Regeringskansliets rättsdatabaser

Skatt, tull och exekution Förslag till statsbudget för 2009 Skatt, tull och exekution Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 7 2 Utgiftsområde Skatt, tull och exekution 9 2.1 Omfattning 9 2.2 Utgiftsutveckling 9 2.3 Mål 10 2.4 Politikens inriktning 11 2.5 Revisionens iakttagelser 12 3 Skatt 13 3.1 Resultatredovisning 13 3.1.1 Mål 13 3.1.2 Resultat Skatteverket 13 3.1.3 Analys och slutsatser 16 3.2 Politikens inriktning 16 3.2.1 Statens personadressregister - SPAR 17 3.3 Budgetförslag 17 3.3.1 1:1 Skatteverket 17 4 Tull 19 4.1 Resultatredovisning 19 4.1.1 Mål 19 4.1.2 Resultat Tullverket 19 4.1.3 Analys och slutsatser 22 4.2 Politikens inriktning 22 4.3 Budgetförslag 23 4.3.1 1:3 Tullverket 23 5 Exekution 25 5.1 Resultatredovisning 25 5.1.1 Mål 25 5.1.2 Resultat Kronofogdemyndigheten 25 5.1.3 Analys och slutsatser 27 5.2 Politikens inriktning 28 5.3 Budgetförslag 28 5.3.1 1:2 Kronofogdemyndigheten 28 6 Kustbevakningens verksamhet avseende tullkontroll 29 6.1 Resultatredovisning 29 6.1.1 Mål 29 6.1.2 Resultat Kustbevakningen 29 6.1.3 Analys och slutsatser 29 6.1.4 Politikens inriktning 29 Tabellförteckning Anslagsbelopp 7 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet 9 2.2 Härledning av ramnivån 2009-2011. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 10 2.3 Ramnivå 2009 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 10 3.1 Anslagsutveckling 1:1 Skatteverket 17 3.2 Offentligrättslig verksamhet Skatteverket 17 3.3 Uppdragsverksamhet Skatteverket 17 3.4 Härledning av anslagsnivån 2009-2011, för 1:1 Skatteverket 18 4.1 Anslagsutveckling 1:3 Tullverket 23 4.2 Offentligrättslig verksamhet Tullverket 23 4.3 Uppdragsverksamhet Tullverket 23 4.4 Härledning av anslagsnivån 2009-2011, för 1:3 Tullverket 23 5.1 Anslagsutveckling 1:2 Kronofogdemyndigheten 28 5.2 Offentligrättslig verksamhet Kronofogdemyndigheten 28 5.3 Uppdragsverksamhet Kronofogdemyndigheten 28 5.4 Härledning av anslagsnivån 2009-2011, för 1:2 Kronofogdemyndigheten 28 Diagramförteckning 3.1 Skatteverkets verksamhet 14 3.2 Totala skatter och avgifter, netto (mnkr) 15 4.1 Samhällsnyttovärde för narkotikabeslag (tkr) 20 4.2 Beslagtagna mängder alkohol (L) 20 5.1 Kronofogdemyndighetens verksamhet 25 5.2 Indrivet belopp (tkr) 26 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner det mål för utgiftsområde Skatt, tull och exekution som regeringen föreslår och upphäver nuvarande mål för politikområde Skatt, tull och exekution (avsnitt 2.3), 2. för budgetåret 2009 anvisar anslagen under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt följande uppställning: Anslagsbelopp Tusental kronor Anslag Anslagstyp 1:1 Skatteverket ramanslag 6 306 583 1:2 Kronofogdemyndigheten ramanslag 1 617 748 1:3 Tullverket ramanslag 1 535 174 Summa 9 459 505 2 Utgiftsområde Skatt, tull och exekution 2.1 Omfattning Kärnan i utgiftsområdet utgörs av beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och indrivning av skatter och avgifter. Nära knutna till och starkt integrerade med beskattning och uppbörd finns verksamheter med andra syften som antingen följer av eller direkt stödjer de huvudsakliga verksamheterna. Förutom beskattning, uppbörd, verkställighet och indrivning ingår även verksamhet avseende folkbokföring, fastighetstaxering, brottsbekämpning inom tull- och skatteområdet, bouppteckningar, gränsskydd och verkställighet av enskildas betalningsanspråk. Skatteverket och Tullverket är förvaltningsmyndigheter inom respektive område. Kronofogdemyndigheten ansvarar för frågor om bl.a. verkställighet och indrivning. Annan myndighet med viss verksamhet inom utgiftsområdet är Kustbevakningen. Kustbevakningen har ett självständigt ansvar för tullkontrollen till sjöss. 2.2 Utgiftsutveckling Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet Miljoner kronor Utfall 2007 Budget 2008 1 Prognos 2008 Förslag 2009 Beräknat 2010 Beräknat 2011 1:1 Skatteverket 6 507 6 101 6 213 6 307 6 447 6 581 1:2 Kronofogdemyndigheten 1 694 1 606 1 597 1 618 1 658 1 693 1:3 Tullverket 1 470 1 530 1 479 1 535 1 582 1 614 Totalt för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 9 670 9 237 9 289 9 460 9 687 9 888 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2009-2011. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Miljoner kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 9 176 9 176 9 176 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 138 418 618 Beslut 147 95 96 Överföring till/från andra utgiftsområden -1 -1 -1 Övrigt Ny ramnivå 9 460 9 687 9 888 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Skatteverkets anslag ökas engångsvis under 2009 med 25 000 000 kronor för arbetet med skatta.se. Anslaget ökas varaktigt med 35 000 000 kronor för implementering av ny skattelagstiftning. Vidare tillförs anslaget 25 000 000 kronor varaktigt för arbetet med internationell skattekontroll och organiserad brottslighet. Anslaget ökas med 21 000 000 kronor engångsvis och 10 000 000 kronor varaktigt för arbetet med ID-kort för personer som är folkbokförda i Sverige, företrädesvis till dem som inte är svenska medborgare. Slutligen minskas anslaget med 173 000 kronor för arbetet med Företags Register Individ Databas (FRIDA) som i stället beräknas på det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget 1:9 Statistiska centralbyrån. Tullverkets anslag ökas varaktigt med 50 000 000 kronor för verksamhetsutveckling. Anslaget ökas med 25 000 000 kronor under 2009 och 2010 samt med 35 000 000 kronor under 2011 för arbetet med Customs Trade System och moderniseringen av Tullkodex. Vidare tillförs anslaget 3 230 000 kronor på tilläggsbudget 2 och 250 000 kronor 2009 varaktigt för arbetet med alkoholutandningsprov genom att det under utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppförda anslaget 1:1 Polisorganisationen minskas med motsvarande belopp. Anslaget minskas med 700 000 kronor för arbetet med tillstånd för internationella transporter som i stället beräknas på det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda anslaget 1:5 Transportstyrelsen. Tabell 2.3 Ramnivå 2009 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Miljoner kronor 2009 Transfereringar1 82 427 Verksamhetskostnader2 9 367 480 Investeringar3 9 599 Summa ramnivå 9 459 506 Den realekonomiska fördelningen baseras på utfallet 2006 samt kända förändringar av anslagens användning. 1 Med transfereringar avses inkomstöverföringar dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. 2 Med verksamhetsutgifter avses resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster. 3 Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar. 2.3 Mål Regeringens förslag: Målet för politikområde Skatt, tull och exekution upphävs och ersätts av följande mål för utgiftsområdet. Målet för utgiftsområdet är att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för medborgare och näringsliv samt motverka brottslighet. Skälen för regeringens förslag: Som regeringen aviserade i 2008 års ekonomiska vårproposition (prop. 2007/08:100, avsnitt 4.4.4) och som närmare utvecklas i denna proposition (avsnitt 10.4.1, volym 1) utgår den enhetliga verksamhetsstrukturen. Det innebär att utgiftsområden inte kommer att indelas i politikområden och i förekommande fall inte heller i verksamhetsområden. Mot denna bakgrund bör målet för politikområdet Skatt, tull och exekution upphävas. Vidare föreslås att det i stället bör införas ett nytt mål mot vilka verksamheter inom utgiftsområdet ska redovisas och följas upp. För Skatteverket ska målet för utgiftsområdet uppnås genom att * eftersträvade skatte- och avgiftsintäkter ska säkerställas rättssäkert och på ett för samhället ekonomiskt effektivt sätt samt på ett sätt som är kostnadseffektivt och enkelt för medborgare och företag, * brottslighet inom skatteområdet ska förebyggas och bekämpas, * medborgare och företag ska ha förtroende för Skatteverkets verksamhet. För Kronofogdemyndigheten ska målet för utgiftsområdet uppnås genom att * upprätthålla en god betalningsvilja i samhället, motverka företeelser som kan leda till överskuldsättning samt underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig, * medborgare och företag ska ha förtroende för Kronofogdemyndighetens verksamhet. För Tullverket ska målet för utgiftsområdet uppnås genom att * eftersträvade tull-, skatte- och avgiftsintäkter, liksom efterlevnaden av in- och utförselrestriktionerna, ska säkerställas rättssäkert och på ett för samhället ekonomiskt effektivt sätt samt på ett sätt som är kostnadseffektivt och enkelt för medborgare och företag, * brottslighet inom tullområdet ska förebyggas och bekämpas, * medborgare och företag ska ha förtroende för Tullverkets verksamhet. För Kustbevakningen gäller att brott mot gällande bestämmelser om in- och utförselrestriktioner ska förebyggas och upptäckas. 