Regeringskansliets rättsdatabaser

Bilaga 2 Utvärdering av makroekonomiska prognoser Bilaga 2 Utvärdering av makroekonomiska prognoser Innehållsförteckning 1 Regeringens prognoser för 2008 7 1.1 BNP-prognoser under 2007, 2008 och i propositionen Åtgärder för jobb och omställning 7 1.2 Arbetsmarknadsprognoser under 2007, 2008 och i propositionen Åtgärder för jobb och omställning 8 1.3 Inflationsprognoser under 2007, 2008 och i propositionen Åtgärder för jobb och omställning 8 2 Jämförelse med andra prognosmakare 8 3 Jämförelse mellan nuvarande prognos och föregående prognos 11 4 Jämförelse mellan nuvarande prognos och prognosen i budgetpropositionen för 2009 12 Tabellförteckning 1 Regeringens prognoser och utfallet för 2008 7 2 Genomsnittligt absolut prognosfel för BNP-tillväxten 10 3 Regeringens prognoser för 2009 i budgetpropositionen för 2009, propositionen Åtgärder för jobb och omställning och 2009 års ekonomiska vårproposition 12 Diagramförteckning 1 Genomsnittliga absoluta prognosfel för 2008 för BNP 9 2 Genomsnittliga absoluta prognosfel för 2008 för inflation 9 3 Genomsnittliga absoluta prognosfel för 2008 för arbetslöshet 10 4 Absoluta medelfel avseende BNP under 1990- och 2000-talet 10 Regeringens makroekonomiska prognoser utgör underlag för statsbudgeten och för regeringens utformning av den ekonomiska politiken. Den ekonomiska politiken är i hög grad målstyrd. Flera av regeringens uttalade mål - t.ex. målet om överskott i den offentliga sektorns finansiella sparande - är relaterade till den makroekonomiska utvecklingen. Hög precision i prognoserna är således av stor betydelse. Ett viktigt led i att förbättra prognosernas precision är att utvärdera tidigare prognoser. I denna bilaga redogörs för hur väl de fem prognoserna för 2008 som regeringen redovisade under 2007, 2008 och 2009 förhöll sig till utfallet1. I likhet med tidigare prognosutvärderingar jämförs dessutom regeringens prognoser med prognoser gjorda av andra konjunkturbedömare. Utvärderingen innehåller även en analys av förändringar i prognosen jämfört med föregående prognos. Syftet med denna jämförelse är att belysa motiven till förändringarna i prognosen. 1 Regeringens prognoser för 2008 BNP minskade med 0,2 procent 2008 enligt det preliminära utfallet från nationalräkenskaperna (se tabell 1). Tillväxten överskattades rejält i samtliga prognoser som gjordes i de ekonomiska vårpropositionerna och budgetpropositionerna under 2007 och 2008 samt i propositionen Åtgärder för jobb och omställning (prop. 2008/09:97) som publicerades i januari 2009. Arbetslösheten enligt den tidigare definitionen, den så kallade öppna arbetslösheten, underskattades i prognoserna för 2008, särskilt i de prognoser som gjordes under 2007. De senaste åren har fokus successivt flyttats till arbetslösheten enligt ILO-definitionen. Till en början publicerades dock endast prognoser för åldersgruppen 16-64 år. Dessa prognoser har genomgående fallit något bättre ut än prognoserna för öppen arbetslöshet (se tabell 1). De första tre prognoserna för inflationen -mätt som den genomsnittliga årliga förändringen i konsumentprisindex, KPI - underskattade utfallet, medan de sista två överskattade det. Tabell 1 Regeringens prognoser och utfallet för 2008 Procentuell förändring där annat ej anges Vår 2007 Höst 2007 Vår 2008 Höst 2008 Jan 2009 Utfall 2008 BNP 3,3 3,2 2,1 1,5 1,0 -0,2 Hushållens kons. 3,8 3,8 2,8 1,8 1,1 -0,2 Offentlig kons. 1 1,4 1,0 0,6 0,4 1,1 1,3 Bruttoinvesteringar 3,4 4,6 4,1 3,0 3,7 3,5 Lagerinvesteringar2 0,1 0,0 -0,3 -0,5 -0,3 -0,7 Export 6,3 6,0 5,5 4,6 2,8 1,7 Import 6,7 6,5 6,1 4,3 3,8 3,0 Industriproduktion 4,8 4,0 2,6 1,1 -0,2 -3,0 Antal sysselsatta 0,9 1,2 0,9 1,2 1,0 0,9 Produktivitet 2,1 1,8 0,5 -0,7 -1,2 -1,8 Medelarbetstid 0,2 0,2 0,7 1,0 1,1 0,7 Öppen arbetslöshet, 16-64 år3 4,1 4,0 4,3 4,4 4,5 4,6 Arbetslöshet, 16-64 år4 - 5,5 5,9 6,0 6,1 6,1 KPI5 2,3 2,8 3,2 3,8 3,5 3,4 Reporänta6 4,50 4,50 4,25 4,75 2,00 2,00 1 Statistiska centralbyråns nya metod för att beräkna offentlig konsumtion innebär att det kan bli stora skillnader mellan preliminärt årsutfall och de slutgiltiga årsberäkningarna. För 2008 finns än så länge bara preliminärt utfall. Regeringens prognoser tar sikte på det preliminära utfallet. 2 Förändring uttryckt i procent av BNP föregående år. 3 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande i procent av arbets-kraften exklusive heltidsstuderande arbetssökande. 4 Procent av arbetskraften. 5 Årsgenomsnitt. 6 Reporänta vid årets slut. Källor: Statistiska centralbyrån, Riksbanken och egna beräkningar. 1.1 BNP-prognoser under 2007, 2008 och i propositionen Åtgärder för jobb och omställning Prognoserna under 2007 förutsåg, men underskattade grovt, dämpningen i BNP-tillväxten 2008. Särskilt tydligt är detta när det gäller exportprognoserna, som vilade på bedömningen att en mild global konjunkturavmattning var nära förestående. Höga disponibelinkomstökningar, hög sysselsättning och god förmögenhetsställning bedömdes leda till stark konsumtion hos hushållen, vilket kontrasterar mot det fall i konsumtionen som sedan inträffade. Liksom de flesta övriga efterfrågekomponenter överskattades importprognosen och den kraftiga lageravvecklingen förutsågs inte alls. Däremot låg prognoserna för tillväxttakten i den offentliga konsumtionen och även investeringsprognoserna nära det preliminära utfallet. Under 2008 blev det allt tydligare att den finansiella oron skulle komma att påverka den reala ekonomin väsentligt. Samtliga försörjningsbalanskomponenter reviderades ned allteftersom året fortskred. Trots detta kan man i efterhand konstatera att tillväxtprognoserna för hushållens konsumtion, lagerinvesteringarna, exporten och importen var alltför optimistiska. Offentlig konsumtion kom däremot att utvecklas starkare än prognoserna under 2008. Bruttoinvesteringarna hamnade någonstans mittemellan de två prognoser som gjordes under året. I propositionen Åtgärder för jobb och omställning reviderades BNP-tillväxten för 2008 ner. Det skulle senare visa sig att nedrevideringen var långt ifrån tillräcklig och att tillväxttakterna i nästan alla försörjningsbalanskomponenter överskattades. 1.2 Arbetsmarknadsprognoser under 2007, 2008 och i propositionen Åtgärder för jobb och omställning I de prognoser som regeringen gjorde 2007 förutsågs den öppna arbetslösheten sjunka ytterligare 2008, till följd av fortsatt hög efterfrågan på arbetskraft i det konjunkturläge som väntades. Utbudsstimulerande reformer bedömdes mildra risken för överhettning på arbetsmarknaden och därmed skapa förutsättningar för ökad sysselsättning. Dessutom väntades jobb- och utvecklingsgarantin medföra att fler långtidsarbetslösa skulle komma att delta i arbetsmarknadspolitiska program och därmed inte räknas till de öppet arbetslösa. I budgetpropositionen för 2008 publicerades även en prognos för arbetslöshet enligt ILO-definitionen. För 2008 väntades fallande arbetslöshet även enligt detta sätt att räkna. En upprevidering av arbetslösheten gjordes i 2008 års ekonomiska vårproposition för 2008. Detta berodde främst på ett