Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2008/09:77 Ett enklare system för skattereduktion för hushållsarbete Prop. 2008/09:77 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 27 november 2008 Fredrik Reinfeldt Anders Borg (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att nuvarande system med skattereduktion för utgifter för hushållsarbete efter ansökan ska ersättas av en ny ordning, den s.k. fakturamodellen. Innebörden är att en privatperson, som köper hushållsarbete av den som har F-skattsedel, för att få skattereduktion ska komma överens med utföraren om att betalning endast ska göras med hälften av den angivna arbetskostnaden. Utföraren får begära utbetalning från Skatteverket med den del av arbetskostnaden (inklusive mervärdesskatt) som köparen inte har betalat. Detta belopp utgör köparens skattelättnad och tillgodoräknas honom eller henne som preliminär skattereduktion. Förfarandet innebär att köparen får skattelättnaden direkt vid köpet. I propositionen föreslås vidare att skattereduktion även ska kunna tillgodoräknas en privatperson som köper hushållsarbete av en fysisk person som inte har F-skattsedel och som inte bedriver näringsverksamhet. I detta fall ska skattereduktion tillgodoräknas med ett belopp som motsvarar de arbetsgivaravgifter som har redovisats för arbetet i en förenklad skattedeklaration. Köparen tillgodoräknas preliminär skattereduktion löpande under året. I propositionen föreslås även slopande av den lägsta beloppsgränsen för att få skattereduktion och av begränsningarna av möjligheten att anlita eget eller närstående företag. Bestämmelserna om skattereduktion för hushållsarbete föreslås inordnas i ett nytt kapitel i inkomstskattelagen, 67 kap. De bestämmelser som föreslås reglera förfarandet för skattereduktionen tas in i en egen lag. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2009. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 5 2 Lagtext 6 2.1 Förslag till lag om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete 6 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt 11 2.3 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) 13 2.4 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) 17 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. 25 2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter 26 2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus 28 3 Ärendet och dess beredning 29 4 Bakgrund 30 5 Överväganden och förslag 31 5.1 Skattereduktion för hushållsarbete inordnas i inkomstskattelagen (1999:1229) 31 5.2 Skattereduktion när en privatperson anlitar en F-skattsedelinnehavare 32 5.2.1 Ett nytt system 32 5.2.2 Köparens betalning till utföraren 33 5.2.3 Kravet på F-skattsedel 34 5.2.4 Faktura eller motsvarande handling 36 5.2.5 Utförarens begäran om utbetalning från Skatteverket 37 5.2.6 Skatteverkets utbetalning till utföraren 40 5.2.7 Återbetalning av utbetalda medel 44 5.2.8 Utförarens redovisning av mervärdesskatt 47 5.2.9 Preliminär skattereduktion 49 5.2.10 Slutlig skattereduktion 50 5.2.11 Beloppsgränser för slutlig skattereduktion 54 5.2.12 Fördelning av skattereduktion inom hushållet 54 5.2.13 Ändrad beräkning av skatteavdrag (jämkning) 55 5.2.14 Ansvarsfrågor 56 5.2.15 Sanktionsavgifter, återkallelse av F-skattsedel m.m. 57 5.2.16 Överklagande av Skatteverkets beslut 58 5.2.17 EG:s statsstödsregler 60 5.3 Skattereduktion när en anställd får hushållsarbete som en förmån 61 5.3.1 Nuvarande regler behålls 61 5.3.2 Avdrag för preliminär skatt 62 5.3.3 Preliminär skattereduktion för förmån av hushållsarbete? 63 5.3.4 Kontrolluppgiftsskyldighet och begäran om skattereduktion 64 5.4 Skattereduktion när en privatperson anlitar någon som inte har F-skattsedel 65 5.4.1 Gällande rätt när en privatperson anlitar en fysisk person som inte har F-skattsedel 65 5.4.2 Rätt till skattereduktion 66 5.4.3 Skattereduktionens storlek 67 5.4.4 Skyldighet att lämna förenklad skattedeklaration 71 5.4.5 Preliminär skattereduktion 72 5.4.6 Slutlig skattereduktion 73 5.4.7 Ändrad beräkning av skatteavdrag (jämkning) 74 5.4.8 EG:s statsstödsregler 74 5.5 Underlaget, subventionsgraden och nivån för skattereduktionen 75 5.5.1 Underlaget för skattereduktion 75 5.5.2 Subventionsgraden vid köp från den som har F-skattsedel 75 5.5.3 Subventionsgraden när en anställd får hushållsarbete som förmån 76 5.5.4 Subventionsgraden när en privatperson anlitar någon som inte har F-skattsedel 76 5.5.5 Högsta beloppsgräns för skattereduktion 77 5.5.6 Lägsta beloppsgräns för skattereduktion 78 5.6 Möjligheten att anlita eget eller närstående företag 78 5.7 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 81 6 Konsekvensanalyser 83 6.1 Offentligfinansiella effekter 83 6.2 Fördelningsanalys 83 6.3 Jämställdhetsanalys 84 6.4 Effekter för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna 84 6.5 Effekter för hushållen 85 6.6 Effekter för företag 86 7 Författningskommentarer 87 7.1 Förslaget till lag om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete 88 7.2 Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) 94 7.3 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) 94 7.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter 99 Bilaga 1 Utredningens sammanfattning av betänkandet SOU 2008:57 Skattelättnader för hushållstjänster 100 Bilaga 2 Lagförslagen i SOU 2008:57 103 Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna till SOU 2008:57 116 Bilaga 4 Lagrådsremissens förslag till lagtext 117 Bilaga 5 Lagrådets yttrande 133 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 november 2008 134 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete, 2. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt, 3. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483), 4. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 5. lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. 6. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter, 7. lag om ändring i lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus. 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete Härigenom föreskrivs följande. Lagens tillämpningsområde 1 § I denna lag finns bestämmelser om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229). Hänvisningar 2 § I 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) finns bestämmelser om - vilka som kan få skattereduktion (11 §), - begäran om skattereduktion (12 §), - definitioner (13 och 14 §§), - villkor för skattereduktion (15-17 §§), - underlag för skattereduktion (18 §), och - skattereduktionens storlek (19 §). Definitioner 3 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229), om inget annat anges. Beslutande myndighet 4 § Beslut enligt denna lag fattas av Skatteverket. Belopp 5 § Uppgifter om belopp ska anges i hela krontal så att öretal faller bort. Begäran om utbetalning från Skatteverket Vem som får begära utbetalning från Skatteverket 6 § Om den som kan ha rätt till skattereduktion för hushållsarbete (köparen) inte har betalat hela utgiften för hushållsarbetet, får en sådan utförare som anges i 67 kap. 16 § 1 och 17 § inkomstskattelagen (1999:1229) begära utbetalning från Skatteverket enligt 8 §. Utbetalningens storlek 7 § Utbetalningen får uppgå till ett belopp som motsvarar mellanskillnaden mellan den debiterade ersättningen för hushållsarbetet inklusive mervärdesskatt och köparens faktiska betalning för arbetet till utföraren, dock högst till samma belopp som köparen har betalat. Utbetalning får inte ske till den del köparens sammanlagda preliminära skattereduktion enligt 17 § skulle uppgå till ett belopp som överstiger 50 000 kronor för ett beskattningsår. Begäran om utbetalning 8 § Utbetalning får begäras efter det att hushållsarbetet har utförts och betalats. Begäran ska vara skriftlig och ska ha kommit in till Skatteverket senast den 31 januari året efter det beskattningsår då arbetet betalades. Begäran ska vara egenhändigt underskriven av utföraren eller av den som är behörig ställföreträdare enligt 19 kap. 1 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. En begäran som lämnats för en utförare som är juridisk person, anses ha lämnats av utföraren, om det inte var uppenbart att den som lämnade begäran saknade behörighet att företräda utföraren. 9 § En begäran om utbetalning ska innehålla uppgifter om 1. namn, adress och, om sådant nummer finns, organisationsnummer, personnummer, samordningsnummer eller motsvarande registreringsnummer för utföraren, 2. personnummer eller samordningsnummer i de fall sådant nummer finns för köparen, 3. debiterad ersättning för hushållsarbete, betalt belopp och den dag som betalningen kommit utföraren tillhanda, och 4. det belopp som utföraren begär som utbetalning från Skatteverket. Elektroniskt dokument 10 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om eller i enskilda fall medge att begäran om utbetalning får lämnas i form av ett elektroniskt dokument. Med elektroniskt dokument avses en upptagning som har gjorts med hjälp av automatiserad databehandling och vars innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande. I så fall får kravet på underskrift enligt 8 § tredje stycket uppfyllas med elektroniska medel. Skatteverkets beslut om utbetalning 11 § Skatteverket ska snarast fatta beslut om sådan utbetalning som avses i 7 §. 12 § Utbetalning ska göras till ett bank- eller kreditmarknadsföretagskonto som utföraren har anmält till Skatteverket. Om utföraren inte har anmält ett sådant konto, får Skatteverket besluta att utbetalning ska göras på något annat sätt. Återbetalning Underrättelse om felaktig utbetalning 13 § Om Skatteverket har betalat ut ett belopp utan att mottagaren har varit berättigad till det, ska mottagaren snarast underrätta Skatteverket om denna utbetalning. Om utföraren till köparen betalar tillbaka ett belopp, som tidigare har legat till grund för beslut om utbetalning av ett belopp från Skatteverket, ska utföraren snarast underrätta Skatteverket om denna återbetalning. Beslut om återbetalning 14 § Om Skatteverket har betalat ut ett belopp utan att mottagaren har varit berättigad till det, ska Skatteverket snarast besluta att det felaktigt utbetalda beloppet ska betalas tillbaka. Om utföraren till köparen betalar tillbaka ett belopp, som tidigare har legat till grund för beslut om utbetalning av ett belopp från Skatteverket, ska verket snarast besluta att återbetalning ska ske med ett belopp som motsvarar vad som betalats tillbaka till köparen. Ett beslut om återbetalning får inte meddelas efter utgången av det sjätte året efter det beskattningsår som utbetalningen avser. Inbetalning till konto 15 § Återbetalning ska göras genom insättning på ett särskilt konto för återbetalning enligt denna lag. Återbetalningen anses ha gjorts den dag då betalningen har bokförts på det särskilda kontot. 16 § Återbetalning ska göras senast den sista dagen i månaden efter den månad då Skatteverket fattat beslutet om återbetalning. Preliminär skattereduktion Den preliminära skattereduktionens storlek 17 § Köparen ska tillgodoräknas preliminär skattereduktion med 1. ett belopp motsvarande den utbetalning som Skatteverket enligt 11 § beslutat om till utföraren, och 2. ett belopp motsvarande redovisade arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad skattedeklaration enligt 10 kap. 13 a § skattebetalningslagen (1997:483). Om Skatteverket har beslutat om återbetalning enligt 14 §, ska den tidigare tillgodoräknade preliminära skattereduktionen minskas med belopp motsvarande den beslutade återbetalningen. Den preliminära skattereduktionen får sammanlagt uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår. I vilken ordning olika belopp ska tillgodoräknas 18 § Preliminär skattereduktion ska tillgodoräknas i den ordning som belopp enligt 17 § första stycket 1 och 2 registreras av Skatteverket. Skatteverkets meddelande till köparen 19 § Skatteverket ska så snart som möjligt skriftligen meddela köparen av hushållsarbetet om 1. beslut enligt 11 § om utbetalning, 2. beslut enligt 14 § om återbetalning, och 3. belopp motsvarande redovisade arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad skattedeklaration enligt 10 kap. 13 a § skattebetalningslagen (1997:483). Meddelandet ska innehålla uppgifter om 1. namn, adress och, om sådant nummer finns, organisationsnummer, personnummer, samordningsnummer eller motsvarande registreringsnummer för utföraren eller annan mottagare som avses i 13 § första stycket, 2. utbetalt belopp till eller återbetalt belopp från respektive utförare eller annan mottagare som avses i 13 § första stycket, och 3. den totala preliminära skattereduktionen som tillgodoräknats köparen enligt 17 §. Utredning 20 § Den som begär utbetalning enligt 8 § eller underrättar Skatteverket om felaktig utbetalning enligt 13 § ska ge Skatteverket tillfälle att granska underlaget för utbetalning eller återbetalning och lämna de uppgifter som behövs för granskningen. Tillfälle att yttra sig 21 § Utföraren och annan mottagare som avses i 13 § första stycket ska ges tillfälle att yttra sig innan ärendet avgörs, om det inte är onödigt. I fråga om rätten att få del av uppgifter som har tillförts ärendet genom någon annan och att få tillfälle att yttra sig över dem gäller bestämmelserna i 17 § förvaltningslagen (1986:223). Ränta 22 § Kostnadsränta tas ut på sådant belopp som enligt 14 § ska betalas tillbaka efter beslut av Skatteverket. Räntan beräknas från den dag beloppet betalades ut till och med den dag beloppet betalas tillbaka. Kostnadsränta beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan enligt 19 kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:483). Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket helt eller delvis efterge kravet på ränta. Verkställighet 23 § Om återbetalning enligt denna lag inte görs i rätt tid, ska fordran lämnas för indrivning. Regeringen får meddela föreskrifter om att indrivning inte behöver begäras för ett ringa belopp. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet ske enligt utsökningsbalken. Överklagande 24 § Skatteverkets beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Beslut om sättet för utbetalning enligt 12 § får dock inte överklagas. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009. 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt Härigenom föreskrivs att 2 kap. 10 § lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt ska ha följande lydelse. Lydelse enligt prop. 2008/09:63 Föreslagen lydelse 2 kap. 10 § Vid beräkning av den statliga inkomstskatt som hänför sig till de utländska inkomsterna ska den del av den statliga inkomstskatten som hänför sig till de utländska förvärvsinkomsterna respektive den del som hänför sig till de utländska kapitalinkomsterna beräknas var för sig. Den statliga och kommunala inkomstskatt som hänför sig till de utländska förvärvsinkomsterna (intäktsposter efter avdrag för kostnadsposter) ska anses utgöra så stor del av den skattskyldiges hela statliga respektive kommunala inkomstskatt på förvärvsinkomst, beräknad utan avräkning, som de utländska förvärvsinkomsterna utgör av den skattskyldiges sammanlagda förvärvsinkomst före allmänna avdrag, grundavdrag och sjöinkomstavdrag. Motsvarande gäller i tillämpliga delar vid beräkning av den del av den statliga inkomstskatten som hänför sig till de utländska kapitalinkomsterna. Vid tillämpning av första stycket ska, om den skattskyldige fått skattereduktion enligt 65 kap. 9-12 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), sådan reduktion anses ha skett från kommunal och statlig inkomstskatt, statlig fastighetsskatt respektive kommunal fastighetsavgift med så stor del av reduktionen som respektive skatt eller avgift utgör av det sammanlagda beloppet av nämnda skatter och avgift före sådan reduktion. Skattereduktion enligt 65 kap. 9 a-9 d §§ inkomstskattelagen ska dock anses ha skett bara från kommunal inkomstskatt. Vid tillämpning av första stycket ska, om den skattskyldige fått skattereduktion enligt 67 kap. 3-10 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), sådan reduktion anses ha skett från kommunal och statlig inkomstskatt, statlig fastighetsskatt respektive kommunal fastighetsavgift med så stor del av reduktionen som respektive skatt eller avgift utgör av det sammanlagda beloppet av nämnda skatter och avgift före sådan reduktion. Skattereduktion enligt 67 kap. 5-9 §§ inkomstskattelagen ska dock anses ha skett bara från kommunal inkomstskatt. Om en skattskyldig enligt 2 § första stycket 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel ska betala avkastningsskatt gäller följande. Vid beräkningen av spärrbeloppet ska, vid bestämmande enligt första stycket av den statliga inkomstskatt som hänför sig till de utländska inkomsterna, avkastningsskatt likställas med statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009 och tillämpas första gången vid 2010 års taxering. 2.3 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) Härigenom föreskrivs att 8 kap. 3, 5 och 25 §§, 10 kap. 17 a § samt 11 kap. 9 och 14 §§ skattebetalningslagen (1997:483) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 3 §1 De allmänna skattetabellerna skall ange skatteavdraget på olika inkomstbelopp, beräknade för en månad eller kortare tid, och grundas på att De allmänna skattetabellerna ska ange skatteavdraget på olika inkomstbelopp, beräknade för en månad eller kortare tid, och grundas på att 1. inkomsten är oförändrad under inkomståret, 2. arbetstagaren endast kommer att taxeras för den inkomst som anges i tabellen, 3. arbetstagaren inte skall betala någon annan skatt eller avgift än kommunal inkomstskatt, statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster, begravningsavgift enligt begravningslagen (1990:1144), avgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift och avgift som avses i lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund, 3. arbetstagaren inte ska betala någon annan skatt eller avgift än kommunal inkomstskatt, statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster, begravningsavgift enligt begravningslagen (1990:1144), avgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift och avgift som avses i lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund, 4. arbetstagaren vid inkomsttaxeringen inte medges något annat avdrag än grundavdrag, och att 5. arbetstagaren medges skattereduktion för arbetsinkomst och allmän pensionsavgift enligt 65 kap. 9 a-10 §§ inkomstskattelagen (1999:1229). Skattetabellerna skall ange skatteavdraget med utgångspunkt från att kommunal inkomstskatt, begravningsavgift enligt begravningslagen och avgift som avses i lagen om avgift till registrerat trossamfund beräknas efter en sammanlagd skatte- och avgiftssats i hela krontal. Av tabellerna skall också framgå skatteavdraget för den som inte är skyldig att betala allmän pensionsavgift. 5. arbetstagaren medges skattereduktion för allmän pensionsavgift och arbetsinkomst enligt 67 kap. 4-9 §§ inkomstskattelagen (1999:1229). Skattetabellerna ska ange skatteavdraget med utgångspunkt från att kommunal inkomstskatt, begravningsavgift enligt begravningslagen och avgift som avses i lagen om avgift till registrerat trossamfund beräknas efter en sammanlagd skatte- och avgiftssats i hela krontal. Av tabellerna ska också framgå skatteavdraget för den som inte är skyldig att betala allmän pensionsavgift. 5 §2 I fråga om sjöinkomst skall skatteavdrag beräknas enligt särskilda skattetabeller för sjömän. Tabellerna skall grundas på att den skattskyldige har rätt till sjöinkomstavdrag enligt 64 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) och skattereduktion enligt 65 kap. 11 § samma lag. I övrigt gäller bestämmelserna i 3 §. I fråga om sjöinkomst ska skatteavdrag beräknas enligt särskilda skattetabeller för sjömän. Tabellerna ska grundas på att den skattskyldige har rätt till sjöinkomstavdrag enligt 64 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) och skattereduktion enligt 67 kap. 3 § samma lag. I övrigt gäller bestämmelserna i 3 §. 25 §3 Vid beräkningen av skatteavdrag ska hänsyn inte tas till sådan förmån av hushållsarbete som avses i 4 § lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete om arbetet har utförts av innehavare av F-skattsedel eller motsvarande handling enligt 5 § 2 samma lag. Detta gäller dock endast förmån upp till ett värde av 100 000 kronor per inkomstår. Vid beräkningen av skatteavdrag ska hänsyn inte tas till förmån av sådant hushållsarbete som avses i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) om arbetet har utförts av innehavare av F-skattsedel enligt 67 kap. 16 § 1 eller motsvarande handling enligt 67 kap. 17 § samma lag. Detta gäller dock endast förmån upp till ett värde av 100 000 kronor per inkomstår. 10 kap. 17 a §4 En förenklad skattedeklaration skall ta upp En förenklad skattedeklaration ska ta upp 1. nödvändiga identifikationsuppgifter för både utbetalaren och betalningsmottagaren, 2. uppgift om den redovisningsperiod för vilken redovisning lämnas, 3. uppgift om den ersättning för vilken utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter, 4. verkställt skatteavdrag, 5. periodens arbetsgivaravgifter, och 5. periodens arbetsgivaravgifter, 6. avdrag för preliminär skattereduktion för hushållsarbete som avses i 17 § första stycket 2 lagen (2009:000) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete, och 6. de ytterligare uppgifter som behövs för beräkning och kontroll av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter. 7. de ytterligare uppgifter som behövs för beräkning och kontroll av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter. Om betalningsmottagaren är begränsat skattskyldig, skall skattedeklarationen även ta upp uppgift om mottagarens utländska skatteregistreringsnummer eller motsvarande samt mottagarens medborgarskap. Om betalningsmottagaren är begränsat skattskyldig, ska skattedeklarationen även ta upp uppgift om mottagarens utländska skatteregistreringsnummer eller motsvarande samt mottagarens medborgarskap. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från uppgiftsskyldigheten i andra stycket om 1. undantaget inte kan antas komma att försvåra kontrollen av att deklarationsskyldigheten har fullgjorts riktigt och fullständigt, 2. uppgiften saknar betydelse för beskattningen enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, 3. uppgiften saknar betydelse för beräkningen av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, och 4. undantaget inte påverkar Sveriges åtaganden inom det internationella utbytet av information. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om vad en förenklad skattedeklaration skall ta upp. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om vad en förenklad skattedeklaration ska ta upp. 11 kap. 9 §5 Skatteverket fattar varje år beslut om skattens storlek enligt den årliga taxeringen (grundläggande beslut om slutlig skatt). Slutlig skatt kan bestämmas också genom omprövningsbeslut och till följd av beslut av domstol. Med slutlig skatt avses summan av skatter och avgifter enligt 10 § minskad med skattereduktion enligt följande ordning Med slutlig skatt avses summan av skatter och avgifter enligt 10 § minskad med skattereduktion enligt följande ordning. 1. lagen (2008:826) om skattereduktion för kommunal fastighetsavgift, 2. lagen (2003:1204) om skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus, 3. 65 kap. 9-12 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), 3. 67 kap. 2-19 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), och 4. lagen (2007:346) om skatte-reduktion för hushållsarbete, och 5. lagen (2005:1137) om skattereduktion för virke från stormfälld skog vid 2006-2008 års taxeringar. 4. lagen (2005:1137) om skattereduktion för virke från stormfälld skog vid 2006-2008 års taxeringar. 14 §6 Sedan den slutliga skatten har bestämts ska Skatteverket göra en avstämning av skattekontot. Innan avstämning görs ska Skatteverket 1. från den slutliga skatten göra avdrag för a) debiterad F-skatt och särskild A-skatt, b) avdragen A-skatt, c) A-skatt som ska betalas på grund av beslut enligt 12 kap. 1 § andra stycket, d) skatt som överförts från stat med vilken Sverige har ingått överenskommelse om uppbörd och överföring av skatt, e) skatt som betalats enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. för den tid under beskattningsåret då den skattskyldige varit obegränsat skattskyldig i Sverige, f) skatt som avser sådana återbetalningar som ska göras enligt rådets direktiv 2003/48/EG av den 3 juni 2003 om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar, f) skatt som avser sådana återbetalningar som ska göras enligt rådets direktiv 2003/48/EG av den 3 juni 2003 om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar7, senast ändrat genom rådets beslut 2004/587/EG,8 g) beslutad jämställdhetsbonus enligt 14 § första stycket lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus, 2. till den slutliga skatten lägga a) skatt som betalats tillbaka enligt 18 kap. 3 § första stycket, b) skatt som överförts till en annan stat enligt 18 kap. 5 § första stycket, och b) skatt som överförts till en annan stat enligt 18 kap. 5 § första stycket, c) skattetillägg och försenings-avgift enligt taxeringslagen (1990:324). c) skattetillägg och försenings-avgift enligt taxeringslagen (1990:324), och d) preliminär skattereduktion enligt 17 § lagen (2009:000) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. 2.4 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)1 dels att 65 kap. 9-12 §§ ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 65 kap. 9 § ska utgå, dels att nuvarande 65 kap. 13-16 §§ ska betecknas 65 kap. 9-12 §§, dels att 1 kap. 11 och 16 §§, 41 kap. 12 §, övergångsbestämmelserna till lagen (2004:66) och (2007:1406) om ändring i nämnda lag samt rubriken närmast före 1 kap. 11 § ska ha följande lydelse, dels att rubrikerna närmast före nuvarande 65 kap. 13, 14 och 15 §§ ska sättas närmast före nya 65 kap. 9, 10 och 11 §§, dels att det i lagen ska införas ett nytt kapitel, 67 kap., av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. Skattens beräkning Skattens beräkning och skattereduktion 11 §2 Bestämmelser om hur skatten ska beräknas samt om skattereduktion för underskott av kapital, arbetsinkomst, allmän pensionsavgift och sjöinkomst finns i 65 kap. Bestämmelser om beräkningen av skatt på ackumulerad inkomst finns i 66 kap. Bestämmelser om hur skatten ska beräknas finns i 65 kap. Bestämmelser om beräkningen av skatt på ackumulerad inkomst finns i 66 kap. Bestämmelser om skattereduktion för underskott av kapital, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), allmän pensionsavgift, sjöinkomst och hushållsarbete finns i 67 kap. 16 § Bestämmelser om - skyldighet att lämna uppgifter till Skatteverket till ledning för taxeringen finns i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter, - förfarandet för att fastställa underlaget för skatten finns i taxeringslagen (1990:324), och - hur skatten bestäms, debiteras, redovisas och betalas finns i skattebetalningslagen (1997:483). - förfarandet för att fastställa underlaget för skatten finns i taxeringslagen (1990:324), - hur skatten bestäms, debiteras, redovisas och betalas finns i skattebetalningslagen (1997:483), och - förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete finns i lagen (2009:000) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete. 41 kap. 12 § Överskott eller underskott ska beräknas genom att intäktsposterna minskas med kostnadsposterna. För underskott som uppkommer vid beräkningen tillämpas bestämmelserna om skattereduktion i 65 kap. 9 och 12 §§. För underskott som uppkommer vid beräkningen tillämpas bestämmelserna om skattereduktion i 67 kap. 2 och 10 §§. Föreslagen lydelse 67 kap. Skattereduktion Innehåll 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om skattereduktion för fysiska personer. Skattereduktion ska anges i hela krontal så att öretal faller bort. Avräkning mot kommunal och statlig inkomstskatt m.m. 2 § Skattereduktion ska göras för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), underskott av kapital och hushållsarbete i nu nämnd ordning. Skattereduktion ska räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt som beräknats enligt 65 kap., mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt samt mot kommunal fastighetsavgift enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift. Skattereduktion enligt 5-9 §§ ska dock räknas av endast mot kommunal inkomstskatt. Sjöinkomst 3 § För skattskyldiga som har sjöinkomst under hela beskattningsåret, ska skattereduktion göras med 14 000 kronor vid anställning på fartyg som till övervägande del går i fjärrfart och med 9 000 kronor vid anställning på annat fartyg. För skattskyldiga som har sjöinkomst bara under en del av beskattningsåret är skattereduktionen för varje dag som sjöinkomsten uppbärs en trehundrasextiofemtedel av dessa belopp. Vad som avses med närfart och fjärrfart framgår av 64 kap. 6 §. Allmän pensionsavgift 4 § Skattereduktion ska göras för allmän pensionsavgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift som avser beskattningsåret. Jobbskatteavdrag Vilka som kan få jobbskatteavdrag 5 § De som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret, har rätt till skattereduktion enligt 7 eller 8 § för arbetsinkomster (jobbskatteavdrag). Sådan rätt har också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1 eller 2, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Definition av arbetsinkomster 6 § Med arbetsinkomster avses vid tillämpningen av detta kapitel sådana inkomster som anges i 2 kap. 3 och 4 §§, 5 § 11, 15 och 16, 6 § första stycket 1-3 och 5 samt 7, 8 och 10 §§ lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension med undantag för sådana inkomster som avses i 2 kap. 14-16 §§ samma lag. Som arbetsinkomst avses även inkomst från självständig näringsverksamhet som bedrivs utomlands, om den skattskyldige i inte oväsentlig omfattning har arbetat i verksamheten. Vid beräkningen av skattereduktionen ska arbetsinkomsterna utgöras av - överskott i inkomstslaget tjänst, och - överskott i inkomstslaget näringsverksamhet minskat med sjukpenning eller annan ersättning som anges i 15 kap. 8 §. Arbetsinkomsterna ska minskas med allmänna avdrag enligt 62 kap. och sjöinkomstavdrag enligt 64 kap. samt avrundas nedåt till helt hundratal kronor. Jobbskatteavdrag för personer som inte har fyllt 65 år 7 § För dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp. Arbetsinkomst som beskattas i Sverige överstiger inte 0,91 prisbasbelopp överstiger 0,91 men inte 2,72 prisbasbelopp överstiger 2,72 men inte 7,00 prisbasbelopp överstiger 7,00 prisbasbelopp Skattereduktion skillnaden mellan arbetsinkomsterna och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt skillnaden mellan å ena sidan summan av 0,91 prisbasbelopp och 25 procent av arbetsinkomsterna mellan 0,91 och 2,72 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt skillnaden mellan å ena sidan summan av 1,363 prisbasbelopp och 6,50 procent av arbetsinkomsterna mellan 2,72 och 7,00 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt skillnaden mellan 1,642 prisbasbelopp och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt Jobbskatteavdrag för personer som har fyllt 65 år 8 § För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp. Arbetsinkomst som beskattas i Sverige överstiger inte 100 000 kronor överstiger 100 000 men inte 300 000 kronor överstiger 300 000 kronor Skattereduktion 20 procent av arbetsinkomsterna summan av 15 000 kronor och 5 procent av arbetsinkomsterna 30 000 kronor Obegränsat skattskyldiga under del av beskattningsåret 9 § De som är obegränsat skattskyldiga bara under en del av beskattningsåret, har rätt till skattereduktion enligt 5-8 §§ med en tolftedel av den skattereduktion som skulle ha tillgodoförts dem om de varit obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret, för varje kalendermånad eller del därav under vilken de är obegränsat skattskyldiga. Om de skattskyldigas överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, ska dock bestämmelserna i 5-8 §§ tillämpas utan de begränsningar som anges i första stycket. Underskott av kapital 10 § Om det uppkommer ett underskott av kapital, ska skatten minskas med 30 procent av den del av underskottet som inte överstiger 100 000 kronor och med 21 procent av det återstående underskottet. Hushållsarbete Vilka som kan få skattereduktion 11 § Rätt till skattereduktion enligt 12-19 §§ har efter begäran de som 1. vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år, 2. är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret, och 3. har haft utgifter för utfört hushållsarbete, fått förmån av hushållsarbete som ska tas upp i inkomstslaget tjänst eller har redovisat ersättning för utfört hushållsarbete i en förenklad skattedeklaration. Sådan rätt till skattereduktion har efter begäran också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1 eller 2, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Även dödsbon har efter begäran rätt till skattereduktion för hushållsarbete som har utförts före dödsfallet. Utgifterna för hushållsarbetet utgörs av det debiterade beloppet för arbetet inklusive mervärdesskatt. Begäran om skattereduktion 12 § En begäran om skattereduktion för hushållsarbete ska göras i självdeklarationen vid taxeringen för det beskattningsår då 1. utgifter för utfört hushållsarbete har betalats, 2. förmån av hushållsarbete har tillhandahållits, eller 3. ersättning för hushållsarbete har redovisats i en förenklad skattedeklaration enligt 10 kap. 13 a § skattebetalningslagen (1997:483). Definitioner 13 § Med hushållsarbete avses vid tillämpningen av detta kapitel följande. 1. Städarbete eller annat rengöringsarbete som utförs i bostaden. 2. Vård av kläder och hemtextilier när vården utförs i bostaden. 3. Matlagning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden. 4. Snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden. 5. Häck- och gräsklippning samt krattning och ogräsrensning som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden. 6. Barnpassning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden samt lämning och hämtning till och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande. 7. Annan omsorg och tillsyn än barnpassning som en fysisk person behöver och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader, bankbesök, besök vid vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden. Som hushållsarbete räknas dock inte det arbete för vilket försäkringsersättning lämnats eller bidrag eller något annat stöd lämnats från staten, en kommun eller ett landsting. 14 § Med bostad avses vid tillämpningen av detta kapitel utrymme som med nyttjande- eller äganderätt helt eller till väsentlig del används för boende inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Till bostad räknas även biutrymmen som garage, förråd och tvättstuga. Med bostad avses inte hotell, pensionat eller vandrarhem. Villkor för skattereduktion 15 § För rätt till skattereduktion krävs att det utförda hushållsarbetet är hänförligt till den som begär skattereduktion eller dennes förälders hushåll. Föräldern ska dock vara bosatt i Sverige. Hushållsarbetet får inte utföras av den som begär skattereduktion eller av en närstående till denne. 16 § För rätt till skattereduktion krävs beträffande den som utför hushållsarbete (utföraren) att denne uppfyller förutsättningarna i någon av 1 eller 2 eller i 17 §. 1. Utföraren ska ha F-skattsedel när avtalet om arbetet träffas eller när ersättningen betalas ut. 2. Redovisning av arbetsgivaravgifter på ersättning för arbetet har skett i en förenklad skattedeklaration enligt 10 kap. 13 a § skattebetalningslagen (1997:483). Utföraren får då inte ha varit skattskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200) i fråga om verksamhet som omfattar hushållsarbetet. 17 § Om hushållsarbetet har utförts utomlands och utföraren inte har bedrivit någon näringsverksamhet i Sverige, ska utföraren när avtalet om arbetet träffas eller när ersättningen betalas ut ha ett intyg eller någon annan handling som visar att företaget i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland genomgår motsvarande kontroll som en innehavare av F-skattsedel. Underlag för skattereduktion 18 § Underlag för skattereduktion består av 1. belopp som har legat till grund för preliminär skattereduktion som har tillgodoräknats för beskattningsåret enligt 17 § första stycket 1 lagen (2009:000) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete, 2. värdet av förmån av hushållsarbete som tillhandahållits den skattskyldige under beskattningsåret, och 3. sådan ersättning för hushållsarbete och arbetsgivaravgifter för denna ersättning som har redovisats för beskattningsåret i en förenklad skattedeklaration enligt 10 kap. 13 a § skattebetalningslagen (1997:483). I underlaget räknas inte utgifter för material, utrustning och resor in. Skattereduktionens storlek 19 § Skattereduktionen uppgår till 1. belopp motsvarande den preliminära skattereduktion som avses i 18 § första stycket 1, 2. 50 procent av underlaget enligt 18 § första stycket 2, och 3. belopp motsvarande de arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad skattedeklaration enligt 18 § första stycket 3. Den sammanlagda skattereduktionen får uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår. Övergångsbestämmelser till (2004:66) 2. Vad som sägs i 2 kap. 3 §, 6 kap. 5, 10 a och 16 a §§, 17 kap. 15 §, 24 kap. 11 §, 30 kap. 1 §, 39 kap. 1, 14 och 20 §§, 42 kap. 8 §, 44 kap. 6 §, 48 kap. 2, 7, 18 och 21 §§, 65 kap. 14 § om investeringsfonder skall också gälla sådana värdepappersfonder som förvaltas av fondbolag eller annan fondförvaltare som med stöd av 3 § lagen (2004:47) om införande av lagen (2004:46) om investeringsfonder driver verksamhet enligt lagen (1990:1114) om värdepappersfonder. 