Post 3729 av 7187 träffar
Propositionsnummer ·
2008/09:100 ·
Hämta Doc ·
2009 års ekonomiska vårproposition
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 100/1
Bilaga 1
Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser
Bilaga 1
Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser
Innehållsförteckning
Tabeller till avsnitt 6.1 Internationell och finansiell ekonomi 5
Tabeller till avsnitt 6.2 Svensk efterfrågan och produktion 6
Tabeller till avsnitt 6.3 Arbetsmarknad, resursutnyttjande, löner och inflation 10
Tabeller till avsnitt 9 Finansiellt sparande, statsbudgetens saldo och skuldutvecklingen 12
Tabellförteckning
1 BNP-tillväxt 5
2 Ränte- och valutakursprognos, slutkurs 5
3 Ränte- och valutakursprognos, årsgenomsnitt 5
4 Försörjningsbalans 6
5 Bidrag till tillväxt 6
6 Export och import av varor och tjänster samt prisutveckling 6
7 Fasta bruttoinvesteringar 7
8 Hushållens ekonomi 8
9 Näringslivets produktion 8
10 Offentlig produktion 9
11 Bytesbalans 9
12 Bruttosparande 9
13 Bruttonationalinkomst (BNI) 9
14 Arbetsmarknad och resursutnyttjande 10
15 Löneutveckling och inflation 11
16 Offentliga sektorns finanser 12
17 Statens finanser 13
18 Ålderspensionssystemet 13
19 Kommunsektorns finanser 14
20 Finansiellt sparande i offentlig sektor 14
Tabeller till avsnitt 6.1 Internationell och finansiell ekonomi
Tabell 1 BNP-tillväxt
Procentuell förändring
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Förenta staterna
2,5
3,6
2,9
2,8
2,0
1,1
-3,3
0,6
2,3
2,7
Euroområdet
0,8
2,1
1,6
2,8
2,6
0,7
-3,7
-0,1
1,3
2,4
BNP världen
3,6
4,9
4,4
5,1
5,1
3,3
-0,6
2,4
3,4
5,0
Källor: Consensus Economics, Eurostat, OECD, U.S. Department of Commerce och egna beräkningar.
Tabell 2 Ränte- och valutakursprognos, slutkurs
Värde vid respektive års slut
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Reporänta
2,75
2,00
1,50
3,00
4,00
2,00
0,25
0,25
0,75
1,75
6-månadersränta
2,69
2,05
1,93
3,06
4,12
1,51
0,20
0,40
1,00
2,50
5-årsränta
4,30
3,33
3,16
3,69
4,19
2,29
2,50
3,20
3,50
4,00
10-årsränta
4,86
3,95
3,38
3,65
4,31
2,63
2,8
3,3
3,6
4,1
10-årsdiff. SEK-DEM
0,53
0,30
0,02
-0,15
0,06
-0,43
0,00
0,00
0,00
0,00
6 mån. EURIBOR
2,09
2,11
2,46
3,61
3,97
1,94
0,70
0,70
1,50
2,50
TCW-index
124,3
122,3
131,2
123,0
125,7
142
147
140
133
133
EUR/SEK
9,02
8,98
9,44
9,03
9,43
10,72
11,10
10,40
9,60
9,60
USD/SEK
7,33
6,69
7,95
6,84
6,48
8,00
8,54
8,00
7,50
7,50
EUR/USD
1,23
1,34
1,19
1,32
1,46
1,34
1,30
1,30
1,28
1,28
Källor: Riksbanken, Reuters och egna beräkningar.
Tabell 3 Ränte- och valutakursprognos, årsgenomsnitt
Årsgenomsnitt
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
6-månadersränta
3,01
2,16
1,75
2,45
3,59
3,81
0,54
0,31
0,73
1,81
5-årsränta
4,08
3,78
2,85
3,52
4,15
3,79
2,33
2,88
3,36
3,77
10-årsränta
4,63
4,43
3,38
3,70
4,17
3,90
2,86
3,07
3,46
3,87
10-årsdiff. SEK-DEM
0,53
0,36
0,00
-0,08
-0,07
-0,10
-0,13
0,00
0,00
0,00
6 mån. EURIBOR
2,21
2,05
2,13
3,06
3,97
3,70
0,92
0,70
1,13
2,04
TCW-index
127,6
125,9
128,2
127,3
125,1
127,2
146,2
143,2
136,2
133,0
EUR/SEK
9,12
9,12
9,28
9,25
9,25
9,62
10,98
10,72
9,97
9,60
USD/SEK
8,07
7,34
7,47
7,37
6,75
6,59
8,49
8,25
7,73
7,50
EUR/USD
1,13
1,24
1,24
1,26
1,37
1,46
1,29
1,30
1,29
1,28
Källor: Riksbanken, Reuters och egna beräkningar.