statistikfel som fanns i Arbetskraftsundersökningarna då budgetpropositionen för 2008 publicerades, men även på att BNP-tillväxten förutsågs bli lägre än tidigare väntat. I budgetpropositionen för 2009 höjdes arbetslöshetsprognosen ytterligare något, då indikatorer visade på svagare efterfrågan på arbetskraft. Sysselsättningen fortsatte att utvecklas svagare än tidigare förutsett, samtidigt som arbetskraften kom in i linje med prognos. I propositionen Åtgärder för jobb och omställning justerades prognosen för arbetslöshet upp ytterligare något. 1.3 Inflationsprognoser under 2007, 2008 och i propositionen Åtgärder för jobb och omställning Av de fem inflationsprognoser för 2008 som redovisades 2007, 2008 och 2009 underskattade de tre första den genomsnittliga KPI-inflationen för året medan de två sista överskattade den. Underskattningen var som störst i den första inflationsprognosen men minskade successivt i de två därpå följande prognoserna. Att inflationen överskattades hösten 2008 beror i viss mån på att SCB i september, i samband med att de publicerade utfall för augusti, reviderade ned inflationsutfallet för januari-juli 2008. Prognosen byggde alltså på ett för högt utfall. Men överskattningen beror i huvudsak på att den internationella finanskris som slog till med kraft under senare delen av september 2008 inte förutsågs i prognosen. I propositionen Åtgärder för jobb och omställning hann inte Riksbankens kraftiga räntesänkning i december, med syfte att dämpa effekterna av finanskrisen, räknas in i KPI-inflationen. Detta gjorde att utfallet för december överskattades så kraftigt att det till och med slog något på årsgenomsnittet. 2 Jämförelse med andra prognosmakare Ett sätt att utvärdera regeringens prognoser är att jämföra prognosfelen för några centrala variabler mellan olika prognosmakare. En sådan prognosjämförelse är emellertid förknippad med flera begränsningar och blir lätt missvisande. Till exempel publiceras prognoserna vid olika tidpunkter, vilket gör att prognosmakarna inte alltid har tillgång till samma informationsmängd. Detta blir särskilt tydligt när högfrekventa variabler från finansiella marknader eller månadsfrekvent data som inflation och arbetslöshet analyseras, eller när en bedömare har tillgång till särskilt viktig information såsom ett nytt utfall från nationalräkenskaperna. Detta är särskilt viktigt när snabba vändningar i ekonomin inträffar. I denna jämförelse görs ett försök att reducera detta problem genom att jämföra prognoser publicerade vid i stort sett samma tidpunkt. Prognosantagandena skiljer sig dessutom i flera fall mellan olika prognosmakare. Regeringen utgår exempelvis från redan beslutade, eller i propositionen föreslagna, ekonomisk-politiska åtgärder. Andra prognosmakare gör explicita antagande om den framtida ekonomiska politiken. I det korta prognosperspektivet kan detta innebära en informationsfördel för regeringen. Längre fram i prognosperioden finns det dock en risk att regeringens prognoser, allt annat lika, är behäftade med större prognosfel då regeringen inte kan ta hänsyn till förväntad, men ännu ej beslutad ekonomisk politik. Dessa skillnader beaktas inte då prognoserna jämförs. Trots dessa svårigheter kan en jämförande analys ge en uppfattning om tillförlitligheten hos olika konjunkturbedömare, och kanske också hur stora prognosfel som kan betraktas som normala. Syftet är dock inte att rangordna olika prognosmakare. Diagram 1 Genomsnittliga absoluta prognosfel för 2008 för BNP Procentenheter Anm.: Genomsnitten avser de fel, i