2. Vad som sägs i 2 kap. 3 §, 6 kap. 5, 10 a och 16 a §§, 17 kap. 15 §, 24 kap. 11 §, 30 kap. 1 §, 39 kap. 1, 14 och 20 §§, 42 kap. 8 §, 44 kap. 6 §, 48 kap. 2, 7, 18 och 21 §§, 65 kap. 10 § om investeringsfonder ska också gälla sådana värdepappersfonder som förvaltas av fondbolag eller annan fondförvaltare som med stöd av 3 § lagen (2004:47) om införande av lagen (2004:46) om investeringsfonder driver verksamhet enligt lagen (1990:1114) om värdepappersfonder. Övergångsbestämmelser till (2007:1406) 3. De nya bestämmelserna i 33 kap. 10 § strecksatsen om kommunal fastighetsavgift, 65 kap. 13 och 66 kap. 2 § tillämpas första gången vid 2009 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid 2008 och tidigare års taxeringar. 3. De nya bestämmelserna i 33 kap. 10 § strecksatsen om kommunal fastighetsavgift, 65 kap. 9 § och 66 kap. 2 § tillämpas första gången vid 2009 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid 2008 och tidigare års taxeringar. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009 och tillämpas första gången vid 2010 års taxering. 2. De nya bestämmelserna i 67 kap. 11-19 §§ tillämpas på hushållsarbete som har utförts och betalats efter den 30 juni 2009, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits den skattskyldige efter den 30 juni 2009 samt hushållsarbete för vilket ersättning har betalats ut och redovisats i en förenklad skattedeklaration efter den 30 juni 2009. 3. Vid 2010 års taxering ska, i stället för vad som anges i 67 kap. 19 § första stycket 1, skattereduktionen enligt nämnda bestämmelse uppgå till 50 procent av ett underlag som utgörs av summan av utgifter för hushållsarbete som betalats under beskattningsåret och det belopp som avses i 67 kap. 18 § första stycket 1. 4. Vid beräkning av slutlig skatt vid 2010 års taxering får skattereduktion för hushållsarbete enligt denna lag och enligt lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete tillsammans uppgå till högst 50 000 kronor. 5. Genom denna lag upphävs lagen om skattereduktion för hushållsarbete. Den upphävda lagen tillämpas dock alltjämt i fråga om hushållsarbete som har utförts och betalats under tidsperioden 1 juli 2007-30 juni 2009, hushållsarbete som har utförts eller betalats efter den 30 juni 2009 men som har betalats respektive utförts före den 1 juli 2009 samt förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits den skattskyldige före den 1 juli 2009. 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 18 §1 Reduceringsinkomsten utgörs av summan av - pension, sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt 2 §, - pension eller invaliditetsförmån som utges enligt utländsk lagstiftning, - inkomst av kapital enligt 12 § första stycket 3, - tillägg till den bidragsgrundande inkomsten enligt 16 och 17 §§, - 50 procent av de delar av den bidragsgrundande inkomsten som utgör arbetsinkomst enligt 65 kap. 9 a § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229), - 50 procent av de delar av inkomster enligt 15 § 1 som, bortsett från att skatteplikt inte föreligger, är av motsvarande slag som arbetsinkomst enligt 65 kap. 9 a § andra stycket inkomstskattelagen, och - 50 procent av de delar av den bidragsgrundande inkomsten som utgör arbetsinkomst enligt 67 kap. 6 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), - 50 procent av de delar av inkomster enligt 15 § 1 som, bortsett från att skatteplikt inte föreligger, är av motsvarande slag som arbetsinkomst enligt 67 kap. 6 § första stycket inkomstskattelagen, och - 80 procent av övriga delar av den bidragsgrundande inkomsten, minskad med ett fribelopp enligt 19 §. Vad som föreskrivs i 17 a § om beräkning av bidragsgrundande inkomst gäller också när reduceringsinkomsten beräknas. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för bostadstillägg och särskilt bostadstillägg som avser tid före ikraftträdandet. 2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter Härigenom föreskrivs att 3 kap. 26 §, 5 kap. 3 §, 11 kap. 9 § och rubriken närmast före 3 kap. 26 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Skattereduktion för förmån av hushållsarbete Skattereduktion för hushållsarbete 3 kap. 26 §1 Den som begär skattereduktion för förmån av hushållsarbete enligt lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen. Den som begär skattereduktion för hushållsarbete enligt 67 kap. 11-19 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen. 5 kap. 3 § Redare skall för tillämpning av 64 kap. 2 § och 65 kap. 11 § inkomstskattelagen (1999:1229) lämna särskilda uppgifter om 1. storleken av de fartyg som redaren skall använda i sin näringsverksamhet, Redare ska för tillämpning av 64 kap. 2 § och 67 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) lämna särskilda uppgifter om 1. storleken av de fartyg som redaren ska använda i sin näringsverksamhet, 2. de fartområden som fartygen är avsedda att användas i, 3. vilka entreprenörer som redaren anlitar för sin verksamhet, och 4. övriga förhållanden som kan vara av betydelse för bestämmande av vilka fartområden fartygen går i. 11 kap. 9 §2 Kontrolluppgift ska lämnas om underlag för skattereduktion avseende sådan förmån som avses i 4 § lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete om arbetet utförs av innehavare av F-skattsedel eller motsvarande handling enligt 5 § 2 samma lag. Kontrolluppgift ska lämnas om underlag för skattereduktion i fråga om förmån av sådant hushållsarbete som avses i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) om arbetet utförs av en innehavare av F-skattsedel enligt 67 kap. 16 § 1 eller motsvarande handling enligt 67 kap. 17 § samma lag. Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av den som utgett förmånen. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009 och tillämpas första gången vid 2010 års taxering. 2. För förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits den skattskyldige före den 1 juli 2009 gäller 3 kap. 26 § och 11 kap. 9 § i sin äldre lydelse. 2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 § Bonusnivån beräknas för varje månad under vilken det infallit bonusdag med ledning av den berättigade förälderns inkomst under samma månad till den del inkomsten anses som arbetsinkomst enligt 65 kap. 9 a § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229). Denna månadsinkomst ska räknas om till en dagsinkomst genom att den delas med de dagar under månaden för vilka föräldern inte har tagit ut föräldrapenning. Bonusnivån beräknas för varje månad under vilken det infallit bonusdag med ledning av den berättigade förälderns inkomst under samma månad till den del inkomsten anses som arbetsinkomst enligt 67 kap. 6 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229). Denna månadsinkomst ska räknas om till en dagsinkomst genom att den delas med de dagar under månaden för vilka föräldern inte har tagit ut föräldrapenning. Bonusnivån ska bestämmas till hälften av dagsinkomsten enligt första stycket, dock högst 100 kronor per dag. Om den berättigade föräldern har studiemedel för tid under vilken det har infallit bonusdagar, ska studiemedlen likställas med arbetsinkomst när bonusnivån bestäms. Studiemedlen ska räknas om till månadsbelopp, innan beräkning görs enligt första stycket. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009 och tillämpas första gången i fråga om 2010 års taxering. 3 Ärendet och dess beredning Den 1 juli 2007 trädde lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete i kraft. Genom lagen infördes en skattereduktion för fysiska personer som har haft utgifter för hushållsarbete. Den 1 januari 2008 ändrades lagen så att skattereduktion även lämnas till fysiska personer som får hushållsarbete som löneförmån. Lagens namn ändrades då till det nuvarande, lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete. Den 28 juni 2007 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare för att utreda och lämna förslag om ett enklare och effektivare system för att medge skattelättnader för hushållstjänster. Utredningen lämnade den 19 juni 2008 sitt betänkande SOU 2008:57 Skattelättnader för hushållstjänster. En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1. Betänkandets lagförslag finns i bilaga 2. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr Fi2008/4051). Ett utkast till lag om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete har beretts under hand med Skatteverket (jfr även avsnitt 5.1). En promemoria med förslag till 13-16 och 20-24 §§ nämnda lag har beretts med Länsrätten i Stockholms län och Almega. Lagrådet Regeringen beslutade den 23 oktober 2008 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinringar. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. I förhållande till lagrådsremissens förslag har vissa ändringar av redaktionell karaktär gjorts. Följande lagförslag har inte remitterats till Lagrådet: Förslag till lag om ändring i 2.2 lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt, 2.3 8 kap. 3, 5 och 25 §§ samt 11 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483), 2.4 41 kap. 12 § inkomstskattelagen (1999:1229) samt övergångsbestämmelserna till lagen (2004:66) och (2007:1406) om ändring i nämnda lag, 2.5 lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl., 2.6 5 kap. 3 § samt 11 kap. 9 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter, och 2.7 lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus. Anledningen är att förslagen utgörs av följdändringar och är av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. 4 Bakgrund Lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete ger fysiska personer som har haft utgifter för hushållsarbete eller fått hushållsarbete som löneförmån rätt till skattereduktion. Enligt lagen ska hushållsarbetet vara hänförligt till den som ansöker om eller begär skattereduktion eller dennes förälders hushåll. Föräldern ska vara bosatt i Sverige. Regleringen innebär att den skattskyldige kan få en skattereduktion för utgifter för sådant arbete eller värdet av förmån av sådant arbete. Underlaget för skattereduktion måste uppgå till minst 1 000 kronor. Skattereduktionen uppgår till 50 procent av utgifterna för hushållsarbeten inklusive mervärdesskatt samt 50 procent av värdet av tillhandahållen förmån av hushållsarbete. I underlaget ingår inte utgifter för eller värdet av förmån av material, utrustning och resor. Skattereduktionen får sammanlagt inte överstiga 50 000 kronor per person och år. För att skattereduktion ska beviljas måste hushållsarbetet utföras av någon som har F-skattsedel eller av ett utländskt företag som har ett intyg eller annan handling som visar att företaget i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland genomgår motsvarande kontroll som en innehavare av F-skattsedel. Arbetet får inte utföras av den som ansöker om eller begär skattereduktion eller en till denne närstående person, eller av ett företag i vilket den som ansöker om eller begär skattereduktion eller en till denne närstående person, direkt eller indirekt, genom en ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande. En ansökan om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete ska göras skriftligen hos Skatteverket. Ansökan ska ha kommit in till Skatteverket senast den 2 maj året efter det beskattningsår då arbetet har betalats. Till ansökan ska det fogas en kopia av faktura eller motsvarande handling som anger vilket hushållsarbete som har utförts och hur stor del av utgiften som avser arbete. En begäran om skattereduktion för förmån av hushållsarbete ska göras i självdeklarationen vid taxeringen för det beskattningsår då förmånen har tillhandahållits. Begäran om skattereduktion sker genom att arbetstagaren antingen godtar den förtryckta uppgiften eller korrigerar denna och därefter skriver under deklarationen. Skattereduktionen räknas av mot statlig och kommunal inkomstskatt samt mot statlig fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift i samband med beräkningen av den slutliga skatten. Detta innebär att skattereduktion endast kan tillgodoräknas i de fall den skattskyldige debiteras dessa skatter. Reglerna om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete tillämpas på utgifter för arbeten som utförts och betalats efter den 30 juni 2007. Reglerna om skattereduktion för förmån av hushållsarbete tillämpas på hushållsarbete som tillhandahållits den skattskyldige efter den 31 december 2007. 5 Överväganden och förslag 5.1 Skattereduktion för hushållsarbete inordnas i inkomstskattelagen (1999:1229) Regeringens förslag: Reglerna om skattereduktion för hushållsarbete inordnas tillsammans med andra bestämmelser om skattereduktion i ett nytt 67 kap. i inkomstskattelagen. Vissa förfarandebestämmelser som ansluter till dessa regler tas in i en särskild lag. Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. Utredningen föreslår emellertid att bestämmelserna om skattereduktion för hushållsarbete ska inordnas i ett nytt 65 a kap. i inkomstskattelagen (1999:1229), som även ska innehålla förfarandebestämmelser. Remissinstanserna: Skatteverket anför att tidigare skattereduktioner har reglerats i särskilda lagar. Även om skattereduktion för hushållsarbete är en permanent lagstiftning kan det ur förfarandesynpunkt vara enklare att behålla reglerna i en särskild lag. Skälen för regeringens förslag: I samband med införandet av inkomstskattelagen flyttades bestämmelserna om skattereduktion från skattebetalningslagen (1997:483) till inkomstskattelagen eftersom de ansågs höra mer ihop med de materiella reglerna om skattens storlek än med reglerna om hur man fastställer och tar in skatten (prop. 1999/2000:2, del 1, s. 482). Reglerna om skattereduktion för hushållsarbete finns i dag i en särskild lag. Med hänsyn till att reglerna inte är tidsbegränsade bör de i likhet med andra permanenta skattereduktionsbestämmelser inkluderas i inkomstskattelagen. Regeringen föreslår därför att bestämmelserna om skattereduktion för hushållsarbete placeras i ett nytt kapitel, 67 kap., i inkomstskattelagen tillsammans med de redan befintliga bestämmelserna om skattereduktion i nuvarande 65 kap. Förslaget medför ett behov av följdändringar i inkomstskattelagen och andra författningar. Regeringens förslag till nytt system för skattereduktion för hushållsarbete innebär flera nya förfarandebestämmelser som saknar motsvarighet i nuvarande lagstiftning. Sådana förfarandebestämmelser är främmande för inkomstskattelagen. Bestämmelserna passar inte heller in i någon befintlig lag som reglerar förfarandet på beskattningens område, som t.ex. taxeringslagen (1990:324) eller skattebetalningslagen. Regeringen föreslår därför att de aktuella bestämmelserna placeras i en ny lag. Förfarandet kring skattereduktion för hushållsarbete kan behöva beaktas av Skatteförfarandeutredningen (dir. 2005:109, 2007:165 och 2008:126). 5.2 Skattereduktion när en privatperson anlitar en F-skattsedelinnehavare 5.2.1 Ett nytt system Regeringens förslag: Ett system med preliminär och slutlig skattereduktion ersätter nuvarande system med skattereduktion efter ansökan. Systemet, den s.k. fakturamodellen, innebär att en privatperson som köper hushållsarbete av en person som har F-skattsedel endast behöver betala hälften av den på fakturan eller motsvarande handling angivna arbetskostnaden till utföraren. Resterande belopp utgör en skattelättnad för köparen och tillgodoräknas denne som preliminär skattereduktion i samband med att motsvarande belopp utbetalas till utföraren efter begäran hos Skatteverket. Skatteverket administrerar preliminär och slutlig skattereduktion samt utbetalning till utförare. Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna är positiva till förslaget som sådant. Flera remissinstanser, däribland Ekonomistyrningsverket, Verket för näringslivsutveckling (Nutek), FAR SRS, Företagarna, Hemfrid i Sverige AB, HomeMaid AB, Intresseföreningen för hushållsnära tjänster och Näringslivets Skattedelegation, till vars yttrande Svenskt Näringsliv och Stockholms Handelskammare ansluter sig, framhåller att förslagen ökar företagens administrativa börda. De negativa effekterna borde dock enligt Ekonomistyrningsverket uppvägas av en ökad efterfrågan. Nutek anser att de tillkomna administrativa momenten så långt som möjligt behöver undanröjas eller i varje fall förenklas. Även om positiva effekter uppstår så har de negativa effekterna inte fullt ut beaktats. Företagarna delar inte uppfattningen att huvuddelen av administrationen bör övervältras från köparna till säljarna med argumentet att säljarna får en större marknad för sina tjänster. HomeMaid AB anser att efterfrågan kommer att öka och att efterfrågeökningen sannolikt även kommer att ske i bredare samhällsgrupper än tidigare. Accor Services delar inte utredningens slutsats och analys angående checkar och kuponger. FAR SRS anser att man bör sträva mot en slutlig lösning baserad på hushållscheckar. Näringslivets Regelnämnd och Näringslivets Skattedelegation, till vars yttrande Svenskt Näringsliv och Stockholms Handelskammare ansluter sig, anser att alternativet med ett checksystem bör utredas vidare. Landsorganisationen i Sverige, som är starkt negativ till att skattereduktionen behålls, anser att en ordning med preliminär och slutlig skattereduktion är att föredra framför dagens ordning om regeringen vill fortsätta med reduktionen. Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) avstyrker sammantaget utredningens förslag. SACO anser att kunskaperna om skattereduktionen vilar på bräcklig empiri. Inga förändringar bör genomföras med mindre än att nuvarande regler för skattelättnader för hushållsarbete har utvärderats. SACO anför även att systemet med preliminär och slutlig skattereduktion saknar motsvarighet i skattelagstiftningen och kan betraktas som artfrämmande. Det krävs normalt att det föreligger mycket starka skäl innan nya och oprövade konstruktioner införs i skattesystemet. Några sådana starka skäl föreligger inte i detta fall. Skälen för regeringens förslag: Det nuvarande systemet med skattereduktion för utgifter för hushållsarbete innebär att den som köper hushållsarbete måste betala hela kostnaden och särskilt ansöka om skattereduktion. Köparen kan få ligga ute med pengarna i upp till 23 månader. Därtill kommer att Skatteverket ska hantera ansökningar från ett stort antal personer (ca 54 000 under andra halvåret 2007). Det finns därför ett behov av att göra systemet enklare och effektivare samt om möjligt minska administrationen. Utredningen bedömde att ett checksystem sammantaget inte innebar ett enklare och effektivare förfarande än den s.k. fakturamodellen. Regeringen delar utredningens slutsats. I den modell som regeringen, i likhet med utredningen, nu föreslår och som i det följande benämns fakturamodellen, kan köparen få skattelättnaden direkt i samband med köpet av hushållsarbetet om köparen kommer överens med utföraren att endast ett belopp motsvarande halva arbetskostnaden ska betalas. Resterande del av arbetskostnaden utgör köparens skattelättnad och behöver därför inte betalas av köparen. Utföraren får full betalning för sitt arbete genom att begära utbetalning av den resterande delen från Skatteverket. I samband med att Skatteverket gör utbetalningen till utföraren tillgodoräknas köparen preliminär skattereduktion med motsvarande belopp. Det är således köparen som får skattelättnaden, men utbetalning av denna skattelättnad sker av praktiska skäl till utföraren, vilket i sin tur underlättar hanteringen för Skatteverket. I sin självdeklaration begär köparen slutlig skattereduktion (förtryckt på deklarationsblanketten) med 50 procent av arbetskostnaden. Skattereduktionen får dock högst uppgå till ett belopp som motsvarar vad köparen själv har betalat för arbetskostnaden. Såväl den preliminära som den slutliga skattereduktionen är begränsad till högst 50 000 kronor per beskattningsår. Preliminär och slutlig skattereduktion samt utbetalning till utförare administreras av Skatteverket. Förslaget utvecklas närmare i avsnitt 5.2.2-5.2.17. 5.2.2 Köparens betalning till utföraren Regeringens förslag: Köpare och utförare kan komma överens om att betalning endast ska göras med 50 procent av arbetskostnaden. Som arbetskostnad räknas även den mervärdesskatt som belöper sig på arbetet. Regeringens bedömning: Liksom i dag räknas inte material, utrustning och resor som arbetskostnad. Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna är positiva till förslaget som sådant. Sveriges Pensionärers Riksförbund (SPRF) anser att regeln ska utformas så att utföraren ska erbjuda köparen att endast behöva betala halva arbetskostnaden utan att det ska ankomma på köparen att särskilt träffa en överenskommelse. SPRF befarar att speciellt äldre inte kommer att känna till villkoren och därför inte får skattelättnaden. Skälen för regeringens förslag och bedömning: För att förenkla hanteringen för köparen bör denne kunna få skattelättnaden direkt vid köpet av hushållsarbetet. Detta innebär i praktiken att köparen inte ska behöva betala den del av fakturabeloppet som motsvarar skattelättnaden. Regeringen föreslår därför att köparen ska kunna komma överens med utföraren om att köparen endast ska betala det pris som återstår efter det att avdrag har gjorts för skattelättnaden. För att ett sådant system ska fungera måste utföraren redan i samband med faktureringen beakta att köparen är berättigad till en viss skattelättnad. Vid en skattelättnad på 50 procent ska köparen betala halva utgiften för arbete samt hela utgiften för material, utrustning och resor. Utgifter för material, utrustning och resor räknas nämligen inte som arbetskostnad och bör därför, liksom i dag, inte berättiga till skattereduktion (se vidare avsnitt 5.5.1). Den föreslagna ordningen innebär att köparen i praktiken får en skattelättnad direkt i samband med betalningen av arbetet. Skattelättnaden som tillgodoräknas vid köpet av tjänsten föreslås hanteras som en preliminär skattereduktion. Exempel: Köparen betalar halva utgiften för hushållsarbete Ersättning för arbete, inkl. mervärdesskatt 8 000 kr Material, inkl. mervärdesskatt + 500 kr Bruttobelopp att betala 8 500 kr Skattelättnad, 50 procent av 8 000 kr - 4 000 kr Betalningskrav mot köparen 4 500 kr Om köparen betalar mindre än 50 procent av arbetskostnaden ska skattereduktionen minskas med hänsyn härtill. SPRF har framfört åsikten att regelverket ska utformas så att utföraren ska erbjuda köparen att endast behöva betala halva arbetskostnaden utan att köparen behöver träffa en särskild överenskommelse om detta. Att införa en sådan reglering skulle emellertid påverka avtalsfriheten och det civilrättsliga avtalsförhållandet mellan köpare och utförare. Regeringen är därför inte beredd att föreslå en sådan ordning. Överenskommelser om delvis betalning bör vara frivilliga. Det finns dock skäl att anta att information om skattelättnaden sprids till köparna inte bara genom Skatteverkets försorg utan även i form av försäljningsargument från utförare av hushållsarbete. 5.2.3 Kravet på F-skattsedel Regeringens förslag: För att skattelättnaden ska kunna tillgodoräknas när arbetet utförs i Sverige ska det krävas att den som utför arbetet har F-skattsedel. Regeringens bedömning: För ett utländskt företag som utför hushållsarbete utomlands bör alltjämt gälla att utföraren ska ha ett intyg eller någon annan handling som visar att företaget i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland genomgår motsvarande kontroll som en innehavare av F-skattsedel. Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har kommenterat förslaget. Skälen för regeringens förslag och bedömning: Enligt det nuvarande regelverket för skattereduktion för hushållsarbete krävs att utföraren av tjänsten innehar F-skattsedel när avtal om arbetet träffas eller när ersättningen betalas ut. När det gäller utländska företag kan dessa som alternativ till F-skattsedel uppvisa intyg eller annan handling som visar att företaget i sitt hemland genomgår motsvarande kontroll som en innehavare av F-skattsedel i fråga om skatter och avgifter. Utländska företag som inte bedriver näringsverksamhet i Sverige kan inte få någon F-skattsedel. Däremot kan utländska företag som bedriver verksamhet i Sverige få F-skattsedel. Till skillnad från vad som gäller i dag anser regeringen, i likhet med utredningen, att också utländska utförare som bedriver verksamhet i Sverige bör ha F-skattsedel för att en skattelättnad ska kunna ges. En sådan reglering innebär att det blir enklare och tydligare regler för vad som gäller vid köp av hushållsarbete som utförs i Sverige. Köparen behöver då inte kräva ett intyg från en utländsk utförare som visar att företaget i sitt hemland genomgår motsvarande kontroll som en innehavare av F-skattsedel i fråga om skatter och avgifter. Detta innebär en extra administrativ börda för den utländske tjänsteleverantören som redan genomgått motsvarande kontroller i sitt hemland och som kan styrka det med ett intyg. Detta skulle kunna hindra tillträdet till den svenska marknaden i strid med EG-fördraget. Denna börda skulle dock kunna motiveras med hänsyn till skydd för köparen som inte behöver bedöma om det utländska intyget motsvarar de krav som ställs för att en person ska kunna få F-skattsedel i Sverige. Ett krav på F-skattsedel vid arbete i Sverige kan enligt regeringens mening inte anses diskriminerande mot de utländska företagen, eftersom de har möjlighet att ansöka om F-skattsedel enligt samma principer som gäller för svenska företag. Enligt 4 kap. 7 § skattebetalningslagen (1997:483) ska F-skattsedel, om inte annat följer av 8, 10 eller 11 §, efter ansökan utfärdas för den som uppger sig bedriva eller ha för avsikt att bedriva näringsverksamhet här i landet, såvida det inte finns skälig anledning att anta att näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer att bedrivas. Det finns således inget krav på att den som ansöker om F-skattsedel ska vara skattskyldig i Sverige. Mot bakgrund av det nu anförda föreslår regeringen att det vid hushållsarbete som utförs inom Sverige av den som är näringsidkare bör krävas att denne innehar F-skattsedel antingen när avtal om arbete träffas eller när ersättningen betalas ut. Detta bör gälla oavsett om näringsidkaren är svensk eller utländsk. Den möjlighet som i dag finns för utländska företag att uppvisa ett intyg eller någon annan handling som visar att företaget i sitt hemland genomgår motsvarande kontroll som en innehavare av F-skattsedel i fråga om skatter och avgifter bör alltså begränsas till när hushållsarbetet utförs utanför Sverige, men inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). För arbete som utförs utanför EES bör, i likhet med vad som gäller i dag, inte några skattelättnader ges. 5.2.4 Faktura eller motsvarande handling Regeringens bedömning: Det är lämpligt att fakturan eller motsvarande handling är utformad på sådant sätt att det framgår vad som är arbetskostnad respektive andra kostnader samt vad som ska betalas av köparen. Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har särskilt kommenterat bedömningen. Skälen för regeringens bedömning: Det finns enligt nuvarande lagstiftning ingen formell skyldighet att upprätta en faktura i de fall hushållsarbete säljs till en privatperson som inte bedriver näringsverksamhet. Om en faktura inte utfärdas måste de verifikationskrav som bokföringslagen (1999:1078) innehåller ändå uppfyllas. Det innebär att det för varje affärshändelse ska finnas en verifikation (5 kap. 6 § bokföringslagen). Det är lämpligt att det av en faktura eller motsvarande handling kan utläsas hur mycket som utgör arbetskostnad respektive andra kostnader. Vidare kan det vara lämpligt att det av underlaget framgår hur mycket som köparen ska betala och hur stor köparens preliminära skattereduktion blir. För att undvika missförstånd kan det också vara lämpligt att fakturan eller motsvarande handling förutom de krav som bokföringslagen uppställer innehåller följande uppgifter. 1. Typ av arbete som har utförts, dvs. att det är hushållsarbete enligt lagens definition (nuvarande 4 § lagen [2007:346] om skattereduktion för hushållsarbete). 2. Var arbetet har utförts. 3. Total ersättning för arbete inklusive mervärdesskatt (underlag för skattelättnad). 4. Skattelättnadens storlek, 50 procent av underlaget för skattelättnad. 5. Belopp som ska betalas av köparen, dvs. halva arbetsersättningen samt hela ersättningen för material, utrustning och resor. Beloppen ska vara inklusive mervärdesskatt. 6. När betalning senast ska göras. 7. Vem som har utfört arbetet (se avsnitt 5.6). I praktiken innebär detta att fakturan eller motsvarande handling i stort sett bör innehålla uppgifter som motsvarar det som en ansökan enligt nuvarande system för skattereduktion för hushållsarbete ska innehålla, se 9 § lagen om skattereduktion för hushållsarbete. En månadsfaktura kan t.ex. utformas på följande sätt. Exempel på faktura Hushållsstädning, 3 och 22 augusti 2009 2 x 600 kr 1 200 kr Material, 2 x 50 kr 100 kr Resor, 2 x 50 kr 100 kr Total ersättning, inklusive mervärdesskatt 1 400 kr Kundens preliminära skattereduktion, 50 procent av arbetskostnaden på 1 200 kr - 600 kr Nettobelopp att betala för kunden 800 kr Mervärdesskatt ingår i fakturabeloppet med 280 kronor, 20 procent av 1 400 kr. Betalas senast den 15 september 2009. Arbetet har utförts på Exempelvägen 14, Astad. Arbetet har utförts av Anders Andersson. 5.2.5 Utförarens begäran om utbetalning från Skatteverket Regeringens förslag: En utförare ska kunna begära utbetalning från Skatteverket med ett belopp motsvarande den del av hushållsarbetet (inklusive mervärdesskatt) som köparen inte har betalat, dock högst med samma belopp som köparen har betalat för arbetet. Utbetalning ska kunna begäras först när hushållsarbetet har utförts och betalats. Utförarens begäran om utbetalning ska vara undertecknad av utföraren eller behörig ställföreträdare och ska ha kommit in till Skatteverket senast den 31 januari året efter det beskattningsår då arbetet betalades. Begäran ska innehålla utförarens namn, adress och, om sådant nummer finns, organisationsnummer, personnummer, samordningsnummer eller motsvarande registreringsnummer, köparens personnummer eller samordningsnummer i de fall sådant nummer finns, debiterad ersättning för hushållsarbete, betalt belopp, den dag som betalningen kommit utföraren tillhanda och det belopp som utföraren begär som utbetalning från Skatteverket. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om eller i enskilda fall medge att begäran om utbetalning får lämnas i form av ett elektroniskt dokument. Utredningens förslag: Överensstämmer i princip med regeringens. Utredningen föreslår inte någon sista tidpunkt för begäran om utbetalning. Remissinstanserna: Skatteverket anser att det medför en ökad risk för fusk att utförare av tjänster efter en enkel begäran ska få ersättning från Skatteverket. Skatteverket föreslår därför att utföraren i sin begäran om utbetalning ska ange vilket slag av hushållsarbete som har utförts. Näringslivets Skattedelegation, till vars yttrande Svenskt Näringsliv och Stockholms Handelskammare ansluter sig, och Näringslivets Regelnämnd anser att mängden information som utföraren ska lämna i samband med sin begäran om utbetalning bör minimeras. Almega påpekar att det ur ett företagarperspektiv är klart bättre om företaget kan rapportera direkt till Skatteverket vid faktureringstillfället för att inte förlora likviditet. Intresseföreningen för hushållsnära tjänster och About Time AB är osäkra på vad utförarnas hantering av kunders personnummer kan innebära. Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslår att i de fall då köparen har betalat högst halva utgiften för hushållsarbetet, ska utföraren ha rätt att begära utbetalning från Skatteverket med belopp motsvarande den faktiska betalning som köparen har gjort. Den del som utföraren inte har fått betalt för motsvarar i princip köparens skattereduktion. I de fall köparen har betalat mer än halva utgiften kan utföraren begära utbetalning från Skatteverket med högst det belopp som motsvarar differensen mellan den totala utgiften för arbetet och det belopp som köparen har betalat. Det är således köparen som får skattelättnaden, men utbetalning av denna skattelättnad sker av praktiska skäl till utföraren. För utföraren innebär förslaget att han får betalt från två håll. Köparens skattereduktion får endast avse utgifter för hushållsarbete. Detta innebär att material, utrustning och resor inte får medräknas i underlaget för skattereduktion (se avsnitt 5.5.1). Regeringen föreslår att en begäran om utbetalning från Skatteverket ska innehålla utförarens namn, adress samt, om sådant nummer finns, organisationsnummer, personnummer, samordningsnummer eller motsvarande registreringsnummer. Vidare ska utföraren lämna följande uppgifter. * Köparens personnummer eller, i de fall sådant nummer finns, samordningsnummer. * Debiterad ersättning för hushållsarbetet (exklusive material, utrustning och resor) inklusive mervärdesskatt. * Betalt belopp för arbetet. * Den dag som betalningen kom utföraren tillhanda. * Det belopp utföraren begär från Skatteverket. Om utföraren har flera köpare innebär ovanstående krav att begäran om utbetalning ska specificeras per köpare. Det ska inte finnas något formellt krav på att begäran ska vara utformad på ett visst sätt. Det väsentliga är att begäran omfattar åtminstone de uppgifter som redovisats här ovan. Det är naturligtvis inget som hindrar att utföraren i sin begäran lämnar ytterligare uppgifter, som t.ex. fakturanummer. Det ankommer på Skatteverket att utforma det system som behövs för begäran om utbetalning. Skatteverket har föreslagit att utföraren i sin begäran om utbetalning ska ange vilket slag av hushållsarbete som har utförts. Det kan diskuteras om utföraren ska vara skyldig att lämna en närmare specifikation av vilken typ av hushållsarbete som har utförts, t.ex. genom att ange något av de sju olika alternativ som finns uppräknade i nuvarande 4 § lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete. Det skulle i så fall innebära att utföraren måste göra en sådan specifikation för varje faktura eller motsvarande handling. Genom att utföraren i sin begäran generellt uppger att ersättningar avser hushållsarbeten som berättigar köparen till skattereduktion får utföraren, enligt regeringens mening, anses ha lämnat tillräckliga uppgifter i den delen för att utbetalning ska kunna göras. Att ställa krav på ytterligare specifikation skulle öka den administrativa bördan för utförarna på ett sätt som inte kan anses motiverat i detta sammanhang. Det nu anförda innebär naturligtvis inte att Skatteverket är förhindrat att, om så behövs, i ett enskilt fall begära preciseringar och förtydliganden av utföraren (se avsnitt 5.2.6). Regeringen anser inte att det ska finnas en skyldighet för utföraren att bifoga fakturor till begäran om att få utbetalning. Däremot måste utföraren i samband med eventuell kontroll kunna uppvisa dels de fakturor eller annat underlag som ligger till grund för begäran, dels när och hur mycket som köparen har betalat av fakturabeloppet (se avsnitt 5.2.6 om utförarens skyldighet att medverka till Skatteverkets granskning av begäran om utbetalning). I stället för en specificerad begäran kan utföraren visa att förutsättningarna är uppfyllda genom att skicka in t.ex. en kopia av fakturan med uppgifter om inbetalningsdag m.m. Det avgörande är att Skatteverket med ledning av insänt material kan bedöma hur stort belopp som ska utbetalas till utföraren. Utförarens begäran om utbetalning från Skatteverket ska vara undertecknad av utföraren. Om utföraren är en juridisk person, ska begäran vara underskriven av den som är behörig ställföreträdare för den juridiska personen. Begäran om utbetalning från Skatteverket ska i princip kunna lämnas när som helst. Det kan emellertid vara enklare att göra en sådan begäran en gång per månad, t.ex. i samband med att utföraren gör en avstämning av vilka betalningar som kunderna har gjort under månaden. Skattereduktionen grundar sig på att den skattskyldige haft en utgift för det utförda arbetet. Reduktionen bör därför, liksom enligt nuvarande lagstiftning, hänföras till det beskattningsår då köparen betalat utgiften (se avsnitt 5.2.10). En förutsättning för utbetalning är dels att arbetet har utförts, dels att köparen har betalat för arbetet. En fråga i sammanhanget är under hur lång tidsperiod utföraren ska ha möjlighet att begära utbetalning från Skatteverket. Om frågan inte regleras borde sedvanlig tioårig preskriptionsfrist gälla (2 § första stycket preskriptionslagen [1981:130]). Det finns emellertid ingen anledning att låta en utförare åberopa en fordran på utbetalning från Skatteverket under så lång tid. Enligt regeringens mening bör det krävas att begäran om utbetalning kommer in senast den 31 januari året efter aktuellt beskattningsår. Den 31 januari är samma datum som gäller för lämnande av kontrolluppgifter, vilket är naturligt eftersom avsikten är att skattereduktionen ska kunna förtryckas. Det innebär t.ex. att om arbetet utförs och köparens betalning sker under 2009 (beskattningsåret) ska begäran om utbetalning komma in till Skatteverket senast den 31 januari 2010. Om arbetet däremot utförs under 2009 och köparens betalning sker under 2010 (beskattningsåret) ska begäran om utbetalning i stället komma in till Skatteverket senast den 31 januari 2011. Efter detta datum mister en utförare sin möjlighet att få utbetalning från Skatteverket. En ansökan som kommer in efter detta datum ska avvisas. För att i viss mån lindra säljarnas administrativa börda bör det för begäran om utbetalning, på motsvarande sätt som i dag gäller för ansökningar om skattereduktion enligt lagen om skattereduktion för hushållsarbete, finnas en möjlighet till elektroniskt uppgiftslämnande. För att begäran ska få lämnas elektroniskt bör det krävas att tillstånd till sådant uppgiftslämnande getts. Tillståndsgivningen och den närmare utformningen av systemet bör vara förbehållen regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Därigenom kan parternas åtaganden och ansvar för informationen och förmedlingen regleras närmare och säkerheten samt Skatteverkets kontrollmöjligheter säkerställas. 