2.4 Politikens inriktning Myndigheterna inom utgiftsområdet ska underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig. Medborgare och företag ska känna förtroende för rättssäkerheten och rättstryggheten i regelsystemen. En enhetlig behandling av de företag och medborgare som kommer i kontakt med myndigheterna är en viktig rättssäkerhetsaspekt. En viktig uppgift för myndigheternas ledning är således att säkerställa att en enhetlig behandling av ärenden sker. Myndigheterna ska se till att de regelverk och rutiner som myndigheterna själva disponerar över är så enkla som möjligt till gagn för en kostnadseffektiv hantering. Regeringen understryker betydelsen av samtliga myndigheters fortsatta arbete med förenklingar av det egna regelverket samt med att utarbeta förslag till förenklingar av de nationella och internationella regelverken. Eftersom myndigheterna har likartad verksamhet när det gäller uppbördshanteringen och brottsbekämpningen är det väsentligt att de möjligheter till förenklingar och förbättringar som finns genom myndighetssamverkan tillvaratas. I det löpande arbetet ska myndigheterna kontinuerligt arbeta för att höja effektiviteten i verksamheten samtidigt som servicen till allmänhet och företag förbättras. Kontinuerliga rationaliseringar och en kostnadseffektiv verksamhet är nödvändigt för att klara framtidens krav på myndigheterna. I myndigheternas uppgift ligger att organisera sig på ett sätt som bidrar till att förstärka förutsättningarna för att bedriva verksamheten effektivt. En förutsättning för att kunna säkerställa att verksamheten utvecklas i rätt riktning och att resurserna styrs till prioriterade områden är att myndigheterna kontinuerligt följer samhällsutvecklingen. Regeringen anser att det är ytterst angeläget att förtroendet och legitimiteten för trygghetssystemen bibehålls. Det förutsätter att utbetalningar bara sker till dem som är berättigade till ersättningar och bidrag. En rad generella åtgärder som syftar till att förebygga felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen som bl.a. rör skattesystemet redovisas i avsnitt 1.6.5., Förslag till statsbudget, finansplan m.m. För att uppnå en effektiv och ändamålsenlig förvaltning är ledning, prioritering, intern styrning och uppföljning av all verksamhet inom myndigheterna viktig. Det är av stor betydelse att myndigheterna har ändamålsenliga interna system för att kunna följa verksamheten och bedöma enhetlighet, kvalitet, produktivitet och effektivitet. Den ekonomiska integrationen i Europa och EU:s utvidgning tillsammans med globaliseringen av ekonomin och handeln medför delvis nya förutsättningar för myndigheternas verksamhet. Myndigheterna kommer kontinuerligt att behöva anpassa verksamheten till de nya förutsättningar som gäller. I samarbetet mellan olika stater är det viktigt att den information som utbyts tas till vara på bästa sätt inom myndigheterna. I det europeiska och övriga internationella administrativa samarbetet inom myndighetsområdena prioriteras insatser för regel- och procedurförenklingar, rationell användning av IT, informationsutbyte och utbildningsinsatser. Myndigheterna medverkar fortlöpande i det arbete som pågår inom EU. I detta arbete har myndigheterna en viktig uppgift att biträda regeringen med expertis i sakfrågor samt analysera problemställningar och föreslå ställningstaganden. Myndigheterna deltar även i förhandlingsarbetet, särskilt inom de genomförandekommittéer som leds av Europeiska kommissionen. I övrigt är förutsättningarna och inriktningen i hög grad specifika för respektive myndighetsområde. 2.5 Revisionens iakttagelser Årsredovisningarna för 2007 har av Riksrevisionen bedömts som i allt väsentligt rättvisande och Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket har fått rena revisionsberättelser. 3 Skatt 3.1 Resultatredovisning 3.1.1 Mål För myndigheterna inom utgiftsområdet Skatt, tull och exekution gällde under 2007 som gemensamt mål att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för medborgare och näringsliv samt motverka brottslighet. För Skatteverket ska målet för utgiftsområdet uppnås genom att * eftersträvade skatte- och avgiftsintäkter ska säkerställas rättssäkert och på ett för samhället ekonomiskt effektivt sätt samt på ett sätt som är kostnadseffektivt och enkelt för medborgare och företag, * brottslighet inom skatteområdet ska förebyggas och bekämpas, * medborgare och företag ska ha förtroende för Skatteverkets verksamhet. 3.1.2 Resultat Skatteverket Allmänt Huvudlinjen och inriktningen inom skatteverksamheten är att det är viktigt att underlätta för att medborgare och företag ska kunna göra rätt från början. En ökad användning av e-tjänster gör att fler gör rätt från början. Skatteverkets webbplats får i tidningen Internet World pris som bästa webbplats i jämförelse med andra myndigheters webbplatser. Medborgarnas förtroende för Skatteverket spelar en avgörande roll för viljan att göra rätt för sig. Skatteverket avsätter stora resurser på att förebygga fel, åtgärda fel och analysera hur felen ska kunna minskas. De flesta deklarationer lämnas i rätt tid och medborgare och företag gör färre rättelser än tidigare. Skatteverket gör varje år enkätundersökningar om synen på skattesystemet, skattefusket och deras sätt att arbeta. Under 2007 hade 60 procent av företagen förtroende för Skatteverket, vilket är en ökning med 11 procentenheter jämfört med 2005. I en jämförelse med andra myndigheter ligger Skatteverket bra till eftersom endast 42 procent har förtroende för myndigheter i allmänhet. Skatteverket bedömer att skattefelet uppgår till ca 133 miljarder kronor per år vilket är tio procent av den sammanlagt fastställda skatten. Med skattefel avses alla avvikelser i förhållande till en teoretiskt beräknad skatt till följd av både avsiktliga och oavsiktliga fel. Skatteverkets bedömning är att svartarbete står för 66 miljarder kronor av det totala skattefelet. Det internationella skattefelet beräknas uppgå till 46 miljarder kronor och annat nationellt skattefel till 21 miljarder kronor. Den första januari 2007 infördes den nya lagstiftningen om personalliggare enligt lagen (2006:575) om särskild skattekontroll i vissa branscher. Lagen omfattar restaurang- och frisörbranschen. Lagstiftningen innebär att berörda näringsidkare löpande ska föra personalliggare över verksam personal samt att Skatteverket bereds möjlighet att genomföra oannonserade besök för att kontrollera efterlevnaden av lagstiftningen. Vid överträdelse kan Skatteverket påföra kontrollavgift. Syftet med lagstiftningen är att minska inslaget av svart arbetskraft inom branscherna. Resultatet av lagstiftningen är att ca 4 000 svarta jobb inom de nämnda branscherna blivit vita. De senaste årens enkätundersökningar visar att det är färre företag som anser att skattefusk är ett allvarligt samhällsproblem vilket inte är bra. I 2007 års undersökning instämmer endast 60 procent i det påståendet jämfört med 65 procent vid 2005 års undersökning. Regeringen anser att det inte är bra att medborgare och företag inte får kontakt med Skatteupplysningen inom rimlig tid. Positivt är dock att de flesta medborgare är nöjda med bemötande, service och innehållet i de svar som lämnas. Skatteverkets totala verksamhet är uppdelad i beskattning, folkbokföring, fastighetstaxering, brottsbekämpning, samt registrering av bouppteckningar. Diagram 4.1 visar respektive verksamhets andel av den totala verksamheten. Diagram 3.1 Skatteverkets verksamhet Beskattning Beskattningen ska enligt målet vara rättvisande och korrekt. Beskattningsverksamhetens huvudsakliga arbetsuppgifter är information, löpande ärendehantering och kontroll. Problem och risker identifieras och resurser koncentreras till områden med hög risk. Beskattningen utgör 84 procent av Skatteverkets totala verksamhet. Totalt användes 7 200 årsarbetskrafter inom denna verksamhet under 2007, vilket är en ökning med 200 årsarbetskrafter. Nya e-tjänster tas i drift löpande och utnyttjandet av dem har ökat under året. Fler och fler, både medborgare och företag deklarerar elektroniskt. 