Post 3735 av 7191 träffar
Propositionsnummer ·
2008/09:100 ·
Hämta Doc ·
2009 års ekonomiska vårproposition
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 100/3
Bilaga 3
Analys av utgiftsutvecklingen
2000-2012
Bilaga 3
Analys av utgiftsutvecklingen 2000-2012
Innehållsförteckning
1 Takbegränsade utgifter 2000-2012 5
2 Utgiftsförändringar till följd av reformer 2009-2012, statsbudgetens utgiftsområden 10
Tabellförteckning
1 Utgifter, 2000-2012 6
2 Utgifternas procentuella andel av takbegränsade utgifter, 2000-2012 8
3 Utgiftsförändringar 2009-2012 i förhållande till föregående år av beslutade och aviserade reformer och finansieringar 11
1 Takbegränsade utgifter 2000-2012
För att underlätta jämförelser av de takbegränsade utgifterna över tiden redovisas i denna bilaga de takbegränsade utgifterna per utgiftsområde i miljarder kronor och som andel av de totala takbegränsade utgifterna för perioden 2000-2012. Tidsserierna är baserade på utfall för perioden 2000-2008, prognos för 2009 och beräknat för perioden 2010-2012. För att underlätta jämförelser över tiden är tidsserierna angivna i 2009 års anslagsstruktur. Genom att utgiftsområdena redovisas i en och samma struktur för åren 2000-2012 elimineras de skillnader som beror på att anslag före 2008 kan ha tillhört ett annat utgiftsområde än under perioden 2009-2012.
Av tabell 1 och 2 framgår hur utgifterna fördelas mellan utgiftsområdena för varje år under perioden 2000-2012. Skillnader i fördelningen mellan åren kan bero på utgiftsreformer och besparingar, förändrad makroekonomisk utveckling, förändrade volymer inom regelstyrda transfereringssystem, engångshändelser och s.k. tekniska förändringar.
Ett exempel på en teknisk justering är förändringen i systemet för ersättning av ingående mervärdesskatt till kommuner och landsting som genomfördes den 1 januari 2003. Förändringen innebar att de avgifter till systemet som kommuner och landsting tidigare betalat in till statsbudgeten upphörde, samtidigt som statsbidragen till kommunerna minskade med motsvarande belopp. Effekten av förändringen är därför neutral för statsbudgetens saldo på kort sikt. Förändringen innebär dock att statsbudgetens utgifter minskade med cirka 31 miljarder kronor 2003 i förhållande till 2002. Sådana förändringar ger upphov till brott i tidsserien. För att underlätta jämförelser över tid redovisas därför i tabell 2 även utgifter som rensats för större tekniska förändringar (kursiverade i tabell 2). Förklaringar till större tekniska förändringar finns redovisade i fotnoter till tabell 1.
Då en teknisk förändring skett har tidsserien justerats för åren före ändringens ikraftträdande. Justeringen har gjorts med en lika stor relativ andel av de takbegränsade utgifterna som den som gällde då ändringen trädde i kraft.
Fördelningen av de takbegränsade utgifterna mellan olika utgiftsområden i tabell 2 kan ses som ett uttryck för de politiska prioriteringar som gjorts under perioden 2000-2012. Drygt hälften av utgiftsområdena uppvisar inte någon eller endast en ringa förändring över tiden, såvitt avser utgiftsområdenas andel av de takbegränsade utgifterna. Några av de större förändringarna berör transfereringsintensiva utgiftsområden. Under perioden minskar utgiftsandelen kraftigt för utgiftsområdena 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp och 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Samtidigt ökar utgiftsandelen för utgiftsområdena 7 Internationellt bistånd, 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 16 Utbildning och universitetsforskning samt 25 Allmänna bidrag till kommuner.
Under denna period påverkas utgifterna i varierande grad av den makroekonomiska utvecklingen. Detta gäller exempelvis den öppna arbetslösheten, som under perioden har minskat med flera procentenheter fram till 2008. Under perioden 2009-2012 beräknas arbetslösheten stiga kraftigt. Förändringar av öppen arbetslöshet och av antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program påverkar utgifterna inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.
Utgifterna kan även förändras mellan åren till följd av förändrade volymer inom vissa regelstyrda transfereringssystem. Exempel på stora volymförändringar under perioden 2000-2012 återfinns inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp. Särskilt gäller detta antalet personer med aktivitets- och sjukersättning (tidigare förtidspension), som ökade från ca 430 000 år 2000 till 555 000 år 2006 och bedöms minska till 424 000 år 2012. Exempel på engångshändelser som påverkar de takbegränsade utgifterna återfinns under utgiftsområde 22 Kommunikationer där en extra amortering på infrastrukturlån gjordes under 2008 med 25 miljarder kronor.
