Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 3586 av 7187 träffar
Propositionsnummer · 2009/10:1 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Budgetpropositionen för 2010
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 1/34
Avgiften till Europeiska gemenskapen Förslag till statsbudget för 2010 Avgiften till Europeiska gemenskapen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 5 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 7 2.1 Omfattning 7 2.2 Utgiftsutveckling 8 2.3 Mål 9 2.4 Resultatredovisning 9 2.4.1 EU-budgetens utgiftsutfall 2008 9 2.4.2 Utfall för avgiften till EU-budgeten 2008 10 2.5 Analys och slutsatser 10 2.6 Revisionens iakttagelser 11 2.7 Politikens inriktning 11 2.8 Budgetförslag 12 2.8.1 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen 12 3 Bemyndigande 17 Tabellförteckning Anslagsbelopp 5 2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet 9 2.2 Preliminärt utfall per utgiftsrubrik 2008, betalningar 10 2.3 Anslagna medel samt utfall för 2008 10 2.4 Anslagsutveckling 12 2.5 Tullavgift 13 2.6 Sockeravgifter 13 2.7 Mervärdesskattebaserad avgift 13 2.8 BNI-baserad avgift och Storbritannien-avgift 14 2.9 Avgift till tillfällig fond för omstrukturering av EU:s sockersektor 14 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. bemyndigar regeringen att ikläda staten de åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2010 avseende åtagandebemyndiganden (avsnitt 3), 2. för budgetåret 2010 anvisar anslag under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen enligt följande uppställning: Anslagsbelopp Tusental kronor Anslag Anslagstyp 1:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen Ramanslag 29 680 044 Summa 29 680 044 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 2.1 Omfattning Europeiska unionens allmänna budget upprättas med stöd av artikel 268 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen. EU-budgetens utgifter och inkomster ska balansera varandra och det är budgetens utgifter som styr nivån på de totala inkomsterna. EU-budgetens inkomster utgörs främst av avgifter från medlemsstaterna. Avgifterna betecknas Egna medel och regleras i rådets beslut nr 436/2007/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel. Enligt artikel 269 i EG-fördraget fattar rådet detta beslut med enhällighet. Det finns tre typer av egna medel: s.k. traditionella egna medel (tullar och liknande avgifter samt särskilda sockeravgifter), en mervärdesskattebaserad avgift samt en avgift baserad på medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI). Utöver de tre typerna av egna medel finansieras EU-budgeten till en mindre del, ca 1 procent, av gemenskapsskatter på löner och pensioner för anställda vid EU-institutionerna, EES-ländernas bidrag samt en del andra mindre poster. Egnamedelssystemet innehåller också ett antal omfördelningskomponenter av finansieringsbördan, dvs. rabatter på medlemsstaternas EU-avgifter. För det första finns en särskild budgetreduktion för Storbritannien, vanligen kallad den brittiska rabatten. Denna beräknas genom en formel som huvudsakligen baserar sig på differensen mellan Storbritanniens EU-avgift exklusive rabatt och det återflöde som Storbritannien får från EU-budgeten. Rabatten minskar Storbritanniens EU-avgift med ca 25 procent jämfört med vad som hade varit fallet utan rabatt. Storbritanniens rabatt finansieras av övriga medlemsstater. Sveriges andel av finansieringen av den brittiska rabatten utgör således en särskild del av Sveriges EU-avgift. Sverige, Österrike, Tyskland och Nederländerna betalar dock endast 25 procent av sin ordinarie finansieringsandel av den brittiska rabatten. För det andra har Sverige och Nederländerna fr.o.m. 2007 särskilda nedsättningar av den BNI-baserade delen av EU-avgiften. Sveriges nedsättning uppgår till 150 miljoner euro per år i 2004 års priser. Nederländernas nedsättning uppgår