Regeringskansliets rättsdatabaser

Skatt, tull och exekution Förslag till statsbudget för 2010 Skatt, tull och exekution Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 7 2 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 9 2.1 Omfattning 9 2.2 Utgiftsutveckling 9 2.3 Mål 10 2.4 Politikens inriktning 10 2.5 Revisionens iakttagelser 11 3 Skatt 13 3.1 Resultatredovisning 13 3.1.1 Mål 13 3.1.2 Resultat Skatteverket 13 3.1.3 Analys och slutsatser 16 3.2 Politikens inriktning 16 3.3 Budgetförslag 16 3.3.1 1:1 Skatteverket 16 4 Tull 19 4.1 Resultatredovisning 19 4.1.1 Mål 19 4.1.2 Resultat Tullverket 19 4.1.3 Analys och slutsatser 21 4.2 Politikens inriktning 22 4.3 Budgetförslag 22 4.3.1 1:3 Tullverket 22 5 Exekution 25 5.1 Resultatredovisning 25 5.1.1 Mål 25 5.1.2 Resultat Kronofogdemyndigheten 25 5.1.3 Analys och slutsatser 28 5.2 Politikens inriktning 28 5.3 Budgetförslag 28 5.3.1 1:2 Kronofogdemyndigheten 28 6 Kustbevakningens verksamhet avseende tullkontroll 31 6.1 Resultatredovisning 31 6.1.1 Mål 31 6.1.2 Resultat Kustbevakningen 31 6.1.3 Analys och slutsatser 31 6.2 Politikens inriktning 31 Tabellförteckning Anslagsbelopp 7 Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet 9 Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2010-2012. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 10 Tabell 2.3 Ramnivå 2010 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 10 Tabell 3.1 Anslagsutveckling 1:1 Skatteverket 16 Tabell 3.2 Offentligrättslig verksamhet Skatteverket 17 Tabell 3.3 Uppdragsverksamhet Skatteverket 17 Tabell 3.4 Härledning av anslagsnivån 2010-2012, 1:1 Skatteverket 17 Tabell 4.1 Anslagsutveckling 1:3 Tullverket 22 Tabell 4.2 Offentligrättslig verksamhet Tullverket 22 Tabell 4.3 Uppdragsverksamhet Tullverket 23 Tabell 4.4 Härledning av anslagsnivån 2010-2012, 1:3 Tullverket 23 Tabell 5.1 Anslagsutveckling 1:2 Kronofogdemyndigheten 28 Tabell 5.2 Offentligrättslig verksamhet Kronofogdemyndigheten 28 Tabell 5.3 Uppdragsverksamhet Kronofogdemyndigheten 29 Tabell 5.4 Härledning av anslagsnivån 2010-2012, 1:2 Kronofogdemyndigheten 29 Diagramförteckning Diagram 3.1 Skatteverkets verksamhet 14 Diagram 3.2 Totala skatter och avgifter, netto 15 Diagram 4.1 Samhällsnyttovärde för narkotikabeslag 20 Diagram 4.2 Beslagtagna mängder alkohol 20 Diagram 5.1 Kronofogdemyndighetens verksamhet 26 Diagram 5.2 Indrivet belopp 26 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. för budgetåret 2010 anvisar anslagen under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt följande uppställning: Anslagsbelopp Tusental kronor Anslag Anslagstyp 1:1 Skatteverket ramanslag 6 472 013 1:2 Kronofogdemyndigheten ramanslag 1 709 540 1:3 Tullverket ramanslag 1 552 421 Summa 9 733 974 2 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 2.1 Omfattning Kärnan i utgiftsområdet utgörs av beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och indrivning av skatter och avgifter. Nära knutna till och starkt integrerade med beskattning och uppbörd finns verksamheter med andra syften som antingen följer av eller direkt stödjer de huvudsakliga verksamheterna. Förutom beskattning, uppbörd, verkställighet och indrivning ingår även verksamhet avseende folkbokföring, ID-kort, fastighetstaxering, brottsbekämpning inom tull- och skatteområdet, bouppteckningar, gränsskydd och verkställighet av enskildas betalningsanspråk. Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket är förvaltningsmyndigheter inom respektive område. En annan myndighet med viss verksamhet inom utgiftsområdet är Kustbevakningen. Den myndigheten har ett självständigt ansvar för tullkontrollen till sjöss. 2.2 Utgiftsutveckling Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet Miljoner kronor Utfall 2008 Budget 2009 1 Prognos 2009 Förslag 2010 Beräknat 2011 Beräknat 2012 1:1 Skatteverket 6 320 6 343 6 299 6 472 6 564 6 614 1:2 Kronofogdemyndigheten 1 643 1 633 1 570 1 710 1 730 1 742 1:3 Tullverket 1 482 1 535 1 445 1 552 1 579 1 605 Totalt för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 9 446 9 511 9 315 9 734 9 872 9 960 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2009 års tilläggsbudgetproposition (prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2010-2012. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Miljoner kronor 2010 2011 2012 Anvisat 2009 1 9 460 9 460 9 460 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 324 423 477 Beslut 54 61 62 Överföring till/från andra utgiftsområden Övrigt3 -103 -72 -38 Ny ramnivå 9 734 9 872 9 960 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 3 Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt. Skatteverkets anslag ökas varaktigt med 15 000 000 kronor för arbetet med hushållstjänster. Vidare ökas anslaget engångsvis 2010 med 33 000 000 kronor och fr.o.m. 2011 varaktigt med 40 000 000 kronor för arbetet med sänkta egenavgifter. Anslaget minskas med 46 000 000 kronor på grund av tidigare års engångsvisa eller tidsbegränsade tillskott, dels tidigare utvecklingsmedel för portalen Skatta.se (25 000 000 kronor), dels investeringar för ID-kort (21 000 000 kronor). Anslaget minskas också med 24 000 kronor med anledning av arbetet med Företags Register Individ Databas (FRIDA) som i stället beräknas på det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget 1:9 Statistiska centralbyrån. Vidare minskas anslaget med 300 000 kronor, varav 200 000 kronor varaktigt för arbetet med att följa upp verksamhet som bedrivs enligt lagen (2004:543) om samtjänst vid medborgarkontor. Medlen ska i stället beräknas på det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget 1:2 Kammarkollegiet. Tullverket har under ett antal år betalat tio procent av Sveriges avgift till Europol. Resterande del har Polisen betalat. Från och med 2010 kommer finansieringen av Europol att ske på annat sätt än via de avgifter som betalats av myndigheterna. Som en följd av detta minskas Tullverkets anslag med 1 360 000 kronor. För att minska risken med företagande och därmed främja ett ökat entreprenörskap avser regeringen föreslå två förändringar i skuldsaneringslagen. För det första ska skuldernas ålder inte vara avgörande för om skuldsanering beviljas för personer med skulder huvudsakligen från näringsverksamhet. För det andra ska aktiva näringsidkare kunna få skuldsanering. Genom dessa förändringar kan fler personer väntas ansöka om och beviljas skuldsanering. Kronofogdemyndighetens anslag tillförs till följd av detta 50 000 000 kronor varaktigt fr.o.m. 2010. Regeringen avser att under våren 2010 lämna en proposition till riksdagen. Vidare ökas anslaget med 15 000 000 kronor årligen under 2010, 2011 och 2012 för att hantera det ökade ärendeinflödet till följd av rådande lågkonjunktur. Samtidigt minskas anslaget med 9 000 000 kronor när tidigare stöd för Kronofogdemyndighetens omlokalisering upphör. Tabell 2.3 Ramnivå 2010 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Miljoner kronor 2010 Transfereringar1 86 Verksamhetskostnader2 9 636 Investeringar3 12 Summa ramnivå 9 734 Den realekonomiska fördelningen baseras på utfallet 2008 samt kända förändringar av anslagens användning. 1 Med transfereringar avses inkomstöverföringar dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. 2 Med verksamhetsutgifter avses resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster. 3 Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar. 2.3 Mål Målet för utgiftsområdet 2010 är att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för medborgare och näringsliv samt motverka brottslighet. 