Post 3673 av 7191 träffar
Offentlighets- och sekretesslag
Ansvarig myndighet: Justitiedepartementet
Dokument: Prop. 150
Regeringens proposition
2008/09:150
Offentlighets- och sekretesslag
Prop.
2008/09:150
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 5 mars 2009
Fredrik Reinfeldt
Beatrice Ask
(Justitiedepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen innehåller ett förslag till offentlighets- och sekretesslag. Den föreslagna lagen utgör en omarbetning av sekretesslagen i syfte att göra regleringen mer lättförståelig och lättillämpad.
Den nya lagen har delats in i avdelningar. Den första avdelningen innehåller en innehållsförteckning i syfte att göra lagen mer användarvänlig. Varje kapitel innehåller underrubriker som gör att det snabbt går att få en överblick över dess innehåll. Den första avdelningen innehåller även bestämmelser om lagens tillämpningsområde och en bestämmelse med definitioner av begrepp som används i lagen.
Bestämmelserna i nuvarande 15 kap. sekretesslagen om registrering och utlämnande av allmänna handlingar m.m. har gjorts teknikneutrala och samlats i lagens andra avdelning. De har placerats före bestämmelserna om sekretess för att betona att offentlighet är huvudregel och att sekretess är undantag.
Lagens tredje avdelning innehåller allmänna bestämmelser om sekretess. I denna avdelning finns grundläggande bestämmelser som styr tillämpningen av sekretessbestämmelserna. Innehållet i vissa av de grundläggande bestämmelser har tidigare endast kommit till uttryck i sekretesslagens förarbeten.
I lagens fjärde avdelning har sekretessbestämmelser till skydd för allmänna intressen samlats. Sekretessbestämmelser till skydd för uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden har samlats i lagens femte avdelning. Den sjätte avdelningen innehåller särskilda bestämmelser om sekretess hos vissa organ, bl.a. riksdagen, regeringen, Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern och domstolarna.
I lagens fjärde-sjätte avdelningar anges sist i respektive kapitel i vilken mån de tystnadsplikter som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet eller av förbehåll som har uppställts med stöd av bestämmelser i kapitlet, inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
Bestämmelser om i vilken mån tystnadsplikter som följer av bestämmelser i annan författning än offentlighets- och sekretesslagen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, har samlats i lagens sjunde och sista avdelning.
För att det ska bli lätt att jämföra den nya lagen med sekretesslagen har två jämförelsetabeller bifogats propositionen i vilka det anges vilka bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen som motsvaras av vilka bestämmelser i sekretesslagen och vice versa (bilagorna 7-8).
Offentlighets- och sekretesslagen föreslås träda i kraft den 30 juni 2009.
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 10
2 Lagtext 14
2.1 Förslag till offentlighets- och sekretesslag 14
2.2 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken 118
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1944:133) om kastrering 123
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar 124
2.5 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken 125
2.6 Förslag till lag om ändring i luftfartslagen (1957:297) 127
2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk 128
2.8 Förslag till lag om ändring i krigshandelslagen (1964:19) 129
2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln 131
2.10 Förslag till lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291) 132
2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar 133
2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall 134
2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar 135
2.14 Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173) 136
2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder 137
2.16 Förslag till lag om ändring i inkassolagen (1974:182) 138
2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt 139
2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen 140
2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare 141
2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl. 142
2.21 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar 143
2.22 Förslag till lag om ändring i lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten 144
2.23 Förslag till lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160) 145
2.24 Förslag till lag om ändring i förfogandelagen (1978:262) 147
2.25 Förslag till lag om ändring i ransoneringslagen (1978:268) 148
2.26 Förslag till lag om ändring i brottsskadelagen (1978:413) 149
2.27 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg 150
2.28 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:578) om ordningsvakter 151
2.29 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:1104) om verksamheten hos vissa regionala alarmerings-centraler 152
2.30 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713) 153
2.31 Förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårds-lagen (1982:763) 154
2.32 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:1004) om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknads-organisationer m.fl. att delta i totalförsvars-planeringen 156
2.33 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:531) om 1985 års folk- och bostadsräkning 157
2.34 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100) 158
2.35 Förslag till lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223) 159
2.36 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar 161
2.37 Förslag till lag om ändring i strålskyddslagen (1988:220) 162
2.38 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:688) om besöksförbud 163
2.39 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:695) om vissa internationella åtaganden mot tortyr m.m 164
2.40 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor 165
2.41 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank 166
2.42 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:329) om en folk- och bostadsräkning år 1990 167
2.43 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. 168
2.44 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) 169
2.45 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter 170
2.46 Förslag till lag om ändring i arkivlagen (1990:782) 171
2.47 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll 173
2.48 Förslag till lag om ändring i kommunallagen (1991:900) 175
2.49 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön 178
2.50 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård 179
2.51 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning 180
2.52 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. 181
2.53 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1119) om teknisk kontroll 182
2.54 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1602) om valuta- och kreditreglering 183
2.55 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 184
2.56 Förslag till lag om ändring i tobakslagen (1993:581) 185
2.57 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:584) om medicintekniska produkter 186
2.58 Förslag till lag om ändring i lagen (2009:000) om ändring i lagen (1993:584) om medicintekniska produkter 187
2.59 Förslag till lag om ändring i postlagen (1993:1684) 188
2.60 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:844) om behörighet att utöva veterinäryrket 189
2.61 Förslag till lag om ändring i sjölagen (1994:1009) 190
2.62 Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220) 191
2.63 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring 192
2.64 Förslag till lag om ändring i pantbankslagen (1995:1000) 194
2.65 Förslag till lag om ändring i säkerhetsskyddslagen (1996:627) 195
2.66 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling 196
2.67 Förslag till lag om ändring i elberedskapslagen (1997:288) 197
2.68 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning 198
2.69 Förslag till lag om ändring i personuppgiftslagen (1998:204) 199
2.70 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige 200
2.71 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter 201
2.72 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område 202
2.73 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:543) om hälsodataregister 205
2.74 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister 206
2.75 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:621) om misstankeregister 207
2.76 Förslag till lag om ändring i polisdatalagen (1998:622) 209
2.77 Förslag till lag om ändring i miljöbalken 210
2.78 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:938) om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga 211
2.79 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan 212
2.80 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid Skatteverkets medverkan i brottsutredningar 213
2.81 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m. 214
2.82 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall 216
2.83 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:353) om rättspsykiatriskt forskningsregister 217
2.84 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg 218
2.85 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:988) om förhör m.m. hos kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet 219
2.86 Förslag till lag om ändring i revisionslagen (1999:1079) 221
2.87 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:344) om Schengens informationssystem 222
2.88 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål 223
2.89 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete 225
2.90 Förslag till lag om ändring i tullagen (2000:1281) 227
2.91 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:99) om den officiella statistiken 229
2.92 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet 230
2.93 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet 231
2.94 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar 232
2.95 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet 233
2.96 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet 234
2.97 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453) 235
2.98 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten 238
2.99 Förslag till lag om ändring i revisorslagen (2001:883) 239
2.100 Förslag till lag om ändring i lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. 240
2.101 Förslag till lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (2003:364) 241
2.102 Förslag till lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation 242
2.103 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om investeringsfonder 243
2.104 Förslag till lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168) 244
2.105 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse 245
2.106 Förslag till lag om ändring i produktsäkerhetslagen (2004:451) 246
2.107 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:487) om sjöfartsskydd 247
2.108 Förslag till lag om ändring i järnvägslagen (2004:519) 248
2.109 Förslag till lag om ändring i lagen (2005:181) om miljöinformation hos vissa enskilda organ 249
2.110 Förslag till lag om ändring i lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott 250
2.111 Förslag till lag om ändring i lagen (2005:258) om läkemedelsförteckning 252
2.112 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551) 253
2.113 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid 255
2.114 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:128) om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter 256
2.115 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:263) om transport av farligt gods 257
2.116 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster 258
2.117 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:496) om blodsäkerhet 259
2.118 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:939) om kvalificerade skyddsidentiteter 260
2.119 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:1209) om hamnskydd 261
2.120 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa 262
2.121 Förslag till lag om ändring i lagen (2007:258) om behandling av personuppgifter i Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet och militära säkerhetstjänst 263
2.122 Förslag till lag om ändring i lagen (2007:259) om behandling av personuppgifter i Försvarets radio-anstalts försvarsunderrättelse- och utvecklings-verksamhet 264
2.123 Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden 265
2.124 Förslag till lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott 266
2.125 Förslag till lag om ändring i lagen (2008:286) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler 267
2.126 Förslag till lag om ändring i patientdatalagen (2008:355) 268
2.127 Förslag till lag om ändring i diskrimineringslagen (2008:567) 270
3 Ärendet och dess beredning 271
4 Den nuvarande regleringen 272
4.1 Grundlagarna och sekretesslagen 272
4.2 Närmare om sekretesslagens reglering 280
4.3 Arkivlagen 288
5 En sammanslagning av 15 kap. sekretesslagen och arkivlagen? 289
6 En offentlighets- och sekretesslag 290
7 Lagens inledande bestämmelser 297
8 Bestämmelser om myndigheters hantering av allmänna handlingar 303
9 Allmänna bestämmelser om sekretess 314
9.1 Innehållet i den tredje avdelningen 314
9.2 Vissa grundläggande bestämmelser om sekretess 315
9.2.1 Den nuvarande regleringen 315
9.2.2 Överväganden och förslag 317
9.3 Vilka sekretessen gäller mot 321
9.4 Bestämmelser om inskränkningar i möjligheten att utnyttja eller röja vissa uppgifter i andra lagar 321
9.5 Sekretessbrytande bestämmelse och undantag från sekretessen 322
9.6 Överföring av sekretess 326
9.7 Sekretessens betydelse i förhållande till den enskilde själv och i förhållande till vårdnadshavare 330
9.7.1 Den nuvarande regleringen 330
9.7.2 Överväganden och förslag 332
9.8 Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter 333
9.9 Ansvar 336
10 Sekretessbestämmelser 337
10.1 Dispositionen av sekretessbestämmelserna m.m. 337
10.2 Bör skaderekvisiten ändras? 348
10.2.1 Den nuvarande regleringen 348
10.2.2 Överväganden, bedömningar och förslag 350
10.3 Sekretess för personuppgift som avses i personuppgiftslagen 353
10.4 Sekretess till skydd för enskilda i internationella sammanhang 355
10.5 Tillsynsbegreppet 355
10.6 Sekretessgränser inom en myndighet 356
11 Tystnadsplikter som följer av andra författningar än sekretesslagen 360
12 Ekonomiska konsekvenser 361
13 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 362
14 Författningskommentar 363
14.1 Inledning 363
14.2 Förslaget till Offentlighets- och sekretesslag 364
14.3 Följdändringar 374
Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet Ordning och reda bland allmänna handlingar (SOU 2002:97) 375
Bilaga 2 Sammanfattning av för denna proposition relevanta delar av betänkandet Ny sekretesslag (SOU 2003:99) 380
Bilaga 3 Lagförslag i betänkandet Ordning och reda bland allmänna handlingar (SOU 2002:97) 383
Bilaga 4 För denna proposition relevanta lagförslag i betänkandet Ny sekretesslag (SOU 2003:99) 404
Bilaga 5 Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig över SOU 2002:97 510
Bilaga 6 Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig över SOU 2003:99 511
Bilaga 7 Jämförelsetabell: Offentlighets- och sekretesslag/Sekretesslag (1980:100) 513
Bilaga 8 Jämförelsetabell: Sekretesslag (1980:100)/Offentlighets- och sekretesslag 525
Bilaga 9 Lagrådsremissens lagförslag 538
Bilaga 10 Lagrådets yttrande 642
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 2009 686
Rättsdatablad 687
1
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
1. offentlighets- och sekretesslag,
2. lag om ändring i rättegångsbalken,
3. lag om ändring i lagen (1944:133) om kastrering,
4. lag om ändring i lagen (1949:435) om rätten till arbetstagares uppfinningar,
5. lag om ändring i föräldrabalken,
6. lag om ändring i (1957:297) om luftfartslagen,
7. lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk,
8. lag om ändring i krigshandelslagen (1964:19),
9. lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln,
10. lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)
11. lag om ändring i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar,
12. lag om ändring i lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall,
13. lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar,
14. lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173),
15. lag om ändring i lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder,
16. lag om ändring i inkassolagen (1974:182),
17. lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt,
18. lag om ändring i lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen,
19. lag om ändring i lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare,
20. lag om ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl.,
21. lag om ändring i lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar,
22. lag om ändring i lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten,
23. lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160),
24. lag om ändring i förfogandelagen (1978:262),
25. lag om ändring i ransoneringslagen (1978:268),
26. lag om ändring i brottsskadelagen (1978:413),
27. lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg,
28. lag om ändring i lagen (1980:578) om ordningsvakter,
29. lag om ändring i lagen (1981:1104) om verksamheten hos vissa regionala alarmeringscentraler,
30. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),
31. lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763),
32. lag om ändring i lagen (1982:1004) om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m.fl. att delta i totalförsvarsplaneringen,
33. lag om ändring i lagen (1984:531) om 1985 års folk- och bostadsräkning,
34. lag om ändring i skollagen (1985:1100),
35. lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223),
36. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
37. lag om ändring i strålskyddslagen (1988:220),
38. lag om ändring i lagen (1988:688) om besöksförbud,
39. lag om ändring i lagen (1988:695) om vissa internationella åtaganden mot tortyr m.m.,
40. lag om ändring i lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor,
41. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,
42. lag om ändring i lagen (1989:329) om en folk- och bostadsräkning år 1990,
43. lag om ändring i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m.,
44. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),
45. lag om ändring i lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter;
46. lag om ändring i arkivlagen (1990:782),
47. lag om ändring i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll,
48. lag om ändring i kommunallagen (1991:900),
49. lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön,
50. lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård,
51. lag om ändring i lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning,
52. lag om ändring i lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m.,
53. lag om ändring i lagen (1992:1119) om teknisk kontroll,
54. lag om ändring i lagen (1992:1602) om valuta- och kreditreglering,
55. lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,
56. lag om ändring i tobakslagen (1993:581),
57. lag om ändring i lagen (1993:584) om medicintekniska produkter,
58. lag om ändring i lagen (2009:000) om ändring i lagen (1993:584) om medicintekniska produkter,
59. lag om ändring i postlagen (1993:1684),
60. lag om ändring i lagen (1994:844) om behörighet att utöva veterinäryrket,
61. lag om ändring i sjölagen (1994:1009),
62. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),
63. lag om ändring i lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring,
64. lag om ändring i pantbankslagen (1995:1000),
65. lag om ändring i säkerhetsskyddslagen (1996:627),
66. lag om ändring i lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling,
67. lag om ändring i elberedskapslagen (1997:288),
68. lag om ändring i lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning,
69. lag om ändring i personuppgiftslagen (1998:204),
70. lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige,
71. lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter,
72. lag om ändring i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område,
73. lag om ändring i lagen (1998:543) om hälsodataregister,
74. lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister,
75. lag om ändring i lagen (1998:621) om misstankeregister,
76. lag om ändring i polisdatalagen (1998:622),
77. lag om ändring i miljöbalken (1998:808),
78. lag om ändring i lagen (1998:938) om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga,
79. lag om ändring i lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan,
80. lag om ändring i lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid Skatteverkets medverkan i brottsutredningar,
81. lag om ändring i lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.,
82. lag om ändring i lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall,
83. lag om ändring i lagen (1999:353) om rättspsykiatriskt forskningsregister,
84. lag om ändring i lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg,
85. lag om ändring i lagen (1999:988) om förhör m.m. hos kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet,
86. lag om ändring i revisionslagen (1999:1079),
87. lag om ändring i lagen (2000:344) om Schengens informationssystem,
88. lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål,
89. lag om ändring i lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete,
90. lag om ändring i tullagen (2000:1281),
91. lag om ändring i lagen (2001:99) om den officiella statistiken,
92. lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet,
93. lag om ändring i lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet,
94. lag om ändring i lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar,
95. lag om ändring i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet,
96. lag om ändring i lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet,
97. lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453),
98. lag om ändring i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten,
99. lag om ändring i revisorslagen (2001:883),
100. lag om ändring i lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m.,
101. lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (2003:364),
102. lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation,
103. lag om ändring i lagen (2004:46) om investeringsfonder,
104. lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168),
105. lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,
106. lag om ändring i produktsäkerhetslagen (2004:451),
107. lag om ändring i lagen (2004:487) om sjöfartsskydd,
108. lag om ändring i järnvägslagen (2004:519),
109. lag om ändring i lagen (2005:181) om miljöinformation hos vissa enskilda organ,
110. lag om ändring i lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott,
111. lag om ändring i lagen (2005:258) om läkemedelsförteckning,
112. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551),
113. lag om ändring i lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid,
114. lag om ändring i lagen (2006:128) om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter,
115. lag om ändring i lagen (2006:263) om transport av farligt gods,
116. lag om ändring i lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster,
117. lag om ändring i lagen (2006:496) om blodsäkerhet,
118. lag om ändring i lagen (2006:939) om kvalificerade skyddsidentiteter,
119. lag om ändring i lagen (2006:1209) om hamnskydd,
120. lag om ändring i lagen (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa,
121. lag om ändring i lagen (2007:258) om behandling av personuppgifter i Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet och militära säkerhetstjänst,
122. lag om ändring i lagen (2007:259) om behandling av personuppgifter i Försvarets radioanstalts försvarsunderrättelse- och utvecklingsverksamhet,
123. lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
124. lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott,
125. lag om ändring i lagen (2008:286) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler,
126. lag om ändring i patientdatalagen (2008:355), och
127. lag om ändring i diskrimineringslagen (2008:567)
2 Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1 Förslag till offentlighets- och sekretesslag
Härigenom föreskrivs följande.
AVDELNING I. INLEDANDE BESTÄMMELSER
1 kap. Lagens innehåll
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om myndigheters och vissa andra organs handläggning vid registrering, utlämnande och övrig hantering av allmänna handlingar.
Lagen innehåller vidare bestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet och om förbud att lämna ut allmänna handlingar. Dessa bestämmelser avser förbud att röja uppgift, vare sig detta sker muntligen, genom utlämnande av allmän handling eller på något annat sätt. Bestämmelserna innebär begränsningar i yttrandefriheten enligt regeringsformen, begränsningar i den rätt att ta del av allmänna handlingar som följer av tryckfrihetsförordningen samt, i vissa särskilt angivna fall, även begränsningar i den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
Vad som är en allmän handling framgår av 2 kap. tryckfrihetsförordningen.
Lagen består av sju avdelningar. Innehållet i dessa avdelningar är uppdelat enligt vad som framgår av 2-8 §§.
2 § Den första avdelningen innehåller inledande bestämmelser. Dessa bestämmelser avser
- lagens innehåll (1 kap.),
- lagens tillämpningsområde (2 kap.), och
- definitioner (3 kap.).
3 § Den andra avdelningen innehåller bestämmelser om myndigheters hantering av allmänna handlingar. Dessa bestämmelser avser
- hur sökande efter allmänna handlingar ska underlättas, m.m. (4 kap.),
- registrering av allmänna handlingar och sekretessmarkering (5 kap.), och
- utlämnande av allmänna handlingar och uppgifter, överklagande, m.m. (6 kap.).
4 § Den tredje avdelningen innehåller allmänna bestämmelser om sekre-tess. Dessa bestämmelser avser
- grundläggande bestämmelser (7 kap.),
- vilka sekretessen gäller mot (8 kap.),
- förbud i annan lagstiftning mot att röja eller utnyttja uppgift (9 kap.),
- sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om undantag från sekretess (10 kap.),
- överföring av sekretess (11 kap.),
- sekretess i förhållande till den enskilde själv, m.m. (12 kap.),
- rätten att meddela och offentliggöra uppgifter (13 kap.), och
- ansvar (14 kap.).
5 § Den fjärde avdelningen innehåller bestämmelser om sekretess till skydd för allmänna intressen. Dessa bestämmelser avser sekretess till skydd för
- rikets säkerhet eller dess förhållande till andra stater eller mellanfolkliga organisationer (15 kap.),
- rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik (16 kap.),
- myndigheters verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn (17 kap.),
- intresset av att förebygga brott eller beivra brott (18 kap.),
- det allmännas ekonomiska intresse (19 kap.), och
- intresset av att bevara djur- eller växtart (20 kap.).
6 § Den femte avdelningen innehåller bestämmelser om sekretess till skydd för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Vissa av dessa bestämmelser tillämpas oavsett i vilket sammanhang uppgiften förekommer (21 kap.). Bestämmelserna i övrigt avser
- folkbokföring, delgivning, m.m. (22 kap.),
- utbildningsverksamhet, m.m. (23 kap.),
- forskning och statistik (24 kap.),
- hälso- och sjukvård, m.m. (25 kap.),
- socialtjänst, kommunal bostadsförmedling, adoption, m.m. (26 kap.),
- skatt, tull, m.m. (27 kap.),
- socialförsäkring, studiestöd, arbetsmarknad, m.m. (28 kap.),
- transporter och andra former av kommunikation (29 kap.),
- tillsyn m.m. i fråga om näringslivet (30 kap.),
- annan verksamhet med anknytning till näringslivet (31 kap.),
- annan tillsyn, granskning, övervakning, m.m. (32 kap.),
- Diskrimineringsombudsmannen, Barnombudsmannen, Konsumentombudsmannen, m.m. (33 kap.),
- utsökning och indrivning, skuldsanering, m.m. (34 kap.),
- verksamhet som syftar till att förebygga eller beivra brott, m.m. (35 kap.),
- vissa mål och ärenden hos domstol, medling i arbetstvister, rättshjälp, m.m. (36 kap. ),
- utlänningskontroll, Schengensamarbetet, m.m. (37 kap.),
- totalförsvar, krisberedskap, m.m. (38 kap.),
- personaladministrativ verksamhet (39 kap.), och
- övriga myndigheter och verksamheter (40 kap.).
7 § Den sjätte avdelningen innehåller särskilda bestämmelser om sekretess som gäller vissa organ. Dessa bestämmelser avser
- riksdagen och regeringen (41 kap.),
- Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, undersökningskommissioner, m.m. (42 kap.), och
- domstolar m.m. (43 kap.).
8 § Den sjunde avdelningen innehåller bestämmelser om tystnadsplikt som följer av bestämmelser i andra författningar än denna lag och som inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter (44 kap.).
2 kap. Lagens tillämpningsområde
1 § Förbud att röja eller utnyttja en uppgift enligt denna lag eller enligt lag eller förordning som denna lag hänvisar till gäller för myndigheter.
Ett sådant förbud gäller också för en person som fått kännedom om uppgiften genom att för det allmännas räkning delta i en myndighets verksamhet
1. på grund av anställning eller uppdrag hos myndigheten,
2. på grund av tjänsteplikt, eller
3. på annan liknande grund.
2 § Riksdagen och beslutande kommunala församlingar ska vid tillämpningen av denna lag jämställas med myndigheter.
3 § Vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter ska i tillämpliga delar gälla också handlingar hos aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommuner eller landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande. Sådana bolag, föreningar och stiftelser ska vid tillämpningen av denna lag jämställas med myndigheter.
Kommuner och landsting ska anses utöva ett rättsligt bestämmande inflytande om de ensamma eller tillsammans
1. äger aktier i ett aktiebolag eller andelar i en ekonomisk förening med mer än hälften av samtliga röster i bolaget eller föreningen eller på något annat sätt förfogar över så många röster i bolaget eller föreningen,
2. har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i styrelsen för ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller en stiftelse, eller
3. utgör samtliga obegränsat ansvariga bolagsmän i ett handelsbolag.
Vid tillämpningen av andra stycket 1-3 ska inflytande som utövas av en juridisk person över vilken en kommun eller ett landsting bestämmer på det sätt som anges i de nämnda punkterna anses utövat av kommunen eller landstinget.
Första stycket gäller också för handlingar som efter medgivande av en kommun eller ett landsting för viss bestämd tid förvaras hos aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar eller stiftelser där kommuner eller landsting tidigare har utövat ett rättsligt bestämmande inflytande.
Vad som föreskrivs om kommuner och landsting i första-tredje styckena tillämpas också på kommunalförbund.
4 § Vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter ska i tillämpliga delar gälla också handlingar hos de organ som anges i bilagan till denna lag, om handlingarna hör till den verksamhet som nämns där. Dessa organ ska vid tillämpningen av denna lag jämställas med myndigheter.
5 § Ett enskilt organ ska vid tillämpningen av denna lag jämställas med en myndighet när det hanterar sådana allmänna handlingar som det förvarar med stöd av lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring. Detsamma gäller Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar vid hanteringen av allmänna handlingar som förvaras med stöd av lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.
3 kap. Definitioner
Definitioner
1 § I denna lag används följande begrepp med nedan angiven betydelse.
Begrepp
Betydelse
Sekretess
Ett förbud att röja en uppgift, vare sig det sker muntligen, genom utlämnande av en allmän handling eller på något annat sätt.
Sekretessreglerad uppgift
En uppgift för vilken det finns en bestämmelse om sekretess.
Sekretessbelagd uppgift
En sekretessreglerad uppgift för vilken sekretess gäller i ett enskilt fall.
Sekretessbrytande bestämmelse
En bestämmelse som innebär att en sekretessbelagd uppgift får lämnas ut under vissa förutsättningar.
Primär sekretessbestämmelse
En bestämmelse om sekretess som en myndighet ska tillämpa på grund av att bestämmelsen riktar sig direkt till myndigheten eller omfattar en viss verksamhetstyp eller en viss ärendetyp som hanteras hos myndigheten eller omfattar vissa uppgifter som finns hos myndigheten.
Bestämmelse om överföring av sekretess
En bestämmelse som innebär att en primär sekretessbestämmelse som är tillämplig på en uppgift hos en myndighet, ska tillämpas på uppgiften även av en myndighet som uppgiften lämnas till eller som har elektronisk tillgång till uppgiften hos den förstnämnda myndigheten.
Sekundär sekretessbestämmelse
En bestämmelse om sekretess som en myndighet ska tillämpa på grund av en bestämmelse om överföring av sekretess.
AVDELNING II. MYNDIGHETERS HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR
4 kap. Allmänna åtgärder för att underlätta sökande efter allmänna handlingar, m.m.
Hantering av allmänna handlingar, m.m.
1 § En myndighet ska ta hänsyn till rätten att ta del av allmänna handlingar när den organiserar hanteringen av sådana handlingar och vid övrig hantering av allmänna handlingar. Myndigheten ska särskilt se till
1. att allmänna handlingar kan lämnas ut med den skyndsamhet som krävs enligt tryckfrihetsförordningen,
2. att allmänna handlingar kan skiljas från andra handlingar,
3. att rätten att ta del av allmänna handlingar enligt tryckfrihetsförordningen säkerställs samtidigt som sekretesskyddet upprätthålls, och
4. att automatiserad behandling av uppgifter hos myndigheten ordnas med beaktande av det intresse som enskilda kan ha av att själva utnyttja tekniska hjälpmedel hos myndigheten för att ta del av allmänna handlingar.
En myndighet ska vidare särskilt beakta
1. att enskilda bör ges goda möjligheter att söka allmänna handlingar,
2. att det bör framgå när uppgifter har tillförts en allmän handling och, om de har ändrats eller gallrats, vid vilken tidpunkt detta har skett, samt
3. att allmänna handlingar inte bör innehålla förkortningar, koder eller liknande som kan försvåra insynen enligt tryckfrihetsförordningen.
Beskrivning av en myndighets allmänna handlingar
2 § Varje myndighet ska upprätta en beskrivning som ger information om
1. myndighetens organisation och verksamhet i syfte att underlätta sökande efter allmänna handlingar,
2. register, förteckningar eller andra sökmedel till myndighetens allmänna handlingar,
3. tekniska hjälpmedel som enskilda själva kan få använda hos myndigheten för att ta del av allmänna handlingar,
4. vem hos myndigheten som kan lämna närmare upplysningar om myndighetens allmänna handlingar, deras användning och sökmöjligheter,
5. vilka bestämmelser om sekretess som myndigheten vanligen tillämpar på uppgifter i sina handlingar,
6. uppgifter som myndigheten regelbundet hämtar från eller lämnar till andra samt hur och när detta sker, och
7. myndighetens rätt till försäljning av personuppgifter.
I beskrivningen ska uppgifter utelämnas om det behövs för att beskrivningen i övriga delar ska kunna hållas tillgänglig för allmänheten.
Överföring av upptagning för automatiserad behandling i läsbar form i vissa fall
3 § Om en myndighet för handläggning av ett mål eller ärende använder sig av en upptagning för automatiserad behandling, ska upptagningen tillföras handlingarna i målet eller ärendet i läsbar form, om det inte finns särskilda skäl mot det.
Hänsynen till arkivvården, gallring, m.m.
4 § I arkivlagen (1990:782) finns bl.a. bestämmelser om att hänsyn ska tas till arkivvården vid framställning och registrering av allmänna handlingar, om gallring, överlämnande av arkiv eller annat avhändande av allmänna handlingar samt om arkivmyndigheter och deras uppgifter.
5 kap. Registrering av allmänna handlingar och sekretessmarkering
Registrering av allmänna handlingar
Registreringsskyldighetens omfattning
1 § Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in till eller upprättats hos en myndighet, om inte annat följer av andra-fjärde styckena.
Om en myndighet hos en annan myndighet har elektronisk tillgång till en upptagning för automatiserad behandling som är en allmän handling ska handlingen registreras endast av den myndighet som gjort upptagningen tillgänglig för den andra myndigheten.
Handlingar som inte omfattas av sekretess behöver inte registreras om de hålls ordnade så att det utan svårighet kan fastställas om de har kommit in eller upprättats.
Om det är uppenbart att en allmän handling är av ringa betydelse för myndighetens verksamhet, behöver den varken registreras eller hållas ordnad.
2 § Beträffande handlingar som registreras enligt 1 § ska det av registret framgå
1. datum då handlingen kom in eller upprättades,
2. diarienummer eller annan beteckning handlingen fått vid registreringen,
3. i förekommande fall uppgifter om handlingens avsändare eller mottagare, och
4. i korthet vad handlingen rör.
Uppgifter enligt första stycket 3 eller 4 ska utelämnas eller särskiljas om det behövs för att registret i övriga delar ska kunna hållas tillgängligt för allmänheten.
Undantag från registreringsskyldigheten, m.m.
3 § Om det finns särskilda skäl får regeringen meddela föreskrifter om att handlingar av ett visst slag som finns i betydande omfattning hos en myndighet inte behöver registreras enligt 1 §.
4 § Regeringen får meddela föreskrifter om att 2 § andra stycket inte ska tillämpas på ett visst register, om en tillämpning av det stycket annars skulle omfatta flertalet av handlingarna i registret.
Sekretessmarkering
5 § Om det kan antas att en uppgift i en allmän handling inte får lämnas ut på grund av en bestämmelse om sekretess, får myndigheten markera detta genom att en särskild anteckning (sekretessmarkering) görs på handlingen eller, om handlingen är elektronisk, införs i handlingen eller i det datasystem där den elektroniska handlingen hanteras. Anteckningen ska ange
1. tillämplig sekretessbestämmelse,
2. datum då anteckningen gjordes, och
3. den myndighet som har gjort anteckningen.
Om utlämnande till en enskild av en uppgift i en allmän handling som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet enligt förordning ska prövas endast av en viss myndighet, ska en sekretessmarkering göras så snart som möjligt. Av anteckningen ska det framgå vilken myndighet som ska pröva frågan om utlämnande.
6 kap. Utlämnande av allmänna handlingar och uppgifter, överklagande, m.m.
Utlämnande av allmän handling
1 § I 2 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen finns grundläggande bestämmelser om utlämnande av allmänna handlingar.
2 § Av 2 kap. 14 § andra stycket tryckfrihetsförordningen framgår att en fråga om utlämnande av en allmän handling prövas av den myndighet som förvarar handlingen, om det inte är särskilt föreskrivet att prövningen ska göras av en annan myndighet.
3 § Om en anställd vid en myndighet, enligt arbetsordningen eller på grund av särskilt beslut, har ansvar för vården av en handling, är det i första hand han eller hon som ska pröva om handlingen ska lämnas ut. I tveksamma fall ska den anställde låta myndigheten göra prövningen, om det kan ske utan onödigt dröjsmål.
Myndigheten ska pröva om handlingen ska lämnas ut om
1. den anställde vägrar att lämna ut handlingen eller lämnar ut den med förbehåll som inskränker en enskilds rätt att röja innehållet eller annars förfoga över handlingen, och
2. den enskilde begär myndighetens prövning.
Den enskilde ska informeras om möjligheten att begära myndighetens prövning och att det krävs ett skriftligt beslut av myndigheten för att beslutet ska kunna överklagas.
Utlämnande av uppgift
4 § En myndighet ska på begäran av en enskild lämna uppgift ur en allmän handling som förvaras hos myndigheten, om inte uppgiften är sekretessbelagd eller det skulle hindra arbetets behöriga gång.
5 § En myndighet ska på begäran av en annan myndighet lämna uppgift som den förfogar över, om inte uppgiften är sekretessbelagd eller det skulle hindra arbetets behöriga gång.
Service och upplysningar beträffande automatiserad behandling
6 § En myndighet ska på begäran ge en enskild tillfälle att själv använda tekniska hjälpmedel för automatiserad behandling som myndigheten förfogar över för att ta del av upptagningar för automatiserad behandling. Detta gäller dock inte om
1. den enskilde därigenom skulle få tillgång till upptagningar som inte är allmänna handlingar hos myndigheten,
2. det finns risk för förvanskning eller förstöring, eller
3. det möter något hinder på grund av bestämmelse om sekretess eller arbetets behöriga gång.
En myndighet ska på begäran lämna de särskilda upplysningar som den enskilde behöver för att kunna ta del av upptagningar för automatiserad behandling som är allmänna handlingar hos myndigheten. Detta gäller dock inte om det skulle hindra arbetets behöriga gång.
Överklagbara beslut
7 § En enskild får överklaga ett beslut av en myndighet
1. att inte lämna ut en handling till den enskilde,
2. att lämna ut en handling med förbehåll som inskränker den enskildes rätt att röja innehållet eller annars förfoga över den, eller
3. att avslå den enskildes begäran enligt 6 § första stycket.
En myndighet får överklaga ett beslut av en annan myndighet att avslå den förstnämnda myndighetens begäran att få ta del av en handling eller på annat sätt få del av en uppgift, om inte annat anges i lag eller förordning.
Beslut av riksdagen, regeringen, Högsta domstolen och Regeringsrätten får inte överklagas.
För beslut av en myndighet som lyder under riksdagen gäller särskilda bestämmelser om överklagande.
Överinstanser
8 § Beslut som avses i 7 § första och andra styckena överklagas till kammarrätt, om inte annat följer av andra-femte styckena.
Beslut som meddelats av kammarrätt och som gäller handling i domstolens rättskipande, rättsvårdande eller administrativa verksamhet överklagas av andra än statliga myndigheter till Regeringsrätten.
Beslut som meddelats av tingsrätt och som gäller handling i domstolens rättsskipande eller rättsvårdande verksamhet överklagas av andra än statliga myndigheter till hovrätt. Motsvarande beslut av hovrätt överklagas av andra än statliga myndigheter till Högsta domstolen.
Beslut som avses i 7 § andra stycket och som meddelats av en statlig myndighet som lyder under regeringen överklagas av en annan sådan myndighet till regeringen.
Av 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen följer att ett beslut av ett statsråd överklagas till regeringen.
9 § Ett beslut av en kammarrätt eller en hovrätt avseende ett dit överklagat beslut överklagas till Regeringsrätten respektive Högsta domstolen
Handläggning av överklagande
10 § Vid överklagande enligt 7 § första eller andra stycket av tingsrätts eller hovrätts beslut i domstolens rättskipande eller rättsvårdande verksamhet tillämpas bestämmelserna i rättegångsbalken om överklagande av beslut. Prövningstillstånd krävs dock inte för att hovrätten ska pröva tingsrättens beslut.
11 § Vid överklagande enligt 7 § första eller andra stycket av beslut av sådana organ som avses i 2 kap. 3 och 4 §§ denna lag tillämpas bestämmelserna i 23-25 §§ och 30 § första meningen förvaltningslagen (1986:223).
AVDELNING III. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM SEKRETESS
7 kap. Grundläggande bestämmelser
Förbud mot utnyttjande av en sekretessreglerad uppgift
1 § Gäller förbud enligt denna lag mot att röja en uppgift, får uppgiften inte heller i övrigt utnyttjas utanför den verksamhet för vilken den är sekretessreglerad.
Konsekvenser av att en sekretessreglerad uppgift lämnas till en annan myndighet m.m.
2 § Får en myndighet en sekretessreglerad uppgift från en annan myndighet, gäller sekretess för uppgiften hos den mottagande myndigheten endast om sekretess följer av en primär sekretessbestämmelse som är tillämplig hos den mottagande myndigheten eller av en bestämmelse om överföring av sekretess. Motsvarande gäller om en myndighet har elektronisk tillgång till en sekretessreglerad uppgift hos en annan myndighet.
Konkurrens mellan sekretessbestämmelser
3 § Om flera sekretessbestämmelser är tillämpliga på en uppgift hos en myndighet och en prövning i ett enskilt fall resulterar i att uppgiften inte är sekretessbelagd enligt en eller flera bestämmelser samtidigt som den är sekretessbelagd enligt en eller flera andra bestämmelser, ska de senare bestämmelserna ha företräde, om inte annat anges i denna lag.
Tillämpningen av bestämmelser om överföring av sekretess i vissa fall
4 § Om en person som avses i 2 kap. 1 § andra stycket lämnar en sekretessreglerad uppgift till en annan myndighet och det finns en bestämmelse om överföring av sekretess, ska den bestämmelsen tillämpas även om personen vid överlämnandet av uppgiften inte företrädde den myndighet som han eller hon är knuten till.
Beräkning av sekretesstid
5 § Är sekretessen för en uppgift i en allmän handling enligt denna lag begränsad till en viss tid, räknas tiden från handlingens tillkomst, om inte annat anges i denna lag eller i lag eller förordning som denna lag hänvisar till. För diarium, journal samt sådant register eller annan förteckning som förs fortlöpande räknas tiden i stället från det att uppgiften fördes in i handlingen.
8 kap. Vilka sekretessen gäller mot
Sekretess mot enskilda och mot andra myndigheter
1 § En uppgift för vilken sekretess gäller enligt denna lag får inte röjas för enskilda eller för andra myndigheter, om inte annat anges i denna lag eller i lag eller förordning som denna lag hänvisar till.
Sekretess inom en myndighet
2 § Vad som föreskrivs om sekretess mot andra myndigheter i 1 § och vad som föreskrivs i andra bestämmelser i denna lag om uppgiftslämnande till andra myndigheter och överföring av sekretess mellan myndigheter, gäller också mellan olika verksamhetsgrenar inom en myndighet när de är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra.
Sekretess mot utländska myndigheter eller mellanfolkliga organisationer
3 § En uppgift för vilken sekretess gäller enligt denna lag får inte röjas för en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation, om inte
1. utlämnande sker i enlighet med särskild föreskrift i lag eller förordning, eller
2. uppgiften i motsvarande fall skulle få lämnas ut till en svensk myndighet och det enligt den utlämnande myndighetens prövning står klart att det är förenligt med svenska intressen att uppgiften lämnas till den utländska myndigheten eller den mellanfolkliga organisationen.
9 kap. Förbud i annan lagstiftning mot att röja eller utnyttja uppgift
1 § I lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument finns bestämmelser om förbud att röja eller utnyttja vissa uppgifter som är ägnade att väsentligt påverka kursen på finansiella instrument.
2 § Bestämmelser som begränsar möjligheten att använda vissa uppgifter som en svensk myndighet har fått från en myndighet i en annan stat finns i
1. lagen (2000:343) om internationellt polisiärt samarbete,
2. lagen (2000:344) om Schengens informationssystem,
3. lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål,
4. lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete, och
5. lagen (2003:1174) om vissa former av internationellt samarbete i brottsutredningar.
3 § När det gäller tystnadsplikt beträffande företagshemligheter och tystnadsplikt för revisorer finns det föreskrifter som är tillämpliga utöver bestämmelserna om sekretess i denna lag.
10 kap. Sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om undantag från sekretess
Bestämmelser som gäller till förmån för såväl enskilda som myndigheter
Samtycke
1 § Att sekretess till skydd för en enskild inte hindrar att en uppgift lämnas till en annan enskild eller till en myndighet, om den enskilde samtycker till det, följer av 12 kap. och gäller med de begränsningar som anges där.
Nödvändigt utlämnande
2 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en enskild eller till en annan myndighet, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet.
Partsinsyn
3 § Sekretess hindrar inte att en enskild eller en myndighet som är part i ett mål eller ärende hos domstol eller annan myndighet och som på grund av sin partsställning har rätt till insyn i handläggningen, tar del av en handling eller annat material i målet eller ärendet. En sådan handling eller ett sådant material får dock inte lämnas ut till parten i den utsträckning det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att sekretessbelagd uppgift i materialet inte röjs. I sådana fall ska myndigheten på annat sätt lämna parten upplysning om vad materialet innehåller i den utsträckning det behövs för att parten ska kunna ta till vara sin rätt och det kan ske utan allvarlig skada för det intresse som sekretessen ska skydda.
Sekretess hindrar aldrig att en part i mål eller ärende tar del av dom eller beslut i målet eller ärendet. Inte heller innebär sekretess begränsning i en parts rätt enligt rättegångsbalken att få del av alla omständigheter som läggs till grund för avgörande av mål eller ärende.
Om det i lag finns bestämmelser som avviker från första eller andra stycket gäller de bestämmelserna.
4 § När en myndighet enligt 3 § lämnar en sekretessbelagd uppgift till en enskild part, en ställföreträdare, ett ombud eller ett biträde får myndigheten göra ett förbehåll som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja uppgiften. Förbehållet får inte innebära förbud mot att utnyttja uppgiften i målet eller ärendet eller mot att lämna muntlig upplysning till part, ställföreträdare, ombud eller biträde.
Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket.
Miljöinformation
5 § Om en sekretessreglerad uppgift utgör sådan miljöinformation som avses i 2 § lagen (2005:181) om miljöinformation hos vissa enskilda organ, gäller inte sekretessen om det är uppenbart att uppgiften har sådan betydelse från miljösynpunkt att intresset av allmän kännedom om uppgiften har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda.
Sekretessen enligt 19-40 kap. gäller inte för uppgift om utsläpp i miljön.
Regeringens allmänna dispensbefogenheter
6 § Regeringen får för ett särskilt fall besluta att en sekretessbelagd uppgift i ett regeringsärende får lämnas ut. Regeringen får även i övrigt för ett särskilt fall besluta om undantag från sekretess, om det är motiverat av synnerliga skäl.
7 § Regeringen får förena sådana beslut som avses i 6 § andra meningen med villkor att förbehåll som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den ska göras vid utlämnande av uppgiften.
Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som avses i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket.
Riksdagens dispensbefogenheter
8 § Den befogenhet att för ett särskilt fall besluta om undantag från sekretess som regeringen har enligt bestämmelser i denna lag ska, när det gäller uppgift hos riksdagen eller myndigheter under denna, i stället tillkomma riksdagen. När det gäller uppgift hos myndighet under riksdagen har det utskott som bereder ärenden som rör myndigheten denna befogenhet.
Även i andra fall än som avses i första stycket får riksdagen besluta om undantag från sekretess för uppgift hos riksdagen.
9 § Riksdagen får förena sådana beslut som anges i 8 § första stycket med villkor att förbehåll som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den ska göras vid utlämnande av uppgiften.
Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som avses i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket.
Bestämmelser som gäller till förmån för enskilda
Tillvaratagande av sin rätt vid misstanke om brott m.m.
10 § Sekretess hindrar inte att den som är knuten till en myndighet på det sätt som anges i 2 kap. 1 § andra stycket och som är misstänkt för brott eller mot vilken rättegång eller annat jämförbart rättsligt förfarande har inletts, lämnar uppgift till sitt ombud eller biträde i saken eller till någon annan enskild, om det behövs för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt.
Sekretess hindrar inte att uppgift i ett ärende hos domstol eller i ett beslut i ett sådant ärende lämnas till ett offentligt ombud enligt bestämmelser i rättegångsbalken.
Fackliga företrädare, m.m.
11 § Sekretessen enligt 19 kap. 1-6, 9 och 10 §§, 28 kap. 4, 11 och 13-15 §§, 31 kap. 1 § första stycket, 2-5, 12 och 16-18 §§ samt 39 kap. 1-5 §§ hindrar inte att en myndighet fullgör vad som i lag är föreskrivet om skyldighet att lämna information till företrädare för arbetstagarorganisation eller till skyddsombud.
Sekretessen enligt första stycket hindrar inte heller att en myndighet lämnar
1. sådan information till en ledamot i skyddskommitté som behövs för hans eller hennes uppdrag, eller
2. sådan information till en deltagare i en särskilt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet på ett arbetsställe som behövs för verksamheten.
12 § För den som får ta emot en uppgift med stöd av 11 § och som är knuten till myndigheten på det sätt som anges i 2 kap. 1 § andra stycket gäller samma förbud att lämna ut eller utnyttja uppgiften som hos myndigheten.
En företrädare för en arbetstagarorganisation får trots förbudet lämna uppgiften vidare till en ledamot i organisationens styrelse. Även sådana skyddsombud, skyddskommittéledamöter och deltagare i särskilt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet som utsetts av sådan lokal arbetstagarorganisation som avses i 6 kap. 2 och 8 §§ arbetsmiljölagen (1977:1160), får lämna uppgiften vidare till en ledamot i organisationens styrelse eller till en sakkunnig i arbetsmiljöfrågor hos en central arbetstagarorganisation som den lokala organisationen hör till. Rätten att lämna en uppgift vidare gäller endast om uppgiftslämnaren underrättar mottagaren om förbudet. I sådant fall gäller förbudet också för mottagaren.
Även om det är förbjudet enligt denna lag att lämna ut eller utnyttja en uppgift, får företrädare för arbetstagarorganisation, skyddsombud, ledamot av skyddskommitté eller den som deltar i arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet på ett arbetsställe utnyttja uppgiften för sitt uppdrag. Han eller hon får dock inte röja uppgiften för någon annan.
13 § När en myndighet med stöd av 11 § lämnar en uppgift till någon som inte är knuten till myndigheten på det sätt som anges i 2 kap. 1 § andra stycket, får myndighet göra ett förbehåll som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja uppgiften. Om ett sådant förbehåll har gjorts ska vad som föreskrivs i 12 § andra och tredje styckena om förbud att lämna ut eller utnyttja uppgiften gälla beträffande förbehållet.
Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket.
Utlämnande av uppgift med förbehåll
14 § Om en myndighet finner att sådan risk för skada, men eller annan olägenhet som enligt en bestämmelse om sekretess hindrar att en uppgift lämnas till en enskild kan undanröjas genom ett förbehåll som inskränker den enskildes rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska myndigheten göra ett sådant förbehåll när uppgiften lämnas till den enskilde.
Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket.
Bestämmelser som gäller till förmån för myndigheter
Riksdagen och regeringen
15 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till riksdagen eller regeringen.
Omprövning av beslut eller åtgärd
16 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en myndighet, om uppgiften behövs där för omprövning av beslut eller åtgärd av den myndighet hos vilken uppgiften förekommer.
Tillsyn eller revision
17 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en myndighet, om uppgiften behövs där för tillsyn över eller revision hos den myndighet där uppgiften förekommer.
Vissa rättsliga förfaranden
18 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en myndighet, om uppgiften behövs där för förundersökning, rättegång, ärende om disciplinansvar eller skiljande från anställning eller annat jämförbart rättsligt förfarande vid myndigheten mot någon rörande hans eller hennes deltagande i verksamheten vid den myndighet där uppgiften förekommer.
Förhindrande eller avbrytande av vissa brott
19 § Sekretessen enligt 25 kap. 1 §, 2 § andra stycket och 3-5 §§ och 26 kap. 1, 3, 4 och 6 §§ hindrar inte att en uppgift lämnas till en polismyndighet eller någon annan myndighet som ska ingripa mot brott, om uppgiften behövs för att förhindra ett förestående eller avbryta ett pågående brott som avses i
1. 4 eller 4 a § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott,
2. 13 kap. 1 § luftfartslagen (1957:297),
3. 30 § lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg,
4. 20 kap. 4 eller 5 § sjölagen (1994:1009), eller
5. 10 kap. 2 § järnvägslagen (2004:519).
Omedelbart polisiärt ingripande mot unga
20 § Sekretessen enligt 26 kap. 1 § hindrar inte att en uppgift som behövs för ett omedelbart polisiärt ingripande lämnas till en polismyndighet när någon som kan antas vara under arton år påträffas av personal inom socialtjänsten
1. under förhållanden som uppenbarligen innebär överhängande och allvarlig risk för den unges hälsa eller utveckling, eller
2. om den unge påträffas när han eller hon begår brott.
Misstankar om vissa begångna brott mot unga
21 § Sekretessen enligt 25 kap. 1 §, 2 § andra stycket och 3-5 §§, 26 kap. 1, 3, 4 och 6 §§ samt 33 kap. 2 § hindrar inte att en uppgift lämnas till en åklagarmyndighet eller en polismyndighet, om uppgiften angår misstanke om brott som riktats mot någon som inte har fyllt arton år och det är fråga om brott som avses i
1. 3, 4 eller 6 kap. brottsbalken, eller
2. lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor.
22 § Sekretess enligt 26 kap. 1 § hindrar inte att en uppgift lämnas till en åklagarmyndighet eller en polismyndighet, om uppgiften angår misstanke om brott som innefattar överlåtelse eller anskaffning till någon som inte har fyllt arton år och brottet avser
1. överlåtelse av narkotika i strid med narkotikastrafflagen (1968:64),
2. överlåtelse av dopningsmedel i strid med lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel, eller
3. icke ringa fall av olovlig försäljning eller anskaffning av alkoholdrycker enligt alkohollagen (1994:1738).
Misstankar om begångna brott i övrigt
23 § Om inte annat följer av 19-22 §§ får en uppgift som angår misstanke om ett begånget brott och som är sekretessbelagd enligt 24 kap. 8 §, 25 kap. 1 §, 2 § andra stycket eller 3-8 §§, 26 kap. 1-6 §§, 29 kap. 1 eller 2 §, 31 kap. 1 § första stycket, 2 eller 12 §, 33 kap. 2 §, 36 kap. 3 § eller 40 kap. 2 eller 5 § lämnas till en åklagarmyndighet, polismyndighet eller någon annan myndighet som har till uppgift att ingripa mot brottet endast om misstanken angår
1. brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år,
2. försök till brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år, eller
3. försök till brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år, om gärningen innefattat försök till överföring av sådan allmänfarlig sjukdom som avses i 1 kap. 3 § smittskyddslagen (2004:168).
24 § Sekretess som följer av andra sekretessbestämmelser än dem som anges i 19-23 §§ och 25 kap. 2 § första stycket hindrar inte att en uppgift som angår misstanke om ett begånget brott lämnas till en åklagarmyndighet, polismyndighet eller någon annan myndighet som har till uppgift att ingripa mot brottet, om fängelse är föreskrivet för brottet och detta kan antas föranleda någon annan påföljd än böter.
Yttrande av sakkunnig
25 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas i ett muntligt eller skriftligt yttrande av en sakkunnig till en domstol eller myndighet som bedriver förundersökning i brottmål.
Delgivning
26 § Sekretess hindrar inte att en uppgift om en enskilds adress, telefonnummer och arbetsplats eller uppgift i form av fotografisk bild av en enskild lämnas till en myndighet, om uppgiften behövs där för delgivning enligt delgivningslagen (1970:428).
Om den enskilde hos en myndighet som driver televerksamhet har begärt att abonnemanget ska hållas hemligt och om uppgiften är sekretessbelagd enligt 29 kap. 3 §, får den lämnas ut endast om den myndighet som begär uppgiften finner att det kan antas att den som söks för delgivning håller sig undan eller att det annars finns synnerliga skäl.
Generalklausul
27 § Utöver vad som följer av 2, 3, 5 och 15-26 §§ får en sekretessbelagd uppgift lämnas till en myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda.
Första stycket gäller inte i fråga om sekretess enligt 24 kap. 8 §, 25 kap. 1-8 §§, 26 kap. 1-6 §§, 29 kap. 1 och 2 §§, 31 kap. 1 § första stycket, 2 och 12 §§, 33 kap. 2 §, 36 kap. 3 § samt 40 kap. 2 och 5 §§.
Första stycket gäller inte heller om utlämnandet strider mot lag eller förordning eller föreskrift som har meddelats med stöd av personuppgiftslagen (1998:204).
Ytterligare sekretessbrytande bestämmelser och undantag från sekretess
28 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en annan myndighet, om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning.
Ytterligare sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om undantag från sekretess finns i anslutning till berörda sekretessbestämmelser i avdelning IV-VI.
11 kap. Överföring av sekretess
Bestämmelser om överföring av sekretess
Tillsyn och revision
1 § Får en myndighet i verksamhet som avser tillsyn eller revision, från en annan myndighet en sekretessreglerad uppgift, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten.
Första stycket tillämpas inte på en uppgift som ingår i ett beslut hos den mottagande myndigheten.
Disciplinansvar m.m.
2 § Får en myndighet i sin förvaltande verksamhet i ärende om disciplinansvar eller skiljande från anställning eller i annat jämförbart rättsligt förfarande vid myndigheten från en annan myndighet en sekretessreglerad uppgift, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten.
Första stycket tillämpas inte på en uppgift som ingår i ett beslut hos den mottagande myndigheten.
Forskningsverksamhet
3 § Får en myndighet i sin forskningsverksamhet från en annan myndighet en sekretessreglerad uppgift, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten.
Första stycket tillämpas inte på en uppgift som ingår i ett beslut hos den mottagande myndigheten.
Direktåtkomst
4 § Om en myndighet hos en annan myndighet har elektronisk tillgång till en upptagning för automatiserad behandling och en uppgift i denna upptagning är sekretessreglerad, blir sekretessbestämmelsen tillämplig även hos den mottagande myndigheten.
Första stycket tillämpas inte på en uppgift som ingår i ett beslut hos den mottagande myndigheten.
Fackliga förhandlingar m.m.
5 § Får en myndighet i verksamhet som avser sådan förhandling med en arbetstagarorganisation som avses i 19 kap. 6 § andra stycket från en annan myndighet en sekretessreglerad uppgift, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten.
Första stycket tillämpas inte på en uppgift som ingår i ett beslut hos den mottagande myndigheten.
Arkivmyndigheter
6 § Får en arkivmyndighet för arkivering från en annan myndighet en uppgift som är sekretessreglerad där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos arkivmyndigheten.
Enskilda organ som förvarar allmänna handlingar
7 § Får ett enskilt organ för förvaring enligt lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring en allmän handling som innehåller en sekretessreglerad uppgift, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos det enskilda organet.
Får Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring en allmän handling enligt lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m. som innehåller en sekretessreglerad uppgift, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar.
Konkurrens mellan primära och sekundära sekretessbestämmelser
8 § De sekretessbestämmelser som avses i 1-7 §§ ska, med undantag från vad som anges i 7 kap. 3 §, inte tillämpas på en uppgift när det finns en annan primär sekretessbestämmelse än 21 kap. 1, 3, 5 och 7 §§ till skydd för samma intresse som är tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten.
Ytterligare bestämmelser om överföring av sekretess
9 § Ytterligare bestämmelser om överföring av sekretess finns i anslutning till berörda sekretessbestämmelser i avdelning IV-VI.
12 kap. Sekretess i förhållande till den enskilde själv, m.m.
Sekretess i förhållande till den enskilde själv
1 § Sekretess till skydd för en enskild gäller inte i förhållande till den enskilde själv, om inte annat anges i denna lag.
2 § En enskild kan helt eller delvis häva sekretess som gäller till skydd för honom eller henne, om inte annat anges i denna lag.
Om en enskild samtycker till att en uppgift som är sekretessbelagd till skydd för honom eller henne lämnas till en annan enskild endast under förutsättning att myndigheten gör ett förbehåll som inskränker den enskilde mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska myndigheten göra ett sådant förbehåll när uppgiften lämnas ut.
Att den tystnadsplikt som uppkommer genom ett sådant förbehåll som anges i andra stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 13 kap. 5 § andra stycket.
Sekretess i förhållande till vårdnadshavare
3 § Sekretess till skydd för en enskild gäller, om den enskilde är underårig, även i förhållande till dennes vårdnadshavare. Sekretessen gäller dock inte i förhållande till vårdnadshavaren i den utsträckning denne enligt 6 kap. 11 § föräldrabalken har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör den underåriges personliga angelägenheter, såvida inte
1. det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren, eller
2. det annars anges i denna lag.
Om sekretess inte gäller i förhållande till vårdnadshavaren förfogar denne enligt 2 § ensam eller, beroende på den underåriges ålder och mognad, tillsammans med den underårige över sekretessen till skydd för den underårige.
13 kap. Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
1 § Av 1 kap. 1 och 5 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen framgår att var och en har rätt att meddela och offentliggöra uppgifter i vilket ämne som helst i tryckt eller därmed jämställd skrift eller i radioprogram, film, tekniska upptagningar eller därmed jämställt medium.
2 § I förhållandet mellan å ena sidan ett sådant organ som avses i 2 kap. 4 §, beträffande den verksamhet som anges i bilagan till denna lag, eller ett sådant organ som avses i 2 kap. 3 §, och å andra sidan organets anställda eller uppdragstagare enligt 2 kap. 1 §, gäller vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen om
1. rätt att lämna uppgifter i vilket ämne som helst för offentliggörande,
2. förbud mot att ingripa mot missbruk av tryckfriheten eller yttrandefriheten eller medverkan till sådant missbruk, och
3. förbud mot att efterforska upphovsman eller meddelare.
Vad som föreskrivs i första stycket om anställda och uppdragstagare gäller inte verkställande direktör, vice verkställande direktör, styrelseledamot eller styrelsesuppleant i organet.
3 § Av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 4 § 1-8 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 yttrandefrihetsgrundlagen framgår att det i vissa fall inte är tillåtet att meddela och offentliggöra uppgifter när detta utgör vissa brott mot rikets säkerhet eller vissa andra brott riktade mot staten.
Av 7 kap. 5 § 3 tryckfrihetsförordningen och 5 kap. 1 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen framgår att det, när riket är i krig eller omedelbar krigsfara, inte är tillåtet att offentliggöra uppgift om förhållanden vilkas röjande enligt lag innefattar annat brott mot rikets säkerhet än som anges i 7 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen.
4 § Av 7 kap. 3 § första stycket 2 och 5 § 1 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 2 yttrandefrihetsgrundlagen följer att det inte är tillåtet att med stöd av rätten att meddela och offentliggöra uppgifter oriktigt lämna ut eller offentliggöra en allmän handling som inte är tillgänglig för alla eller att tillhandahålla en sådan handling i strid med ett förbehåll som en myndighet har gjort vid handlingens utlämnande, när gärningen är uppsåtlig.
5 § Av 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen framgår att det inte är tillåtet att med stöd av rätten att meddela och offentliggöra uppgifter uppsåtligen åsidosätta en tystnadsplikt i de fall som anges i denna lag.
En tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som avses i 10 kap. 4 § första stycket, 7 § första stycket, 9 § första stycket, 13 § första stycket, 14 § första stycket eller 12 kap. 2 § andra stycket denna lag, inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.
Ytterligare bestämmelser om att tystnadsplikt som följer av vissa sekretessbestämmelser eller av gjorda förbehåll inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter finns i anslutning till berörda sekretessbestämmelser och bestämmelser om förbehåll i avdelning IV-VI. Bestämmelser om att tystnadsplikt som följer av bestämmelser i andra författningar än denna lag inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter finns i avdelning VII.
14 kap. Ansvar
1 § I brottsbalken finns bestämmelser om ansvar för den som bryter mot förbud enligt denna lag att röja eller utnyttja uppgift och för den som bryter mot förbehåll som har gjorts med stöd av lagen vid utlämnande av uppgift.
Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken ska dock inte följa om någon, vars anställning hos en myndighet har upphört, röjer eller utnyttjar uppgifter i strid med 19 kap. 1 och 2 §§.
AVDELNING IV. SEKRETESS TILL SKYDD FÖR ALLMÄNNA INTRESSEN
15 kap. Sekretess till skydd för rikets säkerhet eller dess förhållande till andra stater eller mellanfolkliga organisationer
Utrikessekretess
1 § Sekretess gäller för uppgift som rör Sveriges förbindelser med en annan stat eller i övrigt rör annan stat, mellanfolklig organisation, myndighet, medborgare eller juridisk person i annan stat eller statslös, om det kan antas att det stör Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skadar landet om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst fyrtio år.
Försvarssekretess
2 § Sekretess gäller för uppgift som rör verksamhet för att försvara landet eller planläggning eller annan förberedelse av sådan verksamhet eller som i övrigt rör totalförsvaret, om det kan antas att det skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet om uppgiften röjs. I mål eller ärende enligt särskild lag om försvarsuppfinningar gäller dock sekretess för uppgift om sådana uppfinningar enligt föreskrifter i den lagen.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst fyrtio år. Om det finns särskilda skäl, får dock regeringen meddela föreskrifter om att sekretessen ska gälla under längre tid.
Sekretessbrytande bestämmelse
3 § Sekretessen enligt 1 och 2 §§ hindrar inte att uppgifter som avses i 37 kap. 4 § lämnas till den nationella upplysningsbyrån enligt vad som föreskrivs i 6 kap. 1 § lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap och förordningen (1996:1475) om skyldighet att lämna upplysningar m.m. om krigsfångar och andra skyddade personer.
Prövning av en begäran om utlämnande av handling
4 § En begäran att få ta del av en handling som har upprättats av den statliga lantmäterimyndigheten eller Sjöfartsverket och som innehåller kart- eller flygbildmaterial av betydelse för totalförsvaret eller uppgift ur myndighetens geodetiska arkiv ska, vid tillämpningen av 2 §, prövas av den myndighet som har upprättat handlingen.
5 § Av 2 kap. 14 § andra stycket tryckfrihetsförordningen följer att det genom förordning kan föreskrivas, att endast en viss myndighet får pröva frågan om utlämnande till enskild av allmän handling som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
6 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift vars röjande kan antas sätta rikets säkerhet i fara eller annars skada landet allvarligt.
Att den tystnadsplikt som följer av 2 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall följer av 7 kap. 3 § första stycket 1, 4 § 1-8 och 5 § 3 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 yttrandefrihetsgrundlagen.
16 kap. Sekretess till skydd för rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik
Statsfinanssekretess
1 § Sekretess gäller hos regeringen, Riksbanken och Riksgäldskontoret för uppgift som rör rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik, om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tio år.
Överföring av sekretess
2 § Får en myndighet en uppgift som är sekretessreglerad i 1 § från en myndighet som avses där, blir 1 § tillämplig på uppgiften också hos den mottagande myndigheten.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
3 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om en uppgift hos Riksbanken.
17 kap. Sekretess till skydd för myndigheters verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn
Förberedelser för inspektion, revision eller annan granskning
1 § Sekretess gäller för uppgift om planläggning eller andra förberedelser för sådan inspektion, revision eller annan granskning som en myndighet ska göra, om det kan antas att syftet med granskningsverksamheten motverkas om uppgiften röjs.
Pågående granskning
2 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till pågående granskning för kontroll av skatt eller avgift till staten eller kommun eller av bidrag, lån, kreditgaranti eller annan förmån, om det med hänsyn till syftet med kontrollen är av synnerlig vikt att uppgiften inte röjs för den som kontrollen avser.
Konkurrensverkets utredningar av vissa överträdelser
3 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till utredning hos Konkurrensverket av överträdelser av 2 kap. 1 eller 7 § konkurrenslagen (2008:579) eller artikel 81 eller 82 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, om det med hänsyn till syftet med utredningen är av synnerlig vikt att uppgiften inte röjs.
Kunskapsprov m.m.
4 § Sekretess gäller för uppgift som ingår i eller utgör underlag för kunskapsprov eller psykologiskt prov under en myndighets överinseende, om det kan antas att syftet med provet motverkas om uppgiften röjs.
Internationell rättslig hjälp i konkurrensärenden
5 § Sekretess gäller för uppgift i verksamhet som avser rättslig hjälp på begäran av en annan stat, om det kan antas att den rättsliga hjälpen begärts under förutsättning att uppgiften inte röjs och uppgiften hänför sig till
1. åläggande enligt 5 kap. 19 § konkurrenslagen (2008:579), eller
2. undersökning enligt 5 kap. 20 § konkurrenslagen.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Internationellt samarbete avseende tillsyn av civil luftfart
6 § Sekretess gäller i en myndighets verksamhet som avser internationellt samarbete avseende tillsyn av civil luftfart för uppgift som lämnats av en annan stat eller en mellanfolklig organisation, om det kan antas att myndighetens arbete för en säkrare civil luftfart motverkas om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst fyrtio år.
18 kap. Sekretess till skydd främst för intresset av att förebygga eller beivra brott
Förundersökningar, underrättelseverksamhet, m.m.
Förundersökningar m.m.
1 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till förundersökning i brottmål eller till angelägenhet som avser användning av tvångsmedel i sådant mål eller i annan verksamhet för att förebygga brott, om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs.
Sekretess gäller, under motsvarande förutsättningar som anges i första stycket, för uppgift som hänför sig till
1. verksamhet som rör utredning i frågor om näringsförbud eller förbud att lämna juridiskt eller ekonomiskt biträde,
2. annan verksamhet än sådan som avses i 1 eller i första stycket som syftar till att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott och som bedrivs av en åklagarmyndighet, en polismyndighet, Skatteverket, Tullverket eller Kustbevakningen, eller
3. Finansinspektionens verksamhet som rör övervakning enligt lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst fyrtio år.
Underrättelseverksamhet m.m.
2 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till sådan underrättelseverksamhet som avses i 3 § polisdatalagen (1998:622) eller som i annat fall hänför sig till Säkerhetspolisens verksamhet för att förebygga eller avslöja brott mot rikets säkerhet eller förebygga terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas.
Sekretess gäller, under motsvarande förutsättningar som anges i första stycket, för uppgift som hänför sig till
1. sådan underrättelseverksamhet som avses i 2 § lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid Skatteverkets medverkan i brottsutredningar, eller
2. sådan verksamhet som avses i 7 § 1 lagen (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet.
Sekretess enligt första stycket gäller inte för uppgift som hänför sig till verksamhet hos Säkerhetspolisen och som har förts in i en allmän handling före år 1949.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Myndigheter som biträder åklagarmyndigheter m.fl.
3 § Sekretessen enligt 1 och 2 §§ gäller i annan verksamhet än som där avses hos en myndighet för att biträda en åklagarmyndighet, en polismyndighet, Skatteverket, Tullverket eller Kustbevakningen med att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott samt hos tillsynsmyndigheten i konkurs och hos Kronofogdemyndigheten för uppgift som angår misstanke om brott.
Sekretessbrytande bestämmelse
4 § Sekretessen enligt 2 § hindrar inte att en enskild kan få uppgift om huruvida han eller hon förekommer i Säkerhetspolisens register med anledning av den verksamhet som bedrevs med stöd av
1. personalkontrollkungörelsen (1969:446) och de tilläggsföreskrifter som utfärdats med stöd av den,
2. förordningen den 3 december 1981 med vissa bestämmelser om verksamheten vid Rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelning, eller
3. motsvarande äldre bestämmelser.
Kvalificerade skyddsidentiteter
5 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till ärende enligt lagen (2006:939) om kvalificerade skyddsidentiteter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den ansökande myndighetens verksamhet motverkas.
6 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till ärende enligt 15 § lagen (2003:1174) om vissa former av internationellt samarbete i brottsutredningar, om ärendet rör en brottsutredning som genomförs av en tjänsteman med en i annan stat beslutad skyddsidentitet motsvarande den som avses i 5 § och det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att verksamheten hos de myndigheter som deltar i utredningen motverkas.
Särskilt personsäkerhetsarbete
7 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till verksamhet som avser särskilt personsäkerhetsarbete enligt 2 a § polislagen (1984:387), om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att verksamheten skadas.
Säkerhets- eller bevakningsåtgärd
8 § Sekretess gäller för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om säkerhets- eller bevakningsåtgärd, om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs och åtgärden avser
1. byggnader eller andra anläggningar, lokaler eller inventarier,
2. tillverkning, förvaring, utlämning eller transport av pengar eller andra värdeföremål samt transport eller förvaring av vapen, ammunition, sprängämnen, klyvbart material eller radioaktiva ämnen,
3. telekommunikation eller system för automatiserad behandling av information,
4. behörighet att få tillgång till upptagning för automatiserad behandling eller annan handling,
5. den civila luftfarten eller den civila sjöfarten,
6. transporter på land av farligt gods, eller
7. hamnskydd.
Chiffer, kod, m.m.
9 § Sekretess gäller för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om chiffer, kod eller liknande metod, om det kan antas att syftet med metoden motverkas om uppgiften röjs och metoden har till syfte att
1. underlätta befordran eller användning i allmän verksamhet av uppgifter utan att föreskriven sekretess åsidosätts, eller
2. göra det möjligt att kontrollera om data i elektronisk form har förvanskats.
Körkorts referensnummer
10 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur vägtrafikregistret för uppgift om körkorts referensnummer, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att kontrollen av körkorts äkthet motverkas.
Åtgärder för att hindra rymning m.m.
11 § Sekretess gäller, utöver vad som följer av 1-3 och 8-10 §§, inom polisväsendet och kriminalvården för uppgift om åtgärd som har till syfte att hindra rymning eller fritagning, om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs.
Spridning av kärnvapen, m.m.
12 § Sekretess gäller för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning som kan användas i syfte att åstadkomma kärnsprängning eller spridning av kärnvapen.
Risk- och sårbarhetsanalyser m.m.
13 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till en myndighets verksamhet som består i risk- och sårbarhetsanalyser avseende fredstida krissituationer eller planering och förberedelser för hantering av sådana situationer, om det kan antas att det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser motverkas om uppgiften röjs.
Säkerhetskopior hos Regeringskansliet
14 § Sekretess gäller för uppgift i säkerhetskopior som har genererats i Regeringskansliets datasystem och som har bevarats med anledning av naturkatastrofen i Asien år 2004, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att Regeringskansliets verksamhet skadas.
Föreskrifterna i 10 kap. gäller inte i fråga om sekretessen enligt denna paragraf. Sekretessen hindrar dock inte att uppgift lämnas till riksdagen.
Bilder i mål om barnpornografibrott m.m.
15 § Sekretess gäller för uppgift i skildring som har beslagtagits, förverkats eller konfiskerats i ett mål eller som annars förekommer där, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att den sprids vidare i strid med brottsbalken, tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen och målet avser
1. ansvar för olaga våldsskildring, för motsvarande tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott eller för barnpornografibrott,
2. ersättning för skada med anledning av sådana brott, eller
3. konfiskering eller förverkande av skildring med sådant innehåll.
Sekretessen gäller även i ärende som rör brott som anges i första stycket.
Motsvarande sekretess gäller hos Statens biografbyrå när byrån biträder Justitiekanslern, en allmän åklagare eller en polismyndighet i mål eller ärende som avses i första och andra styckena.
Vapenregister m.m.
16 § Sekretess gäller för uppgift i ärende enligt vapenlagen (1996:67) samt hos en polismyndighet i verksamhet som avser förande av eller uttag ur vapenregister för uppgift som har tillförts registret, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att vapen eller ammunition kommer till brottslig användning.
Sekretess gäller, under motsvarande förutsättning som anges i första stycket, hos
1. Rikspolisstyrelsen för uppgift som hänför sig till vapenregister,
2. Kammarkollegiet och Naturvårdsverket för uppgift som hänför sig till jaktkortsregistret, och
3. Naturvårdsverket för uppgift som hänför sig till jägarexamensregistret.
Sekretessen enligt första stycket och andra stycket 1 gäller inte för uppgift i vapenregister om namn och adress för den som har tillstånd att bedriva handel med skjutvapen eller att ta emot skjutvapen för översyn eller reparation. Sekretess gäller inte heller för uppgift i vapenregister om vilka typer av vapen ett sådant tillstånd omfattar.
Internationellt rättsligt samarbete, m.m
Internationellt rättsligt samarbete och Schengens informationssystem
17 § Sekretess gäller för uppgift i verksamhet som avser rättsligt samarbete på begäran av en annan stat eller en mellanfolklig domstol, för uppgift som hänför sig till en utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål eller en angelägenhet som angår tvångsmedel, om det kan antas att det varit en förutsättning för den andra statens eller den mellanfolkliga domstolens begäran att uppgiften inte skulle röjas.
Motsvarande sekretess gäller hos en polismyndighet, en åklagarmyndighet, Rikspolisstyrelsen, Tullverket och Kustbevakningen för uppgift i en angelägenhet som avses i 3 § 1 och 6 lagen (2000:344) om Schengens informationssystem.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst fyrtio år.
Sekretessbrytande bestämmelse
18 § Sekretessen enligt 17 § hindrar inte att en uppgift lämnas ut enligt vad som föreskrivs i polisdatalagen (1998:622) och lagen (2000:344) om Schengens informationssystem.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
19 § Den tystnadsplikt som följer av 5-13 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
Den tystnadsplikt som följer av 1-3 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om kvarhållande av försändelse på befordringsföretag, hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning, hemlig kameraövervakning eller hemlig rumsavlyssning på grund av beslut av domstol, undersökningsledare eller åklagare.
Den tystnadsplikt som följer av 17 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om kvarhållande av försändelse på befordringsföretag, hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning eller hemlig kameraövervakning på grund av beslut av domstol eller åklagare.
Att den tystnadsplikt som följer av 1-3 §§ i vissa fall inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter utöver vad som anges i andra stycket följer av 7 kap. 3 § första stycket 1, 4 § 1-8 och 5 § 3 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 yttrandefrihetsgrundlagen.
19 kap. Sekretess till skydd för det allmännas ekonomiska intresse
Myndighets affärsverksamhet m.m.
Affärs- och driftförhållanden
1 § Sekretess gäller i en myndighets affärsverksamhet för uppgift om myndighetens affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att någon som driver likartad rörelse gynnas på myndighetens bekostnad om uppgiften röjs. Under motsvarande förutsättning gäller sekretess hos en myndighet för uppgift om affärs- eller driftförhållanden hos bolag, förening, samfällighet eller stiftelse som driver affärsverksamhet och där det allmänna genom myndigheten utövar ett bestämmande inflytande eller bedriver revision.
Sekretessen hos en myndighet som bedriver revision enligt första stycket gäller inte beslut av myndigheten.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Överföring av sekretess
2 § Får en myndighet en uppgift som är sekretessreglerad i 1 § från en annan myndighet, blir 1 § tillämplig på uppgiften också hos den mottagande myndigheten. Sekretessen gäller dock inte om uppgiften ingår i ett beslut av den mottagande myndigheten.
Upphandling m.m.
3 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till ärende om förvärv, överlåtelse, upplåtelse eller användning av egendom, tjänst eller annan nyttighet, om det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs. Begreppet tjänst omfattar inte arbete som för en myndighets behov utförs av dess egen eller någon annan myndighets personal, om det inte är fråga om ett arbete som en myndighet i konkurrens med andra myndigheter eller enskilda erbjuder sig att utföra.
Om ett ärende enligt första stycket rör upphandling, får uppgift som rör anbud eller som rör motsvarande erbjudande inom en kommun, ett landsting eller en myndighet eller mellan statliga myndigheter inte i något fall lämnas till någon annan än den som har lämnat anbudet eller erbjudandet förrän alla anbud eller erbjudanden offentliggörs eller beslut om leverantör och anbud fattats eller ärendet dessförinnan har slutförts. Sekretessen enligt detta stycke gäller inte vid ett ansökningsförfarande enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem.
Om ett ärende enligt första stycket rör försäljning av lös egendom för det allmännas räkning, får uppgift som rör anbud eller som rör mot-svarande erbjudande inom en kommun, ett landsting eller en myndighet eller mellan statliga myndigheter inte i något fall lämnas till någon annan än den som har lämnat anbudet eller erbjudandet förrän alla anbud eller erbjudanden offentliggörs eller avtal har slutits eller ärendet annars har slutförts.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Betäffande handling som anger villkoren i slutet avtal gäller sekretessen dock längst till dess två år, eller hos statliga affärsverk och Försvarets materielverk samt i kommunal affärsverksamhet fem år, har gått från det avtalet slöts.
Upplåning
4 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till en myndighets verksamhet för upplåning, om det kan antas att det allmännas ställning som låntagare försämras om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Tekniska undersökningar
5 § Sekretess gäller för uppgift om utförande av en undersökning av naturvetenskaplig eller teknisk art, som en myndighet har låtit göra för det allmännas räkning, eller om resultatet av en sådan undersökning, om det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Fackliga förhandlingar m.m.
Förhandlingar
6 § Sekretess gäller för uppgift som har tillkommit eller inhämtats för att användas vid facklig förhandling inom den offentliga sektorn eller vid förberedelse för sådan förhandling, om det kan antas att det allmännas eller ett statligt eller kommunalt företags ställning som förhandlingspart försämras om uppgiften röjs.
Med facklig förhandling inom den offentliga sektorn avses en sådan förhandling som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare och som en myndighet, en sammanslutning av kommuner eller ett statligt eller kommunalt företag ska delta i.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst fem år.
Stridsåtgärder
7 § Sekretess gäller för uppgift som har tillkommit eller inhämtats med anledning av facklig stridsåtgärd inom den offentliga sektorn eller vid förberedelse till sådan stridsåtgärd, om det kan antas att det allmännas eller statligt eller kommunalt företags ställning som part i arbetskonflikt försämras om uppgiften röjs.
Med facklig stridsåtgärd inom den offentliga sektorn avses facklig stridsåtgärd som vidtas av eller mot arbetsgivare, för vars räkning en myndighet, en sammanslutning av kommuner eller ett statligt eller kommunalt företag ska förhandla i en fråga som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tio år.
Prövning av en begäran om utlämnande av uppgift
8 § Vid tillämpningen av 6 och 7 §§ ska den myndighet som självständigt handlägger ett ärende om förhandling i en fråga som rör förhållandet mellan en arbetsgivare och arbetstagare pröva en begäran om utlämnande till en enskild av uppgift som hänför sig till ärendet. Om ett förhandlingsärende har uppdragits åt en sammanslutning av kommuner, ska prövningen av frågan inom en viss kommun göras av den myndighet inom kommunen som handlägger sådana ärenden.
Rättsliga tvister
9 § Sekretess gäller för uppgift som har tillkommit eller inhämtats för en myndighets räkning med anledning av myndighetens eller ett statligt eller kommunalt företags rättstvist, om det kan antas att det allmännas eller företagets ställning som part försämras om uppgiften röjs.
Sekretessen upphör när saken slutligen har avgjorts.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Fartygssammanstötning
Fartygsdagbok
10 § Sekretess gäller för uppgift i en dagbok eller därmed jämställd handling, som har upprättats på ett fartyg vilket ägs av eller är upplåtet till staten eller en kommun, angående en sammanstötning med ett annat fartyg beträffande vilket motsvarande uppgift inte är tillgänglig, om det kan antas att det allmännas ställning i en tvist på grund av sammanstötningen försämras om uppgiften röjs.
Sekretessen upphör om en sjöförklaring eller en annan sådan undersökning hålls offentligt eller talan väcks på grund av sammanstötningen.
Sekretessen gäller högst fem år från det att sammanstötningen ägde rum.
Prövning av en begäran om utlämnande av uppgift
11 § Vid tillämpningen av 10 § ska den myndighet under vars förvaltning fartyget hör, pröva fråga om utlämnande av uppgift till enskild.
20 kap. Sekretess till skydd för intresset av att bevara djur- eller växtart
1 § Sekretess gäller för uppgift om utrotningshotad djur- eller växtart, om det kan antas att strävanden att bevara arten inom landet eller del därav motverkas om uppgiften röjs.
AVDELNING V. SEKRETESS TILL SKYDD FÖR UPPGIFT OM ENSKILDS PERSONLIGA ELLER EKONOMISKA FÖRHÅLLANDEN
21 kap. Sekretess till skydd för uppgift om enskilds personliga förhållanden oavsett i vilket sammanhang uppgiften förekommer
Hälsotillstånd m.m.
Hälsa och sexualliv
1 § Sekretess gäller för uppgift som rör en enskilds hälsa eller sexualliv, såsom uppgifter om sjukdomar, missbruk, sexuell läggning, könsbyte, sexualbrott eller annan liknande uppgift, om det måste antas att den enskilde eller någon närstående till denne kommer att lida betydande men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte för uppgift
1. som avses i 35 kap. 1 § andra stycket andra meningen och 12 § femte stycket,
2. som förekommer i sådant mål eller ärende som anges i 36 kap. 1 §, eller
3. som tas in i ett beslut.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Sekretessbrytande bestämmelse
2 § Om en uppgift som är sekretessbelagd med tillämpning av 1 § är sekretessbelagd även enligt en annan paragraf i denna lag, ska sekretessbrytande bestämmelser som är tillämpliga på sekretessen enligt den sistnämnda paragrafen också vara tillämpliga på sekretessen enligt 1 §.
Förföljda personer, m.m.
Adress, telefon, m.m.
3 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds bostadsadress eller annan jämförbar uppgift som kan lämna upplysning om var den enskilde bor stadigvarande eller tillfälligt, den enskildes telefonnummer, e-postadress eller annan jämförbar uppgift som kan användas för att komma i kontakt med denne samt för motsvarande uppgifter om den enskildes anhöriga, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne kan komma att utsättas för hot eller våld eller lida annat allvarligt men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte för uppgift om beteckning på fastighet eller tomträtt. Sekretessen gäller inte heller för uppgift i aktiebolagsregistret eller handelsregistret eller, i den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, i annat liknande register.
Sekretess gäller för uppgift om kopplingen mellan fingerade personuppgifter som en enskild har medgivande att använda enligt lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter och den enskildes verkliga personuppgifter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Sekretessbrytande bestämmelse
4 § Sekretessen enligt 3 § första stycket hindrar inte att uppgift om en enskild lämnas till förvaltaren i den enskildes konkurs.
Om en myndighet med stöd av första stycket lämnar uppgift till en konkursförvaltare, får myndigheten vid utlämnandet göra ett förbehåll som inskränker konkursförvaltarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den. Ett sådant förbehåll får inte innebära ett förbud att utnyttja uppgiften om den behövs för att förvaltaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter med anledning av konkursen.
Utlänningar
Utlännings säkerhet i vissa fall
5 § Sekretess gäller för uppgift som rör en utlänning, om det kan antas att röjande av uppgiften skulle medföra fara för att någon utsätts för övergrepp eller lider annat allvarligt men som föranleds av förhållandet mellan utlänningen och en utländsk stat eller myndighet eller organisation av utlänningar.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Sekretessbrytande bestämmelse
6 § Sekretessen enligt 5 § hindrar inte att uppgifter som avses i 37 kap. 4 § lämnas till den nationella upplysningsbyrån enligt vad som föreskrivs i 6 kap. 1 § lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap och förordningen (1996:1475) om skyldighet att lämna upplysningar m.m. om krigsfångar och andra skyddade personer.
Behandling i strid med personuppgiftslagen
7 § Sekretess gäller för personuppgift, om det kan antas att ett utlämnande skulle medföra att uppgiften behandlas i strid med personuppgiftslagen (1998:204).
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
8 § Den tystnadsplikt som följer av 1, 3 och 5 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 4 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
22 kap. Sekretess till skydd för enskild vid folkbokföring, delgivning, m.m.
Folkbokföring, fingerade personuppgifter, m.m.
Folkbokföring och annan liknande registrering av befolkningen m.m.
1 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i verksamhet som avser
1. folkbokföringen eller annan liknande registrering av befolkningen och, i den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, i annan verksamhet som avser registrering av en betydande del av befolkningen, eller
2. förande av eller uttag ur sjömansregistret.
Sekretess gäller i verksamhet som avses i första stycket 1 för uppgift i form av fotografisk bild av den enskilde, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Fingerade personuppgifter
2 § Sekretess gäller i ärende enligt lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Överföring av sekretess
3 § Får en myndighet en uppgift som är sekretessreglerad i 2 § från en myndighet som handlägger ärenden som avses där, blir 2 § tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten.
Namnärenden
4 § Sekretess gäller i ärende om byte av namn för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Delgivning
5 § Sekretess gäller i verksamhet som avser delgivning enligt delgivningslagen (1970:428) för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
6 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § första stycket och 2 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
23 kap. Sekretess till skydd för enskild i utbildningsverksamhet, m.m.
Förskoleverksamhet
1 § Sekretess gäller i förskoleverksamhet för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Utbildningsverksamhet
Utbildningsverksamhet för barn och ungdomar
2 § Sekretess gäller i förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan samt i en kommunal riksinternatskola för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om en enskilds personliga förhållanden hos psykolog eller kurator, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
Sekretess gäller på det område som anges i första stycket dels i skolans elevvårdande verksamhet i övrigt för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, dels för uppgift som hänför sig till ärende om tillrättaförande av en elev eller om skiljande av en elev från vidare studier. Sekretessen gäller dock endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
Sekretess gäller på det område som anges i första stycket i andra fall än som avses i första och andra styckena för uppgift om en enskilds identitet, adress och andra liknande uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Annan utbildningsverksamhet
3 § Sekretess gäller i annan utbildningsverksamhet än sådan som anges i 2 § för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om en enskilds personliga förhållanden hos psykolog, kurator eller syofunktionär, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Sekretess gäller i elevvårdande verksamhet i övrigt inom arbetsmarknadsutbildningen, den kommunala vuxenutbildningen, vuxenutbildningen för utvecklingsstörda, svenskundervisningen för invandrare (sfi) och folkhögskolan för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
Sekretess gäller i annan utbildningsverksamhet än sådan som anges i 2 § i annat fall än som avses första stycket och hos Verket för högskoleservice i verksamhet som avser biträde vid antagning av studenter för uppgift om en enskilds identitet, adress och andra liknande uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Specialpedagogisk stödverksamhet
4 § Sekretess gäller i specialpedagogisk stödverksamhet för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Skolbarnsomsorg
5 § Sekretess gäller i skolbarnsomsorgen för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om en enskilds personliga förhållanden hos psykolog eller kurator, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
Sekretess gäller i samma verksamhet för annan uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Avskiljande från högskoleutbildning
6 § Sekretess gäller i ärende om avskiljande av studerande från högskoleutbildning för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Tillsynsverksamhet m.m.
7 § Sekretess gäller hos Skolväsendets överklagandenämnd i ärenden som uppkommit där till följd av överklagande av beslut samt i Statens skolinspektions tillsynsverksamhet för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
8 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
Den tystnadsplikt som följer av 2-5 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift som hänför sig till annat än ärende om tillrättaförande av elev eller skiljande av elev från vidare studier.
24 kap. Sekretess till skydd för enskild inom forskning och statistik
Psykologisk undersökning
1 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning som utförs för forskningsändamål, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Rättspsykiatriskt forskningsregister
2 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur register som förs enligt lagen (1999:353) om rättspsykiatriskt forskningsregister för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden som har tillförts registret, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
Sekretessen gäller även i förhållande till en registrerad person som är vård- eller behandlingsbehövande för uppgift om hans eller hennes hälsotillstånd, om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom eller henne.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Etikprövning av forskning m.m.
3 § Sekretess gäller i verksamhet som består i etikprövning och tillsyn enligt lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor
1. för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men, och
2. för uppgift om en enskilds ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen enligt första stycket 1 i högst sjuttio år och enligt första stycket 2 i högst tjugo år.
Vissa upptagningar
4 § Sekretess gäller för uppgift i en upptagning som har dialektologiskt eller etnologiskt innehåll och som har gjorts eller anskaffats för vetenskapligt ändamål, om det kan antas att den som har lämnat uppgiften eller som uppgiften avser eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Forskningssamverkan med enskild
Affärs- och driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat
5 § Sekretess gäller hos universitet och högskolor för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat som har lämnats eller kommit fram vid sådan forskning som efter överenskommelse bedrivs i samverkan med en enskild, om det måste antas att den enskilde har deltagit i samverkan under förutsättning att uppgiften inte röjs.
Sekretessen gäller även hos en annan myndighet som tillsammans med ett universitet eller en högskola deltar i forskningssamverkan med en enskild.
Sekretessen gäller inte om uppgiften har lämnats i ett ärende om ansökan om patent eller registrering av mönster. I ett sådant fall gäller sekretess endast om uppgiften är sekretessbelagd enligt 31 kap. 20, 21 eller 22 §.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tio år.
Sekretessbrytande bestämmelse
6 § Sekretessen enligt 5 § första och andra styckena hindrar inte att en uppgift lämnas till en annan part som deltar i den forskningssamverkan som uppgiften hänför sig till.
Dispens av regeringen
7 § Regeringen får för ett särskilt fall besluta om undantag från sekretessen enligt 5 §, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas. Regeringen får förena ett sådant beslut med villkor att förbehåll, som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska göras vid utlämnande av uppgiften.
Statistik
8 § Sekretess gäller i sådan särskild verksamhet hos en myndighet som avser framställning av statistik för uppgift som avser en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden och som kan hänföras till den enskilde. Detsamma gäller annan jämförbar undersökning som utförs av Riksrevisionen eller riksdagsförvaltningen eller, i den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, av någon annan myndighet. Uppgift som behövs för forsknings- eller statistikändamål och uppgift som inte genom namn, annan identitetsbeteckning eller liknande förhållande är direkt hänförlig till den enskilde, får dock lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men. Detsamma gäller en uppgift som avser en avliden och som rör dödsorsak eller dödsdatum, om uppgiften behövs i ett nationellt eller regionalt kvalitetsregister enligt patientdatalagen (2008:355).
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år, om uppgiften avser en enskilds personliga förhållanden, och annars i högst tjugo år.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
9 § Den tystnadsplikt som följer av 8 § och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 7 § andra meningen inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
Den tystnadsplikt som följer av 2 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om annat än verkställighet av beslut om vård utan samtycke.
25 kap. Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som avser hälso- och sjukvård, m.m.
Hälso- och sjukvård m.m.
Hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet
1 § Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Detsamma gäller i annan medicinsk verksamhet, exempelvis rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk undersökning, insemination, befruktning utanför kroppen, fastställande av könstillhörighet, abort, sterilisering, kastrering, omskärelse och åtgärder mot smittsamma sjukdomar.
Första stycket gäller inte om annat följer av 7, 8 eller 10 § eller 26 kap. 6 §.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Sammanhållen journalföring
2 § Sekretess gäller hos en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 § för uppgift om en enskilds personliga förhållanden som gjorts tillgänglig av en annan vårdgivare enligt bestämmelserna om sammanhållen journalföring i patientdatalagen (2008:355), om förutsättningar enligt 6 kap. 3 eller 4 § samma lag för att myndigheten ska få behandla uppgiften inte är uppfyllda.
Om sådana förutsättningar som anges i första stycket är uppfyllda eller myndigheten har behandlat uppgiften enligt nämnda bestämmelser tidigare, gäller sekretess, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
Andra stycket gäller inte om annat följer av 7, 8 eller 10 § eller 26 kap. 6 §.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Omprövning och tillsyn
3 § Sekretess gäller i sådan verksamhet som innefattar omprövning av beslut i eller särskild tillsyn över allmän eller enskild hälso- och sjukvård eller annan medicinsk verksamhet för uppgift om en enskilds hälsotillstånd och andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
Första stycket gäller inte om annat följer av 7, 8 eller 10 § eller 26 kap. 6 §.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Patientnämndsverksamhet
4 § Sekretess gäller i ärenden hos en nämnd med uppgift att bedriva patientnämndsverksamhet enligt lagen (1998:1656) om patientnämndsverksamhet för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
Första stycket gäller inte om annat följer av 7, 8 eller 10 § eller 26 kap. 6 §.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Omhändertagande av patientjournal
5 § Sekretess gäller i verksamhet som avser omhändertagande av patientjournal inom enskild hälso- och sjukvård för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden.
Första stycket gäller inte om annat följer av 7, 8 eller 10 § eller 26 kap. 6 §.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Sekretess i förhållande till den vård- eller behandlingsbehövande
6 § Sekretessen enligt 1-5 §§ gäller i förhållande till den vård- eller behandlingsbehövande själv för uppgift om hans eller hennes hälsotillstånd, om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom eller henne.
Anmälningar m.m.
7 § Sekretess gäller i verksamhet som anges i 1 §, 2 § andra stycket och 3-5 §§ för uppgift i anmälan eller utsaga av en enskild om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, i förhållande till den som anmälan eller utsagan avser, endast om det kan antas att fara uppkommer för att den som har lämnat uppgiften eller någon närstående till denne utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
8 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden i anmälan i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom hälso- och sjukvården, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
En varas tillverkning eller innehåll
9 § Sekretess gäller i verksamhet som avser hälso- eller sjukvård för sådan uppgift om en viss varas tillverkning eller innehåll som har lämnats till myndigheten för att användas som upplysning om eller underlag för behandling eller någon annan liknande åtgärd, om det kan antas att tillverkaren eller försäljaren lider skada om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Undantag från sekretess
10 § Sekretessen enligt 1 §, 2 § andra stycket och 3-5 §§ gäller inte
1. beslut i ärende enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård, om beslutet avser frihetsberövande åtgärd,
2. beslut enligt smittskyddslagen (2004:168), om beslutet avser frihetsberövande åtgärd,
3. beslut i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom hälso- och sjukvården, eller
4. beslut i fråga om omhändertagande eller återlämnande av patientjournal.
Sekretessbrytande bestämmelser
11 § Sekretessen enligt 1 eller 4 § hindrar inte att uppgift lämnas
1. från en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 eller 4 § i en kommun till en annan sådan myndighet i samma kommun,
2. från en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 eller 4 § i ett landsting till en annan sådan myndighet i samma landsting,
3. till en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 eller 4 § eller till en enskild vårdgivare enligt vad som föreskrivs om sammanhållen journalföring i patientdatalagen (2008:355),
4. till ett nationellt eller regionalt kvalitetsregister enligt patientdatalagen,
5. från en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 eller 4 § inom en kommun eller ett landsting till annan sådan myndighet för forskning och framställning av statistik eller för administration på verksamhetsområdet, om det inte kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men om uppgiften röjs, eller
6. till en enskild enligt vad som föreskrivs i
- lagen (1988:1473) om undersökning beträffande vissa smittsamma sjukdomar i brottmål,
- lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård,
- smittskyddslagen (2004:168),
- 6 och 7 kap. lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m.,
- lagen (2006:496) om blodsäkerhet, eller
- lagen (2008:286) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler.
12 § Sekretessen enligt 1 §, 2 § andra stycket och 3-5 §§ hindrar inte att en uppgift om en enskild eller närstående till denne lämnas från en myndighet inom hälso- och sjukvården till en annan sådan myndighet eller till en myndighet inom socialtjänsten, om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd och denne
1. inte har fyllt arton år,
2. fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel, eller
3. vårdas med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.
Detsamma gäller uppgift om en gravid kvinna eller någon närstående till henne, om uppgiften behöver lämnas för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet.
13 § Om den enskilde på grund av sitt hälsotillstånd eller av andra skäl inte kan samtycka till att en uppgift lämnas ut, hindrar sekretess enligt 1 § inte att en uppgift om honom eller henne som behövs för att han eller hon ska få nödvändig vård, omsorg, behandling eller annat stöd lämnas från en myndighet inom hälso- och sjukvården till en annan myndighet inom hälso- och sjukvården eller inom socialtjänsten eller till en enskild vårdgivare eller en enskild verksamhet på socialtjänstens område.
14 § Sekretessen enligt 5 § hindrar inte att en uppgift lämnas till hälso- och sjukvårdspersonal, om uppgiften behövs för vård eller behandling och det är av synnerlig vikt att uppgiften lämnas.
Biobanker
15 § Sekretess gäller i verksamhet som avser screening av prover från nyfödda barn för vissa ämnesomsättningssjukdomar (PKU) och förande av eller uttag ur det register som förs i denna verksamhet enligt lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Donationsregister
16 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur donationsregister som förs av Socialstyrelsen för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Ersättning till steriliserade
17 § Sekretess gäller i verksamhet enligt lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
18 § Den tystnadsplikt som följer av 7, 9, 16 och 17 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
Den tystnadsplikt som följer av 1-5 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om annat än verkställigheten av beslut om omhändertagande eller beslut om vård utan samtycke.
Den tystnadsplikt som följer av 8 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift i anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.
26 kap. Sekretess till skydd för enskild inom socialtjänst, vid kommunal bostadsförmedling, adoption, m.m.
Socialtjänst m.m.
Socialtjänst och därmed jämställd verksamhet
1 § Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
Med socialtjänst förstås i denna lag
1. verksamhet enligt lagstiftningen om socialtjänst,
2. verksamhet enligt den särskilda lagstiftningen om vård av unga och av missbrukare utan samtycke, och
3. verksamhet som i annat fall enligt lag handhas av socialnämnd eller av Statens institutionsstyrelse.
Till socialtjänst räknas också
1. verksamhet hos annan myndighet som innefattar omprövning av socialnämnds beslut eller särskild tillsyn över nämndens verksamhet,
2. verksamhet hos kommunal invandrarbyrå, och
3. verksamhet enligt lagen (2007:606) om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m.
Med socialtjänst jämställs
1. ärenden om bistånd åt asylsökande och andra utlänningar,
2. ärenden om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar,
3. ärenden om tillstånd till parkering för rörelsehindrade,
4. ärenden om allmän omvårdnad hos nämnd med uppgift att bedriva patientnämndsverksamhet, och
5. verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Sekretessen gäller inte om annat följer av 5, 6 eller 7 §.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Underårigs vistelseort
2 § Sekretessen enligt 1 § som gäller för uppgift om en underårigs vistelseort gäller också i förhållande till den underåriges föräldrar eller annan vårdnadshavare, om den underårige har omhändertagits eller vårdas enligt den särskilda lagstiftningen om vård av unga utan samtycke och det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med omhändertagandet eller vården.
Familjerådgivning
3 § Sekretess gäller inom kommunal familjerådgivning för uppgift som en enskild har lämnat i förtroende eller som har inhämtats i samband med rådgivningen.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Omhändertagande av personakt
4 § Sekretess gäller i verksamhet som avser omhändertagande av personakt enligt 7 kap. 5 § socialtjänstlagen (2001:453) eller 23 d § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade för uppgift om en enskilds personliga förhållanden.
Första stycket gäller inte om annat följer av 5, 6 eller 7 §.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen som avses i högst sjuttio år.
Anmälningar m.m.
5 § Sekretess gäller i verksamhet som anges i 1 och 4 §§ för uppgift i anmälan eller utsaga av en enskild om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, i förhållande till den som anmälan eller utsagan avser, endast om det kan antas att fara uppkommer för att den som har lämnat uppgiften eller någon närstående till denne utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
6 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga förhållanden i en anmälan i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom kommunal hälso- och sjukvård, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Undantag från sekretess
7 § Sekretessen enligt 1 § gäller inte
1. beslut om omhändertagande av en enskild,
2. beslut om vård utan samtycke,
3. beslut om sluten ungdomsvård, eller
4. beslut i ärenden om ansvar eller behörighet för personal inom kommunal hälso- och sjukvård.
Sekretessen enligt 1 och 4 §§ gäller inte beslut i fråga om omhändertagande eller återlämnande av personakt.
Sekretessbrytande bestämmelser
8 § Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att uppgift lämnas till en enskild som uppnått myndig ålder om förhållanden av betydelse för att han eller hon ska få vetskap om vilka hans eller hennes biologiska föräldrar är.
9 § Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att uppgift om en enskild eller någon närstående till denne lämnas från en myndighet inom socialtjänsten till en annan sådan myndighet eller till en myndighet inom hälso- och sjukvården, om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd och denne
1. inte har fyllt arton år,
2. fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel, eller
3. vårdas med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.
Detsamma gäller uppgift om en gravid kvinna eller någon närstående till henne, om uppgiften behöver lämnas för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet.
10 § Sekretessen enligt 4 § hindrar inte att uppgift i verksamhet som avses i 7 kap. 5 § socialtjänstlagen (2001:453) lämnas till en socialnämnd och uppgift i verksamhet som avses i 23 d § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade lämnas till en nämnd som avses i 22 § samma lag, om uppgiften behövs för handläggning av ärende eller verkställighet av beslut om stödinsatser, vård eller behandling och det är av synnerlig vikt att uppgiften lämnas.
Kommunal bostadsförmedling m.m.
11 § Sekretess gäller i ärende om kommunal bostadsförmedling för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs.
I kommunal bostadsuthyrningsverksamhet gäller sekretess för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Bostadsanpassningsbidrag
12 § Sekretess gäller i ärende om bostadsanpassningsbidrag för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Internationella adoptionsfrågor
13 § Sekretess gäller hos Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (MIA) i ärende om sådana frågor för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller för handlingar som lämnats över till MIA för förvaring enligt 8 b § tredje stycket lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Ledarhundar
14 § Sekretess gäller hos Synskadades Riksförbund i ärende om tilldelning eller återtagande av dispositionsrätt till ledarhund samt tilldelning eller återtagande av ledarhund för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
15 § Den tystnadsplikt som följer av 5 och 13 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
Den tystnadsplikt som följer av 1, 3, 4 och 6 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om annat än verkställigheten av beslut om omhändertagande, beslut om vård utan samtycke eller beslut om sluten ungdomsvård.
27 kap. Sekretess till skydd för enskild inom verksamhet som rör skatt, tull, m.m.
Skattesekretess
Verksamhet som avser bestämmande av skatt, taxering, m.m.
1 § Sekretess gäller i verksamhet som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.
Sekretess gäller vidare
1. i verksamhet som avser förande av eller uttag ur beskattningsdatabasen enligt lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har tillförts databasen,
2. hos kommun eller landsting för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som Skatterättsnämnden har lämnat i ett ärende om förhandsbesked i en skatte- eller taxeringsfråga, och
3. hos Försäkringskassan för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som Skatteverket har lämnat i ett ärende om särskild sjukförsäkringsavgift.
Med skatt avses i detta kapitel skatt på inkomst och annan direkt skatt samt omsättningsskatt, tull och annan indirekt skatt. Med skatt jämställs arbetsgivaravgift, prisregleringsavgift och liknande avgift, avgift enligt lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund, skattetillägg och förseningsavgift samt expeditionsavgift och tilläggsavgift enligt lagen (2004:629) om trängselskatt. Med verksamhet som avser bestämmande av skatt jämställs verksamhet som avser bestämmande av pensionsgrundande inkomst.
Första och andra styckena gäller inte om annat följer av 3, 4 eller 6 §.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. För uppgift om avgift enligt lagen om avgift till registrerat trossamfund gäller dock sekretessen i högst sjuttio år.
2 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i
1. särskilt ärende om revision eller annan kontroll i fråga om skatt samt annan verksamhet som avser tullkontroll och som inte omfattas av 1 §,
2. ärende om kompensation för eller återbetalning av skatt,
3. ärende om anstånd med erläggande av skatt, och
4. ärende enligt lagen (2007:592) om kassaregister m.m.
Sekretess gäller i ärende enligt lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men.
Sekretessen gäller inte
1. beslut i ärende som anges i första stycket 2 och 3 samt andra stycket,
2. beslut om kontrollavgift eller om undantag från skyldigheter enligt lagen om kassaregister m.m., eller
3. beslut om kontrollavgift enligt lagen (2006:575) om särskild skattekontroll i vissa branscher.
Första och andra styckena gäller inte om annat följer av 3 eller 4 §.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Tullverket m.m.
3 § Sekretessen enligt 1 och 2 §§ gäller för uppgift hos Tullverket, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.
Motsvarande sekretess gäller i en myndighets verksamhet som avser förande av eller uttag ur tulldatabasen enligt lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet för uppgift som har tillförts databasen.
Första och andra styckena gäller inte om annat följer av 6 §.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Mål hos domstol
4 § Sekretessen enligt 1-3 §§ gäller för uppgift i mål hos domstol, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Detsamma gäller uppgift som med anledning av ett överklagande hos domstol registreras hos en annan myndighet enligt 4 kap. 2 § första stycket 3 eller 4. Får en domstol i ett mål från en annan myndighet en sekretessreglerad uppgift och saknar uppgiften betydelse i målet, blir dock sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos domstolen.
Internationella avtal
5 § Sekretessen enligt 1-4 §§ gäller, i den utsträckning riksdagen har godkänt ett avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, i ärende om handräckning eller bistånd som en svensk myndighet lämnar åt en myndighet eller något annat organ i den staten eller inom den mellanfolkliga organisationen i verksamhet som motsvarar den som avses i nämnda paragrafer.
Sekretess gäller, i den utsträckning riksdagen har godkänt ett avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, hos en myndighet i verksamhet som avses i 2-4 §§ för sådan uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som myndigheten förfogar över på grund av avtalet.
Om sekretess gäller enligt andra stycket, får de sekretessbrytande bestämmelserna i 9 kap. 15-27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med avtalet.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen enligt andra stycket i högst tjugo år.
Undantag från sekretess
6 § Sekretessen enligt 1 och 3 §§ gäller inte beslut varigenom skatt eller pensionsgrundande inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs. Sekretessen gäller dock om beslutet meddelas i ärende om
1. förhandsbesked i taxerings- eller skattefråga,
2. beskattning av utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner när beslutet har fattats av Forskarskattenämnden, eller
3. trängselskatt.
I beslut varigenom trängselskatt bestäms eller underlag för bestämmande av sådan skatt fastställs gäller sekretessen dock endast för uppgift om vilken betalstation bilen har passerat och tidpunkten för denna passage.
Sekretessbrytande bestämmelser
7 § Sekretessen enligt 1, 3 och 4 §§ hindrar inte att uppgift lämnas till en enskild enligt vad som föreskrivs i
1. lag om förfarande vid beskattning,
2. lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet, eller
3. lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion.
8 § Sekretessen enligt 1-4 §§ hindrar inte att uppgift i ärende om revision lämnas till en förvaltare i den enskildes konkurs.
Sekretessen enligt 2-4 §§ hindrar inte att uppgift i ärende enligt lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter lämnas till en förvaltare i den enskildes konkurs.
Om en myndighet med stöd av första eller andra stycket lämnar en uppgift till en konkursförvaltare, får myndigheten vid utlämnandet göra ett förbehåll som inskränker konkursförvaltarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att utnyttja den. Ett sådant förbehåll får inte innebära ett förbud att utnyttja uppgiften om den behövs för att förvaltaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter med anledning av konkursen.
9 § I rådets förordning (EG) nr 1383/2003 av den 22 juli 2003 om tullmyndigheternas ingripande mot varor som misstänks göra intrång i vissa immateriella rättigheter och om vilka åtgärder som ska vidtas mot varor som gör intrång i vissa immateriella rättigheter1 finns bestämmelser om att uppgift i vissa fall får lämnas till en enskild.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
10 § Den tystnadsplikt som följer av 1 §, 2 § första stycket och 3-5 § och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 8 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
28 kap. Sekretess till skydd för enskild när det gäller socialförsäkringar, studiestöd, arbetsmarknad, m.m.
Socialförsäkringar m.m.
Allmän försäkring m.m.
1 § Sekretess gäller hos Försäkringskassan, Premiepensionsmyndigheten och domstol för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i ärende enligt lagstiftningen om
1. allmän försäkring,
2. allmän pension,
3. arbetsskadeförsäkring,
4. handikappersättning och vårdbidrag,
5. statligt tandvårdsstöd,
6. läkarvårdsersättning,
7. ersättning för sjukgymnastik,
8. jämställdhetsbonus,
9. annan ekonomisk förmån för enskild, eller
10. särskild sjukförsäkringsavgift.
Motsvarande sekretess gäller hos en annan myndighet som har till uppgift att handlägga ärenden enligt den lagstiftning som anges i första stycket. För en myndighet som anges i 14 § gäller dock bestämmelserna där.
Sekretess gäller hos Försäkringskassan även i verksamhet som avser registrering av enskilda för uppgift om en enskilds personliga förhållanden som myndigheten fått från Migrationsverket, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
Första och andra styckena gäller inte om annat följer av 3 §.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
2 § Sekretessen enligt 1 § första och andra styckena gäller i förhållande till en vård- eller behandlingsbehövande själv för uppgift om hans eller hennes hälsotillstånd, om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom eller henne.
3 § Sekretess gäller hos en myndighet som avses i 1 § första och andra styckena för uppgift i anmälan eller utsaga av en enskild om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, i förhållande till den som anmälan eller utsagan avser, endast om det kan antas att fara uppkommer för att den som har lämnat uppgiften eller någon närstående till denne utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
4 § Sekretess gäller i ärende om arbetsskadeförsäkring eller delpensionsförsäkring för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Premiepensionsmedel
5 § Sekretess gäller hos Försäkringskassan, Premiepensionsmyndigheten och domstol i ärende enligt lagstiftningen om inkomstgrundad ålderspension för uppgift om
1. hur premiepensionsmedel har placerats för en enskilds räkning, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider men, och
2. vad en pensionssparare har bestämt om efterlevandeskydd enligt 10 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.
Sekretessen enligt första stycket 2 gäller inte sedan pensionsspararen har avlidit.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Sekretessbrytande bestämmelser
6 § Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att uppgift lämnas till en enskild enligt vad som föreskrivs i lagstiftningen om allmän försäkring, allmän pension, handikappersättning och vårdbidrag, sjuklön, statligt tandvårdsstöd eller särskild sjukförsäkringsavgift.
7 § Sekretessen enligt 5 § hindrar inte att uppgift lämnas till en enskild enligt vad som föreskrivs i lagstiftningen om inkomstgrundad ålderspension.
Inkomstgaranti för den som har varit riksdagsledamot m.fl.
8 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i ärende om
1. inkomstgaranti för den som har varit riksdagsledamot eller Sveriges företrädare i Europaparlamentet,
2. inkomstgaranti eller motsvarande förmåner för den som varit statsråd och för vissa arbetstagare som har innehaft statlig chefsanställning,
3. pension enligt statligt kollektivavtal om särskild pension för yrkesofficerare, eller
4. pensionsersättning och särskild pensionsersättning enligt statligt kollektivavtal om trygghetsfrågor.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Studiestöd och utlåning av allmänna medel
Studiestöd och lån till hemutrustning
9 § Sekretess gäller i ärende om studiestöd och i ärende hos Centrala studiestödsnämnden om lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.
I andra ärenden än sådana om studiestöd under sjukdom gäller sekretessen inte beslut i ärendet.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Utlåningsverksamhet som inte är affärsmässig och inte avser näringslivet
10 § Sekretess gäller, i annat fall än som avses i 9 §, 30 kap. 23, 24, 27 och 28 §§ samt 31 kap. 1 § första stycket och 2-5 §§, i ärende om utlåning av allmänna medel för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte ansökan eller beslut i ärende.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Arbetsförmedling, arbetslöshetsersättning, m.m.
Arbetsförmedling m.m.
11 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men och uppgiften förekommer i ärende om
1. arbetsförmedling,
2. yrkesvägledning,
3. arbetsvård,
4. antagning till arbetsmarknadsutbildning, eller
5. hjälp och stöd vid arbetslöshet eller andra åtgärder i anställningsfrämjande syfte eller för att främja en enskilds anpassning till arbetslivet.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
I ärende hos Försäkringskassan eller domstol gäller 1-3 och 6 §§ i stället för första och andra styckena.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
12 § Sekretess gäller i ärende om arbetsförmedling och ärende enligt lagstiftningen om anställningsfrämjande åtgärder för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Arbetslöshetsersättning m.m.
13 § Sekretess gäller i ärende om arbetslöshetsersättning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och i ärende om medlemsavgift för arbetslös medlem enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Arbetarskydd m.m.
Myndighet som har till särskild uppgift att verka för arbetarskydd
14 § Sekretess gäller hos en myndighet som har till särskild uppgift att verka för arbetarskydd i ärende enligt lagstiftningen om arbetsskadeförsäkring, om arbetsmiljön eller om reglering av arbetstid eller annars i ärende om arbetarskydd för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider men om uppgiften röjs. Hos en sådan myndighet gäller sekretess också för arbetstagares anmälan i ärende om arbetarskydd.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Affärs- och driftförhållanden
15 § Sekretess gäller i ärende enligt lagstiftningen om arbetsmiljön, om reglering av arbetstid eller om arbetstillstånd för utlänning för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte vid tillsyn över produktsäkerheten hos varor som är avsedda för konsumenter eller kan antas komma att användas av konsumenter, om intresset av allmän kännedom om förhållanden som rör risk för skada på person har sådan vikt att uppgiften bör lämnas ut.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Dispens av regeringen
16 § Regeringen får för ett särskilt fall, när det gäller uppgift i ett ärende enligt lagstiftningen om arbetsmiljön, besluta om undantag från sekretessen enligt 15 §, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas. Regeringen får förena ett sådant beslut med villkor att förbehåll, som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska göras vid utlämnande av uppgiften.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
17 § Den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 16 § andra meningen inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
29 kap. Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som rör transporter och andra former av kommunikation
Allmän samfärdsel
Postförsändelse
1 § Sekretess gäller hos tillståndsmyndigheten på postområdet och hos myndighet som bedriver postverksamhet för uppgift om en särskild postförsändelse. Om sekretess inte följer av någon annan bestämmelse, får dock sådan uppgift lämnas till den som är försändelsens avsändare eller mottagare.
Telemeddelande
2 § Sekretess gäller hos en myndighet som driver televerksamhet för uppgift om ett särskilt telefonsamtal eller annat telemeddelande. Om sekretess inte följer av någon annan bestämmelse, får dock sådan uppgift lämnas till den som har tagit del i telefonsamtalet eller annars är telemeddelandets avsändare eller mottagare eller som innehar apparat som har använts för telemeddelandet.
Annan allmän samfärdsel
3 § Sekretess gäller hos myndighet som handhar allmän samfärdsel för sådan uppgift om en enskilds förbindelse med samfärdselverksamheten som inte avses i 1 eller 2 §, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. Sekretessen hos en myndighet som bedriver postverksamhet för uppgift om en enskilds adress gäller dock endast om det kan antas att någon kan komma att utsättas för övergrepp eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
TV-avgift
4 § Sekretess gäller i ärende som avser TV-avgift för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Körkort
5 § Sekretess gäller i ärende om prövning av någons lämplighet att ha taxiförarlegitimation enligt yrkestrafiklagen (1998:490), körkort eller traktorkort för uppgift om den enskildes hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Färdtjänst
Tillstånd för färdtjänst
6 § Sekretess gäller i ärende om tillstånd till färdtjänst eller riksfärdtjänst enligt lagen (1997:736) om färdtjänst och lagen (1997:735) om riksfärdtjänst för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Sekretessbrytande bestämmelse
7 § Sekretessen enligt 6 § hindrar inte att uppgift lämnas till en enskild enligt vad som föreskrivs i lagen (1997:736) om färdtjänst och lagen (1997:735) om riksfärdtjänst.
Luftfart
Luftfartscertifikat m.m.
8 § Sekretess gäller i ärende om prövning av någons lämplighet att ha luftfartscertifikat eller sådant behörighetsbevis som avses i luftfartslagen (1957:297) för uppgift om den enskildes hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Certifikatregistret
9 § Sekretess gäller hos Transportstyrelsen i verksamhet som avser förande av eller uttag ur certifikatregistret för uppgift som rör brott eller en enskilds hälsotillstånd, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Rapport om händelse inom civil luftfart
10 § Sekretess gäller hos Rikspolisstyrelsen, Kustbevakningen, Statens haverikommission, Luftfartsverket och Transportstyrelsen för uppgift som lämnats av en enskild i en rapport om händelse inom civil luftfart enligt 11 kap. 8 § luftfartslagen (1957:297), om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Sjöfart
Anmälningar m.m.
11 § Sekretess gäller hos Transportstyrelsen vid tillsyn enligt 5 kap. fartygssäkerhetslagen (2003:364) för uppgift i anmälan eller utsaga från en enskild, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Pris och betalningsvillkor i skeppsbyggnadsavtal
12 § Sekretess gäller i ärende om registrering eller inskrivning i fartygsregistrets skeppsbyggnadsdel för uppgift om pris och betalningsvillkor i skeppsbyggnadsavtal.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Sjöförklaringar och andra utredningar
13 § Sekretess gäller i ärende om utredning av fartygs sammanstötning med annat fartyg eller av tillbud till sådan händelse för uppgift som rör sammanstötningen eller tillbudet och härrör från det fartyg som ärendet avser, om fartygets befälhavare eller redare begär det.
Sekretess enligt första stycket gäller inte, om sjöförklaring eller annan sådan undersökning beträffande båda fartygen sker samtidigt. Sekretess gäller inte heller, om sådan undersökning beträffande det andra fartyget har ägt rum förut eller om det annars finns tillgång till motsvarande uppgift om det andra fartyget.
Om ett sådant ärende som anges i första stycket handläggs vid någon annan myndighet än domstol, tillämpas 43 kap. 5 § första stycket hos den myndigheten.
Sekretessen enligt denna paragraf upphör när motsvarande uppgift om det andra fartyget har blivit tillgänglig.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen högst fem år från det att sammanstötningen eller tillbudet skedde.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
14 § Den tystnadsplikt som följer av 1, 2 och 6 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
30 kap. Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som avser tillsyn m.m. i fråga om näringslivet
Konkurrensverkets tillsyn m.m.
Tillsyn och utredning
1 § Sekretess gäller i Konkurrensverkets verksamhet som består i tillsyn och utredning
1. för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och
2. för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Rådgivning inför anmälan om företagskoncentration
2 § Sekretess gäller hos Konkurrensverket för uppgift som avses i 1 § och som enbart hänför sig till verksamhet som gäller rådgivning inför en anmälan enligt 4 kap. 6 eller 7 § konkurrenslagen (2008:579). När en sådan anmälan kommit in till Konkurrensverket gäller i stället sekretess enligt 1 §.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Anmälningar m.m.
3 § Sekretess gäller hos Konkurrensverket i ärende som rör utredning av överträdelse av 2 kap. 1 eller 7 § konkurrenslagen (2008:579) eller av artikel 81 eller 82 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen för uppgift i anmälan eller utsaga från en enskild, om det kan antas att den enskilde lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Finansiella marknader m.m.
Tillsyn och tillstånd
4 § Sekretess gäller i en statlig myndighets verksamhet som består i tillståndsgivning eller tillsyn med avseende på bank- och kreditväsendet, värdepappersmarknaden eller försäkringsväsendet
1. för uppgift om affärs- eller driftförhållanden hos den som myndighetens verksamhet avser, om det kan antas att denne lider skada om uppgiften röjs, och
2. för uppgift om ekonomiska eller personliga förhållanden för annan som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som myndighetens verksamhet avser.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Ägarprövning
5 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i ärende hos en statlig myndighet om innehav av
1. aktier i bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag, värdepappersbolag eller försäkringsaktiebolag,
2. andelar i medlemsbank eller kreditmarknadsförening, eller
3. aktier eller andelar i börs eller clearingorganisation.
Sekretessen gäller inte beslut av myndigheten och inte heller för uppgift från en annan myndighet om uppgiften inte är sekretessreglerad där.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Övervakning och kontroll enligt viss lagstiftning
6 § Sekretess gäller i en statlig myndighets verksamhet som består i övervakning eller kontroll för sådan uppgift om en enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden som på begäran har lämnats av någon som är skyldig att lämna uppgifter till myndigheten, om övervakningen eller kontrollen sker enligt
1. lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,
2. lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet,
3. lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument,
4. lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet,
5. lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument, eller
6. lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden.
Om en uppgift som avses i första stycket rör den uppgiftsskyldige, gäller sekretessen endast om denne kan antas lida skada eller men om uppgiften röjs och sekretessen inte motverkar syftet med uppgiftsskyldigheten.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Internationella avtal
7 § Sekretess gäller hos en statlig myndighet i verksamhet som avses i 4-6 §§, i den utsträckning riksdagen har godkänt avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, för sådan uppgift om affärs- eller driftförhållanden och ekonomiska eller personliga förhållanden som myndigheten har fått enligt avtalet. Samma sekretess gäller hos Finansinspektionen för uppgifter som inspektionen har fått från en utländsk myndighet eller ett utländskt organ enligt något annat avtal, om regeringen meddelar föreskrifter om detta.
Om sekretess gäller enligt första stycket, får de sekretessbrytande bestämmelserna i 10 kap. 15-27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med det aktuella avtalet.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Sekretessbrytande bestämmelse
8 § Sekretess enligt 4 § första stycket hindrar inte att en uppgift lämnas till en börs eller ett utländskt företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige om uppgiften behövs för att börsen eller det utländska företaget ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden eller annan författning.
Dispens av regeringen
9 § Regeringen får för ett särskilt fall besluta om undantag från sekretessen enligt 4 § första stycket 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas. Regeringen får förena ett sådant beslut med villkor att förbehåll, som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska göras vid utlämnande av uppgiften.
Insättningsgaranti, statligt stöd till kreditinstitut, m.m.
Insättningsgaranti och investerarskydd
10 § Sekretess gäller hos garantimyndighet enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti och lagen (1999:158) om investerarskydd i myndighetens verksamhet enligt dessa lagar
1. för uppgift om affärs- eller driftförhållanden hos den som myndighetens verksamhet avser, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och
2. för uppgift om ekonomiska eller personliga förhållanden för någon annan som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som myndighetens verksamhet avser eller med ett utländskt institut med filial i Sverige som endast omfattas av ett utländskt garantisystem.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Internationella avtal
11 § I den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, gäller sekretess hos en sådan garantimyndighet som avses i 10 § för sådan uppgift om affärs- eller driftförhållanden och andra ekonomiska eller personliga förhållanden som myndigheten fått på grund av ett avtal med företrädare för ett utländskt garantisystem. Om sådan sekretess gäller, får de sekretessbrytande bestämmelserna i 10 kap. 15-27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med avtalet.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Statligt stöd till kreditinstitut
12 § Sekretess gäller i ärende enligt lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut, till dess ärendet har slutförts
1. för uppgift om affärs- eller driftförhållande hos den som ärendet avser, och
2. för uppgift om ekonomiska eller personliga förhållanden för annan som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som ärendet avser.
I ett avslutat ärende som avses i första stycket gäller sekretess
1. för uppgift om affärs- eller driftförhållande hos den som ärendet avser, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och
2. för uppgift om ekonomiska eller personliga förhållanden för annan som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som ärendet avser.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Överföring av sekretess
13 § Får en myndighet i ett ärende som avses i 12 § en uppgift som är sekretessreglerad i 31 kap. 1 § första stycket eller 31 kap. 2 § från Riksbanken eller Riksgäldskontoret, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även i ärendet. Sekretessen gäller dock inte om uppgiften ingår i ett beslut av den mottagande myndigheten.
Dispens av regeringen
14 § Regeringen får för ett särskilt fall besluta om undantag från sekretessen enligt 10 § första stycket 1 samt 12 § första stycket 1 och andra stycket 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas. Regeringen får förena ett sådant beslut med villkor att förbehåll, som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska göras vid utlämnande av uppgiften.
Enskild mottagare av statsbidrag
15 § Sekretess gäller hos Riksrevisionen i verksamhet som avser granskning av hur en enskild mottagare har använt statsbidrag
1. för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och
2. för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens granskning.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Advokater
16 § Sekretess gäller i ärende om någons inträde i Advokatsamfundet, om disciplinärt ingripande mot en advokat eller om en advokats uteslutning ur samfundet för uppgift om hans eller hennes ekonomiska ställning eller om annans personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör lider skada eller men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Revisorer
17 § Sekretess gäller i ärende om godkännande eller auktorisation av en revisor eller registrering av ett revisionsbolag, om disciplinärt ingripande mot en godkänd eller auktoriserad revisor eller ett registrerat revisionsbolag eller om upphävande av godkännande, auktorisation eller registrering för uppgift om revisorns eller revisionsbolagets ekonomiska ställning eller om annans personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör lider skada eller men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärendet.
Om sekretess gäller enligt första stycket, får de sekretessbrytande bestämmelserna i 10 kap. 15-27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med avtal som träffats med en utländsk myndighet eller ett utländskt organ.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Stiftelser
18 § Sekretess gäller i verksamhet som avser tillsyn över stiftelser
1. för uppgift om stiftelsens affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att stiftelsen lider skada om uppgiften röjs, och
2. för uppgift om någon annan enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Om uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden gäller dock sekretessen i högst sjuttio år.
Film eller videogram
19 § Sekretess gäller i ärende om granskning av film eller videogram för uppgift ur filmen eller videogrammet. Sekretessen upphör att gälla när beslut i saken har vunnit laga kraft.
Alkohol
20 § Sekretess gäller hos tillstånds- eller tillsynsmyndighet enligt alkohollagen (1994:1738) för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende om tillstånd.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Ordningsvakter och väktare
21 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i
1. ärende om förordnande av ordningsvakt och i förteckning som förs över tjänstetecken som tilldelats ordningsvakt, eller
2. ärende om godkännande av väktare och i register som förs över väktare.
Utöver vad som följer av första stycket gäller sekretess i ärende, förteckning eller register som avses där för uppgift om en enskilds personnummer, bostadsadress, hemtelefonnummer och för andra jämförbara uppgifter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Förvärv av eller särskild förvaltning av hyresfastighet
22 § Sekretess gäller i ärende enligt lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m. eller bostadsförvaltningslagen (1977:792) för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Övrig tillsyn m.m. som utövas av statlig myndighet
Tillsyn, stödverksamhet, m.m.
23 § Sekretess gäller, i den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, i en statlig myndighets verksamhet som består i utredning, planering, prisreglering, tillståndsgivning, tillsyn eller stödverksamhet med avseende på produktion, handel, transportverksamhet eller näringslivet i övrigt
1. för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och
2. för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Internationella avtal
24 § Sekretess gäller, i den utsträckning riksdagen godkänt ett avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, hos en statlig myndighet i verksamhet som avses i 23 §, för sådan uppgift om en enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden som myndigheten förfogar över på grund av avtalet.
Om sekretess gäller enligt första stycket, får de sekretessbrytande bestämmelserna i 10 kap. 15-27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med det aktuella avtalet.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Överföring av sekretess
25 § Får ett landsting eller en kommun som inte ingår i ett landsting i samband med sådana överläggningar som avses i 9 och 13 §§ lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. en uppgift från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket som är sekretessreglerad enligt 23 § första stycket 1, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos landstinget eller kommunen. Detta gäller dock inte om det finns en primär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse som är tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten.
Dispens av regeringen
26 § Regeringen får för ett särskilt fall besluta om undantag från sekretess som har föreskrivits med stöd av 23 § första stycket 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas. Regeringen får förena ett sådant beslut med villkor att förbehåll, som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska göras vid utlämnande av uppgiften.
Tillsyn och stödverksamhet av andra än statliga myndigheter
Tillsyn och stödverksamhet i allmänhet
27 § Sekretess gäller i verksamhet som bedrivs av någon annan än en statlig myndighet och som består i tillsyn eller stödverksamhet med avseende på näringslivet
1. för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och
2. för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för sådan tillsyns- eller stödverksamhet som avses i denna paragraf.
Sekretess enligt första stycket 1 gäller inte för uppgift i tillsynsverksamhet som bedrivs av den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet, om intresset av allmän kännedom om förhållande som rör människors hälsa, miljön eller redligheten i handeln eller ett liknande allmänintresse har sådan vikt att uppgiften bör lämnas ut.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Brandfarliga varor
28 § Sekretess gäller hos en kommunal myndighet i ärende om tillstånd till hantering av brandfarliga varor
1. för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och
2. för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för sådan tillsyns- eller stödverksamhet som avses i denna paragraf.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Dispens av regeringen
29 § Regeringen får för ett särskilt fall besluta om undantag från sekretess enligt 27 § första stycket 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas. Regeringen får förena ett sådant beslut med villkor att förbehåll, som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska göras vid utlämnande av uppgiften.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
30 § Den tystnadsplikt som följer av 2 § första stycket första meningen, 4 § första stycket 2, 12 § första stycket och andra stycket 2, 13 §, 15 § första stycket 2, 23 § första stycket 2 och 27 § första stycket 2 och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 9 § andra meningen, 14 § andra meningen, 26 § andra meningen eller 29 § andra meningen inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
Den tystnadsplikt som följer av 24 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än affärs- och driftförhållanden för den som trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet.
Den tystnadsplikt som följer av 18 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om en enskilds personliga förhållanden vars röjande kan vålla allvarligt men.
31 kap. Sekretess till skydd för enskild i annan verksamhet med anknytning till näringslivet
Riksbankens verksamhet
1 § Sekretess gäller i Riksbankens kassarörelse, valutahandel, in- och utlåningsrörelse, betalningsutjämning samt handel med värdepapper eller med rättigheter och skyldigheter som anknyter till sådana tillgångar för uppgift om en enskilds ekonomiska förhållanden.
Sekretess gäller vidare hos Riksbanken i ärenden enligt lagstiftningen om valutareglering och betalningar till och från utlandet för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.
För uppgift i en allmän handling som avses i första stycket gäller sekretessen i högst tjugo år och för uppgift i en allmän handling som avses i andra stycket gäller sekretessen i högst femtio år.
Affärs-, upplånings- och utlåningsverksamhet
Riksgäldskontorets upplåningsverksamhet
2 § Sekretess gäller i Riksgäldskontorets upplåningsverksamhet för uppgift om en enskilds ekonomiska förhållanden.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Affärsverksamhet hos kommunala eller landstingskommunala företag
3 § Sekretess gäller i affärsverksamhet hos en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett värdepappersbolag som samverkande kommuner eller landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande över för uppgift om en enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan lämnas ut utan att den enskilde lider skada eller men. I ett ärende enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling eller lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster gäller dock sekretess för sådana uppgifter endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Annan upplåningsverksamhet eller affärsmässig utlåningsverksamhet
4 § I annan av en myndighet bedriven upplåningsverksamhet eller affärsmässig utlåningsverksamhet än som avses i 1, 2 eller 3 § gäller sekretess för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Överföring av sekretess
5 § Får en myndighet en uppgift som är sekretessreglerad i 3 eller 4 § från en myndighet som avses där, blir 3 eller 4 § tillämplig på uppgiften också hos den mottagande myndigheten. Sekretessbestämmelsen ska dock inte tillämpas, om uppgiften ingår i ett beslut hos den mottagande myndigheten.
Pantbrevsregistret
Förande av pantbrevsregistret
6 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av pantbrevsregistret enligt lagen (1994:448) om pantbrevsregister för uppgift om en registrerad pantbrevshavare, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör lider skada.
Sekretessbrytande bestämmelse
7 § Sekretessen enligt 6 § hindrar inte att uppgift lämnas till den som senast har beviljats lagfart för den fastighet som uppgiften rör eller, om fastigheten är upplåten med tomträtt, till den som enligt fastighetsregistrets inskrivningsdel är tomträttshavare.
Inteckningsbrevsregistret
Förande av inteckningsbrevsregistret
8 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av inteckningsbrevsregistret enligt lagen (2008:1075) om inteckningsbrevsregister för uppgift om en registrerad inteckningsbrevshavare, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör lider skada.
Sekretessbrytande bestämmelse
9 § Sekretessen enligt 8 § hindrar inte att uppgift lämnas till den vars egendom har intecknats.
Elcertifikatsregistret
10 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av elcertifikatsregistret enligt lagen (2003:113) om elcertifikat för uppgift som lämnar eller bidrar till upplysning om ställningen på ett certifikatkonto, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att kontoinnehavaren lider skada.
Utsläppsregistret
11 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av utsläppsregistret enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter för uppgift som lämnar eller bidrar till upplysning om ställningen på ett konto i registret, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att kontoinnehavaren lider skada.
Uppdragsverksamhet för enskilds räkning
Provning, värdering, undersökning m.m.
12 § Sekretess gäller för uppgift som avser provning, bestämning av egenskaper eller myckenhet, värdering, vetenskaplig, teknisk, ekonomisk eller statistisk undersökning eller annat sådant uppdrag som myndigheten utför för en enskilds räkning, om det måste antas att uppdraget har lämnats under förutsättning att uppgiften inte röjs.
Sekretessen gäller inte om intresset av allmän kännedom om förhållande som rör människors hälsa har sådan vikt att uppgiften bör lämnas ut. Sekretessen gäller dock för uppgift från uppdragsverksamhet inom universitet och högskolor.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Hos universitet och högskolor gäller sekretessen dock i högst tio år. Hos Patent- och registreringsverket gäller sekretessen i högst femtio år.
Sekretessbrytande bestämmelse
13 § Sekretessen enligt 12 § hindrar inte att uppgifter som rör människors hälsa lämnas till en myndighet som utövar tillsyn inom miljö- och hälsoskyddsområdet.
Dispens av regeringen
14 § Regeringen får för ett särskilt fall besluta om undantag från sekretessen enligt 12 § om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas. Regeringen får förena ett sådant beslut med villkor att förbehåll, som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska göras vid utlämnande av uppgiften.
Administrativa tjänster åt en stiftelse
15 § Sekretess gäller i verksamhet som avser administrativa tjänster som utförs efter överenskommelse med en stiftelse, för uppgift om en annan enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Om uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden, gäller dock sekretessen i högst sjuttio år.
Enskildas affärsförbindelser med myndigheter, m.m.
Affärsförbindelse med myndighet
16 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden när denne i annat fall än som avses i 1 § första stycket, 2-4 och 12 § har trätt i affärsförbindelse med en myndighet, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Beträffande handling som anger villkoren i ett avtal gäller sekretessen dock längst till dess att två år, eller hos statliga affärsverk och Försvarets materielverk samt i kommunal affärsverksamhet fem år, har gått från det att avtalet slöts.
Affärsförbindelse med vissa bolag m.m.
17 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden när denne har trätt i affärsförbindelse med bolag, förening, samfällighet eller stiftelse som driver affärsverksamhet och vari det allmänna genom myndigheten utövar ett bestämmande inflytande eller bedriver revision, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
Sekretessen hos en myndighet som bedriver sådan revision gäller inte om uppgiften ingår i ett beslut av myndigheten.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Beträffande handling som anger villkoren i ett avtal gäller sekretessen dock längst till dess att två år, eller hos statliga affärsverk och Försvarets materielverk samt i kommunal affärsverksamhet fem år, har gått från det att avtalet slöts.
Överföring av sekretess
18 § Får en myndighet en uppgift som är sekretessreglerad i 16 eller 17 § från en myndighet som avses där, blir 16 eller 17 § tillämplig på uppgiften också hos den mottagande myndigheten. Sekretessbestämmelsen ska dock inte tillämpas, om uppgiften ingår i ett beslut av den mottagande myndigheten.
Dispens av regeringen
19 § Regeringen får för ett särskilt fall besluta om undantag från sekretessen enligt 16 eller 17 §, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas. Regeringen får förena ett sådant beslut med villkor att förbehåll, som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska göras vid utlämnande av uppgiften.
Patentansökan m.m.
Patentansökan
20 § Sekretess gäller i ärende om ansökan om patent för uppgift om uppfinning eller företagshemlighet, om inte annat följer av patentlagen (1967:837).
Arbetstagares uppfinningar
21 § Sekretess gäller för sådan uppgift om uppfinning som har lämnats till en myndighet enligt lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar. Om patent har sökts på uppfinningen, gäller dock sekretessen endast om uppgiften omfattas av sekretess enligt 20 §.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen enligt första stycket första meningen i högst tjugo år.
Registrering av mönster
22 § Sekretess gäller i ärende om registrering av mönster för uppgift om mönstret, om sökanden har begärt det och annat inte följer av mönsterskyddslagen (1970:485).
Upphovsrättsligt skyddat verk
23 § Sekretess gäller för uppgift i ett upphovsrättsligt skyddat verk som inte kan antas sakna kommersiellt intresse, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att rättighetshavaren lider skada och
1. det av särskild anledning kan antas att verket inte tidigare har offentliggjorts i den mening som avses i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk,
2. det av särskild anledning kan antas att verket har kommit in till myndigheten utan rättighetshavarens samtycke, och
3. ett röjande av uppgiften innebär ett upphovsrättsligt förfogande.
Vid tillämpningen av första stycket ska ett verk som har tillhandahållits enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen eller har lämnats från en myndighet till en annan inte därigenom anses offentliggjort.
Internationellt utvecklingsbistånd
Affärs- och driftförhållanden
24 § Sekretess gäller i verksamhet avseende internationellt utvecklingsbistånd för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Beträffande handling som anger villkoren i ett avtal, slutet mellan en enskild och en myndighet, gäller sekretessen dock längst till dess att två år har gått från det att avtalet slöts.
Dispens av regeringen
25 § Regeringen får för ett särskilt fall besluta om undantag från sekretessen enligt 24 §, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas. Regeringen får förena ett sådant beslut med villkor att förbehåll, som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska göras vid utlämnande av uppgiften.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
26 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § första stycket, 2, 12 och 20-22 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 14 § andra meningen, 19 § andra meningen eller 25 § andra meningen inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
Den tystnadsplikt som följer av 3 och 4 §§ begränsar rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift som hänför sig till affärsmässig utlåningsverksamhet.
Den tystnadsplikt som följer av 15 § begränsar rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om en enskilds personliga förhållanden vars röjande kan vålla allvarligt men.
32 kap. Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som rör annan tillsyn, granskning, övervakning, m.m.
Datainspektionen
Tillstånd, tillsyn, m.m.
1 § Sekretess gäller hos Datainspektionen i ärende om tillstånd eller tillsyn som enligt lag eller annan författning ska handläggas av inspektionen och i ärende om sådant bistånd som avses i Europarådets konvention om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter, för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Överföring av sekretess
2 § Får Justitiekanslern en uppgift som är sekretessreglerad i 1 §, blir 1 § tillämplig på uppgiften även hos Justitiekanslern.
Allmän kameraövervakning
3 § Sekretess gäller för sådan uppgift om en enskilds personliga förhållanden som har inhämtats genom kameraövervakning som avses i lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Överförmyndare m.m.
Överförmyndare och överförmyndarnämnd
4 § Sekretess gäller hos överförmyndare eller överförmyndarnämnd i ärende enligt föräldrabalken för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Sekretessbrytande bestämmelse
5 § Sekretessen enligt 4 § hindrar inte att uppgift lämnas till en enskild enligt vad som föreskrivs i föräldrabalken.
Offentliga funktionärers innehav av finansiella instrument
6 § Sekretess gäller för uppgift om innehav av finansiella instrument som har lämnats till en myndighet, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör lider skada eller men och uppgiften har lämnats till följd av anmälningsskyldighet enligt
1. ett särskilt beslut enligt 11 § lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument,
2. 9 kap. 5 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,
3. 7 kap. 2 § lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder),
4. 5 kap. 2 § lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden, eller
5. 14 a § första och andra styckena lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Passagerarregister
7 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur register enligt lagen (2006:444) om passagerarregister för uppgift om en enskilds namn och födelsedatum samt nummer på resehandling. Sekretess i denna verksamhet gäller också för uppgift om en enskilds ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Räddningsinsatser, undersökningar av olyckor och tillsyn
8 § Sekretess gäller hos kommuner och statliga myndigheter för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i sådan verksamhet enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor som avser
1. utförande av räddningsinsatser,
2. undersökningar av olyckor, eller
3. tillsyn.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Kärnteknisk verksamhet
Kärnenergiolyckor m.m.
9 § Sekretess gäller för sådan uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden som har lämnats enligt 19-21 §§ lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet eller i ärende om underrättelse och information eller bistånd enligt konventionerna den 26 september 1986 om tidig information vid en kärnenergiolycka och om bistånd i händelse av en kärnteknisk olycka eller ett nödläge med radioaktiva ämnen samt konventionen den 17 mars 1992 om gränsöverskridande effekter av industriolyckor, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Dispens av regeringen
10 § Regeringen får för ett särskilt fall besluta om undantag från sekretessen enligt 9 §, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas. Regeringen får förena ett sådant beslut med villkor att förbehåll, som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska göras vid utlämnande av uppgiften.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
11 § Den tystnadsplikt som följer av 1 och 2 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 10 § andra meningen inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter, när det gäller uppgift om en registrerads förhållanden.
Den tystnadsplikt som följer av 7 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det gäller uppgift om en enskilds namn och födelsedatum samt nummer på resehandling.
33 kap. Sekretess till skydd för enskild hos Diskrimineringsombudsmannen, Barnombudsmannen och Konsumentombudsmannen, m.m.
Diskrimineringsombudsmannen m.m.
1 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer hos
1. Diskrimineringsombudsmannen i ärende enligt diskrimineringslagen (2008:567) samt i annat ärende som rör rådgivning åt en enskild,
2. Nämnden mot diskriminering i ärende enligt diskrimineringslagen, eller
3. Statens skolinspektion i ärende enligt 14 a kap. skollagen (1985:1100).
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Barnombudsmannen
Verksamhet
2 § Sekretess gäller i verksamhet enligt lagen (1993:335) om Barnombudsman för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Sekretessbrytande bestämmelse
3 § Sekretessen enligt 2 § hindrar inte att Barnombudsmannen gör anmälan och lämnar uppgift till socialnämnden enligt vad som föreskrivs i lagen (1993:335) om Barnombudsman.
Konsumentombudsmannen
4 § Sekretess gäller hos Konsumentombudsmannen i ärende enligt lagen (1997:379) om försöksverksamhet avseende medverkan av Konsumentombudsmannen i vissa tvister
1. för uppgift som tillkommit eller inhämtats med anledning av en rättstvist enligt lagen, om det kan antas att den enskildes ställning som part i tvisten försämras om uppgiften röjs, och
2. för uppgift i övrigt om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen enligt första stycket 2 i högst tjugo år.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
5 § Den tystnadsplikt som följer av 2 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
34 kap. Sekretess till skydd för enskild vid utsökning och indrivning, skuldsanering, m.m.
Utsökning och indrivning, m.m.
Mål och ärenden
1 § Sekretess gäller hos Kronofogdemyndigheten i mål eller ärende om utsökning och indrivning samt i verksamhet enligt lagen (1986:436) om näringsförbud, för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men.
Sekretessen gäller inte uppgift om förpliktelse som avses med den sökta verkställigheten
1. i ett pågående mål, eller
2. i ett avslutat mål, om verkställighet för någon annan förpliktelse söks inom två år eller om verkställighet tidigare sökts och uppgiften inte är äldre än två år.
Sekretessen gäller inte heller beslut i mål eller ärende.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Om uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden, gäller dock sekretessen i högst femtio år.
Utsöknings- och indrivningsdatabasen
2 § Under motsvarande förutsättningar som i 1 § gäller sekretess i verksamhet som avser förande av eller uttag ur utsöknings- och indrivningsdatabasen enligt lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har tillförts databasen.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Om uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden, gäller dock sekretessen i högst femtio år.
Blockerade uppgifter
3 § Uppgift i mål, ärende eller verksamhet som avses i 1 och 2 §§ och som Kronofogdemyndigheten har beslutat att blockera med tillämpning av 3 kap. 3 a § lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet omfattas av sekretess oavsett vad som föreskrivs i nämnda paragrafer. Vid tillämpning av 1 § andra stycket ska bortses från sökt verkställighet beträffande vilken uppgiften blockerats.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Om uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden, gäller dock sekretessen i högst femtio år.
Internationella avtal
4 § Sekretess gäller, i den utsträckning riksdagen har godkänt ett avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, hos en myndighet i verksamhet som avses i 1-3 §§ för sådan uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som myndigheten förfogar över på grund av avtalet.
Om sekretess gäller enligt första stycket, får de sekretessbrytande bestämmelserna i 10 kap. 15-27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med avtalet.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Sekretessbrytande bestämmelse
5 § Sekretessen enligt 1-3 §§ hindrar inte att uppgifter om en enskild lämnas till förvaltare i den enskildes konkurs.
Om en myndighet med stöd av första stycket lämnar uppgift till en konkursförvaltare, får myndigheten vid utlämnandet göra förbehåll som inskränker konkursförvaltarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att utnyttja den. Ett sådant förbehåll får inte innebära ett förbud att utnyttja uppgiften om den behövs för att förvaltaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter med anledning av konkursen.
Skuldsanering
6 § Sekretess gäller hos kommunal budget- och skuldrådgivare, Kronofogdemyndigheten eller domstol i ärende om skuldsanering för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Tillsyn i konkurs
Affärs- och driftförhållanden
7 § Sekretess gäller hos tillsynsmyndigheten i konkurs för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Misstanke om brott
8 § Sekretess gäller hos tillsynsmyndigheten i konkurs för uppgift som angår misstanke om brott och som rör en enskilds personliga och ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Internationella avtal
9 § Om sekretess gäller enligt 7 §, får de sekretessbrytande bestämmelserna i 10 kap. 15-27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med avtal som ingåtts med en utländsk myndighet eller ett utländskt organ.
Sekretessbrytande bestämmelse
10 § Sekretessen enligt 7 § hindrar inte att uppgift lämnas till en enskild enligt vad som föreskrivs i konkurslagen (1987:672).
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
11 § Den tystnadsplikt som följer av 4 § och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 5 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
35 kap. Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som syftar till att förebygga eller beivra brott, m.m.
Förundersökningar, register, besöksförbud, m.m.
Förundersökning, brottsförebyggande verksamhet, register, m.m.
1 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga och ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men och uppgiften förekommer i
1. utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål,
2. angelägenhet som avser användning av tvångsmedel i brottmål eller i annan verksamhet för att förebygga brott,
3. angelägenhet som avser registerkontroll och särskild personutredning enligt säkerhetsskyddslagen (1996:627),
4. annan verksamhet som syftar till att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott och som bedrivs av en åklagarmyndighet, en polismyndighet, Skatteverket, Statens kriminaltekniska laboratorium, Tullverket eller Kustbevakningen,
5. Statens biografbyrås verksamhet att biträda Justitiekanslern, allmän åklagare eller en polismyndighet i brottmål,
6. register som förs av Rikspolisstyrelsen enligt polisdatalagen (1998:622) eller som annars behandlas där med stöd av samma lag,
7. register som förs enligt lagen (1998:621) om misstankeregister,
8. register som förs av Skatteverket enligt lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid Skatteverkets medverkan i brottsutredningar eller som annars behandlas där med stöd av samma lag,
9. särskilt ärenderegister över brottmål som förs av åklagarmyndighet, om uppgiften inte hänför sig till registrering som avses i 4 kap. 1 §, eller
10. register som förs av Tullverket enligt lagen (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet eller som annars behandlas där med stöd av samma lag.
Sekretessen enligt första stycket 2 gäller hos domstol i dess rättskipande eller rättsvårdande verksamhet endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs. Vid förhandling om användning av tvångsmedel gäller sekretess för uppgift om vem som är misstänkt endast om det kan antas att fara uppkommer för att den misstänkte eller någon närstående till denne utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs.
Första stycket gäller inte om annat följer av 2, 6 eller 7 §.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Anmälningar m.m.
2 § Sekretess gäller i verksamhet som avses i 1 § första stycket för uppgift i en anmälan eller utsaga av en enskild, i förhållande till den som anmälan eller utsagan avser, endast om det kan antas att fara uppkommer för att någon utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Belastningsregistret
3 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur register enligt lagen (1998:620) om belastningsregister för uppgift i registret. I fråga om utlämnande av sådan uppgift gäller vad som är föreskrivet i den lagen och i säkerhetsskyddslagen (1996:627) samt i förordningar som har meddelats med stöd av dessa lagar.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Bestämmelserna i 10 och 12 kap. gäller inte i fråga om sekretessen enligt denna paragraf.
Andra register angående brott m.m.
4 § I annat fall än som avses i 1 § första stycket 6 och 7 och 3 § gäller sekretess i verksamhet som avser förande av eller uttag ur register
1. för uppgift som har tillförts ett särskilt register som förs över strafföreläggande och föreläggande av ordningsbot,
2. för annan uppgift hos Rikspolisstyrelsen, som rör brott eller den som har misstänkts, åtalats eller dömts för brott, om uppgiften har lämnats dit för databehandling inom rättsväsendets informationssystem i ett annat register än som avses i 1,
3. för belastningsuppgift som har tillförts vägtrafikregistret, och
4. för uppgift som har tillförts ett särskilt register som författningsenligt förs hos myndighet angående brott eller tjänsteförseelser begångna av personer som är eller har varit verksamma hos myndigheten.
Sekretessen enligt första stycket 1 gäller inte i ärende om strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Besöksförbud
5 § Sekretess gäller i ärende enligt lagen (1988:688) om besöksförbud för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Undantag från sekretess
6 § Sekretessen enligt 1 § första stycket gäller inte
1. beslut om huruvida åtal ska väckas, beslut om att förundersökning inte ska inledas eller beslut om att förundersökning ska läggas ned,
2. för uppgift i ärende om strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot,
3. för uppgift som avser omhändertagande enligt 13 § andra stycket polislagen (1984:387), eller
4. för uppgift som hänför sig till sådan verksamhet hos Säkerhetspolisen som avses i 1 § första stycket 1-4 eller 6 eller motsvarande verksamhet enligt äldre bestämmelser, om uppgiften har införts i en allmän handling före år 1949.
7 § Sekretessen enligt 1 § första stycket upphör att gälla hos de myndigheter och i de verksamheter som anges där, om uppgiften lämnas till domstol med anledning av åtal, om inte
1. sekretess för uppgiften ska gälla hos domstolen enligt 12 § eller 36 kap. 2 §,
2. uppgiften uppenbarligen saknar betydelse i målet, eller
3. uppgiften finns i en handling som har kommit från en annan myndighet där uppgiften är sekretessreglerad.
Sekretessbrytande bestämmelser
8 § Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att polisen på begäran av den som lidit person- eller sakskada vid en trafikolycka lämnar uppgift om identiteten hos en trafikant som haft del i olyckan.
Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att en skadelidande eller den som den skadelidande överlåtit sin rätt till, i annat fall än som anges i första stycket, tar del av en uppgift, om den skadelidande eller den som den skadelidande överlåtit sin rätt till behöver uppgiften för att kunna få ett anspråk på skadestånd eller på bättre rätt till viss egendom tillgodosett och det inte bedöms vara av synnerlig vikt för den som uppgiften rör eller någon närstående till den enskilde att den inte lämnas ut, när uppgiften förekommer i
1. en nedlagd förundersökning eller en förundersökning som avslutats med ett beslut om att åtal inte ska väckas,
2. en annan brottsutredning som utförts enligt bestämmelserna i 23 kap. rättegångsbalken och som avslutats på annat sätt än med beslut att väcka åtal, med strafföreläggande eller med föreläggande av ordningsbot, eller
3. en avslutad utredning enligt 31 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.
9 § Sekretessen enligt 1 § första stycket 1 hindrar inte att uppgift lämnas till en konkursförvaltare, om uppgiften kan antas ha betydelse för konkursutredningen.
Om en myndighet med stöd av första stycket lämnar uppgift till en konkursförvaltare, får myndigheten vid utlämnandet göra förbehåll som inskränker konkursförvaltarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att utnyttja den. Ett sådant förbehåll får inte innebära ett förbud att utnyttja uppgiften om den behövs för att förvaltaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter med anledning av konkursen.
10 § Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att en uppgift lämnas ut
1. till en enskild enligt vad som föreskrivs i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare,
2. till en enskild enligt vad som föreskrivs i säkerhetsskyddslagen (1996:627) samt i förordning som har meddelats med stöd i den lagen,
3. enligt vad som föreskrivs i
- lagen (1998:621) om misstankeregister,
- polisdatalagen (1998:622),
- lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid Skatteverkets medverkan i brottsutredningar,
- lagen (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet,
- förordningar som har stöd i dessa lagar, eller
4. till en enskild enligt vad som föreskrivs i 27 kap. 8 § rättegångsbalken.
Särskilt personsäkerhetsarbete
11 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga förhållanden som hänför sig till verksamhet som avser särskilt personsäkerhetsarbete enligt 2 a § polislagen (1984:387), om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
Vissa typer av brottmål, m.m.
12 § Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i mål om ansvar för
1. sexualbrott,
2. utpressning,
3. brytande av post- eller telehemlighet,
4. intrång i förvar,
5. olovlig avlyssning,
6. dataintrång,
7. brott mot tystnadsplikt, eller
8. brott genom vilket infektion av HIV har eller kan ha överförts.
Motsvarande sekretess gäller i mål om ersättning för skada med anledning av brott som anges i första stycket.
Därutöver gäller sekretess hos domstol för uppgift om en ung person som skildras i pornografisk bild, om det kan antas att denne eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i mål om
1. ansvar för barnpornografibrott,
2. ersättning för skada med anledning av sådant brott, och
3. förverkande av skildring med sådant innehåll.
Sekretessen enligt första och tredje styckena gäller även i ärende som rör brott som anges i denna paragraf.
Sekretessen enligt denna paragraf gäller inte för uppgift om vem som är tilltalad eller svarande.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Särskild personutredning m.m.
13 § Sekretess gäller hos domstol i brottmål samt i annat mål eller ärende som bestämmelserna om förundersökning i brottmål är tillämpliga på, för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden som framkommer vid särskild personutredning, rättspsykiatrisk undersökning eller annan sådan utredning, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller i en annan myndighets verksamhet för att bistå domstol med sådan utredning.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Medling med anledning av brott
14 § Sekretess gäller i verksamhet enligt lagen (2002:445) om medling med anledning av brott för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i sjuttio år.
Kriminalvården
15 § Sekretess gäller inom kriminalvården för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men eller att fara uppkommer för att någon utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut av Kriminalvården, Kriminalvårdsnämnden, en övervakningsnämnd och inte heller annat beslut i ett kriminalvårdsärende enligt brottsbalken eller lagstiftningen om kriminalvård i anstalt.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Överförande av verkställighet
16 § Sekretess gäller hos regeringen i ärende om överförande av verkställighet av brottmålsdom för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men eller att fara uppkommer för att någon utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte regeringens beslut.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Nåd och omvandling av fängelsestraff
17 § Sekretess gäller i ärende om nåd och i ärende enligt lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller även hos en myndighet som lämnar biträde i sådana ärenden.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Brottsskadeersättning
Hälsotillstånd m.m.
18 § Sekretess gäller hos Brottsoffermyndigheten i ärende om brottsskadeersättning för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Överföring av sekretess
19 § Får Brottsoffermyndigheten i ärende som avses i 18 § från en annan myndighet en uppgift som är sekretessreglerad till skydd för enskilds intresse, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos Brottsoffermyndigheten. Förekommer uppgiften i en sådan handling som har upprättats med anledning av ärendet, gäller dock sekretessen hos Brottsoffermyndigheten endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
Polisens sociala verksamhet, m.m.
Hjälp och bistånd åt enskilda, omhändertaganden, m.m.
20 § Sekretess gäller hos en polismyndighet för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften hänför sig till
1. verksamhet som enbart innefattar hjälp eller annat bistånd åt enskild,
2. ärende om omhändertagande eller handräckning enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård eller om vård av missbrukare utan samtycke inom socialtjänsten,
3. ärende om handräckning enligt lagstiftningen om omsorger om psykiskt utvecklingsstörda, vård av unga utan samtycke inom socialtjänsten eller enligt lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård,
4. ärende som avses i 21 kap. föräldrabalken, eller
5. verksamhet som innefattar handräckning enligt smittskyddslagstiftningen eller annat bistånd åt smittskyddsläkare.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Anmälningar m.m.
21 § Sekretess gäller hos en polismyndighet i ärende om omhändertagande som avses i 20 § första stycket 2 för uppgift i en anmälan eller utsaga, i förhållande till den omhändertagne, endast om det kan antas att fara uppkommer för att den enskilde eller någon närstående till denne utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Passärende
22 § Sekretess gäller i ärende enligt passlagen (1978:302) för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Vapenärende
23 § Sekretess gäller hos en polismyndighet för uppgift om en enskilds personliga förhållanden i ärende enligt vapenlagen (1996:67), om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
24 § Den tystnadsplikt som följer av 11 § och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 9 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
Den tystnadsplikt som följer av 15 och 16 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift vars röjande kan antas medföra fara för att någon utsätts för våld eller lider annat allvarligt men.
36 kap. Sekretess till skydd för enskild i vissa mål och ärenden hos domstol, vid medling i arbetstvister, i ärenden om rättshjälp, m.m.
Vissa mål och ärenden hos domstol samt medling i arbetstvister
Familjerättsliga mål eller ärenden
1 § Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i
1. ärende enligt lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn,
2. ärende om adoption enligt 4 kap. föräldrabalken,
3. ärende om anordnande av godmanskap enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken, eller
4. ärende om förvaltarskap.
Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om en part begär det och det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i
1. äktenskapsmål,
2. mål och ärende enligt föräldrabalken i annat fall än som anges i första stycket, eller
3. ärende enligt lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Affärs- eller driftförhållanden
2 § Sekretess gäller hos domstol i mål eller ärende i domstolens rättskipande eller rättsvårdande verksamhet för uppgift om en myndighets eller en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör lider avsevärd skada om uppgiften röjs. I mål eller ärende enligt 3 kap. 2 § samt 7 kap. 1 och 2 §§ konkurrenslagen (2008:579) gäller dock sekretess för uppgift om sådana förhållanden redan om det kan antas att den som uppgiften rör lider skada om uppgiften röjs.
Första stycket tillämpas inte, om någon annan sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse är tillämplig på uppgiften och innebär att sekretess inte ska gälla.
För uppgift som avses i första stycket och som lämnas vid ett förhör enligt 26 eller 50 § lagen (1999:116) om skiljeförfarande gäller sekretess hos domstol, om en part begär det och det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör lider skada.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Medling i arbetstvister
3 § Sekretess gäller för uppgift som en part i en arbetstvist har lämnat till en medlare eller till Medlingsinstitutet, om uppgiftslämnaren har gjort förbehåll om detta.
Sekretess gäller hos Medlingsinstitutet även för uppgift i ett kollektivavtal om en parts affärs- eller driftförhållanden eller en annan enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att parten eller den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Mål om kollektivavtal, diskriminering, m.m.
