Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2009/10:44 Ändringar i premiepensionssystemet Prop. 2009/10:44 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 15 oktober 2009 Fredrik Reinfeldt Sten Tolgfors (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll Premiepensionssystemet behöver i större utsträckning anpassas till pensionsspararnas kunskaper och engagemang för förvaltningen av premiepensionen. I syfte att bättre anpassa placeringen för sparare som inte aktivt väljer fonder, föreslås i propositionen att Premiesparfonden läggs ned och ersätts med ett förvalsalternativ med generationsfondsprofil. De pensionssparare som inte aktivt väljer fond får på så sätt en placering där risknivån är relaterad till dels spararens placeringshorisont, dels risken i den samlade allmänna ålderspensionen. Eftersom premiepensionsspararens engagemang kan variera över tid, ska det vara möjligt att även aktivt välja förvalsalternativet. För att underlätta för sparare som väljer det statliga alternativet att vara aktiva ska det därutöver ges möjlighet att själv välja riskprofil för de sparare som har andra riskpreferenser än de som erbjuds i förvalsalternativet. Denna valmöjlighet ska finnas för aktiva sparare som inte vill sätta ihop en premiepensionsportfölj med fonder på fondtorget. Dessa alternativ ska utgöras av färdiga portföljsammansättningar för olika risknivåer som sätts samman av Sjunde AP-fonden. Genom att utnyttja den modell som används för att skapa förvalsalternativet uppnås kostnadseffektivitet. De kostnader som uppstår i samband med byte av fond slås i dag ut på hela pensionsspararkollektivet. I propositionen föreslås att Pensionsmyndigheten får ta ut avgifter för fondbyte. Införandet av efterlevandeskyddet före pensionstid inom premiepensionssystemet har skjutits på framtiden vid ett flertal tillfällen. I propositonen görs bedömningen att det inte är möjligt att erbjuda ett efterlevandeskydd före pensionstid som är självfinansierat, bedrivs enligt försäkringsmässiga principer och samtidigt är förenligt med socialförsäkringssystemets grunder. Det föreslås därför att bestämmelserna om ett efterlevandeskydd före pensionstid inom premiepensionssystemet tas bort. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2010 när det gäller borttagandet av bestämmelserna om efterlevandeskyddet före pensionstid och den 3 maj 2010 för övriga bestämmelser. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 5 2 Lagtext 6 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension 6 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension 10 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) 11 3 Ärendet och dess beredning 16 4 Allmänna utgångspunkter 19 5 Premiepensionen - en del i det reformerade ålderspensionssystemet 20 5.1 Det reformerade allmänna ålderspensionssystemet 20 5.2 Premiesparfonden 29 5.3 Pensionssparare med aktivt vald portfölj 31 5.4 Premievalsfonden 33 5.5 Risk i premiepensionsportföljen 33 5.6 Pensionsspararnas förutsättningar för pensionsförvaltning 36 6 Statliga alternativ i premiepensionssystemet 38 6.1 Förvalsalternativ 38 6.2 Risknivåer i förvalsalternativet 44 6.3 Valbart förvalsalternativ 48 6.4 Statliga placeringsalternativ med olika riskprofil 51 6.5 Premievalsfonden 56 7 Fondbytesavgift och utbudsbegränsande verktyg 57 7.1 Fondbytesavgift 57 7.2 Verktyg för att påverka fondutbudet 60 8 Efterlevandeskydd före pensionstid 64 9 Konsekvenser av förslagen 72 9.1 En högre premiepension på sikt och ett system som följer nuvarande principer 72 10 Författningskommentar 77 10.1 Förslaget till lag om ändringar i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension 77 10.2 Förslaget till lag om ändringar i lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) inkomstgrundad ålderspension 80 10.3 Förslaget till lag om ändringar i lagen (2000:12) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) 80 Bilaga 1 Sammanfattning av premiepensionsutredningens förslag 82 Bilaga 2 Premiepensionsutredningens lagförslag 92 Bilaga 3 Remissinstanser 101 Bilaga 4 Utkast Lagrådsremiss lagförslag 102 Bilaga 5 Sammanfattning av förslagen i promemorian om efterlevandeskydd 113 Bilaga 6 Promemorians lagförslag 114 Bilaga 7 Remissinstanser 118 Bilaga 8 Lagrådsremissens lagförslag 119 Bilaga 9 Lagrådets yttrande 129 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 oktober 2009 130 Rättsdatablad 131 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, 2. lag om ändring i lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, 3. lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). 2 Lagtext 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension1 dels att 10 kap. 1-6 §§ ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 10 kap. 1 § ska utgå, dels att 8 kap. 2 och 4 §§ samt 10 kap. 10 och 11 §§ ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 11 kap. 3 §, av följande lydelse. Lydelse enligt prop. 2008/09:202 Föreslagen lydelse 8 kap. 2 § När pensionsrätt för premiepension för en pensionssparare har fastställts, ska Pensionsmyndigheten föra över medel som motsvarar pensionsrätten samt avkastningen enligt 1 § andra stycket till förvaltning i 1. värdepappersfonder eller fondföretag som avses i 3 §, eller 2. Premiesparfonden eller Premievalsfonden som förvaltas av Sjunde AP-fonden enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). 1. värdepappersfonder eller fondföretag som avses i 3 §, eller 2. fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Om pensionsspararen har tagit ut premiepension i form av livränta enligt 9 kap. 2 §, ska medlen i stället föras över till Pensionsmyndighetens livränteverksamhet. 4 § Pensionsspararen har rätt att bestämma var de medel som för spararens räkning ska föras över enligt 2 § första stycket ska placeras. Pensionsmyndigheten får dock bestämma ett högsta antal fonder som samtidigt får antecknas på ett premiepensionskonto. Pensionsspararen har rätt att bestämma var de medel som för spararens räkning ska föras över enligt 2 § första stycket ska placeras. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om ett högsta antal fonder som samtidigt får antecknas på ett premiepensionskonto. När pensionsrätt för premiepension första gången har fastställts för pensionsspararen, ska spararen upplysas om rätten att välja placering. Om spararen inte anmäler något annat val inom den tid som Pensionsmyndigheten bestämmer, ska medlen föras över till Premiesparfonden. När pensionsrätt för premiepension för ett senare år har fastställts för pensionsspararen, ska Pensionsmyndigheten föra över medlen till en eller flera fonder med en fördelning som svarar mot vad spararen senast bestämt om placeringen i fond av medlen på premiepensionskontot. Om spararen inte har bestämt en sådan placering, ska medlen föras över till Premiesparfonden. Om pensionsspararen bestämmer att hans eller hennes medel ska föras över till en eller flera fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden, ska överförda medel fördelas mellan fonderna enligt 5 kap. 1 § andra stycket lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). När pensionsrätt för premiepension första gången har fastställts för pensionsspararen, ska spararen upplysas om rätten att välja placering. Om spararen inte anmäler något annat val inom den tid som Pensionsmyndigheten beslutar, ska medlen föras över till en eller flera fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden enligt lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Överförda medel ska fördelas mellan fonderna enligt 5 kap. 1 § tredje stycket den lagen. När pensionsrätt för premiepension för ett senare år har fastställts för pensionsspararen, ska Pensionsmyndigheten föra över medlen till en eller flera fonder med en fördelning som svarar mot vad spararen senast bestämt om placeringen i fond av medlen på premiepensionskontot. Om spararen inte har bestämt en sådan placering, ska medlen föras över till en eller flera fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden enligt lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Överförda medel ska fördelas mellan fonderna enligt 5 kap. 1 § tredje stycket den lagen. Pensionsspararen ska årligen upplysas om de åtgärder som Pensionsmyndigheten enligt tredje stycket ska vidta när pensionsrätt för premiepension har fastställts. Spararen ska också upplysas om rätten att placera om fondmedlen enligt 5 §. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 10 kap. 10 § För den som har fått rätt till premiepension till efterlevande enligt 7 § gäller sedan pensionsspararen avlidit de bestämmelser i denna avdelning som avser pensionsspararen med undantag för 9 kap. 1 § första meningen om tidigaste tidpunkt för uttag av pension, och 10 kap. 1-9 och 11 §§ om efterlevandeskydd. För den som har fått rätt till premiepension till efterlevande enligt 7 § gäller sedan pensionsspararen avlidit de bestämmelser i denna avdelning som avser pensionsspararen med undantag för 9 kap. 1 § första meningen om tidigaste tidpunkt för uttag av pension, och 10 kap. 7-9 och 11 §§ om efterlevandeskydd. 11 §2 Om någon inom den krets som avses i 1 § första stycket 3 har begått ett brott som avses i 14 kap. 15 § försäkringsavtalslagen (2005:104) mot pensionsspararen eller mot någon annan inom samma krets eller har medverkat till ett sådant brott på det sätt som avses i 14 kap. 15 § försäkringsavtalslagen skall det som där föreskrivs om förlust av rätt till försäkringsersättning gälla rätt till premiepension till efterlevande enligt 1 §. Detsamma gäller om den som skulle ha haft rätt till premiepension till efterlevande enligt 7 § har begått ett brott som avses i 14 kap. 15 § försäkringsavtalslagen mot pensionsspararen eller har medverkat till ett sådant brott på det sätt som sägs där. Om den som skulle ha haft rätt till premiepension till efterlevande enligt 7 § har begått ett brott som avses i 14 kap. 15 § försäkringsavtalslagen (2005:104) mot pensionsspararen eller har medverkat till ett sådant brott på det sätt som anges där, ska den paragrafen gälla i fråga om hans eller hennes rätt till premiepension enligt 7 §. 11 kap. 3 § Pensionsmyndigheten får ta ut avgifter från pensionssparare som genomför fondbyte. Avgifterna disponeras av myndigheten. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om uttaget av avgifter. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010 i fråga om 10 kap. 1-6, 10 och 11 §§ och i övrigt den 3 maj 2010. 2. Medel som finns i Premiesparfonden ska senast den 31 maj 2010 föras över till fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden enligt 8 kap. 2 § första stycket 2, med en fördelning mellan fonderna efter pensionsspararens ålder. 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension Härigenom föreskrivs att 25 § lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension1 ska upphöra att gälla vid utgången av 2009. 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § och 5 kap. 1-7 §§ lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 2 §1 Första-Fjärde AP-fonderna förvaltar de medel som enligt 6 § lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter, 8 § lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift och 6 § lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift skall föras till Första-Fjärde AP-fonderna. Sjunde AP-fonden förvaltar de medel som enligt 8 kap. 2 § första stycket 2 lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension skall föras till Premiesparfonden eller Premievalsfonden. Första-Fjärde AP-fonderna förvaltar de medel som enligt 6 § lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter, 8 § lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift och 6 § lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift ska föras till Första-Fjärde AP-fonderna. Sjunde AP-fonden förvaltar de medel som enligt 8 kap. 2 § första stycket 2 lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension ska föras till fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden. Lydelse enligt prop. 2008/09:202 Föreslagen lydelse 5 kap. 1 § Sjunde AP-fonden förvaltar Premiesparfonden och Premievalsfonden för de ändamål som framgår av bestämmelserna om premiepension i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Förvaltningen ska ske uteslutande i pensionsspararnas intresse. Sjunde AP-fonden får ur vardera av Premiesparfonden och Premievalsfonden ta ut medel för de förvaltningskostnader som uppkommit för respektive fond. Om kostnaderna avser både Premiesparfonden och Premievalsfonden, ska de fördelas mellan fonderna på ett skäligt sätt. Sjunde AP-fonden ska ta emot medel till och betala ut medel från Premiesparfonden och Premievalsfonden enligt de anvisningar som Pensionsmyndigheten lämnar. Sjunde AP-fonden förvaltar fonder för de ändamål som framgår av bestämmelserna om premiepension i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Förvaltningen ska ske uteslutande i pensionsspararnas intresse. När medel förs över med stöd av 8 kap. 4 § andra stycket lagen om inkomstgrundad ålderspension, ska pensionsspararen kunna bestämma att medlen ska 1. placeras i en eller flera angivna fonder, 2. fördelas mellan fonderna efter pensionsspararens ålder, eller 3. fördelas mellan fonderna efter den risknivå som pensionsspararen anger. När medel förs över med stöd av 8 kap. 4 § tredje eller fjärde stycket lagen om inkomstgrundad ålderspension, ska medlen fördelas mellan fonderna efter pensionsspararens ålder. Sjunde AP-fonden får ur var och en av fonderna ta ut medel för de förvaltningskostnader som uppkommit för respektive fond. Om kostnaderna avser flera av fonderna, ska de fördelas mellan fonderna på ett skäligt sätt. Sjunde AP-fonden ska ta emot medel till och betala ut medel från fonderna enligt de anvisningar som Pensionsmyndigheten lämnar. 2 § Sjunde AP-fonden ska ingå samarbetsavtal enligt 8 kap. 3 § första stycket 2 lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension med Pensionsmyndigheten samt göra de åtaganden som anges i samma stycke 3-6. Fondbestämmelserna för Premiesparfonden och Premievalsfonden får inte medge att medel delas ut till någon annan än Pensionsmyndigheten. Sjunde AP-fonden får inte heller genom Premiesparfonden eller Premievalsfonden utöva sådan fondverksamhet som avser förvaltning av specialfonder enligt 6 kap. lagen (2004:46) om investeringsfonder. Fondbestämmelserna för de fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden får inte tillåta att medel delas ut till någon annan än Pensionsmyndigheten. Sjunde AP-fonden får inte heller genom fonderna utöva sådan fondverksamhet som avser förvaltning av specialfonder enligt 6 kap. lagen (2004:46) om investeringsfonder. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 §2 Sjunde AP-fonden får inte till Premiesparfonden och Premievalsfonden förvärva så många aktier i ett svenskt eller utländskt aktiebolag att röstetalet för dem tillsammans med dessa fonders övriga aktier i samma bolag överstiger fem procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Sjunde AP-fonden får inte till fonderna förvärva så många aktier i ett svenskt eller utländskt aktiebolag att röstetalet för dem tillsammans med dessa fonders övriga aktier i samma bolag överstiger fem procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. 4 §3 Sjunde AP-fonden får rösta för sådana aktier i ett svenskt aktiebolag som den förvärvat till Premiesparfonden eller Premievalsfonden endast när kravet på långsiktigt hög avkastning eller behovet att trygga placeringarnas säkerhet inte kan tillgodoses på annat sätt. Sjunde AP-fonden får rösta för sådana aktier i ett svenskt aktiebolag som den förvärvat till fonderna endast när kravet på långsiktigt hög avkastning eller behovet av att trygga placeringarnas säkerhet inte kan tillgodoses på annat sätt. Lydelse enligt prop. 2008/09:202 Föreslagen lydelse 5 § Premiesparfonden och Premievalsfonden ska vara indelade i fondandelar. Alla fondandelar i en fond ska vara lika stora. Värdet av en fondandel i Premiesparfonden eller Premievalsfonden är fondens värde delat med antalet fondandelar. Fondernas tillgångar ska värderas med ledning av gällande marknadsvärde. Sjunde AP-fonden ska dagligen beräkna fondandelsvärdet och underrätta Pensionsmyndigheten om värdet. När medel tillförs Premiesparfonden eller Premievalsfonden, ska Sjunde AP-fonden utfärda fondandelar till Pensionsmyndigheten. När medel betalas ur en av fonderna, ska det ske genom inlösen av fondandelar. De fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden ska vara indelade i fondandelar. Alla fondandelar i en fond ska vara lika stora. Värdet av en fondandel i en fond är fondens värde delat med antalet fondandelar. Fondernas tillgångar ska värderas med ledning av gällande marknadsvärde. Sjunde AP-fonden ska dagligen beräkna fondandelsvärdet och underrätta Pensionsmyndigheten om värdet. När medel tillförs någon av fonderna, ska Sjunde AP-fonden utfärda fondandelar till Pensionsmyndigheten. När medel betalas ur någon av fonderna, ska det ske genom inlösen av fondandelar. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 § Följande bestämmelser i denna lag för Första-Fjärde AP-fonderna skall gälla också i fråga om Sjunde AP-fonden: Följande bestämmelser i denna lag för Första-Fjärde AP-fonderna ska gälla också i fråga om Sjunde AP-fonden: - 3 kap. om fondernas ledning utom 3 § första stycket, - 4 kap. 1 § andra stycket om mål för placeringsverksamheten med den avvikelsen att det för förvaltningen av Premievalsfonden inte krävs att den totala risknivån skall vara låg, - 4 kap. 1 § andra stycket om mål för placeringsverksamheten med den avvikelsen att det för förvaltningen av fonderna inte krävs att den totala risknivån ska vara låg, - 4 kap. 2 § om verksamhetsplan utom vad gäller riktlinjer för utövande av rösträtt i enskilda företag, och - 4 kap. 18 § första stycket om förvaltningsuppdrag. Lydelse enligt prop. 2008/09:202 Föreslagen lydelse 7 § Följande bestämmelser i lagen (2004:46) om investeringsfonder ska gälla för förvaltningen av Premiesparfonden och Premievalsfonden: Följande bestämmelser i lagen (2004:46) om investeringsfonder ska gälla för förvaltningen av fonderna: - 2 kap. 18 § om förbud för vissa personer med insynsställning att handla med en investeringsfond, - 2 kap. 21 § första stycket om skadestånd, - 4 kap. 2 § om företrädare för andelsägarna i en investeringsfond m.m., - 4 kap. 8 och 9 §§ om upprättande och godkännande av fondbestämmelser, - 4 kap. 13 § första stycket om inlösen av fondandelar, - 4 kap. 15-23 §§ om information om en investeringsfond, - 5 kap. 1, 3-19 och 21-25 §§ om placering av medel i en värdepappersfond m.m., samt - 10 kap. 8 § om skyldighet för revisor att anmäla vissa förhållanden till Finansinspektionen. Vid tillämpningen av de bestämmelser som anges i första stycket ska Premiesparfonden och Premievalsfonden anses som värdepappersfonder och Pensionsmyndigheten som fondandelsägare. Det som sägs om fondbolag ska avse Sjunde AP-fonden. Vid tillämpningen av de bestämmelser som anges i första stycket ska fonderna anses som värdepappersfonder och Pensionsmyndigheten som fondandelsägare. Det som föreskrivs om fondbolag ska avse Sjunde AP-fonden. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, utom såvitt avser 2 kap. 18 § om förbud för vissa personer med insynsställning att handla med en investeringsfond och 2 kap. 21 § första stycket om skadestånd, meddela föreskrifter om avvikelser från de bestämmelser som anges i första stycket och i ett enskilt fall besluta om undantag från dessa bestämmelser. 1. Denna lag träder i kraft den 3 maj 2010. 2. Premiesparfonden och Premievalsfonden ska avvecklas senast den 31 maj 2010. 3 Ärendet och dess beredning Förvalsalternativ, kostnadseffektiva placeringsalternativ, fondbytesavgifter samt utbudsbegränsande verktyg År 1998 fattade riksdagen beslut om det reformerade ålderspensionssystemet (prop. 1997/98:151 och 152, bet. 1997/98:SfU13 och 14, rskr. 1997/98:315 och 320). Avsättningar till premiepensionen påbörjades redan 1995 men det var först 2000 som pensionsspararna fick möjlighet att själva placera sina premiepensionsmedel. År 2004 utvärderade Riksrevisionen premiepensionssystemets funktion (RiR 2004:16 Premiepensionens första år). Utvärderingen utmynnade i en rekommendation till regeringen att se över eller närmare analysera vissa förhållanden inom premiepensionssystemet. I juni 2004 tillkallade regeringen en särskild utredare med uppdrag att utvärdera premiepensionssystemets funktion (dir. 2004:77). Utredningen antog namnet Premiepensionsutredningen. Premiepensionsutredningen lade fram sitt betänkande Svårnavigerat? Premiepensionssparande på rätt kurs (SOU 2005:87) i oktober 2005. Betänkandet har remissbehandlats. En sammanfattning av utredningens förslag finns i bilaga 1 och det remitterade lagförslaget finns i bilaga 2. En förteckning över remissinstanser finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi 2005/5690). I lagrådsremissen behandlas de av Premiepensionsutredningens förslag som berör utformningen och valbarheten av det statliga fondutbudet samt förslaget angående nya verktyg för att påverka fondutbudet inom premiepensionssystemet. Remissinstansernas synpunkter på Premiepensionsutredningens betänkande aktualiserade frågor om bl.a. kostnadseffektiva placeringsalternativ och fondbytesavgift, vilka motiverade ytterligare belysning. Utredningen har därför kompletterats genom uppdrag till Premiepensionsmyndigheten (PPM) och Statskontoret. År 2007 inkom PPM till regeringen med rapporten Förslag till ändringar i Premiepensionssystemet. Samma år redovisade Statskontoret rapporten Statens ansvar och åtagande inom premiepensionssystemet (2007:5). Rapporterna finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi2005/5690). I juni 2007 höll kommun- och finansmarknadsministern en hearing med särskilt inbjudna. Förslagen från Premiepensionsutredningen, PPM samt Statskontoret presenterades och diskuterades. En promemoria i form av ett utkast till den lagrådsremiss som ligger till grund för denna proposition har remitterats för att inhämta synpunkter på förslagen om kostnadseffektiva placeringsalternativ och fondbytesavgift. Det remitterade lagförslaget finns i bilaga 4. Promemorian behandlades vid ett remissmöte den 4 juni 2009 till vilket samtliga remissinstanser som fått Premiepensionsutredningens betänkande (se bilaga 3) på remiss var inbjudna. Remissinstanserna gavs även tillfälle att inkomma med skriftliga remissynpunkter på de nämnda förslagen i promemorian. Promemorian, minnesanteckningar från remissmötet och de skriftliga yttrandena på förslagen i promemorian finns tillgängliga i lagstiftningsärendet Fi2005/5690. Premiepensionsutredningens övriga förslag Premiepensionsutredningen lämnade också förslag angående Sjunde AP-fondens inflytandebegränsningar och förslag som berör PPM:s livränteverksamhet. Dessa förslag tas inte upp i propositionen utan de kommer att behandlas i särskild ordning. Utredningens förslag om förbättrat beslutsstöd för pensionsspararna kräver ingen lagstiftning och behandlas därför inte i propositionen. Utredningen tog även upp frågan om ansvaret för den framtida pensionsadministrationen. Beslut har redan fattats i frågan och en särskild utredare och blivande myndighetschef är tillsatt för att leda arbetet med att organisera den myndighet som ska administrera den samlade allmänna ålderspensionen (se även prop. 2008/09:202). Efterlevandeskydd före pensionstid Införandet av ett efterlevandeskydd före pensionstid har senarelagts vid flera tillfällen. I december 2007 beslutades att de aktuella bestämmelserna inte ska börja tillämpas före år 2010 (bet. 2007/08:SfU1, rskr. 2007/08:68). PPM har på regeringens uppdrag gjort en fördjupad analys av bestämmelserna om efterlevandeskyddet före pensionstid (Fi2001/4111). Efter samråd med Genomförandegruppen utarbetade Finansdepartementet en promemoria, som färdigställdes i januari 2005. Promemorian (Fi2001/4111) innehöll förslag till ändringar av efterlevandeskyddet i syfte att skapa ett mer ekonomiskt hållbart skydd än det i lagen angivna skyddet. Promemorian remitterades i januari 2005. En sammanfattning av förslagen i promemorian finns i bilaga 5, och det remitterade lagförslaget finns i bilaga 6. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 7. Pensionsgruppen Samråd om förslagen i denna proposition har skett med Pensionsgruppen. Den består av representanter för de fem partierna i Sveriges riksdag som står bakom reformeringen av pensionssystemet (Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna). Pensionsgruppen är en efterföljare till tidigare Genomförandegruppen, som arbetade under åren 1991-2006. Lagrådet Regeringen beslutade den 28 september 2009 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 8. Lagrådets yttrande finns i bilaga 9. Lagrådet lämnade förslagen utan erinran. Vissa redaktionella ändringar har gjorts i förhållande till lagrådsremissen 4 Allmänna utgångspunkter Premiepensionssystemet utgör en del av det allmänna ålderspensionssystemet. För ålderspensionssystemet som helhet är trygghet, förutsägbarhet och långsiktighet grundläggande egenskaper. Förändringar i pensionssystemet ska därför inte genomföras annat än om det finns starka skäl för det. Utgångspunkten för ändringar i premiepensionssystemet är att pensionsspararnas behov ska vara styrande för såväl utformningen av premiepensionssystemet som Premiepensionsmyndighetens (PPM:s) löpande verksamhet. PPM har vidareutvecklat premiepensionssystemet sedan det trädde i kraft. I stort fungerar det rådande systemet bra och på det sätt som det var tänkt, samtidigt som systemet är rimligt kostnadseffektivt. Som en del av ett statligt obligatoriskt pensionssystem bör premiepensionssystemet vara utformat så att det passar individer med olika kunskap och engagemang. Inom ramen för premiepensionssystemet ska det finnas möjlighet för pensionsspararen att välja bland konkurrerande privata förvaltare samtidigt som det ska finnas kostnadseffektiva statliga alternativ för de som önskar det. Att sätta ihop en portfölj som genererar en bra premiepension genom att välja bland de fonder som erbjuds på PPM:s fondtorg ställer stora krav på spararen. Det är en komplex process att sätta samman och därefter sköta en portfölj avsedd för pensionssparande. Pensionsspararen ska bestämma vilken risknivå som är acceptabel för honom eller henne och kunna uttrycka denna i en fördelning mellan framför allt aktie- och räntebärande investeringar. Därefter ska spararen välja ut förvaltare och regelbundet följa upp dessa samt byta ut dem som underpresterar. Utbudet av fonder i systemet har ökat kraftigt sedan starten och utgörs för närvarande av närmare 800 fonder, spridda på ett 80-tal förvaltare. När fonderna utvecklas olika ska portföljen återbalanseras till den risknivå som valdes från början. Det finns också ett behov för de flesta pensionssparare att justera risknivån i portföljen över tid så att den minskar ju närmare pensioneringen spararen kommer och även under utbetalningsfasen, dvs. när spararen är pensionär. Det finns fondalternativ som ställer mindre krav på spararen (t.ex. sker rebalansering av risken i regel i blandfonder och i generationsfonder anpassas risknivån efter spararens ålder), men att hantera premiepensionen kräver ändå både kunskap och engagemang. Otillräcklig kunskap kan förutom onödigt höga förvaltningskostnader medföra otillräcklig riskspridning, vilket i sin tur kan leda till systematiskt dåliga utfall och på sikt en onödigt låg premiepension. Det finns undersökningar som visar att endast en mindre andel av pensionsspararna upplever sig ha tillräckliga kunskaper för att själva ta hand om sitt premiepensionssparande. Staten bör inte ge någon individuell rådgivning. Det är däremot viktigt att det finns bra statliga alternativ för de som inte vill sätta ihop en lämplig premiepensionsportfölj. Detta behov ändras inte av att det under de senaste åren har vuxit fram en marknad för rådgivnings- och förvaltningstjänster som innebär att pensionsspararen mot en avgift kan få hjälp med placeringen av sitt premiepensionssparande på fondtorget. På fondtorget ska det råda konkurrensneutralitet mellan placeringsalternativen. Skillnaden mellan fondtorget och de tjänster som finns förknippade till detta å ena sidan och den statliga delen av systemet å den andra bör vara tydlig för pensionsspararna så att de kan göra medvetna val mellan privat och statligt. Som lyfts fram i ett särskilt yttrande i Premiepensionsutredningens betänkande skulle ett alternativt system med möjlighet att välja mellan endast ett fåtal färdiga portföljer kunna medföra betydligt lägre förvaltningskostnader och minskad risk för systematiskt dåliga utfall, men också mycket mindre valmöjligheter. Ett stort utbud kan för många göra det svårt att välja. Samtidigt finns det pensionssparare som uppskattar det stora utbudet på fondtorget. Det stora utbudet ger dem möjlighet att sätta ihop vad de bedömer för dem vara en egen optimal portfölj. Mot denna bakgrund och då utgångspunkten är att det finns ett värde i långsiktighet, bör inte systemet göras om från grunden. 5 Premiepensionen - en del i det reformerade ålderspensionssystemet 5.1 Det reformerade allmänna ålderspensionssystemet Under våren 1998 fattade riksdagen beslut om att reformera ålderspensionssystemet, vilket innebar genomgripande förändringar av det allmänna ålderspensionssystemet. Det äldre pensionssystemet, med ATP och folkpension, var förmånsbestämt. Förmånsnivåerna fastställdes i förväg och avgiftssatsen anpassades till förmånsnivån, så att avgifterna täckte utgifterna. Det äldre systemet fasas successivt ut fram till 2018, vilket innebär att ålderspensionssystemet i dagsläget innefattar pensionsutbetalningar enligt både gamla och nya regler. Individer födda tidigare än 1938 omfattas fullt ut av de äldre reglerna, medan individer födda efter 1953 får hela sin pension beräknad efter de nya reglerna. Under övergångsperioden benämns den pension som tjänats in enligt gamla regler tilläggspension (utbetalningar av tilläggspension väntas fortgå in på 2030-talet). Det reformerade ålderspensionssystemet bygger på livsinkomstprincipen. Det innebär att ålderspensionerna i större utsträckning än i det äldre systemet är direkt relaterade till individernas inkomster under livet. Eftersom det reformerade pensionssystemet är avgiftsbestämt, innebär livsinkomstprincipen att varje avgiftsinbetalning till det inkomstrelaterade ålderspensionssystemet påverkar den slutliga pensionens storlek. Det reformerade systemet är därför relativt sett förmånligare ju längre den förvärvsverksamma tiden är. Detta är en konsekvens av att sambandet mellan avgifter och förmåner stärkts i pensionssystemet. Det reformerade systemet är indelat i två huvuddelar: dels en inkomstgrundad ålderspension, dels ett grundskydd i form av garantipension som inte är inkomstgrundat (prop. 1997/98:151 och 152, bet. 1997/98:SfU13 och SfU14 samt rskr. 1997/98:315 och 320.) Den inkomstgrundade ålderspensionen består i sin tur av dels inkomstpension från ett fördelningssystem, dels premiepension från ett fonderat system. Den inkomstgrundade ålderspensionen är ett system avskilt från andra socialförsäkringsgrenar och den finansieras med särskilda avgifter. Garantipensionen finansieras däremot med medel från statsbudgeten. Pensionsrätt fastställs årligen på grundval av pensionsunderlaget, dvs. summan av den fastställda pensionsgrundande inkomsten och de fastställda pensionsgrundande beloppen. Pensionsavgiften ger rätt till allmän pension på inkomster upp till 7,5 inkomstbasbelopp. Under 2008 motsvarade det 360 000 kronor. Pensionsrätten motsvarar 18,5 procent av pensionsunderlaget. Av den för varje år fastställda pensionsrätten ska 16 procentenheter utgöra pensionsrätt för inkomstpension (dvs. tillgodoräknas inom fördelningssystemet och slussas direkt vidare som pensioner till de existerande pensionärerna) och 2,5 procentenheter pensionsrätt för premiepension (dvs. tillgodoräknas inom premiereservsystemet). Figur 5.1 ger en översiktlig bild av det reformerade pensionssystemet. Figur 5.1 Det reformerade ålderspensionssystemet. De avgifter som de försäkrade, deras arbetsgivare och i vissa fall staten betalar in varje år som pensionsavgifter bokförs på de försäkrades individuella konton för inkomst- respektive premiepension. I ett årligt värdebesked, det s.k. orange kuvertet, kan den försäkrade följa hur det egna kontot för inkomst- respektive premiepension utvecklas år från år. Inkomstpensionen är ett fördelningssystem. Inkomstpensionens storlek bestäms bl.a. av de intjänande pensionsrätterna för inkomstpension. Varje år räknas dessa pensionsrätter om med hänsyn till inkomstindexets utveckling, arvsvinster, kostnader och av delningstalet som återspeglar återstående livslängd samt en viss tillgodoräknad framtida inkomsttillväxt. Inkomstpensionen storlek är alltså beroende av den genomsnittliga löneutvecklingen, de demografiska förhållandena och den ekonomiska tillväxten i Sverige. Premiepensionssystemet innebär att medel som motsvarar fastställd pensionsrätt för premiepension fonderas och att de enskilda pensionsspararna har möjlighet att själva bestämma över förvaltningen av de medel som fonderas för deras räkning. För de som inte gör ett aktivt val förvaltas medlen av Sjunde AP-fonden. När premiepensionsspararen går i pension kan denne välja mellan att ha kvar sina pensionsmedel i fondförsäkringen eller placera medlen i Premiepensionsmyndighetens (PPM:s) traditionella livförsäkring. För de som har kvar medlen i fonder beräknas premiepensionens storlek med utgångspunkt från tillgodohavandet på pensionsspararens premiepensionskonto, som beror på den historiska avkastningen på fondandelarna och i likhet med inkomstpensionen på arvsvinster och förvaltningskostnader. Storleken på premiepensionen är således beroende av bl.a. värdeutvecklingen av de fonderade medlen. Inkomst- och premiepension får tas ut fr.o.m. den månad då pensionsspararen fyller 61 år (PPM har bemyndigats meddela verkställighetsföreskrifter om uttag av premiepension, RFFS 2000:24). Den behöver emellertid inte tas ut samtidigt med inkomstpensionen och någon tidpunkt när pensionen senast måste tas ut finns inte. Både inkomst- och premiepensionen är livsvarig och beräknas lika för kvinnor och män. Premiepensionen betalas ut månatligen tillsammans med de övriga pensionsbeloppen. Pensionsuttaget får begränsas till att avse tre fjärdedelar, hälften eller en fjärdedel av pensionen. Pensionen beräknas med utgångspunkt i tillgodohavandet på premiepensionskontot. Särskilt om premiepensionssystemet Premiepensionssystemet omfattar för närvarande omkring 6 miljoner pensionssparare. Helt genomfört kommer ca 7 miljoner sparare att omfattas av systemet. Varje år beräknas omkring 150 000 sparare tillkomma. Nya premiepensionsrätter fastställs årligen. Under hösten 2000 genomfördes de första placeringarna av premiepensionsmedel i fonder. Då placerades närmare 56 miljarder kronor, motsvarande de pensionsrätter som fastställts för åren 1995-1998, se tabell 5.1. Därefter har ytterligare 20-30 miljarder kronor placerats årligen. Årsbeloppen beräknas ligga på denna nivå under de närmaste åren, för att därefter gradvis växa. Marknadsvärdet på de medel som placerats i fonderna inom premiepensionssystemet uppgick vid utgången av 2008 till 231 miljarder kronor. Tabell 5.1 Antal sparare och pensionsrätter i premiepensionssystemet 2000-2007. År Totalt antal pensionssparare, tusental Pensionsrätter, totalt inflöde, Mdr kr Nya pensionssparare, tusental Pensionsrätter, nya sparare, Mdr kr 2000 4 440 55,8 4 440 55,8 2001 4 900 18,3 493 0,670 2002 5 100 20,4 196 0,216 2003 5 200 21,1 150 0,167 2004 5 300 22,3 129 0,142 2005 5 400 23,4 117 0,139 2006 5 600 49,6 115 0,148 2007 5 800 27,6 133 0,180 2008 6 000 28,6 163 0,239 Källa: PPM. De grundläggande bestämmelserna för premiepensionssystemet finns i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (LIP). Premiepensionsmyndigheten (PPM) bildades den 1 juli 1998. Närmare regler för PPM:s verksamhet finns i lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten. Dessa lagar och övriga