Tabell 1 Utgifter, 2000-2012
Miljarder kronor
Utfall 2000-2008, prognos 2009 och beräknat 2010-2012. Anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhör i statsbudgeten för 2009.
Utgiftsområde
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
1
Rikets styrelse
8,5
9,2
9,3
9,6
9,8
9,9
10,6
10,6
11,0
12,4
11,8
11,8
11,8
2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
8,9
9,6
8,8
9,0
9,2
11,0
11,8
11,2
11,4
12,0
11,9
12,1
12,3
3
Skatt, tull och exekution
7,6
7,8
8,0
8,3
8,6
8,6
9,0
9,7
9,4
9,3
9,7
9,8
9,9
4
Rättsväsendet
21,9
22,8
24,1
25,5
26,3
27,0
28,5
30,6
32,7
34,2
33,5
33,7
33,9
5
Internationell samverkan
1,1
1,2
1,1
1,1
1,3
1,4
1,4
1,6
1,8
1,8
1,6
1,7
1,7
6
Försvar och samhällets krisberedskap
46,6
45,3
45,0
45,6
43,3
44,0
44,3
46,5
43,0
43,0
46,5
47,2
47,9
7
Internationellt bistånd
15,3
17,0
15,7
15,9
19,9
22,3
25,9
25,4
27,5
30,4
26,8
28,2
29,7
8
Migration
2,2
2,7
3,8
4,9
5,2
4,8
4,5
5,3
6,1
6,3
5,7
5,2
5,0
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
28,6
29,5
31,0
34,1
36,8
38,5
42,2
46,7
49,1
54,4
58,0
59,2
60,7
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp1
97,9
107,3
112,9
121,5
122,9
127,0
125,7
119,5
115,9
112,2
105,6
99,6
96,4
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom2
33,5
33,8
33,8
52,0
51,2
46,1
45,0
43,7
42,6
42,4
40,9
39,2
37,6
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
49,0
52,3
53,9
55,8
57,5
59,1
63,7
64,9
66,4
68,2
69,7
71,4
72,7
13
Integration och jämställdhet
8,2
7,4
7,2
7,0
6,5
6,4
3,4
4,3
5,0
5,6
5,6
5,0
4,5
14
Arbetsmarknad och arbetsliv3
60,9
54,9
57,7
61,2
64,3
66,4
69,5
54,9
47,8
70,1
87,9
93,6
89,6
15
Studiestöd
19,7
19,1
20,7
19,9
20,8
19,8
20,1
19,3
19,1
20,6
21,0
20,0
18,8
16
Utbildning och universitetsforskning4
31,4
33,3
40,9
42,0
44,0
43,7
46,5
42,2
44,5
49,0
52,9
53,1
52,5
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
7,6
7,8
8,1
8,4
8,7
9,0
9,6
10,1
10,1
10,1
10,5
10,7
10,8
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik
5,6
4,7
3,2
3,3
3,1
3,1
2,9
2,4
2,1
2,1
1,5
1,3
1,1
19
Regional utveckling
3,0
3,2
3,2
3,4
3,3
3,3
3,3
2,9
2,8
3,3
3,4
3,3
3,3
20
Allmän miljö- och naturvård
1,8
2,1
2,7
2,5
3,1
4,0
4,5
4,3
4,7
5,5
5,2
5,0
4,6
21
Energi8
1,7
2,0
2,3
1,9
2,1
1,4
1,6
2,2
2,1
3,1
2,6
2,2
1,5
22
Kommunikationer
24,9
24,2
24,4
25,1
29,0
31,7
31,0
44,3
61,5
39,9
38,9
39,3
39,1
23
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
9,7
16,6
13,9
9,6
12,2
17,4
21,0
15,5
16,5
17,0
17,3
17,3
17,3
24
Näringsliv
3,8
3,2
3,2
3,1
3,5
3,6
3,9
4,3
12,8
6,4
5,1
4,8
4,9
25
Allmänna bidrag till kommuner5
97,5
100,6
102,3
72,4
69,8
57,3
60,2
73,0
64,8
74,0
67,3
72,5
72,5
26
Statsskuldsräntor m.m.6
90,2
81,3
67,3
42,2
52,7
32,7
49,5
47,3
48,2
31,9
28,0
36,6
42,8
27
Avgiften till Europeiska gemenskapen
22,3
23,3
20,6
18,3
25,6
25,6
25,9
26,6
31,5
22,4