4 § Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i
1. mål om kollektivavtal, och
2. mål om tillämpningen av
- lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet,
- lagen (1982:80) om anställningsskydd,
- 14 a kap. 7-12 §§ skollagen (1985:1100),
- 31-33 §§ lagen (1994:260) om offentlig anställning,
- 4-11 §§ lagen (1994:261) om fullmaktsanställning,
- 3-7 §§ lagen (2002:293) om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning, eller
- 2 och 5 kap. diskrimineringslagen (2008:567).
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Prövning av fråga om utlämnande av miljöinformation
5 § Får en domstol uppgift från ett sådant organ som avses i lagen (2005:181) om miljöinformation hos vissa enskilda organ för att domstolen ska pröva fråga om utlämnande av uppgiften, gäller sekretess för uppgiften om inte domstolen finner att uppgiften ska lämnas ut enligt samma lag.
Rättshjälp eller annat bistånd till enskild
6 § Sekretess gäller hos Rättshjälpsmyndigheten, Rättshjälpsnämnden samt Justitiekanslern i ärende om rättshjälp
1. för uppgift som angår den rättsliga angelägenhet som ärendet avser, och
2. för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i övrigt, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
7 § Sekretess gäller hos Utrikesdepartementet och inom utrikesrepresentationen för uppgift i ärende om ekonomiskt bistånd, biträde i rättslig angelägenhet eller utredning eller annat liknande bistånd åt en enskild, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende om ekonomiskt bistånd.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
8 § Den tystnadsplikt som följer av 3 § första stycket och 6 § första stycket 1 inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
Den tystnadsplikt som följer av 7 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift som hänför sig till ärende om annat än ekonomiskt bistånd till enskild.
37 kap. Sekretess till skydd för enskild vid utlänningskontroll, i Schengensamarbetet, m.m.
Utlänningskontroll, ärenden om medborgarskap, m.m.
Utlänningskontroll och ärenden om medborgarskap
1 § Utöver vad som följer av 21 kap. 5 § gäller sekretess i verksamhet för kontroll över utlänningar och i ärende om svenskt medborgarskap för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
I verksamhet för kontroll över utlänningar gäller sekretess också för uppgift i en anmälan eller utsaga av en enskild, om det kan antas att fara uppkommer för att den som lämnat uppgiften eller någon närstående till denne utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs.
Beträffande beslut i ärenden gäller sekretessen enligt första och andra styckena endast för uppgifter i skälen.
Sekretessen enligt första och andra styckena gäller också hos myndighet som lämnar biträde i ärende eller verksamhet som avses där.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Internationella avtal
2 § Sekretess gäller, i den utsträckning riksdagen har godkänt ett avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, för uppgifter som avses i 1 § och 21 kap. 5 § och som en myndighet fått enligt avtalet.
De sekretessbrytande bestämmelserna i 10 kap. 15-27 §§ och 28 § första stycket får inte tillämpas i strid med avtalet.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Statlig ersättning för kostnader, medverkan till bosättning m.m.
3 § Utöver vad som följer av 21 kap. 5 § gäller sekretess hos Migrationsverket för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer
1. i ärende om statlig ersättning för kostnader för mottagande av flyktingar och andra skyddsbehövande som beviljats uppehållstillstånd och av personer som beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning till sådana utlänningar, eller
2. i verksamhet som avser medverkan till bosättning för personer som omfattas av 1.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Upplysningar m.m. om krigsfångar och andra skyddade personer
4 § Utöver vad som följer av 21 kap. 5 § gäller sekretess hos Totalförsvarets pliktverk och Migrationsverket i verksamhet som avser mottagande och vidarebefordran av upplysningar m.m. om krigsfångar och andra skyddade personer som avses i Genèvekonventionerna den 12 augusti 1949 rörande skydd för offren i internationella väpnade konflikter och tilläggsprotokollen till konventionerna (SÖ 1953:14-17 samt 1979:22 och 23), för uppgift om en enskilds vistelseort, hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Sekretessbrytande bestämmelse
5 § Sekretess enligt 4 § hindrar inte att uppgifter som avses i den paragrafen lämnas till den nationella upplysningsbyrån enligt vad som föreskrivs i 6 kap. 1 § lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap och förordningen (1996:1475) om skyldighet att lämna upplysningar m.m. om krigsfångar och andra skyddade personer.
Schengens informationssystem
Framställningar om omhändertaganden m.m.
6 § Sekretess gäller hos en polismyndighet, en åklagarmyndighet, Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Kustbevakningen och Migrationsverket för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan lämnas ut utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men och uppgiften förekommer i en angelägenhet som avser en framställning enligt 3 § lagen (2000:344) om Schengens informationssystem om
1. omhändertagande av en person som har efterlysts för överlämnande eller utlämning,
2. att en person ska nekas tillträde till eller uppehållstillstånd i Schengenstaterna (spärrlista),
3. tillfälligt omhändertagande av en person med hänsyn till dennes eller någon annans säkerhet, eller
4. dold övervakning eller särskilda kontrollåtgärder.
Sekretess gäller hos en myndighet som prövar ansökningar om visering och uppehållstillstånd för uppgift om en enskilds personliga förhållanden i en angelägenhet som avser en sådan framställning som avses i första stycket 2 under samma förutsättningar som anges i första stycket.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Sekretessbrytande bestämmelse
7 § Sekretessen enligt 6 § hindrar inte att uppgift lämnas ut enligt vad som föreskrivs i polisdatalagen (1998:622) och lagen (2000:344) om Schengens informationssystem.
38 kap. Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som rör totalförsvar, krisberedskap, m.m.
Totalförsvarsplikt m.m.
Utredning, inskrivning, krigsplacering, m.m.
1 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i ärende som angår
1. utredning om totalförsvarspliktigas personliga förhållanden,
2. antagning av kvinnor till befattningar inom totalförsvaret som kräver längre grundutbildning än 60 dagar,
3. inskrivning och krigsplacering av totalförsvarspliktiga,
4. antagning till utbildning vid Försvarsmakten, eller
5. skyldighet att tjänstgöra med totalförsvarsplikt samt uppskov med och avbrott i sådan tjänstgöring.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Personalvård för den som tjänstgör med totalförsvarsplikt
2 § Sekretess gäller inom personalvård med avseende på den som tjänstgör med totalförsvarsplikt för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning och för uppgift om en enskilds personliga förhållanden hos en konsulent eller annan befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med råd och hjälp i personliga angelägenheter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Utbildning för totalförsvarsändamål
3 § Sekretess gäller inom verksamhet som avser utbildning för totalförsvarsändamål av den som tjänstgör med totalförsvarsplikt för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning och för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Underrättelseverksamhet m.m.
4 § Sekretess gäller hos Försvarsmakten i försvarsunderrättelseverksamheten och den militära säkerhetstjänsten samt hos Försvarets radioanstalt i underrättelse- och säkerhetsverksamheten för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Särskild sambandstjänst inom totalförsvaret
5 § Sekretess gäller för uppgift vid särskild sambandstjänst inom totalförsvaret, om uppgiften avser telemeddelande som utomstående utväxlar på telenät.
Samhällsplanering och försörjningsberedskap
6 § Sekretess gäller för sådan uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden som har lämnats till följd av särskild lagstiftning om uppgiftsskyldighet i frågor som rör samhällsplanering eller försörjningsberedskap eller försörjningsberedskap vid oljekriser, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Beredskapsförberedelser
7 § Sekretess gäller hos kommuner och landsting i verksamhet som avser beredskap för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap eller planering enligt förfogandelagen (1978:262)
1. för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och
2. för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för verksamheten.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
8 § Sekretess gäller hos Utrikesdepartementet, inom utrikesrepresentationen och hos Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) för sådan uppgift om en enskild som hänför sig till en utlandsmyndighets beredskapsplanering, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
9 § Den tystnadsplikt som följer av 2 och 6 §§, 7 § första stycket 2 och 8 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
39 kap. Sekretess till skydd för enskild i personaladministrativ verksamhet
Personaladministrativ verksamhet hos den myndighet där personalen är anställd
Personalsocial verksamhet
1 § Sekretess gäller i personalsocial verksamhet för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om en enskilds personliga förhållanden hos psykolog, personalkonsulent eller en annan sådan befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med råd och hjälp i personliga angelägenheter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
Sekretess gäller i verksamhet som avses i första stycket för annan uppgift om en enskilds personliga förhållanden än som anges där, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Personaladministrativ verksamhet i övrigt
2 § Sekretess gäller i övrig personaladministrativ verksamhet än som anges i 1 § för dels uppgift om en enskilds hälsotillstånd, dels sådan uppgift om en enskilds personliga förhållanden som hänför sig till ärende om omplacering eller pensionering av en anställd, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte i ärende om anställning eller disciplinansvar och inte heller beslut i annat ärende som avses i första stycket.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Adresser, telefonnummer, m.m.
3 § Sekretess gäller i annat fall än som avses i 1 och 2 §§ i personaladministrativ verksamhet för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs.
Vidare gäller sekretess hos Riksdagens ombudsmän i myndighetens personaladministrativa verksamhet för uppgift om en enskilds bostadsadress, hemtelefonnummer, personnummer och andra jämförbara uppgifter avseende personalen, uppgift i form av fotografisk bild som utgör underlag för tjänstekort samt uppgift om närstående till personalen, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Motsvarande sekretess gäller, i den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, hos myndighet där personalen särskilt kan riskera att utsättas för våld eller lida annat allvarligt men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Tjänstgöringsomdöme inom utrikesförvaltningen
4 § Sekretess gäller för uppgift i tjänstgöringsomdöme som upprättats inom utrikesförvaltningen.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Personaladministrativ verksamhet som utförs av en annan myndighet
5 § Om en myndighets personaladministrativa verksamhet till viss del utförs av en annan myndighet, gäller sekretessen enligt 1-4 §§ i tillämpliga delar även hos den myndigheten.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
6 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § begränsar rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Detta gäller även vid tillämpning av 5 §.
40 kap. Sekretess till skydd för enskild hos övriga myndigheter och i övriga verksamheter
Val
1 § Sekretess gäller för uppgift om hur en väljare har röstat vid val enligt vallagen (2005:837) och som
1. framkommit då biträde lämnats åt väljaren vid röstningen, eller
2. framgår av innehållet i ett avgivet valkuvert som inte har öppnats för rösträkning enligt bestämmelserna i 11 och 12 kap. samma lag.
Notarius publicus
2 § Sekretess gäller i notarius publicus verksamhet som följer av lag eller annan författning
1. för uppgift som det kan antas att den rättssökande har förutsatt ska bli behandlad förtroligt, och
2. för uppgift i övrigt om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte för uppgift om protest av växel eller check.
Biblioteksverksamhet
3 § Sekretess gäller i biblioteksverksamhet för uppgift i register om en enskilds lån, reservation eller annan form av beställning, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Växeltelefonister
4 § För personal i en myndighets telefonväxel gäller sekretess för uppgift som har inhämtats vid tjänstgöringen och som avser telefonsamtal till eller från någon annan person hos myndigheten.
Teknisk bearbetning och lagring
5 § Sekretess gäller i verksamhet för enbart teknisk bearbetning eller teknisk lagring för någon annans räkning av personuppgifter som avses i personuppgiftslagen (1998:204) för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.
Skadereglering
Skaderegleringsverksamhet
6 § Sekretess gäller i verksamhet som avser skadereglering för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Överföring av sekretess
7 § Får en myndighet i verksamhet som avses i 6 § från en annan myndighet en uppgift som är sekretessreglerad till skydd för enskilds intresse, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten. Förekommer uppgiften i en sådan handling som har upprättats med anledning av verksamheten, gäller dock sekretessen hos den mottagande myndigheten endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
8 § Den tystnadsplikt som följer av 1, 2, 4 och 5 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
AVD. VI. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM SEKRETESS HOS VISSA ORGAN
41 kap. Riksdagen och regeringen
Riksdagen
Sammanträde med riksdagens kammare, beslut och protokoll
1 § För uppgift om vad som har förekommit vid sammanträde med riksdagens kammare tillämpas sekretessbestämmelserna i denna lag endast om sammanträdet har hållits inom stängda dörrar.
För uppgift som har tagits in i kammarens protokoll gäller sekretess enligt denna lag endast i de fall som avses i 15 kap. För uppgift i annat riksdagens protokoll eller beslut tillämpas endast bestämmelserna i 15 kap., 19 kap. 7 § och, när det gäller EU-nämndens stenografiska uppteckningar enligt 10 kap. 9 § riksdagsordningen, 16 kap. denna lag.
Tystnadsplikt för riksdagsledamot
2 § Föreskrifterna i 7 kap. 1 § samt 8 kap. gäller inte ledamot av riksdagen, när det är fråga om uppgift som ledamoten har tagit emot under utövandet av sitt uppdrag. Föreskrifter om tystnadsplikt för riksdagsledamöter och för tjänstemän i riksdagen finns i 10 kap. 7 § regeringsformen samt 2 kap. 4 §, 4 kap. 17 § och 10 kap. 8 § riksdagsordningen.
Överföring av sekretess
3 § Får riksdagen från regeringen en sekretessreglerad uppgift, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos riksdagen.
4 § Får riksdagen från en myndighet en sekretessreglerad uppgift för prövning av om den ska lämnas ut, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos riksdagen.
Regeringen
Överföring av sekretess
5 § Får regeringen i verksamhet som avser uppföljning av myndigheters arbetsgivarpolitik från en annan myndighet en uppgift som är sekretessreglerad i 19 kap. 6 § eller som hos myndigheten omfattas av överförd sekretess enligt 11 kap. 5 §, blir dessa bestämmelser tillämpliga på uppgiften även hos regeringen. Detta gäller inte om uppgiften ingår i ett beslut av regeringen.
6 § Får regeringen från en annan myndighet en sekretessreglerad uppgift för prövning av om den ska lämnas ut, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos regeringen.
Prövning av begäran om utlämnande av uppgift
7 § Om en viss myndighet enligt denna lag ska pröva en begäran om utlämnande av uppgift till en enskild, ska i stället regeringen göra prövningen om uppgiften finns hos regeringen. Detta gäller dock inte om en departementschef ska göra prövningen.
42 kap. Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden och undersökningskommissioner, m.m.
Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern
1 § Sekretess gäller hos Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern i deras tillsyn över offentlig verksamhet samt hos Justitiekanslern i verksamhet för att bevaka statens rätt eller bistå regeringen med råd och utredningar i juridiska angelägenheter endast i den utsträckning som följer av 2-4 §§.
Sekretessen gäller inte i något fall beslut av justitieombudsman som innebär att ett ärende avgörs.
2 § Får en justitieombudsman eller Justitiekanslern i verksamhet som anges i 1 § uppgift från en enskild gäller
1. sekretess enligt 15 kap. endast om det kan antas att riket lider betydande men om uppgiften röjs, och
2. sekretess till skydd för enskilds personliga förhållanden endast om en sekretessbestämmelse till skydd för sådana förhållanden skulle ha varit tillämplig hos den myndighet som ärendet får anses avse och det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs.
Utöver vad som följer av första stycket gäller sekretess för uppgift från en enskild i Justitiekanslerns verksamhet för att bevaka statens rätt, om uppgiften tagits emot med anledning av en rättstvist och det kan antas att det allmännas ställning som part försämras om uppgiften röjs.
3 § Om en justitieombudsman eller Justitiekanslern har beslutat att inleda en förundersökning, tillämpas 18 kap. 1-4 §§ och 35 kap. 1, 2 och 6-10 §§ i verksamhet som anges i 1 § och som utövas av honom eller henne i egenskap av åklagare.
4 § Får en justitieombudsman eller Justitiekanslern i verksamhet som anges i 1 § från en myndighet en sekretessreglerad uppgift, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos ombudsmannen eller Justitiekanslern. Förekommer uppgiften i en sådan handling som har upprättats med anledning av verksamheten gäller dock sekretessen hos ombudsmannen eller Justitiekanslern endast om det kan antas att något allmänt eller enskilt intresse lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs.
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden
5 § Sekretess gäller hos Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden i dess tillsynsverksamhet enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet endast i den utsträckning som följer av 6-8 §§.
6 § Får nämnden i verksamhet som avses i 5 § en uppgift från en enskild, gäller sekretess
1. enligt 15 kap. endast om det kan antas att riket lider betydande skada om uppgiften röjs, och
2. enligt 18 kap. endast om det kan antas att verksamhet för att förebygga eller beivra brott allvarligt motverkas om uppgiften röjs.
Får nämnden i verksamhet som avses i 5 § en uppgift från en enskild och skulle en sekretessbestämmelse till skydd för enskilds personliga förhållanden ha varit tillämplig på uppgiften hos den myndighet som ärendet får anses avse, blir den sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos nämnden.
7 § Får nämnden i verksamhet som avses i 5 § en uppgift från en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation och skulle en sekretessbestämmelse ha varit tillämplig på uppgiften hos den myndighet som ärendet får anses avse, blir den sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos nämnden.
8 § Får nämnden i verksamhet som avses i 5 § från en myndighet en sekretessreglerad uppgift, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos nämnden.
Undersökningskommissioner m.m.
9 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men och uppgiften förekommer hos
1. kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet i dess verksamhet för sådan granskning, eller
2. det nationella rådet för samordning och stöd till drabbade med anledning av naturkatastrofen i Asien i den del dess verksamhet avser kontakter med de drabbade och anhöriga till katastrofens offer.
Sekretess gäller hos kommissionen för utvärdering av nationell krishanteringsförmåga med anledning av naturkatastrofen i Asien i dess verksamhet för sådan utvärdering för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
10 § Regeringen får meddela föreskrifter om att sekretess, motsvarande den som enligt detta kapitel gäller hos Justitiekanslern, ska gälla i verksamhet som bedrivs av en särskild undersökningskommission som regeringen har tillsatt.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
11 § Den tystnadsplikt som följer av 9 § första stycket 1 inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om enskilds personliga förhållanden.
43 kap. Domstolar m.m.
Tillämpliga sekretessbestämmelser
1 § Om en sekretessbestämmelse gäller för en uppgift i en viss typ av ärende eller i en viss typ av verksamhet och ett beslut av en myndighet i ett sådant ärende eller i en sådan verksamhet överklagas hos en förvaltningsdomstol, ska sekretessbestämmelsen tillämpas som om den vore en primär sekretessbestämmelse även hos förvaltningsdomstolen vid handläggning av målet, om inte annat följer av 3 §.
Primära sekretessbestämmelser som i övrigt är tillämpliga hos domstolar finns, förutom i detta kapitel, även i avdelning IV och V.
2 § Får en domstol i sin rättskipande eller rättsvårdande verksamhet från en domstol eller en annan myndighet en sekretessreglerad uppgift, blir sekretessbestämmelsen, om inte annat följer av 3 §, tillämplig på uppgiften även hos den mottagande domstolen.
Den sekretessbestämmelse som avses i första stycket ska, med undantag från vad som anges i 7 kap. 3 §, inte tillämpas om det finns en annan primär sekretessbestämmelse än 21 kap. 1, 3, 5 och 7 §§ till skydd för samma intresse som är tillämplig på uppgiften hos domstolen.
3 § Bestämmelserna om sekretess i 19 kap., 28 kap. 12 §, 29 kap. 1-4 och 9 §§, 30 kap. 1, 2, 4-7, 23, 24, 27 och 28 §§, 31 kap. 1 § första stycket, 2-5, 12, 16-18 och 24 §§, 32 kap. 4 §, 35 kap. 3 och 4 §§, 36 kap. 6 och 7 §§, 38 kap. 5, 6 och 8 §§ samt 40 kap. 2 § tillämpas inte hos en domstol i dess rättskipande eller rättsvårdande verksamhet.
Sekretessen enligt 35 kap. 1 § första stycket 1 gäller hos en domstol i dess rättskipande eller rättsvårdande verksamhet endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.
Första och andra styckena gäller inte om domstolen har fått uppgiften för att pröva om den kan lämnas ut.
Förhandling
Bild i en ljud- och bildupptagning
4 § Sekretess gäller hos en domstol för uppgift i bild som ingår i en ljud- och bildupptagning av ett förhör som hållits i domstol, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den hörde lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Upphörande av sekretess i vissa fall
5 § En sekretessbestämmelse som gäller för en uppgift i ett mål eller ett ärende i en domstols rättskipande eller rättsvårdande verksamhet upphör att vara tillämplig i målet eller ärendet, om uppgiften läggs fram vid en offentlig förhandling i samma mål eller ärende. Detta gäller dock inte sekretess enligt 4 § och 18 kap. 15 §.
Om en uppgift som avses i första stycket läggs fram vid en förhandling inom stängda dörrar, är sekretessbestämmelsen tillämplig även under domstolens fortsatta handläggning av målet eller ärendet, om domstolen inte beslutar annat. Sedan domstolen har skilt målet eller ärendet från sig fortsätter dock sekretessbestämmelsen att vara tillämplig endast i den utsträckning domstolen i domen eller beslutet har beslutat det enligt 9 § andra och tredje styckena.
Överläggning hos domstol och annan myndighet
Domstols överläggningar
6 § Sekretess gäller hos en domstol i dess rättskipande eller rättsvårdande verksamhet för uppgift om
1. innehållet i en ännu inte meddelad dom eller i ett annat ännu inte meddelat beslut, och
2. vad som har förekommit vid överläggning inom stängda dörrar angående dom eller annat beslut.
Vad som föreskrivs i första stycket om sekretess för innehållet i en dom eller ett beslut och för vad som har förekommit vid en överläggning inom stängda dörrar gäller också i fråga om en jurys svar på frågan huruvida brott föreligger samt i fråga om juryns överläggning.
Annan myndighets överläggningar
7 § Om synnerliga skäl talar för det, får regeringen i annat fall än som avses i 6 § meddela föreskrifter om att sekretess ska gälla hos statlig myndighet för uppgift om
1. innehållet i ett ännu inte avkunnat eller expedierat beslut, i vilket ändring kan sökas hos domstol, och
2. vad som har förekommit vid överläggning inom stängda dörrar angående ett sådant beslut.
Dom eller annat beslut
Upphörande av sekretess i vissa fall
8 § En sekretessbestämmelse som gäller för en uppgift i ett mål eller ett ärende i en domstols rättskipande eller rättsvårdande verksamhet upphör att vara tillämplig om uppgiften tas in i en dom eller ett annat beslut i samma mål eller ärende.
Första stycket tillämpas inte, om domstolen i domen eller beslutet har förordnat att sekretessbestämmelsen ska vara tillämplig även i fortsättningen. Ett sådant förordnande ska alltid meddelas för uppgift för vilken sekretess gäller enligt 27 kap. 5 § andra och tredje styckena samt 34 kap. 4 §, om det skulle strida mot avtal som anges där att uppgiften röjs.
Förordnande om att en sekretessbestämmelse fortsätter att vara tillämplig får inte omfatta domslutet eller motsvarande del av ett annat beslut, såvida inte rikets säkerhet eller annat intresse av synnerlig vikt oundgängligen påkallar det. Rör målet eller ärendet någons civila rättigheter och skyldigheter eller anklagelse mot någon för brott, gäller dessutom att förordnande som omfattar domslut eller motsvarande del av ett annat beslut får meddelas endast om riket befinner sig i krig eller krigsfara eller om det råder andra utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig.
Överföring av sekretess
9 § Får en domstol eller en annan myndighet del av en dom eller ett beslut, vari en domstol har meddelat ett förordnande enligt 8 §, blir den sekretessbestämmelse som förordnandet avser tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten. Detta gäller dock inte om en primär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse ändå är tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten.
Prövning av ett sekretessförordnande vid överklagande
10 § Överklagas en dom eller ett beslut vari en domstol har meddelat ett förordnande enligt 8 §, ska den högre domstolen pröva förordnandet när den skiljer målet eller ärendet från sig.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
11 § Den tystnadsplikt som följer av 4 och 6 §§ begränsar rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
AVDELNING VII. TYSTNADSPLIKT SOM FÖLJER AV ANDRA FÖRFATTNINGAR OCH SOM INSKRÄNKER RÄTTEN ATT MEDDELA OCH OFFENTLIGGÖRA UPPGIFTER
44 kap. Tystnadsplikt som följer av andra författningar och som inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
Regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och riksdagsordningen
1 § Rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av
1. beslut enligt 10 kap. 7 § tredje stycket andra meningen regeringsformen,
2. 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen,
3. 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen,
4. 2 kap. 4 § andra stycket riksdagsordningen, när det är fråga om uppgift vars röjande kan antas sätta rikets säkerhet i fara eller annars skada landet allvarligt, och
5. beslut enligt 4 kap. 17 § eller 10 kap. 8 § riksdagsordningen, när det är fråga om uppgift vars röjande kan antas sätta rikets säkerhet i fara eller annars skada landet allvarligt.
Rättegångsbalken
2 § Rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av
1. förordnande med stöd av 5 kap. 4 § eller 23 kap. 10 § femte stycket rättegångsbalken, och
2. 8 kap. 4 § första stycket andra meningen rättegångsbalken.
Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område och socialtjänstlagen
3 § Rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av
1. 2 kap. 8-10 §§ lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, och
2. 15 kap. 2 § socialtjänstlagen (2001:453).
Postlagen och lagen om elektronisk kommunikation
4 § Rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av
1. 19 § första stycket 1 och 3 postlagen (1993:1684),
2. 6 kap. 20 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, när det är fråga om uppgift om innehållet i ett elektroniskt meddelande eller som annars rör ett särskilt sådant meddelande, och
3. 6 kap. 21 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, när det är fråga om uppgift om kvarhållande av försändelse på befordringsföretag eller om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning på grund av beslut av domstol, undersökningsledare eller åklagare.
Annan lagstiftning
5 § Rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av
1. förordnande med stöd av 7 § lagen (1999:988) om förhör m.m. hos kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet,
2. 7 kap. 1 § 1 lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap,
3. 7 kap. 20 a § försäkringsrörelselagen (1982:713),
4. 20 b § lagen (1972:262) om understödsföreningar, och
5. 5 kap. 15 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinsituts verksamhet i Sverige.
Bilaga
I enlighet med vad som anges i 2 kap. 4 § ska vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.
Organ
Verksamhet
Arbetslöshetskassor enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor
prövning av ärenden om arbetslöshetsersättning och av ärenden om medlemsavgift för arbetslös medlem (SFS 1997:239)
Besiktningsorgan enligt fordonslagen (2002:574)
fordonskontroll (SFS 2002:574)
Bolag, föreningar, samfälligheter, registrerade trossamfund och organisatoriska delar av sådana samfund eller andra enskilda där totalförsvarspliktiga fullgör civilplikt
prövning av frågor om ledighet och förmåner för totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt (SFS 1994:1809)
Chalmers tekniska högskola aktiebolag
all verksamhet
Familjemedicinska institutet i Sverige, ideell förening
all verksamhet
Folkbildningsförbundet
fördelning av statliga medel mellan länsbildningsförbunden för stöd till kulturverksamhet genom ideella föreningar (SFS1976:1046)
Folkbildningsrådet
fördelning av statsbidrag mellan folkhögskolor och studieförbund (SFS 1976:1046)
Frökontrollen Mellansverige Aktiebolag
certifiering av utsäde (SFS 2000:1330)
Föreningen Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS)
fördelning av statliga medel till bild- och formkonstnärer (SFS 1992:318)
Föreningen Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation (SAMI)
fördelning av statliga medel till utövande konstnärer på musikområdet för utlåning genom det allmänna biblioteksväsendet av verk som de har medverkat i (SFS 1992:318)
Föreningen Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå (STIM)
fördelning av statliga medel till upphovsmän på musikområdet för utlåning av deras verk genom det allmänna biblioteksväsendet (SFS 1992:318)
Handelshögskolan i Stockholm
statligt stöd i form av utbildningsbidrag för doktorander (SFS 1976:1046)
Hjälpmedelsinstitutet
all verksamhet (SFS 1998:1214)
Högskolan för lärarutbildning och kommunikation i Jönköping aktiebolag
all verksamhet
Högskolan i Jönköping Service aktiebolag
all verksamhet
Ingenjörshögskolan i Jönköping
aktiebolag
all verksamhet
Institutet för professionell utveckling av läkare i Sverige (IPULS)
prövning av frågor om tillhandahållande och fördelning av platser till specialistkompetenskurser som ingår i läkares vidareutbildning och som anordnas med statliga medel (SFS 1998:531)
Internationella Handelshögskolan i Jönköping aktiebolag
all verksamhet
Kungliga Svenska Aeroklubben
besiktning och tillsyn av luftfartyg samt utfärdande och förnyande av luftvärdighetsbevis (SFS 1957:297)
Länsbildningsförbunden
statligt stöd till kulturverksamhet genom ideella föreningar (SFS 1976:1046)
Musikaliska akademien
statligt stöd till utbildnings- och utgivningsverksamhet (SFS 1976:1046 och 1992:318)
Notarius publicus
all verksamhet som Notarius publicus (SFS 1981:1363)
Posten Aktiebolag
medverkan vid val (SFS 1993:1689 och 1993:1690), folkomröstning (SFS 1993:1696), särskild postdelgivning (SFS 1993:1688), tullkontroll (SFS 1993:1698), utlämnande av körkort (SFS 1993:1695) samt handläggning av flyttningsanmälningar (SFS 1993:1699)
Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag
ärenden om TV-avgifter (SFS 1989:41)
Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB och SBAB, Statens Bostadslåneaktiebolag samt det av staten ägda bolag som övertar ansvaret för de statligt finansierade bostadslånen
förvaltning av de lån som anges i bilagan till lagen (1996:1179) om ändrade förutsättningar för vissa statligt reglerade bostadslån m.m. samt lån enligt förordningen (1989:858) om ersättningslån för bostadsändamål, i den mån handlingarna inkommit eller upprättats före den 1 januari 1997, och för tiden därefter sådana handlingar i låneärenden enligt förordningen (1983:1021) om tilläggslån för ombyggnad av bostadshus, m.m. som överlämnas av Boverket samt handlingar i ärenden om icke utbetalda bostadslån till ny- eller ombyggnad enligt nybyggnadslåneförordningen (1986:692) för bostäder eller ombyggnadslåneförordningen (1986:693) för bostäder
Stiftelsen Chalmers tekniska högskola
all verksamhet
Stiftelsen framtidens kultur
all verksamhet
Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa
all verksamhet
Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning
all verksamhet
Stiftelsen för Internationella institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds universitet
all verksamhet
Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling
all verksamhet
Stiftelsen för miljöstrategisk forskning
all verksamhet
Stiftelsen för vård- eller allergiforskning
all verksamhet
Stiftelsen högskolan i Jönköping
all verksamhet
Stiftelsen Innovationscentrum
all verksamhet
Stiftelsen Nordiska museet
prövning av anställnings- och arbetsvillkor och andra frågor som rör statligt reglerad anställning hos stiftelsen (SFS 1992:318) samt prövning av ansökningar om tillstånd till utförsel av vissa äldre kulturföremål (SFS 1988:950)
Stiftelsen Norrlandsfonden
förvaltningen av statligt reglerade regionala utvecklingslån och lokaliseringslån som beslutats enligt förordningen (1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd eller motsvarande äldre bestämmelser (SFS 1998:775)
Stiftelsen Svenska Filminstitutet
all verksamhet utom verksamhet som avser fördelning av stöd enligt filmavtal
Stiftelsen Svenska institutet
all verksamhet
Stiftelsen Svensk-norska
samarbetsfonden
statligt stöd i form av stipendier (SFS 1992:318)
Stiftelserna Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI), Tekniska museet och WHO Collaborating Center on International Drug Monitoring
prövning av anställnings- och arbetsvillkor och andra frågor som rör statligt reglerad anställning hos stiftelsen (SFS 1992:318)
Svenska föreningen Norden
statligt stöd i form av bidrag till resor och stipendier (SFS 1976:1046)
Svenska institutet i Rom
statligt stöd i form av stipendier
Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar
verksamhet som bedrivs enligt begravningslagen (1990:1144) samt fördelning och användning av den statliga ersättning som Svenska kyrkan erhåller enligt 4 kap. 16 § lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.
Svenska språknämnden
prövning av anställnings- och arbetsvillkor och andra frågor som rör statligt reglerad anställning hos nämnden (SFS 1992:318)
Sveriges författarförbund
fördelning av statliga medel till författare och översättare för utnyttjande av deras verk i form av talböcker och taltidningar (SFS 1992:318)
Sveriges Riksidrottsförbund
fördelning av statsbidrag till idrottsverksamhet (SFS 1995:361)
Swedfund International AB
prövning av frågor om statligt stöd till små och medelstora svenska företags investeringar i Swedfunds samarbetsländer (SFS 2008:1272)
Synskadades Riksförbund
ärenden om tilldelning eller återtagande av dispositionsrätt till ledarhund samt ärenden om tilldelning och återtagande av ledarhund (SFS 2005:340)
1. Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009, då sekretesslagen (1980:100) ska upphöra att gälla.
2. Om det i lag eller annan författning hänvisas till bestämmelser i sekretesslagen (1980:100) som har ersatts genom bestämmelser i denna lag, ska i stället de nya bestämmelserna tillämpas.
3. Föreskrifter som har meddelats med stöd av sekretesslagen (1980:100) och som gäller när denna lag träder i kraft ska anses meddelade enligt denna lag.
4. Överklagande av myndighets beslut som fattats före ikraftträdandet av denna lag ska prövas med tillämpning av bestämmelserna i denna lag.
5. Förbehåll som vid utlämnande av allmän handling meddelats med stöd av sekretesslagen (1980:100) ska anses meddelade enligt denna lag.
6. Dispensbeslut som meddelats med stöd av sekretesslagen (1980:100) och som ännu inte vunnit tillämpning när denna lag träder i kraft ska anses meddelade enligt denna lag.
7. Övergångsbestämmelserna till sekretesslagen (1980:100) och till ändringar i den lagen ska fortsätta att gälla.
2.2 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken
Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1, 4 och 5 §§, 27 kap. 33 §, 36 kap. 5 och 6 §§ samt 38 kap. 8 § rättegångsbalken ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
5 kap.
1 §1
Förhandling vid domstol skall vara offentlig.
Kan det antas att det vid förhandling kommer att förebringas uppgift, för vilken hos domstolen gäller sekretess som avses i sekretesslagen (1980:100), får rätten, om det bedöms vara av synnerlig vikt att uppgiften inte röjs, förordna att förhandlingen i vad den angår uppgiften skall hållas inom stängda dörrar. Även i annat fall får förhandling hållas inom stängda dörrar, om sekretessen gäller enligt 7 kap. 22 eller 23 §, 8 kap. 17 § eller 9 kap. 15 eller 16 § sekretesslagen eller, i vad avser domstolsförhandling under förundersökning i brottmål eller därmed likställt mål eller ärende, enligt 5 kap. 1 eller 7 § eller 9 kap. 17 § samma lag. Förhandling skall alltid hållas inom stängda dörrar, om sekretessen gäller enligt 9 kap. 3 § andra stycket samma lag och det skulle strida mot avtal som avses där att uppgiften röjs vid förhandlingen.
En förhandling vid domstol ska vara offentlig.
Kan det antas att det vid en förhandling kommer att läggas fram uppgift, för vilken hos domstolen gäller sekretess som avses i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000), får rätten, om det bedöms vara av synnerlig vikt att uppgiften inte röjs, besluta att förhandlingen i den del som rör uppgiften ska hållas inom stängda dörrar. Även i annat fall får en förhandling hållas inom stängda dörrar, om sekretessen gäller enligt 35 kap. 12, 13 eller 17 § eller 36 kap. 1 eller 2 § offentlighets- och sekretesslagen eller, när det gäller domstolsförhandling under förundersökning i brottmål eller därmed likställt mål eller ärende, enligt 18 kap. 1, 2, 3 eller 17 § eller 35 kap. 1 eller 2 § samma lag. En förhandling ska alltid hållas inom stängda dörrar, om sekretessen gäller enligt 27 kap. 5 § andra och tredje styckena eller 34 kap. 4 § samma lag och det skulle strida mot avtal som avses där att uppgiften röjs vid förhandlingen.
Förhör med den som är under femton år eller lider av en psykisk störning får hållas inom stängda dörrar.
Är eljest för särskilt fall föreskrivet, att förhandling må hållas inom stängda dörrar, vare det gällande.
Är det annars för särskilt fall föreskrivet att förhandling får hållas inom stängda dörrar, ska det gälla.
4 §2
Har förhandling hållits inom stängda dörrar och har därvid förebringats uppgift, för vilken hos domstolen gäller sekretess som avses i sekretesslagen (1980:100), äge rätten förordna att uppgiften icke får uppenbaras.
Har en förhandling hållits inom stängda dörrar och har det då lagts fram uppgift, för vilken det hos domstolen gäller sekretess som avses i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000), får rätten besluta att uppgiften inte får uppenbaras.
5 §3
Överläggning till dom eller beslut skall hållas inom stängda dörrar, om rätten ej finner det kunna ske offentligt. Hålles överläggning inom stängda dörrar, må, utom rättens ledamöter, närvara endast sådan rättens tjänsteman, som har att taga befattning med målet. När särskilda skäl äro därtill, må rätten medgiva även annan att närvara vid sådan överläggning.
Avkunnande av dom eller beslut skall ske offentligt. I den utsträckning domen eller beslutet innehåller uppgift som omfattas av förordnande om sekretess enligt 12 kap. 4 § andra stycket sekretesslagen (1980:100), skall dock avkunnandet ske inom stängda dörrar.
Överläggning till dom eller beslut ska hållas inom stängda dörrar, om rätten inte finner att det kan ske offentligt. Hålls överläggning inom stängda dörrar, får, förutom rättens ledamöter, närvara endast sådan rättens tjänsteman som har att ta befattning med målet. När det finns särskilda skäl får rätten tillåta även annan att närvara vid sådan överläggning.
Avkunnande av dom eller beslut ska ske offentligt. I den utsträckning domen eller beslutet innehåller uppgift som omfattas av beslut om sekretess enligt 43 kap. 8 § andra och tredje styckena offentlighets- och sekretesslagen (2009:000), ska dock avkunnandet ske inom stängda dörrar.
27 kap.
33 §4
Om det gäller sekretess enligt 2 kap. 1 eller 2 §, 5 kap. 1 § eller 9 kap. 17 § sekretesslagen (1980:100) för uppgifter som avses i 32 §, ska en underrättelse enligt 31 § skjutas upp till dess att sekretess inte längre gäller.
Om det gäller sekretess enligt 15 kap. 1 eller 2 §, 18 kap. 1, 2 eller 3 § eller 35 kap. 1 eller 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) för uppgifter som avses i 32 §, ska en underrättelse enligt 31 § skjutas upp till dess att sekretess inte längre gäller.
Har det på grund av sekretess enligt första stycket inte kunnat lämnas någon underrättelse inom ett år från det att förundersökningen avslutades, får underrättelsen underlåtas.
En underrättelse enligt 31 § ska inte lämnas, om förundersökningen angår
1. brott som avses i 13 kap. 1, 2, 3, 5 a eller 5 b § brottsbalken, om brottet innefattar sabotage enligt 4 § samma kapitel,
2. brott som avses i 13 kap. 4 eller 5 § brottsbalken,
3. brott som avses i 18 kap. 1, 3, 4, 5 eller 6 § eller 19 kap. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12 eller 13 § brottsbalken,
4. brott som avses i 3 eller 4 kap. brottsbalken, om brottet är av det slag som anges i 18 kap. 2 § eller 19 kap. 11 § samma balk,
5. brott som avses i 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott eller 3 § lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, eller
6. försök, förberedelse eller stämpling till brott som anges i 1-5 eller underlåtenhet att avslöja sådant brott, om gärningen är belagd med straff.
36 kap.
5 §5
Den som till följd av 2 kap. 1 eller 2 §, 3 kap. 1 § eller 5 kap. 9 eller 10 § sekretesslagen (1980:100) eller någon bestämmelse, till vilken det hänvisas i något av dessa lagrum, inte får lämna en uppgift får inte höras som vittne om uppgiften utan att den myndighet, i vars verksamhet uppgiften har inhämtats, har gett sitt tillstånd.
Advokater, läkare, tandläkare, barnmorskor, sjuksköterskor, psykologer, psykoterapeuter, familjerådgivare enligt socialtjänstlagen (2001:453) och deras biträden får höras som vittnen om något som i denna deras yrkesutövning anförtrotts dem eller som de i samband därmed erfarit, endast om det är medgivet i lag eller den, till vars förmån tystnadsplikten gäller, samtycker till det. Den som till följd av 9 kap. 4 § sekretesslagen inte får lämna uppgifter som avses där får höras som vittne om dem endast om det är medgivet i lag eller den till vars förmån sekretessen gäller samtycker till det.
Den som till följd av 15 kap. 1 eller 2 §, 16 kap. 1 § eller 18 kap. 5, 6 eller 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) eller någon bestämmelse, till vilken det hänvisas i något av dessa lagrum, inte får lämna en uppgift får inte höras som vittne om uppgiften utan att den myndighet, i vars verksamhet uppgiften har inhämtats, har gett sitt tillstånd.
Advokater, läkare, tandläkare, barnmorskor, sjuksköterskor, psykologer, psykoterapeuter, familjerådgivare enligt socialtjänstlagen (2001:453) och deras biträden får höras som vittnen om något som i denna deras yrkesutövning har anförtrotts dem eller som de i samband därmed har erfarit, endast om det är medgivet i lag eller den, till vars förmån tystnadsplikten gäller, samtycker till det. Den som till följd av 24 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen inte får lämna uppgifter som avses där får höras som vittne om dem endast om det är medgivet i lag eller den till vars förmån sekretessen gäller samtycker till det.
Rättegångsombud, biträden eller försvarare får höras som vittnen om vad som anförtrotts dem för uppdragets fullgörande endast om parten medger det.
Utan hinder av vad som sägs i andra eller tredje stycket föreligger skyldighet att vittna för
1. andra än försvarare i mål angående brott som avses i 14 kap. 2 § femte och sjätte styckena sekretesslagen (1980:100) och
1. andra än försvarare i mål angående brott som avses i 10 kap. 21 och 23 §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) och
2. den som har uppgiftsskyldighet enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) i mål enligt 5 kap. 2 § eller 6 kap. 6, 13 eller 14 § samma lag eller enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.
Den som är präst inom ett trossamfund eller den som i ett sådant samfund har motsvarande ställning får inte höras som vittne om något som han eller hon har erfarit under bikt eller enskild själavård.
Den som har tystnadsplikt enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen får höras som vittne om förhållanden som tystnadsplikten avser endast i den mån det föreskrivs i nämnda paragrafer.
Om någon enligt vad som sägs i denna paragraf inte får höras som vittne om ett visst förhållande, får vittnesförhör inte heller äga rum med den som under tystnadsplikt biträtt med tolkning eller översättning.
6 §6
Ett vittne får vägra att yttra sig om en omständighet, vars yppande skulle röja att vittnet eller någon vittnet närstående, som avses i 3 §, har förövat brottslig eller vanärande handling.
Ett vittne får även vägra att yttra sig om yrkeshemlighet. Han eller hon får också vägra att lämna uppgift om enskilds personliga förhållanden som omfattas av sekretess enligt 7 kap. 50 § sekretesslagen (1980:100).
Ett vittne får även vägra att yttra sig om yrkeshemlighet. Han eller hon får också vägra att lämna uppgift om en enskilds personliga förhållanden som omfattas av sekretess enligt 35 kap. 11 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Vad som sägs i andra stycket gäller inte, om det finns synnerlig anledning att vittnet hörs om yrkeshemligheten eller uppgiften.
38 kap.
8 §7
Om allmän handling kan antagas äga betydelse som bevis, äge rätten förordna att handlingen skall tillhandahållas.
Första stycket gäller ej
1. handling som innehåller uppgift, för vilken gäller sekretess till följd av 2 kap. 1 eller 2 § eller 3 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) eller bestämmelse, till vilken hänvisas i något av dessa lagrum, med mindre den myndighet som har att pröva fråga om utlämnande av handlingar givit sitt tillstånd därtill;
2. handling vars innehåll är sådant, att någon, som haft befattning med handlingen, enligt 36 kap. 5 § andra, tredje, fjärde eller sjätte stycket ej må höras därom;
Om en allmän handling kan antas ha betydelse som bevis, får rätten besluta att handlingen ska tillhandahållas.
Första stycket gäller inte
1. handling som innehåller uppgift, för vilken gäller sekretess till följd av 15 kap. 1 eller 2 § eller 16 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) eller bestämmelse, till vilken hänvisas i något av dessa lagrum, om inte den myndighet som har att pröva fråga om utlämnande av handlingar har gett sitt tillstånd,
2. handling vars innehåll är sådant, att någon, som haft befattning med handlingen, enligt 36 kap. 5 § andra, tredje, fjärde eller sjätte stycket inte får höras därom, eller
3. handling genom vars företeende yrkeshemlighet skulle uppenbaras, med mindre synnerlig anledning förekommer.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1944:133) om kastrering
Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1944:133) om kastrering ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
6 §1
Den som har tagit befattning med kastrering eller med ärende angående sådan åtgärd får inte obehörigen röja vad som därvid har förekommit.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar
Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
81
Den som till följd av bestämmelserna i denna lag får kännedom om en uppfinning får inte utnyttja vad han sålunda har erfarit eller obehörigen röja något därom.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
I fall som avses i första stycket skall inte följa ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.
Den som till följd av bestämmelserna i denna lag får kännedom om en uppfinning får inte utnyttja vad han eller hon sålunda har fått veta eller obehörigen röja något därom.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
I fall som avses i första stycket ska inte följa ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.5 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken
Härigenom föreskrivs att 6 kap. 17 a och 19 §§ föräldrabalken ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
6 kap.
17 a §1
Föräldrar kan enligt 5 kap. 3 § socialtjänstlagen (2001:453) få hjälp att träffa avtal om vårdnad, boende och umgänge.
Socialnämnden i den kommun där barnet är folkbokfört prövar om ett avtal mellan föräldrarna enligt 6 §, 14 a § andra stycket eller 15 a § tredje stycket skall godkännas.
Vid sin prövning av föräldrarnas avtal skall socialnämnden se till att frågor om vårdnad, boende och umgänge blir tillbörligt utredda. Utan hinder av sekretess enligt 7 kap. 4 § första stycket sekretesslagen (1980:100) är en annan socialnämnd som har tillgång till upplysningar som kan vara av betydelse för frågans bedömning skyldig att lämna sådana upplysningar på begäran av den socialnämnd som skall pröva avtalet.
Socialnämnden i den kommun där barnet är folkbokfört prövar om ett avtal mellan föräldrarna enligt 6 §, 14 a § andra stycket eller 15 a § tredje stycket ska godkännas.
Vid sin prövning av föräldrarnas avtal ska socialnämnden se till att frågor om vårdnad, boende och umgänge blir tillbörligt utredda. Utan hinder av sekretess enligt 26 kap. 1 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) är en annan socialnämnd som har tillgång till upplysningar som kan vara av betydelse för frågans bedömning skyldig att lämna sådana upplysningar på begäran av den socialnämnd som ska pröva avtalet.
Socialnämndens beslut enligt andra stycket får inte överklagas.
19 §2
Rätten skall se till att frågor om vårdnad, boende och umgänge blir tillbörligt utredda.
Innan rätten avgör ett mål eller ärende om vårdnad, boende eller umgänge skall socialnämnden ges tillfälle att lämna upplysningar. Har nämnden tillgång till upplysningar som kan vara av betydelse för frågans bedömning är nämnden skyldig att lämna rätten sådana upplysningar.
Om det behövs utredning utöver vad som sägs i andra stycket, får rätten uppdra åt socialnämnden eller något annat organ att utse någon att verkställa den. Rätten får fastställa riktlinjer för utredningen och bestämma en viss tid inom vilken utredningen skall vara slut. Om det behövs, får rätten förlänga denna tid. Rätten skall se till att utredningen bedrivs skyndsamt.
Om det inte är olämpligt, skall den som verkställer utredningen försöka klarlägga barnets inställning och redovisa den för rätten samt lämna förslag till beslut.
Utan hinder av sekretess enligt 7 kap. 4 § första stycket sekretesslagen (1980:100) är en socialnämnd som har tillgång till upplysningar som kan vara av betydelse för utredningen skyldig att lämna sådana upplysningar på begäran av den socialnämnd som avses i tredje stycket. Detsamma gäller när uppgifterna begärs av den som socialnämnden utsett att verkställa utredningen.
Rätten ska se till att frågor om vårdnad, boende och umgänge blir tillbörligt utredda.
Innan rätten avgör ett mål eller ärende om vårdnad, boende eller umgänge ska socialnämnden ges tillfälle att lämna upplysningar. Har nämnden tillgång till upplysningar som kan vara av betydelse för frågans bedömning är nämnden skyldig att lämna rätten sådana upplysningar.
Om det behövs utredning utöver vad som sägs i andra stycket, får rätten uppdra åt socialnämnden eller något annat organ att utse någon att verkställa den. Rätten får fastställa riktlinjer för utredningen och bestämma en viss tid inom vilken utredningen ska vara slut. Om det behövs, får rätten förlänga denna tid. Rätten ska se till att utredningen bedrivs skyndsamt.
Om det inte är olämpligt, ska den som verkställer utredningen försöka klarlägga barnets inställning och redovisa den för rätten samt lämna förslag till beslut.
Utan hinder av sekretess enligt 26 kap. 1 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) är en socialnämnd som har tillgång till upplysningar som kan vara av betydelse för utredningen skyldig att lämna sådana upplysningar på begäran av den socialnämnd som avses i tredje stycket. Detsamma gäller när uppgifterna begärs av den som socialnämnden utsett att verkställa utredningen.
Barnet får höras inför rätten, om särskilda skäl talar för det och det är uppenbart att barnet inte kan ta skada av att höras.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.6 Förslag till lag om ändring i luftfartslagen (1957:297)
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 6 § lagen (1957:297) om luftfartslagen ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
8 kap.
6 §1
Om någon för att kunna ta till vara sin rätt behöver ta del av innehållet i en fartygshandling, skall han få det.
I det allmännas verksamhet gäller i stället bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen (1980:100).
Om någon för att kunna ta till vara sin rätt behöver ta del av innehållet i en fartygshandling, ska han eller hon få det.
I det allmännas verksamhet gäller i stället bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009
2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
Härigenom föreskrivs att 26 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
26 §1
Var och en får återge vad som muntligen eller skriftligen anförs
1. inför myndigheter,
2. i statliga eller kommunala representationer,
3. vid offentliga debatter om allmänna angelägenheter eller
4. vid offentliga utfrågningar om sådana angelägenheter.
Första stycket 1 och 2 gäller dock inte uppgifter för vilka sekretess gäller enligt 8 kap. 27 § sekretesslagen (1980:100).
Första stycket 1 och 2 gäller dock inte uppgifter för vilka sekretess gäller enligt 31 kap. 23 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Vid tillämpning av första stycket gäller
1. att skrifter vilka åberopas som bevis, utlåtanden och liknande får återges endast i samband med en redogörelse för det mål eller ärende i vilket de förekommit och endast i den omfattning som motiveras av ändamålet med redogörelsen,
2. att en upphovsman har ensamrätt att ge ut samlingar av sina anföranden och
3. att det som anförs vid sådana utfrågningar som avses i första stycket 4 inte får återges i ljudradio eller television med stöd av den bestämmelsen.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.8 Förslag till lag om ändring i krigshandelslagen (1964:19)
Härigenom föreskrivs att 5 § krigshandelslagen (1964:19) ska ha följande lydelse
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
5 §1
Den som genom att lämna underrättelse om egen eller annans verksamhet eller genom att främja inhämtande av dylik underrättelse medverkar till övervakning rörande sådan in- eller utförsel eller förfogande över eller befordran av vara, som i 2 § sägs, döms, om han insett eller bort inse att övervakningen utövas av främmande makt eller annars är av beskaffenhet att tjäna främmande makts intresse, till böter eller fängelse i högst ett år, om gärningen inte är belagd med strängare straff i 19 kap. brottsbalken.
Har åtgärden vidtagits med stöd av lag, handelsbruk eller annan sedvänja eller har den som vidtog åtgärden handlat i överensstäm med anvisning, som för visst fall eller eljest meddelats av regeringen eller av myndighet, vilken enligt regeringens förordnande är behörig därtill, eller har han allenast på brukligt sätt bevakat rätt eller utfört talan eller har han av annan sådan anledning ägt fog för gärningen, skall vad i första stycket stadgas icke äga tillämpning.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
Den som genom att lämna underrättelse om egen eller annans verksamhet eller genom att främja inhämtande av dylik underrättelse medverkar till övervakning rörande sådan in- eller utförsel eller förfogande över eller befordran av vara, som anges i 2 §, döms, om han eller hon insett eller borde ha insett att övervakningen utövas av främmande makt eller annars är av beskaffenhet att tjäna främmande makts intresse, till böter eller fängelse i högst ett år, om gärningen inte är belagd med strängare straff i 19 kap. brottsbalken.
Har åtgärden vidtagits med stöd av lag, handelsbruk eller annan sedvänja eller har den som vidtog åtgärden handlat i överensstämmelse med anvisning, som för visst fall eller annars meddelats av regeringen eller av myndighet, vilken enligt regeringens förordnande är behörig därtill, eller har han eller hon endast på brukligt sätt bevakat rätt eller utfört talan eller har han eller hon av annan sådan anledning haft fog för gärningen, ska vad som föreskrivs i första stycket inte tillämpas.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009
2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln
Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1966:314) om kontinentalsockeln ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
14 §1
Den som utom riket har begått brott som avses i 11 § döms, om han finns här, efter denna lag och brottsbalken samt vid svensk domstol även om 2 kap. 2 eller 3 § nämnda balk inte är tillämplig.
Har regeringen föreskrivit att sekretess enligt 8 kap. 6 § sekretesslagen (1980:100) skall gälla i verksamhet som består i tillsyn över efterlevnaden av förevarande lag, tillämpas första stycket också i fråga om den som röjer uppgifter vilka han till följd härav är skyldig att hemlighålla.
Den som utom riket har begått brott som avses i 11 § döms, om han eller hon finns här, efter denna lag och brottsbalken samt vid svensk domstol även om 2 kap. 2 eller 3 § nämnda balk inte är tillämplig.
Har regeringen föreskrivit att sekretess enligt 30 kap. 23 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) ska gälla i verksamhet som består i tillsyn över efterlevnaden av denna lag, tillämpas första stycket också i fråga om den som röjer uppgifter vilka han eller hon till följd härav är skyldig att hemlighålla.
Åtal för brott som avses i 11 § första och tredje styckena får väckas endast efter förordnande av regeringen eller den myndighet regeringen bemyndigar.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.10 Förslag till lag om ändring i förvaltningsprocesslagen (1971:291)
Härigenom föreskrivs att 16, 19 och 43 §§ i förvaltningsprocesslagen (1971:291) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
16 §1
I fråga om offentlighet och ordning vid muntlig förhandling gäller 5 kap. 1-5, 9 och 12 §§ rättegångsbalken i tillämpliga delar. Utöver vad som följer av 5 kap. 1 § rättegångsbalken får rätten förordna att en förhandling ska hållas inom stängda dörrar, om det kan antas att det vid förhandlingen kommer att förebringas uppgift, för vilken hos domstolen gäller sekretess som avses i sekretesslagen (1980:100).
I fråga om offentlighet och ordning vid muntlig förhandling gäller 5 kap. 1-5, 9 och 12 §§ rättegångsbalken i tillämpliga delar. Utöver vad som följer av 5 kap. 1 § rättegångsbalken får rätten förordna att en förhandling ska hållas inom stängda dörrar, om det kan antas att det vid förhandlingen kommer att läggas fram uppgift, för vilken hos domstolen gäller sekretess som avses i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
19 §2
I fråga om underrättelseskyldighet enligt 10 § första stycket, 12 eller 18 § gäller de begränsningar som följer av 14 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100).
I fråga om underrättelseskyldighet enligt 10 § första stycket, 12 eller 18 § gäller de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
43 §3
Sökande, klagande eller annan part har rätt att ta del av det som tillförts målet med de begränsningar som följer av 14 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100).
Sökande, klagande eller annan part har rätt att ta del av det som tillförts målet med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar
Härigenom föreskrivs att 19 § lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
19 §1
Sekretess gäller i mål och ärenden enligt denna lag för uppgifter som enligt 4 eller 18 § eller till följd av förordnande enligt 6 eller 16 § inte får offentliggöras eller på annat sätt obehörigen röjas. Föreskrifterna i 1 och 11-14 kap. sekretesslagen (1980:100) gäller i fråga om denna sekretess.
Andra bestämmelser om sekretess med hänsyn till rikets säkerhet samt bestämmelser till skydd för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden finns i sekretesslagen.
Sekretess gäller i mål och ärenden enligt denna lag för uppgifter som enligt 4 eller 18 § eller till följd av förordnande enligt 6 eller 16 § inte får offentliggöras eller på annat sätt obehörigen röjas. Föreskrifterna i 2, 3, 7-12 och 14 kap., 36 kap. 5 §, 40 kap. 4 §, 41 kap., 42 kap. 1-8, 10 och 11 §§ samt 43 kap. offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) gäller i fråga om denna sekretess.
Andra bestämmelser om sekretess med hänsyn till rikets säkerhet samt bestämmelser till skydd för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden finns i offentlighets- och sekretesslagen.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall
Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
7 §1
Den som har tagit befattning med ärende enligt denna lag får inte obehörigen röja vad han därvid har erfarit om enskilds personliga förhållanden.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
Den som har tagit befattning med ärende enligt denna lag får inte obehörigen röja vad han eller hon därvid har erfarit om en enskilds personliga förhållanden.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar
Härigenom föreskrivs att 20 b § lagen (1972:262) om understödsföreningar ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
20 b §1
Uppgift om genetisk undersökning eller genetisk information som avser en enskild person får inte obehörigen röjas.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.14 Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173)
Härigenom föreskrivs att 8 § kreditupplysningslagen (1973:1173) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
8 §1
En uppgift om en fysisk person ska gallras när det inte längre är nödvändigt att bevara uppgiften med hänsyn till ändamålet med behandlingen.
En uppgift om en fysisk person som inte är näringsidkare ska gallras senast tre år efter den dag då den omständighet inträffade eller det förhållande upphörde som uppgiften avser. En uppgift om skuldsanering ska dock alltid gallras senast fem år efter den dag då skuldsaneringen beviljades eller, om en betalningsplan enligt skuldsaneringslagen (2006:548) löper under längre tid, senast den dag då planen löper ut.
En uppgift som inhämtats från Kronofogdemyndigheten i dess verksamhet med indrivning och utsökning ska gallras när den inte omfattas av undantaget från sekretess i 9 kap. 19 § första stycket andra meningen sekretesslagen (1980:100). En uppgift som inhämtats från Kronofogdemyndigheten ska också gallras när den har blockerats av Kronofogdemyndigheten med stöd av 3 kap. 3 a § lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet.
En uppgift som har inhämtats från Kronofogdemyndigheten i dess verksamhet med indrivning och utsökning ska gallras när den inte omfattas av undantaget från sekretess i 34 kap. 1 § andra stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:000). En uppgift som har inhämtats från Kronofogdemyndigheten ska också gallras när den har blockerats av Kronofogdemyndigheten med stöd av 3 kap. 3 a § lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder
Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
16 §1
Den som har tagit befattning med ett ärende enligt denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han därvid har fått veta om enskildas personliga förhållanden eller affärs- eller driftförhållanden.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100). I fråga om uppgifter som en myndighet enligt förevarande lag lämnar till en företrädare för en arbetstagarorganisation vid myndigheten eller vid någon annan myndighet gäller 14 kap. 9 § sekretesslagen.
Den som har tagit befattning med ett ärende enligt denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon därvid har fått veta om enskildas personliga förhållanden eller affärs- eller driftförhållanden.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000). I fråga om uppgifter som en myndighet enligt förevarande lag lämnar till en företrädare för en arbetstagarorganisation vid myndigheten eller vid någon annan myndighet gäller 10 kap. 14 § och 12 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.16 Förslag till lag om ändring i inkassolagen (1974:182)
Härigenom föreskrivs att 11 § inkassolagen (1974:182) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
11 §1
Den som är eller har varit verksam i en inkassoverksamhet som avser indrivning av fordringar för annans räkning eller fordringar som har övertagits för indrivning får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han till följd därav har fått veta om enskildas personliga förhållanden eller om yrkes- eller affärshemligheter. Vad som har sagts nu gäller dock inte i fråga om inkassoverksamhet som är av tillfällig natur och avser endast enstaka fordringar.
Första stycket tillämpas ej i fråga om den som enligt annan författning är underkastad en motsvarande tystnadsplikt. I det allmännas verksamhet tillämpas bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
Den som är eller har varit verksam i en inkassoverksamhet som avser indrivning av fordringar för någon annans räkning eller fordringar som har övertagits för indrivning får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon till följd därav har fått veta om enskildas personliga förhållanden eller om yrkes- eller affärshemligheter. Detta gäller dock inte i fråga om inkassoverksamhet som är av tillfällig natur och avser endast enstaka fordringar.
Första stycket tillämpas inte i fråga om den som enligt någon annan författning är underkastad en motsvarande tystnadsplikt. I det allmännas verksamhet tillämpas bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009
2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt
Härigenom föreskrivs att 66 och 81 §§ lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt1 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
66 §
Den som är anställd av eller har uppdrag hos ett bolag, en förening, en samfällighet eller en stiftelse som driver sådan verksamhet som avses i 56 eller 57 § får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon på grund av sin anställning eller sitt uppdrag har fått veta om enskilds personliga förhållanden eller förhållanden av betydelse för beivrandet av brott.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen.
81 §
Kriminalvården får förordna en väktare i ett auktoriserat bevakningsföretag att, inom ramen för sin anställning där, utföra vissa bevakningsuppdrag när en intagen skall vistas utanför anstalten. Om det finns särskilda skäl, får förordnandet även avse vissa bevakningsuppgifter inom anstalten. I förordnandet skall uppdragets art och omfattning anges. Förordnandet får återkallas.
Väktaren får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han på grund av sitt uppdrag har fått veta om enskilds personliga förhållanden eller förhållanden av betydelse för rikets säkerhet eller för beivrandet av brott. I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
Kriminalvården får förordna en väktare i ett auktoriserat bevakningsföretag att, inom ramen för sin anställning där, utföra vissa bevakningsuppdrag när en intagen ska vistas utanför anstalten. Om det finns särskilda skäl, får förordnandet även avse vissa bevakningsuppgifter inom anstalten. I förordnandet ska uppdragets art och omfattning anges. Förordnandet får återkallas.
Väktaren får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon på grund av sitt uppdrag har fått veta om en enskilds personliga förhållanden eller förhållanden av betydelse för rikets säkerhet eller för beivrandet av brott. I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen
Härigenom föreskrivs att 9 a § lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
9 a §1
En arbetsgivare som enligt 3 § andra stycket är skyldig att ge en facklig förtroendeman tillträde till en arbetsplats och låta förtroendemannen vara verksam där har rätt till förhandling med den berörda arbetstagarorganisationen om tystnadsplikt rörande den information som skall lämnas till förtroendemannen.
En arbetsgivare som enligt 3 § andra stycket är skyldig att ge en facklig förtroendeman tillträde till en arbetsplats och låta förtroendemannen vara verksam där har rätt till förhandling med den berörda arbetstagarorganisationen om tystnadsplikt rörande den information som ska lämnas till förtroendemannen.
I sådana fall tillämpas 21 § andra och tredje styckena lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Vad en facklig förtroendeman har fått kännedom om med tystnadsplikt som avses i första stycket får förtroendemannen trots tystnadsplikten föra vidare till en ledamot i styrelsen för arbetstagarorganisationen. I ett sådant fall gäller tystnadsplikten även för styrelseledamoten.
I fråga om den som utövar ett uppdrag enligt 3 § andra stycket på en arbetsplats i det allmännas verksamhet tillämpas 14 kap. 7, 9 och 10 §§ sekretesslagen (1980:100) i stället för bestämmelserna i första och andra styckena.
I fråga om den som utövar ett uppdrag enligt 3 § andra stycket på en arbetsplats i det allmännas verksamhet tillämpas 10 kap. 11-14 §§ och 12 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) i stället för bestämmelserna i första och andra styckena.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 §1
Den som fullgör eller har fullgjort uppdrag som tolk eller översättare enligt 1 § får inte obehörigen röja vad han under uppdraget har erfarit om enskilds personliga förhållanden eller om yrkeshemlighet, affärsförhållande eller förhållande av betydelse för landets försvar. Vad som har sagts nu gäller även den som är eller har varit anställd som tolk eller översättare.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i
sekretesslagen (1980:100).
Den som fullgör eller har fullgjort uppdrag som tolk eller översättare enligt 1 § får inte obehörigen röja vad han eller hon under uppdraget har fått veta om en enskilds personliga förhållanden eller om yrkeshemlighet, affärsförhållande eller förhållande av betydelse för landets försvar. Detta gäller även den som är eller har varit anställd som tolk eller översättare.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i
offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl.
Härigenom föreskrivs att 22 § lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl. ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
22 §1
Kriminalvården får förordna en väktare i ett auktoriserat bevakningsföretag att, inom ramen för sin anställning där, utföra vissa bevakningsuppdrag när en häktad skall vistas utanför förvaringslokalen. Om det finns särskilda skäl, får ett sådant förordnande även avse vissa bevakningsuppgifter inom förvaringslokalen. I förordnandet skall uppdragets art och omfattning anges. Förordnandet får återkallas.
Väktaren får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han på grund av sitt uppdrag har fått veta om enskilds personliga förhållanden eller förhållanden av betydelse för rikets säkerhet eller för beivrandet av brott. I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
Kriminalvården får förordna en väktare i ett auktoriserat bevakningsföretag att, inom ramen för sin anställning där, utföra vissa bevakningsuppdrag när en häktad ska vistas utanför förvaringslokalen. Om det finns särskilda skäl, får ett sådant förordnande även avse vissa bevakningsuppgifter inom förvaringslokalen. I förordnandet ska uppdragets art och omfattning anges. Förordnandet får återkallas.
Väktaren får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon på grund av sitt uppdrag har fått veta om en enskilds personliga förhållanden eller förhållanden av betydelse för rikets säkerhet eller för beivrandet av brott. I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.21 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 §1
I fråga om andra författningar än lagar gäller att 4-9 §§ inte tillämpas på en författning
1. som på grund av sekretesslagen (1980:100) inte får lämnas ut till envar eller
1. som på grund av offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) inte får lämnas ut till envar eller
2. som endast reglerar en statlig myndighets inre förhållanden eller förhållandet mellan statliga myndigheter inbördes, förutsatt att författningen inte innehåller något som kan vara av väsentligt intresse för utomstående eller för berörda arbetstagares eller uppdragstagares rättsställning.
Regeringen får meddela föreskrifter om att följande föreskrifter inte behöver kungöras på det sätt som anges i 9 §:
1. Föreskrifter som avses i 41 § väglagen (1971:948).
2. Lokala trafikföreskrifter.
3. Föreskrifter med särskilda trafikregler som har meddelats av en statlig väghållningsmyndighet.
4. Föreskrifter som avses i 3 kap. 11 § ordningslagen (1993:1617).
Regeringen får också meddela föreskrifter om att föreskrifter om högsta tillåtna färdhastighet eller om bärighetsklasser för vägar inte behöver kungöras på det sätt som anges i 6 §.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.22 Förslag till lag om ändring i lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten
Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
10 §1
I fråga om offentlighet och ordning vid muntlig förhandling gäller 5 kap. 1-5 och 9 §§ rättegångsbalken i tillämpliga delar. Utöver vad som följer av 5 kap. 1 § rättegångsbalken får rätten förordna att förhandling skall hållas inom stängda dörrar, om det kan antagas att vid förhandlingen kommer att förebringas uppgift, för vilken hos domstolen gäller sekretess som avses i sekretesslagen (1980:100). Är patentansökan som är föremål för rättens prövning ej tillgänglig för envar enligt 22 § patentlagen (1967:837), skall rätten förordna om handläggning inom stängda dörrar.
I fråga om offentlighet och ordning vid muntlig förhandling gäller 5 kap. 1-5 och 9 §§ rättegångsbalken i tillämpliga delar. Utöver vad som följer av 5 kap. 1 § rättegångsbalken får rätten förordna att en förhandling ska hållas inom stängda dörrar, om det kan antas att det vid förhandlingen kommer att läggas fram uppgift, för vilken det hos domstolen gäller sekretess som avses i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000). Är patentansökan som är föremål för rättens prövning inte tillgänglig för envar enligt 22 § patentlagen (1967:837), ska rätten förordna om handläggning inom stängda dörrar.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.23 Förslag till lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160)
Härigenom föreskrivs att 6 kap. 18 § och 7 kap. 13 § arbetsmiljölagen (1977:1160) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
6 kap.
18 §1
Elevskyddsombuden utses av eleverna.
Huvudmannen för utbildningen skall se till att elevskyddsombuden får den utbildning och den ledighet som behövs för uppdraget.
Elevskyddsombuden har rätt till den information som behövs för uppdraget med undantag av information om uppgifter som är föremål för tystnadsplikt enligt 7 kap. 13 § första stycket. I fråga om uppgifter som är föremål för sekretess i det allmännas verksamhet gäller sekretesslagen (1980:100).
Huvudmannen för utbildningen ska se till att elevskyddsombuden får den utbildning och den ledighet som behövs för uppdraget.
Elevskyddsombuden har rätt till den information som behövs för uppdraget med undantag av information om uppgifter som är föremål för tystnadsplikt enligt 7 kap. 13 § första stycket. I fråga om uppgifter som är föremål för sekretess i det allmännas verksamhet gäller offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
7 kap.
13 §2
Den som har utsetts till skyddsombud eller ledamot i skyddskommitté eller den som har deltagit i arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet enligt denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han under uppdraget har erfarit om yrkeshemlighet, arbetsförfarande, affärsförhållande, enskilds personliga förhållande eller förhållande av betydelse för landets försvar.
Har ombudet, ledamoten eller deltagaren utsetts av sådan lokal arbetstagarorganisation som avses i 6 kap. 2 och 8 §§, får han utan hinder av tystnadsplikten i första stycket lämna uppgift vidare till en ledamot i organisationens styrelse eller till en sakkunnig i arbetsmiljöfrågor hos en central arbetstagarorganisation till vilken den lokala organisationen hör. Rätten att lämna uppgift vidare gäller endast om uppgiftslämnaren underrättar mottagaren om tystnadsplikten. I sådant fall gäller tystnadsplikten också för denne.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i 14 kap. 7, 9 och 10 §§ sekretesslagen (1980:100).
Den som har utsetts till skyddsombud eller ledamot i skyddskommitté eller den som har deltagit i arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet enligt denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon under uppdraget har fått veta om yrkeshemlighet, arbetsförfarande, affärsförhållande, en enskilds personliga förhållanden eller förhållande av betydelse för landets försvar.
Har ombudet, ledamoten eller deltagaren utsetts av en sådan lokal arbetstagarorganisation som avses i 6 kap. 2 och 8 §§, får han eller hon trots tystnadsplikten i första stycket lämna uppgift vidare till en ledamot i organisationens styrelse eller till en sakkunnig i arbetsmiljöfrågor hos en central arbetstagarorganisation till vilken den lokala organisationen hör. Rätten att lämna uppgift vidare gäller endast om uppgiftslämnaren underrättar mottagaren om tystnadsplikten. I sådant fall gäller tystnadsplikten också för denne.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i 10 kap. 11-14 §§ och 12 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.24 Förslag till lag om ändring i förfogandelagen (1978:262)
Härigenom föreskrivs att 51 § förfogandelagen (1978:262) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
51 §1
Den som på grund av bestämmelse i denna lag har fått kännedom om enskilds affärs- eller driftförhållanden eller förhållande av betydelse för folkförsörjningen eller för rikets säkerhet får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han sålunda har erfarit.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
Den som på grund av bestämmelse i denna lag har fått kännedom om en enskilds affärs- eller driftförhållanden eller förhållande av betydelse för folkförsörjningen eller för rikets säkerhet får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon sålunda har fått veta.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.25 Förslag till lag om ändring i ransoneringslagen (1978:268)
Härigenom föreskrivs att 55 § ransoneringslagen (1978:268) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
55 §1
Den som på grund av bestämmelse i denna lag har fått kännedom om enskilds affärs eller driftförhållanden eller förhållande av betydelse för folkförsörjningen eller för rikets säkerhet får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han sålunda har erfarit.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
Den som på grund av bestämmelse i denna lag har fått kännedom om en enskilds affärs- eller driftförhållanden eller förhållande av betydelse för folkförsörjningen eller för rikets säkerhet får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon sålunda har erfarit.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (1980:100).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.26 Förslag till lag om ändring i brottsskadelagen (1978:413)
Härigenom föreskrivs att 13 b § brottskadelagen (1978:413) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
13 b §1
Muntliga förhandlingar enligt 13 a § skall vara offentliga.
Om det kan antas att det vid en förhandling kommer att lämnas någon uppgift för vilken hos Brottsoffermyndigheten gäller sekretess som avses i sekretesslagen (1980:100), får ordföranden vid förhandlingen besluta att förhandlingen skall hållas inom stängda dörrar.
Om sökanden är under femton år eller lider av en psykisk störning, får ordföranden vid förhandlingen besluta att förhandlingen skall hållas inom stängda dörrar.
Muntliga förhandlingar enligt 13 a § ska vara offentliga.
Om det kan antas att det vid en förhandling kommer att lämnas någon uppgift för vilken hos Brottsoffermyndigheten gäller sekretess som avses i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000), får ordföranden vid förhandlingen besluta att förhandlingen ska hållas inom stängda dörrar.
Om sökanden är under femton år eller lider av en psykisk störning, får ordföranden vid förhandlingen besluta att förhandlingen ska hållas inom stängda dörrar.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.27 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg
Härigenom föreskrivs att 6 kap. 10 § lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
6 kap.
10 §1
Den som har tagit befattning med tillsyn enligt denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han i sin tjänst har fått veta om enskildas affärs- eller driftförhållanden eller förhållanden av betydelse för rikets säkerhet.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
Den som har tagit befattning med tillsyn enligt denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon i sin tjänst har fått veta om enskildas affärs- eller driftförhållanden eller förhållanden av betydelse för rikets säkerhet.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.28 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:578) om ordningsvakter
Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1980:578) om ordningsvakter ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
11 §
En ordningsvakt får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han på grund av uppdrag enligt denna lag har fått veta om enskilds personliga förhållanden eller förhållanden av betydelse för rikets säkerhet eller för beivrandet av brott.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
En ordningsvakt får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon på grund av uppdrag enligt denna lag har fått veta om enskilds personliga förhållanden eller förhållanden av betydelse för rikets säkerhet eller för beivrandet av brott.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.29 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:1104) om verksamheten hos vissa regionala alarmeringscentraler
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1981:1104) om verksamheten hos vissa regionala alarmeringscentraler ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
4 §
Den som är eller har varit verksam hos en alarmeringscentral som anges i 1 § får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han i verksamheten har erfarit om sådant som har yttrats vid telefonsamtal som avses i 2 § och som angår enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden eller som angår förhållanden av betydelse för rikets försvar, folkförsörjningen eller förebyggandet och beivrandet av brott.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
Den som är eller har varit verksam hos en alarmeringscentral som anges i 1 § får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon i verksamheten har fått veta om sådant som har yttrats vid telefonsamtal som avses i 2 § och som rör en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden eller som rör förhållanden av betydelse för rikets försvar, folkförsörjningen eller förebyggandet och beivrandet av brott.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.30 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 20 a § försäkringsrörelselagen (1982:713) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
7 kap.
20 a §1
Uppgift om genetisk undersökning eller genetisk information som avser en enskild person får inte obehörigen röjas.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.31 Förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
Härigenom föreskrivs att 2 b och 2 f §§ hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)1 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 b §2
Patienten skall ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns.
Om informationen inte kan lämnas till patienten skall den i stället lämnas till en närstående till patienten. Informationen får dock inte lämnas till patienten eller någon närstående om det finns hinder för detta i 7 kap. 3 eller 6 § sekretesslagen (1980:100) eller i 2 kap. 8 § andra stycket eller 9 § första stycket lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.
Patienten ska ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns.
Om informationen inte kan lämnas till patienten ska den i stället lämnas till en närstående till patienten. Informationen får dock inte lämnas till patienten eller någon närstående om det finns hinder för detta i 25 kap. 6 eller 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) eller i 2 kap. 8 § andra stycket eller 9 § första stycket lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.
2 f §3
Hälso- och sjukvården skall på socialnämndens initiativ, i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 2 kap. 8-11 §§ lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område och av sekretesslagen (1980:100).
Hälso- och sjukvården ska på socialnämndens initiativ, i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 2 kap. 8-11 §§ lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område och av offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.32 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:1004) om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m.fl. att delta i totalförsvarsplaneringen
Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1982:1004) om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m.fl. att delta i totalförsvarsplaneringen ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
7 §
Den som på grund av bestämmelser i denna lag har fått kännedom om enskilds affärs- eller driftförhållanden eller förhållande av betydelse för totalförsvaret eller eljest för rikets säkerhet får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon har erfarit.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
Den som på grund av bestämmelser i denna lag har fått kännedom om en enskilds affärs- eller driftförhållanden eller förhållande av betydelse för totalförsvaret eller annars för rikets säkerhet får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon har fått veta.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.33 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:531) om 1985 års folk- och bostadsräkning
Härigenom föreskrivs att 24 § lagen (1984:531) om 1985 års folk- och bostadsräkning ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
24 §
Både statistiska centralbyrån och kommunernas granskningsorgan skall vid tillämpningen av denna lag se till att de uppgiftsskyldiga inte betungas onödigt.
Föreskrifter om sekretess finns i sekretesslagen (1980:100).
Både Statistiska centralbyrån och kommunernas granskningsorgan ska vid tillämpningen av denna lag se till att de uppgiftsskyldiga inte betungas onödigt.
Föreskrifter om sekretess finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.34 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 a § skollagen (1985:1100) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
2 a §1
Förskoleverksamheten, skolan och skolbarnsomsorgen skall på socialnämndens initiativ i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 2 a kap. 18 § och 9 kap. 16 a § denna lag och av sekretesslagen (1980:100).
Förskoleverksamheten, skolan och skolbarnsomsorgen ska på socialnämndens initiativ i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 2 a kap. 18 § och 9 kap. 16 a § denna lag och av offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.35 Förslag till lag om ändring i förvaltningslagen (1986:223)
Härigenom föreskrivs att 16 och 17 §§ förvaltningslagen (1986:223)1 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
16 §
En sökande, klagande eller annan part har rätt att ta del av det som har tillförts ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Rätten att ta del av uppgifter gäller med de begränsningar som följer av 14 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100).
En sökande, klagande eller annan part har rätt att ta del av det som har tillförts ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Rätten att ta del av uppgifter gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
17 §
Ett ärende får inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom själv och han har fått tillfälle att yttra sig över den, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Myndigheten får dock avgöra ärendet utan att så har skett
Ett ärende får inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom eller henne själv och han eller hon har fått tillfälle att yttra sig över den, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Myndigheten får dock avgöra ärendet utan att så har skett
1. om avgörandet inte går parten emot, om uppgiften saknar betydelse eller om åtgärderna av någon annan anledning är uppenbart obehövliga,
2. om ärendet rör tjänstetillsättning, antagning för frivillig utbildning, betygssättning, tilldelning av forskningsbidrag eller något jämförbart och det inte är fråga om prövning i högre instans efter överklagande,
3. om det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet i ärendet, eller
4. om avgörandet inte kan uppskjutas.
Myndigheten bestämmer om underrättelsen skall ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt.
Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 14 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100).
Myndigheten bestämmer om underrättelsen ska ske muntligt, genom vanligt brev, genom delgivning eller på något annat sätt.
Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.36 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 16 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
8 kap.
16 §1
Revisorerna får inte obehörigen lämna upplysningar till enskilda medlemmar eller utomstående om sådana föreningens angelägenheter som de har fått kännedom om vid fullgörandet av sitt uppdrag, om det kan vara till nackdel för föreningen.
Revisorerna är skyldiga att
1. till föreningsstämman lämna alla upplysningar som stämman begär, om det inte skulle vara till väsentlig nackdel för föreningen,
2. till medrevisor, granskare som avses i 17 §, ny revisor och, om föreningen har försatts i konkurs, konkursförvaltare lämna erforderliga upplysningar om föreningens angelägenheter, samt
3. på begäran lämna upplysningar om föreningens angelägenheter till undersökningsledaren under förundersökning i brottmål.
Revisorerna i en förening som omfattas av 1 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100) är även skyldiga att på begäran lämna upplysningar om föreningens angelägenheter till de förtroendevalda revisorerna i kommunen eller landstinget.
Revisorerna i en förening som omfattas av 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) är även skyldiga att på begäran lämna upplysningar om föreningens angelägenheter till de förtroendevalda revisorerna i kommunen eller landstinget.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.37 Förslag till lag om ändring i strålskyddslagen (1988:220)
Härigenom föreskrivs att 41 § strålskyddslagen (1988:220) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
41 §1
Den som på grund av bestämmelser i denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen har tagit del av uppgifter, får inte obehörigen röja eller utnyttja dem, om de avser
1. affärs- eller driftsförhållanden,
2. förhållanden av betydelse för landets försvar, eller
3. säkerhets- och bevakningsåtgärder som avser transport eller förvaring av sådana radioaktiva ämnen som anges i rådets direktiv 2003/122/Euratom av den 22 december 2003 om kontroll av slutna radioaktiva strålkällor med hög aktivitet och herrelösa strålkällor2.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.38 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:688) om besöksförbud
Härigenom föreskrivs att 10 och 11 §§ lagen (1988:688) om besöksförbud ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
10 §
Den mot vilken förbudet avses gälla och den som förbudet avses skydda har rätt att ta del av det som har tillförts ärendet. Rätten att ta del av uppgifter gäller med de begränsningar som följer av 14 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100).
Den mot vilken förbudet avses gälla och den som förbudet avses skydda har rätt att ta del av det som har tillförts ärendet. Rätten att ta del av uppgifter gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
11 §
Innan frågan om besöksförbud prövas, skall den mot vilken förbudet avses gälla samt den som förbudet avses skydda underrättas om uppgifter som har tillförts ärendet genom någon annan än honom själv och beredas tillfälle att yttra sig över dem. Frågan får dock avgöras utan att så har skett, om åtgärderna är uppenbart obehövliga, om det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet i ärendet eller om avgörandet inte kan uppskjutas.
Åklagaren bestämmer hur underrättelse enligt första stycket skall ske. Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 14 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100).
Innan frågan om besöksförbud prövas, ska den mot vilken förbudet avses gälla samt den som förbudet avses skydda underrättas om uppgifter som har tillförts ärendet genom någon annan än honom eller henne själv och ges tillfälle att yttra sig över dem. Frågan får dock avgöras utan att så har skett, om åtgärderna är uppenbart obehövliga, om det kan befaras att det annars skulle bli avsevärt svårare att genomföra beslutet i ärendet eller om avgörandet inte kan uppskjutas.
Åklagaren bestämmer hur underrättelse enligt första stycket ska ske. Underrättelseskyldigheten gäller med de begränsningar som följer av 10 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.39 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:695) om vissa internationella åtaganden mot tortyr m.m
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1988:695) om vissa internationella åtaganden mot tortyr m.m. ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 §1
Den som ansvarar för en frihetsberövad skall lämna kommittéerna det biträde som de behöver för att kunna fullgöra sina uppgifter. Denne skall därvid ge kommittéerna
Den som ansvarar för en frihetsberövad ska lämna kommittéerna det biträde som de behöver för att kunna fullgöra sina uppgifter. Denne ska därvid ge kommittéerna
1. tillträde till och möjlighet att fritt förflytta sig inom de platser där personer som berövats sin frihet är placerade,
2. möjlighet till enskilda samtal med frihetsberövade personer och med andra som kan ge upplysningar om en sådan persons behandling, och
3. information som behövs för att syftet med besöket skall kunna uppnås.
Upplysningar och information som avses i första stycket får lämnas utan hinder av sekretess enligt sekretesslagen (1980:100).
3. information som behövs för att syftet med besöket ska kunna uppnås.
Upplysningar och information som avses i första stycket får lämnas utan hinder av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.40 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor
Härigenom föreskrivs att 26 § lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
26 §
Den som har tagit befattning med ett ärende som avses i denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han därvid erfarit om någons affärs- eller driftförhållanden.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
Den som har tagit befattning med ett ärende som avses i denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon därvid har fått veta om någons affärs- eller driftförhållanden.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.41 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 4 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
11 kap.
4 §1
Riksbanken skall utan hinder av vad som föreskrivs i 8 kap. 8 § sekretesslagen (1980:100) underrätta polismyndighet eller åklagarmyndighet om det i verksamhet som avses i dessa bestämmelser framkommer uppgifter som ger anledning att anta att ett brott har begåtts.
Riksbanken ska utan hinder av vad som föreskrivs i 31 kap. 1 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) underrätta polismyndighet eller åklagarmyndighet om det i verksamhet som avses i dessa bestämmelser framkommer uppgifter som ger anledning att anta att ett brott har begåtts.
Om det finns särskilda skäl får Riksbanken underlåta att lämna sådan underrättelse.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.42 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:329) om en folk- och bostadsräkning år 1990
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1989:329) om en folk- och bostadsräkning år 1990 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
5 §1
Statistiska centralbyrån skall se till att de uppgiftsskyldiga får information om folk- och bostadsräkningen.
Informationen skall avse bland annat
Statistiska centralbyrån ska se till att de uppgiftsskyldiga får information om folk- och bostadsräkningen.
Informationen ska avse bland annat
- ändamålet med folk- och bostadsräkningen,
- innehållet i det register som upprättas vid denna,
- vad som gäller i fråga om registrets bevarande,
- de sekretess- och säkerhetsbestämmelser som gäller, och
- rätten att få registerutdrag och rättelse till stånd enligt datalagen (1973:289).
Föreskrifter om sekretess finns i sekretesslagen (1980:100).
Föreskrifter om sekretess finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.43 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m.
Härigenom föreskrivs att 18 och 33 §§ lagen (1990:217) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m.m. ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
18 §
Den som tjänstgör eller har tjänstgjort som skyddsvakt får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han på grund av uppdrag enligt denna lag fått veta om en enskilds personliga förhållanden eller förhållanden av betydelse för totalförsvaret eller annars för Sveriges säkerhet.
I det allmännas verksamhet tillämpas bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
Den som tjänstgör eller har tjänstgjort som skyddsvakt får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon på grund av uppdrag enligt denna lag fått veta om en enskilds personliga förhållanden eller förhållanden av betydelse för totalförsvaret eller annars för Sveriges säkerhet.
I det allmännas verksamhet tillämpas bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
33 §
Den som tjänstgör eller har tjänstgjort som skyddsområdesvakt får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han på grund av uppdrag enligt denna lag fått veta om en enskilds personliga förhållanden eller förhållanden av betydelse för totalförsvaret eller annars för Sveriges säkerhet.
I det allmännas verksamhet tillämpas bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
Den som tjänstgör eller har tjänstgjort som skyddsområdesvakt får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon på grund av uppdrag enligt denna lag fått veta om en enskilds personliga förhållanden eller förhållanden av betydelse för totalförsvaret eller annars för Sveriges säkerhet.
I det allmännas verksamhet tillämpas bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.44 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 16 § taxeringslagen (1990:324) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 kap.
16 §1
Uppgifter som myndighet förfogar över och som behövs för taxering skall på Skatteverkets be tillhandahållas verket.
Uppgiftsskyldighet enligt första stycket föreligger dock inte i fråga om uppgifter för vilka sekretess gäller till följd av 2 kap. 1 eller 2 § eller 3 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) eller en bestämmelse till vilken hänvisas i någon av de nämnda paragraferna.
Om sekretess gäller för uppgift enligt någon annan bestämmelse i sekretesslagen och ett utlämnande skulle medföra synnerligt men för något enskilt eller allmänt intresse föreligger uppgiftsskyldighet endast om regeringen på ansökan av Skatteverket beslutar att uppgiften skall lämnas ut.
Uppgifter som en myndighet förfogar över och som behövs för taxering ska på Skatteverkets begäran tillhandahållas verket.
Uppgiftsskyldighet enligt första stycket föreligger dock inte i fråga om uppgifter för vilka sekretess gäller till följd av 15 kap. 1 eller 2 § eller 16 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) eller en bestämmelse till vilken hänvisas i någon av de nämnda paragraferna.
Om sekretess gäller för uppgift enligt någon annan bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen och ett utlämnande skulle medföra synnerligt men för något enskilt eller allmänt intresse, föreligger uppgiftsskyldighet endast om regeringen på ansökan av Skatteverket beslutar att uppgiften ska lämnas ut.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.45 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter
Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
8 §
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet utnyttjar eller röjer en företagshemlighet som, enligt vad han inser eller bör inse, har angripits enligt denna lag skall ersätta den skada som uppkommer genom hans förfarande. Detsamma gäller om någon i annat fall uppsåtligen eller av oaktsamhet utnyttjar eller röjer en företagshemlighet som, enligt vad han inser eller bör inse, har röjts i strid med sekretesslagen (1980:100).
Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken skall inte ådömas någon på grund av överträdelse av första stycket.
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet utnyttjar eller röjer en företagshemlighet som, enligt vad han eller hon inser eller bör inse, har angripits enligt denna lag ska ersätta den skada som uppkommer genom hans eller hennes förfarande. Detsamma gäller om någon i annat fall uppsåtligen eller av oaktsamhet utnyttjar eller röjer en företagshemlighet som, enligt vad han eller hon inser eller bör inse, har röjts i strid med offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken ska inte följa för den som bryter mot förbudet i första stycket.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.46 Förslag till lag om ändring i arkivlagen (1990:782)
Härigenom föreskrivs att 2, 2 a och 8 §§ arkivlagen (1990:782) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 §1
Vad som enligt denna lag gäller för statliga myndigheters arkiv skall gälla även för arkiv hos sådana organ som avses i 1 kap. 8 § andra stycket första meningen sekretesslagen (1980:100) till den del arkivet härrör från den verksamhet som avses i bilagan till sekretesslagen.
Det som enligt denna lag gäller för statliga myndigheters arkiv ska gälla även för arkiv hos sådana organ som avses i 2 kap. 4 § första meningen offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) till den del arkivet härrör från den verksamhet som avses i bilagan till offentlighets- och sekretesslagen.
2 a §2
Vad som enligt denna lag gäller för kommunala myndigheters arkiv skall gälla även för arkiv hos sådana juridiska personer som avses i 1 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100).
Det som enligt denna lag gäller för kommunala myndigheters arkiv ska gälla även för arkiv hos sådana juridiska personer som avses i 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
8 §3
Regeringen bestämmer vilka arkivmyndigheter som skall finnas för tillsynen över de statliga myndigheterna. Tillsynen över att sådana organ som avses i 2 § fullgör sina skyldigheter enligt 3-6 §§ skall skötas av de statliga arkivmyndigheterna.
Regeringen bestämmer vilka arkivmyndigheter som ska finnas för tillsynen över de statliga myndigheterna. Tillsynen över att sådana organ som avses i 2 § fullgör sina skyldigheter enligt 3-6 §§ ska skötas av de statliga arkivmyndigheterna.
Kommunstyrelsen är arkivmyndighet i kommunen och landstingsstyrelsen i landstinget, om inte kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige har utsett någon annan nämnd eller styrelse till arkivmyndighet.
Den kommunala arkivmyndigheten skall se till att sådana juridiska personer som avses i 1 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100) fullgör sina skyldigheter enligt 3-6 §§ denna lag. I de fall flera kommuner eller flera landsting bestämmer tillsammans i ett sådant företag fullgörs uppgiften av arkivmyndigheten i den kommun eller det landsting som kommunerna eller landstingen kommer överens om.
Tillsynen över att sådana enskilda organ som avses i 1 § tredje stycket 1 fullgör sina skyldigheter enligt 3-6 §§ skall skötas av de statliga arkivmyndigheterna i de fall det enskilda organet förvarar ett statligt arkiv och av de kommunala arkivmyndigheterna i de fall det enskilda organet förvarar ett kommunalt arkiv.
De statliga arkivmyndigheterna skall också sköta tillsynen över att Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar fullgör sina skyldigheter enligt 3-6 §§ avseende handlingar som förvaras med stöd av lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.
Den kommunala arkivmyndigheten ska se till att sådana juridiska personer som avses i 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) fullgör sina skyldigheter enligt 3-6 §§ denna lag. I de fall flera kommuner eller flera landsting bestämmer tillsammans i ett sådant företag fullgörs uppgiften av arkivmyndigheten i den kommun eller det landsting som kommunerna eller landstingen kommer överens om.
Tillsynen över att sådana enskilda organ som avses i 1 § tredje stycket 1 fullgör sina skyldigheter enligt 3-6 §§ ska skötas av de statliga arkivmyndigheterna i de fall det enskilda organet förvarar ett statligt arkiv och av de kommunala arkivmyndigheterna i de fall det enskilda organet förvarar ett kommunalt arkiv.
De statliga arkivmyndigheterna ska också sköta tillsynen över att Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar fullgör sina skyldigheter enligt 3-6 §§ avseende handlingar som förvaras med stöd av lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.47 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll
Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
14 §1
Bedöms i fall som avses i 11 § risk föreligga för att utlänningen begår eller medverkar till brott mot rikets säkerhet eller brott som anges i 1 § första stycket 2 efter utgången av den i 12 § angivna treårsfristen, får anmälningsplikt beslutas även för tid efter denna frists utgång. På motsvarande grunder får förordnas att 19-22 §§ skall tillämpas på utlänningen för sådan tid, om risken avser brott som anges i 1 § första stycket 2.
Frågor som avses i första stycket prövas av Stockholms tingsrätt på ansökan av Säkerhetspolisen. Beslut i en sådan fråga skall meddelas för en viss tid och högst tre år, räknat från den dag då beslutet skall börja tillämpas.
Om det i fall som avses i 11 § bedöms föreligga risk för att utlänningen begår eller medverkar till brott mot rikets säkerhet eller brott som anges i 1 § första stycket 2 efter utgången av den i 12 § angivna treårsfristen, får anmälningsplikt beslutas även för tid efter denna frists utgång. På motsvarande grunder får förordnas att 19-22 §§ ska tillämpas på utlänningen för sådan tid, om risken avser brott som anges i 1 § första stycket 2.
Frågor som avses i första stycket prövas av Stockholms tingsrätt på ansökan av Säkerhetspolisen. Beslut i en sådan fråga ska meddelas för en viss tid och högst tre år, räknat från den dag då beslutet ska börja tillämpas.
För förfarandet vid rätten gäller, utom i de hänseenden som anges i fjärde stycket, vad som är föreskrivet om mål som rör allmänt åtal för brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i sex månader.
Tvångsmedel enligt 24 och 25 kap. rättegångsbalken får inte tillgripas. En skriftlig berättelse eller en uppteckning eller upptagning av en sådan berättelse som avses i 35 kap. 14 § rättegångsbalken får åberopas som bevis. Bestämmelsen i 14 kap. 5 § andra stycket andra meningen sekretesslagen (1980:100) gäller inte. Beslutet får grundas även på handlingar eller annat material som enligt första stycket samma paragraf inte får lämnas ut till parter.
Tvångsmedel enligt 24 och 25 kap. rättegångsbalken får inte tillgripas. En skriftlig berättelse eller en uppteckning eller upptagning av en sådan berättelse som avses i 35 kap. 14 § rättegångsbalken får åberopas som bevis. Bestämmelsen i 10 kap. 3 § andra stycket andra meningen offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) gäller inte. Beslutet får grundas även på handlingar eller annat material som enligt första stycket samma paragraf inte får lämnas ut till parter.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.48 Förslag till lag om ändring i kommunallagen (1991:900)
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 16 och 18 §§, 6 kap. 19 a §, 7 kap. 12 § och 9 kap. 22 § kommunallagen (1991:900)1 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 kap.
16 §
Kommuner och landsting får efter beslut av fullmäktige lämna över vården av en kommunal angelägenhet, för vars handhavande särskild ordning inte föreskrivits, till ett aktiebolag, ett handelsbolag, en ekonomisk förening, en ideell förening, en stiftelse eller en enskild individ.
Vården av en angelägenhet som innefattar myndighetsutövning får dock enligt 11 kap. 6 § regeringsformen överlämnas endast om det finns stöd för det i lag.
Om allmänhetens rätt att ta del av handlingar hos vissa kommunala företag finns bestämmelser i 1 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100).
Bestämmelser om allmänhetens rätt att ta del av handlingar hos vissa kommunala företag finns i 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
18 §
Innan vården av en kommunal angelägenhet lämnas över till ett bolag eller en förening där kommunen eller landstinget bestämmer tillsammans med någon annan, skall fullmäktige se till att den juridiska personen blir bunden av de villkor som avses i 17 § i en omfattning som är rimlig med hänsyn till andelsförhållandena, verksamhetens art och omständigheterna i övrigt.
Innan vården av en kommunal angelägenhet lämnas över till ett bolag eller en förening där kommunen eller landstinget bestämmer tillsammans med någon annan, ska fullmäktige se till att den juridiska personen blir bunden av de villkor som avses i 17 § i en omfattning som är rimlig med hänsyn till andelsförhållandena, verksamhetens art och omständigheterna i övrigt.
Detsamma gäller, om kommunen eller landstinget tillsammans med någon annan bildar en stiftelse för en kommunal angelägenhet.
I fråga om sådana juridiska personer som avses i första och andra styckena och som inte omfattas av 1 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100), skall fullmäktige verka för att allmänheten skall ha rätt att ta del av handlingar hos företaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen.
I fråga om sådana juridiska personer som avses i första och andra styckena och som inte omfattas av 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000), ska fullmäktige verka för att allmänheten ska ha rätt att ta del av handlingar hos företaget enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen.
6 kap.
19 a §2
En nämnds sammanträden skall hållas inom stängda dörrar. Nämnden får dock besluta att dess sammanträden skall vara offentliga, om fullmäktige har medgett det.
En nämnds sammanträden ska hållas inom stängda dörrar. Nämnden får dock besluta att dess sammanträden ska vara offentliga, om fullmäktige har medgett det.
Om fullmäktige har medgett det, får nämnden besluta att den eller de som har väckt ett ärende genom medborgarförslag får närvara när nämnden behandlar ärendet och delta i överläggningarna men inte i besluten.
En nämnds sammanträden skall dock alltid hållas inom stängda dörrar i ärenden
En nämnds sammanträden ska dock alltid hållas inom stängda dörrar i ärenden
1. som avser myndighetsutövning, eller
2. i vilka det förekommer uppgifter som hos nämnden omfattas av sekretess enligt sekretesslagen (1980:100).
2. i vilka det förekommer uppgifter som hos nämnden omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
7 kap.
12 §
En nämnd är skyldig att, med iakttagande av föreskrifterna i sekretesslagen (1980:100), lämna personalföreträdarna de upplysningar som behövs för deras verksamhet.
En nämnd är skyldig att, med iakttagande av föreskrifterna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000), lämna personalföreträdarna de upplysningar som behövs för deras verksamhet.
9 kap.
22 §3
Revisorer i ett kommunalförbund är skyldiga att på begäran lämna upplysningar till de förtroendevalda revisorerna i varje kommun eller landsting som är medlem i kommunalförbundet. Skyldigheten gäller upplysningar om
1. kommunalförbundets angelägenheter, samt
2. sådana företag som omfattas av 1 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100) och till vilka kommunalförbundet enligt 3 kap. 17 eller 18 § lämnat över vården av en kommunal angelägenhet.
2. sådana företag som omfattas av 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) och till vilka kommunalförbundet enligt 3 kap. 17 eller 18 § lämnat över vården av en kommunal angelägenhet.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.49 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön
Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (1991:1047) om sjuklön ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
18 §
Den som i en arbetsgivares personaladministrativa verksamhet genom intyg av läkare eller tandläkare, vilket har lämnats arbetsgivaren på grund av denna lag, eller genom försäkran som avses i 9 § fått kännedom om en enskilds hälsotillstånd eller personliga förhållanden i övrigt får inte obehörigen röja vad han sålunda fått veta.
Den som i en arbetsgivares personaladministrativa verksamhet genom intyg av läkare eller tandläkare, vilket har lämnats arbetsgivaren på grund av denna lag, eller genom försäkran som avses i 9 § fått kännedom om en enskilds hälsotillstånd eller personliga förhållanden i övrigt får inte obehörigen röja vad han eller hon sålunda fått veta.
Föreskriften i första stycket medför inte någon inskränkning i den skyldighet att lämna uppgifter som följer av lag eller förordning.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället föreskrifterna i sekretesslagen (1980:100).
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället föreskrifterna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.50 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård
Härigenom föreskrivs att 43 § lagen (1991:1128)1 om psykiatrisk tvångsvård ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
43 §
Från en verksamhet där sekretess gäller enligt 7 kap. 1 c § eller 4 § första och tredje styckena sekretesslagen (1980:100) skall utan hinder av sekretessen lämnas ut sådana uppgifter om en patient som behövs för att chefsöverläkarens åligganden enligt denna lag skall kunna fullgöras. Detsamma gäller uppgifter om en patient som behövs för en sakkunnigs uppdrag eller ett yttrande av Socialstyrelsen.
Från en verksamhet där sekretess gäller enligt 25 kap. 1-5 §§ eller 26 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) ska det utan hinder av sekretessen lämnas ut sådana uppgifter om en patient som behövs för att chefsöverläkarens åligganden enligt denna lag ska kunna fullgöras. Detsamma gäller uppgifter om en patient som behövs för en sakkunnigs uppdrag eller ett yttrande av Socialstyrelsen.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.51 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning
Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
14 §1
Från en verksamhet där sekretess gäller enligt 7 kap. 1 c § eller 4 § första och tredje styckena sekretesslagen (1980:100) skall utan hinder av sekretessen lämnas ut sådana uppgifter om den misstänkte som behövs för en rättspsykiatrisk undersökning. Detsamma gäller uppgifter om den misstänkte som behövs för ett läkarutlåtande som anges i 4 § andra stycket liksom för ett yttrande av Socialstyrelsen över ett sådant utlåtande eller sådant läkarintyg som anges i 4 § första stycket.
Från en verksamhet där sekretess gäller enligt 25 kap. 1-5 §§ eller 26 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) ska det utan hinder av sekretessen lämnas ut sådana uppgifter om den misstänkte som behövs för en rättspsykiatrisk undersökning. Detsamma gäller uppgifter om den misstänkte som behövs för ett läkarutlåtande som anges i 4 § andra stycket liksom för ett yttrande av Socialstyrelsen över ett sådant utlåtande eller sådant läkarintyg som anges i 4 § första stycket.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.52 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m.
Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1991:2041) om särskild personutredning i brottmål, m.m. ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
8 §1
Från en verksamhet där sekretess gäller enligt 7 kap. 1 c § eller 4 § första och tredje styckena sekretesslagen (1980:100) skall det utan hinder av sekretessen lämnas ut sådana uppgifter om en misstänkt som behövs för ett läkarintyg enligt 7 §.
Från en verksamhet där sekretess gäller enligt 25 kap. 1-5 §§ eller 26 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) ska det utan hinder av sekretessen lämnas ut sådana uppgifter om en misstänkt som behövs för ett läkarintyg enligt 7 §.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.53 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1119) om teknisk kontroll
Härigenom föreskrivs att 22 § lagen (1992:1119) om teknisk kontroll ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
22 §
Den som har tagit befattning med ett ärende enligt denna lag fårinte obehörigen röja eller utnyttja vad han därvid fått veta om någons affärs- eller driftförhållanden.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
Den som har tagit befattning med ett ärende enligt denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon därvid har fått veta om någons affärs- eller driftförhållanden.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.54 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1602) om valuta- och kreditreglering
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 2 § lagen (1992:1602) om valuta- och kreditreglering ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
4 kap.
2 §
Den som har tagit befattning med ett ärende som avses i denna lag får inte obehörigen röja vad han har fått veta om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
Den som bryter mot förbudet i första stycket skall inte dömas till ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.
Den som har tagit befattning med ett ärende som avses i denna lag får inte obehörigen röja vad han eller hon har fått veta om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Den som bryter mot förbudet i första stycket ska inte dömas till ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.55 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
Härigenom föreskrivs att 27 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
27 §1
Beslut av en sådan nämnd som avses i 22 § eller av länsstyrelsen får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol om beslutet avser
1. insatser för en enskild enligt 9 §,
2. utbetalning till någon annan enligt 11 §,
3. återbetalning enligt 12 §,
4. förhandsbesked om rätt till insatser enligt 16 § andra
stycket,
5. tillstånd till enskild verksamhet enligt 23 §,
6. omhändertagande av personakt enligt 23 c §, eller
7. föreläggande eller återkallelse av tillstånd enligt 24 §.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
I fråga om överklagande av länsstyrelsens beslut enligt 23 b § gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 15 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100).
Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. Länsrätten eller kammarrätten får dock förordna att dess beslut skall gälla först sedan det vunnit laga kraft.
I fråga om överklagande av länsstyrelsens beslut enligt 23 b § gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 6 kap. 7-11 §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Beslut i frågor som avses i första stycket gäller omedelbart. Länsrätten eller kammarrätten får dock förordna att dess beslut ska gälla först sedan det vunnit laga kraft.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.56 Förslag till lag om ändring i tobakslagen (1993:581)
Härigenom föreskrivs att 24 § tobakslagen (1993:581)1 ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
24 §
Den som har tagit befattning med något ärende enligt denna lag får inte obehörigen röja eller på annat sätt använda sig av vad han därvid fått veta om yrkeshemligheter eller affärsförhållanden.
I det allmännas verksamhet tillämpas bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
Den som har tagit befattning med något ärende enligt denna lag får inte obehörigen röja eller på annat sätt utnyttja vad han eller hon därvid har fått veta om yrkeshemligheter eller affärsförhållanden.
I det allmännas verksamhet tillämpas bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.57 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:584) om medicintekniska produkter
Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (1993:584) om medicintekniska produkter ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
16 §
Den som har tagit befattning med ett ärende enligt denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han därvid fått veta om någons affärs- eller driftförhållanden.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
Den som har tagit befattning med ett ärende enligt denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon därvid har fått veta om någons affärs- eller driftförhållanden.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.58 Förslag till lag om ändring i lagen (2009:000) om ändring i lagen (1993:584) om medicintekniska produkter
Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (1993:584) om medicintekniska produkter i stället för dess lydelse enligt lagen (2009:000) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt prop. 2008/09:105
Föreslagen lydelse
16 §
Den som har tagit befattning med ett ärende enligt denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han därvid fått veta om någons affärs- eller driftförhållanden.
Tystnadsplikten enligt första stycket omfattar inte sådan information som
1. avser att identifiera tillverkaren, tillverkarens ombud i Sverige och de produkter som släpps ut på marknaden,
2. tillverkaren, tillverkarens ombud i Sverige eller en distributör sänt till en användare om åtgärder som vidtagits eller slutsatser som dragits efter en olycka eller ett tillbud med en medicinskteknisk produkt, och
3. lämnas enligt föreskrifter meddelade med stöd av 10 § 2.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
Den som har tagit befattning med ett ärende enligt denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon därvid har fått veta om någons affärs- eller driftförhållanden.
Tystnadsplikten enligt första stycket omfattar inte sådan information som
1. avser att identifiera tillverkaren, tillverkarens ombud i Sverige och de produkter som släpps ut på marknaden,
2. tillverkaren, tillverkarens ombud i Sverige eller en distributör sänt till en användare om åtgärder som vidtagits eller slutsatser som dragits efter en olycka eller ett tillbud med en medicinskteknisk produkt, och
3. lämnas enligt föreskrifter meddelade med stöd av 10 § 2.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
2.59 Förslag till lag om ändring i postlagen (1993:1684)
Härigenom föreskrivs att 21 § postlagen (1993:1684) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
21 §1
I det allmännas verksamhet skall, i stället för 19-20 §§, bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100) tillämpas.
I det allmännas verksamhet ska, i stället för 19-20 §§, bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) tillämpas.
För utlämnande av annan personuppgift i postverksamhet än som avses i 19 § första och tredje styckena gäller bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.60 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:844) om behörighet att utöva veterinäryrket
Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1994:844) om behörighet att utöva veterinäryrket ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
9 §
En veterinär får inte obehörigen röja eller utnyttja vad veterinären i sin yrkesutövning har fått veta om enskildas affärs- eller driftförhållanden.
I det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
I det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.61 Förslag till lag om ändring i sjölagen (1994:1009)
Härigenom föreskrivs att 18 kap. 13 § sjölagen (1994:1009) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
18 kap.
13 §1
Om sjöförklaringen gäller en sammanstötning med ett annat fartyg, får rätten bevilja anstånd med sjöförklaringen om den därigenom kan hållas samtidigt med sjöförklaring eller motsvarande utredning för det andra fartyget. Ett sådant anstånd får inte beviljas för längre tid än som är oundgängligen nödvändigt.
Utöver vad som följer av 5 kap. 1 § rättegångsbalken får sjöförklaring hållas inom stängda dörrar, om det vid förklaringen kommer att lämnas uppgifter för vilka sekretess gäller enligt 8 kap. 16 § sekretesslagen (1980:100). Vid sjöförklaring inom stängda dörrar får en annan enskild sakägare än redaren inte närvara utan redarens samtycke.
Har sammanstötning skett med ett utländskt fartyg, för vilket varken sjöförklaring eller motsvarande utredning skall hållas, behöver sjöförklaring inte äga rum om Transportstyrelsen inte bestämmer något annat. Hålls sjöförklaring skall bestämmelserna i andra stycket om handläggning inom stängda dörrar ha motsvarande tillämpning.
Utöver vad som följer av 5 kap. 1 § rättegångsbalken får sjöförklaring hållas inom stängda dörrar, om det vid förklaringen kommer att lämnas uppgifter för vilka sekretess gäller enligt 29 kap. 13 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000). Vid sjöförklaring inom stängda dörrar får en annan enskild sakägare än redaren inte närvara utan redarens samtycke.
Har sammanstötning skett med ett utländskt fartyg, för vilket varken sjöförklaring eller motsvarande utredning ska hållas, behöver sjöförklaring inte äga rum om Transportstyrelsen inte bestämmer något annat. Hålls sjöförklaring ska bestämmelserna i andra stycket om handläggning inom stängda dörrar ha motsvarande tillämpning.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.62 Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 15 § stiftelselagen (1994:1220) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
4 kap.
15 §1
Revisorerna får inte obehörigen lämna upplysningar till utomstående om sådana stiftelsens angelägenheter som de har fått kännedom om vid fullgörandet av sitt uppdrag, om det kan vara till nackdel för stiftelsen.
Revisorerna är skyldiga att
1. till medrevisor, ny revisor, tillsynsmyndigheten och, om stiftelsen har försatts i konkurs, konkursförvaltaren lämna behövliga upplysningar om stiftelsens angelägenheter, samt
2. på begäran lämna upplysningar om stiftelsens angelägenheter till undersökningsledaren under förundersökning i brottmål.
Bestämmelsen i andra stycket 1 om upplysningsskyldighet till tillsynsmyndigheten gäller inte när det är fråga om sådan stiftelse som avses i 9 kap. 10 § första stycket. Detsamma gäller upplysningar i sådana hänseenden där stiftelsen är undantagen från tillsyn enligt 9 kap. 10 a §.
Revisorerna i en stiftelse som omfattas av 1 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100) är även skyldiga att på begäran lämna upplysningar om stiftelsens angelägenheter till de förtroendevalda revisorerna i kommunen, landstinget eller i sådana kommunalförbund som kommunen eller landstinget ingår i.
Revisorerna i en stiftelse som omfattas av 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) är även skyldiga att på begäran lämna upplysningar om stiftelsens angelägenheter till de förtroendevalda revisorerna i kommunen, landstinget eller i sådana kommunalförbund som kommunen eller landstinget ingår i.
Revisorerna i en stiftelse som avses i 2 § 5 lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. är skyldiga att på begäran lämna upplysningar om stiftelsens angelägenheter till Riksrevisionen.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.63 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring
Härigenom föreskrivs att 1 och 7 §§ lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 §1
Denna lag innehåller bestämmelser om överlämnande av allmänna handlingar till sådana enskilda organ som avses i 2 kap. 17 § första stycket tryckfrihetsförordningen och om förvaring av dessa handlingar sedan de överlämnats. I lagen ges också bestämmelser om sådana organs skyldighet att pröva framställningar om utlämnande av allmänna handlingar enligt reglerna i tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen (1980:100).
Denna lag innehåller bestämmelser om överlämnande av allmänna handlingar till sådana enskilda organ som avses i 2 kap. 17 § första stycket tryckfrihetsförordningen och om förvaring av dessa handlingar sedan de överlämnats. I lagen ges också bestämmelser om sådana organs skyldighet att pröva framställningar om utlämnande av allmänna handlingar enligt reglerna i tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
I fråga om allmänna handlingar som förvaras hos Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar finns bestämmelser i lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.
7 §2
Bestämmelser om rätten att ta del av allmänna handlingar finns i 2 kap. tryckfrihetsförordningen.
Bestämmelser om begränsningar i rätten att ta del av allmänna handlingar och om skyldigheten att iaktta sekretess finns i sekretesslagen (1980:100).
Av 2 kap. 17 § första stycket tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 8 § tredje stycket första meningen sekretesslagen framgår att ett enskilt organ, som efter ett beslut enligt denna lag förvarar allmänna handlingar, skall jämställas med myndighet i fråga om befattningen med dessa handlingar.
Bestämmelser om begränsningar i rätten att ta del av allmänna handlingar och om skyldigheten att iaktta sekretess finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Av 2 kap. 17 § första stycket tryckfrihetsförordningen och 2 kap. 5 § första meningen offentlighets- och sekretesslagen framgår att ett enskilt organ, som efter ett beslut enligt denna lag förvarar allmänna handlingar, ska jämställas med myndighet i fråga om befattningen med dessa handlingar.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.64 Förslag till lag om ändring i pantbankslagen (1995:1000)
Härigenom föreskrivs att 7 § pantbankslagen (1995:1000) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
7 §
Uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden som har lämnats till en pantbank får inte obehörigen röjas.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
Den som bryter mot förbudet i första stycket skall inte dömas till ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Den som bryter mot förbudet i första stycket ska inte dömas till ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.65 Förslag till lag om ändring i säkerhetsskyddslagen (1996:627)
Härigenom föreskrivs att 6 och 25 §§ säkerhetsskyddslagen (1996:627) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
6 §1
Med säkerhetsskydd avses
1. skydd mot spioneri, sabotage och andra brott som kan hota rikets säkerhet,
2. skydd i andra fall av uppgifter som omfattas av sekretess enligt sekretesslagen (1980:100) och som rör rikets säkerhet, och
2. skydd i andra fall av uppgifter som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) och som rör rikets säkerhet, och
3. skydd mot terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott (terrorism), även om brotten inte hotar rikets säkerhet.
25 §
Innan en uppgift som har kommit fram vid registerkontroll eller särskild personutredning får lämnas ut för säkerhetsprövning, skall den som uppgiften avser ges tillfälle att yttra sig över uppgiften. Detta gäller dock inte om uppgiften omfattas av sekretess i förhållande till den enskilde enligt någon annan bestämmelse i sekretesslagen (1980:100) än 7 kap. 17 §.
Även om uppgiften omfattas av sådan sekretess, skall den som uppgiften avser ges tillfälle att yttra sig innan uppgiften lämnas ut, om hans eller hennes intresse av att få yttra sig skäligen bör ha företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda.
Innan en uppgift som har kommit fram vid registerkontroll eller särskild personutredning får lämnas ut för säkerhetsprövning, ska den som uppgiften avser ges tillfälle att yttra sig över uppgiften. Detta gäller dock inte om uppgiften omfattas av sekretess i förhållande till den enskilde enligt någon annan bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) än 35 kap.3 §.
Även om uppgiften omfattas av sådan sekretess, ska den som uppgiften avser ges tillfälle att yttra sig innan uppgiften lämnas ut, om hans eller hennes intresse av att få yttra sig skäligen bör ha företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.66 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling
Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
14 §1
MIA:s beslut enligt 4 § tredje meningen, 6 §, 6 a § första stycket, 7 § första stycket, 9 a och 10 §§ får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
I fråga om överklagande av MIA:s beslut enligt 8 c § andra stycket gäller bestämmelserna i 15 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100).
I fråga om överklagande av MIA:s beslut enligt 8 c § andra stycket gäller bestämmelserna i 6 kap. 7-11 §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
MIA:s beslut i övrigt får inte överklagas.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.67 Förslag till lag om ändring i elberedskapslagen (1997:288)
Härigenom föreskrivs att 16 § elberedskapslagen (1997:288) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
16 §
Den som på grund av bestämmelser i denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen har fått kännedom om förhållanden som är av betydelse för totalförsvaret eller för rikets säkerhet i övrigt eller en enskilds affärs- eller driftförhållanden får inte obehörigen röja eller utnyttja uppgifterna.
I det allmännas verksamhet gäller sekretesslagen (1980:100).
I det allmännas verksamhet gäller offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.68 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning
Härigenom föreskrivs att 25 § lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
25 §
Den som tar befattning med uppgift som har inhämtats genom allmän kameraövervakning får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon på detta sätt fått veta om någon enskilds personliga förhållanden. I det allmännas verksamhet skall i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100) tillämpas.
Den som tar befattning med uppgift som har inhämtats genom allmän kameraövervakning får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon på detta sätt har fått veta om någon enskilds personliga förhållanden. I det allmännas verksamhet ska i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) tillämpas.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.69 Förslag till lag om ändring i personuppgiftslagen (1998:204)
Härigenom föreskrivs att 27 och 42 §§ personuppgiftslagen (1998:204) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
27 §
I den utsträckning det är särskilt föreskrivet i lag eller annan författning eller i beslut som har meddelats med stöd av författning att uppgifter inte får lämnas ut till den registrerade gäller inte bestämmelserna i 23-26 §§. En personuppgiftsansvarig som inte är en myndighet får därvid i motsvarande fall som avses i sekretesslagen (1980:100) vägra att lämna ut uppgifter till den registrerade.
I den utsträckning det är särskilt föreskrivet i lag eller annan författning eller annars framgår av beslut som har meddelats med stöd av författning att uppgifter inte får lämnas ut till den registrerade gäller inte bestämmelserna i 23-26 §§. En personuppgiftsansvarig som inte är en myndighet får därvid i motsvarande fall som avses i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) vägra att lämna ut uppgifter till den registrerade.
42 §
Den personuppgiftsansvarige skall till var och en som begär det skyndsamt och på lämpligt sätt lämna upplysningar om sådana automatiserade eller andra behandlingar av personuppgifter som inte har anmälts till tillsynsmyndigheten. Upplysningarna skall omfatta det som en anmälan enligt 36 § första stycket skulle ha omfattat. Den personuppgiftsansvarige är dock inte skyldig att lämna ut sekretessbelagda uppgifter eller uppgifter om vilka säkerhetsåtgärder som har vidtagits. En personuppgiftsansvarig som inte är myndighet får därvid i motsvarande fall som avses i sekretesslagen (1980:100) vägra att lämna ut uppgifter.
Den personuppgiftsansvarige ska till var och en som begär det skyndsamt och på lämpligt sätt lämna upplysningar om sådana automatiserade eller andra behandlingar av personuppgifter som inte har anmälts till tillsynsmyndigheten. Upplysningarna ska omfatta det som en anmälan enligt 36 § första stycket skulle ha omfattat. Den personuppgiftsansvarige är dock inte skyldig att lämna ut sekretessbelagda uppgifter eller uppgifter om vilka säkerhetsåtgärder som har vidtagits. En personuppgiftsansvarig som inte är en myndighet får därvid i motsvarande fall som avses i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) vägra att lämna ut uppgifter.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.70 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige
Härigenom föreskrivs att 5 kap. 15 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
5 kap.
15 §1
Uppgift om genetisk undersökning eller genetisk information som avser en enskild person får inte obehörigen röjas.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.71 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 13 § lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
4 kap.
13 §1
Uppgifter som en myndighet förfogar över och som behövs för punktskattekontroll enligt denna lag skall på Tullverkets begäran tillhandahållas denna.
Uppgiftsskyldighet enligt första stycket föreligger dock inte i fråga om uppgifter för vilka sekretess gäller till följd av 2 kap. 1 eller 2 § eller 3 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) eller en bestämmelse till vilken hänvisas i någon av de nämnda paragraferna.
Om sekretess gäller för uppgift enligt någon annan bestämmelse i sekretesslagen och ett utlämnande skulle medföra synnerligt men för något enskilt eller allmänt intresse föreligger uppgiftsskyldighet endast om regeringen på ansökan av Tullverket beslutar att uppgiften skall lämnas ut.
Uppgifter som en myndighet förfogar över och som behövs för punktskattekontroll enligt denna lag ska på Tullverkets begäran lämnas till verket.
Uppgiftsskyldighet enligt första stycket föreligger dock inte i fråga om uppgifter för vilka sekretess gäller till följd av 15 kap. 1 eller 2 § eller 16 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) eller en bestämmelse till vilken hänvisas i någon av de nämnda paragraferna.
Om sekretess gäller för uppgift enligt någon annan bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen och ett utlämnande skulle medföra synnerligt men för något enskilt eller allmänt intresse, föreligger uppgiftsskyldighet endast om regeringen på ansökan av Tullverket beslutar att uppgiften ska lämnas ut.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.72 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 a, 2, 8, 9 och 10 §§ samt 6 kap. 5 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 kap.
1 a §1
Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen skall i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 2 kap. 8-11 §§ denna lag och av sekretesslagen (1980:100).
Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen ska i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 2 kap. 8-11 §§ denna lag och av offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
2 §2
Den som har ansvaret för hälso- och sjukvården av en patient skall se till att patienten ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns.
Om informationen inte kan lämnas till patienten skall den i stället lämnas till en närstående till patienten. Informationen får dock inte lämnas till patienten eller någon närstående om det finns hinder för detta i 7 kap. 3 eller 6 § sekretesslagen (1980:100) eller i 8 § andra stycket eller 9 § första stycket i detta kapitel.
Den som har ansvaret för hälso- och sjukvården av en patient ska se till att patienten ges individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder för undersökning, vård och behandling som finns.
Om informationen inte kan lämnas till patienten ska den i stället lämnas till en närstående till patienten. Informationen får dock inte lämnas till patienten eller någon närstående om det finns hinder för detta i 25 kap. 6 eller 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) eller i 8 § andra stycket eller 9 § första stycket i detta kapitel.
Bestämmelser om skyldighet att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd finns i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).
8 §
Den som tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen inom den enskilda hälso- och sjukvården får inte obehörigen röja vad han eller hon i sin verksamhet har fått veta om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Som obehörigt röjande anses inte att någon fullgör sådan uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning.
Tystnadsplikt som gäller för en uppgift om en patients hälsotillstånd gäller även i förhållande till patienten själv, om det med hänsyn till ändamålet med hälso- och sjukvården är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till patienten.
För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
9 §
Den som tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen inom den enskilda hälso- och sjukvården får inte obehörigen röja en uppgift från en enskild om någon annan persons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att det finns en risk för att den som lämnat uppgiften eller någon närstående till uppgiftslämnaren utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Som obehörigt röjande anses inte att någon fullgör sådan uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning.
För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
10 §
Den som tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen inom den enskilda hälso- och sjukvården får inte obehörigen röja eller utnyttja sådana uppgifter om en viss varas tillverkning eller innehåll, som han eller hon har fått kännedom om i verksamheten och som har lämnats dit för att användas som upplysning om eller underlag för behandling eller annan liknande åtgärd. Som obehörigt röjande anses inte att någon fullgör sådan uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning.
För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
6 kap.
5 §
Den som på grund av anställning, uppdrag eller annan liknande grund deltar eller har deltagit i verksamhet som omfattas av detta kapitel får inte obehörigen röja vad han eller hon därvid fått veta om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Som obehörigt röjande anses inte att någon fullgör uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning.
För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
För den som tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen inom den enskilda vården gäller bestämmelserna i 2 kap.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.73 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:543) om hälsodataregister
Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1998:543) om hälsodataregister ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
10 §
I sekretesslagen (1980:100) finns bestämmelser om begränsningar i rätten att lämna ut personuppgifter.
I offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) finns bestämmelser om begränsningar i rätten att lämna ut personuppgifter.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.74 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister
Härigenom föreskrivs att 19 § lagen (1998:620) om belastningsregister ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
19 §
Den som med stöd av denna lag har fått del av uppgifter om annans personliga förhållanden får inte obehörigen röja dessa uppgifter.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
Den som med stöd av denna lag har fått del av uppgifter om någon annans personliga förhållanden får inte obehörigen röja dessa uppgifter.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.75 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:621) om misstankeregister
Härigenom föreskrivs att 5, 10 och 14 §§ lagen (1998:621) om misstankeregister ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
5 §1
Uppgifter ur misstankeregistret skall lämnas ut om det begärs av
1. polis-, skatte-, tull- eller åklagarmyndighet eller allmän domstol för verksamhet som avses i 2 § första stycket 1-3,
Uppgifter ur misstankeregistret ska lämnas ut om det begärs av
1. polis-, skatte-, tull- eller åklagarmyndighet eller allmän domstol för verksamhet som avses i 2 § första stycket 1-3,
2. myndighet i övrigt i den utsträckning regeringen för vissa slag av ärenden föreskriver det eller för ett särskilt fall ger tillstånd till det.
Regeringen får föreskriva att en myndighet som avses i första stycket får ha direktåtkomst till registret.
Att uppgifter får lämnas ut i vissa andra fall framgår av 14 kap. sekretesslagen (1980:100).
Att uppgifter får lämnas ut i vissa andra fall framgår av 10 kap. offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
10 §
Uppgifter får på begäran lämnas till polis- eller åklagarmyndighet i en stat som är ansluten till Interpol eller till denna organisation om det behövs för att myndigheten eller organisationen skall kunna förebygga, upptäcka, utreda eller beivra brott eller för ett utlänningsärende.
Uppgifter får vidare lämnas ut enligt vad som framgår av 1 kap. 3 § tredje stycket sekretesslagen (1980:100).
Uppgifter får på begäran lämnas till en polis- eller åklagarmyndighet i en stat som är ansluten till Interpol eller till denna organisation om det behövs för att myndigheten eller organisationen ska kunna förebygga, upptäcka, utreda eller beivra brott eller för ett utlänningsärende.
Uppgifter får vidare lämnas ut enligt vad som framgår av 8 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
14 §
Den som med stöd av denna lag har fått del av uppgifter om annans personliga förhållanden får inte obehörigen röja dessa uppgifter.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
Den som med stöd av denna lag har fått del av uppgifter om någon annans personliga förhållanden får inte obehörigen röja dessa uppgifter.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.76 Förslag till lag om ändring i polisdatalagen (1998:622)
Härigenom föreskrivs att 7 § polisdatalagen (1998:622) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
7 §
Uppgifter får lämnas ut till en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation, om utlämnandet följer av en internationell överenskommelse som Sverige efter riksdagens godkännande har tillträtt.
Regeringen får meddela föreskrifter om att uppgifter på begäran får lämnas till polis- eller åklagarmyndighet i en stat som är ansluten till Interpol om det behövs för att myndigheten eller organisationen skall kunna förebygga, upptäcka, utreda eller beivra brott.
Regeringen får meddela föreskrifter om att uppgifter på begäran får lämnas till polis- eller åklagarmyndighet i en stat som är ansluten till Interpol om det behövs för att myndigheten eller organisationen skall kunna förebygga, upptäcka, utreda eller beivra brott.
Uppgifter får vidare lämnas ut enligt vad som framgår av 1 kap. 3 § tredje stycket sekretesslagen (1980:100).
Regeringen får meddela föreskrifter om att uppgifter på begäran får lämnas till en polis- eller åklagarmyndighet i en stat som är ansluten till Interpol om det behövs för att myndigheten eller organisationen ska kunna förebygga, upptäcka, utreda eller beivra brott.
Regeringen får meddela föreskrifter om att uppgifter på begäran får lämnas till en polis- eller åklagarmyndighet i en stat som är ansluten till Interpol om det behövs för att myndigheten eller organisationen ska kunna förebygga, upptäcka, utreda eller beivra brott.
Uppgifter får vidare lämnas ut enligt vad som framgår av 8 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.77 Förslag till lag om ändring i miljöbalken
Härigenom föreskrivs att 26 kap. 27 § miljöbalken ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
26 kap.
27 §1
De som har tagit befattning med ärenden enligt denna balk eller EG- förordningar inom balkens tillämpningsområde eller i ett sådant ärende har utfört sådana undersökningar som anges i 22 § första stycket tredje meningen får inte obehörigen röja eller utnyttja vad de då har fått veta om affärs- eller driftförhållanden eller förhållanden av betydelse för landets försvar.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.78 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:938) om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga
Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (1998:98) om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
16 §
För utlämnande av personuppgifter om totalförsvarspliktiga gäller de begränsningar som följer av sekretesslagen (1980:100).
För utlämnande av personuppgifter om totalförsvarspliktiga gäller de begränsningar som följer av offentlighets- och sekretesslagen (1980:100).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.79 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan
Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
10 §
Om rätten att ta del av Svenska kyrkans handlingar när det gäller vissa verksamheter finns bestämmelser i sekretesslagen (1980:100).
Bestämmelser om rätten att ta del av Svenska kyrkans handlingar när det gäller vissa verksamheter finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.80 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid Skatteverkets medverkan i brottsutredningar
Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid Skatteverkets medverkan i brottsutredningar ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
6 §
Uppgifter får lämnas ut till en utländsk myndighet eller mellanfolklig organisation, om utlämnandet följer av en internationell överenskommelse som Sverige efter riksdagens godkännande har tillträtt.
Att uppgifter får lämnas ut även i vissa andra fall framgår av 1 kap. 3 § tredje stycket sekretesslagen (1980:100).
Att uppgifter får lämnas ut även i vissa andra fall framgår av 8 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.81 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.
Härigenom föreskrivs att 1 och 6 §§ lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m. ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 §
Denna lag innehåller bestämmelser om överlämnande av vissa arkiv till arkivmyndighet och om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar i enlighet med vad som anges i 2 kap. 17 § andra stycket tryckfrihetsförordningen samt om förvaring av dessa handlingar sedan de har överlämnats. I lagen finns också bestämmelser om skyldigheten att pröva framställningar om utlämnande av sådana allmänna handlingar enligt reglerna i tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen (1980:100).
Denna lag innehåller bestämmelser om överlämnande av vissa arkiv till arkivmyndighet och om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar i enlighet med vad som anges i 2 kap. 17 § andra stycket tryckfrihetsförordningen samt om förvaring av dessa handlingar sedan de har överlämnats. I lagen finns också bestämmelser om skyldigheten att pröva framställningar om utlämnande av sådana allmänna handlingar enligt reglerna i tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
6 §
Bestämmelser om rätten att ta del av allmänna handlingar finns i 2 kap. tryckfrihetsförordningen.
Bestämmelser om begränsningar i rätten att ta del av allmänna handlingar och om skyldigheten att iaktta sekretess finns i sekretesslagen (1980:100).
Av 2 kap. 17 § andra stycket tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 8 § tredje stycket andra meningen sekretesslagen framgår att Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar skall jämställas med myndighet i fråga om befattningen med allmänna handlingar som de förvarar enligt denna lag.
Bestämmelser om begränsningar i rätten att ta del av allmänna handlingar och om skyldigheten att iaktta sekretess finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Av 2 kap. 17 § andra stycket tryckfrihetsförordningen och 2 kap. 5 § andra meningen offentlighets och sekretesslagen framgår att Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar ska jämställas med myndighet i fråga om befattningen med allmänna handlingar som de förvarar enligt denna lag.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.82 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall
Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
7 §
Nämnden skall hålla muntlig förhandling om sökanden begär det och det inte är uppenbart obehövligt.
Muntlig förhandling skall vara offentlig.
Om det kan antas att det vid en förhandling kommer att lämnas någon uppgift för vilken det hos nämnden gäller sekretess som avses i 7 kap. 39 § sekretesslagen (1980:100), får ordföranden vid förhandlingen besluta att förhandlingen skall hållas inom stängda dörrar.
Nämnden ska hålla muntlig förhandling om sökanden begär det och det inte är uppenbart obehövligt.
Muntlig förhandling ska vara offentlig.
Om det kan antas att det vid en förhandling kommer att lämnas någon uppgift för vilken det hos nämnden gäller sekretess som avses i 25 kap. 17 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000), får ordföranden vid förhandlingen besluta att förhandlingen ska hållas inom stängda dörrar.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.83 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:353) om rättspsykiatriskt forskningsregister
Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1999:353) om rättspsykiatriskt forskningsregister ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
14 §
I sekretesslagen (1980:100) finns bestämmelser om begränsningar i rätten att lämna ut uppgifter från det rättspsykiatriska forskningsregistret.
I offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) finns bestämmelser om begränsningar i rätten att lämna ut uppgifter från det rättspsykiatriska forskningsregistret.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.84 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg
Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
15 §
Uppgifter som en myndighet förfogar över och som behövs för prövning och tillsyn enligt denna lag skall på Tullverkets begäran lämnas till verket.
Uppgiftsskyldighet enligt första stycket föreligger dock inte i fråga om uppgifter för vilka sekretess gäller till följd av 2 kap. 1 eller 2 § eller 3 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) eller en bestämmelse till vilken det hänvisas i någon av de nämnda paragraferna.
Om sekretess gäller för uppgift enligt någon annan bestämmelse i sekretesslagen och ett utlämnande skulle medföra synnerligt men för något enskilt eller allmänt intresse, föreligger uppgiftsskyldighet endast om regeringen på ansökan av Tullverket beslutar att uppgiften skall lämnas ut.
Uppgifter som en myndighet förfogar över och som behövs för prövning och tillsyn enligt denna lag ska på Tullverkets begäran lämnas till verket.
Uppgiftsskyldighet enligt första stycket föreligger dock inte i fråga om uppgifter för vilka sekretess gäller till följd av 15 kap. 1 eller 2 § eller 16 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) eller en bestämmelse till vilken det hänvisas i någon av de nämnda paragraferna.
Om sekretess gäller för uppgift enligt någon annan bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen och ett utlämnande skulle medföra synnerligt men för något enskilt eller allmänt intresse, föreligger uppgiftsskyldighet endast om regeringen på ansökan av Tullverket beslutar att uppgiften ska lämnas ut.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.85 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:988) om förhör m.m. hos kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet
Härigenom föreskrivs att 4 och 7 §§ lagen (1999:988) om förhör m.m. hos kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet ska ha följande lydelse.
4 §
Den som hörs har samma rätt och skyldighet att lämna uppgifter som han eller hon skulle ha haft som vittne i en rättegång. Vid förhöret får endast sådana frågor ställas som kunnat ställas vid ett vittnesförhör i domstol. Kommissionen skall före förhöret erinra om vad förhöret avser och upplysa om sanningsplikten och om att förhöret sker under straffansvar samt, när det finns skäl för det, om rätten att vägra yttra sig.
Ett förhör hos kommissionen får gälla även uppgifter som avses i 2 kap. 1 eller 2 § sekretesslagen (1980:100) eller någon bestämmelse till vilken det hänvisas i dessa paragrafer. Den myndighet i vars verksamhet en sådan uppgift har inhämtats skall då anses ha lämnat sitt tillstånd till detta.
Om den som skall höras vägrar att yttra sig eller att besvara en fråga och inte har något giltigt skäl för detta, får kommissionen före honom eller henne vid vite att fullgöra sin skyldighet.
Ett förhör skall dokumenteras. Den hörde har rätt att hos kommissionen ta del av det dokumenterade förhöret.
Den som hörs har samma rätt och skyldighet att lämna uppgifter som han eller hon skulle ha haft som vittne i en rättegång. Vid förhöret får endast sådana frågor ställas som kunnat ställas vid ett vittnesförhör i domstol. Kommissionen ska före förhöret erinra om vad förhöret avser och upplysa om sanningsplikten och om att förhöret sker under straffansvar samt, när det finns skäl för det, om rätten att vägra yttra sig.
Ett förhör hos kommissionen får gälla även uppgifter som avses i 15 kap. 1 eller 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) eller någon bestämmelse till vilken det hänvisas i dessa paragrafer. Den myndighet i vars verksamhet en sådan uppgift har inhämtats ska då anses ha lämnat sitt tillstånd till detta.
Om den som ska höras vägrar att yttra sig eller att besvara en fråga och inte har något giltigt skäl för detta, får kommissionen förelägga honom eller henne vid vite att fullgöra sin skyldighet.
Ett förhör ska dokumenteras. Den hörde har rätt att hos kommissionen ta del av det dokumenterade förhöret.
7 §
Om det vid förhör har kommit fram någon uppgift som det gäller sekretess för hos kommissionen enligt sekretesslagen (1980:100), får kommissionen besluta att uppgiften inte får röjas.
Om det vid förhör har kommit fram någon uppgift som det gäller sekretess för hos kommissionen enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:000), får kommissionen besluta att uppgiften inte får röjas.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.86 Förslag till lag om ändring i revisionslagen (1999:1079)
Härigenom föreskrivs att 36 § revisionslagen (1999:1079) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
36 §
Revisorn är skyldig att lämna medrevisor, ny revisor och, om företaget har försatts i konkurs, konkursförvaltaren de upplysningar som behövs om företagets angelägenheter.
Revisorn är dessutom skyldig att på begäran lämna upplysningar om företagets angelägenheter till undersökningsledaren under förundersökning i brottmål.
Revisorn i ett handelsbolag som omfattas av 1 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100) är även skyldig att på begäran lämna upplysningar om bolagets angelägenheter till de förtroendevalda revisorerna i kommunen eller landstinget.
Revisorn i ett handelsbolag som omfattas av 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) är även skyldig att på begäran lämna upplysningar om bolagets angelägenheter till de förtroendevalda revisorerna i kommunen eller landstinget.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.87 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:344) om Schengens informationssystem
Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (2000:344) om Schengens informationssystem ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
8 §
Att uppgifter i registret kan omfattas av sekretess följer av sekretesslagen (1980:100).
Att uppgifter i registret kan omfattas av sekretess följer av offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.88 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 25 § och 5 kap. 9 § lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
4 kap.
25 §1
En ansökan om hemlig teleavlyssning eller hemlig teleövervakning av någon som befinner sig i Sverige handläggs av åklagare. Av ansökan ska det framgå under vilken tid åtgärden önskas och sådana uppgifter som behövs för att åtgärden ska kunna genomföras. Åklagaren ska genast pröva om det finns förutsättningar för åtgärden och i sådant fall ansöka om rättens tillstånd till åtgärden.
Upptagningar och uppteckningar behöver inte granskas enligt 27 kap. 24 § rättegångsbalken. Upptagningar och uppteckningar får bevaras efter det att ärendet om rättslig hjälp har avslutats och återredovisning skett enligt 2 kap. 17 § endast om detta är tillåtet enligt 27 kap. 24 § rättegångsbalken.
I fråga om underrättelse till enskild enligt 27 kap. 31-33 §§ rättegångsbalken ska bestämmelserna i 27 kap. 31 § andra stycket och 33 § andra och tredje styckena samma balk inte tillämpas. Underrättelse ska lämnas så snart det kan ske efter det att åtgärden enligt första stycket har avslutats. Underrättelsen ska, utöver vad som följer av 27 kap. 33 § första stycket rättegångsbalken, skjutas upp om sekretess gäller enligt 5 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100). Om det på grund av sekretess inte har kunnat lämnas någon underrättelse inom ett år från det att åtgärden avslutades, får underrättelsen underlåtas. Underrättelse ska inte lämnas om utredningen gäller brott som motsvarar brott som anges i 27 kap. 33 § tredje stycket rättegångsbalken.
I fråga om underrättelse till en enskild enligt 27 kap. 31-33 §§ rättegångsbalken ska bestämmelserna i 27 kap. 31 § andra stycket och 33 § andra och tredje styckena samma balk inte tillämpas. Underrättelse ska lämnas så snart det kan ske efter det att åtgärden enligt första stycket har avslutats. Underrättelsen ska, utöver vad som följer av 27 kap. 33 § första stycket rättegångsbalken, skjutas upp om sekretess gäller enligt 18 kap. 17 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000). Om det på grund av sekretess inte har kunnat lämnas någon underrättelse inom ett år från det att åtgärden avslutades, får underrättelsen underlåtas. Underrättelse ska inte lämnas om utredningen gäller brott som motsvarar brott som anges i 27 kap. 33 § tredje stycket rättegångsbalken.
5 kap.
9 §
För utlämnande av uppgifter i ärenden om rättslig hjälp gäller de begränsningar som följer av sekretesslagen (1980:100).
För utlämnande av uppgifter i ärenden om rättslig hjälp gäller de begränsningar som följer av offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.89 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 och 8 §§ samt 4 kap. 3 § lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 kap.
6 §1
Behörig svensk myndighet får, när det är nödvändigt för genomförande av internationellt tullsamarbete enligt denna lag, på eget initiativ eller efter ansökan lämna ut uppgifter till behörig utländsk myndighet eller mellanfolklig organisation, även om en uppgift är sekretessbelagd enligt sekretesslagen (1980:100).
Behörig svensk myndighet får, när det är nödvändigt för genomförande av internationellt tullsamarbete enligt denna lag, på eget initiativ eller efter ansökan lämna ut uppgifter till behörig utländsk myndighet eller mellanfolklig organisation, även om en uppgift är sekretessbelagd enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Första stycket gäller endast uppgifter som är tillgängliga för myndigheten inom dess verksamhetsområde.
8 §2
Har behörig svensk myndighet översänt uppgift till behörig utländsk myndighet eller mellanfolklig organisation, är den skyldig att på begäran av den person som uppgiften rör underrätta denna om vilken utländsk myndighet eller mellanfolklig organisation uppgiften översänts till och för vilket ändamål.
Underrättelse enligt första stycket behöver inte lämnas, om det är uppenbart obehövligt eller om det kan befaras att underrättelsen skulle försvåra genomförandet av utländsk myndighets eller mellanfolklig organisations utredning eller beslut i ärendet.
Underrättelse behöver inte heller lämnas om uppgiften omfattas av sekretess enligt 5 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100).
Underrättelse behöver inte heller lämnas om uppgiften omfattas av sekretess enligt 18 kap. 1-3 §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
4 kap.
3 §
En behörig svensk myndighet får i en pågående utredning om överträdelse av tullbestämmelse begära att få ta del av uppgifter i en annan stat. För sådana uppgifter gäller bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100) samt sådana villkor för uppgifternas användning som avses i 2 §.
En behörig svensk myndighet får i en pågående utredning om överträdelse av tullbestämmelse begära att få ta del av uppgifter i en annan stat. För sådana uppgifter gäller bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) samt sådana villkor för uppgifternas användning som avses i 2 §.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.90 Förslag till lag om ändring i tullagen (2000:1281)
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 §, 3 kap. 11 § och 4 kap. 18 § tullagen (2000:1281) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 kap.
4 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får överlämna åt en juridisk person att förmedla uppgifter i elektroniska dokument som avses i 2 § till och från tulldatasystemet.
Den som tar del av uppgifter i förmedlingsverksamhet som avses i första stycket får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han i verksamheten fått veta om någon enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden. I det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
Den som tar del av uppgifter i förmedlingsverksamhet som avses i första stycket får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon i verksamheten har fått veta om någon enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden. I det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
3 kap.
11 §
Den som i verksamhet vid tillfälligt lager tar befattning med tulldeklarationer och andra handlingar som lämnats för tullbehandling av varor får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han i verksamheten fått veta om någon enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden. I det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
Den som i verksamhet vid tillfälligt lager tar befattning med tulldeklarationer och andra handlingar som lämnats för tullbehandling av varor får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon i verksamheten har fått veta om någon enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden. I det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
4 kap.
18 §
Den som i verksamhet vid tullager, frizon eller frilager tar befattning med tulldeklarationer och andra handlingar som lämnats för tullbehandling av varor får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han i verksamheten fått veta om någon enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden. I det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
Den som i verksamhet vid tullager, frizon eller frilager tar befattning med tulldeklarationer och andra handlingar som lämnats för tullbehandling av varor får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon i verksamheten har fått veta om någon enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden. I det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.91 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:99) om den officiella statistiken
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (2001:99) om den officiella statistiken ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
5 §
Den officiella statistiken skall framställas och offentliggöras med beaktande av behovet av skydd för fysiska och juridiska personers intressen.
Bestämmelser om sekretess finns i sekretesslagen (1980:100).
Den officiella statistiken ska framställas och offentliggöras med beaktande av behovet av skydd för fysiska och juridiska personers intressen.
Bestämmelser om sekretess finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Bestämmelser om skydd mot kränkning av enskilds personliga integritet genom behandling av personuppgifter finns i personuppgiftslagen (1998:204).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.92 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 10 § lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 kap.
10 §1
Vid sökning efter handlingar som avses i 4 § får endast uppgift om namn, person- eller samordningsnummer, beteckning för fastighet samt uppgifter som avses i 15 kap. 2 § sekretesslagen (1980:100) användas som sökbegrepp.
I verksamheten med bouppteckningar och dödsboanmälningar enligt ärvdabalken får vid sökning i skattedatabasen endast uppgifter som avses i 15 kap. 2 § sekretesslagen användas som sökbegrepp. Vid sökning efter handlingar som avses i 4 § får dessutom uppgift om namn och person- eller samordningsnummer användas som sökbegrepp.
Vid sökning efter handlingar som avses i 4 § får endast uppgift om namn, person- eller samordningsnummer, beteckning för fastighet samt uppgifter som avses i 5 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) användas som sökbegrepp.
I verksamheten med bouppteckningar och dödsboanmälningar enligt ärvdabalken får vid sökning i skattedatabasen endast uppgifter som avses i 5 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen användas som sökbegrepp. Vid sökning efter handlingar som avses i 4 § får dessutom uppgift om namn och person- eller samordningsnummer användas som sökbegrepp.
Som sökbegrepp får dock inte uppgift som avses i 1 kap. 7 § användas.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.93 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 11 § lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 kap.
11 §
Vid sökning efter handlingar som avses i 5 § får endast uppgift om namn, person- eller samordningsnummer och uppgifter som avses i 15 kap. 2 § sekretesslagen (1980:100) användas som sökbegrepp. Som sökbegrepp får dock inte uppgift som avses i 1 kap. 6 § användas.
Vid sökning efter handlingar som avses i 5 § får endast uppgift om namn, person- eller samordningsnummer och uppgifter som avses i 5 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) användas som sökbegrepp. Som sökbegrepp får dock inte uppgift som avses i 1 kap. 6 § användas.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.94 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 11 § lagen (2001:183) om behandling av personuppgifter i verksamhet med val och folkomröstningar ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 kap.
11 §
Vid sökning efter handlingar som avses i 6 § får endast uppgift om namn och personnummer samt uppgifter som avses i 15 kap. 2 § sekretesslagen (1980:100) användas som sökbegrepp. Som sökbegrepp får dock inte uppgift som avses i 1 kap. 7 § användas.
Vid sökning efter handlingar som avses i 6 § får endast uppgift om namn och personnummer samt uppgifter som avses i 5 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) användas som sökbegrepp. Som sökbegrepp får dock inte uppgift som avses i 1 kap. 7 § användas.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.95 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 29 § lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 kap.
29 §
Vid sökning efter handlingar som avses i 24 § får endast uppgift om namn, person- eller samordningsnummer och uppgifter som avses i 15 kap. 2 § sekretesslagen (1980:100) användas som sökbegrepp. Som sökbegrepp får dock inte uppgift som avses i 1 kap. 6 § användas.
Vid sökning efter handlingar som avses i 24 § får endast uppgift om namn, person- eller samordningsnummer och uppgifter som avses i 5 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) användas som sökbegrepp. Som sökbegrepp får dock inte uppgift som avses i 1 kap. 6 § användas.
Efter utgången av det tredje året efter det att ett mål avslutats får endast utslagets nummer användas som sökbegrepp i betalningsföreläggande- och handräckningsdatabasen i fråga om uppgifter om utslag i målet.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.96 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 9 § lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 kap.
9 §
Vid sökning efter handlingar som avses i 4 § får endast uppgift om namn, person- eller samordningsnummer och uppgifter som avses i 15 kap. 2 § sekretesslagen (1980:100) användas som sökbegrepp. Som sökbegrepp får dock inte uppgift som avses i 1 kap. 7 § användas.
Vid sökning efter handlingar som avses i 4 § får endast uppgift om namn, person- eller samordningsnummer och uppgifter som avses i 5 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) användas som sökbegrepp. Som sökbegrepp får dock inte uppgift som avses i 1 kap. 7 § användas.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.97 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)
Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 a §, 12 kap. 7 och 10 §§, 15 kap. 3 § och 16 kap. 4 § socialtjänstlagen (2001:453) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
5 kap.
1 a §1
Socialnämnden skall i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 15 kap. denna lag och av sekretesslagen (1980:100). Nämnden skall aktivt verka för att samverkan kommer till stånd.
Socialnämnden ska i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 15 kap. denna lag och av offentlighets- och sekretesslagen (2009:000). Nämnden ska aktivt verka för att samverkan kommer till stånd.
12 kap.
7 §
Socialnämnden skall på begäran av en annan myndighet lämna uppgifter till denna om utbetalad ekonomisk hjälp, om syftet är att undvika felaktiga utbetalningar från det allmänna eller en felaktig taxering.
Om kommunens uppgifter inom socialtjänsten fullgörs av flera nämnder skall varje sådan nämnd, i den utsträckning det begärs, till de övriga lämna
Socialnämnden ska på begäran av en annan myndighet lämna uppgifter till denna om utbetalad ekonomisk hjälp, om syftet är att undvika felaktiga utbetalningar från det allmänna eller en felaktig taxering.
Om kommunens uppgifter inom socialtjänsten fullgörs av flera nämnder ska varje sådan nämnd, i den utsträckning det begärs, till de övriga lämna
1. uppgifter om att en person är aktuell i ett ärende inom socialtjänsten, och
2. de uppgifter som behövs för att administrera fördelningen av platser inom särskilda boendeformer i kommunen.
Uppgiftsskyldigheten enligt andra stycket gäller inte uppgifter som omfattas av sekretess enligt 7 kap. 4 § andra stycket sekretesslagen (1980:100).
Uppgiftsskyldigheten enligt andra stycket gäller inte uppgifter som omfattas av sekretess enligt 26 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
10 §2
Av 1 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100) framgår att socialnämnden utan hinder av sekretess kan polisanmäla brott som hindrar nämndens verksamhet. Av 14 kap. 2 § femte-sjunde styckena samma lag följer att sekretess även i vissa andra fall inte hindrar att uppgifter som angår misstanke om brott lämnas till en åklagarmyndighet, polismyndighet eller annan myndighet som har att ingripa mot brottet. Detsamma gäller enligt sistnämnda paragraf nionde stycket uppgifter som behövs för att förhindra ett förestående eller avbryta ett pågående brott som avses i det stycket.
Av 10 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) framgår att socialnämnden utan hinder av sekretess kan polisanmäla brott som hindrar nämndens verksamhet. Av 10 kap. 21-23 §§ samma lag följer att sekretess även i vissa andra fall inte hindrar att uppgifter som angår misstanke om brott lämnas till en åklagarmyndighet, polismyndighet eller annan myndighet som har att ingripa mot brottet. Detsamma gäller enligt 10 kap. 19 § samma lag uppgifter som behövs för att förhindra ett förestående eller avbryta ett pågående brott som avses i den paragrafen.
Från socialtjänsten ska utan hinder av sekretess lämnas
1. uppgifter om huruvida någon visats i ett hem för vård eller boende eller i ett familjehem, om uppgifterna för särskilt fall begärs av en domstol, åklagarmyndighet, polismyndighet, Kronofogdemyndigheten eller Skatteverket,
2. uppgifter om en studerande som behövs för prövning av ett ärende om att avskilja denne från högskoleutbildning.
15 kap.
3 §
I det allmännas verksamhet gäller sekretesslagen (1980:100).
I det allmännas verksamhet gäller offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
16 kap.
4 §3
Länsstyrelsens beslut i ärenden om tillstånd enligt 7 kap. 1 §, omhändertagande av personakt enligt 7 kap. 5 §, föreläggande eller förbud enligt 13 kap. 6 §, förbud enligt 13 kap. 7 § samt överflyttning av ärende enligt 16 kap. 1 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
I fråga om överklagande av länsstyrelsens beslut enligt 7 kap. 4 § gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 15 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100).
I fråga om överklagande av länsstyrelsens beslut enligt 7 kap. 4 § gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 6 kap. 7-11 §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Länsstyrelsens beslut om omhändertagande av personakt enligt 7 kap. 5 §, om föreläggande eller förbud enligt 13 kap. 6 §, och om förbud enligt 13 kap. 7 § samt domstols motsvarande beslut gäller omedelbart.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.98 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten
Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (2001:454) om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
8 §
I fråga om utlämnande av personuppgifter som finns inom socialtjänsten gäller de begränsningar som följer av sekretesslagen (1980:100), socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.
I fråga om utlämnande av personuppgifter som finns inom socialtjänsten gäller de begränsningar som följer av offentlighets- och sekretesslagen (2009:000), socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.99 Förslag till lag om ändring i revisorslagen (2001:883)
Härigenom föreskrivs att 26 § revisorslagen (2001:883) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
26 §
En revisor får inte, till fördel för sig själv eller till skada eller nytta för någon annan, använda uppgifter som revisorn har fått i sin yrkesutövning. Revisorn får inte heller obehörigen röja sådana uppgifter. Revisorn ska se till att biträde till honom eller henne iakttar dessa föreskrifter.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.100 Förslag till lag om ändring i lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m.
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 6 a § lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
4 kap.
6 a §1
Frågor om utlämnande av en journalhandling enligt 4 a § prövas av den som är ansvarig för patientjournalen. Anser den ansvarige att journalhandlingen eller någon del av den inte bör lämnas ut, ska han eller hon genast med eget yttrande överlämna frågan till Socialstyrelsen för prövning.
I fråga om överklagande av Socialstyrelsens beslut enligt första stycket gäller i tillämpliga delar 15 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100).
I fråga om överklagande av Socialstyrelsens beslut enligt första stycket gäller i tillämpliga delar 6 kap. 7-11 §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.101 Förslag till lag om ändring i fartygssäkerhetslagen (2003:364)
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 5 § fartygssäkerhetslagen (2003:364) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
9 kap.
5 §1
Den som har tagit befattning med tillsyn enligt denna lag eller enligt förordning (EG) nr 336/2006 eller utsetts till skyddsombud eller ledamot av skyddskommitté får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon under uppdraget eller i sin tjänst har fått veta om yrkeshemligheter eller arbetsförfaranden eller i övrigt om enskildas ekonomiska eller personliga förhållanden eller förhållanden av betydelse för rikets säkerhet.
I det allmännas verksamhet tillämpas bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100) i stället för vad som sägs i första stycket. I fråga om den som är skyddsombud eller ledamot av skyddskommitté på fartyg i det allmännas verksamhet tillämpas 14 kap. 7, 9 och 10 §§ sekretesslagen.
I det allmännas verksamhet tillämpas bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) i stället för första stycket. I fråga om den som är skyddsombud eller ledamot av skyddskommitté på fartyg i det allmännas verksamhet tillämpas 10 kap. 1-14 §§ och 12 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.102 Förslag till lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 18 §, 4 kap. 2 § och 6 kap. 2 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 kap.
18 §
Den som fastställer nationella nummerplaner skall hålla dessa allmänt tillgängliga, utom i fråga om uppgifter för vilka sekretess gäller enligt 2 kap. 2 § sekretesslagen (1980:100).
Den som fastställer nationella nummerplaner ska hålla dessa allmänt tillgängliga, utom i fråga om uppgifter för vilka sekretess gäller enligt 15 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
4 kap.
2 §
Den som i samband med förhandling som avses i 1 § får del av uppgifter om ett annat företags affärs- och driftförhållanden får inte obehörigen föra vidare eller utnyttja det han fått del av eller tillgång till. I det allmännas verksamhet tillämpas sekretesslagen (1980:100).
Den som i samband med förhandling som avses i 1 § får del av uppgifter om ett annat företags affärs- och driftförhållanden får inte obehörigen föra vidare eller utnyttja det han eller hon har fått del av eller tillgång till. I det allmännas verksamhet tillämpas offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
6 kap.
2 §
I fråga om behandling av personuppgifter vid tillhandahållande av elektroniska kommunikationsnät och elektroniska kommunikationstjänster samt vid abonnentupplysning gäller personuppgiftslagen (1998:204), om inte annat följer av denna lag.
Bestämmelserna i personuppgiftslagen om rättelse och skadestånd gäller även vid behandling av personuppgifter enligt denna lag.
I det allmännas verksamhet skall sekretesslagen (1980:100) tillämpas i stället för 20-23 §§.
I det allmännas verksamhet ska offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) tillämpas i stället för 20-23 §§.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.103 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om investeringsfonder
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 19 § lagen (2004:46) om investeringsfonder ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 kap.
19 §
Enskildas förhållanden till en investeringsfond, ett fondbolag eller ett förvaringsinstitut får inte obehörigen röjas.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
Enskildas förhållanden till en investeringsfond, ett fondbolag eller ett förvaringsinstitut får inte obehörigen röjas.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.104 Förslag till lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168)
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 7 § smittskyddslagen (2004:168) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
8 kap.
7 §1
När muntlig förhandling hålls i mål om isolering enligt 5 kap. 1 § eller fortsatt isolering enligt 5 kap. 5 § skall länsrätten höra lämplig sakkunnig, om det inte är uppenbart obehövligt.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Socialstyrelsen skall för viss tid förordna särskilda sakkunniga att bistå rätten.
Från en verksamhet där sekretess gäller enligt 7 kap. 1 c § eller 4 § första och tredje styckena sekretesslagen (1980:100) skall utan hinder av sekretessen lämnas ut sådana uppgifter om den smittade som behövs för en sakkunnigs uppdrag.
När muntlig förhandling hålls i mål om isolering enligt 5 kap. 1 § eller fortsatt isolering enligt 5 kap. 5 § ska länsrätten höra lämplig sakkunnig, om det inte är uppenbart obehövligt.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Socialstyrelsen ska för viss tid förordna särskilda sakkunniga att bistå rätten.
