Regeringskansliets rättsdatabaser

Bilaga 1 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 1 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6.1 Internationell och finansiell ekonomi 5 Tabeller till avsnitt 6.2 Svensk efterfrågan och produktion 6 Tabeller till avsnitt 6.3 Arbetsmarknad, resursutnyttjande, löner och inflation 10 Tabeller till avsnitt 9 Finansiellt sparande, statsbudgetens saldo och skuldutvecklingen 12 Tabellförteckning 1 BNP-tillväxt 5 2 Ränte- och valutakursprognos, slutkurs 5 3 Ränte- och valutakursprognos, årsgenomsnitt 5 4 Försörjningsbalans 6 5 Bidrag till tillväxt 6 6 Export och import av varor och tjänster samt prisutveckling 6 7 Fasta bruttoinvesteringar 7 8 Hushållens ekonomi 8 9 Näringslivets produktion 8 10 Offentlig produktion 9 11 Bytesbalans 9 12 Bruttosparande 9 13 Bruttonationalinkomst (BNI) 9 14 Arbetsmarknad och resursutnyttjande 10 15 Löneutveckling och inflation 11 16 Offentliga sektorns finanser 12 17 Statens finanser 13 18 Ålderspensionssystemet 13 19 Kommunsektorns finanser 14 20 Finansiellt sparande i offentlig sektor 14 Tabeller till avsnitt 6.1 Internationell och finansiell ekonomi Tabell 1 BNP-tillväxt Procentuell förändring 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Förenta staterna 2,5 3,6 2,9 2,8 2,0 1,1 -3,3 0,6 2,3 2,7 Euroområdet 0,8 2,1 1,6 2,8 2,6 0,7 -3,7 -0,1 1,3 2,4 BNP världen 3,6 4,9 4,4 5,1 5,1 3,3 -0,6 2,4 3,4 5,0 Källor: Consensus Economics, Eurostat, OECD, U.S. Department of Commerce och egna beräkningar. Tabell 2 Ränte- och valutakursprognos, slutkurs Värde vid respektive års slut 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Reporänta 2,75 2,00 1,50 3,00 4,00 2,00 0,25 0,25 0,75 1,75 6-månadersränta 2,69 2,05 1,93 3,06 4,12 1,51 0,20 0,40 1,00 2,50 5-årsränta 4,30 3,33 3,16 3,69 4,19 2,29 2,50 3,20 3,50 4,00 10-årsränta 4,86 3,95 3,38 3,65 4,31 2,63 2,8 3,3 3,6 4,1 10-årsdiff. SEK-DEM 0,53 0,30 0,02 -0,15 0,06 -0,43 0,00 0,00 0,00 0,00 6 mån. EURIBOR 2,09 2,11 2,46 3,61 3,97 1,94 0,70 0,70 1,50 2,50 TCW-index 124,3 122,3 131,2 123,0 125,7 142 147 140 133 133 EUR/SEK 9,02 8,98 9,44 9,03 9,43 10,72 11,10 10,40 9,60 9,60 USD/SEK 7,33 6,69 7,95 6,84 6,48 8,00 8,54 8,00 7,50 7,50 EUR/USD 1,23 1,34 1,19 1,32 1,46 1,34 1,30 1,30 1,28 1,28 Källor: Riksbanken, Reuters och egna beräkningar. Tabell 3 Ränte- och valutakursprognos, årsgenomsnitt Årsgenomsnitt 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 6-månadersränta 3,01 2,16 1,75 2,45 3,59 3,81 0,54 0,31 0,73 1,81 5-årsränta 4,08 3,78 2,85 3,52 4,15 3,79 2,33 2,88 3,36 3,77 10-årsränta 4,63 4,43 3,38 3,70 4,17 3,90 2,86 3,07 3,46 3,87 10-årsdiff. SEK-DEM 0,53 0,36 0,00 -0,08 -0,07 -0,10 -0,13 0,00 0,00 0,00 6 mån. EURIBOR 2,21 2,05 2,13 3,06 3,97 3,70 0,92 0,70 1,13 2,04 TCW-index 127,6 125,9 128,2 127,3 125,1 127,2 146,2 143,2 136,2 133,0 EUR/SEK 9,12 9,12 9,28 