Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2009/10:101 Årsredovisning för staten 2009 Regeringens skrivelse 2009/10:101 Årsredovisning för staten 2009 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 8 april 2010 Mats Odell Anders Borg (Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2009. Skrivelsen omfattar resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året. Vidare lämnas en uppföljning av de budgetpolitiska målen, uppgifter om utvecklingen av statens ekonomi de senaste fem åren, en redogörelse för statliga garantier och krediter, ett intygande gällande hanteringen av EU-medel inklusive redovisning av avgifter till och bidrag från EU, samt tillgångar och skulder i verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande. Myndigheter som fått revisionsberättelse med invändning omnämns och skälen för invändningarna anges. En redogörelse för den Europeiska revisionsrättens granskning av EU-medel lämnas. Sammanfattning Sammanfattning Det ekonomiska utfallet för 2009 Den ekonomiska utvecklingen och lågkonjunkturen i världen och Sverige har påverkat statens finansiella resultat och ekonomiska ställning. Överskottet i de offentliga finanserna minskade från 2,5 procent av bruttonationalprodukten (BNP) 2008 till -0,8 procent 2009. Utgiftstaket för 2009 klarades med en marginal på 24 miljarder kronor. Utgifterna under utgiftstaket uppgick till 31,6 procent som andel av BNP. Underskottet i statsbudgeten uppgick till -176 miljarder kronor, vilket är en försämring med 311 miljarder kronor jämfört med 2008. Resultaträkningen uppvisade ett överskott på 26 miljarder kronor. Jämfört med 2008 har resultatet försvagats med 66 miljarder kronor. Statsskulden har ökat med 87 miljarder kronor. Som andel av BNP har statsskulden ökat från 33,7 till 37,6 procent. I följande tabell redovisas några nyckeltal avseende det ekonomiska utfallet 2009 jämfört med 2008. Nyckeltal för det ekonomiska utfallet Miljarder kronor Utfall 2009 Procent av BNP1 Utfall 2008 Procent av BNP2 Den offentliga sektorns finansiella sparande -25 -0,8 78 2,5 Statsbudgetens saldo -176 -5,8 135 4,3 Utgiftstak 989 32,4 957 30,3 Takbegränsade utgifter 965 31,6 943 29,9 Statens nettoförmögenhet -384 -12,6 -410 -13,0 Statsskuld 1 149 37,6 1 062 33,7 Årets över-/underskott i resultaträkningen 26 0,9 92 2,9 Garantiför-bindelser3 1 461 47,8 1 040 33,0 EU-avgiften4 Nettoflöde till EU4 19 8 0,6 0,3 32 20 1,0 0,6 1 Prel. BNP för 2009 uppgår till 3 057 miljarder kronor (löpande priser). 2 Rev. BNP för 2008 uppgår till 3 155 miljarder kronor (löpande priser). 3 Exkl. kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd. 4 Kassamässiga uppgifter. Underskott i de offentliga finanserna Överskottsmålet innebär att den offentliga sektorns finansiella sparande ska uppgå till i genomsnitt 1 procent av BNP över en konjunkturcykel. Utfallet för 2009 blev -25 miljarder kronor, motsvarande -0,8 procent av BNP. Med hänsyn tagen till konjunkturen bedöms det finansiella sparandet ligga i linje med överskottsmålet. Utgiftstaket klarades Utgiftstaket för staten har sedan det infördes budgetåret 1997 klarats samtliga år. Utgiftstaket omfattar statsbudgetens utgiftsområden 1-25 och 27 samt ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ingår inte i de takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen och regeringen i mycket begränsad utsträckning kan påverka dessa utgifter på kort sikt. Det av riksdagen slutligt fastställda utgiftstaket för 2009 uppgick till 989 miljarder kronor. Enligt statsbudgetens utfall uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket till 965 miljarder kronor. Utgiftstaket klarades därmed med en marginal på 24 miljarder kronor. Statens resultat- och balansräkningar Resultaträkningen Årets överskott, dvs. skillnaden mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen, uppgick till 26 miljarder kronor, vilket var en minskning med 66 miljarder kronor jämfört med 2008. Minskningen hänförs i huvudsak till att skatteintäkterna minskade med 64 miljarder kronor. Skatteintäkterna uppgår därmed till 903 miljarder kronor och utgör 89 procent av de totala intäkterna. Skatt på arbete minskade med 41 miljarder kronor jämfört med 2008. Förändringen förklaras av att lönesumman utvecklades svagt till följd av ett minskat antal arbetade timmar. Regeländringar, som det tredje steget av jobbskatteavdraget, bidrog också till att skatt på arbete minskade 2009. Arbetsgivaravgifterna minskade med 12 miljarder kronor. Skatt på kapital minskade med 15 miljarder kronor. Skatt på kapital från hushåll minskade med 3,2 miljarder kronor och skatt på företagsvinster minskade med 7,6 miljarder kronor. Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 4,9 miljarder kronor, varav 2,3 miljarder kronor avsåg mervärdesskatt. Den låga ökningen förklaras av det kraftiga fallet i näringslivets investeringar och den svaga ökningen av hushållens konsumtion. Kostnaderna för transfereringar ökade med 22 miljarder kronor jämfört med 2008. Transfereringar till hushåll ökade med 31 miljarder kronor netto. Transfereringar till hushåll avseende socialförsäkringen ökade med 18 miljarder kronor medan kostnaderna för arbetsmarknadspolitik ökade med 12 miljarder kronor. Arbetslöshetsersättningen ökade med 5,8 miljarder kronor, aktivitetsstödet med 3,6 miljarder kronor och lönegarantiersättningarna med 1,8 miljarder kronor. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statsbudgeten ökade med 18 miljarder kronor eller 9 procent. Ökningen beror främst på högre inkomstindex och på ett ökat antal pensionärer med inkomstrelaterad pension. Kostnaden för sjukpenning minskade med 3,7 miljarder kronor. Transfereringarna till kommuner ökade med 4,8 miljarder kronor, medan transfereringar till utlandet minskade med 10 miljarder kronor. Avgiften till Europeiska unionen minskade med 12 miljarder kronor. Minskningen beror främst på att ett nytt system för medlemsländernas avgifter har börjat tillämpas 2009, vilket ger Sverige lägre avgifter. Systemet gäller retroaktivt vilket gör att Sverige under 2009 har fått en återbetalning på 5,9 miljarder kronor. Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade med drygt 7,5 miljarder kronor jämfört med 2008. Kostnader för personal ökade med 5,4 miljarder kronor, främst till följd av att avsättningen för tjänstepensioner ökade. Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 0,9 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning med 0,9 procent. Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag påverkade utfallet positivt med 29 miljarder kronor, vilket motsvarar en minskning med 5,8 miljarder kronor jämfört med 2008. Luossavaara-Kiirunavaara AB försämrade sitt resultat med 6,9 miljarder kronor och Vattenfall med 4,2 miljarder kronor. Nordiska Investeringsbanken förbättrade sitt resultat med 2,0 och AB Svensk Exportkredit med 1,6 miljarder kronor. Nettokostnaden för statsskulden uppgick till 5,5 miljarder kronor. Det motsvarar en kostnadsminskning med drygt 70 miljarder kronor jämfört med 2008. Detta beror framför allt på att de orealiserade valutavinsterna ökade med 30 miljarder kronor till följd av att kronkursen förstärktes mot slutet av året. Övriga finansiella intäkter blev 46 miljarder kronor lägre än 2008, då försäljningen av Vin & Sprit AB gav en reavinst på ca 48 miljarder kronor. Balansräkningen Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), blev negativ och uppgick till -384 miljarder kronor vid utgången av 2009, vilket motsvarar -12,6 procent av BNP. Nettoförmögenheten förbättrades med 26 miljarder kronor jämfört med 2008, främst till följd av årets överskott i resultaträkningen på 26 miljarder kronor. Den konsoliderade statsskulden ökade med 87 miljarder kronor till 1 149 miljarder kronor vid utgången av 2009. Lån i svenska kronor minskade med 16 miljarder kronor medan lånen i utländsk valuta ökade med 103 miljarder kronor. Statsbudgetens utfall Inkomster Statsbudgetens inkomster uppgick till 710 miljarder kronor 2009, varav statens skatteinkomster utgjorde 706 miljarder kronor och övriga inkomster 3,8 miljarder kronor. Jämfört med statsbudgeten blev utfallet av inkomsterna 127 miljarder kronor lägre. Statens skatteintäkter beräknas uppgå till 728 miljarder kronor, vilket är 69 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten för 2009. De totala skatteintäkterna blev 93 miljarder kronor lägre än statsbudgeten. De största skillnaderna finns under skatt på arbete (40 miljarder kronor), skatt på kapital från hushåll (3,6 miljarder kronor), skatt på kapital från företagsvinster (30,6 miljarder kronor) samt skatt på konsumtion och insatsvaror (14,5 miljarder kronor). Inkomsterna från försäljning av statlig egendom blev 50 miljarder kronor lägre än statsbudgeten. Utgifter Statsbudgetens utgifter m.m. uppgick till 886 miljarder kronor, vilket är 107 miljarder kronor högre än den beräkning som redovisades i statsbudgeten för 2009. På tilläggsbudget anvisades 39 miljarder kronor, varav 14 miljarder kronor avsåg kommunsektorn och 10 miljarder kronor bidrag till arbetslöshetsförsäkring och aktivitetsstöd. I förhållande till totalt anvisat (statsbudget och tilläggsbudget) blev utgifterna 68 miljarder kronor högre. Det beror framför allt på att Riksbanken lånat motsvarande 95 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för att återställa valutareserven. Statliga garantier och krediter Statliga garantiåtaganden ökade med 421 miljarder kronor jämfört med 2008 och uppgick till 1 461 miljarder kronor vid utgången av 2009. De statliga garantiåtagandena har som andel av BNP ökat från 33 procent 2008 till 47,8 procent 2009. Ökningen beror huvudsakligen på att finanskrisen ledde till både nya och utökade garantiramar och därmed större volymer av utfärdade garantier. Störst är insättningsgarantin med 886 miljarder kronor, kreditgarantier inklusive exportgarantier med 456 miljarder kronor och garantier om tillförsel av kapital med 110 miljarder kronor. Statens externa utlåning med kreditrisk uppgick till 209 miljarder kronor, varav 183 miljarder kronor avser studielån. Cirka 26 miljarder kronor av utlåningen bedöms som osäkra fordringar. Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Intygandet grundas på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanteringen av EU-medel samt revisionens utlåtanden från granskningar varpå regeringen lämnar följande intygande: Rättvisande räkenskaper Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Betryggande intern styrning och kontroll Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. Redovisning av EU-medel Kassamässigt (enligt statsbudgeten) uppgick Sveriges avgift till EU till 19 miljarder kronor. Bidragen från EU uppgick till 11,7 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,7 miljarder kronor. Det kassamässiga nettoflödet från statsbudgeten till EU minskade med ca 13 miljarder kronor. Statliga sektorns tillgångar och skulder Utöver de myndigheter som konsolideras i statens resultat- och balansräkningar innefattar sammanställningen över den s.k. statliga sektorn även AP-fonderna och Riksbanken. Vidare ingår statliga bolag, banker och finansinstitut där statens ägarandel uppgår till minst 20 procent. Vid utgången av 2009 var den statliga sektorns samlade tillgångar 4 053 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 307 miljarder kronor jämfört med 2008. De samlade skulderna uppgick till 3 530 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning med 152 miljarder kronor. Sammantaget uppgick den statliga sektorns egna kapital, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde, efter elimineringar, till 523 miljarder kronor, en ökning med 155 miljarder kronor jämfört med 2008. AP-fondernas tillgångar ökade med 82 miljarder kronor till 841 miljarder kronor. AP-fondernas egna kapital ökade med 120 miljarder kronor och uppgick till 827 miljarder kronor i slutet av 2009. Statens ägande avseende andelar i de statliga bolagens tillgångar uppgick till 1 740 miljarder kronor, en ökning med 201 miljarder kronor jämfört med 2008. Statens andel av bolagens skulder ökade med 186 miljarder kronor till sammanlagt 1 402 miljarder kronor. Det egna kapitalet ökade med 15 miljarder kronor och uppgick till 338 miljarder kronor 2009. Riksbankens tillgångar och skulder ökade med 9 respektive 1 miljarder kronor. Riksbankens eget kapital ökade därmed med drygt 8 miljarder kronor, vilket förklaras av årets överskott på 14 miljarder kronor reducerat med utdelningen till staten på 5,9 miljarder kronor. Premiepensionssystemets tillgångar, som redovisas i anslutning till sammanställningen över den statliga sektorn, har ökat med 110 miljarder kronor jämfört med 2008. Skulderna har ökat med motsvarande belopp, vilket innebär att det egna kapitalet är oförändrat och uppgår till -1 miljard kronor. Innehållsförteckning 1 Årsredovisningen för staten 2009 - avgränsningar m.m. 21 2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen 27 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande 27 2.2 Utgiftstak för staten 29 2.3 Budgeteringsmarginalens användning 31 3 Utveckling av statens ekonomi 35 3.1 Statsbudgetens utveckling 35 3.1.1 Statsbudgetens saldo 35 3.1.2 Statsbudgetens inkomster 36 3.1.3 Statsbudgetens utgifter 41 3.1.4 Nyckeluppgifter i balans- och resultaträkningen 42 3.1.5 Oförbrukade bidrag 42 3.2 Revisionsberättelser 42 3.2.1 Revisionsberättelser med invändning 2005-2009 42 3.2.2 Revisionsberättelser med invändning respektive upplysning 2009 42 4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys 42 4.1 Resultaträkning 42 4.1.1 Intäkter 42 4.1.2 Kostnader 42 4.1.3 Transfereringar 42 4.1.4 Kostnader för statens egen verksamhet 42 4.1.5 Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag 42 4.1.6 Nettokostnad för statsskulden och övriga finansiella intäkter och kostnader 42 4.2 Balansräkning 42 4.2.1 Nettoförmögenheten 42 4.2.2 Övriga förändringar i balansräkningen 42 4.3 Finansieringsanalys 42 4.3.1 Statens verksamhet 42 4.3.2 Investeringar 42 4.3.3 Utlåning 42 4.3.4 Finansiella aktiviteter 42 4.3.5 Statens nettoupplåning 42 4.3.6 Samband mellan resultaträkningen och statsbudgetens utfall 42 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar 42 4.4.1 Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning 42 4.4.2 Redovisningsprinciper, statsbudgetens utfall 42 4.4.3 Skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten 42 4.5 Noter 42 4.5.1 Noter till resultaträkningen 42 4.5.2 Noter till balansräkningen 42 4.5.3 Noter till finansieringsanalysen 42 5 Statsbudgetens utfall 42 5.1 Statsbudgetens saldo 2009 42 5.1.1 Statsbudgeten 2008 och 2009 42 5.2 Statsbudgetens inkomster 2009 42 5.2.1 Prognosförutsättningar 42 5.2.2 Totala skatteintäkter 42 5.2.3 Övriga inkomster 42 5.3 Statsbudgetens utgifter 2009 42 5.3.1 Makroekonomiska förutsättningar och beslut 42 5.3.2 Sammanfattning 42 5.3.3 Indragningar 42 5.3.4 Överskridanden 42 5.3.5 Begränsningsbelopp 42 5.3.6 Effekter av kostnadsmässig anslagsavräkning 42 5.4 Utfall per utgiftsområde 42 5.4.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse 42 5.4.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 42 5.4.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 42 5.4.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 42 5.4.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan 42 5.4.6 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap 42 5.4.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 42 5.4.8 Utgiftsområde 8 Migration 42 5.4.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 42 5.4.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 42 5.4.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 42 5.4.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 42 5.4.13 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet 42 5.4.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 42 5.4.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd 42 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 42 5.4.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 42 5.4.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik 42 5.4.19 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt 42 5.4.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård 42 5.4.21 Utgiftsområde 21 Energi 42 5.4.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer 42 5.4.23 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 42 5.4.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv 42 5.4.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner 42 5.4.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. 42 5.4.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 42 5.4.28 Förändring av anslagsbehållningar 42 5.4.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning 42 5.4.30 Kassamässig korrigering 42 5.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 42 5.5 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten 42 5.6 Bemyndiganden 42 6 Statliga garantier och krediter 42 6.1 Statliga garantier 42 6.1.1 Garantiportföljens sammansättning 42 6.1.2 De olika garantityperna 42 6.1.3 Förväntade kostnader i statens samlade garantiportfölj 42 6.1.4 Avsättningar för garantier enligt garantimodellen 42 6.1.5 Tillgångar i garantiverksamheten 42 6.1.6 Stabilitetsfonden 42 6.1.7 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar i garantiverksamheten 42 6.1.8 Betalningsflöden och garantiverksamhetens påverkan på statens finanser 42 6.2 Statlig utlåning med kreditrisk 42 6.2.1 Kreditportföljens sammansättning 42 6.2.2 De olika lånen med kreditrisk 42 7 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU 42 7.1 Intygande avseende EU-medel 42 7.2 Ansvarsfördelningen inom den svenska statsförvaltningen 42 7.3 Räkenskapssammanställning av EU-medel för perioden 2007-2013 42 7.3.1 Resultaträkning 42 7.3.2 Balansräkning 42 7.3.3 Redovisning på statsbudgeten - kassamässig 42 7.4 Ansvariga myndigheters samt revisionens bedömningar och iakttagelser 42 7.4.1 Myndighetsledningarnas intygande och bedömning av räkenskaperna samt den interna styrningen och kontrollen 42 7.4.2 Ekonomistyrningsverkets iakttagelser 42 7.4.3 Riksrevisionens granskning av myndigheternas årsredovisningar och ledningens förvaltning 42 7.5 Regeringens intygande avseende EU-medel 42 7.6 Revisionsrättens granskningar 42 7.6.1 Väsentliga iakttagelser under 2008 42 7.6.2 Revisionsrättens iakttagelser gällande Sverige 42 7.6.3 Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende revisionsrättens iakttagelser 42 7.7 Redovisning av samtliga EU-medel 42 7.7.1 Avgiften till EU:s budget 42 7.7.2 Återflöde från EU-budgeten 42 7.7.3 Redovisning i resultaträkningen 42 7.7.4 Redovisning på statsbudgeten 42 8 Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över 42 8.1 Den statliga sektorns förmögenhet 42 8.2 AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten 42 8.3 Statliga bolag, banker och finansinistitut 42 8.4 Riksbanken 42 8.5 Pensionssystemets årsredovisning 2009 42 Bilagor: Bilaga 1 Ordlista Bilaga 2 Statliga myndigheter m.m. Bilaga 3 Statliga bolag Bilaga 4 Bemyndiganden Bilaga 5 Specifikation av statsbudgetens inkomster Bilaga 6 Specifikation av statsbudgetens utgifter Tabellförteckning Nyckeltal för det ekonomiska utfallet 7 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande 27 2.2 Det finansiella sparandet i delsektorerna 28 2.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet 29 2.4 Utgiftstak för staten 30 2.5 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2009 31 2.6 Takbegränsade utgifter 31 2.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för 2009 till utfallet för 2009 32 3.1 Statsbudgetens utfall 2005-2009 35 3.2 Statsbudgetens inkomster 2005-2009 36 3.3 Den offentliga sektorns skatteintäkter 2005-2009 40 3.4 Exempel på uppskjuten beskattning (skattepliktiga belopp) avseende 2008 och tidigare år 41 3.5 Statsbudgetens utgifter 2005-2009 42 3.6 Nyckeluppgifter ur resultat- och balansräkningarna 2005-2009 42 3.7 Statliga myndigheters innehav av statspapper 2009 42 3.8 Statsskuldens utveckling och sammansättning 2005-2009 42 3.9 Nominella lån i svenska kronor 2005-2009 42 3.10 Statsskuldens kostnader 2005-2009 42 3.11 Transfereringar 2005-2009 42 3.12 Socialförsäkringar 2005-2009 42 3.13 Pensionstagare med ålderspension 2005-2009 42 3.14 Utbetalad ålderspension 2005-2009 42 3.15 Ersatta nettodagar med föräldrapenning 2005-2009 42 3.16 Arbetslösa personer i genomsnitt per månad 2005-2009 42 3.17 Studerande med studiemedel 2005-2009 42 3.18 Studerande med studiemedel 2005-2009: Studielån 42 3.19 Antal statligt anställda 2005-2009, kvinnor respektive män 42 3.20 Antal statligt anställda 2005-2009 fördelade på åldersgrupper 42 3.21 Antal anställda 2005-2009 fördelade på sektorer 42 3.22 Oförbrukade bidrag 42 3.23 Antal revisionsberättelser med invändning 2005-2009 42 4.1 Resultaträkning 42 4.2 Balansräkning 42 4.3 Finansieringsanalys 42 4.4 Samband mellan resultaträkningens överskott och statsbudgetens utfall 2009 42 4.5 Jämförelse mellan resultaträkningen och statsbudgeten 42 5.1 Statsbudgetens utfall 2009 42 5.2 Statsbudgetens saldo justerat för större engångseffekter 2009 42 5.3 Statsbudgetens utfall 2008 och 2009 42 5.4 Skattereformer 2009 42 5.5 Antaganden i 2010 års ekonomiska vårproposition jämfört med budgetpropositionen för 2009 42 5.6 Totala skatteintäkter och statsbudgetens inkomster, jämfört med 2009 års statsbudget 42 5.7 Övriga inkomster, sammanfattning 42 5.8 Inkomster av statens verksamhet, översikt 42 5.9 Rörelseöverskott 42 5.10 Ränteinkomster 42 5.11 Aktieutdelning 2008 och 2009 42 5.12 Inkomster av försåld egendom 42 5.13 Återbetalning av lån 42 5.14 Kalkylmässiga inkomster 42 5.15 Statliga pensionsavgifter 42 5.16 Bidrag m.m. från EU 42 5.17 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto 42 5.18 Skillnad mellan utfall och statsbudget för 2009 42 5.19 Makroekonomiska förutsättningar 42 5.20 Statsbudgetens utgifter m.m.2009 42 5.21 Indragningar 2009 42 5.22 Medgivna överskridanden 2009 42 5.23 Icke medgivna överskridanden 2009 42 5.24 Utgiftsbegränsande åtgärder 2009 42 5.25 Effekter av kostnadsmässig anslagsavräkning 42 5.26 Övergångseffekten påverkan på statsbudgeten 2009-2013 42 5.27.UO 01 Rikets styrelse 42 5.28 UO 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning 42 5.29 UO 03 Skatt, tull och exekution 42 5.30 UO 04 Rättsväsendet 42 5.31 UO 05 Internationell samverkan 42 5.32 UO 06 Försvar och samhällets krisberedskap 42 5.33 UO 07 Internationellt bistånd 42 5.34 Utfall för bistånd 2000-2009 42 5.35 UO 08 Migration 42 5.36 UO 09 Hålsovård, sjukvård och social omsorg 42 5.37 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 42 5.38 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 42 5.39 UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 42 5.40 UO 13 Integration och jämställdhet 42 5.41 UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 42 5.42 UO 15 Studiestöd 42 5.43 UO 16 Utbildning och universitetsforskning 42 5.44 UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 42 5.45 UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 42 5.46 UO 19 Regional tillväxt 42 5.47 UO 20 Allmän miljö- och naturvård 42 5.48 UO 21 Energi 42 5.49 UO 22 Kommunikationer 42 5.50 UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 42 5.51 UO 24 Näringsliv 42 5.52 UO 25 Allmänna bidrag till kommuner 42 5.53 UO 26 Statsskuldsräntor m.m 42 5.54 Räntor på statsskulden 2005-2009 42 5.55 Räntor och valutakurser 2005-2009 årsgenomsnitt 42 5.56 Anslaget 92:2 Oförutsedda utgifter, utbetalningar 2008 och 2009 42 5.57 UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 42 5.58 Förändringar av anslagsbehållningar exkl. UO 26 Statsskuldsräntor m.m. 2005-2009 42 5. 59 Specifikation av anslagsbehållningar över 1 000 miljoner kronor under något av åren 2005-2009 42 5.60 Riksgäldskontorets nettoutlåning 42 5.61 Kassamässig korrigering 42 5.62 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 42 5.63 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten 2005-2009 42 5.64 Transfereringar per utgiftsområde 2005-2009 42 5.65 Transfereringar till hushåll 2005-2009, särredovisning av större anslag 42 5.66 Transfereringar till kommuner 2005-2009, särredovisning av större anslag 42 5.67 Transfereringar till företag 2005-2009, särredovisning av större anslag 42 5.68 Konsumtion per utgiftsområde 2005-2009 42 5.69 Lön inkl. sociala avgifter 2005-2009, särredovisning av större anslag 42 5.70 Investeringar per utgiftsområde 2005-2009 42 5.71 Räntor och finansiella transaktioner per utgiftsoråde 2005-2009 42 5.72 Bemyndiganden 2009 42 6.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2009-12-31 42 6.2 Garantiramar och utfärdade garantier 2009-12-31 42 6.3 Avsättningar för förväntade garantikostnader 2009-12-31 (exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet, bankgarantier och garantikapital) 42 6.4 Tillgångar i garantiverksamheten 2009-12-31 (exklusive stabilitetsfonden) 42 6.5 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar i garantiverksamheten 2009-12-31 (exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet, bankgarantier och garantikapital) 42 6.6 Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet 2009 42 6.7 Betalningsflöden under 2009 42 6.8 Statens utlåning med kreditrisk 2009-12-31 42 6.9 Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori 2009-12-31 42 7.1 Resultaträkning avseende fleråriga budgetramen 2007-2013 42 7.2 Balansräkning avseende fleråriga budgetramen 2007-2013 42 7.3 Utfall på anslag och inkomsttitlar fleråriga budgetramen 2007-2013 42 7.4 Avgiften till och återflöde från EU (kassamässigt) 42 7.5 Anslag som motsvaras av återflöde från EU-budgeten 42 8.1 Den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital 42 8.2 Eliminering avseende myndigheternas aktieinnehav (andelar i dotter- och intresseföretag) och AP fondernas innehav av statspapper och Riksbankens valutalån 42 8.3 Premiepensionsmyndigheten samlade tillgångar, skulder och kapital 42 8.4 AP-fonderna 2009 42 8.5 Inkomst- och premiepension, resultaträkning 42 8.6 Inkomst- och premiepension, balansräkning 42 8.7 Flerårsöversikt 42 Diagramförteckning 3.1 Totala skatteintäkter 37 3.2 Utveckling av arbetade timmar, timlön och lönesumma 1996-2009 37 3.3 Intäkter från skatt på företagsvinster 37 3.4 Hushållens konsumtion av sällanköpsvaror och bilar i löpande priser och underliggande mervärdesskatt från privat sektor 1999-2009 38 3.5 Statens nettoförmögenhet och statsskuld 2005-2009 42 3.6 Transfereringar per sektor 2005-2009 42 3.7 Socialförsäkring 2005-2009 42 3.8 Arbetsmarknad 2005-2009 42 3.9 Bistånd m.m., migration och integration 2005-2009 42 3.10 Utbildning och studiestöd 2005-2009 42 3.11 Statens egen verksamhet 2005-2009 42 3.12 Skatteintäkter 2005-2009 42 3.13 Statens över- /underskott 2005-2009 42 4.1 Statens intäkter 42 4.2 Statens kostnader 42 4.3 Transfereringar per sektor 42 5.1 Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo 1990-2009 42 5.2 Procentuell fördelning av statsbudgetens utgifter 2009, realekonomiskt fördelade. 42 5.3 Statsbudgetens transfereringar fördelade efter mottagarkategori 2009 42 6.1 Garantiåtaganden 2005 - 2009 42 6.2 Prognos för bakgarantiprogrammet över tiden (Under antagandet att inga nya garantier ställs ut) 42 6.3 Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden och administrationskostnader samt saldo för betalningsflödet 2005-2009 42 6.4 Statens utlåning med kreditrisker efter nedskrivning för osäkra fordringar 2005-2009 42 1 Årsredovisningen för staten 2009 - avgränsningar m.m. 1 Årsredovisningen för staten 2009 - avgränsningar m.m. Enligt 38 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten (budgetlagen) ska regeringen så snart som möjligt, senast nio månader efter budgetårets utgång, lämna en årsredovisning för staten till riksdagen. Efter önskemål från riksdagen lämnas årsredovisningen i anslutning till den ekonomiska vårpropositionen. Årsredovisningen ska, enligt 38 § budgetlagen, innehålla resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag. I 44 § budgetlagen anges vidare att regeringen är redovisningsskyldig inför riksdagen för statens medel och övriga tillgångar som står till regeringens disposition. Redovisningsskyldigheten omfattar även den verksamhet som bedrivs av staten samt statens skulder och övriga ekonomiska förpliktelser. Regeringen beslutar årligen om avgränsningen av staten och former för uppställning av resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen. Detta skedde senast den 10 december 2009 (dnr Fi2009/7776). Den konsoliderade redovisningen i årsredovisningen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen med undantag för Riksbanken, AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten. Dessutom ingår Riksbankens grundfond och de fonder och andelar som redovisas av myndigheterna. Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till statsredovisningen och information som presenteras i myndigheternas årsredovisningar. I fall där informationen inte varit tillräcklig har kompletterande information inhämtats. Redovisningen utgår från vedertagna redovisnings- och värderingsprinciper som i så stor utsträckning som möjligt hålls oförändrade över tiden. En utveckling av den statliga redovisningen sker dock fortlöpande. Under de drygt tio år som årsredovisning för staten tagits fram har redovisningsprinciperna i ökad grad tydliggjorts, bl.a. genom att tillgångar i ökad utsträckning invärderats och redovisats samt att redovisning enligt bokföringsmässiga principer vidareutvecklats. Gällande principer och förutsättningar beskrivs i avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar. Resultaträkningen ger underlag för bedömning av statens samlade inflöde och förbrukning av resurser. Värdet av statens tillgångar och skulder per den 31 december 2009 redovisas i balansräkningen. Finansieringsanalysen visar statens betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för 2009 i resultat- och balansräkningarna samt finansieringsanalysen med utfallet för 2008. Statsbudgeten omfattar samtliga inkomster och utgifter som påverkar statens lånebehov. I skrivelsen jämförs och kommenteras statsbudgetens utfall för 2009 dels med de budgeterade inkomsterna och utgifterna i budgetpropositionen för 2009, dels med utfallet för 2008. Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret och Försäkringskassan har lämnat underlag till denna skrivelse (dnr Fi2010/717). En samlad bild av statens ekonomi Den årliga skrivelsen Årsredovisning för staten syftar till att ge en samlad bild av hur statens finansiella resultat och ekonomiska ställning utvecklats. Utöver den redovisning som krävs enligt budgetlagen redovisar regeringen därför fler aspekter av det ekonomiska utfallet. De budgetpolitiska målen följs upp och en översiktlig redovisning av utvecklingen av statens ekonomi lämnas för den senaste femårsperioden. Vidare lämnas en redovisning av statliga garantier och krediter, nationellt intygande och avgifter till och bidrag från EU-medel samt en redovisning av samlade tillgångar och skulder i verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande. I årsredovisningen lämnas en redogörelse av Riksrevisionens iakttagelser i revisionsberättelser över myndigheternas årsredovisningar. Därtill lämnas även en redogörelse för Europeiska revisionsrättens granskning av EU-medel. Olika avgränsningar av staten Statens ekonomiska utfall redovisas utifrån olika utgångspunkter beroende på att informationen har olika syften. Avgränsningen av staten kan därmed variera. Ett annat skäl till skillnader mellan olika redovisningar är att olika principer tillämpas i räkenskaperna och i statsbudgeten. Beroende på utgångspunkt kan en enskild ekonomisk händelse få delvis olika konsekvenser och utfallet kan därmed skilja sig åt mellan redovisningarna. Den särskilda sammanställningen av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över omfattar en vidare definition av staten än de konsoliderade resultat- och balansräkningarna och statsbudgeten. Syftet med den redovisningen är att ge en samlad och översiktlig bild av samtliga verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande och samtidigt en bild av statens samlade tillgångar och skulder. I fråga om bolag, banker och finansinstitut har väsentligt inflytande definierats som att staten har en ägarandel på minst 20 procent i de aktuella organisationerna. Informationen om det ekonomiska utfallet i staten utgör även underlag för nationalräkenskaperna som är en statistisk sammanställning i kontoform över den samlade svenska ekonomin. Nationalräkenskapernas avgränsning av staten utgår från definitioner etc. som följer rekommendationer från Förenta Nationerna samt EU:s förordning (EG nr 2223/96) om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen. Nationalräkenskapernas avgränsning skiljer sig från årsredovisningen bland annat genom att affärsverken inte ingår i dess avgränsning av staten. Förändringar i årets skrivelse I årets skrivelse lämnas för första gången en analys av budgeteringsmarginalens användning. Regeringen lämnar också en upplysning avseende Sveriges förväntade överskott av utsläppsenheter. En viktig förändring i år avser övergången till kostnadsmässig anslagsavräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter. Förändringen innebär att utfallet för statsbudgetens anslag i dessa delar avser kostnader i stället för utgifter. Kvalitetsgranskning En granskning av kvaliteten i årsredovisningen för staten sker främst genom Riksrevisionens årliga revision av myndigheterna och deras årsredovisningar, vilka ligger till grund för bl.a. de delar av skrivelsen som regleras i budgetlagen, dvs. resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen samt statsbudgetens utfall. En kvalitetskontroll sker även genom etablerade kvalitetssäkringsrutiner i samband med Ekonomistyrningsverkets konsolideringsarbete och genom Finansdepartementets arbete med att producera skrivelsen. Kvalitetssäkringen innefattar bl.a. kontroller av att myndigheternas rapporterade finansiella information överensstämmer med deras respektive årsredovisningar, formella kontroller, rimlighetskontroller samt analys av poster. Granskning av årsredovisningen för staten 2008 Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. granskas årsredovisningen för staten av Riksrevisionen. Granskningen omfattar den del av årsredovisningen som regleras i 38 § budgetlagen, dvs. resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen och statsbudgetens utfall. Riksrevisionens bedömning avseende Årsredovisningen för staten 2008 var att redovisningen i allt väsentligt var rättvisande (redogörelse 2008/09:RRS25). 2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen 2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen I detta avsnitt redovisas uppföljningen av de budgetpolitiska målen för 2009, den offentliga sektorns finansiella sparande och utgiftstaket för staten. Därutöver finns ett budgetpolitiskt mål för kommunsektorn i form av ett balanskrav som inte följs upp i denna skrivelse. En uppföljning av balanskravet finns i 2010 års ekonomiska vårproposition. 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande Regeringen angav i 2007 års ekonomiska vårproposition att ett överskottsmål för den offentliga sektorn om i genomsnitt 1 procent av bruttonationalprodukten (BNP) över konjunkturcykeln bör upprätthållas under mandatperioden och så länge det är nödvändigt för att de offentliga finanserna ska utvecklas på ett långsiktigt uthålligt sätt. Det slogs senare fast i budgetpropositionerna för 2008, 2009 och 2010 som riksdagen har ställt sig bakom. Definitionen av överskottsmålet Det finansiella sparandet för den offentliga sektorn är resultatet av samtliga transaktioner som påverkar den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet. Finansiella transaktioner som köp och försäljning av aktier och andra finansiella tillgångar påverkar således inte det finansiella sparandet. Detsamma gäller värdeförändringar på tillgångar och skulder. Målet för det finansiella sparandet omfattar hela den offentliga sektorn, vilket inkluderar staten, ålderspensionssystemet samt den kommunala sektorn. Affärsverken ingår enligt nationalräkenskapernas definition inte i den statliga sektorn utan räknas till företagssektorn. Finansiellt sparande 2009 Det offentliga sparandet 2009 visade ett underskott på 25 miljarder kronor, motsvarande 0,8 procent av BNP. I prognosen till budgetpropositionen för 2009 beräknades ett överskott på 35 miljarder kronor eller 1,1 procent av BNP. Det finansiella sparandet blev således 60 miljarder kronor lägre än beräknat. Den ekonomiska utvecklingen blev avsevärt sämre än väntat med en minskning av BNP med 4,9 procent i stället för en förväntad ökning med 1,4 procent. Detta medförde att den offentliga sektorns skatter och avgifter blev 84 miljarder kronor lägre än beräknat. De lägre skatteintäkterna kompenserades till viss del av att utgifterna för bl.a. räntor blev lägre än vad som beräknades i budgetpropositionen för 2009, se tabell 2.1. Tabell 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande Miljarder kronor BP2009 2009 Utfall Utfall- BP2009 2008 Utfall Inkomster 1 703 1 612 -91 1 661 varav skatter och avgifter 1 522 1 4381 -84 1 480 Utgifter 1 668 1 637 -31 1 583 Finansiellt sparande 35 -25 -60 78 Procent av BNP 1,1 -0,8 -1,9 2,5 Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. 1Utfallet av skatter och avgifter för 2009 är till vissa delar baserat på prognoser. Regeringens bedömning är att skatteintäkterna för den offentliga sektorn beräknas uppgå till 1 430 miljarder kronor och är därmed 8 miljarder kronor lägre än publicerade siffror i nationalräkenskaperna. Som framgår av tabell 2.2 låg mer än hela den offentliga sektorns underskott 2009 i statens finansiella sparande, som uppgick till -27 miljarder kronor. Det är 45 miljarder kronor sämre än vad som bedömdes i budgetpropositionen för 2009. Både inkomster och utgifter blev lägre än beräknat. Även ålderspensionssystemets och den kommunala sektorns sparande blev lägre än beräknat. Tabell 2.2 Det finansiella sparandet i delsektorerna Miljarder kronor 2009 BP2009 2009 Utfall Utfall- BP2009 2008 Utfall Staten 18 -27 -45 44 Ålderspensionssystemet 15 5 -10 31 Kommunala sektorn 3 -2 -5 2 Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Principer för uppföljningen av överskottsmålet Överskottsmålet är preciserat som att den offentliga sektorns faktiska finansiella sparande ska motsvara 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Att målet är formulerat i termer av ett genomsnitt i stället för ett årligt krav på 1 procent av BNP är motiverat av stabiliseringspolitiska skäl. Om målet om 1 procents sparande skulle gälla för varje enskilt år skulle finanspolitiken behöva stramas åt när konjunkturen försvagas, och därmed bli procyklisk, för att säkerställa att det årliga målet uppnås. Det finns således goda skäl för att formulera ett överskottsmål för det finansiella sparandet som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. Genomsnittsformuleringen gör det samtidigt svårare att löpande följa upp om målet uppnås. Eftersom sparandet kan tillåtas avvika från målsatt nivå ett enskilt år är det viktigt att konjunkturläget beaktas när överskottsmålet i efterhand utvärderas. För att i efterhand avgöra om det finansiella sparandet i den offentliga sektorn varit i linje med överskottsmålet används i första hand ett genomsnitt för det finansiella sparandet under de tio senaste åren. Därutöver analyseras även de två indikatorer regeringen använder som ett stöd i den framåtblickande utformningen av finanspolitiken: ett sjuårigt centrerat glidande medelvärde för det finansiella sparandet och en bedömning av det strukturella sparandet. Det sjuåriga glidande medelvärdet för ett visst angivet år omfattar sparandet justerat för större engångseffekter det angivna året, de tre utfallsåren före det angivna året, samt de tre åren efter det angivna året. Det sjuåriga glidande medelvärdet för 2006 omfattar följaktligen perioden 2003-2009. En fördel med sjuårsindikatorn är att den är enkel att beräkna och transparent. Den beaktar även konjunkturläget i viss utsträckning eftersom den är beräknade utifrån sparandet under flera år. Enkelheten gör dock att den inte beaktar konjunkturläget på ett mer exakt sätt. Det finns en risk att beräkningen kommer att omfatta fler högkonjunkturår än lågkonjunkturår eller vice versa. För att värdera indikatorns värden på ett mer korrekt sätt bör hänsyn tas till konjunkturläget under den period för vilken den beräknas. Om det sjuåriga glidande medelvärdet för det finansiella sparandet ligger nära 1, samtidigt som det sjuåriga glidande medelvärdet för BNP-gapet ligger nära noll under samma tidsperiod, indikerar detta att det finansiella sparandet ligger i linje med överskottsmålet. Regeringen gör också en beräkning av det så kallade strukturella sparandet vilket direkt justerar det faktiska finansiella sparandet för konjunkturläget. Det strukturella sparandet justerar även för större engångseffekter och extraordinära nivåer på hushållens kapitalvinster. Det strukturella sparandet syftar till att visa hur stort det finansiella sparandet skulle vara vid ett normalt konjunkturläge. Exempelvis visar ett positivt strukturellt sparande att det finns ett underliggande överskott i de offentliga finanserna, även om underskott tillfälligt uppstått till följd av ett svagt konjunkturläge. Beräkningen av det strukturella sparandet är förknippad med mycket stor osäkerhet. För potentiell BNP redovisas aldrig något utfall, utan varje bedömare gör sin egen uppskattning av dess nuvarande och historiska värden. Ofta revideras synen på BNP-gapet såväl framåt som bakåt i tiden, vilket inte bara beror på en förändrad syn på konjunkturläget utan också på revideringar av utfallsstatistik. Även bedömningen av det offentliga sparandets konjunkturkänslighet är osäker. Den bygger oftast på en empirisk skattning av ett genomsnittligt förhållande under en längre tidsperiod, medan varje enskild konjunkturförändring har egenheter som gör att den avviker från den genomsnittliga utvecklingen. I den tillbakablickande analysen av hur finanspolitiken förhållit sig till överskottsmålet används även ett tioårigt glidande medelvärde. Medelvärdet beräknas för de år överskottsmålet har gällt och det finns nationalräkenskapsutfall, för Tabell 2.3 Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet Procent av BNP respektive potentiell BNP 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Finansiellt sparande 3,7 1,7 -1,4 -1,2 0,6 2,0 2,4 3,8 2,5 -0,8 Bakåtblickande tioårssnitt 1,3 Konjunkturjusterat1 1,4 Sjuårsindikatorn 0,9 1,0 1,1 1,2 Konjunkturjusterat1 0,9 0,9 0,9 1,3 Strukturellt sparande 1,1 2,1 -0,3 0,1 0,4 1,1 0,6 1,6 2,3 2,2 BNP-gap 2,2 -0,9 -1,5 -1,9 -0,1 0,4 2,4 2,6 0,0 -5,3 Sjuårssnitt 0,1 0,2 0,3 -0,3 Bakåtblickande tioårssnitt -0,2 1 Konjunkturjusteringen görs genom att indikatorvärdet adderas med BNP-gapet under motsvarande period multiplicerat med elasticiteten -0,55. Den konjunkturjusterade sjuårsindikatorn är inte identiskt lika med ett sjuårssnitt för det strukturella sparandet eftersom det strukturella sparandet även justeras för extraordinära kapitalvinster. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. . närvarande endast tioårsperioden 2000-2009.1 Syftet med denna beräkning är att bedöma om det funnits systematiska fel i den framåtblickande styrningen av finanspolitiken som minskar sannolikheten för att överskottsmålet ska uppnås i framtiden. Vid tolkningen av detta tioårsgenomsnitt bör hänsyn även tas till det genomsnittliga konjunkturläget under den aktuella perioden. Avstämning av överskottsmålet till och med 2009 År 2009 uppgick det faktiska finansiella sparandet till -0,8 procent av BNP och det strukturella sparandet beräknas till 2,2 procent av BNP (se tabell 2.3). Det genomsnittliga finansiella sparandet under 2000-2009 uppgick till 1,3 procent av BNP. Under samma period var det genomsnittliga resursutnyttjandet något lägre än normalt mätt med BNP-gapet. Det konjunkturjusterade tioårssnittet för det finansiella sparandet är ca 1,4 procent av BNP 2009. Under åren 2000-2009 låg det finansiella sparandet därmed i genomsnitt knappt en halv procentenhet över överskottsmålet, utvärderat på detta sätt. Tabell 2.3 visar även hur det finansiella sparandet och BNP-gapet utvecklas mätta som sjuåriga centrerade glidande medelvärden. För 2003-2006 visar tabellen att det finansiella sparandet för perioderna 2000-2006, 2001-2007, 2002-2008 respektive 2003-2009, ligger nära 1 procent av BNP i genomsnitt. Eftersom motsvarande 7-åriga medelvärden för BNP-gapet samtidigt ligger nära noll är slutsatsen att det finansiella sparandet låg i linje med överskottsmålet under dessa perioder, värderat med denna indikator, samtidigt som det finns en svag tendens till ett ökat sparande mot slutet av perioden. Sammanfattningsvis pekar således både det genomsnittliga sparandet under åren 2000-2009 och sjuårsindikatorn för åren 2003-2006 på ett sparande som ligger i linje med målet eller något över överskottsmålet under åren 2000-2009. I budgetpropositionen för 2008 räknade regeringen med att ekonomin riskerade att överhettas. Finanspolitiken var därför återhållsam, vilket bidrog till att öka det strukturella sparandet mellan 2007 och 2008. Den kraftiga konjunkturnedgången som inleddes under 2008 innebar därefter att den offentliga sektorns finansiella sparande försämrades med mer än tre procent av BNP mellan 2008 och 2009. Vid en konjunkturnedgång sjunker skatteinkomsterna medan utgifterna för exempelvis arbetslöshetsunderstöd ökar. De offentliga finanserna försvagas samtidigt som efterfrågan i ekonomin hålls uppe. Den offentliga sektorns goda finanser när lågkonjunkturen inleddes gjorde det möjligt att tillåta de s.k. automatiska stabilisatorerna att verka fullt ut, vilket dämpade konjunktursvängningarna, utan att oroväckande stora underskott uppkom. Därtill har utrymme funnits för att vidta aktiva stabiliseringspolitiska åtgärder. Finanspolitiken har därmed motverkat en nedgång i sysselsättningen, samtidigt som efterfrågan har hållits uppe i den djupa lågkonjunkturen. 2.2 Utgiftstak för staten Utgiftstaket för staten infördes budgetåret 1997. Fastställda tak har klarats samtliga år (se tabell Tabell 2.4 Utgiftstak för staten Miljarder kronor 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Utgiftstaket, ursprungligt fastställd nivå 723 720 735 744 767 810 847 877 894 931 949 971 989 Tekniska justeringar 0 0 18 23 24 2 -25 -19 -24 -24 0 -14 0 Reella justeringar -2 -11 Utgiftstak, slutligt fastställt 723 720 753 765 791 812 822 858 870 907 938 957 989 Takbegränsade utgifter 699 718 752 760,0 786,3 811,6 819,1 855,6 864,3 895,2 910,1 943,4 964,6 Budgeteringsmarginal 24,1 2,0 1,5 5,0 4,7 0,4 2,9 2,4 5,7 11,8 27,9 13,6 24,4 1 Utgiftstaket för 2000 sänktes med 2 miljarder kronor på grund av en fastighetsskattereform. Utgiftstaket för 2007 sänktes med 11 miljarder kronor i BP07. Dessa två förändringar av utgiftstakets nivå är inte tekniska justeringar, utan faktiska sänkningar av utgiftstaket. 2.4). Den reformerade statliga budgetprocessen kännetecknas av ett tydligt medelfristigt uppifrån- och nedperspektiv. Utgiftstaket är den tidiga, övergripande restriktionen som begränsar budgetprocessen i termer av totala utgifter. Under hela processen - från det att taket fastställs till dess att budgetåret är slut - understryks därmed behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Det medelfristiga perspektivet skapar dessutom förutsättningar för att undvika att tillfälligt höga inkomster (t.ex. på grund av en god konjunktur) används för att finansiera permanent högre utgifter. I och med detta begränsas också möjligheterna att bedriva en destabiliserande (procyklisk) finanspolitik på statsbudgetens utgiftssida. Utgiftstaket för staten är därför ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken. En viktig uppgift för utgiftstaket är att ge förutsättningar för att uppnå överskottsmålet, dvs. att skapa förutsättningar för långsiktigt hållbara finanser. Nivån på utgiftstaket bör även främja en önskvärd långsiktig utveckling av de statliga utgifterna. Tillsamman med överskottsmålet är utgiftstaket styrande för det totala skatteuttagets nivå och bidrar till att förhindra en utveckling där skatteuttaget stegvis måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll. De takbegränsade utgifterna omfattar 26 utgiftsområden (1-25 samt 27) samt utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. omfattas inte av de takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen och regeringen i begränsad omfattning på kort sikt kan påverka dessa utgifter. De takbegränsade utgifterna utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av ingående anslagssparande och anslagskredit ingår i de takbegränsade utgifterna. I budgetpropositionen för 2008 föreslog regeringen att utgiftstakets nivå för 2009 skulle uppgå till 989 miljarder kronor.2 Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget. Därefter har utgiftstaket för staten tekniskt justerats i efterföljande budgetpropositioner. Justeringar av teknisk natur görs när reformer genomförs som inte har någon direkt nettoeffekt på den konsoliderade offentliga sektorns utgifter eller finansiella sparande, men som ändå påverkar storleken på de takbegränsade utgifterna. Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som föranleder justeringen. I enlighet med tidigare praxis har utgiftstaket, efter respektive justering, avrundats till hela miljarder kronor. De tekniska justeringar som gjorts sedan utgiftstaket för 2009 ursprungligen fastställdes redovisas i tabell 2.5. Sammantaget uppgår de tekniska justeringarna till 0 miljarder kronor och den slutligt fastställda nivån på utgiftstaket är därmed samma som den ursprungligt fastställda nivån. Tabell 2.5 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2009 Miljarder kronor 2009 Ursprungligt fastställt utgiftstak (BP 2008) 989 Tekniska justeringar i BP 2009 Reglering kommunalekonomisk utjämning p.g.a. höjt grundavdrag till pensionärer 1,95 Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag till kommuner för LSS kostnader 0,25 Reglering kommunalekonomisk utjämning p.g.a. höjd gräns för reseavdrag -0,29 Tekniska justeringar i BP 2010 Nivåhöjning statligt utjämningsbidrag till kommuner för LSS kostnader 0,55 Sänkning av statliga utgifter till följd av kostnadsmässig budgetering -2,24 Slutligt utgiftstak 989 Till följd av tekniska justeringar skiljer sig det utgiftstak som ursprungligen beslutats från det slutligt fastställda utgiftstaket i stort sett samtliga år sedan utgiftstaket infördes. Enligt statsbudgetens utfall uppgick de utgifter som omfattas av utgiftstaket, de takbegränsade utgifterna, 2009 till 964,6 miljarder kronor. Därmed underskred utgifterna utgiftstaket med en marginal på 24,4 miljarder kronor (tabell 2.6). De takbegränsade utgifterna blev 11,3 miljarder kronor högre än den av riksdagen antagna statsbudgeten för 2009. Detta förklaras främst av högre utgifter inom följande utgiftsområden: Utgiftsområde Mdkr 25 Allmänna bidrag till kommuner 14,6 14 Arbetsmarknad 4,7 24 Näringsliv 1,4 4 Rättsväsendet 1,0 Inom några områden blev utgifterna lägre än beräknat i statsbudgeten för 2009: Utgiftsområde Mdkr 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp -4,0 6 Försvar och samhällets krisberedskap -2,6 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg -1,7 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar -1,2 I kapitel 5 Statsbudgetens utfall redovisas skillnader mellan utfall och budgeterade belopp för utgiftsområden och vissa anslag. Tabell 2.6 Takbegränsade utgifter Miljarder kronor SB 20091 Utfall 2009 Utfall-SB 2009 Utfall 2008 Utgifter exkl. statsskuldsräntor 732,6 744,8 12,2 742,1 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 220,7 219,8 -0,9 201,4 Takbegränsade utgifter 953,3 964,6 11,3 943,4 Budgeteringsmarginal 35,7 24,4 -11,3 13,6 Utgiftstak för staten 989 989 957 1 Den av riksdagen i december 2008 fastställda statsbudgeten för 2009, dvs. exkl. riksdagens beslut med anledning av tilläggsbudgetar 2009. Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten uppgick till 219,8 miljarder kronor, vilket är 0,9 miljarder kronor lägre än den beräkning som redovisades i statsbudgeten för 2009. 2.3 Budgeteringsmarginalens användning Riksdagen fastställde utgiftstaket för 2009 på den nivå som regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2008. Budgeteringsmarginalen uppgick då till 40,4 miljarder kronor. I utfallet för 2009 uppgick budgeteringsmarginalen till 24,4 miljarder kronor. Det betyder att 16,0 miljarder kronor av budgeteringsmarginalen har tagits i anspråk sedan utgiftstaket för 2009 fastställdes. I tabell 2.7 redovisas hur användningen av budgeteringsmarginalen fördelar sig på effekter av nya förslag, reviderad pris- och löneomräkning, reviderade makroekonomiska förutsättningar, volymförändringar och övriga faktorer. Tabell 2.7 Förändring av budgeteringsmarginalen från fastställandet av utgiftstaket för 2009 till utfallet för 2009 Miljarder kronor 2009 Budgeteringsmarginal i budgetpropositionen för 2008 40,4 Reformer -35,1 Reviderad pris- och löneomräkning 0,6 Övriga makroekonomiska förändringar -8,1 Volymförändringar 15,8 Övrigt 11,0 Total förändring av budgeteringsmarginalen -16,0 Budgeteringsmarginal i utfallet för 2009 24,4 Anm: Negativt förändringstal innebär ianspråktagande av budgeteringsmarginalen, alltså högre utgifter. Sammantaget har 35,1 miljarder kronor av budgeteringsmarginalen använts för reformer som regeringen genomfört sedan utgiftstaket fastställdes. Majoriteten av dessa reformer syftade till att mildra effekterna av finanskrisen. Redan i budgetpropositionen för 2009 presenterade regeringen åtgärder som omfattade satsningar på infrastruktur, forskning och utbildning samt åtgärder för miljö och klimat. Med anledning av den försämrade konjunkturen under senhösten 2008 presenterade regeringen ytterligare åtgärder i propositionen Åtgärder för jobb och omställning (prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, rskr. 2008/09:183) samt i 2009 års proposition om vårtilläggsbudget. Åtgärderna bestod främst av ett tillfälligt konjunkturstöd till kommuner och landsting samt arbetsmarknadspolitiska insatser. I 2009 års proposition om hösttilläggsbudget föreslog regeringen bl.a. ytterligare konjunkturstöd till kommuner och landsting som betalades ut i december 2009.3 Makroekonomiska förändringar har ianspråktagit ca 8,1 miljarder kronor av budgeteringsmarginalen. Den främsta anledningen är den kraftiga ökningen av arbetslösheten och därmed utgifterna för arbetslöshetsersättning. Utgiftsförändringar till följd av ändrade volymer har medfört att budgeteringsmarginalen blivit 15,8 miljarder kronor större. Det är främst inom utgiftsområde 10 som volymerna har blivit lägre sedan bedömningen i budgetpropositionen för 2008 då utgiftstaket för 2009 föreslogs. Antalet sjukpenningdagar uppgick till 36,3 miljoner 2009, vilket är 26 procent lägre än bedömningen i budgetpropositionen för 2008. Antalet personer med sjukersättning uppgick 2009 till ca 489 0000, vilket är ca 6 procent lägre än bedömningen i budgetpropositionen för 2008. Utgiftsförändringar till följd av övriga faktorer kan föranledas av nya prognosmetoder, justeringar till följd av ny information, korrigeringar av tidigare gjorda fel samt regeländringar utom regeringens direkta kontroll, t.ex. ändringar i EU:s regelverk. Sammantaget har budgeteringsmarginalen blivit 11,0 miljarder kronor större till följd av övriga faktorer. 3 Utveckling av statens ekonomi 3 Utveckling av statens ekonomi I detta kapitel redovisas inledningsvis en femårsöversikt över statsbudgetens utveckling. Därefter redovisas utvecklingen av vissa nyckeluppgifter hämtade ur statens resultat- och balansräkning. Vidare lämnas en redovisning av oförbrukade bidrag för perioden 2005-2009. Avslutningsvis redovisas de revisionsberättelser med invändning som Riksrevisionen har lämnat under samma period. 3.1 Statsbudgetens utveckling 3.1.1 Statsbudgetens saldo Statsbudgetens saldo överensstämmer sedan 1997 med statens lånebehov (med omvänt tecken). Ett budgetöverskott innebär följaktligen ett lika stort negativt lånebehov, vilket medför att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Tabell 3.1 Statsbudgetens utfall 2005-2009 Miljarder kronor 2005 2006 2007 2008 2009 Inkomster 745,8 810,3 863,7 901,3 709,5 Statens skatteinkomster 743,1 806,3 815,5 808,7 705,8 Övriga inkomster 2,7 4,0 48,2 92,5 3,8 Utgifter m.m. 731,8 791,9 760,5 766,1 885,7 UO 1-25 och 27 692,3 716,1 721,9 742,1 744,8 Statsskuldsräntor m.m. UO 26 32,7 49,5 47,3 48,2 36,5 Kassamässig korrigering -3,3 -1,1 -4,3 -27,9 -0,3 Riksgäldskontorets nettoutlåning 10,1 27,5 -4,3 3,7 104,7 Budgetsaldo 14,1 18,4 103,2 135,2 -176,1 Statsbudgetens inkomster och utgifter är mycket konjunkturkänsliga. I konjunkturuppgångar bidrar de så kallade automatiska stabilisatorerna till ökade skatteinkomster till följd av bland annat hög hushållskonsumtion och minskade utgifter då exempelvis arbetslösheten är förhållandevis låg. Åren 2005-2008 stärktes budgetsaldot gradvis från 14 miljarder kronor 2005 till att uppvisa ett rekordhögt överskott på 135 miljarder kronor 2008 (se tabell 3.1). Det goda ekonomiska läget förklarar en stor del av budgetöverskotten 2005-2008. En betydande del av överskottet 2008 förklaras även av försäljningar av statligt aktieinnehav. På samma sätt förklarar den kraftiga och snabba konjunkturnedgången en stor del av budgetunderskottet 2009. Från ett överskott om 135 miljarder kronor 2008 visade statsbudgeten ett underskott på 176 miljarder kronor 2009. Statsbudgetens inkomster minskade med nära 200 miljarder kronor och utgifterna m.m. ökade med drygt 100 miljarder kronor från 2008 till 2009. Drygt hälften av underskottet 2009 förklaras av att Riksgäldskontoret lånade upp 95 miljarder kronor åt Riksbanken för att förstärka valutareserven. 3.1.2 Statsbudgetens inkomster Tabell 3.2 Statsbudgetens inkomster 2005-2009 Miljarder kronor Inkomstår 2005 2006 2007 2008 2009 Statens skatteintäkter 759,1 799,8 825,8 787,3 727,7 Periodiseringar -16,0 6,6 -10,3 21,4 -22,0 1000 Statens skatteinkomster 743,1 806,3 815,5 808,7 705,8 2000 Inkomster av statens verksamhet 27,5 43,4 66,5 53,0 48,1 3000 Inkomster av försåld egendom 6,7 0,1 18,0 76,5 0,1 4000 Återbetalning av lån 2,3 2,1 2,0 1,9 1,7 5000 Kalkylmässiga inkomster 8,8 7,8 8,2 8,7 8,9 6000 Bidrag från EU 12,6 12,4 13,0 11,0 11,7 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -41,5 -48,2 -51,9 -56,2 -66,8 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot -13,6 -13,7 -7,7 -2,4 0,0 Statens övriga inkomster (2000-8000) 2,7 4,0 48,2 92,5 3,8 Statsbudgetens inkomster 745,8 810,3 863,7 901,3 709,5 Statsbudgetens inkomster Mellan 2005 och 2008 ökade statsbudgetens inkomster med 155 miljarder kronor. Den kraftiga konjunkturnedgången medförde däremot ett dramatiskt fall av inkomsterna med 192 miljarder kronor 2009. Variationer över åren är delvis en återspegling av makroekonomiska förändringar, delvis en återspegling av regeländringar, händelser av engångskaraktär samt periodiseringar. I tabell 3.2 redovisas statsbudgetens inkomster för åren 2005-2009 enligt den struktur som gäller för den beslutade statsbudgeten avseende 2009. I tabell 3.2 specificeras även skillnaden mellan statens skatteintäkter och statens skatteinkomster. Skillnaden beror på att statens skatteintäkter redovisas periodiserat och har en direkt koppling till det aktuella årets skatteregler och makroekonomiska förutsättningar, medan statens skatteinkomster redovisas kassamässigt och i stället avser de skatter som debiteras eller betalas ett visst inkomstår. Statens övriga inkomster Statens övriga inkomster, dvs. statsbudgetens inkomster exklusive statens skatteinkomster, varierar kraftigt under perioden. I huvudsak förklaras variationen av tre inkomsttyper; 2000, 3000 samt 7000. Under inkomsttyp 2000 Inkomster av statens verksamhet redovisas aktieutdelningar. Dessa dubblerades nästan 2006, bl.a. beroende på en extrautdelning från TeliaSonera AB. Utdelningarna ökade ytterligare under 2007, även detta år till stor del beroende på utdelningar av engångskaraktär. Under inkomsttyp 3000 Inkomster av försåld egendom redovisades 2005 försäljningsinkomster från försäljningen av aktier i TeliaSonera AB och Nordea Bank AB motsvarande 7 miljarder kronor. Under 2007 såldes ytterligare aktier i TeliaSonera AB, vilket ökade inkomsterna med 18 miljarder kronor. Under 2008 redovisades stora försäljningsinkomster beroende på försäljningar av statens aktieinnehav i OMX, Vin & Sprit AB samt Civitas Holding AB som äger Vasakronan AB. Under inkomsttyp 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet redovisas tillkommande skatter och avräkningar. Under tillkommande skatter redovisas EU-skatter4, som främst utgörs av momsbaserad EU-avgift och tullmedel. Sverige har fr.o.m. 2007 rabatt på avgiften och ska endast betala en tredjedel av ordinarie avgift, vilket innebär att avgiften blir 3 miljarder kronor lägre än annars. Beslutet ratificerades emellertid först 2009. Tillsammans med en retroaktiv rabatt för 2007 och 2008 blev momsavgiften ca 9 miljarder kronor lägre 2009. Nedgången i den ekonomiska konjunkturen och bortfall av skatteintäkter 2009 Den kraftiga turbulensen på de finansiella marknaderna under slutet av 2008 fick återverkningar på den reala ekonomin. Den globala konjunkturnedgången som följde medförde att svensk BNP minskade både under slutet av 2008 och 2009. Nedgången i BNP på 4,9 procent år 2009 är den största nedgången ett enskilt år sedan andra världskriget.5 Den kraftiga och snabba försämringen av den ekonomiska utvecklingen under 2009 medförde att de totala skatteintäkterna minskade (se diagram 3.1). Diagram 3.1 Totala skatteintäkter Procentuell förändring Miljarder kronor Källa: Egna beräkningar. De höga antalet varsel som rapporterades under hösten 2008 realiserades i högre arbetslöshet och lägre sysselsättning under 2009. Försvagningen på arbetsmarknaden ledde till att intäkterna från skatt på arbete blev lägre. Utvecklingen av lönesumman, dvs. antalet arbetade timmar i ekonomin multiplicerat med den genomsnittliga timlönen, är av stor betydelse för intäkterna från skatt på arbete. Lönesumman ökade i begränsad omfattning under 2009 till följd av att antalet arbetade timmar minskade (se diagram 3.2). Diagram 3.2 Utveckling av arbetade timmar, timlön och lönesumma 1996-2009 Procentuell förändring Den globala lågkonjunkturen, i kombination med den finansiella krisen, har inneburit betydande fall i intäkterna från skatt på företagsvinster. Det kraftiga raset i företagens vinster påbörjades under 2008. Som en följd av denna nedgång minskade intäkterna från företagsvinster med 21 procent. Bolagens vinster har sedan fortsatt att falla under 2009, vilket har medfört att intäkterna från skatt på företagsvinster också bedöms bli betydligt lägre (se diagram 3.3). Bidragande orsaker till de lägre vinsterna var en lägre orderingång i många verkstadsbolag och ökade kreditförluster i banksektorn. Diagram 3.3 Intäkter från skatt på företagsvinster Procentuell förändring Miljarder kronor Källa: Egna beräkningar. Osäkerheten på arbetsmarknaden bidrog till att hushållen ökade sitt sparande under 2009, vilket bidrog till att hushållens konsumtion ökade svagt. Intäkterna från skatt på konsumtion utvecklades därför i måttlig takt under 2009. Den svaga ökningen förklaras framför allt av låga skatteintäkter från mervärdesskatten. Intäkterna från mervärdesskatten dämpades också till följd av en ändrad sammansättning i konsumtionen. Efterfrågan på varor som beskattas med den högsta mervärdesskattesatsen, som bilar och andra sällanköpsvaror, föll relativt mycket under 2008-2009 jämfört med andra varor. I diagram 3.4 redovisas utvecklingen av de underliggande mervärdesskatteintäkterna (dvs. effekten av förändrade skatte- och redovisningsregler är exkluderad) från privat sektor och hushållens konsumtion av bilar och sällanköpsvaror 1999-2009. Under slutet av 2008 och början av 2009 minskade de underliggande mervärdesskatteintäkterna, vilket är ovanligt. Av diagram 3.4 framgår också det dramatiska fallet i hushållens konsumtion av bilar och andra sällanköpsvaror som påbörjades fjärde kvartalet 2008 och som förefaller nått sin botten under första halvåret 2009. Diagram 3.4 Hushållens konsumtion av sällanköpsvaror och bilar i löpande priser och underliggande mervärdesskatt från privat sektor 1999-2009 Procentuell utveckling jämfört med samma kvartal året innan Den offentliga sektorns skatteintäkter I tabell 3.3 redovisas den offentliga sektorns skatteintäkter. De omfattar även kommunalskatter samt avgifter till pensionssystemet, vilka inte är statliga intäkter och för vilka det görs avdrag i slutet av tabellen. Den offentliga sektorns skatteintäkter 2009 beräknas vara drygt 84 miljarder kronor högre än vad de var 2005. Detta motsvarar en genomsnittlig årlig utvecklingstakt på 1,3 procent. Regeländringar bedöms ha minskat skatteintäkterna med 92 miljarder kronor under perioden 2005-2009. Justerat för regeländringar har skatteintäkterna under denna period en årlig utvecklingstakt på 3,4 procent. Förändringar under skatt på arbete Utvecklingen av intäkterna från skatt på arbete påverkas i huvudsak av skattebasens storlek, skatteregler för de direkta och indirekta skatterna samt de skattereduktioner som dras från den slutliga skatten. Lönesumman utgör ca 70 procent av skattebasens storlek, vilket innebär att förändringen av antalet arbetade timmar och timlön har störst betydelse för utvecklingen av skatt på arbete. Den globala konjunkturnedgången har medfört en kraftig minskning av lönesummans utvecklingstakt. Mellan 2008 och 2009 ökade lönesumman med endast 0,3 procent, vilket kan jämföras mellan 2007 och 2008 då ökningen av lönesumman var 5,8 procent. Ett flertal förändringar som påverkar skatt på arbete har genomförts under 2009. Jobbskatteavdraget förstärktes med ett tredje steg och skiktgränsen för statlig inkomstskatt höjdes, vilket i budgetpropositionen för 2009 sammanlagt bedömdes minska skatteintäkterna med 15 miljarder kronor (se prop. 2008/09:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m. avsnitt 6.2.1). År 2009 genomfördes även en höjning av det särskilda grundavdraget för pensionärer. För kommunernas del kompenserades höjningen genom en motsvarande höjning av statsbidragen. Dessutom sänktes det sammanlagda uttaget av socialavgifter och allmän löneavgift med 1 procentenhet. Det sammanlagda uttaget uppgår numera till 31,42 procent av avgiftsunderlaget för arbetsgivaravgifter och 29,71 procent av avgiftsunderlaget för egenavgifter. Arbetsgivar- och egenavgifter för äldre och ungdomar har under de senaste åren sänkts i flera steg. År 2008 slopades den särskilda löneskatten för personer över 65 år. Arbetsgivar- och egenavgifterna har, med undantag för ålderspensionsavgiften, halverats för personer i intervallet 18-24 år. År 2009 utökades nedsättningen av arbetsgivar- och egenavgifterna för unga och omfattar alla personer som vid årets början inte har fyllt 26 år. Förändringar under skatt på kapital Utvecklingen av intäkterna från hushållens skatt på kapital beror främst på utvecklingen av taxerade kapitalvinster. Skatt på kapitalvinster ökade 2005-2007. Den kraftiga nedgången på börsen under 2008, i kombination med den finansiella oron under året, medförde att skatt på kapitalvinster föll. År 2009 bedöms skatt på hushållens kapitalvinster uppgå till 23 miljarder kronor. Under 2005-2007 var intäkterna från skatt på företagsvinster mycket höga. Det var en följd av snabb vinstutveckling och höga vinster i företagen. Men det berodde också på att företagen, till följd av den räntebeläggning av periodiseringsfonderna som infördes 2005, i stor utsträckning valde att återföra periodiseringsfonder till beskattning under 2005. År 2007 uppgick intäkterna från skatt på företagsvinster till 105 miljarder kronor. Som en följd av den snabba försvagningen av den ekonomiska konjunkturen föll intäkterna kraftigt 2008 och uppgick till 83 miljarder kronor. Lågkonjunkturen, i kombination med den finansiella krisen, bedöms leda till ännu lägre skatteintäkter 2009. Utvecklingen av intäkterna från fastighetsskatten de senaste åren förklaras huvudsakligen av regeländringar. År 2006 infördes en begränsning av fastighetsskatteuttaget på markvärdet, vilket medförde att intäkterna från fastighetsskatten minskade trots den allmänna fastighetstaxeringen och ett högre skatteuttag på vattenkraft. År 2008 avskaffades den statliga fastighetsskatten på bostäder och ersattes med en kommunal fastighetsavgift. Övergången medförde att intäkterna från fastighetsavgiften och fastighetsskatten blev lägre 2008 än 2007. År 2009 beräknas de uppgå till 26 miljarder kronor. Förändringar under skatt på konsumtion och insatsvaror Utvecklingen av intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror påverkas främst av utvecklingen av hushållens konsumtion. Mervärdesskatten är den skatt som inbringar mest intäkter av konsumtionsskatterna. Intäkterna från mervärdesskatt har ökat årligen sedan 2005 och beräknas 2009 uppgå till 303 miljarder kronor. Under perioden 2005-2007 ökade de underliggande skatteintäkterna från mervärdesskatt i en snabbare takt än hushållens konsumtionsutgifter. En förklaring till detta var en relativt snabb ökning av hushållens konsumtion av bilar och andra sällanköpsvaror. Dessa varor beläggs med den högsta skattesatsen. En annan förklaring till den snabba ökningen i mervärdesskatteintäkterna under perioden var att investeringarna ökade relativt mycket. Konsumtionen av bilar dämpades kraftigt under andra halvåret 2008, främst till följd av oron på finansmarknaderna och den globala konjunkturnedgången. Som en följd av detta dämpades utvecklingen av intäkterna från mervärdesskatt. Ett ökat sparande under 2009, delvis tillföljd av en oro över situationen på arbetsmarknaden, medförde att hushållens konsumtion ökade svagt. Minskade investeringar och en låg försäljning av bilar bidrog också till att intäkterna från mervärdesskatt endast ökade i begränsad omfattning. Från och med den 1 januari 2008 började nya regler att gälla för redovisning av mervärdesskatt vid omsättning av bygg- och anläggningstjänster. De nya reglerna innebär att skatten debiteras löpande i stället för vid tidpunkten för färdigställande. Debiteringarna beräknas därför tidigareläggas med cirka ett halvår. Övergången till de nya reglerna innebär att debiteringar sker enligt det nya och gamla systemet under 2008, vilket bedöms leda till en engångseffekt på 8 miljarder kronor i högre intäkter 2008 och 2 miljarder kronor 2009. De underliggande mervärdesskatteintäkterna är därmed 8 miljarder kronor lägre än de faktiska intäkterna 2008 och 2 miljarder kronor lägre 2009. Utvecklingen av intäkterna från punktskatterna är inte på samma sätt kopplade till konjunkturen som intäkterna från mervärdesskatt. Ett undantag är skatt på energi, där utvecklingstakten för intäkterna dämpades under 2009 till följd av konjunkturnedgången. De senaste årens utveckling av intäkter från punktskatter förklaras annars i hög grad av skattesatsjusteringar. Exempelvis beror den positiva utvecklingen för intäkter från tobaksskatt till stor del på regeländringar, och då i huvudsak de skattesatshöjningar som genomfördes 2007. Införandet och återinförandet av trängselskatt i Stockholms innerstad samt införandet av skatt på trafikförsäkringspremier har ökat intäkterna från skatt på vägtrafik med ca 4 miljarder kronor under perioden. Tabell 3.3 Den offentliga sektorns skatteintäkter 2005-2009 Miljarder kronor Inkomstår 2005 2006 2007 2008 2009 Skatt på arbete 829,6 857,2 873,6 908,8 867,6 Direkta skatter 476,9 490,1 483,0 497,5 478,1 Kommunal skatt 435,6 454,1 479,1 503,4 510,1 Statlig skatt 38,3 41,0 44,8 48,0 40,7 Allmän pensionsavgift 74,2 77,3 81,1 85,2 86,3 Skattereduktioner m.m. -71,3 -82,4 -122,0 -139,2 -159,2 Artistskatt 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Indirekta skatter 352,8 367,0 390,6 411,4 389,6 Arbetsgivaravgifter 341,1 357,0 382,1 404,1 392,2 Egenavgifter 10,1 11,0 11,8 12,0 10,7 Särskild löneskatt 29,3 28,9 30,2 32,6 31,4 Nedsättningar -8,5 -8,8 -10,5 -13,4 -20,5 Tjänstegruppliv 1,1 1,2 0,9 1,2 1,2 Avgifter till premiepensionssystemet -20,3 -22,3 -23,9 -25,1 -25,4 Skatt på kapital 167,9 192,2 208,7 163,5 148,8 Skatt på kapital, hushåll 22,9 37,4 49,7 26,3 23,1 Skatt på företagsvinster 92,0 99,2 104,6 83,0 75,4 Avkastningsskatt 12,0 11,1 12,8 15,2 13,2 Fastighetsskatt 25,1 25,0 25,9 24,0 26,0 Stämpelskatt 7,8 9,5 9,4 9,4 8,1 Förmögenhetsskatt 5,0 6,1 0,0 0,0 0,0 Kupongskatt m.m. 1,9 3,7 6,3 5,5 3,1 Arvs- och gåvoskatt 1,1 0,1 0,0 0,0 0,0 Skatt på konsumtion och insatsvaror 357,3 375,3 399,6 418,7 423,6 Mervärdesskatt 250,1 265,2 284,8 300,3 302,6 Tobaksskatt 8,2 8,6 9,7 9,9 10,6 Skatt på etylalkohol 4,1 4,2 4,2 4,2 4,4 Skatt på vin m.m. 3,6 3,8 4,0 4,1 4,4 Skatt på öl 2,6 2,7 2,8 3,1 3,3 Energiskatt 37,8 38,2 38,2 38,8 40,1 Koldioxidskatt 25,5 24,7 25,1 25,7 26,1 Övriga skatter på energi och miljö 3,3 4,7 4,7 5,1 4,2 Skatt på vägtrafik 11,0 11,8 13,1 16,0 16,4 Skatt på import 4,7 5,2 5,9 5,9 5,2 Övriga skatter 6,4 6,3 7,1 5,6 6,4 Restförda och övriga skatter -1,3 -1,8 -0,8 -2,9 -3,6 Restförda skatter -7,6 -5,4 -7,6 -8,2 -7,8 Övriga skatter 6,3 3,5 6,8 5,3 4,2 Totala skatteintäkter 1 353,5 1 422,9 1 481,1 1 488,1 1 436,6 EU-skatter -7,8 -9,4 -7,2 -7,2 -6,5 Offentliga sektorns skatteintäkter 1 345,7 1 413,5 1 473,8 1 480,9 1 430,1 Kommunal inkomstskatt -435,6 -454,1 -479,1 -515,5 -524,0 Avgifter till ålderspensionssystemet -151,0 -159,6 -168,9 -178,1 -178,3 Statens skatteintäkter 759,1 799,8 825,8 787,3 727,7 Uppskjuten beskattning Skattelagstiftningen ger skattebetalarna möjligheter att i vissa fall skjuta upp beskattningen av olika typer av inkomster. Fysiska personer har t.ex. möjligheter att skjuta upp beskattningen av en kapitalvinst som uppkommer vid avyttring av en privatbostad. De stora beloppen för uppskjuten beskattning för fysiska personer avser emellertid pensionerna, eftersom de beskattas när pensionen faller ut och inte när pensionsrätterna tjänas in. Det gäller både det egna privata pensionssparandet, men framför allt avtalspensionerna. Även företag har möjligheter att skjuta upp beskattningen av inkomster. De kan t.ex. sätta av delar av sin vinst i periodiseringsfonder. Dessutom kan företag göra skattemässiga avskrivningar som är större än den beräknade ekonomiska värdeminskningen (s.k. överavskrivningar). Enligt de skattepolitiska riktlinjer som antogs av riksdagen våren 2008 (prop. 2007/08:100 avsnitt 5.3, bet. 2007/08:FiU20, rskr. 2007/08:259) bör detta slag av uppskjuten beskattning undvikas. De fordringar som är kopplade till olika former av uppskjuten beskattning borde egentligen påverka redovisningen av den offentliga sektorns nettoförmögenhet. Anledningen till att detta inte görs är att det inte finns någon samlad redovisning av den uppskjutna beskattningen. Det gäller framför allt avtalspensionerna. För att ändå få en uppfattning om avtalspensionernas betydelse redovisas i tabell 3.4 det belopp som arbetsgivarna tryggat i försäkringsbolag. Till detta belopp ska läggas kreditförsäkrade pensioner, dvs. sådana som företagen avsatt i balansräkning, pensionsstiftelser och pensionskassor samt förmånsbaserade pensioner i staten. Ett ytterligare skäl att inte redovisa skattefordringar är att det är mycket svårt att beräkna den fordran som den offentliga sektorn har. Även om det för ett visst år t.ex. finns uppgift om företagens avsatta medel till periodiseringsfonder vet man inte i vilken utsträckning dessa återföringar kommer att påverka skatteintäkterna. Om återföringen sker under år som företagen har förluster bidrar inte återföringen till ytterligare skatteintäkter. Man måste dessutom nuvärdesberäkna skattefordran vilket gör skattningen än mer osäker. För att ändå ge en grov uppskattning av storleken på de skattekrav som den offentliga sektorn har redovisas i tabell 3.4 exempel på uppskjutna skattepliktiga belopp Tabell 3.4 Exempel på uppskjuten beskattning (skattepliktiga belopp) avseende 2008 och tidigare år Miljarder kronor Uppskjuten beskattning för avtalspensioner1 1 222 Uppskjuten beskattning för individuellt pensionssparande1 338 Uppskjuten beskattning vid försäljning av privatbostad2 233 Periodiseringsfonder3 216 Källor: 1Försäkringsförbundet, 2Skatteverket, 3Egna beräkningar utifrån databasen FRIDA. 3.1.3 Statsbudgetens utgifter För att möjliggöra jämförelser av statsbudgetens utgifter över tiden redovisas i detta avsnitt utgifterna per utgiftsområde i miljarder kronor och som andel av de totala utgifterna under utgiftstaket (de takbegränsade utgifterna) för perioden 2005-2009. Tidsserierna är angivna i 2009 års anslagsstruktur. Genom att utgiftsområdena redovisas i en och samma struktur för åren 2005-2009 elimineras de skillnader som beror på att anslag före 2009 kan ha tillhört ett annat utgiftsområde. I tabell 3.5 redovisas utgifternas utfall per utgiftsområde åren 2005-2009. Skillnader i fördelningen mellan åren kan bero på utgiftsreformer och besparingar, förändrade makroekonomiska förutsättningar, förändrade volymer inom regelstyrda transfereringssystem, engångshändelser och tekniska förändringar. Ett exempel på en teknisk justering är den förändring av avdragsrätten för den allmänna pensionsavgiften som genomfördes 2005. Förändringen beräknades öka de kommunala skatteintäkterna med 2,9 miljarder kronor 2005 och 3,1 miljarder kronor 2006, vilket medförde att statsbidragen till kommunerna minskade med motsvarande belopp. Effekten på statsbudgeten är därför saldoneutral på kort sikt. Förändringen innebar dock att statsbudgetens utgifter minskade 2005 och 2006 med 2,9 miljarder kronor respektive 3,1 miljarder kronor. Sådana förändringar ger upphov till ett brott i tidsserien. För att underlätta jämförelser över tiden redovisas därför även ett utfall som rensats för större tekniska förändringar (kursiverade i tabell 3.5). Förklaringar till större tekniska förändringar som påverkar tidsserien finns redovisade i fotnoter till tabell 3.5.6 Utgifternas fördelning mellan olika utgiftsområden kan ses som ett uttryck för politiska prioriteringar perioden 2005-2009. Flera utgiftsområden uppvisar en betydande förändring under perioden såvitt avser utgiftsområdets andel av de takbegränsade utgifterna. Under perioden 2005-2009 varierade de makroekonomiska förutsättningarna. Till exempel har bruttonationalinkomsten (BNI) ökat under perioden, vilket har bidragit till att utgifterna inom bland annat utgiftsområde 7 Internationellt bistånd har ökat. Utgifterna kan också förändras mellan åren till följd av förändrade volymer inom regelstyrda system. Några av de största volymförändringarna under perioden 2005-2009 återfinns inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp. Exempelvis har ett minskat antal sjukpenningdagar inneburit minskade utgifter inom utgiftsområdet. Nedan kommenteras de utgiftsområden som uppvisar de största förändringarna mätt som andel av de takbegränsade utgifterna mellan 2005 och 2009. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Som andel av de takbegränsade utgifterna ökade utgifterna med 1,1 procentenheter under perioden. Ökningen förklaras främst av ökade utgifter för statlig assistansersättning, men även bidrag till läkemedelsförmåner, stimulansbidrag och tandvårdsförmåner m.m. bidrar till utgiftsökningen. Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Justerat för tekniska förändringar minskade utgiftsområdets andel av de takbegränsade utgifterna med 3,3 procentenheter mellan 2005 och 2009. De minskade utgifterna beror främst på ett kontinuerligt minskat antal sjukpenningdagar. Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Justerat för tekniska förändringar minskade utgiftsområdets andel av de takbegränsade utgifterna med 1,6 procentenheter under perioden 2005-2009. Utgifterna under anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd m.m. minskade från 47 miljarder kronor 2005 till ca 23 miljarder kronor 2008, vilket främst förklaras av en minskning av antalet öppet arbetslösa, reformer som genomförts inom arbetslöshetsförsäkringen och färre antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program. År 2009 ökade utgifterna till 33 miljarder kronor, vilket beror på att antalet arbetslösa har ökat. Utgiftsområde 22 Kommunikationer Som andel av de takbegränsade utgifterna ökade utgifterna med 0,5 procentenheter under perioden 2005-2009. Ökningen är inte anmärkningsvärt stor men det är stora variationer mellan åren. Variationerna beror i huvudsak på de extra amorteringar av infrastrukturlån som genomfördes 2007 och 2008 på 10 respektive 25 miljarder kronor. Tabell 3.5 Statsbudgetens utgifter 2005-2009 Anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhörde i statsbudgeten för 2009. Utfall som justerats för tekniska förändringar anges i kursiv stil. Andel i procent av de takbegränsade utgifterna Miljarder kronor 2005 2006 2007 2008 2009 2005 2006 2007 2008 2009 1 Rikets styrelse 1,1 1,2 1,2 1,2 1,3 9,9 10,6 10,6 11,0 12,2 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1,3 1,3 1,2 1,2 1,2 11,0 11,8 11,2 11,4 12,0 3 Skatt, tull och exekution 1,0 1,0 1,1 1,0 1,0 8,6 9,0 9,7 9,4 9,4 4 Rättsväsendet 3,1 3,2 3,4 3,5 3,5 27,0 28,5 30,6 32,7 33,6 5 Internationell samverkan 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 1,4 1,4 1,6 1,8 1,8 6 Försvar och samhällets krisberedskap 5,1 4,9 5,1 4,6 4,4 44,0 44,3 46,5 43,0 42,1 7 Internationellt bistånd 2,6 2,9 2,8 2,9 3,1 22,3 25,9 25,4 27,5 29,6 8 Migration 0,6 0,5 0,6 0,7 0,7 4,8 4,5 5,3 6,1 6,5 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 4,4 4,7 5,1 5,2 5,5 38,5 42,2 46,7 49,1 53,1 10 Ek. trygghet vid sjukdom och handikapp1 14,7 14,0 13,1 12,3 11,4 127,0 125,7 119,5 115,9 110,0 10 Justerat för teknisk förändring1 14,7 14,0 13,1 12,3 11,4 127,0 125,7 119,5 115,9 110,0 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom2 5,3 5,0 4,8 4,5 4,4 46,1 45,0 43,7 42,6 42,3 11 Justerat för teknisk förändring2 5,3 5,0 4,8 4,5 4,4 46,1 45,0 43,7 42,6 42,3 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 6,8 7,1 7,1 7,0 7,1 59,1 63,7 64,9 66,4 68,1 13 Integration och jämställdhet 0,7 0,4 0,5 0,5 0,6 6,4 3,4 4,3 5,0 5,3 14 Arbetsmarknad och arbetsliv3 7,7 7,8 6,0 5,1 6,3 66,4 69,5 54,9 47,8 60,6 14 Justerat för teknisk förändring3 7,9 8,0 6,3 5,1 6,3 68,5 71,6 57,1 47,8 60,6 15 Studiestöd 2,3 2,2 2,1 2,0 2,2 19,8 20,1 19,3 19,1 21,0 16 Utbildning och universitetsforskning4 5,1 5,2 4,6 4,7 5,1 43,7 46,5 42,2 44,5 49,3 16 Justerat för teknisk förändring4 4,4 4,7 4,6 4,7 5,1 38,3 41,8 42,2 44,5 49,3 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1,0 1,1 1,1 1,1 1,1 9,0 9,6 10,1 10,1 10,3 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik 0,4 0,3 0,3 0,2 0,2 3,1 2,9 2,4 2,1 1,9 19 Regional tillväxt 0,4 0,4 0,3 0,3 0,3 3,3 3,3 2,9 2,8 3,2 20 Allmän miljö- och naturvård 0,5 0,5 0,5 0,5 0,5 4,0 4,5 4,3 4,7 5,2 21 Energi5 0,2 0,2 0,2 0,2 0,3 1,4 1,6 2,2 2,1 3,0 22 Kommunikationer 3,7 3,5 4,9 6,5 4,2 31,7 31,0 44,3 61,5 40,6 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 2,0 2,3 1,7 1,7 1,7 17,4 21,0 15,5 16,5 16,4 24 Näringsliv 0,4 0,4 0,5 1,4 0,7 3,6 3,9 4,3 12,8 6,6 25 Allmänna bidrag till kommuner 6 6,6 6,7 8,0 6,9 8,5 57,3 60,2 73,0 64,8 81,6 25 Justerat för teknisk förändring6 6,7 6,8 6,8 7,1 8,5 58,2 60,8 62,3 66,6 81,6 26 Statsskuldsräntor m.m.7 3,8 5,5 5,2 5,1 3,8 32,7 49,5 47,3 48,2 36,5 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 3,0 2,9 2,9 3,3 2,0 25,6 25,9 26,6 31,5 19,2 Summa utgiftsområden 725,0 765,5 769,2 790,3 781,3 Ålderspensionssystemet vid sidan av SB 19,9 20,0 20,7 21,3 22,8 172,0 179,1 188,2 201,4 219,8 Takbegränsade utgifter 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 864,3 895,2 910,1 943,4 964,6 Budgeteringsmarginal 0,7 1,3 3,1 1,4 2,5 5,7 11,8 27,9 13,6 24,4 Utgiftstak för staten 870,0 907,0 938,0 957,0 989,0 1 År 2005 ökade utgifterna med 3,8 miljarder kronor då bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning fördes från utgiftsområde 11 till utgiftsområde 10. I och med att de allmänna försäkringskassorna förstatligades 2005 kom de att omfattas av det statliga tjänstepensionssystemet, vilket ökade utgifterna under utgiftsområde 10 med 0,4 miljarder kronor 2005. 2 År 2005 minskade utgifterna med 3,8 miljarder kronor då bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning fördes från utgiftsområde 11 till utgiftsområde 10. 3 År 2008 flyttades skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA) och särskilt anställningsstöd från statsbudgetens inkomstsida till utgiftssidan motsvarande 2,3 miljarder kronor. 4 Under 2005-2006 överfördes 0,125 miljarder kronor per år från utgiftsområde 25 till utgiftsområde 16 till följd av avvecklingen av den interkommunala ersättningen för riksrekryterande påbyggnadsutbildningar. År 2005 överfördes 3 miljarder kronor från utgiftsområde 16 till utgiftsområde 25, och ytterligare 1 miljard kronor per år 2006-2007, avseende medel för personalförstärkning i skolan. Under 2007 tillfördes 1,22 miljarder kronor till utgiftsområde 25 avseende medel för statligt stöd för utbildning av vuxna, medan utgiftsområde 16 minskades med 1,82 miljarder kronor. År 2007 överfördes 2,0 miljarder kronor från utgiftsområde 16 till utgiftsområde 25 avseende medel för personalförstärkning i förskolan. 5 År 2007 flyttades olika energistöd från statsbudgetens inkomstsida till utgiftssidan motsvarande ca 1,1 miljarder kronor. Det har inte föranlett en teknisk justering i tabell 3.5, men det kan däremot förklara en del av utgiftsutvecklingen. 6 Sammantaget sker tekniska förändringar som påverkar tidsserien inom utgiftsområde 25 med 0,9 miljarder kronor 2005, -1,2 miljarder kronor 2006 och +12,5 miljarder kronor 2007. För 2005 beräknas utgifterna för LSS-utjämning till nära 1,8 miljarder kronor. En förändrad redovisning av det kommunala utjämningssystemet år 2005, som innebär en övergång till nettoredovisning, innebär tekniskt sett en minskning av utgifterna för det kommunala utjämningssystemet, vilket också motiverat en minskning av utgiftstaket för staten på 26 miljarder kronor. År 2005 överfördes 3 miljarder kronor från utgiftsområde 16 till utgiftsområde 25, och ytterligare 1 miljard kronor per år 2006-2007 avseende medel för personalförstärkning i skolan. År 2005 tillfördes statsbidragen 4,7 miljarder kronor, då tillfälliga stöd som tidigare fanns på statsbudgetens inkomstsida flyttades till statsbudgetens utgiftssida. Under 2005-2006 överfördes 0,125 miljarder kronor per år från utgiftsområde 25 till utgiftsområde 16 till följd av avvecklingen av den interkommunala ersättningen för riksrekryterande påbyggnadsutbildningar. Under 2005-2006 ändrades avdragsrätten för den allmänna pensionsavgiften, vilket beräknades öka de kommunala skatteintäkterna med 2,94 miljarder kronor 2005 och 3,06 miljarder kronor 2006. Därför minskades statsbidragen i motsvarande mån. Samtidigt höjdes grundavdraget, vilket beräknades minska de kommunala skatteintäkterna med 3,72 miljarder kronor 2005 och 2,5 miljarder kronor 2006, varför statsbidraget höjdes i motsvarande mån. Under 2007 tillfördes utgiftsområde 25 1,22 miljarder kronor avseende medel för statligt stöd för utbildning av vuxna, medan utgiftsområde 16 minskades med 1,82 miljarder kronor. År 2007 överfördes 2,0 miljarder kronor från utgiftsområde 16 till utgiftsområde 25 avseende medel för personalförstärkning i förskolan. År 2007 flyttades sysselsättningsstöd från statsbudgetens inkomstsida till utgiftssidan motsvarande 7,0 miljarder kronor. År 2008 minskade utgiftsområde 25 med 12,1 miljarder kronor till följd av att den statliga fastighetsskatten på bostäder togs bort och ersattes av en fastighetsavgift som tillfaller kommunerna. Till följd av minskad avdragsrätt för pensionssparande minskade utgiftsområde 25 med 0,9 miljarder kronor 2008. För 2009 tillfördes ca 2,0 miljarder kronor till utgiftsområde 25 på grund av höjt grundavdrag till pensionärer. Utgiftsområde 25 ökade under 2009 med 0,1 miljarder kronor till följd av att riksdagen godkänt ett avtal mellan Sverige och Danmark gällande vissa skattefrågor. Under samma år minskade utgiftsområde 25 med 0,3 miljarder kronor till följd av en höjd gräns för reseavdrag. 7 Ingår inte i takbegränsade utgifter. 