Tabeller till avsnitt 6.2 Svensk efterfrågan och produktion
Tabell 4 Försörjningsbalans
Mdkr
Procentuell volymförändring
20081
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Hushållens konsumtionsutgifter
1 467
2,0
2,6
2,7
2,3
3,0
-0,2
-2,6
0,6
2,3
3,5
Offentliga konsumtionsutgifter
835
0,4
-0,2
0,3
2,0
0,4
1,3
0,8
0,4
-0,1
-0,4
Statliga
220
2,0
-0,9
-2,5
1,0
-0,8
-0,4
1,8
0,7
-0,3
-1,0
Kommunala
615
-0,2
0,1
1,5
2,4
0,8
2,0
0,5
0,3
-0,1
-0,2
Fasta bruttoinvesteringar
620
1,4
5,7
8,9
9,1
7,5
3,5
-10,1
-4,7
3,2
9,0
Lagerinvesteringar2
4
0,2
-0,3
0,0
0,2
0,8
-0,7
-0,5
0,0
0,2
0,0
Export
1 710
4,0
11,0
6,6
8,9
5,8
1,7
-8,4
2,7
6,1
8,5
Import
1 477
3,8
6,8
7,0
8,7
9,4
3,0
-8,3
1,8
5,8
8,3
BNP
3 158
1,9
4,1
3,3
4,2
2,6
-0,2
-4,2
0,2
2,4
4,0
BNP, kalenderkorrigerad
-
2,1
3,5
3,3
4,6
2,7
-0,6
-4,0
-0,1
2,5
4,4
1 I löpande priser.
2 Bidrag till BNP-tillväxt.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Tabell 5 Bidrag till tillväxt
Procentenheter
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Hushållens konsumtionsutgifter
1,0
1,3
1,3
1,1
1,4
-0,1
-1,2
0,3
1,1
1,7
Offentliga konsumtionsutgifter
0,1
0,0
0,1
0,5
0,1
0,3
0,2
0,1
0,0
-0,1
Statliga
0,2
-0,1
-0,2
0,1
-0,1
0,0
0,1
0,1
0,0
-0,1
Kommunala
0,0
0,0
0,3
0,5
0,2
0,4
0,1
0,1
0,0
0,0
Fasta bruttoinvesteringar
0,2
0,9
1,5
1,6
1,4
0,7
-2,0
-0,9
0,6
1,6
Lagerinvesteringar
0,2
-0,3
0,0
0,2
0,8
-0,7
-0,5
0,0
0,2
0,0
Export
1,8
4,8
3,1
4,3
3,0
0,9
-4,5
1,4
3,2
4,6
Import
-1,4
-2,5
-2,7
-3,5
-4,1
-1,3
3,8
-0,8
-2,6
-3,8
BNP
1,9
4,1
3,3
4,2
2,6
-0,2
-4,2
0,2
2,4
4,0
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Tabell 6 Export och import av varor och tjänster samt prisutveckling
