Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2008/09:125 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2008 Skr. 2008/09:125 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 11 juni 2009 Fredrik Reinfeldt Maria Larsson (Socialdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I denna skrivelse lämnas en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en redovisning av hur Arvsfondsdelegationen fördelat medel under 2008. Vidare redogör regeringen för sin bedömning av Arvsfondsdelegationens utveckling och verksamhet samt analyserar fördelningen av stöd inom de olika verksamhetsområdena. Slutligen anges sådana områden som enligt regeringens mening bör prioriteras vid kommande fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Innehållsförteckning 1 Allmänna arvsfonden 4 1.1 Arvsfondsdelegationen 4 2 Allmänna arvsfondens förvaltning m.m. 5 2.1 Förvaltning 5 2.2 När arvsfonden får egendom 6 2.3 När arvsfonden avstår från egendom 7 2.4 Kostnader för förvaltning och administration 8 3 Beslut om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden 9 3.1 Nyskapande och utvecklande verksamhet 9 3.2 Redovisning och utvärdering av beviljat stöd 10 3.3 Projektmedel beslutade av Arvsfondsdelegationen 11 3.4 Registrering och handläggning av ärenden 12 3.5 Antal bifall och avslag av Arvsfondsdelegationen 12 3.6 Bifall och avslag fördelade på målgrupper 13 3.7 Geografisk fördelning av bifall och avslag 14 4 Fördelning av stöd 2008 15 4.1 Projekt inom de prioriterade områdena 15 4.2 Verksamhet till förmån för barn under 12 år 15 4.2.1 Exempel på projekt som beviljats medel under 2008 16 4.3 Verksamhet till förmån för ungdomar 12-25 år 17 4.3.1 Exempel på projekt som beviljats medel under 2008 18 4.4 Verksamhet till förmån för personer med funktionsnedsättning 19 4.4.1 Exempel på projekt som beviljats medel under 2008 20 4.5 Lokalstöd 21 4.6 Årets guldkorn 22 5 Fördelning av stöd genom särskilda satsningar 23 5.1 Utveckling av barns och ungdomars möjligheter till delaktighet i kulturlivet, till kulturupplevelser och till eget skapande 24 5.2 Ungas psykiska ohälsa 25 5.3 Nya särskilda satsningar 25 6 Information, uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning 26 6.1 Information 26 6.2 Uppföljning och utvärdering 28 6.2.1 Uppföljning 28 6.2.2 Utvärdering 30 6.3 Erfarenhetsspridning 31 7 Regeringens bedömning av Arvsfondsdelegationens verksamhet och utveckling 32 7.1 Analys av fördelning av stöd 2008 avseende verksamhet till förmån för barn under 12 år 33 7.2 Analys av fördelning av stöd 2008 avseende verksamhet till förmån för ungdomar 12-25 år 34 7.3 Analys av fördelning av stöd 2008 avseende verksamhet till förmån för personer med funktionsnedsättning 35 8 Inriktning och prioriterade områden för stöd ur Allmänna arvsfonden från och med 2008 36 8.1 Inriktning 37 8.1.1 Barnpolitik 37 8.1.2 Ungdomspolitik 38 8.1.3 Handikappolitik 38 8.2 Prioriterade områden 39 Bilaga 1 Resultaträkning m.m. 42 Bilaga 2 Tilldelade medel per område och organisation 52 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 juni 2009 66 1 Allmänna arvsfonden Allmänna arvsfonden bildades genom ett beslut av 1928 års riksdag i samband med att arvsrätten begränsades. Kusiner och avlägsnare släktingar uteslöts från arvsrätt vilket ledde till att det allmännas arvsrätt utökades väsentligt. Skälet till begränsningen var en förändrad syn på arvsrätt. Kvarlåtenskap som inte övergick till en arvsberättigad släkting, skulle i stället tillfalla en särskild fond, Allmänna arvsfonden. Fonden har till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Närmare bestämmelser om Allmänna arvsfonden finns i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden. 1.1 Arvsfondsdelegationen Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Enligt lagen om Allmänna arvsfonden ska Arvsfondsdelegationen ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av beviljade stöd samt enligt förordningen (2004:484) om Allmänna arvsfonden informera allmänheten om arvsfondens ändamål och fondmedlens användningsområde. Arvsfondsdelegationen är en fristående så kallad nämndmyndighet. Delegationen (nämnden) utses av regeringen och består av en ordförande, en vice ordförande och fem andra ledamöter. Majoriteten i delegationen utgörs av sakkunniga utanför Regeringskansliet men ordförande är en statssekreterare i det departement som ansvarar för barn- och handikappfrågor, dvs. Socialdepartementet, och vice ordförande är en statssekreterare i det departement som ansvarar för ungdomsfrågor, dvs. Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Den personal som handlägger ansökningar och är föredragande i Arvsfondsdelegationen är samlad i ett kansli inom Regeringskansliet. I kansliet arbetar 20 personer, 17 fast anställda, två projektanställda, samt en inhyrd person. I betänkandet från Stabsutredningen (SOU 2008:22) behandlas bl.a. frågan om placering av Arvsfondsdelegationens kansli. I Budgetpropositionen för 2009 föreslog regeringen att lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden skulle ändras så att kansliets placering inte längre är reglerat i lag. Därefter har regeringen genom ändring i förordningen (2004:484) om Allmänna arvsfonden infört en ny paragraf, 2 a §, med följande lydelse: Personal i ett särskilt kansli inom Regeringskansliet handlägger stödärenden åt och är föredragande i Arvsfondsdelegationen. Medan Arvsfondsdelegationen har en tydlig roll när det gäller stödgivningen redovisar regeringen årligen förvaltningen av fonden och fördelningen av stöd ur fonden till riksdagen. Regeringen anger även inriktning och prioriteringar för delegationens verksamhet. Regeringen får, om det finns särskilda skäl, efter förslag från Arvsfondsdelegationen besluta att annan myndighet ska fördela visst stöd. Beslutet ska då avse en bestämd tidsperiod enligt lagen om Allmänna arvsfonden. 2 Allmänna arvsfondens förvaltning m.m. Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild fond. Kammarkollegiet har två uppgifter beträffande arvsfonden. Den ena är att företräda arvsfonden vid avvecklingen av dödsbon och den andra är att förvalta fonden och betala ut beviljat stöd efter rekvisition. Kammarkollegiet ska varje år lämna en redovisning till regeringen av förvaltningen av Allmänna arvsfonden. Redovisningen, som ska lämnas i samband med Kammarkollegiets årsredovisning, enligt lagen om Allmänna arvsfonden, innebär att Kammarkollegiets förvaltning av Allmänna arvsfonden blir föremål för granskning av Riksrevisionen inom ramen för årlig revision. 2.1 Kammarkollegiets förvaltning av Allmänna arvsfonden 2008 Kammarkollegiets kapitalförvaltning sker i syfte att tillgodose såväl behovet av en god direktavkastning som önskemålet om värdebeständighet. En tiondel av de medel som tillfallit fonden under ett år läggs till fonden. Återstoden får tillsammans med direktavkastning delas ut. Tabell 1 visar att fondens bokförda värde den 31 december 2008 uppgick till 2 322 miljoner kronor och marknadsvärdet till 3 354 miljoner kronor. Fondens tillgångar är placerade i andelar i Kammarkollegiets aktie-, aktieindex- och räntekonsortier. Under 2008 startade Kammarkollegiet ett aktieindexkonsortium. Tabell 1 Fondens värdeutveckling, mkr 2008 2007 2006 2005 2004 Bokfört värde Tillgångar 2 502 2 137 1 583 1 449 1 309 Skulder 180 150 117 133 310 Summa bokfört värde 2 322 1 987 1 466 1 316 999 Marknadsvärde Tillgångar 3 534 4 697 4 804 4 197 3 307 Skulder 180 150 117 133 310 Summa marknadsvärde 3 354 4 547 4 687 4 064 2 997 I tabell 2 ser vi att fonden vid utgången av 2008 hade 62,3 procent placerade i aktiekonsortiet, 9,8 procent i aktieindexkonsortiet, 27,2 procent i räntekonsortiet och 0,7 procent i likviditet. Fonden har också nettoköpt i aktiekonsortiet för 22 miljoner kronor, i aktieindexkonsortiet för 518 miljoner kronor och sålt i räntekonsortiet för 398 miljoner kronor. Erhållna utdelningar från konsortierna uppgick till 205,8 miljoner kronor. Tabell 2 Tillgångarnas värdeförändring, mkr Tillgångar 31 dec 2008 Netto- placerat Värde- förändring 31 dec 2007 Dir.avk 2008 Räntekonsortiet 960 -398 41 1 317 63 Aktiekonsortiet 2 202 22 -1 169 3 349 123 Aktieindexkonsortiet 346 518 -172 0 18 Bankmedel 26 -5 0 31 2 Summa tillgångar 3 534 137 -1 300 4 697 206 Avkastning i räntekonsortiet var under året 7,8 (3,1) procent jämfört med index1 8,4 (3,2) procent. Avkastningen i genomsnitt per år för den senaste femperioden var 4,52 procent jämfört med index 4,2 procent. Under år 2008 har aktiekonsortiet haft en avkastning på -35,1 (-4,8) procent att jämföra med index2 -33,7 (1,4) procent. För den senaste femårsperioden har avkastningen i genomsnitt varit 2,13 procent per år att jämföra med index 5,0 procent. Siffrorna inom parentes avser 2007. En lägre vikt i aktier än riktmärket för placeringarna har medfört mervärde för fonden under året. Under år 2008 har aktieindexkonsortiet haft en avkastning på -30,8 procent att jämföra index3 -30,6 procent. Under året har fonden tillförts 557 (494) miljoner kronor från influtna arvsmedel och avkastning från kapitalförvaltningen. Utbetalningar av stöd för att främja ändamål och för administration av fonden har gjorts med 400 (371) miljoner kronor. Kammarkollegiet har under 2009 låtit utföra en extern utvärdering av kapitalförvaltningen i de båda konsortierna. Utvärderingen som gäller för perioden 2004-2008 har utförts av Wassum Investment Consulting. Resultatet visar att räntekonsortiets positiva resultat de senaste fem åren är mycket konkurrenskraftigt medan aktieförvaltningens prestation ej har varit tillfredställande. Kammarkollegiet har under 2008 vidtagit åtgärder för att förbättra aktieförvaltningen. Bland annat lanserades ett aktieindexkonsortium i april 2008. Under sista kvartalet 2008 tillträdde ett nytt förvaltningsteam med en ny investeringsfilosofi och ett nytt arbetssätt. Den aktiva förvaltningen visade en positiv avkastning mot jämförelseindex under fjärde kvartalet. Som stöd i aktieförvaltningen har Kammarkollegiet också inrättat ett aktieplaceringsråd med seniora rådgivare. Regeringen avser följa utvecklingen. 2.2 När arvsfonden får egendom Om någon avlider utan att efterlämna make eller närmare släktingar än kusiner får arvsfonden egendomen i arv om egendomen inte testamenterats till någon annan och detta testamente godkänns av Kammarkollegiet för fondens räkning. Om den avlidne var änka eller änkling tillfaller arvet arvsfonden endast om det inte finns några arvsberättigade släktingar efter den först avlidne maken. En förutsättning för att dessa släktingar ska ärva är att de t.ex. inte uteslutits från arv på grund av testamente eller att de inte tidigare fått ut vad de är berättigade till. Förutom genom arv kan fonden också få egendom genom bland annat förmånstagarförordnande i försäkringsavtal, gåva eller testamente. När det inte finns någon annan arvinge än Allmänna arvsfonden och fonden inte uteslutits från arv genom testamente ska Kammarkollegiet förordna en god man. Den gode mannen företräder fonden vid boutredningen och sköter det praktiska arbetet med boet. Vidare står den gode mannen under kollegiets tillsyn. När boutredningen är klar redovisar den gode mannen sin förvaltning till Kammarkollegiet och betalar in de medel som finns kvar till fonden. Medlen tas upp i fondens redovisning vid den tidpunkt de betalas in till fonden. Kammarkollegiet företräder arvsfondens intressen och ser till att dödsboet avvecklas på ett riktigt sätt. Under 2008 kom det in 1 612 arvsfondsärenden till kollegiet. Bland dessa fanns det ett testamente i 1 138 fall, med en begäran om att kollegiet skulle godkänna den avlidnas testamente till förmån för någon annan än fonden. De flesta testamentena godkändes av kollegiet. Antalet dödsbon där egendom, helt eller delvis, skulle avvecklas för arvsfondens räkning uppgick till 553 stycken. Under 2008 kom det in drygt 318 miljoner kronor netto till arvsfonden. 2.3 När arvsfonden avstår från egendom Kammarkollegiet strävar efter att avveckla berörda dödsbon så snabbt som möjligt så att likvida medel kommer arvsfonden tillgodo och kan delas ut för dess ändamål. I vissa fall får arv eller försäkringsbelopp som arvsfonden fått avstås till någon annan. Det får ske om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller till andra särskilda omständigheter kan anses stämma överens med arvlåtarens yttersta vilja. Arv eller försäkringsbelopp får också avstås till arvlåtarens släkting eller någon annan person som har stått arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt. Under 2008 kom det in 111 ansökningar om avstående till Kammarkollegiet. Vidare får arv som utgörs av egendom av väsentlig betydelse från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt avstås till en juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand om egendomen på lämpligt sätt. Om det finns särskilda skäl, får arvsfonden avstå ett belopp av det arv som tillfallit fonden till den som tar emot egendomen för sådana omedelbara åtgärder som är nödvändiga för att bevara egendomen. En sådan ansökan ska ges in till kollegiet senast tre år efter dödsfallet eller efter det att arvet genom preskription tillfallit fonden. Kollegiet beslutar om avstående när värdet av den egendom som ansökan avser inte överstiger två miljoner kronor enligt bouppteckningen. I övrigt beslutar regeringen om avstående. Under 2008 har beslut fattats om avstående från arv till ett bouppteckningsvärde av drygt 36 miljoner kronor. 2.4 Kostnader för förvaltning och administration Allmänna arvsfonden bekostar Kammarkollegiets förvaltning och administration av dödsboavveckling, fondförvaltning och utbetalningar av projektmedel. På samma sätt används fonden för att täcka Arvsfondsdelegationens kostnader för handläggning av projektansökningar och projektredovisningar samt för informations- och utvärderingsverksamhet. Kostnader för förvaltning och administration uppgick 2008 till totalt 34,5 miljoner kronor. Hur dessa kostnader utvecklats de senaste fem åren framgår av tabell 3. Tabell 3 Förvaltnings- och administrationskostnader, mkr 2008 2007 2006 2005 2004 Kammarkollegiet totalt 13,8 13,3 14,8 14,1 12,3 Dödsboavveckling m.m. 11,3 10,8 9,9 9,9 8,7 Fondförvaltning 2,1 2,0 4,5 3,8 3,2 Utbetalning av beviljat stöd 0,5 0,5 0,4 0,4 0,4 Regeringskansliet/ Arvsfondsdelegationen totalt 20,7 17,4 17,1 12,5 10,1 Personalkostnader 10,6 10,3 9,8 7,6 6,2 Förvaltningskostnader 5,0 4,8 4,6 3,7 1,6 Utåtriktade aktiviteter m.m. 5,1 2,4 2,6 1,2 2,3 Ungdomsstyrelsen totalt 0 0,5 1,8 2,1 1,9 Totalt förvaltnings- och administrationskostnader 34,5 31,2 33,7 28,7 24,3 Den mest noterbara utvecklingen av kostnaderna som redovisas i tabell 3 hänförs till Arvsfondsdelegationen. De ökade förvaltningskostnaderna för Arvsfondsdelegationen de senaste åren beror på att delegationen sedan den 1 juli 2004 betraktas som en från Regeringskansliet fristående myndighet. Det innebär att Arvsfondsdelegationen har ansvar för att betala en schablonkostnad för lokaler, IT och service. Schablonkostnaden uppgår till 270 000 kronor per anställd och år och är densamma för alla myndigheter som finns i Regeringskansliets lokaler. Dessa utgifter bekostades tidigare av Regeringskansliet. Förutom detta har en förstärkning av delegationens kansli genomförts successivt under de senaste åren, samtidigt som informationsarbetet intensifierats. Under 2008 genomfördes ett antal större aktiviteter för att uppmärksamma att det var 80 år sedan Allmänna arvsfonden bildades. Under året avslutades dessutom de av regeringen beslutade treåriga satsningar för att främja barn- och ungdomskultur samt motverka ungas psykiska ohälsa. Även detta genererade ökade kostnader under året. Slutligen kan nämnas att Arvsfondsdelegationens kansli under året flyttat till nya lokaler, vilket medförde ökade kostnader i form av inköp av ny utrustning med mera. Tabell 4 visar hur stor andel av de beslutade projektmedlen som är driftskostnader för Arvsfondsdelegationen under 2008. Dessa uppgår till 5,2 procent enligt tabell 4. I kostnaderna ingår samtliga driftskostnader förutom utvärderingarna. Tabell 4 Arvsfondsdelegationens driftskostnader i förhållande till beslutade projektmedel (procent) 2008 2007 2006 2005 Andelen driftskostnader 5,2 4,9 5,6 3,9 Trots att driftskostnaderna för Arvsfondsdelegationen har ökat kontinuerligt under perioden har kostnaderna i förhållande till beslutade projektmedel inte ökat i samma utsträckning. Förklaringen är att volymen beslutade projektmedel har ökat i ungefär samma takt som driftskostnaderna. En annan indikator kan vara driftskostnaderna i förhållande till antalet beslut som fattas. I tabell 5 visas utvecklingen av dessa kostnader över tid. Tabell 5 Arvsfondsdelegationens driftskostnader per beslut (kronor) 2008 2007 2006 2005 Driftskostnader per beslut 12 200 12 400 12 100 8 900 Under tidigare år beviljades de enskilda projekten egna utvärderingsmedel, men sedan 2006 anlitar Arvsfondsdelegationen själv alla utvärderare som finansieras med arvsfondsmedel. Under 2008 var kostnaderna för dessa utvärderingsinsatser drygt 3,3 miljoner kronor. Om även dessa kostnader medräknas uppgår driftskostnaderna till 6,0 procent. Föregående år var samma andel 6,1 procent. 