Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2008/09:182 Beskattning av utomlands bosatta artister, m.fl. Prop. 2008/09:182 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 8 april 2009 Fredrik Reinfeldt Anders Borg (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll Utomlands bosatta artister, idrottsmän och artistföretag beskattas normalt enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. (A-SINK). I propositionen lämnas förslag till en möjlighet för dessa att begära att i stället bli beskattade enligt inkomstskattelagen (1999:1229) och därigenom få rätt till vissa avdrag och skattereduktioner. En begäran om att bli beskattad enligt inkomstskattelagen ska lämnas in till Skatteverket tidigast året före beskattningsåret. Skatteverkets beslut ska visas upp för den som betalar ut ersättningen. Förslaget innebär en EU-anpassning. I propositionen föreslås även att det tidigare undantaget från skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter för ersättningar enligt A-SINK slopas. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2010. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 4 2 Lagförslag 5 2.1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) 5 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. 12 2.3 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) 14 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta 16 2.5 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) 19 2.6 Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) 23 2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus 24 3 Ärendet och dess beredning 25 4 Bakgrund 25 5 Gällande rätt m.m. 26 5.1 Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta 26 5.2 Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. 28 5.3 Skatteavtal 29 5.4 EG-rätt 31 5.4.1 Rättspraxis från EG-domstolen 32 6 Skattskyldighet enligt inkomstskattelagen 38 6.1 Möjlighet till val av beskattningsordning 38 6.2 Personliga avdrag 41 6.3 Avdragsmöjligheter i inkomstslaget näringsverksamhet 42 6.4 Skattesats 45 7 Socialavgifter 46 7.1 Gällande rätt 46 7.2 Ersättningar till utomlands bosatta artister och idrottsmän 47 8 Förfarandet, återbetalning och omprövning 51 8.1 Ansökningsförfarande och skyldighet att göra skatteavdrag 51 8.2 Återbetalning och gottskrivning av gjorda skatteavdrag 52 8.3 Rätten till omprövning 53 9 Ikraftträdande 53 10 Konsekvenser av förslagen 55 11 Författningskommentarer 57 11.1 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) 57 11.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. 60 11.3 Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) 60 11.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta 61 11.5 Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) 62 11.6 Förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) 63 11.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus 63 Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian Beskattning av utomlands bosatta artister m.fl. 64 Bilaga 2 Lagförslagen i promemorian Beskattning av utomlands bosatta artister m.fl. 65 Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser till promemorian Beskattning av utomlands bosatta artister m.fl. 86 Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag 87 Bilaga 5 Lagrådets yttrande 107 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 april 2009 110 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 2. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., 3. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324), 4. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, 5. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483), 6. lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980), 7. lag om ändring i lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus. 2 Lagförslag 2.1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)1 dels att 2 kap. 1 §, 3 kap. 18 §, 6 kap. 11 §, 30 kap. 1 §, 42 kap. 1 §, 59 kap. 16 §, 62 kap. 9 §, 63 kap. 2 §, 65 kap. 4 § samt 67 kap. 5 och 11 §§ ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 2 kap. 36 §, samt närmast före 2 kap. 36 § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 1 § I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i denna lag. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel. Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används finns i nedan angivna paragrafer: - - - - - - - - - - - - - - - - - - - andelshus i 16 § barn i 21 § - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - andelshus i 16 § artistisk och idrottslig verksamhet i 36 § barn i 21 § - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Artistisk och idrottslig verksamhet 36 § Med artistisk och idrottslig verksamhet avses detsamma som i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. 3 kap. 18 §2 Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig i 1. inkomstslaget tjänst för inkomster som anges i 5 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta med undantag för inkomster som anges i 6 § 1, 4 och 5 den lagen, om en begäran har gjorts enligt 4 § den lagen, 2. inkomstslaget näringsverksamhet för inkomst från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige, 3. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag på grund av att en näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige avyttras eller blir privatbostadsrätt, 4. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag för egenavgifter, 5. inkomstslaget näringsverksamhet för uttag eller utbetalning från ett skogskonto eller skogsskadekonto som avses i 21 kap., 6. inkomstslaget kapital för ett positivt räntefördelningsbelopp som avser ett fast driftställe eller en näringsfastighet i Sverige, 7. inkomstslaget kapital för löpande inkomster av en privatbostadsfastighet eller en privatbostadsrätt i Sverige, 8. inkomstslaget kapital för kapitalvinst på en fastighet i Sverige eller på en privat- eller näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige, 9. inkomstslaget kapital för återfört uppskovsbelopp samt schablonintäkt enligt 47 kap., och 10. inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital för utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar. 2. inkomstslaget tjänst eller näringsverksamhet för inkomster som anges i 7 § första stycket lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., om Skatteverket har meddelat beslut enligt 5 a § tredje stycket den lagen, 3. inkomstslaget näringsverksamhet för inkomst från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige, 4. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag på grund av att en näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige avyttras eller blir privatbostadsrätt, 5. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag för egenavgifter, 6. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag för periodiseringsfond och expansionsfond, 7. inkomstslaget näringsverksamhet för schablonintäkt enligt 30 kap. 6 a §, 8. inkomstslaget näringsverksamhet för uttag eller utbetalning från ett skogskonto eller skogsskadekonto som avses i 21 kap., 9. inkomstslaget kapital för ett positivt räntefördelningsbelopp som avser ett fast driftställe, en näringsfastighet i Sverige eller artistisk eller idrottslig verksamhet i Sverige, 10. inkomstslaget kapital för löpande inkomster av en privatbostadsfastighet eller en privatbostadsrätt i Sverige, 11. inkomstslaget kapital för kapitalvinst på en fastighet i Sverige eller på en privat- eller näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige, 12. inkomstslaget kapital för återfört uppskovsbelopp samt schablonintäkt enligt 47 kap., och 13. inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital för utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar. Ersättning i form av sådan royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas som ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet ska anses som inkomst från ett fast driftställe i Sverige, om ersättningen kommer från en näringsverksamhet med ett fast driftställe här. Skattskyldighet för inkomster som avses i första stycket 10 gäller inte för sådana begränsat skattskyldiga personer som avses i 17 § 2-4. Skattskyldighet för inkomster som avses i första stycket 13 gäller inte för sådana begränsat skattskyldiga personer som avses i 17 § 2-4. 6 kap. 11 § Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för 1. inkomst från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige, 2. inkomst på grund av att en näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige avyttras, och 3. inkomst i form av utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar. 2. inkomst på grund av att en näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige avyttras, 3. inkomst i form av utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar, 4. inkomster som anges i 7 § första stycket lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., om Skatteverket har meddelat beslut enligt 5 a § tredje stycket den lagen, och 5. återförda avdrag för periodiseringsfond. Ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas ska anses som inkomst från ett fast driftställe i Sverige, om ersättningen kommer från en näringsverksamhet med ett fast driftställe här. En kapitalförlust ska dras av, om den som är begränsat skattskyldig skulle ha varit skattskyldig för en motsvarande kapitalvinst. 30 kap. 1 § Avdrag får göras enligt bestämmelserna i detta kapitel för belopp som sätts av till periodiseringsfond. Avdrag får dock inte göras av privatbostadsföretag, investmentföretag och investeringsfonder. Avdrag får dock inte göras av privatbostadsföretag, investmentföretag och investeringsfonder. Avdrag får inte heller göras av den som är begränsat skattskyldig enligt 3 kap. 18 § första stycket 2 eller 6 kap. 11 § första stycket 4 och som är bosatt i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. 42 kap. 1 § Ränteinkomster, utdelningar, inkomster vid uthyrning av privatbostäder och alla andra inkomster på grund av innehav av tillgångar samt kapitalvinster ska tas upp som intäkt, om inte något annat anges i detta kapitel eller i 8 kap. Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad, om inte något annat anges i detta kapitel eller i 9 eller 60 kap. Ränteutgifter och kapitalförluster ska dras av även om de inte är sådana utgifter. Begränsat skattskyldiga får dock inte, med undantag för vad som anges i tredje stycket, dra av ränteutgifter som inte är utgifter för att förvärva eller bibehålla inkomster. Begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1 eller 2 får även dra av sådana ränteutgifter som inte är utgifter för att förvärva eller bibehålla inkomster, till den del ränteutgifterna inte har kunnat dras av i hemlandet, om - den skattskyldige är bosatt i en utländsk stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, Begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3 får även dra av sådana ränteutgifter som inte är utgifter för att förvärva eller bibehålla inkomster, till den del ränteutgifterna inte har kunnat dras av i hemlandet, om - den skattskyldige är bosatt i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), - den skattskyldiges överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, och - ränteutgifterna har betalats under den tid som den skattskyldige varit bosatt i en utländsk stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. - ränteutgifterna har betalats under den tid som den skattskyldige varit bosatt i en stat inom EES. 59 kap. 16 § Pensionssparavdrag får göras av den som är obegränsat skattskyldig. Sådant avdrag får också göras av den som är begränsat skattskyldig enligt 3 kap. 18 § första stycket 1 eller 2, om dennes överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Pensionssparavdrag får göras av den som är obegränsat skattskyldig. Sådant avdrag får också göras av den som är begränsat skattskyldig enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om dennes överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Den som är obegränsat skattskyldig bara under en del av beskattningsåret ska göra de avdrag som avser den tiden. Om dennes överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, ska dock pensionssparavdrag göras för hela året. Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte i inkomstslaget kapital. 62 kap. 9 § Rätt till avdrag som avses i 5-7 §§ har de som är obegränsat skattskyldiga. Sådan rätt har också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1 eller 2, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Rätt till avdrag som avses i 2-7 §§ har de som är obegränsat skattskyldiga. Sådan rätt har också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. De som är obegränsat skattskyldiga bara under en del av beskattningsåret, har rätt till de avdrag som avser den tiden. Om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, ska dock allmänna avdrag göras för hela året. Att vad som sägs i första och andra styckena även gäller för avdrag enligt 8 § framgår av 59 kap. 16 §. 63 kap. 2 §3 Fysiska personer, som är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret och har haft förvärvsinkomst, har rätt till grundavdrag beräknat enligt 3-5 §§. De som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1 eller 2 har rätt till grundavdrag beräknat enligt 3, 3 a och 5 §§, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Fysiska personer, som är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret och har haft förvärvsinkomst, har rätt till grundavdrag beräknat enligt 3-5 §§. De som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3 har rätt till grundavdrag beräknat enligt 3, 3 a och 5 §§, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Dödsbon har inte rätt till avdrag för senare år än det år då dödsfallet inträffade. Avdraget ska avrundas uppåt till helt hundratal kronor. 65 kap. 4 § För fysiska personer som är begränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret är den kommunala inkomstskatten 25 procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten. För begränsat skattskyldiga fysiska personer enligt 3 kap. 18 § första stycket 1 är den kommunala inkomstskatten summan av de skattesatser för kommunal skatt och landstingsskatt som genomsnittligt tillämpas för beskattningsåret, multiplicerad med den beskattningsbara förvärvsinkomsten. För fysiska personer som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2, 6 eller 7 under hela beskattningsåret är den kommunala inkomstskatten summan av de skattesatser för kommunal skatt och landstingsskatt som genomsnittligt tillämpas för beskattningsåret, multiplicerad med den beskattningsbara förvärvsinkomsten. För begränsat skattskyldiga fysiska personer med anknytning till utländsk stats beskickning som avses i 3 kap. 17 § 2-4 tillämpas 3 §. 67 kap. 5 §4 De som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret, har rätt till skattereduktion enligt 7 eller 8 § för arbetsinkomster (jobbskatteavdrag). Sådan rätt har också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1 eller 2, om deras överskott av förvärvs-inkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. De som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret, har rätt till skattereduktion enligt 7 eller 8 § för arbetsinkomster (jobbskatteavdrag). Sådan rätt har också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvs-inkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. 11 §5 Rätt till skattereduktion enligt 12-19 §§ har efter begäran de som 1. vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år, 2. är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret, och 3. har haft utgifter för utfört hushållsarbete, fått förmån av hushållsarbete som ska tas upp i inkomstslaget tjänst eller har redovisat ersättning för utfört hushållsarbete i en förenklad skattedeklaration. Sådan rätt till skattereduktion har efter begäran också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1 eller 2, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Sådan rätt till skattereduktion har efter begäran också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Även dödsbon har efter begäran rätt till skattereduktion för hushållsarbete som har utförts före dödsfallet. Utgifterna för hushållsarbetet utgörs av det debiterade beloppet för arbetet inklusive mervärdesskatt. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas första gången vid 2011 års taxering. 1.1 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.1 dels att 22 § ska upphöra att gälla, dels att 20 § ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 5 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 a § Från skattskyldighet enligt 4 § får undantas artist, idrottsman eller artistföretag som hos Skatteverket begär att vara skattskyldig enligt inkomstskattelagen (1999:1229) för inkomsterna under ett beskattningsår. En begäran får tidigast göras året före beskattningsåret. I begäran ska uppgift lämnas om den artistiska eller idrottsliga verksamhet som skattskyldigheten avser. Skatteverket ska efter begäran meddela beslut om skattskyldighet enligt inkomstskattelagen. 20 §2 Har särskild inkomstskatt inbetalats i strid med bestämmelserna i denna lag har den skattskyldige rätt till återbetalning av vad som inbetalats för mycket. Ansökan om återbetalning skall göras skriftligen hos beskattningsmyndigheten senast vid utgången av sjätte kalenderåret efter det år då inkomsten uppbars. Vid ansökningshandlingen skall fogas intyg eller annan utredning om att särskild inkomstskatt inbetalats för sökanden. På vad som återbetalas enligt första stycket beräknas ränta enligt vad som föreskrivs i 19 kap. 12 och 14 §§ skattebetalningslagen (1997:483). I övrigt gäller i tillämpliga delar vad som sägs i 18 kap. 8 och 9 §§ samma lag. Om särskild inkomstskatt har betalats in i strid med bestämmelserna i denna lag, har den skattskyldige rätt till återbetalning av vad som betalats in för mycket. Detta gäller dock inte inbetald särskild inkomstskatt som kan komma att behövas för betalning av skatt enligt skattebetalningslagen (1997:483) och som 1. har beslutats men ännu inte ska ha betalats, eller 2. inte har beslutats men med fog kan antas komma att beslutas. Ansökan om återbetalning ska göras skriftligen hos beskattningsmyndigheten senast vid utgången av sjätte kalenderåret efter det år då inkomsten uppbars. Tillsammans med ansökan ska det lämnas ett intyg eller någon annan utredning om att särskild inkomstskatt betalats in för sökanden. På vad som återbetalas enligt första stycket beräknas ränta enligt vad som föreskrivs i 19 kap. 12 och 14 §§ skattebetalningslagen. I övrigt gäller i tillämpliga delar vad som sägs i 18 kap. 8 och 9 §§ samma lag. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas på inkomster som uppbärs efter utgången av år 2009. 1.1 2.3 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) Härigenom föreskrivs att 4 kap. 11 a och 13 §§ taxeringslagen (1990:324) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 kap. 11 a §1 En begäran om omprövning som avser särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst får göras efter utgången av den tid som anges i 9 §, om denna begäran föranleds av Skatteverkets taxeringsbeslut eller av en allmän förvaltningsdomstols beslut i mål om taxering. En sådan begäran skall ha kommit in till Skatteverket inom ett år från det att beslutet meddelades. Vad som sägs i första stycket gäller även en begäran enligt 4 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. En begäran om omprövning får göras efter utgången av den tid som anges i 9 §, om den avser 1. särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst och föranleds av Skatteverkets taxeringsbeslut eller av en allmän förvaltningsdomstols beslut i mål om taxering, 2. tillämpning av 4 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och föranleds av Skatteverkets eller en allmän förvaltningsdomstols beslut om huruvida den lagen eller inkomstskattelagen (1999:1229) är tillämplig för den aktuella inkomsten, eller 3. tillämpning av 5 a § lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. och föranleds av Skatteverkets eller en allmän förvaltningsdomstols beslut om huruvida den lagen eller inkomstskattelagen är tillämplig för den aktuella inkomsten. En begäran enligt första stycket ska ha kommit in till Skatteverket inom ett år från det att beslutet meddelades. 13 §2 Omprövar Skatteverket självmant ett taxeringsbeslut, får omprövningsbeslut som är till den skattskyldiges fördel meddelas före utgången av det femte året efter taxeringsåret. Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas även efter utgången av det femte året efter taxeringsåret, om det föranleds av 1. Skatteverkets taxeringsbeslut eller allmän förvaltningsdomstols beslut i mål om taxering avseende annat taxeringsår eller annan skattskyldig, 2. allmän förvaltningsdomstols beslut om tillägg till eller ändring i fastighetstaxering, 3. Skatteverkets beslut om fastighetstaxering enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152), 4. beslut om utländsk skatt eller om obligatoriska avgifter som avses i 62 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229), 5. Skatteverkets eller en allmän förvaltningsdomstols beslut om huruvida inkomstskattelagen eller lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta är tillämplig för den aktuella inkomsten. 5. Skatteverkets eller en allmän förvaltningsdomstols beslut om huruvida inkomstskattelagen i stället för lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. är tillämplig för den aktuella inkomsten. Även om tiden för omprövning enligt första stycket har gått ut får Skatteverket till den skattskyldiges fördel självmant ompröva ett beslut om skattetillägg så länge beslutet i den taxeringsfråga som föranlett skattetillägget inte har vunnit laga kraft. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas första gången vid 2011 års taxering. 1.1 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta dels att rubriken närmast efter 18 § ska utgå, dels att 4, 6 och 20 §§ ska ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före 20 § ska sättas närmast efter 18 §, dels det i lagen närmast efter rubriken Återbetalning av skatt ska införas en ny paragraf, 19 §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 §1 Från skattskyldighet enligt 3 § undantas den som begär att vara skattskyldig enligt inkomstskattelagen (1999:1229) för inkomsterna. Från skattskyldighet enligt 3 § undantas den som begär att vara skattskyldig enligt inkomstskattelagen (1999:1229) för inkomsterna under ett beskattningsår. 6 §2 Från skatteplikt enligt denna lag undantas utomlands bosatt person för: 1. avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag än hos svenska staten, svensk kommun eller svenskt landsting, om a) mottagaren av inkomsten vistas här i riket, under tidrymd eller tidrymder, som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod, och b) ersättningen betalas av arbetsgivare, som inte har hemvist här i riket eller på dennes vägnar, samt c) ersättningen inte belastar fast driftställe, som arbetsgivaren har här i riket; 2. ersättning som vid tillfällig anställning i Sverige betalats av arbetsgivare för kostnad a) för resa till respektive från Sverige vid anställningens början respektive slut och b) för logi för den tid under vilken arbetet utförts i Sverige; 3. ersättning som sådan person i sin egenskap av ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktiebolag eller annan svensk juridisk person uppburit i samband med förrättning och som betalats av bolaget eller den juridiska personen för kostnad a) för resa till respektive från förrättningen och b) för logi i samband med förrättningen; 4. sådan inkomst för vilken skatt enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. skall betalas; 4. sådan inkomst för vilken skatt enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. ska betalas och sådan inkomst som ska beskattas enligt 3 kap. 18 § första stycket 2 inkomstskattelagen (1999:1229); 5. avlöning eller därmed jämförlig förmån eller pension, som utgått på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten, om mottagaren är medborgare i anställningslandet och anställts av svensk utlandsmyndighet eller utomlands för fältprojekt för bilateral biståndsverksamhet (lokalanställd); 6. inkomst som är undantagen från beskattning på grund av bestämmelse i dubbelbeskattningsavtal. 19 §3 Om särskild inkomstskatt har betalats in i strid med bestämmelserna i denna lag, har den skattskyldige rätt till återbetalning av vad som betalats in för mycket. Detta gäller dock inte inbetald särskild inkomstskatt som kan komma att behövas för betalning av skatt enligt skattebetalningslagen (1997:483) och som 1. har beslutats men ännu inte ska ha betalats, eller 2. inte har beslutats men med fog kan antas komma att beslutas. 20 §4 Har särskild inkomstskatt inbetalats i strid med bestämmelserna i denna lag har den skattskyldige rätt till återbetalning av vad som inbetalats för mycket. Ansökan om återbetalning skall göras skriftligen hos beskattningsmyndigheten senast vid utgången av sjätte kalenderåret efter det år då inkomsten uppbars. Vid ansökningshandlingen skall fogas intyg eller annan utredning om att särskild inkomstskatt inbetalats för sökanden. Ansökan om återbetalning ska göras skriftligen hos beskattningsmyndigheten senast vid utgången av sjätte kalenderåret efter det år då inkomsten uppbars. Tillsammans med ansökan ska det lämnas ett intyg eller någon annan utredning om att särskild inkomstskatt betalats in för sökanden. Vid återbetalning gäller i tillämpliga delar vad som sägs i 18 kap. 8 och 9 §§ skattebetalningslagen (1997:483). Om det följer av avtal för undvikande av dubbelbeskattning att Sverige som källstat skall medge avräkning för den skatt som betalats i den andra avtalsslutande staten av skattskyldig med hemvist där för inkomst som är skattepliktig enligt denna lag har den skattskyldige rätt till återbetalning av ett belopp motsvarande den skatt som erlagts i denna andra stat på inkomsten. Detta belopp får dock inte överstiga den särskilda inkomstskatten på inkomsten i fråga. Vid ansökan om sådan återbetalning av skatt skall fogas intyg eller annan utredning om den särskilda inkomstskatt respektive den utländska skatt som erlagts på inkomsten. Om det följer av avtal för undvikande av dubbelbeskattning att Sverige som källstat ska medge avräkning för den skatt som betalats i den andra avtalsslutande staten av skattskyldig med hemvist där för inkomst som är skattepliktig enligt denna lag, har den skattskyldige rätt till återbetalning av ett belopp motsvarande den skatt som erlagts i denna andra stat på inkomsten. Detta belopp får dock inte överstiga den särskilda inkomstskatten på inkomsten i fråga. Tillsammans med ansökan om sådan återbetalning av skatt ska det lämnas ett intyg eller någon annan utredning om den särskilda inkomstskatt respektive den utländska skatt som betalats på inkomsten. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas på inkomster som uppbärs efter utgången av år 2009. 