Mdkr
Procentuell volymförändring
20081
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Export
Varuexport
1 207
4,9
10,1
5,0
7,6
3,1
1,0
-11,3
2,6
5,9
8,6
Bearbetade varor2
964
4,9
10,2
4,6
8,0
3,9
-0,3
-12,5
2,7
6,4
9,8
Tjänsteexport
503
1,3
13,4
11,7
12,5
13,3
3,5
-1,3
3,0
6,5
8,4
Total export
1 710
4,0
11,0
6,6
8,9
5,8
1,7
-8,4
2,7
6,1
8,5
Exportpris
-1,9
-0,5
2,8
2,9
2,0
4,2
1,5
-1,4
0,3
0,7
Import
Varuimport
1 082
5,7
7,9
7,4
9,0
9,2
2,3
-10,0
1,8
5,8
8,1
Bearbetade varor2
762
4,5
9,9
8,9
10,9
11,9
0,6
-14,0
1,5
6,1
8,9
Tjänsteimport
396
-1,2
4,0
5,6
7,8
10,1
4,9
-3,6
1,5
5,8
8,7
Total import
1 477
3,8
6,8
7,0
8,7
9,4
3,0
-8,3
1,8
5,8
8,3
Importpris
-2,0
0,9
4,6
3,2
-0,1
4,3
1,6
0,0
0,5
1,5
1 I löpande priser.
2 Varugrupper enligt SNI.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Tabell 7 Fasta bruttoinvesteringar
Mdkr
Procentuell volymförändring
20081
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Näringslivet2
425
1,6
4,8
8,9
8,3
8,4
5,6
-10,9
-5,9
-
-
Varuproducenter
185
6,0
0,2
14,2
5,8
9,5
4,6
-12,1
-6,0
-
-
Industri
98
2,2
-1,7
12,8
-1,2
11,4
2,8
-20,1
-10,9
-
-
Övriga varuproducenter
87
13,1
3,3
16,3
15,8
7,2
6,8
-3,0
-1,4
-
-
Tjänsteproducenter2
239
-1,4
8,3
5,1
10,1
7,6
6,3
-10,0
-5,8
-
-
Bostäder
98
5,4
15,4
15,7
15,0
8,7
-5,4
-19,7
-2,8
-
-
Nybyggnationer
55
6,3
23,1
18,3
12,8
8,6
-13,3
-39,2
-10,4
-
-
Ombyggnationer
43
4,0
4,6
11,3
18,9
8,9
7,7
6,5
3,0
-
-
Offentliga myndigheter
97
-2,7
1,9
2,8
6,6
2,4
4,4
3,8
-1,3
-
-
Staten
47
1,7
10,6
-1,9
2,3
-3,7
4,4
5,4
-2,4
-
-
Kommuner
50
-6,9
-7,0
8,4
11,4
8,6
4,4
2,3
-0,3
-
-
Totalt
620
1,4
5,7
8,9
9,1
7,5
3,5
-10,1
-4,7
3,2
9,0
Byggnader
262
-2,1
6,3
4,7
10,3
6,4
1,7
-7,6
-2,3
2,7
7,7
Maskiner
264
4,8
3,8
12,2
9,5
9,8
7,5
-13,6
-7,6
4,0
9,9
Mjukvara
94
0,5
9,5
11,1
5,0
4,8
-2,2
-6,9
-3,4
2,8
10,2
1 I löpande priser.
2 Exklusive bostäder.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Tabell 8 Hushållens ekonomi
Hushållens inkomster
Mdkr
Procentuell förändring, löpande priser
20081
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Real disponibel inkomst2
1 516
1,4
1,3
1,2
3,3
3,6
3,3
1,2
-0,5
1,1
1,8
Prisindex3
1,7
0,9
1,2
1,0
1,1
2,8
1,7
0,9
0,3
0,4
Nominell disponibel inkomst
1 558
3,2
2,1
2,4
4,3
4,8
6,2
2,9
0,4
1,4
2,2
varav
Lönesumma4
1 309
2,4
2,6
3,6
5,4
7,0
5,8
-1,1
-0,9
1,6
3,3
Övriga faktorinkomster
261
4,2
-0,9
4,6
8,8
2,2
2,8
0,5
0,6
1,4
2,8
Räntor och utdelningar, netto5
-4
-0,0
0,6
-0,2
-0,2
-0,5
-0,5
-0,4
0,1
-0,1
-0,3
Offentliga transfereringar
499
7,8
3,5
1,6
1,9
-1,2
1,2
8,0
3,8
2,7
1,3
varav
Pensioner
262
10,8
3,2
0,7
2,8
4,0
5,5
7,1
2,7
3,9
4,2
Sjukdom
113
7,4
1,0
3,7
-0,0
-1,4
-3,1
-0,9
-3,6
-2,8
-1,0
Arbetsmarknad
21
11,2
10,9
-0,3
-9,0
-32,5
-20,7
81,6
34,3
7,2
-7,0
Familjer och barn
55
3,0
1,8
2,8
8,7
1,9
2,0
2,5
2,4
2,4
1,9
Studier
13
-9,4
1,2
2,9
5,3
-3,2
-0,0
13,6
1,7
-1,6
-2,6
Övrigt
36
0,9
6,8
1,5
5,1
-2,6
1,6
5,5
5,8
4,9
-1,8
Privata transfereringar
51
5,2
2,8
6,0
-0,4
6,0
-1,2
6,4
0,4
1,9
2,2
Skatter och avgifter
556
6,6
4,6
4,7
5,5
1,7
-2,6
-4,2
1,2
2,7
3,2
Hushållens sparande
Mdkr
Andel av disponibel inkomst
20081
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Eget sparande
91
3,7
2,4
1,0
1,9
2,5
5,9
9,4
8,3
7,2
5,6
Nettosparande i avtalspensioner (inklusive pps)