till 605 miljoner euro per år i 2004 års priser. För det tredje betalar Sverige, Nederländerna, Tyskland och Österrike en mindre momsbaserad avgift än övriga medlemsstater. Sverige och Nederländerna betalar motsvarande 0,1 procent av sin mervärdesskattebas, Tyskland betalar 0,15 procent och Österrike 0,225 procent, medan övriga medlemsstater betalar motsvarande 0,30 procent av sin mervärdesskattebas. Utgifterna på statsbudgeten för 2010 utgörs av Sveriges betalningar under året till kommissionen avseende EU-budgeten för 2010 samt eventuella korrigeringar avseende tidigare år. Avgiften kan förändras under löpande budgetår till följd av bl.a. faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, utfallet av EU-budgeten tidigare år, förändringar av medlemsstaternas BNI och mervärdesskattebaser samt eventuella beslut om förändringar av EU-budgetens utgiftssida. Historiskt sett har betydande förändringar av dessa slag skett under löpande budgetår. Budgetens storlek begränsas av ett antal långsiktiga ramverk. För det första finns en begränsning i rådets beslut om egna medel1 som innebär att det totala beloppet som tas ut som avgifter från medlemsstaterna inte får överskrida 1,24 procent av EU:s totala BNI. I samma beslut anges att EU-budgetens anslag för åtaganden inte får överskrida 1,31 procent av EU:s samlade BNI. Vidare begränsas utgifterna av den s.k. fleråriga budgetramen (kallades tidigare finansiella perspektivet) som innehåller tak för utgifterna fördelat på olika utgiftsrubriker (utgiftsområden). Budgetramen slås fast i ett s.k. interinstitutionellt avtal mellan rådet, parlamentet och kommissionen. Vid Europeiska rådets möte i december 2005 enades EU:s medlemsstater om en flerårig budgetram för perioden 2007-2013. Ramen innebär att EU-budgetens totala utgifter under perioden får uppgå till maximalt 864 miljarder euro, uttryckt i 2004 års priser, vilket motsvarar ca 1 procent av EU:s totala BNI under perioden 2007-2013. 2.2 Utgiftsutveckling I tabell 2.1 redovisas utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet. Utfallet för 2008 uppgick till 31 526 miljoner kronor vilket var ca 1,4 miljarder kronor högre än anvisat på statsbudgeten. Avvikelsen i förhållande till statsbudgeten förklaras dels av att växelkursen för Sveriges avgift 2008 fastställdes till 9,44 kronor/euro (sista noteringsdagen 2007), vilket var högre än vad som beräknades vid tiden för statsbudgeten för 2008, dels av att det gjordes revideringar av nationalräkenskaperna för tidigare år i såväl Sverige som i andra medlemsstater, vilket ledde till en högre BNI- och mervärdesskattebaserad avgift för Sverige 2008 än vad som hade beräknats. EU-avgiften är generellt svår att prognostisera. Storleken på EU-budgetens utgifter beror på osäkra faktorer som marknadsutvecklingen inom jordbrukssektorn, medlemsstaternas förmåga att medfinansiera och få bidrag från bl.a. EU:s program inom sammanhållningspolitiken, takten i genomförandet av EU-program m.m. Såväl medlemsstaterna som Europeiska kommissionen har svårt att göra exakta prognoser på dessa områden. Vidare avgörs storleken på Sveriges avgift av utvecklingen av BNI och mervärdesskattebasen inte bara i Sverige utan även i EU:s övriga 26 medlemsländer. Ett annat svårprognostiserat område som har betydelse är olika medlemsstaters tullintäkter. Även växelkursen har betydelse för storleken på avgiften, vilket ytterligare försvårar prognosarbetet. För budgetåret 2009 beräknas utgifterna bli ca 3,6 miljarder kronor lägre än vad som är anvisat på statsbudgeten för 2009, inklusive vårtilläggspropositionen 2009. Detta förklaras delvis av att Sveriges tullintäkter har minskat jämfört med tidigare beräkningar, vilket i sin tur i första hand beror på minskad handel. En ytterligare orsak är att Sveriges andel av EU:s samlade BNI beräknas bli lägre än tidigare prognostiserat. Det sistnämnda beror dels på en något större minskning