3.1.4 Nyckeluppgifter i balans- och resultaträkningen I tabell 3.6 redovisas utvecklingen av ett antal nyckeluppgifter hämtade ur statens resultat- och balansräkningar. Tabell 3.6 Nyckeluppgifter ur resultat- och balansräkningarna 2005-2009 Miljarder kronor 2005 2006 2007 2008 2009 Statens nettoförmögenhet -746 -635 -499 -410 -384 Statsskulden 1 262 1 220 1 115 1 062 1 149 Transfereringar exkl. avsättningar 742 759 762 768 790 Kostnader för statens egen verksamhet 194 202 195 210 217 Skatteintäkter 902 964 990 968 903 Årets över-/underskott enligt resultat-räkningen 37 104 127 92 26 Redovisningen för 2005 har i allt väsentligt justerats i enlighet med de ändrade redovisningsprinciper m.m. som gäller sedan 2006, vilket framför allt påverkade skatteintäkterna (se Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar, avsnitt 4.4). I övrigt har de begränsade justeringar av redovisningsprinciper som genomförts ett visst år även tillämpats på tidigare år. Statens nettoförmögenhet I diagram 3.5 redovisas utvecklingen av statens totala nettoförmögenhet och statsskulden under den senaste femårsperioden. Nettoförmögenheten är negativ, men har förbättrats under perioden med 362 miljarder kronor. Resultaträkningens överskott är den huvudsakliga förklaringen till nettoförmögenhetens förbättring. Nettoförmögenheten har även påverkats av omvärderingar och förändrade värden av resultatandelar i dotter- och intresseföretag vid sidan av resultaträkningen. Under motsvarande period har statsskulden minskat med 113 miljarder kronor. Diagram 3.5 Statens nettoförmögenhet och statsskuld 2005-2009 Miljarder kronor Statsskulden Lånebehovet och statsskuldens utveckling Statsbudgetens saldo visade ett underskott på 176 miljarder kronor för 2009. Detta innebar att statens lånebehov - definitionsmässigt lika med statsbudgetens saldo, men med omvänt tecken - var positivt och bidrog till att öka statsskulden. Den konsoliderade statsskulden ökade med drygt 87 miljarder kronor till 1 149 miljarder kronor 2009. En förklaring till att statsskulden inte ökade i samma utsträckning som underskottet i statsbudgeten är att i första hand Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar minskat under året. Vid ingången av 2009 uppgick de kortfristiga placeringarna till 66 miljarder kronor, för att vid utgången av året ha minskat till 4 miljarder kronor. Ett av skälen till att de kortfristiga placeringarna var så stora vid årets början 2009 var att Riksgäldskontoret under hösten 2008 gav ut mer statsskuldväxlar än vad som motsvarade lånebehovet. Syftet var att möta en kraftigt ökad efterfrågan på statspapper till följd av finanskrisen. Riksgäldskontoret hade även tillgångar i utländsk valuta vid årets början 2009 till följd av att betalningen för statens aktier i Vin & Sprit inte växlades till kronor och användes för löpande betalningar. I stället behöll Riksgäldskontoret de som valutatillgångar som gradvis användes för att täcka räntebetalningar i utländsk valuta och förfall i valutaskulden. Förutom statsbudgetens saldo och förändringar i Riksgäldskontorets kassa påverkar även omvärdering av valutaskulden till aktuella valutakurser statsskuldens storlek. Statsskulden minskade med 31 miljarder kronor beroende på en omvärdering av valutaskulden. Den statsskuld som redovisas i årsredovisningen för staten (konsoliderad) skiljer sig från den som Riksgäldskontoret redovisar (okonsoliderad) på grund av elimineringar för myndigheters innehav av statsobligationer och statsskuldväxlar. Vissa myndigheter som bedriver en omfattande tillgångshantering av medel avsatta för ändamål vid sidan av statsbudgeten har rätt att placera på den svenska statspappersmarknaden. Därigenom påverkar även förändringar i myndigheters innehav av statspapper statsskulden. Tabell 3.7 Statliga myndigheters innehav av statspapper 2009 Miljarder kronor RGK (IG) KAF RGK, övrig Övriga myndigheter Elimineras i balansräkningen Premieobligationer 0,5 0,5 Nominella statsobligationer 19,0 9,9 0,4 29,3 Reala statsobligationer 10,0 10,0 Totalt 19,0 19,9 0,5 0,4 39,8 Anm.: Med RGK (IG) avses Riksgäldskontorets innehav av statspapper inom insättningsgarantin, med KAF avses Kärnavfallsfondens styrelse och med RGK, övrig avses Riksgäldskontorets övriga innehav av statspapper. Elimineringen av statliga myndigheters innehav av statspapper uppgick till 39,8 miljarder kronor 2009, varav nästan hela beloppet avser Kärnavfallsfondens och Insättningsgarantifondens innehav (se tabell 3.7). Övriga myndigheters innehav har varit lägre än 1 miljard kronor de senaste åren. Premiepensionsmyndighetens innehav av statspapper elimineras inte eftersom myndigheten inte ingår i den konsoliderade årsredovisningen för staten. Sammantaget medför detta att den okonsoliderade statsskulden som Riksgäldskontoret redovisar är 39,8 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen i årsredovisningen för staten. Definition av statsskulden Sedan den 1 januari 2003 definieras statsskulden så att samtliga låneinstrument värderas till nominellt slutvärde. Det betyder att instrumenten tas upp till det belopp som betalas på förfallodagen. Det avser även derivatinstrument, t.ex. de skuldbytesavtal (swappar) som Riksgäldskontoret ingår för att påverka sammansättningen och löptiden i statsskulden. Derivatinstrument, liksom övriga åtaganden i utländsk valuta, värderas med hänsyn till aktuell valutakurs. För reala instrument inkluderas upplupen inflationskompensation som med tidigare definition skuldfördes då de förföll. Nuvarande mått överensstämmer med hur skulden mäts i EU-sammanhang. Statsskuldens sammansättning Det lagfästa målet för statsskuldspolitiken är att statens skuld ska förvaltas så att den långsiktiga kostnaden minimeras, samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Den övergripande målsättningen konkretiseras genom att regeringen årligen fastställer riktlinjer för statsskuldens förvaltning avseende statsskuldens sammansättning och löptid (mätt i genomsnittlig räntebindningstid). Inför 2009 ändrades riktlinjerna från att ange den genomsnittliga räntebindningstiden för skulden som helhet till att ange löptid för respektive skuldslag. Riktlinjerna för 2009 angav att den genomsnittliga räntebindningstiden ska vara 0,125 år för valutaskulden, 10,1 år för den reala skulden och 3,5 år för den nominella kronskulden. I mars 2009 upphävde regeringen dock riktlinjebeslutet för löptiden för den nominella kronskulden då räntenivåerna för obligationer med lång löptid var mycket fördelaktiga. Samtidigt var det önskvärt att sänka risken i statsskulden då osäkerheten kring det statsfinansiella utsikterna ökade. Beslutet gav Riksgäldskontoret möjlighet att ge ut en stor mängd 30-åriga obligationer, vilket ökade den genomsnittliga löptiden för den nominella kronskulden till 5,5 år. Inför 2007 beslutade regeringen om ett nytt andelsmått för att mäta sammansättningen av statsskulden. Detta andelsmått, kallat skuldens summerade kassaflöden (SSK), ger en tydligare bild av statsskuldens samlade riskexponering. Måttet beaktar skuldslagens samtliga kontrakterade kassaflöden genom att, förutom det nominella slutbeloppet, även inkludera framtida kupongbetalningar och inflationskompensation. Måttet används endast för att beskriva statsskuldens sammansättning i riktlinjesammanhang. För övriga syften används det traditionella skuldmåttet, så även i årsredovisningen för staten. I riktlinjebeslutet gällande statsskuldens sammansättning fastställdes att valutaskulden skulle utgöra 15 procent ±2 procentenheter, den reala skulden 25 procent och den nominella skulden 60 procent. Den reala skuldens andel uppgick till 25-28 procent under året, medan valutaskuldens andel uppgick till ca 15 procent. Vid beräkningen av andelen (enligt SSK-måttet) ingår inte de skulder som motsvarar medel som vidareutlånats. Detta betyder att de medel i utländsk valuta Riksgäldskontoret lånat upp under året för Riksbankens räkning inte ingår vid beräkningen av andelen. Inom ramen för riktlinjerna fastställer Riksgäldskontoret delmål och riktmärken för löptiden i den nominella kronskulden, reala kronskulden och valutaskulden. Riksgäldskontoret svarar även för den operativa förvaltningen av statsskulden. I tabell 3.8 redovisas statsskuldens utveckling och sammansättning för perioden 2005-2009. Tabell 3.8 Statsskuldens utveckling och sammansättning 2005-2009 Miljarder kronor 2005 2006 2007 2008 2009 Nominella lån i svenska kronor 770 754 683 651 631 Reala lån i svenska kronor 189 200 199 186 190 Nominella lån i utländsk valuta 303 266 233 225 328 Summa konsoliderad statsskuld 1 262 1 220 1 115 1 062 1 149 Nominella lån i svenska kronor Nominella lån i svenska kronor utgör den viktigaste källan för finansiering av statsskulden (se tabell 3.9). Merparten av upplåningen sker på den inhemska värdepappersmarknaden genom statsobligationer (kuponglån med en löptid över ett år vid emissionstillfället) och statsskuldväxlar (nollkuponglån, i huvudsak med en löptid på högst sex månader vid emissionstillfället). I nominella lån i svenska kronor ingår även privatmarknadslån. Privatmarknadslån består dels av premieobligationer, dels av Riksgäldsspar. Under 2009 har privatmarknadsupplåningen minskat med 11 miljarder kronor jämfört med 2008 och uppgick till 70 miljarder kronor vid slutet av året (6,1 procent av total statsskuld). Det är Riksgäldsspar som står för den stora minskningen under året. Minskningen kan förklaras av att det var väldigt stora insättningar under hösten 2008 på grund av finansoron. När oron dämpades och räntan sänktes under 2009 blev effekten att uttagen från befintliga konton ökade, nyinsättningarna minskade och att färre kunder valde att förnya sparande som förföll. Privatmarknadsupplåning syftar till att ge Riksgäldskontoret billigare upplåning än konventionella statspapper i kombination med möjligheter att sprida upplåningen till fler långivare, företrädesvis privatpersoner. Upplåningen på privatmarknaden minskade kostnaderna för statsskulden med drygt 0,2 miljarder kronor i förhållande till alternativ upplåning på kapitalmarknaden under 2009. För perioden 2005-2009 var den sammanlagda kostnadsbesparingen drygt 0,8 miljarder kronor. Volymen statsskuldväxlar minskade med 24 miljarder kronor 2009. Statsskuldväxlar emitteras varannan vecka och utgör huvuddelen av Riksgäldskontorets kortfristiga upplåning. Volymen av emitterade statsskuldväxlar kan variera kraftigt mellan auktionstillfällena, vilket beror på att statens lånebehov varierar över året. Minskningen beror delvis på att Riksgäldskontoret vid ingången till 2009 hade ovanligt mycket statsskuldväxlar utestående. Detta var en följd av de extra emissioner som gjordes under senare delen av 2008 för att möta den stora efterfrågan på statspapper som uppstod på grund av finansoron. Tabell 3.9 Nominella lån i svenska kronor 2005-2009 Miljarder kronor 2005 2006 2007 2008 2009 Statsobligationer, nominella 543 525 478 473 475 Ränte- och valutaswappar -228 -239 -226 -228 -249 Statsskuldväxlar 284 252 170 139 115 Ränteswappar 85 94 112 134 121 Nominella privatmarknadslån 63 63 63 81 70 Likviditetsinstrument 23 45 69 50 108 Valutaterminer m.m. 0 14 17 2 -9 Nominella lån i svenska kronor 770 754 683 651 631 Reala lån i svenska kronor Den reala lånestocken uppgick till 190 miljarder kronor i slutet av 2009. I slutet av 2008 uppgick den till 186 miljarder kronor. Reala lån i svenska kronor är viktiga eftersom de bidrar till en mer diversifierad upplåning med ytterligare ett skuldslag utöver nominell kron- och valutaskuld. Staten får därmed tillgång till en finansieringskälla med andra kostnads- och riskegenskaper än nominell upplåning, vilket medför att den sammantagna risken i samband med förvaltningen av statsskulden kan reduceras. Låneformen ger även fördelar för investeraren eftersom investeraren erbjuds en möjlighet att försäkra sig mot inflation genom att staten övertar inflationsrisken. Nominella lån i utländsk valuta Valutaskulden ökade kraftigt under året till följd av att Riksgäldskontoret lånat upp motsvarande 97 miljarder kronor i utländsk valuta för Riksbankens räkning. Orsaken var att en del av valutareserven använts för bland annat lån till svenska banker och utländska centralbanker. Med de valutakurser som gällde vid årsskiftet motsvarar det 92,5 miljarder kronor. Orealiserade valutakursförändringar ingår i valutaskulden och kan variera kraftigt mellan åren. År 2009 uppgick de orealiserade valutavinsterna till 30 miljarder kronor (se tabell 3.10) och bidrog till att minska valutaskulden. Dessa kan jämföras med 2008 då de orealiserade valutaförlusterna uppgick till 36 miljarder kronor. År 2009 uppgick de realiserade valutaförlusterna till 14 miljarder kronor att jämföra med realiserade valutavinster på 6 miljarder kronor 2008, dvs. en försämring med 20 miljarder kronor (se tabell 3.10). Valutaskulden ökade totalt med 103 miljarder kronor 2009 (se tabell 3.8). Valutaskulden bidrar på samma sätt som realobligationer till att diversifiera statsskulden, eftersom den minskar exponeringen mot svenska räntor. Genom att sprida skulden över flera valutor kan Riksgäldskontoret dessutom ha en kortare löptid vilket ger lägre förväntade lånekostnader. Statsskuldens kostnader De anslagsavräknade utgifterna för statsskulden, som redovisas under utgiftsområde 26 på statsbudgeten uppgick till drygt 31 miljarder kronor 2009. Det är en minskning med ca 2,0 miljarder kronor jämfört med 2008. Beloppen i statsbudgeten redovisas enligt utgiftsmässiga principer och utgör ett netto av inkomster och utgifter i upplåningsverksamheten. Den utgiftsmässiga redovisningen är dock inte fullständig när det gäller att beskriva statsskuldsräntornas utveckling över tiden. Exempelvis har valet av upplåningsteknik stor påverkan på anslagsbelastningen ett visst år. En kostnadsmässig redovisning ger därför en bättre beskrivning av hur räntekostnaderna under en viss period påverkas av underliggande skuld-, ränte- och valutautveckling. I resultaträkningen för staten redovisas räntor enligt kostnadsmässiga principer efter eliminering av räntor till/från statliga myndigheter. I kostnaderna ingår även en omvärdering av skulden i utländsk valuta. Av tabell 3.10 framgår statsskuldens kostnader (se även avsnitt 4, not 12 Nettokostnad för statsskulden). Tabell 3.10 Statsskuldens kostnader 2005-2009 Miljarder kronor 2005 2006 2007 2008 2009 Räntekostnader på lån i svenska kronor 49 52 55 55 37 Räntekostnader på lån i utländsk valuta 24 23 26 21 12 Realiserade valutakursdifferenser -10 6 2 -6 14 Realiserade kursdifferenser 8 6 4 5 2 Orealiserade valutakursdifferenser 22 -15 0 17 -16 Över- /underkurs vid emission m.m. -7 -7 -6 -7 -6 Summa kostnader 86 65 81 85 43 Ränteintäkter i upplåningsverksamheten -27 -28 -31 -28 -24 Nettokostnader efter intäkter, exklusive skuldskötselåtgärder 59 37 50 57 19 Orealiserade valutavinster (-) / förluster (+) hänförbara till skuldskötselinstrument 8 -9 4 19 -14 Nettokostnader inklusive skuldskötselåtgärder 67 28 54 76 5 Enligt resultaträkningen för 2009 uppgick nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser, valutakursförändringar m.m.) till drygt 5 miljarder kronor, vilket är en minskning med drygt 70 miljarder kronor jämfört med 2008. Minskningen beror i första hand på orealiserade valutakursförändringar som minskat statsskuldens kostnader med 66 miljarder kronor jämfört med 2008. Däremot ökade kostnaderna för de realiserade valuta- och kursdifferenserna med 17 miljarder kronor jämfört med 2008. Räntekostnaderna på lån i svenska kronor uppgick till 37 miljarder kronor, vilket är en minskning med 18 miljarder kronor jämfört med 2008. Räntekostnaderna för lån i utländsk valuta minskade med 9 miljarder kronor till 12 miljarder kronor. Den stora minskningen av räntekostnaderna förklaras av de låga marknadsräntorna under 2009. Realiserade valutavinster/-förluster påverkas framför allt av kronans växelkurs mot andra valutor när ett lån förfaller, men också av inbördes förändringar mellan andra valutors växelkurser genom olika derivatinstrument som används i förvaltningen av valutaskulden. Utfallet för de realiserade valutakursdifferenserna uppgick till 14 miljarder kronor 2009 och ökade därmed kostnaderna med 20 miljarder kronor jämfört med 2008. Under 2009 minskade de realiserade kursförlusterna med 3 miljarder kronor, från 5 till 2 miljarder kronor. De orealiserade valutakursdifferenserna, exklusive skuldskötselåtgärder, minskade däremot skuldkostnaderna med 33 miljarder kronor jämfört med 2008. Den svenska kronan har varit lågt värderad under året, vilket förklarar de realiserade valutakursförlusterna. Kronkursen förstärktes dock mot slutet av året, vilket förklarar de orealiserade valutakursvinsterna då skulder i utländsk valuta värderas till bokslutsdagens kurser. Över- och underkurser vid emission av statspapper m.m. medförde att kostnaderna minskade med 6 miljarder kronor 2009. Nettokostnaden för statsskulden exklusive skuldskötselåtgärder uppgick, med beaktande av ränteintäkter i upplåningsverksamheten på 24 miljarder kronor, till 19 miljarder kronor 2009. Skillnaden mellan statsskuldens utgiftsmässiga räntekostnader på 31 miljarder kronor och nettokostnaden på 19 miljarder kronor förklaras av att kursdifferenser vid emission, nollkupongräntor och orealiserade valutakursförändringar redovisas på olika sätt i statsbudgeten och i resultaträkningen. Transfereringar Diagram 3.6 Transfereringar per sektor 2005-2009 Miljoner kronor I diagram 3.6 redovisas transfereringarna per sektor 2005-2009. De totala kostnaderna för transfereringar har ökat med ca 48 miljarder kronor eller drygt 6 procent under perioden. Den största delen eller 67 procent av de statliga transfereringarna går till hushållen (innefattar enskilda personer och ideella organisationer och föreningar tillhörande hushållssektorn samt premiepensionssystemet). Transfereringarna till hushållssektorn har ökat med ca 49 miljarder kronor eller 10 procent mellan 2005 och 2009. Tabell 3.11 Transfereringar 2005-2009 Miljoner kronor 2005 2006 2007 2008 2009 Socialförsäkring 408 704 419 618 427 972 438 751 457 535 Allmänna bidrag till kommuner 106 472 109 359 123 709 120 734 124 824 Arbetsmarknad 71 052 68 169 48 786 40 106 49 980 Nettoöverföring till premiepensionssystemet 23 805 25 920 26 387 27 546 27 138 Avgiften till Europeiska gemenskapen 25 793 26 066 26 498 31 080 18 769 Bistånd m.m., migration och integration 24 700 29 262 29 880 33 769 35 214 Utbildning, studiestöd 19 868 26 838 22 581 22 130 22 477 Nettoöverföring till ålderspensionssystemet, AP-fonderna 9 577 7 334 5 916 3 542 - Övrigt 52 022 46 589 50 017 49 881 53 636 Summa 741 993 759 155 761 746 767 539 789 573 Anm.: Från 2007 räknas inte nettoöverföringen till premiepensionssystemet med i transfereringar till ålderspensionssystemet utan dessa redovisas som transfereringar till hushållen. Tabellen är justerad med dessa värden för tidigare år. För 2009 finns inte någon nettoöverföring till ålderspensionssystemet, eftersom pensionsutbetalningarna överstiger socialavgifterna till systemet. I tabell 3.11 visas utvecklingen av olika transfereringar under den senaste femårsperioden. I det följande lämnas en närmare redovisning av delområdena socialförsäkring, arbetsmarknad, bistånd m.m. samt utbildning och studiestöd. Socialförsäkring Diagram 3.7 Socialförsäkring 2005-2009 Miljoner kronor Kostnaderna för socialförsäkringar har ökat varje år under femårsperioden (se diagram 3.7). År 2009 ökade kostnaderna med ca 19 miljarder kronor eller 4,3 procent. Under hela femårsperioden var ökningen totalt ca 49 miljarder kronor eller ca 12 procent. Tabell 3.12 Socialförsäkringar 2005-2009 Miljoner kronor 2005 2006 2007 2008 2009 Ålderspensioner m.m. 215 227 221 232 229 915 242 665 261 428 Ekonomisk familjepolitik 54 232 58 415 59 335 60 409 61 597 Handikappolitik 14 603 16 338 18 416 20 058 21 975 Ersättning vid arbetsoförmåga m.m. 104 344 102 841 98 939 94 035 90 268 Läkemedelsförmånerna 20 298 20 792 21 367 21 584 22 267 Summa transfereringar 408 704 419 618 427 972 438 751 457 535 Av ökningen mellan 2005 och 2009 är drygt 46 miljarder kronor hänförliga till ökade pensionskostnader (se tabell 3.12). Ökningen av pensionskostnaderna har varit tämligen jämnt fördelad under perioden. De ökade pensionskostnaderna beror på ett ökat antal pensionärer, att en allt större andel av dessa har inkomstpension och att den genomsnittliga pensionspoängen ökat, men även på indexomräkning av pensionsbelopp (se även avsnitt 4, not 4 Transfereringar). Kostnaderna för ersättning vid arbetsoförmåga m.m. minskade med sammanlagt 14,1 miljarder kronor eller 13,5 procent under perioden. Från 2005 bröts den tidigare uppgången av kostnaderna inom ohälsoområdet och de sammanlagda kostnaderna för sjukpenning och aktivitets- och sjukersättning har minskat för varje år. För 2009 var minskningen 3,8 miljarder kronor eller 4 procent. Det förklaras av att antalet sjukpenningdagar fortsatt minska och kortare genomsnittliga sjukskrivningsperioder. I tabell 3.13 och 3.14 redovisas antalet pensionstagare med ålderspension fördelat på kvinnor och män respektive utbetalad ålderspension fördelad på kvinnor och män under perioden. Tabell 3.13 Pensionstagare med ålderspension 2005-2009 Kvinnor Kvinnor Män Män Antal Procent Antal Procent Summa 2005 942 578 56 745 499 44 1 688 077 2006 955 994 56 764 622 44 1 720 616 2007 971 518 55 788 215 45 1 759 733 2008 975 687 55 802 128 45 1 777 815 2009 1 014 629 55 843 501 45 1 858 130 Källor: Pensionsmyndigheten fr.o.m. 2009. Tidigare Försäkringskassan. År 2009 var nära 1,9 miljoner personer pensionstagare med ålderspension, varav 55 procent kvinnor. Antalet pensionstagare har ökat med 10 procent sedan 2005. Tabell 3.14 Utbetalad ålderspension 2005-2009 Miljoner kronor Kvinnor Kronor Medel-ersätt-ning per månad Män Kronor Medel-ersätt-ning per månad Summa 2005 89 076 7 875 104 017 11 627 193 093 2006 92 053 8 024 107 609 11 728 199 662 2007 96 405 8 269 112 424 11 886 208 829 2008 102 011 8 713 119 672 12 433 221 683 2009 111 032 9 119 130 318 12 875 241 350 Källor: Pensionsmyndigheten fr.o.m. 2009. Tidigare Försäkringskassan. År 2009 utbetalades totalt drygt 240 miljarder kronor, varav 54 procent eller drygt 130 miljarder kronor till män. Medelersättningen per månad 2009 var för kvinnor 9 119 kronor och för män 12 875 kronor. Kvinnornas medelersättning per månad var således ca 30 procent lägre än männens medelersättning 2009. Skillnaden mellan kvinnors och mäns medelersättning har minskat något under perioden. Tabell 3.15 Ersatta nettodagar med föräldrapenning 2005-2009 Kvinnor Antal Kvinnor Procent Män Antal Män Procent Summa 2005 34 338 735 80 8 320 078 20 42 658 813 2006 34 524 796 79 8 957 898 21 43 482 694 2007 35 856 090 79 9 434 538 21 45 290 628 2008 37 117 288 79 10 143 062 21 47 260 350 2009 37 169 343 78 10 669 822 22 47 839 165 Källa: Försäkringskassan. Antal ersatta dagar med föräldrapenning var 47,8 miljoner 2009, varav 78 procent uttagna av kvinnor. Andelen dagar uttagna av kvinnor har minskat med 2 procentenheter under perioden 2005-2009. Antalet ersatta nettodagar med föräldrapenning har ökat för såväl män som kvinnor 2009 i jämförelse med 2008. Arbetsmarknad Diagram 3.8 Arbetsmarknad 2005-2009 Miljoner kronor Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken minskade under perioden 2005-2009 med ca 22 miljarder kronor (se diagram 3.8). Kostnaderna minskade under perioden 2005-2008, för att sedan åter öka 2009. Arbetslösheten minskade under 2006 och 2007. Under de två första kvartalen 2008 fortsatte arbetslösheten att minska, vilket medförde en minskning av arbetslöshetsersättningen med drygt 6 miljarder kronor det aktuella året. På grund av lågkonjunkturen 2008-2009 har arbetslösheten åter ökat och arbetslöshetsersättningen har ökat med nästan 6 miljarder kronor sedan 2008. Tabell 3.16 Arbetslösa personer i genomsnitt per månad 2005-2009 Kvinnor Antal Kvinnor Procent Män Antal Män Procent Summa 2005 124 000 46 145 100 54 269 100 2006 114 300 47 131 300 53 245 600 2007 104 400 48 111 400 52 215 800 20071 148 400 50 149 200 50 297 600 2008 152 400 50 152 300 50 304 700 2009 185 800 46 222 400 54 408 200 1Omräknad statistik för 2007, som avser personer i åldersintervallet 15-74 år. Källa: Statistiska centralbyrån. I tabell 3.16 redovisas det genomsnittliga antalet personer per månad som var arbetslösa perioden 2005-2009. I oktober 2007 ändrades statistiken enligt internationella rekommendationer och avser i och med detta personer i åldern 15-74 år (tidigare var åldersintervallet 16-64 år). På grund av detta är inte statistiken jämförbar mellan åren. För att möjliggöra jämförelser perioden 2007-2009 har utfallet för 2007 även räknats om enligt nu gällande principer. Det genomsnittliga antalet arbetslösa per månad var 408 200 under 2009. Det har skett en ökning med i medeltal 103 500 personer under 2009. Lågkonjunkturen har framför allt drabbat tillverkningsindustrin och därmed männen i högre grad än kvinnorna. Det har medfört att andelen män som är arbetslösa har ökat från 50 till 54 procent. Bistånd m.m., migration och integration Diagram 3.9 Bistånd m.m., migration och integration 2005-2009 Miljoner kronor Kostnaderna för bistånd, internationella bidrag, migration och integration ökade med 10,5 miljarder kronor eller ca 43 procent under perioden 2005-2009 (se diagram 3.9). Under 2006 ökade kostnaderna med ca 4,6 miljarder kronor till följd av bland annat att biståndsmålet höjdes från 0,88 till 1 procent av BNI samt på grund av förändrade BNI-prognoser. Kostnaderna omfattar även samarbete med Central- och Östeuropa och bidrag till utlandet utöver bistånd. Ökningen under femårsperioden har främst skett avseende Bidrag till migration och integration som ökat med över 100 procent mellan 2005 och 2008. Under 2009 skedde dock ett trendbrott och Bidrag till migration och integration minskade med 4,4 procent. De övriga biståndsposterna har dock ökat något under 2009; Bidrag via Sida ökade med 8,4 procent och Bidrag via Regeringskansliet ökade med 5,6 procent. Utbildning och studiestöd Diagram 3.10 Utbildning och studiestöd 2005-2009 Miljoner kronor Kostnaden för utbildning och studiestöd har ökat med 2,6 miljarder kronor under perioden (se diagram 3.10). Kostnaden för studiestöd, inklusive av- och nedskrivningar, har ökat med ca 4,9 miljarder kronor eller 69,3 procent under femårsperioden. År 2009 har en återföring av reservation för lånefodringar minskat studiestödskostnaderna med 2,4 miljarder kronor. En motsvarande återföring av reservation för lånefordringar minskade studiestödskostnaden 2005 med 16 miljarder kronor. De studiestöd som når flest personer är studiehjälp och studiemedel. Dessa stöd är generella och rättighetsstyrda. Studiemedel kan dock lämnas med en högre bidragsdel, men i detta avseende är studiemedlet inte rättighetsstyrt. Studiemedel består av studiebidrag och studielån och utgår till studerande i studiestödsberättigande utbildning. Studiehjälpen består av studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg. Studiebidraget är generellt och lämnas normalt med 1 050 kronor per studiemånad för den som är mellan 16 och 20 år och studerar i en gymnasial utbildning inom gymnasieskola, folkhögskola, kommunal vuxenutbildning eller vissa andra utbildningar. Tabell 3.17 Studerande med studiemedel 2005-2009 Kvinnor Antal Kvinnor Procent Män Antal Män Procent Summa 2005 257 018 60 171 511 40 428 529 2006 250 952 61 163 743 39 414 695 2007 252 363 61 159 923 39 412 286 2008 250 302 61 157 514 39 407 816 2009 266 810 60 177 132 40 443 942 Källa: Centrala studiestödsnämnden. Tabell 3.18 Studerande med studiemedel 2005-2009: Studielån Kvinnor Antal Kvinnor Procent Män Antal Män Procent Summa 2005 189 697 60 126 684 40 316 381 2006 178 842 60 117 216 40 296 058 2007 173 311 61 111 339 39 284 650 2008 169 776 61 108 648 39 278 424 2009 179 016 60 120 725 40 299 741 Källa: Centrala studiestödsnämnden. I tabell 3.17 redovisas antalet studerande med studiemedel perioden 2005-2009. Studiemedel lämnas till studerande vid universitet och högskolor, vid godkända utbildningar utomlands och till studerande äldre än 20 år i gymnasiala utbildningar. Studiemedel består av studiebidrag och lån. Totalt fick ca 444 000 studerande studiemedel under 2009, vilket är en ökning med drygt 36 000 studerande eller ca 9 procent jämfört med 2008. Av dessa hade ca 300 000 studielån medan drygt 144 000 studerande endast utnyttjade studiebidrag. Andelen studerande med studiemedel som utöver studiebidraget även har studielån har minskat stadigt under perioden 2005-2008, för att sedan öka 2009 (se tabell 3.18). Statens egen verksamhet Diagram 3.11 Statens egen verksamhet 2005-2009 Miljoner kronor Statens egen verksamhet avser främst kostnaderna för de statliga myndigheternas drift, dvs. personalkostnader (inklusive arbetsavgivaravgifter), lokalkostnader, avskrivningar och nedskrivningar samt övriga driftkostnader. I diagram 3.11 redovisas kostnaderna för statens egen verksamhet för den senaste femårsperioden. Kostnaderna har ökat med ca 16 miljarder kronor eller 8,2 procent under perioden. Under 2009 har framför allt övriga driftkostnader ökat något mer än de övriga posterna. De största ökningarna finns på Vägverket, Banverket och Försvarsmakten. Vägverkets och Banverkets ökade kostnader för tjänster beror främst på en ökning av entreprenadtjänster. Vägverket har ökat sina kostnader för entreprenadtjänster i och med bolagiseringen av Vägverkets produktionsenheter. Försvarsmaktens ökade kostnader för tjänster avser ökade kostnader för konsulter och andra externa tjänster. För att öka jämförbarheten mellan åren har personalkostnaderna rensats för förändringar av statens tjänstepensionsskuld (försäkringsteknisk avsättning hos Statens pensionsverk). Övriga driftkostnader har rensats för förändringar av avsättningar för förluster i garanti- och utlåningsverksamhet hos Riksgäldskontoret och Exportkreditnämnden för 2005. Från och med 2006 särredovisas dessa i resultaträkningen (se även avsnitt 4, not 8 Vissa garantier och kreditkostnader). Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten, Försäkringskassan och Skatteverket redovisar de högsta personalkostnaderna (se även avsnitt 4, not 6 Kostnader för personal). Under femårsperioden har lönekostnaderna ökat med 19 procent vid Rikspolisstyrelsen. Lönekostnaderna för Försvarsmakten har minskat med 8 procent, medan de övriga två myndigheterna ligger kvar på ungefär samma nivå. Försvarsmakten, Rikspolisstyrelsen och Regeringskansliet redovisar de högsta lokalkostnaderna (se även avsnitt 4, not 7 Kostnader för lokaler). Det avser hyror för de statliga myndigheternas lokaler. Övriga driftkostnader avser omkostnader för de statliga myndigheternas verksamhet (se även avsnitt 4, not 9 Övriga driftkostnader). Köpta varor och tjänster är av stor omfattning vid bl.a. Vägverket och Banverket, som har omfattande köp av entreprenader, men också vid Försvarsmakten. Statens personal I det följande lämnas en redovisning av statens personal avseende antal anställda fördelat på kön, åldersgrupper och sektorer7. Avgränsningen av staten är densamma som för resultaträkningen. I bilaga 2 Statliga myndigheter m.m. redovisas vilka myndigheter som omfattas av redovisningen nedan samt vilka myndigheter som hör till respektive sektor. Till riksdagen lämnas varje år, senast i budgetpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:1 utg.omr. 2), en utförlig redovisning av statsförvaltningens utveckling, bl.a. bedömningen av framtida personalkonsekvenser som följer av regeringens förslag till riksdagen. Tabell 3.19 Antal statligt anställda 2005-2009, kvinnor respektive män Antal1 2005 2006 2007 2008 2009 Kvinnor 105 223 109 678 109 357 107 601 108 545 Män 110 614 110 727 109 460 106 336 104 562 Summa 215 837 220 405 218 817 213 937 213 107 1 Anställda med en omfattning av tjänst understigande 40 procent ingår inte. År 2009 utgjorde de ca 5 300 personer. Betings-, dag- eller timanställda m.fl. ingår inte heller. De utgjorde drygt 15 900 personer 2009. Källa: Arbetsgivarverket. Statligt anställda utgör ungefär 5,6 procent av det totala antalet sysselsatta på arbetsmarknaden. Under 1990-talets första hälft minskade antalet statsanställda. Därefter har det totala antalet statligt anställda varit relativt stabilt. Sedan 2007 har antalet anställda åter börjat att minska. Denna utveckling har fortsatt även 2009 (se tabell 3.19). Antalet anställda (med månadslön) har minskat med drygt 800 under 2009. Hela minskningen kan härledas till att Svevia (f.d. Vägverket Produktion) med nära 3 000 anställda brutits ut ur Vägverket. Skatteverket har minskat med 400 anställda och Försäkringskassan med drygt 300 anställda. Flera myndigheter har dock ökat antalet anställda, exempelvis Arbetsförmedlingen med 700, Karolinska institutet med 450 och Försvarsmakten med nästan 350 personer. Staten är den sektor som har jämnast könsfördelning på arbetsmarknaden. Andelen statsanställda kvinnor har ökat de senaste åren. År 2008 fanns det för första gången fler kvinnor än män bland de statsanställda (50,3 procent) och denna utveckling förstärktes 2009. De könsmässiga skillnaderna mellan olika åldersgrupper är fortfarande marginell (se tabell 3.20), men varierar mellan olika sektorer (se tabell 3.21). Tabell 3.20 Antal statligt anställda 2005-2009 fördelade på åldersgrupper Antal och procentuell fördelning Ålder och kön 2005 2006 2007 2008 2009 -34 Kvinnor Män 43 407 49 51 45 704 51 49 44 788 51 49 43 499 52 48 43 804 52 48 35-44 Kvinnor Män 53 708 48 52 55 673 50 50 56 280 50 50 55 913 51 49 56 142 52 48 45-54 Kvinnor Män 57 866 48 52 57 113 49 51 56 052 49 51 54 311 49 51 53 376 50 50 55- Kvinnor Män 60 856 49 51 61 915 50 50 61 697 50 50 60 214 50 50 59 425 50 50 Källa: Arbetsgivarverket. I jämförelse med arbetsmarknaden i övrigt har staten en äldre personalstyrka. Utmärkande för staten är att andelen äldre är högre samtidigt som andelen i de yngsta åldersgrupperna är lägre i jämförelse med arbetsmarknaden i sin helhet. Åldersfördelningen i staten 2009 var ungefär densamma som 2008. Även genomsnittsåldern var ungefär densamma 2009 som 2008, dvs. 46 år. År 2009 var ca 28 procent av de statsanställda 55 år eller äldre, medan ca 21 procent var 34 år eller yngre. Det föreligger dock påtagliga skillnader i åldersstruktur mellan olika myndigheter. Arbetsgivarverkets sektorsindelning av statlig verksamhet har ändrats i och med att den nya sektorn Centro bildats8. Därför redovisas antalet anställda på sektorerna Affärsverk, Försvar, Universitet och högskolor samt Övrig verksamhet. Tabell 3.21 Antal anställda 2005-2009 fördelade på sektorer Sektor Kön 2005 2006 2007 2008 2009 Affärsverk1 Kvinnor Män 18 553 24 76 18 943 25 75 19 124 26 74 18 892 27 73 14 501 29 71 Universitet2 Kvinnor Män 52 435 52 48 52 366 53 47 52 266 53 47 51 456 54 46 52 135 54 46 Försvar3 Kvinnor Män 18 551 21 79 16 599 21 79 16 138 21 79 15 181 19 81 15 509 19 81 Övrig verk- samhet4 Kvinnor Män 126 298 55 45 132 497 56 44 131 289 56 44 128 408 56 44 130 962 56 44 1 Affärsverk och infrastruktur. 2 Universitet och högskolor. 3Försvarsmakten. 4 Omfattar bl.a. Miljö, teknik och jordbruk, men även arbetsliv, omsorg och utbildning samt länsstyrelser, Regeringskansliet och stabsmyndigheter. Källa: Arbetsgivarverket. Flertalet av de statsanställda arbetar vid en stor myndighet. Drygt tre fjärdedelar av de statsanställda arbetar vid någon av de 40-talet myndigheter som har minst 1 000 personer anställda. Mindre än en procent av de statsanställda arbetar vid någon av de 60 myndigheter som har färre än 50 anställda. Skatteintäkter Diagram 3.12 Skatteintäkter 2005-2009 Miljoner kronor Skatteintäkterna är på ungefär samma nivå i början som i slutet av femårsperioden (se diagram 3.12). Skatteintäkterna visade en stark ökning mellan 2005 och 2007 med 88 miljarder kronor eller 10 procent. Därefter har skatteintäkterna minskat, och perioden 2008-2009 var minskningen 64 miljarder kronor. Resultaträkningens över-/underskott Diagram 3.13 Statens över- /underskott 2005-2009 Miljoner kronor Statens resultaträkning visar ett överskott för alla fem åren (se diagram 3.13). Den starka konjunkturen ledde till stora överskott under 2006 och 2007. Under 2008 bidrog de stora kapitalvinsterna vid försäljningen av Vin & Sprit till det höga överskottet. För 2009 har den försämrade konjunkturen med bl.a. lägre skatteintäkter och högre transfereringar gjort att överskottet minskat kraftigt, men lägre kostnader för statsskulden har bidragit till att även detta år visar ett överskott. Överskottet minskade med 66 miljarder kronor eller 71 procent mellan 2008 och 2009. År 2009 var överskottet 26 miljarder kronor. 3.1.5 Oförbrukade bidrag Oförbrukade bidrag är en balanspost som visar mottagna bidragsintäkter som ska täcka framtida kostnader. Tabell 3.22 Oförbrukade bidrag Miljoner kronor 2005 2006 2007 2008 2009 Universitet och högskolor 7 049 7 925 8 858 10 069 11 871 - inomstatliga 2 770 3 200 3 848 4 812 5 942 - utomstatliga 4 279 4 725 5 010 5 257 5 929 Länsstyrelser 1 503 2 216 2 553 2 253 2 186 - inomstatliga 1 395 2 128 2 496 2 190 2 085 - utomstatliga 108 88 57 63 101 Övriga 3 192 3 740 3 629 3 548 3 984 - inomstatliga 872 1 155 1 267 1 133 1 633 - utomstatliga 2 320 2 585 2 362 2 415 2 351 Summa 11 744 13 881 15 040 15 870 18 041 - inomstatliga 5 037 6 483 7 611 8 135 9 660 - utomstatliga 6 707 7 398 7 429 7 735 8 381 Av tabell 3.22 framgår att de oförbrukade bidragen sammantaget har ökat med 6,3 miljarder kronor eller med 54 procent under perioden 2005-2009. De inomstatliga bidragen är medel som betalats från en statlig myndighet till en annan och som i många fall redovisats mot anslag hos den betalande myndigheten, medan de ännu inte förbrukats hos den mottagande myndigheten eller utbetalats till slutanvändare. Denna post ökade med 4,6 miljarder kronor eller 92 procent under perioden och uppgår vid utgången av 2009 till ca 9,7 miljarder kronor. Huvuddelen eller ca 62 procent av de inomstatliga bidragen finns hos universitet och högskolor. För universitet och högskolor är bidragen en del av finansieringen av forskning och utbildning. De lärosäten som redovisar störst belopp är Lunds universitet, Karolinska institutet, Göteborgs universitet och Uppsala universitet. Länsstyrelserna svarar för nära 22 procent av de inomstatliga oförbrukade bidragen. Det avser vanligtvis medel som ska förmedlas som bidrag till olika regionala projekt. Övriga myndigheter redovisar drygt 1,6 miljarder kronor av de inomstatliga oförbrukade bidragen. Det motsvarar ca 17 procent av de inomstatliga bidragen 2009. I årsredovisningen för staten elimineras de inomstatliga bidragen när balansräkningen konsolideras. Det sker eftersom de inte motsvaras av någon förpliktelse i relation till någon utomstående motpart. Oförbrukade bidrag från utomstatliga givare ökade med 1,7 miljarder kronor eller 25 procent perioden 2005-2009. De uppgår till nära 8,4 miljarder kronor 2009. Universitet och högskolor är mottagare av ca 71 procent av dessa bidrag. De avser exempelvis medel från forskningsstiftelser. Övriga myndigheters andel av oförbrukade bidrag från utomstatliga givare är 28 procent. Jordbruksverket och Ungdomsstyrelsen är exempel på myndigheter med oförbrukade bidrag från utomstatliga givare. I avsnitt 4, not 51 Periodavgränsningsposter - oförbrukade bidrag, specificeras de utomstatliga oförbrukade bidragen. Av noten framgår belopp per myndighet och i vissa fall bidragets ändamål. 3.2 Revisionsberättelser Riksrevisionen genomför revision genom årlig revision och effektivitetsrevision. Den årliga revisionen avslutas genom uttalanden i revisionsberättelser om bl.a. myndigheternas årsredovisningar. I det följande redovisas utvecklingen av revisionsberättelser med invändning för perioden 2005-2009. En redovisning lämnas också av revisionsberättelser med invändning respektive upplysning avseende räkenskapsåret 2009. Regeringen avser att på sedvanligt sätt återkomma i budgetpropositionen för 2011 med en redovisning av vilka åtgärder som har vidtagits eller kommer att vidtas med anledning av invändningarna. 3.2.1 Revisionsberättelser med invändning 2005-2009 Tabell 3.23 Antal revisionsberättelser med invändning 2005-2009 Antal 2005 2006 2007 2008 2009 Summa 16 11 10 5 12 Antalet revisionsberättelser med invändning har minskat under femårsperioden (se tabell 3.23). Däremot har antalet invändningar ökat markant vid en jämförelse mellan 2008 och 2009. En möjlig förklaring till detta trendbrott är att 2009 är det första året då myndigheterna lämnar en resultatredovisning enligt nya förutsättningar. Vidare är fel i redovisningen en förklaring till att några myndigheter erhöll en revisionsberättelse med invändning. Även brist på information i myndigheternas årsredovisningar och saknade underskrifter utgör i några fall grund för en invändning. Värt att notera är att två av de redovisade invändningarna avser avvecklingsmyndigheter. 3.2.2 Revisionsberättelser med invändning respektive upplysning 2009 Om myndigheten på ett rättvisande sätt beskrivit sin verksamhet inklusive väsentliga brister i denna lämnar Riksrevisionen en revisionsberättelse i standardutformning. En upplysning kan lämnas för att peka på information av särskild vikt som kan anses oväntad eller på annat sätt central för att årsredovisningen ska kunna anses rättvisande. Om årsredovisningen saknar central information eller är missvisande avger Riksrevisionen en revisionsberättelse med invändning. Nedan lämnas en redovisning av de invändningar respektive upplysningar Riksrevisionen lämnat i 16 revisionsberättelser avseende räkenskapsåret 2009. Noterbart är att ingen myndighet 2009 har fått en revisionsberättelse med invändning eller upplysning till följd av övergången till kostnadsmässig avräkning av förvaltningsutgifter. Invändningarna respektive upplysningarna återges i enlighet med beslutade revisionsberättelser. Revisionsberättelser med invändning Diskrimineringsombudsmannen (DO) Riksrevisionen har följande invändning: DO bedöms inte uppfylla kraven på resultatredovisning enligt 3 kap. 1 § i förordningen om årsredovisning och budgetunderlag av följande skäl: DO har inte på ett tydligt sätt i resultatredovisningen definierat sina uppgifter och prestationer utifrån instruktion och lagar. DO har inte heller i rapporteringen i resultatredovisningen tydligt återkopplat till uppgifterna enligt instruktion och lagar. DO redovisar dessutom för få relevanta prestationer i förhållande till uppgifter enligt instruktion och lagar. Detta gäller framför allt prestationer med avseende på kostnader. Sammantaget bedöms därmed redovisningen av verksamhetens resultat inte bli överskådlig och rättvisande. Statistiska centralbyrån (SCB) Riksrevisionen har följande invändning: I årsredovisningen redovisas att SCB år 2009 upptäckte allvarliga fel i statistikprodukten KPI och andra indexprodukter samt att åtgärder vidtagits. Vidare redovisas att fel i KPI eller närliggande produkter kan få mycket stora samhällsekonomiska konsekvenser. SCB har däremot inte beskrivit de upptäckta felen samt konsekvenserna av dessa. SCB har heller inte redogjort för om tillräckliga åtgärder vidtagits eller för risknivån för fortsatta fel. Riksrevisionen bedömer därmed att årsredovisningen inte är rättvisande. Statens Maritima Museer Riksrevisionen har följande invändning: Resultatredovisningen för Statens maritima museer har inte upprättats enligt 3 kap. 1 § förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. En väsentligt del av verksamheten redovisas med volymmått som inte är relevanta som beslutsunderlag och som är svåra att förstå utan kompletterande information. Riksantikvarieämbetet Riksrevisionen har följande invändning: Riksantikvarieämbetets anslagsredovisning avseende anslag UO 17, 7:1 ap. 1 Riksantikvarieämbetet är inte rättvisande. Anslagsredovisningen stämmer inte överens med den underliggande redovisningen. Anslagssparandet är ca 6 mnkr för lågt redovisat och borde istället uppgå till ca 12 mnkr. Avvecklingsmyndigheten för Verket för förvaltningsutveckling (AVerva) Riksrevisionen har följande invändning: Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen inte är rättvisande eftersom AVerva har kostnadsfört 1087 tkr för lite som lokalkostnader för outhyrda lokaler. En korrekt redovisning hade lett till ett ej godkänt anslagsöverskridande om 243 tkr på ramanslag Uo 2 1:3. Rymdstyrelsen Riksrevisionen har följande invändning: Bemyndiganderedovisningen ger inte en rättvisande bild avseende utestående åtaganden för anslaget 24:1:15 ap 1 Rymdverksamhet. Av bemyndiganderedovisningen borde ha framgått vilken effekt en värdering till balansdagens kurs skulle ha haft på de redovisade åtagandena i förhållande till den valda valutakursen. Statens energimyndighet Riksrevisionen har följande invändning: Årsredovisningen är inte rättvisande eftersom tillgångar avseende likvida medel och kortfristiga placeringar uppgående till 391 mnkr inte har redovisats i balansräkningen. Energimarknadsinspektionen Riksrevisionen har följande invändning: Redovisningen av den avgiftsbelagda verksamheten är inte rättvisande. Resultatet är för lågt redovisat med 973 tkr vilket leder till att ett egentligt ackumulerat överskott om 480 tkr redovisas som ett underskott om -493 tkr. Försvarshögskolan Riksrevisionen har följande invändning: Försvarshögskolans årsredovisning innehåller brister som sammantaget innebär att årsredovisningen inte är upprättad enligt förordningen om årsredovsining och budgetunderlag och därmed inte ger en rättvisande bild. Kungl. Konsthögskolan Riksrevisionen har följande invändning: Årsredovisningen var vid inlämnandet av revisionsberättelsen inte undertecknad av samtliga styrelseledamöter i enlighet med 8 § 2 kap. förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Årsredovisningen är således inte fullständig. Uppsala universitet Riksrevisionen har följande invändning: Årsredovisningen var vid inlämnandet av revisionsberättelsen inte undertecknad av samtliga styrelseledamöter i enlighet med 8 § 2 kap. förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Årsredovisningen är således inte fullständig. Avvecklingsmyndigheten för ombudsmännen mot diskriminering Riksrevisionen har följande invändning: Resultaträkning, balansräkning och sammanställning över avvecklingskostnader i kapitel 3 i årsredovisningen, daterad 2009-09-30, är inte rättvisande. Riksrevisionen har följande upplysning: Efter avlämnande av årsredovisningen har en rättelse, daterad 2009-10-26, inkommit. Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen inklusive denna rättelse är rättvisande. Däremot överensstämmer inte den rättade årsredovisningen med underliggande redovisning. Revisionsberättelser med upplysning Kammarkollegiet Riksrevisionen har följande upplysning: Som framgår av årsredovisningen sid 37 är merparten av värderingarna och redovisningen av andelar i de statliga bolagen i balans- och resultaträkningen baserad på bolagens redovisning per kvartal 3 2009. Sametinget Riksrevisionen har följande upplysning: Som framgår av årsredovisningens sid 50 har Sametinget per den 31/12 2009 överskridit de av regeringen tilldelade medlen för anslaget 1.28 ap.2 med 4227 tkr. Som framgår av årsredovisningens sid 51 har Sametinget per den 31/12 2009 även överskridit den av regeringen tilldelade bemyndiganderamen för anslaget 1.28 ap.2 med 4908 tkr. Socialstyrelsen Riksrevisionen har följande upplysning: Som framgår av årsredovisningen föreligger en risk att myndighetens beredskapslager är övervärderat. Förutsättningarna finns beskrivna i Tilläggsupplysningarna (s.124-125) och i not 6 (s.129). Sida Riksrevisionen har följande upplysning: Som framgår av årsredovisningen har Sida brister i den interna styrningen och kontrollen avseende bland annat revision som kontrollmetod samt budgetering och uppföljning av förvaltningsanslaget. Bristerna har beskrivits i avsnittet om intern styrning och kontroll (sid. 67-70), men framgår även av årsredovisningen i övrigt. 4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys 4 Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys Resultat- och balansräkningarna samt finansieringsanalysen omfattar myndigheterna, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen. Riksbankens grundfond omfattas också eftersom den utgörs av kapital som ursprungligen tillskjutits av staten. Däremot omfattas inte Riksbanken, AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten. En fullständig förteckning över samtliga ingående organisationer framgår av bilaga 2 Statliga myndigheter m.m. I resultaträkningen redovisas de totala konsoliderade intäkterna och kostnaderna för de myndigheter som ingår i årsredovisningen. Konsolideringen innebär att transaktioner mellan myndigheter, t.ex. arbetsgivaravgifter för statligt anställda och bidrag mellan myndigheter, tas bort (elimineras) i resultaträkningen och att fordringar och skulder mellan myndigheter elimineras i balansräkningen. På så vis erhålls en konsoliderad redovisning för staten. Gällande principer och förutsättningar under det senaste året beskrivs i avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar. 4.1 Resultaträkning Resultaträkningen för 2009 redovisar ett överskott på 26 miljarder kronor, vilket är en minskning med 66 miljarder kronor jämfört med föregående år (se tabell 4.1). Tabell 4.1 Resultaträkning Miljoner kronor Not 2009 2008 Intäkter Skatteintäkter 1 903 454 967 576 Intäkter av avgifter och andra ersättningar 2 55 716 58 243 Intäkter av bidrag 3 39 365 25 609 Summa intäkter 998 535 1 051 428 Kostnader Transfereringar m.m. Transfereringar till hushåll 4 -532 450 -501 846 Transfereringar till företag 4 -36 803 -36 607 Transfereringar till kommuner 4 -175 183 -170 376 Transfereringar till utlandet 4 -45 137 -55 168 Nettoöverföring till ålderspensionssystemet 4 - -3 542 Avsättningar till/upplösning av fonder 5 -4 091 -3 294 Summa transfereringar m.m. -793 664 -770 833 Statens egen verksamhet Kostnader för personal 6 -104 410 -99 040 Kostnader för lokaler 7 -16 334 -15 949 Vissa garanti- och kreditkostnader 8 -1 433 -1 793 Övriga driftkostnader 9 -72 737 -69 315 Avskrivningar och nedskrivningar 10 -22 464 -23 699 Summa statens egen verksamhet -217 378 -209 796 Summa kostnader -1 011 042 -980 629 Saldo före resultat från andelar och finansiella poster -12 507 70 799 Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag 11 29 009 34 851 Finansiella intäkter och kostnader Nettokostnad för statsskulden 12 -5 495 -75 910 Övriga finansiella intäkter 13 17 152 63 624 Övriga finansiella kostnader 14 -1 906 -1 519 Summa finansiella poster 9 751 -13 805 ÅRETS ÖVERSKOTT 26 253 91 845 Den stora försvagningen av överskottet beror bland annat på att skatteintäkterna minskade med 64 miljarder kronor och att kostnaden för transfereringar (exkl. avsättningar till fonder) ökade med 22 miljarder kronor. Intäkter av bidrag ökade med 14 miljarder kronor. Kostnaderna för statens egen verksamhet ökade med knappt 8 miljarder kronor. Resultatet från andelar i dotter- och intresseföretag försämrades med 6 miljarder kronor. Att resultaträkningen ändå visar överskott beror på den stora minskningen av nettokostnaden för statsskulden och det fortsatt positiva resultatet från andelar i dotter- och intresseföretag. Nettokostnaden för statsskulden uppgick till 5 miljarder kronor, en minskning med 70 miljarder kronor. Minskningen förklaras av orealiserade valutavinster på 30 miljarder kronor att jämföra med orealiserade valutaförluster på 36 miljarder kronor föregående år. Övriga finansiella intäkter blev däremot 46 miljarder kronor lägre än föregående år. Minskningen beror på att försäljningen av Vin & Sprit AB gav en reavinst på nära 48 miljarder kronor 2008. 4.1.1 Intäkter Diagram 4.1 Statens intäkter Skatteintäkterna uppgick till 903 miljarder kronor och utgör 89 procent av statens totala intäkter (se diagram 4.1). Statens skatteintäkter minskade med 64 miljarder kronor (6,6 procent) jämfört med 2008. Skatt på arbete minskade med 41 miljarder kronor jämfört med 2008. Minskade inkomstskatter förklaras av att lönesumman utvecklades svagt till följd av ett minskat antal arbetade timmar. Regeländringar, som det tredje steget av jobbskatteavdraget, bidrog också till att skatt på arbete minskade 2009. Arbetsgivaravgifterna minskade med 12 miljarder kronor. Minskningen förklaras av en svag utvecklig av lönesumman och att avgiftssatsen sänktes med en procentenhet till 31,42 procent samt att halveringen av arbetsgivaravgifter för ungdomar utvidgades till att gälla ungdomar 18-26 år, från att tidigare ha gällt enbart 19-24-åringar. Arbetsgivaravgifterna utgörs i princip av avgiftssatsen i procent av lönesumman. Preliminärt ökade lönesumman med endast 0,36 procent till följd av att antalet arbetade timmar minskat kraftigt. Jämfört med 2008 minskade skatt på kapital med 15 miljarder kronor (9,0 procent). Skatt på kapital från hushåll minskade med 3,2 miljarder kronor (12,3 procent) framför allt till följd av minskade kapitalvinster. Skatt på företagsvinster minskade med 7,6 miljarder kronor på grund av företagens lägre vinster. Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 4,9 miljarder kronor (1,2 procent). Därav ökade intäkter av mervärdesskatt med 2,3 miljarder kronor. Den låga ökningen förklaras av det kraftiga fallet i näringslivets investeringar och den svaga ökningen av hushållens konsumtion. Skatt på alkohol och tobak ökade med 1,4 miljarder kronor bland annat till följd av att införseln av alkohol från utlandet minskat och att den svaga kronan ökat gränshandeln. 4.1.2 Kostnader Diagram 4.2 Statens kostnader Av statens kostnader utgjorde 78 procent transfereringar, varav transfereringar till hushåll var den största delen (se diagram 4.2). Kostnaderna för statens egen verksamhet utgjorde 21 procent och nettokostnaden för statsskulden och övriga finansiella kostnader 1 procent. 4.1.3 Transfereringar Diagram 4.3 visar transfereringar i form av lämnade bidrag och andra överföringar fördelade på mottagarsektorer enligt nationalräkenskapernas indelning. Den realekonomiska indelningen redovisas även ur ett statsbudgetperspektiv i avsnitt 5.5. Diagram 4.3 Transfereringar per sektor Av diagram 4.3 framgår att hushållssektorn är den dominerande mottagaren av statliga transfereringar. Transfereringarna till hushåll innefattar bl.a. ålderspensioner, sjukpenning, föräldrapenning, barnbidrag och arbetslöshetsersättning, men även bidrag till organisationer inom t.ex. utbildningsområdet eller biståndsområdet. Kommunerna tar emot 22 procent av transfereringarna i olika former av statsbidrag, företagssektorn 5 procent och utlandet, i form av bistånd och EU-avgifter, tar emot 6 procent av de statliga transfereringarna. Kostnaderna för transfereringar (exklusive avsättningar till fonder) uppgick till 790 miljarder kronor. De ökade därmed med 22 miljarder kronor mellan 2008 och 2009. Transfereringar till hushåll har ökat med 31 miljarder kronor netto. Av denna ökning svarar socialförsäkringen för 18 miljarder kronor och arbetsmarknadspolitiken för 12 miljarder kronor. Inom socialförsäkringen ökade kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statsbudgeten med 18 miljarder kronor (9,1 procent). Ökningen beror främst på högre inkomstindex och på ett ökat antal pensionärer med inkomstrelaterad pension. Kostnaden för sjukpenning minskade däremot med 3,7 miljarder kronor (16 procent) 2009, vilket förklaras av att antalet sjukfall har fortsatt minska och att sjukfallen i genomsnitt blivit kortare. Inom arbetsmarknadspolitiken ökade kostnaderna för arbetslöshetsersättning med 5,8 miljarder kronor och aktivitetsstöd med 3,6 miljarder kronor. Arbetslösheten 2009 var 8,3 procent, en ökning med 2,1 procentenheter jämfört med 20089. Kostnader för transfereringar till kommuner och landsting ökade totalt med 4,8 miljarder kronor. Den kommunalekonomiska utjämningen till kommuner och landsting ökade med 3,2 miljarder kronor. Bidrag till landsting för influensapandemin förklarar en ökning på 1 miljard kronor. Bland transfereringar till utlandet har avgiften till Europeiska unionen minskat med 12 miljarder kronor. Minskningen beror främst på att ett nytt system för medlemsländernas avgifter har börjat tillämpas 2009, vilket ger Sverige lägre avgifter jämfört med tidigare system. Systemet gäller retroaktivt från 2007, vilket gör att Sverige 2009 har fått en återbetalning av inbetalda avgifter 2007-2009. Under 2009 återbetalades 6,6 miljarder kronor avseende 2007 och 2008 och ytterligare 1,8 miljarder kronor från överskott i EU:s budget för 2008. Återbetalningarna påverkar resultaträkningens överskott för 2009, eftersom de inte kunnat redovisas tidigare år. Kostnaden för bistånd och andra internationella bidrag genom Sida och Regeringskansliet ökade med 1,2 respektive 0,6 miljarder kronor. 4.1.4 Kostnader för statens egen verksamhet Kostnaderna för statens egen verksamhet (exklusive arbetsgivaravgifter för statsanställda) uppgick till 217 miljarder kronor 2009, vilket är en ökning med 7,6 miljarder kronor jämfört med 2008. Statens personalkostnader ökade med 5,4 miljarder kronor. Löner och pensionsutbetalningar ökade, men den viktigaste förklaringen är att avsättningen för tjänstepensioner ökade till följd av högre försäkringstekniska avsättningar hos Statens pensionsverk. Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 0,9 miljarder kronor (0,9 procent). Övriga driftkostnader ökade med 3,4 miljarder kronor. 4.1.5 Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag Resultatet från andelar i dotter- och intresseföretag minskade med 5,8 miljarder kronor. Det resultat som redovisas baseras främst på bolagens redovisade nettoresultat enligt respektive årsbokslut. Luossavaara-Kiirunavaara AB har försämrat sitt resultat med 6,9 miljarder kronor. Vattenfall AB har försämrat sitt resultat med 4,2 miljarder kronor. Nordiska Investeringsbanken har förbättrat sitt resultat med 2,0 miljarder kronor och AB Svensk Exportkredit har förbättrat sitt resultat med 1,6 miljarder kronor. 4.1.6 Nettokostnad för statsskulden och övriga finansiella intäkter och kostnader Nettokostnaden för statsskulden minskade med 70 miljarder kronor. Den viktigaste förklaringen är de orealiserade valutavinsterna på 30 miljarder kronor att jämföra med orealiserade valutaförluster för 2008 med 36 miljarder kronor. Kronkursen förstärktes mot slutet av året, vilket förklarar de orealiserade valutavinsterna, då skulder i utländsk valuta värderas till bokslutsdagens kurs. Räntekostnaderna avseende upplåning i svenska kronor minskade med 18 miljarder kronor till följd av den låga räntan. 4.2 Balansräkning I balansräkningen redovisas värdet av statens samtliga tillgångar, skulder och kapital per den 31 december 2009. I de fall marknadsvärden finns att tillgå för aktier och andelar i statliga bolag redovisas dessa i bilaga 3 Statliga bolag. Tabell 4.2 Balansräkning Miljoner kronor TILLGÅNGAR Not 2009-12-31 2008-12-31 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgifter för utveckling 15 5 980 5 196 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 16 938 881 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar 17 0 11 Summa immateriella anläggningstillgångar 6 918 6 088 Materiella anläggningstillgångar Statliga väganläggningar 18 102 994 102 586 Statliga järnvägsanläggningar 19 79 051 72 418 Byggnader, mark och annan fast egendom 20 41 969 42 182 Förbättringsutgifter på annans fastighet 21 3 552 3 367 Maskiner, inventarier, installationer m.m. 22 22 716 23 309 Pågående nyanläggningar 23 76 642 58 061 Beredskapstillgångar 24 98 352 95 858 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar 25 2 898 3 322 Summa materiella anläggningstillgångar 428 174 401 103 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i dotter- och intresseföretag 26 336 268 322 017 Andra långfristiga värdepappersinnehav 27 39 219 14 892 Långfristiga fordringar 28 5 765 6 509 Summa finansiella anläggningstillgångar 381 252 343 418 Summa anläggningstillgångar 816 344 750 609 Utlåning 29 276 893 176 119 Varulager m.m. Varulager och förråd 30 1 574 1 756 Pågående arbeten 31 405 316 Fastigheter 32 172 140 Förskott till leverantörer 33 95 105 Summa varulager m.m. 2 246 2 317 Fordringar Kundfordringar 34 8 155 7 618 Övriga fordringar 35 55 677 51 523 Summa fordringar 63 832 59 141 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader 36 24 069 11 350 Upplupna bidragsintäkter 37 1 318 1 241 Övriga upplupna intäkter 38 23 574 14 420 Summa periodavgränsningsposter 48 961 27 011 Kortfristiga placeringar Värdepapper och andelar 39 6 732 70 992 Summa kortfristiga placeringar 6 732 70 992 Kassa och bank 40 3 554 3 521 SUMMA TILLGÅNGAR 1 218 562 1 089 710 KAPITAL OCH SKULDER Not Nettoförmögenhet 41 -384 145 -409 914 Fonder 42 81 418 77 327 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 43 188 710 178 667 Övriga avsättningar 44 18 195 17 099 Summa avsättningar 206 905 195 766 Statsskulden Lån i Sverige 820 915 836 712 Lån utomlands 328 464 225 047 Summa statsskulden 45 1 149 379 1 061 759 Skulder m.m. Leverantörsskulder 46 16 999 15 367 Övriga skulder 47 76 091 78 954 Depositioner 48 1 073 1 011 Förskott från uppdragsgivare och kunder 49 355 446 Summa skulder m.m. 94 518 95 778 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader 50 30 890 33 677 Oförbrukade bidrag 51 8 381 7 735 Övriga förutbetalda intäkter 52 31 216 27 582 Summa periodavgränsningsposter 70 487 68 994 SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 1 218 562 1 089 710 Garantiförbindelser 53 1 264 341 879 654 Övriga ansvarsförbindelser 54 12 830 12 126 4.2.1 Nettoförmögenheten Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde. Statsskulden, som i huvudsak motsvarar statsbudgetens ackumulerade underskott över åren, svarar för den övervägande delen av skulderna och därmed den negativa nettoförmögenheten. Vid utgången av 2009 var nettoförmögenheten -384 miljarder kronor, dvs. staten hade en nettoskuld på motsvarande belopp. Det är en förbättring med 26 miljarder kronor jämfört med 2008 då nettoförmögenheten var -410 miljarder kronor. Nettoförmögenhetens förändring fördelad på balansräkningens olika delar kan sammanfattas enligt nedan: Mdkr Ökning av tillgångar 129 Ökning av skulder -88 Ökning av avsättningar -11 Ökning av fonder -4 Summa 26 Förändringen av nettoförmögenheten kan även beskrivas på följande sätt: Mdkr Årets överskott enligt resultaträkningen 26 Utjämningspost vid eliminering av statspapper -2 Övriga direkta förändringar av nettoförmögenheten 2 Summa 26 Förändringen av nettoförmögenheten är i första hand hänförbar till årets överskott i resultaträkningen på 26 miljarder kronor. Därutöver påverkas nettoförmögenheten av enstaka transaktioner som förändrar tillgångars eller skulders värde utan att de redovisas över resultaträkningen. Vid eliminering av inomstatliga värdepapper uppstår ett saldo på grund av olika redovisningsprinciper. Vid årsskiftet har detta resulterat i en negativ påverkan med 2 miljarder kronor på nettoförmögenheten. Jämförelse med nettoförmögenheten enligt definitionen i nationalräkenskaperna För att belysa sambandet mellan olika sätt att redovisa statens finansiella ställning görs en jämförelse mellan nettoförmögenheten i balansräkningen och nationalräkenskaperna (NR). NR:s beräkningar finns inte färdigställda för 2009 och jämförelsen görs därför för 2008. NR:s uppgifter har dessutom kompletterats på några punkter för att öka jämförbarheten. Skillnaden mellan balansräkningens nettoförmögenhet vid utgången av 2008 på -410 miljarder kronor och den beräkning i anslutning till NR som gjorts i 2010 års ekonomiska vårproposition på 150 miljarder kronor innebär att NR-beräkningen visar en positiv nettoförmögenhet som är 560 miljarder kronor högre än vad som redovisas i balansräkningen. Skillnaderna beror dels på olika värderingsprinciper, dels på olika avgränsning av staten. Den enskilt största skillnaden beror på att fasta realtillgångar i NR värderas till återanskaffningsvärdet, dvs. restvärdet efter avskrivningar räknas upp med prisindex samt med moms. Detta står för drygt hälften av skillnaden i förmögenheten. En annan stor del beror på att NR använder marknadsprisvärdering där sådan finns tillgänglig, t.ex. för vissa aktieinnehav och för skulder i form av bl.a. statsobligationer. Beredskapstillgångar ingår endast till den del det inte avser s.k. förstörelsemateriel10. I fråga om avgränsning ingår Riksbanken som kapitalandel i NR och inte endast med grundfonden. Dessutom finns andra mindre skillnader. För tillgångar och skulder i övrigt tas främst vissa stora myndigheter med omfattande finansiell verksamhet med i NR. Fordringar och skulder av löpande karaktär är till största delen inte med i NR. För att balansera den särskilda löneskatt som ingår i kommunernas pensionsskuld tar NR upp en fordran i staten på motsvarande belopp. I anslutning till not 41 visas de viktigaste skillnaderna för 2008 och 2007. 4.2.2 Övriga förändringar i balansräkningen Under räkenskapsåret 2009 ökade de totala tillgångarna med 129 miljarder kronor till 1 219 miljarder kronor. De materiella anläggningstillgångarna ökade med 27 miljarder kronor. Statliga järnvägsanläggningar ökade med 6,6 miljarder kronor. Exempelvis har Botniabanans etapp 2 tagits upp bland tillgångarna under året med 6,8 miljarder kronor. Pågående nyanläggningar har ökat med 19 miljarder kronor, varav 11 miljarder kronor vid Banverket. Banverkets pågående större investeringsprojekt avser citytunneln och ombyggnad av Malmö bangård, citybanan i Stockholm, Ådalsbanan, Götalandsbanan, Haparandabanan och Pajalaprojektet. Vägverkets pågående nyanläggningar har ökat med 6,7 miljarder kronor och de större projekten är Norra länken i Stockholm, utbyggnaden av E6 genom Bohuslän norr om Uddevalla samt närtidssatsningar i Umeå avseende E4/E12 och Hjulsta-Kista på E18 i Stockholm. De finansiella anläggningstillgångarna ökade med 38 miljarder kronor. Andra långfristiga värdepappersinnehav har ökat med 24 miljarder kronor. Den största förändringen avser Kärnavfallsfonden som efter ändrade placeringsregler under året har placerat en stor del av fondmedlen i bostadsobligationer. Dessutom har staten deltagit i Nordeas nyemission med 5,6 miljarder kronor. Andelar i dotter- och intresseföretag ökade med 14 miljarder kronor. Posten Nordens emission av nytt kapital har inneburit en ökning av kapitalandelen med 7,2 miljarder kronor, vilket dock uppvägs av en motsvarande minskning av kapitalandelen i Posten AB. Vattenfall AB:s andelsvärde har ökat med 5,8 miljarder kronor, vilket huvudsakligen förklaras av årets vinst. Kapitalandelen i Svensk Exportkredit AB har ökat med 3,2 miljarder kronor, främst som en följd av årets resultat samt omvärdering av finansiella tillgångar. Periodavgränsningsposter ökade med 22 miljarder kronor. Förutbetalda kostnader har ökat med 13 miljarder kronor till följd av att Skatteverket i december 2009 betalade ut det tillfälliga konjunkturstödet till kommuner och landsting som avser 2010. Övriga upplupna intäkter har ökat med 9 miljarder kronor, vilket främst avser periodisering av skatter med 10 miljarder kronor, som följd av att de beräknade intäkterna översteg de betalda skatterna 2009. Värdepapper och andelar har minskat med 64 miljarder kronor som följd av att Riksgäldskontoret minskat sina kortfristiga placeringar med 62 miljarder kronor. Det beror till stor del på att Riksgäldskontoret under 2008 gav ut extra statsskuldväxlar utan att motsvarande lånebehov fanns. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser ökade med 10 miljarder kronor. Förändringen är hänförlig till att den av Statens Pensionsverk redovisade pensionsskulden har ökat med 10 miljarder kronor. En viktig förklaring är en högre indexuppräkning av pensioner efter den relativt sett höga inflationen under 2008. Statsskulden ökade med nära 88 miljarder kronor och uppgick vid 2009 års utgång till 1 149 miljarder kronor. Lån i svenska kronor minskade med 16 miljarder kronor och lån i utländsk valuta ökade med 103 miljarder kronor. Den andel av statsskulden som upptas i utländsk valuta ökade från 21 till 29 procent. För en närmare beskrivning av statsskuldens utveckling, se avsnitt 3.1.4. 4.3 Finansieringsanalys Finansieringsanalysen visar statens betalningar fördelade på avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. Finansieringsanalysen visar även förändringen av och respektive avsnitts påverkan på statens nettoupplåning under redovisningsperioden. Statens nettoupplåning definieras som förändringen av statsskulden justerad för orealiserade valutakursförändringar. Uppgifterna avseende finansieringsanalysen har hämtats från resultat- och balansräkningarna samt från den information som myndigheterna rapporterat in till statsredovisningssystemet eller från myndigheternas årsredovisningar med eventuella kompletteringar. Tabell 4.3 Finansieringsanalys Miljoner kronor Not 2009 2008 Statens verksamhet Skatter 55 876 003 986 183 Avgifter och andra ersättningar 56 76 144 81 307 Intäkter av bidrag 39 365 25 609 Summa justerade intäkter 991 512 1 093 099 Transfereringar 57 -791 101 -766 750 Statens egen verksamhet 58 -186 423 -177 022 Summa justerade kostnader -977 524 -943 772 Justeringar till betalningar 59 62 115 -54 588 Saldo statens verksamhet 76 103 94 739 Investeringar 60 Finansiella investeringar -30 197 -13 414 Materiella investeringar -46 959 -43 268 Immateriella investeringar -2 579 -2 639 Summa investeringsutgifter -79 735 -59 321 Försäljning av anläggningstillgångar 1 512 81 068 Summa investeringsverksamhet -78 223 21 747 Utlåning 61 Nyutlåning -119 072 -20 114 Amorteringar 21 152 17 283 Summa nettoutlåning -97 920 -2 831 Finansiella aktiviteter Finansiellt netto för statens upplåning 62 -35 583 -40 197 Övrigt finansiellt netto 63 13 088 14 028 Justeringar till betalningar 64 4 827 1 361 Summa finansiella aktiviteter -17 668 -24 808 Totalt -117 708 88 847 Statens nettoupplåning Förändring av statsskulden 87 620 -53 135 Orealiserade valutakursförändringar 30 088 -35 712 Totalt 117 708 -88 847 4.3.1 Statens verksamhet Kassaflödet i statens verksamhet, dvs. den del som är hänförlig till intäkter, transfereringar och statens egen verksamhet enligt resultaträkningen, uppgick till 76 miljarder kronor, vilket är en minskning med nära 19 miljarder kronor jämfört med föregående år. Inbetalningar av skatter minskade med 110 miljarder kronor samtidigt som utbetalningar av transfereringar och utbetalningar avseende statens egen verksamhet ökade med 34 miljarder kronor. Detta motverkas av en kraftig minskning av kortfristiga placeringar hos Riksgäldskontoret som begränsar den totala minskningen av kassaflödet. 4.3.2 Investeringar Statens investeringar uppgick till nära 80 miljarder kronor, vilket är en ökning med 20 miljarder kronor. Den beror främst på en ökning av finansiella investeringar, där Kärnavfallsfonden placerat 18 miljarder kronor i bostadsobligationer och staten deltagit i Nordeas nyemission med 5,6 miljarder kronor. Även materiella investeringar har ökat, där Botniabanans etapp 2 är en viktig förklaring till ökningen. 4.3.3 Utlåning Nettoutlåningen, dvs. saldot mellan nyutlåning och amorteringar, har ökat kraftigt. Till största delen förklaras ökningen av ett lån till Riksbanken på 95 miljarder kronor för att förstärka valutareserven. Lånet är i utländsk valuta och har värderats till 92,5 miljarder kronor på balansdagen. Staten har även lånat ut 0,9 miljarder kronor till Island. 4.3.4 Finansiella aktiviteter Nettobetalningar för finansiella aktiviteter uppgick till -18 miljarder kronor, vilket innebär att de negativa nettobetalningarna minskade med 7 miljarder kronor jämfört med 2008. Förbättringen beror främst på att det finansiella nettot för statens upplåning är lägre, till följd av lägre räntor på statsskulden. En stor del av de minskade kostnaderna för statsskulden avser orealiserade valutaförändringar, men även efter justering för detta uppvisas en förbättring 2009. 4.3.5 Statens nettoupplåning Statens nettoupplåning visar förändringen av statens upplåning justerad för valutakursförändringar i utländsk valuta. Statens nettoupplåning var positiv för första gången på flera år, dvs. staten har ökat sina lån till följd av det negativa budgetsaldot. Statsskulden ökade med nära 88 miljarder kronor. I finansieringsanalysen elimineras orealiserade valutakursförändringar. Utan en sådan eliminering blev ökningen av statsskulden 118 miljarder kronor. 4.3.6 Samband mellan resultaträkningen och statsbudgetens utfall I tabell 4.4 visas sambandet mellan resultaträkningens överskott och statsbudgetens saldo. Tabellen visar de delar som skiljer resultaträkningen från statsbudgeten, nämligen poster som finns med i resultaträkningen men inte medför betalningar, förändringar av fordringar och skulder samt övriga transaktioner som medfört betalningar. Posterna finns med i finansieringsanalysen, men i en annan struktur. Genom dessa tre delar är det möjligt att gå från resultaträkningens saldo till finansieringsanalysens saldo. Därefter visas justeringsposter hänförbara till statsskulden som utgör skillnaden mellan finansieringsanalysens saldo och statsbudgetens saldo. Tabell 4.4 Samband mellan resultaträkningens överskott och statsbudgetens utfall 2009 Miljoner kronor Resultaträkningens överskott 26 253 Justeringar för poster som ej medför betalningar -25 645 Justeringar för förändringar av fordringar och skulder 37 399 Övriga transaktioner som påverkar betalningar -155 715 Finansieringsanalysens saldo -117 708 Justeringar hänförbara till statsskulden -58 429 Förändring av Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar -64 122 Förändring av inomstatliga innehav av värdepapper, skuldkorrigeringar samt övriga poster 5 693 Statsbudgetens saldo -176 137 Intäkter som redovisas i resultaträkningen men inte motsvaras av inbetalningar 2009 är bl.a. resultatandelar i dotter och intresseföretag som uppgår till 29 miljarder kronor. I resultaträkningen redovisas kostnader som inte motsvaras av utbetalningar 2009. Dessa kostnader omfattar avskrivningar, nedskrivningar, avsättningar och fonderingar (33 miljarder kronor åt motsatt håll) och slutligen orealiserade valutavinster med 30 miljarder kronor. Förändringar av fordringar och skulder har medfört betalningar, men inte påverkat resultaträkningen. Den viktigaste delposten är att Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar har minskat kraftigt. Nettoförändringen av fordringar och skulder ger därför en positiv påverkan på likvida medel med drygt 37 miljarder kronor. Övriga transaktioner som påverkar betalningar är investeringar som gav ett utflöde av likvida medel med 78 miljarder kronor och nettoutlåningen som gav ett utflöde på 98 miljarder kronor. Utdelningar från statliga bolag gav ett inflöde på 20 miljarder kronor. Justeringar som är hänförliga till statsskulden Statens nettoupplåning var drygt 58 miljarder kronor lägre än statsbudgetens negativa saldo på 176 miljarder kronor. Skillnaden mellan statens nettoupplåning och statsbudgetens saldo beror på att det finns transaktioner som påverkar statsskulden men som inte påverkar statsbudgetens saldo. Å andra sidan finns transaktioner som påverkar statsbudgetens saldo men som inte påverkar statsskulden, t.ex. anskaffning och försäljning av inomstatliga värdepapper. Därutöver påverkar Riksgäldskontorets innehav av kortfristiga placeringar finansieringsanalysens saldo. En minskning av kortfristiga placeringar påverkar exempelvis statsskulden utan att påverka statsbudgetens saldo. För att komma fram till statsbudgetens saldo måste därför justering göras för förändringar av kortfristiga placeringar. Förändring av Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar har medfört att statsskulden har minskat med 64 miljarder kronor, vilket innebär att justering måste göras för detta för att komma fram till statsbudgetens saldo. Förändringar av myndigheters innehav av statspapper har påverkat lånebehovet men inte statsskulden. Innehavet har minskat under 2009 eftersom Kärnavfallsfonden placerat om medel till bostadsobligationer. Skuldskötselåtgärder, eller skuldkorrigeringar, i anslutning till Riksgäldskontorets förvaltning av statsskulden har påverkat statsskulden utan att påverka lånebehovet. Det avser bl.a. omvärdering av inflationskompensation för realobligationer och bokföringsmässiga skillnader mellan affärs- och likviddag. Nettopåverkan för dessa olika poster är knappt 6 miljarder kronor under året. 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar Årsredovisningen för staten grundas på de statliga myndigheternas årsredovisningar, vilka upprättas enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. I detta avsnitt beskrivs i en första del redovisningsprinciperna för resultat- och balansräkning, i några fall med koppling även till statsbudgeten. Den första delen innehåller även kommentarer till vissa särskilda poster och förändrade principer för resultat- och balansräkning. Därefter görs en kort beskrivning av principerna för redovisningen av statsbudgetens utfall. Slutligen belyses några viktiga skillnader och samband mellan de olika redovisningsmetoderna. 4.4.1 Redovisningsprinciper, resultat- och balansräkning Räkenskapsåret utgörs av kalenderår. Redovisning av kostnader och intäkter sker enligt bokföringsmässiga grunder. De konsoliderade resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen är uppställda enligt regeringens beslut den 10 december 2009 (dnr Fi 2009/7776) om normering av avgränsning och uppställningsformer som grund för Ekonomistyrningsverkets underlag till årsredovisningen för staten 2009. De uppställningsformer som föreskrivs i regeringens beslut, bygger på de uppställningsformer som föreskrivits för myndigheterna med vissa anpassningar för årsredovisningen för staten. Transfereringar Principen för redovisning av transfereringar är att de redovisas enligt bokföringsmässiga grunder. Det innebär att de redovisas det år till vilket kostnaden hänför sig. Innebörden av denna princip för transfereringar är inte klarlagd i alla detaljer och Sverige deltar i ett internationellt utvecklingsarbete i syfte att klargöra principerna. Transfereringar periodiseras endast när kostnaden tydligt är hänförlig till ett visst år. Exempel på detta är Sveriges avgift till Europeiska unionen och vissa EU-finansierade stöd på jordbruksområdet som uttryckligen avser ett visst år. För 2009 har det tillfälliga konjunkturstödet till kommuner och landsting, som betalades ut under 2009 men som avser 2010, periodiserats. I fall där något annat inte är tydligt bedöms kostnaden sammanfalla med betalningen. Skatter Sedan 2006 redovisas statens inkomster från skatter enligt intäktsmässiga principer i enlighet med riksdagens beslut om nya principer för redovisning av skatter (prop. 2005/06:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m. avsnitt 6.2.2, bet. 2005/06:FiU1, rskr. 2005/06:34). I samband med detta beslutade regeringen att samma principer ska gälla även för resultaträkningen i årsredovisningen för staten. Principerna innebär främst att skatteinkomsterna redovisas enligt fullt periodiserade principer, dvs. det år de hänför sig till. Eftersom många skatter taxeras per kalenderår, är det slutliga utfallet för taxering och betalningsgrad inte känt förrän drygt ett år efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatter i årsredovisningen för staten grundas därför till viss del på bedömningar av förväntat taxeringsutfall och inbetalningar. En utförlig beskrivning av metoderna gjordes i årsredovisningen för staten för 2006 (skr. 2006/07:101). Metoder för konsolidering Gemensam brytdag Den 11 januari gällde som gemensam brytdag för samtliga myndigheters räkenskaper 2009. Med begreppet brytdag avses den dag då den löpande bokföringen av händelser som berör den avslutade räkenskapsperioden avslutas. Fram till och med brytdagen bokförs leverantörsskulder och kundfordringar, efter brytdagen redovisas händelser som härrör från den avslutade perioden som upplupna kostnader respektive intäkter (dvs. som periodavgränsningsposter). Den gemensamma brytdagen är en förutsättning för att fordringar och skulder mellan myndigheterna ska stämma överens. Principer för konsolidering Konsolidering sker genom en sammanläggning av myndigheternas balansräkningar och resultaträkningar efter det att interna mellanhavanden i form av t.ex. fordringar, skulder, intäkter och kostnader mellan myndigheterna eliminerats. Informationen från myndigheterna har hämtats både från statsredovisningen och ur myndigheternas årsredovisningar. Utöver elimineringar av transaktioner mellan myndigheter har även transaktioner som varken är intäkter eller kostnader respektive fordringar eller skulder för staten som helhet eliminerats. Exempel är statens arbetsgivaravgifter för egen personal som före eliminering redovisas som personalkostnad hos myndigheterna och som intäkt av uppbörd hos Skatteverket. Omklassificeringar av poster Vissa typer av transaktioner omklassificeras i årsredovisningen för staten i förhållande till myndigheternas redovisning. Anledningen till detta är att de ur statens perspektiv utgör t.ex. kostnader för verksamheten och inte transfereringar. Ett exempel är omklassificering av statens tjänstepensioner som redovisas som personalkostnad i statens årsredovisning men skilt från verksamhetens kostnader i Statens pensionsverks årsredovisning. I några fall följer inte myndigheterna de resultat- och balansräkningsscheman som är generellt föreskrivna. För affärsverken gäller dessutom särskilda uppställningsformer. Detta medför att vissa resultat- och/eller balansposter måste omklassificeras innan konsolidering görs. Motpartsavstämning För att det ska vara möjligt att eliminera s.k. inomstatliga poster, dvs. kostnader, intäkter, fordringar och skulder mellan myndigheter, används rutiner för s.k. motpartsavstämning mellan myndigheter. Kvaliteten i motpartsavstämningen, som infördes 2000, förbättrades successivt under åren därefter och antalet differenser över angivna beloppsgränser är sedan några år relativt lågt. Liksom de senaste åren är differenserna också beloppsmässigt nu så begränsade i relation till helheten att de inte kan anses påverka resultat- eller balansräkningen i någon utsträckning som har materiell betydelse. Ändrade redovisningsprinciper Ändrade redovisningsprinciper i den konsoliderade redovisningen Statens innehav i Nordea Bank AB har tidigare redovisats som Värdepapper och andelar bland omsättningstillgångar. Under 2009 har staten deltagit i nyemissionen i Nordea med 5,6 miljarder kronor, vilket i Riksgäldskontorets årsredovisning redovisas som anläggningstillgång under Andra långfristiga värdepappersinnehav. För att uppnå en enhetlig redovisning av statens innehav i Nordea i årsredovisning för staten har hela innehavet hänförts till Andra långfristiga värdepappersinnehav. I övrigt har inga förändringar av redovisningsprinciperna gjorts 2009. Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndigheter Försäkringskassan har gjort vissa ändringar av principerna för värdering av fordringar på främst bidragsskyldiga avseende underhållsstöd samt vissa andra fordringar inom socialförsäkringsområdet. En justerad betalningsgrad som bedöms utifrån gäldenärens betalningsförmåga används. Krav som är yngre än 60 dagar bedöms som säkra, medan fordringar äldre än 60 dagar värderas utifrån omständigheterna, överenskomna avbetalnings- eller kvittningsplaner, avbruten indrivning och ärenden hos Kronofogdemyndigheten. Försäkringskassan har inte gjort omräkning av jämförelsetalen 2008, eftersom underlag för en omräkning saknas och kostnaden för att ta fram detta bedömts inte stå i proportion till värdet av den. Därför har inte heller någon omräkning kunnat göras i årsredovisningen för staten. Det kan dock konstateras att de totala fordringarna avseende underhållsstöd och återkrav hos Försäkringskassan endast ändrats med 66 miljoner kronor (3 procent) mellan 2008 och 2009. Metoderna för värdering av lånefordringar hos Centrala studiestödsnämnden (CSN) har ändrats, vilket har minskat värdet med 2,0 miljarder kronor genom en ändring i beräkningsmodellen. Det osäkra beloppet för lånetypen annuitetslån beräknas numera mindre schablonartat genom en detaljerad simulerad betalningsplan för hela återbetalningstiden på motsvarande sätt som för lånetypen studielån. CSN har inte ändrat jämförelsetalen för 2008 och det har inte heller gjorts i årsredovisningen för staten. Ändringar av jämförelsetal Inga saldopåverkande ändringar av jämförelsetal för 2008 har gjorts i resultat- och balansräkningarna. En viktigare ändring avser att statens innehav av aktier i Nordea Bank AB klassificerats om från kortfristiga Värdepapper och andelar till Andra långfristiga värdepapper med 4,4 miljarder kronor. I övrigt har endast några få ändringar av rättelsekaraktär med relativt begränsade belopp gjorts. Undantag från generella principer För att på ett mer fullständigt sätt belysa tillämpade principer i årsredovisningen för staten, beskrivs här undantag som förekommer från de generella ekonomiadministrativa reglerna och principerna eller från den praxis som vanligen gäller i staten. Det kan vara fråga om undantag både för en enskild myndighet och för statens redovisning som helhet. Engångseffekter Engångseffekterna på statsbudgeten (se avsnitt 5.1) påverkar oftast inte resultaträkningen eftersom redovisningen där görs på bokföringsmässiga grunder med periodisering av intäkter och kostnader. Balansräkningen påverkas av belopp som redovisas som periodavgränsningsposter och när likviditeten påverkas. I fall där engångseffekterna avser stora engångshändelser, exempelvis intäkter från försäljning av statliga bolag, kommer även resultaträkningen att påverkas av t.ex. realisationsvinster. Undantag hos vissa myndigheter Skatteverket har enligt regeringsbeslut den 10 december 1998 dispens från kravet på att redovisa fordringar och skulder avseende uppbörd som redovisas på annat sätt än via skattekontot. Dispensen har utnyttjats för ej restförda uppbördsfordringar redovisade genom de gamla uppbördssystemen, för arvs- och gåvoskatt samt systemet för punktskatter m.m. Statens fastighetsverk har för bidragsfastigheter undantag från regler vilka innebär att kapitalutgifter för bidragsfastigheterna inte betraktas som anläggningstillgång. Undantag från regler på finansieringsområdet, exempelvis rätten eller formerna för att ta ut avgifter eller för att ta emot bidrag och donationer, förekommer, men eftersom dessa inte påverkar resultat- och balansräkningarna annat än indirekt redovisas de inte här. Undantag i fråga om utformning av myndighetens årsredovisning eller finansiella rapportering Viss verksamhet eller vissa balansposter hos myndigheter med koppling till det försvars- och säkerhetspolitiska området är hemlig, och redovisas därför på ett förenklat sätt i årsredovisningen för staten. Så långt det är möjligt görs dock redovisningen i dessa fall på ett sätt som är jämförbart med redovisningen i övrigt, och på samma sätt mellan åren, varför de inte bedöms påverka resultat- och balansräkningarna i någon väsentlig grad. Värderingsprinciper Myndigheter följer normalt generella värderingsprinciper för statlig redovisning i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Det finns dock myndigheter som på grund av verksamhetens särart, genom dispens, särskilt regeringsbeslut eller av annat särskilt skäl avviker från dessa. Sådana avvikelser förekommer dock i mycket liten omfattning (jämför Undantag från generella principer ovan). Omsättningstillgångar Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip. Detta innebär att de tas upp till anskaffningsvärdet eller till det verkliga värdet om detta är lägre. Med verkligt värde avses försäljningsvärde med avdrag för beräknad försäljningskostnad. Om tillgångens särskilda beskaffenhet eller andra omständigheter ger anledning till detta får det verkliga värdet bestämmas till återanskaffningsvärdet eller annat värde som är förenligt med god redovisningssed. Vidare får omsättningstillgångar tas upp över anskaffningsvärdet om det föreligger särskilda omständigheter och det samtidigt är förenligt med god redovisningssed. Osäkra fordringar redovisas med det belopp varmed de beräknas inflyta. Fordringar och skulder i främmande valuta värderas till balansdagens kurs. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar. Avskrivningstiderna är anpassade till respektive tillgångs förväntade ekonomiska livslängd. Aktier och andelar Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag har värderats enligt kapitalandelsmetoden. Metoden innebär att statens andel av företagens egna kapital tas upp som en tillgång i balansräkningen. Årets andel av företagens resultat redovisas i resultaträkningen. Även affärsverkens dotter- och intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. I bilaga 3 Statliga bolag redovisas kapitalandelsvärdet för varje bolag. I de fall staten innehar aktier i börsnoterade företag presenteras även marknadsvärdet för dessa aktier i bilagan. Kommentarer till särskilda poster Fordran/skuld på Rundradiorörelsen hos Riksgäldskontoret De TV-licensmedel som tas ut enligt lag sätts in på ett konto i Riksgäldskontoret varifrån de betalas till de tre public service-företagen Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Utbildningsradion AB. Medlen förvaltas för statens räkning av Radiotjänst i Kiruna AB. Övergångsvis tillförs extrapengar till Radiotjänst genom ett särskilt lån i Riksgäldskontoret, det s.k. distributionskontot. Härigenom finansieras de tillfälligt ökade kostnaderna för samtidig distribution av TV-utsändningar i analog och digital form som krävs för att det ska vara möjligt att gradvis övergå till digitala TV-utsändningar. Avsikten är att distributionskostnaderna efter omläggningen ska vara lägre än kostnaderna skulle vara för analoga utsändningar. Riksgäldskontoret redovisar i sin årsredovisning en fordran för TV-licensmedel uppgående till 839 miljoner kronor och en skuld avseende s.k. distributionsmedel på 1 488 miljoner kronor, netto en skuld på 649 miljoner kronor, till den s.k. Rundradiorörelsen. Radiotjänst har inte tagit upp tillgången och skulden i sina räkenskaper, eftersom det är fråga om förvaltade medel, inte tillgång och skuld för egen räkning. Medlen kommer att tas i anspråk respektive återbetalas i den ordning som riksdagen beslutar särskilt. Riksgäldskontorets fordran och skuld har inte tagits med i balansräkningen eftersom de är interna i staten samtidigt som Rundradiorörelsens redovisning inte ingår i någon statlig redovisningsenhet som redovisas som motpart till Riksgäldskontoret. Statsskulden Statsskulden värderas inklusive derivatinstrument, som skuldbytesavtal och valutaterminer. Dessutom värderas skuldinstrumenten i den statliga redovisningen till nominellt slutvärde. I balansräkningen redovisas den konsoliderade statsskulden, dvs. efter avdrag för statliga myndigheters innehav av statspapper, till skillnad från Riksgäldskontorets redovisning av den okonsoliderade statsskulden (se även avsnitt 3.1.4). Den konsoliderade statsskulden uppgick den 31 december 2009 till 1 149 miljarder kronor, medan den okonsoliderade statsskulden uppgick till 1 189 miljarder kronor. Transfereringar via skattekonto I ett antal fall görs transfereringar genom kreditering av en skattskyldigs (t.ex. ett företag) skattekonto hos Skatteverket. Den skattskyldige får således en skattereduktion. Denna subvention redovisas bland transfereringarna i resultaträkningen, för att på ett transparent sätt visa statens stöd till olika verksamheter i samhället. Dessa transfereringar redovisas således brutto i resultaträkningen och samtidigt redovisas även skatteintäkterna brutto, dvs. opåverkade av subventionen. Det bakomliggande synsättet är att om tekniken med skattekonto inte använts, skulle bidrag ha betalats ut och skatter betalats in med motsvarande belopp. Metoden är endast en teknisk lösning. Den generella redovisningsprincipen "Innehåll före form" (Substance over form) leder därmed till slutsatsen att transfereringen och skatten ska redovisas brutto. De transfereringar som omfattas är de som redovisas under statsbudgetens inkomsttitelgrupp 8100, Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. I statsbudgeten har avgränsningen gjorts utifrån kopplingen till skattelagstiftningen, så att nedsättningar/subventioner som saknar koppling till skattelagstiftningen redovisas som transfereringar. Nedsättningar med koppling till skattelagstiftningen men där det av administrativa skäl är enklare med en nedsättning än en ändrad skattelagstiftning, räknas av mot skatterna och redovisas inte som transfereringar. De redovisas också i anslutning till respektive skatt i den nya budgetstrukturen i stället för som tidigare i en särskild inkomsttitelgrupp eller inkomsthuvudgrupp. Den avgränsning av transfereringar som tillämpas överensstämmer med nationalräkenskaperna. Enligt ESA-95, European System of Accounts, ska endast skatterabatter som är ett led i den ekonomiska politiken nettoredovisas. Transfereringar till kommuner och landsting i form av momskompensation Kommunernas mervärdesskatt nettoredovisas på statsbudgeten. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet redovisas på inkomsttitel 7222, Kompensation för mervärdesskatt, kommuner, vilket minskar inkomsterna i statsbudgeten. I resultaträkningen har det dock bedömts vara mest rättvisande att bruttoredovisa momskompensationen som lämnade bidrag och skatteintäkter. Det innebär att både skatteintäkter och lämnade bidrag är 44 miljarder kronor högre än nettobeloppen på inkomsttitlar respektive anslag i statsbudgeten. Transfereringar i det kommunala utjämningssystemet Den kommunalekonomiska utjämningen nettoredovisas på statsbudgeten varvid det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssystemet. Inkomstutjämningsavgift och kostnadsutjämningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 13 miljarder kronor tas in under anslaget i stället för på inkomsttitel. I resultaträkningen har det bedömts vara mest rättvisande att bruttoredovisa den kommunalekonomiska utjämningen. Det innebär att både transfereringar och skatteintäkter är 13 miljarder kronor högre än i statsbudgeten. Momskompensation till statliga myndigheter Statliga myndigheter har rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt i sin verksamhet enligt bestämmelserna i förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt. Myndigheterna rekvirerar medlen från Skatteverket och i statsbudgeten redovisas kompensationen som debitering (negativ inkomst) på inkomsttitel 7221, Avräknad mervärdesskatt, statliga myndigheter. I skattebegreppet som ansluter till nationalräkenskaperna ingår denna skatt brutto som en del av den offentliga sektorns och statens skatteintäkter. Det är naturligt eftersom mervärdesskatten ingår i myndigheternas konsumtionsutgifter i nationalräkenskaperna - där får man således en bruttoredovisning. I resultaträkningen, liksom i myndigheternas redovisning, nettoredovisas däremot kostnaderna. Därför redovisas skatteintäkterna efter avdrag för denna kompensation. Resultatandelar i dotter- och intresseföretag Resultatandelarna i dotter- och intresseföretag redovisas avseende de fyra kvartalen 2009, med undantag för Nordiska investeringsbanken där delårsbokslut för andra tertialet har använts. Det innebär att årsredovisningen för staten på denna punkt avviker från Kammarkollegiets årsredovisning, som av tidsskäl inte har beaktat fjärde kvartalets resultat hos vissa bolag. Överföringar till och från pensionssystemet Eftersom AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten (PPM) inte konsolideras i årsredovisningen för staten behandlas de överföringar som görs mellan dessa organisationer och staten i övrigt som externa transaktioner. Under året inbetalas socialavgifter och allmänna pensionsavgifter från arbetsgivare, egenföretagare och hushåll. Dessa redovisas brutto som intäkter under posten Skatteintäkter. Därefter görs löpande överföringar av den andel som är hänförlig till ålderspensionssystemet till AP-fonderna och PPM. Löpande rekvirerar Försäkringskassan, som betalar ut pensionerna, dessutom medel från AP-fonderna för de månatliga utbetalningarna av pension. Efter utgången av ett taxeringsår görs slutjusteringar av de medel som löpande överförts till AP-fonderna och PPM, i samband med att pensionsrätter fastställs. För 2009 har de socialavgifter m.m. som inbetalats och överförts till AP-fonderna för första gången på många år understigit de pensionsmedel som rekvirerats från AP-fonderna för utbetalning av pension. De löpande överföringarna till och från AP-fonderna elimineras i årsredovisningen för staten och endast nettoöverföringen från AP-fonderna kvarstår därför och blir för 2009 därmed en transferering från ålderspensionssystemet (Intäkt av bidrag). Föregående år redovisades en transferering till ålderspensionssystemet med motsvarande nettobelopp. För premiepensionssystemet har inbetalda avgifter överstigit utbetalda pensioner med betydande belopp även 2009 och detta redovisas som en transferering till hushållssektorn, eftersom PPM hänförs till hushållssektorn. Särskilt om premiepensionssystemet Sedan 2007 redovisar nationalräkenskaperna premiepensionssystemet i hushållssektorn i stället för som tidigare socialförsäkringssektorn, i enlighet med principer för denna typ av system som fastställts inom Europeiska unionen. I årsredovisningen för staten har viss anpassning gjorts till detta. I redovisningen av statsbudgetens utfall dras den del av arbetsgivaravgifter och egenavgifter som förs till premiepensionssystemet av från intäkterna, så att skatterna redovisas exklusive de avgifter som avser premiepensionssystemet. Bland utgifterna för ålderspensionssystemet som redovisas utanför men i anslutning till budgeten och under utgiftstaket, redovisas utbetalda pensioner exklusive premiepensioner. I resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys redovisas däremot ålderspensionerna i sin helhet, liksom i berörd myndighets redovisning, som en del av statens transfereringar och avgifterna redovisas som en del av intäkterna av skatter. Det har bedömts ha ett värde att ha kvar denna redovisning av totala pensionsutbetalningar från staten och motsvarande avgifter både på kostnads- och intäktssidan. Det har även ett värde att se överföringen till premiepensionssystemet brutto, samtidigt som det kan finnas definitionsmässiga problem med att bestämma vilken del av avgifterna och medel tillförda från anslag som egentligen ska ses som transferering till premiepensionssystemet. Flödena av avgifter och rekvisition av pensionsmedel delas upp på transfereringar till/från ålderspensionssystemet som nu omfattar endast AP-fonderna å ena sidan, och hushållssektorn å den andra. I not 1 Skatteintäkter har sambandet med motsvarande belopp i statsbudgeten tydliggjorts. Systembolagets inlevererade överskott Systembolagets inlevererade överskott ingår bland skatteintäkterna i den konsoliderade redovisningen enligt den definition av skatter som tillämpas. Hos den myndighet som redovisar aktierna (Kammarkollegiet) ingår beloppet i Resultatandelar i dotter- och intresseföretag. Omklassificering i årsredovisningen för staten görs genom att posten Resultatandelar minskas och posten Skatteintäkter ökas med faktiskt erhållen utdelning under året (201 miljoner kronor 2009). Stabilitetsfonden Under hösten 2008 beslutade riksdagen om inrättande av Stabilitetsfonden (prop. 2008/09:61, bet. 2008/09:FiU16, rskr. 2008/09:17). Från fonden ska finansieras det stödsystem som införts i lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut (stödlagen). Inledningsvis tillfördes fonden 15 miljarder kronor från anslag på statsbudgeten 2008. I stödlagen finns föreskrifter om att de kreditinstitut och andra företag som omfattas av stödlagen ska betala en stabilitetsavgift (7 kap. 2 §). Denna avgift ska tillföras fonden. Bestämmelserna om stabilitetsavgiften trädde i kraft den 30 december 2009 (prop. 2009/10:30, bet. 2009/10:FiU7, rskr. 2009/10:86). Då fondens medel i betydande grad kan bedömas komma att användas inte för kostnader utan för olika slag av finansiella tillgångar redovisades överföringen från anslag inte som en kostnad i statens resultaträkning 2008. I stället fördes medlen direkt från nettoförmögenheten i balansräkningen till balansposten Fonder. För 2010 är avsikten att de avgifter som tas in ska redovisas som intäkter i resultaträkningen och som avsättningar till fonder. De kostnader som uppkommer avses i första hand avräknas mot de avgifter som kommit in, och då med upplösning av fond som motsvarande tillförsel av medel. Om däremot fondens kapital går under 15 miljarder kronor är avsikten att resultaträkningens saldo ska påverkas. Metoderna kompliceras om fonden slås ihop med insättningsgarantifonden. Regeringen kommer att bevaka utvecklingen, så att redovisningen långsiktigt ger en rättvisande bild av händelserna på detta område. Under 2009 har fonden ökat med bankgarantiavgifter och finansiella intäkter och det är således ingen oklarhet i denna fråga. Periodiseringar av bidrag till kommuner I slutet av 2009 har 13 miljarder kronor betalats ut som tillfälligt konjunkturstöd till kommuner och landsting. Medlen är avsedda att användas under 2010 och i regeringens propositioner har angivits att det förutsätts att mottagarna periodiserar dem. De är också hänförda till 2010 i nationalräkenskaperna. De har därför även periodiserats i resultat- och balansräkningarna. Sveriges förväntade överskott av utsläppsenheter Parter med kvantitativt åtagande i klimatkonventionens Kyotoprotokoll tilldelas en mängd utsläppsenheter (Assigned Amount Units, AAU) motsvarande den mängd parten får släppa ut i ton koldioxidekvivalenter under åtagandeperioden 2008-2012. Den tilldelade mängden justeras under åtagandeperioden för förvärv och överlåtelse av utsläppsenheter i enlighet med Kyotoprotokollets artikel 6 (Joint Implementation), artikel 12 (Clean Development Mechanism) eller artikel 17 (International Emissions Trading). Sverige har tilldelats 375 864 317 AAU för perioden 2008-2012. För att Sverige ska uppnå sitt åtagande under Kyotoprotokollet ska utsläppen av växthusgaser under perioden 2008-2012 inte överstiga den tilldelade mängden, justerat för förvärv eller överlåtelse av utsläppsenheter. De senaste prognoserna tyder på att Sverige kommer få ett överskott på AAU, dvs. att utsläppen av växthusgaser kommer att vara lägre än det förutsedda innehavet av AAU för perioden 2008-2012. Överskottet uppskattas till ca 70 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det faktiska nettot kan fastställas sedan avräkning skett 2014. Under 2008 och 2009 har det skett en viss handel med AAU. Handeln har dock varit begränsad och transaktionerna är inte offentliga. Marknaden kan därmed inte anses vara likvid, vilket innebär att en värdering av ett förväntat överskott av AAU är högst osäker. Genomsnittspriset för de affärer som gjordes under 2008 och 2009 uppskattas av Energimyndigheten till ca 10 euro per AAU. Någon värdering av överskottet har således inte kunnat göras och därmed har inte någon tillgång redovisats i balansräkningen. 4.4.2 Redovisningsprinciper, statsbudgetens utfall Statsbudgeten redovisas enligt de principer som följer av lagen (1996:1059) om statsbudgeten (budgetlagen) och riksdagens beslut om statsbudgeten. Avgränsningen är den som följer av riksdagens budgetbeslut. Enligt budgetlagen ska regeringens förslag till statsbudget omfatta alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Undantag görs för vissa verksamheter där inkomster endast ska bidra till att täcka verksamhetens kostnader och verksamheter där kostnaderna helt ska täckas med verksamhetens intäkter. I praktiken innebär detta i allt väsentligt samma avgränsning som den som gäller för resultat- och balansräkningarna. Om en myndighet eller en del av en myndighets verksamhet varken har anslag på budgeten, redovisar inkomster mot inkomsttitel eller gör betalningar via de statliga betalningssystem som har koppling till statens centralkonto i Riksbanken, kommer dock myndigheten inte att påverka statsbudgetens utfall. Statsbudgetens utgifter redovisas mot anslag och statsbudgetens inkomster redovisas mot inkomsttitlar. Enligt budgetlagen ska avräkning mot anslag för transfereringar göras det år då betalning sker medan avräkning mot inkomsttitlar för skatt ska göras det år då betalning erhålls. Övriga utgifter och inkomster avräknas det år till vilket utgiften respektive inkomsten hänför sig. Riksdagen beslutade hösten 2008 om ändrad grund för avräkning av myndigheternas förvaltningskostnader mot anslag (prop. 2008/09:1, bet. 2008/09:FiU15, rskr. 2008/09:30). Förändringen innebär att för de flesta myndigheter kommer poster som förändring av semesterlöneskuld, upplupna kostnader i övrigt, förändring av avsättningar samt andra periodiseringar att avräknas mot anslag redan när kostnaden identifieras, i stället för att som tidigare avräknas när faktura kom in till myndigheten eller i vissa fall när betalning gjordes. Förändringen berör anslagsfinansierad verksamhet, men Vägverket och Banverket som redan tidigare tillämpade kostnadsmässig anslagsavräkning, liksom universitet och högskolor som har en egen modell för anslagsavräkning, påverkas i princip inte. I redovisningen av Statsbudgetens utfall analyseras hur förändringen påverkat utfallet 2009. Universitet och högskolor tillämpar för en stor mängd anslag inom grundutbildningsområdet en anslagsavräkningsmodell som innebär att löpande under året avräknas en tolftedel av årsbeloppet oavsett verklig förbrukning medan vid årets slut görs en slutlig anslagsavräkningen är beroende av volymen studieprestationer upp till ett visst maxbelopp, medan. Sveriges lantbruksuniversitet är undantaget från denna modell och i stället är den löpande avräkningen densamma som den slutliga. En viktig punkt i redovisningen mot statsbudgeten är preciseringen av skattebegreppet som även ges uttryck i statsbudgetens indelning och som även utgår från nationalräkenskapernas klassificering av olika typer av transaktioner, där socialavgifter och allmän pensionsavgift ingår bland skatterna. Till skillnad mot vad som gäller för resultat- och balansräkningen, där olika redovisningsmetoder och principer för ett antal specifika poster förklaras, finns för statsbudgetens anslag och inkomsttitlar riksdagsbeslut och motiveringar har redovisats för riksdagen i budgetpropositionen eller andra propositioner. Därför redovisas inte den typen av specifik information här. Även förändringar av struktur och innehåll för anslag och inkomsttitlar har redovisats i budgetpropositionen och beskrivs därför inte. Utöver anslagen och inkomsttitlarna innehåller statsbudgeten en post för Riksgäldskontorets nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost. Den kassamässiga korrigeringsposten på utgiftssidan är nödvändig för att budgetens saldo ska visa statens lånebehov med omvänt tecken, dvs. ett positivt budgetsaldo ger ett negativt lånebehov. 4.4.3 Skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten Statsbudgeten och resultaträkningen skiljer sig som nämnts åt avseende såväl avgränsning och struktur som redovisningsprinciper. Ett exempel på skillnader i avgränsningen är affärsverken som ingår i resultaträkningen men till helt övervägande del ligger utanför statsbudgeten. Ett annat exempel är att avgifter och bidrag som myndigheterna får disponera redovisas i resultaträkningen medan de endast påverkar statsbudgeten i den mån dessa verksamheter har en inverkan på statens lånebehov. Detsamma gäller affärsverkens verksamheter. När det gäller redovisningsprinciper innefattar statsbudgeten redovisning av in- och utbetalningar (kassamässigt) och för vissa anslag eller inkomsttitlar kostnader och intäkter eller utgifter och inkomster. I resultaträkningen görs redovisningen i sin helhet enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. av intäkter och kostnader. Statsbudgeten har en ändamålsstruktur där anslagen är grupperade i utgiftsområden och inkomsttitlarna i inkomsttyper. Resultaträkningen är däremot indelad i intäkts- och kostnadsslag. Jämförelser av poster i resultaträkningen och statsbudgeten låter sig därmed ofta inte göras, utan dokumenten kompletterar i stället varandra. Resultaträkningen visar verksamhetens totala kostnader och intäkter under året. Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen, dvs. tillgångar och skulder, per den 31 december. Ibland påverkas endast balansräkningen av vissa händelser i statsbudgeten medan resultaträkningen är oförändrad. En stor principiell skillnad är att i resultaträkningen elimineras alla poster som avser transaktioner mellan myndigheter. Det gäller köp och försäljning av tjänster eller varor mellan myndigheter liksom bidrag mellan myndigheter. Viktiga elimineringsposter är arbetsgivaravgifter och skatter som statliga myndigheter betalat och premier för det statliga tjänstepensionssystemet som statliga myndigheter betalat till Statens pensionsverk. I statsbudgeten bruttoredovisas dessa transaktioner i de flesta fall som utgifter på anslag och inkomster på inkomsttitel. En annan stor skillnad är att ålderspensionsavgifterna från andra än statliga myndigheter bruttoredovisas som intäkt i resultaträkningen samtidigt som de faktiska utbetalningarna av pensioner i ålderspensionssystemet redovisas som kostnader. I statsbudgeten däremot nettoredovisas ålderspensionsavgifterna efter avdrag för utbetalningarna till pensionssystemet inklusive premiepensionssystemet, medan utbetalningarna av pensioner inte framgår av statsbudgeten, utan redovisas i anslutning till budgeten som ålderspensionssystemet utanför statsbudgeten. I nedanstående tabell sammanfattas några skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten. Tabell 4.5 Jämförelse mellan resultaträkningen och statsbudgeten Resultaträkningen Statsbudgeten Skatt Intäkt Intäkt och betalning Offentligrättsliga avgifter på inkomsttitel Intäkt Inkomst Avgift av tillfällig natur eller mindre omfattning Intäkt Kostnadsreduktion på anslag Övriga avgifter Intäkt Ingen påverkan på anslag eller inkomsttitlar Erhållna bidrag som används i verksamheten Intäkt Ingen påverkan på anslag eller inkomsttitlar Transfereringar (lämnade bidrag m.m.) Kostnad Utbetalning Avsättningar för framtida åtaganden Kostnad (intäkt) Kostnad Löner, varor och tjänster Kostnad Kostnad Andel av företagsvinst/förlust Intäkt/kostnad enligt kapitalandelsmetoden Inkomst vid utdelning Orealiserad valutavinst/förlust och upplupen ränta Intäkt/kostnad Ingen påverkan på anslag eller inkomsttitlar Skatter redovisas som intäkter i resultaträkningen, medan i statsbudgeten redovisas intäkter som är hänförliga till det aktuella året med korrigeringsposter för betalda skatter så att slutsumman blir kassamässig. Även intäktsdefinitionen skiljer sig åt. Intäkter eller reduktioner som inte tagits upp tidigare år påverkar skatteintäkterna i resultaträkningen, medan de i statsbudgeten för det aktuella året hänförs till korrigeringsposterna för uppbörds- och betalningsförskjutningar. För olika typer av avgifter och bidrag redovisas intäkter i resultaträkningen, medan i fråga om avgifter som förs till inkomsttitel redovisas inkomster. Med inkomster avses här vanligen de inkomster där faktura utfärdats under året eller i omedelbar anslutning till året före den s.k. brytdagen. Avgifter som disponeras av en myndighet påverkar statsbudgeten endast som betalningar, medan de normalt inte berör anslag eller inkomsttitlar. Bidrag redovisas i några fall kassamässigt på statsbudgeten, främst bidrag från EU, medan de i de flesta fall inte redovisas mot inkomsttitel eller anslag utan endast påverkar statsbudgeten som betalningar. Nettobetalningar från avgifts- och bidragsfinansierad verksamhet påverkar dock vanligen saldot på myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret och därmed Riksgäldskontorets nettoutlåning, vilket i sin tur påverkar statsbudgeten och statens lånebehov. Transfereringar i form av lämnade bidrag och andra omfördelningstransaktioner redovisas som kostnader i resultaträkningen, medan de redovisas vid utbetalningen i statsbudgeten. Till största delen sammanfaller dock dessa begrepp, beroende på hur kostnaderna för transfereringar fångas i olika fall. Transfereringar periodiseras i resultaträkningen endast i de fall de är tydligt hänförliga till ett visst år, såsom exempelvis jordbruksstöd eller EU-avgiften för ett visst år. Löner, lokalhyror och köp av varor och tjänster i övrigt redovisas som kostnader i resultaträkningen och i de allra flesta fall även som kostnader i statsbudgeten. Däremot redovisas utgifterna för stora investeringar i infrastruktur och för försvarets räkning på statsbudgeten i samband med att anskaffningen görs. Skillnader gäller även för ett antal andra transaktioner av särskild art. Orealiserade vinster, upplupna ränteintäkter, avsättningar för framtida åtaganden eller andel av vinst/förlust i bolag som staten äger, redovisas som intäkter eller kostnader i resultaträkningen, medan de inte påverkar statsbudgeten förrän i samband med eventuell betalning. 4.5 Noter 4.5.1 Noter till resultaträkningen Not 1 Skatteintäkter Miljoner kronor 2009 2008 Direkta skatter på arbete Inkomstskatter 550 774 551 376 Skattereduktioner m.m. -159 160 -139 190 Övriga direkta skatter på arbete 86 470 85 265 Summa Direkta skatter på arbete 478 084 497 451 Indirekta skatter på arbete Arbetsgivaravgifter 392 223 404 069 Övriga indirekta skatter på arbete 22 687 32 409 Avgifter till premiepensionssystemet -25 350 -25 111 Summa Indirekta skatter på arbete 389 560 411 367 Skatt på kapital Skatt på kapital, hushåll 23 077 26 301 Skatt på företagsvinster 75 429 83 042 Fastighetsskatt 25 967 23 954 Övriga skatter på kapital 24 372 30 193 Summa Skatt på kapital 148 845 163 490 Skatt på konsumtion och insatsvaror Mervärdesskatt 302 618 300 270 varav kommunmoms 44 008 43 671 Skatt på alkohol och tobak 22 761 21 311 Skatt på energi och miljö 70 312 69 671 Skatt på vägtrafik 16 376 16 027 Inlevererat överskott från AB Svenska Spel 4 203 3 587 Skatt på import 5 151 5 874 Övriga skatter på konsumtion och insatsvaror 2 225 1 976 Summa Skatt på konsumtion och insatsvaror 423 646 418 716 Restförda och övriga skatter Restförda skatter m.m. -5 973 -4 785 Intäkter som förs till fonder 2 412 1 901 Summa Restförda och övriga skatter -3 561 -2 884 Summa Totala skatteintäkter före justering 1 436 574 1 488 140 Justering till belopp enligt ÅRS 2008 -1 976 Totala skatteintäkter 1 436 574 1 486 164 Avgår: Kommunala inkomstskatter -524 047 -515 483 Avgår: Avgifter till ålderspensionssystemet -178 290 -178 108 Avgår: EU-skatter -6 502 -7 237 Justering till belopp enligt ÅRS 2008 937 Statens skatteintäkter enligt statsbudgetavgränsning 727 735 786 273 Tillkommer, avgränsningsskillnader m.m. Skatter hänförliga till tidigare år varav 2008 1 262 7 449 varav 2007 -267 161 Avgifter till ålderspensionssystemet 178 290 178 108 Avgifter till premiepensionssystemet 25 350 25 111 EU-skatter 6 502 7 237 Kommunala utjämningsavgifter LSS 2 793 2 228 Inkomstutjämningsavgift, kostnadsutjämningsavgift 13 236 12 306 Elimineringar Eliminering av statliga myndigheters avräknade moms -24 235 -23 227 Eliminering av statens arbetsgivaravgifter -23 874 -24 564 Eliminering av särskild löneskatt på pensionskostnader -3 236 -3 144 Eliminering av myndigheters skatter och kostnadsred. -102 -140 Summa Total före justering 903 454 967 798 Justering till belopp enligt ÅRS 2008 -222 Total summa 903 454 967 576 Skatteintäkterna minskade med 64 miljarder kronor (6,6 procent) jämfört med 2008. Eftersom många skatter fastställs per kalenderår är det slutliga utfallet för taxeringen inte känt förrän i december året efter det aktuella årets utgång. Redovisningen av skatteintäkter grundas därför till viss del på bedömningar. Även om man vid tidpunkten för årsredovisningen kan göra en någorlunda säker bedömning av intäkterna från skatt på arbete och skatt på konsumtion är osäkerheten fortfarande stor vad gäller skatt på kapital. Historiskt ligger avvikelsen mellan den bedömning som redovisas i årsredovisningen och de slutliga utfallen på i storleksordningen 0,5 till 1 procent av de totala skatteintäkterna. För 2008 har den dock totalt sett visat sig lägre än så. Direkta och indirekta skatter på arbete minskade med 41 miljarder kronor jämfört med 2008. Minskade inkomstskatter förklaras av att lönesumman utvecklades svagt till följd av ett minskat antal arbetade timmar. Regeländringar, som det tredje steget av jobbskatteavdraget, bidrog också till att skatt på arbete minskade 2009. Arbetsgivaravgifterna minskade med 12 miljarder kronor. Minskningen förklaras av en svag utvecklig av lönesumman och att avgiftssatsen sänktes med en procentenhet till 31,42 procent samt att halveringen av arbetsgivaravgifter för ungdomar utvidgades till att gälla ungdomar 18-26 år, från att tidigare ha gällt enbart 19-24-åringar. Arbetsgivaravgifterna utgörs i princip av avgiftssatsen i procent av lönesumman. Preliminärt ökade lönesumman med endast 0,36 procent till följd av att antalet arbetade timmar minskat kraftigt. Myndigheternas arbetsgivaravgifter är inomstatliga och har eliminerats. Elimineringen bruttoredovisas i tabellen. Jämfört med 2008 minskade skatt på kapital med 15 miljarder kronor (9,0 procent). Skatt på kapital från hushåll minskade med 3,2 miljarder kronor (12,3 procent) framför allt till följd av minskade kapitalvinster. Skatt på företagsvinster minskade med 7,6 miljarder kronor på grund av företagens lägre vinster. Skatt på konsumtion och insatsvaror ökade med 4,9 miljarder kronor (1,2 procent). Därav ökade intäkter av mervärdesskatt med 2,3 miljarder kronor. Den låga ökningen förklaras av det kraftiga fallet i näringslivets investeringar och den svaga ökningen av hushållens konsumtion. Mervärdesskatt redovisas av Skatteverket och Tullverket. I beloppet mervärdesskatt, 303 miljarder kronor, ingår återbetald mervärdesskatt till statliga myndigheter med 24,2 miljarder kronor. Beloppet utgör en inomstatlig transaktion, vilket elimineras för att inte påverka det konsoliderade utfallet. Skatt på alkohol och tobak ökade med 1,4 miljarder kronor bland annat till följd av att införseln av alkohol från utlandet minskat och att den svaga kronan ökat gränshandeln. Övriga intäkter av punktskatter har förändrats i begränsad omfattning, vilket beror på en låg utvecklingstakt för intäkter av energi och koldioxidskatt. Den del av skatteintäkterna som avser kommunala inkomstskatter och går till kommunerna ökade med 8,6 miljarder kronor. Den offentliga sektorns samtliga skatter tas in till staten främst genom Skatteverket och redovisas både i statens resultaträkning och i statsbudgeten. De skatter och avgifter som avser kommunsektorn och ålderspensionssystemet utbetalas av staten löpande för att sedan regleras när slutlig taxering är fastställd. Den redovisning av skatteintäkter som görs i resultaträkningen avviker på några punkter från den som görs på statsbudgetens inkomstsida. I statsbudgeten görs omföringar och en finare indelning av vissa poster för att tydligare redovisa fördelningen mellan olika skatteslag etc. Den del av den statliga ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet läggs i resultaträkningen till skatteintäkterna trots att systemet numera ses som en del av hushållssektorn i nationalräkenskaperna (se avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). En annan väsentlig skillnad jämfört med statsbudgeten är att arbetsgivaravgifter avseende statligt anställda elimineras i resultaträkningen. I resultaträkningens skatteintäkter ingår den kommunalekonomiska utjämningen som nettoredovisas på statsbudgetens utgiftssida. Inkomstutjämningsavgift och kostnadsutjämningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 13 miljarder kronor redovisas under anslaget för kommunalekonomisk utjämning varför statsbidragen till kommunerna minskats med motsvarande belopp på statsbudgeten. I resultaträkningens skatteintäkter ingår också mervärdesskatt med 44 miljarder kronor för kommuner och landsting som nettoredovisas på statsbudgetens inkomstsida (nettoredovisningen går mot en inkomsttitel som inte ingår i statens skatteintäkter/skatteinkomster). I resultaträkningen har den kommunalekonomiska utjämningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både inkomster och transfereringar till kommuner är 57 miljarder kronor högre än i statsbudgeten för 2009. I kolumnen för jämförelsetalen från 2008 redovisas för varje skatteslag de utfall för 2008 som beräknats under våren 2010 efter 2008 års taxering och som överensstämmer med motsvarande uppgifter i redovisningen av statsbudgetens utfall. Dessa avviker något för varje enskilt skatteslag från de belopp som beräknades när resultaträkningen för 2008 togs fram eftersom de baseras på ett senare taxeringsutfall. Tre justeringsbelopp har i ovanstående tabell lagts till så att överensstämmelse även uppnås med de periodiserade skatter som redovisades i årsredovisningen för staten 2008. Nettoskillnaden är liten jämfört med den beräkning av 2008 års skatt som gjordes våren 2009, endast 1,3 miljarder kronor, men för respektive skatt finns större skillnader. Skatt på kapital för hushåll blev 5,1 miljarder kronor högre och fastighetsskatt 1,4 miljarder kronor högre medan skatt på företagsvinster blev 7,8 miljarder kronor lägre. Indirekta skatter på arbete blev 2,6 miljarder kronor högre än beräkningen våren 2009. Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Miljoner kronor 2009 2008 Offentligrättslig verksamhet Transportstyrelsen 1 821 - Kronofogdemyndigheten 1 304 1 412 Lantmäteriet 849 784 Banverket 503 514 Rikspolisstyrelsen 481 495 Centrala studiestödsnämnden 404 401 Bolagsverket 389 394 Läkemedelsverket 329 342 Vägverket 318 911 Elsäkerhetsverket 311 311 Strålsäkerhetsmyndigheten 282 134 Finansinspektionen 266 249 Luftfartsstyrelsen - 1 012 Affärsverk Luftfartsverket 3 145 3 280 Sjöfartsverket 1 320 1 440 Svenska kraftnät 6 10 Övriga 1 733 1 873 Summa offentligrättslig verksamhet 13 461 13 562 Uppdragsverksamhet Banverket 4 377 3 796 Försvarets materielverk 3 272 3 950 Exportkreditnämnden 3 106 371 Riksgäldskontoret 1 481 18 Statens institutionsstyrelse 1 198 1 229 Försäkringskassan 619 296 Karolinska institutet 570 454 Lantmäteriet 545 545 Statens fastighetsverk 536 463 Lunds universitet 433 429 Skatteverket 426 398 Statens jordbruksverk 405 395 Vägverket 222 2 971 Affärsverk Svenska kraftnät 6 402 7 182 Luftfartsverket 2 187 2 284 Statens järnvägar 125 141 Sjöfartsverket 62 105 Övriga 5 053 4 912 Summa uppdragsverksamhet 31 019 29 939 Andra ersättningar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 7 466 8 353 Rikspolisstyrelsen 889 882 Exportkreditnämnden 298 415 Konkurrensverket 279 21 Vägverket 244 448 Centrala studiestödsnämnden 226 193 Karolinska institutet 172 43 Post- och telestyrelsen 6 2 100 Övriga 1 656 2 287 Summa andra ersättningar 11 236 14 742 Total summa 55 716 58 243 Intäkter av avgifter och andra ersättningar har minskat med 2,5 miljarder kronor (4,3 procent). Det beror i huvudsak på att andra ersättningar avseende likvid från auktion av frekvenser för nästa generations mobila nät som redovisas av Post- och telestyrelsen knappast förekommit under 2009 samt bolagiseringen av Vägverkets affärsenheter. Även Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens redovisade uppbördsintäkter har minskat på grund av att den förhöjda finansieringsavgiften ersatts av en arbetslöshetsavgift, som innehåller en begränsningsregel avseende arbetslöshetsersättning. Intäkter av avgifter utgör ersättning som betalas till staten för en motprestation. Avgifterna utgör ersättning för kostnader som staten via myndigheterna har för att tillhandahålla varor och tjänster. Andra ersättningar som redovisas i noten utgör ersättningar som inte betraktas som avgifter. I noten delas intäkterna upp beroende på om de genererats i offentligrättslig verksamhet, uppdragsverksamhet eller är att betrakta som annan ersättning. Offentligrättsliga avgifter De offentligrättsliga avgifterna är så kallade tvingande avgifter där riksdagen beslutar att verksamhet ska bedrivas och att den ska vara avgiftsbelagd. En avgift betraktas som offentligrättslig om den innebär ett ingrepp i enskildas ekonomiska förhållanden. Under 2009 uppgick dessa intäkter till 13,5 miljarder kronor, vilket är en minskning med 0,1 miljarder kronor jämfört med föregående år. Totalt redovisar omkring 130 myndigheter offentligrättsliga avgifter, vilka tas ut i en mängd verksamheter. Transportstyrelsens offentligrättsliga avgifter omfattar avgifter inom regelgivnings-, tillstånds- och tillsynsverksamheten inom sjöfarts- och luftfartsområdet. Avgifter tas också ut för registerhållningsverksamhet inom vägtrafikområdet, flygtrafiktjänstverksamhet och gemensam avgift för säkerhetskontroll inom luftfartsområdet. Även undervägsavgifter tas ut i enlighet med den internationella Eurocontrolkonventionen. Därtill kommer uppbörd av trängselskatt och felparkeringsavgifter m.m. inom vägtrafikområdet. I och med att Luftfartstyrelsen upphörde 2008 togs uppbörden av en mängd avgifter avseende offentligrättsliga avgifter över av Transportstyrelsen. Även de registerhållningsavgifter, körkortsavgifter och avgifter för registreringsskyltar, som tidigare redovisades av Vägverket, redovisas fr.o.m. 2009 av Transportstyrelsen. Kronofogdemyndighetens offentligrättsliga avgifter omfattar huvudsakligen grundavgifter i allmänna och enskilda mål och avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m. Lantmäteriet redovisar offentligrättsliga avgifter inom fastighetsbildningsområdet och expeditionsavgifter som ska finansiera inskrivningsverksamheten, t.ex. ansökan om lagfart vid köp av fastighet. Banverkets offentligrättsliga avgifter omfattar huvudsakligen banavgifter för trafik på statens järnvägsanläggningar. Rikspolisstyrelsen tar ut offentligrättsliga avgifter för stämningsmannadelgivning, passhantering, nationella ID-kort och ansökan om prövning av olika ärenden. Centrala studiestödsnämnden tar t.ex. ut avgift för att bevilja studiestöd och för att administrera återbetalningen av studielånen. Bolagsverket tar ut avgifter för bl.a. bolagsregistreringar. Läkemedelsverket tar ut avgifter för kontroll och tillsyn av läkemedel, medicintekniska produkter och vissa andra produkter som med hänsyn till egenskaper eller användning står läkemedel nära. Vägverkets offentligrättsliga avgifter omfattar, efter överföring av uppgifter till Transportstyrelsen, huvudsakligen förarprovsavgifter och ansökningsavgifter. Elsäkerhetsverkets offentligrättsliga avgifter omfattar elsäkerhetsavgifter, elberedskapsavgifter och nätövervakningsavgifter. Dessutom tar myndigheten emot avgifter på elområdet t.ex. behörighetsavgifter och ersättning för provade produkter s.k. provningsavgifter. Strålsäkerhetsmyndighetens offentligrättsliga avgifter omfattar dels avgifter från anläggningar som har tillstånd att bedriva kärnteknisk verksamhet, dels avgifter från de som i sin yrkesverksamhet använder utrustning med icke-joniserande strålning bl.a. för lasrar och röntgenutrustning. Finansinspektionens (FI) offentligrättsliga avgifter omfattar avgifter för tillstånd och anmälningar, exempelvis auktorisationer, ägarprövningar, bolagsordningsändringar, ledningsprövningar, prospektgranskning och gränsöverskridande verksamhet. Finansinspektionen tar även ut årliga avgifter från alla som står under FI:s tillsyn eller är registrerade hos FI. Luftfartsverkets infrastrukturintäkter, som innefattar bl.a. startavgifter, undervägsavgifter och passageraravgifter, redovisas som offentligrättsliga avgifter. Sjöfartsverkets intäkter omfattar främst farleds- och lotsavgifter. Svenska kraftnät redovisar avgift för elcertifikat som offentligrättslig avgift. Uppdragsverksamhet Uppdragsverksamhet omfattar samtliga avgifter som inte klassificerats som offentligrättsliga, i regel försäljning av sådana varor och tjänster som är frivilligt efterfrågade. Till uppdragsverksamhet räknas också den verksamhet som avses i det generella bemyndigandet i 4 § avgiftsförordningen (1992:191). Enligt paragrafen får myndigheten själv besluta om att ta ut en avgift för till exempel publikationer, uthyrning av lokaler, utbildning eller konsultuppdrag. Under 2009 ökade intäkterna av uppdragsverksamhet med 1,1 miljarder kronor och det är ca 200 myndigheter som redovisar sådan avgiftsbelagd verksamhet. Banverkets uppdragsverksamhet omfattar drift och underhåll samt om- och nybyggnader av statens järnvägsanläggningar. Konsultverksamheten inom bland annat projektering, byggstyrning av järnvägsanläggningar, tekniska tjänster för underhåll och investeringar, rådgivning m.m. bedrivs från och med 2009 i bolagsform. Banverkets uppdragsintäkter ökade med ca 0,6 miljarder kronor. Det beror i huvudsak på ökad försäljning från resultatenheter och ökad försäljning av el. Försvarets materielverks (FMV:s) uppdragsverksamhet omfattar försäljning av materiel, utbildning, sålda tjänster samt försäljning av provverksamhet. FMV:s externa uppdragsintäkter har minskat med 0,7 miljarder kronor, beroende bl.a. på att Försvarsmaktens andel av orderstocken har ökat medan övriga kunders andel har minskat under det senaste året. Bland större uppdrag till andra kunder dominerar export av Jas Gripen till Ungern och Tjeckien. Exportkreditnämnden har till uppgift att stödja svensk export och utveckla svenskt näringsliv genom att erbjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier och investeringsgarantier. Premieintäkterna (avgifterna) ska täcka garantitagarnas eventuella framtida kundförluster. Garantin är frivillig för företagen och premiens storlek sätts på marknadsmässiga grunder. Exportkreditnämndens ökade uppdragsintäkter med 2,7 miljarder kronor beror i huvudsak på kraftigt ökade premieintäker på grund av att efterfrågan på bl.a. rörelsekreditgarantier ökat kraftigt. Riksgäldskontorets uppdragsverksamhet avser bankgarantiavgifter i enlighet med de åtgärder som inleddes hösten 2008. Statens institutionsstyrelse ansvarar för vård och behandling på landets LVM-hem, enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, och särskilda ungdomshem. Den del av verksamhetens kostnader som inte täcks av myndighetens anslag ska finansieras med avgifter från kommuner. Försäkringskassans avgiftsbelagda verksamhet består till största delen av ersättning från AP-fonden för administration av inkomstgrundad ålderspension. Karolinska institutet bedriver huvudsakligen uppdragsverksamhet inom medicinsk utbildning och forskning. Lantmäteriets avgiftsbelagda verksamhet omfattar bl.a. grundläggande geografisk information och fastighetsinformation. Statens fastighetsverk tar huvudsakligen ut hyror och arrenden (avgifter) från hyresgäster men bedriver även annan uppdragsverksamhet, såsom konsultverksamhet inom byggenheten. Lunds universitet redovisar intäkter avseende uppdragsverksamhet i samband med uppdragsutbildning och forskning, tidskrifter och publikationer samt rådgivning och annan liknande service. Skatteverkets uppdragsverksamhet avser ersättning från AP-fonderna och PPM för arbete med uppbörd av ålderspensionsavgifter m.m. Statens jordbruksverks uppdragsverksamhet avser huvudsakligen distriktsveterinärorganisationen. Vägverkets uppdragsverksamhet består i huvudsak av försäljning av administrativa tjänster och IT-tjänster till Svevia AB, Svevia Fastighet och Maskin AB samt Vectura Consulting AB. Minskningen av Vägverkets uppdragsverksamhet med 2,7 miljarder kronor beror i huvudsak på ombildningen 2009 av affärsenheterna Vägverket Produktion och Vägverket Konsult till de statliga bolagen Svevia AB och Vectura Consulting AB. Svenska kraftnät säljer överföringskapacitet för transport av elektricitet via stamnätet och utlandsförbindelserna. Svenska Kraftnät har dessutom ansvaret för att balansera den nationella produktionen och förbrukningen av el. Detta sker genom att ett antal företag (balansansvariga) åtagit sig att planera sin tillförsel av el (produktion och inköp) och sitt uttag (förbrukning) så att dessa balanserar varandra. Svenska Kraftnät gör i efterhand en ekonomisk reglering av obalanserna vilka redovisas som köpt respektive såld balanskraft i Svenska kraftnäts resultaträkning. Balanskraft redovisas under verksamhetsgrenen Systemintäkter - el hos Svenska kraftnät. De lägre rörelseintäkterna beror på kraftigt minskade flaskhalsintäkter, vilka var 0,5 miljarder kronor lägre än föregående år. Flaskhalsintäkter uppstår när den nordiska marknaden har delats upp i skilda prisområden på grund av kapacitetsbrist. Även intäkterna från systemansvaret för el minskade, främst beroende på lägre elpriser under 2009. Systemansvaret syftar till att upprätthålla balans mellan förbrukning och produktion av el. Intäkter i Luftfartsverkets uppdragsverksamhet består bl.a. av avgifter vid bilparkeringar på affärsverkets flygplatser och uthyrning av lokaler. Intäkterna inom detta område har minskat under året, vilket till största delen förklaras av en kraftig passagerarminskning som medför minskad efterfrågan på de kommersiella tjänster och produkter som erbjuds på flygplatserna. Affärsverket Statens järnvägars intäkter består i huvudsak av leasingavgifter för uthyrning av tåg och fartyg. Sjöfartsverkets intäkter från uppdragsverksamhet härrör bl.a. från försäljning av sjökort, sjömätning och från konsultuppdrag inom affärsverkets kompetensområde. Andra ersättningar Andra ersättningar är oftast intäkter utan motprestation. Dessa intäkter har under året minskat med 3,5 miljarder kronor. Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens andra ersättningar minskade med 0,9 miljarder kronor jämfört med 2008. Huvudorsaken är att under 2008 har den förhöjda finansieringsavgiften ersatts av en arbetslöshetsavgift som motsvarar 33 procent av den under månaden utbetalade inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen vid respektive arbetslöshetskassa. Vid beräkningen av arbetslöshetsavgiften finns en inbyggd begränsningsregel som innebär att ingen kassa ska behöva betala mer än 300 kronor per arbetande medlem i arbetslöshetsersättning. Rikspolisstyrelsens andra ersättningar avser i huvudsak böter. Exportkreditnämndens andra ersättningar avser återvunna skadebelopp i form av kapital och räntor. Den största ökningen av intäkter från andra ersättningar redovisar Konkurrensverket där intäkterna ökade med 0,3 miljarder kronor. Dessa avser konkurrensskadeavgifter. Vägverkets andra ersättningar avser fordran gentemot försäkringsbolag avseende skadeersättningar på väganläggningar. Centrala studiestödsnämnden (CSN) redovisar återkravsintäkter. Om en studerande avbrutit studierna utan att meddela CSN eller har en högre inkomst än vad som meddelats i ansökan, skapas ett återkrav. Karolinska institutets andra ersättningar avser intäkter för fakturerade pensionskostnader. Ökningen hänför sig i huvudsak till retroaktiva pensionsbetalningar för perioden 2005-2008. Den största minskningen av intäkter från andra ersättningar avser intäkterna avseende likvid från auktion av frekvenser för nästa generations mobila nät som endast förekommit med små belopp under 2009. Under 2008 redovisade Post- och telestyrelsen sådana intäkter med 2,1 miljarder kronor. Not 3 Intäkter av bidrag Miljoner kronor 2009 2008 AP-fondsmedel 13 466 - EU-bidrag Statens jordbruksverk - gårdsstöd och djurbidrag 7 256 7 163 - miljöstöd m.m. 1 721 1 978 - övriga stöd 452 766 Summa Statens jordbruksverk 9 429 9 907 Tillväxtverket - bidrag från EU:s regionalfond perioden 2007-2013 1 340 - Banverket - bidrag till transeuropeiska nätverk 332 215 Rådet för Europeiska Socialfonden i Sverige - bidrag från EU:s socialfond period 2007-2013 256 195 - övriga bidrag från EU Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare 14 - Övriga EU-bidrag 1 442 2 494 Summa EU-bidrag 12 813 12 811 Erhållna bidrag vid universitet och högskolor (exklusive EU-bidrag) 5 084 4 519 Försäkringskassan - assistansersättning 4 186 3 856 - underhållsstöd 1 599 1 699 Erhållna bidrag vid övriga myndigheter 2 217 2 724 Total summa 39 365 25 609 Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relaterade till utförda prestationer. Bidragsintäkterna har totalt sett ökat med 13,7 miljarder kronor. Ökningen av bidragsintäkterna beror uteslutande på att AP-fondsmedel, för första gången på många år, redovisas med nästan 13,5 miljarder kronor. Posten AP-fondsmedel är en nettopost vilken utgörs av skillnaden mellan de medel som löpande erhålls från Allmänna pensionsfonden vid utbetalning av ålderspensioner och inbetalda pensionsavgifter som överförts till AP-fonden. Ålderspensionssystemet finansieras i första hand med ålderspensionsavgifter från arbetsgivare samt allmänna pensionsavgifter. Fram till 2008 översteg avgifterna pensionsutbetalningarna och nettot redovisades som en transferering till ålderspensionssystemet (jämför not 4). För 2009 täcker inte avgifterna pensionskostnaderna vilket gör att medel från AP-fondens avkastning används. Bidragen från EU var lika stora som 2008. Statens jordbruksverk redovisar en stor del av bidragen från EU och dessa intäkter minskade totalt med 0,5 miljarder kronor. Det är främst den del av bidragen som sammanställts som övriga stöd som minskat. Av de totala intäkterna från EU redovisas 1,3 miljarder kronor av Tillväxtverket, vilket avser bidrag från EU:s regionalfond perioden 2007-2013. Bidragen vidareförmedlas inom Sverige och syftar till att främja innovationer, förnyelse och entreprenörskap. Banverket redovisar 0,3 miljarder kronor, vilka avser bidrag till Traneuropeiska nätverk m.m. det vill säga utbyggnaden av den svenska delen. Av dessa avser nästan 0,2 miljarder kronor Citytunneln i Malmö och nästan 0,1 miljarder kronor västra stambanan/södra stambanan. Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (ESF-rådet) administrerar bidrag från EU:s socialfond period 2007-2013, i år redovisas en intäkt med nära 0,3 miljarder kronor. Redovisningen av bidragen från EU är periodiserad, dvs. intäkten redovisas under det år den är hänförlig till, vilket avviker från redovisningen på inkomsttitlar. Av bidragsintäkterna från EU är 11,2 miljarder kronor sådana medel som i allt väsentligt bruttoredovisas på statsbudgeten och är hänförliga till den fleråriga budgetramen 2007-2013. En mer utförlig beskrivning lämnas i räkenskapssammanställningen i avsnitt 7. Försäkringskassan redovisar intäkter från kommuner för kommunernas andel av kostnaden för statlig assistansersättning samt intäkter avseende underhållsstöd från bidragsskyldiga. Bidragen till universitet och högskolor avser huvudsakligen forskning och lämnas från t.ex. företag inom och utom Sverige samt från olika forskningsstiftelser. Statliga bidrag från t.ex. forskningsråd är eliminerade. Utöver angivna belopp för universitet och högskolor utgör nästan 0,9 miljarder kronor av övriga EU-bidrag i sammanställningen bidrag till universitet och högskolor. Not 4 Transfereringar Miljoner kronor 2009 2008 Socialförsäkring 457 535 438 751 Allmänna bidrag till kommuner 124 824 120 734 Arbetsmarknad 49 980 40 106 Överföring till premiepensionssystemet 27 138 27 546 Bistånd och andra internationella bidrag, migration 35 214 33 769 Avgiften till Europeiska gemenskapen 18 769 31 080 Utbildning, studiestöd 22 477 22 130 Nettoöverföring till AP-fonderna - 3 542 Övrigt 53 636 49 881 Summa 789 573 767 539 Nedan specificeras transfereringar utifrån mottagarkategori och syfte. Transfereringar 2009 2008 Transfereringar till hushåll inkl. hushållens övriga organisationer Socialförsäkring (Försäkringskassan) Ålderspensioner vid sidan av statsbudgeten 217 441 199 249 Premiepensioner 1 682 825 Ersättning vid ålderdom 42 305 42 591 Ersättning vid arbetsoförmåga m.m. 90 268 94 035 varav sjukpenning och rehabilitering m.m. 19 790 23 442 varav aktivitets- och sjukersättning 60 634 61 564 Stöd till personer med funktionsnedsättning 21 975 20 058 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 61 597 60 409 Summa socialförsäkring till hushåll 435 268 417 167 Arbetsmarknadspolitik Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 29 597 20 259 varav arbetslöshetsersättning 19 304 13 521 varav aktivitetsstöd 10 293 6 738 Köp av arbetsmarknadsutb. och övriga kostnader, Arbetsförmedlingen 2 521 1 887 Övrigt arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen 2 139 2 215 Lönegarantiersättning, Kammarkollegiet 2 850 1 053 Summa arbetsmarknadspolitik till hushåll 37 107 25 414 Utbildningspolitik Studiestöd , Centrala studiestödsnämnden 14 298 13 021 Återföring av reservation för förluster i utlåningsverksamheten, Centrala studiestödsnämnden -2 441 -651 Bidrag till folkbildningsorganisationer, Kammarkollegiet 3 255 3 182 Bistånd m.m., migration och integration Bistånd och andra internationella bidrag (bidrag till organisationer), Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 2 996 3 006 Migrationsverket 1 148 1 347 Nettoöverföring till premiepensionssystemet 27 138 27 546 Övrigt 13 681 11 814 Summa transfereringar till hushåll 532 450 501 846 Transfereringar till företag Arbetsmarknad Lönebidrag och Samhall m.m., Arbetsförmedlingen 4 968 9 383 Lönebidrag och Samhall m.m., Kammarkollegiet 4 405 - Köp av arbetsmarknadsutbildning m.m., Arbetsförmedlingen 907 844 Anställningsstöd, Skatteverket 15 171 Summa arbetsmarknad till företag 10 295 10 398 Gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m.,Statens jordbruksverk 11 610 11 751 Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda utbildningssamordnare, Kammarkollegiet 2 093 1 982 Räntebidrag m.m., Boverket 1 154 1 314 Bidrag till kultur m.m., Kammarkollegiet 1 341 1 286 Forskning och utveckling m.m., Verket för innovationssystem 1 007 1 217 Regional utveckling, Tillväxtverket/NUTEK 1 441 1 378 Regionala tillväxtåtgärder m.m., Länsstyrelserna 534 652 Trafikupphandling, Rikstrafiken 857 1 097 Miljöpolitik, Naturvårdsverket 807 669 Kultur, Statens kulturråd 552 445 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning, Mynd för kvalificerad yrkesutbildning 351 518 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning, Mynd för yrkeshögskolan 253 - Mediefrågor, Presstödsnämnden 678 635 Transportpolitik, Banverket 197 171 Övrigt 3 633 3 094 Summa transfereringar till företag 36 803 36 607 Transfereringar till kommuner Allmänna bidrag till kommuner Kommun- och landstingsmoms, Skatteverket 44 008 43 671 Utjämningsbidrag LSS, kommuner, Skatteverket 2 808 2 259 Kommunalekonomisk utjämning till kommuner, Skatteverket 57 101 54 826 Kommunalekonomisk utjämning till landsting, Skatteverket 20 907 19 978 Summa allmänna bidrag till kommuner 124 824 120 734 Bidrag till landsting för influensapandemin, Skatteverket 1 000 - Socialförsäkring (Hälso- och sjukvårdspolitik), Bidrag till läkemedelsförmånerna m.m., Socialstyrelsen 22 267 21 584 Tandvårdsförmåner m.m. (Hälso- och sjukvårdspolitik), Försäkringskassan 1 506 1 042 Arbetsmarknadspolitik Anställningsstöd m.m. till kommuner och landsting, Skatteverket -13 1 509 Arbetsmarknad, Arbetsförmedlingen 2 591 2 785 varav: Lönebidrag och Samhall m.m. 2 148 2 150 Summa arbetsmarknadspolitik till kommuner 2 578 4 294 Skolverket: Maxtaxa i barnomsorgen 3 657 3 657 Statligt stöd till vuxenutbildning 341 132 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 530 377 Övrigt, Skolverket 744 430 Summa Skolverket till kommuner 5 272 4 596 Migration, Migrationsverket 6 953 7 126 Ersättning vid sjukdom och handikappp, Försäkringskassan 1 808 1 211 Övrigt 8 975 9 789 Summa transfereringar till kommuner 175 183 170 376 Transfereringar till utlandet BNI-baserad avgift, Kammarkollegiet 18 741 21 960 Mervärdesskattebaserad avgift, Skatteverket -4 305 4 323 Storbritanniens budgetreduktion, Kammarkollegiet 481 437 Tullavgift, Tullverket 3 791 4 023 Jordbrukstull och jordbruksavgifter, Tullverket m.fl. 112 337 Summa Avgiften till Europeiska gemenskapen 18 820 31 080 Bistånd och andra internationella bidrag, Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 12 502 11 294 Bistånd och andra internationella bidrag, Regeringskansliet 11 615 10 996 Övrigt 2 200 1 798 Summa transfereringar till utlandet 45 137 55 168 Nettoöverföring till ålderspensionssystemet Överföring till AP-fonderna - 3 542 Summa nettoöverföring till ålderspensionssystemet - 3 542 Total summa transfereringar 789 573 767 539 Transfereringar utgörs av medel som staten via myndigheterna förmedlar till olika mottagare. I huvudsak sker transfereringar från anslag på statsbudgeten. Transfereringar kännetecknas av att staten inte erhåller någon motprestation. Många transfereringar är dock förknippade med någon form av villkor. Ett exempel är aktivitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där kravet är att mottagaren deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Noten inleds med en sammanfattande tabell med transfereringar uppdelade i delområden. Därefter specificeras transfereringarna utifrån mottagarkategori, syfte och utbetalande myndighet. Mottagarkategorierna visar de sektorer som erhållit transfereringen och är hushåll, företag, kommuner, utlandet samt ålderspensionssystemet. Hushåll innefattar enskilda personer, ideella organisationer och föreningar tillhörande hushållssektorn samt premiepensionssystemet. Till socialförsäkring har hänförts transfereringar som under 2009 hanterades av Försäkringskassan. Utöver ålderspensioner ingår bl.a. ekonomisk trygghet för familjer och barn, ersättning vid arbetsoförmåga som sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, arbetsskadeersättning samt vissa stöd till personer med funktionsnedsättning. Dessutom ingår bidrag till landsting för läkemedelsförmånerna som utbetalas av Socialstyrelsen. De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. ökade med 22 miljarder kronor mellan 2008 och 2009. Transfereringar till hushåll Transfereringar till hushåll har under 2009 ökat med 31 miljarder kronor netto. De transfereringar som redovisas avser utbetalningar exklusive statlig ålderspensionsavgift. Den del av den statliga ålderspensionsavgiften som går till premiepensionssystemet (14 procent 2009) finns med bland transfereringar till hushållssektorn men redovisas separat. Statlig ålderspensionsavgift ingår i statsbudgetens utgifter för t.ex. sjukpenning och är en betalning från anslag till pensionssystemet för att finansiera pensionsrätterna för bl.a. de personer som uppbär sjukpenning och andra sociala förmåner. Nettoöverföringen till premiepensionssystemet var 28,8 miljarder kronor 2009, endast 0,4 miljarder mer än 2008 eftersom utbetalda premiepensioner ökar. Överföringarna till och från AP-fonderna ingår inte i transfereringar till hushåll. Transfereringar till hushåll avseende socialförsäkringen ökade med 18,1 miljarder kronor netto. Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av statsbudgeten ökade med 18,2 miljarder kronor (9,1 procent). Ökningen beror främst på högre inkomstindex och på ett ökat antal pensionärer med inkomstrelaterad pension. Inkomstutvecklingen i samhället ligger till grund för det inkomstindex som används i ålderspensionssystemet och som styr uppräkningen av förmånerna inkomstpension och tilläggspension. Stöd till personer med funktionsnedsättning inkluderar även kommunernas andel av kostnad för assistansersättning och ökade med 1,9 miljarder kronor (9,6 procent), se vidare avsnitt 5.5 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten. De ökade kostnaderna för assistansersättning beror dels på att fler personer beviljas ersättning, dels på att fler assistanstimmar beviljas per person. Bland transfereringar till hushåll har kostnaderna för arbetsmarknad ökat med 11,7 miljarder kronor. Arbetslöshetsersättningen har ökat med 5,8 miljarder kronor och aktivitetsstöd har ökat med 3,6 miljarder kronor. Arbetslösheten i december 2009 var 8,6 procent, en ökning med 2,2 procentenheter jämfört med december 2008. Ersättning vid ålderdom har minskat med 0,3 miljarder kronor främst till följd av att antalet personer med garantipension minskar och att antalet personer med inkomstgrundad ålderspension ökar. Inom ohälsoområdet har de sammanlagda kostnaderna för sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning fortsatt att minska. Kostnaden för sjukpenning minskade med 3,7 miljarder kronor (16 procent), vilket förklaras av att antalet sjukfall har fortsatt minska och sjukfallens längd blivit kortare. Sjuk- och aktivitetsersättningen minskade med 0,9 miljarder kronor (1,5 procent). Antalet personer som uppbär ersättningen hade i december minskat med 6,2 procent jämfört med december 2008. Minskningen förklaras av att inflödet till sjukersättning minskat i takt med att antalet långtidssjukskrivna minskat och att fler personer lämnat sjukersättningen. Två tredjedelar av de som lämnade sjuk- eller aktivitetsersättningen fyllde 65 år. Av resterande del bedömdes merparten kunna stå till arbetsmarknadens förfogande, vilket var en ökning jämfört med 2008. Dessutom bidrog omfattande regeländringar, bland annat att tidsbegränsad sjukersättning avskaffades. I december 2009 var ohälsotalet det lägsta på 10 år. Inom området ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade föräldraförsäkringen med en miljard kronor medan kostnaderna för barnbidragen minskade något. Antal uttagna dagar i föräldraförsäkringen har ökat med 1,2 procent jämfört med 2008. Andelen föräldradagar uttagna av män har ökat från 21 till 22 procent 2009 och detta har bidragit till att medelersättningen per dag är högre än 2008. Nettoöverföring till premiepensionssystemet redovisas som en transferering till hushåll mot bakgrund av att systemet numera i nationalräkenskaperna ses som en del av hushållssektorn (se avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Beloppet avser de socialavgifter, allmänna pensionsavgifter och statliga ålderspensionsavgifter som överförts till premiepensionssystemet, med avdrag för utbetalda premiepensioner (1,7 miljarder kronor), vilka ingår i utbetalda ålderspensioner. Transfereringar till företag Transfereringar till företag har ökat marginellt med 0,2 miljarder kronor. Transfereringar finansierade med EU-medel som avser programperioden 2007-2013 uppgick till 11 miljarder kronor 2009. Dessa avser till allra största delen transfereringar till företag men även till hushåll och kommuner. Av beloppet avser 9,4 miljarder kronor gårdsstöd, landsbygdsåtgärder m.m. där medlen betalas ut av Statens jordbruksverk, och 1,3 miljarder kronor regional utveckling som betalas ut av Tillväxtverket (fram till och med den 31 mars 2009 av Verket för näringslivsutveckling). Transfereringar till kommuner Transfereringarna till kommuner ökade totalt med 4,8 miljarder kronor. De allmänna bidragen till kommuner ökade med 4 miljarder kronor. De innefattar den kommunalekonomiska utjämningen som nettoredovisas på statsbudgeten varvid det generella statsbidraget sammanförts med utjämningssystemet. Inkomstutjämningsavgift och kostnadsutjämningsavgift från kommuner och landsting på sammanlagt 13,2 miljarder kronor redovisas under anslaget för kommunalekonomisk utjämning varför statsbidragen till kommunerna minskat med motsvarande belopp på statsbudgeten. I de allmänna bidragen till kommuner ingår också mervärdesskatt för kommuner och landsting som nettoredovisas på statsbudgetens inkomstsida. Samtidigt justeras statsbidragen till kommuner ned med motsvarande belopp. Kommunernas kompensation för ingående mervärdesskatt i icke skattpliktig verksamhet redovisas på inkomsttitel, vilket minskar kommunbidragen och skatteintäkterna på statsbudgeten med 44 miljarder kronor. I resultaträkningen har den kommunalekonomiska utjämningen och kommunmomsen bruttoredovisats, vilket innebär att både transfereringar till kommuner och skatteintäkter är 57 miljarder kronor högre än i statsbudgeten. Den kommunalekonomiska utjämningen till kommuner och landsting har ökat med 3,2 miljarder kronor. Anslagsnivån höjdes för 2009 med knappt 2,3 miljarder kronor, vilket främst avser justeringar för det höjda grundavdraget för pensionärer samt utvidgningen av det nationella vaccinationsprogrammet. Bidrag till influensapandemin förklarar en ökning på 1 miljard kronor. Bidrag för läkemedelsförmånerna har ökat med 0,7 miljarder kronor och till tandvårdsförmåner med 0,5 miljarder kronor. På arbetsmarknadsområdet har anställningsstöd i form av nedsättningar av skatter minskat med 1,5 miljarder kronor. Bidrag till kommunerna inom Skolverkets område ökade med 0,7 miljarder kronor bl.a. avseende stöd till vuxenutbildningen. Ersättning vid sjukdom och handikapp bland annat avseende rehabiliteringsgarantin inom hälso- och sjukvården har ökat 0,6 miljarder kronor. Transfereringar till utlandet Bland transfereringar till utlandet har avgiften till Europeiska unionen minskat med 12,3 miljarder kronor. Avgiften redovisas här periodiserad till skillnad mot redovisningen på statsbudgeten. Den mervärdesskattebaserade avgiften är 8,6 miljarder kronor lägre och den BNI-baserade avgiften är 3,2 miljarder kronor lägre än 2008. Minskningen beror främst på att ett nytt system för medlemsländernas avgifter har börjat tillämpas 2009, vilket ger Sverige lägre avgifter jämfört med tidigare system. Systemet gäller dessutom retroaktivt från 2007, vilket gör att Sverige 2009 har fått en återbetalning av tidigare inbetalda avgifter 2007-2009. Under 2009 återbetalades 3,2 miljarder kronor avseende 2007 och 3,4 miljarder kronor avseende 2008. Förutom detta återbetalades 1,8 miljarder kronor till Sverige från överskott i EU:s budget för 2008. Kostnaden för bistånd och andra internationella bidrag genom Sida och Regeringskansliet ökade med 1,2 respektive 0,6 miljarder kronor. Nettoöverföring till AP-fonderna Någon nettoöverföring av inbetalda pensionsavgifter till AP-fonderna har inte skett 2009. Det beror på att för första gången på många år var pensionsutbetalningarna större än avgifterna. Posten är en nettopost vilken utgörs av skillnaden mellan de medel som löpande erhålls från Allmänna pensionsfonden vid utbetalning av ålderspensioner och inbetalda pensionsavgifter som överförts till AP-fonden. Ålderspensionssystemet finansieras i första hand med ålderspensionsavgifter från arbetsgivare samt allmänna pensionsavgifter. Fram till 2008 översteg avgifterna pensionsutbetalningarna och nettot redovisades som en transferering till ålderspensionssystemet. För 2009 täcker inte avgifterna pensionskostnaderna vilket gör att medel från AP-fondens avkastning används och redovisas som intäkt av bidrag i statens resultaträkning (jämför not 3). Not 5 Avsättning till/upplösning av fonder Miljoner kronor 2009 2008 Insättningsgarantifonden 1 643 1 464 Stabilitetsfonden 1 378 110 Kärnavfallsfonden 1 087 1 612 Försäkringskassans fonder 32 84 Batterifonden 29 39 Övriga fonder -78 -15 Summa 4 091 3 294 Avsättning till fonder i staten avser för 2009 främst Insättningsgarantifonden och Stabilitetsfonden hos Riksgäldskontoret samt Kärnavfallsfonden. Avsättningen till Insättningsgarantifonden är direkt kopplad till det ekonomiska resultatet i garantiverksamheten och har ökat med nära 0,2 miljarder kronor under året. Fonden förvaltas av Riksgäldskontoret. Intäkterna från bankernas avgifter steg med ca 0,3 miljarder kronor som följd av att ersättningsnivån i insättningsgarantin höjdes under hösten 2008 och att alla inlåningskonton blev skyddade av garantin. Den finansiella avkastningen är något lägre än föregående år. Stabilitetsfonden bildades 2008 och tillfördes då 15 miljarder kronor från anslag på statsbudgeten. Under 2009 har garantiavgifter för de tre första kvartalen 2009 tillförts fonden med drygt 1,4 miljarder kronor. Därutöver har finansiella intäkter och kostnader påverkat avsättningen till fonden marginellt. Den nya stabilitetsavgiften kommer att börja faktureras banker och andra kreditinstitut 2010 och baseras på balansräkningarna per den 31 december 2009. Avsättningen till Kärnavfallsfonden har minskat med drygt 0,5 miljarder kronor. Realisationsvinsterna vid försäljning av värdepapper är högre än föregående år, men ränteintäkterna på reala placeringar är betydligt lägre som en följd av den lägre inflationen under 2009. Avgifterna från reaktorinnehavarna som bestäms årligen av regeringen, ökade med ca 0,2 miljarder kronor jämfört med föregående år. Fondernas ändamål och vilka myndigheter som redovisar olika fonder, framgår av not 42. Not 6 Kostnader för personal Miljoner kronor 2009 2008 Lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter Rikspolisstyrelsen 11 757 11 502 Försvarsmakten 8 840 9 054 Försäkringskassan 5 056 5 137 Skatteverket 4 422 4 559 Arbetsförmedlingen 3 954 3 657 Kriminalvården 3 816 3 634 Regeringskansliet 3 450 3 233 Banverket 3 375 3 420 Domstolsverket 2 977 2 936 Lunds universitet 2 862 2 728 Göteborgs universitet 2 414 2 305 Uppsala universitet 2 350 2 248 Stockholms universitet 2 009 1 945 Karolinska institutet 1 993 1 813 Umeå universitet 1 695 1 583 Kungl. Tekniska högskolan 1 560 1 489 Vägverket 1 487 2 970 Linköpings universitet 1 462 1 407 Sveriges lantbruksuniversitet 1 416 1 328 Statens institutionsstyrelse 1 331 1 351 Migrationsverket 1 236 1 223 Lantmäteriet 1 073 1 015 Kronofogdemyndigheten 922 943 Affärsverk Luftfartsverket 1 947 1 877 Sjöfartsverket 630 705 Svenska kraftnät 178 166 Statens järnvägar 4 5 Övriga myndigheter 27 823 26 895 Summa lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter 102 039 101 128 Eliminering av arbetsgivaravgifter -23 874 -24 565 Summa lönekostnader efter eliminering av arbetsgivaravgifter 78 165 76 563 Pensionskostnader Rikspolisstyrelsen 1 687 1 607 Försvarsmakten 1 353 1 569 Försäkringskassan 690 664 Skatteverket 661 612 Regeringskansliet 557 541 Arbetsförmedlingen 501 452 Lunds universitet 484 392 Domstolsverket 421 419 Göteborgs universitet 394 335 Banverket 379 411 Karolinska institutet 369 251 Kriminalvården 351 336 Uppsala universitet 300 301 Stockholms universitet 264 296 Umeå universitet 273 217 Vägverket 238 464 Linköpings universitet 234 218 Kungliga Tekniska högskolan 179 197 Sveriges lantbruksuniversitet 171 169 Tullverket 123 205 Affärsverk Luftfartsverket 308 338 Sjöfartsverket 120 133 Svenska kraftnät 40 40 Statens järnvägar 8 35 Övriga myndigheter 4 121 4 205 Statens tjänstepensioner: Utbetalda pensioner 8 093 7 732 Förändring av försäkringstekniska avsättningar 10 222 6 514 Eliminering av premieintäkt för statliga ålderspensioner m.m. -10 168 -10 104 Summa pensionskostnader 22 373 18 549 Övriga personalkostnader Regeringskansliet 361 290 Försvarsmakten 338 283 Rikspolisstyrelsen 192 280 Kriminalvården 150 140 Banverket 146 138 Karolinska institutet 131 124 Uppsala universitet 120 113 Stockholms universitet 117 95 Arbetsförmedlingen 117 67 Domstolsverket 116 115 Försäkringskassan 103 112 Lunds universitet 98 84 Affärsverk Luftfartsverket 85 95 Sjöfartsverket 22 35 Svenska kraftnät 16 14 Statens järnvägar 0 0 Övriga myndigheter 1 760 1 943 Summa övriga personalkostnader 3 872 3 928 Total summa kostnader för personal 104 410 99 040 Statens kostnader för personal ökade med 5 miljarder kronor. Löner och pensionsutbetalningar har ökat, men den viktigaste förklaringen är att avsättningen för tjänstepensioner ökade med anledning av större indexuppräkning av pensionsskulden som följd av högre inflation under 2008. Löner Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgivaravgifter ökade med 0,9 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,9 procent. Lagstadgade arbetsgivaravgifter uppgick under 2009 för de flesta anställda till 31,42 procent av lönesumman. Myndigheternas inbetalda arbetsgivaravgifter, löneskatter m.m. är statsinterna transaktioner och således inga kostnader för staten och har därför eliminerats. Generellt är förändringarna av myndigheternas lönekostnader inte dramatiska. Eftersom arbetsgivaravgifterna var en procentenhet lägre än 2008, blir den procentuella förändringen ca 0,7 procent lägre vid oförändrad lön och antal anställda vilket begränsar utvecklingen av myndigheternas lönekostnader. Försvarsmaktens lönekostnader har sjunkit med ca 2 procent. Medelantalet anställda är i det närmaste oförändrat mellan 2008 och 2009, men antalet anställda vid årets slut har ökat. Här finns dock både avgångar och nyrekryteringar i samband med försvarets omstrukturering. Utgifter för avveckling av personal har minskat. Rikspolisstyrelsens lönekostnad ökade med drygt 2 procent. Nettoökningen av antalet poliser var drygt 800 eller drygt 4 procent under året och antalet poliser uppgick vid årsskiftet till över 19 000.11 Antalet civilanställda minskade med ca 50 personer. Vid Försäkringskassan minskade lönekostnaden med ca 1,5 procent. Antalet anställda har fortsatt minska under 2009, med ca 550 personer, vilket är en lägre takt än de närmast föregående åren. Även inom Skatteverket har antalet anställda minskat under året. Hos Arbetsförmedlingen har antalet anställda ökat med omkring 300 under året. Den stigande arbetslösheten och nya uppdrag från regeringen har gjort att kompetensförsörjningen under året fokuserats på att stärka personalresurserna i förmedlingsverksamheten. Vägverkets lönekostnader har minskat kraftigt beroende på de stora omstruktureringar av verksamheten som gjorts och som fortsätter under 2010. Mer än 3 000 anställda vid Vägverkets tidigare affärsenheter har överförts till främst de nybildade bolagen. Nära 600 medarbetare gick över till Transportstyrelsen i början av 2009. Även andra rationaliseringsåtgärder har genomförts. Totalt är antalet anställda vid myndigheten 2 816 vid utgången av 2009, att jämföra med 6 593 vid utgången av 2008. Pensionskostnader Kostnaderna för statens tjänstepensioner har ökat med 3,5 miljarder kronor, varav tjänstepensionsrörelsen hos SPV står för ca 3 miljarder kronor. I SPV:s pensionsrörelse är förändringen av försäkringstekniska avsättningar 10,2 miljarder kronor, vilket är 3,7 miljarder kronor högre än 2008. Jämfört med föregående år är främst basbeloppsindexering betydligt högre som följd av den relativt stora höjningen av prisbasbeloppet mellan 2008 och 2009. En mer detaljerad beskrivning av de faktorer som ingår i förändringen av pensionsavsättning finns i not 43. Myndigheternas pensionskostnader utgörs främst av premier för statens avtalsenliga tjänstepensioner, vilket innefattar avgifter till kompletterande ålderspension (Kåpan) och individuell ålderspensionen (Iåp). Pensionspremierna påverkas av åldersfördelningen och löneläget hos personalen vid respektive myndighet. Premier för avtalsförsäkringar betalas till och hanteras till största delen av Statens pensionsverk och har därför eliminerats. Däremot hanteras den kompletterande och individuella ålderspensionen av särskilda organ som inte är myndigheter och dessa avgifter elimineras därför inte. Detsamma gäller också för några myndigheter som gör egna pensionsavsättningar. Kostnaderna för dessa ingår ovan och elimineras inte. På myndighetsnivån är det främst Försvarsmaktens pensionskostnader som förändrats. De har sjunkit främst för att premierna till SPV minskat. Under de föregående åren har Försvarsmakten betalat stora belopp som engångspremier i samband med avveckling av personal. Övriga personalkostnader Övriga personalkostnader utgörs av kostnader för personalutbildning, traktamenten m.m. De har sammantaget minskat marginellt. I nedanstående tabell visas antalet årsarbetskrafter vid de statliga myndigheterna under 2009 och 2008. Årsarbetskrafter 2009 2008 Rikspolisstyrelsen 23 839 24 111 Försvarsmakten 15 240 14 767 Försäkringskassan 12 322 12 568 Arbetsförmedlingen 9 745 9 521 Skatteverket 9 527 9 794 Kriminalvården 8 980 8 653 Banverket 6 127 6 188 Lunds universitet 5 444 5 231 Domstolsverket 5 209 5 252 Göteborgs universitet 4 763 4 750 Regeringskansliet 4 693 4 562 Uppsala universitet 4 451 5 546 Karolinska institutet 3 875 3 607 Umeå universitet 3 560 3 458 Stockholms universitet 3 413 3 315 Luftfartsverket 3 374 3 323 Linköpings universitet 3 284 3 171 Kungl. Tekniska högskolan 2 935 2 833 Statens institutionsstyrelse 2 852 2 871 Sveriges lantbruksuniversitet 2 824 2 671 Vägverket 2 684 6 905 Migrationsverket 2 681 2 771 Lantmäteriet 2 166 2 109 Kronofogdemyndigheten 2 094 2 188 Övriga myndigheter 52 399 51 364 Totalt 198 481 201 529 Måttet årsarbetskrafter ska visa de anställdas arbetsvolym under ett räkenskapsår räknat i antalet heltidstjänster. Som anställd räknas inte den som bara är uppdragstagare (konsult) även om denna arbetar med samma uppgifter som anställda. Anställda i utlandet, vars löner betalas med myndighetens medel, ska ingå när antalet årsarbetskrafter räknas fram. Den arbetstid som inräknas ska vara den tid som myndigheten utbetalt lön eller annan ersättning för i utbyte mot arbete. Omräkning till heltidstjänster innebär att deltidsanställd personal ingår i summa antal personer med den procentandel av en heltidstjänst som deras tjänstgöring utgör. Under 2009 har antalet årsarbetskrafter minskat motsvarande ca 3 000 personer. Den viktigaste förklaringen är bolagiseringen av Vägverkets affärsenheter. Not 7 Kostnader för lokaler Miljoner kronor 2009 2008 Försvarsmakten 2 330 2 168 Rikspolisstyrelsen 1 841 1 809 Regeringskansliet 1 350 1 312 Kriminalvården 1 050 959 Lunds universitet 827 790 Försäkringskassan 736 775 Domstolsverket 696 633 Stockholms universitet 667 587 Göteborgs universitet 616 603 Uppsala universitet 597 594 Karolinska institutet 553 503 Kungl. Tekniska högskolan 544 603 Skatteverket 544 535 Arbetsförmedlingen 499 493 Migrationsverket 439 415 Linköpings universitet 370 359 Umeå universitet 333 320 Sveriges lantbruksuniversitet 280 273 Statens institutionsstyrelse 273 274 Banverket 223 223 Försvarets materielverk 190 187 Malmö Högskola 174 180 Vägverket 165 274 Affärsverk Luftfartsverket 46 46 Sjöfartsverket 40 41 Svenska kraftnät 31 19 Statens järnvägar 2 1 Övriga myndigheter 5 303 5 152 Eliminering av inomstatliga lokalkostnader -4 385 -4 179 Summa 16 334 15 949 Som kostnader för lokaler redovisas myndigheters kostnader för hyrda lokaler. Redovisning per myndighet görs brutto och inkluderar hyra till andra statliga myndigheter. Elimineringarna utgörs av myndigheternas lokalkostnader som betalas till Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk. Försvarsmaktens lokalkostnader ökade med 162 miljoner kronor. Därav kan omkring 140 miljoner kronor hänföras till krediterade hyreskostnader avseende 2007 som återbetalades under 2008. Kriminalvårdens lokalkostnader ökade med 90 miljoner kronor. Ökningen beror främst på byggnationer vid anstalterna Saltvik och Västervik Norra. Domstolsverkets lokalkostnader ökade med 63 miljoner kronor. Bland annat har hyreskostnaderna för Stockholms tingsrätt ökat som en följd av dubbla hyror som har betalats under tiden för ombyggnation och renovering av rådhuset. Stockholms universitets lokalkostnader har ökat med 80 miljoner kronor. Detta beror till stor del på en avsättning om 47 miljoner kronor som universitetet har gjort under året för tomma lokaler på Campus Konradsberg. Karolinska institutets lokalkostnader har ökat med 50 miljoner kronor med anledning av att huvuddelen av Centrum för folkhälsa överfördes från Stockholms läns landsting. Not 8 Vissa garanti- och kreditkostnader Miljoner kronor 2009 2008 Exportkreditnämnden Förändring i avsättningar för försäkringstekniskt beräknad risk i engagemanget 1 529 1 926 Skadekostnader 275 50 Utlösen självriskandelar 0 1 Förändring av försäkringstekniskt beräknat nettovärde på skadefordringar 208 -165 Summa Exportkreditnämndens kostnader i garantiverksamheten 2 012 1 812 Statens Bostadskreditnämnd -571 -44 Riksgäldskontoret -8 25 Summa 1 433 1 793 Under posten vissa garanti- och kreditkostnader redovisas kostnader för statlig garanti- och utlåningsverksamhet som inte redovisas bland transfereringar. Kostnaderna skiljs från övriga driftkostnader eftersom de kan variera kraftigt mellan åren och därför stör jämförelser mellan åren samtidigt som de har en annan karaktär än de flesta myndigheters driftkostnader i övrigt. Exportkreditnämndens kostnader för Förändring i avsättningar för försäkringstekniskt beräknad risk i engagemanget har minskat med 397 miljoner kronor och förändring av försäkringstekniskt nettovärde på skadefordringar har ökat med 373 miljoner kronor sedan föregående år. Skadekostnaderna har ökat med 225 miljoner kronor, huvudsakligen avseende skadeersättningar och kostnader för skadeförebyggande leasing. Statens bostadskreditnämnd redovisar en kostnadsreduktion vid minskning av avsättningar för garantier, vilket i huvudsak beror på lägre marknadsvärden och att garantistocken minskat jämfört med 2008. Riksgäldskontoret redovisar en förändring i reservering för förväntade garantiförluster inklusive omvärdering av garantifordringar med 8 miljoner kronor. Not 9 Övriga driftkostnader Miljoner kronor 2009 2008 Övriga driftkostnader - tjänster Vägverket 16 327 13 801 Banverket 14 685 12 204 Försvarsmakten 11 694 10 739 Försvarets materielverk 4 306 4 847 Rikspolisstyrelsen 1 632 1 729 Regeringskansliet 1 437 1 021 Kärnavfallsfonden 1 354 1 269 Försäkringskassan 1 297 1 755 Fortifikationsverket 1 232 1 174 Skatteverket 1 224 1 106 Statens fastighetsverk 1 171 1 155 Karolinska institutet 1 097 960 Transportstyrelsen 1 037 - Lunds universitet 894 799 Göteborgs universitet 883 835 Naturvårdsverket 842 879 Kriminalvården 786 718 Umeå universitet 694 645 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 662 617 Arbetsförmedlingen 609 585 Uppsala universitet 594 594 Övriga myndigheter 14 311 12 722 Summa tjänster 78 768 70 154 Övriga driftkostnader - varor Försvarets materielverk 10 952 11 244 Banverket 4 511 3 433 Försvarsmakten 1 022 2 735 Rikspolisstyrelsen 649 679 Fortifikationsverket 546 531 Vägverket 530 2 668 Kriminalvården 405 386 Karolinska institutet 328 345 Uppsala universitet 297 259 Statens fastighetsverk 265 236 Lunds universitet 261 227 Göteborgs universitet 186 164 Sveriges lantbruksuniversitet 173 184 Stockholms universitet 171 161 Transportstyrelsen 147 - Kungl. Tekniska högskolan 145 125 Skatteverket 144 156 Övriga myndigheter 2 626 2 608 Summa varor 23 358 26 141 Affärsverk, övrig drift - varor och tjänster Svenska kraftnät 5 117 5 658 Luftfartsverket 1 965 1 791 Sjöfartsverket 914 856 Statens järnvägar 13 17 Summa affärsverk, övrig drift - varor och tjänster 8 009 8 322 Övriga driftkostnader - reparationer, diverse m.m. Vägverket 4 013 3 200 Försvarsmakten 2 472 2 384 Banverket 504 406 Kriminalvården 309 314 Regeringskansliet 301 242 Rikspolisstyrelsen 232 209 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 165 - Försvarets materielverk 144 117 Lunds universitet 121 116 Sveriges lantbruksuniversitet 112 101 Arbetsförmedlingen 105 86 Riksdagsförvaltningen 98 86 Göteborgs universitet 95 98 Karolinska institutet 94 87 Försäkringskassan 94 94 Kustbevakningen 93 61 Stockholms universitet 92 90 Umeå universitet 88 80 Skatteverket 86 106 Uppsala universitet 83 74 Migrationsverket 82 82 Linköpings universitet 77 68 Affärsverk Svenska kraftnät 280 252 Luftfartsverket 250 236 Sjöfartsverket 56 73 Statens järnvägar 11 5 Övriga myndigheter 1 549 1 629 Summa övriga driftkostnader - reparationer, diverse m.m. 11 606 10 296 Aktivering utveckling av anläggningstillgångar i egen regi Banverket -13 284 -11 504 Vägverket -10 817 -8 752 Försvarsmakten -7 038 -9 717 Försäkringskassan -372 -518 Skatteverket -276 -180 Sjöfartsverket -122 -142 Transportstyrelsen -97 - Övriga myndigheter 1 183 1 063 Summa aktivering utveckling av anläggningstillgångar i egen regi -30 823 -29 750 Eliminering av inomstatliga transaktioner -18 181 -15 848 Total summa övriga driftkostnader 72 737 69 315 Övriga driftkostnader utgörs av myndigheternas köp av tjänster, varor, reparationer och diverse andra driftkostnader. Elimineringarna avser köp av varor och tjänster mellan myndigheterna. Vägverkets ökade kostnader för tjänster beror främst på en ökning av entreprenadtjänster i och med bolagiseringen av Vägverkets produktionsenheter. Tidigare utfördes dessa tjänster i egen regi. Banverkets ökade kostnader avseende tjänster beror till största del på en ökning av entreprenadtjänster. Försvarsmaktens ökade kostnader för tjänster avser ökade kostnader för konsulter och andra externa tjänster. Försvarsmaktens minskade kostnader för varor beror i huvudsak på en korrigering av värderingspriset för en viss typ av ammunition. Försvarets materielverks minskade kostnader för varor beror på färre leveranser av Jas 39 Gripen och helikopter 14. Även kostnader för tjänster för materielförsörjning och inhyrda konsulter har minskat. Både Banverket och Vägverket har aktiverat mer investeringar i anläggningstillgångar i egen regi än föregående år. De ökade aktiveringarna avser järnvägsanläggningar, produktionsanläggningar och väganläggningar. Aktiveringarna för Banverket och Vägverket innebär att kostnader för köp av varor och tjänster avseende produktion av väg- och bananläggningar förs bort från resultaträkningen och tas upp som investeringar i balansräkningen. Försvarsmaktens aktiveringar har minskat. Not 10 Avskrivningar och nedskrivningar Miljoner kronor 2009 2008 Försvarsmakten 6 828 8 164 Vägverket 4 022 3 983 Banverket 2 760 2 620 Rikspolisstyrelsen 797 836 Fortifikationsverket 662 616 Försäkringskassan 651 626 Statens fastighetsverk 337 310 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 284 - Skatteverket 284 244 Domstolsverket 243 233 Lunds universitet 227 228 Regeringskansliet 208 185 Uppsala universitet 204 215 Affärsverk Luftfartsverket 1 174 1 517 Svenska kraftnät 470 439 Sjöfartsverket 142 141 Övriga myndigheter 3 171 3 342 Summa 22 464 23 699 Försvarsmaktens avskrivningar avser främst beredskapsinventarier som stridsfordon, självgående pjäser, fartyg och båtar. Avskrivningarna har minskat med 1,3 miljarder kronor (16,4 procent) under det senaste året. Anledningen är att man sedan 2008 har tagit bort totalt 42 flygplan från verksamheten. Dessa monteras ned och av delarna monteras sedan, tillsammans med nya delar, flygplan med bättre förmåga. Ett antal JAS 39 A/B byggs om till JAS 39 C/D på detta sätt. Under tiden genererar dessa tillgångar inga avskrivningskostnader. Detta innebär att Försvarsmakten har minskat de tillgångar som avskrivs löpande med nästan 7,5 miljarder kronor 2009. Vägverket och Banverkets avskrivningar avser väganläggningar och järnvägsanläggningar. Not 11 Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag Miljoner kronor 2009 2008 Resultat från andelar i dotterföretag Vattenfall AB 12 896 17 095 Sveaskog AB 1 924 1 406 AB Svensk Exportkredit 1 727 133 Posten Norden AB 1 039 - Akademiska Hus AB 972 749 Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB 951 424 Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) 719 7 641 Apoteket Omstrukturering AB 532 711 SJ AB 460 543 Posten AB 344 1 502 Specialfastigheter Sverige AB 300 -117 Teracom AB 191 421 Systembolaget AB 144 -95 Svevia AB 118 - Jernhusen AB (AB Swedcarrier) 45 53 Arbetslivsresurs AR AB 34 -13 AB Svensk Bilprovning 9 -106 Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB (RISE) 8 26 Kasernen Fastighets AB (Vasallen AB) 8 5 Fouriertransform AB 8 0 RISE Holding AB (IRECO Holding AB) 7 17 Statens Bostadsomvandling AB 5 0 Kungliga Dramatiska Teatern AB 3 -9 Exstattum AB 2 9 Voksenåsen A/S 1 0 AB Svenska miljöstyrningsrådet 0 0 Civitas Holding AB (inklusive Vasakronan AB) - 381 Venantius AB - 245 IMEGO AB - 2 Svenska spel AB - - Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB) - - Preaktio AB - -2 029 AB Göta Kanalbolag -3 2 Vectura Consulting AB -4 - Svenska Rymdaktiebolaget -6 137 Swedesurvey AB -7 -3 Kungliga Operan AB -16 -6 Samhall AB -25 153 Vasallen AB -26 -115 Lernia AB -27 5 Almi Företagspartner AB -81 15 Swedfund International AB -92 76 Green Cargo AB -174 6 Innovationsbron AB -413 -224 Övriga dotterföretag inom Kammarkollegiet -1 1 Summa Kammarkollegiet 21 572 29 041 Affärsverk Svenska kraftnät - SwePol Link AB m.fl. 17 8 Luftfartsverket - LFV Holding AB 21 29 Övriga myndigheter -6 38 Summa resultat från andelar i dotterföretag 21 604 29 116 Resultat från andelar i intresseföretag TeliaSonera AB 7 030 7 089 Nordiska Investeringsbanken NIB 937 -1 074 AB Bostadsgaranti 30 -16 SOS Alarm Sverige AB (SOSAB) 7 6 VisitSweden AB 1 2 Norrland Center AB 0 -1 SAS AB -631 -1 340 Affärsverk Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl. 31 1 069 Summa resultat från andelar i intresseföretag 7 405 5 735 Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag - totalt Resultat från andelar i dotterföretag 21 604 29 116 Resultat från andelar i intresseföretag 7 405 5 735 Total summa 29 009 34 851 Det resultat som redovisas ovan baseras på det redovisade nettoresultatet hos bolagen enligt årsbokslut för respektive år, utom i några fall då ett tidigare delårsbokslut använts. Resultatandelarna har minskat med 5,8 miljarder kronor. Vattenfall har minskat resultatet med 4,2 miljarder kronor, vilket främst avser nedskrivningar av danska värmetillgångar med 4,1 miljarder kronor. Resultatet för LKAB har försämrats med 6,9 miljarder kronor, vilket främst förklaras av minskade intäkter på grund av lägre priser och volymer för järnmalm. Sveaskog har förbättrats med 0,5 miljarder kronor trots minskad nettoomsättning. Orsaken är bl.a. en ökad positiv värdeförändring av skog samt kostnadsbesparingar. AB Svensk Exportkredit har förbättrat resultatet med 1,6 miljarder kronor främst på grund av att orealiserade värdeförändringar på finansiella tillgångar förbättrats med 1,4 miljarder kronor. Akademiska hus har 0,2 miljarder kronor högre resultat. Värdeförändringar på fastigheter är mindre negativa, vilket förbättrat resultatet med 1,0 miljard kronor. Detta har dock utjämnats av en ökad skattekostnad med 0,9 miljarder kronor. Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB har förbättrat resultatet med 0,5 miljarder kronor, vilket främst beror på förbättrat räntenetto och ökat resultat av finansiella poster. Resultatet för Apoteket Omstrukturering AB har försämrats med 0,2 miljarder kronor främst som en följd av 0,7 miljarder kronor i ökade kostnader inför omregleringen av apoteksmarknaden. Resultatet för SJ AB har minskat med 0,1 miljarder kronor, vilket främst beror på det intäktsbortfall som följt av att Öresundstrafiken övertagits av DSB First. SVEDAB redovisar en förlust på 0,3 miljarder kronor, vilket dock inte redovisas som resultatandel så länge det egna kapitalet är negativt. Resultatet i Svenska Spel AB behandlas inte som resultat från andelar utan redovisas som skatteintäkt i samband med utdelning till staten. Resultatandelen från Systembolaget har ökat med 0,2 miljarder kronor. Andelen har reducerats med respektive års betalda utdelning på 0,2 miljarder kronor respektive 0,9 miljarder kronor, som i stället betraktas som en skatteintäkt. Resultatet innan denna omföring har minskat med 0,4 miljarder kronor till en vinst med 0,3 miljarder kronor. Specialfastigheter Sverige har förbättrat resultatet med 0,4 miljarder kronor till en vinst med 0,3 miljarder kronor, vilket till största delen beror på en mindre negativ värdeförändring av fastigheterna än föregående år. Resultatet från TeliaSonera har minskat med 0,1 miljarder kronor till 7,0 miljarder kronor. Det är främst lägre resultat från intressebolag och ökade skattekostnader som förklarar skillnaden. Nordiska Investeringsbanken NIB har förbättrat sitt resultat med 2,0 miljarder kronor. Det är främst resultatet från finansiella instrument som förstärkts. Resultatet för 2009 avser endast januari t.o.m. augusti. SAS har förbättrat sitt resultat med 0,7 miljarder kronor trots minskade intäkter. Förändringen förklaras främst av att föregående år belastades av kostnader i samband med avvecklingen av Spanair. Svenska kraftnäts intressebolag har minskat resultatandelen med 1,0 miljard kronor. Minskningen beror på att föregående års resultat inkluderar Nord Pool ASA:s realisationsvinster vid avyttring av clearing- och konsultverksamhet samt aktier i tyska elbörsen EEX. Not 12 Nettokostnad för statsskulden Miljoner kronor 2009 2008 Finansiella intäkter för förvaltning av statsskulden Ränteintäkter avseende upplåning i svenska kronor 15 351 16 010 Ränteintäkter avseende upplåning i utländsk valuta 8 071 11 417 Intäktsförda, preskriberade obligationer m.m. 50 22 Överkurs vid emission (netto) 5 826 6 512 Orealiserade valutavinster (netto) 30 088 - Realiserade valutavinster (netto) - 6 497 Summa finansiella intäkter för förvaltning av statsskulden 59 386 40 458 Finansiella kostnader för förvaltning av statsskulden Räntekostnader avseende upplåning i svenska kronor 36 986 55 025 Räntekostnader avseende upplåning i utländsk valuta 12 253 20 780 Realiserade kursförluster (netto) 1 573 4 726 Realiserade valutaförluster (netto) 13 905 - Orealiserade valutaförluster (netto) - 35 712 Provisioner till banker m.fl. 164 125 Summa finansiella kostnader för förvaltning av statsskulden 64 881 116 368 Nettokostnad för förvaltning av statsskulden 5 495 75 910 Finansiella intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden redovisas av Riksgäldskontoret. De innefattar även intäkter respektive kostnader för skuldskötselåtgärder. Nettokostnaden för statsskulden (räntor, över- och underkurser och valutakursförändringar m.m.) uppgick till 5 miljarder kronor, vilket innebär att nettokostnaden minskat med 70 miljarder kronor. Den viktigaste förklaringen till minskningen är orealiserade valutavinster på 30 miljarder kronor, vilket ska jämföras med orealiserade förluster på 36 miljarder kronor 2008. Den svenska kronan har varit lågt värderad under året men förstärktes mot slutet av året, vilket förklarar de oraliserade valutavinsterna eftersom skulder i utländsk valuta värderas till bokslutsdagens kurs. Räntekostnaderna avseende upplåning i svenska kronor minskade med 18 miljarder kronor. De realiserade valutaförlusterna uppgick till 14 miljarder kronor att jämföra med realiserade valutavinster på 6 miljarder kronor föregående år. Not 13 Övriga finansiella intäkter Miljoner kronor 2009 2008 Kammarkollegiet 7 084 3 708 Centrala studiestödsnämnden 4 414 3 874 Skatteverket 2 513 2 606 Kärnavfallsfonden 1 179 281 Vägverket 597 2 Regeringskansliet 422 51 037 Försäkringskassan 135 160 Exportkreditnämnden 127 891 Banverket 112 18 Affärsverk Statens järnvägar 334 529 Luftfartsverket 44 27 Svenska kraftnät 25 16 Sjöfartsverket 0 2 Övriga myndigheter 166 473 Summa 17 152 63 624 De finansiella intäkterna och kostnaderna för förvaltning av statsskulden redovisas i not 12 Nettokostnad för statsskulden. Finansiella intäkter redovisade av Kammarkollegiet avser Riksbankens inlevererade överskott på 5,9 miljarder kronor samt 1,1 miljarder kronor avseende utdelning från Nordea Bank. Utdelningen från Nordea Bank redovisades föregående år av Regeringskansliet. Centrala studiestödsnämndens finansiella intäkter avser bl.a. räntor på studielån. Skatteverket redovisar räntor i skattekontosystemet. Kärnavfallsfondens intäkter omfattar huvudsakligen realisationsvinster vid avyttring av statsobligationer samt bostadsobligationer. Vägverket redovisar en reavinst i samband med bolagisering av Vägverket produktion och Vägverket konsult. Regeringskansliet redovisade föregående år reavinster i samband med försäljning av Vin och Sprit och OMX med 48,5 miljarder kronor samt utdelning från Nordea Bank med 2,4 miljarder kronor. De finansiella intäkterna hos Statens järnvägar utgörs bl.a. av ränteintäkter på långfristiga värdepappersinnehav samt på leasingtillgångar (lok, färjor och fordon i egen förvaltning). Not 14 Övriga finansiella kostnader Miljoner kronor 2009 2008 Exportkreditnämnden 517 25 Kärnavfallsfonden 271 107 Banverket 196 82 Riksgäldskontoret 137 0 Regeringskansliet 51 787 Affärsverk Luftfartsverket 261 142 Statens järnvägar 197 444 Sjöfartsverket 83 47 Svenska kraftnät 17 13 Övriga myndigheter 217 156 Aktivering av finansiella kostnader -41 -284 Summa 1 906 1 519 Exportkreditnämndens finansiella kostnader avser huvudsakligen kursdifferenser och beräknade kursförluster för premier. Kärnavfallsfonden redovisar realisationsförluster vid avyttring av statsobligationer och bostadsobligationer. Banverkets finansiella kostnader avser huvudsakligen finansiella avgifter för Botniabanan (180 miljoner kronor). Riksgäldskontorets övriga finansiella kostnader avser Stabilitetsfonden. Regeringskansliet redovisade föregående år en reaförlust på 698 miljoner kronor avseende försäljning av Civitas Holding samt räntekostnader avseende avveckling av Barsebäck 2 med 53 miljoner kronor. Affärsverket Statens järnvägars finansiella kostnader består bl.a. av skulduppräkning på leasing och räntor på leasingskulder på lok och vagnar. I noten redovisas finansiella kostnader brutto. Några myndigheter har aktiverat räntekostnader i samband med anläggningsprojekt, eftersom räntan är en del av de utgifter för att bygga anläggningen som tas upp som tillgång. 4.5.2 Noter till balansräkningen Not 15 Balanserade utgifter för utveckling Miljoner kronor 2009 2008 Försäkringskassan 1 564 1 565 Försvarsmakten 992 756 Skatteverket 676 417 Rikspolisstyrelsen 327 342 Verket för högskoleservice 157 169 Kronofogdemyndigheten 155 100 Försvarets radioanstalt 119 77 Statens pensionsverk 114 125 Lantmäteriet 108 80 Migrationsverket 100 56 Affärsverk Svenska kraftnät 186 169 Sjöfartsverket 11 28 Övriga myndigheter 1 471 1 312 Summa 5 980 5 196 Under posten Balanserade utgifter för utveckling redovisas främst egenutvecklade IT-system och program. Försäkringskassans balanserade utgifter avser utveckling av IT-system, varav IT-stöd för det nya pensionssystemet samt följdreformer till detta utgör den största delen. Därutöver utvecklar Försäkringskassan IT-stöd för ärendehantering inom andra försäkringsområden samt inför erforderlig ny infrastruktur för IT. Försvarsmaktens post avser i huvudsak utveckling av ett integrerat resurs- och ekonomiledningssystem (Prio). Skatteverkets post avser utgifter för utveckling av IT-system. Under 2009 har flera stora projekt färdigställts och tagits i produktion, vilket förklarar ökningen mellan åren. De största projekten är Taxeringsförnyelse och Folkbokföring. Not 16 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Miljoner kronor 2009 2008 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 146 - Transportstyrelsen 98 - Försäkringskassan 74 74 Rikspolisstyrelsen 59 81 Socialstyrelsen 34 14 Fortifikationsverket 28 34 Krisberedskapsmyndigheten - 129 Affärsverk Svenska kraftnät 98 104 Sjöfartsverket 13 12 Luftfartsverket 12 9 Övriga myndigheter 376 424 Summa 938 881 Under posten Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar redovisas i första hand köpta IT-system och program. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps tillgångar avser investeringar avseende det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel samt växlar och annan immateriell radiokommunikationsutrustning. Myndigheten bildades 2009 då en stor del av verksamheten överfördes från Krisberedskapsmyndigheten. Posterna för Rikspolisstyrelsen, Försäkringskassan och Transportstyrelsen består till största delen av licenser inom IT-verksamheten. Transportstyrelsen bildades 2009 och övertog då verksamhet från bl.a. Luftfartsstyrelsen och Vägverket. Affärsverket Svenska kraftnäts post består av markrättigheter i form av servitut och ledningsrätter samt nyttjanderättigheter för optoförbindelser. Not 17 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar Miljoner kronor 2005 2008 Övriga myndigheter 0 11 Summa 0 11 Förskott i samband med investeringar i immateriella anläggningstillgångar förekommer endast i liten omfattning i staten. Not 18 Statliga väganläggningar Miljoner kronor 2009 2008 Vägverket 102 994 102 586 Summa 102 994 102 586 Vägverket redovisar investeringar i statliga väganläggningar. Redovisade belopp är nettovärden efter avskrivning och avskrivningstiden är normalt 40 år. Större pågående vägprojekt som startades under året och före 2009 är bl.a. Norra länken i Stockholm, utbyggnaden av E6 genom Bohuslän norr om Uddevalla, samt Västerhaninge - Nynäshamn på väg 73. Som en del av regeringens utpekade närtidssatsning har Umeå-projektet på E4/E12 och Hjulsta-Kista på E18 i Stockholm startat under året. Fem objekt med en kostnad på över 100 miljoner kronor vardera har öppnats för trafik under året. Dessa objekt representerar en investeringsvolym på 1 034 miljoner kronor och deras totala längd är 95,3 km. Under året har 55 objekt med en kostnad på mellan 10 och 99 miljoner kronor färdigställts. Den totala kostnaden var omkring 1 721 miljoner kronor. Not 19 Statliga järnvägsanläggningar Miljoner kronor 2009 2008 Banverket 79 051 72 418 Summa 79 051 72 418 Banverket redovisar investeringar i järnvägsanläggningar. Anskaffningskostnad för mark för järnvägsändamål ingår också i redovisat värde för järnvägsanläggningen. Sedan 2008 tillämpar Banverket differentierade avskrivningstider på samtliga järnvägsanläggningar. Värdet av järnvägsanläggningar som har färdigställts under året uppgår till 2 295 miljoner kronor. Därutöver har etapp 2 av Botniabanan tillförts ett anläggningsvärde med 6 750 miljoner kronor eftersom etapp 2 har tagits i bruk under året. Pågående större investeringsprojekt avser Haparandabanan, som kommer att möjliggöra tung godstrafik mellan Finland och Sverige, citytunneln i Malmö samt citybanan som kommer att fördubbla spårkapaciteten genom Stockholm. Not 20 Byggnader, mark och annan fast egendom Miljoner kronor 2009 2008 Statens fastighetsverk 13 521 13 725 Fortifikationsverket 9 243 9 337 Naturvårdsverket 6 023 5 593 Riksdagsförvaltningen 1 036 1 067 Affärsverk Luftfartsverket 9 867 10 219 Sjöfartsverket 1 025 1 005 Svenska Kraftnät 201 200 Övriga myndigheter 1 053 1 036 Summa 41 969 42 182 Statens fastighetsverk förvaltar den del av statens fasta egendom som regeringen bestämmer. Större delen av fastigheterna tillhör det nationella kulturarvet. Exempel på fastigheter är de kungliga slotten, ett trettiotal fästningar, nationalteatrarna, museerna, regeringens byggnader, landshövdingarnas residens och ambassadbyggnader i utlandet. De markegendomar som redovisas av Statens fastighetsverk består till stora delar av markområden väster om odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens län samt renbetesfjällen i Jämtlands län. I mellersta och södra Sverige förvaltas ett antal kungsgårdar som av kulturhistoriska skäl ägs av staten. Årets investeringar uppgår till 406 miljoner kronor. Om- och tillbyggnader har genomförts till ett värde av 398 miljoner kronor, där det största projektet avser ombyggnad av hotell Boställshusen på Skeppsholmen. Fortifikationsverket förvaltar fastigheter avsedda för försvarsändamål. Under året har investeringar gjorts med 479 miljoner kronor. Större projekt är en utbildningsanläggning för strid i bebyggelse i Kvarn/Motala, tvätthall för fordon, flygplan m.m. i Malmen/Linköping, logistikförråd i Boden och taxibana för flyg på Kallax flygplats i Luleå. Naturvårdsverket redovisar främst nationalparker och naturreservat. Dessa är dock i många fall upptagna till ett lågt värde. Under 2009 har värdet av marken ökat med ca 450 miljoner kronor vilket främst avser investeringar i markinköp för bildande av naturreservat och nationalpark. Riksdagsförvaltningen förvaltar riksdagsbyggnaderna och ombyggnader och förbättringar under året är förhållandevis små. Luftfartsverkets redovisar de flygplatser som staten äger med byggnader, fältanläggningar, elanläggningar och teleanläggningar som de viktigaste delarna. Av- och nedskrivningarna har under året varit något högre än nyinvesteringarna. Not 21 Förbättringsutgifter på annans fastighet Miljoner kronor 2009 2008 Rikspolisstyrelsen 773 777 Försvarsmakten 304 304 Regeringskansliet 232 193 Kungl. Tekniska högskolan 173 210 Göteborgs universitet 144 144 Stockholms universitet 141 149 Skatteverket 108 54 Kriminalvården 103 117 Lunds universitet 91 98 Domstolsverket 84 78 Umeå universitet 79 84 Försvarets materielverk 78 64 Övriga myndigheter 1 242 1 095 Summa 3 552 3 367 Förbättringsutgifter på annans fastighet avser sådana utgifter som myndigheten har haft för att anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, exempelvis om- och tillbyggnationer, kabeldragningar för nätverk, larmanordningar samt reparationer och underhåll om utgifterna uppgått till väsentliga belopp. Rikspolisstyrelsens förbättringsutgifter avser diverse om- och tillbyggnationer av polislokaler runt om i landet. Not 22 Maskiner, inventarier, installationer m. m. Miljoner kronor 2009 2008 Kustbevakningen 1 415 1 140 Rikspolisstyrelsen 1 282 1 447 Försvarsmakten 1 107 1 260 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 848 - Vägverket 804 1 305 Banverket 741 796 Domstolsverket 695 684 Regeringskansliet 580 544 Lunds universitet 567 571 Uppsala universitet 530 596 Karolinska institutet 507 513 Kriminalvården 427 388 Moderna Museet 391 370 Göteborgs universitet 332 353 Affärsverk Svenska kraftnät 5 644 5 593 Luftfartsverket 1 009 974 Sjöfartsverket 635 650 Statens järnvägar 241 651 Övriga myndigheter 4 961 5 474 Summa 22 716 23 309 Datorer och kringutrustning, möbler, maskiner, installationer, bilar, fartyg, flyg och andra transportmedel är exempel på tillgångar som redovisas under denna post. Även tillgångar som innehas genom finansiell leasing ingår. Kustbevakningens tillgångar har ökat med 275 miljoner kronor. Under året har bland annat ett större fartyg nyanskaffats. Vägverkets tillgångar består förutom av maskiner och inventarier för verksamheten även av färjor bokförda till 442 miljoner kronor. Minskningen under året beror på att affärsenheterna Vägverket produktion och Vägverket Konsult ombildats till statliga bolag. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bildades 2009 och har övertagit tillgångar från bl.a. Statens räddningsverk och Krisberedskapsmyndigheten. Svenska kraftnäts tillgångar består till största delen av ställverksutrustningar, kraftledningar, sjökablar, kontrollanläggningsdelar, optoverksamhet samt tele- och informationssystem. Luftfartsverket redovisar huvudsakligen fordon och maskiner under denna post. Not 23 Pågående nyanläggningar Miljoner kronor 2009 2008 Banverket, järnvägsanläggningar 47 756 37 085 Vägverket, väganläggningar 21 187 14 445 Fortifikationsverket 632 717 Statens fastighetsverk 565 325 Kustbevakningen 427 111 Kriminalvården 380 121 Affärsverk Svenska kraftnät 2 341 1 381 Luftfartsverket 738 678 Sjöfartsverket 53 79 Övriga myndigheter 2 563 3 119 Summar 76 642 58 061 Banverkets pågående större investeringsprojekt avser citytunneln och ombyggnad av Malmö bangård, citybanan i Stockholm, Ådalsbanan, Götalandsbanan, Haparandabanan och Pajalaprojektet. Som Vägverkets pågående större investeringsprojekt räknas Norra länken i Stockholm, utbyggnaden av E6 genom Bohuslän norr om Uddevalla samt närtidssatsningar i Umeå avseende E4/E12 och Hjulsta - Kista på E18 i Stockholm. Not 24 Beredskapstillgångar Miljoner kronor 2009 2008 Försvarsmakten 97 552 94 837 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, räddningstjänst- och varningsmateriel m.m. 492 - Socialstyrelsen, läkemedel och sjukvårdsförnödenheter 277 268 Statens räddningsverk - 592 Övriga myndigheter 31 161 Summa 98 352 95 858 Beredskapstillgångar avser tillgångar både för civil och militär beredskap. Posten omfattar främst Försvarsmaktens tillgångar för militär beredskap. Tillgångar för civil beredskap omfattar t.ex. läkemedel, fordon samt medicinsk utrustning. Försvarsmakten delar in sina beredskapstillgångar i dels beredskapsinventarier, dels beredskapsvaror, vilka redovisas som anläggningstillgångar. Beredskapsinventarierna uppgår till 81,8 miljarder kronor och utgörs av t.ex. flygplan, fartyg och stridsvagnar. Beredskapsvaror som t.ex. ammunition, reservmateriel och beklädnadsmateriel uppgår till 15,7 miljarder kronor. Årets ökning med 2,5 miljarder kronor avser i stort sett Försvarsmakten. Nyanskaffning av militära beredskapsinventarier uppgår till 6,5 miljarder kronor och av- och nedskrivningar uppgår till 6,3 miljarder kronor. Anskaffningen innefattar bl.a. två korvetter till marinen och modifiering av och kringutrustning till JAS 39 Gripen. Under året har försäljningar och utrangeringar genomförts för 0,1 miljarder kronor. Beredskapslagret har ökat med 2,6 miljarder kronor, bl.a. som en följd av korrigerat värderingspris för viss typ av ammunition. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har övertagit beredskapstillgångar från Statens räddningsverk och Krisberedskapsmyndigheten. Tillgångarna består av materiel för räddningstjänst, andningsskydd och anläggningar för varningssignaler. Socialstyrelsens beredskapstillgångar avser läkemedel och sjukvårdsförnödenheter. Not 25 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar Miljoner kronor 2009 2008 Försvarets materielverk 877 802 Banverket 835 960 Vägverket 742 711 Kustbevakningen 424 822 Övriga myndigheter 20 27 Summa 2 898 3 322 Under denna post redovisas de förskott som myndigheten lämnat vid anskaffning av materiella anläggningstillgångar. Banverkets post avser förskott vid byggandet av järnvägsanläggningar. Vägverkets post består främst av förskott avseende väganläggningar. Kustbevakningens post avser förskott för fartygsprojekt. Minskningen mellan åren beror på att fartyg aktiverats som anläggningstillgång samt överförts till pågående nyanläggning. Försvarets materielverks post avser främst förskott till FMS, Foreign Military Sales. Not 26 Andelar i dotter- och intresseföretag Andelar i dotterföretag Miljoner kronor 2009 2008 Vattenfall AB 135 620 129 861 Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) 25 375 25 218 Akademiska Hus AB 24 477 24 462 Sveaskog AB 17 898 16 087 AB Svensk Exportkredit 13 455 10 215 Posten Norden AB 8 052 - Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB 7 377 6 432 Almi Företagspartner AB 6 170 6 251 Specialfastigheter Sverige AB 4 772 4 789 SJ AB 4 306 4 058 Apoteket Omstrukturering AB (Apoteket AB) 4 026 3 858 Jernhusen AB (AB Swedcarrier) 3 611 3 113 Fouriertransform AB 3 008 3 000 Swedfund International AB 2 674 2 078 Systembolaget AB 2 213 2 069 Teracom AB 1 685 1 666 Green Cargo AB 1 393 1 482 Svevia AB 1 316 1 Samhall AB 1 231 1 256 Vasallen AB 1 201 1 024 RISE Research Institutes of Sweden Holding AB (IRECO Holding AB) 641 185 Statens Bostadsomvandlings AB 555 550 Svenska Rymdaktiebolaget 528 518 Innovationsbron AB 505 636 Lernia AB 455 482 AB Svensk Bilprovning 386 344 Vectura Consulting AB 383 0 Arbetslivsresurs AR AB 45 11 AB Göta Kanalbolag 42 46 SweRoad (Swedish National Road Consulting AB) 31 42 Swedesurvey AB 29 37 Kungliga Dramatiska Teatern AB 22 20 Arlandabanan infrastructure AB (A-Banan Projekt AB) 10 10 Kungliga Operan AB 3 20 Posten AB 0 7 980 Preaktio AB 0 2 901 Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB 0 418 Kasernen Fastighets AB 0 127 Förvaltningsaktiebolaget Stattum - 24 Svenska Spel AB 0 0 Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB) 0 0 IMEGO AB - 14 Affärsverk Luftfartsverket - LFV Holding AB 187 179 Svenska kraftnät - SwePol Link AB m.fl. 138 118 Övriga andelar 308 351 Summa 274 128 261 933 Med dotterföretag avses företag där statens ägarandel överstiger 50 procent. Andelsvärdet ovan är baserat på det justerade egna kapitalet hos företagen enligt bokslut per den 31 december 2009, utom i några fall då senaste delårsbokslut använts. Andelar i dotterföretag har ökat med 12,2 miljarder kronor. Ökningen av andelsvärdet för Vattenfall AB uppgår till 5,8 miljarder kronor, vilket huvudsakligen förklaras av periodens vinst på 12,9 miljarder kronor. Utdelning av 6,9 miljarder kronor har minskat andelsvärdet. Negativa omräkningsdifferenser för verksamhet i utlandet på 10,7 miljarder kronor har delvis utjämnats av positiv påverkan från valutasäkring av utländskt eget kapital på 6,0 miljarder kronor. Omräkningsdifferenserna har uppstått när balansräkningar i utländska dotterbolag räknats om till svenska kronor. Kassaflödessäkring har medfört en ökning med 3,8 miljarder kronor. Kassaflödessäkringen avser huvudsakligen orealiserade värdeförändringar av el-derivat som används för prissäkring av framtida försäljning. LKAB:s resultat för året uppgår till 0,7 miljarder kronor, vilket bidragit till andelsvärdets ökning med 0,2 miljarder kronor. Kassaflödessäkringar och marknadsvärdering av finansiella instrument har ökat värdet med 2,2 miljarder kronor. En utdelning på 2,8 miljarder kronor har reducerat värdet. Andelsvärdet för Akademiska Hus AB är oförändrat mellan åren. Betald utdelning av 1,0 miljard kronor har utjämnats av årets resultat på 1,0 miljard kronor. Andelsvärdet för Sveaskog AB har ökat med 1,8 miljarder kronor. Förändringen förklaras av årets resultat på 1,9 miljarder kronor minskat med utdelning till staten av 0,1 miljarder kronor. Svensk Exportkredit AB har ökat med 3,2 miljarder kronor, vilket främst förklaras av årets resultat på 1,7 miljarder kronor samt omvärdering av finansiella tillgångar på 1,3 miljarder kronor. Posten Nordens emission av nytt kapital har inneburit en ökning av kapitalandelen med 7,2 miljarder kronor. Övrig förändring av kapitalandelen motsvaras främst av årets resultatandel på 1,0 miljarder kronor. SBAB har ökat i värde med 0,9 miljarder kronor som en följd av årets resultat på 1,0 miljarder kronor. SJ AB har ökat med 0,3 miljarder kronor, vilket väsentligen avser årets resultat på 0,5 miljarder kronor samt utdelning av 0,2 miljarder kronor. Apoteket har ökat med 0,2 miljarder kronor. Årets resultat uppgår till 0,5 miljarder kronor och utdelningen till 0,2 miljarder kronor. Uppgifterna avser Apoteket AB. Andelsvärdet i Jernhusen AB har ökat med 0,5 miljarder kronor, vilket beror på fusionen med Swedcarrier AB samt utdelning av 0,1 miljarder kronor. I samband med att verksamhet förts över från Vägverket till Svevia AB har bolaget övertagit tillgångar och skulder genom en apportemission på 1,2 miljarder kronor. Vectura Consulting AB har övertagit verksamhet från Vägverket och Banverket och i samband med detta genomfört en apportemission på 0,4 miljarder kronor. Preaktio AB har minskat med 2,9 miljarder kronor, vilket avser utdelning till staten. Swedfund International AB har erhållit ett aktieägartillskott på 0,6 miljarder kronor, vilket medfört en ökning av andelsvärdet med samma belopp. Posten AB har fusionerats med Post Danmark AB A/S till Posten Norden AB. Posten AB har delat ut 1,4 miljarder kronor innan fusionen. Innehavet i SVEDAB har skrivits ned till noll i enlighet med kapitalandelsmetoden eftersom SVEDAB-koncernens egna kapital uppgår till minus 1,4 miljarder kronor. Efter övergång till redovisning enligt IFRS täcks moderbolaget SVEDAB:s förlust av balanserade vinstmedel och bolaget behöver därför inte något aktieägartillskott. Svenska Spel AB bokförs till värdet av aktiekapital och reservfond (värdet uppgår till 260 000 kronor som i tabellen avrundats till noll miljoner kronor). Resultatet tillförs som en skatteintäkt när utdelning betalas till staten. Andelar i intresseföretag Miljoner kronor 2009 2008 TeliaSonera AB 50 480 48 621 Nordiska Investeringsbanken (NIB) 7 700 6 943 SAS AB 2 437 1 858 AB Bostadsgaranti 116 82 SOS Alarm Sverige AB 84 81 VisitSweden AB 12 10 Norrland Center AB 5 5 Dom Shvetsii 0 3 Affärsverk Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl. 276 1 466 Luftfartsverket - Nordic Airport Properties KB m.fl. 30 15 Summa 61 140 59 084 Andelar i intresseföretag är 2,1 miljarder kronor högre än föregående år främst på grund av att andelen i TeliaSonera ökat i värde med 1,9 miljarder kronor. Andelsvärdet i TeliaSonera har påverkats positivt med 7,0 miljarder kronor av andelen i årets resultat och negativt av 2,2 miljarder kronor i valutakursdifferenser. Utdelning av 3,0 miljarder kronor till staten har minskat värdet med motsvarande belopp. Marknadsvärdet på statens aktier i TeliaSonera uppgick vid årsskiftet till 86,8 miljarder kronor. Nordiska Investeringsbanken har ökat med 0,8 miljarder kronor främst hänförligt till periodens resultat. SAS genomförde en nyemission våren 2009, i vilken staten tecknade aktier till ett värde av 1,3 miljarder kronor. Statens ägarandel är oförändrat, 21,4 procent. Statens kapitalandel ökade till följd av detta. Det negativa resultatet i SAS minskade dock kapitalandelen med 0,6 miljarder kronor. Sammantaget ökade kapitalandelen i SAS med 0,6 miljarder kronor. Marknadsvärdet på statens aktier i SAS AB uppgår till 2,1 miljarder kronor. Svenska kraftnäts intressebolag har minskat med 1,2 miljarder kronor, främst avseende utdelning till staten. Andelar i dotter- och intresseföretag - totalt Miljoner kronor 2009 2008 Summa andelar i dotterföretag 274 128 261 933 Summa andelar i intresseföretag 61 140 59 084 Riksbankens grundfond 1 000 1 000 Summa 336 268 322 017 Förutom de ovan nämnda förändringarna är postens totala förändring en följd av förändringar i företagens justerade egna kapital, utbetalda utdelningar samt förvärv och avyttringar. Not 27 Andra långfristiga värdepappersinnehav Miljoner kronor 2009 2008 Kärnavfallsfonden, bostadsobligationer 18 103 - Statens aktier i Nordea Bank AB 10 029 4 419 Exportkreditnämnden, obligationer 3 212 2 472 Kammarkollegiet, Europeiska investeringsbanken EIB 1 677 1 677 Kammarkollegiet, Europeiska utvecklingsbanken EBRD 1 040 1 040 Kammarkollegiet, Världsbanken IBRD 593 593 Karolinska institutet, aktier, andelar och obligationer 277 247 Kammarkollegiet, Europarådets utvecklingsbank CEB 34 34 Affärsverk Statens järnvägar 4 001 4 157 Övriga myndigheter 253 253 Summa 39 219 14 892 Den största förändringen av värdepappersinnehaven avser Kärnavfallsfonden som, efter ändrade placeringsregler under året, placerat en stor del av fondmedlen i bostadsobligationer. Statens aktier i Nordea redovisas dels av Kammarkollegiet (t.o.m. 2008 av Regeringskansliet) som en del av statens aktieförvaltning med 4,4 miljarder kronor, dels av Riksgäldskontoret som deltog i Nordeas nyemission under året genom stabilitetsfonden med 5,6 miljarder kronor. Exportkreditnämndens innehav av obligationer har ökat med 0,7 miljarder kronor. Som ett led i garantiverksamheten placerar Exportkreditnämnden erhållna premier i olika finansiella tillgångar och har under året ökat innehavet av obligationer i utländska valutor. Innehavet utgör en del av likvid buffert för riskexponering och balanserande innehav för åtaganden i respektive valuta. Statens Järnvägars innehav avser till största delen nollkupongobligationer i syfte att möta betalningsströmmar vid förfall av leasing- och leaseholdkontrakt för anläggningstillgångar uthyrda till SJ AB och Green Cargo AB. Kammarkollegiets innehav i internationella banker redovisades föregående år av Regeringskansliet. Not 28 Långfristiga fordringar Miljoner kronor 2009 2008 Exportkreditnämnden - Skadefordringar 1 350 1 558 - Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar 1 341 1 712 Summa Exportkreditnämnden 2 691 3 270 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 191 258 Göteborgs universitet 130 135 Fiskeriverket 92 116 Statens bostadskreditnämnd 55 65 Regeringskansliet 21 23 Affärsverk Statens järnvägar 2 045 2 323 Luftfartsverket 256 25 Svenska kraftnät 207 200 Sjöfartsverket 67 79 Övriga myndigheter 10 15 Summa 5 765 6 509 Exportkreditnämnden (EKN) redovisar försäkringstekniskt beräknat nettovärde på skadefordringar. Fordringarna utgår från de skadebelopp som betalats ut. Avdrag görs för återvunna eller avskrivna belopp. Till detta läggs kapitaliserade räntor samt förfallna, obetalda och upplupna, ej förfallna avtalsräntor. Värderingen av EKN:s fordringar görs utifrån olika kriterier. En utgångspunkt vid bedömning av fordringar på andra länder är det aktuella landets skuldsättning och inkomstnivå samt hur landet skött sina skuldbetalningar. Detta kompletteras med det allmänna riskläget på landet vad gäller krediter och på den återstående löptiden av EKN:s utestående fordran. Sverige är det land där EKN haft den största ökningen av riskexponering. Den mycket stora ökningen beror på de rörelsekreditgarantier till stora svenska företag som EKN ställt ut under året. Rörelsekreditgarantierna innebär att EKN delar risk med utlånande bank på stora svenska exportföretag med hög kreditvärdighet. I likhet med tidigare år är Pakistan och Sydafrika bland de största länderna med anledning av en mycket stor affär i respektive land. Värdet före reservering för förlustrisker m.m. på EKN:s fordringar uppgår till 6 703 miljoner kronor. Reserveringen uppgår till 5 353 miljoner kronor. De största fordringarna finns på Nordkorea, Kongo-Kinshasa, Pakistan, Kuba och Irak. Även värdet på den del av fordringarna som avser återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar har skrivits ned under året. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) garanterar och subventionerar u-landskrediter i projekt som Sida bedömer kan få betydande utvecklingseffekter i landet. Posten utgörs till största delen (144 miljoner kronor) av nettovärdet på skadefordringar som förvaltas av EKN knutet till U-kreditsystemet. Resterande del av posten är en fordran på Swedfund avseende villkorslån. Göteborgs universitets fordringar avser utlåning av donationsmedel till Akademiska Hus. Fiskeriverket har tillgångar som förvaltas av Kammarkollegiet. Dessa tillgångar avser medel från fiskeavgifter beslutade enligt vattenlagen. Medlen hos Kammarkollegiet består av 25 fonder. Affärsverket Statens järnvägar redovisar fordringar avseende leasing- och leaseholdavtal på SJ AB och Green Cargo AB. Dessa uppgick till 1 976 miljoner kronor 2009 av totalt 2 045 miljoner kronor avseende långfristiga fordringar. Sjöfartsverkets fordringar uppgick till 67 miljoner kronor. Sjöfartsverket redovisar fordringar avseende förskottshyra för tre isbrytande offshorefartyg som man tecknat avtal om med Trans Viking A/S. Dessa uppgick till 57 miljoner kronor 2008. Not 29 Utlåning Miljoner kronor 2009 2008 Centrala studiestödsnämnden Annuitetslån (beviljade efter den 30 juni 2001) 85 334 73 620 Studielån (lån med villkorad återbetalning, beviljade mellan den 1 januari 1989 och den 30 juni 2001) 66 764 71 394 Studiemedel (beviljade före 1989 och äldre lån) 6 436 8 045 Hemutrustningslån 1 115 1 147 Summa Centrala studiestödsnämnden 159 649 154 206 Riksgäldskontoret Riksbanken 92 530 - Botniabanan AB 16 103 14 648 Svensk-Danska Broförbindelsen AB 4 406 4 181 Premiepensionsmyndigheten 1 450 1 528 A-Train AB 800 800 Lån till Island 861 - AP-fonden 157 138 Övrigt 539 245 Summa Riksgäldskontoret 116 846 21 540 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 263 264 Övriga myndigheter 135 109 Summa 276 893 176 119 Centrala studiestödsnämnden (CSN) administrerar ett flertal lånetyper som kan delas in i två huvudkategorier. Den ena typen är lån finansierade med lån hos Riksgäldskontoret, vilket är de lån som går under benämningen studielån. Den andra kategorin är lån som ursprungligen finansierades via anslag på statsbudgeten och benämns som studiemedel i sammanställningen. CSN:s fordringar har ökat med 5,4 miljarder kronor och uppgår till nära 160 miljarder kronor, efter att hänsyn tagits till reservationerna för osäkra fordringar. CSN:s modell för att beräkna de osäkra fordringarna och nedskrivningarna utvecklas hela tiden och osäkerheten beräknas fram utifrån tre värderingsprinciper. Dessa principer är betalningsbenägenhet, reservation enligt de trygghetsregler som finns vid återbetalning och framtida förluster på grund av dödsfall. Med bristande betalningsbenägenhet menas att inga eller få inbetalningar gjorts under de senaste åren trots påminnelser och kravåtgärder. Vid reservation enligt trygghetsregler görs en bedömning av möjligheterna att betala tillbaka lån utifrån individens ekonomiska förutsättningar i förhållande till skuldens storlek. Den tredje värderingspricipen beräknas slumpmässigt utifrån kön- och åldersspecifika dödsfallsrisker från Statistiska centralbyrån. CSN:s totala lånefordran uppgår till 184 miljarder kronor och vid utgången av 2009 var den totala reserveringen 24,7 miljarder kronor. Det är en minskning netto med 2,4 miljarder kronor jämfört med föregående år. Minskningen beror till största delen på en modellförändring för lånetypen annuitetslån som numera beräknas mindre schablonartat. Det osäkra beloppet beräknas nu på motsvarande sätt som för lånetypen studielån. Där simuleras en detaljerad betalningsplan för hela återbetalningstiden. Riksgäldskontoret (RGK) är den myndighet utöver CSN som har omfattande utlåning och under 2009 ökade utlåningen hos RGK med 95 miljarder kronor. Framför allt beror det på utlåningen till Riksbanken under året motsvarande nästan 93 miljarder kronor. RGK lånade upp motsvarande 97 miljarder kronor under året i utländsk valuta varav 95 miljarder kronor lånats ut till Riksbanken för att förstärka valutareserven. Lånet till Riksbanken värderas till 92,5 miljarder kronor, enligt de valutakurser som gällde vid årsskiftet. Utöver detta lån till följd av lågkonjunktur och finanskris beslutade de nordiska länderna att låna ut pengar till Island vilket ledde till att vid årets slut motsvarade Sveriges utlåning till Island nästan 0,9 miljarder kronor. Riksgäldskontoret redovisar också lånen till Botniabanan AB (91 procent ägs av svenska staten) och dess uppgift är att detaljprojektera, upphandla, bygga och finansiera Botniabanan. När Botniabanan är färdigställd ska bolaget börja amortera lånen tagna hos RGK. Återbetalning kommer att ske med den hyra som Banverket kommer att betala till bolaget och senast 2050 ska samtliga lån vara återbetalda. När det gäller Svensk-Danska broförbindelsen AB (SVEDAB) är bolaget beroende av Öresundsbro Konsortiets framtida resultat för att kunna återbetala lånet. I sammanställningen över RGK:s utlåning ingår också lånen till Premiepensionsmyndigheten och AP-fonderna, eftersom dessa myndigheter inte konsolideras i årsredovisningen för staten. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbetes (Sida) utlåning avser biståndskrediter och villkorslån. Not 30 Varulager och förråd Miljoner kronor 2009 2008 Banverket 586 489 Försvarsmakten 271 388 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 132 - Rikspolisstyrelsen 123 126 Försvarets materielverk 86 95 Kriminalvården 71 70 Affärsverk Sjöfartsverket 71 43 Luftfartsverket 46 44 Svenska kraftnät 4 4 Övriga myndigheter 184 497 Summa 1 574 1 756 Med varulager och förråd avses råmaterial, råvaror, halvfabrikat och färdiga produkter samt förnödenheter som förbruknings- och tillsatsmaterial. Försvarsmaktens varulager och förråd avser i huvudsak Försvarsmaktens drivmedelslager. Not 31 Pågående arbeten Miljoner kronor 2009 2008 Lantmäteriet 244 214 Banverket 65 31 Försvarsmakten 50 5 Statens väg- och transportforskningsinstitut 15 15 Fortifikationsverket 11 19 Övriga myndigheter 20 32 Summa 405 316 Pågående arbeten hos Lantmäteriet avser i huvudsak fastighetsbildning, vilket t.ex. innebär avstyckning och reglering av gränsdragning mellan fastigheter. Ökningen jämfört med föregående år beror främst på ett ökat antal infrastrukturärenden. Banverkets pågående arbeten avser ej avslutade entreprenaduppdrag som i huvudsak utförts av Banverket Produktion och Investeringsdivisionen. Försvarsmaktens pågående arbeten avser främst verksamheten hos Försvarsmaktens logistik (FMLOG) som är redovisad som pågående arbeten. Not 32 Fastigheter Miljoner kronor 2009 2008 Länsstyrelsen i Dalarnas län 133 112 Länsstyrelsen i Värmlands län 19 16 Länsstyrelsen i Västra Götalands län 8 9 Länsstyrelsen i Västerbottens län 8 0 Övriga länsstyrelser 4 3 Summa 172 140 Länsstyrelsen i Dalarnas län innehar ett stort antal fastigheter i den s.k. Jordfonden, där bytesprojekt pågår eller är planerade. Not 33 Förskott till leverantörer Miljoner kronor 2009 2008 Banverket 36 58 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 2 - Fortifikationsverket - 2 Affärsverk Luftfartsverket 56 44 Övriga myndigheter 1 1 Summa 95 105 Myndigheternas förskott avser bl.a. varuleveranser. Not 34 Kundfordringar Miljoner kronor 2009 2008 Exportkreditnämnden 3 069 1 707 Försvarets materielverk 1 086 1 476 Banverket 740 754 Vägverket 399 909 Lantmäteriet 159 165 Statens institutionsstyrelse 158 146 Karolinska institutet 132 107 Göteborgs universitet 101 100 Affärsverk Luftfartsverket 374 409 Svenska kraftnät 344 206 Sjöfartsverket 134 152 Övriga myndigheter 1 459 1 487 Summa 8 155 7 618 Som kundfordringar redovisas fakturerade belopp avseende myndighetens försäljning av främst tjänster. Exportkreditnämndens fordringar utgörs av fordringar på garantitagare avseende förskotts- och efterskottspremier. Ökningen mellan åren avser i huvudsak fordringar avseende efterskottpremie, nominellt värde. Försvarets materielverk har lägre intäkter från uppdrag för andra än statliga myndigheter (jämför not 2) vilket även påverkar kundfordringarna. Vägverkets och Banverkets poster består av fordringar för externa uppdrag i huvudsak åt kommuner. Bolagiseringen av Vägverkets produktionsenheter leder till lägre kundfordringar eftersom uppdragsintäkterna minskar (jämför not 2). Not 35 Övriga fordringar Miljoner kronor 2009 2008 Skatteverket - Fordringar på skattekonto, inkl. restförda samt värdereglering 36 157 32 256 - Fordran kommuner och landsting avseende slutreglering av kommunalskatt för inkomståret 2008 2 623 - - Övriga fordringar 13 5 Summa Skatteverket 38 793 32 261 Riksgäldskontoret - Fordran finansiella institut 1 044 252 - Depositioner för handel med futures 331 135 - Terminskontrakt statens internbank 155 455 - Fordran CSA-avtal och GMRA-avtal - 1 919 - Övriga fordringar 13 263 Summa Riksgäldskontoret 1 543 3 024 Statens jordbruksverk 7 493 7 580 Tullverket 1 925 2 447 Försäkringskassan 2 275 2 723 Centrala studiestödsnämnden 757 749 Kronofogdemyndigheten 714 708 Länsstyrelsen i Västra Götalands län 224 77 Lantmäteriet 217 290 Affärsverk Statens järnvägar 253 246 Luftfartsverket 138 170 Svenska kraftnät 37 33 Sjöfartsverket 1 1 Övriga myndigheter 1 307 1 214 Summa 55 677 51 523 Övriga fordringar har ökat med 4 miljarder kronor jämfört med föregående år. Skatteverkets fordringar på skattekontot har ökat med 4 miljarder kronor. Skatteverket redovisar också en fordran på kommuner och landsting avseende slutreglering av kommunalskatt för inkomståret 2008. Slutavräkning av kommunalskatt kan variera starkt mellan åren. Slutavräkningen görs i januari månad andra året efter inkomståret. Då justeras de totala slutliga kommunalskattemedlen mot de preliminära medel som betalades ut till kommuner och landsting under inkomståret. Slutavräkningen avseende 2007 medförde en skuld till kommuner och landsting. Riksgäldskontorets fordringar utgörs till största delen av fordran på finansiella institut. I posten ingår en fordran som bedöms som säker för den del av försäljningen av Carnegie Investment Bank och Max Matthiessen som ännu inte är reglerad. Statens jordbruksverk redovisar huvudsakligen fordringar på EU för gjorda utbetalningar av bidrag inom jordbruksfonderna samt bundet kapital i offentliga lager (145 miljoner kronor) till följd av inköps- och försäljningsverksamhet för EU:s räkning. Kapitalbindningen är utgifter av inköp minskat med försäljningsintäkter och betalningar (lagernedskrivningar och korrigeringar av vinst/förlust) som erhållits från EU. Jordbruksverkets fordran på EU uppgår till totalt 7 421 miljoner kronor, netto (7 562 miljoner kronor föregående år), varav 7 462 miljoner kronor avser den aktuella fleråriga budgetramen 2007-2013. Tullverkets övriga fordringar består till största delen av obetalda tullräkningar avseende uppbörd. Försäkringskassans fordringar utgörs till största delen av fordringar på bidragsskyldiga avseende underhållsstöd, 1 015 miljoner kronor (en minskning med 203 miljoner kronor jämfört med föregående år) samt återkravsfordringar avseende övriga socialförsäkringsförmåner, 918 miljoner kronor. Samtliga fordringar äldre än fyra år avseende underhållsstöd bedöms som osäkra och har skrivits ned till noll. Till övriga fordringar hänförs också fordringar för EU-vård på 184 miljoner kronor och fordringar hos kommuner för assistansersättning med 143 miljoner kronor. Statens järnvägars post består till största delen av fordran på AB Storstockholms Lokaltrafik, kortfristig del. Not 36 Periodavgränsningsposter - förutbetalda kostnader Miljoner kronor 2009 2008 Skatteverket 13 146 134 Riksgäldskontoret - underkurser, upplåning i svenska kronor 5 240 4 259 - underkurser, upplåning i utländsk valuta 198 141 - underkurser, statsskulden till nominellt belopp i svenska kronor 680 2 466 - underkurser, statsskulden till nominellt belopp i utländsk valuta 31 17 - förutbetalda kostnader 8 5 Summa Riksgäldskontoret 6 157 6 888 Rikspolisstyrelsen 429 438 Kriminalvården 278 244 Banverket 249 146 Lunds universitet 239 260 Försäkringskassan 209 186 Transportstyrelsen 172 - Domstolsverket 168 153 Stockholms universitet 141 141 Arbetsförmedlingen 137 118 Uppsala universitet 133 122 Göteborgs universitet 130 150 Karolinska institutet 121 116 Kungl. Tekniska högskolan 111 109 Affärsverk Sjöfartsverket 76 70 Luftfartsverket 48 69 Svenska kraftnät 2 4 Statens Järnvägar 1 1 Övriga myndigheter 2 122 2 001 Summa 24 069 11 350 Som förutbetalda kostnader redovisas kostnader som är hänförliga till kommande år, men har betalats ut under året. Skatteverket betalade i december 2009 ut det tillfälliga konjunkturstödet till kommuner och landsting som avser 2010. En anledning att regeringen valde att lämna förslaget i 2009 års proposition om vårtilläggsbudget var att utrymmet under utgiftstaket för staten var större 2009 än 2010. Medlen är avsedda att användas för verksamhet under 2010 och antas därmed periodiseras av kommuner och landsting som en intäkt 2010. Underkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är lägre än det nominella värdet. Mellanskillnaden utgör underkurser och bokförs som en förutbetald kostnad som periodiseras över lånets löptid. Förutbetalda kostnader i övrigt avser t.ex. hyror eller licensavgifter för nästa kvartal eller år. Not 37 Periodavgränsningsposter - upplupna bidragsintäkter Miljoner kronor 2009 2008 Kungl. Tekniska högskolan 163 153 Karolinska institutet 145 137 Lunds universitet 115 115 Tillväxtverket 110 - Göteborgs universitet 100 79 Stockholms universitet 95 83 Försäkringskassan 81 102 Uppsala universitet 70 58 Sveriges lantbruksuniversitet 44 35 Luleå tekniska universitet 34 39 Övriga myndigheter 361 441 Summa 1 318 1 241 Som upplupna bidragsintäkter redovisas överenskommen ersättning för genomförd verksamhet som ännu inte utbetalats till myndigheten. Bland upplupna bidragsintäkter ingår medel från EU för den aktuella fleråriga budgetramen 2007-2013 med 118 miljoner kronor, huvudsakligen hos Tillväxtverket. Not 38 Periodavgränsningsposter - övriga upplupna intäkter Miljoner kronor 2009 2008 Periodisering av skatter 10 447 - Riksgäldskontoret: Upplupna ränteintäkter, svenska kronor 5 753 5 846 Upplupna ränteintäkter, utländsk valuta 3 295 4 852 Övriga upplupna intäkter 798 443 Summa Riksgäldskontoret 9 846 11 141 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 622 557 Kärnavfallsfonden 548 142 Banverket 287 197 Försäkringskassan 169 142 Exportkreditnämnden 85 - Arbetsförmedlingen 85 659 Affärsverk Svenska kraftnät 597 519 Luftfartsverket 215 249 Sjöfartsverket 86 35 Statens järnvägar 5 56 Övriga myndigheter 582 723 Summa 23 574 14 420 Som upplupna intäkter redovisas räntor och andra intäkter som upparbetats, men där fakturering eller betalning inte skett till och med brytdagen. Periodisering av skatter 2009 avser mellanskillnaden mellan de skatteintäkter som tas upp av främst Skatteverket och de skatteintäkter som beräknas i samband med upprättandet av årsredovisningen för staten. Beloppet redovisas inte av någon myndighet utan endast i årsredovisningen för staten. För 2008 översteg betalda skatter intäkterna vilket ledde till att ett belopp redovisades som förutbetalda intäkter. För 2009 överstiger de beräknade intäkterna de betalda skatterna och därför redovisas i stället en upplupen intäkt (se not 52). Riksgäldskontorets upplupna ränteintäkter avseende skuldskötselinstrument avser ränteintäkter förknippade med statsskulden som är intjänade under året men som ännu inte är inbetalda. Kärnavfallsfondens upplupna intäkter avser avgifter för producerad el som kärnkraftsbolagen i efterhand betalar till Kärnavfallsfonden. Dessa avgifter ökade med 406 miljoner kronor. Arbetsförmedlingens upplupna intäkter avser medel som Arbetsförmedlingen för Sveriges räkning rekvirerar från EU och levererar in på inkomsttitel. Not 39 Värdepapper och andelar Miljoner kronor 2009 2008 Riksgäldskontoret 4 226 68 348 Försäkringskassan, hypoteksobligationer m.m. 1 391 1 526 Exportkreditnämnden, valutadepositioner i svenska banker 1 113 372 Statens försvarshistoriska museer 2 2 Affärsverk Statens järnvägar - 695 Luftfartsverket - 49 Övriga myndigheter - - Summa 6 732 70 992 Riksgäldskontoret har minskat sitt innehav av värdepapper och andelar med 64 miljarder kronor, varav kortfristiga placeringar minskat med 62 miljarder kronor beroende på att Riksgäldskontoret under 2008 gav ut extra statsskuldsväxlar utan att motsvarande lånebehov fanns. Detta har inte gjorts under 2009. Försäkringskassans värdepapper och andelar avser huvudsakligen hypoteksobligationer i fonder för socialförsäkringsändamål. Exportkreditnämnden redovisar fastränteplaceringar i utländsk valuta i form av valutadepositioner i svenska banker. Not 40 Kassa, bank m.m. Miljoner kronor 2009 2008 Kronofogdemyndigheten 657 591 Riksgäldskontoret 437 901 Regeringskansliet 184 127 Exportkreditnämnden 165 73 Länsstyrelsen i Norrbottens län 161 150 Lunds universitet 149 67 Kustbevakningen 132 2 Länsstyrelsen i Västerbottens län 114 137 Karolinska institutet 106 96 Internationella programkontoret för utbildningsområdet 95 145 Affärsverk Statens järnvägar 203 69 Luftfartsverket 152 189 Sjöfartsverket 79 54 Svenska kraftnät 76 77 Övriga myndigheter 844 843 Summa 3 554 3 521 Kronofogdemyndighetens Kassa, bank avser till största delen klienters bankmedel (deponerade medel samt ansökningsavgifter som inbetalats men ännu ej redovisats mot inkomsttitel). Riksgäldskontoret redovisar medel på valutakonton i Nordea, Euroclear och Clearstream. Flera länsstyrelser redovisar bygdemedel och deponerade medel som är placerade i bank. Not 41 Nettoförmögenhet Miljoner kronor 2009 2008 Uppskrivningskapital 107 109 Donationskapital 442 420 Resultatandelar i dotterföretag 233 364 217 484 Balanserad kapitalförändring -644 311 -719 772 Årets över-/underskott enligt resultaträkningen 26 253 91 845 Summa -384 145 -409 914 Nettoförmögenheten är skillnaden mellan tillgångar och skulder. Eftersom statens skulder är större än tillgångarna är statens nettoförmögenhet negativ. Förändringen av nettoförmögenheten mellan två år samvarierar i huvudsak med statsskuldens förändring. Nettoförmögenheten påverkas i första hand av resultaträkningens överskott. Därutöver påverkas nettoförmögenheten av andra transaktioner som förändrar tillgångarnas eller skuldernas värde utan att de redovisas i resultaträkningen. Nedan redogörs för förändringar av poster som ingår i nettoförmögenheten. Vissa händelser som i sig inte innebär att nettoförmögenheten påverkas utgör ändå förklaringar till förändringar av ingående delposter. Uppskrivningskapital Uppskrivningskapitalet har varit i stort sett oförändrat under året. Kapitalet minskar med avskrivningsbeloppen på uppvärderade anläggningar. Donationskapital Donationskapitalet har ökat med 22 miljoner kronor under året. Ökningen beror på till största delen på att Moderna museet har erhållit donationer i form av konstverk och likvida medel. Resultatandelar i dotterbolag Kammarkollegiet svarar för merparten av posten. Andelsvärdet är vid årets beräkning till största delen baserat på bolagens egna kapital enligt årsbokslut. Förändringen på 15,9 miljarder kronor under året består av föregående års resultatandelar (34,9 miljarder kronor), utdelningar betalda under 2009 (-19,6 miljarder kronor) samt övriga förändringar av eget kapital i dotterbolagen (-0,2 miljarder kronor). Den del av Systembolaget AB:s resultat som motsvarade årets utdelning 2008 och som redovisades som skatteintäkt 2008 har omförts från balanserad kapitalförändring till resultatandel 2009 (0,9 miljarder kronor). TeliaSonera AB har, vid sidan av resultatet, en direkt minskning av eget kapital med 2,2 miljarder kronor avseende främst valutakursdifferenser. LKAB redovisar, vid sidan av resultatet, en direkt ökning av eget kapital med 2,2 miljarder kronor avseende kassaflödessäkringar och marknadsvärdering av finansiella instrument i säkringsreserv och reserv för verkligt värde. Vattenfall AB redovisar en minskning av det egna kapitalet vid sidan av resultatet. Förändringen uppgår till -0,2 miljarder kronor och består till största delen av omräkningsdifferenser vid konsolidering av verksamhet i utlandet (-10,7 miljarder kronor), valutasäkring av utländskt eget kapital (6,0 miljarder kronor), kassaflödessäkring (3,8 miljarder kronor) samt effekter vid ägarförändringar i dotterbolag (0,7 miljarder kronor). Balanserad kapitalförändring Den balanserade kapitalförändringen har ökat med 75,5 miljarder kronor under året. Den del av föregående års överskott som ej är hänförligt till resultatandelar har ökat kapitalförändringen med 57,0 miljarder kronor. Utdelningar från dotterbolag enligt föregående stycke ökar denna delpost med motsvarande belopp dvs. 19,6 miljarder kronor. Systembolaget AB:s resultat förs till en del som skatteintäkt, vilket påföljande år omförs till resultatandel från kapitalförändring (-0,9 miljarder kronor). Skilda principer vid värdering av inomstatliga värdepapper har medfört en utjämningspost på -1,6 miljarder kronor som redovisas som balanserad kapitalminskning. Saldot vid avräkning av inomstatliga betalningar avseende anslag och inkomsttitlar uppgick vid årsskiftet till 1,1 miljarder kronor och redovisas som en ökning av nettoförmögenheten. Riksgäldskontorets konton för hantering av TV-avgiften, rundradiokontot m.fl., rapporteras som en del av statsverket, vilket har inneburit en ökning av nettoförmögenheten med 0,5 miljarder kronor. Summan av statens interna fordringar och skulder avseende moms har minskat nettoförmögenheten med 0,4 miljarder kronor. Eliminering av inomstatliga ensidiga periodiseringar samt diverse fordringar och skulder medför ett saldo på 0,1 miljarder kronor som ökar nettoförmögenheten. Se även avsnitt 4.2.1. Nettoförmögenhetens förändring Miljoner kronor Uppskrivningskapital Donations- kapital Resultatandelar i dotterföretag Balanserad kapitalförändring Årets över-/underskott Summa Utgående balans 2008 109 420 217 484 -719 772 91 845 -409 914 Förändring av nettoförmögenheten - - - - - - Ingående balans 2009 109 420 217 484 -719 772 91 845 -409 914 Föreg. års kapitalförändring -2 34 851 56 996 -91 845 0 Utdelning från dotter- och intresseföretag -19 578 19 578 0 Förändring av eget kapital hos dotter- och intresseföretag -198 -198 Omföring av resultatandel från Systembolaget redovisad som skatteintäkt 869 -869 0 Sålda andelar -26 26 0 Utjämningspost avser eliminering statspapper -1 556 -1 556 Saldo inomstatlig betalningsavräkning 1 127 1 127 Rundradiokonto m.m., Riksgäldskontoret 490 490 Eliminering av inomstatliga balansposter avseende moms -367 -367 Saldo vid eliminering av ensidiga inomstatliga periodavgränsningsposter samt diverse fordringar och skulder 123 123 Övriga förändringar 22 -38 -87 -103 Årets över-/underskott 26 253 26 253 Summa årets förändring -2 22 15 880 75 461 -65 592 25 769 Utgående balans 107 442 233 364 -644 311 26 253 -384 145 I tabellen nedan redovisas en beräkning av skillnaderna mellan balansräkningens nettoförmögenhet för 2008 och 2007 jämfört med statens förmögenhet beräknad i anslutning till nationalräkenskapernas principer. Miljarder kronor 2008 2007 Statens nettoförmögenhet enligt ÅRS -410 -499 Avgående poster ur Nettoförmögenheten Beredskapstillgångar -95 -94 Affärsverkens anläggningstillgångar -22 -22 Fordringar och skulder hos andra myndigheter än Riksgäldskontoret, Centrala studiestödsnämnden m.fl. 120 75 Värdejusteringar, Centrala studiestödsnämnden och Exportkreditnämnden 32 34 Tillkommande poster i Statens förmögenhet enligt NR-principer Uppvärdering av börsnoterade aktier till marknadsvärde 40 109 Pålägg av moms och indexuppräkning till aktuell prisnivå av anläggningstillgångar/förbrukningsinventarier samt utökad aktivering av mjukvaruutveckling 333 290 Omvärdering av statsskuld och övriga finansiella poster till marknadsvärde -34 -25 Riksbankens egna kapital utöver grundfond 69 61 Värdepapper hos Norrlandsfonden, Riksbankens jubileumsfond, Allmänna arvsfonden m.fl. 25 37 Fordran på kommuner avseende särskild löneskatt 76 75 Övrigt 16 16 Statens förmögenhet enligt NR-principer 150 57 Not 42 Fonder Miljoner kronor 2009 2008 Kärnavfallsfonden 41 393 40 306 Insättningsgarantifonden (Riksgäldskontoret) 20 747 19 103 Stabilitetsfonden (Riksgäldskontoret) 16 487 15 110 Försäkringskassan - Trafiklivräntefonden 778 741 - Frivilliga yrkesskadefonden 119 115 - Affärsverksfonden 129 131 - Övriga fonder 114 121 Summa Försäkringskassan 1 140 1 108 Batterifonden (Naturvårdsverket) 790 819 Kammarkollegiets försäkringsverksamhet m.m. 369 364 Bygdemedel m.m. (länsstyrelser) 296 301 Medel från vattendomar m.m. (Fiskeriverket) 100 120 Övriga 96 96 Total summa 81 418 77 327 Som fonder i staten redovisas medel som reserverats för särskilda ändamål, men där det reserverade beloppet inte bestäms av en fastställd skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk. De viktigaste förändringarna i fondkapitalet beskrivs i not 5 Avsättning till/upplösning av fonder. Kärnavfallsfonden redovisas av myndigheten Kärnavfallsfonden och förvaltas av Kammarkollegiet. Fonden består av avgifter från kärnkraftsföretagen, baserade på produktionen av elektrisk kraft. Avgifterna ska täcka alla kostnader nu och i framtiden för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle och annat avfall. Kärnavfallsfonden har ökat kraftigt under ett antal år. Fondmedlen är sedan 2009 till stor del placerade i s.k. säkerställda obligationer utgivna av bostadsfinansieringsinstitut och i övrigt liksom tidigare i statspapper och till en mindre del på konto i Riksgäldskontoret. Vid utgången av 2009 är ca 45 procent av tillgångarna placerade i säkerställda obligationer. Insättningsgarantifonden förvaltas av Riksgäldskontoret och utgörs av avgifter från institut som omfattas av garantin. Avgiftens storlek, som baseras på institutens kapitaltäckningsgrad, används till att bygga upp en fond varifrån ersättning betalas ut till institut som försatts i konkurs och som omfattas av garantin. Insättningsgarantin gäller för såväl privatpersoner som företag och andra juridiska personer. Även insättningsgarantimedlen är placerade i statspapper och på konto i Riksgäldskontoret. Insättningsgarantifonden är den fond som ökat mest under 2009 (jämför not 5). I samband med finanskrisen under hösten 2008 beslutade riksdagen att inrätta Stabilitetsfonden för att finansiera framtida stödåtgärder. Inledningsvis tillfördes 15 miljarder kronor genom ett särskilt anslag på statsbudgeten. Avsikten är att banker och andra institut framöver ska betala en årlig stabilitetsavgift, så att fonden inom 15 år uppgår till motsvarande 2,5 procent av BNP. Under året har fonden tillförts garantiavgifter, medan däremot den nya stabilitetsavgiften inte kommer in förrän 2010. Försäkringskassan redovisar ett antal fonder som förvaltas av Kammarkollegiet och från vilka bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmelser betalas ut. De största är Trafiklivräntefonden, Frivilliga yrkesskadefonden och Affärsverksfonden. Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket och används för bl.a. omhändertagande av miljöfarliga batterier. Länsstyrelserna redovisar s.k. bygdemedel, vattenregleringsmedel och älgvårdsfonder. Det största beloppet (137 miljoner kronor) redovisas av Länsstyrelsen i Norrbottens län. Not 43 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Miljoner kronor 2009 2008 Statens pensionsverk 178 399 168 178 Riksdagsförvaltningen 1 855 1 782 Försvarsmakten 511 858 Rikspolisstyrelsen 293 433 Skatteverket 150 101 Försäkringskassan 108 146 Affärsverk Luftfartsverket 4 349 4 103 Sjöfartsverket 1 639 1 578 Svenska kraftnät 342 316 Statens järnvägar 103 101 Övriga myndigheter 961 1 071 Summa 188 710 178 667 Det stora flertalet myndigheter betalar pensionspremier till Statens pensionsverk (SPV). SPV ansvarar och gör avsättningar för merparten av statens pensionsåtagande i den statliga försäkringsrörelsen. Undantag från denna försäkringslösning är de myndigheter som gör egna avsättningar för pensioner, främst affärsverken utom Statens järnvägar. Den av SPV redovisade pensionsskulden har ökat med 10 miljarder kronor (6,5 föregående år). De viktigaste faktorerna som ökade avsättningen var basbeloppsindexering (värdesäkring) 6,8 miljarder kronor, nyintjänad pension 5,0 miljarder kronor samt grundränta (uppräkning enligt de försäkringstekniska riktlinjerna), netto, 3,0 miljarder kronor medan avsättningen minskade på grund av utbetalade förmåner med 7,5 miljarder kronor. Framför allt har basbeloppsindexeringen fått stor påverkan detta år, eftersom prisbasbeloppet ökade med 4,4 procent mellan 2008 och 2009 (året innan var denna faktor endast ca 1,7 procent eller 2,5 miljarder kronor). Riksdagsförvaltningen tar upp en avsättning för pensioner och inkomstgarantier till förutvarande och nuvarande ledamöter. Drygt 63 procent av avsättningen avser ledamöter som lämnat riksdagen samt belopp som upparbetats i EU-parlamentet, medan återstoden avser ledamöter i riksdagen. Försvarsmaktens avsättningar har liksom föregående år minskat kraftigt eftersom utbetalningarna legat kvar på en hög nivå medan årets kostnader varit låga jämfört med åren dessförinnan. Affärsverkens pensionsavsättningar visar inte på några dramatiska förändringar detta år. Not 44 Övriga avsättningar Miljoner kronor 2009 2008 Exportkreditnämnden 12 732 11 203 Försvarsmakten 1 382 1 532 Riksgäldskontoret 1 083 1 091 Banverket 584 339 Försäkringskassan 537 587 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 483 600 Bostadskreditnämnden 356 938 Affärsverk Luftfartsverket 265 92 Statens järnvägar 242 222 Sjöfartsverket 9 14 Svenska kraftnät 8 - Övriga myndigheter 514 481 Summa 18 195 17 099 Balansposten Övriga avsättningar består till största delen av Exportkreditnämndens (EKN) avsättningar för risker i garantiengagemang. Reserveringar har gjorts för förväntad förlustrisk i affärerna och för riskkoncentration i portföljen. Den totala reserveringen vid utgången av 2009 uppgick till 12 732 miljoner kronor, vilket innebär en ökning med 1 529 miljoner kronor under året. Det är i allt väsentligt avsättningen för förväntade förluster som har ökat (1 552 miljoner kronor). Samtidigt har återförsäkrares andel av risken, som redovisas bland Långfristiga fordringar på balansräkningens tillgångssida, minskat med 371 miljoner kronor. Nettoökningen av avsättning för risk är 1 900 miljoner kronor. Eftersom samtidigt engagemangsvolymerna ökat kraftigt minskade ändå avsättningen, efter avdrag för återförsäkrares andel av engagemanget, till 7,2 procent av engagemanget, jämfört med 8,4 procent vid utgången av 2008. Kronans förstärkning mot dollarn och euron har dämpat reserveringsbehovet något. Flera av EKN:s affärer har fått ökade riskreserveringar. EKN gör även reserveringar för s.k. oförväntade förluster, som görs med hänsyn till koncentrationsrisken i portföljen. Dessa har ökat med 267 miljoner kronor i samband med ökningen av engagemang. Försvarsmaktens avsättning för framtida utgifter för omstrukturering enligt främst Försvarsbeslutet 2004 har fortsatt minska under 2008. Minskningen avser framför allt avveckling av materiel. De kvarstående avsättningarna avser till nära 80 procent avsättningar för avveckling av materiel, medan de återstående delarna bl.a. avser avsättningar för sanering, hyra och rivning. Riksgäldskontoret reserverar medel för framtida garantiförluster i garantiverksamhet enligt den s.k. garantimodellen. Reserveringen avser till största delen garantin avseende Öresundsbron och har sjunkit marginellt under året. Avsättningar hos Banverket avser i huvudsak avsättningar för miljöåtgärder och det är också dessa som ökat kraftigt under året. Statens bostadskreditnämnd avsättning för förluster i garantiverksamheten har minskat kraftigt under året beroende på lägre marknadsvärden och att garantistocken minskat. Av Försäkringskassans avsättning avser 522 miljoner kronor den frivilliga pensionsförsäkringen enligt äldre lagstiftning. Nyteckning till försäkringen upphörde i början av 1980-talet och avsättningen minskar numera successivt eftersom inga premier inbetalas, med skillnaden mellan kapitalavkastning och pensionsutbetalningar. Försäkringskassan har dessutom en avsättning vid omställning av verksamheten som till största delen har reglerats. Styrelsens för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) avsättningar för risker i engagemang avser garantier som Exportkreditnämnden administrerar för Sidas räkning avseende U-krediter. U-krediterna avser för närvarande 16 länder för export som av Sida bedöms få betydande utvecklingseffekter i länder som inte själva kan bära kostnaden för normal finansiering på kommersiella villkor. Under året har engagemanget minskat från drygt 1 800 till ca 1 500 miljoner kronor. Av avsättningen för U-krediter avser nära 65 procent reservation för s.k. oförväntade förluster (riskkoncentration) på grund av den kraftiga koncentrationen av engagemanget på Sri Lanka. Under året har avsättningen totalt sett minskat beroende på lägre engagemangsbelopp och kortare risktid. Förutom U-krediter ingår i avsättningen även en mindre del som avser s.k. fristående garantier. Luftfartsverket har gjort ökade avsättningar för främst omstruktureringskostnader under året. Affärsverket Statens järnvägars avsättningar avser främst riskreserv för leasing. Not 45 Statsskulden Lån i Sverige Miljoner kronor 2009 2008 Nominella statsobligationer 504 768 509 464 Ränte- och valutaswappar -248 950 -228 350 Ränteswappar 120 892 133 625 Statsskuldväxlar 114 816 139 047 Privatmarknadslån 70 399 80 851 Likviditetsförvaltningsinstrument 107 856 49 605 Valutaterminer i svenska kronor -8 785 2 379 Real skuld i svenska kronor 199 711 207 295 Summa 860 707 893 916 Eliminering, myndigheters innehav -39 792 -57 204 Summa 820 915 836 712 I Riksgäldskontorets definition av den svenska statsskulden ingår de låneinstrument som kontoret använder, och har använt sig av, i sin finansiering av statens lånebehov. Lån i Sverige redovisas till nominellt slutvärde, dvs. de marknadsvärderas inte med avseende på förändringar i marknadsräntorna. I årsredovisningen för staten används Riksgäldskontorets definition av statsskulden minskat med elimineringar av de statliga myndigheternas innehav av statliga obligationer. Det är endast ett fåtal myndigheter som innehar statsobligationer. Kärnavfallsfondens innehav var vid årsskiftet 19,9 miljarder kronor och Riksgäldskontorets innehav för insättningsgarantifonden var 19,0 miljarder kronor. Övriga myndigheters innehav avser främst Riksgäldskontorets eget innehav av premieobligationer. Lån utomlands Miljoner kronor 2009 2008 Obligationer m.m. i utländsk valuta 185 160 112 712 Valutaswappar 134 475 113 498 Terminskontrakt m.m. 8 829 -1 163 Summa 328 464 225 047 Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen till sitt aktuella värde, dvs. de räknas om till de valutakurser som gällde på bokslutsdagen (till skillnad från lån i Sverige, se ovan). De redovisade lånen i utländsk valuta ökade med 103 miljarder kronor. De utländska lånens marknadsvärde den 31 december 2009 uppgick till 328 miljarder kronor. Statsskulden totalt Miljoner kronor 2009 2008 Lån i Sverige 820 915 836 712 Lån utomlands 328 464 225 047 Summa 1 149 379 1 061 759 Not 46 Leverantörsskulder Miljoner kronor 2009 2008 Vägverket 3 252 2 638 Banverket 2 241 2 100 Försvarets materielverk 2 240 1 862 Försvarsmakten 1 189 965 Försäkringskassan 496 579 Arbetsförmedlingen 485 365 Rikspolisstyrelsen 439 545 Regeringskansliet 364 261 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 305 - Fortifikationsverket 302 323 Kriminalvården 291 260 Statens fastighetsverk 290 266 Transportstyrelsen 290 - Karolinska institutet 175 146 Skatteverket 156 246 Domstolsverket 132 150 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 125 166 Uppsala universitet 125 115 Post- och telestyrelsen 121 158 Försvarets radioanstalt 115 35 Lunds universitet 111 134 Sveriges lantbruksuniversitet 108 116 Migrationsverket 104 136 Göteborgs universitet 101 125 Affärsverk Svenska kraftnät 347 360 Luftfartsverket 342 474 Sjöfartsverket 80 63 Statens järnvägar 22 11 Övriga myndigheter 2 651 2 768 Totalt 16 999 15 367 Leverantörsskulder avser skulder som uppkommer vid köp av varor och tjänster. Posten kan visa stora variationer på grund av skuldernas kortfristiga karaktär. Not 47 Övriga skulder Miljoner kronor 2009 2008 Riksgäldskontoret Skuld till Premiepensionsmyndigheten 8 417 9 989 EU-avgifter 4 439 5 600 Skuld CSA-avtal 9 393 6 312 Obligationer som förfallit, vinster, räntor 177 265 Avistamedel 22 1 560 Övrigt Riksgäldskontoret 578 419 Summa Riksgäldskontoret 23 026 24 145 Skatteverket Kontoöverskott skattekonto 20 541 20 646 Övrigt Skatteverket 93 7 314 Summa Skatteverket 20 634 27 960 Banverket 12 550 5 612 Försäkringskassan 10 106 8 482 Vägverket 3 041 3 127 Exportkreditnämnden 344 414 Statens pensionsverk 344 389 Rikspolisstyrelsen 307 339 Försvarsmakten 234 215 Affärsverk Statens järnvägar 2 647 4 452 Luftfartsverket 112 131 Svenska kraftnät 111 79 Sjöfartsverket 13 45 Övriga myndigheter 2 622 3 564 Summa 76 091 78 954 Riksgäldskontorets skuld till Premiepensionsmyndigheten avser huvudsakligen inbetalda ålderspensionsavgifter som övergångsvis placerats på konto i Riksgäldskontoret för finansiering av framtida pensioner. Medel för EU-avgiften avser medel som har skuldförts på EU-kommissionens konto i Riksgäldskontoret, men ännu inte betalats från statens centralkonto i Riksbanken. Beloppet varierar över tid beroende på EU-kommissionens aktuella likviditetsbehov. Riksgäldskontoret tar upp lån i svenska kronor och genom skuldbytesavtal (kron-/valutaswappar) omvandlas lånen till skuld i utländsk valuta. Genom dessa swapptransaktioner uppstår en kreditrisk och för att hantera denna ingår man s.k. CSA-avtal. Storleken på säkerheterna beror på marknadsvärderingen på de underliggande derivaten den aktuella dagen och varierar kraftigt över tid. Vid utgången av 2009 var de betydligt högre än föregående år. Avistamedel avser inlåning i Statens internbank. Den del som avses här gäller inlåning från statliga bolag och andra organ som inte ingår i den konsoliderade balansräkningen och därför inte elimineras. Den största delen av beloppet avser Europeiska utvecklingsbanken. Skatteverkets skuld avseende kontoöverskott på skattekonto utgörs huvudsakligen av skattskyldigas kompletteringsinbetalningar för att täcka den slutliga skatten, vilken avräknas först 2010. Till viss del utgörs överskotten också av oreglerade skulder avseende överskjutande ingående mervärdesskatt eller andra återbetalningar som inte hunnit effektueras på balansdagen. Under Övrigt Skatteverket har utfallet minskat med 7 221 miljoner kronor, vilket i huvudsak avser skulder till kommuner och landsting avseende slutreglering av kommunalskatt. Slutavräkning görs i januari månad andra året efter inkomståret. Då justeras de totala slutliga kommunalskattemedlen mot de preliminära medel som betalades ut till kommuner och landsting under inkomståret. Slutavräkning av kommunalskattemedel kan variera starkt mellan åren. För 2009 uppstod fordran på kommuner och landsting vid slutreglering av kommunalskatt. I Banverkets övriga skulder ingår leasingskulder med 10 567 miljoner kronor och betalningsutfästelser till Svensk-Danska broförbindelsen AB (SVEDAB) avseende villkorat aktieägartillskott med 940 miljoner kronor. Leasingskulderna har ökat kraftigt och avser finansiering av Botniabanans etapp 2 som tagits upp som tillgång under 2009. Försäkringskassans övriga skulder avser främst innehållen skatt på utbetald pension, sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, föräldrapenning m.fl. skattepliktiga socialförsäkringsförmåner. Ökningen jämfört med 2008 avser skuld till AP-fonden för socialavgifter som betalas i förskott och regleras månaden därpå. Av Vägverkets övriga skulder avser 1 343 miljoner kronor förskotteringar från kommuner i samband med vägprojekt och 940 miljoner kronor en betalningsutfästelse avseende villkorat aktieägartillskott till SVEDAB. Affärsverket Statens järnvägar har minskat sina övriga skulder med 1 805 miljoner kronor, vilket till övervägande del avser minskade leasingskulder. Leasingskulderna amorteras ned i takt med att motsvarande tillgångar minskar i värde. Not 48 Depositioner Miljoner kronor 2009 2008 Kronofogdemyndigheten 608 546 Länsstyrelsen i Stockholms län 255 271 Övriga länsstyrelser 139 121 Övriga myndigheter 71 73 Summa 1 073 1 011 Depositioner utgörs bl.a. av indrivna medel hos Kronofogdemyndigheten och av hyror som deponerats av privatpersoner hos länsstyrelserna i samband med tvist med fastighetsägare. Not 49 Förskott från uppdragsgivare och kunder Miljoner kronor 2009 2008 Vägverket 176 185 Försvarets materielverk 24 26 Patent- och registreringsverket 18 19 Kemikalieinspektionen 12 15 Banverket 8 49 Affärsverk Svenska kraftnät 96 107 Övriga myndigheter 21 45 Summa 355 446 Förskott från uppdragsgivare och kunder består av medel som erhålls för finansiering av större projekt, t.ex. byggnader och forsknings- och utvecklingsprojekt, som pågår under en längre tid och där arbetet ej har avslutats eller slutavräknats. Svenska kraftnäts förskott består av avtal med kunder inom optoverksamheten, dvs. infrastruktur för tele- och datakommunikation. Avtalstiden varierar mellan 15 och 25 år och förskotten intäktsförs under denna tid. Not 50 Periodavgränsningsposter - upplupna kostnader Miljoner kronor 2009 2008 Riksgäldskontoret 16 943 20 102 Vägverket 1 426 1 676 Migrationsverket 1 290 1 197 Försäkringskassan 1 120 1 392 Försvarsmakten 991 928 Banverket 971 794 Rikspolisstyrelsen 854 892 Försvarets materielverk 536 322 Arbetsförmedlingen 374 332 Skatteverket 364 403 Regeringskansliet 319 261 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 292 - Kriminalvården 262 292 Domstolsverket 226 238 Affärsverk Svenska kraftnät 698 492 Luftfartsverket 333 300 Sjöfartsverket 124 131 Statens järnvägar 5 80 Övriga myndigheter 3 762 3 845 Summa 30 890 33 677 Riksgäldskontorets upplupna kostnader avser räntekostnader för upplåning i svenska kronor och utländsk valuta samt skuldskötselåtgärder. Förändringen avser huvudsakligen kostnader för skuldskötselåtgärder som minskat med 2,6 miljarder kronor, vilket bedöms bero på att marknadsräntan sjunkit under året. Vägverkets upplupna kostnader inkluderar 292 miljoner kronor avseende markinlösen. Migrationsverket redovisar bl.a. upplupna kostnader för placering av barn med 480 miljoner kronor, sjuk- och hälsovård med 237 miljoner kronor samt schablonersättningar vid flyktingmottagande med 348 miljoner kronor. Försäkringskassan redovisar upplupna kostnader för EU-vård, tandvård och andra försäkringskostnader. Svenska kraftnät redovisar bl.a. upplupna kostnader för balanskraft, överföringsförluster, transitkompensation och underhåll. Not 51 Periodavgränsningsposter - oförbrukade bidrag Miljoner kronor 2009 2008 Karolinska institutet 1 372 1 181 Statens jordbruksverk 1 326 1 684 Lunds universitet 961 890 Göteborgs universitet 870 937 Uppsala universitet 615 513 Stockholms universitet 333 285 Kungl. Tekniska högskolan 325 236 Umeå universitet 316 270 Sveriges lantbruksuniversitet 246 201 Södertörns högskola 211 159 Linköpings universitet 205 190 Ungdomsstyrelsen 201 201 Tillväxtverket 105 - Övriga myndigheter 1 295 988 Summa 8 381 7 735 Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel som erhållits, men som ännu inte förbrukats för sitt ändamål. De oförbrukade bidragen hos Karolinska institutet består till stor del av medel från EU och Cancerfonden. Statens jordbruksverk har mottagit förskott från EU:s fond för landsbygdsutveckling på 1,3 miljarder kronor som avser den aktuella fleråriga budgetramen 2007-2013. Oförbrukade bidrag mellan statliga myndigheter har eliminerats i årsredovisningen för staten med nästan 9,7 miljarder kronor. Motsvarande eliminering uppgick föregående år till 8,1 miljarder kronor. Elimineringarna avser till ca 61,5 procent medel hos universitet och högskolor och 21,6 procent medel hos länsstyrelserna. Not 52 Periodiseringsposter - övriga förutbetalda intäkter Miljoner kronor 2009 2008 Riksgäldskontoret: - förutbetalda överkurser vid upplåning i svenska kronor 27 211 21 145 - förutbetalda överkurser vid upplåning i utländsk valuta 37 137 - förutbetalda avgifter för utfärdande av garantier 8 13 Summa Riksgäldskontoret 27 256 21 295 Periodisering av skatter - 3 083 Försvarets materielverk 1 579 635 Banverket 578 809 Karolinska institutet 298 309 Lunds universitet 194 187 Göteborgs universitet 134 131 Statens fastighetsverk 115 112 Lantmäteriverket 74 86 Strålsäkerhetsmyndigheten 71 68 Umeå universitet 68 65 Uppsala universitet 64 61 Affärsverk Luftfartsverket 140 129 Svenska kraftnät 23 23 Sjöfartsverket 21 7 Övriga myndigheter 601 582 Summa 31 216 27 582 Överkurser uppstår när Riksgäldskontoret emitterar obligationer och marknadsvärdet är högre än det nominella värdet. Mellanskillnaden utgör överkurs och bokförs som förutbetald intäkt som periodiseras över lånets löptid. Periodisering av skatter avser mellanskillnaden mellan de skatteintäkter som tas upp av främst Skatteverket och de skatteintäkter som beräknas i samband med upprättandet av årsredovisningen för staten. Beloppet redovisas inte av någon myndighet utan redovisas endast i årsredovisningen för staten. För 2008 översteg betalda skatter intäkterna vilket ledde till att ett belopp redovisades som förutbetalda intäkter. För 2009 överstiger de beräknade intäkterna de betalda skatterna och därför redovisas i stället en upplupen intäkt (se not 38). Försvarets materielverk redovisar ökade förutbetalda intäkter inom exportverksamheten. Bland de förutbetalda intäkterna ingår 108 miljoner kronor medel från EU som avser den aktuella fleråriga budgetramen 2007-2013. Som Övriga förutbetalda intäkter hos andra myndigheter redovisas avgiftsintäkter etc. som betalats före årsskiftet, men som är hänförliga till kommande år. Not 53 Garantiförbindelser Miljoner kronor 2009 2008 Garantier för vilka avsättning ej görs Insättningsgarantin och investerarskyddet 886 371 638 851 Kreditgarantier Bankgarantier 270 716 148 077 Garantier om tillförsel av kapital Garantikapital, Riksgäldskontoret 105 615 91 056 Övriga garantier Affärsverk m.fl., RGK 1 639 1 670 Summa 1 264 341 879 654 Garantier för vilka avsättning görs Garantier om tillförsel av kapital Grundfondsförbindelser 1 005 1 005 Övrigt 3 000 4 000 Exportgarantier m.m. Exportgarantier, EKN 147 151 105 407 U-kreditgarantier (Sida) 1 143 1 390 Fristående krediter (Sida) 212 209 Kreditgarantier Infrastruktur, RGK 27 011 29 773 Bostadskrediter, Statens bostadskreditnämnd 2 380 2 568 Internationella åtaganden, RGK 7 372 7 860 Övrigt, RGK 36 46 Övriga garantier Pensionsgarantier, RGK 7 788 7 926 Summa 197 098 160 184 Total summa 1 461 439 1 039 838 De statliga garantiåtagandena hanteras av fyra myndigheter: Riksgäldskontoret (RGK), Exportkreditnämnden (EKN), Sida och Statens bostadskreditnämnd (BKN). Garantiverksamheten beskrivs närmare i avsnitt 6. I noten har garantiåtagandena delats upp i garantier för vilka ingen avsättning för förluster görs och garantier för vilka avsättning görs. Inom linjen tas de åtaganden upp för vilka ingen avsättning görs (se även Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar samt avsnitt 6). Garantiåtagandena har fortsatt att öka kraftigt som en följd av det nya garantiprogram som riksdagen beslutade om under hösten 2008 för att underlätta bankernas och bostadsinstitutens upplåning under den rådande finanskrisen. I samband med den finansiella oron höjdes också insättningsgarantin och utökades till att omfatta fler typer av inlåning. Den stora ökningen av exportgarantier hos EKN beror till stor del på de rörelsekreditgarantier till stora svenska företag som EKN ställt ut under året. Garantiförbindelser avseende insättningsgarantin och investerarskyddet avser förhållandet den 31 december 2008. Beloppet avser insättningsgarantin. För investerarskyddet saknas uppgift om storleken på de skyddade tillgångarna. Not 54 Övriga ansvarsförbindelser Miljoner kronor 2009 2008 Riksgäldskontoret 7 050 6 402 Statens pensionsverk 2 881 3 157 Kriminalvården 1 177 11 Vägverket 928 928 Rikspolisstyrelsen 206 204 Banverket 183 185 Totalförsvarets forskningsinstitut 179 183 Försäkringskassan 35 46 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 32 - Uppsala universitet 17 13 Statens folkhälsoinstitut 12 12 Radio- och TV-verket - 781 Statens räddningsverk - 64 Affärsverk Sjöfartsverket 96 98 Luftfartsverket 17 9 Svenska kraftnät 4 20 Övriga myndigheter 13 13 Summa 12 830 12 126 Ansvarsförbindelser är förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning i balansräkningen på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller inte. Som Övriga ansvarsförbindelser redovisas de ansvarsförbindelser som inte är garantiförbindelser. Riksgäldskontoret redovisar åtaganden gentemot internationella finansieringsinstitutioner. Statens pensionsverk redovisar antastbara förmåner. Vägverket redovisar den uppskattade kostnaden för avhjälpande av miljöskadan på 495 stycken f.d. Vägverket Produktions fastigheter i Sverige. Vägverket genomför årligen ett antal miljösaneringar på sina fastigheter. Den genomsnittliga kostnaden för miljösanering de senaste fem åren uppgår till ca 14 miljoner kronor per år. Rikspolisstyrelsen redovisar vitesbelopp i hyreskontrakt vid förtida avflyttning. Banverket, Totalförsvarets forskningsinstitut, Kriminalvården och Försäkringskassan redovisar ansvarsförbindelser gällande hyrda lokaler. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har tagit över en del av Statens räddningsverks redovisning och redovisar ansvarsförbindelser gällande hyrda lokaler. Radio- och TV-verket redovisade 2008 överklagade koncessionsavgifter för TV4 från 2002-2007. I maj 2009 beslutade Regeringsrätten att inte meddela prövningstillstånd i de mål rörande koncessionsavgiften som var överklagade. I och med detta beslut avgjordes samtliga pågående ärenden om koncessionsavgift för perioderna andra halvåret 2002 till andra halvåret 2007 slutligt. Sjöfartsverkets post utgörs av antastbara pensionsförpliktelser. Svenska kraftnät har tecknat borgen för lån avseende förvärv av fastighet och Luftfartsverkets belopp avser bl.a. pensionsåtaganden till dotter- och intresseföretag. 4.5.3 Noter till finansieringsanalysen Not 55 Skatter Miljoner kronor 2009 2008 Enligt resultaträkningen 903 454 967 576 Tillkommer/avgår: Förändring av skulder och fordringar -27 451 18 607 Summa 876 003 986 183 Vid periodisering av skatteintäkter tas upplupna eller förutbetalda intäkter upp i årsredovisningen för staten avseende de skatter som är hänförliga till året, men ännu ej betalats eller omvänt. Skatteintäkterna enligt resultaträkningen justeras för dessa. Detsamma gäller fordringar och skulder avseende skatter som tas upp av Skatteverket. För 2009 överstiger de beräknade intäkterna de betalda skatterna och därför redovisas en minskning av kassaflödet. I detta justeringsbelopp ingår även fordran på kommuner avseende reglering av kommunalskattemedel. Not 56 Avgifter och andra ersättningar Miljoner kronor 2009 2008 Enligt resultaträkningen 55 716 58 243 Tillkommer: Utdelningar 20 428 23 064 Summa 76 144 81 307 Dotter- och intresseföretag värderas enligt den s.k. kapitalandelsmetoden, vilket innebär att utdelningar inte redovisas i resultaträkningen. Det innebär att utdelningar från dotter- och intresseföretag måste läggas till för att komma fram till statens nettoupplåning. Statens utdelningar redovisas i huvudsak av Kammarkollegiet. Under året har bl.a. Vattenfall AB delat ut 6,9 miljarder kronor, TeliaSonera AB 3 miljarder kronor och Posten 1,4 miljarder kronor i samband med samgåendet med danska posten. Utdelningar skiljer sig från vad som redovisas på inkomsttitel på statsbudgeten (se avsnitt 5.2.3, tabell 5.11) beroende på att vissa utdelningar inte redovisas mot inkomsttitel. Den viktigaste är utdelningen från NordPoolASA till Affärsverket Svenska kraftnät som uppgick till ca 1,3 miljarder kronor. Not 57 Transfereringar Miljoner kronor 2009 2008 Enligt resultaträkningen 793 664 770 833 Avgår: Avsättningar till fonder -4 091 -3 924 Nedskrivning och avskrivning av lån, Centrala studiestödsnämnden m.fl. 1 594 -30 Förändring av fordringar, socialförsäkring -66 -129 Summa 791 101 766 750 Avsättningar till fonder och nedskrivningar av lån medför inte några betalningar och dessa kostnader tas därför bort. Avsättning till fonder i staten för 2009 avser främst Insättningsgarantifonden, Stabilitetsfonden och Kärnavfallsfonden (se not 5). Nedskrivningar och avskrivningar av lån hos Centrala studiestödsnämnden är ett netto av avskrivningar på grund av ålder och andra orsaker och återföring av tidigare reservering för osäkra fordringar. Nettoförändringen under året är en återföring av tidigare reservationer, vilket innebär att transfereringskostnaderna har minskat utan påverkan på kassaflödena. Till transfereringar hänförs även förändringar i återkravsfordringar m.m. hos Försäkringskassan. Not 58 Statens egen verksamhet Miljoner kronor 2009 2008 Enligt resultaträkningen 217 378 209 796 Avgår: Avskrivningar -22 464 -23 699 Avsättningar (se not 43 och 44) -11 217 -8207 Justering av kostnader Försvarsmakten 2 882 - Realisationsförluster -156 -868 Summa 186 423 177 022 Kostnader för avskrivningar, avsättningar och nedskrivning av lån medför inte några betalningar och tas därför bort. De ökade avsättningarna under 2009 avser till största delen avsättningar för statens tjänstepensionsåtagande hos Statens pensionsverk. Förändringar av avsättningar beskrivs i not 43 och 44. Kostnaderna för statens verksamhet justeras även för realisationsförluster vid försäljning av egendom som redovisats som kostnad utan att medföra någon betalning. Not 59 Justeringar till betalningar Miljoner kronor 2009 2008 Förändring av långfristiga fordringar 1 179 1 409 Förändring av omsättningstillgångar 52 876 -59 442 Förändring av kassa och bank -33 -584 Förändring av skulder 8 093 4 029 Summa 62 115 -54 588 Förändringar av långfristiga fordringar avser främst att Exportkreditnämndens skadefordringar och försäkringstekniska avsättningar minskat med drygt 700 miljoner kronor. I posten ingår även förskott avseende materiella anläggningstillgångar. Hos Kustbevakningen har förskott avseende fartygsprojekt minskat beroende på att fartyg har aktiverats som anläggningstillgång samt överförts till pågående nyanläggning (se även not 25). Minskningen av omsättningstillgångar beror till stor del på att Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar minskade kraftigt (se not 39). Det medför att statens nettoupplåning ökat. Skulderna har ökat med drygt 8 miljarder kronor under året, vilket medför att statens nettoupplåning minskat. Ökningen avser främst ökning av leasingskulder hos Banverket i samband med att Botniabanans etapp 2 tagits upp som tillgång. Not 60 Investeringar Miljoner kronor 2009 2008 Finansiella investeringar Aktier och andra värdepapper 30 197 13 414 Materiella investeringar Beredskapstillgångar 6 413 9 205 Väganläggningar 11 054 9 771 Järnvägsanläggningar 19 794 15 206 Maskiner och inventarier 4 579 5 324 Fastigheter och markanläggningar 1 827 2 958 Övriga investeringar 3 292 804 Summa materiella investeringar 46 959 43 268 Immateriella investeringar Datasystem, rättigheter m.m. 2 579 2 639 Total summa 79 735 59 321 De finansiella investeringarna uppgick till 30,2 miljarder kronor, vilket är en kraftig ökning. Den största förändringen avser att Kärnavfallsfonden har köpt bostadsobligationer för drygt 18 miljarder kronor. Riksgäldskontoret har deltagit i Nordeas nyemission med 5,6 miljarder kronor. Därutöver har kapitaltillskott i statliga bolag lämnats till bl.a. SAS AB och Swedfund. Materiella investeringar uppgick till 47 miljarder kronor, vilket är en ökning med nästan 4 miljarder kronor från föregående år. Investeringar i beredskapstillgångar uppgick till 6,4 miljarder kronor, vilket är en minskning med 2,8 miljarder kronor från föregående år (se not 24). Investeringar i väganläggningar uppgick till 11 miljarder kronor, vilket är en ökning med 1,3 miljarder kronor jämfört med föregående år. Vägprojekt för 1,7 miljarder kronor har färdigställts under året. Investeringar i järnvägsanläggningar fortsätter att öka kraftigt och uppgick till 19,8 miljarder kronor, vilket är en ökning med 4,6 miljarder kronor från föregående år. Järnvägsanläggningar har färdigställts med drygt 2 miljarder kronor under året. Botniabanans etapp 2 har tagits upp som investering med drygt 6,7 miljarder kronor, vilket är den viktigaste förklaringen till ökningen. Investeringar i maskiner och inventarier uppgick till 4,6 miljarder kronor och minskade med drygt 0,7 miljarder kronor mot föregående år. Under året har Vägverket produktion och Vägverket Konsult ombildats till statliga bolag vilket är en bidragande orsak till att investeringarna minskade under året. Investeringar i fastigheter och markanläggningar uppgick till strax under 2 miljarder kronor, och minskar jämfört med föregående år med drygt 1 miljard kronor. Statens fastighetsverk, Fortifikationsverket och Naturvårdsverket står för ca 75 procent av nyinvesteringarna i fastigheter och mark. Statens Fastighetsverk har minskat sina investeringar under året med drygt 0,6 miljarder kronor. Bland övriga investeringar märks bl.a. investeringar hos Svenska kraftnät med 1,4 miljarder kronor och hos Luftfartsverket med 0,9 miljarder kronor. Investeringar i immateriella tillgångar som i huvudsak avser IT-system uppgick till ca 2,6 miljarder kronor 2009. De största investeringarna i immateriella tillgångar finns hos Försäkringskassan med 0,7 miljarder kronor och Försvarsmakten med 0,6 miljarder kronor, som båda ökat sina investeringar kraftigt. Försvarsmaktens investeringar avser till största delen verksamhetsstödet Prio. Not 61 Utlåning Nyutlåning Miljoner kronor 2009 2008 Centrala studiestödsnämnden, studielån och hemutrustningslån 11 745 10 518 Riksgäldskontoret 107 175 9 498 Övriga myndigheter 152 98 Summa nyutlåning 119 072 20 114 Amorteringar Miljoner kronor 2009 2008 Centrala studiestödsnämnden 9 250 9 084 Riksgäldskontoret 11 870 8 141 Övriga myndigheter 32 58 Summa amorteringar 21 152 17 283 Centrala studiestödsnämndens nyutlåning, som till största delen består av studielån, uppgick till 11,7 miljarder kronor, vilket är en ökning med drygt 1 miljard kronor. Riksgäldskontorets nyutlåning var 107 miljarder kronor, vilket är en kraftig ökning. Den dominerande delen av ökningen avser lån i utländsk valuta till Riksbanken som är värderade till 92,5 miljarder kronor på balansdagen, men även ett lån till Island på 0,9 miljarder kronor ingår (se även not 29). Not 62 Finansiellt netto för statens upplåning Miljoner kronor 2009 2008 Finansiella intäkter enligt resultaträkningen 59 386 40 458 Finansiella kostnader enligt resultaträkningen -64 881 -116 367 Avgår: Orealiserade valutadifferenser -30 088 35 712 Summa -35 583 -40 197 Det finansiella nettot som är hänförbart till statens upplåning har förbättrats med 4,6 miljarder kronor jämfört med föregående år. Intäkter som hänförs till orealiserade valutakursdifferenser (skulder och fordringar i utländsk valuta värderade till bokslutsdagens kurser) uppgick till 30,1 miljarder kronor, vilket ökat upplåningsbehovet. Orealiserade poster påverkar inte statens nettoupplåning. Föregående år innebar de orealiserade valutakursdifferenserna förluster, vilket påverkade statens upplåning åt motsatt håll. Not 63 Övrigt finansiellt netto Miljoner kronor 2009 2008 Finansiella intäkter enligt resultaträkningen 17 152 63 894 Finansiella kostnader enligt resultaträkningen -1 906 -1 519 Avgår: Kapitaliserade räntor på utlåning -1 501 -1 480 Finansiella intäkter vid Vägverket -597 - Avgår reavinst vid försäljning av aktier m.m. -60 -46 867 Summa 13 088 14 028 Under Övrigt finansiellt netto redovisas räntor och andra finansiella transaktioner som inte är hänförliga till statsskuldförvaltningen (se not 13 och 14). Centrala studiestödsnämnden tar upp ränteintäkter för sin utlåning i resultaträkningen. En stor del av denna ränteintäkt betalas inte in till staten utan bokförs i balansräkningen som en ökning av fordran avseende utlåning. Denna s.k. kapitaliserade ränta har inte betalats in till staten och den påverkar således inte statens nettoupplåning. Vissa finansiella intäkter redovisade av Vägverket i samband med bolagiseringen ingår bland försäljningsinkomster och ingår därför inte här. Realisationsvinster vid försäljning av aktier ingår i finansieringsanalysens post Försäljning av anläggningstillgångar och dras därför av från de finansiella intäkterna. För 2009 har endast små belopp förekommit, medan den stora posten för 2008 till största delen avsåg försäljningen av Vin & Sprit AB. Not 64 Justeringar till betalningar Miljoner kronor 2009 2008 Förändring av tillgångar hänförbara till statens upplåning 2 025 810 Förändring av skulder hänförbara till statens upplåning 2 802 551 Summa 4 827 1 361 Upplupna och förutbetalda räntor som är hänförbara till statens upplåning redovisas i balansräkningen under periodavgränsningsposter och påverkar således inte statsskulden. Förändringar av tillgångar och skulder som är hänförbara till statens upplåning har påverkat statens nettoupplåning med 2 respektive 2,8 miljarder kronor under året. 5 Statsbudgetens utfall 5 Statsbudgetens utfall I 2010 års ekonomiska vårproposition redovisar regeringen en kort sammanfattning av statsbudgetens utfall för 2009. I detta kapitel lämnar regeringen en utförligare redovisning av statsbudgetens utfall för 2009, som också jämförs med de beräknade inkomsterna och budgeterade utgifterna i statsbudgeten. Med statsbudgeten avses i det följande den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2008 (prop. 2008/09:1, bet. 2008/09:FiU10, rskr. 2008/08:154). När jämförelse görs mot totalt anvisade medel avses såväl den ursprungliga statsbudgeten som de tilläggsbudgetar som beslutats under året. Indrag av anslagsbelopp framgår inte i detta avsnitt. En mer utförlig redovisning finns i bilaga 5 Specifikation av statsbudgetens inkomster och bilaga 6 Specifikation av statsbudgetens utgifter. 