106
5,9
5,7
6,2
6,4
7,2
6,8
6,7
6,9
6,4
6,1
Total sparkvot6
198
9,0
7,7
6,8
7,8
9,1
11,9
15,1
14,2
12,8
11,0
Finansiellt sparande
150
7,7
5,8
4,7
5,2
6,3
9,6
13,6
12,8
11,2
9,2
1 I löpande priser.
2 Hushållens reala disponibla inkomst beräknas genom att den nominella inkomsten deflateras med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter.
3 Implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter.
4 Lönesumman motsvarar antalet arbetade timmar multiplicerat med timlön.
5 Vid räntor och utdelningar anges nettobidraget i procentuell volymförändring.
6 Total sparkvot = nettosparande inklusive sparande i avtalspensioner (inklusive premiepensionssparande)/ (disponibel inkomst + nettosparande i avtalspensioner (inkl. PPS)).
Anm.: Skillnaden mellan begreppen nettosparande och finansiellt sparande är framför allt att kapitalförslitning på hushållens kapitalstock utgör en avdragspost vid beräkning av nettosparandet, medan investeringsutgifter är en avdragspost vid beräkning av det finansiella sparandet. Om nettoinvesteringarna överstiger kapitalförslitningen blir det finansiella sparandet lägre än nettosparandet.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Tabell 9 Näringslivets produktion
Mdkr
Procentuell volymförändring
20081
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Varuproducenter
818
2,5
8,5
3,6
5,3
2,6
-1,3
-8,7
0,7
4,5
7,0
varav: Industri
546
4,9
9,1
4,4
7,4
2,4
-3,0
-11,1
1,0
5,8
8,5
Byggverksamhet
141
-3,3
4,8
4,3
4,0
4,6
2,9
-4,2
-1,1
1,8
5,1
Tjänsteproducenter
1 350
2,3
3,4
4,3
5,7
3,7
0,2
-3,3
-0,2
2,4
4,0
varav: Handel
323
6,6
6,5
4,4
3,3
4,0
-0,1
-7,8
-0,2
3,3
4,5
Företagstjänster
315
2,2
8,4
6,0
11,2
6,2
-1,0
-4,7
0,4
2,0
4,4
Näringslivet totalt
2 168
2,4
5,3
4,0
5,6
3,3
-0,4
-5,3
0,1
3,1
5,1
1 I löpande priser.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Tabell 10 Offentlig produktion
Mdkr
Procentuell volymförändring
20081
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Kommunal produktion
415
-0,3
1,2
0,6
0,1
0,4
0,7
-0,2
0,3
-0,1
0,0
Statlig produktion
145
1,6
1,5
-1,0
0,1
-0,6
-0,4
1,0
0,8
0,0
-0,4
Total offentlig produktion
560
0,2
1,3
0,2
0,1
0,1
0,4
0,1
0,4
-0,1
-0,1
1 I löpande priser.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Tabell 11 Bytesbalans
Miljarder kronor, löpande priser, om annat ej anges
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Handelsbalans
150
170
141
156
117
118
103
92
93
96
procent av BNP
6,0
6,5
5,1
5,4
3,8
3,7
3,4
3,0
2,9
2,9
Tjänstebalans
17
43
58
75
107
116
109
114
129
137
Faktorinkomster
31
-3
21
54
74
73
68
73
78
83
Löpande transfereringar
-18
-35
-34
-36
-34
-43
-40
-45
-41
-43
Bytesbalans
181
176
186
249
264
263
240
235
258
273
procent av BNP
7,2
6,7
6,8
8,6
8,6
8,3
7,9
7,7
8,1
8,2
Kapitaltransfereringar
0
0
2
-20
-3
-5
-5
-5
-6
-6
Finansiellt sparande
180
176
188
230
261
258
234
229
253
267
procent av BNP
7,2
6,7
6,9
7,9
8,5
8,2
7,7
7,5
8,0
8,0
Bytesförhållande
procentuell utveckling
0,2
-1,3
-1,7
-0,3
2,1
-0,1
-0,2
-1,4
-0,1
-0,8
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Tabell 12 Bruttosparande
Mdkr
Procent av BNP
20081
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Realt sparande
624
16,6
16,4
17,2
18,2
19,7
19,8
16,5
15,9
17,1
18,3
Fasta investeringar
620
16,3
16,4
17,4
18,2
19,0
19,6
18,9
18,2
18,3
19,2
Lagerinvesteringar
4
0,3
0,0
-0,2
0,0
0,7
0,1
-2,4
-2,3
-1,2
-0,9
Finansiellt sparande
258
7,2
6,7
6,9
7,9
8,5
8,2
7,7
7,5
8,0
8,0
Offentlig sektor
80
-1,2
0,6
2,0
2,4
3,8
2,5
-2,7
-3,8
-3,1
-2,0
Hushåll
150
3,9
2,9
2,3
2,5
3,0
4,8
7,2
6,8
5,8
4,6
Företag
29
4,4
3,3
2,5
3,0
1,7
0,9
3,2
4,5
5,3
5,4
Bruttosparande
882
23,8
23,1
24,1
26,1
28,2
28,0
24,2
23,4
25,1
26,3
1 I löpande priser.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Tabell 13 Bruttonationalinkomst (BNI)
Miljarder kronor, löpande priser
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
BNP
2 515
2 625
2 735
2 901
3 064
3 158
3 026
3 043
3 172
3 329
Primära inkomster netto
23
-6
-4
49
73
70
67
73
79
84
BNI
2 538
2 619
2 731
2 949
3 137
3 228
3 093
3 116
3 251
3 413
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Tabeller till avsnitt 6.3 Arbetsmarknad, resursutnyttjande, löner och inflation
Tabell 14 Arbetsmarknad och resursutnyttjande
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Nyckeltal inom arbetsmarknadsområdet