33,3
33,1
32,2
Minskning av anslagsbehållningar
0,0
0,8
0,9
2,9
Summa utgiftsområden
709,6
722,0
725,3
703,5
740,7
725,0
765,5
769,2
790,3
787,5
803,2
818,0
818,1
Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor
619,4
640,8
658,0
661,3
688,0
692,3
716,1
721,9
742,1
755,7
775,3
781,5
775,4
Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten7
140,7
145,5
153,6
157,8
167,5
172,0
179,1
188,2
201,4
220,7
229,6
242,0
256,6
Takbegränsade utgifter
760,0
786,3
811,6
819,1
855,6
864,3
895,2
910,1
943,4
976,4
1004,9
1023,5
1032,0
Budgeteringsmarginal
5,0
4,7
0,4
2,9
2,4
5,7
11,8
27,9
13,6
14,6
15,1
26,5
48,0
Utgiftstak för staten
765
791
812
822
858
870
907
938
957
991
1020
1050
10809
1 År 2003 ökade utgifterna när det särskilda grundavdraget för förtidspensionärer slopades och ersattes av högre förtidspensioner, vilket beräknades till cirka 2,9 mdkr. År 2005 ökade utgifterna med 3,8 mdkr då bostadstillägg för personer med aktivitets- och sjukersättning fördes från UO 11 till UO 10. I och med att de allmänna försäkringskassorna förstatligades 2005, kom de att omfattas av de statliga tjänstepensionssystemet, vilket ökade utgifterna under UO 10 med 0,4 mdkr 2005.
2 År 2003 ökade utgifterna med 16,5 mdkr när den bosättningsbaserade delen av utgifterna för folkpensionerna fördes över till statsbudgeten från ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten (7,0 mdkr) och folkpension och pensionstillskott ersattes med en beskattad garantipension (vilket beräknades till 9,5 mdkr). År 2005 minskade utgifterna med 3,8 mdkr då bostadstillägg för personer med aktivitets- och sjukersättning fördes från UO 11 till UO 10.
3 Den 1 juli 2003 överfördes bidraget till skyddad anställning hos en offentlig arbetsgivare (OSA) från statsbudgetens utgiftssida till inkomstsidan. Årseffekten av detta beräknades till cirka 0,8 mdkr, varav hälften i tabell 6.12 har lagts in som en teknisk nedjustering 2003 och hälften som en teknisk nedjustering 2004. För 2008 överfördes OSA och särskilt anställningsstöd om cirka 2,3 mdkr från statsbudgetens inkomstsida till utgiftssidan.
4 Under 2005-2006 överfördes 0,125 mdkr per år från UO 25 till UO 16, till följd av avvecklingen av den interkommunala ersättningen för riksrekryterande påbyggnadsutbildningar. År 2005 överfördes 3 mdkr från UO 16 till UO 25, och ytterligare 1 mdkr per år 2006-2007, avseende medel för personalförstärkning i skolan. Under 2007 tillfördes UO 25 1,22 mdkr avseende medel för statligt stöd för utbildning av vuxna, medan UO 16 minskade med 1,82 mdkr. År 2007 överfördes 2,0 mdkr från UO 16 till UO 25 avseende medel för personalförstärkning i förskolan. År 2009 beräknas ca 0,1 mdkr överföras från UO 16 till UO 25 avseende nya obligatoriska nationella prov och modersmålsundervisning i finska och jiddisch.