5.1 Statsbudgetens saldo 2009 Statsbudgeten ska enligt 16 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten omfatta alla inkomster och utgifter, med vissa specificerade undantag, samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Statsbudgetens saldo är därmed detsamma som statens lånebehov (med omvänt tecken). Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo innebär att staten behöver låna. Budgetsaldot uppgick 2009 till -176 miljarder kronor (tabell 5.1). I statsbudgeten beräknades budgetsaldot till knappt 58 miljarder kronor. Utfallet blev därmed 234 miljarder kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Inkomsterna beräknades i statsbudgeten uppgå till nästan 837 miljarder kronor. Det slutliga utfallet blev knappt 710 miljarder kronor, således 127 miljarder kronor lägre än beräknat. Avvikelsen förklaras främst av att statens skatteinkomster underskred beräkningen i statsbudgeten med 80 miljarder kronor. Intäkter av skatt på arbete blev 40 miljarder lägre än beräknat i statsbudgeten. Intäkten av skatt på kapital beräknades i statsbudgeten uppgå till 188 miljarder kronor för 2009. Utfallet blev 149 miljarder kronor, dvs. 39 miljarder kronor lägre. Tabell 5.1 Statsbudgetens utfall 2009 Miljoner kronor Statsbudget1 Tilläggsbudget Utfall 2009 Skillnad mot statsbudget Totala inkomster 836 812 709 536 -127 276 Statens skatteinkomster 786 233 705 783 -80 450 Övriga inkomster 50 579 3 753 -46 826 Totala utgifter m.m. 778 876 39 143 885 673 106 797 Utgiftsområden exkl. räntor 732 577 39 143 744 807 12 230 Statsskulds-räntor m.m. 33 871 36 463 2 592 Riksgälds-kontorets nettoutlåning 11 036 104 674 93 638 Kassamässig korrigering 1 392 -270 -1 662 Budgetsaldo 57 937 -39 143 -176 137 -234 074 1 Med statsbudgeten avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2008, exkl. tilläggsbudget. I beloppet för utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor m.m.ingår beräknad förändring av anslagsbehållningar, - 2 371 miljoner kronor. Statens skatteintäkter, dvs. periodiserade skatter som är hänförliga till 2009, beräknas bli 69 miljarder kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Förklaringen till att statens skatteinkomster avviker mer från statsbudgeten än skatteintäkterna är hänförligt till de kommunala inkomstskatterna. Dessa påverkar inte statens skatteintäkter. Men de minskar temporärt statens skatteinkomster 2009 och belastar inte kommunerna förrän vid slutreglering 2011. Det slutliga utfallet för statsbudgetens utgifter m.m. blev 886 miljarder kronor, vilket är 107 miljarder kronor högre än den ursprungligen fastställda statsbudgeten. Det beror framför allt på att Riksbanken lånat motsvarande 95 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för att återställa valutareserven, vilket påverkar Riksgäldskontorets nettoutlåning. På tilläggsbudget anvisades 39 miljarder kronor varav 14 miljarder kronor avsåg bidrag till att upprätthålla grundläggande välfärdstjänster i kommunsektorn och dämpa nedgången i sysselsättningen i sektorn samt 10 miljarder kronor i bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd med anledning av ökad arbetslöshet. För avgiften till Europeiska gemenskapen anvisades ytterligare 4 miljarder kronor, framför allt på grund av den kraftiga försvagningen av den svenska kronan i förhållande till euron. Utgifterna för samtliga utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 12 miljarder kronor högre än beräkningen i statsbudgeten. Det utgiftsområde som visade högre utgifter än vad som beräknades i statsbudgeten var framför allt utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner, där utgifterna är 15 miljarder kronor högre. Detta förklaras främst av det ovan nämnda tillfälliga konjunkturstödet till kommuner och landsting. Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppvisade 5 miljarder kronor högre utgifter än vad som anvisats på statsbudgeten, vilket beror på högre arbetslöshet och fler företag som satts i konkurs. Lägre utgifter än anvisat i statsbudgeten blev det främst inom ovan nämnda utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp med 4 miljarder kronor och inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets beredskap med 3 miljarder kronor. Orsaken till lägre utgifter inom försvaret är dels ett planerat sparande från 2009 till 2010 och 2011, dels att reserver inte behövt utnyttjas. Dessutom har vissa resurser, t.ex. transport- och drivmedelskostnader samt löner, blivit billigare när det gäller de internationella insatserna. I förhållande till totalt anvisat (statsbudget och tilläggsbudget) blev de totala utgifterna m.m. 68 miljarder kronor högre, vilket främst beror på Riksbankens lån i Riksgäldskontoret för återställning av valutareserven. Lägre utgifter än totalt anvisat uppvisas på arbetsmarknadsområdet med 8 miljarder kronor, framförallt för att andelen arbetslösa som fick ersättning blev lägre än beräknat. Utgifterna för sjukpenning och rehabilitering blev 3 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statsbudgeten. Både antalet sjukpenningdagar och medelersättning per dag blev lägre än beräknat. Avgiften till EU blev 5 miljarder kronor lägre än vad som anvisades. Detta beror delvis på att Sveriges tullintäkter blev lägre jämfört med tidigare beräkningar. Ytterligare orsaker är att Sveriges BNI och mervärdesskattebas beräknas blir lägre jämfört med tidigare prognoser. Statsbudgetens utfall för 2009 påverkades av betydande engångseffekter (tabell 5.2). Tabell 5.2 Statsbudgetens saldo justerat för större engångseffekter 2009 Miljarder kronor 2009 Statsbudgetens saldo -176,1 Justering för större engångseffekter 92,3 varav Försäljning av aktier 0 Extra aktieutdelningar -4,4 Förändrad inbetalning av moms inom bygg- och anläggningssektorn -2,0 EU-avgift, försenat beslut avseende egna medel -6,5 Kapitaltillskott till bolag 6,9 Lån till Riksbanken 95,3 Lån till andra länder 0,9 Venantius AB, förfalloprofil övertagna lån 1,4 Carnegie -1,2 Övrigt, netto 2,0 Statsbudgetens saldo justerat för större engångseffekter -83,9 Engångseffekterna beräknas totalt påverka saldot negativt med 92,3 miljarder kronor. Den största effekten avser lån till Riksbanken, som uppgick till 95,3 miljarder kronor. Riksbanken lånade i Riksgäldskontoret för att återställa valutareserven efter olika insatser under den finansiella krisen. Under 2009 utbetalade Riksgäldskontoret också 0,9 miljarder kronor avseende en mindre del av ett beslutat lån till Island. Extra utdelningar från statliga aktier uppgick till 4,4 miljarder kronor, varav 2,9 miljarder kronor kom från Preaktio AB. Medlen avser inkomster vid försäljning av aktier i Beam Global Spirits & Wine (innehades tidigare av Vin och Sprit). Införandet av löpande momsbetalning inom bygg- och anläggningssektorn bedöms ha inneburit en positiv effekt på 2 miljarder kronor medan kapitaltillskott till bolag medförde en negativ effekt på 6,9 miljarder kronor. Av detta avsåg 5,6 miljarder kronor deltagande i Nordeas nyemission och 1,3 miljarder kronor deltagande i SAS nyemission. Ett nytt system för EU-ländernas avgifter genomfördes 2009 med retroaktiv verkan från 2007. Enligt det nya systemet får Sverige varaktigt en rabatt på EU-avgiften. Det uppstod därmed negativa engångseffekter för saldot 2007 och 2008 medan en motsvarande positiv effekt uppstod 2009, på sammanlagt 6,5 miljarder kronor. Justerat för engångseffekter uppgick budgetsaldot för 2009 till 83,9 miljarder kronor. När engångseffekterna exkluderats erhålls ett mått på den underliggande saldoutvecklingen (statsbudgetens underliggande saldo). I diagram 5.1 redovisas statsbudgetens faktiska och underliggande saldo för åren 1990-2009. Diagram 5.1 Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo 1990-2009 Miljarder kronor Under 1990-talets inledande år var staten tvungen att låna stora belopp. Under dessa år var engångseffekterna negativa som en följd av stora utbetalningar av bankstöd. Lånebehovet var som störst 1993 med 250 miljarder kronor. Därefter förbättrades saldot kraftigt och vände till överskott 1998. Två år senare, år 2000, nådde överskottet 102 miljarder kronor. Nästan hela överskottet bestod emellertid av engångsvisa försäljningsinkomster och överföringar från AP-fonden. I början av 2000-talet försämrades saldona återigen, men underskotten dämpades av positiva engångseffekter även dessa år. Från 2005 visade det faktiska saldot åter överskott och ökade successivt till 2008. För 2009 visar det faktiska såväl som det underliggande saldot ett underskott. Det faktiska saldot vände från ett rekordstort överskott 2008 på 135 miljarder kronor till ett underskott på 176 miljarder kronor. Detta omslag berodde emellertid till stor del på olika engångseffekter. År 2008 tillfördes statsbudgeten stora inkomster av aktieförsäljningar (främst från Vin & Sprit och Vasakronan) medan den 2009 belastades med tillfälliga utgifter till följd av insatser mot finanskrisen (främst utlåning till Riksbanken). Även rensat för engångseffekter försvagades dock saldot, framför allt som en följd av den kraftiga konjunkturnedgången. 5.1.1 Statsbudgeten 2008 och 2009 I tabell 5.3 redovisas statsbudgetens utfall för 2008 och 2009. Statsbudgeten visar 2009 ett underskott på 176 miljarder kronor jämfört med ett överskott på 135 miljarder kronor 2008, en försämring med 311 miljarder kronor. Tabell 5.3 Statsbudgetens utfall 2008 och 2009 Miljoner kronor Utfall 2009 Utfall 2008 Skillnad mot 2008 Totala inkomster 709 536 901 274 -191 738 Statens skatteinkomster 705 783 808 730 -102 947 Övriga inkomster 3 753 92 545 -88 792 Totala utgifter m.m. 885 673 766 076 119 597 Utgiftsområden exkl. räntor 744 807 742 057 2 750 Statsskuldsräntor m.m. 36 463 48 206 -11 743 Riksgäldskontorets nettoutlåning 104 674 -27 901 132 574 Kassamässig korrigering -270 3 713 -3 983 Budgetsaldo -176 137 135 199 -311 336 Statsbudgetens inkomster minskade med 192 miljarder kronor (21,3 procent) mellan 2008 och 2009. Statens skatteinkomster minskade med 103 miljarder kronor. Direkta skatter på arbete beräknas minska med 19,4 miljarder kronor (3,9 procent) och indirekta skatter på arbete med 21,8 miljarder kronor (5,3 procent). Inkomster av skatt på kapital beräknas minska med 14,7 miljarder kronor (9 procent). Skatt på konsumtion och insatsvaror beräknas öka med 5,7 miljarder kronor (1,4 procent). Se tabell 5.6. Övriga inkomster minskade med 89 miljarder kronor jämfört med 2008. Det beror främst på att Inkomster av försåld egendom minskade med 76 miljarder kronor. Under 2008 avsåg 50 miljarder kronor försäljningen av Vin & Sprit AB och 25 miljarder kronor försäljningen av statens aktier i Vasakronan AB. Statsbudgetens totala utgifter m.m. ökade med 120 miljarder kronor (15,6 procent) mellan 2008 och 2009. Utgifterna för utgiftsområden exklusive Statsskuldsräntor m.m. ökade med knappt 3 miljarder kronor (0,4 procent). De största ökningarna var framförallt inom fyra utgiftsområden som tillsammans har ökningar på 39 miljarder kronor. Tre utgiftsområden står för de största minskningarna som tillsammans är 39 miljarder kronor. Inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner blev utgifterna 17 miljarder kronor högre (26,0 procent). Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ökade med 13 miljarder kronor (26,9 procent), utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ökade med 5 miljarder kronor (10,6 procent) och utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökade med 4 miljarder kronor (7,4 procent). Utgiftsområde 22 Kommunikationer minskade med 21 miljarder kronor (34,0 procent), utgiftsområde 24 Näringsliv minskade med 6 miljarder kronor (48,5 procent) och utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen minskade med 12 miljarder kronor (39,1 procent). Riksgäldskontorets nettoutlåning ökade med 133 miljarder kronor samtidigt som posten Kassamässig korrigering minskade med 4 miljarder kronor. Nettoutlåningen ökade framför allt till följd av utlåning till Riksbanken med 95 miljarder kronor. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. minskade med 12 miljarder kronor (24,4 procent). Minskningen förklaras främst av att det tillfälliga anslaget Tillskott till stabilitetsfonden hade ett utfall på 15 miljarder kronor 2008. Ett nytt tillfälligt anslag Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning medförde dock en ökning av utgifter med 5 miljarder kronor för 2009. 5.2 Statsbudgetens inkomster 2009 Statsbudgetens inkomster uppgick till 710 miljarder kronor, vilket är 127 miljarder kronor lägre än vad som beräknades i statsbudgeten för 2009. Statsbudgetens inkomster utgörs av statens skatteinkomster och övriga inkomster, vilka uppgick till 706 respektive 4 miljarder kronor. I tabell 5.6 redovisas statsbudgetens skatteintäkter och inkomster 2008 och 2009. I tabellen redovisas även en jämförelse av utfall mot statsbudgeten. Statsbudgeten för 2009 baserades på de prognoser som publicerades i budgetpropositionen för 2009. 5.2.1 Prognosförutsättningar Statsbudgetens utfall baseras för ett flertal skatter på löpande debiteringar av skatter som avser flera inkomstår. En analys av hur statsbudgetens inkomster har utvecklats jämfört med den fastställda statsbudgeten bör beakta utvecklingen av makroekonomin och förändringar i regelverken. Regeringen föreslog och aviserade i budgetpropositionen för 2009 skattereformer som sammanlagt minskade skatteintäkterna med 36,7 miljarder kronor. Tabell 5.4 Skattereformer 2009 Miljarder kronor Beslut som bedömdes påverka de totala skatteintäkterna Skatt på arbete -38,3 Skatt på kapital 1,2 Skatt på konsumtion och insatsvaror 0,4 Summa skattebeslut -36,7 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Skatt på arbete bedömdes minska med 38,3 miljarder kronor till följd av skattereformer, varav det tredje steget i jobbskatteavdraget bedömdes minska intäkterna med 10,8 miljarder kronor. Sänkt skatt för pensionärer bedömdes minska intäkterna med 1,9 miljarder kronor och sänkta arbetsgivaravgifter och egenavgifter bedömdes minska intäkterna med 12,8 miljarder kronor. En höjd skiktgräns beräknades minska intäkterna med 4,2 miljarder kronor. Lägre arbetsgivaravgifter och egenavgifter för personer under 26 år bedömdes minska intäkterna med 9 miljarder kronor. Reformer inom skatt på kapital bedömdes leda till en ökning av intäkterna med 1,2 miljarder kronor, varav skatt på företagsvinster bedömdes öka med 1,6 miljarder kronor. Intäkterna från skatt på konsumtion och insatsvaror bedömdes bli 0,4 miljarder kronor högre till följd av ändrade skatteregler. Makroekonomiska förutsättningar Utvecklingen av skatteintäkterna beror i stor utsträckning på hur ekonomin utvecklas. I tabell 5.5 redovisas några av de makroekonomiska förutsättningar som påverkar skatteintäkterna. De ekonomiska antaganden som redovisas är detsamma som i 2010 års ekonomiska vårproposition. I tabellen jämförs dessa även med antagandena i budgetpropositionen för 2009, som användes till prognoserna som låg till grund för statsbudgeten. Tabell 5.5 Antaganden i 2010 års ekonomiska vårproposition jämfört med budgetpropositionen för 2009 Procentuell förändring och differenser uttryckt i procentenheter om inte annat anges. 2008 2009 BNP, marknadspris1 -0,2 -4,9 Differens mot BP2009 -1,7 -6,1 Hushållens konsumtionsutgifter1 -0,2 -0,8 Differens mot BP2009 -2,0 -3,2 Arbetade timmar2 1,0 -2,6 Differens mot BP2009 -0,7 -2,1 Timlön3 4,4 3,2 Differens mot BP2009 -0,3 -1,2 Utbetald lönesumma, skatteunderlag 5,8 0,3 Differens mot BP2009 -0,7 -3,6 Kommunal medelutdebitering 31,44 31,52 Differens mot BP2009 0,00 -0,08 KPI juni-juni4 4,3 -0,8 Differens mot BP2009 0,0 -3,2 Inkomstbasbelopp5 48 000 50 900 Differens mot BP2009 0 100 Prisbasbelopp5 41 000 42 800 Differens mot BP2009 0,0 0,0 Skiktgräns5 328 800 367 600 Differens mot BP2009 0,0 0,0 Övre skiktgräns5 495 000 526 200 Differens mot BP2009 0,0 0,0 1 Fasta priser, procentuell förändring 2 Kalenderkorrigerat 3 Enligt nationalräkenskapernas definition 4 Avser juni föregående år t.o.m. juni aktuellt år 5 Kronor En viktig variabel för prognosen av skatt på arbete är utvecklingen av lönesumman i ekonomin, men också skiktgränserna som justeras med förändringen i konsumentprisindex (KPI).12 Om lönerna i samhället ökar mer än KPI, så hamnar en större andel av inkomsterna över skiktgränsen, vilket leder till högre skatteintäkter. Skatt på energi påverkas av KPI genom den årliga indexeringen av skattesatserna.13 Hushållens konsumtionsutgifter påverkar intäkterna från såväl mervärdesskatt som punktskatter. Sedan prognoserna, som låg till grund för statsbudgeten, gjordes hösten 2008 har BNP och hushållens konsumtionsutgifter för 2009 reviderats ner med 6,1 respektive 3,2 procentenheter. Även lönesumman har reviderats ner, eftersom antalet arbetade timmar till följd av den globala lågkonjunkturen har utvecklats svagare än förväntat. Inflationen, mätt som KPI mellan juni 2008 och juni 2009, blev även lägre än förväntat. Bedömningar i statsbudgetens utfall för 2009 För ett antal inkomsttitlar under inkomsttypen 1000 Statens skatteinkomster är de redovisade beloppen bedömningar, eftersom utfallen inte är kända vid tidpunkten för publicering av denna årsredovisning. Däremot är det totala beloppet för inkomsttypen 1000 Statens skatteinkomster ett fastställt utfall, eftersom det avser de belopp som har betalats in till staten. Nedan redovisas berörda inkomsttitlar och tidpunkt för fastställt utfall. Om inte annat anges, avses alla inkomsttitlarna i inkomsttitelgruppen: 1100 Direkta skatter på arbete 1110 Inkomstskatter nov 2010 1120 Allmän pensionsavgift nov 2010 1140 Skattereduktioner nov 2010 1200 Indirekta skatter på arbete 1210 Arbetsgivaravgifter, 1218 aug 2010 1240 Egenavgifter nov 2010 1270 Särskild löneskatt, 1274 nov 2010 1280 Nedsättningar, 1283-1284 nov 2010 1300 Skatt på kapital 1310 Skatt på kapital, hushåll nov 2010 1320 Skatt på företagsvinster nov 2010 1340 Avkastningsskatt, 1341-1342 nov 2010 1350 Fastighetsskatt nov 2010 1370 Förmögenhetsskatt nov 2010 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 1410 Mervärdesskatt, 1411 aug 2010 1600 Restförda och övriga skatter 1620 Övriga skatter, hushåll maj 2011 1630 Övriga skatter, företag maj 2011 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer 1810 Skatter till andra sektorer nov 2010 1900 Periodiseringar 1910 Uppbördsförskjutningar maj 2011 1920 Betalningsförskjutningar nov 2010 För huvuddelen av ovanstående inkomsttitlar fastställs utfallet i samband med taxeringsutfallet för 2009 vilket blir känt i november 2010. För arbetsgivaravgifter (inkomsttitel 1218) och mervärdesskatt (inkomsttitel 1411) fastställs utfallet i augusti 2010, när skattedeklarationerna för juli månad är kända. För inkomsthuvudgruppen 1600 Restförda och övriga skatter fastställs utfallet inte förrän i maj 2011, beroende på omprövningar för hushåll (inkomsttitel 1621) och företag (inkomsttitel 1631). Detta innebär även att uppbördsförskjutningarna (inkomsttitel 1911) fastställs lika sent. Beloppen för 2008 och 2009 på inkomsttitlarna 1621, 1631 samt 1911 är således fortfarande bedömningar vid tidpunkten för publicering av denna årsredovisning. 5.2.2 Totala skatteintäkter De totala skatteintäkterna beräknas uppgå till 1 437 miljarder kronor, vilket är 93 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. Statens skatteintäkter, dvs. de totala skatteintäkterna exklusive EU-skatter, kommunalskatt och avgifter till ålderspensionssystemet, beräknas uppgå till 728 miljarder kronor, vilket är 69 miljarder kronor lägre än statsbudgeten. Främst är det lägre intäkter från skatt på arbete och skatt på företagsvinster som förklarar de stora avvikelserna gentemot statsbudgeten. I avsnitten som följer förklaras avvikelserna mer utförligt. I tabell 5.6 nedan redovisas såväl skatteintäkter som inkomster samt avvikelser mot statsbudgeten. För de skatteintäkter som ännu inte är slutgiltiga utfall (se föregående avsnitt) redovisas prognoser för 2009. Skatteintäkter är periodiserade skatter och skatterna har en direkt koppling till den ekonomiska utveckling och de skatteregler som gäller för det aktuella året. Redovisningen är uppdelad på inkomsthuvudgrupperna skatt på arbete, skatt på kapital, skatt på konsumtion och insatsvaror samt restförda och övriga skatter. Summan av dessa skatter utgör de totala skatteintäkterna. Från de totala skatteintäkterna görs avdrag för de skatter som tillhör EU. Det kvarstående beloppet är den offentliga sektorns skatteintäkter, som i sin tur särredovisas på kommunsektorn, ålderspensionssystemet och staten. Tabell 5.6 Totala skatteintäkter och statsbudgetens inkomster, jämfört med 2009 års statsbudget Miljarder kronor Beräknat utfall Beräknat utfall Skillnad mot statsbudgeten Inkomstår 2009 2008 2009 2008 Skatt på arbete 867,6 908,8 -39,9 -1,0 Direkta skatter 478,1 497,5 -24,4 -2,2 Kommunal inkomstskatt 510,1 503,4 -15,9 -2,3 Statlig inkomstskatt 40,7 48,0 -3,1 0,0 Allmän pensionsavgift 86,3 85,2 -3,0 -0,5 Skattereduktioner m.m. -159,2 -139,2 -2,5 0,6 Artistskatt 0,1 0,1 0,0 0,0 Indirekta skatter 389,6 411,4 -15,5 1,2 Arbetsgivaravgifter 392,2 404,1 -17,7 -3,2 Egenavgifter 10,7 12,0 -1,6 -0,2 Särskild löneskatt 31,4 32,6 -0,9 3,1 Nedsättningar -20,5 -13,4 3,4 0,7 Skatt på tjänstegruppliv 1,2 1,2 0,2 0,2 Avgifter till premiepensionssystemet -25,4 -25,1 1,2 0,6 Skatt på kapital 148,8 163,5 -38,9 -10,5 Skatt på kapital, hushåll 23,1 26,3 -3,6 1,8 Skatt på företagsvinster 75,4 83,0 -30,6 -12,0 Avkastningsskatt 13,2 15,2 -1,6 -0,8 Fastighetsskatt och fastighetsavgift 26,0 24,0 1,8 1,6 Stämpelskatt 8,1 9,4 -1,8 -0,5 Förmögenhetsskatt 0,0 0,0 0,0 0,0 Kupongskatt m.m. 3,1 5,5 -3,1 -0,6 Arv- och gåvoskatt 0,0 0,0 0,0 0,0 Skatt på konsumtion och insatsvaror 423,6 418,7 -14,5 -12,4 Mervärdesskatt 302,6 300,3 -11,1 -10,4 Skatt på tobak 10,6 9,9 0,1 -0,7 Skatt på alkohol 12,2 11,4 0,9 0,2 Energiskatt 40,1 38,8 -0,4 0,1 Koldioxidskatt 26,1 25,7 -2,2 -0,9 Övriga skatter på energi och miljö 4,2 5,1 -1,3 -0,3 Skatt på vägtrafik 16,4 16,0 0,0 0,0 Skatt på import 5,2 5,9 -1,2 -0,3 Övriga skatter 6,4 5,6 0,8 0,1 Restförda och övriga skatter -3,6 -2,9 0,5 -0,9 Restförda skatter -7,8 -8,2 0,7 -0,1 Övriga skatter 4,2 5,3 -0,2 -0,8 Totala skatteintäkter 1 436,6 1 488,1 -92,8 -24,7 Avgår, EU-skatter -6,,5 -7,2 -1,3 -0,3 Offentliga sektorns skatteintäkter 1 430,1 1 480,9 -91,6 -24,4 Avgår, kommunala inkomstskatter -524,0 -515,5 -15,6 -2,3 Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet -178,3 -178,1 -6,9 -0,1 Statens skatteintäkter 727,7 787,3 -69,0 -22,0 Periodiseringar -22,0 21,4 -11,5 23,1 Statens skatteinkomster 705,8 808,7 -80,4 1,1 Övriga inkomster 3,8 92,5 -46,8 -5,6 Statsbudgetens inkomster 709,5 901,3 -127,3 -4,5 Statsbudgetens inkomster, som utgörs av statens skatteinkomster och övriga inkomster blev 710 miljarder kronor, vilket är 127 miljarder kronor lägre än statsbudgeten. Skatt på arbete Skatt på arbete utgör ca 60 procent av de totala skatteintäkterna och kan delas in i direkta och indirekta skatter. Löner och andra ersättningar för arbete är underlag för både direkta och indirekta skatter, medan transfereringsinkomster, såsom sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshetsersättning och pensioner, endast är underlag för direkt beskattning. Direkta skatter på arbete består till största delen av kommunal och statlig inkomstskatt. Under de direkta skatterna på arbete redovisas också skattereduktionerna. Gemensamt för merparten av de skatter som ingår i skatt på arbete är att de följer utvecklingen av utbetalda löner och transfereringar. Posterna under direkta skatter fastställs i taxeringen 2010 och uppgifterna för 2009 är därmed ett bedömt utfall, grundat på en prognos. År 2009 beräknas skatt på arbete uppgå till 867,6 miljarder kronor. Jämfört med statsbudgeten har intäkterna reviderats ner med 39,9 miljarder kronor. De direkta och indirekta skatterna har reviderats ned med 24,4 respektive 15,5 miljarder kronor, vilket till största delen är en följd av den globala konjunkturnedgången som har medfört en kraftig minskning av lönesumman. Utfallet för skatt på arbete 2008 beräknas bli 1 miljard kronor lägre än statsbudgeten och uppgår till 908,8 miljarder kronor. Direkta skatter De direkta skatterna på arbete består av inkomstskatter till staten och kommuner, allmän pensionsavgift samt skattereduktioner. År 2008 blev utfallet för de direkta skatterna 497,5 miljarder kronor. År 2009 beräknas intäkterna minska med 3,9 procent till 478,1 miljarder kronor. Minskningen beror dels på en lägre lönesummetillväxt, dels på regeländringar i form av tredje steget av jobbskatteavdraget och även på en höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt. Sammantaget har de direkta skatterna reviderats ned med ca 24,4 miljarder kronor, eller 4,9 procent jämfört med statsbudgeten. Kommunal inkomstskatt År 2009 beräknas intäkterna från den kommunala inkomstskatten uppgå till 510,1 miljarder kronor. Jämfört med statsbudgeten har intäkterna för 2009 reviderats ner med 15,5 miljarder kronor. Detta förklaras framförallt av det försämrade konjunkturläget, som i sin tur ledde till lägre skatteunderlag. Statlig inkomstskatt Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas uppgå till 40,7 miljarder kronor 2009. I jämförelse med 2008 minskar den statliga inkomstskatten med 7,3 miljarder kronor. Minskningen förklaras av höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt. En lägre lönesumma har även medfört att prognosen för 2009 är 3,1 miljarder kronor lägre än vad som redovisas i statsbudgeten. Allmän pensionsavgift Den allmänna pensionsavgiften tas ut på förvärvsinkomster. Underlaget för avgiften utgörs av pensionsgrundande ersättningar och intäkterna följer därför utvecklingen av skatteunderlaget för direkta skatter. På grund av en svagare ökningstakt av skatteunderlaget är prognosen nedreviderad med 0,5 respektive 3,0 miljarder kronor för 2008 och 2009. Skattereduktioner År 2009 utgör den totala skattereduktionen 159,2 miljarder kronor, vilket är 2,5 miljarder kronor högre reduktioner än i statsbudgeten. Avvikelsen beror på högre skattereduktioner för husarbete än vad som beräknades i statsbudgeten. I jämförelse med 2008 ökar de totala skattereduktionerna med 20,0 miljarder kronor. Ökningen förklaras framförallt av det tredje steget i jobbskatteavdraget. Skattereduktionerna för jobbskatteavdrag uppgår 2009 till 64,8 miljarder kronor, vilket är 11,3 miljarder kronor högre än 2008. Skattereduktionen för allmän pensionsavgift och reduktion för hushållstjänster uppgår till 86,3 respektive 7,9 miljarder kronor. Indirekta skatter De indirekta skatterna på arbete utgör drygt 45 procent av skatt på arbete och beräknas 2009 uppgå till 389,6 miljarder kronor. Jämfört med föregående inkomstår minskade intäkterna med 5,3 procent. Till skillnad från de direkta skatterna, där merparten av intäkterna överförs till kommunerna, tillfaller de indirekta skatterna huvudsakligen staten och ålderspensionssystemet. Arbetsgivaravgifter Av de indirekta skatterna utgörs huvuddelen av arbetsgivaravgifter. Prognosen för 2009 är 17,7 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. Det huvudsakliga skälet till de lägre intäkterna är en lägre lönesumma till följd av lågkonjunkturen. Jämfört med 2008 är utfallet 11,8 miljarder kronor lägre, vilket motsvarar en minskning med 2,9 procent. Det låga utfallet förklaras tillsammans med den lägre lönesumman av sänkningen av avgifterna med 1 procentenhet fr.o.m. 2009. Nedsättningar Jämfört med statsbudgeten för 2009 beräknas nedsättningarna bli 3,4 miljarder kronor lägre. I huvudsak är det nedsatta socialavgifter för unga som antogs vara högre i statsbudgeten för 2009. Beroende på utvidgningen av nedsättningen av socialavgifter för personer under 26 år 2009 beräknas nedsättningar bli 7,1 miljarder kronor högre jämfört med 2008. Särskild löneskatt År 2009 beräknas den särskilda löneskatten bli 31,4 miljarder kronor. Jämfört med statsbudgeten har intäkterna reviderats ner med 0,9 miljarder kronor. Skatt på kapital Skatt på kapital omfattar bland annat skatt på hushållens kapitalinkomster, skatt på företagsvinster samt kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt. År 2009 beräknas skatt på kapital utgöra ca 10 procent av de totala skatteintäkterna. Skatt på företagsvinster utgör ca hälften av skatt på kapital. Skatt på hushållens kapitalinkomster och skatt på företagsvinster är de skatter som uppvisar störst variationer över åren. Det är också för dessa skatter som prognososäkerheten är störst. De flesta skatter i undergruppen skatt på kapital fastställs i den årliga taxeringen i november året efter inkomståret. Undantagen är kupongskatten och stämpelskatten, som fastställs månadsvis. Detta innebär att intäkterna från skatt på kapital för 2009 fortfarande är en prognos. Skatt på kapital, hushåll Underlaget för hushållens skatt på kapital är nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. Den största delen av kapitalskatten kommer från realiserade kapitalvinster. Kapitalvinsterna kan variera kraftigt mellan åren, vilket leder till att även hushållens kapitalskatt varierar. Kapitalvinsternas storlek beror på marknadsvärdet av olika tillgångar samt när de ackumulerade vinsterna realiseras. Den kraftiga nedgången på börsen under 2008 i kombination med den finansiella oron under året gjorde att de taxerade kapitalvinsterna föll kraftigt 2008. Vinsterna uppgick till 102 miljarder kronor, vilket kan jämföras med 172 miljarder kronor året innan. Turbulensen på kapitalmarknaderna de senaste åren har medfört att många hushåll valt att realisera ackumulerade kapitalvinster. I kombination med börsfallet under 2008, innebär detta att det måste ske en kraftig återhämtning på börsen innan hushållen i större utsträckning har finansiella vinster att realisera. Omsättningen på fastighetsmarknaden har varit låg under 2009, vilket bidrar till att ytterligare minska kapitalvinsterna. Kapitalvinsterna för 2009 bedöms minska ytterligare och uppgå till 85 miljarder kronor. Utfallet för hushållens skatt på kapital beräknas bli 23,1 miljarder kronor 2009. Det är 3,6 miljarder kronor lägre än beräkningen i statsbudgeten. Revideringen beror i huvudsak på att prognosen för kapitalvinsterna har justerats ned. Skatt på företagsvinster Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, föreningsbanker, sparbanker m.fl. betalar inkomstskatt på sin beskattningsbara inkomst. Beskattningen utgår från bolagens bokföringsmässiga resultat, men vissa skattemässiga justeringar görs för att få fram den beskattningsmässiga inkomster. Utfallet för skatt på företagsvinster bedöms bli 75,4 miljarder kronor 2009. Jämfört med statsbudgeten har prognosen reviderats ned med 30,6 miljarder kronor. Prognosrevideringen är en följd av den snabba försvagningen av den ekonomiska konjunkturen. Lågkonjunkturen, i kombination med den finansiella krisen, har lett till betydande nedrevideringar för företagens resultat för 2009. Kupongskatt Kupongskatt utgår på utdelning på aktier i svenska aktiebolag och svenska aktiefonder. Skatten betalas av personer som är bosatta utomlands och som fått utdelning från svenskt aktiebolag. Kupongskatten uppgick till 3,1 miljarder kronor 2009, vilket är 3,1 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. Lågkonjunkturen har inneburit lägre utdelningar i företagen, vilket har medfört att skatteintäkterna från kupongskatten har blivit lägre än beräknat. Avkastningsskatt Avkastningsskatt tas ut på sparande i pensions- och kapitalförsäkringar. Förutom värdet på tillgångarna i pensions- eller kapitalförsäkringen beror avkastningsskatten på statslåneräntan året före beskattningsåret. Skattesatsen är 15 procent på pensionsförsäkringar och 27 procent på kapitalförsäkringar. Intäkterna från avkastningsskatten beräknas bli 13,2 miljarder kronor 2009, vilket är 1,6 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. Lägre räntor har inneburit att avkastningsskatten beräknas bli lägre än i statsbudgeten. Kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt År 2008 avskaffades den statliga fastighetsskatten på bostäder och ersattes av en kommunal fastighetsavgift. Avgiften för småhus uppgick 2009 till 6 362 kronor, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet, medan avgiften för bostadsdelen i hyreshus uppgick till 1 272 kronor per lägenhet, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet. Avgiften indexeras genom att knytas till inkomstbasbeloppet. Intäkterna från den kommunala fastighetsavgiften 2009 beräknas uppgå till 14,3 miljarder kronor, varav 11,5 miljarder kronor för småhus och 2,8 miljarder kronor från bostadsdelen i hyreshus. Jämfört med beräkningen till statsbudgeten har prognosen reviderats upp med 0,2 miljarder kronor. Statlig fastighetsskatt tas ut på den del av hyreshus som avser lokaler samt på industrifastigheter. Det statliga fastighetsskatten för 2009 beräknas uppgå till 11,5 miljarder kronor, vilket är 1,5 miljarder kronor mer än i statsbudgeten. Stämpelskatt Stämpelskatt tas ut vid köp av fast egendom och tomrätter och vid beviljande av inteckningar. Utfallet för stämpelskatt för 2009 blev 8,1 miljarder kronor, vilket är 1,8 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. Skatt på konsumtion och insatsvaror Mervärdesskatt, punktskatter samt skatt på import bildar tillsammans skatt på konsumtion och insatsvaror. År 2009 uppgick intäkterna till 423,6 miljarder kronor, vilket är 14,5 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. Den främsta anledningen till att intäkterna blev lägre är den kraftiga konjunkturnedgången, som inleddes under den senare delen av 2008. Konjunkturnedgången medförde att hushållens konsumtion ökade svagare än förväntat. Mervärdesskatt Intäkterna från mervärdesskatten påverkas främst av hushållens konsumtion. Eftersom olika varu- och tjänstegrupper beskattas med olika mervärdesskattesatser beror intäkterna både på den totala konsumtionen och på sammansättningen i konsumtionen. Mervärdesskatt tas ut på varor och tjänsters marknadspris, vilket medför att intäkterna är starkt kopplade till prisökningstakten i ekonomin. Utöver hushållens konsumtion består skattebasen för mervärdesskatt även av offentlig konsumtion, samt förbrukning och investeringar i både privat och offentlig sektor. Intäkterna från mervärdesskatt uppgick till 302,6 miljarder kronor 2009, vilket är 11,1 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. Prognosrevideringen är framförallt en följd av en svagare utveckling av hushållens konsumtion och bostadsinvesteringarna under 2009. Punktskatter Avsikten med flertalet punktskatter är att de ska kompensera för de negativa externa effekter för samhället som uppstår i samband med förbrukning av vissa varor och tjänster. Punktbeskattning används för att påverka konsumtionen i en för samhället önskvärd riktning, även om de också har en klar offentligfinansiell betydelse. Punktskatter tas ut på bl.a. tobak, alkohol och energi. Punktskatter skiljer sig från mervärdesskatt i avseendet att de oftast är baserade på konsumerad kvantitet i stället för på marknadspris. Till undantagen hör beskattningen av cigaretter, som till viss del beror på detaljhandelspriset, samt energi- och koldioxidskatterna som skrivs upp med förändringen i KPI. Intäkterna från punktskatterna uppgick 2009 till sammanlagt 121 miljarder kronor, vilket är 3,4 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. Förklaringen till att utfallet blev lägre än beräkningarna till statsbudgeten är främst konjunkturnedgången, vilken medförde lägre intäkter från koldioxidskatt på diesel. Oväntat långa driftstopp av vissa kärnkraftsreaktorer medförde även lägre intäkter från skatt på termisk energi i kärnkraftsreaktorer. Skatt på tobak Skatt på tobak omfattar skatt på cigaretter, cigarrer, cigariller, snus samt rök- och tuggtobak. Intäkterna från skatt på tobak utgörs till största delen av intäkter från skatt på cigaretter. Intäkterna från skatt på tobak uppgick 2009 till 10,6 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor högre än i statsbudgeten. Differensen förklaras i huvudsak av att efterfrågan på cigaretter och snus blev högre än väntat. Skatt på alkohol Alkoholskatterna uppgick 2009 till 12,2 miljarder kronor. Utfallet blev 0,9 miljarder kronor högre än i statsbudgeten, i huvudsak till följd av en högre konsumtion av vin och öl. Skatt på energi Under skatt på energi återfinns energiskatt och koldioxidskatt. År 2009 uppgick intäkterna från energiskatt till 40,1 miljarder kronor, vilket är 0,4 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. Koldioxidskatten uppgick till 26,1 miljarder kronor och blev därmed 2,2 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. Lägre intäkter från koldioxidskatt på diesel är den främsta förklaringen till att utfallet blev svagare. Den kraftiga konjunkturnedgången och fallet i industriproduktionen under 2009 bidrog till en lägre efterfrågan på diesel och därmed lägre skatteintäkter. Övriga skatter på energi och miljö År 2009 uppgick intäkterna från övriga skatter på energi och miljö till 4,2 miljarder kronor, vilket är 1,3 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. Intäkterna från skatt på termisk energi i kärnkraftsreaktorer blev 0,6 miljarder kronor lägre till följd av oplanerat långa driftsstopp i vissa kärnkraftsreaktorer. Skatt på vägtrafik Skatt på vägtrafik utgörs till största delen av fordonsskatter. Totalt uppgick skatt på vägtrafik 2009 till 16,4 miljarder kronor, vilket överensstämmer med beräkningen i statsbudgeten. Skatt på import Skatt på import blev 5,2 miljarder kronor, vilket är 1,2 miljarder kronor lägre än statsbudgeten. Skillnaden förklaras av en lägre varuimport till följd av lågkonjunkturen. Restförda och övriga skatter Restförda skatter är nettot av restförda och av Kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland övriga skatter redovisas omprövningar av Skatteverkets tidigare fattade taxeringsbeslut samt diverse inkomster som förs till exempelvis Insättningsgaranti- och stabilitetsfondsavgifter, Avgifter till Kärnavfallsfonden m.fl. Restförda skatter är 0,7 miljarder kronor högre än i statsbudgeten, medan övriga skatter är 0,2 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. 5.2.3 Övriga inkomster Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU. Dessutom ingår inkomsttyperna Avräkningar i anslutning till skattesystemet och Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Utfallet för 2009 uppgick till totalt 3 753 miljoner kronor och var därmed 46 826 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2008. Skillnaden förklaras främst av att Inkomster av försåld egendom blev 49 898 miljoner kronor lägre än beräknat. Tabell 5.7 Övriga inkomster, sammanfattning Miljoner kronor SB 2009 Utfall 2009 Utfall-SB 2009 Utfall 2008 Inkomster av statens verksamhet 47 101 48 115 1 014 52 964 Inkomster av försåld egendom 50 000 102 -49 898 76 519 Återbetalning av lån 1 775 1 736 -39 1 881 Kalkylmässiga inkomster 8 608 8 912 304 8 700 Bidrag m.m. från EU 11 128 11 682 555 11 036 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -67 933 -66 808 1 125 -56 163 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto -100 13 113 -2 393 Övriga inkomster 50 579 3 753 -46 826 92 545 Inkomster av statens verksamhet Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. rörelseöverskott från statliga affärsverk, Riksbanken och statens fastighetsförvaltning. Vidare redovisas ränteinkomster, aktieutdelningar från bolag med statligt ägande, offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter samt övriga inkomster av statens verksamhet. Inkomsterna under denna inkomsttyp uppgick till 48 115 miljoner kronor för 2009 och var därmed 1 014 miljoner kronor (2,2 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. För 2009 blev Inkomster av statens verksamhet 4 894 miljoner kronor (9,2 procent) lägre än 2008. De lägre inkomsterna hänför sig till Aktieutdelning, som minskade med 5 541 miljoner kronor (22,5 procent) mellan åren. Övriga inkomster av statens verksamhet minskade med 1 663 miljoner kronor (64,4 procent) och Offentligrättsliga avgifter minskade med 1 372 miljoner kronor (11,3 procent). Tabell 5.8 Inkomster av statens verksamhet, översikt Miljoner kronor SB 2009 Utfall 2009 Utfall-SB 2009 Utfall 2008 Rörelseöverskott 4 366 7 143 2 777 4 170 Överskott av statens fastighetsförvaltning 304 935 631 329 Ränteinkomster 8 392 7 728 -663 7 711 Aktieutdelning 22 000 19 140 -2 860 24 681 Offentligrättsliga avgifter 10 318 10 762 445 12 134 Försäljningsinkomster 155 84 -71 157 Böter m.m. 1 116 1 405 289 1 202 Övriga inkomster av statens verksamhet 450 917 467 2 580 Inkomster av statens verksamhet 47 101 48 115 1 014 52 964 Rörelseöverskott Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Rörelseöverskott uppgick till 7 143 miljoner kronor och var därmed 2 777 miljoner kronor (63,6 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Riksbankens inlevererade överskott uppgick till 5 900 miljoner kronor, vilket är 2 300 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Under 2009 blev inkomsterna av Rörelseöverskott 2 973 miljoner kronor (71,3 procent) högre än 2008. Tabell 5.9 Rörelseöverskott Miljoner kronor SB 2009 Utfall 2009 Utfall-SB 2009 Utfall 2008 Luftfartsverkets inlevererade överskott 100 30 -70 Affärsverket Svenska Kraftnäts inlevererade utdelning och inleverans av motsvarighet till statlig skatt 649 1 172 523 476 Sjöfartsverkets inlevererade överskott 17 17 -1 Inlevererat överskott av statsstödd exportkredit 0 25 25 94 Riksbankens inlevererade överskott 3 600 5 900 2 300 3 600 Rörelseöverskott 4 366 7 143 2 777 4 170 Överskott av statens fastighetsförvaltning Inkomsterna av Överskott av statens fastighetsförvaltning blev 935 miljoner kronor och var därmed 631 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Överskottet från Statens fastighetsverk uppgick till 806 miljoner kronor och består av inkomster från försäljningen av Vasakronan. Överskottet från Fortifikationsverket uppgick till 129 miljoner kronor. Under 2009 blev Överskott av statens fastighetsförvaltning 606 miljoner kronor högre än 2008. Ränteinkomster Utfallet för inkomsthuvudgruppen Ränteinkomster uppgick till 7 729 miljoner kronor för 2009 och var därmed 663 miljoner kronor (7,9 procent) lägre än beräknat i statsbudgeten. Räntor på skattekonto m.m., netto uppgick till 2 528 miljoner kronor, vilket är en minskning med 190 miljoner kronor jämfört med statsbudgeten. Ränteinkomster på studielån uppgick till 5 052 miljoner kronor, vilket är 580 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Ränteinkomster blev 18 miljoner kronor högre än 2008. Räntor på skattekonton m.m., netto minskade med 96 miljoner kronor och Ränteinkomster på studielån blev 81 miljoner kronor högre. Tabell 5.10 Ränteinkomster Miljoner kronor SB 2009 Utfall 2009 Utfall-SB 2009 Utfall 2008 Räntor på näringslån 2 0 -2 0 Räntor på studielån 5 632 5 052 -580 4 971 Övriga ränteinkomster 2 758 2 677 -81 2 740 Ränteinkomster 8 392 7 729 -663 7 711 Inkomster av statens aktier Inkomster av statens aktier (utdelningar) uppgick till 19 140 miljoner kronor, vilket är 2 860 miljoner kronor (13 procent) lägre än beräknat i statsbudgeten. Utdelningar, som bolagen betalade ut under 2009, hänför sig till räkenskapsåret 2008. Utbetalda utdelningar under 2008 och 2009 redovisas i tabell 5.11. Från Posten AB utgick 1 400 miljoner kronor som extra utdelning enligt avtalet med danska posten efter samgåendet. En aktieförsäljning av aktieinnehav i det amerikanska spritföretaget BEAM Global Spirits & and Wine har redovisats av Preaktio AB som en utdelning avseende 2 901 miljoner kronor. Utdelningen från TeliaSonera AB uppgick till 3 014 miljoner kronor, vilket är en minskning med 3 683 miljoner kronor jämfört med 2008. Anledningen är att det gjordes en extra utdelning under 2008, men ej under 2009. Utdelningen från Vattenfall AB uppgick till 6 900 miljoner kronor. Efter avdrag för kompensation för stängningen av Barsebäck 2 (1 051 miljoner kronor) redovisades 5 849 miljoner kronor på denna inkomsttitel. Totalt minskade aktieutdelningarna med 5 541 miljoner kronor (22,5 procent) mellan 2008 och 2009. Tabell 5.11 Aktieutdelning 2008 och 2009 Miljoner kronor Utfall 2009 Utfall 2008 Skillnad Akademiska Hus 978 967 11 Apoteket omstrukturering AB 237 145 92 Bostadsgaranti AB 4 -4 Civitas Holding (Vasakronan) 791 -791 Green Cargo 85 -85 Kasernen 4 4 0 Lernia AB 25 -25 LKAB 2 800 2 000 800 Nordea 1 120 2 423 -1 303 Nordiska investeringsbanken 89 -89 OMX 0 0 Posten AB 1 400 625 775 Preaktio AB 2 901 2901 Rymdbolaget 6 -6 SBAB 0 SJ 181 169 12 SKD-företagen AB 0 SOS Alarm 4 4 0 Specialfastigheter AB 310 350 -40 Statens väg och baninvest AB 0 0 Stattum 570 -570 Sveaskog Holding AB 89 810 -721 Svensk Bilprovning AB 3 3 0 Svenska Geologiska AB 0 Swedcarrier 100 400 -300 Swedish Space Corp 0 TeliaSonera 3 014 6 697 -3 683 Teracom 150 400 -250 Vasallen 67 -67 Vattenfall AB 5 849 6 922 -1 073 Venantius AB 300 -300 Vin & Sprit AB 825 -825 Summa 19 140 24 681 -5 541 Offentligrättsliga avgifter Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Offentligrättsliga avgifter uppgick till 10 762 miljoner kronor och var därmed 445 miljoner kronor (4,3 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Den största avvikelsen avser Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor. Utfallet blev 7 381 miljoner kronor, vilket är 253 miljoner kronor högre än i statsbudgeten. Offentligrättsliga avgifter blev 1 372 miljoner kronor (11,3 procent) lägre än 2008. Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor har minskat med 1 560 miljoner kronor. Antalet medlemmar i arbetslöshetskassorna har minskat med cirka 500 000 sedan avgiften höjdes den 1 januari 2007. Avgifterna vid Kronofogdemyndigheterna ökade med 140 miljoner kronor. Försäljningsinkomster Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Försäljningsinkomster uppgick till 84 miljoner kronor, vilket är 71 miljoner kronor (45,7 procent) lägre än vad som beräknades i statsbudgeten. För inkomsttiteln Offentlig lagring, försäljningsintäkter blev utfallet 31 miljoner kronor, vilket är 69 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Om vissa förutsättningar är uppfyllda köper och lagrar Statens jordbruksverk bl.a. spannmål, skummjölksprodukter, nötkött och smör åt EU. Skillnaden mellan utfall och statsbudget beror på en minskad försäljning av varor som lagrats. Under 2009 blev Försäljningsinkomster 73 miljoner kronor lägre än 2008. Utfallet för Offentlig lagring, försäljningsintäkter blev 71 miljoner kronor lägre. Böter m.m. Utfallet för inkomsthuvudgruppen Böter m.m. uppgick till 1 405 miljoner kronor och var därmed 289 miljoner kronor (25,9 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Utfallet för inkomsttiteln Bötesmedel blev 978 miljoner kronor, vilket är 38 miljoner kronor högre än beräknat. I statsbudgeten beräknades Sanktionsavgifter m.m. uppgå till 50 miljoner kronor, medan utfallet uppgick 311 miljoner kronor . Inkomsterna av Böter m.m. blev 203 miljoner kronor (16,9 procent) högre än 2008. Övriga inkomster av statens verksamhet Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick till 917 miljoner kronor under 2009 och blev därmed 467 miljoner kronor högre än vad som beräknades i statsbudgeten. Övriga inkomster minskade med 1 663 miljoner kronor jämfört med 2008. Anledningen är att Post- och telestyrelsen inlevererade en auktionslikvid på 2 099 miljoner kronor från försäljning av 4-G tillstånd. Inkomster av försåld egendom Under inkomsttypen Inkomster av försåld egendom redovisas inkomster från försäljning av aktier, byggnader, maskiner och mark. I statsbudgeten togs Inkomster av försåld egendom beräkningstekniskt upp med 50 000 miljoner kronor, medan utfallet uppgick till 102 miljoner kronor. Inkomster av försåld egendom blev 76 417 miljoner kronor lägre än föregående år. Under år 2008 uppgick inkomsterna till 76 519 miljoner kronor, varav 49 784 miljoner kronor avsåg försäljningen av Vin & Sprit AB och 24 608 miljoner kronor avsåg försäljningen av statens aktier i Vasakronan AB. Tabell 5.12 Inkomster av försåld egendom Miljoner kronor SB 2009 Utfall 2009 Utfall-SB 2009 Utfall 2008 Inkomster av försåld egendom 50 000 102 -49 898 76 519 Återbetalning av lån Under inkomsttypen Återbetalning av lån redovisas återbetalningar av olika typer av lån. Dessa uppgick under året till 1 736 miljoner kronor och var därmed 39 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Återbetalning av övriga lån blev 6 miljoner kronor högre, medan Återbetalning av studiemedel och Återbetalning av näringslån blev 38 miljoner kronor respektive 7 miljoner kronor lägre. Återbetalning av lån blev 145 miljoner kronor (7,7 procent) lägre än 2008. Återbetalning av studiemedel minskade med 100 miljoner kronor. Tabell 5.13 Återbetalning av lån Miljoner kronor SB 2009 Utfall 2009 Utfall-SB 2009 Utfall 2008 Återbetalning av näringslån 16 8 -7 14 Återbetalning av studielån 1 713 1 674 -38 1 774 Återbetalning av övriga lån 47 54 7 93 Återbetalning av lån 1 775 1 736 -39 1 881 Kalkylmässiga inkomster Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består av vissa avskrivningar och amorteringar samt statliga pensionsavgifter, vilka utgör merparten av inkomsterna. Inkomsterna uppgick till 8 912 miljoner kronor, vilket är 304 miljoner kronor (3,5 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Utfallet för Statliga pensionsavgifter blev 8 375 miljoner kronor, vilket är 256 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Utfallet för inkomsttiteln Amorteringar på statskapital blev 537 miljoner kronor, vilket är 52 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Kalkylmässiga inkomster blev 212 miljoner kronor (2,4 procent) högre än 2008. Statliga pensionsavgifter ökade med 187 miljoner kronor. Tabell 5.14 Kalkylmässiga inkomster Miljoner kronor SB 2009 Utfall 2009 Utfall-SB 2009 Utfall 2008 Avskrivningar och amorteringar 489 537 48 512 Statliga pensionsavgifter 8 119 8 375 256 8 188 Kalkylmässiga inkomster 8 608 8 912 304 8 700 Statliga pensionsavgifter De statliga pensionsavgifterna uppgick till 8 375 miljoner kronor under 2009. Den särskilda löneskatten på pensionskostnader uppgick till 1 566 miljoner kronor. Administrationskostnaderna för det statliga tjänstepensionssystemet inklusive personskadeförsäkringen blev 189 miljoner kronor under 2009. Tabell 5.15 Statliga pensionsavgifter Miljoner kronor SB 2009 Utfall 2009 Utfall-SB 2009 Utfall 2008 Statlig tjänstepensionering 6 819 6 647 Särskild löneskatt på pensionskostnader 1 566 1 533 Statlig grupplivförsäkring 77 79 Premieskatt, gruppliv 60 61 Statlig personskadeförsäkring 42 55 Avdrag för administrationskostnader -180 -177 Administration, personskadeförsäkring -9 -9 Statliga pensionsavgifter 8 119 8 375 256 8 188 Bidrag m.m. från EU Inkomsterna under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU omfattar bidrag från EG:s jordbruksfond, fiskefond, regionalfond, socialfond, bidrag till transeuropeiska nätverk samt övriga bidrag från EG. Inkomsterna uppgick till 11 682 miljoner kronor och var därmed 555 miljoner kronor (5,0 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Bidragen från EG:s jordbruksfond uppgick till 9 191 miljoner kronor, vilket var 109 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Övriga bidrag från EU:s jordbruksfonder blev 717 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Det högre utfallet beror främst på positiva kursdifferenser till följd av kronans försvagning gentemot euron. Ersättningar för bidrag som Statens jordbruksverk betalat ut i förskott i kronor till bönderna, både rekvireras och betalas ut i euro från EG:s jordbruksfonder med viss eftersläpning. Skillnaden mellan vad som betalats ut till bönderna och ersättningen från EU redovisas som kursdifferens under Övriga bidrag från EU:s jordbruksfonder. Bidragen från EU:s landsbygdsfond blev 904 miljoner kronor lägre än vad som beräknades i statsbudgeten. Det lägre utfallet beror på att fleråriga projekt inom nya landsbygdsprogrammet 2007 -2013 kom igång senare än beräknat, vilket medfört att utbetalningar (och därmed inbetalningar) förskjutits till 2010 och senare. Bidragen från EG:s regionalfond blev 273 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Under 2009 har utbetalningarna till beslutade projekt i den nya programperioden 2007 -2013 kommit igång ordentligt (se utgiftsområde 19 Regional utveckling), vilket avspeglas i återflödet från EU. Jämfört med 2008 blev bidragen från EU 647 miljoner kronor (5,9 procent) högre. Övriga bidrag från EU:s jordbruksfonder ökade med 506 miljoner kronor till följd av positiva kursdifferenser. Bidragen från EG:s regionalfond ökade med 851 miljoner kronor (183,4 procent), då utbetalningarna till projekt i den nya programperioden 2007 -2013 ökat rejält under 2009. Bidragen från EG:s socialfond minskade med 512 miljoner kronor mellan åren. Minskningen beror på att bidragen för programperioden 2000 -2006 avtagit i och med att perioden avslutas och på att projekt i den nya programperioden 2007 -2013 inte kommit igång i samma omfattning. Tabell 5.16 Bidrag m.m. från EU Miljoner kronor SB 2009 Utfall 2009 Utfall-SB 2009 Utfall 2008 Bidrag från EG:s jordbruksfond 9 082 9 191 109 8 994 varav Gårdsstöd 6 501 6 663 162 6 276 varav Kompletterande åtgärder perioden 1995-1999 0 0 0 varav Övriga interventioner 135 167 32 126 varav Exportbidrag 100 210 110 106 varav Djurbidrag 322 309 -13 325 varav Offentlig lagring 10 7 -3 20 varav Miljö-, struktur- och regionala åtgärder perioden 2000-2006 -2 -3 -1 -5 varav EU:s lands-bygdsfond 2007-2013 2 010 1 106 -904 1 807 varav Övriga bidrag från EU:s jordbruksfonder 6 723 717 216 varav Bidrag från EG:s jordbruksfonds utvecklingssektion 0 9 9 123 Bidrag från EG:s fiskefond 60 70 10 94 Bidrag från EG:s regionalfond 1 042 1 315 273 464 Bidrag från EG:s socialfond 647 358 -289 870 Bidrag till trans-europeiska nätverk 220 470 250 348 Övriga bidrag från EG 77 279 202 265 Bidrag m.m. från EU 11 128 11 682 555 11 036 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet Under inkomsttypen Avräkningar m.m. redovisas Tillkommande skatter och avräkningar. Utfallet för 2009 beräknas bli 66 808 miljoner kronor, vilket är 1 125 miljoner kronor lägre än i statsbudgeten. Tillkommande skatter I tillkommande inkomster ingår s.k. EU-skatter och kommunala utjämningsavgifter. EU-skatterna utgörs främst av momsbaserad EU-avgift och tullmedel. EU-skatterna redovisas via statsbudgeten och tillfaller slutligen EU:s budget. Därmed ingår de inte i statens skatteintäkter. De tillkommande inkomsterna beräknas 2009 uppgå till 3 847 miljoner kronor, vilket är 13 miljoner kronor högre än statsbudgeten. Jämfört med 2008 är de tillkommande skatterna 8 790 miljoner kronor lägre, vilket i huvudsak förklaras av den momsbaserade EU-avgiften. Sverige har fr.o.m. 2007 rabatt på den momsbaserade EU-avgiften och skall endast betala en tredjedel av ordinarie avgift, vilket innebär att avgiften blir ca 3 000 miljoner kronor lägre. Beslutet ratificerades emellertid först 2009. Tillsammans med retroaktiv rabatt för 2007 och 2008 blir därför den momsbaserade EU-avgiften 8 916 miljoner kronor lägre 2009. Avräkningar Avräkningar är intäkter som förs till fonder utanför statsbudgeten, avräknad mervärdesskatt för statliga myndigheter och kompensation för mervärdesskatt till kommunsektorn. Avräkningarna uppgick 2009 till -70 655 miljoner kronor, vilket är 1 112 miljoner kronor lägre än i statsbudgeten. Kompensation för mervärdesskatt uppgick till -68 242 miljoner kronor, varav avräknad mervärdesskatt hos statliga myndigheter -24 235 miljoner kronor och kompensation för mervärdesskatt för kommunsektorn -44 008 miljoner kronor. Resterande del av avräkningarna utgörs av intäkter som för till fonder. Dessa intäkter uppgick till - 2 412 miljoner kronor 2009. Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto Denna inkomsttyp omfattar utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto. Av tabell 5.7 framgår att beloppet i statsbudgeten var -100 miljoner kronor. Utfallet blev 13 miljoner kronor varav jämställdhetsbonusen blev 0,0 miljoner kronor. Jämfört med statsbudgeten blev utfallet således 113 miljoner kronor lägre än beräknat. Jämfört med 2008 har krediteringarna minskat betydligt då det stora flertalet skattekrediteringar har upphört eller flyttats till statsbudgetens utgiftssida. Tabell 5.17 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto Miljoner kronor SB 2009 Utfall 2009 Utfall-SB 2009 Utfall 2008 Anställningsstöd 0 -6 -6 -2 221 Stöd till utbildningsvikariat 0 0 0 Stöd till investeringar i källsorteringslokaler 0 0 0 Stöd till bredbandsinstallation 0 0 0 -172 Stöd till skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare 0 0 0 Stöd till utbildning av personal i vård och äldreomsorg 19 19 1 Stöd för konvertering från oljeuppvärmning 0 0 -2 Jämställdhetsbonus -100 0 100 0 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto -100 13 113 -2 393 5.3 Statsbudgetens utgifter 2009 Utgifterna på statsbudgeten är indelade i 27 utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna Minskning av anslagsbehållningar (endast vid budgetering), Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering på statsbudgetens utgiftssida. En större förbrukning än totalt anvisade medel kan finansieras genom att myndigheterna utnyttjar ingående ramöverföringsbelopp/anslagssparande, anslagskredit samt genom att regeringen beslutar om s.k. medgivet överskridande. 5.3.1 Makroekonomiska förutsättningar och beslut Skillnaden mellan utfallet och de beräknade utgifterna i den ursprungliga statsbudgeten, som fastställdes av riksdagen den 19 december 2008, redovisas i tabell 5.18. Utfallet för statsbudgetens utgifter m.m. blev 106,8 miljarder kronor högre än i den ursprungliga statsbudgeten. Denna skillnad delas i detta avsnitt upp i tre kategorier: skillnad till följd av förändrade makroekonomiska förutsättningar, skillnad till följd av beslut och skillnad till följd av övriga förklaringsfaktorer. Tabell 5.18 Skillnad mellan utfall och statsbudget för 2009 Miljarder kronor Totalt Makroförutsättningar Beslut Övrigt2 Utgiftsområden, exklusive räntor1 12,2 5,5 22,6 -15,9 Statsskuldsräntor m.m. 2,6 -3,6 5,1 1,1 Myndigheters m.fl. in- och utlåning i RGK3 92,0 0,9 98,3 -7,2 Statsbudgetens utgifter m.m. 106,8 2,8 126,0 -22,0 1 Utgiftsområden som omfattas av det statliga utgiftstaket. 2 Under Övrigt för Utgiftsområden, exkl. räntor ingår förändring av anslagsbehållningar enligt ursprunglig statsbudget. 3 RGK:s nettoutlåning och posten Kassamässig korrigering. Skillnader till följd av den makroekonomiska utvecklingen Förändrade makroekonomiska förutsättningar medförde att utgifterna blev 2,8 miljarder kronor högre än i statsbudgeten. De makroekonomiska förutsättningarna redovisas i tabell 5.19. Tabell 5.19 Makroekonomiska förutsättningar Miljoner kronor SB 2009 Utfall 2009 Utfall-SB 2009 Utfall 2008 Procentuell förändring från föregående år: BNP (fp) 1,3 -4,9 -6,2 -0,2 KPI (årsgenomsnitt) 2,4 -0,3 -2,7 3,4 Antal sysselsatta, 16-64 år 0,0 -2,3 -2,3 0,9 Nivåer: Öppen arbetslöshet, 16-64 år, procent1 4,7 6,5 1,8 4,6 Personer i åtgärder, procent av arbetskraften 1,9 2,7 0,8 1,8 SEK/EURO 9,25 10,62 1,37 9,61 SEK/USD 6,61 7,66 1,05 6,59 3-mån ränta, procent2 3,1 0,4 -2,7 3,9 5-års ränta, procent 4,4 2,5 -1,8 3,8 Prisbasbelopp, tkr 42,8 42,8 0 41,0 fp=fasta priser, SB=Statsbudget. 1 Exklusive heltidsstuderande arbetssökande 2 Regeringens prognos i SB avser 6-månaders ränta Utgifterna för statsskuldsräntor blev 3,6 miljarder kronor lägre, främst på grund av lägre marknadsräntor än beräknat (se vidare avsnitt 5.4.26). Utfallet för utgiftsområden exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev 5,5 miljarder kronor högre till följd av den makroekonomiska utvecklingen. Högre arbetslöshet samt betydligt fler personer i arbetsmarknadspolitiska program ökade utgifterna med 4,7 miljarder kronor. Skillnader till följd av beslut Statsbudgetens totala utgifter blev 126,0 miljarder kronor högre till följd av beslut. Den stora skillnaden under Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret förklaras i huvudsak av Riksbankens lån på 95,3 miljarder kronor för att fylla på valutareserven. Riksbanken lånade under den finansiella krisen ut amerikanska dollar till svenska banker, ingick så kallade swap-avtal med centralbankerna på Island, Lettland och Estland samt utökade engagemangen i Internationella valutafonden (IMF). Vidare utbetalades ett kapitaltillskott (nyemission) till Nordea på 5,6 miljarder kronor. Utfallet för utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev till följd av beslut 22,6 miljarder kronor högre än beräknat i statsbudgeten och den största skillnaden återfinns under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. Lågkonjunkturen har slagit hårt mot kommunernas och landstingens finanser. För att minimera risken för uppsägningar inom sektorn och därmed risk för försämrad kvalitet i den sociala välfärden fick kommuner och landsting ett kraftigt ökat ekonomiskt stöd från staten. Hälften av tillskottet på 14 miljarder kronor tilldelades i vårtilläggsbudgeten och hälften i hösttilläggsbudgeten. Enligt beslut ökade ålderspensionsavgifterna på arbetsmarknadsområdet med 1 miljard kronor och ett kapitaltillskott till SAS ökade utgifterna med 1,3 miljarder kronor. På tilläggsbudget anvisades 1,6 miljarder kronor till utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Från 2009 anslagsavräknas myndigheternas förvaltningsutgifter kostnadsmässigt. Övergångseffekten belastade 2009 ett särskilt anslag inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. med 5,1 miljarder kronor och betalas under 2009-2013 till myndigheternas räntekonton under Riksgäldskontoret nettoutlåning. Betalningen till räntekontot 2009 uppgick till 3,2 miljarder kronor medan utbetalningar gjordes på 2,2 miljarder kronor. Skillnaden mellan beloppen beror på att Försvarsmakten inte fått samtliga anslagsmedel utbetalde under året, vilket ledde till en kassamässig korrigering på 1,9 miljarder kronor. Posterna är sammanlagt neutrala för statsbudgetens saldo. Skillnader till följd av övriga orsaker Statsbudgetens totala utgifter minskade till följd av övriga orsaker med 22,0 miljarder kronor jämfört med ursprunglig statsbudget. Utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp blev 4,8 miljarder kronor lägre. Det beror främst på att antalet sjukpenningdagar blev lägre än vad som beräknades i statsbudgeten. För utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap blev utfallet 1,5 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. För utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev utfallet 2,7 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten, bland annat för att medel för tandvårdsförmåner inte utnyttjats fullt ut. I kapitel 6 Utfall per utgiftsområde m.m. finns detaljerade kommentarer till skillnaden mellan utfall och anvisat belopp i den ursprungliga statsbudgeten. 5.3.2 Sammanfattning Skillnaderna per utgiftsområde i förhållande till anvisade medel redovisas i tabell 5.20. En större förbrukning än totalt anvisade medel kan finansieras genom att myndigheterna utnyttjar ingående anslagssparande eller anslagskredit eller genom att regeringen beslutar om s.k. medgivet överskridande. Statsbudgetens utgifter m.m. uppgick till 885 673 miljoner kronor och blev därmed 106 797 miljoner kronor (13,7 procent) högre än beräkningen i den ursprungliga statsbudgeten. I förhållande till totalt anvisat (statsbudget och tilläggsbudget) blev utgifterna 67 555 miljoner kronor högre. Riksgäldskontorets nettoutlåning som inte tas upp på tilläggsbudget blev 93 638 miljoner högre än totalt anvisat, framförallt med anledning av lån till Riksbanken på 95 252 miljoner kronor för att återställa valutareserven. Utgifterna för de 27 utgiftsområdena blev 781 270 miljoner kronor, vilket är 14 822 miljoner kronor (1,9 procent) högre än i beräkningen i statsbudgeten. Samtidigt blev det 24 321 miljoner lägre än totalt tilldelat. Summa utgifter för utgiftsområden, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., blev 12 230 miljoner kronor högre än i statsbudgeten. Utfallet för utgiftsområdet 25 Allmänna bidrag till kommuner uppgick till 81 589 miljoner kronor, vilket är 14 550 miljoner kronor högre jämfört med beräkningen i statsbudgeten. Ökningen hänförs framför allt till ett tillfälligt konjunkturstöd till kommuner och landsting för att upprätthålla grundläggande välfärdstjänster i kommunsektorn och dämpa nedgången i sysselsättningen inom sektorn samt åtgärder för att minska effekterna på den ordinarie hälso- och sjukvården i anslutning till influensaepidemin. Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppgick till 60 620 miljoner kronor, vilket är 4 674 miljoner kronor mer än beräknat i statsbudgeten. Arbetslösheten och därmed utgifterna för arbetslöshetsersättningen blev högre än vad som beräknades i statsbudgeten. Utgiftsområde 26 Statsskuldräntor m.m. uppgick till 36 463 miljoner kronor, 2 592 miljoner högre än anvisat på statsbudgeten. Orsaken till det högre utfallet är övergångseffekter i samband med införandet av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter. Ett anslag för övergångseffekterna anvisades endast med ett formellt belopp på 1 miljon kronor. Utfallet på detta anslag blev 5 107 miljoner kronor, 5 106 miljoner mer än anvisat på statsbudgeten. Räntor på statsskulden uppgick till 31 143 miljoner kronor, vilket är 2 557 miljoner kronor lägre än anvisat på statsbudgeten. Både antalet sjukpenningdagar och medelersättningen per nettodag blev lägre än budgeterat, vilket bidrog till att utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp blev 3 958 miljoner lägre än statsbudgeten. Även utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap blev lägre än beräknat. Utfallet uppgick till 42 106 miljoner kronor vilket är 2 601 miljoner kronor lägre än beräknat. Utgifterna för de internationella insatserna har blivit lägre än beräknat i statsbudgeten då reserver inte behövt utnyttjas och t.ex. transport- och drivmedelskostnader samt löner blev lägre än beräknat. Utöver den vanliga vårtilläggsbudgeten och hösttilläggsbudgeten har riksdagen beslutat om ytterligare två tilläggsbudgetar under 2009. I Finansutskottets betänkande 2008/09:FiU18 anvisades 1 198 miljoner kronor för åtgärder för jobb och omställning. I Finansutskottets betänkande 2008/09:FiU40 anvisades 1 300 miljoner kronor för att regeringen för statens räkning skulle kunna delta i nyemission i SAS AB. Tabell 5.20 Statsbudgetens utgifter m.m.2009 Miljoner kronor Statsbudget Tilläggsbudget Totalt anvisat Utfall Skillnad mot statsbudget Skillnad mot totalt anvisat UO 1 Rikets styrelse 12 373 211 12 583 12 152 -221 -432 UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 11 900 58 11 958 12 006 1106 48 UO 3 Skatt, tull och exekution 9 460 51 9 511 9 434 -25 -76 UO 4 Rättsväsendet 32 624 1 572 34 197 33 645 1 020 -552 UO 5 Internationell samverkan 1 643 215 1 858 1 815 172 -43 UO 6 Försvar och samhällets krisberedskap 44 707 16 44 724 42 106 -2 601 -2 617 UO 7 Internationellt bistånd 30 109 -322 29 788 29 600 -509 -188 UO 8 Migration 5 899 299 6 198 6 521 622 323 UO 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 54 807 982 55 790 53 065 -1 742 -2 725 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 113 927 950 114 877 109 969 -3 958 -4 908 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 42 456 42 456 42 304 -152 -152 UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 68 466 68 466 68 080 -386 -386 UO 13 Integration och jämställdhet 5 473 5 473 5 332 -141 -141 UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 55 946 12 673 68 618 60 620 4 674 -7 999 UO 15 Studiestöd 21 452 329 21 781 21 022 -430 -759 UO 16 Utbildning och universitetsforskning 50 189 164 50 353 49 263 -926 -1 090 UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 10 287 5 10 292 10 269 -18 -23 UO 18 Samhällsplanering, bostads- försörjning, byggande samt konsumentpolitik 1 677 135 1 812 1 906 228 94 UO 19 Regional tillväxt 3 502 3 502 3 204 -298 -298 UO 20 Allmän miljö- och naturvård 5 338 -6 5 332 5 161 -176 -170 UO 21 Energi 2 811 1 2 813 3 045 234 233 UO 22 Kommunikationer 40 223 1 861 42 084 40 573 350 -1 511 UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 17 573 104 17 678 16 369 -1 205 -1 309 UO 24 Näringsliv 5 186 1 363 6 549 6 565 1 378 15 UO 25 Allmänna bidrag till kommuner 67 039 14 548 81 587 81 589 14 550 2 UO 26 Statsskuldsräntor m.m. 33 871 33 871 36 463 2 592 2 592 UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 19 878 3 933 23 811 19 192 -686 -4 619 Förändringar anslagsbehållningar -2 371 -2 371 2 371 2 371 Summa 766 448 39 143 805 591 781 270 14 822 -24 321 Riksgäldskontorets nettoutlåning 11 036 11 036 104 674 93 638 93 638 Kassamässig korrigering 1 392 1 392 -270 -1 662 -1 662 Summa statsbudgetens utgifter m.m. 778 876 39 143 818 019 885 673 106 797 67 655 Anm.: Med statsbudgeten avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2008, exkl. tilläggsbudget. 5.3.3 Indragningar Enligt 8 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte ska användas, om detta är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra samhällsekonomiska skäl. Under 2009 har det gjorts indragningar av anslagsmedel uppgående till totalt 30 741 miljoner kronor. Det är en ökning med 5 232 miljoner kronor jämfört med 2008. Med anledning av övergångseffekter av kostnadsmässig anslagsavräkning drogs 2 238 miljoner kronor in på totalt 167 anslag. De 29 största indragningarna svarar för 88 procent av totalbeloppet under 2009. I tabell 5.21 särredovisas samtliga indragningar som är större än 100 miljoner kronor. Den största indragningen uppgick till 9 574 miljoner kronor och avser räntor på statsskulden. Den näst största indragningen uppgick till 4 196 miljoner kronor och avser bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Båda dessa indragningar avser indragning av anslagssparande. De största indragningarna med anledning av övergångseffekter av kostnadsmässig anslagsavräkning har gjorts på anslagen för Förbandsverksamhet och beredskap med 416 miljoner kronor, Polisorganisationen med 341 miljoner kronor, Försäkringskassan med 298 miljoner kronor och Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar med 229 miljoner kronor. Tabell 5.21 Indragningar 2009 Miljoner kronor Anslag 03 01 003 Tullverket 117 04 01 001 Polisorganisationen 343 06 01 001 Förbandsverksamhet och beredskap 570 06 01 004 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar 230 06 06 02 2008 Materiel och anläggningar 105 07 01 001 Biståndsverksamhet 176 08 01 002 Ersättningar och bostadskostnader 105 09 01 004 Tandvårdsförmåner m.m. 1 364 09 02 009 Insatser för vaccinberedskap 216 09 05 001 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken 610 10 01 001 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 2 620 10 01 002 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 1 437 10 01 004 Arbetsskadeersättningar m.m. 226 10 02 001 Försäkringskassan 299 11 01 001 Garantipension till ålderspension 265 13 01 002 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 1 061 14 01 001 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 143 14 01 002 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 4 196 14 01 003 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 851 14 01 011 Bidrag till lönegarantiersättning 320 15 01 002 Studiemedel m.m. 1 131 16 01 005 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 108 16 01 010 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 240 16 02 009 Stockholms universitet: Grundutbildning 103 16 02 027 Mittuniversitetet: Grundutbildning 106 18 34 01 2003 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet 117 22 02 003 Grundläggande betaltjänster 124 23 01 012 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter 445 26 01 001 Räntor på statsskulden 9 574 Övriga indragningar 3 540 Summa 30 741 5.3.4 Överskridanden Medgivna överskridanden Med riksdagens bemyndigande får regeringen besluta att ett ramanslag får överskridas, om detta är nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget ska kunna uppfyllas (6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten). Regeringen beslutade om sex medgivna överskridanden för 2009. Tabell 5.22 Medgivna överskridanden 2009 Miljoner kronor Anslag Medgivet överskridande Utnyttjat medgivet överskridande 13 10 01 2008 Avvecklingsmyndig- heten för Integrationsverket 5,1 5,1 16 01 017 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning 102,0 101,9 23 01 007 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar 1,0 0 23 01 008 Ersättningar för viltskador m.m 6,2 1,2 26 01 003 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning 36,3 36,3 26 01 004 Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning 5 106,9 5 106,9 Summa 5 257,5 5 251,4 Regeringen medgav att anslagsposten 2 Avveckling av Integrationsverket på det under 2008 uppförda äldre anslaget 10:1 Avvecklingsmyndigheten för Integrationsverket inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet fick överskridas med 5,1 miljoner kronor (regeringsbeslut den 17 december 2009) till följd av ökade kostnader för engångspremier till SPV för tidigare anställda vid integrationsverket som erhåller pensionsersättning. Hela det medgivna överskridandet utnyttjades. Anslaget har, utöver det medgivna överskridandet, överskridits med 0,3 miljoner kronor. I statsbudgeten anvisades 1 170,2 miljoner kronor på det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget 1:17 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning. Regeringen medgav att anslaget fick överskridas med 102,0 miljoner kronor (regeringsbeslut den 21 december 2009). Hela anslagskrediten på 117,0 miljoner kronor utnyttjades. Av det medgivna överskridandet utnyttjades 101,9 miljoner kronor. I statsbudgeten anvisades 150,3 miljoner kronor på anslaget 1:7 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar. På tilläggsbudget anvisades ytterligare 136,0 miljoner kronor. Regeringen medgav att anslaget fick överskridas med högst 1,0 miljoner kronor för kostnader som uppkommer i anslutning till utbrott av Newcastle m.m. (Regeringsbeslut den 10 december 2009) Anslagskrediten på 11,0 miljoner kronor räckte och det medgivna överskridandet behövde inte utnyttjas. I statsbudgeten anvisades 111 miljoner kronor på anslaget 1:8 Ersättningar för viltskador m.m. inom utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar. Regeringen medgav att anslaget fick överskridas med 6,2 miljoner kronor (Regeringsbeslut den 10 december 2009). Hela anslagskrediten på 9,4 miljoner kronor utnyttjades. Dessutom utnyttjades 1,2 miljoner kronor av det medgiva överskridandet. Regeringen har medgivit att anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning får överskridas med 36 miljoner kronor (regeringsbeslut den 11 februari 2010). Regeringen begär årligen ett bemyndigande att vid behov överskrida anslaget för att kunna fullgöra statens betalningsåtaganden. I statsbudgeten anvisades ett formellt belopp om 1,0 miljoner kronor på anslaget 1:4 Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning inom utgiftsområde 26 Statsskuldräntor m.m. Regeringen gavs ett bemyndigande av riksdagen att överskrida anslaget med myndigheternas beräknade övergångseffekter. Regeringen medgav att anslaget fick överskridas med 5 107 miljoner kronor (regeringsbeslut den 28 maj 2009). Alla myndigheter utnyttjade den beräknade delen av det medgivna överskridandet med undantag av från Länsstyrelsen i Västra Götaland som utnyttjade något mindre än beräknat. Länsstyrelsen i Skåne utnyttjade hela det medgivna överskridande. Dessutom överskreds anslagsposten med 0,1 miljoner kronor. Icke medgivna överskridanden Tabell 5.23 Icke medgivna överskridanden 2009 Miljoner kronor Anslag Ingående överföringsbelopp Stats budget Indragningar Medgivna överskridanden Totalt tilldelade medel Utfall Anslagskredit Utgående överföringsbelopp Icke medgivet överskridande 13 10 01 2008 Avvecklingsmyndig heten för Integrationsverket 0,4 5,1 5,5 5,8 0 -0,3 0,3 1803004 Fastighetsmäklar-nämnden 0,3 13,6 0,1 13,7 14,2 0,4 -0,5 0,1 2301028 Främjande av rennäringen m.m. 4,3 55,7 8,8 51,2 55,4 0 -4,2 4,2 Summa icke medgivet överskridande 4,7 Tabell 5.23 visar anslagsöverskridanden gentemot riksdagens anvisade medel på anslaget. och som inte medgivits av regeringen. Totalt disponibelt belopp inklusive anslagskredit på anslaget 1:28 Främjande av rennäringen m.m. under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar, som disponeras av Sametinget, har överskridits med 4,2 miljoner kronor. Totalt disponibelt belopp på äldreanslaget 10:1 2008 Avvecklingsmyndigheten för Integrationsverket inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet har överskridits med 0,3 miljoner kronor. Fastighetsmäklarnämnden har överskridit totalt disponibelt belopp inklusive anslagskredit med 0,1 miljoner kronor på anslaget 3:4 Fastighetsmäklarnämnden inom utgiftsområdet 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. 5.3.5 Begränsningsbelopp Med begränsningsbelopp avses en minskning av totalt tillgängliga medel som får disponeras under året utan att anvisade anslagsmedel minskas eller dras in. Regeringen anger i regleringsbrev att myndigheten får använda eller disponera högst ett angivet belopp. Under 2009 har regeringen främst beslutat om begränsningsbelopp inom utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet. Se tabell 5.24. Tabell 5.24 Utgiftsbegränsande åtgärder 2009 Miljoner kronor Utgifts-område Anslag Anslagsnamn Medel som får användas efter belopps-begränsning Utfall 6 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 19 524 18 913 6 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 8 602 8 599 6 1:4 Vidmakthållande, avv. av materiel och anläggningar 6 406 6 398 Genom en ändring i Försvarsmaktens regleringsbrev i april 2009 beslutade regeringen för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap, att 600 miljoner kronor av tilldelade medel fick användas först efter beslut av regeringen. I samma ändring av regleringsbrev beslutade regeringen för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar, att 200 miljoner fick användas först efter beslut av regeringen. I juli 2009 beslutade regeringen att 160 miljoner kronor av tilldelade medel på anslaget 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar, fick användas först efter beslut av regeringen. 5.3.6 Effekter av kostnadsmässig anslagsavräkning Regeringen lämnade i budgetpropositionen för 2009 (prop 2008/09:1, avsnitt 10.4.2) förslag om övergång till kostnadsmässig anslagsavräkning för förvaltningsutgifter fr.o.m. 2009, som riksdagen beslutade i november 2008 (bet. 2008/09:FiU15, rskr. 2008/09:30). Förändringen innebär att, i stället för utgifter, kostnader ska avräknas mot anslag när det gäller myndigheternas förvaltningsutgifter. Skillnaden mot den tidigare ordningen är att olika typer av periodiseringar så som förändring av semesterlöneskuld, upplupna kostnader för t.ex. köpta tjänster som ännu inte fakturerats samt avsättningar vid omstrukturering nu avräknas anslag samtidigt som de kostnadsredovisas i redovisningen. Därtill kommer att periodiseringar av utgifter som avser kommande år inte påverkar innevarande års anslagsutfall. Före 2009 avräknades transaktioner och händelser vid fakturering eller utbetalning. Förändringen påverkar inte statsbudgetens saldo som är kassamässigt. Effekterna på statsbudgeten under en övergångsperiod kan delas upp i tre delar. Den första är ackumulerade effekter hänförbara till tidpunkt före 2009 som finansieras från ett särskilt anslag 1:4 Övergångseffekter av kostnadsmässig anslagsavräkning under utgiftsområde 26. Den andra är semesterlöneskuld som i enlighet med riksdagens överväganden (bet. 2008/09:FiU4) och enligt övergångsbestämmelsen i anslagsförordningen (1997:1199) ska avräknas vid uttag av sparade semesterdagar. Den tredje är effekter under 2009 till följd av kostnadsmässig avräkning hänförbara till ordinarie anslag på statsbudgeten (utgiftsområde 1-25). Tabell 5.25 Effekter av kostnadsmässig anslagsavräkning Miljoner kronor Medgivet överskridande avseende övergångseffekten 2009 (anslag 26:1:4) 5 107 Indragningar 2009 på ordinarie anslag hänförbara till övergångseffekten 1 -2 238 Minskade anslag 2010-2013 -2 869 Summa effekter på anslagsutrymmet 0 Tidigare års kostnader för upparbetad semester som inte avräknats mot anslag vid årets början (övergångsbestämmelsen) 5 620 1 I tabellen ingår även indragningar beslutade av riksdagens myndigheter Av tabell 5.25 framgår att det inte uppkommer några effekter på anslagsutrymmet sett över hela perioden 2009-2013. Statsbudgetens saldo påverkas inte heller av reformen. Däremot påverkas de takbegränsade utgifterna vilket har medfört att regeringen i budgetpropositionen för 2010 gjort tekniska justeringar av utgiftstaket för staten med ett belopp motsvarande beslutade indragningar 2009 (2,24 miljarder kronor) och minskade anslag 2010-2012 (2,57 miljarder kronor). Hantering av övergångseffekter på statsbudgeten Reformen gav upphov till effekter som innebar att vissa transaktioner och händelser vid övergången antingen inte alls skulle ha avräknats mot myndighetens ordinarie anslag eller skulle ha avräknats vid två tillfällen (budgetåren 2008 och 2009). För att komma till rätta med dessa konsekvenser anvisade riksdagen ett särskilt anslag för nettot av dessa effekter under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. På detta anslag anvisades en miljon kronor, men samtidigt gavs regeringen ett bemyndigande att överskrida anslaget med övergångseffekterna, som sammantaget uppgick till 5 107 miljoner kronor. Det särskilda anslaget har avräknats med myndigheternas övergångseffekter i sin helhet under 2009. Regeringen har beslutat om indragningar 2009 eller beräknat minskningar för åren 2010-2013 på berörda myndigheternas ordinarie anslag med ett belopp motsvarande det medgivna överskridandet. Effekten fördelas på upp till fem år, beroende på när de aktuella utgifterna bedömts komma att uppstå. Regeringen och riksdagens myndigheter har under året beslutat om indragningar hänförbara till övergångseffekten på myndigheternas ordinarie anslag på totalt 2 238 miljoner kronor, vilket motsvarar nettoutgifter som inte kommer att avräknas mot statsbudgeten eftersom kostnaden har uppkommit tidigare år och har finansierats från det särskilda anslaget under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Under åren 2010-2013 kommer anslagen att minska med 2 869 miljoner kronor. Därutöver har regeringen även medgett vissa myndigheter som har en negativ övergångseffekt (dvs. ackumulerade utgifter som överstiger kostnader) att återföra medel till anslag med ett sammanlagt belopp av 198 miljoner kronor. Eftersom tidigare anslagsavräknade utgifter har belastat budgeten även 2009 kommer de återförda medlen inte att påverka överföringsbeloppet under 2009. I tabell 5.26 framgår hur övergångseffekten, indragningar och minskade anslag påverkar statsbudgeten 2009-2013. Tabell 5.26 Övergångseffekten påverkan på statsbudgeten 2009-2013 Miljoner kronor 2009 2010 2011 2012 2013 Totalt Utgiftsområde 1-25 (ordinarie anslag) -2 238 -1 229 -816 -523 -301 -5 107 Anslaget 1:4 under utgiftsområde 26 (övergångseffekten) 5 107 0 0 0 0 5 107 Riksgäldskontorets nettoutlåning -1 004 572 307 135 -10 0,0 Kassamässig korrigering -1 865 657 509 388 311 0 Budgetsaldo 0 0 0 0 0 0 Riksgäldskontorets nettoutlåning påverkas av att myndigheter har fått anslagsmedel på 3 242 miljoner kronor utbetalda till sina räntekonton medan det särskilda anslaget under utgiftsområde 26 har avräknats med 5 107 miljoner kronor. Under året har 2 238 miljoner kronor betalts från räntekontot, vilket innebär att behållningarna ökat med 1 004 miljoner kronor. Den kassamässiga korrigeringen påverkas eftersom Försvarsmakten inte har fått samtliga anslagsmedel utbetalda under året. Totalt kommer 1 865 miljoner kronor av det särskilda anslaget under utgiftsområde 26 att betalas ut till Försvarsmaktens räntekonto under 2010-2013. Övergångsbestämmelse om semesterlöneskuld Från den ovanstående hanterade övergångseffekten undantogs reglering av den semesterlöneskuld som myndigheterna hade per den 31 december 2008. Anledningen till att semesterlöneskulden undantogs var att sparad semester i många fall regleras först när en anställd slutar sin anställning. Om semesterlöneskulden hade ingått i övergångseffekten och reducerat myndigheternas ordinarie anslag under 3-5 år, riskerade man i många fall att få ett påtagligt minskat utrymme för ordinarie verksamhet under dessa år. I stället avräknas nu uttag av semester sparad före 2009 särskilt när den tas ut. Därigenom påverkas inte myndigheternas utrymme så koncentrerat. För en myndighet som omsätter en stor del av semesterlöneskulden varje år, genom att många sparade dagar tas ut samtidigt som många nya dagar tjänas in, kan dock effekten på denna punkt ändå bli påtaglig. Totalt uppgick detta belopp till 5 620 miljoner kronor. Uttaget av sparad semester som anslagsavräknats enligt övergångsbestämmelserna 2009 uppgår till 979 miljoner kronor, vilket är högre än väntat. Detta belopp har påverkat myndighetens ordinarie anslag. Särskilt stora belopp finns på anslaget 1:1 Polisorganisationen inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet med 223 miljoner kronor och på anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap med 126 miljoner kronor. För dessa båda myndighetsområden är beloppet högre än vad områdets andel av totalt antal anställda i staten motsvarar. Andra stora belopp finns på anslagen för förvaltningskostnader hos stora myndigheter som Försäkringskassan, Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Kriminalvården och Regeringskansliet. Sammantaget motsvarar 979 miljoner kronor 17,4 procent av skulden för sparade semesterdagar vid utgången av 2008, vilket kan tyda på att uttagstiden inte blir så lång som man ursprungligen förväntade. Den återstående delen av sparade semesterdagar som kommer att påverka anslagsutfallet i framtiden är 4 641 miljoner kronor. Effekter under 2009 till följd av kostnadsmässig anslagsavräkning Utöver de effekter som uppstår på ordinarie anslag genom hanteringen av övergångseffekten och övergångsbestämmelsen hänförbar till semesterlöneskulden uppstår även effekter på grund av att kostnader avräknas i stället för utgifter. Dessa årliga effekter kan ses som kvarstående effekter av reformen, även om de självklart kan se olika ut för olika år beroende på vad som inträffat och hanteras inom ramen för myndigheternas tillgängliga medel. Dessa effekter kan delas in i förändring av semesterlöneskuld, förändringar av avsättningar och övriga periodiseringar. Det beräknade beloppet för kostnaden för förändring av semesterlöneskuld uppgår till totalt cirka 192 miljoner kronor. De största beloppen finns för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap, inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap och för anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m., inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Kostnader för avsättningar i samband med omstruktureringar eller vid uppsägning av personal av andra skäl, avräknas anslag och ökar därmed avräkningen jämfört med tidigare år, medan minskade avsättningar vid reglering av tidigare års avsättningar inte avräknas vilket minskar avräkningen jämfört med tidigare. Under 2009 uppgår nettoeffekten på myndigheternas ordinarie anslag av detta till minskad anslagsavräkning med 778 miljoner kronor, varav huvuddelen påverkat Försvarsmaktens och Polisorganisationens anslag. Försvarsmakten och Polisorganisationen har dock fått stora indragningar under 2009 hänförbara till övergångseffekten som till stor del motsvarar minskningen av avsättningar. För övriga periodiseringar beräknas anslag ha avräknats med ca 164 miljoner kronor lägre belopp sammanlagt som följd av reformen. Det avser till stor del återföringar av tidigare periodiseringar, så som minskning av övertidsskuld, minskning av skuld för ännu inte slutförda löneavtal eller tidigare års upplupna kostnader för köpta tjänster. Polisorganisationen, Försvarsmakten, Försäkringskassan och Regeringskansliet är även här myndigheter som haft relativt stora effekter, både positiva och negativa. Periodiseringar avseende lokalhyror, liksom det faktum att avskrivningar på anläggningstillgångar anslagsavräknas i stället för som tidigare amorteringar på lån, bedöms inte påverka utfallet eftersom särskilda regler och rutiner tidigare funnits som lett till att anslagsavräkningen i dessa delar i allt väsentligt motsvarat kostnaderna. 