24 PO38 Nedsättning med viss inriktning mot mindre företag, egenavgifter 0,72 u u 0,50 u u F2 UO19 PO33 Regional nedsättning av egenavgifter 0,09 0,10 0,10 0,06 0,07 0,07 F3 UO13 PO22 Nedsättning av egenavgifter för personer som har fyllt 18 men inte 25 år 0,06 0,08 0,08 0,04 0,05 0,06 F4 UO24 PO38 Nedsättning med viss inriktning mot mindre företag, arbetsgivaravgifter 2,71 u u 1,95 u u F5 UO19 PO33 Regional nedsättning av arbetsgivaravgifter 0,50 0,52 0,54 0,36 0,38 0,39 F6 UO13 PO22 Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som fyllt 18 men inte 25 år 4,41 10,57 11,03 3,18 7,61 7,94 G. Särskild löneskatt G1 UO17 PO28 Utländska artister 0,11 0,11 0,11 0,08 0,08 0,08 G2 UO24 PO38 Ersättning skiljemannauppdrag - - - - - - G3 UO17 PO30 Ersättning till idrottsutövare - - - - - - G4 UO24 PO38 Avskaffad särskild löneskatt för egenföretagare som fyllt 65 år men är födda 1938 eller senare 0,31 0,32 0,34 0,22 0,23 0,23 G5 UO24 PO38 Avskaffad särskild löneskatt för egenföretagare som fyllt 65 år men är födda 1937 eller tidigare 0,12 0,12 0,08 0,09 G6 UO24 PO38 Avskaffad särskild löneskatt för anställda som fyllt 65 år men är födda 1938 eller senare 1,06 1,15 1,25 0,77 0,83 0,90 G7 UO24 PO38 Avskaffad särskild löneskatt för anställda som fyllt 65 år men är födda 1937 eller tidigare 0,56 0,44 0,40 0,32 H. Mervärdesskatt Undantag från skatteplikt (avdragsrätt föreligger ej) H1 UO18 PO31 Försäljning av tomtmark och byggnader 1,73 1,82 1,91 1,24 1,31 1,37 H2 UO17 PO28 Försäljning av konstverk <300 000 kr/år - - - - - - H3 - ST Lotterier 5,35 5,68 6,00 3,85 4,09 4,32 Skattesats 0,6 eller 12 procent (avdragsrätt föreligger) H4 UO9 PO13 Läkemedel 4,94 5,36 5,78 3,56 3,86 4,16 H5 - ST Internationell personbefordran 1,11 1,17 1,22 0,80 0,84 0,88 H6 UO22 PO36 Personbefordran 6,69 7,40 8,17 4,82 5,33 5,88 H7 UO17 PO28 Allmänna nyhetstidningar 1,76 1,91 2,06 1,27 1,38 1,48 H8 UO17 PO28 Böcker, tidskrifter m.m. 2,11 2,29 2,47 1,52 1,65 1,78 H9 UO17 PO28 Biografföreställningar 0,30 0,32 0,34 0,22 0,23 0,24 H10 UO17 PO28 Vissa entréavgiftsbelagda kulturevenemang 0,77 0,82 0,87 0,56 0,59 0,63 H11 UO17 PO30 Kommersiell idrott 3,42 3,78 4,17 2,46 2,72 3,00 H12 UO24 PO38 Transport i skidliftar 0,28 0,30 0,31 1,11 1,18 1,24 H13 UO17 PO28 Upphovsrätter 0,20 0,21 0,22 0,14 0,15 0,16 H14 UO17 PO28 Entré djurparker 0,05 0,05 0,06 0,04 0,04 0,04 H15 UO12 PO21 Livsmedel 27,40 28,31 29,35 19,73 20,38 21,13 H16 UO24 PO38 Rumsuthyrning 1,54 1,63 1,73 1,11 1,18 1,24 H17 UO17 PO28 Försäljning av konstverk >300 000 kr/år 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 0,01 Undantag från skattskyldighet H18 UO17 PO30 Omsättning i ideella föreningar 0,09 0,10 0,10 0,07 0,07 0,07 Redovisningsperiod H19 - ST Tidpunkt för inbetalning i byggnads- och annan entreprenadverksamhet 0,74 u u 0,53 u u Avdrag för ingående skatt H20 - ST Ingående skatt på jordbruksarrende - - - - - - I. Punktskatter Mrd kr Energiskatt I1 UO22 PO36 Energiskattt på dieselbränsle i motordrivna fordon 11,60 11,38 12,52 8,35 8,20 9,02 I2 UO22 PO36 Särskild energiskattebefrielse för naturgas och gasol som drivmedel 0,12 0,13 0,14 0,09 0,09 0,10 I3 UO22 PO36 Energiskattebefrielse för koldioxidneutrala drivmedel 1,65 1,94 2,27 1,19 1,40 1,63 I4 UO22 PO36 Energiskattebefrielse för elförbrukning vid bandrift 1,31 1,36 1,42 0,95 0,98 1,02 I5 UO22 PO36 Energiskattebefrielse för bränslebrukning vid bandrift 0,02 0,03 0,03 0,02 0,02 0,02 I6 - ST Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes sjöfart 0,62 0,62 0,64 0,44 0,45 0,46 I7 UO22 PO36 Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes luftfart 1,16 1,18 1,21 0,84 0,85 0,87 I8 UO19 PO33 Elförbrukning i vissa kommuner 0,79 1,21 1,25 0,57 0,87 0,90 I9 UO21 PO35 Differentierat skatteuttag på fossila bränslen för uppvärmning 0,45 0,48 0,53 0,33 0,35 0,38 I10 UO21 PO35 Energiskattebefrielse för biobränslen, torv m.m. 5,17 5,51 5,98 3,72 3,96 4,31 I11 UO21 PO35 Avdrag för energiskatt på bränsle i kraftvärmeverk 0,29 0,29 0,31 0,21 0,21 0,22 I12 UO21 PO35 Återbetalning av energiskatt för fjärrvärmeleveranser till industrin 0,14 0,14 0,14 0,10 0,10 0,10 I13 UO24 PO38 Bränsleförbrukning inom industrin 1,46 1,48 1,52 1,05 1,06 1,09 I14 UO23 PO43 Bränsleförbrukning inom växthus- och jordbruksnäringen 0,14 0,15 0,15 0,10 0,10 0,11 I15 UO24 PO38 Elförbrukning inom industrin 18,00 18,41 19,06 12,96 13,25 13,73 I16 UO23 PO43 Elförbrukning inom växthus- och jordbruksnäringen 0,65 0,66 0,68 0,47 0,47 0,49 I17 UO21 PO35 Miljöbonus för el producerad i vindkraftverk 0,09 0,11 0,07 0,07 0,08 0,05 I18 UO24 PO38 Program för energieffektivisering inom industrin 0,21 0,21 0,21 0,15 0,15 0,15 Koldioxidskatt I19 UO24 PO38 Generell nedsättning av koldioxidskatt för industrin 5,78 6,24 6,44 4,16 4,5 4,64 I20 UO24 PO36 Särskilt nedsatt koldioxidskatt för naturgas och gasol som drivmedel 0,03 0,04 0,04 0,02 0,03 0,03 I21 UO24 PO38 Särskild nedsättning av koldioxidskatt för industri och växthus 0,26 0,26 0,26 0,18 0,18 0,18 I22 UO23 PO43 Generell nedsättning av koldioxidskatt för växthus- och jordbruksnäringen 0,44 0,47 0,49 0,32 0,34 0,35 I23 UO23 PO44 Nedsättning av koldioxidskatt för dieselbränsle till arbetsmaskiner inom jord- och skogsbruk 1,32 1,47 1,51 0,95 1,06 1,09 I24 UO21 PO35 Återbetalning av koldioxidskatt för fjärrvärmeleveranser till industrin 0,65 0,70 0,72 0,47 0,51 0,52 I25 UO22 PO36 Koldioxidskattebefrielse för bandrift 0,02 0,02 0,03 0,01 0,02 0,02 I26 UO22 PO36 Koldioxidskattebefrielse för inrikes luftfart 1,01 1,09 1,11 0,72 0,79 0,80 I27 - ST Koldioxidskattebefrielse för inrikes yrkesmässig sjöfart 0,51 0,55 0,57 0,37 0,40 0,41 I28 UO21 PO35 Nedsättning av koldioxidskatt på bränsle i kraftvärmeverk 1,40 1,49 1,62 1,01 1,08 1,17 I29 UO21 PO35 Koldioxidskattebefrielse för torv 1,49 1,54 1,58 1,07 1,11 1,14 J. Skattereduktioner m.m. J1 UO22 PO37 Skattereduktion för anslutning till bredband 0,06 u u 0,04 u u J2 UO24 PO38 Skattereduktion för sjöinkomst 0,13 0,13 0,13 0,08 0,08 0,08 J3 UO13 PO22 Skattereduktion för hushållstjänster 1,09 2,18 2,18 0,65 1,30 1,30 J4 UO18 PO31 Begränsningsregel småhus 0,42 u u 0,29 u u K. Kreditering på skattekonto K1 UO13 PO22 Anställningsstöd vid anställning av långtidsarbetslösa 1,65 f u 1,19 f u K2 UO13 PO22 Anställningsstöd till långtidssjukskrivna 0,00 f f 0,00 f f K3 UO13 PO22 Skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA) 0,73 f f 0,53 f f K4 UO13 PO22 Plusjobb 4,33 2,74 u 3,12 1,97 u K5 UO13 PO22 Utbildningsvikariat 0,14 u u 0,10 u u K6 UO13 PO22 Stöd för nystartsjobb 0,37 1,16 1,68 0,26 0,83 1,21 K7 UO13 PO22 Utbildning av personal inom vård och äldreomsorg 0,30 u u 0,22 u u K8 UO22 PO36 Sjöfartsstöd 1,83 1,95 2,04 1,32 1,40 1,47 K9 UO18 PO31 Investeringsstimulans till hyres- och studentbostäder 0,85 1,11 1,11 0,61 0,80 0,80 L. Skattskyldighet L1 - ST Akademier m.m. - - - - - - L2 - ST Företagarföreningar m.m. - - - - - - L3 - ST Erkända arbetslöshetskassor m.m. - - - - - - L4 - ST Ideella föreningar - - - - - - L5 - ST Kyrkor - - - - - - L6 - ST Ägare av vissa fastigheter - - - - - - M. Skattesanktioner Kostnader i kapital M1 - ST Ränteutgifter - 21 procents reduction -0,26 -0,39 -0,52 -0,18 -0,28 -0,36 M2 - ST Begränsning av skattereduktion -0,51 -0,68 -0,76 -0,36 -0,48 -0,53 M3 UO18 PO31 Fastighetsskatt på konventionellt beskattade hyreshus och småhus -2,95 -1,79 -1,93 -2,12 -1,29 -1,39 M4 UO24 PO38 Fastighetsskatt på lokaler -5,60 -5,69 -5,77 -4,03 -4,09 -4,16 M5 UO24 PO38 Fastighetsskatt på industri- och elproduktionsenheter -3,94 -4,58 -4,59 -2,83 -3,30 -3,31 Socialavgifter M8 - ST Socialavgifter på icke förmånsgrundande ersättningar för arbete -14,47 -15,60 -16,45 -10,42 -11,24 -11,84 Punktskatter M9 UO21 PO35 Särskild skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer -4,50 -5,60 -5,60 -3,24 -4,03 -4,03 N. EJ SALDOPÅVERKANDE SKATTEUTGIFTER Skattefria transfereringar N1 Näringsbidrag och EU-bidrag - - - N2 Avgångsvederlag till jordbrukare - - - N3 Bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden - - - N4 Flyttningsersättningar - - - N5 Totalförsvarspliktigas ersättningar och förmåner - - - N6 Bistånd 2,80 2,84 2,85 N7 Barnbidrag m.m. 16,03 15,88 15,54 N8 Handikappersättning m.m. 0,61 0,63 0,65 N9 Underhållsstöd 2,00 1,95 1,89 N10 Bidrag till adoption - - - N11 Engångsbidrag i samband med arbetsplacering av flyktingar - - - N12 Bostadstillägg pensionärer (BTP) 5,59 5,70 5,66 N13 Bostadsbidrag 1,27 1,21 1,16 N14 Studiestöd 5,08 5,11 5,25 N15 Skattefria pensioner 0,40 0,40 0,40 N16 Äldreförsörjningsstöd 0,20 0,21 0,23 N17 Introduktionsersättning för flyktingar 0,24 0,25 0,25 N18 Övriga icke skattepliktiga transfereringar 0,13 0,14 0,14 * Allt annat lika innebär fastighetsskattereformen att skatteutgiften ökar 2008 jämfört med 2007. Detta motverkas av en relativt stor sänkning av statslåneräntan. Nettoeffekten blir att skatteutgiften minskar 2008. 