Post 3404 av 7186 träffar
Ökad frihet för vissa stiftelser som finansierar forskning
Ansvarig myndighet: Utbildningsdepartementet
Dokument: Prop. 136
Regeringens proposition
2009/10:136
Ökad frihet för vissa stiftelser som finansierar forskning
Prop.
2009/10:136
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 4 mars 2010
Fredrik Reinfeldt
Tobias Krantz
(Utbildningsdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen innehåller förslag om hur styrelseledamöter i vissa stiftelser som finansierar forskning och som har bildats med medel från de tidigare löntagarfonderna ska utses och entledigas. Förslaget innebär att regeringen inte längre ska utse och entlediga samtliga styrelseledamöter i Stiftelsen för strategisk forskning, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, Stiftelsen för Internationella institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds universitet, Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling och Stiftelsen för vård- och allergiforskning.
Vidare redovisar regeringen i propositionen sin bedömning av hur styrelseledamöterna i stället bör utses och hur de bör nomineras.
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 3
2 Ärendet och dess beredning 4
3 Bakgrund 4
3.1 Stiftelserna bildades av löntagarfondsmedel 4
3.2 Det ursprungliga sättet att utse styrelser i stiftelserna 4
3.3 Stiftelseförordnandena ändrades så att regeringen skulle utse hela styrelsen 5
4 Ändringar i fråga om vem som ska utse och entlediga ledamöter i vissa stiftelser som finansierar forskning 5
4.1 Regeringen ska inte längre utse och entlediga samtliga styrelseledamöter 5
4.2 Regeringen bör utse och entlediga en till två ledamöter i varje styrelse 8
4.3 Hur övriga styrelseledamöter bör utses och entledigas 9
4.4 Vissa anslutande organisatoriska frågor 15
5 Ekonomiska och andra konsekvenser 16
Bilaga 1 Nytt sätt att utse styrelseledamöter - översikt 17
Bilaga 2 Sammanfattning av promemorian Utseende av styrelseledamöter i forskningsstiftelser som bildats med löntagarfondsmedel (U2009/4255/F) 19
Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna (U2009/4255/F) 21
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 mars 2010 22
1
Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner vad regeringen föreslår om hur styrelseledamöter i vissa stiftelser som finansierar forskning ska utses och entledigas (avsnitt 4.1).
2
Ärendet och dess beredning
Regeringen har i propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50) aviserat att stiftelseförordnandena för vissa forskningsstiftelser bör ändras så att det i förordnandena inte längre anges att samtliga styrelseledamöter i stiftelsernas styrelser ska utses av regeringen.
Inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) har det utarbetats en promemoria om hur styrelseledamöter i forskningsstiftelser som har bildats med löntagarfondsmedel bör utses (U2009/4255/F). I promemorian redovisades dels ett förslag om att tidigare riksdagsbindning avseende hur styrelseledamöterna i de aktuella stiftelserna utses och entledigas inte längre ska gälla, dels förslag om hur styrelseledamöterna i stället bör utses och vilka övriga förändringar som bör göras i stiftelseförordnandena. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Utbildningsdepartementet (U2009/4255/F).
3 Bakgrund
3.1 Stiftelserna bildades av löntagarfondsmedel
Forskningsstiftelserna som omfattas av förslaget i denna proposition bildades 1993-1994 i samband med att de tidigare löntagarfonderna avvecklades. Stiftelserna bildades i två omgångar. I december 1993 beslutade regeringen att bilda Stiftelsen för strategisk forskning och Stiftelsen för miljöstrategisk forskning i enlighet med förslag som lämnats i propositionen Om forskning i frontlinjen (prop. 1992/93:171, bet. 1992/93:UbU16, rskr. 1992/93:387). I juni 1994 beslutade regeringen att bilda Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, Stiftelsen för internationella institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds universitet, Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling och Stiftelsen för vård- och allergiforskning. Dessa stiftelser bildades i enlighet med förslag som lämnats i propositionen Utbildning och forskning. Kvalitet och konkurrenskraft (prop. 1993/94:177, bet. 1993/94:UbU12, rskr. 1993/94:399).