5.4 Utfall per utgiftsområde I följande avsnitt presenteras utfallet per utgiftsområde närmare. Tabellerna visar utfallet på de största anslagen inom utgiftsområdet. De visar även anslag vars utfall avviker från statsbudgeten mer än 10 procent. Anslag som anvisats mindre än 100 miljoner kronor visas om utfallet avviker mer än 50 procent. Anslagen redovisas under de utgiftsområden de tillhör i statsbudgeten för 2009. Tabellen innehåller följande beloppsuppgifter: anvisat i den ursprungliga statsbudgeten 2009, tilläggsbudget 2009, utfall 2009, skillnad mellan statsbudget och utfall 2009, skillnad mellan statsbudget och utfall 2009 i procent samt utfall 2008. Efter tabellen kommenteras skillnaden mot statsbudgeten, totalt och för vissa anslag. De anslag med de beloppsmässigt största skillnaderna kommenteras. I vissa fall kommenteras skillnaderna mot tilldelade medel. Med tilldelade medel avses summan av ingående ramöverföringsbelopp, anvisade medel på statsbudget och tilläggsbudget, medgivna överskridanden samt indragningar. Avslutningsvis jämförs utfallet för utgiftsområdet 2009 med utfallet 2008. De beloppsmässigt största skillnaderna per anslag kommenteras. Efter de 27 utgiftsområdesavsnitten redogörs på liknande sätt för posterna Förändring av anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering, vilka ingår på statsbudgetens utgiftssida. Avslutningsvis redovisas även Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. En mer utförlig redovisning av samtliga anslag finns i bilaga 6 Specifikation av statsbudgetens utgifter för budgetåret 2009. 5.4.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Tabell 5.27.UO 01 Rikets styrelse Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2009 TB 2009 Utfall 2009 Utfall-SB 2009 Utfall-SB Procent 2009 Utfall 2008 0104001 Regeringskansliet m.m. 6 928 210 6 842 -86 -1,2 6 069 0105001 Länsstyrelserna m.m. 2 551 0 2 532 -19 -0,7 2 380 0106001 Allmänna val och demokrati 207 0 195 -12 -5,7 24 0101001 Kungliga hov- och slottsstaten 112 5 102 -10 -9,0 109 Övriga anslag 2 575 -4 2 480 -95 -3,7 2 382 Summa 12 373 211 12 152 -221 -1,8 10 966 Utgiftsområdet omfattar utgifter för statschefen, riksdagen och Regeringskansliet. Även utgifter för länsstyrelserna, allmänna val och stöd till politiska partier ingår i utgiftsområdet. Utfallet uppgick till 12 152 miljoner kronor och var därmed 221 miljoner kronor (1,8 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. ökades med 210 miljoner kronor på tilläggsbudget. De främsta anledningarna till höjningen var att ytterligare stärka förberedelserna och genomförandet av det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd samt förändrade växelkurser. Under 2009 blev utgifterna för utgiftsområdet 1 186 miljoner kronor (11 procent) högre än 2008. Utfallet på anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. blev 773 miljoner kronor (13 procent) högre. Detta beror främst på kostnader för Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd, avseende både personal och övriga driftskostnader. Utfallet för anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati ökade med 171 miljoner kronor mellan åren, vilket förklaras av valet till Europaparlamentet i juni 2009. 5.4.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Tabell 5.28 UO 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2009 TB 2009 Utfall 2009 Utfall-SB 2009 Utfall-SB Procent 2009 Utfall 2008 0201005 Statliga tjänstepensioner m.m. 9 936 0 9 992 56 0,6 9 461 0201009 Statistiska centralbyrån 483 10 501 18 3,7 487 0201012 Riksgäldskontoret 296 0 260 -36 -12,3 282 0201011 Finansinspektionen 228 25 238 10 4,5 213 0201001 Statskontoret 94 -5 81 -12 -13,2 59 0201003 Avveckling av Verket för förvaltningsutveckling m.m. 12 26 38 26 227,2 57 Övriga anslag 852 2 896 44 5,1 820 Summa 11 900 58 12 006 106 0,9 11 378 Utgiftsområdet omfattar utgifter för allmän offentlig förvaltning inklusive utgifter för de statliga tjänstepensionerna. Utfallet uppgick till 12 006 miljoner kronor och var därmed 106 miljoner kronor (0,9 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. blev 9 992 miljoner kronor, vilket är 56 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Det beror på att vissa manuellt utbetalda förmåner blev något högre än väntat. Det gäller främst kostnadsersättningar till KPA Pension för pensionsrätter i enlighet med en äldre förordning. Utfallet för anslaget 1:9 Statistiska centralbyrån blev 501 miljoner kronor, vilket är 18 miljoner kronor högre än statsbudgeten. På tilläggsbudget anvisades 10 miljoner kronor för att öka urvalet i arbetskraftsundersökningen (AKU). Utfallet för anslaget 1:11 Finansinspektionen blev 238 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor högre än anvisat. På tilläggsbudget anvisades 25 miljoner kronor för att genomföra utvidgad tillsyn, införa nya regler inom försäkringsområdet, genomföra satsningar inom konsumentområdet och etablera det nya samordningsorganet för penningtvätt. Utfallet för anslaget 1:3 Avveckling av Verket för förvaltningsutveckling m.m. blev 38 miljoner kronor, vilket är 26 miljoner kronor högre än anvisat på statsbudgeten. Under året anvisades på detta anslag på vår och hösttilläggsbudget sammanlagt 26 miljoner kronor. Kostnaderna för avvecklingen blev högre än beräknat bl.a. på grund av att personalen inte övergick till nytt arbete i den utsträckning som tidigare hade bedömts och att lokalerna inte gick att hyra ut. För att finansiera de ökade kostnaderna minskades anslagen 1:1 Statskontoret med 5 miljoner kronor och 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad under utgiftsområde 18 med 16 miljoner kronor. För utgiftsområdet blev utfallet 628 miljoner kronor (5,5 procent) högre än 2008. Utgifterna på anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. ökade med 531 miljoner kronor (5,6 procent). Det beror på att såväl förmånsutbetalningarna som antalet förmånstagare har ökat under året. 5.4.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Tabell 5.29 UO 03 Skatt, tull och exekution Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2009 TB 2009 Utfall 2009 Utfall-SB 2009 Utfall-SB Procent 2009 Utfall 2008 0301001 Skatteverket 6 307 36 6 326 20 0,3 6 320 0301002 Kronofogdemyndigheten 1 618 15 1 630 12 0,7 1 643 0301003 Tullverket 1 535 0 1 478 -57 -3,7 1 482 Summa 9 460 51 9 434 -25 -0,3 9 446 Utgiftsområdet utgörs av beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och indrivning av skatter och avgifter. Utfallet uppgick till 9 434 miljoner kronor och blev därmed 25 miljoner kronor (0,3 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 1:1 Skatteverket blev 6 326 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor högre än anvisat. Under året anvisades anslaget två belopp på tilläggsbudget om sammanlagt 36 miljoner kronor. Den 1 juli 2009 trädde ett nytt system för skattereduktion för hushållsnära tjänster inklusive renovering och tillbyggnad, ROT, i kraft vilket medförde ökade kostnader för Skatteverket. Det gamla systemet enligt Lagen om skattereduktion för hushållsnära tjänster från 2007 kommer att fasas ut under 2010. Även ändrade rutiner för mervärdesskatten gav ökade kostnader. Medel på tilläggsbudget anvisades för dessa ändamål med 30 miljoner kronor. I och med övertagandet av ansvaret för Statens person- och adressregister (SPAR) anvisades på tilläggsbudget 6 miljoner kronor. På grund av lågkonjunkturen ökade Kronofogdmyndighetens ärenden under året och för att hålla nere handläggningstiderna anvisades 15 miljoner kronor på tilläggsbudget till anslaget 1:2 Kronofogdemyndigheten. För utgiftsområdet blev utgifterna 12 miljoner kronor (0,1 procent) lägre än 2008. Kronofogdmyndighetens utgifter minskade med 13 miljoner kronor, vilket i huvudsak berodde på minskade kostnader på grund av personalneddragningar under 2009. 5.4.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Tabell 5.30 UO 04 Rättsväsendet Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2009 TB 2009 Utfall 2009 Utfall-SB 2009 Utfall-SB Procent 2009 Utfall 2008 0401001 Polisorganisationen 17 493 930 17 967 474 2,7 17 780 0401006 Kriminalvården 6 407 300 6 782 375 5,9 6 329 0401005 Sveriges Domstolar 4 317 99 4 418 101 2,3 4 259 Övriga anslag 4 407 243 4 477 70 1,6 4 325 Summa 32 624 1 572 33 645 1 020 3,1 32 693 Utgiftsområdet omfattar myndigheter inom polisväsendet, domstolsväsendet, åklagarväsendet, kriminalvården och rättshjälpen. Utfallet uppgick till 33 645 miljoner kronor och blev därmed 1 020 miljoner kronor (3,1 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. På anslaget 1:1 Polisorganisationen anvisades 930 miljoner kronor på tilläggsbudget för att polisen trots pågående effektiviseringsarbete inte bedömdes kunna klara sig med de tillgängliga medel som anvisats. Samtidigt drogs 341 miljoner kronor in med anledning av övergångseffekter av kostnadsmässig anslagsavräkning under anslaget. Det utgående överföringsbeloppet blev 179 miljoner kronor. Rikspolisstyrelsen ska betala 121 miljoner kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i abonnemangsavgift för systemet Rakel under 2010 avseende 2009. Anslaget 1:6 Kriminalvården tilldelades 300 miljoner kronor på tilläggsbudget för att upprätthålla kvalitet, effektivitet och säkerhet i verksamheten. Under 2009 blev utgifterna för Rättsväsendet 952 miljoner kronor (2,9 procent) högre än 2008. 5.4.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Tabell 5.31 UO 05 Internationell samverkan Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2009 TB 2009 Utfall 2009 Utfall-SB 2009 Utfall-SB Procent 2009 Utfall 2008 0501001 Bidrag till vissa internationella organisationer 1 133 212 1 312 179 15,8 1 226 Övriga anslag 510 3 503 -7 -1,3 525 Summa 1 643 215 1 815 172 10,5 1 750 Utgiftsområdet omfattar frågor som gäller Sveriges förhållande till och överenskommelser med andra stater och internationella organisationer. Utfallet uppgick till 1 815 miljoner kronor och var därmed 172 miljoner kronor (10,5 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. I statsbudgeten anvisades 1 133 miljoner kronor för anslaget 1:1 Bidrag till vissa internationella organisationer. Utfallet blev 1 312 miljoner kronor, vilket är 179 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Anslaget höjdes med 212 miljoner kronor på tilläggsbudget. Skälet till ökningen var att Sveriges bidrag till Förenta nationernas (FN) fredsbevarande operationer blev högre än beräknat i statsbudgeten, beroende på valutakursförändringar. Utgifterna för utgiftsområdet blev 65 miljoner kronor (3,7 procent) högre än 2008. Utfallet för anslaget 1:1 Bidrag till vissa internationella organisationer blev 86 miljoner kronor högre än 2008, vilket beror på de högre bidragen till FN:s fredsbevarande operationer. 5.4.6 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Tabell 5.32 UO 06 Försvar och samhällets krisberedskap Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2009 TB 2009 Utfall 2009 Utfall-SB 2009 Utfall-SB Procent 2009 Utfall 2008 601001 Förbandsverksamhet och beredskap 19 866 132 18 913 -953 -4,8 20 526 0601003 Anskaffning av materiel och anläggningar 8 802 0 8 599 -203 -2,3 0 0601004 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar 6 970 -174 6 398 -572 -8,2 0 0601002 Fredsfrämjande förbandsinsatser 2 480 0 1 615 -865 -34,9 0 0602004 Krisberedskap 1 531 0 1 487 -43 -2,8 1 658 0602001 Kustbevakningen 923 0 820 -103 -11,2 863 0602007 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 907 9 802 -105 -11,6 0 060602 2008 Materiel och anläggningar 0 0 229 229 0,0 16 266 0601007 Officersutbildning m.m. 239 -18 208 -32 -13,2 108 0602008 Avvecklingsmyndigheten för SRV, KBM och SPF 150 54 208 58 38,4 0 060704 2008 Samhällets skydd mot olyckor 0 0 -16 -16 0,0 698 Övriga anslag 2 839 14 2 844 5 0,2 2 910 Summa 44 707 16 42 106 -2 601 -5,8 43 030 Utgiftsområdet omfattar utgifter för försvar, samhällets krisberedskap, strålsäkerhet och elsäkerhet. Från och med 2009 finns åtta nya anslag uppförda på statsbudgeten. Utfallet uppgick till 42 106 miljoner kronor och var därmed 2 601 miljoner kronor (5,8 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utgifterna för anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap blev 18 913 miljoner kronor, 953 miljoner lägre än anvisat i statsbudgeten. Inom förbandsverksamheten var planeringen för 2009 att överföra ett anslagssparande på 800 miljoner kronor till 2010 och 2011. Anslagssparandet blev dock 1 200 miljoner kronor, 400 miljoner större än planerat beroende på lägre utgifter för verksamheten. Anslaget hade ett begränsningsbelopp på 600 miljoner kronor som fick användas först efter beslut av regeringen. Utgifterna för anslaget 1:2 Fredsfrämjande förbandsinsatser blev 865 miljoner kronor (34,9 procent) lägre än anvisat på statsbudgeten. Det beror på att reserver inte behövt utnyttjas och att vissa resurser har blivit billigare än budgeterat, t.ex. transport- och drivmedelskostnader samt löner. Under 2009 blev utgifterna för utgiftsområdet 924 miljoner kronor (2,1 procent) lägre än föregående år. I syfte att förbättra styrningen och spårbarheten av Försvarsmaktens utgifter har fyra nya anslag skapats från och med 2009; 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap, 1:2 Fredsfrämjande förbandsinsatser, 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar samt 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar. Eftersom anslagsstrukturen ändrats är det svårt att göra jämförelser mellan åren. Anslaget 1:2 Fredsfrämjande förbandsinsatser ingick under 2008 som en anslagspost under 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap. Om man slår ihop dessa två anslag blir skillnaden i utfall mellan åren obetydlig. Om man på motsvarande sätt jämför materielanslagen 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar och 1:4 Vidmakthållande, avveckling m.m. av materiel och anläggningar med äldreanslaget 6:2 (2008) Materiel och anläggningar ser man att utgifterna för materiel minskat med 1 269 miljoner kronor 2009. Detta är i linje med minskningen av anvisade medel. Anslaget 2:7 Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap och anslaget 2:8 Avvecklingsmyndigheten för SRV, KBM och SPF ersätter de anslag som tidigare finansierade förvaltningskostnader vid myndigheterna Statens räddningsverk, Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar. Utgifter som 2008 redovisades under anslaget 7:4 Samhällets skydd mot olyckor redovisas 2009 bland annat under anslaget 2:7 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 5.4.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Tabell 5.33 UO 07 Internationellt bistånd Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2009 TB 2009 Utfall 2009 Utfall-SB 2009 Utfall-SB Procent 2009 Utfall 2008 0701001 Biståndsverksamhet 27 627 -322 27 125 -502 -1,8 25 299 0702001 Reformsamarbete i Östeuropa 1 459 0 1 408 -51 -3,5 1 146 0701002 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 906 0 953 47 5,2 895 Övriga anslag 117 0 114 -3 -2,4 113 Summa 30 109 -322 29 600 -509 -1,7 27 453 Utgiftsområdet omfattar internationellt utvecklingssamarbete och reformsamarbete i Östeuropa. Utfallet uppgick till 29 600 miljoner kronor och var därmed 509 miljoner kronor (1,7 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utgifterna för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet uppgick till 27 125 miljoner kronor, vilket är 502 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Anslaget minskades med 322 miljoner kronor på tilläggsbudget. Skälet var finansiering av ökningar av det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m, och det under utgiftsområde 8 Migration uppförda anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader. År 2009 blev utgifterna för utgiftsområdet 2 147 miljoner kronor (7,8 procent) högre än 2008. Till övervägande del avser detta anslaget 1:1 Biståndsverksamhet, som ökade med 1 826 miljoner kronor (7,2 procent). Anslagstilldelningen för utgiftsområdet är huvudsakligen baserad på BNI-utvecklingen. Biståndsramens storlek bestäms utifrån den procentsats som riksdagen beslutat om för varje enskilt år. Vid beräkningen av biståndsramen i budgetpropositionen används den senaste tillgängliga BNI-prognosen. Det totala svenska biståndet under ett år rapporteras årligen till OECD:s biståndskommitté DAC (Development Assistance Committee), som ansvarar för att sammanställa medlemsländernas biståndsstatistik. Rapporteringen till DAC görs under senvåren efter avslutat budgetår. I den ingår samtliga kostnader, inklusive kostnader under andra utgiftsområden än utgiftsområde 7, som kan klassificeras som bistånd enligt DAC:s definition. Från biståndsramen görs avräkningar dels för biståndsklassificerade kostnader inom andra utgiftsområden, dels med belopp motsvarande de bilaterala skuldavskrivningarna som Sverige gör. Utgifterna inom andra utgiftsområden avser kostnader för flyktingar från biståndsländer, administration av bistånd inom utrikesdepartementet samt den del av Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s reguljära budget. Biståndsramen för 2009 uppgår till 33 863 miljoner kronor, vilket motsvarar en procent av vid budgeteringstillfället beräknad BNI. I tabell 5.34 redovisas DAC-rapporteringen för åren 2000-2009. Det preliminära utfallet för 2009 är 1,12 procent av BNI enligt DAC:s redovisningsprinciper. Procentandelen för det preliminära utfallet har beräknats med den senaste BNI-prognosen. Tabell 5.34 Utfall för bistånd 2000-2009 Miljoner kronor 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Totalt utbetalt bistånd 1 16 479 17 220 19 554 19 388 19 996 25 120 29 161 29 320 31 607 34 696 Totalt bistånd i procent av BNI 2 0,80 0,77 0,83 0,79 0,78 0,94 1,02 0.93 0,98 1,12 1 Utfallet innehåller samtliga kostnader, inklusive avräkningarna såsom de budgeterats i budgetpropositionen förutom när det gäller avräkningen för Sveriges bidrag till EU:s gemensamma bistånd som finansieras över EU:s reguljära budget där faktiskt utfall som kan klassificeras som bistånd enligt DAC används fr.o.m. 2007. 2 Den senast tillgängliga BNI-prognosen vid rapporteringstillfället till DAC används. 5.4.8 Utgiftsområde 8 Migration Tabell 5.35 UO 08 Migration Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2009 TB 2009 Utfall 2009 Utfall-SB 2009 Utfall-SB Procent 2009 Utfall 2008 0801002 Ersättningar och bostadskostnader 2 449 259 2 904 455 18,6 2 694 0801001 Migrationsverket 2 054 0 2 114 61 3,0 2 174 0801006 Offentligt biträde i utlänningsärenden 93 125 225 132 141,5 231 0801005 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden 199 -50 166 -32 -16,3 121 Övriga anslag 1 105 -35 1 112 7 0,6 915 Summa 5 899 299 6 521 622 10,5 6 134 Utgiftsområdet omfattar frågor som rör migration till och från Sverige, flyktingpolitik inklusive mottagande av asylsökande samt utlänningars rätt att vistas i Sverige. Utfallet uppgick till 6 521 miljoner kronor och var därmed 622 miljoner kronor (10,5 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utgifterna på anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 2 904 miljoner kronor. Det är 455 miljoner kronor (18,6 procent) högre än anvisat i statsbudgeten. De högre utgifterna beror främst på att antalet asylsökande blev högre än vad som ursprungligen beräknades i statsbudgeten och att genomsnittkostnaden blev högre. För att finansiera de ökade utgifterna anvisades ytterligare 259 miljoner kronor på tilläggsbudget. Under 2009 blev utgifterna för utgiftsområdet 387 miljoner kronor (6,3 procent) högre än 2008. Utfallet för anslaget 1:2 Ersättningar och bostadskostnader blev 210 miljoner kronor (7,8 procent) högre än 2008. Det genomsnittliga antalet asylsökande har minskat med knappt 1 700 personer jämfört med 2008. Samtidigt har antalet ensamkommande barn ökat med 740 personer (49 procent). Den genomsnittliga kostnaden är större för ensamkommande barn än för vuxna asylsökande, vilket är den huvudsakliga förklaringen till det högre utfallet. 5.4.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Tabell 5.36 UO 09 Hålsovård, sjukvård och social omsorg Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2009 TB 2009 Utfall 2009 Utfall-SB 2009 Utfall-SB Procent 2009 Utfall 2008 0901005 Bidrag för läkemedelsförmånerna 21 600 800 22 267 667 3,1 21 584 0903005 Kostnader för statlig assistansersättning 17 785 17 567 -218 -1,2 16 002 0901004 Tandvårdsförmåner m.m. 7 293 5 515 -1 778 -24,4 3 880 0905001 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken 2 133 1 712 -422 -19,8 1 972 0901007 Sjukvård i internationella förhållanden 477 125 608 131 27,6 361 0903004 Bilstöd till personer med funktionshinder 247 222 -25 -10,2 200 0906002 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 223 141 -82 -36,9 271 0902003 Alkohol- och läkemedelssortimentsnämnden 0 0 0 -84,8 0 Övriga anslag 5 049 57 5 033 -16 -0,3 4 861 Summa 54 807 982 53 065 -1 742 -3,2 49 131 Utgiftsområdet omfattar Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsopolitik, Stöd till personer med funktionsnedsättning, Handikappolitik, Äldrepolitik, Socialtjänstpolitik, Barnrättspolitik, Forskningspolitik samt Socialstyrelsen. Utfallet uppgick till 53 065 miljoner kronor och var därmed 1 742 miljoner kronor (3,2 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. På tilläggsbudget anvisades ytterligare 982 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. blev 1 778 miljoner kronor lägre än anvisat på statsbudgeten. Oklarheter om omfattning vid stödets införande och det rådandet konjunkturläget har gjort att anslaget inte utnyttjats fullt ut. Utfallet för anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna uppgick till 22 267 miljoner kronor enligt gällande avtal mellan staten och Sveriges kommuner och landsting. Det anvisade beloppet i statsbudgeten var 21 600 miljoner kronor, medan resterande 800 miljoner kronor anvisades i tilläggsbudget. Anslaget svarar för 42 procent av de totala utgifterna inom utgiftsområdet. Utfallet på anslaget 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden uppgick till 608 miljoner kronor vilket var131 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. På tilläggsbudget anvisades ytterligare 125 miljoner kronor. Eftersläpningar i debiteringen av vården påverkar utfallet mellan åren. Jämfört med 2008 ökade utgifterna för utgiftsområdet med 3 934 miljoner kronor (8,0 procent). Utfallet för anslaget 3:5 Kostnader för statlig assistansersättning ökade med 1 565 miljoner kronor (9,8 procent). Antalet assistansberättigade har kontinuerligt ökat de senaste åren. Även det genomsnittliga antalet assistanstimmar har ökat. Utfallet för anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. uppgick till 5 515 miljoner kronor, vilket är ökning med 1 635 miljoner kronor (42 procent) jämfört med 2008. Ökningen beror på det nya tandvårdsstödet som infördes den 1 juli 2008. 5.4.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Tabell 5.37 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2009 TB 2009 Utfall 2009 Utfall-SB 2009 Utfall-SB Procent 2009 Utfall 2008 1001002 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 73 441 72 271 -1 170 -1,6 73 991 1001001 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 26 024 22 877 -3 148 -12,1 26 611 1002001 Försäkringskassan 7 039 950 7 459 420 6,0 7 695 1001004 Arbetsskadeersättningar m.m. 5 111 5 058 -53 -1,0 5 321 1001003 Handikappersättningar 1 235 1 242 7 0,6 1 192 1001006 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård 1 000 1 000 1 000 1001005 Ersättning för kroppsskador 53 50 -3 -5,4 52 1002002 Inspektionen för socialförsäkringen 24 13 -11 -47,9 Summa 113 927 950 109 969 -3 958 -3,5 115 862 Utgiftsområdet omfattar Ersättning vid sjukdom och handikapp, främst sjukpenning och sjukersättningar. Det innefattar även myndigheterna Försäkringskassan och fr.o.m. den 1 juli 2009 Inspektionen för socialförsäkringen. Utfallet uppgick till 109 969 miljoner kronor och var därmed 3 958 miljoner kronor (3,5 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utgifterna på anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. uppgick till 72 271 miljoner kronor, vilket är 1 170 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Detta förklaras dels av ett minskat inflöde från långtidssjukskrivning, dels av att ett ökat antal personer lämnar sjukersättningen för ålderspension. Utfallet för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. blev 22 877 miljoner kronor, vilket är 3 148 miljoner kronor (12,1 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Antalet sjukpenningdagar uppgick till 36,3 miljoner nettodagar, vilket är 6,3 miljoner dagar (14,8 procent) lägre än vad som beräknades i statsbudgeten. Medelersättningen per nettodag blev 495 kronor, vilket är 14 kronor lägre än i statsbudgeten. Utgifterna på anslaget 2:1 Försäkringskassan blev 7 459 miljoner kronor, vilket är 420 miljoner kronor (6,0 procent) högre än anvisat i statsbudgeten. I vårtilläggsbudgeten tillfördes anslaget 600 miljoner kronor och i hösttilläggsbudgeten ytterligare 350 miljoner kronor, eftersom Försäkringskassans ekonomi var i obalans. Det utgående överföringsbeloppet vid budgetårets slut är -49 miljoner kronor. Utfallet för utgiftsområdet blev 5 893 miljoner kronor eller 5,1 procent lägre än 2008. Det beror främst på anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m., vars utfall blev 3 734 miljoner kronor (14,0 procent) lägre än 2008. Antalet sjukpenningdagar minskade med 8,5 miljoner nettodagar (19,0 procent). För anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättning m.m. minskade utgifterna med 1 720 miljoner kronor (2,3 procent). I december 2009 fick cirka 498 300 personer aktivitets- eller sjukersättning. Det är en minskning med cirka 33 200 personer (6,2 procent) jämfört med ett år tidigare. Utgifterna på anslaget 1:4 Arbetsskadeersättningar minskade med 264 miljoner kronor (5,0 procent) jämfört med 2008. Det beror främst på att antalet utbetalade arbetsskadelivräntor minskade från 71 000 i genomsnitt under 2008 till 66 000 under 2009. För anslaget 2:1 Försäkringskassan minskade utgifterna med 235 miljoner kronor (3,1 procent), vilket främst beror på lägre konsultutnyttjande i verksamheten. 5.4.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Tabell 5.38 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2009 TB 2009 Utfall 2009 Utfall-SB 2009 Utfall-SB Procent 2009 Utfall 2008 1101001 Garantipension till ålderspension 19 023 19 054 31 0,2 19 344 1101002 Efterlevandepensioner till vuxna 15 842 15 847 5 0,0 15 697 1101003 Bostadstillägg till pensionärer 7 118 6 907 -211 -3,0 7 113 1101004 Äldreförsörjningsstöd 473 497 24 5,1 437 Summa 42 456 42 304 -152 -0,4 42 591 Utgiftsområdet omfattar Ersättning vid ålderdom. Det innefattar garantipension till ålderspension, efterlevandepensioner till vuxna, bostadstillägg till pensionärer och äldreförsörjningsstöd. Inkomstrelaterad ålderspension redovisas under avsnittet 5.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. Utfallet uppgick till 42 304 miljoner kronor och blev därmed 152 miljoner kronor (0,4 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utgifterna på anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer uppgick till 6 907 miljoner kronor, vilket är 211 miljoner kronor (3,0 procent) lägre än anvisat i statsbudgeten. Utfallet för utgiftsområdet blev 287 miljoner kronor (0,7 procent) lägre jämfört med 2008. Utgifterna på anslaget 1:1 Garantipension till ålderspension minskade med 290 miljoner kronor (1,5 procent) jämfört med 2008. Det beror på att antalet pensionärer med garantipension successivt minskar och att antalet personer med inkomstgrundad ålderspension ökar. Utfallet för anslaget 1:3 Bostadstillägg till pensionärer blev 206 miljoner kronor (2,9 procent) lägre än 2008. I december 2009 uppbar 259 659 ålderspensionärer bostadstillägg (BTP) jämfört med 269 221 i december 2008. Anledningen till att antalet personer med bostadstillägg minskar är att de nyblivna pensionärerna, i genomsnitt, har högre pension jämfört med dem som redan uppbär pension. 5.4.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Tabell 5.39 UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2009 TB 2009 Utfall 2009 Utfall-SB 2009 Utfall-SB Procent 2009 Utfall 2008 1201002 Föräldraförsäkring 31 148 30 387 -761 -2,4 29 212 1201001 Allmänna barnbidrag 23 373 23 364 -9 0,0 23 389 1201007 Pensionsrätt för barnår 5 077 5 077 4 833 1201008 Bostadsbidrag 3 113 3 372 259 8,3 3 223 Övriga anslag 5 755 5 880 126 2,2 5 736 Summa 68 466 68 080 -386 -0,6 66 393 Utgiftsområdet omfattar Ekonomisk familjepolitik. Det innefattar bl.a. Allmänna barnbidrag, Föräldraförsäkring och Bostadsbidrag. Utfallet uppgick till 68 080 miljoner kronor och var därmed 386 miljoner kronor (0,6 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Jämfört med 2008 ökade utgifterna för utgiftsområdet med 1 687 miljoner kronor (2,5 procent). Utgifterna för anslaget 1:2 Föräldraförsäkring ökade med 1 175 miljoner kronor (4,0 procent), vilket bl.a. beror på ett ökat antal uttagna föräldrapenningdagar och att medelersättningen per dag är högre än tidigare. Antalet uttagna dagar har ökat med 1,2 procent jämfört med 2008. Andelen föräldrapenningdagar uttagna av män har ökat från 21 till 22 procent 2009 och detta har bidragit till att medelersättningen per dag är högre än 2008.Utgifterna på anslaget 1:8 Bostadsbidrag ökade med 149 miljoner kronor (4,6 procent) till 3 372 miljoner kronor vilket beror på att fler hushåll har blivit berättigade till bostadsbidrag på grund av arbetsmarknadsläget under 2009. 5.4.13 Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Tabell 5.40 UO 13 Integration och jämställdhet Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2009 TB 2009 Utfall 2009 Utfall-SB 2009 Utfall-SB Procent 2009 Utfall 2008 1301002 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 4 888 4 662 -226 -4,6 4 651 1303001 Särskilda jämställdhetsåtgärder 400 477 76 19,1 207 Övriga anslag 185 193 9 4,6 186 Summa 5 473 5 332 -141 -2,6 5 045 Utgiftsområdet omfattar områdena Integration, Diskriminering och Jämställdhet. Utfallet uppgick till 5 332 miljoner kronor och var därmed 141 miljoner kronor (2,6 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. För anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande blev utfallet 4 662 miljoner kronor, vilket är en oförändrad nivå jämfört med 2008. Under 2009 togs 18 299 personer emot inom ramen för det kommunala flyktingmottagandet. Det är ungefär samma nivå som 2008. Anslagsposten 13 Ersättning för ensamkommande barn har ökat kraftigt under 2009. Utgifterna uppgick till 584 miljoner kronor, en ökning med 104 procent jämfört med 2008 till följd av att fler ensamkommande barn fick uppehållstillstånd och blev kommunplacerade under 2009. På äldreanslaget 10:1 (2008) Avvecklingsmyndigheten för integrationsverket har regeringen beviljat ett medgivet överskridande på anslagsposten 2 med 5 miljoner kronor som utnyttjats i sin helhet. Dessutom överskreds anslagsposten med 0,3 miljoner kronor. Medlen har använts till att betala engångspremier till Statens pensionsverk för tidigare anställda vid Integrationsverket som erhåller pensionsersättning (regeringsbeslut den 17 december 2009). Jämfört med 2008 ökade utgifterna för utgiftsområdet med 287 miljoner kronor (5,7 procent). 5.4.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Tabell 5.41 UO 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2009 TB 2009 Utfall 2009 Utfall-SB 2009 Utfall-SB Procent 2009 Utfall 2008 1401002 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 27 678 10 086 32 939 5 261 19,0 22 940 1401004 Lönebidrag och Samhall m.m. 14 362 13 887 -475 -3,3 13 928 1401001 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 4 706 300 4 893 187 4,0 4 858 1401003 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 5 937 -5 4 399 -1 538 -25,9 3 307 1401011 Bidrag till lönegarantiersättning 1 355 2 282 2 964 1 609 118,8 832 1401006 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-2013 970 632 -338 -34,9 78 142201 2008 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006 4 4 738 Övriga anslag 938 10 902 -36 -3,8 1 084 Summa 55 946 12 673 60 620 4 674 8,4 47 767 Utgiftsområdet omfattar Arbetsmarknad och arbetsliv. Området består i huvudsak av platsförmedling, arbetsmarknadspolitiska program, bidrag till arbetslöshetsersättning och utgifter för arbetsmarknadspolitiska program. Vidare ingår bl.a. Europeiska socialfonden och bidrag till Samhall AB. Utfallet uppgick till 60 620 miljoner kronor och var därmed 4 674 miljoner kronor (8,4 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. På tilläggsbudget anvisades 12 673 miljoner kronor. Anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd anvisades på tilläggsbudget 10 086 miljoner. Anslaget tillfördes ytterligare medel dels för att arbetslösheten och därmed utgifterna för arbetslöshetsersättningen bedömdes bli högre, dels för att antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin samt i jobbgarantin för ungdomar beräknades bli fler än tidigare och för fler praktikplatser. Bidrag till lönegarantiersättning ökades på tilläggsbudget med 2 282 miljoner kronor för att antalet anställda i företag i konkurs och företagsrekonstruktion ökade. Utfallet för anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd blev 32 939 miljoner kronor, vilket var 5 261 miljoner kronor (19,0 procent) mer än vad som anvisades på statsbudgeten. Arbetsförmedlingen tilldelades på tilläggsbudget 10 086 miljoner kronor för anslaget bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsersättning. Arbetslösheten ökade dock inte i samma utsträckning som regeringen beräknade i samband med Vårtilläggsbudgeten 2009. Dessutom har andelen av de arbetslösa som fått arbetslöshetsersättning legat kvar på en relativt låg nivå, vilket kan förklaras av en förändrad sammansättning bland de arbetslösa. Utfallet för anslaget 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning uppgick till 2 964 miljoner kronor, vilket är 1 609 miljoner kronor (118,8 procent) högre än anvisat i statsbudgeten. Under 2009 sattes 7 638 företag i konkurs, en ökning med 21 procent jämfört med 2008. Orsaken är konjunkturförsämringen som startade hösten 2008 och som fortsatt under 2009. På tilläggsbudget tillfördes anslaget ytterligare 2 282 miljoner kronor. Utgifterna för utgiftsområdet blev 12 853 miljoner kronor (26,9 procent) högre än 2008, vilket framförallt beror på att arbetslösheten ökade under 2009. 5.4.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd Tabell 5.42 UO 15 Studiestöd Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2009 TB 2009 Utfall 2009 Utfall-SB 2009 Utfall-SB Procent 2009 Utfall 2008 1501002 Studiemedel m.m. 11 750 327 11 302 -447 -3,8 10 139 1501003 Studiemedelsräntor m.m. 5 568 2 5 578 10 0,2 4 855 1501001 Studiehjälp m.m. 4 044 4 053 9 0,2 4 015 Övriga anslag 90 88 -2 -2,0 101 Summa 21 452 329 21 022 -430 -2,0 19 110 Utgiftsområdet omfattar utgifter för olika former av ekonomiskt stöd till enskilda under studier och utgifter för vissa studiesociala insatser. Förvaltningen av studiestöden sköts huvudsakligen av Centrala studiestödsnämnden (CSN). Utfallet uppgick till 21 022 miljoner kronor och var därmed 430 miljoner kronor (2 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Skillnaden mellan utfall och anvisade medel i statsbudgeten hänför sig främst till anslaget 1:2 Studiemedel m.m. Antalet studerande har ökat under året vilket kan förklaras av lågkonjunktur, större ungdomskullar, ett utökat antal utbildningsplatser samt särskilda riktade satsningar inom yrkesinriktad vuxenutbildning. Däremot har lånebenägenheten (andel studerande med studiemedel i form av både bidrag och lån) totalt sett minskat vilket kan förklara skillnaden mellan utfall och anvisade medel i statsbudgeten. Under året tillkom ett stort antal yngre studiemedelstagare i högskoleutbildning, vilka ofta väljer att studera med enbart bidrag. Enligt CSN:s årsredovisning har antalet studerande med studiebidrag och studielån ökat med 7,6 procent jämfört med föregående år, varav studerande med endast studiebidrag har ökat mest (11,5 procent). Antalet studerande med studiemedel (avseende samtliga utbildningsnivåer samt utlandsstuderande) uppgår till 443 942 personer för 2009 enligt CSN:s årsredovisning jämfört med 407 816 personer föregående år. Under 2009 blev utgifterna för utgiftsområdet 1 912 miljoner kronor (10 procent) högre än 2008. 5.4.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Tabell 5.43 UO 16 Utbildning och universitetsforskning Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2009 TB 2009 Utfall 2009 Utfall-SB 2009 Utfall-SB Procent 2009 Utfall 2008 1603001 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 4 029 4 060 30 0,8 3 576 1601007 Maxtaxa i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg m.m. 3 660 3 658 -2 -0,1 3 658 1602055 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m. 2 280 30 2 256 -24 -1,1 2 142 1602058 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 2 087 2 087 0 0,0 2 036 1602005 Lunds universitet: Grundutbildning 1 697 -7 1 761 64 3,8 1 589 1602056 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. 1 743 -35 1 681 -63 -3,6 353 1602007 Göteborgs universitet: Grundutbildning 1 666 13 1 679 13 0,8 1 632 1602009 Stockholms universitet: Grundutbildning 1 561 -11 1 449 -113 -7,2 1 374 1602004 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning 1 398 1 398 1 372 1602006 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning 1 513 1 393 -120 -7,9 1 368 1601017 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning 1 170 1 270 100 8,6 1 233 1602003 Uppsala universitet: Grundutbildning 1 277 -4 1 266 -11 -0,8 1 179 1602013 Linköpings universitet: Grundutbildning 1 254 -5 1 227 -27 -2,2 1 158 1602010 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning 1 190 1 190 1 170 1602011 Umeå universitet: Grundutbildning 1 148 1 157 9 0,8 1 071 1602008 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning 1 140 1 140 1 109 1602017 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning 987 -5 1 037 50 5,1 933 1601015 Statligt stöd till vuxenutbildning 609 213 785 176 28,9 431 1601010 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 1 247 753 -494 -39,7 458 1601005 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 845 -43 573 -272 -32,2 474 1602014 Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning 571 571 561 1602019 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning 618 -10 542 -76 -12,3 518 1602035 Mälardalens högskola: Grundutbildning 586 -8 523 -63 -10,7 511 1602041 Högskolan Dalarna: Grundutbildning 370 -2 405 35 9,3 346 1601008 Bidrag till viss verksamhet motsvarande förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola och gymnasieskola 148 115 -33 -22,1 114 1603010 Särskilda utgifter för forskningsändamål 116 88 -29 -24,6 115 1601013 Myndigheten för yrkeshögskolan 71 -3 49 -22 -31,1 1601014 Utveckling av vuxenutbildning m.m. 8 3 -5 -64,8 0 Övriga anslag 15 197 42 15 148 -49 -0,3 14 042 Summa 50 189 164 49 263 -926 -1,8 44 524 Utgiftsområdet omfattar förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola, vuxenutbildning, högre utbildning och forskning samt myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdet. Utfallet uppgick till 49 263 miljoner kronor och var därmed 926 miljoner kronor (2 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. På anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal blev utfallet 753 miljoner kronor, vilket är 494 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Antalet lärare i Lärarfortbildningen ökar successivt. Under 2009 deltog 7 800 lärare, vilket är en ökning med över 2 000 lärare sedan föregående år. Totalt har närmare 10 000 lärare deltagit under de dryga två år som satsningen pågått. Utbildningens slutmål är 30 000 lärare till och med 2011. På anslaget 1:5 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg blev utfallet 573 miljoner kronor, vilket är 272 miljoner kronor lägre än beräknat. Anledningen är att uppdraget att utforma en ny statlig utbildning för rektorer, biträdande rektorer och förskolechefer samt att uppdra åt universitet och högskolor att anordna den nya utbildningen har dragit ut på tiden. På anslaget 1:17 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning blev utfallet 1 270 miljoner kronor, vilket är 100 miljoner kronor högre än beräknat. Anledningen är ökade utgifter avseende statsbidragsutbetalningar för pågående utbildningar som härrör från beslut om utbildningar från 2005 och 2006. Regeringen medgav ett överskridande med 102 miljoner kronor som utnyttjades. Utfallet på anslaget 1:15 Statligt stöd till vuxenutbildning blev 785 miljoner kronor, vilket är 176 miljoner kronor högre än anvisat på statsbudgeten. Anledningen är den riktade satsningen på fler platser inom yrkesinriktad vuxenutbildning benämnd yrkesvux. Under 2009 blev utgifterna för utgiftsområdet 4 739 miljoner (10,6 procent) högre än 2008. 5.4.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Tabell 5.44 UO 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2009 TB 2009 Utfall 2009 Utfall-SB 2009 Utfall-SB Procent 2009 Utfall 2008 1714001 Bidrag till folkbildningen 3 166 3 166 3 107 1702001 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Svenska rikskonserter, Drottningholms slottsteater och Voksenåsen 987 987 930 1708001 Centrala museer: Myndigheter 939 933 -6 -0,6 878 1702002 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner 779 780 0 0,0 762 1707003 Kyrkoantikvarisk ersättning 465 465 395 Övriga anslag 3 950 5 3 938 -12 -0,3 4 044 Summa 10 287 5 10 269 -18 -0,2 10 117 Utgiftsområdet omfattar utgifter för bl.a. folkbildning, teater, dans och musik samt museer och utställningar. Utfallet uppgick till 10 269 miljoner kronor och blev därmed 18 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utgifterna för anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen ökade med 2 procent jämfört med föregående år och består av satsningar som Folkbildningsrådet ansvarar för vad gäller främst Folkbildningsnätet. Det är ett elektroniskt konferenssystem och ett pedagogiskt verktyg för folkbildningen och fungerar som ett informationstorg för registrerade användare. Utgifterna för utgiftsområdet blev 152 miljoner kronor (1,5 procent) högre än 2008. 5.4.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik Tabell 5.45 UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2009 TB 2009 Utfall 2009 Utfall-SB 2009 Utfall-SB Procent 2009 Utfall 2008 1801004 Räntebidrag m.m. 577 129 697 121 20,9 819 1802004 Lantmäteriet 475 22 491 16 3,4 412 183111 2006 Investeringsbidrag för anordnande av hyresbostäder 264 264 377 1801003 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad 50 -16 1 -49 -98,7 0 1801002 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 98 -6 -104 -106,5 9 Övriga anslag 478 459 -19 -4,1 457 Summa 1 677 135 1 906 228 13,6 2 075 I utgiftsområdet ingår utgifter för Bostadsmarknad, Hållbart samhällsbyggande och Konsumentpolitik. Utfallet uppgick till 1 906 miljoner kronor och var därmed 228 miljoner kronor (13,6 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet på äldreanslaget från 2006 31:11 Investeringsbidrag för anordnande av hyresbostäder blev 264 miljoner kronor. Utgifterna för anslaget 1:4 Räntebidrag m.m. blev 697 miljoner kronor, vilket är 120 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Det högre utfallet beror på ett för lågt antagande om ärenden för bidragsutbetalningar under 2009. Under 2009 blev utgifterna för utgiftsområdet 169 miljoner kronor (8 procent) lägre än 2008. Utfallet för anslaget 1:4 Räntebidrag m.m. blev 121 miljoner kronor (14,8 procent) lägre än 2008. 5.4.19 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt Tabell 5.46 UO 19 Regional tillväxt Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2009 TB 2009 Utfall 2009 Utfall-SB 2009 Utfall-SB Procent 2009 Utfall 2008 1901001 Regionala tillväxtåtgärder 1 546 1 516 -30 -1,9 1 470 1901004 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013 1 450 1 300 -150 -10,4 187 1901002 Transportbidrag 499 376 -122 -24,5 594 Övriga anslag 7 12 5 69,7 548 Summa 3 502 3 204 -298 -8,5 2 799 Utgiftsområdet omfattar huvudsakligen medel för hållbara regionala tillväxtinsatser i form av central och regional projektverksamhet och olika former av regionala företagsstöd, samt utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Utfallet uppgick till 3 204 miljoner kronor och var därmed 298 miljoner kronor (8,5 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013 uppgick till 1 300 miljoner kronor vilket är 150 miljoner kronor lägre än anvisat. Jämfört med föregående år ökar utbetalningarna med 1 113 miljoner kronor. Under 2009 uppgick beslutade medel till projekt till 2 075 miljoner kronor. Totalt beslutade medel för programperioden uppgick till 3 051 miljoner kronor, vilket motsvarar 59 procent av programperiodens budget. För äldreanslaget 33:5 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006 (2008), som redovisas under övriga anslag, var i princip samtliga stöd utbetalda vid utgången av 2008. Utfallet minskade med 515 miljoner kronor mellan åren. Utfallet för anslaget 1:2 Transportbidrag var 122 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Det beror på att bidragen inte betalats ut i beräknad omfattning på grund av den rådande lågkonjunkturen samt ett högt utfall 2008 beroende på att utbetalningar avseende 2007 senarelades på grund av nya regler. Jämfört med 2008 ökade utgifterna med 405 miljoner kronor ( 14,4 procent). 5.4.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Tabell 5.47 UO 20 Allmän miljö- och naturvård Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2009 TB 2009 Utfall 2009 Utfall-SB 2009 Utfall-SB Procent 2009 Utfall 2008 2001003 Åtgärder för biologisk mångfald 1 781 1 801 20 1,1 1 958 2002002 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 469 473 4 0,8 407 2001011 Miljöbilspremie 425 349 -76 -17,9 322 2001001 Naturvårdsverket 337 335 -2 -0,5 339 2001002 Miljöövervakning m.m. 309 -2 307 -2 -0,6 298 2001004 Sanering och återställning av förorenade områden 540 -15 306 -234 -43,4 250 2001012 Havsmiljö 285 283 -2 -0,6 98 2001013 Insatser för internationella klimatinvesteringar 280 276 -4 -1,5 49 203410 2008 Stöd till klimatinvesteringar 267 267 305 2001010 Klimatanpassning 100 74 -26 -26,4 2001015 Hållbara städer 140 6 -134 -95,5 Övriga anslag 672 11 684 12 1,8 641 Summa 5 338 -6 5 161 -176 -3,3 4 667 Utgiftsområdet omfattar områdena Miljöpolitik som bl.a. består av natur-, vatten och miljövård och Miljöforskning vilket främst består av forskning om miljö- och samhällsbyggande vid Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas). Utfallet uppgick till 5 161 miljoner kronor och var därmed 176 miljoner kronor (3,3 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden blev 306 miljoner kronor, vilket är 234 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Det beror på ändrade rutiner för ansökan och utbetalning av bidrag. Ändringarna ledde bl.a. till att kommunerna avvaktade med att ansöka om medel. Utfallet för anslaget 1:11 Miljöbilspremie blev 349 miljoner kronor, vilket är 76 miljoner kronor lägre än anvisat. Anslaget används för utbetalning av bidrag för miljöbilar. Möjligheten till miljöbilspremie gällde de som köpte miljöbil före den 1 juli 2009. Det nya anslaget 1:15 Hållbara städer anvisades 140 miljoner kronor. Utfallet blev 6 miljoner kronor. Det första beslutet om statligt stöd fattades i december 2009. Utfallet för äldreanslaget 34:10 Stöd till klimatinvesteringar blev 267 miljoner kronor. Utgifterna för utgiftsområdet blev 494 miljoner kronor (10,6 procent) högre än 2008. Utfallet för anslaget 1:13 Insatser för internationella klimatinvesteringar ökade med 227 miljoner kronor. Anslagets tilldelning ökade med 230 mnkr 2009 och används för projekt i utvecklingsländer i syfte att minska utsläpp av växthusgaser. Utfallet för anslaget 1:12 Havsmiljö ökade med 185 miljoner kronor. Anslaget används för att förbättra, bevara och skydda havsmiljön i Östersjön och Västerhavet. Det nya anslaget 1:10 Klimatanpassning anvisades 100 miljoner kronor. Utfallet blev 74 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö-, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning ökade med 66 miljoner kronor. Anslaget höjdes med knappt 56 miljoner kronor 2009 för att finansiera satsningar i propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop 2008:09:1). Utfallet för anslaget 1:3 Åtgärder för biologisk mångfald minskade med 157 miljoner kronor. Det beror på lägre anslag och uppskjutning av större kostsamma skötselprojekt m.m. 5.4.21 Utgiftsområde 21 Energi Tabell 5.48 UO 21 Energi Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2009 TB 2009 Utfall 2009 Utfall-SB 2009 Utfall-SB Procent 2009 Utfall 2008 2101005 Energiforskning 1 147 1 115 -31 -2,7 701 2101008 Stöd för energiinvesteringar i offentliga lokaler 300 699 399 133,1 395 2101004 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft 70 181 111 158,6 43 2101003 Insatser för uthållig energianvändning 115 138 23 20,0 96 2101009 Stöd för konvertering från direktverkande elvärme m.m. 331 -50 88 -242 -73,3 131 2101013 Energiteknik 100 50 48 -52 -51,9 Övriga anslag 749 1 776 26 3,5 713 Summa 2 811 1 3 045 234 8,3 2 079 Utgiftsområdet omfattar frågor om tillförsel, distribution och användning av energi och syftar till att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet, vilket bland annat hanteras av Statens energimyndighet, Energimarknadsinspektionen och affärsverket Svenska kraftnät. Utfallet uppgick till 3 045 miljoner kronor och var därmed 234 miljoner kronor (8,3 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utgifterna för anslaget 1:8 Stöd för energiinvesteringar i offentliga lokaler blev 699 miljoner kronor, vilket är 399 miljoner kronor högre än anvisat. Vid årets början fanns ett anslagssparande om 443 miljoner kronor. Sista dag för ansökan om utbetalning av stödet var den 31 december 2008. Under 2009 har beviljade stöd i allt väsentligt betalats ut. Utfallet för anslaget 1:9 Stöd för konvertering från direktverkande elvärme m.m. blev 242 miljoner kronor lägre än anvisat. Utvecklingen av antalet inkomna ärenden har varit vikande de senaste åren. Möjliga förklaringar kan vara att ROT-avdraget ses som ett alternativ i vissa fall beroende på att det är möjligt att kombinera stödet för konvertering med avseende på materialkostnader, och med ROT-avdraget beträffande arbetskostnaden. Utfallet för anslaget 1:4 Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft blev 111 miljoner kronor högre än anvisat och 138 miljoner kronor högre än 2008. Tidigare år har problemet varit att företagen inte kunnat visa att de haft några upparbetade kostnader på grund av förseningar i projekten. Under 2009 ändrades detta och medel betalades ut till tidigare beviljade projekt avseende tidigare år men även till projekt som beviljats under året. Vid utgången av 2009 uppgick medel, för beviljade projekt där utbetalning ännu inte gjorts, till 63 miljoner kronor. Utgifterna för utgiftsområdet blev 966 miljoner kronor (46,5 procent) högre än 2008. Utfallet för anslaget 1:5 Energiforskning blev 414 miljoner kronor (59 procent) högre än föregående år. Anslagsnivån höjdes 2009 med 145 miljoner kronor för att underlätta demonstration och kommersialisering av ny teknik för förnybar energi. Vidare ökades anslaget med 110 miljoner kronor i enlighet med den forsknings- och innovationspolitiska propositionen. Utbetalningarna ökar till företag och branschorganisationer, speciellt till fordonsindustrin och till produktion av fordonsbränslen. 5.4.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer Tabell 5.49 UO 22 Kommunikationer Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2009 TB 2009 Utfall 2009 Utfall-SB 2009 Utfall-SB Procent 2009 Utfall 2008 2201002 Väghållning och statsbidrag 21 941 301 21 017 -924 -4,2 30 049 2201004 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter 14 188 1 377 15 446 1 257 8,9 27 139 2201003 Banverket: Administration 685 117 810 125 18,3 662 2201016 Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 249 100 315 67 26,9 273 2201017 Trängselskatt i Stockholm: Administrationskostnader m.m. 324 289 -35 -10,8 394 2202002 Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade 149 104 -44 -29,8 141 2202005 Samförläggning och kanalisation m.m. 75 -54 21 -54 -72,0 75 Övriga anslag 2 613 20 2 570 -43 -1,6 2 750 Summa 40 223 1 861 40 573 350 0,9 61 484 Utgiftsområdet omfattar Transportpolitik och Politiken för informationssamhället. Utfallet uppgick till 40 573 miljoner kronor och var därmed 350 miljoner kronor (0,9 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. I tilläggsbudget anvisades 1 861 miljoner kronor. Utfallet för anslaget 10:2 Väghållning och statsbidrag uppgick till 21 017 miljoner kronor och blev därmed 924 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Utfallet för anslaget 10:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter uppgick till 15 446 miljoner kronor, vilket är 1 257 miljoner kronor högre än anvisat i statsbudgeten. Anslaget anvisades 1 377 miljoner kronor på tilläggsbudget dels för att finansiera ett underskott som uppstod vid bolagiseringen av Banverket Produktion, dels för ytterligare satsningar på järnvägssystemet för att tillvarata lediga resurser inom byggsektorn. Jämfört med 2008 minskade utgifterna inom utgiftsområdet med 20 911 miljoner kronor (34,0 procent). Orsaken till det höga utfallet 2008 är att anslagen 10:2 Väghållning och statsbidrag och 10:4 Banhållning och sektorsuppgifter finansierade extraamorteringar av infrastrukturlån i Riksgäldskontoret 2008. Dessa amorteringar utgjorde sammanlagt 25 299 miljoner kronor. Bortsett från de extra amorteringar som gjordes under 2008 har dock utgifterna för infrastruktur ökat. I Banverkets fall har kostnaderna ökat för drift och underhåll av järnvägsnätet och för Vägverket gäller kostnadsökningen främst ökade väginvesteringar. 5.4.23 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar Tabell 5.50 UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2009 TB 2009 Utfall 2009 Utfall-SB 2009 Utfall-SB Procent 2009 Utfall 2008 2301011 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. 6 924 13 6 970 47 0,7 6 987 2301023 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 3 013 -79 2 414 -599 -19,9 2 553 2301024 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2 347 1 724 -623 -26,5 1 969 2301012 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter 1 008 760 -248 -24,6 537 2301002 Insatser för skogsbruket 250 -20 322 72 28,7 616 2301007 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar 150 136 289 138 92,0 238 2301013 Räntekostnader för förskotterade gårdsstöd m.m. 75 51 134 59 77,8 54 Övriga anslag 3 806 3 3 756 -50 -1,3 3 554 Summa 17 573 104 16 369 -1 205 -6,9 16 508 Utgiftsområdet omfattar bland annat verksamhet inom områdena jordbruks- och trädgårdsnäring, fiskerinäring, livsmedel, skogsbruk, jakt, djur, landsbygd och rennäring. Utfallet uppgick till 16 369 miljoner kronor och var därmed 1 205 miljoner kronor (6,9 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Utfallen för anslagen 1:23 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 1:24 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur blev 2 414 miljoner kronor respektive 1 724 miljoner kronor, vilket är lägre än anvisat i statsbudgeten. Anslagen används för åtgärder inom ramen för landsbygdsprogrammet 2007-2013 och avvikelserna beror på att fleråriga projekt inom nya landsbygdsprogrammet kom igång senare än väntat, vilket medfört att utbetalningar förskjutits till 2010 och senare. Utgifterna under anslaget 1:12 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter blev 248 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Främsta orsaken är att priserna på världsmarknaden är fortsatt höga och därmed blev behovet av intervention (stödköp) och exportbidrag samt övriga interventionsåtgärder mindre. Utfallet för anslaget 1:7 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar blev 289 miljoner kronor. Det är 138 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Kostnaderna för ersättning för sjukdomsbekämpning blev betydlig högre än beräknat, särskilt beroende på utbrott av sjukdomarna blåtunga, salmonella och mjältbrand. För att finansiera detta anvisades ytterligare 136 miljoner kronor på tilläggsbudget. Regeringen medgav att anslagsposten 1 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar fick överskridas med högst 1 miljon kronor för kostnader som uppkommer i anslutning till utbrott av Newcastle m.m. (regeringsbeslut den 10 december 2009). Anslagskrediten på 11 miljoner kronor räckte och det medgivna överskridandet behövde inte utnyttjas. I statsbudgeten anvisades 111 miljoner kronor på anslaget 1:8 Ersättningar för viltskador m.m. Regeringen medgav att anslagsposten 2 Ersättningar för renar som skadats eller dödats av varg, björn, järv, lo eller örn fick överskridas med 6,2 miljoner kronor (regeringsbeslut den 10 december 2009). Hela anslagskrediten på 9,5 miljoner kronor utnyttjades. Dessutom utnyttjades 1,2 miljoner kronor av det medgiva överskridandet. Jämfört med 2008 minskade utgifterna inom utgiftsområdet med 139 miljoner kronor (0,8 procent). Utfallet för anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket minskade med 294 miljoner kronor. Orsaken är att utbetalningar för stormstöd till de områden som drabbades av stormen Gudrun slutreglerades under 2008. Utgifterna för anslaget 1:12 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter ökade med 223 miljoner kronor till följd av tillfälligt ökade bidrag för socker- och mejerisektorn. 5.4.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv Tabell 5.51 UO 24 Näringsliv Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2009 TB 2009 Utfall 2009 Utfall-SB 2009 Utfall-SB Procent 2009 Utfall 2008 2401002 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 1 846 -9 1 859 13 0,7 1 783 2401021 Kapitalinsatser i statliga bolag 1 1 300 1 298 1 297 129 690,5 5 000 2401015 Rymdverksamhet 582 96 699 118 20,2 596 2401005 Näringslivsutveckling m.m. 516 -24 530 15 2,8 3 562 2401025 Tillväxtverket 257 9 261 3 1,3 2401020 Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m. 122 53 -69 -56,4 117 2401010 Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av oljelagringsanläggningar, m.m. 12 3 -8 -70,6 13 Övriga anslag 1 851 -9 1 861 10 0,5 1 691 Summa 5 186 1 363 6 565 1 378 26,6 12 761 Utgiftsområdet omfattar Näringspolitik samt Utrikeshandel, handels- och investeringsfrämjande. Utfallet uppgick till 6 565 miljoner kronor och var därmed 1 378 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Avvikelsen mot anvisade medel beror huvudsakligen på svenska statens deltagande i nyemission i SAS AB i april med syfte att stärka bolagets kapitalstruktur. Med anledning av detta anvisades anslaget 1:21 Kapitalinsatser i statliga bolag 1 300 miljoner kronor på tilläggsbudget. Anslaget 1:15 Rymdverksamhet tilldelades 96 miljoner kronor på tilläggsbudget med anledning av Sveriges deltagande i den europeiska rymdorganisationen ESA:s bärraketprogram Ariane perioden 2009-2011. Under 2009 blev utgifterna för utgiftsområdet 6 196 miljoner kronor lägre än 2008. Minskningen förklaras främst av att det under 2008 genomfördes kapitaltillskott till Almi Företagspartner AB (Almi) om 2 000 miljoner kronor och till AB Svensk Exportkredit (SEK) om 3 000 miljoner kronor vilket belastade anslaget 1:21 Kapitalinsatser i statliga bolag. Vidare utbetalades under 2008 ett kapitaltillskott om 3 000 miljoner kronor till det statliga bolaget Fouriertransform med verksamhet inom fordonsklustret från anslaget 1:5 Näringslivsutveckling m.m. 5.4.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Tabell 5.52 UO 25 Allmänna bidrag till kommuner Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2009 TB 2009 Utfall 2009 Utfall-SB 2009 Utfall-SB Procent 2009 Utfall 2008 2501001 Kommunalekonomisk utjämning 64 772 64 772 0 0,0 62 498 2501004 Tillfälligt konjunkturstöd till kommuner och landsting 14 000 14 000 14 000 2501002 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader 2 259 548 2 808 549 24,3 2 259 Övriga anslag 8 9 1 16,0 13 Summa 67 039 14 548 81 589 14 550 21,7 64 770 Utgiftsområdet Allmänna bidrag till kommuner omfattar merparten av statens bidrag till kommuner och landsting. Utfallet uppgick till 81 589 miljoner kronor och var därmed 14 550 miljoner kronor (21,7 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Skillnaden mot anvisat i statsbudgeten hänför sig främst till det nya anslaget 1:4 Tillfälligt konjunkturstöd till kommuner och landsting. Anslaget anvisades på tilläggsbudget med 14 000 miljoner kronor av vilka 13 000 miljoner kronor avser bidrag till att upprätthålla grundläggande välfärdstjänster i kommunsektorn och att dämpa nedgången i sysselsättningen i sektorn. Stödet utbetalades i december men är avsett att användas i verksamheten under 2010. Resterande 1 000 miljoner kronor avser åtgärder för att minska effekterna på den ordinarie hälso- och sjukvården i anslutning till influensaepidemin. Anslaget 1:2 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader ökades på tilläggsbudget med 548 miljoner kronor efter slutlig beräkning av utjämningsbidraget. Det statliga utjämningsbidraget för LSS-kostnader finansieras med en utjämningsavgift för kommuner, som redovisas på statsbudgetens inkomstsida (inkomsttitel 7121, Utjämningsavgift för LSS-kostnader). Under 2009 blev utgifterna för utgiftsområdet 16 819 miljoner kronor (26 procent) högre än 2008. Förutom det tillfälliga konjunkturstödet till kommuner och landsting ökade utfallet för anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning med 2 274 miljoner kronor. Anslagsnivån höjdes 2009 med motsvarande belopp och avser främst justeringar för det höjda grundavdraget för pensionärer samt utvidgningen av det nationella vaccinationsprogrammet. 5.4.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Tabell 5.53 UO 26 Statsskuldsräntor m.m Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2009 TB 2009 Utfall 2009 Utfall-SB 2009 Utfall-SB Procent 2009 Utfall 2008 2601001 Räntor på statsskulden 33 700 31 143 -2 557 -7,6 33 126 2601004 Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning 1 5 107 5 106 2601003 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning 160 212 52 32,7 69 2601002 Oförutsedda utgifter 9 0 -9 -95,4 11 269205 2008 Tillskott till stabilitetsfonden 15 000 Övriga anslag 1 -1 Summa 33 871 36 463 2 592 7,7 48 206 Utgiftsområdet omfattar främst Räntor på statsskulden, Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning samt det för 2009 tillfälliga anslaget Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning. Utgiftsområdet ingår inte under utgiftstaket för staten. Utfallet uppgick till 36 463 miljoner kronor och var därmed 2 592 miljoner kronor (7,7 procent) högre än vad som anvisades i statsbudgeten. Orsaken till det högre utfallet är det nya anslaget 1:4 Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning som uppfördes för att finansiera de utgifter som uppstod i samband med övergången till kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter. Då storleken på övergångseffekterna kunde fastställas först då myndigheterna färdigställt sina årsredovisningar för 2008 anvisades anslaget endast med ett formellt belopp på en miljon kronor i statsbudgeten. Regeringen fick samtidigt ett bemyndigande att överskrida anslaget med myndigheternas beräknade övergångseffekter. Utfallet på anslaget blev 5 107 miljoner kronor, vilket är 5 106 miljoner kronor högre än anvisat på statsbudgeten. Utgifterna för statsskuldsräntor påverkas främst av statsskuldens storlek, räntenivåer och växelkurser. Tekniska faktorer till följd av Riksgäldskontorets upplånings- och skuldförvaltningsteknik påverkar också ränteutgifterna. Anslagsavräkningen görs enligt utgiftsmässiga principer och är ett netto av inkomster och utgifter i upplåningsverksamheten. Riksgäldskontoret har rätt att vid behov överskrida anslaget för räntor på statsskulden. Tabell 5.54 Räntor på statsskulden 2005-2009 Miljarder kronor Utfall 2005 Utfall 2006 Utfall 2007 Utfall 2008 SB 2009 Utfall 2009 Räntor på lån i svenska kronor 39,5 37,9 38,6 39,1 34,0 25,0 Räntor på lån i utländsk valuta 11,3 10,5 10,9 9,6 8 7,7 Över-/underkurser vid emission -9,0 -4,0 -3,5 -8,0 -3,0 -10,8 Summa räntor 41,8 44,4 46,0 40,7 39,0 21,9 Räntor på in- och utlåning -6,9 -6,1 -5,4 -4,8 -4,1 -6,5 Valutaförluster /vinster -10,2 6,3 2,5 -6,5 -4,2 13,9 Kursförluster/ vinster 7,6 5,9 4,2 3,9 3,0 1,6 Övrigt 0,3 -1,2 -0,1 -0,2 0,2 Summa ränteutgifter 32,6 49,4 47,2 33,1 33,7 31,1 Utfallet på anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 31 143 miljoner kronor, vilket är 2 557 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. I statsbudgeten för 2009 beräknades statsbudgetens saldo bli ett överskott, motsvarande ett lånebehov på -57 937 miljoner kronor. Utfallet blev ett underskott på 176 137 miljoner kronor. Lånebehovet blev således 234 074 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Trots det blev utgifterna för räntor på lån i svenska kronor 9 000 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbudgeten, vilket förklaras av betydligt lägre marknadsräntor än de som låg till grund för beräkningarna i statsbudgeten. En annan förklaring till varför det stora underskottet inte hade så stor påverkan på statsskuldsräntorna är att drygt hälften av underskottet berodde på ett lån till Riksbanken för att stärka valutareserven. Utlåningen till Riksbanken påverkar inte anslaget för statsskuldsräntor då de ökade ränteutgifterna för den större upplåningen motsvaras av en lika stor ökning av de ränteinkomster som utlåningen inbringar. Ränteinkomsterna redovisas också under anslaget. De låga marknadsräntorna bidrog också till att inkomsterna av överkurs vid emission blev 7 800 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. De lägre ränteutgifterna motverkades dock av att de realiserade valutakursförlusterna blev 18 100 miljoner kronor högre än beräknat. Hur stora valutaförluster respektive vinster det blir beror på när lån i utländsk valuta förfaller och hur valutakurserna rört sig jämfört med när lånen togs upp. Dessutom kan denna post påverkas av eventuella placeringar i utländska valutor. Då den svenska kronkursen har varit lågt värderad under 2009 har det bidragit till stora valutakursförluster. Tabell 5.55 Räntor och valutakurser 2005-2009 årsgenomsnitt Utfall 2005 Utfall 2006 Utfall 2007 Utfall 2008 SB 2009 Utfall 2009 Ränta 5 år % 2,8 3,5 4,2 3,8 4,3 2,5 Ränta 6 mån % 1,8 2,4 3,6 3,9 3,5 0,4 TCW-index1 128,3 127,3 125,2 127,1 124,5 140,2 SEK/ EUR 9,28 9,25 9,25 9,61 9,3 10,62 SEK/ USD 7,47 7,38 6,76 6,59 6,5 7,66 1 Total Competitiveness Weights, ett mått på kronans värde mot en korg av andra valutor. Regeringen har medgivit att anslaget 1:3 Riksgäldskontorets provisionskostnader i samband med upplåning och skuldförvaltning får överskridas med 36 miljoner kronor (regeringsbeslut den 11 februari 2010, se även avsnitt 5.4 Överskridanden). Regeringen begär årligen ett bemyndigande att vid behov överskrida anslaget för att kunna fullgöra statens betalningsåtaganden. Utgifterna för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev 11 743 miljoner kronor (24,4 procent) lägre än 2008. Det lägre utfallet kan främst förklaras av det tillfälliga anslaget under 2008, 92:5 Tillskott till stabilitetsfonden som hade ett utfall på 15 000 miljoner kronor. Det tillfälliga anslaget under 2009 10:4 Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning medförde dock 5 107 miljoner kronor högre utgifter än 2008. Utgifterna för anslaget 1:1 Räntor på statsskulden blev 1 983 miljoner kronor (6,0 procent) lägre än 2008. Det är främst räntor på lån i svenska kronor som bidragit till det lägre utfallet. De blev 14 055 miljoner kronor lägre än 2008 till följd av de låga marknadsräntorna 2009. Valutakursdifferenser påverkar dock i motsatt riktning med 20 401 miljoner kronor. Valutakursförlusterna uppgick till 13 904 miljoner kronor 2009 jämfört med valutakursvinster på 6 497 miljoner kronor 2008. Oförutsedda utgifter Utfallet på anslaget 92:2 Oförutsedda utgifter blev 0,4 miljoner kronor, vilket är 8,7 miljoner kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Se tabell 5.54. Tabell 5.56 Anslaget 92:2 Oförutsedda utgifter, utbetalningar 2008 och 2009 Kronor Summa 2009, 6 ärenden 417 100 Summa 2008, 8 ärenden 10 810 374 Under 2009 har 417 100 kronor betalats ut från detta anslag avseende sex förlikningar i mål mot Sverige inför den Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. För att finansiera dessa utgifter ska indrag göras från utgiftsområde 4 Rättsväsendet, anslaget 4:5 Sveriges Domstolar med 341 033 kronor. Dessutom ska 55 526 kronor finansieras från utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, anslaget 3:1 Skatteverket och 20 541 kronor från utgiftsområde 5 Internationell samverkan, anslaget 5:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet. Indragningar som inte genomfördes under 2007-2009 avses genomföras under 2010. Regeringen avser även att återkomma med en redovisning av indragen i Årsredovisning för staten 2010. 5.4.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen Tabell 5.57 UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn SB 2009 TB 2009 Utfall 2009 Utfall-SB 2009 Utfall-SB Procent 2009 Utfall 2008 2701001 Avgiften till Europeiska gemenskapen 19 878 3 933 19 192 -686 -3,5 31 526 Summa 19 878 3 933 19 192 -686 -3,5 31 526 Utgiftsområdet omfattar enbart anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen. EU-budgeten beslutas årligen inom ramen för ett fastställt flerårigt budgettak (det s.k. finansiella perspektivet). Avgiften kan förändras under året och avvika från beräkningen i statsbudgeten beroende på ett flertal faktorer såsom faktisk uppbörd av tullar och importavgifter, revideringar av medlemsstaternas bruttonationalinkomst (BNI), baser för mervärdesskatt, valutakurser, utfallet av EU-budgeten för tidigare år och ändringsbudgetar på gemenskapsnivå. Utfallet uppgick till 19 192 miljoner kronor och var därmed 686 miljoner kronor (3,5 procent) lägre än vad som anvisades i statsbudgeten. Anslaget höjdes med 3 933 miljoner kronor på tilläggsbudget. Skälet var främst försvagningen av den svenska kronan i förhållande till euron samt ett negativt överföringsbelopp från 2008 på 1 404 miljoner kronor. Det lägre utfallet för avgiften till EU för 2009 jämfört med statsbudgeten inklusive tilläggsbudget beror delvis på att Sveriges tullintäkter blev lägre jämfört med tidigare beräkningar. Ytterligare orsaker är att Sveriges BNI och mervärdesskattebas beräknas blir lägre jämfört med tidigare prognoser. Jämfört med 2008 minskade avgiften till Europeiska gemenskapen med 12 334 miljoner kronor (39,1 procent). Minskningen beror främst på att ett nytt system för medlemsländernas avgifter har börjat tillämpas 2009, vilket ger Sverige lägre avgifter jämfört med tidigare system. Systemet gäller dessutom retroaktivt från 2007, vilket gör att Sverige under 2009 har fått en återbetalning av tidigare inbetalda avgifter 2007-2008. Under 2009 återbetalades 3 190 miljoner kronor avseende 2007 och 3 352 miljoner kronor avseende 2008. Förutom detta återbetalades 1 791 miljoner kronor till Sverige från överskott i EG:s budget för 2008. 5.4.28 Förändring av anslagsbehållningar Budgeteringen av förbrukningen av anslagsbehållningar är i statsbudgeten inte fördelad per anslag utan tas upp under posten Minskning av anslagsbehållningar. Denna beräknades till -2 371 miljoner kronor i statsbudgeten för 2009. Posten utgör ett netto mellan å ena sidan anslagsbehållningar från föregående budgetår och å andra sidan sparade medel från innevarande budgetår samt utnyttjande av anslagskredit. I redovisningen av det slutliga utfallet ingår förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit i utgifterna för respektive anslag och utgiftsområde. Nettosumman av förändring av anslagsbehållningar 2009, exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m., framgår av tabell 5.58 Anslagsbehållningarna ökade under 2009 från 37 003 miljoner kronor vid ingången av året till 45 320 miljoner kronor vid utgången av året. De ökade således med 8 316 miljoner kronor under året. Jämfört med beräkningen i statsbudgeten ökade alltså anslagsbehållningarna mer än beräknat. Indragningar av anslagsmedel uppgick till 21 075 miljoner kronor under året. År 2008 minskade anslagsbehållningarna med 3 727 miljoner kronor. Tabell 5.58 Förändringar av anslagsbehållningar exkl. UO 26 Statsskuldsräntor m.m. 2005-2009 Miljoner kronor 2005 2006 2007 2008 2009 Ingående ramöverföringsbelopp 2009-01-01 25 576 25 404 34 593 40 731 37 003 Anvisat i statsbudgeten 691 813 725 209 733 129 725 519 734 948 Tilläggsbudget 1 818 11 072 12 961 38 174 39 143 Utnyttjade medgivna överskridanden 1 65 73 108 Indragningar -9 070 -11 027 -18 112 -25 435 -21 075 Utfall 684 734 716 066 721 917 742 057 744 807 Utgående ramöverföringsbelopp 2009-12-31 25 404 34 593 40 719 37 003 45 320 Förändring av anslagsbehållningar -172 9 189 6 126 -3 727 8 316 I tabell 5.59 redovisas de anslag som uppvisade utgående anslagsbehållningar överstigande 1 000 miljoner kronor under något av åren 2005-2009. Den största anslagsbehållningen i slutet av 2009 hade anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd (7 175 miljoner kronor). Behållningen på detta anslag har varit hög de tre senaste åren. Anslagsbehållningen för anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser blev 2 633 miljoner kronor, vilket är en ökning med 682 miljoner kronor i förhållande till året innan. Anslagsbehållningen för anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. har ökat från 1 317 miljoner kronor 2005 till 3 649 miljoner kronor 2009. För anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättning m.m. minskade anslagsbehållningen till 1 137 miljoner kronor och för anslaget 1:4 Tandvårdsförmåner m.m. ökade behållningen till 1 778 miljoner kronor. För anslaget 1:1 Biståndsverksamhet blev anslagsbehållningen i stort sett oförändrad (940 miljoner kronor) jämfört med 2008. Den största ökningen av anslagsbehållning mellan 2008 och 2009 har anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen. Behållningen ökade med 4 619 miljoner kronor jämfört med 2008. Anslagen 1:23 och 1:24 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur samt Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur har anslagsbehållningar som överstiger 2 000 miljoner kronor. Den största minskningen av anslagsbehållning har anslaget 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande, vars behållning minskade från 1 061 miljoner kronor till 226 miljoner kronor i slutet av 2009. Tabell 5. 59 Specifikation av anslagsbehållningar över 1 000 miljoner kronor under något av åren 2005-2009 Miljoner kronor Anslag 2005 2006 2007 2008 2009 06 01 001 Förbandsverksamhet och beredskap 1 277 905 320 697 1 211 06 06 02 2008 Anskaffning av materiel och anläggningar 1 749 1 557 -75 334 07 01 001 Biståndsverksamhet 2 349 2 498 1 268 936 940 09 01 004 Tandvårdsförmåner m.m. 1 080 15 -38 1 364 1 778 10 01 001 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 1 317 1 233 2 611 3 121 3 649 10 01 002 Aktivitets- och sjukersättning m.m. 43 1 748 -136 1 404 1 137 12 01 002 Föräldraförsäkring 945 1 076 737 70 741 13 01 002 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 107 81 130 1 061 226 14 01 002 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd -1 459 588 8 176 6 546 7 175 14 01 003 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader 174 591 504 1 951 2 633 14 22 01 2008 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006 1 051 953 635 357 353 14 01 006 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-2013 290 1 182 1 520 15 01 002 Studiemedel m.m. 1 064 1 848 1 358 1 112 755 18 31 11 2006 Investeringsbidrag för anordnande av hyresbostäder 976 1 228 821 444 180 18 34 01 2003 Stöd till lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet 1 284 1 331 1 330 117 19 01 004 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013 300 1 063 1 214 23 01 023 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 643 713 1 491 1 634 2 129 23 01 024 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 990 1 512 2 135 27 01 001 Avgiften till Europeiska gemenskapen 1 237 2 654 2 020 -1 404 3 215 5.4.29 Riksgäldskontorets nettoutlåning För att statsbudgetens saldo ska överensstämma med statens lånebehov (med omvänt tecken) redovisas Riksgäldskontorets nettoutlåning samt en kassamässig korrigeringspost på statsbudgetens utgiftssida. För 2009 blev utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning 104 674 miljoner kronor. Beräkningen i statsbudgeten uppgick till 11 036 miljoner kronor. Skillnaden mellan utfall och statsbudget blev således 93 368 miljoner kronor. I tabell 5.60 specificeras de största posterna. Alla poster är dock inte specificerade i statsbudgeten. Tabell 5.60 Riksgäldskontorets nettoutlåning Miljoner kronor Utfall 2009 SB 20091 Utfall- SB 2009 Utfall 2008 Premiepensionsmedel, inbetalning -29 223 -30 400 1 177 -29 239 Premiepensionsmedel, utbetalning 30 261 28 900 1 361 28 606 Myndigheters räntekonton Jordbruksverkets EU-konton -5 012 Försvarets materielverk -1 076 -4 172 Försvarsmakten -2 470 1 025 Vägverket -2 154 557 Banverket -697 1 121 Bidrag till Vägverket för Norra Länken, Sthlm 56 603 Garantireserver -23 -218 Övriga räntekonton -3 586 287 CSN, studielån m.m. 5 641 5 100 541 5 136 Investeringslån myndigheter 1 136 2 245 Insättningsgaranti -4 39 Kärnavfallsfonden -566 -42 Stabilitetsfonden 2 880 -12 745 Banverkets infrastrukturlån 3 066 3 300 -234 -11 400 Vägverkets infrastrukturlån 1 207 2 000 -793 -10 135 Omfinansiering av infrastrukturlån Sthlm/Gbg 3 595 Exportkreditnämnden -38 -3 219 Statliga bolag Lån till Botniabanan 1 455 1 800 -345 2 303 Vinstmedel Svenska Spel AB 1 200 200 Lån till Svensk-Danska Broförbindelsen AB 225 675 Övriga statliga bolag -154 -492 Affärsverk Affärsverket Statens Järnvägar 268 3 082 Övriga affärsverk 182 -708 Lån till Riksbanken 95 252 Lån till Island 874 Övrigt, netto 961 7 Summa 104 674 11 036 93 638 -27 901 1 Endast vissa delposter är specificerade Förklaringen till den stora avvikelsen gentemot statsbudgeten är att Riksbanken lånat motsvarande 95 252 miljoner kronor i Riksgäldskontoret för att återställa valutareserven. Detta behövdes för att Riksbanken under den finansiella krisen lånat ut amerikanska dollar till svenska banker och ingått swapavtal med centralbankerna i Island, Lettland och Estland samt utökat engagemangen till internationella valutafonden. Förstärkningen av valutareserven är temporär och kommer att avslutas när Riksbanken avvecklat de åtgärder som gjorts med anledning av finanskrisen. Riksdagen beslutade under våren 2009 om ett lån till Island på högst 6 500 miljoner kronor, som ett tillägg till IMF:s samordnade finansiella insatser till landet. Utbetalningarna av lånet blev dock försenat och endast 874 miljoner kronor har betalats ut 2009. Premiepensionsmyndighetens inbetalningar av premiepensionsmedel beräknades i statsbudgeten uppgå till 30 400 miljoner kronor. Utfallet för inbetalningarna blev 29 223 miljoner kronor, dvs. 1 177 miljoner kronor lägre än i statsbudgeten. Utbetalningarna av premiepensionsmedel inklusive ränta blev 30 261 miljoner kronor, vilket var 1 361 miljoner kronor högre än beräknat. Totalt ökade behållningarna på myndigheternas räntekonton och vissa särskilda räntebelagda konton under 2009 med 9 950 miljoner kronor, vilket minskade nettoutlåningen. De myndigheter som ökat sina behållningar mest är Försvarets materielverk, Försvarsmakten, Vägverket och Banverket. En bidragande orsak till myndigheternas ökade behållningar under året är övergångseffekter på grund av genomförandet av kostnadsmässig anslagsavräkning för förvaltningsanslag. Stockholms stad inbetalade i förskott sin andel av finansieringen av Norra länken i Stockholm. Inbetalningen gjordes i maj 2005 med 1 775 miljoner kronor till ett räntebelagt konto avseende Vägverket och medlen har använts under några år fr.o.m. 2005. Under 2009 utnyttjades 56 miljoner kronor av dessa medel. Centrala studiestödsnämndens lån i Riksgäldskontoret för studielån och lån till hemutrustning beräknades i statsbudgeten öka med 5 100 miljoner kronor. Utfallet blev 5 641 miljoner kronor, dvs. 541 miljoner kronor högre än beräknat. Riksgäldskontoret lånar ut medel till myndigheter för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet. Sådana investeringslån till myndigheter ökade med 1 136 miljoner kronor. Stabilitetsfonden, som inrättades 2008 för finansiering av stödåtgärder till banker och andra kreditinstitut, ökade nettoutlåningen med 2 880 miljoner kronor 2009. I beloppet ingår ett kapitaltillskott till Nordea om 5 610 miljoner kronor. Staten deltog, med sin ägarandel om 19,9 procent, i den nyemission som banken genomförde i april 2009. Vidare har Riksgäldskontoret sålt aktierna i Carnegie Investment Bank AB och Max Matthiessen Holding AB och en delbetalning på 1 227 miljoner kronor återfördes till stabilitetsfonden under 2009, vilket minskade nettoutlåningen. Bankgarantiavgifterna som också betalas in till stabilitetsfonden, uppgick till 1 546 miljoner kronor 2009. Förvaltningskostnaderna för fonden uppgick till 43 miljoner kronor. Banverket ökade under 2009 sina infrastrukturlån i Riksgäldskontoret med 3 066 miljoner kronor och Vägverket ökade sina med 1 207 miljoner kronor. Projektet Botniabanan finansieras också med lån i Riksgäldskontoret. Botniabanan AB lånade 1 455 miljoner kronor under 2009. Totalt ökade nettoutlåningen för infrastrukturinvesteringar med 5 728 miljoner kronor. I statsbudgeten räknade man med en ökning på 7 100 miljoner kronor. Det är framför allt Vägverkets infrastrukturlån som blev lägre än beräknat i statsbudgeten. I posten Övrigt, netto ingår bland annat ökad utlåning till Statens fastighetsverk med 999 miljoner kronor och minskad utlåning till Försvarets materielverk med 653 miljoner kronor. Under 2009 blev utfallet för Riksgäldskontorets nettoutlåning sammantaget 132 575 miljoner kronor högre än 2008, vilket främst beror på lånet till Riksbanken. Förutom lånet till Riksbanken hade posterna för Stabilitetsfonden samt Ban- och Vägverkets infrastrukturlån stora negativa utfall 2008 som förklarar delar av skillnaden. Detta berodde på att Stabilitetsfonden inrättades och tillfördes 15 000 miljoner kronor från anslag samt att Banverket och Vägverket tillfördes extra medel på tilläggsbudget för att göra extraamorteringar på sina infrastrukturlån. 