5.2.6 Skatteverkets utbetalning till utföraren Regeringens förslag: Skatteverket ska till en utförare som högst kunna utbetala 50 000 kronor per köpare och beskattningsår, dvs. ett belopp som motsvarar köparens maximala preliminära skattereduktion. Utbetalning ska göras till ett bank- eller kreditmarknadsföretagskonto som utföraren har anmält till Skatteverket. Om utföraren inte har anmält ett sådant konto får Skatteverket besluta att utbetalning ska ske på annat sätt. Skatteverket ska snarast fatta beslut om utbetalning. Skatteverket ska så snart som möjligt meddela köparen om beslut om utbetalning. Den som begär utbetalning ska ge Skatteverket tillfälle att granska underlaget för utbetalning och lämna de uppgifter som behövs för granskningen. Utföraren ska ges tillfälle att yttra sig innan ett ärende avgörs, om det inte är onödigt. Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. Utredningen föreslår dock att utbetalning ska ske till det bank- eller kreditmarknadsföretagskonto som utföraren har anmält till Skatteverket för utbetalning av skatt enligt bestämmelserna i 51 § skattebetalningsförordningen (1997:750), ett annat konto som utföraren anvisar, eller till utförarens skattekonto. Utredningen föreslår inte heller någon skyldighet för Skatteverket att meddela köparen om vägrad utbetalning. Utredningens förslag innehåller inte heller något uttryckligt skyndsamhetskrav. Remissinstanserna: Länsrätten i Stockholms län anför att det inte framgår om det är tänkt att köparen ska underrättas om att utföraren nekats utbetalning på grund av att taket för skattereduktion uppnåtts. En sådan underrättelse är nödvändig om avslagsbeslutet även ska anses vara riktat mot köparen som i och med beslutet inte tillgodoräknas någon preliminär skattereduktion. Skatteverket anför att de föreslagna reglerna innebär att verket tvingas skapa ett helt separat förfarande för dessa utbetalningar. Eftersom skattekontot i dagsläget används för ett antal utbetalningar som avser annat än skatt förordar verket att utbetalning till utföraren i första hand ska ske till utförarens skattekonto med direkt utbetalning till utföraren och att utbetalning till anvisat konto ska ske endast till utförare som saknar skattekonto. Skatteverket anför vidare att eftersom utföraren inte har någon möjlighet att ta reda på om kunden har rätt till skattereduktion eller inte kommer detta att skapa en stor osäkerhet för utföraren. Almega, Företagarna, Hemfrid i Sverige AB, HomeMaid AB, Intresseföreningen för hushållsnära tjänster, Näringslivets Regelnämnd, Näringslivets Skattedelegation, till vars yttrande Svenskt Näringsliv och Stockholms Handelskammare ansluter sig, och Sveriges advokatsamfund invänder mot förslaget att utföraren ska stå risken för att köparen redan har uppnått taket för skattereduktion och anser att ansvaret bör åvila köparen och Skatteverket. Verket för näringslivsutveckling anför att den föreslagna riskfördelningen ökar affärsriskerna och påverkar små företag som redan har ett förhållandevis stort risktagande. Hemfrid i Sverige AB anser att eventuellt överutnyttjande bör medföra ett skattetillägg för den skattskyldige vid nästföljande beskattningstillfälle. HomeMaid AB anför att överutnyttjande borde kunna regleras vid individens slutskatteberäkning. Sveriges advokatsamfund anför att risken normalt inte bör anses som en affärsrisk för företagaren, utan i stället är en risk för köparen att inte få fullt skattemässigt avdrag. Förslaget bör därför korrigeras så att utföraren alltid är berättigad till utbetalning från Skatteverket om han eller hon kan uppvisa korrekt dokumentation. Alternativt bör utföraren erbjudas en möjlighet att kunna säkerställa att utrymme finns redan vid tjänstens utförande. Kammarrätten i Göteborg anser att det bör göras en närmare analys av förutsättningarna för riskfördelningen i fakturamodellen utifrån avtalsrättsliga frågeställningar, inte minst ur konsumenträttsligt perspektiv. Almega anför att det inte är tillräckligt utarbetat vilken rätt företaget har att i efterhand uppsöka en kund som har överstigit maxbeloppet och kräva betalning av hela beloppet. Skälen för regeringens förslag: Utredningen har föreslagit att Skatteverket till en eller flera utförare ska kunna betala ut högst 50 000 kronor per köpare och år. Förslaget innebär att utbetalning ska vägras i de fall Skatteverket kan konstatera att köparen redan har köpt hushållsarbete i sådan omfattning att vederbörande tillgodoräknats preliminär skattereduktion med belopp motsvarande maximal skattereduktion, 50 000 kronor (se avsnitt 5.5.5). Utredningens förslag att låta utföraren stå risken för att köparen redan har uppnått taket för skattereduktion har kritiserats av flera remissinstanser som anser att risken i stället bör bäras av köparen och Skatteverket. Regeringen ställer sig dock bakom utredningens förslag. Till stöd för att även i dessa fall medge utbetalning kan i och för sig hävdas att en utförare normalt inte har någon kännedom om köparens eventuella köp från andra utförare och följaktligen inte kan vara helt säker på att det finns något utrymme för skattereduktion. Till stöd för att vägra utbetalning kan dock anföras att en utbetalning i ett sådant fall inte skulle motsvaras av någon skattereduktion och i praktiken skulle innebära att Skatteverket skulle ta över utförarens fordran mot köparen och skulle kunna driva in denna fordran i form av skatt. Ett sådant system förefaller mindre lämpligt. Det är dessutom så att en utförare normalt alltid bär en viss risk för att en köpare inte kan betala det som köpts. Systemet med utbetalning från Skatteverket betyder i praktiken en minskad kreditrisk eftersom verket träder in som en garant för köparens betalning motsvarande ett belopp upp till halva arbetskostnaden, under förutsättning att det finns utrymme för en skattereduktion. Om utrymmet redan är utnyttjat och utföraren därför inte kan få en utbetalning från Skatteverket innebär detta egentligen bara att utföraren står precis samma kreditrisk i förhållande till köparen som utföraren ändå skulle ha stått om utbetalningssystemet inte hade funnits alls. Att utföraren inte kan vara helt säker på att det finns något utrymme för skattereduktion och att utbetalning från Skatteverket kan ske får därför enligt regeringens mening anses vara en acceptabel affärsrisk för utföraren. En utförare av hushållsarbete får således se till att avtalsvägen förbehålla sig rätten att kräva köparen på ytterligare betalning i händelse av att han eller hon inte kan erhålla utbetalning från Skatteverket. En sådan avtalsreglering kan även bli aktuell för att täcka in situationer där Skatteverket återkräver en utbetald ersättning för att förutsättningarna för skattereduktion inte är uppfyllda (se avsnitt 5.2.7). Det kan diskuteras om det borde finnas en möjlighet för en utförare att, i någon utsträckning, kunna kontrollera hur mycket som har utnyttjats som preliminär skattereduktion genom att Skatteverket lämnar uppgift om utnyttjad preliminär skattereduktion till utföraren. Denna uppgift faller dock under bestämmelserna om skattesekretess enligt 9 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100). För att bryta skattesekretessen krävs att det införs en särskild sekretessbrytande regel. Det ska också framhållas att en uppgift om tillgodoräknad preliminär skattereduktion är en uppgift som är tillförlitlig endast vid den tidpunkt då uppgiften lämnas. Uppgiften förändras så snart en ny preliminär skattereduktion registreras av Skatteverket. Även om utföraren får uppgift om storleken på köparens preliminära skattereduktioner kan denne alltså inte med säkerhet veta om det finns något utrymme för utbetalning när en sådan begärs. Med hänsyn härtill samt då skattesekretessen är betydelsefull anser regeringen att det inte bör införas någon sekretessbrytande regel. Har Skatteverket kännedom om att köparen uppnått taket om 50 000 kronor för skattereduktion, ska alltså någon utbetalning till utföraren inte ske. Skatteverket ska i sådant fall fatta ett särskilt avslagsbeslut. Utföraren får i en sådan situation i stället vända sig till köparen för att få den resterande ersättningen. Avslagsbeslut kan naturligtvis även grundas på att någon annan förutsättning för rätt till skattereduktion brister, som t.ex. att den utförda tjänsten inte omfattas av reduktionssystemet eller att företagaren inte har F-skattsedel. Skatteverkets beslut i fråga om utbetalning påverkar köparens situation. Om utföraren får en utbetalning ökar detta köparens preliminära skattereduktion, vilket minskar utrymmet för ytterligare skattereduktion. Om utföraren helt eller delvis nekas utbetalning kommer denne i normalfallet att vända sig till köparen för att begära ytterligare betalning för det utförda arbetet. Köparen behöver i ett sådant fall veta att utföraren verkligen nekats utbetalning. Regeringen föreslår därför, i linje med vad Länsrätten i Stockholms län förordat, att Skatteverket när verket fattar beslut i fråga om utbetalning ska meddela köparen om detta beslut (jfr avsnitt 5.2.9 angående meddelande till köparen om preliminär skattereduktion). Detta ska ske så snart som möjligt. Utredningen har föreslagit att utbetalning normalt ska göras till det bank- eller kreditmarknadsföretagskonto som utföraren har anmält till Skatteverket för utbetalning av skatt enligt bestämmelserna i 51 § skattebetalningsförordningen eller annat konto som utföraren anvisar. Utföraren ska dock enligt förslaget kunna begära att utbetalning i stället ska göras direkt till vederbörandes skattekonto. Skattekontot används redan i dag till andra utbetalningar än sådana som avser skatt. Exempel på sådana utbetalningar är anställningsstöd, stöd till utbildningsvikariat, stöd till skyddat arbete hos en offentlig arbetsgivare och sjöfartsstöd (se lagen [1999:591] om kreditering på skattekonto av vissa stöd beslutade av arbetsmarknadsmyndighet och Rederinämnden) och stimulans till arbetsgivare för nystartsjobb (se lagen [2006:1494] om kreditering på skattekonto av stimulans till arbetsgivare för nystartsjobb). Skattekontot lämpar sig emellertid mindre väl för utbetalningar av nu aktuellt slag. Utbetalningen innebär i praktiken att Skatteverket övertar köparens betalningsansvar för ett belopp motsvarande vad som betalas ut. Den kan därför enligt regeringens mening inte jämföras med de olika offentliga stöd som betalas ut genom kreditering på skattekontot. Utbetalningen bör vidare enligt regeringens mening inte bli föremål för ränteberäkning på skattekontot. Att undanta en viss post från ränteberäkning skulle kräva en stor ändring av skattekontosystemet. Regeringen anser därför att utbetalning inte bör ske till skattekontot. Utbetalning bör i stället ske till ett bank- eller kreditmarknadsföretagskonto som utföraren har anmält till Skatteverket. Skatteverket har på förfrågan uppgett att detta är möjligt. Om utföraren inte har anmält ett sådant konto får Skatteverket besluta att utbetalning ska ske på annat sätt. Genom att utbetalningarna sker löpande kan eventuella felaktigheter upptäckas tidigare än i det nuvarande systemet, där det kan dröja nästan två år innan köparen i samband med ansökan om skattereduktion får uppgift om att skattereduktion inte kan erhållas. Regeringens förslag innebär att en utbetalning till en utförare inte får ske till den del de sammanlagda utbetalningarna skulle uppgå till ett belopp som överstiger vad köparen kan tillgodoräknas i preliminär skattereduktion. I de fall Skatteverket vägrar utbetalning till utföraren på grund av att köparen nått taket för skattereduktionen uppkommer frågan om Skatteverket därmed röjer en sekretessbelagd uppgift. Enligt regeringens uppfattning är så fallet, eftersom tillgodoräknande av preliminär skattereduktion för köparen inte kan anses vara ett sådant beslut som enligt 9 kap. 1 § tredje stycket sekretesslagen är undantaget från skattesekretessen. Sekretess gäller därför enligt 9 kap. 1 § första stycket sekretesslagen. Enligt 1 kap. 5 § sekretesslagen gäller dock att sekretess inte utgör hinder mot att uppgift lämnas ut, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet. Av förvaltningsrättsliga principer följer att utföraren i den aktuella situationen ska få veta varför utbetalning inte sker. För att kunna motivera ett sådant beslut måste alltså Skatteverket röja uppgiften. Detta är följaktligen nödvändigt för att Skatteverket ska kunna följa bestämmelsen om att utbetalning inte får överstiga köparens maximala preliminära skattereduktion. Någon särskild sekretessbrytande regel för den här situationen behövs alltså inte. En utbetalning har i och för sig ett samband med köparens beskattning, men utbetalningsförfarandet är till sin konstruktion ett administrativt förfarande och bör därför hanteras i särskild ordning. Skatteverket har ett behov av att, på förekommen anledning i ett enskilt fall eller genom t.ex. ett stickprovsförfarande, kunna göra vissa kontroller i syfte att säkerställa att utbetalningar sker på korrekta grunder. Regeringen föreslår därför i likhet med utredningen en uttrycklig regel om att en utförare som begär utbetalning ska ge Skatteverket tillfälle att granska underlaget för begäran och lämna de uppgifter som behövs för granskningen. Regeringen föreslår vidare att utföraren ska ges tillfälle att yttra sig innan ett ärende avgörs, om det inte är onödigt (jfr 3 kap. 2 § taxeringslagen [1990:324] och 14 kap. 1 § skattebetalningslagen [1997:483]). Regeringen föreslår även en regel av innebörden att Skatteverket snarast ska fatta beslut om utbetalning. Detta skyndsamhetskrav gäller oavsett om beslutet innebär att utbetalning ska ske eller att utbetalning, helt eller delvis, ska vägras. Ett uttalat skyndsamhetskrav är angeläget inte minst mot bakgrund av den förtryckning i köparens självdeklaration som förutsätts ske av den preliminära skattereduktion som en utbetalning medför. Av likviditetsskäl för utföraren är dessutom en skyndsam hantering av utbetalningen angelägen. 5.2.7 Återbetalning av utbetalda medel Regeringens förslag: Den som har fått en utbetalning från Skatteverket utan att vara berättigad till den ska snarast underrätta verket om denna utbetalning. Om utföraren till köparen betalar tillbaka ett belopp, som tidigare har legat till grund för beslut om utbetalning av ett belopp från Skatteverket, ska utföraren snarast underrätta verket om denna återbetalning. Den som underrättar Skatteverket om återbetalning ska ge verket tillfälle att granska underlaget för återbetalning och lämna de uppgifter som behövs för granskningen. Om någon har fått en utbetalning utan att vara berättigad till den, ska Skatteverket snarast besluta att det felaktigt utbetalda beloppet ska betalas tillbaka till Skatteverket. Om utföraren till köparen återbetalar ett belopp, som tidigare har legat till grund för beslut om utbetalning av ett belopp från Skatteverket, ska verket snarast besluta att återbetalning ska ske med ett belopp som motsvarar vad som betalats tillbaka till köparen. Utföraren och annan mottagare av en felaktig utbetalning ska ges tillfälle att yttra sig innan ett ärende avgörs, om det inte är onödigt. Skatteverkets beslut om återbetalning ska meddelas före utgången av det sjätte året efter det beskattningsår som utbetalningen avser. Om Skatteverket har beslutat om återbetalning ska den tidigare tillgodoräknade preliminära skattereduktionen minskas med belopp motsvarande den beslutade återbetalningen. Skatteverket ska så snart som möjligt meddela köparen om ett beslut om återbetalning. Återbetalning ska ske genom insättning på ett särskilt konto för återbetalning och göras senast den sista dagen i månaden efter den månad som Skatteverket fattat beslutet om återbetalning. Om återbetalning inte görs i rätt tid, ska fordringen lämnas för indrivning. Regeringen får meddela föreskrifter om att indrivning inte behöver begäras för ett ringa belopp. Kostnadsränta tas ut på belopp som ska betalas tillbaka efter beslut av Skatteverket. Räntan beräknas från den dag beloppet betalades ut till och med den dag beloppet betalas tillbaka. Räntan beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan enligt 19 kap. 3 § skattebetalningslagen. Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket helt eller delvis efterge kravet på ränta. Utredningens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. Minskning av tidigare tillgodoräknad preliminär skattereduktion förutsätter dock enligt den föreslagna lagtextens lydelse att återbetalning faktiskt har skett. Utredningen föreslår inte heller någon begränsning av tiden för återbetalning eller någon kostnadsränta. Utredningen föreslår vidare inte någon bestämmelse om att den som underrättar Skatteverket om återbetalning ska medverka till granskningen. Utredningen har dessutom inget förslag om överlämnande till indrivning. Remissinstanserna: Länsrätten i Stockholms län anser att det är oklart om bestämmelsen om återbetalning är tillämplig om Skatteverket vid sin prövning i samband med slutlig skattereduktion finner att den skattskyldige inte visat att utfört arbete kan klassificeras som en hushållsnära tjänst och att utföraren därmed fått en felaktig utbetalning. Det är av vikt att förutsättningarna för återbetalningskrav utreds grundligare och att lagtexten tydligare anger i vilka situationer ett återbetalningsbeslut kan fattas och mot vem ett sådant krav kan ställas. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Almega anser att återbetalning på grund av felaktigt belopp borde gå att lösa på så vis att det dras på kommande betalning till leverantören. Att fakturera och kräva återbetalning samt ränta verkar vara en tung hantering då det i de flesta fall kommer att röra sig om relativt små belopp. Om ränta ska utgå borde det vara räntefritt upp till ett skäligt belopp. Räntan kan lätt bli ett hinder för de små företagen. Skälen för regeringens förslag Förutsättningar för återbetalning Om en utbetalning har skett utan att förutsättningarna för utbetalning, dvs. i praktiken förutsättningarna för skattereduktion, egentligen varit uppfyllda är det givetvis angeläget att detta kan korrigeras. En sådan situation behöver inte uppkomma på grund av att utföraren lämnat medvetet felaktiga uppgifter utan kan bero på t.ex. en missuppfattning av vilket arbete som berättigar till skattereduktion eller ett administrativt misstag hos utföraren eller Skatteverket. En felaktig utbetalning kan vidare tänkas uppkomma genom att Skatteverket betalar ett belopp till helt fel mottagare, som kanske inte ens utför hushållsarbete. Korrigering bör även kunna ske om en utförare, på grund av att det ursprungliga kravet mot köparen av någon anledning måste korrigeras, till köparen betalar tillbaka ett belopp som tidigare har legat till grund för ett beslut om utbetalning av ett belopp från Skatteverket. Regeringen föreslår därför att om någon har fått en utbetalning utan att vara berättigad till den, ska det felaktigt utbetalda beloppet betalas tillbaka. I likhet med utredningen anser regeringen även att återbetalning ska ske om en utförare till köparen betalar tillbaka ersättning som tidigare har legat till grund för en begäran om utbetalning av belopp från Skatteverket. Hantering av återbetalning Utredningen har föreslagit att en utförare som till köparen betalar tillbaka ersättning, som tidigare har legat till grund för begäran om utbetalning av belopp från Skatteverket, ska underrätta verket om detta. Enligt regeringens mening bör även en utförare eller någon annan som mottagit ett felaktigt utbetalat belopp ha en underrättelseskyldighet. I lagrådsremissens lagförslag fanns uttryckliga krav på underrättelsens innehåll. Underrättelsen skulle enligt förslaget innehålla uppgifter om mottagarens namn, adress och, om sådant nummer finns, organisationsnummer, personnummer, samordningsnummer eller motsvarande registreringsnummer, utbetalt belopp, det belopp som skulle återbetalas till Skatteverket samt skälet för återbetalning. Den som underrättar Skatteverket om återbetalning ska ge verket tillfälle att granska underlaget för återbetalning och lämna de uppgifter som behövs för granskningen. Regeringen bedömer att denna mer generellt utformade upplysningsskyldighet är tillräcklig för att Skatteverket ska erhålla nödvändig information och föreslår därför inte någon särskild handlingsdirigerande bestämmelse om underrättelsens innehåll. I likhet med vad som föreslås beträffande utbetalning (se avsnitt 5.2.6) anser regeringen att förfarandet för hanteringen av återbetalning bör vara särskilt reglerat. Regeringen föreslår att Skatteverket när frågan om återbetalning aktualiseras snarast ska fatta beslut i frågan. Skyndsamhetskravet är angeläget inte minst mot bakgrund av den förtryckning i köparens självdeklaration som förutsätts ske av den preliminära skattereduktion som en utbetalning medför. Till denna prövning bör kopplas en kommuniceringsskyldighet för Skatteverket, så att utföraren och annan som är skyldig att underrätta Skatteverket om en felaktig utbetalning ges möjlighet att framföra sina synpunkter innan Skatteverket fattar ett beslut. Regeringen föreslår därför att utföraren och annan som är skyldig att underrätta Skatteverket ska ges tillfälle att yttra sig innan ärendet avgörs, om det inte är onödigt (jfr 3 kap. 2 § taxeringslagen [1990:324] och 14 kap. 1 § skattebetalningslagen [1997:483]). Almega har framfört idén att återbetalning borde lösas genom avräkning på kommande betalningar. Det kan emellertid inte alltid förutsättas att ytterligare betalningar kommer att ske till den som är återbetalningsskyldig. Om Skatteverket fattar beslut om återbetalning ska köparens tillgodoräknade preliminära skattereduktion (se avsnitt 5.2.9) minskas med belopp motsvarande återbetalningsbeloppet. För att den preliminära skattereduktionen ska minskas bör det vara tillräckligt att Skatteverket har fattat ett beslut om återbetalning. Att beloppet rent faktiskt har betalats tillbaka, som utredningens lagförslag förutsätter, bör alltså inte vara ett krav. Frågan om återbetalning borde i normalfallet uppkomma på ett relativt tidigt stadium, innan eller i samband med att frågan om slutlig skattereduktion prövas. Det kan dock i enstaka fall inträffa att det även senare framkommer uppgifter som ger anledning att ifrågasätta om förutsättningarna för skattereduktion och därmed utbetalning förelegat, t.ex. i samband med en revision hos en utförare. Frågan är därför under hur lång tidsperiod ett beslut om återbetalning bör kunna komma i fråga. Ett belopp som utbetalats till utföraren motsvaras hos köparen av en skattereduktion, antingen preliminär eller slutlig. En felaktigt tillgodoräknad slutlig skattereduktion kan angripas genom omprövning eller, om förutsättningarna för detta föreligger, genom eftertaxering. Skatteverkets beslut om eftertaxering måste som huvudregel meddelas före utgången av femte året efter taxeringsåret. Motsvarande tidsperiod bör enligt regeringens mening gälla i fråga om återbetalning. Regeringen föreslår därför att Skatteverkets beslut om återbetalning måste meddelas före utgången av det sjätte året efter det beskattningsår som utbetalningen avser. Skatteverket ska så snart som möjligt meddela köparen om Skatteverket fattar ett beslut om återbetalning. Enligt regeringens mening bör det i återbetalningssituationer finnas ett påtryckningsmedel utöver själva möjligheten att kräva återbetalning. Regeringen föreslår därför att återbetalningen ska förknippas med en ränta som beräknas från den dag beloppet betalades ut till och med den dag beloppet betalas tillbaka. En skälig ränta är enligt regeringens mening en räntesats motsvarande basräntan enligt 19 kap. 3 § skattebetalningslagen. Det kan uppkomma situationer där det skulle framstå som oskäligt att ta ut ränta. Regeringen anser därför att det till bestämmelsen om ränta ska fogas en eftergiftsgrund som innebär att Skatteverket helt eller delvis får efterge ett krav på ränta om det finns särskilda skäl. Almega har anfört att räntefrihet borde råda upp till ett "skäligt belopp". Enligt regeringens mening är det dock en lämpligare ordning att frågan om räntefrihet prövas i varje enskilt fall. Regeringen föreslår att återbetalning ska göras senast den sista dagen i månaden efter den månad då Skatteverket fattat beslutet om återbetalning. Återbetalning ska ske genom insättning på ett särskilt konto för återbetalning. Om återbetalning inte görs i rätt tid, ska fordringen lämnas för indrivning. Regeringen bör ges rätt att meddela föreskrifter om att indrivning inte behöver begäras för ett ringa belopp. 5.2.8 Utförarens redovisning av mervärdesskatt Regeringens bedömning: Regeringens förslag medför inget behov av ändring av gällande regler för redovisning av mervärdesskatt. Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har berört frågan närmare. Skälen för regeringens bedömning: I 13 kap. mervärdesskattelagen (1994:200) regleras när redovisningsskyldigheten för mervärdesskatt inträder, dvs. i vilken redovisningsperiod den utgående respektive den ingående skatten ska redovisas. Eftersom redovisningen av mervärdesskatten ska följa bokföringen finns det två redovisningsmetoder för mervärdesskatt. I de fall fakturor bokförs löpande ska den s.k. faktureringsmetoden användas. I de fall man bokför kontanta in- och utbetalningar löpande vid betalningstillfället och väntar med bokföringen av obetalda fakturor till räkenskapsårets slut, bokslutet, ska den s.k. bokslutsmetoden användas. I samband med registrering till mervärdesskatt anger Skatteverket den redovisningsmetod som ska användas. Ersättning för hushållsarbete ska, enligt regeringens förslag, betalas direkt av köparen med 50 procent och sedan av Skatteverket med 50 procent. Den fråga som uppkommer är när mervärdesskatten för den tillhandahållna tjänsten ska redovisas till Skatteverket. För dem som tillämpar faktureringsmetoden ska utgående mervärdesskatt normalt redovisas i den redovisningsperiod fakturan bokförts eller enligt god redovisningssed borde ha bokförts. Hela mervärdesskatten på fakturan bokförs därför vid ett tillfälle och hela mervärdesskattebeloppet redovisas för den redovisningsperiod under vilken fakturan har bokförts. När betalning av fakturan har skett saknar då som regel betydelse för redovisning av mervärdesskatt. Exempel - faktureringsmetoden Fakturadatum, 19 mars Ersättning för hushållsarbete 1 000 kr Mervärdesskatt + 250 kr Att betala 1 250 kr Betalning av halva fakturabeloppet görs av köparen den 28 mars. Skatteverket utbetalar resterande belopp den 4 april. Om utföraren har en redovisningsperiod som omfattar tre månader ska hela mervärdesskatten redovisas för perioden januari-mars, dvs. den period som fakturan utfärdades. Är det frågan om betalning i förskott gäller särskilda regler. Dessa innebär att mervärdesskatten på betalning som sker före tillhandahållandet redovisas vid betalningstidpunkten (13 kap. 6 § 3 mervärdesskattelagen). De som tillämpar bokslutsmetoden ska bokföra kontanta in- och utbetalningar löpande. Det är först vid beskattningsårets utgång som även obetalda fakturor ska bokföras. I skattedeklarationen för en viss redovisningsperiod under löpande beskattningsår ska därför endast mervärdesskatt på kontanta betalningar under perioden redovisas. För dem som tillämpar bokslutsmetoden innebär detta i exemplet ovan att mervärdesskatten för arbetet ska bokföras vid två olika tillfällen. När betalning av fakturan görs har i detta fall således avgörande betydelse för när redovisning av mervärdesskatten ska göras. Exempel - bokslutsmetoden Fakturadatum, 19 mars Ersättning för hushållsarbete 1 000 kr Mervärdesskatt + 250 kr Att betala 1 250 kr Betalning av halva fakturabeloppet görs av köparen den 28 mars. Skatteverket utbetalar resterande belopp den 4 april. Om utföraren har en redovisningsperiod som omfattar tre månader ska halva mervärdesskatten redovisas för perioden januari-mars, medan den resterande delen ska redovisas för perioden april-juni. I de fall betalning har gjorts under olika tremånadersperioder ska således mervärdesskatten för en faktura redovisas på två olika skattedeklarationer. Detta kan medföra ett visst administrativt merarbete för utföraren. Det innebär dock ingen direkt ekonomisk belastning för utföraren förutom vid bokslutstillfället, eftersom mervärdesskatten alltid hänförs till den redovisningsperiod som den faktiska betalningen har skett. Med hänsyn till att principerna för redovisning enligt bokslutsmetoden är generella anser regeringen inte att det finns tillräckligt starka skäl för att föreslå någon form av särreglering. För de företag som upplever att bokslutsmetoden medför problem, finns det möjlighet att i stället löpande bokföra fakturor och ansöka hos Skatteverket om att få tillämpa faktureringsmetoden. 5.2.9 Preliminär skattereduktion Regeringens förslag: Köparen tillgodoräknas preliminär skattereduktion motsvarande det belopp som Skatteverket har utbetalat till utföraren. Preliminär skattereduktion tillgodoräknas i den ordning som registrering sker. Skatteverket meddelar löpande köparen dels vilka preliminära skattereduktioner som har tillgodoräknats, dels total tillgodoräknad skattereduktion. Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har särskilt kommenterat förslaget. Skälen för regeringens förslag: I de fall en köpare och en utförare kommer överens om att köparen inte ska betala den del av utgiften för hushållsarbete som utgör köparens skattelättnad, kan utföraren ansöka om att få utbetalning från Skatteverket enligt de principer som redovisats i avsnitt 5.2.5. Det belopp som Skatteverket utbetalar till utföraren tillgodoräknas köparen som en preliminär skattereduktion. Den preliminära skattereduktionen utgör en form av förtida återbetalning av köparens slutliga skatt. Av praktiska skäl utbetalas dock denna direkt till utföraren för att reglera köparens skuld till utföraren. Skattelättnaden tillgodoräknas alltså köparen redan under beskattningsåret. I de fall som betalning sker med de på fakturan eller motsvarande handling angivna beloppen, exklusive 50 procent av arbetskostnaden, tillgodoräknas preliminär skattereduktion med ett belopp som motsvarar resterande 50 procent av arbetskostnaden. För att det ska bli aktuellt med preliminär skattereduktion för köparen krävs, som nämnts, att Skatteverket har gjort en utbetalning till utföraren i fråga om köparens utgifter för hushållsarbete. Om utföraren av någon anledning inte begär utbetalning från Skatteverket tillgodoräknas köparen inte någon preliminär skattereduktion. Det är först när slutlig skattereduktion begärs i självdeklarationen som Skatteverket gör prövningen om slutlig skattereduktion ska ges eller inte. Förutsättningarna för att slutlig skattereduktion ska kunna tillgodoräknas redovisas i avsnitt 5.2.10. Eftersom preliminär skattereduktion kan ges vid såväl köp av hushållsarbete som vid redovisning i förenklad skattedeklaration (se avsnitt 5.4.5), kan frågan uppkomma i vilken ordning som den preliminära skattereduktionen ska tillgodoräknas. Motsvarande frågeställning uppkommer också i de fall två eller flera utförare kommer in med begäran om utbetalning gällande en och samma köpare ungefär samtidigt och köparens gräns för preliminär skattereduktion därigenom passeras. Regeringen förutsätter att Skatteverket i sådana situationer som nu beskrivits hanterar ärendena i den ordning som de kommer in. Regeln bör därför vara att den preliminära skattereduktion som först har registrerats har företräde framför en senare. Den totala reduktionen får dock aldrig överstiga 50 000 kronor. Skatteverket ska så snart som möjligt meddela köparna om utbetalning (jfr avsnitt 5.2.6 angående meddelande till köparen om beslut i fråga om utbetalning). Detta innebär att köparen får en kvittens från Skatteverket när en utbetalning har skett till utföraren. Fördelarna med en sådan avisering är att köparen successivt får veta vilka preliminära skattereduktioner som har getts samt vilka utförare som har lämnat dessa uppgifter. Skatteverkets meddelande ska även innehålla en uppgift om total tillgodoräknad preliminär skattereduktion. En sådan uppgift gör det lättare för en köpare att hålla reda på när taket för preliminär skattereduktion nås. Köparen ansvarar själv för den del av arbetsersättningen som inte regleras via systemet med utbetalning och preliminär skattereduktion. Köparen bör därför sedan taket har nåtts se till att fortsättningsvis betala hela utgiften för hushållsarbetet till utföraren. En annan fördel med löpande meddelanden om preliminär skattereduktion är att eventuellt missbruk av systemet, t.ex. genom att utföraren felaktigt använder sig av en privatpersons personnummer, kan påpekas av köparen direkt till Skatteverket. Verket har då möjlighet att vidta nödvändiga åtgärder för att korrigera felaktigheterna. 5.2.10 Slutlig skattereduktion Regeringens förslag: Slutlig skattereduktion tillgodoräknas med ett belopp motsvarande tillgodoräknad preliminär skattereduktion. Köparen begär slutlig skattereduktion i sin självdeklaration för det aktuella beskattningsåret. Skattereduktionen hänförs till det beskattningsår då köparen har betalat hushållsarbetet. Utredningens förslag: Utredningen föreslår att slutlig skattereduktion ska tillgodoräknas med 50 procent av summan av vad köparen har betalat och tillgodoräknad preliminär skattereduktion. Utredningen föreslår även att skattereduktionen ska hänföras till det år då både betalningsvillkoret och utförandevillkoret för arbetet uppfyllts. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har kommenterat förslaget särskilt. Skälen för regeringens förslag Frågan om skattereduktionens storlek Enligt nuvarande regelverk ansöker den skattskyldige om skattereduktion i efterhand för utgifter för hushållsarbete som betalats i sin helhet. Utredningens förslag innebär att det skulle vara möjligt att få skattereduktion för utgifter som betalats i sin helhet även inom ramen för det nya systemet. Det betyder att en skattskyldig skulle kunna begära skattereduktion både för arbete som betalats delvis och arbete som betalats i sin helhet. Med en sådan tudelad ordning finns det, enligt regeringens mening, en uppenbar risk att den enskilde i samband med begäran om slutlig skattereduktion i självdeklarationen (se nedan) inte förmår särskilja utgifter där betalning skett delvis och utgifter som betalats i sin helhet. Det medför risk för felaktigheter i form av att den enskilde i sin självdeklaration lägger till utgifter som redan beaktats genom förtryckningen av den preliminära skattereduktionen, i tron att utgifterna betalats i sin helhet. Vidare innebär utredningens förslag att köparen skulle kunna begära skattereduktion med 50 procent av vad han faktiskt betalat, även om utföraren aldrig begärt någon utbetalning från Skatteverket och köparen därigenom i praktiken redan fått en lättnad genom utförarens underlåtenhet att kräva köparen på ytterligare betalning. En sådan ordning kan inte anses lämplig. Mot denna bakgrund föreslår regeringen att skattereduktion endast ska ges med ett belopp motsvarande den tillgodoräknade preliminära skattereduktionen. De nya reglerna för skattereduktion för hushållsarbete föreslås träda i kraft den 1 juli 2009 (se avsnitt 5.7). För att göra övergången till det nya systemet så smidig som möjligt mitt under ett löpande beskattningsår bör dock möjligheten att få skattereduktion för utgifter för vilka preliminär skattereduktion inte tillgodoräknats finnas kvar övergångsvis under återstoden av 2009. Kravet för att slutlig skattereduktion över huvud taget ska kunna tillgodoräknas bör vara att köparen betalat en viss del av utgiften för hushållsarbete. I vissa fall kan det uppkomma situationer när rättelser görs och utföraren betalar tillbaka en del eller hela ersättningen till köparen. Sådana rättelser kan bli aktuella t.ex. om det upprättas en kreditfaktura eller annan handling på grund av att det ursprungliga kravet måste korrigeras. I dessa fall ska gjord betalning anses vara nettobetalningen under beskattningsåret. I de fall då utföraren har fått utbetalning från Skatteverket, dvs. köparen har fått preliminär skattereduktion (se avsnitt 5.2.9), tillgodoräknas slutlig skattereduktion med lika stort belopp som köparen har betalat för arbetet. Den slutliga skattereduktionen får dock aldrig överstiga den preliminära skattereduktion som har tillgodoräknats. Exempel - Preliminär skattereduktion har tillgodoräknats Ersättning för arbete, inkl. mervärdesskatt 8 000 kr Material, inkl. mervärdesskatt + 500 kr Bruttobelopp att betala 8 500 kr Köparen betalar, 50 procent av 8 000 kr + 500 kr 4 500 kr Utbetalas av Skatteverket till utföraren 4 000 kr Köparen tillgodoräknas preliminär skattereduktion 4 000 kr Köparen är i detta fall berättigad till slutlig skattereduktion med 4 000 kronor, vilket motsvarar den preliminära skattereduktionen. Slutlig skattereduktion ska i de fall köparen har betalat hela utgiften för hushållsarbete (övergångsvis under 2009) tillgodoräknas med 50 procent av utgiften för hushållsarbete för beskattningsåret. Exempel - Ingen preliminär skattereduktion har tillgodoräknats (övergångsvis under 2009) Ersättning för arbete, inkl. mervärdesskatt 8 000 kr Material, inkl. mervärdesskatt + 500 kr Bruttobelopp att betala 8 500 kr Köparen betalar 8 500 kr Köparen är i detta fall berättigad till slutlig skattereduktion med 4 000 kronor, 50 procent av 8 000 kronor (arbetskostnaden). Om köparen endast betalar 3 000 kronor av betalningskravet på 8 500 kronor, tillgodoräknas slutlig skattereduktion med 1 500 kronor, 50 procent av 3 000 kronor. Skattereduktionen grundar sig på att den skattskyldige haft en utgift för det utförda arbetet. Enligt regeringens mening bör därför reduktionen, liksom enligt nuvarande lagstiftning, hänföras till det beskattningsår då köparen betalat utgiften. Enligt nu gällande regler ska ansökan om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete göras skriftligen hos Skatteverket senast den 2 maj året efter det beskattningsår då arbetet har betalats. Vad gäller skattereduktion för förmån av hushållsarbete ska den begäras i självdeklarationen. För närvarande finns det alltså två olika förfaranden beroende på om det är fråga om utgifter för hushållsarbete eller förmån av hushållsarbete. En privatperson som lämnar ansökan om skattereduktion i fråga om utgifter för hushållsarbete efter den 2 maj har försuttit möjligheten att få skattereduktion. Detta gäller i princip oavsett vad som är skälet till förseningen. Däremot kan en person som har förmån av hushållsarbete och som lämnar sin självdeklaration efter den 2 maj få skattereduktion. Vidare kan i förmånsfallet en begäran om skattereduktion för förmån av hushållsarbete göras upp till fem år efter taxeringsåret. Detta beror på att de vanliga reglerna för omprövning, överklagande och anstånd enligt taxeringslagen (1990:324), skattebetalningslagen (1997:483) och lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter är tillämpliga på en sådan begäran. Det är givetvis en stor fördel om ansökningarna om skattereduktion kan göras enligt samma principer oavsett om det är fråga om utgifter eller förmån. Regeringen föreslår därför, i likhet med utredningen, att begäran om slutlig skattereduktion gällande utgifter för hushållsarbete ska göras i självdeklarationen, dvs. på samma sätt som redan i dag gäller för förmån av hushållsarbete. Skatteverket bör ges möjlighet att förtrycka underlaget för skattereduktion på blanketten för köparens självdeklaration. Bestämmelser om förtryckning meddelas i förordningen (2001:1244) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Förtryckningen av skattereduktionen kommer att göras enligt samma princip som för närvarande är fallet med skattereduktion för förmån av hushållsarbete, se 3 kap. 2 § 6 nämnda förordning. Köparna kan godta eller ändra de förtryckta beloppsuppgifterna. Begäran om skattereduktion görs således i den självdeklaration som gäller taxeringen för det beskattningsår då det utförda hushållsarbetet har betalats respektive förmån av hushållsarbete har tillhandahållits. Regeringen föreslår att även begäran om skattereduktion i de fall en privatperson anlitar någon som inte har F-skattsedel ska göras i självdeklarationen, se avsnitt 5.4.6. Detta innebär att begäran om slutlig skattereduktion alltid ska göras i självdeklarationen. Köparens begäran om slutlig skattereduktion kommer i normalfallet att överensstämma med det förtryckta underlaget för skattereduktion. Det är principiellt viktigt att köparen begär skattereduktion, eftersom det är köparen som själv är ytterst ansvarig för att uppgifterna är korrekta. Vissa omständigheter är för övrigt kända endast av köparen, som t.ex. att arbetet är hänförligt till dennes förälders hushåll eller att någon ersättning eller något stöd eller bidrag inte har erhållits för arbetet. Den slutliga skattereduktionen för hushållsarbete minskar köparens slutliga skatt. När den slutliga skatten har bestämts ska Skatteverket till den slutliga skatten lägga den preliminära skattereduktionen. I de fall korrekta uppgifter har redovisats kommer den preliminära skattereduktionen att "kvittas" mot den slutliga skattereduktionen. Detta innebär att ingen ytterligare utbetalning till köparen kommer att göras. Den preliminära skattereduktionen har, som tidigare redovisats, tillgodoräknats köparen genom att Skatteverket har betalat motsvarande belopp direkt till utföraren som betalning för utfört hushållsarbete. Kontrollfrågor Köparens begäran om slutlig skattereduktion kommer i normalfallet att till belopp överensstämma med den förtryckta preliminära skattereduktionen. Det kommer alltså i normalfallet att vara tillräckligt att godta förtryckta belopp. Rätt till skattereduktion finns under 2009 emellertid också när köparen har betalat hela arbetskostnaden. I sådant fall sker ingen förtryckning utan köparen får själv ange underlaget för skattereduktionen. Det kan dock förekomma att en köpare med stöd av t.ex. delvis betalda fakturor begär slutlig skattereduktion trots att dessa betalningar redan innefattas i de förtryckta beloppen. Skattereduktionen skulle i så fall kunna bli för stor. Skatteverket har dock alltid möjlighet att hos köparen efterfråga underlaget för begäran. Sådant material kan stämmas av mot de uppgifter som Skatteverket har om utbetalningar till de utförare som köparen har uppgett. Därtill kommer att utföraren enligt en uttrycklig bestämmelse i regeringens förslag ska ge Skatteverket tillfälle att granska underlaget för utbetalning och lämna de uppgifter som behövs för granskningen (se avsnitt 5.2.6). Regeringen förutsätter att Skatteverket särskilt uppmärksammar när köparen ändrar de förtryckta beloppen eller begär skattereduktion utan att några belopp är förtryckta. Såvitt regeringen kan bedöma kommer det endast att röra sig om ett fåtal fall. 5.2.11 Beloppsgränser för slutlig skattereduktion Regeringens bedömning: Den sammanlagda skattereduktionen får alltjämt uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår. Regeringens förslag: Det ska inte finnas någon lägsta gräns för skattereduktionen. Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens bedömning och förslag. Remissinstanserna: Sveriges Akademikers Centralorganisation, som sammantaget avstyrker utredningens förslag, har inte något att invända mot att den lägsta gränsen slopas. Skälen för regeringens bedömning och förslag: Regeringen föreslår ingen ändring vad gäller den högsta skattelättnad som ska kunna tillgodoräknas köparen av hushållsarbetet. Skälen för detta ställningstagande utvecklas i avsnitt 5.5.5. Det innebär att underlaget för skattelättnad för utgifter för hushållsarbete får uppgå till högst 100 000 kronor för ett beskattningsår, vilket i sin tur innebär att skattelättnaden som högst kan uppgå till 50 000 kronor (50 procent av 100 000 kronor) per person och år. I nuvarande system måste underlaget för skattereduktion uppgå till minst 1 000 kronor. Regeringen föreslår att det inte ska finnas någon lägsta gräns för beräkning av skattereduktion. En lägsta gräns skulle mot bakgrund av utformningen av den föreslagna fakturamodellen innebära att systemet blir onödigt komplicerat samt öka administrationen för köpare, utförare och Skatteverket. Se mer om detta i avsnitt 5.5.6. 5.2.12 Fördelning av skattereduktion inom hushållet Regeringens bedömning: Det finns inte något behov av att föreslå några särskilda regler rörande fördelning av skattereduktionen inom ett hushåll. Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har berört frågan. Skälen för regeringens bedömning: Av gällande regler framgår att skattereduktion tillgodoräknas personer som har haft utgifter för hushållsarbete eller fått förmån av hushållsarbete. Det framgår inte hur man ska behandla situationer när fakturan är utställd på en person, medan betalning har gjorts av en annan person, t.ex. om en av makarna i ett hushåll har fått fakturan, medan betalning har gjorts av den andra maken. Enligt Skatteverket hanteras detta på så sätt att om två personer i samma hushåll gemensamt haft utgifter för hushållsarbeten kan en gemensam ansökan lämnas. I ansökningsblanketten kan sedan en fördelning göras av underlag och skattereduktion mellan de sökande. Ansökningsblanketten ska undertecknas av bägge sökande. En sådan ordning synes vara rimlig i de situationer då makarna bor tillsammans. Samma ordning bör också kunna godtas i ett samboförhållande. Det avgörande är att parterna är överens om fördelningen av skattereduktionen. I det nu föreslagna systemet med preliminär skattereduktion kommer underlaget för preliminär skattereduktion att styras av vilket personnummer som köparen har lämnat till utföraren. I vissa fall kan det uppkomma situationer där underlaget för en person i hushållet överstiger det högsta underlaget (100 000 kronor), medan den andra personen i hushållet har ett underlag som är lägre än 100 000 kronor. Om personerna tillhör samma hushåll och de gemensamt har låtit utföra hushållsarbeten, bör parterna fritt kunna disponera och fördela det totala underlaget mellan sig i samband med begäran om slutlig skattereduktion. Skulle parterna i ett hushåll inte vara överens om fördelningen av underlaget bör detta fastställas med utgångspunkt från vem som har betalat för arbetet. I ett sådant fall kan de uppgifter som har lämnats till Skatteverket i samband med utförarens begäran om utbetalning ge viss vägledning. Detta belopp har då också tillgodoräknats uppgiven köpare som preliminär skattereduktion. Genom att slutlig skattereduktion tillgodoräknas samma person som tidigare har fått preliminär skattereduktion, minskas risken för att denna person får kvarstående skatt. 5.2.13 Ändrad beräkning av skatteavdrag (jämkning) Regeringens bedömning: Regeringens förslag medför inget behov av ändring av gällande regler för att ansöka om ändrad beräkning av skatteavdrag (jämkning). Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har berört frågan. Skälen för regeringens bedömning: Enligt nuvarande regler betalar köparen hela utgiften för utfört hushållsarbete. Därefter tillgodoräknas skattereduktion med 50 procent av utgiften, vilket avräknas i samband med beräkningen av den slutliga skatten. Detta innebär att köparen får skattelättnaden året efter det år då tjänsterna betalats. För att kunna få skattelättnaden samma år som tjänsten betalas, krävs att köparen ansöker om ändrad beräkning av skatteavdrag (s.k. jämkning) enligt 8 kap. 29 § skattebetalningslagen (1997:483). Enligt regeringens nu aktuella förslag ska köparen ges en preliminär skattereduktion direkt i samband med att betalning görs, se avsnitt 5.2.9. Detta innebär att köparen normalt endast betalar halva fakturabeloppet för hushållsarbetet. I de flesta fall kommer den preliminära skattereduktionen att uppgå till samma belopp som den slutliga skattereduktionen. Vid beräkningen av den slutliga skatten kommer därför den slutliga skattereduktionen i praktiken att kvittas mot den preliminära skattereduktionen. Det kan förekomma att en utförare inte begär utbetalning från Skatteverket. Så kan t.ex. vara fallet när utföraren bedriver verksamhet utomlands och inte känner till eller inte vill begagna sig av möjligheten att begära utbetalning. I en sådan situation borde köparen bli krävd på betalning av hela fakturabeloppet. I sådant fall ges inte skattereduktion för denna utgift för hushållsarbete (se avsnitt 5.2.10). Skattereduktion kommer dock övergångsvis att ges för fullt betalda utgifter under 2009. Under förutsättning att villkoren för att få slutlig skattereduktion är uppfyllda kommer reduktion då att tillgodoräknas enligt vanliga regler. I denna situation kommer skattereduktion att tillgodoräknas året efter det år betalningen har gjorts. För att få skattelättnad samma år som utgiften betalas måste köparen i detta fall ansöka om jämkning. Normalt ska köparen således inte behöva ansöka om jämkning på grund av utgifter för hushållsarbete. Om en ansökan om jämkning ändå görs är det viktigt att köparen lämnar upplysning om storleken på såväl slutlig som eventuell preliminär skattereduktion. 5.2.14 Ansvarsfrågor Regeringens bedömning: Köparen bör vara ansvarig för att underlaget för slutlig skattereduktion är korrekt. Utföraren bör ansvara för att begäran om utbetalning från Skatteverket är korrekt. Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har kommenterat frågan närmare. Skälen för regeringens bedömning: Det ligger i sakens natur att ju bättre underlag som utförarna lämnar i sin begäran om utbetalning, desto bättre blir det underlag för skattereduktion för hushållsarbete som kommer att förtryckas på köparnas självdeklarationer. Skatteverket har ett ansvar för att kontrollera såväl att korrekta utbetalningar görs till utförarna som att köparna tillgodoräknas preliminär skattereduktion med korrekta belopp. Begäran om skattereduktion görs i köparens självdeklaration. Det är köparen som har ansvaret för att korrekta uppgifter lämnas i begäran. Köparen ansvarar följaktligen för att eventuella förtryckta uppgifter är korrekta och att det är fråga om arbeten som kan ge skattereduktion. Köparen ansvarar vidare för att arbetet har utförts i eller i nära anslutning till köparens eller förälders hushåll. Föräldern ska vara bosatt i Sverige. Köparen svarar också för att den som utfört arbetet har F-skattsedel. Är det frågan om ett utländskt företag och arbetet har utförts utomlands, ska det finnas ett intyg eller annan handling som visar att företaget genomgår motsvarande kontroll som en innehavare av F-skattsedel här i Sverige. Köparen svarar även för att arbetet inte har utförts av köparen själv eller av en till denne närstående person (se avsnitt 5.6) och att någon form av ersättning, stöd eller bidrag inte har erhållits för arbetet. För att enkelt kunna styrka sin rätt till slutlig skattereduktion borde köparen komma att ställa krav på utföraren när det t.ex. gäller vilka uppgifter en faktura ska innehålla. Utföraren ansvarar naturligtvis för att de uppgifter som finns i begäran om utbetalning är riktiga, se närmare avsnitt 5.2.5 om begäran om utbetalning. När det gäller kontrollinsatser i samband med utförarens begäran om utbetalning och köparens begäran om skattereduktion, får Skatteverket göra sedvanliga riskbedömningar och kontroller. 5.2.15 Sanktionsavgifter, återkallelse av F-skattsedel m.m. Regeringens bedömning: Eftersom bestämmelserna om skattereduktion för hushållsarbete flyttas till inkomstskattelagen blir bestämmelserna om skattetillägg i taxeringslagen tillämpliga. Reglerna om återkallelse av F-skattsedel är inte tillämpliga. Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inte kommenterat bedömningen. Länsrätten i Stockholms län anför att ett förtryckt belopp gällande preliminär skattereduktion för den skattskyldige lätt kan förväxlas med en förtryckt kontrolluppgift. Länsrätten anför vidare att skillnaden mellan den förtryckta preliminära skattereduktionen och ett förtryckt belopp från en kontrolluppgift är att den skattskyldige i det senare fallet endast har att bedöma om det belopp som finns förtryckt överensstämmer med den lön som han fått från arbetsgivaren. När det gäller nu aktuell skattereduktion krävs att köparen förstår att det kan vara ett felaktigt belopp som är förtryckt och som denne är ansvarig för att rätta till, trots att det motsvarar det belopp som utföraren fått utbetalt och som dessutom motsvarar hälften av vad köparen betalat för tjänsten. Köparen måste också vara medveten om att det inte har gjorts någon fullständig prövning i samband med att beloppet utbetalades till utföraren. Med beaktande av att köparen med den föreslagna ordningen kan åläggas skattetillägg synes en sådan ordning tveksam. Skälen för regeringens bedömning: I de fall då köparen lämnar felaktiga eller oriktiga uppgifter i sin begäran om slutlig skattereduktion för hushållsarbeten ska skattereduktion självfallet endast ges med de belopp som är korrekta. Enligt regeringens förslag ska bestämmelserna om skattereduktion för hushållsarbete inordnas i inkomstskattelagen (1999:1229) i ett nytt 67 kap. Reglerna om skattetillägg i taxeringslagen (1990:324) blir därmed tillämpliga. Om det kan konstateras att köparen lämnar oriktiga uppgifter i sin begäran om skattereduktion i självdeklarationen (t.ex. genom att skattereduktion begärs trots att det i verkligheten utförts annat arbete än hushållsarbete) kan således frågan om skattetillägg aktualiseras. Länsrätten i Stockholms län har uttryckt tveksamhet kring detta. Den skattskyldige är alltid ytterst ansvarig för de uppgifter som han eller hon lämnar i sin självdeklaration. Det gäller även i fråga om sådana uppgifter som har förtryckts av Skatteverket och lämnats okorrigerade av den skattskyldige. Av 3 kap. 3 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter framgår att om en förtryckt uppgift är felaktig, ska den skattskyldige göra den ändring eller det tillägg som behövs. Skulle den skattskyldige vara osäker i fråga om någon uppgift har denne alltid möjlighet att ge uttryck för detta i deklarationen genom ett s.k. "öppet yrkande". Regeringen bedömer inte detta som ett problem. Skulle det visa sig att för höga belopp har utbetalats till utföraren för att utföraren har lämnat oriktiga uppgifter i sin begäran om utbetalning, kan Skatteverket fatta beslut om återbetalning (se avsnitt 5.2.7). Den begäran om utbetalning som utföraren lämnar till Skatteverket leder till att köparen tillgodoräknas preliminär skattereduktion. Denna uppgift används sedan även till att förtrycka underlaget för slutlig skattereduktion i köparens självdeklaration. Om köparen godtar de förtryckta uppgifterna om skattereduktion för hushållsarbete kommer normalt slutlig skattereduktion att ges med detta belopp. Om utföraren uppsåtligen har lämnat felaktiga uppgifter i sin begäran om utbetalning kan brottsbalkens bestämmelser om bl.a. bedrägeri aktualiseras. Om det konstateras att utföraren har begärt att få utbetalning utan att något godkänt hushållsarbete har utförts eller att köparen inte har betalat sin andel av fakturan kan det diskuteras om ett sådant företag ska ha rätt att inneha F-skattsedel. Enligt dagens regelverk kan en F-skattsedel inte återkallas enbart av det skälet att en person begär ersättningar eller bidrag på felaktiga grunder. Med hänsyn till att återkallelse är en ingripande åtgärd måste det krävas mycket starka skäl för att föreslå att utförarens F-skattsedel ska återkallas om felaktiga utbetalningar för hushållsarbeten begärs från Skatteverket. Regeringen anser inte att det finns tillräckliga skäl för att föreslå en uttrycklig regel om att F-skattsedeln ska kunna återkallas i en sådan situation. 5.2.16 Överklagande av Skatteverkets beslut Regeringens förslag: Skatteverkets beslut enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Utredningens förslag: Utredningen har inget uttryckligt förslag. Remissinstanserna: Länsrätten i Stockholms län anför att mot bakgrund av att regleringen om utbetalningen är utformad som en rättighet riktad mot företagaren är det mycket som talar för att utföraren också borde ha rätt att överklaga. En utebliven besvärsrätt för företagaren kan leda till att denne blir mindre benägen att låta köparen betala endast hälften av beloppet för hushållsarbetet. Eftersom det enligt länsrättens mening är oklart med stöd av vilken bestämmelse som en utförare kan överklaga ett beslut om nekad utbetalning uppkommer också frågan om två olika länsrätter kan komma att vara behörig domstol för att pröva överklagandet från utföraren respektive köparen. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Länsrätten i Stockholms län anför att Skatteverkets handläggning i dag sker på två kontor. Om verket kommer att tillämpa denna ordning även i fortsättningen så innebär det att den länsrätt inom vars område beslutet tas kommer att få målen. Det är Skatteverket som kan vara "praktiska" och låta ärendena hanteras av det kontor som för tillfället har mest utrymme. Så praktiska kan inte domstolarna vara. Det är inte någon enkel ordning att flytta mål mellan olika domstolar. Det måste först ske ett samråd mellan domstolarna i det enskilda målet, sedan måste parten tillfrågas för prövning av om överflyttningen kan ske utan avsevärd olägenhet och därefter måste ett beslut fattas som ska kommuniceras med parterna. Det finns också en uppenbar risk för att det missas att det finns ett mål i den andra länsrätten. Målen kommer ju in vid olika tidpunkter. Länsrätten anser att överklaganden alltid bör ske till den länsrätt inom vars domkrets köparens taxering ska prövas. Det finns dock ett problem med detta eftersom utföraren kan nekas utbetalning t.ex. på grund av att han inte har F-skattsedel. Ett sådant beslut kan komma att påverka köpare som har hemvist inom olika domkretsar och det finns därför en risk att flera länsrätter blir behöriga att pröva olika delar av beslutet. En sådan ordning kan man naturligtvis inte ha. Eftersom det dock är fråga om hushållsnära tjänster som typiskt sett tillhandahålls av småföretagare i köparnas hem, har sannolikt utföraren sitt säte eller hemvist inom samma domkrets som köparna. Det torde därför vanligtvis bli så att utförarens beslut kommer att prövas av samma domstol som köparnas, även om utförarens överklagande ska prövas där denne har sitt hemvist eller säte. Skälen för regeringens förslag: Om Skatteverket beslutar att helt eller delvis avslå en begäran om utbetalning (se avsnitt 5.2.6) bör det finnas en möjlighet för utföraren att föra talan mot beslutet om denne anser att beslutet är oriktigt. Detsamma gäller om Skatteverket avvisar begäran för att den inkommit för sent (jfr avsnitt 5.6 om tidsfristen för begäran om utbetalning). En utbetalning har i och för sig ett samband med köparens beskattning. Utbetalningens konstruktion gör emellertid att ett överklagande bör hanteras i särskild ordning. Utbetalningsbeslutet är ett administrativt beslut och överklagandet bör därför ske i samma ordning som andra administrativa beslut, dvs. enligt de vanliga bestämmelserna i förvaltningslagen (1986:223). Utföraren bör även ha möjlighet att klaga på beslut om återbetalning och beslut om eftergift av kostnadsränta (se avsnitt 5.2.7). Ett beslut av Skatteverket att överlämna en fordran som avser återbetalning till indrivning kan emellertid inte överklagas. Detsamma gäller Skatteverkets val av sätt för utbetalning (se avsnitt 5.2.6). Ett beslut av Skatteverket rörande en begäran om utbetalning har en direkt påverkan på köparens preliminära skattereduktion. Tillgodoräknandet av preliminär skattereduktion är dock inget beskattningsbeslut enligt skattebetalningslagen (1997:483) och köparen har därför ingen möjlighet att angripa ett beslut om utbetalning den vägen. Mot denna bakgrund bör även köparen ha möjlighet att överklaga ett beslut att helt eller delvis vägra utbetalning eller att avvisa en begäran om utbetalning. Även ett beslut om återbetalning påverkar köparens preliminära skattereduktion om återbetalningen sker innan slutlig skatt har beslutats. Köparen bör därför ha möjlighet att klaga även på ett sådant beslut. Sedan slutlig skatt har beslutats påverkar en återbetalning normalt köparen indirekt genom en omprövning på initiativ av Skatteverket av taxeringen för det aktuella beskattningsåret, och köparen har möjlighet att föra talan mot det beslutet. Frågan om eftergift av kostnadsränta påverkar bara utförarens situation. Ett beslut rörande sådan eftergift kan inte sägas angå köparen på ett sätt som ger denne klagorätt. De frågor som kan komma att bli föremål för domstolsprövning är enligt regeringens mening av enklare karaktär. Prövningstillstånd bör därför krävas vid överklagande till kammarrätten. Länsrätten i Stockholms län har anfört att det finns en risk för dubbla processer om i huvudsak en och samma fråga. Av 14 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar framgår att ett beslut som huvudregel ska överklagas till den länsrätt inom vars domkrets ärendet först prövats. Detta gäller oavsett vem som för talan mot beslutet. En utförares överklagande av ett beslut om t.ex. nekad utbetalning bör således inte kunna hamna hos en annan länsrätt än den som har att hantera ett överklagande av köparen av ett och samma utbetalningsbeslut. Två olika domstolar kan dock bli behöriga om utföraren klagar på ett beslut om utbetalning eller återbetalning medan köparen klagar på ett taxeringsbeslut för det aktuella året. Av 14 § lagen om allmänna förvaltningsdomstolar framgår att om det vid mer än en länsrätt förekommer flera mål som har nära samband med varandra, får målen handläggas vid en av länsrätterna om det kan göras utan avsevärd olägenhet för någon part. Regeringen förutsätter att de fall där dubbla processer blir aktuellt väsentligen kan hanteras genom Skatteverkets och de allmänna förvaltningsdomstolarnas rutiner. Länsrätten i Stockholms län har förordat att ett överklagande alltid ska ske till den länsrätt inom vars domkrets köparens taxering ska prövas. Som länsrätten själv påpekat är emellertid inte heller en sådan lösning invändningsfri. Frågan om överklagande är en av de frågor i det föreslagna nya systemet som bör ingå i en framtida uppföljning och utvärdering. 5.2.17 EG:s statsstödsregler Regeringens bedömning: Regeringens förslag står inte i strid med EG:s statsstödsregler. Det förhållandet att utföraren till viss del medverkar till att skattereduktionen kan tillgodoräknas i samband med köpet föranleder ingen annan bedömning. Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har närmare berört frågan. Skälen för regeringens bedömning: Av artikel 87.1 i fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen (EG-fördraget) framgår att det råder ett principiellt förbud mot stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel och som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, i den utsträckning stödet påverkar handeln mellan medlemsstaterna. I den nu föreslagna fakturamodellen handlar det inte om något stöd riktat till utföraren. I stället handlar det om ett stöd som riktar sig till privatpersoner som köper hushållsarbete, dvs. personer som inte driver näringsverksamhet och som köper hushållsarbete. Stödet tillgodoräknas i form av skattereduktion, vilket innebär att köparens slutliga skatt sänks med ett belopp motsvarande skattereduktionen för hushållsarbete. För att få del av skattelättnaden redan i samband med köpet tillgodoräknas en preliminär skattereduktion. För att förenkla hanteringen för köparen har detta lösts på så sätt att köparen inte behöver betala ett belopp som motsvarar den preliminära skattereduktionen. Ett sådant förfarande innebär att köparen endast betalar halva fakturabeloppet till utföraren. Utföraren har genom detta förfarande fått betalt från köparen endast med ett belopp motsvarande fakturabeloppet minskat med köparens potentiella preliminära skattereduktion. För att få full betalning för sitt arbete måste utföraren därför begära hos Skatteverket att få utbetalning med ett belopp som motsvarar denna skattereduktion. Utföraren får således betalt för fakturerat belopp dels av köparen, dels av Skatteverket genom att verket utbetalar ett belopp som motsvaras av köparens preliminära skattereduktion. Någon ersättning eller subvention till utföraren utbetalas inte. Sammanfattningsvis är det fråga om en skattelättnad som ges till köparna, som är privatpersoner. Stödet tillgodoräknas som en skattereduktion, dvs. i princip på samma sätt som enligt nuvarande regler. Det är enbart för att underlätta och ge skattelättnaden direkt vid köpet som en viss del av det debiterade beloppet (den preliminära skattereduktionen) av praktiska skäl utbetalas via Skatteverket direkt till utföraren. Med hänsyn härtill och då köparen som får skattelättnaden inte bedriver näringsverksamhet bedömer regeringen att förslaget inte kan komma i konflikt med EG:s statsstödsregler. 5.3 Skattereduktion när en anställd får hushållsarbete som en förmån 5.3.1 Nuvarande regler behålls Regeringens bedömning: Nuvarande regler om skattereduktion för förmån av hushållsarbete behålls. Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens bedömning. Remissinstanserna: Intresseföreningen för hushållsnära tjänster (IFHT) och About Time AB anför att utredningens förslag innebär att det bildas parallella system som skapar orättvisor, administrativa problem och kostnader. IFHT och About Time AB föreslår att fakturamodellen även införs för förmån av hushållsarbete. Detta bör göras i kombination med införande av lägre arbetsgivaravgift för hushållsarbete som förmån för att bibehålla arbetsgivarnas intresse. Accor Services menar att utredningen inte tagit tillräckliga hänsyn till behovet av att ytterligare förenkla reformen för arbetsgivare som ger sina anställda förmån i form av hushållsnära tjänster. Skälen för regeringens bedömning: Enligt nu gällande regler ges skattereduktion till fysiska personer som har fått skattepliktig löneförmån i form av hushållsarbete. Arbetet får inte utföras av den som söker eller begär skattereduktion eller en till denne närstående person. Det krävs vidare att den som utfört arbetet har F-skattsedel. Kravet på F-skattsedel gäller även när arbetsgivaren själv utför hushållsarbetet hos arbetstagaren. Underlaget för skattereduktion utgörs av värdet av den förmån av hushållsarbete som kommit den som begär reduktionen till del under beskattningsåret. Skattereduktion ges med 50 procent av förmånsvärdet av hushållsarbetet. I underlaget får inte förmån av material, utrustning och resor räknas in. Skatteavdrag ska inte göras i fråga om förmån av sådant hushållsarbete som utgör underlag för skattereduktion. Detta gäller endast för den del av förmånsvärdet som inte överstiger 100 000 kronor per beskattningsår. Om förmån av hushållsarbete har tillhandahållits och förutsättningarna för skattereduktion föreligger ska arbetsgivaren redovisa underlaget för skattereduktion på arbetstagarens kontrolluppgift. Begäran om skattereduktion för förmån av hushållsarbete ska göras i självdeklarationen vid taxeringen för det beskattningsår då förmånen har tillhandahållits. Skattelättnaden för den som har fått förmån av hushållsarbete ges alltså i samband med att förmånen erhålls. Den slutliga prövningen görs i samband med att skattereduktion begärs. Detta överensstämmer i princip med den ordning som regeringen föreslår ska gälla vid köp av hushållsarbete (avsnitt 5.2). Enligt regeringens mening finns det inte skäl att ändra nuvarande regler vad gäller förmån av hushållsarbete. IFHT och About Time AB har framfört önskemål om förändringar av systemet med förmån av hushållsarbete. Systemet trädde i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid 2009 års taxering. Det finns enligt regeringens mening inte skäl att föreslå omfattande förändringar av det nuvarande systemet innan det först hunnit tillämpas och utvärderas. Att införa en lägre arbetsgivaravgift för förmån av hushållsarbete är inte aktuellt. Syftet med införandet av skattereduktion för förmån av hushållsarbete är inte att premiera förmånerna utan att skapa neutralitet mellan den som har utgifter för hushållsarbete och den som får förmån av hushållsarbete (prop. 2007/08:13, s. 15). 5.3.2 Avdrag för preliminär skatt Regeringens bedömning: Regeringens förslag medför inte något behov av ändring av gällande regler för när arbetsgivaren ska göra skatteavdrag. Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens bedömning. Remissinstanserna: Intresseföreningen för hushållsnära tjänster (IFHT) och About Time AB rekommenderar, om inte fakturamodellen införs för förmån av hushållsarbete, att arbetsgivaren beaktar skattereduktionen för förmån av hushållsarbete direkt i samband med att skatteavdrag görs. Skälen för regeringens bedömning: Nuvarande system med skattereduktion för förmån av hushållsarbete innebär bl.a. att arbetsgivaren inte gör något skatteavdrag i de fall som förmånsvärdet av hushållsarbetet är lägre än 100 000 kronor per beskattningsår. Detta ger ett korrekt resultat i de fall arbetstagaren har en marginalskatt på 50 procent, eftersom skatten då är lika stor som skattereduktionen. Däremot blir den preliminära skatten för hög om marginalskatten är lägre än 50 procent, vilket kan leda till överskjutande skatt. Å andra sidan blir den preliminära skatten för låg om marginalskatten är högre än 50 procent, vilket kan leda till kvarstående skatt för arbetstagaren. Detta skulle i och för sig kunna lösas på så sätt att arbetsgivaren, som IFHT och About Time AB föreslagit, beaktar skattereduktionen för förmån av hushållsarbete direkt i samband med att skatteavdrag görs. Ett sådant system innebär att arbetsgivaren först beräknar den preliminära skatten på lön och förmåner enligt vanliga regler. Därefter minskar arbetsgivaren det preliminära skatteavdraget med beräknad skattereduktion för förmån av hushållsarbete. I samband med införandet av bestämmelserna om skattereduktion för förmån av hushållsarbete bedömde regeringen att en ordning som den nu beskrivna skulle innebära alltför ingripande förändringar i systemet för preliminärskatteavdrag m.m. (prop. 2007/08:13, s. 21). Regeringen gör samma bedömning nu. Att införa en regel av detta slag skulle dessutom öka arbetsgivarens administrativa börda. Enligt regeringens mening är problemet inte av den storleken att en sådan regel behövs. Det ska i detta sammanhang nämnas att en anställd som anser att den preliminära skatten i alltför stor utsträckning avviker från den slutliga skatten, har möjlighet att ansöka om ändrad beräkning av skatteavdrag (s.k. jämkning) hos Skatteverket. Regeringen föreslår därför ingen förändring av gällande regler om skatteavdrag. 5.3.3 Preliminär skattereduktion för förmån av hushållsarbete? Regeringens bedömning: Förmån av hushållsarbete bör inte inordnas i systemet med preliminär skattereduktion. Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Bedömningen har inte särskilt kommenterats. Skälen för regeringens bedömning: När det gäller de som själva betalar utgifter för hushållsarbete föreslår regeringen att preliminär skattereduktion ska tillgodoräknas (se avsnitt 5.2.9). Preliminär skattereduktion ska också ges i de fall då en privatperson utbetalar ersättning för hushållsarbete till en annan privatperson som inte har F-skattsedel (se avsnitt 5.4.5). Härigenom kan man hålla reda på om och när takbeloppet, 50 000 kronor, överskrids. När en anställd får hushållsarbetet som förmån tillgodoräknas emellertid ingen preliminär skattereduktion. För den som både har förmån av hushållsarbete och själv köper sådant arbete kan takbeloppet komma att överskridas, eftersom värdet av förmånen inte är känt. Detta kan leda till kvarstående skatt för köparen. Frågan är därför om det är möjligt och lämpligt att inordna förmån av hushållsarbete i systemet med preliminär skattereduktion. Om en anställd får förmån i form av hushållsarbete ska, som redovisats i avsnitt 5.3.2, arbetsgivaren inte göra något skatteavdrag för värdet av förmånen. Detta innebär i praktiken att den anställde får skattelättnaden direkt i samband med att förmånen tillhandahålls. En förutsättning för att tillgodoräkna preliminär skattereduktion är att Skatteverket får information om underlaget för reduktionen, i det här fallet förmånens värde. Denna information får Skatteverket först i den kontrolluppgift som arbetsgivaren ska lämna senast den 31 januari året efter beskattningsåret. Den preliminära skattereduktionen skulle alltså inte kunna tillgodoräknas förrän beslut ska fattas om den slutliga skattereduktionen. För att det ska vara någon mening med att tillgodoräkna preliminär skattereduktion i förmånsfallen skulle detta behöva ske löpande under beskattningsåret. Arbetsgivaren skulle alltså, till skillnad från i dag, vara skyldig att löpande rapportera utgivna förmåner till Skatteverket. Om det dessutom krävs att den preliminära skattereduktionen ska vara korrekt beräknad skulle arbetsgivaren vara tvungen att justera det skatteavdrag som ska göras (jfr avsnitt 5.3.2). Ett förfarande där arbetsgivaren ska göra olika typer av beräkningar av den preliminära skatten och löpande skicka uppgifter till Skatteverket skulle öka den administrativa bördan för arbetsgivaren och skulle även komplicera systemet. Nyttan med att Skatteverket löpande får uppgift om medgivna preliminära skattereduktioner står, enligt regeringens mening, inte i rimlig proportion till nackdelen av att underlaget för skattereduktionen kan komma att överstiga 100 000 kronor. Det borde för övrigt vara förhållandevis ovanligt att en person har både förmån av och utgifter för hushållsarbete. I de fall detta förekommer är det sannolikt endast i ett fåtal fall där den högsta gränsen för den totala skattereduktionen kommer att passeras. Under alla förhållanden ges slutlig skattereduktion med högst 50 000 kronor, varför det inte finns någon risk att skattereduktion ges med ett för högt belopp. Mot denna bakgrund anser regeringen att det saknas tillräckliga skäl för att föreslå att preliminär skattereduktion ska införas i förmånsfallen. 5.3.4 Kontrolluppgiftsskyldighet och begäran om skattereduktion Regeringens bedömning: Arbetsgivaren bör även fortsättningsvis vara skyldig att särskilt redovisa underlaget för skattereduktionen (förmånen) på arbetstagarens kontrolluppgift. Arbetstagaren begär skattereduktion i sin självdeklaration för det aktuella beskattningsåret. Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Bedömningen har inte särskilt kommenterats. Skälen för regeringens bedömning: Nuvarande regler som gäller bl.a. skyldigheten att lämna kontrolluppgift om underlag för skattereduktion och förmånstagarens begäran om skattereduktion i självdeklaration bör kunna tillämpas utan att någon ändring görs av regelverket. Detta innebär att förmånsvärde som arbetsgivaren har angett på kontrolluppgiften som underlag för skattereduktion kommer att förtryckas på självdeklarationen. När det gäller begäran om skattereduktion i självdeklaration har regeringen föreslagit att en sådan ordning ska gälla även i de fall som köparen själv har utgifter för hushållsarbetet, se avsnitt 5.2.10 och 5.4.6. Detta innebär att det för den sökande blir samma hantering vad gäller begäran om skattereduktion såväl vid köp av hushållsarbete som vid förmån av hushållsarbete, dvs. begäran om skattereduktion ska alltid göras i självdeklarationen. Regeringen föreslår därför att nuvarande regler behålls. 