3 Beslut om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden Handläggning av ärenden om stöd ur Allmänna arvsfonden regleras i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden. Arvsfondsdelegationen beslutar, enligt lagen, om fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden. Enligt förordning (2004:484) om Allmänna arvsfonden ska Arvsfondsdelegationen varje år lämna en verksamhetsberättelse till regeringen med en samlad redovisning av myndighetens stödgivning ur fonden. Verksamhetsberättelsen för det senaste verksamhetsåret ligger till grund för denna skrivelse. 3.1 Nyskapande och utvecklande verksamhet Stöd ur Allmänna arvsfonden ska enligt lagen om Allmänna arvsfonden främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för fondens tre målgrup- per; barn, ungdomar och personer med funktionshinder4. Stöd ur fonden ska i första hand lämnas till verksamhet som är nyskapande och utvecklande. Stöd beviljas som regel till organisationer som bedriver ideell verksamhet, dock kan offentlig huvudman beviljas stöd för utvecklingsverksamhet om det finns särskilda skäl. Så kan till exempel en kommun beviljas stöd för att genomföra ett projekt i nära samarbete med en ideell förening, men det ställs då särskilt höga krav på att projektet är nyskapande. Ett projekt kan enligt praxis beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden under normalt högst tre år och en plan ska finnas över hur verksamheten beräknas fortsätta efter projektets slut samt hur projektets erfarenheter ska tas till vara och spridas. Stöd får inte ges till enskilda personer eller till vinstdrivande företag och inte heller till reguljär föreningsverksamhet eller till organisationer som har funnits i mindre än ett år. Projekt som beviljas stöd ska kunna bidra till att de berörda målgruppernas villkor och förutsättningar förbättras och utvecklas. En bedömning görs i vilken utsträckning företrädare för barn, ungdomar eller personer med funktionshinder själva är delaktiga i planeringen och genomförandet av projektet - en bedömning av den så kallade brukardelaktigheten. På samma sätt görs en bedömning av graden av nyskapande i projektet. Syftet är att ge stöd till projekt som kan verka framåtsyftande och inspirera andra organisationer att starta liknande verksamhet. Stöd kan även lämnas till anläggningar, lokaler och utrustning till organisationer som bedriver ideell verksamhet, om det bedöms som särskilt angeläget. Den som beviljas stöd till lokaler eller anläggningar ska förbinda sig att under minst tio år använda den lokal eller den anläggning som stödet avser och med de villkor som förutsattes när stödet beviljades. Arvsfondsdelegationen kan medge undantag från dessa villkor, om det finns särskilda skäl. Under beredningen av ärenden om stöd till anläggningar, lokaler och utrustning inhämtas alltid uppgifter om tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. 3.2 Redovisning och utvärdering av beviljat stöd Den som tagit emot stöd ur Allmänna arvsfonden ska senast det datum som anges i beslutet lämna en skriftlig redogörelse för eller utvärdering av utvecklingsarbetet. Dessutom ska en av revisor styrkt ekonomisk redovisning för hur det beviljade beloppet har använts lämnas till Arvsfondsdelegationen. Dessa redovisningar granskas och måste godkännas innan nya beslut om stöd kan fattas. Utvärderingsverksamheten bedrivs genom att delegationen anlitar etablerade utvärderare. Se vidare under avsnitt 6. 3.3 Projektmedel beslutade av Arvsfondsdelegationen Under året har 378 miljoner kronor fördelats till projekt, efter ansökan till Arvsfondsdelegationen. Projekten har ofta sammansatta syften och omfattar många gånger flera av arvsfondens målgrupper. I den statistik som redovisas har projekten kategoriserats utifrån deras huvudsakliga inriktning. Av de cirka 378 miljoner kronorna, som är den största summan i Allmänna arvsfondens historia, har ungefär 334 miljoner fördelats genom löpande handläggning av organisationernas egna initiativ. Drygt 43 miljoner kronor har fördelats inom ramen för de två särskilda satsningar som Arvsfondsdelegationen ansvarat för. Tabell 6 visar utvecklingen av det stöd som beslutas av Arvsfondsdelegationen. Tabell 6 Utveckling av fördelningen av stöd, mkr 2008 2007 2006 2005 2004 Fördelning av stöd 378 339 288,9 306,0 234,3 Diagram 1 visar den totala fördelningen av beslutade medel per målgrupp. Andelen barn- och ungdomsprojekt har fortsatt växa. Det betyder dock inte att projektmedlen till gagn för personer med funktionsnedsättning har minskat som vi kan se i diagram 2. Förklaringen är att det totala beloppet ökat. Projekt som riktar sig till barn med funktionsnedsättning och ungdomar med funktionsnedsättning redovisas under rubriken barn respektive ungdom. Diagram 1 Som framgår av diagram 2 hänförs ökningen till barn- och ungdomsprojekt. Angivet i kronor har beviljade projekt med inriktning på ungdomar tredubblats över en femårsperiod. Diagram 2 3.4 Registrering och handläggning av ärenden Under år 2008 inkom 1 999 ärenden till Arvsfondsdelegationen, vilket är en ökning med 8 procent jämfört med året innan. Av ärendena var 1 586 ansökningar om stöd ur fonden, 383 redovisningar och 30 övriga ärenden. Antalet ansökningar från enskilda personer har minskat, vilket är positivt eftersom enskilda inte kan få stöd. Antalet ansökningar har ökat med 10 procent jämfört med förra året. Tabell 7 Inkomna ärenden till Arvsfondsdelegationen Inkomna ärenden 2008 2007 2006 2005 2004 Barn 423 364 405 386 418 Ungdom 927 838 794 675 577 Funktionshindrade 516 500 500 546 608 Inte fondens målgrupper 64 58 66 68 58 Enskilda 69 89 83 108 128 Totalt 1 999 1 849 1 848 1 783 1 789 Fördelade på: Ansökningar 1586 1 438 1 352 1 399 1 364 Övrigt ärende 30 43 45 24 12 Redovisningar 383 368 451 360 413 Totalt 1 999 1 849 1 848 1 783 1 789 3.5 Antal bifall och avslag av Arvsfondsdelegationen Under 2008 har sammanlagt 1 698 beslut fattats efter ansökan. Arvsfondsdelegationen beslutar om fördelning av medel ur Allmänna arvsfonden. Tidigare kunde även regeringen fatta beslut om medel ur fonden, men fr.o.m. den 1 juli 2004 beslutar regeringen om fördelning av medel endast i sådana fall där Arvsfondsdelegationen föreslagit att en annan myndighet ska fördela visst stöd. I tabell 8 redovisas antal beslut tagna av Arvsfondsdelegationen och regeringen efter ansökan, under åren 2004-2008. I tabellen redovisas också antal bifall, avslag samt övriga ärenden. Över en femårsperiod har beslutsvolymen ökat med nästan en tredjedel. Tabell 8 Beslut tagna av Arvsfondsdelegationen 2008 2007 2006 2005 2004 Bifall 436 369 387 400 347 Delegationen 436 369 387 399 246 Regeringen 0 0 0 1 101 Avslag 1 184 911 926 926 871 Övriga ärenden 78 122 98 84 64 Totalt 1 698 1 402 1 411 1 410 1 282 Arvsfondsdelegationen har beslutat att avslå 1 184 ansökningar. Orsakerna till avslag har bland annat varit att projekten inte bedömts vara tillräckligt nyskapande, att ansökan kommit från en offentlig huvudman utan samarbete med ideella organisationer eller avsett verksamhet som redan finns som ordinarie verksamhet. Andra ansökningar har avslagits på grund av att de avsett kostnader för enstaka arrangemang, att de gällt internationell verksamhet eller att ansökan kommit från enskilda personer eller nystartade föreningar. 3.6 Bifall och avslag fördelade på målgrupper Tabell 9 visar att i genomsnitt har drygt en fjärdedel av ansökningarna, exklusive ansökningar från enskilda personer, beviljats stöd under 2008. Andelen ansökningar för målgruppen personer med funktionshinder som fått bifall är 40-50 procent, samt 20-35 procent för målgrupperna barn och ungdomar. Tabell 9 Fördelning av antal bifall och avslag på målgrupper Bifall delegationen 2008 2007 2006*) 2005 2004 Barn 95 66 83 99 76 Ungdom 183 163 139 122 48 Funktionshindrade 158 140 154 178 122 Antal projektbeslut 436 369 376 399 246 Bifall regeringen Barn 0 0 0 0 30 Ungdom 0 0 0 1 11 Funktionshindrade 0 0 0 0 60 Antal projekt 0 0 0 1 101 Totalt antal bifall 436 369 376 400 347 Avslag Barn 237 194 181 204 181 Ungdom 620 433 479 403 337 Funktionshindrade 210 163 139 155 173 Inte fondens målgrupper 48 32 44 56 52 Enskilda 69 89 83 108 128 Totalt antal avslag 1 184 911 926 926 871 *) För 2006 anges antalet projekt och inte antalet projektbeslut 3.7 Geografisk fördelning av bifall och avslag Drygt hälften, 198 miljoner kronor, av de medel som beslutades under 2008 gick till nationella projekt. Exempel på nationella projekt är barn- och ungdomsprojekt som samarbetar med kulturinstitutioner över hela landet eller en rikshandikapporganisation som tagit fram en utbildningsstrategi för personer som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Den andra hälften, nästan 180 miljoner kronor fördelades till enskilda lokala och regionala projekt över hela landet i enlighet med tabell 10. Tabell 10 Regional fördelning av beviljade medel, tkr Län Antal avslagna ansökningar Antal beviljade ansökningar Summa tkr Stockholm 307 71 58 314 Västra Götaland 150 42 30 905 Skåne 152 29 23 982 Örebro 23 12 9 557 Norrbotten 39 14 9 309 Östergötland 32 12 8 380 Västerbotten 46 15 7 700 Jönköping 38 11 6 320 Uppsala 14 11 4 472 Kalmar 25 4 4 320 Värmland 32 6 3 651 Gävleborg 51 6 2 933 Kronoberg 30 6 2 608 Västernorrland 40 4 1 868 Västmanland 20 2 1 468 Halland 17 2 1 373 Dalarna 35 3 1 201 Blekinge 13 2 622 Jämtland 15 1 596 Gotland 11 0 0 Södermanland 24 0 0 Totalt 1 114 253 179 579 Om redovisningen görs i antal projekt är nästan 60 procent (253 projekt) av beviljade projekt av lokal och regional natur, medan resterande 183 projekt utgörs av nationella projekt. Noterbart är att inga lokalprojekt i Södermanlands och Gotlands län fick bifall under året. Fler ansökningar kommer från föreningar i storstadsområdena, vilket är naturligt eftersom dessa områden har både fler invånare och fler föreningar. 4 Fördelning av stöd 2008 Som redovisats i avsnitt 3.6 fördelade Arvsfondsdelegationen sammanlagt 378 miljoner kronor till 436 projekt under 2008. I avsnitt 4.1 redovisas fördelningen av medel inom de av regeringen prioriterade områdena och i avsnitten 4.2-4.4 redogörs för det fördelade stödet 2008 uppdelat på målgrupperna barn, ungdomar och personer med funktionshinder. I avsnitt 4.6 presenteras Årets guldkorn 2008. På Arvsfondsdelegationens webbplats, www.arvsfonden.se, finns en projektdatabas med beskrivningar av samtliga projekt som fått medel ur Allmänna arvsfonden 2008. 4.1 Projekt inom de prioriterade områdena Av tabell 11 framgår att nästan 204 miljoner kronor har fördelats till projekt inom de av regeringen prioriterade områdena. Det motsvarar 54 procent av de medel Arvsfondsdelegationen beslutade om under 2008. Tabell 11 Projektfördelning inom de prioriterade områdena, tkr Prioriterade områden Antal projekt Summa tkr Ökat tillträde till arbetsmarknaden 33 25 664 Motverka våld, trakasserier och mobbning 27 39 969 Information och tillämpning av FN:s barnkonvention 7 6 669 Föräldrastöd och främjande av ett stärkt föräldraskap 17 19 210 Främjande av psykisk och fysisk hälsa 61 38 940 Demokrati och delaktighet 41 49 385 Delaktighet i kulturlivet 30 19 340 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 5 4 922 Totalt 221 204 099 De av regeringen prioriterade områdena förändrades till stor del inför 2008, vilket innebär att dessa områden inte fullt ut har slagit igenom i projektverksamheten. 4.2 Verksamhet till förmån för barn under 12 år Under 2008 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelningen av drygt 80 miljoner kronor till verksamhet för barn, se tabell 12. Det innebär en ökning med 15 miljoner kronor eller 23 procent jämfört med 2007. De största förändringarna mellan 2007 och 2008 är ökningen av projekt som omfattar "Familjestöd" och "Barn i utsatta situationer". Under året har 90 projekt beviljats bidrag. Tabell 12 Verksamhet till förmån för barn under 12 år (tkr) Projektändamål Antal projekt Summa tkr Bemötande 2 994 Demokrati/delaktighet 4 3 617 Familjestöd 15 15 212 Fritid/Idrott 7 5 305 Förebyggande av brott/våld/mobbning 4 4 805 Hjälpmedel 4 2 991 Information/utbildning 18 14 526 Integration 8 4 404 Kost/motion 1 800 Kultur 3 3 253 Rehabilitering 1 266 Särskild satsning, barn- och ungdomskultur 9 7 615 Tillgänglighet 2 2 875 Barn i utsatta situationer 12 13 920 Totalt 90 80 583 I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som tilldelats medel samt beviljat belopp till dessa. 4.2.1 Exempel på projekt för barn under 12 år som beviljats medel under 2008 Delaktighet i kulturlivet Projektet Barnkulturhuset Palatset Föreningen Zingo ska bygga hus för barnkultur i Gamla Riksarkivet på Riddarholmen i Stockholm. Syftet är att skapa och pröva former, metoder och modeller för barnens inflytande i processen, under och efter uppbyggnadsperioden. Verksamheten ska ge barn möjlighet till ett brett utbud av teater, musik, dans, barnfilmsbiograf och barnkonstverkstad, såväl i traditionell bemärkelse som i nyskapande och experimenterande. Barns och ungdomars delaktighet ska genomsyra all verksamhet. Det åtta våningar höga huset ska heta Palatset och bli till en känd hemvist för barnkultur i ett brett perspektiv. Information och tillämpning av FN:s barnkonvention Projektet Barn på landsbygd Länsbygderådet i Östergötland visar utifrån barnets perspektiv på den situation som utgör vardagen för barn på landsbygden och för deras familjer. Projektet samlar med hjälp av barn och ungdomar in och presenterar goda exempel på hur landsbygdsbarnens särskilda behov tillgodoses i olika delar av landet samt visar hur situationen kan förbättras så att barnperspektivet i högre grad kan genomsyra planer och styrdokument i kommunerna. Projektet genomförs på följande nio platser i landet: Pålänge i Kalix kommun, Offerdal i Krokoms kommun, Venjan i Mora kommun, Ekesjö i Finspångs kommun, Styrsö i Göteborgs kommun, Vedum i Vara kommun, Sankt Anna i Söderköpings kommun, Rydsnäs i Ydre kommun och Böda i Borgholms kommun. Ett råd inom projektet genomförde ett barn- och ungdomskonvent i maj 2009 med fokus på landsbygdsfrågor. Barn och ungdomar från de nio kommunerna kommer att på olika sätt diskutera hur de vill att det ska vara att leva på landsbygden. En seminarieserie med tre regionala seminarier anordnas och goda exempel presenteras. Under våren 2009 anordnas i samarbete med Länsstyrelsen i Östergötland en konferens med temat Barn och unga på landsbygden. Föräldrastöd och främjande av ett stärkt föräldraskap Projektet Stöd till barn och ungdomar som förlorat ett nyfött syskon Spädbarnsfonden är en ideell rikstäckande organisation. Föräldrar med egen erfarenhet av att förlora barn utgör grunden för föreningens arbete. I projektet bildas samtalsgrupper med män och kvinnor med syfte att diskutera vad för praktiskt och känslomässigt stöd som behövs i denna situation. Vilka råd vill föräldrar ge till andra föräldrar som mist ett barn och som har syskon till barnet. Vilka råd vill föräldrarna ge till personal som möter föräldrar som mist ett barn. Den andra delen av projektet är att via Spädbarnsfondens hemsida samla in data som ska analyseras och sammanställas och leda till ett handlingsprogram. 