Procentuell förändring om annat ej anges
BNP1
1,9
4,1
3,3
4,2
2,6
-0,2
-4,2
0,2
2,4
4,0
Produktivitet2
3,4
3,6
3,0
3,0
-0,6
-1,8
0,3
2,5
3,1
4,2
Arbetade timmar
-1,4
0,8
0,2
1,3
3,2
1,6
-4,4
-2,3
-0,6
-0,2
Medelarbetstid
-1,0
1,4
-0,2
-0,5
0,8
0,7
-1,4
1,0
0,6
-0,7
Kalenderkorrigerat
BNP1, 3
2,1
3,5
3,3
4,6
2,7
-0,6
-4,0
-0,1
2,5
4,4
Produktivitet2, 3
3,2
4,1
3,0
2,8
-0,7
-1,6
0,2
2,8
3,1
3,8
Arbetade timmar3
-1,1
-0,3
0,2
1,9
3,5
1,0
-4,1
-2,9
-0,6
0,6
Medelarbetstid3
-0,7
0,2
-0,3
0,0
1,1
0,1
-1,1
0,4
0,6
0,2
Sysselsatta, 16-64 år
-0,4
-0,5
0,5
1,8
2,4
0,9
-3,0
-3,3
-1,2
0,5
Sysselsatta, 15-74 år4
-0,4
-0,5
0,8
2,0
2,5
1,2
-2,8
-3,3
-1,0
0,6
Sysselsättningsgrad, 16-64 år5
74,8
74,0
73,9
74,5
75,6
75,7
73,1
70,6
69,7
70,2
Arbetskraften, 16-64 år6
0,3
0,4
0,5
1,1
1,4
0,9
-0,2
-0,9
-0,3
0,0
Arbetskraften, 15-74 år4, 6
0,3
0,4
0,8
1,2
1,5
1,2
0,1
-0,9
-0,3
0,2
Arbetslöshet, 16-64 år6, 7
6,8
7,7
7,7
7,1
6,2
6,1
8,9
11,0
11,8
11,4
Arbetslöshet, 15-74 år4, 6, 7
6,8
7,7
7,7
7,1
6,1
6,2
8,9
11,1
11,7
11,3
Arbetslöshet, 16-64 år, enl. tid. def.8
5,5
6,3
6,0
5,4
4,6
4,6
6,4
7,1
7,6
7,8
Programdeltagare9
2,0
2,3
2,7
3,0
1,9
1,8
2,9
4,6
5,2
4,6
Deltagare i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program
Tusental personer, årsgenomsnitt
Sysselsatta
22
27
40
56
37
16
10
14
14
14
I utbildning
70
80
83
82
52
69
127
203
232
204
Totalt
93
108
123
139
89
85
137
217
246
218
Resursutnyttjandet
Procent av potentiell nivå9
BNP-gap
-1,0
-0,1
0,7
2,3
1,9
-1,8
-7,2
-8,7
-7,9
-6,2
Produktivitetsgap
-0,2
1,5
2,2
3,0
0,7
-2,3
-3,9
-2,9
-1,9
0,0
Medelarbetstidsgap
0,0
0,0
0,0
-0,1
0,6
0,2
-0,9
-0,8
-0,2
-0,1
Sysselsättningsgap
-0,8
-1,6
-1,5
-0,6
0,6
0,2
-2,5
-5,2
-5,9
-6,0
1 BNP till marknadspris, fasta priser.
2 Arbetsproduktivitet mäts som BNP till baspris per arbetad timme.
3 Konjunkturinstitutets kalenderkorrigering.
4 Officiell arbetsmarknadsstatistik avser åldersgruppen 15-74 år. Åren fram till och med 2004 används OECD:s tillbakaskrivna dataserier, då SCB ännu inte publicerat länkad statistik.
5 Antalet sysselsatta i den aktuella åldersgruppen i procent av befolkningen i denna åldersgrupp.