1.1 2.5 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) Härigenom föreskrivs att 5 kap. 4 och 16 §§, 11 kap. 14 § samt 21 kap. 7 a och 12 §§ skattebetalningslagen (1997:483) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 kap. 4 §1 Skatteavdrag skall inte göras från ersättning som betalas ut till Skatteavdrag ska inte göras från ersättning som betalas ut till 1. staten, landsting, kommuner eller kommunalförbund, 2. fysiska personer som är begränsat skattskyldiga i Sverige, 3. utländska juridiska personer, eller 4. mottagare som visar upp ett sådant beslut om befrielse från skatteavdrag som avses i 10 eller 11 §. Första stycket 2 och 3 gäller inte, om ersättningen betalas ut för näringsverksamhet som mottagaren bedriver från ett fast driftställe här i landet. Första stycket 2 gäller inte heller, om ersättningen - skall beskattas enligt inkomstskattelagen (1999:1229), eller - är skattepliktig enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och skatteavdrag inte skall göras enligt den lagen. Första stycket 2 och 3 gäller inte, om - ett sådant beslut om skattskyldighet enligt inkomstskattelagen (1999:1229) för mottagaren som avses i 5 a § tredje stycket lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. har visats upp för utbetalaren eller denne fått kännedom om att ett sådant beslut finns, eller - ersättningen betalas ut för näringsverksamhet som mottagaren bedriver från ett fast driftställe här i landet. Första stycket 2 gäller inte heller, om ersättningen - ska beskattas enligt 3 kap. 18 § första stycket 1 inkomstskattelagen (1999:1229), eller - är skattepliktig enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och skatteavdrag inte ska göras enligt den lagen. 16 §2 Den som skall ta emot ersättning för arbete är skyldig att på begäran av utbetalaren Den som ska ta emot ersättning för arbete är skyldig att på begäran av utbetalaren 1. visa upp sin A-skattsedel, 2. visa upp sin F-skattsedel eller sitt F-skattebevis, 3. lämna en sådan uppgift om innehav av F-skattsedel som enligt 5 § första stycket får godtas, 4. visa upp ett beslut enligt 10 eller 11 § eller ett annat beslut eller intyg från Skatteverket om att utbetalaren inte är skyldig att göra skatteavdrag från ersättningen, eller 5. visa upp ett beslut om särskild inkomstskatt enligt 8 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. Den som har fått ett beslut om ändrad beräkning av skatteavdrag skall genast visa upp beslutet för den som skall göra avdraget. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att bestämmelserna i första stycket inte skall gälla ett visst slag av ersättningar. 4. visa upp ett beslut enligt 10 eller 11 § eller ett annat beslut eller intyg från Skatteverket om att utbetalaren inte är skyldig att göra skatteavdrag från ersättningen, 5. visa upp ett beslut om särskild inkomstskatt enligt 8 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, eller 6. visa upp ett beslut enligt 5 a § tredje stycket lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. om skattskyldighet enligt inkomstskattelagen (1999:1229). Den som har fått ett beslut om ändrad beräkning av skatteavdrag ska genast visa upp beslutet för den som ska göra avdraget. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att bestämmelserna i första stycket inte ska gälla ett visst slag av ersättningar. 11 kap. 14 §3 Sedan den slutliga skatten har bestämts ska Skatteverket göra en avstämning av skattekontot. Innan avstämning görs ska Skatteverket 1. från den slutliga skatten göra avdrag för a) debiterad F-skatt och särskild A-skatt, b) avdragen A-skatt, c) A-skatt som ska betalas på grund av beslut enligt 12 kap. 1 § andra stycket, d) skatt som överförts från stat med vilken Sverige har ingått överenskommelse om uppbörd och överföring av skatt, e) skatt som betalats enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. för den tid under beskattningsåret då den skattskyldige varit obegränsat skattskyldig i Sverige, f) skatt som avser sådana återbetalningar som ska göras enligt rådets direktiv 2003/48/EG av den 3 juni 2003 om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar, senast ändrat genom rådets beslut 2004/587/EG, g) beslutad jämställdhetsbonus enligt 14 § första stycket lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus, f) skatt som betalats enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, om den skattskyldige enligt 4 § den lagen har begärt att bli beskattad enligt inkomstskattelagen (1999:1229), g) skatt som betalats enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., om Skatteverket har meddelat beslut enligt 5 a § tredje stycket den lagen om skattskyldighet enligt inkomstskattelagen, h) skatt som avser sådana återbetalningar som ska göras enligt rådets direktiv 2003/48/EG av den 3 juni 2003 om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar, senast ändrat genom rådets beslut 2004/587/EG, i) beslutad jämställdhetsbonus enligt 14 § första stycket lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus, 2. till den slutliga skatten lägga a) skatt som betalats tillbaka enligt 18 kap. 3 § första stycket, b) skatt som överförts till en annan stat enligt 18 kap. 5 § första stycket, c) skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324), och d) preliminär skattereduktion enligt 17 § lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete. 21 kap. 7 a §4 En begäran om omprövning som avser tillämpning av 4 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta får prövas även om tiden för omprövning gått ut, om begäran föranleds av Skatteverkets eller en allmän förvaltningsdomstols beslut om huruvida inkomstskattelagen (1999:1229) eller lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta är tillämplig för den aktuella inkomsten. En sådan begäran skall ha kommit in till Skatteverket inom ett år från det att beslutet meddelades. En begäran om omprövning får göras även om tiden för omprövning har gått ut, om den avser 1. tillämpning av 4 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och föranleds av Skatteverkets eller en allmän förvaltningsdomstols beslut om huruvida den lagen eller inkomstskattelagen (1999:1229) är tillämplig för den aktuella inkomsten, eller 2. tillämpning av 5 a § lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., och föranleds av Skatteverkets eller en allmän förvaltningsdomstols beslut om huruvida den lagen eller inkomstskattelagen är tillämplig för den aktuella inkomsten. En begäran enligt första stycket ska ha kommit in till Skatteverket inom ett år från det att beslutet meddelades. 12 §5 Efterbeskattning får också ske 1. när en felräkning, felskrivning eller något annat uppenbart förbiseende skall rättas, 1. när en felräkning, felskrivning eller något annat uppenbart förbiseende ska rättas, 2. när en ändring föranleds av Skatteverkets beskattningsbeslut eller när en allmän förvaltningsdomstols beslut i ett mål om betalning eller återbetalning av skatt enligt denna lag för en annan redovisningsperiod än den som ändringen gäller eller för någon annan skattskyldig, 3. när en ändring föranleds av Skatteverkets beslut enligt lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting eller av en allmän förvaltningsdomstols beslut enligt samma lag, eller 4. när en ändring föranleds av Skatteverkets eller en allmän förvaltningsdomstols beslut om huruvida inkomstskattelagen (1999:1229) eller lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta är tillämplig för den aktuella inkomsten. 4. när en ändring föranleds av Skatteverkets eller en allmän förvaltningsdomstols beslut om huruvida inkomstskattelagen (1999:1229) i stället för lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. är tillämplig för den aktuella inkomsten. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas på inkomster som uppbärs efter utgången av år 2009. 1.1 2.6 Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) Härigenom föreskrivs i fråga om socialavgiftslagen (2000:980) dels att 2 kap. 13 § ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 2 kap. 13 § ska utgå, dels att 2 kap. 12 § ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 12 § En ersättning är avgiftsfri om den 1. är skattefri enligt inkomstskattelagen (1999:1229), eller 2. undantas från skatteplikt enligt 6 § 2 eller 3 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. En ersättning är avgiftsfri om den 1. är skattefri enligt inkomstskattelagen (1999:1229), 2. undantas från skatteplikt enligt 6 § 2 eller 3 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, eller 3. undantas från skatteplikt enligt 8 § 5 eller 6 lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas på ersättningar som betalas ut efter den 31 december 2009. 1.1 2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 14 § Jämställdhetsbonus, som Försäkringskassan har beslutat vid den årliga beräkningen, ska tillgodoföras den berättigade föräldern genom att för det år som bonusen avser krediteras som preliminär skatt på sådant skattekonto som avses i 3 kap. 5 § första stycket skattebetalningslagen (1997:483) och avräknas mot den slutliga skatten enligt 11 kap. 14 § andra stycket 1 g samma lag. Jämställdhetsbonus, som Försäkringskassan har beslutat vid den årliga beräkningen, ska tillgodoföras den berättigade föräldern genom att för det år som bonusen avser krediteras som preliminär skatt på sådant skattekonto som avses i 3 kap. 5 § första stycket skattebetalningslagen (1997:483) och avräknas mot den slutliga skatten enligt 11 kap. 14 § andra stycket 1 i samma lag. Försäkringskassan ska senast den 1 maj året efter det år jämställdhetsbonusen avser lämna Skatteverket uppgifter om bonusens årsbelopp och de personuppgifter som behövs för tillgodoförandet. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010. 1 3 Ärendet och dess beredning Europeiska kommissionen överlämnade den 27 juni 2008 en formell underrättelse till Sveriges regering angående den svenska lagstiftningen om beskattning av utomlands bosatta artister och sportsutövare (KOM:s ref. SG-Greffe[2008] D/204185, ärendenummer 2008/2117). Kommissionen anför att Sverige inte uppfyller sina skyldigheter enligt artiklarna 49 och 50 i EG-fördraget samt artiklarna 36 och 37 i EES-avtalet genom att upprätta och bibehålla bestämmelser som kan innebära att artister och idrottsmän bosatta i andra medlemsstater i EU eller andra EES-stater beskattas högre än artister och idrottsmän bosatta i Sverige. Med anledning av underrättelsen har Finansdepartementet upprättat en promemoria, Beskattning av utomlands bosatta artister m.fl., i vilken föreslås en möjlighet för utomlands bosatta artister, idrottsmän och artistföretag att begära att bli beskattade enligt inkomstskattelagen (1999:1229). I promemorian föreslås även att det tidigare undantaget från skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter för ersättningar enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. ska tas bort. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Förslaget till lagtext finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2008/4217). I propositionen behandlas promemorians förslag. Lagrådet Regeringen beslutade den 26 mars 2009 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Regeringens lagförslag har utformats i enlighet med vad Lagrådet har förordat. Lagrådets granskning har också lett till redaktionella ändringar i lagtexten. Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus har däremot inte granskats av Lagrådet. Förslaget som endast består av en följändring är enligt regeringens mening av så enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. 4 Bakgrund Sverige har enligt intern rätt och de flesta ingångna skatteavtal rätt att beskatta utomlands bosatta för vissa inkomster från arbete som utförts i Sverige. Av kontroll- och förenklingsskäl har Sverige, i likhet med ett flertal andra länder, i dag en definitiv källbeskattning av dessa inkomster. Det innebär att utbetalaren av inkomsten innehåller och betalar in skatten till Skatteverket och att mottagaren inte behöver deklarera i Sverige. Källbeskattningen innebär även att någon rätt till avdrag för kostnader inte föreligger. Vad gäller källbeskattning av förvärvsinkomster i Sverige som uppbärs av utomlands bosatta finns det två lagar. Den ena är lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK) och den andra är lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. (A-SINK). EG-domstolen har under de senaste åren avgjort ett flertal mål där lagstiftningar som liknar de svenska har varit föremål för prövning. I ett flertal fall har lagstiftningarna ansetts oförenliga med EG-fördraget. Regeringen har under åren 2004 och 2007 (prop. 2004/05:19 och 2007/08:24) EG-anpassat skattereglerna för utomlands bosatta som uppbär tjänsteinkomster från Sverige med anledning av avgöranden från EG-domstolen. Kommissionen överlämnade den 27 juni 2008 en formell underrättelse till Sveriges regering angående den svenska skattelagstiftningen om beskattning av utomlands bosatta artister och sportutövare (KOM:s ref. SG-Greffe [2008]D/204185, ärendenummer 2008/2117). Kommissionen anför bl.a. att Sverige inte uppfyller sina skyldigheter enligt artiklarna 49 och 50 i fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen (EG-fördraget) samt motsvarande artiklar i EES-avtalet genom att upprätta och bibehålla bestämmelser som kan innebära att artister och idrottsmän bosatta i andra medlemsstater i EU eller andra EES-stater beskattas hårdare än artister och idrottsmän bosatta i Sverige. I propositionen presenteras ett förslag till EG-anpassning av reglerna för beskattning av utomlands bosatta artister, idrottsmän och artistföretag. I propositionen föreslås även att den nuvarande bestämmelsen i 2 kap. 13 § socialavgiftslagen (2000:980) om avgiftsfrihet för ersättningar för vilka särskild inkomstskatt ska betalas enligt A-SINK eller som enligt den lagen undantas från skatteplikt ska upphöra att gälla. 5 Gällande rätt m.m. Den som är begränsat skattskyldig i Sverige beskattas enligt reglerna i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen (1991:591) om utomlands bosatta artister m.fl., kupongskattelagen (1970:624) eller enligt reglerna i inkomstskattelagen (1999:1229, IL). Begränsad skattskyldighet innebär att endast vissa inkomster, som har anknytning till Sverige, beskattas här (källstatsprincipen). Bestämmelserna har utformats så att de i stor utsträckning överensstämmer med skatteavtalens regler om fördelning av beskattningsrätten. 5.1 Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta Tjänsteinkomster i Sverige som uppbärs av fysiska personer som är bosatta utomlands beskattas enligt bestämmelserna i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK), dock med undantag för artister och idrottsmän. Skatten är en statlig definitiv källskatt. Detta innebär att den skattskyldige inte behöver deklarera inkomsten och att någon taxering av inkomsten inte sker. Skatt tas ut med 25 procent av skattepliktig inkomst med undantag för sjöinkomster där skatt enligt SINK tas ut med 15 procent. Från och med inkomståret 2005 har det införts en valmöjlighet för begränsat skattskyldiga att beskattas enligt inkomstskattelagens regler i stället för enligt SINK (prop. 2004/05:19). För personer som omfattas av SINK ska beslut om särskild inkomstskatt meddelas. Några formella krav på vem som ska ta initiativet till ett SINK-beslut ställs inte upp i lagen. I lagens förarbeten (prop. 1990/91:107, s. 26) uttalas emellertid att "sådant beslut ska meddelas på ansökan antingen av den skattskyldige själv eller av den som utbetalar ersättningen". Även Skatteverket har rätt att meddela SINK-beslut om det vid en granskning kommit fram att ett företag har haft en i utlandet bosatt person anställd eller om det kommit en kontrolluppgift som utvisar att särskild inkomstskatt innehållits. Som nämnts ovan finns det numera en möjlighet för begränsat skattskyldiga att välja att bli beskattade enligt bestämmelserna i inkomstskattelagen i stället för enligt SINK. En sådan begäran ska avse hela den del av inkomståret som personen är begränsat skattskyldig (prop. 2004/05:19, s. 62 f.). Denne är i sådant fall begränsat skattskyldig enligt 3 kap. 18 § första stycket 1 IL i inkomstslaget tjänst för de inkomster som anges i 5 § SINK med undantag för vissa inkomster. Vid beskattning enligt reglerna i inkomstskattelagen medges avdrag för kostnader i inkomstslaget tjänst, sjöinkomstavdrag och sådana skattereduktioner som inte bara ges till obegränsat skattskyldiga (allmän pensionsavgift och sjöinkomst). Beskattning sker enligt en för riket genomsnittlig kommunal skattesats (65 kap. 4 § andra stycket IL). Valet att bli beskattad enligt inkomstskattelagen kan göras antingen i en ansökan eller direkt i självdeklarationen. Bestämmelserna har införts som en anpassning till EG-fördragets bestämmelser om fri rörlighet för arbetstagare. Av samma skäl har det också införts en möjlighet till s.k. personliga avdrag för begränsat skattskyldiga som väljer att beskattas enligt inkomstskattelagen. Med personliga avdrag avses grundavdrag, pensionssparavdrag, allmänt avdrag för debiterade egenavgifter som inte dras av i något inkomstslag, allmänt avdrag för utländska socialförsäkringsavgifter, allmänt avdrag för periodiskt understöd samt skattereduktion för arbetsinkomst. En förutsättning för sådana avdrag är att överskottet av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder uteslutande eller så gott som uteslutande utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Avdragsrätten i Sverige för personliga avdrag påverkas inte av om sådana avdrag åtnjutits också i hemviststaten (prop. 2004/05:19, s. 49). Från och med 2009 års taxering har den som väljer beskattning enligt inkomstskattelagen också rätt att dra av sådana ränteutgifter som inte är utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster (42 kap. 1 § tredje stycket IL). En förutsättning är att ränteutgifterna inte har kunnat dras av i hemlandet. En ytterligare förutsättning är att den skattskyldige ska vara bosatt i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och att ränteutgifterna har betalats under den tid den skattskyldige var bosatt i en sådan stat. Dessutom ska den skattskyldiges överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder uteslutande eller så gott som uteslutande utgöras av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. 5.2 Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. Beskattningsreglerna för artister och idrottsmän m.fl. som är bosatta utomlands finns i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. (A-SINK). Skatten är en statlig definitiv källskatt och skattesatsen uppgår till 15 procent. Skattskyldig till särskild inkomstskatt är utomlands bosatt artist och idrottsman samt artistföretag och arrangör som är hemmahörande eller bosatt i utlandet. Både fysiska och juridiska personer omfattas således av skattskyldigheten. En artist eller idrottsman är dock inte skattskyldig om han eller hon uppbär inkomst från ett artistföretag som är hemmahörande i utlandet. Med uttrycket artist avses den som utövar artistisk verksamhet. Med artistisk verksamhet avses personligt framträdande inför publik eller vid ljud- och bildupptagning med sång, musik, dans, teater, cirkus eller liknande. Ren undervisnings-, instruktions- eller bildningsverksamhet respektive andaktsutövning omfattas inte av dessa bestämmelser. Gränsdragningsproblem kan uppkomma om t.ex. en artist under ett engagemang både undervisar och ger en konsert. Endast den del av ersättningen som avser konserten omfattas av bestämmelserna i A-SINK. För att omfattas av bestämmelserna i A-SINK krävs vidare att framträdandet äger rum inför publik. Med idrottslig verksamhet avses framträdande inför publik, direkt eller genom radio eller TV-inspelning, vid tävling eller uppvisning. Artistföretag och arrangörer hemmahörande i utlandet omfattas av bestämmelserna i A-SINK. En uttömmande uppräkning av de till särskild inkomstskatt skattepliktiga inkomsterna finns i 7 § A-SINK. För artist, idrottsman och artistföretag utgör den skattepliktiga inkomsten vad som erhålls i kontant ersättning eller annat vederlag för artistisk eller idrottslig verksamhet som bedrivs i Sverige eller på svenskt fartyg. Skattepliktig inkomst för arrangörer är de inkomster i form av biljettintäkter, reklamintäkter eller andra intäkter från en tillställning i Sverige eller på svenskt fartyg som arrangörer uppbär. I 8 § A-SINK finns en uttömmande uppräkning av inkomster som är undantagna från skatteplikt enligt A-SINK, vilka utgörs av bl.a. frivilliga betalningar som gatumusikanter och liknande grupper erhåller. Vidare har inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till fast driftställe här i landet undantagits. Beskattning av sådan verksamhet ska i stället ske enligt bestämmelserna i inkomstskattelagen. Som skattepliktig inkomst räknas inte inkomster som är undantagna från beskattning på grund av bestämmelse i skatteavtal och inte heller vederlag för nödvändig resa eller transport samt förmån av kost och logi i samband med artistisk och idrottslig verksamhet eller för styrkta kostnader härför. Enligt 6 § första stycket A-SINK är den som är redovisningsskyldig för särskild inkomstskatt också ansvarig för betalning av skatten. Detta innebär att den som betalar ut skattepliktig ersättning till en artist/idrottsman eller ett artistföretag ska göra avdrag, redovisa den avdragna skatten och betala in den. För arrangörer gäller att dessa själva är skyldiga att redovisa och betala skatten. Den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta artister m.fl. är, som tidigare nämnts, en definitiv källskatt. Detta innebär att skatten tas ut på bruttoinkomsten och att möjlighet till kostnadsavdrag saknas. 5.3 Skatteavtal Frågan om beskattning kan ske av en viss inkomst i Sverige styrs förutom av interna skatteregler även av de avtal som har ingåtts med andra stater för undvikande av dubbelbeskattning beträffande inkomst och förekommande fall förmögenhet, s.k. skatteavtal. De svenska skatteavtalen är utformade i nära överensstämmelse med de bestämmelser som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) rekommenderar i sitt modellavtal. Skatteavtalen kan inskränka den svenska beskattningsrätten men inte utvidga den. Detta innebär att om en intäkt eller tillgång inte är skattepliktig i Sverige kan skatteplikt inte heller uppstå på grund av ett skatteavtal. Är en viss intäkt eller tillgång däremot skattepliktig här enligt svenska regler, får man undersöka om avtalet medför inskränkningar i denna skatteplikt. Enligt artikel 7 modellavtalet beskattas inkomst av rörelse enligt huvudregeln endast i den stat där företaget har hemvist enligt avtalet. Om företaget bedriver rörelse från fast driftställe i en avtalsslutande stat får dock inkomst som är hänförlig till detta driftställe beskattas i denna stat. Begreppet företag innefattar enligt definitionen i artikel 3 punkt 1 c i modellavtalet fysisk eller juridisk person som bedriver rörelse (jfr RÅ 1991 not 228, RÅ 1997 ref. 35 och RÅ 2001 ref. 38). Enligt punkt 7 i artikel 7 är artikeln inte tillämplig på inkomst av rörelse som behandlas särskilt i andra artiklar i avtalet. Enligt huvudregeln i artikel 15 beskattas inkomst av anställning i enskild tjänst endast i den stat där inkomsttagaren har hemvist. Utförs arbetet i den andra avtalsslutande staten har denna andra stat rätt att beskatta ersättning som uppbärs för detta arbete. Av artikel 17 i modellavtalet framgår följande: 1. Utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 7 och 15 får inkomst, som person med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar genom sin personliga verksamhet i den andra avtalsslutande staten i egenskap av underhållningsartist, såsom teater- eller filmskådespelare, radio- eller televisionsartist eller musiker, eller i egenskap av sportutövare, beskattas i denna andra stat. 2. I fall då inkomst genom personlig verksamhet, som underhållningsartist eller sportutövare bedriver i denna egenskap, inte tillfaller underhållningsartist eller sportutövare själv utan annan person, får denna inkomst, utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 7 och 15, beskattas i den avtalsslutande stat där underhållningsartisten eller sportutövaren bedriver verksamheten. Bestämmelserna i denna artikel är ett undantag från bestämmelserna i artikel 15 (Enskild tjänst) respektive artikel 7 (Inkomst av rörelse). Enligt bestämmelserna i punkt 1 får inkomst, som artister samt sportutövare förvärvar i denna egenskap, beskattas i den stat där verksamheten utövas. Enligt punkt 2 får inkomsten beskattas i den stat där artisten eller sportutövaren utför arbetet, även om ersättningen utbetalas till en annan person än artisten eller sportutövaren själv, t.ex. en arbetsgivare hos vilken artisten eller sportutövaren är anställd. Syftet med denna bestämmelse är bl.a. att motverka vissa arrangemang i skatteundandragande syfte. Utan en sådan bestämmelse skulle ersättningen för en artists eller en sportutövares framträdande, om den betalas till annan person än artisten eller sportutövaren, exempelvis ett s.k. artistföretag, kunna undgå beskattning i den stat där verksamheten utövats hos såväl artisten eller sportutövaren som företaget om detta saknar fast driftställe i verksamhetsstaten. I RÅ 2002 ref. 89 har Regeringsrätten prövat gränsdragningen mellan artiklarna 7 och 17. Målet gällde beskattning av en utländsk arrangör. Omständigheterna var följande. Klagande var ett bolag med säte i Nederländerna som saknade fast driftställe i Sverige. Bolaget bedrev omfattande verksamhet med framför allt föreställningar med "Holiday on Ice" i ett stort antal länder. För den inkomst som artisterna uppbar för sin medverkan i föreställningarna i Sverige betalade bolaget in skatt i enlighet med bestämmelserna i 7 § första stycket A-SINK. Bolaget påfördes vidare skatt enligt 7 § andra stycket A-SINK för den inkomst bolaget hade uppburit i form av biljettintäkter. En fråga i målet handlade om huruvida bolaget var skattskyldigt i Sverige för sina intäkter från en särskild turné. Länsrätten i Kopparbergs län och Kammarrätten i Sundsvall påförde bolaget skatt enligt A-SINK för bruttointäkterna från föreställningarna med "Holiday on Ice". I Regeringsrätten yrkade bolaget att beskattning inte skulle ske. I första hand hävdade bolaget att Sverige enligt skatteavtalet mellan Sverige och Nederländerna saknade rätt att beskatta bolaget för intäkterna. I andra hand ansåg bolaget att en beskattning skulle strida mot diskrimineringsförbudet i såväl skatteavtalet som EG-fördraget. Dåvarande Riksskatteverket motsatte sig ändring av kammarrättens dom. Regeringsrätten delade underinstansernas ställningstagande att skattskyldighet för biljettintäkterna förelåg enligt intern rätt i 7 § andra stycket A-SINK. En annan fråga i målet var om gällande skatteavtal kunde medföra hinder för beskattning. De bestämmelser som var aktuella i målet var artiklarna 7 och 17. Enligt artikel 7 har Sverige avstått från beskattningsrätten beträffande sådana inkomster som uppbärs av personer med hemvist i Nederländerna som inte har fast driftställe i Sverige. I målet var ostridigt att bolaget inte hade fast driftställe i Sverige. Bolagets inkomst fick endast beskattas i Sverige för i Sverige uppburna inkomster om så föreskrevs i annan artikel i avtalet. Den artikel som särskilt prövades var artikel 17. Regeringsrätten anförde följande: Enligt artikel 17 punkt 1 i avtalet får en artists inkomst av personlig verksamhet beskattas i källstaten. Beskattning av artisterna har skett enligt denna punkt. Bestämmelserna i artikel 17 punkt 2 har till syfte att motverka att regeln i punkt 1 kringgås genom bildande av artistbolag eller dylikt. Den beskattning som kan ske enligt punkt 2 får därför anses subsidiär i förhållande till en beskattning enligt punkt 1 i artikeln och således träda in endast när en sådan beskattning inte kan ske. Regeringsrättens slutsats var därmed att förutsättningar för att beskatta bolaget för uppburna entréintäkter inte förelåg. 