2.4 Politikens inriktning Myndigheterna inom utgiftsområdet ska underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig. Medborgare och företag ska känna förtroende för rättssäkerheten i regelsystemen. En enhetlig behandling av de företag och medborgare som kommer i kontakt med myndigheterna är en viktig rättssäkerhetsaspekt. En viktig uppgift för myndigheternas ledning är således att säkerställa att ärenden behandlas lika. Myndigheterna ska se till att de regelverk och rutiner som de själva disponerar över är så enkla som möjligt till gagn för en kostnadseffektiv hantering. Regeringen understryker betydelsen av samtliga myndigheters fortsatta arbete med förenklingar av det egna regelverket samt med att utarbeta förslag till förenklingar av de nationella och internationella regelverken. Eftersom myndigheterna har likartad verksamhet när det gäller uppbördshanteringen och brottsbekämpningen är det väsentligt att de möjligheter till förenklingar och förbättringar som finns genom myndighetssamverkan tillvaratas. I det löpande arbetet ska myndigheterna kontinuerligt arbeta för att höja effektiviteten i verksamheten samtidigt som servicen till allmänheten och företagen förbättras. Kontinuerliga förändringar, rationaliseringar och en kostnadseffektiv verksamhet är nödvändigt för att klara framtidens krav på myndigheterna. I myndigheternas uppgift ligger att organisera sig på ett sätt som bidrar till att förstärka förutsättningarna för att bedriva verksamheten effektivt. En förutsättning för att kunna säkerställa att verksamheten utvecklas i rätt riktning och att resurserna styrs till prioriterade områden är att myndigheterna kontinuerligt följer samhällsutvecklingen. Regeringen anser att det är ytterst angeläget att förtroendet och legitimiteten för trygghetssystemen bibehålls. Detta förutsätter att utbetalningar bara sker till dem som är berättigade till ersättningar och bidrag. Generella åtgärder, vilka syftar till att förebygga felaktiga utbetalningar, redovisas i denna budgetproposition under Förslag till statsbudget, finansplan m.m. avsnitt 12.4 Arbetet mot felaktiga utbetalningar inom välfärdssystemen. För att uppnå en effektiv och ändamålsenlig förvaltning är ledning, prioritering, intern styrning och uppföljning av all verksamhet inom myndigheterna viktig. Det är av stor betydelse att myndigheterna har ändamålsenliga interna system för att kunna följa verksamheten och bedöma enhetlighet, kvalitet, produktivitet och effektivitet. Den ekonomiska integrationen i Europa och EU:s utvidgning tillsammans med globaliseringen av ekonomin och handeln medför delvis nya förutsättningar för myndigheternas verksamhet. Myndigheterna kommer kontinuerligt att behöva anpassa verksamheten till de nya förutsättningar som gäller. I samarbetet mellan olika stater är det viktigt att den information som utbyts tas till vara på bästa sätt inom myndigheterna. I det europeiska och övriga internationella administrativa samarbetet inom myndighetsområdena prioriteras insatser för regel- och procedurförenklingar, rationell användning av it, informationsutbyte och utbildningsinsatser. Myndigheterna medverkar fortlöpande i det arbete som pågår inom EU. I detta arbete har myndigheterna en viktig uppgift att biträda regeringen med expertis i sakfrågor samt analysera problemställningar och föreslå ställningstaganden. Myndigheterna deltar även i förhandlingsarbetet, särskilt inom de genomförandekommittéer som leds av Europeiska kommissionen. Vad gäller det fortsatta utvecklingsarbetet inom e-förvaltningen anser regeringen det vara av största vikt att myndigheterna uppträder samlat och vid behov gemensamt utvecklar och tillhandahåller tjänster som förenklar för medborgare, företag och aktörer inom den offentliga sektorn. Regeringen förutsätter att utvecklingen följer den nationella handlingsplanen för e-förvaltning (dnr Fi2008/491). I övrigt är förutsättningarna och inriktningen i hög grad specifika för respektive myndighetsområde. 2.5 Revisionens iakttagelser Årsredovisningarna för 2008 har av Riksrevisionen bedömts som i allt väsentligt rättvisande och Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket har fått rena revisionsberättelser. 3 Skatt 3.1 Resultatredovisning 3.1.1 Mål För Skatteverket ska målet för utgiftsområdet uppnås genom att * eftersträvade skatte- och avgiftsintäkter ska säkerställas rättssäkert och på ett för samhället ekonomiskt effektivt sätt samt på ett sätt som är kostnadseffektivt och enkelt för medborgare och företag, * brottslighet inom skatteområdet ska förebyggas och bekämpas, * medborgare och företag ska ha förtroende för Skatteverkets verksamhet. 3.1.2 Resultat Skatteverket Allmänt Måluppfyllelsen bedöms av regeringen vara god för de flesta verksamhetsområden. En viktig inriktning inom skatteverksamheten är att det är viktigt att underlätta för att medborgare och företag ska kunna göra rätt från början. Medborgarnas förtroende för Skatteverket spelar en avgörande roll för viljan att göra rätt för sig. En ökad användning av e-tjänster gör att fler gör rätt från början. De flesta deklarationer lämnas i rätt tid och medborgare och företag gör färre rättelser än tidigare. Det kostar 50 öre i administration att få in 100 kronor i skatt. Det är en låg kostnad i en internationell jämförelse. Skatteverket har undersökt förtroendet hos medborgare och företag som blivit kontrollerade och därefter fått ett ändringsbeslut. Förtroendet för Skatteverket varierade för dessa grupper mellan 48 och 60 procent. Högst förtroende har aktiebolag. Samtidigt saknar mellan 18 och 25 procent förtroende för Skatteverket. Lägst förtroende har enskilda näringsidkare som blivit reviderade. En rimlig slutsats av detta är att det är viktigt att skapa en bra dialog med den som blir föremål för kontroll. Skatteverket bedömde 2007 att skattefelet uppgår till ca 133 miljarder kronor per år vilket är tio procent av den sammanlagt fastställda skatten. Skatteverket gör 2008 bedömningen att det inte finns några tydliga indikationer på att skattefelet förändrats. Medan Skatteverket bearbetar kända problemområden uppstår emellertid nya sätt att undandra medel från beskattning. Skatteverket måste därför i första hand inrikta sig på att förhindra att skattefelet växer. Tidvis är det långa väntetider för de medborgare och företag som vill få kontakt med skatteupplysningen. Regeringen anser att det inte är bra att medborgare och företag inte får kontakt med skatteupplysningen inom rimlig tid. Positivt är dock att de flesta medborgare är nöjda med bemötande, service och innehållet i de svar som lämnas. Skatteverket och Försäkringskassan har tillsammans öppnat 42 servicekontor under 2008. Ett servicekontor är en verksamhet där myndigheterna i samverkan ger medborgare och företag service. Besökarna kan klara av ett eller flera ärenden vid samma tillfälle oavsett om det är ett försäkringskasse- eller skatteärende. Det blir en effektiv hantering både för besökare och myndigheter. Skatteverkets totala verksamhet är uppdelad i beskattning, folkbokföring, fastighetstaxering, brottsbekämpning samt registrering av bouppteckningar. Diagram 3.1 visar respektive verksamhets andel av den totala verksamheten. Diagram 3.1 Skatteverkets verksamhet Beskattning Beskattningens mål är ett så litet skattefel som möjligt och att beslutad skatt ska betalas in. Beskattningsverksamhetens huvudsakliga arbetsuppgifter är information, löpande ärendehantering och kontroll. Problem och risker identifieras och resurser koncentreras