bestämmelser för det reformerade pensionssystemet trädde i kraft den 1 januari 1999. Vidare regleras PPM:s verksamhet i förordningen (2007:843) med instruktion för Premiepensionsmyndigheten. Utöver vissa bestämmelser om myndighetens verksamhet finns där bestämmelser som innebär att PPM får meddela närmare verkställighetsföreskrifter. PPM administrerar premiepensionssystemet. Myndighetens verksamhet fungerar väsentligen som ett fondförsäkringsbolag och ska bedrivas enligt försäkringsmässiga principer. Det innebär att sådana frågor som är av försäkringsteknisk eller liknande karaktär och som inte har reglerats särskilt ska lösas i enlighet med principer som är allmänt vedertagna inom försäkringsväsendet. För varje pensionssparare ska PPM föra ett premiepensionskonto som visar utvecklingen av pensionsspararnas tillgodohavande i systemet. På kontot registreras alla händelser som påverkar tillgodohavandets storlek. Dit hör fastställande av pensionsrätt för premiepension och ändringar i sådan rätt, avkastningen från förvaltningen och värdeförändringar på fondandelar som har förvärvats för pensionsspararens räkning samt pensionsutbetalningar som görs. Även händelser i den försäkringsmässiga hanteringen som påverkar tillgodohavandets storlek antecknas, t.ex. fördelning av arvsvinster och återbäring samt uttag för att täcka PPM:s kostnader. Premiepensionssystemet finansieras genom avgifter från pensionsspararna (inklusive pensionärerna). Kostnaderna för systemet består i huvudsak av två delar, dels fondbolagens och Sjunde AP-fondens förvaltningskostnader, dels PPM:s administrativa kostnader. I stort sett samtliga fondbolag tar ut en förvaltningsavgift av pensionsspararna för att täcka kostnaderna för förvaltningen av spararens fondandelar i bolaget. Vanligen får pensionsspararen tillbaka en rabatt på denna avgift via PPM enligt PPM:s prisreduktionsmodell. De administrativa kostnaderna för premiepensionssystemet täcks av avgifter som tas ut av pensionsspararna och fondbolagen. Pensionsspararna betalar årligen en avgift till PPM. Beroende på kontostorlek tas avgiften antingen ut i procent av tillgodohavandet på premiepensionskontot eller i form av kronbelopp. Enligt PPM:s instruktion får avgiften för myndighetens administration högst uppgå till 0,3 procent av det sammanlagda tillgodohavandet på respektive premiepensionskonto. Under 2008 var avgiften till PPM 0,20 procent, med ett tak på 110 kronor. Drygt 2,4 miljoner pensionssparare, eller ca 50 procent av spararna, betalade den maximala avgiften. Det genomsnittliga avgiftsuttaget var 0,16 procent och det totala beloppet uppgick till 430 miljoner kronor. Pensionsspararna betalade 758 miljoner kronor i avgift, efter återförda rabattmedel, till fondförvaltarna under 2008. De återförda rabattmedlen uppgick till ca 1 200 miljoner kronor. Avgifterna, efter rabatt, var igenomsnitt 0,34 procent (exklusive Premiesparfonden vars avgift var 0,15 procent). Bruttoavgiften var däremot igenomsnitt 0,79 procent. PPM:s prisreduktionsmodell innebär, enligt PPM:s beräkningar, att premiepensionen på ca 30 års sikt bli 10-15 procent högre i jämfört med om prisreduktionen inte hade funnits. Därutöver får PPM med stöd av 11 kap. 2 § lagen om inkomstgrundande ålderspension ta ut avgifter för följande tjänster, återkallelse av uttag av premiepension, nytt uttag av pension efter återkallelse samt ändring av den andel av pensionen som tas ut. Det är tjänster som PPM utför på begäran av pensionsspararen. Avgiften dras även i dessa fall från pensionsspararens konto. PPM tar också ut avgifter från fondförvaltare för att täcka premiepensionssystemets kostnader för information om fonder. Pensionsspararna i premiepensionssystemet Premiepensionssystemet är utformat som ett fondförsäkringssystem, där kapitalförvaltningen sker i fonder som sköts av från PPM fristående fondförvaltare. Fondförsäkringsmodellen innebär att PPM är andelsägare i de värdepappersfonder där medlen placeras. Det är emellertid den enskilde pensionsspararen som ska bestämma hos vilka förvaltare medlen ska placeras och som ska bära den finansiella risken för placeringen. Första gången som pensionsrätt för premiepension fastställs för en pensionssparare, informeras spararen om rätten att välja placering för sina medel. Om pensionsspararen inte anmäler något val av fond, placeras medlen i Premiesparfonden hos Sjunde AP-fonden. Efterföljande år ska PPM, utan att först kontakta spararen om hans önskemål för placeringen, föra över nya pensionsmedel till den eller de fonder och med den spridning mellan fonderna som spararen senast angett för sitt sparande. För den som inte bestämt någon sådan placering i fond, placeras de nya medlen i Premiesparfonden. En sparare har rätt att när som helst begära att PPM ska flytta hela eller delar av spararens innehav till en eller flera andra fonder. Fondbytena är för närvarande inte förenade med några särskilda avgifter eller skattekonsekvenser för pensionsspararen (RFFS 2000:5). Den som en gång valt fonder kan inte därefter aktivt välja Premiesparfonden. Att Premiesparfonden inte är valbar följer av ett uttalande av riksdagen (bet. 1999/2000:SfU6 s. 8). De pensionssparare som själva vill sätta samman en portfölj av fonder kan göra det genom att välja fonder på PPM:s fondtorg. Fondtorget utgörs av alla de fonder som anslutits till premiepensionssystemet. Pensionsspararen får då själv välja fördelning mellan olika förvaltare och fonder. Pensionsspararen kan för närvarande välja att placera sina medel i upp till fem olika fonder. Till och med 2006 fick varje pensionssparare inför sitt första fondval dels allmän information och instruktion om hur valet går till, dels en katalog över de aktuella fonderna i premiepensionssystemet. Fondkatalogen innehåller grundläggande uppgifter om varje fond, bl.a. historisk utveckling, riskmått (volatilitet) och fondavgift. I katalogen delas fonderna in i olika kategorier beroende på placeringsinriktning. Från och med 2007 har PPM ändrat kommunikationsstrategi gentemot förstagångsväljarna. Det beror på att aktiva val av fonder bland dessa väljare har varit lågt i förhållande till informationsinsatsen och kostnaderna för denna. PPM har i stället beslutat att rikta information till de pensionssparare som varit med i systemet en tid och som har mer pensionsmedel att placera. Bedömningen är att spararna då är mer mottagliga för information. Syftet är dock inte att få fler sparare att vara aktiva på fondtorget utan målet är att öka kunskapsnivån samt väcka intresset för pensionssparandet. Den nya kommunikationsstrategin innebär att förstagångsväljarna får information i samband med det orange kuvertet där de upplyses om att de kan beställa valblankett och fondkatalog från PPM via kundservice eller på PPM:s hemsida. För de pensionssparare som önskar ytterligare information om en viss fond finns särskilda fondfaktablad. Dessa innehåller utförligare information om fonden än vad som ryms i fondkatalogen. Fondfaktabladen och övrig fondinformation finns att hämta på PPM:s webbplats. Det är också möjligt att beställa fondfaktablad genom tonvalstelefoni. Upplysningar lämnas även av PPM:s personliga kundservice. Fondförvaltarna i premiepensionssystemet PPM ska på begäran av pensionssparare föra över medel som motsvarar pensionsrätten till förvaltning i sådana fonder som har anmälts för registrering hos PPM. De grundläggande kraven för registrering innebär bl.a. att fondförvaltaren måste ha tillstånd att utöva fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder och följaktligen stå under tillsyn av Finansinspektionen eller motsvarande utländsk behörig myndighet. Det krävs vidare att fondförvaltaren ingår samarbetsavtal med PPM. Fondförvaltarens åtaganden är i huvudsak följande: * att på PPM:s uppdrag och i enlighet med bestämmelserna i de allmänna villkoren försälja eller lösa in andelar i de fonder som för fondförvaltarens räkning är registrerade hos PPM, * att till PPM rapportera kostnader som tagits ur en fond på det sätt som PPM vid var tid anvisar, * att lämna en rabatt (prisreduktion) till PPM på de förvaltningsavgifter som tas ut ur fonderna, * att gentemot PPM inte tillämpa några insättnings- eller uttagsavgifter eller uppställa några krav på minsta belopp för handel i en fond, och * att löpande hålla PPM informerad om omständigheter som kan ha betydelse för samarbetet mellan parterna, såsom ändrade administrativa rutiner, bryttider för handel, planerade fusioner m.m. I samarbetsavtalet med PPM tillämpas samma avtalsvillkor i förhållande till samtliga fondförvaltare. Samarbetsavtalet har alltså formen av ett standardavtal, vilket motiveras av administrativa skäl och intresset av att behandla alla fondförvaltare lika. Fonderna i premiepensionssystemet De formella kraven för att en fond ska registreras för deltagande i premiepensionssystemet är följande: * en fond som hör hemma inom EES ska uppfylla kraven i EG:s s.k. UCITS-direktiv (UCITS står för Undertakings for Collective Investment in Transferable Securities), * att fonden är godkänd av eller anmäld till Finansinspektionen enligt lagen om investeringsfonder, och * att fonden uppfyller samtliga krav som stadgas i de allmänna villkoren i samarbetsavtalet. För en närmare genomgång av de krav som UCITS-direktivet ställer upp, se prop. 2002/03:150 och prop. 2007/08:57. En fond som inte hör hemma inom EES kan, efter yttrande från Finansinspektionen, bli aktuell för registrering om fonden uppfyller krav motsvarande de som ställs i UCITS-direktivet. Andra fonder, t. ex. svenska s.k. specialfonder (tidigare benämnda nationella fonder) är emellertid inte tillåtna i premiepensionssystemet. UCITS-fonder är värdepappersfonder enligt lagen om investeringsfonder och är den helt dominerande fondkategorin på den svenska marknaden. Alla större kända fonder där merparten av allmänhetens fondsparande ligger är UCITS-fonder. UCITS-direktivets regler syftar till att tillhandahålla ett grundläggande konsumentskydd för spararnas fondandelar. Direktivet innehåller därför regler om bl.a. auktorisation av fondförvaltaren och dess organisation, information till andelsägarna samt tillåtna placeringar. I det senare avseendet ska fondförvaltaren tillämpa principen om riskspridning samt ge spararna möjlighet att få sina andelar återköpta eller inlösta av fonden. Ett nytt UCITS-direktiv är under förhandling och det kommer eventuellt att antas under 2009. Medel som ingår i en UCITS-fond får enligt direktivet och lagen om investeringsfonder placeras i aktier och andra värdepapper. Fondmedlen får som huvudregel inte placeras till mer än fem procent av fondvärdet i en enskild tillgång. Fonden får dock ha upp till fyra innehav där exponeringen i varje innehav uppgår till tio procent av de samlade tillgångarna. Detta innebär att en UCITS-fond som ligger precis på dessa gränser måste ha minst 16 olika innehav. En fond som ingår i premiepensionssystemet måste fortlöpande uppfylla kraven för registrering. Om en fond inte längre uppfyller kraven för registrering kommer fonden att avregistreras hos PPM. En konsekvens av att systemet är öppet, är att PPM vid en eventuell registrering inte ska göra någon bedömning av om fonden i övrigt är lämplig att ingå i systemet. PPM ska t.ex. inte göra någon kommersiell bedömning av fonden. PPM kan inte heller avvisa en fond på den grunden att motsvarande fonder redan tillhandahålls i systemet av andra fondförvaltare och därför inte behöver finnas med i sortimentet. Det finns dock undantag från denna princip om att systemet ska vara öppet. Premiepensionsmedel får inte placeras i en fond som kan dela ut medel till andra än andelsägare i fonden. Regeln träffar i första hand s.k. ideella fonder, som delar ut medel till olika ideella ändamål. Sådana fonder kan således inte registreras hos PPM. Avgifter för köp eller inlösen som tillfaller fondförvaltaren eller annan får inte tillämpas mot PPM. Premiepensionssystemet har attraherat ett stort antal fondförvaltare och fonder. Antalet fonder uppgick vid utgången av 2008 till 773 och dessa fonder förvaltades av 83 fondbolag. PPM har sedan starten av sin verksamhet haft begränsningar av det antal fonder en fondförvaltare får ha registrerade i premiepensionssystemet. En fondförvaltare får i dag ha högst 25 fonder registrerade i systemet. Denna begränsning av antal fonder gäller även när flera fondförvaltare ingår i samma förvaltargrupp. Generationsfonder räknas som en fond medan delfonder (s.k. subfunds) räknas var för sig. Tidigare var begränsningen utformad så att en fondförvaltare fick ha högst 25 fonder men när förvaltaren ingick i en förvaltargrupp fick förvaltaren ha högst 50 fonder registrerade. Pågående utvecklingsarbete på PPM Det stora utbudet av fonder i premiepensionssystemet har skapat en marknad för aktörer som erbjuder premiepensionsspararna olika typer av tjänster med anknytning till premiepensionssystemet. PPM arbetar med att etablera en reglerad samverkan med de kommersiella aktörerna på pensionsmarknaden. PPM utvecklar sedan 2008 nödvändig teknisk funktionalitet och villkor för denna samverkan. De tjänster som berörs är förvaltningstjänster, informationstjänster och rådgivningstjänster. Samtidigt arbetar myndigheten med kapacitets-, säkerhets- och kontrollmässiga förändringar i PPM:s system. Syftet är att möta den växande marknaden för de olika typerna av tjänster. Avsikten är att under 2009 möjliggöra för pensionsspararna att bl.a. kunna få information om sin premiepension via de privata aktörernas hemsidor genom spegling av PPM:s hemsida, och inte bara genom att direkt gå in på PPM:s hemsida, samt genomföra fondbyten genom sömlös inloggning till PPM:s hemsida. Det kommer att säkerställa en säkrare och mer effektiv överföring av fondbyten mellan PPM och de externa aktörerna. Förvaltningstjänster innebär att en aktör på uppdrag av sina kunder diskretionärt förvaltar deras premiepensionskonton och utför fondbyten för kundernas räkning. Under 2008 var det uppskattningsvis 300 000 sparare som bytte fonder med hjälp av denna tjänst. Motsvarande uppgift för 2007 var 200 000 sparare. Informationstjänster innebär bl.a. att kunder genom en aktörs webbplats får tillgång till den information om innehav, värdeförändring och transaktioner som finns på deras premiepensionskonton (spegling) samt kan utföra fondbyten på sina premiepensionskonton (individuella fondbyten). En aktör kan också tillhandahålla allmän information om premiepensionssystemet på webbplatsen. Rådgivningstjänster innebär att kunder får råd som är av en individuell karaktär. Tjänsterna syftar till att lämna rekommendationer och placeringsalternativ som är utformade efter kundens behov och förutsättningar. För mer information se lagen (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter samt prop. 2002/03:133. Ett rådgivningsföretag kan utöver rådgivningstjänster även erbjuda förvaltnings- och informationstjänster. Sjunde AP-fonden Sjunde AP-fonden förvaltar icke-väljarnas premiepensionsmedel i Premiesparfonden. Vid sidan av Premiesparfonden tillhandahåller Sjunde AP-fonden också Premievalsfonden i full konkurrens med de övriga fondleverantörernas fonder på PPM:s fondtorg. Såväl Premiesparfonden som Premievalsfonden kategoriseras som globala aktiefonder i premiepensionssystemet. Sjunde AP-fonden lyder under samma övergripande regelverk som gäller för Första-Fjärde AP-fonderna, dvs. lagen om AP-fonder, utom så vitt avser placeringsreglerna. Sjunde AP-fonden lyder dessutom under tillämpliga delar av lagen (2004:46) om investeringsfonder. Utöver den senare lagens bestämmelser om placeringsinriktning är Sjunde AP-fonden förhindrad att förvärva mer än fem procent av röstetalet i ett svenskt eller utländskt aktiebolag och är i normalfallet förhindrad att utöva rösträtt i ett svenskt aktiebolag. Sjunde AP-fondens fondbestämmelser styrs av riktlinjer för kapitalförvaltningen, vilka anges i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Ny pensionsmyndighet En ny myndighet, Pensionsmyndigheten, kommer att inrättas den 1 januari 2010 (se prop. 2008/09:202). Pensionsmyndigheten kommer att administrera hela det allmänna ålderspensionssystemet. Det innebär bl.a. att myndigheten övertar PPM:s uppgifter och verksanhet. Sjunde AP-fondens verksamhet berörs dock inte av denna förändring. 5.2 Premiesparfonden Andelen sparare i Premiesparfonden Tabell 5.2 visar att andelen förstagångsväljare vars pensionsmedel placeras i Premiesparfonden har ökat över tid och på senare år uppgår den årliga andelen till drygt 98 procent. Denna utveckling har medfört att andelen sparare som har sina medel i Premiesparfonden har ökat från 33 till 42 procent mellan 2000 och 2008.1 Tabell 5.2 Andelen förstagångsväljare vars pensionsmedel placeras i Premiesparfonden, procent. 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 33 72,4 85,9 91,7 90,6 92 92,6 98,4 98,4 Källa: PPM. Premiesparfondens andel av det totala kapitalet har emellertid inte vuxit i samma takt som andelen pensionssparare. I slutet av 2008 uppgick Premiesparfondens förvaltade medel till 27 procent av de totala medlen i premiepensionssystemet. Vid starten 2000 var motsvarande andel 28 procent. Den marginella förändringen i andelen kapital beror främst på att det investerade kapitalet hos de nytillkomna pensionsspararna har varit litet, vilket i sin tur förklaras av att denna grupp främst består av unga personer som är nya på arbetsmarknaden och därför har relativt små medel att placera. I slutet av 2008 förvaltades drygt 62 miljarder kronor i Premiesparfonden. Den pågående utvecklingen i premiepensionssystemet, samt de erfarenheter som finns från liknande utländska pensionssystem, indikerar att det förvaltade kapitalet i Premiesparfonden sannolikt kommer att vara betydande även framöver. Att avstå från att anmäla ett aktivt val kan också vara resultatet av ett medvetet val. Andelen som uppger att de medvetet valt Premiesparfonden är i dag emellertid relativt låg, ca 10 procent, se tabell 5.3. De personer som inte deltog aktivt i valet 2000, dvs. de som inte aktivt valde fond på PPM:s fondtorg samt de som inte aktivt valde Premiesparfonden, har i olika eftervalsundersökningar, som förklaringar till att de inte deltog i valet, angett att de hade bristande kunskaper, var ointresserade eller var negativa till premiepensionssystemets utformning. Denna grupp utgjordes till stor del av pensionssparare med lägre inkomst och lägre utbildningsnivå än genomsnittet. Tabell 5.3 Andelen bland förstagångsväljarna som uppger att de medvetet valt Premiesparfonden. 2000 2001 2002 2003 2004 2008 19 % 37 % 25 % 16 % 23 % 10 % Källa: PPM:s eftervalsundersökningar. Anm.: Från och med 2004 görs eftervalsundersökningar vartannat år, dock gjordes ingen 2006. Inför undersökningen 2008 ändrades definitionen av den tillfrågade målgruppen genom att inkludera ett åldersvillkor samt krav på minst 1 000 kronor på premiepensionskontot. I tidigare undersökningar har inte några restriktioner påförts målgruppen. De allra flesta sparare som fått pensionsmedlen placerade i Premiesparfonden har kvar fonden. Figur 5.2 visar dock att flera sparare väljer att lämna fonden. Det årliga utflödet av sparare har dessutom ökat varje år, med undantag av 2008. Figur 5.2 Antalet pensionssparare som lämnar Premiesparfonden per år. Källa: PPM. Premiesparfondens strategiska allokering Premiesparfonden förvaltas av Sjunde AP-fonden och är inom premiepensionssystemet kategoriserad som global aktiefond med medelrisknivå. Fonden kan inte väljas aktivt utan pensionsspararnas medel placeras i fonden om spararen inte anmäler något fondval. Premiesparfonden är alltså inte valbar på samma sätt som de övriga fonderna inom premiepensionssystemet. I tabell 5.4 visas Premiepensionsfondens strategiska allokering såsom den sett ut sedan fonden startades. Sjunde AP-fondens styrelse beslutade i februari 2007 att ca 92 procent av Premiesparfondens tillgångar ska placeras i aktier. Av detta kapital placeras 62 procent i globala aktier, 20 procent i svenska aktier, tio procent i tillväxtmarknader och åtta procent i onoterade aktier via riskkapitalfonder, s.k. private equity. Därutöver finns en viss aktieexponering i fondens hedgefondsinvesteringar. Sjunde AP-fonden har kunnat hålla nere förvaltningskostnaderna för Premiesparfonden genom att ha en stor del av portföljen passivt förvaltad mot ett index. Den årliga förvaltningsavgiften är bland de lägsta i hela premiepensionssystemet, motsvarande 0,15 procent år 2008. Tabell 5.4 Premiesparfondens strategiska allokering från start. Beslutad av styrelsen Kassa Realränteobligationer Nominella obligationer Svenska aktier Tillväxtmarknader Globala aktier, 50 % valutasäkrade Private equity Hedge-fonder 2001-04-08 1 % 14 % 0% 20 % 0% 65 % 0 % 0 % 2001-04-09 1 % 9 % 0% 25 % 0% 65 % 0 % 0 % 2004-01-01 1 % 9 % 0% 17 % 0% 65 % 4 % 4 % 2005-10-06 0 % 10 % 0% 17 % 0% 65 % 4 % 4 % 2007-02-07 0% 4% 4% 20% 10% 62% 8% 2% Källa: Sjunde AP-Fonden. 5.3 Pensionssparare med aktivt vald portfölj Drygt 58 procent av pensionsspararna har någon gång gjort ett aktiv val och placerat premiepensionsmedlen i en egen vald portfölj. I ett internationellt perspektiv är det en hög andel. Den höga andelen förklaras av att två tredjedelar av spararna gjorde ett aktivt val vid det första valet 2000. Som framgår av tabell 5.2 ovan har andelen aktiva förstagångsväljare minskat avsevärt sedan dess. År 2008 uppgick andelen till ca 1,6 procent. Pensionsspararnas val av fondförvaltare En analys av vilka beslutskriterier som pensionssparare använder visar att det handlar om sådana kriterier som historisk avkastning och avgifter. Vid det första valet år 2000 angav 44 procent av dem som valde egna portföljer att de valde utifrån fondernas tidigare avkastning. Motsvarande siffra för 2001-2004 har rört sig kring 30 procent. Samtidigt angav ett stort antal pensionssparare att de valt fonder utifrån låga avgifter; 46 procent vid det första valet och drygt 30 procent i genomsnitt efterföljande år fram till och med 2004. En analys genomförd av PPM av de val som förstagångsväljarna gjorde under 2005 visar att pensionsspararna tar hänsyn till både fondernas avkastning och fondavgifter när de väljer fonder inom en viss kategori. I genomsnitt väljer pensionsspararna att i lägre grad utnyttja möjligheten att välja upp till fem fonder. Vid valet 2000 valde förstagångsväljarna i genomsnitt 3,4 fonder, därefter har det genomsnittliga antalet fonder vid första valet minskat. Vid valen 2007 och 2008 valdes igenomsnitt 2,2 fonder.2 Som konstateras i avsnitt 5.6 kan det vara svårt för pensionsspararna att bedöma olika fondförvaltare. PPM har jämfört svenska och utländska fondbolags popularitet och konstaterar att per den 31 december 2008 var endast ca 12 procent av det totala kapitalet placerat i utländska fondbolags fonder. PPM:s analyser visar samtidigt att svenska fondbolags fonder i större omfattning i genomsnitt utvecklas sämre än relevant index jämfört med utländska fondbolags fonder. Antal fondbyten Inom premiepensionssystemet kan pensionsspararna köpa och sälja fonder på nära nog daglig basis och utan att påföras transaktionsavgifter. Totalt genomfördes 3,2 miljoner fondbyten under 2008. Antalet fondbyten har ökat markant över tid, vilket framgår av figur 5.3. En stor del av ökningen kan dock troligen tillskrivas de förvaltnings- och rådgivningsföretag som under senare år regelbundet, mot en avgift, genomför fondbyten åt sina kunder. Uppskattningsvis har närmare hälften av fondbytena under 2008 genomförts av dessa förvaltningsföretag.3 Under 2008 bytte 722 000 pensionssparare fonder vid åtminstone ett tillfälle, vilket motsvarar 24 procent av dem med egen vald portfölj eller 12 procent av pensionsspararkollektivet. År 2004 var det 6 procent av kollektivet som bytte fonder. Även om andelen pensionssparare som byter fonder har ökat över tid så är det en relativt liten andel av spararna som står för fondhandeln i systemet. Figur 5.3 Antal fondbyten per år. Källa: PPM. 5.4 Premievalsfonden Premievalsfonden förvaltas av Sjunde AP-fonden och är kategoriserad som global aktiefond i premiepensionssystemet med medelrisknivå. Fonden är valbar i samma utsträckning som övriga fonder på PPM:s fondtorg. Medlen i Premievalsfonden uppgår till 0,7 procent av det totala kapitalet i premiepensionssystemet. Premievalsfondens strategiska tillgångsallokering är för närvarande följande. Av fondens kapital placeras 50 procent i globala aktier, 20 procent i svenska aktier och 20 procent i aktier på tillväxtmarknader. Därutöver är 10 procent av fondkapitalet investerat i private equity. Den årliga förvaltningsavgiften för Premievalsfonden är densamma som för Premiesparfonden, dvs. 0,15 procent av det förvaltade kapitalet. 5.5 Risk i premiepensionsportföljen Riskutjämning i ålderspensionssystemet Det reformerade ålderspensionssystemet innebär att den enskilde individen bär risken i pensionsinkomsten i betydligt större utsträckning än i det tidigare pensionssystemet. Inkomstpensionen är följsamhetsindexerad, vilket innebär att pensionsutbetalningarna följer den genomsnittliga löneutvecklingen i Sverige. Syftet med indexeringen är att när den ekonomiska tillväxten i landet minskar (ökar) i förhållande till en given norm justeras pensionärernas inkomstpension ned (upp), dvs. det är den enskilde individen som får bära inkomstrisken. I det tidigare pensionssystemet följde pensionsinkomsten i stort den allmänna prisutvecklingen, vilket innebar att inkomstrisken fördelades på den arbetande befolkningen. Premiepensionssystemet är fullständigt fonderat, dvs. det finns inte några tillgångar utöver det fonderade kapitalet. Storleken på den enskildes premiepension är därför beroende av de avsättningar som denne gjort till systemet, avkastningen på de fonderade medlen samt administrations- och förvaltningskostnader. I premiepensionssystemet fattar den enskilde pensionsspararen investeringsbeslutet och bär därför investeringsrisken. Den enskilde pensionsspararen får därigenom möjlighet att ta hänsyn till bl.a. riskvilja, ålder, inkomst och annat sparande, dvs. har möjlighet att anpassa risken i premiepensionssparandet till sin specifika livssituation. Tanken bakom premiepensionssystemets införande som en del av ålderspensionssystemet var att systemet skulle verka riskutjämnande. Det förhållandet att den enskilde pensionsspararen har investeringsrisken för premiepensionen kan verka riskutjämnande genom att medlen investeras på kapitalmarknaden och därigenom balanseras den påverkan som utövas av den demografiska utvecklingen, den ekonomiska tillväxten i Sverige samt utvecklingen i den sektor i ekonomin som den enskilde verkar i. Risknivåns betydelse för premiepensionen Att bestämma den långsiktiga strategiska tillgångsfördelningen för förvaltningen är normalt det beslut som har störst betydelse för portföljens risk och avkastning. Det mest avgörande beslutet för risknivån i en portfölj är uppdelningen i aktier och obligationer - ju högre andel aktier, desto högre risk. Valet av risknivå i premiepensionsportföljen är av central betydelse för den slutliga premiepensionen. Med risk avses förväntade genomsnittliga avvikelser - såväl upp som ned - från förväntad avkastning. För att få en hög förväntad avkastning krävs i regel en hög risknivå. En låg risknivå innebär vanligen att även avkastningen är låg. Om en fondportfölj med hög risk sätts samman kommer värdet på fondandelarna att vara volatilt, vilket innebär att värdet på portföljen kan svänga kraftigt såväl upp som ner. Om en fondportfölj med låg risk sätts samman undviker spararen stora svängningar i portföljens värde, men avstår därmed också från möjligheterna till hög avkastning. Risknivån i fondportföljen speglar således den avkastning som portföljen förväntas generera. Premiepensionen är en del av en helhet Avsättningar till det allmänna ålderspensionssystemet syftar till att utjämna individens konsumtion över livscykeln och på så sätt minska risken för denne att få en kraftigt försämrad levnadsstandard som pensionär. Dessa avsättningar kompletteras i regel med annat sparande och det kan ske både i finansiella och reala tillgångar. Premiepensionen är inte bara en del av den allmänna ålderspensionen utan även en del av individens samlade förmögenhet. På en övergripande nivå består den totala förmögenheten av två delar, dels finansiella och reala tillgångar, dels humankapital. Humankapitalet utgörs av individens kunskaper, färdigheter och andra till produktionsförmågan bidragande fysiska samt psykiska egenskaper som förvärvats genom bl.a. utbildning. Värdet av en individs humankapital består av nuvärdet av all framtida inkomst från förvärvsarbete. Även om humankapitalet inte är omsättningsbart, är det ofta den största delen av en individs totala förmögenhet. Detta gäller särskilt för yngre som i regel har betydligt mer humankapital än finansiellt kapital. Investeringen i humankapitalet är för de allra flesta pensionssparare förknippad med en låg risk, motsvarande risken i en obligationsinvestering. Det beror på att löneinkomsten för de allra flesta människor varierar förhållandevis lite över tiden. Det betyder att individen vid unga år kan ha en hög risk i sitt finansiella sparande utan att risken i individens samlade portfölj blir hög - individens humankapital är stort och kompenserar för risken i de finansiella placeringarna. Närmare pensioneringen är humankapitalet mindre vilket betyder att risken i den finansiella placeringen får större genomslag. Storleken på pensionsspararens förväntade inkomstpension är relaterad till såväl värdet på individens humankapital som värdet på pensionsspararkollektivets humankapital, eftersom inkomstpensionen utvecklas i takt med tillväxten i den svenska ekonomin. Risken i denna "placering" är därmed låg och kan jämställas med en obligationsplacering. Av de samlade pensionsinbetalningarna utgör premiepensionsinbetalningarna närmare 14 procent medan de resterande 86 procent går till inkomstpension. Därtill är premiepensionssystemet nytt, vilket innebär att andelen premiepensionsmedel i den samlade "pensionsförmögenheten" inom det allmänna pensionssystemet för de allra flesta är väsentligt lägre än 14 procent. På sikt kommer premiepensionens storlek och betydelse att vara större för de yngre generationerna pensionssparare. Samband mellan önskvärd risknivå och pensionsspararens ålder Den önskade risknivån i pensionssparandet kan kopplas samman med en rad olika faktorer, t.ex. pensionsspararens övergripande inställning till risk, spararens återstående tid på arbetsmarknaden och spararens placeringshorisont. I regel används pensionsspararens ålder som ett generellt mått på den återstående tiden på arbetsmarknaden och på placeringshorisonten. Ju äldre pensionsspararen är desto kortare tid har spararen kvar på arbetsmarknaden. Likaså är placeringshorisonten kortare ju äldre spararen är. Ett vanligt inslag bland kapitalförvaltningsprodukter för pensionssparande är generationsfonder. I generationsfonder anpassas risknivån så att den avtar med pensionsspararens stigande ålder. Två skäl brukar åberopas till varför risknivån i pensionstillgångarna ska minska med pensionsspararens stigande ålder. För det första minskar humankapitalet över tid. I unga år utgör humankapitalet en stor andel av spararens totala tillgångsportfölj. Eftersom risknivån i humankapitalet i regel är låg kan spararen kompensera med hög risknivå i pensionssparandet. Allteftersom spararen närmar sig pensionsåldern minskar andelen humankapital och därmed blir risknivån i den totala tillgångsportföljen högre. Spararen bör då trappa ned risken i pensionssparandet med stigande ålder för att få en rimlig total risknivå. För det andra kan den som är ung göra anpassningar i sparandet och arbetsutbudet på ett sätt som äldre inte kan göra. Äldre har av naturliga skäl kortare tid kvar på arbetsmarknaden samt kortare placeringshorisont och har därför inte samma möjligheter till anpassning. Den som är äldre och tar hög risk riskerar annars att få en onödigt låg pension. Detsamma gäller även den som tar låg risk redan i unga år. 5.6 Pensionsspararnas förutsättningar för pensionsförvaltning Svårigheter i långsiktig pensionsförvaltning Pensionsreformen innebär att pensionsspararen har ansvaret för förvaltningen av sina premiepensionsmedel. För att kunna sätta samman en effektiv premiepensionsportfölj krävs, som inom all kapitalförvaltning, att spararen fattar en serie sammanhängande och av varandra beroende beslut. Beslut måste fattas om den risknivå som placeringen ska exponeras mot och om pensionsmedlens fördelning mellan olika tillgångsslag. Genom att kombinera tillgångsslag med olika riskegenskaper uppnås en diversifiering i portföljen. På detta sätt kan en effektiv portfölj sättas samman som maximerar avkastningen vid en given risknivå. Vidare ska fondförvaltare för förvaltningsuppdraget väljas. Innan förvaltare väljs bör också ställning tas till vilken förvaltningsmodell som ska användas, dvs. vilken fondtyp som medlen ska placeras i generationsfond, blandfond (sammansättning av aktie- och räntefonder) eller i renodlade aktie- och räntefonder. De olika fondtyperna representerar olika förvaltningsformer som ställer olika krav på uppföljning från pensionsspararnas sida. Pensionssparande är mycket långsiktigt, vilket ökar komplexiteten i beslutsfattandet och ställer krav på kontinuerlig uppföljning av fattade beslut. Att sätta samman och därefter sköta en portfölj avsedd för pensionssparande är alltså en komplex process. När det gäller pensionsspararnas förutsättningar att klara av detta i premiepensionssystemet krävs såväl kunskap som engagemang för att resultatet i slutändan ska bli lyckat. Alla pensionssparare kan dock inte förväntas ha tillräcklig kunskap eller engagemang för att sköta en fondportfölj. Premiepensionsutredningen redogör för exempel av olika svårigheter som pensionssparare ställs inför i sin pensionsförvaltning som är tagna från forskningen kring pensionssparares beteenden. Dessa exempel redogörs kortfattat för nedan. För referenser hänvisas till utredningens betänkande (SOU 2005:87). Pensionsspararnas syn på valfrihet Det kan tyckas vara en självklarhet att fler valmöjligheter är bättre än ett fåtal. Inom psykologin framhålls att möjligheten till personligt val ökar individers motivation, känsla av kontroll, utfall och generella välbefinnande. De flesta studier av individuella val är emellertid gjorda i experiment i vilka antalet alternativ är begränsat. Under senare år har psykologer intresserat sig för vad som händer när valmängden ökar från ett litet till ett stort antal alternativ. Resultatet från några av dessa studier visar att när antalet alternativ ökar och skillnaden mellan de olika alternativen blir mindre, får individer allt svårare att fatta beslut och resultatet kan bli att de avstår från att välja. Ett stort antal fondalternativ kan således vara passiverande. När ett basalternativ erbjuds i fonderande pensionsordningar har det också visat sig att pensionssparare har en benägenhet att välja detta alternativ i stor utsträckning. Brister i diversifiering Studier på amerikanska data visar att pensionssparare sällan diversifierar sina portföljer utan har antingen för hög koncentration av aktier eller räntebärande tillgångar i sin portfölj. Individer som trots allt försöker diversifiera sina portföljer följer ofta enkla tumregler. Detta gäller i synnerhet om utbudet av fonder är stort. Studier visar också att pensionssparare tenderar att välja en alltför stor andel i tillgångar i sitt eget land (home bias) eller i det egna företaget eller sektorn. En sådan strategi innebär att risken i de finansiella tillgångarna exponeras mot samma region eller sektor som humankapitalet exponeras mot. En förklaring till varför individer väljer en sådan strategi är att de känner större förtroende för den egna ekonomin eller sektorn och tycker sig ha bättre kunskaper om dess framtida utveckling. För en svensk investerare som placerat på detta sätt blir resultatet att en nedgång i den svenska ekonomin inte bara påverkar värdet på humankapitalet utan också värdet på det finansiella kapitalet. Svårigheter förknippade med att utvärdera fondförvaltares kvalitet Det är svårt att bedöma fondförvaltares och fonders kvalitet. Pensionssparande är som nämnts långsiktigt och en slutlig utvärdering av hur framgångsrik förvaltningen varit ges inte förrän pensionen börjar betalas ut. Studier har visat att sparare tenderar att välja fondförvaltare som varit framgångsrika, t. ex. överträffat sitt index under ett par års tid. Det finns studier på amerikanska data som visar att det finns viss sannolikhet att en fond som presterar ett dåligt aktivt resultat löper risk att fortsätta göra det. Däremot finns inga belägg för att en fond med bra avkastning fortsätter att vara bra. En annan faktor som kan användas av pensionssparare som urvalskriterium är fondavgifter. Avgifter är emellertid inte nödvändigtvis relaterade till fondens kvalitet. Ett flertal studier pekar på att det är svårt att påvisa ett entydigt positivt samband mellan avgifter och avkastning. Portföljjusteringar Den tillgångsfördelning mellan aktier och räntebärande tillgångar som pensionsspararen inledningsvis väljer kommer att förändras över tid, eftersom aktier och räntebärande tillgångar har olika risk och förväntad avkastning. Normalt förväntas aktier ha en högre avkastning än räntebärande värdepapper på lång sikt. Detta innebär att andelen aktier och därigenom risknivån kommer att öka över tiden. Portföljen behöver därför återbalanseras för att återfå den ursprungliga risknivån. Risknivån i portföljen kan även behöva justeras med hänsyn till pensionsspararens ålder. Verktyg för att välja risknivå För att hjälpa pensionsspararna att välja rätt risknivå i premiepensionsportföljen har PPM utvecklat ett beslutsstöd, den s.k. PPM-Lotsen. PPM-Lotsen är ett interaktivt webbaserat verktyg som ger vägledning till pensionsspararen när denne sätter samman premiepensionsportföljen. Spararen får ange risknivå, ålderskategori samt ungefärlig inkomst. PPM-Lotsen väljer på basis av den tillhandahållna informationen ut förslag på placeringsalternativ. Spararen väljer sedan själv mellan de fonder som matchas mot dennes risk, inkomst och ålder. I PPM-Lotsen betraktas den allmänna ålderspensionen som basen i den samlade pensionsportföljen och det tas inte hänsyn till sparande utanför det allmänna pensionssystemet. 