5 Sammantaget skedde tekniska förändringar inom UO 25 med -4,8 mdkr 2000, -3,0 mdkr 2001, -3,5 mdkr 2002, -36,7 mdkr 2003, +0,1 mdkr 2004, -17,6 mdkr 2005, +0,9 mdkr 2006, +11,2 mdkr 2007och -12,7 mdkr 2008. För 2009 beräknas det sammantaget till +1,8 mdkr. Inkomstskattereformerna 2000-2002 innebar att statsbidragen till kommunerna sänktes med 4,8 mdkr 2000, 5 mdkr 2001 och 5,2 mdkr 2002. År 2001 höjdes statsbidragen med 2 mdkr p.g.a. ett höjt särskilt grundavdrag till pensionärer. År 2002 höjdes statsbidragen med 1,8 mdkr p.g.a. ett höjt grundavdrag för låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt sänktes statsbidragen 2002 med 0,1 mdkr för att avdragsrätten för fackföreningsavgifter ersattes med en skattereduktion. År 2003 sänktes statsbidragen p.g.a. att kommunernas skatteinkomster ökade då den beskattade garantipensionen infördes, vilket beräknades till 9,5 mdkr. Sänkningen 2003 förklaras även av att kommunernas inkomster ökade genom att det särskilda grundavdraget för förtidspensionärer slopades, vilket beräknades till cirka 2,9 mdkr (se UO 10). Vidare höjdes statsbidragen 2003 med 4,3 mdkr p.g.a. att en skattereduktion för låginkomsttagare ersattes med avdrag. Under 2003 överfördes kommunmomssystemet till statsbudgetens inkomstsida, varvid statsbidragen reducerades med samma belopp (31,4 mdkr), vilket förklarar minskningen i statsbidragen 2003 i förhållande till tidigare år. Statsbidragen justerades även upp med 2,5 mdkr till följd av en grundavdragshöjning som ingick i den skatteväxlingen som förslogs i budgetpropositionen för 2003. Justeringen är också gjord med anledning av den utökade skatteväxlingen (+0,5 mdkr) som riksdagen beslutat om (bet. 2002/03:FiU3). Statsbidraget minskades 2004 med 0,22 mdkr p.g.a. justering av beräkningen för kommunkontosystemet. Nedjusteringen 2004 till följd av den justerade beräkningen är 1,367 mdkr. Av detta belopp avser 0,22 mdkr en permanent neddragning medan 1,147 mdkr är en engångsvis neddragning, vilket i tabell 2 inte har räknats som en teknisk förändring, men som däremot kan förklara en del av utgiftsutvecklingen. Ett kostnadsutjämningssystem för LSS infördes 2004 på statsbudgetens utgiftssida vilket ökade utgifterna med ca 1 miljard kronor. En lika stor förändring gjordes på statsbudgetens inkomstsida, varför förändringen är neutral för statsbudgetens saldo. För 2005 beräknas utgifterna för LSS-utjämning till nära 1,8 mdkr. På grund av en slutreglering av ålderspensionsreformen m.m. beräknas statsbidragen minska med 1,3 mdkr 2004. Nivåjustering gällde fr.o.m. 2003 men justerades först 2004, varför nedjusteringen avseende 2003 inträffade 2004. Detta resulterade i att neddragningen 2004 blev 2,6 mdkr i stället för 1,3 mdkr. En teknisk justering har gjorts med endast 1,3 mdkr motsvarande den permanenta neddragningen. En förändrad redovisning av det kommunala utjämningssystemet år 2005, som innebär en övergång till nettoredovisning, innebär tekniskt sett en minskning av utgifterna för det kommunala utjämningssystemet vilket också motiverat en minskning av utgiftstaket för staten om 26 mdkr. År 2005 överfördes 3 mdkr från UO 16 till UO 25, och ytterligare 1 mdkr per år 2006-2007, avseende medel för personalförstärkning i skolan. År 2005 tillfördes statsbidragen 4,7 mdkr, då tillfälliga stöd som tidigare fanns på statsbudgetens inkomstsida flyttades till statsbudgetens utgiftssida. Under 2005-2006 överfördes 0,125 mdkr per år från UO 25 till UO 16, till följd av avvecklingen av den interkommunala ersättningen för riksrekryterande påbyggnadsutbildningar. Under 2005-2006 ändrades avdragsrätten för den allmänna pensionsavgiften, vilket beräknades öka de kommunala skatteintäkterna med 2,94 mdkr 2005 och 3,06 mdkr 2006. Därför minskades statsbidragen i motsvarande mån. Samtidigt höjdes grundavdraget, vilket beräknades minska de kommunala skatteintäkterna med 3,72 mdkr 2005 och 2,5 mdkr 2006, varför statsbidraget höjdes i motsvarande mån. Under 2007 tillfördes UO 25 1,22 mdkr avseende medel för statligt stöd för utbildning av vuxna, medan UO 16 minskade med 1,82 mdkr. År 2007 överfördes 2,0 mdkr från UO 16 till UO 25 avseende medel för personalförstärkning i förskolan. För 2007 flyttades sysselsättningsstöd från statsbudgetens inkomstsida till utgiftssidan med 7,0 mdkr. För 2008 minskade UO 25 med 12,1 mdkr till följd av den statliga fastighetsskatten på bostäder slopades och ersattes av en fastighetsavgift som övergick till kommunerna. UO 25 minskade med ytterligare 0,9 mdkr under 2008 på grund av minskad avdragsrätt för pensionssparande. För 2009 beräknas UO 25 tillföras ca 2,0 mdkr på grund av höjt grundavdrag till pensionärer. UO 25 beräknas även öka 2009 med 0,1 mdkr på grund av att riksdagen godkänt ett avtal mellan Sverige och Danmark i vissa skattefrågor. Under samma år beräknas UO 25 minska med 0,3 mdkr till följd av höjd gräns för reseavdrag. År 2009 beräknas ca 0,1 mdkr överföras från UO 16 till UO 25 avseende nya obligatoriska nationella prov och modersmålsundervisning i finska och jiddisch.