3.2 Det ursprungliga sättet att utse styrelser i stiftelserna
Enligt de ursprungliga stiftelseförordnandena skulle regeringen utse samtliga styrelseledamöter i stiftelserna i samband med att de bildades. Därefter skulle stiftelsernas styrelser till huvuddelen utses av stiftelserna själva och styrelserna skulle inom sig utse ordförande och vice ordförande. Regeringen skulle endast utse en styrelseledamot i varje stiftelse.
3.3 Stiftelseförordnandena ändrades så att regeringen skulle utse hela styrelsen
I propositionen Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5) föreslogs att stiftelseförordnandena skulle ändras så att samtliga ledamöter utses och entledigas av regeringen. De skäl som den dåvarande regeringen angav för förändringen var att medlen borde hanteras i sådana former att offentlig insyn i verksamheten och påverkan från statsmakternas sida skulle möjliggöras. Vidare angavs som skäl att en ordning där samtliga ledamöter utses av regeringen skulle främja samordning mellan stiftelsernas insatser och statliga insatser på forskningens område. Denna samordning bedömdes kunna frigöra resurser inom ramen för statens budget för angelägna nysatsningar. Riksdagen godkände regeringens förslag (bet. 1996/97:UbU3, rskr. 1996/97:99) och regeringen fattade därefter beslut om att ändra stiftelseförordnandena i enlighet med vad riksdagen godkänt. Stiftelseförordnandena ändrades med stöd av en vid den tiden nyligen införd bestämmelse i 6 kap. 4 a § stiftelselagen (1994:1220) som möjliggör för regeringen att på eget initiativ ändra eller upphäva föreskrifter i stiftelseförordnanden för sådana stiftelser som har bildats av staten, med undantag för föreskrifter som anger stiftelsens ändamål (jämför prop. 1996/97:22, bet. 1996/97:LU2, rskr. 1996/97:62).
4 Ändringar i fråga om vem som ska utse och entlediga ledamöter i vissa stiftelser som finansierar forskning
4.1 Regeringen ska inte längre utse och entlediga samtliga styrelseledamöter
Regeringens förslag: Regeringen ska inte längre utse och entlediga samtliga styrelseledamöter i följande stiftelser.
- Stiftelsen för strategisk forskning,
- Stiftelsen för miljöstrategisk forskning,
- Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa,
- Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning,
- Stiftelsen för Internationella institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds universitet,
- Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, och
- Stiftelsen för vård- och allergiforskning.
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Flera remissinstanser, däribland Uppsala universitet, Umeå universitet, Karlstads universitet, dåvarande Växjö universitet, Örebro universitet och Blekinge tekniska högskola, stödjer förslaget. Dåvarande Växjö universitet, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT), Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra) och Stiftelsen för vård- och allergiforskning anser att förslaget leder till ökad självständighet för stiftelserna och välkomnar detta. Karlstads universitet välkomnar att regeringen vill öka forskningsstiftelsernas frihet och minska den centrala styrningen av dem och stödjer därför regeringens ambition att avpolitisera styrelserna. Universitetet anser vidare att frågan bör ses i ljuset av ökad autonomi och akademisk frihet. Umeå universitet, Linköpings universitet och Högskolan i Gävle välkomnar det ökade inflytande i stiftelserna som forskarsamhället tillförsäkras genom promemorians förslag.
Riksrevisionen anser att den statliga utvärderingen av, och insynen i, de statligt bildade stiftelserna bör utvecklas och förstärkas, eftersom stiftelserna har att ansvara för omfattande förmögenheter. Mot den bakgrunden menar Riksrevisionen att det statliga kunskapsunderlaget och insynen i stiftelserna kommer att reduceras ytterligare om en majoritet av ledamöterna utses av stiftelsernas styrelser och avstyrker därför förslaget. Sveriges lantbruksuniversitet efterlyser en analys av stiftelsernas roll i det svenska forskningsfinansieringssystemet innan ett nytt sätt att utse styrelseledamöter fastställs.