6 Inkluderar heltidsstuderande arbetssökande (enligt ILO-defintionen).
7 I procent av arbetskraften.
8 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande i procent av arbetskraften (exkl. heltidsstuderande arbetssökande). S. k. öppen arbetslöshet.
9 Personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program i procent av arbetskraften 16-64 år.
10 Delarna summerar inte alltid till totalen på grund av avrundning och på grund av att BNP-gapet beräknas utifrån BNP till marknadspris medan delgapen beräknas
utifrån BNP till baspris.
Källor: OECD, Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar.
Tabell 15 Löneutveckling och inflation
Procentuell förändring om annat ej anges
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Nominell löneutveckling
Industri
3,2
3,1
3,1
3,2
3,7
4,4
3,1
2,0
2,0
2,3
Byggindustri
3,8
2,6
3,1
3,4
2,6
4,5
3,1
2,0
2,0
2,3
Näringslivets tjänstesektorer
3,2
3,0
3,3
3,1
3,4
3,8
3,3
2,0
2,0
2,3
Statliga myndigheter
4,2
2,9
3,3
3,4
3,8
3,6
3,3
2,5
2,5
2,8
Kommunala myndigheter
3,8
4,2
2,8
2,8
3,0
5,0
3,6
2,5
2,5
2,8
Totalt, konjunkturlönestatistiken
3,5
3,3
3,1
3,1
3,3
4,3
3,3
2,2
2,2
2,5
Totalt, nationalräkenskaperna
3,4
3,1
3,5
3,3
3,1
4,4
3,1
2,1
2,2
2,7
Konsumentprisernas utveckling
KPI, dec-dec
1,3
0,3
0,9
1,6
3,5
0,9
0,0
0,7
0,9
2,0
KPI, årsgenomsnitt
1,9
0,4
0,5
1,4
2,2
3,4
-0,4
0,3
0,8
1,5
KPIX, dec-dec1
1,6
0,7
1,2
1,2
2,0
1,4
1,2
0,6
0,3
0,5
KPIX, årsgenomsnitt
2,2
0,8
0,8
1,2
1,2
2,5
1,2
0,7
0,4
0,4
KPIF, dec-dec2
1,9
1,0
1,6
1,2
2,4
1,6
1,5
0,8
0,5
0,8
KPIF, årsgenomsnitt
2,5
1,1
1,1
1,4
1,5
2,7
1,6
0,9
0,6
0,7
HIKP, dec-dec
1,8
0,9
1,3
1,4
2,5
2,1
1,5
0,6
0,3
0,5
HIKP, årsgenomsnitt
2,3
1,0
0,8
1,5
1,7
3,3
1,6
0,7
0,4
0,4
NPI, dec-dec3
0,8
0,1
0,2
1,9
3,8
-0,2
1,5
0,6
0,3
0,5
NPI, årsgenomsnitt3
1,5
0,1
0,1
1,1
2,7
2,7
0,5
0,7
0,4
0,4
Prisbasbelopp, tusen kronor
38,6
39,3
39,4
39,7
40,3
41,0
42,8
42,4
42,6
42,9
1 Mått på underliggande inflation. I KPIX exkluderas både räntekostnader för egnahem och direkta effekter på konsumentpriserna av förändrade indirekta skatter och subventioner.