5.4.30 Kassamässig korrigering Posten Kassamässig korrigering och posten Riksgäldskontorets nettoutlåning ingår i statsbudgeten för att statsbudgetens saldo ska motsvara statens lånebehov med omvänt tecken. Posten Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan å ena sidan saldot mellan statsbudgetens anslag och inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och utbetalningar över statens centralkonto i Riksbanken. Kassamässiga korrigeringar uppstår dels till följd av periodiseringsskillnader, dels till följd av att det förekommer transaktioner över statens centralkonto som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar och vice versa. Utfallet för den kassamässiga korrigeringen är en restpost, men vissa delposter är möjliga att specificera. Betalning av Sveriges avgift till EU medför alltid en viss kassamässig korrigering. Sverige betalar inte avgiften direkt till EU. Avgiften överförs till ett räntefritt konto hos Riksgäldskontoret inom statens centralkonto. Samtidigt sker avräkning mot anslaget för EU-avgiften. EU rekvirerar sedan via Riksbanken medel från kontot hos Riksgäldskontoret. Eftersom tidpunkten för anslagsbelastning och rekvisition från EU skiljer sig åt uppstår kassamässiga korrigeringar vid såväl anslagsbelastningen som vid rekvisitionen. Anslagsbelastning och rekvisition kan ske under olika budgetår. För 2008 blev utfallet för Kassamässig korrigering -270 miljoner kronor. Beräkningen i statsbudgeten var 1 392 miljoner kronor. Skillnaden mellan utfall och statsbudget blev således -1 662 miljoner kronor. I tabell 5.61 framgår de delposter som är möjliga att specificera. Tabell 5.61 Kassamässig korrigering Miljoner kronor Utfall 2009 SB 2009 Utfall- SB 2009 Utfall 2008 Ränteperiodisering 302 48 Venantius-lån 1 392 824 Effekter av övergången till kostnadsmässig anslagsavräkning -1 865 EU-betalningar avgift 1 161 -1 150 Förskjutningar av EU-stöd inom jordbruksområdet 5 012 Övrigt -1 261 -1 021 Summa -270 1 392 -1 662 3 713 Betalning av Sveriges avgift till EU medförde en kassamässig korrigering på 1 161 miljoner kronor som följd av att kommissionen rekvirerade högre belopp än de avgifter som anslagsavräknades under året. Redovisningen på anslaget för statsskuldsräntor är inte helt kassamässig. En kassamässig korrigering uppstår därför, främst till följd av att inkomsträntor på vissa delar av Riksgäldskontorets utlåning periodiseras till det kvartal de avser. Denna periodiseringseffekt blev 302 miljoner kronor för 2009. År 2007 övertog Riksgäldskontoret gäldernärsansvaret för Venantius AB:s lån på drygt 4 100 miljoner kronor. Återbetalningarna av dessa lån medför kassamässiga korrigeringar t.o.m. 2013. Denna post, som för 2009 uppgick till 1 392 miljoner, var medräknad i statsbudgeten. Övergången till kostnadsmässig anslagsavräkning för myndigheternas förvaltningsutgifter har medfört en kassamässig korrigering på -1 865 miljoner kronor. Korrigeringen har uppstått beroende på att Försvarsmakten inte fått hela det belopp som anslagsavräknats på anslaget 1:4 Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. insatt på sitt räntekonto i Riksgäldskontoret. Beloppet kommer att betalas till Försvarsmakten under 2010-2013. Detta ger då upphov till kassamässiga korrigeringar åt motsatt håll. Posten Övrigt, som uppgick till -1 261 miljoner kronor, är en restpost som till stor del är hänförlig till skillnader mellan tidpunkten för anslagsavräkning och tidpunkten för betalning. Den kassamässiga korrigeringen för 2009 blev 3 983 miljoner kronor lägre än 2008. Korrigeringen för förskjutningar av EU-stöd inom jordbruket står för den största skillnaden. Den blev 5 012 miljoner kronor lägre 2009 och förklaras av att Jordbruksverkets EU-konto upphörde 2008. Korrigeringen för betalningen av EU-avgiften blev däremot 2 311 miljoner kronor högre 2009. 5.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Utgifterna för Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten belastar inte statsbudgeten. De ingår emellertid i de utgifter som omfattas av utgiftstaket för staten. Ålderspensionssystemet består av en fördelningsdel och en premiereservdel. Fördelningsdelen finansieras av under året inbetalda pensionsavgifter. Nettot av inbetalda avgifter och utbetalda pensioner tillfaller, alternativt finansieras av, Första-Fjärde AP-fonderna. Vid sidan av AP-fonderna sker en förmögenhetsuppbyggnad inom premiepensionssystemet, som administrerades av Premiepensionsmyndigheten t.o.m. 2009. Den 1 januari 2010 bildades Pensionsmyndigheten med ansvar för hela den allmänna ålderspensionen. Enligt beslut av EU:s statistikorgan Eurostat får fonderade pensionssystem inte räknas till den offentliga sektorn i nationalräkenskaperna. Det innebär att premiereservdelen och utbetalningar av premiepension inte ingår i utgifterna under utgiftstaket för staten. Tilläggspension och inkomstpension belastar fördelningssystemet (AP-fonderna). Premiepension betalas ut från premiepensionssystemet. AP-fondernas administrationskostnader ingår i utgifterna för Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. I rörelsens kostnader för Först - Fjärde AP-fonderna ingår samtliga förvaltningskostnader, exklusive courtage, arvoden till externa förvaltare och depåbanksarvoden. Provisionskostnader redovisas som en avdragspost under rörelsens intäkter. Prestationsbaserade avgifter reducerar nettoresultatet för den tillgång som förvaltats. Förvaltararvoden för onoterade aktier och andelar för vilka återbetalning medges före vinstdelning och där återbetalning bedöms som sannolik, redovisas som en del av tillgångarnas anskaffningsvärde. De ingår inte i de administrationskostnader som redovisas i tabellen nedan. I övriga fall redovisas de som provisionskostnader. Sjätte AP-fondens gemensamma kostnader och förvaltningskostnader redovisas under posten rörelsens kostnader i tabellen. Tabell 5.62 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Miljoner kronor SB 2009 Utfall 2009 Utfall-SB 2009 Utfall- SB Procent 2008 Utfall 2008 AP-fonderna, pensionsutgifter 217 822 217 413 -409 -0,2 199 206 Administrations-utgifter 2 927 2 389 -538 -18,4 2 180 varav Försäkringskassan m.fl. myndigheter 922 610 AP-fonderna, rörelsens kostnader 808 778 AP-fonderna, provisionskostnader 489 498 AP-fonderna, prestationsbaserade avgifter 170 294 Summa 220 749 219 802 -947 -0,4 201 386 I budgetpropositionen för 2009 beräknades utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten uppgå till 220 749 miljoner kronor. Utfallet uppgick till 219 802 miljoner kronor och var därmed 947 miljoner kronor lägre än beräknat. Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna uppgick till 217 413 miljoner kronor, varav 19 miljoner kronor överfördes från AP-fonderna till EU:s tjänstepensionssystem för de tjänstemän inom EU som har begärt detta. Pensionsutbetalningarna var därmed 409 miljoner kronor (0,2 procent) lägre än beräknat. Administrationskostnaderna för inkomstpensionen uppgick totalt till 2 389 miljoner kronor, vilket är 538 miljoner kronor lägre än beräknat. Ersättningen från AP-fonderna till Försäkringskassan, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Konjunkturinstitutet för administration uppgick till 922 miljoner kronor (regeringsbeslut 2008-12-19). AP-fondernas administrationskostnader (rörelsens kostnader, provisionskostnader och prestationsbaserade avgifter) uppgick totalt till 1 467 miljoner kronor under 2009. Rörelsens kostnader för AP-fonderna uppgick till 808 miljoner kronor, varav 70 miljoner kronor avsåg Sjätte AP-fondens gemensamma kostnader och 76 miljoner kronor avsåg fondens interna och externa förvaltningskostnader. AP-fondernas provisionskostnader uppgick till 489 miljoner kronor och de prestationsbaserade avgifterna uppgick till 170 miljoner kronor. Jämfört med 2008 blev utfallet för Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 18 416 miljoner kronor (9,1 procent) högre. Pensionsutbetalningarna från AP-fonderna ökade med 18 207 miljoner kronor (9,1 procent). Det beror främst på högre inkomstindex och på ett ökat antal pensionärer med inkomstrelaterad pension. Ersättningen från AP-fonderna till Försäkringskassan m.fl. myndigheter ökade med 312 miljoner kronor (51,1 procent) efter att för 2008 ha minskat med 191 miljoner kronor jämfört med 2007. AP-fondernas administrationskostnader minskade med 103 miljoner kronor (6,6 procent). Det beror främst på att de prestationsbaserade avgifterna minskade med 124 miljoner kronor jämfört med 2008. I kapitel 8 avsnitt 8.5 Pensionssystemets årsredovisning 2009 finns mer information om pensionssystemet. Enligt tabell 8.5 Inkomst- och premiepension, resultaträkning uppgick administrationskostnaderna till 2 066 miljoner kronor. Detta belopp avser summan av administrationskostnaderna för premiepension, 336 miljoner kronor, och inkomstpension, 1 730 miljoner kronor. Beloppet för inkomstpension understiger således administrationskostnaderna enligt tabell 5.60 (2 389 miljoner kronor) med 659 miljoner kronor. Det beror på att AP-fondens provisionskostnader (489 miljoner kronor) och prestationsbaserade avgifter ( 170 miljoner kronor) inte ingår i tabell 8.5. 5.5 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten Vid analys av och information om statsbudgetens storlek och påverkan på samhällsekonomin fördelas utgifterna även på ett annat sätt än efter utgiftsområden eller anslag. En sådan fördelning är den realekonomiska fördelningen, som baseras på nationalräkenskapernas definitioner. För att skapa jämförbarhet med andra länder upprättas nationalräkenskaperna enligt internationella principer och riktlinjer. Dessa har utarbetats av bl.a. EU. Den realekonomiska fördelning av utgifterna som redovisas är: Transfereringar, konsumtion, investeringar samt räntor och finansiella transaktioner (se diagram 5.2) De olika realekonomiska kategorierna presenteras övergripande och de viktigaste delarna i statsbudgeten under respektive kategori kommenteras. I tabell 5.63 visas den realekonomiska fördelningen av utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden, dvs. statsbudgetens utgifter exklusive Riksgäldskontorets nettoutlåning och kassamässig korrigering. Vidare framgår den absoluta och procentuella förändringen mellan 2009 och 2008. I tabell 5.64, 5.68, 5.70 och 5.71 visas de realekonomiska kategorierna för respektive utgiftsområden 2005-2009. Tabellerna 5.65-67 och 5.69 visar de största anslagen inom de största realekonomiska arterna. Tabellerna redovisas i 2009 års struktur. Diagram 5.2 Procentuell fördelning av statsbudgetens utgifter 2009, realekonomiskt fördelade. Tabell 5.63 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten 2005-2009 Miljoner kronor Realekonomisk kategori Utfall 2009 Utfall 2008 Utfall 2007 Utfall 2006 Utfall 2005 Förändring 2008-2009 Procentuell förändring 2008-2009 Transfereringar 523 916 502 529 510 298 523 349 506 169 21 387 4,3 varav Hushållssektorn 291 248 278 243 288 003 302 917 301 078 13 005 4,7 Kommunala sektorn 127 364 108 763 113 950 104 717 97 952 18 601 17,1 Företagssektorn 32 075 32 649 32 165 36 216 31 714 -574 -1,8 Ålderspensionssystemet 23 632 23 779 23 744 26 636 26 456 -147 -0,6 Statliga ideella organisationer 3 419 3 314 3 307 3 257 2 879 105 3,2 Internationell verksamhet 46 178 55 782 49 129 49 606 46 090 -9 604 -17,2 varav EU-institutioner 19 192 31 526 26 635 25 920 25 635 -12 334 -39,1 Konsumtionsutgifter 189 820 176 148 173 268 166 108 159 945 13 672 7,8 varav Löner inklusive sociala avgifter 103 860 98 989 95 101 91 958 86 153 4 871 4,9 Omkostnader för konsumtion 54 289 44 958 45 008 42 282 42 651 9 331 20,8 Lokaler 16 121 15 569 15 341 14 126 13 789 552 3,5 Utgifter för försvarsändamål 6 540 9 199 10 976 10 837 10 679 -2 659 -28,9 Sociala naturaförmåner 9 010 7 433 6 842 6 905 6 673 1 577 21,2 Investeringsverksamhet 20 434 18 390 15 391 15 000 13 100 2 044 11,1 Räntor 36 727 39 574 52 595 54 952 38 933 -2 847 -7,2 varav Räntor på statsskulden 31 143 33 126 47 161 49 374 32 561 -1 983 -6,0 Finansiella transaktioner 10 373 53 622 17 621 6 124 6 807 -43 249 -80,7 Summa utgiftsområden 781 270 790 263 769 172 765 537 724 956 -8 993 -1,1 Transfereringar Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. till stor del utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. Som transfereringar räknas t.ex. sjukpenning och barnbidrag men även internationellt bistånd och Sveriges bidrag till EG-budgeten. Syftet med transfereringar är att omfördela inkomster mellan olika grupper i samhället, mellan olika regioner i landet eller till internationell verksamhet. Transfereringar kan också avse omfördelningar för individen över tiden. I diagram 5.3 redovisas transfereringarna per mottagarkategori 2009. Diagram 5.3 Statsbudgetens transfereringar fördelade efter mottagarkategori 2009 År 2009 utgjorde transfereringarna 67 procent av utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden. Hushållen erhöll 56 procent av de totala transfereringarna. Transfereringar till hushåll I tabell 5.65 visas de största anslagen med transfereringar till hushåll. Dessa transfereringar har ökat med 13 005 miljoner kronor. Det beror framförallt på anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd som ökade med 9 446 miljoner kronor till 30 065 miljoner kronor. Ökningen beror på grund av rådande lågkonjunktur och ett mycket dåligt arbetsmarknadsläge. Anslaget 3:5 Kostnader för statlig för assistansersättning ökade med 1 895 miljoner till 21 753 miljoner kronor. Antalet assistansberättigade har kontinuerligt ökat de senaste åren. Även det genomsnittliga antalet assistanstimmar har ökat. Anslaget 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. har störst transfereringar till hushåll. De minskade för andra året i rad, i år med 938 miljoner till 62 285 miljoner kronor. För anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. minskade det med 3 624 miljoner till 19 526 miljoner kronor. Inom utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ökar transfereringsutgifterna 2009, framförallt med anledning av att Försvarsmakten redovisat pensionsutbetalningar med 865 miljoner kronor under anslaget 1:4 Effekterna av kostnadsmässig avräkning. Transfereringar till kommunerna Kommunerna var den näst största mottagaren av transfereringar 2009. Den kommunala sektorn omfattar kommuner, landsting och kommunalförbund. Under 2009 erhöll kommunerna 24 procent av de totala transfereringarna. I tabell 5.66 visas de största anslagen för transfereringar till kommunerna. Under 2009 ökade transfereringarna till kommuner med 18 601 miljoner kronor eller 17,1 procent. Det beror framför allt på det nya anslaget 1:4 Tillfälligt konjunkturstöd till kommuner och landsting på 14 000 miljoner kronor. Av detta anslag har 13 000 miljoner använts till att upprätthålla grundläggande välfärdstjänster i kommunsektorn och för att dämpa nedgången i sysselsättningen i sektorn. 1 000 miljoner kronor har använts för att minska effekterna av ordinarie hälso- och sjukvård i anslutning till influensaepidemin. Anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning står för mer än hälften av de medel som staten lämnar till kommunerna via anslag. Utfallet för anslaget ökade med 3,6 procent till 64 772 miljoner kronor 2009. Ökningen beror på att anslagsnivån 2009 höjdes främst för justeringar för det höjda grundavdraget för pensionärer samt utvidgning av det nationella vaccinationsprogrammet. Anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna svarar för den näst största transfereringen till kommunerna med 22 267 miljoner kronor, en ökning med 683 miljoner 2009. Den största procentuella ökningen inom gruppen transfereringar till kommuner stod anslaget 1:6 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013 för. Dessa bidrag ökade till 189 miljoner kronor. Anslaget 1:2 Statligt utjämningsbidrag till LSS-kostnader ökade med 24,3 procent till 2 808 miljoner kronor. Bidraget finansieras med en utjämningsavgift för kommuner, som redovisas på statsbudgetens inkomstsida (inkomsttitel 7121). Transfereringar till utlandet Den tredje största kategorin avser transfereringar till utlandet, dvs. internationell verksamhet. Dessa uppgick under 2009 till 9 procent av de totala transfereringarna. De internationella transfereringarna indelas i transfereringar till EU och transfereringar till övrig internationell verksamhet. Transfereringar till EU bestod av anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen och utgjorde 41 procent av de internationella transfereringarna. EU-avgiften minskade med 12 334 miljoner kronor eller 39 procent 2009. Transfereringar till övrig internationell verksamhet utgjordes till största delen av anslaget 1:1 Biståndsverksamhet. Detta anslag utgjorde 49 procent av de internationella transfereringarna. Anslaget ökade med 1 264 miljoner eller 2 procent under 2009. Anslaget 1:13 Insatser för internationella klimatinvesteringar ökade med 219 miljoner kronor, vilket utgör en ökning med 482 procent. Detta beror på stora investeringar i projekt avseende vindkraft och bioenergi i utvecklingsländer. Transfereringar till företag Transfereringar till företagssektorn uppgick till 6 procent av de totala transfereringarna 2009. Företagssektorn omfattas enligt nationalräkenskaperna av privata företag, ekonomiska föreningar, kommunala bolag, statliga bolag och statliga affärsverk. I tabell 5.67 specificeras de största anslagen med transfereringar till företag. Transfereringar till ålderspensionssystemet Transfereringar till ålderspensionssystemet består av statliga ålderspensionsavgifter som ingår i vissa anslag som är förenade med ålderspensionsrätt. Exempel på sådana anslag är 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp, 1:7 Pensionsrätt för barnår inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn, 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv samt 1:2 Studiemedel m.m. inom utgiftsområde 15 Studiestöd. Den del av den statliga ålderspensionsavgiften som beräknas motsvara pensionsrätt för premiepension och förs till Riksgäldskontoret för tillfällig förvaltning redovisas som transferering till hushållssektorn eftersom premiepensionen inte anses tillhöra den statliga sektorn. Andelen av den statliga ålderspensionsavgiften som fördes till Riksgäldskontoret var 14,0 procent för 2009. Inom utgiftsområde 26 Statsskuldräntor m.m. ökar transfereringsutgifterna 2009, framförallt med anledning av att Försvarsmakten har redovisat pensionsutbetalningar till hushållen med 869 miljoner kronor under anslaget 1:4 Effekter av kostnadsmässig anslagsavräkning. Transfereringar till organisationer Organisationer och ideella föreningar tillhörande den statliga sektorn får bidrag från staten. Transfereringar till organisationer och föreningar utgjorde mindre än en procent av de totala transfereringarna. I denna grupp ingår bl.a. Chalmers tekniska högskola, Stiftelsen högskolan i Jönköping, Dramaten, Operan och Riksteatern. Tabell 5.64 Transfereringar per utgiftsområde 2005-2009 Miljoner kronor Utgifts-område Utgiftsområdesnamn 2009 2008 2007 2006 2005 Förändring 2008-2009 Procentuell förändring 2008-2009 01 Rikets styrelse 1 429 1 253 1 251 1 402 1 131 176 14,0 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning 10 000 9 506 9 262 9 322 8 609 494 5,2 03 Skatt, tull och exekution 133 120 69 59 48 13 11,2 04 Rättsväsendet 372 422 443 391 298 -50 -11,8 05 Internationell samverkan 1 515 1 442 1 327 1 152 1 013 73 5,0 06 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 2 042 2 115 1 933 2 205 1 943 -73 -3,5 07 Internationellt bistånd 26 610 25 299 23 552 24 469 21 047 1 311 5,2 08 Migration 2 670 2 716 2 298 2 004 2 154 -46 -1,7 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 45 943 43 420 41 526 37 463 34 178 2 523 5,8 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 101 590 106 765 110 239 116 686 119 005 -5 175 -4,8 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 42 305 42 591 43 738 45 019 46 120 -286 -0,7 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 68 080 66 393 61 568 60 066 55 467 1 687 2,5 13 Integration och jämställdhet 4 883 4 731 2 089 3 428 20 612 152 3,2 14 Arbetsmarknand och arbetsliv 51 822 40 030 48 600 59 503 43 589 11 792 29,5 15 Studiestöd 15 746 14 543 14 808 15 373 14 340 1 203 8,3 16 Utbildning och universitetsforskning 12 679 11 398 10 910 15 600 14 595 1 281 11,2 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 8 248 7 911 8 080 7 709 7 178 337 4,3 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning byggande samt konsumentpolitik 1 023 1 260 5 026 5 554 5 895 -237 -18,8 19 Regional utveckling 2 966 2 529 2 698 3 030 3 055 437 17,3 20 Allmän miljö- och naturvård 1 774 1 454 1 169 2 255 1 660 320 22,0 21 Energi 2 202 1 440 1 518 1 023 880 762 52,9 22 Kommunikationer 2 734 3 437 3 674 3 195 3 826 -703 -20,4 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 12 307 12 829 12 069 17 844 14 321 -522 -4,1 24 Näringsliv 2 946 2 627 2 834 2 421 2 251 319 12,1 25 Allmänna bidrag till kommuner 81 588 64 767 72 974 60 246 57 317 16 821 26,0 26 Statsskuldsräntor m.m. 1 117 7 8 10 2 1 110 16 979,5 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 19 192 31 524 26 635 25 920 25 635 -12 332 -39,1 Summa utgiftsområden 523 916 502 529 510 298 523 349 506 169 21 387 4,3 .Not:Följande anslag har flyttats från utgiftsområde 13 till utgiftsområde 14 för åren 2005-2008 för att få jämförbarhet med år 2009. Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetstöd Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser Lönebidrag och Samhall m.m. Bidrag till lönegarantiersättning Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006 Tabell 5.65 Transfereringar till hushåll 2005-2009, särredovisning av större anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Utfall 2009 Utfall 2008 Utfall 2007 Utfall 2006 Utfall 2005 Förändring 2008-2009 Procentuell förändring 2008-2009 1001002 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 62 285 63 223 63 281 63 059 62 185 -938 -1,5 1401002 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 30 065 20 619 26 656 39 823 43 172 9 446 45,8 1201002 Föräldraförsäkring 28 008 26 949 25 448 23 995 22 155 1 059 3,9 1201001 Allmänna barnbidrag 23 364 23 389 23 516 23 611 21 458 -25 -0,1 0903005 Kostnader för statlig assistansersättning 21 753 19 858 18 171 16 090 14 332 1 895 9,5 1001001 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 19 526 23 150 27 732 32 193 34 543 -3 624 -15,7 1101001 Garantipension till ålderspension 19 054 19 344 20 371 21 339 22 449 -290 -1,5 1101001 Efterlevandepensioner till vuxna 15 847 15 697 15 702 15 813 15 856 150 1,0 0201005 Statliga tjänstepensioner m.m. 10 002 9 502 8 957 8 598 8 201 500 5,3 1501002 Studiemedel m.m. 9 635 8 537 8 542 8 184 7 879 1 098 12,9 1101001 Bostadstillägg till pensionärer 6 907 7 113 7 263 7 448 7 333 -206 -2,9 1401011 Bidrag till lönegarantiersättning 2 964 832 593 198 - 2 132 256,0 Övriga anslag 41 838 40 030 41 772 42 565 41 517 1 808 4,5 Totalt 291 248 278 243 288 003 302 917 301 078 13 005 4,7 Tabell 5.66 Transfereringar till kommuner 2005-2009, särredovisning av större anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Utfall 2009 Utfall 2008 Utfall 2007 Utfall 2006 Utfall 2005 Förändring 2008-2009 Procentuell förändring 2008-2009 2501001 Kommunalekonomisk utjämning 64 772 62 498 70 813 58 129 55 202 2 274 3,6 0901005 Bidrag för läkemedelsförmånerna 22 267 21 584 21 367 20 550 19 767 683 3,2 2501004 Tillfälligt konjunkturstöd till kommuner och landsting 14 000 - - - - 14 000 - 1301002 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 4 662 4 651 4 175 3 045 1 736 11 0,2 1601007 Maxtaxa i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg m.m. 3 657 3 657 3 656 3 660 3 660 0 0,0 2501002 Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader 2 808 2 259 2 138 1 898 1 767 549 24,3 1401004 Lönebidrag och Samhall m.m. 2 148 2 151 1 204 1 114 1 009 -3 -0,1 1001006 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård 1 000 1 000 806 1 - 0 0,0 0901004 Tandvårdsförmåner m.m. 1 514 1 050 892 817 692 464 44,2 1601010 Fortbildning av lärare 530 377 42 - - 153 40,6 162516 (2006) Statligt stöd för utbildning av vuxna - - 6 1 794 2 349 - - 162510 (2006) Bidrag till personalförstärkningar i skola och fritidshem - - - 923 - - - 162509 (2006) Bidrag till personalförstärkningar i förskola - - -58 2 277 663 - - 091608 (2008) Kostnader för statlig assistansersättning -4 186 -3 856 -3 497 -3 208 -2 984 -330 8,5 Övriga anslag 14 192 13 392 12 406 13 716 14 092 800 6,0 Totalt 127 364 108 763 113 950 104 717 97 952 18 601 17,1 Tabell 5.67 Transfereringar till företag 2005-2009, särredovisning av större anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Utfall 2009 Utfall 2008 Utfall 2007 Utfall 2006 Utfall 2005 Förändring 2008-2009 Procentuell förändring 2008-2009 1401004 Lönebidrag och Samhall m.m. 9 358 9 357 8 790 8 365 7 778 1 0,0 2301011 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. 6 948 6 962 7 180 11 665 6 487 -14 -0,2 2301023 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2 287 2 408 1 973 2 623 3 058 -121 -5,0 2301024 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 673 1 898 1 575 1 817 2 383 -225 -11,9 Övriga anslag 11 809 12 023 12 647 11 746 12 008 -214 -1,8 Totalt 32 075 32 648 32 165 36 216 31 714 -573 -1,8 Konsumtion Statlig konsumtion avser förbrukning av resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror, inköp av varor och tjänster, underhåll och reparationer samt försvarets inköp av krigsmateriel som inte kan användas för civilt bruk. I konsumtionsbegreppet ingår även myndigheters köp av varor och tjänster som produceras utanför staten och som levereras direkt till hushållen (sociala naturaförmåner). Detta gäller t.ex. statens utgifter för köp av arbetsmarknadsutbildning och privat tandläkarvård. Ungefär 400 av statsbudgetens drygt 500 anslag innehöll helt eller delvis konsumtionsutgifter. Utgifterna för konsumtion uppgick under 2009 till 24 procent av utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden. Utgiftsområdena 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 16 Utbildning och universitetsforskning samt 4 Rättsväsendet hade de största utgifterna för konsumtion (tabell 5.66) Löner Drygt hälften ungefär 55 procent av utgifterna för konsumtion utgjordes av löner inklusive sociala avgifter. Sociala avgifter avser främst arbetsgivaravgifter och premier för avtalsförsäkringar för statsanställda. Ökningen av löner inklusive sociala avgifter var 4,9 procent 2009. Av ökningen på 4,9 procent avser 2 668 miljoner kronor eller 2,7 procent anslaget Övergångseffekter av kostnadsmässig anslagsavräkning, som är en engångseffekt av de förändrade reglerna. En stor del av detta utfall avser ackumulerade kostnader före 2009, som regleras andra år. Det vore missvisande att helt undanta detta anslag i jämförelsen, men ökningen exklusive engångseffekter kan bedömas vara mellan 3 och 4 procent. I tabell 5:69 redovisas de största anslagen samt de anslag som haft en stor förändring av löneutgifterna mellan åren. Anslaget 1:1 Polisorganisationen har störst löneutgifter. Dessa uppgick till 13 016 miljoner kronor 2009. De ökade med 3,3 procent eller 421 miljoner kronor under året till följd av att antalet anställda poliser ökade. Anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap, hade näst störst löneutgifter. De uppgick till 9 523 miljoner 2009, en minskning med 1 640 miljoner kronor. Minskningen beror framförallt på att försvaret gjort om sin anslagsstruktur, tidigare ingick även det nya anslaget 1:2 Fredsfrämjande förbandsinsatser under anslaget 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap. Medelantalet anställda vid Försvarsmakten är oförändrat mellan åren men utgifterna för avveckling av personal har minskat. Anslaget 2:1 Försäkringskassan hade ökade löneutgifter med 0,9 procent 2009. Antalet anställda vid Försäkringskassan har minskat. Anslaget 1:1 Skatteverket har dock minskade löneutgifter med 98 miljoner kronor 2009 till följd av att antalet anställda vid Skatteverket minskat. Kriminalvården har ökade löneutgifter med 5,7 procent, bl. a. till följd av fler anställda. Arbetsförmedlingen har något minskade löneutgifter på sitt förvaltningsanslag, däremot ökade löneutgifterna kraftigt på anslaget Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Arbetsförmedlingen har ökat antalet anställda under året. I samband med den stigande arbetslösheten har man stärkt kompetensförsörjningen och personalresurserna i arbetsförmedlingsverksamheten. Regeringskansliets löneutgifter ökade med 202 miljoner kronor, eller 5,5 procent. Det beror bl.a. på utgifter för Sveriges ordförandeskap i EU. Omkostnader Till posten Omkostnader för konsumtion räknas myndigheternas köp av varor och tjänster. Omkostnaderna för konsumtion ökade med 21 procent 2009. Det enskilt största anslaget med omkostnader för konsumtion är 1:2 Väghållning och statsbidrag inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Dessa omkostnader uppgick till 9 859 miljoner kronor 2009, en ökning med 56 procent. Vägverket har ökat sina inköpskostnader till följd av bolagiseringen. Anslagen 1:4 Vidmakthållande, Avveckling m.m. av materiel och anläggningar och 1:1 Förbandsverksamhet, inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap står tillsammans för 22 procent eller 11 987 miljoner kronor av omkostnaderna för konsumtion. I år har ökningen framför allt skett på omkostnader för reparationer och underhåll av försvarsmateriel. Tabell 5.68 Konsumtion per utgiftsområde 2005-2009 Miljoner kronor Utgifts-område Utgiftsområdesnamn 2009 2008 2007 2006 2005 Förändring 2008-2009 Procentuell förändring 2008-2009 01 Rikets styrelse 10 305 9 418 8 883 8 939 8 396 887 9,4 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1 870 1 780 1 868 2 403 2 238 90 5,0 03 Skatt, tull och exekution 8 813 8 958 9 222 8 589 8 153 -145 -1,6 04 Rättsväsendet 31 659 30 944 28 934 26 976 25 628 715 2,3 05 Internationell samverkan 296 303 255 268 347 -7 -2,2 06 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 38 522 39 930 43 698 41 362 40 999 -1 408 -3,5 07 Internationellt bistånd 2 321 1 833 1 795 1 310 1 129 488 26,6 08 Migration 3 703 3 355 2 962 2 479 2 873 348 10,4 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 7 033 5 649 5 063 4 637 4 221 1 384 24,5 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 7 878 8 559 8 686 8 742 7 875 -681 -8,0 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom - - - - - - - 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn - - - - - - - 13 Integration och jämställdhet 449 738 946 1 011 936 -289 -39,2 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 8 602 7 180 7 295 8 599 7 189 1 422 19,8 15 Studiestöd 42 40 40 32 31 2 5,7 16 Utbildning och universitetsforskning 34 411 31 807 30 048 29 620 28 011 2 604 8,2 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1 900 2 085 1 896 1 761 1 688 -185 -8,9 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning byggande samt konsumentpolitik 734 771 734 678 505 -37 -4,8 19 Regional utveckling 200 196 161 232 194 4 1,9 20 Allmän miljö- och naturvård 2 889 2 740 2 575 1 574 1 847 149 5,4 21 Energi 808 619 636 558 495 189 30,5 22 Kommunikationer 17 551 13 688 12 908 11 843 12 712 3 863 28,2 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 3 660 3 543 3 292 3 035 2 984 117 3,3 24 Näringsliv 2 249 2 003 1 371 1 460 1 486 246 12,3 25 Allmänna bidrag till kommuner 1 3 0 0 8 -2 -67,7 26 Statsskuldsräntor m.m. 3 924 4 - - - 3 920 91 797,0 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen - - - - - - - Summa utgiftsområden 189 820 176 148 173 268 166 108 159 945 13 672 7,8 Utgiftsområde 13 och 14 har justerats för att få jämförbarhet med 2009. Tabell 5.69 Lön inkl. sociala avgifter 2005-2009, särredovisning av större anslag Miljoner kronor Anslag Anslagsnamn Utfall 2009 Utfall 2008 Utfall 2007 Utfall 2006 Utfall 2005 Förändring 2008-2009 Procentuell förändring 2008-2009 0401001 Polisorganisationen 13 016 12 595 11 535 10 783 10 429 421 3,3 0601001 Förbandsverksamhet och beredskap 9 523 11 163 11 273 11 642 11 145 -1 640 -14,7 0601002 Fredsfrämjande förbandsinsatser 845 - - - - 1002001 Försäkringskassan 5 390 5 342 5 135 5 679 4 832 48 0,9 0301001 Skatteverket 4 936 5 034 4 890 4 672 4 279 -98 -2,0 0401006 Kriminalvården 4 237 4 008 3 681 3 389 3 321 229 5,7 0104001 Regeringskansliet m.m. 3 876 3 674 3 335 3 102 2 953 202 5,5 1401001 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 3 638 3 715 3 737 3 644 3 265 -77 -2,1 0401005 Sveriges Domstolar 3 030 3 009 2 870 2 672 2 531 21 0,7 2601004 Övergångseffekter av kostnadsmässig anslagsavräkning 2 668 - - - - 2 669 2201004 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter 2 406 2 526 2 467 2 372 2 420 -120 -4,8 1603001 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 2 412 2 134 1 661 1 660 1 500 278 13,1 Övriga anslag 47 883 45 789 44 518 42 343 39 479 2 094 4,6 Totalt 103 860 98 989 95 101 91 958 86 153 4 871 4,9 Investeringar Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga materiella tillgångar såsom byggnader och maskiner, immateriella tillgångar som dataprogram, värdeföremål, finansiella tillgångar och lagerinvesteringar som är ämnade att användas i produktion. Av utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden uppgick investeringarna till 3 procent. Försvarets inköp av krigsmateriel, som inte kan användas för civilt bruk, ingår i konsumtion som tidigare nämnts. De anslagsfinansierade investeringarna bestod främst av investeringar i infrastruktur, vägar och järnvägar. Utgiftsområde 22 Kommunikationer var det utgiftsområde som hade den största delen (drygt 91 procent) av de totala investeringarna inom statsbudgetens utgiftsområden (se tabell 5.70). Statliga investeringar finansieras även med lån i Riksgäldskontoret och finansiell leasing. Utgifterna för dessa investeringar ingår därför inte i utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden utan redovisas under Riksgäldskontorets nettoutlåning. Myndigheternas amorteringar på lån redovisas som finansiella transaktioner. På så sätt kommer investeringar med inom statsbudgetens utgiftsområden när de amorteras. Tabell 5.70 Investeringar per utgiftsområde 2005-2009 Miljoner kronor Utgifts-område Utgiftsområdesnamn 2009 2008 2007 2006 2005 Förändring 2008-2009 Procentuell förändring 2008-2009 01 Rikets styrelse 17 41 56 55 22 -24 -58 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning 19 18 12 27 59 1 3 03 Skatt, tull och exekution 12 -57 10 24 7 69 -121 04 Rättsväsendet 65 3 -10 30 26 62 2 103 05 Internationell samverkan 1 1 1 1 1 0 14 06 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 226 267 280 73 49 -41 -15 07 Internationellt bistånd 3 3 -10 8 4 0 8 08 Migration 6 5 5 -2 12 1 16 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 14 15 24 15 9 -1 -4 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 3 2 1 8 - 1 83 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom - - - - - - - 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn - - - - - - - 13 Integration och jämställdhet 3 0 -1 5 6 3 - 14 Arbetsmarknand och arbetsliv 19 4 14 53 14 15 - 15 Studiestöd - - - - - - 16 Utbildning och universitetsforskning 767 878 622 626 510 -111 -13 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 23 18 18 17 13 5 30 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning byggande samt konsumentpolitik 68 26 23 10 19 42 162 19 Regional utveckling 1 0 1 0 2 1 1 513 20 Allmän miljö- och naturvård 452 445 531 679 706 7 2 21 Energi 9 6 7 7 10 3 44 22 Kommunikationer 18 680 16 691 13 774 13 333 11 609 1 989 12 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 26 17 20 22 16 9 55 24 Näringsliv 11 8 14 9 5 3 36 25 Allmänna bidrag till kommuner - - - - - - - 26 Statsskuldsräntor m.m. 9 - - - - - - 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen - - - - - - - Summa utgiftsområden 20 434 18 390 15 391 15 000 13 100 2 044 11 Utgiftsområde 13 och 14 har justerats för att få jämförbarhet med 2009. Räntor och finansiella transaktioner I tabell 5.71 redovisas de realekonomiska kategorierna Räntor och finansiella transaktioner per utgiftsområde. Den realekonomiska gruppen räntor avser räntor på statsskulden och övriga räntor, t.ex. räntesubventioner för studielån. Räntorna uppgick till 5 procent av utgifterna inom statsbudgetens utgiftsområden 2009. De två största anslagen var 1:1 Räntor på statsskulden och 1:3 Studiemedelsräntor m.m. Dessa svarade tillsammans för 99 procent av de totala ränteutgifterna. Räntor på statsskulden särredovisas i tabell 5.63. Studiemedelsräntorna ökade 2009 med 706 miljoner kronor till 5 233 miljoner kronor Under posten finansiella transaktioner finns bl.a. amorteringar, utlåning och utgifter för upplåning och låneförvaltning. Under 2009 minskade posten finansiella transaktioner med 43 249 miljoner kronor eller 81 procent. Den kraftiga minskningen beror framförallt på att regeringens 2008 gjorde extra satsningar i samband med finanskrisen på totalt 23 000 miljoner kronor i form av olika finansiella tillskott. Dessutom gjordes extra amorteringar av infrastrukturlån med 25 299 miljoner kronor 2008. Det anslag som har störst finansiella transaktioner 2009 är 1:21 Kapitalinsatser i statliga bolag. Dessa finansiellas transaktioner uppgick till 1 298 miljoner kronor och avser svenska statens deltagande i nyemisson i SAS AB för att stärka bolagets kapitalstruktur. Det näst största anslaget under posten övrigt finansiellt är anslaget 1:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter. Dessa utgifter uppgick till 1 202 miljoner kronor och avser amorteringar på infrastrukturlån Inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ökade utgifterna för ränta och övrigt finansiellt med 966 miljoner kronor. Det beror framförallt på avskrivningar som ökade med 867 miljoner kronor. Tabell 5.71 Räntor och finansiella transaktioner per utgiftsoråde 2005-2009 Miljoner kronor Utgifts-område Utgiftsområdesnamn 2009 2008 2007 2006 2005 Förändring 2008-2009 Procentuell förändring 2008-2009 01 Rikets styrelse 400 253 403 241 261 147 58 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning 116 74 65 80 66 42 57 03 Skatt, tull och exekution 476 425 370 339 364 51 12 04 Rättsväsendet 1 549 1 324 1 260 1 108 1073 225 17 05 Internationell samverkan 3 4 3 4 5 -1 -32 06 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 1 316 718 619 622 600 598 83 07 Internationellt bistånd 667 318 104 107 80 349 109 08 Migration 142 58 31 43 29 84 145 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 75 47 53 61 65 28 60 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 499 536 539 248 169 -37 -7 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom - - - - - - - 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 0 0 - - - 0 -100 13 Integration och jämställdhet -2 15 22 26 31 -17 -113 14 Arbetsmarknand och arbetsliv 177 114 156 187 194 63 55 15 Studiestöd 5 234 4 527 4 481 4 732 5 408 707 16 16 Utbildning och universitetsforskning 1 407 441 617 650 578 966 219 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 98 103 97 98 88 -5 -5 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning byggande samt konsumentpolitik 81 17 18 255 181 64 373 19 Regional utveckling 36 73 19 70 34 -37 -50 20 Allmän miljö- och naturvård 47 28 37 38 41 19 70 21 Energi 26 13 11 15 12 13 96 22 Kommunikationer 1 607 27 668 13 933 2 584 3 685 -26 061 -94 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 375 119 98 84 88 256 214 24 Näringsliv 1 358 8 123 34 25 33 -6 765 -83 25 Allmänna bidrag till kommuner - - - - - - 26 Statsskuldsräntor m.m. 31 413 48 195 47 246 49 462 32 656 -16 782 -35 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen - - - - - - - Summa utgiftsområden 47 100 93 196 70 216 61 076 45 740 -46 096 -49 Utgiftsområde 13 och 14 har justerats för att få jämförbarhet med 2009. 5.6 Bemyndiganden Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen beslutar, beställa varor eller tjänster samt besluta om bidrag, ersättning, lån eller liknande som medför utgifter under senare budgetår än det statsbudgeten avser. De åtaganden som gjorts räknas inte som ekonomiska händelser som ska bokföras mot anslag. När ett bemyndigande utnyttjas ska detta redovisas mot det av riksdagen beslutade bemyndigandebeloppet. Den totala bemyndiganderamen för 2009 var 295 miljarder kronor. Utestående åtaganden den 31 december 2009 uppgick till 257 miljarder kronor. Utgiftsområdena 22 Kommunikationer, 7 Internationellt bistånd och 6 Försvar och samhällets krisberedskap har störst bemyndiganden. De största beloppen avser anslaget 1:4 Banverket: Banhållning och statsbidrag, anslaget 1:1 Biståndsverksamhet, anslaget 1:2 Väghållning och statsbidrag samt anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar. En specifikation med utestående åtaganden den 31 december 2009 per anslag redovisas i bilaga 4. Störst avvikelse mellan bemyndiganderam och utestående åtagande finns inom utgiftsområdena 6, 7 och 22. För anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar beror avvikelsen på den uteblivna beställningen av splitterskyddade hjulfordon som riksdagen godkände på hösttilläggsbudget för 2009. För anslaget 1:1 Biståndsverksamhet beror avvikelsen på att bemyndiganderamen 2009 varit högre än det faktiska behovet. Detta beror bl.a. på att BNI utvecklats svagare än vad som tidigare prognostiserats vilket fått till följd att biståndsvolymerna minskat i förhållande till tidigare prognos. För anslaget 1:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter förklaras differensen främst av att planerade upphandlingar har senarelagts, bl.a. för riksväg 32 Mjölby-Motala och objekt i Västsverige. För anslaget 1:4 Väghållning och statsbidrag beror differensen på en betydande kostnadsminskning i projekt Citytunneln i Malmö. Bemyndiganderamen för anslaget 1:28 Främjande av rennäringen m.m. under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar har överskridits med nästan 5 miljoner kronor. Sametinget har beslutat om medel till fleråriga projekt, varav delar av dessa avsåg beslut om nationell medfinansiering i EU:s regionala strukturfond. Sametinget måste invänta beslut om finansiering i den regionala strukturfonden innan projekt kan starta och medel utbetalas och har på så sätt bundit upp fler åtaganden än vad bemyndiganderamen medgivit. Bemyndiganderamen för 2010 föreslås av regeringen på Vårtilläggsbudget för 2010 utökas till 7 miljoner kronor. Tabell 5.72 Bemyndiganden 2009 Miljoner kronor Utgifts-område Bemyndigande-ram Utestående åtaganden 01 Rikets styrelse 185 129 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning 50 0 05 Internationell samverkan 137 35 06 Försvar och samhällets krisberedskap 43 399 38 722 07 Internationellt bistånd 53 206 39 628 09 Hälsovård, sjukvård och omsorg 28 327 27 182 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom 34 32 13 Integration och jämställdhet 40 29 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 14 729 12 450 15 Studiestöd 7 3 16 Utbildning och universitetsforskning 12 812 11 683 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 362 280 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning samt konsumentpolitik 86 46 19 Regional tillväxt 6 945 5 461 20 Allmän miljö och naturvård 4 060 2 069 21 Energi 4 002 2 861 22 Kommunikationer 111 060 103 365 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 10 562 8 300 24 Näringsliv 4 768 4 623 Summa 294 771 256 899 6 Statliga garantier och krediter 6 Statliga garantier och krediter 6.1 Statliga garantier Ett statligt garantiåtagande innebär att staten går i borgen för någon annans betalningsförpliktelser. Generella regler för hanteringen av statliga garantier finns i lagen (1996:1059) om statsbudgeten (budgetlagen). Dessutom finns det garantier som regleras i särskild lagstiftning. Enligt budgetlagen får regeringen ställa ut kreditgarantier och göra andra liknande åtaganden för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen bestämmer. En garantiavgift ska tas ut som motsvarar statens ekonomiska risk och övriga kostnader för åtagandet, om inte riksdagen beslutar annat. Avgifterna sätts in på konton hos Riksgäldskontoret (RGK), i bank eller placeras i värdepapper. Avgifterna ska täcka förväntade kostnader (vilka består av förväntade förluster samt administrationskostnader) för garantierna. Garantiverksamheten blir på så sätt självfinansierad på lång sikt. Denna princip för garantigivning kallas för garantimodellen. Riksdagen har dock möjlighet att besluta om att undanta specifika garantier från modellen. Exempel på garantier som omfattas av garantimodellen är exportkreditgarantier och kreditgarantier för infrastrukturprojekt. Vid sidan om budgetlagen finns garantier som regleras i särskilda lagar. Avgifterna för sådana garantier är vanligen angivna direkt i lag och kan sättas på andra grunder än att de ska motsvara statens förväntade kostnader. Det innebär att dessa avgifter kan vara både högre eller lägre än förväntad kostnad. Insättningsgarantin, investerarskyddet och bankgarantierna är exempel på garantier som hanteras utanför garantimodellen. I samband med att den finansiella krisen tilltog under hösten 2008 beslutade riksdagen och regeringen om åtgärder för att trygga det finansiella systemet. Flera av dessa åtgärder gäller garantier, vilket bidragit till att statens garantiåtaganden varit stora även under 2009. Programmet för garantier av bankers värdepappersupplåning som tillkom hösten 2008 förlängdes i två omgångar under året. Utestående garantier kulminerade vid halvårsskiftet för att sedan börja minska allt eftersom bankernas finansieringsmarknader gradvis normaliserades. Oron för kreditförsörjningen till företagssektorn i krisens spår gjorde att riksdagen gav Exportkreditnämnden (EKN) en kraftigt utökad ram för garantigivning. På det sättet ökade även exportgarantierna betydligt under 2009. 6.1.1 Garantiportföljens sammansättning Statens garantiportfölj ökade till nästan 1 500 miljarder kronor vid utgången av 2009, jämfört med drygt 1 000 miljarder föregående år. Största gruppen av åtaganden är insättningsgarantin (886 miljarder kronor per 31 december 2008) följd av kreditgarantier (456 miljarder kronor) och garantier om tillförsel av kapital (110 miljarder kronor). Övriga åtaganden, främst pensionsgarantier, uppgår till drygt 9 miljarder kronor. I beloppet ingår inte två utestående kapitaltäckningsgarantier, till Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, eftersom dessa åtaganden inte kan beloppsbestämmas. För investerarskyddet är det inte heller möjligt att på ett bra sätt beräkna storleken på statens åtagande. Utöver redan utfärdade garantier finns utfästelser om nya garantier på 218 miljarder kronor, i huvudsak i form av exportkreditgarantier. Garantierna hanteras av fyra myndigheter: RGK, EKN, Statens bostadskreditnämnd (BKN) samt Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Garantikapital till internationella finansieringsinstitut utfärdas och hanteras av Finansdepartementet och Utrikesdepartementet, men redovisas av RGK. Kapitaltäckningsgarantierna till Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB hanterades 2009 av Luftfartsverket och Banverket. Tabell 6.1 Statliga garantiåtaganden och utfästelser 2009-12-31 Miljoner kronor Typ av garanti Garantier Utfästelser Insättningsgarantin1 886 371 Investerarskyddet2 Kreditgarantier 456 021 217 695 Bankgarantier 270 716 Exportgarantier3 147 151 216 422 U-kreditgarantier 1 143 432 Fristående garantier 212 841 Infrastruktur 27 011 Bostadskrediter 2 380 Internationella åtaganden 7 372 Övrigt 36 Garantier om tillförsel av kapital 109 620 Kapitaltäckningsgarantier4 Grundfondsförbindelser 1 005 Garantikapital 105 615 Övrigt 3 000 Pensionsgarantier5 7 788 Övriga garantier 1 639 Affärsverkens garantier, m.fl. 1 639 Totalt 1 461 439 217 695 1 Åtagandet för Insättningsgarantin avser den 31 december 2008. 2 För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna. 3 Avser såväl bundna som obundna utfästelser. 4 Det finns två kapitaltäckningsgarantier för vilka inte några värden uppskattats eftersom garantierna är obegränsade till tid och belopp. 5 Åtagandet Pensionsgarantier avser den 31 december 2008. Diagram 6.1 Garantiåtaganden 2005 - 2009 Miljoner kronor Av riksdagen beslutade garantiramar I tabell 6.1 redovisas en sammanställning av de garantier och utfästelser som regeringen och myndigheterna utfärdat. I tabell 6.2 redovisas en sammanställning över av riksdagen beslutade garantiramar och till vilka belopp dessa har utnyttjats. Riksdagen beslutar om en stor mängd garantier inom olika program. I tabell 6.2 anges ramarna för de program där nya garantier får utfärdas. Därutöver finns ett antal enskilda garantier där riksdagen fastställt ett visst belopp för åtagandet. Sådana enskilda garantier ingår i tabell 6.1 men inte i tabell 6.2, vilket gör att totalbeloppen i dessa tabeller inte är jämförbara. Finanskrisen ledde till både nya och utökade garantiramar och därmed större volymer av utfärdade garantier. Regeringen satte ramen för bankgarantiprogrammet, som tillkom med stöd av lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut, till 1 500 miljarder kronor. För RGK:s övriga garantigivning finns ramar för enskilda projekt och några mindre program. Riksdagen beslutade från början av 2009 att höja ramen för EKN:s garantigivning från 200 miljarder kronor till 350 miljarder kronor. Riksdagen beviljade senare en ytterligare ökning till 500 miljarder kronor från och med den 1 januari 2010. Det finns också en särskild ram på 10 miljarder kronor för EKN:s investeringsgarantier. Den totala ramen för Sidas garantiåtaganden är 5 miljarder kronor. BKN får ställa ut kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder till ett belopp om högst 10 miljarder kronor inklusive tidigare gjorda åtaganden. För BKN:s förvärvsgarantier är ramen 5 miljarder kronor. Tabell 6.2 Garantiramar och utfärdade garantier 2009-12-31 Miljoner kronor Beslutade garantiramar Utfärdade garantiramar RGK Insättningsgarantin 1 Obegränsad 886 371 Garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige 2 Obegränsad Investerarskyddet Obegränsad * Garantier till banker m.fl. för skuldförbindelser 3 1 500 000 270 716 Kreditgaranti till AB Svensk Exportkredit för upplåning 4 250 000 0 Kreditgarantier till företag inom fordonsindustrin för lån i EIB för omställning till grön teknologi m. m. 4 20 000 0 Kreditgarantier till Öresundsbro Konsortiets upplåning Obegränsad 27 011 Nordiska investeringsbanken, garantier för projektinvesteringslån 6 944 6 944 Nordiska investeringsbanken, garantier för miljöinvesteringslån 1 074 382 Pensionsgarantier 30 000 7 788 Kreditgarantier till UD-anställda 50 1 EKN Exportkreditgarantier (garantier och utfästelser)5 350 000 264 162 därav för s.k. SLV-garantier (stipulated loss value-garantier avseende export av civila flygplan) 5 000 2 207 Investeringsgarantier 10 000 0 Sida Totalram 5 000 därav biståndsgarantier (garantier och utfästelser) 1 575 därav fristående (garantier och utfästelser) 1 052 BKN Kreditgarantier för ny- och ombyggnad av bostäder 10 000 2 380 Förvärvsgarantier 5 000 Summa 1 468 381 1 Åtagandet för insättningsgarantin avser den 31 januari 2008. 2 Garantin innebär endast en möjlighet att skydda dessa filialer och den är en följd av finanskrisen. 3 Bankgarantiprogrammet är en följd av finanskrisen. 4 Garantierna är en följd av finanskrisen och konjunkturnedgången. 5 Ramen höjdes den 1 januari 2010 till 500 miljarder p.g.a ökad efterfrågan på exportgarantier till följd av finanskrisen och konjunkturnedgången. I beloppet 264 162 miljoner kronor ingår garantier, samtliga bundna utfästelser och hälften av de obundna utfästelserna, vilket förklarar skillnaden mot tabell 6.1. * För investerarskyddet saknas uppgifter om storleken på de skyddade tillgångarna. 6.1.2 De olika garantityperna I följande avsnitt presenteras de olika garantityperna. Som tidigare nämnts hamnar de flesta garantier inom garantimodellen. Flera av de beloppsmässigt största garantierna, exempelvis insättningsgarantin och bankgarantierna, hanteras dock utanför garantimodellen i enlighet med separat lagstiftning. Insättningsgarantin Syftet med insättningsgarantin är att stärka skyddet för allmänhetens insättningar och bidra till stabilitet i det finansiella systemet. Garantin infördes i Sverige 1996 och baseras på ett EG-direktiv. Motsvarande garanti finns i övriga EU-länder och även i många länder utanför EU. De institut som omfattas av insättningsgarantin betalar en avgift till staten. Den 30 juni 2009 ändrades det maximala ersättningsbeloppet för den svenska insättningsgarantin. Förändringen var en anpassning till EU:s regelverk som innebär att ersättningsbeloppet inom EU ska vara minst 50 000 euro. Sverige beslutade också att beloppet ska vara minst 500 000 kronor, oavsett förändringar i valutakursen mellan euro och kronor. Regeringen får även ställa ut garantier för att insättare i ett utländskt instituts filial i Sverige ska få ersättning motsvarande vad som skulle ha betalats ut i institutets hemland. Detta kan bli aktuellt om det finns risk att garantiåtagandet inte kan uppfyllas inom det utländska systemet och att det bedöms medföra störningar i det svenska finansiella systemet. De garanterade insättningarna uppgick till 886 miljarder kronor per den 31 december 2008 och har därmed under de senaste fem åren ökat med 396 miljarder kronor. Det ökade åtagandet beror till stor del på att garantin utvidgades hösten 2008 då det maximala ersättningsbeloppet ändrades från 250 000 till 500 000 kronor och även vissa nya kontotyper kom att omfattas av garantin. Insättningsgarantin står inför ytterligare regelförändringar. Enligt nya EU-regler ska ersättning i framtiden betalas ut snabbare än i dag. Den statliga utredningen "Bättre och snabbare insättningsgaranti (SOU 2009:41)" föreslår också en rad andra förändringar. Bland annat föreslås att RGK ska kunna ge förhandsbesked om vilka konton som omfattas av garantin. Inga ersättningar behövde betalas ut under året. Eftersom garantin ligger utanför garantimodellen, och avgiften bestäms på andra grunder än att systemet förväntansmässigt ska vara självfinansierande, finns det i dag ingen värdering av statens ekonomiska risk i insättningsgarantin. Avgiften regleras i lagen (1995:1571) om insättningsgarantin.14 Investerarskyddet När en kund anlitar ett värdepappersinstitut för köp, försäljning eller deponering av värdepapper är institutet skyldigt att hålla kundens värdepapper skilda från sina egna. Om institutet trots det inte kan lämna ut kundens egendom vid en konkurs, till exempel därför att det efter konkursen inte går att reda ut vad som är kundens respektive institutets tillgångar, har kunden rätt till ersättning. Ett ersättningsfall förutsätter alltså grovt slarv eller en brottslig handling hos institutet. Ersättningsbeloppet är maximalt 250 000 kronor per kund och institut. Inga nya ersättningsfall inträffade under året. RGK har dock arbetat vidare med ett tidigare ersättningsfall, värdepappersbolaget CTA Lind & Co Scandinavia. RGK har utrett frågan om hur kostnaderna för fallet ska fördelas mellan instituten. Ett avgiftsförslag skickades på remiss i slutet av 2009 och under 2010 kommer RGK att besluta om hur avgifterna ska fördelas. För investerarskyddet tas endast en administrativ avgift ut. De ersättningsfall som uppstår finansieras i efterhand av de institut som omfattas av skyddet. Kreditgarantier Den vanligaste formen av enskilda garantiåtaganden är kreditgarantier. Staten tar då på sig hela eller delar av kreditrisken vid bankernas utlåning eller för finansiering av investeringar i exportaffärer, infrastruktur, bostäder etc., men överlåter själva kreditgivningen till andra långivare. Garantiprogram för att underlätta bankernas upplåning Under hösten 2008 beslutade regeringen med stöd av lagen (2008:814) om statligt stöd till kreditinstitut om ett garantiprogram för att underlätta bankernas och bostadsinstitutens upplåning under den rådande globala finanskrisen. Det syftar till att ge bättre förutsättningar för företag och hushåll som behöver låna pengar. Garantiprogrammet är en direkt följd av den finansiella krisen och gäller efter tre förlängningar fram till den 30 juni 2010. Garantiprogrammet ger banker, bostadsinstitut och vissa kreditmarknadsbolag möjlighet att avtala med staten om garantier för en del av sin upplåning. För varje utfärdad garanti betalar institutet en avgift till staten. Prissättningen följer regler som fastställts på EU-nivå. Avgifterna förväntas med stor sannolikhet täcka kostnaderna för eventuella förluster som uppstår på grund av garantierna. Den totala beloppsgränsen för garantiprogrammet är 1 500 miljarder kronor. I november 2008 gick Swedbank AB, Swedbank Hypotek AB och Volvofinans Bank AB med i programmet. Genom vissa förändringar som trädde ikraft februari 2009 i förordningen (2008:819) om statliga garantier till banker m.fl. kunde även Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB) gå med. Därefter har även Carnegie Investment Bank AB, Skandinaviska Enskilda Banken AB samt Sparbanken Gripen AB gått med i programmet. I samband med förlängningen av programmet i augusti 2009 lämnade SBAB och Skandinaviska Enskilda Banken AB programmet. SBAB har emellertid fortfarande garanterade skuldförbindelser inom ramen för programmet. Skandinaviska Enskilda Banken AB begärde aldrig att få några garantier utställda. Den totala volymen utställda garantier uppgick den 31 december 2009 till 271 miljarder kronor. I realiteten är alltså en liten del av ramen utnyttjad. De utestående garantierna ökade under det första halvåret 2009. Som mest uppgick de till 354 miljarder kronor. Under det sista halvåret har dock omfattningen minskat. Det beror på två saker. Dels har volymen förfallande och återköpta lån överstigit nyteckning av garantier. Dels har förstärkningen av den svenska kronan inneburit att garantier utställda i utländsk valuta minskat i värde. Omfattningen beräknas fortsätta att minska under 2010. I diagram 6.2 visas hur volymen förväntas att avta kontinuerligt under de kommande åren, under förutsättning att inga nya garantier ställs ut och att de utestående garantierna behålls löptiden ut. Diagram 6.2 Prognos för bakgarantiprogrammet över tiden (Under antagandet att inga nya garantier ställs ut) Miljoner kronor Exportgarantier EKN ska främja svensk export genom att erbjuda konkurrenskraftiga exportkreditgarantier och investeringsgarantier. Efterfrågan på exportgarantier accelererade under senare delen av 2008 för att nå en rekordnivå under 2009. För att möta efterfrågan utökades ramen för exportgarantier i januari 2009 till 350 miljarder kronor. Från och med den 1 januari 2010 höjdes ramen till 500 miljarder kronor. Finanskrisen och den pågående lågkonjunkturen har haft stor inverkan på företagens möjligheter att genomföra exportaffärer och få riskskydd. Ökningen i efterfrågan på EKN-garantier gäller i lika hög grad för små som för medelstora och stora företag. Under 2009 utfärdades nya utfästelser och garantier för 342 miljarder kronor. Det är en ökning med 240 miljarder kronor jämfört med året före. Engagemanget i form av garantier och utfästelser, varav hälften av de obundna utfästelserna, var vid årsskiftet 264 miljarder kronor fördelade på 134 länder. Ett fåtal länder, exempelvis Pakistan och Sydafrika, svarar för en stor del av engagemangen. Utestående garantier till svenska företag fördubblades också under året till att bestå av en fjärdedel av EKN:s riskexponering. Det innebär att den genomsnittliga risknivån sjönk men att koncentrationsrisken ökade. Exponeringen mot statsrisker och andra offentliga risker ökade under året i takt med portföljen i sin helhet. Av de utställda garantierna under året står telekomsektorn, transportindustrin, maskinindustrin och gruv- och stålindustrin för närmare fyra femtedelar. Nivån på betalningsdröjsmålen ökade som mest under början av året och låg sedan kvar på en hög nivå under resten av året. Samtidigt ökade även skadeutbetalningarna. Flest gäldenärer finns bland små- och medelstora företag samt inom fordons- och maskinindustrin. Under sommaren 2009 avvecklades den s.k. Baltramen. Ramen sattes upp 1993 för att utfärda garantier för export till och investeringar i Baltikum och Ryssland. Totalt ställdes garantier ut för 2 miljarder kronor. Engagemanget var anslagsfinansierat och den totala kostnaden blev 202 miljoner kronor. U-kreditgarantier En u-kredit är en exportkredit som Sida garanterar och subventionerar. Garantierna har fram till och med den 1 juni 2009 ställts ut till projekt som Sida bedömt kommer få betydande utvecklingseffekter i berörda länder och som inte kan bära kostnaderna för en normal finansiering på kommersiella villkor. EKN administrerar u-kreditgarantierna på uppdrag av Sida. Sidas totala engagemang av u-kreditgarantier inklusive utfästelser uppgick till 1,6 miljarder kronor vid årsskiftet. Två nya utfästelser, men inga nya förbindelser, har utfärdats under året. Skadeersättningarna minskade till 0,9 miljoner kronor, vilket avsåg Malawi. Det kan jämföras med 21 miljoner kronor året före. Regeringen har under året fattat beslut om förordning om finansiering av utvecklingslån och garantier för utvecklingssamarbete (SFS 2009:320). Förordningen trädde i kraft den 1 juni 2009 och innebär att ny garantigivning av u-kreditgarantier har upphört. Enligt de nya reglerna ska Sida istället kunna kombinera utvecklingslån med garantier. Fristående garantier Med stöd av förordningen (SFS 2009:320) om finansiering av utvecklingslån och garantier för utvecklingssamarbete kan Sida ställa ut garantier utan samband med utvecklingslån, en s.k. fristående garanti. Sida har tidigare ställt ut fristående garantier som en försöksverksamhet. Vid utgången av 2009 fanns garantiavtal för sex olika engagemang i Afrika, varav fem var i anspråkstagande. Garantier för 212 miljoner kronor var utfärdade och det fanns utfästelser om ytterligare garantier för 841 miljoner kronor. Dessa garantier har hittills administrerats av Sida men kommer att föras över till EKN under 2010. Infrastruktur Öresundsbron har finansierats genom att Öresundsbro Konsortiet emitterat obligationer på kreditmarknaden. Svenska staten genom RGK och danska staten genom Nationalbanken garanterar solidariskt denna upplåning som vid årsskiftet var drygt 27 miljarder kronor. RGK har gjort bedömningen att risken i projektet inte har förändrats under året. Fordonsindustrin Riksdagen bemyndigade i december 2008 regeringen att ställa ut statliga kreditgarantier till företag inom fordonsindustrin för upptagande av lån i Europeiska investeringsbanken, EIB. Lånen gäller för omställning till grön teknologi m.m. inom en ram på maximalt 20 miljarder kronor. I januari 2009 gav regeringen RGK ett uppdrag att förhandla med Volvo Personvagnar om en kreditgaranti för lån i EIB. Förhandlingarna har dock tillfälligt avbrutits på grund av en strategisk översyn inom koncernen som sannolikt leder till en försäljning av Volvo PV. Regeringen gav i juni 2009 RGK uppdraget att inom ovanstående ram förhandla med Saab Automobile om kreditgarantier för lån i EIB. Den 12 februari 2010 godkände regeringen att RGK kan ställa ut garantier på sammanlagt 400 miljoner euro till Saab Automobil. Bostadskreditgarantier Från och med den 1 juli 2009 får BKN lämna garantier även under byggtiden. Efterfrågan på sådana kreditgarantier var förhållandevis hög. Även kreditgarantier avseende färdigställda fastigheter ökade i jämförelse med föregående år. Många garantier sades dock upp när BKN slutförde arbetet med att ersätta äldre kreditgarantier med avtalsreglerade garantier. Under året minskade garantistocken från 2,6 till 2,4 miljarder kronor och omfattar nu drygt 1 500 garantier. BKN tillhandahåller även förvärvsgarantier samt beslutar om bidrag till de kommuner som ställer ut hyresgarantier. Dessa garantier är till för grupper som har svårt att få tillträde till bostadsmarknaden. Under 2009 utfärdades endast en förvärsgaranti. Efterfrågan på hyresgarantier ökade något under året och 15 kommuner fick bidrag för att utfärda sammanlagt 128 hyresgarantier. Internationella åtaganden De internationella åtagandena på 7,4 miljarder kronor gäller främst utlåning från Nordiska investeringsbanken (NIB) till enskilda projekt i flera länder som garanteras av NIB:s medlemsstater. Risken i RGK:s garantiåtaganden för NIB:s projektinvesteringslån har de senaste fem åren minskat till följd av att NIB vid tre tillfällen avsatt medel i en kreditriskfond, vilken tas i anspråk innan NIB kan åberopa den statliga garantin. Övriga garantiprogram Staten har tidigare haft garantiprogram för att främja sysselsättningen inom lantbruk och glesbygd men programmen är stängda för ny garantigivning. Det finns fortfarande kvar knappt 300 kreditgarantier på relativt små belopp. Sammantaget uppgår dessa garantier till 22,6 miljoner kronor. Garantier om tillförsel av kapital I stället för att staten ger ett direkt kapitaltillskott till ett företag kan garantier ställas ut där staten åtar sig att under vissa omständigheter tillskjuta kapital. En sådan garanti är en relation mellan två parter: företaget och staten som utfärdare av garantin. Men garantin skyddar i praktiken tredje part, det vill säga företagets långivare, kunder och andra intressenter. Kapitaltäckningsgarantier En kapitaltäckningsgaranti innebär att staten åtar sig att ovillkorligen tillskjuta kapital till ett bolag i ett utsatt läge. Eftersom det inte på förhand går att ange en gräns för hur stort kapitalbehov ett bolag kan komma att få, eller när det kan inträffa, är dessa garantier obegränsade i tid och belopp. De är mycket svåra att prissätta på ett tillförlitligt sätt och är därför olämpliga ur ett riskperspektiv. De kapitaltäckningsgarantier som finns kvar är till två statliga bolag inom infrastruktur, Arlandabanan Infrastructure AB och Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB. Grundfondsförbindelser En grundfondsförbindelse liknar kapitaltäckningsgarantin, men åtagandet är begränsat i belopp och oftast även i tid. RGK har sådana åtaganden på tillsammans 1 miljard kronor till Svensk Exportkredit, Skeppshypotekskassan och Fonden för den mindre skeppsfarten. Garantikapital. Sverige har medlemsåtaganden i nio internationella finansieringsinstitut (Världsbanken, Europeiska investeringsbanken, Nordiska investeringsbanken med flera). Statens åtaganden består dels av inbetalt kapital, dels av garantikapital. Garantikapitalet innebär att svenska staten förbinder sig att under vissa omständigheter tillskjuta ett bestämt kapitalbelopp till instituten utöver det kapital som Sverige redan betalat in. Åtagandena hade genom valutakursändringar stigit till 106 miljarder kronor vid utgången av 2009. Finansieringsinstituten är exponerade mot landspecifika risker, till stor del i länder med relativt hög kreditrisk. Men instituten är prioriterade långivare med god kapacitet att hantera kreditförluster. De har även en konservativ syn på kreditgivning. Åtagandena bedöms därför ha en relativt sett låg risk. Dessutom är det troligt att medlemsstaterna skulle utöka andelen inbetalt kapital i stället för att infria garantikapitalet. I och med detta tar inte staten ut någon avgift för garantikapitalet. Det tillhör därför den grupp av garantier som är undantagna garantimodellen. Övrigt Sedan 2002 finns en garanti som innebär en rätt för SBAB att ta upp lån hos RGK inom en begränsad ram. Denna ram, som från början var 10 miljarder kronor, minskar med en miljard kronor per år och var 3 miljarder kronor under 2009. Pensionsgarantier Garantier för pensionsåtaganden ska trygga upparbetade avtalspensioner för dem som var anställda när statliga myndigheter bolagiserats, till exempel Posten, Akademiska hus och Sveaskog. I vissa fall har de aktuella delarna av företagens (de tidigare myndigheternas) pensionsskulder tryggats direkt genom statliga garantier. I andra fall finns försäkringar hos Försäkringsbolaget Pensionsgaranti, som sedan garanteras indirekt genom en efterborgen från staten. RGK:s åtagande är totalt 7,8 miljarder kronor, varav Posten står för den större delen. Posten har fonderat den största delen av sina pensionsåtaganden i en pensionsstiftelse. Pensionsgarantierna har en varierande risk. Riskerna bedöms totalt sett som små på grund av den goda genomsnittliga kreditvärdigheten hos bolagen, tillgängligt buffertkapital hos FPG och en konservativ placeringspolicy hos Postens pensionsstiftelse. 6.1.3 Förväntade kostnader i statens samlade garantiportfölj För att beräkna förväntade kostnader för sina åtaganden ska garantimyndigheterna enligt garantimodellen värdera sina garantier och göra avsättningar för dessa kostnader i sina balansräkningar. Förväntade kostnader består av förväntad förlust och administrativa kostnader. För de garantier som inte regleras enligt budgetlagen finns det inga krav på att avgiften ska vara kopplad till den förväntade kostnaden. Insättningsgarantin, investerarskyddet och bankgarantierna regleras i särskild lagstiftning. Det görs därför ingen värdering eller någon avsättning för den förväntade förlusten, även om avgifterna för bankgarantierna förväntas överstiga de förväntade kostnaderna. För dessa garantier är det mycket svårt att beräkna den förväntade kostnaden och sannolikt kan det inte genomföras med hjälp av en enhetlig modell eller metod. Mot den bakgrunden saknas det i dag en fullständig analys av statens risker i den samlade garantiportföljen. Det finns flera anledningar till varför det är svårt att beräkna den förväntade kostnaden för exponering som staten har mot den svenska finanssektorn. För det första är alternativkostnaden för att inte vidta nödvändiga åtgärder för att motverka rubbningar inom det finansiella systemet mycket hög. Vidare är statens exponering mot svensk finanssektor inte begränsad till varken utestående belopp eller ramar. Oavsett garanti eller ej så måste staten förhindra finansiell instabilitet. Med väldigt liten sannolikhet kan mycket stora kostnader uppstå för dessa garantier. Det troliga är dock att få garantier behöver infrias och att avgifterna täcker de faktiska kostnaderna. Det innebär att det också är svårt att göra någon värdering av den förväntade förlusten för dessa garantier. RGK avsåg att under 2009, i samråd med övriga garanti- och kreditmyndigheter, undersöka möjligheten att på sikt ta fram ett verktyg för att mäta sannolikheten att riktigt stora förluster kommer att inträffa. Med andra ord att inte enbart mäta den förväntade förlusten, utan även den oförväntade förlusten för statens garantier och krediter. Detta arbete nedprioriterades dock på grund av de särskilda uppdrag som RGK fick till följd av den finansiella krisen och stödet till fordonsindustrin. I slutet av 2009 gav regeringen RGK i uppdrag att föreslå hur man varje år bättre ska kunna analysera riskerna i statens samlade garantier. Uppdraget är bredare än det arbete som RGK avsåg att påbörja under 2009. RGK har även fått i uppdrag att lämna förslag på hur förordningen för statlig garantigivning bör förändras. Uppdragen ska avrapporteras under 2010. En översiktlig analys av hela garantiportföljen visar att staten har stora exponeringar mot ett antal olika branscher. Den beloppsmässigt ojämförligt största exponeringen är på svensk bank- och finanssektor genom insättningsgarantin och bankgarantierna. Sedan följer exponeringarna mot svensk infrastruktur. Via EKN har staten också exponering mot utländska stater, telekomsektorn och försvarssektorn. De största engagemangen utomlands avser Pakistan och Sydafrika. I avsaknad av riskvärderingar av de största åtagandena i statens portfölj av kreditrisker, och ett mer kvantitativt verktyg för att mäta portföljrisk, är det svårt att ge en bild av sannolikheten för stora negativa utfall i statens samlade portfölj. Det är dock tydligt att en systemkris inom den finansiella sektorn kan utlösa stora förluster. En utdragen period av lågkonjunktur skulle sannolikt också leda till en stor ökning i infrianden. I de följande avsnitten redovisas först de avsättningar som görs för förväntade kostnader för garantier enligt garantimodellen och sedan beskrivs tillgångarna i garantiverksamheten. 6.1.4 Avsättningar för garantier enligt garantimodellen Förväntade kostnader Som ett mått på risken för garantiåtaganden som hanteras enligt garantimodellen värderar myndigheterna löpande de kostnader som är förknippade med garantiverksamheten. På skuldsidan i sina balansräkningar gör myndigheterna avsättningar för dessa förväntade kostnader, som består av förväntade förluster samt administrativa kostnader. Tabell 6.3 Avsättningar för förväntade garantikostnader 2009-12-31 (exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet, bankgarantier och garantikapital) Miljoner kronor Myndighet Garanti- engage-mang1 Avsättnin-gar för förväntade kostnader Avsättningarna i relation till engagemangen Förändring i avsättningarna under 2009 RKG 46 213 1 083 2,3% -8 EKN2 158 990 6 656 4,2% 1 552 Sida 2 627 192 7,3% -61 BKN 2 380 356 15,0% -582 Summa 210 210 8 287 3,9% 901 1 I engagemangen för EKN ingår bundna utfästelser vilket förklarar skillnaden mellan tabell 6.3 och tabell 6.1 samt not 53 till balansräkningen. I engagemangen för Sida ingår alla utfästelser. RGK:s engagemang inkluderar inte insättningsgarantin och investerarskyddet, bankgarantier, garantikapital eller andra åtaganden där avsättningar inte görs för förväntade kostnader. 2 EKN återförsäkrar en del av sitt engagemang. Genom återförsäkringar har EKN reducerat sina förväntade kostnader från 6 656 miljoner kronor till 6 051 miljoner kronor. EKN har alltså täckt förväntade kostnader om 605 miljoner kronor via återförsäkringar. Dessutom har EKN:s återförsäkringar reducerat den oförväntade förlusten med 736 miljoner kronor. Totalt redovisar EKN en långfristig fordran mot återförsäkrare för deras andel av försäkringstekniska avsättningar på 1 341 miljoner kronor (se även not 28 till resultaträkningen). I beloppet 158 990 miljoner kronor ingår garantier (147 151) och bundna utfästelser (17 599) samt övrigt (-5 761) vilket förklarar avvikelsen från beloppen i tabell 6.1 och 6.3. Anm: EKN:s respektive Sidas totala avsättningar för förväntade och oförväntade förluster inklusive återförsäkringar är 12 732 miljoner kronor respektive 483 miljoner kronor (se även not 44 till balansräkningen, Övriga avsättningar). I tabell 6.3 redovisas de avsättningar som gjorts, hur avsättningarna står i relation till myndigheternas motsvarande engagemang samt hur avsättningarna förändrats under 2009. De totala avsättningarna för förväntade kostnader i den del av statens garantiportfölj som värderas enligt garantimodellen ökade under 2009 från 7,4 till 8,3 miljarder kronor. Ökningen gäller exportgarantier. Förutom avsättningar för nya sådana affärer påverkas avsättningsbehovet av valutakursförändringar med mera. Under året har EKN omvärderat många befintliga risker till en högre risknivå. Samtidigt har nya affärer haft låg risknivå. Trots att avsättningarna beloppsmässigt ökat har den genomsnittliga risken därför minskat något i jämförelse med föregående år. Den grupp av garantier som har störst avsättning i förhållande till sitt åtagande är BKN:s bostadskreditgarantier. BKN:s avsättningar har dock mer än halverats från föregående år. Det beror till största del på att den förväntade förlusten minskat på grund av högre marknadsvärden på garanterade bostäder under 2009. Den minskade garantistocken har också haft betydelse. Oförväntade förluster Som framgått av avsnitt 6.1.3 saknas en fullständig analys av statens risker i den samlade garantiportföljen. EKN och Sida gör i sina årsredovisningar särskilda avsättningar för oförväntad förlust. EKN har avsatt 5 340 miljoner kronor, efter avdrag för 736 miljoner kronor avseende engagemang som EKN återförsäkrat. Sida har gjort särskilda avsättningar för oförväntade förluster avseende u-kreditgarantier på 291 miljoner kronor. Sida gör sådana avsättningar eftersom en stor del av engagemangen är koncentrerad till ett begränsat antal länder, vilket gör att skadefall på dessa länder kan ge ett avsevärt mer negativt utfall än det förväntade utfall som beräknats. Beräkningen görs med utgångspunkt från en statistisk säkerhetsgrad om 95 procent. Dessa avsättningar ger dock inte någon fullständig bild av statens oförväntade förluster eftersom enskilda myndigheters beräkningar inte går att addera var för sig. Om det vore möjligt att genomföra en samlad portföljanalys skulle den sannolikt visa att den totala oförväntade förlusten är lägre än summan av dessa oförväntade förluster för respektive garantimyndighet. Redovisning av åtaganden utanför garantimodellen De garantiåtaganden som inte riskbedömts enligt garantimodellen, och för vilka det därmed inte gjorts några avsättningar för förväntade kostnader, redovisas som ansvarsförbindelser. Det gäller för insättningsgarantin och bankgarantierna, liksom för garantikapital till internationella finansieringsinstitutioner. För de senare skulle eventuella infrianden belasta anslag. Tillsammans är de åtaganden som redovisats som ansvarsförbindelser 1 300 miljarder kronor (se även not 53 i kapitel 4). 6.1.5 Tillgångar i garantiverksamheten Garantiverksamheten finansieras av avgifter som betalas av garantitagarna. I vissa fall täcks avgiften av medel som hämtas från statsbudgeten. Avgiften ska motsvara statens ekonomiska risk i åtagandet. Avgifterna samlas på räntebärande konton i RGK, på bankkonton eller i värdepapper som reserv för framtida infrianden och bokförs som en tillgång i myndigheternas balansräkningar. Staten har även tillgångar i form av regressfordringar från tidigare infriade garantier. Värdepappersinnehav och långfristiga placeringar Inkomsterna från avgifterna för insättningsgarantin tillförs den så kallade insättningsgarantifonden och placeras främst i statsobligationer. På uppdrag av RGK förvaltar Kammarkollegiet dessa avgifter med målet att tillgångarna ska bestå av en jämn fördelning av utestående statsobligationer med löptider upp till 10 år. Fondens bokförda värde var 20,7 miljarder kronor vid utgången av 2009. EKN och Sida placerar avgiftsmedel i utländsk valuta från exportgarantier och u-kreditgarantier på valutakonton samt i valutadepositioner och obligationer. Räntekonton i RGK En stor del av avgifterna redovisas på räntebärande konton hos RGK. Även återvinningar från tidigare infrianden (skador) tillförs kontona. Från de räntebärande kontona i RGK hämtas medel för infrianden och för myndigheternas administrationskostnader. En obegränsad kredit är kopplad till dessa räntekonton. Överskott på ett konto ger ränteintäkter, medan en utnyttjad kredit medför räntekostnader. Behållningen på räntekontona konsolideras med statens övriga finanser. Influtna avgifter avräknas direkt mot statens upplåningsbehov, vilket minskar lånebehovet och därmed också statsskulden. Kontobehållningarna i RGK är således inte reserver med likvida medel för eventuella infrianden. Ett infriande belastar kontona, men det är enbart en redovisningsmässig hantering. Finansieringen av infrianden sker i praktiken genom ny statlig upplåning. Kortfristiga placeringar och banktillgodohavanden Myndigheterna har även en mindre del av sina tillgångar som kortfristiga placeringar och banktillgodohavanden. Regressfordringar Förutom värdepappersinnehav och andra placeringar samt kontobehållningar i RGK har myndigheterna även tillgångar i form av regressfordringar på 8,5 miljarder kronor från tidigare infriade garantier. Större delen av dessa fordringar får betraktas som osäkra men det bedömda värdet är för åtminstone exportgarantierna betydande. Värdet på regressfordringarna uppskattas till totalt 1,7 miljarder kronor. Tabell 6.4 Tillgångar i garantiverksamheten 2009-12-31 (exklusive stabilitetsfonden) Miljoner kronor Myndighet Värdepappers innehav och långfristiga placeringar Ränte- konton hos RGK Kortfristiga placeringar och banktillgodohavanden Regress- fordringar (netto) Totalt RGK, Insättningsgarantin 20 237 16 20 252 RGK, övriga utom bankgarantierna1 2 210 13 2 223 EKN 3 212 13 653 1 301 1 396 19 562 Sida 1 739 271 195 2 205 BKN 2 095 55 2 150 Summa 23 449 19 713 1 572 1 659 46 392 120 237 avser obligationerna som ingår i fonden till anskaffningsvärde. Insättningsgarantifonden uppgår till 20 747 (inkl räntekonton, obligationer och periodiserade intäkter). 2Avgifterna för bankgarantierna tillförs stabilitetsfonden. 6.1.6 Stabilitetsfonden Riksdagen har beslutat att skapa en stabilitetsfond i form av ett räntebärande konto hos RGK som ska finansiera statens åtgärder för att stödja det finansiella systemet. Banker och andra kreditinstitut ska betala en årlig stabilitetsavgift. Första faktureringen, som avser år 2009, kommer att ske under 2010. Avgifterna för bankgarantierna tillförs också fonden och eventuella infrianden av dessa garantier ska belasta fonden. På sikt planeras att insättningsgarantifonden ska ingå i stabilitetsfonden. Målet är att stabilitetsfonden inom 15 år ska uppgå till motsvarande 2,5 procent av BNP. Inledningsvis tillförde staten 15 miljarder kronor genom ett särskilt anslag. Alla kostnader för stödåtgärderna ska bäras av stabilitetsfonden. Eventuella återvinningar för genomförda åtgärder kommer att gå tillbaka till fonden. Avgifter och kostnader för bankgarantiprogrammet påverkar resultatet för stabilitetsfonden men fondens resultat påverkas också av kapitaltillskott och andra statliga stödåtgärder till kreditinstitut. Vid slutet av 2009 var stabilitetsfondens bokförda värde 16,5 miljarder kronor. Fondens behållning är dock 31,6 miljarder kronor om innehavet av Nordeaaktier värderas till marknadsvärde i stället för till anskaffningsvärde. 6.1.7 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar i garantiverksamheten För att bedöma hur väl garantiverksamheten förväntas kunna hantera framtida infrianden analyseras förhållandet mellan dels avsättningarna för förväntade kostnader, dels de tillgångar som finns i form av både inbetalda och kommande garantiavgifter för att möta framtida infrianden och administrativa kostnader. Garantiverksamhetens skuld- och tillgångssida jämförs i tabell 6.5. Jämförelsen görs på myndighetsnivå, men insättningsgarantin, investerarskyddet, bankgarantierna samt garantikapital till internationella finansieringsinstitut ingår inte eftersom riskerna i dessa garantier inte värderats i enlighet med garantimodellen. Tabell 6.5 Jämförelse mellan avsättningar för förväntade kostnader och tillgångar i garantiverksamheten 2009-12-31 (exklusive insättningsgarantin, investerarskyddet, bankgarantier och garantikapital) Miljoner kronor Myndighet Garanti-engagemang Avsättningar för förväntade kostnader Garantitillgångar enligt tabell 6.4 Nuvärde av framtida avgifter RKG1 46 213 1 083 2 223 96 EKN2 158 990 6 656 19 562 3 041 Sida3 2 627 192 2 205 87 BKN 2 380 356 2 150 60 Summa 210 204 8 287 26 140 3 284 1 Summan 26 140 miljoner kronor motsvarar de totala tillgångarna i garantiverksamheten enligt tabell 6.4 exklusive insättningsgarantins tillgångar på 20 252 miljoner kronor. 2 I beloppet 158 990 miljoner kronor ingår garantier (147 151) och bundna utfästelser (17 599) samt övrigt (-5 761) vilket förklarar avvikelsen från beloppen i tabell 6.1 och 6.3. 3 I engagemangen för Sida ingår alla utfästelser. Jämförelsen visar att för denna del av garantiportföljen täcks avsättningarna för förväntade kostnader väl av de avgifter som redan erlagts (redovisas som garantitillgångar i tabell 6.5.) och framtida avgifter. EKN:s garantier utgör en väsentlig andel av denna del av statens garantiverksamhet. En viktig förklaring till den positiva skillnaden mellan garantitillgångarna och nuvarande avsättningar är att antalet infriade garantier varit få eftersom den ekonomiska utvecklingen under tidigare år varit gynnsam. För EKN ökade dock antalet betalningsdröjsmål under årets första månader för att ligga kvar på en hög nivå resten av året. Även EKN:s skadeutbetalningar ökade betydligt. Dagens samlade överskott kan behövas för att täcka förluster i framtiden då stora infrianden tenderar att komma samlade under ekonomiskt sämre tider. 6.1.8 Betalningsflöden och garantiverksamhetens påverkan på statens finanser Statligt subventionerade avgifter I vissa fall kan riksdagen besluta att subventionera hela eller delar av avgiften för en viss garanti. Riksdagen anvisar då medel på statsbudgeten för att betala avgiften. År 2009 utbetalades 650 000 kronor i statliga subventioner för garantiavgifter. Det finns fortfarande några garantiåtaganden som vid infrianden helt eller delvis belastar anslag. Det gäller åtaganden i form av garantikapital, u-kreditgarantier och kapitaltäckningsgarantier. I tabell 6.6 visas vilka anslag som finansierat dessa subventioner samt vilka anslag som kan komma att belastas av infrianden av garantier för vilka riksdagen beslutat om särlösningar och därmed om undantag från garantimodellen. Tabell 6.6 Anslag vars ändamål omfattade garantiverksamhet 2009 Miljoner kronor Utgifts-område Anslag Garantiåtagande Utfall 2009 2 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter A/O Dom Shivetsii Vissa internationella finansieringsinstitut 0,65 - 7 1:1 Biståndsverk-samhet Garantier under Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet - 7 1:1 Biståndsverk-samhet U-kreditgarantier - 16 2:10 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning Fysikhuset Stockholm KB - 16 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning Fysikhuset Stockholm KB - 22 1:4 Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter Arlandabanan Infrastructure AB - Betalningsflöden Garantiverksamheten påverkar i flera fall statens lånebehov och därmed statsskulden. Påverkan består av flöden in till och ut från statens konsoliderade centralkonto, till exempel externa betalningar av garantiavgifter, infrianden, återvinningar och kostnader för administration. I den mån dessa betalningar går via räntekonton i RGK påverkar de statens finanser direkt via statens centralkonto. I tabell 6.7 beskrivs dessa flöden. Tabell 6.7 Betalningsflöden under 2009 Miljoner kronor Myndighet Avgifter Återvinningar Infrianden Kostnader för administration Summa RGK, insättningsgarantin 886 -5 881 RGK, bankgarantier 1 546 -5 1 541 RGK, övriga garantier 15 2 0 -26 -8 EKN 3 096 298 -275 -152 2 967 Sida 2 86 -1 -1 86 BKN 9 14 -1 -7 15 Summa 5 554 400 -277 -196 5 482 Avgifter Garantitagarna betalade 5,6 miljarder kronor i avgifter under 2009 varav huvuddelen var avgifter för insättningsgarantin, bankgarantier och exportgarantier. Avgifterna för bankgarantierna innehåller dels inbetalningar som avser sista kvartalet 2008, dels de tre första kvartalen 2009. Anledningen till det är att avgifterna betalas kvartalsvis i efterskott. För bankgarantiprogrammet debiterades drygt 2 miljarder kronor i avgifter för 2009. Återvinningar Från tidigare utbetalningar vid infrianden återvanns 400 miljoner kronor, varav huvuddelen gällde exportgarantier. Infrianden Utbetalningarna för infriade garantier var 277 miljoner kronor, huvudsakligen för exportkreditgarantier. Kostnader för administration Administrationskostnaderna var totalt 196 miljoner kronor för de fyra myndigheterna. I förhållande till de totala åtagandena utgör administrationen en mycket liten del, men den varierar beroende på typ av garanti. Betalningarnas påverkan på lånebehovet Posterna avgifter, infrianden, återvinningar och administration har i olika grad påverkan på lånebehovet. Flöden i den del av garantiverksamheten som enbart har tillgångar i form av räntekonton i RGK eller finansiering via anslag påverkar direkt statens lånebehov. Däremot har flöden i den del av garantiverksamheten som har tillgångar i form av externstatliga placeringar inte någon påverkan på lånebehovet. Med nuvarande redovisningsstruktur är det inte möjligt att exakt beräkna vilken påverkan på lånebehovet som garantiverksamheten har haft under 2009. En analys av flödena pekar dock på att nettoflödet i garantiverksamheten totalt sett var positivt med cirka 5,5 miljarder kronor under 2009 (se tabell 6.7). Tillbakablick på de senaste fem åren De statliga subventionerna av garantiavgifter har de senaste fem åren varierat mellan knappt en miljon kronor och 345 miljoner kronor. De avgifter som garantitagarna själva betalat har uppgått till mellan 1,1 och 5,6 miljarder kronor varje år. Det är främst avgifterna från exportgarantierna som varierat. Under femårsperioden låg de årliga infriandena i början på närmare 400 miljoner kronor för att sedan sjunka under ett par år. Under 2009 ökade dock infriandena till nästan 300 miljoner kronor. Återvinningarna har successivt sjunkit från 3 miljarder kronor 2005 till 400 miljoner kronor i år. Det är främst tidigare infriade exportgarantier som återvunnits. Diagram 6.3 Återvinningar, statliga subventioner, avgifter, infrianden och administrationskostnader samt saldo för betalningsflödet 2005-2009 Miljoner kronor 6.2 Statlig utlåning med kreditrisk Statliga lån, liksom statsbidrag och statliga garantier, ges till verksamheter som staten finner angelägna. Den statliga kreditgivningen utgör ett komplement till den övriga kreditmarknaden. Riksdag och regering beslutar om all statlig utlåning, antingen genom särskilda beslut för ett enskilt lån eller genom lagar och förordningar om låneprogram, till exempel studielån. Ett lån med kreditrisk innebär samma risk för staten som en kreditgaranti. Skillnaden är att finansieringen av lånet sköts av staten och vid garantier av en bank eller annat kreditinstitut. Merparten av statens utlåning finansieras direkt genom upplåning via RGK. Endast en mindre del finansieras via anslag på statsbudgeten. Kostnaderna för RGK:s utlåning ska dock motsvaras av dess intäkter över en längre tidsperiod genom att avgiftssättningen ska ske till försäkringsmässiga principer. Avgifterna för kreditrisken (exklusive administrativa kostnader) sätts in på ett räntebärande konto hos RGK och disponeras för att täcka uteblivna amorteringar och räntor på utgivna lån. Eftersom det saknas en enhetlig värdering och redovisning av kreditmyndigheternas utlåning är det svårt att få en klar och samlad bild över statens utestående kreditrisker. I slutet av 2009 gav regeringen RGK i uppdrag att lämna förslag på en ny förordning för statlig kreditgivning. Uppdraget är en följd av de förändringar som kan komma i och med den översyn av budgetlagen som för närvarande pågår. I dag saknas ett regelverk motsvarande det som gäller för garantier. Det finns därför inget generellt krav på att en riskavspeglande avgift ska tas ut för lån och att en reserv ska byggas upp för framtida kreditförluster. 