i tillväxttakten i Sverige jämfört med EU-genomsnittet, dels på att deprecieringen av kronan leder till en minskning av Sveriges BNI mätt i euro. Sveriges andel av EU:s samlade BNI beror dock av naturliga skäl även till stor del på utvecklingen av andra medlemsstaters BNI, inklusive relationerna mellan samtliga valutor som förekommer inom EU. En viktig förklaring till de kraftiga förändringar som har skett av prognosen är därför den osäkerhet som funnits avseende den ekonomiska utvecklingen i såväl Sverige som i övriga EU det senaste året. Även uppdaterade data avseende medlemsstaternas mervärdesskattebaser har påverkat prognosen. Sveriges mervärdesskattebas beräknas bli lägre än tidigare beräknat. Därtill har den s.k. brittiska rabatten påverkats av den ekonomiska utvecklingen i Storbritannien, inklusive den kraftiga deprecieringen av det brittiska pundet, vilket i sin tur påverkar storleken av Sveriges finansiering av rabatten. Tabell 2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområdet Miljoner kronor Utfall 2008 Budget 2009 1 Prognos 2009 Förslag 2010 Beräknat 2011 Beräknat 2012 1:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen 31 526 23 811 19 904 29 680 30 842 32 862 Totalt förutgiftsområde 27 31 526 23 811 19 904 29 680 30 842 32 862 1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. Anslagsnivån för 2009 ligger betydligt lägre än avgifterna tidigare år. Det beror på att det nya egnamedelsbeslutet, där BNI- och mervärdesskattebaserade reduktioner för Sverige ingår (se avsnitt 2.1) har trätt i kraft under 2009. Reduktionerna gäller årligen 2007-2013. Eftersom beslutet har trätt i kraft först 2009 regleras även reduktionerna för 2007 och 2008 under 2009, vilket förklarar den låga EU-avgiften 2009. Till följd av reduktionerna av Sveriges BNI- och mervärdesskattebaserade avgiftsdelar i det nya egnamedelsbeslutet beräknas Sveriges EU-avgift 2010 och 2011 bli lägre än 2008. Detta trots att EU-budgetens utgifter förväntas bli högre 2010 och 2011 än 2008. EU-avgiften för 2012 beräknas bli högre till följd av att utbetalningarna i stödprogrammen inom främst jordbruks- och sammanhållningspolitiken då beräknas vara högre än i början av programperioden. 2.3 Mål Målet för den svenska budgetpolitiken i EU ligger fast i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1994/95:40, bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67). Det innebär bl.a. att Sverige ska verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU samt att belastningen på statsbudgeten ska hanteras i linje med de principer för finansiering av EU-medlemskapet som riksdagen har fastslagit. Målet innebär även att Sverige ska verka för en kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel. 2.4 Resultatredovisning 2.4.1 EU-budgetens utgiftsutfall 2008 Utgifterna på EU-budgeten delas in i betalningsbemyndiganden (betalningar) och åtagandebemyndiganden (åtaganden)2. Summan av åtaganden som togs i anspråk 2008 uppgick till ca 128,3 miljarder euro, motsvarande ca 1 230 miljarder kronor vid växelkursen 9,61 kronor/euro3. Budgeterade åtaganden uppgick till ca 129,5 miljarder euro under året. Utnyttjandegraden för åtaganden uppgick därmed till ca 99 procent. Utgifterna (betalningarna) för EU-budgeten fördelade sig 2008 så som framgår av tabell 2.2. Tabell 2.2 Preliminärt utfall per utgiftsrubrik 2008, betalningar Miljoner euro Utgiftsrubrik Utfall Utfall i procent Andel i procent 1a. Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning 9 502 94 9 1b. Sammanhållning för tillväxt och sysselsättning 35 555 99 32 2. Skydd och förvaltning av naturresurser4 52 267 98 47 3. Medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa 1 262 91 1 4. EU som global partner 7 191 90 7 5. Administration3 4 467 90 4 6. Kompensationer 207 100 0 Totalt 110 451 98 100 De budgeterade betalningsanslagen för 2008 uppgick till totalt 113,8 miljarder euro5. Preliminärt uppgick utfallet av totala betalningarna 2008 således till ca 98 procent av budgeterade betalningar. Genomförandegraden bör dock ses mot bakgrund av att det under 2008 lades ändringsbudgetar som sänkte de budgeterade betalningsanslagen med sammanlagt ca 4 555 miljoner euro. Jämfört med den ursprungliga budgeten för 2008 uppgick utfallet 2008 till ca 94 procent. En relativ kraftig ursprunglig överbudgetering således. 