9,25 9,25 9,62 10,98 10,72 9,97 9,60 USD/SEK 8,07 7,34 7,47 7,37 6,75 6,59 8,49 8,25 7,73 7,50 EUR/USD 1,13 1,24 1,24 1,26 1,37 1,46 1,29 1,30 1,29 1,28 Källor: Riksbanken, Reuters och egna beräkningar. Tabeller till avsnitt 6.2 Svensk efterfrågan och produktion Tabell 4 Försörjningsbalans Mdkr Procentuell volymförändring 20081 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Hushållens konsumtionsutgifter 1 467 2,0 2,6 2,7 2,3 3,0 -0,2 -2,6 0,6 2,3 3,5 Offentliga konsumtionsutgifter 835 0,4 -0,2 0,3 2,0 0,4 1,3 0,8 0,4 -0,1 -0,4 Statliga 220 2,0 -0,9 -2,5 1,0 -0,8 -0,4 1,8 0,7 -0,3 -1,0 Kommunala 615 -0,2 0,1 1,5 2,4 0,8 2,0 0,5 0,3 -0,1 -0,2 Fasta bruttoinvesteringar 620 1,4 5,7 8,9 9,1 7,5 3,5 -10,1 -4,7 3,2 9,0 Lagerinvesteringar2 4 0,2 -0,3 0,0 0,2 0,8 -0,7 -0,5 0,0 0,2 0,0 Export 1 710 4,0 11,0 6,6 8,9 5,8 1,7 -8,4 2,7 6,1 8,5 Import 1 477 3,8 6,8 7,0 8,7 9,4 3,0 -8,3 1,8 5,8 8,3 BNP 3 158 1,9 4,1 3,3 4,2 2,6 -0,2 -4,2 0,2 2,4 4,0 BNP, kalenderkorrigerad - 2,1 3,5 3,3 4,6 2,7 -0,6 -4,0 -0,1 2,5 4,4 1 I löpande priser. 2 Bidrag till BNP-tillväxt. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Tabell 5 Bidrag till tillväxt Procentenheter 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Hushållens konsumtionsutgifter 1,0 1,3 1,3 1,1 1,4 -0,1 -1,2 0,3 1,1 1,7 Offentliga konsumtionsutgifter 0,1 0,0 0,1 0,5 0,1 0,3 0,2 0,1 0,0 -0,1 Statliga 0,2 -0,1 -0,2 0,1 -0,1 0,0 0,1 0,1 0,0 -0,1 Kommunala 0,0 0,0 0,3 0,5 0,2 0,4 0,1 0,1 0,0 0,0 Fasta bruttoinvesteringar 0,2 0,9 1,5 1,6 1,4 0,7 -2,0 -0,9 0,6 1,6 Lagerinvesteringar 0,2 -0,3 0,0 0,2 0,8 -0,7 -0,5 0,0 0,2 0,0 Export 1,8 4,8 3,1 4,3 3,0 0,9 -4,5 1,4 3,2 4,6 Import -1,4 -2,5 -2,7 -3,5 -4,1 -1,3 3,8 -0,8 -2,6 -3,8 BNP 1,9 4,1 3,3 4,2 2,6 -0,2 -4,2 0,2 2,4 4,0 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Tabell 6 Export och import av varor och tjänster samt prisutveckling Mdkr Procentuell volymförändring 20081 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Export Varuexport 1 207 4,9 10,1 5,0 7,6 3,1 1,0 -11,3 2,6 5,9 8,6 Bearbetade varor2 964 4,9 10,2 4,6 8,0 3,9 -0,3 -12,5 2,7 6,4 9,8 Tjänsteexport 503 1,3 13,4 11,7 12,5 13,3 3,5 -1,3 3,0 6,5 8,4 Total export 1 710 4,0 11,0 6,6 8,9 5,8 1,7 -8,4 2,7 6,1 8,5 Exportpris -1,9 -0,5 2,8 2,9 2,0 4,2 1,5 -1,4 0,3 0,7 Import Varuimport 1 082 5,7 7,9 7,4 9,0 9,2 2,3 -10,0 1,8 5,8 8,1 Bearbetade varor2 762 4,5 9,9 8,9 10,9 11,9 0,6 -14,0 1,5 6,1 8,9 Tjänsteimport 396 -1,2 4,0 5,6 7,8 10,1 4,9 -3,6 1,5 5,8 8,7 Total import 1 477 3,8 6,8 7,0 8,7 9,4 3,0 -8,3 1,8 5,8 8,3 Importpris -2,0 0,9 4,6 3,2 -0,1 4,3 1,6 0,0 0,5 1,5 1 I löpande priser. 2 Varugrupper enligt SNI. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Tabell 7 Fasta bruttoinvesteringar Mdkr Procentuell volymförändring 20081 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Näringslivet2 425 1,6 4,8 8,9 8,3 8,4 5,6 -10,9 -5,9 - - Varuproducenter 185 6,0 0,2 14,2 5,8 9,5 4,6 -12,1 -6,0 - - Industri 98 2,2 -1,7 12,8 -1,2 11,4 2,8 -20,1 -10,9 - - Övriga varuproducenter 87 13,1 3,3 16,3 15,8 7,2 6,8 -3,0 -1,4 - - Tjänsteproducenter2 239 -1,4 8,3 5,1 10,1 7,6 6,3 -10,0 -5,8 - - Bostäder 98 5,4 15,4 15,7 15,0 8,7 -5,4 -19,7 -2,8 - - Nybyggnationer 55 6,3 23,1 18,3 12,8 8,6 -13,3 -39,2 -10,4 - - Ombyggnationer 43 4,0 4,6 11,3 18,9 8,9 7,7 6,5 3,0 - - Offentliga myndigheter 97 -2,7 1,9 2,8 6,6 2,4 4,4 3,8 -1,3 - - Staten 47 1,7 10,6 -1,9 2,3 -3,7 4,4 5,4 -2,4 - - Kommuner 50 -6,9 -7,0 8,4 11,4 8,6 4,4 2,3 -0,3 - - Totalt 620 1,4 5,7 8,9 9,1 7,5 3,5 -10,1 -4,7 3,2 9,0 Byggnader 262 -2,1 6,3 4,7 10,3 6,4 1,7 -7,6 -2,3 2,7 7,7 Maskiner 264 4,8 3,8 12,2 9,5 9,8 7,5 -13,6 -7,6 4,0 9,9 Mjukvara 94 0,5 9,5 11,1 5,0 4,8 -2,2 -6,9 -3,4 2,8 10,2 1 I löpande priser. 2 Exklusive bostäder. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Tabell 8 Hushållens ekonomi Hushållens inkomster Mdkr Procentuell förändring, löpande priser 20081 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Real disponibel inkomst2 1 516 1,4 1,3 1,2 3,3 3,6 3,3 1,2 -0,5 1,1 1,8 Prisindex3 1,7 0,9 1,2 1,0 1,1 2,8 1,7 0,9 0,3 0,4 Nominell disponibel inkomst 1 558 3,2 2,1 2,4 4,3 4,8 6,2 2,9 0,4 1,4 2,2 varav Lönesumma4 1 309 2,4 2,6 3,6 5,4 7,0 5,8 -1,1 -0,9 1,6 3,3 Övriga faktorinkomster 261 4,2 -0,9 4,6 8,8 2,2 2,8 0,5 0,6 1,4 2,8 Räntor och utdelningar, netto5 -4 -0,0 0,6 -0,2 -0,2 -0,5 -0,5 -0,4 0,1 -0,1 -0,3 Offentliga transfereringar 499 7,8 3,5 1,6 1,9 -1,2 1,2 8,0 3,8 2,7 1,3 varav Pensioner 262 10,8 3,2 0,7 2,8 4,0 5,5 7,1 2,7 3,9 4,2 Sjukdom 113 7,4 1,0 3,7 -0,0 -1,4 -3,1 -0,9 -3,6 -2,8 -1,0 Arbetsmarknad 21 11,2 10,9 -0,3 -9,0 -32,5 -20,7 81,6 34,3 7,2 -7,0 Familjer och barn 55 3,0 1,8 2,8 8,7 1,9 2,0 2,5 2,4 2,4 1,9 Studier 13 -9,4 1,2 2,9 5,3 -3,2 -0,0 13,6 1,7 -1,6 -2,6 Övrigt 36 0,9 6,8 1,5 5,1 -2,6 1,6 5,5 5,8 4,9 -1,8 Privata transfereringar 51 5,2 2,8 6,0 -0,4 6,0 -1,2 6,4 0,4 1,9 2,2 Skatter och avgifter 556 6,6 4,6 4,7 5,5 1,7 -2,6 -4,2 1,2 2,7 3,2 Hushållens sparande Mdkr Andel av disponibel inkomst 20081 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Eget sparande 91 3,7 2,4 1,0 1,9 2,5 5,9 9,4 8,3 7,2 5,6 Nettosparande i avtalspensioner (inklusive pps) 106 5,9 5,7 6,2 6,4 7,2 6,8 6,7 6,9 6,4 6,1 Total sparkvot6 198 9,0 7,7 6,8 7,8 9,1 11,9 15,1 14,2 12,8 11,0 Finansiellt sparande 150 7,7 5,8 4,7 5,2 6,3 9,6 13,6 12,8 11,2 9,2 1 I löpande priser. 2 Hushållens reala disponibla inkomst beräknas genom att den nominella inkomsten deflateras med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 3 Implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 4 Lönesumman motsvarar antalet arbetade timmar multiplicerat med timlön. 5 Vid räntor och utdelningar anges nettobidraget i procentuell volymförändring. 