6 Ingår ej i de takbegränsade utgifterna.
7 År 2003 minskade utgifterna med 7,0 mdkr när utgifterna för den bosättningsbaserade delen av folkpensionen fördes över till statsbudgetens UO 11.
8 År 2007 fördes olika energistöd från statsbudgetens inkomstsida till utgiftssidan med cirka 1,1 mdkr, vilket inte har föranlett till en teknisk justering i tabell 2 men däremot kan förklara en del av utgiftsutvecklingen.
9 Regeringens bedömning av utgiftstak för 2012 i 2009 års ekonomiska vårproposition.
Tabell 2 Utgifternas procentuella andel av takbegränsade utgifter, 2000-2012
Utfall 2000-2008, prognos 2009 och beräknat 2010-2012. Procent av takbegränsade utgifter. Anslagen har fördelats enligt de utgiftsområden de tillhör i statsbudgeten för 2009. Utgifter justerade för tekniska förändringar anges i kursiv stil.
Utgiftsområde
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
1
Rikets styrelse
1,1
1,2
1,1
1,2
1,1
1,1
1,2
1,2
1,2
1,3
1,2
1,2
1,1
2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
1,2
1,2
1,1
1,1
1,1
1,3
1,3
1,2
1,2
1,2
1,2
1,2
1,2
3
Skatt, tull och exekution
1,0
1,0
1,0
1,0
1,0
1,0
1,0
1,1
1,0
1,0
1,0
1,0
1,0
4
Rättsväsendet
2,9
2,9
3,0
3,1
3,1
3,1
3,2
3,4
3,5
3,5
3,3
3,3
3,3
5
Internationell samverkan
0,1
0,1
0,1
0,1
0,1
0,2
0,2
0,2
0,2
0,2
0,2
0,2
0,2
6
Försvar och samhällets krisberedskap1
6,1
5,8
5,5
5,6
5,1
5,1
4,9
5,1
4,6
4,4
4,6
4,6
4,6
7
Internationellt bistånd
2,0
2,2
1,9
1,9
2,3
2,6
2,9
2,8
2,9
3,1
2,7
2,8
2,9
8
Migration
0,3
0,3
0,5
0,6
0,6
0,6
0,5
0,6
0,7
0,6
0,6
0,5
0,5
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
3,8
3,7
3,8
4,2
4,3
4,4
4,7
5,1
5,2
5,6
5,8
5,8
5,9
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp2
12,9
13,6
13,9
14,8
14,4
14,7
14,0
13,1
12,3
11,5
10,5
9,7
9,3
10
Justerat för teknisk förändring2
13,7
14,5
14,8
15,3
14,9
14,7
14,0
13,1
12,3
11,5
10,5
9,7
9,3
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom3
4,4
4,3
4,2
6,3
6,0
5,3
5,0
4,8
4,5
4,3
4,1
3,8
3,6
11
Justerat för teknisk förändring3
6,0
5,9
5,7
5,9
5,5
5,3
5,0
4,8
4,5
4,3
4,1
3,8
3,6
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
6,4
6,6
6,6
6,8
6,7
6,8
7,1
7,1
7,0
7,0
6,9
7,0
7,0
13
Integration och jämställdhet
1,1
0,9
0,9
0,9
0,8
0,7
0,4
0,5
0,5
0,6
0,6
0,5
0,4
14
Arbetsmarknad och arbetsliv4
8,0
7,0
7,1
7,5
7,5
7,7
7,8
6,0
5,1
7,2
8,7
9,1
8,7
14
Justerat för teknisk förändring4
8,2
7,1
7,3
7,7
7,8
7,9
8,0
6,3
5,1
7,2
8,7
9,1
8,7
15
Studiestöd
2,6
2,4
2,5
2,4
2,4
2,3
2,2
2,1
2,0
2,1
2,1
2,0
1,8
16
Utbildning och universitetsforskning1
4,1
4,2
5,0
5,1
5,1
5,1
5,2
4,6
4,7
5,0
5,3
5,2
5,1
16
Justerat för teknisk förändring1
3,2
3,3
4,1
4,2
4,2
4,4
4,7
4,6
4,7
5,0
5,3
5,2
5,1
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
1,0
1,0
1,0
1,0
1,0
1,0
1,1
1,1
1,1
1,0
1,0
1,0
1,0
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik
0,7
0,6
0,4
0,4
0,4
0,4
0,3
0,3
0,2
0,2
0,2
0,1
0,1
19
Regional utveckling
0,4
0,4
0,4
0,4
0,4
0,4
0,4
0,3
0,3
0,3
0,3
0,3
0,3
20
Allmän miljö- och naturvård