6.2.1 Kreditportföljens sammansättning Statens utlåning till privatpersoner, företag och projekt (det vill säga lån med kreditrisk) var 209 miljarder kronor per den 31 december 2009, före nedskrivning för osäkra fordringar. Den dominerande posten är studielånen från Centrala studiestödsnämnden (CSN) på 182,8 miljarder kronor, vilket motsvarar 87 procent av statens utlåning med kreditrisk. CSN har också beviljat hemutrustningslån till flyktingar på 1,6 miljarder kronor. RGK:s utlåning på 23,6 miljarder kronor går främst till olika infrastrukturprojekt. Övriga myndigheter har en utlåning som tillsammans är knappt 1 miljard kronor inom bistånd samt till småföretagare, jordbrukare, fiskare med flera. En beskrivning av de större lånen finns i avsnitt 6.2.2. Enligt grundläggande redovisningsregler ska lånefordringar skrivas ned till det värde som förväntas inflyta. Myndigheternas bedömning grundar sig dock inte alltid på en enhetlig värderingsmetod, vilket gör siffrorna osäkra. Kreditmyndigheterna har uppskattat de osäkra fordringarna till 26,2 miljarder kronor eller 13 procent av utlånat belopp. CSN:s studielån står för 24,2 miljarder kronor eller 93 procent av de osäkra fordringarna. Tabell 6.8 Statens utlåning med kreditrisk 2009-12-31 Miljoner kronor Kreditmyndighet respektive låntagare/ändamål Utlånat belopp Nedskrivning för osäkra fordringar Utlåning efter nedskrivning för osäkra fordringar Utlånings-ramar CSN, studielån1 182 776 24 247 158 529 159 700 CSN, hemutrustningslån 1 611 497 1 115 1 200 RGK, A-Train AB (Arlandabanan) 1 000 200 800 1 000 RGK, Botniabanan AB 16 103 - 16 103 17 600 RGK, Svedab AB (Öresundsbrons landförbindelser) 5 106 700 4 406 5 200 RGK, Island 861 - 861 6 500 RGK, Lettland - - - 2 RGK, övriga 539 - 539 661 Sida, biståndskrediter 250 97 154 Sida, villkorslån 401 291 109 Tillväxtverket, lokaliseringslån m.m. 84 62 22 Energimyndigheten, Baltikumlån 81 5 75 Energimyndigheten, villkorslån 101 31 70 Länsstyrelserna, lantbrukslån m.m. 51 21 30 Kammarkollegiet, näringslån m.m. 1 0 1 Summa 208 964 26 151 182 814 1 Det utlånade beloppet överstiger låneramen på grund av att även lånefinansierad utlåning ingår i det utlånade beloppet. 2 Lånesramen är begränsad till det maximala utlåningsbeloppet. För Lettland är detta belopp 720 miljoner euro. Anm. I CSN:s utlåning är oplacerade betalningar på 4,8 miljoner kronor medräknade vilket gör att beloppet i denna tabell är lägre än motsvarande belopp för CSN i tabell 6.9 och i posten Utlåning i balansräkningen. Anm,: I denna tabell redovisas statens utlåning med kreditrisk varför beloppet inte stämmer överens med posten Utlåning i balansräkningen. Skillnaden utgörs av RGK:s utlåning till AP-fonden samt Riksbanken med 157 miljoner kronor respektive 93 miljarder kronor. Denna utlåning betraktas inte som lån med kreditrisk. Anm,: Sida, Tillväxtverket, Energimyndigheten, Länsstyrelserna och Kammarkollegiet finansierar sin utlåning med anslag varför utlåningsramar saknas. Under de senaste fem åren har utlåningen efter nedskrivning för osäkra fordringar ökat från 158 till 183 miljarder kronor. Diagram 6.4 Statens utlåning med kreditrisker efter nedskrivning för osäkra fordringar 2005-2009 Miljoner kronor Utöver den utlåning som redovisas ovan finns hos Försvarets Materialverk (FMV) samt affärsverken Svenska Kraftnät och Statens Järnvägar viss utlåning, leasing- och leaseholdavtal med mera som redovisas under andra fordringsrubriker. Enligt redovisningsreglerna klassificeras inte dessa åtaganden som lån med kreditrisk, men det finns stora likheter ur ett riskperspektiv. I tabell 6.9 redovisas CSN:s och RGK:s utlåning uppdelad på de tre kategorier som ESV anger i sina anvisningar. Några myndigheter är undantagna från denna redovisning vilket gör att en enhetlig bild av hela lånestocken saknas. Tabell 6.9 Statens utlåning med kreditrisk efter lånekategori 2009-12-31 Miljoner kronor Myndighet respektive lånekategori Utlånat belopp Nedskrivning för osäkra fordringar Utlåning efter nedskrivning för osäkra fordringar CSN Lånefordringar 99 189 6 304 92 885 Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet 85 204 18 439 66 765 Utvecklingskapital/Royalty - - Delsumma 184 392 24 743 159 649 RGK Lånefordringar 22 079 700 21 739 Lånefordringar med villkorad återbetalningsskyldighet Utvecklingskapital/Royalty 1 530 200 1 330 Delsumma 23 609 900 22 709 Summa 208 001 25 643 182 358 6.2.2 De olika lånen med kreditrisk Studielån Studielånen regleras i studiestödslagen och särskilda förordningar. Drygt 1,4 miljoner personer har studieskulder till CSN på tillsammans 182,8 miljarder kronor. CSN bedömer de osäkra fordringarna till 24,2 miljarder kronor. CSN administrerar flera olika typer av lån som skiljer sig åt från finansierings- och redovisningssynpunkt. Lånen kan delas in i två huvudkategorier. - Lån som beviljats före 1989. Dessa har finansierats via anslag på statsbudgeten. Låntagarnas återbetalningar redovisas mot inkomsttitel på statsbudgeten. - Lån som beviljats från och med 1989. Dessa finansieras via upplåning i RGK. Den ränta som CSN betalar till RGK belastar anslaget Studiemedelsräntor m.m. på statsbudgeten. Räntebetalningar från låntagarna till CSN redovisas mot statsbudgeten via inkomsttitel. CSN:s låntagare betalar en ränta som motsvarar 70 procent av CSN:s upplåningsränta i RGK. Denna ränta fastställs årligen av regeringen och baseras på den ovägda genomsnittsräntan för emission av statsskuldväxlar och statsobligationer under de tre senaste åren. Avdraget på 30 procent från räntan kompenseras av att låntagarna inte medges avdrag för räntekostnader på studielån i sina självdeklarationer. Därmed blir nettoeffekten för staten som helhet neutral. Om en låntagare inte betalar hela räntekostnaden läggs den obetalda räntan till kapitalskulden vid nästa årsskifte. Dessa kapitaliserade räntor har dock inte lånats upp hos RGK. När studielån skrivs av på grund av dödsfall, uppnådd åldersgräns etc. amorterar CSN av sin skuld till RGK med motsvarande belopp. Medel tas från statsbudgeten via anslaget Studiemedelsräntor m.m. Avskrivning av kapitaliserade räntor leder däremot inte till någon avräkning mot statsbudgeten utan reducerar CSN:s myndighetskapital. Hemutrustningslån till flyktingar Sedan 1991 beviljar CSN lån till flyktingar för inköp av hemutrustning. De utestående lånen var vid årsskiftet 1,6 miljarder kronor fördelade på 59 000 lån med 82 000 låntagare. Av det utlånade beloppet bedöms 0,5 miljarder kronor som osäkra fordringar. Även hemutrustningslånen finansieras genom lån i RGK. Den ränta som RGK debiterar CSN belastar anslaget Hemutrustningslån på statsbudgeten. Regeringen fastställer årligen vilken ränta som CSN ska betala till RGK. Räntan baseras på den ovägda genomsnittsräntan för emission av statsskuldsväxlar och statsobligationer under de tre senaste åren. Regeringen fastställer också vilken ränta som låntagarna ska betala till CSN. Låntagarnas räntebetalningar till CSN redovisas netto mot anslaget Hemutrustningslån. Vid eftergift av hemutrustningslånen ska CSN:s skuld till RGK minska. Den del av eftergiften som motsvaras av en skuld till RGK belastar ovan nämnda anslag. Eftergift av kapitaliserade och upplupna räntor reducerar CSN:s myndighetskapital i likhet med studielånen. Lån till infrastrukturprojekt För vissa infrastrukturprojekt har riksdagen genom särskilda beslut gett RGK i uppdrag att ställa ut lån till statliga eller privata bolag. Det gäller byggandet av Arlandabanan och Botniabanan samt de svenska landanslutningarna till Öresundsbron. Vid slutet av 2009 var 22,2 miljarder kronor utlånade till dessa projekt. Botniabanan AB Lånet till Botniabanan var vid årsskiftet 16,1 miljarder kronor. Återbetalning av lånet kommer att finansieras via avgifter som betalas av Banverket. Dessa avgifter belastar anslag på statsbudgeten. Eftersom återbetalningen av lånet till Botniabanan i praktiken finansieras direkt med anslagsmedel bedöms inte lånet ha någon kreditrisk, varför ingen kreditriskavgift tas ut. Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB Lånet till SVEDAB för finansiering av de svenska landanslutningarna till Öresundsbron var vid årsskiftet 5,1 miljarder kronor. Återbetalningen av lånet, liksom Öresundsbro Konsortiets egna obligationslån, ska finansieras med intäkter från Öresundsbron. Som tidigare nämnts garanteras Öresundsbro Konsortiets obligationslån solidariskt av den svenska och den danska staten. Värdet på lånet är nedskrivet med 0,7 miljarder kronor för framtida kreditförluster. A-Train AB Lånet till A-Train, det privata företag som byggt och driver Arlandabanan, är ett villkorslån på en miljard kronor. I stället för vanlig återbetalning äger staten rätt till en årlig vinstdelning när de privata ägarna fått en viss - på förhand bestämd - avkastning på sitt insatta kapital. Värdet på lånet är nedskrivet med 0,2 miljarder kronor för framtida kreditförluster. Saab AB och Volvo Aero AB RGK har lämnat royaltylån till Saab AB och Volvo Aero AB om drygt 0,3 miljarder kronor för delfinansiering av utvecklingskostnaderna, avseende vingbalkar respektive flygmotorkomponenter, till den nya superjumbon Airbus 380. På uppdrag från regeringen lämnade RGK under hösten 2009 ytterligare ett lån om 0,3 miljarder till Volvo Aero. Även detta är en delfinansiering av kostnader för att utveckla delar till flygmotorer. Återbetalningarna är beroende av försäljningsintäkterna i de olika projekten. RGK bedömer inte att det i dagsläget finns något nedskrivningsbehov i utlåningen. Lån till exportfinansiering och fordonsindustrin Exportfinansiering Riksdagen bemyndigade i december 2008 regeringen att bevilja AB Svensk Exportkredit (SEK) en låneram för finansieringen av långfristiga krediter intill ett belopp om högst 100 miljarder kronor i RGK. SEK utnyttjade inte låneramen under 2009. Den bidrog dock till att underlätta företagets utlåning till exportindustrin och den har förlängts ytterligare ett år. Fordonsindustrin Riksdagen bemyndigade i december 2008 regeringen att, i enlighet med EG-kommissionens riktlinjer om statligt stöd, ge så kallade undsättningslån på maximalt 5 miljarder kronor till företag inom fordonsindustrin som befinner sig i ekonomiska svårigheter. Sju företag sökte undsättningslån men inget beviljades ett lån. Det beror på att villkoren för lånen är strikta. Bland annat gäller att de ska återbetalas inom sex månader och att fullgoda säkerheter ska ställas för lånen. Lån till Island och Lettland Riksdagen beslutade i början av 2009 att Sverige tillsammans med de övriga nordiska länderna ska ge Island rätt att låna totalt 2,5 miljoner dollar. Sveriges andel i lånet är 496 miljoner euro, varav 84 miljoner euro betalades ut 2009. Ytterligare utbetalningar förväntas under 2010. Island ska börja amortera på lånet 2014 och det ska vara återbetalt 2021. Tillsammans med de övriga nordiska länderna och Estland ska Sverige låna ut sammanlagt 1,9 miljarder euro till Lettland. Sveriges andel uppgår till högst 720 miljoner euro. Inga utbetalningar skedde under 2009. Övriga lån med kreditrisk Övrig utlåning omfattar lån utgivna av Sida, Tillväxtverket, Energimyndigheten, Kammarkollegiet samt länsstyrelserna. Totalt uppgår dessa lån till 969 miljoner kronor varav 507 miljoner kronor, motsvarande 52 procent av beloppet, bedöms som osäkra fordringar. Dessa lån finansieras via anslag på statsbudgeten. Framtida kreditförluster är därmed redan finansierade. Låntagarnas betalningar av räntor och amorteringar redovisas mot inkomsttitel på statsbudgeten. Störst är Sidas utlåning på 651 miljoner kronor, varav 250 miljoner kronor avser biståndskrediter för finansiering av infrastruktur och 401 miljoner kronor är villkorslån för näringsutveckling och kapitalmarknadsutveckling. De osäkra fordringarna bedöms till 388 miljoner kronor, motsvarande 60 procent av utlånat belopp. 7 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU 7 Nationellt intygande samt avgifter till och bidrag från EU Regeringens intygande avseende EU-medel Rättvisande räkenskaper Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Betryggande intern styrning och kontroll Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. I detta avsnitt lämnar regeringen dels ett intygande avseende EU-medel, dels en redovisning av samtliga EU-medel som redovisas över statsbudgeten (EU-medel som avser både innevarande och tidigare fleråriga budgetram samt de direkta medel som hanteras av svenska myndigheter). Därtill redovisas Europeiska revisionsrättens granskningar avseende genomförandet av EU-budgeten 2008. Intygandet, som omfattar de EU-medel som hänförs till innevarande fleråriga budgetram 2007-2013, innehåller en räkenskapssammanställning av återflödet från EU-budgeten. Anledningen till att intygandet begränsas till denna period är tillkomsten av ny rättslig grund (ett ramverk för intern styrning och kontroll). Genom ramverket lämnar ansvariga myndigheter en försäkran till regeringen som möjliggör utfärdandet av ett nationellt intygande. Regeringens intygande grundar sig på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanteringen av EU-medel samt revisionens utlåtanden från granskningen av myndigheternas räkenskaper och den interna styrningen och kontrollen. 7.1 Intygande avseende EU-medel Regeringens intygande avseende EU-medel innehåller en årlig räkenskapssammanställning över medel mottagna från EU:s budget samt en redogörelse för hur dessa medel har använts. Med EU-medel avses i detta sammanhang de medel som förvaltas inom ramen för delad förvaltning mellan medlemsstaten Sverige och Europeiska kommissionen, vilka redovisas på statsbudgetens anslag och inkomsttitlar. Intygandet, som ingår som en del i årsredovisningen för staten, överlämnas till riksdagen, med kopia till Europeiska kommissionen och Europeiska revisionsrätten. I intygandet bedömer regeringen huruvida EU-räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande samt intygar att det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. Räkenskaperna som ligger till grund för sammanställningen är upprättade enligt god redovisningssed och har varit föremål för Riksrevisionens granskning. Regeringens intygande syftar dels till att öka riksdagens insyn i hur Sverige fullgör sitt förvaltningsansvar och hur tilldelade EU-medel används, dels till att stärka den interna styrningen och kontrollen vid de myndigheter som ansvarar för att förvalta medlen. Regeringens övergripande ambition är att skapa ett effektivt förvaltnings- och kontrollsystem kring EU-medlen i syfte att med rimlig säkerhet tillförsäkra de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. 7.2 Ansvarsfördelningen inom den svenska statsförvaltningen Regeringen är inför riksdagen ansvarig för hur den styr riket. Regeringen är redovisningsskyldig inför riksdagen för statens medel och de övriga tillgångar som står till dess disposition. Regeringen lämnar årligen en årsredovisning för staten till riksdagen. Årsredovisningen innehåller konsoliderade resultat- och balansräkningar samt finansieringsanalys avseende samtliga statliga myndigheter, inklusive affärsverken, under riksdagen och regeringen samt de fonder och andelar i bolag som myndigheterna innehar. Sveriges avgift till och återflödet från EU-budgeten redovisas i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna i årsredovisningen för staten. Regeringen har i hög grad delegerat beslutsfattandet bl.a. avseende genomförande av EU-program till förvaltningsmyndigheterna, som är regeringens organ för att verkställa den fastlagda politiken. Riksdagen och regeringen beslutar om inriktningen och förutsättningarna för den statliga verksamheten och vilka verksamhets- och ansvarsområden som tilldelas myndigheterna. Myndigheterna har sedan långtgående befogenheter i sitt dagliga och operativa arbete. Det är dock regeringens uppgift att styra myndigheterna och försäkra sig om att myndigheterna fullgör sitt verksamhetsansvar. 7.3 Räkenskapssammanställning av EU-medel för perioden 2007-2013 Räkenskapssammanställningen av EU-medel omfattar en resultaträkning, en balansräkning samt en kassamässig redovisning av utfall på anslag respektive inkomsttitlar. Verksamheten för innevarande fleråriga budgetram har under året fortfarande varit i en relativt tidig fas men jämfört med 2008, då den nästan enbart avsåg jordbruksfonderna, har utbetalningarna ökat från flera fonder. De fleråriga och årliga programmen fastställdes för flertalet fonder under 2007 och 2008 men utbetalningarna har ändå varit begränsade. Utbetalningarna från föregående fleråriga budgetram (2000-2006) har minskat gradvis och fasas ut de kommande åren (strukturfondsprogrammen slutredovisas under 2010) medan utbetalningarna avseende innevarande fleråriga budgetram kommer att öka. Under året har endast mindre belopp utbetalats från den föregående budgetramen. Eftersom intygandet omfattar de medel som hänförs till innevarande fleråriga budgetram, kommer därför på sikt i princip samtliga EU-medel att omfattas av intygandet. För 2009 omfattar intygandet i huvudsak medel från jordbruksfonderna, men även betydande belopp från regionala utvecklingsfonden. Genom medlemskapet i EU hanterar svenska myndigheter olika typer av medel från och till EU:s budget. De medel som Sverige erhåller som återflöde från EU-budgeten kommer huvudsakligen från EU:s jordbruksfonder och strukturfonderna, dvs. Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF). Sverige får också stöd till transeuropeiska nätverk samt forsknings- och utbildningsprogram. För den senare bidragskategorin ligger dock ansvaret för att administrera och förvalta dessa medel på kommissionen och andra institutioner inom EU och inte på medlemsstaten. Det är enbart de medel som Sverige erhåller och som förvaltas gemensamt med kommissionen som omfattas av regeringens intygande. Ett delat förvaltningsansvar innebär i korthet att kommissionen har det yttersta ansvaret för förvaltningen av EU:s budget men att medlemsstaten är ansvarig för att nationellt bygga upp ett förvaltnings- och kontrollsystem som garanterar en sund ekonomisk förvaltning av EU:s medel. På de områden där det föreligger ett delat förvaltningsansvar mellan Sverige och kommissionen finns på resultaträkningens intäktssida (EU-budgetens utgiftssida) för fleråriga budgetramen 2007-2013 totalt nio myndigheter som är utsedda att vara förvaltande myndigheter. Nedan redogörs för de olika fonderna. Jordbruksfonderna Stödet till jordbruket består i innevarande fleråriga budgetram 2007-2013 av två fonder - Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) är förvaltande myndighet samt utbetalande organ för båda fonderna och har därmed det yttersta ansvaret för att dessa medel används på ett korrekt och effektivt sätt. Attesterande organ är Ekonomistyrningsverket (ESV). EGFJ finansierar bl.a. olika direktstöd till jordbrukare samt interventioner i syfte att stabilisera jordbruksmarknaden. EJFLU ska både främja miljön och verka för ökad konkurrenskraft och livskvalitet på landsbygden. Strukturfonderna Antalet strukturfonder i innevarande programperiod 2007-2013 är två, ERUF och ESF. Strukturfonderna ska bidra till att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan Europas regioner och innevånare. I Sverige är ERUF uppdelad i åtta regionala program och tio territoriella program medan ESF består av ett nationellt program. För varje program finns förvaltande myndighet, attesterande myndighet och revisionsmyndighet. Den förvaltande myndigheten har ansvaret för att det operativa programmet förvaltas och genomförs på ett effektivt och korrekt sätt. Den förvaltande myndigheten betalar även ut strukturfondsmedlen till de slutliga stödmottagarna. Den attesterande myndigheten gör en bedömning om kostnaderna är stödberättigande och intygar inför kommissionen att utgiftsdeklarationen är korrekt. För ERUF är Tillväxtverket förvaltande och attesterande myndighet för åtta regionala program samt ett territoriellt program. I ytterligare fyra territoriella program är förvaltande och attesterande myndigheter svenska, Länsstyrelserna i Norrbottens, Västerbottens15 respektive Jämtlands län. För ESF är Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige (Svenska ESF-rådet) förvaltande och attesterande myndighet. ESV är revisionsmyndighet för ESF och de ERUF-program som förvaltas i Sverige. Ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar För att ge finansiellt stöd till asyl- och migrationspolitiken i EU har ett ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar inrättats under den fleråriga budgetramen 2007-2013 och omfattar fyra olika fonder: Europeiska flyktingfonden (2008-2013), Europeiska fonden för de yttre gränserna (2007-2013), Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare (2007-2013) samt Europeiska återvändandefonden (2008-2013). Fonderna kan användas för att finansiera samarbetsprojekt som rör flyktingmottagning, gränskontroll, integration respektive återvändande. Europeiska flyktingfonden (2005-2010), som beslutades under den föregående fleråriga budgetramen, inkluderas inte i intygandet på grund av att medlen inte omfattas av det delade förvaltningsansvaret mellan medlemsstat och kommission. Migrationsverket är ansvarig myndighet för att sköta de nationella insatser som får stöd från flyktingfonden samt återvändandefonden i enlighet med tillämplig gemenskapslagstiftning och principen om en sund ekonomisk förvaltning. Svenska ESF-rådet är ansvarig myndighet för integrationsfonden och Rikspolisstyrelsen för gränsfonden. ESV är revisionsmyndighet för samtliga fonder inom ramprogrammet. Fiskerifonden Stödet till fiskerinäringen består i innevarande programperiod av en fond, Europeiska Fiskerifonden (EFF). Fiskeriverket är förvaltande och attesterande myndighet för fonden och ESV är revisionsmyndighet. 7.3.1 Resultaträkning Resultaträkningen visar i sammandrag återflödet från EU-budgeten och dess användning. Redovisningen görs i periodiserade termer, dvs. kostnaderna och intäkterna redovisas det år de är hänförliga till. Tabell 7.1 Resultaträkning avseende fleråriga budgetramen 2007-2013 Miljoner kronor 2009 2008 Intäkter av bidrag från EU Jordbruksstöd 9 429 9 907 Europeiska regionala utvecklingsfonden 1 341 7 Europeiska socialfonden 274 195 Övrigt 162 -2 Summa intäkter av bidrag från EU m.m. 11 206 10 107 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal -110 -31 Kostnader för lokaler -15 -10 Övriga driftkostnader -110 -63 Summa verksamhetens kostnader -235 -104 Lämnade bidrag Jordbruksstöd -9 211 -8 812 Europeiska regionala utvecklingsfonden -1 286 -181 Europeiska socialfonden -426 -30 Övrigt -152 -14 Summa lämnade bidrag -11 075 -9 037 Summa kostnader -11 309 -9 141 Nettointäkt -104 966 Intäkter - återflöde från EU-budgeten De intäkter som redovisas avser till övervägande del medel från jordbruksfonden för finansiering av gårdsstöd och andra stöd till jordbruket. Jordbruksverket redovisar intäkter på 9 429 miljoner kronor. Huvuddelen av beloppet avser gårdsstöd för 2009 och drygt en tiondel avser medel från landsbygdsfonden. Tillväxtverket redovisar bidrag från regionala utvecklingsfonden på 1 341 miljoner kronor och Svenska ESF-rådet bidrag från socialfonden på 274 miljoner kronor. Mindre belopp om sammanlagt 162 miljoner kronor redovisas av Fiskeriverket, Länsstyrelsen i Jämtlands län och Migrationsverket. Kostnader - användningen av de medel som erhållits från EU-budgeten Jordbruksverket redovisar lämnade bidrag på 9 211 miljoner kronor, till största delen för gårdsstöd och i övrigt främst medel enligt EJFLU. Utöver Jordbruksverket redovisar Nutek fram till den 31 mars 2009 och därefter Tillväxtverket bidrag på 1 286 miljoner kronor till företag, myndigheter och övriga organisationer m.m. finansierade från ERUF. Svenska ESF-rådet redovisar lämnade bidrag finansierade från ESF på 426 miljoner kronor. Dessutom redovisar Fiskeriverket, Migrationsverket samt Länsstyrelsen i Jämtlands län lämnade bidrag med mindre belopp. Jordbruksverket, Migrationsverket, Svenska ESF-rådet samt Tillväxtverket redovisar administrativa kostnader finansierade med EU-medel på sammanlagt 235 miljoner kronor. 7.3.2 Balansräkning Balansräkningen visar i sammandrag fordringar och skulder avseende medel från EU-budgeten och dess användning, baserat på vad berörda myndigheter tagit upp i sina årsredovisningar. Tabell 7.2 Balansräkning avseende fleråriga budgetramen 2007-2013 Miljoner kronor 2009-12-31 2008-12-31 Övriga fordringar 7 462 7 562 Periodavgränsningsposter 118 10 Summa tillgångar 7 580 7 572 Kapital 6 145 5 730 Leverantörsskulder 0 1 Övriga skulder 1 15 Förutbetalda intäkter 108 283 Oförbrukade bidrag 1 326 1 543 Summa skulder och kapital 7 580 7 572 Fordringar Fordringarna avser främst Jordbruksverkets fordringar på EGFJ för i första hand gårdsstöd utbetalat i slutet av 2009 med 6 260 miljoner kronor samt fordran på EJFLU med 1 194 miljoner kronor. Övriga myndigheter redovisar upplupna bidragsintäkter på sammanlagt 118 miljoner kronor. Skulder och kapital Skulderna avser oförbrukade bidrag på 1 326 miljoner kronor. Hela beloppet avser förskott från EJFLU till Jordbruksverket. Övriga myndigheter redovisar förutbetalda intäkter på sammanlagt 108 miljoner kronor. 1.1.1 7.3.3 Redovisning på statsbudgeten - kassamässig Redovisningen på statsbudgeten görs i kassamässiga termer, dvs. under den period då betalning sker. I tabell 7.3 redovisas utfall per anslag och inkomsttitel avseende den aktuella fleråriga budgetramen 2007-2013. Tabell 7.3 Utfall på anslag och inkomsttitlar fleråriga budgetramen 2007-2013 Miljoner kronor Anslag Utfall 2009 0801008 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 100 471 1301004 Från EU-budgeten finansierade insatser för integration av tredjelandsmedborgare 10 163 1401006 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-2013 472 520 1901004 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013 1 299 880 2301011 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. 6 970 453 2301012 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter 759 781 2301016 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. 68 962 2301020 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten 6 500 2301024 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 723 070 Summa anslag 11 411 800 Inkomsttitlar 6111 Gårdsstöd 6 663 307 6113 Övriga interventioner 166 608 6114 Exportbidrag 210 090 6115 Djurbidrag 308 992 6116 Offentlig lagring 6 744 6118 EU:s landsbygdsfond 2007-2013 1 106 389 6119 Övriga bidrag från EU:s jordbruksfonder 722 601 6213 Bidrag från EG:s fiskefond perioden 2007-2013 45 336 6313 Bidrag från EG:s regionalfond perioden 2007-2013 1 256 788 6413 Bidrag från EG:s socialfond perioden 2007-2013 255 861 6911 Övriga bidrag från EG 11 319 6912 Stöd till sockernäringen 248 395 Summa inkomsttitlar 11 002 430 Netto anslag/inkomsttitlar 409 370 Inkomster Inkomsterna avser främst gårdsstöd och förskottsmedel från EJFLU som liksom övriga jordbruksstöd ovan (inkomsttitel 6111-6119) redovisas av Jordbruksverket. Bidrag från EFF redovisas av Fiskeriverket. Bidrag från ERUF redovisas av Tillväxtverket och Länsstyrelsen i Jämtlands län. Bidrag från ESF redovisas av Svenska ESF-rådet. Stöd till sockernäringen redovisas av Jordbruksverket. Utgifter Utgifterna på anslag avser i första hand gårdsstöd och djurbidrag samt åtgärder för landsbygdens miljö och struktur som redovisas av Jordbruksverket. Även utgifterna för intervention och exportbidrag redovisas av Jordbruksverket. Bland övriga utgifter är det i första hand Tillväxtverket som redovisar stöd från ERUF. Svenska ESF-rådet redovisar stöd från ESF. 7.4 Ansvariga myndigheters samt revisionens bedömningar och iakttagelser 7.4.1 Myndighetsledningarnas intygande och bedömning av räkenskaperna samt den interna styrningen och kontrollen Nedan följer en sammanfattning av ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar av räkenskaperna samt den interna styrningen och kontrollen avseende EU-medel. Jordbruksfonderna I årsredovisningen för 2009 intygar Jordbruksverkets ledning, dvs. generaldirektören, att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vidare bedöms den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten vara betryggande. Förutom att Jordbruksverket lämnar en bedömning samt ett intygande enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag utfärdar generaldirektören vid myndigheten en särskild försäkran enligt rådets förordning (EG) nr 1290/05 för EGFJ och EJFLU. Försäkran ingår som en del i de räkenskaper som Jordbruksverket lämnar för räkenskapsåret (16 oktober 2008 till 15 oktober 2009) till kommissionen, och som därefter granskas av ESV. Av försäkran framgår att generaldirektören på heder och samvete bekräftar att räkenskaperna ger en sann, fullständig och korrekt bild av utgifterna och intäkterna under räkenskapsåret. I synnerhet har alla skulder, förskott, säkerheter och lager registrerats i räkenskaperna, och alla inkomster som rör EGFJ och EJFLU har krediterats till rätt fonder. Vidare har ett system införts vid myndigheten som med rimlig säkerhet kan garantera de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, inbegripet att bidragsansökningarna uppfyller krav för stödberättigande och, när det gäller EJFLU, att förfarandena för tilldelning av stöd förvaltas, kontrolleras och dokumenteras i enlighet med gemenskapsreglerna. Strukturfonderna Ansvariga myndighetsledningar vid Tillväxtverket, Svenska ESF-rådet, Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens län intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Därtill bedöms den interna styrningen och kontrollen vara betryggande. Ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar Ansvariga myndighetsledningar vid Migrationsverket, Svenska ESF-rådet samt Rikspolisstyrelsen intygar att respektive årsredovisning ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Därtill bedöms den interna styrningen och kontrollen vara betryggande vid Migrationsverket, Svenska ESF-rådet samt Rikspolisstyrelsen. Fiskerifonden Generaldirektören vid Fiskeriverket intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Därtill bedöms den interna styrningen och kontrollen vara betryggande vid myndigheten. 7.4.2 Ekonomistyrningsverkets iakttagelser Regeringen har gett ESV i uppdrag att fungera som nationellt revisionsorgan för de EU-medel som hanteras i Sverige. ESV granskar de EU-program och fonder där ansvaret för en sund ekonomisk förvaltning och genomförandet av effektiva kontroller är delat mellan svenska myndigheter och kommissionen. ESV lämnar för varje program/fond en årlig revisionsrapport och i anslutning till denna även ett revisionsutlåtande. I det följande redovisas de väsentligaste iakttagelserna från respektive fond/program. Jordbruksfonderna Som attesterande organ lämnar ESV ett utlåtande om årsräkenskaperna. Utlåtandet omfattar även ett utlåtande om de interna kontrollens effektivitet. Revisionen avser årsredovisningen för EGFJ och EJFLU. ESV anser att redovisningarna för EJFLU samt EGFJ som översänts till kommissionen är rättvisande och korrekta i alla väsentliga avseenden vad gäller de utgifter som belastat fonderna och gör bedömningen, efter granskningen av Jordbruksverkets överensstämmelse med ackrediteringskriterierna, att de interna kontrollförfarandena fungerat tillfredsställande. Europeiska regionala utvecklingsfonden ESV:s bedömning grundar sig, enligt EU:s regelverk, på genomfört granskningsarbete under granskningsperioden. På grund av att de åtta regionala struktursfondsprogrammen inte helt kommit igång och att få eller inga utgiftsdeklarationer lämnats till kommissionen har inga granskningar skett av redovisade kostnader hos stödmottagare. De bedömningar som ESV avger grundar sig därmed enbart på de systemrevisioner som genomförts under granskningsperioden. Inom de territoriella programmen Interreg IVA Öresund-Kattegat-Skagerrak, Norra periferin och Botnia-Atlantica har det inte heller, på grund av ovan nämnda orsaker, funnits förutsättningar att slutföra några systemrevisioner. Följaktligen lämnar ESV inte något revisionsutlåtande avseende granskningsperioden för dessa program. Däremot har det utförts systemrevisioner inom Interreg IVA Sverige-Norge, Interreg IVA Nord och de åtta regionala strukturfondsprogrammen. På grundval av dessa systemrevisioner bedömer ESV att förvaltnings- och kontrollsystemen för dessa program under granskningsperioden varit förenliga med de tillämpliga bestämmelserna i respektive rådsförordning. ESV bedömer därmed att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerade tillräckligt effektivt för att ge rimlig garanti för att de utgiftsdeklarationer som lämnas till kommissionen blir korrekta och, som följd av detta, att ESV kan ge rimlig garanti för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. På grundval av samma systemrevisioner bedömer dock ESV för Interreg IVA Sverige-Norge och Interreg IVA Nord att vissa delar av systemen inte uppfyller kraven. De granskade enheterna har återkommit till ESV med svar på rekommendationerna i rapporterna och handlingsplaner. ESV bedömer att de åtgärder som föreslås i handlingsplanerna kommer att leda till att rekommendationerna implementeras på ett effektivt sätt. Europeiska socialfonden ESV:s bedömning grundar sig, enligt EU:s regelverk, på genomfört granskningsarbete under granskningsperioden. På grund av att nationella strukturfondsprogrammet för regional konkurrenskraft och sysselsättning inte helt kommit igång och att få eller inga utgiftsdeklarationer lämnats till kommissionen har inga granskningar skett av redovisade kostnader hos stödmottagare. De bedömningar som ESV avger grundar sig därmed enbart på de systemrevisioner som genomförts under granskningsperioden. På grundval av dessa systemrevisioner bedömer ESV att förvaltnings- och kontrollsystemen för programmet under granskningsperioden varit förenliga med de tillämpliga bestämmelserna i respektive rådsförordning. ESV bedömer därmed att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerade tillräckligt effektivt för att ge rimlig garanti för att de utgiftsdeklarationer som lämnats till kommissionen är korrekta och, som följd av detta, att ESV kan ge rimlig garanti för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. På grundval av samma systemrevisioner har ESV iakttagit att vissa delar av systemen inte uppfyller kraven, men gör bedömningen att de fungerar tillräckligt effektivt för att ge rimlig garanti för att de belopp som deklarerats till kommissionen är korrekta. Förvaltande myndigheten (inklusive strukturfondspartnerskapen) har återkommit till ESV med svar på rekommendationerna i rapporterna och en handlingsplan. ESV bedömer att de åtgärder som föreslås i handlingsplanen till stora delar kommer att leda till att rekommendationerna implementeras på ett effektivt sätt. Fiskerifonden ESV:s bedömning grundar sig, enligt EU:s regelverk, på genomfört granskningsarbete under granskningsperioden. På grund av att programmet inte helt kommit igång och att inga utgiftsdeklarationer lämnats till kommissionen har inga granskningar skett av redovisade kostnader hos stödmottagare. Däremot har det utförts systemrevisioner inom programmet. På grundval av dessa systemrevisioner bedömer ESV att förvaltnings- och kontrollsystemet för programmet under granskningsperioden varit förenligt med de tillämpliga bestämmelserna i respektive rådsförordning. ESV bedömer därmed att förvaltnings- och kontrollsystemen fungerade tillräckligt effektivt för att ge rimlig garanti för att de utgiftsdeklarationer som lämnats till kommissionen är korrekta och, som följd av detta, att ESV kan ge rimlig garanti för att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta. På grundval av samma systemrevisioner bedömer dock ESV att vissa delar av systemen inte uppfyller kraven. Förvaltande myndighet har återkommit till ESV med svar på rekommendationerna i rapporten och en handlingsplan. ESV bedömer att de åtgärder som föreslås i handlingsplanen till stora delar kommer att leda till att rekommendationerna implementeras på ett effektivt sätt. Ramprogram för solidaritet och hantering av migrationsströmmar För gränsfonden beslutades de fleråriga och årliga programmen för 2007 och 2008 i december 2008. Motsvarande beslut för flyktingfonden fattades den 16 december 2008 (C(2008)8358) och för återvändandefonden den 11 mars 2009 (C(2009)1585). På grund av att programmen inte helt kommit igång och att ingen ansökan om slutbetalning har avgivits har således ESV inte lämnat något revisionsutlåtande för dessa fonder avseende 2009. 7.4.3 Riksrevisionens granskning av myndigheternas årsredovisningar och ledningens förvaltning Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av statliga verksamhet m.m. granskar Riksrevisionen bl.a. årsredovisningen för de förvaltningsmyndigheter som lyder under regeringen. Granskningen syftar till att bedöma om redovisningen och underliggande redovisning är tillförlitig och räkenskaperna rättvisande. Granskningen omfattar även myndighetsledningens bedömning av räkenskapernas tillförlitlighet samt bedömningen avseende den interna styrningen och kontrollen. Varje räkenskapsår avslutas granskningen med en revisionsberättelse. Samtliga ansvariga förvaltande myndigheter av EU-medel (Jordbruksverket, Svenska ESF-rådet, Tillväxtverket, Fiskeriverket, Migrationsverket, Rikspolisstyrelsen samt Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens län) erhöll för 2009 en revisionsberättelse utan invändning. Riksrevisionens bedömning är att årsredovisningen för respektive myndighet i allt väsentligt är rättvisande. 7.5 Regeringens intygande avseende EU-medel Intygandet grundas på ansvariga myndigheters intyganden och bedömningar avseende hanteringen av EU-medel samt revisionens utlåtanden från granskningar varpå regeringen lämnar följande intygande: Rättvisande räkenskaper Sammanställningen av EU-räkenskaperna, omfattande resultat- och balansräkning samt en kassamässig redovisning, har upprättats enligt god redovisningssed. Regeringen bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Betryggande intern styrning och kontroll Det finns ett ramverk för staten som syftar till att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av EU-medlen. 7.6 Revisionsrättens granskningar Europeiska revisionsrätten (revisionsrätten) svarar för den externa revisionen av EU:s budget. I detta avsnitt redovisas revisionsrättens väsentligaste iakttagelser från årsrapporten om budgetgenomförandet för budgetåret 2008. Revisionsrättens uppdrag är att göra en oberoende granskning av hur Europeiska unionens medel uppbärs och används, och på så sätt bedöma hur de europeiska institutionerna fullgör sina uppgifter i samband med detta. Revisionsrätten granskar om samtliga inkomster och utgifter varit lagliga och korrekta och om den ekonomiska förvaltningen varit sund. Syftet med revisionsrättens arbete är att bidra till att förbättra den ekonomiska förvaltningen av unionens medel på alla nivåer. Revisionsrättens granskningsmandat omfattar alla organ som förvaltar eller mottar EU-medel. Detta innebär att revisionsrätten inte bara granskar EU:s institutioner och organ, utan även medel som administreras på nationell, regional och lokal nivå. Varje år lämnar revisionsrätten sin årsrapport, som innehåller iakttagelser om Europeiska unionens budgetgenomförande. Årsrapporten innehåller även en revisionsförklaring (DAS) om räkenskapernas tillförlitlighet för året i fråga och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. I årsrapporten sammanfattas även revisionsrättens granskningar under föregående budgetår, sektor för sektor, samt för institutionernas egna administration. Revisionsrättens årsrapport utgör ett mycket viktigt underlag för Ekonomi- och finansministerrådets (Ekofinrådet) ställningstagande till att rekommendera om ansvarsfrihet bör beviljas kommissionen för det berörda budgetåret. Till rekommendationen om ansvarsfrihet fogas även slutsatser på de åtgärder som rådet anser att kommissionen borde vidta för att komma till rätta med de brister som revisionsrätten identifierat. Vidare utgör årsrapporten ett viktigt underlag för Europaparlamentet som slutligen beslutar om ansvarsfriheten. Förslaget från Ekofinrådet är att rekommendera Europaparlamentet att bevilja kommissionen ansvarsfrihet för budgetåret 2008. 7.6.1 Väsentliga iakttagelser under 2008 I det följande redovisas de viktigaste iakttagelserna i revisionsrättens årsrapport för 2008 som ligger till grund för rådets rekommendation om ansvarsfrihet för kommissionen. Revisionsförklaringen består som tidigare av uttalanden om dels tillförlitligheten i EU-räkenskaperna för 2008, dels lagligheten och korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna. För andra året i rad ges ett uttalande utan reservation för räkenskaperna. När det gäller transaktionernas laglighet och korrekthet återspeglar de samlade resultaten för 2008 de senaste årens förbättringar av budgetförvaltningen. Revisionsrätten konstaterar också att betydande förbättringar har skett över tiden. Enligt revisionsrätten är förbättringen under 2008 främst en följd av bättre resultat på det största verksamhetsområdet Jordbruk och naturresurser. Där lämnar Revisionsrätten för första gången inte ett "uttalande med avvikande mening", utan ett "uttalande med reservation". (Från "rött" till "gult" med revisionsrättens trafikljusmodell.) Samtidigt finns fortsatta problem inom bl.a. verksamhetsområdet Sammanhållning - det område där flest fel förekommer. Inom det området uppskattar revisionsrätten att minst 11 procent av medlen inte borde ha betalats ut. Revisionsrätten konstaterar att systemen för övervakning och kontroll behöver förbättras ytterligare och påpekar att ett fortsatt arbete med förenklade bestämmelser måste vara en prioriterad fråga. 7.6.2 Revisionsrättens iakttagelser gällande Sverige Revisionsrätten lämnade inga väsentliga iakttagelser för 2008 som har anknytning till svenska förhållanden. 7.6.3 Utgångspunkter för Sveriges agerande avseende revisionsrättens iakttagelser I propositionen om budgeteffekter av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen m.m. (prop. 1994/95:40), som riksdagen ställt sig bakom (bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67), slås fast att Sverige ska verka för en effektiv och återhållsam EU-budgetpolitik och för att närhetsprincipen ska tillämpas på budgetområdet. I den svenska politiken ingår även att prioritera frågor som berör uppföljning och kontroll. Kommissionen är enligt fördraget ytterst ansvarig för budgetens genomförande. Medlemsstaterna har dock ett ansvar inför kommissionen och ska samarbeta med kommissionen i genomförandet av budgeten och för att upprätta och vidmakthålla effektiva kontrollsystem som säkerställer en sund ekonomisk förvaltning i medlemsstaten. Sverige fäster stor vikt vid revisionsrättens iakttagelser och att kommissionen tillsammans med medlemsstaterna vidtar nödvändiga åtgärder mot de brister som revisionsrätten uppdagat. Sverige kommenteras i mycket begränsad omfattning i årsrapporten. Sverige nämns inom ramen för en uppföljning av tidigare iakttagelser i revisionsförklaringen för budgetåret 2007. I samband med denna revisionsförklaring påpekades det att Sverige i vissa fall använder sig av ortofoton i IACS - systemet för identifiering av jordbruksskiften - som är mer än fem år gamla. (I årets revisionsförklaring hävdar revisionsrätten felaktigt att Sverige använder "endast flygfoton som är mer än fem år gamla".) Jordbruksverket har uppdaterat flygfotografierna som från och med 2007 i genomsnitt är maximalt tre år gamla mot tidigare i genomsnitt maximalt fem år gamla. I april 2009 lämnade regeringen för första gången ett intygande avseende EU-medel i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2008. En kopia lämnades till Europeiska kommissionen och Europeiska revisionsrätten. 7.7 Redovisning av samtliga EU-medel I detta avsnitt redovisas samtliga medel till och från EU-budgeten som redovisas över statsbudgeten. Utöver utfallet för 2009 redovisas de senaste fem årens utfall kassamässigt, dvs. i överensstämmelse med statsbudgeten. Redovisningen omfattar alla medel oavsett vilken flerårig budgetram medlen är hänförliga till. Detta avsnitt ger därmed en översikt över den direkta påverkan av EU-budgeten på 2009 års räkenskaper. 7.7.1 Avgiften till EU:s budget EU-budgeten upprättas med stöd av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. EU-budgetens utgifter och inkomster måste balansera, det s.k. balanskravet, och det är utgiftsnivån som styr behovet av inkomster. Inkomsterna utgörs huvudsakligen av egna medel: tull- och sockeravgifter (traditionella egna medel) samt avgifter från medlemsstaterna. Egna medel fastställs på basis av regelverket i rådets beslut 2007/436/EG om gemenskapernas egna medel (egna medelsbeslutet). Utöver egna medel består inkomsterna dessutom av övriga inkomster, bland annat eventuellt överskott från föregående år, diverse avgifter, räntor och EES-ländernas bidrag. Tullavgift Handelstullar tas ut enligt den gemensamma tulltaxan vid handel med länder utanför EU och tillfaller unionens budget. Medlemsländerna får dock behålla 25 procent av tullintäkterna för att finansiera administrativa kostnader i samband med uppbörden. Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter Inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken tas särskilda jordbrukstullar och en produktionsavgift för socker ut. 16 Dessa inkomster tillfaller unionens budget, med avdrag för finansiering av administrativa kostnader på samma sätt som för tullavgifter. Mervärdesskattebaserad avgift Den mervärdesskattebaserade avgiften beräknas som en procentuell andel av respektive medlemslands mervärdesskattebas.17 För att uppnå likabehandling justeras den nationella mervärdesskattebasen så att en harmoniserad mervärdesskattebas erhålls för alla medlemsländer. Från och med 2007 gäller fasta procentsatser. Huvudregeln är 0,3 procent. Sverige har dock tillsammans med några andra länder undantag från huvudregeln. Sverige betalar motsvarande 0,1 procent av mervärdesskattebasen. Avgiften baseras på en prognos på landets mervärdesskattebas för aktuellt budgetår. I efterhand revideras avgiften med anledning av utfallet för mervärdesskattebasen. Avgift baserad på bruttonationalinkomsten Medlemsländernas BNI-baserade avgift fastställs baserat på deras procentuella andel av unionens samlade bruttonationalinkomst (BNI) beräknad till marknadspriser.18 Den totala BNI-baserade avgiften fastställs som en restpost eftersom EU-budgeten måste respektera balanskravet. Den totala BNI-baserade avgiften ska alltså täcka det återstående finansieringsbehovet efter att övriga avgifter (traditionella egna medel och mervärdesskattebaserad avgift) fastställts. Den BNI-baserade avgiften korrigeras i efterhand på samma sätt som den mervärdesskattebaserade avgiften. Storbritanniens budgetreduktion Storbritannien har beviljats en nedsättning av sin avgift (budgetreduktion) som finansieras gemensamt av övriga medlemsstater baserat på respektive medlemsstats BNI. Sedan 2002 är dock Sveriges andel av finansieringen begränsad till 25 procent av den andel Sverige skulle ha betalat med en rent BNI-baserad finansiering. Särskild budgetreduktion för Nederländerna och Sverige Nederländerna och Sverige har beviljats en nedsättning av sin avgift (budgetreduktion) som finansieras gemensamt av alla medlemsländer i enlighet med respektive medlemslands BNI. Sverige får för varje år under perioden 2007-2013 en reduktion om 150 miljoner euro uttryckt i 2004-års priser vilken räknas av från vår BNI-baserade avgift. 7.7.2 Återflöde från EU-budgeten De medel som Sverige erhåller som återflöde från EU-budgeten kommer huvudsakligen från EU:s jordbruks- och strukturfonder. Det finns två jordbruksfonder: Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). Huvuddelen av utgifterna i dessa två fonder är bidrag inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. Den enskilt största utgiftsposten är gårdsstödet som betalas ut baserat på markinnehav. Därutöver finns exempelvis utgifter för djurbidrag och bidrag till landsbygdsutveckling. Strukturfonderna är ett samlingsnamn för Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF).19 Utöver jordbruks- och strukturfonderna finns också ett återflöde från bl.a. ramprogrammen för forskning och övriga EU-program. Merparten av allt återflöde från EU-budgeten går via statsbudgeten, en mindre del går dock direkt till olika myndigheters verksamhet och en del redovisas inte alls inom staten. 7.7.3 Redovisning i resultaträkningen I resultaträkningen för staten redovisas avgiften till EU under posten Transfereringar till utlandet.20 Återflödet från EU redovisas under posten Intäkter av bidrag.21 Redovisningen i resultaträkningen är periodiserad, dvs. intäkter och kostnader redovisas det år de är hänförliga till. Kostnaden för EU-avgiften redovisas det budgetår som avgiften avser. Intäkt av EU-bidrag redovisas det år som stödet betalas ut till bidragsmottagarna, vilket motsvarar det år kostnaden uppstår. Det finns därför vissa skillnader i det periodiserade återflödet jämfört med den kassamässiga redovisningen på statsbudgeten. Det finns också bidrag från EU-budgeten, exempelvis från ramprogrammen för forskning, som inte redovisas på statsbudgeten utan endast i resultaträkningen. Under 2009 tog statliga myndigheter, inklusive universitet och högskolor, emot totalt 871 miljoner kronor i bidrag från EU-budgeten, vilka enbart redovisas som intäkter av bidrag i resultaträkningen, men inte redovisas på statsbudgeten.22 7.7.4 Redovisning på statsbudgeten På statsbudgeten bruttoredovisas det återflöde som administreras av svenska myndigheter: dvs. betalningar från kommissionen redovisas mot inkomsttitel, medan de utbetalningar som myndigheterna gör redovisas mot anslag på statsbudgeten. Redovisningen är i dessa delar kassamässig. Betalningar från Europeiska kommissionen redovisas samlat under inkomsttypen 6000 Bidrag från EU m.m. och specificeras på separata inkomsttitlar. EU-avgiften redovisas på anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen. I tabell 7.4 sammanfattas det kassamässiga flödet mellan EU-budgeten och den svenska statsbudgeten under perioden 2005-2009, dvs. Sveriges EU-avgift och inkomsterna till statsbudgetens inkomsttitlar från EU-budgeten. Kassamässigt minskade avgiften till EU 2009 jämfört med 2008 med 12 334 miljoner kronor medan bidragen från EU ökade med 647 miljoner kronor, vilket innebär att det kassamässiga nettoflödet till EU minskade med 12 981 miljoner kronor. Den stora minskningen av avgiften förklaras av det nya egna medelsbeslutet. Det är främst den mervärdesskattebaserade avgiften som har minskat i och med det nya egna medelsbeslutet. Utfallet blev 8 628 miljoner kronor lägre 2009 jämfört med 2008. Av dessa hänförs 5 944 miljoner kronor från att Sverige under 2009 har fått återbetalningar för den mervärdesskattebaserade Tabell 7.4 Avgiften till och återflöde från EU (kassamässigt) Miljoner kronor 2005 2006 2007 2008 2009 Förändring 2008/2009 Tullavgift 3 003 3 539 3 844 4 023 3 803 -220 Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter 257 169 425 783 472 -311 Momsbaserad avgift 3 113 4 227 4 475 4 323 -4 305 -8 628 BNI-baserad avgift 18 893 17 723 17 512 21 960 18 741 -3 219 Storbritannienavgift 369 262 379 437 481 44 Summa EU-avgift1 25 635 25 920 26 635 31 526 19 192 -12 334 Bidrag från EUGFJ2 8946 8 890 269 123 9 -114 Bidrag från EGFJ3 6 886 7 064 8 075 1 011 Bidrag från EJFLU4 2 686 1 807 1 106 -701 Bidrag från FFU5 109 76 90 94 70 -24 Bidrag från ERUF6 1381 1 212 1 130 464 1 315 851 Bidrag från ESF7 1849 1 270 1 633 870 358 -512 Bidrag till trans.eur.nätv 300 194 187 348 470 122 Övriga bidrag från EG 7 799 155 265 279 14 Summa bidrag m.m.8 12 592 12 441 13 036 11 035 11 682 647 Nettoflöde från stats-budgeten till EU 13 043 13 479 13 599 20 491 7 510 -12 981 1 Avräknat mot anslag 93:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen 2 Europeiska utvecklings- och garantifonden för jorbruket 3 Europeiska garantifonden för jordbruket 4 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 5 Fonden för fiskets utveckling 6 Europeiska regionala utvecklingsfonden 7 Europeiska socialfonden 8 Redovisat mot inkomsttyp 6000 Bidrag från EU m.m. avgiften. Av dessa avser 3 052 miljoner kronor 2007 och 2 892 miljoner kronor avser 2008. Den BNI-baserade avgiften minskade med 3 219 miljoner kronor jämfört med 2008. Här hänförs 627 miljoner kronor till återbetalningar, varav 138 miljoner kronor avsåg 2007 och 489 miljoner kronor avsåg 2008. Förutom detta minskades Sveriges avgift med 1 791 miljoner kronor på grund av överskott i EU:s budget 2008. Uppgifterna i tabell 7.4 ger inte en helt rättvisande bild av effekterna på statsbudgeten av EU-medlemskapet. Utöver de anslag som helt eller delvis finansieras av EU-bidrag måste hänsyn tas till att det förekommer utgifter föranledda av den medfinansiering som staten ofta står för via anslag på statsbudgeten, t.ex. under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv och utgiftsområde 19 Regional tillväxt. Medfinansieringen är en förutsättning för att Sverige ska kunna tillgodogöra sig medel från många av fonderna i EU-budgeten, bland annat strukturfonderna. Undantaget är EGFJ som finansieras helt via EU-budgeten bortsett från de valutakursdifferenser som kan uppstå. Utgifter hänförliga till medlemskapet förekommer även under relevanta myndigheters förvaltningsanslag. Eftersom samarbetet inom EU är integrerat i den nationella verksamheten och utgifter för europeiskt samarbete förekom redan före Sveriges anslutning 1995, är dessa svåra att särredovisa. Anslagen för EU-bidrag på statsbudgeten uppgick till 11 747 miljoner kronor. Dessa utgifter ska finansieras av medel från respektive EU-fond inom EU-budgeten. År 2009 uppgick inkomsterna från EU-budgeten till 11 682 miljoner kronor. Beroende på periodiserings- och valutakurseffekter skiljer sig alltså utfallet på anslagen från vad som redovisats som bidrag från EU på inkomsttitlar med 65 miljoner kronor. EU-budgeten ersätter generellt utbetalningar av stöd först i efterhand. Vad gäller EGFJ regleras krav från Sverige till kommissionen den tredje vardagen i den andra månaden efter utbetalningsmånaden i Sverige. För strukturfonderna förskotteras dock en viss del av det finansiella kuvert för programperioden som varje medlemsland tilldelats. Därefter överförs medel löpande under programperioden efter att kostnader uppstått. Slutlig reglering av strukturfonderna sker vid programperiodens slut. Statsbudgeten står dessutom för den valutarisk som uppstår i och med att kommissionen gör sina betalningar i euro. Tabell 7.5 visar utfallet för den del som motsvaras av återflöde från EU-budgeten på anslag som helt eller delvis motsvaras av återflöde från EU-budgeten. Tabell 7.5 Anslag som motsvaras av återflöde från EU-budgeten Miljoner kronor Utgiftsområde Anslag Anslagsnamn Utfall 2009 08 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 112 13 1:4 Från EU-budgeten finansierade insatser för integration av tredjelandsmedborgare 10 14 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-2013 473 14 22:1 (2008) Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006 4 19 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013 1 300 19 33:5 (2008) Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2006 -2 22 1:16 Från EG-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 315 23 1:11 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. 6 970 23 1:12 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter 760 23 1:16 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. 68 23 1:20 Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten 7 23 1:24 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 724 23 41:4 (2008) Från EG-budgeten finansierade medel för skogsskadeövervakning 6 Summa 11 747 8 Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över 8 Sammanställning av verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över De konsoliderade resultat- och balansräkningarna samt finansieringsanalysen i årsredovisningen för staten omfattar i huvudsak de statliga myndigheterna inklusive affärsverken. Genom ägarintressen i bolag och genom att Riksbanken och AP-fonderna faller utanför den avgränsning som görs för statens konsoliderade balans- och resultaträkningar är den statliga sektorn i realiteten större (se avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). Sammanställningen i detta avsnitt görs i syfte att ge en samlad och översiktlig bild över samtliga verksamheter som staten har ett väsentligt inflytande över. När det gäller bolag, banker och finansinstitut har väsentligt inflytande definierats som att staten har en ägarandel på minst 20 procent i de aktuella organisationerna. Definitionen överensstämmer med definitionen av intresseföretag i årsredovisningslagen (1995:1554). Med denna definition bortfaller stiftelser som är självägande. Sammanställningen av den statliga sektorn inkluderar därmed förutom myndigheterna även statliga bolag och finansinstitut, Riksbanken och AP-fonderna. Även Allmänna arvsfonden redovisas här med hänsyn till det väsentliga inflytande staten har i verksamheten utan att ha någon ekonomisk ägarandel. Sedan 2007 redovisar nationalräkenskaperna premiepensionssystemet i hushållssektorn i stället för som tidigare i socialförsäkringssektorn, i enlighet med principer fastställda av Europeiska unionen. Redovisningen av den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital i tabell 8.1 inkluderar således inte Premiepensionsmyndigheten (PPM) utan endast den statliga sektorn. PPM:s samlade tillgångar, skulder och kapital redovisas i särskild ordning i tabell 8.3. Sammanställningen, som bygger på de ingående organisationernas officiella årsredovisningar, ger en uppfattning om den totala statliga bokförda förmögenheten. 8.1 Den statliga sektorns förmögenhet Den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital framgår av tabell 8.1. När det gäller de tillgångar och skulder som bara indirekt ägs av staten har statens andel medräknats med hänsyn tagen till ägarandelen om den uppgår till minst 20 procent. Ägande i företag där statens ägarandel är mindre än 20 procent ingår i myndigheternas samlade tillgångar och skulder. Någon fullständig eliminering av mellanhavanden såsom fordringar och skulder samt intäkter och kostnader har inte varit möjlig att göra eftersom underlag för detta oftast saknas och de olika organisationernas redovisningsprinciper skiljer sig åt. Dessutom verkar de under olika regelverk. De elimineringar som gjorts för att undvika dubbelräkning framgår av tabell 8.2. Ålderspensionsreformen medförde under 1990-talet betydande förändringar i betalningsflödena mellan statsbudgeten, AP-fonderna och premiepensionssystemet. Sedan 1999 ska AP-fonderna enbart finansiera inkomstrelaterad ålderspension inom det reformerade systemets s.k. fördelningsdel. Finansierings- och betalningsansvaret för förtids- och efterlevandepension flyttades därför från AP-fonderna till statsbudgeten. För att delvis motverka den ökade belastningen på statsbudgeten har medel överförts successivt under ett antal år från AP-fonderna till statsbudgeten i enlighet med riksdagens beslut med anledning av propositionen AP-fonden i det reformerade pensionssystemet (prop. 1999/2000:46, bet. 1999/2000:FiU19, rskr. 1999/2000:181). Hittills överförda belopp uppgår till 245 miljarder kronor. År 2004-2009 överfördes inga medel utifrån ovan nämnda beslut. Vid överläggningar mellan de fem partierna, i juni 2004, fastställdes att pensionsöverenskommelsen ligger fast men att någon slutreglering inte skulle ske den 1 januari 2005. Riksdagen har därefter efterlyst en tidsplan för när den slutliga kontrollen av överföringsbeloppet ska vidtas och när ett slutligt belopp i så fall ska föras över. Partierna bakom pensionsöverenskommelsen har därefter haft fortsatta överläggningar om möjligheterna att fastställa en tidsplan för hanteringen av frågan. Under dessa överläggningar har bedömningen gjorts att det under överblickbar tid kommer att saknas förutsättningar för att överföra medel från AP-fonden. I detta sammanhang har också frågan om hanteringen av överskott i pensionssystemet diskuterats. Mot bakgrund av dessa överläggningar anser regeringen att frågan om kriterier för ytterligare överföringar bör hanteras i samband med att frågan om hanteringen av överskott i pensionssystemet föreläggs riksdagen i proposition. Inkomstpensionssystemet uppvisade ett underskott på 79 miljarder kronor under 2009 vilket medförde att systemets samlade resultat var negativt och uppgick till -323 miljarder kronor. Tabell 8.1 Den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital Miljarder kronor 2005 2006 2007 2008 2009 Myndigheter Summa tillgångar 942 1 002 1 018 1 090 1 219 Summa skulder 1 687 1 637 1 517 1 500 1 603 Nettoförmögenhet/eget kapital -745 -635 -499 -410 -384 Summa skulder och kapital 942 1 002 1 018 1 090 1 219 Statliga bolag, banker och finansinstitut Summa tillgångar 1 159 1 213 1 331 1 539 1 740 Summa skulder 886 908 1 010 1 216 1 402 Nettoförmögenhet/eget kapital 273 305 321 323 338 Summa skulder och kapital 1 159 1 213 1 331 1 539 1 740 Riksbanken Summa tillgångar 209 201 212 700 709 Summa skulder 149 138 150 630 631 Nettoförmögenhet/eget kapital 60 63 62 70 78 Summa skulder och kapital 209 201 212 700 709 AP-fonderna Summa tillgångar 780 871 919 759 841 Summa skulder 11 13 21 52 14 Nettoförmögenhet/eget kapital 769 858 898 707 827 Summa skulder och kapital 780 871 919 759 841 Allmänna arvsfonden Summa tillgångar 1 1 2 2 3 Summa skulder 1 1 2 2 3 Nettoförmögenhet/eget kapital 0 0 0 0 0 Summa skulder och kapital 1 1 2 2 3 Elimineringar av inomstatliga mellanhavanden Summa tillgångar -333 -371 -371 -344 -459 Summa skulder -61 -68 -52 -22 -123 Nettoförmögenhet/eget kapital -272 -303 -319 -322 -336 Summa skulder och kapital -333 -371 -371 -344 -459 Den statliga sektorn totalt Summa tillgångar 2 758 2 917 3 111 3 746 4 053 Summa skulder 2 673 2 629 2 648 3 378 3 530 Nettoförmögenhet/eget kapital 85 288 463 368 523 Summa skulder och kapital 2 758 2 917 3 111 3 746 4 053 Vid utgången av 2009 var den statliga sektorns samlade tillgångar 4 053 miljarder kronor efter elimineringar av inomstatliga mellanhavanden. Sammantaget ökade tillgångarna under 2009 med 307 miljarder kronor. De samlade skulderna uppgick till 3 530 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning med 152 miljarder kronor. AP-fondernas tillgångar ökade med 82 miljarder kronor och skulderna minskade med 38 miljarder kronor. AP-fondernas egna kapital ökade med 120 miljarder kronor och uppgick vid utgången av 2009 till 827 miljarder kronor. Statens ägande avseende andelar i de statliga bolagens tillgångar uppgick till 1 740 miljarder kronor, en ökning med 201 miljarder kronor. Motsvarande skulder ökade med 186 miljarder kronor till sammanlagt 1 402 miljarder kronor. De största förändringarna är hänförliga till Vattenfall AB och Sveriges Bostadsfinansieringsbolag SBAB vars tillgångar ökat med 156 respektive 41 miljarder kronor medan skulderna ökat med 151 respektive 40 miljarder kronor. Sammantaget uppgick statens egna kapital, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda värde, efter elimineringar till 523 miljarder kronor. Ökningen med 155 miljarder kronor jämfört med 2008 beror främst på förbättringen av AP-fondernas nettoförmögenhet med 120 miljarder kronor till 827 miljarder kronor. De statliga myndigheternas nettoförmögenhet har förbättrats med 26 miljarder kronor och uppgår till -384 miljarder kronor. Förändringarnas effekter på statens resultat- och balansräkningar beskrivs närmare i avsnitt 4. Elimineringar avseende myndigheternas aktieinnehav Av bilaga 2 Statliga myndigheter m.m. framgår vilka myndigheter som ingår i redovisningen över den statliga sektorns samlade tillgångar, skulder och kapital. Statens innehav av aktier i de statliga bolagen redovisas främst av Kammarkollegiet (not 26 Andelar i dotter- och intresseföretag). Affärsverkens innehav av aktier i dotterbolag, liksom Riksbankens grundfond, redovisas under andelar i dotter- och intresseföretag. För att undvika dubbel redovisning elimineras nämnda innehav enligt tabell 8.2 mot summa tillgångar och nettoförmögenhet för den statliga sektorn. Elimineringar gentemot Riksgäldskontoret AP-fondernas innehav av statspapper har eliminerats för att undvika dubbel redovisning. Innehavet av statspapper har eliminerats med nominellt belopp mot summa tillgångar och skulder. Statspapper utgörs av statsobligationer och tidigare år till en mindre del av statsskuldsväxlar. Riksbankens valutalån hos Riksgäldskontoret har eliminerats för att inte redovisas dubbelt. Eliminering har skett med av Riksbanken bokfört belopp mot summa tillgångar och skulder. Tabell 8.2 Eliminering avseende myndigheternas aktieinnehav (andelar i dotter- och intresseföretag) och AP fondernas innehav av statspapper och Riksbankens valutalån Miljoner kronor 2005 2006 2007 2008 2009 Kammar-kollegiet 270 189 301 704 316 950 318 861 334 317 Riksbankens grundfond 1 000 1 000 1 000 1 000 1 000 Riksbanken 61 0 0 0 0 Affärsverk Luftfarts-verket 153 162 170 194 217 Svenska kraftnät 415 422 477 1 516 334 Övriga myndigheter 57 45 43 42 31 AP-fonderna 60 597 68 038 52 488 22 033 30 692 Riksbankens valutalån 92 455 Summa 332 472 371 371 371 128 343 646 459 046 Premiepensionsmyndigheten Premiepensionsmyndighetens tillgångar ökade med 110 miljarder kronor jämfört med 2008 och uppgick vid utgången av 2009 till 373 miljarder kronor (tabell 8.3). Tabell 8.3 Premiepensionsmyndigheten samlade tillgångar, skulder och kapital Miljarder kronor 2005 2006 2007 2008 2009 Summa tillgångar 240 295 341 263 373 Summa skulder 242 297 342 264 374 Nettoförmögenhet/ Eget kapital -2 -2 -1 -1 -1 Summa skulder och kapital 240 295 341 263 373 8.2 AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten AP-fondernas redovisning avser bokfört marknadsvärde. Det nuvarande pensionssystemet infördes i januari 1999 och den 1 maj 2000 omorganiserades AP-fonderna. Den 1 januari 2001 fick Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna identiska placeringsregler, vilka bland annat innebär att samtliga fonder får placera i aktier och i högre grad än tidigare även globalt. AP-fonderna ska förvalta svenska allmänna pensionsmedel så att kraven på långsiktigt hög avkastning i förhållande till risk tillgodoses. Sjätte AP-fonden har en särställning inom AP-fondsystemet eftersom den har obegränsade möjligheter att äga både noterade och onoterade företag. En betydande del av resurserna inriktas specifikt mot ägande i onoterade bolag. I det allmänna pensionssystemet ingår att en del av pensionsavgiften avsätts till s.k. premiepension och förvaltas i värdepappersfonder efter individuella val av pensionsspararna. Den statliga Premievalsfonden är en värdepappersfond som kan väljas på samma sätt som andra fonder inom premiepensionssystemet. För de personer som avstår från att välja fond placeras pensionsmedlen i Premiesparfonden. Såväl Premiesparfonden som Premievalsfonden förvaltas av Sjunde AP-fonden. Endast fondens egen verksamhet redovisas dock under Sjunde AP-fonden i tabell 8.4. Till skillnad från de övriga AP-fondernas tillgångar tillhör Sjunde AP-fondens förvaltade tillgångar premiepensionssystemet, dvs. de förvaltas för pensionsspararnas räkning. Tillgångarna hos de övriga AP-fonderna tillhör fördelningssystemet. Tabell 8.4 AP-fonderna 2009 Miljoner kronor Tillgångar1 Skulder Fondkapital Första AP-fonden 203 053 754 202 299 Andra AP-fonden 206 812 2 522 204 290 Tredje AP-fonden 214 445 7 906 206 539 Fjärde AP-fonden2 198 004 2 286 195 718 Sjätte AP-fonden 18 838 615 18 223 Sjunde AP-fonden 23 183 -160 Totalt 841 175 14 266 826 9093 1. AP-fondernas tillgångar motsvaras i princip av åtaganden inom ramen för pensionssystemet och disponeras därför inte fritt för andra statliga ändamål. 2. Fjärde AP-fondens särskilda förvaltning har avvecklats under 2009 och Första AP-fondens särskilda förvaltning avvecklades 2007. 3. AP-fondernas fondkapital exklusive Sjunde AP-fonden (827 069 mnkr) utgör buffertfonden i Inkomst och premiepension, balansräkning. AP-fondernas sammanlagda resultat för 2009 är 136 miljarder kronor. Fondkapitalet påverkades dessutom av utbetalda pensionsmedel och administrationsersättningar till Försäkringskassan samt inbetalda pensionsavgifter, vilka netto medfört ett utflöde av kapital på totalt 16 miljarder kronor. I den konsoliderade resultaträkningen redovisas ålderspensioner som transferering. Skillnaden mellan inbetalda avgifter och utbetalda pensioner har fram till 2009 redovisats som nettoöverföring till ålderspensionssystemet och hushållssektorn (PPM) under transfereringar (se även Årsredovisning för staten 2009, not 4 till resultaträkningen, Transfereringar). För 2009 täcker inte avgifterna pensionskostnaderna vilket gör att medel från AP-fondens avkastning används och för första gången på många år redovisas AP-fondsmedel som intäkter av bidrag (se även not 3 till resultaträkningen, Intäkter av bidrag). Åtaganden avseende ålderspension redovisas inte som skuld varken i den konsoliderade balansräkningen eller hos AP-fonderna utan redovisas som Nettoförmögenhet/Eget kapital. Åtaganden i premiepensionssystemet redovisas som skuld i PPM:s årsredovisning. 8.3 Statliga bolag, banker och finansinistitut I tabell 8.1 särredovisas statens tillgångar och skulder i statliga bolag, banker och finansinstitut där ägarandelen uppgår till minst 20 procent. Ägande i företag där statens andel är mindre än 20 procent ingår i myndigheternas samlade tillgångar och skulder. I bilaga 3 återfinns en sammanställning av nyckeltal avseende kalenderåret 2009 för bolag med statligt ägande. I bilagan redovisas bolagens nyckeltal brutto och de summerar, efter elimineringar, till beloppen i sammanställningen över statliga sektorns förmögenhet (tabell 8.1). I tabell 8.1 ingår bolagen endast till den del de ägs av staten. Det högre värdet av bolagen i den statliga sektorn i jämförelse med det bokförda värdet är främst hänförligt till Svenska Spel AB, vars bokförda värde endast uppgår till 260 000 kronor, men i tabell 8.1 ingår med beloppet 4,5 miljarder kronor. En närmare redogörelse för bolagens verksamhet och resultat 2009 kommer att presenteras senare under våren i regeringens årliga skrivelse till riksdagen om statliga bolag. Totalt finns ett sextiotal företag där staten äger mer än 20 procent av aktierna. Företagens bokförda värde uppgår till 335 miljarder kronor. De sex största bolagen är Vattenfall AB, TeliaSonera AB, Luossavaara-Kiirunaavara AB (LKAB), Akademiska Hus AB, Sveaskog AB och AB Svensk Exportkredit som tillsammans svarar för 80 procent av det bokförda värdet. Enbart Vattenfall AB och TeliaSonera AB motsvarar 56 procent av det bokförda värdet. Den statliga sektorns förmögenhet påverkas av förvärv och försäljning av företag, omstruktureringar, bolagens resultat m.m. Vattenfall AB har ökat tillgångarna med 156 miljarder kronor samtidigt som skulderna ökat med 151 miljarder kronor. De största förändringarna av tillgångsvärden avser immateriella, främst goodwill, och materiella anläggningstillgångar som ökat med 57 miljarder kronor respektive 47 miljarder kronor främst som ett resultat av förvärvet av N.V. Nuon Energy. Även övriga tillgångar har ökat som ett resultat av förvärvet. Av skulderna har främst långfristiga räntebärande skulder ökat med 107 miljarder kronor. Statens andel av eget kapital har ökat med 5,8 miljarder kronor, främst som en följd av årets vinst på 13 miljarder kronor, vilket kompenserat för utdelning av 6,9 miljarder kronor. AB Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB) har ökat sina tillgångar med 41 miljarder kronor, vilket främst förklaras av ökad utlåning till allmänheten med 42 miljarder kronor. Skulderna har ökat med 40 miljarder kronor främst hänförligt till emitterade värdepapper, som ökat med 50 miljarder kronor och skulder till kreditinstitut som minskat med 14 miljarder kronor. TeliaSoneras tillgångar uppgår till 270 miljarder kronor, varav statens andel uppgår till 101 miljarder kronor. Ökningen av statens andel under året är 2,0 miljarder kronor, vilket främst avser likvida medel. Skuldandelen har ökat med 1,6 miljarder kronor, vilket främst avser en ökning av långfristig upplåning med 3,5 miljarder kronor. Statens andel av eget kapital har ökat med 1,9 miljarder kronor främst avseende andelen av årets vinst som uppgick till 7,0 miljarder kronor. Valutakursdifferenser på 2,2 miljarder kronor och utdelning till staten av 3,0 miljarder kronor har minskat eget kapital. Nordiska Investeringsbanken har 245 miljarder kronor i tillgångar, varav statens andel uppgår till 90 miljarder kronor, en minskning under året med 5,6 miljarder kronor. Minskningen beror till stor del på kronans förstärkning mot euron. Skuldandelen har minskat med 6,4 miljarder kronor, mest avseende valutakurseffekten samt minskad kortfristig upplåning. 8.4 Riksbanken Riksbankens tillgångar har ökat med 9 miljarder kronor och skulderna med 1 miljard kronor. Förändringarna mellan olika slag av tillgångar och skulder är dock av större omfattning. Tillgångarnas förändring kan främst hänföras till utlåning i svenska kronor till penningpolitiska motparter, som ökat med 102 miljarder kronor och till valutareservens tillgångar i form av banktillgodohavanden och värdepapper i utländsk valuta som har ökat med 77 miljarder kronor. Utlåning av dollar till svenska banker har upphört och därmed har fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i Sverige minskat med 196 miljarder kronor. Förändringar av skulder avser främst emitterade skuldcertifikat för indragning av likviditet från det finansiella systemet, som har ökat med 143 miljarder kronor och skulder i utländsk valuta till hemmahörande i Sverige, som har ökat med 91 miljarder kronor och avser upplåning av utländsk valuta hos Riksgäldskontoret i syfte att förstärka valutareserven. Som en följd av att swapavtalet med Federal Reserve inte längre utnyttjas så har skulder i svenska kronor till hemmahörande utanför Sverige minskat med 189 miljarder kronor. Det egna kapitalet har ökat med 8,3 miljarder kronor, vilket förklaras av årets överskott på 14,2 miljarder kronor reducerat med utdelning av 5,9 miljarder kronor till staten. 8.5 Pensionssystemets årsredovisning 2009 Pensionsmyndigheten har i uppdrag att varje år göra en redovisning av det inkomstgrundande ålderspensionssystemets finansiella ställning och utveckling. Den inkomstgrundande ålderspensionen omfattar inkomst- och tilläggspensionen från inkomstpensionssystemet samt premiepension. Ett mål med redovisningen är att informera om de förlopp - demografiska, ekonomiska och beteendemässiga - som bestämmer systemets finansiella ställning och som direkt påverkar, eller kan komma att påverka, pensionernas värde. Ytterligare en ambition med redovisningen är att den i så hög grad som möjligt ska ansluta till vedertagna redovisningsprinciper för försäkringsföretag. För en mer fullständig beskrivning av redovisningen hänvisas till Pensionsmyndighetens publikation Orange Rapport Pensionssystemets Årsredovisning 2009. Redovisningsprinciper Pensionssystemets årsredovisning har upprättats som ett koncernbokslut där även premiepensionen konsoliderats. I koncernbokslutet har Premiepensionsmyndighetens (PPM) redovisning tagits in i huvudsak enligt den av PPM upprättade årsredovisningen. Pensionsavgifter tas ut med 18,5 procent av pensionsgrundande förvärvsinkomster, transfereringar m.m., varav 16 procentenheter tillförs inkomstpensionssystemet och 2,5 procentenheter premiepensionssystemet. Inkomstpensionssystemet är ett fördelningssystem, där inbetalda pensionsavgifter i princip direkt används till att betala samma års pensionsutbetalningar. Buffertfonden, det vill säga Första-Fjärde och Sjätte AP-fonderna, hanterar de över- eller underskott som uppstår på grund av skillnader mellan inbetalda pensionsavgifter och pensionsutbetalningar. Tillgångarna i systemet är värdet av flödet av pensionsavgifter - avgiftstillgången - och buffertfonden. Avgiftstillgången beräknas i princip genom att årets inbetalda pensionsavgifter multipliceras med den tid som en krona i genomsnitt ligger i pensionssystemet (omsättningstiden). Avgiftstillgången bestäms till stor del av sysselsättningen och inkomstutvecklingen. Premiepensionssystemet är ett fonderat system där pensionsspararna själva väljer i vilka fonder premiepensionspengarna ska placeras. Pensionen utbetalas genom att det ackumulerade kapitalet säljs av. Tillgångarna utgörs främst av pensionsspararnas placeringar i fonder. Pensionsskulden avser både skulden till aktiva och pensionerade. Pensionsskulden värderas med utgångspunkt från de förhållanden som råder vid värderingstillfället. Ett undantag från denna princip gäller pensionsskulden till aktiva avseende tilläggspension. Den utgör cirka 9 procent av den totala pensionsskulden, men andelen sjunker snabbt framöver. År 2017 är det sista år som ATP-poäng kan tjänas in. I tabellerna 8.5 och 8.6 redovisas resultat- respektive balansräkningen för ålderspensionssystemet, dvs. inkomst- och premiepensionen sammantaget, uttryckt i miljoner kronor. Tabell 8.5 Inkomst- och premiepension, resultaträkning Miljoner kronor Resultaträkning 2009 2008 Förändring Förändring av fondtillgångar1 Pensionsavgifter 233 699 233 258 441 Pensionsutbetalningar -218 242 -200 014 -18 228 Avkastning på fonderat kapital 217 413 -300 253 517 666 Administrationskostnader -2 0662 -1 820 -246 Summa 230 8043 -268 829 499 633 Förändring av avgiftstillgång Värdet av förändringen i avgiftsinkomst -114 919 394 833 -509 752 Värdet av förändringen i omsättningstid -507 -33 452 32 945 Summa -115 426 361 381 -476 807 Förändring av pensionsskuld4 Nya pensionsrätter och ATP-poäng -244 497 -247 798 3 301 Pensionsutbetalningar 218 223 199 990 18 233 Indexering/värdeförändring -144 453 -279 161 134 708 Värdet av förändringen i medellivslängd -23 054 -27 044 3 990 Uppkomna arvsvinster 12 072 11 319 753 Fördelade arvsvinster -13 684 -12 664 -1 020 Avdrag för administrationskostnader 1 233 1 379 -146 Summa -194 1605 -353 979 159 819 Årets resultat -78 7826 -261 427 182 645 1 Avser buffertfonden samt premiepensionstillgångar 2 Varav inkomstpensionssystemet - 1 730 miljoner kronor och premiepensionssystemet - 336 miljoner kronor. 3 Varav inkomstpensionssystemet 119 982 miljoner kronor och premiepensionssystemet 110 822 miljoner kronor. 4. Negativ post (-) innebär att pensionsskulden ökar och positiv post ( ) innebär att pensionsskulden minskar. 5. Varav inkomstpensionssystemet -83 885 miljoner kronor och premiepensionssystemet -110 275 miljoner kronor. 6 Varav inkomstpensionssystemet -79 329 miljoner kronor och premiepensionssystemet 547 miljoner kronor. Årets resultat i inkomstpensionssystemet var -79 miljarder kronor. Pensionssystemets kapitalunderskott på 243 miljarder kronor från 2008 har under året växt till ett kapitalunderskott om 323 miljarder kronor. Enligt tabell 8.5 uppgick administrationskostnaderna till 2 066 miljoner kronor. Detta belopp avser administrationskostnader dels för premiepension uppgående till 336 miljoner kronor, dels inkomstpension på 1 730 miljoner kronor. I avsnitt 5.4.31 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten redovisas administrationskostnader för inkomstpension till 2 389 miljoner kronor. Avvikelsen mellan beloppen för administrationskostnader för inkomstpension är 659 miljoner kronor. Det beror på att AP-fondens provisionskostnader (489 miljoner kronor) och prestationsbaserade avgifter (170 miljoner kronor) inte ingår i tabell 8.5. Tabell 8.6 Inkomst- och premiepension, balansräkning Miljoner kronor Resultaträkning 31/12 2009 31/12 2008 Förändring Tillgångar Fondtillgångar 827 069 707 087 119 982 Försäkringstillgångar1 343 583 233 333 110 250 Övriga tillgångar 29 690 29 462 228 Avgiftstillgång 6 361 925 6 477 351 -115 426 Summa tillgångar 7 562 2672 7 447 233 115 0343 Skulder och resultat Ingående balanserat resultat -244 673 16 782 -261 455 Årets resultat -78 782 -261 427 182 645 Utgående balanserat resultat -323 455 -244 645 -78 810 Pensionsskuld 7 854 6064 7 660 889 193 717 Övriga skulder 31 116 30 989 127 Summa skulder och resultat 7 562 267 7 447 233 115 034 1 Avser premiepension. 2.Varav inkomstpensionssystemet 7 188 994 miljoner kronor och premiepensionssystemet 373 273 miljoner kronor. 3 Varav inkomstpensionssystemet 4 556 miljoner kronor och premiepensionssystemet 110 478 miljoner kronor. 4 Varav inkomstpensionssystemet 7 511 692 miljoner kronor och premiepensionssystemet 342 914 miljoner kronor. Ålderspensionssystemets balansomslutning för 2009 är 7 562 miljarder kronor. Inkomstpensionens tillgångar ökade med sammanlagt 5 miljarder kronor, eller 0,1 procent. Buffertfonden, det vill säga Första-Fjärde och Sjätte AP-fonden, ökade med 120 miljarder kronor, eller 17,0 procent. Buffertfondens positiva avkastning uppgick till 136 miljarder kronor, eller 19,3 procent. 2009 blev, så som prognostiserats, det första året sedan 1999 då fondernas utgifter, pensionsutbetalningar och administrationskostnader, översteg inbetalda pensionsavgifter till inkomstpensionssystemet. Skillnaden gav ett negativt bidrag på 16 miljarder kronor. För första gången minskade avgiftstillgången med 115 miljarder kronor (1,8 procent). Minskningen orsakades av både lägre avgiftsinkomster och sjunkande KPI 2009. Även en förkortning av omsättningstiden bidrog till minskningen i avgiftstillgången. Pensionsskulden ökade med 84 miljarder kronor, eller 1,1 procent. Av ökningen stod indexeringen för 64 miljarder kronor, 0,9 procentenheter. Skulden till pensionerade påverkas av medellivslängdens förändring. Jämfört med 2008 har en 65 årings genomsnittliga utbetalningstid (den ekonomiska medellivslängden) ökat med 40 dagar. Den längre förväntade utbetalningstiden medförde en skuldökning på 23 miljarder kronor. Årets pensionsutbetalningar översteg nyintjänade pensionsrätter och ATP-poäng, inklusive vissa justeringar, vilket minskade skulden med 4 miljarder kronor. För premiepensionen uppgick årets resultat till 547 miljoner kronor. De fonderade premiepensionstillgångarna har under året ökat med 110 miljarder kronor, varav 31 miljarder kronor avser nya pensionsrätter medan -1 miljard kronor avser pensionsutbetalningar och 81 miljarder kronor avser värdeförändring. Värdeutvecklingen under året har varit 34,7 procent. Pensionsskulden ökade med 110 miljarder kronor 2009 (se även tabell 8.3). Förändringen av pensionsskulden avser nyintjänade pensionsrätter, en positiv kapitalförvaltning och utbetalning av pensioner. Den 31 december 2009 var tillgångarna 4,3 procent mindre än pensionsskulden. Pensionssystemets balanstal för 2011 har beräknats till 0,9549 (tabell 8.7). Balanstalet Balanstalet mäter pensionssystemets finansiella ställning och beräknas som systemets tillgångar dividerat med pensionsskulden. Om balanstalet understiger 1,0000, dvs. om pensionssystemets skulder överstiger tillgångarna, aktiveras den s.k. balanseringen för att säkerställa systemets långsiktiga balans. Balanseringen är en del av indexeringen och innebär att indexeringen av pensionerna och pensionsbehållningarna reduceras. Pensionsskulden räknas därmed upp i långsammare takt och pensionssystemet stärks. Den lägre indexeringen pågår tills systemet åter är i finansiell balans. Eventuella överskott som upp står efter att balanseringen har aktiverats används direkt för att så långt som möjligt öka indexeringen och på så vis återställa pensionernas värde. Beräkningarna av balanstalet görs av Pensionsmyndigheten och fastställs av regeringen (5a och 5b §§ lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension). Formeln för beräkning ändrades under 2009. Det nya sättet innebär att buffertfondens treåriga medelvärde används som fondtillgång i beräkningen för balanstalet. Tidigare användes enbart buffertfondens värde per den sista december för respektive år. Tabell 8.7 Flerårsöversikt Miljarder kronor 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 Buffertfonden (medel) 811 821 Buffertfonden 827 707 898 858 769 646 577 488 Avgiftstillgång 6 362 6 477 6 116 5 945 5 712 5 607 5 465 5 301 Summa tillgångar 7 189 7 184 7 014 6 803 6 490 6 253 6 042 5 789 Pensionsskuld 7 512 7 428 6 996 6 703 6 461 6 244 5 984 5 729 Över-/Underskott -323 -243 18 100 28 9 58 60 Balanstal 0,9549 0,9862 1,0026 1,0149 1,0044 1,0014 1,0097 1,0105 Finansiell ställning1 0,9570 0,9672 1 Balanstal enligt tidigare definition (tom år 2007), dvs. räknat enbart på buffertfondernas marknadsvärde 31 december respektive år. 1 Medelvärdet för denna period är detsamma som värdet för den tidigare 2000-indikatorn för 2009. 2 Regeringen lämnade en bedömning av utgiftstaket för 2009 i budgetpropositionen för 2007. Den nivå på utgiftstaket som regeringen senare föreslog i budgetpropositionen för 2008 var densamma som bedömningen i budgetpropositionen för 2007, med undantag för tekniska justeringar. 3 Det tillfälliga konjunkturstödet belastar statsbudgeten 2009. I nationalräkenskaperna samt i resultat- och balansräkningarna i denna skrivelse periodiseras stödet till 2010 eftersom det avses att användas då. 4 EU-skatterna redovisas som inkomster på statsbudgetens inkomstsida och betalas ut till EU på statsbudgetens utgiftssida via utgiftsområde 27. 5 Anger volymförändring i förhållande till föregående år. 6 Då en teknisk förändring skett har tidsserien justerats för åren före ändringens i kraftträdande. Justeringen har gjorts med en lika stor relativ andel av de takbegränsade utgifterna som den som gällde året då ändringen trädde i kraft. Vissa av de justerade beloppen är ungefärliga. 7 Observera att antalet anställda skiljer sig från antalet årsarbetskrafter. Årsarbetskrafter redovisas i not 6 till resultaträkningen. 8 Sektorn omfattar 2009 Arbetsförmedlingen, Domstolsverket, Försvarsmakten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogden, Migrationsverket, Rikspolisstyrelsen, Skatteverket, Statens institutionsstyrelse, Tullverket och Åklagarmyndigheten. 9 Arbetslöshet i procent av arbetskraften i åldersgruppen 15-74 år. Årsgenomsnitt. 10 Försvarets inköp av förstörelsevapen och kringutrustning för att använda dessa, såsom jaktplan och stridsvagnar, behandlas i NR som insatsförbrukning och inte som bruttoinvestering. 11 Antalet anställda poliser i december 2009 var 19 144. I januari 2010 anställdes ytterligare 803 personer för att påbörja praktiktjänstgöring vid polismyndigheterna. 12 För skatt på arbete avseende 2009 används förändringen av konsumentprisindex (KPI) under perioden juni 2007-juni 2008. 13 2009 års skattesatser justerades med förändringen av KPI under perioden juni 2007-juni 2008. 14 För insättningsgarantin ska institutens sammanlagda avgifter för ett år motsvara 0,1 procent av de garanterade insättningarna vid utgången av föregående år. 15 Länsstyrelsen i Västerbottens län ansvarar för två program. 16 I och med egna medelsbeslutet från 2007 försvinner särskilda jordbrukstullar som begrepp. År 2009 ratificerades detta beslut slutligen varför 2009 är det sista året då särskilda jordbruktullar särredovisas. Dessa tullintäkter hanteras fortsättningsvis som alla andra tullavgifter och redovisas därför som tullavgifter. 17 Med mervärdesskattebas avses värdet på den samlade konsumtionen av varor och tjänster under ett år. 18 BNI uttrycker värdet av de samlade inkomsterna som tillfaller ett land. 19 Strukturfonderna var under programperioden 2000-2006 ett samlingsbegrepp för Europeiska socialfonden (ESF), Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), Fonden för fiskets utveckling (FFU) och utvecklingssektionen av Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket. 20 Se även not 4 till resultaträkningen. 21 Se även not 3 till resultaträkningen. 22 Beloppet utgör en del av posten Övriga EU-bidrag i tabellen i not 3 till resultaträkningen. ?? ?? ?? Skr. 2009/10:101 6 9 Skr. 2009/10:101 Skr. 2009/10:101 10 Skr. 2009/10:101 Skr. 2009/10:101 Skr. 2009/10:101 18 17 Skr. 2009/10:101 Skr. 2009/10:101 22 23 Skr. 2009/10:101 Skr. 2009/10:101 28 29 Skr. 2009/10:101 Skr. 2009/10:101 32 31 Skr. 2009/10:101 Skr. 2009/10:101 58 35 Skr. 2009/10:101 Skr. 2009/10:101 Skr. 2009/10:101 128 127 Skr. 2009/10:101 Skr. 2009/10:101 206 207 Skr. 2009/10:101 Skr. 2009/10:101 226 225 Skr. 2009/10:101 Skr. 2009/10:101 240 241 Skr. 2009/10:101 250 251