Från en verksamhet där sekretess gäller enligt 25 kap. 1-5 §§ eller 26 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) ska utan hinder av sekretessen lämnas ut sådana uppgifter om den smittade som behövs för en sakkunnigs uppdrag.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.105 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 10 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
10 §
Enskildas förhållanden till kreditinstitut får inte obehörigen röjas.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken skall inte följa för den som bryter mot förbudet i första stycket.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken ska inte följa för den som bryter mot förbudet i första stycket.
I 5 a § kreditupplysningslagen (1973:1173) finns bestämmelser som innebär att vad som gäller om tystnadsplikt enligt första stycket inte hindrar att uppgifter i vissa fall utväxlas för kreditupplysningsändamål.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.106 Förslag till lag om ändring i produktsäkerhetslagen (2004:451)
Härigenom föreskrivs att 35 § produktsäkerhetslagen (2004:451) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
35 §
Den som har tagit befattning med ett ärende som gäller tillsyn enligt denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad denne har fått veta om någons affärs- eller driftsförhållanden.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.107 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:487) om sjöfartsskydd
Härigenom föreskrivs att 30 § lagen (2004:487) om sjöfartsskydd ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
30 §
Den som har tagit befattning med tillsyn enligt bestämmelserna i förordning (EG) nr 725/20041 eller har utsetts till skyddschef får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon under uppdraget eller i sin tjänst har fått veta om
1. sjöfartsskyddet ombord på fartyg eller i hamnanläggningar,
2. yrkeshemligheter eller arbetsförfaranden,
3. enskildas ekonomiska eller personliga förhållanden, eller
4. förhållanden av betydelse för rikets säkerhet.
Den som har utfört kroppsvisitation eller annan undersökning enligt denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon under uppdraget eller i sin tjänst har fått veta om enskildas ekonomiska eller personliga förhållanden.
I det allmännas verksamhet tillämpas bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100) i stället för vad som sägs i första och andra styckena.
I det allmännas verksamhet tillämpas bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) i stället för första och andra styckena.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.108 Förslag till lag om ändring i järnvägslagen (2004:519)
Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1 § järnvägslagen (2004:519) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
6 kap.
1 §
En infrastrukturförvaltare är skyldig att behandla en ansökan om infrastrukturkapacitet från den som enligt 5 kap. har rätt att utföra eller organisera trafik på svenska järnvägsnät och att på ett konkurrensneutralt och icke- diskriminerande sätt mot avgift tilldela denne infrastrukturkapacitet i enlighet med bestämmelserna i denna lag.
En infrastrukturförvaltare får inte obehörigen föra vidare eller utnyttja uppgifter som sökanden i samband med ansökan tillhandahåller om sina affärs- och driftförhållanden. I det allmännas verksamhet tillämpas sekretesslagen (1980:100).
Vid tilldelandet av infrastrukturkapacitet skall förvaltaren iaktta den tidsplan för tilldelningsförfarande som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten föreskriver.
En infrastrukturförvaltare får inte obehörigen föra vidare eller utnyttja uppgifter som sökanden i samband med ansökan tillhandahåller om sina affärs- och driftförhållanden. I det allmännas verksamhet tillämpas offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Vid tilldelandet av infrastrukturkapacitet ska förvaltaren iaktta den tidsplan för tilldelningsförfarande som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten föreskriver.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.109 Förslag till lag om ändring i lagen (2005:181) om miljöinformation hos vissa enskilda organ
Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2005:181) om miljöinformation hos vissa enskilda organ ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 §
Denna lag innehåller bestämmelser om rätt att ta del av miljöinformation hos fiskevårds- och viltvårdsområdesföreningar, vattenförbund och andra enskilda organ, om informationen avser sådan av det enskilda organet bedriven verksamhet som innebär fullgörande av offentlig förvaltningsuppgift.
Lagen gäller dock inte för sådana enskilda organ som avses i 1 kap. 8 eller 9 § sekretesslagen (1980:100).
Lagen gäller dock inte för sådana enskilda organ som avses i 2 kap. 3, 4 eller 5 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.110 Förslag till lag om ändring i lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott
Härigenom föreskrivs att 5 och 7 §§ lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
5 §1
Ett rättsintyg får inte utfärdas utan den enskildes samtycke, om inte annat följer av andra eller tredje stycket.
Ett rättsintyg som avser en målsägande får utfärdas utan samtycke
1. vid misstanke om brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år eller försök till brott för vilket inte är stadgat lindrigare straff än fängelse i två år,
2. vid misstanke om försök till brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år om gärningen innefattat försök till överföring av sådan allmänfarlig sjukdom som avses i 1 kap. 3 § smittskyddslagen (2004:168),
3. vid misstanke om brott enligt 3, 4 eller 6 kap. brottsbalken eller brott som avses i lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor, mot någon som inte har fyllt arton år, eller
4. om uppgifter, för vilka gäller sekretess enligt 7 kap. 1 c § sekretesslagen (1980:100) eller tystnadsplikt enligt 2 kap. 8 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, har lämnats ut till polismyndighet eller åklagarmyndighet efter samtycke från målsäganden.
4. om uppgifter, för vilka gäller sekretess enligt 25 kap. 1-5 §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) eller tystnadsplikt enligt 2 kap. 8 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, har lämnats ut till en polismyndighet eller en åklagarmyndighet efter samtycke från målsäganden.
Ett rättsintyg som avser den som är misstänkt för brott får utfärdas utan samtycke
1. i samband med kroppsbesiktning enligt 28 kap. rättegångsbalken, eller
2. om annan undersökning än kroppsbesiktning har ägt rum och det föreligger misstanke om sådant brott som avses i andra stycket 1-3.
7 §2
Från en verksamhet där sekretess gäller enligt 7 kap. 1 c § sekretesslagen (1980:100) eller där personalen omfattas av tystnadsplikt enligt 2 kap. 8 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område skall det till Rättsmedicinalverket utan hinder av sekretessen eller tystnadsplikten lämnas ut sådana uppgifter som behövs för att utfärda ett rättsintyg om
1. det begärs av Rättsmedicinalverket, och
2. uppgifterna angår misstanke om sådant brott som avses i 5 § andra stycket 1-3.
Bestämmelser om utlämnande av uppgifter till polismyndighet och åklagarmyndighet i vissa fall finns i 14 kap. 2 § sekretesslagen.
Från en verksamhet där sekretess gäller enligt 25 kap. 1-5 §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) eller där personalen omfattas av tystnadsplikt enligt 2 kap. 8 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område ska det till Rättsmedicinalverket utan hinder av sekretessen eller tystnadsplikten lämnas ut sådana uppgifter som behövs för att utfärda ett rättsintyg om
1. det begärs av Rättsmedicinalverket, och
2. uppgifterna angår misstanke om sådant brott som avses i 5 § andra stycket 1-3.
Bestämmelser om utlämnande av uppgifter till polismyndighet och åklagarmyndighet i vissa fall finns i 10 kap. 16-26 §§ offentlighets- och sekretesslagen.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.111 Förslag till lag om ändring i lagen (2005:258) om läkemedelsförteckning
Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (2005:258) om läkemedelsförteckning ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
12 §
I lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område finns bestämmelser om begränsningar i rätten att lämna ut personuppgifter. För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
I lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område finns bestämmelser om begränsningar i rätten att lämna ut personuppgifter. För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.112 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 46 § och 10 kap. 18 § aktiebolagslagen (2005:551) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
9 kap.
46 §1
Revisorn är skyldig att lämna en medrevisor, en ny revisor, en lekmannarevisor, en särskild granskare och, om bolaget är försatt i konkurs, konkursförvaltaren de upplysningar som behövs om bolagets angelägenheter.
Revisorn är dessutom skyldig att på begäran lämna upplysningar om bolagets angelägenheter till undersökningsledaren under förundersökning i brottmål.
Revisorn i ett aktiebolag som omfattas av 1 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100) är även skyldig att på begäran lämna upplysningar om bolagets angelägenheter till de förtroendevalda revisorerna i kommunen, landstinget eller i sådana kommunalförbund som kommunen eller landstinget ingår i.
Revisorn i ett aktiebolag som omfattas av 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) är även skyldig att på begäran lämna upplysningar om bolagets angelägenheter till de förtroendevalda revisorerna i kommunen, landstinget eller i sådana kommunalförbund som kommunen eller landstinget ingår i.
Revisorn i ett aktiebolag i vilket staten äger samtliga aktier är skyldig att på begäran lämna upplysningar om bolagets angelägenheter till Riksrevisionen.
10 kap.
18 §2
Lekmannarevisorn är skyldig att lämna bolagets revisor, en annan lekmannarevisor, en särskild granskare och, om bolaget är försatt i konkurs, konkursförvaltaren de upplysningar som behövs om bolagets angelägenheter.
Lekmannarevisorn är dessutom skyldig att på begäran lämna upplysningar om bolagets angelägenheter till undersökningsledaren under förundersökning i brottmål.
Lekmannarevisorn i ett aktiebolag som omfattas av 1 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100) är även skyldig att på begäran lämna upplysningar om bolagets angelägenheter till de förtroendevalda revisorerna i kommunen, landstinget eller i sådana kommunalförbund som kommunen eller landstinget ingår i.
Lekmannarevisorn i ett aktiebolag som omfattas av 2 kap. 3 § sekretesslagen (1980:100) är även skyldig att på begäran lämna upplysningar om bolagets angelägenheter till de förtroendevalda revisorerna i kommunen, landstinget eller i sådana kommunalförbund som kommunen eller landstinget ingår i.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.113 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid
Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
11 §1
Sådana uppgifter om den dömde som behövs för genomförandet av en utredning enligt 10 § skall lämnas ut från en verksamhet där sekretess annars gäller enligt 7 kap. 1 c §, 4 § första och tredje styckena eller 21 § sekretesslagen (1980:100).
Sådana uppgifter om den dömde som behövs för genomförandet av en utredning enligt 10 § ska lämnas ut från en verksamhet där sekretess annars gäller enligt 25 kap. 1-5 §§, 26 kap. 1 § eller 35 kap. 15 eller 16 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.114 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:128) om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (2006:128) om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 §
Med säkerhetsskydd avses
1. skydd mot spioneri, sabotage och andra brott som kan hota rikets säkerhet,
2. skydd i andra fall av uppgifter som omfattas av sekretess enligt sekretesslagen (1980:100) och som rör rikets säkerhet och
2. skydd i andra fall av uppgifter som omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) och som rör rikets säkerhet och
3. skydd mot terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott (terrorism), även om brotten inte hotar rikets säkerhet.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.115 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:263) om transport av farligt gods
Härigenom föreskrivs att 19 § lagen (2006:263) om transport av farligt gods ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
19 §
Den som på grund av bestämmelser i denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen har fått kännedom om någons affärs- eller driftförhållanden eller transportskydd, får inte obehörigen röja eller utnyttja uppgifterna.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.116 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster
Härigenom föreskrivs att 42 § lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
42 §
Den som deltar eller har deltagit i en undersökning eller andra åtgärder enligt 41 § får inte obehörigen avslöja eller utnyttja information som vid undersökningen kommit fram om enskildas affärs- eller driftförhållanden.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.117 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:496) om blodsäkerhet
Härigenom föreskrivs att 22 § lagen (2006:496) om blodsäkerhet ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
22 §1
Den som tillhör eller har tillhört personal inom enskilt bedriven blodverksamhet som rör insamling och kontroll av blod och blodkomponenter avsedda att användas vid tillverkning av läkemedel eller medicintekniska produkter får inte obehörigen röja vad han eller hon i verksamheten har fått veta om en enskild givares hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Som obehörigt röjande anses inte att någon fullgör sådan uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning.
För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.118 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:939) om kvalificerade skyddsidentiteter
Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (2006:939) om kvalificerade skyddsidentiteter ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
10 §
När ett beslut om kvalificerad skyddsidentitet som innehåller ett förordnande enligt 4 § första stycket 1 eller 2 har upphört att gälla, skall körkort, pass eller andra identitetshandlingar som omfattas av förordnandet lämnas in till beslutsmyndigheten.
När ett beslut om kvalificerad skyddsidentitet som innehåller ett förordnande enligt 4 § första stycket 3 har upphört att gälla, skall Skatteverket, efter anmälan från beslutsmyndigheten, avregistrera den kvalificerade skyddsidentiteten. Om det fortfarande finns en sådan risk som anges i 3 § 2, får beslutsmyndigheten bestämma att avregistreringen skall anstå till dess att risken har upphört. När uppgiften att det som har registrerats i folkbokföringsdatabasen utgör en kvalificerad skyddsidentitet inte längre omfattas av sekretess enligt sekretesslagen (1980:100), skall Skatteverket, efter anmälan från beslutsmyndigheten, i folkbokföringsdatabasen ange att registreringen avser en kvalificerad skyddsidentitet.
När ett beslut om kvalificerad skyddsidentitet som innehåller ett förordnande enligt 4 § första stycket 1 eller 2 har upphört att gälla, ska körkort, pass eller andra identitetshandlingar som omfattas av förordnandet lämnas in till beslutsmyndigheten.
När ett beslut om kvalificerad skyddsidentitet som innehåller ett förordnande enligt 4 § första stycket 3 har upphört att gälla, ska Skatteverket, efter anmälan från beslutsmyndigheten, avregistrera den kvalificerade skyddsidentiteten. Om det fortfarande finns en sådan risk som anges i 3 § 2, får beslutsmyndigheten bestämma att avregistreringen ska anstå till dess att risken har upphört. När uppgiften att det som har registrerats i folkbokföringsdatabasen utgör en kvalificerad skyddsidentitet inte längre omfattas av sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:000), ska Skatteverket, efter anmälan från beslutsmyndigheten, i folkbokföringsdatabasen ange att registreringen avser en kvalificerad skyddsidentitet.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.119 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:1209) om hamnskydd
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 3 § lagen (2006:1209) om hamnskydd ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
8 kap.
3 §
Den som tagit befattning med tillsyn enligt denna lag eller har utsetts till skyddschef för en hamn får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon under uppdraget eller i sin tjänst har fått veta om
1. skyddet i hamnen,
2. yrkeshemligheter eller arbetsförfaranden,
3. enskildas ekonomiska eller personliga förhållanden, eller
4. förhållanden av betydelse för rikets säkerhet.
Den som har utfört undersökning enligt denna lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon under uppdraget eller i sin tjänst har fått veta om enskildas ekonomiska eller personliga förhållanden.
I det allmännas verksamhet tillämpas bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100) i stället för vad som sägs i första och andra styckena.
I det allmännas verksamhet tillämpas bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) i stället för första och andra styckena.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.120 Förslag till lag om ändring i lagen (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa
Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
12 §
Om det bedöms nödvändigt för att skydda mot ett internationellt hot mot människors hälsa skall Socialstyrelsen och andra berörda myndigheter, kommuner och landsting lämna uppgifter till Världshälsoorganisationen och till berörda utländska myndigheter även om de är sekretessbelagda enligt sekretesslagen (1980:100).
Bestämmelser om skydd mot kränkning av enskilds personliga integritet genom behandling av personuppgifter finns i personuppgiftslagen (1998:204). Socialstyrelsen och andra berörda myndigheter, kommuner och landsting får oavsett bestämmelserna i 33 § personuppgiftslagen överföra personuppgifter till Världshälsoorganisationen och tredje land för att fullgöra sin uppgiftsskyldighet enligt denna lag. Uppgifter som rör någons hälsa får behandlas helt eller delvis automatiserat, om det är nödvändigt för att en myndighet, en kommun eller ett landsting skall kunna fullgöra sin uppgiftsskyldighet enligt denna lag.
Om det bedöms nödvändigt för att skydda mot ett internationellt hot mot människors hälsa ska Socialstyrelsen och andra berörda myndigheter, kommuner och landsting lämna uppgifter till Världshälsoorganisationen och till berörda utländska myndigheter även om de är sekretessbelagda enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Bestämmelser om skydd mot kränkning av en enskilds personliga integritet genom behandling av personuppgifter finns i personuppgiftslagen (1998:204). Socialstyrelsen och andra berörda myndigheter, kommuner och landsting får oavsett bestämmelserna i 33 § personuppgiftslagen överföra personuppgifter till Världshälsoorganisationen och tredje land för att fullgöra sin uppgiftsskyldighet enligt denna lag. Uppgifter som rör någons hälsa får behandlas helt eller delvis automatiserat, om det är nödvändigt för att en myndighet, en kommun eller ett landsting ska kunna fullgöra sin uppgiftsskyldighet enligt denna lag.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.121 Förslag till lag om ändring i lagen (2007:258) om behandling av personuppgifter i Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet och militära säkerhetstjänst
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1 § lagen (2007:258) om behandling av personuppgifter i Försvarsmaktens försvarsunderrättelseverksamhet och militära säkerhetstjänst ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 kap.
1 §
Ett personuppgiftsbiträde och den eller de personer som arbetar under biträdets eller Försvarsmaktens ledning får behandla personuppgifter bara i enlighet med instruktioner från Försvarsmakten.
Det skall finnas ett skriftligt avtal om personuppgiftsbiträdets behandling av personuppgifter för Försvarsmaktens räkning. I det avtalet skall det särskilt anges att personuppgiftsbiträdet får behandla personuppgifterna bara i enlighet med instruktioner från Försvarsmakten och att personuppgiftsbiträdet är skyldigt att vidta de åtgärder som avses i 2 § första stycket.
I fråga om sekretess och tystnadsplikt i det allmännas verksamhet tillämpas bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100) i stället för vad som sägs i första stycket.
Det ska finnas ett skriftligt avtal om personuppgiftsbiträdets behandling av personuppgifter för Försvarsmaktens räkning. I det avtalet ska det särskilt anges att personuppgiftsbiträdet får behandla personuppgifterna bara i enlighet med instruktioner från Försvarsmakten och att personuppgiftsbiträdet är skyldigt att vidta de åtgärder som avses i 2 § första stycket.
I fråga om sekretess och tystnadsplikt i det allmännas verksamhet tillämpas bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) i stället för första stycket.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.122 Förslag till lag om ändring i lagen (2007:259) om behandling av personuppgifter i Försvarets radioanstalts försvarsunderrättelse- och utvecklingsverksamhet
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1 § lagen (2007:259) om behandling av personuppgifter i Försvarets radioanstalts försvarsunderrättelse- och utvecklingsverksamhet ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 kap.
1 §
Ett personuppgiftsbiträde och den eller de personer som arbetar under biträdets eller Försvarets radioanstalts ledning får behandla personuppgifter bara i enlighet med instruktioner från Försvarets radioanstalt.
Det skall finnas ett skriftligt avtal om personuppgiftsbiträdets behandling av personuppgifter för Försvarets radioanstalts räkning. I det avtalet skall det särskilt anges att personuppgiftsbiträdet får behandla personuppgifterna bara i enlighet med instruktioner från Försvarets radioanstalt och att personuppgiftsbiträdet är skyldigt att vidta de åtgärder som avses i 2 § första stycket.
I fråga om sekretess och tystnadsplikt i det allmännas verksamhet tillämpas bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100) i stället för vad som sägs i första stycket.
Det ska finnas ett skriftligt avtal om personuppgiftsbiträdets behandling av personuppgifter för Försvarets radioanstalts räkning. I det avtalet ska det särskilt anges att personuppgiftsbiträdet får behandla personuppgifterna bara i enlighet med instruktioner från Försvarets radioanstalt och att personuppgiftsbiträdet är skyldigt att vidta de åtgärder som avses i 2 § första stycket.
I fråga om sekretess och tystnadsplikt i det allmännas verksamhet tillämpas bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) i stället för första stycket.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.123 Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 11 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
11 §
Den som är eller har varit knuten till ett värdepappersbolag, en börs eller en clearingorganisation som anställd eller uppdragstagare får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han eller hon i anställningen eller under uppdraget har fått veta om någon annans affärsförhållanden eller personliga förhållanden.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
I 5 a § kreditupplysningslagen (1973:1173) finns bestämmelser som innebär att det som gäller om tystnadsplikt enligt första stycket inte hindrar att uppgifter i vissa fall utväxlas för kreditupplysningsändamål.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.124 Förslag till lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott
Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
18 §
Om det gäller sekretess enligt 2 kap. 1 eller 2 §, 5 kap. 1 § eller 9 kap. 17 § sekretesslagen (1980:100) för uppgifter som avses i 17 §, ska en underrättelse enligt 16 § skjutas upp till dess att sekretess inte längre gäller.
Om det gäller sekretess enligt 15 kap. 1 eller 2 §, 18 kap. 1, 2 eller 3 § eller 35 kap. 1 eller 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) för uppgifter som avses i 17 §, ska en underrättelse enligt 16 § skjutas upp till dess att sekretess inte längre gäller.
Har det på grund av sekretess enligt första stycket inte kunnat lämnas någon underrättelse inom ett år från det att det ärende i vilket åtgärden vidtogs avslutades, får underrättelsen underlåtas.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.125 Förslag till lag om ändring i lagen (2008:286) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler
Härigenom föreskrivs att 27 § lagen (2008:286) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
27 §
Den som tillhör eller har tillhört personal inom en enskilt bedriven vävnadsinrättning där det sker tillvaratagande och kontroll av mänskliga vävnader och celler avsedda att användas vid tillverkning av läkemedel avsedda för användning på människor, får inte obehörigen röja vad han eller hon i verksamheten har fått veta om en enskild givares hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Som obehörigt röjande anses inte att någon fullgör uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning.
I verksamhet inom den enskilda hälso- och sjukvården tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 8 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.
För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).
För det allmännas verksamhet gäller bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.126 Förslag till lag om ändring i patientdatalagen (2008:355)
Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 §, 7 kap. 5 §, 8 kap. 1 § och 10 kap. 2 § patientdatalagen (2008:355) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
5 kap.
1 §
Bestämmelser om rätten att ta del av handlingar och uppgifter inom den allmänna hälso- och sjukvården finns i tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen (1980:100).
Bestämmelser om rätten att ta del av handlingar och uppgifter inom den allmänna hälso- och sjukvården finns i tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
7 kap.
5 §
Personuppgifter som behandlas för de ändamål som anges i 4 § får också behandlas för ändamålen
1. framställning av statistik,
2. forskning inom hälso- och sjukvården,
3. utlämnande till den som ska använda uppgifterna för ändamål
som anges i 1 och 2 eller i 4 §, och
4. fullgörande av annan uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning än den som anges i 15 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100).
4. fullgörande av någon annan uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning än den som anges i 6 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
8 kap.
1 §
Att en myndighet inom allmän hälso- och sjukvård under vissa förutsättningar är skyldig att lämna ut journalhandlingar och andra handlingar och uppgifter till en patient, framgår av tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen (1980:100).
Att en myndighet inom allmän hälso- och sjukvård under vissa förutsättningar är skyldig att lämna ut journalhandlingar och andra handlingar och uppgifter till en patient, framgår av tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
10 kap.
2 §
Socialstyrelsens beslut om att avslå en ansökan om förstöring av en patientjournal enligt 8 kap. 4 § första stycket, samt i fråga om omhändertagande eller återlämnande av patientjournaler enligt 9 kap. 1 och 2 §§, får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
I fråga om överklagande av Socialstyrelsens beslut enligt 8 kap. 2 § andra stycket gäller i tillämpliga delar 15 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100).
I fråga om överklagande av Socialstyrelsens beslut enligt 8 kap. 2 § andra stycket gäller i tillämpliga delar 6 kap. 7-11 §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Vid sådan behandling av personuppgifter som avses i 1 kap. 4 § finns ytterligare bestämmelser om överklagande i 51-53 §§ personuppgiftslagen (1998:204).
Övriga beslut enligt denna lag får inte överklagas.
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
2.127 Förslag till lag om ändring i diskrimineringslagen (2008:567)
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 12 § diskrimineringslagen (2008:567) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 kap.
12 §
Arbetsgivaren ska förse en arbetstagarorganisation i förhållande till vilken arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal med den information som behövs för att organisationen ska kunna samverka vid kartläggning, analys och upprättande av handlingsplan för jämställda löner.
Avser informationen uppgifter om lön eller andra förhållanden som berör en enskild arbetstagare gäller reglerna om tystnadsplikt och skadestånd i 21, 22 och 56 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. I det allmännas verksamhet tillämpas i stället 14 kap. 7, 9 och 10 §§ sekretesslagen (1980:100).
Avser informationen uppgifter om lön eller andra förhållanden som berör en enskild arbetstagare gäller reglerna om tystnadsplikt och skadestånd i 21, 22 och 56 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. I det allmännas verksamhet tillämpas i stället 10 kap. 11-14 §§ och 12 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000).
Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009.
3 Ärendet och dess beredning
Regeringen tillkallade den 16 april 1998 en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att göra en översyn av 2 kap. tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen (1980:100) m.m. (dir. 1998:32). Kommittén, som antog namnet Offentlighets- och sekretesskommittén, avlämnade delbetänkandet Offentlighetsprincipen och den nya tekniken (SOU 2001:3) i januari 2001, delbetänkandet Ordning och reda bland allmänna handlingar (SOU 2002:97) i oktober 2002, huvudbetänkandet Ny sekretesslag (SOU 2003:99) i oktober 2003 och slutbetänkandet Insyn och sekretess - i statliga företag - i internationellt samarbete (SOU 2004:75) i juni 2004.
Det första delbetänkandet har resulterat i ändringar i tryckfrihetsförordningen (TF) som trädde i kraft den 1 januari 2003 (prop. 2001/02:70, bet. 2001/02:KU17, prot. 2001/02:81, bet. 2002/03:KU5, rskr. 2002/03:7). Avsnitt 6, 7, 14 och 15 i huvudbetänkandet och avsnitt 3.7 i slutbetänkandet har lett till i ändringar i sekretesslagen som trädde i kraft den 1 oktober respektive den 1 juli 2006 (prop. 2005/06:161, bet. 2005/06:KU35, rskr. 2005/06:336 och prop. 2005/06:162, bet. 2005/06:KU36, rskr. 2005/06:340).
I detta lagstiftningsärende behandlas delbetänkandet Ordning och reda bland allmänna handlingar, i vilket kommittén har föreslagit att 15 kap. sekretesslagen (1980:100) och arkivlagen (1990:782) ska slås ihop till en ny lag om hantering av allmänna handlingar. Vidare behandlas avsnitt 3.1-3.5.1, 3.6-3.8, 4 och 9 i huvudbetänkandet Ny sekretesslag, dvs. kommitténs förslag till en redaktionell omarbetning av sekretesslagen, kommitténs bedömningar och förslag avseende sekretessbestämmelsernas skaderekvisit och kommitténs förslag till en teknikneutral bestämmelse om sekretessmarkering. Regeringen har för avsikt att behandla kommitténs resterande förslag och bedömningar i annat sammanhang.
En sammanfattning av de förslag i respektive betänkande som behandlas i detta lagstiftningsärende finns i bilaga 1-2. Betänkandenas lagförslag i nu aktuella delar finns i bilaga 3-4. Betänkandena har remissbehandlats. Förteckningar över remissinstanserna finns i bilaga 5-6. Sammanställningar av remissinstansernas synpunkter finns tillgängliga i Justitiedepartementet (dnr Ju 2002/8074/L6 och Ju2003/9737/L6).
Lagrådet
Regeringen beslutade den 30 oktober 2008 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 9. Lagrådets yttrande finns i bilaga 10.
Lagrådets yttrande innehåller bl.a. förslag till redaktionella ändringar av lagtexten. I den mån dessa förslag har följts, helt eller med vissa justeringar, kommenteras de inte i det följande. Lagrådet synpunkter i övrigt behandlas i avsnitt 6-8, 9.2.2, 9.5, 9.6, 9.7.2, 9.8, 10.1, 10.2.2, 11, 13 och 14.2.
I avsnitt 2.2-2.126 förslås ändringar i ett antal lagar av innebörd att hänvisningar till sekretesslagen ska ändras till att avse offentlighets- och sekretesslagen. Eftersom sådana ändringar är av så enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse har Lagrådets yttrande inte inhämtas över dessa förslag.
4 Den nuvarande regleringen
4.1 Grundlagarna och sekretesslagen
Rätten att ta del av allmänna handlingar
Offentlighetsprincipen innebär att allmänheten och massmedierna ska ha insyn i statens och kommunernas verksamhet. Offentlighetsprincipen kommer till uttryck på olika sätt, exempelvis genom yttrande- och meddelarfrihet för tjänstemän, genom domstolsoffentlighet och genom offentlighet vid beslutande församlingars sammanträden. När det mer allmänt talas om offentlighetsprincipen åsyftas dock i första hand reglerna om allmänna handlingars offentlighet.
Principen att alla medborgare har rätt att ta del av myndigheternas handlingar infördes i Sverige år 1766. De grundläggande bestämmelserna om allmänna handlingar finns i numera 2 kap. TF. Även om rätten att ta del av allmänna handlingar från början sågs som en garanti för att få tillgång till källmaterial för tryckta skrifter har den också andra syften.
Rätten att ta del av allmänna handlingar är ett viktigt medel för kontroll av offentliga organs verksamhet. Myndigheternas vetskap om att deras handlingar kan komma att granskas medför att de anstränger sig för att handlägga mål och ärenden korrekt. Handlingsoffentlighetens har således bl.a. till syfte att garantera rättssäkerheten och effektiviteten i förvaltningen och folkstyret. Handlingsoffentligheten har emellertid även ett vidare syfte. Enligt 2 kap. 1 § TF ska varje medborgare till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning ha rätt att ta del av allmänna handlingar. Rätten att ta del av allmänna handlingar utgör således en del av den medborgerliga yttrande- och informationsfriheten och anses utgöra en av förutsättningarna för den fria demokratiska åsiktsbildningen. Insamling av information som skett på det allmännas bekostnad kan vidare användas av exempelvis forskare, företag m.fl. t.ex. i kommersiellt syfte. Handlingsoffentligheten fyller således ett syfte som informationsförsörjare i vid mening.
Den närmare regleringen av i vilka fall en handling är allmän finns i 2 kap. 3-11 §§ TF. Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel. En handling är enligt huvudregeln allmän om den förvaras hos en myndighet och enligt 6 eller 7 § är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndigheten (2 kap. 3 § första stycket andra meningen). I 3 § andra och tredje styckena regleras när en upptagning ska anses vara förvarad hos en myndighet.
Vissa undantag från huvudregeln om vad som utgör allmänna handlingar finns i 2 kap. 4 och 9-11 §§ TF. Exempelvis anses normalt inte utkast till beslut eller minnesanteckningar inför en föredragning vara allmänna handlingar, såvida de inte tas om hand för arkivering (2 kap. 9 §).
Med myndighet avses de organ som ingår i den offentligrättsliga statliga och kommunala organisationen. Regeringen, ämbetsverken, domstolarna och de kommunala nämnderna är exempel på myndigheter. Däremot är inte bolag eller föreningar och stiftelser myndigheter även om staten eller en kommun helt äger eller bestämmer över dem. Vissa sådana juridiska personer jämställs dock med myndigheter i offentlighetshänseende genom bestämmelser i sekretesslagen. Med myndighet likställs enligt 2 kap. 5 § TF riksdagen och beslutande kommunal församling.
Rätten att ta del av allmänna handlingar får enligt 2 kap. 2 § första stycket TF begränsas endast om det är påkallat med hänsyn till
1. rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation,
2. rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik,
3. myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn,
4. intresset att förebygga eller beivra brott,
5. det allmännas ekonomiska intresse,
6. skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller
7. intresset att bevara djur- eller växtart.
En sådan begränsning ska enligt paragrafens andra stycke anges noga i en bestämmelse i en särskild lag, eller, om så i ett visst fall anses lämpligare, i en annan lag vartill den särskilda lagen hänvisar. Efter bemyndigande i en sådan bestämmelse får regeringen genom förordning meddela närmare föreskrifter om bestämmelsens tillämplighet. Den särskilda lag som avses i 2 kap. 2 § TF är sekretesslagen. Tillämpningsföreskrifter finns i sekretessförordningen (1980:657).
Utan hinder av 2 kap. 2 § andra stycket TF får i bestämmelse som där avses riksdagen eller regeringen tilläggas befogenhet att efter omständigheterna medge att en viss handling lämnas ut (2 kap. 2 § tredje stycket TF). Såväl riksdag som regering har enligt sekretesslagen vissa möjligheter att besluta om dispens från annars gällande sekretess.
Sekretess innebär enligt 1 kap. 1 § andra stycket sekretesslagen förbud att röja uppgift vare sig det sker muntligen eller genom att allmän handling lämnas ut eller det sker på annat sätt. En bestämmelse om sekretess medför således både tystnadsplikt för de personer som har en skyldighet att följa bestämmelsen och handlingssekretess för de handlingar som omfattas av bestämmelsen. Detta innebär att sekretess utgör en begränsning inte bara av rätten att ta del av allmänna handlingar utan också av yttrandefriheten enligt regeringsformen.
En anteckning om hinder att lämna ut en allmän handling får bara göras på en handling som omfattas av en sekretessbestämmelse. I anteckningen ska tillämplig sekretessbestämmelse anges (2 kap. 16 § TF). Närmare bestämmelser om s.k. hemligstämpling finns i 15 kap. 3 § sekretesslagen.
Bestämmelser om hur en begäran om utfående av allmänna handlingar ska hanteras finns i 2 kap. 12-15 §§ TF. En begäran att få ta del av en allmän handling ska göras hos den myndighet som förvarar handlingen. Begäran ska prövas av den myndigheten. Om särskilda skäl föranleder det får i en sekretessbestämmelse föreskrivas att prövningen vid tillämpningen av bestämmelsen ska ankomma på någon annan myndighet (2 kap. 14 § första stycket första-tredje meningarna TF). En sådan bestämmelse finns i 2 kap. 2 § tredje stycket sekretesslagen. I fråga om handling som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet kan även genom förordning föreskrivas att endast viss myndighet får pröva fråga om utlämnande (2 kap. 14 § första stycket fjärde meningen TF). Sådana bestämmelser finns i 7 § sekretessförordningen.
Av 2 kap. 15 § första stycket TF följer att om annan än riksdagen eller regeringen avslår en begäran om att få ta del av en allmän handling eller lämnar ut en allmän handling med förbehåll, som inskränker sökandens rätt att yppa dess innehåll eller annars förfoga över den, får sökanden föra talan mot beslutet. Talan mot beslut av statsråd ska föras hos regeringen och talan mot beslut av annan myndighet hos domstol. Av 2 kap. 15 § andra stycket TF följer att det i sekretesslagen närmare ska anges hur talan mot sådana beslut ska föras. Sådana bestämmelser finns i 15 kap. 7 och 8 §§ sekretesslagen.
Av 2 kap. 17 § TF framgår att det i lag får föreskrivas att regeringen eller beslutande kommunal församling får besluta att en myndighet i vissa fall kan lämna över allmänna handlingar till ett enskilt organ utan att handlingarna upphör att vara allmänna. Ett sådant organ ska beträffande överlämnade handlingar jämställas med myndighet vid tillämpning av 12-16 §§.
Yttrandefriheten
Enligt 2 kap. 1 § första stycket regeringsformen (RF) är varje medborgare gentemot det allmänna tillförsäkrad bl.a. yttrandefrihet, dvs. frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor. I 2 kap. 1 § andra stycket RF stadgas att beträffande tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och vissa liknande överföringar samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar gäller vad som är föreskrivet i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).
Yttrandefriheten får enligt 2 kap. 12 § första stycket RF begränsas genom lag. Efter bemyndigande i lag får den begränsas genom annan författning i vissa särskilt angivna fall. En begränsning av yttrandefriheten får enligt 2 kap. 12 § andra stycket RF göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsning får inte göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning.
I 12 kap. 13 § RF finns en viss uppräkning av för vilka syften yttrandefriheten får begränsas. Så får ske av hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskilds anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott. Vidare får friheten att yttra sig i näringslivet begränsas. I övrigt får begränsningar i yttrandefriheten bara göras om särskilt viktiga skäl föranleder det.
Som nämns ovan innebär en bestämmelse om sekretess inte bara handlingssekretess för de handlingar som omfattas av bestämmelsen utan även tystnadsplikt för de personer som har en skyldighet att följa den. I det avseendet innebär sekretessbestämmelserna en begränsning av den grundlagsstadgade yttrandefriheten.
I förarbetena till sekretesslagen konstaterade föredraganden att regleringen i regeringsformen och tryckfrihetsförordningen uppvisar olikheter. Tryckfrihetsförordningen innehåller en uttömmande uppräkning av de ändamål för vilka handlingsoffentligheten får begränsas. I regeringsformen uppställs ett generellt krav på särskilt viktiga skäl för begränsningar av yttrandefriheten kompletterat med en exemplifierande uppräkning av tillåtna begränsningsändamål. Föredraganden anförde dock att regeringsformens föreskrifter om begränsningar i yttrandefriheten i vart fall inte ger mindre utrymme för sekretess än tryckfrihetsförordningens regler om handlingssekretess (prop. 1979/80:2 Del A s. 66 f.). Regeringsformens och tryckfrihetsförordningen reglering ansågs således inte utgöra något hinder mot en gemensam reglering av handlingssekretess och tystnadsplikt i sekretesslagen.
Förbud att röja eller utnyttja sekretessbelagd uppgift gäller enligt 1 kap. 6 § sekretesslagen för myndighet där uppgiften är sekretessbelagd samt för person som på grund av anställning eller uppdrag hos myndigheten, på grund av tjänsteplikt eller på annan liknande grund för det allmännas räkning deltar eller har deltagit i myndighetens verksamhet och därvid fått kännedom om uppgiften. I 1 kap. 12 § sekretesslagen finns det en hänvisning till att det i fråga om tystnadsplikt beträffande företagshemligheter och tystnadsplikt för revisorer finns bestämmelser som är tillämpliga utöver föreskrifterna om sekretess i sekretesslagen. Det finns vidare bestämmelser om tystnadsplikt för andra personkategorier än de som anges i 1 kap. 6 § sekretesslagen i andra lagar. Som exempel kan nämnas den tystnadsplikt som följer av 6 kap. 20 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
När någon utnyttjar sin yttrandefrihet i de medier som tryckfrihetförordningen respektive yttrandefrihetsgrundlagen omfattar blir bestämmelserna i de grundlagarna tillämpliga.
Enligt 1 kap. 1 § andra stycket TF står det varje svensk medborgare fritt att, med iakttagande av de bestämmelser som intagits i tryckfrihetsförordningen till skydd för enskild och allmän säkerhet, i tryckt skrift yttra sina tankar och åsikter, offentliggöra allmänna handlingar samt meddela uppgifter och underrättelser i vilket ämne som helst.
Enligt samma paragrafs tredje stycke ska det också stå envar fritt att, i alla de fall då inte annat är föreskrivet i tryckfrihetsförordningen, meddela uppgifter och underrättelser i vilket ämne som helst för offentliggörande i tryckt skrift till författare eller annan som är att anse som upphovsman till framställning i skriften, till skriftens utgivare eller, om det finns en särskild redaktion för skriften, till denna eller till företag för yrkesmässig förmedling av nyheter eller andra meddelanden till periodiska skrifter.
Enligt 1 kap. 5 § TF är tryckfrihetsförordningen tillämplig på skrifter som framställts i tryckpress. Med tryckt skrift avses i tryckfrihetsförordningens mening även skrifter som mångfaldigats genom stencilering, fotokopiering eller liknande tekniskt förfarande, om utgivningsbevis gäller för skriften eller den är försedd med dels beteckning som utvisar att den är mångfaldigad, dels, i anslutning därtill, tydliga uppgifter om vem som har mångfaldigat den och om ort och år för mångfaldigandet. En bild anses utgöra en skrift även om den inte åtföljs av en text.
Av 1 kap. 6 § TF följer att en tryckt skrift, för att anses som en sådan i tryckfrihetsförordningens mening, ska vara utgiven. En skrift anses utgiven då den blivit utlämnad för försäljning eller för spridning på annat sätt. Detta gäller dock inte en myndighets tryckta handlingar, om de inte är tillgängliga för alla.
Av 13 kap. 1 och 6 §§ TF följer att grundlagsskyddet inte bara gäller för skrifter som trycks i Sverige. Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter enligt 1 kap. 1 § andra och tredje styckena TF gäller även för sådana skrifter som är tryckta utomlands men utgivna i Sverige. Rätten att meddela uppgifter enligt nämnda pararafs tredje stycke gäller även för sådana skrifter som är tryckta utomlands och utgivna i Sverige men som huvudsakligen är avsedda för spridning utomlands. Rätten att meddela uppgifter enligt 1 kap. 1 § tredje stycket TF gäller också beträffande skrifter som inte är utgivna i Sverige, oavsett om de trycks inom eller utom landet.
Vissa medier som inte skyddas av tryckfrihetsförordningen skyddas av yttrandefrihetsgrundlagen. Av 1 kap. 1 § första stycket YGL följer att varje medborgare gentemot det allmänna är tillförsäkrad en rätt att i ljudradio, television och vissa liknande överföringar, filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar offentligen uttrycka tankar, åsikter och känslor och i övrigt lämna uppgifter i vilket ämne som helst.
Enligt 1 kap. 2 § YGL är varje svensk medborgare tillförsäkrad en rätt att till författare och andra upphovsmän samt till utgivare, redaktioner, nyhetsbyråer och företag för framställning av tekniska upptagningar lämna uppgift i vilket ämne som helst för offentliggörande i radioprogram och sådana upptagningar.
Yttrandefrihetsgrundlagen är tillämplig på sändningar av radioprogram som är riktade till allmänheten med hjälp av elektromagnetiska vågor och som är avsedda att tas emot med tekniska hjälpmedel. Med sådana sändningar av radioprogram avses även tillhandahållande av direktsända och inspelade program ur en databas. Detta framgår av 1 kap. 6 § första stycket YGL. Med kravet att sändningen ska vara riktad till allmänheten menas att sändningen ska vara riktad till vem som helst som önskar ta emot den utan särskild begäran från mottagaren. Traditionella ljudradio- och TV-sändningar faller in under denna regel.
Av den s.k. databasregeln i 1 kap. 9 § första stycket YGL följer att grundlagens föreskrifter om radioprogram tillämpas också när en redaktion för en tryckt periodisk skrift eller för ett radioprogram, ett företag för yrkesmässig framställning av tryckta eller därmed enligt tryckfrihetsförordningen jämställda skrifter eller av tekniska upptagningar eller en nyhetsbyrå med hjälp av elektromagnetiska vågor
1. på särskild begäran tillhandahåller allmänheten information ur en databas, vars innehåll kan ändras endast av den som driver verksamheten, direkt genom överföring eller indirekt genom framställning av en teknisk upptagning, en skrift eller en bild eller
2. annars, enligt överenskommelser i förväg, tillhandahåller allmänheten information som överförs direkt ur en sådan databas som anges i 1.
Med formuleringen "på särskild begäran" avses att överföringen startas av mottagaren. Vad som sägs i 1 kap. 9 § första stycket YGL gäller enligt samma paragrafs andra stycke också annan som har utgivningsbevis för sådan verksamhet.
Yttrandefrihetsgrundlagen är i första hand tillämplig på radioprogram och överföringar ur databaser som utgår från Sverige. Vid sådana sändningar och överföringar gäller samtliga regler i grundlagen. Enligt 10 kap. 2 § YGL gäller visst skydd enligt grundlagen även radioprogram som sänds från sändare utanför Sverige och sådana tekniska upptagningar som inte lämnas ut för spridning i Sverige, oavsett om upptagningen har framställts inom eller utom landet. Exempelvis gäller bl.a. rätten att meddela uppgifter även sådana program och upptagningar.
Regleringen i yttrandefrihetsgrundlagen innebär att det som skrivs på exempelvis en hemsida eller en blogg på internet omfattas av skyddsbestämmelserna i yttrandefrihetsgrundlagen om hemsidan eller bloggen omfattas av den s.k. databasregeln i 1 kap. 9 § första stycket YGL eller av ett sådant utgivningsbevis som avses i paragrafens andra stycke. Om yttrandefrihetsgrundlagen inte är tillämplig omfattas det som skrivs på hemsidan eller bloggen av bestämmelserna om skydd för yttrandefriheten enligt regeringsformen. Som nämns tidigare kan yttrandefriheten inskränkas genom bestämmelser om tystnadsplikt i lag eller, efter bemyndigande i lag, i annan författning. För den som är offentliganställd innebär sekretessbestämmelserna i sekretesslagen inte bara förbud att lämna ut sekretessbelagda handlingar utan de utgör även sådana tystnadspliktsbestämmelser som avses i regeringsformen.
Den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen är inte absolut. Vissa undantag från denna rätt anges direkt i tryckfrihetsförordningen respektive yttrandefrihetsgrundlagen och vissa undantag anges i sekretesslagen med stöd av nämnda grundlagar. Undantagen från rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i de medier de båda grundlagarna omfattar är bl.a. följande.
Om någon genom att lämna sådant meddelande som avses i 1 kap. 1 § tredje stycket TF eller 1 kap. 2 § YGL, eller, utan att svara enligt 8 kap. TF eller 6 kap. YGL, medverkar till framställning som är avsedd att införas i tryckt skrift, såsom författare eller annan upphovsman eller såsom utgivare, eller medverkar till en framställning som är avsedd att offentliggöras i ett radioprogram eller en teknisk upptagning, som författare eller annan upphovsman, eller genom att uppträda i radioprogrammet, och därigenom gör sig skyldig till
1. högförräderi, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppror, landsförräderi, landssvek eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott,
2. uppsåtligt oriktigt utlämnande av allmän handling som inte är tillgänglig för envar eller uppsåtligt tillhandahållande av sådan handling i strid med ett förbehåll som uppställts av en myndighet vid handlingens utlämnande, eller
3. uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som anges i särskild lag,
gäller om ansvar för sådan gärning vad i lag är stadgat (7 kap. 3 § första stycket punkterna 1-3 TF och 5 kap. 3 § första stycket punkterna 1-3 YGL). Den särskilda lag som avses i 7 kap. 3 § första stycket 3 TF och 5 kap. 3 § första stycket 3 YGL är f.n. sekretesslagen.
I 7 kap. 4 § TF anges i femton punkter vissa gärningar som, om de begås genom tryckt skrift och är straffbara enligt lag, ska anses som tryckfrihetsbrott. De första åtta av dessa punkterna avser gärningar som rör rikets säkerhet. I 7 kap. 5 § TF anges ytterligare gärningar som är att anse som tryckfrihetsbrott, om de begås genom tryckt skrift och är straffbara enligt lag. Dessa är
1. att uppsåtligen offentliggöra en allmän handling som inte är tillgänglig för envar och som personen i fråga har fått tillgång till i allmän tjänst, under utövande av tjänsteplikt eller i därmed jämförbart förhållande,
2. att offentliggöra uppgift och därvid uppsåtligen åsidosätta sådan tystnadsplikt som avses i 3 § första stycket 3 angivna särskilda lagen,
3. att när riket är i krig eller omedelbar krigsfara offentliggöra uppgift om förhållanden vilkas röjande enligt lag innefattar annat brott mot rikets säkerhet än som anges i 4 §.
Enligt 5 kap. 1 § första stycket YGL ska de gärningar som anges som tryckfrihetsbrott i 7 kap. 4 och 5 §§ TF anses som yttrandefrihetsbrott om de begås i ett radioprogram eller en teknisk upptagning och är straffbara enligt lag.
Med stöd av 7 kap. 3 § första stycket 3 TF och 5 kap. 3 § första stycket 3 YGL anges i 16 kap. 1 § sekretesslagen i vilka fall tystnadsplikt som följer av en bestämmelse om sekretess i sekretesslagen eller av en annan författning inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Om en tystnadsplikt inte finns angiven i 16 kap. 1 § sekretesslagen har således rätten att meddela och offentliggöra uppgifter företräde framför tystnadsplikten. Det sagda gäller dock med två undantag. Den tystnadsplikt som följer av försvarssekretessen (2 kap. 2 § sekretesslagen) inskränker, trots att den inte är omnämnd i 16 kap. 1 § 3 sekretesslagen, meddelarfriheten i de fall som anges i 7 kap. 3 § första stycket 1, 4 § 1-8 och 5 § 3 TF samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 YGL. På motsvarande sätt inskränker den tystnadsplikt som följer av den s.k. förundersökningssekretessen enligt 5 kap. 1 § sekretesslagen meddelarfriheten både i de fall som anges i 7 kap. 3 § första stycket 1, 4 § 1-8 och 5 § 3 TF samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 YGL och i de fall som anges i 16 kap. 1 § 3 sekretesslagen (prop. 1979/80:2 Del A s. 369 och prop. 1986/87:151 s. 186 f.).
När regleringen i 16 kap. 1 § sekretesslagen beskrivs sägs ofta att den innebär en begränsning av den meddelarfrihet som följer av de nämnda grundlagarna. Med meddelarfrihet i mer begränsad betydelse menas den rätt att lämna uppgifter i vilket ämne som helst till de personkategorier och organ som anges i 1 kap. 1 § tredje stycket TF och 1 kap. 2 § YGL för publicering i de medier som de båda grundlagarna omfattar. När man i dagligt tal pratar om meddelarfriheten är det ofta denna rätt man menar. Som framgår av framställningen ovan följer dock av 1 kap. 1 § TF och 1 kap. 1 § YGL att enskilda har en vidare rätt att lämna och offentliggöra uppgifter i de grundlagsskyddade medierna än vad som följer av 1 kap. 1§ tredje stycket TF och 1 kap. 2 § YGL. Som framgår ovan är vidare sambandet mellan grundlagarna och sekretesslagen inte begränsat till de fall där meddelarfrihet i mer begränsad mening råder. Av detta skäl anges i 16 kap. 1 § sekretesslagen att den rätt som begränsas i paragrafen är rätten att "meddela och offentliggöra uppgifter".
Sammantaget innebär regleringen i grundlagarna och sekretesslagen i nu aktuella avseenden att personer som är bundna av en tystnadsplikt som följer av en sekretessbestämmelse eller av en bestämmelse i annan lag än sekretesslagen som huvudregel har rätt att meddela eller offentliggöra de uppgifter som omfattas av tystnadsplikten i de medier som tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen omfattar eller lämna dessa uppgifter till de personkategorier och organ som anges i 1 kap 1 § tredje stycket TF och 1 kap 2 § YGL för sådant offentliggörande. Sådan rätt föreligger dock inte i de fall som anges i 16 kap. 1 § sekretesslagen eller i 7 kap. 3 § 1, 4 § 1-8 och 5 § 3 TF samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 YGL. Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter innebär vidare inte något rätt att lämna ut själva den handling varav de hemliga uppgifterna framgår eller en handling som omfattas av ett av myndigheten vid dess utlämnande särskilt uppställt förbehåll i strid med förbehållet (7 kap. 3 § första stycket 2 och 5 § 1 TF samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 2 YGL).
Nämnda bestämmelser har sin grund i att sekretessbestämmelserna ger uttryck för ganska allmänna avvägningar mellan insyns- och sekretessintressena på de berörda områdena. Det innebär att önskemålet om insyn i ett särskilt fall kan vara starkare än det sekretessintresse som har föranlett den aktuella sekretessregeln. Det kan också vara så att en regel om skydd för t.ex. ett enskilt intresse ibland på ett olämpligt sätt hindrar insyn i en myndighets sätt att fullgöra sina uppgifter. Det har ansetts att offentlighetsprincipen inte skulle förverkligas till fullo om de offentliga funktionärerna i situationer av nu nämnt slag vore förhindrade att bidra med uppgifter till den allmänna debatten (prop. 1979/80:2 Del A s. 104 f).
I förarbetena till sekretesslagen anges att man kan utgå från att de tystnadsplikter som inte inskränker meddelarfriheten vid sidan av sin rättsliga funktion kommer att ha den verkan att de utövar ett psykologiskt och moraliskt tryck på de offentliga funktionärerna att vara återhållsamma med att lämna uppgifter till massmedierna. Det anges vidare att en annan viktig omständighet är att många av de uppgifter som kan komma att lämnas med stöd av meddelarfriheten sannolikt aldrig blir publicerade. En av meddelarfrihetens viktigaste funktioner är nämligen att ge medierna tillgång till bakgrundsmaterial som inte i sig självt är avsett för publicering (a.a. s. 111). Det har dock ansetts orealistiskt att bortse från att rätten att meddela och offentliggöra uppgifter kan leda till oönskade konsekvenser i form av publicitetsskador. Det anses dock vara ett mindre ont att i vissa fall omständigheter som bort förtigas uppenbaras än att missförhållanden i allmän eller enskild verksamhet får fortgå opåtalade eller att den offentliga debatten i någon allmän angelägenhet uteblir eller kommer i obalans på grund av bristande information (prop. 1975/76:204 s. 94 f.).
Ansvar
De gärningar som anges i 7 kap. 3 § första stycket 1 och 4 § 1-8 TF samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 YGL är straffbelagda enligt bestämmelser i 18, 19 och 22 kap. brottsbalken.
För de gärningar som anges i 7 kap. 3 § första stycket 2 och 3 TF samt 5 kap. 3 § första stycket 2 och 3 YGL kan ansvar för brott mot tystnadsplikt enligt 20 kap. 3 § brottsbalken komma i fråga. Av den bestämmelsen följer att om någon röjer en uppgift som han eller hon är skyldig att hemlighålla enligt lag eller annan författning eller enligt förordnande eller förbehåll som har meddelats med stöd av lag eller annan författning eller om han eller hon olovligen utnyttjar en sådan hemlighet, ska han eller hon dömas, om inte gärningen är särskilt belagd med straff, för brott mot tystnadsplikt till böter eller fängelse i högst ett år. Om gärningen begås av oaktsamhet döms till böter. I ringa fall ska inte dömas till ansvar.
En hänvisning till bestämmelserna i brottsbalken har intagits i 1 kap. 13 § sekretesslagen. Där anges dock att ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken inte ska följa om någon, vars anställning hos en statlig myndighet har upphört, röjer eller utnyttjar uppgifter i strid mot 6 kap. 1 § sekretesslagen.
4.2 Närmare om sekretesslagens reglering
Allmänna bestämmelser
Sekretesslagens allmänna bestämmelser finns i lagens första kapitel. I 1 kap. 1 § första stycket anges bl.a. att lagen innehåller bestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet och om förbud mot att lämna ut allmänna handlingar. I andra stycket definieras sekretess som förbud att röja uppgift vare sig det sker muntligen eller genom att allmän handling lämnas ut eller det sker på annat sätt. I paragrafens fjärde stycke anges att det i sekretesslagen finns bestämmelser om begränsning av meddelarfriheten. Som framgår av föregående avsnitt finns den regleringen i 16 kap. 1 § sekretesslagen. Regleringen omfattar i vilka fall tystnadsplikter, som följer av såväl bestämmelser i sekretesslagen som av bestämmelser i andra författningar, inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.
Av 1 kap. 2 § sekretesslagen följer att en uppgift som omfattas av sekretess inte får röjas för enskilda i andra fall än som anges i sekretesslagen eller i lag eller förordning som sekretesslagen hänvisar till. På motsvarande sätt får en sekretessbelagd uppgift inte röjas för en annan myndighet i andra fall än som anges i sekretesslagen eller i lag eller förordning som sekretesslagen hänvisar till (1 kap. 3 § första stycket sekretesslagen). Enligt 1 kap. 3 § andra stycket ska vad som sägs i första stycket, i vissa bestämmelser om sekretessgenombrott och i vissa bestämmelser om överföring av sekretess, även gälla mellan olika verksamhetsgrenar inom en myndighet när de är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra. I 1 kap. 3 § tredje stycket sekretesslagen regleras vad som gäller i förhållande till utländska myndigheter och mellanfolkliga organisationer.
Gäller enligt sekretesslagen förbud mot att röja en uppgift får uppgiften enligt 1 kap. 4 § första stycket sekretesslagen inte heller i övrigt utnyttjas utanför den verksamhet i vilken sekretess gäller för uppgiften. I 1 kap. 4 § andra och tredje styckena sekretesslagen har det intagits hänvisningar till andra lagar som reglerar inskränkningar i möjligheten att utnyttja eller röja viss information. I 1 kap. 12 § sekretesslagen finns det en hänvisning till att det i fråga om företagshemligheter och för revisorer finns bestämmelser om tystnadsplikt i annan lag än sekretesslagen som är tillämpliga utöver sekretesslagen.
I 1 kap. 6 § anges vilka som är bundna av sekretessen. Förbud att röja eller utnyttja sekretessbelagd uppgift gäller för myndighet där uppgiften är sekretessbelagd samt för person som på grund av anställning eller uppdrag hos myndigheten, på grund av tjänsteplikt eller på annan liknande grund för det allmännas räkning deltar eller har deltagit i myndighetens verksamhet och därvid har fått kännedom om uppgiften.
I förarbetena till sekretesslagen har inte närmare berörts hur en befattningshavare hos en myndighet ska tillämpa sekretessbestämmelserna i förhållande till sina arbetskamrater. Det torde dock stå klart att en befattningshavare inte har någon obegränsad frihet att lämna uppgifter som omfattas av sekretess till sina arbetskamrater. Å andra sidan är det tydligt att sekretesslagen inte heller kan utgöra ett hinder mot att en handläggare rådfrågar andra befattningshavare om ett ärende, åtminstone inte om detta objektivt framstår som försvarbart. Vidare måste uppgifter fritt kunna lämnas till dem som på ett eller annat sätt deltar i beredningen och avgörandet av ett ärende (JO 1983/84 s. 262).
Av 1 kap. 8 § andra stycket sekretesslagen följer att vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos en myndighet i tillämpliga delar också ska gälla handlingar hos de organ som anges i bilagan till sekretesslagen, i den mån handlingarna hör till den verksamhet som anges där. De i bilagan angivna organen ska vid tillämpningen av sekretesslagen jämställas med myndigheter. I bilagan har ett antal enskilda organ intagits. Vissa av dem har med stöd av lag fått i uppgift att i visst hänseende ägna sig åt myndighetsutövning mot enskild. Som exempel på sådana organ kan nämnas Sveriges Riksidrottsförbund som har intagits i bilagan såvitt gäller fördelning av statsbidrag till idrottsverksamheten och Synskadades Riksförbund som har intagits i bilagan såvitt gäller bl.a. ärenden om tilldelning eller återtagande av dispositionsrätt till ledarhund. Vissa organ har intagits i bilagan därför att de till stor del finansieras av statliga medel. Som ett exempel på ett sådant organ kan nämnas Familjemedicinska institutet i Sverige, ideell förening.
Vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätten att ta del av allmänna handlingar hos en myndighet ska enligt 1 kap. 9 § sekretesslagen i tillämpliga delar också gälla handlingar hos aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommuner eller landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande. Sådana bolag, föreningar och stiftelser ska vid tillämpningen av sekretesslagen jämställas med myndigheter. Någon motsvarande bestämmelse finns inte för statliga bolag. Det sagda innebär att offentlighetsprincipen och sekretesslagens regler bara gäller för ett statligt bolag i den mån det har intagits i bilagan till sekretesslagen. Som exempel kan nämnas att Posten Aktiebolag har intagits i bilagan till sekretesslagen såvitt gäller medverkan vid val och folkomröstning, särskild postdelgivning, tullkontroll, utlämnande av körkort samt handläggning av flyttningsanmälningar.
Av 1 kap. 8 § tredje stycket följer att ett enskilt organ, som med stöd av lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring, förvarar sådana handlingar, ska jämställas med myndighet vid tillämpningen av sekretesslagen såvitt avser befattningen med sådana handlingar (jfr 2 kap. 17 § TF). Detsamma gäller Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar såvitt avser befattningen av allmänna handlingar som förvaras med stöd av lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.
I 1 kap. 9 a § sekretesslagen finns en bestämmelse som innebär att anställda respektive uppdragsgivare i sådana organ som avses i 1 kap. 8 och 9 §§ sekretesslagen har, i sådan verksamhet som avses där, meddelarfrihet och meddelarskydd i förhållande till sin arbetsgivare respektive uppdragsgivare på samma sätt som om de vore anställda hos en myndighet. Verkställande direktörer, vice verkställande direktörer, styrelseledamöter och styrelsesuppleanter är dock undantagna från detta förstärkta meddelarskydd. Detta beror bl.a. på att det enligt aktiebolagslagen (2005:551) och lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar är möjligt att föra en skadeståndstalan enligt dessa lagar mot en sådan företrädare för bolaget som förorsakat bolaget eller föreningen skada genom ett publiceringsmeddelande. Det är även möjligt att ingripa med arbetsrättsliga åtgärder mot sådana befattningshavare (prop. 2005/06:162 s. 11 f.).
I de flesta sekretessbestämmelser i sekretesslagen begränsas den tid sekretessen högst kan gälla för uppgifter i allmänna handlingar. I 1 kap. 10 § sekretesslagen anges att tiden i sådana fall ska beräknas från handlingens tillkomst, om inte annat anges. I fråga om diarium, journal samt sådant register eller annan förteckning som förs fortlöpande räknas tiden från det att uppgiften fördes in i handlingen. Skälet för att den yttersta sekretesstiden endast begränsas beträffande uppgifter i allmänna handlingar är att det beträffande uppgifter som inte har dokumenterats saknas en naturlig utgångspunkt för att beräkna en sekretesstid. Det anges dock i förarbetena till 1 kap. 10 § att det är självklart att regler om tidsbegränsning av handlingssekretessen också får betydelse för sekretessen i övrigt. Det kan t.ex. inte rimligen hävdas att det föreligger tystnadsplikt i fråga om uppgifter som återfinns i en handling som har blivit offentlig till följd av att den föreskrivna sekretesstiden har gått till ända. Tiden för handlingssekretessen blir därmed inte sällan avgörande för hur länge tystnadsplikt föreligger. Det betonas vidare att de i sekretessbestämmelserna angivna sekretesstiderna utgör maximitider och inte standardtider. Frågan om en handling ska lämnas ut inom den angivna sekretesstiden ska alltid avgöras med utgångspunkt i en reell prövning av skaderisken (prop. 1979/80:2 Del A s. 86 f.).
Som nämns i föregående avsnitt finns det slutligen i 1 kap. 13 § sekretesslagen en hänvisning till bestämmelsen om brott mot tystnadsplikt i 20 kap. 3 § brottsbalken samt en viss begränsning av ansvaret enligt den bestämmelsen.
Sekretessbestämmelser
Sekretessbestämmelserna finns i 2-12 kap. sekretesslagen. Uppdelningen av kapitlen följer till viss del uppräkningen i 2 kap. 2 § första stycket TF av de intressen till skydd för vilka offentlighetsprincipen får inskränkas.
I 2-6 kap. sekretesslagen finns sekretessbestämmelser till skydd för de allmänna intressen som anges i 2 kap. 2 § första stycket punkterna 1-5 TF, dvs. rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation (2 kap. sekretesslagen), rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik (3 kap.), myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn (4 kap.), intresset att förebygga eller beivra brott (5 kap.) och det allmännas ekonomiska intresse (6 kap.).
Sekretessbestämmelser till skydd för enskilds personliga eller ekonomiska intressen (2 kap. 2 § första stycket 6 TF) har delats upp på tre kapitel: Sekretess med hänsyn främst till skyddet för enskilds personliga förhållanden (7 kap. sekretesslagen), Sekretess med hänsyn främst till skyddet för enskilds ekonomiska förhållanden (8 kap.) och Sekretess med hänsyn till skyddet för enskilds förhållanden av såväl personlig som ekonomisk natur (9 kap.).
I 10 kap. sekretesslagen finns en bestämmelse om sekretess till skydd för intresset att bevara djur- eller växtart (jfr 2 kap. 2 § första stycket 7 TF).
I 11 kap. sekretesslagen finns särskilda bestämmelser om sekretess hos regeringen, riksdagen samt Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. I 12 kap. sekretesslagen finns särskilda bestämmelser om sekretess hos domstolar m.m.
Sekretessbrytande regler
Även om utgångspunkten, som nämns ovan, är att sekretess gäller såväl mot enski1da som mellan myndigheter och till viss del även inom myndigheter måste sekretessbelagda uppgifter i vissa fall kunna lämnas både till enskilda och till andra myndigheter. Som exempel kan nämnas att tillsynsmyndigheter måste kunna ta del av sekretessbelagda uppgifter i den verksamhet som tillsynsmyndigheten har att övervaka och att enskilda i vissa fall måste kunna ta del av sekretessbelagda uppgifter för att kunna ta tillvara sina rättigheter. Av dessa skäl har det införts s.k. sekretessbrytande regler i sekretesslagen (jfr 1 kap. 2 § och 3 § sekretesslagen).
Enligt 1 kap. 5 § utgör sekretess inte hinder mot att uppgift lämnas ut om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet. Vidare har i vissa fall sekretessbrytande regler införts direkt i enskilda sekretessbestämmelser (se t.ex. 9 kap. 17 § femte-åttonde styckena).
Vissa mer generella sekretessbrytande bestämmelser har samlats i 14 kap. sekretesslagen. Här nämns bara vissa av dem. Av 1 § framgår att sekretess inte hindrar att uppgift lämnas till regeringen eller riksdagen. Sekretess hindrar inte heller att uppgift lämnas till annan myndighet, om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning. I 2 § finns ett flertal sekretessbrytande bestämmelser. Sekretess hindrar bl.a. inte att uppgift lämnas till myndighet om uppgiften behövs där för tillsyn över eller revision hos den myndighet där uppgiften förekommer (första stycket tredje punkten) . Under vissa förutsättningar hindrar sekretess inte heller att uppgifter lämnas till åklagarmyndighet, polismyndighet eller annan myndighet som har att ingripa mot brott (2 § fjärde-nionde styckena). Enligt den s.k. generalklausulen (3 § första stycket) får, utöver vad som följer av 1 och 2 §§, sekretessbelagd uppgift lämnas till myndighet om det är uppenbart att intresset av uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda. Vissa undantag från generalklausulens tillämpningsområde finns i 3 § andra stycket. Av 4 § följer att sekretess till skydd för enskild som huvudregel inte gäller mot den enskilde själv och att den enskilde också som huvudregel kan efterge sekretessen. Enligt 8 § får regeringen, förutom när det särskilt anges i bestämmelse om sekretess, för särskilt fall förordna om undantag från sekretess när det är påkallat av synnerliga skäl. Det finns vidare vissa möjligheter att lämna ut en sekretessbelagd uppgift till enskild med förbehåll som inskränker den enskildes rätt att lämna uppgiften vidare eller att utnyttja den (9 och 10 §§).
Särskilda bestämmelser om undantag från sekretess avseende miljöinformation finns i 11 §.
Närmare om sekretessbestämmelsernas konstruktion
En sekretessbestämmelse brukar bestå av tre huvudsakliga rekvisit, dvs. förutsättningar för bestämmelsens tillämplighet. Det är rekvisit som anger föremålet för sekretessen, sekretessens räckvidd och sekretessens styrka (prop. 1975/86:160 s. 97 och 1979/80:2 s. 71).
Sekretessens föremål är den information som kan hemlighållas och anges i lagen genom ordet "uppgift" tillsammans med en mer eller mindre långtgående precisering av uppgiftens art, t.ex. uppgift om enskilds personliga förhållanden.
En sekretessbestämmelses räckvidd bestäms normalt genom att det i bestämmelsen preciseras att sekretessen för de angivna uppgifterna bara gäller i viss typ av verksamhet eller i viss typ av ärende eller hos en viss myndighet. En kombination av dessa rekvisit kan också förekomma. Begreppet ärende har samma innebörd i sekretesslagen som i förvaltningslagen (1986:223).
När det gäller sekretessens styrka är det normala att den bestäms med hjälp av s.k. skaderekvisit. Man skiljer i detta avseende mellan raka och omvända skaderekvisit. Vid raka skaderekvisit är utgångspunkten att uppgifterna är offentliga och att det bara gäller sekretess om det kan antas att viss skada uppstår om uppgiften lämnas ut. Vid det omvända skaderekvisitet är utgångspunkten den omvända, dvs. utgångspunkten är att uppgifterna omfattas av sekretess. Vid ett omvänt skaderekvisit får uppgifterna således bara lämnas ut om det står klart att de kan lämnas ut utan att viss skada uppstår. Sekretessen enligt en bestämmelse kan även vara absolut, dvs. de uppgifter som omfattas av bestämmelsen ska hemlighållas utan någon skadeprövning om uppgifterna begärs ut.
Gränsen mellan sekretessens föremål, räckvidd och styrka är inte helt skarp. Om sekretessens föremål endast anges i allmänna termer är det nödvändigt att begränsa sekretessbestämmelsens räckvidd och sistnämnda begränsning tjänar då i själva verket också ändamålet att precisera sekretessföremålet. Användningen av ett skaderekvisit kan vidare mycket väl uppfattas som en metod att precisera föremålet för sekretessen eller dennas räckvidd (prop. 1979/80:2 Del A s. 72 f.).
Primära och sekundära sekretessbestämmelser
En av flera grundläggande principer i sekretesslagen är att sekretess som huvudregel inte följer med en uppgift när den lämnas till en annan myndighet. Detta beror bl.a. på att behovet av och styrkan i en sekretess inte kan bestämmas enbart med hänsyn till sekretessintresset. Detta måste i varje sammanhang vägas mot intresset av insyn i myndigheternas verksamhet. Denna avvägning kan mycket väl utfalla på annat sätt utanför det område där en sekretessregel gäller än innanför området. Offentlighetsintresset kan således kräva att de uppgifter som behandlas som hemliga hos en myndighet är offentliga hos en annan myndighet som har inhämtat dem hos den förstnämnda (prop. 1979/80:2 Del A s. 75 f.). Lagstiftaren har alltså tagit ställning för att en allmän bestämmelse om överföring av sekretess inte bör tas in i sekretesslagen. Vissa bestämmelser om överföring av sekretess med begränsade och överblickbara tillämpningsområden har dock införts. Sådana bestämmelser innebär att en sekretessbestämmelse som är tillämplig hos den utlämnande myndigheten även ska tillämpas hos den mottagande myndigheten. I detta sammanhang skiljer man mellan primär och sekundär sekretess.
En sekretessbestämmelse som är direkt tillämplig hos en myndighet kallas primär sekretessbestämmelse. En bestämmelse kan vara direkt tillämplig hos en myndighet antingen därför att det anges i bestämmelsens ordalydelse att sekretessen i fråga gäller hos den aktuella myndigheten eller därför att bestämmelsen reglerar sekretessen för en viss verksamhetstyp eller en viss ärendetyp som hanteras hos myndigheten eller därför att bestämmelsen reglerar sekretessen för vissa uppgifter som råkar finnas hos myndigheten. Den sistnämnda typen av primär sekretessbestämmelse, dvs. en sekretessbestämmelse som gäller för vissa uppgifter utan att bestämmelsens räckvidd har begränsats, är tillämplig hos alla myndigheter (jfr t.ex. utrikessekretessen i 2 kap. 1 § eller sekretessen till skydd för vissa uppgifter om utlänningar i 7 kap. 14 § första stycket sekretesslagen). Det är dock ovanligt att primära sekretessbestämmelser ges en sådan utformning eftersom det är få uppgifter som är så känsliga att de behöver omfattas av sekretess oavsett hos vilken myndighet de befinner sig. En primär sekretessbestämmelse kan normalt tillämpas både på uppgifter som myndigheten får från andra myndigheter och på uppgifter som myndigheten får från enskilda.
Vid konkurrens mellan flera olika tillämpliga sekretessbestämmelser är det den bestämmelsen som ger det starkaste skyddet för uppgiften som får fälla utslaget (jfr prop. 1979/80:2 Del A s. 70).
Vid överföring av sekretess ska en sekretessbestämmelse, som utgör en primär sekretessbestämmelse hos en utlämnande myndighet och som enligt sin ordalydelse inte är direkt tillämplig hos den mottagande myndigheten, ändå tillämpas hos den sistnämnda myndigheten. En sekretessbestämmelse som på grund av en bestämmelse om överföring av sekretess ska tillämpas hos en mottagande myndighet kallas sekundär sekretessbestämmelse när den tillämpas hos den mottagande myndigheten. Den mottagande myndigheten kan bara tillämpa en sekundär sekretessbestämmelse på uppgifter som den får från den överlämnande myndigheten. Den mottagande myndigheten kan således inte tillämpa en sekundär sekretessbestämmelse på uppgifter som myndigheten får direkt från enskilda.
Vissa bestämmelser om överföring av sekretess finns intagna direkt i enskilda sekretessbestämmelser (se t.ex. 6 kap. 1 § andra stycket). Beträffande vissa myndigheter som regelmässigt tar del av information från ett större antal myndigheter med sinsemellan olikartade arbetsuppgifter har särskilda bestämmelser om överföring av sekretess tagits in i 13 kap. sekretesslagen. Som exempel kan nämnas att om en myndighet i verksamhet som avser tillsyn eller revision får en uppgift från en annan myndighet och uppgiften är sekretessbelagd hos den utlämnande myndigheten, så överförs sekretessen till tillsyns- eller revisionsverksamheten (13 kap. 1 § sekretesslagen). Sekretess överförs också till bl.a. forskningsverksamhet (13 kap. 3 §) och till arkivmyndighet (13 kap. 4 §).
Det konstaterades vid sekretesslagens införande att den valda metoden, dvs. att någon allmän regel om sekundär sekretess inte införts utan att sekretessbehovet i allmänhet i stället får tillgodoses vid utformningen av de primära sekretessbestämmelserna, antagligen för med sig en del luckor i sekretesskyddet. Skulle det visa sig att sådana luckor föranleder praktiska olägenheter ansågs det att detta får åtgärdas genom erforderliga justeringar i de primära sekretessbestämmelserna (prop. 1979/80:2 Del A s. 76). Med tiden visade det sig vara en brist att det saknades ett minimiskydd för mycket känsliga uppgifter om enskildas personliga förhållanden hos alla myndigheter. Av detta skäl har vissa sekretessbestämmelser som utgör primära sekretessbestämmelser hos alla myndigheter och som medför ett minimiskydd för uppgifter om enskilda hos alla myndigheter införts (7 kap. 1 §, 1 a § och 1 b §). Sistnämnda bestämmelser skyddar mycket känsliga uppgifter om enskildas hälsa och sexualliv, uppgifter om adresser m.m. som är hänförliga till personer som är utsatta för personförföljelse samt uppgifter om kopplingen mellan en enskilds verkliga och fingerade identitet i de fall den enskilde har medgivits att använda fingerade personuppgifter enligt lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter.
Av 13 kap. 6 § första stycket sekretesslagen följer att bestämmelserna om överföring av sekretess i 13 kap. 1-5 §§ inte ska tillämpas hos den mottagande myndigheten om en primär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse är tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten. Detta gäller oavsett om den primära sekretessbestämmelsen ger ett starkare eller svagare skydd för uppgiften än den överförda sekretessen (prop. 1979/80:2 Del A s. 320). Även uttryckliga undantag i en primär sekretessbestämmelse från den sekretess som annars gäller enligt den bestämmelsen har företräde framför den överförda sekretessen. Huvudregeln att den primära sekretessen har företräde är dock försedd med ett undantag. Om den överförda sekretessen ger ett starkare skydd för de överlämnade uppgifterna än det minimiskydd för enskildas personliga förhållanden som stadgas i 7 kap. 1 §, 1 a § eller 1 b § ska den överförda sekretessen tillämpas trots att de sistnämnda bestämmelserna utgör primära sekretessbestämmelser hos alla myndigheter. Skälet härför är att det sistnämnda generella och svaga miniskyddet för mycket känsliga uppgifter om enskildas personliga förhållanden inte är avsett att urholka det sekretesskydd som annars gäller för enskilda utan avsikten har tvärtom varit att komplettera sistnämnda skydd. Överförd sekretess enligt 13 kap. 1-5 §§ tillämpas inte heller om uppgiften tas in i ett beslut hos den mottagande myndigheten (13 kap. 6 § andra stycket).
Enligt 1 kap. 7 § sekretesslagen ska bestämmelser om överföring av sekretess tillämpas även när en person som avses i 1 kap. 6 § lämnar en uppgift till en annan myndighet utan att han eller hon därvid företräder den myndighet till vilken han eller hon är knuten. Som nämns ovan anges i 1 kap. 6 § sekretesslagen vilka som ska iaktta sekretess. Det är personer som på grund av anställning eller uppdrag hos myndigheten, på grund av tjänsteplikt eller på annan liknande grund för det allmännas räkning deltar eller har deltagit i myndighetens verksamhet och därvid har fått kännedom om uppgiften. Om någon som är anställd hos en myndighet lämnar ut uppgifter från myndigheten sker uppgiftslämnandet i allmänhet i tjänsten. Det kan emellertid förekomma fall då uppgiftslämnaren inte företräder myndigheten men han eller hon ändå är skyldig eller berättigad att lämna ut uppgifterna. Ett exempel är när någon som är tilltalad eller vittne lämnar sekretessbelagda uppgifter till en domstol (jfr 14 kap. 2 § första stycket 1 sekretesslagen).
Bestämmelser om registrering och utlämnande av allmänna handlingar m.m.
Av 1 kap. 1 § tredje stycket sekretesslagen framgår att sekretesslagen även innehåller andra bestämmelser om allmänna handlingar än sekretessbestämmelser. I 15 kap. finns bl.a. bestämmelser om registrering av allmänna handlingar (1-2 §§), hemligstämpling (3 §), serviceskyldighet (4-5 §§), utlämnande av allmänna handlingar (6 §) och bestämmelser om överklagande (7-8 §§). Det finns vidare särskilda bestämmelser om "upptagningar för automatisk databehandling" (9-14 §§). Detta är dock en föråldrad terminologi eftersom man numera använder begreppet "upptagning för automatiserad behandling" (jfr 2 kap. 3 § TF).
Av 15 kap. 9 § första stycket följer bl.a. att en myndighet som i sin verksamhet använder automatiserad behandling ska ordna denna med beaktande av den i TF stadgade rätten att ta del av allmänna handlingar. Därvid ska myndigheten särskilt beakta att allmänna handlingar bör hållas åtskilda från andra handlingar (första punkten), att skyddet av sekretessbelagda uppgifter bör vara sådant att insynen enligt tryckfrihetsförordningen inte försvåras (andra punkten), att uppgifter i upptagningar som är allmänna handlingar inte bör innehålla förkortningar, koder eller liknande som kan försvåra för den enskilde att ta del av handlingen (tredje punkten) samt att det bör framgå när uppgifter tillförts en upptagning som är allmän handling och, om de ändrats eller gallrats, vid vilken tidpunkt detta skett (fjärde punkten). Av andra stycket följer att myndigheten ska ordna databehandlingen med beaktande av det intresse som enskilda kan ha av att själva utnyttja terminal eller annat tekniskt hjälpmedel hos myndigheten för att ta del av allmänna handlingar.
Av 15 kap. 11 § följer att varje myndighet ska hålla en beskrivning av de register, förteckningar eller andra anteckningar hos myndigheten som förs med hjälp av automatiserad behandling tillgänglig för allmänheten. I paragrafen anges i åtta punkter vad beskrivningen ska innehålla.
4.3 Arkivlagen
Det följer av 1-2 a §§ arkivlagen (1990:782) att den lagen i princip har samma tillämpningsområde som sekretesslagen.
I 3 § anges att myndigheternas arkiv ska bevaras, hållas ordnade och vårdas så att de tillgodoser rätten att ta del av allmänna handlingar (första punkten), behovet av information för rättskipningen och förvaltningen (andra punkten) och forskningens behov (tredje punkten).
Enligt 4 § ska varje myndighet svara för vården av sitt arkiv, om inte en arkivmyndighet med stöd av 9 § har övertagit detta ansvar.
Av 5 § följer att myndigheterna, som grund för arkivvården vid registreringen av allmänna handlingar ska ta vederbörlig hänsyn till dess betydelse för en ändamålsenlig arkivvård (första punkten) och vid framställning av allmänna handlingar ska använda materiel och metoder som är lämpliga med hänsyn till behovet av arkivbeständighet (andra punkten).
I arkivvården ingår enligt 6 § att myndigheten ska organisera arkivet på ett sådant sätt att rätten att ta del av allmänna handlingar underlättas (första punkten), upprätta dels en arkivbeskrivning som ger information om vilka slag av handlingar som kan finnas i en myndighets arkiv och hur arkivet är organiserat, dels en systematisk arkivförteckning (andra punkten), skydda arkivet mot förstörelse, skada, tillgrepp och obehörig åtkomst (tredje punkten), avgränsa arkivet genom att fastställa vilka handlingar som ska vara arkivhandlingar (fjärde punkten) och verkställa gallring i arkivet (femte punkten).
Arkivlagen innehåller i övrigt bestämmelser om arkivmyndigheterna och deras uppgifter (7-8 §§) samt om gallring och annat avhändande av allmänna handlingar (9-15 §§).
5 En sammanslagning av 15 kap. sekretesslagen och arkivlagen?
Regeringens bedömning: Bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen och arkivlagen bör inte samordnas på det sätt kommittén föreslagit. En viss samordning av bestämmelserna bör dock ske.
Kommitténs förslag: Bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen och arkivlagen slås ihop till en ny lag om hantering av allmänna handlingar.
Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har tillstyrkt förslaget till en ny lag om hantering av allmänna handlingar eller lämnat det utan erinran.
Skälen för regeringens bedömning: Kommittén har bl.a. haft i uppgift att se över sekretesslagen och att i samband därmed överväga om det är ändamålsenligt med en uppdelning mellan å ena sidan bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen om registrering av allmänna handlingar m.m. och å andra sidan arkivlagens bestämmelser om registreringens betydelse för arkivvården m.m. Kommittén har föreslagit att regleringen i 15 kap. sekretesslagen och regleringen i arkivlagen ska ersättas av en ny lag om hantering av allmänna handlingar.
Som skäl för förslaget till lag om hantering av allmänna handlingar har kommittén anfört att förslaget innebär att de krav som ställs på en myndighet när det gäller att hantera allmänna handlingar kommer att finnas samlade i den nya lagen och att en sådan lösning gör reglernas struktur tydligare och mer överskådliga. Med hänsyn till att det följer av tryckfrihetsförordningen att närmare bestämmelser om hur talan ska föras mot ett beslut av annan än riksdagen eller regeringen i frågor om utlämnande av allmänna handlingar ska finnas i sekretesslagen föreslår dock kommittén att bestämmelserna i 15 kap. 6-8 §§ sekretesslagen om överklagande av beslut om att neka eller begränsa utlämnandet av allmänna handlingar ska stå kvar i en ny sekretesslag. Kommittén har även föreslagit att bestämmelsen i 15 kap. 3 § sekretesslagen om hemligstämpling av allmänna handlingar ska står kvar i den nya sekretesslagen. Kommitténs förslag innebär således att de offentliga funktionärerna, när det gäller hanteringen av allmänna handlingar, i stället för att tillämpa sekretesslagen och arkivlagen även fortsättningsvis kommer att behöva tillämpa två olika lagar, nämligen lagen om hantering av allmänna handlingar och den nya sekretesslagen. Det kan vidare noteras att den som har att hantera en begäran om utfående av allmänna handlingar, som inte avser arkivhandlingar, enligt gällande rätt endast behöver tillämpa sekretesslagen.
Kommitténs förslag till en ny lag om hantering av allmänna handlingar innebär bl.a. att vissa av bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen om upptagningar för automatiserad behandling (9 och 11 §§) och arkivlagens bestämmelser om arkivvård (6 §) omarbetas till teknikneutrala bestämmelser om god offentlighetsstruktur och skyldighet för myndigheterna att upprätta beskrivningar av myndigheternas allmänna handlingar som gäller för både icke arkiverade allmänna handlingar och arkiverade allmänna handlingar. Inte någonstans i förslaget görs det någon åtskillnad mellan icke arkiverade allmänna handlingar och arkiverade allmänna handlingar. I förslaget definieras bl.a. begreppet "arkiv" som "en myndighets allmänna handlingar". Om regleringen i arkivlagen ska samordnas med regleringen i 15 kap. sekretesslagen om registrering av allmänna handlingar m.m. är det dock viktigt beakta att regleringen i tryckfrihetsförordningen innebär att vissa handlingar, t.ex. utkast eller koncept till myndighets beslut eller skrivelse eller därmed jämställd handling, inte blir allmänna handlingar om de inte tas om hand för arkivering (2 kap. 9 § TF).
Med hänsyn till den konstituerande effekt en arkiveringsåtgärd kan ha i vissa fall finner regeringen att det vid utformningen av ett förslag till sammanhållen reglering av bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen och bestämmelserna i arkivlagen måste tas hänsyn till att det är skillnad mellan icke arkiverade allmänna handlingar och arkiverade allmänna handlingar. I annat fall finns det risk för att regelverket avseende allmänna handlingar missförstås. Om förslaget ska genomföras behöver det således omarbetas. Det finns också andra överväganden av administrativ art som behöver göras innan ställning kan tas till om det är lämpligt att fullt ut samordna bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen och bestämmelserna i arkivlagen. Sammantaget gör regeringen bedömningen att nämnda bestämmelser inte nu bör samordnas på det sätt som kommittén föreslagit. En viss samordning av regelverken i 15 kap. sekretesslagen och arkivlagen bör dock ske. Regeringen återkommer till detta i avsnitt 8.
6 En offentlighets- och sekretesslag
Regeringens förslag: Sekretesslagen (1980:100) ska ersättas av en ny lag. Den nya lagen ska göras tydligare och mer användarvänlig än sekretesslagen bl.a. genom att
- lagen förses med en innehållsförteckning som gör att det går snabbt att orientera sig i lagen,
- lagen delas upp i avdelningar och fler kapitel,
- kapitlen förses med underrubriker,
- långa och svårlästa paragrafer delas upp i flera kortare paragrafer,
- grundläggande begrepp som används på sekretessområdet definieras och används i lagen, och
- grundläggande principer som styr tillämpningen av den nuvarande sekretesslagen förs in i lagen.
För att betona att offentlighet är huvudregel och att sekretess är undantag ska bestämmelserna om registrering och utlämning av allmänna handlingar m.m. i nuvarande 15 kap. sekretesslagen placeras före sekretessbestämmelserna. Lagen ska benämnas offentlighets- och sekretesslagen.
Kommitténs förslag till ny sekretesslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Kommittén har dock föreslagit att varje avdelning och kapitel förses med en innehållsförteckning.
Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna, bl.a. Domstolsverket, Försvarsmakten, Socialstyrelsen, Datainspektionen, Statistiska centralbyrån, Skolverket, Stockholms universitet Juridiska fakulteten, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Svenska arkivsamfundet, Sveriges Utbildningsradio AB och Svenska journalistförbundet, tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget att sekretesslagen ska ersättas av en ny sekretesslag. Justitiekanslern (JK) anser att den föreslagna lagen är logiskt uppställd och ger en mycket god överblick över regelverket, att språket är modernt och läsförståelsen betydande samt att det är tydligt att den föreslagna lagen kommer att underlätta tillämpningen av sekretesslagen. Kammarrätten i Göteborg anser att den lagstiftningsteknik som har använts hittills har medfört att sekretesslagen blivit mycket svårtillgänglig samt att tillämparen i alltför stor utsträckning blivit hänvisad till att söka ledning i förarbetena. Kammarrätten anser att förslaget bör medföra betydande förbättringar och förenklingar. Även kammarrätterna i Stockholm, Sundvall och Jönköping är positiva till förslaget. Kammarrätten i Sundsvall anser bl.a. att framtida ändringar i lagen underlättas genom förslaget. Karlstads universitet anser att kommittén hade kunnat gå ännu längre när det gäller att införa definitioner av viktigare begrepp.
Riksdagens ombudsmän (JO) anför att ärenden som rör offentlighet och sekretess är den ärendegrupp som procentuellt sett har överlägset flest kritikbeslut samt att JO i samband med inspektioner av statliga och kommunala myndigheter funnit stora brister när det gäller kunskapen om reglerna angående offentlighet och sekretess. Mot denna bakgrund anser JO att tillskapandet av en mer användarvänlig sekretesslag är mycket angeläget. JO anser att det är bra att vissa begrepp och uttryck, som nu förklaras och definieras i förarbetena, förs in i lagen. JO anser dock att man möjligen skulle kunna sammanföra beteckningarna och förklaringarna till en paragraf. JO anser vidare att det, mot bakgrund av att kommittén försett kapitlen med underrubriker, möjligen kan vara överflödigt att förse varje kapitel med en innehållsförteckning. Flera remissinstanser, bl.a. Hovrätten över Skåne och Blekinge och Svenska advokatsamfundet, delar sistnämnda uppfattning. Skatteverket, Centrala studiestödsnämnden och Umeå kommun föreslår att innehållet i lagens samtliga kapitel beskrivs redan i lagens första kapitel.
Svea hovrätt och Hovrätten över Skåne och Blekinge ifrågasätter värdet av att i lagen definiera vissa grundläggande begrepp när vissa av dem därefter inte kommer till användning i det fortsatta lagförslaget. Även Vägverket ifrågasätter behovet av de föreslagna definitionerna.
Svea hovrätt anser vidare att förslaget på flera punkter innebär en större risk jämfört med nuvarande sekretesslag att den som har att tillämpa lagen felaktigt bibringas uppfattningen att det saknas ytterligare bestämmelser att beakta och att förslaget därför kräver ytterligare arbete när det gäller föreslagen kapitelindelning och utformningen av vissa bestämmelser.
Länsstyrelsen i Norrbottens län anser att lagförslaget innebär en så stor förändring att lagen kommer att uppfattas som ny av användarna och skapa ytterligare en osäkerhet om hur lagen ska tillämpas. Riksåklagaren (RÅ) ställer sig tveksam till att införa en helt ny sekretesslag. RÅ ifrågasätter behovet av en helt ny lag och anser att värdet av förändringarna måste vägas mot vad anpassningen till en helt ny reglering kommer att innebära inom statsförvaltningen. Ekobrottsmyndigheten anser att man kan åstadkomma de förändringar som behövs genom att föra in de föreslagna definitionerna i 1 kap. i den nuvarande sekretesslagen. Även Uppsala universitet, Juridiska fakulteten, anser att de sakliga förändringarna som föreslås bör genomföras inom ramen för nu gällande sekretesslag. Malmö tingsrätt anser att den föreslagna lagen framstår som en svåröverskådlig koloss och att en betydligt bättre lösning är att, med vissa ändringar, behålla den nuvarande sekretesslagen och i stället arbeta fram handböcker för tillämparna.
Stockholms tingsrätt anser att det är utmärkt att de nuvarande kapitlen 7-9 bryts upp i flera delar. Tingsrätten är dock tveksam till den nya inledande avdelningen, bl.a. därför att lagen blir mer omfattande. Tingsrätten anför dock att lagförslagets struktur kan vara av visst värde för en mindre van tillämpare av sekretesslagen. Svenska tidningsutgivareföreningen Tidningsutgivarna anser att den omredigering av sekretesslagen med fler kapitel, tydligare rubriker och mera logiska områdesavdelningar som föreslås synes bra och ändamålsenlig. Föreningen anser att omredigeringen gör sekretesslagen mer användarvänlig och därmed tillgänglig för fler, låt vara att den övergångsvis kan ställa till vissa problem för den som är förtrogen med det befintliga regelverket. Kriminalvårdsstyrelsen (KVS) anser att det är en nackdel att det nya förslaget medför ett betydande arbete med att informera och utbilda en till stor del inte rättsutbildad kriminalvårdspersonal i den nya lagens struktur och innehåll. KVS anser dock att den stora fördelen med betänkandets förslag är den ökade användarvänligheten och att fördelen överväger den angivna nackdelen. Enligt Riksarkivet medför så stora ändringar som förslaget innebär stora krav på utbildning. De som är insatta i den nuvarande regleringen kan enligt Riksarkivet anse att detta är onödigt. Det är dock enligt Riksarkivet inte i första hand de som är insatta som behöver en ny sekretesslag. Enligt Riksarkivet är det ett demokratiskt intresse att sekretesslagen utformas så att den blir tillgänglig för flera. Riksarkivet anser att det är angeläget att lagförslaget snarast genomförs.
Skälen för regeringens bedömning och förslag
Behovet av en ny användarvänlig lag
Sekretesslagens ursprungliga struktur är logiskt uppbyggd. Under den tid den har varit i kraft har den dock ändrats 10-25 gånger per år. Den lagstiftningsteknik som har använts har bl.a. inneburit att de flesta nya bestämmelser till skydd för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden införts i slutet av kap. 7-9 i den ordning de har tillkommit. Detta har fått till följd att dessa kapitel numera består av sammanlagt 112 paragrafer som sinsemellan inte har något annat samband än att de rör uppgifter om enskildas personliga och/eller ekonomiska förhållanden. I vissa fall har nya sekretessbestämmelser, som har samband med redan befintliga sekretessbestämmelser, förts in i samma paragraf som de befintliga bestämmelserna vilket lett till att vissa paragrafer är mycket långa, jfr t.ex. 7 kap. 9 § (sekretess till skydd för enskildas personliga förhållanden inom skolan m.m.) och 9 kap. 17 § (sekretess till skydd för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden i förundersökningar m.m.). Kapitlen är inte heller försedda med några underrubriker. Med den nuvarande regleringens utformning är det således tidsödande såväl att hitta relevanta sekretessbestämmelser som att konstatera att det inte finns någon sekretessbestämmelse som täcker den aktuella situationen.
Som framgår av avsnitt 4.2 innebär sekretesslagens uppbyggnad att samma uppgift kan omfattas av flera olika sekretessbestämmelser. Den princip som ska tillämpas vid konkurrens mellan flera primära sekretessbestämmelser framgår dock inte av lagtexten utan endast av förarbetena. På motsvarande sätt används i förarbetena till sekretesslagen vissa begrepp för att förklara lagens konstruktion. Dessa begrepp, vilka även används vid tillämpningen av lagen, framgår inte heller av lagtexten. Detta innebär att det är svårt att sätta sig in i hur lagen är avsedd att fungera.
Regeringen delar den uppfattning som framförts av Kammarrätten i Göteborg att den lagstiftningsteknik som har använts hittills har medfört att sekretesslagen blivit mycket svårgänglig samt att tillämparen i alltför stor utsträckning blivit hänvisad till att söka ledning i förarbetena. Som framgår av avsnitt 4.1. fyller den grundlagsstadgade rätten att ta del av allmänna handlingar flera viktiga syften. För att syftena med offentlighetsprincipen ska kunna förverkligas fullt ut är det viktigt att den närmare regleringen avseende rätten att ta del av allmänna handlingar är så lättillämpad som möjligt. Det är viktigt inte minst då sekretesslagen tillämpas såväl av den offentliga sektorn - vilken består av både stora resursstarka myndigheter och mindre myndigheter vilka inte har juristutbildad personal - som av vissa enskilda organ (jfr 1 kap. 8 och 9 §§ sekretesslagen). JO har i samband med inspektioner av statliga och kommunala myndigheter funnit stora brister när det gäller kunskapen om reglerna angående offentlighet och sekretess. JO har påpekat att ärenden som rör offentlighet och sekretess är den ärendegrupp som procentuellt sett har överlägset flest kritikbeslut. En mer lättillämpad reglering kan leda både till en mer korrekt tillämpning av lagen och till att allmänna handlingar i större utsträckning lämnas ut med den skyndsamhet som grundlagen förutsätter. Om lagen blir lättare att förstå för allmänheten blir det även lättare för allmänheten att bevaka sina rättigheter enligt TF. Mot denna bakgrund delar regeringen bl.a. JO:s och Riksarkivets uppfattning att det är angeläget att tillskapa en mer användarvänlig sekretesslag. Regeringen delar vidare den uppfattning som framförts av många remissinstanser, bl.a. Justitiekanslern och kammarrätterna, att kommitténs förslag till ny sekretesslag kommer att innebära att tillämpningen av sekretesslagen underlättas, även om förslaget kan behöva justeras i vissa delar.
Vissa remissinstanser har givit uttryck för uppfattningen att förslaget innebär en alltför stor förändring och man hade kunnat nöja sig med mindre förändringar i kombination med handböcker. Som Riksarkivet har påpekat kan de som är väl förtrogna med den nuvarande regleringen tycka att en omarbetning av lagen är onödig. Regeringen delar dock Riksarkivets uppfattning att det inte i första hand är de som redan är insatta i den nuvarande sekretesslagens struktur som behöver en ny sekretesslag utan att det ligger ett demokratiskt värde i att lagstiftningen förtydligas så att den blir tillgänglig för flera.
För att det ska bli ännu lättare att hitta i den nya lagen även för den som är väl förtrogen med det nuvarande regelverket har två jämförelsetabeller bifogats till propositionen i vilka det anges vilka bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen som motsvaras av vilka bestämmelser i sekretesslagen och vice versa (bilagorna 7-8).
Lagens struktur
För att den nya lagen ska bli så lättillämpad som möjligt bör den ha en tydlig struktur. Den bör också utformas så att överskådligheten kan bestå trots de kontinuerliga ändringar som kommer att göras i lagen. Mot denna bakgrund anser regeringen att lagen bör utformas på följande sätt.
Innehållsförteckning
Flera remissinstanser har varit kritiska mot att det i kommitténs förslag har införts innehållsförteckningar i varje avdelning och i varje kapitel i lagen. Regeringen anser, i likhet med flera remissinstanser, att de underrubriker som införts i kapitlen är tillräckliga för att läsaren snabbt ska kunna orientera sig i varje enskilt kapitel och att lagen blir mer överskådlig om de nämnda innehållsförteckningarna ersätts av en samlad innehållsförteckning i början av lagen.
Avdelningar och fler kapitel
Det blir lättare att hitta i lagen om kapitlen innehåller färre paragrafer. Den nuvarande lagens kapitelindelningen anknyter till den uppräkning av sekretessgrunder som görs i 2 kap. 2 § TF (se närmare avsnitt 4.2). Genom att dela upp den nya lagen i avdelningar kan en liknande struktur upprätthållas samtidigt som lagen kan delas upp på fler kapitel.
Kommittén har föreslagit att den nya sekretesslagen ska delas in i fem avdelningar. Regeringen föreslår att den nya offentlighets- och sekretesslagen ska delas in i sju avdelningar. Utökningen av antalet avdelningar är bl.a. en följd av att regeringen anser att kommitténs förslag att bryta ut regleringen i 15 kap. sekretesslagen och sammanföra den med regleringen i arkivlagen i en ny lag om hantering av allmänna handlingar inte bör genomföras. I regeringens förslag har bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen om registrering av allmänna handlingar m.m. i stället inarbetats som en ny avdelning i den nya lagen.
I lagrådsremissen har sistnämnda avdelning, som bl.a. innehåller bestämmelser om en enskilds rätt att överklaga en myndighets beslut om avslag på en begäran om utfående av en allmän handling, placerats i början av lagen som en andra avdelning. Denna framskjutna placering av bestämmelserna är en nyordning i förhållande till sekretesslagen eftersom dessa i sekretesslagen har placerats i slutet av lagen. Lagrådet har anfört att överklagandebestämmelser normalt placeras efter en lags materiella bestämmelser och att det förefaller naturligast att bestämmelser om hur en enskild ska gå till väga för att få rättelse i ett avslagsbeslut finns efter sekretessregleringen och inte före. Bestämmelserna i den nya lagens andra avdelning rör dock inte bara enskildas rätt att överklaga ett avslagsbeslut. Avdelningen innehåller också allmänna bestämmelser om vad en myndighet ska iaktta när den organiserar hanteringen av dess allmänna handlingar och i övrigt hanterar sådana handlingar, bl.a. bestämmelser om myndighets skyldighet att upprätta en beskrivning som ger information rörande myndighetens allmänna handlingar, om myndighets skyldighet att registrera allmänna handlingar, om serviceskyldighet i förhållande till en enskild som begär ut allmänna handlingar, om vem hos en myndighet som i första hand ska pröva en begäran om utfående av allmänna handlingar, m.m. Dessa bestämmelser ska tillämpas oavsett om den aktuella handlingen innehåller sekretessbelagda uppgifter eller inte. Eftersom huvudregeln i tryckfrihetsförordningen är att allmänna handlingar är offentliga och bestämmelser om sekretess utgör undantag från denna huvudregel anser regeringen att avdelningen med bestämmelser om myndigheters hantering av allmänna handlingar bör placeras före de avdelningar som innehåller bestämmelser om sekretess. När det gäller överklagandebestämmelserna kan det vidare noteras att ett överklagande av ett avslagsbeslut inte behöver avse frågan om en eller flera uppgifter i en handling omfattas av sekretess. Ett överklagande kan även avse frågan om en handling som begärts ut utgör en allmän handling. Regeringen anser att de aktuella bestämmelserna, på sätt som skett i 15 kap. sekretesslagen, bör samlas på ett ställe. Regeringen anser att fördelarna med att placera den aktuella avdelningen i början av lagen överväger fördelarna med att placera den i slutet av lagen.
Regeringen har vidare delat upp den avdelning som i kommitténs förslag innehåller allmänna bestämmelser i två avdelningar, dels en avdelning med inledande bestämmelser, dels en avdelning med allmänna bestämmelser om sekretess (den tredje avdelningen). Den fjärde avdelningen innehåller bestämmelser om sekretess till skydd för allmänna intressen. Den femte avdelningen innehåller bestämmelser om sekretess till skydd för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden. Den sjätte avdelningen innehåller särskilda bestämmelser om sekretess avseende vissa organ bl.a. riksdagen, regeringen, JO, JK och domstolarna. Den sjunde avdelningen innehåller bestämmelser om tystnadsplikt som följer av bestämmelser i annan författning än den nya lagen och som begränsar den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen.
Trots att den nya lagen har delats in i avdelningar har kapitlen givits en löpande numrering. Exempelvis inleds andra avdelningen med 4 kap. och den tredje avdelningen med 7 kap. En sådan ordning bedöms medföra att det blir lättare att hitta i lagen än om en numrering görs inom respektive avdelning.
Kortare paragrafer
Ytterligare ett problem med sekretesslagens nuvarande struktur är att det finns paragrafer i lagen som är så omfattande att de på grund därav blir svårtillgängliga. Ett annat problem med dessa paragrafer är att risken ökar för att det föreslås ändringar i samma paragraf i flera olika propositioner samtidigt. Som framgår av avsnitten 4.1 och 4.2 regleras exempelvis förhållandet mellan de tystnadsplikter och den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen i en enda paragraf, 16 kap. 1 § sekretesslagen. Den paragrafen är flera sidor lång. Våren 2006 föreslogs ändringar i 16 kap. 1 § i sju olika propositioner. Detta ledde till att de aktuella utskotten fick avskilja respektive förslag till ändring i sekretesslagen och hänskjuta dem till Konstitutionsutskottet för samordning enligt en lagtekniskt komplicerad procedur. Det ligger i sakens natur att ju mer komplicerat det är att ändra i en lag desto större är risken att fel i lagstiftningen uppkommer.
Av nämnda skäl bör omfattande paragrafer, som exempelvis 16 kap. 1 § sekretesslagen, delas upp på flera paragrafer.
Lagfästande av grundläggande begrepp och principer på sekretessområdet
Även om sekretessbestämmelserna delas upp och struktureras om i de avdelningar i den nya lagen som innehåller bestämmelser om sekretess och lagen förses med såväl en inledande innehållsförteckning som underrubriker i respektive kapitel, så kvarstår det faktum att sekretessregleringen är komplicerad. I förarbetena till sekretesslagen förklaras sekretessregleringens systematik med hjälp av vissa begrepp som inte kommer till uttryck i lagtexten, men som används vid tillämpningen av sekretesslagen, t.ex. primära och sekundära sekretessbestämmelser och bestämmelser om överföring av sekretess. På motsvarande sätt kommer vissa av de principer som styr tillämpningen av sekretessbestämmelserna endast till uttryck i förarbetena. Ett viktigt led i att göra sekretessregleringen tydligare är att definiera nämnda begrepp i lagtexten och att lagfästa nämnda principer så att det på ett tydligt sätt framgår direkt av lagen hur den är uppbyggd och hur olika bestämmelser förhåller sig till varandra, exempelvis vid konkurrens mellan olika sekretessbestämmelser.
Majoriteten av remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot förslaget i dessa delar. Vissa remissinstanser har dock varit kritiska. Exempelvis har Svea hovrätt och Hovrätten över Skåne och Blekinge ifrågasatt värdet av att i lagen definiera grundläggande begrepp när vissa av dem därefter inte kommer till användning i det fortsatta lagförslaget. Regeringen, som delar bl.a. JO:s uppfattning att det är bra att dessa begrepp definieras i lagen, anser att de definierade begreppen, i högre grad än vad som är fallet i kommitténs förslag, därefter bör användas i lagtexten. På så vis blir lagens uppbyggnad och struktur tydligare.
Lagens rubrik
Lagen har i lagrådsremissen benämnts offentlighets- och sekretesslag. Lagrådet har anfört att sekretess är undantag från två olika huvudprinciper, offentlighet och yttrandefrihet, men att förslaget innebär att bara den ena principen kommer till uttryck i rubriken. Lagrådet har vidare anfört att reglerna om offentlighet finns i 2 kap. TF och att den omständigheten att lagen innehåller vissa regler om myndigheters faktiska hantering av allmänna handlingar knappast ger anledning att införa ordet offentlighet i rubriken.
Såväl sekretesslagen som den nya lagen innehåller bestämmelser som är avsedda att säkerställa att myndigheter hanterar sina allmänna handlingar på ett sådant sätt att myndigheten kan tillämpa offentlighetsprincipen på det sätt som är avsett i tryckfrihetsförordningen. De bestämmelser som avses är exempelvis bestämmelserna om myndigheters skyldighet att registrera allmänna handlingar, bestämmelsen om att automatiserad behandling av uppgifter hos en myndighet ska ordnas med beaktande av det intresse enskilda kan ha av att själva utnyttja tekniska hjälpmedel hos myndigheten för att ta del av allmänna handlingar, bestämmelsen om att en myndighet ska upprätta en beskrivning som ger information om myndighetens allmänna handlingar, m.m. Några motsvarande bestämmelser och motsvarande praktiska ålägganden för myndigheterna i syfte att tillförsäkra den enskilde rätten att använda sig av sin yttrandefrihet finns varken i sekretesslagen eller i den nya lagen. Som nämns ovan har JO i samband med inspektioner av statliga och kommunala myndigheter funnit stora brister när det gäller kunskapen om reglerna angående offentlighet och sekretess. Även företrädare för media har under årens lopp påpekat att tjänstemännens kunskap om de skyldigheter som åvilar dem enligt tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen inte alltid är den bästa. Av detta skäl anser regeringen att det i rubriken till den nya lagen finns skäl att betona att lagen inte bara innehåller bestämmelser om sekretess utan att den också innehåller bestämmelser som är viktiga för att offentlighetsprincipen ska kunna tillämpas på ett effektivt sätt.
7 Lagens inledande bestämmelser
Regeringens förslag: Den första avdelningen ska innehålla inledande bestämmelser.
Det första kapitlet i den första avdelningen ska bestå av en allmän bestämmelse om lagens materiella innehåll och en innehållsförteckning.
Bestämmelser om lagens tillämpningsområde ska tas in i den första avdelningens andra kapitel. Det tredje kapitlet i första avdelningen ska innehålla definitioner av begrepp som används i den nya lagen.
Kommitténs förslag: Motsvarar i huvudsak regeringens.
Remissinstansernas synpunkter: Se redovisningen i avsnitt 6.
Skälen för regeringens förslag
Inledande bestämmelse och innehållsförteckning
Den första avdelningens första kapitel bör inledas med en bestämmelse som ger en kort beskrivning av lagens materiella innehåll. Bestämmelsen bör motsvara 1 kap. 1 § sekretesslagen men innehålla en mer heltäckande beskrivning av lagens innehåll bl.a. såvitt avser innebörden av lagens bestämmelser. I sekretesslagens inledande bestämmelse anges bl.a. att lagen innehåller bestämmelser som innebär inskränkningar i rätten att ta del av allmänna handlingar och i meddelarfriheten. Som framgår av avsnitt 4.1 är dock detta en ofullständig beskrivning. Genom betämmelserna i 16 kap. 1 § sekretesslagen inskränks även den rätt att offentliggöra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Detta bör framgå av den inledande bestämmelsen i den nya lagen. Det bör vidare framgå att sekretessbestämmelserna även innebär en inskränkning i den rätt till yttrandefrihet som följer av regeringsformen.
Som nämns i avsnitt 6 bör lagen förses med en innehållsförteckning som gör att tillämparen snabbt kan få en överblick över lagens innehåll och snabbt hitta relevanta bestämmelser. Innehållsförteckningen bör placeras efter den inledande bestämmelsen i den första avdelningens första kapitel.
Lagens tillämpningsområde
Bestämmelser om lagens tillämpningsområde bör tas in i den första avdelningens andra kapitel. Dessa bestämmelser anger vilka som ska iaktta sekretess och vilka organ som ska jämställas med myndigheter vid tillämpning av dels TF:s regler om rätt att ta del av allmänna handlingar, dels den nya lagens bestämmelser. Bestämmelserna motsvarar 1 kap. 6, 8 och 9 §§ sekretesslagen. På motsvarande sätt som i sekretesslagen bör de enskilda organ som ska jämställas med myndigheter vid tillämpningen av den nämnda reglerna i tryckfrihetsförordningen och vid tillämpningen av den nya lagen räknas upp i en bilaga till denna.
Lagrådet har beträffande bl.a. dessa bestämmelser anfört att ordet "jämställa" i dess olika böjningsformer i modern lagtext huvudsakligen används i fråga om förhållanden mellan män och kvinnor och att ordet "likställa" därför i stället bör användas i nu aktuellt sammanhang. I vanligt språkbruk har ordet "jämställa" samma innebörd som "likställa". När det gäller lagstiftning förekommer ordet "jämställa" med den innebörden i ett stort antal författningar, bl.a. i tryckfrihetsförordningen, lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring och lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m. Regeringen delar inte Lagrådets uppfattning att användningsområdet för ordet "jämställa" i lagstiftningssammanhang bör begränsas i förhållande till vanligt språkbruk.
I anslutning till den bestämmelse i den nya lagen som motsvarar 1 kap. 6 § sekretesslagen, dvs. bestämmelsen om vilka som har att iaktta sekretess (2 kap. 1 § i den nya lagen), har Lagrådet anfört att studerandes ställning i förhållande till sekretesslagen bör beaktas i det fortsatta lagstiftningsarbetet. Regeringen beslutade den 23 augusti 2007 att bl.a. frågan om det bör göras en ändring i sekretesslagen, så att enskilda i studiesyfte kan följa en myndighets verksamhet under tystnadsplikt, ska utredas (Dir. 2007:129). Tilläggsdirektiv beslutades den 11 september 2008 (Dir. 2008:103). Utredningen, som har antagit namnet Insynsutredningen, ska redovisa sitt slutbetänkande senast den 31 juli 2009.
Behovet av definitioner
Sekretesslagen innehåller i 1 kap. 1 § en definition av begreppet sekretess. Begreppen primär sekretessbestämmelse, överföring av sekretess och sekundär sekretessbestämmelse kommer emellertid inte till uttryck i lagtexten. Som framgår av avsnitt 6 anser regeringen att tillämpningen av sekretessregleringen kommer att underlättas om de nämnda begreppen definieras och används i den nya lagen. Om så sker blir det enklare för tillämparen att av lagen kunna utläsa hur lagen är uppbyggd. Det blir även tydligare för tillämparen vad det är för typ av bestämmelser som denne tillämpar i ett enskilt fall.
Som nämns i avsnitt 6 och som regeringen återkommer till i avsnitt 9.2 bör vidare de grundläggande principer som styr tillämpningen av sekretesslagen och som endast framgår av förarbetena till sekretesslagen, exempelvis vad som gäller vid konkurrens mellan två sekretessbestämmelser, komma till uttryck i lagen. En sådan lagstiftningsåtgärd underlättas om de begrepp som används i de nya bestämmelserna definieras i lagen.
Definitioner av begrepp som används i den nya lagen bör som Lagrådet har föreslagit placeras i ett inledande avsnitt i lagen (3 kap.). Kommittén har definierat varje begrepp i varsin paragraf. Regeringen delar dock JO:s uppfattning att definitionerna med fördel kan sammanföras i en paragraf. De begrepp som bör definieras är följande.
Sekretess
Med sekretess avses enligt 1 kap. 1 § sekretesslagen förbud att röja uppgift, vare sig det sker muntligen eller genom att allmän handling lämnas ut eller det sker på annat sätt Denna definition bör oförändrad tas in i den nya lagen.
Sekretessbelagd respektive sekretessreglerad uppgift
Som beskrivs i avsnitt 4.2 ska det enligt de flesta sekretessbestämmelser göras en prövning mot vissa förutsättningar om en uppgift kan lämnas ut. Frågan om en uppgift som omfattas av en sekretessbestämmelses tillämpningsområde också omfattas av sekretess i ett enskilt fall kan således normalt avgöras först efter en skadeprövning. I de flesta sekretessbestämmelser begränsas vidare den tid sekretessen högst kan gälla. Det betonas i förarbetena till sekretesslagen att sekretesstiderna utgör maximitider och inte standardtider och att frågan om en handling ska lämnas ut inom den angivna sekretesstiden alltid ska avgöras med utgångspunkt i en reell prövning av skaderisken. Att en myndighet hemligstämplar en handling innebär vidare inte något bindande avgörande av sekretessfrågan (JO 1993/94 s. 509). En handling som har hemligstämplats kan mycket väl vara offentlig, medan en handling utan en hemligstämpel kan vara hemlig (se t.ex. RÅ82 Ab215). En hemligstämpel eller en sekretessmarkering tjänar alltså bara som påminnelse om behovet av en noggrann sekretessprövning för det fall någon begär ut handlingen.
I sekretesslagen används ibland begreppet "sekretessbelagd", bl.a. i bestämmelserna om överföring av sekretess i 13 kap. (se närmare avsnitt 4.2). Som ett exempel kan bestämmelsen i 13 kap. 1 § nämnas. Den har följande lydelse. "Erhåller myndighet i verksamhet, som avser tillsyn eller revision, från annan myndighet uppgift som är sekretessbelagd där, gäller sekretessen också hos den mottagande myndigheten." Den använda formuleringen kan ge intryck av att frågan om det gäller sekretess för den överlämnade uppgiften redan är avgjord av den myndighet som har överlämnat uppgiften. Som framgår ovan ska dock en förnyad sekretessprövning alltid göras varje gång en uppgift begärs ut. Enligt 2 kap. 14 § TF ska vidare en begäran att ta del av allmän handling göras hos den myndighet som förvarar handlingen och begäran ska som huvudregel också prövas av den myndigheten.
För att de begrepp som används i den nya lagen ska bli så tydliga som möjligt bör begreppet "sekretessreglerad uppgift" införas. Med detta begrepp bör avses "en uppgift för vilken det finns en bestämmelse om sekretess". Innebörden av begreppet "sekretessbelagd" kan därefter begränsas och begreppet bör definieras som "en sekretessreglerad uppgift för vilken sekretess gäller i ett enskilt fall". Om dessa definitioner införs kan begreppet "sekretessbelagd" i vissa bestämmelser bytas ut mot begreppet "sekretessreglerad". Exempelvis bör den bestämmelse i den nya lagen som ska motsvara 13 kap. 1 § sekretesslagen (11 kap. 1 § i nya lagen) formuleras på följande sätt. "Får en myndighet i verksamhet som avser tillsyn eller revision, från en annan myndighet en sekretessreglerad uppgift, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten." Om bestämmelserna om överföring av sekretess formuleras på detta sätt blir det tydligt för tillämparen att den mottagande myndigheten har att göra en självständig bedömning enligt den aktuella sekretessbestämmelsen av om den överlämnade uppgiften omfattas av sekretess för det fall den begärs ut.
Sekretessbrytande bestämmelse
Som framgår av avsnitt 4.2 gäller sekretess inte bara mot enskilda utan även mellan myndigheter och i vissa fall även inom myndigheter. Det förekommer emellertid situationer när andra myndigheters eller enskildas intresse av att ta del av en sekretessbelagd uppgift väger tyngre än det intresse som sekretessen ska skydda. I sekretesslagen har därför införts vissa bestämmelser av innebörd att sekretess inte hindrar att uppgifter lämnas till myndigheter eller enskilda under vissa förutsättningar. Sådana bestämmelser brukar benämnas sekretessbrytande bestämmelser.
Som nämns ovan definieras en "sekretessbelagd uppgift" som en "sekretessreglerad uppgift för vilken sekretess gäller i ett enskilt fall". En "sekretessbrytande bestämmelse" bör definieras som "en bestämmelse som innebär att en sekretessbelagd uppgift får lämnas ut under vissa förutsättningar".
Primär sekretessbestämmelse
I förarbetena till sekretesslagen definieras "primär sekretess" som "sekretessen i ett visst ärende, i viss verksamhet eller hos viss myndighet" (prop. 1979/80:2 Del A s. 74). Kommittén har föreslagit att "primär sekretessbestämmelse" ska definieras som "en bestämmelse om sekretess som en myndighet ska tillämpa på grund av att bestämmelsen antingen riktar sig direkt till myndigheten eller omfattar viss verksamhet, ett visst slags ärende eller vissa uppgifter som finns hos myndigheten". Svea hovrätt har invänt mot att den föreslagna definitionen innehåller ett tillägg i förhållande till förarbetsuttalandena eftersom den även omfattar "....vissa uppgifter som finns hos myndigheten.". Svea hovrätt anser att tillägget medför att definitionen blir felaktig och att tillägget därför bör utgå.
I den definition av begreppet primär sekretess som har använts i förarbetena till sekretesslagen anges sådana primära sekretessbestämmelser vars räckvidd har begränsats, dvs. sekretessbestämmelser som har begränsats till att gälla hos viss myndighet, i viss verksamhet eller i visst ärende (jfr avsnitt 4.2 och prop. 1979/80:2 Del A s. 72 f.). Kommitténs tillägg innebär att den nya lagens definition av primär sekretessbestämmelse även kommer att innefatta den typ av primär sekretessbestämmelse som gäller för vissa uppgifter utan att bestämmelsens räckvidd har begränsats, t.ex. utrikessekretessen i 2 kap. 1 §, sekretessen till skydd för vissa uppgifter om utlänningar i 7 kap. 14 § första stycket sekretesslagen eller sekretessbestämmelserna i 7 kap. 1 § 1 a § och 1 b § sekretesslagen, dvs. de primära sekretessbestämmelser som gäller som ett minimiskydd hos alla myndigheter för mycket känsliga uppgifter om enskildas personliga förhållanden. Regeringen anser att den komplettering av definitionen av begreppet primär sekretessbestämmelse som kommittén har gjort är korrekt och nödvändig för att sekretesslagens systematik ska kunna förklaras i den nya lagen på ett fullständigt sätt. Regeringen anser dock att bestämmelsen bör justeras något i språkligt hänseende.
Mot den angivna bakgrunden anser regeringen att "primär sekretessbestämmelse" i den nya lagen bör definieras som "en bestämmelse om sekretess som en myndighet ska tillämpa på grund av att bestämmelsen riktar sig direkt till myndigheten eller omfattar en viss verksamhetstyp eller en viss ärendetyp som hanteras hos myndigheten eller omfattar vissa uppgifter som finns hos myndigheten".
Bestämmelse om överföring av sekretess och sekundär sekretessbestämmelse
Som framgår av avsnitt 4.2 är en sekundär sekretessbestämmelse en bestämmelse om sekretess som enligt sin ordalydelse inte är tillämplig på uppgifter hos en viss myndighet men som ändå ska tillämpas av myndigheten på grund av en bestämmelse om överföring av sekretess. En och samma sekretessbestämmelse kan således vara både en primär sekretessbestämmelse (hos den utlämnande myndigheten) och en sekundär sekretessbestämmelse (hos den mottagande myndigheten). Som nämns ovan har den mottagande myndigheten att göra en självständig prövning av om uppgiften omfattas av sekretess enligt den aktuella sekretessbestämmelsen för det fall den begärs ut hos den mottagande myndigheten.
En primär sekretessbestämmelse kan normalt tillämpas på uppgifter som den aktuella myndigheten får från såväl andra myndigheter som från enskilda. En sekundär sekretessbestämmelse kan dock bara tillämpas på uppgifter som den mottagande myndigheten får från den utlämnande myndigheten. Den mottagande myndigheten kan således inte tillämpa en sekundär sekretessbestämmelse på uppgifter som den får direkt från enskilda.
Mot denna bakgrund föreslogs i lagrådsremissen att begreppet "bestämmelse om överföring av sekretess" definieras som "en bestämmelse som innebär att en primär sekretessbestämmelse som är tillämplig på en uppgift hos en myndighet, ska tillämpas även hos en myndighet som uppgiften lämnas till". Lagrådet har anfört att nämnda begrepp även bör omfatta situationen när en myndighet hämtar en uppgift från en annan myndighet. Regeringen delar denna uppfattning. En sådan komplettering skulle tydliggöra att begreppet även omfattar det fallet att en myndighet har s.k. direktåtkomst till uppgifter hos en annan myndighet. En bestämmelse om överföring av sekretess som särskilt tar sikte på direktåtkomstsituationer trädde i kraft den 1 januari 2009 (13 kap. 3 a § sekretesslagen). Ordet "direktåtkomst" används dock inte i den bestämmelsen. I stället används formuleringen "en myndighet har elektronisk tillgång till en annan myndighets upptagning för automatiserad behandling". En komplettering av definitionen "bestämmelse om överföring av sekretess" bör anknyta till denna formulering. Begreppet bör därför definieras som "en bestämmelse som innebär att en primär sekretessbestämmelse som är tillämplig på en uppgift hos en myndighet, ska tillämpas på uppgiften även hos en myndighet som uppgiften lämnas till eller som har elektronisk tillgång till uppgiften hos den förstnämnda myndigheten". Regeringen noterar att även ytterligare två bestämmelser i den nya lagen som helt eller till viss del avser situationer där myndigheter har direktåtkomst till uppgifter hos andra myndigheter i dessa delar bör ges en motsvarande formulering (se 5 kap. 1 § andra stycket och 7 kap. 2 § den nya lagen).
En "sekundär sekretessbestämmelse" bör definieras som "en bestämmelse om sekretess som en myndighet ska tillämpa på grund av en bestämmelse om överföring av sekretess".
De begrepp som definieras i lagens första avdelning kommer i första hand att användas i bestämmelserna om sekretess i lagens tredje-sjätte avdelningar. Regeringen återkommer till dessa avdelningar i avsnitt 9 och 10. Två av de definierade begreppen, "sekretess" och "sekretessbelagd", kommer dock till användning redan i lagens andra avdelning.
8
Bestämmelser om myndigheters hantering av allmänna handlingar
Regeringens förslag: Den andra avdelningen i den nya lagen ska innehålla bestämmelser om myndigheters hantering av allmänna handlingar.
Bestämmelserna motsvarar bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen om registrering och utlämnande av allmänna handlingar m.m. Vissa av bestämmelserna ska göras teknikneutrala. Vidare ska två nya bestämmelser införas, dels en bestämmelse om att myndigheter ska organisera hanteringen av sina allmänna handlingar så att de kan lämnas ut med den skyndsamhet som krävs enligt tryckfrihetsförordningen, dels en bestämmelse om att enskilda bör beredas goda möjligheter att söka allmänna handlingar. Dessutom ska en informationsbestämmelse om arkivlagens bestämmelser tas in i denna avdelning.
Regeringens bedömning: Vissa bestämmelser med nya krav på myndigheterna som kommittén har föreslagit, bl.a. en bestämmelse om en generell dokumentationsskyldighet, bör inte genomföras.
Kommitténs förslag: Kommitténs förslag till omarbetning och komplettering av enskilda bestämmelser i 15 kap. sekretesslagen överensstämmer huvudsakligen med regeringens förslag till omarbetning av de nämnda bestämmelserna i den nya offentlighets- och sekretesslagen. Kommittén har därutöver bl.a. föreslagit att myndigheterna ska åläggas en ny generell dokumentationsskyldighet.
Remissinstanserna: Många remissinstanser, bl.a. JO, JK, Kammarrätten i Jönköping, Riksarkivet, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Svenska Tidningsutgivareföreningen Tidningsutgivarna och Svenska Journalistförbundet, har, i linje med ett till betänkandet fogat särskilt yttrande av Peter Seipel, föreslagit att den av kommittén föreslagna bestämmelsen om god offentlighetsstruktur ska kompletteras med en bestämmelse om att enskilda ska beredas goda möjligheter att söka allmänna handlingar.
Rikspolisstyrelsen (RPS) påpekar att den av kommittén föreslagna bestämmelsen om god offentlighetsstruktur bl.a. innebär krav på att myndigheternas IT-system måste ha funktioner för att spara den konstellation av uppgifter som vid en sökning presenteras på bildskärmen samt att detta kan få stora konsekvenser, inte minst ekonomiska, för myndigheter vars IT-system inte har sådana funktioner. Enligt Föreningen arkivverksamma i landsting och kommun kan det rent allmänt vara svårt att leva upp till resonemanget att en handling ska bevaras i "ursprunglig form" och att man ska kunna se hur och när en handling är förändrad. Norrköpings kommun anser att kommittén behandlar frågan om autenticitet, dvs. äkthet och ursprungligt skick, för digitalt lagrade uppgifter och handlingar, som om den vore löst eller i vart fall utan nämnvärda problem kommer att lösas. Enligt kommunen finns det all anledning att utgå från att lösningen på autenticitetsproblemet ligger långt fram i tiden och att den kommer att vara synnerligen kostnadsdrivande, framför allt för arkivmyndigheterna.
Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att erinra mot kommitténs förslag till ny lydelse av bestämmelsen om s.k. hemligstämpling. Malmö tingsrätt anser dock att den föreslagna ändringen inte medför att det på ett tydligare sätt framgår att en anteckning kan göras oavsett medium. Rikspolisstyrelsen (RPS) anser att ordet "hemlig" även fortsättningsvis bör användas som en varningssignal om att sekretess kan gälla och att en sekretessprövning måste göras. Om sekretessmarkeringarna allt för ofta ges olika utformning hos olika myndigheter anser RPS att det vid informationsutbyte mellan myndigheter kan uppstå missförstånd och risk för att markeringen förbises. RPS anser vidare att det är viktigt att svenska myndigheter använder samma beteckning för sekretessbelagda uppgifter i det internationella samarbetet. Om kravet på att ordet "hemlig" inte bibehålls anser RPS att krav på en liknande gemensam beteckning, t.ex. "sekretess" bör införas. Bolagsverket anser att beteckningen "hemlig" i vissa fall kan kännas föråldrad och inte träffande då det är fråga om att sekretessprövning ska ske vid varje tillfälle då en uppgift begärs utlämnad. Verket har därför inget att erinra mot att kravet på att ordet "hemlig" ska användas tas bort. Verket anser dock att man bör överväga om det ordet bör ersättas av ett annat begrepp för att skapa enhetliga sekretessmarkeringar i den offentliga förvaltningen. Karlstad Universitet föreslår att kravet på att ordet "hemlig" ska användas ska ersättas med ett krav att använda exempelvis ordet "sekretessärende". Försvarsmakten anser att det är viktigt att en sekretessmarkeringen även fortsättningsvis ska innehålla ordet "hemlig" och att detta är särskilt angeläget mot bakgrund av vad som förskrivs i 7 § säkerhetskyddsförordningen (1996:633). Ekonomistyrningsverket anser att kommittén inte på ett övertygande sätt har lyckats visa varför kravet på att ordet "hemlig" ska användas ska tas bort. Motsvarande synpunkt har framförts av Lunds universitet, Juridiska fakulteten, och Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten. Skatteverket anser att det kan leda till missförstånd om det i lagtexten används samma beteckning, "sekretessmarkering", som Skatteverket använder i folkbokföringsdatabasen när det kan föreligga särskild anledning att inte lämna ut uppgifter om en person ur databasen.
Skälen för regeringens förslag
En viss samordning av bestämmelserna om registrering av allmänna handlingar m.m. och bestämmelserna i arkivlagen
Som framgår av avsnitt 5 har kommittén bl.a. haft till uppgift att överväga om det är ändamålsenligt med en uppdelning mellan å ena sidan bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen om registrering av allmänna handlingar m.m. och å andra sidan arkivlagens bestämmelser om registreringens betydelse för arkivvården m.m. Som framgår av nämnda avsnitt anser regeringen att kommitténs förslag till ny lag om hantering av allmänna handlingar inte bör genomföras. Regeringen anser dock att de flesta av kommitténs förslag bör genomföras till den del de avser en omarbetning och modernisering av bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen. Som nämns tidigare bör dessa bestämmelser tas in i den andra avdelningen av den nya offentlighets- och sekretesslagen.
Av 5 § arkivlagen följer att myndigheterna vid registrering av allmänna handlingar ska ta vederbörlig hänsyn till registreringens betydelse för en ändamålsenlig arkivvård (första punkten) och att myndigheterna vid framställning av allmänna handlingar ska använda materiel och metoder som är lämpliga med hänsyn till behovet av arkivbeständighet (andra punkten). Bestämmelserna om gallring i 10 § arkivlagen och om återlämnande eller överlämnande av handlingar i 12 och 15 §§ arkivlagen är vidare tillämpliga på allmänna handlingar oavsett om dessa har arkiverats eller inte. Mot denna bakgrund anser regeringen att det i den nya lagen bör införas en informationsbestämmelse med hänvisningar till bestämmelserna i arkivlagen för att förtydliga sambandet mellan bestämmelserna i den andra avdelningen i den nya lagen och bestämmelserna i arkivlagen.
Närmare om innehållet i lagens andra avdelning
Den andra avdelningens första kapitel (4 kap. i den nya lagen) bör bl.a. innehålla grundläggande bestämmelser om vad en myndighet ska iaktta när den organiserar hanteringen av sina allmänna handlingar och när den i övrigt hanterar sådana handlingar samt bestämmelser om en myndighets skyldighet att upprätta en beskrivning med information om myndighetens allmänna handlingar. Dessa bestämmelser utgör reviderade och teknikneutrala motsvarigheter till vissa av de bestämmelser i 15 kap. sekretesslagen som rör hanteringen av myndigheters upptagningar för automatiserad behandling (15 kap. 9 och 11 §§ sekretesslagen). Bestämmelserna har utformats huvudsakligen i enlighet med kommitténs förslag med vissa avvikelser som behandlas närmare nedan.
I den i lagrådsremissen föreslagna lagtexten användes formuleringen "en myndighet /.../ organiserar /.../ sina allmänna handlingar". Lagrådet har anfört att den rätta termen torde vara "ordna" handlingarna. Regeringen delar uppfattningen att det kan finnas skäl att justera formuleringen i lagtexten. Det av Lagrådet föreslagna uttryckssättet leder dock i första hand tankarna till hantering av pappershandlingar. Eftersom allmänna handlingar till stor del hanteras i myndigheters IT-system och då en myndighet måste beakta rätten att ta del av allmänna handlingar redan när IT-systemet konstrueras anser regeringen att lagtexten i stället bör ange vad en myndighet ska iaktta när den "organiserar hanteringen" av sina allmänna handlingar och när den i övrigt hanterar sådana handlingar.
I den andra avdelningens inledande kapitel bör vidare placeras dels bestämmelsen om att en upptagning för automatiserad behandling som har använts vid handläggning av ett mål eller ärende som huvudregel ska tillföras handlingarna i målet eller ärendet i läsbar form (15 kap. 14 § sekretesslagen), dels den nya bestämmelsen med hänvisningar till bestämmelserna i arkivlagen.
Det andra kapitlet i den andra avdelningen (5 kap. i den nya lagen) bör innehålla bestämmelser om myndigheters registreringsskyldighet samt en teknikneutral bestämmelse om sekretessmarkering. Den sistnämnda bestämmelsen behandlas närmare nedan.
Det tredje kapitlet i den andra avdelningen (6 kap. i den nya lagen) bör innehålla bestämmelser om utlämnande av allmänna handlingar och uppgifter, m.m. I det kapitlet bör bl.a. placeras bestämmelserna om vem på en myndighet som i första hand ska pröva en begäran om utfående av en allmän handling och hur en enskild eller en myndighet överklagar en myndighets avslag på en sådan begäran.
Närmare om myndigheters hantering och beskrivning av allmänna handlingar
Som nämns ovan bör den andra avdelningens första kapitel innehålla bestämmelser som till viss del motsvarar bl.a. bestämmelserna i 15 kap. 9 och 11 §§ sekretesslagen.
Som framgår av avsnitt 4.2 innehåller 15 kap. 9 § sekretesslagen bestämmelser om hur en myndighet, som använder sig av automatiserad behandling, ska ordna denna med beaktande av den i tryckfrihetsförordningen stadgade rätten att ta del av allmänna handlingar. De nämnda bestämmelserna i sekretesslagen är inte avsedda att utgöra absoluta krav utan snarare principer från vilka det kan finnas särskilda skäl att avvika, t.ex. på grund av att vissa handlingar är av ringa intresse från offentlighetssynpunkt. Detta kommer till uttryck genom att bestämmelserna innehåller ordet "bör" i stället för "ska".
I 15 kap. 11 § sekretesslagen finns en bestämmelse om att varje myndighet ska hålla en beskrivning av de register, förteckningar eller andra anteckningar hos myndigheten som förs med hjälp av automatiserad behandling tillgänglig för allmänheten. I paragrafen anges i åtta punkter vad beskrivningen ska innehålla.
Kommitténs förslag innebär bl.a. att bestämmelserna i 15 kap. 9 och 11 §§ sekretesslagen och vissa av bestämmelserna i 6 § arkivlagen om arkivvård omarbetas till teknikneutrala bestämmelser som gäller för både icke arkiverade allmänna handlingar och arkiverade allmänna handlingar.
Kommittén har kompletterat bestämmelserna med ytterligare krav på myndigheterna samt gjort bestämmelserna förpliktande i stället för vägledande. Många remissinstanser, bl.a. JO, JK, Svenska Tidningsutgivareföreningen Tidningsutgivarna och Svenska Journalistförbundet, har föreslagit att den av kommittén föreslagna omarbetningen av 15 kap. 9 § sekretesslagen ska kompletteras med ytterligare en bestämmelse om att enskilda ska beredas goda möjligheter att söka allmänna handlingar.
Som nämns ovan anser regeringen att bestämmelserna om arkivvård bör kvarstå i arkivlagen. Regeringen delar dock kommitténs uppfattning att de bestämmelser som finns i 15 kap. 9 och 11 §§ sekretesslagen bör ändras så att de i största möjliga utsträckning blir teknikneutrala. Regeringen delar också uppfattningen att det bör införas en uttrycklig bestämmelse om att myndigheter ska organisera hanteringen av sina allmänna handlingar så att de kan lämnas ut med den skyndsamhet som krävs enligt tryckfrihetsförordningen. Regeringen delar även den uppfattning som framförts av många remissinstanser, nämligen att det bör slås fast att den enskilde bör beredas goda möjligheter att söka allmänna handlingar.
När det gäller frågan om de befintliga bestämmelserna och de nya bestämmelserna bör ge uttryck för principer eller göras förpliktande anser regeringen att man bl.a. måste beakta att uppbyggnaden eller omstruktureringen av IT-system tar tid. Regeringen anser att sådana bestämmelser som ger uttryck för grundläggande krav avseende en myndighets hantering av allmänna handlingar bör kunna göras förpliktande. Dit hör bl.a. bestämmelsen att myndigheter ska organisera sina allmänna handlingar så att de kan lämnas ut med den skyndsamhet som krävs enligt tryckfrihetsförordningen. Andra bestämmelser, bl.a. bestämmelser som kan uppfyllas allt bättre ju längre den tekniska utvecklingen når, bör utformas som principbestämmelser. Dit hör bl.a. bestämmelsen att den enskilde bör beredas goda möjligheter att söka allmänna handlingar.
Kommittén har vidare föreslagit en ny bestämmelse som innebär att allmänna handlingar ska kunna presenteras med det innehåll de hade när de kom in till myndigheten eller upprättades där och att det ska framgå om uppgifter ändrats eller tillförts handlingar samt i så fall när (fjärde punkten i kommitténs förslag till bestämmelse om god offentlighetsstruktur). Förslaget innebär enligt kommittén ett krav på att handlingarnas autenticitet ska kunna styrkas, dvs. det måste finnas garantier för att handlingarna inte förändras utan att det märks. Detta kan ske genom att handlingens innehåll fastställs och förses med äkthetstecken. På en pappershandling kan en underskrift vara ett äkthetstecken. I IT-miljöer kan elektroniska signaturer användas på motsvarande sätt. Andra möjligheter att hindra förvanskning är enligt kommittén att ha ett behörighetskontrollsystem. Det innehåll som enligt kommittén inte får förvanskas är det innehåll handlingen hade när den blev en allmän handling. När det gäller elektroniska handlingar måste myndigheten försäkra sig om att handlingen kan tas fram även efter det att systemet har bytts ut. Beträffande beslut som fattas automatiskt och expedieras elektroniskt krävs enligt kommittén att man sparar en elektronisk kopia. Förslaget hindrar enligt kommittén inte att myndigheten t.ex. kan göra en anteckning på handlingen. Det får dock bara ske om handlingens innehåll fortfarande kan utläsas. Föreningen arkivverksamma i landsting och kommun har anfört att det rent allmänt kan vara svårt att leva upp till resonemanget att en handling ska bevaras i "ursprunglig form" och att man ska kunna se hur och när en handling är förändrad. Föreningen nämner i detta sammanhang allmänna handlingar, vars innehåll ständigt förändras, t.ex. byggnadsnämnders och fastighetsnämnders elektroniska kart- och ritningsmaterial. Föreningen undrar bl.a. vad som enligt förslaget ska dokumenteras beträffande sådana handlingar. Norrköpings kommun anser att det finns all anledning att tro att lösningen på frågan om autenticitet, dvs. äkthet och ursprungligt skick, för digitalt lagrade uppgifter och handlingar ligger långt fram i tiden och att den kommer att vara synnerligen kostnadsdrivande för myndigheterna.
Enligt gällande rätt ska en myndighet särskilt beakta att det bör framgå när uppgifter tillförts en upptagning för automatiserad behandling som är en allmän handling och om de ändrats eller gallrats när detta har skett (15 kap. 9 § första stycket 4 sekretesslagen). Kravet på dokumentation av tidpunkten för förändringar innebär inte att det är nödvändigt att dessa uppgifter måste framgå av själva registret. Där det är lämpligt kan uppgifterna i stället framgå av en logg eller en manuell bearbetningsjournal. Om en myndighet för handläggning av ett mål eller ärende använder sig av en upptagning för automatiserad behandling ska enligt 15 kap. 14 § sekretesslagen upptagningen tillföras handlingarna i målet eller ärendet i läsbar form, om inte särskilda skäl föranleder annat. Bestämmelsen har överförts till sekretesslagen från den upphävda datalagen (1973:289). Som skäl för bestämmelsen anfördes i förarbetena bl.a. att ADB-register ändras ofta och att det därför kan vara besvärligt och tidskrävande att rekonstruera ett sådant registers innehåll. Att upptagningar som används i ett mål eller ärende överförs till läsbar form ansågs enligt förarbetena i allmänhet vara en förutsättning för att en myndighet ska kunna bereda en part insyn i utredningsmaterialet enligt bestämmelserna i den då gällande förvaltningslagen (prop. 1973:33 s. 141 f.). När det gäller krav på behörighetstilldelning m.m. följer sådana krav, när det gäller personuppgiftsbehandling, av personuppgiftslagen och i vissa fall av registerlagstiftning. Sådana krav kan även följa av t.ex. bestämmelser om säkerhetsskydd.
Mot bakgrund av att kommittén i motiveringen till sitt förslag, när det gäller elektroniska handlingar, fokuserar på beslut och andra s.k. färdiga elektroniska handlingar, är det oklart vad bestämmelsen innebär för handlingar vars innehåll ständigt ändras. Ett register blir en allmän handling när handlingen har färdigställts för anteckning eller införing (2 kap. 7 § andra stycket 1 TF), dvs. ett register blir en allmän handlig redan innan någon uppgift har registrerats i registret. Innebär kommitténs förslag att det beträffande register räcker att en myndighet har ett behörighetskontrollsystem och det därutöver enbart ställs motsvarande krav som i 15 kap. 9 § 4 sekretesslagen? Eller krävs det dessutom att en myndighet kan återskapa t.ex. ett registers innehåll så som det sett ut vid varje tillfälle en uppgift har förts in i registret? Om så är fallet, hur ska sådana krav förenas med de gallringsföreskrifter som ofta finns i registerlagstiftningen? Sådana gallringsföreskrifter har införts av integritetsskäl och även om den uppgift som efterfrågas inte har gallrats kan - om en kopia av registrets innehåll vid uppgiftens införande i detsamma begärs ut - andra uppgifter som fanns i registret vid denna tidpunkt ha gallrats. Därtill kommer frågan i vilken mån det är tekniskt möjligt och ekonomiskt försvarbart att spara sådana mängder av information. Mot bakgrund av de oklarheter som vidlåter kommitténs förslag anser regeringen att det inte bör genomföras.
Även om regeringen anser att merparten av bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen bör göras teknikneutrala i den nya lagen finns det vissa bestämmelser som har sådant innehåll att de även fortsättningsvis enbart kan ta sikte på automatiserade behandlingar, t.ex. bestämmelsen i 15 kap. 9 § andra stycket sekretesslagen om att automatiserad behandling av uppgifter hos en myndighet ska ordnas med beaktande av det intresse som enskilda kan ha av att själva utnyttja tekniskt hjälpmedel hos myndigheten för att ta del av allmänna handlingar. Som nämns ovan används i sekretesslagen termen "upptagningar för automatisk databehandling". Detta är dock en föråldrad terminologi eftersom man numera använder begreppet "upptagning för automatiserad behandling" (jfr 2 kap. 3 § TF). Sistnämnda begrepp bör därför användas i den nya lagen.
Ytterligare krav på dokumentationsskyldighet?
Som framgår ovan finns det en bestämmelse om dokumentationsskyldighet i sekretesslagen. Om en myndighet för handläggning av ett mål eller ärende använder sig av en upptagning för automatiserad behandling ska upptagningen tillföras handlingarna i målet eller ärendet i läsbar form om inte särskilda skäl föranleder annat (15 kap 14 § sekretesslagen). Som nämns i föregående avsnitt är motivet till denna bestämmelse att det - mot bakgrund av att det kan det vara besvärligt och tidskrävande att rekonstruera ett ADB-registers innehåll - i allmänhet ansågs vara en förutsättning för att en myndighet ska kunna bereda en part insyn i utredningsmaterialet enligt bestämmelserna i den då gällande förvaltningslagen att uppgifter i upptagningar för automatiserad behandling som använts i målet eller ärendet också tillförs handlingarna i målet eller ärendet i sådan form att de kan läsas (prop. 1973:33 s. 141 f.).
Enligt 16 § förvaltningslagen (1986:223) har en sökande, klagande eller annan part rätt att ta del av det som tillförts ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Enligt 17 § förvaltningslagen får ett ärende som avser myndighetsutövning mot enskild inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom eller henne själv och han eller hon har fått tillfälle att yttra sig över den. En myndighet får dock i vissa fall avgöra ärendet utan att så har skett. Såväl parts rätt att ta del av uppgifter som myndighetens kommunikationsplikt gäller vidare enligt 16 och 17 §§ förvaltningslagen med de begränsningar som följer av 14 kap. 5 § sekretesslagen. Enligt 15 § förvaltningslagen (1986:223) ska uppgifter, som en myndighet får på annat sätt än genom en handling och som kan ha betydelse för utgången i ärendet, antecknas av myndigheten, om ärendet avser myndighetsutövning mot enskild.
Kommittén har föreslagit att myndigheterna ska åläggas en ny generell dokumentationsskyldighet (femte punkten i kommitténs förslag till bestämmelse om god offentlighetsstruktur). Enligt bestämmelsen ska handlingar som myndigheten använder och som tillför sakuppgift vid handläggning av mål, ärende eller annan process, knytas till övriga handlingar i målet, ärendet eller processen. Med processer menas enligt kommittén t.ex. projekt som ofta består av en kedja av ärenden och aktiviteter med inslag av faktiskt handlande. Det kan t.ex. gälla byggprojekt eller forskningsprojekt. En process kan också avse en kedja av ärenden och aktiviteter kring ett objekt som är centralt i myndighetens verksamhet, t.ex. en person eller fastighet. Som exempel på en sådan process nämner kommittén behandlingstillfällen avseende en viss patient på ett sjukhus. Förslaget om dokumentation omfattar enbart handlingar. Det innebär således enligt kommittén inte något krav på att alla åtgärder under handläggningen ska dokumenteras. Det som ska tillföras övriga handlingar kan vara både det som i dagligt tal avses med handlingar och sammanställningar som har kommit in eller hämtats från databaser, t.ex. en skärmbild. Om ett led i en process innebär att en viss sammanställning görs, t.ex. en skärmbild, innebär kravet på dokumentation att den måste kunna upprepas. Det kan t.ex. ske genom att skärmbilden lagras eller genom att sökfrågan sparas så att samma skärmbild kan tas fram.
Den av kommittén föreslagna bestämmelsen omfattar således till skillnad från 15 kap. 14 § sekretesslagen inte bara mål och ärenden. Den är dessutom teknikneutral. Enligt kommittén ger bestämmelsen om dokumentationsskyldighet i 15 § förvaltningslagen till viss del samma resultat som kommitténs förslag till ny bestämmelse om dokumentationsskyldighet. Bestämmelsen i förvaltningslagen har dock ett snävare tillämpningsområde då den endast avser myndighetsutövning mot enskild och den har också ett annat syfte då den inte innebär ett krav på dokumentation i syfte att tillgodose allmänhetens insynsintresse.
I tryckfrihetsförordningen finns ett väl avvägt system som avgör när en handling blir allmän. En handling är enligt 2 kap. 3 § TF allmän om den förvaras hos en myndighet och enligt 6 eller 7 § är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Kommitténs förslag innebär en skyldighet för myndigheter att bevara bl.a. "handlingar och sammanställningar som har kommit in eller hämtats från databaser". Handlingar som kommit in till en myndighet eller sammanställningar av uppgifter som hämtas från externa databaser är att anse som inkomna allmänna handlingar om inte annat följer av någon undantagsregel i 2 kap. TF. Vad gäller det av kommittén lämnade exemplet på process, nämligen behandlingstillfällen avseende en viss patient på ett sjukhus, har kommittén inte analyserat vad förslaget innebär i förhållande till reglerna om dokumentation i patientjournallagen (1985:562). Sistnämnda lag har numera ersätts av patientdatalagen (2008:355), i vilken hanteringen av uppgifter om patienter är noggrant reglerad. I förarbetena till sistnämnda lag anges exempelvis att en vårdgivare som vid ett vårdtillfälle använder sig av sammanhållen journalföring av bl.a. integritetsskäl normalt bör undvika att ladda ned en journalhandling som denne tar del av hos en annan vårdgivare (prop. 2007/08:126 s. 138 f.).
Regeringen anser i och för sig att det är lovvärt att försöka utvidga underlaget för allmänhetens insyn i myndigheternas verksamhet. Eftersom kommittén inte har analyserat hur förslaget förhåller sig till tryckfrihetsförordningens reglering eller till specialregleringar om dokumentationsskyldighet i andra lagar finner dock regeringen att det är svårt att få en uppfattning om förslagets konsekvenser. Det framgår vidare av det nämnda exemplet avseende sammanhållen journalföring att det finns risk för att den föreslagna bestämmelsen medför att lagkonflikter uppstår. Mot denna bakgrund finner regeringen att förslaget inte bör genomföras. Myndigheters skyldighet att dokumentera sin verksamhet bör liksom hittills regleras i förvaltningslagen och i specialregleringar som är särskilt anpassade för olika områden.
Kommittén har vidare föreslagit att allmänna handlingar som hör till ett mål, ärende eller annan process ska kunna presenteras samlat, så att de återger handläggningens eller processens gång (sjätte punkten i kommitténs förslag till bestämmelse om god offentlighetsstruktur). Den föreslagna bestämmelsen, som inte har någon uttrycklig motsvarighet i nuvarande lagstiftning, har viss anknytning till kommitténs förslag om utökad dokumentationsskyldighet. Riksförsäkringsverket har anfört att skillnaden mellan dessa förslag förefaller vara liten och anser att de båda förslagen antingen bör föras samman i en punkt eller att motiveringen till skillnaden bör göras tydligare. Regeringen anser att inte heller detta förslag bör genomföras.
Lagrådet har anfört att det i det fortsatta beredningsarbetet bör övervägas om inte 15 kap. 14 § sekretesslagen, dvs. bestämmelsen som ålägger myndigheter en viss dokumentationsskyldighet när en myndighet använder sig av en upptagning för automatiserad behandling vid handläggning av ett mål eller ärende, bör flyttas till en eller flera handläggningsförfattningar, t.ex. förvaltningslagen. Regeringen delar uppfattningen att det kan finnas skäl att överväga en sådan lagstiftningsåtgärd. Det bör dock ske i ett annat sammanhang än i detta lagstiftningsärende.
En teknikneutral bestämmelse om sekretessmarkering
Enligt 2 kap. 16 TF får en anteckning om hinder att lämna ut en allmän handling bara göras på en handling som omfattas av en sekretessbestämmelse. Tillämplig sekretessbestämmelse ska anges i anteckningen. Närmare bestämmelser om s.k. hemligstämpling finns i 15 kap. 3 § sekretesslagen.
Den s.k. enkla hemligstämpeln regleras i 15 kap. 3 § första stycket. Där anges att om det kan antas att hinder mot utlämnande av uppgift i allmän handling föreligger enligt en sekretessbestämmelse får en myndighet utmärka detta genom särskild anteckning på handlingen. En sådan anteckning ska innehålla beteckningen hemlig samt ange tillämplig bestämmelse, dagen för anteckningen och den myndighet som har låtit göra den.
I paragrafens andra stycke regleras den s.k. kvalificerade hemligstämpeln. Där anges att om det genom förordning har meddelats en föreskrift om att fråga om utlämnande till enskild av allmän handling som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet får prövas endast av en viss myndighet, ska sådana handlingar så snart det kan ske förses med en sådan anteckning som avses i första stycket. Anteckningen ska innehålla uppgift om vilken myndighet som är behörig att pröva fråga om utlämnande.
En hemligstämpling innebär inte något bindande avgörande av sekretessfrågan (JO 1993/94 s. 509). En handling som hemligstämplats kan mycket väl vara offentlig, medan en handling utan en hemligstämpel kan vara hemlig (se t.ex. RÅ82 Ab215). En hemligstämpel tjänar alltså bara som påminnelse om behovet av en noggrann sekretessprövning för det fall någon begär ut handlingen.
När det gäller anteckningens innehåll får endast beteckningen hemlig användas. Andra beteckningar som konfidentiell, förtroligt, endast för tjänstebruk etc. får inte förekomma och inte heller enbart ordet sekretess (JO 1992/93 s. 613). I övrigt ska anteckningen enligt lagtexten innehålla uppgift om tillämplig sekretessbestämmelse, dagen för anteckningen och den myndighet som har låtit göra den. Något hinder att komplettera dessa uppgifter föreligger inte. Det kan t.ex. ibland vara lämpligt att anteckningen anger vilken befattningshavare som har försett handlingen med hemligstämpeln. Om de uppgifter som kan antas omfattas av sekretess bara förekommer i lätt avgränsbara avsnitt i handlingen kan det vara lämpligt att anteckningen förses med en lämplig precisering som utvisar detta (Sekretesslagen - En kommentar, Regner m.fl. s. 15:10).
Bestämmelserna i 15 kap. 3 § anses bara vara tillämpliga på pappersdokument (a. st.). När det gäller datorlagrade uppgifter används, t.ex. inom folkbokföringen, en elektronisk sekretessmarkering. Sådana markeringar är accepterade i praxis (JO 1987/88 s. 195). Inget hindrar vidare en myndighet från att i sitt diarium markera att en där registrerad handling anses hemlig genom användning av en annan markering än ordet "hemlig" (JO 1995/96 s. 442).
Vid sekretessmarkering av elektroniska handlingar är den information som ska anges i en hemligstämpel sällan samlad. I stället kan t.ex. en markering på en skärmbild leda vidare till övriga nödvändiga uppgifter. Vid en genomgång kommittén har gjort har kommittén inte stött på att ordet hemlig används i sådana markeringar. I stället används andra beteckningar såsom t.ex. särskild prövning, sekretessmarkering samt sekretessärende. Enligt kommittén framgår det av dessa uttryck vad det är fråga om, nämligen att markeringen är en varningssignal om att sekretess kan gälla och att en sekretessprövning måste ske. Kommittén har därför föreslagit att om det kan antas att en sekretessreglerad uppgift i en allmän handling inte får lämnas ut ska myndigheterna få anmärka detta genom en särskild anteckning (sekretessmarkering). Anteckningen ska ange tillämplig sekretessbestämmelse, datum då anteckningen gjordes och den myndighet som har gjort anteckningen. Till skillnad från gällande rätt ställs dock inget krav på att anteckningen ska innehålla beteckningen "hemlig".
Skälet till att det i 2 kap. TF uppställs krav på att en sådan anteckning som avses i 15 kap. 3 § sekretesslagen ska innehålla tillämplig sekretessbestämmelse är att motverka att sådana handlingar får en anteckning i andra fall än när det finns lagliga förutsättningar för det (prop. 1975/76:160 s. 209). Även kravet i 15 kap. 3 § på att ordet "hemlig" ska användas infördes för att understryka att anteckningen bara får göras om det finns en tillämplig sekretessbestämmelse (prop. 1977/78:38 s. 39-40 och 1979/80:2 Del A s. 359-360).
Flera remissinstanser, bl.a. RPS, Ekonomistyrningsverket, Lunds universitet, Juridiska fakulteten, och Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, har ifrågasatt om det är nödvändigt och lämpligt att ta bort kravet på att beteckningen "hemlig" ska användas när bestämmelsen om s.k. hemligstämpling görs teknikneutral. Försvarsmakten har motsatt sig en sådan förändring bl.a. med hänvisning till säkerhetsskyddsförordningens (1996:633) bestämmelser.
Flera remissinstanser har föreslagit att ett krav på en för den offentliga sektorn gemensam benämning bör bibehållas, men att ordet "hemlig" skulle kunna bytas ut mot någon annan beteckning, t.ex. "sekretess" eller "sekretessärende". Bolagsverket har anfört att beteckningen "hemlig" i vissa fall kan kännas föråldrad och att den inte helt överensstämmer med vad som avses eftersom en sekretessprövning ska ske vid varje tillfälle då en uppgift begärs utlämnad.
Som framgår ovan utgör en s.k. hemligstämpling inte något bindande avgörande av sekretessfrågan. En hemligstämpel tjänar bara som en påminnelse om behovet av en noggrann sekretessprövning för det fall någon begär ut handlingen. Utifrån detta perspektiv delar regeringen Bolagsverkets synpunkt att beteckningen "hemlig" kan anses vara något missvisande eftersom den kan ge intryck av att frågan om uppgifterna i den aktuella handlingen omfattas av sekretess redan är avgjord. Å andra sidan är beteckningen "hemlig" etablerad, inte bara bland svenska myndigheter utan även internationellt. När det gäller det internationella samarbetet ska dock beaktas att beteckningar enligt säkerhetsskyddsförordningen är något annat än beteckningen "hemlig" i 15 kap. 3 § sekretesslagen. Enligt 4 § säkerhetsskyddsförordningen avses med begreppet "hemlig uppgift" en uppgift som omfattas av sekretess enligt sekretesslagen och som rör rikets säkerhet. Enligt 15 kap. 3 § sekretesslagen får beteckningen "hemlig" åsättas en allmän handling som innehåller en uppgift som kan antas vara omfattad av sekretess enligt vilket lagrum som helst i sekretesslagen eller i någon annan författning.
Även om det vore bra att en och samma beteckning används av alla svenska myndigheter för att markera att en allmän handling kan innehålla uppgifter som kan antas omfattas av sekretess, kan regeringen konstatera att det inte förhåller sig så enligt nuvarande ordning, t.ex. används regelmässigt andra beteckningar än "hemlig" när det rör sig om datorlagrade uppgifter. Några påtagliga nackdelar med nuvarande ordning har inte kommit till regeringens kännedom.
Det finns i och för sig ingenting som hindrar att det i lagen uppställs krav på att beteckningen "hemlig" ska användas även på datorlagrade uppgifter. Regeringen anser dock att de beteckningar som i praxis används beträffande sådana uppgifter, t.ex. "sekretessmarkering" eller "sekretessärende", på ett bättre sätt än beteckningen "hemlig" markerar att sekretessfrågan inte är slutligt avgjord utan att beteckningen enbart tjänar som en varningssignal om att en noggrann sekretessprövning ska göras för det fall någon begär ut handlingen. Om ett krav på en för den offentliga sektorn gemensam beteckning för uppgifter som kan antas omfattas av sekretess ska bibehållas men ordet "hemlig" ska bytas ut mot någon annan beteckning, innebär detta att man byter ut beteckningar som är etablerade i Sveriges samarbete med andra länder och mellanstatliga organisationer. Regeringen finner att det i så fall skulle krävas ytterligare överväganden för att finna ett begrepp som i alla sammanhang kan anses vara det lämpligaste.
Sammantaget finner regeringen att såväl användningen av hemligstämplar som användningen av sekretessmarkeringar av datorlagrade uppgifter verkar fungera tillfredställande i praktiken. Regleringen i 15 kap. 3 § är dock inte teknikneutral. Regeringen anser att det är viktigt att regleringen avseende offentlighet och sekretess får en teknikneutral utformning. Kommitténs förslag till ny bestämmelse om sekretessmarkering innebär att samtliga myndigheter kan fortsätta att sekretessmarkera uppgifter i allmänna handlingar på samma sätt som f.n. sker, samtidigt som även sekretessmarkeringar som avser elektroniska handlingar kommer att omfattas av den nya bestämmelsens tillämpningsområde. Även regleringen i säkerhetsskyddsförordningen kan med kommitténs förslag kvarstå oförändrad. Regeringen anser därför att övervägande skäl talar för att kommitténs förslag bör genomföras. Det sagda hindrar inte att det i framtiden införs ett krav på att en sekretessmarkering ska innehålla en för den offentliga sektorn gemensam beteckning som signalerar att handlingen i fråga innehåller uppgifter som kan antas omfattas av sekretess. Regeringen anser dock inte att det är nödvändigt att nu uppställa ett sådant krav.