4.3 Verksamhet till förmån för ungdomar 12-25 år Fördelningen av stöd till målgruppen ungdomar hade en fortsatt positiv utveckling under 2008. Sammanlagt beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelning av drygt 162 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till verksamhet för och av ungdomar, fördelade på totalt 181 projekt som framgår av tabell 13. Det innebär en ökning med 22 miljoner kronor, eller drygt 15 procent, jämfört med 2007. De största ökningarna har skett inom projektändamålen Arbete/sysselsättning och Demokrati/delaktighet samt inom de två särskilda satsningarna på barn- och ungdomskultur och att förebygga ungas psykiska ohälsa. Tabell 13 Verksamhet för ungdomar 12-25 år Projektändamål Antal projekt Summa tkr Arbete/sysselsättning 14 10 798 Bemötande 1 1 441 Demokrati/delaktighet 27 27 819 Drogförebyggande 1 1 506 Fritid/Idrott 21 11 863 Förebyggande av brott/våld/mobbning 18 29 976 Hjälpmedel 2 1 417 Information/utbildning 4 5 452 Integration 6 6 809 Jämställdhet/könsroller 19 15 427 Kost/motion 1 710 Kultur 5 2 969 Psykisk ohälsa 6 4 153 Särskild satsning, barn- och ungdomskultur 26 21 877 Särskild satsning, ungas psykiska ohälsa 24 13 884 Ungdomar i utsatta situationer 6 5 943 Total 181 162 044 I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som tilldelats medel samt beviljat belopp till dessa. 4.3.1 Exempel på projekt för ungdomar 12-25 år som beviljats medel under 2008 Motverka våld, trakasserier och mobbning Akta huvudet Detta pilotprojekt är ett samarbete mellan Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft, Studiefrämjandet i Norra Storstockholm, Unga KRIS och Karolinska Institutet University Press, KIUP. Syftet är att minska våld bland unga människor, med fokus på våld mot huvudet. Detta görs genom att arbeta med ungdomars attityder och förhållningssätt till våld, öka deras förståelse för våldets mekanismer, fördjupa deras kunskaper om våldets konsekvenser samt belysa kopplingen mellan våld och droger. Målet är att ta fram och testa metoder för informations- och påverkansarbete, t.ex. i form av interaktiv film, workshops, föreläsningar, påverkansprogram, enskilda samtal, en webbportal, böcker, m.m. Konceptet kommer att testas i samarbete med unga och med personer som arbetar med unga. Demokrati och delaktighet Magma - Mer för fler Projektet genomförs av Föreningen Ungdomens Hus i Uppsala och går ut på att skapa ett fritids- och kulturcentrum där ungdomar ges verkligt inflytande över verksamheten. Tanken är att Magma ska fungera som en spindel i nätet i Uppsalas kulturliv och bli en naturlig länk mellan underground och etablerat, utkant och city, kultur och samhälle samt ungdoms- och vuxenvärld. Verksamheten kommer att bestå av en stationär och en mobil del, där den stationära kommer att ha sin bas i Ungdomens hus. Projektets mobila verksamhet ska förflyttas mellan områden, fritidsgårdar, skolor och andra mötesplatser med hjälp av en buss. Denna mobila del kommer att fungera uppsökande i syfte att ge fler unga möjlighet att ta del av projektet och för att nå grupper som annars inte skulle delta. Projektet fokuserar på delaktighet och möjliggör möten mellan ungdomar som vanligtvis inte träffas, samt mellan ungdomar och vuxna. Främjande av fysisk och psykisk hälsa Egalia RFSL Stockholm vill i det här projektet motverka och förebygga psykisk ohälsa bland unga HBT-personer (homo- och bisexuella ungdomar samt unga transpersoner) och utveckla deras deltagande i samhälls- och kulturlivet. Målsättningen är att skapa en mötesplats där unga HBT-personer kan bygga ärliga relationer genom en bra kombination av fritidsgårdsverksamhet, utbildning, samtalsgrupper och individuellt stöd. Det finns inga liknande verksamheter i landet där unga HBT-personer kan träffas i miljöer fria från alkohol. Under sina två första år har Egalia varit öppet för ungdomar två kvällar i veckan. Flertalet av besökarna har deltagit i ledarledda samtalsgrupper som arbetat med frågor som komma-ut-processen och identitet. Andra aktiviteter har varit att spela teater, göra en tidning om HBT-frågor, en självförsvarskurs samt studie- och museibesök. Ungdomarna är med och styr innehållet i aktiviteterna, samtalsgrupperna och de utbildningar som skapas. 4.4 Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder Under 2008 beslutade Arvsfondsdelegationen om fördelningen av drygt 135 miljoner kronor till verksamhet för personer med funktionshinder, se tabell 14. Det är en minskning med tre miljoner kronor jämfört med 2007. De största förändringarna är ökningen av projektmedel och antal projekt angående demokrati/delaktighet och rehabilitering, samt minskningen av medel till projekt för familjestöd. Minskningen har samband med att motsvarande projektändamål ökade för målgruppen barn under 12 år. Även projekt som rör barn med funktionshinder redovisas under målgruppen barn. Tabell 14 Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder, tkr Projektändamål Antal projekt Summa tkr Arbete/sysselsättning 21 19 261 Bemötande 4 2 530 Demokrati/delaktighet 19 24 418 Familjestöd 2 300 Fritid/idrott 4 2 733 Förebyggande av brott/våld/mobbning 4 4 074 Hjälpmedel 9 3 322 Information/utbildning 30 33 058 Integration 1 1 414 Kost/motion 5 2 722 Kultur 8 6 877 Organisationsutveckling 2 4 325 Psykisk ohälsa 12 6 344 Rehabilitering 21 14 111 Särskild satsning, ungas psykiska ohälsa 1 116 Tillgänglighet 13 9 466 Totalt 156 135 071 I bilaga 2 redovisas samtliga organisationer som tilldelats medel samt beviljat belopp till dessa. Under 2008 erhöll sju projekt, som riktar sig direkt till äldre personer med funktionsnedsättning, stöd ur fonden. Den totala summan av projektstödet uppgick till nästan fem miljoner kronor. 4.4.1 Exempel på projekt för personer med funktionshinder som beviljats medel under 2008 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Nationellt kunskapscenter för bostadsanpassning Syftet med projektet är att genom information och utbildning om bostadsanpassning underlätta för personer med funktionsnedsättning att leva självständigt i en väl fungerade bostad. Målgrupp för projektet är personer som behöver bostadsanpassning, handläggare av ärenden om bostadsanpassning, tillverkare av bostadsanpassningsprodukter m.fl. Projektet ska skapa en IT-portal med information om bostadsanpassning och en utställning av produkter i virtuellt uppbyggda miljöer. Projektet genomförs av Riksförbundet för Trafik-, Olycksfalls- och Polioskadade, RTP, i samarbete med bland annat De Handikappades Riksförbund, DHR, Neurologiskt Handikappades Riksförbund, NHR, Reumatikerförbundet och Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU. Ökat tillträde till arbetsmarknaden SFI-hjälplärare med funktionshinder Föreningen Macken i Växjö reparerar prylar som annars skulle ha slängts på kommunens återvinningsstationer. Försäljning sker i Mackens butik. Föreningen har för närvarande möbel-, cykel-, elektronik- och textilverkstad. Syftet är att erbjuda meningsfulla arbeten åt människor med funktionsnedsättning och samtidigt bedriva en alternativ SFI-undervisning för personer med utländsk bakgrund. Pedagogiken bygger på att SFI-eleverna handleds av personer med funktionsnedsättning, som själva har erfarenhet av att arbeta i verkstäder. Handledarna rekryteras genom Försäkringskassan. Språket som eleverna har med sig från verkstäderna i form av arbetsblad eller ordlistor tas sedan upp i svenskundervisningen av utbildad svensklärare och gås igenom med böjningsformer, verbformer etcetera. Svenskundervisningen är förlagd till Mackens verkstäder. Projektet samarbetar med Försäkringskassan i Växjö och Handikapprörelsens Idé- och Kunskapscentrum. Att kombinera en rehabiliteringsinsats med en nyskapande inlärningsmetod för SFI är nytt i detta projekt. Rehabilitering Hund i vården - ny metod inom vård och omsorg Målet med projektet är att rätt tränade vårdhundsteam ska börja användas i äldreboenden för människor med demens och i rehabilitering för barn och vuxna som haft stroke eller har andra förvärvade hjärnskador. Projektet riktar sig till personal inom vård och omsorg med intresse för denna metod, till hundägare som vill utbilda sig och sin hund att ingå i vårdhundsteam och till politiker och andra beslutsfattare som vill ha information om hur hundar kan användas inom vård och omsorg. Metoden "Hund i vården" ska införas i ett antal äldreboenden och rehabiliteringsenheter genom konkret stöd, information och utbildningsinsatser. Vid projektets slut ska metoden vara en naturlig del av enheternas löpande verksamhet. Genom material och den metodik för utbildningar och införande som tagits fram, liksom genom modeller för policies och riktlinjer för vårdenheter, ska införandet underlättas på ytterligare enheter runt om i landet. Föreningen Hälsans Natur genomför projektet i samverkan med Uppsala kommun, Demensförbundet, STROKE - Riksförbundet, Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft och Svenska Service- och Signalhundsförbundet. Projektet är inne på sitt andra år. 4.5 Lokalstöd Ideella föreningar kan få stöd för den del av kostnaderna för ny-, om- och tillbyggnad av lokaler som krävs för att föreningen ska kunna genomföra en nyskapande och utvecklande verksamhet. Under 2005 ändrades gällande praxis så att det numera räcker att verksamheten i lokalen/anläggningen är nyskapande och utvecklande på orten. Kravet på nyskapande är därmed lägre än för projektstödet. Den genomförda förändringen har lett till att stödformen har haft en markant positiv utveckling under den senaste fyraårsperioden (se tabell 15). Detta har gynnat föreningslivet, särskilt har de mindre orterna fått störst fördel av möjligheterna att få lokalstöd. Som exempel på föreningar som under året fick stöd ur arvsfonden för att bygga lokaler för nyskapande och utvecklande verksamhet kan nämnas Finspångs Kanotklubb, Arvidsjaurs Ryttarförening, Strövelstorps Gymnastik- och Idrottsförening och Alfta-Ösa Orienteringsklubb. Tabell 15 Fördelning av lokalstöd 2008 2007 2006 2005 2004 Antal lokalstödsprojekt 23 19 11 12 4 Beviljade lokalstödsprojekt (mkr) 15,5 12,9 7,0 4,3 1,8 4.6 Årets guldkorn Sedan 2006 utser Arvsfondsdelegationen årligen "Årets guldkorn". Guldkorn är långsiktiga och nyskapande projekt som har lyckats både engagera och aktivera de som kommit i kontakt med verksamheten. År 2008 tilldelades tre projekt, ett för var och en av fondens målgrupper, vardera 55 000 kronor för att sprida information om sin verksamhet. Nedan ges en beskrivning av de uppmärksammade projekten. Tyst teater gör sig hörd Sveriges Dövas Riksförbunds treåriga projekt har varit inriktat på att utveckla barn- och ungdomsteater på teckenspråk. Tyst teater har tidigare arbetat framför allt mot en vuxen publik. Men döva barn och ungdomar har också stort behov av att se god, professionell teater på sitt eget förstaspråk, svenskt teckenspråk. Projektets yttersta mål är att stärka utbudet av scenkonst på teckenspråk för barn och ungdomar så att döva barn kan ges bättre förutsättningar att uppleva professionell scenkonst. Projektet har haft som första delmål att genom teatern bygga broar mellan döva och hörande. Det andra delmålet har varit möjlighet till att ny dramatik skrivs och skapas direkt på teckenspråk, utan en översättning från svenska som mellanled. Detta så att dövas egen röst förs direkt in i vårt gemensamma kulturliv. Under projektets tredje år har inriktningen främst varit på ungdom i tonåren. Med stöd av Statens Kulturråd har en helt ny pjäs skrivits utifrån teckenspråket och på teckenspråk tillsammans med ungdomar med egna erfarenheter. Den nyskrivna pjäsen ger en verklighetsbild av döva ungdomarnas tankar och levnad under tiden i gymnasiet. Livskunskap i skolan får barnen att växa Föreningen Kyrka Samhälle har arbetat förebyggande med alla elever och skolpersonal i Gylle skola i Borlänge. Syftet har varit att ge elever och skolpersonal motivation och självtillit, att stärka den emotionella och sociala kompetensen och att utveckla relationerna mellan olika grupper inom skolan. Tillsammans har Föreningen Kyrka Samhälle, IF Tunabro, Arbetslinjen Klippan och Gylle skola, utvecklat en kompetenshöjande verksamhet för elever i årskurs 7-9 i Gylle skola. Elever som riskerar att hamna i ett socialt utanförskap och har svårt att tillgodogöra sig undervisningen, erbjuds en åttaveckorskurs. Under tre dagar per vecka arbetar eleverna sedan med att utveckla en egen handlingsplan. Så småningom ska de kunna återgå till sina ordinarie klasser. Kurserna leds av extern personal från Klippan, tillsammans med ett team av lärare och elevvårdspersonal. De ideella ledarna i IF Tunabro har samarbetat med skolan för att involvera eleverna i sin verksamhet. Parallellt med projektet har även övrig skolpersonal fått utbildning för att kunna utveckla samarbetet och sprida erfarenheterna till andra. Vägen vidare till återhämtning Ett samverkansprojekt mellan Riksförbundet för Social och Mental hälsa (RSMH) och FoU-enheten Psykiatrin Södra. Projektets syfte har varit att genom djupintervjuer samla kunskaper och erfarenheter från personer som återhämtat sig från allvarliga psykiska problem. Dessa livsberättelser har, tillsammans med tidigare återhämtningsforskning, utgjort grunden för en omfattande kampanj under namnet Återhämtningsprojektet. Projektet har åstadkommet en rad publikationer och konferenser men framförallt studiecirkelverksamhet och utbildningssatsningar till brukare och personal över hela landet. Detta har handlat om att ta till vara, utveckla och föra ut metoder för självhjälp, dialog och fokusgrupper med brukare, personal och närstående. Återhämtning som begrepp används inom den engelska och amerikanska brukarrörelsen. Det innefattar delvis tidigare begrepp som bot (medicinskt) och rehabilitering, men går även bortom dessa begrepp och innefattar hela individens situation. Brukaren spelar en avgörande roll i sin egen återhämtning. Återhämtning är ett resultat av inre och yttre processer: tankar, det man läser, aktiviteter och möten med andra. Ett studiematerial har tagits fram av de samverkande organisationerna. Materialet består av sammanställd och systematiserad återhämtningskunskap, insamlad genom enkäter och djupstudier. Dessa har inhämtats från personer som har återhämtat sig från psykiatrisk vård och omsorg. Materialet har använts i studiecirklar, självhjälps-, dialog- och nätverksgrupper. En hemsida har utvecklats där studiematerialet finns tillgängligt. En webbplats som ger möjlighet till erfarenhetsutbyte m.m. har också upprättats. 