2.4.2 Utfall för avgiften till EU-budgeten 2008 Utfallet för den svenska EU-avgiften blev ca 31 526 miljoner kronor, vilket är 1 404 miljoner kronor, motsvarande ca 4,7 procent, högre än vad som anvisades på statsbudgeten. Tabell 2.3 Anslagna medel samt utfall för 2008 Miljoner kronor Anslag Utfall 1:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen 30 121 940 31 525 830 Totalt utgiftsområde 30 121 940 31 525 830 Skillnaden förklaras dels av att växelkursen för Sveriges avgift 2008 fastställdes till 9,44 kronor/euro (sista noteringsdagen 2007), vilket var högre än tidigare beräknat, dels av att det gjordes revideringar av nationalräkenskaperna för tidigare år i såväl Sverige som i andra medlemsstater, vilket ledde till en högre avgift för Sverige 2008 än vad som tidigare hade beräknats. 2.5 Analys och slutsatser Under 2008 uppnåddes flera resultat som ligger i linje med målet för den svenska budgetpolitiken i EU. EU-budgeten för 2009 beslutades avseende betalningsanslagen till 116,1 miljarder euro. Beslutet innebär en ökning av betalningarna med 0,3 miljarder euro (0,3 procent) jämfört med budgeten för 2008. Avseende åtagandeanslagen beslutades de i budgeten för 2009 till 133,8 miljarder euro. Det innebär en marginal på 3,1 miljarder euro till taket för åtaganden i den fleråriga budgetramen avseende 2009. Jämfört med 2008 ökar åtagandena med 3,3 miljarder euro (2,5 procent). Sammanfattningsvis bedöms dessa resultat, vad gäller marginalerna till taken i den fleråriga budgetramen, ligga i linje med målen för den svenska budgetpolitiken i EU. Att upprätthålla tillräckliga marginaler mellan de årliga budgetarna och taken i den fleråriga budgetramen är nödvändigt för att undvika revideringar av budgetramen. I samband med förhandlingarna om budgeten för 2009 beslutades emellertid om en engångsökning av budgetramen i syfte att kunna finansiera en snabbinsatsmekanism för att hantera de kraftigt stigande livsmedelspriserna i utvecklingsländerna under 2008-2010. För detta ändamål överfördes under 2008 medel från Katastrofreserven till utgiftskategorin EU som global aktör. 2009 finansieras verksamheten bland annat genom ett tillskott av medel från Flexibilitetsinstrumentet, som ligger utanför budgetramen I december 2008 nåddes en politisk överenskommelse om översynen av jordbruksreformen 2003, den s.k. hälsokontrollen av jordbrukspolitiken. Överenskommelsen innebär att en rad instrument för marknadsåtgärder (bl.a. offentlig lagring och exportsubventioner) tas bort och att utvecklingen mot mer direkt utbetalda stöd till jordbruket fortsätter och intensifieras. För den svenska EU-avgiften innebär det bättre möjligheter att beräkna faktiska utgifter och därmed avgiftens storlek. Detta eftersom jordbruksutgifterna blir mindre beroende av utveckling av marknaderna för jordbruksprodukter. Samtidigt ökar kostnaderna för jordbrukspolitiken varje år i takt med att de länder som blev medlemmar 2004 respektive 2007 stegvis fasas in i direktstödsprogrammen. Vad gäller EU:s sammanhållningspolitik har kommissionen gjort mer realistiska, lägre, prognoser över betalningsnivåerna jämfört med tidigare år. Prognoserna påverkar storleken på den svenska avgiften, som dock revideras i efterhand baserat på faktiskt utfall av betalningarna. I uppgörelsen från Europeiska rådets möte i december 2005 om långtidsbudgeten 2007-2013 ingår att kommissionen ska presentera en rapport med en översyn av EU:s budget, innefattande både utgifts- och