19 procent fler medborgare deklarerade elektroniskt i jämförelse med 2006. Antalet skattedeklarationer som lämnades via Internet ökade från 13 procent 2006 till 20 procent 2007. Sedan april 2006 är det möjligt för företag att via ombud lämna skattedeklaration via Internet och i slutet av 2007 hade nästan 58 000 företag registrerat deklarationsombud vilket är en ökning med 90 procent i jämförelse med 2006. Såväl Skatteverket som företagen har mycket att vinna på att det blir rätt från början. Ett ökat användande av elektronisk deklaration bidrar till att minska oavsiktliga fel t.ex. felsummeringar och överföringsfel mellan blanketter eftersom en felaktigt summerad elektronisk deklaration inte går att skicka in elektroniskt. Skatteverkets framgång i kontrollen avgörs till stor del av förmågan att identifiera risker. Riskhantering innebär att prioritera och välja rätt åtgärder för att nå målen för kontrollen. Resurserna koncentreras därmed till områden med hög risk. De största riskerna finns enligt Skatteverket inom områdena svartarbete, internationella transaktioner, nya företag, stora företag samt privata kostnader i näringsverksamhet. För att bättre kunna åtgärda risker avseende skattefelet har Skatteverket startat så kallade riksprojekt för insatser på nationell nivå. Tydlig fokusering och nationell samordning ger möjlighet att kraftsamla och arbeta problemorienterat med en större bredd i valet av åtgärder. På det sättet kombineras förebyggande åtgärder med kontroller, vilket leder till en ökad långsiktig effekt av åtgärderna. Riksprojekten ger möjlighet till metod- och systemutveckling men leder också till en ökad samverkan med externa aktörer. Riksprojekten arbetar långsiktigt och pågår oftast under flera år och omfattade under 2007 bl.a. det internationella området, taxibranschen, uthyrning av svart arbetskraft och restaurangbranschen. Skatteinkomsterna ökade med 43 miljarder från 1 291 miljarder 2006 till 1 334 miljarder kronor 2007 (se diagram 4.2). Skatteverket fastställer och redovisar 95 procent av de totala skatterna. De enda skatter av större belopp som inte beslutas av Skatteverket är den så kallade importmomsen (52 miljarder kronor), tullmedel (5 miljarder), fordonsskatt (10,5 miljarder) och stämpelskatt (9,5 miljarder). Skillnaden mellan preliminär och slutlig skatt är fortsatt låg och detsamma gäller för skillnaden mellan fastställd och betald skatt. Skatteverket genomför informationsinsatser och kontroller för att minska risken för uppbördsförluster. Den starka konjunkturen under 2007 med få konkurser bidrar till de låga uppbördsförlusterna. Diagram 3.2 Totala skatter och avgifter, netto (mnkr) Miljoner kronor Folkbokföring Folkbokföringen ska enligt målet vara aktuell och korrekt. Folkbokföringen utgör åtta procent av Skatteverkets totala verksamhet. Många av våra medborgerliga rättigheter och skyldigheter bygger på folkbokföringen. Kvaliteten i folkbokföringsregistren måste därför vara hög. Särskilda satsningar på registervård för att öka kvaliteten har gjorts under året. En indikation på att arbetet givit resultat är att andelen returer på utsända slutskattebesked minskat jämfört med tidigare år. Det har under 2007 skett en ökad användning av e-tjänster vilket förbättrat servicen till allmänheten. Under året togs 318 000 personbevis ut elektroniskt vilket är en ökning med 4 procent jämfört med 2006. En e-tjänst för flyttningsanmälan har tagits i bruk under 2007. Ett IT-stöd för handläggning av flyttningsanmälningar har driftsatts under året. Det ger möjlighet till en minimerad manuell handläggning och ett mer systematiskt kontrollarbete. IT-stödet innebär att 70 procent av flyttningsanmälningarna kan hanteras helt maskinellt. Antalet bosättningskontroller fortsätter att minska till följd av att det görs fler komplicerade kontroller. Fastighetstaxering Fastighetstaxeringen ska enligt målet vara rättvisande och korrekt. Fastighetstaxeringen utgör tre procent av Skatteverkets totala verksamhet. Den allmänna fastighetstaxeringen, som genomförs vartannat år, omfattar olika kategorier av fastigheter enligt en fastställd ordning och varje fastighetskategori blir taxerad minst vart sjätte år. Under 2007 genomfördes en taxering av hyreshus-, industri-, elproduktions- och specialenheter. Produktiviteten och effektiviteten ökade jämfört med 2004 då motsvarande fastighetstaxering gjordes. Antalet omprövningar har minskat med 30 procent. Genomströmningstiderna för omprövningarna är fortfarande för långa och de regionala skillnaderna är inte acceptabla. En e-tjänst för deklaration av lantbruksenheter har utvecklats under 2007 och sex procent av lantbrukarna utnyttjade den möjligheten. Det är första gången som fastighetsägare kan deklarera elektroniskt. Utvecklingen av e-tjänster inom fastighetstaxeringen fortsätter och ska bl.a. leda till en elektronisk deklaration inför småhustaxeringen 2009. Brottsbekämpning Brottsbekämpningen ska enligt målet förebygga och avslöja brottslighet och ge åklagare bra underlag för åtal. Brottsbekämpningen utgör fyra procent av Skatteverkets totala verksamhet. Skattebrottsenheterna arbetar med att utreda framför allt skattebrott. I storstadsområdena och i vissa län leds utredningarna av Ekobrottsmyndigheten och i övriga landet av åklagare vid Åklagarmyndigheten. Åklagarna bedömer att skattebrottsenheternas utredningar håller hög kvalitet. Produktiviteten är fortsatt hög och varje utredare avslutade i genomsnitt 14 utredningar under året. Det överstiger därmed Skatteverkets ambitionsnivå om 13 utredningar per utredare. Genomströmningstiderna för förundersökningarna fortsätter att minska och har sedan 2006 minskat från 321 till 298 dagar. Registrering av bouppteckningar Registrering av bouppteckningar ska enligt målet säkerställa att de formella kraven är uppfyllda. Verksamheten utgör en procent av Skatteverkets totala verksamhet. Verksamheten är sedan 2006 koncentrerad till tre orter. Registreringen av bouppteckningen har stor civilrättslig betydelse för dödsboet. Genomströmningstiderna har försämrats i och med att 73 procent av ärendena avslutades inom 4 veckor jämfört med 79 procent 2006. Det finns fortfarande skillnader mellan orterna och variationer i genomströmningstiderna. Riktlinjer för handläggning har tagits fram under 2007. Den ska bidra till ökad rättssäkerhet, mer rationellt arbetssätt och större enhetlighet. Kompetensförsörjning Skatteverket hade vid utgången av 2007 11 259 tillsvidareanställda. Majoriteten av medarbetarna, 66 procent, är kvinnor. Myndigheten ser för närvarande inga problem med kommande generationsväxlingar. Geografisk koncentration av arbetsuppgifter medför ett bättre resursutnyttjande. Vid nyanställningar är det i huvudsak akademiker som anställts. Sjukfrånvaron fortsätter att minska och för Skatteverket uppgick sjukfrånvaron vid utgången av 2007 till 4,1 procent. Även långtidssjukfrånvaron minskar. 