5 Fördelning av stöd genom särskilda satsningar Arvsfondsdelegationen kan avsätta medel ur Allmänna arvsfonden för ett visst ändamål genom en så kallad särskild satsning. Om det finns särskilda skäl får regeringen, efter förslag från Arvsfondsdelegationen, besluta att en annan myndighet ska fördela visst stöd. Fram till den 1 juli 2004 var det regeringen som hade möjlighet att fatta beslut om att avsätta medel för särskilda satsningar. Under 2008 har delegationen fördelat stöd till två temaområden för särskilda satsningar. Det ena gäller utveckling av barns och ungdomars möjligheter till delaktighet i kulturlivet och det andra gäller insatser för att motverka och förebygga ohälsa. Fördelning av stöd genom särskilda satsningar visas i tabell 16. Tabell 16 Fördelning av stöd genom särskilda satsningar, tkr Satsning Antal projekt Summa tkr Utveckling av barns och ungdomars möjligheter till delaktighet i kulturlivet 35 29 492 Motverka och förebygga ungas psykiska ohälsa 25 14 000 Totalt 60 43 492 5.1 Utveckling av barns och ungdomars möjligheter till delaktighet i kulturlivet, till kulturupplevelser och till eget skapande Regeringen beslutade 2004 att avsätta 60 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden under tre år till en särskild satsning för att stödja projekt som avser att utveckla barn och ungdomars möjligheter till delaktighet i kulturlivet, till kulturupplevelser och eget skapande. Satsningen startade den 6 april 2005. En referensgrupp tillsattes enligt direktiven med representanter från Statens kulturråd, Ungdomsstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting samt den av regeringen tillsatta Aktionsgruppen för barnkultur. Satsningen som avslutades under 2008 har resulterat i bifall till 55 av cirka 400 projektansökningar. Den sammanlagda summan utbetalda medel beräknas bli strax över 100 miljoner kronor, eftersom många av projekten är fleråriga och sannolikt kommer att få stöd under ytterligare ett till två år framåt. Projekten har uppvisat ett brett utbud av kulturella och skapande aktiviteter. Majoriteten av projekten har genomförts av föreningar och organisationer som arbetar med kultur av olika slag. Därutöver finns också ett antal studieförbund och handikapporganisationer som genomfört projekt. Endast ett projekt har genomförts av en organisation bildad på etnisk grund. Flera projekt har genomförts i samarbete med offentliga huvudmän. Projekten finns över hela landet med tonvikt på storstadsregionerna. Projekten har i denna satsning mestadels inriktat sig på att pröva och utveckla nya arbetsformer inom fältet barns och ungas delaktighet i kulturlivet. Föreställningar, utställningar och konserter som ofta är själva kärnverksamheten inom kultursektorn har tillåtits att ingå som ett medel i projekten, men inte som projektets huvudsyfte. 5.2 Ungas psykiska ohälsa Regeringen beslutade 2004 om en treårig satsning med syfte att motverka ungas psykiska ohälsa. Ideella organisationer har under denna period kunnat söka pengar ur fonden för att utveckla metoder hos föreningslivet för att motverka och förebygga ungdomars psykiska ohälsa. De prioriterade områdena för satsningen är att stärka ungdomars tilltro och förmåga att påverka sin egen vardag. Det innebär bland annat att tillsammans med vuxna utveckla metoder att motverka problem som redan uppstått, att ideella organisationer samarbetar med offentliga samhällsorgan och att arbeta för att förebygga stress. Satsningen som avslutades 2008 omfattar 38 projekt och 60 miljoner kronor. Satsningen startade den 6 april 2005. En referensgrupp tillsattes med representanter från Folkhälsoinstitutet, Stockholms Universitet, Socialstyrelsen samt experter inom Regeringskansliet, för att bland annat bedöma inkomna ansökningar. En bedömningsmall togs fram och användes för att kvalitetssäkra bedömningarna. Sveriges Kommuner och Landsting, Rädda Barnen, BRIS, organisationer inom skolhälsovård, socialvård, psykiatri och ungdomsorganisationer informerades om satsningen vid ett flertal konferenser och seminarier. Resultatet av satsningen fram till april 2008 redovisades vid konferensen Tillbaka till Livet, på Norra Latin i Stockholm i november 2008. I programmet medverkade unga från cirka 15 projekt spridda över hela landet. Erfarenheterna från projekten visar på ett stort antal ohälsofrågor, behov av insatser för nya verksamheter, målgrupper och nya arbetsmetoder. De rör alltifrån arbetslösa till avhoppare från sekter, och teateruppsättningar liksom individuell behandling. Många av projekten har drivits av eller haft nära samröre med professionella inom området. Att ha kunskap om sin livssituation, att träffa andra i samma livssituation som sin egen och att ha tillgång till sociala arenor är exempel på möjliga skyddsfaktorer som enligt utvärderingen identifierats genom projekten. Tretton projekt var knutna till socialt inriktade organisationer, åtta till intresseorganisationer, sju till ungdomsorganisationer och fyra till organisationer bildade på etnisk grund. Projekten finns över hela landet med tonvikt på storstadsregionerna. 5.3 Nya särskilda satsningar Arvsfondsdelegationen har under 2008 beslutat att initiera två nya särskilda satsningar. Vi deltar! - En ny ungdomssatsning Vi deltar! är en särskild satsning på ungdomsprojekt som utvecklar nya metoder, modeller och mötesplatser för dialog kring demokrati, delaktighet och mänskliga rättigheter. Projekt som ingår i satsningen ska bidra till att ungdomar mellan 12 och 25 år får bättre möjligheter att påverka samhället och sin egen livssituation. Särskilt prioriterade är projekt av och med unga i utsatta situationer och unga i stadsdelar eller glesbyggd med ett utbrett utanförskap. Delegationen kommer att genomföra ett brett informations- och mobiliseringsarbete kring Vi deltar!. För att särskilt nå de prioriterade grupperna kommer till exempel existerande och blivande ungdomsprojekt, -föreningar och -nätverk erbjudas stöd inför arbetet med att formulera sin ansökan. Alla projekt i satsningen kommer att ingå i ett nätverk för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Arvsfondsdelegationens webbplats kommer att utvecklas till en virtuell mötesplats för blivande, nya och mer erfarna projektledare från hela landet. Fördel barn! - En arvsfondssatsning för de yngsta FN:s barnkonvention är utgångspunkten för satsningen Fördel barn!. Syftet med satsningen är att erbjuda stöd till projekt där barn och företrädare för barn tillsammans utvecklar former, modeller och metoder som främjar barnets delaktighet och inflytande. Projekt som ingår i satsningen ska stärka barnets rättigheter och uppmuntra barnets egen motivation till utveckling samt trygga barnets vardag i enlighet med barnkonventionen. Särskilt prioriterade är projekt av och med barn i risk att hamna i en kriminell livsbana, barn som mobbas eller diskrimineras, barn i utsatta familjesituationer, barn i rättsprocesser eller annan kontakt med ordningsmakten, barn med psykisk ohälsa, barn med funktionsnedsättning, barn som utnyttjas sexuellt genom exempelvis barnpornografi och "grooming" på nätet samt barn med ätstörningar. Informationsinsatser kommer att riktas till aktörer där barn befinner sig i sin vardag, som till exempel ideella föreningar, förskolan, skolan och socialtjänsten. Utöver ovan angivna områden bör medel liksom tidigare kunna ges till utvecklingsprojekt inom områden som i dag inte kan förutses. Det är angeläget att ge utrymme för organisationernas egna initiativ till utvecklingsprojekt inom nya områden. Projekten kan dessutom ha sammansatta syften och omfatta flera av fondens målgrupper. 6 Information, uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning 6.1 Information Målet för Arvsfondsdelegationens kommunikationsarbete 2008 var att öka allmänhetens, ideella föreningars och organisationers kunskap om fonden så att den övervägande delen av föreningarna och organisationerna ska känna till arvsfondens ändamål, användningsområde och verksamhet. Arvsfondsdelegationens verksamhet för 2007 redovisades i en tryckt verksamhetsberättelse i början av året. Den distribuerades till ideella föreningar och organisationer, till kommuner och till relevanta delar av Regeringskansliet. Verksamhetsberättelsen publicerades också som en nedladdningsbar pdf-fil på delegationens webbplats. En folder med information om Arvsfondsdelegationens verksamhet trycktes i en ny utgåva. Under året arrangerades fyra introduktionsdagar för nya projektledare. Till dessa bjöds också föreningsansvariga i ett antal kommuner in att delta. Arvsfondsdelegationen deltog i manifestationen Stoppa Gatuvåldet, i Stockholm i februari, arrangerad av Stoppa Gatuvåldet, Stockholms stadsteater och Beckmans Designhögskola. I april deltog delegationen i NPF-Forum - Kunskap gör skillnad - i Västerås, en konferens som vänder sig till alla som vill veta mer om neuropsykiatriska funktionshinder. Under 2008 avslutades de båda treåriga särskilda satsningarna. Barn- och ungdomskultursatsningen uppmärksammades särskilt genom att Arvsfondsdagen 2008 utformades på temat kultur. För att sammanfatta satsningen på att motverka och förebygga ungdomars psykiska ohälsa arrangerades konferensen Tillbaka till livet i Stockholm i oktober 2008. Arvsfondsdagen genomfördes på Stockholmsmässan. Drygt 800 personer från ideella organisationer, kommuner och forskarvärlden deltog och bjöds under dagen på föreläsningar, utställning och seminarier. Ett urval av de projekt som beviljats stöd ur fonden presenterade sina projekt. Utmärkelsen Årets guldkorn delades också ut. Allmänna arvsfonden inrättades 1928. 80-årsjubileumet år 2008 uppmärksammades i festskriften Arvspolitik och sociala frågor, som gavs ut under året. I denna redovisas en sammanställning och analys av verksamheter som fått stöd ur fonden över tiden, hur bedömningarna av de många ansökningarna har gått till och hur arvsfondens roll förändrats i takt med samhällsutvecklingen. Denna studie är utarbetad av professor Roger Qvarsell och finns att ladda ned från www.arvsfonden.se. Arvsfondsdelegationens tillgänglighetsanpassade webbplats, www.arvsfonden.se, har under året växt i omfång och en nyare version av den tekniska plattformen har införts. Arvsfondsdelegationen har under året bevakat medias rapportering om projektverksamheten i nätbaserade medier. Av de 787 unika artiklarna om Arvsfondsdelegationen och dess projekt kom 363 från lokalmedia. Arvsfonden har också omnämnts i pressmeddelanden och i andra myndigheters rapportering till media. En viktig informationskanal är Arvsfondsdelegationens digitala nyhetsbrev med koppling till webbplatsen. Sex nyhetsbrev producerades under 2008 och antalet prenumeranter ökade från cirka 1 900 till cirka 2 300 i slutet av året. Två SIFO-undersökningar genomfördes under året i syfte att mäta allmänhetens och ideella föreningarnas kunskap om Allmänna arvsfonden. Den ena riktades mot allmänheten, den andra mot ideella föreningar som arbetar med arvsfondens målgrupper och föreningsansvariga tjänstemän i kommunerna. Undersökningarna visar att såväl allmänhet som föreningsliv i hög utsträckning betraktar arvsfonden som något positivt. Kunskapen om Arvsfondsdelegationens verksamhet är dock relativt låg hos allmänheten. Hos föreningslivet och framförallt hos föreningsansvariga är kunskapen däremot betydligt högre. Under 2009 kommer informationsarbetet att syfta till att ytterligare öka antalet ansökningar som kan beviljas stöd ur fonden, sprida information om arvsfondens ändamål och fondmedlens användningsområde samt sprida de resultat och den kunskap som kommer av projekten. Särskild vikt kommer att läggas vid att sprida information om de prioriterade områden för stöd ur Allmänna arvsfonden som regeringen anger i denna skrivelse. Arvsfondsdelegationen kommer under året att starta en social och virtuell mötesplats på Internet för pågående arvsfondsprojekt, föreningsansvariga i kommunerna samt ideella föreningar som vill starta ett arvsfondsprojekt. På webbplatsen kommer användarna bland annat att få möjlighet att testa sin projektidé, prenumerera på uppdateringar av webbsidor och en förbättrad sökfunktion. De elektroniska nyhetsbreven samt pressmeddelanden kommer att användas för att nå ut med aktuella händelser och nyheter. Till Arvsfondsdelegationens introduktionsdagar inbjuds projektledare för nya projekt samt föreningsansvariga från landets kommuner. De kommuner vars föreningsliv de senaste åren fått minst stöd ur arvsfonden kommer framöver att prioriteras i detta sammanhang. De kommunala tjänstemännen får information om Arvsfondsdelegationens verksamhet och hur fondens medel används samt om hur de själva kan sprida denna information och de resultat och den kunskap som erhålls genom projekten. Arvsfondsdagen kommer att hållas under sista kvartalet 2009. Arvsfondsdelegationen planerar att medverka vid ett antal mässor och konferenser under året samt fortsätta besöka projekten och delta i olika projektarrangemang. Kommunikationsarbetet kommer fortlöpande att följas upp genom bland annat de olika statistikverktyg för webb, nyhetsbrev och mediabevakning som finns. 6.2 Uppföljning och utvärdering I Arvsfondsdelegations uppgifter ingår att ha en samlad strategi för uppföljning och utvärdering av stöd som beviljats. Riksdag, regering, myndigheter, landsting, kommuner och olika intresseorganisationer m.fl. kan ha intresse av projekten och de resultat som uppnåtts. Den som beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden ska inom en viss tid efter mottagandet av medlen skriftligen redovisa hur medlen har använts. Utvärderingsverksamheten bedrivs genom att delegationen anlitar etablerade utvärderare för att värdera, tillvarata och synliggöra de kunskaper och erfarenheter som organisationer och föreningar skaffar sig i projekten. 6.2.1 Uppföljning Arvsfondsdelegationen följer upp vilka organisationer som söker, vilka som beviljas medel och vilka som får avslag samt var i landet organisationerna finns. Inkomna projektredovisningar granskas och utgör viktiga beslutsunderlag när delegationen tar ställning till projektets fortsättning. Redovisningarna används dessutom för att kategorisera avslutade projekt efter överlevnadsgrad. Från och med 2008 görs en särskild uppföljning av vilka projekt som riktar sig till enbart män respektive kvinnor och antal projekt som har manliga respektive kvinnliga projektledare. Organisationer och föreningar som beviljats medel ur Allmänna arvsfonden ska efter varje avslutat projektår inkomma med en redovisning av projektet. Redovisningen ska, förutom en ekonomisk redovisning som godkänts av auktoriserad eller godkänd revisor, innehålla en detaljerad beskrivning av hur projektet har utvecklats och vilka resultat som uppnåtts. Att ställa krav på dokumentation, men ändå inte avskräcka mindre föreningar och organisationer som är ovana att driva projekt, är en grannlaga uppgift. Redovisningar från avslutade projekt granskas och kategoriseras i fyra olika grupper utifrån den egna slutredovisningen och i kompletterande diskussioner med kansliet. Kategoriseringen avser inte att bedöma om projekten är bra eller dåliga, utan syftar till att ge kunskap om vilka spår, resultat eller effekter som arvsfondsmedlen har lämnat. Kategori 1, Projekt som inte lämnar några spår I denna kategori finns projekt där det inte finns några spår av de intentioner som organisationen hade med sin projektplan. Dessa projekt lyckades inte genomföra den verksamhet de har beviljats medel för. Kategori 2, Projekt som genomfört den verksamhet som planerats I denna kategori finns projekt som har gjort precis det som stod i projektplanen. Till exempel en film, en teaterföreställning eller en handbok. Dessa projekt har genomförts, men inte lämnat några synliga spår i det fortsatta arbetet. Kategori 3, Erfarenheterna från projektet lever vidare I denna kategori finns projekt där man exempelvis har tagit fram en metod eller en handlingsplan som nu används i organisationen eller i kommunen. Erfarenheterna tas tillvara, men det kan vara svårt att få en uppfattning om i vilken utsträckning det sker. Majoriteten av de projekt som 2008 återfinns i denna kategori handlar om nya arbetssätt