Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2023/24:82 Riksrevisionens rapport om kontrollen av subventionerade anställningar Skr. 2023/24:82 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 7 mars 2024 Elisabeth Svantesson Johan Pehrson (Arbetsmarknadsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Skrivelsen innehåller regeringens bedömning och åtgärder med anledning av Riksrevisionens rapport Subventionerade anställningar – att motverka fel i ett system med allvarliga risker (RiR 2023:17). Riksrevisionens övergripande bedömning är att kontrollen av de subventionerade anställningarna, trots att förbättringar har gjorts, inte är effektiv. Riksrevisionen bedömer att regeringen har utformat de subventionerade anställningarna på ett sätt som medför risker för missbruk, särskilt när det gäller nystartsjobben. Arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott riktade mot det offentliga är högt prioriterat av regeringen. Riksrevisionens granskning är ett viktigt bidrag till detta arbete. Regeringen kommer att fortsätta arbetet för att minska felaktiga utbetalningar och vid behov vidta ytterligare åtgärder. Innehållsförteckning 1Ärendet och dess beredning3 2Riksrevisionens iakttagelser3 3Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser4 4Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser5 Riksrevisionens rapport Subventionerade anställningar – att motverka fel i ett system med allvarliga risker (RiR 2023:17)7 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 2024113 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat om kontrollen av de subventionerade anställningarna är effektiv. Granskningen har redovisats i rapporten Subventionerade anställningar – att motverka fel i ett system med allvarliga risker (RiR 2023:17), se bilagan. Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 21 november 2023. Rapporten innehåller slutsatser och rekommendationer som avser regeringen och Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen har fått tillfälle att inkomma med synpunkter (A2022/01175). De rekommendationer som riktar sig till Arbetsförmedlingen behandlas inte i denna skrivelse. Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen har granskat om kontrollen av de subventionerade anställningarna är effektiv. Riksrevisionen anser att kontrollen av de subventionerade anställningarna, trots att förbättringar har gjorts, inte är effektiv. Riksrevisionen bedömer att Arbetsförmedlingen fångar upp många av de risker som är enklare att identifiera, men brister när det kommer till mer avancerade upplägg. Riksrevisionen pekar på möjligheter att effektivisera och automatisera och lyfter fram att de kontroller som Arbetsförmedlingen gör när en subventionerad anställning beviljas är ineffektiva på grund av eftersatta it-system och tungrodd administration. Riksrevisionen anser vidare att Arbetsförmedlingen har utvecklat sina arbetsmetoder för att upptäcka fel under tiden en subventionerad anställning pågår, men att det tar lång tid innan de misstänkta felen utreds. Riksrevisionen konstaterar att regeringen under senare år har vidtagit flera åtgärder för att minska felaktiga utbetalningar hos Arbetsförmedlingen, men lyfter samtidigt fram att de nya åtagandena har trängt undan ordinarie kontroller och skapat längre ledtider innan ärenden utreds. Enligt Riksrevisionen har regeringen utformat de subventionerade anställningarna på ett sätt som medför risker för missbruk och det gäller särskilt för nystartsjobben. Riksrevisionen anser också att det finns problem med att kontrollera arbetsgivare utan kollektivavtal. Riksrevisionen konstaterar att regeringen 2019 tog bort kravet på försäkringar motsvarande kollektivavtal och att riksdagen 2022 temporärt höjde ersättningsnivåerna för nystartsjobb. Riksrevisionen menar att varken regeringen eller Arbetsförmedlingen har agerat för att öka kontrollerna av nystartsjobben i samband med dessa förändringar. Granskningen visar att kontrollnivån är lägre inom nystartsjobben än inom de andra två granskade insatserna (introduktionsjobb och lönebidrag). Riksrevisionen konstaterar att det beror på att förordningarna skiljer sig åt vad gäller kontroll inför beslut. Det är betydligt färre arbetstagare i subventionerade anställningar som omfattas av kollektivavtal än på arbetsmarknaden i stort. Riksrevisionen bedömer att uppföljningen av kollektivavtalsenliga villkor är komplicerad och försvåras ytterligare av att viktiga förbund inte besvarar Arbetsförmedlingens förfrågan om yttrande innan någon anvisas till ett program eller en insats som är förlagd till en arbetsplats. Riksrevisionen menar också att systemet för återkrav är ineffektivt. Riksrevisionen lyfter fram att arbetsgivare som medvetet missbrukat systemet kan avstå från att betala tillbaka pengar efter ett beslut om återkrav och vänta på att bli stämda av Arbetsförmedlingen i allmän domstol, vilket kan ta flera år eller inte alls bli av. Om besluten om återkrav skulle vara möjliga att överklaga skulle Arbetsförmedlingen kunna skicka fordran direkt till Kronofogdemyndigheten och då skulle sannolikt möjligheten att få in återbetalningar öka, enligt Riksrevisionens bedömning. Riksrevisionen bedömer dessutom att handläggningen hos Arbetsförmedlingen skulle kunna effektiviseras om besluten var möjliga att överklaga. Riksrevisionen riktar följande rekommendationer till Arbetsförmedlingen: Gör en översyn av handläggningsprocessen för de subventionerade anställningarna med syfte att hitta tidstjuvar, ta bort onödiga steg i handläggningen och förenkla för arbetsförmedlarna. Digitalisera förfrågan om yttrande till arbetstagarorganisationerna. Förbättra hanteringen av misstänkta fel genom att korta ledtiderna för kontrollutredningar, förbättra rutinerna för omprövning av pågående beslutsperioder och initiera samverkan med Polismyndigheten angående hanteringen av polisanmälningar. Riksrevisionen riktar följande rekommendationer till regeringen: Säkerställ att riskerna i nystartsjobben motsvaras av anpassade krav på kontroller. Gör en översyn av förordningarna som anger hur Arbetsförmedlingen ska kontrollera arbetsgivare som saknar kollektivavtal så att goda anställningsvillkor kan tryggas utan att hanteringen blir alltför kostsam. Gör en översyn av systemet för återkrav av felaktiga utbetalningar så att Arbetsförmedlingen ges förutsättningar att kunna driva in felaktigt utbetald ersättning på ett effektivt sätt. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning. Granskningen belyser viktiga aspekter för subventionerade anställningar och felaktiga utbetalningar. Arbetet med att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott riktade mot det offentliga är högt prioriterat av regeringen. Riksrevisionens granskning är ett viktigt bidrag till detta arbete. Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. Som Riksrevisionen konstaterar har regeringen under senare år vidtagit flera åtgärder för att minska felaktiga utbetalningar hos Arbetsförmedlingen. Samtidigt menar Riksrevisionen att nystartsjobben blivit mer riskfyllda utan att kontrollnivån har höjts och att vare sig regeringen eller Arbetsförmedlingen har vidtagit åtgärder för att öka kontrollerna av nystartsjobben i samband med dessa förändringar. Även om mer behöver göras menar regeringen att kontrollnivån har höjts i och med de ändringar som gjorts i ett antal förordningar som trädde i kraft den 1 december 2022, bland annat i förordningen (2018:43) om stöd för nystartsjobb. I och med dessa förordningsändringar har Arbetsförmedlingens möjligheter att avstå från att bevilja stöd till olämpliga arbetsgivare ökat. Till exempel får Arbetsförmedlingen avstå från att bevilja stöd om arbetsgivaren inte fullgör, eller om det kan antas att arbetsgivaren inte kommer att fullgöra, sina åtaganden mot Arbetsförmedlingen eller mot den enskilde som stödet avser. Regeringen instämmer i att subventionerade anställningar medför risker för felaktiga utbetalningar och att regelverken ska vara utformade på ett sådant sätt att riskerna för felaktiga utbetalningar minskar. Regeringen instämmer också i bedömningen att de kontroller som krävs för att kunna besluta om och kontrollera de subventionerade anställningarna behöver vara effektiva och dimensionerade efter de behov som finns. Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen har sedan 2021 angett som mål för Arbetsförmedlingen i regleringsbrevet att myndigheten ska bidra till det övergripande målet att utbetalningarna från välfärdssystemen ska vara korrekta, att andelen felaktiga utbetalningar ska minska och att fel ska motverkas (A2020/02639, A2021/0239, A2022/01638 och A2023/01742). Regeringen kommer att följa utvecklingen och måluppfyllelsen noggrant. Den 1 januari 2024 inrättades Utbetalningsmyndigheten som har till uppgift att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen genom dataanalys och granskningar, däribland utbetalningar för subventionerade anställningar. Regeringen beslutade den 1 februari 2024 att inhämta Lagrådets yttrande över ett förslag till en ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Lagen innebär att vissa statliga myndigheter samt kommuner och arbetslöshetskassor ska kunna dela mer information med varandra än vad som är möjligt i dag. Förslaget syftar till att ge berörda statliga myndigheter samt kommuner och arbetslöshetskassor tillgång till uppgifter som behövs för att säkerställa korrekta beslutsunderlag för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Förslaget syftar även till att ge de statliga myndigheter som deltar i samverkan mot fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet tillgång till uppgifter som behövs för att planera, genomföra och följa upp myndighetsgemensamma kontroller av arbetsplatser. Regeringen har vidare tillsatt en utredning om förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter (dir. 2023:146). En särskild utredare ska överväga och föreslå förbättrade möjligheter att utbyta information om enskilda inom och mellan myndigheter och andra organ som enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) jämställs med myndigheter. Syftet är att information ska kunna utbytas i den utsträckning som det behövs för att myndigheterna bl.a. ska kunna förhindra, förebygga, upptäcka, utreda och ingripa mot fusk, felaktiga utbetalningar, regelöverträdelser och brottslighet så effektivt som möjligt, utan att det medför ett oproportionerligt intrång i den personliga integriteten. Regeringen har beslutat om att sänka subventionsnivån för nystartsjobb från och med den 1 januari 2024. Den 21 december 2023 beslutade regeringen även om en förordningsändring i syfte att förbättra Arbetsförmedlingens möjligheter att genomföra kontroller av arbetssökandes rätt att arbeta och vistas i Sverige. Regeringen förutsätter att Arbetsförmedlingen arbetar med en effektiv och rättssäker ärendehandläggning och att myndigheten bidrar till regeringens mål att utbetalningarna från välfärdssystemen ska vara korrekta, att andelen felaktiga utbetalningar ska minska och att fel ska motverkas. Regeringen förutsätter även att Arbetsförmedlingen beaktar de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnar till Arbetsförmedlingen. Regeringen kommer att fortsätta arbetet för att minska felaktiga utbetalningar och vid behov vidta ytterligare åtgärder. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksrevisionens rapport Subventionerade anställningar – att motverka fel i ett system med allvarliga risker (RiR 2023:17) Arbetsmarknadsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 2024 Närvarande: statsrådet Svantesson, ordförande, och statsråden Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Slottner, M Persson, Wykman, Malmer Stenergard, Liljestrand, Brandberg, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari Föredragande: statsrådet J Pehrson Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om kontrollen av subventionerade anställningar