Malmö tingsrätt anser att det inte av kommitténs förslag tydligt framgår att en anteckning om sekretess kan göras oavsett medium. Regeringen delar denna uppfattning. Regeringen anser att det kan klargöras att bestämmelsen om sekretessmarkering även avser elektroniska handlingar genom att det i bestämmelsen anges att om det kan antas att en uppgift i en allmän handling inte får lämnas ut på grund av en bestämmelse om sekretess, får myndigheten markera detta genom att en särskild anteckning (sekretessmarkering) görs på handlingen eller, om handlingen är elektronisk, införs i handlingen eller i det datasystem vari den elektroniska handlingen hanteras. Som kommittén har föreslagit ska det i bestämmelsen om sekretessmarkering vidare uppställas krav på att anteckningen ska ange tillämplig sekretessbestämmelse, datum då anteckningen gjordes och den myndighet som har gjort anteckningen. Även om förslaget innebär att det inte längre uppställs krav på att beteckningen "hemlig" ska användas finns det inget som hindrar att så sker när så bedöms lämpligt, t.ex. när det är fråga om handlingar som omfattas av t.ex. försvarssekretess.
Även bestämmelsen om s.k. kvalificerad hemligstämpling i 15 kap. 3 § andra stycket bör moderniseras på motsvarande sätt. Om utlämnande till en enskild av en allmän handling som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet enligt förordning ska prövas endast av en viss myndighet, ska en sekretessmarkering göras så snart som möjligt. Av anteckningen ska det i ett sådant fall även framgå vilken myndighet som ska pröva frågan om utlämnande. Som nämns ovan finns det en särskild reglering om vilka beteckningar som ska användas när handlingar som är av betydelse för rikets säkerhet ska säkerhetsskyddas.
Skatteverket anser att det kan leda till missförstånd om det i lagtexten används samma beteckning, "sekretessmarkering", som Skatteverket använder i folkbokföringsdatabasen när det kan föreligga särskild anledning att inte lämna ut uppgifter om en person ur databasen. En sekretessmarkering ska fungera som en varningssignal om att den aktuella handlingen kan innehålla uppgifter som kan antas vara omfattade av sekretess. Myndigheter ska alltid vara uppmärksamma i sådana fall även om det rör sig om uppgifter som kan antas vara omfattade av annan sekretess än den s.k. folkbokföringssekretessen. Eftersom Skatteverkets sekretessmarkering är just en sådan markering som avses i den föreslagna lagtexten har regeringen svårt att se att det skulle kunna uppstå några missförstånd. Regeringen anser tvärtom att det är en fördel om myndigheter i större utsträckning väljer att beteckna en sekretessmarkering i sina databaser med samma ord som används i den föreslagna lagtexten, dvs. "sekretessmarkering".
9 Allmänna bestämmelser om sekretess
9.1 Innehållet i den tredje avdelningen
Regeringens förslag: Den nya lagens tredje avdelning ska innehålla allmänna bestämmelser om sekretess.
Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna: Se redovisningen i avsnitt 6.
Skälen för regeringens förslag: Kommittén har föreslagit att den av kommittén föreslagna nya sekretesslagens första avdelning ska innehålla allmänna bestämmelser om sekretess. Där har kommittén samlat de allmänna bestämmelser som finns i 1 kap. sekretesslagen, bestämmelserna om överföring av sekretess i 13 kap., bestämmelserna om generella undantag från sekretess i 14 kap. och bestämmelserna om hemligstämpling och överklagande av myndighets beslut att inte lämna ut allmänna handlingar i 15 kap. Kommittén har också föreslagit att vissa begrepp som i förarbetena till sekretesslagen används för att förklara sekretesslagens systematik ska definieras i lagen samt att vissa grundläggande principer som styr tillämpningen av sekretesslagen och som för närvarande endast kommer till uttryck i sekretesslagens förarbeten ska lagfästas. Även dessa bestämmelser föreslår kommittén ska tas in i den första avdelningen.
Som framgår av avsnitt 6 föreslår regeringen att offentlighets- och sekretesslagen ska bestå av fler avdelningar än kommitténs förslag till ny sekretesslag. Regeringen föreslår vidare att bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen ska samlas i offentlighets- och sekretesslagens andra avdelning. Regeringen anser dock i likhet med kommittén att allmänna bestämmelser om sekretess bör samlas i en egen avdelning. Den bör utgöra den tredje avdelningen i offentlighets- och sekretesslagen.
Innehållet i den tredje avdelningen i den nya lagen motsvarar huvudsakligen innehållet i den av kommittén föreslagna första avdelningen med undantag för bestämmelsen om definitioner. Som nämns i avsnitt 7 bör den bestämmelsen placeras i den nya lagens första avdelning. Den tredje avdelningen i den nya lagen bör vidare innehålla ett kapitel med allmänna bestämmelser om förhållandet mellan den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen respektive yttrandefrihetsgrundlagen och bestämmelserna i sekretesslagen. Bestämmelser om i vilken mån den tystnadsplikt som följer av olika sekretessbestämmelser också inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter bör dock inte placeras i den tredje avdelningen utan i respektive sekretesskapitel i de fjärde-sjätte avdelningarna. Bestämmelser om i vilken mån tystnadsplikt som följer av bestämmelser i andra författningar än offentlighets- och sekretesslagen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter bör placeras i lagens sjunde avdelning.
Regeringen behandlar det närmare innehållet i respektive kapitel i den tredje avdelningen och motiveringen till denna uppdelning i avsnitt 9.2-9.9.
9.2 Vissa grundläggande bestämmelser om sekretess
9.2.1 Den nuvarande regleringen
Sekretesslagens första kapitel innehåller vissa grundläggande bestämmelser om sekretess. Det anges bl.a. i 1 kap. 4 § första stycket att om det gäller förbud enligt sekretesslagen mot att röja en uppgift, får uppgiften inte heller i övrigt utnyttjas utanför den verksamhet i vilken sekretess gäller för uppgiften. Som nämns ovan kommer dock inte alla de principer som styr tillämpningen av sekretesslagen till uttryck i lagen.
Det är en grundläggande princip i sekretesslagen att sekretess inte automatiskt överförs mellan myndigheter. Om en myndighet från en annan myndighet får en uppgift som är sekretessreglerad där, gäller inte sekretess för uppgiften hos den mottagande myndigheten såvida det inte finns en primär sekretessbestämmelse som är tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten eller det finns en särskild bestämmelse om överföring av sekretess.
Vad händer då om en myndighet har att tillämpa flera olika sekretessbestämmelser på en och samma uppgift samtidigt, t.ex. två primära sekretessbestämmelser till skydd för samma intresse, två primära sekretessbestämmelse till skydd för olika intressen eller såväl en primär som en sekundär sekretessbestämmelse?
Som framgår av avsnitt 4.2 är huvudprincipen att det vid konkurrens mellan flera olika sekretessbestämmelser är den bestämmelse som ger det starkaste skyddet för uppgiften som fäller utslaget. Detta framgår av förarbetena till sekretesslagen (prop. 1979/80:2 Del A s. 70).
När det gäller konkurrens mellan primära och sekundära sekretessbestämmelser finns det särskilda bestämmelser i sekretesslagen som avser vissa bestämmelser om överföring av sekretess.
Enligt 13 kap. 6 § första stycket första meningen sekretesslagen ska överföringsbestämmelserna i 13 kap. 1-5 §§ inte tillämpas om en sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse ändå är tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten. Av förarbetena framgår att detta innebär att en bestämmelse om överföring av sekretess inte ska tillämpas på en uppgift som överlämnats till en mottagande myndighet om uppgiften redan är sekretessreglerad hos den mottagande myndigheten genom en primär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse. Det spelar inte någon roll om den primära sekretessbestämmelsen ger ett starkare eller svagare skydd för uppgiften än den sekundära sekretessbestämmelsen (prop. 1979/80:2 Del A s. 319 f.). Det sagda innebär att även undantag från den primära sekretessbestämmelsens tillämpningsområde har företräde framför det skydd som den sekundära sekretessbestämmelsen ger.
Som framgått av avsnitt 4.2 finns det dock ett undantag från huvudregeln att primära sekretessbestämmelser har företräde framför överföringsbestämmelserna i 13 kap. 1-5 §§. Om en uppgift omfattas av sekretess enligt 7 kap. 1 §, 1 a § eller 1 b § och om någon av bestämmelserna i 13 kap. 1-5 §§ är tillämplig, ska den sistnämnda bestämmelsen tillämpas om den ger ett starkare skydd för uppgiften (13 kap. 6 § första stycket andra meningen sekretesslagen).
Av 13 kap. 6 § andra stycket sekretesslagen följer vidare att överföringsbestämmelserna i 13 kap. 1-5 §§ inte ska tillämpas om den överlämnade uppgiften tas in i ett beslut hos den mottagande myndigheten.
Som nämns ovan finns det bestämmelser om överföring av sekretess även i andra kapitel i sekretesslagen än 13 kap., bl.a. i 12 kap. 1 § första stycket. Det följer av sistnämnda bestämmelse att om en domstol i sin rättsskipande eller rättsvårdande verksamhet från en domstol eller annan myndighet får en uppgift som är sekretessreglerad där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig också hos den mottagande domstolen. Enligt paragrafens andra stycke ska dock första stycket inte tillämpas om en sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse ändå är tillämplig på uppgiften hos den mottagande domstolen. Om uppgiften omfattas av sekretess enligt 7 kap. 1 eller 1 a § ska dock 12 kap. 1 § första stycket första stycket tillämpas om det ger ett starkare skydd för uppgiften. När det gäller överföring av sekretess till domstol ska det dock uppmärksammas att det i 12 kap. 2 § sekretesslagen anges att vissa sekretessbestämmelser överhuvudtaget inte är tillämpliga hos domstol.
I andra bestämmelser om överföring av sekretess i sekretesslagen finns inga motsvarigheter till bestämmelserna i 13 kap. 6 § första stycket och 12 kap. 1 § andra stycket sekretesslagen.
9.2.2 Överväganden och förslag
Regeringens förslag: Grundläggande principer för hur sekretesslagen ska tillämpas som enbart framgår av förarbetena till sekretesslagen ska lagfästas. Dessa och vissa andra grundläggande bestämmelser om sekretess ska tas in i det första kapitlet i den tredje avdelningen (7 kap.).
Regeringens bedömning: Gällande rätt beträffande vad som gäller vid konkurrens mellan primär och sekundär sekretess bör inte ändras.
Kommitténs förslag: Överstämmer i huvudsak med regeringens. Kommittén har dock föreslagit att sekundär sekretess som huvudregel ska vika för primär sekretess även i andra fall än som avses i 13 kap. 6 § och 12 kap. 1 § sekretesslagen.
Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot kommitténs förslag.
Skälen för regeringens förslag
Vissa grundläggande bestämmelser om sekretess
Som nämns tidigare kommer vissa grundläggande principer som styr tillämpningen av sekretesslagen f.n. endast till uttryck i förarbetena till sekretesslagen. Regeringen anser att det är viktigt att dessa principer kommer till klart uttryck i lagen. Dessa bestämmelser och vissa andra grundläggande bestämmelser om sekretess bör samlas i det första kapitlet i den nya lagens tredje avdelning. De bestämmelser som avses är följande.
Förbud mot nyttjande av uppgift
I 1 kap. 4 § sekretesslagen anges att om det gäller förbud enligt sekretesslagen mot att röja uppgift, får uppgiften inte heller i övrigt utnyttjas utanför den verksamhet i vilken sekretess gäller för uppgiften. Bestämmelsen innebär att även ett olovligt utnyttjande utan att ett röjande äger rum är förbjudet. Som ett exempel kan nämnas att en tjänsteman som är skyldig att hemlighålla uppgifter om rikets penning- eller valutapolitik (3 kap. 1 § sekretesslagen) inte får utnyttja sina kunskaper om dessa uppgifter för att bereda sig själv ekonomisk vinning. Bestämmelsen är av grundläggande betydelse för tillämpningen av sekretessbestämmelserna och bör införas som en första paragraf i det första kapitlet i den nya lagens tredje avdelning (7 kap. i lagen).
Konkurrens mellan sekretessbestämmelser, m.m.
Om en myndighet lämnar en sekretessreglerad uppgift till en annan myndighet, gäller sekretess för uppgiften hos den mottagande myndigheten endast om sekretess följer av en primär sekretessbestämmelse som är tillämplig hos den mottagande myndigheten eller av en bestämmelse om överföring av sekretess. Motsvarande gäller om en myndighet har direktåtkomst till uppgifter hos en annan myndighet. Denna huvudprincip för tillämpningen av sekretesslagen bör lagfästas.
Det bör vidare klargöras vad som gäller vid konkurrens mellan olika sekretessbestämmelser. Vid konkurrens mellan primära sekretessbestämmelser följer det av den allmänna grundprincip som gäller vid konkurrens mellan olika sekretessbestämmelser att det är den primära sekretessbestämmelse som ger det starkaste skyddet för uppgiften som fäller utslaget. När det gäller konkurrens mellan primära och sekundära sekretessbestämmelser har kommittén föreslagit att den princip som slås fast i 12 kap. 1 § andra stycket och 13 kap. 6 § första stycket sekretesslagen, dvs. att sekundär sekretessbestämmelser normalt viker för primära sekretessbestämmelser, bör gälla vid konkurrens mellan alla primära och sekundära sekretessbestämmelser. Kommitténs förslag innebär bl.a. att den sekretess som gäller i ärenden om fingerade personuppgifter för uppgifter om enskilds personliga förhållanden med ett s.k. omvänt skaderekvisit enligt 7 kap. 15 § tredje stycket första meningen sekretesslagen och som enligt en bestämmelse om överföring av sekretess enligt 7 kap. 15 § tredje stycket andra meningen sekretesslagen överförs till en mottagande myndighet i fortsättningen inte ska tillämpas, om det finns en primär sekretessbestämmelse till skydd för uppgifter om enskildas personliga förhållanden som är tillämplig hos den mottagande myndigheten. Detta skulle gälla även om den sistnämnda bestämmelsen ger uppgifterna ett svagare skydd.
Regeringen anser att det är viss skillnad på de generella bestämmelser om överföring av sekretess som finns i 12 kap. 1 § och 13 kap. 1-5 §§ sekretesslagen och bestämmelser om överföring av sekretess som finns i enskilda sekretessbestämmelser i sekretesslagen. De förstnämnda bestämmelserna tar sikte på vissa organ eller vissa verksamheter som normalt får uppgifter från en mängd olika verksamheter. I dessa fall har det införts generella bestämmelser om överföring av sekretess som innebär att all den sekretess som gäller för uppgifter hos andra myndigheter överförs vid uppgiftslämnande till det särskilda organet eller den särskilda verksamheten. För det fall en särskild bestämmelse om sekretess har införts som särskilt tar sikte på ett sådant organ eller en sådan verksamhet har det ansetts att den sekretessbestämmelsen bör ha företräde framför de generella bestämmelserna om överföring av sekretess. Bestämmelser om överföring av sekretess som tas in i enskilda sekretessbestämmelser tar däremot normalt sikte på särskilt skyddsvärda uppgifter som regleras i den aktuella sekretessbestämmelsen, exempelvis uppgifter om enskildas personliga förhållanden i ett ärenden om fingerad identitet. Sådana bestämmelser om överföring av sekretess är ovanliga och införs bara när det är viktigt att en viss typ av uppgifter får behålla sitt skydd även när den lämnas till en annan myndighet. I dessa fall bör den sekundära sekretessbestämmelsen inte vika för en bestämmelse om primär sekretess till skydd för samma intresse som är tillämplig hos den mottagande myndigheten. När det gäller ärenden om brottsskadeersättning (7 kap. 30 § sekretesslagen) och verksamhet som avser skadereglering (7 kap. 45 § sekretesslagen) kompletteras de primära sekretessbestämmelserna i respektive paragrafs första stycke med bestämmelser om överföring av sekretess vid uppgiftslämnande från andra myndigheter i respektive paragrafs andra stycke. Det har inte i dessa fall varit avsett att den överförda sekretessen ska vika för de primära sekretessbestämmelserna i paragrafernas respektive första stycken (prop. 2003/04:94 s. 76). När det gäller konkurrens mellan primära sekretessbestämmelser och sådana sekundära sekretessbestämmelser som blir tillämplig på grund av andra bestämmelser om överföring av sekretess än de som finns i 13 kap. 1-5 §§ och 12 kap. 1 § första stycket anser således regeringen att samma regel bör gälla som vid konkurrens mellan primära sekretessbestämmelser, dvs. den bestämmelse som ger det starkaste skyddet för uppgiften bör fälla utslaget.
Nämnda huvudregel bör lagfästas och placeras i kapitlet med vissa grundläggande bestämmelser om sekretess. Bestämmelserna om undantag från denna huvudregel bör, som regeringen återkommer till i avsnitt 9.6, placeras i 10 respektive 43 kap. i den nya lagen.
När det gäller den närmare formuleringen av huvudregeln vid konkurrens mellan olika sekretessbestämmelser måste beaktas att den nämnda huvudregeln f.n. endast kommer till uttryck i förarbetena till sekretesslagen och att den nu ska ingå i en lag där vissa grundläggande begrepp definieras. Det sagda innebär att huvudregeln kan behöva omformuleras något i den nya lagen för att dess innebörd ska framgå på ett tydligt sätt. När konkurrens mellan olika sekretessbestämmelser diskuteras nedan bör särskilt skillnaden mellan begreppen "sekretessreglerad" respektive "sekretessbelagd" uppgift uppmärksammas. En "sekretessreglerad uppgift" är en uppgift för vilken det finns en bestämmelse om sekretess. En "sekretessbelagd uppgift" är en sekretessreglerad uppgift för vilken det gäller sekretess i ett enskilt fall (se närmare i avsnitt 7).
I lagrådsremissen föreslogs en lagtext, som nära ansluter till hur huvudregeln om konkurrens mellan sekretessbestämmelser har uttryckts i förarbetena till sekretesslagen. Lagrådet har anfört att flera sekretessbestämmelser har skaderekvisit som är närmast inkommensurabla, dvs. ojämförbara. Lagrådet har därför föreslagit att bestämmelsen ska justeras på så vis att det i bestämmelsen ska anges att om flera sekretessbestämmelser är tillämpliga på en uppgift hos en myndighet är det den bestämmelse som kan anses ge det starkaste skyddet som ska tillämpas, om inte annat anges i lagen. Regeringen anser att den föreslagna bestämmelsen, såväl i lagrådsremissen som med Lagrådets justering, kan ge intryck av att tillämparen vid en prövning av om en uppgift som är sekretessreglerad i flera bestämmelser i ett enskilt fall också är sekretessbelagd enligt någon, några eller alla av dessa bestämmelser, måste välja att åberopa en av bestämmelserna även om uppgiften skulle visa sig vara sekretessbelagd enligt flera av bestämmelserna. Så tillämpas emellertid inte sekretesslagen i praktiken. Om en uppgift i exempelvis en förundersökning vid en prövning i ett enskilt fall är sekretessbelagd enligt både 5 kap. 1 § sekretesslagen, som stadgar sekretess till skydd för utredningen med ett rakt skaderekvisit, och 9 kap. 17 § sekretesslagen, som stadgar sekretess till skydd för uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden i förundersökningar med ett omvänt skaderekvisit, så åberopar myndigheten i ett avslagsbeslut normalt båda bestämmelserna även om 9 kap. 17 § i teorin ger ett starkare skydd än 5 kap. 1 §. Detta är också logiskt eftersom bestämmelserna skyddar olika intressen (jfr 2 kap. 2 § första stycket 4 och 6 TF). Den i förarbetena angivna huvudprincipen att det är den sekretessbestämmelse som ger det starkaste sekretesskyddet som fäller utslaget, får bara praktisk betydelse om en uppgift, som är sekretessreglerad i två eller flera bestämmelser, vid en prövning i ett enskilt fall visar sig vara sekretessbelagd enligt en eller flera av bestämmelserna men inte enligt en eller flera av de andra bestämmelserna. I det fallet är det den eller de bestämmelserna som ger det starkaste skyddet i praktiken som ska tillämpas, dvs. den eller de bestämmelserna enligt vilken uppgiften är sekretessbelagd. Det är således resultatet av sekretessprövningen som är avgörande och inte skaderekvisitens konstruktion. Huvudregeln avseende konkurrens mellan flera sekretessbestämmelser bör utformas i enlighet härmed.
Ytterligare grundläggande bestämmelser om sekretess
Ytterligare två bestämmelser i 1 kap. sekretesslagen bör tas med bland de grundläggande bestämmelserna om sekretess som tas in i första kapitlet i den nya lagens tredje avdelning.
Den första av dessa bestämmelser är den som anger att en bestämmelse om överföring av sekretess ska tillämpas även när en person som är skyldig att iaktta sekretess enligt 1 kap. 6 § sekretesslagen lämnar en uppgift till en annan myndighet utan att han eller hon därvid företräder den myndighet till vilken han eller hon är knuten (1 kap. 7 § sekretesslagen). Bakgrunden till denna bestämmelse beskrivs i avsnitt 4.2.
Den andra bestämmelsen som bör placeras i den nya lagens 6 kap. reglerar hur tidsbegränsning av sekretess ska beräknas (1 kap. 10 § sekretesslagen). I de flesta sekretessbestämmelser i sekretesslagen begränsas den tid sekretessen högst kan gälla för uppgifter i allmänna handlingar. I 1 kap. 10 § sekretesslagen anges att tiden i sådana fall ska beräknas från handlingens tillkomst, om inte annat anges i den lagen eller i lag eller förordning som den lagen hänvisar till. I fråga om diarium, journal samt sådant register eller annan förteckning som förs fortlöpande räknas tiden från det att uppgiften fördes in i handlingen.
Lagrådet har anfört att det är besvärande att förslaget till ny lag saknar en uttrycklig regel om hur länge en tystnadsplikt kan anses vara. Lagrådet påpekar att uppkomsten av en tystnadsplikt inte behöver sammanfalla med tillkomsten av någon handling. Personen i fråga kan få kännedom om en sekretessreglerad uppgift innan denna tagits in en allmän handling eller också tas uppgiften aldrig in i en handling.
Skälet för att den yttersta sekretesstiden i sekretesslagen endast begränsas beträffande uppgifter i allmänna handlingar angavs i förarbetena till den lagen vara är att det beträffande uppgifter som inte har dokumenterats saknas en naturlig utgångspunkt för att beräkna en sekretesstid. Det anges dock i förarbetena att det är självklart att regler om tidsbegränsning av handlingssekretessen också får betydelse för sekretessen i övrigt. Det kan t.ex. inte rimligen hävdas att det föreligger tystnadsplikt i fråga om uppgifter som återfinns i en handling som har blivit offentlig till följd av att den föreskrivna sekretesstiden har gått till ända. Tiden för handlingssekretessen blir därmed inte sällan avgörande för hur länge tystnadsplikt föreligger (prop. 1979/80:2 Del A s. 86 f).
Regeringen anser i och för sig att det kan finnas skäl att på nytt överväga om inte även den längsta tid en tystnadsplikt kan gälla bör regleras. Kommittén har dock inte övervägt denna fråga varför den bör behandlas vid ett senare tillfälle.
9.3 Vilka sekretessen gäller mot
Regeringens förslag: Bestämmelser som reglerar mot vilka sekretess gäller samlas i ett kapitel i den nya lagens tredje avdelning (8 kap.).
Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot kommitténs förslag.
Skälen för regeringens förslag: Sekretesslagen innehåller ett antal bestämmelser som reglerar vilka sekretessen gäller mot.
Sekretess gäller gentemot allmänheten och en sekretessbelagd uppgift får inte röjas för enskild i andra fall än som anges i sekretesslagen eller lag eller förordning som sekretesslagen hänvisar till (1 kap. 2 § sekretesslagen). Sekretess gäller som huvudregel även mellan myndigheter och i vissa fall även inom myndigheter (1 kap. 3 § första och andra styckena sekretesslagen). Sekretess gäller vidare som huvudregel gentemot utländska myndigheter och mellanfolkliga organisationer och får bara röjas för sådana under de förutsättningar som anges i 1 kap. 3 § tredje stycket sekretesslagen.
För att det ska bli lätt att hitta dessa bestämmelser i den nya lagen bör dessa samlats i ett eget kapitel i lagens tredje avdelning (8 kap.).
Bestämmelsen om sekretessgränser inom en myndighet (1 kap. 3 § andra stycket sekretesslagen) har särskild betydelse för hur sekretessbestämmelserna i sekretesslagen har utformats. Regeringen återkommer därför till frågan hur denna bestämmelse ska tolkas vid tillämpning av den nya lagen i avsnitt 10.6.
9.4 Bestämmelser om inskränkningar i möjligheten att utnyttja eller röja vissa uppgifter i andra lagar
Regeringens förslag: Bestämmelser med hänvisningar till bestämmelser om tystnadsplikt m.m. som gäller utöver sekretesslagen samlas i ett kapitel i den nya lagens tredje avdelning (9 kap.).
Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot kommitténs förslag.
Skälen för regerigens förslag: Hänvisningar till bestämmelser i andra lagar som reglerar inskränkningar i möjligheten att utnyttja eller röja vissa uppgifter finns bl.a. i 1 kap. 4 § andra och tredje styckena sekretesslagen. I 1 kap. 12 § sekretesslagen anges att det i fråga om företagshemligheter och för revisorer finns bestämmelser om tystnadsplikt i annan lag än sekretesslagen som är tillämpliga utöver sekretesslagen. De bestämmelser i sekretesslagen som innehåller hänvisningar till bestämmelser om inskränkningar i möjligheten att utnyttja eller röja vissa uppgifter i andra lagar bör samlas i ett kapitel i den nya lagens tredje avdelning (9 kap.).
9.5 Sekretessbrytande bestämmelser och undantag från sekretessen
Regeringens förslag: Sekretessbrytande bestämmelser som är tillämpliga på sekretess enligt alla sekretessbestämmelser eller enligt ett stort antal sekretessbestämmelser samt bestämmelsen om undantag från miljöinformation samlas ett kapitel i den nya lagens tredje avdelning (10 kap.).
Sekretessbrytande bestämmelser som endast bryter sekretessen enligt en viss sekretessbestämmelse eller enligt några få sekretessbestämmelser placeras i anslutning till respektive sekretessbestämmelse i det aktuella sekretesskapitlet i lagens fjärde och femte avdelningar. På motsvarande sätt placeras bestämmelser om undantag från sekretessbestämmelsers tillämpningsområde i anslutning till respektive sekretessbestämmelse i lagens fjärde och femte avdelningar.
Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Linköpings kommun anser att alla sekretessbrytande regler bör samlas i ett kapitel. Även Norrköpings kommun anser att en uppdelning av de sekretessbrytande reglerna på flera kapitel kan leda till feltolkningar
Skälen för regeringens förslag
Sekretessbrytande bestämmelser
I sekretesslagen finns det sekretessbrytande bestämmelser i 1 kap. 5 §, 14 kap. samt i vissa av de paragrafer som innehåller sekretessbestämmelser. Kommittén har föreslagit att sekretessbrytande bestämmelser som är tillämpliga på sekretess enligt alla sekretessbestämmelser eller enligt ett stort antal sekretessbestämmelser (1 kap. 5 § och bestämmelserna i 14 kap. sekretesslagen) ska samlas i ett särskilt kapitel i den nya lagens tredje avdelning. Sekretessbrytande bestämmelser som har anknytning till enstaka sekretessbestämmelser har placerats i anslutning till respektive sekretessbestämmelse. Linköpings kommun anser att alla sekretessbrytande regler bör samlas i ett kapitel. Även Norrköpings kommun anser att en uppdelning av de sekretessbrytande reglerna på flera kapitel kan leda till feltolkningar.
Regeringen anser att den uppdelning av de aktuella bestämmelserna som kommittén har gjort är ändamålsenlig. Sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om undantag från sekretess som avser alla eller ett stort antal sekretessbestämmelser bör samlas i ett kapitel i den nya lagens tredje avdelning (10 kap.). När en sekretessbrytande bestämmelse bara avser en enstaka sekretessbestämmelse är det dock lättast för tillämparen om den är placerad i direkt anslutning till den berörda sekretessbestämmelsen i lagens fjärde och femte avdelningar. De bestämmelser i 14 kap. 2 § sjunde och åttonde styckena sekretesslagen som i vissa fall bryter socialtjänstsekretessen enligt 7 kap. 4 § sekretesslagen har dock sådant samband med de sekretessbrytande bestämmelserna i 14 kap. 2 § fjärde-sjätte och nionde styckena sekretesslagen att de bör placeras tillsammans med motsvarigheterna till de sistnämnda bestämmelserna i den nya lagens tredje avdelning trots att de endast bryter sekretessen enligt en sekretessbestämmelse.
Regeringen anser i likhet med kommittén att det bör tas in en informationsbestämmelse i 10 kap. i den nya lagen om att det finns fler sekretessbrytande bestämmelser i lagens fjärde-sjätte avdelningar.
Lagrådet har haft synpunkter på placeringen av en av de sekretessbrytande bestämmelserna i lagens femte avdelning. Bestämmelsen innehåller en hänvisning till att det i rådets förordning (EG) 1383/2003 av den 22 juli 2003 om tullmyndigheternas ingripande mot varor som misstänks göra intrång i vissa immateriella rättigheter och om vilka åtgärder som ska vidtas mot varor som gör intrång i vissa immateriella rättigheter, finns bestämmelser om att uppgift i vissa fall får lämnas till enskild. Den aktuella bestämmelsen har i den nya lagens femte avdelning placerats i det kapitel som innehåller bestämmelser om sekretess till skydd för enskilda inom verksamhet som rör skatt, tull m.m. (27 kap. 9 §, 26 kap. 10 § i lagrådsremissen). Lagrådet har beträffande denna bestämmelse anfört att det inte är fråga om någon verksamhet som rör skatt eller tull och att paragrafen därför bör flyttas, förslagsvis till 31 kap. i den nya lagen (30 kap. i lagrådsremissen) som rör sekretess till skydd för enskild i annan verksamhet med anknytning till näringslivet, samt att paragrafen i det kapitlet lämpligen bör placeras i anslutning till 23 §. Sistnämnda bestämmelse motsvarar 8 kap. 27 § sekretesslagen. Den infördes efter att den s.k. scientologibibeln lämnats in till bl.a. Justitiekanslern utan rättighetshavarens samtycke och befunnits utgöra en offentlig allmän handling där (RÅ 1998 ref. 42). Bestämmelsen stadgar sekretess för uppgift i ett upphovsrättsligt skyddat verk under vissa förutsättningar, bl.a. om det av särskild anledning kan antas att verket kommit in till myndigheten utan rättighetshavarens samtycke.
Tullkontroll beträffande intrång i viss immateriell äganderätt regleras i den ovan nämnda EG-förordningen och i 7 kap. tullagen (2000:1281). Enligt 9 kap. 1 § första stycket femte meningen sekretesslagen (27 kap. 3 § andra stycket i den nya lagen) gäller sekretess till skydd för uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden bl.a. i verksamhet som avser förande av eller uttag ur tulldatabasen enligt lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet, för uppgift som tillförts databasen. Enligt 9 kap. 2 § första stycket 1 sekretesslagen (27 kap. 2 § första stycket 1 den nya lagen) gäller absolut sekretess för uppgift om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden bl.a. i särskilt ärende om revision eller annan kontroll i fråga om skatt eller tull eller avgift samt i annan verksamhet som avser tullkontroll och som inte faller under 1 §. Den skyldighet som tullkontor och tullenheter har enligt den nämnda EG-förordningen att under vissa förutsättningar lämna uppgifter om enskilda till andra enskilda (se artikel 9) bryter således sekretessen enligt nämnda bestämmelser. Uppgiftsskyldigheten avser inte sådana uppgifter som avses i 8 kap. 27 § sekretesslagen (31 kap. 23 § den nya lagen). Hänvisningen till de aktuella bestämmelserna i EG-förordningen har därför i sekretesslagen placerats i 9 kap. 1 § femte stycket och 2 § femte stycket sekretesslagen. Av samma skäl bör motsvarande hänvisning i den nya lagen placeras i samma kapitel som bestämmelserna om sekretess till skydd för enskilda i verksamhet som avser skatt, tull, m.m. (27 kap.).
Undantag från sekretess
Bestämmelser om undantag från sekretess finns i sekretesslagen som huvudregel i respektive sekretessbestämmelse. En av bestämmelserna om undantag stadgar dock undantag från så många sekretessbestämmelser att den har placerats i 14 kap. sekretesslagen (11 §). Enligt den bestämmelsen gäller sekretess enligt 6 och 8-10 kap. sekretesslagen inte för uppgift om utsläpp i miljön.
När det gäller den nya lagen anser regeringen att undantag från en sekretessbestämmelses tillämpningsområde bör placeras i anslutning till respektive sekretessbestämmelse på motsvarande sätt som i sekretesslagen. Bestämmelsen i 14 kap. 11 § sekretesslagen berör dock så många sekretessbestämmelser att det undantaget bör placeras i den nya lagens tredje avdelning tillsammans med de sekretessbrytande bestämmelser som avser alla eller ett stor antal sekretessbestämmelser (10 kap. i den nya lagen).
I lagrådsremissen utgörs motsvarigheten till 14 kap. 11 § sekretesslagen av en paragraf som innehåller en uppräkning av vilka sekretessbestämmelser som inte gäller för uppgifter om utsläpp i miljön (9 kap. 5 § i lagrådsremissen). Skälet härför är att bestämmelserna i 6 och 8-10 kap. sekretesslagen i den nya lagen har delats upp på ett stort antal kapitel, vilka även innehåller sekretessbestämmelser som i sekretesslagen finns i andra kapitel än de nu nämnda. Lagrådet har påpekat att avsikten synes vara att de lagrum som räknas upp i den aktuella bestämmelsen ska motsvara dem som enligt nu gällande regler finns i 6 och 8-10 kap. sekretesslagen, men att detta inte har genomförts konsekvent. Lagrådet har ifrågasatt om inte bestämmelsen bör ses över i det fortsatta lagstiftningsarbetet med ambitionen att skapa regler om undantag från sekretess som närmare anknyter till det EG-direktiv som ligger till grund för bestämmelserna i 14 kap. 11 § sekretesslagen (Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG av den 28 januari 2003 om allmänhetens tillgång till miljöinformation och om upphävande av rådets direktiv 90/313/EEG, det s.k. miljöinformationsdirektivet) och därmed få ett system med bättre träffsäkerhet. Eftersom motsvarigheten till 14 kap. 11 § sekretesslagen i lagrådsremissen av förbiseende har fått ett innehåll som avviker från sistnämnda bestämmelse bör den föreslagna bestämmelsen korrigeras.
Enligt miljöinformationsdirektivet får en begäran om information om utsläpp i miljön inte avslås med hänvisning till bl.a. skyddet för kommersiell eller industriell information, skyddet för personuppgifter eller akter om en fysisk person, skyddet för tredje part eller skyddet för den miljö som informationen avser. Skyddet för kommersiell eller industriell information regleras främst i 8 och 9 kap. sekretesslagen, som bl.a. innehåller sekretessbestämmelser till skydd för enskildas affärs- och driftförhållanden och enskildas ekonomiska förhållanden i övrigt. När det gäller statliga och kommunala bolag kan även 6 kap., som innehåller bestämmelser om sekretess till skydd för det allmännas ekonomiska intresse, vara tillämpligt. Skyddet för den miljö som informationen avser regleras främst i 10 kap. sekretesslagen. Där finns bestämmelser om sekretess med hänsyn till intresset att bevara växt eller djurart. I 7 kap. sekretesslagen finns det bestämmelser om sekretess till skydd för uppgifter om enskildas personliga förhållanden. Begreppet personliga förhållanden kan, såvitt gäller fysiska personer, även omfatta uppgifter om den enskildes ekonomi. Juridiska personer anses inte ha några personliga förhållanden. I det lagstiftningsärende genom vilken 14 kap. 11 § sekretesslagen infördes gjordes bedömningen att de sekretessbestämmelser som finns i 7 kap. sekretesslagen har sådana tillämpningsområden att det är mycket osannolikt att det skulle kunna bli aktuellt att hemlighålla en uppgift om utsläpp i miljön med tillämpning av dem (prop. 2004/05:65 s. 109 f).
Mot bl.a. den angivna bakgrunden gjordes i det aktuella lagstiftningsärendet bedömningen att de sekretessbestämmelser i vilka det kan finnas skäl att göra undantag för uppgifter om utsläpp i miljön finns i 6 och 8-10 kap. sekretesslagen. När det gällde frågan hur undantaget skulle formuleras anfördes att en del av bestämmelserna i de nämnda kapitlen aldrig kan komma att användas för att sekretessbelägga uppgifter om utsläpp i miljön, men att det i andra fall, särskilt när det är fråga om bestämmelserna i 9 kap., är svårare att i förväg avgöra om en sekretessbestämmelse kan komma att användas för att sekretessbelägga sådana uppgifter. Av bl.a. detta skäl ansågs en generell undantagsbestämmelse från sekretess enligt 6 och 8-10 kapitel i sekretesslagen vara att föredra (a. st.).
Bestämmelserna i 6 och 10 kap. sekretesslagen motsvaras av 19 och 20 kap. i den nya lagen. Bestämmelserna i 8 och 9 kap. sekretesslagen har placerats i den nya lagens femte avdelning, vilken innehåller sekretessbestämmelser till skydd för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden. Där har även bestämmelserna i 7 kap. sekretesslagen placerats.
Som regeringen återkommer till i avsnitt 10.1 är sekretessbestämmelserna i 7-9 kap. sekretesslagen uppdelade efter föremålet för sekretessen, dvs. efter vilken typ av uppgifter som kan sekretessbeläggas med stöd av respektive bestämmelse, t.ex. uppgifter om enskildas personliga förhållanden eller uppgifter om enskildas ekonomiska förhållanden. Eftersom sekretessbestämmelserna inte har delats upp efter sekretessbestämmelsernas räckvidd, dvs. efter vilken verksamhet eller vilken typ av ärende respektive sekretessbestämmelse omfattar, innebär sekretesslagens systematik att uppgifter om enskilda som behandlas i en och samma verksamhet kan omfattas av sekretess enligt bestämmelser i t.ex. både 7 och 8 kap. sekretesslagen. Som nämns i avsnitt 6 och som regeringen återkommer till i avsnitt 10.1 kommer sekretessbestämmelser till skydd för uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden i den nya lagen att placeras i den femte avdelningen och där delas upp efter bestämmelsernas räckvidd, dvs. efter vilken typ av verksamhet eller ärenden bestämmelserna avser. Det innebär att ett och samma kapitel i den nya lagens femte avdelning kan innehålla sekretessbestämmelser som i sekretesslagen finns i såväl 7, 8 som 9 kap. sekretesslagen.
Som nämns ovan får enligt miljöformationsdirektivet sekretess till skydd för bl.a. personuppgifter inte åberopas för att hemlighålla uppgifter om utsläpp i miljön. Den omständigheten att det är svårt att i förväg positivt ange vilka sekretessbestämmelser i bl.a. 8-9 kap. sekretesslagen som i ett konkret fall kan åberopas för att hemlighålla sådana uppgifter har vid införandet av 14 kap. 11 § sekretesslagen ansetts utgöra skäl för att göra ett generellt undantag från bestämmelserna i nämnda kapitel i sekretesslagen. Eftersom ett och samma kapitel i den nya lagens femte avdelning kan innehålla sekretessbestämmelser som i sekretesslagen finns i såväl 7, 8 som 9 kap. sekretesslagen kan motsvarande skäl åberopas för att i den nya lagen göra ett generellt undantag från sekretessen enligt bestämmelserna i den nya lagens femte avdelning för uppgifter om utsläpp i miljön.
Mot denna bakgrund anser regeringen att det i den nya lagens motsvarighet till 14 kap. 11 § sekretesslagen (10 kap. 5 § i den nya lagen) bör anges att sekretess enligt bestämmelserna i 19 kap. (6 kap. sekretesslagen), 20 kap. (10 kap. sekretesslagen) samt 21-40 kap. (7-9 kap. sekretesslagen) inte gäller för uppgift om utsläpp in miljön.
Regeringen anser i likhet med kommittén att det i den informationsbestämmelse i 10 kap. i den nya lagen där det anges att det finns fler sekretessbrytande bestämmelser i lagens fjärde-sjätte avdelningar även bör anges att det finns fler bestämmelser om undantag från sekretess i dessa avdelningar.
9.6 Överföring av sekretess
Regeringens förslag: Bestämmelserna om överföring av sekretess i 13 kap. sekretesslagen ska placeras i ett kapitel i den nya lagens tredje avdelning (11 kap.).
Bestämmelserna om överföring av sekretess till vissa organ, bl.a. riksdagen, regeringen JO, JK och domstolarna, ska placeras i den nya lagens sjätte avdelning med särskilda bestämmelser om sekretess hos dessa organ.
Bestämmelser om överföring av sekretess som endast avser sekretess enligt en viss sekretessbestämmelse ska placeras i anslutning till respektive sekretessbestämmelse i den nya lagens fjärde och femte avdelningar.
Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Kommittén har dock placerat bestämmelserna om överföring av sekretess till riksdagen, regeringen och domstolarna i kapitlet med allmänna bestämmelser om sekretess i början av lagen.
Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot kommitténs förslag.
Skälen för regeringens förslag
Placeringen av bestämmelserna om överföring av sekretess
I sekretesslagen finns det bestämmelser om överföring av sekretess till riksdagen, regeringen, JO, JK och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden i 11 kap., till domstolar i 12 kap. och till vissa organ och verksamheter i 13 kap. Det finns vidare vissa bestämmelser om överföring av sekretess som har förts in i paragrafer med sekretessbestämmelser (t.ex. 7 kap. 15 § tredje stycket andra meningen, 30 § andra stycket och 45 § andra stycket sekretesslagen).
Den nya lagens tredje avdelning innehåller allmänna bestämmelser om sekretess. Bestämmelserna om överföring av sekretess i 13 kap. sekretesslagen bör samlas i ett särskilt kapitel i denna avdelning (11 kap.). Bestämmelserna om överföring av sekretess till riksdagen, regeringen, JO, JK, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden och domstolarna bör dock placeras i lagens sjätte avdelning (kap. 41-43), som innehåller särskilda bestämmelser om sekretess avseende de organen. När det gäller sådana bestämmelser om överföring av sekretess som endast avser sekretess enligt en viss sekretessbestämmelse är det lättast för tillämparen om de placeras i anslutning till respektive sekretessbestämmelse i den nya lagens fjärde och femte avdelningar.
Regeringen anser, i likhet med kommittén, att det i 11 kap. bör tas in en informationsbestämmelse om att ytterligare bestämmelser om överföring av sekretess finns i lagens fjärde-sjätte avdelningar.
Specialregler om konkurrens mellan primära och sekundära sekretessbestämmelser
Som framgår av avsnitt 9.2 är huvudregeln att det vid konkurrens mellan olika sekretessbestämmelser är den eller de bestämmelser enligt vilka uppgiften är sekretessbelagd som har företräde och det oavsett om de konkurrerande bestämmelserna är primära eller sekundära. Denna huvudregel har placerats i kapitlet med vissa grundläggande bestämmelser om sekretess i den nya lagens tredje avdelning (7 kap. 3 §).
Som vidare nämns i avsnitt 9.2 finns det undantag från denna huvudregel. Bestämmelserna om överföring av sekretess till vissa organ och verksamheter i 13 kap. 1-5 §§ sekretesslagen och bestämmelsen om överföring av sekretess till domstolar (12 kap. 1 § första stycket sekretesslagen) ska inte tillämpas om en primär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse är tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten (13 kap. 6 § första stycket första meningen respektive 12 kap. 1 § andra stycket första meningen sekretesslagen). Det sagda gäller även om den primära sekretessbestämmelsen ger uppgiften ett svagare skydd. Även undantag från den primära sekretessbestämmelsens tillämpningsområde har företräde framför den överförda sekretessen. Som nämns i avsnitt 9.2 är skälet bakom dessa undantagsbestämmelser att bestämmelserna om överföring i sekretess i 12 kap. 1 § och 13 kap. 1-5 §§ sekretesslagen tar sikte på vissa organ eller vissa verksamheter som normalt får uppgifter från en mängd olika verksamheter. För det fall en särskild bestämmelse om sekretess har införts som särskilt tar sikte på ett sådant organ eller en sådan verksamhet har det ansetts att den sekretessbestämmelsen bör ha företräde framför de generella bestämmelserna om överföring av sekretess. I den nya lagen bör nämnda undantagsregler placeras i samma kapitel som de aktuella bestämmelserna om överföring av sekretess, dvs. i den nya lagens 11 respektive 43 kap. (11 kap. 8 § och 43 kap. 2 § andra stycket).
Som nämns i avsnitt 4.2 och 9.2 finns det även undantag från undantagsreglerna. Vissa av bestämmelserna i sekretesslagen utgör ett minimiskydd för den personliga integriteten inom hela den offentliga sektorn. Det är bl.a. bestämmelsen om sekretess för vissa uppgifter om hälsa och sexualliv och bestämmelsen om sekretess för adressuppgifter m.m. hänförliga till förföljda personer och deras anhöriga (7 kap. 1 och 1 a §§ sekretesslagen). Sekretessen enligt båda bestämmelserna gäller med ett kvalificerat rakt skaderekvisit och bestämmelserna är primära sekretessbestämmelser hos alla myndigheter. Eftersom tanken med dessa sekretessbestämmelser är att de ska komplettera sekretessregleringen och inte försämra det sekretesskydd som redan finns för de aktuella uppgifterna har det införts undantag från undantagsbestämmelserna i 13 kap. 6 § första stycket första meningen och 12 kap. 1 § andra stycket första meningen sekretesslagen av innebörd att om det är fråga om en sådan uppgift som avses i 7 kap. 1 § eller 1 a § sekretesslagen ska en bestämmelse om överföring av sekretess tillämpas, om den ger ett starkare skydd för uppgiften (13 kap. 6 § första stycket andra meningen och 12 kap. 1 § andra stycket andra meningen sekretesslagen). Sistnämnda regler innebär i praktiken att vid konkurrens mellan sekundära sekretessbestämmelser som är tillämpliga på grund av någon av bestämmelserna om överföring av sekretess i 13 kap. 1-5 §§ eller 12 kap. 1 § första stycket sekretesslagen och någon av de primära sekretessbestämmelserna i 7 kap. 1 eller 1 a § sekretesslagen är det huvudregeln om konkurrens mellan sekretessbestämmelser som ska tillämpas, dvs. den sekretessbestämmelse enligt vilken uppgiften är sekretessbelagd har företräde. Även nu nämnda bestämmelser om undantag från undantagsreglerna bör som Lagrådet föreslagit placeras i 11 respektive 43 kap. i den nya lagen.
Som regeringen återkommer till i avsnitt 10.1 bör bestämmelserna i 7 kap. 1 § och 1 a § sekretesslagen placeras i den nya lagens femte avdelning i ett kapitel med rubriken "Sekretess till skydd för uppgift om enskilds personliga förhållanden som gäller oavsett i vilket sammanhang uppgiften förekommer" (21 kap.). Det kapitlet bör även innehålla andra sekretessbestämmelser till skydd för enskilda som är tillämpliga oavsett i vilket sammanhang de förekommer, nämligen 7 kap. 1 b §, 14 § första stycket och 16 § sekretesslagen. Enligt den förstnämnda bestämmelsen gäller sekretess för uppgift om kopplingen mellan fingerade personuppgifter som en enskild har medgivande att använda enligt lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter och den enskildes verkliga personuppgifter, om det inte står klart att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Enligt 7 kap. 14 § första stycket gäller sekretess för uppgift som rör en utlänning, om det kan antas att ett röjande av uppgiften skulle medföra att någon utsätts för övergrepp eller annat allvarligt men som föranleds av förhållandet mellan utlänningen och utländsk stat eller myndighet eller organisation av utlänningar. Bestämmelsen är således försedd med ett rakt kvalificerat skaderekvisit. Enligt 7 kap. 16 § sekretesslagen gäller sekretess för en personuppgift, om det kan antas att ett utlämnande skulle medföra att uppgiften behandlas i strid med personuppgiftslagen (1998:204). Även sekretessen enligt den bestämmelsen gäller med ett rakt skaderekvisit. Som nämns ovan tar bestämmelserna om överföring i sekretess i 12 kap. 1 § första stycket och 13 kap. 1-5 §§ sekretesslagen sikte på vissa organ eller vissa verksamheter som normalt får uppgifter från en mängd olika verksamheter. För det fall en bestämmelse om sekretess har införts som särskilt tar sikte på ett sådant organ eller en sådan verksamhet har det dock ansetts att den sekretessbestämmelsen bör ha företräde framför de generella bestämmelserna om överföring av sekretess. Det kan således inte ha varit avsett att sekretessbestämmelser som är tillämpliga hos alla myndigheter ska konkurrera ut den överförda sekretessen. En bokstavstolkning av undantagsreglerna i 12 kap. 1 § andra stycket första meningen och 13 kap. 6 § första stycket första meningen sekretesslagen skulle exempelvis resultera i att den starka sekretess som enligt 7 kap. 14 § andra stycket sekretesslagen gäller till skydd för uppgift om enskilds personliga förhållanden i verksamhet för kontroll över utlänningar och i ärende om svenskt medborgarskap inte skulle kunna överföras till en tillsynsmyndighet eller till en myndighet som bedriver revision hos Migrationsverket med tillämpning av 13 kap. 1 § sekretesslagen, bara därför att 7 kap. 14 § första stycket sekretesslagen som stadgar en mycket svagare sekretess för uppgifter som rör utlänningar är primärt tillämplig hos alla myndigheter, inklusive tillsynsmyndigheten och den myndighet som bedriver revision. På motsvarande sätt skulle sekretessen enligt 7 kap. 14 § andra stycket sekretesslagen aldrig kunna överföras till en arkivmyndighet med tillämpning av 13 kap. 4 § sekretesslagen eftersom den svagare sekretessen enligt 7 kap. 14 § första stycket sekretesslagen är primärt tillämplig hos alla myndigheter, inklusive arkivmyndigheter. En bokstavstolkning av undantagsregeln i 12 kap. 1 § andra stycket första meningen och 13 kap. 6 § första stycket första meningen sekretesslagen skulle vidare leda till att sekretess till skydd för uppgifter om enskilda fysiska personer enligt bestämmelser i 7-9 kap. sekretesslagen aldrig skulle kunna överföras till en annan myndighet med tillämpning av bestämmelserna i 12 kap. 1 § första stycket och 13 kap. 1-5 §§ eftersom 7 kap. 16 § sekretesslagen, som stadgar viss sekretess för personuppgifter, är primärt tillämplig inom hela den offentliga sektorn. En sådan tolkning skulle innebära att bestämmelserna om överföring av sekretess i 12 kap. 1 § första stycket och 13 kap. 1-5 §§ sekretesslagen, när det är fråga om sekretess till skydd för enskilda, bara skulle vara tillämpliga på uppgifter om juridiska personer. En sådan tolkning är dock inte rimlig. Det är uppenbart att det aldrig har varit avsikten att undantagsbestämmelserna i 13 kap. 6 § första stycket och 12 kap. 1 § andra stycket första meningen sekretesslagen ska tolkas på detta sätt. Regeringen anser därför att bestämmelserna i 11 och 43 kap. i den nya lagen om undantag från huvudregeln om konkurrens mellan olika sekretessbestämmelser i 7 kap. 3 § den nya lagen bör förtydligas, så att det klart framgår att vid konkurrens mellan sådana sekundära sekretessbestämmelser som avses i bestämmelserna om överföring av sekretess i 11 kap. 1-7 §§ respektive 43 kap. 2 § första stycket i den nya lagen och primära sekretessbestämmelser till skydd för samma intresse som är tillämpliga hos den mottagande myndigheten, ska sådana primära sekretessbestämmelser till skydd för uppgifter om enskildas personliga förhållanden som är tillämpliga hos alla myndigheter oavsett i vilket sammanhang uppgiften förekommer, dvs. bestämmelserna i 21 kap. den nya lagen, inte beaktas.
9.7 Sekretessens betydelse i förhållande till den enskilde själv och i förhållande till vårdnadshavare
9.7.1 Den nuvarande regleringen
Sekretess till skydd för enskild
Enligt 14 kap. 4 § första stycket sekretesslagen gäller sekretess till skydd för enskild inte i förhållande till den enskilde själv och kan helt eller delvis efterges av honom eller henne. Detta gäller dock inte om annat följer av bestämmelser i sekretesslagen. Ett sådant undantag har bl.a. föreskrivits i 7 kap. 3 §. Enligt den bestämmelsen gäller hälso- och sjukvårdssekretessen enligt 7 kap. 1 c § också i förhållande till den vård- och behandlingsbehövande själv för uppgift om hans eller hennes hälsotillstånd, om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom eller henne.
En enskild har också möjlighet att samtycka till att en uppgift som omfattas av sekretess till skydd för honom eller henne lämnas till en annan enskild endast under förutsättning att det görs ett förbehåll som inskränker den enskildes rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den. I sådana fall ska myndigheten uppställa förbehållet när uppgiften lämnas ut (14 kap. 9 § andra stycket sekretesslagen). Att bryta mot den tystnadsplikt som följer av ett sådant förbehåll kan vara straffbart enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.
Om den enskilde har en legal ställföreträdare kan det i vissa fall vara denne som förfogar över sekretess till skydd för den enskilde enligt 14 kap. 4 § första stycket och 9 § andra stycket sekretesslagen (prop. 1979/80:2 Del A s. 330).
Sekretess i förhållande till vårdnadshavare
Enligt 6 kap. 2 § föräldrabalken har en vårdnadshavare ansvar för barnets personliga förhållanden. Vårdnadshavaren har enligt 6 kap. 11 § nämnda balk rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Vårdnadshavaren ska i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. Det är således vårdnadshavaren som, i sin egenskap av den unges ställföreträdare i personliga angelägenheter, normalt utövar den unges befogenheter vad gäller rätten enligt 14 kap. 4 § första stycket och 9 § andra stycket sekretesslagen att ta del av och förfoga över uppgifter som omfattas av sekretess till skydd för barnet.
I förarbetena till 14 kap. 4 § angavs beträffande den som på grund av bristande mognad saknar all förmåga till bedömning av sekretessfrågan att ställföreträdarens samtycke till utlämnande krävs och är tillräckligt. Beträffande ungdomar måste å andra sidan, beroende på ålder och utveckling, vederbörandes eget samtycke många gånger vara tillräckligt. Häremellan ligger de fall då samtycke för utlämnande bör krävas både från den omyndige och hans eller hennes ställföreträdare. Har omyndig, som är i besittning av viss mognad och omdömesförmåga, själv lämnat sekretessbelagda uppgifter t.ex. till en läkare torde förmyndaren inte med stöd av 14 kap. 4 § första stycket kunna göra anspråk på att få kännedom om uppgifterna utan samtycke från myndlingen (prop. 1979/80:2 Del A s. 330).
Enligt 14 kap. 4 § andra stycket sekretesslagen gäller sekretess till skydd för en underårig även i förhållande till vårdnadshavaren och får inte efterges av denne, om det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren. Denna bestämmelse gäller oavsett barnets ålder. Det krävs enligt bestämmelsen att det men som kan befaras vid utlämnande ska vara betydande, t.ex. genom att den unge kan skadas allvarligt psykiskt, fysiskt eller på annat sätt om uppgiften lämnas. Det torde i praktiken betyda att det i det enskilda fallet ska finnas speciella skäl som tyder på att en uppgift om den underårige kan komma att missbrukas av vårdnadshavaren i något avsevärt avseende (prop. 1988/89:67 s. 38).
Sekretess till skydd för en underårig kan således i vissa fall gälla även i förhållande till vårdnadshavaren enligt huvudregeln i 1 kap. 2 § sekretesslagen (fall då en omyndig, som är i besittning av viss mognad och omdömesförmåga, själv har lämnat sekretessbelagda uppgifter t.ex. till en läkare) eller enligt 14 kap. 4 § andra stycket sekretesslagen (fall då det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren). Möjligheten att i vissa fall lämna ut uppgifter som omfattas av sekretess till skydd för en underårig till vårdnadshavaren med tillämpning av en sekretessbestämmelses skaderekvisit eller sekretessbrytande regler berörs i förarbetena till 14 kap. 2 § andra stycket sekretesslagen (prop. 1988/89:67 s. 39 f.).
Utöver 14 kap. 4 § finns ytterligare en bestämmelse om sekretess i förhållande till en vårdnadshavare. Enligt 7 kap. 5 § sekretesslagen gäller socialtjänstsekretessen enligt 7 kap. 4 §, såvitt angår uppgift om underårigs vistelseort, också i förhållande till den underåriges föräldrar eller annan vårdnadshavare, om den underårige har omhändertagits eller vårdas enligt den särskilda lagstiftningen om vård av unga utan samtycke och det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med omhändertagandet eller vården. Enligt förarbetena bör bestämmelsen tillämpas restriktivt. Det bör alltså endast i undantagsfall förekomma att förälder eller vårdnadshavare vägras upplysning om barns vistelseort (prop. 1979/80:2 Del A s. 186).
9.7.2 Överväganden och förslag
Regeringens förslag: Bestämmelserna om hur sekretessbestämmelser till skydd för enskild förhåller sig till den enskilde själv och, i förekommande fall, till dennes vårdnadshavare, placeras i ett kapitel i den nya lagens tredje avdelning (12 kap.).
Bestämmelserna om i vilken utsträckning sekretessbestämmelser till skydd för enskild gäller i förhållande till dennes vårdnadshavare förtydligas.
Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot kommitténs förslag.
Skälen för regeringens förslag: I avsnitt 9.3 föreslås att bestämmelsen i 1 kap. 2 § sekretesslagen enligt vilken sekretess som huvudregel gäller mot enskilda samt bestämmelserna i 1 kap. 3 § sekretesslagen enligt vilka sekretess som huvudregel även gäller dels mellan svenska myndigheter, dels i förhållande till utländska myndigheter och mellanfolkliga organisationer, ska placeras i 8 kap. i den nya lagen. Rubriken till det kapitlet är "Vilka sekretessen gäller mot". Bestämmelserna i 14 kap. 4 § sekretesslagen utgör, i förhållande till 1 kap. 2 § sekretesslagen, specialbestämmelser som reglerar i vilken mån sekretess till skydd för enskild gäller i förhållande till den enskilde själv samt, i förekommande fall, vad som gäller i förhållande till dennes vårdnadshavare. Därutöver regleras vilka befogenheter den enskilde har att förfoga över sådan sekretess. I sistnämnda del kompletteras regleringen av bestämmelsen i 14 kap. 9 § andra stycket sekretesslagen, som innebär att den enskilde har möjlighet att uppställa som villkor för ett eftergivande av sekretess att myndigheten i samband med att den lämnar ut uppgiften uppställer ett förbehåll som inskränker den enskildes rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den.
Nämnda bestämmelser i 14 kap. sekretesslagen är centrala för den enskilde och bör i den nya lagen tas in i ett särskilt kapitel i den nya lagens tredje avdelning (12 kap.). Lagrådet har förslagit att rubriken till detta kapitel ska lyda "Sekretess i förhållande till enskild och vårdnadshavare". Eftersom huvudregeln om vad som gäller i sekretesshänseende i förhållande till enskilda i allmänhet finns i den nya lagens 8 kap. anser regeringen att rubriken till 12 kap. bör betona att kapitlet innehåller en specialreglering i förhållande till bestämmelserna i 8 kap. Av detta skäl anser regeringen att rubriken i stället bör lyda "Sekretess i förhållande till den enskilde själv, m.m.".
För att uppnå en större tydlighet bör bestämmelserna om den enskildes möjlighet att förfoga över sekretess till skydd för den enskilde själv dels i 14 kap. 4 § första stycket, dels i 14 kap. 9 § andra stycket tas in i samma paragraf. Vad som gäller i fråga om sekretess till skydd för en underårig i förhållande till dennes vårdnadshavare framgår endast delvis av lagtexten och i övrigt av förarbetsuttalanden. För att lagen ska bli mer lättillämpad bör lagtexten förtydligas så att huvuddragen av denna reglering kan utläsas direkt av lagen. Lagtexten har i sistnämnda del utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
Bestämmelserna i 12 kap. om den enskildes eller, i förekommande fall, dennes vårdnadshavares möjlighet att efterge sekretess till skydd för den enskilde är av sekretessbrytande karaktär. I det kapitel i den tredje avdelningen som innehåller sekretessbrytande bestämmelser (11 kap.) bör det därför tas in en informationsbestämmelse om dessa bestämmelser.
9.8 Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
Regeringens förslag: Den omfattande paragraf i sekretesslagen som reglerar i vilken mån tystnadsplikt inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, delas i den nya lagen upp i flera paragrafer.
Ett kapitel med allmänna bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter tas in i den nya lagens tredje avdelning (13 kap.). I det kapitlet ska bl.a. bestämmelsen om meddelarfrihet och meddelarskydd för anställda i kommunala bolag placeras. Kapitlet bör vidare innehålla en bestämmelse om att den tystnadsplikt som följer av förbehåll som en myndighet vid utlämnande av en uppgift har uppställt med stöd av bestämmelser i den tredje avdelningen, inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.
Bestämmelser som reglerar i vilka fall tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser eller av förbehåll som uppställts med stöd av bestämmelser i den nya lagens fjärde-sjätte avdelningar inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, tas in sist i respektive kapitel i dessa avdelningar.
Bestämmelser som reglerar i vilken mån sådan tystnadsplikt som följer av bestämmelser i andra författningar än offentlighets- och sekretesslagen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter placeras i en sjunde och avslutande avdelning i lagen.
Kommitténs förslag: Bestämmelserna i 16 kap. 1 § delas upp i flera paragrafer som tillsammans utgör den femte avdelningen i den nya lagen. I en av dessa paragrafer regleras i vilken mån de tystnadsplikter, som följer av sekretessbestämmelser i sekretesslagen och av förbehåll som uppställs med stöd av bestämmelser i sekretesslagen, inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.
Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot kommitténs förslag.
Skälen för regeringens förslag: Som framgår av avsnitt 4.1 och 4.2 regleras i 16 kap. 1 § sekretesslagen merparten av de fall då tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser eller av förbehåll som uppställts med stöd av bestämmelser i sekretesslagen eller av bestämmelser i andra författningar än sekretesslagen, inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § TF och 1 kap. 1 och 2 §§ YGL. Regleringen har utformats för att information om i vilka fall nämnda rätt är inskränkt ska finnas samlad på ett ställe.
Relationen mellan regleringen i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen och 16 kap. 1 § sekretesslagen framgår av sistnämnda paragraf genom att hänvisningar till ett antal lagrum i de båda grundlagarna har intagits i paragrafen. I och med att det i dessa hänvisningar inte görs någon antydan om vad regleringen i grundlagarna innebär blir paragrafen svårläst. Det finns vidare risk för att tillämparen inte förstår att viktiga inskränkningar i rätten att meddela och offentliggöra uppgifter som har samband med sekretessbestämmelserna regleras direkt i grundlagarna. Som nämns i avsnitt 4.1 och 4.2 följer det exempelvis direkt av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 4 § 1-8 TF och 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 YGL att den tystnadsplikt som följer av försvarssekretessen enligt 2 kap. 2 § sekretesslagen som huvudregel inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Eftersom den tystnadsplikten är den enda som inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter utan att anges i 16 kap. 1 § finns det risk för att en tillämpare av sekretesslagen får intrycket att den tystnadsplikten inte inskränker nämnda rätt. På motsvarande sätt inskränker den tystnadsplikt som följer av den s.k. förundersökningssekretessen enligt 5 kap. 1 § sekretesslagen rätten att meddela och offentliggöra uppgifter både i de fall som anges i 7 kap. 3 § första stycket 1, 4 § 1-8 och 5 § 3 TF samt 5 kap. 1 § 1 och 3 § första stycket 1 YGL och i de fall som anges i 16 kap. 1 § 3 sekretesslagen. Av 7 kap. 3 § första stycket 2 TF och 5 kap. 3 § första stycket 2 YGL följer vidare att även om meddelarfriheten innebär att en tjänsteman kan lämna sekretessbelagda uppgifter till t.ex. en tidning för publicering, så är det inte är tillåtet att med stöd av rätten att meddela och offentliggöra uppgifter lämna ut eller offentliggöra den handling varav de sekretessbelagda uppgifterna framgår. Regeringen anser att det är viktigt att det i den nya lagen genom informationsbestämmelser på ett tydligare sätt framgår att viktiga inskränkningar i rätten att meddela och offentliggöra uppgifter som har samband med sekretessbestämmelserna regleras direkt i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen samt, beträffande vissa av dessa inskränkningar, vad de huvudsakligen innebär. Kommitténs förslag innehåller inte några sådana förtydliganden.
I kommitténs förslag regleras i en enda paragraf de fall då de tystnadsplikter som följer av sekretessbestämmelser i sekretesslagen eller av förbehåll som har uppställts med stöd av bestämmelser i sekretesslagen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Denna paragraf, som motsvarar 16 kap. 1 § 3 sekretesslagen, är ca fem sidor lång. Som framgår av avsnitt 7 är ett av problemen med långa paragrafer att ju längre paragrafen blir desto större är risken att det föreslås ändringar i paragrafen i flera olika propositioner samtidigt. Denna risk är särskilt stor beträffande en paragraf som reglerar i princip alla de situationer då tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser i sekretesslagen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Som nämns ovan ändras sekretesslagen ca 15-25 gånger per år och i varje lagstiftningsärende måste ställning tas till om lagändringen bör föranleda en ändring i 16 kap. 1 § 3 sekretesslagen. Om flera olika ändringar i en och samma paragraf förslås samtidigt måste ändringarna samordnas enligt en komplicerad procedur och risken för att det ska uppstå fel i lagen ökar.
Mot den angivna bakgrunden anser regeringen att regleringen i 16 kap. 1 § sekretesslagen bör delas upp och förtydligas på ett annat sätt än vad kommittén har föreslagit. I brottsbalken har regleringen avseende försök, förberedelse och stämpling delats upp dels i en allmän reglering i 23 kap. brottsbalken, dels i en reglering sist i varje kapitel med brottsbestämmelser där det anges beträffande vilka brottsliga gärningar i det aktuella kapitlet försök, förberedelse respektive stämpling är straffbart. På motsvarande sätt bör innehållet i 16 kap. 1 § sekretesslagen delas upp i dels ett kapitel i den nya lagens tredje avdelning med allmänna bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter (13 kap.), dels bestämmelser som placeras i andra delar av lagen och reglerar i vilken utsträckning tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelser och av andra författningar än offentlighets- och sekretesslagen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.
Lagrådet har påtalat att det föreslagna kap. 13 innehåller bestämmelser i vilka det hänvisas till bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen och ifrågasätter om kapitlet verkligen fyller någon reell uppgift. De hänvisningar som Lagrådet åsyftar motsvarar de hänvisningar som f.n. finns i 16 kap. 1 § sekretesslagen. Syftet med dessa hänvisningar är att klargöra för läsaren att de begränsningar i rätten att meddela och offentliggöra uppgifter som finns i sekretesslagen respektive den nya lagen inte är uttömmande utan att det finns ytterligare inskränkningar som följer direkt av grundlag. Eftersom det huvudsakliga syftet med förslaget till ny lag är att göra den mer lättförståelig har dessa hänvisningar inte tagits bort utan i stället gjorts mer informativa, så att läsaren får en uppfattning om i vilka avseenden de nämnda bestämmelserna i grundlagarna inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Bestämmelsen i 1 kap. 9 a § sekretesslagen, vilken innehåller särskilda bestämmelser om meddelarfrihet och meddelarskydd för anställda i kommunala bolag, bör också placeras i 13 kap. I det kapitlet bör det vidare tas in en bestämmelse om att den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som en myndighet vid utlämnande av en uppgift har uppställt med stöd av bestämmelser i den tredje avdelningen, inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter (jfr 16 kap. 1 § 4 sekretesslagen).
Bestämmelser om i vilken mån tystnadsplikt, som följer av sekretessbestämmelserna i den nya lagens fjärde-sjätte avdelningar eller av förbehåll som uppställts med stöd av bestämmelser i dessa avdelningar, inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter bör tas in sist i varje kapitel i dessa avdelningar. I det kapitel som motsvarar 2 kap. sekretesslagen bör det vidare tas in en informationsbestämmelse om att den tystnadsplikt som följer av försvarssekretessen inskränker rätten att meddela och offentliggöra i de fall som anges i 7 kap. 3 § första stycket 1, 4 § 1-8 och 5 § 3 TF samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 YGL. På motsvarande sätt bör det i det kapitel som motsvarar 5 kap. sekretesslagen tas in en informationsbestämmelse om att den tystnadsplikt som följer av förundersökningssekretessen inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, utöver vad som anges i det kapitlet, även i de fall som anges i 7 kap. 3 § första stycket 1, 4 § 1-8 och 5 § 3 TF samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 YGL.
Bestämmelser om i vilken mån tystnadsplikt som följer av bestämmelser i andra författningar än offentlighets- och sekretesslagen, inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter (16 kap. 1 § 1-2 och 4-14 sekretesslagen) bör samlas i lagens sista avdelning, den sjunde avdelningen.
I slutet av 13 kap. bör det tas in en upplysning om att det finns bestämmelser som inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter även i lagens fjärde-sjunde avdelningar.
När 16 kap. 1 § sekretesslagen på detta sätt delas upp i flera olika paragrafer i den nya lagen minskar risken för att det ska föreslås flera ändringar i samma paragraf samtidigt. Regleringen blir också mer överskådlig och tydlig för tillämparen.
9.9 Ansvar
Regeringens förslag: Den nya lagens tredje avdelning ska avslutas med ett kapitel om ansvar (14 kap.).
Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot kommitténs förslag.
Skälen för regeringens förslag: Bestämmelser om ansvar för den som bryter mot förbud enligt sekretesslagen att röja eller utnyttja uppgift och för den som bryter mot förbehåll som gjorts med stöd av lagen vid utlämnande av uppgift finns i brottsbalken. I 1 kap. 13 § sekretesslagen finns en hänvisning till bestämmelserna i brottsbalken. Som framgår av avsnitt 4.1 begränsas dock ansvaret enligt 20 kap. 3 § brottsbalken något i 1 kap. 13 § sekretesslagen.
På motsvarande sätt som 1 kap. 13 § sekretesslagen avslutar 1 kap. sekretesslagen bör den bestämmelsen tas in i ett avslutande kapitel i den nya lagens tredje avdelning (14 kap.).
10
Sekretessbestämmelser
10.1 Dispositionen av sekretessbestämmelserna m.m.
Regeringens förslag: Sekretessbestämmelserna samlas i den nya lagens fjärde-sjätte avdelningar.
Den fjärde avdelningen innehåller sekretessbestämmelser till skydd för allmänna intressen (kap. 15-20). Den femte avdelningen innehåller sekretessbestämmelser till skydd för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden (kap. 21-40). I den sjätte avdelningen samlas särskilda bestämmelser om sekretess hos vissa organ, nämligen riksdagen, regeringen, JO, JK, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, undersökningskommissioner och domstolar (kap. 41-43).
Varje sekretesskapitel i de fjärde och femte avdelningarna disponeras på följande sätt. Kapitlen innehåller underrubriker med ledord som gör att det blir lättare att hitta bland sekretessbestämmelserna. Undantag från sekretessen regleras i respektive sekretessbestämmelse eller i anslutning till den. Begränsningar av den tid sekretess högst gäller regleras i respektive sekretessbestämmelse. Bestämmelser om överföring av sekretess, sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om dispens av regeringen som endast tar sikte på sekretess enligt en viss bestämmelse, placeras i anslutning till den bestämmelsen. Sist i varje kapitel regleras i vilken utsträckning tystnadsplikter, som följer av sekretessbestämmelser i det aktuella kapitlet eller av förbehåll som uppställts med stöd av bestämmelser i det kapitlet, begränsar den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
Kapitlen i den sjätte avdelningen disponeras på motsvarande sätt med de avvikelser som är motiverade av att den avdelningen innehåller särskilda bestämmelser om sekretess för vissa särskilda organ.
Kommitténs förslag: Kommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Kommittén har dock föreslagit att varje kapitel ska inledas med en innehållsförteckning och att begränsningar av den tid sekretess gäller ska regleras sist i respektive kapitel.
Remissinstanserna: Svea hovrätt anser att förslaget på flera punkter innebär en större risk jämfört med nuvarande sekretesslag att den som har att tillämpa lagen felaktigt bibringas uppfattningen att det saknas ytterligare bestämmelser att beakta och att förslaget därför kräver ytterligare arbete när det gäller föreslagen kapitelindelning och utformningen av vissa bestämmelser. Norrköpings kommun och Umeå universitet anser att sekretesstiderna bör anges i samma paragraf som reglerar sekretessen.
Skälen för regeringens förslag
Uppdelningen av sekretessbestämmelser på avdelningar
Som nämns i avsnitt 4.2 följer sekretesslagens kapitelindelning till viss del uppräkningen i 2 kap. 2 § första stycket TF av de intressen för vilka offentlighetsprincipen får inskränkas. De sekretessbestämmelser som intagits i 2-6 kap. sekretesslagen hänför sig till de sekretessgrunder som anges i 2 kap. 2 § första stycket 1-5 TF, dvs. rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation (2 kap. sekretesslagen), rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik (3 kap. sekretesslagen), myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn (4 kap. sekretesslagen), intresset att förebygga eller beivra brott (5 kap. sekretesslagen) och det allmännas ekonomiska intresse (6 kap. sekretesslagen). Sekretessbestämmelser till skydd för enskilds personliga eller ekonomiska intressen (2 kap. 2 § första stycket 6 TF) har delats upp på tre kapitel: sekretess med hänsyn främst till skyddet för enskilds personliga förhållanden (7 kap. sekretesslagen), sekretess med hänsyn främst till skyddet för enskilds ekonomiska förhållanden (8 kap. sekretesslagen) och sekretess med hänsyn till skyddet för enskilds förhållanden av såväl personlig som ekonomisk natur (9 kap. sekretesslagen). I 10 kap. sekretesslagen finns en bestämmelse om sekretess till skydd för intresset att bevara djur- eller växtart (2 kap. 2 § första stycket 7 TF). I 11 kap. finns särskilda bestämmelser om sekretess hos regeringen, riksdagen, JO, JK och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. I 12 kap. finns särskilda bestämmelser om sekretess hos domstolar, m.m.
I avsnitt 6 föreslår regeringen att sekretessbestämmelserna i 2-12 kap. sekretesslagen i den nya lagen delas upp på tre avdelningar. Det huvudsakliga skälet härför är de kapitel som innehåller bestämmelser till skydd för enskildas förhållanden innehåller så många paragrafer att det finns ett behov av att dela upp dessa bestämmelser på fler kapitel. Å andra sidan finns det ett pedagogiskt värde i att bibehålla en koppling mellan uppdelningen av sekretessbestämmelserna i sekretessregleringen och de i TF angivna sekretessgrunderna. I den nya lagen bör därför sekretessbestämmelser till skydd för allmänna intressen samlas i den fjärde avdelningen. Sekretessbestämmelse till skydd för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden bör samlas i den femte avdelningen. I den nya lagens sjätte avdelning bör särskilda bestämmelser om sekretess hos vissa organ samlas, nämligen JO, JK, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, undersökningskommissioner samt domstolar.
Den fjärde avdelningen
Sekretessbestämmelserna till skydd för allmänna intressen är inte lika många som sekretessbestämmelserna till skydd för enskilda intressen. Den kapitelindelning som har gjorts i sekretesslagen beträffande de förstnämnda sekretessbestämmelserna, vilken anknyter till sekretessgrunderna i 2 kap. 2 § första stycket 1-5 och 7 TF, är ändamålsenlig och bör bibehållas i den nya lagen. Sekretessbestämmelserna i 2-6 och 10 kap. sekretesslagen motsvaras således i den nya lagen av bestämmelserna i den fjärde avdelningen (15-20 kap.).
Den femte avdelningen
För närvarande innehåller 7-9 kap. sekretesslagen över hundra paragrafer med sekretessbestämmelser till skydd för enskilda. Som nämns i avsnitt 4.2. omfattar begreppet "enskild" både fysiska och juridiska personer. Sekretesslagens sjunde kapitel innehåller bestämmelser till skydd för enskilds "personliga förhållanden". Juridiska personer anses inte har några sådana förhållanden. När det gäller fysiska personer innefattar begreppet "personliga förhållanden" även uppgifter om den enskildes ekonomi. Sekretesslagens åttonde kapitel har rubriken "Sekretess med hänsyn främst till skyddet för enskildas ekonomiska förhållanden". Kapitlet innehåller många sekretessbestämmelser som skyddar såväl uppgifter om enskildas affärs- och driftförhållanden som uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden (8 kap. 4-8, 15, 21, 23, 24 och 28 §§). Sekretesslagens nionde kapitel innehåller slutligen sekretessbestämmelser till skydd för såväl enskilds personliga som ekonomiska förhållanden. Det sagda innebär att sekretesslagens nuvarande kapiteluppdelning egentligen inte ger besked om mer än att sekretessbestämmelser till skydd för uppgifter om enskilda fysiska personers personliga och ekonomiska förhållanden kan finnas i 7-9 kap. sekretesslagen och att sekretessbestämmelser till skydd för uppgifter om enskilda juridiska personers ekonomiska förhållanden kan finnas i 8-9 kap sekretesslagen. Regeringen anser, i likhet med kommittén, att dessa bestämmelser bör delas upp i ett större antal kapitel med underrubriker i syfte att öka överskådligheten. I lagrådsremissen anges att bestämmelserna bör delas upp efter sakområden. Lagrådet har ansett att detta uttryck är oklart. Nedan används därför en annan terminologi.
Som framgår av avsnitt 4.2 brukar en sekretessbestämmelse bestå av tre huvudsakliga rekvisit, dvs. förutsättningar för bestämmelsens tillämplighet. Det är rekvisit som anger föremålet för sekretessen, sekretessens räckvidd och sekretessens styrka. När det gäller alternativa sätt att dela in sekretessbestämmelser i kapitel är det de två förstnämnda rekvisiten som är intressanta.
Sekretessens föremål är den information som kan hemlighållas och anges i lagen genom ordet "uppgift" tillsammans med en mer eller mindre långtgående precisering av uppgiftens art, t.ex. uppgift om enskilds personliga förhållanden, uppgift om enskildas ekonomiska förhållanden eller uppgift om enskildas affärs- och driftförhållanden. Sekretesslagens uppdelning av sekretessbestämmelser till skydd för enskilda i 7-9 kap. bygger således på en uppdelning efter sekretessens föremål. Som nämns tidigare ger en sådan uppdelning inte särskilt stor vägledning för den som letar efter vilka sekretessbestämmelser som gäller t.ex. i en viss verksamhet.
En sekretessbestämmelses räckvidd bestäms normalt genom att det i bestämmelsen preciseras att sekretessen bara gäller i en viss typ av verksamhet eller i en viss typ av ärenden eller hos en viss myndighet. En kombination av dessa rekvisit kan också förekomma. Som regeringen återkommer till nedan anser regeringen att en indelning av sekretessbestämmelserna i kapitel med utgångspunkt från sekretessbestämmelsernas räckvidd i stället för sekretessens föremål har större förutsättningar att bli överskådlig för läsaren.
Sekretesslagen innehåller dock vissa sekretessbestämmelser till skydd för enskilda vars räckvidd inte har begränsats. Enligt sådana bestämmelser gäller viss sekretess till skydd för vissa uppgifter om enskilds personliga förhållanden oavsett i vilket sammanhang uppgifterna förekommer. Sådana uppgifter är känsliga uppgifter om hälsa och sexualliv (7 kap. 1 § sekretesslagen), adressuppgifter m.m. hänförliga till förföljda personer och deras anhöriga (7 kap. 1 a § sekretesslagen), uppgift om kopplingen mellan verklig och fingerad identitet (7 kap. 1 b § sekretesslagen), vissa uppgifter om utlänningar (7 kap. 14 § första stycket sekretesslagen) och personuppgifter som avses i personuppgiftslagen (1998:204) (7 kap. 16 § sekretesslagen). Dessa bestämmelser, som således gäller hos alla myndigheter, bör enligt regeringen placeras i det första kapitlet i den femte avdelningen (21 kap.). Kapitlet bör ha rubriken "Sekretess till skydd för uppgift om enskilds personliga förhållanden oavsett i vilket sammanhang uppgiften förekommer".
Resterande sekretessbestämmelser till skydd för enskilda bör delas upp med utgångspunkt från sekretessbestämmelsernas räckvidd huvudsakligen i enlighet med kommitténs förslag. En sekretessbestämmelse behöver dock inte vara avgränsad till att endast avse en viss verksamhet eller en viss ärendetyp. En sekretessbestämmelses tillämpningsområde kan omfatta många verksamheter och/eller ärendekategorier. Det sagda innebär att det, med hänsyn till att kapitelrubriker ska vara korta, inte alltid går att uttömmande ange alla de verksamheter eller ärenden eller myndigheter som omfattas av sekretessbestämmelserna i ett visst kapitel. Kapitelrubrikerna måste dock utformas på ett sådan sätt att läsaren snabbt får en uppfattning om vilket eller vilka kapitel som kan vara relevanta för läsaren oavsett om denne är en tjänsteman på en myndighet eller en enskild. Exempelvis bör sekretessbestämmelser till skydd för enskilda som ska tillämpas inom hälso- och sjukvården och sekretessbestämmelser som avser verksamheter som har samband med sådan verksamhet, t.ex. förande av eller uttag ur donationsregistret som förs av Socialstyrelsen eller verksamhet enligt lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall, placeras i ett kapitel med rubriken "Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som avser hälso- och sjuk vård, m.m." (25 kap.). Sekretessbestämmelser till skydd för enskilda som avser totalförsvar, krisberedskap m.m. bör samlas i ett kapitel (38 kap.). I vissa fall är sekretessbestämmelserna utformade på ett sådant sätt att det passar bättre att i rubriken ange de myndigheter hos vilka bestämmelserna är tillämpliga, t.ex. "Sekretess till skydd för enskild hos Diskrimineringsombudsmannen, Barnombudsmannen och Konsumentombudsmannen, m.m." (33 kap.).
Som nämns i avsnitt 7 ska lagens första avdelning innehålla en innehållsförteckning. Med hjälp av den kan en tillämpare snabbt få en överblick över vilka kapitel som kan tänkas innehålla relevanta sekretessbestämmelser. Med hjälp av de underrubriker som varje sekretesskapitel ska innehålla kan tillämparen därefter få en snabb överblick över innehållet i respektive kapitel. Lagrådet har anfört att rubrikerna otvivelaktigt underlättar för en läsare att snabbt finna de bestämmelser som söks. Lagrådet har dock påtalat att vissa kapitelrubriker inte är fullständiga utan anknyter till någon tidigare kapitelrubrik. Som exempel nämns rubrikerna till kap. 29-31 i lagrådsremissens lagförslag, vilka lyder "Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som avser tillsyn m.m. avseende näringslivet", "Sekretess till skydd för enskild i annan verksamhet med anknytning till näringslivet" samt "Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som rör annan tillsyn, granskning, övervakning m.m." Att rubrikerna anknyter till varandra beror på att de aktuella kapitlen reglerar besläktade sakområden och att det, som ovan nämns, i vissa fall är svårt att på ett kortfattat sätt i respektive rubrik på uttömmande ange vad de olika kapitlen innehåller. Rubrikerna ska vidare i första hand läsas i ett sammanhang i lagens inledande innehållsförteckning (1 kap. 6 §). Mot bakgrund härav anser regeringen att rubrikerna fyller sitt syfte, dvs. att ge en läsare som letar efter sekretessbestämmelser som är tillämpliga i en viss verksamhet en uppfattning i vilka kapitel det kan vara värt att leta. Regeringen noterar också att Lagrådet har nöjt sig med att föreslå endast marginella förändringar av kapitelrubrikerna i den femte avdelningen.
Vissa sekretessbestämmelser till skydd för enskilda avser verksamheter som är svåra att placera in under en samlande rubrik. Sådana sekretessbestämmelser har samlats i ett kapitel med rubriken "Sekretess till skydd för enskild hos övriga myndigheter och i övriga verksamheter". I enlighet med Lagrådets förslag har kapitlet placerats sist i den femte avdelningen.
Att bestämmelserna i kap. 22-40 i den nya lagens femte avdelning har delats upp efter sekretessbestämmelsernas räckvidd innebär att samtliga sekretessbestämmelser som är tillämpliga i en viss verksamhet eller i vissa ärenden eller i ett på annat sätt avgränsat sammanhang samlas i samma kapitel oavsett om sekretessbestämmelsernas föremål är uppgifter om enskildas personliga förhållanden, uppgifter om enskildas ekonomiska förhållanden, uppgifter om enskildas affärs- eller driftförhållanden eller uppgifter som preciserats på annat sätt. Som ett exempel kan 25 kap. nämnas. Rubriken till kapitlet är "Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som avser hälso- och sjuk vård, m.m." I det kapitlet är sekretessens föremål i de flesta bestämmelser uppgifter om enskildas personliga förhållanden. Som nämns tidigare innefattar dock begreppet "personliga förhållanden", när det gäller fysiska personer, även uppgifter om den enskildes ekonomi. Enligt 8 kap. 12 § sekretesslagen gäller sekretess i verksamhet som avser hälso- eller sjukvård för sådan uppgift om en viss varas tillverkning eller innehåll som har lämnats till myndigheten för att användas som upplysning om eller underlag för behandling eller någon annan liknande åtgärd, om det kan antas att tillverkaren eller försäljaren lider skada om uppgiften röjs. I denna bestämmelse får de uppgifter som utgör sekretessens föremål anses utgöra uppgifter om tillverkarens eller försäljarens affärs- och driftförhållanden men eftersom sekretessbestämmelsens räckvidd har avgränsats så att den ska tillämpas i verksamhet som avser hälso- och sjukvård har även denna bestämmelse placerats i 25 kap. i den nya lagen.
En och samma myndighet kan ha flera olika verksamhetsgrenar. En sådan myndighet kan behöva tillämpa sekretessbestämmelser i flera olika kapitel i såväl sekretesslagen som den nya lagen. Skatteverket bedriver t.ex. såväl folkbokföringsverksamhet som beskattningsverksamhet och har även skattebrottsenheter. När det gäller sekretess till skydd för enskilda kan Skatteverket således behöva tillämpa t.ex. vissa bestämmelser i 22 kap. i den nya lagen som har rubriken "Sekretess till skydd för enskild vid folkbokföring, delgivning, m.m.", vissa bestämmelser i 27 kap. som har rubriken "Sekretess till skydd för enskild inom verksamhet som rör skatt, tull, m.m." samt i vissa bestämmelser i 35 kap. som har rubriken "Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som syftar till att förebygga eller beivra brott, m.m.".
Kommittén har i sitt förslag infört informationsbestämmelser i vissa kapitel. Kommittén har exempelvis i ett kapitel benämnt "Domstol m.m.", vilket innehåller sekretessbestämmelser till skydd för enskilda som bl.a. ska tillämpas av domstolar, infört hänvisningar till andra sekretessbestämmelser som också är tillämpliga hos domstolar och som har placerats i andra kapitel i kommitténs förslag. Som Svea hovrätt har påpekat är dessa hänvisningar inte fullständiga. Hovrätten föreslår därför att dessa hänvisningar kompletteras. En myndighet kan ha att tillämpa många olika sekretessbestämmelser i olika avdelningar och kapitel i den nya lagen. Att korshänvisa mellan alla dessa bestämmelser är inte möjligt. Av detta skäl och för att undvika missförstånd bör varken den fjärde eller den femte avdelningen innehålla några hänvisningsbestämmelser till sekretessbestämmelser i andra kapitel.
Som anförts av Svea hovrätt är domstolar sådana myndigheter som kan behöva tillämpa många olika sekretessbestämmelser. Förutom sekretessbestämmelser som är tillämpliga hos alla myndigheter, t.ex. bestämmelsen om utrikessekretess, eller sekretessbestämmelser som annars på grund av sin utformning är tillämpliga bl.a. hos domstolar finns det sekretessbestämmelser som särskilt tar sikte på domstolar, t.ex. bestämmelsen om sekretess i familjerättsliga mål och ärenden. Som närmare kommer att utvecklas nedan anser regeringen att sekretessbestämmelser som rör den materiella fråga som ska prövas av en domstol bör placeras i den nya lagens fjärde och femte avdelningar på motsvarande sätt som sådana bestämmelser har placerats i 2-10 kap. sekretesslagen. Som regeringen återkommer till senare bör dock vissa bestämmelser som bl.a. tar sikte på det processuella förfarandet i domstol placeras i lagens sjätte avdelning. När det gäller sekretessbestämmelser som rör den materiella fråga som ska prövas av en domstol bör sådana bestämmelser som särskilt tar sikte på domstolar och som inte passar i andra kapitel i den femte avdelningen, samlas i ett eget kapitel i den avdelningen (36 kap.). Den av kommittén föreslagna rubriken på detta kapitel, "Domstol m.m.", bör ändras till "Sekretess till skydd för enskilda i vissa ärenden och mål hos domstol, vid medling i arbetstvister, i ärenden om rättshjälp, m.m.", så att rubriken inte ger intryck av att alla sekretessbestämmelser till skydd för enskilda som är tillämpliga hos domstol har samlats i det kapitlet.
Dispositionen av sekretesskapitlen i fjärde-femte avdelningen
Som nämns ovan ska respektive sekretesskapitel innehålla underrubriker med ledord som gör att det blir lättare för tillämparen att snabbt få en överblick över bestämmelserna.
Undantag från en sekretessbestämmelses tillämpningsområde bör i största möjliga utsträckning regleras i respektive sekretessbestämmelse eller i anslutning till den.
Kommittén har föreslagit att den tid som sekretessen enligt olika sekretessbestämmelser högst kan gälla bör regleras sist i respektive kapitel. Regeringen anser i likhet med Umeå universitet och Norrköpings kommun att den tid sekretessen kan gälla bör anges i samma paragraf som reglerar den aktuella sekretessen.
Bestämmelser om överföring av sekretess, sekretessbrytande bestämmelser eller bestämmelser om dispens av regeringen, som endast tar sikte på sekretess enligt en viss bestämmelse, bör placeras i anslutning till den bestämmelsen. Sådana bestämmelser bör vara försedda med de standardiserade underrubrikerna "Överföring av sekretess", "Sekretessbrytande bestämmelse/r" och "Dispens av regeringen". På så vis blir det lätt att hitta bland de olika bestämmelserna i respektive sekretesskapitel.
Under rubriken "Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter" bör det sist i varje kapitel anges i vilken utsträckning tystnadsplikter, som följer av sekretessbestämmelser i det aktuella kapitlet eller av förbehåll som uppställts med stöd av bestämmelser i det kapitlet, begränsar den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen (se närmare avsnitt 9.8).
Bestämmelserna har i vissa fall moderniserats språkligt utan att någon ändring i sak är avsedd.
Vissa bestämmelser om sekretess för uppgifter i anmälningar m.m. i femte avdelningen
Hälso- och sjukvårdssekretessen och socialtjänstsekretessen regleras i 7 kap. 1 c-3 och 6 §§ respektive 7 kap. 4-6 §§ sekretesslagen. Sekretessen enligt dessa bestämmelser gäller som huvudregel med ett omvänt skaderekvisit, dvs. uppgifter som omfattas av dessa sekretessbestämmelser får bara lämnas ut om det står klart att den enskilde eller någon närstående till denne inte lider men om uppgifterna röjs. Det finns dock särskilda sekretessbestämmelser som gäller för uppgifter i anmälan om ansvar eller behörighet för personal inom hälso- och sjukvård respektive kommunal hälso- och sjukvård (7 kap. 2 § andra stycket respektive 4 § sjunde stycket sekretesslagen). Sekretessen enligt sistnämnda bestämmelser gäller endast om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs. På motsvarande sätt gäller inom hälso- och sjukvården och annan verksamhet som avses i 7 kap. 1 c § samt inom socialtjänsten sekretess för uppgifter i anmälan eller utsaga från enskild om någon annans hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden endast om det kan antas att fara uppkommer för att den som har lämnat uppgiften eller någon närstående till honom eller henne utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs (7 kap. 6 § sekretesslagen).
Sekretessbestämmelserna i 7 kap. 1 c § sekretesslagen har i den nya lagen placerats i 25 kap. 1-5 §§ och sekretessbestämmelserna i 7 kap. 4 § första-fjärde styckena har placerats i 26 kap. 1, 3 och 4 §§. De särskilda sekretessbestämmelserna för uppgifter i anmälningar och andra utsagor har i den nya lagen placerats i 25 kap. 7 och 8 §§ samt 26 kap. 5 och 6 §§. Lagrådet har anfört att det i de förstnämnda bestämmelserna bör klargöras att sekretessen enligt dem inte gäller om annat följer av bestämmelserna om särskild anmälningssekretess. Regeringen delar denna uppfattning, utom såvitt gäller 26 kap. 3 § den nya lagen (7 kap. 4 § andra stycket sekretesslagen). Enligt sistnämnda bestämmelse gäller absolut sekretess inom kommunal familjerådgivning för uppgift som enskild lämnat i förtroende eller som har inhämtats i samband med rådgivningen. En jämförelse mellan 7 kap. 4 och 6 §§ sekretesslagen ger vid handen att den särskilda anmälningssekretessen i 7 kap 6 § inte är tillämplig i kommunal familjerådgivningsverksamhet. Regeringen noterar vidare att särskild anmälningssekretess även gäller på socialförsäkringsområdet (7 kap. 7 § tredje stycket sekretesslagen), i förundersökningar m.m. (9 kap. 17 § fjärde stycket sekretesslagen) samt hos polismyndighet i ärende om omhändertagande enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård eller om vård av missbrukare utan samtycke inom socialtjänsten (7 kap. 20 § sekretesslagen). Det bör således även klargöras i den nya lagen att socialförsäkringssekretessen, förundersökningssekretessen respektive sekretessen hos polisen i ärenden om omhändertaganden i ovan nämnda ärenden (28 kap. 1 § och 35 kap. 1 och 20 §§ i den nya lagen) inte gäller om annat följer av bestämmelserna om särskild anmälningssekretess på det aktuella området (28 kap. 3 §, 35 kap. 2 och 21 § i den nya lagen).
När det gäller bestämmelserna om anmälningssekretess noterar regeringen vidare att bestämmelser om sekretess för uppgifter i anmälningar som avser hälso- och sjukvårdspersonal och bestämmelserna om sekretess för uppgifter i anmälningar eller utsagor som avser enskilda till viss del har olika syften utan att detta framgår av bestämmelsernas formulering i sekretesslagen. Av förarbetena till den särskilda sekretessbestämmelse som gäller för uppgifter i anmälan om ansvar eller behörighet för personal inom hälso- och sjukvården (7 kap. 2 § andra stycket sekretesslagen) framgår tydligt att det är tänkt att samtliga uppgifter i en sådan anmälan ska omfattas av den svagare sekretessen enligt bestämmelsen (prop. 1993/04:165 s. 21 f.). Detta framgår även av lagtexten eftersom det i 7 kap. 1 c § sekretesslagen anges att sekretessen enligt paragrafen gäller om inte annat följer av 2 § samma lag.
När det gäller sekretessen för uppgifter i en anmälan eller utsaga av en enskild som avser en annan enskild är dock förhållandet ett annat. Av förarbetena till 7 kap. 6 § sekretesslagen framgår att det huvudsakliga syftet med bestämmelsen är att sådana uppgifter endast ska kunna hemlighållas i förhållande till den som anmälan eller utsagan avser under de förutsättningar som anges i paragrafen. Det anges dock att en prövning enligt bestämmelsen i 14 kap. 5 § sekretesslagen, som reglerar kollisionen mellan bestämmelser om sekretess och regler om partsinsyn, kan utfalla annorlunda än en prövning enligt 7 kap. 6 § (prop. 1979/80:2 Del A s. 187 f.). Övriga bestämmelser i sekretesslagen om särskild sekretess i anmälan eller utsaga av enskild som avser en annan enskild har utformats med 7 kap. 6 § sekretesslagen som förebild. I förhållande till allmänheten omfattas dock uppgifter i en sådan anmälan eller utsaga även av den starkare hälso- och sjukvårdssekretessen enligt 7 kap. 1 c § sekretesslagen, socialtjänstsekretessen enligt 7 kap. 4 § sekretesslagen, socialförsäkringssekretessen enligt 7 kap. 7 § sekretesslagen, förundersökningssekretessen enligt 9 kap. 17 § sekretesslagen eller sekretessen hos polisen i ärenden om omhändertaganden enligt 7 kap. 19 § sekretesslagen (jfr RÅ 1990 ref 47 och Sekretesslagen - en kommentar, Regner m.fl., s. 7:38.). När det i den nya lagens motsvarigheter till dessa bestämmelser ska anges att sekretessen enligt dem inte gäller om annat följer av bestämmelserna om anmälningssekretess bör således även bestämmelserna om sekretess för uppgifter i en anmälan eller annan utsaga av en enskild som avser en annan enskild förtydligas. Det bör av dessa bestämmelser tydligt framgå att sekretess gäller för uppgifter i en anmälan eller utsaga av en enskild som avser en annan enskild, i förhållande till den som anmälan eller utsagan avser, endast om det kan antas att fara uppkommer för att den som lämnat uppgiften eller någon närstående till honom eller henne utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.
Lagrådets synpunkter på vissa sekretessbestämmelser i femte avdelningen
Lagrådet har föreslagit att begreppet "arbetarskydd" i 7 kap. 8 § sekretesslagen i den nya lagen ska bytas ut mot begreppet "arbetsmiljö". Lagrådet anför att en sådan ändring kommer att medföra att begreppet "arbetsmiljö" i 8 kap. 2 § första stycket andra och tredje meningarna sekretesslagen i den nya lagen automatiskt kommer att bli mer omfattande än vad som hittills varit fallet. Regeringen delar Lagrådets uppfattning att de aktuella sekretessbestämmelserna behöver ses över. Eftersom Lagrådets förslag innebär att bestämmelsernas tillämpningsområde förändras bör dock detta ske i ett senare lagstiftningsärende.
Lagrådet har vidare föreslagit att det i ett antal sekretessbestämmelser ska anges enligt vilken lag respektive ärende eller verksamhet bedrivs (22 kap. 2 §, 25 kap. 4 §, 28 kap. 7 §, 29 kap. 6 §, 30 kap. 22 §, 31 kap. 20-22 §§ och 35 kap. 10 § i den nya lagen). Regeringen ansluter sig till Lagrådets förslag utom såvitt avser 28 kap. 7 §. När det gäller den sistnämnda bestämmelsen krävs ytterligare analys innan regeringen kan ta ställning till vilken eller vilka lagar som i sådana fall ska anges.
Den sjätte avdelningen
I sekretesslagen finns det särskilda bestämmelser om riksdagen, regeringen, JO, JK, undersökningskommissioner och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden i 11 kap. På motsvarande sätt innehåller 12 kap. sekretesslagen särskilda bestämmelser om domstolar. Dessa organ är speciella dels på grund av att de sin verksamhet kan få uppgifter från i princip alla myndigheter, dels på grund av att insynsintresset är särskilt starkt i deras verksamhet.
När det gäller JO, JK och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden regleras i 11 kap. 4 respektive 6 §§ uttömmande i vilken utsträckning sekretess enligt sekretesslagen gäller hos dessa organ såvitt gäller sådan verksamhet som anges i nämnda paragrafer. Utanför den tillsynsverksamhet som anges i 11 kap. 4 §, dvs. JO:s och JK:s tillsyn över offentlig verksamhet, faller bl.a. JO:s befattning med åtal mot statsråd och JK:s övervakning över tryckfrihetsförordningens efterlevnad. Inte heller den tillsyn över advokatväsendet som JK har enligt bestämmelser i rättegångsbalken omfattas av den tillsyn som avses i 11 kap. 4 §. Sekretessen i ärenden om tillsyn över advokater regleras i stället i 9 kap. 12 § sekretesslagen. Det står vidare inte heller helt klart att JK:s granskning av rättshjälpsbeslut omfattas av JK:s tillsynsverksamhet över offentlig verksamhet. Av detta skäl regleras sekretessen i den verksamheten i 9 kap. 10 § sekretesslagen (prop. 2004/05:41 s. 34). Bestämmelserna i 9 kap. 10 och 12 §§ är tillämpliga även hos andra myndigheter än JK.
När det gäller riksdagen, regeringen och domstolar finns de primära sekretessbestämmelser som blir tillämpliga hos dessa organ i 2-10 kap. sekretesslagen. Det finns vidare särskilda bestämmelser om överföring av sekretess till dessa organ och om upphörande av sekretess i vissa fall i 11 respektive 12 kap. sekretesslagen. För domstolarnas del kompletteras också sekretessbestämmelserna i 2-10 kap. av vissa bestämmelser om sekretess hos domstol i 12 kap. I 11 kap. regleras vidare riksdagens och regeringens befogenheter att besluta om dispens från sekretess. Regeringens allmänna dispensbefogenhet regleras dock i 14 kap. 8 § sekretesslagen.
De särskilda bestämmelserna om sekretess hos JO, JK och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden i 11 kap. 4 respektive 6 §§ sekretesslagen bör placeras i den nya lagens sjätte avdelning (41 kap.).
Som nämns i avsnitt 9.5 ska sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om undantag från sekretess som avser flera sekretessbestämmelser placeras i ett fjärde kapitel i den nya lagens tredje avdelning. Regeringen anser att bestämmelserna om riksdagens och regeringens dispensbefogenheter i 11 kap. och bestämmelsen om regeringens allmänna dispensbefogenhet i 14 kap. 8 § sekretesslagen bör placeras där. I övrigt bör de särskilda bestämmelser om riksdag och regering som finns i 11 kap. sekretesslagen placeras i den nya lagens sjätte avdelning (41 kap.).
När det gäller domstolar är sekretessregleringen särskilt komplicerad. Som nämns ovan är vissa sekretessbestämmelser i 2-10 kap. sekretesslagen tillämpliga hos alla myndigheter, således även hos domstolar. Det finns vidare vissa bestämmelser som särskilt tar sikte på domstolar. När det gäller sekretessbestämmelser, vars tillämpningsområde är begränsat till vissa ärenden eller vissa verksamheter, framgår det av förarbetena till sekretesslagen att sådana bestämmelser är primärt tillämpliga hos en förvaltningsdomstol vid handläggning av ett överklagande av ett beslut som ett myndighet har fattat i ett sådant ärende eller i en sådan verksamhet. En sådan sekretessbestämmelse är dock inte alltid direkt tillämplig i mål eller ärende hos exempelvis allmän domstol (prop. 1979/80:2 Del A s. 103). Denna skillnad mellan sekretessbestämmelsernas tillämplighet hos förvaltningsdomstolar och allmänna domstolar framgår inte av lagtexten i sekretesslagen. Detta skapade inledningsvis en viss osäkerhet hos migrationsdomstolarna i fråga om sekretessen enligt 7 kap. 14 § andra stycket sekretesslagen var primärt tillämplig hos dem i asylmål. Denna fråga har besvarats jakande av Regeringsrätten (RÅ 2007 ref. 17).
Som framgår av avsnitt 9.2 anser regeringen att grundläggande principer som styr tillämpningen av sekretesslagen inte bara bör framgå av förarbetena till sekretesslagen utan direkt av lagen. Regeringen anser således att den nämnda principen, dvs. att sekretessbestämmelser som gäller i viss verksamhet eller i vissa ärenden är direkt tillämpliga hos en förvaltningsdomstol vid handläggning av ett överklagande av ett beslut som har fattats av en myndighet i en sådan verksamhet eller i ett sådant ärende, bör lagfästas.
Som nämns ovan har vissa bestämmelser som rör domstolar samlats i 12 kap. sekretesslagen. Kapitlet innehåller bestämmelser om överföring av sekretess till domstolar, en bestämmelse om att viss sekretess inte gäller hos domstol, särskilda bestämmelser om vad som gäller i sekretesshänseende under förhandlingar och för uppgifter som tas in i domar och andra beslut, en bestämmelse om absolut sekretess för dels uppgift om innehållet i en ännu icke meddelad dom eller annat ännu inte meddelat beslut, dels uppgift om vad som förekommit vid överläggning inom stängda dörrar angående dom eller annat beslut, m.m. Det finns även en bestämmelse om sekretess för uppgift i bild som ingår i en ljud- och bildupptagning av ett förhör som hållits i domstol. Den bestämmelsen finns dock inte i 12 kap. sekretesslagen utan i 7 kap. 48 § sekretesslagen.
Som nämns tidigare anser regeringen att sekretessbestämmelser som rör den materiella fråga som ska prövas av en domstol bör placeras i den nya lagens fjärde och femte avdelningar på motsvarande sätt som sådana bestämmelser har placerats i 2-10 kap. sekretesslagen. Sekretessbestämmelser som inte tar sikte på någon särskild måltyp utan har generell betydelse för förfarandet hos domstol, t.ex. bestämmelsen om sekretess för uppgift om innehållet i ännu icke meddelad dom m.m. (12 kap. 5 § sekretesslagen) och bestämmelsen om sekretess för en bilduppgift i en ljud- och bildupptagning av ett domstolsförhör (7 kap. 48 § sekretesslagen), bör dock placeras i den nya lagens sjätte avdelning (43 kap.). Där bör också bestämmelser om vad som gäller i sekretesshänseende vid förhandlingar och för uppgifter som tas in i domar och andra beslut placeras. Särskilda bestämmelser om tillämpligheten av sekretessbestämmelser i fjärde-femte avdelningen hos domstolar, bl.a. den nya bestämmelsen avseende förvaltningsdomstolar, bör också placeras i 43 kap.
JO har påpekat att det råder osäkerhet beträffande i vilken utsträckning domstolar kan förordna att sekretess ska bestå för uppgifter i häktningsbeslut (jfr JO:s beslut den 30 december 2003, dnr 4213-2002 och prop. 2003/04:93 s. 70). JO anser att dessa tveksamheter bör klarläggas i det fortsatta lagstiftningsarbetet. Regeringen beslutade den 23 augusti 2007 att den av JO påtalade frågan och andra frågor som rör insyn och sekretess i vissa delar av rättsväsendet ska utredas (Dir. 2007:129). Tilläggsdirektiv beslutades den 11 september 2008 (Dir. 2008:103). Utredningen, som har antagit namnet Insynsutredningen, har redovisat den del av uppdraget som bl.a. avser frågan om sekretess för domstolsbeslut i delbetänkandet Partsinsyn och ny teknik i domstol, m.m. (SOU 2008:93). Betänkandet bereds inom Regeringskansliet.
10.2 Bör skaderekvisiten ändras?
10.2.1 Den nuvarande regleringen
Som framgår av avsnitt 4.2 ska det enligt de flesta sekretessbestämmelser göras en prövning mot vissa förutsättningar om en uppgift kan lämnas ut. Som närmare utvecklas där skiljer man mellan s.k. raka och omvända skaderekvisit.
Raka skaderekvisit
Vid raka skaderekvisit är utgångspunkten att uppgifterna är offentliga och att sekretess gäller endast om det kan antas att viss skada uppstår om uppgiften lämnas ut. Avsikten är att skadebedömningen i dessa fall i huvudsak ska kunna göras med utgångspunkt i själva uppgiften. Det innebär att frågan om sekretess gäller, inte i första hand behöver knytas till en skadebedömning i det enskilda fallet. Avgörande bör i stället vara om uppgiften är av den arten att ett utlämnande typiskt sett kan vara ägnat att medföra skada för det intresse som ska skyddas genom bestämmelsen. Om uppgiften är sådan att den genomsnittligt sett måste betraktas som harmlös ska den alltså normalt anses falla utanför sekretessen. Om uppgiften i stället typiskt sett måste betraktas som känslig omfattas den normalt av sekretess. Genom att avgörande betydelse som regel tillmäts arten av den uppgift som efterfrågas vinner man den fördelen att man sällan behöver frångå den till offentlighetsprincipen hörande grundsatsen att den som begär ut en uppgift inte ska behöva legitimera sig och tala om varför han eller hon vill ta del av en viss uppgift (prop. 1979/80:2 Del A s. 80 f.).
Konstruktionen med skaderekvisit innebär dock att frågan vem som begär ut en uppgift eller ändamålet med en begäran kan få betydelse i vissa fall när sekretessfrågan ska avgöras. Om det t.ex. i ett särskilt fall framgår att den som begär att få ut en uppgift som typiskt sett bedöms som harmlös kan använda denna för att utsätta vederbörande för trakasserier ska uppgiften i just den situationen anses vara omfattad av sekretess. Avsikten är emellertid inte att tjänstemännen normalt ska försöka utröna om omständigheter av nu nämnt slag föreligger. En sådan åtgärd bör bara förekomma om det finns anledning till det, t.ex. om en tjänsteman har fått veta att man från visst håll samlar in uppgifter av det aktuella slaget i illegitimt syfte.
När det gäller uppgifter som typiskt sett bedöms vara känsliga kan omvänt upplysningar om sökandens identitet och om hans eller hennes avsikt med uppgifterna medföra att det inte längre finns någon anledning till antagande att den i sekretessbestämmelsen angivna skadan ska uppkomma. I förarbetena till sekretesslagen har anförts att det i dessa fall inte kan anses som stötande från offentlighetssynpunkt att ställa den som begär ut en viss uppgift inför valet att antingen avstå från uppgiften eller tala om vem han är och vilket ändamål han har med sin begäran. Det har också pekats på möjligheten för myndigheterna att i sådana situationer eliminera skaderisken genom att ställa upp ett förbehåll som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den (jfr 14 kap. 9 och 10 §§ sekretesslagen).
Omvända skaderekvisit
Vid det omvända skaderekvisitet är utgångspunkten den omvända i förhållande till raka skaderekvisit, dvs. utgångspunkten är att uppgifterna omfattas av sekretess. Uppgifterna får vid ett omvänt skadrekvisit bara lämnas ut om det står klart att de kan lämnas ut utan att viss skada uppstår. Detta innebär att tillämparen har ett ganska begränsat utrymme för sin bedömning. I praktiken innebär detta att tillämparen många gånger inte kan lämna ut en uppgift som omfattas av en sådan sekretessbestämmelse utan att ha kännedom om mottagarens identitet och om dennes avsikter med uppgifterna (prop. 1979/80:2 Del A s. 82).
Samband mellan sekretessens föremål och skadebegreppen, m.m.
Som nämns i avsnitt 4.2 brukar man skilja mellan sekretessens föremål och sekretessens styrka. Sekretessens föremål består av de uppgifter som kan hemlighållas med stöd av bestämmelsen, t.ex. uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden. Med begreppet "enskilda" avses såväl fysiska som juridiska personer. Av förarbetena till sekretesslagen framgår att även uppgift om en fysisk persons ekonomi kan falla in under begreppet "personliga förhållanden". Juridiska personer anses dock inte ha några personliga förhållanden (prop. 1979/80:2 Del A s. 84 och 190). Sekretessens styrka beror på om sekretessen är absolut eller om bestämmelsen innehåller något skadrekvisit. Om bestämmelsen innehåller ett skadrekvisit beror sekretessens styrka på om ett rakt eller omvänt skaderekvisit har använts. Styrkan på en sekretess beror därutöver på vilken typ av skada som krävs för att sekretess ska föreligga. Exempelvis kan den sekretess som gäller enligt en sekretessbestämmelse med ett rakt skaderekvisit göras extra svag genom att endast viss särskilt allvarlig skada föranleder sekretess. I sådana fall talar man om raka kvalificerade skaderekvisit.
Den skada som anges i ett skaderekvisit kan vara av olika slag. När det gäller sekretess till skydd för uppgifter om enskilda används i regel begreppen "skada" eller "men". När det är fråga om sekretess till skydd för enskilda avses med begreppet "skada" enbart ekonomisk skada (prop. 1979/80:2 Del A s. 83). Begreppet "men" har givits en mycket vid innebörd. I första hand åsyftas att någon blir utsatt för andras missaktning om hans personliga förhållanden blir kända. Redan den omständigheten att vissa personer känner till en för någon enskild ömtålig uppgift kan i många fall anses tillräckligt för att medföra men. Utgångspunkten för en bedömning av om men föreligger är den berörda personens egen upplevelse. Bedömningen måste dock i viss utsträckning kunna korrigeras på grundval av gängse värderingar i samhället. Enbart det faktum att en person anser att det i största allmänhet är obehagligt att andra vet var han bor kan t.ex. inte anses innebära men i sekretesslagens mening. I vissa sammanhang kan begreppet "men" även inbegripa ekonomiska konsekvenser för en enskild (a. prop.).
Efter påpekande från Lagrådet klargjordes i förarbetena till sekretesslagen att när det gäller sekretess till skydd för enskilda ska i begreppen "skada" och "men" inte bara inläggas att det uppstår en viss effekt av att en uppgift röjs utan också att denna effekt uppkommer genom röjandet av viss typ av uppgift. När det är fråga om sekretess till skydd för enskilda avses med begreppet "skada" ekonomisk skada som vållas av röjandet av uppgift om ekonomiskt förhållande. Med begreppet "men" avses olägenhet av icke-ekonomisk eller ekonomisk art som vållas av röjandet av uppgift om personligt förhållande (prop. 1979/80:2 Del A s. 455 f och s. 493).
Även helt rättsenliga åtgärder, såsom t.ex. att någon blir utsatt för framgångsrika indrivningsåtgärder eller att någon blir satt i fängelse, kan bedömas som skada eller men i sekretesslagens mening. Denna ståndpunkt är nödvändig för att sekretess ska kunna upprätthållas myndigheter emellan (prop. 1979/80:2 Del A s. 83).
För att en enskild ska lida skada eller men krävs att uppgifterna är hänförliga till en viss individ. Det innebär att man i allmänhet bör kunna lämna ut s.k. avidentifierade uppgifter utan att risk för skada eller men uppkommer. I enstaka fall kan det emellertid tänkas att en avidentifiering inte är tillräcklig för att hindra att sambandet mellan uppgiften och individen spåras. Huruvida en sådan risk föreligger får bedömas efter omständigheterna i det enskilda fallet (a prop. s. 84).
10.2.2 Överväganden, bedömningar och förslag
Regeringens förslag: Skaderekvisiten i vissa bestämmelser där begreppen "men" och "skada" används på ett annat sätt än som är avsett i förarbetena till sekretesslagen ska korrigeras.
Regeringens bedömningar: Intresset för offentlighet talar för att en skadeprövning bör göras även i fortsättningen. Raka och omvända skaderekvisit bör inte ersättas med neutrala skaderekvisit eller skaderekvisit som innehåller krav på intresseavvägningar. Utformningen av det raka skaderekvisitet bör inte ändras.
Kommitténs förslag: Överensstämmer med regeringens med det undantaget att kommittén har föreslagit att de raka skadrekvisiten ska kompletteras med ordet "endast" (sekretess gäller för uppgift om... endast om det kan antas att...).
Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna, bl.a. JO och Kammarrätten i Stockholm, har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot kommitténs bedömning att de raka och omvända skaderekvisitet bör bibehållas. Statens pensionsverk påpekar att det finns en stor mängd olika skaderekvisit och anser att det kan vara en idé att definiera eller rangordna graderna av presumtion för sekretess, Verket ifrågasätter även om alla varianter av skadrekvisit behövs. Sveriges advokatsamfund anser att det hade varit värdefullt att närmare överväga möjligheten att införa neutrala skaderekvisit. Skolverket förordar ett införande av sådana skaderekvisit.
Ett stort antal remissinstanser, bl.a. JO, Malmö tingsrätt, Kammarrätten i Sundsvall, Länsrätten i Stockholms län, Rikspolisstyrelsen, Uppsala Universitet, Juridiska fakulteten, Vägverket, Patent- och registreringsverket, Stockholms kommun samt Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet (numera sammanslagna till Sveriges Kommuner och Landsting), har ansett att kommitténs förslag att komplettera de raka skaderekvisiten med ordet "endast" inte bör genomföras. Som skäl har bl.a. anförts att eftersom sekretess kan gälla för en och samma uppgift enligt flera sekretessbestämmelser i sekretesslagen riskerar den föreslagna ändringen att göra reglerna missvisande.
Majoriteten av remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot kommitténs förslag att användningen av begreppen "skada" och "men" bör korrigeras i vissa sekretessbestämmelser.
Skälen för regeringens bedömning: Offentlighets- och sekretesskommittén har bl.a. övervägt om det går att förenkla tillämpningen av sekretesslagen genom att helt avskaffa skaderekvisiten. Ett sådant alternativ innebär att sekretessbestämmelserna bara innehåller en beskrivning av föremålet för sekretessen och en eventuell begränsning av bestämmelsens räckvidd. Beträffande detta alternativ har kommittén gjort bedömningen att det inte är tillräckligt med detaljerade beskrivningar av föremålet för sekretessen. En ordning som enbart grundar sig på sådana beskrivningar skulle med största sannolikhet medföra mer sekretess i förhållande till en ordning med skaderekvisit. Vidare skulle en sådan ordning förmodligen innebära att sekretesslagen skulle behöva utökas med ytterligare och mer omfångsrika bestämmelser vilket knappast skulle vara förenligt med önskemålet att skapa ett regelverk som är mer överskådligt och lättillämpat. För att offentlighetsintresset ska kunna upprätthållas anser kommittén att det även i fortsättningen krävs någon form av begränsning av sekretessen utöver den som beskrivningarna av sekretessföremålet ger samt att denna begränsning bör bestå av någon form av skadeprövning.
Kommittén har vidare övervägt om de raka och omvända skaderekvisiten bör ersättas med neutrala skaderekvisit eller skaderekvisit som innehåller krav på intresseavvägningar. Ett neutralt skaderekvisit är konstruerat så att det gäller sekretess för vissa angivna uppgifter om ett röjande av uppgifterna medför viss angiven skada. Ett skaderekvisit som innehåller ett krav på en intresseavvägning är konstruerat så att det gäller sekretess för vissa angivna uppgifter om ett röjande av uppgifterna medför viss angiven skada under förutsättning att intresset av att förhindra detta är större än intresset av att uppgifterna lämnas ut.
Gemensamt för ett neutralt skaderekvisit och ett skaderekvisit med ett krav på intresseavvägning, är att de, till skillnad från raka och omvända skaderekvisit, inte har någon styrande funktion. Kommittén har gjort bedömningen att neutrala skaderekvisit och skaderekvisit med krav på intresseavvägningar medför risk för att identiteten hos den som begär ut en handling och anledningen till dennes begäran skulle komma att kontrolleras oftare än enligt nuvarande ordning. Av detta skäl finns det även risk för att fler uppgifter kommer att hemlighållas. Det är dessutom inte säkert att tillämpningen av lagen skulle komma att uppfattas som enklare. Presumtionerna i det raka och omvända skaderekvisitet är ju avsedda att ge vägledning åt dem som ska bedöma sekretessfrågorna. Sammantaget gör kommittén bedömningen att det finns anledning att befara att såväl skaderekvisit utan krav på skadeprövning som neutrala skaderekvisit och skaderekvisit med krav på intresseavvägning skulle leda till mer sekretess och en urholkning av offentlighetsprincipen.
Majoriteten av remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot kommitténs bedömning i dessa delar. Även regeringen delar kommitténs bedömningar i detta avseende.
När det gäller kommitténs förslag att de raka skaderekvisiten ska kompletteras med ordet "endast" (sekretess gäller för uppgift om... endast om det kan antas att...) delar regeringen den uppfattning som framförts att många remissinstanser, nämligen att den föreslagna ändringen riskerar att leda till en missvisande reglering eftersom sekretess kan gälla för en och samma uppgift enligt flera sekretessbestämmelser i sekretesslagen.
Som nämns i avsnitt 10.2.1 avses med begreppet "skada", när det är fråga om sekretess till skydd för enskilda, ekonomisk skada som vållas av röjandet av uppgift om ekonomiskt förhållande. Med begreppet "men" avses olägenhet av icke-ekonomisk eller ekonomisk art som vållas av röjandet av uppgift om personligt förhållande. Kommittén har påtalat att det i 9 kap. 16 § första stycket 2 sekretesslagen, som reglerar sekretessen i mål hos domstol för uppgift om en ung person som skildras i pornografisk bild, och i 9 kap. 22 § sekretesslagen, som reglerar sekretessen i biblioteksverksamhet för uppgift i register om enskilds lån, reservation eller annan form av beställning, är fråga om att skydda uppgifter om enskildas personliga förhållanden. Trots att det i dessa bestämmelser inte handlar om att skydda uppgifter om enskildas ekonomiska förhållanden används i skaderekvisiten inte bara begreppet "men" utan även begreppet "skada". För att begreppen "skada" och "men" ska användas på ett konsekvent sätt i den nya lagen har kommittén föreslagit att begreppet "skada" utmönstras från dessa bestämmelser. Regeringen ansluter sig till kommitténs förslag.
I sekretesslagen finns i flera olika sekretessbestämmelser ett skaderekvisit med lydelsen "Sekretess gäller..., om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs", se bl.a. 7 kap. 6 §, 7 § tredje stycket, 11 § fjärde stycket första meningen, 20 § och 21 § samt 9 kap. 17 § andra stycket andra meningen och fjärde stycket sekretesslagen. Lagrådet har anfört att konstruktionen innebär att våld skulle vara ett slags men. Lagrådet menar dock att om orden "våld" och "men" kan anses ha något samband torde det vara att men kan vara en effekt av det våld som brukats. Lagrådet anser vidare att verbet "utsättas" inte passar in i fråga om men utan att ordet "förorsakas" eller "tillfogas" bör användas i stället. Av dessa skäl anser Lagrådet att de aktuella skaderekvisiten bör formuleras "utsättas för våld eller förorsakas (alt. tillfogas) allvarligt men". Ordet "men" betyder normalt skada, kroppsfel eller lyte (Svenska akademins ordlista). Som framgår av föregående avsnitt har dock begreppet "men" en särskild innebörd i sekretesslagen. I första hand åsyftas att någon blir utsatt för andras missaktning om hans personliga förhållanden blir kända. Redan den omständigheten att vissa personer känner till en för någon enskild ömtålig uppgift kan i många fall anses tillräckligt för att medföra men. Utgångspunkten för en bedömning av om men föreligger är den berörda personens egen upplevelse. Bedömningen måste dock i viss utsträckning kunna korrigeras på grundval av gängse värderingar i samhället. Som tidigare nämns anses begreppet "men" sammanfattningsvis avse olägenhet av icke-ekonomisk eller ekonomisk art som vållas av röjandet av uppgift om personligt förhållande. Den formulering som används i det stora flertalet sekretessbestämmelser till skydd för enskild är "Sekretess gäller..., om det kan antas att den enskilde lider men om uppgiften röjs". Att utsättas för våld är således att lida men i sekretesslagens mening. Med att utsättas för annat allvarligt men avses t.ex. att bli utsatt för telefonterror eller andra trakasserier av allvarligare natur (se bl.a. prop. 1979/80:2 Del A s. 188 och prop. 1986/87:3 s. 9). För att skadrekvisiten i de bestämmelser i den nya lagen som motsvarar ovan nämnda bestämmelser i sekretesslagen ska formuleras på ett sätt som överensstämmer med övriga skaderekvisit till skydd för enskilda anser regeringen att en justering av nämnda skaderekvisit kan göras på så vis att ordet "lider" införs. Ordet "annat" bör dock bibehållas. Med denna justering kommer de aktuella skaderekvisiten att lyda "Sekretess gäller..., om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde utsätts för våld eller lider annat allvarligt men om uppgiften röjs".
Lagrådet har vidare haft synpunkter på de skaderekvisit som förekommer i 7 kap. 1 § och 8 kap. 9 och 30 §§ sekretesslagen. I samtliga dessa skaderekvisit används formuleringen "måste antas". Enligt 7 kap. 1 § sekretesslagen gäller sekretess för vissa uppgifter om enskilds hälsa eller sexualliv, om det måste antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde kommer att lida betydande men om uppgiften röjs. Enligt 8 kap. 9 § sekretesslagen gäller absolut sekretess för vissa uppgifter i viss verksamhet som utförs för en enskilds räkning, om det måste antas att uppdraget har lämnats under förutsättning att uppgiften inte röjs. Enligt 8 kap. 30 § sekretesslagen gäller slutligen absolut sekretess för vissa uppgifter vid forskningssamverkan med enskild, om det måste antas att den enskilde har deltagit i samverkan under förutsättning att uppgiften inte röjs. Lagrådet har föreslagit att "måste antas" i den nya lagen ska bytas ut mot ordet "uppenbart". Formuleringen "måste antas" föreslogs, när det gäller 7 kap. 1 § sekretesslagen, av det Lagråd som granskade det lagstiftningsärende i vilket bestämmelsen ursprungligen föreslogs. Lagrådet anförde i det lagstiftningsärendet att ett uppenbarhetsrekvisit inte ter sig fullt adekvat med hänsyn till regleringens syfte och karaktär (prop. 2005/06:161 s. 153). Formuleringen "måste antas" är inarbetad och då det uppenbarligen kan föreligga olika uppfattningar huruvida det är lämpligt att använda ordet "uppenbart" anser regeringen att en sådan ändring som Lagrådet föreslår inte bör genomföras utan ytterligare analys.
10.3 Sekretess för personuppgift som avses i personuppgiftslagen
Regeringens förslag: Ordalydelsen av bestämmelsen om sekretess för personuppgift som avses i personuppgiftslagen bör inte ändras i avvaktan på den översyn av bestämmelsen som pågår.
Kommitténs förslag: Vissa språkliga ändringar av bestämmelsen föreslås.
Remissinstanserna: JO anser att den föreslagna bearbetningen av bestämmelsen öppnar för en mer sekretessvänlig tolkning vid myndigheternas tillämpning av bestämmelsen när det gäller gränsfall. JO anser att bestämmelsen redan i sin nuvarande lydelse hotar att allvarligt rubba balansen mellan offentlighet och sekretess. Att genom en ändrad lydelse ytterligare öka denna risk vore mycket olyckligt. JO anser att det finns goda skäl att utesluta bestämmelsen i den nya lagen.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 7 kap. 16 § sekretesslagen gäller sekretess för personuppgift om det kan antas att ett utlämnande skulle medföra att uppgiften behandlas i strid med personuppgiftslagen (1998:204). I föregångaren till sekretesslagen (lagen om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar) fanns en motsvarande sekretessbestämmelse. Den bestämmelsen tillkom i samband med att 1973 års datalag infördes och innebar att en personuppgift som ingick i ett sådant personregister som avsågs i datalagen inte fick lämnas ut om det fanns anledning att anta att uppgiften skulle användas för automatisk databehandling i strid med datalagen. Om det fanns anledning att anta att en sådan personuppgift skulle användas för automatisk databehandling i utlandet, fick uppgiften lämnas ut endast efter medgivande av Datainspektionen. Syftet med bestämmelsen var att förhindra att personregister inrättades antingen i strid med datalagen eller utomlands där datalagen inte gällde. Bestämmelsen togs in i sekretesslagen och när personuppgiftslagen (1998:204) infördes ändrades bestämmelsen till sin nu gällande lydelse.
Bestämmelsen har setts över i sak av Personuppgiftslagsutredningen i betänkandet Översyn av personuppgiftslagen (SOU 2004:6). Utredningen har föreslagit att bestämmelsens ordalydelse ska ändras bl.a. för att klargöra att det är sökandens efterföljande behandling av uppgiften som ska bedömas i förhållande till personuppgiftslagen och inte den behandling som myndighetens utlämnande av uppgiften utgör (a.a. s. 255). Offentlighets- och sekretesskommittén har föreslagit en språklig omarbetning av bestämmelsen.
Bestämmelsen har i flera sammanhang utsatts för kritik. JO har i sina yttranden över nämnda förslag anfört att bestämmelsen bör upphävas. JO har bl.a. framhållit att bestämmelsen på ett olyckligt sätt bryter mot sekretesslagens systematik. Bestämmelsens skaderekvisit tar nämligen inte sikte på skada eller men som uppkommer genom själva utlämnandet av uppgifter utan på skada eller men som i ett senare skede kan tänkas uppkomma på grund av att den som fått ta del av uppgifterna kan komma att handla lagstridigt. Enligt JO blir den praktiska tillämpningen av en sådan bestämmelse problematisk eftersom den måste bygga på mer eller mindre väl underbyggda antaganden om avsikt och syfte hos den som begär att få ut uppgifter, för vilka ingen sekretess gäller bortsett från den som möjligen gäller enligt 7 kap. 16 § sekretesslagen. JO anser vidare att en sådan bestämmelse är mindre väl förenlig med efterfrågeförbudet i 2 kap. 14 § tredje stycket TF.
Regeringen har beslutat att en utredning ska överväga bl.a. om bestämmelsen i 7 kap. 16 § bör ändras eller upphävas (Dir. 2008:26). Utredningen, som har antagit namnet E-offentlighetskommittén, ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 december 2009. Innan utredningen redovisat sitt uppdrag bör bestämmelsens ordalydelse inte ändras.
10.4 Sekretess till skydd för enskilda i internationella sammanhang
Regeringens bedömning: Bestämmelserna om sekretess för uppgifter som myndigheter erhåller eller förfogar över enligt av riksdagen godkända internationella avtal bör förtydligas. Samtliga frågor som rör sekretess i internationella sammanhang bör dock hanteras i ett sammanhang. Regeringen avser att senare återkomma till dessa frågor.
Kommitténs förslag: Kommittén har behandlat frågor som rör sekretess i internationella sammanhang i sitt slutbetänkande Insyn och sekretess - i statliga företag - i internationellt arbete (SOU 2004:75).
Remissinstanserna: Har inte berört frågeställningen.
Skälen för regeringens förslag: Enligt 8 kap. 6 § första stycket sekretesslagen gäller viss sekretess, i den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, i statlig myndighets verksamhet som består i utredning, planering, prisreglering, tillståndsgivning, tillsyn eller stödverksamhet med avseende på produktion, handel, transportverksamhet eller näringslivet i övrigt. Av paragrafens andra stycke följer att sekretess gäller, i den mån riksdagen godkänt avtal härom med främmande stat eller mellanfolklig organisation, hos myndighet i verksamhet som avses i första stycket för uppgift om enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden som myndigheten erhåller eller förfogar över enligt avtalet. I begreppet avtal anses ingå bl.a. rättsakter som gäller till följd av Sveriges medlemskap i EU, dvs. anslutningsfördragen, förordningar och direktiv som utfärdas av EU:s institutioner. För att bestämmelsen i 8 kap. 6 § andra stycket sekretesslagen ska vara tillämplig krävs dock att den aktuella rättsakten innehåller en klausul om att uppgiften inte får lämnas vidare i det aktuella fallet (se bl.a. prop. 2006/07:110 s. 38 och 41 och RÅ 2007 ref. 45).
Motsvarande sekretessbestämmelser, där begreppet avtal ska tolkas på samma sätt, finns även beträffande internationella avtal på andra områden, se t.ex. 8 kap. 5 § fjärde stycket sekretesslagen och prop. 2004/05:142 s. 50, prop. 2005/06:45 s. 155 och prop. 2005/06:140 s. 87.
Regeringen anser att samtliga nu nämnda bestämmelser i sekretesslagen bör omarbetas så att deras innebörd framgår tydligare av bestämmelsernas ordalydelse. Kommittén har i sitt slutbetänkande gjort en översyn av nämnda bestämmelser och bestämmelsen om utrikessekretess samt lämnat förslag till en ändrad reglering. Regeringen anser att dessa förslag bör behandlas i ett sammanhang. Eftersom det inte finns utrymme för att inom ramen för detta lagstiftningsärende behandla samtliga dessa frågor avser regeringen att återkomma till dem i ett annat sammanhang.
10.5 Tillsynsbegreppet
Regeringens bedömning: Tillsynsbegreppet i tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen skiljer sig från tillsynsbegreppet i förvaltningsrätten. På sikt bör tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen ses över i detta avseende.
Kommittén: Har inte berört frågeställningen.
Remissinstanserna: Har inte berört frågeställningen.
Skälen för regeringens bedömning: Enligt 2 kap. 2 § första stycket TF får rätten att ta del av allmänna handlingar begränsas om det är påkallat bl.a. med hänsyn till myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn (3 p). Innebörden av tillsynsbegreppet har på senare tid bl.a. berörts i propositionen Fjärrvärmelag, m.m. (prop. 2007/08:60 s. 29). Där konstateras att begreppet "tillsyn" i sekretesslagen i många fall är vidare än tillsynsbegreppet i förvaltningsrätten där begreppet med tiden fått en allt snävare innebörd.
Enligt förarbetena till sekretesslagen åsyftas med begreppet "tillsyn" i 8 kap. 6 § sekretesslagen det område som vid sekretesslagens införande beskrevs med ordet kontroll. Ordet "tillsyn" ska enligt dessa förarbeten inte ges en alltför snäv tolkning utan får anses omfatta alla de fall där en myndighet har en övervakande eller styrande funktion i förhållande till näringslivet (prop. 1979/80:2 Del A, s. 235). Inom förvaltningsrätten har dock under en längre tid pågått ett arbete med att ge tillsynsbegreppet en snävare och mer preciserad innebörd, se bl.a. Tillsynsutredningens slutbetänkande Tillsyn - Förslag om en tydligare och effektivare offentlig tillsyn (SOU 2004:100). Denna utveckling har, även om utvecklingsarbetet inom förvaltningsrätten i detta avseende ännu inte är avslutat, lett till att myndigheters hantering av uppgifter i vissa fall anses ske i tillsynsverksamhet i den betydelse begreppet har enligt sekretesslagen, samtidigt som hanteringen inte bedöms utgöra tillsyn i den betydelse begreppet har inom förvaltningsrätten (se t.ex. prop. 2006/97:110 s. 37 och prop. 2007/08:60 s. 29). Detta är inte tillfredställande då det ger en mindre tydlig reglering. På sikt bör därför en översyn göras för att uppnå en överensstämmelse mellan de begrepp som används i tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen å ena sidan och i förvaltningsrätten å den andra sidan. En sådan översyn bör dock inte komma till stånd förrän det utvecklingsarbete som i detta avseende pågår inom förvaltningsrätten har slutförts.
10.6 Sekretessgränser inom en myndighet
Regeringens bedömning: Bestämmelsen om att det gäller sekretess mellan olika verksamhetsgrenar inom en myndighet när de förhåller sig självständiga till varandra ska tolkas på samma sätt vid tillämpning av den nya lagen som vid tillämpning av sekretesslagen.
Skälen för regeringens bedömning
Olika verksamhetsgrenar i sekretesslagens mening
Enligt 1 kap. 3 § första stycket sekretesslagen får en sekretessbelagd uppgift inte röjas för annan myndighet i andra fall än som anges i sekretesslagen eller i lag eller förordning till vilken sekretesslagen hänvisar. Enligt paragrafens andra stycke gäller vad som sägs om myndighet i första stycket, 5 §, 13 och 14 kap. samt i särskilda bestämmelser i sekretesslagen om överföring av sekretess också i förhållandet mellan olika verksamhetsgrenar inom en myndighet, när dessa är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra.
I propositionen Förslag till sekretesslag m.m. (prop. 1970/80:2) föreslogs en lydelse av 1 kap. 3 § andra stycket som var likalydande med den nu gällande lydelsen, med det undantaget att det inte hade uppställts något krav på att de olika verksamhetsgrenarna skulle förhålla sig självständiga till varandra. Lagrådet hade beträffande förslaget uttalat att med verksamhetsgren i första hand avsågs en organisatoriskt avgränsad enhet inom en myndighet, men att organisationskriteriet inte torde vara avgörande. Med verksamhetsgren synes vara att likställa varje verksamhet inom en myndighet, från vilken en sekretessbelagd uppgift enligt en tillämplig sekretessregel inte får lämnas utan prövning enligt sekretesslagen. En sådan prövning ska alltså företas när fråga uppkommer om att lämna en sekretessbelagd uppgift till en enhet inom samma myndighet, som inte kan anses delta i den verksamhet där sekretessen gäller. Skulle en uppgift som är sekretessbelagd i en verksamhetsgren lämnas till en annan verksamhetsgren inom samma myndighet, blir sekretessen utanför den utlämnande verksamhetsgrenen beroende av om någon regel om primär eller sekundär sekretess är tillämplig i den mottagande verksamhetsgrenen (nämnd prop. Del A s. 463 f.). Departementschefen anslöt sig till Lagrådets uttalanden i denna del (a. prop. Del A s. 494).
Konstitutionsutskottet (KU) ansåg dock att det nämnda förslaget skulle kunna ge upphov till tolkningsproblem. KU föreslog därför att sekretess bara skulle gälla mellan olika verksamhetsgrenar inom en myndighet, när dessa är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra (KU 1979/80:37 s. 12 f). Förebilden till detta s.k. självständighetskriterium hade KU hämtat från 2 kap. 8 TF. Enligt 2 kap. 3 § första stycket TF är en handling allmän om den förvaras hos en myndighet och enligt 6 eller 7 § är att anses som inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Enligt 8 § ska en handling som ett organ, som ingår i eller är knutet till ett verk eller liknande myndighetsorganisation, har överlämnat till ett annat organ inom samma myndighetsorganisation eller en handling som framställts för ett sådant överlämnande, inte anses som därigenom inkommen eller upprättad i annat fall än då organen uppträda som självständiga i förhållande till varandra. I lagstiftningsärendet avseende sekretesslagen uttalade KU att frågan om när två olika verksamhetsgrenar inom en myndighet är att anse som självständiga i förhållande till varandra får bedömas med ledning av förarbetsuttalandena till 2 kap. 8 § TF. Riksdagen beslutade i enlighet med KU:s förslag.
Frågan om det föreligger en sekretessgräns mellan olika verksamheter inom en myndighet har behandlats i ett antal olika propositioner på senare år, bl.a. Anpassningar med anledning av en ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration (prop. 2003/04:152 s. 248 f.), Kriminalvården - en myndighet (prop. 2004/05:176 s. 55 f.), En kronofogdemyndighet i tiden (2005/06:200 s. 146 f.), Utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m. (prop. 2006/07:108 s. 43 f.) och Patientdatalag m.m. (prop. 2007/08:126 s. 162 f. och 202). I dessa propositioner har, mot bakgrund av uttalandena i förarbetena till sekretesslagen, slagits fast att om olika delar av en myndighets verksamhet har att tillämpa olika sekretessbestämmelser får de anses utgöra olika verksamhetsgrenar i sekretesslagens mening. Först om olika delar av en myndighet utgör olika verksamhetsgrenar i sekretesslagens mening finns det skäl att även ta ställning till om de också är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra.
Det ska dock uppmärksammas att det - eftersom sekretesslagens kapitelindelning följer den punktuppräkning som i 2 kap. 2 § första stycket TF görs av de olika intressen för vilka offentlighetsprincipen får inskränkas - är en ofrånkomlig följd av sekretesslagens systematik att en myndighet kan ha att tillämpa såväl sekretessbestämmelser till skydd för allmänna intressen (2-6 och 10 kap. sekretesslagen) som sekretessbestämmelser till skydd för enskilda intressen (7-9 kap. sekretesslagen) utan att det är fråga om olika verksamhetsgrenar i sekretessagens mening.
Det kan vidare noteras att sekretessregleringen avseende vissa områden har delats upp på flera paragrafer i följd utan att det för den skull kan anses vara fråga om olika verksamhetsgrenar i sekretesslagens mening, se t.ex. regleringen av sekretessen på hälso- och sjukvårdsområdet som delats upp på 7 kap. 1 c § , 2 §, 3 § och 6 § sekretesslagen. I 7 kap. 1 c § finns den huvudsakliga sekretessbestämmelsen. I 2 § anges undantagen från tillämpningsområdet för 1 c §. Enligt 3 § gäller sekretessen enligt 1 § under vissa förutsättningar också i förhållande till den vård- och behandlingsbehövande själv. På motsvarande sätt anges i 6 § att sekretess under vissa förutsättningar gäller inom hälso- och sjukvården för anmälan eller annan utsaga av enskild om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Med hänsyn till att de nämnda bestämmelserna utgör en sammanhållen sekretessreglering på ett och samma verksamhetsområde, dvs. hälso- och sjukvårdsområdet, får det anses uppenbart att uppdelningen av den aktuella sekretessregleringen har gjorts av redaktionella skäl.
Att en myndighet har att tillämpa olika sekretessbestämmelser innebär således inte med automatik att det också finns olika verksamhetsgrenar inom myndigheten i sekretesslagens mening. Först om det finns olika delar av en myndighets verksamhet som har att tillämpa sinsemellan helt olika set av sekretessbestämmelser är det fråga om olika verksamhetsgrenar i sekretesslagens mening. Som exempel på olika verksamhetsgrenar inom en myndighet kan följande verksamhetsgrenar inom Skatteverket nämnas; den fiskala verksamheten (4 kap. 1-2 §§ och 9 kap. 1-3 §§ sekretesslagen), folkbokföringsverksamheten (7 kap. 15 § sekretesslagen), den brottsbekämpande verksamheten (5 kap. 1 § och 9 kap. 17 §) och verksamheten att registrera bouppteckningar (där det inte gäller någon sekretess alls utöver sådana sekretessbestämmelser som är tillämpliga hos alla myndigheter, t.ex. minimiskyddet för mycket känsliga uppgifter om enskilda i 7 kap. 1 §, 1 a § och 1 b § sekretesslagen.).
Som nämns ovan är det s.k. självständighetskriteriet detsamma i 2 kap. 8 TF och 1 kap. 3 § andra stycket sekretesslagen. Trots detta finns det en skillnad mellan bestämmelserna så till vida att det i den förstnämnda bestämmelsen endast talas om överlämnande av handling till "annat" organ inom samma myndighetsorganisation medan det 1 kap. 3 § sekretesslagen är en förutsättning för att det ska uppstå en sekretessgräns att det är fråga om "olika" verksamhetsgrenar. Det sagda innebär att en tillämpning av 2 kap. 8 § TF och 1 kap. 3 § andra stycket sekretesslagen kan leda till att en handling som överlämnas från ett organ inom en myndighetsorganisation till ett annan organ inom samma organisation, vilka förhåller sig självständiga i förhållande till varandra, blir en allmän handling men att det trots detta inte föreligger någon sekretessgräns mellan de olika organen därför att de inte kan sägas utgöra två olika verksamhetsgrenar i sekretesslagens mening. Som ett exempel på en sådan situation kan nämnas det allmänna ombudet hos Försäkringskassan. I lagstiftningsärendet rörande anpassningar med anledning av inrättandet av Försäkringskassan uttalades att ombudet skulle komma att inta en sådan särställning inom myndigheten och ha en sådan egen beslutsbefogenhet att handlingar som skulle komma att utväxlas mellan ombudet och andra organ inom Försäkringskassan sannolikt i stor utsträckning skulle komma att bli allmänna. Det konstaterades dock att någon sekretessgräns inte skulle uppstå mellan det allmänna ombudet och Försäkringskassans övriga organisation eftersom såväl ombudet som organisationen i övrigt hade att tillämpa samma sekretessbestämmelser (prop. 2003/04:152 s. 250 f.).
Sekretessgränser inom myndigheter i den nya lagen
Det föreslås i denna proposition att sekretesslagen ska göras mer lättillämpad genom att omfattande paragrafer delas upp i fler paragrafer och att 7-9 kap. delas upp i fler kapitel. Vid denna uppdelning måste förstås innebörden av 1 kap. 3 § andra stycket sekretesslagen (8 kap. 2 § den nya lagen) beaktas.
Som nämns ovan innebär det faktum att en myndighet har att tillämpa olika sekretessbestämmelser inte med automatik att det också finns olika verksamhetsgrenar i sekretesslagens mening inom myndigheten. Att myndigheten har att tillämpa flera olika sekretessbestämmelser kan bero på att bestämmelserna visserligen gäller på samma verksamhetsområde men att de finns i olika kapitel därför att de gäller till skydd för olika intressen, t.ex. sekretess till skydd för allmänna intressen och sekretess till skydd för uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden. Det kan också bero på att bestämmelserna på ett och samma verksamhetsområde är så pass omfattande att de av redaktionella skäl behöver delas upp på flera olika paragrafer. Om det däremot finns olika delar av en myndighets verksamhet som har att tillämpa sinsemellan helt olika set av sekretessbestämmelser är det fråga om olika verksamhetsgrenar i sekretesslagens mening.
För att undvika att uppdelningen av omfattande paragrafer i sekretesslagen ska ge intryck av att nya sekretessgränser eftersträvas har paragrafer vilka delats upp i flera paragrafer i regel hållits samman under samma fetstilsrubrik, se t.ex. socialtjänstssekretessen i 7 kap. 4-6 §§ sekretesslagen som motsvaras av 26 kap. 1-9 §§ i förslaget till ny lag. I vissa fall är regleringen i de uppdelade paragraferna dock så omfattande att den utgör ett helt kapitel i den nya lagen, se t.ex. 9 kap. 1-3 §§ sekretesslagen som motsvaras av 27 kap. förslaget till ny lag. I dessa fall har det av lagtekniska skäl inte varit möjligt att samla sekretessbestämmelserna under samma fetstilsrubrik. Någon ändring i sak i förhållande till sekretesslagen är dock inte avsedd. Bedömningen av om det föreligger olika verksamhetsgrenar i den mening som avses i 1 kap. 3 § sekretesslagen ska således göras på samma sätt som hittills. Endast om det finns olika delar av en myndighets verksamhet som har att tillämpa sinsemellan helt olika set av sekretessbestämmelser är det fråga om olika verksamhetsgrenar i sekretesslagens mening. Det ovan nämnda exemplet, de olika verksamhetsgrenar inom Skatteverket, kan illustrera detta. I förslaget till ny lag regleras sekretessen i den fiskala verksamhetsgrenen dels i 17 kap. 1-2 §§ (vilket kapitel har rubriken Sekretess till skydd för myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn), dels i 27 kap. (vilket kapitel har rubriken Sekretess till skydd för enskild inom verksamhet som rör skatt, tull m.m.). Sekretessen i folkbokföringsverksamheten regleras i 22 kap. 1-3 §§ (vilket kapitel har rubriken Sekretess till skydd för enskild inom folkbokföring och delgivning m.m.). Sekretessen i den brottsbekämpande verksamheten regleras dels i 18 kap. 1-2 §§ (vilket kapitel har rubriken Sekretess till skydd för intresset att förebygga och beivra brott) och 35 kap. 1-2 §§ (vilket kapitel har rubriken Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som syftar till att förebygga eller beivra brott, m.m. ). Den särskilda sekretessreglering som gäller för de olika verksamhetsgrenarna inom Skatteverket, utom verksamheten att registrera bouppteckningar för vilken det inte gäller någon sekretess utöver den som gäller för alla myndigheter, har således i den nya lagen delats upp på ett sätt som motsvarar uppdelningen av sekretessregleringen i sekretesslagen.
Som nämns ovan är bedömningen av om olika delar av en myndighets verksamhet utgör olika verksamhetsgrenar i sekretesslagens mening endast det första momentet i den bedömning som ska göras enligt 1 kap. 3 § andra stycket sekretesslagen respektive dess motsvarighet i den nya lagen (8 kap. 2 §). Om verksamheterna bedöms utgöra olika verksamhetsgrenar i sekretesslagens respektive offentlighets- och sekretesslagens mening måste det därefter göras en bedömning av om de också har organiserats på ett sådant sätt att de förhåller sig självständiga till varandra. Det är bara om båda dessa kriterier är uppfyllda som det uppstår en sekretessgräns inom en myndighet.
11 Tystnadsplikter som följer av andra författningar än sekretesslagen
Regeringens förslag: Bestämmelser som reglerar i vilken mån tystnadsplikter som följer av bestämmelser i andra författningar än sekretesslagen inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, ska samlas i den nya lagens sjunde avdelning (44 kap.).
Kommitténs förslag: Samtliga bestämmelser som reglerar i vilken mån tystnadsplikter inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter samlas i den nya sekretesslagens femte avdelning.
Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot kommitténs förslag.
Skälen för regeringens förslag: Av skäl som anförs i avsnitt 9.9 bör bestämmelserna i 16 kap. 1 § sekretesslagen, vilka reglerar i vilken mån tystnadsplikter inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, delas upp i flera paragrafer i den nya lagen. Som nämns ovan bör ett kapitel i den nya lagens tredje avdelning innehålla allmänna bestämmelser om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter (13 kap.). I det kapitlet bör även regleras i vilken mån tystnadsplikter som följer av förbehåll som uppställs med stöd av bestämmelser i den tredje avdelningen, inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Vidare bör det anges sist i respektive sekretesskapitel i den nya lagens fjärde-sjätte avdelning i vilken mån de tystnadsplikter som följer av sekretessbestämmelserna i det aktuella kapitlet eller av förbehåll som uppställts med stöd av bestämmelser i det aktuella kapitlet, inskränker nämnda rätt.
Även tystnadsplikter som följer av andra författningar än sekretesslagen kan inskränka rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Regeringen anser att det är ändamålsenligt att dessa bestämmelser placeras i en egen och avslutande sjunde avdelning i den nya lagen (44 kap.). Bestämmelserna i den avdelningen har med vissa justeringar formulerats i enlighet med Lagrådets förslag.
12 Ekonomiska konsekvenser
Regeringens bedömning: Förslaget till offentlighets- och sekretesslag kan komma att kräva vissa utbildningsinsatser. Kostnaderna för dessa ryms inom befintliga anslagsramar.
Kommitténs bedömning: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna har inget att erinra mot kommitténs bedömning. Försvarsmakten påpekar att myndigheterna kommer att få kostnader för nya hemligstämplar. Uppsala universitet, Täby kommun och Handikappförbundens samarbetsorgan ifrågasätter kommitténs bedömning. Umeå kommun föreslår att Statskontoret i samarbete med landsting- och kommunförbund gör en nationell utbildningsinsats vad gäller offentlighets- och sekretesslagstiftningen.
Skälen för regeringens bedömning: Rätten att ta del av allmänna handlingar följer av grundlagen och de praktiska åtgärderna för att genomföra denna rätt är en del av den svenska förvaltningen. Myndigheterna har ansvar för att de anställda har den kunskap som krävs för att utföra sina arbetsuppgifter inklusive kunskap om den lagstiftning som styr förvaltningens verksamhet. Det finns inte någon särskild budgetpost som enbart tar sikte på frågor om offentlighet och sekretess. Kostnader för utbildning m.m. täcks i stället av förvaltningsanslagen. Förslaget till offentlighets- och sekretesslag innebär inga nya skyldigheter för myndigheterna utan utgör en omarbetning av sekretesslagen i syfte att göra den mer lättförståelig och lättillämpad. För den som inte är insatt i sekretesslagens systematik bör det vara lättare att sätta sig in i offentlighets- och sekretesslagens regelverk än i sekretesslagens. Den som redan är väl insatt i sekretesslagens systematik kan med hjälp av de jämförelsetabeller, som bifogas till denna proposition (bilaga 7-8) lätt hitta den paragraf de söker i den nya lagen. I den mån det ändå kan komma att krävas utbildningsinsatser med anledning av regeringens förslag bör de rymmas inom befintliga anslagsramar.
13 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringens förslag: Offentlighets- och sekretesslagen ska träda i kraft den 30 juni 2009. Sekretesslagen upphör då att gälla.
De övergångsbestämmelser som finns till lagar om ändringar i sekretesslagen ska fortsätta att gälla.
Om det i lag eller annan författning hänvisas till bestämmelser som har ersatts genom bestämmelser i den nya lagen, ska i stället de nya bestämmelserna tillämpas.
Föreskrifter som har meddelats med stöd av sekretesslagen och som gäller när den nya lagen träder i kraft ska anses meddelade enligt den nya lagen.
Ett överklagande av myndighets beslut som fattats före ikraftträdandet av denna lag ska prövas med tillämpning av bestämmelserna i den nya lagen.
Förbehåll som vid utlämnande av allmän handling meddelats med stöd av sekretesslagen ska anses meddelade enligt den nya lagen.
Dispensbeslut som meddelats med stöd av sekretesslagen och som ännu inte vunnit tillämpning när den nya lagen träder i kraft ska anses meddelade enligt den nya lagen.
Kommitténs förslag: överensstämmer i huvudsak med regeringens utom såvitt avser tiden för ikraftträdande.
Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanser har tillstyrkt kommitténs förslag eller lämnat det utan erinran.
Skälen för regeringens förslag: Offentlighets- och sekretesslagen bör träda i kraft vid halvårsskiftet 2009. Som nämns ovan ändras sekretesslagen ca 10-25 gånger per år. Ändringarna brukar träda ikraft vid olika tidpunkter under året men de flesta ändringar brukar träda i kraft den 1 juli. Förslaget till offentlighets- och sekretesslag måste således samordnas med ett antal andra förslag till ändringar i sekretessregleringen. Samordningen underlättas om förslaget till offentlighets- och sekretesslag träder i kraft före andra ändringar i sekretessregleringen som ska träda i kraft vid halvårsskiftet 2009. Eftersom det räcker att offentlighets- och sekretesslagen träder i kraft en dag före dessa ändringar bör den lagen träda i kraft den 30 juni 2009.
Om en sekretessbestämmelse ändras eller upphävs på grund av att den verksamhet som regleras i paragrafen upphör bör sekretessen för handlingar som har upprättats med anledning av verksamheten normalt fortsätta att gälla. På motsvarande sätt bör den tystnadsplikt som gäller för uppgifter som anställda eller uppdragstagare fått kännedom om i verksamheten normalt fortsätta att gälla. Det finns bl.a. av detta skäl ett stort antal övergångsbestämmelser till ändringar i sekretesslagen. Förslaget till offentlighets- och sekretesslag utgör huvudsakligen en redaktionell omarbetning av sekretesslagen. De övergångsbestämmelser som finns till ändringar i sistnämnda lag bör därför fortsätta att gälla. Detta bör klargöras i en övergångsbestämmelse till den nya lagen.
I många författningar finns det hänvisningar till sekretesslagen. Dessa hänvisningar bör ändras till hänvisningar till offentlighets- och sekretesslagen. För det fall någon sådan ändring förbises bör det i en övergångsbestämmelse till den nya lagen anges att om det i lag eller annan författning hänvisas till bestämmelser som har ersatts genom bestämmelser i den nya lagen, ska i stället de nya bestämmelserna tillämpas.
Ett antal föreskrifter har meddelats med stöd av sekretesslagen. I en övergångsbestämmelse till den nya lagen bör det anges att föreskrifter som har meddelats med stöd av sekretesslagen och som gäller när den nya lagen träder i kraft ska anses meddelade enligt den nya lagen.
När gäller beslut som har fattats i enskilda fall med stöd av sekretesslagen har Lagrådet föreslagit att det bör preciseras i övergångsbestämmelserna vilka beslut som bör anses meddelade enligt den nya lagen. Ett överklagande av en myndighets beslut som fattats före ikraftträdandet av den nya lagen bör prövas med tillämpning av bestämmelserna i den nya lagen. På motsvarande sätt bör förbehåll som vid utlämnande av allmän handling meddelats med stöd av sekretesslagen anses meddelade enligt den nya lagen. Även dispensbeslut som meddelats med stöd av sekretesslagen och som ännu inte vunnit tillämpning när den nya lagen träder i kraft bör anses meddelade enligt den nya lagen.
14 Författningskommentar
14.1 Inledning
Förslaget till offentlighets- och sekretesslag utgör en omarbetning av sekretesslagen. I bilaga 7 och 8 finns jämförelsetabeller i vilka det anges vilka bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen som motsvaras av vilka bestämmelser i sekretesslagen och vice versa.
För närmare kommentarer till de bestämmelser i den nya lagen som motsvaras av bestämmelser i sekretesslagen hänvisas till förarbetena till sistnämnda bestämmelser.
14.2
Förslaget till Offentlighets- och sekretesslag
AVDELNING I. INLEDANDE BESTÄMMELSER
1 kap. Lagens innehåll
1 §
Paragrafen innehåller en kortfattad beskrivning av lagens materiella innehåll och motsvarar huvudsakligen 1 kap. 1 § i sekretesslagen.
2-8 §§
I paragraferna 2-8 §§ anges i varje paragraf innehållet i en av lagens sju avdelningar. Paragraferna, som saknar motsvarighet i sekretesslagen, utgör sammantaget en förteckning över lagens innehåll.
2 kap. Lagens tillämpningsområde
1-5 §§
I paragraferna anges vilka som ska iaktta sekretess och vilka organ som vid tillämpningen av dels tryckfrihetsförordningens regler om rätt att ta del av allmänna handlingar, dels tillämpningen av offentlighets- och sekretesslagens bestämmelser, ska jämställas med myndighet. Paragraferna motsvarar 1 kap. 6, 8 och 9 §§ sekretesslagen.
3 kap. Definitioner
1 §
Paragrafen innehåller inledningsvis en definition av begreppet "sekretess" som motsvarar den definition som finns i 1 kap. 1 § andra stycket sekretesslagen. Sekretess innebär förbud att röja en uppgift, vare sig det sker muntligen, genom utlämnande av en allmän handling eller på något annat sätt.
I övrigt definieras i paragrafen vissa begrepp som används i förarbetena till sekretesslagen för att beskriva lagens systematik och som även används vid tillämpning av sekretesslagen. Dessa är "sekretessbelagd uppgift", "primär sekretessbestämmelse", "bestämmelse om överföring av sekretess", "sekundär sekretessbestämmelse" samt "sekretessbrytande bestämmelse". Ett av de definierade begreppen, "sekretessreglerad uppgift", är dock nytt.
Paragrafen har behandlats i avsnitt 7.
AVDELNING II. MYNDIGHETERS HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR
4 kap. Allmänna åtgärder för att underlätta sökande efter allmänna handlingar, m.m.
Hantering av allmänna handlingar, m.m.
1 §
Paragrafen motsvarar huvudsakligen 15 kap. 9 § sekretesslagen men har omarbetats för att bli teknikneutral. Därutöver anges i paragrafen att en myndighet särskilt ska se till att allmänna handlingar kan lämnas ut med den skyndsamhet som krävs enligt tryckfrihetsförordningen och att en myndighet särskilt ska beakta att enskilda bör beredas goda möjligheter att söka allmänna handlingar. Paragrafen behandlas i avsnitt 8.
Beskrivning av en myndighets allmänna handlingar
2 §
Paragrafen motsvarar huvudsakligen 15 kap. 11 § sekretesslagen men har omarbetats för att bli teknikneutral.