3.1.3 Analys och slutsatser Regeringen bedömer att Skatteverket i hög grad bidrar till att uppfylla målet för utgiftsområdet. Regeringen anser att inriktningen att underlätta för de som vill göra rätt för sig ska fortsätta. Detta kan bl.a. ske genom en ökad användning av e-tjänster. Myndigheten ska utnyttja de möjligheter som det innebär att vara en myndighet i största möjliga omfattning för att få en ändamålsenlig styrning av verksamheten. En ökad samverkan mellan myndigheter ska leda till att allmänhet och företag inte behöver lämna fler uppgifter än nödvändigt. Det är viktigt att resurserna i kontrollverksamheten koncentreras till områden med hög risk för skattefel. Regeringen konstaterar att myndigheten kontinuerligt genomfört förbättringar som resulterat i en positiv resultatutveckling och i effektiviseringar. Regeringens bedömning är att myndigheten bedriver ett strategiskt arbete med att ständigt bli bättre. Dessa ansträngningar måste fortgå och intensifieras. Inom vissa områden är det dock särskilt viktigt att ytterligare förbättringar görs. Skillnaderna över landet inom delar av myndighetens verksamhet är fortfarande för stora. Flera verksamheter har koncentrerats till färre orter men skillnader består fortfarande. Regeringen anser därför att myndigheten måste vidta ytterligare åtgärder för att minska skillnaderna. Regeringen kommer även i fortsättningen att följa utvecklingen noga. 3.2 Politikens inriktning En väl fungerande ledning, styrning och uppföljning är grunden för en effektiv verksamhet. En förutsättning för detta är att arbetet med riskanalyser samt urvals- och uppföljningssystem fortsätter att utvecklas. För att allmänhet och företag ska känna stort förtroende för myndighetens verksamhet är det väsentligt att t.ex. handläggningstider, rättstillämpning och kontrollnivåer är enhetliga. Även om Skatteverket har gjort en del på området och skillnaderna har minskat, anser regeringen att det finns förutsättningar för att ytterligare öka enhetligheten. På e-förvaltningens område ligger Skatteverket i framkant vid en jämförelse med andra svenska myndigheter. Regeringen anser dock att det är viktigt att Skatteverkets utveckling av nya e-tjänster fortgår. Syftet med kontroll och sanktioner är att stärka och upprätthålla normer. Kontrollen ska i huvudsak riktas mot avsiktliga fel och träffsäkerheten måste därför vara hög. För att öka de allmänpreventiva effekterna ska områden prioriteras där det finns allvarliga fel och där fusket är särskilt förtroendeskadligt. För att öka den individualpreventiva effekten ska kontrollen vara tidig och följas upp genom återkommande kontroller. De öppna gränserna och en alltmer globaliserad ekonomi gör att hoten mot skattebasen ökar. Det internationella området kräver att Skatteverket intensifierar sin samverkan med andra myndigheter, såväl svenska som utländska. Det är viktigt att myndigheten fortsätter att förbättra de möjligheter till informationsutbyte som finns. Det internationella arbetet kräver en särskild struktur och kompetens. Det är därför viktigt att Skatteverket höjer sin kompetens avseende både personal och teknik för att klara av det internationella arbetet. 3.2.1 Statens personadressregister - SPAR Regeringen gav den 10 april 2008 Skatteverket i uppdrag att i samverkan med Statens Personadressregisternämnd (SPAR-nämnden) utreda hur ett övertagande av ansvaret för SPAR kan genomföras till den 1 januari 2009. En första rapport av uppdraget har lämnats den 16 juni 2008. Skatteverket har i rapporten bl.a. gjort bedömningen att det är möjligt att ta över myndighetsansvaret för SPAR från och med den 1 januari 2009, men att utvecklingen av tekniska lösningar kan vara helt genomförd tidigast under 2009/2010. Det är regeringens avsikt att myndighetsansvaret för SPAR ska övertas av Skatteverket den 1 januari 2009, och att SPAR-nämnden således ska avvecklas. De tekniska lösningarna, och eventuella övergångslösningar, för att säkerställa ett effektivt och rättssäkert tillhandahållande av SPAR avgörs av Skatteverket. Regeringen avser besluta om nödvändiga förordningsändringar under hösten 2008. 3.3 Budgetförslag 3.3.1 1:1 Skatteverket Tabell 3.1 Anslagsutveckling 1:1 Skatteverket Tusental kronor 2007 Utfall 6 506 641 Anslags- sparande 52 341 2008 Anslag 6 100 843 1 Utgifts- prognos 6 213 209 2009 Förslag 6 306 583 2010 Beräknat 6 447 423 2 2011 Beräknat 6 581 137 2 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 6 260 583 tkr i 2009 års prisnivå. Anslaget används för Skatteverkets förvaltningskostnader inklusive vissa nämnder på skatteområdet. Vidare används anslaget för vissa kostnader för internationellt arbete och forskning inom skatteområdet. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 3.2 Offentligrättslig verksamhet Skatteverket Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel1 Intäkter som får disponeras2 Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2007 743 23 102 - - Prognos 2008 700 23 000 - - Budget 2009 700 23 000 - - 1 Avser intäkter av avgifter som inte är skatt t.ex. skattetillägg, förseningsavgift, dröjsmålsavgift, bötesmedel och sanktionsavgift som är tjänsteutövning förknippade med ärendehandläggning. 2 Avser försäljning av uppgifter ur dataregister, intäkter av aviseringssystemet och kopior av allmänna handlingar. Tabell 3.3 Uppdragsverksamhet Skatteverket Tusental kronor Uppdragsverksamhet1 Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2007 319 900 319 900 0 Prognos 2008 391 337 391 337 0 Budget 2009 412 600 412 600 0 1 Verksamheten avser pensionsadministration för AP-fonderna. Regeringens överväganden Tabell 3.4 Härledning av anslagsnivån 2009-2011, för 1:1 Skatteverket Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 6 100 843 6 100 843 6 100 843 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 95 022 279 931 412 262 Beslut 110 718 66 649 68 032 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 6 306 583 6 447 423 6 581 137 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Skatteverkets anslag ökas engångsvis under 2009 med 25 000 000 kronor för arbetet med skatta.se. Anslaget ökas varaktigt med 35 000 000 kronor för implementering av ny skattelagstiftning. Vidare tillförs anslaget 25 000 000 kronor varaktigt för arbetet med internationell skattekontroll och organiserad brottslighet. Anslaget ökas med 21 000 000 kronor engångsvis och 10 000 000 kronor varaktigt för arbetet med ID-kort för personer som är folkbokförda i Sverige, företrädesvis till dem som inte är svenska medborgare. Slutligen minskas anslaget med 173 000 kronor för arbetet med Företags Register Individ Databas (FRIDA) som i stället beräknas på det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget 1:9 Statistiska centralbyrån. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 6 306 583 000 kronor anvisas under anslaget 1:1 Skatteverket för 2009. För 2010 beräknas anslaget till 6 447 423 000 kronor. För 2011 beräknas anslaget till 6 581 137 000 kronor. 4 Tull 1.1 4.1 Resultatredovisning 4.1.1 Mål För myndigheterna inom utgiftsområdet Skatt, tull och exekution gällde under 2007 som gemensamt mål att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för medborgare och näringsliv samt motverka brottslighet. För Tullverket ska målet för utgiftsområdet uppnås genom att * eftersträvade tull-, skatte- och avgiftsintäkter, liksom efterlevnaden av in- och utförselrestriktionerna, ska säkerställas rättssäkert och på ett för samhället ekonomiskt effektivt sätt samt på ett sätt som är kostnadseffektivt och enkelt för medborgare och företag, * brottslighet inom tullområdet ska förebyggas och bekämpas, * medborgare och företag ska ha förtroende för Tullverkets verksamhet. 