6 Total sparkvot = nettosparande inklusive sparande i avtalspensioner (inklusive premiepensionssparande)/ (disponibel inkomst + nettosparande i avtalspensioner (inkl. PPS)). Anm.: Skillnaden mellan begreppen nettosparande och finansiellt sparande är framför allt att kapitalförslitning på hushållens kapitalstock utgör en avdragspost vid beräkning av nettosparandet, medan investeringsutgifter är en avdragspost vid beräkning av det finansiella sparandet. Om nettoinvesteringarna överstiger kapitalförslitningen blir det finansiella sparandet lägre än nettosparandet. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Tabell 9 Näringslivets produktion Mdkr Procentuell volymförändring 20081 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Varuproducenter 818 2,5 8,5 3,6 5,3 2,6 -1,3 -8,7 0,7 4,5 7,0 varav: Industri 546 4,9 9,1 4,4 7,4 2,4 -3,0 -11,1 1,0 5,8 8,5 Byggverksamhet 141 -3,3 4,8 4,3 4,0 4,6 2,9 -4,2 -1,1 1,8 5,1 Tjänsteproducenter 1 350 2,3 3,4 4,3 5,7 3,7 0,2 -3,3 -0,2 2,4 4,0 varav: Handel 323 6,6 6,5 4,4 3,3 4,0 -0,1 -7,8 -0,2 3,3 4,5 Företagstjänster 315 2,2 8,4 6,0 11,2 6,2 -1,0 -4,7 0,4 2,0 4,4 Näringslivet totalt 2 168 2,4 5,3 4,0 5,6 3,3 -0,4 -5,3 0,1 3,1 5,1 1 I löpande priser. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Tabell 10 Offentlig produktion Mdkr Procentuell volymförändring 20081 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Kommunal produktion 415 -0,3 1,2 0,6 0,1 0,4 0,7 -0,2 0,3 -0,1 0,0 Statlig produktion 145 1,6 1,5 -1,0 0,1 -0,6 -0,4 1,0 0,8 0,0 -0,4 Total offentlig produktion 560 0,2 1,3 0,2 0,1 0,1 0,4 0,1 0,4 -0,1 -0,1 1 I löpande priser. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Tabell 11 Bytesbalans Miljarder kronor, löpande priser, om annat ej anges 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Handelsbalans 150 170 141 156 117 118 103 92 93 96 procent av BNP 6,0 6,5 5,1 5,4 3,8 3,7 3,4 3,0 2,9 2,9 Tjänstebalans 17 43 58 75 107 116 109 114 129 137 Faktorinkomster 31 -3 21 54 74 73 68 73 78 83 Löpande transfereringar -18 -35 -34 -36 -34 -43 -40 -45 -41 -43 Bytesbalans 181 176 186 249 264 263 240 235 258 273 procent av BNP 7,2 6,7 6,8 8,6 8,6 8,3 7,9 7,7 8,1 8,2 Kapitaltransfereringar 0 0 2 -20 -3 -5 -5 -5 -6 -6 Finansiellt sparande 180 176 188 230 261 258 234 229 253 267 procent av BNP 7,2 6,7 6,9 7,9 8,5 8,2 7,7 7,5 8,0 8,0 Bytesförhållande procentuell utveckling 0,2 -1,3 -1,7 -0,3 2,1 -0,1 -0,2 -1,4 -0,1 -0,8 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Tabell 12 Bruttosparande Mdkr Procent av BNP 20081 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Realt sparande 624 16,6 16,4 17,2 18,2 19,7 19,8 16,5 15,9 17,1 18,3 Fasta investeringar 620 16,3 16,4 17,4 18,2 19,0 19,6 18,9 18,2 18,3 19,2 Lagerinvesteringar 4 0,3 0,0 -0,2 0,0 0,7 0,1 -2,4 -2,3 -1,2 -0,9 Finansiellt sparande 258 7,2 6,7 6,9 7,9 8,5 8,2 7,7 7,5 8,0 8,0 Offentlig sektor 80 -1,2 0,6 2,0 2,4 3,8 2,5 -2,7 -3,8 -3,1 -2,0 Hushåll 150 3,9 2,9 2,3 2,5 3,0 4,8 7,2 6,8 5,8 4,6 Företag 29 4,4 3,3 2,5 3,0 1,7 0,9 3,2 4,5 5,3 5,4 Bruttosparande 882 23,8 23,1 24,1 26,1 28,2 28,0 24,2 23,4 25,1 26,3 1 I löpande priser. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Tabell 13 Bruttonationalinkomst (BNI) Miljarder kronor, löpande priser 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 BNP 2 515 2 625 2 735 2 901 3 064 3 158 3 026 3 043 3 172 3 329 Primära inkomster netto 23 -6 -4 49 73 70 67 73 79 84 BNI 2 538 2 619 2 731 2 949 3 137 3 228 3 093 3 116 3 251 3 413 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Tabeller till avsnitt 6.3 Arbetsmarknad, resursutnyttjande, löner och inflation Tabell 14 Arbetsmarknad och resursutnyttjande 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Nyckeltal inom arbetsmarknadsområdet Procentuell förändring om annat ej anges BNP1 1,9 4,1 3,3 4,2 2,6 -0,2 -4,2 0,2 2,4 4,0 Produktivitet2 3,4 3,6 3,0 3,0 -0,6 -1,8 0,3 2,5 3,1 4,2 Arbetade timmar -1,4 0,8 0,2 1,3 3,2 1,6 -4,4 -2,3 -0,6 -0,2 Medelarbetstid -1,0 1,4 -0,2 -0,5 0,8 0,7 -1,4 1,0 0,6 -0,7 Kalenderkorrigerat BNP1, 3 2,1 3,5 3,3 4,6 2,7 -0,6 -4,0 -0,1 2,5 4,4 Produktivitet2, 3 3,2 4,1 3,0 2,8 -0,7 -1,6 0,2 2,8 3,1 3,8 Arbetade timmar3 -1,1 -0,3 0,2 1,9 3,5 1,0 -4,1 -2,9 -0,6 0,6 Medelarbetstid3 -0,7 0,2 -0,3 0,0 1,1 0,1 -1,1 0,4 0,6 0,2 Sysselsatta, 16-64 år -0,4 -0,5 0,5 1,8 2,4 0,9 -3,0 -3,3 -1,2 0,5 Sysselsatta, 15-74 år4 -0,4 -0,5 0,8 2,0 2,5 1,2 -2,8 -3,3 -1,0 0,6 Sysselsättningsgrad, 16-64 år5 74,8 74,0 73,9 74,5 75,6 75,7 73,1 70,6 69,7 70,2 Arbetskraften, 16-64 år6 0,3 0,4 0,5 1,1 1,4 0,9 -0,2 -0,9 -0,3 0,0 Arbetskraften, 15-74 år4, 6 0,3 0,4 0,8 1,2 1,5 1,2 0,1 -0,9 -0,3 0,2 Arbetslöshet, 16-64 år6, 7 6,8 7,7 7,7 7,1 6,2 6,1 8,9 11,0 11,8 11,4 Arbetslöshet, 15-74 år4, 6, 7 6,8 7,7 7,7 7,1 6,1 6,2 8,9 11,1 11,7 11,3 Arbetslöshet, 16-64 år, enl. tid. def.8 5,5 6,3 6,0 5,4 4,6 4,6 6,4 7,1 7,6 7,8 Programdeltagare9 2,0 2,3 2,7 3,0 1,9 1,8 2,9 4,6 5,2 4,6 Deltagare i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program Tusental personer, årsgenomsnitt Sysselsatta 22 27 40 56 37 16 10 14 14 14 I utbildning 70 80 83 82 52 69 127 203 232 204 Totalt 93 108 123 139 89 85 137 217 246 218 Resursutnyttjandet Procent av potentiell nivå9 BNP-gap -1,0 -0,1 0,7 2,3 1,9 -1,8 -7,2 -8,7 -7,9 -6,2 Produktivitetsgap -0,2 1,5 2,2 3,0 0,7 -2,3 -3,9 -2,9 -1,9 0,0 Medelarbetstidsgap 0,0 0,0 0,0 -0,1 0,6 0,2 -0,9 -0,8 -0,2 -0,1 Sysselsättningsgap -0,8 -1,6 -1,5 -0,6 0,6 0,2 -2,5 -5,2 -5,9 -6,0 1 BNP till marknadspris, fasta priser. 2 Arbetsproduktivitet mäts som BNP till baspris per arbetad timme. 3 Konjunkturinstitutets kalenderkorrigering. 4 Officiell arbetsmarknadsstatistik avser åldersgruppen 15-74 år. Åren fram till och med 2004 används OECD:s tillbakaskrivna dataserier, då SCB ännu inte publicerat länkad statistik. 