Överföring av upptagning för automatiserad behandling i läsbar form i vissa fall
3 §
Paragrafen motsvarar 15 kap. 14 § sekretesslagen.
Hänsynen till arkivvården, gallring, m.m.
4 §
I paragrafen, som saknar motsvarighet i sekretesslagen, görs en hänvisning till vissa bestämmelser i arkivlagen (1990:782). Av 5 § arkivlagen följer att hänsyn måste tas till arkivvården vid framställning och registrering av allmänna handlingar. Bestämmelserna om gallring i 10 § arkivlagen och om återlämnande eller överlämnande av handlingar i 12 och 15 §§ arkivlagen är tillämpliga på allmänna handlingar oavsett om dessa har arkiverats eller inte.
Paragrafen behandlas i avsnitt 8.
5 kap. Registrering av allmänna handlingar och sekretessmarkering
Registrering av allmänna handlingar
1-4 §§
Paragraferna reglerar myndigheternas registreringsskyldighet och regeringens möjligheter att meddela föreskrifter om undantag från vissa av bestämmelserna.
Bestämmelserna i 1 § första, tredje och fjärde styckena, 3 och 4 §§ motsvarar 15 kap. 1 och 2 §§ sekretesslagen.
Bestämmelsen i 1 § andra stycket motsvarar 15 kap. 13 § sekretesslagen men har moderniserats med anledning av att de i den sistnämnda paragrafen använda begreppen "upptagning för automatisk databehandling" och "ADB-register" är föråldrade. I den nya bestämmelsen används i stället formuleringen "upptagning för automatiserad behandling (jfr 2 kap. 3 § TF). Bestämmelsen avser en direktåtkomstsituation och är formulerad i överensstämmelse med andra bestämmelser i den nya lagen som helt eller delvis avser sådana situationer, se bl.a. bestämmelsen om överföring av sekretess vid direktåtkomst (11 kap. 4 §).
Sekretessmarkering
5 §
Paragrafen motsvarar 15 kap. 3 § sekretesslagen men har omarbetats för att bli teknikneutral. Paragrafen behandlas i avsnitt 8.
6 kap. Utlämnande av allmän handlingar och uppgifter, m.m.
1-11 §§
I paragraferna regleras hur en myndighet ska hantera en begäran om utlämnande av allmän handling eller en begäran om utlämnande av uppgift, vilka skyldigheter en myndighet har när en enskild vill använda tekniska hjälpmedel för att själv ta del av upptagningar för automatiserade behandling hos myndigheten, vilka beslut i nämnda frågor som är överklagbara, till vilken myndighet ett överklagande ska göras samt hur sådana överklaganden ska hanteras. Paragraferna motsvarar 15 kap. 4-8 och 10 §§ sekretesslagen.
AVDELNING III. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM SEKRETESS
7 kap. Grundläggande begrepp
Grundläggande bestämmelser
1 §
Av paragrafen följer att om det gäller förbud enligt denna lag mot att röja en uppgift, får uppgiften inte heller i övrigt utnyttjas utanför den verksamhet för vilken den är sekretessreglerad.
Begreppet "sekretessreglerad uppgift" definieras i 3 kap. 1 §.
Paragrafen motsvarar 1 kap. 4 § första stycket sekretesslagen.
2 §
I paragrafen anges konsekvenserna av att en sekretessreglerad uppgift lämnas till en annan myndighet. Uppgiften omfattas av sekretess hos den mottagande myndigheten endast om det finns en primär sekretessbestämmelse som är tillämplig där eller om sekretess följer av en bestämmelse om överföring av sekretess (jfr prop. 1979/80:2 Del A s. 74-78). Motsvarande gäller när en myndighet har direktåtkomst till sekretessreglerade uppgifter hos en annan myndighet.
Begreppen "sekretessreglerad uppgift", "primär sekretessbestämmelse" och "bestämmelse om överföring av sekretess" definieras i 3 kap. 1 §.
Paragrafen behandlas i avsnitt 9.2.
3 §
Av paragrafen följer att det vid konkurrens mellan flera sekretessbestämmelser är den eller de sekretessbestämmelser enligt vilken uppgiften är sekretessbelagd som har företräde, om inte annat anges i denna lag. Det spelar härvidlag ingen roll om det är fråga om konkurrens mellan primära sekretessbestämmelser, mellan sekundära sekretessbestämmelser eller mellan primära och sekundära sekretessbestämmelser. I samtliga fall är huvudregeln att det är den eller de sekretessbestämmelser enligt vilken uppgiften är sekretessbelagd som har företräde. Begreppet "sekretessbelagd uppgift "definieras i 3 kap. 1 §.
Undantag från huvudregeln finns i 11 kap. 8 § och 43 kap. 2 § andra stycket, se kommentaren till dessa bestämmelser.
Paragrafen behandlas i avsnitt 9.2.
4 §
Om någon som är anställd hos en myndighet lämnar ut uppgifter från myndigheten sker uppgiftslämnandet i allmänhet i tjänsten. Det kan emellertid förekomma fall då uppgiftslämnaren inte företräder myndigheten men han eller hon ändå är skyldig eller berättigad att lämna ut uppgifterna. Bestämmelsen i 4 § tar sikte på sådana situationer. I paragrafen anges att om en person som avses i 2 kap. 1 § andra stycket lämnar en sekretessreglerad uppgift till en annan myndighet och det finns en bestämmelse om överföring av sekretess, ska den bestämmelsen tillämpas även om personen vid överlämnande av uppgiften inte företrädde den myndighet till vilken han eller hon är knuten. Ett exempel är när någon som är tilltalad eller vittne lämnar sekretessbelagda uppgifter till en domstol (jfr 10 kap. 18 § denna lag och 36 kap. 1 § rättegångsbalken).
Paragrafen motsvarar 1 kap. 7 § sekretesslagen.
5 §
I de flesta sekretessbestämmelser i sekretesslagen begränsas den tid sekretessen högst kan gälla för uppgifter i en allmän handling. I 5 § anges hur tiden i sådana fall ska beräknas.
Paragrafen motsvarar 1 kap. 10 § sekretesslagen.
8 kap. Vilka sekretessen gäller mot
1-3 §§
I dessa paragrafer regleras vilka sekretessen gäller mot.
Paragraferna motsvarar 1 kap. 2 och 3 §§ sekretesslagen.
9 kap. Förbud i annan lagstiftning mot att röja eller utnyttja uppgift
1-3 §§
Paragraferna innehåller hänvisningar till bestämmelser som reglerar inskränkningar i möjligheten att utnyttja eller röja vissa uppgifter i andra lagar än sekretesslagen.
Paragraferna motsvarar 1 kap. 4 § andra och tredje styckena samt 12 § sekretesslagen.
10 kap. Sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om undantag från sekretess
I detta kapitel har sekretessbrytande bestämmelser som avser alla eller ett stort antal sekretessbestämmelser, dvs. de sekretessbrytande bestämmelserna i 1 kap. 5 § och 14 kap. sekretesslagen, tagits in. Vidare har bestämmelsen om undantag från sekretess för miljöinformation i 14 kap. 11 § sekretesslagen, bestämmelserna om riksdagens och regeringens dispensbefogenheter i 11 kap. och bestämmelsen om regeringens allmänna dispensbefogenhet i 14 kap. 8 § tagits in i detta kapitel. Bestämmelserna har i vissa fall moderniserats språkligt utan att någon ändring i sak är avsedd.
Bestämmelserna i 14 kap. 4 § sekretesslagen som reglerar dels vad som gäller i fråga om sekretess till skydd för enskild i förhållande till den enskilde själv och, i förekommande fall, till dennes vårdnadshavare, dels vilka befogenheter den enskilde har att förfoga över sådan sekretess, har samlats och förtydligats i 12 kap. Eftersom bestämmelserna i sistnämnda del utgör en sekretessbrytande reglering görs en hänvisning till dessa bestämmelser i 10 kap. 1 §.
De sekretessbrytande bestämmelserna i 10 kap. 20 och 22 §§ bryter endast sekretessen enligt 26 kap. 1 §. Dessa bestämmelser har dock ett sådant samband med de sekretessbrytande bestämmelserna i 19, 21, 23 och 24 §§ att de placeras i 10 kap. trots att de endast avser en sekretessbestämmelse. I övrigt har sekretessbrytande bestämmelser som endast avser sekretess enligt enstaka sekretessbestämmelser placerats i anslutning till berörda sekretessbestämmelser i lagens fjärde-sjätte avdelning. På motsvarande sätt har bestämmelser om undantag från sekretess, med undantag för bestämmelsen som rör miljöinformation i 10 kap. 5 §, placerats i anslutning till berörd sekretessbestämmelse i lagens fjärde-sjätte avdelning. En erinran om detta har tagits in i 10 kap. 28 § andra stycket.
Bestämmelserna i detta kapitel behandlas i avsnitt 9.5.
11 kap. Överföring av sekretess
Bestämmelserna i 11 kap. 1-7 §§ motsvarar bestämmelserna i 13 kap. 1-5 §§ sekretesslagen om överföring av sekretess till vissa organ och verksamheter.
I 11 kap. 8 § regleras vad som gäller vid konkurrens mellan primära sekretessbestämmelser och sådana sekundära sekretessbestämmelser som avses i 1-7 §§. Bestämmelsen utgör ett undantag från huvudregeln i 7 kap. 3 §. Enligt sistnämnda bestämmelse är det vid konkurrens mellan flera sekretessbestämmelser den eller de sekretessbestämmelser enligt vilken uppgiften är sekretessbelagd som har företräde. I 11 kap. 8 § anges att de sekundära sekretessbestämmelser som blir tillämpliga på grund av bestämmelserna om överföring av sekretess i 1-7 §§, med undantag från vad som anges i 7 kap. 3 §, inte ska tillämpas när det finns en annan primär sekretessbestämmelse än 21 kap. 1, 3, 5 och 7 §§ till skydd för samma intresse som är tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten. Detta gäller även om den primära sekretessbestämmelsen ger ett svagare skydd för uppgiften. Även undantag från den primära sekretessbestämmelsens tillämpningsområde har företräde framför de sekundära sekretessbestämmelserna. Undantagsbestämmelsen motsvarar huvudsakligen 13 kap. 6 § sekretesslagen och behandlas i avsnitt 9.6.
En erinran om att det finns ytterligare bestämmelser om överföring av sekretess i lagens fjärde-sjätte avdelningar har tagits in i 11 kap. 9 §.
Bestämmelser om överföring av sekretess som endast avser sekretess enligt en viss sekretessbestämmelse har placerats i anslutning till respektive sekretessbestämmelse i lagens fjärde och femte avdelningar. Bestämmelserna om överföring av sekretess till riksdagen, regeringen, JO, JK, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden och domstolarna i 11 respektive 12 kap. sekretesslagen har tagits in i lagens sjätte avdelning, som innehåller särskilda bestämmelser om sekretess avseende dessa organ.
12 kap. Sekretess i förhållande till den enskilde själv, m.m.
Sekretess i förhållande till den enskilde själv
1 §
I paragrafen anges att sekretess till skydd för en enskild inte gäller i förhållande till den enskilde själv, om inte annat anges i denna lag.
Paragrafen motsvarar delvis 14 kap. 4 § första stycket sekretesslagen och behandlas i avsnitt 9.7.
2 §
I paragrafens första stycke anges att en enskild helt eller delvis kan efterge sekretess som gäller till skydd för honom eller henne, om inte annat anges i denna lag.
I paragrafens andra stycke anges att om en enskild samtycker till att en uppgift som omfattas av sekretess till skydd för honom eller henne lämnas till en annan enskild endast under förutsättning att myndigheten uppställer ett förbehåll, som inskränker den enskilde mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller använda den, ska myndigheten uppställa ett sådant förbehåll när uppgiften lämnas ut.
I paragrafens tredje stycke erinras om att det följer av 13 kap. 5 § andra stycket att den tystnadsplikt som följer av ett sådant förbehåll som anges i andra stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen.
Bestämmelsen i första stycket motsvarar delvis 14 kap. 4 § första stycket sekretesslagen. Bestämmelsen i andra stycket motsvarar 14 kap. 9 § andra stycket sekretesslagen.
Paragrafen behandlas i avsnitt 9.7.
Sekretess i förhållande till vårdnadshavare
3 §
I paragrafens första stycke anges att sekretess till skydd för en enskild gäller, om den enskilde är underårig, även i förhållande till en vårdnadshavare. Sekretessen gäller dock inte i den utsträckning vårdnadshavaren enligt 6 kap. 11 § föräldrabalken har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör den underåriges personliga angelägenheter. Det sistnämnda gäller dock med två undantag. Sekretess kan gälla mot en vårdnadshavare även i ett sådant fall om det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren (första stycket 1) eller annars i fall som anges i offentlighets- och sekretesslagen (första stycket 2).
I andra stycket anges att om sekretess inte gäller i förhållande till vårdnadshavaren förfogar denne enligt 2 § ensam eller, beroende på den underåriges ålder och mognad, tillsammans med den underårige över sekretessen till skydd för den underårige.
Enligt 6 kap. 11 § föräldrabalken har en vårdnadshavare rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Vårdnadshavaren ska i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål. Det är således vårdnadshavaren som, i sin egenskap av den unges ställföreträdare i personliga angelägenheter, normalt utövar den unges befogenheter när det gäller rätten att ta del av och förfoga över uppgifter som omfattas av sekretess till skydd för barnet. Om en omyndig, som är i besittning av viss mognad och omdömesförmåga, själv har lämnat sekretessbelagda uppgifter till t.ex. en läkare torde dock vårdnadshavaren inte kunna göra anspråk på att få kännedom om uppgifterna utan samtycke från myndlingen. Det sagda framgår av förarbetena till 14 kap. 4 § första stycket sekretesslagen (prop. 1979/80:2 Del A s. 330) och kommer i den nya lagen till uttryck i 12 kap. 3 § första stycket.
Beträffande en underårig som på grund av bristande mognad saknar all förmåga till bedömning av sekretessfrågan krävs vårdnadshavarens samtycke till utlämnande. Vårdnadshavarens samtycke är i ett sådant fall också tillräckligt. Beträffande ungdomar måste å andra sidan, beroende på ålder och utveckling, vederbörandes eget samtycke många gånger vara tillräckligt. Häremellan ligger de fall då samtycke för utlämnande bör krävas både från den omyndige och hans eller hennes vårdnadshavare (a. st.). Även detta framgår av förarbetena till 14 kap. 4 § första stycket sekretesslagen och kommer i den nya lagen till uttryck i 12 kap. 3 § andra stycket.
Sekretessbestämmelsen i 12 kap. 3 § första stycket 1 motsvarar 14 kap. 4 § andra stycket sekretesslagen och gäller oavsett barnets ålder. Det krävs enligt bestämmelsen att det men som kan befaras vid utlämnande ska vara betydande, t.ex. genom att den unge kan skadas allvarligt psykiskt, fysiskt eller på annat sätt om uppgiften lämnas. Det torde i praktiken betyda att det i det enskilda fallet ska finnas speciella skäl som tyder på att en uppgift om den underårige kan komma att missbrukas av vårdnadshavaren i något avsevärt avseende (prop. 1988/89:67 s. 38).
Ett sådant undantag som åsyftas i 12 kap. 2 § första stycket 2 finns i 26 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen. Sistnämnda bestämmelse motsvarar 7 kap. 5 § sekretesslagen. Enligt den bestämmelsen gäller socialtjänstsekretessen enligt 26 kap. 1 §, såvitt angår uppgift om underårigs vistelseort, också i förhållande till den underåriges föräldrar eller annan vårdnadshavare, om den underårige har omhändertagits eller vårdas enligt den särskilda lagstiftningen om vård av unga utan samtycke och det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med omhändertagandet eller vården. Enligt förarbetena bör bestämmelsen tillämpas restriktivt. Det bör alltså endast i undantagsfall förekomma att förälder eller vårdnadshavare vägras upplysning om barns vistelseort (prop. 1979/80:2 Del A s. 186).
Bestämmelserna i 12 kap. 3 § och 26 kap. 2 § behandlas i avsnitt 9.7.
13 kap. Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
1 §
Paragrafen innehåller en hänvisning till grundlagsregleringen i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen om rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.
Paragrafen behandlas i avsnitt 9.8.
2 §
I första stycket regleras den meddelarfrihet och det meddelarskydd som anställda och uppdragstagare hos sådana organ som avses i 2 kap. 3 § har i sådan verksamhet som anges där.
I andra stycket görs undantag för verkställande direktör, vice verkställande direktör, styrelseledamot eller styrelsesuppleant i organet.
Paragrafen motsvarar 1 kap. 9 a § sekretesslagen.
Paragrafen behandlas i avsnitt 9.8.
3-4 §§
I dessa paragrafer har det intagits hänvisningar till sådana inskränkningar i rätten att meddela och offentliggöra uppgifter som finns i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen och som har särskild betydelse för sekretessbelagda uppgifter.
Paragraferna behandlas i avsnitt 9.8.
5 §
I första stycket görs en hänvisning till de lagrum i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen med stöd av vilka det i offentlighets- och sekretesslagen har intagits bestämmelser om att vissa tystnadsplikter som följer av dels bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen, dels bestämmelser i andra författningar, inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.
Av andra stycket följer att en tystnadsplikt, som följer av ett förbehåll som uppställts med stöd av 10 kap. 4 § första stycket, 7 § första stycket, 9 § första stycket, 13 § första stycket, 14 § första stycket eller 12 kap. 2 § andra stycket denna lag, begränsar rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.
I tredje stycket görs en hänvisning till att ytterligare bestämmelser om inskränkning av rätten att meddela och offentliggöra uppgifter finns i lagens fjärde-sjunde avdelningar. I lagens fjärde-sjätte avdelning anges sist i respektive kapitel i vilken mån tystnadsplikter, som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet eller av förbehåll som uppställts med stöd av bestämmelser i kapitlet, inskränker rätten att meddela och offentligöra uppgifter. I lagens sjunde avdelning finns bestämmelser om att tystnadsplikt, som följer av bestämmelser i annan författning än denna lag, inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall.
Paragrafen behandlas i avsnitt 9.8.
14 kap. Ansvar
1 §
Bestämmelser om ansvar för den som bryter mot förbud i lag att röja eller utnyttja uppgift och för den som bryter mot förbehåll som meddelats med stöd av lag vid utlämnande av uppgift finns i brottsbalken. I första stycket finns en hänvisning till dessa bestämmelser.
I andra stycket begränsas ansvaret enligt 20 kap. 3 § brottsbalken något. Sådant ansvar ska inte följa om någon, vars anställning hos en myndighet har upphört, röjer eller utnyttjar uppgifter i strid med 19 kap. 1 och 2 §§.
Paragrafen motsvarar 1 kap. 13 § och behandlas i avsnitt 9.9.
AVDELNING IV. SEKRETESS TILL SKYDD FÖR ALLMÄNNA INTRESSEN
I denna avdelning finns kap. 15-20, vilka innehåller sekretessbestämmelser till skydd för det allmännas intressen (jfr 2 kap 2 § första stycket 1-5 och 7 TF). Sekretessbestämmelserna i dessa kapitel motsvarar bestämmelserna i 2-6 och 10 kap. sekretesslagen.
Sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om överföring av sekretess som endast avser enstaka sekretessbestämmelser har placerats i anslutning till sekretessbestämmelserna. Sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om överföring av sekretess som avser alla eller ett stort antal sekretessbestämmelser finns samlade i den tredje avdelningen i 10 respektive 11 kap.
I den sista paragrafen i varje kapitel anges i vilken utsträckning den tystnadsplikt som följer av sekretessbestämmelserna i kapitlet inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen (jfr 16 kap. 1 § 3 sekretesslagen).
Bestämmelserna har i vissa fall moderniserats språkligt utan att någon ändring i sak är avsedd.
AVDELNING V. SEKRETESS TILL SKYDD FÖR ENSKILDS PERSONLIGA ELLER EKONOMISKA FÖRHÅLLADEN
I denna avdelning finns kap. 21-40, vilka innehåller sekretessbestämmelser till skydd för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden (jfr 2 kap 2 § första stycket 6 TF). Sekretessbestämmelserna i dessa kapitel motsvarar bestämmelserna i 7-9 kap. sekretesslagen.
Sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om överföring av sekretess som endast avser enstaka sekretessbestämmelser har placerats i anslutning till sekretessbestämmelserna. Sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om överföring av sekretess som avser alla eller ett stort antal sekretessbestämmelser finns samlade i den tredje avdelningen i 10 respektive 11 kap.
Regeringen och riksdagen har vissa allmänna befogenheter att besluta om dispens från sekretess och att förena sådana beslut med villkor att förbehåll, som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska göras vid utlämnande av uppgiften, se 10 kap. 6-9 §§ i den tredje avdelningen. Det finns vidare bestämmelser som ger regeringen möjlighet att meddela dispens från sekretessen enligt vissa särskilt angivna sekretessbestämmelser. Sistnämnda bestämmelser om dispens har placerats i anslutning till respektive sekretessbestämmelse (se t.ex. 24 kap. 7 § och 28 kap. 16 §). Även beslut om dispens enligt sådana bestämmelser kan enligt sekretesslagen förenas med villkor att förbehåll, som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska göras vid utlämnande av uppgiften (14 kap. 10 § femte stycket sekretesslagen, prop. 1979/80: 2 Del A. s 353). Detta anges, till skillnad från förslaget i lagrådsremissen, i respektive bestämmelse om dispens.
I den sista paragrafen i varje kapitel anges i vilken utsträckning den tystnadsplikt, som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet eller av förbehåll som uppställts med stöd av bestämmelser i kapitlet, inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen (jfr 16 kap. 1 § 3 och 4 sekretesslagen).
Bestämmelserna har i vissa fall moderniserats språkligt utan att någon ändring i sak är avsedd.
AVDELNING VI. SEKRETESS HOS VISSA ORGAN OCH VERKSAMHETER
I denna avdelning finns kap. 41-43, vilka innehåller bestämmelser om sekretess hos vissa organ, nämligen JO, JK, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, undersökningskommissioner och domstolar. Bestämmelserna motsvarar flertalet av bestämmelserna i 11 och 12 kap. sekretesslagen.
Bestämmelsen i 43 kap. 1 § första stycket saknar motsvarighet i sekretesslagen. Bestämmelsen utgör en kodifiering av gällande rätt (jfr prop. 1979/80:2 Del A s. 103 och RÅ 2007:17) och har behandlats i avsnitt 10.1.
Bestämmelserna har i vissa fall moderniserats språkligt utan att någon ändring i sak är avsedd.
AVDELNING VII. TYSTNADSPLIKTER SOM FÖLJER AV ANNAN FÖRFATTNING OCH SOM BEGRÄNSAR RÄTTEN ATT MEDDELA OCH OFFENTLIGGÖRA UPPGIFTER
I denna avdelning finns 44 kap. som innehåller bestämmelser om i vilken mån tystnadsplikter, som följer av bestämmelser i andra författningar än sekretesslagen, inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen. Bestämmelserna i avdelningen motsvarar 16 kap. 1 § 1, 2, 5, 6 och 8-14 sekretesslagen.
Bilagan
Av 2 kap. 4 § följer att vad som föreskrivs i TF om rätt att ta del av handlingar hos en myndighet också ska tillämpas i fråga om handlingar hos de organ som anges i bilagan till denna lag, om handlingarna hör till den verksamhet som anges där. Dessa organ ska vid tillämpningen av denna lag jämställas med myndigheter (jfr 1 kap. 8 § andra stycket sekretesslagen). Bilagan motsvarar sekretesslagens bilaga.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Ikraftträdandebestämmelsen och övergångsbestämmelserna behandlas i avsnitt 13.
14.3 Följdändringar
I avsnitt 2.2-2.127 föreslås följdändringar i ett stort antal författningar där hänvisningar till sekretesslagen byts ut mot hänvisningar till offentlighets- och sekretesslagen.
För det fall det finns hänvisningar till sekretesslagen i ytterligare författningar anges det i övergångsbestämmelserna till offentlighets- och sekretesslagen att om det i lag eller annan författning hänvisas till bestämmelser i sekretesslagen som har ersatts genom bestämmelser i den nya lagen, ska i stället de nya bestämmelserna tillämpas.
Sammanfattning av betänkandet Ordning och reda bland allmänna handlingar (SOU 2002:97)
Utgångspunkter
En del av vårt uppdrag har varit att överväga om det är ändamålsenligt med en uppdelning mellan å ena sidan bestämmelserna i 15 kap. sekretesslagen om registrering av allmänna handlingar m.m. och å andra sidan arkivlagens bestämmelser om registreringens betydelse för arkivvården m.m. Bestämmelserna fyller i huvudsak samma syften och överlappar delvis varandra.
Hur myndigheterna hanterar sina handlingar har betydelse för möjligheten att ta del av allmänna handlingar både på kort och lång sikt. För att uppnå den insyn som är offentlighetsprincipens syfte behövs tydliga och överskådliga bestämmelser. I annat fall finns det risk för försämrad rättssäkerhet och effektivitet i förvaltningen. Det finns också risk för sämre kvalitet vad gäller möjligheten att bygga upp och bevara allmänna handlingar som en del av det nationella kulturarvet.
För att den som vill ta del av allmänna handlingar skall kunna ta tillvara sin rätt, och för att bestämmelserna skall vara enkla för myndigheterna att tillämpa, har vi ansett att det krävs en samordning av reglerna som i dag gäller för myndigheters hantering av allmänna handlingar. På så sätt kan överlappande bestämmelser undvikas och lagstiftningen göras tydligare både för de tillämpande myndigheterna och för enskilda.
Myndigheternas skyldigheter får inte vara beroende av valet av tekniska lösningar. Det är viktigt att bestämmelserna kan tillämpas även under nya tekniska förutsättningar. Det bör därför eftersträvas att bestämmelserna om hantering av allmänna handlingar är så teknikneutrala som möjligt.
En annan viktig förutsättning för att reglerna till stöd för rätten att ta del av allmänna handlingar skall få önskad effekt, är att det finns kunskap om bestämmelserna. Sådan kunskap måste finnas inom förvaltningen, på alla nivåer i organisationen. Kunskapen behövs såväl när det gäller beslut om att upphandla nya datasystem som när det gäller beslut om att lämna ut allmänna handlingar. Även den som har rätt att ta del av allmänna handlingar behöver kunskaper om hur han eller hon skall gå tillväga för att söka handlingar och uppgifter hos myndigheter. Detta ställer krav på en förhöjd kunskapsnivå inom förvaltningen och hos allmänheten beträffande reglerna om rätten att ta del av allmänna handlingar.
Våra förslag
En särskild lag om hantering av allmänna handlingar
Vi föreslår att regleringen i 15 kap. sekretesslagen och arkivlagen skall samordnas i en ny lag; lagen om hantering av allmänna handlingar. Denna lag skall visa på samtliga krav som ställs på en myndighet under hela processen med att hantera allmänna handlingar. Därmed betonas att ansvaret för att göra allmänna handlingar tillgängliga, så att medborgarna kan nyttja sin rätt till insyn, vilar på myndigheten i vars verksamhet handlingarna finns. Genom att bestämmelserna tas in i en gemensam lag blir regleringen neutral mellan hanteringen av allmänna handlingar som används i myndigheternas verksamhet och de handlingar som inte längre är direkt aktuella i verksamheten.
Det finns ett förslag om att 2 kap. tryckfrihetsförordningen från och med den 1 januari 2003 skall innehålla en ny bestämmelse som anger att grundläggande bestämmelser om hur allmänna handlingar skall bevaras, samt om gallring och annat avhändande av sådana handlingar, skall meddelas i lag. Syftet med bestämmelsen är att betona dessa frågors betydelse för offentlighetsinsynen enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen. Eftersom vårt förslag till en ny lag bl.a. har samma syfte, ligger det väl i linje med den pågående förändringen i tryckfrihetsförordningen.
Nedan redovisas några centrala frågor i vårt lagförslag.
Den nya lagens syften
I en portalparagraf i den nya lagen anges dess syften. Dessa är att tillgodose rätten enligt tryckfrihetsförordningen att ta del av all¬männa handlingar (handlingsoffentlighet), skyddet för allmänna handlingar som en del av det nationella kulturarvet, behovet av information för rättskipningen och förvaltningen, och forskningens behov. I portalparagrafen anges vidare att myndigheterna skall registrera, organisera, bevara och i övrigt hantera sina allmänna handlingar så att dessa syften uppnås.
God offentlighetsstruktur
Vi föreslår att lagen skall innehålla en teknikneutral regel som beskriver vad som krävs av myndigheternas hantering av allmänna handlingar för att tillgodose offentlighetsprincipen. En sådan beskrivning måste hållas generell eftersom den skall tillämpas av många olika organ. I bestämmelsen föreslås att myndigheterna, när de organiserar sina handlingar, särskilt skall beakta att
1. allmänna handlingar skall kunna skiljas från andra handlingar,
2. medborgarnas rätt till insyn enligt tryckfrihetsförordningen skall säkerställas, samtidigt som ett fungerande sekretesskydd skall uppnås,
3. allmänna handlingar skall kunna lämnas ut med den skyndsamhet som krävs enligt tryckfrihetsförordningen,
4. allmänna handlingar skall kunna presenteras med det innehåll som de hade när de kom in till myndigheten eller upprättades där och att det skall framgå om uppgifter ändrats eller tillförts handlingarna samt i så fall när,
5. handlingar som myndigheten använder och som tillför sakuppgift vid handläggning av ärenden eller andra processer skall knytas till övriga handlingar i ärendet,
6. allmänna handlingar som hör till ett ärende eller annan process skall kunna presenteras samlat så att de återger handläggningens gång,
7. det skall framgå när och enligt vilken bestämmelse allmänna handlingar skall gallras eller på annat sätt upphör att förvaras hos myndigheten,
8. allmänna handlingar inte skall innehålla onödiga förkortningar eller liknande som kan försvåra insynen enligt tryckfrihetsförordningen.
Registrering och beskrivning av allmänna handlingar
I den nya lagen samlas alla regler om registrerande och förtecknande av allmänna handlingar på ett ställe. På så sätt blir regelverket lättare att tillämpa både för tjänstemän hos myndigheterna och för enskilda som vill ha del av allmänna handlingar.
Vi föreslår att myndigheterna skall registrera allmänna hand¬lingar eller hålla dem organiserade på samma sätt som i dag. Vidare skall myndigheterna föra ett register över de handlingsslag som finns i verksamheten. Myndigheterna skall också upprätta en beskrivning av sina allmänna handlingar.
Registret över handlingsslagen ersätter arkivförteckningen enligt arkivlagen medan beskrivningen av de allmänna handlingarna ersätter arkivbeskrivningen enligt arkivlagen och beskrivningen av ADB-register enligt sekretesslagen.
Med begreppet handlingsslag menar vi allmänna handlingar som genom sin anknytning till en viss typ av process, objekt eller funktion hos en myndighet kan föras samman under en benämning. Exempel på handlingsslag är styrelseprotokoll, brottmålsakter, eller patientjournaler från en viss klinik. Av registret över handlingsslag skall framgå handlingsslagens benämning, eventuell ytterligare beskrivning av innehållet, tidsomfattning, metoder för åtkomst och övriga uppgifter som behövs för förståelse av och åtkomst till handlingarna.
Avsikten med beskrivningen av myndighetens allmänna handlingar är att ge utomstående en överblick över de handlingar, både konventionella och elektroniska, som myndigheten har tillgång till. Den bör därför omfatta uppgifter om verksamhet och organisation samt om viktigare ärendeslag och deras samband med arkivbildningen.
Gallring
Gallring är den mest ingripande åtgärd myndigheter kan vidta när det gäller allmänna handlingar. Gallring innebär att information förstörs, dvs. åtgärden är oåterkallelig när den genomförts. Detta gäller inte bara vid ett fullständigt förstörande av en handling. Information kan också gå förlorad på grund av åtgärder som vidtas med handlingarna, t.ex. när information flyttas från en datateknisk lösning till en annan. För att väcka medvetandet om vad myndigheternas åtgärder med allmänna handlingar kan innebära för rätten att ta del av allmänna handlingar, föreslår vi att begreppet gallring definieras i den nya lagen. Enligt definitionen avses med begreppet gallra att förstöra allmänna handlingar eller att vidta andra åtgärder med allmänna handlingar eller uppgifter i dessa som medför informationsförlust, förlust av möjliga informationssammanställningar, förlust av sökmöjligheter eller förlust av möjligheter att fastställa handlingarnas autenticitet (äkthet och ursprungligt skick).
Vad gäller gallring i övrigt motsvarar vårt förslag i sak arkivlagens regler.
Upptagningar för automatiserad behandling som är tillgängliga för och utgör allmänna handlingar hos flera myndigheter
I den nya lagen samordnas bestämmelserna som gäller upptagningar för automatiserad behandling som är tillgängliga för och utgör allmänna handlingar hos flera myndigheter. Vi har ansett att det för dessa upptagningar, liksom i dag, finns behov av särskilda regler. Detta gäller bestämmelser om registrering av handlingar och handlingsslag, framställning och skydd av handlingarna samt övertagande och överlämnande av arkiv. Vi föreslår dessutom att det införs en bestämmelse beträffande gallring av denna typ av upptagningar.
Det är den myndighet som gör en handling tillgänglig för de andra myndigheterna som har praktisk möjlighet att uppfylla en registreringsskyldighet för handlingen. Det bör därför endast vara denna myndighet som skall vara skyldig att registrera den.
Allmänna handlingar i en gemensam upptagning kan ingå i handlingsslag både hos myndigheter som för in uppgifter i upptagningen och myndigheter som använder upptagningen. Samtidigt kan samma handlingar ingå i handlingsslag som består av hela eller delar av den gemensamma upptagningen. I dag utgör de gemensamma upptagningarna arkiv endast hos en av myndigheterna, i första hand den som svarar för huvuddelen av upptagningen. Vi anser att det även i fortsättningen skall vara endast en myndighet som skall ta ansvar för upptagningen. För att undvika oklarhet om vilken myndighet detta skall vara anser vi att ett särskilt beslut härom måste fattas i varje enskilt fall. I praktiken blir det en fråga som får diskuteras och lösas redan i samband med planering av systemet.
När det gäller statliga myndigheter bör beslutet meddelas av regeringen eller av den myndighet som regeringen föreslår.
Beträffande kommunala myndigheter bör beslutet meddelas av kommun- eller landstingsfullmäktige. Enligt en övergångsbestäm¬melse i förslaget får ansvaret för redan existerande upptagningar som är tillgängliga för flera myndigheter dock ligga kvar på den myndighet som svarar för huvuddelen av upptagningen tills något annat bestämts. Detta innebär att beslut kan meddelas senare, t.ex. i samband med en mer övergripande översyn av reglerna för upptagningen.
Uppgifter om vilka gemensamma upptagningar som en myndighet har tillgång till är viktig information för förståelsen av myndighetens verksamhet och allmänna handlingar. Ansvaret för att redogöra för denna typ av upptagningar i myndighetens beskrivning av allmänna handlingar bör därför finnas för alla myndigheter som har tillgång till upptagningen.
Eftersom en upptagning samtidigt kan vara allmän handling hos flera myndigheter, krävs det i dag föreskrifter eller beslut om gallring för att någon av myndigheterna som inte fått skyldighet att ansvara för handlingen skall få gallra den. Vi föreslår i stället en generell bestämmelse om gallring för dessa myndigheter. En myndighet som har tillgång till information genom direktåtkomst kan därmed avbryta denna utan att göra sig skyldig till en otillåten gallring.
Överklagande och hemligstämpling
Av de bestämmelser som i dag är intagna i 15 kap. sekretesslagen har vi ansett att bestämmelserna om överklagande och hemligstämpling bör vara kvar i sekretesslagen. Bestämmelsen om hemligstämpel har nära anknytning till de materiella bestämmelserna om sekretess. Reglerna om överklagande måste enligt tryckfrihetsförordningen finnas i sekretesslagen.
Tillsyn
Till följd av vårt förslag kommer arkivmyndigheternas tillsyn även att omfatta frågor som i dag regleras i 15 kap. sekretesslagen. Detta innebär att tillsynen kommer att omfatta alla moment i myndigheternas hantering av allmänna handlingar. Skyddet för insynen och kulturarvet kommer därmed att stärkas.
Information och utbildning
Verklig insyn i den offentliga verksamheten förutsätter att medborgarna har kunskaper om sina rättigheter till insyn och information. All personal i offentlig förvaltning måste också ha kunskap om regelsystemet och förmåga att tillämpa det i sin verksamhet. Det pågår redan i dag ett omfattande arbete med att skapa förutsättningar för bra information om offentlighetsprincipen till medborgarna och utbildning för personal inom den offentliga förvaltningen. Myndigheter och organ som arbetar med dessa frågor är bl.a. Riksarkivet och landsarkiven, Statens kvalitets- och kompetensråd, Statskontoret, Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet.
Vi vill framhålla att det är ett ansvar för samtliga myndigheters ledning att se till att offentlighetsprincipen får genomslag i deras verksamhet. Av det följer ett ansvar för att personalens kunskaper om gällande regler är tillräckliga och används. Det innebär också ett ansvar för att se till att dessa frågor beaktas i samband med verksamhetens organisation och användningen av olika tekniska lösningar. Konkret betyder det bl.a. att ledningen har ett ansvar för att se till att tillgängligheten och insynsmöjligheterna, både på lång och kort sikt, inte påverkas negativt av organisationsändringar eller nya tekniska lösningar.
Sammanfattning av för denna proposition relevanta delar av betänkandet Ny sekretesslag (SOU 2003:99)
I detta betänkande redovisar vi vårt uppdrag när det gäller en allmän översyn av sekretesslagen, samverkan mellan och inom myndigheter, samarbetet mot ungdomsbrott, uppgiftslämnande vid misstanke om grova brott samt tystnadsplikter som bryter meddelarfriheten. Betänkandet innebär att vi föreslår en ny sekretesslag.
Vi kommer att behandla återstående delar av uppdraget, nämligen offentlighet och sekretess i det internationella samarbetet samt olika frågor kring insynen i statliga och kommunala företag, i vårt slutbetänkande.
Rätten att ta del av allmänna handlingar regleras i 2 kap. tryckfrihetsförordningen. Denna rätt får begränsas endast om det är påkallat med hänsyn till en eller flera uppräknade sekretessgrunder. Sådana begränsningar skall anges noga i bestämmelser i en särskild lag eller, om det är lämpligare, i en annan lag till vilken den särskilda lagen hänvisar.
Den särskilda lag som tryckfrihetsförordningen syftar på är sekretesslagen (1980:100). Sekretesslagen trädde i kraft den 1 januari 1981. Sedan dess har den offentliga förvaltningen ständigt utvecklats och förändrats. Detta syns i sekretesslagen genom ett stort antal ändringar under årens lopp.
Breder sekretessen ut sig?
Såväl Journalistförbundet som vi själva har undersökt vad de många ändringarna i sekretesslagen innebär för sekretessens omfattning. Undersökningarna visar att sekretesslagen ständigt ändras. Utöver de rent redaktionella ändringarna tillkommer hela tiden nya verksamheter som kräver nya sekretessbestämmelser. Lagen i sig blir alltså allt mer omfångsrik. I takt med att nya verksamheter tillkommer ökar sekretesslagens tillämpningsområde. I den meningen kan det sägas att sekretessen breder ut sig. Detta är ändå inte detsamma som att vi går mot ett mer slutet samhälle. När nya verksamheter tillkommer ökar även offentligheten. Sekretessen i en verksamhet gäller ju sällan generellt utan avser endast vissa uppgifter eller förhållanden i verksamheten. Därutöver är uppgifterna offentliga.
Det finns emellertid ändringar i vår undersökning som vi bedömt som klara utvidgningar av sekretessen. Med utvidgningar av sekretessen menar vi att en befintlig insyn på något sätt inskränkts antingen genom att sekretess införts i en verksamhet som tidigare varit helt offentlig eller att den sekretess som förelegat i verksamheten skärpts. De ändringar vi bedömt som skärpningar av sekretessen har vidtagits efter att problem i verksamheterna uppstått på grund av uppgifters offentlighet.
Samtidigt som sekretessen på vissa områden skärps så tillkommer det ständigt verksamheter på vilka offentlighetsprincipen blir tillämplig. Utöver några få lättnader i sekretessen som gynnar samtliga medborgare har lättnader i sekretessen i några fall skett för parter eller motsvarande som får rätt att ta del av uppgifter som behövs för att de skall kunna ta tillvara sin rätt.
Sekretesslagen är i allra högsta grad en levande lag som ständigt ändras. Det är inte alltid så lätt att se vad en ändring kommer att innebära för öppenheten och insynen. Kopplingen mellan grundlagen och sekretesslagen avser att verka för att lagstiftaren i varje situation noggrant avväger intresset mellan offentlighet och sekretess. Som vi ser det är detta den mest effektiva lagstiftningsmodellen för att förhindra att vi avlägsnar oss allt för långt från offentlighetsprincipen. Samtidigt är det naturligtvis viktigt att utvecklingen på området följs noga.
Vilken väg är möjlig att gå?
En mer användarvänlig lag
Vi anser inte att sekretessbestämmelserna bör förenklas genom att ersättas av mer generellt hållna undantag från insynen. Sekretesslagens anknytning till tryckfrihetsförordningen talar mot en sådan lösning. Vårt uppdrag när det gäller den allmänna översynen av sekretesslagen uppfattar vi närmast vara att överväga hur kraven i tryckfrihetsförordningen bäst kan hävdas. Vi anser att mer generella bestämmelser skulle leda till mer sekretess. De nuvarande grunderna i offentlighets- och sekretesslagstiftningen bör därför bestå.
Sekretesslagen kan emellertid göras mer användarvänlig genom språkliga och redaktionella ändringar. Språket kan moderniseras. Genom avdelningar, fler och kortare kapitel, underrubriker, hänvisningar och förkortningar av paragrafer blir lagen lättare att tillämpa. Vidare kan sekretesslagen bli tydligare genom att definitioner av grundläggande begrepp införs i inledningen av lagen, liksom bestämmelser av grundläggande betydelse för sekretesslagens struktur.
/.../
Skaderekvisiten samt skade- och menbedömningen (kapitel 4)
Vi anser att offentlighetsintresset talar för att skadeprövningen med, som huvudregel, ett omvänt eller ett rakt skaderekvisit bör finnas kvar. Vi bedömer vidare att det saknas anledning att göra ändringar i bedömningarna av skada och men. Vissa bestämmelser till skydd för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden bör dock ändras så att uttrycken skada och men får den betydelse de getts i förarbetena.
/.../
Sekretessmarkering (kapitel 9)
En myndighet får göra en anteckning på en allmän handling om att det kan gälla sekretess för uppgifter i handlingen. Vi föreslår att den anteckningen i fortsättningen bör kallas sekretessmarkering och att denna benämning bör framgå direkt av lagtexten. Vidare föreslår vi att bestämmelsen ändras så att den bättre återspeglar att en anteckning om eventuell sekretess kan göras på alla handlingar oavsett medium. Det uppnås genom att kravet på att anteckningen skall innehålla ordet hemlig tas bort.
/.../
Kostnader m.m. (kapitel 18)
Vårt förslag till ny sekretesslag innebär i princip inte några nya skyldigheter för myndigheterna. Vår bedömning är att förslaget förenklar reglerna på ett sätt som på sikt bör underlätta myndigheternas arbete med offentlighet och sekretess. Förslaget innebär således inte någon kostnadsökning. I ett övergångsskede kommer det dock att krävas utbildning av myndigheternas personal. Kostnaderna för detta bör rymmas inom myndigheternas verksamhetsanslag.
Lagförslag i betänkandet Ordning och reda bland allmänna handlingar (SOU 2002:97)
1 Förslag till Lag om hantering av allmänna handlingar
Enligt riksdagens beslut föreskrivs följande.
1 kap. Grundläggande bestämmelser
Lagens syfte
1 § Denna lag syftar till att tillgodose
1. rätten enligt tryckfrihetsförordningen att ta del av allmänna handlingar (handlingsoffentlighet),
2. skyddet för allmänna handlingar som en del av det nationella kulturarvet,
3. behovet av information för rättskipningen och förvaltningen, och
4. forskningens behov.
Myndigheterna skall registrera, organisera, bevara och i övrigt hantera sina allmänna handlingar så att lagens syften uppnås.
Lagens tillämpningsområde
2 § Denna lag innehåller bestämmelser om myndigheternas och vissa andra organs hantering av allmänna handlingar (2 kap.), handläggning vid utlämnande av allmänna handlingar och serviceskyldighet (3 kap.). Lagen innehåller också bestämmelser om arkivmyndigheterna och deras uppgifter (4 kap.).
Vid tillämpningen av denna lag skall med myndighet jämställas riksdagen och beslutande kommunal församling. Det gäller dock inte vid tillämpningen av 2 kap. 9-13 §§, 14 § första och andra stycket och 4 kap.
Denna lag, utom bestämmelserna i 2 kap. 11-13 §§ och 4 kap. 7-9 §§, tillämpas också på
1. sådana enskilda organ hos vilka allmänna handlingar förvaras med stöd av lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring, och
2. Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar vid förvaring av allmänna handlingar med stöd av lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.
3 § Med statliga myndigheter jämställs i denna lag
1. sådana organ som avses i 1 kap. 8 § andra stycket första meningen sekretesslagen (1980:100) när det gäller allmänna handlingar i den verksamhet som avses i bilagan till sekretesslagen, och
2. allmänna försäkringskassor.
4 § Med kommunala myndigheter jämställs i denna lag sådana juridiska personer som avses i 1 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100).
Definitioner
5 § I denna lag avses med
arkiv
en myndighets allmänna handlingar,
gallra
förstöra allmänna handlingar eller uppgifter i allmänna handlingar, eller vidta andra åtgärder med allmänna handlingar eller uppgifter i dessa, som medför
- informationsförlust,
- förlust av möjliga informationssammanställningar,
- förlust av sökmöjligheter, eller
- förlust av möjligheter att fastställa handlingarnas autenticitet.
handlingsslag
allmänna handlingar som genom sin anknytning till en viss typ av process, objekt eller funktion hos en myndighet kan föras samman under en benämning, exempelvis styrelseprotokoll, akter i brottmål eller patientjournaler från en viss klinik.
2 kap. Myndigheters hantering av allmänna handlingar
God offentlighetsstruktur
1 § Myndigheter skall ta hänsyn till handlingsoffentligheten när de organiserar sina allmänna handlingar. De skall särskilt beakta att
1. allmänna handlingar skall kunna skiljas från andra handlingar,
2. medborgarnas rätt till insyn enligt tryckfrihetsförordningen skall säkerställas, samtidigt som ett fungerande sekretesskydd skall uppnås,
3. allmänna handlingar skall kunna lämnas ut med den skyndsamhet som krävs enligt tryckfrihetsförordningen,
4. allmänna handlingar skall kunna presenteras med det innehåll som de hade när de kom in till myndigheten eller upprättades där och att det skall framgå om uppgifter ändrats eller tillförts handlingarna samt i så fall när,
5. handlingar som myndigheten använder och som tillför sakuppgift vid handläggning av mål, ärenden eller i andra processer skall knytas till övriga handlingar i målet, ärendet eller processen,
6. allmänna handlingar som hör till ett mål, ärende eller annan process skall kunna presenteras samlat så att de återger handläggningens eller processens gång,
7. det skall framgå när och enligt vilken bestämmelse allmänna handlingar skall gallras eller på annat sätt upphör att förvaras hos myndigheten,
8. allmänna handlingar inte skall innehålla onödiga förkortningar, koder eller liknande som kan försvåra insynen enligt tryckfrihetsförordningen.
Registrering av allmänna handlingar
2 § Allmänna handlingar skall registreras utan dröjsmål när de har kommit in till eller upprättats hos en myndighet. Handlingar som inte omfattas av sekretess behöver inte registreras om de hålls organiserade så att det utan svårighet kan fastställas om en handling har kommit in eller upprättats.
Är det uppenbart att en allmän handling är av ringa betydelse för myndighetens verksamhet, behöver den varken registreras eller hållas organiserad.
Om det finns särskilda skäl, får regeringen meddela föreskrifter om att handlingar av ett visst slag som finns i betydande omfattning hos en myndighet inte behöver registreras enligt första stycket.
1 16 § 1 finns särskilda bestämmelser om registrering av upptagningar för automatiserad behandling som är tillgängliga för flera myndigheter.
3 § Vid registrering enligt 2 § skall registret innehålla
1. datum, då handlingen kom in eller upprättades,
2. beteckning som handlingen får vid registreringen,
3. uppgifter om vem handlingen har kommit in från eller vem den har expedierats till,
4. kort sammanfattning av det som handlingen rör.
Uppgifter enligt första stycket 3 eller 4 skall utelämnas eller särskiljas om det behövs för att registret skall kunna visas för allmänheten.
Regeringen får meddela föreskrifter om att andra stycket inte skall tillämpas för visst register. Sådana föreskrifter får meddelas om en tillämpning av andra stycket skulle omfatta flertalet av de i registret angivna handlingarna.
4 § Bestämmelser om hemligstämpel finns i 2 kap. 16 § tryckfrihetsförordningen och 15 kap. 3 § sekretesslagen (1980:100).
Registrering av handlingsslag
5 § En myndighet skall så snart som möjligt registrera de handlingsslag som finns i verksamheten när de uppkommer.
Registret skall innehålla
1. handlingsslagets benämning,
2. en kort sammanfattning av informationen i handlingsslaget,
3. uppgift om när handlingsslaget påbörjades och när det avslutats,
4. metoder för åtkomst, och
5. övriga uppgifter som behövs för förståelse av handlingsslaget.
Beskrivning av myndighetens allmänna handlingar
6 § Myndigheten skall upprätta en beskrivning som ger information om
1. myndighetens organisation och verksamhet,
2. sambandet mellan myndighetens verksamhet och viktigare handlingsslag,
3. vilka arkiv myndigheten tagit emot,
4. vilka uppgifter som regelbundet hämtas från eller lämnas till andra samt hur och när detta sker,
5. rätt till försäljning av personuppgifter,
6. sökingångar i myndighetens allmänna handlingar och
andra arkiv som myndigheten tagit emot,
7. vilka bestämmelser om sekretess som myndigheten
vanligen skall tillämpa på uppgifter i sina handlingar, 8. bestämmelser om gallring,
9. tekniska hjälpmedel som enskilda själva kan få använda hos myndigheten,
10. vem hos myndigheten som skall lämna närmare upplysningar om myndighetens allmänna handlingar, deras användning och sökmöjligheter.
Framställning och skydd av allmänna handlingar
7 § Vid framställning av allmänna handlingar skall myndigheterna använda medel och metoder som är lämpliga med hänsyn till att handlingarna skall kunna läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas under den tid som de skall bevaras.
8 § Myndigheten skall skydda allmänna handlingar mot förstörelse, skada, tillgrepp och obehörig åtkomst.
Utlåning av allmänna handlingar
9 § En myndighet får låna ut allmänna handlingar till andra myndigheter för tjänsteändamål.
Statliga myndigheter får låna ut allmänna handlingar för annat ändamål om det sker med stöd av lag eller föreskrift som meddelats av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Kommunala myndigheter får låna ut allmänna handlingar för annat ändamål om det sker med stöd av lag eller föreskrift som meddelats av kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige. Kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige kan besluta att arkivmyndigheten skall meddela sådana föreskrifter.
Gallring och annat avhändande
10 § Myndigheter får enligt denna lag avhända sig allmänna handlingar genom
1. gallring (14 och 15 §§),
2. att de övertas av arkivmyndighet (4 kap. 6 §), eller
3. att de överlämnas till arkivmyndighet (4 kap. 7 och 8 §§).
11 § Statliga myndigheter får även avhända sig allmänna handlingar genom återlämnande, eller överlämnande som sker med stöd av
1. lag eller föreskrift som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, eller
2. särskilt beslut av regeringen.
12 § Kommunala myndigheter får även avhända sig allmänna handlingar genom återlämnade, eller överlämnade som sker med stöd av
1. lag, eller
2. särskilt beslut av kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige.
Kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige kan besluta att arkivmyndigheten skall fatta beslut enligt första stycket 2.
13 § En myndighet kan lämna tillbaka allmänna handlingar som den fått som lån utan stöd av bestämmelse eller beslut som avses i 11 eller 12 §§.
14 § Statliga myndigheter får endast utföra gallring som anges i lag eller föreskrift som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Kommunala myndigheter får endast utföra gallring som anges i lag eller föreskrift som meddelas av kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige. Kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige kan besluta att arkivmyndigheten skall meddela föreskrift om gallring.
Om det finns avvikande bestämmelser om gallring av vissa allmänna handlingar i annan lag eller i förordning, gäller dessa bestämmelser.
15 § Vid gallring skall beaktas att de handlingar som återstår skall kunna tillgodose de syften som anges i 1 kap. 1 §.
Upptagningar för automatiserad behandling som är tillgängliga för flera myndigheter
16 § För upptagningar för automatiserad behandling som är tillgängliga för och utgör allmänna handlingar hos flera myndigheter, gäller
1. att de skall registreras enligt 2 § endast av den myndighet som gjort upptagningen tillgänglig för övriga myndigheter,
2. att skyldigheterna enligt 5, 7 och 8 §§ skall fullgöras av den av myndigheterna som anges i beslut enligt andra stycket,
3. att de får gallras hos de myndigheter som inte avses med beslut enligt andra stycket, och
4. att de omfattas av 4 kap. 6-9 §§ endast hos den myndighet som anges i beslut enligt andra stycket.
Beslut om vilken statlig myndighet som skall fullgöra skyldigheter enligt första stycket 2 och 4 meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer och för kommunala myndigheter av kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige. Kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige kan besluta att arkivmyndigheten skall meddela sådana beslut.
3 kap. Utlämnande av allmänna handlingar, serviceskyldighet m.m.
Utlämnande av allmän handling
1 § Av 2 kap. 14 § andra stycket tryckfrihetsförordningen framgår att fråga om utlämnande av allmän handling till en enskild sökande prövas av den myndighet som förvarar handlingen, om det inte är särskilt föreskrivet att prövningen skall göras av annan myndighet.
2 § Om en anställd vid myndigheten har ansvar för en allmän handling, enligt arbetsordningen eller på grund av särskilt beslut, skall han eller hon i första hand pröva frågan om handlingen skall lämnas ut till den sökande. I tveksamma fall bör den anställde låta myndigheten pröva frågan, om det kan ske utan onödigt dröjsmål.
Frågan om utlämnande skall prövas av myndigheten om
1. den anställde vägrar att lämna ut handlingen eller lämnar ut den med förbehåll, som inskränker sökandens rätt att röja innehållet eller annars använda handlingen, och
2. sökanden begär sådan prövning.
Sökanden skall få information om möjligheten att begära sådan prövning och att det krävs beslut av myndigheten för att avgörandet skall kunna överklagas.
Utlämnande av uppgift
3 § En myndighet skall på begäran av en enskild sökande lämna uppgift ur allmän handling som förvaras hos myndigheten. Skyldigheten gäller inte om uppgiften är sekretessbelagd eller om arbetets behöriga gång hindras.
I 12 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen finns bestämmelser om tillhandahållande av allmän handling.
4 § En myndighet skall på begäran av en annan myndighet lämna uppgift som den förfogar över. Skyldigheten gäller inte om uppgiften är sekretessbelagd eller om arbetets behöriga gång hindras.
Service och upplysningar beträffande automatiserad behandling
5 § En myndighet skall på begäran ge en enskild sökande tillfälle att själv använda tekniskt hjälpmedel för automatiserad behandling som myndigheten förfogar över för att ta del av upptagning för automatiserad behandling. Sådan skyldighet gäller inte, om det innebär att sökanden får tillgång till upptagning som inte är allmän handling hos myndigheten. Skyldigheten gäller inte heller om bestämmelser om sekretess hindrar det, om det finns risk för förvanskning eller förstöring eller om arbetets behöriga gång hindras.
6 § En myndighet skall, på begäran lämna de särskilda upplysningar som den enskilde behöver för att kunna ta del av upptagningar för automatiserad behandling som är allmänna handlingar hos myndigheten. Skyldigheten gäller inte i den utsträckning arbetets behöriga gång hindras.
Bestämmelser om överklagande
7 § En myndighets beslut att avslå en begäran enligt 5 § får överklagas på det sätt som anges i 15 kap. 7, 9 och 10 §§ sekretesslagen (1980:100).
Av 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen framgår att ett beslut om att inte lämna ut handling eller lämna ut allmän handling med förbehåll, som inskränker sökandens rätt att röja innehållet eller annars använda det, får överklagas. Närmare bestämmelser om överklagande finns i 15 kap. 7-10 §§ sekretesslagen.
4 kap. Arkivmyndigheterna och deras uppgifter
Tillsyn
1 § För tillsyn över att denna lag följs skall det finnas arkivmyndigheter inom statlig och kommunal förvaltning.
Arkivmyndigheterna skall inte ha tillsyn över riksdagen och beslutande kommunala församlingar. Arkivmyndigheterna skall inte heller ha tillsyn över riksdagens myndigheter, regeringen, Regeringskansliet eller utrikesrepresentationen.
Statliga arkivmyndigheter
2 § Regeringen bestämmer vilka arkivmyndigheter som skall finnas för tillsynen över de statliga myndigheterna.
3 § De statliga arkivmyndigheterna skall också ha ansvar för tillsynen över
1. sådana enskilda organ som avses i 1 kap. 2 § tredje stycket 1 om organet förvarar ett statligt arkiv, och
2. sådant organ som avses i 1 kap. 2 § tredje stycket 2.
Kommunala arkivmyndigheter
4 § Kommunfullmäktige utser arkivmyndighet för kommunen och landstingsfullmäktige utser arkivmyndighet för landstinget.
Om ingen arkivmyndighet har utsetts, är kommunstyrelsen arkivmyndighet i kommunen och landstingsstyrelsen i landstinget.
5 § Den kommunala arkivmyndigheten skall ha ansvar för tillsynen över
1. sådana juridiska personer som avses i 1 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100), och
2. sådana enskilda organ som avses i 1 kap. 2 § tredje stycket 1 om organet förvarar ett kommunalt arkiv.
Bestämmer flera kommuner eller landsting tillsammans i en sådan juridisk person som anges i första stycket 1, skall arkivmyndigheten i den kommun eller det landsting som kommunerna eller landstingen bestämt genom avtal, ha ansvar för tillsynen.
Övertagande av arkiv eller del av arkiv
6 § En arkivmyndighet har rätt att ta över arkiv eller del av arkiv från en myndighet som står under dess tillsyn. Overtagande kan ske både efter överenskommelse och på grund av ensidigt beslut från arkiv-myndigheten.
När en arkivmyndighet har tagit över arkiv eller del av arkiv från en annan myndighet, övergår hela ansvaret för materialet till arkiv-myndigheten.
Överlämnande av arkiv
7 § Om en statlig myndighet har upphört och dess verksamhet inte har förts över till en annan statlig myndighet, skall myndighetens arkiv lämnas över till en arkivmyndighet inom tre månader. Det gäller inte om regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriver något annat.
I lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring finns bestämmelser om förvaring av statliga myndigheters arkiv hos enskilda organ i vissa fall. Bestämmelser om förvaring av allmänna handlingar finns också i lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.
8 § Om en kommunal myndighet har upphört och dess verksamhet inte har förts över till en annan kommunal myndighet, skall myndighetens arkiv lämnas över till arkivmyndigheten inom tre månader. Det gäller inte om kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige har beslutat något annat.
I lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring finns bestämmelser om förvaring av kommunala myndigheters arkiv hos enskilda organ i vissa fall.
9 § När ett arkiv har lämnats över till en arkivmyndighet enligt 7 § första stycket eller 8 § första stycket övergår hela ansvaret för materialet till arkivmyndigheten.
Kommunala föreskrifter
10 § Kommunfullmäktige eller landstingsfullmäktige får meddela föreskrifter om hanteringen av allmänna handlingar och arkiv inom kommunen respektive landstinget, i den utsträckning något annat inte är särskilt föreskrivet.
Övergångsbestämmelser
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004, då arkivlagen (1990:782) upphör att gälla.
2. Om det i lag eller annan författning hänvisas till bestämmelser som har ersatts genom bestämmelser i denna lag, skall i stället de nya bestämmelserna tillämpas.
3. Föreskrifter och beslut som meddelats med stöd av arkivlagen och som gäller när denna lag träder i kraft skall anses meddelade enligt denna lag.
4. Beträffande handlingsslag som finns i en myndighets verksamhet när denna lag träder i kraft, skall registrering av handlingsslag vara genomförd senast vid utgången av år 2005.
5. Om det föreligger särskilda skäl får regeringen medge längre anstånd med registrering av handlingsslag än som anges i 4, dock längst till utgången av år 2007.
6. Den myndighet som svarar för huvuddelen av upptagningar för auto-matiserad behandling som är tillgängliga för och utgör allmänna handlingar hos flera myndigheter och som finns när denna lag träder i kraft, skall fullgöra skyldigheter enligt 2 kap. 16 § 2 och 4 tills beslut enligt 2 kap, 16 § andra stycket meddelats.
2 Förslag till Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)1
Enligt riksdagens beslut föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)
dels att 15 kap. 1, 2, 4, 5 och 12-14 §§ skall upphöra att gälla,
dels att 15 kap. 3, 6-11 §§ och rubriken till 15 kap. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
15 kap. Bestämmelser om registrering och utlämnande av allmänna handlingar m.m.
15 kap. Bestämmelser om hemligstämpel och överklagande
3 §
Kan det antas att hinder mot utlämnande av uppgift i allmän handling föreligger enligt sekretessbestämmelse i denna lag eller annan författning, får myndighet utmärka detta genom särskild anteckning. Sådan anteckning skall innehålla beteckningen hemlig samt ange tillämplig bestämmelse, dagen för anteckningen och den myndighet, som har låtit göra den.
Har genom förordning meddelats föreskrift att fråga om utlämnande till enskild av allmän handling, som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet, får prövas endast av viss myndighet, skall handling som avses med sådan föreskrift så snart det kan ske förses med anteckning enligt första stycket. Anteckningen skall innehålla uppgift om vilken myndighet som är behörig att pröva fråga om utlämnande.
Om det kan antas att en uppgift i allmän handling inte kan lämnas ut därför att den omfattas av sekretess, får myndigheten anmärka detta genom en särskild anteckning. En sådan anteckning skall innehålla
1. beteckningen hemlig,
2. tillämplig bestämmelse,
3. datum då anteckningen gjordes, och
4. den myndighet som har gjort anteckningen.
Om utlämnande till en enskild sökande av en allmän handling, som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet, enligt förordning endast får prövas av en viss myndighet, skall anteckning enligt första stycket så snart möjligt göras på handlingen. Anteckningen skall innehålla uppgift om vilken myndighet som skall pröva frågan om utlämnande.
6 §
Av 2 kap. 14 § andra stycket tryckfrihetsförordningen framgår att fråga om utlämnande av allmän handling till enskild prövas av den myndighet som förvarar handlingen, om det inte är föreskrivet att prövningen skall ankomma på annan myndighet.
Svarar viss befattningshavare vid myndighet enligt arbetsordning eller särskilt beslut för vården av handling, ankommer det på honom att i första hand pröva fråga om handlingens utlämnande till enskild. I tveksamma fall skall han hänskjuta frågan till myndigheten, om det kan ske utan omgång. Vägrar han att lämna ut handling eller lämnar han ut handling med förbehåll, som inskränker sökandens rätt att yppa dess innehåll eller annars förfoga över den, skall han, om sökanden begär det, hänskjuta frågan till myndigheten. Sökanden skall underrättas om att han kan begära detta och att beslut av myndigheten krävs för att ett avgörande skall kunna överklagas.
Av 2 kap. 14 § andra stycket tryckfrihetsförordningen framgår att fråga om utlämnande av allmän handling till en enskild sökande prövas av den myndighet som förvarar handlingen, om det inte är särskilt föreskrivet att prövningen skall göras av annan myndighet.
7 §
Beslut varigenom myndighet har avslagit enskilds begäran att få ta del av handling eller lämnat ut allmän handling med förbehåll, som inskränker sökandens rätt att yppa dess innehåll eller annars förfoga över den, får överklagas av sökanden. Om inte annat följer av andra -- fjärde styckena, överklagas beslutet hos kammarrätten eller, såvitt gäller kammarrätts beslut i där väckt ärende, hos Regeringsrätten. Har beslutet meddelats av organ som avses i 1 kap. 8 § andra stycket eller 9 § tillämpas bestämmelserna i 23-25 §§ och 30 § första meningen förvaltningslagen (1986:223) om överklagande.
Har beslut som avses i första stycket meddelats av tingsrätt och rör det handling i domstols rättskipande eller rättsvårdande verksamhet, överklagas det hos hovrätten. Motsvarande beslut av hovrätt i där väckt eller dit överklagat ärende överklagas hos Högsta domstolen. Vid överklagande av tingsrätts eller hovrätts beslut tillämpas i övrigt bestämmelserna i rättegångsbalken om överklagande av beslut.
Första och andra styckena gäller inte för beslut av riksdagen, regeringen, Högsta domstolen eller Regeringsrätten.
Att beslut av statsråd skall överklagas hos regeringen föreskrivs i 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen.
Angående rätt att överklaga beslut av myndighet som lyder under riksdagen är särskilt föreskrivet.
Beslut av en myndighet om att inte lämna ut en handling till en enskild sökande eller att lämna ut en allmän handling med förbehåll, som inskränker sökandens rätt att röja eller på annat sätt använda innehållet, får överklagas av den sökande på det sätt som anges i 9 och 10 §§.
Beslut av riksdagen, regeringen, Högsta domstolen och Regeringsrätten kan inte överklagas.
Beträffande beslut av myndighet som lyder under riksdagen finns det särskilda bestämmelser om överklagande.
8 §
Beslut varigenom myndighet har avslagit annan myndighets begäran att få ta del av handling eller på annat sätt få del av uppgift får överklagas i samma ordning som gäller i fråga om överklagande enligt 7 §. Överklagandet görs hos regeringen, om beslutet har meddelats av en statlig myndighet och överklagas av en annan statlig myndighet.
Första stycket gäller inte för beslut av riksdagen, regeringen, högsta domstolen eller regeringsrätten.
Har i lag eller förordning meddelats bestämmelse som avviker från föreskrifterna i första stycket, gäller den bestämmelsen.
I fråga om beslut som har meddelats av myndighet som lyder under riksdagen är särskilt föreskrivet.
Beslut av en myndighet om att avslå en annan myndighets begäran om att få ta del av en handling eller på annat sätt få del av en uppgift får överklagas av den sökande myndigheten på det sätt som anges i 9 och 10 §§.
Beslut av riksdagen, regeringen, Högsta domstolen och Regeringsrätten kan inte överklagas.
Beträffande beslut av myndighet som lyder under riksdagen finns det särskilda bestämmelser om överklagande.
Om det i lag eller förordning finns bestämmelser som avviker från första stycket, gäller den bestämmelsen.
9 §
Nuvarande lydelse
Myndighet som i sin verksamhet använder automatisk databehandling skall ordna denna med beaktande av den i tryckfrihetsförordningen stadgade rätten att ta del av allmänna handlingar. Därvid skall myndigheten särskilt beakta
1. att allmänna handlingar bör hållas åtskilda från andra handlingar,
2. att skyddet av sekretessbelagda uppgifter i upptagningar som är allmänna handlingar bör vara sådant att insynen enligt tryckfrihetsförordningen inte försvåras,
3. att uppgifter i upptagningar som är allmänna handlingar inte bör innehålla förkortningar, koder och liknande som kan försvåra för den enskilde att ta del av handlingen,
4. att det bör framgå när uppgifter tillförts en upptagning som är allmän handling och, om de ändrats eller gallrats, vid vilken tidpunkt detta skett.
Myndigheten skall vidare ordna databehandlingen med beaktande av det intresse som enskilda kan ha att själva utnyttja terminal eller annat tekniskt hjälpmedel hos myndigheten för att ta del av allmänna handlingar.
Föreslagen lydelse
Beslut som enligt 7 och 8 §§ får överklagas, skall överklagas till kammarrätt, om inte annat framgår av följande uppställning.
Beslut som fattas av
och som gäller
skall överklagas till
en kammarrätt
Regeringsrätten
en tingsrätt
handling i domstolens rättskipande eller rättsvårdande verksamhet
hovrätten
en hovrätt
handling i domstolens rättskipande eller rättsvårdande verksamhet
Högsta domstolen
en statlig myndighet
en annan statlig myndighets begäran
regeringen
ett statsråd
regeringen
10 §
Myndighet skall på begäran bereda enskild tillfälle att själv använda terminal eller annat tekniskt hjälpmedel som myndigheten förfogar över för att ta del av upptagning för automatisk databehandling. Sådan skyldighet föreligger dock inte, om sökanden därigenom får tillgång till upptagning som inte anses som allmän handling hos myndigheten eller om hinder möter på grund av bestämmelse om sekretess, på grund av fara för förvanskning eller förstöring eller av hänsyn till arbetets behöriga gång.
I fråga om beslut, varigenom myndighet har avslagit enskilds begäran enligt första stycket, tillämpas vad som är föreskrivet om överklagande av beslut som avses i 7 § första stycket.
Vid överklagande av beslut enligt 7 eller 8 §§ av sådana organ som avses i 1 kap. 8 § andra stycket eller 9 § tillämpas bestämmelserna om överklagande i 23-25 §§ och 30 § första meningen förvaltningslagen (1986:223). Vid överklagande av en tingsrätts eller hovrätts beslut tillämpas rättegångsbalkens bestämmelser om överklagande av beslut.
11 §
Varje myndighet skall för allmänheten hålla tillgänglig beskrivning av de register, förteckningar eller andra anteckningar hos myndigheten som förs med hjälp av automatisk databehandling (ADB-register). Sådan skyldighet föreligger dock inte i fråga om ADB-register som inte till någon del anses som allmän handling hos myndigheten. Myndigheten är inte heller skyldig att tillhandahålla beskrivning som uppenbarligen skulle vara av ringa betydelse för enskildas rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheten.
Beskrivning som avses i första stycket skall ge upplysning om
1. ADB-registrets benämning,
2. ADB-registrets ändamål,
3. vilka typer av uppgifter i ADB-registret som myndigheten har tillgång till och på vilket sätt dessa uppgifter normalt inhämtas,
4. hos vilka andra myndigheter ADB-registret är tillgängligt för överföring till läsbar form,
5. vilka terminaler eller andra tekniska hjälpmedel som enskild själv kan få utnyttja hos myndigheten,
6. vilka bestämmelser om sekretess som myndigheten vanligen skall tillämpa på uppgifter i ADB-registret,
7. vem som hos myndigheten kan lämna närmare upplysningar om ADB-registret och dess användning i myndighetens verksamhet,
8. rätt till försäljning av personuppgifter.
I beskrivningen skall dock uppgift enligt andra stycket utelämnas, om det behövs för att beskrivningen i övriga delar skall kunna företes för allmänheten.
I lagen (2003:xx) om hantering av allmänna handlingar finns bestämmelser om myndigheternas och vissa andra organs hantering av allmänna handlingar, handläggning vid utlämnande av allmänna handlingar och serviceskyldighet.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
3 Förslag till Lag om ändring i patientjournallagen (1985:562)
Enligt riksdagens beslut föreskrivs i fråga om patientjournallagen (1985:562) att 8 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
8 §
En journalhandling skall bevaras minst tre år efter det den sista uppgiften fördes in i handlingen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att vissa slags journalhandlingar skall bevaras minst tio år. Om bevarande av journalhandlingar som tagits om hand efter beslut av socialstyrelsen finns det särskilda föreskrifter i 12 § andra stycket.
För journalhandlingar som utgör allmän handling gäller, med de undantag som följer av första stycket, arkivlagen (1990:782) samt de bestämmelser som meddelas med stöd av arkivlagen.
En journalhandling skall bevaras minst tre år efter det den sista uppgiften fördes in i handlingen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att vissa slags journalhandlingar skall bevaras minst tio år. Om bevarande av journalhandlingar som tagits om hand efter beslut av socialstyrelsen finns det särskilda föreskrifter i 12 § andra stycket.
För journalhandlingar som utgör allmän handling gäller, med de undantag som följer av första stycket, lagen (2003:xx) om hantering av allmänna handlingar samt de bestämmelser som meddelas med stöd av den lagen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
4 Förslag till Lag om ändring i kommunallagen (1991:900)
Enligt riksdagens beslut föreskrivs i fråga om kommunallagen (1991:900) att 3 kap. 29 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
3 kap.
29 §
Föreskrifter om kommunala arkiv finns i arkivlagen (1990:782).
Föreskrifter om hanteringen av allmänna handlingar inom kommuner och landsting finns i lagen (2003:xx) om hantering av allmänna handlingar.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
5 Förslag till Lag om ändring i lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring
Enligt riksdagens beslut föreskrivs i fråga om lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring att 4 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
4 §
Bestämmelser om enskilda organs vård av allmänna handlingar och om arkivmyndigheters tillsyn av dessa organs arkiv finns i arkivlagen (1990:782).
Bestämmelser om enskilda organs hantering av allmänna handlingar och om arkivmyndigheters tillsyn därav finns i lagen (2003:xx) om hantering av allmänna handlingar.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
6 Förslag till Lag om ändring i lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen
Enligt riksdagens beslut föreskrivs i fråga om lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen att 16 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
16 §
Uppgifter som har utgått ur registret skall arkiveras enligt arkivlagen (1990:782).
Uppgifter som har utgått ur registret skall arkiveras enligt lagen (2003:xx) om hantering av allmänna handlingar.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
7 Förslag till Lag om ändring i lagen (1997:614) om kommunal redovisning
Enligt riksdagens beslut föreskrivs i fråga om lagen (1997:614) om kommunal redovisning att 11 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
11 §
Dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier som används för att bevara räkenskapsinformation skall vara varaktiga och lätt åtkomliga. De skall minst bevaras fram till och med det tionde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. I övrigt gäller bestämmelserna i arkivlagen (1990:782) för dessa handlingar. De skall både före och efter bokföringen förvaras ordnade och på ett betryggande och överskådligt sätt.
Maskinutrustning och system som behövs för att presentera räkenskapsinfomationen i den form som anges i 10 § första stycket 1 eller 2 skall hållas tillgängliga under hela den tid som anges i första stycket.
Dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier som används för att bevara räkenskapsinformation skall vara varaktiga och lätt åtkomliga. De skall minst bevaras fram till och med det tionde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. I övrigt gäller bestämmelserna i lagen (2003:xx) om hantering av allmänna handlingar för dessa handlingar. De skall både före och efter bokföringen förvaras ordnade och på ett betryggande och överskådligt sätt.
Maskinutrustning och system som behövs för att presentera räkenskapsinfomationen i den form som anges i 10 § första stycket 1 eller 2 skall hållas tillgängliga under hela den tid som anges i första stycket.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
8 Förslag till Lag om ändring i lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring m.m.
Enligt riksdagens beslut föreskrivs i fråga om lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring m.m. att 2 och 4 §§ skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2 §
Allmänna handlingar som senast den 31 december 1999 har kommit in till eller upprättats hos Svenska kyrkans beslutande församlingar skall senast den 31 mars 2000 överlämnas till en statlig arkivmyndighet.
I arkivlagen (1990:782) finns bestämmelser om överläm-nande i vissa fall av kyrkokommunala myndigheters arkiv till arkivmyndighet.
Allmänna handlingar som senast den 31 december 1999 har kommit in till eller upprättats hos Svenska kyrkans beslutande församlingar skall senast den 31 mars 2000 överlämnas till en statlig arkivmyndighet.
I lagen (2003:xx) om hantering av allmänna handlingar finns bestämmelser om överlämnande i vissa fall av kyrkokommunala myndigheters arkiv till arkivmyndighet.
4 §
Bestämmelser om vården av allmänna handlingar och om arkivmyndigheternas tillsyn finns i arkivlagen (1990:782).
Bestämmelser om hantering av allmänna handlingar och om arkivmyndigheternas tillsyn finns i lagen (2003:xx) om hantering av allmänna handlingar.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
För denna proposition relevanta lagförslag i betänkandet Ny sekretesslag (SOU 2003:99)
Avd. 1 Allmänna bestämmelser
1 kap. Lagens innehåll
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet och om förbud att lämna ut allmänna handlingar. När det gäller förbud att lämna ut allmänna handlingar innebär bestämmelserna begränsningar i den rätt att ta del av allmänna handlingar som följer av tryckfrihetsförordningen.
2 § I lagens första avdelning finns allmänna bestämmelser (1-11 kap.).
Bestämmelser finns om
- lagens innehåll (1 kap.)
- grundläggande begrepp m.m. (2 kap.)
- lagens tillämpningsområde (3 kap.)
- vem sekretessen gäller mot (4 kap.)
- sekretessgränserna mellan nämnder i samma kommun eller landsting samt inom nämnderna (5 kap.)
- sekretess m.m. utanför sekretesslagen (6 kap.)
- överföring av sekretess mellan myndigheter (7 kap.)
- undantag från sekretess (8 kap.)
- sekretess i förhållande till den enskilde själv och dennes vårdnadshavare (9 kap.)
- ansvar (10 kap.)
- överklagande (11 kap.).
3 § Andra avdelningen innehåller bestämmelser om sekretess med hänsyn till allmänna intressen (12-18 kap.). I tredje avdelningen finns bestämmelser om sekretess med hänsyn till skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden (19-39 kap.). I fjärde avdelningen finns bestämmelser om vissa organ och verksamheter (40-44 kap.). Femte avdelningen innehåller bestämmelser om begränsning av rätten enligt tryckfrihetsförordningen respektive yttrandefrihetsgrundlagen att lämna meddelande för offentliggörande i tryckt eller därmed jämställd skrift eller i radioprogram, film, ljudupptagningar eller därmed jämställt medium (45 kap.).
4 § I lagen (2004:xx) om hantering av allmänna handlingar finns bestämmelser om myndigheternas och vissa andra organs hantering av allmänna handlingar, handläggning vid utlämnande av allmänna handlingar, skyldighet att lämna ut uppgifter ur handlingar och serviceskyldighet.
2 kap. Grundläggande begrepp och bestämmelser
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- sekretessens innebörd (2 §)
- vissa andra grundläggande begrepp (3-9 §§)
- inre sekretess (10 §)
- att sekretess inte överförs automatiskt mellan myndigheter (11 §)
- konkurrens mellan flera bestämmelser (12 och 13 §§)
- tillämpningen av överföringsbestämmelser i vissa fall (14 §)
- beräkning av sekretesstid (15 §)
- sekretessmarkering (16 §).
Grundläggande begrepp
Sekretessens innebörd
2 § Sekretess innebär förbud att röja en uppgift. Förbudet gäller såväl att lämna ut en allmän handling, som att röja uppgifter muntligt eller på något annat sätt.
Gäller förbud enligt denna lag mot att röja en uppgift utanför ett sekretessområde, får uppgiften inte heller i övrigt användas utanför det området. Vad som avses med sekretessområde framgår av 9 §.
Sekretessreglerad uppgift
3 § Med sekretessreglerad uppgift avses i denna lag en uppgift för vilken det finns en bestämmelse om sekretess.
Sekretessbelagd uppgift
4 § Med sekretessbelagd uppgift avses i denna lag en sekretessreglerad uppgift för vilken sekretess gäller i ett enskilt fall.
Sekretessbrytande bestämmelse
5 § Med sekretessbrytande bestämmelse avses i denna lag en bestämmelse som innebär att en uppgift som annars skulle ha varit sekretessbelagd får lämnas ut under vissa förutsättningar.
Primär sekretessbestämmelse
6 § Med primär sekretessbestämmelse avses i denna lag en bestämmelse om sekretess som en myndighet skall tillämpa på grund av att bestämmelsen antingen riktar sig direkt till myndig-heten eller omfattar en viss verksamhet, ett visst slags ärende eller vissa uppgifter som finns hos myndigheten.
Överföringsbestämmelse
7 § Med överföringsbestämmelse avses i denna lag en bestämmelse som anger att om en myndighet lämnar en uppgift som är sekretessreglerad där till en annan myndighet skall sekretessbestämmelsen tillämpas också hos den myndigheten.
Sekundär sekretessbestämmelse
8 § Med sekundär sekretessbestämmelse avses i denna lag en bestämmelse om sekretess som en myndighet skall tillämpa på grund av en överföringsbestämmelse.
Sekretessområde och sekretessgräns
9 § Med sekretessområde avses i denna lag det område inom vilket en sekretessreglerad uppgift får röjas eller användas i verksamheten, om inte annat följer av 10 §, och från vilket den inte får lämnas ut om den är sekretessbelagd.
Med sekretessgräns avses i denna lag avgränsningen av ett sekretessområde.
Grundläggande bestämmelser
Inre sekretess
10 § Om det kan antas att en sekretessreglerad uppgift inte får lämnas ut från ett sekretessområde, får uppgiften inte röjas inom sekretessområdet om det är uppenbart obehövligt för verksamheten.
Sekretess överförs inte automatiskt mellan myndigheter
11 § Får en myndighet från en annan myndighet en uppgift som är sekretessreglerad där, omfattas uppgiften inte av sekretess hos den mottagande myndigheten, såvida inte sekretess följer av en primär sekretessbestämmelse eller av en särskild överföringsbestämmelse.
Konkurrens mellan flera primära sekretessbestämmelser
12 § Om flera primära sekretessbestämmelser till skydd för samma intresse är tillämpliga för en viss uppgift hos en myndighet, skall myndigheten tillämpa den bestämmelse som ger det starkaste sekretesskyddet.
Konkurrens mellan primära och sekundära sekretessbestämmelser
13 § En sekundär sekretessbestämmelse tillämpas inte om en primär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse ändå är tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten.
Undantag från första stycket finns i 20 kap. 2 § och i 32 kap. 5 §.
Tillämpningen av överföringsbestämmelser i vissa fall
14 § Finns det en överföringsbestämmelse, tillämpas den även när en person som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lämnar uppgift till en annan myndighet utan att han eller hon då företräder den myndighet som uppgiften hämtats från.
Beräkning av sekretesstid
15 § Om sekretessen för en uppgift i en allmän handling är begränsad enligt denna lag till en viss tid, räknas tiden från handlingens tillkomst, om inte annat anges. För diarium, journal samt sådant register eller annan förteckning som förs fortlöpande räknas tiden från det att uppgiften fördes in i handlingen.
Sekretessmarkering
16 § Om det kan antas att en sekretessreglerad uppgift i en allmän handling inte får lämnas ut, får myndigheten anmärka detta genom en särskild anteckning (sekretessmarkering). Anteckningen skall ange
1. tillämplig sekretessbestämmelse,
2. datum då anteckningen gjordes, och
3. den myndighet som har gjort anteckningen.
Om utlämnande till en enskild av en allmän handling, som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet, enligt förordning skall prövas endast av en viss myndighet, skall sekretessmarkering så snart möjligt göras på handlingen eller på annat sätt framgå av handlingen. Av anteckningen skall det framgå vilken myndighet som skall pröva frågan om utlämnande.
3 kap. Lagens tillämpningsområde
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om lagens tillämpningsområde i förhållande till
- myndigheter och personer med anknytning till myndigheter (2 §)
- organ som är jämställda med myndigheter (3-7 §§).
Myndigheter och personer med anknytning till myndigheter
2 § Förbud att röja eller använda uppgift enligt denna lag eller enligt lag eller förordning som denna lag hänvisar till gäller för myndighet.
Sådant förbud gäller också för en person som fått kännedom om uppgiften genom att för det allmännas räkning delta i myndighetens verksamhet
1. på grund av anställning eller uppdrag hos myndigheten,
2. på grund av tjänsteplikt, eller
3. på annan liknande grund.
Organ som är jämställda med myndigheter
Riksdagen och beslutande kommunal församling
3 § Riksdagen och beslutande kommunal församling skall vid tillämpningen av denna lag jämställas med myndigheter.
Kommunalförbund
4 § Vad som sägs om kommuner och landsting i denna lag skall tillämpas också på kommunalförbund om inget annat sägs.
Kommunala bolag m.m.
5 § Vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet skall tillämpas också på handlingar hos aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommuner eller landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande. Sådana bolag, föreningar och stiftelser skall vid tillämpningen av denna lag jämställas med myndigheter och, när särskilda regler gäller för nämnd i kommun eller landsting, med sådana nämnder.
Kommuner och landsting skall anses utöva ett rättsligt bestämmande inflytande om de ensamma eller tillsammans
1. äger aktier i ett aktiebolag eller andelar i en ekonomisk förening med mer än hälften av samtliga röster i bolaget eller föreningen eller på något annat sätt förfogar över så många röster i bolaget eller föreningen,
2. har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i styrelsen för ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller en stiftelse, eller
3. utgör samtliga obegränsat ansvariga bolagsmän i ett handelsbolag.
Vid tillämpningen av 1-3 skall inflytande som utövas av en juridisk person över vilken en kommun eller ett landsting bestämmer på det sätt som anges i de nämnda punkterna anses utövat av kommunen eller landstinget.
Första stycket gäller också beträffande handlingar som efter medgivande av en kommun eller ett landsting för viss bestämd tid förvaras hos aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar eller stiftelser där kommuner eller landsting tidigare har utövat ett rättsligt bestämmande inflytande.
Organ som anges i bilagan
6 § Vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos en myndighet skall tillämpas också i fråga om handlingar hos de organ som anges i bilagan till denna lag, om handlingarna hör till den verksamhet som nämns där. Dessa organ skall vid tillämpningen av denna lag jämställas med myndigheter.
Enskilda organ som förvarar allmänna handlingar med stöd av lag
7 § Ett enskilt organ skall vid tillämpningen av denna lag jämställas med myndigheter när det hanterar sådana allmänna handlingar som det förvarar med stöd av lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring. Detsamma gäller Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar vid hanteringen av allmänna handlingar som förvaras med stöd av lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.
4 kap. Vem sekretessen gäller mot
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess
- mot enskild (2 §)
- mot en annan myndighet (3 §)
- mot utländska myndigheter (4 §)
- inom en myndighet (5 §).
Sekretess mot enskild
2 § En uppgift för vilken sekretess gäller enligt denna lag får inte röjas för enskild i andra fall än som anges i denna lag eller i lag eller förordning som denna lag hänvisar till.
Sekretess mot en annan myndighet
3 § En uppgift för vilken sekretess gäller enligt denna lag får inte röjas för en annan myndighet i andra fall än som anges i denna lag eller i lag eller förordning som denna lag hänvisar till.
Särskilda bestämmelser om sekretessgränser mellan nämnder inom samma kommun eller landsting när det gäller verksamheter som är av samma slag finns i 5 kap. 2 §.
Sekretess mot utländska myndigheter
4 § En uppgift för vilken sekretess gäller enligt denna lag får inte röjas för en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation annat än om
1. utlämnande sker i enlighet med särskild föreskrift i lag eller förordning, eller
2. om uppgiften i motsvarande fall skulle få lämnas ut till en svensk myndighet och det enligt den utlämnande myndighetens prövning står klart att det är förenligt med svenska intressen att uppgiften lämnas till den utländska myndigheten eller mellanfolkliga organisationen.
Sekretess inom en myndighet
5 § Vad som sägs om sekretess mot en annan myndighet i 3 § och vad som sägs i andra bestämmelser i denna lag om uppgiftslämnande till en annan myndighet och överföring av sekretess mellan myndigheter gäller också mellan olika verksamhetsgrenar inom samma myndighet, när de är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra.
Särskilda bestämmelser om sekretessgränser inom en nämnd i en kommun eller ett landsting finns i 5 kap. 3 §.
5 kap. Sekretessgränserna mellan nämnder i samma kommun eller landsting samt inom nämnderna
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- när sekretess gäller mellan nämnder i samma kommun eller landsting (2 §)
- när sekretess gäller inom en nämnd i en kommun eller ett landsting (3 §)
- vad som avses med verksamheter av samma slag (4 §)
- gemensamma nämnder och kommunalförbund (5 och 6 §§)
- integrerade verksamheter (7 §).
När gäller sekretess mellan nämnder i samma kommun eller landsting?
2 § Det finns ingen sekretessgräns mellan nämnder inom en kommun eller ett landsting till den del verksamheterna är av samma slag.
När gäller sekretess inom en nämnd i en kommun eller ett landsting?
3 § Vad som sägs om sekretess mot en annan myndighet i 4 kap. 3 § och vad som sägs i andra bestämmelser i denna lag om uppgiftslämnande till en annan myndighet och överföring av sekretess mellan myndigheter gäller mellan verksamheter som är av olika slag inom en nämnd i en kommun eller ett landsting.
Vad avses med verksamheter av samma slag?
4 § Med verksamheter av samma slag avses verksamheter som rör samma förhållanden och har samma inriktning.
Vilka verksamheter som är av samma eller olika slag på hälso- och sjukvårdens, socialtjänstens och skolans område framgår av 21 kap. 2 §, 22 kap. 2 § och 23 kap. 2 §.
Särskilt om gemensamma nämnder och kommunalförbund
5 § Om en kommun eller ett landsting överlåtit någon del av sin verksamhet till en gemensam nämnd, finns det ingen sekretessgräns mellan en nämnd i den överlåtande kommunen eller landstinget och den överlåtna verksamheten till den del verksamheterna är av samma slag.
Detsamma gäller när en kommun eller ett landsting överlåtit del av viss verksamhet till ett kommunalförbund.
6 § En uppgift för vilken sekretess gäller får inte lämnas mellan en nämnd i en kommun eller ett landsting och den del av verksamheten i en gemensam nämnd eller ett kommunalförbund som överlämnats från en annan kommun eller ett annat landsting.
Integrerade verksamheter
7 § Det finns ingen sekretessgräns mellan sådan hälso- och sjukvård som anges i 18 § första stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och sådan socialtjänst som anges i 5 kap. 5 § andra stycket eller 7 § tredje stycket socialtjänstlagen (2001:453) när dessa verksamheter bedrivs inom samma nämnd.
6 kap. Bestämmelser om sekretess m.m. utanför sekretesslagen
1 § I detta kapitel finns hänvisningar till bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt i
- insiderstrafflagen (2000:1086) (2 §)
- lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål, lagen (2000:343) om internationellt polisiärt samarbete, lagen (2000:344) om Schengens informationssystem samt lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete (3 §)
- fråga om företagshemligheter och revisorer (4 §).
2 § I insiderstrafflagen (2000:1086) finns bestämmelser om förbud att använda eller röja vissa uppgifter som är ägnade att väsentligt påverka kursen på finansiella instrument.
3 § Bestämmelser som begränsar möjligheten att använda vissa uppgifter som en svensk myndighet har fått från en myndighet i en annan stat finns i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål, lagen (2000:343) om internationellt polisiärt samarbete, lagen (2000:344) om Schengens informationssystem samt lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete.
4 § I fråga om tystnadsplikt beträffande företagshemligheter och tystnadsplikt för revisorer finns bestämmelser som är tillämpliga utöver sekretessbestämmelserna i denna lag.
7 kap. Överföring av sekretess mellan myndigheter
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- överföring av sekretess för uppgifter som skall användas i en viss verksamhet (2-5 §§)
- överföring av sekretess till riksdagen, regeringen och andra myndigheter (6-13 §§)
- undantag för uppgifter som tas in i beslut (14 §).
I 15 § finns hänvisningar till ytterligare bestämmelser om överföring av sekretess.
Överföring av sekretess för uppgifter som skall användas i en viss verksamhet
Tillsyn och revision
2 § Får en myndighet i verksamhet som avser tillsyn eller revision, från en annan myndighet en uppgift som är sekretessreglerad där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig också hos den mottagande myndigheten.
Disciplinansvar m.m.
3 § Får en myndighet i sin förvaltande verksamhet i ärende om disciplinansvar eller skiljande från anställning eller i annat jämförbart rättsligt förfarande vid myndigheten från en annan myndighet en uppgift som är sekretessreglerad där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig också hos den mottagande myndigheten.
Forskningsverksamhet
4 § Får en myndighet i sin forskningsverksamhet från en annan myndighet en uppgift som är sekretessreglerad där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig också hos den mottagande myndigheten.
Fackliga förhandlingar m.m.
5 § Får en myndighet i verksamhet som avser sådan förhandling med arbetstagarorganisation som avses i 17 kap. 9 och 10 §§, från en annan myndighet en uppgift som är sekretessreglerad där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig också hos den mottagande myndigheten.
I 9 § finns bestämmelser om överföring av sekretess enligt första stycket till regeringen.
Överföring av sekretess till riksdagen, regeringen och andra myndigheter
Riksdagen
6 § Får riksdagen från regeringen en uppgift som är sekretessreglerad där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig också hos riksdagen.
7 § Om en uppgift som är sekretessreglerad hos en myndighet överlämnas till riksdagen för prövning av om den skall lämnas ut, blir sekretessregleringen tillämplig också hos riksdagen.
Regeringen
8 § Om en uppgift som är sekretessreglerad hos en myndighet överlämnas till regeringen för prövning av om den skall lämnas ut, blir sekretessregleringen tillämplig också hos regeringen.
9 § Får regeringen i verksamhet som avser uppföljning av myndigheters arbetsgivarpolitik från en annan myndighet en uppgift som är sekretessreglerad där enligt 5 § första stycket eller enligt 17 kap. 9 och 10 §§ gäller sekretessregleringen även hos regeringen.
Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern
10 § I 42 kap. 6 § finns bestämmelser om överföring av sekretess från annan myndighet till Riksdagens ombudsmän eller Justitiekanslern.
Domstol
11 § Får en domstol i sin rättskipande eller rättsvårdande verksamhet från domstol eller annan myndighet en uppgift som är sekretessreglerad där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig också hos domstolen.
Arkivmyndigheter
12 § Om en myndighet överlämnar en uppgift som är sekretessreglerad där till en arkivmyndighet, blir sekretessbestämmelsen tillämplig också hos arkivmyndigheten. Sekretess hindrar dock inte att en arkivmyndighet lämnar ut en uppgift till den myndighet som överlämnat uppgiften, om inte myndigheten på grund av föreskrifter om gallring eller överlämnande är förhindrad att själv bevara uppgiften.
Enskilda organ som förvarar allmänna handlingar med stöd av lag
13 § Om ett enskilt organ, som avses i lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring, får en handling för förvaring som härrör från en myndighet och som innehåller en uppgift som är sekretessreglerad hos myndigheten, blir sekretessbestämmelsen tillämplig också hos det enskilda organet.
Får Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring en allmän handling enligt lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m. som innehåller en uppgift som är sekretessreglerad, blir sekretessbestämmelsen tillämplig också hos Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar.
Uppgifter som tas in i beslut
14 § Bestämmelserna i 2-5 §§ samt i 9, 12 och 13 §§ tillämpas inte om uppgiften tas in i beslut hos den mottagande myndigheten.
Ytterligare bestämmelser om överföring av sekretess
15 § Ytterligare bestämmelser om överföring av sekretess finns i avd. 2-4.
8 kap. Sekretessbrytande bestämmelser
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- samtycke (2 §)
- nödvändigt utlämnande (3 §)
- undantag från sekretess vid uppgiftslämnande till riksdagen, regeringen och andra myndigheter (4-14 §§)
- undantag från sekretess vid uppgiftslämnande till enskild (15-22 §§)
- regeringens dispensmöjligheter (24 och 25 §§).
I 23 § finns en anmärkning om att det finns sekretessbrytande bestämmelser även i andra delar av denna lag. I 26 § finns en hänvisning till bestämmelserna om riksdagens dispensmöjligheter.
Samtycke
2 § Sekretess till skydd för enskild hindrar inte att en uppgift lämnas ut om den enskilde, på sätt som framgår av 9 kap., samtycker till det.
Nödvändigt utlämnande
3 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas ut, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten skall kunna fullgöra sin verksamhet.
Undantag från sekretess vid uppgiftslämnande till riksdagen, regeringen och andra myndigheter
Riksdag och regering
4 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till riksdagen eller regeringen.
Uppgiftsskyldighet
5 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en annan myndighet, om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning.
Omprövning av beslut
6 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en myndighet, om uppgiften behövs där för omprövning av beslut eller åtgärd av den myndighet där uppgiften förekommer.
Tillsyn och revision
7 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en myndighet om uppgiften behövs där för tillsyn över eller revision hos den myndighet där uppgiften förekommer.
Disciplinansvar m.m.
8 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en myndighet, om uppgiften behövs där för förundersökning, rättegång, ärende om disciplinansvar eller skiljande från anställning eller annat jämförbart rättsligt förfarande vid myndigheten mot någon rörande hans eller hennes deltagande i verksamheten vid den myndighet där uppgiften förekommer.
Brottsmisstankar
9 § I andra fall än sådana som anges i 10 och 11 §§ hindrar sekretess inte att uppgift som rör misstanke om brott lämnas till åklagarmyndighet, polismyndighet eller någon annan myndighet som har till uppgift att ingripa mot brottet, om fängelse är föreskrivet för brottet och detta kan antas föranleda någon annan påföljd än böter.
10 § Om inte annat följer av 11 §, får uppgifter som omfattas av sekretess enligt 21 kap. 4-10 §§, 22 kap. 3-13 §§, 24 kap. 7 §, 26 kap. 14 §, 28 kap. 9 och 10 §§, 30 kap. 2, 4 och 6-8 §§, 38 kap. 2 § eller 39 kap. 3 och 7 §§ lämnas till de myndigheter som anges i 9 § bara om uppgiften rör misstanke om brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år eller försök till sådant brott.
11 § Uppgifter som omfattas av sekretess enligt 21 kap. 4-7 §§, 22 kap. 3, 5-9 och 11-13 §§ eller 38 kap. 2 § får lämnas till åklagarmyndighet eller polismyndighet om uppgiften rör misstanke om
1. brott som avses i 3, 4 eller 6 kap. brottsbalken och som riktat sig mot någon som inte har fyllt 18 år, eller
2. brott som avses i lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor och som riktat sig mot någon som inte har fyllt 18 år.
Yttrande av sakkunnig
12 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas i ett muntligt eller skriftligt yttrande av sakkunnig till en domstol eller myndighet som bedriver förundersökning i brottmål.
Delgivning
13 § Sekretess hindrar inte att en uppgift om enskilds adress, telefonnummer och arbetsplats lämnas till en myndighet, om uppgiften behövs där för delgivning enligt delgivningslagen (1970:428).
Om den enskilde har begärt hos en myndighet som driver televerksamhet att abonnemanget skall hållas hemligt och om uppgiften omfattas av sekretess enligt 28 kap. 11 § första stycket får den lämnas ut endast om den myndighet som begär uppgiften finner att det kan antas att den som söks för delgivning håller sig undan eller om det annars finns synnerliga skäl.
Generalklausul
14 § Utöver vad som följer av 4-13 §§ får en uppgift som sekretess gäller för lämnas till en myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda.
Första stycket gäller inte i fråga om sekretess enligt 21 kap. 4-10 §§, 22 kap. 3-13 §§, 24 kap. 7 §, 26 kap. 14 §, 28 kap. 9 och 10 §§, 30 kap. 2, 4 och 6-8 §§, 38 kap. 2 § eller 39 kap. 3 och 7 §§.
Första stycket gäller inte heller om utlämnandet strider mot lag eller förordning eller föreskrift som har meddelats med stöd av personuppgiftslagen (1998:204).
Undantag från sekretess vid uppgiftslämnande till enskilda
Allmänintresset av insyn
15 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en enskild om det enligt den utlämnande myndighetens prövning är uppenbart att allmänintresset har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda.
Första stycket får inte tillämpas när sekretess gäller enligt en bestämmelse som anges i 14 § andra stycket eller när en tystnadsplikt bryter meddelarfriheten enligt 45 kap.
Myndigheters möjlighet att göra förbehåll om hur uppgiften får användas
16 § Om en myndighet finner att sådan risk för skada, men eller annan olägenhet som enligt bestämmelse om sekretess hindrar att uppgift lämnas till enskild kan undanröjas genom förbehåll som inskränker den enskildes rätt att lämna uppgiften vidare eller på något annat sätt använda den, skall myndigheten göra sådant förbehåll när uppgiften lämnas till den enskilde.
Partsinsyn
17 § Sekretess hindrar inte att någon som är sökande, klagande eller annan part i mål eller ärende hos domstol eller annan myndighet och som på grund därav har rätt till insyn, tar del av handling eller annat material i målet eller ärendet. Handling eller annat material får dock inte lämnas ut, om det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att en sådan uppgift i materialet som sekretess gäller för inte röjs. I sådant fall skall myndigheten på annat sätt lämna parten upplysning om vad materialet innehåller, i den utsträckning det behövs för att han eller hon skall kunna ta till vara sin rätt och det kan ske utan allvarlig skada för det intresse som sekretessen skall skydda.
Sekretess hindrar aldrig att en part i mål eller ärende tar del av dom eller beslut i målet eller ärendet. Inte heller innebär sekretess begränsning i en parts rätt enligt rättegångsbalken att få del av alla omständigheter som läggs till grund för avgörande av mål eller ärende.
Första och andra styckena tillämpas inte, om det finns avvikande bestämmelser i någon annan lag.
18 § En myndighet får göra förbehåll, som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgift vidare eller använda uppgift när myndigheten enligt 17 § första stycket lämnar uppgift till part, ställföreträdare, ombud eller biträde.
Förbehållet får inte innebära förbud mot att använda uppgiften i målet eller ärendet eller mot att lämna muntlig upplysning till part, ställföreträdare, ombud eller biträde.
Möjlighet att lämna uppgift till ombud m.fl. för att ta till vara sin rätt
19 § Sekretess hindrar inte att den som är knuten till myndigheten på det sätt som anges i 3 kap. 2 § andra stycket och som är misstänkt för brott eller mot vilken rättegång eller annat jämförbart rättsligt förfarande har inletts lämnar uppgift till sitt ombud eller biträde i saken eller till annan enskild, om det behövs för att han eller hon skall kunna ta till vara sin rätt.
I fråga om utlämnande av uppgift till biträde i visst fall gäller vad som är föreskrivet i 6 § andra stycket lagen (1999:988) om förhör m.m. hos kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet.
Uppgifter till fackliga företrädare
20 § Sekretess enligt 17 kap. 2-9, 13 och 14 §§, 26 kap. 6 och 7 §§, 8 § andra stycket, 9 och 11 §§, 27 kap. 2-6 §§ samt 30 kap. 2 och 4-11 §§ hindrar inte att en myndighet fullgör vad som i lag är föreskrivet om skyldighet att lämna information till företrädare för arbetstagarorganisation eller till skyddsombud. Denna sekretess hindrar inte heller att en myndighet lämnar sådan information till
1. en ledamot i skyddskommitté om informationen behövs för hans eller hennes uppdrag, eller
2. en deltagare i en särskilt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet på ett arbetsställe om informationen behövs för verksamheten.
21 § För den som får ta emot en uppgift med stöd av 20 § och som är knuten till myndigheten på det sätt som anges i 3 kap. 2 § andra stycket gäller samma förbud att lämna ut eller använda uppgiften som hos myndigheten.
En företrädare för en arbetstagarorganisation får trots förbudet lämna uppgiften vidare till en ledamot i organisationens styrelse. Har ett skyddsombud, en skyddskommittéledamot eller en deltagare i särskilt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet utsetts av sådan lokal arbetstagarorganisation som avses i 6 kap. 2 och 8 §§ arbetsmiljölagen (1977:1160), får ombudet, ledamoten eller deltagaren trots förbudet lämna uppgiften vidare till en ledamot i organisationens styrelse eller till en sakkunnig i arbetsmiljöfrågor hos en central arbetstagarorganisation som den lokala organisationen hör till. Rätten att lämna uppgift vidare gäller endast om uppgiftslämnaren underrättar mottagaren om förbudet. I sådant fall gäller förbudet också för mottagaren.
Även om det är förbjudet enligt denna lag att lämna ut eller använda en uppgift får företrädare för arbetstagarorganisation, skyddsombud, ledamot av skyddskommitté eller den som deltar i arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet på ett arbetsställe använda uppgiften för sitt uppdrag. Han eller hon får dock inte röja uppgiften för någon annan.
22 § Myndighet får göra förbehåll, som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgift vidare eller använda uppgift, när myndigheten med stöd av 20 § lämnar uppgift till någon som inte är knuten till myndigheten på det sätt som anges i 3 kap. 2 § andra stycket.
Vad som föreskrivs i 21 § andra-fjärde styckena om förbud att lämna ut eller använda uppgift tillämpas också på sådana förbehåll.
Ytterligare bestämmelser om undantag
23 § Ytterligare bestämmelser om undantag från sekretess finns i avd. 2-4.
Regeringens dispensmöjligheter
24 § Regeringen får, förutom när det särskilt anges i bestämmelse om sekretess, i enskilda fall besluta om undantag från sekretess när det behövs av synnerliga skäl.
25 § Om regeringen i ett enskilt fall beslutar om undantag från sekretess till förmån för en enskild, får regeringen förena beslutet med ett förbehåll som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller använda den.
Riksdagens dispensmöjligheter
26 § I 41 kap. 5 § finns bestämmelser om riksdagens dispensmöjligheter.
9 kap. Sekretess i förhållande till den enskilde själv och dennes vårdnadshavare
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- sekretess i förhållande till den enskilde själv (2 §)
- den enskildes möjlighet att påverka sekretessen (3 §)
- sekretess i förhållande till vårdnadshavare (4 §).
Sekretess i förhållande till den enskilde själv och dennes möjlighet att påverka sekretessen
2 § Sekretess till skydd för enskild gäller inte i förhållande till den enskilde själv. Detta gäller dock inte om annat följer av bestämmelser i denna lag.
3 § En enskild får medge att sekretess till skydd för den enskilde själv hävs helt eller delvis. Detta gäller dock inte om annat följer av bestämmelser i denna lag.
Den enskilde får också ställa som villkor, för att sekretessen skall få hävas i förhållande till någon annan enskild, att den myndighet som lämnar ut uppgiften gör ett förbehåll som inskränker den enskilde mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller använda den. Myndigheten skall då göra ett sådant förbehåll när uppgiften lämnas ut.
Sekretess i förhållande till vårdnadshavare
4 § Sekretess för uppgift till skydd för en underårig gäller inte i förhållande till vårdnadshavare i den utsträckning vårdnadshavaren enligt 6 kap. 11 § föräldrabalken har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör den underåriges personliga angelägenheter.
Om sekretess inte gäller i förhållande till vårdnadshavaren förfogar denne enligt 3 § ensam eller, beroende på den underåriges ålder och mognad, tillsammans med den underårige över sekretessen till skydd för den underårige.
Utöver vad som följer av första stycket gäller sekretess för uppgift till skydd för en underårig i förhållande till vårdnadshavaren, endast om det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren. I sådant fall får vårdnadshavaren inte heller förfoga över sekretessen enligt 3 §.
Av 22 kap. 4 § framgår att sekretess i vissa fall gäller för uppgift om underårigs vistelseort i förhållande till den underåriges föräldrar eller annan vårdnadshavare.
10 kap. Ansvar
1 § I detta kapitel finns en hänvisning till vissa bestämmelser om ansvar i brottsbalken (2 §). Vidare finns en inskränkning för vissa fall i ansvaret enligt 20 kap. 3 § brottsbalken (3 §).
2 § I brottsbalken finns bestämmelser om ansvar för den som bryter mot förbud enligt denna lag att röja eller använda uppgift och för den som bryter mot förbehåll som har gjorts med stöd av lagen vid utlämnande av uppgift.
3 § Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken skall inte följa om någon, vars anställning hos en myndighet har upphört, röjer eller använder uppgifter i strid mot 17 kap. 2 och 3 §§.
11 kap. Överklagande
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- överklagande av enskild (2 §)
- överklagande av myndighet (3 §)
- sättet för överklagande (4 och 5 §§).
Överklagande av enskild
2 § Beslut av en myndighet om att inte lämna ut en handling till en enskild sökande eller att lämna ut en allmän handling med förbehåll, som inskränker sökandens rätt att röja eller på annat sätt använda innehållet, får överklagas av den sökande på det sätt som anges i 4 och 5 §§.
Beslut av riksdagen, regeringen, Högsta domstolen och Regeringsrätten kan inte överklagas.
Beträffande beslut av myndighet som lyder under riksdagen finns det särskilda bestämmelser om överklagande.
Överklagande av myndighet
3 § Beslut av en myndighet om att avslå en annan myndighets begäran om att få ta del av en handling eller på annat sätt få del av en uppgift får överklagas av den sökande myndigheten på det sätt som anges i 4 och 5 §§.
Beslut av riksdagen, regeringen, Högsta domstolen och Regeringsrätten kan inte överklagas.
Beträffande beslut av myndighet som lyder under riksdagen finns det särskilda bestämmelser om överklagande.
Om det i lag eller förordning finns bestämmelser som avviker från första stycket, gäller den bestämmelsen.
Sättet för överklagande
4 § Beslut som enligt 2 och 3 §§ får överklagas, skall överklagas till kammarrätt, om inte annat framgår av följande uppställning.
Beslut som fattas av
och som gäller
skall överklagas till
en kammarrätt
Regeringsrätten
en tingsrätt
handling i domstolens rättskipande eller rättsvårdande verksamhet
hovrätten
en hovrätt
handling i domstolens rättskipande eller rättsvårdande verksamhet
Högsta domstolen
en statlig myndighet
en annan statlig myndighets begäran
regeringen
ett statsråd
regeringen
5 § Vid överklagande av beslut enligt 2 eller 3 § av sådana organ som avses i 3 kap. 5 och 6 §§ tillämpas bestämmelserna om överklagande i 23-25 §§ och 30 § första meningen förvaltningslagen (1986:223). Vid överklagande av en tingsrätts eller hovrätts beslut tillämpas rättegångsbalkens bestämmelser om överklagande av beslut.
Avd. 2 Sekretess med hänsyn till allmänna intressen
12 kap. Avdelningens innehåll
1 § I denna avdelning finns bestämmelser om sekretess med hänsyn till
- rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation (13 kap.)
- rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik (14 kap.)
- myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn (15 kap.)
- intresset att förebygga eller beivra brott (16 kap.)
- det allmännas ekonomiska intresse (17 kap.)
- intresset att bevara djur- eller växtart (18 kap.).
13 kap. Sekretess med hänsyn till rikets säkerhet eller dess förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- utrikessekretess (2 §)
- försvarssekretess (3 §)
- sekretesstider (4 §)
- prövningen av frågan om utlämnande av handling (5 och 6 §§).
Utrikessekretess
2 § Sekretess gäller för uppgift som rör Sveriges förbindelser med annan stat eller i övrigt rör annan stat, mellanfolklig organisation, myndighet, medborgare eller juridisk person i annan stat eller statslös, endast om det kan antas att det stör Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skadar landet om uppgiften röjs.
Försvarssekretess
3 § Sekretess gäller för uppgift som rör verksamhet för att försvara landet eller planläggning eller annan förberedelse av sådan verksamhet eller som i övrigt rör totalförsvaret, endast om det kan antas att det skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet om uppgiften röjs.
I mål eller ärende enligt särskild lag om försvarsuppfinningar tillämpas för uppgift om sådana uppfinningar bestämmelser om sekretess i den lagen i stället för första stycket.
Sekretesstid
4 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt detta kapitel i högst fyrtio år. Om det finns särskilda skäl, får dock regeringen besluta att sekretessen enligt 3 § första stycket skall gälla under längre tid.
Prövning av frågan om utlämnande av handling
5 § Av 2 kap. 14 § andra stycket tryckfrihetsförordningen framgår att det genom förordning kan beslutas, att endast en viss myndighet får pröva frågan om utlämnande till enskild av allmän handling som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet.
6 § En begäran att få ta del av en handling som har upprättats av Lantmäteriverket eller Sjöfartsverket och som innehåller kart- eller flygbildmaterial av betydelse för totalförsvaret eller uppgift ur verkets geodetiska arkiv skall, vid tillämpningen av 3 §, prövas av det verk som har upprättat handlingen.
14 kap. Sekretess med hänsyn till rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik
Kapitlets innehåll
1 § Detta kapitel innehåller bestämmelser om
- när sekretess gäller (2 §)
- överföring av sekretess (3 §)
- sekretesstid (4 §).
När sekretess gäller
2 § Sekretess gäller hos regeringen, Riksbanken och Riksgäldskontoret för uppgift som rör rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik, endast om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas om uppgiften röjs.
Överföring av sekretess
3 § Om en uppgift som är sekretessreglerad enligt 2 § har lämnats från en myndighet som anges där till en annan myndighet, tillämpas 2 § också hos den mottagande myndigheten.
Sekretesstid
4 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt detta kapitel i högst tio år.
15 kap. Sekretess med hänsyn till myndighets verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess i samband med
- förberedelser för inspektion, revision eller annan granskning (2 §)
- pågående granskning (3 §)
- kunskapsprov m.m. (4 §)
- utredning om vissa överträdelser enligt konkurrenslagen m.m. (5 §)
- internationell rättshjälp i konkurrensärenden (6 §).
Förberedelser för inspektion, revision eller annan granskning
2 § Sekretess gäller för uppgift om planläggning eller andra förberedelser för sådan inspektion, revision eller annan granskning, som en myndighet skall göra, endast om det kan antas att syftet med granskningsverksamheten motverkas om uppgiften röjs.
Pågående granskning
3 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till pågående granskning för kontroll beträffande skatt eller avgift till staten eller kommun eller beträffande bidrag, lån, kreditgaranti eller annan förmån, om det med hänsyn till syftet med kontrollen är av synnerlig vikt att uppgiften inte röjs för den som kontrollen avser.
Kunskapsprov m.m.
4 § Sekretess gäller för uppgift som ingår i eller utgör underlag för kunskapsprov eller psykologiskt prov under en myndighets överinseende, endast om det kan antas att syftet med provet motverkas om uppgiften röjs.
Utredning om överträdelse av förbud mot konkurrensbegränsande samarbete eller missbruk av dominerande ställning
5 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till utredning hos Konkurrensverket av överträdelser av 6 eller 19 § konkurrenslagen (1993:20) eller av artikel 81 eller 82 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, om det med hänsyn till syftet med utredningen är av synnerlig vikt att uppgiften inte röjs.
Internationell rättshjälp i konkurrensärenden
6 § Sekretess gäller i verksamhet som avser rättslig hjälp på begäran av en annan stat, endast om det kan antas att den rättsliga hjälpen begärts under förutsättning att uppgiften inte röjs, för uppgift som hänför sig till
1. åläggande enligt 56 a § konkurrenslagen (1993:20), eller
2. undersökning enligt 56 b § konkurrenslagen.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
16 kap. Sekretess med hänsyn till intresset att förebygga eller beivra brott
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- förundersökningssekretess m.m. (2-6 §§)
- sekretess för säkerhets- eller bevakningsåtgärder (7 §)
- sekretess för chiffer, kod m.m. (8 §)
- sekretess för körkorts referensnummer (9 §)
- sekretess för åtgärder för att hindra rymning m.m. (10 §)
- sekretess i vapenregister m.m. (11 §)
- sekretess för bilder i mål om barnpornografibrott m.m. (12 §)
- sekretess i samband med internationell rättshjälp och Schengens informationssystem (13 §)
- sekretesstider (14 §).
Förundersökningssekretess m.m.
2 § Sekretess gäller, endast om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs, för uppgift som hänför sig till
1. förundersökning i brottmål,
2. angelägenhet som avser användning av tvångsmedel i sådant mål eller i annan verksamhet för att förebygga brott,
3. verksamhet som rör utredning i frågor om näringsförbud eller förbud att lämna juridiskt eller ekonomiskt biträde,
4. annan verksamhet som syftar till att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott och som bedrivs av åklagarmyndighet, polismyndighet, skattemyndighet, Tullverket eller Kustbevakningen, eller
5. Finansinspektionens verksamhet som rör övervakning enligt insiderstrafflagen (2000:1086).
3 § För uppgift som hänför sig till sådan underrättelseverksamhet som avses i 3 § polisdatalagen (1998:622) eller som i annat fall hänför sig till Säkerhetspolisens verksamhet för att förebygga eller avslöja brott mot rikets säkerhet eller förebygga terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott gäller sekretess, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas.
Under samma förutsättningar gäller sekretess för uppgift som hänför sig till sådan underrättelseverksamhet som avses i 2 § lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar samt sådan underrättelseverksamhet som avses i 2 § lagen (2001:85) om behandling av personuppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet.
4 § Sekretess enligt 2 och 3 §§ gäller för uppgift som rör misstanke om brott om uppgiften finns
1. i annan verksamhet hos en myndighet som biträder åklagarmyndighet, polismyndighet, skattemyndighet, Tullverket eller Kustbevakningen med att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott,
2. hos en tillsynsmyndighet i konkurs, och
3. inom exekutionsväsendet.
5 § Sekretess enligt 3 § gäller inte för uppgift som hänför sig till verksamhet hos Säkerhetspolisen och som har förts in i en allmän handling före år 1949.
6 § Sekretess enligt 3 § hindrar inte att en enskild kan få uppgift om huruvida han eller hon förekommer i Säkerhetspolisens register med anledning av den verksamhet som bedrevs med stöd av
1. personalkontrollkungörelsen (1969:446) och de tilläggsföreskrifter som utfärdats med stöd av den,
2. förordningen den 3 december 1981 med vissa bestämmelser om verksamheten vid rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelning, eller
3. motsvarande äldre bestämmelser.
Säkerhets- eller bevakningsåtgärder
7 § Sekretess gäller för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om nedan angivna säkerhets- eller bevakningsåtgärder, endast om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs. Detta gäller åtgärder som rör
1. byggnader eller andra anläggningar, lokaler eller inventarier,
2. tillverkning, förvaring, utlämning eller transport av pengar eller andra värdeföremål samt transport eller förvaring av vapen, ammunition, sprängämnen, klyvbart material eller radioaktivt avfall,
3. telekommunikation,
4. behörighet att få tillgång till upptagning för automatisk databehandling eller annan handling,
5. den civila luftfarten.
Chiffer, kod m.m.
8 § Sekretess gäller för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om chiffer, kod eller liknande metod som har nedan angivna syften, endast om det kan antas att syftet med metoden motverkas om uppgiften röjs. Detta gäller sådana metoder som har till syfte att
1. underlätta befordran eller användning i allmän verksamhet av uppgifter utan att föreskriven sekretess åsidosätts, eller
2. göra det möjligt att kontrollera om data i elektronisk form har förvanskats.
Körkorts referensnummer
9 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur vägtrafikregistret för uppgift om körkorts referensnummer, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att kontrollen av körkorts äkthet motverkas.
Åtgärder för att hindra rymning m.m.
10 § Sekretess gäller, utöver vad som följer av 2-9 §§, inom polisväsendet och kriminalvården för uppgift om åtgärd som har till syfte att hindra rymning eller fritagning, endast om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs.
Vapenregister m.m.
11 § Sekretess gäller för uppgift i ärende enligt vapenlagen (1996:67) samt hos polismyndighet i verksamhet som avser förande av eller uttag ur vapenregister, för uppgift som har tillförts registret, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att vapen eller ammunition kommer till brottslig användning.
Under samma förutsättning gäller sekretess hos
1. Rikspolisstyrelsen för uppgift som hänför sig till vapenregister,
2. Kammarkollegiet och Naturvårdsverket för uppgift som hänför sig till jaktkortsregistret, och
3. Naturvårdsverket för uppgift som hänför sig till jägarexamensregistret.
Bilder i mål om barnpornografibrott m.m.
12 § Sekretess gäller för uppgift i skildring som har beslagtagits, förverkats eller konfiskerats i nedan angivna typer av mål eller annars förekommer där, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att den sprids vidare i strid med brottsbalken, tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Detta gäller i mål om
1. ansvar för olaga våldsskildring, för motsvarande tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott eller för barnpornografibrott,
2. ersättning för skada med anledning av sådana brott, och
3. konfiskering eller förverkande av skildring med sådant innehåll.
Sekretessen gäller även i ärende som rör i denna paragraf angivet brott.
Motsvarande sekretess gäller hos Statens biografbyrå när byrån biträder Justitiekanslern, allmän åklagare eller polismyndighet i mål och ärende som avses i första och andra styckena.
Internationell rättshjälp och Schengens informationssystem
13 § Sekretess gäller i verksamhet som avser rättslig hjälp på begäran av en annan stat eller en mellanfolklig domstol, endast om det kan antas att den rättsliga hjälpen begärts under förutsättning att uppgiften inte röjs, för uppgift som hänför sig till
1. utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål,
2. angelägenhet som rör tvångsmedel.
Sekretess enligt första stycket gäller också hos polismyndighet och åklagarmyndighet samt hos Rikspolisstyrelsen, Tullverket och Kustbevakningen, för uppgift i en angelägenhet som avses i 3 § 1 och 6 lagen (2000:344) om Schengens informationssystem.
Sekretess enligt andra stycket hindrar inte att en uppgift lämnas ut enligt vad som föreskrivs i polisdatalagen (1998:622) och lagen om Schengens informationssystem.
Sekretesstid
14 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 2 och 13 §§ i högst fyrtio år och sekretessen enligt 3 § i högst sjuttio år.
17 kap. Sekretess med hänsyn till det allmännas ekonomiska intresse
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess
- för myndigheters affärs- eller driftsförhållanden (2 och 3 §§)
- i samband med upphandling m.m. (4-6 §§)
- till skydd för det allmänna som låntagare (7 §)
- i samband med tekniska undersökningar (8 §)
- i samband med fackliga förhandlingar (9 och 10 §§)
- i samband med fackliga stridsåtgärder (11 och 12 §§)
- till skydd för det allmänna som part i rättsliga tvister (13 §)
- fartygsdagböcker m.m. (14 och 15 §§).
I 16 och 17 §§ finns bestämmelser om sekretesstid.
Myndigheters affärs- eller driftsförhållanden
2 § Sekretess gäller i en myndighets affärsverksamhet för uppgift om myndighetens affärs- eller driftförhållanden, endast om det kan antas att någon som driver likartad rörelse gynnas på myndighetens bekostnad om uppgiften röjs. Under motsvarande förutsättning gäller sekretess för uppgift om affärs- eller driftförhållanden hos bolag, förening, samfällighet eller stiftelse som driver affärsverksamhet och där det allmänna genom myndigheten utövar ett bestämmande inflytande eller bedriver revision.
Sekretessen hos en myndighet som bedriver revision enligt första stycket gäller dock inte, om uppgiften ingår i beslut av myndigheten.
3 § Om en uppgift som är sekretessreglerad enligt 2 § har lämnats från en myndighet som avses där till en annan myndighet, tillämpas 2 § också hos den mottagande myndigheten. Sekretessen gäller dock inte, om uppgiften tas in i beslut av den mottagande myndigheten.
Upphandling m.m.
4 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till ärende om förvärv, överlåtelse, upplåtelse eller användning av egendom, tjänst eller annan nyttighet, endast om det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs.
Begreppet tjänst omfattar inte arbete som för en myndighets behov utförs av dess egen eller någon annan myndighets personal, om det inte är fråga om ett arbete som en myndighet i konkurrens med andra myndigheter eller enskilda erbjuder sig att utföra.
5 § Om ett ärende enligt 4 § rör försäljning av lös egendom för det allmännas räkning, får uppgift som rör anbud eller som rör motsvarande erbjudande inom en kommun, ett landsting eller en myndighet eller mellan statliga myndigheter inte i något fall lämnas till någon annan än den som har lämnat anbudet eller erbjudandet förrän alla anbud eller erbjudanden offentliggörs eller avtal har slutits eller ärendet annars har slutförts.
6 § Om ett ärende enligt 4 § rör upphandling får uppgift som rör anbud eller som rör motsvarande erbjudande inom en kommun, ett landsting eller en myndighet eller mellan statliga myndigheter inte i något fall lämnas till någon annan än den som har lämnat anbudet eller erbjudandet förrän alla anbud eller erbjudanden offentliggörs eller beslut om leverantör och anbud fattats eller ärendet dessförinnan har slutförts.
Upplåning
7 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till en myndighets verksamhet för upplåning, endast om det kan antas att det allmännas ställning som låntagare försämras om uppgiften röjs.
Tekniska undersökningar
8 § Sekretess gäller för uppgift om utförande av undersökning av naturvetenskaplig eller teknisk art, som en myndighet har låtit göra för det allmännas räkning, eller om resultatet av sådan undersökning, endast om det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs.
Fackliga förhandlingar
9 § Sekretess gäller för uppgift som har kommit till eller hämtats in för att användas vid facklig förhandling inom den offentliga sektorn eller vid förberedelse för sådan förhandling, endast om det kan antas att det allmännas eller ett statligt eller kommunalt företags ställning som förhandlingspart försämras om uppgiften röjs.
Med facklig förhandling inom den offentliga sektorn avses en sådan förhandling som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare och som en myndighet, en sammanslutning av kommuner eller ett statligt eller kommunalt företag skall delta i.
10 § Vid tillämpningen av 9 § skall den myndighet som självständigt handlägger ett ärende om sådan förhandling pröva frågan om utlämnande till enskild av uppgift som hänför sig till ärendet. Om ett förhandlingsärende har uppdragits åt en sammanslutning av kommuner, skall prövningen av frågan inom en viss kommun göras av den myndighet inom kommunen som handlägger sådant ärende.
Fackliga stridsåtgärder
11 § Sekretess gäller för uppgift som har kommit till eller hämtats in med anledning av facklig stridsåtgärd inom den offentliga sektorn eller vid förberedelse till sådan stridsåtgärd, endast om det kan antas att det allmännas eller statligt eller kommunalt företags ställning som part i arbetskonflikt försämras om uppgiften röjs.
Med facklig stridsåtgärd inom den offentliga sektorn avses facklig stridsåtgärd som vidtas av eller mot arbetsgivare, för vars räkning en myndighet, en sammanslutning av kommuner eller ett statligt eller kommunalt företag skall förhandla i en fråga som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.
12 § Vid tillämpningen av 11 § skall frågan om utlämnande av uppgifter prövas enligt 10 §.
Rättsliga tvister
13 § Sekretess gäller för uppgift som har kommit till eller hämtats in för myndighets räkning med anledning av myndighetens eller statligt eller kommunalt företags rättstvist, endast om det kan antas att det allmännas eller företagets ställning som part försämras om uppgiften röjs.
Fartygsdagbok m.m.
14 § Sekretess gäller för uppgift i dagbok eller därmed jämställd handling som har upprättats på fartyg, som ägs av eller är upplåtet till staten eller kommun, angående sammanstötning med annat fartyg, beträffande vilket motsvarande uppgift inte är tillgänglig, endast om det kan antas att det allmännas ställning i tvist på grund av sammanstötningen försämras om uppgiften röjs.
15 § Vid tillämpningen av 14 § skall den myndighet, under vars förvaltning fartyget hör, pröva fråga om utlämnande av uppgift till enskild.
Sekretesstid
16 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 2 och 4-8 §§ i högst tjugo år.
Beträffande handling som anger villkoren i slutet avtal gäller sekretessen enligt 4-6 §§ dock längst till dess två år, eller hos statliga affärsverk och Försvarets materielverk samt i kommunal affärsverksamhet fem år, har förflutit från det avtalet slöts.
17 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 9 § i högst fem år och enligt 11 § i högst tio år.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 13 § längst till dess saken har blivit slutligen avgjord men inte i något fall längre än till dess tjugo år har förflutit.
För uppgift i allmän handling upphör sekretessen enligt 14 § om sjöförklaring eller annan sådan undersökning hålls offentligt eller talan väcks på grund av sammanstötningen och senast när fem år har förflutit från det att sammanstötningen ägde rum.
18 kap. Sekretess med hänsyn till intresset att bevara djur- eller växtart
1 § Sekretess gäller för uppgift om utrotningshotad djur- eller växtart, endast om det kan antas att strävanden att bevara arten inom landet eller del därav motverkas om uppgiften röjs.
Avd. 3 Sekretess med hänsyn till skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden
19 kap. Avdelningens innehåll
1 § I denna avdelning finns bestämmelser om sekretess till skydd för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden
- alla verksamheter (20 kap.)
- inom hälso- och sjukvården m.m. (21 kap.)
- inom socialtjänsten m.m. (22 kap.)
- i skolverksamhet m.m. (23 kap.)
- i samband med forskning, vetenskap och statistik (24 kap.)
- vid folkbokföring och delgivning m.m. (25 kap.)
- i verksamhet som rör socialförsäkring, arbetsmarknad, studiestöd, premiepensionsmedel m.m. (26 kap.)
- i personalsocial och personaladministrativ verksamhet (27 kap.)
- i verksamhet som rör transport och annan kommunikation (28 kap.)
- i verksamhet som rör tillsyn över näringslivet m.m. (29 kap.)
- i annan verksamhet med anknytning till näringslivet (30 kap.)
- i verksamhet som rör annan tillsyn, granskning och övervakning (31 kap.)
- i samband med skatt, tull, exekution m.m. (32 kap.)
- i verksamhet som rör totalförsvar, samhällsplanering, beredskapsförberedelser (33 kap.)
- i samband med utlänningskontroll, Schengen m.m. (34 kap.)
- i samband med förundersökning m.m. (35 kap.)
- i samband med annan verksamhet med anknytning till brott, brottsbekämpning, kriminalvård, brottsoffer m.m. (36 kap.)
- i domstol m.m. (37 kap.)
- hos Barnombudsmannen och Konsumentombudsmannen samt i frågor om jämställdhet och diskriminering hos berörda ombudsmän m.fl. (38 kap.)
- hos övriga myndigheter och i övriga ärenden och verksamheter (39 kap.).
20 kap. Sekretess som gäller i alla verksamheter
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess
- under vissa förhållanden för uppgifter om enskilds hälsotillstånd eller sexualliv (2 §)
- under vissa förhållanden för adressuppgift och hemtelefonnummer (3 §)
- för uppgifter om kopplingen mellan enskilds verkliga och fingerade identitet (4 §)
- under vissa förhållanden för uppgift som rör utlänning (5 §)
- i vissa fall för personuppgift som avses i personuppgiftslagen (6 §).
Bestämmelser som gäller i alla verksamheter finns även i andra kapitel i denna lag.
Uppgift om hälsa eller sexualliv
2 § Sekretess gäller för uppgift som rör enskilds hälsa eller sexualliv om det är uppenbart att den enskilde eller någon närstående lider betydande men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte om uppgiften tas in i beslut hos myndigheten. Hos domstol skall dock 43 kap. 8-11 §§ vara tillämplig för uppgifter som tas in i dom eller annat beslut.
Med undantag från vad som anges i 2 kap. 13 § första stycket om konkurrens mellan primär och sekundär sekretess skall första stycket inte tillämpas när en sekundär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse är tillämplig på uppgiften.
Adressuppgift och hemtelefonnummer
3 § Sekretess gäller för uppgift om enskilds adress eller hemtelefonnummer, eller annan liknande uppgift, endast om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående kan komma att utsättas för hot, våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.
Uppgift om kopplingen mellan enskilds verkliga och fingerade identitet
4 § Sekretess gäller för uppgift om kopplingen mellan en enskilds verkliga och fingerade identitet som hänför sig till ärende om fingerade personuppgifter, om det inte står klart att den enskilde inte lider men om uppgiften röjs.
Uppgift som rör utlänning
5 § Sekretess gäller för uppgift som rör utlänning, endast om det kan antas att någon, om uppgiften röjs, kan komma att utsättas för övergrepp eller annat allvarligt men som föranleds av förhållandet mellan utlänningen och utländsk stat eller myndighet eller organisation av utlänningar.
Om riksdagen har godkänt ett avtal om sekretess med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, gäller sekretess för uppgifter som avses i första stycket och som en myndighet fått enligt avtalet. Bestämmelserna om undantag från sekretess i 8 kap. 4-14 §§, 21 kap. 15 § och 22 kap. 18 § får då inte tillämpas i strid med avtalet.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Personuppgift som avses i personuppgiftslagen
6 § Sekretess gäller för personuppgift, endast om det kan antas att uppgiften kan komma att behandlas i strid med personuppgiftslagen (1998:204) om den lämnas ut.
21 kap. Hälso- och sjukvården m.m.
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- sekretessgränser (2 §)
- sekretess i förhållande till den vård- eller behandlingsbehövande (3 §)
- sekretess inom hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet (4 §)
- sekretess vid omprövning och tillsyn (5 §)
- sekretess i patientnämndsverksamhet (6 §)
- sekretess vid omhändertagande av patientjournal inom enskild hälso- och sjukvård (7 §)
- när sekretess inte gäller (8 §)
- sekretess för anmälan i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom hälso- och sjukvården (9 §)
- skydd för anmälare (10 §)
- sekretess för uppgift om varas tillverkning eller innehåll (11 §)
- biobanker (12 §)
- sekretess i verksamhet som rör ersättning till steriliserade (13 §)
- sekretesstider (14 §)
- undantag från sekretessen (15-18 §§).
Sekretessgränser
2 § Vid tillämpningen av detta kapitel anses verksamheter som anges i samma paragraf som sådana verksamheter av samma slag som avses i 5 kap. Även verksamheterna som anges i 4 och 11 §§ anses vara av samma slag. I övrigt anses verksamheterna som anges i olika paragrafer vara verksamheter av olika slag.
Sekretess i förhållande till den vård- eller behandlingsbehövande
3 § Sekretess enligt detta kapitel gäller i förhållande till den vård- eller behandlingsbehövande själv för uppgift om hans eller hennes hälsotillstånd, endast om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas.
Sekretessens omfattning
Hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet
4 § Sekretess gäller, om inte annat följer av 8 §, inom hälso- och sjukvården för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. Detsamma gäller i annan medicinsk verksamhet, såsom exempelvis rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk undersökning, insemination, befruktning utanför kroppen, fastställande av könstillhörighet, abort, sterilisering, kastrering, omskärelse och åtgärder mot smittsamma sjukdomar.
Omprövning och tillsyn
5 § Sekretess gäller, om inte annat följer av 8 §, i sådan verksamhet som innefattar omprövning av beslut i eller särskild tillsyn över allmän eller enskild hälso- och sjukvård för uppgift om enskilds hälsotillstånd och andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.
Patientnämndsverksamhet
6 § Sekretess gäller, om inte annat följer av 8 §, i ärenden hos en nämnd med uppgift att bedriva patientnämndsverksamhet för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.
Omhändertagande av patientjournal inom enskild hälso- och sjukvård
7 § Sekretess gäller, om inte annat följer av 8 §, i verksamhet som avser omhändertagande av patientjournal inom enskild hälso- och sjukvård för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Sekretessen hindrar dock inte att uppgift lämnas till hälso- och sjukvårdspersonal om uppgiften behövs för vård eller behandling och det är av synnerlig vikt att uppgiften lämnas.
Sekretessen enligt 4-7 §§ gäller inte följande fall
8 § Sekretessen enligt 4-7 §§ gäller inte
1. beslut i ärende enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård, om beslutet avser frihetsberövande åtgärd,
2. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472), om beslutet avser frihetsberövande åtgärd och det är fråga om någon annan sjukdom än de som anges i 1.3 bilagan till nämnda lag,
3. beslut i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom hälso- och sjukvården,
4. beslut i fråga om omhändertagande eller återlämnande av patientjournal.
Anmälan i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom hälso- och sjukvården
9 § Sekretess gäller för anmälan i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom hälso- och sjukvården för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider betydande men om uppgiften röjs.
Skydd för anmälare
10 § Sekretess gäller i verksamhet som anges i 4-7 §§ för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om enskild som anmält eller lämnat uppgifter om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, endast om det kan antas att den som har gjort anmälan eller lämnat uppgiften eller någon närstående kan komma att utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.
Uppgift om varas tillverkning eller innehåll
11 § Sekretess gäller i verksamhet avseende hälso- eller sjukvård för sådan uppgift om en viss varas tillverkning eller innehåll som har lämnats till myndigheten för att användas som upplysning om eller underlag för behandling eller någon annan liknande åtgärd, endast om det kan antas att tillverkaren eller försäljaren lider skada om uppgiften röjs.
Biobanker
12 § Sekretess gäller i verksamhet som avser screening av prover från nyfödda barn för vissa ämnesomsättningssjukdomar (PKU) och förande av eller uttag ur det register som förs i denna verksamhet enligt lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.
Ersättning till steriliserade
13 § Sekretess gäller i verksamhet enligt lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.
Sekretesstider
14 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen som avses i 4-7, 9 och 12-13 §§ i högst sjuttio år, i 10 § i högst femtio år och i 11 § i högst tjugo år.
Undantag från sekretessen på hälso- och sjukvårdens område m.m.
Uppgifter som behövs för att den enskilde skall få nödvändig vård m.m.
15 § Sekretessen enligt 4 § hindrar inte att uppgift om enskild som behövs för att han eller hon skall få nödvändig vård, omsorg, behandling eller annat stöd lämnas från myndighet inom hälso- och sjukvården till
1. annan myndighet inom hälso- och sjukvården,
2. myndighet inom socialtjänsten,
3. enskild vårdgivare, eller
4. enskild verksamhet på socialtjänstens område.
Vad som anges i första stycket gäller också för uppgift om närstående till enskild som inte fyllt 18 år eller till enskild som fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel om uppgiften behövs för att den enskilde skall få nödvändig vård, omsorg, behandling eller annat stöd.
Sekretessen enligt 4 § hindrar inte heller att uppgift om gravid kvinna eller närstående till henne lämnas enligt första stycket, om det behövs för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet.
Uppgifter till enskilda i enlighet med vad som föreskrivs i lag
16 § Sekretessen enligt 4-7 §§ hindrar inte att uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lagen (1984:1140) om insemination, lagen (1988:711) om befruktning utanför kroppen, lagen (1988:1473) om undersökning beträffande HIV-smitta i brottmål, lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård och smittskyddslagen (1988:1472).
Forskning och statistik
17 § Sekretessen hindrar inte att kommuners och landstings myndigheter som bedriver verksamhet som avses i 4 och 6 §§ lämnar uppgift till en annan sådan myndighet för forskning eller framställning av statistik eller för administration på verksamhetsområdet, om det inte kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.
Ytterligare bestämmelser
18 § Ytterligare bestämmelser om undantag från sekretess finns bland annat i 8 kap.
22 kap. Socialtjänsten m.m.
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- sekretessgränser (2 §)
- sekretess inom socialtjänsten (3 och 4 §§)
- sekretess i samband med omprövning och tillsyn (5 §)
- sekretess i patientnämndsverksamhet (6 §)
- sekretess vid omhändertagande av personakt i enskild verksamhet (7 §)
- när sekretess inte gäller (8 §)
- sekretess för anmälan i ärenden om ansvar eller behörighet för personal inom kommunal hälso- och sjukvård (9 §)
- skydd för anmälare (10 §)
- sekretess vid familjerådgivning (11 §)
- sekretess hos kommunal invandrarbyrå m.m. (12 §)
- sekretess i samband med tillstånd till parkering för rörelsehindrade (13 §)
- sekretess i samband med kommunal bostadsförmedling m.m. (14 §)
- sekretess i ärenden om bostadsanpassningsbidrag (15 §)
- sekretess hos Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (16 §)
- sekretesstider (17 §)
- undantag från sekretess (18-23 §§).
Sekretessgränser
2 § Vid tillämpningen av detta kapitel anses verksamheter som anges i samma paragraf som sådana verksamheter av samma slag som avses i 5 kap. I övrigt gäller att verksamheterna i olika paragrafer anses som verksamheter av olika slag.
Sekretessens omfattning
Socialtjänst
3 § Sekretess gäller, om inte annat följer av 8 §, inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.
Med socialtjänst förstås i denna lag
1. verksamhet enligt lagstiftningen om socialtjänst med undantag för kommunal familjerådgivning och verksamhet som avser omhändertagande av personakt enligt 7 kap. 5 § socialtjänstlagen (2001:453),
2. verksamhet enligt den särskilda lagstiftningen om vård av unga och av missbrukare utan samtycke,
3. verksamhet som i annat fall enligt lag bedrivs av socialnämnd eller av Statens institutionsstyrelse, samt
4. verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
4 § Sekretess enligt detta kapitel för uppgift om underårigs vistelseort gäller också i förhållande till den underåriges föräldrar eller annan vårdnadshavare, om den underårige har omhändertagits eller vårdas enligt den särskilda lagstiftningen om vård av unga utan samtycke och det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med omhändertagandet eller vården.
Omprövning och tillsyn
5 § Sekretess gäller, om inte annat följer av 8 §, i verksamhet som innefattar omprövning av en socialnämnds beslut eller särskild tillsyn över nämndens verksamhet för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.
Patientnämndsverksamhet
6 § Sekretess gäller, om inte annat följer av 8 §, i ärenden om allmän omvårdnad hos en nämnd med uppgift att bedriva patientnämndsverksamhet, för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.
Omhändertagande av personakt i enskild verksamhet
7 § Sekretess gäller, om inte annat följer av 8 §, i verksamhet som avser omhändertagande av personakt enligt 7 kap. 5 § socialtjänstlagen (2001:453) för uppgift om enskilds personliga förhållanden. Sekretessen hindrar dock inte att uppgift lämnas till en socialnämnd om uppgiften behövs för handläggning av ärende eller genomförande av beslut om stödinsatser, vård eller behandling och det är av synnerlig vikt att uppgiften lämnas.
Sekretessen enligt 3 och 5-7 §§ gäller inte följande fall
8 § Sekretessen enligt 3 och 5-7 §§ gäller inte
1. beslut om omhändertagande,
2. beslut om vård utan samtycke,
3. beslut om sluten ungdomsvård,
4. beslut i ärenden om ansvar eller behörighet för personal inom kommunal hälso- och sjukvård, eller
5. beslut i fråga om omhändertagande eller återlämnande av personakt.
Anmälan i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom kommunal hälso- och sjukvård
9 § Sekretess gäller för anmälan i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom kommunal hälso- och sjukvård för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider betydande men om uppgiften röjs.
Skydd för anmälare
10 § Sekretess gäller i verksamhet som anges i 3 och 5-7 §§ för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om enskild som anmält eller lämnat uppgifter om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, endast om det kan antas att den som har gjort anmälan eller lämnat uppgiften eller någon närstående kan komma att utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.
Familjerådgivning
11 § Sekretess gäller inom kommunal familjerådgivning för uppgift som enskild har lämnat i förtroende eller som har inhämtats i samband med rådgivningen.
Kommunal invandrarbyrå m.m.
12 § Sekretess gäller i verksamhet hos kommunal invandrarbyrå samt i ärenden om bistånd åt asylsökande och andra utlänningar och i ärenden om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.
Tillstånd till parkering för rörelsehindrade
13 § Sekretess gäller i ärenden om tillstånd till parkering för rörelsehindrade för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.
Kommunal bostadsförmedling m.m.
14 § Sekretess gäller i ärende om kommunal bostadsförmedling för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider betydande men om uppgiften röjs.
I kommunal bostadsuthyrningsverksamhet gäller sekretess för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.
Bostadsanpassningsbidrag
15 § Sekretess gäller i ärende om bostadsanpassningsbidrag för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider betydande men om uppgiften röjs.
Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor
16 § Sekretess gäller hos Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor i ärende om sådana frågor för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.
Sekretesstider
17 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen som avses i 3, 5-7, 9 och 11-15 §§ i högst sjuttio år och i 10 och 16 §§ i högst femtio år.
Undantag från sekretessen på socialtjänstens område
Uppgifter som behövs för att den enskilde skall få nödvändig vård m.m.
18 § Sekretessen enligt 3 § hindrar inte att uppgift om enskild som behövs för att han eller hon skall få nödvändig vård, omsorg, behandling eller annat stöd lämnas från myndighet inom socialtjänsten till
1. annan myndighet inom socialtjänsten,
2. myndighet inom hälso- och sjukvården,
3. enskild verksamhet på socialtjänstens område, eller
4. enskild vårdgivare.
Vad som anges i första stycket gäller också för uppgift om närstående till enskild som inte fyllt 18 år eller till enskild som fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel om uppgiften behövs för att den enskilde skall få nödvändig vård, omsorg, behandling eller annat stöd.
Sekretessen enligt 3 § hindrar inte heller att uppgift om gravid kvinna eller närstående till henne lämnas enligt första stycket, om det behövs för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet.
Uppgifter till enskild om biologiska föräldrar
19 § Sekretessen enligt 3 § hindrar inte att uppgift lämnas till enskild som uppnått myndig ålder om förhållanden av betydelse för att han eller hon skall få vetskap om vilka hans eller hennes biologiska föräldrar är.
Brottsmisstankar när brottet riktas mot unga
20 § Sekretessen enligt 3, 5-9 och 11-13 §§ hindrar inte att uppgift lämnas till åklagarmyndighet eller polismyndighet om uppgiften rör misstanke om följande brott:
1. överlåtelse av narkotika enligt narkotikastrafflagen (1968:64) till den som inte har fyllt 18 år, eller
2. icke ringa fall av olovlig försäljning eller anskaffning av alkoholdrycker enligt alkohollagen (1994:1738) till den som inte har fyllt 18 år.
Uppgifter om unga till polismyndighet
21 § Sekretessen enligt 3 § hindrar inte att uppgift om enskild som inte fyllt 18 år lämnas till polismyndighet, om det finns en påtaglig risk att den unge skall begå brott och uppgiften kan antas bidra till att förhindra detta. Om uppgiften efterfrågas av polismyndighet krävs att socialtjänsten, med hänsyn till övriga omständigheter, finner att det också är lämpligt att uppgiften lämnas ut.
22 § Sekretessen enligt 3 § hindrar inte att uppgifter som behövs för ett omedelbart polisiärt ingripande lämnas till polismyndighet när någon som kan antas vara under 18 år påträffas av personal inom socialtjänsten
1. under förhållanden som uppenbarligen innebär överhängande och allvarlig risk för den unges hälsa eller utveckling, eller
2. under utövande av brott.
Ytterligare bestämmelser om undantag från sekretess
23 § Ytterligare bestämmelser om undantag från sekretess finns bland annat i 8 kap.
23 kap. Skolverksamhet m.m.
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- sekretessgränser (2 §)
- sekretess i skolverksamhet för barn och ungdomar (3-5 §§)
- sekretess i annan skolverksamhet (6 och 7 §§)
- sekretess i samband med specialpedagogisk stödverksamhet (8 §)
- sekretess i skolbarnsomsorgen (9 §)
- sekretess i förskoleverksamhet (10 §)
- sekretess hos Statens skolverk (11 §)
- sekretess hos Skolväsendets överklagandenämnd (12 §)
- sekretess i samband med avstängning från högskoleutbildning (13 §)
- sekretesstider (14 §).
Sekretessgränser
2 § Vid tillämpningen av detta kapitel anses de verksamheter på skolans område som anges i 3-9 §§ som sådana verksamheter av samma slag som avses i 5 kap. I övrigt anses verksamheterna som anges i olika paragrafer vara verksamheter av olika slag.
Sekretessens omfattning
Skolverksamhet för barn och ungdomar
3 § Sekretess gäller i förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan samt i en kommunal riksinternatskola för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog eller kurator, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.
4 § Sekretess gäller på samma område som anges i 3 § dels i skolans elevvårdande verksamhet i övrigt för uppgift om enskilds personliga förhållanden, dels för uppgift som hänför sig till ärende om tillrättaförande av elev eller om skiljande av elev från vidare studier. Sekretessen gäller dock endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i dessa ärenden.
5 § Sekretess gäller på samma område som anges i 3 § i annat fall än som avses i 3 eller 4 § för uppgift om enskilds identitet, adress och andra liknande uppgifter om enskilds personliga förhållanden, endast om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.
Annan skolverksamhet
6 § På andra områden inom utbildningsväsendet än som anges i 3 § gäller sekretess för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog, kurator eller syofunktionär, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.
7 § Sekretess gäller, utöver vad som anges i 6 §, i annan elevvårdande verksamhet inom arbetsmarknadsutbildningen, den kommunala vuxenutbildningen, vuxenutbildningen för utvecklingsstörda, svenskundervisningen för invandrare (sfi) och folkhögskolan för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.
Specialpedagogisk stödverksamhet
8 § Sekretess gäller i specialpedagogisk stödverksamhet för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.
Skolbarnsomsorg
9 § Sekretess gäller i skolbarnsomsorgen för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog eller kurator, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.
Sekretess gäller i samma verksamhet för annan uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.
Förskoleverksamhet
10 § Sekretess gäller i förskoleverksamheten för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.
Statens skolverk
11 § Sekretess gäller hos Statens skolverk i verksamhet som avser tillsyn över utbildning vid skolor med enskild huvudman (fristående skolor) för uppgift som härrör från skolans elevvårdande verksamhet och som gäller enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.
Samma sekretess gäller i tillsynsverksamheten för uppgift som hänför sig till en fråga om att tillrättaföra en elev eller att skilja en elev från vidare studier.
Sekretessen gäller dock inte Statens skolverks beslut i ett ärende.
Skolväsendets överklagandenämnd
12 § Sekretess gäller hos Skolväsendets överklagandenämnd i ärenden som överklagats dit, för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte nämndens beslut i ett ärende.
Avstängning från högskoleutbildning
13 § Sekretess gäller i ärende om avskiljande av studerande från högskoleutbildning för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärendet.
Sekretesstider
14 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen som avses i 3-12 §§ i högst sjuttio år och i 13 § i högst femtio år.
24 kap. Forskning, vetenskap och statistik
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess
- i samband med psykologisk undersökning (3 §)
- för upptagning som har dialektologiskt eller etnologiskt innehåll (4 §)
- för rättspsykiatriskt forskningsregister (5 §)
- vid bedömning av biomedicinska forskningsprojekt (6 §)
- i verksamhet som rör framställning av statistik (7 §).
I 2 § finns en hänvisning angående överföring av sekretess i forskningsverksamhet.
Sekretessens omfattning
Sekundär sekretess
2 § Att sekretess överförs till forskningsverksamhet framgår av 7 kap. 4 §.
Psykologisk undersökning
3 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning som utförs för forskningsändamål, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon närstående lider men.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Upptagning som har dialektologiskt eller etnologiskt innehåll
4 § Sekretess gäller för uppgift i upptagning som har dialektologiskt eller etnologiskt innehåll och som har gjorts eller anskaffats för vetenskapligt ändamål, endast om det kan antas att den som har lämnat uppgiften eller som uppgiften avser eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Rättspsykiatriskt forskningsregister
5 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur register som förs enligt lagen (1999:353) om rättspsykiatriskt forskningsregister för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden som har tillförts registret, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.
Sekretessen enligt första stycket gäller i förhållande till en registrerad person som är vård- eller behandlingsbehövande för uppgift om hans eller hennes hälsotillstånd, endast om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom eller henne.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Biomedicinska forskningsprojekt
6 § Sekretess gäller i verksamhet som består i etisk bedömning av biomedicinska forskningsprojekt innefattande försök på människa, för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden, endast om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Statistik
7 § Sekretess gäller i sådan särskild verksamhet hos myndighet som avser framställning av statistik för uppgift som avser enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden och som kan hänföras till den enskilde. Detsamma gäller annan jämförbar undersökning som utförs av Riksrevisionen eller, i den utsträckning regeringen föreskriver det, av någon annan myndighet. Uppgift som behövs för forsknings- eller statistikändamål och uppgift som inte genom namn, annan identitetsbeteckning eller liknande förhållande är direkt hänförlig till den enskilde, får dock lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år, om uppgiften avser enskilds personliga förhållanden, och annars i högst tjugo år.
25 kap. Folkbokföring och delgivning m.m.
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess i
- verksamhet som rör bl.a. folkbokföringen (2 §)
- ärende om fingerade personuppgifter (3 §)
- namnärenden (4 §)
- verksamhet som rör delgivning (5 §).
I 6 § finns bestämmelser om sekretesstid.
Folkbokföring m.m.
2 § Sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs, i verksamhet som avser
1. folkbokföringen eller annan liknande registrering av befolkningen och, i den utsträckning regeringen föreskriver det, i annan verksamhet som avser registrering av betydande del av befolkningen,
2. förande av eller uttag ur sjömansregistret.
Ärende om fingerade personuppgifter
3 § Sekretess gäller i ärende om fingerade personuppgifter för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.
Om en uppgift som är sekretessreglerad enligt första stycket, har lämnats från en myndighet som handlägger ärenden som avses där till en annan myndighet, tillämpas första stycket också hos den mottagande myndigheten.
Namnärenden
4 § Sekretess gäller i ärende om byte av namn för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.
Delgivning
5 § Sekretess gäller i verksamhet som avser delgivning enligt delgivningslagen (1970:428) för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.
Sekretesstider
6 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen som avses i 2-5 §§ i högst sjuttio år.
26 kap. Socialförsäkring, arbetsmarknad, studiestöd, premiepensionsmedel m.m.
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- sekretess på socialförsäkringsområdet (2 och 3 §§)
- sekretess angående premiepensionsmedel (4 §)
- sekretess i ärende om inkomstgaranti för den som har varit riksdagsledamot m.fl. (5 §)
- sekretess i verksamhet som rör arbetarskydd m.m. (6 och 7 §§)
- skydd för anmälare (8 §)
- sekretess i verksamhet som rör arbetsförmedling, yrkesvägledning m.m. (9 och 10 §§)
- sekretess i ärende om arbetslöshetsersättning (11 §)
- sekretess i verksamhet som rör studiestöd, rekryteringsbidrag och lån till hemutrustning (12 §)
- sekretess i utlåningsverksamhet som inte är affärsmässig och som inte rör näringslivet (13 §)
- sekretess för uppgift till medlare i arbetstvist (14 §)
- sekretesstider (16 §).
I 15 § finns en hänvisning angående sekretess i arbetstvister.
Socialförsäkringsområdet
Sekretessens omfattning
2 § Sekretess gäller hos allmän försäkringskassa, Premiepensions-myndigheten, Riksförsäkringsverket och domstol i ärende enligt lagstiftningen nedan, för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. Detta gäller i ärenden enligt lagstiftningen om
1. allmän försäkring,
2. allmän pension,
3. arbetsskadeförsäkring,
4. handikappersättning och vårdbidrag,
5. annan jämförbar ekonomisk förmån för enskild,
6. läkarvårdsersättning, eller
7. ersättning för sjukgymnastik.
Samma sekretess gäller hos en annan myndighet som har till uppgift att handlägga ärenden enligt den lagstiftning som anges i första stycket. För myndighet som anges i 6 § gäller dock bestämmelserna där.
Sekretessen hindrar inte att uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lagstiftningen om allmän försäkring, lagstiftningen om allmän pension, lagstiftningen om handikappersättning och vårdbidrag och lagstiftningen om sjuklön.
Sekretess i förhållande till den vård- eller behandlingsbehövande
3 § Sekretessen enligt 2 § gäller i förhållande till en vård- eller behandlingsbehövande själv för uppgift om hans eller hennes hälsotillstånd, endast om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas.
Premiepensionsmedel
4 § Sekretess gäller hos allmän försäkringskassa, Premiepensions-myndigheten, Riksförsäkringsverket och domstol i ärende enligt lagstiftningen om inkomstgrundad ålderspension för uppgift om
1. hur premiepensionsmedel har placerats för en enskilds räkning, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider men, och
2. vad en pensionssparare har bestämt om efterlevandeskydd enligt 10 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.
Sekretess hindrar inte att uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lagstiftningen om inkomstgrundad ålderspension.
Sekretessen enligt första stycket 2 gäller inte sedan pensionsspararen har avlidit.
Inkomstgaranti för den som har varit riksdagsledamot m.fl.
5 § Sekretess gäller i ärende om inkomstgaranti för den som har varit riksdagsledamot eller Sveriges företrädare i Europaparlamentet för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den som uppgiften rör lider skada eller men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ett sådant ärende.
Arbetarskydd
6 § Sekretess gäller hos myndighet som har till särskild uppgift att verka för arbetarskydd, i ärende enligt lagstiftningen om arbetsskadeförsäkring, om arbetsmiljön eller om reglering av arbetstid eller annars i ärende om arbetarskydd, för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde lider men om uppgiften röjs.
7 § Sekretess gäller i ärende om arbetsskadeförsäkring eller delpensionsförsäkring för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden, endast om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Under samma förutsättning gäller sekretess för sådan uppgift i ärende enligt lagstiftningen om arbetsmiljön, om reglering av arbetstid eller om arbetstillstånd för utlänning. I ett ärende enligt lagstiftningen om arbetsmiljön kan regeringen i ett enskilt fall besluta om undantag från sekretessen i fråga om uppgift som nu har nämnts, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.
Skydd för anmälare
8 § Sekretess gäller hos myndighet som avses i 2 § för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om enskild som anmält eller lämnat uppgifter om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, endast om det kan antas att den som har gjort anmälan eller lämnat uppgiften eller någon närstående kan komma att utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.
Hos myndighet som anges i 6 § gäller sekretess för arbetstagares anmälan i ärende om arbetarskydd.
Arbetsförmedling, yrkesvägledning m.m.
9 § Sekretess gäller i ärende om arbetsförmedling eller yrkesvägledning för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.
Samma sekretess gäller i ärende om arbetsvård, antagning till arbetsmarknadsutbildning, hjälp och stöd vid arbetslöshet eller andra åtgärder i anställningsfrämjande syfte eller för att främja enskilds anpassning till arbetslivet.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende som avses i första eller andra stycket.
I ärende hos allmän försäkringskassa, Riksförsäkringsverket eller domstol gäller 2 § i stället för första och andra styckena.
10 § Sekretess gäller i ärende om arbetsförmedling och ärende enligt lagstiftningen om anställningsfrämjande åtgärder för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada.
Arbetslöshetsersättning
11 § Sekretess gäller i ärende om arbetslöshetsersättning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.
Studiestöd, rekryteringsbidrag och lån till hemutrustning
12 § Sekretess gäller i ärende om studiestöd och rekryteringsbidrag till vuxenstuderande samt i ärende hos Centrala studiestödsnämnden om lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. I ärende om annat än studiestöd under sjukdom eller rekryteringsbidrag under sjukdom gäller sekretessen inte beslut i ärendet.
Utlåningsverksamhet som inte är affärsmässig och inte avser näringslivet
13 § Sekretess gäller, i annat fall än som avses i 12 §, 29 kap. 11 och 14-18 §§ och 30 kap. 2, 4 och 5 §§, i ärende om utlåning av allmänna medel för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte ansökan eller beslut i ärendet.