7 Beskrivning av enskilda skatteutgifter 7.1 Saldopåverkande skatteutgifter Tabell 3. Skatt enligt norm inom de olika skatteslagen 2008 Skatt enligt norm Indirekt beskattning av förvärvsinkomster Arbetsgivaravgift 32,42% Egenavgift 30,71% Särskild löneskatt 24,26% Inkomstbeskattning* Skatt på kapital 30,00% Mervärdesskatt 25,00% Punktskatter Energiskatt på el 27,00 öre/kWh Energiskatt på eldningsolja 7,67 öre/kWh Energiskatt på bensin i miljöklass 1 32,60 öre/kWh Koldioxidskatt 101,00 öre/kg koldioxid * För förvärvsinkomst finns ingen enhetlig skattesats enligt normen. Exempelvis är olika grad av progressivitet i skatteskalan eller olika skatteuttag på arbetsinkomster jämfört med övriga inkomster förenligt med normen. A. Inkomst av tjänst och allmänna avdrag A1. Schablonberäknad kapitalavkastning i fåmansaktiebolag Inkomst för kvalificerade aktieägare delas upp mellan inkomstslagen tjänst och kapital. Uppdelningen görs genom att en s.k. normalavkastning på aktiekapitalet beräknas. Beräkningen baseras på en klyvningsränta som uppgår till summan av statslåneräntan vid utgången av november året innan beskattningsåret och nio procentenheter. Schablonavkastningen beräknas genom att multiplicera klyvningsräntan med ett kapitalunderlag som är tänkt att motsvara det insatta aktiekapitalet. Schablonavkastningen ger upphov till en skatteutgift till den del regeln utnyttjas och beloppet överstiger den faktiska kapitalavkastningen. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt och består i skillnaden i skattesats mellan dubbelbeskattad tjänste- och dubbelbeskattad kapitalinkomst. A2. Schablonbeloppet i förenklingsregeln Ägare till kvalificerade aktier får ta ut ett schablonbelopp motsvarande två gånger inkomstbasbeloppet som utdelning. Schablonbeloppet ger upphov till en skatteutgift till den del regeln utnyttjas och beloppet överstiger den faktiska kapitalavkastningen. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt och består i skillnaden i skattesats mellan dubbelbeskattad tjänste- och dubbelbeskattad kapitalinkomst. A3. Löneunderlaget i fåmansaktiebolag Genom reglerna om löneunderlag ökar den kapitalbeskattade inkomsten för aktiva delägare i fåmansaktiebolag och närstående till dessa. Därigenom beskattas viss avkastning på arbetskraft i inkomstslaget kapital. Avkastning på arbete är lön, som bör beläggas med arbetsgivaravgifter och beskattas i inkomstslaget tjänst. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt och består i skillnaden i skattesats mellan dubbelbeskattad tjänste- och dubbelbeskattad kapitalinkomst. A4. Kapitalvinst på kvalificerade aktier Kapitalvinst på kvalificerade aktier som överstiger sparat utdelningsutrymme hälftendelas mellan inkomstslagen kapital och tjänst. Under beskattningsåret och föregående fem beskattningsår ska dock högst 100 inkomstbasbelopp beskattas som tjänsteinkomst. Ytterligare kapitalvinst beskattas som kapitalinkomst. Hälftendelningen infördes 2008 och ska gälla som en temporär lösning 2007-2009. Den del av kapitalvinsten som beskattas som kapitalinkomst och överstiger sparat utdelningsutrymme medför en skatteutgift som avser skatt på inkomst av tjänst. Skatteutgiften består i skillnaden i skattesats mellan tjänste- och kapitalinkomst. A5. Arbetsgivares kostnader för arbetstagares pension Arbetsgivarens kostnader ska inte tas upp till beskattning hos arbetstagaren om kostnaderna avser tryggande av utfästelse om pension genom till exempel betalning av premie för pensionsförsäkring på visst sätt och inom vissa ramar. Utfästelsen utgör en ersättning för utfört arbete som inte är förmånsgrundande i socialförsäkringssystemen och ligger därför till grund för särskild löneskatt. Skatteutgiften för skatt på inkomst av tjänst är beroende av skillnaden i marginalskatt vid avsättning och utbetalning av pensionen. A6. Underskott i aktiv näringsverksamhet m.m. Underskott av aktiv näringsverksamhet får dras av som allmänt avdrag under vissa förutsättningar (maximalt under 5 års tid med högst 100 000 kronor per år; restriktionerna gäller dock inte litterär, konstnärlig eller liknande verksamhet). Normen är annars att underskottet får sparas och kvittas mot senare överskott i den aktiva näringsverksamheten. Den tidigarelagda kvittningen är en skattekredit. Skatteutgiften utgörs av räntan på skattekrediten och avser inkomst av tjänst. A7. Avdrag för pensionspremier Avdrag får göras för erlagda pensionspremier. Avdragen är begränsade beloppsmässigt. Om marginalskatten vid utbetalningen av pensionen är lägre än vid inbetalningen av premien uppstår en skatteutgift. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. A8. Sjöinkomstavdrag Sjömän som har haft s.k. sjöinkomst medges sjöinkomstavdrag som uppgår till 36 000 kronor om fartyget till övervägande del går i fjärrfart och 35 000 kronor om det går i närfart. Om man inte har arbetat ombord hela året, ska avdrag medges till 1/365 av sjöinkomstavdraget för varje dag som sjöinkomst uppbärs. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. A9. Personaloptioner Beskattning av personaloptionsförmånen sker först när personaloptionen utnyttjas. För de personer som utnyttjar personaloptionen är räntan på denna skattekredit en skatteutgift. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. Avdrag för kostnader i tjänst A10. Avdrag för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete, dubbel bosättning och hemresor Den som har tillfälligt arbete på annan ort än hemorten eller flyttat till annan ort på grund av arbete men har kvar den tidigare bostaden kan under vissa förutsättningar få avdrag för den ökning av levnadskostnaderna som därigenom uppkommer. Om den skattskyldige på grund av sitt arbete vistas på annan ort än hemorten kan avdrag för utgifter för en hemresa per vecka medges. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. A11. Avdrag för resor till och från arbetet Skatterättsligt anses kostnader för resor till och från arbetet i princip vara privata levnadskostnader och inte en kostnad för intäkternas förvärvande. Anledningen är att den skattskyldige själv anses kunna välja sin bostadsort. Då kostnader som överstiger 8 000 kronor är avdragsgilla vid inkomsttaxeringen utgör avdraget en skatteutgift avseende skatt på inkomst av tjänst. A12. Avdrag för inställelseresor Om den skattskyldige har haft utgifter för resa mellan två platser inom EES i samband med tillträdande eller frånträdande av anställning eller uppdrag, s.k. inställelseresa, är kostnader som överstiger 8 000 kronor avdragsgilla vid inkomsttaxeringen. Avdraget ska som huvudregel beräknas efter utgiften för det billigaste färdsättet. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. Skattefria förmåner och ersättningar Skattefria ersättningar och förmåner minskar den beskattningsbara arbetsinkomsten. Då den beskattningsbara inkomsten minskar, minskar även underlaget för socialavgifter. Ett minskat underlag innebär att den förmånsgrundande inkomsten för olika socialförsäkringar sänks, vilket minskar statens utgifter. Statens utgifter minskar dock inte med lika mycket som inbetalningarna till systemet minskar då det i socialavgifterna finns en skattedel, som inte ger rätt till några förmåner. Skattedelen motsvaras av den särskilda löneskatten. Skatteutgiften vad gäller socialavgifterna utgörs därför enbart av den särskilda löneskatten. Totalt uppgår skatteutgiften för skattefria ersättningar och förmåner därmed till skatt på dels inkomst av tjänst, dels särskild löneskatt. A13. Sänkt skatt för utländska nyckelpersoner Vissa förmåner och ersättningar till utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner kan undantas från beskattning. För skattefrihet krävs beslut av Forskarskattenämnden. 25 procent av lönen undantas från beskattning. Vissa ersättningar för utgifter är också undantagna från skatteplikt. Undantagen gäller under högst tre år. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. A14. Förmån av resa vid anställningsintervju Förmån av resa till eller från anställningsintervju eller kostnadsersättning för sådan resa är inte skattepliktig. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. A15. Förmån av utbildning vid personalavveckling m.m. Förmån av utbildning vid personalavveckling m.m. är undantagen från skatteplikt om utbildningen är av väsentlig betydelse för att den skattskyldige ska kunna fortsätta att arbeta. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. A16. Förmån av personaldator Mellan 1998 och 2006 utgick varken inkomstskatt eller sociala avgifter i de fall arbetstagaren för privat bruk använde en dator som tillhandahållits av arbetsgivaren. Denna skattefrihet upphörde att gälla från och med 1 januari 2007. I syfte att underlätta värderingen infördes ett schablonmässigt förmånsvärde som för 2007 motsvarar 2 400 kronor och för 2008 motsvarar 4 800 kronor. Förmånen är en skatteutgift om värdet av datorutrustningen är högre än det schablonmässiga förmånsvärdet. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. Från och med 1 januari 2009 ska värdering ske enligt huvudregeln för värdering av förmåner, dvs. till marknadsvärdet, och skatteutgiften upphör. A17. Förmån av miljöanpassade bilar Förmånsvärdet för en bil som - helt eller delvis - är utrustad med teknik för drift med elektricitet eller med mer miljöanpassade drivmedel än bensin eller dieselolja och som därför har ett nybilspris som är högre än nybilspriset för närmast jämförbara bil utan sådan teknik, sätts ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen. För förmånsbilar som helt eller delvis drivs med elektricitet eller gas, utom de som drivs med gasol, utgör i stället förmånsvärdet 60 procent av förmånsvärdet för närmast jämförbara bil utan sådan mer miljöanpassad teknik. Den maximala nedsättningen för el/elhybridbilar och gasbilar får inte överstiga 16 000 kr per år. För alkoholdrivna bilar utgör i stället förmånsvärdet 80 procent av förmånsvärdet för den jämförbara bilen. Den maximala nedsättningen för alkoholbilar får inte överstiga 8 000 kr per år. Nedsättningarna är tidbegränsade till 2011. Skattebortfallet uppstår till följd av det nedsatta förmånsvärdet och skatteutgiften avser inkomst av tjänst och särskild löneskatt. A18. Stipendier Stipendier som är avsedda för mottagarens utbildning är skattefria. Stipendier som är avsedda för andra ändamål är skattefria under vissa förutsättningar, bl.a. om de inte utgör ersättning för utfört arbete. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. A19. Personalrabatter m.m. Personalrabatter beskattas normalt inte. Reseförmåner med inskränkande villkor som tillhandahålls anställda inom t.ex. flyg eller järnväg beskattas enligt en schablon. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. A20. EU-parlamentarikers rese- och kostnadsersättning EU-parlamentarikernas fasta resekostnads- och traktamentsersättningar från EU-parlamentet är normalt inte skattepliktiga. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. A21. Hittelön Hittelön, ersättningar till den som i särskilt fall har räddat personer eller tillgångar i fara och ersättningar till den som har bidragit till eller avsett att bidra till att bl. a. förebygga brott är skattefria. Eftersom ersättningarna i princip är ersättning för prestation är detta en skattelättnad. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. A22. Ersättning för blod m.m. Ersättningar till den som har lämnat organ, blod eller modersmjölk är skattefria. Eftersom ersättningarna i princip är ersättning för prestation är detta en skattelättnad. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. A23. Inkomst från försäljning av vilt växande bär Inkomster från försäljning av vilt växande bär, svamp och kottar som den skattskyldige har plockat själv är skattefria upp till 12 500 kronor. Eftersom inkomsten är en ersättning för arbete är detta en skattelättnad. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. A24. Ersättningar till statligt anställda stationerade utomlands Ersättningar och förmåner till utomlands stationerad personal vid statlig myndighet ska inte tas upp, om ersättningen eller förmånen är föranledd av stationeringen och avser vissa förmåner och ersättningar, t.ex. bostad på stationeringsorten och medföljande tillägg för make. Äldre bestämmelser gäller för utlandsstationering som har tillträtts före den 1 januari 2007, dock längst till och med den 31 augusti 2009. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. A25. Kostnadsersättning till viss personal på SIPRI Ersättningar för ökade levnadskostnader eller för skolavgifter för barn och förmån av bostad är ej skattepliktig när ersättningen anvisats av styrelsen för SIPRI till vissa utländska forskare. Skattefriheten har motiverats med svårigheten att rekrytera forskare. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. A26. Tjänsteinkomster förvärvade vid vistelse utomlands Den s.k. ettårsregeln medger skattefrihet i Sverige, även om ingen beskattning skett utomlands. Om anställningen har varat minst ett år i samma land och avsett anställning hos annan än bl.a. svenska staten eller svensk kommun, medges befrielse från skatt även om ingen beskattning skett i verksamhetslandet. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. A27. Tjänsteinkomster förvärvade på vissa utländska fartyg Skattefrihet gäller för anställning ombord på utländskt fartyg som huvudsakligen går i oceanfart om anställningen och vistelsen utomlands varat minst 183 dagar sammanlagt under en tolvmånadersperiod och avsett anställning hos arbetsgivare som hör hemma i en stat inom EES. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. A28. Personalvård Personalvårdsförmåner är skattefria. Med personalvårdsförmåner avses förmåner av mindre värde som inte är en direkt ersättning för utfört arbete utan består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet eller liknande eller lämnas på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet som det är fråga om. Som personalvårdsförmåner räknas inte rabatter, förmåner som den anställde får byta ut mot kontant ersättning, förmåner som inte riktar sig till hela personalen, eller andra förmåner som den anställde får utanför arbetsgivarens arbetsplatser genom kuponger eller något motsvarande betalningssystem. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. A29. Förmån av privat hälso- och sjukvård Om arbetsgivaren bekostar offentligt finansierad hälso- och sjukvård i Sverige är detta en skattepliktig förmån. Om arbetsgivaren däremot bekostar privat hälso- och sjukvård för en anställd är detta en skattefri förmån. Detsamma gäller för hälso- och sjukvård utomlands. Arbetsgivaren har å andra sidan ingen avdragsrätt för kostnaden. Det finns inget som hindrar att arbetsgivaren efter överenskommelse gör ett bruttolöneavdrag för den anställde för att kompensera sig för kostnaden. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. A30. Utjämning av småföretagares inkomst I småföretag bidrar inkomstutjämnande åtgärder, t.ex. avsättningar till skogskonto och periodiseringsfond samt överavskrivningar, till skatteutgiften i den mån åtgärderna medför att ägarens marginalskatt blir olika vid avsättning och uttag. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. B. Intäkter i näringsverksamhet Betydelsen av organisationsform I följande beskrivningar av skatteutgifterna inom näringsverksamhet under B. och C. gäller generellt att posterna påverkar den beskattningsbara inkomsten i näringsverksamheten. Storleken på skatteutgiften kommer att bero av i vilken organisationsform näringsverksamheten bedrivs. För aktiebolag och ekonomiska föreningar, där inkomst av näringsverksamhet beskattas med bolagsskatt, innebär den lägre beskattningsbara inkomsten att statens bolagsskatteintäkter minskar. För enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag, där inkomst av näringsverksamhet beskattas på liknande sätt som inkomst av tjänst, innebär en sänkt beskattningsbar inkomst att även underlaget för socialavgifter minskar. Skatteutgiften utgörs därför av dels inkomst av tjänst, dels särskild löneskatt (se utförlig beskrivning under A. Inkomst av tjänst, vad gäller förhållandet mellan socialavgifter och särskild löneskatt). B1. Uttag av bränsle Enligt huvudregeln är uttag ur näringsverksamhet skattepliktigt. Uttag av bränsle för uppvärmning är dock undantaget från skatteplikt om fastigheten är taxerad som lantbruksenhet. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt. B2. Avverkningsrätt till skog Enligt god redovisningssed uppkommer intäkten när bindande avtal träffats. Enligt gällande lagstiftning tillämpas dock i detta fall kontantprincipen, vilket innebär att beskattningen skjuts upp, varför en räntefri kredit uppstår i näringsverksamhet. I princip borde räntan på krediten utgöra underlag för skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt. B3. Kapitalvinst på näringsfastigheter Kapitalvinst på enskildas näringsfastigheter beskattas som kapitalinkomst. Skatteutgiften avser att en större del av näringsinkomsten beskattas som kapitalinkomst än vad som är normenligt. För denna del kan skatteutgiften beräknas ur skillnaden mellan skattesatsen för näringsinkomst (inkl. särskild löneskatt) och kapitalinkomstskattesatsen. C. Kostnader i näringsverksamhet C1. Avdrag för kostnader för resor till och från arbetet För näringsidkare som företar arbetsresor med egen bil tillämpas i dag de regler som gäller för löntagare, dvs. de kostnader som överstiger 8 000 kronor är avdragsgilla vid inkomsttaxeringen. Kostnaden är egentligen en privat levnadsomkostnad, varför avdraget utgör en skatteutgift avseende skatt på inkomst av näringsverksamhet, se A7. C2. Matching-credit-klausuler i olika dubbelbeskattningsavtal I vissa fall kan en skattskyldig få avräkning för den skatt som skulle ha utgått i det andra avtalslandet även om sådan skatt inte har erlagts. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet. C3. Koncernbidragsdispens Regeringen kan i vissa fall medge att avdrag får göras för lämnade bidrag trots att reglerna för koncernbidrag ej är uppfyllda. Detta förutsätter dels att avdraget redovisas öppet, dels att den verksamhet som bedrivs av berörda företag ska vara av samhällsekonomiskt intresse. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet. C4. Rabatter och liknande från ekonomiska föreningar Ekonomiska föreningar får göra avdrag för rabatter, utdelningar m.m. trots att dessa inte är skattepliktiga hos mottagaren. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet. C5. Anläggning av ny skog m.m. Utgifter för anläggning av ny skog och dikning som främjar skogsbruk ska kostnadsföras direkt. Utgifter för inköp samt plantering av träd och buskar för frukt- eller bärodling får dras av direkt. Skatteutgiften utgörs av ränteeffekten på den omedelbara avskrivningen och avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt. C6. Skadeförsäkringsföretag I vissa fall har skadeförsäkringsföretag möjlighet att göra extra avsättningar till s.k. säkerhetsreserv. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och utgörs av räntan på den skattekredit som det extra avdraget medför. C7. Överavskrivningar avseende inventarier Den planmässiga avskrivningstiden bestäms av tillgångens ekonomiska livslängd, medan den skattemässiga avskrivningstiden bestäms enligt lag. Detta innebär att planmässiga och skattemässiga avskrivningar endast undantagsvis överensstämmer. Lagstiftningen tillåter att en tillgång skrivs av snabbare än vad som är ekonomiskt motiverat av förslitning. Genom överavskrivningarna uppstår en skattekredit; inkomstskatten multiplicerad med den ackumulerade överavskrivningen. Skatteutgiften utgörs av räntan på skattekrediten och avser inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt. C8. Periodiseringsfonder Periodiseringsfonden är en vinstanknuten reserveringsmöjlighet i företaget, där medel kan reserveras under högst sex år. Reserveringsmöjligheten innebär att inkomstbeskattningen skjuts upp. För enskilda näringsidkare och för fysiska personer som är delägare i handelsbolag utgörs skatteutgiften av räntan på skattekrediten. Skatteutgiften avser inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt. Från och med inkomståret 2005 påförs aktiebolag, som gör avsättning till periodiseringsfond, en schablonintäktsränta i syfte att räntebelägga den skattekredit som tidigare år har utgjort en skatteutgift. Skatteutgiften för aktiebolag upphör därmed från och med inkomståret 2005. C9. Substansminskning Huvudregeln vad gäller avdrag för substansminskningar är ingen skattutgift. Enligt en alternativregel får avdraget uppgå till högst 75 procent av täktmarkens allmänna saluvärde då utvinningen påbörjades. Skatteutgiften utgörs av ränteeffekten på den snabbare avskrivningen och avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt. C10. Skogsavdrag Vid avyttring av skog får fysisk person under innehavstiden avdrag med högst 50 procent av anskaffningsvärdet, medan avdraget för juridiska personer är begränsat till 25 procent. Vid taxeringen för ett visst beskattningsår får avdrag göras med högst halva den avdragsgrundande skogsintäkten. Syftet med avdragsrätten är att undanta rena kapitaluttag från beskattning. Å andra sidan saknas anledning att ge avdrag när värdeökningen på skogstillväxten överstiger gjorda uttag. Skatteutgiften uppkommer genom den schablon som är vald för beräkning av avdragets storlek och avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt. C11. Bidrag till regionala utvecklingsbolag Avdrag får göras för bidrag som lämnas till regionalt utvecklingsbolag. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt. C12. Bidrag till Tekniska museet och Svenska Filminstitutet Avdrag får göras för bidrag som lämnas till Tekniska museet och Svenska Filminstitutet. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt. C13. Nedskrivning av lager och pågående arbeten Enligt en alternativregel kan lager (gäller ej fastigheter och värdepapper) tas upp till 97 procent av det sammanlagda anskaffningsvärdet. Byggnads-, hantverks- och anläggningsföretag kan tillämpa motsvarande alternativregel på pågående arbeten om arbetet utförs till ett fast pris. Nedskrivningen ger en skattekredit. Skatteutgiften utgörs av räntan på krediten och avser skatt på inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt. C14. Skogs-, skogsskadekonto och upphovsmannakonto Skogsägare och författare m.fl. som bedriver enskild firma drabbas av progressiv beskattning samtidigt som de har oregelbundna inkomster. För att möjliggöra en resultatutjämning tillåts dessa göra avdrag för belopp som sätts in på skogskonto, skogsskadekonto eller upphovsmannakonto. Insättningen begränsas i tid till 10 år på skogskonto, 20 år på skogsskadekonto och 5 år på upphovsmannakonto. Kontoinsättningen medför att egenavgiften skjuts upp, där skattedelen utgörs av särskild löneskatt. Bidraget till skatteutgiften ges av den räntefria skattekrediten. C15. Räntefördelning vid generationsskiften Förvärvas en näringsfastighet genom arv, testamente, bodelning med anledning av makes död eller äktenskapsskillnad eller genom gåva kan förvärvaren undvika negativ räntefördelning till den del det negativa fördelningsunderlaget är hänförligt till förvärvet. Skatteutgiften avser inkomst av näringsverksamhet och särskild löneskatt. D. Intäkter i kapital D1-D2. Avkastning eget hem och bostadsrättsfastighet Med eget hem avses ett småhus som inte upplåts med hyresrätt eller bostadsrätt. Den direkta avkastningen i form av boendet i eget hem och i privatbostadsföretag (äkta bostadsrättsförening) beskattas inte som inkomst av kapital. Däremot utgår från och med 2008 kommunal fastighetsavgift som ersatt den statliga fastighetsskatten för privatbostäder. Den kommunala fastighetsavgiften är 6 000 kr per småhus, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet på fastigheten och 1 200 kr per bostadslägenhet, dock högst 0,4 procent av fastighetens taxeringsvärde. Före inkomstår 2008 utgick fastighetsskatt med 1 procent av taxeringsvärdet för småhus och med 0,4 procent av taxeringsvärdet för privatbostadsföretag. Den del av fastighetsskatten för småhus som belöpte på markvärdet begränsades till ett skatteuttag på högst två kronor per kvadratmeter eller maximalt 5 000 kronor, om det var lägre. De begränsningar av fastighetsskatteuttaget som fanns i form av markvärdesregeln, begränsningsregel för småhus, dämpningsregel samt fryst underlag för uttag av fastighetsskatt på 2006 års nivå slopades från och med 1 januari 2008, i samband med slopandet av den statliga fastighetsskatten. Fastighetsavgiften för nybyggda byggnader som innehåller bostäder är nedsatt under de första 10 åren. Varje byggnad tilldelas ett särskilt värdeår (som kan förändras genom ombyggnader). "Rabatten" på fastighetsavgiften innebär att för de fem första inkomståren efter värdeåret utgår ingen fastighetsavgift och för de därpå följande fem åren är avgiften nedsatt till hälften. Direktavkastningen förutsätts motsvara marknadsvärdet på egnahems-fastigheten respektive det sammanlagda marknadsvärdet på privatbostadsföretagets bostadsrättsrägenheter multiplicerat med den reala statslåneräntan. Skatteutgiften utgörs av skillnaden mellan kapitalskatten på fastighetens reala direktavkastning och den fastighetsavgift som betalas enligt gällande regler. D3. Utdelning och kapitalvinst på aktier i onoterade bolag Kapitalinkomster för delägare i onoterade bolag beskattas med den lägre skattesatsen 25 procent istället för 30 procent, vilket är normen för kapitalinkomster. Den lägre skattesatsen ger upphov till en skatteutgift som avser skatt på inkomst av kapital. D4. Utdelning och kapitalvinst på kvalificerade aktier Utdelning och kapitalvinst till ägare av kvalificerade aktier beskattas upp till ett gränsbelopp med skattesatsen 20 %, vilket är lägre än normen för kapitalinkomster. Den lägre skattesatsen ger upphov till en skatteutgift som avser skatt på inkomst av kapital. D5. Utdelning av aktier Beskattning av aktieutdelning i form av aktier skjuts i vissa fall upp till dess att mottagaren säljer aktierna (den s.k. lex Asea). Räntan på denna skattekredit är en skatteutgift. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av kapital. D6. Utdelning och kapitalvinst på andelar i oäkta bostadsrättsföreningar Andelar i oäkta bostadsrättsföreningar omfattas av lättnadsregler till och med utgången av år 2008. Lättnadsreglerna motsvarar de regler som gällde för utdelning och kapitalvinst på andelar i onoterade bolag före inkomstår 2006. I en promemoria från Finansdepartementet har föreslagits att lättnadsreglerna ska förlängas till och med utgången av inkomstår 2011. Lättnadsreglerna medför en skattelättnad. 70 procent av statslåneräntan multiplicerat med ett speciellt definierat underlag (i princip anskaffningsvärdet för bostadsrätten) undantas från beskattning i inkomstslaget kapital. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av kapital. D7. Värdeförändring på eget hem och bostadsrätt Enligt normen ska värdeförändringar beskattas (alternativt ska skatterestitution ges) när de uppkommer och inte, som fallet är, när de realiseras. Dessutom ges möjlighet till ytterligare uppskov, under vissa förutsättningar, även då vinsten har realiserats. Dessa uppskovsmöjligheter ger upphov till en skattekredit. Från och med inkomstår 2008 tas en schablonintäkt på 1,67 procent av uppskovsbeloppet på en realiserad vinst upp till beskattning i inkomstslaget kapital. Detta motsvarar en ränta på uppskovsbeloppet på 0,5 procent. Skillnaden mellan gällande uppskovsregler och en beskattning av uppskov i inkomstslaget kapital utgör en skatteutgift som avser skatt på inkomst av kapital. D8. Värdeförändring på aktier m.m. Enligt normen ska värdeförändringar beskattas (alternativt ska skatterestitution ges) när de uppkommer och inte, som fallet är, när de realiseras. Uppskovet ger upphov till en skattekredit. Räntan på denna skattekredit är en skatteutgift som avser skatt på inkomst av kapital. D9. Nedsatt kapitalvinstbeskattning vid försäljning av eget hem och bostadsrätt Från och med inkomstår 2008 tas tjugotvå trettiondedelar av den kapitalvinst som realiseras vid försäljning upp till beskattning i inkomstslaget kapital. För inkomstår 2007 togs två tredjedelar upp till beskattning. Den återstående del som inte beskattas ger upphov till en skatteutgift som avser skatt på inkomst av kapital. D10. Nedsatt avkastningsskatt på pensionsmedel Avkastningen på medel reserverade för pensionsändamål beskattas lägre än normen för kapitalinkomster. Inkomstskatt tas ut med 15 procent på en schablonberäknad avkastning. Den lägre skattesatsen ger upphov till en skatteutgift som avser skatt på inkomst av kapital. D11. Nedsatt avkastningsskatt på K-försäkringar Avkastningen på K-försäkringskapital beskattas lägre än normen för kapitalinkomster. Inkomstskatt tas endast ut på 9/10 av en schablonberäknad avkastning. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av kapital. D12. Schablonmässigt underlag för avkastningsskatt Skatteunderlaget utgörs av kapitalunderlaget - värdet av den skattskyldiges tillgångar med avdrag för finansiella skulder vid beskattningsårets ingång - multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan året före beskattningsåret. Om den faktiska avkastningen på försäkringskapital över-/understiger den schablonmässigt framräknade avkastningen uppstår en skatteutgift/skattesanktion avseende skatt på inkomst av kapital. D13. Begränsningslagen Ett spärrbelopp fastställs som uppgår till 60 procent av summan av den skattskyldiges beskattningsbara inkomst av tjänst/näringsverksamhet och inkomst av kapital. Om det totala skattebeloppet är högre än spärrbeloppet sätts förmögenhetsskatten och den statliga inkomstskatten ned med överskjutande belopp. Förmögenhetsskatten får dock inte sättas ner till ett lägre belopp än skatten på 50 procent av den skattskyldiges beskattningsbara förmögenhet. I och med att förmögenhetsskatten slopas, retroaktivt fr.o.m. inkomstår 2007, finns det inte längre ett behov av en begränsningslag. Begränsningslagen slopas därmed fr.o.m. 1 januari 2008. Skatteutgiften avsåg innan slopandet förmögenhetsskatt, skatt på inkomst av kapital och statlig skatt på inkomst av tjänst/näringsverksamhet. D14. Framskjuten beskattning vid andelsbyte Reglerna om framskjuten beskattning vid andelsbyten tillämpas när fysiska personer gör andelsbyten om vissa villkor är uppfyllda. Reglerna innebär att det inte fastställs någon kapitalvinst vid bytet av andelarna utan beskattning sker när de mottagna andelarna avyttras. Skatteutgiften utgörs av räntan på den kredit som den framskjutna beskattningen innebär och avser skatt på inkomst av kapital eller tjänst (fåmansföretagsreglerna). D15. Skogs-, skogsskadekonto och upphovsmannakonto Skogsägare och författare m.fl. som bedriver enskild firma drabbas av progressiv beskattning samtidigt som de har oregelbundna inkomster. För att möjliggöra en resultatutjämning tillåts dessa göra avdrag för belopp som sätts in på skogskonto, skogsskadekonto eller upphovsmannakonto. Insättningen begränsas i tid till 10 år på skogskonto, 20 år på skogsskadekonto och 5 år på upphovsmannakonto. Räntan på kontona beskattas med den lägre skattesatsen 15 procent istället för 30 procent, vilket är normen för kapitalinkomster. Den lägre skattesatsen ger upphov till en skatteutgift som avser skatt på inkomst av kapital. E. Kostnader i kapital E1. Konsumtionskrediter Enligt gällande regelsystem är samtliga ränteutgifter avdragsgilla. Enligt normen ska endast ränteutgifter för lån till investeringar inklusive bostadsinvesteringar vara avdragsgilla. Detta innebär att ränteutgifter för lån till konsumtion är en skatteutgift. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av kapital. E2. Kapitalförluster på marknadsnoterade aktier m.m. Kapitalförluster på marknadsnoterade delägarrätter ska dras av i sin helhet, kapitalförluster på sådana andelar i svenska aktiebolag och utländska juridiska personer som inte är noterade eller kvalificerade ska dras av till fem sjättedelar och kapitalförluster på kvalificerade andelar ska dras av till två tredjedelar mot skattepliktiga vinster på sådana tillgångar. Till den del förluster inte kan dras av mot sådana tillgångar ska 70 procent, fem sjättedelar av 70 procent respektive två tredjedelar av 70 procent dras av. Huvudregeln är att 70 procent av förlusten får dras av. Skatteutgiften avser inkomst av kapital. F. Socialavgifter F1. Nedsättning med viss inriktning mot mindre företag, egenavgifter Vid beräkning av egenavgifter fick under 2007 en enskild näringsidkare göra avdrag med 2,5 procent av avgiftsunderlaget, dock högst med 4 500 kronor per år, vilket motsvarar ett underlag på 180 000 kronor. Skatteutgiften avser egenavgifter. Avdraget har upphört att gälla från och med år 2008. F2. Regional nedsättning av egenavgifter Vid beräkning av egenavgifter får en enskild näringsidkare med fast driftsställe i stödområde A göra ett avdrag med 10 procent av avgiftsunderlaget upp till 180 000 kronor, dvs. högst 18 000 kronor per år. Fiskeri-, vattenbruks-, jordbruks- och transportverksamhet är undantagna från nedsättning p.g.a. EG-regler. Skatteutgiften avser egenavgifter. F3. Nedsättning av egenavgifter för personer som har fyllt 18 men inte 25 år Nedsättningen innebär att egenavgifterna inklusive den allmänna löneavgiften, men exklusive ålderspensionsavgiften, på 10,21 procent, halveras från och med halvårsskiftet 2007. Nedsättningen motsvarar 10,26 procentenheter år 2008, om inte extra karenstid valts. Detta innebär att egenavgifterna och den allmänna löneavgiften uppgår till 20,45 procent av avgiftsunderlaget. Skatteutgiften avser egenavgifter. F4. Nedsättning med viss inriktning mot mindre företag, arbetsgivaravgifter Vid beräkning av arbetsgivaravgifter fick under 2007 en arbetsgivare göra ett avdrag med 2,5 procent av lönesumman, dock högst med 1 545 kronor per kalendermånad, vilket motsvarar ett underlag på 741 600 kronor. Skatteutgiften avser arbetsgivaravgifter. Avdraget har upphört att gälla från och med år 2008. F5. Regional nedsättning av arbetsgivaravgifter Arbetsgivare med fast driftsställe i stödområde A får göra ett avdrag med 10 procent av lönesumman, dock högst med 7 100 kronor per kalendermånad. Nedsättningen gäller inte för kommuner, landsting, statliga myndigheter, statliga affärsdrivande verk eller registrerade trossamfund. Vidare är fiskeri-, vattenbruks-, jordbruks- och transportverksamhet undantagna från nedsättningen p.g.a. EG-regler. Skatteutgiften avser arbetsgivaravgifter. F6. Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som har fyllt 18 men inte 25 år Nedsättningen innebär att arbetsgivaravgifterna inklusive den allmänna löneavgiften, men exklusive ålderspensionsavgiften, på 10,21 procent, halveras från och med halvårsskiftet 2007. Nedsättningen motsvarar 11,12 procentenheter år 2008. Detta innebär att arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften uppgår till 21,30 procent av avgiftsunderlaget år 2008. För andra halvåret 2007 uppgick nedsättningen endast till 9,71 procentenheter. Skatteutgiften avser arbetsgivaravgifter. G. Särskild löneskatt G1. Utländska artister Inkomst från artistisk eller idrottslig verksamhet som en utländsk fysisk person bedrivit i Sverige beskattas med en speciell artistskatt. Däremot behöver varken sociala avgifter eller särskild löneskatt erläggas. Inkomsten är inte förmånsgrundande. Skatteutgiften avser därför särskild löneskatt. G2. Ersättning skiljemannauppdrag Ersättning för skiljemannauppdrag ingår inte i underlaget för socialavgifter om parterna är av utländsk nationalitet. Skatteutgiften avser särskild löneskatt. G3. Ersättning till idrottsutövare Ersättning som en idrottsutövare erhåller från en skattebefriad ideell förening och som inte överstiger ett halvt basbelopp är undantagen från socialavgifter. Ersättningen är inte förmånsgrundande. Skatteutgiften avser därför särskild löneskatt. G4. Slopad särskild löneskatt för egenföretagare som fyllt 65 år men är födda 1938 eller senare Den särskilda löneskatten för vissa förvärvsinkomster (SLF) på 16,16 procent slopades den 1 januari 2007 och enbart ålderspensionsavgiften, på 10,21 procent, betalas för egenföretagare som har fyllt 65 år. Nedsättningen omfattar endast enskild näringsidkare som är födda 1938 eller senare, dvs. näringsidkare som omfattas av det reformerade ålderspensionssystemet. G5. Slopad särskild löneskatt för egenföretagare som fyllt 65 år men är födda 1937 eller tidigare Den särskilda löneskatten för vissa förvärvsinkomster (SLF) på 24,26 procent slopades den 1 januari 2008 för egenföretagare som har fyllt 65 år. Nedsättningen omfattar endast enskild näringsidkare som är födda 1937 eller tidigare, dvs. näringsidkare som omfattas av det gamla ålderspensionssystemet. G6. Slopad särskild löneskatt för anställda som fyllt 65 år men är födda 1938 eller senare Den särskilda löneskatten för vissa förvärvsinkomster (SLF) på 16,16 procent slopades den 1 januari 2007 och enbart ålderspensionsavgiften, på 