6 Statliga alternativ i premiepensionssystemet 6.1 Förvalsalternativ Regeringens förslag: Premiesparfonden ska läggas ned och ersättas med förvalsalternativ där pensionsspararens medel placeras i fonder enligt en fördelning som bestäms utifrån pensionsspararens ålder. Pensionsmedlen i Premiesparfonden ska föras över till förvalsalternativet. Fonderna som utgör komponenter i förvalsalternativet ska förvaltas av Sjunde AP-fonden. Premiepensionsutredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstansernas synpunkter på Premiepensionsutredningens förslag: Samtliga remissinstanser som yttrat sig över utredningens förslag att basalternativet bör ha en generationsfondsprofil är positiva till förslaget. Första AP-fonden framhåller att situationen i ekonomin, i pensionssystemet eller på de finansiella marknaderna kan förändras så att andra alternativ, än ett basalternativ med generationsfondsprofil, ter sig väl så intressanta i framtiden. Första AP-fonden anser därför att det är mindre lämpligt att i lagstiftning specificera hur Sjunde AP-fondens utbud ska konstrueras i detalj. Inte heller bör det vara en uppgift för Premiepensionsmyndigheten (PPM) eller en eventuellt ny pensionsmyndighet att specificera utbudet i detalj. I lagstiftningen bör i stället läggas fast övergripande och tydliga regler för alla systemets fonder. Enligt Första AP-fonden bör det vara Sjunde AP-fondens uppgift att ta fram och erbjuda den struktur som fonden vid varje tillfälle anser bäst gagna den eller de representativa pensionsspararna. Att utnyttja Sjunde AP-fondens erfarenheter och kunskaper inom kapitalförvaltningen ger på lång sikt de bästa möjligheterna att anpassa utbudet av fonder till vad som bäst gagnar spararna. Första AP-fonden menar att på detta sätt ökar möjligheterna att erbjuda spararna ett flexibelt men ändå kostnadseffektivt basalternativ i premiepensionssystemet. Seligson & Co anser att systemets basalternativ bör vara tryggt och billigt och därför bör struktureras som kostnadseffektiva generationsfonder. Staten ska inte spekulera med pensionsspararnas pengar genom aktiv förvaltning och därför bör basalternativet utgöras av en serie generationsindexfonder. Vidare anser Seligson & Co att dessa indexfonder endast bör få upphandlas med rent kvantitativa kriterier. Enligt Sjunde AP-fondens uppfattning är det viktigt att Sjunde AP-fonden får avgöra hur generationsfondsprofilen för basalternativet ska utformas närmare. Vidare tillstyrker Sjunde AP-fonden utredningens förslag om att Premiesparfonden ersätts med ett antal tillgångslagsfonder, som ska uppfylla UCITS-direktivets krav. Det bör ankomma på Sjunde AP-fonden att själva bestämma antal och utformning av dessa underliggande fonder så att basalternativet blir så kostnadseffektivt som möjligt. Remissinstansernas synpunkter på promemorians förslag: Sveriges Aktiesparares Riksförbund ifrågasätter förslaget att Premiesparfonden ska ersättas med generationsfonder, och menar att det inte är tillräckligt belyst varför Premiesparfonden inte kan tillgodose dessa behov. Skälen för regeringens förslag: Premiesparfonden kan inte som övriga fonder i premiepensionssystemet väljas aktivt. I fonden placeras bara premiepensionsmedel för de pensionssparare som inte anmäler något fondval, dvs. fonden är förvald för denna grupp av sparare. Premiesparfonden kallas i dag även för icke-väljarfonden. Som framgår av avsnitt 6.3 föreslår vi att, i samband med att Premiesparfonden läggs ner och det nya förvalsalternativet införs, förvalsalternativet ska bli valbart och vara tillgängligt för samtliga sparare i premiepensionssystemet. Det innebär att det nya alternativet inte längre kommer att vara ett renodlat s.k. icke-väljaralternativ och vi benämner det därför i fortsättningen för förvalsalternativet. Premiepensionsutredningen kallar det nya alternativet för premiepensionssystemets basalternativ. Denna benämning kan uppfattas som att det statliga alternativet är den egentliga basen i premiepensionssystemet, vilket inte är avsikten med alternativet. Det statliga förvalsalternativet ska vara ett bra alternativ för den som anser sig inte kunna eller inte vill sköta premiepensionsportföljen själv. PPM har byggt upp och utvecklat ett webb-baserat beslutsstöd för pensionsspararna, den s.k. PPM-Lotsen, för att underlätta valet av fonder och förvaltningen av premiepensionsportföljen. Det innebär att fler pensionssparare kan förväntas sätta samman den egna fondportföljen och på sikt kommer troligen fler pensionssparare kunna vara aktiva i skötseln av sina premiepensionsmedel. Beslutsstödet eliminerar dock inte behovet av ett bra statligt alternativ. Alla pensionssparare kan inte förväntas ha engagemang nog för att med hjälp av beslutstödet hantera skötseln av premiepensionsmedlen själva. Dessutom är det relativt få som använder sig av stödet. Under 2008 har 148 717 unika pensionssparare gått in på PPM-Lotsens första sida. Av dessa har 12 289 sparare följt PPM-Lotsen fram till slutsteget där byte av fonder kan göras. Det finns inga uppgifter om hur många som genomför ett fondval eller fondbyte med hjälp av PPM-Lotsen. När ett förvalsalternativ ges inom ramen för valfrihet visar forskning att individer har en stark tendens att välja detta alternativ i stor utsträckning. Detta kan innebära att risken ökar för att individer inte får den lösning som i så stor utsträckning som möjligt passar deras specifika behov, om förvalsalternativet inte är konstruerat så att det anpassas till den individuella pensionsspararen. Som framgår av avsnitt 5.2 har närmare 42 procent av spararna i premiepensionssystemet sina pensionsmedel placerade i Premiesparfonden. Det framgår också att under 2007 och 2008 lät 98 procent av de nya pensionsspararna sina medel placeras i Premiesparfonden. Vi delar således utredningens uppfattning att det statliga förvalsalternativet även i fortsättningen kommer vara av stor betydelse för många pensionssparare. Hur premiepensionssystemets förvalsalternativ utformas är inte bara betydelsefullt till följd av det stora antal människor som alternativet omfattar och även fortsättningsvis kommer att omfatta. De grupper som har sina medel placerade i förvalsalternativet är också i stor utsträckning sådana för vilka premiepensionen har störst betydelse. Enligt utredningen har pensionsspararna i Premiesparfonden lägre inkomst än genomsnittet. Förvalsalternativet får en generationsfondsprofil Som framgår av avsnitt 5.5 bör pensionsspararen ta hänsyn till risken i den samlade tillgångsportföljen när spararen väljer risknivå i premiepensionstillgångarna. Det innebär bl.a. att risknivån i premiepensionsplaceringarna bör trappas ned allteftersom spararens humankapital blir mindre, dvs. allteftersom spararen närmar sig pensionsåldern. Att risknivån bör ändras med åldern beror på att sparare i unga år i regel kan ha en högre risk i sitt finansiella sparande utan att risken i spararens samlade portfölj blir hög - spararens humankapital är stort och kompenserar för risken i de finansiella placeringarna. Närmare pensioneringen är humankapitalet mindre, samtidigt som det finansiella kapitalet har ökat, vilket betyder att risken i den finansiella placeringen bör dras ned. Ett ytterligare skäl till att risken i premiepensionssparande bör minska med pensionsspararens ålder är att den som är ung kan ta mer risk i pensionssparandet för att få en högre förväntad avkastning än vad den som är äldre kan göra. Det beror på att den som är ung kan kompensera sig för dåliga placeringsutfall genom att göra anpassningar i sparandet och i arbetsutbudet på ett sätt som äldre inte kan göra. Äldre har av naturliga skäl kortare tid kvar på arbetsmarknaden och har därför inte samma möjligheter till anpassning. Det är därför naturligt att risknivån växlas ned med stigande ålder. Den som är äldre och tar hög risk riskerar annars att få en onödigt låg premiepension. Detsamma gäller emellertid även den som tar låg risk redan i unga år. Sjunde AP-fonden kan inte med nuvarande bestämmelser i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder anpassa risken i placeringarna av premiepensionen till pensionsspararnas ålder. Följden är att tjugoåringar erbjuds samma risknivå i sitt sparande som sextioåringar. Det kan innebära att många pensionssparare tar antingen en för låg eller för hög risk i förhållande till sin ålder. Som nämnts tidigare är valet av risknivå i sparandet av stor betydelse. Enligt Premiepensionsutredningen kan risknivån avgöra 80-90 procent av avkastningen på de sparade medlen. På kort sikt utgör den nuvarande utformningen av Premiesparfonden inte något större problem för de äldsta pensionsspararna. För den som går i pension i närtid kommer premiepensionskapitalet i relation till det totala allmänna ålderspensionskapitalet att vara litet vid pensioneringen. Det beror på att det reformerade pensionssystemet inte har fasats in fullt ut. De äldre spararna får därför en större del av pensionen från det tidigare pensionssystemet. I en skrivelse till regeringen i januari 2001 (Fi2001/255) pekar Sjunde AP-fonden på det faktum att för sparare som går i pension i närtid balanseras en hög risk i premiepensionsplaceringar med en lägre risk i inkomstpensionen. Motivet för att dra ned risken i premiepensionsinvesteringarna är därför svagare för de individer som går i pension i närtid och som inte fullt ut får sin pension från det nya pensionssystemet. Den nuvarande utformningen av Premiesparfonden kan däremot utgöra ett problem för de yngre spararna då risken sannolikt är för låg i förhållande till vad som kan anses vara optimalt för dem. Som nämnts tidigare så lät under 2007 och 2008 drygt 98 procent av de nya pensionsspararna sina medel placeras i Premiesparfonden. De närmaste åren dessförinnan var motsvarande andel drygt 90 procent. Gruppen nya pensionssparare utgörs främst av unga personer. Om dessa sparare tar för låg risk i förhållande till sin ålder i början av premiepensionssparandet, kommer de troligen att få en onödigt låg premiepensionsinkomst som pensionärer. Om de dessutom tar för hög risk när de närmar sig pensionsåldern och som pensionärer, kan det få ytterligare negativa effekter på premiepensionen. För dessa pensionssparare är det sannolikt mest fördelaktigt att växla upp risken i sparandet en tid framöver. Det finns alltså skäl för att ändra så att Premiesparfonden får en generationsfondsprofil. Sjunde AP-fonden har också i skrivelsen till regeringen (Fi2001/255) föreslagit att Premiesparfonden ska få övergå till generationsfondslösningar. En sådan lösning innebär att pensionsspararens ålder beaktas i placeringarna av premiepensionsmedlen, dvs. risknivån i premiepensionstillgångarna trappas ned i takt med att pensionsspararen blir äldre. Vid införandet av premiepensionssystemet övervägde den dåvarande regeringen att icke-väljarnas premiepensionsmedel skulle förvaltas i statliga generationsfonder (prop. 1999/2000:12). Det var dock mycket angeläget att de första fondvalen för pensionsspararna skulle kunna ske före utgången av år 2000. Inrättandet av generationsfonder skulle kräva ytterligare bearbetning av de datasystem hos PPM som skulle hantera bl.a. dessa fondval och som var under leverans till myndigheten. Regeringen ansåg att detta merarbete var en olämplig belastning för myndigheten under det dåvarande intensiva uppbyggnadsarbetet. Regeringen lämnade därför inte något förslag om att göra det möjligt för den dåvarande sjunde fondstyrelsen att inrätta generationsfonder. Regeringen ansåg att frågan borde övervägas ytterligare och avsåg att, efter samråd med Genomförandegruppen (den parlamentariskt sammansatta grupp som arbetade med att genomföra reformeringen av det allmänna pensionssystemet), återkomma till riksdagen i denna del. Med de datasystem PPM har i dag kvarstår inte problemet med överbelastning vid ett införande av förvalsalternativ med generationsfondsprofil. Ett annat problem som togs upp i övervägandet om inrättande av generationsfonder var huruvida det var möjligt med hänsyn till bestämmelserna om sekretess för en uppgift om en enskilds placering av premiepensionsmedel. Sådana fonder förutsätter att det finns information om åldersfördelning hos pensionsspararna. Vår uppfattning är dock att eftersom det är PPM som placerar spararnas premiepensionsmedel hos Sjunde AP-fonden behöver inte någon information om den enskilde spararens ålder lämnas ut av PPM. Det finns därför inte något sekretesshinder i detta avseende vid ett införande av generationsfondsprofil i förvalsalternativet. Administrativ modell för förvalsalternativet Premiepensionsutredningen överväger ett antal olika administrativa modeller för hur en generationsfondsprofil i förvalsalternativet ska kunna konstrueras. Utredningen skisserar fem olika alternativ. Modell 1: Pensionsspararnas medel investeras i ett antal underliggande tillgångsslagsfonder. Utredningen ger exempel på fem sådana fonder; svenska aktier, utländska aktier, svenska räntor, utländska räntor och alternativa tillgångar. Med denna modell för PPM över medlen till Sjunde AP-fondens tillgångsslagsfonder. Detta görs enligt en fördelningsnyckel som Sjunde AP-fonden bestämt med hänsyn till pensionsspararens ålder. Omplacering mellan fonderna kan ske vid ett specifikt datum varje år eller på en pensionssparares födelsedag. Det är den teknik som danska ATP använder i SP-systemets icke-väljaralternativ. Modell 2: Pensionsspararens medel placeras i en viss generationsfond beroende på ålder. Utredningens skiss visar sex olika generationsfonder; 90-tal, 80-tal, 70-tal, 60-tal, 50-tal samt 40-tal. Generationsfonden kan baseras på förväntad pensioneringstidpunkt eller annat kriterium. Inom varje generationsfond förändras allokeringen mellan de olika tillgångsslagen enligt ett visst mönster. Varje generationsfond köper och säljer underliggande värdepapper. Detta är i princip den modell som används av institut för generationsfonderna på den svenska marknaden. Modell 3: Liksom i modell två placeras pensionsspararens medel i en viss generationsfond beroende på ålder. Utredningens skiss visar samma exempel på indelning av de olika generationsfonderna, dvs. 90-tal, 80-tal, 70-tal, 60-tal, 50-tal samt 40-tal. Skillnaden mellan modellerna är att i modell 2 placeras medlen direkt i värdepapper medan i denna modell placeras medlen i ett antal underliggande fonder, exempelvis tillgångsslagfonder som i modell 1. Med denna tredje modell skulle Sjunde AP-fonden förvalta dels ett antal generationsfonder som fungerar som fondandelsfonder, dels underliggande tillgångsslagsfonder. Fördelen med detta alternativ är att förvaltningen förenklas i förhållande till modell 2. Modell 4: Ett antal fonder med olika risk sätts upp av Sjunde AP-fonden och är indelade enligt följande, 20-30 år, 30-40 år, 40-50 år, 50-60 år, 60-65 år samt 65+ år. Fondernas allokeringar är konstanta över tid. Pensionsspararnas medel placeras av Sjunde AP-fonden i den fond som är lämplig med hänsyn till dennes ålderskategori och flyttas till nya fonder med lägre risk i takt med att pensionsåldern närmar sig. Modell 5: Strukturen på denna modell liknar den struktur som modell 4 har. Skillnaden är att varje fond i stället för att direkt placera i underliggande värdepapper investerar i ett antal underliggande fonder, exempelvis tillgångsslagsfonder som i modell 1 och 3. Utredningen anser att den modell som ska användas bör uppfylla vissa krav. Modellen måste kunna replikera en tänkt generationsfondsprofil på ett bra sätt och den bör vara kostnadseffektiv att administrera. Vidare bör förvaltningskostnaderna samt transaktionskostnaderna för att justera pensionsspararnas risk kunna hållas nere. Ytterligare krav är att modellen bör uppvisa flexibilitet såtillvida att förändringar i allokeringen, såväl strategiska som taktiska, ska vara enkla att genomföra samt att de olika fonderna bör kunna uppvisa konsistenta förvaltningsresultat, dvs. samtliga pensionssparare bör få samma avkastning i de underliggande tillgångsslagen. Utredningen rangordnar modellerna utifrån dessa kriterier. Vid en samlad bedömning förordar utredningen en lösning som innebär att Sjunde AP-fonden skapar underliggande tillgångsslagsfonder, som i någon av modellerna 1, 3 och 5. Seligson & Co anser att en modell som utgörs av en serie generationsindexfonder bör väljas. Det finns inget skäl att ifrågasätta utredningens och Seligson & Co:s bedömning om vilka modeller som är lämpliga för att utforma förvalsalternativet. Vi delar dock Första AP-fondens uppfattning och bedömer att det inte är lämpligt att i lag specificera vilken modell som ska användas bl.a. för att metoder kan komma att utvecklas över tid. Vi anser att Sjunde AP-fonden bör få sätta upp de fonder som behövs för att på ett kostnadseffektivt sätt förvalta pensionsspararnas medel och så att placeringarna av medlen kan anpassas efter ålder. Eftersom det kommer att vara Pensionsmyndigheten som placerar spararnas medel i Sjunde AP-fondens fonder, ska den valda modellen vara kostnadseffektiv och lätt att administrera även för Pensionsmyndigheten. Sjunde AP-fonden bör därför fatta beslut om modell för förvalsalternativet efter samråd med PPM och den nya Pensionsmyndigheten. Vid val av modell ska hänsyn även tas till behovet av att uppnå kostnadseffektivitet när det gäller samordningen med de kostnadseffektiva placeringsalternativen. Det finns ingen anledning att i lag specificera mer exakt hur generationsfondsprofilen ska utformas, eftersom förutsättningarna kan förändras allteftersom de finansiella marknaderna utvecklas. Avsikten är att Sjunde AP-fonden ska kunna ha så god flexibilitet som möjligt när förvalsalternativet sätts samman. Vissa begränsningar kommer dock att finnas. Till exempel ska Sjunde AP-fonden iaktta den generella begränsningen av antalet fonder som ett fondbolag får registrera hos Pensionsmyndigheten. En generationsprofil går inte att konstruera inom ramen för Premiesparfonden. Ett förvalsalternativ bör därför skapas och medel som finns i Premiesparfonden bör föras över till förvalsalternativet. Vad Aktiespararna har framfört föranleder ingen annan bedömning. 6.2 Risknivåer i förvalsalternativet Regeringens bedömning: Någon risknivå i förvalsalternativet bör inte anges i lag. Risken i den samlade allmänna ålderspensionen bör beaktas när Sjunde AP-fonden bestämmer risknivå i förvalsalternativ. Premiepensionsutredningens förslag överensstämmer med regeringens bedömning i det att vid fastställandet av risknivå i förvalsalternativet ska risknivån i den samlade allmänna ålderspensionen beaktas. Utredningen föreslår, till skillnad från regeringen, att en aktsamhetsprincip införs för Sjunde AP-fondens verksamhet. Remissinstanserna: Försäkringskassan konstaterar att i de grupper av pensionssparare som saknar kunskap eller engagemang för att aktivt sköta sin premiepensionsportfölj återfinns fler personer med inkomster och pensionskapital under genomsnittet. En betydande del av dessa personer har sina medel i Premiesparfonden och därför anser Försäkringskassan att det är viktigt att basalternativet ger en god avkastning till låg risk. Sjunde AP-fonden tillstyrker utredningens förslag att kravet på låg risk vid förvaltning av Premiesparfonden bör ersättas med en aktsamhetsprincip för Sjunde AP-fonden. Sjunde AP-fonden anser att aktsamhetsprincipen för Sjunde AP-fonden bör utgå från en helhetssyn på den allmänna pensionen. Vidare menar Sjunde AP-fonden att denna helhetssyn sannolikt leder till en generellt högre aktieandel i basalternativet i förhållande till andelen i nuvarande Premiesparfonden, vilket innebär en ökad risknivå. Premiepensionsmyndigheten (PPM) anser att utredningens förslag att införa aktsamhetsprincipen är ett steg i rätt riktning. Samtidigt anser myndigheten att förslaget innebär att det blir otydligt utifrån vilka principer risknivån i basalternativet ska fastställas. Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) anser att alla aktörer som agerar på pensions- och finansmarknaden så långt det är möjligt bör omfattas av samma regelverk, t. ex. aktsamhetsprincipen. Finansinspektionen ifrågasätter värdet av att använda en aktsamhetsprincip för Sjunde AP-fonden. När det finns definierade skulder blir aktsamhetsprincipen ett sätt att uttrycka ett krav på att risker på tillgångs- och skuldsidan ska hanteras som en helhet. Det är i och för sig möjligt att använda aktsamhetsprincipen även för förvaltare som saknar definierade skulder (exempelvis pensionsstiftelser), men det ger inte så mycket konkret vägledning för hur förvaltningen ska bedrivas i dessa fall. Vad gäller pensionsstiftelser kan principen tillföra en del, genom att Finansinspektionens utfyllande riktlinjer och tillsyn kan ge viss konkretisering av aktsamhetsprincipen. Eftersom detta saknas tillför aktsamhetsprincipen därmed knappast något när det gäller Sjunde AP-fondens verksamhet. Övriga remissinstanser har inga invändningar mot utredningens förslag att aktsamhetsprincipen ska införas för Sjunde AP-fonden. Svenska Kommunalpensionärernas Förbund anför i sitt yttrande över promemorian med utkast till lagrådsremiss att en aktsamhetsprincip måste styra placeringen av våra pensioner. Skälen för regeringens bedömning: I lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) anges de övergripande riktlinjerna för Sjunde AP-fondens förvaltning av premiepensionsmedlen och Sjunde AP-fondens placeringsverksamhet. Enligt denna lag är ändamålet för förvaltningen av premiepensionsmedlen att förvaltningen ska ske uteslutande i pensionsspararnas intresse. Målet för placeringsverksamheten är att den totala risknivån i Premiesparfondens placeringar ska vara låg. Fondmedlen ska, vid vald risknivå, placeras så att långsiktigt hög avkastning uppnås. Enligt förarbeten till lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension innebär det att premiepensionsmedlen i Premiesparfonden bör fördelas mellan olika inhemska och utländska marknader, mellan olika tillgångsslag samt inom tillgångsslag så att god riskspridning uppnås (prop. 1997/98:151). Utformningen av Premiesparfondens placeringsinriktning är inte fastlåst i lag utan den anges i fondbestämmelserna, på samma sätt som gäller för vanliga värdepappersfonder. Frågor om t. ex. minsta andel räntebärande värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk bestäms alltså i de särskilda placeringsbestämmelserna och inte i lag. Detsamma gäller eventuella begränsningar av stora exponeringar mot en enskild emittent eller en grupp av emittenter med inbördes anknytning som går längre än kraven i lagen om investeringsfonder. Sjunde AP-fondens fondbestämmelser styrs däremot av ovan nämnda mål för förvaltning och placeringsverksamhet. Sjunde AP-fonden har utifrån förarbetena till lagen om AP-fonder preciserat det av riksdagen angivna målet för Premiesparfonden (prop. 1999/2000:46). Enligt dessa förarbeten innebär låg risk i Premiesparfonden att fondens risknivå normalt bör vara lägre än för den genomsnittliga privata förvaltaren av pensionskapital med samma placeringshorisont. Sjunde AP-fonden bör i Premiesparfonden t. ex. normalt inte ha en större andel av kapitalet placerat i aktier än vad jämförbara privata förvaltare har, om inte en sådan större andel kan motiveras av ett lägre risktagande i fondens andra placeringar eller av en längre placeringshorisont. Vidare sägs det att generellt uppnås en måttlig risknivå genom en väl avvägd sammansättning av hela portföljen och en väl avvägd fördelning av tillgångar inom varje tillgångsslag. Måttlig risknivå uppnås däremot inte genom att placera i enskilda tillgångar med låg risk. Mot denna bakgrund har Sjunde AP-fondens styrelse beslutat att totalavkastningen i Premiesparfonden under löpande femårsperioder ska minst motsvara det kapitalvägda genomsnittet av övriga fonder som deltar i premiepensionssystemet, men med lägre risk. Sjunde AP-fondens styrelse har alltså utifrån ovan nämnda förarbeten definierat krav på låg risk i relation till övriga placeringar inom premiepensionssystemet. Eftersom de aktiva pensionsspararna inom premiepensionssystemet i dag har en hög aktieexponering har kravet om att ta hänsyn till risken för genomsnittet av dessa sparare medfört att även Premiesparfonden har en hög aktieexponering. Den 31 december 2008 var andelen aktierelaterade placeringar i Premiesparfonden 90 procent. Denna aktieexponering samt sammansättningen av den innebär att fonden är klassad som medelriskfond inom premiepensionssystemet. Eftersom det fastslagna målet för förvaltningen av Premiesparfonden - att relatera till de aktivas val - inte följer av lag utan är ett beslut som fattats av Sjunde AP-fonden kan målet ändras om Sjunde AP-fonden anser att risken hos de aktiva väljarna, av olika skäl, skulle bli för hög. Utredningen anser därför att det inte finns någon anledning att föreslå några regeländringar av detta skäl. Utredningen menar att det däremot skulle förhålla sig annorlunda om de aktiva pensionsspararna i stället skulle bli alltför försiktiga, något som diskuterades beträffande liknande pensionsval under 1990-talet, exempelvis i USA, och att i detta fall med den nuvarande restriktionen om låg risk skulle bli bindande på ett olyckligt sätt. Utredningen anser att detta exempel visar på att det nuvarande kravet på låg risk är mindre lämpligt. Premiepensionsutredningen anser att det är motiverat med en relativt hög andel aktier i vad den benämner premiepensionssystemets basalternativ, dvs. att ha relativt hög risk i basalternativet. Premiepensionen är en del av den allmänna ålderspensionen där inkomstpensionen utgör den större delen. Eftersom inkomstpensionen har låg risk kan premiepensionsplaceringarna ha en högre risk utan att den sammanlagda risken i ålderspensionen blir för hög. Valet av risknivå i förvalsalternativet är av central betydelse för den slutliga premiepensionen. För att uppnå en högre förväntad avkastning krävs i regel ett högre risktagande i form av högre risknivå. En låg risknivå innebär vanligen att även avkastningen är låg. Ett förvalsalternativ med låg risk kan resultera i låga pensioner från premiepensionssystemet för den betydande andel pensionssparare som inte gjort något aktivt val. Samtidigt kan ett val med alltför hög risknivå under ogynnsamma omständigheter resultera i utfall som ger mycket låga pensioner. Detta understryker vikten av en försiktig placeringsstrategi för förvalsalternativet, dock inte så försiktig att resultatet blir en onödigt låg pension. Utredningen anser att eftersom premiepensionen är en del av det allmänna ålderspensionssystemet och samtliga pensionssparare definitionsmässigt också har behållningar inom inkomstpensionssystemet är det naturligt att inkludera denna del i riskanalysen. Det gäller även garantipensionen. Pensionsspararen kan ha en riskexponering på annat håll än inom ålderspensionssystemet, t. ex. genom tjänstepensionssparande eller privata pensionssparande. Det kan därför hävdas att hänsyn borde tas till detta när allokeringen av Premiesparfonden bestäms. Utredningen vänder sig dock mot detta resonemang. För det första varierar dessa förhållanden kraftigt mellan individer. För det andra kan individen anpassa sitt eventuellt övriga sparande till det statliga pensionssystemet, vilket är en rimligare ansats än det omvända. För det tredje bör det statliga pensionssystemet inte förutsätta annat sparande. Utredningen stannar därför vid att vid val av risknivå i basalternativet, här förvalsalternativet, ska risken i den samlade allmänna ålderspensionen beaktas. Vi delar utredningens uppfattning och anser att risknivån i förvalsalternativet ska bestämmas i förhållande till hela den samlade ålderspensionen, inklusive inkomst- och garantipension. En följd av att risknivån i förvalsalternativet bestäms i förhållande till den samlade allmänna ålderspensionen är att det kommer, i större utsträckning än i dag, att utgöras av placeringar i aktier, dvs. risknivån kommer för de flesta åldersgrupper att vara högre än i Premiesparfonden. Risknivån i förvalsalternativet kommer sannolikt även att vara högre än risknivån i de generationsfonder som erbjuds av de privata förvaltarna. Det beror på att förvaltare i regel inte tar hänsyn till den samlade ålderspensionen när de fastställer risknivån i de generationsfonder som ingår deras produktutbud. Försäkringskassan anser det viktigt att basalternativet, dvs. förvalsalternativet, ger en god avkastning till låg risk. Vi anser dock att låg risk är ett relativt mått som är problematiskt att definiera, eftersom risknivån är beroende av placeringens tidshorisont. Den genomsnittliga tiden för en placerad krona i premiepensionssystemet är ca 33 år. Det är inte rimligt att den ska vara placerad med låg risk under hela den perioden, eftersom det sannolikt resulterar i en onödigt låg premiepension. Detta problem kan lösas genom att ha en differentierad risk beroende på pensionsspararens ålder, dvs. genom en generationsfondsprofil i förvalsalternativet. I en generationsfond följer risken pensionsspararens ålder. När det gäller denna riskbana är det lämpligt att den bestäms i förhållande till hela den samlade allmänna ålderspensionen, inklusive inkomst- och garantipension. Däremot är det inte möjligt att ta hänsyn till annat sparande. Risknivån i inkomst- och garantipensionen är relativt låg samtidigt som premiepensionskapitalet utgör en relativt liten andel av det allmänna totala ålderspensionskapitalet. Att lagfästa att risknivån ska vara låg i förvalsalternativet kan medföra onödigt låg premiepension och det kan inte anses vara i pensionsspararnas intresse. Vi delar därför utredningens uppfattning att det inte är i pensionsspararnas intresse att ha krav på låg risk i placeringarna av premiepensionsmedlen. Vi anser således att kravet på låg risk i lagstiftningen om förvalsalternativet bör tas bort. Utredningen föreslår att kravet på låg risk ersätts med en aktsamhetsprincip för Sjunde AP-fondens verksamhet. Aktsamhetsprincipen infördes i svensk rätt för förvaltning av tjänstepensioner fr.o.m. den 1 januari 2006 och gäller livförsäkringsbolags tjänstepensionsverksamhet, understödsföreningar och pensionsstiftelser. Förslagen baseras på EG:s tjänstepensionsdirektiv. Utredningen menar att det nuvarande kravet på låg risk i Premiesparfonden kan sägas vara en kvantitativ restriktion, även om begränsningen är satt i relation till risken som tas av andra aktörer och inte som en absolut nivå. Enligt utredningen bör aktsamhetsprincipen vara tillämplig på Sjunde AP-fondens verksamhet på en övergripande nivå. Det innebär att principen är styrande för Sjunde AP-fondens generationsfond och ställer ett kvalitetskrav på de processer som finns i investeringsverksamheten. Vidare menar utredningen att de avvägningar som Sjunde AP-fonden måste göra bör syfta till att anpassa investeringsverksamheten så att pensionsspararkollektivets behov tillgodoses på bästa sätt. Fördelen med att tillämpa aktsamhetsprincipen i stället för kravet på låg risk är att den är mer flexibel och kan anpassas till utvecklingen på de finansiella marknaderna. Principen är inte heller beroende av om privata aktörer fattar rationella beslut. Såsom Finansinspektionen har framfört i sitt remissvar är det dock inte självklart vad en aktsamhetsprincip skulle innebära för Sjunde AP-fondens förvaltning. Sjunde AP-fonden är snarast att jämföra med ett fondbolag och har inte samma typ av åtaganden som ett tjänstepensionsinstitut. Som Finansinspektionen påpekar skulle aktsamhetsprincipen också kräva att regeringen tar fram riktlinjer för placeringsverksamheten, vilket inte bedöms som lämpligt. Denna typ av tekniska frågor hanteras bäst av Sjunde AP-fonden själv som för ändamålet har erforderlig kompetens. Enligt utredningen är syftet med att införa aktsamhetsprincipen för Sjunde AP-fonden att pensionsspararkollektivets behov ska tillgodoses på bästa sätt. Detta krav finns redan angivet i lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) där målet för Sjunde AP-fondens verksamhet är att förvaltningen av premiepensionsmedlen uteslutande ska ske i pensionsspararnas intresse. Det är därför inte klart vad införandet av en aktsamhetsprincip skulle tillföra. Mot bakgrund av de tveksamheter som finns med aktsamhetsbegreppet i det här sammanhanget anser vi att aktsamhetsprincipen inte bör införas för Sjunde AP-fonden. Vad Svenska Kommunalpensionärernas Förbund anfört föranleder ingen annan bedömning. 6.3 Valbart förvalsalternativ Regeringens förslag: Förvalsalternativet ska vara öppet för aktivt val. Även de fonder som utgör komponenter i förvalsalternativet ska vara öppna för aktiva val. Premiepensionsutredningens förslag: Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag såtillvida att förvalsalternativet bör vara valbart. Utredningens förslag avviker dock från regeringens på så sätt att utredningen inte lämnar något förslag som innebär att eventuellt underliggande fonder ska kunna ingå i fondutbudet. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstansernas synpunkter på Premiepensionsmyndighetens förslag: Det stora flertalet av remissinstanserna tillstyrker förslaget att förvalsalternativet, eller basalternativet som utredningen kallar det, blir valbart inom premiepensionssystemet. Det är inte någon instans som motsätter sig förslaget. Premiepensionsmyndigheten (PPM) anser att de underliggande tillgångsslagsfonderna till förvalsalternativet ska vara valbara i premiepensionssystemet. De stordriftsfördelar som finns i upphandlingen av dessa fonder skulle då komma fler pensionssparare tillgodo utöver de som väljer förvalsalternativet. Sjunde AP-fonden menar också att de underliggande fonderna till förvalsalternativ bör vara öppna för fria val. Remissinstansernas synpunkter på promemorians förslag: Konkurrensverket avstyrker att förvalsalternativet ska kunna marknadsföras. Verket anser att förslaget skulle förstärka konkurrensfördelen för det statliga förvalsalternativet. Statskontoret menar att möjligheten för Sjunde AP-fonden att marknadsföra sina produkter medför en risk för att fonden kommer att utnyttja sin ställning som statlig myndighet och locka till sig sparare från fonder som kan väljas på fondtorget. Fondbolagens Förening, till vilken Svenska Bankföreningen ansluter sig, anser att vare sig PPM eller Sjunde AP-fonden ska särskilt satsa statliga medel för att marknadsföra enbart de statliga alternativen. Föreningen menar att informationen från statens sida måste vara konkurrensneutral. Skälen för regeringens förslag: Att Premiesparfonden inte är valbar följer av ett uttalande av riksdagen i samband med att Premievalsfonden inrättades (bet. 1999/2000:SfU6). Denna begränsning är alltså inte reglerad i lag. Det framgår av det ovan nämnda uttalandet att man ansåg att regeringen skulle återkomma i frågan om fondens valbarhet till riksdagen. Ett skäl till att Premiesparfonden inte är valbar skulle kunna vara att så många som möjligt ska göra ett aktivt val. Såsom Premiepensionsutredningen påpekar är det dock långt ifrån säkert att begränsningen uppnår detta syfte. Det kan vara så att många pensionssparare tvekar att göra ett aktivt val därför att man i så fall skulle spärra ut sig från Premiesparfonden för all framtid. Från det att fondval blev möjligt år 2000 och fram till slutet av 2008 har 58 procent av pensionsspararna någon gång gjort ett aktivt val. Den höga andelen förklaras av att två tredjedelar av pensionsspararna gjorde ett aktivt val år 2000. Därefter har andelen som gjort aktiva val vid inträdet i premiepensionssystemet minskat betydligt och uppgick till 1,6 procent både under 2007 och 2008 (inträde avser här det år då spararen för första gången själv får välja placeringsform för sina premiepensionsmedel). Det är relativt få av dem som gjort ett aktivt val som därefter fortsätter byta fonder i premiepensionsportföljen. Under 2008 gjorde 24 procent av spararna med egen vald portfölj fondbyten. Som Premiepensionsutredningen påpekar är det inte heller rimligt att ha ett mål som syftar till att maximera andelen pensionssparare som väljer att vara aktiva på fondtorget. Målet ska vara att pensionsspararna får en så bra premiepension som möjligt. Det är inte skäligt att förhindra en pensionssparare att göra ett aktivt val av förvalsalternativet om denne, efter analys, konstaterat att alternativets riskprofil, låga avgifter och förvaltning är det som passar spararen bäst. Som utredningen lyfter fram är det önskvärt att pensionsspararna erbjuds produkter som är avpassade efter spararnas kunskapsnivå och engagemang. Det är därför inte heller rimligt att en person, som en gång gjort ett aktivt val, hindras från att gå tillbaka till förvalsalternativet. Han eller hon kan av olika skäl ha överskattat sin kunskap vid valtillfället, eller önskar av olika skäl vara mindre aktiv i framtiden. Detta kan vara motiverat t.ex. av en förändrad livssituation. Ännu orimligare blir begränsningen om man beaktar att förvalsalternativet övergår till att ha en generationsfondsprofil. Den pensionssparare som tidigare inte har ansett att förvalsalternativets allokering varit optimal och därför gjort ett aktivt val, skulle då vara utspärrad från detta alternativ trots att detta nya alternativ kanske skulle passa denne väl. Mot bakgrund av det ovan nämnda anser vi att förvalsalternativet bör vara valbart för pensionsspararna och utgöra ett alternativ i premiepensionssystemet för de sparare som inte vill eller har möjlighet att vara aktiva i förvaltningen av sitt premiepensionskapital. Eventuella underliggande fonder bör vara valbara på fondtorget. Det innebär att de stordriftsfördelar som finns i förvaltningen kommer pensionsspararna tillgodo. Det medför dessutom en ökad konkurrens och en kostnadspress på de privata fondförvaltarna. Det i sin tur minskar kostnaderna även för pensionssparare som önskar ha sina medel förvaltade av privata fondbolag. Förvalsalternativet och de eventuellt underliggande fonderna ska enbart vara möjliga att spara i inom ramen för premiepensionssystemet. De ska således inte finnas att tillgå på en öppna fondmarknaden. Oberoende av hur Sjunde AP-fonden väljer att utforma förvalsalternativet ska eventuella underliggande fonder leva upp till samma krav som övriga fonder på fondtorget. Det är viktigt att det råder konkurrensneutralitet mellan dessa fonder och de fonder som de privata fondbolagen tillhandahåller i premiepensionssystemet. Eftersom s.k. specialfonder inte är tillåtna i premiepensionssystemet kan en fond inte uteslutande bestå av placeringar i private equity och hedgefonder, utan sådana tillgångsslag får bara delvis ingå i fonden. Som nämnts i avsnitt 6.1 ska Sjunde AP-fonden vid val av modell för förvalsalternativet ta hänsyn till behovet av att uppnå kostnadseffektivitet när det gäller samordningen med de kostnadseffektiva placeringsalternativen. I samband med att regeringen föreslog att dåvarande sjunde fondstyrelsen inom Allmänna pensionsfonden skulle förvalta Premievalsfonden även för dem som aktivt valt just den förvaltaren, uttalade regeringen att det var angeläget att kostnader som uppkommer på grund av marknadsföring är anpassade till de intäkter som genereras från de aktiva väljarna och anmärkte att fondstyrelsens marknadsföring endast får avse förvaltningen för de aktiva väljarna (prop. 1999/2000:12 s.16 och betänkandet 1999/2000:SfU6). Eftersom förvalsalternativet, dvs. det alternativ som ersätter den nuvarande Premiesparfonden, nu ska kunna aktivt väljas av pensionsspararna finns det inte längre några skäl att begränsa Sjunde AP-fondens möjligheter att marknadsföra sina produkter (jfr prop. 1999/2000:12 s.16). Det är dock alltjämt väsentligt att det inte förekommer någon korssubventionering mellan väljar- respektive icke-väljarkollektiven när det gäller kostnaderna för marknadsföringen. Vi delar inte Konkurrensverkets bedömning att förslaget skulle ge staten konkurrensfördelar. Enligt vår mening bör utgångspunkten vara att staten genom Sjunde AP-fonden ska ha samma möjligheter till marknadsföring av sina alternativ som de privata aktörerna har. I ett statligt pensionssystem måste det dessutom anses vara rimligt att staten ges möjlighet att introducera och erbjuda alternativ som är anpassade efter pensionsspararnas kunskaper och engagemang för att förvalta premiepensionen. Staten måste därmed ha inte bara möjlighet utan även skyldighet att informera om de nya statliga alternativen. Det gäller såväl det valbara förvalsalternativet som de kostnadseffektiva placeringsalternativ som redogörs för i avsnitt 6.4. Gränsen mellan information om tillgängliga alternativ och marknadsföring kan vara svår att dra i praktiken och med tanke på syftet bakom de valbara statliga alternativen vore det olämpligt om staten genom skrivningar i äldre förarbeten skulle vara förhindrad att ge den information som kan komma att behövas för att pensionsspararna ska kunna ta tillvara sin rätt i premiepensionssystemet. Vad som anförts av Konkurrensverket, Statskontoret, Fondbolagens Förening och Svenska Bankföreningen föranleder ingen annan bedömning. 6.4 Statliga placeringsalternativ med olika riskprofil Regeringens förslag: Sjunde AP-fonden ska, utöver förvalsalternativ, tillhandahålla placeringsalternativ med skilda riskprofiler och god kostnadseffektivitet. Regeringens bedömning: Det bör finnas minst tre men högst tio sådana placeringsalternativ. Premiepensionsutredningens förslag: Utredningen lämnar inte något förslag som innebär att Sjunde AP-fonden ska tillhandahålla kostnadseffektiva placeringsalternativ med olika riskprofil. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstansernas synpunkter på promemorians förslag: Riksbanken, Riksgäldskontoret, Försäkringskassan, Konsumentverket, Premiepensionsmyndigheten (PPM) till vilka Pensionsmyndighetsutredningen hänvisar, Statens Pensionsverk, Tredje AP-fonden, Sjunde AP-fonden, Privattjänstemannakartellen (PTK), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), och Sveriges Pensionärsförbund och Svenska Kommunalpensionärernas Förbund tillstyrker förslaget. Sveriges Pensionärers Riksförbund tillstyrker förslaget om införande av kostnadseffektiva placeringsalternativ i kombination med stora informationsinsatser till pensionsspararna om möjligheterna att även välja bland dessa placeringsalternativ. Sveriges Aktiesparares Riksförbund tillstyrker förslaget, men anser att införandet måste kompletteras med avsevärda utbildningsinsatser. Ekonomistyrningsverket, Skatteverket och Pensionärernas Riksorganisation har inga invändningar mot förslaget. Försäkringskassan anser att antalet kostnadseffektiva placeringsalternativ bör vara tre till fem stycken och Tredje AP-fonden menar att intervallet tre till tio stycken kan vara för brett. Försäkringskassan påpekar att informationsinsatser generellt har begränsade effekter på investeringsval, och att vad som däremot är av stor betydelse för hur individer väljer är hur informationen presenteras på myndighetens websida. Arbetsgivarverket, Statskontoret, Statistiska centralbyrån, Sjätte AP-fonden och Första AP-fonden har inga synpunkter på förslaget. Statskontoret anser dock att frågan kring vilket ansvar staten har för placeringsråd avseende de kostnadseffektiva placeringsalternativen behöver utredas ytterligare. Statskontoret anser att även frågan om uppgiftsfördelningen mellan blivande Pensionsmyndigheten och Sjunde AP-fonden bör tydliggöras ytterligare. Svenskt Näringsliv är positiva till förslaget i sig, men avstyrker att Sjunde AP-fonden ska ta fram de kostnadseffektiva placeringsalternativen. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) tillstyrker förslaget, men anser att de kostnadseffektiva placeringsalternativenska tas fram och förvaltas av den som på objektiva grunder är bäst lämpad att åta sig detta ansvar gentemot pensionsspararna som denna förvaltning innebär. Konkurrensverket anser att de argument som hittills framkommit inte är tillräckliga för att motivera den undanträngning av privata aktörer som riskerar att bli effekten om förslaget införs. Verket avstyrker att de kostnadseffektiva placeringsalternativen, i det fall att de genomförs, ska få en positiv särbehandling jämfört med andra fonder inom premiepensionssystemet. Fondbolagens Förening, till vilken Svenska Bankföreningen ansluter sig, och Spiltan Fonder AB avstyrker förslaget. Fondbolagens Förening anser att förslaget om att Premiesparfonden ska läggas ner och ersättas av generationsfonder som också bli valbara är en tillräcklig åtgärd, och att det blir förvirrande för spararna med en helt ny, annorlunda konstruktion i systemet utanför fondtorget. Föreningen anser att Pensionsmyndighetens informations- och beslutsstöd bör utvecklas vidare. När det gäller denna fråga anför även Sveriges Aktiesparares Riksförbund att ytterligare resurser måste satsas på information, utbildning och beslutsstöd. Enligt Fondbolagens Förening innebär förslaget att staten får en ökad roll som marknadsaktör, som också innebär att konkurrensneutraliteten med de privata alternativen rubbas. Spiltan Fonder AB menar att förslaget på sikt utgör ett hot mot fondtorget. Spiltan Fonder menar vidare att PPM i egenskap av statlig myndighet måste vara objektiv och inte lyfta fram enbart de kostnadseffektiva placeringsalternativen. Finansinspektionen och Landsorganisationen i Sverige (LO) tar inte uttrycklig ställning till förslaget. Finansinspektionen anser det vara angeläget att informationen om de statliga alternativen inte drar bort uppmärksamheten från de många andra alternativ en pensionssparare kan ha. Bakgrund: Som komplettering och utveckling av premiepensionsutredningens förslag gav regeringen PPM i uppdrag att bl.a. redovisa hur premiepensionssystemet kan kompletteras med ett begränsat antal kostnadseffektiva placeringsalternativ med olika tillgångsfördelning, dvs. olika risknivå.. Förslaget skulle redovisas efter samråd med Sjunde AP-fonden. Enligt förslaget i PPM:s rapport, Förslag till ändringar i premiepensionssystemet (Fi2006/397), skulle staten ansvara för fördelningen mellan tillgångsslag (allokering), val av förvaltare samt skötsel av uppföljningen. Pensionsspararen skulle endast behöva ta ställning till vilken risknivå han eller hon föredrar. Tanken med förslaget är att produkten ska passa de sparare som vill välja risknivå för sitt premiepensionssparande, men som saknar kunskap eller engagemang för att sätta samman en portfölj som matchar deras riskprofil och därefter aktivt underhålla portföljen. På så sätt förbättras valsituationen för pensionsspararna inom premiepensionssystemet samtidigt som risken för systematiskt dåliga utfall på grund av okunskap minskar. PPM ansåg att pensionsspararna skulle använda sig av en vidareutveckling av PPM:s webb-baserade beslutstöd, PPM-Lotsen, för att få hjälp med att välja risknivå. Därefter skulle PPM-Lotsen även föreslå lämplig fondsammansättning, dvs. lämplig placeringsportfölj. Enligt PPM var det en fördel att utforma portföljerna i enlighet med PPM-Lotsen eftersom det skulle ge konsistens i statens råd om tillgångsallokering inom premiepensionssystemet. De råd som ges via PPM-Lotsen om bl.a. risknivå i premiepensionsportföljen skulle utvecklas till att även omfatta val av fonder och uppföljning av förvaltningen. En annan fördel enligt PPM var att pensionsspararen inom ramen för PPM-Lotsen skulle ges en bild över portföljens avkastning och risk. Enligt PPM skulle myndighetens uppdrag vara att sätta samman de kostnadseffektiva placeringsalternativen med hjälp av de valbara fonder som ingår i premiepensionssystemet. Genom att utnyttja stordriftsfördelarna inom premiepensionssystemet skulle kostnaden för dessa portföljer kunna hållas nere. Sjunde AP-fonden bedömde för sin del att frågan om vem som skulle ansvara för allokeringen var för tidigt väckt. Fonden ansåg att beslut om att produkten ska införas borde tas innan ställning togs i denna fråga. Fonden var tveksam till värdet av att tvinga dem som ska välja de kostnadseffektiva placeringsportföljerna att gå genom PPM-Lotsen. Sjunde AP-fonden menade att fördelarna av konsistent vägledning inte skulle överdrivas, eftersom PPM-Lotsen hittills utnyttjats i begränsad omfattning. Sjunde AP-Fonden ansåg att portföljerna i stället borde finnas tillgängliga för direkta val på fondtorget samt särskilt lyftas fram i PPM:s information som en särskild produkt. Den hearing som hölls om Premiepensionsutredningens betänkande omfattade även PPM:s regeringsuppdrag, se avsnitt 3. Det framfördes inga negativa synpunkter på PPM:s förslag om kostnadseffektiva placeringsalternativ vid denna hearing. Skälen för regeringens förslag: En majoritet av remissinstanserna stödjer förslaget om att införa statliga placeringsalternativ med skilda riskprofiler och god kostnadseffektivitet. Genom att använda konstruktionen av det statliga förvalsalternativet för att även erbjuda möjligheten att välja skilda riskprofiler så ökar valfriheten för de som vill ha en statlig förvaltning av premiepensionsmedlen. De valbara statliga placeringsalternativen ska vara tydligt skilda från de privata alternativ som erbjuds på fondtorget. Genom samordningen av de statliga alternativen utnyttjas stordriftsfördelar och placeringsalternativen blir mycket kostnadseffektiva. I utbudet på fondtorget inom premiepensionssystemet ingår närmare 800 fonder som pensionsspararna kan välja mellan när de ska placera sina premiepensionsmedel. Utvecklingen de senaste åren är att alltfler sparare anlitar förvaltnings- eller rådgivningsföretag för att få hjälp med denna pensionsplacering. Vissa av dessa företag erbjuder även att göra fondbyten för pensionsspararens räkning. Företagens avgifter, särskilt för placeringstjänsterna, är i dag ofta väsentligt högre än PPM:s och fondbolagens avgifter tillsammans. Företagens avgifter betalas direkt av den enskilde pensionsspararen och inte via premiepensionskontot. Om avgifterna inte uppvägs av en högre avkastning, kommer de att ha en betydande negativ effekt på individens konsumtionsutrymme som pensionär. Det beror på att individen, i stället för att betala avgifter till förvaltningsföretagen, skulle kunna spara motsvarande belopp för att konsumera under pensionstiden. Ett vanligt belopp som företagen tar för sina tjänster är ca 500 kronor per år. Det motsvarar ca 1,2 procent av den genomsnittliga behållningen på premiepensionskontot (ca 42 000 kronor). Företagstjänsten behöver alltså generera en meravkastning på 1,2 procent per år för att spararen med genomsnittlig behållning ska få tillbaka kostnaderna för tjänsten. Att marknaden för förvaltningstjänster växer snabbt kan ses som ett tecken på att premiepensionssystemet inte är anpassat till pensionsspararnas förutsättningar att själva hantera premiepensionsportföljen. Vårt förslag syftar till att anpassa premiepensionssystemet till spararnas kunskap och engagemang och utgör på så sätt ett komplement till förvaltnings- och rådgivningsföretagen. Vår uppfattning är att det är i pensionsspararnas intresse att staten erbjuder möjligheten att förändra sin riskprofil utöver förvalsalternativet. Det underlättar för de pensionssparare som vill göra ett aktivt val, men som har svårt att sätta samman en portfölj som matchar deras riskprofil samt underhålla portföljen över tid. Det ska således vara möjligt att bland de statliga alternativen välja en annan risknivå än den i förvalsalternativet. Spararnas valsituation ska alltså förenklas. På så sätt reduceras också risken för systematiskt dåliga utfall av placeringar på grund av okunskap. Genom att utnyttja stordriftsfördelar kan kostnaderna hållas nere. När det gäller det som anförts av Konkurrensverket, Statskontoret, Fondbolagens Förening, Svenska Bankföreningen och Spiltan Fonder AB är det viktigt att klargöra att syftet med förslaget inte är att tränga undan de privata alternativen. Det föreslås inga ändringar när det gäller fondtorget Som redogörs för i avsnitt 5.1 håller PPM dessutom på att utveckla myndighetens IT-system så att pensionsspararna ska kunna få information om sin premiepension via privata aktörers hemsidor. Det som föreslås här är en vidareutveckling av de statliga alternativen i det obligatoriska premiepensionssystemet. Premiepensionssystemet är ingen traditionell konkurrensutsatt marknad, även om de privata aktörerna fyller en viktig roll i systemet. Statens intressen i systemet styrs inte av någon önskan om konkurrensfördelar gentemot den privata fondmarknaden, utan att systemet som helhet ska vara så bra anpassat som möjligt till pensionsspararnas förutsättningar Det är viktigt att gentemot pensionsspararen tydliggöra å ena sidan de statliga alternativen och å andra sidan det privata utbudet av alternativ på fondtorget. På fondtorget är det viktigt att konkurrensneutralitet råder mellan de olika placeringsalternativen. Att låta någon annan än staten ansvara för tillhandahållandet av färdiga portföljalternativ vid sidan av fondtorget skulle innebära en genomgripande omstöpning av premiepensionssystemet. I likhet med Tjänstemännens Centralorganisation anser vi att det är staten, som introducerar produkten, som har det yttersta ansvaret för att allokering och förvaltning sköts på ett bra sätt. Vad Svenskt Näringsliv, Fondbolagens Förening, Svenska Bankföreningen och LRF har anfört om möjligheten för de privata aktörerna att tillhandahålla kostnadseffektiva placeringsalternativ föranleder ingen annan bedömning. De statliga placeringsalternativen med olika riskprofil bör inte vara valbara på fondtorget. Pensionsspararna bör vara medvetna om att dessa på samma sätt som förvalsalternativet är statliga placeringsalternativ. Det är ett skäl till att vi inte håller med PPM om att PPM-Lotsen ska användas i detta sammanhang. PPM-Lotsen bör vara ett verktyg för de sparare som vill vara aktiva på fondtorget. I stället bör Sjunde AP-fonden ansvara för tillhandahållandet av placeringsalternativ med olika risknivå. Det bör understrykas att det inte finns någonting i förslaget som hindrar Sjunde AP-fonden från att anlita privata aktörer som underleverantörer inom ramen för fondens uppdrag att tillhandahålla förvalsalternativ och kostnadseffektiva placeringsalternativ. Sjunde AP-fonden upphandlar i dag ca 78 procent av förvaltningen av Premiesparfonden och Premievalsfonden. Vi bedömer att antalet placeringsalternativ inte ska vara för stort eftersom valet då försvåras och risken för att spararen avstår att välja ökar. Antalet alternativ bör dock vara minst tre för att ge tillräcklig valfrihet, men antalet bör inte överstiga tio eftersom fler valalternativ riskerar att försvåra valet. I t.ex. de frivilliga tjänstepensionslösningarna 401(k) som erbjuds förvärvsarbetare i USA, kan de som är anslutna till systemet välja mellan sex olika placeringsalternativ. Försäkringskassan anser att antalet alternativ bör begränsas till mellan tre och fem. Det saknas skäl att ifrågasätta Försäkringskassans bedömning. Regeringen vill dock inte redan nu lägga fast ett intervall som senare kan komma att visa sig vara alltför smalt. Mot bakgrund av det som anförts av bl.a. Statskontoret vill vi understryka att vare sig Sjunde AP-fonden eller Pensionsmyndigheten ska ägna sig åt någon form av direkt eller indirekt rådgivning till pensionsspararna om valet mellan statliga respektive privata alternativ. Inte heller ska det förekomma någon individualiserad rådgivning kring valet mellan de olika statliga alternativen, eller valet av risknivå. Här hänvisas även till det som har anförts beträffande information och marknadsföring i avsnitt 6.3. När det gäller den närmare uppgiftsfördelningen mellan Pensionsmyndigheten och Sjunde AP-fonden kan följande konstateras. Som framgått ankommer det på Sjunde AP-fonden att närmare utforma förvalsalternativet och möjligheten att själv välja riskprofil. Pensionsmyndighetens uppgift består i att - inom ramen för administrationen av premiepensionssystemet - överföra medel till fonderna baserat på pensionsspararens val. I det fall pensionsspararen inte har gjort något aktivt val ska medlen placeras i förvalsalternativet. Hur denna fördelning närmare ska gå till är beroende av vilken modell för förvalsalternativet som Sjunde AP-fonden bestämmer sig för (jfr avsnitt 6.1). År 2000 gjorde ca två tredjedelar av pensionsspararna ett aktivt val. Den höga andelen pensionssparare kan sannolikt förklaras av att en omfattande informationskampanj genomfördes i syfte att så många som möjligt skulle välja en egen portfölj. Samtidigt var det massmediala intresset för valet stort. Dessutom bestod det pensionskapital som skulle placeras av ackumulerade pensionsrätter för åren 1995-1998 (avsättningar till premiepensionssystemet påbörjades 1995 då systemet infördes). Sammantaget påverkade detta troligen en stor del av pensionsspararna att göra ett aktivt val och välja en egen portfölj. Som framgår av avsnitt 5.2 har andelen som väljer en egen portfölj vid inträdet minskat över tid. Det är en markant mindre andel aktiva förstagångsväljare år 2007 och 2008. En förklaring till den markant minskade aktiviteten hos förstagångsväljarna kan vara att PPM, såsom nämnts tidigare, har ändrat kommunikationsstrategi gentemot denna grupp av sparare. I stället för att få material hemskickat får nyspararna information om att de kan beställa valblankett och fondkatalog från PPM via kundservice eller på PPM:s hemsida. Mot bakgrund av dessa erfarenheter, och i likhet med Sveriges Pensionärers Riksförbund, gör vi bedömningen att en större informationsinsats bör genomföras för att nå ut till samtliga pensionssparare om möjligheterna att välja förvalsalternativet och färdiga placeringsalternativ med olika riskprofil som alternativ till fondtorget. Här hänvisas även till avsnitt 9.1. Vi delar emellertid också Försäkringskassans bedömning att det är viktigt hur informationen presenteras på myndighetens websida. 6.5 Premievalsfonden Regeringens förslag: Premievalsfonden ska läggas ned. Pensionsmedlen i Premievalsfonden ska föras över till fondtorget enligt den ordning som tillämpas när en fond avregistreras i premiepensionssystemet. Premiepensionsutredningens förslag: Utredningens förslag överensstämmer med regeringens förslag såtillvida att Premievalsfonden bör läggas ned. Utredningens förslag avviker från regeringens på så sätt att utredningen föreslår att medlen i den nedlagda Premievalsfonden bör föras över till de fonder som Sjunde AP-fonden beslutar. Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna motsätter sig utredningens förslag om att Premievalsfonden läggs ned. Däremot motsätter sig Sjunde AP-fonden utredningens förslag om att medlen i den nedlagda Premievalsfonden ska föras över till de fonder som Sjunde AP-fonden beslutar. De anser att de sparare som har valt Premievalsfonden ska erbjudas möjligheten att göra ett nytt aktivt val. De som då avstår från att göra ett aktivt val får sina premiepensionsmedel placerade i basalternativet. Bakgrund: När en fond läggs ned eller av något annat skäl avregistreras från premiepensionssystemet underrättas pensionsspararen om att fonden kommer att utgå ur systemets fondutbud och uppmanas att göra ett nytt val. Om inte spararen gör detta val placerar PPM spararens medel i Premiesparfonden, under förutsättning att den tidigare förvaltaren inte kan erbjuda en likvärdig fond som den nedlagda fonden. Skälen för regeringens förslag: Premievalsfonden infördes för de pensionssparare som vill göra ett aktivt val men som av en eller annan anledning vill ha staten som förvaltare. Premievalsfonden väljs via fondtorget i konkurrens med de privata fonderna. Behovet av Premievalsfonden bortfaller då det nu blir möjligt att välja till och från såväl de statliga som de privata alternativen. Premiepensionsutredningen diskuterar en alternativ lösning till att Premievalsfonden läggs ned. Den innebär att Premievalsfonden slås samman med systemets förvalsalternativ. Utredningen kommer dock fram till att problem skulle uppstå, eftersom Premievalsfonden är klassad som en globalfond i PPM:s fondutbud. Många sparare kan ha valt fonden som en del av en fondportfölj där fonder med andra tillgångsslag ingår. Att för dessa individer ersätta en globalfondsexponering med en generationsfondsprofil är inte någon bra lösning, eftersom de skulle kunna få en annan exponering än som var avsikten i det ursprungliga valet. Utredningen föreslår i stället att PPM överför medlen i Premievalsfonden till de fonder som Sjunde AP-fonden anser lämpliga och efter en fördelning som Sjunde AP-fonden bestämt. Som Sjunde AP-fonden fört fram finns inte skäl att frångå den ordning som normalt tillämpas när en valbar fond i premiepensionssystemet avregistreras. Denna ordning bör därför tillämpas när Premievalsfonden läggs ned. Tidpunkten för nedläggningen av Premievalsfonden bör sammanfalla med att de nya valbara statliga alternativen i premiepensionssystemet öppnas för aktiva val. 7 Fondbytesavgift och utbudsbegränsande verktyg 7.1 Fondbytesavgift Regeringens förslag: Premiepensionsmyndigheten ska få ta ut särskilda avgifter från pensionssparare som genomför fondbyte. Avgifterna ska disponeras av myndigheten. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om uttaget av avgifter. Premiepensionsutredningens bedömning: Utredningen anser att PPM redan med stöd av gällande regler kan begära att regeringen meddelar föreskrifter om fondbytesavgift. Promemorians förslag: överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstansernas synpunkter på promemorians förslag: Riksbanken, Riksgäldskontoret, Premiepensionsmyndigheten (PPM) till vilken Pensionsmyndighetsutredningen hänvisar, Finansinspektionen, Skatteverket, Tredje AP-fonden, Sjunde AP-fonden, Ekonomistyrningsverket, Landsorganisationen i Sverige (LO), Pensionärernas Riksorganisation, Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Sveriges Pensionärsförbund, Sveriges Pensionärers Riksförbund och Spiltan Fonder AB tillstyrker förslaget eller har inga invändningar. Fondbolagens förening till vilken Svenska Bankföreningen ansluter sig, tillstyrker att Pensionsmyndigheten får en möjlighet att införa fondbytesavgifter med syfte att beivra korttidshandel. Tillstyrkandet betyder dock inte att föreningen tar ställning för att fondbytesavgifter ska införas, eftersom det finns både för- och nackdelar med sådana avgifter som måste analyseras noggrant. Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) anser att en avgift kan vara motiverad av det skälet att hela pensionsspararkollektivet annars får stå för kostnader orsakade av ett mindre antal sparares frekventa fondbyten. Arbetsgivarverket, Statens Pensionsverk, Statistiska centralbyrån, Första AP-fonden och Sjätte AP-fonden har inga synpunkter. Konkurrensverket har inga principiella invändningar mot en fondbytesavgift men anser att regeringen ska besluta om de grunder och principer som en avgift ska baseras på samt besluta om antalet fria byten. Svenskt Näringsliv är inte principiellt emot att någon form av avgift införs, men menar att de bärande tankarna med pensionsreformen var att den enskilde spararen skulle ta ett aktivt intresse för sin pension, vilket innebär att man över tiden kan behöva göra förändringar av sina placeringar. Att införa begränsningar, eller vad som kan upplevas som begränsningar, måste enligt Svenskt Näringsliv göras med stor försiktighet och efter noggrant övervägande. Försäkringskassan anser att det i grunden är positivt att premiepensionsspararna viktar om sin fondportfölj för att behålla en jämn riskprofil. Om en avgift på omplaceringar skulle införas finns det enligt Försäkringskassan en risk för att ännu färre än i dag underhåller sin riskprofil, vilket talar emot att en avgift införs för omplaceringar. Att en liten del av spararkollektivet står för en mycket stor del av omplaceringarna talar däremot för ett införande av en avgift på omplaceringar. Konsumentverket avstyrker förslaget om fondbytesavgift med hänsyn till att det är pensionsspararna som bär den finansiella risken för placeringarna. De pensionssparare som vill ändra sammansättningen i sin fondportfölj ska därför kunna göra detta utan att drabbas av en avgift. Om en fondbytesavgift införs anser Konsumentverket att avgiften inte bör vara konstruerad så att den motverkar pensionsspararens berättigade intresse av att regelbundet se över sitt sparande. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) anser att utgångspunkten bör vara att fondbyten ska vara avgiftsfria. Om det är nödvändigt att påföra spararna avgifter för att beivra korttidshandel bör ett antal fria byten kunna göras. Sveriges Aktiesparares Riksförbund har invändningar mot att införa avgifter för fondbyten då det leder till en potentiell inlåsning i dåligt presterande fonder. Svenska Kommunalpensionärernas Förbund anser att möjligheten att införa en fondbytesavgift är en rimlig avvägning mellan intresset att varje enskild pensionssparare ska kunna byta fonder utan besvär utifrån motiverade val och att varje enskild premiepensionssparare ska stå för sina egna kostnader. Flertalet av de remissinstanser som yttrat sig har synpunkter kring den närmare konstruktionen av en fondbytesavgift. Bland instanserna finns olika uppfattning när gäller bl.a. hur många fondbyten som bör vara avgiftsfria och vilka frågor som bör vara reglerade i lag. En synpunkt som framkommer i flera remissyttranden är att premiepensionens konstruktion är sådan att fondbyten i viss omfattning bör vara avgiftsfria. Samtidigt anser flera remissinstanser att mer frekventa byten inte bör bäras av kollektivet. Bakgrund: I den utredning som låg till grund för införandet av premiepensionssystemet fanns förslag om att fondbyte skulle bekostas av den försäkrade genom att kostnaden för bytet skulle dras av från tillgodohavandet på hans premiepensionskonto (SOU 1997:131). Någon bestämmelse om fondbytesavgift infördes emellertid inte i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Regeringen anförde i propositionen att det bör övervägas om den som vill byta fond själv ska betala de kostnader som är förknippade med bytet, men att en sådan ordning kunde hämma konkurrensen mellan förvaltarna och tynga det datatekniska systemet. Vidare anfördes att det bl.a. fanns skäl att undersöka möjligheterna till en större flexibilitet i uttaget. Regeringen ansåg att frågan om avgift vid byte bör undersökas närmare för att senare regleras i regeringsförordning. Som ett led i kompletteringen och utvecklingen av Premiepensionsutredningens betänkande fick PPM i uppdrag av regeringen att redovisa förslag till ändringar i premiepensionssystemet som bl.a. avsåg att uppskatta kostnader som uppkommer hos myndigheten vid byte av fond. I den skrivelse som PPM lämnade till regeringen redogör myndigheten för att kostnaden för byte av fond beräknas uppgå till ca 20 kr per byte (år 2006), varav tre fjärdedelar är att hänföra till fasta kostnader och en fjärdedel till rörliga kostnader. Eftersom PPM råder pensionsspararna att se över sin pensionsportfölj ett par gånger per år vill PPM inte införa en generell fondbytesavgift utan förordar att en avgift vid korttidshandel införs. PPM föreslår att en avgiften tas ut på byten som utförs mindre än 90 dagar från det senast lagda bytet. Detta skulle innebära att pensionsspararna har fyra fria byten per år. PPM förordar en fast avgift framför en avgift i procent, eftersom en sådan avgift skulle vara mer lättförståelig för pensionsspararna samt att en fast avgift är att föredra ur administrationssynpunkt. PPM har i sitt remissyttrande över förslaget i den lagrådsremiss som ligger till grund för propositionen pekat på att den analys som tidigare har gjorts av PPM grundas på förhållanden under år 2006. Sedan dess har förutsättningarna förändrats i flera avseenden, t.ex. vad avser ökningen av antalet fondbyten, förvaltningsföretagens tillväxt samt kostnadernas storlek och fördelning mellan fasta och rörliga kostnader. Enligt PPM är det därför nödvändigt att göra en förnyad analys. Skälen för regeringens förslag: I likhet med flertalet remissinstanser anser vi att det finns skäl att möjliggöra ett uttag av avgift för i vart fall vissa fondbyten. I dag slås kostnaderna för fondbyte ut på hela pensionsspararkollektivet genom den årliga avgiften som belastar premiepensionskontona. Genom en fondbytesavgift skulle en rättvisare fördelning kunna ske av de kostnader som uppkommer vid fondbyten. De pensionssparare som utför frekventa fondbyten skulle till större del få stå för de kostnader som är förknippade med deras fondbyten. Det innebär i princip att den årliga avgiften som betalas av alla sparare kan vara något lägre. Uttag av avgifter medför dock administrativa kostnader som måste vägas mot de intäkter som erhålls. Därför bör PPM få bestämma om avgift från de pensionssparare som genomför byten ska tas ut. I likhet med flera remissinstanser anser vi att en avgift inte bör vara konstruerad så att den motverkar pensionsspararnas berättigade intresse av att regelbundet se över sitt sparande. En väl avvägd avgiftskonstruktion bör vara till gagn för hela pensionsspararkollektivet och ligga i linje med marknaden i övrigt. Den närmare avgiftskonstruktionen bör inte regleras i lag, utan i föreskrifter på lägre nivå. I likhet med vad som gäller för övriga avgifter som tas ut för PPM:s kostnader för skötsel av premiepensionssystemet ska avgifterna disponeras av myndigheten. Det går inte att objektivt fastställa hur många fondbyten som är berättigade för att möjliggöra en effektiv förvaltning av premiepensionssparandet. Behovet av att genomföra fondbyten torde också variera över tid. Det kan vidare finnas skäl att skilja mellan fondbyten som har sin grund i s.k. rebalansering och andra fondbyten. Vad som nyss sagts innebär enligt vår mening att det inte är lämpligt att nu i lag slå fast ett visst antal "avgiftsfria" fondbyten. Den närmare avgiftskonstruktionen bör dock regleras i föreskrifter på lägre nivå. Vi delar PPM:s uppfattning att det bör göras en förnyad analys av hur den närmare avgiftskonstruktionen bör vara utformad. En sådan analys bör göras i samband med att föreskrifterna på lägre nivå tas fram. Avgiften måste vara konstruerad på ett sätt som beaktar pensionsspararnas berättigade intresse av att regelbundet se över sitt sparande, samtidigt som den också beaktar kollektivets intresse av en skälig fördelning av kostnaderna för fondbyten. Hänsyn måste naturligtvis tas till administrativa kostnader för uppbyggnad och hantering av avgiftsuttaget, liksom eventuella kostnader för fördelning av inkomna medel på kollektivet. 