till områden med hög risk. Beskattningen utgör 85 procent av Skatteverkets totala verksamhet. Skatteinkomsterna ökade med 52 miljarder från 1 333 miljarder 2007 till 1 385 miljarder 2008 (se diagram 3.2). Uppbördsförlusterna var 7,3 miljarder 2008, vilket är en ökning med tre miljarder jämfört med 2007. Anledningen är bl.a. den försämrade konjunkturen där antalet konkurser ökat med nio procent. Ett aktivt och effektivt borgenärsarbete bidrar till att minimera uppbördsförlusterna. Nya e-tjänster tas i drift löpande och utnyttjandet av dem har ökat under året. Skatteverkets webbplats får i tidningen Internet World pris som bästa webbplats i jämförelse med andra myndigheters webbplatser. Allt fler medborgare och företag deklarerar elektroniskt. Drygt 49 procent av medborgarna deklarerade elektroniskt 2008 vilket är en ökning med fem procentenheter i jämförelse med 2007. Antalet medborgare som deklarerade med e-legitimation ökade med drygt 30 procent. Andelen skattedeklarationer som lämnades elektroniskt ökade från 20 procent 2007 till 31 procent 2008. Såväl Skatteverket som medborgare och företag har mycket att vinna på att det blir rätt från början. Ett ökat användande av elektronisk deklaration bidrar till att minska oavsiktliga fel t.ex. överföringsfel mellan blanketter och felsummeringar. Eftersom exempelvis en felaktigt summerad deklaration inte går att skicka in elektroniskt. Skatteverkets framgång i kontrollen avgörs till stor del av förmågan att identifiera risker. Riskhantering innebär att prioritera och välja rätt åtgärder utifrån en analys av fakta för att minska eller eliminera riskerna för att inte nå målen för kontrollen. Resurserna koncentreras därmed till områden med hög risk. Resurserna inom det internationella området och inom ekonomisk brottslighet ökade 2008 med 33 procent jämfört med 2007. För att bättre kunna åtgärda risker avseende skattefelet har Skatteverket startat s.k. riksprojekt för insatser på nationell nivå. Riksprojekten ger möjlighet till metod- och systemutveckling men leder också till en ökad samverkan med externa aktörer. Viktig verksamhet i riskhanteringen är även riktad information, nationell och internationell samverkan samt en väl fungerande kontroll genom ett förbättrat arbetssätt. Det internationella området utgör ett högriskområde för fel. Skatteverket har ökat sina resurser på området och 210 årsarbetskrafter har använts till fördjupade insatser, vilket är en ökning med 37 procent jämfört med 2007. Skatteverket har även ökat kompetensen genom koncentration och samarbete. Skatteverket har gjort stora framsteg i det internationella samarbetet mot skadlig skattekonkurrens. Inom området ekonomisk brottslighet arbetar Skatteverket på flera sätt för att nå framgång. Branschsamarbete har visat sig vara ett effektivt arbetssätt. Skatteverket ger vidare stöd till aktörer som riskerar att komma i kontakt med den svarta ekonomin. Arbetet för att avbryta grov ekonomisk brottslighet sker bl.a. genom betalningssäkring av tillgångar. Kontrollen av personalliggare inom frisör- och restaurangbranschen har resulterat i 17 700 kontrollbesök under året. För områdena privatpersoner, små- och medelstora företag samt stora företag har insatserna mot skattefelet skett genom information, riskvärdering, förebyggande arbete och effektivisering av kontrollen. Diagram 3.2 Totala skatter och avgifter, netto Miljoner kronor Folkbokföring Folkbokföringen ska enligt målet vara aktuell och korrekt. Folkbokföringen utgör åtta procent av Skatteverkets totala verksamhet. Många av våra medborgerliga rättigheter och skyldigheter bygger på folkbokföringen. Kvaliteten i folkbokföringsregistret måste därför vara hög. Särskilda informationssatsningar för att öka kvaliteten i folkbokföringsregistret har gjorts under året. En ökad samverkan med andra myndigheter ger förutsättningar för att kontrollverksamheten ska bli träffsäker och effektiv. Under 2008 har användningen av e-tjänster ökat. Under året togs 405 000 personbevis ut elektroniskt vilket är 15 procent av samtliga. Ett it-stöd för handläggning av flyttningsanmälningar har förbättrats under året. It-stödet innebär att 80 procent av flyttningsanmälningarna kan hanteras helt maskinellt. Fastighetstaxering Fastighetstaxeringen ska enligt målet vara rättvisande och korrekt. Fastighetstaxeringen utgör tre procent av Skatteverkets totala verksamhet. Den allmänna fastighetstaxeringen, som genomförs vartannat år, omfattar olika kategorier av fastigheter enligt en fastställd ordning och varje fastighetskategori blir taxerad minst vart sjätte år. En e-tjänst för deklaration av småhus har utvecklats under 2008 och 22 procent utnyttjade den möjligheten. Antalet omprövningar minskade med 20 procent. Genomströmningstiderna för omprövningarna har minskat och de regionala skillnaderna är inte längre så stora. Brottsbekämpning Brottsbekämpningen ska enligt målet förebygga och avslöja brottslighet samt ge åklagare bra underlag för åtal. Brottsbekämpningen utgör fyra procent av Skatteverkets totala verksamhet. Skattebrottsenheterna arbetar med att utreda framför allt skattebrott. I storstadsområdena och i vissa län leds utredningarna av Ekobrottsmyndigheten och i övriga landet av åklagare vid Åklagarmyndigheten. Samverkan med andra myndigheter och samverkan mot organiserad brottslighet har ökat under året. Åklagarna bedömer att skattebrottsenheternas utredningar håller hög kvalitet och att förundersökningarna ger ett bra stöd för beslut i åtalsfrågan. Produktiviteten är fortsatt hög och varje utredare avslutade i genomsnitt 14 utredningar under 2008. Antalet avslutade förundersökningar uppgick till 2 200, vilket är på samma nivå som förra året. Registrering av bouppteckningar Registreringen av bouppteckningar ska enligt målet säkerställa att de formella kraven är uppfyllda. Verksamheten utgör en procent av Skatteverkets totala verksamhet. Verksamheten är sedan 2006 koncentrerad till tre orter. Registreringen av bouppteckningen har stor civilrättslig betydelse för dödsboet. Genomströmningstiderna har förbättrats. Under 2008 avslutades 91 procent av ärendena inom fyra veckor, jämfört med 73 procent 2007. Några större regionala skillnader förekom inte. Kompetensförsörjning Skatteverket hade vid utgången av 2008 10 802 anställda, vilket är en minskning med fyra procent. Andelen kvinnor var 66 procent. För att säkerställa att kompetensutvecklingen utformas med utgångspunkt i verksamhetens behov har en sammanhållen organisation för kompetensutveckling införts. Sjukfrånvaron fortsätter att minska och för Skatteverket uppgick sjukfrånvaron vid utgången av 2008 till 3,6 procent. Även långtidssjukfrånvaron minskar. Trenden gäller alla regioner, alla åldersgrupper och både kvinnor och män. 3.1.3 Analys och slutsatser Regeringen bedömer att Skatteverket i hög grad bidrar till att uppfylla målet för utgiftsområdet. Det är viktigt att resurserna i kontrollverksamheten koncentreras till områden med hög risk för skattefel. Regeringen anser att inriktningen att underlätta för de som vill göra rätt för sig ska kvarstå. Riktad och behovsanpassad information ska lämnas till de medborgare och företag som behöver det. Detta kan bl.a. ske genom förenklade blanketter och internetlösningar. Regeringen konstaterar att myndigheten kontinuerligt genomfört förbättringar som resulterat i en positiv resultatutveckling och i effektiviseringar. Regeringens bedömning är att myndigheten bedriver ett strategiskt arbete med att ständigt bli bättre. Det innebär en fortsatt omfördelning av arbetsuppgifter och material för att säkerställa en hög effektivitet och servicenivå, enhetliga rättsliga bedömningar och en effektiv kontroll. Regeringen kommer även i fortsättningen att följa utvecklingen noga. En ökad samverkan mellan myndigheter ska leda till att allmänhet och företag inte behöver lämna fler uppgifter än nödvändigt. Regeringen gör bedömningen att Skatteverket bedriver ett strategiskt arbete med sin kompetensförsörjning. Det är av stor betydelse att detta arbete fortgår. 