Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2023/24:110 Prövning av ärenden enligt EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar Prop. 2023/24:110 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 27 mars 2024 Ulf Kristersson Niklas Wykman (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll EU:s nya förordning om marknader för kryptotillgångar (Mica-förordningen) ska tillämpas fr.o.m. den 30 december 2024. Vissa bestämmelser ska emellertid tillämpas redan fr.o.m. den 30 juni 2024, vilket förutsätter vissa lagstiftningsåtgärder i Sverige. I propositionen föreslås en ny lag om prövning av ärenden enligt Mica-förordningen. I den nya lagen anges att Finansinspektionen är behörig myndighet och att inspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt Mica-förordningen. Vissa befattningshavare inom Riksbanken har enligt nuvarande regler en skyldighet att anmäla innehav av finansiella instrument. I propositionen föreslås en ändring i lagen om Sveriges riksbank som innebär att dessa personer även ska vara skyldiga att anmäla avyttringar av sådana instrument. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 30 juni 2024. Det krävs ytterligare lagstiftningsåtgärder med anledning av Mica-förordningen, t.ex. bestämmelser om tillsyn och sanktioner. Förslag till sådana lagstiftningsåtgärder kommer att behandlas i ett annat sammanhang. Innehållsförteckning 1Förslag till riksdagsbeslut3 2Lagtext4 2.1Förslag till lag om prövning av ärenden enligt EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar4 2.2Förslag till lag om ändring i lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank5 3Ärendet och dess beredning6 4En ny lag för prövning av ärenden enligt Mica-förordningen6 4.1Mica-förordningen6 4.2En ny lag7 4.3Finansinspektionen ska vara behörig myndighet8 4.4Avgifter till Finansinspektionen9 4.5Behandling av personuppgifter9 5Anmälan om finansiella instrument för vissa av Riksbankens befattningshavare11 6Ikraftträdande12 7Konsekvensanalys12 8Författningskommentar14 8.1Förslaget till lag om prövning av ärenden enligt EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar14 8.2Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank15 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/111416 Sammanfattning av promemorian182 Promemorians lagförslag183 Förteckning över remissinstanserna185 Lagrådsremissens lagförslag186 Lagrådets yttrande188 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 mars 2024189 Förslag till riksdagsbeslut Regeringens förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om prövning av ärenden enligt EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank. Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. Förslag till lag om prövning av ärenden enligt EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar Härigenom föreskrivs följande. Lagens syfte 1 § Denna lag kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 av den 31 maj 2023 om marknader för kryptotillgångar och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010 samt direktiven 2013/36/EU och (EU) 2019/1937, i denna lag kallad EU-förordningen. Behörig myndighet 2 § Finansinspektionen är behörig myndighet enligt EU-förordningen. Avgifter 3 § Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt EU-förordningen. Regeringen får meddela föreskrifter om avgifterna. Denna lag träder i kraft den 30 juni 2024. Förslag till lag om ändring i lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank Härigenom föreskrivs att 7 kap. 21 § lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 kap. 21 § En anmälan ska därefter göras av förändring som innebär att 1. tillgång som avses i 20 § första stycket 1 förvärvas, 1. tillgång som avses i 20 § första stycket 1 avyttras eller förvärvas, 2. det sammanlagda värdet av tillgångar och avtal enligt 20 § första stycket 2–4 eller det sammanlagda beloppet av skulder enligt 20 § första stycket 5 förändrats med mer än 100 000 kronor sedan anmälan senast gjordes, under förutsättning att det sammanlagda värdet eller beloppet efter förändringen inte understiger 500 000 kronor, eller 3. villkoren för anmälda skulder ändras. Anmälan av förändringar enligt första stycket ska göras senast fyra veckor från förändringen. Denna lag träder i kraft den 30 juni 2024. Ärendet och dess beredning Europaparlamentets och rådet utfärdade den 31 maj 2023 förordning (EU) 2023/1114 om marknader för kryptotillgångar och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010 samt direktiven 2013/36/EU och (EU) 2019/1937 (Mica-förordningen), se bilaga 1. I promemorian Prövning av ärenden enligt EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar, som har tagits fram inom Finansdepartementet, lämnas bl.a. förslag till de lagstiftningsåtgärder som ska träda i kraft den 30 juni 2024. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 2. Promemorians lagförslag finns i bilaga 3. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4. Remissvaren finns tillgängliga på regeringens webbplats (regeringen.se) och i Finansdepartementet (Fi2023/02846). I propositionen behandlas promemorians förslag. Lagrådet Regeringen beslutade den 29 februari 2024 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 5. Lagrådets yttrande finns i bilaga 6. Lagrådet lämnade förslagen utan erinran. Efter Lagrådets granskning har ändringar gjorts i ikraftträdandebestämmelsen till lagförslaget i avsnitt 2.2. Regeringen bedömer att ändringen, både författningstekniskt och i övrigt, är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Lagrådets yttrande har därför inte inhämtats. En ny lag för prövning av ärenden enligt Mica-förordningen Mica-förordningen Mica-förordningen har fyra målsättningar: skapa rättssäkerhet, främja innovation och utveckling, införa lämpliga nivåer av konsument- och investerarskydd samt marknadsintegritet, och säkerställa finansiell stabilitet. Mica-förordningen innehåller nio avdelningar, vilka kortfattat kan beskrivas på följande sätt. Avdelning I anger tillämpningsområde och definitioner. Avdelning II reglerar erbjudanden och marknadsföring av andra kryptotillgångar än sådana som regleras i avdelningarna III och IV. Avdelning III innehåller bestämmelser om s.k. tillgångsanknutna token. I avdelningen finns bestämmelser om auktorisering av utgivare och godkännande av nationella tillsynsmyndigheter (kapitel 1), generella krav för sådana utgivare (kapitel 2), krav på tillgångsreserver (kapitel 3), regler för förvärv av utgivare (kapitel 4), kriterier som Europeiska bankmyndigheten (Eba) ska använda för att avgöra om dessa ska anses betydande (kapitel 5) samt regler för planer för återhämtning och inlösen (kapitel 6). För att få auktorisation att ge ut tillgångsanknutna token måste utgivaren vara etablerad i Europeiska unionen (EU) och ha blivit godkänd av behörig myndighet (artikel 16.1). Vid bedömningen av en ansökan ska den nationella tillsynsmyndigheten samråda med Eba, Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) och Europeiska centralbanken (ECB). Om tillgången helt eller delvis baseras på en valuta som inte är euro, ska berörd centralbank rådfrågas (artikel 20). En nationell tillsynsmyndighet kan vägra godkännande av en utgivare, t.ex. om den bedömer att det finns ett allvarligt hot mot finansiell stabilitet, penningpolitiska transaktionsmekanismer eller monetär suveränitet (artikel 21). Avdelning IV reglerar s.k. e-pengatoken. För att kunna ge ut sådana på den europeiska marknaden, eller för att de ska kunna tas upp till handel på en handelsplattform, ska utgivaren vara auktoriserad som kreditinstitut eller som e-penninginstitut och anmäla en vitbok om kryptotillgångar till den behöriga myndigheten samt offentliggöra denna (artikel 48). Även dessa kryptotillgångar ska under vissa förutsättningar klassificeras som betydande av Eba, och kriterierna är desamma som för de tillgångsanknutna (artiklarna 56 och 57). Avdelning V innehåller regler för leverantörer av kryptotillgångstjänster. Den som vill tillhandahålla kryptotillgångstjänster i EU ska, enligt förordningen, ansöka om auktorisation för detta hos tillsynsmyndigheten i den medlemsstat där företaget har sitt säte (artikel 59). Vissa finansiella institut, såsom kreditinstitut och värdepapperscentraler, får under vissa förutsättningar tillhandahålla kryptotillgångstjänster (artikel 60). Avdelning VI hanterar marknadsmissbruk som involverar kryptotillgångar och innehåller förbud mot insiderhandel, olagligt avslöjande av insiderinformation samt marknadsmanipulation. Avdelning VII behandlar frågor om tillsyn, befogenheter och samarbete mellan nationella tillsynsmyndigheter, Esma och Eba. Anmälan av kryptotillgångsvitbok samt tillståndsgivning sköts av de nationella tillsynsmyndigheterna för samtliga kryptotillgångar och kryptotillgångstjänster. Avdelning VIII gäller delegerade akter och i avdelning IX finns övergångsbestämmelser. Olika delar av Mica-förordningen ska börja tillämpas vid olika tidpunkter. Avdelning III och IV ska tillämpas redan fr.o.m. den 30 juni 2024. Övriga avdelningar ska tillämpas först fr.o.m. den 30 december samma år. En ny lag Regeringens förslag: De bestämmelser som är nödvändiga för att komplettera Mica-förordningen ska tas in i en ny lag. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Skälen för regeringens förslag: En EU-förordning är direkt tillämplig i varje medlemsstat. En sådan rättsakt varken ska eller får inkorporeras i eller transformeras till nationell rätt. Några särskilda åtgärder för att införliva förordningen i svensk rätt får Sverige därför inte vidta. Förordningen förutsätter dock att medlemsstaterna inför vissa nationella bestämmelser. Det krävs bl.a. att varje medlemsstat utser en behörig myndighet som ska ansvara för att uppgifterna enligt förordningen utförs (artikel 93). De nationella bestämmelser som behöver införas till följd av Mica-förordningen bör, i likhet med hur denna typ av reglering ser ut på finansmarknadsområdet i övrigt, tas in i en ny lag. Avdelningarna III och IV i Mica-förordningen ska tillämpas fr.o.m. en tidigare tidpunkt, den 30 juni 2024, än övriga delar av förordningen (den 30 december 2024). De innehåller bestämmelser om s.k. tillgångsanknutna token, dvs. kryptotillgångar som hänvisar till ett eller flera andra värden än en enda officiell valuta, och om s.k. e-pengatoken, dvs. kryptotillgångar som hänvisar till värdet på en officiell valuta. Dessa bestämmelser innebär bl.a. att företag som avser att erbjuda sådana kryptotillgångar till allmänheten, eller ansöka om upptagande till handel av dem, ska lämna in sin ansökan om auktorisation till den behöriga myndigheten i sin hemmedlemsstat. Vidare finns bestämmelser om att företag som vill ge ut e-pengatoken ska anmäla en vitbok om tillgången till den behöriga myndigheten. Från och med den 30 juni 2024 ska alltså vissa företag ha möjlighet att ansöka om auktorisation hos nationell myndighet. För att avdelningarna III och IV i Mica-förordningen ska kunna tillämpas krävs därför att en nationell behörig myndighet har utsetts senast detta datum. Övriga lagstiftningsåtgärder som krävs med anledning av Mica-förordningen (avdelningarna I, II och V–IX), som är relativt omfattande, behöver inte vara på plats förrän den 30 december 2024 och kommer att behandlas i ett annat sammanhang. Hänvisningar till Mica-förordningen bör vara utformade på så sätt att de avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamisk hänvisning (jfr prop. 2022/23:7 s. 88 och 89). Finansinspektionen ska vara behörig myndighet Regeringens förslag: Finansinspektionen ska vara behörig myndighet enligt Mica-förordningen. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Skälen för regeringens förslag: Enligt Mica-förordningen ska varje medlemsstat utse en behörig myndighet (artikel 93). Den behöriga myndigheten ska bl.a. ta emot ansökningar om auktorisation och anmälningar av vitböcker. En sådan myndighet behöver alltså utses för att avdelningarna III och IV i Mica-förordningen ska kunna tillämpas. Finansinspektionen är den myndighet i Sverige som har tillsyn över finansiella företag och bör därför vara den behöriga myndigheten i Sverige enligt Mica-förordningen. Avgifter till Finansinspektionen Regeringens förslag: Finansinspektionen ska få ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt Mica-förordningen. Regeringen ska få meddela föreskrifter om avgifterna. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Skälen för regeringens förslag: Finansinspektionens verksamhet finansieras dels via tillsynsavgifter, dels via avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar. De avgifter som tas ut med stöd av förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen ska täcka inspektionens kostnader för prövning av ansökningar och anmälningar inom inspektionens ansvarsområde (1 § andra stycket) och disponeras av Finansinspektionen. Den verksamhet som Finansinspektionen kommer att bedriva till följd av att avdelningarna III och IV i Mica-förordningen börjar tillämpas kommer att vara prövning av ansökningar och anmälningar. Detta innebär delvis nya arbetsuppgifter för Finansinspektionen som bör finansieras genom uttag av avgifter för prövning av ansökningarna och anmälningarna. Regeringen bör få meddela föreskrifter om avgifterna. Behandling av personuppgifter Regeringens bedömning: EU:s dataskyddsförordning och lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning utgör tillräcklig reglering för den personuppgiftsbehandling som kommer att ske med anledning av de lagändringar som föreslås i denna proposition. Någon ytterligare reglering om denna behandling behöver därför inte införas. Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens bedömning. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller har inget att invända mot bedömningen. Integritetsskyddsmyndigheten framhåller att det behöver utredas under vilka förutsättningar Finansinspektionen kan få tillgång till belastningsregistret vid lämplighetsprövningar. Skälen för regeringens bedömning: Förslaget att utse Finansinspektionen till behörig myndighet innebär att inspektionen ska pröva ansökningar om auktorisation och anmälningar om vitböcker enligt Mica-förordningen (se avsnitt 4.3). För de företag som lämnar in ansökningar och anmälningar som ska prövas av Finansinspektionen föreslås att de ska få betala en avgift som motsvarar de kostnader inspektionen har för prövning av ett genomsnittligt sådant ärende (se avsnitt 4.4). Finansinspektionen kan med anledning av förslagen att behöva behandla personuppgifter som är nödvändiga för tillståndsgivning, t.ex. namn, personnummer, kontaktuppgifter, uppgifter i belastnings- och misstankeregister samt information om utbildning och arbetslivserfarenhet när det gäller ledningspersoner. Behöriga myndigheter ska utföra sina uppgifter i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), i det följande kallad EU:s dataskyddsförordning, vid varje behandling av personuppgifter som görs inom ramen för Mica-förordningens tillämpningsområde (artikel 101). EU:s dataskyddsförordning utgör den generella regleringen för personuppgiftsbehandling inom EU. EU:s dataskyddsförordning kompletteras i Sverige av bl.a. lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning (dataskyddslagen) och förordningen (2018:219) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning. Finansinspektionens behandling av personuppgifter är nödvändig för att myndigheten ska kunna utföra sina uppgifter enligt regelverket. Den rättsliga grunden för personuppgiftsbehandlingen är alltså att denna är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse som åvilar den personuppgiftsansvarige och för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i myndighetsutövning (artikel 6.1 c och e i EU:s dataskyddsförordning). Den rättsliga grunden är fastställd i Mica-förordningen och de nationella bestämmelser som föreslås i denna proposition (jfr artikel 6.3 i EU:s dataskyddsförordning). Det är klart motiverat med hänsyn till ändamålet med behandlingen att Finansinspektionen får behandla personnummer (3 kap. 10 § dataskyddslagen). Myndigheten behöver också behandla uppgifter ur belastnings- och misstankeregistret för lämplighetsprövning. Uppgifter om lagöverträdelser får behandlas av myndigheter enligt 3 kap. 8 § dataskyddslagen. Personuppgiftsbehandlingen bedöms vara proportionerlig. Den personuppgiftsbehandling som kommer att ske med anledning av förslagen är därför förenlig med EU:s dataskyddsförordning. EU:s dataskyddsförordning och dataskyddslagen utgör tillräcklig reglering för den personuppgiftsbehandling som kommer att ske med anledning av de lagändringar som föreslås i denna proposition. Någon ytterligare reglering om denna personuppgiftsbehandling behöver således inte införas. Finansinspektionen behöver, som framgår ovan, tillgång till belastnings- och misstankeregister vid de lämplighetsprövningar som Mica-förordningen förutsätter. Som Integritetsskyddsmyndigheten är inne på förutsätter det ändringar i förordningen (1999:1134) om belastningsregister och förordningen (1999:1135) om misstankeregister. Anmälan om finansiella instrument för vissa av Riksbankens befattningshavare Regeringens förslag: Befattningshavare i Riksbanken som är skyldiga att anmäla innehav av finansiella instrument ska även vara skyldiga att anmäla avyttringar av sådana instrument. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller har inget att invända mot bedömningen. Sveriges riksbank anser att den som inte innehar finansiella instrument ska vara skyldig att anmäla detta. Skälen för regeringens förslag: Bestämmelser om anmälan om finansiella instrument finns i 7 kap. 20–22 §§ lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank (riksbankslagen). Bestämmelserna innebär bl.a. att ledamöterna i fullmäktige och direktionen samt de arbets- eller uppdragstagare som Riksbanken bestämmer vid uppdragets eller anställningens påbörjande ska anmäla innehav av finansiella instrument (7 kap. 20 § första stycket 1 och 22 § första stycket riksbankslagen). Därefter ska förändringar av innehavet anmälas (7 kap. 21 § första stycket 1 och 22 § första stycket riksbankslagen). Bestämmelserna om att förändringar av innehavet ska anmälas är begränsade till förvärv av finansiella instrument. Det innebär att förändringar av innehavet som utgör avyttringar av finansiella instrument faller utanför tillämpningsområdet enligt bestämmelsens ordalydelse. Detta avviker från vad som gäller för myndigheter under regeringen (9 § lagen [2018:1625] om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument) och det finns behov av att tydliggöra att även Riksbankens befattningshavare ska anmäla avyttringar. Mot den angivna bakgrunden bör också avyttringar av finansiella instrument omfattas av anmälningsskyldigheten. Enligt lagen om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument ska den som inte innehar finansiella instrument anmäla det (9 § andra stycket). Lagen gäller inte för myndigheter under riksdagen (1 § andra stycket). För Riksbanken gäller i stället de ovan angivna bestämmelserna om anmälan av finansiella instrument i riksbankslagen. Dessa bestämmelser – som vilar på betänkandet En ny riksbankslag (SOU 2019:46) och som motsvarar bestämmelserna i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank – innehåller ingen skyldighet för den som inte innehar finansiella instrument att anmäla det. Frågan om anmälningsskyldighet för personer som inte innehar några finansiella instrument, som Sveriges riksbank väcker, ryms inte inom ramen för detta lagstiftningsärende. Ikraftträdande Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 30 juni 2024. Promemorians förslag överensstämmer delvis med regeringens förslag. I promemorian föreslogs att ändringen i riksbankslagen ska träda i kraft redan den 1 juni 2024. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Skälen för regeringens förslag: Avdelningarna III och IV i Mica-förordningen ska tillämpas fr.o.m. den 30 juni 2024 (artikel 149.2). Detta innebär att företag vid denna tidpunkt bl.a. ska kunna ansöka om tillstånd att ge ut s.k. tillgångsanknutna token och anmäla vitböcker om s.k. e-pengatoken till den behöriga myndigheten. Den nya lagen om prövning av ärenden enligt Mica-förordningen bör därför träda i kraft vid den tidpunkten. Ändringen i riksbankslagen bör träda i kraft så snart som möjligt, vilket med hänsyn till de återstående stegen i lagstiftningsprocessen bedöms vara först den 30 juni 2024. Konsekvensanalys Regeringens bedömning: Förslagen har inga offentligfinansiella effekter. Förslaget om en ny lag för prövningar av ärenden enligt Mica-förordningen kan leda till att företag som ansöker om auktorisation och anmäler vitböcker enligt den förordningen får betala avgifter. Dessa ansökningar och anmälningar bedöms bli mycket få. Förslaget om anmälningsskyldighet för vissa av Riksbankens befattningshavare påverkar den administrativa bördan för Riksdagsförvaltningen och Riksbanken i mycket begränsad omfattning. Promemorians bedömning överensstämmer i huvudsak med regeringens bedömning. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker eller har inget att invända mot bedömningen. Förvaltningsrätten i Stockholm anser att det krävs en bedömning av förslagens påverkan på de allmänna förvaltningsdomstolarna. Regelrådet anser att konsekvensanalysen brister i fråga om information om berörda företag utifrån antal, storlek och bransch samt vilka effekter förslaget väntas få för deras verksamhet. Skälen för regeringens bedömning Prövning av ärenden enligt Mica-förordningen Förslagen i denna proposition innebär att det, som ett första steg, ska införas de lagbestämmelser som är nödvändiga för att delar av Mica-förordningen ska kunna tillämpas i Sverige fr.o.m. den 30 juni 2024. Förordningen förutsätter att vissa ytterligare åtgärder vidtas i nationell rätt, t.ex. är det medlemsstaternas ansvar att införa bestämmelser om sanktioner för överträdelser av förordningen. Förslag till de ytterligare lagstiftningsåtgärder som krävs i svensk rätt med anledning av Mica-förordningen och konsekvenserna av de förslagen kommer att behandlas i ett annat sammanhang. Förslaget att utse Finansinspektionen till behörig myndighet innebär att inspektionen ska pröva ansökningar om auktorisation och anmälningar om vitböcker enligt Mica-förordningen. Detta kommer att medföra en viss ökning av den administrativa bördan för Finansinspektionen. För att täcka myndighetens kostnader för den verksamheten föreslås att inspektionen ska få ta ut avgifter. För de företag som lämnar in ansökningar och anmälningar innebär förslaget således att de kan komma att få betala en avgift som motsvarar de kostnader inspektionen har för prövning av ett genomsnittligt sådant ärende. Övriga merkostnader för Finansinspektionen med anledning av avdelningarna III och IV i förordningen ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Regelrådet anser att konsekvensanalysen brister i flera avseenden. Konsekvensanalysen i denna proposition är emellertid begränsad till de förslag till nationella lagändringar som lämnas, dvs. när det gäller behörig myndighet och avgifter. Det är enligt Finansinspektionens bedömning oklart hur många företag som kommer att omfattas av skyldigheten att betala avgifter för ansökningar eller anmälningar, men det kan antas vara endast ett fåtal under de första sex månaderna. Förslagen i denna proposition skapar förutsättningar för Finansinspektionen att ta ut avgifter för ansökningar och anmälningar enligt Mica-förordningen. Avgifternas storlek kommer att regleras i förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen. Till grund för det nya avgiftsuttaget ligger Finansinspektionens rapport Avgifter hos Finansinspektionen (dnr 24-5533) och inspektionen har – i enlighet med förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning – gett branschorganisationerna på finansmarknadsområdet tillfälle att lämna synpunkter på rapporten. Effekten för måltillströmningen till de allmänna förvaltningsdomstolarna, som Förvaltningsrätten i Stockholm efterfrågar en bedömning av, förväntas vara mycket begränsad. När det gäller alternativa lösningar begränsar sig förslagen i propositionen till det som är nödvändigt med hänsyn till att delar av Mica-förordningen ska börja tillämpas den 30 juni 2024. Det kan inte anses finnas några alternativa lösningar som skulle vara lämpliga när det gäller utformningen av förslagen. Anmälningsskyldigheten för Riksbankens befattningshavare Förändringar av innehav av finansiella instrument ska anmälas till riksdagen eller Riksbanken, beroende på befattningshavare (7 kap. 20–22 §§ riksbankslagen). Förslaget om att också förändringar av innehavet som utgör avyttringar av finansiella instrument ska omfattas av anmälningsskyldigheten får anses påverka den administrativa bördan för Riksdagsförvaltningen och Riksbanken i mycket begränsad omfattning. Författningskommentar Förslaget till lag om prövning av ärenden enligt EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar 1 § Denna lag kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 av den 31 maj 2023 om marknader för kryptotillgångar och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010 samt direktiven 2013/36/EU och (EU) 2019/1937, i denna lag kallad EU-förordningen. Paragrafen anger den EU-rättsakt som lagen kompletterar och som i lagen benämns EU-förordningen. Övervägandena finns i avsnitt 4.2. Hänvisningen till EU-förordningen är utformad på så sätt att den avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamisk hänvisning. 2 § Finansinspektionen är behörig myndighet enligt EU-förordningen. Paragrafen innebär att Finansinspektionen, för svenskt vidkommande, är den behöriga myndighet som avses i EU-förordningen. Övervägandena finns i avsnitt 4.3. Finansinspektionen har genom bestämmelsen både befogenhet och skyldighet att utföra de uppgifter som den behöriga myndigheten har enligt förordningen. Dessa kommer främst att vara att ta emot och pröva ansökningar och ta emot anmälningar av vitböcker under den tid som endast avdelningarna III och IV i förordningen ska tillämpas. Enligt 41 § förvaltningslagen (2017:900) får Finansinspektionens beslut enligt EU-förordningen eller denna lag överklagas till allmän förvaltningsdomstol. 