7.2 Verktyg för att påverka fondutbudet Regeringens bedömning: Nya verktyg för PPM som enbart syftar till att minska fondutbudet bör inte införas. Premiepensionsutredningens förslag: Utredningen föreslår att PPM får nya verktyg för att reducera fondutbudet på PPM:s fondtorg. De verktyg som föreslås är följande. PPM bör får ta ut en årsavgift för varje fond som finns registrerad hos myndigheten samt bestämma en tidsgräns inom vilken en fond ska ha uppnått en viss marknadsandel. Fonder som inte klarar tidsgränsen bör utgå ur sortimentet. Remissinstanserna: Av de remissinstanser som inkommit med svar avstår sju instanser från att lämna yttrande medan sexton instanser inte tar upp denna fråga eller inte har några synpunkter. Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Kooperativa Förbundet, Lantbrukarnas Riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) och Sveriges pensionärsförbund tillstyrker utredningens förslag. Premiepensionsmyndigheten (PPM), Pensionärernas Riksorganisation, Förhandlings- och samverkansrådet PTK, Riksgäldskontoret och Svenska Kommunalpensionärernas Förbund menar att utredningens förslag inte är tillräckligt långtgående. Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) och Sjunde AP-fonden delar utredningens uppfattning att ett minskat fondutbud sannolikt får en positiv effekt på pensionsspararnas möjlighet till att överblicka utbudet. TCO ifrågasätter dock de av utredningen föreslagna verktygen. Sjunde AP-fonden anser att problemet med fondutbudet bör utredas ytterligare i den fortsatta beredningen. Statskontoret efterlyser ett bättre analysunderlag för att ha någon uppfattning huruvida ett reducerat fondutbud kommer att ha de positiva effekter som utredningen framhåller. Konsumentverket, Seligson & Co och Stockholms Handelskammare anser att det kan finnas skäl att vidta åtgärder i syfte att minska antalet fonder på fondtorget. Samtidigt framhåller de att det är viktigt att konkurrensen inte påverkas negativt och ifrågasätter de utbudsbegränsande verktyg som utredningen förslår. Riksbanken ifrågasätter starkt utredningens förslag om att införa kvantitativa och kvalitativa krav för fonder som ska delta i systemet. Riksbanken menar att en reducering av antalet fonder från 700 till 100-200 inte gör det påtagligt lättare att välja fond och därför inte minskar risken för systematiskt dåliga utfall. Det finns risk för att kvantitativa krav, t.ex. marknadsandelskrav, medför att fonder som är bättre än andra fonder tas bort medan sämre fonder blir kvar i fondutbudet. Riksbanken anser att det är viktigt, om premiepensionssystemet även i fortsättningen ska vara ett öppet system, att systemet är transparent och spelreglerna är kända för alla. Om andra krav ska införas är det viktigt med att noga studera effekterna av dem. Annars finns det stor risk för att systemet inte blir konkurrensneutralt. Riksbanken menar att de åtgärder som vidtas för att reducera fondutbudet i stället bör inriktas på att eliminera de subventionsinslag som finns i premiepensionssystemet. Svenska Bankföreningen, Finansinspektionen, Fondbolagens Förening, Spiltan & Pelaro Fonder, Svenska Aktuarieföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, Svenskt Näringsliv och Sveriges Försäkringsförbund anser att det inte finns ett behov av att begränsa fondutbudet. Konkurrensverket menar att det inte nödvändigtvis är det stora antalet fonder som utgör ett problem utan snarare att pensionsspararna kan behöva ett mer utvecklat beslutsstöd när det gäller förvaltningen av premiepensionsmedlen. Visserligen har pensionsspararnas utnyttjande av valmöjligheten minskat men verket finner det inte troligt och inte heller visat att det är det stora antalet fonder som orsakat detta. Enligt Konkurrensverket redovisar inte utredningen övertygande argument för en sådan drastisk minskning av antalet fonder till 100-200. Konkurrensverket avstyrker krav på att en viss marknadsandel tillämpas i systemet, dels för att ett sådant krav inte är förenligt med ett öppet system, dels för att ett sådant krav riskerar att ge negativa effekter på kvaliteten och sammansättningen av fondutbudet. Däremot anser Konkurrensverket att en årsavgift kan tas ut om den tas ut på objektiva grunder och inte hämmar konkurrensen. Vid hearingen (se avsnitt 3) var den dominerande åsikten att det är för stort fokus på antalet fonder i premiepensionssystemet. Problemet är snarare bristande kunskaper och engagemang hos pensionsspararna än antalet fonder. Därför ansågs att ansträngningar primärt bör inriktas mot utökad information och utbildning av pensionsspararna. Bakgrund: Fondtorget inom premiepensionssystemet omfattar i dagsläget närmare 800 fonder. Utbudet är brett och utgörs av ränte-, aktie-, bland- och generationsfonder. Fördelen med det stora utbudet av fondalternativ är att det ger möjlighet för pensionsspararen att själv sätta samman en portfölj utifrån dennes preferenser avseende t. ex. portföljrisk. Nackdelen med det stora antalet fonder är att det blir svårt att överblicka utbudet, vilket i sin tur kan försvåra för pensionsspararen att själv välja fonder. En följd kan bli att riskspridningen i spararens premiepensionsportfölj blir otillräcklig vilket på sikt kan ge onödigt låg premiepension. I syfte att underlätta valsituationen för spararna föreslår därför utredningen att PPM får nya verktyg avsedda för att minska fondutbudet på PPM:s fondtorg. Utredningen bedömer att en reducering av antalet fonder till ca 100-200 är tillräcklig för att utbudet ska bli överblickbart och på så sätt underlätta valsituationen för spararna. Utredningen menar att detta antal fonder inte ska ses som ett absolut mål utan snarare ett intervall som baseras på i vilken utsträckning pensionsspararna väljer att utnyttja fondutbudet. Det sammanlagda kapitalet i de 100 eller 200 som attraherat mest premiepensionskapital (exklusive Premiesparfonden) utgjorde 54 procent respektive 67 procent av det totala kapitalet på fondtorget. Uppgifterna kommer från PPM och avser förhållandena den 30 april 2009. Mot bakgrund av utredningens förslag har PPM på uppdrag av regeringen analyserat olika verktyg som syftar till att reducera antalet fonder på PPM:s fondtorg. PPM stannar vid att föreslå fyra åtgärder som införs i två steg. De åtgärderna som föreslås är, årsavgift, kvalifikationskrav utifrån fondens avkastning, begränsning av antal fonder per fondbolag samt krav på minsta antal sparare i fonden. Dessa åtgärder samt effekterna av dem sammanfattas i tabell 7.1 och presenteras i den ordning som PPM föreslår att de ska införas. Notera att de redovisade bruttoeffekterna för antalet fonder tar hänsyn till att vissa åtgärder påverkar samma fond. Notera även att effekterna i form av nettoantal fonder, ranking, sharpekvot, risk samt netto TER (total expense ratio, dvs. de sammanlagda kostnaderna för fonden i förhållande till de totala tillgångarna i fonden) är summan av de dittills införda åtgärderna. I ett första steg föreslås en årsavgift tas ut på 100 000 kronor per fond. Effekten av denna enskilda åtgärd är att utbudet reduceras med 306 fonder. Detta avgiftsuttag kombineras sedan med en regel som innebär att fonder som tillhör de tio procent sämsta fonderna inom respektive kategori utesluts efter fem år. Den enskilda effekten av denna sistnämnda åtgärd medför att utbudet minskar med 58 fonder. Den sammanlagda effekten på utbudet blir dock av ovan nämnda skäl att utbudet minskar med 348 fonder och inte med 364 fonder. I ett andra steg begränsas fondutbudet till tio fonder per fondbolag, eller femton fonder per fondbolag för de bolag som ingår i en och samma förvaltargrupp. I detta steg införs även en kvantitativ begränsning för fonder som efter en viss tid inte har attraherat fler än 10 000 (alternativt 1 000) sparare. När PPM:s rapport skrevs gällde att varje fondförvaltare eller kapitalförvaltare fick ha högst 25 fonder registrerade. När flera förvaltare ingick i samma koncern, eller liknande företagsgrupp, fick högst 50 fonder registreras per förvaltare i gruppen. Från och med den 25 april 2008 gäller nya regler, se avsnitt 5.1. PPM konstaterar att en årsavgift på 100 000 kronor överstiger de årliga ca 8 000 kronor i löpande kostnader som PPM har kopplade till fonden. Tabell 7.1: PPM:s förslag på åtgärder för att reducera fondutbudet och effekter av dessa åtgärder. Åtgärd Effekt av specifik åtgärd, antal fonder Brutto-effekt för åtgärden, antal fonder Netto antal fonder Ranking Sharpe-kvot Risk Netto TER Nuvarande utbud 751 3,2 1,1 10,8 0,29 Steg 1: Årsavgift 100 000 -306 -306 445 3,3 1,1 10,8 0,27 Kvalifikationskrav 10 % sämsta fonderna, utifrån i avkastning -58 -42 403 3,4 1,2 10,8 0,27 Steg 2: Minska antalet tillåtna per fondbolag 10-15 -245 -76 327 3,4 1,3 10,8 0,27 Krav på antalet sparare Minst 10 000 sparare -304 -109 218 3,5 1,3 10,8 0,26 Anm.: Beräkningarna i tabellen har gjorts med den rabattmodell PPM införde under 2007. Notera att effekterna i form av nettoantal fonder, ranking, sharpekvot, risk samt netto TER (total expense ratio, dvs. de sammanlagda kostnaderna för fonden i förhållande till de totala tillgångarna i fonden) ska läsas som den totala effekten av de dittills införda åtgärderna. Som framgår av PPM:s analys leder åtgärderna till att antalet fonder minskar från ca 750 till drygt 200, se tabell 7.1 ovan. Den åtgärd som enligt PPM har störst inverkan på fondutbudet är årsavgiften. PPM anser också att årsavgiften skulle kunna vara ett väl fungerande styrmedel för att minska antalet fonder i systemet. Avgiften är tänkt att vara lika stor i kronor för samtliga fonder, vilket motiveras med att alla fonder får tillgång till premiepensionssystemet. Den kommer främst att påverka fonder som inte efterfrågas av pensionsspararna, dvs. fonder med litet kapital, vilket medför att systemet som helhet blir mer kostnadseffektivt. PPM anser att det finns anledning att tro att fondbolag anmäler små fonder till systemet främst i marknadsföringssyfte. En årsavgift skulle motverka detta beteende. Samtidigt skulle avgiften begränsa nystartade fondbolag som vill ta sig in i systemet med sina fonder. På hearingen framkom att förslaget till årsavgift kunde accepteras om avgiften fick dras av från reduktionen av förvaltningsavgiften. PPM anser att en sådan lösning ger snedvridande effekter eftersom det innebär att fondbolag med låga bruttoavgifter skulle påverkas mer av en årsavgift än ett likvärdigt fondbolag med högre bruttoavgifter. Skälen för regeringens bedömning: Vi anser att det ska finnas en mångfald i fondutbudet inom premiepensionssystemet. För att pensionsspararna ska kunna göra rationella allokeringar i nödvändiga tillgångsslag ska fondtorget erbjuda ett brett utbud med tillräckligt många fonder inom respektive fondkategori. Premiepensionssystemet bör även i fortsättningen vara ett öppet system. Som framgår av PPM:s analys är det tveksamt om de föreslagna åtgärderna för att reducera fondutbudet uppfyller dessa krav. Om samtliga föreslagna åtgärder införs reduceras antalet fonder med drygt 500. Det kan synas vara en stor minskning men faktum är att överblickbarheten av fondutbudet endast ökar marginellt. Valsituationen för pensionsspararna underlättas således inte i någon nämnvärd utsträckning. När vare sig kostnaderna för fondförvaltningen eller kvaliteten på fondutbudet förbättras i någon större utsträckning är det inte motiverat att föreslå nya verktyg som enbart syftar till att reducera fondutbudet. Premiepensionsutredningen slår dessutom fast att bristerna i premiepensionssystemet inte i första hand handlar om det stora utbudet av fonder. Bristerna är snarare sammankopplade med att pensionsspararnas kunskaper och engagemang överlag är lägre än vad som förväntades när pensionssystemet reformerades. De förslag vi lämnar ovan om förvalsalternativet och kostnadseffektiva placeringsalternativ syftar till att underlätta valsituationen för dem som saknar kunskaper eller engagemang för att sköta sin premiepension. Vi menar att dessa förslag är att föredra framför att reducera fondutbudet på de sätt som utredningen och PPM lyfter fram. 8 Efterlevandeskydd före pensionstid Efterl Regeringens förslag: Bestämmelserna om ett efterlevandeskydd före pensionstid i premiepensionssystemet ska upphöra att gälla. Premiepensionsutredningens förslag: Premiepensionsutredningen hade inte skäl att lämna något förslag i denna del. PPM:s rapport från år 2002: PPM undersökte och redovisade fyra grundmodeller för ett nytt efterlevandeskydd: 1) ett rent återbetalningsskydd (frivilligt eller obligatoriskt), 2) en frivillig försäkring med ett bestämt utbetalningsbelopp (t.ex. fem inkomstbasbelopp, 3) en obligatorisk försäkring på samma belopp och 4) en kombination av återbetalningsskydd och försäkring, där återbetalningsskyddet låg i botten och försäkringen fyllde upp till en garantivnivå om fem inkomstbasbelopp. Efter att ha analyserat de olika alternativen, bl.a. ur kostnadsperspektiv, lade PPM inte fram något förslag till ny utformning av efterlevandeskyddet, varken som frivillig eller obligatorisk försäkring. Anledningen till det var att alla de varianter av efterlevandeskydd som PPM hade kunnat identifiera kom i konflikt med de regler och principer som gäller för premiepensionssystemet eller i övrigt framstod som grundläggande för en socialförsäkring. PPM ansåg i stället att det tills vidare uppskjutna systemet borde utgå. Finansdepartementets promemoria från år 2005: I promemorian föreslogs vissa justeringar av det nuvarande uppskjutna efterlevandeskyddet i syfte att minska risken för att det skulle gå med förlust. Det föreslogs att möjligheten för premiepensionssparare som fyllt 50 år att teckna skyddet inskränktes till de fall när spararen viss tid före sin ansökan fått barn. Vidare föreslogs att endast dödsfall till följd av olycka skulle undantas från den karenstid om ett år som gäller från den enskilde spararens ansökan om skyddet. Promemorian innehöll även förslag om att pensionssparare endast skulle kunna teckna sig för ett försäkringsbelopp om ett inkomstbasbelopp per år under fem år och att det inte skulle vara fritt tillträde under de fyra första månaderna efter starten för skyddet för pensionssparare som fyllt 50 år. För det fall det skulle uppstå förlust för efterlevandeskyddet med den i promemorian föreslagna utformningen, föreslogs att PPM skulle täcka underskottet genom att ta ut avgifter från samtliga premiepensionssparare. Till följd härav föreslogs att efterlevandeskyddet skulle undantas från kravet på att PPM ska bedriva sin verksamhet enligt försäkringsmässiga principer. Vidare gjordes bedömningen att en eventuell förlusttäckning inom systemet inte utgjorde ett ingrepp i grundlagens egendomsskydd. Remissinstansernas synpunkter på 2005 års promemoria: Majoriteten av de remissinstanser som yttrar sig avstyrker att promemorians förslag läggs till grund för ny lagstiftning. Flera remissinstanser anser att det saknas behov av ett efterlevandeskydd före pensionstid, (Försäkringskassan, Finansinspektionen, Premiepensionsmyndigheten (PPM), Svenska Aktuarieföreningen och Pensionärernas Riksorganisation. Ännu fler anser att kostnaderna för skyddet i förhållande till försäkringsmässiga principer blir för höga, (Försäkringskassan, Finansinspektionen, PPM, Konkurrensverket, Sjunde AP-fonden, Statskontoret, Statens pensionsverk, Sveriges Försäkringsförbund, Svenska Aktuarieföreningen, Svenska Aktuarienämnden, Svenska Bankföreningen, Fondbolagens Förening, Pensionärernas Riksorganisation, Svenskt Näringsliv, Sveriges akademikers centralorganisation(SACO), Landsorganisationen i Sverige (LO) och Förhandlings- och samverkansrådet PTK). Vissa lyfter också fram att det sätt som kostnader för skyddet föreslås finansieras på strider mot grundlagens egendomsskydd Justitieombudsmannen, Länsrätten i Stockholms län, Försäkringskassan, PPM, Statens pensionsverk, Statskontoret och Sveriges Pensionärsförbund. Sveriges Pensionärers Riksförbund tillstyrker att efterlevandeskyddet undantas från kravet att PPM ska bedriva sin verksamhet enligt försäkringsmässiga principer. Förslaget i 2009 års promemoria överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstansernas synpunkter på förslaget i 2009 års promemoria: Konsumentverket anför att de fortfarande anser att det finns ett behov av att införa ett efterlevandeskydd inom ramen för premiepensionen. Landsorganisationen i Sverige (LO) anger i sitt remissyttrande att organisationen har förståelse för argumenten att det inte är möjligt att införa ett efterlevandeskydd före pensionstid som bygger på självfinansiering, är försäkringsmässigt och förenligt med socialförsäkringssystemets grunder, och att organisationen därmed inte har något att invända mot regeringens förslag. Likaså anför Riksgäldskontoret i sitt yttrande att det inte finns förutsättningar för att på ett principiellt och praktiskt godtagbart sätt införa ett sådant skydd. Svenska Kommunalpensionärernas Förbund stöder förslaget, men anser att omställningspensionen och/eller garantipensionen bör justeras med tanke på att något efterlevandeskydd inom ramen för premiepensionssystemet inte kommer att utgå. Bakgrund Regler och principer för premiepensionssystemet Det finns vissa regler och principer som gäller för premiepensionssystemet och socialförsäkringssystemet i övrigt som måste tas i beaktande vid utformningen av ett efterlevandeskydd. Vissa av dessa grundsatser följer direkt av lag, medan andra snarare utgör ett led i systemets principiella uppbyggnad. Nedan följer en översiktlig redogörelse för de väsentligaste av de aktuella reglerna och principerna. Försäkringsmässiga principer Av 7 kap. 2 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, följer att PPM ska bedriva sin verksamhet enligt försäkringsmässiga principer. Av detta följer att särskilt aktuariella frågor i PPM:s verksamhet ska lösas i enlighet med de allmänna principer som gäller för försäkringsväsendet. Frågor som är av försäkringsteknisk eller liknande karaktär och som inte reglerats särskilt ska således lösas enligt de principer som är allmänt vedertagna inom försäkringsväsendet. Därför måste t.ex. beräkningen av utgående förmåner ske med samma precision som i ett försäkringsbolag. I och med 1999 års rörelsereformering på försäkringsområdet etablerades den s.k. stabilitetsprincipen. Denna princip, som framgår av 1 kap. 1 a försäkringsrörelselagen (1982:713), innebär att försäkringsrörelse ska bedrivas med en för rörelsens omfattning och beskaffenhet tillfredsställande soliditet, likviditet och kontroll över försäkringsrisker, placeringsrisker och rörelserisker, så att åtagandena mot försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade på grund av försäkringarna kan fullgöras. För PPM är även principerna om premie- och kostnadsskälighet, som dock inte längre gäller för övrig försäkringsverksamhet, en grundbult, eftersom myndigheten har monopol på verksamheten och produktutformningen i allt väsentligt är bestämd i lag (jfr prop. 1997/98:151 s. 435). Ytterligare ett exempel på en grundläggande princip inom försäkringsväsendet, som kommer till konkret uttryck i regeringens regleringsbrev avseende PPM, är att var och en av de produkter som erbjuds inom försäkringsrörelsen över tiden ska bära sina egna kostnader. Premiepensionen som en del av socialförsäkringen Det reformerade ålderspensionssystemet utgör en grundpelare inom socialförsäkringen. Premiepensionssystemets uppbyggnad vilar således på socialförsäkringsprinciper i bemärkelsen att också premiepensionen har till syfte att bereda gott ekonomiskt skydd inte minst åt särskilt skyddsvärda grupper såsom unga barnfamiljer, sjuka och handikappade. Vissa grundkomponenter är vidare gemensamma för inkomstpensionen och premiepensionen; t. ex. är de båda livsvariga och könsneutralt utformade. En komponent som är vanlig på den privata försäkringsmarknaden men som ansetts inte höra hemma inom socialförsäkringen, är en särskild hälsokontroll av den pensionssparare som vill teckna försäkring. Premiepensionssystemet är självfinansierat En annan grundsats som är av betydelse för ett efterlevandeskydd före pensionstid gäller PPM:s kostnader för verksamheten. Premiepensionssystemet är självfinansierat. Detta innebär att kostnaderna för PPM:s verksamhet finansieras genom avgifter från premiepensionsspararna. Av 11 kap. 1 § lagen om inkomstgrundad ålderspenion följer således att de kostnader för PPM:s skötsel av premiepensionssystemet som inte täcks på annat sätt ska täckas genom avgifter som dras av från tillgodohavandena på pensionsspararnas premiepensionskonton. Det sagda innebär att premiepensionssystemet är ett ekonomiskt slutet system, och ska därmed inte belasta statsbudgeten eller AP-fonderna eller på annat sätt kräva extern finansiering utöver avgifterna från premiepensionsspararna. Premiepensionsrätten är grundlagsskyddad I förarbetena till ålderspensionsreformen anges uttryckligen att fastställd pensionsrätt för premiepension omfattas av regeringsformens egendomsskydd (prop. 1997/98:151 s. 400 ff.). I 2 kap. 18 § regeringsformen anges att den enskilde inte kan tvingas att avstå från egendom genom expropriation eller annat sådant förfarande utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Om det finns allmänna intressen av sådant slag för ett intrång i den enskildes rätt, är den enskilde berättigad till ersättning för förlusten enligt grunder som anges i lag. Det understryks i nämnda proposition att premiepensionssystemet utformats på ett individualiserat sätt bl.a. i syfte att nå ett egendomsskydd. Regeringen har slagit fast att pensionsspararens tillgodohavande i premiepensionssystemet inte får minskas till förmån för PPM eller annan utomstående. Den omständigheten att fastställd pensionsrätt för premiepension omfattas av egendomsskyddet i regeringsformen innebär alltså att den enskilde endast kan tvingas avstå från sin premiepensionsrätt om det krävs för att tillgodose "angelägna allmänna intressen" och att han eller hon vid ett sådant avstående ska ha ersättning för förlusten. Det går inte att med fullständig säkerhet veta hur det ekonomiska utfallet av ett efterlevandeskydd såsom det är utformat i lagen kommer att bli. Det har inte gått att finna någon motsvarande frivillig försäkringsprodukt utan hälsoprövning att jämföra med. Det ekonomiska utfallet för produkten kommer att vara beroende av ett flertal faktorer. En osäkerhetsfaktor är hur många gånger oftare som gruppen med högre dödlighet än normalbefolkningen kommer att teckna skyddet i förhållande till vad som kan bedömas vara fallet för en grupp av "normala" pensionssparare. PPM har gjort en beräkning på följande sätt. Den genomsnittliga risken att dö under ett år för en pensionssparare är ca 2,2 ‰. Kostnaden för ett försäkringsfall i efterlevandeskyddet är ca 5 × 40 000 = 200 000 kronor. Den genomsnittliga årliga riskpremien är därför 2,2 ‰ × 200 000 = 440 kronor. Om försäkringen kommer att tecknas av 100 000 pensionssparare kommer premieinkomsten att bli 44 miljoner kronor per år. Om just 2,2 ‰ av de försäkrade dör, så blir det totala skadeutfallet 220 × 200 000 = 44 miljoner kronor. I Sverige dör ca 12 000 personer per år i de aktuella åldrarna. Av dessa dör ca 10 000 till följd av en svår sjukdom och de flesta av dem har fått sin diagnos minst ett år före dödsfallet. Om en procent av dessa, säg 100 stycken, tecknat försäkring i tid betyder det en obetydlig ökning av premieintäkten men däremot 100 extra försäkringsfall, vilket ökar skadeutfallet med 20 miljoner kronor, eller nära 50 procent. Exemplet visar att ett litet negativt urval, eller moturval som det också kallas, kan orsaka ett ohållbart resultat. Förutsättningarna kan varieras och förlusterna kan bli mångdubbelt större. PPM bedömer att förlusten för efterlevandeskyddet i sin nuvarande utformning kan komma att uppgå till 50-100 miljoner kronor per år. Till det kommer en uppbyggnadskostnad på 25-50 miljoner kronor beroende på tidpunkten för införandet samt kostnad för en informationskampanj på 0,5-30 miljoner kronor beroende på ambitionsnivå. Med justerade regler skulle risken för förlust kunna minskas men inte helt uteslutas. Om regelsystemet införs behöver det alltså också bestämmas hur ett förmodat underskott ska finansieras. Översikt över befintliga efterlevandeskydd före pensionstid utanför premiepensionssystemet Utanför premiepensionssystemet finns olika former av efterlevandeskydd som erbjuds av det allmänna pensionssystemet, avtalsförsäkringar på arbetsmarknaden och privata försäkringar. Inom den allmänna pensionen kan en person som inte fyllt 65 år och som förlorat sin partner, få omställningspension och/eller garantipension. Barnpension och efterlevandestöd kan betalas ut till barn som förlorat sin ena eller båda sina föräldrar. Änkepensionen, som i princip är avskaffad, betalas fortfarande ut till vissa kvinnor. Vidare finns inom varje avtalsområde på arbetsmarknaden avtalspensioner med efterlevandeskydd. Runt 80-90 procent av arbetskraften omfattas av något slags avtalsförsäkring. I de vanligaste avtalsförsäkringarna finns olika typer av efterlevandeskydd eller efterlevandepension med make, registrerad partner, i vissa fall sambo samt barn som förmånstagare. För att vara berättigad till efterlevandeersättningar i avtalsförsäkringarna finns olika krav vad gäller t. ex. anställningstid, äktenskapets längd och gemensamma barn. Efterlevandeersättningar, både från socialförsäkringen och avtalspensionen, beskattas som inkomst men är inte i sig pensionsgrundande. De som sparar i privata pensionsförsäkringar kan kombinera försäkringen med efterlevandeskydd. Det finns olika alternativ att välja mellan, återbetalningsskydd, efterlevandeskydd med ett förhandsbestämt belopp eller familjegaranti. Förmånstagare är ofta make/maka, sambo eller registrerad partner, barn och ibland även före detta make/sambo samt barn till sådan. Dåvarande Riksförsäkringsverket (RFV) har i RFV Analyserar 2003:2 "Ekonomisk standard för efterlevande" tagit fram metoder för att mäta hur den ekonomiska standarden för efterlevande påverkas vid ett dödsfall och tiden därefter. RFV har studerat hur stor den procentuella förändringen är, mätt som disponibel inkomst per konsumtionsenhet, då den ena maken avlider jämfört med när båda levde. RFV har kommit fram till att den ekonomiska standarden för de efterlevande i hög grad beror på vilken avtalsförsäkring den avlidne omfattas av men har i sin typfallsberäkning (innefattande ersättningar från socialförsäkringssystemet och avtalsförsäkringar samtliga omfattade av tjänstegrupplivförsäkring) kommit fram till att den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet ett år efter dödsfallet i jämförelse med när båda lever har ökat för barnfamiljer i alla inkomstgrupper men minskat för medelålders par med medelinkomster. Övriga produkter På senare tid har det på marknaden dykt upp aktörer som mot ersättning förvaltar spararnas premiepensionskapital och dessa erbjuder också i vissa fall sina kunder efterlevandeskydd som liknar det tänkta efterlevandeskyddet. Skillnaden mellan dessa försäkringsprodukter och det tänkta efterlevandeskyddet är att de förra kräver någon form av hälsoprövning. På grund av hälsoprövningen är dödligheten i genomsnitt lägre hos försäkringstagarna i de privata försäkringarna jämfört med dem som kan komma att teckna ett eventuellt efterlevandeskydd inom premiepensionssystemet. Av denna anledning kommer premien för de privata alternativen att kunna sättas lägre än premien för det eventuella efterlevandeskyddet i premiepensionssystemet. Beräkningar visar att dessa prisskillnader för premierna kommer att bli betydande och skillnaden skulle bli ännu större om premien för efterlevandeskyddet inom premiepensionssystemet sattes högre på grund av risken för moturval. Skälen för regeringens förslag: Som framgår av bakgrundsbeskrivningen finns det en uppenbar risk för att efterlevandeskyddet i första hand efterfrågas av personer som har en högre genomsnittlig dödlighet än normalbefolkningen. Det förklaras av att skyddet inte kräver någon hälsoprövning. Risken för moturval, som uppstår när premien är satt efter den genomsnittliga risken för försäkringsfall måste alltid beaktas i försäkringssammanhang. Försäkringsvillkoren framstår då som gynnsamma för försäkringstagare med högre risk än genomsnittet för att drabbas av försäkringsfall och i motsvarande mån som ogynnsamt för dem med lägre risk att drabbas av försäkringsfall. Det innebär en uppenbar risk för att personer med högre risker söker sig till försäkringen och övriga därifrån. Det medför i sin tur att den genomsnittliga risken ökar och att premien behöver höjas, vilket ytterligare missgynnar de med låg risk. Därmed har en svårlöst situation uppkommit. Att möta problemet med ytterligare premiehöjningar är inte möjligt, eftersom detta förstärker moturvalseffekten varmed premieintäkterna för försäkringsprodukten inte kommer att täcka de utbetalningar som produkten kräver. Det sätt som ett sådant moturval hanteras på den privata marknaden är att försäkringstagaren måste genomgå en hälsoprövning så att risken kan bedömas. Men som bl.a. många remissinstanser har framfört kan en hälsoprövning inte ses som förenlig med de socialförsäkringskrav som finns i ett allmänt pensionssystem. Eftersom efterlevandeskyddet inom premiepensionssystemet kommer att vara utsatt för konkurrens från likartade privata produkter, blir möjligheterna att täcka höga kostnader med högre premie små. En högre premie skulle i den situationen endast öka moturvalet. Moturvalet skulle i stället bli en kostnadsbelastning för kollektivet. Den enda återstående metoden för att säkra att försäkringen inte går med förlust är att göra den obligatorisk, vilket inte bedömts vara lämpligt. Som redogjorts för, strider en obligatorisk försäkring mot principerna bakom premiepensionssystemet, såsom principen om individuella valmöjligheter och det grundlagsstadgade egendomsskyddet. Eftersom premiepensionssystemet är ett slutet ekonomiskt system, och således inte ska belasta vare sig statsbudgeten eller AP-fonderna, måste en förlust finansieras inom systemet, dvs. bekostas av spararna. En sådan lösning strider mot grundläggande principer för premiepensionssystemet, t.ex. att var och en av de produkter som erbjuds inom systemet ska vara försäkringsmässiga (självbärande) och att premiepensionen omfattas av grundlagens egendomsskydd (dvs. att en pensionssparares tillgodohavande i premiepensionssystemet inte får minskas till förmån för PPM eller annan utomstående). PPM kom i sin rapport fram till att det nu uppskjutna systemet borde utgå. Anledningen därtill var att alla de varianter av efterlevandeskydd som PPM hade kunnat identifiera kom i konflikt med de regler och principer som gäller för premiepensionssystemet eller i övrigt framstår som grundläggande för en socialförsäkring. Bland annat kunde ifrågasättas om en lösning med efterlevandeskydd inte strider mot det nämnda grundlagstadgade egendomsskyddet i 2 kap. 18 § regeringsformen. PPM lade inte heller fram något förslag när det gäller införandet av ett rent återbetalningsskydd, dvs. att behållningen på den avlidnes konto betalas ut vid dödsfall till skillnad mot en försäkring som i sin grundform innebär utbetalning av ett belopp som är oberoende av hur mycket spararen hade på sitt konto. PPM fann förvisso att det fanns goda skäl att frågan om ett efterlevandeskydd före pensionstid fick ta sin utgångspunkt i ett återbetalningsskydd. Man framhöll att cirka en tredjedel av pensionsspararna trodde att behållningen på deras konton enligt nuvarande regler betalades ut till deras anhöriga vid dödsfall och mer än hälften av spararna tyckte ett sådan återbetalningsskydd borde införas i systemet. Dock skulle införandet av ett sådant återbetalningsskydd få sådana ingripande systemförändringar (både av principiell och praktisk natur) som inte kunde övervägas inom ramen för det begränsade uppdraget. I finansdepartementets promemoria intogs en kritisk hållning till de fyra alternativen som PPM presenterade. Det framfördes att ett rent återbetalningsskydd stred mot hela grundtanken med premiepensionssystemet då det inte längre var att se som en försäkring utan ett sparande. Vidare motsatte man sig i promemorian varje form av obligatorisk försäkring och återbetalningsskydd då detta stred både mot principer om egendomsskydd och individuella valmöjligheter. I stället föreslogs vissa justeringar i det uppskjutna efterlevandeskyddet i syfte att minska risken för att skyddet skulle gå med förlust och att eventuell förlust, med undantag från kravet på att PPM ska bedriva verksamheten enligt försäkringsmässiga principer, skulle tas ut som avgift av samtliga pensionssparare. Vidare gjordes bedömningen att förlusttäckning för skyddet genom att avgifter tas ut av samtliga premiepensionssparare inte utgör ett ingrepp i grundlagens egendomsskydd. Förslaget och bedömningen har kritiserats kraftigt av remissinstanserna som delvis även gör gällande att det inte finns något behov av det aktuella efterlevandeskyddet. Det finns således en uppenbar risk för att efterlevandeskyddet efterfrågas i första hand av personer som har en högre genomsnittlig dödlighet än normalbefolkningen eftersom skyddet inte, till skillnad mot liknande produkter på marknaden, kräver hälsoprövning. Ett sådant negativt urval kan inte kompenseras av höjda premier då det ytterligare ökar risken för moturval. Premierna blir då också betydligt högre än för motsvarande produkter på privata marknaden. Enligt PPM:s egna beräkningar finns det en stor risk för att efterlevandeskyddet går med förlust. En sådan förlust blir en kostnadsbelastning för kollektivet, dvs. pensionsspararna, då premiepensionssystemet är ett slutet ekonomiskt system som inte ska belasta statsbudgeten eller AP-fonderna. En sådan kostnadsbelastning för kollektivet strider mot grundläggande principer inom premiepensionssystemet, t. ex. att var och en av de produkter som erbjuds inom systemet ska vara självbärande (försäkringsmässiga) samt att premiepensionen omfattas av grundlagens egendomsskydd. Finansdepartementets promemoria, i vilken föreslås att undanta efterlevandeskyddet från kravet att PPM ska bedriva sin verksamhet enligt försäkringsmässiga principer samt att en förlusttäckning som sker genom att ta extra avgifter från samtliga pensionssparare inte utgör ingrepp i grundlagens egendomsskydd har kritiserats kraftigt av remissinstanserna. Dessa har även ifrågasatt ett behov över huvud taget av aktuellt efterlevandeskydd. Till detta kommer att beräkningar visar att behovet av efterlevandeskydd för de grupper som kan komma ifråga för detsamma, dvs. yrkesaktiva med minderåriga barn, redan är väl tillgodosedd via socialförsäkringen, avtalsförsäkringar och även privata alternativ. De motsvarande efterlevandeskydd som numera finns möjlighet att teckna på den privata marknaden kräver hälsoprövning och kommer därför kunna ha en betydligt lägre premie. Det blir då endast den grupp som inte kan teckna ett sådant privat efterlevandeskydd som kommer att efterfråga föreslaget efterlevandeskydd inom premiepensionssystemet. Den bedömning som - mot bakgrund av vad som ovan redovisats - görs är att det inte är lämpligt att införa ett obligatoriskt efterlevandeskydd. Vad Konsumentverket har anfört föranleder ingen annan bedömning. Bestämmelserna om efterlevandeskydd före pensionstid i premiepensionssystemet, som aldrig börjat tillämpas, föreslås därför upphöra att gälla. 