0,2
0,3
0,3
0,3
0,4
0,5
0,5
0,5
0,5
0,6
0,5
0,5
0,4
21
Energi8
0,2
0,2
0,3
0,2
0,2
0,2
0,2
0,2
0,2
0,3
0,3
0,2
0,1
22
Kommunikationer
3,3
3,1
3,0
3,1
3,4
3,7
3,5
4,9
6,5
4,1
3,9
3,8
3,8
23
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar
1,3
2,1
1,7
1,2
1,4
2,0
2,3
1,7
1,7
1,7
1,7
1,7
1,7
24
Näringsliv
0,5
0,4
0,4
0,4
0,4
0,4
0,4
0,5
1,4
0,7
0,5
0,5
0,5
25
Allmänna bidrag till kommuner5
12,8
12,8
12,6
8,8
8,2
6,6
6,7
8,0
6,9
7,6
6,7
7,1
7,0
25
Justerat för teknisk förändring5
5,7
6,0
6,3
7,0
6,3
6,8
6,8
6,8
7,0
7,6
6,7
7,1
7,0
26
Statsskuldsräntor m.m.6
11,9
10,3
8,3
5,1
6,2
3,8
5,5
5,2
5,1
3,3
2,8
3,6
4,1
27
Avgiften till Europeiska gemenskapen
2,9
3,0
2,5
2,2
3,0
3,0
2,9
2,9
3,3
2,3
3,3
3,2
3,1
Minskning av anslagsbehållningar
0,1
0,1
0,3
Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten7
18,5
18,5
18,9
19,3
19,6
19,9
20,0
20,7
21,3
22,6
22,8
23,6
24,9
Justerat för tekniska förändringar7
17,7
17,7
18,1
19,3
19,6
19,9
20,0
20,7
21,3
22,6
22,8
23,6
24,9
Takbegränsade utgifter
100,0
100,0
100,0
100,0
100,0
100,0
100,0
100,0
100,0
100,0
100,0
100,0
100,0
Budgeteringsmarginal
0,7
0,6
0,0
0,4
0,3
0,7
1,3
3,1
1,4
1,5
1,5
2,6
4,7
För fotnoter se tabell 1
Nedan kommenteras de områden som uppvisar betydande förändringarna som andel av de takbegränsade utgifterna mellan 2000 och 2012.
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Under perioden 2000-2012 minskar utgifterna för utgiftsområdet som andel av de takbegränsade utgifterna med 1,5 procentenheter, vilket främst beror på försvarsomställningen.
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Utgifterna för utgiftsområdet beräknas öka från 15,3 miljarder kronor 2000 till 29,7 miljarder kronor 2012. Som andel av de takbegränsade utgifterna ökar utgifterna med 0,9 procentenheter under samma period. Utgiftsökningen beror främst på ökade utgifter under anslaget 1:1 Biståndsverksamhet. Biståndsramen ökar från 0,8 procent av bruttonationalinkomsten (BNI) 2000 till 1 procent av BNI från och med 2006.
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Utgifterna för utgiftsområdet beräknas öka med drygt 32 miljarder kronor mellan 2000 och 2012. Som andel av de takbegränsade utgifterna ökar utgifterna med 2,1 procentenheter under perioden. Detta förklaras främst av ökade utgifter för statlig assistansersättning, tandvårdsförmåner samt bidrag till läkemedelsförmånerna.
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Utgiftsområdet som andel av de takbegränsade utgifterna beräknas minska med 4,4 procentenheter under perioden 2000-2012 med hänsyn tagen till tekniska justeringar. Utgifterna under anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. minskade med ca 10 miljarder kronor 2000-2008, främst till följd av en minskad sjukfrånvaro. Antalet sjukpenningdagar var som högst 2002 med 94,5 miljoner. Sedan dess har de kontinuerligt minskat till 44,6 miljoner dagar 2008 och förväntas att fortsätta sjunka till 35,2 miljoner dagar 2012.