inkomstsidan. I september 2007 presenterade kommissionen meddelandet "Budgetreform för ett Europa i förändring. Dokument för offentligt samråd inför budgetöversynen 2008/09" (SEK(2007)1188 slutlig) i syfte att inleda ett offentligt samråd med intresserade parter och starta en öppen debatt om EU:s finanser. Regeringen meddelade i juni 2008 sin syn på budgetöversynen genom en inlaga till kommissionen. Regeringens inlaga finns liksom andra bidrag att läsa på kommissionens webbplats www.ec.europa.eu/budget/reform. Kommissionen förväntas i slutet av 2009 presentera en rapport som kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet med budgetöversynen. Under 2008 fortsatte ratificeringsprocessen avseende EU:s nya inkomstsystem, det nya s.k. egnamedelsbeslutet. Riksdagen godkände beslutet den 5 mars 2008 (prop. 2007/08:41, bet. 2007/08:FiU12, rske. 2007/08:135). I början av 2009 hade samtliga medlemsstater godkänt beslutet som därefter trädde i kraft. Beslutet innebar att de nya rabatterna på mervärdesskatte- respektive BNI-avgiften för bl.a. Sverige, som beskriv i avsnitt 2.1, börjar gälla. För budgetåret 2008 lämnar den svenska regeringen för första gången ett nationellt intygande avseende hanteringen av EU-medel. Intygandet ingår som en del i Årsredovisning för staten (skr. 2008/09:101). Intygandet syftar dels till att öka riksdagens insyn i hur Sverige fullgör sitt förvaltningsansvar och hur tilldelade EU-medel används, dels till att stärka den interna styrningen och kontrollen vid de myndigheter som ansvarar för att förvalta medlen. Under våren 2008 beslutade regeringen (SFS 2008:119) att ändra namnet på EU-bedrägerirådet, som är placerat vid Ekobrottsmyndigheten till Rådet för skydd av EU:s finansiella intressen (SEFI-rådet). Rådet ska på ett effektivare och tydligare sätt främja en effektiv och korrekt användning av EU-relaterade medel samt effektivare åtgärder mot bedrägerier, missbruk och annan oegentlig hantering av sådana medel i Sverige. 2.6 Revisionens iakttagelser Riksrevisionen har inte lämnat några invändningar. Resultatet från den årliga granskning som Europeiska revisionsrätten gör finns ännu inte tillgängligt avseende 2008. En redogörelse för revisionsrättens iakttagelser avseende 2007 återfinns i avsnitt 7.5 i Årsredovisning för staten (skr. 2008/09:101). 2.7 Politikens inriktning Den svenska EU-budgetpolitikens grundläggande mål ligger fast. Regeringen avser att verka för en reformering och modernisering av utgiftssidan med omprioriteringar mellan utgiftsrubrikerna och en minskning av den totala utgiftsvolymen. I den mån tillräcklig reformering och omprioritering inte uppnås på EU-budgetens utgiftssida, krävs även fortsättningsvis korrigeringar, rabatter etc. på inkomstsidan. Detta för att undvika att vissa medlemsstater, så som Sverige, får betala alltför höga nettoavgifter till EU:s budget (nettoavgift avspeglar skillnaden mellan vad en medlemsstat betalar till EU-budgeten och vad medlemsstaten får i återflöde i form av stöd och bidrag). Arbetet med översynen av EU:s budget (se avsnitt 2.5) pågår. Vägledande för Sverige är här, liksom för arbetet med budgeten i stort, principerna om subsidiaritet, europeiskt mervärde, proportionalitet och sund ekonomisk förvaltning. Regeringen har utifrån denna analys i sitt svar till kommissionen framfört att reformer och besparingar behövs avseende framför allt jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken. Analysen visar vidare att områden där åtgärder kan påvisa europeiskt mervärde är konkurrenskraft, miljö och klimat, rättsliga och inrikes frågor samt externa åtgärder. Denna inriktning skapar förutsättningar för en modern EU-budget som fokuserar på insatser som ger ett tydligt europeiskt mervärde. Vad gäller EU:s årsbudget innebär kommissionens budgetförslag för 2010, i förhållande till 2009, en ökning med ca 1,5 procent för åtaganden och en ökning av betalningarna med ca 