Uppgift till medlare i arbetstvist
14 § Sekretess gäller för uppgift som en part i en arbetstvist har lämnat till en medlare eller till Medlingsinstitutet, om uppgiftslämnaren har gjort förbehåll om detta.
Sekretess gäller hos Medlingsinstitutet även för uppgift i ett kollektivavtal om en parts affärs- eller driftförhållanden eller en annan enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att parten eller den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.
Arbetstvister
15 § I 37 kap. 6 § finns bestämmelser om sekretess i arbetstvister.
Sekretesstider
16 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen som avses i 2 och 4 §§ i högst sjuttio år, i 6, 8, 9 och 11-13 §§ i högst femtio år samt i 5, 7, 10 och 14 §§ i högst tjugo år.
27 kap. Personalsocial och personaladministrativ verksamhet
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess för
- uppgift i psykologisk undersökning m.m. (2 och 3 §§)
- hälsotillstånd och personliga förhållanden i vissa fall (4 §§)
- adresser, telefonnummer m.m. (5 §)
- tjänstgöringsomdömen inom utrikesförvaltningen (6 §).
I 8 § finns bestämmelser om sekretesstider.
I 7 § finns en hänvisning som rör personalvård för den som tjänstgör med totalförsvarsplikt.
Psykologisk undersökning eller behandling m.m.
2 § Sekretess gäller i personalsocial verksamhet för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog, personalkonsulent eller en annan sådan befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med råd och hjälp i personliga angelägenheter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.
3 § Sekretess gäller i verksamhet som avses i 2 § för någon annan uppgift om enskilds personliga förhållanden än de som anges där, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.
Hälsotillstånd och personliga förhållanden i vissa fall
4 § Sekretess gäller i personaladministrativ verksamhet i övrigt för uppgift om enskilds hälsotillstånd och för sådan uppgift om enskilds personliga förhållanden som hänför sig till ärende om omplacering eller pensionering av anställd, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.
Sekretessen enligt första stycket gäller inte i ärende om anställning eller disciplinansvar och inte heller beslut i annat ärende som avses i det stycket.
Adresser, telefonnummer m.m.
5 § Sekretess gäller i annat fall än som avses i 2-4 §§ i personaladministrativ verksamhet för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.
Vidare gäller, i den utsträckning regeringen föreskriver, sekretess i personaladministrativ verksamhet hos myndighet där personalen särskilt kan riskera att utsättas för våld eller annat allvarligt men, för uppgift om enskilds bostadsadress, hemtelefonnummer och personnummer, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.
Tjänstgöringsomdöme inom utrikesförvaltningen
6 § Sekretess gäller för uppgift i tjänstgöringsomdöme som upprättats inom utrikesförvaltningen.
Personalvård för den som tjänstgör med totalförsvarsplikt
7 § I 33 kap. finns bestämmelser om sekretess i samband med personalvård för den som tjänstgör med totalförsvarsplikt.
Sekretesstider
8 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen som avses i 2-6 §§ i högst femtio år.
28 kap. Transport och annan kommunikation
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess i
- verksamhet som rör luftfart (2 och 3 §§)
- verksamhet som rör sjöfart (4-6 §§)
- körkortsärenden m.m. (7 §)
- ärenden om tillstånd till färdtjänst (8 §)
- verksamhet som rör allmän samfärdsel (9-11 §§)
- ärenden som avser TV-avgifter (12 §).
Luftfart
Ärenden om lämplighet att ha luftfartscertifikat m.m.
2 § Sekretess gäller i ärende om prövning av någons lämplighet att ha luftfartscertifikat eller sådant behörighetsbevis som avses i luftfartslagen (1957:297), för uppgift om den enskildes hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärendet.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Certifikatregistret
3 § Sekretess gäller hos Luftfartsverket i verksamhet, som avser förande av eller uttag ur certifikatregistret, för uppgift som rör brott eller enskilds hälsotillstånd, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Sjöfart
Skydd för anmälare
4 § Sekretess gäller hos Sjöfartsverket vid tillsyn enligt 5 kap. fartygssäkerhetslagen (2003:364) för anmälan eller någon annan uppgift från enskild, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Pris och betalningsvillkor i skeppsbyggnadsavtal
5 § Sekretess gäller i ärende om registrering eller inskrivning i fartygsregistrets skeppsbyggnadsdel för uppgift om pris och betalningsvillkor i skeppsbyggnadsavtal.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Sjöförklaringar och andra utredningar
6 § Sekretess gäller i ärende om utredning av fartygs sammanstötning med annat fartyg eller av tillbud till sådan händelse för uppgift som rör sammanstötningen eller tillbudet och härrör från det fartyg som ärendet avser, om fartygets befälhavare eller redare begär det. Sekretess gäller dock inte, om sjöförklaring eller annan sådan undersökning beträffande båda fartygen sker samtidigt. Sekretess gäller inte heller, om sådan undersökning beträffande det andra fartyget har ägt rum förut eller om det annars finns tillgång till motsvarande uppgift om det andra fartyget.
Om ett sådant ärende som anges i första stycket handläggs vid någon annan myndighet än domstol, tillämpas 43 kap. 5 § hos den myndigheten.
För uppgift i allmän handling upphör sekretessen enligt denna paragraf när motsvarande uppgift om det andra fartyget har blivit tillgänglig och senast när fem år har gått från det att sammanstötningen eller tillbudet skedde.
Körkortsärenden m.m.
7 § Sekretess gäller i ärende om prövning av någons lämplighet att ha taxiförarlegitimation enligt yrkestrafiklagen (1998:490), körkort eller traktorkort, för uppgift om den enskildes hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärendet.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Ärenden om tillstånd till färdtjänst
8 § Sekretess gäller i ärenden om tillstånd till färdtjänst eller riksfärdtjänst för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. Sekretessen hindrar inte att uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lagen (1997:736) om färdtjänst och lagen (1997:735) om riksfärdtjänst.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Allmän samfärdsel
Postförsändelse
9 § Sekretess gäller hos tillståndsmyndigheten på postområdet och hos myndighet som bedriver postverksamhet för uppgift om en särskild postförsändelse. Om sekretess inte följer av någon annan bestämmelse, får dock sådan uppgift lämnas till den som är försändelsens avsändare eller mottagare.
Telemeddelande
10 § Sekretess gäller hos myndighet som driver televerksamhet för uppgift om ett särskilt telefonsamtal eller annat telemeddelande. Om sekretess inte följer av någon annan bestämmelse, får dock sådan uppgift lämnas till den som har tagit del i telefonsamtalet eller annars är telemeddelandets avsändare eller mottagare eller som innehar apparat som har använts för telemeddelandet.
Enskilds förbindelse med samfärdselverksamhet
11 § Sekretess gäller hos myndighet som handhar allmän samfärdsel för uppgift om enskilds förbindelse med samfärdselverksamheten och som inte avses i 9 och 10 §§, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. Sekretessen hos myndighet som bedriver postverksamhet för uppgift om enskilds adress gäller dock endast om det kan antas att någon kan komma att utsättas för övergrepp eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Ärenden som avser TV-avgifter
12 § Sekretess gäller i ärenden som avser TV-avgifter för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
29 kap. Tillsyn över näringslivet m.m.
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess
- hos Konkurrensverket (2-4 §§)
- i verksamhet som rör tillsyn över finansiella marknader m.m. (5-10 §§)
- i verksamhet som rör statlig tillsyn över näringslivet i övrigt m.m. (11-14 §§)
- i verksamhet som rör tillsyn och stöd av annan än statlig myndighet (15-18 §§)
- hos Insättningsgarantinämnden (19 och 20 §§)
- hos Riksrevisionen (21 §)
- i samband med tillsyn över stiftelser (22 §)
- i verksamhet som rör tillstånd eller tillsyn enligt alkohollagen (1994:1738) (23 §).
I 24 § finns bestämmelser om sekretesstider.
Konkurrensverket
Tillsyn och utredning
2 § Sekretess gäller i Konkurrensverkets verksamhet som består i tillsyn och utredning för uppgift om
1. enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, endast om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs,
2. andra ekonomiska eller personliga förhållanden än de som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet.
Rådgivning inför anmälan om företagskoncentration
3 § Sekretess gäller hos Konkurrensverket för uppgift som avses i 2 § och som enbart hänför sig till verksamhet som gäller rådgivning inför en anmälan enligt 37 § konkurrenslagen (1993:20). När en sådan anmälan kommit in till Konkurrensverket gäller i stället sekretess enligt 2 §.
Skydd för anmälare
4 § Sekretess gäller hos Konkurrensverket i ärende som rör utredning av överträdelse av 6 eller 19 § konkurrenslagen (1993:20) eller av artikel 81 eller 82 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, för anmälan eller någon annan uppgift från enskild, endast om det kan antas att den enskilde lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs.
Tillsyn över finansiella marknader m.m.
Tillsyn och tillstånd
5 § Sekretess gäller i statlig myndighets verksamhet som avser beslut om tillstånd för eller tillsyn över bank- och kreditväsendet, värdepappersmarknaden eller försäkringsväsendet, för uppgift om
1. affärs- eller driftförhållanden hos den som myndighetens verksamhet avser, endast om det kan antas att denne lider skada om uppgiften röjs,
2. ekonomiska eller personliga förhållanden för någon annan som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som myndighetens verksamhet avser.
6 § Regeringen kan i ett enskilt fall besluta om undantag från sekretessen enligt 5 § 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.
7 § Sekretess enligt 5 § hindrar inte att en uppgift lämnas till en börs om uppgiften behövs för att börsen skall kunna fullgöra sina uppgifter enligt lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet eller annan författning.
Ägarprövning
8 § Sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs, i ärende hos statlig myndighet om innehav av
1. aktier i bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag, värdepappersbolag eller försäkringsaktiebolag,
2. andelar i medlemsbank eller kreditmarknadsförening, eller
3. aktier eller andelar i börs, auktoriserad marknadsplats eller clearingorganisation.
Sekretess gäller inte beslut av myndigheten och inte heller för uppgift från en annan myndighet om uppgiften inte är sekretessreglerad där.
Övervakning enligt viss lagstiftning
9 § Sekretess gäller för sådan uppgift om enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden som på begäran har lämnats av någon som är skyldig att lämna uppgifter till myndigheten, i statlig myndighets verksamhet som består i övervakning eller kontroll enligt
1. insiderstrafflagen (2000:1086),
2. lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument,
3. lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument, eller
4. lagen (1996:1006) om valutaväxling och betalningsöverföring.
Rör uppgiften den uppgiftsskyldige, gäller sekretess endast om han eller hon kan antas lida skada eller men om uppgiften röjs och sekretess inte motverkar syftet med uppgiftsskyldigheten.
Uppgifter från utländsk myndighet m.m.
10 § Om riksdagen har godkänt ett avtal med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, gäller sekretess hos statlig myndighet i verksamhet som avses i 5, 8 och 9 §§, för sådan uppgift om affärs- eller driftförhållanden och ekonomiska eller personliga förhållanden som myndigheten fått enligt avtalet. Om regeringen föreskriver det, gäller samma sekretess hos Finansinspektionen, om inspektionen har fått uppgifter enligt något annat avtal från en utländsk myndighet eller ett utländskt organ.
Om sekretess gäller enligt första stycket, får bestämmelserna om undantag från sekretess i 8 kap. 4-14 §§, 21 kap. 15 § och 22 kap. 18 § inte tillämpas i strid med det aktuella avtalet.
Statlig tillsyn över näringslivet m.m.
Tillsyn eller stödverksamhet m.m.
11 § Sekretess gäller, om regeringen föreskriver det, i statlig myndighets verksamhet som avser utredning, planering, prisreglering, tillståndsgivning, tillsyn eller stödverksamhet med avseende på produktion, handel, transportverksamhet eller näringslivet i övrigt, för uppgift om
1. enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, endast om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs,
2. andra ekonomiska eller personliga förhållanden än de som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet.
12 § Regeringen kan i ett enskilt fall besluta om undantag från sekretess som har föreskrivits med stöd av 11 § 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.
13 § Om en uppgift hos Läkemedelsförmånsnämnden är sekretessreglerad enligt 11 § 1 och har lämnats till ett landsting eller en kommun som inte ingår i ett landsting i samband med sådana överläggningar som avses i 9 och 13 §§ lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m., tillämpas sekretessbestämmelsen också hos landstinget eller kommunen. Av 2 kap. 13 § första stycket framgår att detta inte gäller om en sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse ändå är tillämplig på uppgiften hos landstinget eller kommunen.
Avtal med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation
14 § Om riksdagen godkänt ett avtal med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, gäller sekretess hos statlig myndighet i verksamhet som avses i 11 §, för sådan uppgift om enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden som myndigheten förfogar över på grund av avtalet.
Om sekretess gäller enligt första stycket, får bestämmelserna om undantag från sekretess i 8 kap. 4-14 §§, 21 kap. 15 § och 22 kap. 18 § inte tillämpas i strid med det aktuella avtalet.
Tillsyn och stöd av andra än statliga myndigheter
Tillsyn och stöd i allmänhet
15 § Sekretess gäller i verksamhet som bedrivs av någon annan än en statlig myndighet och som består i tillsyn eller stödverksamhet med avseende på näringslivet, för uppgift om
1. enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, endast om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs,
2. andra ekonomiska eller personliga förhållanden än de som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för sådan tillsyns- eller stödverksamhet.
Tillstånd till hantering av brandfarliga varor
16 § Sekretess gäller hos kommunal myndighet i ärende om tillstånd till hantering av brandfarliga varor, för uppgift om
1. enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, endast om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs,
2. andra ekonomiska eller personliga förhållanden än de som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för sådan tillsyns- eller stödverksamhet.
Sekretessen gäller inte beslut i ärendet.
Undantag från sekretess inom miljö- och hälsoskyddsområdet
17 § Sekretess enligt 15 § 1 gäller inte för uppgift i tillsynsverksamhet som bedrivs av den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet, om intresset av allmän kännedom om förhållande som rör människors hälsa, miljön eller redligheten i handeln eller ett liknande allmänintresse har sådan vikt att uppgiften bör lämnas ut.
18 § Regeringen kan i ett enskilt fall besluta om undantag från sekretess enligt 15 § 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.
Insättningsgarantinämnden
19 § Sekretess gäller i Insättningsgarantinämndens verksamhet för uppgift om
1. affärs- eller driftförhållanden hos den som myndighetens verksamhet avser, endast om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs,
2. ekonomiska eller personliga förhållanden för någon annan som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som myndighetens verksamhet avser eller med ett utländskt institut med filial i Sverige som endast omfattas av ett utländskt garantisystem.
Om regeringen föreskriver det, gäller sekretess hos Insättningsgarantinämnden för sådan uppgift om affärs- eller driftförhållanden och andra ekonomiska eller personliga förhållanden som myndigheten fått på grund av ett avtal med företrädare för ett utländskt garantisystem. Om sådan sekretess gäller, får bestämmelserna om undantag från sekretess i 8 kap. 4-14 §§, 21 kap. 15 § och 22 kap. 18 § inte tillämpas i strid med avtalet.
20 § Regeringen kan i ett enskilt fall besluta om undantag från sekretessen enligt 19 § första stycket 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.
Riksrevisionen
21 § Sekretess gäller i Riksrevisionens verksamhet avseende granskning av hur enskild mottagare använt statsbidrag för uppgift om
1. enskilds affärs- eller driftförhållanden, endast om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs,
2. andra ekonomiska eller personliga förhållanden än som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens granskning.
Tillsyn över stiftelser
22 § Sekretess gäller i verksamhet som avser tillsyn över stiftelser, för uppgift om
1. stiftelsens affärs- eller driftförhållanden, endast om det kan antas att stiftelsen lider skada om uppgiften röjs,
2. någon annan enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs.
Tillstånd eller tillsyn enligt alkohollagen (1994:1738)
23 § Sekretess gäller hos tillstånds- eller tillsynsmyndighet enligt alkohollagen (1994:1738), i ärenden enligt samma lag, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärenden om tillstånd.
Sekretesstid
24 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 2-5, 8-11, 14-16, 19 och 21 §§ i högst tjugo år. Detsamma gäller sekretessen enligt 22 § om uppgiften inte rör enskilds personliga förhållanden. För uppgift om enskilds personliga förhållanden gäller sådan sekretess i högst sjuttio år.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 23 § i högst femtio år.
30 kap. Sekretess i annan verksamhet med anknytning till näringslivet
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess
- i Riksbankens verksamhet (2 och 3 §§)
- i upplånings- och utlåningsverksamhet (4 och 5 §§)
- i uppdragsverksamhet för enskilds räkning (6-8 §§)
- angående enskildas affärsförbindelser med myndigheter (9-11 §§)
- i verksamhet som rör internationellt utvecklingsbistånd (12 §)
- i samband med patentansökningar m.m. (13-15 §§)
- i verksamhet som rör pantbrevsregistret (16 §)
- för upphovsrättsligt skyddat verk (17 §)
- i verksamhet som rör elcertifikatsregistret (18 §)
- i verksamhet som består i administrativa tjänster åt en stiftelse (19 §).
I 20 § finns bestämmelser om regeringens möjlighet att besluta om undantag från sekretess. I 21 och 22 §§ finns bestämmelser om sekretesstider.
Riksbankens verksamhet
2 § Sekretess gäller för uppgift om enskilds ekonomiska förhållanden i Riksbankens kassarörelse, valutahandel, in- och utlåningsrörelse, betalningsutjämning samt handel med värdepapper eller med rättigheter och skyldigheter som anknyter till sådana tillgångar.
3 § Sekretess gäller hos Riksbanken i ärenden enligt lagstiftningen om valutareglering och betalningar till och från utlandet för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.
Upplånings- och utlåningsverksamhet
Riksgäldskontorets upplåningsverksamhet
4 § Sekretess gäller i Riksgäldskontorets upplåningsverksamhet för uppgift om enskilds ekonomiska förhållanden.
Annan upplåningsverksamhet eller affärsmässig utlåningsverksamhet
5 § Sekretess gäller i upplåningsverksamhet som bedrivs av någon annan myndighet än Riksgäldskontoret och i myndigheters affärsmässiga utlåningsverksamhet, för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden, endast om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
Om en uppgift som är sekretessreglerad enligt första stycket har lämnats från en myndighet som avses där till en annan myndighet, tillämpas sekretessbestämmelsen också hos den mottagande myndigheten. Sekretessbestämmelsen skall dock inte tillämpas, om uppgiften ingår i beslut av den mottagande myndigheten.
Uppdragsverksamhet för enskilds räkning
Sekretess till skydd för enskilds ekonomiska intressen
6 § Sekretess gäller för uppgift som avser provning, bestämning av egenskaper eller myckenhet, värdering, vetenskaplig, teknisk, ekonomisk eller statistisk undersökning eller annat sådant uppdrag som myndigheten utför för enskilds räkning, om det måste antas att uppdraget har lämnats under förutsättning att uppgiften inte röjs.
Undantag från sekretessen för uppgift som rör människors hälsa
7 § Sekretessen enligt 6 § gäller inte om intresset av allmän kännedom om förhållande som rör människors hälsa har sådan vikt att uppgiften bör lämnas ut. Trots detta undantag gäller sekretess för uppgift från uppdragsverksamhet inom universitet och högskolor.
8 § Sekretessen enligt 6 § hindrar inte att uppgifter som rör människors hälsa lämnas till en myndighet som utövar tillsyn inom miljö- och hälsoskyddsområdet.
Enskildas affärsförbindelser med myndigheter
Affärsförbindelse med myndighet
9 § Sekretess gäller för uppgift om affärs- eller driftförhållanden för enskild som i annat fall än som avses i 2 och 4-6 §§ har trätt i affärsförbindelse med myndigheten, endast om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
Affärsförbindelse med vissa bolag m.m.
10 § Sekretess gäller för uppgift om affärs- eller driftförhållanden för enskild som har trätt i affärsförbindelse med bolag, förening, samfällighet eller stiftelse som driver affärsverksamhet och vari det allmänna genom myndigheten utövar ett bestämmande inflytande eller bedriver revision, endast om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
Sekretessen hos en myndighet som bedriver sådan revision gäller inte om uppgiften tas in i beslut av myndigheten.
Överföring av sekretess
11 § Om en uppgift som är sekretessreglerad enligt 9 eller 10 §, har lämnats från en myndighet som avses där till en annan myndighet, blir sekretessbestämmelserna tillämpliga också hos den mottagande myndigheten. Sekretessbestämmelserna skall dock inte tillämpas, om uppgiften tas in i beslut av den mottagande myndigheten.
Verksamhet som rör internationellt utvecklingsbistånd
12 § Sekretess gäller i verksamhet avseende internationellt utvecklingsbistånd för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden, endast om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
Patentansökningar m.m.
Patentansökningar
13 § Sekretess gäller i ärende om ansökan om patent för uppgift om uppfinning eller företagshemlighet, om inte annat följer av gällande lagstiftning om patent.
Uppgift om arbetstagares uppfinningar
14 § Sekretess gäller för sådan uppgift om uppfinning som har lämnats till en myndighet enligt lagstiftning om arbetsgivares rätt till arbetstagares uppfinningar. Om patent har sökts på uppfinningen, gäller dock sekretessen endast om uppgiften omfattas av sekretess enligt 13 §.
Registrering av mönster
15 § Sekretess gäller i ärende om registrering av mönster för uppgift om mönstret, om sökanden har begärt det och annat inte följer av gällande lagstiftning om mönsterskydd.
Pantbrevsregistret
16 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av pantbrevsregistret enligt lagen (1994:448) om pantbrevsregister för uppgift om registrerad pantbrevshavare, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör lider skada.
Sekretess hindrar inte att uppgift lämnas till den som senast har beviljats lagfart för den fastighet som uppgiften rör eller, om fastigheten är upplåten med tomträtt, till den som enligt fastighetsregistrets inskrivningsdel är tomträttshavare.
Upphovsrättsligt skyddat verk
17 § Sekretess gäller för uppgift i ett upphovsrättsligt skyddat verk som inte kan antas sakna kommersiellt intresse, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att rättighetshavaren lider skada och om
1. det av särskild anledning kan antas att verket inte tidigare har offentliggjorts i den mening som avses i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk,
2. det av särskild anledning kan antas att verket har kommit in till myndigheten utan rättighetshavarens samtycke, samt
3. ett röjande av uppgiften innebär ett upphovsrättsligt förfogande.
Vid tillämpningen av första stycket skall ett verk som har lämnats ut enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen eller har lämnats från en myndighet till en annan inte därigenom anses offentliggjort.
Elcertifikatsregistret
18 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av elcertifikatsregistret enligt lagen (2003:113) om elcertifikat för uppgift som lämnar eller bidrar till upplysning om ställningen på ett certifikatkonto, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att kontoinnehavaren lider skada.
Administrativa tjänster åt en stiftelse
19 § Sekretess gäller i verksamhet som avser administrativa tjänster och som utförs efter överenskommelse med en stiftelse, för uppgift om annan enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs.
Regeringens dispensmöjlighet
20 § Regeringen kan i ett enskilt fall besluta om undantag från sekretessen enligt 6, 9, 10 och 12 §§, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.
Sekretesstid
21 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 2, 4 och 5 §§ samt 14 § första meningen i högst tjugo år. Detsamma gäller sekretess enligt 6, 9, 10 och 12 §, om inte annat följer av 22 §.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 19 § i högst tjugo år om uppgiften inte rör enskilds personliga förhållanden. För uppgift om enskilds personliga förhållanden gäller sådan sekretess i högst sjuttio år.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 3 § i högst femtio år.
22 § Beträffande handling som anger villkoren i slutet avtal gäller sekretessen enligt 9 eller 10 § längst till dess två år, eller hos statliga affärsverk och Försvarets materielverk samt i kommunal affärsverksamhet fem år, har förflutit från det att avtalet slöts.
Beträffande handling som anger villkoren i avtal, slutet mellan enskild och myndighet, gäller sekretessen enligt 12 § längst till dess två år har förflutit från det att avtalet slöts.
Hos universitet och högskolor gäller sekretessen enligt 6 § i högst tio år. Hos Patent- och registreringsverket gäller motsvarande sekretess i högst femtio år.
31 kap. Annan tillsyn, granskning och övervakning
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess
- hos Datainspektionen (2 §)
- hos Kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet (3 §)
- i ärenden om granskning av film eller videogram (4 §)
- i samband med allmän kameraövervakning (5 §)
- i samband med tillsyn över advokater och revisorer (6 och 7 §§)
- i kärnteknisk verksamhet (8 §)
- för uppgifter om offentliga funktionärers innehav av finansiella instrument (9 §).
Datainspektionen
2 § Sekretess gäller hos Datainspektionen i sådana ärenden om tillstånd eller tillsyn som enligt lag eller annan författning skall handläggas av inspektionen, och i ärenden om sådant bistånd som avses i Europarådets konvention om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs.
Om en uppgift som är sekretessreglerad enligt första stycket har lämnats från Datainspektionen till Justitiekanslern, tillämpas första stycket också där.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet
3 § Sekretess gäller hos kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet i dess verksamhet för sådan granskning, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Granskning av film eller videogram
4 § Sekretess gäller i ärende om granskning av film eller videogram för uppgift ur filmen eller videogrammet. Sekretessen upphör att gälla när beslut i saken har vunnit laga kraft.
Allmän kameraövervakning
5 § Sekretess gäller för sådan uppgift om enskilds personliga förhållanden som har inhämtats genom kameraövervakning som avses i lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Tillsyn över advokater
6 § Sekretess gäller i ärende om någons inträde i Advokatsamfundet, om disciplinärt ingripande mot advokat eller om advokats uteslutning ur samfundet för uppgift om hans eller hennes ekonomiska ställning eller om någon annans personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den som uppgiften rör lider skada eller men om uppgiften röjs.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Tillsyn över revisorer
7 § Sekretess gäller i ärende om godkännande eller auktorisation av revisor eller registrering av revisionsbolag, om disciplinärt ingripande mot godkänd eller auktoriserad revisor eller registrerat revisionsbolag eller om upphävande av godkännande, auktorisation eller registrering, för uppgift om ekonomiska eller personliga förhållanden för den ärendet rör, endast om det kan antas att den som uppgiften rör lider skada eller men om uppgiften röjs.
Om sekretess gäller enligt första stycket, får bestämmelserna om undantag från sekretess i 8 kap. 4-14 §§, 21 kap. 15 § och 22 kap. 18 § inte tillämpas i strid med avtal som träffats med utländsk myndighet eller utländskt organ.
Sekretessen enligt första stycket gäller inte beslut i ärendet.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Kärnteknisk verksamhet
8 § Sekretess gäller för sådan uppgift om enskilds affärs- eller driftförhålla
nden som har lämnats enligt 19-21 §§ lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet eller i ärende om underrättelse och information eller bistånd enligt konventionerna den 26 september 1986 om tidig information vid en kärnenergiolycka och om bistånd i händelse av en kärnteknisk olycka eller ett nödläge med radioaktiva ämnen samt konventionen den 17 mars 1992 om gränsöverskridande effekter av industriolyckor, endast om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
Regeringen kan i ett enskilt fall besluta om undantag från sekretessen, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Uppgifter om offentliga funktionärers innehav av finansiella instrument
9 § Sekretess gäller för nedan angivna uppgifter om innehav av finansiella instrument, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör lider skada eller men. Sekretessen gäller uppgifter har lämnats till myndigheten till följd av
1. särskilt beslut enligt 11 § lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument,
2. 9 kap. 5 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,
3. 7 kap. 2 § lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), eller
4. 5 kap. 2 § lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
32 kap. Skatt, tull, exekution m.m.
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- sekretess i verksamhet som rör skatt, tull m.m. (2-8 §§)
- sekretess inom exekutionsväsendet (11-13 §§)
- sekretess i ärenden om skuldsanering (16 §)
- sekretess hos tillsynsmyndighet i konkurs (17 §)
- undantag från sekretess i förhållande till enskild (9-10 §§ och 14-15 §§)
- sekretesstider (18 §).
Skatt, tull m.m.
Bestämmelsernas tillämpningsområde
2 § Med skatt avses i detta kapitel skatt på inkomst och, med undantag för arvsskatt och gåvoskatt, annan direkt skatt samt omsättningsskatt, tull och annan indirekt skatt. Med skatt jämställs arbetsgivaravgift, prisregleringsavgift och liknande avgift, avgift enligt lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund samt skattetillägg och förseningsavgift. Med verksamhet som avser bestämmande av skatt jämställs verksamhet som avser bestämmande av pensionsgrundande inkomst.
Skatt, taxering, beskattningsdatabas och tulldatabas
3 § Sekretess gäller i verksamhet som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.
Sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden
1. i verksamhet som avser förande av eller uttag ur beskattningsdatabasen enligt lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet och tulldatabasen enligt lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet, för uppgift som har tillförts databaserna,
2. hos kommun eller landsting för uppgift som har lämnats dit i ett ärende om förhandsbesked i skatte- eller taxeringsfråga.
Tullverket
4 § Uppgift som avses i 3 § och som finns hos Tullverket får lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.
Mål i domstol
5 § För uppgift enligt 3 § i mål hos domstol gäller sekretess, endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Detsamma gäller uppgift som med anledning av överklagande hos domstol registreras hos en annan myndighet enligt 2 kap. 3 § första stycket 3 eller 4 lagen (2004:xx) om hantering av allmänna handlingar .
Om en uppgift i mål hos domstol saknar betydelse i målet och uppgiften har lämnats till domstolen från en annan myndighet, där den är sekretessreglerad, gäller den sekretessregleringen även hos domstolen.
Med undantag från vad som anges i 2 kap. 13 § första stycket om konkurrens mellan primär och sekundär sekretess, skall första stycket inte tillämpas när överföringsbestämmelsen i andra stycket är tillämplig.
Beslut om skatt eller taxering
6 § Sekretessen enligt 3-5 §§ gäller inte beslut, varigenom skatt eller pensionsgrundande inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs. Sekretess gäller dock om beslutet meddelas i ärende om
1. förhandsbesked i taxerings- eller skattefråga,
2. beskattning av utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner när beslutet har fattats av Forskarskattenämnden.
Vissa ärenden med anknytning till skatt
7 § Sekretess gäller, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i
1. särskilt ärende om revision eller annan kontroll i fråga om skatt, tull eller avgift samt annan verksamhet som avser tullkontroll och som inte omfattas av 3-6 §§,
2. ärende om kompensation för eller återbetalning av skatt,
3. ärende om anstånd med inbetalning av skatt.
För sekretess enligt denna paragraf tillämpas 4 och 5 §§.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende som avses i första stycket 2 och 3.
Skatteärenden med anknytning till utlandet
8 § Om riksdagen har godkänt ett avtal om sådan sekretess som avses i 3-7 §§ med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, gäller sekretessen i ärende om handräckning eller bistånd som en svensk myndighet lämnar åt en myndighet eller något annat organ i den staten eller inom den mellanfolkliga organisationen och som rör verksamhet som motsvarar den som avses i nämnda paragrafer.
Om riksdagen har godkänt ett avtal om sekretess med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, gäller sekretessen i verksamhet som avses i 3-7 §§ för sådan uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som myndigheten förfogar över på grund av avtalet.
Om sekretess gäller enligt andra stycket, får bestämmelserna om undantag från sekretess i 8 kap. 4-14 §§, 21 kap. 15 § och 22 kap. 18 § inte tillämpas i strid med avtalet.
Undantag från sekretess i förhållande till enskilda
9 § Sekretessen enligt 3-6 §§ hindrar inte att uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lag om förfarande vid beskattning, lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet eller lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion.
I artiklarna 6.1 och 8.3 i rådets förordning (EG) nr 3295/94 av den 22 december 1994 om fastställande av vissa åtgärder avseende införsel till gemenskapen samt export och återexport från gemenskapen av varor som gör intrång i viss immateriell äganderätt finns bestämmelser om att uppgift i vissa fall får lämnas till enskild.
Sekretessen enligt 3-7 §§ hindrar7 inte att uppgift i ärende om revision lämnas till en förvaltare i den reviderades konkurs.
Förbehåll som inskränker konkursförvaltares rätt att använda uppgift
10 § Om en myndighet med stöd av 9 § lämnar uppgift till konkursförvaltare får myndigheten göra förbehåll som inskränker konkursförvaltarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att använda den.
Ett sådant förbehåll får inte innebära ett förbud att använda uppgiften om den behövs för att förvaltaren skall kunna fullgöra sina skyldigheter med anledning av konkursen.
Exekutionsväsendet
Mål eller ärende
11 § Sekretess gäller inom exekutionsväsendet i mål eller ärende om utsökning och indrivning samt i verksamhet enligt lagen (1986:436) om näringsförbud, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men.
Sekretessen gäller inte uppgift om förpliktelse som avses med den sökta verkställigheten
- i ett pågående mål, eller
- i ett avslutat mål, om verkställighet för någon annan förpliktelse söks inom två år eller om verkställighet tidigare sökts och uppgiften inte är äldre än två år.
Sekretessen gäller inte heller beslut i ett mål eller ärende.
Utsöknings- och indrivningsdatabasen
12 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur utsöknings- och indrivningsdatabasen enligt lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i kronofogdemyndigheternas verksamhet, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har tillförts databasen, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men.
Verksamhet med anknytning till utlandet
13 § Om riksdagen har godkänt ett avtal om sekretess med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, gäller sekretessen i verksamhet som avses i 11 och 12 §§ för sådan uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som myndigheten förfogar över på grund av avtalet.
Om sekretess gäller enligt första stycket får bestämmelserna om undantag från sekretess i 8 kap. 4-14 §§, 21 kap. 15 § och 22 kap. 18 § inte tillämpas i strid med avtalet.
Undantag från sekretess
14 § Sekretessen enligt 11 eller 12 § hindrar inte att uppgifter om en enskild lämnas till förvaltare i den enskildes konkurs.
Förbehåll som inskränker konkursförvaltares rätt att använda uppgift
15 § Om en myndighet med stöd av 14 § lämnar uppgift till konkursförvaltare får myndigheten göra förbehåll som inskränker konkursförvaltarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att använda den.
Ett sådant förbehåll får inte innebära ett förbud att använda uppgiften om den behövs för att förvaltaren skall kunna fullgöra sina skyldigheter med anledning av konkursen.
Ärende om skuldsanering
16 § Sekretess gäller hos kommunal konsumentvägledare, kronofogdemyndighet eller domstol i ärende om skuldsanering, för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärendet.
Tillsynsmyndighet i konkurs
17 § Sekretess gäller hos tillsynsmyndighet i konkurs för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden, endast om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
Sekretessen hindrar inte att uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i konkurslagen (1987:672).
Om sekretess gäller enligt första stycket, får bestämmelserna om undantag från sekretess i 8 kap. 4-14 §§, 21 kap. 15 § och 22 kap. 18 § inte tillämpas i strid med avtal som ingåtts med utländsk myndighet eller utländskt organ.
Sekretesstid
18 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 3-7 §§, 8 § andra stycket, 13 och 17 §§ i högst tjugo år. För uppgift om avgift enligt lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund gäller dock sekretessen i högst sjuttio år.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 11 och 12 §§ i högst tjugo år. För uppgift om enskilds personliga förhållanden gäller sådan sekretess dock i högst femtio år.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 16 § i högst femtio år.
33 kap. Totalförsvar, samhällsplanering, beredskapsförberedelser
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- sekretess inom totalförsvaret (2-5 §§)
- sekretess i verksamhet som rör samhällsplanering, försörjningsberedskap och beredskapsförberedelser (6-8 §§)
- sekretesstider (9 §).
Totalförsvarspliktigas personliga förhållanden
2 § Sekretess gäller i ärende om utredning om totalförsvarspliktigas personliga förhållanden, i ärende om antagning av kvinnor till befattningar inom totalförsvaret som kräver längre grundutbildning än 60 dagar samt i ärende om inskrivning och krigsplacering av totalförsvarspliktiga, för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. Samma sekretess gäller i ärende om antagning till utbildning vid Försvarsmakten, skyldighet att tjänstgöra med totalförsvarsplikt samt uppskov med och avbrott i sådan tjänstgöring.
Sekretessen gäller inte beslut i sådana ärenden som avses i första stycket.
Personalvård för den som tjänstgör med totalförsvarsplikt
3 § Sekretess gäller inom personalvård för den som tjänstgör med totalförsvarsplikt för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos konsulent eller annan befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med råd och hjälp i personliga angelägenheter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.
I 27 kap. finns bestämmelser om personalsocial och personaladministrativ verksamhet som skall tillämpas för totalförsvarets personal.
Utbildning för totalförsvarsändamål
4 § Sekretess gäller inom utbildning för totalförsvarsändamål av den som tjänstgör med totalförsvarsplikt, för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning och för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.
Särskild sambandstjänst inom totalförsvaret
5 § Sekretess gäller för uppgift vid särskild sambandstjänst inom totalförsvaret, om uppgiften avser telemeddelande som utomstående utväxlar på telenät.
Samhällsplanering och försörjningsberedskap
6 § Sekretess gäller för sådan uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden som har lämnats till följd av särskild lagstiftning om uppgiftsskyldighet i frågor som rör samhällsplanering eller försörjningsberedskap eller om försörjningsberedskap vid oljekriser, endast om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
Beredskapsförberedelser
7 § Sekretess gäller hos kommuner och landsting i verksamhet som avser beredskapsförberedelser enligt lagen (1994:1720) om civilt försvar eller planering enligt förfogandelagen (1978:262), för uppgift om
1. enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, endast om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs,
2. andra ekonomiska eller personliga förhållanden än i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för verksamheten.
Utlandsmyndighets beredskapsplanering
8 § Sekretess gäller hos Utrikesdepartementet, inom utrikesrepresentationen och hos Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), för uppgift om enskild som hänför sig till utlandsmyndighets beredskapsplanering, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men.
Sekretesstid
9 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 2-4 och 8 §§ i högst femtio år.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 6 och 7 §§ i högst tjugo år.
34 kap. Utlänningskontroll, Schengen m.m.
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess
- i verksamhet för utlänningskontroll och i ärenden om svenskt medborgarskap (2 och 3 §§)
- hos Integrationsverket (4 §)
- i verksamhet som rör den nationella upplysningsbyrån (5 och 6 §§)
- i angelägenhet som rör Schengens informationssystem (7 och 8 §§).
I 9 § finns bestämmelser om sekretesstider.
Utlänningskontroll och ärenden om medborgarskap
2 § Utöver vad som följer av 20 kap. 5 § gäller sekretess i verksamhet för kontroll över utlänningar och i ärende om svenskt medborgarskap, för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.
I verksamhet för kontroll över utlänningar gäller sekretess också för anmälan eller någon annan uppgift från enskild, endast om det kan antas att den som har gjort anmälan eller lämnat uppgiften eller någon närstående kan komma att utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.
Beträffande beslut i ärende som avses i denna paragraf gäller sekretessen endast för uppgifter i skälen.
Avtal med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation
3 § Om riksdagen har godkänt ett avtal om sekretess med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, gäller sekretess för uppgifter som avses i 2 § och som en myndighet fått enligt avtalet. Bestämmelserna om undantag från sekretess i 8 kap. 4-14 §§, 21 kap. 15 § och 22 kap. 18 § får då inte tillämpas i strid med avtalet.
Integrationsverket
4 § Utöver vad som följer av 20 kap. 5 § gäller sekretess hos Integrationsverket för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men om uppgiften röjs,
1. i ärende om statlig ersättning för kostnader för mottagande av flyktingar och andra skyddsbehövande som beviljats uppehållstillstånd och av personer som beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning till sådana utlänningar, och
2. i verksamhet som avser medverkan till bosättning för personer som omfattas av 1.
Uppgifter till den nationella upplysningsbyrån
5 § Utöver vad som följer av 20 kap. 5 § gäller sekretess hos Totalförsvarets pliktverk och Migrationsverket i verksamhet som avser mottagande och vidarebefordran av upplysningar m.m. om krigsfångar och andra skyddade personer som avses i Genèvekonventionerna den 12 augusti 1949 rörande skydd för offren i internationella väpnade konflikter och tilläggsprotokollen till konventionerna, för uppgift om enskilds vistelseort, hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.
6 § Sekretess enligt 5 §, 13 kap. 2 och 3 §§ eller enligt 20 kap. 5 § hindrar inte att uppgifter som avses i 5 § lämnas till den nationella upplysningsbyrån enligt vad som föreskrivs i 8 kap. 13 § lagen (1994:1720) om civilt försvar och förordningen (1996:1475) om skyldighet att lämna upplysningar m.m. om krigsfångar och andra skyddade personer.
Schengens informationssystem
7 § Sekretess gäller, om det inte står klart att uppgiften kan lämnas ut utan att den enskilde eller någon närstående lider men, hos polismyndighet och åklagarmyndighet, samt hos Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Kustbevakningen och Migrationsverket, för uppgift om enskilds personliga förhållanden i en angelägenhet som avser en framställning enligt 3 § lagen (2000:344) om Schengens informationssystem
1. om omhändertagande av en person som har efterlysts för utlämning,
2. om att en person skall nekas tillträde till eller uppehållstillstånd i Schengenstaterna (spärrlista),
3. om tillfälligt omhändertagande av en person med hänsyn till dennes eller någon annans säkerhet, samt
4. om dold övervakning eller särskilda kontrollåtgärder.
Sekretess gäller hos myndighet som prövar ansökningar om visering och uppehållstillstånd för uppgift om enskilds personliga förhållanden i en angelägenhet som avser en sådan framställning som avses i första stycket 2 under samma förutsättningar som anges i första stycket.
8 § Sekretess enligt 7 § hindrar inte att uppgift lämnas ut enligt vad som föreskrivs i polisdatalagen (1998:622) och lagen (2000:344) om Schengens informationssystem.
Sekretesstid
9 § För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 2-5 §§ i högst femtio år.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt 7 § i högst sjuttio år.
35 kap. Förundersökning m.m.
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- sekretessens omfattning (2 §)
- skydd för anmälare (3 §)
- när sekretess inte gäller (4-5 §§)
- sekretess hos tillsynsmyndighet i konkurs (6 §)
- undantag från sekretessen (7-11 §§).
Sekretessens omfattning
Utredningar enligt bestämmelserna om förundersökning m.m.
2 § Sekretess gäller, om inte annat följer av 4 eller 5 §, i följande fall för uppgift om enskilds personliga och ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men, nämligen
1. i utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål,
2. i angelägenhet som avser användning av tvångsmedel i brottmål eller i annan verksamhet för att förebygga brott,
3. i angelägenhet som avser registerkontroll och särskild personutredning enligt säkerhetsskyddslagen (1996:627),
4. i annan verksamhet som syftar till att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott och som bedrivs av åklagarmyndighet, polismyndighet, skattemyndighet, Statens kriminaltekniska laboratorium, Tullverket eller Kustbevakningen,
5. i Statens biografbyrås verksamhet att biträda Justitiekanslern, allmän åklagare eller polismyndighet i brottmål,
6. i register som förs av Rikspolisstyrelsen enligt polisdatalagen (1998:622) eller som annars behandlas där med stöd av samma lag,
7. i register som förs enligt lagen (1998:621) om misstankeregister,
8. i register som förs av Riksskatteverket enligt lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar eller som annars behandlas där med stöd av samma lag,
9. i särskilt ärenderegister över brottmål som förs av åklagarmyndighet, om uppgiften inte hänför sig till registrering som avses i 2 kap. 2 § lagen (2004:xx) om hantering av allmänna handlingar ,
10. i register som förs av Tullverket enligt lagen (2001:85) om behandling av personuppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet eller som annars behandlas där med stöd av samma lag.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Skydd för anmälare
3 § Sekretess gäller i verksamhet, som avses i 2 §, för anmälan eller någon annan uppgift från enskild, endast om det kan antas att någon kan komma att utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Sekretessen enligt 2 § gäller inte i följande fall
4 § Sekretessen enligt 2 § gäller inte
1. beslut om huruvida åtal skall väckas, beslut om att förundersökning inte skall inledas samt beslut om att förundersökning skall läggas ned,
2. för uppgift i ärende om strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot,
3. för uppgift som avser omhändertagande enligt 13 § andra stycket polislagen (1984:387),
4. för uppgift som hänför sig till sådan verksamhet hos Säkerhetspolisen som avses i 2 § första stycket 1-4 eller 6 eller motsvarande verksamhet enligt äldre bestämmelser, om uppgiften har införts i en allmän handling före år 1949.
5 § Sekretessen enligt 2 § upphör att gälla, om uppgiften lämnas till domstol med anledning av åtal, såvida inte
1. sekretess för uppgiften skall gälla hos domstolen enligt 37 kap. 3 eller 8 §,
2. uppgiften uppenbarligen saknar betydelse i målet, eller
3. uppgiften finns i en handling som har kommit från en annan myndighet där uppgiften är sekretessreglerad.
Tillsynsmyndighet i konkurs
6 § Sekretess gäller hos tillsynsmyndighet i konkurs för uppgift som angår misstanke om brott och som rör enskilds personliga och ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Undantag från förundersökningssekretessen
Skadelidande m.fl.
7 § Om en skadelidande, eller den som den skadelidande överlåtit sin rätt till, behöver en uppgift för att kunna få ett anspråk på skadestånd eller på bättre rätt till viss egendom tillgodosett och det inte bedöms vara av synnerlig vikt för den som uppgiften rör eller någon närstående att uppgiften inte lämnas ut, hindrar sekretessen enligt 2 § inte att den skadelidande, eller den som den skadelidande överlåtit sin rätt till, tar del av uppgiften när den finns
1. i en nedlagd förundersökning eller i en förundersökning som avslutats med ett beslut om att åtal inte skall väckas,
2. i en annan brottsutredning som utförts enligt bestämmelserna i 23 kap. rättegångsbalken och som avlutats på annat sätt än med beslut att väcka åtal, med strafföreläggande eller med föreläggande av ordningsbot, eller
3. i en avslutad utredning enligt 31 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.
Uppgiftslämnande till följd av vad som föreskrivs i lag
8 § Sekretessen enligt 2 § hindrar inte att en uppgift lämnas ut
1. till enskild enligt vad som föreskrivs i den särskilda lagstiftningen om unga lagöverträdare,
2. till enskild enligt vad som föreskrivs i säkerhetsskyddslagen (1996:627) samt i förordning som har stöd i den lagen,
3. enligt vad som föreskrivs i
- lagen (1998:621) om misstankeregister,
- polisdatalagen (1998:622),
- lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar,
- lagen (2001:85) om behandling av personuppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet,
-förordningar som har stöd i dessa lagar, och
4. till enskild enligt vad som föreskrivs i 27 kap. 8 § rättegångsbalken.
Skadelidande vid trafikolycka
9 § Sekretessen enligt 2 § hindrar inte att polisen på begäran av en skadelidande som lidit person- eller sakskada vid en trafikolycka lämnar uppgift om identiteten hos en trafikant som haft del i olyckan.
Uppgift till konkursförvaltare
10 § Sekretessen enligt 2 § första stycket 1 hindrar inte att uppgift lämnas till konkursförvaltare, om uppgiften kan antas ha betydelse för konkursutredningen.
Förbehåll som inskränker konkursförvaltares rätt att använda uppgift
11 § Om en myndighet med stöd av 10 § lämnar uppgift till konkursförvaltare får myndigheten göra förbehåll som inskränker konkursförvaltarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att använda den.
Ett sådant förbehåll får inte innebära ett förbud att använda uppgiften om den behövs för att förvaltaren skall kunna fullgöra sina skyldigheter med anledning av konkursen.
36 kap. Annan verksamhet med anknytning till brott, brottsbekämpning, kriminalvård, brottsoffer m.m.
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess
- hos polismyndighet (2 och 3 §)
- i ärenden om besöksförbud (4 §)
- inom kriminalvården (5 §)
- vid överföring av verkställighet av brottmålsdom (6 §)
- i nådeärenden (7 §)
- i ärenden om brottsskadeersättning (8 §)
- vid medling med anledning av brott (9 §)
- i samband med register angående brott m.m. (10 och 11 §§).
Sekretess hos polismyndighet
Sekretessens omfattning
2 § Sekretess gäller hos polismyndighet för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs och om uppgiften hänför sig till
1. verksamhet som enbart innefattar hjälp eller annat bistånd åt enskild,
2. ärende om omhändertagande eller handräckning enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård eller om vård av missbrukare utan samtycke inom socialtjänsten,
3. ärende om handräckning enligt lagstiftningen om omsorger om psykiskt utvecklingsstörda, vård av unga utan samtycke inom socialtjänsten eller enligt lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård,
4. ärende som avses i 21 kap. föräldrabalken,
5. verksamhet som innefattar handräckning enligt smittskyddslag-stiftningen eller annat bistånd åt smittskyddsläkare, eller
6. ärende enligt vapenlagen (1996:67).
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Skydd för anmälare
3 § Sekretess gäller hos polismyndighet i ärende om omhändertagande som avses i 2 § första stycket 2 för anmälan eller någon annan uppgift från enskild, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående kan komma att utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Ärenden om besöksförbud
4 § Sekretess gäller i ärende enligt lagen (1988:688) om besöksförbud för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärendet.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Kriminalvården
5 § Sekretess gäller inom kriminalvården för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men eller att någon kan komma att utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut av Kriminalvårdsstyrelsen eller någon av kriminalvårdens nämnder och inte heller annat beslut i ett kriminalvårdsärende enligt brottsbalken eller lagstiftningen om kriminalvård i anstalt.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Överföring av verkställighet
6 § Sekretess gäller också hos regeringen i ärende om överförande av verkställighet av brottmålsdom för uppgift om enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men eller att någon kan komma att utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte regeringens beslut i ärendet.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Nådeärenden
7 § Sekretess gäller i ärende om nåd för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, endast om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. Samma sekretess gäller i en annan myndighets verksamhet för att bistå i ett sådant ärende.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Brottsskadeersättning
8 § Sekretess gäller hos Brottsoffermyndigheten i ärende om brottsskadeersättning för uppgift om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärendet.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Medling med anledning av brott
9 § Sekretess gäller i verksamhet enligt lagen (2002:445) om medling med anledning av brott för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Register angående brott m.m.
Belastningsregister
10 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur register som förs enligt lagen (1998:620) om belastningsregister för uppgift i registret. I fråga om utlämnande av sådan uppgift gäller vad som är föreskrivet i den lagen och i säkerhetsskyddslagen (1996:627) samt i förordningar som har stöd i dessa lagar.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt första stycket i högst sjuttio år.
Bestämmelserna i 8 och 9 kap. gäller inte i fråga om sekretessen enligt denna paragraf.
Andra register
11 § I annat fall än som avses i 10 § eller 35 kap. 2 § första stycket 6 eller 7 gäller sekretess i verksamhet som avser förande av eller uttag ur register
1. för uppgift som har tillförts särskilt register som förs över strafföreläggande och föreläggande av ordningsbot,
2. för annan uppgift hos Rikspolisstyrelsen, som rör brott eller den som har misstänkts, åtalats eller dömts för brott, om uppgiften har lämnats dit för databehandling inom rättsväsendets informationssystem i annat register än som avses i 1,
3. för belastningsuppgift som har tillförts vägtrafikregistret,
4. för uppgift som har tillförts särskilt register som författningsenligt förs hos myndighet angående brott eller tjänsteförseelser begångna av personer som är eller har varit verksamma hos myndigheten.
Sekretessen enligt första stycket 1 gäller inte i ärende om strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
37 kap. Domstol m.m.
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess
- i brottmål (3 §)
- i samband med personalia (4 §)
- i familjerättsliga mål eller ärenden (5 §)
- i arbetstvister (6 §)
- till skydd för affärs- eller driftsförhållanden (8 §)
- i ärenden om rättshjälp (9 §).
I 2 § finns en hänvisning om överföring av sekretess till domstol. I 7 § finns en hänvisning som rör mål om skatt, tull m.m. hos domstol.
Sekretessens omfattning
Sekundär sekretess
2 § Att sekretess överförs till domstol framgår av 7 kap. 11 §.
Brottmål
3 § Sekretess gäller hos domstol i mål om ansvar för sexualbrott, utpressning, brytande av post- eller telehemlighet, intrång i förvar, olovlig avlyssning eller brott genom vilket infektion av hiv har eller kan ha överförts samt i mål om ersättning för skada med anledning av sådant brott, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs.
Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en ung person som skildras i pornografisk bild, endast om det kan antas att denne eller någon närstående lider men om uppgiften röjs och om uppgiften förekommer i mål om
1. ansvar för barnpornografibrott,
2. ersättning för skada med anledning av sådant brott, och
3. förverkande av skildring med sådant innehåll.
Sekretessen enligt första och andra styckena gäller även i ärende som rör brott som avses i denna paragraf.
Sekretessen enligt första och andra styckena gäller inte för uppgift om vem som är tilltalad eller svarande.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Personalia
4 § Sekretess gäller hos domstol i brottmål samt i annat mål eller ärende som bestämmelserna om förundersökning i brottmål är tillämpliga på, för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden som framkommer vid särskild personutredning, rättspsykiatrisk undersökning eller annan sådan utredning, endast om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. Samma sekretess gäller i en annan myndighets verksamhet för att bistå domstol med sådan utredning.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Familjerättsliga mål eller ärenden
5 § Sekretess gäller hos domstol i äktenskapsmål samt mål och ärenden enligt föräldrabalken, liksom i ärenden enligt lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn och mål enligt lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om någon part begär det och det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs. I ärenden enligt lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn och om adoption enligt 4 kap. föräldrabalken, anordnande av godmanskap enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken eller förvaltarskap behövs dock inte begäran av part.
För uppgift i allmän handling gäller sekretess i högst sjuttio år.
Arbetstvister
6 § Sekretess gäller hos domstol, i följande mål för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs, nämligen
1. mål om kollektivavtal,
2. mål om tillämpningen av
- lagen (1982:80) om anställningsskydd,
- lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet,
- 31-33 §§ lagen (1994:260) om offentlig anställning,
- 4-11 §§ lagen (1994:261) om fullmaktsanställning,
- 15-28 §§ jämställdhetslagen (1991:433),
- 8-20 §§ lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
- 3-16 §§ lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder,
- 3-15 §§ lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning,
- 6-11 och 13 §§ lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan,
- 3-7 §§ lagen (2002:293) om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning, samt
- 5-18 §§ lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Skatt, taxering, beskattningsbas och tulldatabas
7 § I 32 kap. 5 § finns bestämmelser om sekretess i mål hos domstol för vissa uppgifter i skatt- och taxeringsverksamhet och i verksamhet som avser förande eller uttag ur beskattningsdatabasen enligt lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i skatteförvaltningens beskattningsverksamhet och tulldatabasen enligt lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet.
Affärs- eller driftsförhållanden
8 § Sekretess gäller hos domstol i mål eller ärende i domstolens rättskipande eller rättsvårdande verksamhet för uppgift om myndighets eller enskilds affärs- eller driftförhållanden, endast om det kan antas att den som uppgiften rör lider avsevärd skada om uppgiften röjs. I mål eller ärenden enligt 13 § tredje stycket, 23 § andra stycket, 60 och 63 §§ konkurrenslagen (1993:20) gäller sekretess för uppgift om sådana förhållanden, endast om det kan antas att den som uppgiften rör lider skada om uppgiften röjs.
Första stycket tillämpas inte, om någon annan sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse anger att sekretess inte gäller för sådan uppgift.
För uppgifter som avses i första stycket och som lämnas vid ett förhör enligt 26 § eller 50 § lagen (1999:116) om skiljeförfarande gäller sekretess hos domstol, om en part begär det och det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör lider skada.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Rättshjälp
9 § Sekretess gäller hos Rättshjälpsmyndigheten, Rättshjälpsnämnden samt Domstolsverket i ärende om rättshjälp,
1. för uppgift som angår den rättsliga angelägenhet som ärendet avser,
2. för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i övrigt, endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.
Sekretessen enligt denna paragraf gäller inte beslut i ärendet.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
38 kap. Barnombudsmannen och Konsumentombudsmannen samt frågor om jämställdhet och diskriminering hos berörda ombudsmän m.fl.
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess
- hos Barnombudsmannen (2 §)
- hos Konsumentombudsmannen (3 §)
- i verksamhet som rör jämställdhets- och diskrimineringsfrågor (4 §).
Barnombudsmannen
2 § Sekretess gäller i verksamhet enligt lagen (1993:335) om Barnombudsman för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.
Sekretessen hindrar inte att Barnombudsmannen gör anmälan och lämnar uppgift till socialnämnden enligt vad som föreskrivs i lagen om Barnombudsman.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Konsumentombudsmannen
3 § Sekretess gäller hos Konsumentombudsmannen i ärende enligt lagen (1997:379) om försöksverksamhet avseende medverkan av Konsumentombudsmannen i vissa tvister
1. för uppgift som kommit till eller hämtats in med anledning av en rättstvist enligt lagen, endast om det kan antas att den enskildes ställning som part i tvisten försämras om uppgiften röjs, och
2. för uppgift i övrigt om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen enligt första stycket 2 i högst tjugo år.
Jämställdhets- och diskrimineringsfrågor
4 § Sekretess gäller hos följande myndigheter för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs:
1. Jämställdhetsombudsmannen eller Jämställdhetsnämnden i ärende enligt jämställdhetslagen (1991:433) och lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan samt, hos Jämställdhetsombudsmannen, i annat ärende som rör rådgivning åt enskild,
2. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering i ärende enligt lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan och lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering samt i annat ärende som rör rådgivning åt enskild,
3. Nämnden mot diskriminering i ärende enligt lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder och lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning,
4. Handikappombudsmannen i ärende enligt lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan och lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering samt i verksamhet enligt lagen (1994:749) om Handikappombudsmannen,
5. Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning i ärende enligt lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning, lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan och lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering samt i annat ärende som rör rådgivning åt enskild.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
39 kap. Övriga myndigheter, verksamheter och ärenden
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om sekretess
- hos överförmyndare (2 §)
- hos notarius publicus (3 §)
- i samband med rättshjälp till utlandet, m.m. (4 §)
- i ärenden om förvärv av hyresfastighet (5 §)
- i biblioteksverksamhet (6 §)
- i samband med teknisk bearbetning och lagring (7 §).
Överförmyndare
2 § Sekretess gäller hos överförmyndare eller överförmyndarnämnd i ärende enligt föräldrabalken för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. Sekretessen hindrar inte att uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i föräldrabalken.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Notarius publicus
3 § Sekretess gäller i notarius publicus verksamhet som följer av lag eller annan författning
1. för uppgift som det kan antas att den rättssökande har förutsatt skall bli behandlad förtroligt,
2. för uppgift i övrigt om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.
Sekretess gäller inte för uppgift om protest av växel eller check.
Rättshjälp till utlandet, m.m.
4 § Sekretess gäller hos Utrikesdepartementet och inom utrikesrepresentationen för uppgift i ärende om ekonomiskt bistånd, biträde i rättslig angelägenhet eller utredning eller annat liknande bistånd åt enskild, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärende om ekonomiskt bistånd.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Förvärv av hyresfastighet
5 § Sekretess gäller i ärende enligt lagstiftningen om förvärv av hyresfastighet eller om särskild förvaltning av fastighet för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärendet.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Biblioteksverksamhet
6 § Sekretess gäller i biblioteksverksamhet för uppgift i register om enskilds lån, reservation eller annan form av beställning, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon närstående lider men.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Teknisk bearbetning och lagring
7 § Sekretess gäller i verksamhet för enbart teknisk bearbetning eller teknisk lagring för någon annans räkning av personuppgifter som avses i personuppgiftslagen (1998:204), för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.
Avd. 4 Sekretess hos vissa organ och verksamheter
40 kap. Avdelningens innehåll
1 § I denna avdelning finns bestämmelser om sekretess
- hos riksdagen och regeringen (41 kap.)
- hos Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern m.m. (42 kap.)
- hos domstolar m.m. (43 kap.)
- för växeltelefonister (44 kap.).
41 kap. Sekretess hos riksdagen och regeringen
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- sekretess hos riksdagen (3 och 4 §§)
- riksdagens dispensmöjligheter (5 och 6 §§)
- undantag från sekretess i regeringsärende (9 §)
- prövning av utlämnande i vissa fall av uppgift hos regeringen (10 §).
I 2 § finns en hänvisning till bestämmelserna om överföring av sekretess till riksdagen, i 7 § finns en hänvisning primära sekretessbestämmelser som är tillämpliga hos regeringen, i 8 § finns en hänvisning till bestämmelserna om överföring av sekretess till regeringen och i 11 § finns en hänvisning till regeringens dispensmöjligheter.
Riksdagen
Sekundär sekretess
2 § I 7 kap. 6 och 7 §§ finns bestämmelser om överföring av sekretess från regeringen och andra myndigheter till riksdagen.
Sekretessens omfattning i övrigt
3 § Föreskrifterna i 2 kap. 2 §, 4 kap. 2-5 §§, 5 kap. 3 § samt 6 kap. 2 och 3 §§ gäller inte ledamot av riksdagen i fråga om uppgift som ledamoten har tagit emot under utövandet av sitt uppdrag. Föreskrifterna om tystnadsplikt i sådana fall för riksdagsledamöter och för tjänstemän i riksdagen finns i 10 kap. 7 § regeringsformen samt 2 kap. 4 §, 4 kap. 17 § och 10 kap. 8 § riksdagsordningen.
4 § För uppgift om vad som har förekommit vid sammanträde med riksdagens kammare tillämpas sekretessbestämmelserna i denna lag endast om sammanträdet har hållits inom stängda dörrar. För uppgift som har tagits in i kammarens protokoll gäller sekretess enligt denna lag endast i fall som avses i 13 kap. För uppgift i beslut eller andra protokoll hos riksdagen tillämpas endast bestämmelserna i 13 kap. samt 17 kap. 11 och 12 §§ och, när det gäller EU-nämndens stenografiska uppteckningar enligt 10 kap. 9 § riksdagsordningen, 14 kap.
Riksdagens dispensmöjligheter
5 § Den befogenhet som enligt bestämmelse i denna lag tillkommer regeringen att för särskilt fall förordna om undantag från sekretess skall, i fråga om uppgift hos riksdagen eller myndighet under denna, i stället tillkomma riksdagen. I fråga om uppgift hos myndighet under riksdagen tillkommer befogenheten det utskott som bereder ärenden som rör myndigheten.
Även i annat fall än som avses i första stycket får riksdagen förordna om undantag från sekretess i fråga om uppgift hos riksdagen.
6 § Om riksdagen i ett enskilt fall beslutar om undantag från sekretess till förmån för en enskild, får riksdagen förena beslutet med ett förbehåll som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller använda den.
Regeringen
Primär sekretess
7 § Primära sekretessbestämmelser som är tillämpliga hos regeringen finns i avd. 2 och 3.
Sekundär sekretess
8 § I 7 kap. 8-9 §§ finns bestämmelser om överföring av sekretess från andra myndigheter till regeringen.
Undantag från sekretess i regeringsärende
9 § Regeringen kan i enskilda fall besluta att en sekretessbelagd uppgift i ett regeringsärende får lämnas ut.
Prövning av frågan om utlämnande av uppgift
10 § Om en viss angiven myndighet enligt denna lag skall pröva fråga om utlämnande av uppgift till enskild, skall i stället regeringen göra prövningen, om uppgiften finns hos regeringen. Detta gäller dock inte, om departementschef skall göra prövningen.
Regeringens dispensmöjligheter
11 § I 8 kap. 24-25 §§ finns bestämmelser om regeringens dispensmöjligheter.
42 kap. Sekretess hos Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern m.m.
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- sekretess hos Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern (2-5 §§)
- överföring av sekretess till justitieombudsman eller Justitiekanslern (6 §)
- sekretess hos undersökningskommission (7 §).
Sekretess hos Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern
2 § Sekretess gäller hos Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern i deras tillsyn över offentlig verksamhet och hos Justitiekanslern i verksamhet för att bevaka statens rätt eller bistå regeringen med råd och utredningar i juridiska angelägenheter endast i den utsträckning som följer av 3-6 §§. Sekretess gäller inte i något fall beslut av justitieombudsman som innebär att ett ärende avgörs.
3 § Får justitieombudsman eller Justitiekanslern i verksamhet som anges i 2 § uppgift från enskild, gäller
1. sekretess enligt 13 kap. endast om det kan antas att riket lider betydande men om uppgiften röjs,
2. sekretess till skydd för enskilds personliga förhållanden, endast om uppgiften skulle ha varit sekretessreglerad hos den myndighet som ärendet får anses avse och det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider betydande men om uppgiften röjs.
4 § Sekretess gäller i Justitiekanslerns verksamhet för att bevaka statens rätt för uppgift från enskild endast om uppgiften tagits emot med anledning av rättstvist och det kan antas att det allmännas ställning som part försämras om uppgiften röjs.
5 § Har justitieombudsman eller Justitiekanslern beslutat inleda förundersökning, tillämpas 16 kap. 2-6 §§ och 35 kap. 2-10 §§ i verksamhet som anges i 2 § och som utövas av honom eller henne i egenskap av åklagare.
Sekundär sekretess hos justitieombudsman eller Justitiekanslern
6 § Får justitieombudsman eller Justitiekanslern i verksamhet som anges i 2 § från myndighet uppgift som är sekretessreglerad där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig också hos ombudsmannen eller Justitiekanslern. Förekommer uppgiften i sådan handling som har upprättats med anledning av verksamheten, gäller sekretess hos ombudsmannen eller Justitiekanslern dock endast om det kan antas att allmänt eller enskilt intresse lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs.
I 31 kap. 2 § finns en bestämmelse om överföring av sekretess från Datainspektionen till Justitiekanslern.
Sekretess hos undersökningskommission
7 § Regeringen får föreskriva att sekretess, motsvarande den som enligt detta kapitel gäller hos Justitiekanslern, skall gälla i verksamhet som bedrivs av särskild undersökningskommission som regeringen har tillsatt.
43 kap. Sekretess hos domstolar m.m.
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel finns bestämmelser om
- att vissa bestämmelser om sekretess inte gäller hos domstol (4 §)
- sekretess för uppgifter som förebringats vid förhandling i domstol (5-7 §§)
- sekretess för uppgifter i domar (8-11 §§)
- sekretess i samband med domstols respektive jurys överläggningar (12 och 13 §§)
- möjligheten att besluta om sekretess för andra myndigheters överläggningar (14 §).
I 2 § finns en hänvisning till primära sekretessbestämmelser som är tillämpliga hos domstol. I 3 § finns en hänvisning till bestämmelser om överföring av sekretess till domstol.
Sekretessens omfattning
Primär sekretess
2 § Primära sekretessbestämmelser som är tillämpliga hos domstol finns i avd. 2 och 3.
Sekundär sekretess
3 § I 7 kap. 11 § finns bestämmelser om överföring av sekretess från annan myndighet till domstol i dess rättskipande eller rättsvårdande verksamhet.
Bestämmelser om sekretess som inte gäller hos domstol
4 § Bestämmelserna om sekretess i 17 kap., 26 kap. 10 §, 28 kap. 3 och 9-12 §§, 29 kap. 2 och 3, 5-12 samt 14-18 §§, 30 kap. 2 och 4-12 §§, 33 kap. 5, 6 och 8 §§, 36 kap. 10 och 11 §§, 37 kap. 9 § och 39 kap. 2-4 §§ tillämpas inte hos domstol i dess rättskipande eller rättsvårdande verksamhet, såvida inte domstolen har fått uppgiften för att pröva om den kan lämnas ut.
Sekretess för uppgifter vid förhandling
När sekretessregleringen upphör att gälla
5 § Sekretessreglering som gäller för uppgift i mål eller ärende i en domstols rättskipande eller rättsvårdande verksamhet upphör att vara tillämplig i målet eller ärendet, om uppgiften förebringas vid offentlig förhandling i samma mål eller ärende. Detta gäller dock inte sekretessregleringen i 16 kap. 12 §.
När sekretessregleringen fortsätter att gälla
6 § Förebringas uppgift som avses i 5 § vid förhandling inom stängda dörrar, är sekretessregleringen tillämplig även under den fortsatta handläggningen, om domstolen inte beslutar annat. Sedan domstolen har skilt målet eller ärendet från sig, fortsätter sekretessregleringen att vara tillämplig endast om domstolen i domen eller beslutet har beslutat det. Sådant beslut skall alltid meddelas för uppgift som avses i 32 kap. 8 § andra och tredje styckena eller 13 §, om det skulle strida mot avtal som anges där att uppgiften röjs.
Prövning av sekretessbeslut vid överklagande
7 § Överklagas ett mål eller ärende vari en domstol har beslutat att sekretessregleringen skall tillämpas även i fortsättningen, skall den högre rätten pröva beslutet när den skiljer målet eller ärendet från sig.
Sekretess för uppgifter i domar eller annat beslut
När sekretessregleringen upphör att gälla
8 § Sekretessreglering som gäller för uppgift i mål eller ärende i en domstols rättskipande eller rättsvårdande verksamhet upphör att vara tillämplig om uppgiften tas in i en dom eller ett annat beslut i samma mål eller ärende.
När sekretessregleringen fortsätter att gälla
9 § Bestämmelsen i 8 § tillämpas inte, om domstolen i domen eller beslutet har beslutat att sekretessregleringen för en uppgift skall vara tillämplig även i fortsättningen. Sådant beslut skall alltid meddelas för uppgift som avses i 32 kap. 8 § andra och tredje styckena eller 13 §, om det skulle strida mot avtal som anges där att uppgiften röjs.
Beslut om att sekretessregleringen fortsätter att vara tillämplig får inte omfatta domslutet eller motsvarande del av annat beslut, såvida inte rikets säkerhet eller annat intresse av synnerlig vikt oundgängligen påkallar det. Rör målet eller ärendet någons civila rättigheter och skyldigheter eller anklagelse mot någon för brott, gäller dessutom att beslut som omfattar domslut eller motsvarande del av annat beslut får meddelas endast om riket befinner sig i krig eller krigsfara eller om det råder andra utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig.
Prövning av sekretessbeslut vid överklagande
10 § Överklagas en dom eller ett beslut vari en domstol har meddelat beslut enligt 9 §, skall den högre rätten pröva sekretessbeslutet när den skiljer målet eller ärendet från sig.
Sekretess hos annan myndighet
11 § Om en domstol har meddelat beslut enligt 9 § och en annan domstol eller myndighet får del av domen eller beslutet, blir den sekretessbestämmelse som beslutet avser tillämplig på uppgiften också hos den mottagande domstolen eller myndigheten.
Sekretess vid överläggningar
Domstols överläggningar
12 § Sekretess gäller hos domstol i dess rättskipande eller rättsvårdande verksamhet för uppgift om
1. innehållet i ännu inte meddelad dom eller i annat ännu inte meddelat beslut,
2. vad som har förekommit vid överläggning inom stängda dörrar angående dom eller annat beslut.
Jurys överläggningar
13 § Vad som sägs i 12 § om sekretess för innehållet i en dom eller ett beslut och för vad som har förekommit vid en överläggning inom stängda dörrar gäller också i fråga om en jurys svar på frågan huruvida brott föreligger samt i fråga om juryns överläggning.
Annan myndighets överläggningar
14 § Om synnerliga skäl talar för det, får regeringen i annat fall än som avses i 12 och 13 §§ föreskriva att sekretess skall gälla hos statlig myndighet för uppgift om
1. innehållet i ännu inte avkunnat eller expedierat beslut, i vilket ändring kan sökas hos domstol,
2. vad som har förekommit vid överläggning inom stängda dörrar angående sådant beslut.
44 kap. Sekretess för växeltelefonister
1 § För personal i en myndighets telefonväxel gäller sekretess för uppgift som har inhämtats vid tjänstgöringen och som avser telefonsamtal till eller från annan person hos myndigheten.
Avd. 5 Tystnadsplikter som bryter meddelarfriheten
45 kap. Tystnadsplikter som bryter meddelarfriheten
Kapitlets innehåll
1 § I detta kapitel anges de tystnadsplikter som enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen och 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen kan begränsa friheten att meddela och offentliggöra uppgifter.
Sådana tystnadsplikter finns i
- regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och riksdagsordningen (2 §)
- sekretesslagen (3 §)
- rättegångsbalken (4 §)
- lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område och socialtjänstlagen (2001:435) (5 §)
- postlagen (1993:1684) och lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (6 §)
- annan lagstiftning (7 §).
Av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen framgår att friheten att meddela och offentliggöra uppgifter även i andra fall kan vara begränsad.
Regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och riksdagsordningen
2 § Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter är begränsad vid uppsåtligt åsidosättande av följande tystnadsplikter i regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och riksdagsordningen.
Tystnadsplikt som gäller
enligt
när det är fråga om en uppgift
Utrikesnämnden
beslut enligt 10 kap. 7 § tredje stycket andra meningen regeringsformen
riksdagen
2 kap. 4 § andra stycket riksdagsordningen
vars röjande kan antas sätta rikets säkerhet i fara eller annars skada landet allvarligt
riksdagens utskott och EU-nämnden
beslut enligt 4 kap. 15 § eller 10 kap. 8 § riksdagsordningen
vars röjande kan antas sätta rikets säkerhet i fara eller annars skada landet allvarligt
anonymitet för meddelare och författare m.fl.
3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen
Sekretesslagen
3 § Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter är begränsad vid uppsåtligt åsidosättande av följande tystnadsplikter i sekretesslagen.
Tystnadsplikt som gäller
enligt
när det är fråga om en uppgift
enskild som fått ut en uppgift med förbehåll
förbehåll enligt 8 kap. 16 §, 18 § första stycket, 22 § första stycket eller 25 § eller 9 kap. 3 § andra stycket
utrikessekretess
13 kap. 2 §
vars röjande kan antas sätta rikets säkerhet i fara eller annars skada landet allvarligt
Riksbanken
14 kap. 2 §
hos Riksbanken
bl.a. förundersökning
16 kap. 2-6 §§
om kvarhållande av försändelse på befordringsföretag, hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning eller hemlig kameraövervakning på grund av beslut av domstol, undersökningsledare eller åklagare
bl.a. säkerhets- och bevakningsåtgärder, chiffer, koder
16 kap. 7-10 §§
bl.a. rättslig hjälp till annan stat
16 kap. 13 §
om kvarhållande av försändelse på befordringsföretag, hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning eller hemlig kameraövervakning på grund av beslut av domstol eller åklagare
uppgift om utlänning
20 kap. 5 § första stycket
bl.a. hälso- och sjukvård
21 kap. 4-7 §§
om annat än verkställigheten av beslut om omhändertagande eller beslut om vård utan samtycke
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd
21 kap. 9 §
i anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd
sekretess till skydd för anmälare till hälso- och sjukvård
21 kap. 10 §
uppgifter i hälso- och sjukvårdsverksamhet som används för upplysning m.m.
21 kap. 11 §
ersättning till steriliserade
21 kap. 13 §
bl.a. socialtjänst
22 kap. 3, 5-7 eller 9 §
om annat än verkställigheten av beslut om omhändertagande, beslut om vård utan samtycke eller beslut om sluten ungdomsvård
sekretess till skydd för anmälare till socialtjänst
22 kap. 10 §
bl.a. familjerådgivning
22 kap. 11-13 §§
om annat än verkställigheten av beslut om omhändertagande, beslut om vård utan samtycke eller beslut om sluten ungdomsvård
Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor
22 kap. 16 §
bl.a. skolan och utbildningsväsendet i övrigt
23 kap. 3-9 §§
som hör till annat än ärende om tillrättaförande av elev eller skiljande av elev från vidare studier
förskoleverksamhet
23 kap. 10 §
Statens skolverk
23 kap. 11 §
som hör till annat än ärende om tillrättaförande av elev eller skiljande av elev från vidare studier
rättspsykiatriskt forskningsregister
24 kap. 5 §
om annat än verkställighet av beslut om vård utan samtycke
statistiksekretess
24 kap. 7 §
medling i arbetstvister
26 kap. 14 § första stycket
personalsocial verksamhet
27 kap. 2 eller 3 §
bl.a. tillstånd till färdtjänst
28 kap. 8 §
uppgifter om en särskild postförsändelse eller ett särskilt telemeddelande
28 kap. 9 eller 10 §
Konkurrensverkets rådgivning inför anmälan om företagskoncentration
29 kap. 3 §
bl.a. tillsyn som bedrivs av statliga myndigheter
29 kap. 5 § 2 eller 11 § 2
uppgifter som en statlig myndighet förfogar över på grund av avtal med en främmande stat eller med en mellanfolklig organisation i verksamhet som bl.a. avser tillsyn
29 kap. 14 §
om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än affärs- eller driftsförhållanden för den som trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet
bl.a. tillsyn som bedrivs av ett annat organ än en statlig myndighet
29 kap. 15 § 2
Riksrevisionen
29 kap. 21 § 2
tillsyn över stiftelser
29 kap. 22 §
som rör enskilds personliga förhållanden och vars röjande kan vålla allvarligt men
bl.a. Riksbankens kassarörelse
30 kap. 2 eller 4 §
viss utlåningsverksamhet som bedrivs av myndighet
30 kap. 5 §
som rör myndighetens affärsmässiga utlåningsverksamhet
uppdragssekretess
30 kap. 6-8 §§
ärenden om patent och registrering av mönster
30 kap. 13-15 §§
administrativa tjänster åt en stiftelse
30 kap. 19 §
som rör enskilds personliga förhållanden och vars röjande kan vålla allvarligt men
Datainspektionen
31 kap. 2 §
om registrerads förhållanden
Säkerhetstjänst-kommissionen
31 kap. 3 §
om enskilds personliga förhållanden
bl.a. skattesekretess
32 kap. 2-9 §§
konkursförvaltare
förbehåll enligt 32 kap. 10 § första stycket eller 15 § första stycket
personalvård för den som tjänstgör med totalförsvarsplikt
33 kap. 3 § första stycket
uppgiftsskyldighet i frågor om samhällsplanering m.m.
33 kap. 6 §
beredskapsförberedelser
33 kap. 7 § 2
utlandsmyndighets beredskapsplanering
33 kap. 8 §
konkursförvaltare
förbehåll enligt 35 kap. 11 § första stycket
bl.a. kriminalvården
36 kap. 5 och 6 §§
för vilken det kan antas att någon kan komma att utsätts för våld eller annat allvarligt men om den röjs
rättshjälp
37 kap. 9 § första stycket 1
Barnombudsmannen
38 kap. 2 §
notarius publicus
39 kap. 3 §
bl.a. rättshjälp i utlandet
39 kap. 4 §
som rör ärende om annat än ekonomiskt bistånd till enskild
teknisk bearbetning av personuppgifter
39 kap. 7 §
beslut av riksdagen om undantag från sekretess
förbehåll enligt 41 kap. 6 §
domstols överläggning
43 kap. 12 och 13 §§
myndighets telefonväxel
44 kap. 1 §
Rättegångsbalken
4 § Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter är begränsad vid uppsåtligt åsidosättande av följande tystnadsplikter enligt rättegångsbalken.
Tystnadsplikt som gäller
enligt
när det är fråga om en uppgift
domstolsförhandling och förhör under förundersökning
förordnande med stöd av 5 kap. 4 § eller 23 kap. 10 § femte stycket
Advokater
8 kap. 4 § första stycket andra meningen
Lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område och socialtjänstlagen (2001:435)
5 § Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter är begränsad vid uppsåtligt åsidosättande av följande tystnadsplikter enligt lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område och socialtjänstlagen (2001:435).
Tystnadsplikt som gäller
enligt
när det är fråga om en uppgift
enskild hälso- och sjukvård
2 kap. 8-10 §§ lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område
enskild familjerådgivning
15 kap. 2 § socialtjänstlagen (2001:453)
Postlagen (1993:1684) och lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation
6 § Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter är begränsad vid uppsåtligt åsidosättande av följande tystnadsplikter enligt postlagen (1993:1684) och lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation.
Tystnadsplikt som gäller
enligt
när det är fråga om en uppgift
uppgifter om en särskild brevförsändelse och åtgärder enligt rättegångsbalken
19 § första stycket 1 och 3 postlagen (1993:1684)
uppgifter om ett särskilt elektroniskt meddelande
6 kap. 20 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation
om innehållet i ett elektroniskt meddelande eller som på annat sätt rör ett särskilt sådant meddelande
åtgärder enligt rättegångsbalken
6 kap. 21 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation
om kvarhållande av försändelse på befordringsföretag eller om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning på grund av beslut av domstol, under-sökningsledare eller åklagare
Annan lagstiftning
7 § Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter är begränsad vid uppsåtligt åsidosättande av följande tystnadsplikter.
Tystnadsplikt som gäller
enligt
när det är fråga om en uppgift
förhör hos Säkerhetstjänstkommissionen
förordnande med stöd av 7 § lagen (1999:988) om förhör m.m. hos kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet
Bilaga
Enligt 3 kap. 6 § skall vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan om handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.
Organ Verksamhet
Arbetslöshetskassor enligt prövning av ärenden om arbets-
lagen (1997:239) om löshetsersättning
arbetslöshetskassor
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
Tjänstemännens Central- statligt stöd i form av bidrag
organisation till studerande vid korttidsstudier
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005.
2. Genom denna lag upphör sekretesslagen (1980:100) att gälla.
3. Om det i lag eller annan författning hänvisas till bestämmelser som har ersatts genom bestämmelser i denna lag, skall i stället de nya bestämmelserna tillämpas.
4. Föreskrifter och beslut som meddelats med stöd av sekretesslagen (1980:100) och som gäller när denna lag träder i kraft skall anses meddelade enligt denna lag.
5. Övergångsbestämmelserna till sekretesslagen (1980:100) och till ändringar i den lagen skall gälla även i fortsättningen.
3 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken
Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1, 4 och 5 §§, 36 kap. 5 § och 38 kap. 8 § rättegångsbalken skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
5 kap.
1 §
Förhandling vid domstol skall vara offentlig.
Kan det antagas att vid förhandling kommer att förebringas uppgift, för vilken hos domstolen gäller sekretess som avses i sekretesslagen (1980:100) må rätten, om det bedömes vara av synnerlig vikt att uppgiften ej röjes, förordna att förhandlingen i vad den angår uppgiften skall hållas inom stängda dörrar. Även i annat fall må förhandling hållas inom stängda dörrar, om sekretessen gäller enligt 7 kap. 22 §, 8 kap. 17 § eller 9 kap. 15 eller 16 § sekretesslagen eller, i vad avser domstolsförhandling under förundersökning i brottmål eller därmed likställt mål eller ärende, enligt 5 kap. 1 eller 7 § eller 9 kap. 17 § samma lag. Förhandling skall alltid hållas inom stängda dörrar, om sekretessen gäller enligt 9 kap. 3 § andra stycket samma lag och det skulle strida mot avtal som avses där att uppgiften röjes vid förhandlingen.
Kan det antagas att vid förhandling kommer att förebringas uppgift, för vilken hos domstolen gäller sekretess som avses i sekretesslagen (2005:xx) må rätten, om det bedömes vara av synnerlig vikt att uppgiften ej röjes, förordna att förhandlingen i vad den angår uppgiften skall hållas inom stängda dörrar. Även i annat fall må förhandling hållas inom stängda dörrar, om sekretessen gäller enligt 37 kap. 3-5 eller 8 § sekretesslagen eller, i vad avser domstolsförhandling under förundersökning i brottmål eller därmed likställt mål eller ärende, enligt 16 kap. 2-6 eller 13 § eller 35 kap. 2-4 eller 6-10 § samma lag. Förhandling skall alltid hållas inom stängda dörrar, om sekretessen gäller enligt 32 kap. 8 § andra och tredje stycket eller 13 § samma lag och det skulle strida mot avtal som avses där att uppgiften röjes vid förhandlingen.
Förhör med den som är under femton år eller lider av en psykisk störning får hållas inom stängda dörrar.
Är eljest för särskilt fall föreskrivet, att förhandling må hållas inom stängda dörrar, vare det gällande.
4 §
Har förhandling hållits inom stängda dörrar och har därvid förebringats uppgift, för vilken hos domstolen gäller sekretess som avses i sekretesslagen (1980:100), äge rätten förordna att uppgiften icke får uppenbaras.
Har förhandling hållits inom stängda dörrar och har därvid förebringats uppgift, för vilken hos domstolen gäller sekretess som avses i sekretesslagen (2005:xx), äge rätten förordna att uppgiften icke får uppenbaras.
5 §
Överläggning till dom eller beslut skall hållas inom stängda dörrar, om rätten ej finner det kunna ske offentligt. Hålles överläggning inom stängda dörrar, må, utom rättens ledamöter, närvara endast sådan rättens tjänsteman, som har att taga befattning med målet. När särskilda skäl äro därtill, må rätten medgiva även annan att närvara vid sådan överläggning.
Avkunnande av dom eller beslut skall ske offentligt. I den utsträckning domen eller beslutet innehåller uppgift som omfattas av förordnande om sekretess enligt 12 kap. 4 § andra stycket sekretesslagen (1980:100), skall dock avkunnandet ske inom stängda dörrar.
Avkunnande av dom eller beslut skall ske offentligt. I den utsträckning domen eller beslutet innehåller uppgift som omfattas av förordnande om sekretess enligt 43 kap. 9 § andra stycket sekretesslagen (2005:xx), skall dock avkunnandet ske inom stängda dörrar.
36 kap.
5§
Den som till följd av 2 kap. 1 eller 2 § eller 3 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) eller någon bestämmelse, till vilken hänvisas i något av dessa lagrum, inte får lämna en uppgift får inte höras som vittne om denna utan tillstånd från den myndighet i vars verksamhet uppgiften har inhämtats.
Advokater, läkare, tandläkare, barnmorskor, sjuksköterskor, psykologer, psykoterapeuter, familjerådgivare enligt socialtjänstlagen (2001:453) och deras biträden får höras som vittnen om något som i denna deras yrkesutövning anförtrotts dem eller som de i samband därmed erfarit, endast om det är medgivet i lag eller den, till vars förmån tystnadsplikten gäller, samtycker till det. Den som till följd av 9 kap. 4 § sekretesslagen inte får lämna uppgifter som avses där får höras som vittne om dem endast om det är medgivet i lag eller den till vars förmån sekretessen gäller samtycker till det.
Den som till följd av 13 kap. 2 eller 3 § eller 14 kap. 2 § sekretesslagen (2005:xx) eller någon bestämmelse, till vilken hänvisas i något av dessa lagrum, inte får lämna en uppgift får inte höras som vittne om denna utan tillstånd från den myndighet i vars verksamhet uppgiften har inhämtats.
Advokater, läkare, tandläkare, barnmorskor, sjuksköterskor, psykologer, psykoterapeuter, familjerådgivare enligt social-tjänstlagen (2001:453) och deras biträden får höras som vittnen om något som i denna deras yrkesutövning anförtrotts dem eller som de i samband därmed erfarit, endast om det är medgivet i lag eller den, till vars förmån tystnadsplikten gäller, samtycker till det. Den som till följd av 24 kap. 7 § sekretesslagen inte får lämna uppgifter som avses där får höras som vittne om dem endast om det är medgivet i lag eller den till vars förmån sekretessen gäller samtycker till det.
Rättegångsombud, biträden eller försvarare får höras som vittnen om vad som anförtrotts dem för uppdragets fullgörande endast om parten medger det.
Utan hinder av vad som sägs i andra eller tredje stycket föreligger skyldighet att vittna för
1. andra än försvarare i mål angående brott som avses i 14 kap. 2 § femte stycket sekretesslagen (1980:100) och
2. den som har uppgiftsskyldighet enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) i mål enligt 5 kap. 2 § eller 6 kap. 6, 13 eller 14 § samma lag eller enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.
Utan hinder av vad som sägs i andra eller tredje stycket föreligger skyldighet att vittna för
1. andra än försvarare i mål angående brott som avses i 8 kap. 10 och 11 §§ och 22 kap. 20 § sekretesslagen (2005:xx) och
2. den som har uppgiftsskyldighet enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) i mål enligt 5 kap. 2 § eller 6 kap. 6, 13 eller 14 § samma lag eller enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.
Den som är präst inom ett trossamfund eller den som i ett sådant samfund har motsvarande ställning får inte höras som vittne om något som han eller hon har erfarit under bikt eller enskild själavård.
Den som har tystnadsplikt enligt 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen får höras som vittne om förhållanden som tystnadsplikten avser endast i den mån det föreskrivs i nämnda paragrafer.
Om någon enligt vad som sägs i denna paragraf inte får höras som vittne om ett visst förhållande, får vittnesförhör inte heller äga rum med den som under tystnadsplikt biträtt med tolkning eller översättning.
38 kap.
8 §
Om allmän handling kan antagas äga betydelse som bevis, äge rätten förordna att handlingen skall tillhandahållas.
Första stycket gäller ej
1. handling som innehåller uppgift, för vilken gäller sekretess till följd av 2 kap. 1 eller 2 § eller 3 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) eller bestämmelse, till vilken hänvisas i något av dessa lagrum, med mindre den myndighet som har att pröva fråga om utlämnande av handlingar givit sitt tillstånd därtill;
2. handling vars innehåll är sådant, att någon, som haft befattning med handlingen, enligt 36 kap. 5 § andra, tredje, fjärde eller sjätte stycket ej må höras därom;
3. handling genom vars företeende yrkeshemlighet skulle uppenbaras, med mindre synnerlig anledning förekommer.
Första stycket gäller ej
1. handling som innehåller uppgift, för vilken gäller sekretess till följd av 13 kap. 2 eller 3 § eller 14 kap. 2 § sekretesslagen (2005:xx) eller bestämmelse, till vilken hänvisas i något av dessa lagrum, med mindre den myndighet som har att pröva fråga om utlämnande av handlingar givit sitt tillstånd därtill;
2. handling vars innehåll är sådant, att någon, som haft befattning med handlingen, enligt 36 kap. 5 § andra, tredje, fjärde eller sjätte stycket ej må höras därom;
3. handling genom vars företeende yrkeshemlighet skulle uppenbaras, med mindre synnerlig anledning förekommer.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005
4 Förslag till lag om ändring i personuppgiftslagen (1998:204)
Härigenom föreskrivs att /.../ 27 och 42 §§ personuppgiftslagen (1998:204) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
/.../
27 §
I den utsträckning det är särskilt föreskrivet i lag eller annan författning eller i beslut som har meddelats med stöd av författning att uppgifter inte får lämnas ut till den registrerade gäller inte bestämmelserna i 23-26 §§. En personuppgiftsansvarig som inte är en myndighet får därvid i motsvarande fall som avses i sekretesslagen (1980:100) vägra att lämna ut uppgifter till den registrerade.
I den utsträckning det är särskilt föreskrivet i lag eller annan författning eller i beslut som har meddelats med stöd av författning att uppgifter inte får lämnas ut till den registrerade gäller inte bestämmelserna i 23-26 §§. En personuppgiftsansvarig som inte är en myndighet får därvid i motsvarande fall som avses i sekretesslagen (2005:xx) vägra att lämna ut uppgifter till den registrerade.
42 §
Den personuppgiftsansvarige skall till var och en som begär det skyndsamt och på lämpligt sätt lämna upplysningar om sådana automatiserade eller andra behandlingar av personuppgifter som inte har anmälts till tillsynsmyndigheten. Upplysningarna skall omfatta det som en anmälan enligt 36 § första stycket skulle ha omfattat. Den personuppgiftsansvarige är dock inte skyldig att lämna ut sekretessbelagda uppgifter eller uppgifter om vilka säkerhetsåtgärder som har vidtagits. En personuppgiftsansvarig som inte är myndighet får därvid i motsvarande fall som avses i sekretesslagen (1980:100) vägra att lämna ut uppgifter.
Den personuppgiftsansvarige skall till var och en som begär det skyndsamt och på lämpligt sätt lämna upplysningar om sådana automatiserade eller andra behandlingar av personuppgifter som inte har anmälts till tillsynsmyndigheten. Upplysningarna skall omfatta det som en anmälan enligt 36 § första stycket skulle ha omfattat. Den personuppgiftsansvarige är dock inte skyldig att lämna ut sekretessbelagda uppgifter eller uppgifter om vilka säkerhetsåtgärder som har vidtagits. En personuppgiftsansvarig som inte är myndighet får därvid i motsvarande fall som avses i sekretesslagen (2005:xx) vägra att lämna ut uppgifter.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005
5 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)
Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 a §, 12 kap. /.../ och 10 §§, 15 kap. 3 § och 16 kap 4 § socialtjänstlagen (2001:453) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
5 kap.
1 a §
Socialnämnden skall i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 15 kap. denna lag och av sekretesslagen (1980:100). Nämnden skall aktivt verka för att samverkan kommer till stånd.
Socialnämnden skall i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. I fråga om utlämnande av uppgifter gäller de begränsningar som följer av 15 kap. denna lag och av sekretesslagen (2005:xx). Nämnden skall aktivt verka för att samverkan kommer till stånd.
12 kap.
/.../
10 §
Av 1 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100) framgår att socialnämnden utan hinder av sekretess kan polisanmäla brott som hindrar nämndens verksamhet. Detsamma gäller enligt 14 kap. 2 § femte stycket samma lag beträffande vissa brott som riktar sig mot barn. Av samma stycke följer också att sekretess inte hindrar att uppgifter, som angår misstanke om brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år, lämnas till en åklagarmyndighet, polismyndighet eller annan myndighet som har att ingripa mot brottet.
Från socialtjänsten skall utan hinder av sekretess lämnas
1. uppgifter om huruvida någon vistas i ett hem för vård eller boende, om uppgifterna för särskilt fall begärs av en domstol, åklagarmyndighet, polismyndighet, kronofogdemyndighet eller skattemyndighet,
2. uppgifter om en studerande som behövs för prövning av ett ärende om att avskilja denne från högskoleutbildning.
Av 8 kap. 3 § sekretesslagen (2005:xx) framgår att socialnämnden utan hinder av sekretess kan polisanmäla brott som hindrar nämndens verksamhet. Detsamma gäller enligt 8 kap. 11 § samma lag beträffande vissa brott som riktar sig mot barn. Av 8 kap. 10 § samma lag följer att sekretess inte hindrar att uppgifter, som angår misstanke om brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år eller försök till sådant brott, lämnas till en åklagarmyndighet, polismyndighet eller annan myndighet som har att ingripa mot brottet.
Från socialtjänsten skall utan hinder av sekretess lämnas
1. uppgifter om huruvida någon vistas i ett hem för vård eller boende, eller i ett familjehem, om uppgifterna för särskilt fall begärs av en domstol, åklagarmyndighet, polismyndighet, kronofogdemyndighet eller skattemyndighet,
2. uppgifter om en studerande som behövs för prövning av ett ärende om att avskilja denne från högskoleutbildning.
15 kap.
3 §
I det allmännas verksamhet gäller sekretesslagen (1980:100).
I det allmännas verksamhet gäller sekretesslagen (2005:xx).
16 kap.
4 §
Länsstyrelsens beslut i ärenden om tillstånd enligt 7 kap. 1 §, omhändertagande av personakt enligt 7 kap. 5 § eller föreläggande eller förbud enligt 13 kap. 6 § samt överflyttning av ärende enligt 16 kap. 1 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.
I fråga om överklagande av länsstyrelsens beslut enligt 7 kap. 4 § gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 15 kap. 7 § sekretesslagen (1980:100).
I fråga om överklagande av länsstyrelsens beslut enligt 7 kap. 4 § gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 11 kap. sekretesslagen (2005:xx).
Länsstyrelsens beslut om omhändertagande av personakt enligt 7 kap. 5 § och om föreläggande eller förbud enligt 13 kap. 6 § samt domstols motsvarande beslut gäller omedelbart. Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs för att verkställa ett beslut om omhändertagande av personakt.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005
6 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:xx) om hantering av allmänna handlingar
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 och 4 §§, 2 kap. 2 och 4 §§, 3 kap. 7 § samt 4 kap. 5 § lagen (2004:xx) om hantering av allmänna handlingar skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
1 kap.
3 §
Med statliga myndigheter jämställs i denna lag
1. sådana organ som avses i 1 kap. 8 § andra stycket första meningen sekretesslagen (1980:100) när det gäller allmänna handlingar i den verksamhet som avses i bilagan till sekretesslagen, och
1. sådana organ som avses i 3 kap. 6 § sekretesslagen (2005:xx) när det gäller allmänna handlingar i den verksamhet som avses i bilagan till sekretesslagen, och
2. allmänna försäkringskassor.
4 §
Med kommunala myndigheter jämställs i denna lag sådana juridiska personer som avses i 1 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100).
Med kommunala myndigheter jämställs i denna lag sådana juridiska personer som avses i 3 kap. 5 § sekretesslagen (2005:xx).
2 kap.
2 §
Allmänna handlingar skall registreras utan dröjsmål när de har kommit in till eller upprättats hos en myndighet. Handlingar som inte omfattas av sekretess behöver inte registreras om de hålls organiserade så att det utan svårighet kan fastställas om en handling har kommit in eller upprättats.
Allmänna handlingar skall registreras utan dröjsmål när de har kommit in till eller upprättats hos en myndighet. Handlingar som inte omfattas av någon sekretessreglering behöver inte registreras om de hålls organiserade så att det utan svårighet kan fastställas om en handling har kommit in eller upprättats.
Är det uppenbart att en allmän handling är av ringa betydelse för myndighetens verksamhet, behöver den varken registreras eller hållas organiserad.
Om det finns särskilda skäl, får regeringen meddela föreskrifter om att handlingar av ett visst slag som finns i betydande omfattning hos en myndighet inte behöver registreras enligt första stycket.
I 16 § 1 finns särskilda bestämmelser om registrering av upptagningar för automatiserad behandling som är tillgängliga för flera myndigheter.
4 §
Bestämmelser om hemligstämpel finns i 2 kap. 16 § tryckfrihetsförordningen och 15 kap. 3 § sekretesslagen (1980:100).
Bestämmelser om sekretessmarkering finns i 2 kap. 16 § tryckfrihetsförordningen och 2 kap. 16 § sekretesslagen (2005:xx).
3 kap.
7 §
En myndighets beslut att avslå en begäran enligt 5 § får överklagas på det sätt som anges i 15 kap. 7, 9 och 10 §§ sekretesslagen (1980:100).
Av 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen framgår att ett beslut om att inte lämna ut handling eller lämna ut allmän handling med förbehåll, som inskränker sökandens rätt att röja innehållet eller annars använda det, får överklagas. Närmare bestämmelser om överklagande finns i 15 kap. 7-10 §§ sekretesslagen.
En myndighets beslut att avslå en begäran enligt 5 § får överklagas på det sätt som anges i 11 kap. sekretesslagen (2005:xx).
Av 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen framgår att ett beslut om att inte lämna ut handling eller lämna ut allmän handling med förbehåll, som inskränker sökandens rätt att röja innehållet eller annars använda det, får överklagas. Närmare bestämmelser om överklagande finns i 11 kap. sekretesslagen.
4 kap.
5 §
Den kommunala arkivmyndigheten skall ha ansvar för tillsynen över
1. sådana juridiska personer som avses i 1 kap. 9 § sekretesslagen (1980:100), och
1. sådana juridiska personer som avses i 3 kap. 5 § sekretesslagen (2005:xx), och
2. sådana enskilda organ som avses i 1 kap. 2 § tredje stycket 1 om organet förvarar ett kommunalt arkiv.
Bestämmer flera kommuner eller landsting tillsammans i en sådan juridisk person som anges i första stycket 1, skall arkivmyndigheten i den kommun eller det landsting som kommunerna eller landstingen bestämt genom avtal, ha ansvar för tillsynen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2005
Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig över SOU 2002:97
Följande remissinstanser har inkommmit med yttranden över betänkandet: Riksdagens ombudsmän, Svea hovrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Malmö tingsrätt, Kammarrätten i Stockholm, Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Stockholms län, Justitiekanslern, Domstolsverket, Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Kriminalvårdsstyrelsen, Datainspektionen, Kammarkollegiet, Statskontoret, Statens personadressregisternämnd, Statistiska centralbyrån, Statens Pensionsverk, Statens kvalitets- och kompetensråd, Konsumentverket, Allmänna reklamationsnämnden, Försvarsmakten, Totalförsvarets Pliktverk, Riksförsäkringsverket, Socialstyrelsen, Riksrevisionsverket, Arbetsgivarverket, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Tullverket, Ekonomistyrningsverket, Riksskatteverket, Statens skolverk, Folkbildningsrådet, Kungliga biblioteket, Vetenskapsrådet, Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Uppsala universitet, Juridiska fakulteten, Lunds universitet, Juridiska fakulteten, Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Karlstads universitet, Statens kulturråd, Riksarkivet, Radio- och TV-verket, Lantmäteriverket, Post- och telestyrelsen, Vägverket, Sjöfartsverket, Arbetsmarknadsstyrelsen, Konkurrensverket, Patent- och registreringsverket, Botkyrka kommun, Stockholms kommun, Täby kommun, Tierps kommun, Norrköpings kommun, Jönköpings kommun, Lomma kommun, Malmö kommun, Alingsås kommun, Göteborgs kommun, Uddevalla kommun, Härnösands kommun, Umeå kommun, Kiruna kommun, Stockholms läns landsting, Östergötlands läns landsting, Kalmar läns landsting, Jämtlands läns landsting, Svenska kyrkans Församlingsförbund, Svenska arkivsamfundet, Svenska kommunförbundet , Landstingsförbundet, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Television AB, Sveriges Utbildningsradio AB, Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Svenska Journalistförbundet, Svenska Tidningsutgivareföreningen Tidningsutgivarna, Föreningen arkivverksamma i landsting och kommun, Folkrörelsernas arkivförbund och Chalmers tekniska högskola AB.
Riksåklagaren har överlämnat yttrande från Åklagarmyndigheten i Malmö. Riksskatteverket har överlämnat yttranden från Skattemyndigheterna i Stockholm och Västerås samt Kronofogdemyndigheterna i Stockholm och Gävle. Riksarkivet överlämnat yttranden från landsarkiven.
Följande remissinstanser har avstått från att yttra sig: Posten AB, Älmhults kommun, Höör kommun, Kungsör kommun, Mora kommun, Ånge kommun, Institutet för rättshistorisk forskning, Personhistoriska samfundet, Föreningen Svenskt Näringsliv, Sveriges Radio AB, Landsorganisationen i Sverig, Näringslivets nämnd för regelgranskning, Tidningarnas telegrambyrå, Publicistklubben, Allmänhetens pressombudsman, Föreningen grävande journalister, TV 4 AB, Arkivrådet AAS, Näringslivets arkivråd, Sveriges Förenade Studentkårer, Stiftelsen framtidens kultur, Handelshögskolan i Stockholm, Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling och Svenska Språknämnden.
Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig över SOU 2003:99
Följande remissinstanser har inkommit med yttranden över betänkandet: Riksdagens Ombudsmän (JO), Svea hovrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge, Stockholms tingsrätt, Malmö tingsrätt, Umeå tingsrätt, Kammarrätten i Stockholm, Kammarrätten i Göteborg, Kammarrätten i Sundsvall, Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Stockholms län, Justitiekanslern, Domstolsverket, Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Kriminalvårdsstyrelsen, Rättsmedicinalverket, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Försvarsmakten, Statens räddningsverk, Riksförsäkringsverket, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Barnombudsmannen, Ekonomistyrningsverket, Skatteverket, Arbetsgivarverket, Datainspektionen, Kammarkollegiet, Statskontoret, Statens personadressregisternämnd, Statistiska centralbyrån, Statens kvalitets- och kompetensråd, Statens pensionsverk, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Skolverket, Folkbildningsrådet, Kungliga biblioteket, Vetenskapsrådet, Centrala studiestödsnämnden, Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Uppsala universitet, Juridiska fakulteten, Lunds universitet, Juridiska fakulteten, Umeå universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Karlstads universitet, Konsumentverket, Allmänna reklamationsnämnden, Statens kulturråd, Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet, Radio- och TV-verket, Kemikalieinspektionen, Statens kärnkraftsinspektion, Lantmäteriverket, Post- och telestyrelsen, Vägverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Arbetsmarknadsstyrelsen, Konkurrensverket, Patent- och registreringsverket, Stockholms kommun, Täby kommun, Tierps kommun, Linköpings kommun, Norrköpings kommun, Jönköpings kommun, Helsingborgs kommun, Malmö kommun, Alingsås kommun, Göteborgs kommun, Uddevalla kommun, Örebro kommun, Östersunds kommun, Umeå kommun, Kiruna kommun, Luleå kommun, Stockholms läns landsting, Östergötlands läns landsting, Kalmar läns landsting, Landstinget Region Skåne, Västra Götalandsregionen, Landstinget i Västmanlands län, Jämtlands läns landsting, Västerbottens läns landsting, Svenska kyrkans Församlingsförbund, Svenska arkivsamfundet, BRIS - Barnens rätt i samhället, Handikappförbundens samarbetsorgan, Svenska Kommunförbundet respektive Landstingsförbundet (numera sammanslagna till Sveriges Kommuner och Landsting), Svenska läkaresällskapet, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Television AB, Sveriges Utbildningsradio AB, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska Journalistförbundet, Svenska Tidningsutgivareföreningen Tidningsutgivarna, Folkrörelsernas arkivförbund, Föreningen arkivverksamma i landsting och kommun), Umgängesrättsföräldrarnas Riksförening.
Riksåklagaren har överlämnat yttranden från åklagarmyndigheterna i Umeå, Västerås, Linköping och Malmö samt från Ekobrottsmyndigheten. Riksarkivet har överlämnat yttranden från Landsarkiven i Vadstena, Uppsala, Visby och Göteborg. SACO har överlämnat yttranden från Sveriges Läkarförbund och Sveriges Psykologförbund. LO har överlämnat ett yttrande från Svenska Transportarbetareförbundet.
Yttranden har också inkommit från Högskoleverket, Sveriges lantbruksuniversitet, Kungliga tekniska högskolan, Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola, Bolagsverket, Sveriges Radio AB, Vårdförbundet, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH), Schizofreniförbundet, De Handikappades Riksförbund (DHR), Svensk Förening för Allmänmedicin (SFAM), Tolkcentralernas ArbetsLedarFÖRening (TALFÖR) och från Staffan Olsson.
Följande remissinstanser har avstått från att yttra sig: Totalförsvarets pliktverk, Tullverket, Folkbildningsrådet, Kemikalieinspektionen, Botkyrka kommun, Lomma kommun, Arvika kommun, Härnösands kommun, Svenska kyrkans Församlingsförbund, Rädda Barnen, Svenska föreningen för psykisk hälsa, Folkrörelsernas arkivförbund och Föreningen arkivverksamma i landsting och kommun.
Jämförelsetabell: Offentlighets- och sekretesslag/Sekretesslag (1980:100)
Offentlighets- och sekretesslag
Sekretesslag (1980:100)
1 kap. 1 § första stycket
1 kap. 1 § tredje stycket delvis
1 kap. 1 § andra stycket
1 kap. 1 § första, andra och fjärde styckena
1 kap. 1 § tredje stycket
-
1 kap. 1 § fjärde stycket
-
1 kap. 2 §
-
1 kap. 3 §
-
1 kap. 4 §
-
1 kap. 5 §
-
1 kap. 6 §
-
1 kap. 7 §
-
1 kap. 8 §
-
2 kap. 1 §
1 kap. 6 §
2 kap. 2 §
1 kap. 8 § första stycket
2 kap. 3 §
1 kap. 9 §
2 kap. 4 §
1 kap. 8 § andra stycket
2 kap. 5 §
1 kap. 8 § tredje stycket
3 kap. 1 §
1 kap. 1 § andra stycket, jfr även prop. 1979/80:2 Del A s. 72-78
4 kap. 1 § första stycket första meningen
15 kap. 9 § första stycket första meningen delvis
4 kap. 1 § första stycket 1
-
4 kap. 1 § första stycket 2
15 kap. 9 § första stycket 1
4 kap. 1 § första stycket 3
15 kap. 9 § första stycket 2 delvis
4 kap. 1 § första stycket 4
15 kap. 9 § andra stycket
4 kap. 1 § andra stycket 1
-
4 kap. 1 § andra stycket 2
15 kap. 9 § första stycket 4
4 kap. 1 § andra stycket 3
15 kap. 9 § första stycket 3
4 kap. 2 § första stycket 1
-
4 kap. 2 § första stycket 2
-
4 kap. 2 § första stycket 3
15 kap. 11 § andra stycket 5
4 kap. 2 § första stycket 4
15 kap. 11 § andra stycket 7
4 kap. 2 § första stycket 5
15 kap. 11 § andra stycket 6
4 kap. 2 § första stycket 6
15 kap. 11 § andra stycket 3 och 4
4 kap. 2 § första stycket 7
15 kap. 11 § andra stycket 8
4 kap. 2 § andra stycket
15 kap. 11 § tredje stycket
4 kap. 3 §
15 kap. 14 §
4 kap. 4 §
-
5 kap. 1 § första och fjärde styckena
15 kap. 1 § första stycket första meningen
5 kap. 1 § andra stycket
15 kap. 13 §
5 kap. 1 § tredje stycket
15 kap. 1 § första stycket andra meningen
5 kap. 2 §
15 kap. 2 § första och andra styckena
5 kap. 3 §
15 kap. 1 § andra stycket
5 kap. 4 §
15 kap. 2 § tredje stycket
5 kap. 5 §
15 kap. 3 §
6 kap. 1 §
15 kap. 4 § andra stycket
6 kap. 2 §
15 kap. 6 § första stycket
6 kap. 3 §
15 kap. 6 § andra stycket
6 kap. 4 §
15 kap. 4 § första stycket
6 kap. 5 §
15 kap. 5 §
6 kap. 6 § första stycket
15 kap. 10 § första stycket
6 kap. 6 § andra stycket
15 kap. 12 §
6 kap. 7 § första stycket 1 och 2
15 kap. 7 § första stycket första meningen
6 kap. 7 § första stycket 3
15 kap. 10 § andra stycket
6 kap. 7 § andra stycket
15 kap. 8 § första stycket första meningen delvis och tredje stycket
6 kap. 7 § tredje stycket
15 kap. 7 § tredje stycket och 8 § andra stycket
6 kap. 7 § fjärde stycket
15 kap. 7 § femte stycket och 8 § fjärde stycket
6 kap. 8 § första stycket
15 kap. 7 § första stycket andra meningen delvis och 8 § första stycket
6 kap. 8 § andra stycket
15 kap. 7 § första stycket andra meningen delvis och 8 § första stycket
6 kap. 8 § tredje stycket
15 kap. 7 § andra stycket första meningen och andra meningen delvis samt 8 § första stycket
6 kap. 8 § fjärde stycket
15 kap. 8 § första stycket andra meningen
6 kap. 8 § femte stycket
15 kap. 7 § fjärde stycket
6 kap. 9 §
15 kap. 7 § andra stycket andra meningen delvis
6 kap. 10 §
15 kap. 7 § andra stycket tredje och fjärde meningarna
6 kap. 11 §
15 kap. 7 § första stycket tredje meningen
7 kap. 1 §
1 kap. 4 § första stycket
7 kap. 2 §
- (jfr prop. 1979/80:2 Del A s. 74-77)
7 kap. 3 §
- (jfr prop. 1979/80:2 Del A s. 70)
7 kap. 4 §
1 kap. 7 §
7 kap. 5 §
1 kap. 10 §
8 kap. 1 §
1 kap. 2 § och 3 § första stycket
8 kap. 2 §
1 kap. 3 § andra stycket
8 kap. 3 §
1 kap. 3 § tredje stycket
9 kap. 1 §
1 kap. 4 § andra stycket
9 kap. 2 §
1 kap. 4 § tredje stycket
9 kap. 3 §
1 kap. 12 §
10 kap. 1 §
- (jfr 14 kap. 4 §)
10 kap. 2 §
1 kap. 5 §
10 kap. 3 §
14 kap. 5 §
10 kap. 4 § första stycket
14 kap. 10 § första stycket 1 och andra stycket
10 kap. 4 § andra stycket
- (jfr 16 kap. 1 § 4 delvis)
10 kap. 5 §
14 kap. 11 §
10 kap. 6 § första meningen
11 kap. 1 § andra stycket
10 kap. 6 § andra meningen
14 kap. 8 §
10 kap. 7 § första stycket
14 kap. 10 femte stycket
10 kap. 7 § andra stycket
- (jfr 16 kap. 1 § 4 delvis)
10 kap. 8 §
11 kap. 3 § första och tredje styckena
10 kap. 9 § första stycket
14 kap. 10 § femte stycket
10 kap. 9 § andra stycket
- (jfr 16 kap. 1 § 4 delvis)
10 kap. 10 §
14 kap. 6 §
10 kap. 11 §
14 kap. 7 § första stycket
10 kap. 12 §
14 kap. 7 § andra-fjärde styckena
10 kap. 13 § första stycket
14 kap. 10 § första stycket 2 och tredje stycket
10 kap. 13 § andra stycket
- (jfr 16 kap. 1 § 4 delvis)
10 kap. 14 § första stycket
14 kap. 9 § första stycket
10 kap. 14 § andra stycket
- (jfr 16 kap. 1 § 4 delvis)
10 kap. 15 §
14 kap. 1 § första meningen
10 kap. 16 §
14 kap. 2 § första stycket 2
10 kap. 17 §
14 kap. 2 § första stycket 3
10 kap. 18 §
14 kap. 2 § första stycket 1
10 kap. 19 §
14 kap. 2 § nionde stycket
10 kap. 20 §
14 kap. 2 § åttonde stycket
10 kap. 21 §
14 kap. 2 § sjätte stycket
10 kap. 22 §
14 kap. 2 § sjunde stycket
10 kap. 23 §
14 kap. 2 § femte stycket
10 kap. 24 §
14 kap. 2 § fjärde stycket
10 kap. 25 §
14 kap. 2 § andra stycket
10 kap. 26 §
14 kap. 2 § tredje stycket
10 kap. 27 §
14 kap. 3 §
10 kap. 28 § första stycket
14 kap. 1 § andra meningen
10 kap. 28 § andra stycket
-
11 kap. 1 § första stycket
13 kap. 1 §
11 kap. 1 § andra stycket
13 kap. 6 § andra stycket
11 kap. 2 § första stycket
13 kap. 2 §
11 kap. 2 § andra stycket
13 kap. 6 § andra stycket
11 kap. 3 § första stycket
13 kap. 3 §
11 kap. 3 § andra stycket
13 kap. 6 § andra stycket
11 kap. 4 § första stycket
13 kap. 3 a §
11 kap. 4 § andra stycket
13 kap. 6 § andra stycket
11 kap. 5 § första stycket
13 kap. 5 § första stycket
11 kap. 5 § andra stycket
13 kap. 6 § andra stycket
11 kap. 6 §
13 kap. 4 § första stycket
11 kap. 7 §
13 kap. 4 § andra och tredje styckena
11 kap. 8 §
jfr 13 kap. 6 § första stycket
11 kap. 9 §
-
12 kap. 1 §
14 kap. 4 § första stycket delvis
12 kap. 2 § första stycket
14 kap. 4 § första stycket delvis
12 kap. 2 § andra stycket
14 kap. 9 § andra stycket
12 kap. 2 § tredje stycket
- (jfr 16 kap. 1 § 4 delvis)
12 kap. 3 §
14 kap. 4 § andra stycket samt prop. 1979/80:2 Del A s. 330
13 kap. 1 §
16 kap. 1 § första meningen delvis
13 kap. 2 §
1 kap. 9 a §
13 kap. 3 §
16 kap. 1 § första meningen delvis
13 kap. 4 §
16 kap. 1 § första meningen delvis
13 kap. 5 § första stycket
16 kap. 1 § delvis
13 kap. 5 § andra stycket
16 kap. 1 § 4 delvis
13 kap. 5 § tredje stycket
-
14 kap. 1 §
1 kap. 13 §
15 kap. 1 §
2 kap. 1 §
15 kap. 2 §
2 kap. 2 § första och andra styckena
15 kap. 3 §
7 kap. 14 § åttonde stycket
15 kap. 4 §
2 kap. 2 § tredje stycket
15 kap. 5 §
2 kap. 3 §
15 kap. 6 § första stycket
16 kap. 1 § 3 delvis
15 kap. 6 § andra stycket
jfr prop. 1979/80:2 Del A s. 369 och prop. 1986/87:151 s. 186 f
16 kap. 1 § första stycket
3 kap. 1 § första stycket första meningen
16 kap. 1 § andra stycket
3 kap. 1 § andra stycket
16 kap. 2 §
3 kap. 1 § första stycket andra meningen
16 kap. 3 §
16 kap. 1 § 3 delvis
17 kap. 1 §
4 kap. 1 §
17 kap. 2 §
4 kap. 2 §
17 kap. 3 §
4 kap. 4 §
17 kap. 4 §
4 kap. 3 §
17 kap. 5 §
4 kap. 5 §
17 kap. 6 §
4 kap. 6 §
18 kap. 1 §
5 kap. 1 § första stycket och femte stycket tredje meningen
18 kap. 2 §
5 kap. 1 § andra stycket och femte stycket första och andra meningarna
18 kap. 3 §
5 kap. 1 § tredje stycket
18 kap. 4 §
5 kap. 1 § fjärde stycket
18 kap. 5 §
5 kap. 10 § första stycket
18 kap. 6 §
5 kap. 10 § andra stycket
18 kap. 7 §
5 kap. 9 §
18 kap. 8 §
5 kap. 2 § andra stycket
18 kap. 9 §
5 kap. 3 § första stycket
18 kap. 10 §
5 kap. 3 § andra stycket
18 kap. 11 §
5 kap. 4 §
18 kap. 12 §
5 kap. 2 § första stycket
18 kap. 13 §
5 kap. 8 §
18 kap. 14 §
5 kap. 11 §
18 kap. 15 §
5 kap. 6 §
18 kap. 16 §
5 kap. 5 §
18 kap. 17 §
5 kap. 7 § första stycket, andra stycket första meningen och tredje stycket
18 kap. 18 §
5 kap. 7 § andra stycket andra meningen
18 kap. 19 § första-tredje styckena
16 kap. 1 § delvis
18 kap. 18 § fjärde stycket
jfr prop. 1986/87:151 s. 186 f
19 kap. 1 §
6 kap. 1 § första och tredje styckena
19 kap. 2 §
6 kap. 1 § andra stycket
19 kap. 3 § första stycket
6 kap. 2 § första stycket
19 kap. 3 § andra stycket
6 kap. 2 § tredje och fjärde styckena
19 kap. 3 § tredje stycket
6 kap. 2 § andra stycket
19 kap. 3 § fjärde stycket
6 kap. 2 § femte stycket
19 kap. 4 §
6 kap. 3 §
19 kap. 5 §
6 kap. 4 §
19 kap. 6 §
6 kap. 5 § första och andra styckena
19 kap. 7 §
6 kap. 6 § första och andra styckena
19 kap. 8 §
6 kap. 5 § tredje stycket och 6 § tredje stycket
19 kap. 9 §
6 kap. 7 §
19 kap. 10 §
6 kap. 8 § första och andra styckena
19 kap. 11 §
6 kap. 8 § tredje stycket
20 kap. 1 §
10 kap. 1 §
21 kap. 1 §
7 kap. 1 § första och fjärde styckena
21 kap. 2 §
7 kap. 1 § tredje stycket
21 kap. 3 § första och andra styckena
7 kap. 1 a § första och andra styckena
21 kap. 3 § tredje stycket
7 kap. 1 b § första stycket
21 kap. 3 § fjärde stycket
7 kap. 1 a § femte stycket och 1 b § andra stycket
21 kap. 4 § första stycket
7 kap. 1 a § fjärde stycket
21 kap. 4 § andra stycket
14 kap. 10 § första stycket 3 och fjärde stycket
21 kap. 5 §
7 kap. 14 § första och sjunde stycket
21 kap. 6 §
7 kap. 14 § åttonde stycket
21 kap. 7 §
7 kap. 16 §
21 kap. 8 §
16 kap. 1 § 3 delvis och 4 delvis
22 kap. 1 §
7 kap. 15 § första, andra och fjärde styckena
22 kap. 2 §
7 kap. 15 § tredje stycket första meningen och fjärde stycket
22 kap. 3 §
7 kap. 15 § tredje stycket andra meningen
22 kap. 4 §
7 kap. 28 §
22 kap. 5 §
7 kap. 26 §
22 kap. 6 §
16 kap. 1 § 3 delvis
23 kap. 1 §
7 kap. 38 §
23 kap. 2 §
7 kap. 9 § första, andra, tredje och åttonde styckena
23 kap. 3 §
7 kap. 9 § fjärde, femte och åttonde styckena
23 kap. 4 §
7 kap. 9 § sjätte och åttonde styckena
23 kap. 5 §
7 kap. 9 § sjunde och åttonde styckena
23 kap. 6 §
7 kap. 27 §
23 kap. 7 §
7 kap. 36 §
23 kap. 8 §
16 kap. 1 § 3 delvis
24 kap. 1 §
7 kap. 13 §
24 kap. 2 §
7 kap. 40 §
24 kap. 3 §
9 kap. 29 §
24 kap. 4 §
7 kap. 24 §
24 kap. 5 §
8 kap. 30 § första, andra, fjärde och sjätte styckena
24 kap. 6 §
8 kap. 30 § tredje stycket
24 kap. 7 § första meningen
8 kap. 30 § femte stycket
24 kap. 7 § andra meningen
14 kap. 10 § femte stycket
24 kap. 8 §
9 kap. 4 §
24 kap. 9 §
16 kap. 1 § 3 delvis och 4 delvis
25 kap. 1 §
7 kap. 1 c § första stycket första meningen och andra meningen delvis samt femte stycket
25 kap. 2 §
7 kap. 1 c § tredje och femte styckena
25 kap. 3 §
7 kap. 1 c § andra och femte styckena och prop. 1979/80:2 Del A s. 174
25 kap. 4 §
7 kap. 1 c § första stycket andra meningen delvis och femte stycket
25 kap. 5 §
7 kap. 1 c § fjärde och femte styckena
25 kap. 6 §
7 kap. 3 §
25 kap. 7 §
7 kap. 6 § delvis
25 kap. 8 § första stycket
7 kap. 2 § andra stycket
25 kap. 8 § andra stycket
-
25 kap. 9 §
8 kap. 12 §
25 kap. 10 §
7 kap. 2 § första stycket
25 kap. 11 §
7 kap. 1 c § sjätte stycket
25 kap. 12 §
14 kap. 2 § tionde stycket delvis
25 kap. 13 §
7 kap. 1 c § sjunde stycket
25 kap. 14 §
7 kap. 1 c § åttonde stycket
25 kap. 15 §
7 kap. 42 §
25 kap. 16 §
7 kap. 51 §
25 kap. 17 §
7 kap. 39 §
25 kap. 18 §
16 kap. 1 § 3 delvis
26 kap. 1 § första stycket
7 kap. 4 § första stycket första meningen
26 kap. 1 § andra stycket
7 kap. 4 § tredje stycket första meningen
26 kap. 1 § tredje stycket
7 kap. 4 § tredje stycket andra meningen
26 kap. 1 § fjärde stycket
7 kap. 4 § tredje stycket tredje meningen
26 kap. 1 § femte stycket
-
26 kap. 1 § sjätte stycket
7 kap. 4 § femte stycket
26 kap. 2 §
7 kap. 5 §
26 kap. 3 §
7 kap. 4 § andra och femte styckena
26 kap. 4 §
7 kap. 4 § fjärde stycket första meningen och femte stycket
26 kap. 5 §
7 kap. 6 § delvis
26 kap. 6 § första stycket
7 kap. 4 § sjunde stycket
26 kap. 6 § andra stycket
-
26 kap. 7 §
7 kap. 4 § första stycket andra meningen och sjätte stycket
26 kap. 8 §
7 kap. 4 § första stycket tredje meningen
26 kap. 9 §
14 kap. 2 § tionde stycket
26 kap. 10 §
7 kap. 4 § fjärde stycket andra meningen
26 kap. 11 §
7 kap. 25 § första stycket första meningen samt andra och tredje styckena
26 kap. 12 §
7 kap. 25 § första stycket andra meningen och tredje stycket
26 kap. 13 §
7 kap. 29 §
26 kap. 14 §
7 kap. 47 §
26 kap. 15 §
16 kap. 1 § 3 delvis
27 kap. 1 § första stycket
9 kap. 1 § första stycket första meningen
27 kap. 1 § andra stycket
9 kap. 1 § första stycket andra och tredje meningarna
27 kap. 1 § tredje stycket
9 kap. 1 § andra stycket
27 kap. 1 § fjärde stycket
-
27 kap. 1 § femte stycket
9 kap. 1 § sjätte stycket
27 kap. 2 §
9 kap. 2 § första, andra, fjärde och sjätte styckena
27 kap. 3 §
9 kap. 1 § första stycket fjärde och femte meningarna och sjätte stycket första meningen samt 2 § tredje stycket delvis
27 kap. 4 §
9 kap. 1 § första stycket sjätte-åttonde meningarna
27 kap. 5 §
9 kap. 3 § delvis
27 kap. 6 §
9 kap. 1 § tredje och fjärde styckena
27 kap. 7 §
9 kap. 1 § femte stycket första meningen
27 kap. 8 § första stycket
9 kap. 1 § femte stycket tredje meningen och 2 § femte stycket första meningen delvis
27 kap. 8 § andra stycket
9 kap. 2 § femte stycket första meningen delvis
27 kap. 8 § tredje stycket
14 kap. 10 § första stycket 3 och fjärde stycket
27 kap. 9 §
9 kap. 1 § femte stycket andra meningen och 2 § femte stycket andra meningen
27 kap. 10 §
16 kap. 1 § 3 delvis och 4 delvis
28 kap. 1 §
7 kap. 7 § första och fjärde styckena samt sjätte stycket delvis
28 kap. 2 §
7 kap. 7 § andra stycket
28 kap. 3 §
7 kap. 7 § tredje stycket och sjätte stycket delvis
28 kap. 4 §
8 kap. 2 § första stycket första meningen och tredje stycket
28 kap. 5 §
9 kap. 25 § första, tredje och fjärde styckena
28 kap. 6 §
7 kap. 7 § femte stycket
28 kap. 7 §
9 kap. 25 § andra stycket
28 kap. 8 §
9 kap. 28 §
28 kap. 9 §
9 kap. 5 § andra och fjärde styckena
28 kap. 10 §
9 kap. 5 § tredje och fjärde styckena
28 kap. 11 §
7 kap. 10 § första, tredje och fjärde styckena
28 kap. 12 §
8 kap. 1 §
28 kap. 13 §
7 kap. 10 § andra och fjärde styckena
28 kap. 14 §
7 kap. 8 §
28 kap. 15 §
8 kap. 2 § första stycket andra meningen samt andra och tredje styckena
28 kap. 16 § första meningen
8 kap. 2 § första stycket tredje meningen
28 kap. 16 § andra meningen
14 kap. 10 § femte stycket
28 kap. 17 §
16 kap. 1 § 4 delvis
29 kap. 1 §
9 kap. 8 § första stycket
29 kap. 2 §
9 kap. 8 § andra stycket
29 kap. 3 §
9 kap. 8 § tredje och sjätte styckena
29 kap. 4 §
9 kap. 8 § femte och sjätte styckena
29 kap. 5 §
7 kap. 31 § delvis
29 kap. 6 §
7 kap. 37 § första stycket första meningen och andra stycket
29 kap. 7 §
7 kap. 37 § första stycket andra meningen
29 kap. 8 §
7 kap. 31 § delvis
29 kap. 9 §
7 kap. 18 § tredje stycket
29 kap. 10 §
7 kap. 52 §
29 kap. 11 §
7 kap. 43 §
29 kap. 12 §
8 kap. 14 §
29 kap. 13 §
8 kap. 16 §
29 kap. 14 §
16 kap. 1 § 3 delvis
30 kap. 1 §
8 kap. 4 § första och tredje styckena
30 kap. 2 §
8 kap. 4 § andra och tredje styckena
30 kap. 3 §
9 kap. 27 §
30 kap. 4 §
8 kap. 5 § första och sjunde styckena
30 kap. 5 §
8 kap. 5 § andra och sjunde styckena
30 kap. 6 §
8 kap. 5 § tredje och sjunde styckena
30 kap. 7 §
8 kap. 5 § fjärde och sjunde styckena
30 kap. 8 §
8 kap. 5 § sjätte stycket
30 kap. 9 § första meningen
8 kap. 5 § femte stycket
30 kap. 9 § andra meningen
14 kap. 10 § femte stycket
30 kap. 10 §
8 kap. 24 § första och åttonde styckena
30 kap. 11 §
8 kap. 24 § andra och åttonde styckena
30 kap. 12 §
8 kap. 24 § tredje, fjärde, sjätte och åttonde styckena
30 kap. 13 §
8 kap. 24 § femte
30 kap. 14 § första meningen
8 kap. 24 § sjunde stycket
30 kap. 14 § andra meningen
14 kap. 10 § femte stycket
30 kap. 15 §
8 kap. 28 §
30 kap. 16 §
9 kap. 12 § första och tredje styckena
30 kap. 17 §
9 kap. 12 § andra och tredje styckena
30 kap. 18 §
8 kap. 21 § första och tredje styckena
30 kap. 19 §
8 kap. 20 §
30 kap. 20 §
9 kap. 24 §
30 kap. 21 §
7 kap. 46 §
30 kap. 22 §
9 kap. 13 §
30 kap. 23 §
8 kap. 6 § första och fjärde styckena
30 kap. 24 §
8 kap. 6 § andra och fjärde styckena
30 kap. 25 §
8 kap. 26 §
30 kap. 26 § första meningen
8 kap. 6 § tredje stycket
30 kap. 26 § andra meningen
14 kap. 10 § femte stycket
30 kap. 27 §
8 kap. 7 § första stycket, tredje stycket första meningen och fjärde stycket
30 kap. 28 §
8 kap. 7 § andra och fjärde styckena
30 kap. 29 § första meningen
8 kap. 7 § tredje stycket andra meningen
30 kap. 29 § andra meningen
14 kap. 10 § femte stycket
30 kap. 30 §
16 kap. 1 § 3 delvis och 4 delvis
31 kap. 1 § första stycket
8 kap. 8 § första stycket första meningen
31 kap. 1 § andra stycket
9 kap. 5 § första stycket
31 kap. 1 § tredje stycket
8 kap. 8 § femte stycket och 9 kap. 5 § fjärde stycket
31 kap. 2 §
8 kap. 8 § första stycket andra meningen och femte stycket
31 kap. 3 §
8 kap. 8 § andra och femte styckena
31 kap. 4 §
8 kap. 8 § tredje och femte styckena
31 kap. 5 §
8 kap. 8 § fjärde stycket
31 kap. 6 §
8 kap. 22 § första stycket
31 kap. 7 §
8 kap. 22 § andra stycket
31 kap. 8 §
8 kap. 31 § första stycket
31 kap. 9 §
8 kap. 31 § andra stycket
31 kap. 10 §
8 kap. 29 § första stycket
31 kap. 11 §
8 kap. 29 § andra stycket
31 kap. 12 §
8 kap. 9 § första och fjärde styckena
31 kap. 13 §
8 kap. 9 § andra stycket
31 kap. 14 § första meningen
8 kap. 9 § tredje stycket
31 kap. 14 § andra meningen
14 kap. 10 § femte stycket
31 kap. 15 §
8 kap. 21 § andra och tredje styckena
31 kap. 16 §
8 kap. 10 § första stycket första meningen och fjärde stycket
31 kap. 17 §
8 kap. 10 § första stycket andra och tredje meningarna och fjärde stycket
31 kap. 18 §
8 kap. 10 § andra stycket
31 kap. 19 § första meningen
8 kap. 10 § tredje stycket
31 kap. 19 § andra meningen
14 kap. 10 § femte stycket
31 kap. 20 §
8 kap. 13 § första stycket
31 kap. 21 §
8 kap. 13 § andra och fjärde styckena
31 kap. 22 §
8 kap. 13 § tredje stycket
31 kap. 23 §
8 kap. 27 §
31 kap. 24 §
8 kap. 11 § första stycket första meningen och andra stycket
31 kap. 25 § första meningen
8 kap. 11 § första stycket andra meningen
31 kap. 25 § andra meningen
14 kap. 10 § femte stycket
31 kap. 26 §
16 kap. 1 § 3 delvis och 4 delvis
32 kap. 1 §
9 kap. 6 § första stycket första meningen och andra stycket
32 kap. 2 §
9 kap. 6 § första stycket andra meningen
32 kap. 3 §
7 kap. 32 §
32 kap. 4 §
9 kap. 14 § första stycket första meningen och andra stycket
32 kap. 5 §
9 kap. 14 § första stycket andra meningen
32 kap. 6 §
9 kap. 23 §
32 kap. 7 §
9 kap. 31 §
32 kap. 8 §
9 kap. 30 §
32 kap. 9 §
8 kap. 18 § första stycket första meningen och andra stycket
32 kap. 10 § första meningen
8 kap. 18 § första stycket andra meningen
32 kap. 10 § andra meningen
14 kap. 10 § femte stycket
32 kap. 11 §
16 kap. 1 § 3 delvis och 4 delvis
33 kap. 1 §
9 kap. 21 § första stycket 1-3 och andra stycket
33 kap. 2 §
7 kap. 34 § första och tredje styckena
33 kap. 3 §
7 kap. 34 § andra stycket
33 kap. 4 § första stycket 1
8 kap. 25 §
33 kap. 4 § första stycket 2
9 kap. 21 § första stycket 4
33 kap. 4 § andra stycket
9 kap. 21 § andra stycket
33 kap. 5 §
16 kap. 1 § 3 delvis
34 kap. 1 §
9 kap. 19 § första, andra och sjätte styckena
34 kap. 2 §
9 kap. 19 § tredje och sjätte styckena
34 kap. 3 §
9 kap. 19 § fjärde och sjätte styckena
34 kap. 4 §
9 kap. 3 § andra stycket delvis och tredje stycket
34 kap. 5 § första stycket
9 kap. 19 § femte stycket
34 kap. 5 § andra stycket
14 kap. 10 § första stycket 3 och fjärde stycket
34 kap. 6 §
7 kap. 35 §
34 kap. 7 §
8 kap. 19 § första stycket första meningen och andra stycket
34 kap. 8 §
9 kap. 17 § tredje stycket och nionde stycket andra meningen
34 kap. 9 §
8 kap. 19 § första stycket tredje meningen
34 kap. 10 §
8 kap. 19 § första stycket andra meningen
34 kap. 11 §
16 kap. 1 § 3 delvis och 4 delvis
35 kap. 1 §
9 kap. 17 § första stycket, andra stycket första och andra meningarna och nionde stycket andra meningen
35 kap. 2 §
9 kap. 17 § fjärde stycket och nionde stycket andra meningen
35 kap. 3 §
7 kap. 17 §
35 kap. 4 §
7 kap. 18 § första, andra och fjärde styckena
35 kap. 5 §
7 kap. 19 § andra stycket delvis och tredje stycket
35 kap. 6 § 1-3
9 kap. 18 § första stycket
35 kap. 6 § 4
9 kap. 17 § nionde stycket första meningen
35 kap. 7 §
9 kap. 18 § andra stycket
35 kap. 8 § första stycket
9 kap. 17 § sjunde stycket
35 kap. 8 § andra stycket
9 kap. 17 § femte stycket
35 kap. 9 § första stycket
9 kap. 17 § åttonde stycket
35 kap. 9 § andra stycket
14 kap. 10 § första stycket 3 och fjärde stycket
35 kap. 10 §
9 kap. 17 § sjätte stycket
35 kap. 11 §
7 kap. 50 §
35 kap. 12 §
9 kap. 16 §
35 kap. 13 §
7 kap. 22 §
35 kap. 14 §
7 kap. 44 §
35 kap. 15 §
7 kap. 21 § första och tredje styckena
35 kap. 16 §
7 kap. 21 § andra och tredje styckena
35 kap. 17 §
7 kap. 23 §
35 kap. 18 §
7 kap. 30 § första, tredje och fjärde styckena
35 kap. 19 §
7 kap. 30 § andra och tredje styckena
35 kap. 20 §
7 kap. 19 § första stycket 1-5 och tredje stycket
35 kap. 21 §
7 kap. 20 §
35 kap. 22 §
7 kap. 19 § andra stycket delvis och tredje stycket
35 kap. 23 §
7 kap. 19 § första stycket 6 och tredje stycket
35 kap. 24 §
16 kap. 1 § 3 delvis och 4 delvis
36 kap. 1 §
9 kap. 15 §
36 kap. 2 §
8 kap. 17 §
36 kap. 3 §
8 kap. 15 §
36 kap. 4 §
9 kap. 20 §
36 kap. 5 §
12 kap. 1 § tredje stycket
36 kap. 6 §
9 kap. 10 §
36 kap. 7 §
9 kap. 11 § första och tredje styckena
36 kap. 8 §
16 kap. 1 § 3 delvis
37 kap. 1 §
7 kap. 14 § andra, tredje och sjunde styckena
37 kap. 2 §
7 kap. 14 § sjätte och sjunde styckena
37 kap. 3 §
7 kap. 14 § fjärde och sjunde styckena
37 kap. 4 §
7 kap. 14 § femte och sjunde styckena
37 kap. 5 §
7 kap. 14 § åttonde stycket delvis
37 kap. 6 §
7 kap. 41 § första, andra och fjärde styckena
37 kap. 7 §
7 kap. 41 § tredje stycket
38 kap. 1 §
7 kap. 12 § första och fjärde styckena
38 kap. 2 §
7 kap. 12 § andra och fjärde styckena
38 kap. 3 §
7 kap. 12 § tredje och fjärde styckena
38 kap. 4 §
9 kap. 32 §
38 kap. 5 §
9 kap. 8 § fjärde stycket
38 kap. 6 §
8 kap. 3 §
38 kap. 7 §
8 kap. 23 §
38 kap. 8 §
9 kap. 11 § andra och tredje styckena
38 kap. 9 §
16 kap. 1 § 3 delvis
39 kap. 1 §
7 kap. 11 § första, andra och sjunde styckena
39 kap. 2 §
7 kap. 11 § tredje och sjunde styckena
39 kap. 3 §
7 kap. 11 § fjärde och sjunde styckena
39 kap. 4 §
7 kap. 11 § sjätte och sjunde styckena
39 kap. 5 §
7 kap. 11 § femte stycket
39 kap. 6 §
16 kap. 1 § 3 delvis
40 kap. 1 §
7 kap. 49 §
40 kap. 2 §
9 kap. 9 §
40 kap. 3 §
9 kap. 22 §
40 kap. 4 §
12 kap. 7 §
40 kap. 5 §
9 kap. 7 §
40 kap. 6 §
7 kap. 45 § första, tredje och fjärde styckena
40 kap. 7 §
7 kap. 45 § andra och tredje styckena
40 kap. 8 §
16 kap. 1 § 3 delvis
41 kap. 1 §
11 kap. 2 § andra stycket
41 kap. 2 §
11 kap. 2 § första stycket
41 kap. 3 §
11 kap. 2 § tredje stycket
41 kap. 4 §
11 kap. 3 § andra stycket
41 kap. 5 §
13 kap. 5 § andra stycket
41 kap. 6 §
11 kap. 1 § första stycket
41 kap. 7 §
11 kap. 1 § tredje stycket
42 kap. 1 §
11 kap. 4 § första stycket
42 kap. 2 §
11 kap. 4 § tredje och fjärde styckena
42 kap. 3 §
11 kap. 4 § femte stycket
42 kap. 4 §
11 kap. 4 § andra stycket
42 kap. 5 §
11 kap. 6 § första stycket
42 kap. 6 §
11 kap. 6 § tredje stycket
42 kap. 7 §
11 kap. 6 § fjärde stycket
42 kap. 8 §
11 kap. 6 § andra stycket
42 kap. 9 §
9 kap. 26 §
42 kap. 10 §
11 kap. 5 §
42 kap. 11 §
16 kap. 1 § 3 delvis
43 kap. 1 § första stycket
prop. 1979/80:2 Del A s. 103 och RÅ 2007 ref. 17
43 kap. 1 § andra stycket
-
43 kap. 2 § första stycket
12 kap. 1 § första stycket
43 kap. 2 § andra stycket
jfr 12 kap. 1 § andra stycket
43 kap. 3 §
12 kap. 2 §
43 kap. 4 §
7 kap. 48 §
43 kap. 5 §
12 kap. 3 § första stycket och andra stycket första och andra meningarna
43 kap. 6 §
12 kap. 5 §
43 kap. 7 §
12 kap. 6 §
43 kap. 8 §
12 kap. 4 § första och andra styckena
43 kap. 9 §
12 kap. 4 § tredje stycket
43 kap. 10 §
12 kap. 3 § tredje stycket och 12 kap. 4 § fjärde stycket
43 kap. 11 §
16 kap. 1 § 3 delvis
44 kap. 1 §
16 kap. 1 § 1 och 2
44 kap. 2 §
16 kap. 1 § 5 och 6
44 kap. 3 §
16 kap. 1 § 8 och 11
44 kap. 4 §
16 kap. 1 § 9 och 10
44 kap. 5 §
16 kap. 1 § 12-14
Bilagan
Bilagan
Jämförelsetabell: Sekretesslag (1980:100)/Offentlighets- och sekretesslag
Sekretesslag (1980:100)
Offentlighets- och sekretesslag
1 kap. 1 § första, andra och fjärde styckena
1 kap. 1 § andra stycket och 3 kap. 1 § delvis
1 kap. 1 § tredje stycket
1 kap. 1 § första stycket
1 kap. 2 §
8 kap. 1 §
1 kap. 3 § första stycket
8 kap. 1 §
1 kap. 3 § andra stycket
8 kap. 2 §
1 kap. 3 § tredje stycket
8 kap. 3 §
1 kap. 4 § första stycket
7 kap. 1 §
1 kap. 4 § andra stycket
9 kap. 1 §
1 kap. 4 § tredje stycket
9 kap. 2 §
1 kap. 5 §
10 kap. 2 §
1 kap. 6 §
2 kap. 1 §
1 kap. 7 §
7 kap. 4 §
1 kap. 8 § första stycket
2 kap. 2 §
1 kap. 8 § andra stycket
2 kap. 4 §
1 kap. 8 § tredje stycket
2 kap. 5 §
1 kap. 9 §
2 kap. 3 §
1 kap. 9 a §
13 kap. 2 §
1 kap. 10 §
7 kap. 5 §
1 kap. 11 §, upphävd genom lag (1999:301)
1 kap. 12 §
9 kap. 3 §
1 kap. 13 §
14 kap. 1 §
2 kap. 1 §
15 kap. 1 §
2 kap. 2 § första och andra styckena
15 kap. 2 §
2 kap. 2 § tredje stycket
15 kap. 4 §
2 kap. 3 §
15 kap. 5 §
3 kap. 1 § första stycket första meningen
16 kap. 1 § första stycket
3 kap. 1 § första stycket andra meningen
16 kap. 2 §
3 kap. 1 § andra stycket
16 kap. 1 § andra stycket
4 kap. 1 §
17 kap. 1 §
4 kap. 2 §
17 kap. 2 §
4 kap. 3 §
17 kap. 4 §
4 kap. 4 §
17 kap. 3 §
4 kap. 5 §
17 kap. 5 §
4 kap. 6 §
17 kap. 6 §
5 kap. 1 § första stycket
18 kap. 1 § första och andra styckena
5 kap. 1 § andra stycket
18 kap. 2 § första och andra styckena
5 kap. 1 § tredje stycket
18 kap. 3 §
5 kap. 1 § fjärde stycket
18 kap. 4 §
5 kap. 1 § femte stycket första meningen
18 kap. 2 § tredje stycket
5 kap. 1 § femte stycket andra meningen
18 kap. 2 § fjärde stycket
5 kap. 1 § femte stycket tredje meningen
18 kap. 1 § tredje stycket
5 kap. 2 § första stycket
18 kap. 12 §
5 kap. 2 § andra stycket
18 kap. 8 §
5 kap. 3 § första stycket
18 kap. 9 §
5 kap. 3 § andra stycket
18 kap. 10 §
5 kap. 4 §
18 kap. 11 §
5 kap. 5 §
18 kap. 16 §
5 kap. 6 §
18 kap. 15 §
5 kap. 7 § första stycket
18 kap. 17 § första stycket
5 kap. 7 § andra stycket första meningen
18 kap. 17 § andra stycket
5 kap. 7 § andra stycket andra meningen
18 kap. 18 §
5 kap. 7 § tredje stycket
18 kap. 17 § tredje stycket
5 kap. 8 §
18 kap. 13 §
5 kap. 9 §
18 kap. 7 §
5 kap. 10 § första stycket
18 kap. 5 §
5 kap. 10 § andra stycket
18 kap. 6 §
5 kap. 11 §
18 kap. 14 §
6 kap. 1 § första stycket
19 kap. 1 § första och andra styckena
6 kap. 1 § andra stycket
19 kap. 2 §
6 kap. 1 § tredje stycket
19 kap. 1 § tredje stycket
6 kap. 2 § första stycket
19 kap. 3 § första stycket
6 kap. 2 § andra stycket
19 kap. 3 § tredje stycket
6 kap. 2 § tredje och fjärde styckena
19 kap. 3 § andra stycket
6 kap. 2 § femte stycket
19 kap. 3 § fjärde stycket
6 kap. 3 §
19 kap. 4 §
6 kap. 4 §
19 kap. 5 §
6 kap. 5 § första och andra styckena
19 kap. 6 §
6 kap. 5 § tredje stycket
19 kap. 8 §
6 kap. 6 § första och andra styckena
19 kap. 7 §
6 kap. 6 § tredje stycket
19 kap. 8 §
6 kap. 7 §
19 kap. 9 §
6 kap. 8 § första och andra styckena
19 kap. 10 §
6 kap. 8 § tredje stycket
19 kap. 11 §
7 kap. 1 § första stycket
21 kap. 1 § första och andra styckena
7 kap. 1 § andra stycket
7 kap. 3 §
7 kap. 1 § tredje stycket
21 kap. 2 §
7 kap. 1 § fjärde stycket
21 kap. 1 § tredje stycket
7 kap. 1 a § första och andra styckena
21 kap. 3 § första och andra styckena
7 kap. 1 a § tredje stycket
7 kap. 3 §
7 kap. 1 a § fjärde stycket
21 kap. 4 § första stycket
7 kap. 1 a § femte stycket
21 kap. 3 § fjärde stycket
7 kap. 1 b §
21 kap. 3 § tredje och fjärde styckena
7 kap. 1 c § första stycket
25 kap. 1 § första stycket och 4 § första stycket
7 kap. 1 c § andra stycket
25 kap. 3 § första stycket
7 kap. 1 c § tredje stycket
25 kap. 2 § första och andra styckena
7 kap. 1 c § fjärde stycket
27 kap. 5 § första stycket
7 kap. 1 c § femte stycket
25 kap. 1 § tredje stycket, 2 § fjärde stycket, 3 § tredje stycket, 4 § tredje stycket och 5 § tredje stycket
7 kap. 1 c § sjätte stycket
25 kap. 11 §
7 kap. 1 c § sjunde stycket
25 kap. 13 §
7 kap. 1 c § åttonde stycket
25 kap. 14 §
7 kap. 1 c § nionde stycket
-
7 kap. 2 § första stycket
25 kap. 10 §
7 kap. 2 § andra stycket
25 kap. 8 § första stycket
7 kap. 3 §
25 kap. 6 §
7 kap. 4 § första stycket första meningen
26 kap. 1 § första stycket
7 kap. 4 § första stycket andra meningen
26 kap. 7 § första stycket 1-3
7 kap. 4 § första stycket tredje meningen
26 kap. 8 §
7 kap. 4 § andra stycket
26 kap. 3 § första stycket
7 kap. 4 § tredje stycket första meningen
26 kap. 1 § andra stycket
7 kap. 4 § tredje stycket andra meningen
26 kap. 1 § tredje stycket
7 kap. 4 § tredje stycket tredje meningen
26 kap. 1 § fjärde stycket
7 kap. 4 § fjärde stycket första meningen
26 kap. 4 § första stycket
7 kap. 4 § fjärde stycket andra meningen
26 kap. 10 §
7 kap. 4 § femte stycket
26 kap. 1 § sjätte stycket, 3 § andra stycket och 4 § tredje stycket
7 kap. 4 § sjätte stycket
26 kap. 7 § första stycket 4 och andra stycket
7 kap. 4 § sjunde stycket
26 kap. 6 § första stycket
7 kap. 5 §
26 kap. 2 §
7 kap. 6 §
25 kap. 7 § och 26 kap. 5 §
7 kap. 7 § första stycket
28 kap. 1 § första och andra styckena
7 kap. 7 § andra stycket
28 kap. 2 §
7 kap. 7 § tredje stycket
28 kap. 3 § första stycket
7 kap. 7 § fjärde stycket
28 kap. 1 § tredje stycket
7 kap. 7 § femte stycket
28 kap. 6 §
7 kap. 7 § sjätte stycket
28 kap. 1 § femte stycket och 3 § andra stycket
7 kap. 8 §
28 kap. 14 §
7 kap. 9 § första-tredje styckena
23 kap. 2 § första-tredje styckena
7 kap. 9 § fjärde-femte styckena
23 kap. 3 § första och andra styckena
7 kap. 9 § sjätte stycket
23 kap. 4 § första stycket
7 kap. 9 § sjunde stycket
23 kap. 5 § första och andra styckena
7 kap. 9 § åttonde stycket
23 kap. 2 § fjärde stycket, 3 § tredje stycket, 4 § andra stycket och 5 § tredje stycket
7 kap. 10 § första stycket
28 kap. 11 § första och andra styckena
7 kap. 10 § andra stycket
28 kap. 13 § första stycket
7 kap. 10 § tredje stycket
28 kap. 11 § tredje stycket
7 kap. 10 § fjärde stycket
28 kap. 11 § fjärde stycket och 13 § andra stycket
7 kap. 11 § första och andra styckena
39 kap. 1 § första och andra styckena
7 kap. 11 § tredje stycket
39 kap. 2 § första och andra stycket
7 kap. 11 § fjärde stycket
39 kap. 3 § första och andra styckena
7 kap. 11 § femte stycket
39 kap. 5 §
7 kap. 11 § sjätte stycket
39 kap. 4 § första stycket
7 kap. 11 § sjunde stycket
39 kap. 1 § tredje stycket, 2 § tredje stycket, 3 § tredje stycket och 4 § andra stycket
7 kap. 12 § första stycket
38 kap. 1 § första och andra styckena
7 kap. 12 § andra stycket
38 kap. 2 § första stycket
7 kap. 12 § tredje stycket
38 kap. 3 § första stycket
7 kap. 12 § fjärde stycket
38 kap. 1 § tredje stycket, 2 § andra stycket och 3 § andra stycket
7 kap. 13 §
24 kap. 1 §
7 kap. 14 § första stycket
21 kap. 5 § första stycket
7 kap. 14 § andra och tredje styckena
37 kap. 1 § första-fjärde styckena
7 kap. 14 § fjärde stycket
37 kap. 3 § första stycket
7 kap. 14 § femte stycket
37 kap. 4 § första stycket
7 kap. 14 § sjätte stycket
37 kap. 2 § första och andra styckena
7 kap. 14 § sjunde stycket
21 kap. 5 § andra stycket, 37 kap. 1 § femte stycket, 2 § tredje stycket, 3 § andra stycket och 4 § andra stycket
7 kap. 14 § åttonde stycket
15 kap. 3 §, 21 kap. 6 § och 37 kap. 5 §
7 kap. 15 § första och andra styckena
22 kap. 1 § första och andra styckena
7 kap. 15 § tredje stycket första meningen
22 kap. 2 § första stycket
7 kap. 15 § tredje stycket andra meningen
22 kap. 3 §
7 kap. 15 § fjärde stycket
22 kap. 1 § tredje stycket och 2 § andra stycket
7 kap. 16 §
21 kap. 7 §
7 kap. 17 §
35 kap. 3 §
7 kap. 18 § första och andra styckena
35 kap. 4 § första och andra styckena
7 kap. 18 § tredje stycket
29 kap. 9 § första stycket
7 kap. 18 § fjärde stycket
29 kap. 9 § andra stycket och 35 kap. 4 § tredje stycket
7 kap. 19 § första stycket 1-5
35 kap. 20 § första stycket
7 kap. 19 § första stycket 6
35 kap. 23 § första stycket
7 kap. 19 § andra stycket
35 kap. 5 § första och andra styckena och 22 § första och andra styckena
7 kap. 19 § tredje stycket
35 kap. 5 § tredje stycket, 20 § andra stycket, 22 § tredje stycket och 23 § andra stycket
7 kap. 20 §
35 kap. 21 §
7 kap. 21 § första stycket
35 kap. 15 § första och andra styckena
7 kap. 21 § andra stycket
35 kap. 16 § första och andra styckena
7 kap. 21 § tredje stycket
35 kap. 15 § tredje stycket och 16 § tredje stycket
7 kap. 22 §
35 kap. 13 §
7 kap. 23 §
35 kap. 17 §
7 kap. 24 §
24 kap. 4 §
7 kap. 25 § första stycket första meningen
26 kap. 11 § första stycket
7 kap. 25 § första stycket andra meningen
26 kap. 12 § första stycket
7 kap. 25 § andra stycket
26 kap. 11 § andra stycket
7 kap. 25 § tredje stycket
26 kap. 11 § tredje stycket och 26 kap. 12 § andra stycket
7 kap. 26 §
22 kap. 5 §
7 kap. 27 §
23 kap. 6 §
7 kap. 28 §
22 kap. 4 §
7 kap. 29 §
26 kap. 13 §
7 kap. 30 § första stycket
35 kap. 18 § första stycket
7 kap. 30 § andra stycket
35 kap. 19 § första och andra meningarna
7 kap. 30 § tredje stycket
35 kap. 18 § andra stycket och 19 § tredje meningen
7 kap. 30 § fjärde stycket
35 kap. 18 § tredje stycket
7 kap. 31 §
29 kap. 5 och 8 §§
7 kap. 32 §
32 kap. 3 §
7 kap. 33 §, upphävd genom lag 1999:301
7 kap. 34 § första och tredje styckena
33 kap. 2 §
7 kap. 34 § andra stycket
33 kap. 3 §
7 kap. 35 §
34 kap. 6 §
7 kap. 36 §
23 kap. 7 §
7 kap. 37 § första stycket första meningen
29 kap. 6 § första stycket
7 kap. 37 § första stycket andra meningen
29 kap. 7 §
7 kap. 37 § andra stycket.