Skälen för regeringens förslag: Regeringen har, med riksdagens godkännande, bildat ett antal stiftelser vars kapital ska främja forskning på olika områden. Genom att stiftelsemodellen valts är den statliga kontrollen över de medel som tillförts stiftelserna begränsad efter det att stiftelserna har bildats. Visserligen har det, som framgår av avsnitt 3.3, efter det att stiftelserna bildades i stiftelselagen (1994:1220) införts en bestämmelse som möjliggör för regeringen att på eget initiativ ändra eller upphäva vissa föreskrifter i stiftelseförordnanden för sådana stiftelser som har bildats av staten. Med stöd av denna bestämmelse finns alltså större möjligheter för regeringen i egenskap av stiftare att påverka stiftelserna även efter det att de bildats. Enligt regeringens uppfattning bör viss restriktivitet iakttas när det gäller att utnyttja denna möjlighet. Regeringen anser dock att stiftelseförordnandena bör utformas så att de i huvudsak överensstämmer med hur de såg ut när stiftelserna ursprungligen bildades.
Som framgått ovan har riksdagen, vid sin behandling av propositionen Forskning och samhälle (prop. 1996/97:5, bet. 1996/97:UbU3, rskr. 1996/97:99), godkänt att samtliga styrelseledamöter i de aktuella stiftelserna ska utses och entledigas av regeringen och att stiftelseförordnandena skulle ändras i enlighet med vad riksdagen godkänt. Genom denna reform bröts det ursprungliga syftet som fanns när stiftelserna bildades, nämligen att skapa fristående forskningsfinansiärer som ska komplettera de statliga forskningsfinansiärerna. Detta har också påpekats av regeringen i propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50).
Regeringen betraktar stiftelserna som har bildats som ett komplement till de statliga forskningsfinansiärerna i det svenska forskningsfinansieringssystemet. Det synsättet överensstämmer med det syfte som regeringen presenterade i propositionen Om utskiftning av löntagarfondernas tillgångar m.m. (prop. 1991/92:92). I propositionen Om forskning i frontlinjen (prop. 1992/93:171) förutsattes det att insatser som görs med löntagarfondsmedel skulle gå utöver de som kunde förväntas ske inom ramen för forskningspolitiken i övrigt. Det är också nuvarande regerings uppfattning att stiftelserna bidrar till ett bredare perspektiv av de forskningspolitiska prioriteringarna. I propositionen Om utskiftning av löntagarfondernas tillgångar m.m. bedömer regeringen vidare att stiftelser kan vara en organisationsform som ger möjligheter till flexibel verksamhet med stor rörelsefrihet för dem som ska arbeta direkt inom berörda områden. Regeringen utvecklar i propositionen Om forskning i frontlinjen resonemanget om flexibilitet och bedömer att stiftelsernas områdesprioritering bör kunna förändras över tiden. Stiftelserna avses få betydande möjligheter att anpassa insatserna till gällande förutsättningar, exempelvis tillgången på framstående forskare.
Regeringen vill återigen betona betydelsen av att det finns forskningsfinansiärer som kan verka oberoende av statliga direktiv, finansiering och besparingar. Regeringens avsikt med att minska antalet styrelseledamöter som utses av regeringen är att minimera den politiska styrningen av fördelningen av forskningsmedel på detaljnivå. Det är regeringens uppfattning att forskningspolitisk styrning enbart bör ske på en övergripande nivå.
Syftet med regeringens förslag är också att öka forskarsamhällets inflytande i stiftelserna. Genom att låta forskarsamhället medverka när styrelseledamöter utses uppnås goda möjligheter till en breddad rekrytering och därmed också ökad kompetens i styrelserna. En vidgad rekrytering tillgodoser de olika styrelsernas behov när det gäller kunskap, erfarenhet och förankring inom samhälle och näringsliv samt eventuella andra särskilda kunskapskrav.