3.2 Politikens inriktning En väl fungerande ledning, intern styrning och uppföljning är grunden för en effektiv verksamhet. En förutsättning för detta är att arbetet med riskanalyser samt urvals- och uppföljningssystem fortsätter att utvecklas. För att allmänhet och företag ska känna stort förtroende för myndighetens verksamhet är det väsentligt att t.ex. handläggningstider, rättstillämpning och kontrollnivåer är enhetliga. Även om Skatteverket har gjort en del på området och skillnaderna har minskat, anser regeringen att det finns förutsättningar för att ytterligare öka enhetligheten. På e-förvaltningens område ligger Skatteverket i framkant vid en jämförelse med andra svenska myndigheter. Regeringen anser att det är viktigt att Skatteverkets utveckling av nya e-tjänster fortgår. Syftet med kontroll och sanktioner är att stärka och upprätthålla normer. Kontrollen ska i huvudsak riktas mot avsiktliga fel och träffsäkerheten måste därför vara hög. För att öka de allmänpreventiva effekterna ska sådana områden prioriteras där det finns allvarliga fel och där fusket är särskilt förtroendeskadligt. För att öka den individualpreventiva effekten ska kontrollen vara tidig och följas upp genom återkommande kontroller. De öppna gränserna och en alltmer globaliserad ekonomi gör att hoten mot skattebasen ökar. Det internationella området kräver att Skatteverket intensifierar sin samverkan med andra myndigheter, såväl svenska som utländska. Det är viktigt att myndigheten fortsätter att förbättra de möjligheter till informationsutbyte som finns. Det internationella arbetet kräver en särskild struktur och kompetens. Det är därför viktigt att Skatteverket höjer sin kompetens avseende både personal och teknik för att klara av det internationella arbetet. 3.3 Budgetförslag 3.3.1 1:1 Skatteverket Tabell 3.1 Anslagsutveckling 1:1 Skatteverket Tusental kronor 2008 Utfall 6 320 363 Anslags- sparande -167 179 2009 Anslag 6 342 583 1 Utgifts- prognos 6 299 438 2010 Förslag 6 472 013 2011 Beräknat 6 563 616 2 2012 Beräknat 6 613 942 3 1 Inklusive tilläggsbudget enligt 2009 års tilläggsbudgetproposition (prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21). 2 Motsvarar 6 492 357 tkr i 2010 års prisnivå. 3 Motsvarar 6 506 596 tkr i 2010 års prisnivå. Anslaget används för Skatteverkets förvaltningskostnader inklusive vissa nämnder på skatteområdet. Vidare används anslaget för vissa kostnader för internationellt arbete och forskning inom skatteområdet. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 3.2 Offentligrättslig verksamhet Skatteverket Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel1 Intäkter som får disponeras2 Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2008 743 23 102 - - Prognos 2009 700 23 000 - - Budget 2010 700 23 000 - - 1 Avser intäkter av avgifter som inte är skatt t.ex. skattetillägg, förseningsavgift, dröjsmålsavgift, bötesmedel och sanktionsavgift som är tjänsteutövning förknippade med ärendehandläggning och avgifter för prissättningsbesked. 2 Avser försäljning av uppgifter ur dataregister, intäkter av aviseringssystemet och kopior av allmänna handlingar. Tabell 3.3 Uppdragsverksamhet Skatteverket Tusental kronor Uppdragsverksamhet1 Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2008 319 900 319 900 0 Prognos 2009 391 337 391 337 0 Budget 2010 412 600 412 600 0 1 Verksamheten avser pensionsadministration för AP-fonderna. Regeringens överväganden Tabell 3.4 Härledning av anslagsnivån 2010-2012, 1:1 Skatteverket Tusental kronor 2010 2011 2012 Anvisat 2009 1 6 306 583 6 306 583 6 306 583 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 220 053 291 689 327 730 Beslut 71 7 172 7 211 Överföring till/från andra anslag Övrigt 3 -54 694 -41 827 -27 582 Förslag/beräknat anslag 6 472 013 6 563 616 6 613 942 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 3 Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt. Skatteverkets anslag ökas varaktigt med 15 000 000 kronor för arbetet med hushållstjänster. Vidare ökas anslaget engångsvis 2010 med 33 000 000 kronor och från och med 2011 varaktigt med 40 000 000 kronor för arbetet med sänkta egenavgifter. Anslaget minskas med 46 000 000 kronor på grund av tidigare års engångsvisa eller tidsbegränsade tillskott, dels tidigare utvecklingsmedel för portalen Skatta.se (25 000 000 kronor), dels investeringar för ID-kort (21 000 000 kronor). Anslaget minskas också med 24 000 kronor med anledning av arbetet med Företags Register Individ Databas (FRIDA) som i stället beräknas på det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget 1:9 Statistiska centralbyrån. Vidare minskas anslaget med 300 000 kronor, varav 200 000 kronor varaktigt för arbetet med att följa upp verksamhet som bedrivs enligt lagen (2004:543) om samtjänst vid medborgarkontor. Medlen ska i stället beräknas på det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget 1:2 Kammarkollegiet. Regeringen föreslår att anslaget för 2010 uppgår till 6 472 013 000 kronor. För 2011 beräknas anslaget till 6 563 616 000 kronor. För 2012 beräknas anslaget till 6 613 942 000 kronor. 4 Tull 4.1 Resultatredovisning 4.1.1 Mål För Tullverket ska målet för utgiftsområdet uppnås genom att * eftersträvade tull-, skatte- och avgiftsintäkter, liksom efterlevnaden av in- och utförselrestriktionerna, ska säkerställas rättssäkert och på ett för samhället ekonomiskt effektivt sätt samt på ett sätt som är kostnadseffektivt och enkelt för medborgare och företag, * brottslighet inom tullområdet ska förebyggas och bekämpas, * medborgare och företag ska ha förtroende för Tullverkets verksamhet. 4.1.2 Resultat Tullverket Processen Brottsbekämpning Verksamheten syftar till att övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att bestämmelserna om in- och utförsel av varor efterlevs. Det projekt- och underrättelsebaserade arbetssättet utgör basen i Tullverkets arbete med att bekämpa den organiserade brottsligheten. Det är viktigt att säkra och utveckla informationsöverföringen från projekten till underrättelseverksamheten. Metodutvecklingen inom processen har fortsatt under 2008. De viktigaste hjälpmedlen har varit teleavlyssning, teleövervakning och kameraövervakning. Andra metoder som utvecklats och förfinats under året är informatörshantering och provokativa åtgärder. Från och med den 1 juli 2008 gäller vidare nya regler om förverkande av ekonomiska tillgångar vid utbyte av brott. Förverkande av sådana tillgångar har visat sig vara ett effektivt sätt att störa den organiserade brottsligheten. En ökad nationell samverkan med övriga brottsbekämpande myndigheter har skett under året. En nära samverkan sker även med utländska tull- och polismyndigheter samt med internationella samarbetsorgan som t.ex. Europol och Östersjösamarbetet. Det förebyggande arbetet har fått ökad betydelse under året. Tyngdpunkten i det förebyggande arbetet har varit att öka, utveckla och fördjupa samarbetet med näringslivet i syfte att förhindra tullrelaterad brottslighet. Tullverket har under året prioriterat bekämpningen