29 kap. 6 § andra stycket
7 kap. 38 §
23 kap. 1 §
7 kap. 39 §
25 kap. 17 §
7 kap. 40 §
24 kap. 2 §
7 kap. 41 § första och andra styckena
37 kap. 6 § första och andra styckena
7 kap. 41 § tredje stycket
37 kap. 7 §
7 kap. 41 § fjärde stycket
37 kap. 6 § tredje stycket
7 kap. 42 §
25 kap. 15 §
7 kap. 43 §
29 kap. 11 §
7 kap. 44 §
35 kap. 14 §
7 kap. 45 § första stycket
40 kap. 6 § första stycket
7 kap. 45 § andra stycket
40 kap. 7 §
7 kap. 45 § tredje och fjärde styckena
40 kap. 6 § andra och tredje styckena
7 kap. 46 §
30 kap. 21 §
7 kap. 47 §
26 kap. 14 §
7 kap. 48 §
43 kap. 4 §
7 kap. 49 §
40 kap. 1 §
7 kap. 50 §
35 kap. 11 §
7 kap. 51 §
25 kap. 16 §
7 kap. 52 §
29 kap. 10 §
8 kap. 1 §
28 kap. 12 §
8 kap. 2 § första stycket första meningen
28 kap. 4 § första stycket
8 kap. 2 § första stycket andra meningen
28 kap. 15 § första stycket
8 kap. 2 § första stycket tredje meningen
28 kap. 16 § första meningen
8 kap. 2 § andra stycket
28 kap. 15 § andra stycket
8 kap. 2 § tredje stycket
28 kap. 4 § andra stycket och 15 § tredje stycket
8 kap. 3 §
38 kap. 6 §
8 kap. 4 § första stycket
30 kap. 1 § första stycket
8 kap. 4 § andra stycket
30 kap. 2 § första stycket
8 kap. 4 § tredje stycket
30 kap. 1 § andra stycket och 2 § andra stycket
8 kap. 5 § första stycket
30 kap. 4 § första stycket
8 kap. 5 § andra stycket
30 kap. 5 § första och andra styckena
8 kap. 5 § tredje stycket
30 kap. 6 § första och andra styckena
8 kap. 5 § fjärde stycket
30 kap. 7 § första och andra styckena
8 kap. 5 § femte stycket
30 kap. 9 § första meningen
8 kap. 5 § sjätte stycket
30 kap. 8 §
8 kap. 5 § sjunde stycket
30 kap. 4 § andra stycket, 5 § tredje stycket, 6 § tredje stycket och 7 § tredje stycket
8 kap. 6 § första stycket
30 kap. 23 § första stycket
8 kap. 6 § andra stycket
30 kap. 24 § första och andra stycket
8 kap. 6 § tredje stycket
30 kap. 26 § första meningen
8 kap. 6 § fjärde stycket
30 kap. 23 § andra stycket och 24 § tredje stycket
8 kap. 7 § första stycket
30 kap. 27 § första stycket
8 kap. 7 § andra stycket
30 kap. 28 § första och andra stycket
8 kap. 7 § tredje stycket första meningen
30 kap. 27 § andra stycket
8 kap. 7 § tredje stycket andra meningen
30 kap. 29 § första meningen
8 kap. 7 § fjärde stycket
30 kap. 27 § tredje stycket och 28 § tredje stycket
8 kap. 8 § första stycket första meningen
31 kap. 1 § första stycket
8 kap. 8 § första stycket andra meningen
31 kap. 2 § första stycket
8 kap. 8 § andra stycket
31 kap. 3 § första stycket
8 kap. 8 § tredje stycket
31 kap. 4 § första stycket
8 kap. 8 § fjärde stycket
31 kap. 5 §
8 kap. 8 § femte stycket
31 kap. 1 § tredje stycket, 2 § andra stycket, 3 § andra stycket och 4 § andra stycket
8 kap. 9 § första stycket
31 kap. 12 § första och andra styckena
8 kap. 9 § andra stycket
31 kap. 13 §
8 kap. 9 § tredje stycket
31 kap. 14 § första meningen
8 kap. 9 § fjärde stycket
31 kap. 12 § tredje stycket
8 kap. 10 § första stycket första meningen
31 kap. 16 § första stycket
8 kap. 10 § första stycket andra och tredje meningarna
31 kap. 17 § första och andra styckena
8 kap. 10 § andra stycket
31 kap. 18 §
8 kap. 10 § tredje stycket
31 kap. 19 § första meningen
8 kap. 10 § fjärde stycket
31 kap. 16 § andra stycket och 17 § tredje stycket
8 kap. 11 § första stycket första meningen
31 kap. 24 § första stycket
8 kap. 11 § första stycket andra meningen
31 kap. 25 § första meningen
8 kap. 11 § andra stycket
31 kap. 24 § andra stycket
8 kap. 12 §
25 kap. 9 §
8 kap. 13 § första stycket
31 kap. 20 §
8 kap. 13 § andra stycket
31 kap. 21 § första stycket
8 kap. 13 § tredje stycket
31 kap. 22 §
8 kap. 13 § fjärde stycket
31 kap. 21 § andra stycket
8 kap. 14 §
29 kap. 12 §
8 kap. 15 §
36 kap. 3 §
8 kap. 16 §
29 kap. 13 §
8 kap. 17 §
36 kap. 2 §
8 kap. 18 § första stycket första meningen och andra stycket
32 kap. 9 §
8 kap. 18 § första stycket andra meningen
32 kap. 10 § första meningen
8 kap. 19 § första stycket första meningen
34 kap. 7 § första stycket
8 kap. 19 § första stycket andra meningen
34 kap. 10 §
8 kap. 19 § första stycket tredje meningen
34 kap. 9 §
8 kap. 19 § andra stycket
34 kap. 7 § andra stycket
8 kap. 20 §
30 kap. 19 §
8 kap. 21 § första stycket
30 kap. 18 § första stycket
8 kap. 21 § andra stycket
31 kap. 15 § första stycket
8 kap. 21 § tredje stycket
30 kap. 18 § andra stycket och 31 kap. 15 § andra stycket
8 kap. 22 § första stycket
31 kap. 6 §
8 kap. 22 § andra stycket
31 kap. 7 §
8 kap. 23 §
38 kap. 7 §
8 kap. 24 § första stycket
30 kap. 10 § första stycket
8 kap. 24 § andra stycket
30 kap. 11 § första stycket
8 kap. 24 § tredje och fjärde styckena
30 kap. 12 § första och andra styckena
8 kap. 24 § femte stycket
30 kap. 13 § första meningen
8 kap. 24 § sjätte stycket
30 kap. 12 § tredje stycket och 13 § andra meningen
8 kap. 24 § sjunde stycket
30 kap. 14 § första meningen
8 kap. 24 § åttonde stycket
30 kap. 10 § andra stycket, 11 § andra stycket och 12 § fjärde stycket
8 kap. 25 §
33 kap. 4 § första stycket 1
8 kap. 26 §
30 kap. 25 §
8 kap. 27 §
31 kap. 23 §
8 kap. 28 §
30 kap. 15 §
8 kap. 29 § första stycket
31 kap. 10 §
8 kap. 29 § andra stycket
31 kap. 11 §
8 kap. 30 § första och andra styckena
24 kap. 5 § första och andra styckena
8 kap. 30 § tredje stycket
24 kap. 6 §
8 kap. 30 § fjärde stycket
24 kap. 5 § tredje stycket
8 kap. 30 § femte stycket
24 kap. 7 § första meningen
8 kap. 30 § sjätte stycket
24 kap. 5 § fjärde stycket
8 kap. 31 § första stycket
31 kap. 8 §
8 kap. 31 § andra stycket
31 kap. 9 §
9 kap. 1 § första stycket första meningen
27 kap. 1 § första stycket
9 kap. 1 § första stycket andra och tredje meningarna
27 kap. 1 § andra stycket
9 kap. 1 § första stycket fjärde meningen
27 kap. 3 § första stycket
9 kap. 1 § första stycket femte meningen
27 kap. 3 § andra stycket
9 kap. 1 § första stycket sjätte-åttonde meningarna
27 kap. 4 §
9 kap. 1 § andra stycket
27 kap. 1 § tredje stycket
9 kap. 1 § tredje och fjärde styckena
27 kap. 6 §
9 kap. 1 § femte stycket första meningen
27 kap. 7 §
9 kap. 1 § femte stycket andra meningen
27 kap. 9 §
9 kap. 1 § femte stycket tredje meningen
27 kap. 8 § första stycket
9 kap. 1 § sjätte stycket första meningen
27 kap. 1 § femte stycket första meningen och 3 § fjärde stycket
9 kap. 1 § sjätte stycket andra meningen
27 kap. 1 § femte stycket andra meningen
9 kap. 2 § första och andra styckena
27 kap. 2 § första och andra styckena
9 kap. 2 § tredje stycket
27 kap. 3 § första stycket delvis, andra stycket delvis och 4 § delvis
9 kap. 2 § fjärde stycket
27 kap. 2 § tredje stycket
9 kap. 2 § femte stycket första meningen
27 kap. 8 § första och andra styckena
9 kap. 2 § femte stycket andra meningen
27 kap. 9 §
9 kap. 2 § sjätte stycket
27 kap. 2 § femte stycket och 3 § fjärde stycket
9 kap. 3 § första stycket
27 kap. 5 § första stycket
9 kap. 3 § andra stycket
27 kap. 5 § andra och tredje styckena och 34 kap. 4 § första och andra styckena
9 kap. 3 § tredje stycket
27 kap. 5 § fjärde stycket och 34 kap. 4 § tredje stycket
9 kap. 4 §
24 kap. 8 §
9 kap. 5 § första stycket
31 kap. 1 § andra stycket
9 kap. 5 § andra stycket
28 kap. 9 § första och andra styckena
9 kap. 5 § tredje stycket
28 kap. 10 § första och andra styckena
9 kap. 5 § fjärde stycket
31 kap. 1 § tredje stycket, 28 kap. 9 § tredje stycket och 10 § tredje stycket
9 kap. 6 § första stycket första meningen
32 kap. 1 § första stycket
9 kap. 6 § första stycket andra meningen
32 kap. 2 §
9 kap. 6 § andra stycket
32 kap. 1 § andra stycket
9 kap. 7 §
40 kap. 5 §
9 kap. 8 § första stycket
29 kap. 1 §
9 kap. 8 § andra stycket
29 kap. 2 §
9 kap. 8 § tredje stycket
29 kap. 3 § första stycket
9 kap. 8 § fjärde stycket
38 kap. 5 §
9 kap. 8 § femte stycket
29 kap. 4 § första stycket
9 kap. 8 § sjätte stycket
29 kap. 3 § andra stycket och 4 § andra stycket
9 kap. 9 §
40 kap. 2 §
9 kap. 10 §
36 kap. 6 §
9 kap. 11 § första stycket
36 kap. 7 § första och andra styckena
9 kap. 11 § andra stycket
38 kap. 8 § första stycket
9 kap. 11 § tredje stycket
36 kap. 7 § tredje stycket och 38 kap. 8 § andra stycket
9 kap. 12 § första stycket
30 kap. 16 § första stycket
9 kap. 12 § andra stycket första meningen
30 kap. 17 § första stycket
9 kap. 12 § andra stycket andra meningen
30 kap. 17 § tredje stycket
9 kap. 12 § andra stycket tredje meningen
30 kap. 17 § andra stycket
9 kap. 12 § tredje stycket
30 kap. 16 § andra stycket och 17 § fjärde stycket
9 kap. 13 §
30 kap. 22 §
9 kap. 14 § första stycket första meningen och andra stycket
32 kap. 4 §
9 kap. 14 § första stycket andra meningen
32 kap. 5 §
9 kap. 15 §
36 kap. 1 §
9 kap. 16 §
35 kap. 12 §
9 kap. 17 § första stycket
35 kap. 1 § första stycket
9 kap. 17 § andra stycket första och andra meningen
35 kap. 1 § andra stycket
9 kap. 17 § andra stycket tredje meningen
-
9 kap. 17 § tredje stycket
34 kap. 8 § första stycket
9 kap. 17 § fjärde stycket
35 kap. 2 § första stycket
9 kap. 17 § femte stycket
35 kap. 8 § andra stycket
9 kap. 17 § sjätte stycket
35 kap. 10 §
9 kap. 17 § sjunde stycket
35 kap. 8 § första stycket
9 kap. 17 § åttonde stycket
35 kap. 9 § första stycket
9 kap. 17 § nionde stycket första meningen
35 kap. 6 § 4
9 kap. 17 § nionde stycket andra meningen
34 kap. 8 § andra stycket, 35 kap. 1 § fjärde stycket och 2 § andra stycket
9 kap. 18 § första stycket
35 kap. 6 § 1-3
9 kap. 18 § andra stycket
35 kap. 7 §
9 kap. 19 § första och andra styckena
34 kap. 1 § första-tredje styckena
9 kap. 19 § tredje stycket
34 kap. 2 § första stycket
9 kap. 19 § fjärde stycket
34 kap. 3 § första stycket
9 kap. 19 § femte stycket
34 kap. 5 § första stycket
9 kap. 19 § sjätte stycket
34 kap. 1 § fjärde stycket, 2 § andra stycket och 3 § andra stycket
9 kap. 20 §
36 kap. 4 §
9 kap. 21 § första stycket 1-3
33 kap. 1 § första stycket
9 kap. 21 § första stycket 4
33 kap. 4 § första stycket 2
9 kap. 21 § andra stycket
33 kap. 1 § andra stycket och 4 § andra stycket
9 kap. 22 §
40 kap. 3 §
9 kap. 23 §
32 kap. 6 §
9 kap. 24 §
30 kap. 20 §
9 kap. 25 § första stycket
28 kap. 5 § första stycket
9 kap. 25 § andra stycket
28 kap. 7 §
9 kap. 25 § tredje och fjärde styckena
28 kap. 5 § andra och tredje styckena
9 kap. 26 §
42 kap. 9 §
9 kap. 27 §
30 kap. 3 §
9 kap. 28 §
28 kap. 8 §
9 kap. 29 §
24 kap. 3 §
9 kap. 30 §
32 kap. 8 §
9 kap. 31 §
32 kap. 7 §
9 kap. 32 §
38 kap. 4 §
10 kap. 1 §
20 kap. 1 §
11 kap. 1 § första stycket
41 kap. 6 §
11 kap. 1 § andra stycket
10 kap. 6 § första meningen
11 kap. 1 § tredje stycket
41 kap. 7 §
11 kap. 2 § första stycket
41 kap. 2 §
11 kap. 2 § andra stycket
41 kap. 1 §
11 kap. 2 § tredje stycket
41 kap. 3 §
11 kap. 3 § första och tredje styckena
10 kap. 8 §
11 kap. 3 § andra stycket
41 kap. 4 §
11 kap. 4 § första stycket
42 kap. 1 §
11 kap. 4 § andra stycket
42 kap. 4 §
11 kap. 4 § tredje och fjärde styckena
42 kap. 2 §
11 kap. 4 § femte stycket
42 kap. 3 §
11 kap. 5 §
42 kap. 10 §
11 kap. 6 § första stycket
42 kap. 5 §
11 kap. 6 § andra stycket
42 kap. 8 §
11 kap. 6 § tredje stycket
42 kap. 6 §
11 kap. 6 § fjärde stycket
42 kap. 7 §
12 kap. 1 § första stycket
43 kap. 2 § första stycket
12 kap. 1 § andra stycket
43 kap. 2 § andra stycket delvis
12 kap. 1 § tredje stycket
36 kap. 5 §
12 kap. 2 §
43 kap. 3 §
12 kap. 3 § första stycket
43 kap. 5 § första stycket
12 kap. 3 § andra stycket första och andra meningarna
43 kap. 5 § andra stycket
12 kap. 3 § andra stycket tredje meningen
43 kap. 8 § andra stycket andra meningen
12 kap. 3 § tredje stycket
43 kap. 10 §
12 kap. 4 § första och andra styckena
43 kap. 8 §
12 kap. 4 § tredje stycket
43 kap. 9 §
12 kap. 4 § fjärde stycket
43 kap. 10 §
12 kap. 5 §
43 kap. 6 §
12 kap. 6 §
43 kap. 7 §
12 kap. 7 §
40 kap. 4 §
13 kap. 1 §
11 kap. 1 § första stycket
13 kap. 2 §
11 kap. 2 § första stycket
13 kap. 3 §
11 kap. 3 § första stycket
13 kap. 3 a §
11 kap. 4 § första stycket
13 kap. 4 § första stycket
11 kap. 6 §
13 kap. 4 § andra och tredje styckena
11 kap. 7 §
13 kap. 5 § första stycket
11 kap. 5 § första stycket
13 kap. 5 § andra stycket
41 kap. 5 §
13 kap. 6 § första stycket
11 kap. 8 §
13 kap. 6 § andra stycket
11 kap. 1 § andra stycket, 2 § andra stycket, 3 § andra stycket 4 § andra stycket och 5 § andra stycket
14 kap. 1 § första meningen
10 kap. 15 §
14 kap. 1 § andra meningen
10 kap. 28 § första stycket
14 kap. 2 § första stycket 1
10 kap. 18 §
14 kap. 2 § första stycket 2
10 kap. 16 §
14 kap. 2 § första stycket 3
10 kap. 17 §
14 kap. 2 § andra stycket
10 kap. 25 §
14 kap. 2 § tredje stycket
10 kap. 26 §
14 kap. 2 § fjärde stycket
10 kap. 24 §
14 kap. 2 § femte stycket
10 kap. 23 §
14 kap. 2 § sjätte stycket
10 kap. 21 §
14 kap. 2 § sjunde stycket
10 kap. 22 §
14 kap. 2 § åttonde stycket
10 kap. 20 §
14 kap. 2 § nionde stycket
10 kap. 19 §
14 kap. 2 § tionde stycket
25 kap. 12 § och 26 kap. 9 §
14 kap. 3 §
10 kap. 27 §
14 kap. 4 § första stycket
12 kap. 1 § och 2 § första stycket
14 kap. 4 § andra stycket
12 kap. 3 § första stycket 1
14 kap. 5 §
10 kap. 3 §
14 kap. 6 §
10 kap. 10 §
14 kap. 7 § första stycket
10 kap. 11 §
14 kap. 7 § andra-fjärde styckena
10 kap. 12 §
14 kap. 8 §
10 kap. 6 § andra meningen
14 kap. 9 § första stycket
10 kap. 14 § första stycket
14 kap. 9 § andra stycket
12 kap. 2 § andra stycket
14 kap. 10 § första stycket 1 och andra stycket
10 kap. 4 § första stycket
14 kap. 10 § första stycket 2 och tredje stycket
10 kap. 13 § första stycket
14 kap. 10 § första stycket 3 och fjärde stycket
21 kap. 4 § andra stycket, 27 kap. 8 § tredje stycket, 34 kap. 5 § andra stycket och 35 kap. 9 § andra stycket
14 kap. 10 § femte stycket
10 kap. 7 § första stycket och 9 § första stycket , 24 kap. 7 § andra meningen, 28 kap. 16 § andra meningen, 30 kap. 9 § andra meningen, 14 § andra meningen, 26 § andra meningen och 29 § andra meningen, 31 kap. 14 § andra meningen, 19 § andra meningen och 25 § andra meningen samt 32 kap. 10 § andra stycket
14 kap. 11 §
10 kap. 5 §
15 kap. 1 § första stycket första meningen
5 kap. 1 § första och fjärde styckena
15 kap. 1 § första stycket andra meningen
5 kap. 1 § tredje stycket
15 kap. 1 § andra stycket
5 kap. 3 §
15 kap. 1 § tredje stycket
- (jfr 5 kap. 1 § andra stycket)
15 kap. 2 § första och andra styckena
5 kap. 2 §
15 kap. 2 § tredje stycket
5 kap. 4 §
15 kap. 3 §
5 kap. 5 §
15 kap. 4 § första stycket
6 kap. 4 §
15 kap. 4 § andra stycket
6 kap. 1 §
15 kap. 5 §
6 kap. 5 §
15 kap. 6 § första stycket
6 kap. 2 §
15 kap. 6 § andra stycket
6 kap. 3 §
15 kap. 7 § första stycket första meningen
6 kap. 7 § första stycket 1 och 2
15 kap. 7 § första stycket andra meningen
6 kap. 8 § första och andra styckena
15 kap. 7 § första stycket tredje meningen
6 kap. 11 §
15 kap. 7 § andra stycket första meningen och andra meningen delvis
6 kap. 8 § första och tredje styckena
15 kap. 7 § andra stycket andra meningen delvis
6 kap. 9 §
15 kap. 7 § andra stycket tredje och fjärde meningarna
6 kap. 10 §
15 kap. 7 § tredje stycket
6 kap. 7 § tredje stycket
15 kap. 7 § fjärde stycket
6 kap. 8 § femte stycket
15 kap. 7 § femte stycket
6 kap. 7 § fjärde stycket
15 kap. 8 § första stycket
6 kap. 7 § andra stycket och 8 §
15 kap. 8 § andra stycket
6 kap. 7 § tredje stycket
15 kap. 8 § tredje stycket
6 kap. 7 § andra stycket
15 kap. 8 § fjärde stycket
6 kap. 7 § fjärde stycket
15 kap. 9 § första stycket första meningen
4 kap. 1 § första stycket första meningen
15 kap. 9 § första stycket 1
4 kap. 1 § första stycket 2
15 kap. 9 § första stycket 2
4 kap. 1 § första stycket 3
15 kap. 9 § första stycket 3
4 kap. 1 § andra stycket 3
15 kap. 9 § första stycket 4
4 kap. 1 § andra stycket 2
15 kap. 9 § andra stycket
4 kap. 1 § första stycket 4
15 kap. 10 § första stycket
6 kap. 6 § första stycket
15 kap. 10 § andra stycket
6 kap. 7 § första stycket 3
15 kap. 11 § första stycket
-
15 kap. 11 § andra stycket 1
-
15 kap. 11 § andra stycket 2
-
15 kap. 11 § andra stycket 3
4 kap. 2 § första stycket 6
15 kap. 11 § andra stycket 4
4 kap. 2 § första stycket 6
15 kap. 11 § andra stycket 5
4 kap. 2 § första stycket 3
15 kap. 11 § andra stycket 6
4 kap. 2 § första stycket 5
15 kap. 11 § andra stycket 7
4 kap. 2 § första stycket 4
15 kap. 11 § andra stycket 8
4 kap. 2 § första stycket 7
15 kap. 11 § tredje stycket
4 kap. 2 § andra stycket
15 kap. 12 §
6 kap. 6 § andra stycket
15 kap. 13 §
5 kap. 1 § andra stycket
15 kap. 14 §
4 kap. 3 §
16 kap. 1 § första meningen
13 kap. 1, 3 och 4 §§
16 kap. 1 § 1 och 2
44 kap. 1 §
16 kap. 1 § 3
15 kap. 6 §, 16 kap. 3 §, 18 kap. 19 §, 21 kap. 8 §, 22 kap. 6 §, 23 kap. 8 §, 24 kap. 9 §, 25 kap. 18 §, 26 kap. 15 §, 27 kap. 10 §, 29 kap. 14 §, 30 kap. 30 §, 31 kap. 26 §, 32 kap. 11 §, 33 kap. 5 §, 34 kap. 11 §, 35 kap. 24 §, 36 kap. 8 §, 38 kap. 9 §, 39 kap. 6 §, 40 kap. 8 §, 42 kap. 11 §, 43 kap. 11 §
16 kap. 1 § 4
13 kap. 5 § andra stycket, 21 kap. 8 §, 24 kap. 9 §, 27 kap. 10 §, 28 kap. 17 §, 30 kap. 30 §, 31 kap. 26 §, 32 kap. 11 §, 34 kap. 11 § och 35 kap. 24 §
16 kap. 1 § 5 och 6
44 kap. 2 §
16 kap. 1 § 7, har upphävts genom lag 1999:301
16 kap. 1 § 8
44 kap. 3 § 1
16 kap. 1 § 9
44 kap. 4 § 2 och 3
16 kap. 1 § 10
44 kap. 4 § 1
16 kap. 1 § 11
44 kap. 3 § 2
16 kap. 1 § 12-14
44 kap. 5 §
Bilagan
Bilagan
Lagrådsremissens lagförslag
Offentlighets- och sekretesslag
AVDELNING I. INLEDANDE BESTÄMMELSER
1 kap. Lagens innehåll
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om myndigheters och vissa andra organs handläggning vid registrering, utlämnande och övrig hantering av allmänna handlingar.
Lagen innehåller även bestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet och om förbud att lämna ut allmänna handlingar. Dessa bestämmelser avser förbud att röja uppgift, vare sig detta sker muntligen, genom utlämnande av allmän handling eller på något annat sätt. Bestämmelserna innebär begränsningar i yttrandefriheten enligt regeringsformen, begränsningar i den rätt att ta del av allmänna handlingar som följer av tryckfrihetsförordningen samt, i vissa särskilt angivna fall, även begränsningar i den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
Vad som är en allmän handling framgår av 2 kap. tryckfrihetsförordningen.
Lagen består av sju avdelningar. Innehållet i dessa avdelningar är uppdelat enligt vad som framgår av 2-8 §§.
2 § Den första avdelningen innehåller inledande bestämmelser. Dessa bestämmelser avser
- lagens innehåll (1 kap.), och
- lagens tillämpningsområde (2 kap.).
3 § Den andra avdelningen innehåller bestämmelser om myndigheters hantering av allmänna handlingar. Dessa bestämmelser avser
- organisering och beskrivning av allmänna handlingar, m.m. (3 kap.),
- registrering av allmänna handlingar och sekretessmarkering (4 kap.), och
- utlämnande av allmänna handlingar och uppgifter, m.m. (5 kap.).
4 § Den tredje avdelningen innehåller allmänna bestämmelser om sekre-tess. Dessa bestämmelser avser
- definitioner och vissa grundläggande bestämmelser (6 kap.),
- vilka sekretessen gäller mot (7 kap.),
- förbud i annan lagstiftning mot att röja eller utnyttja uppgift (8 kap.),
- sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om undantag från sekretess (9 kap.),
- överföring av sekretess (10 kap.),
- sekretess i förhållande till den enskilde själv, m.m. (11 kap.),
- rätten att meddela och offentliggöra uppgifter (12 kap.), och
- ansvar (13 kap.).
5 § Den fjärde avdelningen innehåller bestämmelser om sekretess till skydd för allmänna intressen. Dessa bestämmelser avser
- rikets säkerhet och dess förhållande till andra stater eller mellanfolkliga organisationer (14 kap.),
- rikets centrala finanspolitik, penningpolitik och valutapolitik (15 kap.),
- myndigheters verksamhet för inspektion, kontroll och annan tillsyn (16 kap.),
- intresset av att förebygga brott eller beivra brott (17 kap.),
- det allmännas ekonomiska intresse (18 kap.), och
- intresset av att bevara djur- eller växtart (19 kap.).
6 § Den femte avdelningen innehåller bestämmelser om sekretess till skydd för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Vissa av dessa bestämmelser tillämpas oavsett i vilket sammanhang uppgiften förekommer (20 kap.). Bestämmelserna i övrigt avser
- folkbokföring, delgivning, m.m. (21 kap.),
- utbildningsverksamhet, m.m. (22 kap.),
- forskning, vetenskap och statistik (23 kap.),
- hälso- och sjukvård m.m. (24 kap.),
- socialtjänst, kommunal bostadsförmedling, adoption, m.m. (25 kap.),
- skatt, tull, m.m. (26 kap.),
- socialförsäkring, studiestöd, arbetsmarknad, m.m. (27 kap.),
- transporter och andra former av kommunikation (28 kap.),
- tillsyn m.m. avseende näringslivet (29 kap.),
- annan verksamhet med anknytning till näringslivet (30 kap.),
- annan tillsyn, granskning, övervakning, m.m. (31 kap.),
- Diskrimineringsombudsmannen, Barnombudsmannen, Konsumentombudsmannen m.m. (32 kap.),
- utsökning och indrivning, skuldsanering, m.m. (33 kap.),
- verksamhet som syftar till att förebygga eller beivra brott, m.m. (34 kap.),
- vissa mål och ärenden hos domstolar, medling i arbetstvister, rättshjälp, m.m. (35 kap. ),
- utlänningskontroll, Schengensamarbetet, m.m. (36 kap.),
- totalförsvar, krisberedskap, m.m. (37 kap.),
- övriga myndigheter och verksamheter (38 kap.), och
- personaladministrativ verksamhet (39 kap.).
7 § Den sjätte avdelningen innehåller särskilda bestämmelser om sekretess som gäller vissa organ. Dessa bestämmelser avser
- riksdagen och regeringen (40 kap.),
- Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, undersökningskommissioner, m.m. (41 kap.), och
- domstolar m.m. (42 kap.).
8 § Den sjunde avdelningen innehåller bestämmelser om tystnadsplikter som följer av bestämmelser i andra författningar än denna lag och som inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter (43 kap.).
2 kap. Lagens tillämpningsområde
1 § Förbud att röja en uppgift enligt denna lag eller enligt lag eller förordning som denna lag hänvisar till gäller för myndigheter.
Sådant förbud gäller också för en person som fått kännedom om uppgiften genom att för det allmännas räkning delta i en myndighets verksamhet
1. på grund av anställning eller uppdrag hos myndigheten,
2. på grund av tjänsteplikt, eller
3. på annan liknande grund.
2 § Riksdagen och beslutande kommunala församlingar ska vid tillämpningen av denna lag jämställas med myndigheter.
3 § Vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter ska i tillämpliga delar gälla också handlingar hos aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar och stiftelser där kommuner eller landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande. Sådana bolag, föreningar och stiftelser ska vid tillämpningen av denna lag jämställas med myndigheter.
Kommuner och landsting ska anses utöva ett rättsligt bestämmande inflytande om de ensamma eller tillsammans
1. äger aktier i ett aktiebolag eller andelar i en ekonomisk förening med mer än hälften av samtliga röster i bolaget eller föreningen eller på något annat sätt förfogar över så många röster i bolaget eller föreningen,
2. har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i styrelsen för ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller en stiftelse, eller
3. utgör samtliga obegränsat ansvariga bolagsmän i ett handelsbolag.
Vid tillämpningen av andra stycket 1-3 ska inflytande som utövas av en juridisk person över vilken en kommun eller ett landsting bestämmer på det sätt som anges i de nämnda punkterna anses utövat av kommunen eller landstinget.
Första stycket gäller också för handlingar som efter medgivande av en kommun eller ett landsting för viss bestämd tid förvaras hos aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar eller stiftelser där kommuner eller landsting tidigare har utövat ett rättsligt bestämmande inflytande.
Vad som sägs om kommuner och landsting i första-tredje styckena tillämpas också på kommunalförbund.
4 § Vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter ska i tillämpliga delar gälla också handlingar hos de organ som anges i bilagan till denna lag, om handlingarna hör till den verksamhet som nämns där. Dessa organ ska vid tillämpningen av denna lag jämställas med myndigheter.
5 § Ett enskilt organ ska vid tillämpningen av denna lag jämställas med en myndighet när det hanterar sådana allmänna handlingar som det förvarar med stöd av lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring. Detsamma gäller Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar vid hanteringen av allmänna handlingar som förvaras med stöd av lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.
AVDELNING II. MYNDIGHETERS HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR
3 kap. Organisering och beskrivning av allmänna handlingar, m.m.
Organisering av en myndighets allmänna handlingar, m.m.
1 § En myndighet ska ta hänsyn till rätten att ta del av allmänna handlingar när den organiserar och i övrigt hanterar sina allmänna handlingar. Den ska särskilt se till
1. att allmänna handlingar kan lämnas ut med den skyndsamhet som krävs enligt tryckfrihetsförordningen,
2. att allmänna handlingar kan skiljas från andra handlingar,
3. att rätten till insyn enligt tryckfrihetsförordningen säkerställs samtidigt som sekretesskyddet upprätthålls, och
4. att automatiserad behandling av uppgifter hos myndigheten ordnas med beaktande av det intresse som enskilda kan ha av att själva utnyttja tekniska hjälpmedel hos myndigheten för att ta del av allmänna handlingar.
En myndighet ska vidare särskilt beakta
1. att enskilda bör ges goda möjligheter att söka allmänna handlingar,
2. att det bör framgå när uppgifter har tillförts en allmän handling och, om de har ändrats eller gallrats, vid vilken tidpunkt detta har skett, samt
3. att allmänna handlingar inte bör innehålla onödiga förkortningar, koder eller liknande som kan försvåra insynen enligt tryckfrihetsförordningen.
Beskrivning av en myndighets allmänna handlingar
2 § Varje myndighet ska upprätta en beskrivning som ger information om
1. myndighetens organisation och verksamhet,
2. register, förteckningar eller andra sökmedel till myndighetens allmänna handlingar,
3. tekniska hjälpmedel som enskilda själva kan få använda hos myndigheten för att ta del av allmänna handlingar,
4. vem hos myndigheten som kan lämna närmare upplysningar om myndighetens allmänna handlingar, deras användning och sökmöjligheter,
5. vilka bestämmelser om sekretess som myndigheten vanligen tillämpar på uppgifter i sina handlingar,
6. uppgifter som myndigheten regelbundet hämtar från eller lämnar till andra samt hur och när detta sker, och
7. myndighetens rätt till försäljning av personuppgifter.
I beskrivningen ska uppgifter utelämnas om det behövs för att beskrivningen i övriga delar ska kunna hållas tillgänglig för allmänheten.
Överföring av upptagning för automatiserad behandling i läsbar form i vissa fall
3 § Om en myndighet för handläggning av ett mål eller ärende använder sig av en upptagning för automatiserad behandling, ska upptagningen tillföras handlingarna i målet eller ärendet i läsbar form, om det inte finns särskilda skäl mot det.
Hänsynen till arkivvården, gallring, m.m.
4 § I arkivlagen (1990:782) finns bl.a. bestämmelser om att hänsyn ska tas till arkivvården vid framställning och registrering av allmänna handlingar, om gallring, överlämnande av arkiv eller annat avhändande av allmänna handlingar samt om arkivmyndigheter och deras uppgifter.
4 kap. Registrering av allmänna handlingar och sekretessmarkering
Registrering av allmänna handlingar
Registreringsskyldighetens omfattning
1 § Allmänna handlingar ska registreras så snart de har kommit in till eller upprättats hos en myndighet, om inte annat följer av andra-fjärde styckena.
En upptagning för automatiserad behandling som är tillgänglig för och utgör allmän handling hos flera myndigheter ska registreras endast av den myndighet som gjort upptagningen tillgänglig för andra myndigheter.
Handlingar som inte omfattas av sekretess behöver inte registreras om de hålls ordnade så att det utan svårighet kan fastställas om de har kommit in eller upprättats.
Om det är uppenbart att en allmän handling är av ringa betydelse för en myndighetens verksamhet, behöver den varken registreras eller hållas ordnad.
2 § Beträffande handlingar som registreras enligt 1 § ska det av registret framgå
1. datum då handlingen kom in eller upprättades,
2. diarienummer eller annan beteckning handlingen fått vid registreringen,
3. i förekommande fall uppgifter om handlingens avsändare eller mottagare, och
4. i korthet vad handlingen rör.
Uppgifter enligt första stycket 3 eller 4 ska utelämnas eller särskiljas om det behövs för att registret i övriga delar ska kunna hållas tillgängligt för allmänheten.
Undantag från registreringsskyldigheten, m.m.
3 § Om det finns särskilda skäl får regeringen meddela föreskrifter om att handlingar av ett visst slag som finns i betydande omfattning hos en myndighet inte behöver registreras enligt 1 §.
4 § Regeringen får meddela föreskrifter om att 2 § andra stycket inte ska tillämpas på ett visst register, om en tillämpning av det stycket annars skulle omfatta flertalet av handlingarna i registret.
Sekretessmarkering
5 § Om det kan antas att en uppgift i en allmän handling inte får lämnas ut på grund av en bestämmelse om sekretess, får myndigheten markera detta genom att en särskild anteckning (sekretessmarkering) görs på handlingen eller, om handlingen är elektronisk, införs i handlingen eller i det datasystem där den elektroniska handlingen hanteras. Anteckningen ska ange
1. tillämplig sekretessbestämmelse,
2. datum då anteckningen gjordes, och
3. den myndighet som har gjort anteckningen.
Om utlämnande till en enskild av en allmän handling som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet enligt förordning ska prövas endast av en viss myndighet, ska en sekretessmarkering göras så snart som möjligt. Av anteckningen ska det framgå vilken myndighet som ska pröva frågan om utlämnande.
5 kap. Utlämnande av allmänna handlingar och uppgifter, m.m.
Utlämnande av allmän handling
1 § I 2 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen finns grundläggande bestämmelser om utlämnande av allmänna handlingar.
2 § Av 2 kap. 14 § andra stycket tryckfrihetsförordningen följer att en fråga om utlämnande av en allmän handling prövas av den myndighet som förvarar handlingen, om det inte är särskilt föreskrivet att prövningen ska göras av en annan myndighet.
3 § Om en anställd vid en myndighet, enligt arbetsordningen eller på grund av särskilt beslut, har ansvar för vården av en allmän handling, är det i första hand han eller hon som ska pröva om handlingen ska lämnas ut. I tveksamma fall ska den anställde låta myndigheten göra prövningen, om det kan ske utan onödigt dröjsmål.
Myndigheten ska pröva om handlingen ska lämnas ut om
1. den anställde vägrar att lämna ut handlingen eller lämnar ut den med förbehåll som inskränker en enskild sökandes rätt att röja innehållet eller annars förfoga över handlingen, och
2. sökanden begär myndighetens prövning.
Sökanden ska informeras om möjligheten att begära myndighetens prövning och att det krävs ett skriftligt beslut av myndigheten för att avgörandet ska kunna överklagas.
Utlämnande av uppgift
4 § En myndighet ska på begäran av en enskild lämna uppgift ur allmän handling som förvaras hos myndigheten, om inte uppgiften är sekretessbelagd eller det skulle hindra arbetets behöriga gång.
5 § En myndighet ska på begäran av en annan myndighet lämna uppgift som den förfogar över, om inte uppgiften är sekretessbelagd eller det skulle hindra arbetets behöriga gång.
Service och upplysningar beträffande automatiserad behandling
6 § En myndighet ska på begäran ge en enskild sökande tillfälle att själv använda tekniska hjälpmedel för automatiserad behandling som myndigheten förfogar över för att ta del av upptagningar för automatiserad behandling. Detta gäller dock inte om
1. sökanden därigenom skulle få tillgång till upptagningar som inte är allmänna handlingar hos myndigheten,
2. det finns risk för förvanskning eller förstöring, eller
3. det möter något hinder på grund av bestämmelse om sekretess eller arbetets behöriga gång.
En myndighet ska på begäran lämna de särskilda upplysningar som den enskilde behöver för att kunna ta del av upptagningar för automatiserad behandling som är allmänna handlingar hos myndigheten. Detta gäller dock inte om det skulle hindra arbetets behöriga gång.
Överklagbara beslut
7 § En enskild får överklaga ett beslut av en myndighet
1. att inte lämna ut en handling till den enskilde,
2. att lämna ut en handling med förbehåll som inskränker den enskildes rätt att röja innehållet eller annars förfoga över den, eller
3. att avslå den enskildes begäran enligt 6 § första stycket.
En myndighet får överklaga ett beslut av en annan myndighet att avslå den förstnämnda myndighetens begäran att få ta del av en handling eller på annat sätt få del av en uppgift, om inte annat anges i lag eller förordning.
Beslut av riksdagen, regeringen, Högsta domstolen och Regeringsrätten får inte överklagas.
För beslut av en myndighet som lyder under riksdagen gäller särskilda bestämmelser om överklagande.
Överinstanser
8 § Ett beslut som avses i 7 § första stycket och ett sådant beslut som avses i 7 § andra stycket, som överklagas av en myndighet som inte är statlig, överklagas till kammarrätt, om inte annat följer av följande uppställning eller av fjärde stycket.
Beslut som fattas av
och som gäller
ska överklagas till
kammarrätt
handling i domstolens rättskipande, rättsvårdande eller administrativa verksamhet
Regeringsrätten
tingsrätt
handling i domstolens rättskipande eller rättsvårdande verksamhet
behörig hovrätt
hovrätt
handling i domstolens rättskipande eller rättsvårdande verksamhet
Högsta domstolen
Ett beslut av en kammarrätt eller en hovrätt avseende ett dit överklagat beslut överklagas till Regeringsrätten respektive Högsta domstolen.
Beslut som avses i 7 § andra stycket som meddelats av en statlig myndighet som lyder under regeringen överklagas av en annan sådan myndighet till regeringen.
Av 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen följer att ett beslut av ett statsråd överklagas till regeringen.
Handläggning av överklagande
9 § Vid överklagande enligt 7 § första eller andra stycket av tingsrätts eller hovrätts beslut i domstolens rättskipande eller rättsvårdande verksamhet tillämpas bestämmelserna i rättegångsbalken om överklagande av beslut. Prövningstillstånd krävs dock inte för att hovrätten ska pröva tingsrättens beslut.
10 § Vid överklagande enligt 7 § första eller andra stycket av beslut av sådana organ som avses i 2 kap. 3-4 §§ denna lag tillämpas bestämmelserna i 23-25 §§ och 30 § första meningen förvaltningslagen (1986:223).
AVDELNING III. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM SEKRETESS
6 kap. Definitioner och vissa grundläggande bestämmelser
Definitioner
1 § I denna lag används följande beteckningar med nedan angiven betydelse.
Beteckning
Betydelse
Sekretess
Ett förbud att röja en uppgift, vare sig det sker muntligen, genom utlämnande av en allmän handling eller på något annat sätt.
Sekretessreglerad uppgift
En uppgift för vilken det finns en bestämmelse om sekretess.
Sekretessbelagd uppgift
En sekretessreglerad uppgift för vilken sekretess gäller i ett enskilt fall.
Sekretessbrytande bestämmelse
En bestämmelse som innebär att en sekretessbelagd uppgift får lämnas ut under vissa förutsättningar.
Primär sekretessbestämmelse
En bestämmelse om sekretess som en myndighet ska tillämpa på grund av att bestämmelsen riktar sig direkt till myndigheten eller omfattar en viss verksamhetstyp eller en viss ärendetyp som hanteras hos myndigheten eller omfattar vissa uppgifter som finns hos myndigheten.
Bestämmelse om överföring av sekretess
En bestämmelse som anger att en primär sekretessbestämmelse som är tillämplig på en uppgift hos en myndighet, ska tillämpas även av en myndighet som uppgiften lämnas till.
Sekundär sekretessbestämmelse
En bestämmelse om sekretess som en myndighet ska tillämpa på grund av en bestämmelse om överföring av sekretess.
Vissa grundläggande bestämmelser
Förbud mot utnyttjande av en sekretessreglerad uppgift
2 § Gäller förbud enligt denna lag mot att röja en uppgift, får uppgiften inte heller i övrigt utnyttjas utanför den verksamhet där den är sekretessreglerad.
Konsekvenser av att en sekretessreglerad uppgift lämnas till en annan myndighet
3 § Får en myndighet från en annan myndighet en uppgift som är sekretessreglerad där, gäller sekretess för uppgiften hos den mottagande myndigheten endast om sekretess följer av en primär sekretessbestämmelse som är tillämplig hos den mottagande myndigheten eller av en bestämmelse om överföring av sekretess.
Konkurrens mellan sekretessbestämmelser
4 § Är flera sekretessbestämmelser tillämpliga på en viss uppgift hos en myndighet, ska myndigheten tillämpa den bestämmelse som ger det starkaste sekretesskyddet, om inte annat anges i denna lag.
Tillämpningen av bestämmelser om överföring av sekretess i vissa fall
5 § Om en person som avses i 2 kap. 1 § andra stycket lämnar en sekretessreglerad uppgift till en annan myndighet och det finns en bestämmelse om överföring av sekretess, ska den bestämmelsen tillämpas även om personen vid överlämnandet av uppgiften inte företrädde den myndighet som han eller hon är knuten till.
Beräkning av sekretesstid
6 § Är sekretessen för en uppgift i en allmän handling enligt denna lag begränsad till en viss tid, räknas tiden från handlingens tillkomst, om inte annat anges i denna lag eller i lag eller förordning som denna lag hänvisar till. För diarium, journal samt sådant register eller annan förteckning som förs fortlöpande räknas tiden i stället från det att uppgiften fördes in i handlingen.
7 kap. Vilka sekretessen gäller mot
Sekretess mot enskilda och andra myndigheter
1 § En uppgift för vilken sekretess gäller enligt denna lag får inte röjas för enskilda eller andra myndigheter, om inte annat anges i denna lag eller i lag eller förordning som denna lag hänvisar till.
Sekretess inom en myndighet
2 § Vad som sägs om sekretess mot andra myndigheter i 1 § och vad som sägs i andra bestämmelser i denna lag om uppgiftslämnande till andra myndigheter och överföring av sekretess mellan myndigheter, gäller också mellan olika verksamhetsgrenar inom en myndighet när de är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra.
Sekretess mot utländska myndigheter eller mellanfolkliga organisationer
3 § En uppgift för vilken sekretess gäller enligt denna lag får inte röjas för en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation, om inte
1. utlämnande sker i enlighet med särskild föreskrift i lag eller förordning, eller
2. uppgiften i motsvarande fall skulle få lämnas ut till en svensk myndighet och det enligt den utlämnande myndighetens prövning står klart att det är förenligt med svenska intressen att uppgiften lämnas till den utländska myndigheten eller den mellanfolkliga organisationen.
8 kap. Förbud i annan lagstiftning mot att röja eller utnyttja uppgift
1 § I lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument finns bestämmelser om förbud att utnyttja eller röja vissa uppgifter som är ägnade att väsentligt påverka kursen på finansiella instrument.
2 § Bestämmelser som begränsar möjligheten att använda vissa uppgifter som en svensk myndighet har fått från en myndighet i en annan stat finns i
1. lagen (2000:343) om internationellt polisiärt samarbete,
2. lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål,
3. lagen (2000:344) om Schengens informationssystem,
4. lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete, och
5. lagen (2003:1174) om vissa former av internationellt samarbete i brottsutredningar.
3 § När det gäller tystnadsplikt beträffande företagshemligheter och tystnadsplikt för revisorer finns det bestämmelser i andra lagar som är tillämpliga utöver bestämmelserna om sekretess i denna lag.
9 kap. Sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om undantag från sekretess
Bestämmelser som gäller till förmån för såväl enskilda som myndigheter
Samtycke
1 § Att sekretess till skydd för en enskild inte hindrar att en uppgift lämnas till en annan enskild eller till en myndighet, om den enskilde samtycker till det, följer av 11 kap. och gäller med de begränsningar som anges där.
Nödvändigt utlämnande
2 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en enskild eller till en annan myndighet, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet.
Partsinsyn
3 § Sekretess hindrar inte att en enskild eller en myndighet som är part i ett mål eller ärende hos domstol eller annan myndighet och som på grund av sin partsställning har rätt till insyn i handläggningen, tar del av en handling eller annat material i målet eller ärendet. Sådan handling eller sådant material får dock inte lämnas ut till parten i den utsträckning det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att sekretessbelagd uppgift i materialet inte röjs. I sådant fall ska myndigheten på annat sätt lämna parten upplysning om vad materialet innehåller i den utsträckning det behövs för att parten ska kunna ta till vara sin rätt och det kan ske utan allvarlig skada för det intresse som sekretessen ska skydda.
Sekretess hindrar aldrig att en part i mål eller ärende tar del av dom eller beslut i målet eller ärendet. Inte heller innebär sekretess begränsning i en parts rätt enligt rättegångsbalken att få del av alla omständigheter som läggs till grund för avgörande av mål eller ärende.
Om det i lag finns bestämmelser som avviker från första eller andra stycket gäller de bestämmelserna.
4 § När en myndighet enligt 3 § lämnar en sekretessbelagd uppgift till en enskild part, en ställföreträdare, ett ombud eller ett biträde får myndigheten göra ett förbehåll som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja uppgiften. Förbehållet får inte innebära förbud mot att utnyttja uppgiften i målet eller ärendet eller mot att lämna muntlig upplysning till part, ställföreträdare, ombud eller biträde.
Att den tystnadsplikt som följer av ett sådant förbehåll som anges i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 12 kap. 5 § andra stycket.
Miljöinformation
5 § Om en sekretessreglerad uppgift utgör sådan miljöinformation som avses i 2 § lagen (2005:181) om miljöinformation hos vissa enskilda organ, gäller inte sekretessen om det är uppenbart att uppgiften har sådan betydelse från miljösynpunkt att intresset av allmän kännedom om uppgiften har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda.
Sekretessen enligt 18 kap., 19 kap., 23 kap. 3, 5 och 8 §§, 24 kap. 9 §, 26 kap. 1-6 §§, 27 kap. 4, 5, 8-10, 12 och 15 §§, 28 kap. 1-4, 12 och 13 §§, 29 kap. 1-7, 10-11, 15-20, 22-25, 27 och 28 §§, 30 kap. 1-6, 8, 9, 10-12, 15-18 och 20-24 §§, 31 kap. 1, 2, 4, 6, 8 och 9 §§, 32 kap. 1 och 4 §§, 33 kap. 1-4 och 7-9 §§, 34 kap. 1, 2 och 12 §§, 35 kap. 1-4, 6 och 7 §§, 37 kap. 4 och 6-8 §§, 38 kap. 2 och 5 §§ samt 41 kap. 9 § gäller inte för uppgift om utsläpp i miljön.
Regeringens allmänna dispensbefogenheter
6 § Regeringen får besluta att en sekretessbelagd uppgift i ett regeringsärende får lämnas ut. Regeringen får även i övrigt besluta om undantag från sekretess, om det är motiverat av synnerliga skäl.
7 § Regeringen får förena sådana beslut som avses i 6 § andra meningen med villkor att förbehåll som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den ska göras vid utlämnande av uppgiften.
Att den tystnadsplikt som följer av ett sådant förbehåll som avses i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 12 kap. 5 § andra stycket.
Riksdagens dispensbefogenheter
8 § Den befogenhet att besluta om undantag från sekretess som regeringen har enligt bestämmelser i denna lag ska, när det gäller uppgift hos riksdagen eller myndigheter under denna, i stället tillkomma riksdagen. När det gäller uppgift hos myndighet under riksdagen har det utskott som bereder ärenden som rör myndigheten denna befogenhet.
Även i andra fall än som avses i första stycket får riksdagen besluta om undantag från sekretess för uppgift hos riksdagen.
9 § Riksdagen får förena sådana beslut som anges i 8 § första stycket med villkor att förbehåll som inskränker en enskild mottagares rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den ska göras vid utlämnande av uppgiften.
Att den tystnadsplikt som följer av ett sådant förbehåll som avses i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 12 kap. 5 § andra stycket.
Bestämmelser som gäller till förmån för enskilda
Tillvaratagande av sin rätt vid misstanke om brott m.m.
10 § Sekretess hindrar inte att den som är knuten till en myndighet på det sätt som anges i 2 kap. 1 § andra stycket och som är misstänkt för brott eller mot vilken rättegång eller annat jämförbart rättsligt förfarande har inletts, lämnar uppgift till sitt ombud eller biträde i saken eller till någon annan enskild, om det behövs för att han eller hon ska kunna ta till vara sin rätt.
Sekretess hindrar inte att uppgift i ett ärende hos domstol eller i ett beslut i ett sådant ärende lämnas till ett offentligt ombud enligt bestämmelser i rättegångsbalken.
Fackliga företrädare, m.m.
11 § Sekretessen enligt 18 kap. 1-6, 9 och 10 §§, 27 kap. 10 och 12-14 §§, 30 kap. 1 § första stycket, 2-5, 12 och 16-18 §§ samt 39 kap. 1-5 §§ hindrar inte att en myndighet fullgör vad som i lag är föreskrivet om skyldighet att lämna information till företrädare för arbetstagarorganisation eller till skyddsombud.
Sekretessen enligt första stycket hindrar inte heller att en myndighet lämnar
1. sådan information till en ledamot i skyddskommitté som behövs för hans eller hennes uppdrag, eller
2. sådan information till en deltagare i en särskilt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet på ett arbetsställe som behövs för verksamheten.
12 § För den som får ta emot en uppgift med stöd av 11 § och som är knuten till myndigheten på det sätt som anges i 2 kap. 1 § andra stycket gäller samma förbud att lämna ut eller utnyttja uppgiften som hos myndigheten.
En företrädare för en arbetstagarorganisation får utan hinder av det förbud som avses i första stycket lämna uppgiften vidare till en ledamot i organisationens styrelse. Har ett skyddsombud, en skyddskommittéledamot eller en deltagare i särskilt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet utsetts av sådan lokal arbetstagarorganisation som avses i 6 kap. 2 och 8 §§ arbetsmiljölagen (1977:1160), får ombudet, ledamoten eller deltagaren utan hinder av det förbud som avses i första stycket lämna uppgiften vidare till en ledamot i organisationens styrelse eller till en sakkunnig i arbetsmiljöfrågor hos en central arbetstagarorganisation som den lokala organisationen hör till. Rätten att lämna en uppgift vidare gäller endast om uppgiftslämnaren underrättar mottagaren om förbudet. I sådant fall gäller förbudet också för mottagaren.
Även om det är förbjudet enligt denna lag att lämna ut eller utnyttja en uppgift, får företrädare för arbetstagarorganisation, skyddsombud, ledamot av skyddskommitté eller den som deltar i arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet på ett arbetsställe utnyttja uppgiften för sitt uppdrag. Han eller hon får dock inte röja uppgiften för någon annan.
13 § När en myndighet med stöd av 11 § lämnar en uppgift till någon som inte är knuten till myndigheten på det sätt som anges i 2 kap. 1 § andra stycket, får myndighet göra ett förbehåll som inskränker mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller använda uppgiften. Om ett sådant förbehåll har gjorts ska vad som föreskrivs i 12 § andra och tredje styckena om förbud att lämna ut eller utnyttja uppgiften gälla beträffande förbehållet.
Att den tystnadsplikt som följer av ett sådant förbehåll som anges i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 12 kap. 5 § andra stycket.
Utlämnande av uppgift med förbehåll
14 § Om en myndighet finner att sådan risk för skada, men eller annan olägenhet som enligt en bestämmelse om sekretess hindrar att en uppgift lämnas till en enskild kan undanröjas genom ett förbehåll som inskränker den enskildes rätt att lämna uppgiften vidare eller på något annat sätt utnyttja den, ska myndigheten göra ett sådant förbehåll när uppgiften lämnas till den enskilde.
Att den tystnadsplikt som följer av ett sådant förbehåll som anges i första stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 12 kap. 5 § andra stycket.
Bestämmelser som gäller till förmån för myndigheter
Riksdagen och regeringen
15 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till riksdagen eller regeringen.
Omprövning av beslut eller åtgärd
16 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en myndighet, om uppgiften behövs där för omprövning av beslut eller åtgärd av den myndighet där uppgiften förekommer.
Tillsyn eller revision
17 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en myndighet, om uppgiften behövs där för tillsyn över eller revision hos den myndighet där uppgiften förekommer.
Vissa rättsliga förfaranden
18 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en myndighet, om uppgiften behövs där för förundersökning, rättegång, ärende om disciplinansvar eller skiljande från anställning eller annat jämförbart rättsligt förfarande vid myndigheten mot någon rörande hans eller hennes deltagande i verksamheten vid den myndighet där uppgiften förekommer.
Förhindrande eller avbrytande av vissa brott
19 § Sekretessen enligt 24 kap. 1 §, 2 § andra stycket och 3-5 §§ och 25 kap. 1 och 3-5 §§ hindrar inte att en uppgift lämnas till en polismyndighet eller någon annan myndighet som ska ingripa mot brott, om uppgiften behövs för att förhindra ett förestående eller avbryta ett pågående brott som avses i
1. 4 eller 4 a § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott,
2. 13 kap. 1 § luftfartslagen (1957:297),
3. 30 § lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg,
4. 20 kap. 4 eller 5 § sjölagen (1994:1009), eller
5. 10 kap. 2 § järnvägslagen (2004:519).
Omedelbart polisiärt ingripande mot unga
20 § Sekretessen enligt 25 kap. 1 § hindrar inte att en uppgift som behövs för ett omedelbart polisiärt ingripande lämnas till en polismyndighet när någon som kan antas vara under arton år påträffas av personal inom socialtjänsten
1. under förhållanden som uppenbarligen innebär överhängande och allvarlig risk för den unges hälsa eller utveckling, eller
2. om den unge påträffas när han eller hon begår brott.
Misstankar om vissa begångna brott mot unga
21 § Sekretessen enligt 24 kap. 1 §, 2 § andra stycket och 3-5 §§, 25 kap. 1 och 3-5 §§ samt 32 kap. 2 § hindrar inte att en uppgift lämnas till en åklagarmyndighet eller polismyndighet, om uppgiften angår misstanke om brott som riktats mot någon som inte har fyllt arton år och det är fråga om brott som avses i
1. 3, 4 eller 6 kap. brottsbalken, eller
2. lagen (1982:316) med förbud mot könsstympning av kvinnor.
22 § Sekretess enligt 25 kap. 1 § hindrar inte att en uppgift lämnas till en åklagarmyndighet eller polismyndighet, om uppgiften angår misstanke om brott som riktats mot någon som inte har fyllt arton år och brottet avser
1. överlåtelse av narkotika i strid med narkotikastrafflagen (1968:64),
2. överlåtelse av dopningsmedel i strid med lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel, eller
3. icke ringa fall av olovlig försäljning eller anskaffning av alkoholdrycker enligt alkohollagen (1994:1738).
Misstankar om begångna brott i övrigt
23 § Om inte annat följer av 19-22 §§ får en uppgift som angår misstanke om ett begånget brott och som omfattas av sekretess enligt 23 kap. 8 §, 24 kap. 1 §, 2 § andra stycket och 3-8 §§, 25 kap. 1-6 §§, 28 kap. 1 och 2 §§, 30 kap. 1 § första stycket, 2 och 12 §§, 32 kap. 2 §, 35 kap. 3 §, 37 kap. 5 § och 38 kap. 5 § lämnas till en åklagarmyndighet, polismyndighet eller någon annan myndighet som har till uppgift att ingripa mot brottet endast om misstanken angår
1. brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år,
2. försök till brott för vilket inte är föreskivet lindrigare straff än fängelse i två år, eller
3. försök till brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år, om gärningen innefattat försök till överföring av sådan allmänfarlig sjukdom som avses i 1 kap. 3 § smittskyddslagen (2004:168).
24 § Sekretess som följer av andra sekretessbestämmelser än de som anges i 19-23 §§ och 24 kap. 2 § första stycket hindrar inte att en uppgift som angår misstanke om ett begånget brott lämnas till en åklagarmyndighet, polismyndighet eller någon annan myndighet som har till uppgift att ingripa mot brottet, om fängelse är föreskrivet för brottet och detta kan antas föranleda någon annan påföljd än böter.
Yttrande av sakkunnig
25 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas i ett muntligt eller skriftligt yttrande av en sakkunnig till en domstol eller myndighet som bedriver förundersökning i brottmål.
Delgivning
26 § Sekretess hindrar inte att en uppgift om en enskilds adress, telefonnummer och arbetsplats eller uppgift i form av fotografisk bild av en enskild lämnas till en myndighet, om uppgiften behövs där för delgivning enligt delgivningslagen (1970:428).
Om den enskilde hos en myndighet som driver televerksamhet har begärt att abonnemanget ska hållas hemligt och om uppgiften omfattas av sekretess enligt 28 kap. 3 §, får den lämnas ut endast om den myndighet som begär uppgiften finner att det kan antas att den som söks för delgivning håller sig undan eller om det annars finns synnerliga skäl.
Generell sekretessbrytande bestämmelse
27 § Utöver vad som följer av 2, 3, 5 och 15-26 §§ får en sekretessbelagd uppgift lämnas till en myndighet, om det är uppenbart att intresset av att uppgiften lämnas har företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda.
Första stycket gäller inte i fråga om sekretess enligt 23 kap. 8 §, 24 kap. 1-6 och 8 §§, 25 kap. 1-6 §§, 28 kap. 1 och 2 §§, 30 kap. 1 § första stycket, 2 och 12 §§, 32 kap. 2 §, 35 kap. 3 §, 37 kap. 5 § och 38 kap. 5 §.
Första stycket gäller inte heller om utlämnandet strider mot lag eller förordning eller föreskrift som har meddelats med stöd av personuppgiftslagen (1998:204).
Ytterligare sekretessbrytande bestämmelser och andra undantag från sekretess
28 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas till en annan myndighet, om uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning.
Ytterligare sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om undantag från sekretess finns i anslutning till berörda sekretessbestämmelser i avdelning IV-VI.
10 kap. Överföring av sekretess
Bestämmelser om överföring av sekretess
Tillsyn och revision
1 § Får en myndighet i verksamhet som avser tillsyn eller revision, från en annan myndighet en uppgift som är sekretessreglerad där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten.
Första stycket tillämpas inte på en uppgift som tas in i ett beslut hos den mottagande myndigheten.
Disciplinansvar m.m.
2 § Får en myndighet i sin förvaltande verksamhet i ärende om disciplinansvar eller skiljande från anställning eller i annat jämförbart rättsligt förfarande vid myndigheten från en annan myndighet en uppgift som är sekretessreglerad där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten.
Första stycket tillämpas inte på en uppgift som tas in i ett beslut hos den mottagande myndigheten.
Forskningsverksamhet
3 § Får en myndighet i sin forskningsverksamhet från en annan myndighet en uppgift som är sekretessreglerad där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten.
Första stycket tillämpas inte på en uppgift som tas in i ett beslut hos den mottagande myndigheten.
Direktåtkomst
4 §1 Om en myndighet har elektronisk tillgång till en annan myndighets upptagning för automatiserad behandling och om uppgift i denna upptagning är sekretessreglerad där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig även hos den mottagande myndigheten.
Första stycket tillämpas inte på en uppgift som tas in i ett beslut hos den mottagande myndigheten.
Fackliga förhandlingar m.m.
5 § Får en myndighet i verksamhet som avser sådan förhandling med arbetstagarorganisation som avses i 19 kap. 6 § från en annan myndighet en uppgift som är sekretessreglerad där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten.
Första stycket tillämpas inte på en uppgift som tas in i ett beslut hos den mottagande myndigheten.
Arkivmyndigheter
6 § Får en arkivmyndighet för arkivering från en annan myndighet en uppgift som är sekretessreglerad där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos arkivmyndigheten.
Enskilda organ som förvarar allmänna handlingar
7 § Får ett enskilt organ som avses i 2 kap. 5 § första stycket för förvaring en handling som härrör från en myndighet och som innehåller en uppgift som är sekretessreglerad där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos det enskilda organet.
Får Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring en allmän handling enligt lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m. som innehåller en uppgift som är sekretessreglerad, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar.
Konkurrens mellan primära och sekundära sekretessbestämmelser
8 § Bestämmelserna i 1-7 §§ ska, med undantag från vad som anges i 6 kap. 4 §, inte tillämpas på en uppgift när det finns en primär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse som är tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten, om inte annat anges i denna lag.
Ytterligare bestämmelser om överföring av sekretess
9 § Ytterligare bestämmelser om överföring av sekretess finns i anslutning till berörda sekretessbestämmelser i avdelning IV-VI.
11 kap. Sekretess i förhållande till den enskilde själv, m.m.
Sekretess i förhållande till den enskilde själv
1 § Sekretess till skydd för en enskild gäller inte i förhållande till den enskilde själv, om inte annat anges i denna lag.
2 § En enskild kan helt eller delvis häva sekretess som gäller till skydd för honom eller henne, om inte annat anges i denna lag.
Om en enskild samycker till att en uppgift som omfattas av sekretess till skydd för honom eller henne lämnas till en annan enskild endast under förutsättning att myndigheten gör ett förbehåll som inskränker den enskilde mottagarens rätt att lämna uppgiften vidare eller utnyttja den, ska myndigheten göra ett sådant förbehåll när uppgiften lämnas ut.
Att den tystnadsplikt som följer av ett sådant förbehåll som anges i andra stycket inskränker den rätt att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer av 12 kap. 5 § andra stycket.
Sekretess i förhållande till vårdnadshavare
3 § Sekretess för en uppgift till skydd för en underårig gäller inte i förhållande till en vårdnadshavare i den utsträckning vårdnadshavaren enligt 6 kap. 11 § föräldrabalken har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör den underåriges personliga angelägenheter, om inte annat anges i denna lag.
Om sekretess inte gäller i förhållande till vårdnadshavaren förfogar denne enligt 2 § ensam eller, beroende på den underåriges ålder och mognad, tillsammans med den underårige över sekretessen till skydd för den underårige.
Utöver vad som följer av första stycket gäller sekretess för uppgift till skydd för en underårig i förhållande till vårdnadshavaren, om det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren. I sådant fall får vårdnadshavaren inte heller förfoga över sekretessen enligt 2 §.
12 kap. Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
1 § Av 1 kap. 1 och 5 §§ tryckfrihetsförordningen och 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen följer att var och en har rätt att meddela och offentliggöra uppgifter i vilket ämne som helst i tryckt eller därmed jämställd skrift eller i radioprogram, film, tekniska upptagningar eller därmed jämställt medium.
2 § I förhållandet mellan å ena sidan ett sådant organ som avses i 2 kap. 4 §, beträffande den verksamhet som anges i bilagan till denna lag, eller ett sådant organ som avses i 2 kap. 3 §, och å andra sidan organets anställda eller uppdragstagare enligt 2 kap. 1 §, gäller vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen om
1. rätt att lämna uppgifter i vilket ämne som helst för offentliggörande,
2. förbud mot att ingripa mot missbruk av tryckfriheten eller yttrandefriheten eller medverkan till sådant missbruk, och
3. förbud mot att efterforska upphovsman eller meddelare.
Vad som sägs i första stycket om anställda och uppdragstagare gäller inte verkställande direktör, vice verkställande direktör, styrelseledamot eller styrelsesuppleant i organet.
3 § Av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 4 § 1-8 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 yttrandefrihetsgrundlagen följer att det i vissa fall inte är tillåtet att meddela och offentliggöra uppgifter när detta utgör brott mot rikets säkerhet.
Av 7 kap. 5 § 3 tryckfrihetsförordningen och 5 kap. 1 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen följer att det, när riket är i krig eller omedelbar krigsfara, inte är tillåtet att offentliggöra uppgift om förhållanden vilkas röjande enligt lag innefattar annat brott mot rikets säkerhet än som anges i 7 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen.
4 § Av 7 kap. 3 § första stycket 2 och 5 § 1 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 2 yttrandefrihetsgrundlagen följer att det inte är tillåtet att med stöd av rätten att meddela och offentliggöra uppgifter oriktigt lämna ut eller offentliggöra en allmän handling som inte är tillgänglig för alla eller att tillhandahålla en sådan handling i strid med ett förbehåll som en myndighet har gjort vid handlingens utlämnande, när gärningen är uppsåtlig.
5 § Av 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen följer att det inte är tillåtet att med stöd av rätten att meddela och offentliggöra uppgifter uppsåtligen åsidosätta en tystnadsplikt i de fall som anges i denna lag.
En tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som avses i 9 kap. 4 § första stycket, 7 § första stycket, 9 § första stycket, 13 § första stycket, 14 § första stycket eller 11 kap. 2 § andra stycket denna lag, inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.
Ytterligare bestämmelser om att tystnadsplikter som följer av vissa sekretessbestämmelser eller av gjorda förbehåll inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter finns i ansluting till berörda sekretessbestämmelser och bestämmelser om förbehåll i avdelning IV-VI. Bestämmelser om att tystnadsplikter som följer av bestämmelser i andra författningar än denna lag inskränker rätten att meddela och offentligöra uppgifter finns i avdelning VII.
13 kap. Ansvar
1 § I brottsbalken finns bestämmelser om ansvar för den som bryter mot förbud enligt denna lag att röja eller utnyttja uppgift och för den som bryter mot förbehåll som har gjorts med stöd av lagen vid utlämnande av uppgift.
Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken ska dock inte följa om någon som har slutat sin anställning hos en myndighet röjer eller utnyttjar uppgifter i strid med 18 kap. 1-2 §§.
AVDELNING IV. SEKRETESS TILL SKYDD FÖR ALLMÄNNA INTRESSEN
14 kap. Sekretess till skydd för rikets säkerhet eller dess förhållande till andra stater eller mellanfolkliga organisationer
Utrikessekretess
1 § Sekretess gäller för uppgift som rör Sveriges förbindelser med en annan stat eller i övrigt rör annan stat, mellanfolklig organisation, myndighet, medborgare eller juridisk person i annan stat eller statslös, om det kan antas att det stör Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skadar landet om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst fyrtio år.
Försvarssekretess
2 § Sekretess gäller för uppgift som rör verksamhet för att försvara landet eller planläggning eller annan förberedelse av sådan verksamhet eller som i övrigt rör totalförsvaret, om det kan antas att det skadar landets försvar eller på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet om uppgiften röjs. I mål eller ärende enligt särskild lag om försvarsuppfinningar gäller dock sekretess för uppgift om sådana uppfinningar enligt föreskrifter i den lagen.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst fyrtio år. Om det finns särskilda skäl, får dock regeringen meddela föreskrifter om att sekretessen ska gälla under längre tid.
Sekretessbrytande bestämmelse
3 § Sekretessen enligt 1 och 2 §§ hindrar inte att uppgifter som avses i 36 kap. 4 § lämnas till den nationella upplysningsbyrån enligt vad som föreskrivs i 6 kap. 1 § lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap och förordningen (1996:1475) om skyldighet att lämna upplysningar m.m. om krigsfångar och andra skyddade personer.
Prövning av en begäran om utlämnande av handling
4 § En begäran att få ta del av en handling som har upprättats av den statliga lantmäterimyndigheten eller Sjöfartsverket och som innehåller kart- eller flygbildmaterial av betydelse för totalförsvaret eller uppgift ur myndighetens geodetiska arkiv ska, vid tillämpningen av 2 §, prövas av den myndighet som har upprättat handlingen.
5 § Av 2 kap. 14 § andra stycket tryckfrihetsförordningen följer att det genom förordning kan föreskrivas, att endast en viss myndighet får pröva frågan om utlämnande till enskild av allmän handling som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
6 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift vars röjande kan antas sätta rikets säkerhet i fara eller annars skada landet allvarligt.
Att den tystnadsplikt som följer av 2 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall följer av 7 kap. 3 § första stycket 1, 4 § 1-8 och 5 § 3 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 yttrandefrihetsgrundlagen.
15 kap. Sekretess till skydd för rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik
Statsfinanssekretess
1 § Sekretess gäller hos regeringen, Riksbanken och Riksgäldskontoret för uppgift som rör rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik, om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tio år.
Överföring av sekretess
2 § Om en uppgift som är sekretessreglerad enligt 1 § har lämnats från en myndighet som anges där till en annan myndighet, tillämpas 1 § på uppgiften också hos den mottagande myndigheten.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
3 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om en uppgift hos Riksbanken.
16 kap. Sekretess till skydd för myndigheters verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn
Förberedelser för inspektion, revision eller annan granskning
1 § Sekretess gäller för uppgift om planläggning eller andra förberedelser för sådan inspektion, revision eller annan granskning som en myndighet ska göra, om det kan antas att syftet med granskningsverksamheten motverkas om uppgiften röjs.
Pågående granskning
2 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till pågående granskning för kontroll av skatt eller avgift till staten eller kommun eller av bidrag, lån, kreditgaranti eller annan förmån, om det med hänsyn till syftet med kontrollen är av synnerlig vikt att uppgiften inte röjs för den som kontrollen avser.
Konkurrensverkets utredningar av vissa överträdelser
3 §2 Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till utredning hos Konkurrensverket av överträdelser av 2 kap. 1 eller 7 § konkurrenslagen (2008:579) eller artikel 81 eller 82 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, om det med hänsyn till syftet med utredningen är av synnerlig vikt att uppgiften inte röjs.
Kunskapsprov m.m.
4 § Sekretess gäller för uppgift som ingår i eller utgör underlag för kunskapsprov eller psykologiskt prov under en myndighets överinseende, om det kan antas att syftet med provet motverkas om uppgiften röjs.
Internationell rättslig hjälp i konkurrensärenden
5 §3 Sekretess gäller för uppgift i verksamhet som avser rättslig hjälp på begäran av en annan stat, om det kan antas att den rättsliga hjälpen begärts under förutsättning att uppgiften inte röjs och uppgiften hänför sig till
1. åläggande enligt 5 kap. 19 § konkurrenslagen (2008:579), eller
2. undersökning enligt 5 kap. 20 § konkurrenslagen.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Internationellt samarbete avseende tillsyn av civil luftfart
6 § Sekretess gäller i myndighets verksamhet som avser internationellt samarbete avseende tillsyn av civil luftfart för uppgift som lämnats av annan stat eller mellanfolklig organisation, om det kan antas att myndighetens arbete för en säkrare civil luftfart motverkas om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst fyrtio år.
17 kap. Sekretess främst till skydd för intresset av att förebygga eller beivra brott
Förundersökningar, underrättelseverksamhet, m.m.
Förundersökningar m.m.
1 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till förundersökning i brottmål eller till angelägenhet som avser användning av tvångsmedel i sådant mål eller i annan verksamhet för att förebygga brott, om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs.
Sekretess gäller, under motsvarande förutsättningar som anges i första stycket, för uppgift som hänför sig till
1. verksamhet som rör utredning i frågor om näringsförbud eller förbud att lämna juridiskt eller ekonomiskt biträde,
2. annan verksamhet än som avses i 2 § som syftar till att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott och som bedrivs av åklagarmyndighet, polismyndighet, Skatteverket, Tullverket eller Kustbevakningen, eller
3. Finansinspektionens verksamhet som rör övervakning enligt lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst fyrtio år.
Underrättelseverksamhet m.m.
2 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till sådan underrättelseverksamhet som avses i 3 § polisdatalagen (1998:622) eller som i annat fall hänför sig till Säkerhetspolisens verksamhet för att förebygga eller avslöja brott mot rikets säkerhet eller förebygga terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas.
Sekretess gäller, under motsvarande förutsättningar som anges i första stycket, för uppgift som hänför sig till
1. sådan underrättelseverksamhet som avses i 2 § lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid Skatteverkets medverkan i brottsutredningar, eller
2. sådan verksamhet som avses i 7 § 1 lagen (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet.
Sekretess enligt första stycket gäller inte för uppgift som hänför sig till verksamhet hos Säkerhetspolisen och som har förts in i en allmän handling före år 1949.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Myndigheter som biträder åklagarmyndigheter m.fl.
3 § Sekretessen enligt 1 och 2 §§ gäller i annan verksamhet hos en myndighet för att biträda åklagarmyndighet, polismyndighet, Skatteverket, Tullverket eller Kustbevakningen med att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott samt hos tillsynsmyndigheten i konkurs och hos Kronofogdemyndigheten för uppgift som angår misstanke om brott.
Sekretessbrytande bestämmelse
4 § Sekretessen enligt 2 § hindrar inte att en enskild kan få uppgift om huruvida han eller hon förekommer i Säkerhetspolisens register med anledning av den verksamhet som bedrevs med stöd av
1. personalkontrollkungörelsen (1969:446) och de tilläggsföreskrifter som utfärdats med stöd av den,
2. förordningen den 3 december 1981 med vissa bestämmelser om verksamheten vid Rikspolisstyrelsens säkerhetsavdelning, eller
3. motsvarande äldre bestämmelser.
Kvalificerade skyddsidentiteter
5 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till ärende enligt lagen (2006:939) om kvalificerade skyddsidentiteter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den ansökande myndighetens verksamhet motverkas.
6 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till ärende enligt 15 § lagen (2003:1174) om vissa former av internationellt samarbete i brottsutredningar, om ärendet rör en brottsutredning som genomförs av en tjänsteman med en i annan stat beslutad skyddsidentitet motsvarande den som avses i 5 § och det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att verksamheten hos de myndigheter som deltar i utredningen motverkas.
Personsäkerhetsarbete
7 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till verksamhet som avser personsäkerhetsarbete enligt 2 a § polislagen (1984:387), om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att verksamheten skadas.
Säkerhets- eller bevakningsåtgärd
8 § Sekretess gäller för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om säkerhets- eller bevakningsåtgärd, om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs och åtgärden avser
1. byggnader eller andra anläggningar, lokaler eller inventarier,
2. tillverkning, förvaring, utlämning eller transport av pengar eller andra värdeföremål samt transport eller förvaring av vapen, ammunition, sprängämnen, klyvbart material eller radioaktiva ämnen,
3. telekommunikation eller system för automatiserad behandling av information,
4. behörighet att få tillgång till upptagning för automatiserad behandling eller annan handling,
5. den civila luftfarten eller den civila sjöfarten,
6. transporter på land av farligt gods, eller
7. hamnskydd.
Chiffer, kod, m.m.
9 § Sekretess gäller för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om chiffer, kod eller liknande metod, om det kan antas att syftet med metoden motverkas om uppgiften röjs och metoden har till syfte att
1. underlätta befordran eller användning i allmän verksamhet av uppgifter utan att föreskriven sekretess åsidosätts, eller
2. göra det möjligt att kontrollera om data i elektronisk form har förvanskats.
Körkorts referensnummer
10 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur vägtrafikregistret för uppgift om körkorts referensnummer, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att kontrollen av körkorts äkthet motverkas.
Åtgärder för att hindra rymning m.m.
11 § Sekretess gäller, utöver vad som följer av 1-3 och 8-10 §§, inom polisväsendet och kriminalvården för uppgift om åtgärd som har till syfte att hindra rymning eller fritagning, om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs.
Spridning av kärnvapen, m.m.
12 § Sekretess gäller för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning som kan användas i syfte att åstadkomma kärnsprängning eller spridning av kärnvapen.
Risk- och sårbarhetsanalyser m.m.
13 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till myndighets verksamhet som består i risk- och sårbarhetsanalyser avseende fredstida krissituationer eller planering och förberedelser för hantering av sådana situationer, om det kan antas att det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser motverkas om uppgiften röjs.
Säkerhetskopior hos Regeringskansliet
14 § Sekretess gäller för uppgift i säkerhetskopior som har genererats i Regeringskansliets datasystem och som har bevarats med anledning av naturkatastrofen i Asien år 2004, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att Regeringskansliets verksamhet skadas.
Föreskrifterna i 9 kap. gäller inte i fråga om sekretessen enligt denna paragraf. Sekretessen hindrar dock inte att uppgift lämnas till riksdagen.
Bilder i mål om barnpornografibrott m.m.
15 § Sekretess gäller för uppgift i skildring som har beslagtagits, förverkats eller konfiskerats i ett mål eller som annars förekommer där, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att den sprids vidare i strid med brottsbalken, tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen och målet avser
1. ansvar för olaga våldsskildring, för motsvarande tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott eller för barnpornografibrott,
2. ersättning för skada med anledning av sådana brott, eller
3. konfiskering eller förverkande av skildring med sådant innehåll
Sekretessen gäller även i ärende som rör i första stycket angivet brott.
Motsvarande sekretess gäller hos Statens biografbyrå när byrån biträder Justitiekanslern, allmän åklagare eller polismyndighet i mål eller ärende som avses i första och andra styckena.
Vapenregister m.m.
16 § Sekretess gäller för uppgift i ärende enligt vapenlagen (1996:67) samt hos polismyndighet i verksamhet som avser förande av eller uttag ur vapenregister, för uppgift som har tillförts registret, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att vapen eller ammunition kommer till brottslig användning.
Sekretess gäller, under motsvarande förutsättning som anges i första stycket, hos
1. Rikspolisstyrelsen för uppgift som hänför sig till vapenregister,
2. Kammarkollegiet och Naturvårdsverket för uppgift som hänför sig till jaktkortsregistret, och
3. Naturvårdsverket för uppgift som hänför sig till jägarexamensregistret.
Sekretessen enligt första stycket och andra stycket 1 gäller inte för uppgift i vapenregister om namn och adress för den som har tillstånd att bedriva handel med skjutvapen eller att ta emot skjutvapen för översyn eller reparation. Sekretess gäller inte heller för uppgift i vapenregister om vilka typer av vapen ett sådant tillstånd omfattar.
Internationellt rättsligt samarbete, m.m
Internationellt rättsligt samarbete
17 § Sekretess gäller för uppgift i verksamhet som avser rättsligt samarbete på begäran av en annan stat eller en mellanfolklig domstol, om det kan antas att det varit en förutsättning för begäran att uppgiften inte skulle röjas och uppgiften hänför sig till
1. utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål, eller
2. angelägenhet som angår tvångsmedel.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst fyrtio år.
Schengens informationssystem
18 § Sekretess gäller, under motsvarande förutsättning som anges i 17 §, hos polismyndighet, åklagarmyndighet, Rikspolisstyrelsen, Tullverket eller Kustbevakningen för uppgift i en angelägenhet som avses i 3 § 1 och 6 lagen (2000:344) om Schengens informationssystem.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst fyrtio år.
Sekretessbrytande bestämmelse
19 § Sekretessen enligt 18 § hindrar inte att en uppgift lämnas ut enligt vad som föreskrivs i polisdatalagen (1998:622) och lagen (2000:344) om Schengens informationssystem.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
20 § De tystnadsplikter som följer av 5-13 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
De tystnadsplikter som följer av 1-3 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om kvarhållande av försändelse på befordringsföretag, hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning, hemlig kameraövervakning eller hemlig rumsavlyssning på grund av beslut av domstol, undersökningsledare eller åklagare.
De tystnadsplikter som följer av 17 och 18 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om kvarhållande av försändelse på befordringsföretag, hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning eller hemlig kameraövervakning på grund av beslut av domstol eller åklagare.
Att den tystnadsplikt som följer av 1-3 §§ i vissa fall inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter utöver vad som anges i andra stycket följer av 7 kap. 3 § första stycket 1, 4 § 1-8 och 5 § 3 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första stycket och 3 § första stycket 1 yttrandefrihetsgrundlagen.
18 kap. Sekretess till skydd för det allmännas ekonomiska intresse
Myndighets affärsverksamhet m.m
Affärs- och driftförhållanden
1 § Sekretess gäller i en myndighets affärsverksamhet för uppgift om myndighetens affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att någon som driver likartad rörelse gynnas på myndighetens bekostnad om uppgiften röjs. Under motsvarande förutsättning gäller sekretess hos myndighet för uppgift om affärs- eller driftförhållanden hos bolag, förening, samfällighet eller stiftelse som driver affärsverksamhet och där det allmänna genom myndigheten utövar ett bestämmande inflytande eller bedriver revision.
Sekretessen hos en myndighet som bedriver revision enligt första stycket gäller inte beslut av myndigheten.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Överföring av sekretess
2 § Om en uppgift som är sekretessreglerad enligt 1 § har lämnats till en annan myndighet, tillämpas 1 § på uppgiften också hos den mottagande myndigheten. Sekretessen gäller dock inte om uppgiften tas in i ett beslut av den mottagande myndigheten.
Upphandling m.m.
3 §4 Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till ärende om förvärv, överlåtelse, upplåtelse eller användning av egendom, tjänst eller annan nyttighet, om det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs. Begreppet tjänst omfattar inte arbete som för en myndighets behov utförs av dess egen eller någon annan myndighets personal, om det inte är fråga om ett arbete som en myndighet i konkurrens med andra myndigheter eller enskilda erbjuder sig att utföra.
Om ett ärende enligt första stycket rör upphandling, får uppgift som rör anbud eller som rör motsvarande erbjudande inom en kommun, ett landsting eller en myndighet eller mellan statliga myndigheter inte i något fall lämnas till någon annan än den som har lämnat anbudet eller erbjudandet förrän alla anbud eller erbjudanden offentliggörs eller beslut om leverantör och anbud fattats eller ärendet dessförinnan har slutförts.
Om ett ärende enligt första stycket rör försäljning av lös egendom för det allmännas räkning, får uppgift som rör anbud eller som rör mot-svarande erbjudande inom en kommun, ett landsting eller en myndighet eller mellan statliga myndigheter inte i något fall lämnas till någon annan än den som har lämnat anbudet eller erbjudandet förrän alla anbud eller erbjudanden offentliggörs eller avtal har slutits eller ärendet annars har slutförts.
Sekretessen enligt andra stycket gäller inte vid ett ansökningsförfarande enligt lagen (2008:000) om valfrihetssystem.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Betäffande handling som anger villkoren i slutet avtal gäller sekretessen dock längst till dess två år, eller hos statliga affärsverk och Försvarets materielverk samt i kommunal affärsverksamhet fem år, har gått från det avtalet slöts.
Upplåning
4 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till en myndighets verksamhet för upplåning, om det kan antas att det allmännas ställning som låntagare försämras om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Tekniska undersökningar
5 § Sekretess gäller för uppgift om utförande av undersökning av naturvetenskaplig eller teknisk art, som en myndighet har låtit göra för det allmännas räkning, eller om resultatet av sådan undersökning, om det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Fackliga förhandlingar m.m.
Förhandlingar
6 § Sekretess gäller för uppgift som har tillkommit eller inhämtats för att användas vid facklig förhandling inom den offentliga sektorn eller vid förberedelse för sådan förhandling, om det kan antas att det allmännas eller ett statligt eller kommunalt företags ställning som förhandlingspart försämras om uppgiften röjs.
Med facklig förhandling inom den offentliga sektorn avses en sådan förhandling som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare och som en myndighet, en sammanslutning av kommuner eller ett statligt eller kommunalt företag ska delta i.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst fem år.
Stridsåtgärder
7 § Sekretess gäller för uppgift som har tillkommit eller inhämtats med anledning av facklig stridsåtgärd inom den offentliga sektorn eller vid förberedelse till sådan stridsåtgärd, om det kan antas att det allmännas eller statligt eller kommunalt företags ställning som part i arbetskonflikt försämras om uppgiften röjs.
Med facklig stridsåtgärd inom den offentliga sektorn avses facklig stridsåtgärd som vidtas av eller mot arbetsgivare, för vars räkning en myndighet, en sammanslutning av kommuner eller ett statligt eller kommunalt företag ska förhandla i en fråga som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tio år.
Prövning av en begäran om utlämnande av uppgift
8 § Vid tillämpningen av 6 och 7 §§ ska den myndighet som självständigt handlägger ärende som avses där pröva en begäran om utlämnande till enskild av uppgift som hänför sig till ärendet. Om ett förhandlingsärende har uppdragits åt en sammanslutning av kommuner, ska prövningen av frågan inom en viss kommun göras av den myndighet inom kommunen som handlägger sådana ärenden.
Rättsliga tvister
9 § Sekretess gäller för uppgift som har tillkommit eller inhämtats för myndighets räkning med anledning av myndighetens eller ett statligt eller kommunalt företags rättstvist, om det kan antas att det allmännas eller företagets ställning som part försämras om uppgiften röjs.
Sekretessen upphör när saken har blivit slutligen avgjord.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Fartygssammanstötning
Fartygsdagbok
10 § Sekretess gäller för uppgift i dagbok eller därmed jämställd handling, som har upprättats på fartyg vilket ägs av eller är upplåtet till staten eller kommun, angående sammanstötning med annat fartyg beträffande vilket motsvarande uppgift inte är tillgänglig, om det kan antas att det allmännas ställning i tvist på grund av sammanstötningen försämras om uppgiften röjs.
Sekretessen upphör om sjöförklaring eller annan sådan undersökning hålls offentligt eller talan väcks på grund av sammanstötningen.
Sekretessen gäller högst fem år från det att sammanstötningen ägde rum.
Prövning av en begäran om utlämnande av uppgift
11 § Vid tillämpningen av 10 § ska den myndighet under vars förvaltning fartyget hör, pröva fråga om utlämnande av uppgift till enskild.
19 kap. Sekretess till skydd för intresset av att bevara djur- eller växtarter
1 § Sekretess gäller för uppgift om utrotningshotad djur- eller växtart, om det kan antas att strävanden att bevara arten inom landet eller del därav motverkas om uppgiften röjs.
AVDELNING V. SEKRETESS TILL SKYDD FÖR UPPGIFT OM ENSKILDS PERSONLIGA ELLER EKONOMISKA FÖRHÅLLANDEN
20 kap. Sekretess till skydd för uppgift om enskilds personliga förhållanden oavsett i vilket sammanhang uppgiften förekommer
Hälsotillstånd m.m.
Hälsa och sexualliv
1 § Sekretess gäller för uppgift som rör en enskilds hälsa eller sexualliv, såsom uppgifter om sjukdomar, missbruk, sexuell läggning, könsbyte, sexualbrott eller annan liknande uppgift, om det måste antas att den enskilde eller någon närstående till denne kommer att lida betydande men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte för uppgift
1. som förekommer i sådant mål eller ärende som anges i 35 kap. 1 §,
2. som avses i 34 kap. 12 § fjärde stycket och 34 kap. 1 § andra stycket andra meningen, eller
3. som tas in i ett beslut.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Konkurrens med sekundära sekretessbestämmelser
2 § Bestämmelsen i 1 § ska, med undantag från vad som anges i 10 kap. 8 §, inte tillämpas på en uppgift när en sekundär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse är tillämplig på uppgiften och ger ett starkare skydd för uppgiften.
Sekretessbrytande bestämmelse
3 § Om en uppgift som är sekretessbelagd enligt 1 § är sekretessbelagd även enligt en annan paragraf i denna lag, är sekretessbrytande bestämmelser som är tillämpliga på sekretessen enligt den sistnämnda paragrafen även tillämpliga på sekretessen enligt 1 §.
Förföljda personer, m.m.
Adress, telefon, m.m.
4 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds bostadsadress eller annan jämförbar uppgift som kan lämna upplysning om var den enskilde bor stadigvarande eller tillfälligt, den enskildes telefonnummer, e-postadress eller annan jämförbar uppgift som kan användas för att komma i kontakt med denne samt för motsvarande uppgifter om den enskildes anhöriga, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne kan komma att utsättas för hot, våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte för uppgift om beteckning på fastighet eller tomträtt. Sekretessen gäller inte heller för uppgift i aktiebolagsregistret eller handelsregistret eller, i den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, i annat liknande register.
Sekretess gäller för uppgift om kopplingen mellan fingerade personuppgifter som en enskild har medgivande att använda enligt lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter och den enskildes verkliga personuppgifter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Konkurrens med sekundära sekretessbestämmelser
5 § Bestämmelsen i 4 § första stycket ska, med undantag från vad som anges i 10 kap. 8 §, inte tillämpas på en uppgift när en sekundär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse är tillämplig på uppgiften och ger ett starkare skydd för uppgiften.
Sekretessbrytande bestämmelse
6 § Sekretessen enligt 4 § första stycket hindrar inte att uppgift om en enskild lämnas till förvaltaren i den enskildes konkurs.
Om en myndighet med stöd av första stycket lämnar uppgift till konkursförvaltare, får myndigheten vid utlämnandet göra ett förbehåll som inskränker konkursförvaltarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att använda den. Ett sådant förbehåll får inte innebära ett förbud att använda uppgiften om den behövs för att förvaltaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter med anledning av konkursen.
Utlänningar
Utlännings säkerhet i vissa fall
7 § Sekretess gäller för uppgift som rör en utlänning, om det kan antas att röjande av uppgiften skulle medföra fara för att någon utsätts för övergrepp eller annat allvarligt men som föranleds av förhållandet mellan utlänningen och en utländsk stat eller myndighet eller organisation av utlänningar.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Sekretessbrytande bestämmelse
8 § Sekretessen enligt 7 § hindrar inte att uppgifter som avses i 36 kap. 4 § lämnas till den nationella upplysningsbyrån enligt vad som föreskrivs i 6 kap. 1 § lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap och förordningen (1996:1475) om skyldighet att lämna upplysningar m.m. om krigsfångar och andra skyddade personer.
Behandling i strid med personuppgiftslagen
9 § Sekretess gäller för personuppgift, om det kan antas att ett utlämnande skulle medföra att uppgiften behandlas i strid med personuppgiftslagen (1998:204).
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
10 § De tystnadsplikter som följer av 1, 4 och 7 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 6 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
21 kap. Sekretess till skydd för enskild vid folkbokföring, delgivning, m.m.
Folkbokföring, fingerade personuppgifter, m.m.
Folkbokföring och annan liknande registrering av befolkningen m.m.
1 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i verksamhet som avser
1. folkbokföringen eller annan liknande registrering av befolkningen och, i den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, i annan verksamhet som avser registrering av en betydande del av befolkningen, eller
2. förande av eller uttag ur sjömansregistret.
Sekretess gäller i verksamhet som avses i första stycket 1 för uppgift i form av fotografisk bild av den enskilde, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Fingerade personuppgifter
2 § Sekretess gäller i ärende om fingerade personuppgifter för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Överföring av sekretess
3 § Om en uppgift som är sekretessreglerad enligt 2 § har lämnats från en myndighet som handlägger ärenden som avses där till en annan myndighet, tillämpas 2 § på uppgiften också hos den mottagande myndigheten.
Namnärenden
4 § Sekretess gäller i ärende om byte av namn för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Delgivning
5 § Sekretess gäller i verksamhet som avser delgivning enligt delgivningslagen (1970:428) för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
6 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § första stycket och 2 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
22 kap. Sekretess till skydd för enskild i utbildningsverksamhet, m.m.
Förskoleverksamhet
1 § Sekretess gäller i förskoleverksamhet för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Utbildningsverksamhet
Utbildningsverksamhet för barn och ungdomar
2 § Sekretess gäller i förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan samt i en kommunal riksinternatskola för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om en enskilds personliga förhållanden hos psykolog eller kurator, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
Sekretess gäller på det område som anges i första stycket dels i skolans elevvårdande verksamhet i övrigt för uppgift om enskilds personliga förhållanden, dels för uppgift som hänför sig till ärende om tillrättaförande av elev eller om skiljande av elev från vidare studier. Sekretessen gäller dock endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
Sekretess gäller på det område som anges i första stycket i andra fall än som avses i första och andra styckena för uppgift om enskilds identitet, adress och andra liknande uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Annan utbildningsverksamhet
3 § Sekretess gäller i annan utbildningsverksamhet än sådan som anges i 2 § för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om en enskilds personliga förhållanden hos psykolog, kurator eller syofunktionär, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
Sekretess gäller på det område som anges i första stycket i elevvårdande verksamhet i övrigt inom arbetsmarknadsutbildningen, den kommunala vuxenutbildningen, vuxenutbildningen för utvecklingsstörda, svenskundervisningen för invandrare (sfi) och folkhögskolan för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
Sekretess gäller på det område som anges i första stycket i annat fall än som avses första och andra styckena samt hos Verket för högskoleservice i verksamhet som avser biträde vid antagning av studenter för uppgift om enskilds identitet, adress och andra liknande uppgifter om en enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Specialpedagogisk stödverksamhet
4 § Sekretess gäller i specialpedagogisk stödverksamhet för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Skolbarnsomsorg
5 § Sekretess gäller i skolbarnsomsorgen för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om en enskilds personliga förhållanden hos psykolog eller kurator, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
Sekretess gäller i samma verksamhet för annan uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Avskiljande från högskoleutbildning
6 § Sekretess gäller i ärende om avskiljande av studerande från högskoleutbildning för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Tillsynsverksamhet m.m.
7 § Sekretess gäller hos Skolväsendets överklagandenämnd i ärenden som överklagats dit samt i Statens skolinspektions tillsynsverksamhet för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
8 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
De tystnadsplikter som följer av 2-5 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift som hänför sig till annat än ärende om tillrättaförande av elev eller skiljande av elev från vidare studier.
23 kap. Sekretess till skydd för enskild inom forskning, vetenskap och statistik
Psykologisk undersökning
1 § Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning som utförs för forskningsändamål, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Rättspsykiatriskt forskningsregister
2 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur register som förs enligt lagen (1999:353) om rättspsykiatriskt forskningsregister för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden som har tillförts registret, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
Sekretessen gäller även i förhållande till en registrerad person som är vård- eller behandlingsbehövande för uppgift om hans eller hennes hälsotillstånd, om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till honom eller henne.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Biomedicinska forskningsprojekt
3 § Sekretess gäller i verksamhet som består i etikprövning och tillsyn enligt lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor
1 för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men, och
2. för uppgift om en enskilds ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärenden.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen enligt första stycket 1 i högst sjuttio år och enligt första stycket 2 i högst tjugo år.
Vissa upptagningar
4 § Sekretess gäller för uppgift i en upptagning som har dialektologiskt eller etnologiskt innehåll och som har gjorts eller anskaffats för vetenskapligt ändamål, om det kan antas att den som har lämnat uppgiften eller som uppgiften avser eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Forskningssamverkan med enskild
Affärs- och driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat
5 § Sekretess gäller hos universitet och högskolor för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat som har lämnats eller kommit fram vid sådan forskning som efter överenskommelse bedrivs i samverkan med en enskild, om det måste antas att den enskilde har deltagit i samverkan under förutsättning att uppgiften inte röjs.
Sekretessen gäller även hos en annan myndighet som tillsammans med ett universitet eller en högskola deltar i forskningssamverkan med en enskild.
Sekretessen gäller inte om uppgiften har lämnats i ett ärende om ansökan om patent eller registrering av mönster. I ett sådant fall gäller sekretess endast om uppgiften omfattas av sekretess enligt 30 kap. 18-20 §§.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tio år.
Sekretessbrytande bestämmelse
6 § Sekretessen enligt 5 § första och andra styckena hindrar inte att en uppgift lämnas till en annan part som deltar i den forskningssamverkan som uppgiften hänför sig till.
Dispens av regeringen
7 § Regeringen får besluta om undantag från sekretessen enligt 5 §, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.
Statistik
8 § Sekretess gäller i sådan särskild verksamhet hos myndighet som avser framställning av statistik för uppgift som avser en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden och som kan hänföras till den enskilde. Detsamma gäller annan jämförbar undersökning som utförs av Riksrevisionen eller riksdagsförvaltningen eller, i den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, av någon annan myndighet. Uppgift som behövs för forsknings- eller statistikändamål och uppgift som inte genom namn, annan identitetsbeteckning eller liknande förhållande är direkt hänförlig till den enskilde, får dock lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men. Detsamma gäller en uppgift som avser en avliden och som rör dödsorsak eller dödsdatum, om uppgiften behövs i ett nationellt eller regionalt kvalitetsregister enligt patientdatalagen (2008:355).
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år, om uppgiften avser en enskilds personliga förhållanden, och annars i högst tjugo år.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
9 § Den tystnadsplikt som följer av 8 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
Den tystnadsplikt som följer av 2 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om annat än verkställighet av beslut om vård utan samtycke.
24 kap. Sekretess till skydd för enskild inom hälso- och sjukvård, m.m.
Hälso- och sjukvård m.m.
Hälso- och sjukvård och annan medicinsk verksamhet
1 § Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Detsamma gäller i annan medicinsk verksamhet, exempelvis rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk undersökning, insemination, befruktning utanför kroppen, fastställande av könstillhörighet, abort, sterilisering, kastrering, omskärelse och åtgärder mot smittsamma sjukdomar.
Första stycket gäller inte om annat följer av 10 §.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Sammanhållen journalföring
2 § Sekretess gäller hos en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 § för uppgift om en enskilds personliga förhållanden som gjorts tillgänglig av en annan vårdgivare enligt bestämmelserna om sammanhållen journalföring i patientdatalagen (2008:355), om förutsättningar enligt 6 kap. 3 § eller 4 § samma lag för att myndigheten ska få behandla uppgiften inte är uppfyllda.
Om sådana förutsättningar som anges i första stycket är uppfyllda eller myndigheten har behandlat uppgiften enligt nämnda bestämmelser tidigare, gäller sekretess, om inte annat följer av 10 §, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Omprövning och tillsyn
3 § Sekretess gäller i sådan verksamhet som innefattar omprövning av beslut i eller särskild tillsyn över allmän eller enskild hälso- och sjukvård eller annan medicinsk verksamhet för uppgift om en enskilds hälsotillstånd och andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
Första stycket gäller inte om annat följer av 10 §.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Patientnämndsverksamhet
4 § Sekretess gäller i ärenden hos en nämnd med uppgift att bedriva patientnämndsverksamhet för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
Första stycket gäller inte om annat följer av 10 §.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Omhändertagande av patientjournal
5 § Sekretess gäller i verksamhet som avser omhändertagande av patientjournal inom enskild hälso- och sjukvård för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden.
Första stycket gäller inte om annat följer av 10 §.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Sekretess i förhållande till den vård- eller behandlingsbehövande
6 § Sekretessen enligt 1-5 §§ gäller i förhållande till den vård- eller behandlingsbehövande själv för uppgift om hans eller hennes hälsotillstånd, om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas.
Anmälningar m.m.
7 § Sekretess gäller i verksamhet som anges i 1 och 3-5 §§ för uppgift i anmälan eller annan utsaga av en enskild om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att fara uppkommer för att den som har gjort anmälan eller lämnat uppgiften eller någon närstående till denne utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
8 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden i anmälan i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom hälso- och sjukvården, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
En varas tillverkning eller innehåll
9 § Sekretess gäller i verksamhet som avser hälso- eller sjukvård för sådan uppgift om en viss varas tillverkning eller innehåll som har lämnats till myndigheten för att användas som upplysning om eller underlag för behandling eller någon annan liknande åtgärd, om det kan antas att tillverkaren eller försäljaren lider skada om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Undantag från sekretess
10 § Sekretessen enligt 1 §, 2 § andra stycket och 3-5 §§ gäller inte
1. beslut i ärende enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård, om beslutet avser frihetsberövande åtgärd,
2. beslut enligt smittskyddslagen (2004:168), om beslutet avser frihetsberövande åtgärd,
3. beslut i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom hälso- och sjukvården, eller
4. beslut i fråga om omhändertagande eller återlämnande av patientjournal.
Sekretessbrytande bestämmelser
11 §5 Sekretessen enligt 1 eller 4 § hindrar inte att uppgift lämnas
1. från en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 eller 4 § i en kommun eller ett landsting till en annan sådan myndighet i samma kommun eller landsting,
2. till en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 eller 4 § eller till en enskild vårdgivare enligt vad som föreskrivs om sammanhållen journalföring i patientdatalagen (2008:355),
3. till ett nationellt eller regionalt kvalitetsregister enligt patientdatalagen,
4. från en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 eller 4 § inom en kommun eller ett landsting till annan sådan myndighet för forskning och framställning av statistik eller för administration på verksamhetsområdet, om det inte kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men om uppgiften röjs, eller
5. till en enskild enligt vad som föreskrivs i
- lagen (1988:1473) om undersökning beträffande vissa smittsamma sjukdomar i brottmål,
- lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård,
- smittskyddslagen (2004:168),
- 6 och 7 kap. lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m.,
- lagen (2006:496) om blodsäkerhet, och
- lagen (2008:286) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler.
12 § Sekretessen enligt 1 §, 2 § andra stycket och 3-5 §§ hindrar inte att en uppgift om en enskild eller närstående till denne lämnas från en myndighet inom hälso- och sjukvården till en annan sådan myndighet eller till socialtjänsten, om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd och denne
1. inte har fyllt arton år,
2. fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel,
3. vårdas med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, eller
4. är gravid, och det behövs för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet.
13 § Om den enskilde på grund av sitt hälsotillstånd eller av andra skäl inte kan samtycka till att en uppgift lämnas ut, hindrar sekretess enligt 1 § inte att en uppgift om honom eller henne som behövs för att han eller hon ska få nödvändig vård, omsorg, behandling eller annat stöd lämnas från en myndighet inom hälso- och sjukvården till en annan myndighet inom hälso- och sjukvården eller socialtjänsten eller till en enskild vårdgivare eller en enskild verksamhet på socialtjänstens område.
14 § Sekretessen enligt 5 § hindrar inte att en uppgift lämnas till hälso- och sjukvårdspesonal om uppgiften behövs för vård eller behandling och det är av synnerlig vikt att uppgiften lämnas.
Biobanker
15 § Sekretess gäller i verksamhet som avser screening av prover från nyfödda barn för vissa ämnesomsättningssjukdomar (PKU) och förande av eller uttag ur det register som förs i denna verksamhet enligt lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Donationsregister
16 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur donationsregister som förs av Socialstyrelsen för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Ersättning till steriliserade
17 § Sekretess gäller i verksamhet enligt lagen (1999:332) om ersättning till steriliserade i vissa fall för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
18 § De tystnadsplikter som följer av 7, 9, 16 och 17 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
De tystnadsplikter som följer av 1-5 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om annat än verkställigheten av beslut om omhändertagande eller beslut om vård utan samtycke.
Den tystnadsplikt som följer av 8 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift i anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.
25 kap. Sekretess till skydd för enskild inom socialtjänst, vid kommunal bostadsförmedling, adoption, m.m.
Socialtjänst m.m.
Socialtjänst och därmed jämställd verksamhet
1 § Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
Med socialtjänst förstås i denna lag
1. verksamhet enligt lagstiftningen om socialtjänst,
2. verksamhet enligt den särskilda lagstiftningen om vård av unga och av missbrukare utan samtycke, och
3. verksamhet som i annat fall enligt lag handhas av socialnämnd eller av Statens institutionsstyrelse.
Till socialtjänst räknas också
1. verksamhet hos annan myndighet som innefattar omprövning av socialnämnds beslut eller särskild tillsyn över nämndens verkssamhet,
2. verksamhet hos kommunal invandrarbyrå, och
3. verksamhet enligt lagen (2007:606) om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m.
Med socialtjänst jämställs
1. ärenden om bistånd åt asylsökande och andra utläningar,
2. ärenden om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar,
3. ärenden om tillstånd till parkering för rörelsehindrade,
4. ärenden om allmän omvårdnad hos nämnd med uppgift att bedriva patientnämndsverksamhet, och
5. verksamhet enligt lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Sekretessen gäller inte om annat följer av 7 §.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Underårigs vistelseort
2 § Sekretessen enligt 1 § som gäller för uppgift om en underårigs vistelseort gäller också i förhållande till den underåriges föräldrar eller annan vårdnadshavare, om den underårige har omhändertagits eller vårdas enligt den särskilda lagstiftningen om vård av unga utan samtycke och det är nödvändigt med hänsyn till ändamålet med omhändertagandet eller vården.
Familjerådgivning
3 § Sekretess gäller inom kommunal familjerådgivning för uppgift som en enskild har lämnat i förtroende eller som har inhämtats i samband med rådgivningen.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Omhändertagande av personakt
4 § Sekretess gäller i verksamhet som avser omhändertagande av personakt enligt 7 kap. 5 § socialtjänstlagen (2001:453) eller 23 d § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, för uppgift om en enskilds personliga förhållanden.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen som avses i högst sjuttio år.
Anmälningar m.m.
5 § Sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga förhållanden i en anmälan i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom kommunal hälso- och sjukvård, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
6 § Sekretess gäller i verksamhet som anges i 1, 3 och 4-5 §§ för uppgift i anmälan eller annan utsaga av enskild om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att fara uppkommer för att den som har gjort anmälan eller lämnat uppgiften eller någon närstående till denne utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Undantag från sekretess
7 § Sekretessen enligt 1 § gäller inte
1. beslut om omhändertagande
2. beslut om vård utan samtycke,
3. beslut om sluten ungdomsvård,
4. beslut i ärenden om ansvar eller behörighet för personal inom kommunal hälso- och sjukvård, eller
5. beslut i fråga om omhändertagande eller återlämnande av personakt.
Sekretessbrytande bestämmelser
8 § Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att uppgift lämnas till enskild som uppnått myndig ålder om förhållanden av betydelse för att han eller hon ska få vetskap om vilka hans eller hennes biologiska föräldrar är.
9 § Sekretessen enligt 1 och 4-5 §§ hindrar inte att uppgift om en enskild eller närstående till denne lämnas från en myndighet inom socialtjänsten till en annan sådan myndighet eller till hälso- och sjukvården, om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd och denne
1. inte har fyllt arton år,
2. fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel,
3. vårdas med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, eller
4. är gravid, och det behövs för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet.
10 § Sekretessen enligt 4 § hindrar inte att uppgift i verksamhet som avses i 7 kap. 5 § socialtjänstlagen (2001:453) lämnas till en socialnämnd och uppgift i verksamhet som avses i 23 d § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade lämnas till en nämnd som avses i 22 § samma lag, om uppgiften behövs för handläggning av ärende eller genomförande av beslut om stödinsatser, vård eller behandling och det är av synnerlig vikt att uppgiften lämnas.
Kommunal bostadsförmedling m.m.
11 § Sekretess gäller i ärende om kommunal bostadsförmedling för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs.
I kommunal bostadsuthyrningsverksamhet gäller sekretess för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen som avses i högst sjuttio år.
Bostadsanpassningsbidrag
12 § Sekretess gäller i ärende om bostadsanpassningsbidrag för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen som avses i högst sjuttio år.
Internationella adoptionsfrågor
13 § Sekretess gäller hos Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (MIA) i ärende om sådana frågor för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller för handlingar som lämnats över till MIA för förvaring enligt 8 b § tredje stycket lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Ledarhundar m.m.
14 § Sekretess gäller hos Synskadades Riksförbund i ärende om tilldelning eller återtagande av dispositionsrätt till ledarhund samt tilldelning eller återtagande av ledarhund för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
15 § De tystnadsplikter som följer av 6 och 11 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
De tystnadsplikter som följer av 1 och 3-5 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om annat än verkställigheten av beslut om omhändertagande, beslut om vård utan samtycke eller beslut om sluten ungdomsvård.
26 kap. Sekretess till skydd för enskild inom verksamhet som rör skatt, tull, m.m.
Skattesekretess
Verksamhet som avser bestämmande av skatt, taxering, m.m.
1 § Sekretess gäller i verksamhet som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.
Sekretess gäller vidare
1. i verksamhet som avser förande av eller uttag ur beskattningsdatabasen enligt lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har tillförts databasen,
2. hos kommun eller landsting för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har lämnats dit i ett ärende om förhandsbesked i skatte- eller taxeringsfråga, och
3. hos Försäkringskassan för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har lämnats dit i ett ärende om särskild sjukförsäkringsavgift.
Med skatt avses i detta kapitel skatt på inkomst och annan direkt skatt samt omsättningsskatt, tull och annan indirekt skatt. Med skatt jämställs arbetsgivaravgift, prisregleringsavgift och liknande avgift, avgift enligt lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund, skattetillägg och förseningsavgift samt expeditionsavgift och tilläggsavgift enligt lagen (2004:629) om trängselskatt. Med verksamhet som avser bestämmande av skatt jämställs verksamhet som avser bestämmande av pensionsgrundande inkomst.
Första stycket gäller inte om annat följer av 7 §.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. För uppgift om avgift enligt lagen om avgift till registrerat trossamfund gäller dock sekretessen i högst sjuttio år.
2 § Sekretess gäller i följande ärenden för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden:
1. särskilt ärende om revision eller annan kontroll i fråga om skatt samt annan verksamhet som avser tullkontroll och som inte omfattas av 1 §,
2. ärende om kompensation för eller återbetalning av skatt,
3. ärende om anstånd med erläggande av skatt, och
4. ärende enligt lagen (2007:592) om kassaregister m.m.
Sekretess gäller i ärende enligt lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men.
Sekretessen gäller inte
1. beslut i ärende som anges i första stycket 2 och 3 samt andra stycket,
2. beslut om kontrollavgift eller om undantag från skyldigheter enligt lagen (2007:592) om kassaregister m.m., eller
3. beslut om kontrollavgift enligt lagen (2006:575) om särskild skattekontroll i vissa branscher.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Tullverkets verksamhet
3 § Uppgift som avses i 1 och 2 §§ och som finns hos Tullverket får lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.
Första stycket gäller inte om annat följer av 7 §.
Tulldatabasen
4 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur tulldatabasen enligt lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet för uppgift som har tillförts databasen, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.
Första stycket gäller inte om annat följer av 7 §.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. För uppgift om avgift enligt lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund gäller dock sekretessen i högst sjuttio år.
Mål hos domstol
5 § I mål hos domstol gäller sekretessen enligt 1-4 §§ endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs. Detsamma gäller för en uppgift som med anledning av ett överklagande hos domstol registreras hos en annan myndighet enligt 4 kap. 2 § första stycket 3 eller 4.
Om en uppgift har lämnats i ett mål hos en domstol från en annan myndighet där uppgiften är sekretessreglerad enligt 1-4 §§ och uppgiften saknar betydelse i målet, blir sekretessregleringen tillämplig på uppgiften även hos domstolen.
Internationella avtal
6 § Sekretessen enligt 1-5 §§ gäller också, i den utsträckning riksdagen har godkänt ett avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, i ärende om handräckning eller bistånd som en svensk myndighet lämnar åt en myndighet eller något annat organ i den staten eller inom den mellanfolkliga organisationen i verksamhet som motsvarar den som avses i nämnda paragrafer.
Sekretess gäller, i den utsträckning riksdagen har godkänt ett avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, hos myndighet i verksamhet som avses i 2-5 §§ för sådan uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som myndigheten förfogar över på grund av avtalet.
Om sekretess gäller enligt andra stycket, får bestämmelserna om undantag från sekretess i 9 kap. 15-27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med avtalet.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen enligt andra stycket i högst tjugo år.
Undantag från sekretess
7 § Sekretessen enligt 1, 3 och 4 §§ gäller inte beslut varigenom skatt eller pensionsgrundande inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs. Sekretessen gäller dock om beslutet meddelas i ärende om
1. förhandsbesked i taxerings- eller skattefråga,
2. beskattning av utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner när beslutet har fattats av Forskarskattenämnden, eller
3. trängselskatt.
I beslut varigenom trängselskatt bestäms eller underlag för bestämmande av sådan skatt fastställs gäller sekretessen dock endast för uppgift om vilken betalstation bilen har passerat och tidpunkten för denna passage.
Sekretessbrytande bestämmelser
8 § Sekretessen enligt 1, 3-5 §§ hindrar inte att uppgift lämnas till en enskild enligt vad som föreskrivs i
1. lag om förfarande vid beskattning,
2. lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet, eller
3. lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion.
9 § Sekretessen enligt 1 och 2-5 §§ hindrar inte att uppgift i ärende om revision lämnas till en förvaltare i den enskildes konkurs.
Sekretessen enligt 2-5 §§ hindrar inte att uppgift i ärende enligt lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter lämnas till förvaltare i den enskildes konkurs.
Om en myndighet med stöd av första eller andra stycket lämnar en uppgift till en konkursförvaltare, får myndigheten vid utlämnandet göra ett förbehåll som inskränker konkursförvaltarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att utnyttja den. Ett sådant förbehåll får inte innebära ett förbud att använda uppgiften om den behövs för att förvaltaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter med anledning av konkursen.
10 § I rådets förordning (EG) 1383/2003 av den 22 juli 2003 om tullmyndigheternas ingripande mot varor som misstänks göra intrång i vissa immateriella rättigheter och om vilka åtgärder som ska vidtas mot varor som gör intrång i vissa immateriella rättigheter finns bestämmelser om att uppgift i vissa fall får lämnas till en enskild.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
11 § Den tystnadsplikt som följer av 1-7 §§ och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 9 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentligöra uppgifter.
27 kap. Sekretess till skydd för enskild när det gäller socialförsäkringar, studiestöd, arbetsmarknad, m.m.
Socialförsäkringar m.m.
Allmän försäkring, m.m.
1 §6 Sekretess gäller hos Försäkringskassan, Premiepensionsmyndigheten och domstol för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i ärende enligt lagstiftningen om
1. allmän försäkring,
2. allmän pension,
3. arbetsskadeförsäkring,
4. handikappersättning och vårdbidrag,
5. statligt tandvårdsstöd,
6. annan jämförbar ekonomisk förmån för enskild,
7. läkarvårdsersättning,
8. ersättning för sjukgymnastik,
9. särskild sjukförsäkringsavgift, eller
10. jämställdhetsbonus.
Motsvarande sekretess gäller hos en annan myndighet som har till uppgift att handlägga ärenden enligt den lagstiftning som anges i första stycket. För myndighet som anges i 14 § gäller dock bestämmelserna där.
Sekretess gäller hos Försäkringskassan även i verksamhet som avser registrering av enskilda för uppgift om enskilds personliga förhållanden som myndigheten fått från Migrationsverket, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
2 § Sekretessen enligt 1 § första och andra styckena gäller i förhållande till en vård- eller behandlingsbehövande själv för uppgift om hans eller hennes hälsotillstånd, om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas.
3 § Sekretess gäller hos myndighet som avses i 1 § för uppgift i anmälan eller annan utsaga av en enskild om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att fara uppkommer för att den som har gjort anmälan eller lämnat uppgiften eller någon närstående till denne utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
4 § Sekretess gäller i ärende om arbetsskadeförsäkring eller delpensionsförsäkring för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Premiepensionsmedel
5 § Sekretess gäller hos Försäkringskassan, Premiepensionsmyndigheten och domstol i ärende enligt lagstiftningen om inkomstgrundad ålderspension för uppgift om
1. hur premiepensionsmedel har placerats för en enskilds räkning, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider men, och
2. vad en pensionssparare har bestämt om efterlevandeskydd enligt 10 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.
Sekretessen enligt första stycket 2 gäller inte sedan pensionsspararen har avlidit.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Sekretessbrytande bestämmelser
6 § Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att uppgift lämnas till en enskild enligt vad som föreskrivs i lagstiftningen om allmän försäkring, allmän pension, handikappersättning och vårdbidrag, sjuklön, statligt tandvårdsstöd eller särskild sjukförsäkringsavgift.
7 § Sekretessen enligt 5 § hindrar inte att uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lagstiftningen om inkomstgrundad ålderspension.
Inkomstgaranti för den som har varit riksdagsledamot m.fl.
8 §7 Sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i ärende om
1. inkomstgaranti för den som har varit riksdagsledamot eller Sveriges företrädare i Europaparlamentet,
2. inkomstgaranti eller motsvarande förmåner för den som varit statsråd och för vissa arbetstagare som har innehaft statlig chefsanställning,
3. pension enligt statligt kollektivavtal om särskild pension för yrkesofficerare, eller
4. pensionsersättning och särskild pensionsersättning enligt statligt kollektivavtal om trygghetsfrågor.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Studiestöd och utlåning av allmänna medel
Studiestöd och lån till hemutrustning
9 § Sekretess gäller i ärende om studiestöd och i ärende hos Centrala studiestödsnämnden om lån till hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.
I ärende om annat än studiestöd under sjukdom gäller sekretessen inte beslut i ärendet.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Utlåningsverksamhet som inte är affärsmässig och inte avser näringslivet
10 § Sekretess gäller, i annat fall än som avses i 9 §, 29 kap. 23-25 och 27-28 §§, 30 kap. 1 § första stycket och 2-4 §§, i ärende om utlåning av allmänna medel för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte ansökan eller beslut i ärende.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Arbetsförmedling, arbetslöshetsersättning, m.m.
Arbetsförmedling m.m.
11 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men och uppgiften förekommer i ärende om
1. arbetsförmedling,
2. yrkesvägledning,
3. arbetsvård,
4. antagning till arbetsmarknadsutbildning, eller
5. hjälp och stöd vid arbetslöshet eller andra åtgärder i anställningsfrämjande syfte eller för att främja enskilds anpassning till arbetslivet.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
I ärende hos Försäkringskassan eller domstol gäller 1 § i stället för första och andra styckena.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
12 § Sekretess gäller i ärende om arbetsförmedling och ärende enligt lagstiftningen om anställningsfrämjande åtgärder för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Arbetslöshetsersättning m.m.
13 § Sekretess gäller i ärende om arbetslöshetsersättning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och i ärende om medlemsavgift för arbetslös medlem enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Arbetarskydd m.m.
Myndighet som har till särskild uppgift att verka för arbetarskydd
14 § Sekretess gäller hos myndighet som har till särskild uppgift att verka för arbetarskydd, i ärende enligt lagstiftningen om arbetsskadeförsäkring, om arbetsmiljön eller om reglering av arbetstid eller annars i ärende om arbetarskydd, för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider men om uppgiften röjs. Hos en sådan myndighet gäller sekretess också för arbetstagares anmälan i ärende om arbetarskydd.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Affärs- och driftsförhållanden
15 § Sekretess gäller i ärende enligt lagstiftningen om arbetsmiljön, om reglering av arbetstid eller om arbetstillstånd för utlänning för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte vid tillsyn över produktsäkerheten hos varor som är avsedda för konsumenter eller kan antas komma att användas av konsumenter, om intresset av allmän kännedom om förhållanden som rör risk för skada på person har sådan vikt att uppgiften bör lämnas ut.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Dispens av regeringen
16 § Regeringen får, när det gäller uppgift i ett ärende enligt lagstiftningen om arbetsmiljön, besluta om undantag från sekretessen enligt 15 §, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.
28 kap. Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som rör transporter och andra former av kommunikation
Allmän samfärdsel
Postförsändelse
1 § Sekretess gäller hos tillståndsmyndigheten på postområdet och hos myndighet som bedriver postverksamhet för uppgift om en särskild postförsändelse. Om sekretess inte följer av någon annan bestämmelse, får dock sådan uppgift lämnas till den som är försändelsens avsändare eller mottagare.
Telemeddelande
2 § Sekretess gäller hos myndighet som driver televerksamhet för uppgift om ett särskilt telefonsamtal eller annat telemeddelande. Om sekretess inte följer av någon annan bestämmelse, får dock sådan uppgift lämnas till den som har tagit del i telefonsamtalet eller annars är telemeddelandets avsändare eller mottagare eller som innehar apparat som har använts för telemeddelandet.
Annan allmän samfärdsel
3 § Sekretess gäller hos myndighet som handhar allmän samfärdsel för uppgift om en enskilds förbindelse med samfärdselverksamheten och som inte avses i 1 och 2 §§, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. Sekretessen hos myndighet som bedriver postverksamhet för uppgift om enskilds adress gäller dock endast om det kan antas att någon kan komma att utsättas för övergrepp eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
TV-avgift
4 § Sekretess gäller i ärende som avser TV-avgifter för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Körkort
5 § Sekretess gäller i ärende om prövning av någons lämplighet att ha taxiförarlegitimation enligt yrkestrafiklagen (1998:490), körkort eller traktorkort, för uppgift om den enskildes hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Färdtjänst
Tillstånd för färdtjänst
6 § Sekretess gäller i ärende om tillstånd till färdtjänst eller riksfärdtjänst för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Sekretessbrytande bestämmelse
7 § Sekretessen enligt 6 § hindrar inte att uppgift lämnas till en enskild enligt vad som föreskrivs i lagen (1997:736) om färdtjänst och lagen (1997:735) om riksfärdtjänst.
Luftfart
Luftfartscertifikat m.m.
8 § Sekretess gäller i ärende om prövning av någons lämplighet att ha luftfartscertifikat eller sådant behörighetsbevis som avses i luftfartslagen (1957:297), för uppgift om den enskildes hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärendet.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Certifikatregistret
9 §8 Sekretess gäller hos Transportstyrelsen i verksamhet som avser förande av eller uttag ur certifikatregistret, för uppgift som rör brott eller en enskilds hälsotillstånd, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Rapport om händelse inom civil luftfart
10 §9 Sekretess gäller hos Rikspolisstyrelsen, Kustbevakningen, Statens haverikommission, Luftfartsverket och Transportstyrelsen för uppgift som lämnats av en enskild i en rapport om händelse inom civil luftfart enligt 11 kap. 8 § luftfartslagen (1957:297), om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Sjöfart
Anmälningar m.m
11 §10 Sekretess gäller hos Transportstyrelsen vid tillsyn enligt 5 kap. fartygssäkerhetslagen (2003:364) för uppgift i anmälan eller någon annan utsaga från en enskild, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Pris och betalningsvillkor i skeppsbyggnadsavtal
12§ Sekretess gäller i ärende om registrering eller inskrivning i fartygsregistrets skeppsbyggnadsdel för uppgift om pris och betalningsvillkor i skeppsbyggnadsavtal.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Sjöförklaringar och andra utredningar
13 § Sekretess gäller i ärende om utredning av fartygs sammanstötning med annat fartyg eller av tillbud till sådan händelse för uppgift som rör sammanstötningen eller tillbudet och härrör från det fartyg som ärendet avser, om fartygets befälhavare eller redare begär det. Sekretess gäller dock inte, om sjöförklaring eller annan sådan undersökning beträffande båda fartygen sker samtidigt. Sekretess gäller inte heller, om sådan undersökning beträffande det andra fartyget har ägt rum förut eller om det annars finns tillgång till motsvarande uppgift om det andra fartyget.
Om ett sådant ärende som anges i första stycket handläggs vid någon annan myndighet än domstol, tillämpas 42 kap. 5 § första stycket hos den myndigheten.
För uppgift i allmän handling upphör sekretessen enligt denna paragraf när motsvarande uppgift om det andra fartyget har blivit tillgänglig och senast när fem år har gått från det att sammanstötningen eller tillbudet skedde.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
14 § Den tystnadsplikt som följer av 1, 2 och 6 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
29 kap. Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som avser tillsyn m.m. avseende näringslivet
Konkurrensverkets tillsyn, m.m.
Tillsyn och utredning
1 § Sekretess gäller i Konkurrensverkets verksamhet som består i tillsyn och utredning för uppgift om
1. en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs,
2. andra ekonomiska eller personliga förhållanden än de som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Rådgivning inför anmälan om företagskoncentration
2 §11 Sekretess gäller hos Konkurrensverket för uppgift som avses i 1 § och som enbart hänför sig till verksamhet som gäller rådgivning inför en anmälan enligt 4 kap. 6 eller 7 § konkurrenslagen (2008:579). När en sådan anmälan kommit in till Konkurrensverket gäller i stället sekretess enligt 1 §.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Anmälningar m.m.
3 §12 Sekretess gäller hos Konkurrensverket i ärende som rör utredning av överträdelse av 2 kap. 1 eller 7 § konkurrenslagen (2008:579) eller av artikel 81 eller 82 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, för uppgift i anmälan eller någon annan utsaga från en enskild, om det kan antas att den enskilde lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Finansiella marknader, m.m.
Tillsyn och tillstånd
4 § Sekretess gäller i statlig myndighets verksamhet som består i tillståndsgivning eller tillsyn med avseende på bank- och kreditväsendet, värdepappersmarknaden eller försäkringsväsendet
1. för uppgift om affärs- eller driftförhållanden hos den som myndighetens verksamhet avser, om det kan antas att denne lider skada om uppgiften röjs, och
2. för uppgift om ekonomiska eller personliga förhållanden för någon annan som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som myndighetens verksamhet avser.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Ägarprövning
5 § Sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i ärende hos statlig myndighet om innehav av
1. aktier i bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag, värdepappersbolag eller försäkringsaktiebolag,
2 andelar i medlemsbank eller kreditmarknadsförening, eller
3. aktier eller andelar i börs eller clearingorganisation.
Sekretessen gäller inte beslut av myndigheten och inte heller för uppgift från en annan myndighet om uppgiften inte är sekretessreglerad där.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Övervakning och kontroll enligt viss lagstiftning
6 § Sekretess gäller i en statlig myndighets verksamhet som består i övervakning eller kontroll för sådan uppgift om en enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden som på begäran har lämnats av någon som är skyldig att lämna uppgifter till myndigheten och övervakningen eller kontrollen sker enligt
1. lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,
2. lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet,
3. lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument,
4. lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet,
5. lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument, eller
6. lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden.
Rör uppgift som avses i första stycket den uppgiftsskyldige, gäller sekretessen endast om denne kan antas lida skada eller men om uppgiften röjs och sekretessen inte motverkar syftet med uppgiftsskyldigheten.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Internationella avtal
7 § Sekretess gäller hos statlig myndighet i verksamhet som avses i 4-6 §§, i den utsträckning riksdagen har godkänt avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, för sådan uppgift om affärs- eller driftförhållanden och ekonomiska eller personliga förhållanden som myndigheten har fått enligt avtalet. Om regeringen meddelar föreskrifter om det, gäller samma sekretess hos Finansinspektionen, för uppgifter som inspektionen har fått från en utländsk myndighet eller ett utländskt organ enligt något annat avtal.
Om sekretess gäller enligt första stycket, får bestämmelserna om undantag från sekretess i 9 kap. 15-27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med det aktuella avtalet.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Sekretessbrytande bestämmelse
8 § Sekretess enligt 4 § första stycket hindrar inte att en uppgift lämnas till en börs eller ett utländskt företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige om uppgiften behövs för att börsen eller det utländska företaget ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden eller annan författning.
Dispens av regeringen
9 § Regeringen får besluta om undantag från sekretessen enligt 4 § första stycket 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.
Insättningsgaranti, statligt stöd till kreditinstitut, m.m.
Insättningsgaranti och investerarskydd
10 § Sekretess gäller hos garantimyndighet enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti och lagen (1999:158) om investerarskydd i myndighetens verksamhet enligt dessa lagar
1. för uppgift om affärs- eller driftförhållanden hos den som myndighetens verksamhet avser, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och
2. för uppgift om ekonomiska eller personliga förhållanden för någon annan som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som myndighetens verksamhet avser eller med ett utländskt institut med filial i Sverige som endast omfattas av ett utländskt garantisystem.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Internationella avtal
11 § I den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, gäller sekretess hos sådan garantimyndighet som avses i 10 § för sådan uppgift om affärs- eller driftförhållanden och andra ekonomiska eller personliga förhållanden som myndigheten fått på grund av ett avtal med företrädare för ett utländskt garantisystem. Om sådan sekretess gäller, får bestämmelserna om undantag från sekretess i 9 kap. 15-27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med avtalet.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Statligt stöd till kreditinstitut
12 § Sekretess gäller i ärende enligt lagen (2008:000) om statligt stöd till kreditinstitut, till dess ärendet har slutförts, för uppgift om
1. affärs- eller driftförhållande hos den som ärendet avser, och
2. ekonomiska eller personliga förhållanden för annan som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den ärendet avser.
I ett avslutat ärende som avses i första stycket gäller sekretess för uppgift om
1. affärs- eller driftförhållande hos den som ärendet avser, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och
2. ekonomiska eller personliga förhållanden för annan som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den ärendet avser.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Överföring av sekretess
13 § Om en uppgift i ett ärende som avses i 12 § har inhämtats från Riksbanken eller Riksgäldskontoret och om uppgiften är sekretessreglerad där enligt 30 kap. 1 § första stycket eller 30 kap. 2 §, tillämpas sekretessregleringen även på uppgiften i ärendet. Sekretessen gäller dock inte om uppgiften tas in i ett beslut av den mottagande myndigheten.
Dispens av regeringen
14 § Regeringen får besluta om undantag från sekretessen enligt 10 § första stycket 1 samt 12 § första stycket 1 och andra stycket 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.
Enskild mottagare av statsbidrag
15 § Sekretess gäller hos Riksrevisionen i verksamhet som avser granskning av hur enskild mottagare använt statsbidrag
1. för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och
2. för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens granskning.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Advokater
16 § Sekretess gäller i ärende om någons inträde i Advokatsamfundet, om disciplinärt ingripande mot en advokat eller om en advokats uteslutning ur samfundet för uppgift om hans eller hennes ekonomiska ställning eller om någon annans personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör lider skada eller men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Revisorer
17 § Sekretess gäller i ärende om godkännande eller auktorisation av revisor eller registrering av revisionsbolag, om disciplinärt ingripande mot godkänd eller auktoriserad revisor eller registrerat revisionsbolag eller om upphävande av godkännande, auktorisation eller registrering, för uppgift om ekonomiska eller personliga förhållanden för den ärendet rör, om det kan antas att den som uppgiften rör lider skada eller men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärendet.
Om sekretess gäller enligt första stycket, får bestämmelserna om undantag från sekretess i 9 kap. 15-27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med avtal som träffats med utländsk myndighet eller utländskt organ.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Stiftelser
18 § Sekretess gäller i verksamhet som avser tillsyn över stiftelser
1. för uppgift om stiftelsens affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att stiftelsen lider skada om uppgiften röjs, och
2. för uppgift om någon annan enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Om uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden gäller dock sekretessen i högst sjuttio år.
Granskning av film eller videogram
19 § Sekretess gäller i ärende om granskning av film eller videogram för uppgift ur filmen eller videogrammet. Sekretessen upphör att gälla när beslut i saken har vunnit laga kraft.
Alkoholhantering
20 § Sekretess gäller hos tillstånds- eller tillsynsmyndighet enligt alkohollagen (1994:1738) för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärenden om tillstånd.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Ordningsvakter och väktare
21 § Sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i
1. ärende om förordnande av ordningsvakt och i förteckning som förs över tjänstetecken som tilldelats ordningsvakt, eller
2. i ärende om godkännande av väktare och i register som förs över väktare.
Utöver vad som följer av första stycket gäller sekretess i ärende, förteckning eller register som avses där för uppgift om en enskilds personnummer, bostadsadress, hemtelefonnummer och för andra jämförbara uppgifter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Förvärv av eller särskild förvaltning av hyresfastighet
22 § Sekretess gäller i ärende enligt lagstiftningen om förvärv av hyresfastighet eller om särskild förvaltning av fastighet för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Övrig tillsyn m.m. som utövas av statlig myndighet
Tillsyn, stödverksamhet, m.m.
23 § Sekretess gäller, om regeringen meddelar föreskrifter om det, i statlig myndighets verksamhet som avser utredning, planering, prisreglering, tillståndsgivning, tillsyn eller stödverksamhet med avseende på produktion, handel, transportverksamhet eller näringslivet i övrigt
1. för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs,
2. för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än de som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Internationella avtal
24 § Sekretess gäller, i den utsträckning riksdagen godkänt ett avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, hos statlig myndighet i verksamhet som avses i 23 §, för sådan uppgift om en enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden som myndigheten förfogar över på grund av avtalet.
Om sekretess gäller enligt första stycket, får bestämmelserna om undantag från sekretess i 9 kap. 15-27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med det aktuella avtalet.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Överföring av sekretess
25 § Om en uppgift hos Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket är sekretessreglerad enligt 23 § första stycket 1 och har lämnats till ett landsting eller en kommun som inte ingår i ett landsting i samband med sådana överläggningar som avses i 9 och 13 §§ lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m., tillämpas sekretessbestämmelsen också på uppgiften hos landstinget eller kommunen. Detta gäller dock inte om det finns en primär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse som är tillämplig på uppgiften hos den mottagande mydigheten.
Dispens av regeringen
26 § Regeringen får besluta om undantag från sekretess som har föreskrivits med stöd av 23 § stycket 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.
Tillsyn och stödverksamhet av andra än statliga myndigheter
Tillsyn och stödverksamhet i allmänhet
27 § Sekretess gäller i verksamhet som bedrivs av någon annan än en statlig myndighet och som består i tillsyn eller stödverksamhet med avseende på näringslivet
1. för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och
2. för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än de som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för sådan tillsyns- eller stödverksamhet.
Sekretess enligt första stycket 1 gäller inte för uppgift i tillsynsverksamhet som bedrivs av den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet, om intresset av allmän kännedom om förhållande som rör människors hälsa, miljön eller redligheten i handeln eller ett liknande allmänintresse har sådan vikt att uppgiften bör lämnas ut.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Tillstånd till hantering av brandfarliga varor
28 § Sekretess gäller hos kommunal myndighet i ärende om tillstånd till hantering av brandfarliga varor, för uppgift om
1. en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs,
2. andra ekonomiska eller personliga förhållanden än de som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för sådan tillsyns- eller stödverksamhet.
Sekretessen gäller inte beslut i ärendet.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Dispens av regeringen
29 § Regeringen får besluta om undantag från sekretess enligt 27 § 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
30 §13 De tystnadsplikter som följer av 2 § första stycket första meningen, 4 § första stycket 2, 15 § första stycket 2, 19 § första stycket 2, 23 § första stycket 2 och 27 § första stycket 2 inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
Den tystnadsplikt som följer av 16 och 24 §§ inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än affärs- och driftsförhållanden för den som trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet.
Den tystnadsplikt som följer av 18 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om en enskilds personliga förhållanden vars röjande kan vålla allvarligt men.
30 kap. Sekretess till skydd för enskild i annan verksamhet med anknytning till näringslivet
Riksbankens verksamhet
1 § Sekretess gäller i Riksbankens kassarörelse, valutahandel, in- och utlåningsrörelse, betalningsutjämning samt handel med värdepapper eller med rättigheter och skyldigheter som anknyter till sådana tillgångar för uppgift om en enskilds ekonomiska förhållanden.
Sekretess gäller vidare hos Riksbanken i ärenden enligt lagstiftningen om valutareglering och betalningar till och från utlandet för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.
För uppgift i en allmän handling som avses i första stycket gäller sekretessen i högst tjugo år och för uppgift i en allmän handling som avses i andra stycket gäller sekretessen i högst femtio år.
Affärs-, upplånings- och utlåningsverksamhet
Riksgäldskontorets upplåningsverksamhet
2 § Sekretess gäller i Riksgäldskontorets upplåningsverksamhet för uppgift om en enskilds ekonomiska förhållanden.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Affärsverksamhet hos kommunala eller landstingskommunala bolag
3 § Sekretess gäller i affärsverksamhet hos en bank, ett kredtitmarknadsföretag eller ett värdepappersbolag som samverkande kommuner eller landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande över, för uppgift om en enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan lämnas ut utan att den enskilde lider skada eller men. I ett ärende enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling eller lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster gäller dock sekretess för sådana uppgifter endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Annan upplåningsverksamhet eller affärsmässig utlåningsverksamhet
4 § I annan av myndighet bedriven upplåningsverksamhet eller affärsmässig utlåningsverksamhet än som avses i 1, 2 eller 3 § gäller sekretess för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Överföring av sekretess
5§ Om en uppgift som är sekretessreglerad enligt 3 eller 4 § har lämnats från en myndighet som avses där till en annan myndighet, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften också hos den mottagande myndigheten. Sekretessbestämmelsen ska dock inte tillämpas, om uppgiften tas in i ett beslut hos den mottagande myndigheten.
Pantbrevsregistret
Förande av pantbrevsregistret
6 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av pantbrevsregistret enligt lagen (1994:448) om pantbrevsregister för uppgift om en registrerad pantbrevshavare, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör lider skada.
Sekretessbrytande bestämmelse
7 § Sekretessen enligt 6 § hindrar inte att uppgift lämnas till den som senast har beviljats lagfart för den fastighet som uppgiften rör eller, om fastigheten är upplåten med tomträtt, till den som enligt fastighetsregistrets inskrivningsdel är tomträttshavare.
Inteckningsbrevsregistret
Förande av inteckningsbrevsregistret
8 §14 Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av inteckningsbrevsregistret enligt lagen (2008:000) om inteckningsbrevsregister för uppgift om registrerad inteckningsbrevshavare, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör lider skada.
Sekretessbrytande bestämmelse
9 §15 Sekretessen enligt 8 § hindrar inte att uppgift lämnas till den vars egendom har intecknats.
Elcertifikatsregistret
10 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av elcertifikatsregistret enligt lagen (2003:113) om elcertifikat för uppgift som lämnar eller bidrar till upplysning om ställningen på ett certifikatkonto, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att kontoinnehavaren lider skada.
Utsläppsregistret
11 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av utsläppsregistret enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter för uppgift som lämnar eller bidrar till upplysning om ställningen på ett konto i registret, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att kontoinnehavaren lider skada.
Uppdragsverksamhet för enskilds räkning
Provning, värdering, undersökning m.m.
12 § Sekretess gäller för uppgift som avser provning, bestämning av egenskaper eller myckenhet, värdering, vetenskaplig, teknisk, ekonomisk eller statistisk undersökning eller annat sådant uppdrag som myndigheten utför för en enskilds räkning, om det måste antas att uppdraget har lämnats under förutsättning att uppgiften inte röjs.
Sekretessen gäller inte om intresset av allmän kännedom om förhållande som rör människors hälsa har sådan vikt att uppgiften bör lämnas ut. Sekretessen gäller dock för uppgift från uppdragsverksamhet inom universitet och högskolor.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Hos universitet och högskolor gäller sekretessen dock i högst tio år. Hos Patent- och registreringsverket gäller sekretessen i högst femtio år.
Sekretessbrytande bestämmelse
13 § Sekretessen enligt 12 § hindrar inte att uppgifter som rör människors hälsa lämnas till en myndighet som utövar tillsyn inom miljö- och hälsoskyddsområdet.
Dispens av regeringen
14 § Regeringen får besluta om undantag från sekretessen enligt 12 § om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.
Administrativa tjänster åt en stiftelse
15 § Sekretess gäller i verksamhet som avser administrativa tjänster som utförs efter överenskommelse med en stiftelse, för uppgift om en annan enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Om uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden, gäller dock sekretessen i högst sjuttio år.
Enskildas affärsförbindelser med myndigheter, m.m.
Affärsförbindelse med myndighet
16 § Sekretess gäller för uppgift om affärs- eller driftförhållanden för en enskild som i annat fall än som avses i 1 § första stycket, 2-4 §§ och 12 § har trätt i affärsförbindelse med myndigheten, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Beträffande handling som anger villkoren i slutet avtal gäller sekretessen dock längst till dess två år, eller hos statliga affärsverk och Försvarets materielverk samt i kommunal affärsverksamhet fem år, har gått från det att avtalet slöts.
Affärsförbindelse med vissa bolag m.m.
17 § Sekretess gäller för uppgift om affärs- eller driftförhållanden för en enskild som har trätt i affärsförbindelse med bolag, förening, samfällighet eller stiftelse som driver affärsverksamhet och vari det allmänna genom myndigheten utövar ett bestämmande inflytande eller bedriver revision, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
Sekretessen hos en myndighet som bedriver sådan revision gäller inte om uppgiften tas in i ett beslut av myndigheten.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Beträffande handling som anger villkoren i slutet avtal gäller sekretessen dock längst till dess två år, eller hos statliga affärsverk och Försvarets materielverk samt i kommunal affärsverksamhet fem år, har gått från det att avtalet slöts.
Överföring av sekretess
18 § Om en uppgift som är sekretessreglerad enligt 16 eller 17 § har lämnats från en myndighet som avses där till en annan myndighet, blir sekretessbestämmelserna tillämpliga på uppgiften också hos den mottagande myndigheten. Sekretessbestämmelserna ska dock inte tillämpas, om uppgiften tas in i ett beslut av den mottagande myndigheten.
Dispens av regeringen
19 § Regeringen får besluta om undantag från sekretessen enligt 16 eller 17 §, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.
Patentansökan m.m.
Patentansökan
20 § Sekretess gäller i ärende om ansökan om patent för uppgift om uppfinning eller företagshemlighet, om inte annat följer av gällande lagstiftning om patent.
Arbetstagares uppfinningar
21 § Sekretess gäller för sådan uppgift om uppfinning som har lämnats till en myndighet enligt lagstiftning om arbetsgivares rätt till arbetstagares uppfinningar. Om patent har sökts på uppfinningen, gäller dock sekretessen endast om uppgiften omfattas av sekretess enligt 20 §.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen enligt första stycket första meningen i högst tjugo år.
Registrering av mönster
22 § Sekretess gäller i ärende om registrering av mönster för uppgift om mönstret, om sökanden har begärt det och annat inte följer av gällande lagstiftning om mönsterskydd.
Upphovsrättsligt skyddat verk
23 § Sekretess gäller för uppgift i ett upphovsrättsligt skyddat verk som inte kan antas sakna kommersiellt intresse, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att rättighetshavaren lider skada och
1. det av särskild anledning kan antas att verket inte tidigare har offentliggjorts i den mening som avses i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk,
2. det av särskild anledning kan antas att verket har kommit in till myndigheten utan rättighetshavarens samtycke, och
3. ett röjande av uppgiften innebär ett upphovsrättsligt förfogande.
Vid tillämpningen av första stycket ska ett verk som har tillhandahållits enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen eller har lämnats från en myndighet till en annan inte därigenom anses offentliggjort.
Internationellt utvecklingsbistånd
Affärs- och driftförhållanden
24 § Sekretess gäller i verksamhet avseende internationellt utvecklingsbistånd för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Beträffande handling som anger villkoren i avtal, slutet mellan enskild och myndighet, gäller sekretessen dock längst till dess två år har förflutit från det att avtalet slöts.
Dispens av regeringen
25 § Regeringen får besluta om undantag från sekretessen enligt 24 §, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
26 § De tystnadsplikter som följer av 1 § första stycket, 2, 12 och 20-22 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
De tystnadsplikter som följer av 3 och 4 §§ begränsar rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift som hänför sig till affärsmässig utlåningsverksamhet.
Den tystnadsplikt som följer av 15 § begränsar rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om en enskilds personliga förhållanden vars röjande kan vålla allvarligt men.
31 kap. Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som rör annan tillsyn, granskning, övervakning, m.m.
Datainspektionen
Tillstånd, tillsyn, m.m.
1 § Sekretess gäller hos Datainspektionen i ärende om tillstånd eller tillsyn som enligt lag eller annan författning ska handläggas av inspektionen och i ärende om sådant bistånd som avses i Europarådets konvention om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter, för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Överföring av sekretess
2 § Om en uppgift som är sekretessreglerad enligt 1 § har lämnats till Justitiekanslern, blir 1 § tillämplig på uppgiften även hos Justitiekanslern.
Allmän kameraövervakning
3 § Sekretess gäller för sådan uppgift om en enskilds personliga förhållanden som har inhämtats genom kameraövervakning som avses i lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Överförmyndare m.m.
Överförmyndare och överförmyndarnämnd
4 § Sekretess gäller hos överförmyndare eller överförmyndarnämnd i ärende enligt föräldrabalken för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Sekretessbrytande bestämmelse
5 § Sekretessen enligt 4 § hindrar inte att uppgift lämnas till en enskild enligt vad som föreskrivs i föräldrabalken.
Offentliga funktionärers innehav av finansiella instrument
6 § Sekretess gäller för uppgift om innehav av finansiella instrument som har lämnats till en myndighet, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör lider skada eller men och uppgiften har lämnats till följd av
1. särskilt beslut enligt 11 § lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument,
2. 9 kap. 5 § lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,
3. 7 kap. 2 § lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder),
4. 5 kap. 2 § lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden, eller
5. 14 a § första och andra styckena lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Passagerarregister
7 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur register som förs enligt lagen (2006:444) om passagerarregister för uppgift om en enskilds namn och födelsedatum samt nummer på resehandling. Sekretess i denna verksamhet gäller också för uppgift om enskilds ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Räddningsinsatser, undersökningar av olyckor och tillsyn
8 § Sekretess gäller hos kommuner och statliga myndigheter för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i sådan verksamhet enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor som avser
1. utförande av räddningsinsatser,
2. undersökningar av olyckor, eller
3. tillsyn.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Kärnteknisk verksamhet
Kärnenergiolyckor m.m.
9 § Sekretess gäller för sådan uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden som har lämnats enligt 19-21 §§ lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet eller i ärende om underrättelse och information eller bistånd enligt konventionerna den 26 september 1986 om tidig information vid en kärnenergiolycka och om bistånd i händelse av en kärnteknisk olycka eller ett nödläge med radioaktiva ämnen samt konventionen den 17 mars 1992 om gränsöverskridande effekter av industriolyckor, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Dispens av regeringen
10 § Regeringen får besluta om undantag från sekretessen enligt 8 §, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
11 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter, när det gäller uppgift om en registrerads förhållanden.
Den tystnadsplikt som följer av 7 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det gäller uppgift om en enskilds namn och födelsedatum samt nummer på resehandling.
32 kap. Sekretess till skydd för enskild hos Diskrimineringsombudsmannen, Barnombudsmannen och Konsumentombudsmannen, m.m.
Diskrimineringsombudsmannen m.m.
1 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och när uppgiften förekommer hos
1. Diskrimineringsombudsmannen i ärende enligt diskrimineringslagen (2008:567) samt i annat ärende som rör rådgivning åt en enskild,
2. Nämnden mot diskriminering i ärende enligt diskrimineringslagen, eller
3 Statens skolinspektion i ärende enligt 14 a kap. skollagen (1985:1100).
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Barnombudsmannen
Verksamhet enligt lagen om Barnombudsman
2 § Sekretess gäller i verksamhet enligt lagen (1993:335) om Barnombudsman för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Sekretessbrytande bestämmelse
3 § Sekretessen enligt 2 § hindrar inte att Barnombudsmannen gör anmälan och lämnar uppgift till socialnämnden enligt vad som föreskrivs i lagen (1993:335) om Barnombudsman.
Konsumentombudsmannen
4 § Sekretess gäller hos Konsumentombudsmannen i ärende enligt lagen (1997:379) om försöksverksamhet avseende medverkan av Konsumentombudsmannen i vissa tvister
1. för uppgift som tillkommit eller inhämtats med anledning av en rättstvist enligt lagen, om det kan antas att den enskildes ställning som part i tvisten försämras om uppgiften röjs, och
2. för uppgift i övrigt om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen enligt första stycket 2 i högst tjugo år.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
5 § Den tystnadsplikt som följer av 2 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
33 kap. Sekretess till skydd för enskild vid utsökning och indrivning, skuldsanering, m.m.
Utsökning och indrivning, m.m.
Mål och ärenden
1 § Sekretess gäller hos Kronofogdemyndigheten i mål eller ärende om utsökning och indrivning samt i verksamhet enligt lagen (1986:436) om näringsförbud, för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men.
Sekretessen gäller inte uppgift om förpliktelse som avses med den sökta verkställigheten
1. i ett pågående mål, eller
2. i ett avslutat mål, om verkställighet för någon annan förpliktelse söks inom två år eller om verkställighet tidigare sökts och uppgiften inte är äldre än två år.
Sekretessen gäller inte heller beslut i ett mål eller ärende.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Om uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden, gäller dock sekretessen i högst femtio år.
Utsöknings- och indrivningsdatabasen
2 § Under motsvarande förutsättningar som i 1 § gäller sekretess i verksamhet som avser förande av eller uttag ur utsöknings- och indrivningsdatabasen enligt lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har tillförts databasen.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Om uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden, gäller dock sekretessen i högst femtio år.
Blockerade uppgifter
3 § Uppgift i mål, ärende eller verksamhet som avses i 1 och 2 §§ och som Kronofogdemyndigheten har beslutat att blockera med tillämpning av 3 kap. 3 a § lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet omfattas av sekretess oavsett vad som föreskrivs i nämnda paragrafer. Vid tillämpning av 1 § andra stycket ska bortses från sökt verkställighet beträffande vilken uppgiften blockerats.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Om uppgiften avser den enskildes personliga förhållanden, gäller dock sekretessen i högst femtio år.
Internationella avtal
4 § Sekretess gäller, i den utsträckning riksdagen har godkänt ett avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, hos myndighet i verksamhet som avses i 1-3 §§ för sådan uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som myndigheten förfogar över på grund av avtalet.
Om sekretess gäller enligt första stycket, får bestämmelserna om undantag från sekretess i 9 kap. 15-27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med avtalet.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Sekretessbrytande bestämmelse
5§ Sekretessen enligt 1-3 §§ hindrar inte att uppgifter om en enskild lämnas till förvaltare i den enskildes konkurs.
Om en myndighet med stöd av första stycket lämnar uppgift till konkursförvaltare, får myndigheten vid utlämnandet göra förbehåll som inskränker konkursförvaltarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att utnyttja den. Ett sådant förbehåll får inte innebära ett förbud att utnyttja uppgiften om den behövs för att förvaltaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter med anledning av konkursen.
Skuldsanering
6 § Sekretess gäller hos kommunal budget- och skuldrådgivare, Kronofogdemyndigheten eller domstol i ärende om skuldsanering, för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärendet.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Tillsyn i konkurs
Affärs-och driftförhållanden
7 § Sekretess gäller hos tillsynsmyndigheten i konkurs för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Misstanke om brott
8 § Sekretess gäller hos tillsynsmyndigheten i konkurs för uppgift som angår misstanke om brott och som rör enskilds personliga och ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Internationella avtal
9 § Om sekretess gäller enligt 7 §, får bestämmelserna om undantag från sekretess i 9 kap. 15-27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med avtal som ingåtts med en utländsk myndighet eller ett utländskt organ.
Sekretessbrytande bestämmelse
10 § Sekretessen enligt 7 § hindrar inte att uppgift lämnas till en enskild enligt vad som föreskrivs i konkurslagen (1987:672).
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
11 § Den tystnadsplikt som följer av 4 § och den tystnadsplikt som följer av ett förbehåll som gjorts med stöd av 5 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
34 kap. Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som syftar till att förebygga eller beivra brott, m.m.
Förundersökningar, register, besöksförbud, m.m.
Förundersökning, brottsförebyggande verksamhet, register, m.m.
1 § Sekretess gäller för uppgift om enskilds personliga och ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men och uppgiften förekommer i
1. i utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål,
2. i angelägenhet som avser användning av tvångsmedel i brottmål eller i annan verksamhet för att förebygga brott,
3. i angelägenhet som avser registerkontroll och särskild personutredning enligt säkerhetsskyddslagen (1996:627),
4. i annan verksamhet som syftar till att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott och som bedrivs av åklagarmyndighet, polismyndighet, Skatteverket, Statens kriminaltekniska laboratorium, Tullverket eller Kustbevakningen,
5. i Statens biografbyrås verksamhet att biträda Justitiekanslern, allmän åklagare eller polismyndighet i brottmål,
6. i register som förs av Rikspolisstyrelsen enligt polisdatalagen (1998:622) eller som annars behandlas där med stöd av samma lag,
7. i register som förs enligt lagen (1998:621) om misstankeregister,
8. i register som förs av Skatteverket enligt lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid Skatteverkets medverkan i brottsutredningar eller som annars behandlas där med stöd av samma lag,
9. i särskilt ärenderegister över brottmål som förs av åklagarmyndighet, om uppgiften inte hänför sig till registrering som avses i 4 kap. 1 §, eller
10. i register som förs av Tullverket enligt lagen (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet eller som annars behandlas där med stöd av samma lag.
Sekretessen enligt första stycket 2 gäller hos domstol i dess rättskipande eller rättsvårdande verksamhet endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs. Vid förhandling om användning av tvångsmedel gäller sekretess för uppgift om vem som är misstänkt endast om det kan antas att fara uppkommer för att den misstänkte eller någon närstående till denne utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.
Första stycket gäller inte om annat följer av 6 eller 7 §.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Anmälningar m.m.
2 § Sekretess gäller i verksamhet som avses i 1 § första stycket för uppgift i en anmälan eller annan utsaga av enskild, om det kan antas att fara uppkommer för att någon utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Belastningsregistret
3 § Sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur register som förs enligt lagen (1998:620) om belastningsregister för uppgift i registret. I fråga om utlämnande av sådan uppgift gäller vad som är föreskrivet i den lagen och i säkerhetsskyddslagen (1996:627) samt i förordningar som har meddelats med stöd av dessa lagar.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Bestämmelserna i 9 kap. gäller inte i fråga om sekretessen enligt denna paragraf.
Andra register angående brott m.m.
4 § I annat fall än som avses i 1 § första stycket 6 och 7 och 3 § gäller sekretess i verksamhet som avser förande av eller uttag ur register
1. för uppgift som har tillförts ett särskilt register som förs över strafföreläggande och föreläggande av ordningsbot,
2. för annan uppgift hos Rikspolisstyrelsen, som rör brott eller den som har misstänkts, åtalats eller dömts för brott, om uppgiften har lämnats dit för databehandling inom rättsväsendets informationssystem i annat register än som avses i 1,
3. för belastningsuppgift som har tillförts vägtrafikregistret, och
4. för uppgift som har tillförts särskilt register som författningsenligt förs hos myndighet angående brott eller tjänsteförseelser begångna av personer som är eller har varit verksamma hos myndigheten.
Sekretessen enligt första stycket 1 gäller inte i ärende om strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Besöksförbud
5 § Sekretess gäller i ärende enligt lagen (1988:688) om besöksförbud för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärendet.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Undantag från sekretess
6 § Sekretessen enligt 1 § första stycket gäller inte
1. beslut om huruvida åtal ska väckas, beslut om att förundersökning inte ska inledas eller beslut om att förundersökning ska läggas ned,
2. för uppgift i ärende om strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot,
3. för uppgift som avser omhändertagande enligt 13 § andra stycket polislagen (1984:387), eller
4. för uppgift som hänför sig till sådan verksamhet hos Säkerhetspolisen som avses i 1 § första stycket 1-4 eller 6 eller motsvarande verksamhet enligt äldre bestämmelser, om uppgiften har införts i en allmän handling före år 1949.
7 § Sekretessen enligt 1 § första stycket upphör att gälla hos de myndigheter och i de verksamheter som anges där, om uppgiften lämnas till domstol med anledning av åtal, om inte
1. sekretess för uppgiften ska gälla hos domstolen enligt 12 § eller 35 kap. 2 §,
2. uppgiften uppenbarligen saknar betydelse i målet, eller
3. uppgiften finns i en handling som har kommit från en annan myndighet där uppgiften är sekretessreglerad.
Sekretessbrytande bestämmelser
8 § Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att polisen på begäran av den som lidit person- eller sakskada vid en trafikolycka lämnar uppgift om identiteten hos en trafikant som haft del i olyckan.
Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att en skadelidande eller den som den skadelidande överlåtit sin rätt till, i annat fall än som anges i första stycket, tar del av en uppgift, om den skadelidande eller den som den skadelidande överlåtit sin rätt till behöver uppgiften för att kunna få ett anspråk på skadestånd eller på bättre rätt till viss egendom tillgodosett och det inte bedöms vara av synnerlig vikt för den som uppgiften rör eller någon närstående till den enskilde att den inte lämnas ut, när uppgiften förekommer i
1. en nedlagd förundersökning eller i en förundersökning som avslutats med ett beslut om att åtal inte ska väckas,
2. en annan brottsutredning som utförts enligt bestämmelserna i 23 kap. rättegångsbalken och som avlutats på annat sätt än med beslut att väcka åtal, med strafföreläggande eller med föreläggande av ordningsbot, eller
3. en avslutad utredning enligt 31 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.
.
9 § Sekretessen enligt 1 § första stycket 1 hindrar inte att uppgift lämnas till konkursförvaltare, om uppgiften kan antas ha betydelse för konkursutredningen.
Om en myndighet med stöd av första stycket lämnar uppgift till konkursförvaltare, får myndigheten vid utlämnandet göra förbehåll som inskränker konkursförvaltarens rätt att lämna uppgiften vidare eller att utnyttja den. Ett sådant förbehåll får inte innebära ett förbud att utnyttja uppgiften om den behövs för att förvaltaren ska kunna fullgöra sina skyldigheter med anledning av konkursen.
10 § Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att en uppgift lämnas ut
1. till en enskild enligt vad som föreskrivs i den särskilda lagstiftningen om unga lagöverträdare,
2. till en enskild enligt vad som föreskrivs i säkerhetsskyddslagen (1996:627) samt i förordning som har meddelats med stöd av den lagen,
3. enligt vad som föreskrivs i
- lagen (1998:621) om misstankeregister,
- polisdatalagen (1998:622),
- lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid Skatteverkets medverkan i brottsutredningar,
- lagen (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet,
- förordningar som har stöd i dessa lagar, eller
4. till en enskild enligt vad som föreskrivs i 27 kap. 8 § rättegångsbalken.
Personsäkerhet
11 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga förhållanden som hänför sig till verksamhet som avser personsäkerhetsarbete enligt 2 a § polislagen (1984:387), om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
Vissa typer av brottmål, m.m.
12 § Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i mål om
1. ansvar för sexualbrott,
2. utpressning,
3. brytande av post- eller telehemlighet,
4. intrång i förvar,
5. olovlig avlyssning,
6. dataintrång,
7. brott mot tystnadsplikt,
8. brott genom vilket infektion av HIV har eller kan ha överförts, eller
9. ersättning för skada med anledning av brott som anges i 1-8.
Därutöver gäller sekretess hos domstol för uppgift om en ung person som skildras i pornografisk bild, om det kan antas att denne eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i mål om
1. ansvar för barnpornografibrott,
2. ersättning för skada med anledning av sådant brott, och
3. förverkande av skildring med sådant innehåll.
Sekretessen enligt första och andra styckena gäller även i ärende som rör brott som anges i denna pargraf.
Sekretessen enligt denna paragraf gäller inte för uppgift om vem som är tilltalad eller svarande.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Särskild personutredning, m.m.
13 § Sekretess gäller hos domstol i brottmål samt i annat mål eller ärende som bestämmelserna om förundersökning i brottmål är tillämpliga på, för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden som framkommer vid särskild personutredning, rättspsykiatrisk undersökning eller annan sådan utredning, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Samma sekretess gäller i en annan myndighets verksamhet för att bistå domstol med sådan utredning.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Medling med anledning av brott
14 § Sekretess gäller i verksamhet enligt lagen (2002:445) om medling med anledning av brott för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i sjuttio år.
Kriminalvården
15 § Sekretess gäller inom kriminalvården för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men eller att någon kan komma att utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut av Kriminalvården, Kriminalvårdsnämnden, en övervakningsnämnd och inte heller annat beslut i ett kriminalvårdsärende enligt brottsbalken eller lagstiftningen om kriminalvård i anstalt.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Överförande av verkställighet
16 § Sekretess gäller hos regeringen i ärende om överförande av verkställighet av brottmålsdom för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men eller att någon kan komma att utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte regeringens beslut i ärende.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Nåd och omvandling av fängelsestraff
17 § Sekretess gäller i ärende om nåd och i ärende enligt lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller även hos myndighet som lämnar biträde i sådana ärenden.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Brottsskadeersättning
Hälsotillstånd m.m.
18 § Sekretess gäller hos Brottsoffermyndigheten i ärende om brottsskadeersättning för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Överföring av sekretess
19 § Om Brottsoffermyndigheten i ärende som avses i 18 § får en uppgift från en annan myndighet och uppgiften är sekretessreglerad där till skydd för enskilds intresse, tillämpas den sekretessregleringen på uppgiften också hos Brottsoffermyndigheten. Förekommer uppgiften i en sådan handling som har upprättats med anledning av ärendet, gäller dock sekretessen hos Brottsoffermyndigheten endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
Polisens sociala verksamhet, m.m.
Hjälp och bistånd åt enskilda, omhändertaganden, m.m.