och metoder. Verksamheterna och kunskaperna lever vidare inom den egna organisationen så som t.ex. Riksorganisationen Suicid Prevention som har tagit fram ett studiematerial för stöd till efterlevande som nu används i studiecirklar runt om i landet. Kategori 4, Verksamheten lever vidare I denna kategori finns projekt där verksamheten lever vidare. De finansieras av organisationen själv eller har helt eller delvis tagits över av exempelvis en kommun eller finansieras med statliga medel. Ett exempel på sådana projekt som slutredovisats under året är Riksorganisationen mot sexuella övergrepp vars verksamhet Hopp nu finns på tio platser i landet. Av de sammanlagt 24 projekt som lever vidare finansieras 13 av offentlig sektor. I ytterligare två fall är offentlig sektor med som delfinansiärer. Övriga 12 projekt finansieras av organisationerna själva. De verksamheter som bedrivs i projekten handlar i huvudsak om kultur och olika slag av stöd. Majoriteten av projekten riktar sig till personer med funktionshinder. Kansliets genomgång av de 106 slutredovisningar som inkom under 2008 utmynnar i följande kategorisering av projektens överlevnadsgrad. Tabell 17 visar att 58 projekt, eller 54 procent av erfarenheterna från projekten lever vidare. Tabell 17 Projektens överlevnad Överlevnadskategori 1 2 3 4 Antal projekt 5 43 34 24 6.2.2 Utvärderingar Sex utvärderingar som omfattar 138 projekt har avslutats under 2008. Tre av dessa utvärderingarna behandlar de särskilda satsningar som regeringen har fattat beslut om - Utveckling av barns och ungdomars möjligheter till delaktighet i kulturlivet, till kulturupplevelser och till eget skapande, Ungas psykiska ohälsa samt Ideella Navigatorcentra för unga. Se vidare Arvsfondsdelegationens webbplats. Erfarenheter från utvärderingarna Utvärderingarna som redovisats under året visar att arvsfondsmedlen skapat en rad olika mötesplatser där organisationer och offentlig sektor samverkat kring ett vitt spektrum av frågor. De aktuella utvärderingarna visar också på vikten av att ta tillvara målgruppens egna erfarenheter, förväntningar och resurser. Ett av kriterierna för att få medel från arvsfonden är en hög delaktighet från målgruppen. Projekten handlar därmed i många fall om att skapa förutsättningar för att människor ska kunna vara med och påverka. En idéhistorisk studie av Arvsfonden Utöver de utvärderingar som presenteras har delegationen också initierat en idéhistorisk studie av Allmänna arvsfonden, Arvspolitik och sociala frågor - Allmänna arvsfonden och ett samhälle i förändring. Det finns i dag inte någon genomarbetad historisk beskrivning av Arvsfondsdelegationens verksamhet och roll i samhället. Inte heller finns det någon sammanställning och analys över tid över vilka verksamheter som fått stöd ur fonden, hur bedömningarna av de många ansökningarna gått till och hur den här processen har förändrats. Arvsfondsdelegationen har därför initierat en arkivstudie för att få kunskap om vilken roll fonden spelat för att påverka och driva fram sociala förändringar under de gångna 80 åren. En första delstudie som mynnat ut i en festskrift har presenterats under 2008. Den visar på den roll som Arvsfondsdelegationens verksamhet kunnat spela som komplement till de mer regelstyrda statliga myndigheterna och kommunala verksamheterna inom det sociala området. Studien kommer att redovisas i sin helhet under 2010. Utvärderingar som startats 2008 Under 2008 har ytterligare åtta utvärderingar påbörjats som omfattar drygt 300 projekt. Tre av dessa är tematiska utvärderingar av organisationer bildade på etnisk grund där barn, gender och demokrati står i fokus. Andra tematiska utvärderingar som har påbörjats under året är projekt kring dövblindhet, gamla och nya organisationer, mäns våld mot kvinnor och barn, psykiska funktionshinder samt en samhällsekonomisk utvärdering av Unga KRIS. Uppföljning och utvärdering 2009 Under 2009 kommer flera nya utvärderingar att initieras. Två av dessa avser de särskilda satsningarna Vi deltar! och Fördel barn! som startar under året. Andra teman som är aktuella för utvärdering är projekt som vänder sig till äldre och projekt som rör föräldrastöd. Utvärderingar med följande teman kommer att slutredovisas under 2009; Arvsfonden genom tiderna, Autism och autismliknande tillstånd, ADHD och DAMP, Islam och muslimer i Sverige, Skolans arbete med sexualitet och samlevnad, Stöd till föräldrar som har ett intellektuellt begåvningshandikapp, Lugna Gatans etablering i Göteborg och Malmö samt Mäns våld mot kvinnor. 6.3 Erfarenhetsspridning Som nämnts under avsnitt 6.1 informerar Arvsfondsdelegationen löpande och på olika sätt om sin verksamhet och om projekten. Målet för Arvsfondsdelegationens arbete med erfarenhetsspridning är att sprida resultaten till i första hand organisationer som bedriver ideell verksamhet och till bl.a. kommuner och landsting för att de ska kunna ta till sig och börja använda nya metoder och modeller som utvecklats med stöd ur Allmänna arvsfonden. Även de projekt som inte helt lyckats uppnå sitt mål kan ge viktig kunskap. Att sprida kunskaper och erfarenheter från projekten är i första hand en uppgift för de organisationer som får projektstöd. I anvisningarna för ansökan understryks därför att projektansökan bör innehålla en plan för dokumentation och erfarenhetsspridning. Erfarenheter från avslutade projekt sprids även till berörda handläggare inom Regeringskansliet. Arvsfondsdelegationen bidrar till att främja extern erfarenhetsspridning genom hemsidan www.arvsfonden.se. I Arvsfondsdelegationens projektdatabas redovisas projekt utifrån projektområde, län och målgrupp. Det finns även möjlighet till fritextsökning. Genom erfarenhetsspridningen kan kontakter knytas mellan pågående projekt på olika platser i landet. Tips och idéer kan erhållas genom avslutade projekt som också redovisas i databasen. Rapporterna från de utvärderingar som avslutats under året finns publicerade i fulltext på webbplatsen. De presenteras också vid seminarier där utvärderarna tillsammans med ett antal projekt delger sina resultat och erfarenheter. Seminarierna vänder sig till Regeringskansliet, myndigheter och organisationer samt de projekt som ingår i studien. Under 2008 hölls sex seminarier. Sammanlagt har ca 228 personer från Regeringskansliet, myndigheter och organisationer deltagit i seminarierna. På Arvsfondsdelegationens webbplats finns information om pågående och avslutade utvärderingar. Under 2008 har 13 456 slutrapporter från tolv slutredovisade utvärderingar laddats ner. Under samma period har kortversioner av samma utvärderingar laddats ner 4 348 gånger och listorna över projekten som ingår i studierna drygt 5 000 gånger. 7 Regeringens bedömning av Arvsfondsdelegationens verksamhet och utveckling Regeringens bedömning: Arvsfondsdelegationen har under 2008 fördelat totalt nästan 378 miljoner kronor i projektmedel vilket är den största summan i arvsfondens historia. Den största ökningen har skett bland projekt till förmån för målgruppen ungdomar där ökningen är 22 miljoner kronor jämfört med året innan. Regeringen, som tidigare år uttryckt oro över utvecklingen av medelsfördelningen till förmån för just den målgruppen, konstaterar med tillfredsställelse att Arvsfondsdelegationen inte bara lyckats vända den negativa trenden utan fördelat mer pengar för målgruppen ungdomar än något tidigare år. Arvsfondsdelegationens verksamhet har generellt utvecklats positivt och i enlighet med den reform som genomfördes den 1 juli 2004. Stödet har under 2008 fördelats på ett väl genomfört sätt i enlighet med fondens ändamål och till de av regeringen prioriterade områdena. Regeringen välkomnar de särskilda satsningar för barns och ungdomars delaktighet och inflytande, som Arvsfondsdelegationen fattat beslut om under året. Skälen för regeringens bedömning: Regeringen ska enligt lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden ange den kommande inriktningen av fondens stödgivning. Det gör regeringen bl.a. genom att ange sådana prioriterade områden som är angelägna att utveckla. Av Arvsfondsdelegationens verksamhetsberättelse för 2008 framgår att drygt 204 miljoner kronor av de beslutade medlen gick till projekt inom de prioriterade områdena för 2006-2008. Det motsvarar 54 procent av de av Arvsfondsdelegationen beslutade medlen för året, vilket är en minskning jämfört med tidigare år. I sin skrivelse till riksdagen 2007 avseende medel fördelade 2006 angav regeringen nya prioriterade områden. Dessa nya prioriteringar har gällt sedan 2008. Eftersom många projekt sträcker sig över flera år kan detta vara en förklaring till att andelen projekt inom de prioriterade områdena minskar tillfälligt. Regeringen anser att det är önskvärt att andelen ökar i takt med att de nya prioriterade områdena får genomslag, och avser att noga följa utvecklingen på området. Regeringen bedömer att kostnaderna för administration för Arvsfondsdelegationen är låga i förhållande till de medel som myndigheten beslutar om, se avsnitt 2.4. Antalet ansökningar om medel från arvsfonden har ökat över de senaste fem åren vilket tyder på att de informationssatsningar som Arvsfondsdelegationen löpande genomför ger goda resultat. Arvsfondsdelegationen redovisar även den geografiska fördelningen av beviljade medel. Drygt hälften, 198 miljoner kronor, av de medel som beslutades under året gick till nationella projekt medan den andra hälften fördelades till lokala eller regionala projekt. Vad gäller de regionala projekten är det tydligt att storstadsområdena både har flest avslag och flest beviljade ansökningar och det är också de som fått störst summa projektmedel beviljade. Projekt i Stockholm beviljades till exempel drygt 58 miljoner kronor och projekt i Västra Götaland nästan 31 miljoner kronor. Södermanland och Jämtland beviljades inte några medel alls. Regeringen finner ingen anledning att ifrågasätta Arvsfondsdelegationens fördelning då det framstår som rimligt att den, åtminstone till en viss del, återspeglar antalet organisationer som finns representerade i de olika områdena. Det är dock positivt att delegationen planerar särskilda informationsinsatser till föreningsansvariga i de kommuner vars föreningsliv de senaste åren fått minst stöd ur fonden. Riksdagen har tidigare framfört att det vore önskvärt med en jämställdhetsredovisning av de projekt som beviljats medel ur arvsfonden. Under 2007 införde Arvsfondsdelegationen ett system för detta och i 2008 års verksamhetsberättelse lämnas för första gången en sådan redovisning. I de drygt 100 projekt som slutredovisats under året var 60 procent av projektledarna kvinnor och 40 procent män. Både kvinnliga och manliga projektledare är verksamma i en rad olika typer av organisationer. Men medan männen inriktar sig på ett fåtal verksamhetsområden, som i huvudsak berör personer med funktionshinder och kultursatsningar av olika slag, är kvinnors engagemang mera utspritt. När det gäller lokalstöd är män projektledare i samtliga åtta verksamheter som redovisats under året. Av de projekt som Arvsfondsdelegationen beviljade stöd under 2008 riktar sig 27 antingen till enbart män eller enbart kvinnor. Av dessa riktar sig 10 till pojkar och män. Mansorganisationer genomför två av dem. Fem projekt ska skapa killgrupper där pojkar kan utbyta erfarenheter. Tre riktar sig till män med invandrarbakgrund för att samtala om heder och omskärelse respektive föräldraskap. Av de 17 projekt som riktar sig till flickor och kvinnor drivs fyra av kvinnoorganisationer. Sju projekt har som syfte att stärka flickor och fem handlar om mäns våld mot kvinnor. Regeringen anser att rutinerna för jämställdhetsredovisning bör utvecklas från den kartläggning som nu införts, till en mer kvalificerad redovisning inför kommande verksamhetsår. 7.1 Analys av fördelning av stöd 2008 avseende verksamhet till förmån för barn under 12 år Regeringen angav i förra årets skrivelse att det skulle vara önskvärt med fler projekt som rör barn i åldrarna 0-12 år och att regeringen avsåg att noga följa utvecklingen inom detta område. Utvecklingen har i detta avseende varit positiv under 2008. Fördelning av stöd till målgruppen barn i åldrarna 0-12 år under 2008 har ökat liksom antalet projekt som tilldelats medel. Antalet ansökningar rörande projekt för barn i åldrarna 0-12 år, som kommit in till Arvsfondsdelegationen, har ökat från 364 under 2007 till 423 under 2008. Antalet projekt som beviljats medel har också ökat, från 66 till 90. Det fördelade beloppet har ökat från 65 miljoner kronor, inklusive särskilda satsningar, till drygt 80 miljoner kronor. Detta är det högsta beloppet som någonsin tilldelats projekt för barn under 12 år. Det kan dock noteras att det ändå är hälften av det belopp som tilldelats projekt för ungdomar i åldrarna 12-25 år. Regeringen kan konstatera att under året har projektmedel beviljats till samtliga av de prioriterade områden som regeringen lyfte fram för barn i åldrarna 0-12 år från och med 2008. Såvitt regeringen kan bedöma har Arvsfondsdelegationen gjort en väl avvägd prioritering av projekt inom dessa angivna områden utifrån de ansökningar som kommit in. Regeringen anser att det behövs ett fortsatt utvecklingsarbete när det gäller att finna framgångsrika arbetssätt för att genomföra barnkonventionens intentioner på lokal nivå i frågor som rör barn och unga. Regeringen har tidigare också betonat att det är viktigt att integrera och synliggöra barnperspektivet i frågor som rör barn och unga, att öka och stärka varje barns möjlighet till inflytande och delaktighet i kultur- och samhällslivet och inom den fysiska planeringen. Enligt vad regeringen erfarit ingår frågor kring barns inflytande och delaktighet och barns rättigheter, på samma sätt som tidigare, som en allmän värdegrund för projekt som beviljats medel från Allmänna arvsfonden under 2008. I många ansökningar hänvisas t.ex. till barnkonventionens principer om barnets bästa och barns och ungas rättigheter. Antalet projekt som beviljats medel - liksom det sammanlagda beviljade beloppet - för att göra FN:s barnkonvention känd och tillämpad har emellertid minskat under 2008 i förhållande till föregående år. Regeringen ser därför positivt på den nya särskilda satsning som initierats. Regeringen anser att det är värdefullt att ideella organisationer med stöd från Allmänna arvsfonden även fortsättningsvis tar initiativ till att arbeta med frågor som anknyter till barnkonventionens intentioner. Det är också angeläget att organisationerna redovisar hur barnkonventionens intentioner har tillämpats och uppfyllts. 