5 Antalet sysselsatta i den aktuella åldersgruppen i procent av befolkningen i denna åldersgrupp. 6 Inkluderar heltidsstuderande arbetssökande (enligt ILO-defintionen). 7 I procent av arbetskraften. 8 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande i procent av arbetskraften (exkl. heltidsstuderande arbetssökande). S. k. öppen arbetslöshet. 9 Personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program i procent av arbetskraften 16-64 år. 10 Delarna summerar inte alltid till totalen på grund av avrundning och på grund av att BNP-gapet beräknas utifrån BNP till marknadspris medan delgapen beräknas utifrån BNP till baspris. Källor: OECD, Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. Tabell 15 Löneutveckling och inflation Procentuell förändring om annat ej anges 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Nominell löneutveckling Industri 3,2 3,1 3,1 3,2 3,7 4,4 3,1 2,0 2,0 2,3 Byggindustri 3,8 2,6 3,1 3,4 2,6 4,5 3,1 2,0 2,0 2,3 Näringslivets tjänstesektorer 3,2 3,0 3,3 3,1 3,4 3,8 3,3 2,0 2,0 2,3 Statliga myndigheter 4,2 2,9 3,3 3,4 3,8 3,6 3,3 2,5 2,5 2,8 Kommunala myndigheter 3,8 4,2 2,8 2,8 3,0 5,0 3,6 2,5 2,5 2,8 Totalt, konjunkturlönestatistiken 3,5 3,3 3,1 3,1 3,3 4,3 3,3 2,2 2,2 2,5 Totalt, nationalräkenskaperna 3,4 3,1 3,5 3,3 3,1 4,4 3,1 2,1 2,2 2,7 Konsumentprisernas utveckling KPI, dec-dec 1,3 0,3 0,9 1,6 3,5 0,9 0,0 0,7 0,9 2,0 KPI, årsgenomsnitt 1,9 0,4 0,5 1,4 2,2 3,4 -0,4 0,3 0,8 1,5 KPIX, dec-dec1 1,6 0,7 1,2 1,2 2,0 1,4 1,2 0,6 0,3 0,5 KPIX, årsgenomsnitt 2,2 0,8 0,8 1,2 1,2 2,5 1,2 0,7 0,4 0,4 KPIF, dec-dec2 1,9 1,0 1,6 1,2 2,4 1,6 1,5 0,8 0,5 0,8 KPIF, årsgenomsnitt 2,5 1,1 1,1 1,4 1,5 2,7 1,6 0,9 0,6 0,7 HIKP, dec-dec 1,8 0,9 1,3 1,4 2,5 2,1 1,5 0,6 0,3 0,5 HIKP, årsgenomsnitt 2,3 1,0 0,8 1,5 1,7 3,3 1,6 0,7 0,4 0,4 NPI, dec-dec3 0,8 0,1 0,2 1,9 3,8 -0,2 1,5 0,6 0,3 0,5 NPI, årsgenomsnitt3 1,5 0,1 0,1 1,1 2,7 2,7 0,5 0,7 0,4 0,4 Prisbasbelopp, tusen kronor 38,6 39,3 39,4 39,7 40,3 41,0 42,8 42,4 42,6 42,9 1 Mått på underliggande inflation. I KPIX exkluderas både räntekostnader för egnahem och direkta effekter på konsumentpriserna av förändrade indirekta skatter och subventioner. 2 Mått på underliggande inflation. I KPIF (KPI med fast ränta) hålls den del av förändringen i räntekostnader för egnahem som beror på förändrade räntesatser konstant. Hela förändringen av delindex för räntekostnader för egnahem kommer således från förändringen av kapitalstocken. 