4.1.2 Resultat Tullverket Processen Brottsbekämpning Verksamheten syftar till att övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att bestämmelserna om in- och utförsel av varor efterlevs. Tullverket har under året prioriterat bekämpningen av de kriminella nätverk som står bakom organiserad och storskalig smuggling. Totalt har 35 kriminella nätverk identifierats och Tullverket gör bedömningen att 17 av dem allvarligt skadats eller helt upphört med sin verksamhet. Förundersökning har inletts i 76 procent av utredningarna. Cirka 140 årsarbetskrafter eller en femtedel av den operativa delen av brottsbekämpningsprocessen har lagts på den organiserade och storskaliga brottsligheten. Metodutvecklingen inom processen har fortsatt under året. Teleavlyssning och teleövervakning har varit viktiga hjälpmedel under 2007. Varje enskilt ärende kräver dock beslut av domstol. Andra metoder som utvecklats är informatörshantering och kontrollerade leveranser. Det förebyggande arbetet har fått ökad betydelse under året. Tyngdpunkten i det förebyggande arbetet har varit att öka, utveckla och fördjupa samarbetet med näringslivet i syfte att förhindra tullrelaterad brottslighet. Antalet beslag av narkotika har ökat under 2007 delvis beroende på att post- och kurirtrafiken prioriterats vilket lett till många små beslag. Mängden beslagtagen narkotika har dock minskat både jämfört med 2006 och 2005. Det beror på att antalet beslag av större partier är färre 2007. Internationella underrättelser ger vid handen att tunga kommersiella transporter numera ofta används för att ta in stora mängder narkotika vid enstaka tillfällen. Träffprocenten har ökat under 2007 främst på grund av att urvalet av kontrollobjekt har förbättrats genom den metodutveckling som skett. Exempel på metodutveckling är att kontrollgruppernas underrättelsefunktion har hittat sin arbetsform och att riskanalyser avseende smuggling styr kontrollerna i högre grad än tidigare. Effektiviteten, mätt som samhällsnytta och skattebortfall, har minskat med 42 procent jämfört med 2005. Det beror på att andelen stora beslag minskat. Samhällsnyttovärdet för narkotikabeslagen uppgår till 967 miljoner (se diagram 4.1). Samhällsnyttovärdet för beslag gjorda utomlands, efter underrättelseinformation från Sverige, ökade från 371 miljoner kronor 2006 till 525 miljoner kronor 2007. Diagram 4.1 Samhällsnyttovärde för narkotikabeslag (tkr) Tusental kronor De beslagtagna mängderna av opium, heroin, kokain, ecstasy och rohypnol har minskat markant jämfört med år 2006, i vissa fall med upp till 100 procent. Mängderna beslagtagen cannabis och kat har däremot ökat. Beslagen av alkohol har ökat i antal men minskat i volym. Som framgår av diagram 4.2 har de beslagtagna mängderna minskat jämfört med 2006. Förändringen för sprit ligger på -39 procent, för vin på -57 procent och för starköl på -27 procent. Den tidigare så frekventa handeln med alkohol via Internet har återuppstått. Detta sedan EG-domstolen fastslagit att det är tillåtet med distanshandel av alkohol. Den övriga illegala införseln av alkohol består främst av en frekvent småskalighet där många kurirer smugglar in något tusental liter alkohol via södra Sverige. Smugglingen styrs av andra personer som sedan lagrar och säljer alkoholen vidare över hela Sverige. Tullverkets prioritering av organiserad brottslighet har givit resultat i form av flera stora beslag av alkohol. Diagram 4.2 Beslagtagna mängder alkohol (L) Liter Cigarettsmuggling till EU-länderna är ett stort problem och stora skatteintäkter undandras. Cigarettbeslagen har ökat med 212 procent 2007 jämfört med 2006. Beslagen av cigaretter uppgick till 32 miljoner stycken 2007. EU-kommissionen och 26 medlemsstater har träffat ett avtal med Philip Morris om skadestånd till den drabbade staten. Sverige har under 2007 fått 5,1 miljoner kronor. Avsikten är att dessa medel ska användas till att förbättra bekämpningen av tobakssmugglingen och förhindra att varumärkesförfalskade tobaksprodukter når marknaden. Trafikflödena till Sverige består varje år av cirka 75 miljoner objekt, fordon och personer som kan bli föremål för kontroll. Tullverkets närvarograd vid respektive gränspassage styrs av den aktuella hotbilden. Kontrollerna ska ske med minsta möjliga störning i det kommersiella och legitima trafikflödet. Det kontrollerade objektet ska inte utsättas för onödiga kostnader eller olägenheter på grund av kontrollen. Ett korrekt bemötandet är därför av yttersta vikt. Antalet skriftliga klagomål uppgick under 2007 till 70 baserat på 67 000 kontroller, 0,1 procent, i resandeflödet vilket Tullverket anser vara en acceptabel nivå för klagomål. Under året har ett Ekobrottsråd inrättats med deltagare från myndighetens respektive huvudprocesser Effektiv handel och Brottsbekämpning. Rådet är nationellt och förstärker resursstyrning och prioriteringar. Ekobrottsrådet beslutar vilka gemensamma prioriterade aktiviteter som ska göras inom ramen för båda processerna. Processen Effektiv Handel Verksamheten syftar till att effektivt fastställa och uppbära tullar, mervärdesskatt och andra skatter samt avgifter så att en riktig uppbörd kan säkerställas. Andelen elektroniska ärenden rörande import- och exportdeklarationer fortsätter att öka och uppgick i slutet av 2007 till 97,8 procent vilket betyder att målet på 100 procent inte är uppfyllt. Företagen kan lämna sina tulldeklarationer via Electronic Data Interchange (EDI) eller Tullverkets Internetdeklaration (TID). Det är också möjligt att via Tullverkets webbplats begära klarering av ärenden. Tullverket verkar aktivt för att öka det elektroniska uppgiftslämnandet genom olika informationsinsatser. Drygt 86 procent av de deklarationer som lämnas till Tullverket elektroniskt blir automatklarerade vilket bidrar till en kostnadseffektiv hantering. Ett företag som väljer att lämna sina tulldeklarationer elektroniskt har möjligheten att ansöka om certifiering i Servicetrappan. Certifieringen leder till att förenklingar av tullrutiner blir möjliga för företagen. Den debiterade uppbörden ökade med 6 miljarder kronor eller 11 procent under 2007 jämfört med 2006, på grund av en ökad handel. Andelen rätt debiterad uppbörd för varor som förtullats har ökat. Uppbördsfelet uppskattas till 0,4 procent för 2007. Tullverket genomför varje år mörkertalsuppskattningar för att beräkna uppbördsbortfallet. Uppskattningen visar på att uppbördsbortfallet i princip är oförändrat på 2,6 miljarder kronor 2007 jämfört med 2006. När det gäller omfattningen av ränteanspråk från EU-kommissionen på grund av för sent tillhandahållna tullmedel är den del av målet som anger att betalning ska ske i rätt tid inte uppfyllt. Den genomsnittliga kredittiden ligger på 31,2 dagar vilket i princip är på samma nivå som för 2006. Tullverket arbetar med information och rutiner för att få företagen att betala i tid, via autogiro. Tullverket har även tillsatt ett projekt, e-faktura, för att göra det möjligt för företagen att få tullräkningar i elektronisk form vilket lär bidra till färre för sent betalda tullräkningar. Regeringen anser att informationsarbetet är en viktig del i det förebyggande arbetet med att säkerställa en korrekt uppbörd. Tullverket publicerar löpande information på sin webbplats med nyheter och förändringar i gällande regler. Utbildningar och informationsmöten hålls regelbundet för att öka kunskapen och förståelsen för regelverk, blanketter och tillstånd etc. Service ges även via telefontjänsten Tullsvar som besvarar ca 9 600 samtal och 1 050 e-postfrågor per månad. Tullverket besvarar i genomsnitt 92 procent av samtalen inom 5 minuter. Av de inkomna e-breven besvaras 74 procent inom en arbetsdag. Tullinformationskontor för personlig rådgivning finns på 13 orter i Sverige. Under året har en samverkan skett mellan Tullverket, Skatteverket, Försäkringskassan och Bolagsverket för att förbättra myndighetsgemensam information till personer som överväger att starta företag. Parallellt informerar Tullverket tillsammans