2 Mått på underliggande inflation. I KPIF (KPI med fast ränta) hålls den del av förändringen i räntekostnader för egnahem som beror på förändrade räntesatser konstant. Hela förändringen av delindex för räntekostnader för egnahem kommer således från förändringen av kapitalstocken.
3 Statistiska centralbyrån reviderade den 8 april NPI för januari och februari 2009. Detta har inte beaktats i prognosen.
Källor: Medlingsinstitutet, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Tabeller till avsnitt 9 Finansiellt sparande, statsbudgetens saldo och skuldutvecklingen
Tabell 16 Offentliga sektorns finanser
Miljarder kronor om annat ej anges
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Inkomster
1 334
1 399
1 491
1 561
1 642
1 669
1 578
1 592
1 640
1 705
Procent av BNP
53,0
53,3
54,5
53,8
53,6
52,9
52,1
52,3
51,7
51,2
Skatter och avgifter
1 207
1 271
1 346
1 413
1 473
1 483
1 401
1 410
1 453
1 508
Procent av BNP
48,0
48,4
49,2
48,7
48,1
47,0
46,3
46,3
45,8
45,3
Kapitalinkomster
49
49
62
60
72
77
66
66
66
72
Övriga inkomster
78
79
83
87
98
108
110
116
120
125
Utgifter
1 363
1 384
1 435
1 491
1 526
1 589
1 659
1 708
1 738
1 772
Procent av BNP
54,2
52,7
52,5
51,4
49,8
50,3
54,8
56,1
54,8
53,2
Transfereringar och subventioner
544
561
586
595
589
602
654
680
694
701
Hushåll
466
482
490
499
494
500
540
560
575
583
Näringslivet
47
43
55
51
53
53
64
67
64
63
Utlandet
31
36
41
45
43
49
51
53
54
55
Konsumtion
692
703
723
762
793
835
860
877
892
910
Investeringar m.m.
70
72
75
83
89
99
104
107
106
106
Ränteutgifter
57
48
52
51
55
54
41
43
46
54
Finansiellt sparande
-29
15
55
70
116
80
-81
-116
-98
-67
Procent av BNP
-1,2
0,6
2,0
2,4
3,8
2,5
-2,7
-3,8
-3,1
-2,0
Staten
-47
-13
12
32
74
46
-90
-100
-76
-34
Pensionssystemet
24
23
27
30
34
31
5
-4
-14
-23
Kommunsektorn
-6
4
16
8
9
3
4
-12
-9
-10
Finansiell ställning
Konsoliderad bruttoskuld
1 315
1 345
1 396
1 331
1 241
1 201
1 314
1 412
1 471
1 531
Procent av BNP
52,3
51,2
51,0
45,9
40,5
38,0
43,4
46,4
46,4
46,0
Nettoskuld
84
52
-76
-434
-610
-437
-356
-240
-142
-75
Procent av BNP
3,3
2,0
-2,8
-15,0
-19,9
-13,8
-11,8
-7,9
-4,5
-2,3
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Tabell 17 Statens finanser
Miljarder kronor om annat ej anges
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Inkomster
730
772
840
877
916
885
797
808
842
885
Skatter och avgifter
661
704
759
799
825
788
703
709
738
772
Överföring från AP-fonden
1
3
1
1
1
1
1
1
1
1
Övriga inkomster
68
65
80
77
90
96
93
98
103
111
Utgifter
777
785
828
846
842
839
887
908
918
918
Transfereringar till privat sektor
350
359
375
375
358
356
386
400
400
392
Bidrag till kommunsektorn
122
122
142
150
159
152
164
159
164
163
Ålderspensionsavgifter
23
26
27
27
24
24
24
25
24
24
Konsumtion
195
194
195
205
210
217
229
236
241
244
Investeringar m.m.