5.4 EG-rätt Den direkta beskattningen, såsom inkomstbeskattningen, ligger inom medlemsstaternas kompetens som dock måste utövas inom ramen för EG-fördraget. Harmoniserade regler i form av direktiv är få. Inom den direkta beskattningens område är det speciellt diskrimineringsförbuden i EG-fördraget som ska iakttas. Förbuden har direkt effekt. Det allmänna diskrimineringsförbudet i EG-fördragets artikel 12 innebär att all diskriminering på grund av nationalitet ska vara förbjuden. Detta förbud kompletteras med specifika förbud inom respektive ämnesområde längre fram i fördraget. Artikel 12 kan endast tillämpas självständigt i situationer som omfattas av gemenskapsrätten, men för vilka det inte har föreskrivits några särskilda regler om icke-diskriminering i fördraget. När det gäller den fria rörligheten av tjänster (fördragsartiklarna 49 och 50) så har EG-domstolen fastslagit att det är otillåtet att skattemässigt missgynna dem som är etablerade eller bosatta i andra medlemsländer och som tillhandahåller tjänster i den egna staten. Fördragsbestämmelserna om fri rörlighet för personer är i första hand inriktade på att förbjuda öppen diskriminering av medborgare från andra medlemsstater. Reglerna om fri rörlighet för personer återfinns framför allt i fördragsartiklarna 43 om etableringsfrihet och 39 om fri rörlighet för arbetstagare. Nationella inkomstskattebestämmelser gör emellertid sällan skillnad mellan olika skattesubjekt beroende på deras nationalitet. I skattelagstiftningen är det i stället regelmässigt de skattskyldigas hemvist som är den avgörande faktorn för hur de beskattas. I de flesta stater beskattas bosatta och inte bosatta personer olika i vissa avseenden. Sådana bestämmelser kan emellertid komma i konflikt med fördragsbestämmelserna eftersom de kan anses dolt diskriminerande. Diskriminering föreligger när skilda regler tillämpas på jämförbara fall eller när samma regel tillämpas på skilda fall. EG-domstolen har uttalat att förhållandena för de personer som är respektive inte är bosatta i en viss stat vanligtvis inte är jämförbara, eftersom det ofta finns objektiva skillnader mellan de båda kategorierna skattskyldiga. Men om det inte föreligger någon objektiv skillnad som motiverar en olikbehandling av de båda kategorierna skattskyldiga kan det föreligga diskriminering om en fördel förvägras den som inte är bosatt i staten i fråga. För fysiska personer kan både den fria rörligheten för arbetstagare och den fria etableringsrätten aktualiseras. I anställningsförhållanden är det reglerna om den fria rörligheten för arbetstagare som tillämpas medan reglerna om fri etableringsrätt gäller för näringsidkare. 5.4.1 Rättspraxis från EG-domstolen Schumacker EG-domstolen har i en dom den 14 februari 1995 i mål C-279/93, Schumacker1, prövat frågan om likabehandling vid bosättning utomlands. Schumacker-fallet gällde bl.a. de tyska sambeskattningsreglerna, vilka innebar att makars inkomster först lades samman för att sedan delas i två lika stora delar när skatten skulle räknas ut. På så sätt minskades progressionen för familjer där makarnas inkomster var olika stora. Schumacker var belgisk medborgare och bosatt i Belgien men arbetade och uppbar all sin inkomst i Tyskland. Där betraktades han som begränsat skattskyldig och som sådan förvägrades han vissa skattelättnader som var hänförliga till hans personliga förhållanden och familjesituation i hemviststaten Belgien. EG-domstolens avgörande innebar att de prövade reglerna stred mot EG-fördragets bestämmelser om fri rörlighet för arbetskraft. EG-domstolen anförde att det oftast inte strider mot fördraget att en medlemsstat tillämpar föreskrifter som beskattar en utomlands bosatt arbetstagare med anställning i landet hårdare än den som är bosatt i landet. Enligt EG-domstolen gäller detta dock inte om den i utlandet bosatte personen inte uppbär någon inkomst av betydelse i sin bosättningsstat utan får större delen av sina skattepliktiga intäkter från en verksamhet som utövas i anställningsstaten. Bosättningsstaten kan därför inte bevilja honom de fördelar som följer med beaktande av hans personliga förhållanden och familjesituation. Mellan situationen för en sådan i landet begränsat skattskyldig person och en inom landet bosatt person, som utövar en jämförbar avlönad verksamhet, föreligger ingen objektiv skillnad av sådan art att den kan utgöra grund för en olika behandling i skattehänseende av den skattskyldiges personliga förhållanden och familjesituation. I ett sådant fall där bosättningsstaten vid beskattningen inte kan beakta den skattskyldiges personliga förhållanden och familjesituation kräver den gemenskapsrättsliga principen om likabehandling att den utomlands bosattes förhållanden och familjesituation beaktas i anställningsstaten. Diskriminering förelåg således enligt EG-domstolen. Asscher I en dom från den 27 juni 1996 i mål C-107/94, Asscher2, har EG-domstolen prövat frågan om skilda skattesatser innebär ett hinder mot rätten till fri etablering. P.H. Asscher var medborgare i Nederländerna men bosatt i Belgien. Han bedrev verksamhet som egenföretagare i båda staterna. I Nederländerna tillämpades två skatteskalor inom ett visst inkomstskikt, en för bosatta och med dessa likställda och en för icke-bosatta. För den senare kategorin gällde en förhöjd skattesats på 13 till 25 procent samtidigt som de inte, såsom bosatta, erlade sociala avgifter med 22 procent. Avsikten med den högre skattesatsen var också att kompensera för en progressiv beskattning som personer med begränsad skattskyldighet i Nederländerna inte omfattades av. EG-domstolen konstaterade att Asscher inte kunde undgå progressiv beskattning i hemviststaten Belgien och att han därför i detta avseende befann sig i en jämförbar situation med en i Nederländerna bosatt person. Domstolen ansåg det inte godtagbart att Asscher särbehandlades för att han inte var tvungen att betala sociala avgifter i Nederländerna. Vid en prövning av huruvida skattesystemets inre sammanhang kunde motivera denna skillnad i behandling fann domstolen att det inte fanns något samband mellan de olika skattesatserna och det sociala skydd personerna var tillförsäkrade samt att regleringen i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 saknade betydelse. Gerritse EG-domstolen har i dom den 12 juni 2003 i mål C-234/01, Gerritse3, prövat om de tyska reglerna med en definitiv källskatt på 25 procent för personer bosatta utomlands var förenliga med artiklarna 59 och 60 (numera artiklarna 49 och 50) i EG-fördraget. Arnoud Gerritse, trumslagande nederländsk medborgare och bosatt i Nederländerna, uppträdde vid ett tillfälle i Tyskland. Han hade erhållit bruttoinkomster motsvarande ca 55 000 DEM i sin hemviststat och i Belgien. Därutöver hade han för en arbetsinsats vid en radiostation i Tyskland erhållit 6 007,55 DEM och haft kostnader för intäkternas förvärvande i Tyskland med 968 DEM. Tyskland tillämpade normalt en schablonmässig bruttoskatt på 25 procent för i landet begränsat skattskyldiga. För Gerritse innebar detta att ett belopp om 1 501,89 DEM innehölls som källskatt. Obegränsat, men inte begränsat, skattskyldiga beskattades för sina nettoinkomster enligt en progressiv skatteskala som innefattade en rätt till grundavdrag om 12 095 DEM. Reglerna för obegränsat skattskyldiga kunde tillämpas om minst 90 procent av de sammanlagda inkomsterna under kalenderåret var skattepliktiga i Tyskland alternativt om inkomster som inte var skattepliktiga i Tyskland uppgick till högst 12 000 DEM. Gerritse hemställde om att få bli beskattad som obegränsat skattskyldig med rätt till grundavdrag, en begäran som avslogs. EG-domstolen förklarade att nationella bestämmelser, som inte ger begränsat skattskyldiga personer rätt till avdrag för kostnader för intäkternas förvärvande, medan obegränsat skattskyldiga personer har en sådan avdragsrätt, riskerar att till största delen vara till förfång för medborgare från andra medlemsstater och utgör därför en indirekt diskriminering som är förbjuden enligt artiklarna 59 och 60 EG-fördraget. Därefter gick domstolen specifikt in på det tyska källskattesystemet för begränsat skattskyldiga personer. Det förhållandet att en medlemsstat inte beviljar en utomlands bosatt person skattemässiga förmåner i samma utsträckning som en inom landet bosatt är inte generellt sett diskriminerande, med hänsyn till att det finns objektiva skillnader mellan dem. Det är t.ex. motiverat att endast bevilja personer som uppbär huvuddelen av sina beskattningsbara inkomster grundavdrag i den staten. Detta skulle i Gerritses fall enligt uppgift i målet komma att ske i Nederländerna. För att åstadkomma jämförbara förhållanden använde domstolen en skatteberäkning gjord av kommissionen enligt följande: Totalbeloppet skulle bestå av nettoinkomster för Gerritse med 5 039,55 DEM och grundavdraget 12 095 DEM, tillsammans 17 134,55 DEM. För en sådan inkomst skulle motsvarande skattesats leda till en skatt på 1 337 DEM. Med hänsyn till nettoinkomsten innebar detta belopp en genomsnittlig skattesats på 26,5 procent. Domstolens slutsats blev att ett system med en enhetlig skattesats på 25 procent som tas ut som ett källskatteavdrag av personer bosatta utomlands inte utgör indirekt diskriminering under förutsättning att denna skattesats inte är högre än den skattesats som med tillämpning av en progressiv skatteskala faktiskt skulle ha tillämpats på summan av nettoinkomsten och grundavdraget. Wallentin I en dom från den 1 juli 2004 i mål C-169/03, Wallentin4, har EG-domstolen prövat om de svenska reglerna med en definitiv källskatt (SINK), utan rätt till grundavdrag, för utomlands bosatta var förenlig med artikel 39 EG-fördraget. I artikel 39 finns de centrala bestämmelserna om fri rörlighet för arbetstagare. Florian W. Wallentin var en tysk teologistuderande som under det aktuella beskattningsåret uppbar icke skattepliktiga understöd från föräldrarna och ett stipendium. Han genomförde under tiden 3-25 juli 1996 en avlönad praktik vid Svenska kyrkan och vistades i Sverige den 1 juli-20 augusti samma år. Wallentin beskattades enligt SINK och medgavs inget grundavdrag. Han gjorde gällande att denna olikbehandling stred mot artikel 39 i EG-fördraget. Dåvarande Riksskatteverket framhöll att jämförelsen i vart fall borde göras utifrån en person som bott och arbetat i Sverige under en del av året och som endast medges en proportionell del av grundavdraget. EG-domstolen fann att en utomlands bosatt person blir diskriminerad om hans personliga förhållanden och familjesituation inte beaktas vid beskattningen vare sig i den stat där han bor eller i den stat där han arbetar och erhåller huvuddelen av sina skattepliktiga inkomster. Wallentin ansågs berättigad till samma grundavdrag som gäller för personer bosatta i Sverige under hela beskattningsåret, eftersom avsaknaden av skattepliktiga inkomster i Tyskland inte kunde medföra någon oberättigad skattemässig förmån i form av ett liknande avdrag där. Scorpio EG-domstolen har under 2006 och 2007 avgjort två domar angående artistskatt i Tyskland som påminner om den som för svensk del följer av A-SINK. Den första, som kom den 3 oktober 2006, var i mål Scorpio5 (C-290/04) och rörde friheten att tillhandahålla tjänster i artiklarna 59 och 60 EG-fördraget (numera artiklarna 49 och 50). Den andra var i mål CELG (C-345/04), se nedan. Scorpio, som hade sitt säte i Tyskland, var ett bolag som arrangerade konserter. År 1993 ingick bolaget ett avtal med en fysisk person med firman Europop, vilken tillhandahöll denne arrangör en musikgrupps tjänster. Den fysiska personen var vid denna tidpunkt bosatt i Nederländerna och hade varken bostad, stadigvarande hemvist eller fast driftställe i Tyskland. En av frågorna var om det stred mot artiklarna 59 och 60 EG-fördraget att inte tillåta utbetalaren av ersättningen att göra avdrag för kostnader som har ett direkt samband med intäkternas förvärvande om tillhandahållaren av tjänsten underrättat utbetalaren av ersättningen om kostnaderna. Domstolen anmärkte inledningsvis att den i målet Gerritse uttalat att nationella bestämmelser enligt vilka i landet ej bosatta personer vid beskattningen inte har rätt till avdrag för kostnader för intäkternas förvärvande, medan i landet bosatta personer har en sådan avdragsrätt, innefattar en indirekt diskriminering på grund av nationalitet, som i princip är förbjuden enligt artiklarna 59 och 60 i fördraget. I Tyskland tillämpades ett förfarande för återbetalning i efterhand. Domstolen uttalade att en bestämmelse som innebar att direkta kostnader inte fick dras av vid innehållandet av källskatt stred mot de aktuella artiklarna. Vad gäller indirekta kostnader så stred däremot en bestämmelse som hindrade avdrag för sådana kostnader vid innehållandet av källskatt inte mot EG-rätten. CELG Den 15 februari 2007 kom en dom som rörde rätten till fri etablering (CELG6, mål C-345/04). CELG var ett kapitalbolag som bildats enligt portugisisk rätt och som hade sitt säte och sin styrelse i Portugal. CELG var begränsat skattskyldigt för bolagsskatt i Tyskland och nämnda skatt togs bara ut på inkomst som uppbars där. År 1996 organiserade CELG en turné med uppvisningar och lektioner i hästdressyr i fjorton städer i olika länder inom Europeiska unionen, varav elva städer i Tyskland. År 1997 ansökte CELG om att Bundesamt für Finanzen skulle återbetala bolagsskatt som innehållits som källskatt i Tyskland med ett belopp som uppgick till 71 758 DEM. CELG gav för detta ändamål in en bestyrkt resultat- och balansräkning, där kostnaderna för hela den år 1996 genomförda turnén angavs. Av ingivet räkenskapsmaterial framgick kommunikations- och resekostnader samt mat- och logikostnader liksom reklamkostnader, löpande kostnader för hästarna, vatten- och elkostnader, kostnader för veterinär och läkemedel, kostnader för hovslagare, kostnader för utrustning till hästar och ryttare, kostnader för lastbilstransporter och kostnader för skatterådgivning samt avskrivning på hästarna. Senare yrkade CELG avdrag för ytterligare kostnader avseende bokföring och licensavgifter. Enligt CELG var 11/14 av dessa kostnader avdragsgilla mot de inkomster som uppburits i Tyskland. I Tyskland gällde att en begränsat skattskyldig person på vars inkomst källskatt innehållits kunde ansöka om att få hel eller delvis återbetalning av skatt som innehållits och betalats. För återbetalning krävdes dock att de drifts- eller reklamkostnader som har ett omedelbart samband med denna inkomst överstiger hälften av inkomsten. Sistnämnda begränsning gällde inte för artistföretag inom landet. Domstolen inledde med att konstatera att när det gäller kostnader för intäkternas förvärvande och som har ett direkt samband med den verksamhet som en i landet ej hemmahörande person bedriver i en medlemsstat där den genererat skattepliktig inkomst ska dessa i princip beaktas i den staten om de personer som är hemmahörande där beskattas för sina nettoinkomster efter avdrag för sådana kostnader. Domstolen hänvisade till det ovan nämnda målet Gerritse där domstolen slog fast att när det gäller sådana kostnader befinner sig i landet hemmahörande respektive i landet ej hemmahörande personer i en jämförbar situation. Med kostnader för intäkternas förvärvande som har ett direkt samband med de intäkter som uppburits i den medlemsstat där verksamheten bedrivs ska förstås sådana kostnader som har ett direkt ekonomiskt samband med det tillhandahållande som har gett upphov till beskattningen i denna stat och som alltså inte kan skiljas från detta tillhandahållande, exempelvis kostnader för resor samt för kost och logi. Det saknar i detta sammanhang betydelse var och när kostnaderna burits. Domstolen fann att artikel 59 i fördraget inte utgjorde hinder för en nationell lagstiftning i vilken det föreskrivs att återbetalning av bolagsskatt som innehållits i form av källskatt på intäkter som en begränsat skattskyldig person har uppburit villkoras av att de kostnader för intäkternas förvärvande som omfattas av denna skattskyldiga persons avdragsyrkande har ett direkt ekonomiskt samband med de intäkter som uppburits i en verksamhet som bedrivs inom den berörda medlemsstatens territorium, försåvitt alla kostnader som inte kan skiljas från denna verksamhet betraktas som sådana, oavsett var eller när nämnda person har haft dem. Däremot var det tyska kravet på att kostnaderna skulle utgöra minst hälften av intäkterna förbjudet enligt artikel 59. Lakebrink EG-domstolen har i en dom den 18 juli 2007 i mål C-182/06, Lakebrink7, prövat om det är förenligt med artikel 39 i EG-fördraget att behandla skattskyldiga olika beroende på om en arbetstagare som erhåller huvuddelen av sina skattepliktiga inkomster i arbetsstaten också har hemvist där eller inte. Bakgrunden till målet var i korthet följande. Makarna Lakebrink arbetade i Luxemburg men hade sin hemvist i Tyskland. Enligt den luxemburgska lagstiftningen saknade makarna rätt att kräva att det underskott från uthyrning som var hänförligt till deras fasta egendom i Tyskland skulle beaktas vid fastställandet av den skattesats som var tillämplig på deras inkomster i Luxemburg. I domen konstaterade EG-domstolen att den nationella lagstiftningen innebar att arbetstagare som saknar hemvist i Luxemburg, såsom makarna Lakebrink, behandlades mindre förmånligt än arbetstagare som har sådan hemvist. Domstolen framhöll att sådana arbetstagare som makarna Lakebrink inte har möjlighet att kräva att underskott vid uthyrning, som är hänförligt till deras fasta egendom i den medlemsstaten, ska beaktas, om de saknar skattepliktig inkomst i hemviststaten. Enligt domstolen saknade de således helt möjlighet att få underskottet beaktat vid fastställandet av den skattesats som skulle ha tillämpats på samtliga deras inkomster. Med hänvisning bl.a. till EG-domstolens dom i målet Schumacker ansåg EG-domstolen att när det gäller beräkningen av skattesatsen, så befann sig makarna Lakebrink i en situation som liknade den som gällde för arbetstagare bosatta i Luxemburg, eftersom makarna Lakebrink saknade inkomst i hemviststaten och uppbar samtliga av familjens inkomster från en verksamhet som utövades i anställningsstaten. EG-domstolen anförde vidare att det bl.a. av Schumacker-domen följer att diskrimineringen av en person som saknar hemvist i beskattningsstaten, och som uppbär huvuddelen av sina inkomster och nästan samtliga familjens inkomster i en annan medlemsstat än hemviststaten, består i att hans personliga förhållanden och familjesituation inte beaktas vare sig i den stat där han har hemvist eller i den stat där han arbetar. EG-domstolen gjorde bedömningen att skatteförmågan hos en person som saknar hemvist i beskattningsstaten kan betecknas som en del av dennes personliga förhållanden i den mening som avses i Schumacker-målet. EG-domstolens slutsats var att artikel 39 i EG-fördraget utgör hinder för nationell lagstiftning, enligt vilken en person som saknar hemvist i den medlemsstat där denne har huvuddelen av sina skattepliktiga inkomster (dvs. arbetslandet), saknar rätt att kräva att underskott vid uthyrning av fast egendom belägen i en annan medlemsstat ska beaktas vid fastställandet av den skattesats som är tillämplig på inkomsterna, medan den som har hemvist i arbetslandet har en sådan rätt. Renneberg EG-domstolen har i dom den 16 oktober 2008 i mål C-572/06, Renneberg8, prövat om en lagstiftning, som innebär att avdragsrätten för underskott avseende ett hus för bostadsändamål som är beläget i en annan medlemsstat är beroende av den skatterättsliga hemvisten, är förenlig med artikel 39 i EG-fördraget. Renneberg var anställd i offentlig tjänst i Nederländerna samtidigt som han hade sin hemvist i Belgien. Han uppbar hela sin tjänsteinkomst från tjänsten i Nederländerna. I Belgien bodde han i en av honom förvärvad fastighet. I Nederländerna ansågs han begränsat skattskyldig för tjänsteinkomsterna och i Belgien obegränsat skattskyldig. Renneberg hade ett underskott hänförligt till fastigheten i Belgien som gick att utnyttja i Belgien. Den holländska lagstiftningen innebar att skattskyldig med hemvist i Nederländerna kunde göra avdrag för underskott hänförligt till fastighet i Belgien från övriga inkomster som var skattepliktiga i Nederländerna. Motsvarande var däremot inte möjligt för en med skattepliktig inkomst i Nederländerna men med hemvist i Belgien. EG-domstolen fann att artikel 39 i EG-fördraget skulle tolkas så att den utgör hinder för en lagstiftning som den holländska. 6 Skattskyldighet enligt inkomstskattelagen I detta avsnitt behandlas frågan om lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. (A-SINK) är förenlig med artiklarna om dels fri rörlighet för tjänster, dels fri rörlighet för personer i fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen (EG-fördraget). I kapitlet lämnas de förslag som bedöms vara nödvändiga för att uppfylla de krav som EG-fördraget ställer. 6.1 Möjlighet till val av beskattningsordning Regeringens förslag: Utomlands bosatta artister, idrottsmän och artistföretag som beskattas enligt A-SINK ska få möjlighet att i stället bli beskattade enligt inkomstskattelagen (1999:1229, IL) för inkomsterna under ett beskattningsår. De får därigenom rätt till avdrag för utgifter för intäkternas förvärvande samt vad gäller skattskyldiga fysiska personers rätt till vissa skattereduktioner som inte är förbehållna obegränsat skattskyldiga. Regeringens bedömning: Eftersom det i dag inte sker någon beskattning i Sverige av utländska arrangörer med hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) bör det inte införas någon möjlighet för dessa att bli beskattade enligt inkomstskattelagen. Promemorians förslag och bedömning stämmer överens med regeringens. Remissinstanserna: Skatteverket, Föreningen Svenskt Näringsliv, FAR SRS, Sveriges Kommuner och Landsting, Teaterförbundet samt Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd tillstyrker förslaget. Statens Kulturråd ser harmoniseringen med EG:s beskattningsregler som positiv. Landsorganisationen i Sverige anser att promemorians förslag verkar kunna lösa de problem som uppstått. Samtidigt är det ett steg i rätt riktning mot likformig beskattning av alla utomlands bosatta med inkomster i Sverige. Svensk Scenkonst och Svenska Ishockeyförbundet har inga invändningar mot förslaget. Svenska Musikerförbundet stödjer förslaget att utomlandsboende artister ges möjlighet att bli beskattade enligt inkomstskattelagen. Musikarrangörer i Samverkan inser nödvändigheten av EG-anpassning av reglerna för beskattning av utomlands bosatta artister, idrottsmän och artistföretag. Övriga remissinstanser har inget att erinra mot förslaget. Skälen för regeringens förslag och bedömning: Som framgår av avsnitt 5 så kan olika beskattningsordningar för obegränsat och begränsat skattskyldiga innebära att skattereglerna kommer i konflikt med EG-fördragets artiklar om fri rörlighet för personer och tjänster. Vad gäller lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK) genomfördes redan år 2005 en anpassning till EG-fördragets bestämmelser genom att den skattskyldige kan välja att bli beskattad enligt inkomstskattelagen. I betänkandet Beskattningen av utomlands bosatta (SOU 2003:12) uttalades att det kunde finnas skäl för en översyn av A-SINK för att analysera om konstruktionen i A-SINK som helhet kunde innebära en risk för diskriminering enligt EG-fördraget. EG-domstolen har därefter i tre avgöranden slagit fast att liknande lagstiftning i Tyskland stred mot EG-rätten. A-SINK skiljer sig på ett flertal områden från SINK. Medan det enligt SINK endast kan bli fråga om beskattning av fysiska personer för tjänsteinkomster kan enligt A-SINK både fysiska och juridiska personer bli beskattade för inkomst av tjänst eller inkomst av näringsverksamhet. Enligt SINK ska utbetalaren göra skatteavdrag bara om den skattskyldige visar upp ett beslut från Skatteverket. När det gäller A-SINK så ska utbetalaren alltid göra skatteavdrag enligt A-SINK om ersättningen omfattas av den lagen. Skattskyldiga enligt A-SINK är utomlands bosatta artister, idrottsmän, artistföretag och arrangörer. Artistföretagen och arrangörerna kan vara såväl fysiska som juridiska personer. Det måste därför övervägas om det är nödvändigt att EG-anpassa lagstiftningen för samtliga skattskyldiga eller om det räcker att vissa får möjlighet till beskattning enligt inkomstskattelagen. Artister och idrottsmän Den formella underrättelse som EG-kommissionen har överlämnat till den svenska regeringen rör beskattningen av artister och idrottsmän. Den svenska beskattningen av utomlands bosatta artister och idrottsmän enligt A-SINK är mycket lik den tyska som var föremål för EG-domstolens prövning i fallet Gerritse (C-234/01), se vidare avsnitt 5.4.1. Regeringen anser att dessa därför bör, i likhet med skattskyldiga enligt SINK, få en möjlighet att välja att bli beskattade enligt inkomstskattelagen. Beskattning sker då i inkomstslaget tjänst eller näringsverksamhet beroende på inkomstens karaktär. Med denna valmöjlighet får artisterna och idrottsmännen möjlighet att göra avdrag för utgifter hänförliga till intäkternas förvärvande samt, vad gäller skattskyldiga fysiska personer, rätt till vissa skattereduktioner. Artistföretag Artistföretag enligt A-SINK kan både vara fysiska och juridiska personer. Den beskattning som sker av artistföretag enligt A-SINK påminner i stora delar om den som var föremål för EG-domstolens granskning i fallet Scorpio (C-290/04), se vidare avsnitt 5.4.1. Det kan inte uteslutas att den svenska lagstiftningen på samma sätt riskerar att strida mot EG-fördraget. Även artistföretag bör därför, enligt regeringens mening, ges möjlighet att välja att bli beskattade enligt inkomstskattelagen och därigenom få rätt till avdrag för utgifter hänförliga till intäkternas förvärvande. Arrangörer Arrangörer enligt A-SINK kan vara både fysiska och juridiska personer. Beskattning av arrangörer skiljer sig från den övriga beskattningen i A-SINK på så sätt att den skattskyldige själv, arrangören, är skyldig att redovisa och betala in skatten till Skatteverket. Sveriges möjligheter att beskatta utomlands bosatta arrangörer som inte har fast driftställe i Sverige är i dag begränsade med anledning av en dom från Regeringsrätten, RÅ 2002 ref. 89 (se avsnitt 5.3). De fall då beskattning i princip kan ske är då Sverige inte har något skatteavtal med den stat där arrangören har sitt hemvist (se SOU 2003:12, s. 203-205). Sverige har i dag skatteavtal med i stort sett samtliga EES-stater. Enligt uppgift från Skatteverket sker i dag, med hänsyn till skatteavtalen, ingen faktisk beskattning av arrangörer från EES-stater. Det svenska regelverket vad gäller beskattning av utomlands bosatta arrangörer påminner om det som var föremål för EG-domstolens prövning i CELG (C-345/04), se vidare avsnitt 5.4.1. På grund av skatteavtal och administrativ praxis sker dock ingen beskattning av arrangörer med hemvist inom EES. Den svenska beskattningen av utomlands bosatta arrangörer kan därför inte anses strida mot EG-fördraget. Regeringen bedömer därför att någon möjlighet till beskattning enligt inkomstskattelagen inte bör införas för arrangörer. Lagförslag Förslagen föranleder ändringar i 3 kap. 18 § och 6 kap. 11 § IL samt 6 § SINK. En