absoluta tal, som gjordes i fyra prognoser avseende 2008, dvs. på våren och hösten 2007, samt på våren och hösten 2008. Siffrorna inom parentes visar när respektive prognosinstituts prognos genomsnittligt publiceras i förhållande till regeringens prognos mätt i veckor. Prognosurvalet har gjorts så att tidpunkten för prognosen i så stor utsträckning som möjligt sammanfaller med regeringens tidpunkt för publicering. Instituten är: Swedbank (SWB), Konjunkturinstitutet (KI), Svenskt Näringsliv (SN), Handelsbanken (SHB), regeringen (REG), Nordea (NB), SEB, Riksbanken (RB) och Organisation for Economic Cooperation and Development (OECD). Källor: Statistiska centralbyrån, respektive konjunkturbedömare och egna beräkningar. Ett antal prognosmakares absoluta prognosfel för BNP-tillväxten och inflationen för 2008 redovisas i diagram 1 och 2. Prognoserna gjordes på våren och hösten 2007 och på våren och hösten 2008. Samtliga prognosmakare överskattade BNP-tillväxten 2008 betydligt i sina prognoser som gjordes 2007 och 2008. Prognosfelen för 2008 var större i prognoserna som gjordes under 2007 än i de som gjordes under 2008. Ju fler signaler man fick om den svaga ekonomiska utvecklingen, desto mer reviderades BNP ned. I efterhand skulle det visa sig att ingen reviderade ned tillräckligt och att BNP-utvecklingen överraskade negativt. Det genomsnittliga absoluta prognosfelet avseende BNP-tillväxten för 2008 var ungefär 2,7 procentenheter. Detta var mycket större än det genomsnittliga absoluta prognosfelet 1990-2007, som var 0,8 procentenheter. Jämfört med prognosåret 2007, för vilket det absoluta prognosfelet var 0,7 procentenheter, var prognosprecisionen för 2008 också mycket sämre. Detta visar hur svårt det är att prognostisera kraftiga svängningar i ekonomin. Diagram 2 Genomsnittliga absoluta prognosfel för 2008 för inflation Procentenheter Anm.: Genomsnitten avser de fel, i absoluta tal, som gjordes i fyra prognoser avseende 2008, dvs. på våren och hösten 2007, samt på våren och hösten 2008. Siffrorna inom parentes visar när respektive prognosinstituts prognos genomsnittligt publiceras i förhållande till regeringens prognos mätt i veckor. Prognosurvalet har gjorts så att tidpunkten för prognosen i så stor utsträckning som möjligt sammanfaller med regeringens tidpunkt för publicering. Instituten är: Swedbank (SWB), Konjunkturinstitutet (KI), Svenskt Näringsliv (SN), Handelsbanken (SHB), regeringen (REG), Nordea (NB), SEB, Riksbanken (RB) och Organisation for Economic Cooperation and Development (OECD). Källor: Statistiska centralbyrån, respektive konjunkturbedömare och egna beräkningar. Alla inflationsprognoser som gjordes 2007 underskattade utvecklingen för 2008. Bilden av prognoserna gjorda under 2008 är mer splittrad, såväl under- som överskattningar förekommer. Det absoluta prognosfelet för 2008 var igenomsnitt 0,7 procentenheter, att jämföra med 0,6 procentenheter som är det genomsnittliga absoluta prognosfelet 1990-2007 eller med 0,3 procentenheter, som var det genomsnittliga absoluta prognosfelet för 2007. Diagram 3 Genomsnittliga absoluta prognosfel för 2008 för arbetslöshet Procentenheter På grund av ändrade definitioner för arbetslöshet är jämförelsen mellan olika prognosmakare svårare att göra i år. Istället begränsas prognosutvärderingen till tre prognosmakare, Konjunkturinstitutet, Riksbanken och regeringen samt prognosår 2008. Beräkningen av de genomsnittliga absoluta prognosfelen bygger på tre prognoser sedan augusti 2007 för varje prognosmakare. Alla prognoser, förutom