36
40
41
43
44
45
51
51
49
47
Ränteutgifter
51
44
47
46
49
45
33
37
41
47
Finansiellt sparande
-47
-13
12
32
74
46
-90
-100
-76
-34
Procent av BNP
-1,9
-0,5
0,4
1,1
2,4
1,5
-3,0
-3,3
-2,4
-1,0
Budgetsaldo
-47
-51
14
18
103
135
-186
-110
-71
-51
Procent av BNP
-1,9
-1,9
0,5
0,6
3,4
4,3
-6,2
-3,6
-2,3
-1,5
Statsskuld
1186
1213
1262
1220
1115
1062
1171
1259
1308
1358
Procent av BNP
47,1
46,2
46,1
42,1
36,4
33,6
38,7
41,4
41,2
40,8
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Tabell 18 Ålderspensionssystemet
Miljarder kronor om annat ej anges
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Inkomster
182
191
200
210
223
233
226
226
229
235
Socialförsäkringsavgifter
143
147
151
160
169
178
177
176
179
185
Statliga ålderspensionsavgifter
23
26
27
27
24
24
24
25
24
24
Räntor, utdelningar m.m.
16
18
22
24
30
31
25
26
26
26
Utgifter
158
168
173
180
189
203
221
230
243
257
Pensioner
155
163
169
176
186
199
217
226
238
253
Överföring till staten
0
2
0
0
0
0
0
0
0
0
Övriga utgifter
3
3
3
4
3
3
4
4
4
4
Finansiellt sparande
24
23
27
30
34
31
5
-4
-14
-23
Procent av BNP
1,0
0,9
1,0
1,0
1,1
1,0
0,2
-0,1
-0,4
-0,7
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Tabell 19 Kommunsektorns finanser
Miljarder kronor om annat ej anges
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Inkomster
575
593
630
658
694
734
750
749
764
781
Skatter
403
420
436
454
479
504
507
510
521
537
Statsbidrag1
90
90
108
114
120
112
122
117
121
121
Skatter och statsbidrag1,
procent av BNP
19,6
19,4
19,9
19,6
19,6
19,5
20,8
20,6
20,2
19,8
Kapitalinkomster
12
12
10
11
12
12
13
11
10
12
Övriga inkomster2
70
71
76
80
83
107
108
110
111
111
Utgifter
581
588
614
650
685
732
745
761
773
791
Transfereringar till hushåll
25
26
27
28
28
29
31
33
34
35
Övriga transfereringar
14
11
12
13
16
20
21
25
24
24
Konsumtion
495
506
526
555
581
615
628
638
648
663
Investeringar
39
38
43
47
53
58
58
59
61
63
Ränteutgifter
8
7
6
7
9
10
8
6
6
7
Finansiellt sparande
-6
4
16
8
9
3
4
-12
-9
-10
Procent av BNP
-0,2
0,2
0,6
0,3
0,3
0,1
0,1
-0,4
-0,3
-0,3
Resultat före extraordinära poster
-1
2
13
15
14
8
-3
-2
-8
-10
1 Statsbidrag exklusive mervärdesskatt.
2 Övriga inkomster inkluderar de ersättningar som avser kompensation för ingående mervärdesskatt samt inkomster från den kommunala fastighetsavgiften.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Tabell 20 Finansiellt sparande i offentlig sektor
Procent av BNP, om annat ej anges
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Finansiellt sparande, miljarder kronor
-29
15
55
70
116
80
-81
-116
-98
-67
Finansiellt sparande
-1,2
0,6
2,0
2,4
3,8
2,5
-2,7
-3,8
-3,1
-2,0
Justering för konjunkturläge
0,6
0,1
-0,4
-1,2
-1,0
1,0
3,9
4,8
4,3
3,4
Justering för engångseffekter1
0,0
-0,4
-0,5
0,0
0,0
-0,3
-0,1
0,0
0,0
0,0
Justering, extraordinära kapitalvinster
0,2
0,1
-0,2
-0,5
-0,8
0,0
0,1
0,0
0,0
0,0
Strukturellt sparande
-0,4
0,4
1,0
0,7
2,0
3,3
1,2
1,0
1,2
1,4
Finansiellt sparande, genomsnitt från 2000
0,7
0,7
0,9
1,1
1,5
1,6
1,1
0,7
0,4
0,2
Produktionsgap, procent
-1,0
-0,1
0,7
2,3
1,9
-1,8
-7,2
-8,7
-7,9
-6,2
1 Engångseffekterna 2004 och 2005 förklaras av ökade skatteintäkter p.g.a. att vissa bolag återfört hela eller delar av sina avsättningar till periodiseringsfonder till beskattning. Engångseffekten 2008 och 2009 beror på nya regler avseende byggmoms som tillfälligt ökar momsinbetalningarna med 8 miljarder kronor 2008 och 2 miljarder kronor 2009.
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
PROP. 2008/09:100 BILAGA 1
PROP. 2008/09:100 BILAGA 1
2
3