10,21 procent, betalas för anställda som har fyllt 65 år. Nedsättningen omfattar endast anställda som är födda 1938 eller senare, dvs. personer som omfattas av det reformerade ålderspensionssystemet. G7. Slopad särskild löneskatt för anställda som fyllt 65 år men är födda 1937 eller tidigare Den särskilda löneskatten för vissa förvärvsinkomster (SLF) på 24,26 procent slopades den 1 januari 2008 för anställda som har fyllt 65 år. Nedsättningen omfattar endast anställda som är födda 1937 eller tidigare, dvs. personer som omfattas av det gamla ålderspensionssystemet. H. Mervärdesskatt Undantag från skatteplikt (avdragsrätt föreligger ej) H1. Försäljning av tomtmark och byggnader Vid försäljning av en- och flerbostadshus är ca 15 procent av värdet undantaget från mervärdesskatt. Undantaget gäller i huvudsak tomtmark, byggränta och vinst som enligt normen borde beskattas. Undantaget ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt. H2. Försäljning av konstverk = 300 000 kr/år Undantaget från skatteplikt omfattar enbart upphovsmannens eller dennes dödsbos försäljning. Om konstnären eller dödsboet säljer för under 300 000 kronor per år är försäljningsbeloppet undantaget från mervärdesskatt. Undantaget ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt. H3. Lotterier Enligt EG-regler får det inte tas ut någon mervärdesskatt på lotterier. All beskattning sker endast i form av punktskatt. Enligt den svenska normen borde det utgå mervärdesskatt och skatteutgiften avser därför mervärdesskatt. Skattesats 0,6 eller 12 procent (avdragsrätt föreligger). H4. Läkemedel För läkemedel som utlämnas enligt recept eller säljs till sjukhus gäller kvalificerat undantag från mervärdesskatt. (Vid försäljning av icke receptbelagda läkemedel utgår dock mervärdesskatt.) Skattebefrielsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt. H5. Internationell personbefordran Transport till eller från utlandet räknas som export. Detta innebär att en resa från ort i Sverige till en ort i utlandet i sin helhet är frikallad från skatteplikt. Skattebefrielsen gäller både luft-, vatten- och landtransporter. Beloppen i tabellen avser inrikes del av utrikes buss- och tågtransporter. Skattebefrielsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt. H6-H14. Personbefordran, allmänna nyhetstidningar, böcker, tidskrifter m.m., biografföreställningar, vissa entréavgiftsbelagda kulturevenemang, kommersiell idrott, upphovsrätter, samt entré djurparker Skattesatsen för dessa grupper är nedsatt till 6 procent. För transport i skidliftar tillämpas fr.o.m. 1 januari 2007 nedsatt skattesats till 6 procent (tidigare särreglering om nedsatt skattesats till 12 procent), dvs. samma skattesats som gäller för personbefordran och kommersiell idrott. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt. H15-H16. Livsmedel och rumsuthyrning Skattesatsen för dessa grupper är nedsatt till 12 procent. Som livsmedel räknas inte vatten från vattenverk, spritdrycker, vin och starköl samt tobaksvaror. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt. H17. Försäljning av konstverk > 300 000 kr/år Skattenedsättningen omfattar enbart upphovsmannens eller dennes dödsbos försäljning. Om konstnären eller dödsboet säljer för 300 000 kronor per år eller mer, eller själva begär att bli beskattade, så sker beskattning med skattesatsen 12 procent. Den nedsatta skattesatsen ger upphov till en skatteutgift avseende mervärdesskatt. Undantag från skattskyldighet H18. Omsättning i ideella föreningar Omsättning av vara eller tjänst i en ideell verksamhet räknas inte som yrkesmässig verksamhet om föreningen är befriad från inkomstskatt för omsättningen ifråga. Redovisningsperiod H19. Tidpunkt för inbetalning i byggnads- och annan entreprenadverksamhet Den 1 januari 2008 avskaffades den särskilda bestämmelse som innebar att redovisningsskyldigheten för inbetalning av mervärdesskatt i samband med byggnads- och annan entreprenadverksamhet inträdde två månader efter det att en fastighet tagits i bruk. Skatteutgiften uppgick till räntan på skattekrediten för mervärdesskatt. Avdrag för ingående skatt H20. Ingående skatt på jordbruksarrende Avdragsrätten omfattar hela den ingående skatten på jordbruksarrende, även om värdet av bostad ingår i arrendet. I. Punktskatter Energiskatt I1. Energiskatt på dieselbränsle i motordrivna fordon Skattesatsen för dieselolja i miljöklass 1 jämförs med skattesatsen för bensin i miljöklass 1, vilken utgör normen på hela transportområdet. I praktiken utgörs nästan all bensin- och dieseloljeanvändning av miljöklass 1. År 2008 motsvarar skattesatsen för bensin i den främsta miljöklassen 32,6 öre/kWh medan dieselolja i den främsta miljöklassen beskattas med motsvarande 13 öre/kWh. Skatteutgiften utgörs av mellanskillnaden i skattesats. Skatteutgiften för dieselbränsle uppgår till 21 öre/kWh. I2. Särskild energiskattebefrielse för naturgas och gasol som drivmedel Befrielsen gäller endast för naturgas och gasol som drivmedel. För information om naturgas och gasol för uppvärmning se punkt I9. Normen utgörs av energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1. I3. Energiskattebefrielse för koldioxidneutrala drivmedel Befrielse gäller för koldioxidneutrala drivmedel. Normen utgörs av energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1. I4. Energiskattebefrielse för elförbrukning vid bandrift Befrielsen gäller elförbrukning för järnväg och tunnelbana. Normen utgörs av energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1. I5. Energiskattebefrielse för bränsleförbrukning vid bandrift Bränsle i dieseldrivna järnvägsfordon beskattas inte. Normen utgörs av energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1. I6. Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes sjöfart Bränsle som används vid yrkesmässig sjöfart beskattas inte. Bränsle för användning av privata ändamål beskattas dock. Normen utgörs av energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1. I7. Energiskattebefrielse på bränsle för inrikes luftfart Bränsle som används som flygbränsle beskattas inte. Detta gäller både privat och yrkesmässig förbrukning. Normen utgörs av energiskattesatsen för bensin i miljöklass 1. I8. Elförbrukning i vissa kommuner Normen för skatt på el utgörs av den skattesats som merparten av de svenska hushållen betalar. Den uppgår till 27 öre/kWh 2008. I samtliga kommuner i Västerbottens, Norrbottens, och Jämtlands län, Sollefteå, Ånge och Örnsköldsvik i Västernorrlands län, Ljusdal i Gävleborgs län, Torsby i Värmlands län, och Malung, Mora, Orsa, och Älvdalen i Dalarnas län är dock skattesatsen nedsatt till 17,8 öre/kWh. Skatteutgiften uppgår till 9,2 öre/kWh. I9. Differentierat skatteuttag på fossila bränslen för uppvärmning Skatteutgifterna beräknas som skillnaden mellan skattesatsen på eldningsolja och skattesatserna på de olika energislagen. Skattesatsen för eldningsolja är 7,6 öre/kWh och utgör normen. År 2008 uppgår skattesatsen för gasol till 1,1 öre/kWh, för naturgas till 2,4 öre/kWh och för kol till 4,2 öre/kWh. Skatteutgifterna uppgår 2008 till 6,5 öre/kWh för gasol, till 5,2 öre/kWh för naturgas och till 3,4 öre/kWh för kol. I10. Energiskattebefrielse för biobränslen, torv m.m. Ingen skatt utgår på biobränslen, torv m.m. som används för uppvärmning. Normen utgörs av energiskattesatsen på eldningsolja. Energiskatt utgår dock på råtallolja med en skattesats som motsvarar energi- och koldioxidskatten på eldningsolja. I11. Avdrag för energiskatt på bränsle i kraftvärmeverk För bränsle som förbrukas vid samtidig produktion av värme och el i kraftvärmeverk medges avdrag för hela energiskatten på den del av bränslet som motsvarar värmeproduktionen. Enligt EU-direktiv finns det ingen skatt på den del av bränslet som motsvarar elproduktionen. Normen motsvaras av full skattesats för respektive bränsle. Se punkt I9 för skattesatserna för respektive bränsle. I12. Återbetalning av energiskatt för fjärrvärmeleveranser till industrin Fjärrvärme som levereras till industrin medges fullt avdrag för energiskatten på bränsle och nedsatt skatt till 0,5 öre/kWh på el. Normen utgörs av full skattesats på respektive bränsle. Se punkt I9 för skattesatserna för respektive bränsle. I13. Bränsleförbrukning inom industrin Industrisektorn är energiskattebefriad för användning av fossila bränslen i tillverkningsprocesser. Normen för alla fossila bränslen utgörs av full energiskattesats på eldningsolja. I14. Bränsleförbrukning inom växthus- och jordbruksnäringen Växthus- och jordbruksnäringen är skattebefriad från energiskatt för användning av fossila bränslen till uppvärmning. Normen för alla fossila bränslen utgörs av full energiskattesats på eldningsolja. I15. Elförbrukning inom industrin El som används i tillverkningsprocesser inom industrisektorn beskattas med 0,5 öre/kWh. Normen utgörs av normalskattesatsen på el. I16. Elförbrukning inom växthus- och jordbruksnäringen El som används i växthus- och jordbruksnäringen beskattas med 0,5 öre/kWh. Normen utgörs av normalskattesatsen på el. I17. Miljöbonus för el producerad i vindkraftverk För 2008 får ett skatteavdrag motsvarande 2,0 öre/kWh göras för el från landbaserad vindkraft. Avdraget trappas ned årligen