Det är regeringens uppfattning att minskad politisk styrning av forskningen på detaljnivå och ett ökat inflytande i stiftelserna för forskarsamhället också främjar ett effektivare utnyttjande av forskningsresurserna i stiftelserna.
Vid bildandet av stiftelserna bedömde regeringen att verksamheten regelbundet bör bli föremål för kvalificerad utvärdering och uppföljning, bl.a. för att ge stiftelserna underlag för omprövning och omprioritering (prop. 1992/93:171). I konsekvens med den bedömningen infördes i stiftelseförordnandena bestämmelser om hur stiftelserna ska granskas av utomstående. Som exempel kan nämnas att det i stiftelseförordnandet för Stiftelsen för strategisk forskning anges att Kungl. Vetenskapsakademien och Ingenjörsvetenskapsakademien ska ha rätt att granska stiftelsens verksamhet (18 §) och att stiftelsen ska överlämna kopia av årsredovisning och revisionsberättelse till akademierna (17 §). Liknande bestämmelser som utpekar utomstående granskare återfinns även i stiftelseförordnandena för de andra stiftelserna.
Med frihet följer ansvar och det är viktigt med god insyn i verksamheten. Regeringen vill därför påpeka att stiftelserna tillämpar samma regler för offentlighet som myndigheter (2 kap. 4 § och bilagan till offentlighets- och sekretesslagen [2009:400]). Detta möjliggör inte bara statlig insyn utan även insyn från forskningens avnämare och allmänheten i stort. Regeringen avser inte att öka den statliga kontrollen av stiftelserna på det sätt som Riksrevisionen förordar i sitt remissvar.
Regeringen bedömer det som angeläget att främja jämställdhet inom forskningen. Därför är det viktigt att den ordning som nu föreslås främjar en jämn könsfördelning när nya styrelseledamöter utses. Det ankommer på forskarsamhället att verka för en sådan jämn könsfördelning.
Enligt 6 kap. 4 a § stiftelselagen ligger det visserligen i regeringens hand att fatta beslut om ändring i stiftelseförordnandena. Som framgår av redogörelsen ovan har riksdagen dock tidigare (prop. 1996/97:5) tagit ställning i frågan om riktlinjer för ändringar av det slag som nu är aktuellt. De ändringar som regeringen avser att besluta om innebär att riktlinjer som riksdagen tidigare har godkänt inte följs. Mot denna bakgrund föreslås det att riksdagen godkänner att regeringen inte längre ska utse och entlediga samtliga styrelseledamöter i de sju berörda stiftelserna, dvs. Stiftelsen för strategisk forskning, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, Stiftelsen för Internationella institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds universitet, Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling och Stiftelsen för vård- och allergiforskning.
4.2 Regeringen bör utse och entlediga en till två ledamöter i varje styrelse
Regeringens bedömning: Regeringen bör utse och entlediga två styrelseledamöter i följande stiftelser.
- Stiftelsen för strategisk forskning,
- Stiftelsen för miljöstrategisk forskning,
- Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa,
- Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning,
- Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, och
- Stiftelsen för vård- och allergiforskning.
Regeringen bör utse och entlediga en styrelseledamot i Stiftelsen för Internationella institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds universitet.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens bedömning.
Remissinstanserna: Karolinska institutet, Gymnastik- och idrottshögskolan, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) och Stiftelsen för strategisk forskning anser att det är rimligt att regeringen har inflytandet att utse en till två styrelseledamöter. Ekonomistyrningsverket anser att regeringen, när den utser styrelseledamöter i ett enskilt organ, bör formulera vilket uppdrag de utsedda ledamöterna ska ha i styrelsen.