Riksbankens septemberprognos 2008, underskattade arbetslösheten 2008. Regeringen hade det största absoluta prognosfelet, men skillnaden mellan de tre prognosmakarna är väldigt små. Att jämföra prognosmakare utifrån endast ett utfallsår är självklart osäkert. I tabell 2 visas därför utvecklingen av prognosfelen för BNP-tillväxten de senaste åren där felen för respektive år är medelvärdet för de fel som gjorts de senaste fem åren, dvs. för år 2008 ingår de fel som gjordes för åren 2004-2008. Under den senaste femårsperioden missbedömdes BNP-tillväxten med i genomsnitt 1,1 procentenheter i absoluta tal. De stora prognosfelen för 2008, då BNP föll med 0,2 procentenheter jämfört med 2007, lyfter genomsnitten för år 2008 betydligt. På motsvarande sätt håller de stora prognosfelen för 2001, då BNP-tillväxten oväntat dämpades med drygt 3 procentenheter jämfört med året innan, uppe genomsnitten för perioden 2002-2005 avsevärt. Detta speglar att en prognosmakares svåraste uppgift är att bedöma ekonomiska vändpunkter. Tabell 2 Genomsnittligt absolut prognosfel för BNP-tillväxten Procentenheter, fem års glidande medelvärden 2003 2004 2005 2006 2007 2008 REG 0,80 0,81 0,76 0,67 0,71 1,13 SWB 0,73 0,79 0,78 0,71 0,70 1,20 KI 0,84 0,82 0,77 0,65 0,70 1,17 Nordea 0,85 0,82 0,79 0,66 0,65 0,99 OECD 0,81 0,74 0,67 0,57 0,67 1,11 SEB 0,71 0,74 0,70 0,63 0,72 1,20 SHB 1,05 0,98 0,92 0,73 0,73 1,14 SN 0,97 0,95 0,88 0,86 0,86 1,16 Medelfel 0,85 0,83 0,78 0,69 0,72 1,14 Naiv 0,94 1,18 1,21 1,04 1,23 1,81 Anm.: Genomsnitten avser de absoluta fel som gjordes för respektive år, dvs. på hösten och våren föregående år, samt på hösten och våren innevarande år. Felen för respektive år är dessutom beräknade som fem års glidande medelvärden. Detta innebär att för exempelvis år 2008 ingår de fel som gjordes för åren 2004-2008. Genomsnitten avser därför totalt 20 prognoser per kolumn. Medelfelet visar för respektive år medelvärdena av samtliga prognosmakares absoluta prognosfel. Den naiva prognosen innebär att den prognos som görs år t sätts lika med utfallet för år t-1. Källor: Statistiska centralbyrån, respektive konjunkturbedömare och egna beräkningar Generellt sett gör samtliga prognosmakare bättre bedömningar än en så kallad naiv prognos, vilken definieras som en prognos för år t som är identisk med utfallet för närmast föregående år, t-1. Diagram 4 Absoluta medelfel avseende BNP under 1990- och 2000-talet Procentenheter Anm.: Genomsnitten avser de fel, i absoluta tal, som gjordes för respektive år, dvs. på hösten och våren föregående år, samt på hösten och våren innevarande år. Prognosurvalet har gjorts så att tidpunkten för prognosen i så stor utsträckning som möjligt sammanfaller med regeringens tidpunkt för publicering. Källor: Statistiska centralbyrån, respektive konjunkturbedömare och egna beräkningar Om man jämför de absoluta medelfelen för BNP-tillväxten under 1990- och 2000-talet framkommer ett tydligt mönster (se diagram 4) med mycket större absoluta medelfel för 2000-talet. Det är främst den överraskande negativa utvecklingen för BNP 2008 som drar upp genomsnittet för 2000-talet väsentligt för alla prognosmakare, men överskattningen av BNP-tillväxten under 2001 och underskattningen av BNP-tillväxten under 2006 bidrar också till det stora prognosfelet. 