ny paragraf, 5 a §, bör även införas i A-SINK. 6.2 Personliga avdrag Regeringens förslag: Fysiska personer som väljer att bli beskattade enligt inkomstskattelagen ska få rätt till s.k. personliga avdrag. Personliga avdrag ska ges till personer som har sin förvärvsinkomst uteslutande eller så gott som uteslutande i Sverige. En sådan person ska få rätt till allmänna avdrag, grundavdrag, avdrag för ränteutgifter samt skattereduktion för arbetsinkomster och för hushållsarbete. Avdragen ska beräknas som om personen är obegränsat skattskyldig under hela beskattningsåret. Promemorians förslag stämmer överens med regeringens. Remissinstanserna: Svenska Musikerförbundet stödjer förslaget att utomlands boende artister ges möjlighet att bli beskattade enligt inkomstskattelagen (1999:1229). Förbundet ifrågasätter i och för sig att utomlands bosatta artister utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) ges en möjlighet att får rätt till personliga avdrag och vilka effekter detta i förlängningen kan få. Musikarrangörer i Samverkan ser positivt på förslaget. Övriga remissinstanser har inte kommenterat förslaget. Skälen för regeringens förslag: Förutom avdrag för intäkternas förvärvande har enligt avgöranden från EG-domstolen utomlands bosatta under vissa förutsättningar rätt till s.k. personliga avdrag (se bl.a. Schumackermålet och Lakebrinkmålet, avsnitt 5.4.1). Med personligt avdrag avses t.ex. grundavdraget. Personliga avdrag är normalt förbehållna obegränsat skattskyldiga. Utomlands bosatta som normalt är skattskyldiga enligt SINK, men som valt att bli beskattade enligt inkomstskattelagen, har genom lagändringar år 2004 och 2007 (se prop. 2004/05:19 och prop. 2007/08:24) fått rätt till personliga avdrag under vissa förutsättningar. Enligt EG-domstolens praxis har medlemsstaten rätt att ställa ett inkomstkrav på den skattskyldige för att ett personligt avdrag ska medges. Utifrån denna praxis gjorde regeringen vid tidpunkten för lagändringarna bedömningen att ett inkomstkrav som innebär att den skattskyldige måste ha haft sin förvärvsinkomst uteslutande eller så gott som uteslutande i Sverige var förenligt med EG-fördraget. Med uteslutande eller så gott som uteslutande avses ca 90 procent eller mer (se prop. 2004/05:19, s. 43-46). Vad gäller fysiska personer som är skattskyldiga enligt A-SINK bör motsvarande regler införas. De avdragsmöjligheter som avses är allmänna avdrag, grundavdrag, avdrag för räntekostnader samt skattereduktion för arbetsinkomster och för hushållsarbete. När möjligheten för skattskyldiga enligt SINK att bli beskattade enligt inkomstskattelagen infördes diskuterades om rätten till personliga avdrag endast skulle gälla EES-medborgare (prop. 2004/05:19, s. 45 och 46). SINK-utredningen hade föreslagit en sådan begränsning (SOU 2003:12). Dåvarande regeringen bedömde att möjligheten till personliga avdrag endast skulle utnyttjas av ett fåtal medborgare utanför EES och föreslog inte något medborgarskapskrav. När rätten till avdrag för räntekostnader infördes gjorde dock regeringen bedömningen att möjligheten till avdrag för ränteutgifter endast borde tillkomma EES-medborgare (prop. 2007/08:24, s. 32 och 33). Svenska Musikerförbundet ifrågasätter om utomlands bosatta utanför EES ska få rätt till personliga avdrag. Regeringen anser att någon annan bedömning än den som gjordes för SINK inte bör göras vad gäller utomlands bosatta artister och idrottsmän. Någon begränsning till EES-medborgare föreslås därför inte vad gäller personliga avdrag med undantag för möjligheten till avdrag för ränteutgifter. Lagförslag Förslagen föranleder ändringar i 42 kap. 1 §, 59 kap. 16 §, 62 kap. 9 §, 63 kap. 2 § samt 67 kap. 5 och 11 §§ IL. 6.3 Avdragsmöjligheter i inkomstslaget näringsverksamhet Regeringens bedömning: Det bör vara möjligt för utomlands bosatta artister, idrottsmän och artistföretag att göra avsättning till periodiseringsfond. Räntefördelning eller avsättning till expansionsfond torde endast kunna ske i undantagsfall. Regeringens förslag: Positiv räntefördelning i inkomstslaget kapital, schablonintäkt vid avsättning till periodiseringsfond samt återföring av periodiseringsfond och expansionsfond ska vara skattepliktiga för utomlands bosatta artister, idrottsmän och artistföretag som väljer att bli beskattade enligt inkomstskattelagen. Möjligheten till avdrag för periodiseringsfond bör finnas endast för artister, idrottsmän och artistföretag som är bosatta i en utländsk stat inom EES. Promemorians bedömning och förslag stämmer överens med regeringens. Remissinstanserna: Svenska Musikerförbundet stödjer förslaget att möjlighet till avdrag för periodiseringsfond endast ska tillkomma artister, idrottsmän och artistföretag som är bosatta i en utländsk stat inom EES. Övriga remissinstanser har inte kommenterat förslaget. Skälen för regeringens bedömning och förslag: Förslaget om en möjlighet för artister, idrottsmän och artistföretag att bli beskattade enligt inkomstskattelagen gäller även om den skattskyldiges verksamhet uppfyller kriterierna för näringsverksamhet enligt 13 kap. 1 § IL och inkomsten därmed ska beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Den verksamhet som då beskattas är den artistiska eller idrottsliga verksamhet som har bedrivits i Sverige9. För artistföretag består denna verksamhet i tillhandahållande av artist och idrottsman mot ersättning utan att vara arrangör. Enligt 16 kap. 1 § IL finns rätt till avdrag för utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster. I inkomstskattelagen finns även bland annat en möjlighet till räntefördelning samt olika möjligheter till avsättningar. En mera noggrann prövning måste göras om dessa möjligheter kan bli aktuella för utomlands bosatta artister, idrottsmän och artistföretag. Räntefördelning Bestämmelserna om räntefördelning finns i 33 kap. IL. Genom 1990 års skattereform uppkom en skillnad i skattebelastningen mellan inkomstslaget kapital, där skattesatsen är 30 procent, och inkomstslaget näringsverksamhet där skatten är progressiv och kan vara väsentligt högre. Dessutom utgår egenavgifter eller särskild löneskatt på resultatet av näringsverksamheten. För enskilda näringsidkare beskattas avkastningen på i näringsverksamheten satsat kapital som arbetsinkomst. För att i någon mån jämställa enskilda näringsidkare med ägare till enmansaktiebolag finns regler om positiv räntefördelning. Begränsat skattskyldiga fysiska personer är skattskyldiga för ett positivt räntefördelningsbelopp som avser fast driftställe eller en näringsfastighet i Sverige och kan ha avdragsrätt för ett negativt räntefördelningsbelopp i inkomstslaget kapital (3 kap. 18 § första stycket 5 och 20 § IL). Räntefördelning innebär bland annat att ett kapitalunderlag för räntefördelning ska beräknas. Kapitalunderlaget utgörs för enskilda näringsidkare och dödsbon som bedriver näringsverksamhet av skillnaden mellan tillgångar och skulder i verksamheten vid utgången av föregående räkenskapsår med vissa ytterligare justeringar (33 kap. 8 § IL). Kapitalunderlaget (positivt eller negativt) måste vara minst 50 000 kronor för att räntefördelning ska få göras (33 kap. 4 § IL). De utomlands bosatta artister, idrottsmän och artistföretag som väljer att bli beskattade enligt inkomstskattelagen har varken fast driftställe eller näringsfastighet i Sverige. Med fast driftställe för näringsverksamhet avses en stadigvarande plats för affärsverksamhet varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs (2 kap. 29 § IL). Artisterna och idrottsmännen i fråga är normalt i Sverige under en kort tid, vanligtvis ett par dagar eller under en vecka. Kapitalunderlaget måste vidare uppgå till minst 50 000 kronor och de skattskyldiga i fråga lär inte ha tillgångar eller skulder i någon större omfattning avseende den artistiska eller idrottsliga verksamheten i Sverige. Räntefördelning baseras dessutom på tillgångar och skulder vid föregående beskattningsårs utgång. Regeringen bedömer att möjligheten till räntefördelning således torde vara i det närmaste hypotetisk. Möjligheten går dock inte att utesluta varför bestämmelserna i 3 kap. 18 § IL bör kompletteras så att utomlands bosatta artister, idrottsmän och artistföretag blir skattskyldiga i inkomstslaget kapital för positiv räntefördelning. Expansionsfonder Bestämmelserna om expansionsfonder finns i 34 kap. IL. Bestämmelserna innebär att enskilda näringsidkare och svenska dödsbon som bedriver näringsverksamhet ges samma möjlighet som aktiebolag att expandera sin verksamhet med lågbeskattade medel genom att de får göra avsättning till expansionsfond. Avsättningen till expansionsfond får dras av vid beräkning av resultatet av näringsverksamheten, men en särskild skatt, expansionsfondsskatt, på 26,3 procent motsvarande skatten för aktiebolag utgår på beloppet. När avsättningen återförs till beskattning tas den upp som en inkomst i näringsverksamheten och den erlagda expansionsfondsskatten återfås, men i gengäld måste man då normalt betala vanlig inkomstskatt och egenavgifter eller särskild löneskatt på det återförda beloppet. Avsättning till expansionsfond innebär bl.a. att ett kapitalunderlag för expansionsfond ska beräknas. Kapitalunderlaget utgörs för enskilda näringsidkare och dödsbon som bedriver näringsverksamhet av skillnaden mellan tillgångar och skulder i verksamheten vid beskattningsårets utgång med vissa ytterligare justeringar. De utomlands bosatta artister, idrottsmän och artistföretag som väljer att bli beskattade enligt inkomstskattelagen har varken fast driftställe eller näringsfastighet i Sverige. De lär inte heller ha tillgångar eller skulder i någon större omfattning avseende den artistiska och idrottsliga verksamheten i Sverige. Vidare ska som nämnts dessa avsättningar återföras till beskattning om skattskyldigheten för verksamheten i Sverige upphör. Den artistiska eller idrottsliga verksamhet som kan komma i fråga är normalt av tillfällig natur. Det rör sig om evenemang under en dag eller en vecka. Regeringen bedömer att möjligheten till avsättning till expansionsfonder således torde vara i det närmaste hypotetisk. Möjligheten går dock inte att utesluta varför bestämmelserna i 3 kap. 18 § IL bör kompletteras så att artister, idrottsmän och artistföretag blir skattskyldiga för återföring av tidigare avdrag till expansionsfond. Periodiseringsfonder Bestämmelserna om avdrag för belopp som avsätts till periodiseringsfonder finns i 30 kap. IL. Genom avsättning till periodiseringsfonder ges möjlighet till resultatutjämning mellan olika beskattningsår. Den som redovisar inkomst av näringsverksamhet får vid beräkning av den skattepliktiga inkomsten göra avdrag för avsättning till periodiseringsfond. Varje års avsättning i näringsverksamheten bildar en egen fond. Juridiska personer, utom dödsbon, får dra av högst ett belopp som motsvarar 25 procent av överskottet av näringsverksamheten före avdraget. Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag får dra av högst ett belopp som motsvarar 30 procent av ett för periodiseringsfond justerat positivt resultat. Även begränsat skattskyldiga som beskattas enligt inkomstskattelagen har i dag rätt till avdrag för avsättningar till periodiseringsfonder. Med det för periodiseringsfond justerade resultatet avses resultatet av näringsverksamheten före avdrag för avsättning till periodiseringsfond med vissa ytterligare justeringar. En fondavsättning disponeras och återförs till beskattning efter den skattskyldiges eget gottfinnande. Ett års avdrag för avsättning till periodiseringsfond ska dock återföras i sin helhet senast sjätte taxeringsåret efter det taxeringsår som avdraget hänför sig till. Periodiseringsfonder ska omedelbart återföras till beskattning i några situationer. En sådan situation är att skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör. Som tidigare nämnts är den artistiska eller idrottsliga verksamhet som är i fråga till sin natur tillfällig. Det kan dock förekomma att en sådan verksamhet sträcker sig över mer än ett beskattningsår. Regeringen bedömer därför att möjligheten till avsättning till periodiseringsfond även bör gälla för de artister, idrottsmän och artistföretag som väljer att bli beskattade enligt inkomstskattelagen. Regler om skattskyldighet för återföring av tidigare avsättning till periodiseringsfond samt för schablonintäkt enligt 30 kap. 6 a § IL bör till följd av detta införas. Möjligheten till avsättning till periodiseringsfond bör dock av kontrollskäl begränsas till artister, idrottsmän och artistföretag med hemvist inom EES. Lagförslag Förslagen föranleder ändringar i 2 kap. 1 §, 3 kap. 18 § och 30 kap. 1 § IL. En ny bestämmelse, 2 kap. 36 §, bör även införas i samma lag. 6.4 Skattesats Regeringens förslag: Den kommunala inkomstskatten för utomlands bosatta som väljer att bli beskattade enligt inkomstskattelagen ska vara summan av de skattesatser för kommunal skatt och landstingsskatt som genomsnittligt tillämpas i Sverige för beskattningsåret, multiplicerad med den beskattningsbara förvärvsinkomsten, under förutsättning att den skattskyldige varit begränsat skattskyldig under hela beskattningsåret. Promemorians förslag stämmer överens med regeringens. Remissinstanserna har inte särskilt kommenterat förslaget. Skälen för regeringens förslag: För utomlands bosatta som normalt beskattas enligt SINK, men har valt att bli beskattade enligt inkomstskattelagen, utgör den kommunala inkomstskatten summan av de skattesatser för kommunal skatt och landstingsskatt som genomsnittligt tillämpas i Sverige för beskattningsåret, multiplicerad med den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Den kommunala inkomstskattesatsen för begränsat skattskyldiga är normalt 25 procent men regeringen ansåg när man införde möjligheten för SINK-beskattade att bli beskattade enligt inkomstskattelagen att den skulle vara alltför förmånlig i det sammanhanget. Även om skattesatsen för den som beskattas enligt A-SINK är 15 procent bör av likformighetsskäl den kommunala inkomstskattesatsen för dem som väljer att bli beskattade enligt inkomstskattelagen vara summan av de skattesatser för kommunal skatt och landstingsskatt som genomsnittligt tillämpas i Sverige för beskattningsåret. Lagförslag Förslaget föranleder en ändring i 65 kap. 4 § IL. 7 Socialavgifter 7.1 Gällande rätt Den svenska socialförsäkringen består av två delar, en bosättningsbaserad och en arbetsbaserad del. Reglerna om vem som ska tillhöra de olika delarna i socialförsäkringen och vilka förmåner som ingår i respektive del återfinns i socialförsäkringslagen (1999:799). Huvudprincipen är att den som är bosatt i Sverige ska omfattas av den bosättningsbaserade delen och den som förvärvsarbetar i Sverige ska omfattas av den arbetsbaserade delen. Något krav på visst medborgarskap ställs inte. De bosättningsbaserade förmånerna är t.ex. garantipension, äldreförsörjningsstöd, föräldrapenning på lägstanivå och grundnivå, barnbidrag, bostadsbidrag och handikappersättning. De arbetsbaserade förmånerna utgör ersättning för förlorad arbetsinkomst som t.ex. sjukpenning, inkomstgrundad ålderspension, tilläggspension och premiepension. De bosättningsbaserade förmånerna är skattefinansierade och de arbetsbaserade finansieras i huvudsak med socialavgifter. För den som på grund av förvärvsarbete i Sverige ska omfattas av den arbetsbaserade delen av försäkringen ska socialavgifter betalas, antingen i form av arbetsgivaravgifter eller som egenavgifter. Skyldigheten att betala socialavgifter styrs antingen av socialavgiftslagen (2000:980, SAL), av en socialförsäkringskonvention eller av EG:s förordning (EEG) nr 1408/71 om social trygghet. Förordningens regler är överordnade både svensk lagstiftning och socialförsäkringskonventionerna, medan konventionerna tar över de svenska reglerna. Av förordning 1408/71 framgår bl.a. att den som är anställd för arbete inom en medlemsstats territorium ska omfattas av denna stats lagstiftning, även om den som arbetar är bosatt inom en annan medlemsstats territorium (artikel 13). Vidare framgår av förordningen att om en anställd har arbetsgivare i två eller flera medlemsländer gäller i stället lagstiftningen i bosättningslandet även om den anställde inte har utfört något arbete där (artikel 14). Ersättningar för vilka särskild inkomstskatt ska betalas enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK) ska, med vissa undantag, ingå i underlaget för arbetsgivaravgifter. En ersättning för vilken särskild inkomstskatt ska betalas enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. (A-SINK) eller som enligt den lagen undantas från skatteplikt är däremot avgiftsfri enligt 2 kap. 13 § SAL. Bestämmelsen om att arbetsgivaravgifter inte betalas på dessa ersättningar har funnits i många år och skälet till att regeln en gång infördes var att utomlands bosatta artister och idrottsmän inte hade rätt till socialförsäkringsförmåner i Sverige. Detta ändrades delvis år 2001 genom införandet av socialförsäkringslagen. Redan före år 2001 kunde artister m.fl. från en annan EES-stat omfattas av svensk socialförsäkring på grund av förordning 1408/71. En utländsk artist som får ersättning för arbete i Sverige omfattas alltså i de flesta fall av socialförsäkringslagen, vilket bl.a. innebär att pensionsgrundande inkomst (PGI) ska beräknas trots att några arbetsgivaravgifter inte betalas. Allmän pensionsavgift betalas inte heller eftersom någon taxering inte sker. Beträffande artister och idrottsmän som är medborgare och bosatta i annan EES-stat kan det dock hända att artisten i fråga omfattas av ett annat lands socialförsäkring, normalt bosättningslandets. Detta kan gälla t.ex. när artisten har arbete i flera stater samtidigt. I sådana fall ska PGI inte beräknas. När Utredningen om socialförsäkringens personkrets lämnade sitt slutbetänkande Socialavgiftslagen (SOU 1998:67) år 1998 föreslog utredningen att inkomster som beskattades enligt A-SINK skulle ingå i underlaget för arbetsgivaravgifter på samma sätt som andra ersättningar för arbete i Sverige. Utredningen ansåg att det inte var en rimlig ordning att Sverige inte skulle ta ut socialavgifter på inkomster som uppbärs av en person som omfattas av svensk socialförsäkring men som beskattas enligt A-SINK. Förslaget ledde dock inte till någon lagstiftning. Den dåvarande regeringen angav i prop. 2000/01:8, s. 54 att det förslaget skulle behandlas i ett annat sammanhang. 7.2 Ersättningar till utomlands bosatta artister och idrottsmän Regeringens förslag: Ersättningar som beskattas eller är undantagna från skatteplikt enligt A-SINK ska ingå i underlaget för arbetsgivaravgifter, med undantag för dels ersättningar i annan form än kontanter och därmed likställt vederlag om det sammanlagda värdet från en utbetalare under en redovisningsperiod uppgår till högst 0,03 prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, dels vederlag för nödvändig resa eller transport samt förmån av kost och logi. Promemorians förslag stämmer överens med regeringens. Remissinstanserna: Kammarrätten i Sundsvall, Länsrätten i Dalarnas län, Domstolsverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Skatteverket, Föreningen Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting, FAR SRS samt Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget. Svenska Musikerförbundet stödjer förslaget att arbetsgivaravgifter också ska utgå för utomlands bosatta artister som beskattas enligt A-SINK. Sveriges advokatsamfund har inte något att erinra mot förslaget om uttag av arbetsgivaravgifter. Om förslaget genomförs ökar likformigheten mellan SINK och A-SINK. Det är också naturligt att uttaget av arbetsgivaravgifter svarar mot rätten till förmåner. Något sakligt skäl till det nuvarande undantaget från uttaget av arbetsgivaravgifter vid tillämpningen av A-SINK tycks inte heller finnas. Teaterförbundet delar uppfattningen att det inte är rimligt att Sverige inte tar ut sociala avgifter på inkomster som uppbärs av en person som omfattas av svensk sociallagstiftning och tillstyrker förslaget. Nuvarande ordning bidrar även till att skapa ett orättvist konkurrensvillkor mellan svenska och utländska artister. Statens Kulturråd och Svensk Scenkonst är bekymrade över vad de ökade kostnaderna kommer att innebära för kulturutbudet i Sverige. Riksidrottsförbundet motsätter sig förslaget då det skulle drabba idrottsrörelsen genom en avsevärd fördyring av ersättningar, som i dag är befriade från arbetsgivargifter. Sverige är i dag en uppskattad arrangör av internationella idrottsevenemang, såväl mästerskap som andra tävlingar. Det finns en uttalad önskan från såväl idrottsrörelsen som regeringen att få arrangera fler sådana tävlingar, eftersom de är positiva för såväl idrottens utveckling som samhällsekonomin och omvärldens Sverigebild. Ökade kostnader på ovan nämnda nivå går stick i stäv med denna ambition. När det gäller arbetsgivaravgiften generellt kan sägas att den kan ses som en avgift för att få tillgång till det svenska sociala skyddsnätet. De idrottsutövare som avses vistas i Sverige så kort tid att de sällan eller aldrig kan utnyttja detta skyddsnät. De, eller egentligen berörda föreningar/arrangörer, kan därför sägas bli tvungna att betala för något de aldrig kommer att få del av. Svenska Fotbollförbundet menar att förslaget snedvrider konkurrenssituationen för de svenska fotbollsklubbarna på ett otillfredsställande sätt. Redan i dag är konkurrensen hård om de bästa spelarna, framförallt mellan fotbollsklubbarna i de nordiska länderna. Vidare är förbundets uppfattning att förslaget kan missgynna regeringens sysselsättningsmål. Ökade kostnader alternativt sämre möjligheter att knyta till sig spetskompetens till fotbollsklubbarna, kan leda till lägre tillväxt än vad det annars skulle bli inom fotbollsverksamheten. Effekten av minskat intresse för fotbollen som helhet påverkar även kringverksamheter runt arenorna, vilket även det påverkar sysselsättningen i allra högsta grad. Svenska Ishockeyförbundet motsätter sig förslaget. En utländsk artist m.fl. som får ersättning för arbete i Sverige omfattas visserligen i de flesta fall redan i dag av den arbetsbaserade försäkringen enligt svensk intern lagstiftning men förmånerna och ersättningarna som utgår är i praktiken begränsade. Musikarrangörer i Samverkan (MAIS) är kritiska till förslaget. Konsekvensen blir ökade kostnader för de arrangerande musikföreningarna och kan också leda till ett minskat internationellt kulturutbyte. MAIS föreslår en gräns för när skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter inträder, exempelvis ett halvt prisbasbelopp för varje artist. Skälen för regeringens förslag: I dag är ersättningar som beskattas eller är undantagna från skatteplikt enligt A-SINK avgiftsfria enligt 2 kap. 13 § SAL. I avsnitt 6.1 föreslås bl.a. att utomlands bosatta artister m.fl. ska få möjlighet att välja att bli beskattade enligt inkomstskattelagen (1999:1229, IL). Om exempelvis en idrottsman väljer att bli beskattad enligt inkomstskattelagen uppkommer en skyldighet för utbetalaren av ersättningen att betala arbetsgivaravgifter. Det är inte en tillfredsställande ordning att uttaget av socialavgifter görs beroende av vilken beskattningsordning som den skattskyldige väljer. Ersättningar som omfattas av SINK ska enligt socialavgiftslagen, med vissa få undantag, ingå i underlaget för arbetsgivaravgifter. SINK omfattar i princip samtliga utomlands bosatta med undantag för artister och idrottsmän. Utomlands bosatta artister och idrottsmän som utför förvärvsarbete i Sverige omfattas i dag, i likhet med utomlands bosatta som inte är artister eller idrottsmän, normalt av den arbetsbaserade delen av den svenska socialförsäkringen samt erhåller pensionsgrundande inkomst (PGI). Det finns ur den aspekten inte någon anledning att behandla en ersättning till en utländsk artist som arbetat i Sverige annorlunda än t.ex. en ersättning till en utländsk snickare som arbetat i Sverige. Regeringen anser att det därför får anses rimligt att arbetsgivaravgifter även ska utgå vad gäller ersättningar till utomlands bosatta artister och idrottsmän. Den som beskattas enligt A-SINK slipper dock betala den allmänna pensionsavgiften på 7 procent, eftersom denna endast utgår på inkomster som beskattas enligt inkomstskattelagen. Även det förhållandet att en möjlighet att välja beskattningsordning nu föreslås, talar för att undantaget bör tas bort. Riksidrottsförbundet och Svenska Ishockeyförbundet anför att utomlands bosatta artister och idrottsmän endast i begränsad omfattning utnyttjar den svenska socialförsäkringen. Skyldigheten att betala socialavgifter är i dag inte avhängigt om arbetstagaren i praktiken utnyttjar de förmåner som den svenska socialförsäkringen innebär. Det vore enligt regeringen inte lämpligt med en sådan ordning. Vidare erhåller normalt den utomlands bosatte artisten eller idrottsmannen PGI i Sverige och därmed rätt till inkomstrelaterad ålderspension från Sverige. Några remissinstanser är bekymrade över vad den kostnadsökning som förslaget innebär kommer att medföra för idrotten och kulturutbudet i Sverige. Utomlands bosatta artister och idrottsmän är i dag gynnade genom att ersättningar i Sverige endast beskattas med en skattesats på 15 procent. Det är att jämföra med skattesatsen för SINK-inkomster som är 25 procent och den beskattning som sker av obegränsat skattskyldiga i Sverige. Den 1 juli 2007 sänktes socialavgifterna inklusive den allmänna löneavgiften för personer som fyllt 18 men inte 25 år (prop. 2006/07:84, bet. 2006/07:SfU10, rskr. 2006/07:157, SFS 2007:284). Den 1 januari 2009 infördes nya regler som innebär att socialavgifterna för unga inklusive den allmänna löneavgiften sänktes ytterligare och nu dessutom omfattar alla under 26 år (prop. 2008/09:7, bet. 2008/09:SfU5, rskr. 2008/09:95, SFS 2008:1266). Med beaktande av den beslutade generella sänkningen av socialavgifterna med en procentenhet uppgår de totala arbetsgivaravgifterna från och med 1 januari 2009, inklusive den allmänna löneavgiften, för unga till 15,49 procent. Denna åtgärd torde vara speciellt gynnsam för idrottsrörelsen eftersom en betydande andel av idrottsmännen är under 26 år. I sammanhanget kan även nämnas att ersättning från ideella föreningar som avses i 7 kap. 7-13 §§ IL och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet enligt 2 kap. 19 § SAL är avgiftsfri, om ersättningen från föreningen under året inte har uppgått till ett halvt prisbasbelopp10 enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Ett flertal remissinstanser, bl.a. Musikerförbundet, har däremot påpekat att svenska artister inte verkar på samma villkor som utomlands bosatta eftersom arbetsgivaravgifter i dag utgår på ersättningar till artister bosatta i Sverige. Det är även viktigt att påpeka att artister och idrottsmän som är medborgare och bosatta i annan EES-stat på grund av EG:s förordning 1408/71 kan omfattas av ett annat lands socialförsäkring, normalt bosättningslandets, även om arbetet utförts i Sverige. Detta kan gälla t.ex. när artisten har arbete i flera stater samtidigt. Socialavgifter ska då inte betalas i Sverige. Regeringen anser att de skäl som vissa remissinstanser redovisar för ett behållande av det speciella undantaget inte kan anses uppväga den inkonsekvens som undantaget innebär i och med att de utomlands bosatta artisterna och idrottsmännen normalt omfattas av den arbetsbaserade delen av socialförsäkringen samtidigt som socialavgifter inte betalas. Inte heller kan behållandet av undantaget uppväga den ojämlikhet som i dag råder mellan svenska och utländska artister och idrottsmän. Något annat vägande skäl för att ha kvar undantaget för ersättning som ska beskattas eller är undantagen från skatteplikt enligt A-SINK finns inte heller. När det gäller vissa ersättningar som är undantagna från skatteplikt enligt A-SINK bör dock undantaget från att betala arbetsgivaravgifter kvarstå. De ersättningar det rör sig om är för det första ersättningar i annan form än kontanter och därmed likställt vederlag om det sammanlagda värdet uppgår till högst 0,03 prisbasbelopp enligt lagen om allmän försäkring. Av förenklingsskäl ska A-SINK inte betalas på förmåner av mindre värde (se prop. 1990/91:159, s. 32). Det skälet är även giltigt vad gäller skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter. För det andra är det vederlag för nödvändig resa eller transport samt förmån av kost och logi i samband med inkomsternas förvärvande eller för styrkta kostnader härför. I dag undantas ersättning för kost och logi till utomlands bosatta som inte är artister eller idrottsmän från arbetsgivaravgifter (se 2 kap. 12 § 2 SAL och 6 § 2 och 3 SINK). Motsvarande bör gälla för utomlands bosatta artister och idrottsmän. MAIS föreslår en gräns för när skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter inträder, exempelvis ett halvt prisbasbelopp för varje artist. En speciell gräns för artister, motsvarande den som gäller för ersättningar från idrottsföreningar, skulle medföra betydande avgränsningsproblem och omfattas inte heller av det remitterade förslaget. Regeringen finner inte skäl att nu införa någon speciell gräns för när skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter för ersättningar till artister ska inträda. Lagförslag Förslaget föranleder en ändring i 2 kap. 12 § SAL samt att 2 kap. 13 § samma lag upphör att gälla. 