5,3 procent. Den högre nivån för betalningar jämfört med 2009 förklaras till stor del av ökade utgifter för den gemensamma jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken. Direktstöden inom jordbrukspolitiken ökar bland annat på grund av att de nya medlemsstaterna fasas in och sammahållningspolitiken ökar i enlighet med den beslutade profilen på den fleråriga budgetramen 2007-2013. Restriktivitet är en utgångspunkt för den fortsatta behandlingen av budgetförslaget för 2010. Detta innebär bland annat att betalningsanslagen bör läggas på rimliga nivåer och att tillräckliga marginaler upprätthålls mellan de årliga budgetarna och taken i den fleråriga budgetramen. 2.8 Budgetförslag 2.8.1 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen Tabell 2.4 Anslagsutveckling Tusental kronor 2008 Utfall 31 525 830 Anslags- sparande -1 403 890 2009 Anslag 23 811 3981 Utgifts- prognos 19 904 027 2010 Förslag 29 680 044 2011 Beräknat 30 842 256 2012 Beräknat 32 862 422 1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. Anslaget används för betalning av avgiften till Europeiska gemenskapens allmänna budget (EU-budgeten), vilken regleras i rådets beslut om gemenskapernas egna medel (2007/436/EG, Euratom). Vidare används anslaget till betalning av avgift till en tillfällig fond för omstrukturering av EU:s sockersektor. Anslaget får även användas för att finansiera räntekostnader som kan uppstå till följd av förseningar i avgiftsinbetalningarna till EU-budgeten. Sådana räntekostnader kan exempelvis uppstå i samband med tvister mellan regeringen och kommissionen avseende avgiftsinbetalningar. Sveriges avgift till EU-budgeten beräknas 2010 uppgå till 29 680 miljoner kronor. I förhållande till beräkningen i 2009 års ekonomiska vårproposition innebär regeringens förslag en minskning med ca 3 617 miljoner kronor 2010. Beräkningen för 2011 motsvarar en minskning med ca 2 229 miljoner kronor jämfört med beräkningen i 2009 års ekonomiska vårproposition. Utgiftsminskningarna förklaras av lägre beräknade tullintäkter, vilka till övervägande del betalas in till EU-budgeten, lägre svenskt mervärdesskattebas och lägre svensk andel av EU:s samlade BNI jämfört med tidigare beräkningar. Minskningen av Sveriges BNI mätt i euro har förstärkts av deprecieringen av kronan i förhållande till euron. Sveriges BNI-avgift påverkas även, som förklaras i avsnitt 2.2, av tillväxttakten i såväl Sverige som i övriga EU samt övriga medlemsstaters valutakurser, mervärdesskattebaser och tullintäkter. En förklaring till den beräknade minskningen av EU-avgiften är också lägre kostnader för finansieringen av den s.k. brittiska rabatten, vilket i sin tur beror på bl.a. den ekonomiska utvecklingen i Storbritannien samt det brittiska pundets värde i förhållande till euron. Utgifterna för 2009 uppgår enligt prognosen till 19 904 miljoner kronor. Jämfört med beräkningen i 2009 års ekonomiska vårproposition är prognosen ca 2 504 miljoner kronor lägre. Förklaringen till detta är i stort sett densamma som rörande 2010 och 2011. Nedan redovisas regeringens beräkning av de olika delarna av Sveriges avgift till EU. Tullavgift Tabell 2.5 Tullavgift Tusental kronor 2008 Utfall 4 195 276 Anslags- sparande 0 2009 Del av anslag 5 776 4341 Utgifts- prognos 4 707 291 2010 Beräknat 4 440 714 2011 Beräknat 4 365 953 2012 Beräknat 4 402 069 1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. Inkomsterna från den gemensamma tulltaxan utgör egna medel för Europeiska gemenskapen och tillfaller därför EU-budgeten. Här ingår även tullar på jordbruksprodukter. Medlemsstaterna får dock behålla 25 procent av uppburna medel för att täcka administrativa kostnader i samband med uppbörden. Beloppen i tabell 2.5 avser inbetalningen till kommissionen, dvs. de 75 procent av uppbörden som tillfaller EU-budgeten. Tulluppbörden redovisas under inkomsttitel 1511 Tullmedel, bortsett från jordbrukstullarna