av de kriminella nätverk som står bakom organiserad och storskalig smuggling. Totalt har 35 kriminella nätverk identifierats och Tullverket gör bedömningen att 21 av dem allvarligt skadats eller helt upphört med sin verksamhet. Tullverket har under året lagfört 62 personer och antalet utdömda fängelseår uppgår till 301 år. Narkotikabekämpningen har högsta prioritet i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet. Antalet beslag av narkotika har ökat under 2008, delvis beroende på att post- och kurirtrafiken prioriterats, vilket har lett till många små beslag. Mängden beslagtagen narkotika har också ökat något jämfört med 2007. Effektiviteten, mätt som samhällsnytta, har ökat med 39 procent jämfört med 2007 för beslag gjorda i Sverige. Samhällsnyttovärdet för narkotikabeslagen uppgår till 1 344 miljoner (se diagram 4.1). Samhällsnyttovärdet för beslag gjorda utomlands, efter underrättelseinformation från Sverige, ökade från 525 miljoner kronor 2007 till 1 881 miljoner kronor 2008. Diagram 4.1 Samhällsnyttovärde för narkotikabeslag Tusental kronor Den höga siffran för 2006 i diagram 4.1 beror på två stora beslag av kokain i Göteborg som uppgick till 1 100 kg respektive 200 kg. De beslagtagna mängderna av opium, heroin och kat har ökat markant jämfört med 2007. Mängderna beslagtagen kokain, ecstasy och cannabis har däremot minskat. Beslagen av alkohol har minskat både i antal och volym. Minskningen beror på att det efter den s.k. Rosengrensdomen (mål C-170/04) blev tillåtet att beställa alkohol via Internet. Som framgår av diagram 4.2 har de beslagtagna mängderna minskat jämfört med 2007. Sprit och starköl har minskat med tolv procent och vin med sju procent. Den illegala frekventa införseln är betydande och Tullverket konstaterar att mottagarna finns i hela landet. Mängderna alkohol som förs in vid enskilda tillfällen är betydande. Tullverket ser en ökning i storleken på de beslag som görs. Diagram 4.2 Beslagtagna mängder alkohol Liter Cigarettsmuggling till EU är ett stort problem och stora skatteintäkter undandras. Antalet beslag av tobaksvaror har ökat under 2008 medan volymerna har minskat för cigaretter. När det gäller cigaretter utgör ca tio procent av Tullverkets största beslag 80 procent av den totala mängden beslagtagna cigaretter. EU-kommissionen och 26 medlemsstater har träffat ett avtal med Philip Morris och Japan Tobacco International om skadestånd vid beslag av äkta cigaretter till den drabbade staten. Skadeståndet motsvarar de förluster som EU gör på tullavgifter och medlemsstaterna gör på skatter. Sverige har under 2008 fått ca 22 miljoner kronor i sådant skadestånd. Avsikten är att dessa medel ska användas till att förbättra bekämpningen av tobakssmugglingen och förhindra att varumärkesförfalskade tobaksprodukter når marknaden. Trafikflödena till Sverige består varje år av ca 75 miljoner objekt, fordon och personer som kan bli föremål för kontroll. Tullverkets närvarograd vid respektive gränspassage styrs av den aktuella hotbilden. Antalet kontroller är inte det väsentliga, utan det som är viktigt är att Tullverket har förmågan att ha personal på rätt plats, i rätt tid och med rätt utrustning. Det är en fungerande samverkan mellan selekteringsförmåga, teknikstöd, rätt underrättelser, bra riskanalys, och hög kompetens hos den enskilda tjänstemannen som är avgörande för träffprocenten i kontrollerna. Kontrollerna ska ske med minsta möjliga störning i det kommersiella och legitima trafikflödet. Det kontrollerade objektet ska inte utsättas för onödiga kostnader eller olägenheter på grund av kontrollen. Ett korrekt bemötande är därför av yttersta vikt. Antalet skriftliga klagomål uppgick under 2008 till 76 stycken baserat på 62 740 kontroller, 0,1 procent, i resandeflödet vilket regeringen anser vara en acceptabel nivå för klagomål. Processen Effektiv Handel Verksamheten syftar till att effektivt fastställa och uppbära tullar, mervärdesskatt och andra skatter samt avgifter så att en riktig uppbörd kan säkerställas. Tullverket uppskattar skattefelet i myndighetens uppbörd varje år. Det uppskattade skattefelet av totalt debiterad uppbörd uppgick 2008 till fyra procent, vilket var en minskning med en halv procentenhet i förhållande till 2007. Tullverket arbetar med förebyggande insatser som myndighetssamverkan, information och utbildning för att minimera skattefelet. Under 2008 har en samverkan skett mellan Tullverket, Skatteverket, Försäkringskassan och Bolagsverket för att förbättra myndighetsgemensam information till personer som överväger att starta företag. Parallellt informerar Tullverket tillsammans med Skatteverket om skatte- och tullfrågor runt om i landet. Viktiga åtgärder för att minska skattefelet är certifiering, efterkontroll, och tillståndsuppföljning. Efterkontroll baserad på riskbedömning sker i form av tullrevision och eftergranskning. Tullrevision sker på plats hos företaget och är en mer omfattande granskning jämfört med eftergranskning. Nettoresultatet av efterkontrollerna under 2008 är 229 miljoner kronor debiterad tull och mervärdesskatt, vilket ska jämföras med 183 miljoner kronor under 2007. Regeringen anser att det är positivt att andelen företag som ändrat beteende efter en revision ökat till 84 procent under 2008. För 2007 var motsvarande andel 69 procent. Informationsarbetet är en viktig del i det förebyggande arbetet med att säkerställa en korrekt uppbörd. Tullverket publicerar löpande information på sin webbplats med nyheter och förändringar i gällande regler. Service ges även via telefontjänsten Tullsvar som besvarar ca 9 600 samtal och 1 190 e-postfrågor per månad. Tullverket besvarar i genomsnitt 94 procent av samtalen inom fem minuter. Av de inkomna e-breven besvaras 90 procent inom en arbetsdag. Andelen elektroniska ärenden rörande import- och exportdeklarationer fortsätter att öka och uppgick i slutet av 2008 till 98,2 procent, vilket är en ökning med 0,4 procentenheter jämfört med 2007. Företagen kan lämna sina tulldeklarationer via Electronic Data Interchange (EDI) eller Tullverkets internetdeklaration (TID). Det är också möjligt att via Tullverkets webbplats begära klarering av ärenden. Tullverket verkar aktivt för att öka det elektroniska uppgiftslämnandet genom olika informationsinsatser. Företag kan certifiera sina tullrutiner och därigenom uppnå förenklingar genom att kvalitetssäkra sitt flöde. Kontrollverksamheten och riskanalysverksamheten är sammanlänkade med kvalitetssäkringsprocessen genom att Tullverket och företaget tillsammans ska se till att det blir rätt från början. Andelen kvalitetssäkrat flöde ökade med fem procentenheter och uppgick till 65 procent. Av EU-gemensam och nationell lagstiftning framgår för vilka varor restriktioner för import och/eller export gäller. Tullverket har klassificerat restriktionsvarorna till områdena hälsa, miljö och säkerhet. Tullverket har under 2008 deltagit i den EU-gemensamma kontrolloperationen, Medifake som inriktades på att upptäcka läkemedel som gjorde intrång i immaterialrätten. Tullverket har även genomfört projekt riktade mot export av produkter med dubbla användningsområden. Kompetensförsörjning Tullverket hade vid 2008 års utgång 2 182 anställda, vilket är en minskning med 6,1 procent jämfört med 2007. Sjukfrånvaron minskade till 3,2 procent jämfört med 3,6 procent 2007. Av Tullverkets anställda kommer drygt 30 procent att gå i ålderspension de närmaste tio åren. Under 2008 har därför en kompetensförsörjningsplan som sträcker sig till 2012 tagits fram. Planen omfattar kompetens-, rekryterings- och utbildningsbehov. 