Skälen för regeringens bedömning
Regeringen bör utse och entlediga en eller två ledamöter i varje stiftelse
Regeringen föreslår i det föregående att regeringen inte längre ska utse och entlediga samtliga styrelseledamöter i de aktuella stiftelserna. Samtidigt har stiftelserna en betydande roll i systemet för forskningsfinansiering. Staten bör därför även fortsättningsvis ha ett visst begränsat inflytande när det gäller att utse styrelseledamöter i stiftelserna. Detta behov av inflytande kan dock tillgodoses utan att regeringen förbehåller sig rätten att utse alla styrelseledamöter. För att tillgodose statens behov av insyn och kontroll i stiftelsernas verksamhet bedömer regeringen att det är tillräckligt att regeringen utser två styrelseledamöter i flertalet styrelser. När det gäller Stiftelsen för Internationella institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds universitet bedöms det dock, med hänsyn till stiftelsens storlek, vara tillräckligt att regeringen utser en styrelseledamot.
En av de styrelseledamöter som utses av regeringen bör ha relevant ekonomisk kompetens. I kompetensen bör erfarenhet inom kapitalförvaltning ingå mot bakgrund av vad bl.a. Riksrevisionen har rekommenderat i denna del när det gäller regeringens styrning av stiftelserna i rapporten Så förvaltas förmögenheten - fem stiftelsers kapitalförvaltning och regeringens roll som stiftare (RiR 2007:30). På så sätt garanteras att styrelsen besitter relevant ekonomisk kompetens inom kapitalförvaltning. Styrelsens ekonomiska kompetens är av stor betydelse mot bakgrund av att stiftelserna förvaltar ett ansenligt kapital, som den 31 december 2008 sammanlagt uppgick till drygt 17 miljarder kronor.
De av regeringen utsedda ledamöterna utses i egenskap av enskilda personer. Enligt regeringens bedömning finns det inget behov av att närmare formulera de av regeringen utsedda ledamöternas uppdrag såsom Ekonomistyrningsverket anser.
De styrelseledamöter som utses av regeringen bör också entledigas av regeringen.
4.3 Hur övriga styrelseledamöter bör utses och entledigas
Regeringens bedömning: De styrelseledamöter som inte utses av regeringen bör utses och entledigas av stiftelsernas styrelser efter förslag av forskarsamhället och stiftelserna.
Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens. I promemorian föreslås dock att stiftelseförordnandena ska ändras så att en samordnare bör lämna förslag på styrelsesammansättning till stiftelsernas avgående styrelser, som därefter utser styrelseledamöter, och att samordningsansvaret bör ges till Kungl. Vetenskapsakademien.
Andra delar i promemorians förslag presenteras närmare i det följande.
Remissinstanserna: Stockholms universitet, Högskolan i Gävle, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) m.fl. välkomnar en nyordning som syftar till att öka forskarsamhällets inflytande över forskningsstiftelserna. Bl.a. Lunds universitet och Göteborgs universitet menar dock att det är oklart om avgående styrelses beslut kan avvika från förslagsställarnas förslag på styrelseledamöter. Kungl. Tekniska högskolan är tveksam till en ordning som kan uppfattas som att styrelserna i praktiken utser sig själva.
Flera remissinstanser, däribland Luleå tekniska universitet, Stiftelsen för vård- och allergiforskning och Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa (Östersjöstiftelsen) anser att proceduren blir alltför invecklad. Nämnda remissinstanser menar att den kan förväntas bli tidsmässigt krävande vid varje tillfälle som nya ledamöter ska utses.
Flera instanser, bl.a. Göteborgs universitet, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra), Stiftelsen för strategisk forskning, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT), Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) och Svenskt näringsliv, anser att det är mer lämpligt att inrätta väl sammansatta valberedningar som sätter samman en balanserad styrelse för varje stiftelse. Ett argument för att inrätta en valberedning är att en sådan har bättre förutsättningar att utifrån en bred bas sätta samman förslag på en för respektive stiftelse adekvat styrelse, än om flera olika parter ger separata förslag på ledamöter som ska ingå i styrelsen.