8 Förfarandet, återbetalning och omprövning 8.1 Ansökningsförfarande och skyldighet att göra skatteavdrag Regeringens förslag: En begäran om skattskyldighet enligt inkomstskattelagen (1999:1229) ska ges in till Skatteverket. En begäran får göras tidigast året före beskattningsåret. Skatteverket ska efter begäran meddela beslut om skattskyldighet enligt inkomstskattelagen. Skatteverkets beslut om skattskyldighet enligt inkomstskattelagen ska visas upp för utbetalaren. Beslutet kan endast avse ett beskattningsår i taget. Promemorians förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens. Remissinstanserna: Skatteverket anser att i och med att skyldighet att betala arbetsgivaravgifter för ersättningar som omfattas av lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. (A-SINK) införs uppstår den situationen att skatteavdrag enligt denna lag ska redovisas med en särskild redovisningshandling och betalas till ett separat konto medan de arbetsgivaravgifter som belöper på ersättningen ska redovisas i en skattedeklaration med betalning till vederbörandes skattekonto. Med hänsyn till lagstiftningsärendets brådskande natur kan detta förfarande under en övergångsperiod anses acceptabelt. Att på sikt bibehålla det framstår dock som helt uteslutet. För Skatteverket innebär de nu föreslagna reglerna att kostnaderna för att upprätthålla ett särskilt redovisnings- och betalningsförfarande för A-SINK kvarstår samtidigt som det uppstår betydande svårigheter och kostnader för kontroll av att arbetsgivaravgifter betalas för de redovisade beloppen. Det kommer också att krävas betydande informationsinsatser för att på ett tydligt och lättillgängligt sätt åskådliggöra hur redovisning och betalning ska ske. Skatteverket anser därför att A-SINK skyndsamt bör kompletteras med sådana bestämmelser att lagen i likhet med SINK kan införlivas i förfarandet enligt skattebetalningslagen (1997:483, SBL) för redovisning och betalning av avdragen skatt. Övriga remissinstanser har inte kommenterat förslaget. Skälen för regeringens förslag: Skatteavdrag ska normalt göras enligt skattebetalningslagen. Är ersättningen skattepliktig enligt A-SINK ska skatteavdrag i stället göras enligt den lagen. Den som mottar ersättningen behöver inte visa upp något beslut från Skatteverket om att skatteavdrag ska göras enligt A-SINK (jfr 9 § lagen [1991:586] om särskild löneskatt för utomlands bosatta [SINK]), utan det är utbetalaren som måste undersöka enligt vilken lag som skatteavdrag ska göras. Om en möjlighet införs för den skattskyldige att kunna begära att bli beskattad enligt inkomstskattelagen är det inte längre självklart för utbetalaren enligt vilken lag som skatteavdrag ska göras. För att underlätta för utbetalaren bör därför, efter begäran, ett beslut om skattskyldighet enligt inkomstskattelagen fattas av Skatteverket. Begäran kan göras tidigast året före beskattningsåret. Beslutet kan avse endast ett beskattningsår i taget. Beslutet ska visas upp för utbetalaren av ersättningen. För utbetalaren innebär detta att skatteavdrag ska göras enligt A-SINK om inte ett beslut om beskattning enligt inkomstskattelagen visas upp för utbetalaren alternativt att utbetalaren får kännedom om att ett sådant beslut finns. Om den skattskyldige enligt Skatteverkets beslut ska beskattas enligt inkomstskattelagen ska skatteavdrag normalt göras enligt bestämmelserna i skattebetalningslagen. Arbetsgivaravgifter ska i båda fallen betalas på ersättningen. Om den skattskyldige har erhållit en F-skattsedel ska dock inte skatteavdrag göras. Arbetsgivaravgifter ska inte heller betalas. Socialavgifterna ska i detta fall betalas av den skattskyldige i form av egenavgifter. Skatteverket vill att förfarandet och betalningen av skatt som följer av A-SINK ska införlivas i förfarandet enligt skattebetalningslagen. Regeringen anser att Skatteverkets förslag skulle kunna innebära effektivitetsvinster både för utbetalaren och Skatteverket. Ett sådant förslag bör dock utredas och omfattas inte av det remitterade förslaget. Regeringen avser att återkomma till frågan i ett annat sammanhang. Lagförslag Förslagen föranleder ändringar i 5 kap. 4 och 16 §§ SBL samt en ny paragraf, 5 a §, i A-SINK. 8.2 Återbetalning och gottskrivning av gjorda skatteavdrag Regeringens förslag: Om en utomlands bosatt har valt att bli beskattad enligt inkomstskattelagen ska skatteavdrag gjorda enligt SINK och A-SINK inte återbetalas utan gottskrivas den skattskyldige såsom preliminär skatt. Promemorians förslag stämmer överens med regeringens. Remissinstanserna: Svenska Musikerförbundet stödjer förslaget. Övriga remissinstanser har inte kommenterat förslaget. Skälen för regeringens förslag: Om en utomlands bosatt har valt att bli beskattad enligt inkomstskattelagen bör redan gjorda skatteavdrag inte återbetalas utan gottskrivas den skattskyldige på samma sätt som preliminär A-skatt när Skatteverket fastställer den slutliga skatten för inkomståret. Skattskyldiga enligt SINK har sedan den 1 januari 2005 haft möjlighet att bli beskattade enligt inkomstskattelagen. Det finns en osäkerhet om Skatteverket i dag kan vägra återbetalning av redan gjorda skatteavdrag och i stället gottskriva skatteavdragen såsom preliminär A-skatt. Lagtexten bör därför förtydligas i detta avseende. Lagförslag Förslaget föranleder ändringar i 11 kap. 14 § SBL, 19 och 20 §§ SINK samt 20 § A-SINK. 8.3 Rätten till omprövning Regeringens förslag: Tiden för omprövning ska utsträckas i vissa fall när det föranleds av ett beslut av Skatteverket eller en allmän förvaltningsdomstol. Promemorians förslag stämmer överens med regeringens. Remissinstanserna har inte berört förslaget. Skälen för regeringens förslag: När det gäller förslaget att få en möjlighet att begära att inkomsterna ska beskattas enligt inkomstskattelagen i stället för enligt A-SINK kommer förfarandet för en sådan begäran av den skattskyldige att omfattas av de ordinarie omprövningsreglerna i skattebetalningslagen och i taxeringslagen (1990:324, TL). För det fall en begäran görs under taxeringsåret och innan ett beslut om årlig taxering har fattats, kommer begäran att prövas inom ramen för den årliga taxeringen. Det bör emellertid införas en utsträckt omprövningstid för såväl den enskilde som för Skatteverket i vissa fall. Den skattskyldige bör kunna begära att tjänsteinkomsterna ska beskattas enligt inkomstskattelagen i stället för enligt A-SINK även efter ordinarie omprövningstid, om denna begäran föranleds av Skatteverkets eller en allmän förvaltningsdomstols beslut om huruvida inkomstskattelagen eller A-SINK är tillämplig på inkomsten. Motsvarande möjlighet till efterbeskattning respektive eftertaxering bör finnas för Skatteverket. Lagförslag Förslagen föranleder ändringar i 21 kap. 7 a och 12 §§ SBL och i 4 kap. 11 a och 13 §§ TL. 9 Ikraftträdande Regeringens förslag: Möjligheten att begära att bli beskattad enligt inkomstskattelagen (1999:1229) ska införas från och med den 1 januari 2010 och tillämpas första gången vid 2011 års taxering. Skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter på ersättningar enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. (A-SINK) ska införas på ersättningar som betalas ut efter den 31 december 2009. Promemorians förslag: Möjligheten att begära att bli beskattad enligt inkomstskattelagen ska införas från och med den 1 juli 2009. Skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter på ersättningar enligt A-SINK ska införas på ersättningar som betalas ut efter den 30 juni 2009. Remissinstanserna: Kulturrådet anför att beslut om verksamhetsbidrag redan fattats avseende år 2009. I det beslutet har inte hänsyn kunnat tas till eventuella konsekvenser av förslaget om arbetsgivaravgifter. Kulturrådet vill därför att den föreslagna ändringen genomförs först år 2010. Svensk Scenkonst vill att de föreslagna förändringarna genomförs tidigast den 1 januari 2010 så att medlemmarna får rimlig tid att anpassa sig till förändringarna och så att konsekvenserna av förändringarna kan beaktas vid beslut om verksamhetsbidrag. Musikarrangörer i Samverkan (MAIS) är kritiskt till att lagändringarna föreslås träda i kraft redan den 1 juli 2009. De arrangerande musikföreningarna har små marginaler och intäkterna består av entréavgifter, medlemsavgifter och offentliga bidrag. Bokning av artister, särskilt de utländska, görs av nödvändighet med lång framhållning. Många av musikföreningarna har därför redan kontrakterade artister för hösten 2009, och har inte budgeterat för arbetsgivaravgifter på dessa artistgager. MAIS vill därför att skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter för de utländska artisterna tidigast ska gälla ersättningar som betalas ut efter den 31 december 2009. Övriga remissinstanser har inte kommenterat förslaget. Skälen för regeringens förslag: Några remissinstanser har ifrågasatt att förslaget om att ersättningar som beskattas eller är undantagna från skatteplikt enligt A-SINK ska ingå i underlaget för arbetsgivaravgifter ska gälla redan från den 1 juli 2009. Regeringen har förståelse för de lämnade synpunkterna och anser därför att skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter för ersättningar enligt A-SINK bör införas för ersättningar som betalas ut efter den 31 december 2009. Som en konsekvens av att förslaget om skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter skjuts fram ett halvår bör även ikraftträdandet av förslaget som avser möjligheten att bli beskattad enligt inkomstskattelagen skjutas fram till den 1 januari 2010 med tillämpning första gången vid 2011 års taxering. På detta sätt blir skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter inte avhängigt av om artisten eller idrottsmannen väljer att bli beskattad enligt A-SINK eller inkomstskattelagen. Förslaget om en möjlighet för utomlands bosatta artister, idrottsmän och artistföretag att bli beskattade enligt inkomstskattelagen är föranlett av att de nuvarande reglerna strider mot EG-rätten. Frågan är då om förslaget bör begränsas till 2011 års och senare taxeringar. Den skattskyldige har alltid rätt att begära omprövning av sin taxering före utgången av det femte året efter taxeringsåret (4 kap. 9 § taxeringslagen [1990:324, TL]). Om en fråga har avgjorts av allmän förvaltningsdomstol, får Skatteverket dock enligt 4 kap. 8 § TL inte ompröva frågan. För taxeringar som inte faller inom denna femårsfrist och frågor som har avgjorts av allmän förvaltningsdomstol kan den skattskyldige begära resning enligt 37 b § förvaltningsprocesslagen (1971:291). Under vissa förutsättningar kan även frågor som avgjorts av allmän förvaltningsdomstol omprövas (4 kap. 12 § TL). Dessa bestämmelser om omprövning i taxeringslagen och om resning i förvaltningsprocesslagen är tillämpliga utan åtskillnad mellan anspråk som grundas på nationell rätt eller gemenskapsrätt. Det anförda innebär att en skattskyldigs rätt att begära omprövning eller resning inte begränsas om det föreskrivs att den här föreslagna lag-ändringen ska tillämpas första gången vid 2011 års taxering. Om en ansökan om omprövning eller resning avser frågor hänförliga till tid innan de nya bestämmelserna är tillämpliga ska Skatteverket (omprövning) eller allmän förvaltningsdomstol (resning) tillämpa de bestämmelser som gällde då med beaktande av EG-rätten. Regeringen anser att denna ordning tillgodoser de enskildas rättssäkerhet på ett tillfredsställande sätt (se även prop. 2008/09:47, s. 21 och 22 samt prop. 2008/09:48, s. 48). 10 Konsekvenser av förslagen Antalet personer som beskattades enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. (A-SINK) uppgick år 2007 till 9 752. Antalet redovisningsskyldiga som lämnat redovisning under det året var 908 och antalet redovisningar uppgick till 2 932. Intäkterna från A-SINK uppgick enligt Skatteverket till ca 86 miljoner kronor 2007. Detta motsvarar ett underlag för A-SINK på ca 574 miljoner kronor. Skattesatsen enligt A-SINK är 15 procent, vilket innebär att endast en liten andel av de utomlands bosatta artister och idrottsmän som ska beskattas i inkomstslaget tjänst bör kunna dra fördel av en beskattning enligt inkomstskattelagen (1999:1229) i stället för beskattning enligt A-SINK. För dem som uppfyller kriterierna för att beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet innebär de ökade avdragsmöjligheterna att det för ett flertal skulle vara fördelaktigt att bli beskattad enligt inkomstskattelagen. Det innebär att den offentligfinansiella effekten av förslaget i denna del kan bli negativ. Hur stor effekt förslaget får är dock svårt att beräkna. Eftersom antalet skattskyldiga som beskattas enligt A-SINK är få torde denna effekt inte bli så stor. I propositionen föreslås även att ersättningar enligt A-SINK ska ingå i underlaget för socialavgifter och allmän löneavgift. Socialavgifter inklusive allmän löneavgift på grund av EG:s förordning nr 1408/71 ska dock inte alltid betalas trots att arbetet utförts i Sverige. Hänsyn måste även tas till att skattskyldiga enligt A-SINK, är förutom artister och idrottsmän, även artistföretag och arrangörer. Vidare gäller från och med den 1 januari 2009 att arbetsgivaravgifter för personer under 26 år endast uppgår till 15,49 procent. Det torde vara en betydande andel av de utomlands bosatta idrottsmän och artister som nu är i fråga som är under 26 år. Hur stor effekt föreslaget kommer att få är därför svårt att beräkna. Den offentligfinansiella effekten av förslaget i denna del torde dock bli positiv. Sammantaget bedöms förslagen i sin helhet inte ha någon negativ offentligfinansiell effekt. Enligt Skatteverket torde kostnaderna för genomförandet av de nu framlagda förslagen huvudsakligen bestå i kostnader för information. Dessa kan uppskattas till cirka 300 000 kronor. Kostnaderna för löpande administration och kontroll beräknas uppgå till cirka 3,5 miljoner kronor årligen. Skatteverkets kostnader får rymmas inom befintliga anslagsramar. Förslagen bedöms vidare endast få marginella budgetkonsekvenser för de allmänna förvaltningsdomstolarna och bör därför kunna hanteras inom befintliga anslagsramar. Vad gäller förslagens påverkan för företagen kan följande sägas. Förslaget om en möjlighet för den skattskyldige att bli beskattad enligt inkomstskattelagen är utformat så att utbetalaren ska göra skatteavdrag enligt skattebetalningslagen (1997:483) endast om denne får kännedom om att Skatteverket fattat ett beslut om beskattning enligt inkomstskattelagen. Utbetalaren behöver således inte själv utreda vilken beskattningsordning som gäller. Förslaget i denna del får därför anses ha obetydliga effekter för företagen. Ersättningar enligt SINK och ersättning till i Sverige bosatta artister och idrottsmän ska i dag i de flesta fall ingå i underlag för arbetsgivaravgifter. Det innebär att de flesta utbetalare av ersättningar till idrottsmän och artister redan i dag redovisar socialavgifter i en skattedeklaration. Den administrativa bördan får därför anses öka marginellt i jämförelse med dagsläget. 11 Författningskommentarer 11.1 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) 2 kap. 1 § En hänvisning införs till den nya definitionen i 36 §. 36 § I den nya paragrafen införs en definition som innebär att artistisk och idrottslig verksamhet har samma betydelse som i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. (A-SINK). Enligt 3 § A-SINK avses med artistisk verksamhet personligt framträdande inför publik eller vid ljud- eller bildupptagning med sång, musik, dans, teater, cirkus eller liknande. Med idrottslig verksamhet avses personligt framträdande inför publik direkt eller genom ljud- eller bildupptagningar. 3 kap. 18 § Paragrafens första stycke kompletteras med nya bestämmelser i punkterna 2, 6 respektive 7. De tidigare punkterna 2-4 betecknas härefter 3-5 och de tidigare punkterna 5-10 betecknas 8-13. Den nya punkten 2 reglerar skattskyldigheten i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet för begränsat skattskyldiga fysiska personer som har sådana inkomster som anges i 7 § första stycket A-SINK. Detta gäller när t.ex. en utomlands bosatt artist begär att få sina inkomster beskattade enligt inkomstskattelagen i stället för enligt A-SINK. Efter beslut från Skatteverket enligt 5 a § tredje stycket A-SINK blir denne då skattskyldig i inkomstslaget tjänst eller näringsverksamhet för alla inkomster som uppbärs i Sverige. Vid ett sådant beslut blir den utomlands bosatte begränsat skattskyldig enligt inkomstskattelagen och omfattas således av bestämmelserna för begränsat skattskyldiga i den lagen. En begäran kan göras antingen i en ansökan eller direkt i en självdeklaration till Skatteverket. Genom att välja beskattning enligt inkomstskattelagen i stället för enligt A-SINK blir, efter Skatteverkets beslut enligt 5 a § tredje stycket A-SINK, taxeringslagen (1990:324, TL) och lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter (LSK) tillämplig. Detta innebär t.ex. att den skattskyldige enligt bestämmelserna i 2 kap. 2 § LSK är skyldig att lämna en självdeklaration. Beskattningen ska ske för samtliga slag av inkomster som räknas upp i 7 § första stycket A-SINK. På grund av att beskattning ska ske i inkomstslaget tjänst eller näringsverksamhet kommer den skattskyldige att få rätt till avdrag för kostnader för intäkternas förvärvande. Även inkomstskattelagens allmänna kapitel blir tillämpliga, vilket bl.a. får till följd att den skattskyldige får rätt till sådana skattereduktioner enligt 67 kap. som inte endast är förbehållna obegränsat skattskyldiga, och som t.ex. avser allmän pensionsavgift. Den nya punkten 6 innebär att artister, idrottsmän och artistföretag som gjort avsättningar till periodiseringsfond och expansionsfond även blir begränsat skattskyldiga för återföring av avdrag för dessa fonder. Den nya punkten 7 innebär att för de fall en utomlands bosatt artist, idrottsman eller artistföretag har gjort avdrag för periodiseringsfond blir dessa även skattskyldiga för den schablonintäkt som enligt 30 kap. 6 a § då ska påföras. Ändringen i den nya punkten 9 innebär att begränsad skattskyldighet i inkomstslaget kapital uppkommer för artister, idrottsmän och artistföretag för positiva räntefördelningsbelopp. Begreppen artistisk och idrottslig verksamhet har samma betydelse som i 3 § A-SINK, vilket även framgår av den nya bestämmelsen i 2 kap. 36 §. Ändringen i paragrafens tredje stycke är en konsekvens av ändringarna i första stycket. 6 kap. 11 § Även juridiska personer som i dag är skattskyldiga enligt A-SINK ska kunna välja att bli beskattade enligt inkomstskattelagen. Första stycket har därför kompletterats med två nya punkter, 4 och 5. Den nya punkten 4 innebär att begränsat skattskyldiga juridiska personer blir skattskyldiga i näringsverksamhet för sådana inkomster som anges i 7 § första stycket A-SINK om Skatteverket har meddelat beslut enligt 5 a § tredje stycket samma lag. Den nya punkten 5 innebär att artistföretag som har gjort avsättningar till periodiseringsfond även blir begränsat skattskyldigt för återföring av sådan fond. 30 kap. 1 § Ändringen i andra stycket innebär att en skattskyldig enligt A-SINK som valt att bli beskattad enligt inkomstskattelagen endast kan göra avsättning till periodiseringsfond om den skattskyldige hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Skattskyldiga från stater utanför EES som normalt är skattskyldiga enligt A-SINK, men som väljer att bli beskattade enligt inkomstskattelagen, kan däremot inte göra en sådan avsättning. 42 kap. 1 § Ändringen i tredje stycket innebär att utomlands bosatta artister m.fl. som väljer att bli beskattade enligt inkomstskattelagen, under vissa förutsättningar, ska kunna få rätt till avdrag för ränteutgifter. I tredje styckets första och tredje strecksats görs även en redaktionell ändring. 59 kap. 16 § Ändringen i första stycket innebär att utomlands bosatta artister m.fl. som väljer att bli beskattade enligt inkomstskattelagen, under vissa förutsättningar, ska ha rätt till allmänt avdrag för sitt pensionssparande. 62 kap. 9 § Ändringen i första stycket innebär att utomlands bosatta artister m.fl. som väljer att bli beskattade enligt inkomstskattelagen, under vissa förutsättningar, ska kunna få rätt till allmänna avdrag enligt 2-7 §§. 63 kap. 2 § Ändringen i första stycket innebär att utomlands bosatta artister m.fl. som väljer att bli beskattade enligt inkomstskattelagen, under vissa förutsättningar, ska ha rätt till grundavdrag. 65 kap. 4 § Ändringen i andra stycket innebär att den kommunala inkomstskatten för utomlands bosatta artister m.fl. som väljer att bli beskattade enligt inkomstskattelagen ska vara summan av de skattesatser för kommunal skatt och landstingsskatt som genomsnittligt tillämpas i Sverige för beskattningsåret, multiplicerad med den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Stycket har även justerats språkligt så att det tydligare framgår att andra stycket endast är tillämpligt om den skattskyldige har varit begränsat skattskyldig under hela beskattningsåret. Har den skattskyldige varit obegränsat skattskyldig under någon del av året tillämpas i stället 3 §. Enligt 3 § är den kommunala inkomstskatten för den som varit obegränsat skattskyldig under någon del av beskattningsåret summan av de skattesatser för kommunal skatt och landstingsskatt som gäller i hemortskommunen för året före taxeringsåret multiplicerat med den beskattningsbara förvärvsinkomsten. 67 kap. 5 § Ändringen i första stycket innebär att utomlands bosatta artister m.fl. som väljer att bli beskattade enligt inkomstskattelagen, under vissa förutsättningar, har rätt till jobbskatteavdrag. 11 § Ändringen innebär att utomlands bosatta artister m.fl. som väljer att bli beskattade enligt inkomstskattelagen, under vissa förutsättningar, ska ha rätt till skattereduktion för hushållsarbete. 11.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. 5 a § Den föreslagna nya paragrafen innebär att undantag från skattskyldighet görs i ett fall. Det öppnas en möjlighet för en artist, idrottsman eller artistföretag som är skattskyldig enligt lagen att begära att inkomsterna för ett beskattningsår i stället ska beskattas enligt bestämmelserna i inkomstskattelagen (1999:1229, IL). Härav följer att beskattningen enligt inkomstskattelagen omfattar alla inkomster som annars skulle ha beskattats enligt A-SINK. Det är alltså inte möjligt att få t.ex. en inkomst beskattad enligt inkomstskattelagen och en annan enligt A-SINK. Första stycket har utformats i enlighet med vad Lagrådet förordat. Begäran får enligt andra stycket lämnas tidigast året före beskattningsåret. I begäran ska uppgift lämnas om den artistiska eller idrottsliga verksamhet som skattskyldigheten avser. Av begäran bör bl.a. framgå om verksamheten fortsätter efter beskattningsårets utgång. Av paragrafens tredje stycke framgår att Skatteverket efter begäran ska meddela beslut om skattskyldighet enligt inkomstskattelagen. Av första stycket framgår att beslut bara kan fattas för ett beskattningsår i taget. Genom Skatteverkets beslut blir den skattskyldige inte längre skattskyldig enligt A-SINK för inkomsten det aktuella beskattningsåret. 20 § Ändringen i första stycket är endast av redaktionell natur. Av det nya andra stycket framgår att återbetalning av A-SINK inte ska göras om den särskilda inkomstskatten kan behöva tas i anspråk för betalning av skatt enligt skattebetalningslagen (1997:483, SBL) som har beslutats men ännu inte ska ha betalats eller inte har beslutats men med fog kan antas komma att beslutas. Det nya stycket införs för att redan gjorda skatteavdrag enligt A-SINK inte ska återbetalas till den skattskyldige om denne väljer att bli beskattad enligt inkomstskattelagen. Den avdragna skatten ska i stället behandlas som preliminär A-skatt. Upphävande av 22 § Paragrafen upphävs eftersom den inte längre behövs. Anledningen till det är att det i nuvarande 23 § finns en hänvisning till överklagandereglerna i 22 kap. SBL. Dessa regler är tillräckliga. 11.3 Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) 4 kap. 11 a § Förutom att redaktionella ändringar har gjorts i paragrafen för att göra den mer överskådlig och lättläst så ges den skattskyldige i den nya tredje punkten i första stycket en förlängd omprövningstid när det gäller en begäran enligt den nya 5 a § A-SINK. Bestämmelsen är avsedd att kunna tillämpas t.ex. i en situation då en skattskyldig, till följd av ett beslut av Skatteverket eller en allmän förvaltningsdomstol, först efter utgången av ordinarie omprövningsfrist finner anledning att med stöd av 5 a § A-SINK begära att beskattning ska ske enligt inkomstskattelagen i stället för enligt A-SINK. En tänkbar situation kan vara att allmän förvaltningsdomstol har prövat frågan om skattskyldighet i Sverige föreligger för en viss inkomst och inkomsten i ett sådant fall ska beskattas enligt A-SINK. Det bör i ett sådant fall finnas en möjlighet för den skattskyldige att begära att beskattning i stället ska ske enligt inkomstskattelagen. Den skattskyldige har då ett år på sig från det att beslutet meddelades att komma in med en sådan begäran till Skatteverket. Paragrafen har utformats i enligt med vad Lagrådet har förordat. 13 § Femte punkten i paragrafens andra stycke ändras så att Skatteverket ges möjlighet att ompröva ett taxeringsbeslut till den skattskyldiges fördel även efter utgången av det femte året efter taxeringsåret. Detta får ske om det föranleds av Skatteverkets eller en allmän förvaltningsdomstols beslut i fråga om inkomstskattelagen eller A-SINK är tillämplig på den aktuella inkomsten. En sådan situation kan vara att Skatteverket eller en allmän förvaltningsdomstol beslutar att en person som har taxerats som obegränsat skattskyldig i stället ska vara begränsat skattskyldig. 