7.2 Analys av fördelning av stöd 2008 avseende verksamhet till förmån för ungdomar 12-25 år Fördelningen av stöd till målgruppen ungdomar 12-25 år uppgick till 162 miljoner kronor under 2008. Detta innebär en ökning i medelstilldelning för målgruppen med över 15 procent jämfört med 2007. Regeringen uttryckte en oro över utvecklingen avseende projektstöd till ungdomar i skrivelsen för budgetåret 2004 och uppmanade Arvsfondsdelegationen att analysera nedgången samt överväga att utarbeta riktade informationsinsatser för att öka antalet projektansökningar. Sedan dess har fördelningen av stöd till målgruppen ungdomar ökat med hela 118,6 miljoner kronor eller 273 procent. Regeringen ser mycket positivt på denna utveckling. Ökningen av medelstilldelningen för målgruppen kan, som regeringen noterade i förra årets skrivelse, till viss del förklaras av att stöd till projekt till förmån för ungdomar med funktionshinder från och med 2006 räknas in bland ungdomsprojekten och inte längre redovisas under målgruppen personer med funktionshinder. En annan förklaring till ökningen är också de särskilda satsningar på barns och ungdomars delaktighet i kulturlivet samt på ungdomars psykiska ohälsa som genomfördes 2004-2008 och som medförde en personalförstärkning av kansliet. En stor del av ökningen kan troligen även härledas till den informationssatsning som gjorts och till de aktiva åtgärder för att få in ansökningar från denna målgrupp som vidtagits. Detta har lett till att fler ansökningar inkommit till Arvsfondsdelegationen. Regeringen välkomnar den nya särskilda satsningen på ungdomsprojekt som utvecklar nya metoder, modeller och mötesplatser för dialog kring demokrati, delaktighet och mänskliga rättigheter. Detta är en satsning som borgar för en fortsatt god utveckling när det gäller fördelning av stöd till målgruppen ungdomar 12-25 år. Genom att understryka att ungdomar ska vara delaktiga i planering och genomförande av alla projekt som rör dem, anser regeringen att Arvsfondsdelegationen tar fasta på att ungdomars kunskaper och erfarenheter är en viktig resurs, vilket är en av utgångspunkterna för ungdomspolitiken. Slutligen konstaterar regeringen att de medel som avsatts för de två särskilda satsningarna på att utveckla barns och ungdomars möjligheter till delaktighet i kulturlivet samt på att motverka och förebygga ungas psykiska ohälsa har fördelats under året. 7.3 Analys av fördelning av stöd 2008 avseende verksamhet till förmån för personer med funktionsnedsättning Fördelningen av medel till målgruppen personer med funktionshinder uppgick 2008 till drygt 135 miljoner kronor fördelat till 156 olika projekt (se tabell 14). Det är en minskning med cirka 3 miljoner jämfört med året innan. Antalet projekt har dock ökat från 140 till 156 projekt mellan 2007 och 2008. Projektansökningar som fick avslag ökade både till antalet och andelen i förhållande till beviljade ansökningar jämfört med föregående år; från 163 (2007) till 210 (2008). I avsnitt 3.6 redovisas orsakerna till avslag på projektansökningar. En vanlig orsak till avslag är att projektet inte bedömts vara tillräckligt nyskapande. Det bör även i detta sammanhang nämnas att projekt som riktar sig till barn och ungdomar med funktionshinder sedan 2006 redovisas under rubriken verksamhet till förmån för barn under 12 år respektive verksamhet för ungdomar 12-25 år. Under året har 41 projekt som rör barn med funktionshinder fått stöd ur fonden motsvarande drygt 41 miljoner kronor. 28 projekt till gagn för ungdomar med funktionshinder har fått stöd med drygt 23 miljoner kronor. Om även dessa projekt skulle räknas in under verksamhet till förmån för personer med funktionshinder uppgår totalsumman för målgruppen till 199 miljoner kronor, vilket utgör 53 procent av det totala belopp som utbetalades under 2008. Detta är ett tillfredsställande resultat enligt regeringen. Regeringen angav ett nytt område som prioriterat förra året, nämligen projekt som syftar till att göra FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning känd. Under 2008 beviljade delegationen 5 projekt till ett belopp av nästan 5 miljoner kronor angående konventionen. Intresset för detta område kan förväntas stiga eftersom konventionen nu är ratificerad och har trätt ikraft. Regeringen noterar att äldre personer omfattas av många projekt till förmån för personer med funktionsnedsättning även om inte äldre är en utpekad målgrupp för Allmänna arvsfondens verksamhet. Utöver att det beslutas om medel till ett antal projekt som avser personer som är äldre, omfattas äldre personer av många projekt inom området funktionshinder eftersom t.ex. demens, synskador, hörselskador, rörelsehinder och de flesta andra funktionsnedsättningar är vanligast förekommande i högre åldrar. Detta är helt i överensstämmelse med regeringens bedömning av hur medlen kan användas. 8 Inriktning och prioriterade områden för stöd ur Allmänna arvsfonden från och med 2008 Regeringens bedömning: Det stöd som ges ur Allmänna arvsfonden bör medverka till att stärka barns, ungdomars och funktionshindrade personers ställning i samhället genom att främja deras rättigheter och inflytande samt öka målgruppernas livskvalitet och hälsa. Stödet bör också främja jämställdhet. Pågående och eventuella framtida särskilda satsningar, liksom prioriterade områden, bör bidra till att generera ny kunskap och nya erfarenheter inom områdena barn, ungdom och funktionshinder. Regeringen avser att uppmärksamt följa såväl stödgivningen till enskilda projekt som pågående och eventuella nytillkommande satsningar för att se vilken ny kunskap eller vilka nya metoder som framkommit och hur dessa kan påverka politikområdena barn, ungdom och handikapp. Skälen för regeringens bedömning: Medel som fördelas ur Allmänna arvsfonden ska stimulera till verksamhet som innebär utveckling och att nya idéer prövas. Verksamheten ska ha ideell karaktär vilket betyder att stödet i första hand ska ges till organisationer som bedriver ideell verksamhet. Verksamheten ska vidare vara till förmån för arvsfondens målgrupper; barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Det arbete som utförs av ideella organisationer och andra frivilliga sammanslutningar är viktigt för att utveckla verksamhet på de berörda målgruppernas egna villkor. I detta ligger att målgruppens upplevelse och erfarenhet av vad som är utvecklande och nyskapande har stor betydelse. Ett sådant arbete kan också vara ett komplement till vad offentliga huvudmän erbjuder. Det stöd som ges ur Allmänna arvsfonden bör generellt sett medverka till att stärka barns, ungdomars och funktionshindrade personers förutsättningar att bryta eventuellt utanförskap. Genom att främja och utveckla goda levnadsvillkor, livskvalitet, delaktighet, jämlikhet, jämställdhet och hälsa för fondens målgrupper kan deras ställning i samhället stärkas. I enlighet med propositionen Allmänna arvsfonden och Arvsfondsdelegationens organisation m.m. (prop. 2002/03:136, bet. 2003/04:SoU3, rskr. 2003/04:68) ska Arvsfondsdelegationen kunna besluta om särskilda satsningar inom områden som är angelägna att utveckla. Enligt propositionen, som riksdagen ställde sig bakom, bör andelen medel som avsätts ur Allmänna arvsfonden till särskilda satsningar inte öka jämfört med de närmast föregående åren. Om det finns särskilda skäl får regeringen efter förslag från Arvsfondsdelegationen besluta att annan myndighet ska fördela stöd. Beslutet ska då avse en bestämd tidsperiod. De särskilda satsningar på barns och ungdomars delaktighet i kulturlivet samt på ungdomars psykiska ohälsa som initierades 2004 avslutades under 2008. Arvsfondsdelegationen har beslutat att avsätta minst 60 miljoner kronor under tre år till en särskild demokrati- och värdegrundssatsning för unga (under rubriken Vi deltar!) samt minst 30 miljoner kronor till en treårig satsning på barns delaktighet och inflytande (under rubriken Fördel barn!). Satsningarna ligger i linje med regeringens beslut om att demokrati och delaktighet respektive FN:s barnkonvention är prioriterade områden från och med 2008. 8.1 Inriktning 8.1.1 Barnpolitik Regeringens politik för barnets rättigheter syftar till att ta till vara och stärka barnets rättigheter och intressen i samhället, med utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Den nationella barnrättspolitiken utgår från målet att barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet, delaktighet och inflytande. Till grund för regeringens politik ligger en strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige, som riksdagen godkände i mars 1999. I regeringens skrivelse Barnpolitiken - en politik för barnets rättigheter (skr. 2007/08:111) redogör regeringen för barnpolitikens inriktning och prioriteringar under de kommande åren och hur regeringen avser stärka barnkonventionens genomslag i samhället. Barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande, inget barn får diskrimineras, barn och unga ska tillåtas att utvecklas i sin egen takt. Föräldrarna har ansvaret för barnets vård och fostran och samhället ska bidra till att stödja föräldrarna så att alla barn garanteras trygga och goda uppväxtvillkor. Dessa principer är viktiga för barns och ungas uppväxtvillkor och bör även fortsättningsvis vara viktiga för Arvsfondsdelegationens fördelning av medel till verksamhet för barn under 12 år. Barns egna upplevelser, synpunkter och erfarenheter av vad som är utvecklande och nyskapande är viktigt att ta till vara och har betydelse för inriktningen av fondens stödverksamhet. Frivilliga organisationer kan aktivt bidra med verksamheter som riktar sig till barn och deras föräldrar liksom till särskilt utsatta grupper och fånga upp deras specifika behov. 8.1.2 Ungdomspolitik Målen för den nationella ungdomspolitiken är att alla ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd och att alla ungdomar ska ha verklig tillgång till inflytande. Dessa mål antogs av riksdagen i december 2007 (prop. 2007/08:1, bet. 2007/08:KrU1, rskr. 2007/08:58). Ungdomspolitiken ska ge ett helhetsperspektiv på ungas livssituation och syfta till att alla ungdomar ska ha goda möjligheter och förutsättningar att utvecklas samt ha inflytande över sin vardag. Detta bör utgöra en utgångspunkt i arbetet för fondens målgrupp ungdomar mellan 12-25 år. Unga människors erfarenheter och kunskaper är en viktig resurs, och en viktig del av samhällets utveckling. Ungdomar är inte bara en resurs på tillväxt för framtiden, utan ungdomars kunskaper, erfarenheter, värderingar och perspektiv är också viktiga här och nu. En central utgångspunkt för regeringens ungdomspolitik är därför ungdomars möjlighet till inflytande och delaktighet. Ungas egna organisationer är en viktig kanal för ungdomar att söka sina egna vägar till delaktighet och inflytande lokalt, nationellt och internationellt. 8.1.3 Handikappolitik De nationella målen för handikappolitiken är en samhällsgemenskap med mångfald som grund, att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet samt jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder. Det handikappolitiska arbetet ska inriktas särskilt på att - identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för människor med funktionshinder, - förebygga och bekämpa diskriminering mot personer med funktionshinder, - ge barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder förutsättningar för självständighet och självbestämmande. Målen och inriktningen antogs av riksdagen den 31 maj 2000 och bör utgöra en utgångspunkt i arbetet för fondens målgrupp personer med funktionshinder. Regeringens prioriteringar inom verksamheten till förmån för personer med funktionshinder tar sin utgångspunkt i de handikappolitiska målen. Sverige ratificerade den 15 december 2008 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen trädde ikraft för Sveriges del den 14 januari 2009. Med anledning av att regeringen hade undertecknat konventionen den 30 mars 2006 och avsåg ratificera konventionen, förde regeringen in konventionen som ett nytt prioriterat område förra året, se vidare under avsnitt 8.2 Prioriterade områden. 8.2 Prioriterade områden Regeringen valde att kraftigt reducera antalet prioriterade områden i regeringens skrivelse till riksdagen avseende medel fördelade 2006 (Skr.2006/07:125). Detta för att öka tydligheten gentemot Arvsfondsdelegationen och underlätta för organisationer att ansöka. De prioriteringar som angavs förra året ligger fast för 2010, med ett förtydligande under rubrikerna Delaktighet i kulturlivet samt Föräldrastöd och främjande av ett stärkt föräldraskap. Samtliga prioriteringar gäller för fondens tre målgrupper om inget annat anges. Detta eftersom de tre målgrupperna har mycket gemensamt och att ett projekt kan beröra fler än en av målgrupperna. Regeringen vill i sammanhanget understryka att målgruppen personer med funktionshinder även omfattar vuxna och äldre personer. Projekt som syftar till att göra FN:s barnkonvention känd och tillämpad Det är angeläget att FN:s barnkonvention genomförs och att dess målsättning blir känd och tillämpad på olika nivåer i samhället, särskilt i barns och ungas vardag, bland olika yrkesgrupper och bland beslutsfattare. I detta ingår att integrera och synliggöra barnperspektivet i projekt för ökad delaktighet och ökat inflytande i skolan, inom socialtjänsten, inom hälso- och sjukvården, inom rättsväsendet, i kultur- och samhällslivet, inom fysisk planering och i barns lek- och utemiljö. Det är viktigt att medel från arvsfonden kan bidra till att finna former och vidareutveckla metoder och arbetssätt som ger varje barn möjlighet till självständighet, inflytande och delaktighet i frågor som berör honom eller henne. Demokrati och delaktighet Det är viktigt att stärka målgruppernas inflytande i samhället på lokal, regional och nationell nivå. Ungdomars möjlighet till att utveckla nya former att organisera sig och bedriva samhällsinriktat arbete bör särskilt prioriteras, liksom utvecklingen av metoder för jämställdhets- och mångfaldsarbete i målgruppernas intresseorganisationer. Även projekt som syftar till att öka ideella organisationers kunskap om mänskliga rättigheter och arbete mot diskriminering i alla former bör prioriteras. Det är också angeläget att uppmärksamma projekt som syftar till att ta bort de hinder för full delaktighet och jämlikhet i samhället som finns för kvinnor och män med funktionshinder samt till att stärka barns, ungdomars och funktionshindrade personers möjligheter att bryta eventuellt utanförskap. Föräldrastöd och främjande av ett stärkt föräldraskap Olika metoder för föräldrautbildning och föräldrastöd behöver prövas och utvecklas i syfte att främja hälsa och att förebygga ohälsa bland barn och ungdomar. Det är särskilt angeläget att uppmärksamma projekt som syftar till att utveckla formerna för ett universellt förebyggande föräldrastöd, dvs. att alla föräldrar erbjuds samma möjligheter till stöd och hjälp. Detta kan bidra till att vända den negativa utvecklingen av barns och ungdomars psykiska och fysiska hälsa. Stöd och hjälp i föräldraskapet dvs. den process där föräldrar engagerar sig i sitt barn och i att ge det fysisk och känslomässig omsorg, näring och skydd, kan öka andelen barn som har goda relationer med föräldrarna och därigenom öka barns möjligheter till god hälsa och ett gott liv. Vidare är det angeläget att uppmärksamma att föräldrars behov av stöd kan skifta under olika perioder av barnets uppväxt, samt att unga föräldrar kan vara i behov av särskilt stöd. Det behövs därutöver ett fortsatt utvecklingsarbete för att stärka och stödja barn till föräldrar som missbrukar eller lider av psykisk sjukdom samt barn till föräldrar med psykiska eller fysiska funktionshinder. Främjande av psykisk och fysisk hälsa Det är angeläget att pröva modeller där ideella organisationer, själva eller tillsammans med offentliga samhällsorgan, kan utveckla verksamhet för att förebygga psykisk och fysisk ohälsa hos fondens målgrupper. Här ingår t.ex. projekt som leder till att stärka ungdomars motstånd mot narkotika, alkohol, dopning och tobak. Även projekt som arbetar med att stärka unga personers identitet, självbild, självförtroende och tillit till sin egna förmåga bör ges fortsatt prioritet liksom projekt som förebygger eller motverkar övervikt och fetma hos barn, unga och personer med funktionshinder. Satsningar mot våld, mobbning och trakasserier Det är viktigt att förebygga våld, mobbning och trakasserier samt stärka stödet till brottsoffer inom fondens målgrupper. Projekt som syftar till att motverka våld, mobbning eller trakasserier på grund av kön, etnicitet, sexuell läggning eller funktionshinder bör uppmärksammas särskilt. Här innefattas även projekt som syftar till att motverka mobbning och annan kränkande behandling på Internet eller via mobiltelefon mot barn, unga och personer med funktionsnedsättning. Det är också angeläget med stöd till projekt för att utveckla nya metoder för stöd till barn och unga som utsatts för våld eller