5.4 Skattereduktion när en privatperson anlitar någon som inte har F-skattsedel 5.4.1 Gällande rätt när en privatperson anlitar en fysisk person som inte har F-skattsedel Av skattebetalningslagen (1997:483) framgår att den som betalar ut ersättning för arbete till en person som har A-skattsedel eller saknar skattsedel i princip är skyldig att göra skatteavdrag. Om mottagaren av ersättningen är en fysisk person föreligger, enligt socialavgiftslagen (2000:980), även skyldighet att betala arbetsgivaravgifter. Dessa skyldigheter uppkommer dock först om vissa beloppsgränser har uppnåtts. Huvudregeln är att skyldighet att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter uppkommer om utbetald ersättning uppgår till minst 1 000 kronor per år och mottagare. Det finns dock flera undantag från denna regel. Ett undantag är när utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo och ersättningen inte är en utgift i näringsverksamheten. I dessa fall måste ersättningen uppgå till minst 10 000 kronor per år och mottagare, för att utbetalaren ska vara skyldig att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter. Utbetalaren och mottagaren kan dock komma överens om att utbetalaren ska göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter även om beloppet är mindre än 10 000 kronor. Om det är fråga om ersättning för arbete enligt 12 kap. 16 § föräldrabalken (ersättning till gode män och förvaltare) ska utbetalaren alltid göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter så snart ersättningen uppgår till 1 000 kronor eller mer. Av 6 kap. 5 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter framgår att i de fall utbetalaren är en fysisk person och ersättningen inte är en utgift i näringsverksamhet, ska kontrolluppgift lämnas om det sammanlagda värdet av ersättningar och förmåner är 1 000 kronor eller mer för hela året. Beloppsgränsen är alltså lägre för skyldigheten att lämna kontrolluppgifter än för skyldigheten att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter. Om utbetalaren har redovisat ersättning för arbete i en förenklad skattedeklaration ska kontrolluppgift inte lämnas. Detta beror på att den förenklade skattedeklarationen även fungerar som en slags kontrolluppgift. Redovisning och betalning av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter regleras i skattebetalningslagen. Av 10 kap. framgår att redovisning av arbetsgivaravgifter och skatteavdrag ska göras antingen i en skattedeklaration eller i en förenklad skattedeklaration. Förenklad skattedeklaration får endast lämnas av fysiska personer eller ett dödsbo som betalat ut ersättning till en fysisk person, och ersättningen inte utgör utgift i en av utbetalaren bedriven näringsverksamhet. Detta innebär att när en privatperson betalar ut ersättning till en annan privatperson får förenklad skattedeklaration lämnas. När en förenklad skattedeklaration lämnas ska, som nämnts ovan, ingen kontrolluppgift lämnas till Skatteverket, eftersom deklarationen ersätter den kontrolluppgift som utbetalaren i annat fall skulle ha lämnat. Huvudprincipen är att skattedeklaration och förenklad skattedeklaration ska lämnas senast den 12 i månaden efter den månad som ersättningen betalades ut. Av 16 kap. skattebetalningslagen framgår att inbetalning av avdragen skatt och arbetsgivargifter ska göras till Skatteverkets särskilda konto för skatteinbetalningar. Denna betalning ska, enligt huvudregeln, vara bokförd på skattekontot senast den 12 i månaden efter att ersättningen utbetalades. 5.4.2 Rätt till skattereduktion Regeringens förslag: En privatperson som köper hushållsarbete av en fysisk person som inte har F-skattsedel ska kunna få skattereduktion. Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Skatteverket och Hemfrid i Sverige AB har inget att erinra mot förslaget. Kammarrätten i Göteborg, FAR SRS och Intresseföreningen för hushållsnära tjänster (IFHT) är positiva till förslaget. Länsrätten i Västernorrlands län anför att det är av vikt att information och blanketter blir så tydliga att det blir möjligt för gemene man att nyttja sådant hushållsarbete. IFHT anser att det bör finnas tydlig information för konsumenten gällande eventuell utebliven försäkring m.m. vid anlitandet av en privatperson. Sveriges Akademikers Centralorganisation, som sammantaget avstyrker utredningens förslag, har inte något att invända mot förslaget om det hanteras på ett enhetligt sätt. Tjänstemännens Centralorganisation avvisar förslaget. Utgångspunkten för detta är värnandet om ett tydligt arbetstagarperspektiv. Alla anställda bör ha rätt till en tydlig arbetsgivare. Skälen för regeringens förslag: Nuvarande regler om skattereduktion för hushållsarbete gäller endast om den som utför tjänsten har F-skattsedel. En person som har F-skattsedel betalar själv sina skatter och socialavgifter samt är som regel också skattskyldig till mervärdesskatt. Om kravet på F-skattsedel inte skulle finnas skulle det innebära en större valfrihet för köparna av hushållsarbete och de eventuella utförarna skulle kunna vara flera till antalet. Detta skulle även medföra att den vita marknaden för hushållsarbete skulle öka ytterligare. Det är inte ovanligt att omsorgstjänster utförs av personer som inte bedriver näringsverksamhet och därmed inte kan få F-skattsedel. Sannolikt finns det också ett antal personer som vill utföra olika typer av hushållsarbete utan att för den skull bedriva näringsverksamhet. Ett flertal undersökningar visar att omfattningen av det s.k. svartarbetet är relativt omfattande. I t.ex. Skatteverkets rapport "Svartköp och svartjobb i Sverige" (2007:1, s. 27) redovisas att vart femte hushåll uppgett att man har köpt tjänster svart. Värdet på svartarbetet beräknas till 15 miljarder kronor, varav 10 miljarder kronor avser svartarbete åt hushåll och 5 miljarder kronor avser svartarbete åt företag. Det är således betydande belopp som inte redovisas, vilket medför att bl.a. inkomstskatter och arbetsgivaravgifter betalas med för låga belopp. Vidare får de som utför svartarbete för låga pensions- och sjukpenninggrundande inkomster. Om reglerna förändras så att det för köparna av hushållsarbete finns incitament i form av t.ex. skattereduktioner är det enligt rapporten sannolikt att omfattningen av svartjobben skulle minska. Enligt regeringens mening talar argumenten om minskat svartarbete och ökad valfrihet för köparna starkt för att slopa kravet att utföraren ska ha F-skattsedel. En förutsättning är dock att reglerna kan utformas på ett sådant sätt att risken för missbruk minimeras. En annan sak är att skattereduktionen inte kan hanteras på exakt samma sätt som när utföraren har en F-skattsedel. Tjänstemännens Centralorganisation avvisar förslaget under åberopande av att alla anställda bör ha rätt till en tydlig arbetsgivare. Regeringen kan dock inte se att en arbetsgivares roll skulle bli otydligare av att arbetsgivaren får en skattelättnad. Regeringens förslag innebär ingen förändring av det arbetsrättsliga regelverket. 5.4.3 Skattereduktionens storlek Regeringens förslag: Skattereduktion ska ges med ett belopp motsvarande de arbetsgivaravgifter som har redovisats. Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Länsrätten i Stockholms län anför att det ur skattebedrägerisynpunkt är ett bättre alternativ att köparen endast behöver bära kostnaden för utförarens bruttolön, vilket föreslagits av utredningen, än att utföraren har rätt till en utbetalning från Skatteverket motsvarande köparens skattereduktion. Skatteverket anser att det kan ifrågasättas om det räcker med att ge skattereduktion motsvarande kostnaden för arbetsgivaravgifterna för att locka privatpersoner att redovisa betalning för utfört arbete som gjorts till andra privatpersoner. Arbetsgivaravgifterna varierar dessutom kraftigt beroende på åldern på den som utfört arbetet. Skatteverket anför även att det inom EU kan förekomma att personer som arbetar i Sverige ska tillhöra sitt hemlands socialförsäkring. I dessa fall ska inga arbetsgivaravgifter betalas i Sverige utan i personens hemland. I dessa fall kan den som utgett ersättningen inte beviljas skattereduktion för hushållsarbete eftersom han inte ska betala några avgifter i Sverige. Sveriges Pensionärers Riksförbund anser att förslaget kan ställa till problem för köparen, som måste veta vad som vid varje tillfälle gäller för olika arbetsgivaravgifter. Skälen för regeringens förslag Förutsättningar för att få skattereduktion Regeringen föreslår således att en privatperson som köper hushållsarbete av en fysisk person som inte har F-skattsedel, ska kunna få skattereduktion. Förslaget gäller således situationen när en privatperson anlitar någon som har A-skattsedel eller saknar skattsedel och inte är skattskyldig till mervärdesskatt för försäljning av hushållsarbete. Det gäller enbart fall där en privatperson har utfört arbetet. Skattelättnad ska inte kunna erhållas när arbetet utförts av en näringsidkare som av någon anledning inte har F-skattsedel. Enligt regeringens uppfattning bör skattelättnaden ges endast i de fall utföraren är skyldig att betala skatt på inkomsten från hushållsarbetet. Skattelättnaden bör därför lämpligen kopplas till förutsättningen att köparen ska vara skyldig att betala arbetsgivaravgifter på den ersättning som betalats till utföraren. I de fallen kommer nämligen utföraren normalt också att betala skatt på den inkomst som motsvarar ersättningen. Regeringen föreslår därför att förutsättningar för att få skattelättnad ska föreligga när arbetsgivaravgifter redovisas för hushållsarbete. Detta innebär att köparen på förhand kan bedöma om skattelättnad kommer att erhållas eller inte, vilket medför att reglerna blir förhållandevis enkla och förutsägbara. Beräkning av skattereduktionens storlek I de fall en näringsidkare med F-skattsedel anlitas kan skattereduktion erhållas med högst 50 procent av ersättningen för arbete (inklusive mervärdesskatt). En privatperson som säljer hushållsarbete är inte skattskyldig till mervärdesskatt, vilket innebär att priset kan bli omkring 20 procent lägre än näringsidkarens. Antag att kostnaderna för att producera tjänsten är samma för näringsidkare med F-skattsedel och privatpersoner med A-skattsedel. För att nettokostnaden för köparen ska vara lika stor oavsett vem som har utfört arbetet ska skattereduktionen i de fall en privatperson med A-skattsedel anlitas vara 37,5 procent. Detta är dock för hög skattelättnad med tanke på att en näringsidkare med F-skattsedel har kostnader för administration, anställd personal m.m. som gör att näringsidkarens pris är högre. Det finns därför starka skäl för att skattelättnaden ska vara lägre i de fall utföraren är en privatperson med A-skattsedel som inte bedriver näringsverksamhet. Om skattelättnaden skulle uppgå till motsvarande belopp som de arbetsgivaravgifter som redovisats på den utbetalda ersättningen skulle skattereduktionen bli ca 24 procent av hela lönekostnaden (inklusive arbetsgivaravgifter). Följande två räkneexempel visar att ett sådant system blir relativt neutralt för utförarna oavsett om dessa är privatpersoner eller näringsidkare. Det blir dock något dyrare för köparna att anlita en privatperson när fulla arbetsgivaravgifter betalas (31,42 procent 2009, se prop. 2008/09:45 Sänkta socialavgifter), men man ska då ha i åtanke att en privatperson i praktiken kan erbjuda ett lägre pris. Exempel 1: Utföraren har F-skattsedel - skattereduktion 50 procent En köpare får en faktura från en utförare med F-skattsedel med uppgift om att totalt 16 250 kronor (inklusive mervärdesskatt) ska betalas. Köparen får skattereduktion med 8 125 kronor (50 procent av 16 250 kronor). Köparens nettokostnad uppgår till 8 125 kronor (16 250 - 8 125). Av dessa 8 125 kronor får utföraren 7 000 kronor, vilket har beräknats på följande sätt. Deklarationsuppgifter Inkomster och skatter Bruttoersättning 16 250 kr 16 250 kr Mervärdesskatt - 3 250 kr - 3 250 kr Skattepliktig inkomst 13 000 kr Schablonavdrag för egenavgifter - 3 000 kr Nettointäkt av näringsverksamhet 10 000 kr Inkomstskatt, 30 procent av 10 000 kr - 3 000 kr Egenavgifter att betala, 30 procent av 10 000 kr - 3 000 kr Netto att behålla 7 000 kr Statens nettoinkomst uppgår till 1 125 kronor, vilket har beräknats på följande sätt. Mervärdesskatt 3 250 kr Egenavgifter 3 000 kr Inkomstskatt 3 000 kr Skattereduktion - 8 125 kr Totalt 1 125 kr Exempel 2: Utföraren är en privatperson som har A-skattsedel - skattereduktion med ett belopp motsvarande arbetsgivaravgifterna (31,42 procent) En köpare får en räkning från en utförare med A-skattsedel med uppgift om att totalt 10 000 kronor ska betalas. Köparen får skattereduktion med 3 142 kronor. Köparens nettokostnad uppgår till 10 000 kronor, vilket har beräknats på följande sätt. Bruttolön 10 000 kr Arbetsgivaravgifter, 31,42 procent av 10 000 kr + 3 242 kr Skattereduktion - 3 242 kr Nettokostnad 10 000 kr Utföraren får 7 000 kronor, dvs. samma belopp som i exempel 1 ovan. Bruttolön 10 000 kr Inkomstskatt, 30 procent av 10 000 kr - 3 000 kr Nettoinkomst 7 000 kr Statens nettoinkomst uppgår till 3 000 kronor, vilket har beräknats på följande sätt. Arbetsgivaravgifter 3 142 kr Inkomstskatt 3 000 kr Skattereduktion - 3 142 kr Totalt 3 000 kr Ovanstående exempel bygger på att fulla arbetsgivaravgifter betalas, dvs. 31,42 procent för kalenderår 2009. I praktiken kan dock lägre arbetsgivaravgifter bli aktuella eftersom avgifterna varierar med hänsyn till utförarens ålder. För inkomstår 2009 kommer följande arbetsgivaravgifter att gälla. Utförare född Arbetsgivaravgifter 1937 eller tidigare 0 procent 1938-1943 10,21 procent 1944-1982 31,42 procent 1983 eller senare 15,49 procent1 Genom att skattereduktionen uppgår till högst den redovisade arbetsgivaravgiften blir köparens kostnad alltid lika med den kontanta bruttolönen. Nettokostnaden för köparen kommer därför inte att påverkas av vilken ålder som utföraren har. Detta innebär att det blir enkelt för köparen att bedöma vad kostnaden blir när utföraren har A-skattsedel. Löne- och prisnivån inom hemserviceområdet talar för att skattereduktionen i A-skattefallen inte bör överstiga redovisade arbetsgivaravgifter. Enligt gällande kollektivavtal mellan Almega och Kommunal uppgår månadslönen till 16 580 kronor, vilket motsvarar en timpenning på 98,69 kronor (16 580 kronor / 168 timmar). På lokal nivå kan dock lönerna ligga på en högre nivå. Om köparen anlitar en privatperson och betalar lön med t.ex. 100 kronor per timme uppgår nettokostnaden, efter att hänsyn har tagits till arbetsgivaravgifter och skattereduktion, till 100 kronor. Anlitar köparen i stället ett företag med F-skattsedel ligger marknadspriset på mellan 300 och 350 kronor per timme, inklusive mervärdesskatt. Om man utgår från en timpenning på 300 kronor uppgår köparens nettokostnad till 150 kronor (50 procent av 300 kronor), vilket är betydligt mer än kostnaden när en privatperson utför arbetet. Med hänsyn härtill finns det inte skäl att föreslå högre skattereduktion än det belopp som motsvarar redovisade arbetsgivaravgifter. Mot bakgrund av det nu anförda anser regeringen att skattereduktionen bör uppgå till ett belopp motsvarande redovisade arbetsgivaravgifter. Skattereduktionen får dock högst uppgå till 50 000 kronor per beskattningsår. Detta motsvarar ett avgiftsunderlag på 159 134 kronor för 2009 års arbetsgivaravgiftsnivå, dvs. 31,42 procent. Den totala skattereduktionen - avseende såväl köp från utförare med A- eller F-skattsedel som förmåner av hushållsarbete - får dock inte överstiga 50 000 kronor per beskattningsår (se avsnitt 5.4.5). Det ska i detta sammanhang understrykas att förslaget inte innebär en sänkning av arbetsgivaravgifterna, utan skattelättnaden uppgår till ett belopp som motsvarar redovisade arbetsgivaravgifter. Personer som arbetar i Sverige men tillhör en annan EU-stats socialförsäkring Skatteverket påpekar att det inom EU kan förekomma att personer som arbetar i Sverige ska tillhöra sitt hemlands socialförsäkring och att den som utgett ersättning för hushållsarbete till en sådan person inte kan beviljas skattereduktion för hushållsarbete eftersom inga arbetsgivaravgifter ska betalas i Sverige. Enligt regeringens mening bör detta inte utgöra ett problem eftersom en sådan person från en annan EU-stat har möjlighet att, på precis samma villkor som andra i Sverige verksamma personer, ansöka om F-skattsedel för att på så sätt kunna erbjuda sina tjänster till köpare i Sverige inom ramen för systemet med skattereduktion för hushållsarbete. Det kan dock finnas anledning att följa upp frågan inom ramen för en framtida utvärdering av det nu föreslagna systemet för skattereduktion. 5.4.4 Skyldighet att lämna förenklad skattedeklaration Regeringens förslag: För att skattereduktion ska kunna ges när en person som saknar F-skattsedel anlitas krävs att förenklad skattedeklaration lämnas och att arbetsgivaravgifter redovisas. Det krävs också att utföraren inte är skattskyldig till mervärdesskatt. Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Kammarrätten i Göteborg anför att förslaget innebär ökad administration för köparen, särskilt om utföraren anlitas kontinuerligt under en längre period. Krav ställs också på att köparen har god överblick över utbetalda ersättningar, eftersom det är köparens sak att uppmärksamma när den sammanlagda ersättningen till en och samma utförare uppgår till mer än 10 000 kronor. Skatteverket anför att som ett led i arbetet med att bekämpa svartjobben bör även köp av tjänster från enskilda näringsidkare som inte har F-skattsedel ge rätt till skattereduktion. Kravet att förenklad skattedeklaration ska lämnas medför att Skatteverket får uppgift om vem som har utfört arbetet och vilket belopp som har betalats. Skälen för regeringens förslag: Ett av kraven för att skattereduktion ska kunna ges är att köparen till Skatteverket lämnar en förenklad skattedeklaration. En förenklad skattedeklaration får, enligt 10 kap. 13 a § skattebetalningslagen (1997:483), endast lämnas av en fysisk person eller ett dödsbo som har betalat ut ersättning till en annan fysisk person och ersättningen får inte utgöra en utgift i en av utbetalaren bedriven näringsverksamhet. Den förenklade skattedeklarationen innehåller bl.a. uppgifter om mottagarens namn och personnummer samt uppgift om bruttolön, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt. Sådan förenklad skattedeklaration ska lämnas för varje månad som ersättning för arbete betalas ut. Ett annat krav för att skattereduktion ska kunna tillgodoräknas är, som tidigare nämnts, att utföraren inte får vara skattskyldig till mervärdesskatt. Skattereduktion enligt dessa regler kan således inte komma i fråga om en näringsidkare anlitas. Skatteverket har föreslagit att även köp av tjänster från näringsidkare som inte har F-skattsedel ska ge rätt till skattereduktion. Enligt regeringens mening bör dock systemet i fråga om näringsidkare alltjämt vara förbehållet näringsidkare med F-skattsedel. För att skattelättnaden ska kunna tillgodoräknas direkt ska det finnas möjlighet att i den förenklade skattedeklarationen göra avdrag för preliminär skattereduktion med ett belopp som motsvarar redovisade arbetsgivaravgifter. Kammarrätten i Göteborg påtalar att förslaget om redovisning i förenklad skattedeklaration innebär ökad administration för köparen. Det är riktigt, men man måste samtidigt ha i åtanke att anlitandet av en annan privatperson kräver en viss administration även utan den nu föreslagna skattelättnaden. Det ska inte finnas någon skyldighet att bifoga fakturor eller kvitton till den förenklade skattedeklarationen. 5.4.5 Preliminär skattereduktion Regeringens förslag: Preliminär skattereduktion tillgodoräknas med ett belopp motsvarande det som har redovisats som arbetsgivaravgifter i den förenklade skattedeklarationen. Preliminär skattereduktion tillgodoräknas i den ordning som registrering sker. Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har kommenterat förslaget närmare. Skälen för regeringens förslag: Med ledning av lämnade uppgifter i den förenklade skattedeklarationen beräknar och tillgodoräknar Skatteverket den preliminära skattereduktionen för hushållsarbete när den som utfört arbetet inte har F-skattsedel. Eftersom preliminär skattereduktion kan ges vid såväl redovisning i förenklad skattedeklaration som vid köp av hushållsarbeten (se avsnitt 5.2.9), kan fråga uppkomma i vilken ordning som den preliminära skattereduktionen ska tillgodoräknas. En sådan regel har praktisk betydelse endast när det till Skatteverket ungefär samtidigt inkommer mer än en förenklad skattedeklaration eller en begäran om utbetalning och en förenklad skattedeklaration och dessa medför att den totala preliminära skattereduktionen skulle passera 50 000 kronor. Som angetts i avsnitt 5.2.9 förutsätter regeringen att Skatteverket hanterar ärendena i den ordning de kommer in. Regeln bör därför vara att den preliminära skattereduktion som först har registrerats har företräde framför en senare. Den totala reduktionen får dock aldrig överstiga 50 000 kronor (jfr avsnitt 5.2.9). Skatteverket ska löpande meddela köparna om vilka preliminära skattereduktioner som har tillgodoräknats (jfr avsnitt 5.2.9). Skatteverkets meddelande ska även innehålla en uppgift om total tillgodoräknad preliminär skattereduktion. 5.4.6 Slutlig skattereduktion Regeringens förslag: Slutlig skattereduktion tillgodoräknas med ett belopp motsvarande redovisade arbetsgivaravgifter. Köparen begär slutlig skattereduktion i sin självdeklaration för det aktuella beskattningsåret. Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Förslaget har inte kommenterats särskilt. Skälen för regeringens förslag: Begäran om att få slutlig skattereduktion för utgifter för hushållsarbete som betalas till personer som saknar F-skattsedel ska göras i självdeklarationen. Begäran om skattereduktion görs vid taxeringen för det beskattningsår då ersättning för hushållsarbete har redovisats i en förenklad skattedeklaration enligt 10 kap. 13 a § skattebetalningslagen (1997:483). Den slutliga skattereduktionen för hushållsarbete ska minska den slutliga skatten. Skatteverket bör ges möjlighet att förtrycka underlaget för skattereduktion på köparens självdeklaration. Det anförda innebär att hanteringen av den slutliga skattereduktionen kommer att ske enligt i huvudsak samma principer som gäller för skattereduktion för förmån av hushållsarbete och enligt vad som föreslås gälla när en privatperson anlitar en F-skattsedelsinnehavare, se avsnitt 5.2.10. Begäran om skattereduktion görs i de tre fallen i den självdeklaration som gäller taxeringen för det beskattningsår då det utförda hushållsarbetet har betalats, förmån av hushållsarbete tillhandahållits eller ersättning för hushållsarbete har redovisats i en förenklad skattedeklaration. Förtryckta belopp kan godtas eller ändras. Genom att begäran görs i självdeklarationen ansvarar köparen av tjänsten för att uppgifterna är korrekta, dvs. att förutsättningarna för skattereduktion är uppfyllda. Köparen svarar även för att det arbete som utförts är sådant hushållsarbete för vilket skattereduktion kan ges. Det utförda hushållsarbetet ska vara hänförligt till köparens eller dennes förälders hushåll. För att skattereduktion ska kunna tillgodoräknas krävs vidare att köparen inte har fått försäkringsersättning för arbetet. Köparen får inte heller ha fått bidrag eller annat stöd från staten, kommun eller landsting avseende hushållsarbetet eller för att täcka kostnader för löner eller lönebikostnader i form av arbetsgivaravgifter. Det ska inte finnas någon skyldighet att bifoga fakturor eller kvitton till självdeklarationen. Däremot ska den sökande vid förfrågan från Skatteverket kunna uppvisa de kvitton eller annat som ligger till grund för begäran. Under förutsättning att köparen har följt bestämmelserna om skattereduktion kommer den slutliga skattereduktionen att kvittas mot den preliminära skattereduktionen. 5.4.7 Ändrad beräkning av skatteavdrag (jämkning) Regeringens bedömning: Ändrad beräkning av skatteavdrag (jämkning) bör inte ges för den skattereduktion som motsvarar de arbetsgivaravgifter som har redovisats i förenklad skattedeklaration. Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har kommenterat frågan. Skälen för regeringens bedömning: Som framgår av avsnitt 5.4.5 föreslås att preliminär skattereduktion för hushållsarbete tillgodoräknas köparen redan i samband med att denne redovisar detta i den förenklade skattedeklarationen. Köparen får därför skattelättnaden i samband med att utbetalda ersättningar för hushållsarbete redovisas. Begäran om slutlig skattereduktion ska därefter göras i köparens självdeklaration och reduktion tillgodoräknas under förutsättning att motsvarande belopp har redovisats som arbetsgivaravgifter i lämnad förenklad skattedeklaration. I samband med avstämningen av den slutliga skatten görs ett avdrag för den slutliga skattereduktionen, medan den preliminära skattereduktionen ökar den slutliga skatten. Detta innebär i praktiken att beloppen för preliminär och slutlig skattereduktion kvittas mot varandra. En person som enbart har skattereduktion på grund av att förenklad skattedeklaration har lämnats kan därför inte medges ändrad beräkning av skatteavdrag (s.k. jämkning) enligt 8 kap. 29 § skattebetalningslagen (1997:483). 5.4.8 EG:s statsstödsregler Regeringens bedömning: Den skattereduktion som tillgodoräknas privatpersoner som anlitar någon som inte har F-skattsedel står inte i strid med EG:s statsstödsregler. Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har berört denna fråga. Skälen för regeringens bedömning: Av artikel 87.1 i fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen (EG-fördraget) framgår att det råder ett principiellt förbud mot stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel och som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, i den utsträckning stödet påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Skattereduktion för redovisade arbetsgivaravgifter tillgodoräknas endast personer som inte bedriver näringsverksamhet, dvs. privatpersoner. En annan förutsättning är att utföraren har A-skattsedel eller saknar skattsedel och inte är skattskyldig till mervärdesskatt. Detta innebär att utföraren av tjänsten inte får bedriva näringsverksamhet. Eftersom ingen av parterna driver företag bedömer regeringen att förslaget inte kan komma i konflikt med EG:s statsstödsregler. 5.5 Underlaget, subventionsgraden och nivån för skattereduktionen 5.5.1 Underlaget för skattereduktion Regeringens bedömning: Nuvarande regler för vad som utgör underlag för skattereduktion ändras inte. Regeringens förslag: Samma regler gäller även när en privatperson anlitar någon som inte har F-skattsedel. Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens bedömning och förslag. Remissinstanserna: HomeMaid AB anser att material och resekostnader bör ingå i underlaget för skattereduktion för att reducera riskerna för fel och missbruk. Material och resekostnader är i sammanhanget mycket små kostnader men innebär administrativa påfrestningar för leverantörerna och högre krav på Skatteverkets granskningsinsatser. Skälen för regeringens bedömning och förslag: Enligt nu gällande regler får endast utgifter för arbete (arbetskostnaden) respektive det skattepliktiga värdet av förmånen av hushållsarbete (arbetskostnaden) medräknas när underlaget för skattereduktion fastställs. Skattereduktion ges alltså enbart för själva arbetskostnaden samt därpå belöpande mervärdesskatt. Regeringen finner inte skäl att ändra på principen att skattelättnaden ska riktas mot själva arbetskostnaden (jfr prop. 2006/07:94, s. 8 och 49, och prop. 2007/08:13, s. 19). Under förutsättning att utförarna utformar sina fakturor på ett tydligt sätt borde det inte vara något problem för köparen att förstå att underlaget för skattereduktionen uppgår till ett belopp motsvarande arbetskostnaden. Detta är för övrigt en princip som borde vara väl känd av såväl utförare som köpare. I de fall utbetalda ersättningar och arbetsgivaravgifter för hushållsarbete redovisas i en förenklad skattedeklaration tillgodoräknas skattereduktion med ett belopp motsvarande redovisade arbetsgivaravgifter. Underlaget för skattereduktion är i dessa fall den avgiftspliktiga ersättningen som har redovisats i den förenklade skattedeklarationen, dvs. arbetskostnaden (se avsnitt 5.4.3), inklusive arbetsgivaravgifterna. HomeMaid AB har framfört att material och resekostnader bör ingå i underlaget för skattereduktion. Att låta underlaget för skattereduktion avse hela fakturabeloppet respektive hela det skattepliktiga värdet av hushållsförmånen skulle i och för sig innebära en viss förenkling. Som regeringen konstaterat i samband med införandet av skattereduktion för hushållsarbete (prop. 2006/07:94, s. 48) bör emellertid endast arbetskostnader omfattas av reduktionen eftersom skattereduktionen syftar till att subventionera sysselsättning. 5.5.2 Subventionsgraden vid köp från den som har F-skattsedel Regeringens bedömning: Skattereduktionen bör uppgå till belopp motsvarande tillgodoräknad preliminär skattereduktion. Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) anser att det kan vara angeläget att ytterligare stärka subventionen till de som har störst behov - småbarnsföräldrar och pensionärer. Skälen för regeringens bedömning: Det är av stor betydelse att så många som möjligt ska ha möjlighet att ta del av skattereduktionen. För att även personer med lägre inkomster ska kunna köpa hushållsarbete bör därför subventionen vara förhållandevis stor. Den nuvarande subventionsgraden om 50 procent av arbetskostnaden är vald utifrån denna utgångspunkt (se prop. 2006/07:94, s. 39). TCO har framfört att det kan vara angeläget att ytterligare stärka subventionen till småbarnsföräldrar och pensionärer. Regeringen bedömer emellertid att den nuvarande subventionsgraden är väl avvägd och är därför inte beredd att föreslå en ökad subventionsgrad, vare sig generellt eller för enstaka grupper. En skattereduktion motsvarande preliminär skattereduktion motsvarar i praktiken en 50-procentig lättnad för köparen (se vidare om subventionens storlek i avsnitt 5.2.11). 5.5.3 Subventionsgraden när en anställd får hushållsarbete som förmån Regeringens bedömning: Skattereduktion bör även fortsättningsvis uppgå till 50 procent av värdet av förmån av hushållsarbete. Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Se avsnitt 5.5.2. Skälen för regeringens bedömning: För att skapa neutralitet mellan den som har utgifter för hushållsarbete och den som får förmån av hushållsarbete måste subventionsgraden vara densamma i bägge fallen. Om t.ex. subventionsgraden vid förmån av hushållsarbete är högre än vid utgifter för hushållsarbete kommer den som har möjlighet att välja förmån av hushållsarbete i stället för att köpa motsvarande arbete, och tvärtom. Skattemässiga överväganden bör inte vara avgörande för en skattskyldigs val mellan att köpa hushållsarbete och att få förmån av hushållsarbete. Subventionsgraden bör därför vara densamma vid förmån och vid köp av hushållsarbeten. Som framgår av föregående avsnitt är regeringen inte beredd att föreslå en ökad subventionsgrad, vare sig generellt eller för enstaka grupper. Skattereduktionen ska således alltjämt vara 50 procent av underlaget (det skattepliktiga värdet av förmån av hushållsarbete). 5.5.4 Subventionsgraden när en privatperson anlitar någon som inte har F-skattsedel Regeringens förslag: Skattereduktion ska tillgodoräknas med ett belopp motsvarande de arbetsgivaravgifter som redovisats för utbetalda ersättningar gällande utförda hushållsarbeten. Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Se avsnitt 5.4.3. Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslår att skattereduktion ska tillgodoräknas när utföraren inte har F-skattsedel, dvs. är en privatperson som har A-skattsedel eller saknar skattsedel (se avsnitt 5.4). I avsnitt 5.4.3 föreslås att skattereduktionen ska uppgå till ett belopp som motsvarar det belopp som har redovisats som arbetsgivaravgifter. Genom att skattereduktionen uppgår till högst de redovisade arbetsgivaravgifterna blir köparens kostnad alltid lika med den kontanta bruttolönen. Detta innebär att det blir enkelt för köparen att bedöma vad kostnaden blir när utföraren har A-skattsedel. 5.5.5 Högsta beloppsgräns för skattereduktion Regeringens bedömning: Skattereduktionen bör även fortsättningsvis sammanlagt få uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår. Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens bedömning. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har kommenterat denna fråga. Skälen för regeringens bedömning: Enligt gällande regler kan skattereduktion för såväl köp som förmån av hushållsarbete sammanlagt tillgodoräknas med maximalt 50 000 kronor per beskattningsår. Regeringen anförde i propositionen Skattelättnader för hushållstjänster, m.m. (prop. 2006/07:94, s. 39) att det kan antas att skattereduktionen får störst effekt om tjänsterna köps in mer regelmässigt i stället för vid enstaka tillfällen. Vid ett beräknat marknadspris på ca 300 kronor i timmen medför en övre gräns på 50 000 kronor för skattereduktionen att ett hushåll med två vuxna personer vid ett maximalt utnyttjande kan köpa ca 12 timmar hushållsarbete i veckan. Den statistik som finns tillgänglig avser privatpersoners köp av hushållsarbete från F-skattsedelsinnehavare enligt nuvarande regler under perioden 1 juli-31 december 2007. I vilken omfattning hushållsarbete ges som förmån är oklart. Den informationen blir tillgänglig först när arbetsgivarna lämnar kontrolluppgifter i januari 2009. Enligt den tillgängliga statistiken har en betydande andel av köparna kostnader som ligger avsevärt under det maximala underlaget för skattereduktion. Regeringen finner därför inte skäl att föreslå en ändring av 50 000-kronorsgränsen för skattereduktion. I detta sammanhang kan fråga uppkomma om de olika underlagen ska rangordnas, dvs. om ett visst underlag ska avräknas först. Slutlig skattereduktion för utgifter för hushållsarbete och förmån av hushållsarbete avräknas som en enda post. Detta innebär att samtliga skattereduktioner först sammanräknas och om den totala skattereduktionen överstiger 50 000 kronor, så begränsas skattereduktionen till detta belopp. Det finns då inget behov av att rangordna underlagen för skattereduktion. Det avgörande är att skattereduktionen aldrig får överstiga 50 000 kronor per person och beskattningsår. 5.5.6 Lägsta beloppsgräns för skattereduktion Regeringens förslag: Den lägsta beloppsgränsen för att få skattereduktion slopas. Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Sveriges Akademikers Centralorganisation, som sammantaget avstyrker utredningens förslag, har inte något att invända mot att beloppsgränsen slopas. Övriga remissinstanser har inte kommenterat förslaget. Skälen för regeringens förslag: I nuvarande system måste arbetskostnaden eller förmånen uppgå till sammantaget minst 1 000 kronor per beskattningsår för att skattereduktion ska kunna ges. Anledningen till att en lägsta gräns infördes var att det i annat fall kunde bli förhållandevis höga administrationskostnader för att hantera mindre belopp (prop. 2006/07:94, s. 39). Enligt regeringens nu aktuella förslag ska preliminär skattereduktion tillgodoräknas i samma takt som köp av hushållsarbete och därmed sammanhängande begäran om utbetalning görs. I normalfallet kommer den preliminära skattereduktionen att motsvaras av den slutliga skattereduktionen. En lägsta gräns för skattereduktion skulle innebära en mängd praktiska svårigheter för både köpare och utförare. Så är t.ex. fallet om den första betalningen är lägre än 1 000 kronor och det senare under året köps flera tjänster som gör att totalbeloppet för året uppgår till minst 1 000 kronor. Det skulle också kunna vara så att köp görs från olika utförare och att ersättningen till respektive utförare understiger 1 000 kronor, men totalt sett överstiger 1 000 kronor för året. En köpare kan förutom köp av hushållsarbeten även ha förmån av hushållsarbete och då kan varje underlag understiga 1 000 kronor, men totalt överstiga 1 000 kronor. En nedre gräns för skattereduktion skulle således innebära att systemet blir onödigt komplicerat och även öka administrationen för köpare, utförare och Skatteverket. Med hänsyn härtill bör det inte finnas någon lägsta gräns för att skattereduktion ska kunna ges. 5.6 Möjligheten att anlita eget eller närstående företag Regeringens förslag: Begränsningen att anlita eget eller närstående företag slopas. Regeringens bedömning: Liksom i dag får arbetet inte ha utförts av den som begär skattereduktion eller av en närstående till denne. Utredningens förslag: Utredningen föreslår att kravet ska vara att arbetet inte får ha utförts av den som begär skattereduktion eller en person som tillhör samma hushåll som denne. Remissinstanserna: Länsrätten i Stockholms län ser både fördelar och nackdelar med ett system där eget eller närstående företag kan anlitas. Länsrätten saknar emellertid en fördjupad analys kring skentransaktioner och den problematik, för köparen och staten, som kan aktualiseras vid anlitandet av eget eller närstående företag. Skatteverket anför att eftersom de föreslagna reglerna om utbetalning inte bara gäller för företag som säljer hushållsarbete utan alla företag oavsett verksamhetsidé, kan verket inte överblicka konsekvenserna av förslaget. Regeln bör därför finnas kvar för att förhindra att bestämmelserna kringgås. Den föreslagna regeln om att hushållsarbetet inte får utföras av någon som tillhör hushållet är svårkontrollerad och i praktiken verkningslös när det gäller att förhindra kringgående av bestämmelserna om skattereduktion. FAR SRS ser mycket positivt på att det blir möjligt att köpa tjänsterna även från ett närstående företag. Hemfrid i Sverige AB välkomnar förslaget. I takt med att flera företag i branschen blivit relativt stora har regeln fått kontraproduktiva effekter och det är hög tid att den tas bort. Landsorganisationen i Sverige (LO) anser att det för att begränsa incitamenten till bedrägeri bör införas ett krav på att det av fakturan ska framgå vem som har utfört arbetet. Tjänstemännens Centralorganisation är tveksam till att slopa begränsningen. Skälen för regeringens förslag och bedömning Den nuvarande regleringen Enligt nuvarande lagstiftning får hushållsarbetet inte utföras av en närstående eller av ett företag i vilket sökanden eller en närstående till denne, direkt eller indirekt, genom en ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande. Normalt menas med väsentligt inflytande att man har en ägarandel om minst 40 procent. Det ställs emellertid inte upp något krav på att innehavet ska vara av en viss storlek. Det väsentliga inflytandet kan uppkomma även på andra grunder. Som exempel på när väsentligt inflytande kan anses uppkomma kan nämnas om en person, trots att denne endast äger en mindre andel i företaget, har stor betydelse för vinstgenereringen i företaget eller att flera närstående gemensamt äger ett bolag som tillhandahåller hushållsarbete utan att var och en av delägarna äger 40 procent. För- och nackdelar med att slopa begränsningen att anlita eget företag Att ta bort begränsningen att anlita eget eller närstående företag innebär att alla personer behandlas på ett likartat sätt. Det medför också att nuvarande gränsdragningsproblem rörande vem som ska anses ha ett väsentligt inflytande försvinner. I de flesta skattesammanhang utlöser olika typer av transaktioner mellan ett företag och dess ägare beskattningskonsekvenser för de inblandade parterna. Regelverket blir enklare att tillämpa om principerna är lika oavsett vad för slags skattskyldig som har haft en inkomst eller är berättigad till ett avdrag. Det kan nämnas att från och med år 2000 har de flesta av de s.k. stoppreglerna vad gäller beskattning av fåmansföretag och deras delägare upphävts. I stället sker beskattningen enligt de allmänna reglerna. Detta innebär att det normalt sett inte finns några skattemässiga skillnader beroende på om motparten är företagsledare, närstående eller vanlig anställd. Begränsningen i dagens regler om skattelättnader för hushållsarbete avviker alltså från detta. En företagsledare måste således anlita ett annat företag än sitt eget om han ska kunna få skattereduktion för hushållsarbete, vilket kan framstå som märkligt, inte minst när det är fråga om större företag. De fakturor som ligger till grund för skattereduktion ska i princip alltid bokföras som intäkt av det företag som har utfärdat dessa. Skatteverket har genom att fakturorna ligger till grund för skattereduktion och de förmåner som redovisas på de anställdas kontrolluppgifter goda möjligheter att kontrollera att fakturerade arbeten och tillhandahållna förmåner har hanterats på ett korrekt sätt. Vidare får Skatteverket information via bl.a. kontrolluppgifter från arbetsgivare om en anställd är delägare i ett fåmansföretag. Eventuellt missbruk bör kunna åtgärdas genom att Skatteverket kontrollerar uppgifterna i självdeklarationen eller kontrollerar uppgivna utförare. Regeringen föreslår därför att begränsningen att arbetet inte får utföras av närstående eller av ett företag i vilket sökanden eller närstående till denne har ett väsentligt inflytande slopas. Regeringen föreslår däremot att arbetet, precis som i dag, inte får utföras av den som begär skattereduktion eller en till denne närstående person. Skälen för detta framgår av det följande. Arbetet utförs av annan än den skattskyldige Risken för missbruk ökar om arbetet utförs av personer som står den sökande nära. Utredningen föreslår därför en regel som innebär att arbetet inte ska få utföras av den som begär skattereduktion eller en person som tillhör samma hushåll som denna. Med "person som tillhör samma hushåll" avses personer som är folkbokförda eller rätteligen borde vara folkbokförda, enligt 6 § folkbokföringslagen (1991:481), på samma fastighet. Personer som var bosatta på en fastighet som innehåller flera bostadslägenheter skulle anses tillhöra samma hushåll endast om de bor i samma lägenhet som den sökande. Enligt nuvarande lagstiftning får arbetet inte ha utförts av den som ansöker om eller begär skattereduktion eller en till denne närstående person. Som närstående räknas make, förälder, mor- och farförälder, avkomling och avkomlings make, syskon, syskons make och avkomling samt dödsbo som någon av dessa är delägare i (2 kap. 22 § första stycket inkomstskattelagen [1999:1229]). Även styvbarn och fosterbarn räknas som avkomlingar (2 kap. 22 § andra stycket inkomstskattelagen). Termen "närstående" träffar en mycket vidare krets av personer med anknytning till den skattskyldige än lokutionen "person som tillhör samma hushåll". Enligt regeringens mening är avgränsningen "närstående" en mer ändamålsenlig sådan än en gränsdragning som är beroende av var en person är bosatt. Regeringen föreslår därför att skattereduktion - precis som i dag - inte ska ges i de fall hushållsarbetet har utförts av den sökande själv eller en närstående till denne. Om däremot anställd personal i företagsledarens aktiebolag utför hushållsarbete hemma hos företagsledaren, kan skattereduktion tillgodoräknas. Detta förutsätter att företagsledaren betalar ett belopp motsvarande marknadsvärdet till bolaget eller tar upp värdet av uttaget som en skattepliktig förmån i sin självdeklaration. Vidare får den anställde inte vara företagsledaren själv eller en till denne närstående person. Det ska således även fortsättningsvis inte vara möjligt att t.ex. få skattereduktion för hushållsarbete som man utför hemma hos sig själv. För att säkerställa att skattereduktion tillgodoräknas på korrekta grunder bör det krävas att den som begär skattereduktion ska kunna göra sannolikt att arbetet har utförts av en person som inte är närstående till denne. Frågan borde bli aktuell framför allt i de fall som arbetet har utförts av ett företag som köparen äger eller har inflytande i på annat sätt. En möjlighet att göra detta är att anteckna på fakturan eller lönespecifikationen vem som har utfört arbetet (jfr avsnitt 5.2.4). Regeringen anser dock inte att det, som LO föreslår, bör införas ett uttryckligt krav på att det av en faktura ska framgå vem som har utfört arbetet. Sammanfattningsvis innebär ovanstående förslag att skattereduktion även ska kunna tillgodoräknas t.ex. när ett aktiebolag med F-skattsedel utför hushållsarbete hemma hos företagsledaren under förutsättning att denne betalar ersättning till bolaget eller redovisar en skattepliktig förmån av hushållsarbete. Detta förutsätter dock att arbetet inte har utförts av företagsledaren eller en till denne närstående person. Uppföljning Begränsningen att anlita eget eller närstående företag infördes i syfte att bestämmelserna om skattereduktion inte skulle kunna kringgås (prop. 2006/07:94, s. 48 och 60). Det är givetvis fortfarande angeläget att så inte sker. Slopandet av begränsningen kommer därför att vara en viktig fråga att titta på i en framtida uppföljning och utvärdering av systemet med skattereduktion för hushållsarbete. 5.7 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Regeringens förslag: De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 juli 2009 och tillämpas första gången vid 2010 års taxering. I fråga om bestämmelserna om skattereduktion för hushållsarbete ska gälla att de tillämpas på hushållsarbete som har utförts och betalats efter den 30 juni 2009, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits den skattskyldige efter den 30 juni 2009 samt hushållsarbete för vilket ersättning har betalats ut och redovisats i en förenklad skattedeklaration efter den 30 juni 2009. Lagen om skattereduktion för hushållsarbete upphävs. Den upphävda lagen tillämpas dock alltjämt för hushållsarbete som har utförts och betalats under tidsperioden 1 juli 2007-30 juni 2009, hushållsarbete som har utförts eller betalats efter den 30 juni 2009 men som har betalats respektive utförts före den 1 juli 2009 samt förmån av hushållsarbete som tillhandahållits den skattskyldige före den 1 juli 2009. Vid 2010 års taxering ska skattereduktionen för utgifter för hushållsarbete uppgå till 50 procent av ett underlag som utgörs av summan av utgifter för hushållsarbete som har betalats under beskattningsåret och belopp som har legat till grund för preliminär skattereduktion. Vid beräkning av slutlig skatt vid 2010 års taxering får skattereduktion för hushållsarbete enligt den nya lagstiftningen och enligt lagen om skattereduktion för hushållsarbete tillsammans uppgå till högst 50 000 kronor. Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen föreslår dock att bestämmelserna ska träda i kraft den 1 januari 2009. Utredningens förslag reglerar inte heller tillämplig lag för utgifter för hushållsarbete som har utförts före ikraftträdandet men betalats efter ikraftträdandet (efterskottsbetalning). Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inte kommenterat förslaget. Skatteverket anför att det tar avsevärd tid att bygga ett datasystem som uppfyller kraven som uppställs i förslaget. Systemet måste vara klart i god tid före ikraftträdandet för att ge säljarna möjlighet att pröva sina ansökningsrutiner. Detta medför att de föreslagna reglerna kan införas tidigast den 1 januari 2010, förutsatt att lagstiftning sker under hösten/vintern 2008. Almega anför att det är av stor vikt att den föreslagna förändringen tillkommer senast den 1 januari 2009. Huruvida Skatteverket eller annan myndighet saknar resurser för detta är en administrativ fråga som bör diskuteras vidare, men som inte borde vara ett hinder i detta skede för införandet av förändringen som sådan. Hemfrid i Sverige AB menar att det är av yttersta vikt att den föreslagna förenklingen genomförs skyndsamt. HomeMaid AB anför att det är av mycket stor betydelse att regeländringarna träder i kraft så fort det är möjligt för att erhålla önskad effekt. Det finns en fördröjning mellan införande av nya regler och den enskilde konsumentens beslut. Regeländringen bör därför gälla från och med den 1 januari 2009. Intresseföreningen för hushållsnära tjänster och About Time AB anför att administrativa verktyg och rutiner måste finnas på plats vid starten av den nya modellen. Det verkar inte realistiskt att tro att detta ska finnas på plats från och med den 1 januari 2009. Skälen för regeringens förslag: De föreslagna ändringarna innebär bl.a. betydande förenklingar för privatpersoner som köper hushållsarbete. Det är därför angeläget att ändringarna träder i kraft så snart som möjligt. Detta intresse ska dock vägas mot Skatteverkets faktiska möjligheter att hantera nyordningen och branschens behov av tid för anpassning. Almega har anfört att frågan huruvida Skatteverket saknar resurser för ett ikraftträdande den 1 januari 2009 inte borde vara ett hinder i detta skede för införandet av förändringen som sådan. Att Skatteverket hinner få erforderliga system på plats till de nya bestämmelsernas ikraftträdande är emellertid enligt regeringens mening en självklar förutsättning för att det nya systemet ska kunna fungera väl och medföra avsedda fördelar. Skatteverket har på förfrågan uppgett att ett nytt system skulle kunna driftsättas den 1 juli 2009. Regeringen föreslår därför att de lagändringar som föreslås ska träda i kraft den 1 juli 2009 och tillämpas från och med 2010 års taxering. Äldre bestämmelser ska gälla för arbete som utförts och betalats före ikraftträdandet, hushållsarbete som har utförts eller betalats efter ikraftträdandet men som har betalats respektive utförts före ikraftträdandet samt förmån av hushållsarbete som tillhandahållits den skattskyldige före ikraftträdandet. Vid 2010 års taxering ska skattereduktionen för utgifter för hushållsarbete uppgå till 50 procent av ett underlag som utgörs av summan av utgifter för hushållsarbete som betalats under beskattningsåret och belopp som har legat till grund för preliminär skattereduktion (se avsnitt 5.2.10 om övergångsregler för år 2009). För att upprätthålla 50 000 kronor som maximal gräns för skattereduktion även under ikraftträdandeåret 2009 (se avsnitt 5.2.10) får vid beräkning av slutlig skatt vid 2010 års taxering skattereduktion för hushållsarbete enligt den nya lagstiftningen och enligt lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete tillsammans uppgå till högst 50 000 kronor. 6 Konsekvensanalyser 6.1 Offentligfinansiella effekter Regeringens nu aktuella förslag innebär inga större materiella förändringar av det grundläggande regelverket om skattereduktion för utgifter för eller förmån av hushållsarbete. Däremot föreslås vissa ändringar som gör att skattelättnaden kan tillgodoräknas direkt vid ett köp och att det blir enklare att begära skattereduktion. Regeringen föreslår vidare att det ska införas ytterligare en möjlighet att få skattereduktion för hushållsarbete. Förslaget innebär att en privatperson som köper hushållsarbete av en fysisk person som inte har F-skattsedel kan få skattereduktion med belopp som motsvarar redovisade arbetsgivaravgifter. Den sammanlagda skattereduktionen för samtliga reduktioner får inte överstiga 50 000 kronor per person och beskattningsår. Förändringarna kan sammantaget antas komma att öka efterfrågan på hushållsarbete. Det är dock vanskligt att bedöma det offentligfinansiella utfallet i förhållandet till redan gjorda budgeteringar. Detta har flera orsaker. För privatpersoners köp av hushållsarbete från F-skattsedelsinnehavare finns bara statistik för perioden 1 juli-31 december 2007. För förmåner kommer omfattningen inte att vara känd förrän arbetsgivarna lämnar kontrolluppgifter i januari 2009. Det är vidare mycket svårt att beräkna storleken av skattereduktionen för de fall lön utbetalas av en privatperson till en fysisk person som saknar F-skattsedel. Sistnämnda typ av skattereduktion borde dock, enligt regeringens bedömning, uppgå till betydligt lägre belopp än de övriga två typerna av skattereduktioner. Sammantaget görs därför bedömningen att förslagen inte har någon budgetpåverkan. 6.2 Fördelningsanalys Ett system med skattereduktion för hushållsarbete tillämpas från och med den 1 juli 2007. Av utredningens genomgång av de ansökningar för år 2007 som behandlats till och med den 10 april 2008 framgår att hushållsarbete köps av personer i alla inkomstskikt, dock med en viss övervikt för personer som ligger i de högre inkomstskikten. I detta sammanhang bör påpekas att statistiken som utredningen redovisar omfattar de första sex månaderna och att samtliga ansökningar ännu inte hade behandlats av Skatteverket. Det är dock rimligt att anta att fler hushåll från alla inkomstskikt kommer att köpa skattereducerade tjänster om regeringens förslag genomförs. Skattereduktion för hushållsarbete syftar bl.a. till att omvandla svarta arbeten till vita och att skapa nya arbetstillfällen för dem som har relativt kort utbildningstid. En sådan utveckling bidrar till en jämnare inkomstfördelning, eftersom flera kommer in på arbetsmarknaden. Flera kommer att omfattas av socialförsäkringssystemet, vilket ger förbättrat inkomstskydd under den yrkesverksamma delen av livet men också under pensionsåren. 6.3 Jämställdhetsanalys Regeringens förslag antas inte avvika från den jämställdhetsanalys som redovisas i regeringens proposition 2006/07:94 (s. 55 och 56). Skattereduktionen för hushållsarbete ökar möjligheterna för hushållen att köpa dessa tjänster och på så sätt förbättras möjligheterna för framför allt kvinnor att frigöra obetalt hemarbete till betald arbetstid eller utbildning. På så sätt kan kvinnors yrkesposition och kvinnors ekonomiska självständighet stärkas. Skattereduktion medför därmed mer lika villkor för kvinnor och män att kombinera familjeliv och arbetsliv. Erfarenheter från andra länder visar att det främst är kvinnor som utför det skattereducerade hushållsarbetet. Förhållandena i Sverige är troligen liknande. Även om det är ett traditionellt kvinnoyrke så stärks yrkespositionen och den ekonomiska självständigheten för de kvinnor som går från svart arbete till vitt och för dem som går från arbetslöshet till att arbeta inom denna sektor. De förenklingar som regeringen nu föreslår med bl.a. skattelättnad direkt vid köpet samt skattelättnad även när en privatperson anlitas bör ytterligare kunna bidra till att öka kvinnors ekonomiska självständighet. Förslaget innebär att både det jämställdhetspolitiska målet om ekonomisk jämställdhet och målet om en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet påverkas. 6.4 Effekter för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna Skatteverket Regeringens förslag medför en viss kostnadsökning för Skatteverket på grund av ändrad hantering av skattereduktionen vid anlitande av F-skattsedelinnehavare (se avsnitt 5.2) och att en ny skattereduktion (se avsnitt 5.4) tillkommer. Skatteverkets kostnader för IT-utveckling beräknas uppgå till 30 miljoner kronor. Informationsinsatser beräknas till 6 miljoner kronor. De löpande kostnaderna (drift, underhåll, personalkostnader) beräknas uppgå till 19 miljoner kronor per år. Skatteverkets kostnader får rymmas inom befintliga anslag. De allmänna förvaltningsdomstolarna De nya reglerna kan initialt ge upphov till en ökad arbetsbelastning hos de allmänna förvaltningsdomstolarna eftersom flera kan förväntas begära skattereduktion. En fråga som kan bli aktuell för domstolarna är vilka arbeten som ska omfattas av begreppet hushållsarbete. Den frågan är emellertid aktuell redan i nuvarande regelsystem. Behovet av ny praxis borde därför efter en tid vara begränsat. En tillkommande uppgift för de allmänna förvaltningsdomstolarna blir de överklaganden som avser utbetalningar och återbetalningar samt frågor om eftergift av kostnadsränta vid återbetalning. Sammantaget bedöms regeringens förslag innebära en viss ökning av de allmänna förvaltningsdomstolarnas arbetsbörda. Ökningen bedöms dock inte påverka domstolarnas arbetsbörda annat än marginellt. Eventuella kostnadsökningar får därför rymmas inom befintliga anslag. 6.5 Effekter för hushållen Regeringens förslag innebär i princip att privatpersoner även fortsättningsvis ska kunna köpa hushållsarbete från företag som har F-skattsedel och få skattereduktion med 50 procent av betalda utgifter för arbetskostnaden (se avsnitt 5.2.9 och 5.2.10). Den stora förändringen mot dagens regler är att köparen får skattelättnaden direkt i samband med köpet genom att han eller hon endast betalar halva arbetskostnaden till utföraren. Resterande del av arbetskostnaden tillgodoräknas köparen som preliminär skattereduktion. Uppgift om medgivna preliminära skattereduktioner kommer fortlöpande under beskattningsåret att skickas till köparen. Uppgifterna om underlaget för skattereduktion förtrycks på köparens självdeklaration. Köparen får begära slutlig skattereduktion genom att godkänna eller korrigera de förtryckta uppgifterna om skattereduktion för hushållsarbete. Nuvarande regler om skattereduktion för förmån av hushållsarbete behålls (se avsnitt 5.3.1). Detta innebär att underlaget för skattereduktion är den förmån av hushållsarbete som kommit den som begär reduktionen till del under beskattningsåret. Uppgifterna om underlaget för skattereduktion kommer att förtryckas på den anställdes självdeklaration. Den anställde får begära skattereduktionen genom att godkänna eller korrigera de förtryckta uppgifterna om skattereduktion för hushållsarbete. Regeringen föreslår vidare att skattereduktion även kan ges i de fall en privatperson anlitar någon som inte har F-skattsedel och som inte heller är skattskyldig till mervärdesskatt. Preliminär skattereduktion tillgodoräknas med ett belopp som motsvarar redovisade arbetsgivaravgifter. Underlaget för skattereduktionen förtrycks på köparens självdeklaration. Köparen får begära slutlig skattereduktion genom att godkänna eller korrigera de förtryckta uppgifterna om skattereduktion för hushållsarbete. Det nu anförda innebär att skattelättnad tillgodoräknas i samband med att betalning görs för arbetet, förmånen tillhandahålls eller när arbetsgivaravgifterna redovisas. Den skattskyldige får således del av skattereduktionen direkt. Oavsett vad det är för typ av skattereduktion görs alltid begäran om slutlig skattereduktion i den skattskyldiges självdeklaration. Som regel är uppgifterna om underlaget för skattereduktion förtryckta i självdeklarationen. Det blir således ett enkelt och enhetligt förfarande oavsett vad det är för typ av skattereduktion. Det ska påpekas att det är den som begär skattereduktionen som är ytterst ansvarig för att uppgifterna är korrekta. 6.6 Effekter för företag Utredningen redovisar att det enligt tillgänglig statistik från Skatteverket för närvarande är ca 5 000 företag som har sålt hushållsarbete till privatpersoner. Av dessa företag är mer än hälften enskilda firmor. Det kan därför antas att många är mindre företag. När det gäller hanteringen av fakturor och verifikationer innebär regeringens förslag jämfört med dagens system ingen annan ändring än att utföraren måste precisera hur stor del av arbetskostnaden som köparen ska betala (se avsnitt 5.2.4). Om köparen är en privatperson ska denne betala halva arbetskostnaden och hela kostnaden för material, utrustning och resor. Det som är principiellt nytt i förslaget är att utföraren ska begära utbetalning för den andra delen av arbetskostnaden från Skatteverket. Utföraren kommer alltså att få betalning från två håll. Skatteverket ska göra utbetalning till det konto som utföraren har anmält till Skatteverket. Till begäran om utbetalning behöver utföraren inte bifoga något underlag. För att systemet ska fungera på ett bra sätt för de inblandade parterna är det lämpligt att utföraren utformar sin faktura eller motsvarande handling så att det går att utläsa hur mycket köparen ska betala och hur stor köparens preliminära skattereduktion blir. Vidare är det lämpligt att delbeloppen inkluderar mervärdesskatt, eftersom underlaget för skattereduktionen inkluderar mervärdesskatt. I praktiken innebär det nu anförda att det är lämpligt att faktura eller motsvarande handling innehåller uppgifter som i stort sett motsvarar det som krävs av köparens ansökan i dagens system. Redan i dag borde de flesta företag ha sina verifikationer utformade på sådant sätt att de uppfyller reglerna i dagens system, varför det i de flesta fall inte borde vara alltför omfattande arbete att anpassa dem efter de nya reglerna. En viss ökad administration är dock ofrånkomlig för att företagets kunder ska ha möjlighet att få skattelättnaden direkt vid köpet av hushållsarbetet. Regeringens förslag har ingen inverkan på bokföringen och redovisningen av mervärdesskatt för de företag som tillämpar den s.k. faktureringsmetoden vid redovisning av mervärdesskatt. Detta beror på att mervärdesskatten för dessa företag ska redovisas i takt med att faktureringen sker. Förslagen kan däremot ha en viss inverkan på bokföringen för de företag som vid redovisningen av mervärdesskatt tillämpar den s.k. bokslutsmetoden. För dessa företag ska mervärdesskatten löpande under beskattningsåret redovisas i takt med att företaget erhåller kontanta betalningar under redovisningsperioden. Detta innebär att mervärdesskatten på arbetskostnaden kommer att bokföras vid två olika tillfällen; först när köparen betalar och sedan när Skatteverket betalar. Detta medför ett administrativt merarbete. Däremot påverkas inte företagets likviditet när det gäller inbetalning av mervärdesskatten till staten, eftersom skatten inte ska redovisas förrän den period som den faktiska betalningen har skett. Utförarens begäran om utbetalning från Skatteverket ska innehålla ett antal uppgifter som är nödvändiga för att kunna utbetala korrekt belopp till utföraren och tillgodoräkna köparen preliminär skattereduktion. Något underlag behöver inte bifogas. Det är emellertid inget som hindrar att begäran består av t.ex. en kopia av fakturan. Det viktiga är att den handling som ges in innehåller de uppgifter som behövs för att Skatteverket ska kunna göra utbetalning till utföraren. En begäran ska förutom uppgifter om utföraren själv innehålla uppgifter om köparens personnummer eller samordningsnummer, debiterad ersättning för hushållsarbetet, faktisk betald del av ersättning för arbetet, betalningsdag samt det belopp som utföraren begär. Begäran ska också kunna få lämnas i form av ett elektroniskt dokument. Eftersom utföraren måste vända sig till Skatteverket för att få en viss del av det utförda arbetet betalt uppkommer en fördröjning innan hela fakturan är betald. Hur lång tid Skatteverket behöver för att hantera begäran om utbetalning från köparen beror till stor del på utformningen av det system Skatteverket bygger upp för hanteringen. Skatteverket ska snarast fatta beslut om utbetalning. I de fall köparen har rätt till skattereduktion minskar utförarens risk att inte få betalt, eftersom Skatteverket betalar upp till halva arbetskostnaden. I de fall köparen har passerat 50 000-kronorsgränsen står dock utföraren kreditrisken för överskjutande del. Förslaget kan förväntas medföra att svart arbete inom den aktuella branschen minskar och omvandlas till vitt arbete. Därigenom kommer förutsättningarna för goda konkurrensförhållanden på marknaden att förbättras. Sammantaget innebär regeringens förslag en viss påfrestning på utförarnas likviditet samt visst administrativt merarbete. Detta kan vara särskilt besvärligt för mindre företag. Dessa effekter måste dock ställas i relation till de fördelar som utförarna får genom att köparna direkt vid köpet erhåller skattereduktion med 50 procent av arbetskostnaden. Det kan antas att regeringens förslag om förenklingar för köparna skapar förutsättningar för en ännu större marknad. 7 Författningskommentarer I propositionen föreslås att de nya bestämmelserna om skattereduktion för hushållsarbete inordnas i ett nytt kapitel i inkomstskattelagen, 67 kap. Dessutom föreslås att de bestämmelser som ska reglera förfarandet för skattereduktion för hushållsarbete tas in i en egen ny lag. Detta innebär att rena hänvisningar behöver ändras i följande lagar eller lagparagrafer: Förslag till lag om ändring i 2.2 lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt, 2.3 8 kap. 3, 5 och 25 §§ samt 11 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483), 2.4 41 kap. 12 § inkomstskattelagen (1999:1229) samt övergångsbestämmelserna till lagen (2004:66) och (2007:1406) om ändring i nämnda lag, 2.5 lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl., 2.6 5 kap. 3 § samt 11 kap. 9 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter, och 2.7 lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus. 7.1 Förslaget till lag om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete 1 § Paragrafen anger lagens innehåll. 2 § Paragrafen ger hänvisningar till bestämmelserna om skattereduktion för hushållsarbete i 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229). 3 § I paragrafen anges att termer och uttryck som används i lagen har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229), om inget annat anges. 4 § Paragrafen pekar ut Skatteverket som den myndighet som har att fatta beslut enligt lagen. 5 § I paragrafen anges att beloppsuppgifter ska avrundas nedåt. Det gäller såväl utbetalningar och återbetalningar som preliminär skattereduktion och kostnadsränta. 6 § I paragrafen anges vem som kan begära utbetalning från Skatteverket (se 8 §). Den som utfört hushållsarbetet måste uppfylla kriterierna enligt 67 kap. 16 § 1 eller 17 § inkomstskattelagen (1999:1229). Begäran om utbetalning kan således endast bli aktuell i två fall. Det första fallet avser att utföraren har F-skattsedel. Det andra fallet avser sådana situationer när arbetet har utförts utomlands och utföraren inte har bedrivit någon näringsverksamhet i Sverige. I det senare fallet krävs att utföraren har ett intyg eller någon annan handling som visar att företaget i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland genomgår motsvarande kontroll som en innehavare av F-skattsedel. I båda fallen krävs att köparen inte har betalat hela utgiften för hushållsarbetet. 7 § Paragrafen reglerar utbetalningens storlek. Av första stycket framgår att utbetalningen får uppgå till ett belopp som motsvarar mellanskillnaden mellan den debiterade ersättningen för hushållsarbetet inklusive mervärdesskatt och köparens faktiska betalning för arbetet till utföraren. Utbetalningen får alltså inte avse utgifter för material, resor eller utrustning. Detta krav gäller även i fråga om underlaget för köparens skattereduktion enligt 67 kap. 18 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229). I de fall köparen har betalat mer än halva utgiften för hushållsarbetet, kan utföraren alltså begära utbetalning från Skatteverket med högst det belopp som motsvarar differensen mellan den totala utgiften för arbetet och det belopp som köparen har betalat. I de fall köparen har betalat halva utgiften eller mindre för hushållsarbetet, har utföraren rätt att begära utbetalning från Skatteverket med belopp motsvarande vad som faktiskt har betalats. I andra stycket finns en uttrycklig bestämmelse som anger att i de fall som köparen har tillgodoräknats maximal preliminär skattereduktion, 50 000 kronor (se 17 § tredje stycket), ska ingen utbetalning till utföraren göras. Det kan innebära att en utbetalning vägras helt eller endast delvis. 8 § Av första stycket framgår att arbetet, utöver att ha betalats, måste ha utförts för att utbetalning ska kunna begäras. Av andra stycket framgår att en begäran om utbetalning från Skatteverket ska vara skriftlig. Med skriftlig avses även att begäran lämnas elektroniskt (se 10 §). Begäran om utbetalning ska göras senast den 31 januari året efter det beskattningsår då arbetet betalades (i praktiken kalenderår, eftersom det är köparens beskattningsår som avses och fysiska personers beskattningsår alltid är kalenderår). Detta innebär att i de fallen utföraren har erhållit en förskottsbetalning från köparen år 1 och arbetet har utförts år 2 kan utbetalning från Skatteverket inte begäras förrän år 2 och då senast den 31 januari. Eftersom begäran förutsätter att arbetet är utfört, måste utförandet i sådant fall ha skett senast den 31 januari. Om utförandet sker den 1 februari eller senare kan begäran om utbetalning inte prövas. Enligt tredje stycket ska begäran om utbetalning vara undertecknad av utföraren eller av den som är behörig ställföreträdare. Vem som är behörig ställföreträdare framgår av 19 kap. 1 § 1-4 lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Fjärde stycket innehåller en presumtionsregel som innebär att en begäran som lämnats för en utförare som är juridisk person, anses ha lämnats av utföraren, om det inte var uppenbart att den som lämnade begäran saknade behörighet att företräda utföraren. Bestämmelsen är utformad med 7 kap. 3 § andra stycket taxeringslagen (1990:324) och 23 kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483) som förebilder. 9 § I paragrafen anges vad en begäran om utbetalning ska innehålla. I första punkten anges att begäran ska innehålla uppgifter om utförarens namn, adress samt organisationsnummer, personnummer, samordningsnummer eller motsvarande registreringsnummer i de fall sådant nummer finns. I andra punkten anges att begäran ska innehålla uppgift om köparens personnummer eller samordningsnummer i de fall sådant nummer finns. I tredje punkten anges att begäran ska innehålla uppgifter om den debiterade ersättningen för hushållsarbetet (inklusive mervärdesskatt), det belopp köparen har betalat, samt den dag som betalningen har kommit utföraren tillhanda. I fjärde punkten anges att begäran ska innehålla uppgift om det belopp som utföraren begär som utbetalning från Skatteverket. 10 § I 13 § lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete finns motsvarande bestämmelser i fråga om ansökan om skattereduktion. Liknande bestämmelser finns även i 4 kap. 4 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter och 10 kap. 26 § skattebetalningslagen (1997:483). I första stycket anges att begäran om utbetalning, efter föreskrift eller medgivande från regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer, också får lämnas i form av ett elektroniskt dokument. I andra stycket anges vad som avses med ett elektroniskt dokument. Det måste uppställas särskilda säkerhetskrav, som garanterar att informationen i dokumentet inte obehörigen kan förändras och att innehållet kan knytas till utfärdaren. Bestämmelsen att kravet på underskrift ska anses uppfyllt med elektroniska medel innebär att det krävs en kvalificerad elektronisk signatur. Detta följer av 17 § lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. 11 § Paragrafen innehåller ett skyndsamhetskrav beträffande Skatteverkets handläggning av en begäran om utbetalning. Skatteverket ska snarast fatta beslut om sådan utbetalning som avses i 7 §. Skatteverkets beslut kan innebära att en begäran om utbetalning medges eller helt eller delvis vägras. Det kan också vara fråga om att en begäran om utbetalning avvisas såsom för sent inkommen (jfr 8 § andra stycket). 12 § Paragrafen anger hur utbetalning ska gå till. Utbetalning ska i första hand göras till ett bank- eller kreditmarknadsföretagskonto som utföraren har anmält till Skatteverket. Om utföraren inte har anmält ett sådant konto får Skatteverket besluta att återbetalning ska ske på annat sätt. Ett sådant sätt kan t.ex. vara genom en utbetalningsavi. Skatteverket torde för de flesta utförare redan ha ett bank- eller kreditmarknadsföretagskonto anmält för återbetalning av skatt (jfr 51 § skattebetalningsförordningen [1997:750]). 13 § Av paragrafen framgår att om Skatteverket har gjort en utbetalning av ett belopp utan att mottagaren har varit berättigad till det är den som erhållit utbetalningen skyldig att snarast underrätta Skatteverket. Det kan t.ex. handla om att utbetalningen skett till någon som inte alls utfört något hushållsarbete eller att mottagaren visserligen är korrekt men att det utbetalade beloppet är felaktigt. En underrättelse ska även ske om utföraren till köparen betalar tillbaka ett belopp som tidigare har legat till grund för beslut om utbetalning av ett belopp från Skatteverket. Att den som mottagit utbetalningen i dessa situationer blir återbetalningsskyldig framgår av 14 §. 14 § Paragrafen behandlar återbetalningsskyldigheten för belopp som utbetalats till utförare eller någon annan. I första stycket anges att om Skatteverket har betalat ut ett belopp utan att mottagaren har varit berättigad till det, ska verket snarast besluta att det felaktigt utbetalda beloppet ska betalas tillbaka. Det felaktigt utbetalda beloppet kan, beroende på felets omfattning, utgöras av en gjord utbetalning i dess helhet eller av endast en del av en utbetalning. En utbetalning är felaktig så snart någon av förutsättningarna för utbetalning brister. Det kan t.ex. handla om att det inte är fråga om ett sådant arbete som anges i 67 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) eller att lämnad uppgift om köparens betalning inte är korrekt. Det kan också t.ex. vara fråga om att Skatteverket har gjort en felregistrering av belopp eller personnummer. Av andra stycket framgår att återbetalning också ska beslutas om utföraren till köparen betalar tillbaka ett belopp, som tidigare legat till grund för beslut om utbetalning av ett belopp från Skatteverket. Återbetalning ska då ske med ett belopp som motsvarar vad som har betalats tillbaka till köparen. Av tredje stycket framgår att Skatteverkets beslut om återbetalning måste meddelas före utgången av det sjätte året efter det beskattningsår som utbetalningen avser. Efter denna tid kan Skatteverket inte längre fatta beslut om återbetalning. Av 13 § framgår att mottagaren är skyldig att lämna underrättelser till Skatteverket om felaktiga utbetalningar och att en utförare är skyldig att underrätta Skatteverket om återbetalningar till köparen. 15 § Återbetalning bör av praktiska skäl ske till ett särskilt konto. Paragrafen anger därför att återbetalning ska ske genom insättning på ett särskilt konto för återbetalning. Återbetalningen anses ha gjorts den dag då betalningen har bokförts på det särskilda kontot. 16 § I paragrafen anges att återbetalning ska göras senast den sista dagen i månaden efter den månad som Skatteverket har fattat beslutet om återbetalning. 17 § Av första stycket första punkten framgår att köparen ska tillgodoräknas preliminär skattereduktion med ett lika stort belopp som Skatteverket har beslutat att betala ut till den som utfört arbetet. I första stycket andra punkten anges att i de fall arbetsgivaravgifter för hushållsarbete redovisas i en förenklad skattedeklaration tillgodoräknas preliminär skattereduktion med ett belopp motsvarande de redovisade arbetsgivaravgifterna. I andra stycket anges att om Skatteverket har beslutat om återbetalning enligt 14 §, ska den tidigare tillgodoräknade preliminära skattereduktionen minskas med ett belopp motsvarande den beslutade återbetalningen. Det är inte en förutsättning för minskning av den preliminära skattereduktionen att återbetalning faktiskt har hunnit ske, utan det räcker med att Skatteverket fattat ett beslut om återbetalning. Av tredje stycket framgår att de sammanlagda preliminära skattereduktionerna enligt första stycket 1 och 2 inte får överstiga 50 000 kronor för ett beskattningsår. 