Utgifterna under anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. ökade kraftigt mellan 2000 och 2008. Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning (tidigare förtidspension) ökade från ca 430 000 personer 2000 till ca 540 000 personer 2008. Fram till 2012 bedöms detta antal minska, dels av demografiska skäl, dels som en effekt av regeringens reformer.
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Utgiftsområdet som andel av de takbegränsade utgifterna bedöms minska med 2,4 procentenheter under perioden 2000-2012 med hänsyn tagen till tekniska justeringar. Antalet personer utan inkomstrelaterad ålderspension minskar gradvis, samtidigt som den genomsnittliga nivån på inkomstrelaterad ålderspension höjs. Vidare bidrar följsamhetsindexeringen under perioden till att de reala pensionerna beräknas stiga. Sammantaget ger detta högre utgifter för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten, vilket i förlängningen minskar behovet av garantipension och bostadstillägg som ingår i statsbudgeten.
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Utgiftsområdet som andel av de takbegränsade utgifterna beräknas öka med 0,5 procentenheter under perioden 2000-2012 med hänsyn tagen till tekniska justeringar.
Utgifterna under anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd samt 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser minskade sammantaget med ca 22 miljarder kronor under perioden 2000-2008. Antalet öppet arbetslösa ökade från 204 000 personer 2000 till ca 260 000 personer 2005 och minskade därefter till 217 000 personer 2008. Antalet öppet arbetslösa beräknas att öka under prognosperioden till 352 000 personer 2012. Det genomsnittliga antalet deltagare per månad i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program som redovisas på statsbudgetens utgiftssida inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv minskade från ca 113 000 personer 2000 till ca 85 000 personer 2008, och beräknas öka kraftigt till 218 000 personer 2012. Antalet platser i program som redovisas på statsbudgetens inkomstsida (anställningsstöd) ökade från i genomsnitt cirka 15 000 personer 2000 till nära 38 000 personer 2006. I och med att flera anställningsstöd avvecklats och det särskilda anställningsstödet flyttas från inkomst- till utgiftssidan från och med den 1 januari 2008 redovisas inga arbetsmarknadspolitiska program på statsbudgetens inkomstsida från och med 2009.
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Utgiftsområdet som andel av de takbegränsade utgifterna beräknas öka med 1,9 procentenheter under perioden 2000-2012 med hänsyn tagen till tekniska justeringar. Flera stora reformer har genomförts under perioden. Bland annat infördes maxtaxa inom barnomsorgen 2002 och en satsning på fler lärare och andra specialister i skolan genom ett riktat bidrag till personalförstärkning i skolan under perioden 2001-2007. Under 2005-2007 genomfördes även en riktad satsning på personalförstärkning i förskolan. Ökningen förklaras vidare av en permanent utökning av antalet högskoleplatser samt ökade satsningar på forskning.
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Utgiftsområdet som andel av de takbegränsade utgifterna beräknas öka med 1,3 procentenheter under perioden 2000-2012 med hänsyn tagen till tekniska justeringar. De högre utgifterna beror främst på de förstärkningar av statsbidragen som syftar till att värna kvaliteten i skolan, vården och omsorgen.
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Utgifterna under anslaget 1:1 Räntor på statsskulden har sjunkit från drygt 90 miljarder kronor 2000 till 33,1 miljarder kronor 2008. Den kraftiga utgiftsminskningen beror i huvudsak på lägre räntenivåer och minskad statsskuld. Utgifterna under utgiftsområdet beräknas öka till drygt 43 miljarder kronor 2012, vilket främst beror på att statsskulden ökar.
Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten
Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten som andel av de takbegränsade utgifterna beräknas öka med 7,2 procentenheter under perioden 2000-2012 med hänsyn tagen till tekniska justeringar. Utgiftsökningen beror dels på att antalet pensionärer ökar, dels på att den genomsnittliga pensionen ökar.
2 Utgiftsförändringar till följd av reformer 2009-2012, statsbudgetens utgiftsområden
I tabell 3 redovisas de samlade budgeteffekterna i förhållande till föregående år av beslutade, föreslagna och aviserade eller tidigare aviserade reformer samt finansieringen av dessa. På så vis framgår på en övergripande nivå regeringens diskretionära prioriteringar på statsbudgeten utgiftssida.