som bevittnat våld i hemmiljön samt till projekt som syftar till att motverka mäns våld mot unga kvinnor och kvinnor med funktionshinder. Här ingår även sådana projekt som arbetar med att förebygga eller motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Delaktighet i kulturlivet Projekt som utvecklar barns, ungdomars och funktionshindrade personers möjlighet till delaktighet i kulturlivet, till kulturupplevelser och till eget skapande bör ges fortsatt prioritet. Även projekt som syftar till att utveckla långsiktig samverkan mellan kulturinstitutioner och ideellt föreningsliv bör uppmärksammas. Det är också angeläget med stöd till barns och ungas språkutveckling. Ökat tillträde till arbetsmarknaden Projekt som syftar till att finna metoder för att öka tillträde till arbetsmarknaden för ungdomar och för personer med funktionshinder bör ges fortsatt prioritet. Det är också angeläget med stöd till satsningar för att tidigt ge barn och unga, med eller utan funktionsnedsättning, kunskap om och erfarenhet av arbetslivet. Projekt som syftar till att utveckla formerna för en bättre matchningsprocess och de som riktar sig till unga som står långt från arbetsmarknaden bör uppmärksammas särskilt. Projekt som syftar till att göra FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning känd En angelägen fråga är att öka kunskapen och medvetenheten i samhället om rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. Medel från arvsfonden kan bidra till att finna former och vidareutveckla metoder och arbetssätt som ger kvinnor och män, flickor och pojkar med funktionsnedsättning möjlighet till självständighet, inflytande och delaktighet. Resultaträkning ALLMÄNNA ARVSFONDEN Org. nummer 802004-9642 Fondnr 6103 2008-01-01 2007-01-01 Tkr Not 2008-12-31 2007-12-31 INTÄKTER Influtna arvsmedel 350 102 332 554 Återvunna rättegångskostnader 13 76 SUMMA INTÄKTER 350 115 332 630 KOSTNADER Restituerade arvsmedel m.m. 1 -31 053 -26 697 Förvaltning och administration 2 -31 504 -32 133 SUMMA KOSTNADER -62 558 -58 830 RESULTAT FÖRE FINAN- SIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER 287 557 273 800 FINANSIELLA INTÄKTER Ränteintäkter 1 411 1 370 Ränteintäkter skattefria 0 2 Utdelning KK:s räntekonsortium 17 908 49 020 Utdelning KK:s aktiekonsortium 45 662 112 100 Utdelning Gota 18 150 3 SUMMA FINANSIELLA INTÄKTER 206 469 162 492 FINANSIELLA KOSTNADER Köp andelar KK:s räntekon- sortium -672 -4 011 SUMMA FINANSIELLA KOSTNADER -672 -4 011 RESULTAT FÖRE REALISATIONSVINSTER OCH FÖRLUSTER 493 354 432 281 REALISATIONSVINSTER Resultat vid försäljning aktiekonsortium 387 869 427 687 SUMMA REALISATIONS- VINSTER 387 869 427687 REALISATIONSFÖRLUSTER Resultat vid försäljning räntekonsorti um -5 354 -26 SUMMA REALISATIONS- FÖRLUSTER -5 354 -26 ÅRETS RESULTAT 875 869 859 942 Balansräkning ALLMÄNNA ARVSFONDEN Org. nummer 802004-9642 Fondnr 6103 Tkr Not 2008-12-31 2007-12-31 TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 3 Andelar i KamK:s räntekonsortium 944 387 1 330 844 Andelar i KamK:s aktiekonsortium 1 185 704 775 497 Andelar i aktieindexkonsortium 346 155 0 SUMMA ANLÄGGNINGS- TILLGÅNGAR 2 476 246 2 106 341 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Skattekonto 0 6 Likvida medel 26 047 30 851 SUMMA OMSÄTTNINGS- TILLGÅNGAR 26 047 30 857 SUMMA TILLGÅNGAR 2 502 293 2 137 198 EGET KAPITAL OCH SKULDER BUDGET EGET KAPITAL 4 Fondkapital 1 419 148 1 176 722 SUMMA BUDGET EGET KAPITAL 1 419 148 1 176 722 FRITT EGET KAPITAL Utdelningsbara medel 902 975 810 227 SUMMA FRITT EGET KAPITAL 902 975 810 227 SUMMA EGET KAPITAL 2 322 123 1 986 948 SKULDER KORTFRISTIGA SKULDER Leverantörsskulder Leverantörsskulder, bidrag 5 3 991 7 699 52 16 444 Prel. skatt och sociala avgifter, godemän 0 25 Avräkning preliminärskatt 0 28 Beslutade men ej utbetalda bidrag 165 130 132 085 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 6 3 351 1 615 SUMMA SKULDER 180 170 150 249 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 2 502 293 2 137 197 Ställda panter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga ALLMÄNNA ARVSFONDEN Org. nummer 802004-9642 NOTBILAGA Inledande kommentarer och redovisningsprinciper Kammarkollegiet sköter den ekonomiska förvaltningen av ett antal stiftelser och andra fonder. För förvaltningen har kollegiet bildat ett aktiekonsortium, ett aktieindexkonsortium och ett räntekonsortium. Tillgångarna i respektive konsortium ägs av de stiftelser/ fonder som har placerat kapital i konsortiet genom köp av andelar. Andelarna är lika stora och medför lika rätt till egendom som ingår i konsortiet. Konsortierna är även i övrigt uppbyggda efter förebild av värdepappersfonder, men de omfattas inte av lagen (2004:46) om investeringsfonder. Sedan konsortierna bildades i slutet av 1980- talet tillämpas följande redovisningsprinciper beträffande andelar i konsortierna. Värdepapper som ingår i konsortierna värderas med anledning av gällande marknadsvärde. För aktieinstrument avses med gällande marknadsvärde senaste betalkurs vid väderingsdagens slut eller, om sådan saknas, senaste köpkurs. För ränteinstrument avses med gällande marknadsvärde genomsnitt av köp- och säljskurs vid värderingsdagens slut. Om sådana kurser saknas eller om kurserna enligt kollegiets bedömning är missvisande får kollegiet fastställa värden på objektiva grunder. I respektive stiftelse/ fonds bokföring behandlas andelar i konsortierna på samma sätt som andelar i värdepappersfonder. De andelar i konsortierna som tas upp som omsättningstillgångar och marknadsvärdet på balansräkningen är värderade till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet på balansdagen. De andelar i konsortierna som tas upp som anläggningstillgångar är värderade till anskaffningsvärdet eller enligt samma princip som omsättningstillgångar i de fall värdenedgången kan antas vara bestående (ÅRL kap 4 § 5). Inlösen av andelar medför realisationsvinst eller realisationsförlust. Utdelning från konsortierna tas upp som intäkt. Vid utdelning från konsortierna tillämpas principen att utdelningar motsvarar respektive konsortiums direktavkastning. Varken realiserade eller orealiserade värdeökningar delas ut. Anskaffnings- och inlösenvärdet för andelar i räntekonsortiet är marknadsvärdet vid anskaffnings- respektive inlösentidpunkten, dock högst ett s.k. nominellt värde som fastställs för ett år i taget och som ungefär motsvarar marknadsvärdet omedelbart efter det att utdelning lämnats. Om marknadsvärdet vid anskaffnings- respektive inlösentidpunkten överstiger det nominella värdet, betraktas skillnaden som upplupen ränta. Utdelningen från räntekonsortiet justeras med den upplupna räntan. I det portföljadministrativa systemet beräknas andelsvärdet med 16 decimaler, men i berörda noter nedan är kursen avrundad till fyra decimaler varvid differens kan uppstå. ALLMÄNNA ARVSFONDEN Org. nummer 802004-9642 NOTBILAGA Not 1 Restituerade arvsmedel m. m 2008 2007 Testamente, bättre rätt m.m. 14 448 18 013 Avstående av arv 7 711 3 025 Dödsboförvaltning 7 993 4 846 Prel. skatt och sociala avgifter, godemän 562 591 Fastighetsskatt 339 222 31 053 26 697 Not 2 Förvaltning och administration Regeringskansliet/Arvsfonds-delegationen - Förvaltning 14 025 12 069 - Projekt 320 3 866 - Utåtriktade aktiviteter 3 247 2 704 17 591 18 639 Kammarkollegiet - Dödsboavveckling m.m. 11 286 10 800 - Fondförvaltning 2 072 2 048 - Utbetalning av beviljat stöd 488 519 13 845 13 367 Revisionsarvode 67 127 Summa 31 504 32 133 Not 3 Andelar i ränte- och aktiekonsortierna Räntekonsortiet 2008 2007 Ingående anskaffningsvärde 1 330 844 791 773 Investeringar 44 989 558 720 Avyttringar -431 446 -19 649 Utgående anskaffningsvärde 944 387 1 330 844 Marknadsvärde 959 934 1 317 423 Aktiekonsortiet 2008 2007 Ingående anskaffningsvärde 775 497 749 798 Investeringar 547 337 112 099 Avyttringar -137 131 -86 400 Utgående bokfört värde 1 185 704 775 497 Marknadsvärde 2 201 579 3 348 906 Aktieindexkonsortiet 2008 2007 Ingående anskaffningsvärde 0 0 Investeringar 518 150 0 Avyttringar 0 0 Utgående bokfört värde 518 150 0 Ingående nedskrivningar 0 0 Periodens nedskrivningar/åter- föringar -171 995 0 Utgående nedskrivningar -171 995 0 Utgående bokfört värde efter nedskrivningar 346 155 0 Marknadsvärde 346 155 0 Marknadsvärde Andelar i räntekonsortiet 2008 2007 Totalavkastning i konsortiet (%) 7,82 3,07 Direktavkastning i konsortiet (%) 5,13 3,81 Antal andelar 7 615 012,4462 10 724 759,4439 Kurs/andel (kr) 126,0581 122,8394 Marknadsvärde (kr) 959 934 1 317 423 Bokfört värde (kr) 944 387 1 330 844 Orealiserat undervärde (kr) 15 546 -13 421 Andelar i aktiekonsortiet Totalavkastning i konsortiet (%) -35,12 -4,75 Direktavkastning i konsortiet (%) 3,63 3,19 Antal andelar 746 204,8007 693 801,6974 Kurs/andel (kr) 2 950,3689 4 826,8927 Marknadsvärde (kr) 2 201 579 3 348 906 Bokfört värde (kr) 1 185 704 775 497 Orealiserat övervärde (kr) 1 015 875 2 573 409 Andelar i aktieindexkonsortiet Totalavkastning i konsortiet (%) -30,77 Direktavkastning i konsortiet (%) 3,63 Antal andelar 5 290 115,4548 0,0000 Kurs/andel (kr) 65,4343 0,0000 Marknadsvärde (kr) 346 155 0 Bokfört värde (kr) 346 155 0 Orealiserat övervärde (kr) 0 0 Eget kapital (kr) Bokfört värde 2 322 123 1 986 948 Undervärde räntekonsortiet 15 546 -13 421 Övervärde aktiekonsortiet 1 015 875 2 573 409 Marknadsvärde 3 353 545 4 546 937 Not 4 Förändringar i eget kapital 2008 2008 2007 2007 Bundet eget kapital Fritt eget kapital Bundet eget kapital Fritt eget kapital Belopp vid årets ingång 1 175 722 810 227 718 475 747 338 Redovisat resultat 703 874 859 942 Kapitalisering av influtna arvsmedel* 31 905 -31 905 30 586 -30 586 Under året fördelade medel -378 996 -346 180 Återföring, ej förbrukade utdelningsbara medel 9 522 4 853 Återförda ej utnyttjade beslut 744 2 521 Omföring av realisa- tionsvinster 387 869 -387 869 427 687 -427 687 Omföring av realisa- tionsförluster -5 354 5 354 -26 26 Nedskrivning -171 994 171 994 Belopp vid årets utgång 1 419 148 902 975 1 176 722 810 227 * Kapitalisering av influtna arvsmedel 2008 2007 Influtna arvsmedel 350 102 332 554 Restituerade arvs medel (enl. not 1) -31 053 -26 697 319 049 305 857 varav 10 % till fondkapital 30 586 33 934 Not 5 Mottagare Besluts nr Tkr SKF Hudiksvall-Nordanstig 2008-0620-H 293 SLSO 2007-1322-H 373 Karolinska sjukhuset 2008-1215-B 800 Stiftelsen Västergötlands museum 2008-0335-U 347 Convictus 2008-0335-U 387 Studiefrämjandet Södra Lappland 2008-1546-H 499 Somaliska Hälsoteamet 2008-1552-B 150 Drottning Silvias barn och Ungdomssjukhus 2008-1561-B 250 Föreningen Fanzingo 2007-1045-H 600 Hidde Iyo Dhagan 2008-0366-U 500 RFSL 2007-1428-U 2000 RFSL 2007-1428-U 1500 Not 6 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2008-12-31 2007-12-31 Administrativa kostnader Arvsfondsdelegationen 2 549 817 Revisionsarvode 75 75 Fondförvaltningsavgift 4 kv 2008 437 587 Fondförvavg - timtaxa 4 kv 2008 225 136 Övriga upplupna kostnader 64 0 3 351 1 615 Tilldelade medel per område och organisation 1 Demokrati och delaktighet Ingivare/sökare Belopp Handikapporganisationer Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade 4 367 000 Handikappförbundens Samarbetsorgan 2 679 000 Föreningen Furuboda 1 893 000 Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) Stockholm 1 520 000 Handikappförbundens samarbetsorgan 1 440 000 Sveriges Dövas Riksförbund 1 414 000 Afasiförbundet i Sverige 1 413 000 Dyslexiförbundet Med Läs- och Skrivsvårigheter 1 328 000 Föreningen Jämlikhet, Assistans, Gemenskap 1 282 100 Föreningen Svensk Hiv och Aids Info 894 000 Föreningen Sveriges Dövblinda 697 000 Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) Kalmar län 303 000 19 230 100 Etniska organisationer Samarbetsorgan för Etniska Organisationer i Sverige 1 627 000 Föreningen Miljonkulturell Ungdom 1 601 000 Afrosvenskarnas Riksförbund 1 514 000 Somali Centre for Water & Environment 146 000 4 888 000 Sociala organisationer Riksförbundet för Hjälp åt narkotika och läkemedelsberoende (RFHL) Riks 320 000 Rädda Barnen i Luleå 195 000 515 000 Kulturföreningar Föreningen Filmateljén 735 000 Virserums Konsthallsförening 512 000 Teater Spira 396 000 Teater Laika 250 000 1 893 000 Offentlig huvudman Stockholms kommun, Hägerstens stadsdelsförvaltning 1 100 000 Robertsfors kommun 842 000 1 942 000 Ungdomsorganisationer Belopp Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer 5 250 000 Sveriges Ungdomsråd 1 354 000 Föreningen Ungdomens Hus i Uppsala 1 328 000 Romska Ungdomsförbundet 1 075 000 Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer 1 045 000 Förbundet Vi Unga 565 000 Somalisk-Svenska Ungdomsriksförbundet 500 000 Föreningen Gemensam Framtid 161 000 11 278 000 Stiftelser/Studieförbund Stiftelsen Orionteatern 1 670 000 Stiftelsen Arbetets museum 1 065 000 Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Växjö 570 000 3 305 000 Idrottsföreningar FC Södra Ryd 979 000 979 000 Övriga Centrum Mot Rasism 2 387 000 Gender Institut Gotland 1 130 000 Nätverket Kön Spelar Roll 835 000 Ideella föreningen Livstycket 693 000 Föreningen Simone 310 000 5 355 000 Totalt 49 385 100 2 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handikapporganisationer Handikappförbundens Samarbetsorgan 2 840 000 Synskadades Riksförbund 400 000 Vätterbygdens Dövas Förening 390 000 3 630 000 Övriga Stockholms läns Hembygdsförbund 668 000 European Institute for Design and Disability (EIDD) Sverige 624 000 1 292 000 Totalt 4 922 000 3 Ökat tillträde till arbetsmarknaden Handikapporganisationer Belopp Reumatikerförbundet 3 157 000 Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade 1 640 000 Reumatikerförbundet 1 300 000 Synskadades Riksförbund 1 110 000 De Handikappades Riksförbund (DHR) i Borås 968 000 Riksförbundet för Social och Mental Hälsa 762 000 Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB) Stockholms och Gotlands län 539 000 Svenska Handikappidrottsförbundet 445 800 Föreningen Handikapprörelsens Idé- och Kunskapscentrum 391 000 Riksförbundet för Trafik-, Olycksfalls- och Polioskadade 389 000 Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Jönköpings län 385 000 Västernorrlands Handikappidrottsförbund 151 000 11 237 800 Sociala organisationer Stadsmissionen i Stockholm 600 000 Riksförbundet för Hjälp åt narkotika och läkemedelsberoende (RFHL) i Stockholm 556 000 1 156 000 Offentlig huvudman Vård- och Omsorgsförvaltningen i Lund 861 000 Hjälpmedelsinstitutet 511 000 Universitetssjukhuset i Linköping 310 000 1 682 000 Ungdomsorganisationer Centrum för Internationellt Ungdomsutbyte 680 000 680 000 Stiftelser/Studieförbund Sensus Studieförbund, Norrköping 1 223 000 Studiefrämjandet i Östergötland 1 040 000 Stiftelsen Activa i Örebro län 1 030 000 Sydnärkes Utbildningsförbund 1 001 000 Sensus Studieförbund, Norrköping 918 000 Sverigefinska Folkhögskolan 550 000 Medborgarskolan Syd 515 000 Stiftelsen Stora Sköndal 511 000 Stiftelsen Väddö och Södertörn Folkhögskolor 300 000 7 088 000 Idrottsföreningar Belopp Svenska Biljardförbundet 402 000 402 000 Övriga Föreningen Sandbäcken 1 062 000 Drömmarnas Hus Ek. förening 800 000 Föreningen Bure 559 000 Coompanion, Kooperativ Utveckling, Norrbotten 500 000 Macken Växjö Ekonomisk Förening 497 000 3 418 000 Totalt 25 663 800 4 Information och tillämpning av FN:s barnkonvention Sociala organisationer Föreningen Socionomer inom fosterbarnsvården 1 700 000 Röda Korset, Region Syd 671 000 Rädda Barnen i Karlskoga/Degerfors 361 000 2 732 000 Kulturföreningar Länsbygderådet i Östergötland 1 516 000 1 516 000 Offentlig huvudman Örebro Universitet, Barnrättsakademin 1 358 000 1 358 000 Ungdomsorganisationer Unga RBU-are 747 000 Kurdiska Ungdomsföreningen i Göteborg 316 000 1 063 000 Totalt 6 669 000 5 Föräldrastöd och främjande av ett stärkt föräldraskap Handikapporganisationer