med Skatteverket om skatte- och tullfrågor runt om i landet. Tullverket har valt att arbeta mer och mer med tullrevision i stället för varuundersökningar på grund av att resultatet avseende kontrollen av uppbörden blir bättre. Antalet utförda tullrevisioner har ökat med 16 procent till 215 under året (186 för 2006) genom att tullrevision som metod har prioriterats. Nettoresultatet av tullrevisionerna under 2007 är 156 miljoner kronor debiterad tull och mervärdesskatt (126 miljoner kronor under 2006). Eftergranskningen har ökat med 13 procent. Regeringen anser att det inte är tillfredsställande att andelen företag som ändrat beteende efter en revision minskat till 69 procent under 2007 (74 procent under 2006). Det är viktigt att resultaten av de reviderade företagen följs upp så att fel kan elimineras genom bl.a. information och utbildning. Kontrollverksamheten och riskanalysverksamheten är sammanlänkade med kvalitetssäkringsprocessen genom att Tullverket och företaget tillsammans ska se till att det blir rätt från början. Av EU-gemensam och nationell lagstiftning framgår för vilka varor restriktioner för import och/eller export gäller. Tullverket har klassificerat restriktionsvarorna till områdena hälsa, miljö och säkerhet. Tullverket har under året framgångsrikt lett två internationella kontrolloperationer, Fireball och Crossfire, som inriktades på att hindra vapen, ammunition och explosiva ämnen att transporteras med lastbil över EU:s yttre gräns. Tullverket har även genomfört projekt riktade mot export av produkter med dubbla användningsområden. Kompetensförsörjning Tullverket hade vid 2007 års utgång 2 304 tillsvidareanställda. Andelen kvinnor var 46 procent och andelen män var 54 procent vilket är oförändrat jämfört med 2006. Sjukfrånvaron minskade till 3,6 procent jämfört med 4 procent 2006. Av Tullverkets anställda kommer drygt 30 procent att gå i ålderspension de närmaste tio åren. Tullverket har, för att underlätta den kommande generationsväxlingen, tillsatt en kompetensutredning med uppdrag att se över kompetensförsörjningen både på kort och lång sikt. 4.1.3 Analys och slutsatser Regeringen bedömer att Tullverket i hög grad bidrar till att uppfylla målet för utgiftsområdet. Regeringen anser att Tullverkets brottsbekämpande verksamhet utgör ett betydande hinder för storskalig smuggling. Tullverkets ingripanden mot kriminella och beslag av varor har försvårat för illegala varor att nå den svenska marknaden. Regeringens bedömning är att Tullverket aktivt arbetar för att förbättra servicen till företag och allmänhet. Regeringen anser att ett effektivt IT-stöd i båda huvudprocesserna är nödvändigt för att Tullverket ska kunna utveckla en kostnadseffektiv verksamhet. Arbetet med att utveckla IT-stöd för ytterligare effektivisering måste därför intensifieras. Andelen elektroniska tulldeklarationer fortsätter att öka. Regeringens bedömning är att Tullverket på ett strukturerat sätt arbetar med frågan med hjälp av information och ekonomiska incitament för kunderna. Tullverket ska bedriva en synlig informationsverksamhet i syfte att tydliggöra myndighetens roll och uppgifter i samhället, för medborgarna och företagen. Samarbetet, både nationellt och internationellt, med andra myndigheter inom brottsbekämpningen fungerar bra, men måste fortsätta utvecklas. En ständig förbättring av arbetsmetoderna med bl.a. en nationellt styrd, riskbaserad och uppdragsstyrd kontrollverksamhet har lett till en ökad träffsäkerhet vid kontrollerna. Myndigheten måste fortsätta att arbeta med metodutveckling för att mäta effektiviteten i smugglingsbekämpningen. Regeringen anser att det är viktigt att arbetet med Servicetrappan fortsätter och att kunskap, metoder och resultat återanvänds i processen så att det resulterar i att företagen gör rätt från början. Arbetet med att säkerställa de tidsfrister för uppbörd som fastställts måste fortgå. Tullverket har inte uppnått målen för genomsnittlig kredittid. Det är därför viktigt att arbetet med att uppnå målet om 30 dagar fortsätter. Tullverket måste prioritera arbetet med att höja kvaliteten på avlämnade tulldeklarationer för att säkerställa en korrekt uppbörd. Regeringen bedömer att myndigheten bedriver ett strategiskt arbete med sin kompetensförsörjning. Det är av stor betydelse att detta arbete fortgår. 4.2 Politikens inriktning Tullverket ska fortsätta att förbättra och effektivisera uppbördshanteringen och servicen till företag. Det är lika viktigt att myndigheten fortsätter att förbättra den brottsbekämpande verksamheten genom en målmedveten prioritering, styrning, modernisering och effektivisering av denna verksamhet. Det brottsförebyggande arbetet är viktigt. Att hindra att narkotika kommer in i Sverige ska även fortsättningsvis vara den högst prioriterade uppgiften för Tullverkets brottsbekämpande verksamhet. Tullverket ska även prioritera arbetet mot organiserad brottslighet och storskalig brottslighet samt ekonomisk brottslighet. Myndigheten ska också prioritera den storskaliga och frekventa illegala införseln av alkohol och tobak. En viktig del är att se till att olika verksamheter inom myndigheten samverkar nationellt så att höjd effektivitet och kvalitet säkerställs inom både uppbörds- och brottsbekämpningsverksamheten. Den fördel som det innebär att kompetens från huvudprocesserna Effektiv handel och Brottsbekämpning finns inom samma myndighet måste utnyttjas i utvecklingen av verksamheten. De olika delarna av förändringsarbetet ska stödja varandra i utvecklandet av en modern, enhetlig, effektiv och ändamålsenlig verksamhet som når uppsatta mål. Myndighetens arbete med förenklingar av regler och tullprocedurer samt utveckling av riskanalyser och kontrollmetoder ska fortgå. 4.3 Budgetförslag 4.3.1 1:3 Tullverket Tabell 4.1 Anslagsutveckling 1:3 Tullverket Tusental kronor 2007 Utfall 1 469 838 Anslags- sparande 60 054 2008 Anslag 1 529 515 1 Utgifts- prognos 1 478 726 2009 Förslag 1 535 174 2010 Beräknat 1 581 593 2 2011 Beräknat 1 614 219 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet. 2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 1 534 174 tkr i 2009 års prisnivå. 3 Motsvarar 1 534 682 tkr i 2009 års prisnivå. Anslaget används för Tullverkets förvaltningskostnader. Vidare används anslaget för vissa kostnader för internationellt arbete på tullområdet. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 4.2 Offentligrättslig verksamhet Tullverket Tusental kronor Offentligrättslig verksamhet1 Intäkter till inkomsttitel Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2007 26 500 10 185 36 685 0 Prognos 2008 24 500 6 300 30 800 0 Budget 2009 22 500 3 000 25 500 0 1 Intäkter till inkomsttitel avser dröjsmålsränta och diverse avgifter vid Tullverket. Intäkter som får disponeras avser expeditions- och ansökningsavgifter, tullförrättningsavgift och tullräkningsavgift. Tabell 4.3 Uppdragsverksamhet Tullverket Tusental kronor Uppdragsverksamhet1 Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2007 10 727 14 345 - 3 618 Prognos 2008 9 700 9 700 0 Budget 2009 9 700 9 700 0 1 Verksamheten avser försäljning av vägavgiftsbevis och kontroll av exportgods. Regeringens överväganden Tabell 4.4 Härledning av anslagsnivån 2009-2011, för 1:3 Tullverket Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 1 476 285 1 476 285 1 476 285 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 23 258 68 600 100 974 Beslut 36 331 37 430 37 696 Överföring till/från andra anslag -700 -721 -736 Övrigt Förslag/beräknat anslag 1 535 174 1 581 593 1 614 219 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Tullverkets anslag ökas varaktigt med 50 000 000 kronor för verksamhetsutveckling. För arbetet med Customs Trade System och moderniseringen av Tullkodex ökas anslaget med 25 000 000 kronor under 2009 och beräknas öka med 25 000 000 kronor under 2010 samt med 35 000 000 kronor under 2011. Vidare tillförs anslaget 3 230 000 kronor på tilläggsbudget 2 och 250 000 kronor varaktigt under 2009 för arbetet med alkoholutandningsprov genom att det under utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppförda anslaget 1:1 Polisorganisationen minskas med motsvarande belopp. Slutligen minskas anslaget med 700 000 kronor för arbetet med tillstånd för internationella transporter som i stället beräknas på det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda anslaget 1:5 Transportstyrelsen. Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 1 535 174 000 kronor anvisas under anslaget 1:3 Tullverket för 2009. För 2010 beräknas anslaget till 1 581 593 000 kronor. För 2011 beräknas anslaget till 1 614 219 000 kronor. 5 Exekution 1.1 5.1 Resultatredovisning 5.1.1 Mål För myndigheterna inom utgiftsområdet Skatt, tull och exekution gällde under 2007 som gemensamt mål att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för medborgare och näringsliv samt motverka brottslighet. För Kronofogdemyndigheten ska målet för utgiftsområdet uppnås genom att * upprätthålla en god betalningsvilja i samhället, motverka företeelser som kan leda till överskuldsättning samt underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig, * medborgare och företag ska ha förtroende för Kronofogdemyndighetens verksamhet. 5.1.2 Resultat Kronofogdemyndigheten Allmänt Kronofogdemyndigheten blev den 1 juli 2006 en operativt självständig myndighet med koppling till Skatteverket för administrativ ledning och styrning i strategiska frågor. De regionala myndigheterna upphörde och Kronofogde-myndigheten blev en myndighet. Kronofogdemyndighetens verksamhet har under 2007 präglats av fortsatt omställnings-arbete. Myndigheten bedriver nu verksamhet på 44 orter i landet mot tidigare 67. Den förändring av organisation och lokalisering som myndigheten genomfört har haft ett positivt utfall för verksamheten. Regeringen bedömer att måluppfyllelsen är god. Enhetligheten har ökat inom samtliga områden. Produktiviteten och kostnadseffektiviteten har ökat inom den summariska processen och inom skuldsaneringen samtidigt som kvaliteten har upprätthållits. Den 1 januari 2008 blev Kronofogdemyndigheten en helt fristående myndighet. Verksamheten är uppdelad i fyra processer; verkställighet och indrivning, summarisk process, skuldsanering och konkurstillsyn. Därtill finns två stödprocesser; förebyggande kommunikation och kundcenter. Diagram 5.1 visar respektive process del av den totala verksamheten. Diagram 5.1 Kronofogdemyndighetens verksamhet Verkställighet och indrivning Verkställighet och indrivning ska enligt målet ske förtroendeingivande, partsneutralt och motverka skuldsättning. Processen utgör 77 procent av Kronofogdemyndighetens totala verksamhet. Kronofogdemyndighetens huvuduppgift är att driva in skulder. Under 2007 drev myndigheten in 8,9 miljarder kronor, vilket är en ökning med knappt fem procent och det högsta belopp som någonsin drivits in. Diagram 5.2 visar det indrivna beloppet de senaste tre åren. Diagram 5.2 Indrivet belopp (tkr) Tusental kronor Trots ett omfattande omställningsarbete upprätthölls produktiviteten under 2007 och låg på samma nivå som under 2006. Däremot försämrades kostnadseffektiviteten. Kostnaden per avslutat ärende har ökat med fyra procent, vilket regeringen inte ser positivt på. Kostnadsökningen förklaras av ökade kostnader till följd av omställningsarbetet och ökade overheadkostnader. Enhetligheten har förbättrats men det finns fortfarande regionala skillnader. Regeringen anser att det är viktigt att åtgärder vidtas mot detta. Antalet inkomna, allmänna mål har minskat med åtta procent medan inkomna, enskilda mål har ökat med 12 procent. En bidragande orsak till ökningen av de enskilda målen är sannolikt den mer omfattande kreditgivningen med fler låntagare och nya typer av krediter. Att de allmänna målen minskar beror framför allt på att restföringen till följd av trängselskatten varit begränsad under 2007. En positiv resultatutveckling kan skådas i myndighetens arbete med att motverka fortsatt skuldsättning. Antalet gäldenärer har minskat med 1,2 procent under året. Myndigheten har ökat antalet gäldenärskontakter och rehabiliterande dialoger. Regeringen bedömer att det är viktigt att detta arbete fortsätter. Kronofogdemyndigheten har under en längre tid arbetat aktivt tillsammans med lokala bostadsföretag och socialförvaltningar för att minska antalet verkställda avhysningar. Under 2007 minskade antalet verkställda avhysningar något. Sedan mitten av 1990-talet har antalet mer än halverats, vilket är positivt. Summarisk process Summarisk process är ett förenklat processförfarande. Den vanligaste formen av mål är betalningsförelägganden. Den summariska processen ska enligt målet ske kostnadseffektivt och rättssäkert. Processen utgör 16 procent av Kronofogdemyndighetens totala verksamhet. Under 2007 ökade antalet inkomna mål med fem procent. Under 2000-talet har ärendeinflödet ökat med 60 procent. Trots omställningsarbetet har både produktiviteten och kostnadseffektiviteten ökat. Vidare har enhetligheten ökat och kvalitetsuppföljningar visar att den rättsliga kvaliteten är hög. En positiv utveckling har också skådats inom delgivningen, där kostnadseffektiviteten ökat med två procent. Skuldsanering Skuldsanering ska ske utan onödigt dröjsmål och med beaktande av parternas intressen. Skuldsanering utgör fyra procent av Kronofogdemyndighetens totala verksamhet. Kostnaderna för processen ökade med 20 procent under 2006, till följd av den omorganisation som genomfördes. Under 2007 ökade produktiviteten och kostnadseffektiviteten åter igen med 20 procent. Ärendeinflödet ökade kraftigt under 2007 till följd av den nya lagen om skuldsanering som trädde i kraft den 1 januari 2007, vilket föranlett att stora balanser byggts upp. Regeringen anser att det är viktigt att åtgärder vidtas så att balanserna arbetas ner. Utvecklingen av rättssäkerheten bedöms som positiv. Kvalitetsuppföljningar visar att den rättsliga kvaliteten är hög. Däremot behöver ytterligare insatser göras för att öka enhetligheten inom ärendehanteringen. Konkurstillsyn Verksamhetens mål är att begränsa konkurskostnaderna för samhället och bidra till att oseriös verksamhet och illojal konkurrens motverkas. Konkurstillsynen utgör tre procent av Kronofogdemyndighetens totala verksamhet. Antalet inkomna ärenden minskade med fem procent under 2007. Produktiviteten minskade med 16 procent och kostnadseffektiviteten försämrades med 20 procent. Positivt är det däremot att enhetligheten har förbättrats. Regeringen anser att det är viktigt att myndigheten vidtar åtgärder för att förbättra resultaten inom processen och att verksamheten anpassas efter inflödet. Förebyggande kommunikation Stödprocessen syftar till att motverka överskuld-sättning. Ett omfattande arbete har bedrivits för att motverka överskuldsättning speciellt bland barn och ungdomar. Regeringen bedömer att det är viktigt att arbetet fortsätter i samma omfattning. Antalet restförda omyndiga har minskat med 13 procent, vilket regeringen tycker är bra. En bidragande faktor till detta är ändringen i lagen (2001:558) om vägtrafikregister, som innebär att minderåriga inte kan restföras för en fordonsrelaterad skuld. Kronofogdemyndigheten har fortsatt sitt arbete med att uppmärksamma kommunikationsskulder. Kommunikationsskuldernas andel av den totala mängden ansökningar om betalningsföreläggande har minskat med tio procent. Utvecklingen när det gäller gäldenärer i åldern 18-25 år är inte lika positiv. Antalet restförda i detta åldersintervall ökade under 2007 med 18 procent. En orsak till detta kan vara tillgången till nya, snabba kreditformer, som till exempel SMS-lån. För att stärka konsumentskyddet inom detta område har Konsumentverket särskilt fokuserat på SMS-lån och gatuförsäljning under 2007. Konsumentverket har inkommit med två skrivelser till regeringen med begäran om lagändringar för att stärka skyddet. Regeringen har för avsikt att se över problemen med SMS-lånen i samband med att det nyligen antagna konsumentkreditdirektivet genomförs. Frågan om gatuförsäljning bereds inom Regeringskansliet. Kompetensförsörjning Kronofogdemyndigheten hade vid 2007 års utgång 2 517 tillsvidareanställda, vilket är i nivå med 2006. Majoriteten av medarbetarna var kvinnor, 67 procent. Medelåldern var 46 år. Myndigheten ser för närvarande inga problem med kommande generationsväxlingar. Geografisk koncentration samt rationaliseringseffekter av IT-stöd medför ett bättre resursutnyttjande. Vid nyanställningar är det i huvudsak akademiker som anställs. Sjukfrånvaron fortsätter att minska och uppgick vid utgången av 2007 till 4,2 procent. Även långtidssjukfrånvaron minskar. 