4.1.3 Analys och slutsatser Regeringen bedömer att Tullverket i hög grad bidrar till att uppfylla målet för utgiftsområdet. Regeringens bedömning är att Tullverket aktivt arbetar för att förbättra servicen till företag och allmänhet. Regeringen anser att Tullverkets brottsbekämpande verksamhet utgör ett betydande hinder för storskalig smuggling. Tullverkets ingripanden mot kriminella och beslag av varor har försvårat för illegala varor att nå den svenska marknaden. Regeringen anser att ett effektivt it-stöd i båda huvudprocesserna är nödvändigt för att Tullverket ska kunna utveckla en kostnadseffektiv verksamhet. Arbetet med att utveckla it-stöd för ytterligare effektivisering måste därför fortsätta. Regeringens bedömning är att Tullverket på ett strukturerat sätt arbetar med frågan med hjälp av information och ekonomiska incitament för medborgare och företag. Tullverket ska bedriva en synlig informationsverksamhet i syfte att tydliggöra myndighetens roll och uppgifter i samhället för medborgarna och företagen. Samarbetet, både nationellt och internationellt, med andra myndigheter inom brottsbekämpningen fungerar bra, men måste fortsätta att utvecklas. Myndigheten måste fortsätta att arbeta med metodutveckling för att mäta effektiviteten i smugglingsbekämpningen. En ständig förbättring av arbetsmetoderna med bl.a. en nationellt styrd, riskbaserad och uppdragsstyrd kontrollverksamhet är viktig för att ytterligare öka träffsäkerheten inom alla kontrollområden. Regeringen anser att det är viktigt att förenklings- och certifieringsarbetet fortsätter och att kunskap, metoder och resultat återanvänds i processen så att det resulterar i att fler företag gör rätt från början. Tullverket måste prioritera arbetet med att höja kvaliteten på avlämnade tulldeklarationer för att säkerställa en korrekt uppbörd liksom att minska skattefelet. Regeringen bedömer att myndigheten bedriver ett strategiskt arbete med sin kompetensförsörjning. Det är av stor betydelse att detta arbete fortgår. 4.2 Politikens inriktning Tullverket ska fortsätta att förbättra och effektivisera uppbördshanteringen och servicen till företag. Det är lika viktigt att myndigheten fortsätter att förbättra den brottsbekämpande verksamheten genom en målmedveten prioritering, styrning, modernisering och effektivisering av denna verksamhet. Det brottsförebyggande arbetet är viktigt. Att hindra att narkotika kommer in i Sverige ska även fortsättningsvis vara den högst prioriterade uppgiften för Tullverkets brottsbekämpande verksamhet. Tullverket ska även prioritera arbetet mot organiserad brottslighet och storskalig brottslighet samt ekonomisk brottslighet. Myndigheten ska också prioritera den storskaliga och frekventa illegala införseln av alkohol och tobak. En viktig del är att se till att olika verksamheter inom myndigheten samverkar nationellt så att höjd effektivitet och kvalitet säkerställs inom både uppbörds- och brottsbekämpningsverksamheten. Den fördel som det innebär att kompetens från huvudprocesserna Effektiv handel och Brottsbekämpning finns inom samma myndighet måste utnyttjas i utvecklingen av verksamheten. De olika delarna av förändringsarbetet ska stödja varandra i utvecklandet av en modern, enhetlig, effektiv och ändamålsenlig verksamhet som når uppsatta mål. Myndighetens arbete med förenklingar av regler och tullprocedurer samt utveckling av riskanalyser och kontrollmetoder ska fortgå. 4.3 Budgetförslag 4.3.1 1:3 Tullverket Tabell 4.1 Anslagsutveckling 1:3 Tullverket Tusental kronor 2008 Utfall 1 482 178 Anslags- sparande 107 390 2009 Anslag 1 535 174 Utgifts- prognos 1 445 242 2010 Förslag 1 552 421 2011 Beräknat 1 579 237 1 2012 Beräknat 1 604 800 2 1 Motsvarar 1 563 924 tkr i 2010 års prisnivå. 2 Motsvarar 1 580 639 tkr i 2010 års prisnivå. Anslaget används för Tullverkets förvaltningskostnader. Vidare används anslaget för vissa kostnader för internationellt arbete på tullområdet. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 4.2 Offentligrättslig verksamhet Tullverket Tusental kronor Offentligrättslig verksamhet1 Intäkter till inkomsttitel Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2008 35 346 10 091 45 437 0 Prognos 2009 33 500 9 700 43 200 0 Budget 2010 34 400 9 650 44 050 0 1 Intäkter till inkomsttitel avser dröjsmålsränta och diverse avgifter vid Tullverket. Intäkter som får disponeras avser expeditions- och ansökningsavgifter, tullförrättningsavgift och tullräkningsavgift. Tabell 4.3 Uppdragsverksamhet Tullverket Tusental kronor Uppdragsverksamhet1 Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2008 9 753 11 445 - 4 946 Prognos 2009 6 200 6 200 0 Budget 2010 4 000 4 000 0 1 Verksamheten avser kontroll av exportbidragsgods. Regeringens överväganden Tabell 4.4 Härledning av anslagsnivån 2010-2012, 1:3 Tullverket Tusental kronor 2010 2011 2012 Anvisat 2009 1 1 535 174 1 535 174 1 535 174 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 54 147 69 708 78 441 Beslut -1 360 -1 827 -1 837 Överföring till/från andra anslag Övrigt 3 -35 540 -23 818 -6 978 Förslag/beräknat anslag 1 552 421 1 579 237 1 604 800 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 3 Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt. Tullverket har under ett antal år betalat tio procent av Sveriges avgift till Europol. Resterande del har Polisen betalat. Från och med 2010 kommer finansieringen av Europol att ske på annat sätt än via de avgifter som betalats av myndigheterna. Som en följd av detta föreslås Tullverkets anslag minskas med 1 360 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget för 2010 uppgår till 1 552 421 000 kronor. För 2011 beräknas anslaget till 1 579 237 000 kronor. För 2012 beräknas anslaget till 1 604 800 000 kronor. 5 Exekution 5.1 Resultatredovisning 5.1.1 Mål För Kronofogdemyndigheten ska målet för utgiftsområdet uppnås genom att * upprätthålla en god betalningsvilja i samhället, motverka företeelser som kan leda till överskuldsättning samt underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig, * medborgare och företag ska ha förtroende för Kronofogdemyndighetens verksamhet. 5.1.2 Resultat Kronofogdemyndigheten Allmänt Den 1 januari 2008 blev Kronofogdemyndigheten en helt fristående myndighet. Detta efter att sedan den 1 juli 2006 varit en operativt självständig myndighet med en administrativ koppling till Skatteverket. År 2008 har inneburit nya utmaningar för myndigheten. Omställningsarbetet har fortsatt och uppbyggnaden av ett nytt huvudkontor har påbörjats. Samtidigt har verksamheten bl.a. påverkats av den nya lagstiftningen om förenklat utmätningsförfarande, som började gälla den 1 januari 2008. Detta resulterade bl.a. i ett kraftigt inflöde av fastighets- och bostadsrättsförsäljningsärenden. Det ökade inflödet ledde till att handläggningstiderna försämrades kraftigt. Det lagstadgade kravet om att ett första försäljningsförsök bör ske inom fyra månader uppnåddes enbart i mindre än hälften av ärendena. Under senare delen av 2008 ökade även ärendeinflödet med anledning av konjunkturen. Inflödet till framför allt den summariska processen och kundcenter ökade kraftigt. 