Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2023/24:42 Riksrevisionens rapport om förändrade inkomstskatteregler 2011-2023 Skr. 2023/24:42 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 23 november 2023 Ulf Kristersson Elisabeth Svantesson (Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Riksrevisionen har i rapporten Förändrade inkomstskatteregler 2011-2023 - bristfällig redovisning till riksdagen (RiR 2023:10) granskat om regeringen har gett en bra bild av hur föreslagna ändringar av jobbskatteavdraget och närliggande skatteregler skapar förutsättningar för en hög sysselsättning, fler arbetade timmar och ett rättvist fördelat välstånd. Riksrevisionen drar den övergripande slutsatsen att regeringen har gett en ofullständig och delvis förskönad bild. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att förbättra konsekvensanalyserna i propositioner med skatteförslag genom att redovisa effekter på sysselsättning och antal arbetade timmar oavsett i vilken riktning effekterna pekar, att redovisa kvalitativa effektbedömningar i de fall det inte är möjligt med kvantitativa bedömningar, samt att standardisera redovisningen av skatteförslagens fördelningseffekter. Riksrevisionen rekommenderar också regeringen att utveckla en modell för att beräkna effekter på äldres arbetsutbud. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen anser att utgångspunkten bör vara att konsekvensanalyserna i propositioner med skatteförslag redovisar effekter på sysselsättning och antal arbetade timmar oavsett i vilken riktning effekterna pekar. Regeringen anser vidare att redovisningen av skatteförslagens fördelningseffekter redan har standardiserats. Till sist ser regeringen positivt på att pröva förutsättningarna för att utveckla analysmetoder i syfte att bättre kunna analysera äldres arbetsutbud. I och med denna redovisning anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser 3 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 4 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 5 Bilaga Riksrevisionens rapport Förändrade inkomstskatteregler 2011-2023 - bristfällig redovisning till riksdagen 6 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 november 2023 98 1 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat om regeringen har gett en bra bild av hur föreslagna ändringar av jobbskatteavdraget och närliggande skatteregler skapar förutsättningar för en hög sysselsättning, fler arbetade timmar och ett rättvist fördelat välstånd. Granskningen redovisas i rapporten Förändrade inkomstskatteregler 2011-2023 - bristfällig redovisning till riksdagen (RiR 2023:10). Riksdagen överlämnade rapporten till regeringen den 30 maj 2023. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har redovisat i rapporten. 2 Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen har granskat de mest väsentliga förändringarna av skattereglerna för förvärvsinkomster som har genomförts för 2011-2023. Enligt Riksrevisionen har de förändrade skattereglerna lett till att inkomstskatten har sänkts med sammanlagt nästan 100 miljarder kronor. Detta har lett till en jämnare inkomstfördelning och bedöms på lång sikt leda till högre sysselsättning och fler arbetade timmar. Det innebär att skattesänkningen delvis finansierar sig själv. Självfinansieringsgraden är dock låg. Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen har gett en ofullständig och delvis förskönad bild av hur föreslagna ändringar av inkomstbeskattningen skapar förutsättningar för en hög sysselsättning, fler arbetade timmar och ett rättvist fördelat välstånd. Det baseras på de brister som finns i regeringens redovisade konsekvensanalyser av skatteförslagens effekter. Bristerna har lett till att riksdagen inte haft tillräckligt bra underlag inför besluten om ändrade skatteregler. Skatten för personer över 65 år har sänkts stegvis genom allt högre grundavdrag för äldre, sammantaget med ca 40 miljarder kronor under perioden. Granskningen visar enligt Riksrevisionen att skattesänkningen har gjort det mindre lönsamt att arbeta ett år till efter 65 jämfört med att gå i pension, särskilt för medel- och höginkomsttagare. Detta kan, enligt Riksrevisionen, ha haft en negativ effekt på sysselsättningen. Det har dock till viss del motverkats av att åldersgränsen för att få det förhöjda grundavdraget har höjts från 65 till 66 år. Det är okänt hur mycket dessa regeländringar påverkar sysselsättningen och antalet arbetade timmar. Granskningen visar att regeringen saknar relevanta modeller för att analysera de äldres arbetsutbud, dvs. hur många av dem som vill arbeta och hur mycket de i så fall vill arbeta. Riksrevisionens granskning visar att det finns brister i regeringens konsekvensanalyser av skatteförslagens förväntade effekter på syssel-sättningen, antalet arbetade timmar och inkomstfördelningen. Förslag som innebär höjda marginalskatter för höginkomsttagare har inte analyserats tillräckligt. Det har inte heller förslagen till förstärkningar av det förhöjda grundavdraget. Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till regeringen: * Förbättra konsekvensanalyserna i propositioner med skatteförslag på följande sätt: - Redovisa effekter på sysselsättning och antal arbetade timmar oavsett i vilken riktning effekterna pekar. - Redovisa kvalitativa effektbedömningar i de fall det inte är möjligt med kvantitativa beräkningar. - Standardisera redovisningen av skatteförslagens fördelningseffekter genom att visa effekterna på ekonomisk standard i olika inkomstgrupper för hela befolkningen. * Utveckla en modell för att beräkna effekter på de äldres arbetsutbud. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser En central princip för det svenska välfärdssamhället är att alla, som kan, står till arbetsmarknadens förfogande och anstränger sig för att få ett jobb för att bli självförsörjande. Därför är det viktigt att det ska bli mer lönsamt att gå från bidrag till arbete än vad det är i dag. Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning av de förändringar i inkomstskattereglerna som gjorts 2011-2023. Eftersom jobbskatteavdraget är en så betydande del i detta hade regeringen gärna sett att granskningen sträckt sig ännu längre bak i tiden. Jobbskatteavdraget bör inte leda till en skatteklyfta mellan yngre med arbetsinkomster och äldre med pensionsinkomster. Det förhöjda grundavdraget justeras därför i motsvarande utsträckning i regeringens senaste förslag om förstärkt jobbskatteavdrag, se propositionen Vissa förslag om sänkt skatt på arbetsinkomster och pensioner (prop. 2023/24:13). Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det i konsekvens-analyser av inkomstskatteförslag under den aktuella perioden har förekommit brister kring de förväntade effekterna på sysselsättning, antalet arbetade timmar och inkomstfördelning. Regeringen anser också att de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar till regeringen om konsekvensanalyser för inkomstskatteförslag är rimliga och viktiga. Det är regeringens utgångspunkt att alltid beskriva konsekvenserna av ändrade skatteregler så korrekt och rättvisande som möjligt. I regeringens senaste förslag om förändrade inkomstskatteregler om förstärkt jobbskatteavdrag och förstärkning av det förhöjda grundavdraget (prop. 2023/24:13) redovisas de förväntade effekterna på arbetsutbudet av förändrad skatt på arbete, kvantifiering av arbetsutbudseffekter och sysselsättning samt självfinansieringsgrad på lång sikt. Till detta redovisas en bedömning av förslagens effekter för inkomstfördelningen, både vad gäller inkomstfördelningen i stort och uppdelat på inkomst- och kommungrupper. I samma proposition föreslås också inkomstskatte-justeringar genom en indexering av jobbskatteavdraget för äldre samt höjd åldersgräns för jobbskatteavdraget för äldre. När det gäller Riksrevisionens rekommendation att standardisera redovisningen av fördelningseffekter anser regeringen att detta görs redan i dag. Fördelningseffekter av inkomstskatteförslag redovisas i normalfallet för hela befolkningen. Regeringen delar Riksrevisionens bild av att det saknas relevanta modeller för att analysera de äldres arbetsutbud. En sådan modell hade varit önskvärd och användbar i samband med att förslaget togs fram. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringens utgångspunkt är, i linje med Riksrevisionens rekommendation, att konsekvensanalyser för inkomstskatteförslag ska innehålla en redovisning av förslagens effekter på sysselsättning och arbetade timmar när så är relevant. I vilken utsträckning en sådan redovisning är kvantitativ eller kvalitativ bör avgöras från fall till fall utifrån förslagets karaktär, syfte och omfattning men även utifrån vilka analysinstrument som finns tillgängliga och bedömd tillförlitlighet hos dessa instrument. Vad avser en modell för äldres arbetsutbud skulle det kunna vara ett värdefullt verktyg att använda sig av när ändringar av inkomstbeskattningen analyseras i termer av förutsättningar för en hög sysselsättning, fler arbetade timmar och ett rättvist fördelat välstånd. Att utveckla och kvalitetssäkra en sådan modell bedöms kräva mycket specialiserad kompetens. Det skulle även krävas resurser för att förvalta en sådan modell. Regeringens ambition är att pröva förutsättningarna för att utveckla analysmetoder i syfte att bättre kunna analysera äldres arbetsutbud. I och med denna redovisning anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksrevisionens rapport Förändrade inkomstskatteregler 2011-2023 - bristfällig redovisning till riksdagen Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 november 2023 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Billström, Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Strömmer, Roswall, Forssmed, Tenje, Slottner, M Persson, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Brandberg, Bohlin, Carlson Föredragande: statsrådet Svantesson Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om förändrade inkomstskatteregler 2011-2023