och avses upphöra år 2009. För el från havsbaserad vindkraft medges ett avdrag på 13,0 öre/kWh år 2008. Avdraget upphör när elproduktionen uppnått 20 000 timmar beräknad som drift med full last. Normen utgörs av normalskattesatsen på el. I18. Befrielse från energiskatt på el vid deltagande i program för energieffektivisering inom industrin För energiintensiva industriföretag, som deltar i program för energieffektivisering medges befrielse från energiskatten på el. Detta innebär en ytterligare skattenedsättning från den tidigare nedsatta skattesatsen för el inom industrisektorn på 0,5 öre/kWh. Den ytterligare skatteutgiften uppgår till 0,5 öre/kWh. Koldioxidskatt I19. Generell nedsättning av koldioxidskatt för industrin För industrisektorn medges en nedsättning med 79 procent av koldioxidskattesatsen för all användning av fossila bränslen för uppvärmning. Normen utgörs av full koldioxidskattesats, dvs. 101 öre/kg koldioxid. I20. Särskilt nedsatt koldioxidskatt för naturgas och gasol som drivmedel För naturgas och gasol som drivmedel är skattesatsen nedsatt jämfört med för uppvärmning. Nedsättningen motsvarar 41 procent av koldioxidskattesatsen. Normen utgörs av full koldioxidskattesats. I21. Särskild nedsättning av koldioxidskatt för industrin För energiintensiva industriföretag medges nedsättning utöver den generella nedsättningen om koldioxidskatten överstiger 0,8 procent av det enskilda företagets försäljningsvärde. För det överskjutande beloppet sätts skatten ned till 24 procent. EU:s minimiskattesatser måste dock alltid respekteras. Normen utgörs av full koldioxidskattesats. I22. Generell nedsättning av koldioxidskatt för uppvärmning inom växthus- och jordbruksnäringen För bränslen som används inom växthus- och jordbruksnäringen medges en nedsättning med 79 procent av koldioxidskattesatsen för all användning av fossila bränslen för uppvärmning. Normen utgörs av full koldioxidskattesats. I23. Nedsättning av koldioxidskatt för dieselbränsle till arbetsmaskiner inom jord- och skogsbruksnäringen För dieselolja som används i arbetsmaskiner i jord- och skogsbruksverksamhet medges en nedsättning av koldioxidskatten med 79 procent. Normen utgörs av full koldioxidskattesats. I24. Återbetalning av koldioxidskatt för fjärrvärmeleveranser till industrin Fjärrvärme som levereras till industrin medges återbetalning av 79 procent av koldioxidskatten på bränslen. Normen utgörs av full koldioxidskattesats. I25. Koldioxidskattebefrielse för bandrift Bränsleförbrukning i dieseldrivna järnvägsfordon är befriad från koldioxidskatt. Normen utgörs av full koldioxidskattesats. I26. Koldioxidskattebefrielse för inrikes luftfart Koldioxidskatt tas ej ut för flygbränsle. Detta gäller både privat och yrkesmässig förbrukning. Normen utgörs av full koldioxidskattesats. I27. Koldioxidskattebefrielse för inrikes sjöfart Bränsle för yrkesmässig sjöfart är befriat från koldioxidskatt. Bränsle för användning av privata ändamål beskattas dock. Normen utgörs av full koldioxidskattesats. I28. Nedsättning av koldioxidskatt på bränsle i kraftvärmeverk För bränsle som förbrukas vid samtidig produktion av värme och el i kraftvärmeverk får avdrag göras för 79 procent av koldioxidskatten på den del av bränslet som motsvarar värmeproduktionen. Normen utgörs av full koldioxidskattesats. I29. Koldioxidskattebefrielse för torv Torv är ett bränsle som är befriat från koldioxidskatt. Normen utgörs av full koldioxidskattesats. J. Skattereduktioner J1. Skattereduktion för anslutning till bredband Skattereduktion utgår för anslutning till bredband som togs i bruk under perioden 1 januari 2001 till 31 december 2007. Skattereduktion fick göras med högst 5 000 kronor eller, i fråga om hyreshus, 5 000 kronor per bostad eller lokal som anslutits. Till den del skattereduktion beviljades privatpersoner (fysika personer) avser skatteutgiften skatt på inkomst av tjänst. Till den del skattereduktionen beviljades företag (juridiska personer) avser skatteutgiften skatt på inkomst av näringsverksamhet. Skattereduktionen upphörde 31 december 2007. J2. Skattereduktion för sjöinkomst Utöver sjöinkomstavdrag har den som har haft sjöinkomst rätt till skattereduktion med 14 000 kronor om fartyget till övervägande del gått i fjärrfart och med 9 000 kronor om det gått i närfart. Om man inte har arbetat ombord hela året, ska reduktion medges med 1/365 av dessa belopp för varje dag som sjöinkomst uppbärs. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt. J3. Skattereduktion för hushållstjänster Från och med den 1 juli 2007 ges en skattereduktion till privatpersoners (fysiker) köp av hushållstjänster. Skattereduktionen uppgår till 50 procent av arbetskostnaden för den utförda tjänsten, dock maximalt 50 000 kronor per person och år. Från och med den 1 januari 2008 ges motsvarande skattereduktion för fysiska personer som har haft skattepliktig löneförmån i form av hushållsarbete. Skattereduktionen är en skatteutgift avseende skatt på inkomst av tjänst. J4. Begränsningsregel småhus Från och med 2001 ska fastighetsskatteuttaget i princip begränsas till högst 5 procent av hushållets beskattningsbara inkomst. Från och med 2006 gäller att skatteuttaget ska begränsas till högst 4 procent av hushållets beskattningsbara inkomst. Denna begränsning utgör en skatteutgift, som avser skatt på inkomst av kapital. Begränsningsregeln slopas tillsammans med den statliga fastighetsskatten för privatbostäder från och med 1 januari 2008. K. Kreditering på skattekonto K1-K3. Anställningsstöd och skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA) Stöden utgår genom en kreditering av skattekonto. Krediteringen utgör en skatteutgift. Syftet med stöden är att underlätta för målgruppen att få ett jobb som stärker deras ställning på arbetsmarknaden och som i slutändan leder till en reguljär osubventionerad anställning. Tiden för när stöd kan lämnas och krediteringens storlek beror bland annat på hur länge den anställde har varit inskriven på arbetsförmedlingen eller varit sjukskriven, samt om de har funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. Anställningsstöd vid anställning av långtidsarbetslösa (K1) Målgruppen är arbetslösa med långa inskrivningstider på arbetsförmedlingen och stimulansen ges i form av särskilt anställningsstöd. Allmänt och förstärkt anställningsstöd slopades från och med den 1 januari 2007. Personer som påbörjat anställningen innan avvecklingstidpunkten får fullfölja stödperioden. Särskilt anställningsstöd har flyttats till statsbudgetens utgiftssida den 1 januari 2008. Anställningsstöd vid anställning av långtidssjukskrivna (K2) Målgruppen är sjukskrivna anställda som inte kan återgå till nuvarande arbetsgivare och där rehabiliteringsansvaret har övergått till Försäkringskassan. Stödet har flyttats till statsbudgetens utgiftssida den 1 januari 2008. Skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA) (K3) Målgruppen för stödet är främst arbetslösa med socialmedicinskt handikapp. Stödet har flyttats till statsbudgetens utgiftssida den 1 januari 2008. K4. Plusjobb Plusjobb infördes den 1 januari 2006 för kvalitetshöjande arbetsuppgifter inom offentligt finansierad verksamhet. Den som anställer en långtidsarbetslös på Plusjobb får en lönesubvention för lön inklusive lönebikostnader upp till ett tak på 1 000 kronor per dag. Stödet slopades den 24 oktober 2006 men personer som påbörjat anställning innan dess får fullfölja stödperioden. K5. Utbildningsvikariat Arbetsgivare inom offentligt finansierad vård och omsorg erbjuds anställningsstöd för lönekostnader med högst 800 kronor per dag under sex månader för en vikarie som anställs istället för en anställd som genomgår utbildning med lön. Arbetsgivaren kan dessutom erhålla stöd för halva utbildningskostnaden, dock högst 1 000 kronor per vecka. Utbildningsvikariat avvecklades den 24 oktober 2006. De som deltog i programmet vid avvecklingstidpunkten fick fullfölja programperioden. K6. Stöd för nystartsjobb Arbetsgivare som anställer individer med stöd för nystartsjobb får fr.o.m. den 1 januari 2007 en ekonomisk ersättning som är lika stor som arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften som arbetsgivaren ska betala enligt socialavgiftslagen och lagen om allmän löneavgift. Särskilda nystartsjobb, så kallad nyfriskjobb, introducerades den 1 januari 2008 för dem som sedan minst ett år på heltid fått sjukpenning, rehabilitetspenning, sjuk- eller aktivitetsersättning. Arbetsgivare som anställer individer med stöd för särskilda nystartsjobb får en ekonomisk ersättning som är lika stor som arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften som arbetsgivaren ska betala enligt socialavgiftslagen och lagen om allmän löneavgift plus ett belopp som motsvarar de arbetsgivaravgifter som arbetsgivaren faktiskt betalar in. Syftet med nystartsjobb är att minska utanförskapet. Normalt får arbetsgivaren stödet under lika lång tid som individen har varit utanför arbetslivet. För individer som fyllt 20 men inte 25 år kan stöd ges i upp till tolv månader, eller upp till fem år om individen varit sjukskriven. För individer som fyllt 25 men inte 55 år kan stöd ges i upp till fem år. Individer som fyllt 55 år kan få stödet