2008 var också ett år med en ansträngd ekonomi för myndigheten. Anslagskrediten utnyttjades med knappt fyra procent. Mot bakgrund av myndighetens situation bedömer regeringen att måluppfyllelsen överlag är godtagbar. Enhetligheten har ökat samtidigt som produktiviteten och kostnadseffektiviteten överlag har ökat. Myndighetens ekonomistyrning behöver däremot stärkas. Handläggningstiderna inom fastighets- och bostadsrättsförsäljningen bör vidare förbättras. Kronofogdemyndigheten har under 2008 vidtagit flera insatser i syfte att göra sitt regelverk mer enkelt och tidsenligt. Myndigheten har bl.a. arbetat med att förenkla för företagen när de lämnar uppgifter i samband med en tillgångsundersökning och när de ska efterfölja Kronofogdemyndighetens beslut. Myndigheten bedriver verksamhet på 43 orter i landet. Verksamheten är uppdelad i fyra processer; verkställighet och indrivning, summarisk process, skuldsanering och konkurstillsyn. Därtill finns två stödprocesser; förebyggande kommunikation och kundcenter. Diagram 5.1 visar omfattningen av de fyra processerna. Diagram 5.1 Kronofogdemyndighetens verksamhet Verkställighet och indrivning Verksamhetens mål är att i första hand se till att borgenären får betalt för sin fordran. Kronofogdemyndighetens huvuduppgift är att driva in skulder. Processen utgör 77 procent av myndighetens totala verksamhet. Under 2008 drev myndigheten in nästan 9,4 miljarder kronor, vilket är en ökning med fem procent och det högsta belopp som någonsin drivits in. Diagram 5.2 visar det indrivna beloppet de senaste tre åren. Diagram 5.2 Indrivet belopp Tusental kronor Inom processen blev under senare delen av 2008 ca 120 medarbetare uppsagda av ekonomiska skäl. Myndigheten har arbetat med att utveckla mer effektiva arbetsmetoder för att upprätthålla och öka produktiviteten. Produktiviteten minskade trots detta med två procent under 2008. Däremot förbättrades kostnadseffektiviteten. Kostnaden per avslutat ärende minskade med sex procent. Enhetligheten har förbättrats men det finns fortfarande regionala skillnader. Regeringen anser att det är viktigt att åtgärder vidtas mot detta. Antalet inkomna, allmänna mål minskade även under 2008, totalt med knappt fyra procent. Antalet inkomna, enskilda mål fortsatte däremot att öka, totalt med knappt tre procent. En bidragande orsak till ökningen av de enskilda målen är sannolikt den mer omfattande kreditgivningen med fler låntagare och nya typer av krediter, samt rådande lågkonjunktur. Det är rimligt att anta att effekterna av konjunkturen kommer visa sig allt mer under 2009 och åren framöver. Att de allmänna målen minskade under 2008 beror framför allt på att det endast skedde två restföringar från Försäkringskassan jämfört med tre under 2007. Kronofogdemyndigheten har under en längre tid arbetat aktivt tillsammans med lokala bostadsföretag och socialförvaltningar för att minska antalet verkställda avhysningar. Under 2008 minskade antalet verkställda avhysningar med sju procent. Summarisk process Summarisk process är ett förenklat processförfarande. Den vanligaste formen av mål är betalningsförelägganden. Den summariska processen ska enligt målet ske kostnadseffektivt och rättssäkert. Processen utgör 16 procent av Kronofogdemyndighetens totala verksamhet. Under 2008 ökade antalet inkomna mål med 13 procent. Ökningen kan förklaras av kreditsamhällets utveckling med fler låntagare och nya typer av krediter samt rådande lågkonjunktur. Myndigheten har hanterat det ökade inflödet väl, vilket regeringen ser positivt på. Produktiviteten ökade under 2008 med hela 20 procent till följd av nya rutiner och arbetssätt. Positivt är också att kostnadseffektiviteten ökade med drygt 18 procent. Enhetligheten inom delgivningsprocessen har ökat, men det finns fortfarande skillnader som måste tas om hand. Skuldsanering Skuldsanering ska ske utan onödigt dröjsmål och med beaktande av parternas intressen. Skuldsanering utgör fyra procent av Kronofogdemyndighetens totala verksamhet. Antalet ansökningar om skuldsanering minskade med fyra procent under 2008. Ansökningar om omprövning av beslut ökade däremot med 14 procent. Myndigheten har under året försökt arbeta ned den ärendebalans som byggdes upp under 2007. Balansen från 2007 har dock inte minskat på grund av en stor ärendetillströmning. Regeringen ser dock positivt på att både produktiviteten och kostnadseffektiviteten ökat under 2008. Positivt är också att färre andel personer som beviljats skuldsanering återkommer till myndigheten med nya skulder. Fem procent 2008 jämfört med tio procent 2007. Den rehabiliterande dialog som myndigheten för med den skuldsatte verkar ha en positiv effekt. Regeringen anser att det är viktigt att detta tillvägagångssätt fortsätter. Utvecklingen av rättssäkerheten bedöms också som positiv. Kvalitetsuppföljningar visar att den rättsliga kvaliteten är hög. Enhetligheten har förbättrats men ytterligare åtgärder behöver vidtas. Konkurstillsyn Verksamhetens mål är att begränsa konkurskostnaderna för samhället och bidra till att oseriös verksamhet och illojal konkurrens motverkas. Konkurstillsynen utgör tre procent av myndighetens totala verksamhet. Antalet inkomna ärenden ökade med sju procent under året. Störst var inflödet under senare delen av hösten 2008. Produktiviteten fortsatte att minska under 2008, totalt med tolv procent. Enhetligheten ökade däremot. Regeringen anser att det är viktigt att myndigheten vidtar åtgärder för att förbättra produktiviteten inom processen så att verksamheten kan hantera det ökade inflödet, som väntas med anledning av det konjunkturläget. Förebyggande kommunikation Stödprocessen syftar till att motverka överskuldsättning. Ett omfattande arbete har bedrivits för att motverka överskuldsättning särskilt bland barn och ungdomar. Myndigheten har tillsammans med Konsumentverket och Finansinspektionen arbetat fram ett nytt utbildningsstöd kallat Koll på cashen. Detta har visat sig vara mycket framgångsrikt. Av det totala antalet ansökningar om betalningsföreläggande avseende sms-lån har andelen som rört ungdomar mellan 18 och 25 år minskat från 40 till 27 procent mellan 2006 och 2008. Antalet restförda omyndiga personer har minskat med elva procent, vilket regeringen tycker är bra. Kronofogdemyndigheten har under året samverkat med borgenärer för att identifiera och undanröja hinder och svårigheter som kan leda till onödig skuldsättning. Skatteverket, Radiotjänst i Kiruna AB, Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden och Vägverket är fem stora ingivare som deltagit i dialogen. Arbetet har bl.a. lett till att Radiotjänst infört nya metoder för att minska antalet ärenden som överlämnas till Kronofogdemyndigheten. Personer som riskerar att för första gången restföras för en obetald tv-avgift har erhållit ett utskick med individuell information om konsekvenserna av att inte göra rätt för sig. Drygt 6 300 personer fick sådan information under 2008. 42 procent av dessa har kunnat undvika restföring. Regeringen anser att det är viktigt att denna typ av samverkan och informationsutbyte fortsätter. Kompetensförsörjning Kronofogdemyndigheten hade vid 2008 års utgång 2 321 anställda, vilket är åtta procent färre än 2007. Andelen kvinnor var 66 procent. Medelåldern var 47 år. Myndigheten ser för närvarande inga problem med kompetensförsörjningen. Myndighetens geografiska koncentration av verksamheten och rationaliseringseffekter av it-stöd medför ett bättre resursutnyttjande. Kronofogdemyndighetens kompetensförsörjningsstrategi kommer att färdigställas under 2009. Sjukfrånvaron har fortsatt att minska och uppgick vid utgången av 2008 till 3,8 procent. Även långtidssjukfrånvaron har fortsatt att minska. 