11.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta 4 § I enlighet med vad Lagrådet har förordat har ett förtydligande gjorts i paragrafen. Ändringen tydliggör att en begäran om att vara skattskyldig enligt inkomstskattelagen avser hela beskattningsåret. 6 § Paragrafens fjärde punkt innebär att inkomst på vilken skatt utgår enligt A-SINK undantas från skatteplikt enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK). Ändringen i fjärde punkten innebär exempelvis att om en utomlands bosatt artist väljer att bli beskattad enligt 3 kap. 18 § första stycket 2 IL för inkomst som annars hade varit föremål för A-SINK så undantas inkomsten fortfarande från skatteplikt enligt SINK. Resultatet blir detsamma som om den som annars skulle vara skattskyldig enligt SINK väljer att bli beskattad enligt inkomstskattelagen, eftersom han eller hon då undantas från skattskyldighet enligt SINK. 19 § Bestämmelserna i 20 § föreslås av redaktionella skäl delas upp i två paragrafer, 19 och 20 §§. Av det första stycket i den nya 19 §, som motsvarar det tidigare första stycket i 20 §, framgår att den skattskyldige när särskild inkomstskatt har inbetalats i strid med SINK, har rätt till återbetalning av vad som har inbetalats för mycket. I andra stycket tydliggörs att återbetalning inte ska ske om skatten behövs för betalning av skatt enligt skattebetalningslagen som har beslutats men ännu inte ska ha betalats eller inte har beslutats men med fog kan antas komma att beslutas. Om exempelvis särskild inkomstskatt har betalats under året genom skatteavdrag och den skattskyldige den 1 augusti väljer att bli beskattad enligt inkomstskattelagen ska den särskilda inkomstskatten inte betalas tillbaka utan behandlas som preliminär A-skatt. 20 § Det tidigare första stycket föreslås flyttas till en ny paragraf, 19 §. Det innebär att de tidigare andra-fjärde styckena därefter utgör första-tredje styckena. I nya första och tredje styckena görs även redaktionella ändringar. 11.5 Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) 5 kap. 4 § Ändringen i andra stycket avser den situationen att en begränsat skattskyldig har inkomster som ska beskattas enligt 3 kap. 18 § och 6 kap. 11 § IL i deras föreslagna nya lydelser. Skatteavdrag ska då göras enligt skattebetalningslagen om inte den skattskyldige visar upp en F-skattsedel. Tredje stycket har ändrats så att det tydligt ska framgå vilken situation som avses. Paragrafen har utformats i enligt med vad Lagrådet har förordat. 16 § Paragrafens första stycke kompletteras med en ny punkt 6 enligt vilken den som ska ta emot ersättning för arbete är skyldig att på begäran av utbetalaren visa upp ett beslut enligt 5 a § tredje stycket A-SINK om skattskyldighet enligt inkomstskattelagen. 11 kap. 14 § I andra stycket 1 görs två tillägg, f och g, för att täcka de situationer då en utomlands bosatt har valt att bli beskattad enligt inkomstskattelagen. Tidigare gjorda skatteavdrag enligt SINK eller enligt A-SINK ska gottskrivas den skattskyldige vid debitering av slutlig skatt innan avstämning görs på skattekontot. Ändringen innebär att nuvarande f och g i punkten 1 därefter betecknas h och i. 21 kap. 7 a § Förutom att redaktionella ändringar har gjorts i paragrafen för att göra den mer överskådlig och lättläst så avser den nya andra punkten i första stycket att täcka situationen då Skatteverket eller en allmän förvaltningsdomstol beslutar i en fråga som kan vara avgörande för om en skattskyldig har anledning att med stöd av 5 a § A-SINK begära att beskattning ska ske enligt inkomstskattelagen i stället för enligt A-SINK och ett sådant beslut fattas efter ordinarie omprövningstid. En tänkbar situation kan vara att allmän förvaltningsdomstol har prövat frågan om skattskyldighet i Sverige föreligger för en viss inkomst och beslutat att inkomsten i ett sådant fall ska beskattas enligt A-SINK. Det bör i ett sådant fall finnas en möjlighet för den skattskyldige att begära att beskattning i stället ska ske enligt inkomstskattelagen. Den skattskyldige har då ett år på sig från det att beslutet meddelades att komma in med en sådan begäran till Skatteverket. Paragrafen har utformats i enligt med vad Lagrådet har förordat. 12 § En ändring föreslås ske i fjärde punkten som innebär att efterbeskattning även får ske när Skatteverket eller en allmän förvaltningsdomstol har beslutat i en fråga om huruvida beskattning av en viss inkomst ska ske enligt inkomstskattelagen eller A-SINK. En sådan situation kan vara att Skatteverket eller en allmän förvaltningsdomstol beslutar att en person som taxerats som obegränsat skattskyldig i stället ska vara begränsat skattskyldig. Den åsatta taxeringen ska då undanröjas och genom denna bestämmelse ges möjlighet till efterbeskattning för inkomster enligt A-SINK även om ordinarie omprövningstid har löpt ut. 11.6 Förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) 2 kap. 12 och 13 §§ Genom upphävandet av 13 § blir inte längre ersättningar som omfattas av A-SINK avgiftsfria. Ändringen i 12 § innebär dock att ersättningar i annan form än kontanter fortfarande ska vara avgiftsfria om det sammanlagda värdet från en utbetalare under en redovisningsperiod uppgår till högst 0,03 prisbasbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, avrundat till närmast hundratal kronor. Även vederlag för nödvändig resa eller transport samt förmån av kost och logi ska vara avgiftsfria. En regel med denna innebörd föreslås i en ny punkt 3 i 12 §. 11.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus 14 § Ändringen är en konsekvens av ändringen i 11 kap. 14 § SBL. Sammanfattning av promemorian Beskattning av utomlands bosatta artister m.fl. Utomlands bosatta artister, idrottsmän och artistföretag beskattas normalt enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. (A-SINK). I promemorian lämnas förslag till en möjlighet för dessa att i stället bli beskattade enligt inkomstskattelagen (1999:1229) och därigenom få rätt till vissa avdrag och avsättningar. Begäran ska ges in till Skatteverket tidigast under inkomståret. Skatteverkets beslut ska visas upp för utbetalaren. I promemorian lämnas även förslag om att det tidigare undantaget från skyldigheten att betala arbetsgivaravgifter för ersättningar enligt A-SINK ska tas bort. Lagförslagen i promemorian Beskattning av utomlands bosatta artister m.fl. Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)1 dels att 2 kap. 1 §, 3 kap. 18 §, 6 kap. 11 §, 30 kap. 1 §, 42 kap. 1 §, 59 kap. 16 §, 62 kap. 9 §, 63 kap. 2 §, 65 kap. 4 § samt 67 kap. 5 och 11 §§ ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 2 kap. 36 §, samt närmast före 2 kap. 36 § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 1 § I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i denna lag. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel. Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används finns i nedan angivna paragrafer: - - - - - - - - - - - - - - - - - - - andelshus i 16 § barn i 21 § - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - andelshus i 16 § artistisk och idrottslig verksamhet i 36 § barn i 21 § - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Artistisk och idrottslig verksamhet 36 § Med artistisk och idrottslig verksamhet avses detsamma som i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. 3 kap. 18 §2 Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig i 1. inkomstslaget tjänst för inkomster som anges i 5 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta med undantag för inkomster som anges i 6 § 1, 4 och 5 den lagen, om en begäran har gjorts enligt 4 § den lagen, 2. inkomstslaget näringsverksamhet för inkomst från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige, 3. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag på grund av att en näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige avyttras eller blir privatbostadsrätt, 4. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag för egenavgifter, 5. inkomstslaget näringsverksamhet för uttag eller utbetalning från ett skogskonto eller skogsskadekonto som avses i 21 kap., 6. inkomstslaget kapital för ett positivt räntefördelningsbelopp som avser ett fast driftställe eller en näringsfastighet i Sverige, 7. inkomstslaget kapital för löpande inkomster av en privatbostadsfastighet eller en privatbostadsrätt i Sverige, 8. inkomstslaget kapital för kapitalvinst på en fastighet i Sverige eller på en privat- eller näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige, 9. inkomstslaget kapital för återfört uppskovsbelopp samt schablonintäkt enligt 47 kap., och 10. inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital för utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar. 2. inkomstslaget tjänst eller näringsverksamhet för inkomster som anges i 7 § första stycket lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., om en begäran har gjorts enligt 5 a § den lagen, 3. inkomstslaget näringsverksamhet för inkomst från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige, 4. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag på grund av att en näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige avyttras eller blir privatbostadsrätt, 5. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag för egenavgifter, 6. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag för periodiseringsfond och expansionsfond, 7. inkomstslaget näringsverksamhet för schablonintäkt enligt 30 kap. 6 a §, 8. inkomstslaget näringsverksamhet för uttag eller utbetalning från ett skogskonto eller skogsskadekonto som avses i 21 kap., 9. inkomstslaget kapital för ett positivt räntefördelningsbelopp som avser ett fast driftställe, en näringsfastighet i Sverige eller artistisk eller idrottslig verksamhet i Sverige, 10. inkomstslaget kapital för löpande inkomster av en privatbostadsfastighet eller en privatbostadsrätt i Sverige, 11. inkomstslaget kapital för kapitalvinst på en fastighet i Sverige eller på en privat- eller näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige, 12. inkomstslaget kapital för återfört uppskovsbelopp samt schablonintäkt enligt 47 kap., och 13. inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital för utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar. Ersättning i form av sådan royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas som ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet ska anses som inkomst från ett fast driftställe i Sverige, om ersättningen kommer från en näringsverksamhet med ett fast driftställe här. Skattskyldighet för inkomster som avses i första stycket 10 gäller inte för sådana begränsat skattskyldiga personer som avses i 17 § 2-4. Skattskyldighet för inkomster som avses i första stycket 13 gäller inte för sådana begränsat skattskyldiga personer som avses i 17 § 2-4. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 kap. 11 § Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för 1. inkomst från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige, 2. inkomst på grund av att en näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige avyttras, och 3. inkomst i form av utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar. 2. inkomst på grund av att en näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige avyttras, 3. inkomst i form av utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar, 4. inkomster som anges i 7 § första stycket lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., om en begäran har gjorts enligt 5 a § den lagen, och 5. återförda avdrag för periodiseringsfond. Ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas ska anses som inkomst från ett fast driftställe i Sverige, om ersättningen kommer från en näringsverksamhet med ett fast driftställe här. En kapitalförlust ska dras av, om den som är begränsat skattskyldig skulle ha varit skattskyldig för en motsvarande kapitalvinst. 30 kap. 1 § Avdrag får göras enligt bestämmelserna i detta kapitel för belopp som sätts av till periodiseringsfond. Avdrag får dock inte göras av privatbostadsföretag, investmentföretag och investeringsfonder. Avdrag får dock inte göras av privatbostadsföretag, investmentföretag och investeringsfonder. Avdrag får heller inte göras av den som är begränsat skattskyldig enligt 3 kap. 18 första stycket 2 eller 6 kap. 11 § första stycket 4 men inte är bosatt i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. 42 kap. 1 § Ränteinkomster, utdelningar, inkomster vid uthyrning av privatbostäder och alla andra inkomster på grund av innehav av tillgångar samt kapitalvinster ska tas upp som intäkt, om inte något annat anges i detta kapitel eller i 8 kap. Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad, om inte något annat anges i detta kapitel eller i 9 eller 60 kap. Ränteutgifter och kapitalförluster ska dras av även om de inte är sådana utgifter. Begränsat skattskyldiga får dock inte, med undantag för vad som anges i tredje stycket, dra av ränteutgifter som inte är utgifter för att förvärva eller bibehålla inkomster. Begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1 eller 2 får även dra av sådana ränteutgifter som inte är utgifter för att förvärva eller bibehålla inkomster, till den del ränteutgifterna inte har kunnat dras av i hemlandet, om - den skattskyldige är bosatt i en utländsk stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, Begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3 får även dra av sådana ränteutgifter som inte är utgifter för att förvärva eller bibehålla inkomster, till den del ränteutgifterna inte har kunnat dras av i hemlandet, om - den skattskyldige är bosatt i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), - den skattskyldiges överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, och - ränteutgifterna har betalats under den tid som den skattskyldige varit bosatt i en utländsk stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. - ränteutgifterna har betalats under den tid som den skattskyldige varit bosatt i en stat inom EES. 59 kap. 16 § Pensionssparavdrag får göras av den som är obegränsat skattskyldig. Sådant avdrag får också göras av den som är begränsat skattskyldig enligt 3 kap. 18 § första stycket 1 eller 2, om dennes överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Pensionssparavdrag får göras av den som är obegränsat skattskyldig. Sådant avdrag får också göras av den som är begränsat skattskyldig enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om dennes överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Den som är obegränsat skattskyldig bara under en del av beskattningsåret ska göra de avdrag som avser den tiden. Om dennes överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, ska dock pensionssparavdrag göras för hela året. Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte i inkomstslaget kapital. 62 kap. 9 § Rätt till avdrag som avses i 5-7 §§ har de som är obegränsat skattskyldiga. Sådan rätt har också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1 eller 2, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Rätt till avdrag som avses i 2-7 §§ har de som är obegränsat skattskyldiga. Sådan rätt har också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. De som är obegränsat skattskyldiga bara under en del av beskattningsåret, har rätt till de avdrag som avser den tiden. Om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, ska dock allmänna avdrag göras för hela året. Att vad som sägs i första och andra styckena även gäller för avdrag enligt 8 § framgår av 59 kap. 16 §. Lydelse enligt prop. 2008/09:38 Föreslagen lydelse 63 kap. 2 § Fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret och haft förvärvsinkomst har rätt till grundavdrag beräknat enligt 3-5 §§. De som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1 eller 2 har rätt till grundavdrag beräknat enligt 3, 3 a och 5 §§, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret och haft förvärvsinkomst har rätt till grundavdrag beräknat enligt 3-5 §§. De som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3 har rätt till grundavdrag beräknat enligt 3, 3 a och 5 §§, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Dödsbon har inte rätt till avdrag för senare år än det år då dödsfallet inträffade. Avdraget ska avrundas uppåt till helt hundratal kronor. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 65 kap. 4 § För fysiska personer som är begränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret är den kommunala inkomstskatten 25 procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten. För begränsat skattskyldiga fysiska personer enligt 3 kap. 18 § första stycket 1 är den kommunala inkomstskatten summan av de skattesatser för kommunal skatt och landstingsskatt som genomsnittligt tillämpas för beskattningsåret, multiplicerad med den beskattningsbara förvärvsinkomsten. För fysiska personer som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2, 6 eller 7 under hela beskattningsåret är den kommunala inkomstskatten summan av de skattesatser för kommunal skatt och landstingsskatt som genomsnittligt tillämpas för beskattningsåret, multiplicerad med den beskattningsbara förvärvsinkomsten. För begränsat skattskyldiga fysiska personer med anknytning till utländsk stats beskickning som avses i 3 kap. 17 § 2-4 tillämpas 3 §. Lydelse enligt lagrådsremiss Ett enklare system för skattereduktion för hushållsarbete Föreslagen lydelse 67 kap. 5 § De som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret, har rätt till skattereduktion enligt 7 eller 8 § för arbetsinkomster (jobbskatteavdrag). Sådan rätt har också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1 eller 2, om deras överskott av förvärvs-inkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. De som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret, har rätt till skattereduktion enligt 7 eller 8 § för arbetsinkomster (jobbskatteavdrag). Sådan rätt har också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvs-inkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som ute-slutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. 11 § Rätt till skattereduktion enligt 12-18 §§ har efter begäran de som 1. vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år, 2. är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret, och 3. har haft utgifter för utfört hushållsarbete, fått förmån av hushållsarbete som ska tas upp i inkomstslaget tjänst eller har redovisat ersättning för utfört hushållsarbete i en förenklad skattedeklaration. Sådan rätt till skattereduktion har efter begäran också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1 eller 2, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Sådan rätt till skattereduktion har efter begäran också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Även dödsbon har efter begäran rätt till skattereduktion för hushållsarbete som har utförts före dödsfallet. En begäran om skattereduktion för hushållsarbete ska göras i självdeklarationen vid taxeringen för det beskattningsår då 1. utgifter för utfört hushållsarbete har betalats, 2. förmån av hushållsarbete har tillhandahållits, eller 3. ersättning för hushållsarbete har redovisats i en förenklad skatte-deklaration enligt 10 kap. 13 a § skattebetalningslagen (1997:483). Utgifterna för hushållsarbetet utgörs av det debiterade beloppet för arbetet inklusive mervärdesskatt. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009 och tillämpas första gången vid 2010 års taxering. Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.1 dels att 22 § ska upphöra att gälla, dels att 20 § ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 5 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 a § Från skattskyldighet enligt 4 § undantas artist, idrottsman eller artistföretag som hos Skatteverket begär att vara skattskyldig enligt inkomstskattelagen (1999:1229) för inkomsterna. En begäran får tidigast göras under beskattningsåret. I begäran ska lämnas uppgift om den artistiska eller idrottsliga verksamhet som skattskyldigheten avser. Skatteverket ska efter begäran meddela beslut om skattskyldighet enligt inkomstskattelagen. Beslut kan bara fattas för ett beskattningsår i taget. 20 §2 Har särskild inkomstskatt inbetalats i strid med bestämmelserna i denna lag har den skattskyldige rätt till återbetalning av vad som inbetalats för mycket. Ansökan om återbetalning skall göras skriftligen hos beskattningsmyndigheten senast vid utgången av sjätte kalenderåret efter det år då inkomsten uppbars. Vid ansökningshandlingen skall fogas intyg eller annan utredning om att särskild inkomstskatt inbetalats för sökanden. På vad som återbetalas enligt första stycket beräknas ränta enligt vad som föreskrivs i 19 kap. 12 och 14 §§ skattebetalningslagen (1997:483). I övrigt gäller i tillämpliga delar vad som sägs i 18 kap. 8 och 9 §§ samma lag. Har särskild inkomstskatt inbetalats i strid med bestämmelserna i denna lag har den skattskyldige rätt till återbetalning av vad som inbetalats för mycket. Återbetalning ska dock inte göras av belopp som kan komma att behövas för betalning av skatt enligt skattebetalningslagen (1997:483) och som 1. har beslutats men ännu inte ska ha betalats, eller 2. inte har beslutats men med fog kan antas komma att beslutas. Ansökan om återbetalning ska göras skriftligen hos beskattningsmyndigheten senast vid utgången av sjätte kalenderåret efter det år då inkomsten uppbars. Vid ansökningshandlingen ska fogas intyg eller annan utredning om att särskild inkomstskatt inbetalats för sökanden. På vad som återbetalas enligt första stycket beräknas ränta enligt vad som föreskrivs i 19 kap. 12 och 14 §§ skattebetalningslagen. I övrigt gäller i tillämpliga delar vad som sägs i 18 kap. 8 och 9 §§ samma lag. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009 och tillämpas på inkomster som uppbärs efter utgången av år 2008. Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1990:324), dels att 4 kap. 11 a och 13 §§ ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 4 kap. 11 c §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 kap. 11 a §1 En begäran om omprövning som avser särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst får göras efter utgången av den tid som anges i 9 §, om denna begäran föranleds av Skatteverkets taxeringsbeslut eller av en allmän förvaltningsdomstols beslut i mål om taxering. En sådan begäran skall ha kommit in till Skatteverket inom ett år från det att beslutet meddelades. Vad som sägs i första stycket gäller även en begäran enligt 4 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. En begäran om omprövning som avser särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst får göras efter utgången av den tid som anges i 9 §, om denna begäran föranleds av Skatteverkets taxeringsbeslut eller av en allmän förvaltningsdomstols beslut i mål om taxering. En sådan begäran ska ha kommit in till Skatteverket inom ett år från det att beslutet meddelades. 11 c § En begäran om omprövning som avser tillämpning av 4 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta får prövas även om tiden för omprövning gått ut, om begäran föranleds av Skatteverkets eller en allmän förvaltningsdomstols beslut om huruvida inkomstskattelagen (1999:1229) eller lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta är tillämplig för den aktuella inkomsten. En sådan begäran ska ha kommit in till Skatteverket inom ett år från det att beslutet meddelades. Vad som sägs i första stycket gäller även vid en begäran om omprövning som avser tillämpning av 5 a § lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., om begäran föranleds av Skatteverkets eller en allmän förvaltningsdomstols beslut om huruvida inkomstskattelagen eller lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. är tillämplig för den aktuella inkomsten. 13 §2 Omprövar Skatteverket självmant ett taxeringsbeslut, får omprövningsbeslut som är till den skattskyldiges fördel meddelas före utgången av det femte året efter taxeringsåret. Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas även efter utgången av det femte året efter taxeringsåret, om det föranleds av 1. Skatteverkets taxeringsbeslut eller allmän förvaltningsdomstols beslut i mål om taxering avseende annat taxeringsår eller annan skattskyldig, 2. allmän förvaltningsdomstols beslut om tillägg till eller ändring i fastighetstaxering, 3. Skatteverkets beslut om fastighetstaxering enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152), 4. beslut om utländsk skatt eller om obligatoriska avgifter som avses i 62 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229), 5. Skatteverkets eller en allmän förvaltningsdomstols beslut om huruvida inkomstskattelagen eller lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta är tillämplig för den aktuella inkomsten. 5. Skatteverkets eller en allmän förvaltningsdomstols beslut om huruvida inkomstskattelagen, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. är tillämplig för den aktuella inkomsten, Även om tiden för omprövning enligt första stycket har gått ut får Skatteverket till den skattskyldiges fördel självmant ompröva ett beslut om skattetillägg så länge beslutet i den taxeringsfråga som föranlett skattetillägget inte har vunnit laga kraft. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009 och tillämpas första gången vid 2010 års taxering. Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta dels att 6 och 20 §§ ska ha följande lydelse, dels att det i lagen närmast efter rubriken Återbetalning av skatt ska införas en ny paragraf, 19 §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 §1 Från skatteplikt enligt denna lag undantas utomlands bosatt person för: 1. avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag än hos svenska staten, svensk kommun eller svenskt landsting, om a) mottagaren av inkomsten vistas här i riket, under tidrymd eller tidrymder, som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod, och b) ersättningen betalas av arbetsgivare, som inte har hemvist här i riket eller på dennes vägnar, samt c) ersättningen inte belastar fast driftställe, som arbetsgivaren har här i riket; 2. ersättning som vid tillfällig anställning i Sverige betalats av arbetsgivare för kostnad a) för resa till respektive från Sverige vid anställningens början respektive slut och b) för logi för den tid under vilken arbetet utförts i Sverige; 3. ersättning som sådan person i sin egenskap av ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktiebolag eller annan svensk juridisk person uppburit i samband med förrättning och som betalats av bolaget eller den juridiska personen för kostnad a) för resa till respektive från förrättningen och b) för logi i samband med förrättningen; 4. sådan inkomst för vilken skatt enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. skall betalas; 4. sådan inkomst för vilken skatt enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. ska betalas och sådan inkomst som ska beskattas enligt 3 kap. 18 § första stycket 2 inkomstskattelagen (1999:1229); 5. avlöning eller därmed jämförlig förmån eller pension, som utgått på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten, om mottagaren är medborgare i anställningslandet och anställts av svensk utlandsmyndighet eller utomlands för fältprojekt för bilateral biståndsverksamhet (lokalanställd); 6. inkomst som är undantagen från beskattning på grund av bestämmelse i dubbelbeskattningsavtal. 