18 § Paragrafen anger i vilken ordningsföljd som preliminär skattereduktion ska tillgodoräknas. Bestämmelsen innebär att preliminär skattereduktion ska tillgodoräknas i den ordning som den har registrerats av Skatteverket. Regeln har praktisk betydelse endast i de fall den preliminära skattereduktionen inte har passerat det högsta tillåtna beloppet på 50 000 kronor och det ungefär samtidigt kommer in en begäran om utbetalning från flera utförare, eller en begäran om utbetalning och en redovisning av arbetsgivaravgifter för hushållsarbete i en förenklad skattedeklaration som medför att preliminär skattereduktion ska tillgodoräknas, och detta tillsammans gör att den totala preliminära skattereduktionen kommer att överstiga 50 000 kronor. 19 § Av paragrafen framgår att Skatteverket så snart som möjligt ska meddela köparen av hushållsarbetet om beslut om utbetalning och återbetalning samt belopp motsvarande redovisade arbetsgivaravgifter i fråga om ersättning för hushållsarbete. Genom en sådan ordning ges den skattskyldige möjlighet att fortlöpande få uppgift om den skattereduktion som han har tillgodoräknats. Han ges även möjlighet att ifrågasätta gjorda eller vägrade utbetalningar. Vilka uppgifter som ett sådant meddelande ska innehålla framgår av andra stycket. 20 § I paragrafen anges att den som begär utbetalning eller underrättar Skatteverket om en felaktig utbetalning ska ge Skatteverket tillfälle att granska underlaget för utbetalning eller återbetalning och lämna de uppgifter som behövs för granskningen. Syftet med bestämmelsen är att möjliggöra för Skatteverket att vid behov kunna göra vissa kontroller för att säkerställa att utbetalningar sker på korrekta grunder. 21 § Innan ett ärende om utbetalning, återbetalning eller eftergift av kostnadsränta avgörs ska Skatteverket ge utföraren eller någon annan som är skyldig att underrätta Skatteverket enligt 13 § första stycket tillfälle att yttra sig om det inte är onödigt. Kommunicering med utföraren är normalt onödig t.ex. när Skatteverkets beslut om utbetalning är helt i enlighet med utförarens begäran. I fråga om rätten att få del av uppgifter som har tillförts ärendet genom någon annan och att få tillfälle att yttra sig över dem gäller bestämmelserna i 17 § förvaltningslagen (1986:223). Det som avses är uppgifter som har tillförts av Skatteverket eller av tredje man. Enligt huvudregeln i 17 § förvaltningslagen ska en part muntligen eller skriftligen underrättas om uppgifter som tillförts ärendet av någon annan än honom själv och beredas tillfälle att yttra sig över uppgifterna. Kommunikation kan dock underlåtas i vissa i 17 § förvaltningslagen särskilt angivna situationer, bl.a. om avgörandet inte går parten emot eller om uppgiften saknar betydelse. Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 14 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100). Bestämmelser av liknande slag som de nu aktuella finns i 3 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) och 14 kap. 1 § skattebetalningslagen (1997:483). 22 § Kostnadsränta tas ut på en av Skatteverket beslutad återbetalning av tidigare utbetalat belopp. Räntan beräknas från den dag beloppet betalades ut till och med den dag beloppet betalas tillbaka. Kostnadsräntan beräknas efter en räntesats motsvarande basräntan enligt 19 kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:483). Om det finns särskilda skäl får Skatteverket helt eller delvis efterge kravet på ränta. Ett sådant skäl kan t.ex. vara att en felaktig utbetalning orsakats av ett misstag hos Skatteverket. Det är inte en förutsättning för eftergift att utföraren begär detta. Skatteverket är således oförhindrat att på eget initiativ pröva frågan om eftergift. Första och andra styckena är utformade med 17 § lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting som förebild. 23 § Om återbetalning inte görs i rätt tid (jfr 17 §), ska återbetalningskravet lämnas för indrivning. Indrivningsåtgärderna regleras i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet ske enligt utsökningsbalken. Regeringen ges rätt att föreskriva att indrivning inte behöver begäras för ett ringa belopp. Bestämmelserna är utformade med 23 § lagen (2004:629) om trängselskatt som förebild. 24 § Paragrafen anger att Skatteverkets beslut enligt lagen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol och att prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Bestämmelserna om överklagande har kommenterats i avsnitt 5.2.16. De beslut som kan överklagas är beslut rörande utbetalning, beslut rörande återbetalning och beslut rörande eftergift av kostnadsränta. Tillgodoräknande av preliminär skattereduktion enligt 17 § och överlämnande av obetald återbetalning till indrivning enligt 23 § är inte särskilda beslut och kan därför inte överklagas. Av andra stycket framgår att inte heller Skatteverkets val av sätt för utbetalning enligt 12 § kan överklagas. Av 23 § andra stycket förvaltningslagen (1986:223) följer att överklagandetiden är tre veckor från den dag då klaganden får del av beslutet. Köparen får normalt del av ett beslut om utbetalning eller återbetalning genom en underrättelse enligt 19 §. 7.2 Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) 10 kap. 17 a § I den nya sjätte punkten i första stycket anges att avdrag för den preliminära skattereduktionen för hushållsarbete ska göras i den förenklade skattedeklarationen. Genom hänvisningen till 17 § första stycket 2 lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållarbete framgår att avdragsbeloppet ska motsvara de arbetsgivaravgifter som har redovisats i den förenklade skattedeklarationen. För att skattereduktion ska kunna ske i dessa fall krävs att den som har utfört arbetet inte är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200) (se 67 kap. 16 § 2 inkomstskattelagen [1999:1229]). 11 kap. 14 § I punkten 1 f i andra stycket görs en redaktionell ändring. Den nya punkten 2 d i andra stycket hänvisar till 17 § lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete. Bestämmelsen innebär att preliminär skattereduktion ska läggas till den slutliga skatten. 7.3 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Bestämmelserna om skattereduktion, som i dag återfinns i 65 kap. 9-12 §§, inordnas tillsammans med reglerna om skattereduktion för hushållsarbete i ett nytt 67 kap. De nuvarande bestämmelserna i 65 kap. 9-12 §§ om skattereduktion har i detta sammanhang bearbetats såväl redaktionellt som strukturellt och, i fråga om 65 kap. 9 a och 9 d §§, språkligt. Några ändringar i sak är inte avsedda. 1 kap. 11 § Paragrafen har kompletterats med att bestämmelserna om skattereduktion för hushållsarbete finns i 67 kap. Denna ändring beror på att bestämmelserna om skattereduktion för hushållsarbete från och med den 1 juli 2009 finns i 67 kap. Lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete upphör då att gälla. I övrigt har paragrafen justerats redaktionellt. 16 § Paragrafen innehåller hänvisningar till vissa förfarandelagar på beskattningens område. Den nya lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete har lagts till i uppräkningen. 67 kap. 1 § Paragrafen, som är ny, anger i första stycket kapitlets innehåll. Avrundningsregeln i andra stycket innebär att skattereduktion ska avrundas nedåt till helt krontal. Detta ska göras separat för var och en av de skattereduktioner som finns i kapitlet. 2 § Första stycket motsvarar nuvarande 65 kap. 12 § andra stycket med tillägg av skattereduktion för hushållsarbete. Andra stycket motsvarar i huvudsak nuvarande 65 kap. 12 § första stycket. Vissa följdändringar har gjorts beroende på ändringarna av 65 kap. och införandet av det nya 67 kap. Någon ändring i sak är inte avsedd. 3 § Paragrafen motsvarar nuvarande 65 kap. 11 §. 4 § Paragrafen motsvarar nuvarande 65 kap. 10 §. 5 § Paragrafen motsvarar nuvarande 65 kap. 9 a § första stycket. 6 § Paragrafen motsvarar nuvarande 65 kap. 9 a § andra-fjärde styckena. 7 § Paragrafen motsvarar den lydelse av 65 kap. 9 b § som föreslås i prop. 2008/09:39 Sänkt skatt på förvärvsinkomster. 8 § Paragrafen motsvarar den lydelse av 65 kap. 9 c § som föreslås i prop. 2008/09:39 Sänkt skatt på förvärvsinkomster. 9 § Paragrafen motsvarar nuvarande 65 kap. 9 d §. 10 § Paragrafen motsvarar nuvarande 65 kap. 9 §. 11 § Paragrafens första-tredje stycken innehåller bestämmelser om vilka personer som efter begäran kan få skattereduktion för hushållsarbete. Styckena motsvarar i huvudsak 1 § lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete med tillägg av att även ersättning för hushållsarbete som redovisats i en förenklad skattedeklaration kan ge rätt till skattereduktion. Genom första stycket har förtydligats att det räcker att ha varit obegränsat skattskyldig under någon del av beskattningsåret för att ha rätt till skattereduktion. Vidare har förtydligats att det är en förutsättning för rätt till skattereduktion för utgifter och ersättning för hushållsarbete att hushållsarbetet i fråga har utförts. Förutsättningar för rätt till skattereduktion för utgifter för hushållsarbete är alltså dels att man har betalat för hushållsarbete, dels att hushållsarbetet faktiskt har utförts. Denna reglering motsvaras av regleringen för utförarens begäran om utbetalning i 8 § första stycket lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete. Se kommentaren till detta lagrum. Till vilket beskattningsår skattereduktionen ska hänföras styrs dock endast av vilket år betalning gjorts. Se avsnitt 5.2.10. Av paragrafens fjärde stycke framgår att utgifterna för hushållsarbetet utgörs av det debiterade beloppet för arbetet inklusive mervärdesskatt. I lagen om skattereduktion för hushållsarbete användes uttrycket "det fakturerade beloppet". Detta har här bytts ut mot uttrycket "det debiterade beloppet". Anledningen till ändringen är att det inte finns något uttryckligt krav på att en faktura måste upprättas vid försäljning till privatpersoner. Utgifterna kan därför även framgå av kvitto, avtal eller någon annan handling. Som framgår av ordalydelsen räknas till utgifterna för arbete även mervärdesskatten för utgiften. 12 § Paragrafen, som delvis motsvarar 13 a § lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete, anger vid vilken taxering begäran om skattereduktion ska göras. Detta beror på vilket beskattningsår som någon av följande händelser har inträffat: När utgifterna för det utförda hushållsarbetet har betalats. När förmån av hushållsarbete har tillhandahållits den skattskyldige så att skattskyldighet uppkommit enligt 10 kap. 8 §. När ersättning för hushållsarbete har redovisats i en förenklad skattedeklaration enligt 10 kap. 13 a § skattebetalningslagen (1997:483). 13 § Paragrafen, som definierar hushållsarbete, motsvarar i sak 4 § lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete. De olika definitionerna är avsedda att tillämpas på samma sätt som motsvarande definitioner i 4 § lagen om skattereduktion för hushållsarbete. 14 § Paragrafen, som definierar bostad, motsvarar i sak 3 § lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete. 15 § Paragrafens första stycke anger, liksom nuvarande 5 § 1 lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete, att för rätt till skattereduktion krävs att det utförda hushållsarbetet är hänförligt till den som begär skattereduktionen eller dennes förälders hushåll. 2 kap. 22 § är tillämplig i fråga om vad som avses med förälder. Paragrafens andra stycke motsvarar i sak 5 § 3 a lagen om skattereduktion för hushållsarbete. 16 § Paragrafen motsvarar delvis 5 § 2 lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete. Den innehåller tillsammans med 17 § tre alternativa krav som rör utföraren av hushållsarbetet. Enligt första punkten ska den som utför hushållsarbetet inneha F-skattsedel antingen när avtalet om arbetet träffas eller när ersättningen betalas ut. Kravet att den som utför arbetet ska inneha F-skattsedel gäller både svenska och utländska företag. Om arbetet utförs utomlands krävs dock inte alltid F-skattsedel, vilket framgår av 17 §. Av andra punkten framgår att skattereduktion även kan tillgodoräknas när arbetsgivaravgifter har redovisats avseende de utbetalda ersättningarna för hushållsarbete. En förutsättning är dock att redovisningen har gjorts i en förenklad skattedeklaration enligt 10 kap. 13 a § skattebetalningslagen (1997:483). Sådan deklaration får endast lämnas av en fysisk person eller ett dödsbo som har betalat ut ersättning för arbete till en annan fysisk person och ersättningen får inte utgöra utgift i en bedriven näringsverksamhet. Förutom kravet att förenklad skattedeklaration måste lämnas får den som utfört arbetet inte vara skattskyldig till mervärdesskatt. Det är således enbart i de fall en privatperson har utfört hushållsarbetet som skattereduktion enligt denna punkt kan aktualiseras. 17 § Av paragrafen, som delvis motsvarar 5 § 2 lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete, framgår att det vid hushållsarbete som utförs utomlands inte alltid krävs att den som utför arbetet har F-skattsedel. Något krav på F-skattsedel kan inte ställas i de fall den som har utfört arbetet inte bedriver någon näringsverksamhet i Sverige, eftersom en sådan person inte kan få F-skattsedel enligt bestämmelserna i 4 kap. 7 § skattebetalningslagen (1997:483). I dessa fall ska utföraren, antingen när avtalet om arbetet träffas eller när ersättningen betalas ut, i stället för F-skattsedel ha ett intyg eller någon annan handling som visar att företaget i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland genomgår motsvarande kontroll som en innehavare av F-skattsedel. F-skattsedel utfärdas efter en prövning av om verksamheten kan antas uppfylla kriterierna för näringsverksamhet. Vidare kontrolleras om personen i fråga brister i redovisning eller betalning av skatter och avgifter. Med "motsvarande kontroll" avses båda dessa prövningar. Såväl fysiska som juridiska personer som driver företag omfattas av paragrafen. 18 § Paragrafen motsvarar delvis 6 § lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete. I första stycket anges vad som utgör underlag för skattereduktion. Av första punkten framgår att underlaget för skattereduktion består av den preliminära skattereduktion som, enligt 17 § första stycket 1 lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete, har tillgodoräknats för beskattningsåret, dvs. ett belopp motsvarande den utbetalning till utföraren som Skatteverket har beslutat om. Av andra punkten framgår att underlaget för skattereduktion är förmånsvärdet för det hushållsarbete som har tillhandahållits under beskattningsåret. Detta motsvarar vad som tidigare gällde enligt 6 § lagen om skattereduktion för hushållsarbete. Av tredje punkten framgår att även ersättning för hushållsarbete och arbetsgivaravgifter för denna ersättning, som har redovisats i en förenklad skattedeklaration enligt 10 kap. 13 a § skattebetalningslagen (1997:483) utgör underlag för beräkning av skattereduktion. Med ersättning avses här sådan avgiftspliktig ersättning som utgör underlag för beräkning av arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. socialavgiftslagen (2000:980). Arbetsgivaravgifterna ska hänföras till det beskattningsår som den avgiftspliktiga ersättningen har utgetts. I andra stycket klargörs att utgifter för material, utrustning och resor inte ingår i underlaget. 19 § Paragrafen motsvarar delvis 7 § lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete. Av första stycket första punkten framgår att skattereduktion uppgår till ett belopp som motsvarar den preliminära skattereduktion som avses i 18 § första stycket 1. Genom hänvisningen i 18 § första stycket 1 till 17 § första stycket 1 lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete, framgår att vad som avses är ett belopp motsvarande den utbetalning till utföraren som Skatteverket har beslutat om. Vid 2010 års taxering gäller dock en annan ordning, se tredje punkten i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna. Av första stycket andra punkten framgår att skattereduktion ska tillgodoräknas med 50 procent av underlaget för skattereduktion enligt 18 § första stycket 2, dvs. förmånsvärdet av hushållsarbete. Av första stycket tredje punkten framgår att skattereduktion ska tillgodoräknas med ett belopp som motsvarar de arbetsgivaravgifter som avser ersättningar för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad skattedeklaration. I andra stycket anges att den sammanlagda skattereduktionen får uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår. Det finns däremot ingen lägsta gräns för att skattereduktion ska kunna ges. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Av första punkten framgår att lagen träder i kraft den 1 juli 2009 och tillämpas första gången vid 2010 års taxering. Av andra punkten framgår att de nya bestämmelserna om skattereduktion för hushållsarbete i 67 kap. 11-19 §§ tillämpas på hushållsarbete som har utförts och betalats efter den 30 juni 2009, förmån av hushållsarbete som tillhandahållits den skattskyldige efter den 30 juni 2009 samt hushållsarbete för vilket ersättning har betalats ut och redovisats i en förenklad skattedeklaration efter den 30 juni 2009. Beträffande ersättning som redovisas i en förenklad skattedeklaration är de nya bestämmelserna alltså tillämpliga endast då både utbetalningen av ersättningen och redovisningen av densamma har skett efter den 30 juni 2009. Av tredje punkten framgår att vid 2010 års taxering ska, i stället för vad som anges i 67 kap. 19 § första stycket 1, skattereduktionen enligt nämnda bestämmelse uppgå till 50 procent av ett underlag som utgörs av summan av utgifter för hushållsarbete som betalats under beskattningsåret (dvs. vad köparen själv betalat) och det belopp som avses i 67 kap. 18 § första stycket 1 (dvs. vad Skatteverket har utbetalat till säljaren). Bestämmelsen möjliggör för hela beskattningsåret 2009 skattereduktion för utgifter för hushållsarbete för vilka ingen preliminär skattereduktion tillgodoräknats. Denna ordning har kommenterats i avsnitt 5.2.10. Enligt fjärde punkten får vid beräkning av slutlig skatt vid 2010 års taxering skattereduktion för hushållsarbete enligt denna lag och enligt lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete tillsammans uppgå till högst 50 000 kronor. Av femte punkten framgår att lagen om skattereduktion för hushållsarbete ska upphöra att gälla. Den upphävda lagen ska dock tillämpas i fråga om hushållsarbeten som har utförts och betalats under tidsperioden 1 juli 2007-30 juni 2009. Lagen ska även tillämpas på hushållsarbete som har utförts efter den 30 juni 2009 men som har betalats före den 1 juli 2009 samt hushållsarbete som har betalats efter den 30 juni 2009 men som har utförts före den 1 juli 2009. Vidare ska den upphävda lagen tillämpas på förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits den skattskyldige före den 1 juli 2009. 7.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter 3 kap. 26 § Paragrafen ändras på så sätt att den som begär skattereduktion för hushållsarbete enligt 67 kap. 11-19 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) i självdeklarationen ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen. Det gäller sedan tidigare för förmån av hushållsarbete. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Lagen träder i kraft den 1 juli 2009 och tillämpas första gången vid 2010 års taxering. I fråga om förmån av hushållsarbete kommer dock äldre bestämmelser (3 kap. 26 § och 11 kap. 9 §) fortfarande att gälla om förmånen tillhandahållits före den 1 juli 2009. Utredningens sammanfattning av betänkandet SOU 2008:57 Skattelättnader för hushållstjänster Enligt gällande regler kan en privatperson efter särskild ansökan medges skattereduktion för utgifter för hushållsarbete om arbetet har utförts av någon som har F-skattsedel. Även den som har skattepliktig förmån av hushållsarbete kan få skattereduktion. Utredningens huvudsakliga uppdrag har varit att lämna förslag om ett enklare och effektivare system än det nuvarande för att medge skattelättnader för hushållstjänster. Utgångspunkten för ett nytt system är att hanteringen ska vara så enkel som möjlig för de enskilda hushållen. I uppdraget ingår även att undersöka om det är möjligt och lämpligt att öppna för möjligheten att få skattelättnad även i de fall hushållsarbetet utförs av privatpersoner som inte har F-skattsedel. I utredningens uppdrag har inte ingått att pröva vilka tjänster som ska omfattas av begreppet hushållsarbete. Skattereduktion för utgifter för hushållsarbete när den som har utfört arbetet har F-skattsedel Utredningen föreslår att nuvarande system med skattereduktion efter ansökan ska ersättas av en ordning med preliminär och slutlig skattereduktion. Denna nya ordning benämns fakturamodellen. Innebörden av fakturamodellen är att en privatperson som köper en hushållstjänst av en person som har F-skattsedel ska kunna komma överens med säljaren om att betalning endast ska göras med hälften av den angivna arbetskostnaden. Säljaren får begära utbetalning från Skatteverket med den del av arbetskostnaden (inklusive mervärdesskatt) som köparen inte har betalat. Detta belopp utgör köparens skattelättnad och tillgodoräknas honom som preliminär skattereduktion. Förfarandet innebär att köparen får skattelättnaden direkt vid köpet. Skatteverket kan till säljaren utbetala högst 50 000 kronor per köpare och beskattningsår, dvs. ett belopp som motsvarar köparens maximala skattereduktion. Köparen ska tillgodoräknas slutlig skattereduktion med 50 procent av den totala arbetskostnaden i de fall preliminär skattereduktion tillgodoräknats. Har korrekta uppgifter redovisats kommer den preliminära skattereduktionen att motsvara och därmed kunna kvittas mot den slutliga. Om köparen inte har tillgodoräknats någon preliminär skattereduktion ska slutlig skattereduktion tillgodoräknas med 50 procent av det belopp som köparen har betalat av arbetskostnaden. Begäran om slutlig skattereduktion görs av köparen i självdeklarationen. Avsikten är att Skatteverket med ledning av tillgängliga uppgifter ska förtrycka underlaget för skattereduktionen i köparens självdeklaration. Skattereduktion för förmån av hushållsarbete När det gäller skattereduktion för förmån av hushållsarbete har utredningen gjort den bedömningen att nuvarande regler bör behållas. Reglerna innebär att skattereduktion tillgodoräknas med 50 procent av värdet av den skattepliktiga förmånen av hushållsarbete. I underlaget ska inte inräknas värdet för förmån av material, utrustning och resor. Den totala skattereduktionen avseende både utgifter för hushållsarbete och förmån av hushållsarbete får sammanlagt inte överstiga 50 000 kronor per person och år. Vid beräkningen av avdrag för preliminär skatt ska arbetsgivaren inte beakta förmån av hushållsarbete. På detta sätt kommer till stor del hänsyn att tas till skattereduktionen vid beräkningen av skatteavdraget. Arbetsgivaren är skyldig att på kontrolluppgift redovisa underlaget för skattereduktion för förmån av hushållstjänster. Detta underlag förtrycks i den självdeklaration som skickas till den skattskyldige. Begäran om skattereduktion för förmån av hushållstjänster görs av den skattskyldige i självdeklarationen. Privatperson anlitar någon som inte har F-skattsedel Utredningen föreslår vidare att även en privatperson som köper en hushållstjänst av en fysisk person som inte har F-skattsedel ska kunna tillgodoräknas skattereduktion. I detta fall ska skattereduktion tillgodoräknas med ett belopp som motsvarar de redovisade arbetsgivaravgifterna. För att skattereduktion ska tillgodoräknas ska det krävas att förenklad skattedeklaration har lämnats och att säljaren inte är skattskyldig till mervärdesskatt. I de fall avgiftspliktig ersättning avseende hushållsarbete har redovisats i en förenklad skattedeklaration ska köparen tillgodoräknas preliminär skattereduktion löpande under året. Har korrekta uppgifter redovisats kommer den preliminära skattereduktionen att motsvara och därmed kunna kvittas mot den slutliga. Om köparen inte har tillgodoräknats någon preliminär skattereduktion ska slutlig skattereduktion tillgodoräknas med ett belopp som motsvarar de redovisade arbetsgivaravgifterna. Begäran om slutlig skattereduktion görs av köparen i självdeklarationen. Avsikten är att Skatteverket med ledning av tillgängliga uppgifter ska förtrycka underlaget för skattereduktionen i köparens självdeklaration. Underlaget, subventionsgraden och nivån för skattelättnaden Utredningen föreslår inte någon ändring av nuvarande regler för vad som utgör underlag för skattereduktion förutom att de ska gälla även när en privatperson anlitar någon som inte har F-skattsedel. Skattereduktion föreslås även fortsättningsvis uppgå till 50 procent av underlaget när det gäller utgifter för och förmån av hushållsarbete. I de fall en privatperson anlitar någon som inte har F-skattsedel föreslås dock skattereduktion tillgodoräknas med ett belopp som motsvarar de arbetsgivaravgifter som redovisats för utbetalda ersättningar avseende hushållsarbete. Den sammanlagda skattereduktionen får uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår. Den lägsta beloppsgränsen för att få skattereduktion föreslås slopad. Möjligheter att anlita eget eller närstående företag Utredningen föreslår att begränsningen att anlita eget eller närstående företag ska slopas. Arbetet får dock inte ha utförts av den som begär skattereduktion eller person som tillhör samma hushåll som denne. Konsekvenser Utredningens förslag innebär att skattelättnader kan medges i tre olika situationer. I samtliga fall kommer köparen eller arbetstagaren att kunna tillgodoräknas skattelättnaden i samband med betalning av arbetet, när förmånen tillhandahålls respektive vid redovisningen av arbetsgivaravgifterna. Den skattskyldige får således del av skattelättnaden direkt. I samtliga fall ska slutlig skattereduktion begäras i den skattskyldiges självdeklaration. Som regel kommer underlaget för skattereduktion att vara förtryckt i självdeklarationen. Det blir således ett enkelt och enhetligt förfarande oavsett vad det är för typ av skattereduktion. Förslaget medför en viss påfrestning på företagens likviditet samt administrativt merarbete för dessa i de fall begäran om utbetalning av en del av fakturabeloppet ska göras hos Skatteverket. Dessa effekter måste dock ställas i relation till de fördelar som säljaren får genom den ökade efterfrågan på tjänsterna som kan förväntas bli en effekt av att köparna erhåller skattelättnaden direkt i samband med köpet. Det kan antas att de föreslagna ändringarna kommer att öka efterfrågan på hushållstjänster, varför staten kommer att få minskade skatteintäkter på grund av ytterligare skattereduktioner. Hur mycket är dock svårt att uttala sig om. Den statistik som är tillgänglig omfattar endast köp av hushållstjänster från F-skattsedelsinnehavare och avser endast ett halvt år. När det gäller förmåner kommer omfattningen av dessa inte att bli kända förrän arbetsgivarna lämnar kontrolluppgifter i januari 2009. Vidare är det mycket svårt att beräkna storleken av skattereduktionen för de fall när en privatperson anlitar någon som inte har F-skattsedel. Därtill kommer att systemet med skattelättnader för hushållstjänster är nytt. Det kan dock antas att förslagen kommer att innebära att en del svart arbete omvandlas till vitt arbete, vilket i sin tur generar skatteintäkter. Det underlag som finns är emellertid så osäkert att utredningen inte närmare kunnat beräkna de beloppsmässiga effekterna för statens finanser. Ikraftträdande De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2009. Lagförslagen i SOU 2008:57 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) dels att 1 kap. 11 § ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 65 kap. 11 a §, och ett nytt kapital, 65 a kap., av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 11 §1 Bestämmelser om hur skatten ska beräknas samt om skattereduktion för underskott av kapital, arbetsinkomst, allmän pensionsavgift och sjöinkomst, finns i 65 kap. Bestämmelser om beräkningen av skatt på ackumulerad inkomst finns i 66 kap. Bestämmelser om hur skatten ska beräknas samt om skattereduktion för underskott av kapital, arbetsinkomst, allmän pensionsavgift och sjöinkomst, finns i 65 kap. Bestämmelser om skattereduktion för hushållsarbete finns i 65 a kap. Bestämmelser om beräkningen av skatt på ackumulerad inkomst finns i 66 kap. 65 kap. 11a §2 Bestämmelser om skattereduktion för hushållsarbete finns i 65 a kap. 65 a kap. Skattereduktion för hushållsarbete Tillämpningsområde 1 § Skattereduktion enligt detta kapitel tillgodoräknas fysiska personer som a) varit obegränsat skattskyldiga under beskattningsåret, b) vid beskattningsårets utgång är minst 18 år, och c) har - haft utgifter för hushållsarbete, - fått skattepliktig förmån av hushållsarbete som ska hänföras till inkomstslaget tjänst eller - redovisat arbetsgivaravgifter avseende ersättning för hushållsarbete i en förenklad skattedeklaration enligt 10 kap. 13 a § skattebetalningslagen (1997:483). Sådan skattereduktion tillgodoräknas också begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1 eller 2 inkomstskattelagen (1999:1229), om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Skattereduktion tillgodoräknas även dödsbo för hushållsarbete som har utförts före dödsfallet. Definitioner, m.m. 2 § Med bostad avses i detta kapitel utrymme som med nyttjanderätt eller äganderätt helt eller till väsentlig del används för boende inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Till bostad räknas även biutrymmen som garage, förråd och tvättstuga. Med bostad avses dock inte hotell, pensionat eller vandrarhem. 3 § Med hushållsarbete avses - städarbete eller annat rengöringsarbete som utförs i bostaden, - vård av kläder och hemtextilier som utförs i bostaden, - matlagning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden, - snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden, - häck- och gräsklippning samt krattning och ogräsrensning som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden, - barnpassning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden samt lämning och hämtning till och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande, - annan omsorg och tillsyn än barnpassning som en fysisk person behöver och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader, bankbesök, besök vid vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden. Som hushållsarbete räknas dock inte det arbete för vilket försäkringsersättning lämnats eller bidrag eller annat stöd lämnats från staten, en kommun eller ett landsting. Villkor för skattereduktion 4 § Skattereduktion tillgodoräknas bara om följande förutsättningar är uppfyllda. 1. Det utförda hushållsarbetet ska vara hänförligt till den som begär skattereduktion eller dennes förälders hushåll. Föräldern ska dock vara bosatt i Sverige. 2. För den som utför hushållsarbetet ska gälla att a) utföraren ska ha F-skattsedel när avtalet om arbetet träffas eller när ersättningen betalas ut, eller b) redovisning av arbetsgivaravgifter avseende det aktuella hushållsarbetet har skett för utföraren i en förenklad skattedeklaration enligt 10 kap. 13 a § skattebetalningslagen (1997:483) och att denne inte varit skattskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200) avseende verksamhet som omfattar hushållsarbete. 3. Om arbetet har utförts utomlands och den som har utfört arbetet inte har bedrivit någon näringsverksamhet i Sverige ska det, i stället för vad som sägs i 2 a om F-skattsedel, kunna uppvisas intyg eller annan handling som visar att företaget i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland genomgår motsvarande kontroll som innehavare av F-skattsedel. 4. Arbetet får inte utföras av den som begär skattereduktion eller av en person som tillhör samma hushåll som denne. Köparens betalning 5 § Köparens betalning upp till ett belopp motsvarande halva utgiften för hushållsarbete ska anses avse betalning för arbete. Om köparen betalar mer än halva utgiften ska den överstigande delen av betalningen i första hand anses avse betalning för material, utrustning samt resor och i andra hand betalning för arbete. Det som sägs i första stycket ska inte gälla om det kan visas att betalningen ska fördelas på annat sätt. Begäran om utbetalning från Skatteverket 6 § Om en köpare som har rätt till skattereduktion för ett hushållsarbete inte har betalat hela utgiften för hushållsarbetet, har en sådan person som anges i 4 § 2 a och 3 rätt till utbetalning av ett belopp som motsvarar mellanskillnaden. Utbetalningen får dock inte uppgå till ett högre belopp än vad köparen har betalat för arbetet. Vad som sägs i 5 § tillämpas på motsvarande sätt vid en begäran om utbetalning enligt denna paragraf. En utbetalning enligt denna paragraf får inte ske till den del köparens sammanlagda preliminära skattereduktion skulle uppgå till ett belopp som överstiger 50 000 kronor för ett beskattningsår. Om säljaren återbetalar ersättning till köparen, som tidigare har utgjort underlag för begäran om utbetalning från Skatteverket, ska säljaren meddela detta till Skatteverket. 7 § En begäran om utbetalning ska göras skriftligen hos Skatteverket efter att arbetet har utförts. Begäran ska vara underskriven av säljaren. 8 § Begäran om utbetalning ska innehålla uppgifter om 1. namn, adress och, om sådant nummer finns, organisationsnummer, personnummer, samordningsnummer eller motsvarande registreringsnummer för den som har utfört arbetet, 2. köparens personnummer eller samordningsnummer i de fall sådant nummer finns, 3. debiterad ersättning för hushållsarbete, betalt belopp, den dag som betalningen kommit säljaren tillhanda samt det belopp som säljaren begär som utbetalning från Skatteverket. 9 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om eller i enskilda fall medge att begäran om utbetalning enligt 6 § får lämnas i form av ett elektroniskt dokument. Med elektroniskt dokument avses en upptagning som har gjorts med hjälp av automatiserad databehandling och vars innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande. Preliminär skattereduktion 10 § Preliminär skattereduktion ska tillgodoräknas med 1. ett belopp motsvarande den utbetalning som den som har utfört arbetet har erhållit från Skatteverket enligt 6 §, och 2. ett belopp motsvarande redovisade arbetsgivaravgifter avseende ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad skattedeklaration enligt 10 kap. 13 a § skattebetalningslagen (1997:483). Preliminär skattereduktion ska hänföras till det beskattningsår som köparens betalning har kommit den som utfört arbete tillhanda. Om den som utfört arbetet har återbetalat belopp till Skatteverket enligt 17 §, ska den tidigare tillgodoräknade preliminära skattereduktionen minskas med belopp motsvarande den gjorda återbetalningen. Den preliminära skattereduktionen får sammanlagt uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår. Preliminär skattereduktion ska tillgodoräknas i den ordning som belopp enligt första stycket 1 och 2 registreras av Skatteverket. Den preliminära skattereduktionen ska läggas till den slutliga skatten enligt 11 kap. 14 § andra stycket 2 d skattebetalningslagen (1997:483). 11 § När Skatteverket har gjort en utbetalning enligt 6 §, ska Skatteverket skriftligen meddela köparen av hushållsarbetet säljarens namn och hur mycket som har tillgodoräknats i preliminär skattereduktion enligt 10 §. Slutlig skattereduktion 12 § Underlaget för skattereduktionen består av 1. utgifter som har betalats under beskattningsåret för hushållsarbete som har utförts under eller före beskattningsåret, 2. preliminär skattereduktion som har tillgodoräknats enligt 10 § för beskattningsåret, 3. värdet av förmån av hushållsarbete som tillhandahållits den som begär skattereduktion under beskattningsåret, och 4. ersättning för hushållsarbete som har redovisats för beskattningsåret i en förenklad skattedeklaration enligt 10 kap. 13 a § skattebetalningslagen (1997:483). Om betalning har skett året före det år som hushållsarbetet har utförts, ska detta belopp hänföras till underlaget det år som arbetet har utförts. Utgifterna för hushållsarbetet utgörs av det debiterade beloppet för arbete samt därpå belöpande mervärdesskatt. I underlaget räknas inte utgifter för material, utrustning och resor in. 13 § Slutlig skattereduktion ska tillgodoräknas med 1. 50 procent av underlaget enligt 12 § första stycket 1-3, och 2. belopp motsvarande de arbetsgivaravgifter avseende ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad skattedeklaration enligt 12 § första stycket 4. Den sammanlagda skattereduktionen får uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår. Den slutliga skattereduktionen ska minska den slutliga skatten enligt 11 kap. 9 § andra stycket 3 skattebetalningslagen (1997:483). 14 § En begäran om slutlig skattereduktion ska göras i självdeklarationen vid taxeringen för det beskattningsår som avses i 12 § första stycket. Övriga bestämmelser 15 § Belopp som tillgodoräknas enligt 10 och 13 §§ respektive utbetalas enligt 6 § ska anges i hela krontal. 16 § Den som begär utbetalning enligt 6 § ska ge Skatteverket tillfälle att granska underlaget för begäran och lämna de uppgifter som behövs för granskningen. 