5.1.3 Analys och slutsatser Regeringen bedömer att myndigheten i hög grad bidrar till att uppfylla målet för utgiftsområdet. Regeringen konstaterar att myndighetens omställningsarbete resulterat i en positiv resultatutveckling. Inom vissa områden är det dock viktigt att ytterligare förbättringar görs. Det finns fortfarande regionala skillnader inom verkställighet och indrivning samt inom skuldsanering. Regeringen anser därför att myndigheten måste vidta ytterligare åtgärder för att minska skillnaderna. De omotiverade skillnaderna över landet har minskat inom nästan alla områden så trenden är positiv. Vidare måste åtgärder vidtas för att förbättra utvecklingen inom konkurstillsynen. Kronofogdemyndigheten ska utnyttja de möjligheter som det innebär att vara en myndighet i största möjliga omfattning för att få en ändamålsenlig styrning av verksamheten. Det innebär fortsatt omfördelning av arbetsuppgifter för att säkerställa en hög effektivitet, hög servicenivå och enhetliga rättsliga bedömningar. Regeringen kommer även fortsättningsvis att följa utvecklingen noga. Det internationella området kräver att Kronofogdemyndigheten intensifierar sin samverkan med andra myndigheter, såväl svenska som utländska. Det är viktigt att myndigheten fortsätter att förbättra de möjligheter till informations- och erfarenhetsutbyte som finns. 5.2 Politikens inriktning Regeringen anser att effektivitets-, utvecklings- och enhetlighetsarbetet inom Kronofogdemyndigheten måste fortgå. Myndigheten ska på ett effektivt, partsneutralt och förtroendeingivande sätt verkställa beslut och driva in skulder. Vidare är det förebyggande arbetet av stor vikt för myndigheten. En god betalningsvilja ska upp-rätthållas. Arbetet med förslag till förenklingar av regler och utveckling av arbetsmetoder ska fortgå. 5.3 Budgetförslag 5.3.1 1:2 Kronofogdemyndigheten Tabell 5.1 Anslagsutveckling 1:2 Kronofogdemyndigheten Tusental kronor 2007 Utfall 1 693 621 Anslags- sparande -26 465 2008 Anslag 1 606 472 1 Utgifts- prognos 1 597 014 2009 Förslag 1 617 748 2010 Beräknat 1 657 949 2 2011 Beräknat 1 693 106 2 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2008 års tilläggsbudgetproposition (bet.2007/08:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 1 608 492 tkr i 2009 års prisnivå. Anslaget används för Kronofogdemyndighetens förvaltningskostnader. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 5.2 Offentligrättslig verksamhet Kronofogdemyndigheten Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel1 Intäkter som får disponeras2 Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2007 1 027 505 835 1 524 654 -496 314 Prognos 2008 1 165 000 700 1 600 000 -434 300 Budget 2009 1 165 000 700 1 600 000 -434 300 1 Avser intäkter av avgifter som t.ex. ansökningsavgifter, försäljningsavgifter och betalningsförelägganden som är förknippade med ärendehandläggning. 2 Avser försäljning av uppgifter ur dataregister, intäkter i samband med lösöreköpskontrakt och kopior av allmänna handlingar. Tabell 5.3 Uppdragsverksamhet Kronofogdemyndigheten Tusental kronor Uppdragsverksamhet1 Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2007 11 600 11 600 0 Prognos 2008 15 600 15 600 0 Budget 2009 15 600 15 600 0 1 Verksamheten avser pensionsadministration för AP-fonderna. Regeringens överväganden Tabell 5.4 Härledning av anslagsnivån 2009-2011, för 1:2 Kronofogdemyndigheten Tusental kronor 2009 2010 2011 Anvisat 2008 1 1 598 472 1 598 472 1 598 472 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 19 276 69 018 104 378 Beslut -9 541 -9 743 Överföring till/från andra anslag Övrigt Förslag/beräknat anslag 1 617 748 1 657 949 1 693 106 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2007 (bet. 2007/08:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2008 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Regeringen föreslår att 1 617 748 000 kronor anvisas under anslaget 1:2 Kronofogdemyndigheten för 2009. För 2010 beräknas anslaget till 1 657 949 000 kronor. För 2011 beräknas anslaget till 1 693 106 000 kronor. 6 Kustbevakningens verksamhet avseende tullkontroll 6.1 Resultatredovisning 6.1.1 Mål För myndigheterna inom utgiftsområdet Skatt, tull och exekution gällde under 2007 som gemensamt mål att skatte-, tull- och avgiftsintäkter skulle säkerställas på ett rättssäkert och ekonomiskt effektivt sätt samtidigt som enkelhet skulle eftersträvas och brottslighet motarbetas. För Kustbevakningen gällde att brott mot gällande bestämmelser om in- och utförselrestriktioner ska förebyggas och upptäckas. 6.1.2 Resultat Kustbevakningen För att hindra att narkotika sjövägen kommer in i Sverige har Kustbevakningen fortsatt att bedriva olika slags verksamheter. Dessa verksamheter har grundats bl.a. på riskanalyser i syfte att möjliggöra att tillgängliga resurser koncentreras till de områden och de objekt som bedöms vara mest brottsbenägna eller där störst preventiv verkan bedöms kunna uppnås. Kustbevakningen har i syfte att nå önskade resultat på detta område fortsatt deltagit i samt utvecklat samverkan med berörda myndigheter, främst Tullverket och Polisen, framför allt vad gäller spaning och underrättelsearbete. Samverkan har inneburit deltagande i planering och genomförande av nationella och internationella insatser. Tillsammans med Tullverket och Polisen har Kustbevakningen fortsatt sitt arbete med särskilda spanings- och insatsgrupper samt upprättat handlingsplaner för att stärka den operativa samverkan. Ekobrottsmyndigheten har varit samarbetspartner i vissa fall. Kustbevakningen har vidare genomfört utbildningar på området och testat och utvärderat nya tekniska hjälpmedel. 6.1.3 Analys och slutsatser Sett till vilka resultat som Kustbevakningens insatser har givit på området kan det konstateras att man genom spaningsinsatser bidragit till att samverkande myndigheter i ett senare skede kunnat göra beslag. Det kan dock konstateras att antalet beslag som Kustbevakningen gjorde under 2007 var relativt få i förhållande till beslagsstatistiken för samtliga berörda myndigheter. 6.1.4 Politikens inriktning Inriktningen för Kustbevakningens verksamhet på området ligger i huvudsak fast. Detta innebär fortsatt fokus på främst underrättelse- och rutinbaserad kontrollverksamhet för att komma åt det flöde av narkotika som kommer till Sverige sjövägen. Spaning och underrättelse från allmänheten och övriga samverkande myndigheter, främst Polisen och Tullverket, är även i framtiden av yttersta vikt. För att göra en sammanvägd bedömning av verksamhetens effektivitet kan det därför övervägas om ett uppdrag utformas för att se över hur verksamheten gällande narkotikabeslag ytterligare kan effektiviseras. Bedömningen bör vara vägledande för mer effektiv inriktning av Kustbevakningens insatser mot inflödet till Sverige av narkotika. PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 2 3 PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 18 17 PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 22 23 PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2008/09:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 30 29