Intressegruppen för Assistansberättigade 1 479 000 Synskadades Riksförbund 660 000 Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) Hässleholm 586 000 Rekryteringsgruppen Aktiv rehabilitering 246 000 2 971 000 Sociala organisationer Belopp Föreningen Bryggan i Stockholm 1 696 000 Föreningen Räddningsmissionen 1 500 000 Riksbryggan 634 000 Riksförbundet BRIS - Barnens Rätt i Samhället 517 000 4 347 000 Kulturföreningar Kulturföreningen Dialog 1 180 000 1 180 000 Offentlig huvudman Regionförbundet i Uppsala län 2 900 000 Malmö Stadsbibliotek 337 000 3 237 000 Stiftelser/Studieförbund Studieförbundet Bilda Svealand 1 430 000 1 430 000 Övriga Föreningen Off-Stockholm 2 998 000 Föreningen Clowner utan gränser 1 302 000 Föreningen Off-Stockholm 1 268 000 Spädbarnsfonden 353 000 Adoptionscentrum 124 000 6 045 000 Totalt 19 210 000 6 Delaktighet i kulturlivet Handikapporganisationer Föreningen Furuboda 2 009 000 2 009 000 Kulturföreningar Kulturföreningen Spiritus Mundi 2 370 000 Share Music Sweden 1 920 000 Ögonblicksteatern 746 000 Spegelteatern 558 000 Köpings Amatörteater 500 000 Föreningen Artikel 31 493 000 Föreningen Kulturstorm 410 000 Föreningen Zingo 400 000 Eksjö Animation 400 000 Agnes&Co 260 000 Örebro Konstskolas Vänner 200 000 Hälsinglands Dansteater 195 000 Föreningen Konstepidemin i Göteborg 170 000 Skellefteås Kulturförening för Levande Rollspel och Interaktiv Teater 136 000 8 758 000 Offentlig huvudman Statens maritima museer/Vasamuseet 1 500 000 Sunnadalskolan 122 000 1 622 000 Stiftelser/Studieförbund Stiftelsen Västergötlands museum 647 000 Stiftelsen Regionmuseet i Kristianstad 633 000 Studiefrämjandet i Göteborg 510 000 Studiefrämjandet i Norra Skaraborg 323 000 2 113 000 Trossamfund Furuhöjdskyrkan Församling i Alunda 630 000 630 000 Ungdomsorganisationer Föreningen KulturUngdom 360 000 360 000 Övriga IOGT-NTO, lokalföreningen 2176 Klipprosen 1 050 000 Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund 700 000 Svenska Korczaksällskapet 550 000 Föreningen Neon Gallery Brösarp Society 444 000 Svensk Forms Regionalförening För Skåne 419 000 Öppna Kanalen Närke 410 000 Föreningen Kurage 275 000 3 848 000 Totalt 19 340 000 7 Främjande av psykisk och fysisk hälsa Handikapporganisationer Föreningen Attention i Kalmar 2 845 000 Reumatikerföreningen i Örebro 1 768 000 Handikapporganisationernas Samarbetsorgan (HSO) i Skåne län 1 469 000 Riksförbundet Attention 1 057 000 Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) i Medelpad 660 000 Riksförbundet för Social och Mental Hälsa 570 000 Gästrike-Hälsinge Handikappidrottsförbund 550 000 Hjärt- och Lungsjukas länsförening i Stockholms län 375 000 Reumatikerföreningen i Örebro 352 000 Lokalföreningen Hepatit C Västra Götaland 325 000 Rekryteringsgruppen Aktiv rehabilitering 221 000 Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn 125 000 Svensk Barnsmärtförening 88 000 Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB) Stockholms och Gotlands län 18 600 10 423 600 Etniska organisationer Somaliska Miljöorganisationen Skog och ungdom 295 000 295 000 Sociala organisationer Hassela Solidaritet 1 506 000 Röda Korset 815 000 Falkenbergs Fontänhus 783 000 Rädda Barnen 665 000 Partnerskapet för utveckling av sociala företag 570 000 Biståndsorganisationen Individuell Människohjälp 551 000 4 890 000 Kulturföreningar Föreningen Fanzingo 965 000 FilmPool Jämtland 596 000 Föreningen Moliére Ensemblen 203 000 1 764 000 Ungdomsorganisationer Riksförbundet Ungdom för Social Hälsa 885 000 KFUK-KFUM, Göteborg 580 000 KFUM, Linköping 578 000 KFUK-KFUM, Malmö 450 000 KFUK-KFUM, Göteborg 435 000 KFUK-KFUM, Göteborg 415 000 Unga Synskadade Stockholm 263 000 Unga Örnar, Borlänge 256 000 Svenska Missionsförbundets Ungdom (SMU) Åby 210 000 4 072 000 Stiftelser/Studieförbund Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset 2 214 000 Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Umeå 806 000 Stiftelsen Göteborgsfontänen 654 000 Stiftelsen Kvinnoforum 618 000 Stiftelsen Min Stora Dag 266 000 Studieförbundet Vuxenskolan, Luleå 225 000 Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Jönköping 145 000 Stiftelsen Göteborgsfontänen 116 000 Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet (NBV) i Norrköping 73 000 5 117 000 Offentlig huvudman Institutionen för molekylär och klinisk medicin 1 141 000 1 141 000 Idrottsföreningar Laxå Ridklubb 1 206 000 Assi IF 817 000 Korpen i Tyresö 714 000 Trönninge Bollklubb 590 000 Huddinge Idrottsförening 500 000 BBK Solna Vikings 190 000 Korpen i Hofors, Bmx-Skate 155 000 Knivsta Cykelklubb 101 500 4 273 500 Trossamfund Kungsportskyrkan 800 000 800 000 Övriga Nationella Hjälplinjen 2 287 000 Tjejjouren Västerbergslagen 890 000 Skarpnäcks Folkhögskola 855 000 Riksförbundet för änkor och änkemän 658 000 Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) i Stockholm 511 000 Föreningen Tjejzonen 342 000 Föreningarnas Hus i Skellefteå 258 000 Via Nova 250 000 Föreningen Stjärnjouren 113 000 6 164 000 Totalt 38 940 100 8 Motverka våld, trakasserier och mobbning Handikapporganisationer Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft 4 107 000 Synskadades förening (SRF) i Hudiksvall/Nordanstig 293 000 Föreningen Jämlikhet, Assistans, Gemenskap 213 000 4 613 000 Etniska organisationer Kurdistans Kvinnoförbund i Sverige 500 000 500 000 Sociala organisationer Belopp Riksorganisationen Män för Jämställdhet 3 722 000 Sveriges Kvinnojourers Riksförbund 2 230 000 Föreningen Kvinnors Nätverk 1 200 000 Lunds Kvinnoforum 565 000 ATIM Kvinnojour 488 000 Kvinnojouren Iris 278 000 8 483 000 Kulturföreningar Teater De Vill 455 000 455 000 Stiftelser/Studieförbund Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset 5 615 000 Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset 3 574 000 Stiftelsen Friends - elever mot mobbing 2 565 000 Studiefrämjandet i Norra Storstockholm 2 390 000 Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset 2 276 000 Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset 1 078 000 Studieförbundet Vuxenskolan, Eksjö 877 000 Studiefrämjandet i Umeå 110 000 18 485 000 Offentlig huvudman Högskolan för Lärande och Kommunikation (HLK) i Jönköping 452 000 452 000 Idrottsföreningar Fridlevstad GoIF 500 000 500 000 Övriga Föreningen Alma Europa 1 588 500 Riksförbundet för sexuellt likaberättigande RFSL Nord 1 441 000 Föreningen ALMA Europa 1 242 000 Föreningen Klassmorfar för Barnen 1 210 000 Mångfaldscentrum i Värmland 850 000 Boo Folkets Hus Förening 150 000 6 481 500 Totalt 39 969 500 Totalt 204 099 500 9 Övriga områden Handikapporganisationer Handikappförbundens Samarbetsorgan 6 570 900 Riksförbundet Attention 4 610 000 Föreningen Furuboda 822 000 Svenska Psoriasisförbundet 4 578 000 Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna 4 133 000 Sveriges Dövas Riksförbund 2 057 000 Afasiförbundet i Sverige 1 645 000 Riksförbundet för Social och Mental Hälsa 1 589 000 Synskadades Riksförbund 542 000 Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB) 1 575 000 Neurologiskt Handikappades Riksförbund 2 041 000 Hörselskadades Riksförbund 1 792 000 Norrbottens Handikappidrottsförbund 1 580 000 Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn 1 375 000 Svenska OCD-förbundet Ananke 1 440 000 Förbundet Blödarsjuka i Sverige 1 380 000 Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Norrbotten 1 325 000 Svenskt Utvecklingscentrum för handikappidrott 1 300 000 Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund 1 242 000 Föreningen Grunden i Göteborg 1 241 000 Svenska Service- och Signalhundsförbundet 1 142 000 Handikappföreningarna Östergötland 1 114 000 Svenska Handikappidrottsförbundet 500 000 Astma- och Allergiförbundet 945 000 Riksförbundet Sällsynta diagnoser 944 000 Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet, Västerbottens distrikt 867 000 Föreningen Attention i Nordöstra Skåne 863 000 Rekryteringsgruppen Aktiv rehabilitering 324 000 Överviktigas Riksförbund 710 000 Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar 699 000 Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i Göteborg 600 000 Sveriges Dövas Pensionärsförbund 542 000 Dövas förening i Malmö 520 000 Förening för hörselskadade i yrkesverksam ålder i Stockholms län 519 000 Hjärtebarnsföreningen 518 000 Riksförbundet för dementas rättigheter 500 000 Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Uppsala län 495 000 ILCO Riksförbundet för stomi- och reservoaropererade 445 000 DART Kommunikations- och dataresurscenter för funktionshindrade (f.d Afasiförbundet i Sverige) 435 000 Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) Göteborg 425 000 Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i Norra Örebro län 410 000 Lokalföreningen Hepatit C Västra Götaland 60 000 Tandvårdsskadeförbundet 320 000 Svenska Ångestsyndromsällskapet 305 000 Handikappföreningen i Storuman 158 000 Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i Lund 104 000 Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa 100 000 57 401 900 Idrottsföreningar Ridklubben Rimbo Ryttare 2 900 000 Möja Idrottsförening 1 900 000 Arvidsjaurs Ryttarförening 1 205 500 Skid- och Orienteringsklubben Aneby 960 000 Finspångs Kanotklubb 900 000 Strövelstorps Gymnastik- och Idrottsförening 687 500 Eriksmåla Ridklubb 660 000 Idrottsklubben Fyris 650 000 Alfta-Ösa Orienteringsklubb 500 000 Fridafors FritidsCenter 250 000 Drängsmarks Idrottsförening 214 000 Sportklubben Svansteins 165 000 Stjärnorps Sportklubb 101 000 Limhamns Idrottsförening 100 000 11 193 000 Etniska organisationer Föreningen Hidde Iyo Dhaqan 3 243 000 Samarbetsorgan för Etniska Organisationer i Sverige 1 433 000 Svensksomaliska Riksförbundet 635 000 Göteborgs Integrations Center 600 000 Turkiska Riksförbundet 387 000 Irakiska Flyktingars Förbund 360 000 Somaliska Hälsoteamet i Stockholm 300 000 Romskt Kulturcentrum i Stockholm 210 000 7 168 000 Kulturföreningar Kulturföreningen Spiritus Mundi 4 275 000 Sveriges Musik och Kulturskoleråd 2 705 000 Föreningen Fanzingo 2 090 000 Föreningen Möteplats Hornstull 1 700 000 Agera 1 442 000 Föreningen Cirkus Cirkör 1 300 000 Kulturföreningen m.i.m 1 010 000 Föreningen Odysséteatern 717 000 upSweden Music Community 663 000 Föreningen Filmateljén 600 000 Föreningen Kulturhuset 600 000 Föreningen Bergsjöns Kultur- och Mediaverkstad 575 000 Föreningen Kulturprojekt Röda Sten 515 000 Föreningen Berättarnätet Kronoberg 450 000 Riksförbundet Arrangörer av Nutida Konstmusik 310 000 Föreningen Moliére Ensemblen 226 000 Skellefteås Kulturförening för Levande Rollspel och Interaktiv Teater 93 400 Teater De Vill 25 000 19 296 400 Offentlig huvudman Astrid Lindgrens Barnsjukhus 3 235 000 Lunds Tekniska Högskola - Certec Institutionen för Designvetenskap 2 285 000 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 981 000 Umeå kommun, Kulturverket 1 570 000 Karolinska Universitetssjukhuset 1 505 000 Botkyrka kommun 1 472 000 Landstinget i Uppsala 1 125 000 DART Regionhabiliteringen Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 877 000 Stockholms läns landsting 873 500 Akademiska sjukhuset 800 000 Hjälpmedelsinstitutet 686 000 Folke Bernadottehemmet 552 000 Sala kommun 510 000 Universitetssjukhuset i Lund 500 000 Specialpedagogiska Institutet 371 000 Skellefteå kommun 300 000 Söderhamns kommun 233 000 Regionförbundet i Uppsala län 200 000 19 075 500 Sociala organisationer Föreningen Män för Jämställdhet 1 934 000 Riksföreningen för Barnsjuksköterskor 1 820 000 Svensk Flyktinghjälp, SWERA 1 638 000 Vägen ut - Kooperativens Intresseförening 1 390 000 Föreningen Hela Människan i Sala 958 000 Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare 877 500 Kamratföreningen Convictus 787 000 Föreningen Hjälpkällan 666 000 Biståndsorganisationen Individuell Människohjälp 651 000 Röda Korset, Region Södra Norrland 498 000 Situation Stockholm 470 000 Röda Korset, Region Sydost 450 000 Föreningen Alla Kvinnors Hus 267 000 Ersta Diakonisällskap 253 000 Röda Korset, Region Syd 197 000 12 856 500 Stiftelser/Studieförbund Stiftelsen Bräcke Diakoni 3 290 000 Sensus Studieförbund, Västra Sverige 2 010 000 Stiftelsen Gyllenkroken 1 835 000 Stiftelsen KFUM Söder Fryshuset 1 618 000 Stiftelsen Fabula Storytelling 1 550 000 Studieförbundet Vuxenskolan, Göteborg 1 100 000 Grosshandlare Axel H. Ågrens Donationsfond 1 040 000 Studieförbundet Vuxenskolan, Västra Värmland 1 006 000 Studieförbundet Vuxenskolan, Region Jönköpings län 980 000 Stiftelsen Fountain House Stockholm 864 000 Stiftelsen Activa i Örebro län 665 000 Stiftelsen Framnäs Folkhögskola 661 000 Studiefrämjandet i Södra Lappland 499 000 Mediacenter, Sensus Studieförbund, Stockholm 480 000 SISU Svensk Idrotts Studie- och Utbildningsorganisation, Småland 460 000 Sensus Studieförbund, Älvsjö 450 000 Stiftelsen Tensta Konsthall 450 000 Studiefrämjandet i Kiruna 367 000 Härnösands Folkhögskola 322 000 Arbetarnas Bildningsförbund 292 000 Stiftelsen Mo Ångsåg 257 140 Studiefrämjandet i Göteborg 166 000 Stiftelsen Väddö och Södertörn Folkhögskolor 73 000 Studiefrämjandet i Uppsala 38 000 Stiftelsen Parasoll 27 000 20 500 140 Trossamfund Abrahamsbergskyrkans Församling 270 000 Föreningen Kyrka Samhälle 55 000 325 000 Ungdomsorganisationer Förbundet Unga Forskare 2 363 000 Majornas Samverkansförening 730 000 Föreningen KulturUngdom 346 000 KFUM, Jönköping 323 000 Riksförbundet Ungdom för Social Hälsa 160 000 3 922 000 Övriga Riksförbundet för Sexuell Upplysning 4 340 500 Intresseföreningen ISIS 1 620 000 Hälsans Natur 1 570 000 Sociala kooperativens intresseorganisation (SKOOPI) 1 396 000 Föreningen Plural 1 300 000 Svenska OMEP 1 296 000 Barnplantorna - Riksförbundet för barn med Cochleaimplantat 992 000 Sveriges Makalösa Föräldrar 970 000 Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) i Stockholm 938 000 Barnens Egen Matskola 926 000 Värmdö Föreningsråd 910 000 Intresseföreningen Mellanmålet 823 000 Nordisk förening för sjuka barns behov 710 000 Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund 705 000 Sociala Missionen 580 000 Föreningen Läsrörelsen 498 000 Spelberoendes Förening i Göteborg 467 000 Studieförbundet Vuxenskolan, Södra Mellansverige (f.d Hushållningssällskapet i Östergötland) 397 000 Hallunda-Norsborgs Föreningsråd 350 000 Föreningen FöräldraFamnen 350 000 Blue Hill kamratförening 340 000 Torsby Brukshundklubb 241 000 IOGT-NTO-föreningen Anders Fryxell 142 000 21 861 500 Totalt 173 599 940 TOTALT 377 699 440 Socialdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 juni 2009 Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Olofsson, Bildt, Ask, Husmark Pehrsson, Leijonborg, Larsson, Carlgren, Hägglund, Björklund, Carlsson, Malmström, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Björling Föredragande: statsrådet Larsson Regeringen beslutar skrivelse 2008/09:125 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2008 1 Stockholmsbörsens obligationsindex, Alla 1-3 år. 2 80 procent SIX30 Return Index Cap och 20 procent MSCI World Net developed. 3 SIX30 Return index Cap. 4 Socialstyrelsen har, den 4 oktober 2007, beslutat beträffande termer på det handikappolitiska området. Termerna funktionshinder och funktionsnedsättning har getts följande definitioner: Funktionsnedsättning beskriver fysisk, psykisk och intellektuell funktionsförmåga. Funktionshinder beskriver i sin tur vad begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. I denna skrivelse används båda begreppen synonymt. Den nya terminologin bör få genomslag i den svenska lagstiftningen efter hand (prop. 2008/09:28). ?? ?? Skr. 2008/09:125 Skr. 2008/09:125 2 41 1 Skr. 2008/09:125 Bilaga 1 Skr. 2007/08:125 Bilaga 1 50 51 1 Skr. 2007/08:125 Bilaga 2 Skr. 2008/09:125 Bilaga 2 64 65 1 Skr. 2008/09:125 Skr. 2007/08:125 Bilaga 1 66 47 1