17 § Om den som har begärt utbetalning enligt 6 § har fått en sådan utbetalning utan att vara berättigad till det, ska det felaktiga beloppet betalas tillbaka till Skatteverket. Om säljaren återbetalar ersättning till köparen, som tidigare har utgjort underlag för begäran om utbetalning från Skatteverket, ska återbetalning ske till Skatteverket av ett belopp som motsvarar vad som återbetalas till köparen. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009 och tillämpas på sådana hushållsarbeten som utförts efter den 30 juni 2007 och betalats efter den 31 december 2008. För hushållsarbeten som utförts före den 1 januari 2009 gäller dock att den som utfört arbetet, när avtalet om arbetet träffas eller när ersättningen betalas ut, ska ha haft F skattsedel eller, beträffande ett utländskt företag, intyg eller annan handling som visar att företaget i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland har genomgått motsvarande kontroll som innehavare av F-skattsedel. 2. De nya bestämmelserna, utom bestämmelserna i 5-11, 16 och 17 §§ om preliminär skattereduktion och utbetalning från Skatteverket, ska också tillämpas för hushållsarbeten som har utförts efter den 31 december och som har betalts före den 1 januari 2009. Detta gäller dock endast i de fall den som utfört arbetet, när avtalet om arbetet träffas eller när ersättningen betalades ut, hade F-skattsedel eller, beträffande ett utländskt företag intyg eller annan handling som visar att företaget i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland har genomgått motsvarande kontroll som innehavare av F skattsedel. 3. Genom denna lag upphävs lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete. Den upphävda lagen tillämpas dock alltjämt såvitt avser hushållsarbete som har utförts och betalats under tidsperioden 1 juli 2007-1 december 2008. Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) Härigenom föreskrivs i fråga om skattebetalningslagen (1997:483) att 10 kap. 17 a § samt 11 kap. 9 och 14 §§ ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 10 kap. 17 a §1 En förenklad skattedeklaration skall ta upp En förenklad skattedeklaration ska ta upp 1. nödvändiga identifikationsuppgifter för både utbetalaren och betalningsmottagaren, 2. uppgift om den redovisningsperiod för vilken redovisning lämnas, 3. uppgift om den ersättning för vilken utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter, 4. verkställt skatteavdrag, 5. periodens arbetsgivaravgifter, och 5. periodens arbetsgivaravgifter, 6. avdrag för preliminär skattereduktion för hushållsarbete i de fall som förutsättningarna enligt 65 a kap. 4 § 2 b och 10 § första stycket 2 inkomstskattelagen (1999:1229) är uppfyllda, och 6. de ytterligare uppgifter som behövs för beräkning och kontroll av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter. 7. de ytterligare uppgifter som behövs för beräkning och kontroll av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter. Om betalningsmottagaren är begränsat skattskyldig, skall skattedeklarationen även ta upp uppgift om mottagarens utländska skatteregistreringsnummer eller motsvarande samt mottagarens medborgarskap. Om betalningsmottagaren är begränsat skattskyldig, ska skattedeklarationen även ta upp uppgift om mottagarens utländska skatteregistreringsnummer eller motsvarande samt mottagarens medborgarskap. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från uppgiftsskyldigheten i andra stycket om 1. undantaget inte kan antas komma att försvåra kontrollen av att deklarationsskyldigheten har fullgjorts riktigt och fullständigt, 2. uppgiften saknar betydelse för beskattningen enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, 3. uppgiften saknar betydelse för beräkningen av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, och 4. undantaget inte påverkar Sveriges åtaganden inom det internationella utbytet av information. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om vad en förenklad skattedeklaration skall ta upp. 11 kap. 9 §2 Skatteverket fattar varje år beslut om skattens storlek enligt den årliga taxeringen (grundläggande beslut om slutlig skatt). Slutlig skatt kan bestämmas också genom omprövningsbeslut och till följd av beslut av domstol. Med slutlig skatt avses summan av skatter och avgifter enligt 10 § minskad med skattereduktion enligt följande ordning. 1. lagen (2003:1204) om skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus, 2. 65 kap. 9-12 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), 3. lagen (2007:346) om skatte-reduktion för utgifter för hushålls-arbete, och 3. 65 a kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), och 4. lagen (2005:1137) om skattereduktion för virke från stormfälld skog vid 2006-2008 års taxeringar. 14 §3 Sedan den slutliga skatten har bestämts skall Skatteverket göra en avstämning av skattekontot. Sedan den slutliga skatten har bestämts ska Skatteverket göra en avstämning av skattekontot. Innan avstämning görs skall Skatteverket Innan avstämning görs ska Skatteverket 1. från den slutliga skatten göra avdrag för a) debiterad F-skatt och särskild A-skatt, b) avdragen A-skatt, c) A-skatt som skall betalas på grund av beslut enligt 12 kap. 1 § andra stycket, c) A-skatt som ska betalas på grund av beslut enligt 12 kap. 1 § andra stycket, d) skatt som överförts från stat med vilken Sverige har ingått överenskommelse om uppbörd och överföring av skatt, e) skatt som betalats enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. för den tid under beskattningsåret då den skattskyldige varit obegränsat skattskyldig i Sverige, f) skatt som avser sådana återbetalningar som skall göras enligt rådets direktiv 2003/48/EG av den 3 juni 2003 om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar, f) skatt som avser sådana återbetalningar som ska göras enligt rådets direktiv 2003/48/EG av den 3 juni 2003 om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar, 2. till den slutliga skatten lägga a) skatt som betalats tillbaka enligt 18 kap. 3 § första stycket, b) skatt som överförts till en annan stat enligt 18 kap. 5 § första stycket, och b) skatt som överförts till en annan stat enligt 18 kap. 5 § första stycket, c) skattetillägg och försenings-avgift enligt taxeringslagen (1990:324). c) skattetillägg och försenings-avgift enligt taxeringslagen (1990:324), och d) preliminär skattereduktion enligt 65 a kap. 10 § inkomstskattelagen (1999:1229). Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009. Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter Härigenom föreskrivs att 3 kap. 26 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 kap. 26 §1 Den som begär skattereduktion för förmån av hushållsarbete enligt lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen. Den som begär slutlig skattereduktion för hushållsarbete enligt 65 a kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009 och tillämpas första gången vid 2010 års taxering. Förteckning över remissinstanserna till SOU 2008:57 Efter remiss har yttrande kommit in från Kammarrätten i Göteborg, Länsrätten i Stockholms län, Länsrätten i Västernorrlands län, Domstolsverket, Kommerskollegium, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Ekonomistyrningsverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Arbetsgivarverket, Statskontoret, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, Konkurrensverket, Verket för näringslivsutveckling, Almega, FAR SRS, Föreningen Svenskt Näringsliv, Företagarna, Hemfrid i Sverige AB, HomeMaid AB, IFHT - Intresseföreningen för hushållsnära tjänster, Näringslivets Regelnämnd, Näringslivets Skattedelegation, Landsorganisationen i Sverige, Stockholms Handelskammare, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Sveriges Pensionärers Riksförbund och Tjänstemännens Centralorganisation. Därutöver har yttranden inkommit från About Time AB och Accor Services. Följande remissinstanser har inte yttrat sig eller angett att de avstår från att lämna synpunkter: Riksrevisionen, Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet, Jämställdhetsombudsmannen, Institutet för tillväxtpolitiska studier, FöretagarFörbundet, Sveriges Kommuner och Landsting och Sveriges Pensionärsförbund. Lagrådsremissens förslag till lagtext Förslag till lag om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete Härigenom föreskrivs följande. Lagens tillämpningsområde 1 § I denna lag finns bestämmelser om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229). Hänvisningar 2 § I 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) finns bestämmelser om - vilka som kan få skattereduktion i 11 §, - definitioner i 12 och 13 §§, - villkor för skattereduktion i 14-16 §§, - underlag för skattereduktion i 17 §, och - skattereduktionens storlek i 18 §. Definitioner 3 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229), om inget annat anges. Beslutande myndighet 4 § Beslut enligt denna lag fattas av Skatteverket. Belopp 5 § Uppgifter om belopp ska anges i hela krontal så att öretal faller bort. Begäran om utbetalning från Skatteverket Vem som får begära utbetalning från Skatteverket 6 § Om den som kan ha rätt till skattereduktion för hushållsarbete (köparen) inte har betalat hela utgiften för hushållsarbetet, får en sådan utförare som anges i 67 kap. 15 § 1 och 16 § inkomstskattelagen (1999:1229) begära utbetalning från Skatteverket enligt 8 §. Utbetalningens storlek 7 § Utbetalningen får uppgå till ett belopp som motsvarar mellanskillnaden mellan den debiterade ersättningen för hushållsarbetet inklusive mervärdesskatt och köparens faktiska betalning till utföraren, dock högst till samma belopp som köparen har betalat för arbetet. Utbetalningen får inte avse ersättning för material, utrustning och resor. Utbetalning får inte ske till den del köparens sammanlagda preliminära skattereduktion enligt 18 § skulle uppgå till ett belopp som överstiger 50 000 kronor för ett beskattningsår. Begäran om utbetalning 8 § En begäran om utbetalning får göras efter det att hushållsarbetet har utförts och betalats. Begäran ska göras skriftligen och ska ha kommit in till Skatteverket senast den 31 januari året efter det beskattningsår då arbetet betalades. Begäran ska vara egenhändigt underskriven av utföraren eller den som är behörig ställföreträdare enligt 19 kap. 1 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. 9 § En begäran om utbetalning ska innehålla uppgifter om 1. namn, adress och, om sådant nummer finns, organisationsnummer, personnummer, samordningsnummer eller motsvarande registreringsnummer för utföraren, 2. personnummer eller samordningsnummer i de fall sådant nummer finns för köparen, 3. debiterad ersättning för hushållsarbete, betalt belopp och den dag som betalningen kommit utföraren tillhanda, och 4. det belopp som utföraren begär som utbetalning från Skatteverket. Skatteverkets beslut om utbetalning 10 § Skatteverket ska snarast fatta beslut om sådan utbetalning som avses i 7 §. 11 § Utbetalning ska göras till ett bank- eller kreditmarknadsföretagskonto som utföraren har anmält till Skatteverket. Om utföraren inte har anmält ett sådant konto, får Skatteverket besluta att utbetalning ska göras på något annat sätt. Bemyndigande 12 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om eller i enskilda fall medge att begäran om utbetalning får lämnas i form av ett elektroniskt dokument. Med elektroniskt dokument avses en upptagning som har gjorts med hjälp av automatiserad databehandling och vars innehåll och utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande. I så fall får kravet på underskrift enligt 8 § tredje stycket uppfyllas med elektroniska medel. Återbetalning Underrättelse om felaktig utbetalning 13 § Om Skatteverket har betalat ut ett belopp utan att mottagaren har varit berättigad till det, ska mottagaren snarast underrätta Skatteverket om denna utbetalning. Om utföraren till köparen betalar tillbaka ett belopp, som tidigare har legat till grund för beslut om utbetalning av ett belopp från Skatteverket, ska utföraren snarast underrätta Skatteverket även om denna återbetalning. 14 § Underrättelsen ska innehålla uppgifter om 1. namn, adress och, om sådant nummer finns, organisationsnummer, personnummer, samordningsnummer eller motsvarande registreringsnummer för mottagaren, 2. vilken utbetalning som avses, 3. skäl för återbetalning, och 4. det belopp som ska betalas tillbaka till Skatteverket. Beslut om återbetalning 15 § Om Skatteverket har betalat ut ett belopp utan att mottagaren har varit berättigad till det, ska Skatteverket snarast besluta att det felaktigt utbetalda beloppet ska betalas tillbaka. Om utföraren till köparen betalar tillbaka ett belopp, som tidigare har legat till grund för beslut om utbetalning av ett belopp från Skatteverket, ska verket snarast besluta att återbetalning ska ske med ett belopp som motsvarar vad som betalats tillbaka till köparen. Ett beslut om återbetalning får inte meddelas efter utgången av det sjätte året efter det beskattningsår som utbetalningen avser. Inbetalning till konto 16 § Återbetalning ska göras genom insättning på ett särskilt konto för återbetalning enligt denna lag. Återbetalningen anses ha gjorts den dag då betalningen har bokförts på det särskilda kontot. 17 § Återbetalning ska göras senast den sista dagen i månaden efter den månad då Skatteverket fattat beslutet om återbetalning. Preliminär skattereduktion Den preliminära skattereduktionens storlek 18 § Köparen ska tillgodoräknas preliminär skattereduktion med 1. ett belopp motsvarande den utbetalning som Skatteverket enligt 10 § beslutat om till utföraren, och 2. ett belopp motsvarande redovisade arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad skattedeklaration enligt 10 kap. 13 a § skattebetalningslagen (1997:483). Om Skatteverket har beslutat om återbetalning enligt 15 §, ska den tidigare tillgodoräknade preliminära skattereduktionen minskas med belopp motsvarande den beslutade återbetalningen. Den preliminära skattereduktionen får sammanlagt uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår. I vilken ordning olika belopp ska tillgodoräknas 19 § Preliminär skattereduktion ska tillgodoräknas i den ordning som belopp enligt 18 § första stycket 1 och 2 registreras av Skatteverket. Skatteverkets meddelande till köparen 20 § Skatteverket ska så snart som möjligt skriftligen meddela köparen av hushållsarbetet om 1. beslut enligt 10 § om utbetalning, 2. beslut enligt 15 § om återbetalning, och 3. belopp motsvarande redovisade arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad skattedeklaration enligt 10 kap. 13 a § skattebetalningslagen (1997:483). Meddelandet ska innehålla uppgifter om 1. namn, adress och, om sådant nummer finns, organisationsnummer, personnummer, samordningsnummer eller motsvarande registreringsnummer för utföraren eller annan mottagare som avses i 13 § första stycket, 2. utbetalt belopp till eller återbetalt belopp från respektive utförare eller annan mottagare som avses i 13 § första stycket, och 3. den totala preliminära skattereduktionen som tillgodoräknats köparen enligt 18 §. Utredning 21 § Den som begär utbetalning enligt 8 § eller underrättar Skatteverket om felaktig utbetalning enligt 13 § ska ge Skatteverket tillfälle att granska underlaget för utbetalning eller återbetalning och lämna de uppgifter som behövs för granskningen. Tillfälle att yttra sig 225 § Utföraren och annan mottagare som avses i 13 § första stycket ska ges tillfälle att yttra sig innan hans ärende avgörs, om det inte är onödigt. I fråga om hans rätt att få del av uppgifter som har tillförts ärendet genom någon annan än honom själv och att få tillfälle att yttra sig över dem gäller bestämmelserna i 17 § förvaltningslagen (1986:223). Ränta 23 § Kostnadsränta tas ut på sådant belopp som enligt 15 § ska betalas tillbaka efter beslut av Skatteverket. Räntan beräknas från den dag beloppet betalades ut till och med den dag beloppet betalas tillbaka. Kostnadsränta beräknas efter en räntesats som motsvarar basräntan enligt 19 kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:483). Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket helt eller delvis efterge kravet på ränta. Verkställighet 24 § Om återbetalning enligt denna lag inte görs i rätt tid, ska fordran lämnas för indrivning. Regeringen får meddela föreskrifter om att indrivning inte behöver begäras för ett ringa belopp. Bestämmelser om indrivning finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. Vid indrivning får verkställighet ske enligt utsökningsbalken. Överklagande 25 § Skatteverkets beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009. Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) Härigenom föreskrivs att 10 kap. 17 a § och 11 kap. 14 § skattebetalningslagen (1997:483) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 10 kap. 17 a §1 En förenklad skattedeklaration skall ta upp En förenklad skattedeklaration ska ta upp 1. nödvändiga identifikationsuppgifter för både utbetalaren och betalningsmottagaren, 2. uppgift om den redovisningsperiod för vilken redovisning lämnas, 3. uppgift om den ersättning för vilken utbetalaren är skyldig att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter, 4. verkställt skatteavdrag, 5. periodens arbetsgivaravgifter, och 5. periodens arbetsgivaravgifter, 6. avdrag för preliminär skattereduktion för hushållsarbete som avses i 18 § första stycket 2 lagen (2009:000) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete, och 6. de ytterligare uppgifter som behövs för beräkning och kontroll av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter. 7. de ytterligare uppgifter som behövs för beräkning och kontroll av skatteavdrag och arbetsgivaravgifter. Om betalningsmottagaren är begränsat skattskyldig, skall skattedeklarationen även ta upp uppgift om mottagarens utländska skatteregistreringsnummer eller motsvarande samt mottagarens medborgarskap. Om betalningsmottagaren är begränsat skattskyldig, ska skattedeklarationen även ta upp uppgift om mottagarens utländska skatteregistreringsnummer eller motsvarande samt mottagarens medborgarskap. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om undantag från uppgiftsskyldigheten i andra stycket om 1. undantaget inte kan antas komma att försvåra kontrollen av att deklarationsskyldigheten har fullgjorts riktigt och fullständigt, 2. uppgiften saknar betydelse för beskattningen enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, 3. uppgiften saknar betydelse för beräkningen av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, och 4. undantaget inte påverkar Sveriges åtaganden inom det internationella utbytet av information. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om vad en förenklad skattedeklaration skall ta upp. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om vad en förenklad skattedeklaration ska ta upp. 11 kap. 14 §2 Sedan den slutliga skatten har bestämts ska Skatteverket göra en avstämning av skattekontot. Innan avstämning görs ska Skatteverket 1. från den slutliga skatten göra avdrag för a) debiterad F-skatt och särskild A-skatt, b) avdragen A-skatt, c) A-skatt som ska betalas på grund av beslut enligt 12 kap. 1 § andra stycket, d) skatt som överförts från stat med vilken Sverige har ingått överenskommelse om uppbörd och överföring av skatt, e) skatt som betalats enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. för den tid under beskattningsåret då den skattskyldige varit obegränsat skattskyldig i Sverige, f) skatt som avser sådana återbetalningar som ska göras enligt rådets direktiv 2003/48/EG av den 3 juni 2003 om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar, f) skatt som avser sådana återbetalningar som ska göras enligt rådets direktiv 2003/48/EG av den 3 juni 2003 om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar3, senast ändrat genom rådets beslut 2004/587/EG,4 g) beslutad jämställdhetsbonus enligt 14 § första stycket lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus, 2. till den slutliga skatten lägga a) skatt som betalats tillbaka enligt 18 kap. 3 § första stycket, b) skatt som överförts till en annan stat enligt 18 kap. 5 § första stycket, och b) skatt som överförts till en annan stat enligt 18 kap. 5 § första stycket, c) skattetillägg och försenings-avgift enligt taxeringslagen (1990:324). c) skattetillägg och försenings-avgift enligt taxeringslagen (1990:324), och d) preliminär skattereduktion enligt 18 § lagen (2009:000) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009. Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)1 dels att 65 kap. 9-12 §§ ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 65 kap. 9 § ska utgå, dels att nuvarande 65 kap. 13-16 §§ ska betecknas 65 kap. 9-12 §§, dels att 1 kap. 11 och 16 §§, samt rubriken närmast före 1 kap. 11 § ska ha följande lydelse, dels att rubrikerna närmast före nuvarande 65 kap. 13, 14 och 15 §§ ska sättas närmast före nya 65 kap. 9, 10 och 11 §§, dels att det i lagen ska införas ett nytt kapitel, 67 kap., av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. Skattens beräkning Skattens beräkning och skattereduktion 11 §2 Bestämmelser om hur skatten ska beräknas samt om skattereduktion för underskott av kapital, arbetsinkomst, allmän pensionsavgift och sjöinkomst finns i 65 kap. Bestämmelser om beräkningen av skatt på ackumulerad inkomst finns i 66 kap. Bestämmelser om hur skatten ska beräknas finns i 65 kap. Bestämmelser om skattereduktion för underskott av kapital, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), allmän pensionsavgift, sjöinkomst och hushållsarbete finns i 67 kap. Bestämmelser om beräkningen av skatt på ackumulerad inkomst finns i 66 kap. 16 §3 Bestämmelser om - skyldighet att lämna uppgifter till Skatteverket till ledning för taxeringen finns i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter, - förfarandet för att fastställa underlaget för skatten finns i taxeringslagen (1990:324), och - hur skatten bestäms, debiteras, redovisas och betalas finns i skattebetalningslagen (1997:483). - förfarandet för att fastställa underlaget för skatten finns i taxeringslagen (1990:324), - hur skatten bestäms, debiteras, redovisas och betalas finns i skattebetalningslagen (1997:483), och - förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete finns i lagen (2009:000) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete. Föreslagen lydelse 67 kap. Skattereduktion Innehåll 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om skattereduktion för fysiska personer. Bestämmelser om avrundning av skatten finns i 23 kap. 1 § skattebetalningslagen (1997:483). Avräkning mot kommunal och statlig inkomstskatt m.m. 2 § Skattereduktion ska göras för sjöinkomst, allmän pensionsavgift, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), underskott av kapital och hushållsarbete i nu nämnd ordning. Skattereduktion ska räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt som beräknats enligt 65 kap., mot statlig fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt samt mot kommunal fastighetsavgift enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift. Skattereduktion enligt 5-9 §§ ska dock räknas av endast mot kommunal inkomstskatt. Sjöinkomst 3 § För skattskyldiga som har sjöinkomst under hela beskattningsåret, ska skattereduktion göras med 14 000 kronor vid anställning på fartyg som till övervägande del går i fjärrfart och med 9 000 kronor vid anställning på annat fartyg. För skattskyldiga som har sjöinkomst bara under en del av beskattningsåret är skattereduktionen för varje dag som sjöinkomsten uppbärs en trehundrasextiofemtedel av dessa belopp. Vad som avses med närfart och fjärrfart framgår av 64 kap. 6 §. Allmän pensionsavgift 4 § Skattereduktion ska göras för allmän pensionsavgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift som avser beskattningsåret. Jobbskatteavdrag Vilka som kan få jobbskatteavdrag 5 § De som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret, har rätt till skattereduktion enligt 7 eller 8 § för arbetsinkomster (jobbskatteavdrag). Sådan rätt har också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1 eller 2, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Definition av arbetsinkomster 6 § Med arbetsinkomster avses vid tillämpningen av detta kapitel sådana inkomster som anges i 2 kap. 3 och 4 §§, 5 § 11, 15 och 16, 6 § första stycket 1-3 och 5 samt 7, 8 och 10 §§ lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension med undantag för sådana inkomster som avses i 2 kap. 14-16 §§ samma lag. Som arbetsinkomst avses även inkomst från självständig näringsverksamhet som bedrivs utomlands, om den skattskyldige i inte oväsentlig omfattning har arbetat i verksamheten. Vid beräkningen av skattereduktionen ska arbetsinkomsterna utgöras av - överskott i inkomstslaget tjänst, och - överskott i inkomstslaget näringsverksamhet minskat med sjukpenning eller annan ersättning som anges i 15 kap. 8 §. Arbetsinkomsterna ska minskas med allmänna avdrag enligt 62 kap. och sjöinkomstavdrag enligt 64 kap. samt avrundas nedåt till helt hundratal kronor. Jobbskatteavdrag för personer som inte har fyllt 65 år 7 § För dem som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp. Arbetsinkomst som beskattas i Sverige överstiger inte 0,91 prisbasbelopp överstiger 0,91 men inte 2,72 prisbasbelopp överstiger 2,72 men inte 7,00 prisbasbelopp överstiger 7,00 prisbasbelopp Skattereduktion skillnaden mellan arbetsinkomsterna och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt skillnaden mellan å ena sidan summan av 0,91 prisbasbelopp och 25 procent av arbetsinkomsterna mellan 0,91 och 2,72 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt skillnaden mellan å ena sidan summan av 1,363 prisbasbelopp och 6,50 procent av arbetsinkomsterna mellan 2,72 och 7,00 prisbasbelopp och å andra sidan grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt skillnaden mellan 1,642 prisbasbelopp och grundavdraget, multiplicerad med skattesatsen för kommunal inkomstskatt Jobbskatteavdrag för personer som har fyllt 65 år 8 § För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 6 § till följande belopp. Arbetsinkomst som beskattas i Sverige överstiger inte 100 000 kronor överstiger 100 000 men inte 300 000 kronor överstiger 300 000 kronor Skattereduktion 20 procent av arbetsinkomsterna summan av 15 000 kronor och 5 procent av arbetsinkomsterna 30 000 kronor Obegränsat skattskyldiga under del av beskattningsåret 9 § De som är obegränsat skattskyldiga bara under en del av beskattningsåret, har rätt till skattereduktion enligt 5-8 §§ med en tolftedel av den skattereduktion som skulle ha tillgodoförts dem om de varit obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret, för varje kalendermånad eller del därav under vilken de är obegränsat skattskyldiga. Om de skattskyldigas överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, ska dock bestämmelserna i 5-8 §§ tillämpas utan de begränsningar som anges i första stycket. Underskott av kapital 10 § Om det uppkommer ett underskott av kapital, ska skatten minskas med 30 procent av den del av underskottet som inte överstiger 100 000 kronor och med 21 procent av det återstående underskottet. Hushållsarbete Vilka som kan få skattereduktion 11 § Rätt till skattereduktion enligt 12-18 §§ har efter begäran de som 1. vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år, 2. är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret, och 3. har haft utgifter för utfört hushållsarbete, fått förmån av hushållsarbete som ska tas upp i inkomstslaget tjänst eller har redovisat ersättning för utfört hushållsarbete i en förenklad skattedeklaration. Sådan rätt till skattereduktion har efter begäran också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1 eller 2, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Även dödsbon har efter begäran rätt till skattereduktion för hushållsarbete som har utförts före dödsfallet. En begäran om skattereduktion för hushållsarbete ska göras i självdeklarationen vid taxeringen för det beskattningsår då 1. utgifter för utfört hushållsarbete har betalats, 2. förmån av hushållsarbete har tillhandahållits, eller 3. ersättning för hushållsarbete har redovisats i en förenklad skattedeklaration enligt 10 kap. 13 a § skattebetalningslagen (1997:483). Utgifterna för hushållsarbetet utgörs av det debiterade beloppet för arbetet inklusive mervärdesskatt. Definitioner 12 § Med hushållsarbete avses vid tillämpningen av detta kapitel följande. 1. Städarbete eller annat rengöringsarbete som utförs i bostaden. 2. Vård av kläder och hemtextilier när vården utförs i bostaden. 3. Matlagning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden. 4. Snöskottning som utförs i nära anslutning till bostaden. 5. Häck- och gräsklippning samt krattning och ogräsrensning som utförs på tomt eller i trädgård i nära anslutning till bostaden. 6. Barnpassning som utförs i eller i nära anslutning till bostaden samt lämning och hämtning till och från förskola, skola, fritidsaktiviteter eller liknande. 7. Annan omsorg och tillsyn än barnpassning som en fysisk person behöver och som utförs i eller i nära anslutning till bostaden eller i samband med promenader, bankbesök, besök vid vårdcentral eller andra liknande enklare ärenden. Som hushållsarbete räknas dock inte det arbete för vilket försäkringsersättning lämnats eller bidrag eller något annat stöd lämnats från staten, en kommun eller ett landsting. 13 § Med bostad avses vid tillämpningen av detta kapitel utrymme som med nyttjande- eller äganderätt helt eller till väsentlig del används för boende inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Till bostad räknas även biutrymmen som garage, förråd och tvättstuga. Med bostad avses emellertid inte hotell, pensionat eller vandrarhem. Villkor för skattereduktion 14 § För rätt till skattereduktion krävs att det utförda hushållsarbetet är hänförligt till den som begär skattereduktion eller dennes förälders hushåll. Föräldern ska dock vara bosatt i Sverige. Hushållsarbetet får inte utföras av den som begär skattereduktion eller av en närstående till denne. 15 § För den som utför hushållsarbete (utföraren) ska förutsättningarna i någon av 1 eller 2 eller i 16 § vara uppfyllda. 1. Utföraren ska ha F-skattsedel när avtalet om arbetet träffas eller när ersättningen betalas ut. 2. Redovisning av arbetsgivaravgifter på ersättning för arbetet har skett i en förenklad skattedeklaration enligt 10 kap. 13 a § skattebetalningslagen (1997:483). Utföraren får då inte ha varit skattskyldig enligt mervärdesskattelagen (1994:200) i fråga om verksamhet som omfattar hushållsarbetet. 16 § Om hushållsarbetet har utförts utomlands och utföraren inte har bedrivit någon näringsverksamhet i Sverige, ska utföraren när avtalet om arbetet träffas eller när ersättningen betalas ut ha ett intyg eller någon annan handling som visar att företaget i fråga om skatter och avgifter i sitt hemland genomgår motsvarande kontroll som en innehavare av F-skattsedel. Underlag för skattereduktion 17 § Underlag för skattereduktion består av 1. belopp som har legat till grund för preliminär skattereduktion som har tillgodoräknats för beskattningsåret enligt 18 § första stycket 1 lagen (2009:000) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete, 2. värdet av förmån av hushållsarbete som tillhandahållits den skattskyldige under beskattningsåret, och 3. sådan ersättning för hushållsarbete och arbetsgivaravgifter för denna ersättning som har redovisats för beskattningsåret i en förenklad skattedeklaration enligt 10 kap. 13 a § skattebetalningslagen (1997:483). I underlaget räknas inte utgifter för material, utrustning och resor in. Skattereduktionens storlek 18 § Skattereduktionen uppgår till 1. belopp motsvarande den preliminära skattereduktion som avses i 17 § första stycket 1, 2. 50 procent av underlaget enligt 17 § första stycket 2, och 3. belopp motsvarande de arbetsgivaravgifter i fråga om sådan ersättning för hushållsarbete som har redovisats i en förenklad skattedeklaration enligt 17 § första stycket 3. Den sammanlagda skattereduktionen får uppgå till högst 50 000 kronor för ett beskattningsår. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009 och tillämpas första gången vid 2010 års taxering. 2. De nya bestämmelserna i 67 kap. 11-18 §§ tillämpas på hushållsarbete som har utförts och betalats efter den 30 juni 2009, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits den skattskyldige efter den 30 juni 2009 samt hushållsarbete för vilket ersättning har redovisats i en förenklad skattedeklaration efter den 30 juni 2009. 3. Vid 2010 års taxering ska, i stället för vad som anges i 67 kap. 18 § första stycket 1, skattereduktionen enligt nämnda bestämmelse uppgå till 50 procent av ett underlag som utgörs av summan av utgifter för hushållsarbete som betalats under beskattningsåret och det belopp som avses i 67 kap. 17 § första stycket 1. 4. Vid beräkning av slutlig skatt vid 2010 års taxering får skattereduktion för hushållsarbete enligt denna lag och enligt lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete tillsammans uppgå till högst 50 000 kronor. 5. Genom denna lag upphävs lagen om skattereduktion för hushållsarbete. Den upphävda lagen tillämpas dock alltjämt i fråga om hushållsarbete som har utförts och betalats under tidsperioden 1 juli 2007-30 juni 2009, hushållsarbete som har utförts eller betalats efter den 30 juni 2009 men som har betalats respektive utförts före den 1 juli 2009 samt förmån av hushållsarbete som tillhandahållits den skattskyldige före den 1 juli 2009. Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter Härigenom föreskrivs att 3 kap. 26 § och rubriken närmast före 3 kap. 26 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Skattereduktion för förmån av hushållsarbete Skattereduktion för hushållsarbete 3 kap. 26 §1 Den som begär skattereduktion för förmån av hushållsarbete enligt lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen. Den som begär skattereduktion för hushållsarbete enligt 67 kap. 11-18 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) ska lämna uppgift om underlaget för skattereduktionen. 1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009 och tillämpas första gången vid 2010 års taxering. 2. Äldre bestämmelse gäller fortfarande för förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits den skattskyldige före den 1 juli 2009. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-30 Närvarande: F.d. justitierådet Inger Nyström samt regeringsråden Karin Almgren och Nils Dexe. Ett enklare system för skattereduktion för hushållsarbete Enligt en lagrådsremiss den 23 oktober 2008 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete, 2. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483), 3. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 4. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Peter Österberg, kanslirådet Lena Bartholf Axelsson och departementssekreteraren Annica Axén Linderl. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 november 2008 Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Olofsson, Odell, Bildt, Ask, Husmark Pehrsson, Leijonborg, Erlandsson, Torstensson, Carlgren, Björklund, Carlsson, Littorin, Borg, Malmström, Sabuni, Billström, Tolgfors Föredragande: statsrådet Borg Regeringen beslutar proposition 2008/09:77 Ett enklare system för skattereduktion för hushållsarbete 1 Senaste lydelse 2006:1343. 2 Senaste lydelse 1999:1300. 3 Senaste lydelse 2007:1124. 4 Senaste lydelse 2005:1118. 5 Senaste lydelse 2008:827. 6 Senaste lydelse 2008:315. 7 EUT L 157, 26.6.2003, s. 38 (Celex 32003L0048). 8 EUT L 257, 4.8.2004, s. 7 (Celex 32004D0587). 1 Lagen omtryckt 2008:803. Senaste lydelse av 65 kap. 9 b § prop. 2008/09:39 Sänkt skatt på förvärvsinkomster. 65 kap. 9 c § prop. 2008/09:39 Sänkt skatt på förvärvsinkomster. 1 Senaste lydelse 2007:653. 1 Senaste lydelse 2007:1125. 2 Senaste lydelse 2007:1125. 1 Se prop. 2008/09:7 Kraftfullare nedsättning av socialavgifter för unga. 1 Senaste lydelse 2007:1419. 2 Tidigare 65 kap. 11 a § upphävd genom 2006:1344. 1 Senaste lydelse 2005:1118. 2 Senaste lydelse 2007:1405. 3 Senaste lydelse 2005:345. 1 Senaste lydelse 2007:1125. 1 Senaste lydelse 2005:1118. 2 Senaste lydelse 2008:315. 3 EUT L 157, 26.6.2003, s. 38 (Celex 32003L0048). 4 EUT L 257, 4.8.2004, s. 7 (Celex 32004D0587). 1 Senaste lydelse av 65 kap. 9 § 2007:1419 65 kap. 9 a § 2007:1248 65 kap. 9 b § prop. 2008/09:39 Sänkt skatt på förvärvsinkomster 65 kap. 9 c § prop. 2008/09:39 Sänkt skatt på förvärvsinkomster 65 kap. 9 d § 2007:1419 65 kap. 10 § 2007:1419 65 kap. 11 § 2007:1419 65 kap. 12 § 2007:1419. 2 Senaste lydelse 2007:1419. 3 Senaste lydelse 2003:669. 1 Senaste lydelse 2007:1125. ?? ?? Prop. 2008/09:77 Prop. 2008/09:77 2 79 1 Prop. 2008/09:77 Prop. 2008/09:77 Prop. 2008/09:77 Prop. 2008/09:77 Prop. 2008/09:77 Prop. 2008/09:77 Prop. 2008/09:77 Prop. 2008/09:77 Prop. 2008/09:77 Prop. 2008/09:77 Prop. 2008/09:77 Prop. 2008/09:77 Prop. 2008/09:77 Prop. 2008/09:77 Prop. 2008/09:77 Prop. 2008/09:77 Prop. 2008/09:77 Prop. 2008/09:77 Prop. 2008/09:77 Bilaga 1 Prop. 2008/09:77 Bilaga 1 114 113 1 Prop. 2008/09:77 Bilaga 1 Prop. 2008/09:77 Bilaga 1 Prop. 2008/09:77 Bilaga 2 Prop. 2008/09:77 Bilaga 2 Prop. 2008/09:77 Bilaga 2 Prop. 2008/09:77 Bilaga 2 Prop. 2008/09:77 Bilaga 2 Prop. 2008/09:77 Bilaga 2 114 115 1 Prop. 2008/09:77 Bilaga 3 Prop. 2008/09:77 Bilaga 3 130 131 1 Prop. 2008/09:77 Bilaga 3 Prop. 2008/09:77 Bilaga 3 Prop. 2008/09:77 Bilaga 4 Prop. 2008/09:77 Bilaga 4 Prop. 2008/09:77 Bilaga 4 Prop. 2008/09:77 Bilaga 4 Prop. 2008/09:77 Bilaga 4 Prop. 2008/09:77 Bilaga 4 132 131 1 Prop. 2008/09:77 Bilaga 5 Prop. 2008/09:77 Bilaga 5 132 133 1 Prop. 2008/09:77 Bilaga 5 Prop. 2008/09:77 Bilaga 5 Prop. 2008/09:77 Prop. 2008/09:77 134 133 1 Prop. 2008/09:77 Prop. 2008/09:77