under dubbelt så lång den tid som de har varit utanför arbetslivet, dock i högst tio år. För nyanlända invandrare kan stödet ges under de tre första åren från att de fick uppehållstillstånd. Stöd för nystartsjobb är konstruerad som en kreditering av arbetsgivarens skattekonto. K7. Utbildning av personal inom vård och äldreomsorg Ett tidsbegränsat stöd för utbildning av personal inom vård och omsorg gällde från den 1 januari 2005 till och med den 31 december 2007. K8. Sjöfartsstöd Sjöfartsstöd ges till last- och passagerarfartyg i internationell trafik. Stödet ges genom att arbetsgivarens skattekonto krediteras ett belopp motsvarande skatteavdrag och arbetsgivaravgifter på sjöinkomst. Krediteringen utgör en skatteutgift. K9. Investeringsstimulans till hyres- och studentbostäder Investeringsstimulans utgår för byggande av mindre hyres- och studentbostäder som påbörjades under perioden 1 januari 2003 t.o.m. den 31 december 2006. Beloppsmässigt motsvarar den en sänkning av mervärdesskattesatsen från 25 till 6 procent vid inköp av varor och tjänster som avser den stödberättigade delen av bygg- eller ombyggnadsprojekten. Beloppet krediteras fastighets-ägarens skattekonto i efterhand. Det som redovisas är en bedömning av den offentligfinansiella effekten till följd av projekt påbörjade senast 31 december 2006. L. Skattskyldighet L1-L6. Akademier m.m., företagareföreningar m.m., arbetslöshetskassor m.m., ideella föreningar, kyrkor, samt ägare av fastigheter nämnda i 3 kap 2-4 §§ fastighetstaxeringslagen Befrielse från skatteplikt på all inkomst utom inkomst av fastighet och vissa rörelseinkomster. För ägare av fastigheter gäller att de är befriade från skattskyldighet på vissa typer av inkomster från fastigheter, bl.a. nationalparker, utbildnings- och vårdanstalter. 7.2 Icke saldopåverkande skatteutgifter M. Skattesanktioner Kostnader i kapital M1. Ränteutgifter - 21 procents reduktion Enligt normen ska samtliga ränteutgifter vara avdragsgilla om lånet avser investeringar. Dock finns en begränsning i lagstiftningen som innebär att avdragseffekten är 21 procent i stället för 30 procent i de fall nettoränteutgiften (kapitalinkomster fråndragna) överstiger 100 000 kronor. Skattesanktionen avser skatt på inkomst av kapital. M2. Begränsning av skattereduktion I reglerna om skattereduktion för underskott av kapital finns en regel som begränsar reduktionen till summa andra skatter. Skatterestitution medges inte. Skattesanktionen avser skatt på kapitalinkomst. M3-M5. Fastighetsskatt på konventionellt beskattade hyreshus och småhus, lokaler, industri- och elproduktionsenheter Skatten på dessa fastigheter är en objektskatt som enbart träffar fastighetskapital. Eftersom intäkterna beskattas som inkomst av näringsverksamhet utgör fastighetsskatten (som är avdragsgill mot intäkterna), till den del den inte reducerar inkomstskatten, en skattesanktion. Socialavgifter M6. Socialavgifter på icke förmånsgrundande ersättningar för arbete Endast sådan ersättning som är förmånsgrundande för olika socialförsäkringar ska ingå i underlaget för socialavgifter och allmän löneavgift. Övriga ersättningar ska ingå i underlaget för särskild löneskatt. På ersättning för arbete som ligger över förmånstaken utgår dock socialavgifter trots att denna ersättning inte är förmånsgrundande. Skattesanktionen utgörs av skillnaden mellan nivån på den särskilda löneskatten och nivån på socialavgifterna. Punktskatter M7. Särskild skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer För el som produceras i kärnkraftverk finns det en indirekt beskattning genom att det tas ut en skatt på den tillståndsgivna termiska effekten i kraftverket med 12 648 kronor per MW och månad. Skatten kan likställas med en extra skatt som lagts på vissa företag och är därför att betrakta som en skattesanktion. N. Ej saldopåverkande skatteavvikelser Skattefria transfereringar N1. Näringsbidrag och EU-bidrag Med näringsstöd avses stöd som lämnas av stat eller kommun. Beroende på hur stödet hanteras i näringsverksamheten blir effekten olika. Om bidraget används för finansiering av en icke avdragsgill utgift är bidraget i sin helhet att betrakta som en avvikelse. Om bidraget däremot används för finansiering av en tillgång som enligt allmänna regler får skrivas av med årliga värdeminskningsavdrag är avvikelsen enbart en skattekredit. Bidraget fungerar i dessa fall såsom en direktavskrivning. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet. N2. Avgångsvederlag till jordbrukare I vissa fall är avgångsvederlag till jordbrukare inte skattepliktigt. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av näringsverksamhet. N3. Bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden Vissa bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden är pensionsgrundande. Eftersom bidraget är pensionsgrundande bör den betraktas som ersättning för utfört arbete. Från och med inkomståret 1999 beläggs bidragen med statlig ålderspensionsavgift. Skatteutgiften utgörs av särskild löneskatt med avdrag för den delen av pensionsavgiften som ej grundar förmån. N4. Flyttningsersättningar Ersättning för utgifter för flyttning när en skattskyldig på grund av byte av verksamhetsort flyttar till en ny bostadsort är skattefri, om ersättningen betalas av allmänna medel eller av arbetsgivaren. Om ersättningen för utgifter för flyttning också omfattar ersättning för körning med egen bil, ska denna ersättning dock tas upp till beskattning till den del den överstiger 18 kr/mil. Flyttningsbidrag som lämnas av arbetsmarknadsmyndigheter är skattefria. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. N5. Totalförsvarspliktigas ersättningar och förmåner Totalförsvarspliktigas dagersättningar och tillägg till sådana ersättningar, naturaförmåner, fälttraktamenten, befattningspenningar, utbildningspremier, utryckningsbidrag samt avgångsvederlag är skattefria. Familjebidrag till totalförsvarspliktiga är skattepliktigt bara om bidraget betalas ut i form av näringsbidrag. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. N6. Bistånd Bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd samt liknande ersättningar är skattefria. Detta gäller också för bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. N7. Barnbidrag m.m. Allmänt barnbidrag, förlängt barnbidrag och barnpension till den del pensionen inte överstiger 0,4 prisbasbelopp eller, vid pension efter båda föräldrarna, 0,8 prisbasbelopp, är inte skattepliktiga. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst. N8. Handikappersättning m.m. Handikappersättning, sådan del av vårdbidrag som utgör ersättning för merutgifter, särskilt pensionstillägg för långvarig vård av sjukt barn samt hemsjukvårdsbidrag och hemvårdsbidrag som betalas ut av kommunala eller landstingskommunala medel till en vårdbehövande är skattefria. Skatteutgiften avser skatt av tjänst. N9-N18. Underhållsstöd, bidrag till adoption, engångsbidrag i samband med arbetsplacering av flyktingar, Bostadstillägg till pensionärer (BTP), bostadsbidrag, studiestöd, skattefria pensioner, äldreförsörjningsstöd, introduktionsersättning för flyktingar Bidragen och stöden är skattefria. Skatteutgifterna avser skatt på inkomst av tjänst Appendix Utgifts- och politikområden 2008 Utgiftsområden (UO) 01 Rikets styrelse 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning 03 Skatt, tull och exekution 04 Rättsväsendet 05 Internationell samverkan 06 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 07 Internationellt bistånd 08 Migration 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 13 Arbetsmarknad 14 Arbetsliv 15 Studiestöd 16 Utbildning och universitetsforskning 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik 19 Regional utveckling 20 Allmän miljö- och naturvård 21 Energi 22 Kommunikationer 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 24 Näringsliv 25 Allmänna bidrag till kommuner 26 Statsskuldsräntor m.m. 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen Politikområden (PO) 01 Effektiv statsförvaltning 02 Finansiella system och tillsyn 03 Skatt, tull och exekution 04 Rättsväsendet 05 Utrikes- och säkerhetspolitik 06 Försvarspolitik 07 Skydd mot olyckor 08 Internationellt utvecklingssamarbete 09 Samarbete med Central- och Östeuropa 10 Integrationspolitik 11 Urban utvecklingspolitik 12 Migrationspolitik 13 Hälso- och sjukvårdspolitik 14 Folkhälsa 15 Barnpolitik 16 Handikappolitik 17 Äldrepolitik 18 Socialtjänstpolitik 19 Ersättning vid arbetsoförmåga 20 Ekonomisk äldrepolitik 21 Ekonomisk familjepolitik 22 Arbetsmarknadspolitik 23 Arbetslivspolitik 24 Jämställdhetspolitik 25 Utbildningspolitik 26 Forskningspolitik 27 Mediepolitik 28 Kulturpolitik 29 Ungdomspolitik 30 Folkrörelsepolitik 31 Bostadspolitik 32 Regional samhällsorganisation 33 Regionalpolitik 34 Miljöpolitik 35 Energipolitik 36 Transportpolitik 37 IT, tele och post 38 Näringspolitik 39 Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande 40 Konsumentpolitik 41 Skogspolitik 42 Djurpolitik 43 Livsmedelspolitik 44 Landsbygdspolitik 45 Samepolitik 46 Demokrati 47 Minoritetspolitik 48 Allmänna bidrag till kommuner Skr. 2007/08:123 4 Skr. 2007/08:123 Skr. 2007/08:123 11 Skr.2007/08:123 Skr. 2007/08:123 28 27