3 Statistiska centralbyrån reviderade den 8 april NPI för januari och februari 2009. Detta har inte beaktats i prognosen. Källor: Medlingsinstitutet, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Tabeller till avsnitt 9 Finansiellt sparande, statsbudgetens saldo och skuldutvecklingen Tabell 16 Offentliga sektorns finanser Miljarder kronor om annat ej anges 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Inkomster 1 334 1 399 1 491 1 561 1 642 1 669 1 578 1 592 1 640 1 705 Procent av BNP 53,0 53,3 54,5 53,8 53,6 52,9 52,1 52,3 51,7 51,2 Skatter och avgifter 1 207 1 271 1 346 1 413 1 473 1 483 1 401 1 410 1 453 1 508 Procent av BNP 48,0 48,4 49,2 48,7 48,1 47,0 46,3 46,3 45,8 45,3 Kapitalinkomster 49 49 62 60 72 77 66 66 66 72 Övriga inkomster 78 79 83 87 98 108 110 116 120 125 Utgifter 1 363 1 384 1 435 1 491 1 526 1 589 1 659 1 708 1 738 1 772 Procent av BNP 54,2 52,7 52,5 51,4 49,8 50,3 54,8 56,1 54,8 53,2 Transfereringar och subventioner 544 561 586 595 589 602 654 680 694 701 Hushåll 466 482 490 499 494 500 540 560 575 583 Näringslivet 47 43 55 51 53 53 64 67 64 63 Utlandet 31 36 41 45 43 49 51 53 54 55 Konsumtion 692 703 723 762 793 835 860 877 892 910 Investeringar m.m. 70 72 75 83 89 99 104 107 106 106 Ränteutgifter 57 48 52 51 55 54 41 43 46 54 Finansiellt sparande -29 15 55 70 116 80 -81 -116 -98 -67 Procent av BNP -1,2 0,6 2,0 2,4 3,8 2,5 -2,7 -3,8 -3,1 -2,0 Staten -47 -13 12 32 74 46 -90 -100 -76 -34 Pensionssystemet 24 23 27 30 34 31 5 -4 -14 -23 Kommunsektorn -6 4 16 8 9 3 4 -12 -9 -10 Finansiell ställning Konsoliderad bruttoskuld 1 315 1 345 1 396 1 331 1 241 1 201 1 314 1 412 1 471 1 531 Procent av BNP 52,3 51,2 51,0 45,9 40,5 38,0 43,4 46,4 46,4 46,0 Nettoskuld 84 52 -76 -434 -610 -437 -356 -240 -142 -75 Procent av BNP 3,3 2,0 -2,8 -15,0 -19,9 -13,8 -11,8 -7,9 -4,5 -2,3 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Tabell 17 Statens finanser Miljarder kronor om annat ej anges 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Inkomster 730 772 840 877 916 885 797 808 842 885 Skatter och avgifter 661 704 759 799 825 788 703 709 738 772 Överföring från AP-fonden 1 3 1 1 1 1 1 1 1 1 Övriga inkomster 68 65 80 77 90 96 93 98 103 111 Utgifter 777 785 828 846 842 839 887 908 918 918 Transfereringar till privat sektor 350 359 375 375 358 356 386 400 400 392 Bidrag till kommunsektorn 122 122 142 150 159 152 164 159 164 163 Ålderspensionsavgifter 23 26 27 27 24 24 24 25 24 24 Konsumtion 195 194 195 205 210 217 229 236 241 244 Investeringar m.m. 36 40 41 43 44 45 51 51 49 47 Ränteutgifter 51 44 47 46 49 45 33 37 41 47 Finansiellt sparande -47 -13 12 32 74 46 -90 -100 -76 -34 Procent av BNP -1,9 -0,5 0,4 1,1 2,4 1,5 -3,0 -3,3 -2,4 -1,0 Budgetsaldo -47 -51 14 18 103 135 -186 -110 -71 -51 Procent av BNP -1,9 -1,9 0,5 0,6 3,4 4,3 -6,2 -3,6 -2,3 -1,5 Statsskuld 1186 1213 1262 1220 1115 1062 1171 1259 1308 1358 Procent av BNP 47,1 46,2 46,1 42,1 36,4 33,6 38,7 41,4 41,2 40,8 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Tabell 18 Ålderspensionssystemet Miljarder kronor om annat ej anges 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Inkomster 182 191 200 210 223 233 226 226 229 235 Socialförsäkringsavgifter 143 147 151 160 169 178 177 176 179 185 Statliga ålderspensionsavgifter 