19 §2 Om särskild inkomstskatt har inbetalats i strid med bestämmelserna i denna lag, har den skattskyldige rätt till återbetalning av vad som inbetalats för mycket. Återbetalning ska dock inte göras av belopp som kan komma att behövas för betalning av skatt enligt skattebetalningslagen (1997:483) och som 1. har beslutats men ännu inte ska ha betalats, eller 2. inte har beslutats men med fog kan antas komma att beslutas. 20 §3 Har särskild inkomstskatt inbetalats i strid med bestämmelserna i denna lag har den skattskyldige rätt till återbetalning av vad som inbetalats för mycket. Ansökan om återbetalning skall göras skriftligen hos beskattningsmyndigheten senast vid utgången av sjätte kalenderåret efter det år då inkomsten uppbars. Vid ansökningshandlingen skall fogas intyg eller annan utredning om att särskild inkomstskatt inbetalats för sökanden. Ansökan om återbetalning ska göras skriftligen hos beskattningsmyndigheten senast vid utgången av sjätte kalenderåret efter det år då inkomsten uppbars. Vid ansökningshandlingen ska fogas intyg eller annan utredning om att särskild inkomstskatt inbetalats för sökanden. Vid återbetalning gäller i tillämpliga delar vad som sägs i 18 kap. 8 och 9 §§ skattebetalningslagen (1997:483). Om det följer av avtal för undvikande av dubbelbeskattning att Sverige som källstat skall medge avräkning för den skatt som betalats i den andra avtalsslutande staten av skattskyldig med hemvist där för inkomst som är skattepliktig enligt denna lag har den skattskyldige rätt till återbetalning av ett belopp motsvarande den skatt som erlagts i denna andra stat på inkomsten. Detta belopp får dock inte överstiga den särskilda inkomstskatten på inkomsten i fråga. Vid ansökan om sådan återbetalning av skatt skall fogas intyg eller annan utredning om den särskilda inkomstskatt respektive den utländska skatt som erlagts på inkomsten. Om det följer av avtal för undvikande av dubbelbeskattning att Sverige som källstat ska medge avräkning för den skatt som betalats i den andra avtalsslutande staten av skattskyldig med hemvist där för inkomst som är skattepliktig enligt denna lag har den skattskyldige rätt till återbetalning av ett belopp motsvarande den skatt som erlagts i denna andra stat på inkomsten. Detta belopp får dock inte överstiga den särskilda inkomstskatten på inkomsten i fråga. Vid ansökan om sådan återbetalning av skatt ska fogas intyg eller annan utredning om den särskilda inkomstskatt respektive den utländska skatt som erlagts på inkomsten. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009 och tillämpas på inkomster som uppbärs efter utgången av år 2008. Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) Härigenom föreskrivs att 5 kap. 4 och 16 §§, 11 kap. 14 § samt 21 kap. 7 a och 12 §§ skattebetalningslagen (1997:483) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 kap. 4 §1 Skatteavdrag skall inte göras från ersättning som betalas ut till Skatteavdrag ska inte göras från ersättning som betalas ut till 1. staten, landsting, kommuner eller kommunalförbund, 2. fysiska personer som är begränsat skattskyldiga i Sverige, 3. utländska juridiska personer, eller 4. mottagare som visar upp ett sådant beslut om befrielse från skatteavdrag som avses i 10 eller 11 §. Första stycket 2 och 3 gäller inte, om ersättningen betalas ut för näringsverksamhet som mottagaren bedriver från ett fast driftställe här i landet. Första stycket 2 gäller inte heller, om ersättningen - skall beskattas enligt inkomstskattelagen (1999:1229), eller - är skattepliktig enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och skatteavdrag inte skall göras enligt den lagen. Första stycket 2 gäller inte heller, om ersättningen - ska beskattas enligt 3 kap. 18 § första stycket 1 inkomstskattelagen (1999:1229), - ska beskattas enligt 3 kap. 18 § första stycket 2 inkomstskattelagen och beslut enligt 5 a § tredje stycket lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. har visats upp för utbetalaren eller denne fått kännedom om att sådant beslut finns, eller - är skattepliktig enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och skatteavdrag inte ska göras enligt den lagen. Första stycket 3 gäller inte heller, om ersättningen ska beskattas enligt 6 kap. 11 § första stycket 4 inkomstskattelagen och beslut enligt 5 a § tredje stycket lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. har visats upp för utbetalaren eller denne fått kännedom om att sådant beslut finns. 16 §2 Den som skall ta emot ersättning för arbete är skyldig att på begäran av utbetalaren Den som ska ta emot ersättning för arbete är skyldig att på begäran av utbetalaren 1. visa upp sin A-skattsedel, 2. visa upp sin F-skattsedel eller sitt F-skattebevis, 3. lämna en sådan uppgift om innehav av F-skattsedel som enligt 5 § första stycket får godtas, 4. visa upp ett beslut enligt 10 eller 11 § eller ett annat beslut eller intyg från Skatteverket om att utbetalaren inte är skyldig att göra skatteavdrag från ersättningen, eller 5. visa upp ett beslut om särskild inkomstskatt enligt 8 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. Den som har fått ett beslut om ändrad beräkning av skatteavdrag skall genast visa upp beslutet för den som skall göra avdraget. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att bestämmelserna i första stycket inte skall gälla ett visst slag av ersättningar. 4. visa upp ett beslut enligt 10 eller 11 § eller ett annat beslut eller intyg från Skatteverket om att utbetalaren inte är skyldig att göra skatteavdrag från ersättningen, 5. visa upp ett beslut om särskild inkomstskatt enligt 8 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, eller 6. visa upp ett beslut enligt 5 a § tredje stycket lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. om skattskyldighet enligt inkomstskattelagen (1999:1229). Den som har fått ett beslut om ändrad beräkning av skatteavdrag ska genast visa upp beslutet för den som ska göra avdraget. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att bestämmelserna i första stycket inte ska gälla ett visst slag av ersättningar. Lydelse enligt lagrådsremiss Ett enklare system för skattereduktion för hushållsarbete Föreslagen lydelse 11 kap. 14 §3 Sedan den slutliga skatten har bestämts ska Skatteverket göra en avstämning av skattekontot. Innan avstämning görs ska Skatteverket 1. från den slutliga skatten göra avdrag för a) debiterad F-skatt och särskild A-skatt, b) avdragen A-skatt, c) A-skatt som ska betalas på grund av beslut enligt 12 kap. 1 § andra stycket, d) skatt som överförts från stat med vilken Sverige har ingått överenskommelse om uppbörd och överföring av skatt, e) skatt som betalats enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. för den tid under beskattningsåret då den skattskyldige varit obegränsat skattskyldig i Sverige, f) skatt som avser sådana återbetalningar som ska göras enligt rådets direktiv 2003/48/EG av den 3 juni 2003 om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar4, senast ändrat genom rådets beslut 2004/587/EG5, g) beslutad jämställdhetsbonus enligt 14 § första stycket lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus, f) skatt som betalats enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, om den skattskyldige enligt 4 § den lagen begärt att bli beskattad enligt inkomstskattelagen (1999:1229), g) skatt som betalats enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., om den skattskyldige enligt 5 a § den lagen begärt att bli beskattad enligt inkomstskattelagen, h) skatt som avser sådana återbetalningar som ska göras enligt rådets direktiv 2003/48/EG av den 3 juni 2003 om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar, senast ändrat genom rådets beslut 2004/587/EG, i) beslutad jämställdhetsbonus enligt 14 § första stycket lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus, 2. till den slutliga skatten lägga a) skatt som betalats tillbaka enligt 18 kap. 3 § första stycket, b) skatt som överförts till en annan stat enligt 18 kap. 5 § första stycket, c) skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324), och d) preliminär skattereduktion enligt 18 § lagen (2009:000) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete. 21 kap. 7 a §6 En begäran om omprövning som avser tillämpning av 4 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta får prövas även om tiden för omprövning gått ut, om begäran föranleds av Skatteverkets eller en allmän förvaltningsdomstols beslut om huruvida inkomstskattelagen (1999:1229) eller lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta är tillämplig för den aktuella inkomsten. En sådan begäran skall ha kommit in till Skatteverket inom ett år från det att beslutet meddelades. En begäran om omprövning som avser tillämpning av 4 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta får prövas även om tiden för omprövning gått ut, om begäran föranleds av Skatteverkets eller en allmän förvaltningsdomstols beslut om huruvida inkomstskattelagen (1999:1229) eller lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta är tillämplig för den aktuella inkomsten. En sådan begäran ska ha kommit in till Skatteverket inom ett år från det att beslutet meddelades. Vad som sägs i första stycket gäller även vid en begäran om omprövning som avser tillämpning av 5 a § lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., om begäran föranleds av Skatteverkets eller en allmän förvaltningsdomstols beslut om huruvida inkomstskattelagen eller lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. är tillämplig för den aktuella inkomsten. 12 §7 Efterbeskattning får också ske 1. när en felräkning, felskrivning eller något annat uppenbart förbiseende skall rättas, 1. när en felräkning, felskrivning eller något annat uppenbart förbiseende ska rättas, 2. när en ändring föranleds av Skatteverkets beskattningsbeslut eller när en allmän förvaltningsdomstols beslut i ett mål om betalning eller återbetalning av skatt enligt denna lag för en annan redovisningsperiod än den som ändringen gäller eller för någon annan skattskyldig, 3. när en ändring föranleds av Skatteverkets beslut enligt lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting eller av en allmän förvaltningsdomstols beslut enligt samma lag, eller 4. när en ändring föranleds av Skatteverkets eller en allmän förvaltningsdomstols beslut om huruvida inkomstskattelagen (1999:1229) eller lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta är tillämplig för den aktuella inkomsten. 4. när en ändring föranleds av Skatteverkets eller en allmän förvaltningsdomstols beslut om huruvida inkomstskattelagen (1999:1229) i stället för lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. är tillämplig för den aktuella inkomsten. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009 och tillämpas på inkomster som uppbärs efter utgången av år 2008. Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) Härigenom föreskrivs i fråga om socialavgiftslagen (2000:980) dels att 2 kap. 13 § ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast 2 kap. 13 § ska utgå, dels att 2 kap. 12 § ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 12 § En ersättning är avgiftsfri om den 1. är skattefri enligt inkomstskattelagen (1999:1229), eller 2. undantas från skatteplikt enligt 6 § 2 eller 3 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. En ersättning är avgiftsfri om den 1. är skattefri enligt inkomstskattelagen (1999:1229), 2. undantas från skatteplikt enligt 6 § 2 eller 3 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, eller 3. undantas från skatteplikt enligt 8 § 5 eller 6 lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009 och tillämpas på ersättningar som betalas ut efter den 30 juni 2009. Förslag till lag om ändring i lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 14 § Jämställdhetsbonus, som Försäkringskassan har beslutat vid den årliga beräkningen, ska tillgodoföras den berättigade föräldern genom att för det år som bonusen avser krediteras som preliminär skatt på sådant skattekonto som avses i 3 kap. 5 § första stycket skattebetalningslagen (1997:483) och avräknas mot den slutliga skatten enligt 11 kap. 14 § andra stycket 1 g samma lag. Jämställdhetsbonus, som Försäkringskassan har beslutat vid den årliga beräkningen, ska tillgodoföras den berättigade föräldern genom att för det år som bonusen avser krediteras som preliminär skatt på sådant skattekonto som avses i 3 kap. 5 § första stycket skattebetalningslagen (1997:483) och avräknas mot den slutliga skatten enligt 11 kap. 14 § andra stycket 1 i samma lag. Försäkringskassan ska senast den 1 maj året efter det år jämställdhetsbonusen avser lämna Skatteverket uppgifter om bonusens årsbelopp och de personuppgifter som behövs för tillgodoförandet. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009. Förteckning över remissinstanser till promemorian Beskattning av utomlands bosatta artister m.fl. Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av Kammarrätten i Sundsvall, Länsrätten i Dalarnas län, Domstolsverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Skatteverket, Statens kulturråd, Sveriges advokatsamfund, Föreningen Svenskt Näringsliv, FAR SRS, Sveriges Riksidrottsförbund, Sveriges Kommuner och Landsting, Teaterförbundet, Landsorganisationen i Sverige, Svensk Scenkonst, Musikerförbundet, Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd, Svenska Fotbollförbundet, Svenska Ishockeyförbundet och Musikarrangörer i Samverkan. Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Företagarna, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Tjänstemännens Centralorganisation, Verket för näringslivsutveckling, Näringslivets skattedelegation, FöretagarFörbundet, Näringslivets Regelnämnd och Dansens Hus. Yttrande har dessutom inkommit från FEAR (For Exclusive Artist Representation Ek. för), Sponsrings & Eventföreningen, Live Nation och Svenska Basketbollförbundet. Lagrådsremissens lagförslag Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)1 dels att 2 kap. 1 §, 3 kap. 18 §, 6 kap. 11 §, 30 kap. 1 §, 42 kap. 1 §, 59 kap. 16 §, 62 kap. 9 §, 63 kap. 2 §, 65 kap. 4 § samt 67 kap. 5 och 11 §§ ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 2 kap. 36 §, samt närmast före 2 kap. 36 § en ny rubrik av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 1 § I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i denna lag. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel. Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används finns i nedan angivna paragrafer: - - - - - - - - - - - - - - - - - - - andelshus i 16 § barn i 21 § - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - andelshus i 16 § artistisk och idrottslig verksamhet i 36 § barn i 21 § - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Artistisk och idrottslig verksamhet 36 § Med artistisk och idrottslig verksamhet avses detsamma som i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. 3 kap. 18 §2 Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig i 1. inkomstslaget tjänst för inkomster som anges i 5 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta med undantag för inkomster som anges i 6 § 1, 4 och 5 den lagen, om en begäran har gjorts enligt 4 § den lagen, 2. inkomstslaget näringsverksamhet för inkomst från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige, 3. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag på grund av att en näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige avyttras eller blir privatbostadsrätt, 4. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag för egenavgifter, 5. inkomstslaget näringsverksamhet för uttag eller utbetalning från ett skogskonto eller skogsskadekonto som avses i 21 kap., 6. inkomstslaget kapital för ett positivt räntefördelningsbelopp som avser ett fast driftställe eller en näringsfastighet i Sverige, 7. inkomstslaget kapital för löpande inkomster av en privatbostadsfastighet eller en privatbostadsrätt i Sverige, 8. inkomstslaget kapital för kapitalvinst på en fastighet i Sverige eller på en privat- eller näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige, 9. inkomstslaget kapital för återfört uppskovsbelopp samt schablonintäkt enligt 47 kap., och 10. inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital för utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar. 2. inkomstslaget tjänst eller näringsverksamhet för inkomster som anges i 7 § första stycket lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., om Skatteverket har meddelat beslut enligt 5 a § tredje stycket den lagen, 3. inkomstslaget näringsverksamhet för inkomst från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige, 4. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag på grund av att en näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige avyttras eller blir privatbostadsrätt, 5. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag för egenavgifter, 6. inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag för periodiseringsfond och expansionsfond, 7. inkomstslaget näringsverksamhet för schablonintäkt enligt 30 kap. 6 a §, 8. inkomstslaget näringsverksamhet för uttag eller utbetalning från ett skogskonto eller skogsskadekonto som avses i 21 kap., 9. inkomstslaget kapital för ett positivt räntefördelningsbelopp som avser ett fast driftställe, en näringsfastighet i Sverige eller artistisk eller idrottslig verksamhet i Sverige, 10. inkomstslaget kapital för löpande inkomster av en privatbostadsfastighet eller en privatbostadsrätt i Sverige, 11. inkomstslaget kapital för kapitalvinst på en fastighet i Sverige eller på en privat- eller näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige, 12. inkomstslaget kapital för återfört uppskovsbelopp samt schablonintäkt enligt 47 kap., och 13. inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital för utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar. Ersättning i form av sådan royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas som ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet ska anses som inkomst från ett fast driftställe i Sverige, om ersättningen kommer från en näringsverksamhet med ett fast driftställe här. Skattskyldighet för inkomster som avses i första stycket 10 gäller inte för sådana begränsat skattskyldiga personer som avses i 17 § 2-4. Skattskyldighet för inkomster som avses i första stycket 13 gäller inte för sådana begränsat skattskyldiga personer som avses i 17 § 2-4. 6 kap. 11 § Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för 1. inkomst från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige, 2. inkomst på grund av att en näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige avyttras, och 3. inkomst i form av utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar. 2. inkomst på grund av att en näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige avyttras, 3. inkomst i form av utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar, 4. inkomster som anges i 7 § första stycket lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., om Skatteverket har meddelat beslut enligt 5 a § tredje stycket den lagen, och 5. återförda avdrag för periodiseringsfond. Ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas ska anses som inkomst från ett fast driftställe i Sverige, om ersättningen kommer från en näringsverksamhet med ett fast driftställe här. En kapitalförlust ska dras av, om den som är begränsat skattskyldig skulle ha varit skattskyldig för en motsvarande kapitalvinst. 30 kap. 1 § Avdrag får göras enligt bestämmelserna i detta kapitel för belopp som sätts av till periodiseringsfond. Avdrag får dock inte göras av privatbostadsföretag, investmentföretag och investeringsfonder. Avdrag får dock inte göras av privatbostadsföretag, investmentföretag och investeringsfonder. Avdrag får inte heller göras av den som är begränsat skattskyldig enligt 3 kap. 18 § första stycket 2 eller 6 kap. 11 § första stycket 4 och som är bosatt i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. 42 kap. 1 § Ränteinkomster, utdelningar, inkomster vid uthyrning av privatbostäder och alla andra inkomster på grund av innehav av tillgångar samt kapitalvinster ska tas upp som intäkt, om inte något annat anges i detta kapitel eller i 8 kap. Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad, om inte något annat anges i detta kapitel eller i 9 eller 60 kap. Ränteutgifter och kapitalförluster ska dras av även om de inte är sådana utgifter. Begränsat skattskyldiga får dock inte, med undantag för vad som anges i tredje stycket, dra av ränteutgifter som inte är utgifter för att förvärva eller bibehålla inkomster. Begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1 eller 2 får även dra av sådana ränteutgifter som inte är utgifter för att förvärva eller bibehålla inkomster, till den del ränteutgifterna inte har kunnat dras av i hemlandet, om - den skattskyldige är bosatt i en utländsk stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, Begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3 får även dra av sådana ränteutgifter som inte är utgifter för att förvärva eller bibehålla inkomster, till den del ränteutgifterna inte har kunnat dras av i hemlandet, om - den skattskyldige är bosatt i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), - den skattskyldiges överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, och - ränteutgifterna har betalats under den tid som den skattskyldige varit bosatt i en utländsk stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. - ränteutgifterna har betalats under den tid som den skattskyldige varit bosatt i en stat inom EES. 59 kap. 16 § Pensionssparavdrag får göras av den som är obegränsat skattskyldig. Sådant avdrag får också göras av den som är begränsat skattskyldig enligt 3 kap. 18 § första stycket 1 eller 2, om dennes överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Pensionssparavdrag får göras av den som är obegränsat skattskyldig. Sådant avdrag får också göras av den som är begränsat skattskyldig enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om dennes överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Den som är obegränsat skattskyldig bara under en del av beskattningsåret ska göra de avdrag som avser den tiden. Om dennes överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, ska dock pensionssparavdrag göras för hela året. Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte i inkomstslaget kapital. 62 kap. 9 § Rätt till avdrag som avses i 5-7 §§ har de som är obegränsat skattskyldiga. Sådan rätt har också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1 eller 2, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Rätt till avdrag som avses i 2-7 §§ har de som är obegränsat skattskyldiga. Sådan rätt har också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. De som är obegränsat skattskyldiga bara under en del av beskattningsåret, har rätt till de avdrag som avser den tiden. Om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, ska dock allmänna avdrag göras för hela året. Att vad som sägs i första och andra styckena även gäller för avdrag enligt 8 § framgår av 59 kap. 16 §. 63 kap. 2 §3 Fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret och haft förvärvsinkomst har rätt till grundavdrag beräknat enligt 3-5 §§. De som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1 eller 2 har rätt till grundavdrag beräknat enligt 3, 3 a och 5 §§, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret och haft förvärvsinkomst har rätt till grundavdrag beräknat enligt 3-5 §§. De som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3 har rätt till grundavdrag beräknat enligt 3, 3 a och 5 §§, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Dödsbon har inte rätt till avdrag för senare år än det år då dödsfallet inträffade. Avdraget ska avrundas uppåt till helt hundratal kronor. 65 kap. 4 § För fysiska personer som är begränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret är den kommunala inkomstskatten 25 procent av den beskattningsbara förvärvsinkomsten. För begränsat skattskyldiga fysiska personer enligt 3 kap. 18 § första stycket 1 är den kommunala inkomstskatten summan av de skattesatser för kommunal skatt och landstingsskatt som genomsnittligt tillämpas för beskattningsåret, multiplicerad med den beskattningsbara förvärvsinkomsten. För fysiska personer som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2, 6 eller 7 under hela beskattningsåret är den kommunala inkomstskatten summan av de skattesatser för kommunal skatt och landstingsskatt som genomsnittligt tillämpas för beskattningsåret, multiplicerad med den beskattningsbara förvärvsinkomsten. För begränsat skattskyldiga fysiska personer med anknytning till utländsk stats beskickning som avses i 3 kap. 17 § 2-4 tillämpas 3 §. Lydelse enligt prop. 2008/99:77 Föreslagen lydelse 67 kap. 5 § De som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret, har rätt till skattereduktion enligt 7 eller 8 § för arbetsinkomster (jobbskatteavdrag). Sådan rätt har också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1 eller 2, om deras överskott av förvärvs-inkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. De som är obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret, har rätt till skattereduktion enligt 7 eller 8 § för arbetsinkomster (jobbskatteavdrag). Sådan rätt har också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvs-inkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. 11 § Rätt till skattereduktion enligt 12-19 §§ har efter begäran de som 1. vid beskattningsårets utgång har fyllt 18 år, 2. är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret, och 3. har haft utgifter för utfört hushållsarbete, fått förmån av hushållsarbete som ska tas upp i inkomstslaget tjänst eller har redovisat ersättning för utfört hushållsarbete i en förenklad skattedeklaration. Sådan rätt till skattereduktion har efter begäran också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1 eller 2, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Sådan rätt till skattereduktion har efter begäran också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige. Även dödsbon har efter begäran rätt till skattereduktion för hushållsarbete som har utförts före dödsfallet. Utgifterna för hushållsarbetet utgörs av det debiterade beloppet för arbetet inklusive mervärdesskatt. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas första gången vid 2011 års taxering. Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.1 dels att 22 § ska upphöra att gälla, dels att 20 § ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 5 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 a § Från skattskyldighet enligt 4 § får undantas artist, idrottsman eller artistföretag som hos Skatteverket begär att vara skattskyldig enligt inkomstskattelagen (1999:1229) för inkomsterna. En begäran får tidigast göras året före beskattningsåret. I begäran ska uppgift lämnas om den artistiska eller idrottsliga verksamhet som skattskyldigheten avser. Skatteverket ska efter begäran meddela beslut om skattskyldighet enligt inkomstskattelagen. Beslut får fattas endast för ett beskattningsår i taget. 