3 Jämförelse mellan nuvarande prognos och föregående prognos Sedan propositionen Åtgärder för jobb och omställning har prognosen för svensk BNP-tillväxt reviderats ned drygt 3 procentenheter till -4,2 procent. Nedrevideringen är bred och har gjorts för alla efterfrågekomponenter förutom offentlig konsumtion. Prognosen för hushållens konsumtion för 2009 har reviderats ner med 3,0 procentenheter sedan propositionen Åtgärder för jobb och omställning. Denna mycket kraftiga nedrevidering har flera förklaringar. Hushållens konsumtion bromsade in kraftigt redan i slutet av 2008 vilket också påverkar utvecklingen under 2009. Tillgängliga indikatorer tyder på en fortsatt försvagning av konsumtionen. Exempelvis är hushållens förtroende fortfarande betydligt mer negativt än ett historiskt genomsnitt och oron på de finansiella marknaderna och bostadsmarknaden kvarstår. Hushållens förutsättningar för att konsumera har också försämrats i och med att hushållens förmögenhetsställning urholkats av börsfallet. Detta, i kombination med förväntade lägre ökningar av hushållens disponibla inkomster och en svagare sysselsättning, leder till att konsumtionen väntas minska kraftigt i år. Upprevideringen av offentlig konsumtion beror uteslutande på en upprevidering av den statliga konsumtionen, vilket i sin tur beror på att pris- och löneprognosen har reviderats ned. De lägre priserna och lönerna innebär att budgeterade medel ger en högre konsumtion i volymtermer. Den förväntat svagare totala efterfrågan, ett betydligt lägre kapacitetsutnyttjande och nedreviderade investeringsplaner från företagens sida har lett till att investeringsprognosen reviderats ned från -4,7 procent till - 10,1 procent. Exportprognosen har reviderats ned betydligt för 2009 från -0,7 till -8,4 procent till följd av en markant sämre utveckling av exporten under slutet av 2008 och av utvecklingen av den internationella konjunkturen under slutet av 2008 och inledningen av 2009. Även prognosen för den svenska importen har reviderats ned som ett resultat av sämre importutfall än väntat samt nedrevideringar av export, investeringar och hushållens konsumtion. Importen har reviderats ned från -0,7 till -8,3 procent för 2009. Sysselsättningsutvecklingen har reviderats ned med 1,3 procentenheter i gruppen 16-64 år och nästan lika kraftigt i gruppen 15-74 år. Den lägre arbetskraftsefterfrågan beror framförallt på det snabbare konjunkturfallet i Sverige 2009, men också på en överraskande svag avslutning på 2008. Indikatorerna för utvecklingen på kort sikt är ännu svagare än för några månader sedan. Prognosen för arbetslösheten har reviderats upp med 1,1 procentenheter. Detta förklaras främst av det än mer dramatiska och utdragna sysselsättningsfall som förväntas under året. Löneprognosen för 2009 har reviderats ned. Det svagare resursläget bedöms medföra att lönerna ökar i långsammare takt än tidigare väntat. Inflationsprognosen för 2009 har reviderats ned något. Den underliggande inflationen har reviderats upp till följd av den svaga kronan som medför att priserna på importerade varor stiger mer än tidigare väntat. Samtidigt bedöms räntekostnaderna för egna hem bli lägre än i föregående prognos. Prognosen för reporäntan vid utgången av 2009 är nu 0,25 procent, vilket är 0,75 procentenheter lägre än föregående prognos. Det är en följd av att utsikterna i svensk ekonomi försämrats, att inflationen fallit och att resursutnyttjandet blir mycket svagt. Valutakursprognosen för december 2009 mätt med TCW-index har reviderats från 131 till 147 jämfört med föregående prognos. Kronan försvagas ofta när osäkerheten på de finansiella marknaderna är stor, en osäkerhet som nu bedöms kvarstå en stor del av 2009. En negativ utveckling i Östeuropa, och dess förväntade negativa effekt på de svenska