som redovisas på inkomsttitel 1512 Jordbrukstullar och sockeravgifter. Tullavgifterna betalas in enligt faktisk uppbörd. Regeringen beräknar att tullavgiften för 2010 kommer att uppgå till 4 441 miljoner kronor. Se förklaring i avsnitt 2.2. Sockeravgifter Tabell 2.6 Sockeravgifter Tusental kronor 2008 Utfall 117 889 Anslags- sparande 0 2009 Del av anslag 32 9401 Utgifts- prognos 32 370 2010 Beräknat 31 140 2011 Beräknat 30 210 2012 Beräknat 28 800 1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. Avgifterna på sockerproduktion, vilka tas ut i enlighet med EU:s gemensamma jordbrukspolitik, utgör i likhet med tulluppbörden EU-budgetens egna medel. Även för dessa avgifter gäller att medlemsstaten får behålla 25 procent av uppbörden för att täcka administrativa kostnader. Beloppen i tabell 2.6 visar inbetalningarna till Europeiska kommissionen. Den svenska uppbörden av dessa avgifter redovisas mot inkomsttitel 1512 Jordbrukstullar och sockeravgifter. Sockeravgifterna betalas in enligt faktisk uppbörd. Regeringen beräknar att sockeravgifterna för 2010 kommer att uppgå till 31 miljoner kronor. Mervärdesskattebaserad avgift Tabell 2.7 Mervärdesskattebaserad avgift Tusental kronor 2008 Utfall 4 322 724 Anslags- sparande 0 2009 Del av anslag - 4 294 1801 Utgifts- prognos - 4 592 992 2010 Beräknat 1 372 354 2011 Beräknat 1 417 532 2012 Beräknat 1 470 945 1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. Den mervärdesskattebaserade komponenten i avgiften till EU-budgeten beräknas som en procentuell andel av medlemslandets mervärdesskattebas. Med det nya egnamedelsbeslutet, som har trätt i kraft 2009, gäller fasta procentsatser för medlemsstaterna. Procentsatserna skiljer sig dock åt på så sätt att Sverige och Nederländerna ska betala en avgift som motsvarar 0,10 procent av mervärdesskattebasen, Tyskland ska betala 0,15 procent, Österrike 0,225 procent och övriga medlemsstater 0,30 procent av deras respektive mervärdesskattebas. Detta förklarar varför den mervärdesskattebaserade avgiften 2010 och 2011 ligger på en så pass mycket lägre nivå än 2008, då procentsatsen för samtliga medlemsstater låg på ca 0,33 %. För svensk del innebär det att den mervärdesskattebaserade avgiften för 2010 beräknas uppgå till ca 1 372 miljoner kronor. Det negativa beloppet 2009 beror på att Sverige då även får del av rabatterna avseende 2007 och 2008. Avgift baserad på bruttonationalinkomsten (BNI) och avgift avseende Storbritanniens budgetreduktion Tabell 2.8 BNI-baserad avgift och Storbritannien-avgift Tusental kronor 2008 Utfall 22 396 978 Anslags- sparande -1 403 890 2009 Del av anslag 21 843 6911 Utgifts- prognos 19 371 958 2010 Beräknat 23 699 836 2011 Beräknat 25 029 131 2012 Beräknat 26 960 608 1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. Den del av avgiften som baseras på BNI beräknas på en prognos av medlemsstatens BNI för budgetåret. Uttaget beräknas så att det ska täcka återstående finansieringsbehov sedan övriga avgifter beräknats. Avgiften korrigeras i efterhand med hänsyn till uppdaterade BNI-data samt EU-budgetens utfall. Avgiften baserad på BNI för beräknas för 2010 uppgå till 23 398 miljoner kronor. I detta ingår också den särskilda nedsättning av BNI-avgiften som Sverige har. Nedsättningen uppgår till ca 1,5 mdkr. Trots detta minskar dock BNI-avgiften inte jämfört med 2008 då Sverige inte hade någon nedsättning. Det beror delvis på att via den BNI-baserade avgiften finansieras också såväl Sveriges som andra medlemsstaters BNI-nedsättningar samt de nyinförda rabatterna på den mervärdesskattebaserade avgiftsdelen. I enlighet med rådets beslut om EU:s egna medel får Storbritannien en budgetreduktion som finansieras av övriga medlemsstater. Sverige har i enlighet med beslutet en nedsättning av betalningen av Storbritanniens budgetreduktion. Finansieringen av den utgift för övriga medlemsstater som Storbritanniens budgetreduktion