5.1.3 Analys och slutsatser Regeringen bedömer att Kronofogdemyndigheten i hög grad bidrar till att uppfylla målet för utgiftsområdet. Regeringen konstaterar att myndighetens omställningsarbete resulterat i en positiv resultatutveckling. Inom vissa områden är det dock viktigt att ytterligare förbättringar görs. Handläggningstiderna för fastighets- och bostadsrättsförsäljningsärenden bör kortas. Myndighetens ekonomistyrning måste stärkas. Det finns dessutom fortfarande regionala skillnader. Regeringen anser att myndigheten måste vidta åtgärder för att förbättra detta. De omotiverade skillnaderna över landet har minskat så trenden är positiv. Vidare måste åtgärder vidtas för att förbättra produktiviteten inom konkurstillsynen. Kronofogdemyndigheten ska utnyttja de möjligheter som det innebär att vara en myndighet i största möjliga omfattning för att få en ändamålsenlig styrning av verksamheten. Detta innebär en fortsatt omfördelning av arbetsuppgifter för att säkerställa en hög effektivitet och servicenivå samt enhetliga rättsliga bedömningar. Regeringen kommer även fortsättningsvis att följa utvecklingen noga. Det internationella området kräver att Kronofogdemyndigheten intensifierar sin samverkan med andra myndigheter, såväl svenska som utländska. Det är viktigt att myndigheten fortsätter att förbättra de möjligheter till informations- och erfarenhetsutbyte som finns. Regeringen anser att det är av stor betydelse att myndigheten bedriver ett strategiskt arbete med sin kompetensförsörjning. Detta arbete måste fortgå och intensifieras. 5.2 Politikens inriktning Regeringen anser att effektivitets-, utvecklings- och enhetlighetsarbetet inom Kronofogdemyndigheten måste fortgå. Myndigheten ska på ett effektivt, partsneutralt och förtroendeingivande sätt verkställa beslut och driva in skulder. Vidare är det förebyggande arbetet av stor vikt för myndigheten. En god betalningsvilja ska upprätthållas. Arbetet med förslag till förenklingar av regler och utveckling av arbetsmetoder ska fortgå. 5.3 Budgetförslag 5.3.1 1:2 Kronofogdemyndigheten Tabell 5.1 Anslagsutveckling 1:2 Kronofogdemyndigheten Tusental kronor 2008 Utfall 1 643 075 Anslags- sparande -63 068 2009 Anslag 1 632 748 1 Utgifts- prognos 1 570 152 2010 Förslag 1 709 540 2011 Beräknat 1 729 518 2 2012 Beräknat 1 741 612 3 1 Inklusive förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 1 716 487 tkr i 2010 års prisnivå. 3 Motsvarar 1 580 639 tkr i 2010 års prisnivå. Anslaget används för Kronofogdemyndighetens förvaltningskostnader. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 5.2 Offentligrättslig verksamhet Kronofogdemyndigheten Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel1 Intäkter som får disponeras2 Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2008 1 027 505 835 1 524 654 -496 314 Prognos 2009 1 165 000 700 1 600 000 -434 300 Budget 2010 1 165 000 700 1 600 000 -434 300 1 Avser intäkter av avgifter som t.ex. ansökningsavgifter, försäljningsavgifter och betalningsförelägganden som är förknippade med ärendehandläggning. 2 Avser försäljning av uppgifter ur dataregister, intäkter i samband med lösöreköpkontrakt och kopior av allmänna handlingar. Tabell 5.3 Uppdragsverksamhet Kronofogdemyndigheten Tusental kronor Uppdragsverksamhet1 Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2008 11 600 11 600 0 Prognos 2009 15 600 15 600 0 Budget 2010 15 600 15 600 0 1 Verksamheten avser pensionsadministration för AP-fonderna. Regeringens överväganden Tabell 5.4 Härledning av anslagsnivån 2010-2012, 1:2 Kronofogdemyndigheten Tusental kronor 2010 2011 2012 Anvisat 2009 1 1 617 748 1 617 748 1 617 748 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 49 330 61 985 70 817 Beslut 55 462 55 883 56 177 Överföring till/från andra anslag Övrigt 3 -13 000 -6 099 -3 131 Förslag/beräknat anslag 1 709 540 1 729 518 1 741 612 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2008 (bet. 2008/09:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. 3 Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt. För att minska risken med företagande och därmed främja ett ökat entreprenörskap avser regeringen föreslå två förändringar i skuldsaneringslagen. För det första ska skuldernas ålder inte vara avgörande för om skuldsanering beviljas för personer med skulder huvudsakligen från näringsverksamhet. För det andra ska aktiva näringsidkare kunna få skuldsanering. Genom dessa förändringar kan fler personer väntas ansöka om och beviljas skuldsanering. Anslaget tillförs till följd av detta 50 000 000 kronor varaktigt fr.o.m. 2010. Regeringen avser att under våren 2010 lämna en proposition till riksdagen. Vidare ökas anslaget med 15 000 000 kronor årligen under 2010, 2011 och 2012 för att hantera det ökade ärendeinflödet till följd av rådande lågkonjunktur. Samtidigt minskas anslaget med 9 000 000 kronor när tidigare stöd för Kronofogdemyndighetens omlokalisering upphör. Regeringen föreslår att anslaget för 2010 uppgår till 1 709 540 000 kronor. För 2011 beräknas anslaget till 1 729 518 000 kronor. För 2012 beräknas anslaget till 1 741 612 000 kronor. 6 Kustbevakningens verksamhet avseende tullkontroll 6.1 Resultatredovisning 6.1.1 Mål För Kustbevakningen gäller att brott mot gällande bestämmelser om in- och utförselrestriktioner ska förebyggas och upptäckas. 6.1.2 Resultat Kustbevakningen Kustbevakningens arbete inom detta område syftar till att förhindra att illegala varor förs in i landet. Arbetet utgörs av underrättelsebaserad kontrollverksamhet och rutinkontroller. Myndigheten arbetar aktivt med förebyggande övervakning mellan tullkontrollplatserna samt spaningsverksamhet och bearbetning av underrättelsetips som kommer till myndigheten, både från allmänheten och från samverkande myndigheter. De objekt som Kustbevakningens tullkontroller har riktats mot är fritidsbåtar, fiskefartyg och övriga fartyg mellan tullkontrollplatserna. För att öka effektiviteten i kontrollverksamheten har Kustbevakningen under 2008 satsat på ytterligare utbildning i fartygsvisitation och vidareutvecklat samverkan med främst Tullverket. 6.1.3 Analys och slutsatser Inom ramen för narkotikabekämpningen har under 2008 både antalet beslagstillfällen och omfattningen av beslag varit få och av begränsad omfattning. Kustbevakningens spaningsinsatser har däremot bidragit till att samverkande myndigheter i ett senare skede har kunnat göra beslag, vilket det saknas statistik över. 6.2 Politikens inriktning Inriktningen för Kustbevakningens verksamhet på området ligger i huvudsak fast och utökas genom det fördjupade samarbetet mot grov organiserad brottslighet. Detta innebär fortsatt fokus på främst underrättelse- och rutinbaserad kontrollverksamhet för att komma åt det flöde av narkotika som kommer till Sverige sjövägen. Kustbevakningens verksamhet bidrar på detta sätt till bekämpning av kriminell verksamhet. Spaning och underrättelse från allmänheten och övriga samverkande myndigheter, främst Polisen och Tullverket, är även i framtiden av yttersta vikt. PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 2 3 PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 10 11 PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 10 9 PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 16 17 PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 14 15 PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 22 23 PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 20 19 PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 28 29 PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 28 25 PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 30 31 PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2009/10:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 32 31