bankerna, är en faktor som också bidrar till att kronan bedöms bli svagare. Den kraftiga nedrevideringen av tillväxten och sysselsättningen som skett sedan prognoserna i propositionen Åtgärder för jobb och omställning medför också en försämring av de offentliga finanserna. Jämfört med prognosen i propositionen Åtgärder för jobb och omställning har den offentliga sektorns finansiella sparande reviderats ned med 46 miljarder kronor eller 1,6 procent av BNP 2009. Inkomsterna har reviderats ned med 63 miljarder kronor medan de offentliga utgifterna nu beräknas bli 18 miljarder kronor lägre jämfört med prognosen i propositionen Åtgärder för jobb och omställning. Att utgifterna reviderats ned trots högre arbetslöshet beror till stor del på lägre räntekostnader men är även en följd av att löner och priser reviderats ned. Prognosen för BNP-tillväxten i Förenta staterna har reviderats ned med 2,3 procentenheter till -3,3 procent i år. Den kraftiga nedrevideringen beror främst på att den finansiella krisen dragit ut på tiden och nu förväntas fortlöpa under hela 2009. Effekterna på makroekonomin, med mycket kraftiga effekter på den internationella handeln och investeringar, har också blivit betydligt större än tidigare antagits. Vidare har konsumenter och företag reagerat med större försiktighet än väntat, med stigande sparkvoter och lägre konsumtion som resultat. Kollapsen i den internationella handeln och nyinvesteringarna har också inneburit en betydande nedrevidering för euroområdet från - 0,7 procent till -3,7 procent. Euroområdet förväntas nu dessutom hämmas av de plötsligt uppblossande problemen i banksektorn i Östeuropa. Tabell 3 Regeringens prognoser för 2009 i budgetpropositionen för 2009, propositionen Åtgärder för jobb och omställning och 2009 års ekonomiska vårproposition Procentuell förändring om ej annat anges BP09 Jan 2009 VÅP09 Sverige BNP 1,3 -0,8 -4,2 Hushållens konsumtion 2,3 0,4 -2,6 Offentlig konsumtion 0,9 0,6 0,8 Bruttoinvesteringar -0,8 -4,7 -10,1 Export 3,8 -0,7 -8,4 Import 4,1 -0,7 -8,3 Antal sysselsatta, 16-64 år 0,0 -1,7 -3,0 Antal arbetade timmar -0,8 -2,1 -4,4 Arbetslöshet, 15-74 år1 6,4 7,8 8,9 Timlön2 4,1 3,7 3,3 KPI, årsgenomsnitt 2,4 -0,2 -0,4 Reporänta3 3,00 1,00 0,25 TCW-index3 124 131 147 Offentliga sektorns finansiella sparande4,5 1,1 -1,1 -2,7 BNP Förenta staterna 1,2 -1,0 -3,3 BNP Euroområdet 1,1 -0,7 -3,7 1 I procent av arbetskraften. Inkluderar heltidsstuderande arbetssökande (enligt ILO-definitionen). Officiell arbetsmarknadsstatistik avser åldersgruppen 15-74 år. 2 Enligt konjunkturlönestatistiken. 3 Vid årets slut. 4 Procent av BNP. 5 Justerad för ändrad redovisning av premiepensionssystemet. 4 Jämförelse mellan nuvarande prognos och prognosen i budgetpropositionen för 2009 Prognosen för BNP-tillväxten 2009 har reviderats ner kraftigt sedan budgetpropositionen för 2009. Inflationsprognosen för 2009 har också reviderats ned betydligt. Revideringarna beror i huvudsak på att den internationella finanskris som slog till kraftigt under senare delen av september 2008 inte förutsågs i prognosen hösten 2008. Prognosen för arbetslösheten har reviderats upp kraftigt i första hand beroende på de försämrade konjunkturutsikterna. Dessutom slog krisen igenom i stigande arbetslöshet redan under slutet av förra året. 1 Prognoserna utvärderades mot följande utfall: SCB publicerade preliminärt BNP-utfall den 27 februari 2009, inflationsutfall den 13 januari 2009 och AKU-utfall den 29 januari 2009. ?? ?? ?? PROP. 2008/09:100 BILAGA 2 PROP. 2008/09:100 BILAGA 2 2 3