20 § Sekretess gäller hos polismyndighet för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften hänför sig till
1. verksamhet som enbart innefattar hjälp eller annat bistånd åt enskild,
2. ärende om omhändertagande eller handräckning enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård eller om vård av missbrukare utan samtycke inom socialtjänsten,
3. ärende om handräckning enligt lagstiftningen om omsorger om psykiskt utvecklingsstörda, vård av unga utan samtycke inom socialtjänsten eller enligt lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård,
4. ärende som avses i 21 kap. föräldrabalken, eller
5. verksamhet som innefattar handräckning enligt smittskyddslagstiftningen eller annat bistånd åt smittskyddsläkare.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Anmälningar m.m.
21 § Sekretess gäller hos polismyndighet i ärende om omhändertagande som avses i 20 § första stycket 2 för anmälan eller någon annan uppgift från enskild, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne kan komma att utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Passärenden
22 § Sekretess gäller i ärende enligt passlagen (1978:302) för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärendet.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Ärende enligt vapenlagen
23 § Sekretess gäller hos polismyndighet för uppgift om en enskilds personliga förhållanden i ärende enligt vapenlagen (1996:67), om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
24 § Den tystnadsplikt som följer av 11 § och av ett förbehåll som gjorts med stöd av 9 § andra stycket inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
De tystnadsplikter som följer av 15 och 16 §§ inskränker rätten att meddela och offentligöra uppgifter, när det gäller uppgift vars röjande kan antas medföra fara för att någon utsätts för våld eller annat allvarligt men.
35 kap. Sekretess till skydd för enskild i vissa mål och ärenden hos domstol, vid medling i arbetstvister, i ärenden om rättshjälp, m.m.
Vissa mål och ärenden hos domstol samt medling i arbetstvister
Familjerättsliga mål eller ärenden
1 § Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i
1 ärende enligt lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn,
2. ärende om adoption enligt 4 kap. föräldrabalken,
3. ärende om anordnande av godmanskap enligt 11 kap. 4 § föräldrabalken, eller
4. ärende om förvaltarskap.
Sekretess gäller hos domstol för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om en part begär det och det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i
1. äktenskapsmål,
2. mål och ärenden enligt föräldrabalken i andra fall än som anges i första stycket, eller
3. ärenden enligt lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. och om överflyttning av barn.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Affärs- eller driftförhållanden
2 §16 Sekretess gäller hos domstol i mål eller ärende i domstolens rättskipande eller rättsvårdande verksamhet för uppgift om en myndighets eller en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör lider avsevärd skada om uppgiften röjs. I mål eller ärenden enligt 3 kap. 2 § samt 7 kap. 1 och 2 §§ konkurrenslagen (2008:579) gäller dock sekretess för uppgift om sådana förhållanden redan, om det kan antas att den som uppgiften rör lider skada om uppgiften röjs.
Första stycket tillämpas inte, om någon annan sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse är tillämplig på uppgiften och innebär att sekretess inte ska gälla.
För uppgift som avses i första stycket och som lämnas vid ett förhör enligt 26 § eller 50 § lagen (1999:116) om skiljeförfarande gäller sekretess hos domstol, om en part begär det och det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör lider skada.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Medling i arbetstvister
3 § Sekretess gäller för uppgift som en part i en arbetstvist har lämnat till en medlare eller till Medlingsinstitutet, om uppgiftslämnaren har gjort förbehåll om detta.
Sekretess gäller hos Medlingsinstitutet även för uppgift i ett kollektivavtal om en parts affärs- eller driftförhållanden eller en annan enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att parten eller den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Mål om kollektivavtal, diskriminering, m.m.
4 §17 Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i
1. mål om kollektivavtal, och
2. mål om tillämpningen av
- lagen (1982:80) om anställningsskydd,
- lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet,
- 31-33 §§ lagen (1994:260) om offentlig anställning,
- 4-11 §§ lagen (1994:261) om fullmaktsanställning,
- 2 och 5 kap. diskrimineringslagen (2008:567)
- 3-7 §§ lagen (2002:293) om förbud mot diskriminering av deltidsarbetande arbetstagare och arbetstagare med tidsbegränsad anställning, eller
- 14 a kap. 7-12 §§ skolagen (1985:1100).
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Prövning av fråga om utlämnande av miljöinformation
5 § Får en domstol uppgift från ett sådant organ som avses i lagen (2005:181) om miljöinformation hos vissa enskilda organ för att domstolen ska pröva fråga om utlämnande av uppgiften, gäller sekretess för uppgiften om inte domstolen finner att uppgiften ska lämnas ut enligt samma lag.
Rättshjälp eller annat bistånd till enskild
6 § Sekretess gäller hos Rättshjälpsmyndigheten, Rättshjälpsnämnden samt Justitiekanslern i ärende om rättshjälp,
1. för uppgift som angår den rättsliga angelägenhet som ärendet avser,
2. för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i övrigt, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärendet.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
7 § Sekretess gäller hos Utrikesdepartementet och inom utrikesrepresentationen för uppgift i ärende om ekonomiskt bistånd, biträde i rättslig angelägenhet eller utredning eller annat liknande bistånd åt enskild, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende om ekonomiskt bistånd.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
8 § De tystnadsplikter som följer av 3 § första stycket och 6 § första stycket 1 inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
Den tystnadsplikt som följer av 7 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift som hänför sig till ärende om annat än ekonomiskt bistånd till enskild.
36 kap. Sekretess till skydd för enskild vid utlänningskontroll, i Schengensamarbetet, m.m.
Utlänningskontroll, ärenden om medborgarskap, m.m.
Utlänningskontroll och ärenden om medborgarskap
1 § Utöver vad som följer av 20 kap. 7 § gäller sekretess i verksamhet för kontroll över utlänningar och i ärende om svenskt medborgarskap, för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.
I verksamhet för kontroll över utlänningar gäller sekretess också för anmälan eller någon annan utsaga av en enskild, om det kan antas att fara uppkommer att för att den som har gjort anmälan eller lämnat uppgiften eller någon närstående till denne utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.
Beträffande beslut i ärenden gäller sekretessen enligt första och andra styckena endast för uppgifter i skälen.
Sekretessen enligt första och andra styckena gäller också hos myndighet som lämnar biträde i ett ärende eller verksamhet som avses där.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Internationella avtal
2 § Sekretess gäller, i den utsträckning riksdagen har godkänt ett avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, för uppgifter som avses i 1 § och i 20 kap. 7 § och som en myndighet fått enligt avtalet. Bestämmelserna om undantag från sekretess i 9 kap. 15-27 §§ och 28 § första stycket får inte tillämpas i strid med avtalet.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Statlig ersättning för kostnader, medverkan till bosättning m.m.
3 § Utöver vad som följer av 20 kap. 7 § gäller sekretess hos Migrationsverket för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och när uppgiften förekommer
1. i ärende om statlig ersättning för kostnader för mottagande av flyktingar och andra skyddsbehövande som beviljats uppehållstillstånd och av personer som beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning till sådana utlänningar, eller
2. i verksamhet som avser medverkan till bosättning för personer som omfattas av 1.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Upplysningar m.m. om krigsfångar och andra skyddade personer
4 § Utöver vad som följer av 20 kap. 7 § gäller sekretess hos Totalförsvarets pliktverk och Migrationsverket i verksamhet som avser mottagande och vidarebefordran av upplysningar m.m. om krigsfångar och andra skyddade personer som avses i Genèvekonventionerna den 12 augusti 1949 rörande skydd för offren i internationella väpnade konflikter och tilläggsprotokollen till konventionerna, för uppgift om en enskilds vistelseort, hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Sekretessbrytande bestämmelse
5 § Sekretess enligt 4 § hindrar inte att uppgifter som avses i den paragrafen lämnas till den nationella upplysningsbyrån enligt vad som föreskrivs i 6 kap. 1 § lagen (2006:544) om kommuners och lanstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap och förordningen (1996:1475) om skyldighet att lämna upplysningar m.m. om krigsfångar och andra skyddade personer.
Schengens informationssystem
Framställningar om omhändertaganden
6 § Sekretess gäller hos polismyndighet, åklagarmyndighet, Rikspolisstyrelsen, Tullverket, Kustbevakningen och Migrationsverket för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan lämnas ut utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men och uppgiften förekommer i en angelägenhet som avser en framställning enligt 3 § lagen (2000:344) om Schengens informationssystem om
1. omhändertagande av en person som har efterlysts för överlämnande eller utlämning,
2. att en person ska nekas tillträde till eller uppehållstillstånd i Schengenstaterna (spärrlista),
3. tillfälligt omhändertagande av en person med hänsyn till dennes eller någon annans säkerhet, eller
4. dold övervakning eller särskilda kontrollåtgärder.
Sekretess gäller hos myndighet som prövar ansökningar om visering och uppehållstillstånd för uppgift om en enskilds personliga förhållanden i en angelägenhet som avser en sådan framställning som avses i första stycket 2 under samma förutsättningar som anges i första stycket.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjutio år.
Sekretessbrytande bestämmelse
7 § Sekretessen enligt 6 § hindrar inte att uppgift lämnas ut enligt vad som föreskrivs i polisdatalagen (1998:622) och lagen (2000:344) om Schengens informationssystem.
37 kap. Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som rör totalförsvar, krisberedskap, m.m.
Totalförsvarsplikt m.m.
Utredning, inskrivning, krigsplacering, m.m.
1 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i ärende om
1. utredning om totalförsvarspliktigas personliga förhållanden,
2. antagning av kvinnor till befattningar inom totalförsvaret som kräver längre grundutbildning än 60 dagar,
3. inskrivning och krigsplacering av totalförsvarspliktiga
4. antagning till utbildning vid Försvarsmakten, eller
5. skyldighet att tjänstgöra med totalförsvarsplikt samt uppskov med och avbrott i sådan tjänstgöring.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Personalvård för den som tjänstgör med totalförsvarsplikt
2 § Sekretess gäller inom personalvård för den som tjänstgör med totalförsvarsplikt för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning och för uppgift om en enskilds personliga förhållanden hos konsulent eller annan befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med råd och hjälp i personliga angelägenheter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Utbildning för totalförsvarsändamål
3 § Sekretess gäller inom utbildning för totalförsvarsändamål av den som tjänstgör med totalförsvarsplikt, för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning och för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Underrättelseverksamhet m.m.
4 § Sekretess gäller hos Försvarsmakten i försvarsunderrättelseverksamheten och den militära säkerhetstjänsten samt hos Försvarets radioanstalt i underrättelse- och säkerhetsverksamheten för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider skada eller men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Särskild sambandstjänst inom totalförsvaret
5 § Sekretess gäller för uppgift vid särskild sambandstjänst inom totalförsvaret, om uppgiften avser telemeddelande som utomstående utväxlar på telenät.
Samhällsplanering och försörjningsberedskap
6 § Sekretess gäller för sådan uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden som har lämnats till följd av särskild lagstiftning om uppgiftsskyldighet i frågor som rör samhällsplanering eller försörjningsberedskap eller försörjningsberedskap vid oljekriser, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Beredskapsförberedelser
7 § Sekretess gäller hos kommuner och landsting i verksamhet som avser beredskap för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap eller planering enligt förfogandelagen (1978:262)
1. för uppgift om en enskilds affärs eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och
2. för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för verksamheten.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
8 § Sekretess gäller hos Utrikesdepartementet, inom utrikesrepresentationen och hos Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), för sådan uppgift om en enskild som hänför sig till utlandsmyndighets beredskapsplanering, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
9 § Den tystnadsplikt som följer av 3 § första stycket, 6 §, 7 § första stycket 2 och 8 § inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
38 kap. Sekretess till skydd för enskild hos övriga myndigheter och i övriga verksamheter
Val
1 § Sekretess gäller för uppgift om hur en väljare har röstat vid val enligt vallagen (2005:837) och som
1. framkommit då biträde lämnats åt väljaren vid röstningen, eller
2. framgår av innehållet i ett avgivet valkuvert som inte har öppnats för rösträkning enligt bestämmelserna i 11 och 12 kap. samma lag.
Notarius publicus
2 § Sekretess gäller i notarius publicus verksamhet som följer av lag eller annan författning
1. för uppgift som det kan antas att den rättssökande har förutsatt ska bli behandlad förtroligt, och
2. för uppgift i övrigt om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.
Sekretess gäller inte för uppgift om protest av växel eller check.
Biblioteksverksamhet
3 § Sekretess gäller i biblioteksverksamhet för uppgift i register om en enskilds lån, reservation eller annan form av beställning, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon närstående lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Växeltelefonister
4 § För personal i en myndighets telefonväxel gäller sekretess för uppgift som har inhämtats vid tjänstgöringen och som avser telefonsamtal till eller från någon annan person hos myndigheten.
Teknisk bearbetning och lagring
5 § Sekretess gäller i verksamhet för enbart teknisk bearbetning eller teknisk lagring för någon annans räkning av personuppgifter som avses i personuppgiftslagen (1998:204), för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.
Skadereglering
Skaderegleringsverksamhet
6 § Sekretess gäller i verksamhet som avser skadereglering för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider betydande men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ett ärende.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Överföring av sekretess
7 § Om en myndighet i verksamhet som avses i 6 § får en uppgift från en annan myndighet och uppgiften är sekretessreglerad där till skydd för en enskilds intresse, tillämpas den sekretessregleringen också hos den mottagande myndigheten. Förekommer uppgiften i en sådan handling som har upprättats med anledning av verksamheten gäller sekretessen hos den mottagande myndigheten endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ett ärende.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
8 § Den tystnadsplikt som följer av 1, 2, 4 och 5 §§ inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
39 kap. Sekretess till skydd för enskild i personaladministrativ verksamhet
Personaladministrativ verksamhet hos den myndighet där personalen är anställd
Personalsocial verksamhet
1 § Sekretess gäller i personalsocial verksamhet för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om en enskilds personliga förhållanden hos psykolog, personalkonsulent eller en annan sådan befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med råd och hjälp i personliga angelägenheter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.
Sekretess gäller i verksamhet som avses i första stycket för annan uppgift om en enskilds personliga förhållanden än de som anges där, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Personaladminstrativ verksamhet i övrigt
2 § Sekretess gäller i övrig personaladministrativ verksamhet än som anges i 1 § för dels uppgift om en enskilds hälsotillstånd, dels sådan uppgift om en enskilds personliga förhållanden som hänför sig till ärende om omplacering eller pensionering av en anställd, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte i ärende om anställning eller disciplinansvar och inte heller beslut i annat ärende som avses i det stycket.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Adresser, telefonnummer, m.m.
3 § Sekretess gäller i annat fall än som avses i 1 och 2 §§ i personaladministrativ verksamhet för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.
Vidare gäller sekretess hos Riksdagens ombudsmän i myndighetens personaladministrativa verksamhet för uppgift om en enskilds bostadsadress, hemtelefonnummer, personnummer och andra jämförbara uppgifter avseende personalen, uppgift i form av fotografisk bild som utgör underlag för tjänstekort samt uppgift om närstående till personalen, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men. Motsvarande sekretess gäller, i den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, hos myndighet där personalen särskilt kan riskera att utsättas för våld eller annat allvarligt men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Tjänstgöringsomdömen inom utrikesförvaltningen
4 § Sekretess gäller för uppgift i tjänstgöringsomdöme som upprättats inom utrikesförvaltningen.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
Personaladministrativ verksamhet som utförs av en annan myndighet
5 § Om en myndighets personaladministrativa verksamhet till viss del utförs av en annan myndighet, gäller sekretessen enligt 1-4 §§ i tillämpliga delar även hos den myndigheten.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
6 § Den tystnadsplikt som följer av 1 § begränsar rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter. Detta gäller även vid tillämpning av 5 §.
AVD. VI. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM SEKRETESS HOS VISSA ORGAN
40 kap. Riksdagen och regeringen
Riksdagen
Sammanträde med riksdagens kammare, beslut och protokoll
1 § För uppgift om vad som har förekommit vid sammanträde med riksdagens kammare tillämpas sekretessbestämmelserna i denna lag endast om sammanträdet har hållits inom stängda dörrar.
För uppgift som har tagits in i kammarens protokoll gäller sekretess enligt denna lag endast i de fall som avses i 14 kap. För uppgift i annat riksdagens protokoll eller beslut tillämpas endast bestämmelserna i 14 kap., 18 kap. 7 § och, när det gäller EU-nämndens stenografiska uppteckningar enligt 10 kap. 9 § riksdagsordningen, 15 kap. denna lag.
Tystnadsplikt för riksdagsledamot
2 § Föreskrifterna i 6 kap. 2 § samt 7 kap. gäller inte ledamot av riksdagen, när det är fråga om uppgift som ledamoten har tagit emot under utövandet av sitt uppdrag. Föreskrifter om tystnadsplikt för riksdagsledamöter och för tjänstemän i riksdagen finns i 10 kap. 7 § regeringsformen samt 2 kap. 4 §, 4 kap. 17 § och 10 kap. 8 § riksdagsordningen.
Överföring av sekretess
3 § Får riksdagen från regeringen en uppgift som är sekretessreglerad där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos riksdagen.
4 § Om en uppgift som är sekretessreglerad hos en myndighet överlämnas till riksdagen för prövning av om den ska lämnas ut, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos riksdagen.
Regeringen
Överföring av sekretess
5 § Får regeringen i verksamhet som avser uppföljning av myndigheters arbetsgivarpolitik från en annan myndighet en uppgift som där omfattas av överförd sekretess enligt 10 kap. 4 § eller av sekretess enligt 19 kap. 6 §, blir dessa bestämmelser tillämpliga på uppgiften även hos regeringen. Detta gäller inte om uppgiften tas in i ett beslut av regeringen.
6 § Om en uppgift som är sekretessreglerad hos en myndighet överlämnas till regeringen för prövning av om den ska lämnas ut, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos regeringen.
Prövning av begäran om utlämnande av uppgift
7 § Om en viss myndighet enligt denna lag ska pröva begäran om utlämnande av uppgift till en enskild, ska i stället regeringen göra prövningen om uppgiften finns hos regeringen. Detta gäller dock inte om en departementschef ska göra prövningen.
41 kap. Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden och undersökningskommissioner, m.m.
Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern
1 § Sekretess gäller hos Riksdagens ombudsmän och Justitiekanslern i deras tillsyn över offentlig verksamhet och hos Justitiekanslern i verksamhet för att bevaka statens rätt eller bistå regeringen med råd och utredningar i juridiska angelägenheter endast i den utsträckning som följer av 2-4 §§.
Sekretessen gäller inte i något fall beslut av justitieombudsman som innebär att ett ärende avgörs.
2 § Får en justitieombudsman eller Justitiekanslern i verksamhet som anges i 1 § uppgift från en enskild gäller
1. sekretess enligt 14 kap. endast om det kan antas att riket lider betydande men om uppgiften röjs,
2. sekretess till skydd för enskilds personliga förhållanden endast om uppgiften är sekretessreglerad hos den myndighet som ärendet får anses avse och det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider betydande men om uppgiften röjs.
Utöver vad som följer av första stycket gäller sekretess för uppgift från en enskild i Justitiekanslerns verksamhet för att bevaka statens rätt, om uppgiften tagits emot med anledning av rättstvist och det kan antas att det allmännas ställning som part försämras om uppgiften röjs.
3 § Om en justitieombudsman eller Justitiekanslern har beslutat att inleda en förundersökning, tillämpas 17 kap. 1-4 §§ och 34 kap. 1-8 §§ i verksamhet som anges i 1 § och som utövas av honom eller henne i egenskap av åklagare.
4 § Får en justitieombudsman eller Justitiekanslern i verksamhet som anges i 1 § från myndighet uppgift som är sekretessreglerad där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos ombudsmannen eller Justitiekanslern. Förekommer uppgiften i sådan handling som har upprättats med anledning av verksamheten gäller dock sekretessen hos ombudsmannen eller Justitiekanslern endast om det kan antas att allmänt eller enskilt intresse lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs.
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden
5 § Hos Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden gäller sekretess i dess tillsynsverksamhet enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet endast i den utsträckning som följer av 6-9 §§.
6 § Om nämnden i verksamhet som avses i 5 § får en uppgift från en enskild, gäller sekretess
1. enligt 16 kap. endast om det kan antas att riket lider betydande skada om uppgiften röjs,
2. enligt 18 kap. endast om det kan antas att verksamhet för att förebygga eller beivra brott allvarligt motverkas om uppgiften röjs.
Om nämnden i verksamhet som avses i 5 § får en uppgift från en enskild och uppgiften är sekretessreglerad till skydd för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos den myndighet som ärendet får anses avse, ska den sekretessbestämmelsen tillämpas även hos nämnden.
7 § Om nämnden i verksamhet som avses i 5 § får en uppgift från en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation och uppgiften är sekretessreglerad hos den myndighet som ärendet får anses avse, ska den sekretessbestämmelsen tillämpas även hos nämnden.
8 § Om nämnden i verksamhet som avses i 5 § från en myndighet får en uppgift som är sekretessreglerad där, ska den sekretessbestämmelsen tillämpas på uppgiften även hos nämnden.
Undersökningskommissioner m.m.
9 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga och ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men och uppgiften förekommer hos
1. kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet i dess verksamhet för sådan granskning, och
2. det nationella rådet för samordning och stöd till drabbade med anledning av naturkatastrofen i Asien i den del dess verksamhet avser kontakter med de drabbade och anhöriga till katastrofens offer.
Sekretess gäller hos kommissionen för utvärdering av nationell krishanteringsförmåga med anledning av naturkatastrofen i Asien i dess verksamhet för sådan utvärdering för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider skada eller men om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
10 § Regeringen får meddela föreskifter om att sekretess, motsvarande den som enligt detta kapitel gäller hos Justitiekanslern, ska gälla i verksamhet som bedrivs av en särskild undersökningskommission som regeringen har tillsatt.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
11 § Den tystnadsplikt som följer av 9 § första stycket 1 inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om en uppgift om enskilds personliga förhållanden.
42 kap. Domstolar m.m.
Tillämpliga sekretessbestämmelser
1 § Om en sekretessbestämmelse gäller för en uppgift i en viss typ av ärende eller i en viss typ av verksamhet och ett beslut av en myndighet i ett sådant ärende eller i en sådan verksamhet överklagas till en förvaltningsdomstol, är sekretessbestämmelsen, om inte annat följer av 3 §, primärt tillämplig även hos förvaltningsdomstolen vid handläggning av överklagandet.
Primära sekretessbestämmelser som i övrigt är tillämpliga hos domstolar finns, förutom i detta kapitel, även i avdelning IV och V.
2 § Om en domstol i dess rättskipande eller rättsvårdande verksamhet får en uppgift från en domstol eller en annan myndighet och uppgiften är sekretessreglerad där, blir sekretessbestämmelsen, om inte annat följer av 3 §, tillämplig på uppgiften även hos den mottagande domstolen.
Första stycket tillämpas inte om det finns en primär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse som är tillämplig på uppgiften hos domstolen. Om uppgiften omfattas av sekretess enligt 20 kap. 1 eller 4 § tillämpas dock första stycket om den sekundära sekretessbestämmelsen ger ett starkare skydd för uppgiften.
3 § Bestämmelserna om sekretess i 18 kap., 27 kap. 11 §, 28 kap. 1-4 §§, 29 kap. 1-7, 23-25, 27 och 28 §§, 30 kap. 1 § första stycket och 2-4, 12, 16, 17 och 24 §§, 31 kap. 3 §, 34 kap. 14 och 15 §§, 35 kap. 6 och 7 §§, 37 kap. 5, 6 och 8 §§ samt 38 kap. 2 § tillämpas inte hos domstol i dess rättskipande eller rättsvårdande verksamhet.
Sekretessen enligt 34 kap. 1 § första stycket 1 gäller hos domstol i dess rättskipande eller rättsvårdande verksamhet endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs.
Första och andra styckena gäller inte om domstolen har fått uppgiften för att pröva om den kan lämnas ut.
Förhandling
Bild i en ljud- och bildupptagning
4 § Sekretess gäller hos domstol för uppgift i bild som ingår i en ljud- och bildupptagning av ett förhör som hållits i domstol, om det inte står klart att uppgiften kan röjas för utan att den hörde lider men.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Upphörande av sekretess i vissa fall
5 § En sekretessbestämmelse som gäller för en uppgift i ett mål eller ett ärende i en domstols rättskipande eller rättsvårdande verksamhet upphör att vara tillämplig i målet eller ärendet, om uppgiften förebringas vid offentlig förhandling i samma mål eller ärende. Detta gäller dock inte sekretess enligt 4 § och 17 kap. 15 §.
Om en uppgift som avses i första stycket förebringas vid en förhandling inom stängda dörrar, är sekretessbestämmelsen tillämplig även under domstolens fortsatta handläggning av målet eller ärendet, om domstolen inte beslutar annat. Sedan domstolen har skilt målet eller ärendet från sig fortsätter dock sekretessbestämmelsen att vara tillämplig endast i den utsträckning domstolen i domen eller beslutet har beslutat det enligt 9 § andra och tredje styckena.
Överläggning hos domstol och annan myndighet
Domstols överläggningar
6 § Sekretess gäller hos domstol i dess rättskipande eller rättsvårdande verksamhet för uppgift om
1. innehållet i ännu inte meddelad dom eller i annat ännu inte meddelat beslut,
2. vad som har förekommit vid överläggning inom stängda dörrar angående dom eller annat beslut.
Jurys överläggningar
7 § Vad som sägs i 6 § om sekretess för innehållet i en dom eller ett beslut och för vad som har förekommit vid en överläggning inom stängda dörrar gäller också i fråga om en jurys svar på frågan huruvida brott föreligger samt i fråga om juryns överläggning.
Annan myndighets överläggningar
8 § Om synnerliga skäl talar för det, får regeringen i annat fall än som avses i 6 och 7 §§ meddela föreskrifter om att sekretess ska gälla hos statlig myndighet för uppgift om
1. innehållet i ännu inte avkunnat eller expedierat beslut, i vilket ändring kan sökas hos domstol, och
2. vad som har förekommit vid överläggning inom stängda dörrar angående sådant beslut.
Dom eller annat beslut
Upphörande av sekretess i vissa fall
9 § En sekretessbestämmelse som gäller för en uppgift i ett mål eller ett ärende i en domstols rättskipande eller rättsvårdande verksamhet upphör att vara tillämplig om uppgiften tas in i en dom eller ett annat beslut i samma mål eller ärende.
Första stycket tillämpas inte, om domstolen i domen eller beslutet har förordnat att sekretessbestämmelsen ska vara tillämplig även i fortsättningen. Sådant förordnande ska alltid meddelas för uppgift för vilken sekretess gäller enligt 26 kap. 6 § andra stycket, om det skulle strida mot avtal som anges där att uppgiften röjs.
Förordnande om att en sekretessbestämmelse fortsätter att vara tillämplig får inte omfatta domslutet eller motsvarande del av annat beslut, såvida inte rikets säkerhet eller annat intresse av synnerlig vikt oundgängligen påkallar det. Rör målet eller ärendet någons civila rättigheter och skyldigheter eller anklagelse mot någon för brott, gäller dessutom att förordnande som omfattar domslut eller motsvarande del av annat beslut får meddelas endast om riket befinner sig i krig eller krigsfara eller om det råder andra utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig.
Överföring av sekretess till annan myndighet
10 § Om en annan domstol eller myndighet får del av en dom eller ett beslut, vari en domstol har meddelat ett förordnande enligt 9 §, blir den sekretessbestämmelse som förordnandet avser tillämplig på uppgiften också hos den mottagande myndigheten. Detta gäller dock inte om en primär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse ändå är tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten
Prövning av ett sekretessförordnande vid överklagande
11 § Överklagas en dom eller ett beslut vari en domstol har meddelat ett förordnande enligt 9 §, ska den högre rätten pröva förordnandet när den skiljer målet eller ärendet från sig.
Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter
12 § Den tystnadsplikt som följer av 4, 6 och 7 §§ begränsar rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
AVDELNING VII. TYSTNADSPLIKTER SOM FÖLJER AV ANDRA FÖRFATTNINGAR OCH SOM INSKRÄNKER RÄTTEN ATT MEDDELA OCH OFFENTLIGGÖRA UPPGIFTER
43 kap. Tystnadsplikter som följer av andra författningar och som inskränker rätten att meddela och offentligöra uppgifter
Regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och riksdagsordningen
1 § Följande tystnadsplikter inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.
Tystnadsplikt som följer av
när det är fråga om uppgift
1. beslut enligt 10 kap. 7 § tredje stycket andra meningen regeringsformen
2. 2 kap. 4 § andra stycket riksdagsordningen
vars röjande kan antas sätta rikest säkerhet i fara eller annars skada landet allvarligt
3. beslut enligt 4 kap. 17 § eller 10 kap. 8 § riksdagsordningen
vars röjande kan antas sätta rikest säkerhet i fara eller annars skada landet allvarligt
4. 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen
Rättegångsbalken
2 § Följande tystnadsplikter inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.
Tystnadsplikt som följer av
när det är fråga om uppgift
1. förordnande med stöd av 5 kap. 4 § eller 23 kap. 10 § femte stycket rättegångsbalken
2. 8 kap. 4 § första stycket andra meningen rättegångsbalken
Lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område och socialtjänstlagen (2001:435)
3 § Följande tystnadsplikter inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.
Tystnadsplikt som följer av
när det är fråga om uppgift
1. 2 kap. 8-10 §§ lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område
2. 15 kap. 2 § socialtjänstlagen (2001:453)
Postlagen (1993:1684) och lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation
4 § Följande tystnadsplikter inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.
Tystnadsplikt som följer av
när det är fråga om uppgift
1. 19 § första stycket 1 och 3 postlagen (1993:1684)
2. 6 kap. 20 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation
Om innehållet i ett elektroniskt meddelande eller som annars rör ett särskilt sådant meddelande
3. 6 kap. 21 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation
Om kvarhållande av försändelse på befordringsföretag eller om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning på grund av beslut av domstol, undersökningsledare eller åklagare
Annan lagstiftning
5 § Följande tystnadsplikter inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.
Tystnadsplikt som följer av
när det är fråga om uppgift
1. förordnande med stöd av 7 § lagen (1999:988) om förhör m.m. hos kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet
2. 7 kap. 1 § 1 lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap
3. 7 kap. 20 a § försäkringsrörelselagen (1982:713), 20 b § lagen (1972:262) om understödsföreningar och 5 kap. 15 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinsituts verksamhet i Sverige
Bilaga
I enlighet med vad som anges i 2 kap. 4 § ska vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.
Organ
Verksamhet
Arbetslöshetskassor enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor
prövning av ärenden om arbetslöshetsersättning och av ärenden om medlemsavgift för arbetslös medlem (SFS 1997:239)
Besiktningsorgan enligt fordonslagen (2002:574)
fordonskontroll (SFS 2002:574)
Bolag, föreningar, samfälligheter, registrerade trossamfund och organisatoriska delar av sådana samfund eller andra enskilda där totalförsvarspliktiga fullgör civilplikt
prövning av frågor om ledighet och förmåner för totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt (SFS 1994:1809)
Chalmers tekniska högskola aktiebolag
all verksamhet
Familjemedicinska institutet i Sverige, ideell förening
all verksamhet
Folkbildningsförbundet
fördelning av statliga medel mellan länsbildningsförbunden för stöd till kulturverksamhet genom ideella föreningar (SFS1976:1046)
Folkbildningsrådet
fördelning av statsbidrag mellan folkhögskolor och studieförbund (SFS 1976:1046)
Frökontrollen Mellansverige Aktiebolag
certifiering av utsäde (SFS 2000:1330)
Föreningen Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS)
fördelning av statliga medel till bild- och formkonstnärer (SFS 1992:318)
Föreningen Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation (SAMI)
fördelning av statliga medel till utövande konstnärer på musikområdet för utlåning genom det allmänna biblioteksväsendet av verk som de har medverkat i (SFS 1992:318)
Föreningen Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå (STIM)
fördelning av statliga medel till upphovsmän på musikområdet för utlåning av deras verk genom det allmänna biblioteksväsendet (SFS 1992:318)
Handelshögskolan i Stockholm
statligt stöd i form av utbildningsbidrag för doktorander (SFS 1976:1046)
Hjälpmedelsinstitutet
all verksamhet (SFS 1998:1214)
Högskolan för lärarutbildning och kommunikation i Jönköping aktiebolag
all verksamhet
Högskolan i Jönköping Service aktiebolag
all verksamhet
Ingenjörshögskolan i Jönköping
aktiebolag
All verksamhet
Institutet för professionell utveckling av läkare i Sverige (IPULS)
prövning av frågor om tillhandahållande och fördelning av platser till specialistkompetenskurser som ingår i läkares vidareutbildning och som anordnas med statliga medel (SFS 1998:531)
Internationella Handelshögskolan i Jönköping aktiebolag
All verksamhet
Kungliga Svenska Aeroklubben
besiktning och tillsyn av luftfartyg samt utfärdande och förnyande av luftvärdighetsbevis (SFS 1957:297)
Länsbildningsförbunden
statligt stöd till kulturverksamhet genom ideella föreningar (SFS 1976:1046)
Musikaliska akademien
statligt stöd till utbildnings- och utgivningsverksamhet (SFS 1976:1046 och 1992:318)
Notarius publicus
all verksamhet som Notarius publicus (SFS 1981:1363)
Posten Aktiebolag
Medverkan vid val (SFS 1993:1689 och 1993:1690), folkomröstning (SFS 1993:1696), särskild postdelgivning (SFS 1993:1688), tullkontroll (SFS 1993:1698), utlämnande av körkort (SFS 1993:1695) samt handläggning av flyttningsanmälningar (SFS 1993:1699)
Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag
Ärenden om TV-avgifter (SFS 1989:41)
Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB och SBAB, Statens Bostadslåneaktiebolag samt det av staten ägda bolag som övertar ansvaret för de statligt finansierade bostadslånen
förvaltning av de lån som anges i bilagan till lagen (1996:1179) om ändrade förutsättningar för vissa statligt reglerade bostadslån m.m. samt lån enligt förordningen (1989:858) om ersättningslån för bostadsändamål, i den mån handlingarna inkommit eller upprättats före den 1 januari 1997, och för tiden därefter sådana handlingar i låneärenden enligt förordningen (1983:1021) om tilläggslån för ombyggnad av bostadshus, m.m. som överlämnas av Boverket samt handlingar i ärenden om icke utbetalda bostadslån till ny- eller ombyggnad enligt nybyggnadslåneförordningen (1986:692) för bostäder eller ombyggnadslåneförordningen (1986:693) för bostäder
Stiftelsen Chalmers tekniska högskola
all verksamhet
Stiftelsen framtidens kultur
all verksamhet
Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa
all verksamhet
Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning
all verksamhet
Stiftelsen för Internationella institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds universitet
all verksamhet
Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling
all verksamhet
Stiftelsen för miljöstrategisk forskning
all verksamhet
Stiftelsen för vård- eller allergiforskning
all verksamhet
Stiftelsen högskolan i Jönköping
all verksamhet
Stiftelsen Innovationscentrum
all verksamhet
Stiftelsen Nordiska museet
prövning av anställnings- och arbetsvillkor och andra frågor som rör statligt reglerad anställning hos stiftelsen (SFS 1992:318) samt prövning av ansökningar om tillstånd till utförsel av vissa äldre kulturföremål (SFS 1988:950)
Stiftelsen Norrlandsfonden
förvaltningen av statligt reglerade regionala utvecklingslån och lokaliseringslån som beslutats enligt förordningen (1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd eller motsvarande äldre bestämmelser (SFS 1998:775)
Stiftelsen Svenska Filminstitutet
all verksamhet utom verksamhet som avser fördelning av stöd enligt filmavtal
Stiftelsen Svenska institutet
all verksamhet
Stiftelsen Svensk-norska
samarbetsfonden
statligt stöd i form av stipendier (SFS 1992:318)
Stiftelserna Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI), Tekniska museet och WHO Collaborating Center on International Drug Monitoring
prövning av anställnings- och arbetsvillkor och andra frågor som rör statligt reglerad anställning hos stiftelsen (SFS 1992:318)
Svenska föreningen Norden
statligt stöd i form av bidragtill resor och stipendier (SFS 1976:1046)
Svenska institutet i Rom
statligt stöd i form av stipendier
Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar
verksamhet som bedrivs enligt begravningslagen (1990:1144) samt fördelning och användning av den statliga ersättning som Svenska kyrkan erhåller enligt 4 kap. 16 § lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.
Svenska språknämnden
prövning av anställnings- och arbetsvillkor och andra frågor som rör statligt reglerad anställning hos nämnden (SFS 1992:318)
Sveriges författarförbund
fördelning av statliga medel till författare och översättare för utnyttjande av deras verk i form av talböcker och taltidningar (SFS 1992:318)
Sveriges Riksidrottsförbund
fördelning av statsbidrag till idrottsverksamhet (SFS 1995:361)
Synskadades Riksförbund
ärenden om tilldelning eller återtagande av dispositionsrätt till ledarhund samt ärenden om tilldelning och återtagande av ledarhund (SFS 2005:340)
1. Denna lag träder i kraft den 30 juni 2009, då sekretesslagen (1980:100) upphör att gälla.
2. Om det i lag eller annan författning hänvisas till bestämmelser som har ersatts genom bestämmelser i denna lag, ska i stället de nya bestämmelserna tillämpas.
3. Föreskrifter och beslut som meddelats med stöd av sekretesslagen och som gäller när denna lag träder i kraft ska anses meddelade enligt denna lag.
4. Övergångsbestämmelserna till sekretesslagen (1980:100) och till ändringar i den lagen ska fortsätta att gälla.
Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-01-21
Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Marianne Lundius och regeringsrådet Karin Almgren.
Offentlighets- och sekretesslag
Enligt en lagrådsremiss den 30 oktober 2008 (Justitiedepartementet) har regeringen beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till offentlighets- och sekretesslag.
Förslaget har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Eva Lenberg.
Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Lagens rubrik
Lagen föreslås skola bära rubriken Offentlighets- och sekretesslag. Den innehåller nästan uteslutande regler om sekretess, vilka omfattar både sekretessbeläggning av handlingar och offentliga funktionärers tystnadsplikt. Några regler om offentlighet finns däremot inte, åtminstone inte i den omfattning att det motiverar att detta kommer till uttryck i rubriken. Reglerna om offentlighet finns i stället i 2 kap. TF (om allmänna handlingars offentlighet). Som där framkommer är offentlighetsprincipen hänförlig till handlingar. I den mån sekretessen avser tystnadsplikt är huvudprincipen en annan, nämligen principen om yttrandefrihet. Med den terminologi som används är sekretess undantag från två olika huvudprinciper (offentlighet och yttrandefrihet) men enligt förslaget skulle det bara vara den ena principen som kom till uttryck i rubriken. Den omständigheten att lagens avd. II ska innehålla vissa regler om myndighetens faktiska hantering av allmänna handlingar, vilka regler har motsvarigheter i slutet av nuvarande sekretesslag, ger knappast anledning till att införa ordet offentlighet i lagens rubrik.
Lagens struktur
Den ändrade struktur som den nya lagen avses skola få gör det onekligen lättare för en läsare att orientera sig i lagen och att finna den eller de för honom aktuella bestämmelserna. De förenklingar och omarbetningar av bestämmelser som skett kan tänkas komma att underlätta även för de rättstillämpande organen och därvid vara både tids- och arbetsbesparande. De nyheter som i dessa hänseenden tillförs den föreslagna lagen är en innehållsförteckning i början av lagen, en disposition som innefattar avdelningar och fler kapitel, paragrafer som är kortare än de nuvarande och en förteckning över definitioner av begrepp som används i lagen.
En nyhet är att en avdelning II med rubriken "Myndigheters hantering av allmänna handlingar" ska skjutas in före de egentliga sekretessbestämmelserna. Avdelningen innehåller huvudsakligen den reglering som i gällande sekretesslag finns i 15 kap. (dvs. i slutet av lagen). I remissen (s. 133) anges som skäl till denna framskjutna placering att offentlighet är huvudregel och sekretess är undantag och att bestämmelser om myndighets hantering av allmänna handlingar därför bör komma före sekretessbestämmelserna. Flyttningen av nuvarande 15 kap. till en avdelning II har emellertid lett till att även bestämmelserna om besluts överklagande (förslagets 5 kap. 7-10 §§) har kommit att hamna före sekretessbestämmelserna. Normalt sett placeras överklagandebestämmelser efter en lags materiella bestämmelser. Om en enskild får sin begäran att utfå en allmän handling avslagen med tillämpning av en sekretessbestämmelse, förefaller det också naturligast att bestämmelserna om hur han ska gå till väga för att få rättelse i avslagsbeslutet finns efter sekretessregleringen och inte före.
Vidare innehåller lagförslaget ett stort antal rubriker, inte bara till avdelningar och kapitel utan också till enskilda paragrafer. Rubrikerna underlättar otvivelaktigt för en läsare att snabbt finna den eller de bestämmelser som söks. Att författa alla de rubriker som varit nödvändiga har naturligtvis varit ett krävande arbete. En eller annan brist i fråga om adekvat och konsekvent lydelse kan inte oväntat noteras. En återkommande defekt är att en rubrik inte är fullständig utan knyter an till någon tidigare rubrik, som alltså måste läsas för att man ska förstå sammanhanget. I t.ex. rubriken till 30 kap. anges "Sekretess till skydd för enskild i annan verksamhet med anknytning till näringslivet". Vad som menas med annan verksamhet framgår inte av rubriken. För att få någon hjälp måste man gå till rubriken till 29 kap., där det anges "Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som avser tillsyn m.m. avseende näringslivet". Man kan då sluta sig till att det bör vara fråga om annan verksamhet än tillsynsverksamhet, men riktigt säker kan man inte vara eftersom tillsyn i rubriken till 29 kap. följs av förkortningen "m.m.". Saken trasslar till sig än mer när man kommer till rubriken till 31 kap., i vilken anges "Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som rör annan tillsyn, granskning, övervakning, m.m." Vad "annan" här åsyftar är inte så lätt att förstå. Det kan knappast vara rubriken till 30 kap. för såsom ovan påpekats bör denna avse annan verksamhet än tillsynsverksamhet. Men ska rubriken till 31 kap. kopplas samman med rubriken till 29 kap., där det faktiskt talas om tillsyn?
Ett annat exempel är rubriken till 38 kap. Den lyder: Sekretess till skydd för enskild hos övriga myndigheter och i övriga verksamheter. Rubriken till 37 kap. lyder: Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som rör totalförsvar, krisberedskap, m.m. Denna rubrik ger inte någon ledning vad gäller "övriga myndigheter", och i fråga om verksamhetsområden används förkortningen "m.m.".
Otydlighet av liknande slag kan också vidlåda rubriker till enskilda paragrafer. Rubriken till 28 kap. 3 § är "Annan allmän samfärdsel". Den ska antagligen läsas mot bakgrund av rubrikerna till både 1 och 2 §§. Innebörden av rubriken skulle då bli Annan allmän samfärdsel än postförsändelse och telemeddelande. Som ett ytterligare exempel på en mindre lyckad formulering av en rubrik kan nämnas den som hör till 42 kap. 8 §. Denna lyder: Annan myndighets överläggningar. Rubriken till 7 § ger dock knappast någon ledning, eftersom den anger "Jurys överläggningar". En jury utgör inte någon självständig myndighet och kan således inte kopplas ihop med orden annan myndighet. I gällande sekretesslag ingår regeln om jury i samma paragraf som regeln om domstols överläggningar, nämligen 12 kap. 5 §. För att komma till rätta med den felaktiga begreppsbildningen i lagförslaget bör bestämmelsen i 7 § flyttas till 6 § och där bilda ett andra stycke. Rubriken "Domstols överläggningar" skulle då kunna behållas närmast före 6 § liksom den nuvarande rubriken till 8 §. "Annan myndighets överläggningar" skulle då få en mera adekvat innebörd (dock skulle 8 § bli en ny 7 §).
När innehållet i en omfattande paragraf i gällande sekretesslag bryts ned i flera paragrafer kan inte som för närvarande syftningar ske mellan bestämmelserna, när dessa placerats i olika paragrafer. I exempelvis förslagets 17 kap. 3 §, som motsvarar nuvarande tredje stycket i 5 kap. 1 § sekretesslagen, har konstruktionen att sekretessen gäller i annan verksamhet behållits, vilken för närvarande kan kopplas ihop med första och andra styckena i 5 kap. 1 § men som i förslaget kommer att "hänga i luften".
Av definitionerna i förslagets 6 kap. 1 § är det särskilt begreppen sekretessreglerad uppgift och sekretessbelagd uppgift som kommer till användning i lagförslaget. Den innebörd som getts begreppen torde vara hämtad från betänkandet Ny sekretesslag (SOU 2003:99), i vars lagförslag begreppen återfinns i 2 kap. 3 och 4 §§. Med sekretessreglerad uppgift menas både i betänkandet och i remissen en uppgift för vilken det finns en bestämmelse om sekretess och med sekretessbelagd uppgift en sekretessreglerad uppgift för vilken sekretess gäller i ett enskilt fall. Begreppet sekretessbelagd uppgift används redan i gällande sekretesslag men tycks där inte användas i samma betydelse som i förslaget. Detta märks bl.a. i vissa bestämmelser om överföring av sekretess. Således används begreppet sekretessbelagd uppgift i 7 kap. 30 § andra stycket och 45 § andra stycket, 11 kap. 1 § första stycket, 2 § tredje stycket, 4 § andra stycket och 6 § andra stycket, 12 kap. 1 § första stycket och 13 kap. 1-5 §§ sekretesslagen, men i förslagets motsvarigheter (10 kap. 1-7 §§, 34 kap. 19 §, 38 kap. 7 §, 40 kap. 3, 4 och 6 §§, 41 kap. 4 §, 6 § andra stycket, 7 och 8 §§ och 42 kap. 2 § första stycket) har detta begrepp fått bytas ut mot sekretessreglerad uppgift. Orsaken torde vara att det i sekretesslagen förekommande begreppet inte är knutet till det enskilda fallet. Vad som gäller i det enskilda fallet kommer i praktiken tydligast till uttryck, när en myndighet avslår en enskilds begäran att få ta del av allmänna handlingar. Huruvida en uppgift i en rättsregel ska betecknas som sekretessreglerad eller sekretessbelagd kan rent abstrakt inte alltid vara så lätt att avgöra.
Det är tydligt att vissa uttryck i gällande sekretesslag har varit svåra att "översätta" i lagförslaget. Detta gäller bl.a. uttrycket "uppgift som omfattas av sekretess". I förslagets 20 kap. 3 § (en sekretessbrytande bestämmelse) har uttrycket ersatts med sekretessbelagd uppgift, medan det i 9 kap. 5 § (en undantagsbestämmelse) bytts ut mot sekretessreglerad uppgift. I förslagets 9 kap. 23 § och 23 kap. 5 § tredje stycket andra meningen har något utbyte inte alls skett utan uttrycket har behållits. Frågan är dock om inte uttrycket i dessa båda bestämmelser borde ha ersatts med sekretessbelagd uppgift. I 42 kap. 2 § andra stycket andra meningen har också uttrycket "uppgift som omfattas av sekretess" behållits, men som framgår nedan föreslår Lagrådet att uttrycket i detta fall byts ut mot sekretessreglerad uppgift. Anmärkningsvärt är att i förslagets 11 kap. 2 § andra stycket används uttrycket "uppgift som omfattas av sekretess" (i sekretesslagens motsvarande bestämmelse i 14 kap. 9 § andra stycket står "uppgift för vilken sekretess gäller") och inte någon av de legaldefinitioner som finns i 6 kap. 1 §. Ett annat exempel på att samma uttryck används i förslaget och i sekretesslagen finns i förslagets 7 kap. 1 och 3 §§ ("uppgift för vilken sekretess gäller enligt denna lag"), vilket innebär att begreppen sekretessreglerad uppgift och sekretessbelagd uppgift i 6 kap. 1 § får stå tillbaka för nämnda uttryck.
Språk
I lagförslaget förekommer vissa ord och uttryck som av olika anledningar bör korrigeras eller bytas ut. Skälet kan vara rent språkligt eller ha sin grund i den juridiska terminologin. Det kan också vara fråga om att ord och uttryck bör ha en konsekvent användning i lagen.
Även om ett uttryck finns i gällande sekretesslag kan det ibland vara skäl att korrigera uttrycket i samband med att detta flyttas över till en ny lag. Ett sådant uttryck är exempelvis "anmälan eller annan utsaga". Se 24 kap. 7 §, 25 kap. 6 §, 27 kap. 3 § första stycket, 28 kap. 11 § första stycket, 29 kap. 3 § första stycket, 34 kap. 2 § första stycket och 36 kap. 1 § andra stycket. Av formuleringen följer att anmälan skulle vara ett slags utsaga. Varken från språklig eller från rättslig synpunkt kan detta synsätt anses vara riktigt. Med utsaga (jfr vittnesutsaga) menas - åtminstone i den juridiska terminologin - främst en muntlig berättelse. Ordet annan i uttrycket kan med fördel strykas. Ett annat uttryck som också borde korrigeras, är "utsättas för våld eller annat allvarligt men". Se 20 kap. 4 § första stycket och 7 § första stycket, 24 kap. 7 § första stycket, 25 kap. 6 § första stycket, 27 kap. 3 § första stycket, 28 kap. 3 § första stycket, 29 kap. 21 § första stycket, 34 kap. 1 § andra stycket, 2 § första stycket, 15 § första stycket, 16 § första stycket, 21 § första stycket och 24 § andra stycket, 36 kap. 1 § andra stycket och 39 kap. 3 § första och andra styckena. Denna konstruktion innebär att våld skulle vara ett slags men; om orden våld och men kan anses ha något samband torde det vara att men kan vara en effekt av det våld som brukats. Vidare passar inte verbet utsättas in i fråga om men. Här får i stället användas ett ord såsom förorsakas (eventuellt tillfogas). Uttrycket bör med andra ord ges formuleringen "utsättas för våld eller förorsakas allvarligt men".
En mindre lyckad ändring av uttrycket "uppgiften ingår i ett beslut" har skett på så sätt att ordet ingår bytts ut mot orden tas in. Se 18 kap. 2 §, 30 kap. 5 §, 17 § andra stycket och 18 §. Dessa ord är inte synonyma, och bytet medför faktiskt en betydelseskillnad. Orden tas in anger den åtgärd genom vilken uppgiften kommer att ingå i beslutet, men avsikten är alltså att uppgiften ska finnas i beslutet. Den nuvarande formuleringen, vilken innefattar ordet ingår, bör behållas även efter regelns överflyttning till den föreslagna lagen. Märk härvid också 42 kap. 9 § första stycket (motsvarande nuvarande 12 kap. 4 § första stycket sekretesslagen).
En påtaglig inkonsekvens i lagförslaget är att det i vissa paragrafer används pluralformen av ordet tystnadsplikt (alltså: tystnadsplikter) när denna skyldighet kopplas till flera bestämmelser i lagen (se 1 kap. 8 §,17 kap. 20 § första - tredje styckena, 20 kap. 10 §, 22 kap. 8 § andra stycket, 24 kap. 18 § första och andra styckena, 25 kap. 15 §, 29 kap. 30 § första stycket, 30 kap. 26 § första och andra styckena, 34 kap. 24 § andra stycket, 35 kap. 8 § första stycket och 43 kap. 1-5 §§), medan det i andra paragrafer används blott singularformen trots att tystnadsplikten också här hänför sig till flera bestämmelser (se 21 kap. 6 §, 26 kap. 11 §, 28 kap. 14 §, 34 kap. 24 § första stycket, 37 kap. 9 §, 38 kap. 8 § och 42 kap. 12 §). Lagrådet rekommenderar att singularformen används i alla berörda paragrafer.
Ordet utnyttja förekommer i en viss utsträckning i lagförslaget och tycks ha samma betydelse som ordet använda. Inte desto mindre förekommer också ordet använda. I t.ex. 9 kap. 13 § finns uttrycket "lämna uppgiften vidare eller använda uppgiften", medan i den efterföljande 14 § motsvarande uttryck innehåller utnyttja uppgiften. Se också 20 kap. 6 § andra stycket och 26 kap. 9 § tredje stycket. Att använda olika ord för en viss åtgärd eller ett visst förhållande kan ställa till bekymmer vid rättstillämpningen. I allra görligaste mån bör samma ord användas, om inte någon betydelseskillnad är avsedd. Beträffande det aktuella fallet kan i detta hänseende noteras att ordet utnyttja kan ha en viss värderande funktion genom sin bibetydelse "att dra nytta av". Om ordet utnyttja används genomgående i lagförslaget bör dock inte något missförstånd uppstå.
Slutligen ska uppmärksammas två ord som förekommer i lagförslaget men som nog bör bytas ut och då främst av juridiska skäl. Det är orden jämställas och sägs. I modern lagtext används jämställa och dess olika böjningsformer huvudsakligen i fråga om förhållanden mellan män och kvinnor. Ordet jämställas i 2 kap. 2-5 §§, 25 kap. 1 § och 26 kap. 1 § samt i rubriken närmast före 25 kap. 1 § bör därför bytas ut mot likställas. I lagförslaget används som regel ordet föreskriva när innehållet i en bestämmelse åsyftas. Ordet är mot bakgrund av terminologin i regeringsformen det korrekta i sammanhanget. Det anges dock på enstaka ställen i lagförslaget att det i en bestämmelse sägs något. Sägs bör bytas ut mot föreskrivs i 2 kap. 3 § femte stycket, 7 kap. 2 §, 12 kap. 2 § andra stycket och 42 kap. 7 §.
1 kap.
5 §
Paragrafen bör justeras i syfte att ge ett klarare uttryck för vad som avses. Ett förslag till lydelse är följande:
Den fjärde avdelningen innehåller bestämmelser om sekretess till skydd för allmänna intressen. Dessa bestämmelser avser sekretess till skydd för
- rikets säkerhet eller dess förhållande till andra stater eller mellanfolkliga organisationer (14 kap.),
- rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik (15 kap.),
- myndigheters verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn (16 kap.),
- intresset av att förebygga eller beivra brott (17 kap.),
- det allmännas ekonomiska intresse (18 kap.), och
- intresset av att bevara djur- eller växtart (19 kap.).
6 §
Som framgår av det följande föreslår Lagrådet en viss omdisposition av kapitlen och att vissa kapitelrubriker ska få en något annorlunda lydelse. Med beaktande av detta och med ytterligare några redaktionella justeringar får paragrafen följande lydelse:
Den femte avdelningen innehåller bestämmelser om sekretess till skydd för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Vissa av dessa bestämmelser tillämpas oavsett i vilket sammanhang uppgiften förekommer (20 kap.). Bestämmelserna i övrigt avser
- folkbokföring, delgivning, m.m. (21 kap.),
- utbildningsverksamhet, m.m. (22 kap.),
- forskning och statistik (23 kap.),
- hälso- och sjukvård, m.m. (24 kap.),
- socialtjänst, kommunal bostadsförmedling, adoption, m.m. (25 kap.),
- skatt, tull, m.m. (26 kap.),
- socialförsäkringar, studiestöd, arbetsmarknad, m.m. (27 kap.),
- transporter och andra former av kommunikation (28 kap.),
- tillsyn m.m. i fråga om näringslivet (29 kap.),
- annan verksamhet än tillsyn med anknytning till näringslivet (30 kap.),
- annan tillsyn, granskning, övervakning, m.m. (31 kap.),
- Diskrimineringsombudsmannen, Barnombudsmannen, Konsumentombudsmannen, m.m. (32 kap.),
- utsökning och indrivning, skuldsanering, m.m. (33 kap.),
- verksamhet som syftar till att förebygga eller beivra brott, m.m. (34 kap.),
- vissa mål och ärenden hos domstol, medling i arbetstvister, rättshjälp, m.m. (35 kap.),
- utlänningskontroll, Schengensamarbetet, m.m. (36 kap.),
- totalförsvar, krisberedskap, m.m. (37 kap.),
- personaladministrativ verksamhet (38 kap.), och
- övriga myndigheter och verksamheter (39 kap.).
2 kap.
1 §
I paragrafens båda bestämmelser anges att förbudet att röja uppgifter gäller för myndigheter och för vissa personkategorier. Det förbud som avses torde emellertid ha en vidare omfattning än så och gälla även utnyttjandet av uppgifter. Detta bör komma till uttryck i lagtexten genom att paragrafen förslagsvis inleds på följande sätt:
Förbud att röja eller utnyttja uppgift ...
En kategori som inte nämns och som därför inte torde omfattas av lagen är studerande vid universitet och högskolor. De kan i olika situationer komma i beröring med uppgifter som är sekretessreglerade, t.ex. vad gäller hälso- och sjukvården eller socialtjänsten. Vid föreläsningar eller annan undervisning kan enskilda personer beskrivas eller förekomma på bild så att de kan identifieras. Vidare kan studerande som inom ramen för sina studier besöker verksamhet eller praktiserar vid sjukhus eller inom socialtjänsten få information om enskilda. Även om man skulle försöka pressa in den studerande under punkten 3 ("annan liknande grund") går det knappast att motivera denna åtgärd mot bakgrund av att den studerande i så fall tillika skulle ha fått kännedom om uppgiften genom att för det allmännas räkning delta i en myndighets verksamhet. Enligt Lagrådets mening bör studerandes ställning i förhållande till sekretesslagen beaktas i det fortsatta lagstiftningsarbetet.
3 kap.
1 §
I första stycket talas om att organisera allmänna handlingar. Verbet organisera används vanligtvis inte i fråga om handlingar. Den rätta termen torde vara "ordna" handlingarna. Även i rubrikerna förekommer ordet organisering. Jfr ordvalet i förslagets 4 kap. 1 § tredje och fjärde styckena.
I första stycket punkten 3 talas om rätten till insyn enligt tryckfrihetsförordningen. Huruvida en självständig sådan rätt skulle finnas i tryckfrihetsförordningen är en diskutabel fråga. I stället borde, om detta skulle vara avsikten, anges rätten att ta del av allmänna handlingar enligt tryckfrihetsförordningen.
I andra stycket punkten 3 talas också om insyn enligt tryckfrihetsförordningen, men här är insynen inte konstruerad som en rättighet. Skrivningen kan därför få passera, även om den saknar stöd i tryckfrihetsförordningen. Av samma punkt framgår att förkortningen (eller liknande) ska vara dels onödig, dels kunna försvåra insynen. Viktigast bör här vara att insynen försvåras. Huruvida förkortningen är onödig eller inte kan knappast ha någon självständig betydelse i sammanhanget. Ordet "onödig" bör därför utgå. Annars blir konsekvensen att onödiga förkortningar är acceptabla så länge de inte försvårar insynen.
2 §
Paragrafen motsvarar huvudsakligen 15 kap. 11 § nuvarande sekretesslag men har arbetats om för att bli "teknikneutral". Av paragrafens första stycke punkt 1, som inte har någon motsvarighet i gällande lagstiftning, framgår att varje myndighet ska upprätta en beskrivning som ger information om myndighetens organisation och verksamhet. För att försvara sin plats i lagen måste skyldigheten att upprätta en sådan beskrivning på något sätt kopplas till myndighetens allmänna handlingar. Om syftet är att beskrivningen ska underlätta den enskildes sökande efter allmänna handlingar bör detta således framgå av bestämmelsen.
3 §
Den föreslagna bestämmelsen som har en förebild i 15 kap. 14 § i gällande sekretesslag är egentligen en handläggningsregel som på grund av sin placering i sekretesslagen inte är så känd bland beslutsmyndigheter som vore önskvärt. I det fortsatta beredningsarbetet bör övervägas om inte bestämmelsen bör överflyttas till en eller flera rena handläggningsförfattningar, t.ex. förvaltningslagen (1986:223) vars 15 § i viss mån är tillämplig i liknande fall men som har ett betydligt mera inskränkt tillämpningsområde.
4 kap.
5 §
I andra stycket förutsätts att utlämnandet ska avse en allmän handling. Stycket har samma lydelse som motsvarande stycke i 15 kap. 3 § sekretesslagen. Emellertid bör utlämnandet avse en uppgift i en allmän handling. Lagrådet föreslår att stycket får följande lydelse:
Om utlämnande till en enskild av en uppgift i en allmän handling som är av synnerlig betydelse för rikets säkerhet enligt förordning ska prövas endast av en viss myndighet, ska en sekretessmarkering göras så snart som möjligt. Av anteckningen ska det framgå vilken myndighet som ska pröva frågan om utlämnande.
5 kap.
3 §
Av paragrafens första stycke framgår att om en anställd vid en myndighet har ansvar för vården av en allmän handling, är det i första hand han eller hon som ska pröva om handlingen ska lämnas ut. Bestämmelsen motsvaras av 15 kap. 6 § andra stycket gällande sekretesslag. Där finns emellertid inte begränsningen att det ska vara fråga om en handling som är allmän.
I prövningen av om en handling ska lämnas ut ligger också att bedöma om handlingen är allmän. Den föreslagna lydelsen innebär alltså att bestämmelsen får ett snävare innehåll än nuvarande lydelse. Ordet "allmän" bör därför utgå.
Ofta låter sig en enskild nöja med ett muntligt besked att en handling inte kan lämnas ut på grund av sekretess. Den enskilde ska emellertid enligt paragrafens tredje stycke informeras bl.a. om att det krävs ett skriftligt beslut av myndigheten för att avgörandet ska kunna överklagas. Den anställdes muntliga beslut är inte överklagbart. För att det klart ska framgå att det är myndighetens beslut som kan överklagas bör "avgörandet" ersättas med "beslutet".
Som beteckning på den som önskar få en handling utlämnad används i förevarande paragraf "enskild sökande" och "sökanden". Bestämmelserna gäller enbart frågan om utlämnande av allmän handling till enskild (se prop. 1979/80: 2 Del A s. 362). För att detta klart ska framgå av paragrafen bör enbart "enskild" respektive "den enskilde" användas (jfr 6 §).
6 §
I paragrafen används omväxlande termerna "sökanden" och "enskild" samt uttrycket "enskild sökande" som benämning på den som själv önskar använda de tekniska hjälpmedel för automatiserad behandling som myndigheten förfogar över. "Enskild" respektive "den enskilde" kan, i likhet med vad som föreslagits beträffande 3 §, användas genomgående.
8 §
Paragrafen reglerar hos vilken instans beslut överklagas. Den innehåller, förutom vanlig löptext, även en uppställning som behandlar beslut som fattas av kammarrätt, tingsrätt eller hovrätt och som gäller handling i domstolens rättskipande eller rättsvårdande verksamhet och, vad gäller beslut av kammarrätt, handling i domstolens administrativa verksamhet. Uppställningar av detta slag kan vara värdefulla om de innebär att bestämmelser struktureras på ett överskådligt sätt. I förevarande fall reglerar uppställningen emellertid enbart en begränsad del av innehållet i paragrafen och innebär knappast att paragrafen blir lättare att tillgodogöra sig. Det kan därför ifrågasättas om inte en redigering på ett konventionellt sätt är att föredra.
Paragrafen skulle vidare vinna i tydlighet om den enbart reglerade första överklagandeinstans. Tredje stycket, som innehåller en bestämmelse om till vilken instans beslut av kammarrätt och hovrätt avseende dit överklagade beslut fullföljs, bör lämpligen bilda en ny 9 §. De efterföljande två paragraferna måste då numreras om. Ett förslag till 8 och 9 §§ är följande:
8 § Beslut som avses i 7 § första och andra styckena överklagas hos kammarrätt, om inte annat framgår av andra - femte styckena.
Beslut som avses i 7 § andra stycket och som meddelats av en statlig myndighet som lyder under regeringen överklagas av en annan sådan myndighet hos regeringen.
Beslut som meddelats av kammarrätt och som gäller handling i domstolens rättskipande, rättsvårdande eller administrativa verksamhet överklagas hos Regeringsrätten.
Beslut som meddelats av tingsrätt och som gäller handling i domstolens rättskipande eller rättsvårdande verksamhet överklagas hos hovrätt. Motsvarande beslut av hovrätt överklagas hos Högsta domstolen.
Av 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen följer att ett beslut av ett statsråd överklagas hos regeringen.
9 § Ett beslut av en kammarrätt eller en hovrätt avseende ett dit överklagat beslut överklagas hos Regeringsrätten respektive Högsta domstolen.
Alternativt kan i 8 § tredje och fjärde styckena i vad som nu föreslagits - för att ytterligare tydliggöra att dessa två stycken enbart avser överklaganden av annan än statlig myndighet - orden "av annan än statlig myndighet" läggas till efter "överklagas".
6 kap.
1 §
Bestämmelsen innehåller definitioner av begrepp som används i lagtexten.
Lagrådet föreslår att bestämmelsen i likhet med den placering bestämmelser med definitioner fått i andra lagar såsom inkomstskattelagen (1999:1229), skattebetalningslagen (1997:483) och personuppgiftslagen (1998:204) placeras i ett inledande kapitel i lagen. I annat fall kommer definierade begrepp att förekomma i lagtexten utan att begreppets innebörd klarlagts, se 5 kap. 4 §.
Vidare föreslås att spaltrubriken Beteckning byts ut mot termen Begrepp. Första meningen bör då ha följande lydelse:
I denna lag används följande begrepp med nedan angiven betydelse.
Begreppet Bestämmelse om överföring av sekretess bör omfatta inte bara en bestämmelse om primär sekretess när en uppgift lämnas till en myndighet från en annan myndighet där en primär sekretessbestämmelse är tillämplig på uppgiften utan också när en myndighet hämtar en sådan uppgift från en annan myndighet.
3 §
Uttrycket att uppgiften är sekretessreglerad där är alltför otydligt. En sekretessreglering finns naturligtvis alltid i den härför avsedda lagen. Ordet där ger intrycket att regleringen skulle finnas någon annanstans. En bättre formulering skulle exempelvis vara:
Får en myndighet en sekretessreglerad uppgift från en annan myndighet, gäller sekretess för uppgiften hos den mottagande myndigheten endast om sekretess följer av en primär sekretessbestämmelse som är tillämplig hos den mottagande myndigheten eller av en bestämmelse om överföring av sekretess.
4 §
Av bestämmelsen framgår att den av flera tillämpliga sekretessbestämmelser som har "det starkaste sekretesskyddet" ska tillämpas, om inte annat anges i lagen. Vad som i en sekretessbestämmelse utmärker ett starkt sekretesskydd anges inte. Vid föredragningen klargjordes att härmed avsågs skaderekvisitets art, dvs. ett omvänt skaderekvisit gav starkast sekretesskydd. Däremot skulle det sakna betydelse om en bestämmelse angav en sekretess som gällde under längre tid än skyddstiden i en annan tillämplig bestämmelse. På något sätt borde innebörden av förutsättningen "det starkaste sekretesskyddet" klargöras, naturligtvis då helst i själva lagtexten. Det kan påpekas att det i motiven (remissen s. 123) sägs att gränsen mellan sekretessens föremål, räckvidd och styrka inte är helt skarp.
Hittills har det inte funnits någon uttrycklig lagbestämmelse i ämnet. Principen har kommit till uttryck i förarbetena genom uttalandet att den strängare regeln "torde" få fälla utslaget (prop. 1979/80:2 Del A s. 70). Den föreslagna regeln ger inte något utrymme för bedömningar i det särskilda fallet utan principen "ska" tillämpas. Myndigheten åläggs med andra ord att jämföra de aktuella bestämmelserna och avgöra vilken bestämmelse som ger det starkaste skyddet. Om det gäller att jämföra äkta skaderekvisit och det ena skulle vara omvänt och det andra rakt, föreligger naturligtvis inte några svårigheter. I RÅ 2007 ref. 45, där Regeringsrätten tillämpade principen med ledning av uttalandet i den ovan nämnda propositionen var skaderekvisitet rakt i den ena bestämmelsen och sekretessen absolut i den andra. Under sådana förhållanden uppstår inte heller några svårigheter i den faktiska rättstillämpningen. Problemen uppkommer i stället när den eller de förutsättningar under vilka sekretess gäller inte är knutna till uppkomsten av skada för enskild. Lagrådet har gjort en översiktlig genomgång av dylika förutsättningar och funnit att många i det närmaste är inkommensurabla. Därför bör innehållet i den föreslagna regeln mildras så att det bättre överensstämmer med vad man med hänsyn till sekretessbestämmelsernas utformning kan kräva. Enligt Lagrådets mening skulle det kunna vara tillräckligt att ge bestämmelsen följande lydelse:
Är flera sekretessbestämmelser tillämpliga på en viss uppgift hos en myndighet, ska myndigheten tillämpa den bestämmelse som kan anses ge det starkaste sekretesskyddet, om inte annat anges i denna lag.
Den föreslagna bestämmelsen ger också upphov till att förhållandet till vissa bestämmelser i den föreslagna lagen blir onödigt komplicerat. Vad gäller konkurrens mellan primära och sekundära sekretessbestämmelser görs i förslagets 10 kap. 8 § undantag från vad som anges i 6 kap. 4 §, vilket skulle ge företräde för den primära sekretessbestämmelsen. Vad gäller konkurrens med sekundära sekretessbestämmelser görs i 20 kap. 2 och 5 §§ undantag från vad som anges i 10 kap. 8 §, vilket bör betyda att huvudregeln i 6 kap. 4 § ska tillämpas. Genom stegvisa undantag skulle man till sist således vara tillbaka i huvudregeln. Under 10 kap. 8 § nedan föreslår Lagrådet hur man skulle kunna korta "kedjan" och således göra regleringen lättare att förstå.
6 §
I paragrafen anges vid vilken tidpunkt en sekretesstid börjar löpa. Bestämmelserna avser endast uppgifter i allmänna handlingar. Frågan när en tystnadsplikt uppkommer för en person tillhörig den kategori som anges i förslagets 2 kap. 1 § andra stycket regleras däremot inte. Uppkomsten av en tystnadsplikt behöver inte sammanfalla med tillkomsten av någon handling. Personen i fråga kan få kännedom om en sekretessreglerad uppgift innan denna tagits in i en handling eller som senare över huvud aldrig kommit till uttryck i en handling. Närmast till hands ligger att en regel härom ges innehållet att tystnadsplikt uppkommer när en person som anges i 2 kap. 1 § andra stycket får kännedom om en sekretessreglerad uppgift. Möjligt är att en sådan regel anses så självklar att den inte behöver belasta en redan omfattande och detaljrik lag.
En besvärande sak är att lagförslaget saknar en uttrycklig regel om hur länge en tystnadsplikt kan anses vara. Handlingssekretessen är däremot begränsad till en viss tid. Om en uppgift finns i en handling och sekretesstiden löpt ut, anses i allmänhet att tystnadsplikten inte längre gäller. Problemet uppkommer om den sekretessreglerade uppgiften inte finns i någon handling. I avsaknad av någon reglering bör konsekvensen härav bli att tystnadsplikten gäller livet ut för en person som omfattas av sekretesslagens tystnadspliktsregler. Den som besitter överskottsinformation i en uppmärksammad s.k. affär kan således ha tystnadsplikt även om handlingarna som sådana är offentliga av endast det skälet att hans information inte ingår bland uppgifterna i handlingarna.
9 kap.
5 §
Paragrafen reglerar sekretess i fråga om miljöinformation och utgör en anpassning av svensk rätt till den s.k. Århuskonventionen och det s.k. miljöinformationsdirektivet. Konventionen och direktivet medger inte att en begäran om information om utsläpp i miljön avslås med hänvisning till myndigheters verksamhet, skyddet för kommersiell eller industriell information, skyddet för personuppgifter eller akter om en fysisk person, skyddet för tredje part eller skyddet av den miljö som informationen avser (prop. 2004/05:65 s.109 ff.). Enligt nuvarande regler i sekretesslagen (14 kap. 11 § andra stycket) gäller sekretess enligt 6 och 8-10 kap. inte för uppgift om utsläpp i miljön. Visserligen kan en del av bestämmelserna i dessa kapitel aldrig komma att användas för att sekretessbelägga uppgifter om utsläpp i miljön. En generell undantagsregel för hela dessa kapitel ansågs emellertid vara att föredra (a. prop. s. 112).
Till följd av att innehållet i 6 och 8-10 kap. gällande sekretesslag i lagförslaget splittrats på ett stort antal kapitel och paragrafer har regleringen i förevarande paragrafs andra stycke ersatts med en uppräkning av, förutom två kapitel med begränsat innehåll, en rad olika specifika bestämmelser, 95 stycken, som inte ska gälla för uppgift om utsläpp i miljön. Avsikten synes vara att bestämmelserna ska motsvara dem som enligt nuvarande regler finns i 6 och 8-10 kap. Detta har emellertid inte genomförts helt konsekvent. Således saknas i uppräkningen 29 kap. 12 § (motsvarar delar av 8 kap. 24 § gällande sekretesslag), 31 kap. 7 § (motsvarar 9 kap. 31 §), 37 kap. 5 § (motsvarar 9 kap. 8 § fjärde stycket) och 38 kap. 3 § (motsvarar 9 kap. 22 §). Det kan å andra sidan konstateras att 30 kap. 9 §, som enbart innehåller en sekretessbrytande regel, inte bort vara med bland de uppräknade bestämmelserna.
Bland bestämmelserna finns en rad regler där uppgifter om utsläpp i miljön knappast kan tänkas förekomma t.ex. sekretess i ärende om inkomstgaranti för den som varit riksdagsledamot, om studiestöd, om TV- avgift, om tillstånd till färdtjänst eller i verksamhet som avser förande av pantbrevsregister. Å andra sidan torde inte helt kunna uteslutas att sådan uppgift om utsläpp i miljön som enligt Århuskonventionen och miljöinformationsdirektivet inte får hemlighållas kan komma att omfattas av sekretess enligt någon av de sekretessbestämmelser som inte finns med i uppräkningen.
Det kan mot denna bakgrund ifrågasättas om inte bestämmelsen bör ses över i det fortsatta lagstiftningsarbetet med ambitionen att skapa regler om undantagande från sekretess som närmare anknyter till utformningen av bestämmelserna i Århuskonventionen och miljöinformationsdirektivet och därmed få ett regelsystem med bättre träffsäkerhet.
6 §
Av rubriken till paragrafen framgår att vad som avses är dispens. För den som inte har närmare kännedom om rättsinstitutet kan varje liten upplysning i lagtexten vara betydelsefull. Med dispens menas ett av myndighet meddelat gynnande beslut, varigenom ett undantag från en författningsbestämmelse medges för ett särskilt fall. Kännetecknande för dispensinstitutet är just att beslutet meddelas för det särskilda fallet. I gällande sekretesslag poängteras denna viktiga förutsättning i varje dispensbemyndigande. Enligt Lagrådets mening borde orden "för särskilt fall" även fortsättningsvis finnas med i ett dylikt bemyndigande och således inte utelämnas såsom fallet är i förslaget.
Vad ovan anförts om utformningen av dispensbemyndigande gäller också en rad bestämmelser i lagförslaget, nämligen 23 kap. 7 §, 27 kap. 16 §, 29 kap. 9, 14, 26 och 29 §§, 30 kap. 14, 19 och 25 §§ samt 31 kap. 10 §.
11 §
Enligt paragrafens första stycke hindrar inte sekretessen enligt ett antal angivna paragrafer, bl.a. 27 kap. 10 och 12-14 §§, att en myndighet fullgör vad som i lag är föreskrivet om skyldighet att lämna information till företrädare för arbetstagarorganisation eller till skyddsombud. För att stycket, som avsikten är, ska motsvara lydelsen av 14 kap. 7 § första stycket nuvarande sekretesslag bör de ovan angivna paragraferna ändras till 27 kap. 4, 11 och 13-15 §§.
14 §
För att motsvara lydelsen av 14 kap. 9 § första stycket nuvarande sekre-tesslag bör i första stycket orden "på något annat sätt" slopas.
22 §
När brottsligheten går ut på att en person säljer narkotika till en annan person kan uttrycket att brottet riktas mot köparen inte anses vara ett adekvat uttryck. Lagrådet föreslår därför följande formulering:
Sekretess enligt 25 kap. 1 § hindrar inte att en uppgift lämnas till en åklagarmyndighet eller polismyndighet, om uppgiften angår misstanke om brott som innefattar överlåtelse eller anskaffning till någon som inte har fyllt arton år och brottet avser
1. överlåtelse...
23 §
I förslagets 6 kap. 1 § definieras begreppen sekretessreglerad uppgift och sekretessbelagd uppgift. Om begreppen, se inledningen under rubriken Lagens struktur. I förevarande paragraf förekommer uttrycket att uppgiften "omfattas av sekretess", vilket överensstämmer med gällande lydelse av 14 kap. 2 § femte stycket sekretesslagen. Vad som menas med "omfattas" kommer dock inte till klart uttryck i lagtexten i jämförelse med den skillnad mellan sekretessreglering och sekretessbeläggning som görs i förslagets 6 kap. 1 §. Vad som här avses är förmodligen sekretessbeläggning, dvs. att uppgiften är hemlig och inte bara reglerad i lagen. Första stycket skulle därför lämpligen kunna inledas på följande sätt:
Om inte annat följer av 19-22 §§ får en uppgift som angår misstanke om ett begånget brott och som är sekretessbelagd enligt ...
Den hänvisning till bestämmelser som finns i första stycket innehåller ett fel i slutet av uppräkningen, vilket framgår om man jämför denna med den lydelse som motsvarande lagrum i gällande sekretesslag har. Hänvisningen till förslagets 37 kap. 5 § (särskild sambandstjänst inom totalförsvaret) är således felaktig och ska i stället vara 38 kap. 2 § (notarius publicus).
26 §
Orden "uppgiften omfattas av sekretess" i andra stycket bör bytas ut mot orden "uppgiften är sekretessbelagd". Om anledningen härtill, se ovan under 9 kap. 23 §.
Vidare avslutas stycket med satsen "om det annars finns synnerliga skäl". Ordet "om" bör bytas ut mot "att". Jfr nuvarande lydelse av 14 kap. 2 § tredje stycket sekretesslagen.
Rubriken närmast före 9 kap. 27 §
Det ligger i sakens natur att lagregler är generella. Rubriken "Generell sekretessbrytande bestämmelse" bör därför ersättas av en rubrik som bättre beskriver en regel som gäller utöver mer specifika bestämmelser förslagsvis "Generalklausul".
27 §
För att hänvisningarna i paragrafens andra stycke ska överensstämma med dem i 14 kap. 3 § nuvarande sekretesslag bör stycket ges följande lydelse:
Första stycket gäller inte i fråga om sekretess enligt 23 kap. 8 §, 24 kap. 1-8 §§, 25 kap. 1-6 §§, 28 kap. 1 och 2 §§, 30 kap. 1 § första stycket, 2 och 12 §§, 32 kap. 2 §, 35 kap. 3 § samt 38 kap. 2 och 5 §§.
10 kap.
1-6 §§
Lagrådet föreslår som en språklig förbättring att i de första styckena av paragraferna byts "en uppgift som är sekretessreglerad där" ut mot "sekretessreglerad uppgift" och i andra styckena i 1-5 §§ byts uttrycket "tas in" ut mot "ingår i".
5 §
Hänvisningen till 19 kap. 6 § bör korrigeras till att avse 18 kap. 6 § andra stycket.
7 §
Enligt 2 kap. 5 § ska ett enskilt organ vid tillämpning av den föreslagna lagen likställas med en myndighet när det hanterar sådana allmänna handlingar som det förvarar med stöd av lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring. Hänvisningen till 2 kap. 5 § fyller ingen funktion och kan därför slopas till följd varav paragrafens första stycke kan få följande lydelse:
Får ett enskilt organ för förvaring enligt lagen (1994:1383) om överlämnande av allmänna handlingar till andra organ än myndigheter för förvaring en allmän handling som innehåller en sekretessreglerad uppgift, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos det enskilda organet.
8 §
Bestämmelsen utgör, enligt förslaget, en undantagsbestämmelse till bestämmelsen i 6 kap. 4 §. I gällande sekretesslag motsvarar bestämmelsen i 10 kap. 8 § bestämmelsen i 13 kap. 6 § första stycket första meningen. Eftersom sekretesslagen inte har någon motsvarighet till förslagets 6 kap. 4 §, framstår bestämmelsen för närvarande som en huvudregel. Till huvudregeln i 13 kap. 6 § anknyter också vissa undantag som finns i en andra mening i paragrafens första stycke. En läsare har knappast några svårigheter att tillgodogöra sig innehållet i en huvudregel med anslutande undantagsregler, om dessa är placerade i en och samma paragraf. I förslaget har emellertid motsvarigheterna till undantagsreglerna tagits in i 20 kap. 2 och 5 §§. Jfr vad ovan anförts under 6 kap. 4 § i sista stycket. Förmodligen skulle en rättstillämpare eller annan läsare av den föreslagna bestämmelsen i 10 kap. 8 § lättare få grepp om innehållet i regleringen, om undantagsbestämmelserna, liksom i gällande rätt, kom att finnas i anslutning direkt till huvudbestämmelsen. Detta får till konsekvens att de avslutande orden "om inte annat anges i denna lag" i remissförslaget utgår. Paragrafen skulle med beaktande av vad som ovan anförts kunna förslagsvis ges följande lydelse:
Bestämmelserna i 1-7 §§ ska, med undantag från vad som anges i 6 kap. 4 §, inte tillämpas på en uppgift när det finns en primär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse som är tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten. Om uppgiften är sekretessreglerad i 20 kap. 1 § och 4 § första stycket ska dock bestämmelserna i 1-7 §§ tillämpas om de ger ett starkare skydd för uppgiften.
Rubriken till 11 kap.
Lagrådet föreslår att kapitelrubriken för att avspegla innehållet i kapitlet får följande lydelse:
Sekretess i förhållande till enskild och vårdnadshavare
Rubriken närmast före 11 kap. 1 §
Rubriken kan mot bakgrund av kapitelrubrikens utformning förkortas och lyda:
Den enskilde själv
Rubriken närmast före 11 kap. 3 §
Även denna rubrik kan på ovan angivna skäl förkortas till att lyda:
Vårdnadshavare
11 kap.
3 §
Huvudregeln är att sekretess liksom när det gäller uppgift till skydd för enskild gäller beträffande uppgift till skydd för underårig också i förhållande till vårdnadshavare. För att underlätta förståelsen av undantaget från huvudregeln föreslår Lagrådet att huvudregeln kommer till uttryck inledningsvis i paragrafen. Paragrafen kan förslagsvis få följande lydelse:
Sekretess till skydd för en enskild gäller, om den enskilde är underårig, även i förhållande till dennes vårdnadshavare. Sekretessen gäller dock inte i förhållande till vårdnadshavaren i den utsträckning denne enligt 6 kap. 11 § föräldrabalken har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör den underåriges personliga angelägenheter, såvida inte
1. det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren, eller
2. det annars anges i denna lag.
Om sekretess inte gäller i förhållande till vårdnadshavaren förfogar denne enligt 2 § ensam eller, beroende på den underåriges ålder och mognad, tillsammans med den underårige över sekretessen till skydd för den underårige.
12 kap.
Kapitlet innehåller en rad bestämmelser i vilka hänvisas till bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Det är alltså fråga om bestämmelser som är överordnade bestämmelser i lag. Logiskt sett bör det vara grundlagsbestämmelserna som ger hänvisningar till kompletterande lagregler. Normalt sett utgår en läsare också från grundlagen och inte en speciallag. Hänvisningarna i kapitlet består av en stor mängd referenser till kapitel, paragrafer och stycken, vilket knappast underlättar för en ovan läsare av lagtext.
Lagrådet ifrågasätter om kapitlet verkligen fyller någon reell uppgift.
15 kap.
2 §
För att bättre ansluta till utformningen av bestämmelserna om överföring av sekretess i 10 kap. bör paragrafen förslagsvis formuleras om på följande sätt:
Får en myndighet från en myndighet som avses 1 § en uppgift som är sekretessreglerad där, blir denna paragraf tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten.
Motsvarande förändringar bör göras i 18 kap. 2 §, 21 kap. 3 §, 26 kap. 5 §, 29 kap. 13 och 25 §§, 30 kap. 5 och 18 §§, 31 kap. 2 §, 34 kap. 19 §, 38 kap. 7 §, 40 kap. 3-6 §§, 41 kap. 4, 6-8 §§ och 42 kap. 2 och 10 §§.
17 kap.
1 §
I paragrafens första stycke, som motsvarar 5 kap. 1 § första stycket 1 och 2 nuvarande sekretesslag, regleras sekretess för uppgift som hänför sig till förundersökning eller till angelägenhet som avser användning av tvångsmedel i sådant mål eller i annan verksamhet för att förebygga brott.
Paragrafens andra stycke avser att motsvara 5 kap. 1 § första stycket 3-5 i gällande lag. Enligt den föreslagna lydelsen av punkt 2 gäller sekretess för uppgift som hänför sig till annan verksamhet än som avses i 2 §. Detta är tänkt att motsvara den nuvarande formuleringen i första stycket 4 om att sekretess gäller för uppgift som hänför sig till åklagarmyndighets, polismyndighets, Skatteverkets, Tullverkets eller Kustbevakningens verksamhet i övrigt för att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott.
Med den placering punkt 4 har i nuvarande lag torde emellertid "verksamhet i övrigt" avse annan verksamhet än den som beskrivits i punkterna 1-3, dvs. första stycket och andra stycket 1 i lagförslaget. För att motsvara nuvarande lagstiftning bör därför andra stycket 2 inledas på följande sätt:
2. annan verksamhet än sådan som avses i 1 eller i första stycket som syftar...
3 §
Den föreslagna bestämmelsen motsvarar föreskriften i 5 kap. 1 § tredje stycket sekretesslagen. Uttrycket "annan verksamhet" i den nuvarande regleringen kan möjligen kopplas samman med de verksamhetsformer som nämns i första och andra styckena. När bestämmelsen kommer till uttryck i en egen paragraf, bryts detta samband och ordet "annan" kommer att vara utan någon tydlig referens i paragrafen. Bestämmelsen, som även i andra hänseenden borde förtydligas, bör efter omdisponeringen åtminstone ges följande lydelse:
Sekretessen enligt 1 och 2 §§ gäller i annan verksamhet än som där avses hos en myndighet ...
7 §
I 2 a § polislagen (1984:387) används uttrycket "särskilt personsäkerhetsarbete". Ordet särskilt bör därför läggas till såväl i paragrafen som i rubriken närmast före paragrafen.
18 §
Den föreslagna bestämmelsen motsvarar i sitt första stycke föreskriften i 5 kap. 7 § andra stycket första meningen. I den gällande föreskriften anges att "motsvarande sekretess" gäller hos polismyndighet osv., vilket bör betyda att den sekretess som föreskrivs i första stycket och som motsvaras av förslagets 17 kap. 17 § gäller i dess helhet. I samband med att den föreslagna bestämmelsen nu placeras i en egen paragraf, har orden "motsvarande sekretess gäller" bytts ut mot formuleringen "sekretess gäller, under motsvarande förutsättning som anges i 17 §". Denna är inte lika klar som den nuvarande skrivningen och kan faktiskt uppfattas som om sekretessen inte skulle vara lika omfattande som hittills. I 17 § anges en förutsättning som den andra staten eller den mellanfolkliga domstolen får antas ha uppställt. Eftersom någon saklig ändring inte är avsedd, skulle en möjlig justering av den föreslagna lagtexten kunna vara att ordet "förutsättning" gavs pluralform. Paragrafen skulle med andra ord kunna inledas på följande sätt:
Sekretess gäller, under motsvarande förutsättningar som anges i 17 §, ...
En annan möjlighet vore att flytta över bestämmelsen i första stycket till 17 § och låta den där bilda ett andra stycke. Stycket skulle då på samma sätt som i gällande rätt (5 kap. 7 § andra stycket sekretesslagen) kunna inledas med orden Motsvarande sekretess. Sammantaget skulle en sådan ändring få följande utformning:
17 § Sekretess gäller för uppgift i verksamhet som avser rättsligt samarbete på begäran av en annan stat eller en mellanfolklig domstol för uppgift som hänför sig till en utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål eller en angelägenhet som angår tvångsmedel, om det kan antas att det varit en förutsättning för den andra statens eller den mellanfolkliga domstolens begäran att uppgiften inte skulle röjas.
Motsvarande sekretess gäller hos polismyndighet, åklagarmyndighet, Rikspolisstyrelsen, Tullverket och Kustbevakningen för uppgift i en angelägenhet enligt 3 § 1 och 6 lagen (2000:344) om Schengens informationssystem.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst fyrtio år.
18 § Sekretess enligt 17 § andra stycket hindrar inte att en uppgift lämnas ut enligt vad som föreskrivs i polisdatalagen (1998:622) och lagen (2000:344) om Schengens informationssystem.
Om det sistnämnda ändringsförslaget antas, måste en justering av de följande paragrafnumren göras.
20 §
Om det alternativ till omarbetning av 17 kap. 17 och 18 §§ väljs som medför att paragrafnumreringen får göras om, måste hänvisningen i tredje stycket till 17 och 18 §§ ändras till att avse enbart 17 §.
18 kap.
2 §
Det är språkligt sett naturligare att ange att en uppgift är sekretessreglerad i en viss paragraf än enligt paragrafen. I paragrafens första mening bör därför "enligt" ersättas med "i". I andra meningen är termen "ingår" ett bättre verb än "tas in" för att beskriva ett fortvarigt tillstånd.
Med dessa justeringar och med en utformning som bättre ansluter till bestämmelserna om överföring av sekretess i 10 kap. kan paragrafen få följande lydelse:
Får en myndighet en uppgift som är sekretessreglerad i 1 § från en annan myndighet, blir den sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten. Sekretessen gäller dock inte om uppgiften ingår i ett beslut av den mottagande myndigheten.
8 §
Enligt paragrafen ska vid tillämpning av 6 och 7 §§ den myndighet som självständigt handlägger ärende som avses där pröva en begäran om utlämnande till enskild av uppgift som hänför sig till ärendet. Det är emellertid svårt att ur dessa två paragrafer utläsa att det är fråga om ärendehantering. I paragrafen regleras sekretess för uppgift som har tillkommit eller inhämtats för att användas vid facklig förhandling eller med anledning av facklig stridsåtgärd. Av 6 kap. 5 § tredje stycket nuvarande sekretesslag, som tillsammans med 6 kap. 6 § tredje stycket avses motsvara paragrafen, framgår att bestämmelsen gäller ärende om förhandling i en fråga rörande förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. För att regleringen ska bli tydligare bör formuleringen i styckets första mening närmare anknyta till den nuvarande på förslagsvis följande sätt:
Vid tillämpning av 6 och 7 §§ ska den myndighet som självständigt handlägger ärende om förhandling i en fråga rörande förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare pröva en begäran om utlämnande till enskild av uppgift som hänför sig till ärendet.
20 kap.
1 §
Det raka kvalificerade skaderekvisitet "om det måste antas att den enskilde kommer att lida betydande men" finns i gällande sekretesslag endast i motsvarigheten till denna paragraf (7 kap. 1 § första stycket). Av förarbetena till bestämmelsen framgår att utformningen av skaderekvisitet avser att avspegla en särskilt stark offentlighetspresumtion. I stället för det uttryck som Offentlighets- och sekretesskommittén föreslog, nämligen "om det är uppenbart", valdes i propositionen "om det måste antas" för att närmare ansluta till befintliga bestämmelser i sekretesslagen (prop. 2005/06:161 s. 34). De bestämmelser som då åsyftades var 8 kap. 9 och 30 §§ om uppdragssekretess respektive sekretess vid forskningssamverkan. Uttrycket "måste antas" används emellertid i dessa två bestämmelser inte för att beskriva en menbedömning utan för att tydliggöra att sekretesskyddet varit en förutsättning för uppdraget respektive samverkan (prop. 1979/80:2 Del A s. 239 och prop. 2006/07:91 s. 15).
Uttrycket "måste antas" är språkligt motsägelsefullt. Enligt Lagrådets mening bör uttrycket bytas ut mot det mer lättbegripliga "är uppenbart" såväl i förevarande paragraf som i motsvarigheterna till 8 kap. 9 och 30 §§ nuvarande sekretesslag, nämligen 30 kap. 12 § och 23 kap. 5 §.
2 §
Som framgått ovan, föreslår Lagrådet att en motsvarande undantagsbestämmelse till den föreslagna tas in i 10 kap. 8 §. Om detta förslag följs kommer förevarande paragraf att få utgå med den följd att paragrafnumreringen får göras om.
3 §
Eftersom en sekretessbelagd uppgift enligt definitionen i 6 kap. 1 § avser en sekretessreglerad uppgift för vilken sekretess gäller i det enskilda fallet föreslår Lagrådet att bestämmelsen får följande lydelse:
Om en uppgift, som är sekretessbelagd med tillämpning av 1 §, är sekretessbelagd även enligt en annan paragraf i denna lag, ska sekretessbrytande bestämmelser, som är tillämpliga på sekretessen enligt den sistnämnda paragrafen, också vara tillämpliga på sekretessen enligt 1 §.
5 §
Vad ovan sagts i 20 kap. 2 § gäller även förevarande paragraf.
21 kap.
2 §
I paragrafen bör "ärende om fingerade personuppgifter" ersättas med "ärende enligt lagen (1991:483) om fingerade personuppgifter" för att det klart ska framgå att det är ärenden enligt den lagen som avses.
3 §
För att bättre ansluta till utformningen av bestämmelserna om överföring av sekretess i 10 kap. bör paragrafen lämpligen ges följande lydelse (jfr också 15 kap. 2 §):
Får en myndighet från en myndighet som handlägger ärenden som avses i 2 § en uppgift som är sekretessreglerad där, blir denna paragraf tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten.
22 kap.
3 §
Sekretess gäller enligt paragrafens första stycke i annan utbildningsverksamhet än sådan som anges 2 §. Enligt andra stycket gäller sekretess "på det område som anges" i första stycket. Även tredje stycket innehåller en sådan formulering. I första stycket anges emellertid inte något "område". En möjlighet att komma förbi detta problem kan vara att sammanföra första och andra styckena till ett stycke och ge nya första och andra styckena följande lydelse:
Sekretess gäller i annan utbildningsverksamhet än sådan som anges i 2 § för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om en enskilds personliga förhållanden hos psykolog, kurator eller syofunktionär, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Sekretess gäller i elevvårdande verksamhet i övrigt inom arbetsmarknadsutbildningen, den kommunala vuxenutbildningen, vuxenutbildningen för utvecklingsstörda, svenskundervisningen för invandrare (sfi) och folkhögskolan för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
Sekretess gäller i annan utbildningsverksamhet än sådan som avses i 2 § i annat fall än som avses i första stycket och hos Verket ... om uppgiften röjs.
7 §
Liksom i paragrafens motsvarighet i 7 kap. 36 § sekretesslagen anges här att ärenden överklagats hos nämnden. Ett ärende kan emellertid inte bli föremål för ett överklagande. Denna inadvertens bör rättas till. Bestämmelsen i första stycket skulle förslagsvis kunna inledas på följande sätt:
Sekretess gäller hos Skolväsendets överklagandenämnd i ärende som där uppkommit till följd av överklagande av beslut ...
Rubriken till 23 kap.
Kapitlet innehåller inte någon särskild paragraf som rör vetenskap. Ordet vetenskap i kapitlets rubrik bör därför slopas.
23 kap.
5 §
I enlighet med vad som föreslagits beträffande 20 kap. 1 § och 30 kap. 12 § bör orden "måste antas" i paragrafens första stycke ersättas med "är uppenbart".
Vid en jämförelse med 8 kap. 30 § fjärde stycket i den nu gällande sekretesslagen, som motsvarar tredje stycket i förevarande paragraf, framgår att paragrafhänvisningarna bör vara 30 kap. 20, 21 eller 22 §. Enligt Lagrådets mening bör definitionerna i 6 kap. 1 § användas genomgående i lagen. Tredje stycket i paragrafen föreslås få följande lydelse:
Sekretessen gäller inte om uppgiften har lämnats i ett ärende om ansökan om patent eller registrering av mönster. I ett sådant fall gäller sekretess endast om uppgiften är sekretessbelagd enligt 30 kap. 20, 21 eller 22 §.
7 §
Vad ovan anförts under 9 kap. 6 § gäller också denna paragraf.
24 kap.
1 §
I andra stycket görs undantag från första stycket om annat följer av 10 §. I 7 och 8 §§ samt i 25 kap. 5 § finns emellertid sekretessbestämmelser rörande anmälningar med svagare sekretess än vad som föreskrivs i förevarande paragraf och som avses tillämpas i stället för första stycket. Andra stycket bör därför ges följande lydelse (jfr 2-5 §§ och 25 kap. 1, 3 och 4 §§):
Första stycket gäller inte om annat följer av 7, 8 eller 10 § eller 25 kap. 5 §.
2 §
En bestämmelse om att sekretessen gäller om inte annat följer av 10 § har placerats i en inskjuten sats i andra stycket. I 1 och 3-5 §§ återfinns motsvarande bestämmelse i stället i ett eget stycke. För att få en konsekvent reglering bör bestämmelsen även i förevarande paragraf placeras i ett nytt tredje stycke. Vad som ovan anförts beträffande 1 § gör sig gällande även beträffande förevarande paragraf. Det nya tredje stycket bör mot den bakgrunden ges följande lydelse:
Andra stycket gäller inte om annat följer av 7, 8 eller 10 § eller 25 kap. 5 §.
3 §
Paragrafens andra stycke bör ges en lydelse motsvarande den som ovan föreslagits beträffande 1 §.
4 §
Enligt paragrafen gäller sekretess i ärenden hos en nämnd med uppgift att bedriva patientnämndsverksamhet. Paragrafen skulle vinna i tydlighet om det direkt av bestämmelsen kan utläsas att det är fråga om patientnämndsverksamhet enligt lagen (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. Paragrafens andra stycke bör ges en lydelse motsvarande den som ovan föreslagits beträffande 1 §.
5 §
Paragrafens andra stycke bör ges en lydelse motsvarande den som ovan föreslagits beträffande 1 §.
6 §
Av den föreslagna bestämmelsen framgår explicit att sekretessen gäller i förhållande till den vård- eller behandlingsbehövande. Tanken fullföljs dock inte till fullo, eftersom bestämmelsen avslutas endast med orden att uppgiften inte lämnas. Det sägs således inte direkt att uppgiften inte får lämnas till den vård- eller behandlingsbehövande. Jfr den nuvarande lydelsen av 7 kap. 3 § sekretesslagen. Formuleringen skulle bli tydligare om orden "till honom eller henne" lades till.
7 §
Enligt paragrafen gäller sekretess i verksamhet som anges i 1 och 3-5 §§ för uppgift i anmälan eller annan utsaga av en enskild om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att fara uppkommer för att den som har gjort anmälan eller lämnat uppgiften eller någon närstående till denne utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.
Innehållet i paragrafen skulle bli klarare om orden "har gjort anmälan eller" i första stycket slopas (jfr 25 kap. 6 §, 27 kap. 3 §, 34 kap. 21 § och 36 kap. 1 §). Skaderekvisitet "utsätts för våld eller annat allvarligt men" förekommer i flera bestämmelser i gällande sekretesslag. En lämpligare formulering från språklig synpunkt vore "utsätts för våld eller förorsakas allvarligt men". Vidare bör, för tydlighets skull, även verksamhet som avses i 2 § andra stycket omfattas.
Paragrafens första stycke får med ytterligare några justeringar följande lydelse:
Sekretess gäller i verksamhet som avses i 1, 2 § andra stycket och 3-5 §§ för uppgift i anmälan eller utsaga av en enskild om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att fara uppkommer för att den som lämnat uppgiften eller någon närstående till denne utsätts för våld eller förorsakas allvarligt men om uppgiften röjs.
9 §
Bestämmelsen återfinns för närvarande i 8 kap. sekretesslagen som bär rubriken Sekretess med hänsyn främst till skyddet för enskilds ekonomiska förhållanden. Vad som motiverar en överflyttning skulle vara att sekretessen gäller verksamhet som avser hälso- eller sjukvård. I remissen (s. 166 f.) sägs att bestämmelserna i förslaget ordnats efter sakområde. Vad saken angår i den förevarande bestämmelsen är dock inte helt klart. Det skydd som är avsett att uppnås gäller för uppgift om en viss varas tillverkning eller innehåll och alltså inte som i övriga bestämmelser i 24 kap. uppgift om enskildas hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Vidare är det tillverkarens eller försäljarens intressen som ska tas till vara och således inte som i allmänhet gäller i kapitlet den vård- eller behandlingsbehövandes. Vad som eventuellt skulle kunna motivera en överflyttning är att det i praktiken antagligen kommer att bli samma myndighet som tillämpar såväl förevarande paragraf som övriga bestämmelser i 24 kap. Huruvida detta räcker för en överflyttning i ett visst fall hänger samman med om man konsekvent har samlat bestämmelser som kan antas tillämpas av ett visst slags myndighet på ett ställe eller åtminstone i ett kapitel. Lagrådet saknar resurser och tid att göra en genomgång av lagförslaget för att utröna hur det förhåller sig härmed. Det är möjligt att denna dispositionstekniska metod underlättar för den rättstillämpande myndigheten, men den kan också försvåra för enskild som söker vägledning i lagens bestämmelser.
11 §
För att det klart ska framgå att den sekretessbrytande bestämmelsen i punkt 1 enbart tar sikte på att en uppgift lämnas till en myndighet i samma kommun respektive i samma landsting (se prop. 2007/08:126 s. 164 f.) bör punkten formuleras om, förslagsvis enligt följande:
Sekretessen enligt 1 eller 4 § hindrar inte att uppgift lämnas
1. från en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 eller 4 § i en kommun till en annan sådan myndighet i samma kommun eller i ett landsting till en annan sådan myndighet i samma landsting.
Paragrafen innehåller en uppräkning av ett antal situationer där sekretessen enligt 1 eller 4 § inte hindrar att uppgift lämnas. Med hänsyn till att det är fråga om alternativa förutsättningar även i paragrafens femte punkt bör "och" mellan de två sista strecksatserna i punkten bytas ut mot "eller" och ordet "eller" i slutet av punkt 4 utgå.
12 §
För att förtydliga bestämmelsen föreslås att ordet "myndighet" läggs till före "inom socialtjänsten". För att punkten 4 ska överensstämma med dess motsvarighet i 14 kap. 2 § sista stycket i nu gällande sekretesslag föreslås vidare att fjärde punkten bryts ut och bildar ett andra stycke. Bestämmelsen skulle då få följande lydelse:
Sekretessen enligt 1 §, 2 § andra stycket och 3-5 §§ hindrar inte att en uppgift om en enskild eller närstående till denne lämnas från en myndighet inom hälso- och sjukvården till en annan sådan myndighet eller till en myndighet inom socialtjänsten, om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd och denne
1. inte har fyllt arton år,
2. fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel, eller
3. vårdas med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.
Detsamma gäller uppgift om en enskild som är gravid om uppgiften behövs för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet.
25 kap.
1 §
I paragrafens femte stycke görs undantag från sekretessen om annat följer av 7 §. I 5 och 6 §§ finns emellertid sekretessbestämmelser rörande anmälningar med svagare sekretess som avses tillämpas i stället för förevarande paragraf. Stycket bör därför ges följande lydelse (jfr 24 kap. 1 §):
Sekretessen gäller inte om annat följer av 5, 6 eller 7 §.
3 och 4 §§
Vad som anförts beträffande 1 § gör sig gällande även beträffande förevarande två paragrafer. I båda paragraferna bör ett nytt andra stycke med följande lydelse införas:
Första stycket gäller inte om annat följer av 5 eller 6 §.
6 §
Orden "har anmälan gjorts eller" i paragrafens första stycke bör tas bort och "förorsakas" läggas till före "allvarligt men" medan ordet "annat" utgår i enlighet med vad som ovan förordas beträffande 24 kap. 7 §. Vidare bör stycket justeras med anledning av att 5 § innehåller en bestämmelse om sekretess för uppgift i anmälan och därför inte bör omfattas av förevarande sekretessregel. Paragrafen får med dessa justeringar följande lydelse:
Sekretess gäller i verksamhet som avses i 1, 3 och 4 §§ för uppgift i anmälan eller utsaga av en enskild om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att fara uppkommer för att den som lämnat uppgiften eller någon närstående till denne utsätts för våld eller förorsakas allvarligt men om uppgiften röjs.
7 §
För att förtydliga att första punkten avser omhändertagande av enskild till skillnad från femte punkten som avser omhändertagande av personakt föreslås första punkten få följande lydelse:
Sekretessen enligt 1 § gäller inte
1. beslut om omhändertagande av enskild,
9 §
I likhet med vad som ovan föreslagits beträffande 24 kap. 12 § bör punkten 4 brytas ut och bilda ett eget stycke. Bestämmelsen skulle då få följande lydelse:
Sekretessen enligt 1, 4 och 5 §§ hindrar inte att uppgift om en enskild eller närstående till denne lämnas från en myndighet inom socialtjänsten till en annan sådan myndighet eller till myndighet inom hälso- och sjukvården, om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd och denne
1. inte har fyllt arton år,
2. fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel,
3. vårdas med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.
Detsamma gäller uppgift om en enskild som är gravid om lämnandet av uppgiften behövs för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet.
10 §
Bestämmelsen innehåller uttrycket "genomförande av beslut". Vanligtvis talas om verkställighet av beslut, vilket också är det uttryck som används i förslagets 25 kap. 15 § andra stycket. Samma uttryck bör användas här.
11 §
I paragrafens första stycke föreslås ordet "endast" utgå eftersom det inte fyller någon funktion och i tredje stycket bör orden "som avses" som i sammanhanget saknar betydelse utgå.
12 §
I andra stycket föreslås orden "som avses" som i sammanhanget saknar betydelse utgå.
Rubriken närmast före 25 kap. 14 §
Paragrafen behandlar enbart sekretess i ärende om tilldelning eller återtagande av ledarhund eller dispositionsrätt till sådan hund. Rubriken bör därför lyda "Ledarhundar".
15 §
I första stycket avses de tystnadsplikter (bättre: den tystnadsplikt) som följer av 6 och 11 §§. Den sistnämnda paragrafen gäller enligt rubriken kommunal bostadsförmedling m.m. och motsvarar i gällande sekretesslag 7 kap. 25 § första stycket första meningen samt andra och tredje styckena. Nuvarande bestämmelser i 7 kap. 25 § finns emellertid inte upptagna i den uppräkning som hör till 16 kap. 1 §. Sannolikt ska hänvisningen avse 13 § (internationella adoptionsfrågor), vars motsvarighet i sekretesslagen finns i 7 kap. 29 § som i sin tur finns med i uppräkningen i 16 kap. 1 §.
26 kap.
1 §
Det kan vid en jämförelse av paragrafens fjärde stycke med remissförslagets 3 och 4 §§ ifrågasättas om inte stycket borde inledas "Första och andra styckena ...". Definitionen av skatt i tredje stycket omfattar även tull. För att Tullverkets verksamhet inte ska omfattas av paragrafen måste fjärde stycket justeras också i detta avseende. Med dessa ändringar och med beaktande av de ändrade paragrafangivelser som Lagrådets förslag beträffande remissförslagets 3 och 4 §§ föranleder skulle stycket få följande lydelse:
Första och andra styckena gäller inte om annat följer av 3 eller 6 §.
3 och 4 §§
I 3 § finns en bestämmelse om att uppgift som avses i 1 och 2 §§ och som finns hos Tullverket får lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. Strukturen på bestämmelsen avviker från de övriga sekretessbestämmelserna som så gott som undantagslöst inleds med "Sekretess gäller ..."
Det är vidare oklart om med "uppgift som avses i 1 och 2 §§" enbart avses uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden eller om en vidare hänvisning är avsedd. Av bestämmelsen placering i nuvarande sekretesslag framgår emellertid att med uttrycket ska förstås även verksamhet som avses i 1 § och ärende som avses i 2 § första och andra styckena. Detta bör komma till klart uttryck i paragrafen.
Samma omvända skaderekvisit ska gälla för uppgifter hos Tullverket enligt 3 § och för uppgifter i tulldatabasen enligt 4 § (prop. 2004/05:164 s. 108). Det bör därför formuleras på samma sätt.
Enligt 4 § gäller sekretess i verksamhet som avser förande av eller uttag ur tulldatabasen enligt lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet för uppgift som har tillförts databasen, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. Till skillnad mot vad som föreslås beträffande beskattningsdatabasen i 1 § andra stycket 1 är sekretessen i förslaget inte begränsad till uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Utgångspunkten i bestämmelserna i 9 kap. 1 § nuvarande sekretesslag är att sekretessen är begränsad till sådana uppgifter. Att någon förändring i detta avseende skulle vara avsedd framgår inte av förarbetena till den senaste ändringen vad gäller Tullverket och tulldatabasen (prop. 2004/05:164 s.107 f., SFS 2005:788). Av bestämmelsen måste därför framgå att sekretessen gäller uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.
Till skillnad mot vad som gäller för beskattningsdatabasen får i tulldatabasen inte behandlas uppgifter om avgiftsskyldighet till ett registrerat trossamfund (jfr 2 kap. 3 § första stycket 9 lagen [2001:181] om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet och 2 kap. 3 § första stycket lagen [2001:185] om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet). Bestämmelsen i 4 § tredje stycket om att sekretess för uppgift om avgift enligt lagen om avgift till registrerat trossamfund gäller i högst sjuttio år torde därför kunna slopas.
Det kan ifrågasättas om inte 3 och 4 §§ borde sammanföras till en paragraf med rubriken Tullverkets verksamhet och med samma struktur som 1 §. En sådan paragraf skulle kunna ges följande lydelse:
Sekretess gäller hos Tullverket i verksamhet som avses i 1 § och i ärende som avses i 2 § första och andra styckena för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.
Motsvarande sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur tulldatabasen enligt lagen (2001:185) om behandling av uppgifter i Tullverkets verksamhet för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har tillförts databasen.
Första och andra styckena gäller inte om annat följer av 6 §.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Godtas förslaget krävs följändringar såväl av de efterföljande paragrafbeteckningarna i kapitlet som av hänvisningar i paragraferna.
5 §
Första stycket bör inledas med orden "Sekretessen enligt 1-4 §§ gäller för uppgift i mål hos domstol endast ..."
Andra stycket bör lämpligen formuleras om och ges följande lydelse (jfr 15 kap. 2 §):
Får en domstol i ett mål en uppgift som är sekretessreglerad i 1-4 §§ från en annan myndighet och saknar uppgiften betydelse i målet, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos domstolen.
10 §
Paragrafen innehåller en upplysning om att det i rådets förordning (EG) 1383/2003 av den 22 juli 2003 om tullmyndigheternas ingripande mot varor som misstänks göra intrång i vissa immateriella rättigheter finns bestämmelser om att uppgifter i vissa fall får lämnas till enskild. Eftersom det inte är fråga om någon verksamhet som rör skatt eller tull bör paragrafen flyttas, förslagsvis till 30 kap. som rör sekretess till skydd för enskild i annan verksamhet med anknytning till näringslivet. Paragrafen bör lämpligen placeras i anslutning till 23 § som behandlar upphovsrättsligt skyddat verk.
11 §
Enligt den föreslagna paragrafen avses den tystnadsplikt som följer av 1-7 §§. Bestämmelsen i 2 § andra stycket saknar emellertid motsvarighet i nuvarande sekretesslag och är följaktligen inte upptagen i den uppräkning som hör till 16 kap. 1 § gällande sekretesslag. Det finns inte heller i remissen något uttalat syfte om att bestämmelsen skulle bli tillämplig inom det område som anges i 16 kap. 1 §. Av vad nu sagts följer att paragrafen bör inledas på följande sätt:
Den tystnadsplikt som följer av 1 §, 2 § första stycket och 3-7 §§ ...
27 kap.
1 §
I den uppräkning av vilka ärenden som avses i första stycket finns i sjätte punkten angivet ärende enligt lagstiftningen om annan jämförbar ekonomisk förmån för enskild. Vad här avses kan antas vara exempelvis barnbidrag, underhållsstöd och bostadsbidrag. Dessa bidragsformer är dock knappast jämförbara med de socialförsäkringsförmåner som tidigare nämns i uppräkningen. Ordet "jämförbara" bör därför strykas och samtidigt bör vad som i övrigt anges i remissförslagets sjätte punkt flyttas bakåt i uppräkningen. Således skulle förslagets sjunde punkt bli sjätte punkten, åttonde punkten bli sjunde och tionde punkten bli åttonde. Förslagets sjätte punkt skulle då passa in som nionde punkt och förslagets nionde punkt skulle kunna bilda tionde punkten. Det sammanhållande momentet är att det redan inledningsvis framgår att det är ärenden hos Försäkringskassan (eventuellt Premiepensionsmyndigheten) som avses.
2 §
Av vad som anförts under 24 kap. 6 § framgår att sist i bestämmelsen orden "till honom eller henne" bör läggas till.
3 §
De myndigheter som avses i bestämmelsen är de myndigheter som avses i 1 § första och andra styckena vilket bör klargöras i paragrafen (jfr 7 kap. 7 § tredje stycket gällande sekretesslag i styckets lydelse enligt SFS 2008:967).
Vidare bör, i konsekvens med vad som ovan föreslagits beträffande bl.a. 24 kap. 7 § orden "har gjort anmälan eller" tas bort och "förorsakas" läggas till före "allvarligt men".
Med dessa justeringar får paragrafens första stycke följande lydelse:
Sekretess gäller hos myndighet som avses i 1 § första och andra styckena för uppgift i en anmälan eller utsaga av en enskild om någons hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att fara uppkommer för att den som lämnat uppgiften eller någon närstående till denne utsätts för våld eller förorsakas allvarligt men om uppgiften röjs.
4 §
Liksom den bestämmelse som i förslaget finns i 24 kap. 9 § och vars placering ifrågasatts ovan har förevarande bestämmelse sin motsvarighet i 8 kap. sekretesslagen. I nuvarande sekretesslag finns således motsvarande bestämmelse under kapitelrubriken Sekretess med hänsyn främst till skyddet för enskilds ekonomiska förhållanden. Förslagets kapitel 27, där alltså förevarande bestämmelse placerats, bär rubriken Sekretess till skydd för enskild när det gäller socialförsäkringar, studiestöd, arbetsmarknad, m.m. I remissen (s. 166) anförs att man velat föra samman bestämmelser till samma sakområde. Frågan är dock vad saken egentligen angår i en bestämmelse. I den aktuella bestämmelsen kan saken mycket väl anses angå enskilds affärs- eller driftförhållanden och då kan man ifrågasätta om bestämmelsen hamnat i rätt kapitel.
7 §
Paragrafen vinner i tydlighet om den lag som åsyftas anges. Paragrafen får då följande lydelse:
Sekretessen enligt 5 § hindrar inte att uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.
9 §
För att förtydliga andra stycket i paragrafen föreslås detta få följande lydelse:
I andra ärenden än sådana om studiestöd under sjukdom gäller sekretessen inte beslut i ärendet.
10 §
Vid en jämförelse med 9 kap. 5 § tredje stycket nuvarande sekretesslag, som motsvarar förevarande paragrafs första stycke, framgår att paragrafangivelserna inte bör omfatta 29 kap. 25 §. Inledningen av paragrafen bör således lyda:
Sekretess gäller, i annat fall än som avses i 9 §, 29 kap. 23, 24, 27 och 28 §§, 30 kap. 1 § första stycket och 2-5 §§ ...
11 §
Paragrafens tredje stycke motsvarar 7 kap. 10 § tredje stycket gällande sekretesslag. Där anges att i ärende hos Försäkringskassan eller domstol gäller 7 § i stället för första stycket. Bestämmelserna i 7 § har i remissens lagförslag fått sin plats i flera paragrafer i 27 kap. För att stycket ska få samma innehåll som motsvarande bestämmelse i sekretesslagen bör det få följande lydelse:
I ärende hos Försäkringskassan eller domstol gäller 1-3 och 6 §§ i stället för första och andra styckena.
14 §
Vad som tidigare betecknades arbetarskydd innefattas numera i det vidsträcktare begreppet arbetsmiljö. Paragrafens rubriker och första stycke bör därför omarbetas. Ett förslag till ny lydelse är:
Arbetsmiljö m.m.
Myndighet som har till särskild uppgift att verka för arbetsmiljö
Sekretess gäller hos myndighet som har till särskild uppgift att verka för arbetsmiljö i ärende enligt lagstiftningen om arbetsskadeförsäkring, om arbetsmiljön eller om reglering av arbetstid för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider men om uppgiften röjs. Hos en sådan myndighet gäller sekretess också för arbetstagares anmälan i ärende om arbetsmiljö.
Lagrådet vill i detta sammanhang påpeka att begreppet arbetsmiljö i 15 och 16 §§ automatiskt också kommer att bli mer omfattande än vad som hittills varit fallet.
16 §
Vad ovan anförts under 9 kap. 6 § gäller också denna paragraf.
28 kap.
3 §
Den föreslagna bestämmelsen i första stycket bör justeras i vissa språkliga hänseenden. Följande förslag till ny lydelse bör således övervägas:
Sekretess gäller hos myndighet, som handhar allmän samfärdsel, för sådan uppgift om en enskilds förbindelse med samfärdselverksamheten som inte avses i 1 eller 2 §, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men. Sekretessen hos myndighet som bedriver postverksamhet för uppgift om enskilds adress gäller dock endast om det kan antas att någon kan komma att utsättas för övergrepp eller förorsakas allvarligt men om uppgiften röjs.
6 §
Lagrådet föreslår att de i paragrafen angivna lagarna kompletteras med SFS-nummer till följd varav första stycket i paragrafen får följande lydelse:
Sekretess gäller i ärende om tillstånd till färdtjänst eller riksfärdtjänst enligt lagen (1997:736) om färdtjänst och lagen (1997:735) om riksfärdtjänst för uppgift om en enskild personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men.
13 §
Andra och tredje meningarna i första stycket innehåller undantag från den sekretess som föreskrivs i styckets första mening. För att bättre ansluta till uppbyggnaden av övriga regler i lagen kan ifrågasättas om inte undantagen bör bilda ett nytt eget andra stycke. Vidare bör innehållet i bestämmelserna om vid vilken tidpunkt sekretessen upphör komma till klarare uttryck. Med förändringar i dessa avseenden kan paragrafen förslagsvis få följande lydelse:
Sekretess gäller i ärende om utredning av fartygs sammanstötning med annat fartyg eller av tillbud till sådan händelse för uppgift som rör sammanstötningen eller tillbudet och härrör från det fartyg som ärendet avser, om fartygets befälhavare eller redare begär det.
Sekretess enligt första stycket gäller inte, om sjöförklaring eller annan sådan undersökning beträffande båda fartygen sker samtidigt. Sekretess gäller inte heller, om undersökning beträffande det andra fartyget har ägt rum förut eller om det annars finns tillgång till motsvarande uppgift om det andra fartyget.
Om ett sådant ärende som avses i första stycket handläggs vid någon annan myndighet än domstol, tillämpas bestämmelserna i 42 kap. 5 § första stycket hos den myndigheten.
Sekretessen enligt denna paragraf upphör när motsvarande uppgift om det andra fartyget har blivit tillgänglig.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen högst fem år från det att sammanstötningen eller tillbudet skedde.
29 kap.
7 §
Ordföljden i första stycket andra meningen bör ändras i förtydligande syfte. Det bör framgå av andra stycket att de där angivna bestämmelserna i 9 kap är sekretessbrytande. Paragrafen föreslås således få följande lydelse:
Sekretess gäller hos statlig myndighet i verksamhet som avses i 4-6 §§, i den utsträckning riksdagen har godkänt avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, för sådan uppgift om affärs- eller driftförhållanden och ekonomiska eller personliga förhållanden som myndigheten har fått enligt avtalet. Samma sekretess gäller hos Finansinspektionen för uppgifter som inspektionen har fått från en utländsk myndighet eller ett utländskt organ enligt annat avtal än i föregående mening nämnda avtal om regeringen meddelar föreskrifter om detta.
Om sekretess gäller enligt första stycket, får de sekretessbrytande bestämmelserna i 9 kap. 15-27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med avtalet.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Motsvarande ändring bör även göras i 29 kap. 11, 17 och 24 §§ samt 33 kap. 4 och 9 §§.
9 §
Vad ovan anförts under 9 kap. 6 § gäller också denna paragraf.
11 §
Med sekretessbrytande bestämmelse avses enligt definitionen i 6 kap. 1 § en bestämmelse som innebär att en sekretessbelagd uppgift får lämnas ut under vissa förutsättningar. Bestämmelserna i 9 kap. 15-27 §§ och 28 § första stycket är sekretessbrytande. Första stycket andra meningen bör därför formuleras på följande sätt:
Om sådan sekretess gäller, får de sekretessbrytande bestämmelserna i 9 kap. 15-27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med avtalet.
12 §
Paragrafen bör struktureras på samma sätt som andra paragrafer i lagen med motsvarande typ av uppräkningar. Med också en redaktionell ändring kan första och andra styckena ges följande lydelse:
Sekretess gäller i ärende enligt lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut till dess ärendet har slutförts
1. för uppgift om affärs- eller driftförhållanden hos den som ärendet avser, och
2. för uppgift om ekonomiska eller personliga förhållanden för annan som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som ärendet avser.
I ett avslutat ärende som avses i första stycket gäller sekretess
1. för uppgift om affärs- eller driftförhållanden hos den som ärendet avser, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och
2. för uppgift om ekonomiska eller personliga förhållanden för annan som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som ärendet avser.
13 §
Paragrafen bör i enlighet med vad som föreslås beträffande andra motsvarande bestämmelser om överföring av sekretess (jfr 18 kap. 2 §) lämpligen ges följande lydelse:
Får en myndighet i ett ärende som avses i 12 § en uppgift som är sekretessreglerad i 30 kap. 1 § första stycket eller 30 kap. 2 § från Riksbanken eller Riksgäldskontoret, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten. Sekretessen gäller dock inte om uppgiften ingår i ett beslut av den mottagande myndigheten.
14 §
Vad ovan anförts under 9 kap. 6 § gäller också denna paragraf.
17 §
Bestämningen av vilka uppgifter som omfattas av sekretess i paragrafens första stycke bör - med beaktande av att fråga här kan vara om juridiska personer - i så stor utsträckning som möjligt få samma innehåll som 16 § första stycket (jfr 9 kap. 12 § gällande sekretesslag).
Tredje stycket reglerar tillämpningen av sekretessbrytande bestämmelser och bör formuleras om på det sätt som föreslås beträffande 29 kap. 11 §.
Fjärde stycket avses inte innebära några förändringar i förhållande till nuvarande sekretesslag. Sekretessen för uppgift i en allmän handling bör därför gälla i högst femtio år.
Med justeringar i dessa avseenden får paragrafen följande innehåll:
Sekretess gäller i ärende om godkännande eller auktorisation av revisor eller registrering av revisionsbolag, om disciplinärt ingripande mot godkänd eller auktoriserad revisor eller registrerat revisionsbolag och om upphävande av godkännande, auktorisation eller registrering för uppgift om revisorns eller revisionsbolagets ekonomiska ställning eller om någon annans personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör lider skada eller men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
Om sekretess gäller enligt första stycket, får de sekretessbrytande bestämmelserna i 9 kap. 15-27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med avtal som träffats med utländsk myndighet eller utländskt organ.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
22 §
Innebörden av paragrafen skulle framgå tydligare om respektive lag försågs med SFS-nummer. Lydelsen skulle inledningsvis kunna bli:
Sekretess gäller i ärende enligt lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m. eller bostadsförvaltningslagen (1977:792) ...
24 §
Andra stycket reglerar tillämpningen av sekretessbrytande bestämmelser och således inte tillämpningen av regler om undantag från sekretess. Bestämmelsen bör därför formuleras om och ges följande lydelse (jfr 7, 11 och 17 §§):
Om sekretess gäller enligt första stycket, får de sekretessbrytande bestämmelserna i 9 kap. 15-27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med avtalet.
25 §
Paragrafen bör ges en utformning motsvarande andra bestämmelser om överföring av sekretess (jfr 15 kap. 2 §). Paragrafen får då följande lydelse:
Får ett landsting eller en kommun som inte ingår i ett landsting i samband med sådana överläggningar som avses i 9 och 13 §§ lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. en uppgift från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket som är sekretessreglerad enligt 23 § första stycket 1, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos landstinget eller kommunen. Detta gäller dock inte om det finns en primär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse som är tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten.
26 §
Vad ovan anförts under 9 kap. 6 § gäller också denna paragraf.
27 och 28 §§
I båda paragraferna avslutas punkten 2 med orden sådan tillsyns- eller stödverksamhet. Det anges emellertid inte närmare vad det är för slags verksamhet som avses. Till orden bör läggas "som avses i denna paragraf".
29 §
Vad ovan anförts under 9 kap. 6 § gäller också denna paragraf.
Punkt 1 i 27 § finns i paragrafens första stycke vilket bör framgå av hänvisningen.
30 §
För att paragrafen, som avsikten är, ska motsvara bestämmelserna i 16 kap. 1 § nuvarande sekretesslag måste ett flertal justeringar av paragrafangivelserna i första och andra styckena göras. Styckena bör ges följande lydelse:
Den tystnadsplikt som följer av 2 § första stycket första meningen, 4 § första stycket 2, 12 § första stycket och andra stycket 2, 13 §, 15 § första stycket 2, 23 § första stycket 2 och 27 § första stycket 2 inskränker rätten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 1 och 2 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter.
Den tystnadsplikt som följer av 24 § inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter, när det är fråga om uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än affärs- och driftförhållanden för den som trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet.
30 kap.
1 §
Till bestämmelsen har i förhållande till dennas nuvarande lydelse i 8 kap. 8 § första stycket första meningen sekretesslagen lagts orden för uppgift om en enskilds ekonomiska förhållanden. Innebörden av den föreslagna bestämmelsen blir, åtminstone formellt sett, inte lika omfattande som för närvarande. Om avsikten är att sekretessen endast ska gälla detta slags uppgift, är de tillagda orden nödvändiga.
5 §
Paragrafen bör i enlighet med vad som föreslås beträffande andra motsvarande bestämmelser om överföring av sekretess (jfr 18 kap. 2 §) lämpligen ges följande lydelse:
Får en myndighet en uppgift som är sekretessreglerad i 3 eller 4 § från en myndighet som avses där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten. Sekretessen gäller dock inte om uppgiften ingår i ett beslut av den mottagande myndigheten.
12 §
I enlighet med vad som ovan föreslagits beträffande 20 kap. 1 § och 23 kap. 5 § bör orden "måste antas" i paragrafens första stycke ersättas med "är uppenbart".
14 §
Vad ovan anförts under 9 kap. 6 § gäller också denna paragraf.
16 §
Innehållet i första stycket skulle framgå klarare med en viss omformulering. Ett avtal är inte ett avtal innan det är slutet. I andra stycket bör därför ordet "slutet" utgå. Med ytterligare vissa språkliga justeringar skulle paragrafen få följande lydelse:
Sekretess gäller för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden när denne i annat fall än som avses i 1 § första stycket, 2-4 och 12 §§ har trätt i affärsförbindelse med myndigheten, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Beträffande handling som anger villkoren i ett avtal gäller sekretessen dock längst till dess att två år, eller hos statliga affärsverk och Försvarets materielverk samt i kommunal affärsverksamhet fem år, har gått från det att avtalet slöts.
17 §
Orden "tas in" i andra stycket bör ersättas med "ingår" (jfr 18 kap. 2 §). Vidare bör tredje stycket få samma lydelse som föreslagits beträffande 16 § andra stycket.
18 §
Paragrafen bör i enlighet med vad som föreslås beträffande andra motsvarande bestämmelser om överföring av sekretess (jfr 18 kap. 2 §) lämpligen ges följande lydelse:
Får en myndighet en uppgift som är sekretessreglerad i 16 eller 17 § från en myndighet som avses där, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten. Sekretessen gäller dock inte om uppgiften ingår i ett beslut av den mottagande myndigheten.
19 §
Vad ovan anförts under 9 kap. 6 § gäller också denna paragraf.
20-22 §§
För tydlighetens skull bör lagarna kompletteras med SFS-nummer till följd varav paragraferna skulle få följande lydelse:
20 § Sekretess gäller i ärende om ansökan om patent för uppgift om uppfinning eller företagshemlighet, om inte annat följer av patentlagen (1967:837).
21 § Sekretess gäller för sådan uppgift om uppfinning som har lämnats till en myndighet enligt lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar. Om patent har sökts på uppfinningen, gäller dock sekretessen endast om uppgiften omfattas av sekretess enligt 20 §.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen enligt första stycket första meningen i högst tjugo år.
22 § Sekretess gäller i ärende om registrering av mönster för uppgift om mönstret, om sökanden har begärt det och annat inte följer av mönsterskyddslagen (1970:485).
25 §
Vad ovan anförts under 9 kap. 6 § gäller också denna paragraf.
31 kap.
2 §
Paragrafen bör i enlighet med vad som föreslås beträffande andra motsvarande bestämmelser om överföring av sekretess (jfr 15 kap. 2 §) lämpligen ges följande lydelse:
Får Justitiekanslern en uppgift som är sekretessreglerad i 1 §, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos Justitiekanslern.
6 §
Punkterna 2-5 i första stycket innehåller konstruktionen "till följd av" den eller den paragrafen. Det är dock inte paragrafen som sådan som utgör själva grunden utan innehållet i denna. Därför borde var och en punkt kompletteras med orden anmälningsskyldighet enligt.
10 §
Vad ovan anförts under 9 kap. 6 § gäller också denna paragraf.
Paragrafen bör justeras i anledning av att den sekretessregel som regeringen enligt paragrafen får besluta om undantag från ska vara 9 §, inte 8 §.
33 kap.
4 §
Andra stycket i paragrafen bör formuleras på det sätt som förordats beträffande andra motsvarande bestämmelser (jfr 29 kap. 11 §) och ges följande lydelse:
Om sekretess gäller enligt första stycket, får de sekretessbrytande bestämmelserna i 9 kap. 15-27 §§ och 28 § första stycket inte tillämpas i strid med avtalet.
9 §
Paragrafen bör inledas "Om sekretess gäller enligt 7 §, får de sekretessbrytande bestämmelserna i ..." (Jfr 29 kap. 11 §.)
34 kap.
3 §
För att, som avsikten är, motsvara regleringen i 7 kap. 17 § gällande sekretesslag måste i tredje stycket, förutom bestämmelserna i 9 kap., även bestämmelserna 11 kap. undantas från sekretessen enligt paragrafen. Stycket bör således lyda:
Bestämmelserna i 9 och 11 kap. gäller inte i fråga om sekretessen enligt denna paragraf.
10 §
Hänvisning bör ske till lagen med angivande av SFS-nummer samt bör viss språklig justering i punkten 2 göras.
Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att en uppgift lämnas ut
1. till en enskild enligt vad som föreskrivs i lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare,
2. till en enskild enligt vad som föreskrivs i säkerhetsskyddslagen
(1996:627) samt i förordning som har meddelats med stöd i den lagen,
3. enligt ...
11 §
I 2 a § polislagen används uttrycket "särskilt personsäkerhetsarbete". Samma uttryck bör användas såväl i paragrafen som i rubriken till paragrafen (jfr 17 kap. 7 §).
12 §
Lagrådet föreslår följande redaktionella ändringar samt rättelse av hänvisning i tredje stycket:
Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i mål om ansvar för
1. sexualbrott,
2. utpressning,
3. brytande av post- eller telehemlighet,
4. intrång i förvar,
5. olovlig avlyssning,
6. dataintrång,
7. brott mot tystnadsplikt, eller
8. brott genom vilket infektion av HIV har eller kan ha överförts.
Motsvarande sekretess gäller i mål om ersättning för skada med anledning av brott som anges i första stycket 1-8.
Därutöver gäller sekretess hos domstol för uppgift om en ung person som skildras i pornografisk bild, om det kan antas att denne eller någon närstående till denne lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i mål om
1. ansvar för barnpornografibrott,
2. ersättning för skada med anledning av sådant brott, och
3. förverkande av skildring med sådant innehåll.
Sekretessen enligt första och tredje styckena gäller även i ärende som rör brott som anges i denna paragraf.
Sekretessen enligt denna paragraf gäller inte för uppgift om vem som är tilltalad eller svarande.
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
19 §
Paragrafen bör ges en utformning motsvarande andra bestämmelser som rör överföring av sekretess (jfr 15 kap. 2 §) och då få följande lydelse:
Får Brottsoffermyndigheten i ärende som avses i 18 § från en myndighet en uppgift som är sekretessreglerad till skydd för enskilds intresse, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos Brottsoffermyndigheten. Förekommer uppgiften i en sådan handling som har upprättats med anledning av ärendet, gäller dock sekretessen hos Brottsoffermyndigheten endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
21 §
Paragrafen, som har sin förebild i 7 kap. 20 § nuvarande sekretesslag, bör formuleras om och få en lydelse som närmare ansluter till vad som föreslås beträffande andra motsvarande bestämmelser (jfr 24 kap. 7 §):
Sekretess gäller hos polismyndighet i ärende om omhändertagande som avses i 20 § första stycket 2 för uppgift i en anmälan eller utsaga, om det kan antas att fara uppkommer för att den enskilde eller någon närstående till denne utsätts för våld eller förorsakas allvarligt men om uppgiften röjs.
Rubriken närmast före 34 kap. 23 §
Rubriken bör, för att få en mer enhetlig rubriksättning lyda "Vapenärende".
23 §
För att paragrafen, som avsikten är, ska motsvara 7 kap. 19 § första och tredje styckena gällande sekretesslag måste ett nytt andra stycke med följande lydelse läggas till:
För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
36 kap.
1 §
I konsekvens med vad Lagrådet föreslagit beträffande bl.a. 24 kap. 7 § bör paragrafens andra stycke formuleras enligt följande:
I verksamhet för kontroll över utlänningar gäller sekretess också för uppgift i en anmälan eller utsaga av en enskild, om det kan antas att fara uppkommer för att den som lämnat uppgiften eller någon närstående till denne utsätts för våld eller förorsakas allvarligt men om uppgiften röjs.
2 §
Bestämmelserna i 9 kap. 15-27 §§ och 28 § första stycket innehåller inte undantag från sekretess utan sekretessbrytande bestämmelser. Andra meningen i första stycket bör därför inledas "De sekretessbrytande bestämmelserna i 9 kap. ..."
37 kap.
2 §
I motsvarande bestämmelse i 7 kap. 12 § andra stycket sekretesslagen anges att sekretess gäller inom personalvård med avseende på den som tjänstgör med totalförsvarsplikt. I den föreslagna paragrafen har orden "med avseende på" bytts ut mot ordet "för". Detta medför dock en väsentlig betydelseskillnad. Sekretessen kommer med den nya lydelsen att åvila den tjänstgörande (jfr förslagets 2 kap. 1 §) och inte som för närvarande avse vissa uppgifter rörande honom. Orden "med avseende på" bör behållas även efter bestämmelsens överflyttning till en ny lag.
3 §
För att sekretessens omfattning inte ska bli mer begränsad än vad den är enligt dagens regler bör sekretessen enligt paragrafen gälla inom verksamhet som avser utbildning för totalförsvarsändamål (jfr 7 kap. 12 § tredje stycket nuvarande sekretesslag).
9 §
För att meddelarfriheten ska ha samma omfattning som enligt nuvarande regler ska tystnadsplikten enligt 2 och 6 §§, 7 § första stycket 2 och 8 §, men däremot inte tystnadsplikten enligt 3 § första stycket, inskränka meddelarfriheten. Inledningen av paragrafen får därmed följande lydelse:
Den tystnadsplikt som följer av 2 och 6 §§, 7 § första stycket 2 och 8 § inskränker rätten enligt ...
38 kap. och 39 kap.
I 38 kap. regleras sekretess till skydd för enskild hos övriga myndigheter och i övriga verksamheter medan i 39 kap. regleras sekretess till skydd för enskild i personaladministrativ verksamhet. Det skulle vara redaktionellt logiskt att det kapitel som reglerar sekretesskyddet hos övriga myndigheter och i övriga verksamheter kommer efter det kapitel som reglerar särskilt angivna myndigheter och verksamheter. Kapitlen bör därför byta plats.
38 kap.
7 §
Paragrafen bör ges en utformning motsvarande andra bestämmelser som rör överföring av sekretess (jfr 15 kap. 2 §) och då få följande lydelse:
Får en myndighet i verksamhet som avses i 6 § från en annan myndighet en uppgift som är sekretessreglerad till skydd för enskilds intresse, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten. Förekommer uppgiften i en sådan handling som har upprättats med anledning av verksamheten, gäller dock sekretessen hos den mottagande myndigheten endast om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärende.
40 kap.
3-6 §§
Bestämmelserna i 3-6 §§ innehåller regler om överföring av sekretess. De bör då också lämpligen konstrueras på ett likartat sätt och i enlighet med vad Lagrådet föreslagit beträffande andra motsvarande bestämmelser (jfr 15 kap. 2 §). Vidare bör en justering göras i 5 § med anledning av att hänvisningen till 10 kap. 4 § ska vara 10 kap. 5 §. Med dessa ändringar får paragraferna följande lydelse:
3 § Får riksdagen från regeringen en sekretessreglerad uppgift, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos riksdagen.
4 § Får riksdagen från en myndighet en sekretessreglerad uppgift för prövning av om den ska lämnas ut, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos riksdagen.
5 § Får regeringen i verksamhet som avser uppföljning av myndigheters arbetsgivarpolitik från en annan myndighet en uppgift som är sekretessreglerad i 19 kap. 6 § eller som hos myndigheten omfattas av överförd sekretess enligt 10 kap. 5 §, blir dessa bestämmelser tillämpliga på uppgiften även hos regeringen. Detta gäller inte om uppgiften ingår i ett beslut av regeringen.
6 § Får regeringen från en annan myndighet en sekretessreglerad uppgift för prövning av om den ska lämnas ut, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos regeringen.
41 kap.
2 §
Innehållet i första stycket punkt 2 kommer till klarare uttryck med följande formulering:
2. sekretess till skydd för enskilds personliga förhållanden endast om en sekretessbestämmelse till skydd för sådana förhållanden skulle ha varit tillämplig hos den myndighet som ärendet får anses avse och det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider betydande men om uppgiften röjs.
3 §
För att innehållet i paragrafen, som avsikten är, ska motsvara 11 kap. 4 § femte stycket nuvarande sekretesslag ska inte 34 kap. 3-5 §§, men däremot 9 och 10 §§ i samma kapitel, tillämpas om en justitieombudsman eller Justitiekanslern har beslutat att inleda en förundersökning. Paragrafen får då följande lydelse:
Om en justitieombudsman eller Justitiekanslern har beslutat att inleda en förundersökning, tillämpas 17 kap. 1-4 §§ och 34 kap. 1, 2 och 6-10 §§ i verksamhet som anges i 1 § och som utövas av honom eller henne i egenskap av åklagare.
4 §
Första meningen i paragrafen bör ges följande lydelse för att få en utformning motsvarande andra bestämmelser som rör överföring av sekretess (jfr 15 kap. 2 §):
Får en justitieombudsman eller Justitiekanslern i verksamhet som anges i 1 § från en myndighet en sekretessreglerad uppgift, blir sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos ombudsmannen eller Justitiekanslern.
5 §
Den hänvisning som görs i paragrafen måste för att motsvara innehållet i 11 kap. 6 § första stycket gällande sekretesslag omfatta 6-8 §§ men däremot inte 9 §. Vidare bör paragrafen formuleras på ett sätt som ansluter till strukturen på motsvarande bestämmelser i lagen och ges följande lydelse:
Sekretess gäller hos Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden i dess tillsynsverksamhet enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet endast i den utsträckning som följer av 6-8 §§.
6 §
Kapitelangivelserna i första stycket 1 och 2 ska vara 14 respektive 17 för att, som avsikten är, motsvara innehållet i 11 kap. 6 § tredje stycket nuvarande sekretesslag.
Andra stycket bör formuleras på ett sätt som närmare ansluter till andra bestämmelser som reglerar överföring av sekretess (jfr 15 kap. 2 §). Med också språkliga justeringar kan paragrafen ges följande lydelse:
Får nämnden i verksamhet som avses i 5 § en uppgift från en enskild, gäller sekretess
1. enligt 14 kap. endast om det kan antas att riket lider betydande skada om uppgiften röjs,
2. enligt 17 kap. endast om det kan antas att verksamhet för att förebygga eller beivra brott allvarligt motverkas om uppgiften röjs.
Får nämnden i verksamhet som avses i 5 § en uppgift från en enskild och skulle en sekretessbestämmelse till skydd för enskilds personliga förhållanden ha varit tillämplig på uppgiften hos den myndighet som ärendet får anses avse, blir den sekretessbestämmelsen tillämplig även hos nämnden.
7 §
Paragrafen bör få en utformning som motsvarar vad Lagrådet föreslagit beträffande 6 § andra stycket och få följande lydelse:
Får nämnden i verksamhet som avses i 5 § en uppgift från en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation och skulle en sekretessbestämmelse ha varit tillämplig på uppgiften hos den myndighet som ärendet får anses avse, blir den sekretessbestämmelsen tillämplig även hos nämnden.
8 §
Paragrafen bör ges en utformning motsvarande andra bestämmelser som rör överföring av sekretess (jfr 15 kap. 2 §) och då få följande lydelse:
Får nämnden i verksamhet som avses i 5 § en sekretessreglerad uppgift från en myndighet, blir den sekretessbestämmelsen tillämplig på uppgiften även hos nämnden.
42 kap.
1 §
I 6 kap. 1 § definieras bl.a. begreppet primär sekretessbestämmelse. Bestämmelsen i första stycket bör ansluta till denna begreppsbestämning och inte innehålla det nya, delvis vaga uttrycket primär tillämplighet. Bestämmelsen skulle förslagsvis kunna ges följande lydelse:
Om en sekretessbestämmelse gäller för en uppgift i en viss typ av ärende eller i en viss typ av verksamhet och ett beslut av en myndighet i ett sådant ärende eller i en sådan verksamhet överklagas hos en förvaltningsdomstol, ska sekretessbestämmelsen tillämpas som om den vore en primär sekretessbestämmelse även hos förvaltningsdomstolen vid handläggning av målet, om inte annat följer av 3 §.
2 §.
Första stycket bör ges en utformning motsvarande andra bestämmelser som rör överföring av sekretess (jfr 15 kap. 2 §).
I andra stycket bör orden "omfattas av sekretess" ersättas med "är sekretessreglerad" (jfr 12 kap. 1 § andra stycket nuvarande sekretesslag och definitionen av sekretessreglerad uppgift i 6 kap. 1 § remissens lagförslag). Paragrafen skulle med dessa ändringar få följande lydelse:
Får en domstol i sin rättskipande eller rättsvårdande verksamhet från en domstol eller en annan myndighet en sekretessreglerad uppgift, blir sekretessbestämmelsen, om inte annat följer av 3 §, tillämplig på uppgiften även hos den mottagande domstolen.
Första stycket tillämpas inte om det finns en primär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse som är tillämplig på uppgiften hos domstolen. Om uppgiften är sekretessreglerad i 20 kap. 1 eller 4 § tillämpas dock första stycket om den sekundära sekretessbestämmelsen ger ett starkare skydd för uppgiften.
3 §
För att första stycket ska motsvara 12 kap. 2 § första stycket gällande sekretesslag måste hänvisningarna till 27 kap. 11 §, 31 kap. 3 §, 34 kap. 14 och 15 §§ tas bort. Vidare måste hänvisningar till 27 kap. 12 §, 28 kap. 9 §, 30 kap. 5 och 18 §§, 31 kap. 4 § samt 34 kap. 3 och 4 §§ läggas till. Stycket får med dessa ändringar följande lydelse:
Bestämmelserna om sekretess i 18 kap., 27 kap. 12 §, 28 kap. 1-4 och 9 §§, 29 kap. 1-7, 23-25, 27 och 28 §§, 30 kap. 1 § första stycket och 2-5, 12, 16-18 och 24 §§, 31 kap. 4 §, 34 kap. 3 och 4 §§, 35 kap. 6 och 7 §§, 37 kap. 5, 6 och 8 §§ samt 38 kap. 2 § tillämpas inte hos domstol i dess rättskipande eller rättsvårdande verksamhet.
9 §
Paragrafens andra stycke avses motsvara 12 kap. 4 § andra stycket första och andra meningarna gällande sekretesslag. För att så ska bli fallet måste hänvisningarna i styckets andra mening justeras. Hänvisningarna i 12 kap. 4 § sekretesslagen till 9 kap. 3 § andra stycket motsvarar nämligen även 26 kap. 6 § tredje stycket och 33 kap. 4 §. Om Lagrådets förslag att 26 kap. 3 och 4 §§ ska bilda en paragraf godtas ändras paragrafbeteckningen på 26 kap. 6 § till 26 kap. 5 §. Stycket får då följande lydelse:
Första stycket tillämpas inte, om domstolen i domen eller beslutet har förordnat att sekretessbestämmelsen ska vara tillämplig även i fortsättningen. Sådant förordnade ska alltid meddelas för uppgift för vilken sekretess gäller enligt 26 kap. 5 § andra och tredje styckena samt 33 kap. 4 §, om det skulle strida mot avtal som anges där att uppgiften röjs.
10 §
Paragrafen som behandlar överföring av sekretess bör ges en utformning som motsvarar andra bestämmelser med sådant innehåll (jfr t.ex. 15 kap. 2 §). Med också en redaktionell justering bör paragrafen ges följande lydelse:
Får en domstol eller annan myndighet del av en dom eller ett beslut, vari en domstol har meddelat ett förordnande enligt 9 §, blir den sekretessbestämmelse som förordnandet avser tillämplig på uppgiften även hos den mottagande myndigheten. Detta gäller dock inte om en primär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse ändå är tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten.
11 §
I bestämmelsen bör inte ordet rätten användas för domstol, vilket inte tidigare skett i lagförslaget. Med rätten menas i andra bestämmelser, se t.ex. de följande bestämmelserna i 12 § och 43 kap. 1-5 §§, vanligtvis en befogenhet. I stället för rätten bör ordet domstolen användas.
43 kap.
1-5 §§
Kapitlet innehåller bestämmelser om tystnadsplikt som följer av andra författningar och som inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Paragraferna i kapitlet är i likhet med bestämmelserna i 16 kap. 1 § nuvarande sekretesslag uppdelade på två spalter. Till följd av paragrafindelningen och det förhållandet att inskränkningen av meddelarfriheten inte alltid avser en viss typ av uppgift har i tre av paragraferna högerspalten lämnats tom med undantag för spaltens rubrik. Tekniken med två spalter får mot den bakgrunden anses vara olämplig. En annan lösning bör därför sökas. Paragraferna skulle förslagsvis kunna formuleras på följande sätt:
Regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och riksdagsordningen
1 § Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av
1. beslut enligt 10 kap. 7 § tredje stycket andra meningen regeringsformen,
2. 3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen,
3. 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen, och
4. 2 kap. 4 § andra stycket riksdagsordningen eller beslut enligt 4 kap. 17 § eller 10 kap. 8 § riksdagsordningen och vars röjande kan antas sätta rikets säkerhet i fara eller annars skada landet allvarligt.
Rättegångsbalken
2 § Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av
1. förordnande med stöd av 5 kap. 4 § eller 23 kap. 10 § femte stycket rättegångsbalken, och
2. 8 kap. 4 § första stycket andra meningen rättegångsbalken.
Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område och socialtjänstlagen
3 § Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av
1. 2 kap. 8-10 §§ lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, och
2. 15 kap. 2 § socialtjänstlagen (2001:453).
Postlagen och lagen om elektronisk kommunikation
4 § Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av
1. 19 § första stycket 1 och 3 postlagen (1993:1684),
2. 6 kap. 20 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation såvitt avser uppgift om innehållet i ett elektroniskt meddelande eller som annars rör ett särskilt sådant meddelande, och
3. 6 kap. 21 § lagen om elektronisk kommunikation såvitt avser uppgift om kvarhållande av försändelse på befordringsföretag eller om hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning på grund av beslut av domstol, undersökningsledare eller åklagare.
Annan lagstiftning
5 § Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter inskränks av den tystnadsplikt som följer av
1. förordnande med stöd av 7 § lagen (1999:988) om förhör m.m. hos kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet,
2. 7 kap. 1 § 1 lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap,
3. 7 kap. 20 a § försäkringsrörelselagen (1982:713),
4. 20 b § lagen (1972:262) om understödsföreningar, och
5. 5 kap. 15 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige.
Punkterna 2-4 övergångsbestämmelserna
Punkten 3 omfattar både föreskrifter och beslut som meddelats med stöd av sekretesslagen och som gäller när den nya lagen träder i kraft. Rättsföljden härav blir att de ska anses meddelade enligt den nya lagen.
I fråga om föreskrifter möter det inga svårigheter att förstå vad som menas med att dessa gäller när den nya lagen träder i kraft. Annorlunda förhåller det sig med individuella beslut. Dessa kan anses gälla även om de är lagakraftvunna avslagsbeslut som meddelats före ikraftträdandet av den nya lagen. Deras tillämpning har då redan spelat ut sin roll, varför tillkomsten av en ny lag saknar praktisk betydelse. Vad som övergångsvis kan ställa till bekymmer är hur man ska hantera sådana beslut som meddelats med stöd av sekretesslagen men som är tillämpbara även sedan den nya lagen trätt i kraft. Frågan är i ett sådant fall om den gamla eller den nya lagen ska vara vägledande. Beslut som här kan komma i fråga är beslut som överklagats men som ännu inte slutligt prövats, beslut med alltjämt tillämpliga förbehåll och dispensbeslut som ännu inte vunnit tillämpning. I klarhetens intresse borde övergångsbestämmelserna innehålla uttryckliga regler för varje sådant slags beslut, vilket tillsammans med vissa andra justeringar förslagsvis skulle kunna ske på följande sätt:
2. Om det i lag eller annan författning hänvisas till de bestämmelser i sekretesslagen som har ersatts genom bestämmelser i denna lag, ska i stället de nya bestämmelserna tillämpas.
3. Föreskrifter som meddelats med stöd av sekretesslagen och som gäller när denna lag träder i kraft ska anses meddelade enligt denna lag.
4. Ett överklagande av myndighets beslut som fattats före ikraftträdandet av denna lag ska prövas med tillämpning av bestämmelserna i denna lag.
5. Förbehåll som vid utlämnande av allmän handling meddelats med stöd av sekretesslagen ska anses meddelade enligt denna lag.
6. Dispensbeslut som meddelats med stöd av sekretesslagen och som ännu inte vunnit tillämpning när denna lag träder i kraft ska anses meddelade enligt denna lag.
7. Övergångsbestämmelserna till sekretesslagen och till ändringar i den lagen ska fortsätta att gälla.
Justitiedepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 mars 2009
Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Odell, Ask, Husmark Pehrsson, Larsson, Torstensson, Carlgren, Hägglund, Björklund, Littorin, Borg, Malmström, Sabuni, Billström, Tolgfors
Föredragande: statsrådet Ask
Regeringen beslutar proposition 2008/09:150 Offentlighets- och sekretesslag
Rättsdatablad
Författningsrubrik
Bestämmelser som inför, ändrar, upp-häver eller upprepar ett normgivnings-bemyndigande
Celexnummer för bakomliggande EG-regler
Offentlighets- och sekretesslag (2009:000)
5 kap. 3 och 4 §§, 15 kap. 2 §, 21 kap. 3 §, 22 kap. 1 §,
24 kap. 8 §, 30 kap. 7, 11 och 23 §§, 39 kap. 3 §, 42 kap. 10 § och 43 kap. 7 §
32003R1383
Lag om ändring i lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar
2 §
Lag om ändring i strålskyddslagen (1988:220)
32003L0122
Lag om ändring i polisdatalagen (1998:622)
7 §
Lag om ändring i lagen (2004:487) om sjöfartsskydd
32004R0725
1 EUT L 196, 2.8.2003, s. 7 (Celex 32003R1383).
1 Senaste lydelse 2006:47.
2 Senaste lydelse 1980:101.
3 Senaste lydelse 1980:101.
4 Senaste lydelse 2009:63.
5 Senaste lydelse 2006:859.
6 Senaste lydelse 2006:513.
7 Senaste lydelse 1980:101.
1 Senaste lydelse 1980:165.
1 Senaste lydelse 1980:171.
1 Senaste lydelse 2006:458.
2 Senaste lydelse 2006:458.
1 Senaste lydelse1986:166.
1 Senaste lydelse 2000:92.
1 Senaste lydelse 1991:288.
1 Senaste lydelse 1992:1145.
1 Senaste lydelse 2008:647.
2 Senaste lydelse 1980:104.
3 Senaste lydelse 1980:104.
1 Senaste lydelse 1997:916.
1 Senaste lydelse 1980:214.
1 Senaste lydelse 2007:143.
1 Senaste lydelse 2008:215.
1 Senaste lydelse 1980:219.
1 Senaste lydelse 1981:1055.
1 Lagen omtryckt 2007:109.
1 Senaste lydelse 1990:1039.
1 Senaste lydelse 1980:229.
1 Senaste lydelse 2005:972.
1 Senaste lydelse 2005:517.
1 Senaste lydelse 1980:243.
1 Senaste lydelse 1990:233.
2 Senaste lydelse 1994:579.
1 Senaste lydelse 1980:247.
1 Senaste lydelse 1980:248.
1 Senaste lydelse 1999:253.
1 Senaste lydelse 1980:1032.
1 Senaste lydelse 2007:142.
1 Lagen omtryckt 1992:567.
2 Senaste lydelse 1998:1660.
3 Senaste lydelse 2003:412.
1 Senaste lydelse 2003:415.
1 Lagen omtryckt 2003:246.
1 Senaste lydelse 2004:1184.
1 Senaste lydelse 2006:340.
2 EUT L 346, 31.12.2003, s. 57 (Celex 32003L0122).
1 Senaste lydelse 2005:511.
1 Senaste lydelse 2003:168.
1 Senaste lydelse 1989:908.
1 Senaste lydelse 2003:655.
1 Senaste lydelse 2004:787.
2 Senaste lydelse 1993:1296.
3 Senaste lydelse 1999:305.
1 Senaste lydelse 2005:720.
1 Lagen omtryckt 2004:93.
2 Senaste lydelse 2007:68.
3 Senaste lydelse 2006:369.
1 Lagen omtryckt 2008:415.
1 Senaste lydelse 2007:246.
1 Senaste lydelse 2007:247.
1 Senaste lydelse 2005:125.
1 Lagen omtryckt 2005:369.
1 Senaste lydelse 1998:729.
1 Senaste lydelse 2008:1311.
1 Senaste lydelse 2006:372.
1 Senaste lydelse 1999:314.
2 Senaste lydelse 1999:314.
1 Senaste lydelse 2003:156.
1 Senaste lydelse 2004:769.
1 Senaste lydelse 2007:144.
1 Senaste lydelse 1999:438.
1 Senaste lydelse 2003:418.
2 Senaste lydelse 2003:418.
1 Senaste lydelse 1999:92.
1 Senaste lydelse 2008:240.
1 Senaste lydelse 2007:982.
1 Senaste lydelse 2005:789.
2 Senaste lydelse 2005.789.
1 Senaste lydelse 2004:1347.
1 Senaste lydelse 2003:407.
2 Senaste lydelse 2008:329.
3 Senaste lydelse 2007:174.
1 Senaste lydelse 2008:358.
1 Senaste lydelse 2009:59.
1 Senaste lydelse 2007:251.
1 EUT L 129, 29.4.2004, s. 6 (Celex 32004R0725).
1 Senaste lydelse 2006:861.
2 Senaste lydelse 2006:861.
1 Senaste lydelse 2006:373.
2 Senaste lydelse 2006:373.
1 Senaste lydelse 2007:252.
1 Senaste lydelse 2007:1130.
1 Förslaget till Lag om ändring i sekretesslagen innehåller omfattande ändringar i förhållande till den nuvarande lydelsen. Vi har därför, för att öka läsbarheten, avstått från att markera ändringarna med kursiverad text.
1 Lydelse enligt prop. 2007/08:160.
2 Lydelse enligt SFS 2008:593, vilken träder i kraft 2008-11-01.
3 Lydelse enligt SFS 2008:593, vilken träder i kraft 2008-11-01.
4 Lydelse enligt prop. 2008/09:29.
5 Lydelse enligt prop.2008/09:36.
6 Lydelse enligt prop. 2008/09:160.
7 Lydelse enligt prop. 2007/08:160.
8 Lydelse enligt prop. 2008/09:31.
9 Lydelse enligt prop. 2008/09:31.
10 Lydelse enligt prop. 2008/09:31.
11 Lydelse enligt SFS 2008:593, vilken träder i kraft 2008-11-01.
12 Lydelse enligt SFS 2008:593, vilken träder i kraft 2008-11-01.
13 Lydelse enligt prop. 2008/09:61.
14 Lydelse enligt prop. 2008/09:17.
15 Lydelse enligt prop. 2008/09:17.
16 Lydelse enligt SFS 2008:593, vilken träder i kraft 2008-11-01.
17 Lydelse enligt SFS 2008:570, vilken träder i kraft 2009-01-01.
??
??
Prop. 2008/09:150
Prop. 2008/09:
2
3
1
Prop. 2008/09:150
Prop. 2008/09:150
4
5
1
Prop. 2008/09:150
Prop. 2008/09:150
14
19
1
Prop. 2008/09:150
Bilaga 1
Prop. 2008/09:150
Bilaga 1
Prop. 2008/09:150
Bilaga 2
Prop. 2008/09:150
Bilaga 2
382
381
Prop. 2008/09:150
Bilaga 3
Prop. 2008/09:150
Bilaga 3
390
391
Prop. 2008/09:150
Bilaga 3
Prop. 2008/09:150
Bilaga 3
396
397
402
Bilaga 3
406
403
Prop. 2008/09:150
Bilaga 4
Prop. 2008/09:150
Bilaga 4
405
Prop. 2008/09:150
Bilaga 5
Prop. 2008/09:150
Bilaga 5
510
507
Prop. 2008/09:150
Bilaga 6
Prop. 2008/09:150
Bilaga 6
512
511
Prop. 2008/09:150
Bilaga 7
Prop. 2008/09:150
Bilaga 7
524
523
Prop. 2008/09:150
Bilaga 8
Prop. 2008/09:150
Bilaga 8
526
525
Prop. 2008/09:150
Bilaga 9
Prop. 2008/09:150
Bilaga 9
640
641
Prop. 2008/09:150
Bilaga 10
Prop. 2008/09:150
Bilaga 10
652
653
Prop. 2008/09:150
Prop. 2008/09:150
687
Prop. 2008/09:150