Tabell 3 Utgiftsförändringar 2009-2012 i förhållande till föregående år av beslutade och aviserade reformer och finansieringar
Budgeteffekt i förhållande till föregående år. Minustecken innebär utgiftsbesparingar eller att temporära program upphör eller minskar i omfattning i jämförelse med föregående år.
Miljarder kronor
2009
2010
2011
2012
Anslagsökningar
8,74
-4,19
7,53
-1,97
Anslagsminskningar
-22,30
-7,31
-7,21
1,09
Anslagsförändringar uppdelat per utgiftsområde, netto1
UO 1 Rikets styrelse
1,32
-1,04
-0,11
0,00
UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
-0,30
-0,16
0,00
0,00
UO 3 Skatt, tull och exekution
0,12
-0,09
0,00
0,00
UO 4 Rättsväsendet
0,35
-0,42
0,00
0,00
UO 5 Internationell samverkan
0,10
-0,22
0,00
0,00
UO 6 Försvar och samhällets krisberedskap
-0,17
-0,42
0,00
0,00
UO 7 Internationellt bistånd
0,59
-0,22
0,00
0,00
UO 8 Migration
-0,38
-0,10
-0,24
0,00
UO 9 Hälso- och sjukvård samt social omsorg
0,66
1,71
-0,32
0,00
UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp2
0,08
-1,77
-0,78
0,00
UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
0,01
0,00
0,00
0,00
UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
0,03
-0,03
0,00
0,00
UO 13 Integration och jämställdhet
-2,00
1,39
-0,02
0,00
UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
3,21
-0,15
-2,31
-0,42
UO 15 Studiestöd
0,44
-0,04
-0,21
-0,12
UO 16 Utbildning och universitetsforskning
2,93
1,32
0,56
-0,14
UO 17 Kultur
0,08
-0,03
-0,01
0,00
UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik
-0,40
-0,14
-0,02
0,00
UO 19 Regional utveckling
0,13
-0,10
-0,05
0,00
UO 20 Allmän miljö- och naturvård
0,35
-0,19
-0,17
0,00
UO 21 Energi
-0,03
-0,21
-0,40
0,00
UO 22 Kommunikationer3
-21,85
-1,68
-0,48
-0,20
UO 23 Jord- och skogsbruk
0,01
-0,42
-0,06
0,00
UO 24 Näringsliv4
-6,46
-1,35
-0,26
0,00
UO 25 Allmänna bidrag till kommuner
7,61
-6,73
5,22
0,00
UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen
-0,01
-0,42
0,00
0,00
Summa Anslagsförändringar
-13,56
-11,50
0,32
-0,88
Lånefinansierade infrastrukturinvesteringar5
22,40
-0,60
-2,20
-2,40
Summa Anslagsförändringar inkl. lånefinansierade infrastrukturinvesteringar
8,84
-12,10
-1,88
-3,28
1 Anslagsförändringar till följd av den makroekonomiska utvecklingen och volymförändringar i transfereringssystemen m.m. ingår ej (se avsnitt 8.2.2).
2 Hänsyn tagen till återställ antagandeinkomst för ålderpensionsavgifterna för personer med sjuk- och aktivitetsersättning från 2008. Vilket ger en nivåhöjning av anslagen med 1,8 miljarder kronor från 2009. Beloppet för 2008 regleras 2011 då anslagen ökas engångsvis med ytterligare 1,8 miljarder kronor. De offentliga finansiella sparandet påverkas dock mindre eftersom ålderspensionssystemets inkomster ökar nästan lika mycket.
3 2009 minskar anslagen under utgiftsområde 22 med 25 miljarder kronor i jämförelse med 2008 t.f.a. att 25 miljarder kronor anvisas på tilläggsbudget i budgetpropositionen för 2009 i syfte att genomföra extra amorteringar av infrastrukturlån engångsvis 2008.
4 2009 minskar anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv med 8 miljarder kronor i jämförelse med 2008 t.f.a. att 8 miljarder kronor anvisas på tilläggsbudget med anledning av kapitaltillskott till AB Svensk Exportkredit, Almi Företagspartner AB och FoU-bolag inom fordonsindustrin.
5 Posten visar förändringen av nettoupplåningen för väg- och järnvägsobjekt. Nettoupplåning utgör skillnaden mellan nyupplåning och amortering. För 2008 genomfördes en extra amortering om 25 mdkr vilket förklarar den stora skillnaden mellan 2008 och 2009.
PROP. 2008/09:100 BILAGA 3
PROP. 2008/09:100 BILAGA 3
2
3
PROP. 2008/09:100 BILAGA 3
PROP. 2008/09:100 BILAGA 3
10
11