3 § Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt EU-förordningen. Regeringen får meddela föreskrifter om avgifterna. Paragrafen innehåller bestämmelser om avgifter som Finansinspektionen får ta ut. Övervägandena finns i avsnitt 4.4. Enligt första stycket får Finansinspektionen ta ut avgifter för prövningar av ansökningar och anmälningar enligt EU-förordningen. Detta innefattar bl.a. avgift för att registrera vitbok och ansökningar om auktorisation. I andra stycket finns ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om avgifterna. Föreskrifter om avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar finns i förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen. Förslaget till lag om ändring i lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank 7 kap. 21 § En anmälan ska därefter göras av förändring som innebär att 1. tillgång som avses i 20 § första stycket 1 avyttras eller förvärvas, 2. det sammanlagda värdet av tillgångar och avtal enligt 20 § första stycket 2–4 eller det sammanlagda beloppet av skulder enligt 20 § första stycket 5 förändrats med mer än 100 000 kronor sedan anmälan senast gjordes, under förutsättning att det sammanlagda värdet eller beloppet efter förändringen inte understiger 500 000 kronor, eller 3. villkoren för anmälda skulder ändras. Anmälan av förändringar enligt första stycket ska göras senast fyra veckor från förändringen. Paragrafen innehåller bestämmelser om anmälan av finansiella instrument. Övervägandena finns i avsnitt 5. Bestämmelser om anmälan om finansiella instrument finns i 7 kap. 20–22 §§. Bestämmelserna innebär – såvitt nu är av intresse – att ledamöterna i fullmäktige och direktionen samt de arbets- eller uppdragstagare som Riksbanken bestämmer vid uppdragets eller anställningens påbörjande ska anmäla innehav av finansiella instrument (7 kap. 20 § första stycket 1 och 22 § första stycket). Därefter ska förändringar av innehavet anmälas. Anmälningsskyldigheten för förändringar av innehavet är enligt den nuvarande lydelsen begränsad till förvärv av finansiella instrument. Ändringen i första stycket innebär att också förändringar av innehavet som innebär avyttring av finansiella instrument omfattas av anmälningsskyldigheten. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 Sammanfattning av promemorian EU:s nya förordning om marknader för kryptotillgångar (Mica-förordningen) ska tillämpas fr.o.m. den 30 december 2024. Vissa bestämmelser ska emellertid tillämpas redan fr.o.m. den 30 juni 2024, vilket förutsätter vissa lagstiftningsåtgärder i Sverige. I promemorian föreslås en ny lag om prövning av ärenden enligt Mica-förordningen. I den nya lagen anges att Finansinspektionen är behörig myndighet och att inspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt Mica-förordningen. Vissa befattningshavare inom Riksbanken har enligt nuvarande regler en skyldighet att anmäla innehav av finansiella instrument. I promemorian föreslås en ändring i lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank (riksbankslagen) som innebär att dessa personer, även ska vara skyldiga att anmäla avyttringar av sådana instrument. Den nya lagen om prövning av ärenden enligt Mica-förordningen föreslås träda i kraft den 30 juni 2024. Ändringarna i riksbankslagen föreslås träda i kraft den 1 juni 2024. Det krävs ytterligare lagstiftningsåtgärder med anledning av Mica-förordningen, t.ex. bestämmelser om tillsyn och sanktioner. Förslag till sådana lagstiftningsåtgärder kommer att behandlas i ett annat sammanhang. Promemorians lagförslag Förslag till lag om prövning av ärenden enligt EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar Härigenom föreskrivs följande. Lagens syfte 1 § Denna lag kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 av den 31 maj 2023 om marknader för kryptotillgångar och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010 samt direktiven 2013/36/EU och (EU) 2019/1937, i denna lag kallad EU-förordningen. Behörig myndighet 2 § Finansinspektionen är behörig myndighet enligt