genererar fördelas mellan alla EU:s medlemsstater, undantaget Storbritannien, i enlighet med storleken på medlemsstaterna BNI. Storbritanniens budgetreduktion förs i EU-budgeten upp i enlighet med en beräkning för året före det år budgeten avser i övrigt. Det innebär att i EU-budgeten för 2010 finansieras den budgetreduktion för Storbritannien som baseras på förhållandena 2009. Budgetreduktionen finansieras alltså med ett års eftersläpning. Avgiften avseende Storbritanniens budgetreduktion beräknas 2010 uppgå till 302 miljoner kronor. Sammantagna beräknas den BNI-baserade avgiften och avgiften avseende Storbritanniens budgetreduktion 2010 uppgå till 23 700 miljoner kronor. Avgift till tillfällig fond för omstrukturering av EU:s sockersektor Tabell 2.9 Avgift till tillfällig fond för omstrukturering av EU:s sockersektor Tusental kronor 2008 Utfall 492 963 Anslags- sparande 0 2009 Del av anslag 452 5131 Utgifts- prognos 385 400 2010 Beräknat 136 000 2011 Beräknat 0 2012 Beräknat 0 1Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2009 (prop. 2008/09:49, bet. 2008/09:FiU14, prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. EU:s marknadsordning för socker reformerades 2005 i syfte att göra sockersektorn i EU mer marknadsanpassad. Enligt reformen ges möjlighet för sockerindustrin att mot ersättning avsäga sig hela eller delar av de produktionskvoter som industrin har tilldelats. För att finansiera detta har en tillfällig omstruktureringsfond skapats. Fonden baseras på avgifter från sockerindustrin på den resterande kvot som återstår efter eventuellt avsägande av kvot. Beloppen i tabell 2.9 visar inbetalningarna till EU:s tillfälliga fond för omstrukturering av EU:s sockersektor. Inbetalning till fonden ska ske 2007-2010. Den svenska uppbörden av dessa avgifter redovisas mot inkomsttitel 1513 Avgift till EU:s omstruktureringsfond för sockersektorn. Regeringen beräknar att avgiften till den tillfälliga fonden för omstrukturering av EU:s sockersektor för 2010 kommer att uppgå till 136 miljoner kronor. 3 Bemyndigande Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att ikläda staten högst det utgiftsåtagande som följer av fastställd EU-budget för 2010 avseende åtagandebemyndiganden. Skälen för regeringens förslag: Finansieringen av EU-budgeten med avgifter från medlemsstaterna avser utgifter enligt betalningar. Åtagandena, däremot, uttrycker utgiftsåtaganden för såväl innevarande som kommande år. Åtaganden styrs dels av tidigare fattade beslut, dels av den årliga budgetprocessen. Medlemsstaternas avgifter ett visst år svarar direkt mot betalningarna från EU-budgeten. Fördelningen mellan medlemsstaterna av finansieringen av betalningarna kan dock användas för att beräkna en grov fördelning mellan medlemsstaterna av åtagandena i EU-budgeten. I kommissionens budgetförslag för 2010 föreslås att åtaganden om 138 600 miljoner euro ska ställas till förfogande för 2010. Sveriges andel av detta uppgår med fördelning enligt andel av egna medel till ca 2,3 procent, dvs. ca 3 188 miljoner euro. Budgetförslaget är för närvarande föremål för behandling i unionens budgetmyndighet (rådet och parlamentet). 1 Rådets beslut nr 436/2007/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel. 2 Ett åtagande som görs i EU-budgeten kan leda till betalningar från densamma såväl det aktuella budgetåret som kommande år. Betalningarna i EU-budgeten avser att täcka de belopp som faktiskt förväntas betalas ut det aktuella året. 3 Vilket var genomsnittskursen 2008. 4 Häri ingår utgifter för den gemensamma jordbrukspolitiken. 5Exklusive administrativa utgifter för andra institutioner än kommissionen. Pensioner för samtliga institutioner ingår dock. Utfall för övriga institutioners administrativa utgifter finns ännu inte tillgängligt. ?? ?? ?? PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 27 PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 27 2 3