20 §2 Har särskild inkomstskatt inbetalats i strid med bestämmelserna i denna lag har den skattskyldige rätt till återbetalning av vad som inbetalats för mycket. Ansökan om återbetalning skall göras skriftligen hos beskattningsmyndigheten senast vid utgången av sjätte kalenderåret efter det år då inkomsten uppbars. Vid ansökningshandlingen skall fogas intyg eller annan utredning om att särskild inkomstskatt inbetalats för sökanden. På vad som återbetalas enligt första stycket beräknas ränta enligt vad som föreskrivs i 19 kap. 12 och 14 §§ skattebetalningslagen (1997:483). I övrigt gäller i tillämpliga delar vad som sägs i 18 kap. 8 och 9 §§ samma lag. Om särskild inkomstskatt har betalats in i strid med bestämmelserna i denna lag, har den skattskyldige rätt till återbetalning av vad som betalats in för mycket. Detta gäller dock inte inbetald särskild inkomstskatt som kan komma att behövas för betalning av skatt enligt skattebetalningslagen (1997:483) och som 1. har beslutats men ännu inte ska ha betalats, eller 2. inte har beslutats men med fog kan antas komma att beslutas. Ansökan om återbetalning ska göras skriftligen hos beskattningsmyndigheten senast vid utgången av sjätte kalenderåret efter det år då inkomsten uppbars. Tillsammans med ansökan ska det lämnas ett intyg eller någon annan utredning om att särskild inkomstskatt betalats in för sökanden. På vad som återbetalas enligt första stycket beräknas ränta enligt vad som föreskrivs i 19 kap. 12 och 14 §§ skattebetalningslagen. I övrigt gäller i tillämpliga delar vad som sägs i 18 kap. 8 och 9 §§ samma lag. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas på inkomster som uppbärs efter utgången av år 2009. Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1990:324), dels att 4 kap. 11 a och 13 §§ ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 4 kap. 11 c §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 kap. 11 a §1 En begäran om omprövning som avser särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst får göras efter utgången av den tid som anges i 9 §, om denna begäran föranleds av Skatteverkets taxeringsbeslut eller av en allmän förvaltningsdomstols beslut i mål om taxering. En sådan begäran skall ha kommit in till Skatteverket inom ett år från det att beslutet meddelades. Vad som sägs i första stycket gäller även en begäran enligt 4 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. En begäran om omprövning som avser särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst får göras efter utgången av den tid som anges i 9 §, om denna begäran föranleds av Skatteverkets taxeringsbeslut eller av en allmän förvaltningsdomstols beslut i mål om taxering. En sådan begäran ska ha kommit in till Skatteverket inom ett år från det att beslutet meddelades. 11 c § En begäran om omprövning som avser tillämpning av 4 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta får göras efter utgången av den tid som anges i 9 §, om denna begäran föranleds av Skatteverkets eller en allmän förvaltningsdomstols beslut om huruvida inkomstskattelagen (1999:1229) eller lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta är tillämplig för den aktuella inkomsten. En sådan begäran ska ha kommit in till Skatteverket inom ett år från det att beslutet meddelades. Vad som sägs i första stycket gäller även en begäran om omprövning som avser tillämpning av 5 a § lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., om denna begäran föranleds av Skatteverkets eller en allmän förvaltningsdomstols beslut om huruvida inkomstskattelagen eller lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. är tillämplig för den aktuella inkomsten. 13 §2 Omprövar Skatteverket självmant ett taxeringsbeslut, får omprövningsbeslut som är till den skattskyldiges fördel meddelas före utgången av det femte året efter taxeringsåret. Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas även efter utgången av det femte året efter taxeringsåret, om det föranleds av 1. Skatteverkets taxeringsbeslut eller allmän förvaltningsdomstols beslut i mål om taxering avseende annat taxeringsår eller annan skattskyldig, 2. allmän förvaltningsdomstols beslut om tillägg till eller ändring i fastighetstaxering, 3. Skatteverkets beslut om fastighetstaxering enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152), 4. beslut om utländsk skatt eller om obligatoriska avgifter som avses i 62 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229), 5. Skatteverkets eller en allmän förvaltningsdomstols beslut om huruvida inkomstskattelagen eller lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta är tillämplig för den aktuella inkomsten. 5. Skatteverkets eller en allmän förvaltningsdomstols beslut om huruvida inkomstskattelagen, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. är tillämplig för den aktuella inkomsten, Även om tiden för omprövning enligt första stycket har gått ut får Skatteverket till den skattskyldiges fördel självmant ompröva ett beslut om skattetillägg så länge beslutet i den taxeringsfråga som föranlett skattetillägget inte har vunnit laga kraft. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas första gången vid 2011 års taxering. Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta dels att rubriken närmast efter 18 § ska utgå, dels att 6 och 20 §§ ska ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före 20 § ska sättas närmast efter 18 §, dels det i lagen närmast efter rubriken Återbetalning av skatt ska införas en ny paragraf, 19 §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 §1 Från skatteplikt enligt denna lag undantas utomlands bosatt person för: 1. avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag än hos svenska staten, svensk kommun eller svenskt landsting, om a) mottagaren av inkomsten vistas här i riket, under tidrymd eller tidrymder, som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod, och b) ersättningen betalas av arbetsgivare, som inte har hemvist här i riket eller på dennes vägnar, samt c) ersättningen inte belastar fast driftställe, som arbetsgivaren har här i riket; 2. ersättning som vid tillfällig anställning i Sverige betalats av arbetsgivare för kostnad a) för resa till respektive från Sverige vid anställningens början respektive slut och b) för logi för den tid under vilken arbetet utförts i Sverige; 3. ersättning som sådan person i sin egenskap av ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktiebolag eller annan svensk juridisk person uppburit i samband med förrättning och som betalats av bolaget eller den juridiska personen för kostnad a) för resa till respektive från förrättningen och b) för logi i samband med förrättningen; 4. sådan inkomst för vilken skatt enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. skall betalas; 4. sådan inkomst för vilken skatt enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. ska betalas och sådan inkomst som ska beskattas enligt 3 kap. 18 § första stycket 2 inkomstskattelagen (1999:1229); 5. avlöning eller därmed jämförlig förmån eller pension, som utgått på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten, om mottagaren är medborgare i anställningslandet och anställts av svensk utlandsmyndighet eller utomlands för fältprojekt för bilateral biståndsverksamhet (lokalanställd); 6. inkomst som är undantagen från beskattning på grund av bestämmelse i dubbelbeskattningsavtal. 19 §2 Om särskild inkomstskatt har betalats in i strid med bestämmelserna i denna lag, har den skattskyldige rätt till återbetalning av vad som betalats in för mycket. Detta gäller dock inte inbetald särskild inkomstskatt som kan komma att behövas för betalning av skatt enligt skattebetalningslagen (1997:483) och som 1. har beslutats men ännu inte ska ha betalats, eller 2. inte har beslutats men med fog kan antas komma att beslutas. 20 §3 Har särskild inkomstskatt inbetalats i strid med bestämmelserna i denna lag har den skattskyldige rätt till återbetalning av vad som inbetalats för mycket. Ansökan om återbetalning skall göras skriftligen hos beskattningsmyndigheten senast vid utgången av sjätte kalenderåret efter det år då inkomsten uppbars. Vid ansökningshandlingen skall fogas intyg eller annan utredning om att särskild inkomstskatt inbetalats för sökanden. Ansökan om återbetalning ska göras skriftligen hos beskattningsmyndigheten senast vid utgången av sjätte kalenderåret efter det år då inkomsten uppbars. Tillsammans med ansökan ska det lämnas ett intyg eller någon annan utredning om att särskild inkomstskatt betalats in för sökanden. Vid återbetalning gäller i tillämpliga delar vad som sägs i 18 kap. 8 och 9 §§ skattebetalningslagen (1997:483). Om det följer av avtal för undvikande av dubbelbeskattning att Sverige som källstat skall medge avräkning för den skatt som betalats i den andra avtalsslutande staten av skattskyldig med hemvist där för inkomst som är skattepliktig enligt denna lag har den skattskyldige rätt till återbetalning av ett belopp motsvarande den skatt som erlagts i denna andra stat på inkomsten. Detta belopp får dock inte överstiga den särskilda inkomstskatten på inkomsten i fråga. Vid ansökan om sådan återbetalning av skatt skall fogas intyg eller annan utredning om den särskilda inkomstskatt respektive den utländska skatt som erlagts på inkomsten. Om det följer av avtal för undvikande av dubbelbeskattning att Sverige som källstat ska medge avräkning för den skatt som betalats i den andra avtalsslutande staten av skattskyldig med hemvist där för inkomst som är skattepliktig enligt denna lag, har den skattskyldige rätt till återbetalning av ett belopp motsvarande den skatt som erlagts i denna andra stat på inkomsten. Detta belopp får dock inte överstiga den särskilda inkomstskatten på inkomsten i fråga. Tillsammans med ansökan om sådan återbetalning av skatt ska det lämnas ett intyg eller någon annan utredning om den särskilda inkomstskatt respektive den utländska skatt som betalats på inkomsten. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas på inkomster som uppbärs efter utgången av år 2009. Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) Härigenom föreskrivs att 5 kap. 4 och 16 §§, 11 kap. 14 § samt 21 kap. 7 a och 12 §§ skattebetalningslagen (1997:483) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 kap. 4 §1 Skatteavdrag skall inte göras från ersättning som betalas ut till Skatteavdrag ska inte göras från ersättning som betalas ut till 1. staten, landsting, kommuner eller kommunalförbund, 2. fysiska personer som är begränsat skattskyldiga i Sverige, 3. utländska juridiska personer, eller 4. mottagare som visar upp ett sådant beslut om befrielse från skatteavdrag som avses i 10 eller 11 §. Första stycket 2 och 3 gäller inte, om ersättningen betalas ut för näringsverksamhet som mottagaren bedriver från ett fast driftställe här i landet. Första stycket 2 gäller inte heller, om ersättningen - skall beskattas enligt inkomstskattelagen (1999:1229), eller - är skattepliktig enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och skatteavdrag inte skall göras enligt den lagen. Första stycket 2 gäller inte heller, om ersättningen - ska beskattas enligt 3 kap. 18 § första stycket 1 inkomstskattelagen (1999:1229), - ska beskattas enligt 3 kap. 18 § första stycket 2 inkomstskattelagen och beslut enligt 5 a § tredje stycket lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. har visats upp för utbetalaren eller denne har fått kännedom om att sådant beslut finns, eller - är skattepliktig enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och skatteavdrag inte ska göras enligt den lagen. Första stycket 3 gäller inte heller, om ersättningen ska beskattas enligt 6 kap. 11 § första stycket 4 inkomstskattelagen och beslut enligt 5 a § tredje stycket lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. har visats upp för utbetalaren eller denne har fått kännedom om att sådant beslut finns. 16 §2 Den som skall ta emot ersättning för arbete är skyldig att på begäran av utbetalaren Den som ska ta emot ersättning för arbete är skyldig att på begäran av utbetalaren 1. visa upp sin A-skattsedel, 2. visa upp sin F-skattsedel eller sitt F-skattebevis, 3. lämna en sådan uppgift om innehav av F-skattsedel som enligt 5 § första stycket får godtas, 4. visa upp ett beslut enligt 10 eller 11 § eller ett annat beslut eller intyg från Skatteverket om att utbetalaren inte är skyldig att göra skatteavdrag från ersättningen, eller 5. visa upp ett beslut om särskild inkomstskatt enligt 8 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. Den som har fått ett beslut om ändrad beräkning av skatteavdrag skall genast visa upp beslutet för den som skall göra avdraget. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att bestämmelserna i första stycket inte skall gälla ett visst slag av ersättningar. 4. visa upp ett beslut enligt 10 eller 11 § eller ett annat beslut eller intyg från Skatteverket om att utbetalaren inte är skyldig att göra skatteavdrag från ersättningen, 5. visa upp ett beslut om särskild inkomstskatt enligt 8 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, eller 6. visa upp ett beslut enligt 5 a § tredje stycket lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. om skattskyldighet enligt inkomstskattelagen (1999:1229). Den som har fått ett beslut om ändrad beräkning av skatteavdrag ska genast visa upp beslutet för den som ska göra avdraget. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att bestämmelserna i första stycket inte ska gälla ett visst slag av ersättningar. Lydelse enligt prop. 2008/09:77 Föreslagen lydelse 11 kap. 14 § Sedan den slutliga skatten har bestämts ska Skatteverket göra en avstämning av skattekontot. Innan avstämning görs ska Skatteverket 1. från den slutliga skatten göra avdrag för a) debiterad F-skatt och särskild A-skatt, b) avdragen A-skatt, c) A-skatt som ska betalas på grund av beslut enligt 12 kap. 1 § andra stycket, d) skatt som överförts från stat med vilken Sverige har ingått överenskommelse om uppbörd och överföring av skatt, e) skatt som betalats enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. för den tid under beskattningsåret då den skattskyldige varit obegränsat skattskyldig i Sverige, f) skatt som avser sådana återbetalningar som ska göras enligt rådets direktiv 2003/48/EG av den 3 juni 2003 om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar, senast ändrat genom rådets beslut 2004/587/EG, g) beslutad jämställdhetsbonus enligt 14 § första stycket lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus, f) skatt som betalats enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, om den skattskyldige enligt 4 § den lagen har begärt att bli beskattad enligt inkomstskattelagen (1999:1229), g) skatt som betalats enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., om Skatteverket har meddelat beslut enligt 5 a § tredje stycket den lagen om skattskyldighet enligt inkomstskattelagen, h) skatt som avser sådana återbetalningar som ska göras enligt rådets direktiv 2003/48/EG av den 3 juni 2003 om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar, senast ändrat genom rådets beslut 2004/587/EG, i) beslutad jämställdhetsbonus enligt 14 § första stycket lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus, 2. till den slutliga skatten lägga a) skatt som betalats tillbaka enligt 18 kap. 3 § första stycket, b) skatt som överförts till en annan stat enligt 18 kap. 5 § första stycket, c) skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324), och d) preliminär skattereduktion enligt 17 § lagen (2009:000) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 21 kap. 7 a §3 En begäran om omprövning som avser tillämpning av 4 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta får prövas även om tiden för omprövning gått ut, om begäran föranleds av Skatteverkets eller en allmän förvaltningsdomstols beslut om huruvida inkomstskattelagen (1999:1229) eller lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta är tillämplig för den aktuella inkomsten. En sådan begäran skall ha kommit in till Skatteverket inom ett år från det att beslutet meddelades. En begäran om omprövning som avser tillämpning av 4 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta får prövas även om tiden för omprövning gått ut, om begäran föranleds av Skatteverkets eller en allmän förvaltningsdomstols beslut om huruvida inkomstskattelagen (1999:1229) eller lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta är tillämplig för den aktuella inkomsten. En sådan begäran ska ha kommit in till Skatteverket inom ett år från det att beslutet meddelades. Vad som sägs i första stycket gäller även vid en begäran om omprövning som avser tillämpning av 5 a § lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., om begäran föranleds av Skatteverkets eller en allmän förvaltningsdomstols beslut om huruvida inkomstskattelagen eller lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. är tillämplig för den aktuella inkomsten. 12 §4 Efterbeskattning får också ske 1. när en felräkning, felskrivning eller något annat uppenbart förbiseende skall rättas, 1. när en felräkning, felskrivning eller något annat uppenbart förbiseende ska rättas, 2. när en ändring föranleds av Skatteverkets beskattningsbeslut eller när en allmän förvaltningsdomstols beslut i ett mål om betalning eller återbetalning av skatt enligt denna lag för en annan redovisningsperiod än den som ändringen gäller eller för någon annan skattskyldig, 3. när en ändring föranleds av Skatteverkets beslut enligt lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting eller av en allmän förvaltningsdomstols beslut enligt samma lag, eller 4. när en ändring föranleds av Skatteverkets eller en allmän förvaltningsdomstols beslut om huruvida inkomstskattelagen (1999:1229) eller lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta är tillämplig för den aktuella inkomsten. 4. när en ändring föranleds av Skatteverkets eller en allmän förvaltningsdomstols beslut om huruvida inkomstskattelagen (1999:1229) i stället för lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. är tillämplig för den aktuella inkomsten. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas på inkomster som uppbärs efter utgången av år 2009. Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) Härigenom föreskrivs i fråga om socialavgiftslagen (2000:980) dels att 2 kap. 13 § ska upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 2 kap. 13 § ska utgå, dels att 2 kap. 12 § ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 12 § En ersättning är avgiftsfri om den 1. är skattefri enligt inkomstskattelagen (1999:1229), eller 2. undantas från skatteplikt enligt 6 § 2 eller 3 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. En ersättning är avgiftsfri om den 1. är skattefri enligt inkomstskattelagen (1999:1229), 2. undantas från skatteplikt enligt 6 § 2 eller 3 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, eller 3. undantas från skatteplikt enligt 8 § 5 eller 6 lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas på ersättningar som betalas ut efter den 31 december 2009. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2009-04-01 Närvarande: F.d. justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Nils Dexe och justitierådet Lars Dahllöf. Beskattning av utomlands bosatta artister m.fl. Enligt en lagrådsremiss den 26 mars 2009 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 2. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., 3. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324), 4. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, 5. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483), 6. lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980). Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementssekreteraren Niklas Ekstrand. Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: Förslaget till lag om ändring i lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. 5 a § I paragrafen föreslås nya bestämmelser om att en artist, idrottsman eller artistföretag kan få begära att inkomster ska beskattas enligt inkomstskattelagen i stället för enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. Av remissen framgår att avsikten är att en beskattning enligt inkomstskattelagen måste avse alla de inkomster under ett beskattningsår som annars skulle ha beskattats enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomland bosatta artister m.fl. Även den föreslagna sista meningen i tredje stycket om att ett beslut om skattskyldighet enligt inkomstskattelagen får fattas endast för ett år i taget tyder på detta. Enligt Lagrådets mening skulle den avsedda innebörden komma till klarare uttryck om det i första stycket görs ett tillägg så att stycket avslutas på följande sätt: . . . "för inkomsterna under ett beskattningsår". Med ett sådant tillägg kan det ifrågasättas om det finns behov av sista meningen i tredje stycket. Lagrådet vill här också peka på att det kan finnas anledning att i det fortsatta beredningsarbetet överväga om ett motsvarande förtydligande bör göras i 4 § lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta. Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen 4 kap. 11 a och 11 c §§ Genom nu gällande lydelse av 11 a § ges en skattskyldig möjlighet att i två olika situationer (första respektive andra stycket) komma in med en begäran om omprövning efter utgången av den ordinarie omprövningstiden enligt 9 §. I remissen föreslås att bestämmelsen i 11 a § andra stycket flyttas till en ny paragraf, 11 c §, där den efter omformulering ska bilda ett första stycke. I ett andra stycke i 11 c § ska en motsvarande bestämmelse om en förlängd omprövningstid tas in i fråga om ytterligare en situation, nämligen tillämpning av 5 a § lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. Enligt Lagrådets mening blir den här redovisade regleringen mer överskådlig och lättläst om bestämmelserna samlas i en paragraf, 11 a §, och de situationer då en förlängning av omprövningstiden kan bli aktuell återges i en punktuppräkning. I så fall kan 11 c § utgå. Lagrådet förordar därför att 11 a § ges följande lydelse: En begäran om omprövning får göras efter utgången av den tid som anges i 9 §, om den avser 1. särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst och föranleds av Skatteverkets taxeringsbeslut eller av en allmän förvaltningsdomstols beslut i mål om taxering, 2. tillämpning av 4 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta och föranleds av Skatteverkets eller en allmän förvaltningsdomstols beslut om huruvida den lagen eller inkomstskattelagen (1999:1229) är tillämplig för den aktuella inkomsten, eller 3. tillämpning av 5 a § lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. och föranleds av Skatteverkets eller en allmän förvaltningsdomstols beslut om huruvida den lagen eller inkomstskattelagen är tillämplig för den aktuella inkomsten. En begäran enligt första stycket ska ha kommit in till Skatteverket inom ett år från det att beslutet meddelades. Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen 5 kap. 4 § I nuvarande tredje stycke och i ett nytt fjärde stycke har det förts in bestämmelser som innebär att reglerna om skatteavdrag i skattebetalningslagen under vissa förutsättningar ska tillämpas på utbetald ersättning som ska beskattas enligt inkomstskattelagen till följd av att Skatteverket har meddelat ett beslut om sådan skattskyldighet enligt den nya 5 a § lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. Enligt Lagrådets mening bör lagtexten kunna förenklas genom att den för skatteavdrag enligt skattebetalningslagen avgörande förutsättningen i stället anges i paragrafens andra stycke, som redan innehåller en bestämmelse som tar sikte på utbetalningar till nu aktuella skattskyldiga, dvs. både fysiska personer som är begränsat skattskyldiga i Sverige och utländska juridiska personer. Remissens förslag om en ny andra strecksats i tredje stycket och ett nytt fjärde stycke kan då utgå. Andra stycket skulle alltså kunna ges följande lydelse: Första stycket 2 och 3 gäller inte, om - ett sådant beslut om skattskyldighet enligt inkomstskattelagen (1999:1229) för mottagaren som avses i 5 a § tredje stycket lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. har visats upp för utbetalaren eller denne fått kännedom om att ett sådant beslut finns, eller - ersättningen betalas ut för näringsverksamhet som mottagaren bedriver från ett fast driftställe här i landet. 21 kap. 7 a § Enligt Lagrådets mening bör paragrafen utformas efter mönster från vad som ovan förordats i fråga om 4 kap. 11 a § förslaget till lag om ändring i taxeringslagen. Övriga lagförslag Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 8 april 2009 Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Olofsson, Odell, Ask, Leijonborg, Erlandsson, Torstensson, Carlgren, Hägglund, Björklund, Carlsson, Borg, Malmström, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth Föredragande: statsrådet Borg Regeringen beslutar proposition 2008/09:182 Beskattning av utomlands bosatta artister, m.fl. 1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2008:1066. 3 Senaste lydelse 2008:1306. 4 Senaste lydelse 2009:197. 5 Senaste lydelse 2009:197. 1 Senaste lydelse av 22 § 1993:466. 2 Senaste lydelse 1997:498. 1 Senaste lydelse 2004:1143. 2 Senaste lydelse 2004:1143. 1 Senaste lydelse 2004:1140. 2 Senaste lydelse 2004:1140. 3 Tidigare 19 § upphävd genom 1997:496. 4 Senaste lydelse 2004:1140. 1 Senaste lydelse 2004:1142. 2 Senaste lydelse 2004:1142. 3 Senaste lydelse 2009:196. 4 Senaste lydelse 2004:1142. 5 Senaste lydelse 2005:809. 1 Mål C-279/93 Finanzamt Köln-Altstadt mot Roland Schumacker, REG 1995 I-00225. 2 Mål C-107/94 P. H. Asscher mot Staatssecretaris van Financiën, REG 1996 I-03089. 3 Mål C-234/01 Arnoud Gerritse mot Finanzamt Neukölln-Nord, REG 2003 I-05933. 4 Mål C-169/03 Florian W. Wallentin mot Riksskatteverket, REG 2004 I-06443. 5 Mål C-290/04 FKP Scorpio Konzertproduktionen GmbH mot Finanzamt Hamburg-Elmsbüttel, REG 2006 1-09461. 6 Mål C-345/04 Centro Equestre da Lezíria Grande Lda mot Bundesamt für Finanzen, REG 2007 I-01425. 7 Mål C-182/06 État du Storhertigdömet Luxemburg mot Hans Ulrich Lakebrink ja Katrin Peters-Lakebrink, REG 2007 I-06705. 8 Mål C-572/06 R.H.H. Renneberg mot Staatssecretaris van Financiën. 9 En definition av artistisk och idrottslig verksamhet finns i 3 § A-SINK. 10 Prisbasbeloppet för 2009 uppgår till 42 800 kronor (SFS 2008:753). 1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2008:1066. 1 Senaste lydelse av 22 § 1993:466. 2 Senaste lydelse 1997:498. 1 Senaste lydelse 2004:1143. 2 Senaste lydelse 2004:1143. 1 Senaste lydelse 2004:1140. 2 Tidigare 19 § upphävd genom 1997:496. 3 Senaste lydelse 2004:1140. 1 Senaste lydelse 2004:1142. 2 Senaste lydelse 2004:1142. 3 Senaste lydelse 2008:315. 4 EUT L 157, 26.6.2003, s. 38 (Celex 32003L0048). 5 EUT L 257, 4.8.2004, s. 7 (Celex 32004D0587). 6 Senaste lydelse 2004:1142. 7 Senaste lydelse 2005:809. 1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2008:1066. 3 Senaste lydelse 2008:1306. 1 Senaste lydelse av 22 § 1993:466. 2 Senaste lydelse 1997:498. 1 Senaste lydelse 2004:1143. 2 Senaste lydelse 2004:1143. 1 Senaste lydelse 2004:1140. 2 Tidigare 19 § upphävd genom 1997:496. 3 Senaste lydelse 2004:1140. 1 Senaste lydelse 2004:1142. 2 Senaste lydelse 2004:1142. 3 Senaste lydelse 2004:1142. 4 Senaste lydelse 2005:809. ?? ?? Prop. 2008/09: Prop. 2008/09:182 62 49 1 Prop. 2008/09:182 Bilaga 1 84 106 1 Prop. 2008/09:182 Bilaga 2 Prop. 2008/09:182 Bilaga 3 Prop. 2008/09:182 Bilaga 4 Prop. 2008/09:182 Bilaga 5 2 110 1 Prop. 2008/09:182