9 Konsekvenser av förslagen 9.1 En högre premiepension på sikt och ett system som följer nuvarande principer Det statliga fondutbudet anpassas efter pensionsspararnas kunskap och engagemang Den nuvarande utformningen av premiepensionssystemet är främst anpassat till de pensionssparare som har kunskap och engagemang att själva sätta ihop och förvalta en premiepensionsportfölj. Som framgår av Premiepensionsutredningens betänkande Svårnavigerat? Premiepensionssparandet på rätt kurs (SOU 2005:87) upplever dock de allra flesta sparare att de har otillräckliga kunskaper för att själva ta hand om sitt premiepensionssparande. Statistik visar att det är relativt få som ser över sin premiepensionsportfölj och justerar risknivån över tid. Under t. ex. 2008 var det ca 24 procent av dem som valt en egen portfölj som bytte fonder. Denna grupp utgör ca 12 procent av pensionsspararkollektivet. Statistiken visar också att de sparare som har fonder som genererar dålig avkastning inte byter fonder i någon nämnvärd utsträckning. Otillräcklig kunskap och engagemang kan leda till fel riskspridning i pensionsportföljen, vilket kan medföra systematiskt dålig avkastning och på sikt en onödigt låg premiepension. Regeringens förslag och bedömning är att Premiesparfonden ska läggas ned och ersättas av ett förvalsalternativ som har generationsfondsprofil. De pensionssparare som inte aktivt väljer fond får på så sätt en portfölj där risknivån är relaterad till dels spararens placeringshorisont, dels risken i den samlade allmänna ålderspensionen. Eftersom spararens engagemang kan variera över tid beroende på livssituation ska förvalsalternativet bli valbart för samtliga i premiepensionssystemet. Det innebär att även de sparare som har en egen vald portfölj, men av olika skäl inte längre vill vara aktiva, kommer att kunna välja förvalsalternativet. Det statliga utbudet kommer även att erbjuda färdiga kostnadseffektiva placeringsalternativ för dem som har andra riskpreferenser. Dessa alternativ är färdiga portföljsammansättningar för olika risknivåer. Sjunde AP-fonden kommer att följa upp dessa portföljsammansättningar och återbalansera dem till den avsedda risknivån. Förslagen innebär att det statliga fondutbudet i premiepensionssystemet anpassas så att det möter behoven hos pensionssparare med olika nivåer av kunskap och engagemang. På så sätt minskar risken för systematiskt dåliga utfall och möjligheterna till en bra premiepension förbättras. Samtidigt kommer fondutbudet på PPM:s fondtorg även i fortsättningen att vara brett med många fonder inom respektive fondkategori. Regeringen anser att de pensionssparare som vill vara aktiva på fondtorget ska ges möjligheten till rationell riskspridning av premiepensionsmedlen. Den alternativa lösning som diskuterades i Premiepensionsutredningens betänkande var att reducera fondutbudet på PPM:s fondtorg. I dag finns ca 800 fonder på fondtorget och de är spridda på ett 80-tal förvaltare. Avsikten med att reducera fondutbudet är att förbättra överblickbarheten av utbudet, vilket i sin tur ska leda till ett ökat engagemang hos spararna att själva förvalta sina portföljer. Regeringen anser dock att det alternativ som har lyfts fram av utredningen inte reducerar utbudet i tillräcklig utsträckning för att uppnå syftet. Dessutom riskerar de kriterier på vilka reduceringen baseras, att inte ge ett brett fondutbud med många fonder inom respektive fondkategori. Regeringen menar att med utredningens lösning kvarstår risken för att spararna får en onödigt låg premiepension. En annan lösning som togs upp i ett särskilt yttrande till betänkandet var att begränsa antalet investeringsalternativ i premiepensionssystemet i väsentligt större utsträckning än vad utredningen föreslog. I yttrande ges två exempel på lösningar. Den första innebär att endast ett fåtal breda tillgångsslagsfonder erbjuds pensionsspararna (en global aktiefond, en svensk aktiefond, en svensk lång räntefond, osv.) där PPM eller Sjunde AP-fonden ges i uppdrag att handla upp förvaltarna till fonderna på den institutionella marknaden. En annan lösning är att PPM eller Sjunde AP-fonden sätter ihop en handfull färdiga portföljer, t.ex. 3-5 riskkategorier (konservativ, moderat, aggressiv, etc.) med olika andel aktieplaceringar i portföljerna samt erbjuder en generationsfond. Det stora fördelarna med ett system med färre investeringsalternativ, enligt yttrandet, är att fondförvaltningskostnaderna skulle kunna minskas till mindre än hälften. Valet för den enskilde skulle bli tydligt och överblickbart i betydligt större utsträckning i jämförelse med utredningens förslag. Det framförs dock i yttrandet att för att kunna exakt svara på hur ett framtida system ska konstrueras behövs en genomgripande analys av alternativa system. Regeringen anser att förvaltningskostnaderna skulle bli lägre om antalet placeringsalternativ reducerades till endast ett fåtal. Likaså skulle valet för den enskilde bli tydligare och mer överblickbart. Samtidigt innebär en sådan här omstöpning av systemet dels att fördelarna för de som vill vara aktiva på fondtorget och som har kunskap och engagemang för att förvalta premiepensionen går förlorade, dels att långsiktigheten i pensionssystemet inte bibehålls. Rättvisare fördelning av kostnaderna i premiepensionssystemet Det är bara ett fåtal av pensionsspararna som står för antalet fondbyten i premiepensionssystemet, ca 12 procent av spararna genomförde 3,2 miljoner fondbyten under 2008. Samtidigt fördelas kostnaderna för fondhandeln över samtliga som omfattas av systemet. Grundprincipen för hur PPM ska täcka myndighetens kostnader för skötsel av systemet är att kostnaderna ska finansieras gemensamt av alla pensionssparare i systemet. Det sker via PPM-avgiften. PPM har dock möjlighet att ta ut avgifter för vissa av de tjänster som pensionsspararna begär på eget initiativ. Regeringens förslag om att PPM får att ta ut en fondbytesavgift utökar denna möjlighet. Effekten av förslaget är att det kan bli en rättvisare fördelning av de kostnader som uppkommer vid fondbyten. De pensionssparare som utför frekventa fondbyten kan till större del få stå för sina egna kostnader förknippade med bytena. Det skulle kunna innebära att PPM-avgiften kan hållas lägre, vilket på sikt i så fall skulle medföra en högre premiepension för de allra flesta pensionssparare. De försäkringsmässiga principerna upprätthålls i systemet Premiepensionssystemet ska följa vissa regler och principer, t.ex. ska verksamheten bedrivas enligt försäkringsmässiga principer och följa en del av de principer som gäller för socialförsäkringen. Det har visat sig att dessa principer inte kan upprätthållas om ett efterlevandeskydd före pensionstid införs. De starkaste argumenten för att reglerna om efterlevandeskydd före pensionstid ska upphöra att gälla är att det inte går att konstruera ett skydd som bär sina egna kostnader och att finansieringen av skyddet kan komma att strida mot grundlagen. Flera remissinstanser ser inte heller att det finns ett behov av det aktuella efterlevandeskyddet. Den privata marknaden kan erbjuda likvärdiga produkter till en rimligare kostnad. Följden av att bestämmelserna om efterlevandeskyddet före pensionstid tas bort är att de grundläggande principerna för premiepensionssystemets kan följas. De individer som skulle ha tecknat försäkringen, om den hade trätt ikraft, får i stället söka privata alternativ. Olika utformningar av ett efterlevandeskydd före pensionstid har övervägts men inget av alternativen kan upprätthålla de nämnda principerna på ett tillfredsställande sätt. En mer utförlig diskussion om de olika alternativa lösningarna förs i propositionen. Vem berörs av förslagen? Samtliga pensionssparare i premiepensionssystemet berörs av att det statliga fondutbudet förbättras. Förvalsalternativet kompletterar det nuvarande utbudet på PPM:s fondtorg, där motsvarande alternativ saknas. De generationsfonder som finns i dag tar inte hänsyn till risken i den samlade allmänna ålderspensionen. Det finns inte heller färdiga portföljsammansättningar för vilka fondförvaltaren regelbundet balanserar risknivån. De sparare som gjort ett aktivt val men som av olika skäl inte längre vill vara aktiva får möjlighet att välja förvalsalternativet. De sparare som har Premiesparfonden och Premievalsfonden berörs mer direkt av förslagen eftersom dessa fonder läggs ned. De sparare som har Premiesparfonden får sina medel överförda till det nya förvalsalternativet. Dessa sparare får ett alternativ som i större utsträckning än tidigare ger en risknivå i premiepensionsportföljen som bättre överensstämmer med risken i förhållande till spararens placeringshorisont och risken i den samlade allmänna pensionsförmögenheten. De bör därför få en bättre pension. De sparare som valt Premievalsfonden får möjlighet att göra ett nytt val. De som avstår från ett aktivt val får sina medel placerade i förvalsalternativet, medan de övriga spararna får sina medel överförda till valda fonder. Enligt uppgifter från PPM, finns ett par skillnader mellan könen i premiepensionssystemet. Bland annat har kvinnor i något högre grad än män en egen vald fondportfölj (58,9 procent av kvinnorna jämfört med 57,5 procent av männen sparar inte i Premiesparfonden). Vidare sparar män i något högre grad i fonder med högre risk än vad kvinnor gör. För årlig värdeutveckling under perioden 1995-2008 finns dock ingen skillnad mellan könen. De som har valt en egen fondportfölj har däremot erhållit 2,1 procent högre årlig värdeutveckling än de som sparar i Premiesparfonden. Sammanfattningsvis är dessa skillnader inte av sådan art att förslagen bedöms få några jämställdhetskonsekvenser. De myndigheter som berörs av förslagen är främst Sjunde AP-fonden, och, efter årsskiftet 2009/10, den nya Pensionsmyndigheten. Sjunde AP-fonden har i uppdrag att efter samråd med PPM, och senare Pensionsmyndigheten, sätta upp det nya statliga fondutbudet och lägga ner det nuvarande fondutbudet. Det ankommer på PPM och därefter Pensionsmyndigheten att se till att det nya fondutbudet kan sättas upp och på Pensionsmyndigheten att därefter administrera det. Finansiella konsekvenser Regeringens förslag får inga direkta konsekvenser för statsbudgeten. Finansiering av förslagen om ett förbättrat statligt fondutbud belastar premiepensionssystemet, dvs. det är pensionsspararna som finansierar förslagen. Eftersom detta är en utveckling av premiepensionssystemet så bör finansieringen fördelas över flera årskullar av pensionssparare. Kostnaderna för skulden finansieras genom PPM-avgiften. PPM har uppskattat att de sammanlagda kostnaderna för att genomföra förslagen om ett förbättrat statligt fondutbud uppgår till ca 22 miljoner kronor, varav 7 miljoner kronor är investeringar. Av de 22 miljoner kronorna ingår 10 miljoner kronor i PPM:s prognos för myndighetens kostnader under 2009. Dessa kostnader ryms inom det kostnadstak som PPM har. De resterande 12 miljoner kronorna av kostnaderna kommer att belasta Pensionsmyndigheten och finansieras inom myndighetens befintliga ramar. De alternativa lösningar för ett förbättrat fondutbud inom premiepensionssystemet som nämns i det särskilda yttrandet skulle ge lägre förvaltningskostnader jämfört med regeringens förslag. De alternativa lösningarna innebär en omstöpning av hela premiepensionssystemet som inte bara skulle medföra utvecklingskostnader utan även omställningskostnader för pensionsspararna och fondföretagen. Vem fondbytesavgiften belastar beror på hur avgiften kommer att utformas. Om en avgift tas ut från första bytet under året belastas enbart de sparare som gör fondbyten. Om avgiften tas ut efter ett minsta antal byten belastas hela pensionsspararkollektivet upp till detta minsta antal, vilket dock är en mindre belastning än med dagens system där ingen avgift för fondbyten tas ut. Ett efterlevandeskydd före pensionstid skulle troligen gå med förlust eftersom det finns en stor risk för ett moturval av pensionssparare som tecknar skyddet. Förlusterna skulle då behöva täckas av antingen premiepensionssystemet eller direkt av staten. Genom att bestämmelserna om skyddet utgår kommer inte detta finansieringsbehov att finnas. Tidpunkt för ikraftträdande och särskilda informationsinsatser Införandet av det förbättrade statliga fondutbudet ska ske tidigast den 3 maj 2010. Detta datum är satt med hänsyn till att en ny myndighet för pensionsadministration, Pensionsmyndigheten, startar den 1 januari 2010. Ett tidigare datum för införande av förbättringarna skulle ta alltför stora resurser från PPM som även deltar i arbetet med att bilda den nya myndigheten. Det är angeläget att övergången till den nya modellen för det statliga alternativet inom premiepensionssystemet sker utan onödiga transaktionskostnader som drabbar pensionsspararna. Det ankommer på PPM och senare Pensionsmyndigheten att tillsammans med Sjunde AP-fonden finna lämpliga former för detta. Genom utformningen av övergångsbestämmelserna i lagförslagen behöver inte Premiesparfonden och Premievalsfonden läggas ned förrän de nya syntetiska värdepappersfonderna har bildats av Sjunde AP-fonden. Inlösen av samtliga fondandelar i Premiesparfonden och Premievalsfonden kan då ske vid samma tidpunkt som fondandelar i de nya fonderna utfärdas. Samtidig kan aktier och andra värdepapper i Premiesparfonden och Premievalsfonden föras över till de nya fonderna utan att först behöva omvandlas till likvida tillgångar. Eftersom engagemanget för premiepensionssparande i allmänhet är lågt behövs särskilda informationsinsatser för att nå ut med informationen om att det statliga fondutbudet förbättras. Det är också viktigt att de som i dag har sina medel i Premiesparfonden får särskilt riktad information om förändringarna och vad som kommer att ske med placeringen av deras medel om de inte väljer att göra ett aktivt val. Pensionsmyndigheten får möjlighet att införa fondbytesavgift och får då själv avgöra tidpunkten för detta. Det innebär att myndigheten kan anpassa införande när det så är lämpligt för myndigheten. Efterlevandeskyddet före pensionstid skulle börja tillämpas 2010. Ett upphävande av skyddet behöver därför genomföras senast den 1 januari 2010. Konsekvenser för företagen De fondföretag som berörs av förslagen om ett förbättrat statligt fondutbud är i första hand de som är anslutna till PPM:s fondtorg. Dessa företag påverkas genom att konkurrensen om spararnas premiepensionsmedel ökar, i övrigt påverkas inte deras administrativa situation. Ett införande av fondbytesavgift kan medföra att de sparare som byter fonder drar ner på antalet fondbyten. Det i sin tur medför att premiepensionskapitalet blir mer trögrörligt, vilket påverkar fondföretagen på olika sätt. Det får en positiv effekt för de företag som spararna inte byter från, medan det blir en negativ effekt för de företag som spararna inte byter till. Övrigt Förslagen berörs inte av de lagar och regler som följer av att Sverige är anslutet till den Europeiska unionen. 10 Författningskommentar 10.1 Förslaget till lag om ändringar i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension 8 kap. 2 § I paragrafen finns bestämmelser om överföring av medel till olika förvaltningsalternativ inom premiepensionssystemet. Förslagen i lagrådsremissen innebär att Premiesparfonden och Premievalsfonden ska avvecklas och ersättas med olika förvaltningsalternativ där pensionsspararnas medel på olika sätt kan, eller ska, fördelas mellan fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden. Sjunde AP-fonden ska dels tillhandahålla placeringsalternativ där medlen fördelas utifrån pensionsspararens ålder (valbart förvalsalternativ), dels tillhandahålla placeringsalternativ där medlen fördelas utifrån en av pensionsspararen vald risknivå (kostnadseffektiva placeringsalternativ). Det ska dessutom vara möjligt för pensionsspararna att direkt välja någon eller några av de fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden. I paragrafens första stycke punkten 2 har hänvisningen till Premiesparfonden och Premievalsfonden ersatts med en mer öppen hänvisning till fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden. Den öppna hänvisningen, i kombination med den nu föreslagna bestämmelserna i 5 kap. 1 § andra och tredje styckena lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), avser att ge Sjunde AP-fonden möjlighet att skapa flexibla lösningar när det gäller valbart förvalsalternativ och kostnadseffektiva placeringsalternativ. Det har inte ansetts lämpligt att i lag bestämma hur många fonder som ska användas, eller benämningen på fonderna. Vid fastställandet av antalet fonder förutsätts Sjunde AP-fonden bl.a. beakta såväl behovet av tillräcklig riskspridning som behovet av kostnadseffektivitet. Frågorna har även behandlats i avsnitt 6.1, 6.3 och 6.4. Jämför även kommentarerna till 4 § och till 5 kap. 1 § lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). I användningen av termen fonder ligger att fonderna inte är värdepappersfonder i den mening som avses i lagen (2004:46) om investeringsfonder. I likhet med vad som gällt för Premiesparfonden och Premievalsfonden får de nya fonderna anses vara s.k. "syntetiska värdepappersfonder" (prop. 1999/2000:12 s. 17 och 18). Av 5 kap. 7 § lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) följer att vissa bestämmelser i lagen om investeringsfonder ändå ska tillämpas även på de fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden och här föreslås ingen ändring i sak, se kommentaren till den bestämmelsen. Inrättandet av "syntetiska värdepappersfonder" torde inte komma i konflikt med EG-regleringen av fonder, eftersom den regleringen inte hindrar medlemsländerna från att tillåta andra fonder än s.k. UCITS-fonder inom ramen för ett statligt pensionssystem. Vid avvecklingen av Premiesparfonden ska de medel som i dag förvaltas i fonden föras över till de nya fonderna, med en fördelning mellan fonderna utifrån pensionsspararens ålder. Se även kommentaren till punkten 2 i övergångsbestämmelserna. Avvecklingen av Premievalsfonden ska ske i enlighet med de rutiner som PPM tillämpar vid avregistrering av en fond. Någon särskild lagreglering av denna fråga har inte ansetts nödvändig. 8 kap. 4 § I paragrafen finns bestämmelser om placeringen av premiepensionsmedel. Av första stycket jämförd med 2 § första stycket framgår det av de nuvarande bestämmelserna att pensionsspararen har rätt att bestämma om hans eller hennes medel ska förvaltas i värdepappersfonder eller fondföretag, eller i någon av de två fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden. Premiesparfonden är det s.k. icke-valsalternativet, och fonden är inte valbar. Premievalsfonden är det valbara statliga alternativet. Som framgår av avsnitt 6.1 och 6.3-6.5 samt kommentaren till 2 § föreslås i denna proposition att Premiesparfonden och Premievalsfonden ska avvecklas och ersättas med en modell där pensionsspararnas medel på olika sätt ska, eller kan, fördelas mellan ett antal fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden. Den rätt för PPM att bestämma ett högsta antal fonder som samtidigt får antecknas på ett premiepensionskonto som finns i paragrafens nuvarande första stycke har ersatts med en upplysning om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter i frågan, eftersom det är fråga om verkställighetsföreskrifter. Det kan noteras att den nuvarande lydelsen som alltså ger PPM rätt att bestämma ett högsta antal fonder som får finnas på ett premiepensionskonto utgör en direktdelegation av föreskriftsrätt till en av regeringen underställd myndighet, viket i princip inte är tillåtet enligt regeringsformen. Genom ett nytt andra stycke införs nya valmöjligheter för pensionsspararna i premiepensionssystemet. Spararna ska kunna välja att få sina medel fördelade mellan fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden utifrån hans eller hennes ålder, eller utifrån en risknivå som spararen själv väljer. Genom ändringar i tredje och fjärde styckena ersätts Premiesparfonden med ett förvalsalternativ, där pensionsspararens medel placeras i fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden enligt en fördelning som bestäms av pensionsspararens ålder. Frågorna behandlas även i kommentarerna till 2 § och till 5 kap. 2 § lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). 10 kap. 10 och 11 §§ I paragraferna har gjorts följdändringar med anledning av förslaget om att bestämmelserna om efterlevandeskydd före pensionstid i 10 kap. 1 - 6 §§ ska upphöra att gälla. 11 kap. 3 § I paragrafens första stycke införs en möjlighet för Pensionsmyndigheten att ta ut särskilda avgifter från pensionssparare som genomför fondbyte. Pensionsspararens rätt att byta fonder framgår av 5 §. Avgifter bör bara tas ut om det är motiverat för att uppnå en skälig fördelning av kostnaderna för fondbytet. Avgifter bör inte tas ut om kostnaderna skäligen bör bäras av kollektivet. Exempel på kostnader som skäligen bör bäras av kollektivet är kostnaderna för byten som kan anses vara nödvändiga med hänsyn till pensionsspararnas behov av att kunna bedriva en effektiv förvaltning av sina premiepensionsmedel. Frågan behandlas även i avsnitt 7.1 I likhet med vad som gäller för avgifter som tas ut med stöd av 1 § ska avgifterna enligt andra stycket disponeras av myndigheten. Genom bemyndigandet i tredje stycket får regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddela föreskrifter om uttaget av de särskilda avgifterna. Bemyndigandet avser avgiftskonstruktionen, vilket innebär att det i föreskrifterna ska kunna finnas bestämmelser om när den särskilda avgiften ska tas ut och avgiftens storlek samt om hur avgiften ska tas ut från pensionsspararen. Möjlighet för Pensionsmyndigheten att ta ut särskild avgift för fondbyte torde inte rymmas inom ramen för de verkställighetsföreskrifter som kan meddelas med stöd av 6 §. Även om avgiften är avsedd att täcka kostnader för myndighetens skötsel av premiepensionssystemet bör den nya avgiften inte tas ut med stöd av 1 §, bl.a. eftersom avgiften ska vara individualiserad. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Punkten 1 Bestämmelserna om efterlevandeskydd före pensionstid ska upphöra att gälla den 1 januari 2010, medan övriga lagändringar ska träda i kraft först den 3 maj 2010. Punkten 2 Som framgår av avsnitt 6.1 ska den nuvarande Premiesparfonden ersättas med ett nytt placeringsalternativ. De medel som finns i Premiesparfonden ska därför senast den 31 maj 2010 föras över till det nya alternativet, dvs. till fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden enligt 8 kap. 2 § första stycket 2, med en fördelning mellan fonderna utifrån pensionsspararens ålder. Avvecklingen av Premievalsfonden ska ske i enlighet med de rutiner som normalt tillämpas när en fond avregistreras i premiepensionssystemet. Sjunde AP-fonden får i samråd med Pensionsmyndigheten bestämma hur överföringen av medel i praktiken ska gå till. Pensionsmyndigheten och Sjunde AP-fonden bör av bl.a. tekniska skäl ges möjlighet att välja lämplig tidpunkt under maj månad för såväl upprättandet av de nya fonderna som för den överföring av medel som ska ske. De gamla fonderna behöver inte avvecklas innan de nya fonderna satts upp. De nya alternativen ska vara valbara senast den 31 maj. Se även övergångsbestämmelserna till förslaget till ändringar i lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Frågorna behandlas även i avsnitt 9.1. 10.2 Förslaget till lag om ändringar i lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) inkomstgrundad ålderspension Som framgår av avsnitt 8 ska bestämmelserna om efterlevandeskydd före pensionstid upphöra att gälla. Bestämmelserna finns i 10 kap. 1-6 §§ lagen om inkomstgrundad ålderspension. Även de särskilda bestämmelserna i 25 § införandelagen om tidpunkten för ikraftträdande av bestämmelserna om efterlevandeskydd före pensionstid ska upphöra att gälla. 10.3 Förslaget till lag om ändringar i lagen (2000:12) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) 1 kap. 2 § I paragrafens andra stycke har en följdändring gjorts med anledning av förslaget till ändrad lydelse av 8 kap. 2 § första stycket i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Frågorna behandlas även i avsnitt 6.1 och 6.3-6.5 och kommentaren till nyss nämnda bestämmelse. 5 kap. 1 § I första stycket har en följdändring gjorts med anledning av förslaget till ändrad lydelse av 8 kap. 2 § första stycket lagen om inkomstgrundad ålderspension. Frågorna behandlas även i avsnitt 6.1 och 6.3-6.5 och kommentarerna till nyss nämnda bestämmelse och 8 kap. 4 § samma lag. I ett nytt andra stycke regleras principen för fördelningen av pensionsspararens medel mellan fonderna, i de fall pensionsspararen gjort ett aktivt val. Av bestämmelsen framgår det att pensionsspararen kan välja fond direkt, eller förvalsalternativet, dvs. en fördelning av medlen mellan fonderna utifrån spararens ålder. Av bestämmelsen framgår även att pensionsspararen kan välja ett kostnadseffektivt placeringsalternativ, dvs. en fördelning av medlen utifrån risknivå. I ett nytt tredje stycke regleras principen för fördelningen av pensionsspararens medel mellan fonderna i de fall pensionsspararen inte gjort ett aktivt val, dvs. i förvalsalternativet. I fjärde och femte styckena, som motsvarar nuvarande andra och tredje styckena, har endast redaktionella ändringar gjorts med anledning av att Premiesparfonden och Premievalsfonden ersätts av ett obestämt antal fonder. Några ändringar i sak är inte avsedda. De åtgärder som ska utföras av Sjunde AP-fonden och Pensionsmyndigheten inom ramen för den nya modellen bedöms inte strida mot EG-regleringen av värdepappersmarknaden eller svensk reglering. Den nödvändiga information om de nya produkterna i premiepensionssystemet som Pensionsmyndigheten och Sjunde AP-fonden förutsätts lämna till pensionssparare torde inte kunna betraktas som någon form av tillståndspliktig rådgivning, jfr bl.a. 7 § lagen med vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten. Frågorna behandlas även i avsnitt 6.3 och 6.4. 5 kap. 2-5 §§ I paragrafen har endast redaktionella ändringar gjorts med anledning av att Premiesparfonden och Premievalsfonden ersätts av ett obestämt antal fonder. I 2 § har även en språklig justering gjorts. Några ändringar i sak är inte avsedda. 5 kap. 6 § Av nuvarande reglering följer motsatsvis att den totala risknivån ska vara låg vid förvaltningen av Premiesparfonden. Vid förvaltningen av Premievalsfonden krävs det inte att den totala risknivån ska vara låg. Genom ändringen i andra strecksatsen klargörs det att det vid förvaltningen av de nya fonderna inte krävs att den totala risknivån ska vara låg. Risknivån bestäms av Sjunde AP-fonden. Vid bestämmande av risknivå ska Sjunde AP-fonden bl.a. beakta risken i den totala allmänna pensionen. Frågorna har även behandlats i avsnitt 6.2 5 kap. 7 § I paragrafen har endast redaktionella ändringar gjorts med anledning av att Premiesparfonden och Premievalsfonden ersätts av ett obestämt antal fonder. Några ändringar i sak är inte avsedda. Sammanfattning av premiepensionsutredningens förslag Riksdagen fattade 1998 beslut om det reformerade ålderspensionssystemet. Premiepensionsmyndigheten (PPM) inrättades med uppgift att administrera premiepensionssystemet och bistå allmänheten i angelägenheter som rör deras premiepensionskonton. Även Sjunde AP-fonden inrättades för att förvalta Premiesparfonden, där medlen för de pensionssparare som inte anmält ett fondval placeras. Sjunde AP-fonden förvaltar därutöver Premievalsfonden som är ett statligt alternativ bland systemets valbara fonder. Det första valet i Premiepensionssystemet genomfördes 2000 och föregicks av en period med en mycket stark börsutveckling, som efter valet följdes av en period med dramatiska kursfall. Utredningens uppdrag bör ses mot denna bakgrund. Premiepensionssystemet kan samtidigt konstateras fungera bra och vara rimligt kostnadseffektivt. Utgångspunkten för utredningens arbete har därför inte varit att skapa ett nytt system, utan att föreslå förbättringar av det nuvarande premiepensionssystemet. Utifrån de riktlinjer som utredningen givits har slutsatsen dragits att premiepensionssystemet även fortsättningsvis skall vara ett fondförsäkringssystem där kapitalförvaltningen sker i fonder som administreras av fristående fondförvaltare, som även kan vara statliga. De statliga förvaltarna skall verka på lika villkor och i full konkurrens med de privata förvaltarna. Premiepensionssystemet skall även fortsättningsvis vara utformat som ett öppet system. Det innebär att en fondförvaltare som uppfyller kraven i princip fritt skall kunna anmäla sina fonder till systemet och att PPM vid en registrering inte skall göra någon bedömning av om fonden är lämplig att ingå i systemet. De åtgärder som PPM bör vidta skall vara marknadsmässiga och genomlysbara. Det är utredningens uppfattning att pensionsspararnas behov måste vara styrande för PPM:s löpande verksamhet. Ett riktmärke bör vara att pensionsspararna får stora möjligheter att sköta förvaltningen av sin fondportfölj så att de får en god premiepension. Utredningen har valt att föreslå så få ändringar i regleringen som möjligt. En utgångspunkt har varit att låta PPM utnyttja det handlingsutrymme som myndigheten redan har. Pensionsspararnas förvaltningsresultat Under 2005 passerade värdet på fondförmögenheten för första gången de sammanlagda insättningarna och i slutet av september 2005 låg 89 procent av pensionsspararna på plus på sina premiepensionskonton. Pensionsspararnas tidsvägda avkastning, som visar avkastningen på en investerad krona, är emellertid negativ och cirka nio procent. Det innebär att det återstår ungefär 91 öre av en genomsnittlig krona som investerades vid start. Här tas dock inte hänsyn till att avkastningen har varit mer fördelaktig när kontobehållningen varit som störst. Den kapitalvägda avkastningen i form av en internränta tar hänsyn till detta. Systemets internränta har varit positiv sedan halvårsskiftet 2005. Den 30 september var den cirka 21 procent. Internräntan kan jämföras med den ränta som skulle ha givit dagens behållning om belopp motsvarande intjänade pensionsrätter placerats på ett bankkonto istället för i premiepensionssystemet. Pensionsspararnas genomsnittliga resultat, 2000-2005 Källa: PPM. Utvärdering av premiepensionssystemets kostnader Den genomsnittliga förvaltningskostnaden för fonderna i premiepensionssystemet (inklusive Premiesparfonden) är i dagsläget 0,39 procent av förvaltat kapital efter rabatt. Kostnaderna för PPM:s administration motsvarar för 2005 en avgift om 0,22 procent. För närvarande är det sammanlagda avgiftsuttaget för den genomsnittliga spararen alltså drygt 0,6 procent av det förvaltade kapitalet. Administrationsavgifterna som andel av förvaltat kapital kommer att minska över tiden i takt med att kapitalet i systemet växer och nivån på kostnaderna för PPM:s verksamhet stabiliseras. På samma sätt kan de genomsnittliga förvaltningsavgifterna förväntas minska över tid. Det sammanlagda årliga avgiftsuttaget i förhållande till förvaltat kapital kan förväntas minska till cirka 0,3 procent år 2020, varav 0,25 procentenheter kan hänföras till förvaltningskostnaderna och 0,05 procentenheter till PPM:s administrationskostnader. Prognos av avgifterna i premiepensionssystemet Källa: PPM Vid en internationell jämförelse är avgiftsuttaget från pensionsspararna i premiepensionssystemet totalt sett lågt. Bedömningen grundas på en jämförelse av dels systemets avgiftsuttag av framtida pension, dels systemets avgifter i förhållande till förvaltat kapital. Det finns emellertid system som placerar sig ännu något bättre. Relationen mellan totala avgifter och kapital i olika system Källa: Whitehouse (2001), James (2005) och ATP. Avgiftsuttagets andel av framtida pension Källa: Whitehouse (2001), James (2005) samt utredningens egna beräkningar. Bristande kunskaper och engagemang Enligt en mätning som Demoskop redovisade i april 2005 instämmer endast 6 procent fullt ut i påståendet att de har tillräckligt med kunskaper för att ta hand om sitt premiepensionssparande. En dryg majoritet (52 procent) uppger sig ha långt ifrån tillräckliga kunskaper för att hantera premiepensionen medan 3 av 10 lägger sig i mitten på skalan, vilket tyder på att de inte är tillfredsställda med sin egen kunskap utan skulle vilja veta mer för att vara säkra på sin hantering av premiepensionen. Upplevd kunskap hos pensionsspararna Källa: Demoskop 2005. Vid jämförelser med andra system har det svenska premiepensionssystemet en hög andel aktiva sparare. Vid det första valet gjorde två tredjedelar av pensionsspararna ett aktivt val. Aktivitetsnivån har emellertid sjunkit över tid. Vid halvårsskiftet 2005, knappt fem år efter det första valet, återfinns 43 procent av pensionsspararna i Premiesparfonden. Allt färre förstagångsväljare tenderar i dag att välja aktivt. Det behöver i och för sig inte vara något problem utan bekräftar snarare situationen sett i ett internationellt perspektiv. Mycket pekar på ett lågt intresse för och otillräckliga kunskaper om pensionsfrågor bland förstagångsväljare i allmänhet och unga människor i synnerhet. Nuvarande premiepensionssystem Utifrån deras kunskap och engagemang kan pensionsspararna delas in i tre olika grupper som var och en för sig utgör den primära målgruppen för en av följande förvaltningslösningar: 1. De pensionssparare som anser sig varken ha kunskaper eller engagemang att utforma och förvalta en egen fondportfölj tillhör den primära målgruppen för Premiesparfonden (systemets basalternativ). 2. De pensionssparare som anser sig ha engagemang att utforma och förvalta en egen fondportfölj men inte tillräckliga kunskaper för det tillhör den primära målgruppen för val och byten på fondtorget men med beslutsstöd. 