EU-förordningen. Avgifter 3 § Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt EU-förordningen. Regeringen får meddela föreskrifter om avgifterna. Denna lag träder i kraft den 30 juni 2024. Förslag till lag om ändring i lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank Härigenom föreskrivs att 7 kap. 21 § lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 kap. 21 § En anmälan ska därefter göras av förändring som innebär att 1. tillgång som avses i 20 § första stycket 1 förvärvas, 1. tillgång som avses i 20 § första stycket 1 avyttras eller förvärvas, 2. det sammanlagda värdet av tillgångar och avtal enligt 20 § första stycket 2–4 eller det sammanlagda beloppet av skulder enligt 20 § första stycket 5 förändrats med mer än 100 000 kronor sedan anmälan senast gjordes, under förutsättning att det sammanlagda värdet eller beloppet efter förändringen inte understiger 500 000 kronor, eller 3. villkoren för anmälda skulder ändras. Anmälan av förändringar enligt första stycket ska göras senast fyra veckor från förändringen. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2024. Förteckning över remissinstanserna Efter remiss har yttranden kommit in från Ekobrottsmyndigheten, Finansbolagens Förening, Finansinspektionen, Förvaltningsrätten i Stockholm, Integritetsskyddsmyndigheten, Konsumentverket, Polismyndigheten, Regelrådet, Riksgäldskontoret, Sparbankernas Riksförbund, Svenska Bankföreningen och Sveriges Riksbank. Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Svenska institutet mot penningtvätt, Sveriges konsumenter, Swedish Blockchain Association och Swedish FinTech Association. Lagrådsremissens lagförslag Förslag till lag om prövning av ärenden enligt EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar Härigenom föreskrivs följande. Lagens syfte 1 § Denna lag kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1114 av den 31 maj 2023 om marknader för kryptotillgångar och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 1095/2010 samt direktiven 2013/36/EU och (EU) 2019/1937, i denna lag kallad EU-förordningen. Behörig myndighet 2 § Finansinspektionen är behörig myndighet enligt EU-förordningen. Avgifter 3 § Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt EU-förordningen. Regeringen får meddela föreskrifter om avgifterna. Denna lag träder i kraft den 30 juni 2024. Förslag till lag om ändring i lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank Härigenom föreskrivs att 7 kap. 21 § lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 7 kap. 21 § En anmälan ska därefter göras av förändring som innebär att 1. tillgång som avses i 20 § första stycket 1 förvärvas, 1. tillgång som avses i 20 § första stycket 1 avyttras eller förvärvas, 2. det sammanlagda värdet av tillgångar och avtal enligt 20 § första stycket 2–4 eller det sammanlagda beloppet av skulder enligt 20 § första stycket 5 förändrats med mer än 100 000 kronor sedan anmälan senast gjordes, under förutsättning att det sammanlagda värdet eller beloppet efter förändringen inte understiger 500 000 kronor, eller 3. villkoren för anmälda skulder ändras. Anmälan av förändringar enligt första stycket ska göras senast fyra veckor från förändringen. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2024. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2024-03-12 Närvarande: F.d. justitierådet Sten Andersson samt justitieråden Ulrik von Essen och Cecilia Renfors Prövning av ärenden enligt EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar Enligt en lagrådsremiss den 29 februari 2024 har regeringen (Finansdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om prövning av ärenden enligt EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar, 2. lag om ändring i lagen (2022:1568) om Sveriges riksbank. Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Nils Friberg. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 mars 2024 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Billström, Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Jonson, Strömmer, Roswall, Forssmed, Forssell, Slottner, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Brandberg, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari Föredragande: statsrådet Wykman Regeringen beslutar proposition Prövning av ärenden enligt EU:s förordning om marknader för kryptotillgångar