23 26 27 27 24 24 24 25 24 24 Räntor, utdelningar m.m. 16 18 22 24 30 31 25 26 26 26 Utgifter 158 168 173 180 189 203 221 230 243 257 Pensioner 155 163 169 176 186 199 217 226 238 253 Överföring till staten 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 Övriga utgifter 3 3 3 4 3 3 4 4 4 4 Finansiellt sparande 24 23 27 30 34 31 5 -4 -14 -23 Procent av BNP 1,0 0,9 1,0 1,0 1,1 1,0 0,2 -0,1 -0,4 -0,7 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Tabell 19 Kommunsektorns finanser Miljarder kronor om annat ej anges 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Inkomster 575 593 630 658 694 734 750 749 764 781 Skatter 403 420 436 454 479 504 507 510 521 537 Statsbidrag1 90 90 108 114 120 112 122 117 121 121 Skatter och statsbidrag1, procent av BNP 19,6 19,4 19,9 19,6 19,6 19,5 20,8 20,6 20,2 19,8 Kapitalinkomster 12 12 10 11 12 12 13 11 10 12 Övriga inkomster2 70 71 76 80 83 107 108 110 111 111 Utgifter 581 588 614 650 685 732 745 761 773 791 Transfereringar till hushåll 25 26 27 28 28 29 31 33 34 35 Övriga transfereringar 14 11 12 13 16 20 21 25 24 24 Konsumtion 495 506 526 555 581 615 628 638 648 663 Investeringar 39 38 43 47 53 58 58 59 61 63 Ränteutgifter 8 7 6 7 9 10 8 6 6 7 Finansiellt sparande -6 4 16 8 9 3 4 -12 -9 -10 Procent av BNP -0,2 0,2 0,6 0,3 0,3 0,1 0,1 -0,4 -0,3 -0,3 Resultat före extraordinära poster -1 2 13 15 14 8 -3 -2 -8 -10 1 Statsbidrag exklusive mervärdesskatt. 2 Övriga inkomster inkluderar de ersättningar som avser kompensation för ingående mervärdesskatt samt inkomster från den kommunala fastighetsavgiften. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Tabell 20 Finansiellt sparande i offentlig sektor Procent av BNP, om annat ej anges 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Finansiellt sparande, miljarder kronor -29 15 55 70 116 80 -81 -116 -98 -67 Finansiellt sparande -1,2 0,6 2,0 2,4 3,8 2,5 -2,7 -3,8 -3,1 -2,0 Justering för konjunkturläge 0,6 0,1 -0,4 -1,2 -1,0 1,0 3,9 4,8 4,3 3,4 Justering för engångseffekter1 0,0 -0,4 -0,5 0,0 0,0 -0,3 -0,1 0,0 0,0 0,0 Justering, extraordinära kapitalvinster 0,2 0,1 -0,2 -0,5 -0,8 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 Strukturellt sparande -0,4 0,4 1,0 0,7 2,0 3,3 1,2 1,0 1,2 1,4 Finansiellt sparande, genomsnitt från 2000 0,7 0,7 0,9 1,1 1,5 1,6 1,1 0,7 0,4 0,2 Produktionsgap, procent -1,0 -0,1 0,7 2,3 1,9 -1,8 -7,2 -8,7 -7,9 -6,2 1 Engångseffekterna 2004 och 2005 förklaras av ökade skatteintäkter p.g.a. att vissa bolag återfört hela eller delar av sina avsättningar till periodiseringsfonder till beskattning. Engångseffekten 2008 och 2009 beror på nya regler avseende byggmoms som tillfälligt ökar momsinbetalningarna med 8 miljarder kronor 2008 och 2 miljarder kronor 2009. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. PROP. 2008/09:100 BILAGA 1 PROP. 2008/09:100 BILAGA 1 2 3