3. De pensionssparare som anser sig ha såväl tillräckliga kunskaper som engagemang för att utforma och förvalta en egen fondportfölj tillhör den primära målgruppen för val och byten på fondtorget med eller utan beslutsstöd. Premiepensionssystemet kan analyseras utifrån denna indelning. I systemet finns i ett första skede två val; att aktivt välja fonder på fondtorget eller att medvetet eller inte avstå från att anmäla ett fondval med konsekvens att premiepensionsmedlen istället placeras i Premiesparfonden. Som framgått bör fondtorget ha de pensionssparare som upplever sig som kunniga och engagerade som primär målgrupp (målgrupp 3). Premiesparfonden skall därmed i dag uppfylla resterande sparares behov (dvs. målgrupp 1och 2) och målgruppen för denna är därmed stor. Det kan konstateras att dessa sparare sannolikt har olika behov beroende på deras kunskaper och engagemang när det gäller förvaltningen av premiepensionsmedlen. Utredningen är av uppfattningen att tillräcklig hänsyn inte tagits till det behov av beslutsstöd som finns hos målgrupp 2, dvs. hos de pensionssparare som anser sig ha engagemang att utforma och förvalta en egen fondportfölj men som anser sig sakna tillräckliga kunskaper för det. Valsituationen för denna grupp kan underlättas genom att ett utvecklat beslutsstöd erbjuds vid förvaltningen av premiepensionsmedlen. Skiss på ett framtida premiepensionssystem Premiepensionssystemets basalternativ Premiepensionssystemets basalternativ bör få en generationsfondsprofil som innebär att risknivån trappas ned i takt med pensionsspararens ålder. Hela den samlade allmänna pensionen, inklusive inkomst- och garantipension, bör beaktas när risknivån i basalternativet fastställs. Basalternativet skall vara öppet för aktiva val. Till följd av detta förslag får Sjunde AP-fonden i uppdrag att sätta upp de fonder som behövs för att på ett kostnadseffektivt sätt förvalta medlen och så att placeringarna kan anpassas efter pensionsspararnas ålder. Premievalsfonden skall läggas ned och de medel som förvaltas i fonden bör föras över till den eller de fonder som Sjunde AP-fonden beslutar. Kravet på låg risk vid förvaltningen av Premiesparfonden bör ersättas med en aktsamhetsprincip för Sjunde AP-fondens verksamhet. Aktsamhetsprincipen är inte resultatinriktad, utan snarare ett kvalitetskrav på de processer som föregår de beslut som fattas. Inga investeringsbeslut kan betraktas som oaktsamma i sig. Finansinspektionen skall inte ha något ansvar för att se till att aktsamhetsprincipen efterlevs av Sjunde AP-fonden, utan detta är en fråga som skall behandlas vid den årliga utvärdering som sker av AP-fondernas verksamhet. PPM bör i sin traditionella livförsäkringsrörelse få möjlighet att placera i fonderna på fondtorget och i Sjunde AP-fondens fonder. Sjunde AP-fonden skall inte ha möjlighet att erbjuda sina tjänster utanför Premiepensionssystemet. Begränsningen avseende Sjunde AP-fondens utövande av rösträtt skall avskaffas. Den nuvarande röstandelsbegränsningen med innebörd att Sjunde AP-fonden får äga maximalt 5 procent av rösterna i ett enskilt bolag tas bort. Istället föreslås att de inflytandebegränsningar som gäller generellt för investeringsfonder skall tillämpas. Fondutbudet i premiepensionssystemet Utbudet av fonder i premiepensionssystemet har ökat kraftigt sedan start. Vid tidpunkten för det första fondvalet 2000 deltog drygt 450 fonder i systemet. I slutet av september 2005 hade cirka 82 förvaltare anmält 705 fonder i systemet. I genomsnitt hade varje fondbolag 8.6 fonder anmälda och fondbolaget med mest fonder hade 36 fonder anmälda. Utredningen anser att det skall finnas ett fondutbud som ger en god avkastning efter avgift och rabatter. Medan det i princip är omöjligt att i förväg uttala sig om fondernas avkastning bestäms fondavgifterna i förväg. Avgifterna går därmed att påverka. Ett rimligt mål för PPM är därför att avgifterna i systemet hålls på en låg nivå. En utgångspunkt för utredningens bedömning har varit att PPM skall få verktyg som medför att fondutbudet kan reduceras ner till omkring 100 till 200 fonder. Detta är inte ett absolut mål utan snarare ett intervall som baseras på i vilken utsträckning pensionsspararna väljer att utnyttja fondutbudet. Intervallet kan alltså ändras över tid. De närmare avvägningar mellan kostnader och valfrihet som krävs bör överlåtas till PPM. Det är däremot viktigt att i regeringens styrning av myndigheten framhålla förutsättningarna för en god premiepension och betydelsen av att avgifterna, som ytterst drabbar pensionsspararna, hålls låga. Utredningen är av uppfattningen att de förändringar som behöver göras bör genomföras stegvis. Det är svårt att i förväg bedöma effekterna på fondutbudet för var och en av åtgärderna för sig. Ännu svårare är det naturligtvis att bedöma effekterna av en kombination av olika åtgärder. Utredningen anser att PPM redan nu bör använda de verktyg som myndigheten har för att påverka fondutbudet. Enligt utredningsdirektiven skall utredningen också ta hänsyn till risken för systematiskt dåliga utfall. Uppdraget avser inte risken för dåliga utfall i sig. Utredningen ser det därför inte som en lösning att utesluta placeringsalternativ enbart på grundval av att de förväntas uppvisa en stor spridning i avkastning över tid. Dessutom kan det mycket väl vara så att de fonder som i dag klassificeras som fonder med relativt hög risk mycket väl kan komma att klassificeras på ett annat sätt framöver. Utredningens grundinställning är att inte någon fondkategori eller fondtyp i sig kan betraktas som onödig eller omöjlig i en välgrundat sammansatt portfölj för pensionssparande. För att minska risken för systematiskt dåliga utfall bör snarare ett mer utvecklat beslutsstöd, som hjälper pensionsspararen att utvärdera gjorda val, lämnas än att vissa kategorier av fonder utesluts. Verktyg som PPM har för att påverka fondutbudet PPM har satt upp en gräns som innebär att en fondförvaltare får ha högst 25 fonder registrerade hos myndigheten. När flera sådana fondförvaltare ingår i samma förvaltargrupp får dock sammanlagt högst 50 fonder registreras för de fondförvaltare som ingår i gruppen. Utredningen anser att det bör övervägas om de nuvarande gränserna bör ändras tillbaka till de antal tillåtna fonder som gällde när systemet infördes (10 respektive 15 fonder). En familj av generationsfonder bör räknas som en fond. I egenskap av stor investerare kräver PPM rabatt på den fondavgift som pensionsspararna får betala. Rabatten kan motiveras av att PPM bär en betydande del av sådana kostnader som annars skulle drabba fondbolagen, t.ex. för distribution och kundservice. Rabattens främsta syfte är att säkerställa att en rimlig andel av stordriftsfördelarna i förvaltningen kommer pensionsspararna till godo. Enligt utredningen bör PPM vidta åtgärder som i ökad utsträckning för över belopp till pensionsspararna som annars skulle bli vinster i fondbolagen. Utredningen anser att PPM löpande bör se över prisreduktionsmodellen så att den inte bara ger låga avgifter enligt ovan utan också styr mot ett för spararna attraktivt fondutbud. Dessutom kan behovet av att differentiera rabatten för olika kategorier av fonder, t.ex. aktie- och räntefonder, övervägas. Enligt utredningen bör PPM utnyttja den möjlighet att ta ut en anmälningsavgift som finns redan i dag. En sådan avgift kan användas för att begränsa tillflödet av nya fonder. Nya verktyg för att påverka fondutbudet PPM bör få möjlighet att ta ut en årsavgift för varje fond som finns registrerad hos myndigheten. Det bör införas en möjlighet att bestämma en tidsgräns inom vilken en fond skall ha uppnått en viss marknadsandel i systemet. Fonder som inte klarar tidsgränsen måste utgå ur sortimentet. Informationen till pensionsspararna PPM:s kommunikations- och informationsarbete vid det första valet 2000 måste ses som mycket framgångsrikt, eftersom ett av huvudmålen var att få så många aktiva väljare som möjligt. Resultatet är samtidigt inte helt invändningsfritt. Det kan inte bortses från hur enkelspårig kampanjen var i sitt budskap att uppmuntra till val. När det gäller att fungera som ett beslutsstöd för pensionsspararna vid deras första premiepensionsval var framgången mer begränsad. Som jämförelseobjekt har kampanjen därmed sina begränsningar när insatserna under de efterföljande åren skall utvärderas. Trots de relativt omfattande informationsinsatser som genomförts av de ansvariga myndigheterna under åren efter det första valet, visar genomförda undersökningar att många pensionssparare ännu inte riktigt förstått vad ålderspensionssystemet innebär eller på vilket sätt de kan sköta sitt premiepensionssparande. Även om det är svårt att utvärdera informationsverksamhet, kan resultatet ändå tolkas som att det är en annan typ av information och vägledning som efterfrågas än den som PPM i dag tillhandahåller. Det kan mot denna bakgrund ifrågasättas om PPM:s möjligheter att fullgöra sitt informationsuppdrag varit realistiska och om det är ändamålsenligt att fortsättningsvis dela upp ansvaret för informationsverksamheten på två myndigheter. PPM:s fortsatta informationsuppdrag skall vara att vid sidan av individuell kontorelaterad information lämna generellt utformad information som ger pensionsspararen ett helhetsperspektiv på ålderspensionen och som klargör innebörden av att pensionsspararen har det finansiella ansvaret för sina placeringar. Det övergripande syftet med informationsuppdraget skall vara att informera om vilka beslutsstöd som pensionsspararen erbjuds inom systemet för förvaltningen av premiepensionen. I det ligger att informera om ålderspensionssystemets utformning och vilka möjligheter premiepensionssystemet ger att påverka den egna pensionen. Behov av beslutsstöd PPM skall se till att pensionsspararna får tillgång till ett beslutsstöd som underlättar förvaltningen premiepensionsmedlen och minskar risken för systematiskt dåliga utfall. Samtliga pensionssparare skall erbjudas ett beslutstöd. En rimlig ordning bör vara att den pensionssparare som vill avstå från hela eller delar av vägledningen kan göra det genom att aktivt avbryta processen. För vissa pensionssparare kan det räcka med att få hjälp med att välja vilken fondtyp som premiepensionsmedlen skall placeras i innan de väljer fritt på fondtorget. Andra pensionssparare kan därutöver behöva få hjälp med att bestämma riskprofil och få ett förslag på tillgångsfördelning. De pensionssparare som väljer att vägledas genom hela beslutsprocessen skall slutligen ställas inför ett val mellan ett begränsat antal breda och kostnadseffektiva fonder, vilket innebär att de vägleds till en väldiversifierad fondportfölj som förvaltas till låga avgifter. Att välja en bra aktiv förvaltare är svårt och kräver en betydande insats från pensionsspararnas sida. Utredningen föreslår därför att pensionsspararna erbjuds ett beslutsstöd för själva fondvalet. För att underlätta pensionsspararnas förvaltning bör inte bara deras valsituation underlättas, utan det är också nödvändigt att hjälpa pensionsspararna att utvärdera gjorda val. Utredningen anser att frågan om pensionsspararnas möjligheter att utvärdera gjorda val hittills inte har prioriterats i tillräcklig utsträckning. Ett beslutsstöd i denna del bör innehålla referensobjekt som pensionsspararen kan utvärdera sina tidigare val emot, s.k. jämförelsenormer. Det bör också kunna uppmärksamma pensionsspararen om värdeutvecklingen på deras konton utvecklats väsentligt sämre än vad som skett för någon relevant jämförelsenorm, s.k. väckarklockor. Frågor om PPM:s livränta PPM bör på sikt erbjuda pensionsspararna möjlighet att successivt gå över från fondförsäkring till livränta. Denna möjlighet bör finnas först från och med den månad då pensionsspararen fyller 61 år. Det är för tidigt att nu införa en möjlighet för pensionsspararna att successivt gå över till livränta, utan PPM bör genomföra denna förändring när det är motiverat av efterfråge- och kostnadsskäl. Istället bör PPM tillhandahålla och informera om alternativ som innebär att pensionsspararna mot slutet av sparandetiden minskar risken i sparandet. Utredningen föreslår också att det på sikt bör möjliggöras att pensionsspararna kan växla mellan försäkringsformerna. Utredningen anser emellertid att regeringen bör tillkalla en särskild utredare med uppdrag att undersöka förutsättningarna att avveckla PPM:s livränteverksamhet. I praktiken innebär denna att det finns en garanti till pensionsspararna som riskerar att slå mot statsbudgeten, trots att systemet skall vara autonomt från denna. Livräntan kan i detta perspektiv sägas vara en anomali i pensionssystemet. I utredarens uppdrag bör också formerna för själva avvecklingen av PPM:s livränteverksamhet behandlas. Dessutom bör en ordning övervägas där sådana produkter tillhandahålls av privata livförsäkringsbolag. Tills vidare kommer PPM:s livränteverksamhet att finnas kvar. Utredningen vill därför understryka vikten av att den garanti till pensionsspararna som livräntan innebär, hålls på en låg nivå. En möjlig väg, som regeringen bör överväga, för att åstadkomma det är att se över den nuvarande produktregleringen av PPM:s livränta. Administration av ålderspensionssystemet De problem som finns inom pensionsadministrationen skulle i allt väsentligt kunna avhjälpas genom att en självständig och separat myndighet får ansvaret för pensionsadministrationen. Utan att lägga något detaljerat förslag föreslår utredningen därför att en självständig och separat pensionsmyndighet bildas med ansvar för pensionsadministrationen. Premiepensionsutredningens lagförslag Lagtext Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, att 8 kap. 2 och 4 §§, 9 kap. 2 § och 11 kap. 1 § skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap 2 §1 När pensionsrätt för premiepension för en pensionssparare har fastställts, skall Premiepensionsmyndigheten föra över medel som motsvarar pensionsrätten samt avkastningen enligt 1 § andra stycket till förvaltning i 1. värdepappersfonder eller fondföretag som avses i 3 §, eller 2. Premiesparfonden eller Premievalsfonden som förvaltas av Sjunde AP-fonden enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). När pensionsrätt för premiepension för en pensionssparare har fastställts, skall Premiepensionsmyndigheten föra över medel som motsvarar pensionsrätten samt avkastningen enligt 1 § andra stycket till förvaltning i 1. värdepappersfonder eller fondföretag som avses i 3 §, eller 2. de fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Om pensionsspararen har tagit ut premiepension i form av livränta enligt 9 kap. 2 § skall medlen i stället föras över till Premiepensionsmyndighetens livränteverksamhet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om de fonder och fondföretag till vilka överföring enligt första stycket 1 får göras. 4 §2 Pensionsspararen har rätt att bestämma var de medel som för spararens räkning skall föras över enligt 2 § första stycket skall placeras. Premiepensionsmyndigheten får dock bestämma ett högsta antal fonder som samtidigt får antecknas på ett premiepensionskonto. När pensionsrätt för premiepension första gången har fastställts för pensionsspararen, skall spararen upplysas om rätten att välja placering. Om spararen inte anmäler något annat val inom den tid som Premiepensionsmyndigheten bestämmer, skall medlen föras över till Premiesparfonden. När pensionsrätt för premiepension för ett senare år har fastställts för pensionsspararen, skall Premiepensionsmyndigheten föra över medlen till en eller flera fonder med en fördelning som svarar mot vad spararen senast bestämt om placeringen i fond av medlen på premiepensionskontot. Om spararen inte har bestämt en sådan placering, skall medlen föras över till Premiesparfonden. När pensionsrätt för premiepension första gången har fastställts för pensionsspararen, skall spararen upplysas om rätten att välja placering. Om spararen inte anmäler något annat val inom den tid som Premiepensionsmyndigheten bestämmer, skall medlen föras över till de fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). När pensionsrätt för premiepension för ett senare år har fastställts för pensionsspararen, skall Premiepensionsmyndigheten föra över medlen till en eller flera fonder med en fördelning som svarar mot vad spararen senast bestämt om placeringen i fond av medlen på premiepensionskontot. Om spararen inte har bestämt en sådan placering, skall medlen föras över till de fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden enligt lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Pensionsspararen skall årligen upplysas om de åtgärder som Premiepensionsmyndigheten enligt tredje stycket skall vidta när pensionsrätt för premiepension har fastställts. Spararen skall också upplysas om rätten att placera om fondmedlen enligt 5 §. 9 kap. 2 §3 Pensionsspararen har rätt att på begäran få ut sin premiepension i form av en livränta med garanterade belopp. Den finansiella risken för de tillgångar som motsvarar tillgodohavandet på pensionsspararens premiepensionskonto övergår då på Premiepensionsmyndigheten. Pensionen skall bestämmas med utgångspunkt i tillgångarnas värde vid inlösen av innehavet. Inlösen skall ske snarast efter det att begäran kom in till myndigheten, dock tidigast månaden före den då livräntan första gången skall betalas ut. En övergång till livränta får göras tidigast när pensionsspararen börjar ta ut premiepension. En övergång som begärs senare får verkan tidigast från och med månaden efter den då begäran kom in till Premiepensionsmyndigheten. När Premiepensionsmyndigheten har påbörjat inlösen av pensionsspararens innehav, kan begäran inte återkallas. Övergången måste avse hela tillgodohavandet på premiepensionskontot och gäller även för medel som senare tillförs kontot. 11 kap. 1 §4 De kostnader för Premiepensionsmyndighetens skötsel av premiepensionssystemet som inte täcks på annat sätt skall täckas genom avgifter som dras av från tillgodohavandena på pensionsspararnas premiepensionskonton. Myndigheten bestämmer när avgifterna skall tas ut. Avgifterna disponeras av myndigheten. Avgifterna skall bestämmas så att de beräknas täcka det aktuella årets kostnader med skälig fördelning mellan pensionsspararna. Härvid skall hänsyn tas till under- eller överskott från det föregående året. Avgifterna skall helt eller delvis anges som en procentsats av tillgodohavandet på varje pensionssparares premiepensionskonto. När procentsatsen fastställs får myndigheten utgå från en uppskattning av det sammanlagda värdet av tillgodohavandena på pensionsspararnas premiepensionskonton. Avgifter får tas ut från fondförvaltare för att täcka Premiepensionsmyndighetens kostnader för registrering av och information om fonder. Uppgift om att avgifter kan tas ut skall finnas i det avtal mellan myndigheten och förvaltaren som avses i 8 kap. 3 § första stycket 2. Bestämmelserna i andra stycket gäller även för sådana avgifter. Regeringen får meddela närmare föreskrifter om uttaget av avgifter för Premiepensionsmyndighetens kostnader. Avgifter får tas ut från fondförvaltare för att täcka Premiepensionsmyndighetens kostnader för registrering av och information om fonder. För varje fond som finns registrerad hos myndigheten får en årlig avgift tas ut. Avgiften skall avse ett helt kalenderår. Om en fond registreras eller upphör att vara registrerad under ett löpande kalenderår skall myndigheten ta hänsyn till detta när avgiften fastställs. Uppgift om att avgifter kan tas ut skall finnas i det avtal mellan myndigheten och förvaltaren som avses i 8 kap. 3 § första stycket 2. Bestämmelserna i andra stycket gäller även för sådana avgifter. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om uttaget av avgifter. Denna lag träder i kraft den xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx Förslag till lag om ändring i lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten, att 7 § skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 §1 Premiepensionsmyndigheten skall se till att pensionsspararna får tillgång till den information de behöver för att ta till vara sin rätt i premiepensionssystemet. Premiepensionsmyndigheten skall se till att pensionsspararna vid sina beslut om premiepensionen får ett sådant stöd och tillgång till den information i övrigt som de behöver för att ta till vara sin rätt i premiepensionssystemet. Informationen enligt första stycket skall samordnas med Försäkringskassans information till de enskilda enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Denna lag träder i kraft den xxxxxxxxxx Förslag till lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), dels att 5 kap. 3 och 4 §§ skall upphöra att gälla, dels att 1 kap. 2 § och 5 kap. 1, 2, 5-7§§ skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 2 §1 Första-Fjärde AP-fonderna förvaltar de medel som enligt 6 § lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter, 8 § lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift och 6 § lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift skall föras till Första-Fjärde AP-fonderna. Sjunde AP-fonden förvaltar de medel som enligt 8 kap. 2 § första stycket 2 lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension skall föras till Premiesparfonden eller Premievalsfonden. Sjunde AP-fonden förvaltar de medel som skall föras till de särskilda fonder som förvaltas enligt 8 kap. 2 § första stycket 2 lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Sjunde AP-fonden får även förvalta de tillgångar som övergår till Premiepensionsmyndigheten i enlighet med 9 kap. 2 § lagen om inkomstgrundad ålderspension. 5 kap. 1 § Sjunde AP-fonden förvaltar Premiesparfonden och Premievalsfonden för de ändamål som framgår av bestämmelserna om premiepension i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Förvaltningen skall ske uteslutande i pensionsspararnas intresse. Sjunde AP-fonden får ur vardera av Premiesparfonden och Premievalsfonden ta ut medel för de förvaltningskostnader som uppkommit för respektive fond. Om kostnaderna avser både Premiesparfonden och Premievalsfonden, skall de fördelas mellan fonderna på ett skäligt sätt. Sjunde AP-fonden skall ta emot medel till och betala ut medel från Premiesparfonden och Premievalsfonden enligt de anvisningar som Premiepensionsmyndigheten lämnar. Sjunde AP-fonden förvaltar särskilda fonder för de ändamål som framgår av bestämmelserna om premiepension i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Förvaltningen skall ske uteslutande i pensionsspararnas intresse och också i övrigt på ett aktsamt sätt. Fördelningen av medlen mellan fonderna skall ske med hänsyn till pensionsspararnas ålder. Sjunde AP-fonden får ur vardera av fonderna ta ut medel för de förvaltningskostnader som uppkommit för respektive fond. Om kostnaderna avser flera av fonderna, skall de fördelas mellan fonderna på ett skäligt sätt. Sjunde AP-fonden skall ta emot medel till och betala ut medel från fonderna enligt de anvisningar som Premiepensionsmyndigheten lämnar. 2 §2 Sjunde AP-fonden skall ingå samarbetsavtal enligt 8 kap. 3 § första stycket 2 lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension med Premiepensionsmyndigheten samt göra de åtaganden som anges i samma stycke 3-6. Fondbestämmelserna för Premiesparfonden och Premievalsfonden får inte medge att medel delas ut till någon annan än Premiepensionsmyndigheten. Sjunde AP-fonden får inte heller genom Premiesparfonden eller Premievalsfonden utöva sådan fondverksamhet som avser förvaltning av specialfonder enligt 6 kap. lagen (2004:46) om investeringsfonder. Fondbestämmelserna för fonderna får inte medge att medel delas ut till någon annan än Premiepensionsmyndigheten. Sjunde AP-fonden får inte heller genom fonderna utöva sådan fondverksamhet som avser förvaltning av specialfonder enligt 6 kap. lagen (2004:46) om investeringsfonder. 3 § Sjunde AP-fonden får inte till Premiesparfonden och Premievalsfonden förvärva så många aktier i ett svenskt eller utländskt aktiebolag att röstetalet för dem tillsammans med dessa fonders övriga aktier i samma bolag överstiger fem procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. 4 § Sjunde AP-fonden får rösta för sådana aktier i ett svenskt aktiebolag som den förvärvat till Premiesparfonden eller Premievalsfonden endast när kravet på långsiktigt hög avkastning eller behovet att trygga placeringarnas säkerhet inte kan tillgodoses på annat sätt. 5 § Premiesparfonden och Premievalsfonden skall vara indelade i fondandelar. Alla fondandelar i en fond skall vara lika stora. Värdet av en fondandel i Premiesparfonden eller Premievalsfonden är fondens värde delat med antalet fondandelar. Fondernas tillgångar skall värderas med ledning av gällande marknadsvärde. Sjunde AP-fonden skall dagligen beräkna fondandelsvärdet och underrätta Premiepensionsmyndigheten om värdet. När medel tillförs Premiesparfonden eller Premievalsfonden, skall Sjunde AP-fonden utfärda fondandelar till Premiepensionsmyndigheten. När medel betalas ur en av fonderna, skall det ske genom inlösen av fondandelar. Fonderna skall vara indelade i fondandelar. Alla fondandelar i en fond skall vara lika stora. Värdet av en fondandel i en fond är fondens värde delat med antalet fondandelar. Fondernas tillgångar skall värderas med ledning av gällande marknadsvärde. Sjunde AP-fonden skall dagligen beräkna fondandelsvärdet och underrätta Premiepensionsmyndigheten om värdet. När medel tillförs fonderna, skall Sjunde AP-fonden utfärda fondandelar till Premiepensionsmyndigheten. När medel betalas ur en av fonderna, skall det ske genom inlösen av fondandelar. 6 § Följande bestämmelser i denna lag för Första-Fjärde AP-fonderna skall gälla också i fråga om Sjunde AP-fonden: - 3 kap. om fondernas ledning utom 3 § första stycket, - 4 kap. 1 § andra stycket om mål för placeringsverksamheten med den avvikelsen att det för förvaltningen av Premievalsfonden inte krävs att den totala risknivån skall vara låg, - 4 kap. 2 § om verksamhetsplan utom vad gäller riktlinjer för utövande av rösträtt i enskilda företag, och - 4 kap. 18 § första stycket om förvaltningsuppdrag. Följande bestämmelser i denna lag för Första-Fjärde AP-fonderna skall gälla också i fråga om Sjunde AP-fonden: - 3 kap. om fondernas ledning utom 3 § första stycket, - 4 kap. 1 § andra stycket om mål för placeringsverksamheten, - 4 kap. 2 § om verksamhetsplan utom vad gäller riktlinjer för utövande av rösträtt i enskilda företag, och - 4 kap. 18 § första stycket om förvaltningsuppdrag. 7 § Följande bestämmelser i lagen (2004:46) om investeringsfonder skall gälla för förvaltningen av Premiesparfonden och Premievalsfonden: - 2 kap. 18 § om förbud för vissa personer med insynsställning att handla med en investeringsfond, - 2 kap. 21 § första stycket om skadestånd, - 4 kap. 2 § om företrädare för andelsägarna i en investeringsfond m.m., - 4 kap. 8 och 9 §§ om upprättande och godkännande av fondbestämmelser, - 4 kap. 13 § första stycket om inlösen av fondandelar, - 4 kap. 15-23 §§ om information om en investeringsfond, - 5 kap. 1, 3-19 och 21-25 §§ om placering av medel i en värdepappersfond m.m., samt - 10 kap. 17 § om skyldighet för revisor att anmäla vissa förhållanden till Finansinspektionen. Vid tillämpningen av de bestämmelser som anges i första stycket skall Premiesparfonden och Premievalsfonden anses som värdepappersfonder och Premiepensionsmyndigheten som fondandelsägare. Vad som sägs om fondbolag skall avse Sjunde AP-fonden. Följande bestämmelser i lagen (2004:46) om investeringsfonder skall gälla för förvaltningen av fonderna: - 2 kap. 18 § om förbud för vissa personer med insynsställning att handla med en investeringsfond, - 2 kap. 21 § första stycket om skadestånd, - 4 kap. 2 § om företrädare för andelsägarna i en investeringsfond m.m., - 4 kap. 8 och 9 §§ om upprättande och godkännande av fondbestämmelser, - 4 kap. 13 § första stycket om inlösen av fondandelar, - 4 kap. 15-23 §§ om information om en investeringsfond, - 5 kap. 1, 3-19 och 21-25 §§ om placering av medel i en värdepappersfond m.m., samt - 10 kap. 17 § om skyldighet för revisor att anmäla vissa förhållanden till Finansinspektionen. Vid tillämpningen av de bestämmelser som anges i första stycket skall fonderna anses som värdepappersfonder och Premiepensionsmyndigheten som fondandelsägare. Vad som sägs om fondbolag skall avse Sjunde AP-fonden. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, utom såvitt avser 2 kap. 18 § om förbud för vissa personer med insynsställning att handla med en investeringsfond och 2 kap. 21 § första stycket om skadestånd, föreskriva avvikelser och medge undantag i det enskilda fallet från de bestämmelser som anges i första stycket. Denna lag träder i kraft den xxxxxx Remissinstanser Svårnavigerat? Premiepension på rätt kurs (SOU 2005:87) Sveriges Riksbank, Riksdagens ombudsmän (JO), Riksrevisionen, Stockholms Handelskammare, Försäkringskassan, Riksgäldskontoret, Finansinspektionen, Ekonomistyrningsverket, Skatteverket, Första AP-fonden, Andra AP-fonden, Tredje AP-fonden, Fjärde AP-fonden, Sjätte AP-fonden, Sjunde AP-fonden, Premiepensionsmyndigheten, Kammarkollegiet, Statskontoret, Statistiska centralbyrån, Statens pensionsverk, Arbetsgivarverket, Konsumentverket, Konkurrensverket, Pensionärernas Riksorganisation PRO, Sveriges Pensionärsförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Svenskt Näringsliv, Företagarna, Kooperativa Förbundet KF, Lantbrukarnas Riksförbund LRF, Föreningen Auktoriserade Revisorer, Svenska Aktuarieföreningen, Sveriges Försäkringsförbund, Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Landsorganisationen i Sverige, Svenska Bankföreningen, Fristående Sparbankers Riksförbund, Svenska Fondhandlareföreningen, Fondbolagens Förening, Sveriges Finansanalytikers förening, Konsumenternas Bank- och Finansbyrå, Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Sveriges Pensionärers Riksförbund, Riksförbundet Pensionärsgemenskap, Svenska Kommunalpensionärers Förbund, Stockholmsbörsen, Privattjänstemannakartellen Utkast Lagrådsremiss lagförslag Lagtext Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, dels att 10 kap. 1- 6 §§ ska utgå, dels att 8 kap. 2 och 4 §§ samt 10 kap. 10 och 11 §§ ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 11 kap. 3 §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 kap. 2 §1 När pensionsrätt för premiepension för en pensionssparare har fastställts, skall Premiepensionsmyndigheten föra över medel som motsvarar pensionsrätten samt avkastningen enligt 1 § andra stycket till förvaltning i 1. värdepappersfonder eller fondföretag som avses i 3 §, eller 2. Premiesparfonden eller Premievalsfonden som förvaltas av Sjunde AP-fonden enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Om pensionsspararen har tagit ut premiepension i form av livränta enligt 9 kap. 2 § skall medlen i stället föras över till Premiepensionsmyndighetens livränteverksamhet. När pensionsrätt för premiepension för en pensionssparare har fastställts, ska Premiepensionsmyndigheten föra över medel som motsvarar pensionsrätten samt avkastningen enligt 1 § andra stycket till förvaltning i 1. värdepappersfonder eller fondföretag som avses i 3 §, eller 2. fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Om pensionsspararen har tagit ut premiepension i form av livränta enligt 9 kap. 2 §, ska medlen i stället föras över till Premiepensionsmyndighetens livränteverksamhet. 4 §2 Pensionsspararen har rätt att bestämma var de medel som för spararens räkning skall föras över enligt 2 § första stycket skall placeras. Premiepensionsmyndigheten får dock bestämma ett högsta antal fonder som samtidigt får antecknas på ett premiepensionskonto. När pensionsrätt för premiepension första gången har fastställts för pensionsspararen, skall spararen upplysas om rätten att välja placering. Om spararen inte anmäler något annat val inom den tid som Premiepensionsmyndigheten bestämmer, ska medlen föras över till Premiesparfonden. När pensionsrätt för premiepension för ett senare år har fastställts för pensionsspararen, skall Premiepensionsmyndigheten föra över medlen till en eller flera fonder med en fördelning som svarar mot vad spararen senast bestämt om placeringen i fond av medlen på premiepensionskontot. Om spararen inte har bestämt en sådan placering, skall medlen föras över till Premiesparfonden. Pensionsspararen skall årligen upplysas om de åtgärder som Premiepensionsmyndigheten enligt tredje stycket skall vidta när pensionsrätt för premiepension har fastställts. Spararen skall också upplysas om rätten att placera om fondmedlen enligt 5 §. Pensionsspararen har rätt att bestämma var de medel som för spararens räkning ska föras över enligt 2 § första stycket ska placeras. Premiepensionsmyndigheten får dock bestämma ett högsta antal fonder som samtidigt får antecknas på ett premiepensionskonto. Om pensionsspararen bestämmer att hans eller hennes medel ska föras över till fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden och inte själv anger i vilken fond som medlen ska placeras, ska överförda medel fördelas mellan fonderna enligt 5 kap. 1 § tredje stycket lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). När pensionsrätt för premiepension första gången har fastställts för pensionsspararen, ska spararen upplysas om rätten att välja placering. Om spararen inte anmäler något annat val inom den tid som Premiepensionsmyndigheten bestämmer, ska medlen föras över till fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden enligt lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Överförda medel ska fördelas mellan fonderna enligt 5 kap. 1 § fjärde stycket den lagen. När pensionsrätt för premiepension för ett senare år har fastställts för pensionsspararen, ska Premiepensionsmyndigheten föra över medlen till en eller flera fonder med en fördelning som svarar mot vad spararen senast bestämt om placeringen i fond av medlen på premiepensionskontot. Om spararen inte har bestämt en sådan placering, ska medlen föras över till fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden enligt lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Överförda medel ska fördelas mellan fonderna enligt 5 kap. 1 § fjärde stycket den lagen Pensionsspararen ska årligen upplysas om de åtgärder som Premiepensionsmyndigheten enligt tredje stycket ska vidta när pensionsrätt för premiepension har fastställts. Spararen ska också upplysas om rätten att placera om fondmedlen enligt 5 §. 10 kap. 10 § För den som har fått rätt till premiepension till efterlevande enligt 7 § gäller sedan pensionsspararen avlidit de bestämmelser i denna avdelning som avser pensionsspararen med undantag för 9 kap. 1 § första meningen om tidigaste tidpunkt för uttag av pension, och 10 kap. 1-9 och 11 §§ om efterlevandeskydd. För den som har fått rätt till premiepension till efterlevande enligt 7 § gäller sedan pensionsspararen avlidit de bestämmelser i denna avdelning som avser pensionsspararen med undantag för 9 kap. 1 § första meningen om tidigaste tidpunkt för uttag av pension, och 10 kap. 7-9 och 11 §§ om efterlevandeskydd. 11 §3 Om någon inom den krets som avses i 1 § första stycket 3 har begått ett brott som avses i 14 kap. 15 § försäkringsavtalslagen (2005:104) mot pensionsspararen eller mot någon annan inom samma krets eller har medverkat till ett sådant brott på det sätt som avses i 14 kap. 15 § försäkringsavtalslagen skall det som där föreskrivs om förlust av rätt till försäkringsersättning gälla rätt till premiepension till efterlevande enligt 1 §. Detsamma gäller om den som skulle ha haft rätt till premiepension till efterlevande enligt 7 § har begått ett brott som avses i 14 kap. 15 § försäkringsavtalslagen mot pensionsspararen eller har medverkat till ett sådant brott på det sätt som sägs där. Om den som skulle ha haft rätt till premiepension till efterlevande enligt 7 § har begått ett brott som avses i 14 kap. 15 § försäkringsavtalslagen (2005:104) mot pensionsspararen eller har medverkat till ett sådant brott på det sätt som sägs där, ska det som där föreskrivs om förlust av rätt till försäkringsersättning gälla rätt till premiepension till efterlevande enligt 7 §. 11 kap. 3 § Premiepensionsmyndigheten får ta ut avgifter från pensionssparare som genomför fondbyte. Avgifterna disponeras av myndigheten. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om uttaget av avgifter. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010 i fråga om 10 kap. 1-6, 10 och 11 §§, och i övrigt den 3 maj 2010. 2. Medel som finns i Premiesparfonden ska senast den 31 maj 2010 föras över till fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden enligt 8 kap. 2 § första stycket 2, med en fördelning mellan fonderna utifrån pensionsspararens ålder. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, dels att 25 § ska upphöra att gälla, dels att 3 § ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 §1 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Detsamma gäller bestämmelserna i 1-4 kap., 5 kap. 2 och 4-10 §§, 7 och 8 kap., 10 kap. 1-6, 11 och 12 §§, 11 kap., 12 kap. 4-8 §§ såvitt angår premiepension till efterlevande enligt 10 kap. 1 §, 13 kap., 14 kap. 2-6 §§ och 15 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Övriga bestämmelser i lagen om inkomstgrundad ålderspension träder i kraft den 1 januari 2003 för den som är född år 1937 eller tidigare och den 1 januari 2001 för övriga. Bestämmelserna i lagen om inkomstgrundad ålderspension om fastställande av pensionsgrundande inkomst, andra pensionsgrundande belopp, pensionsrätt och pensionspoäng samt tillgodoräknande av vårdår skall tilllämpas första gången för år 1999. Bestämmelserna i lagen om inkomstgrundad ålderspension om fastställande av 1. inkomstbasbelopp skall tillämpas första gången för år 2002, och 2. arvsvinstfaktorer för fördelning av arvsvinster enligt 5 kap. 5 § första stycket nämnda lag skall tillämpas första gången för år 2000. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Detsamma gäller bestämmelserna i 1-4 kap., 5 kap. 2 och 4-10 §§, 7 och 8 kap., 13 kap., 14 kap. 2-6 §§ och 15 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Övriga bestämmelser i lagen om inkomstgrundad ålderspension träder i kraft den 1 januari 2003 för den som är född år 1937 eller tidigare och den 1 januari 2001 för övriga. Bestämmelserna i lagen om inkomstgrundad ålderspension om fastställande av pensionsgrundande inkomst, andra pensionsgrundande belopp, pensionsrätt och pensionspoäng samt tillgodoräknande av vårdår ska tilllämpas första gången för år 1999. Bestämmelserna i lagen om inkomstgrundad ålderspension om fastställande av 1. inkomstbasbelopp ska tillämpas första gången för år 2002, och 2. arvsvinstfaktorer för fördelning av arvsvinster enligt 5 kap. 5 § första stycket nämnda lag ska tillämpas första gången för år 2000. Förslag till lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § och 5 kap. 1-7§§ lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder)ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 2 §1 Första-Fjärde AP-fonderna förvaltar de medel som enligt 6 § lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter, 8 § lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift och 6 § lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift skall föras till Första-Fjärde AP-fonderna. Sjunde AP-fonden förvaltar de medel som enligt 8 kap. 2 § första stycket 2 lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension skall föras till Premiesparfonden eller Premievalsfonden. Första-Fjärde AP-fonderna förvaltar de medel som enligt 6 § lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter, 8 § lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift och 6 § lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift ska föras till Första-Fjärde AP-fonderna. Sjunde AP-fonden förvaltar de medel som enligt 8 kap. 2 § första stycket 2 lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension ska föras till fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden. 5 kap. 1 § Sjunde AP-fonden förvaltar Premiesparfonden och Premievalsfonden för de ändamål som framgår av bestämmelserna om premiepension i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Förvaltningen skall ske uteslutande i pensionsspararnas intresse. Sjunde AP-fonden får ur vardera av Premiesparfonden och Premievalsfonden ta ut medel för de förvaltningskostnader som uppkommit för respektive fond. Om kostnaderna avser både Premiesparfonden och Premievalsfonden, skall de fördelas mellan fonderna på ett skäligt sätt. Sjunde AP-fonden skall ta emot medel till och betala ut medel från Premiesparfonden och Premievalsfonden enligt de anvisningar som Premiepensionsmyndigheten lämnar. Sjunde AP-fonden förvaltar fonder för de ändamål som framgår av bestämmelserna om premiepension i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Förvaltningen ska ske uteslutande i pensionsspararnas intresse. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om grunderna för hur pensionsspararens medel ska fördelas mellan fonder enligt tredje och fjärde styckena. När medel förs över med stöd av 8 kap. 4 § andra stycket lagen om inkomstgrundad ålderspension, ska pensionsspararen kunna välja om fördelningen av medlen mellan fonderna ska ske utifrån pensionsspararens ålder eller utifrån pensionsspararens valda risknivå. När medel förs över med stöd av 8 kap. 4 § tredje eller fjärde stycket lagen om inkomstgrundad ålderspension ska fördelningen av medlen mellan fonderna ske utifrån pensionsspararens ålder. Sjunde AP-fonden får ur var och en av fonderna ta ut medel för de förvaltningskostnader som uppkommit för respektive fond. Om kostnaderna avser flera av fonderna, ska de fördelas mellan fonderna på ett skäligt sätt. Sjunde AP-fonden ska ta emot medel till och betala ut medel från fonderna enligt de anvisningar som Premiepensionsmyndigheten lämnar. 2 §2 Sjunde AP-fonden skall ingå samarbetsavtal enligt 8 kap. 3 § första stycket 2 lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension med Premiepensionsmyndigheten samt göra de åtaganden som anges i samma stycke 3-6. Fondbestämmelserna för Premiesparfonden och Premievalsfonden får inte medge att medel delas ut till någon annan än Premiepensionsmyndigheten. Sjunde AP-fonden får inte heller genom Premiesparfonden eller Premievalsfonden utöva sådan fondverksamhet som avser förvaltning av specialfonder enligt 6 kap. lagen (2004:46) om investeringsfonder. Sjunde AP-fonden ska ingå samarbetsavtal enligt 8 kap. 3 § första stycket 2 lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension med Premiepensionsmyndigheten samt göra de åtaganden som anges i samma stycke 3-6. Fondbestämmelserna för de fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden får inte medge att medel delas ut till någon annan än Premiepensionsmyndigheten. Sjunde AP-fonden får inte heller genom fonderna utöva sådan fondverksamhet som avser förvaltning av specialfonder enligt 6 kap. lagen (2004:46) om investeringsfonder. 3 §3 Sjunde AP-fonden får inte till Premiesparfonden och Premievalsfonden förvärva så många aktier i ett svenskt eller utländskt aktiebolag att röstetalet för dem tillsammans med dessa fonders övriga aktier i samma bolag överstiger fem procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Sjunde AP-fonden får inte till fonderna förvärva så många aktier i ett svenskt eller utländskt aktiebolag att röstetalet för dem tillsammans med dessa fonders övriga aktier i samma bolag överstiger fem procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. 4 §4 Sjunde AP-fonden får rösta för sådana aktier i ett svenskt aktiebolag som den förvärvat till Premiesparfonden eller Premievalsfonden endast när kravet på långsiktigt hög avkastning eller behovet att trygga placeringarnas säkerhet inte kan tillgodoses på annat sätt. Sjunde AP-fonden får rösta för sådana aktier i ett svenskt aktiebolag som den förvärvat till fonderna endast när kravet på långsiktigt hög avkastning eller behovet att trygga placeringarnas säkerhet inte kan tillgodoses på annat sätt. 5 § Premiesparfonden och Premievalsfonden skall vara indelade i fondandelar. Alla fondandelar i en fond skall vara lika stora. Värdet av en fondandel i Premiesparfonden eller Premievalsfonden är fondens värde delat med antalet fondandelar. Fondernas tillgångar skall värderas med ledning av gällande marknadsvärde. Sjunde AP-fonden skall dagligen beräkna fondandelsvärdet och underrätta Premiepensionsmyndigheten om värdet. När medel tillförs Premiesparfonden eller Premievalsfonden, skall Sjunde AP-fonden utfärda fondandelar till Premiepensionsmyndigheten. När medel betalas ur en av fonderna, skall det ske genom inlösen av fondandelar. De fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden ska vara indelade i fondandelar. Alla fondandelar i en fond ska vara lika stora. Värdet av en fondandel i en fond är fondens värde delat med antalet fondandelar. Fondernas tillgångar ska värderas med ledning av gällande marknadsvärde. Sjunde AP-fonden ska dagligen beräkna fondandelsvärdet och underrätta Premiepensionsmyndigheten om värdet. När medel tillförs någon av fonderna, ska Sjunde AP-fonden utfärda fondandelar till Premiepensionsmyndigheten. När medel betalas ur någon av fonderna, ska det ske genom inlösen av fondandelar. 6 § Följande bestämmelser i denna lag för Första-Fjärde AP-fonderna skall gälla också i fråga om Sjunde AP-fonden: Följande bestämmelser i denna lag för Första-Fjärde AP-fonderna ska gälla också i fråga om Sjunde AP-fonden: - 3 kap. om fondernas ledning utom 3 § första stycket, - 4 kap. 1 § andra stycket om mål för placeringsverksamheten med den avvikelsen att det för förvaltningen av Premievalsfonden inte krävs att den totala risknivån skall vara låg, - 4 kap. 1 § andra stycket om mål för placeringsverksamheten med den avvikelsen att det för förvaltningen av fonderna inte krävs att den totala risknivån ska vara låg. - 4 kap. 2 § om verksamhetsplan utom vad gäller riktlinjer för utövande av rösträtt i enskilda företag, och - 4 kap. 18 § första stycket om förvaltningsuppdrag. 7 §5 Följande bestämmelser i lagen (2004:46) om investeringsfonder ska för förvaltningen av Premiesparfonden och Premievalsfonden: Följande bestämmelser i lagen (2004:46) om investeringsfonder ska gälla för förvaltningen av fonderna: - 2 kap. 18 § om förbud för vissa personer med insynsställning att handla med en investeringsfond, - 2 kap. 21 § första stycket om skadestånd, - 4 kap. 2 § om företrädare för andelsägarna i en investeringsfond m.m., - 4 kap. 8 och 9 §§ om upprättande och godkännande av fondbestämmelser, - 4 kap. 13 § första stycket om inlösen av fondandelar, - 4 kap. 15-23 §§ om information om en investeringsfond, - 5 kap. 1, 3-19 och 21-25 §§ om placering av medel i en värdepappersfond m.m., samt - 10 kap. 8 § om skyldighet för revisor att anmäla vissa förhållanden till Finansinspektionen. Vid tillämpningen av de bestämmelser som anges i första stycket ska Premiesparfonden och Premievalsfonden anses som värdepappersfonder och Premiepensionsmyndigheten som fondandelsägare. Det som sägs om fondbolag ska avse Sjunde AP-fonden. Vid tillämpningen av de bestämmelser som anges i första stycket ska fonderna anses som värdepappersfonder och Premiepensionsmyndigheten som fondandelsägare. Det som sägs om fondbolag ska avse Sjunde AP-fonden. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, utom såvitt avser 2 kap. 18 § om förbud för vissa personer med insynsställning att handla med en investeringsfond och 2 kap. 21 § första stycket om skadestånd, meddela föreskrifter om avvikelser från de bestämmelser som anges i första stycket och i ett enskilt fall besluta om undantag från dessa bestämmelser. 1. Denna lag träder i kraft den 3 maj 2010. 2. Premiesparfonden och Premievalsfonden ska avvecklas senast den 31 maj 2010. Sammanfattning av förslagen i promemorian om efterlevandeskydd Denna promemoria innehåller förslag till ändringar av premiepensionssystemets efterlevandeskydd före pensionstid. Inom ramen för premiepensionssystemet skall Premiepensionsmyndigheten (PPM) enligt bestämmelser i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension erbjuda pensionsspararen en möjlighet att teckna ett efterlevandeskydd för sin familj. På grund av osäkerhet om skyddets ekonomiska hållbarhet har reglerna om detta skydd emellertid ännu inte trätt i kraft. I promemorian föreslås vissa justeringar av det nuvarande skyddet i syfte att minska risken för att efterlevandeskyddet skall gå med förlust. Det föreslås att möjligheten för premiepensionssparare som fyllt 50 år att teckna skyddet inskränks till de fall när spararen viss tid före sin ansökan fått barn. Vidare föreslås att endast dödsfall till följd av olycka skall undantas från den karenstid om ett år som gäller från den enskilde spararens ansökan om skyddet. Promemorian innehåller även förslag om att pensionssparare endast skall kunna teckna sig för ett försäkringsbelopp om ett inkomstbasbelopp per år under fem år och att det inte skall vara fritt tillträde under de fyra första månaderna efter starten för skyddet för pensionssparare som fyllt 50 år. För det fall att det uppstår förlust för efterlevandeskyddet med den i promemorian föreslagna utformningen föreslås att PPM skall täcka underskottet genom att ta ut avgifter från samtliga premiepensionssparare. Till följd härav föreslås att efterlevandeskyddet skall undantas från kravet på att PPM skall bedriva sin verksamhet enligt försäkringsmässiga principer. Den nya utformningen av efterlevandeskyddet före pensionstid föreslås träda i kraft den 1 januari 2007. Promemorians lagförslag Lagtext Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension Härigenom föreskrivs att 7 kap. 2 §, 10 kap. 1-3 och 5 §§ lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension skall ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 kap. 2 § Premiepensionsmyndigheten är försäkringsgivare för premiepension. Myndighetens verksamhet skall bedrivas enligt försäkringsmässiga principer. Premiepensionsmyndigheten är försäkringsgivare för premiepension. Myndighetens verksamhet skall, med undantag för meddelande av efterlevandeskydd före pensionstid enligt 10 kap. denna lag, bedrivas enligt försäkringsmässiga principer. 10 kap. 1 § Efter ansökan av en pensionssparare skall Premiepensionsmyndigheten meddela efterlevandeskydd för pensionsspararen, om 1. pensionsspararen ännu inte har tagit ut någon del av sin premiepension, 2. myndigheten bedömer att skyddet under minst ett år skall kunna bekostas på det sätt som anges i fjärde stycket, och 3. pensionsspararen har barn under 20 år eller är gift eller är ogift och stadigvarande sammanbor med någon som är ogift och som spararen tidigare varit gift med eller har eller har haft barn tillsammans med. Om en ansökan kommer in till myndigheten när pensionsspararen har fyllt 50 år får efterlevandeskydd meddelas endast efter en sådan familjehändelse som avses i 2 § andra stycket. Skyddet innebär att det vid pensionsspararens död betalas ut premiepension till efterlevande under fem år från dödsfallet. Pensionsspararen får välja om premiepensionen till efterlevande, räknat per år, skall motsvara ett eller två inkomstbasbelopp. Det inkomstbasbelopp som gällde det år då pensionsspararen avled skall tillämpas under hela utbetalningsperioden. Om en ansökan kommer in till myndigheten när pensionsspararen har fyllt 50 år, får efterlevandeskydd meddelas bara om spararen högst tre månader innan ansökan kom in har fått barn. Om ett faderskap har blivit fastställt genom dom eller genom bekräftelse efter barnets födelse, räknas fristen från det att domen vann laga kraft eller bekräftelsen godkändes enligt 1 kap. 4 § föräldrabalken. Vid adoption räknas fristen från det att rättens beslut om tillstånd till adoptionen vann laga kraft. Skyddet innebär att det vid pensionsspararens död betalas ut premiepension till efterlevande under fem år från dödsfallet. Premiepensionen till efterlevande skall, räknat per år, motsvara ett inkomstbasbelopp. Det inkomstbasbelopp som gällde det år då pensionsspararen avled skall tillämpas under hela utbetalningsperioden. Efterlevandeskyddet bekostas av pensionsspararen genom att kostnaden för skyddet löpande dras av från tillgodohavandet på spararens premiepensionskonto. Efterlevandeskyddet bekostas av pensionsspararen genom att kostnaden för skyddet dras av från tillgodohavandet på spararens premiepensionskonto. 2 §1 Efterlevandeskyddet börjar gälla vid det första månadsskiftet ett år efter det att ansökan kom in till Premiepensionsmyndigheten. Till den del efterlevandeskyddet avser risken att pensionsspararen avlider som en direkt följd av olycksfall börjar skyddet dock gälla vid utgången av den månad då ansökan kom in till myndigheten. Detsamma gäller om ansökan kommer in till myndigheten innan pensionsspararen har fyllt 50 år och pensionsspararen högst tre månader innan ansökan kom in har ingått äktenskap eller fått ett barn. Om ett faderskap har blivit fastställt genom dom eller genom bekräftelse efter barnets födelse, räknas fristen från det att domen vann laga kraft eller bekräftelsen godkändes enligt 1 kap. 4 § föräldrabalken. Vid adoption räknas fristen från det att rättens beslut om tillstånd till adoptionen vann laga kraft. Till den del efterlevandeskyddet avser risken att pensionsspararen avlider som en direkt följd av olycksfall börjar skyddet dock gälla vid utgången av den månad då ansökan kom in till myndigheten. 3 § För att efterlevandeskyddet skall gälla när pensionsspararen avlider måste någon av förutsättningarna i 1 § första stycket 3 vara uppfylld. Om pensionsspararen begär att få ut premiepension, upphör efterlevandeskyddet vid ingången av den första månad för vilken premiepension skall betalas ut. Skyddet upphör också att gälla om tillgodohavandet på premiepensionskontot inte längre är tillräckligt stort för att bekosta skyddet, dock tidigast 30 dagar från det att Premiepensionsmyndigheten har sänt ett meddelande till pensionsspararen om att skyddet kommer att upphöra. Om pensionsspararen begär att få ut premiepension, upphör efterlevandeskyddet vid utgången av den första månad för vilken premiepension skall betalas ut. Skyddet upphör också att gälla om tillgodohavandet på premiepensionskontot inte längre är tillräckligt stort för att bekosta skyddet, dock tidigast 30 dagar från det att Premiepensionsmyndigheten har sänt ett meddelande till pensionsspararen om att skyddet kommer att upphöra. 5 § Premiepension till efterlevande enligt 1 § får endast betalas ut till personer inom den krets som avses i 1 § första stycket 3. Pensionsspararens barn har rätt att få pensionsbelopp under hela utbetalningsperioden, om de är under 20 år vid pensionsspararens död. Om ett pensionsbelopp skall betalas ut till flera barn, skall det delas lika mellan dem. Pensionsspararen kan genom ett skriftligt meddelande till Premiepensionsmyndigheten bestämma vilken eller vilka av de personer som avses i 1 § första stycket 3 som skall ha pensionen. Om det inte har gjorts eller om det pensionsspararen har bestämt inte kan verkställas, skall pensionen betalas ut till spararens make eller sammanboende. Finns inte make eller sammanboende, skall pensionen betalas ut till pensionsspararens barn. Genom ett nytt skriftligt meddelande till myndigheten får pensionsspararen ändra det som har bestämts enligt andra stycket. Om den som är berättigad till pensionen avlider under utbetalningsperioden, övergår rätten till pensionen till den som då har den bästa rätten enligt andra stycket. Pensionsspararen kan genom ett meddelande till Premiepensionsmyndigheten bestämma vilken eller vilka av de personer som avses i 1 § första stycket 3 som skall ha pensionen. Om det inte har gjorts eller om det pensionsspararen har bestämt inte kan verkställas, skall pensionen betalas ut till spararens make eller sammanboende. Finns inte make eller sammanboende, skall pensionen betalas ut till pensionsspararens barn. Genom ett nytt meddelande till myndigheten får pensionsspararen ändra det som har bestämts enligt andra stycket. Om den som är berättigad till pensionen avlider under utbetalningsperioden, övergår rätten till pensionen till den som då har den bästa rätten enligt andra stycket. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007. I fråga om tillämpningen av 10 kap. 1-3 och 5 §§ gäller 25 § lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Remissinstanser Sveriges Riksbank, Riksrevisionen, Riksdagens ombudsmän(JO), Länsrätten i Stockholms län, Justitiekanslern, Försäkringskassan, Socialstyrelsen, Handikappsombudsmannen, Barnombudsmannen, Riksgäldskontoret, Finansinspektionen, Skatteverket, Sjunde AP-fonden, Premiepensionsmyndigheten, Statistiska centralbyrån, Statens pensionsverk, Konkurrensverket, Konsumentverket, Sveriges Försäkringsförbund, UFL-förbundet, AFA, Konsumenternas, Försäkringsbyrå, Svenska Aktuarieföreningen, Svenska Livförsäkringsbolags Aktuarienämnd, De Handikappades Riksförbund, Pensionärernas Riksorganisation, Sveriges Pensionärers Riksförbund, Sveriges Pensionärsförbund, Riksförbundet PensionärsGemenskap, rbund, Tjänstemännens Centralorganisation, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Landsorganisationen i Sverige Lagrådsremissens lagförslag Lagtext Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, dels att 10 kap. 1- 6 §§ ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 10 kap. 1 § ska utgå, dels att 8 kap. 2 och 4 §§ samt 10 kap. 10 och 11 §§ ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 11 kap. 3 §, av följande lydelse. Lydelse enligt prop. 2008/09:202 Föreslagen lydelse 8 kap. 2 § När pensionsrätt för premiepension för en pensionssparare har fastställts, ska Pensionsmyndigheten föra över medel som motsvarar pensionsrätten samt avkastningen enligt 1 § andra stycket till förvaltning i 1. värdepappersfonder eller fondföretag som avses i 3 §, eller 2. Premiesparfonden eller Premievalsfonden som förvaltas av Sjunde AP-fonden enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). 1. värdepappersfonder eller fondföretag som avses i 3 §, eller 2. fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Om pensionsspararen har tagit ut premiepension i form av livränta enligt 9 kap. 2 §, ska medlen i stället föras över till Pensionsmyndighetens livränteverksamhet. 4 § Pensionsspararen har rätt att bestämma var de medel som för spararens räkning ska föras över enligt 2 § första stycket ska placeras. Pensionsmyndigheten får dock bestämma ett högsta antal fonder som samtidigt får antecknas på ett premiepensionskonto. Pensionsspararen har rätt att bestämma var de medel som för spararens räkning ska föras över enligt 2 § första stycket ska placeras. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om ett högsta antal fonder som samtidigt får antecknas på ett premiepensionskonto. När pensionsrätt för premiepension första gången har fastställts för pensionsspararen, ska spararen upplysas om rätten att välja placering. Om spararen inte anmäler något annat val inom den tid som Pensionsmyndigheten bestämmer, ska medlen föras över till Premiesparfonden. När pensionsrätt för premiepension för ett senare år har fastställts för pensionsspararen, ska Pensionsmyndigheten föra över medlen till en eller flera fonder med en fördelning som svarar mot vad spararen senast bestämt om placeringen i fond av medlen på premiepensionskontot. Om spararen inte har bestämt en sådan placering, ska medlen föras över till Premiesparfonden. Om pensionsspararen bestämmer att hans eller hennes medel ska föras över till en eller flera fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden, ska överförda medel fördelas mellan fonderna enligt 5 kap. 1 § andra stycket lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). När pensionsrätt för premiepension första gången har fastställts för pensionsspararen, ska spararen upplysas om rätten att välja placering. Om spararen inte anmäler något annat val inom den tid som Pensionsmyndigheten beslutar, ska medlen föras över till en eller flera fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden enligt lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Överförda medel ska fördelas mellan fonderna enligt 5 kap. 1 § tredje stycket den lagen. När pensionsrätt för premiepension för ett senare år har fastställts för pensionsspararen, ska Pensionsmyndigheten föra över medlen till en eller flera fonder med en fördelning som svarar mot vad spararen senast bestämt om placeringen i fond av medlen på premiepensionskontot. Om spararen inte har bestämt en sådan placering, ska medlen föras över till en eller flera fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden enligt lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Överförda medel ska fördelas mellan fonderna enligt 5 kap. 1 § tredje stycket den lagen. Pensionsspararen ska årligen upplysas om de åtgärder som Pensionsmyndigheten enligt tredje stycket ska vidta när pensionsrätt för premiepension har fastställts. Spararen ska också upplysas om rätten att placera om fondmedlen enligt 5 §. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 10 kap. 10 § För den som har fått rätt till premiepension till efterlevande enligt 7 § gäller sedan pensionsspararen avlidit de bestämmelser i denna avdelning som avser pensionsspararen med undantag för 9 kap. 1 § första meningen om tidigaste tidpunkt för uttag av pension, och 10 kap. 1-9 och 11 §§ om efterlevandeskydd. För den som har fått rätt till premiepension till efterlevande enligt 7 § gäller sedan pensionsspararen avlidit de bestämmelser i denna avdelning som avser pensionsspararen med undantag för 9 kap. 1 § första meningen om tidigaste tidpunkt för uttag av pension, och 10 kap. 7-9 och 11 §§ om efterlevandeskydd. 11 §1 Om någon inom den krets som avses i 1 § första stycket 3 har begått ett brott som avses i 14 kap. 15 § försäkringsavtalslagen (2005:104) mot pensionsspararen eller mot någon annan inom samma krets eller har medverkat till ett sådant brott på det sätt som avses i 14 kap. 15 § försäkringsavtalslagen skall det som där föreskrivs om förlust av rätt till försäkringsersättning gälla rätt till premiepension till efterlevande enligt 1 §. Detsamma gäller om den som skulle ha haft rätt till premiepension till efterlevande enligt 7 § har begått ett brott som avses i 14 kap. 15 § försäkringsavtalslagen mot pensionsspararen eller har medverkat till ett sådant brott på det sätt som sägs där. Om den som skulle ha haft rätt till premiepension till efterlevande enligt 7 § har begått ett brott som avses i 14 kap. 15 § försäkringsavtalslagen (2005:104) mot pensionsspararen eller har medverkat till ett sådant brott på det sätt som anges där, ska den paragrafen gälla för rätt till premiepension till efterlevande enligt 7 §. 11 kap. 3 § Pensionsmyndigheten får ta ut avgifter från pensionssparare som genomför fondbyte. Avgifterna disponeras av myndigheten. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om uttaget av avgifter. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010 i fråga om 10 kap. 1-6, 10 och 11 §§, och i övrigt den 3 maj 2010. 2. Medel som finns i Premiesparfonden ska senast den 31 maj 2010 föras över till fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden enligt 8 kap. 2 § första stycket 2, med en fördelning mellan fonderna utifrån pensionsspararens ålder. Förslag till lag om ändring i lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension Härigenom föreskrivs att 25 § lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension ska upphöra att gälla den 1 januari 2010. Förslag till lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § och 5 kap. 1-7 §§ lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 2 §1 Första-Fjärde AP-fonderna förvaltar de medel som enligt 6 § lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter, 8 § lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift och 6 § lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift skall föras till Första-Fjärde AP-fonderna. Sjunde AP-fonden förvaltar de medel som enligt 8 kap. 2 § första stycket 2 lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension skall föras till Premiesparfonden eller Premievalsfonden. Första-Fjärde AP-fonderna förvaltar de medel som enligt 6 § lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter, 8 § lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift och 6 § lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift ska föras till Första-Fjärde AP-fonderna. Sjunde AP-fonden förvaltar de medel som enligt 8 kap. 2 § första stycket 2 lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension ska föras till fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden. Lydelse enligt prop. 2008/09:202 Föreslagen lydelse 5 kap. 1 § Sjunde AP-fonden förvaltar Premiesparfonden och Premievalsfonden för de ändamål som framgår av bestämmelserna om premiepension i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Förvaltningen ska ske uteslutande i pensionsspararnas intresse. Sjunde AP-fonden får ur vardera av Premiesparfonden och Premievalsfonden ta ut medel för de förvaltningskostnader som uppkommit för respektive fond. Om kostnaderna avser både Premiesparfonden och Premievalsfonden, ska de fördelas mellan fonderna på ett skäligt sätt. Sjunde AP-fonden ska ta emot medel till och betala ut medel från Premiesparfonden och Premievalsfonden enligt de anvisningar som Pensionsmyndigheten lämnar. Sjunde AP-fonden förvaltar fonder för de ändamål som framgår av bestämmelserna om premiepension i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension. Förvaltningen ska ske uteslutande i pensionsspararnas intresse. När medel förs över med stöd av 8 kap. 4 § andra stycket lagen om inkomstgrundad ålderspension, ska pensionsspararen kunna välja fond, eller om medlen ska fördelas mellan fond utifrån pensionsspararens ålder eller en risknivå som pensionsspararen väljer. När medel förs över med stöd av 8 kap. 4 § tredje eller fjärde stycket lagen om inkomstgrundad ålderspension, ska medlen fördelas mellan fonderna utifrån pensionsspararens ålder. Sjunde AP-fonden får ur var och en av fonderna ta ut medel för de förvaltningskostnader som uppkommit för respektive fond. Om kostnaderna avser flera av fonderna, ska de fördelas mellan fonderna på ett skäligt sätt. Sjunde AP-fonden ska ta emot medel till och betala ut medel från fonderna enligt de anvisningar som Pensionsmyndigheten lämnar. 2 § Sjunde AP-fonden ska ingå samarbetsavtal enligt 8 kap. 3 § första stycket 2 lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension med Pensionsmyndigheten samt göra de åtaganden som anges i samma stycke 3-6. Fondbestämmelserna för Premiesparfonden och Premievalsfonden får inte medge att medel delas ut till någon annan än Pensionsmyndigheten. Sjunde AP-fonden får inte heller genom Premiesparfonden eller Premievalsfonden utöva sådan fondverksamhet som avser förvaltning av specialfonder enligt 6 kap. lagen (2004:46) om investeringsfonder. Fondbestämmelserna för de fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden får inte tillåta att medel delas ut till någon annan än Pensionsmyndigheten. Sjunde AP-fonden får inte heller genom fonderna utöva sådan fondverksamhet som avser förvaltning av specialfonder enligt 6 kap. lagen (2004:46) om investeringsfonder. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3 §2 Sjunde AP-fonden får inte till Premiesparfonden och Premievalsfonden förvärva så många aktier i ett svenskt eller utländskt aktiebolag att röstetalet för dem tillsammans med dessa fonders övriga aktier i samma bolag överstiger fem procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Sjunde AP-fonden får inte till fonderna förvärva så många aktier i ett svenskt eller utländskt aktiebolag att röstetalet för dem tillsammans med dessa fonders övriga aktier i samma bolag överstiger fem procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. 4 §3 Sjunde AP-fonden får rösta för sådana aktier i ett svenskt aktiebolag som den förvärvat till Premiesparfonden eller Premievalsfonden endast när kravet på långsiktigt hög avkastning eller behovet att trygga placeringarnas säkerhet inte kan tillgodoses på annat sätt. Sjunde AP-fonden får rösta för sådana aktier i ett svenskt aktiebolag som den förvärvat till fonderna endast när kravet på långsiktigt hög avkastning eller behovet att trygga placeringarnas säkerhet inte kan tillgodoses på annat sätt. Lydelse enligt prop. 2008/09:202 Föreslagen lydelse 5 § Premiesparfonden och Premievalsfonden ska vara indelade i fondandelar. Alla fondandelar i en fond ska vara lika stora. Värdet av en fondandel i Premiesparfonden eller Premievalsfonden är fondens värde delat med antalet fondandelar. Fondernas tillgångar ska värderas med ledning av gällande marknadsvärde. Sjunde AP-fonden ska dagligen beräkna fondandelsvärdet och underrätta Pensionsmyndigheten om värdet. När medel tillförs Premiesparfonden eller Premievalsfonden, ska Sjunde AP-fonden utfärda fondandelar till Pensionsmyndigheten. När medel betalas ur en av fonderna, ska det ske genom inlösen av fondandelar. De fonder som förvaltas av Sjunde AP-fonden ska vara indelade i fondandelar. Alla fondandelar i en fond ska vara lika stora. Värdet av en fondandel i en fond är fondens värde delat med antalet fondandelar. Fondernas tillgångar ska värderas med ledning av gällande marknadsvärde. Sjunde AP-fonden ska dagligen beräkna fondandelsvärdet och underrätta Pensionsmyndigheten om värdet. När medel tillförs någon av fonderna, ska Sjunde AP-fonden utfärda fondandelar till Pensionsmyndigheten. När medel betalas ur någon av fonderna, ska det ske genom inlösen av fondandelar. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 § Följande bestämmelser i denna lag för Första-Fjärde AP-fonderna skall gälla också i fråga om Sjunde AP-fonden: Följande bestämmelser i denna lag för Första-Fjärde AP-fonderna ska gälla också i fråga om Sjunde AP-fonden: - 3 kap. om fondernas ledning utom 3 § första stycket, - 4 kap. 1 § andra stycket om mål för placeringsverksamheten med den avvikelsen att det för förvaltningen av Premievalsfonden inte krävs att den totala risknivån skall vara låg, - 4 kap. 1 § andra stycket om mål för placeringsverksamheten med den avvikelsen att det för förvaltningen av fonderna inte krävs att den totala risknivån ska vara låg, - 4 kap. 2 § om verksamhetsplan utom vad gäller riktlinjer för utövande av rösträtt i enskilda företag, och - 4 kap. 18 § första stycket om förvaltningsuppdrag. 7 § Följande bestämmelser i lagen (2004:46) om investeringsfonder ska gälla för förvaltningen av Premiesparfonden och Premievalsfonden: Följande bestämmelser i lagen (2004:46) om investeringsfonder ska gälla för förvaltningen av fonderna: - 2 kap. 18 § om förbud för vissa personer med insynsställning att handla med en investeringsfond, - 2 kap. 21 § första stycket om skadestånd, - 4 kap. 2 § om företrädare för andelsägarna i en investeringsfond m.m., - 4 kap. 8 och 9 §§ om upprättande och godkännande av fondbestämmelser, - 4 kap. 13 § första stycket om inlösen av fondandelar, - 4 kap. 15-23 §§ om information om en investeringsfond, - 5 kap. 1, 3-19 och 21-25 §§ om placering av medel i en värdepappersfond m.m., samt - 10 kap. 8 § om skyldighet för revisor att anmäla vissa förhållanden till Finansinspektionen. Vid tillämpningen av de bestämmelser som anges i första stycket ska Premiesparfonden och Premievalsfonden anses som värdepappersfonder och Pensionsmyndigheten som fondandelsägare. Det som sägs om fondbolag ska avse Sjunde AP-fonden. Vid tillämpningen av de bestämmelser som anges i första stycket ska fonderna anses som värdepappersfonder och Pensionsmyndigheten som fondandelsägare. Det som föreskrivs om fondbolag ska avse Sjunde AP-fonden. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, utom såvitt avser 2 kap. 18 § om förbud för vissa personer med insynsställning att handla med en investeringsfond och 2 kap. 21 § första stycket om skadestånd, meddela föreskrifter om avvikelser från de bestämmelser som anges i första stycket och i ett enskilt fall besluta om undantag från dessa bestämmelser. 1. Denna lag träder i kraft den 3 maj 2010. 2. Premiesparfonden och Premievalsfonden ska avvecklas senast den 31 maj 2010. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-10-08 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, regeringsrådet Carina Stävberg och f.d. justitieombudsmannen Nils-Olof Berggren. Ändringar i premiepensionssystemet Enligt en lagrådsremiss den 24 september 2009 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, 2. lag om ändring i lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, 3. lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementssekreteraren Patric Thomsson. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 oktober 2009 Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Ask, Torstensson, Carlgren, Björklund, Littorin, Malmström, Sabuni, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors Föredragande: statsrådet Tolgfors Regeringen beslutar proposition 2009/10:44 Ändringar i premiepensionssystemet Rättsdatablad Författningsrubrik Bestämmelser som inför, ändrar, upp-häver eller upprepar ett normgivnings-bemyndigande Celexnummer för bakomliggande EG-regler Lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension 8 kap. 4 § och 11 kap. 3 § 1 Senaste lydelse av 10 kap. 2 § 2005:450. 2 Senaste lydelse 2005:119. Ändringen innebär bl.a. att första stycket upphävs. 1 Senaste lydelse av 25 § 2007:1352. 1 Senaste lydelse 2000:998. 2 Senaste lydelse 2004:68. 3 Senaste lydelse 2004:68. 1 Se PPM:s rapport 2009:1, Pensionsspararna och pensionärerna 2008. 2 Se PPM:s rapport 2009:1, Pensionsspararna och pensionärerna 2008. 3 PPM uppskattar att ca 44 procent av de fondbyten som genomfördes under 2008 gjordes via s.k. förvaltnings- och rådgivningsföretag. PPM vet dock inte huruvida fondbyten görs via dessa företag. Ofta gör företagen byten åt ett stort antal pensionssparare samtidigt och dessa s.k. massbyten registreras av PPM. Det är utifrån dessa massbyten som den uppskattade uppgiften är beräknad. 1 Senaste lydelse 2004:64. 2 Senaste lydelse 2000:197. 3 Senaste lydelse 2004:544. 4 Senaste lydelse 1999:390. 1 Senaste lydelse 2004:842. 1 Senaste lydelse 2000:998. 2 Senaste lydelse 2004:68. 1 Senaste lydelse 2004:64. 2 Senaste lydelse 2000:197. 3 Senaste lydelse 2005:119. 1 Senaste lydelse 2000:784. 1 Senaste lydelse 2000:998. 2 Senaste lydelse 2004:68. 3 Senaste lydelse 2004:68. 4 Senaste lydelse 2004:68. 5 Senaste lydelse 2008:280. 1 Senaste lydelse 1999:390. 1 Senaste lydelse 2005:119. Ändringen innebär bl.a. att första stycket upphävs. 1 Senaste lydelse 2000:998. 2 Senaste lydelse 2004:68. 3 Senaste lydelse 2004:68. ?? ?? Prop. 2009/10:44 Prop. 2009/10:xx 14 15 1 Prop. 2009/10:44 Prop. 2009/10:44 90 91 1 Bilaga 1 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 2 100 99 1 Bilaga 2 Bilaga 2 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 3 100 101 1 Bilaga 4 Bilaga 4 106 107 1 112 113 1 Bilaga 4 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 6 128 127 1 Bilaga 7 Bilaga 7 Bilaga 8 Bilaga 8 Bilaga 8 Bilaga 9 128 129 1 Prop. 2009/10:44 130 129 1 Prop. 2009/10:44 130 131 1