Flera remissinstanser, däribland Högskoleverket, Karolinska institutet, Gymnastik- och idrottshögskolan, FAS, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien och Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), är tveksamma till eller invänder mot promemorians förslag att Kungl. Vetenskapsakademien ska erbjudas uppdraget att samordna förslagen på ledamöter. Högskoleverkets uppfattning är att styrelserna själva får anses vara fullt kompetenta att ges detta uppdrag. Vetenskapsrådet anser att den tilltänkta samordningsfunktionen för Kungl. Vetenskapsakademien gentemot övriga förslagsställare är onödigt byråkratisk och dessutom olämplig. Enligt Vetenskapsrådets mening bör respektive styrelse själv ansvara för den slutliga urvalsprocessen när det gäller de styrelseledamöter som ska utses, utöver de ledamöter som utses av regeringen.
Skälen för regeringens bedömning
Majoriteten av ledamöterna bör utses och entledigas av avgående styrelse
Enligt de ursprungliga stiftelseförordnandena skulle de avgående styrelserna utse de ledamöter som inte utsågs av regeringen. Regeringen bedömer att en sådan ordning också bör gälla framöver. En beslutsordning där regeringen utser en mindre del av styrelsen tillförsäkrar stiftelserna en större frihet och självständighet och de fördelar som följer av detta och som beskrivits i avsnitt 4.1. Ledamöterna bör utses efter förslag från forskarsamhället. Hur detta bör gå till beskrivs i det följande, och en schematisk uppställning över vilka förslagsställare som bör föreslå ledamöter till respektive styrelse finns i bilaga 1.
Den av Kungl. Tekniska högskolan framförda synpunkten att risken för att förnyelse i stiftelsestyrelserna uteblir vid en sådan ordning elimineras enligt regeringens uppfattning genom det nomineringsförfarande som bör införas och som beskrivs i detta avsnitt. Genom att nya styrelseledamöter tas fram av en bred representation av forskarsamhället finns, enligt regeringens mening, goda förutsättningar för att styrelsen får den sammansatta kompetens som särskilt krävs med avseende på varje stiftelses verksamhet och stiftelsernas kapitalförvaltande roll.
De ledamöter som utses av styrelsen bör också entledigas av styrelsen.
Forskarsamhället bör ges möjlighet att föreslå styrelseledamöter
Som framgår ovan föreslår flera remissinstanser att en valberedning bör inrättas som ett alternativ till remisspromemorians förslag om att samordningsansvaret för styrelsesammansättningen ges till Kungl. Vetenskapsakademien. Regeringen finner viss förståelse för förslagen om att det bör inrättas valberedningar, men bedömer att ett sådant tillvägagångssätt riskerar att försvaga forskarsamhällets inflytande. Om regeringen, som vissa instanser föreslår, utser valberedning, skulle stiftelserna inte heller bli så oberoende som de enligt regeringens mening bör vara. Regeringens grundläggande uppfattning att forskarsamhället bör få ökat inflytande i stiftelsernas styrelser bör garanteras. Därför vidhåller regeringen att olika kategorier ur forskarsamhället bör ges en reell möjlighet att själva föreslå styrelseledamöter. Det i remisspromemorians förslag beskrivna tillvägagångssättet med olika kategorier av förslagsställare möjliggör också en breddad rekrytering. Mot den bakgrunden bör inte heller avgående styrelse själv - såsom Vetenskapsrådet föreslår - utan externa förslagsställare nominera alla de ledamöter som inte utses av regeringen.
Däremot anser regeringen att vissa detaljer i processen att utse styrelseledamöter bör förändras i förhållande till promemorians förslag mot bakgrund av de argument som framförts av remissinstanserna. Justeringar bör göras när det gäller huruvida en av de förslagsställande parterna bör ha en samordnande roll eller inte. Regeringen bedömer att ett samrådsförfarande mellan de externa förslagsställarna bättre garanterar respektive förslagsställares möjlighet att avgöra vilka personer som slutligen föreslås som styrelseledamöter. Hur de externa förslagsställarna bör samråda redovisas i det följande.
Externa förslagsställare bör samråda inför att förslag på styrelseledamöter lämnas
I remisspromemorian anges som ovan har redovisats att Kungl. Vetenskapsakademien bör samordna förslagen på ledamöter från samordningsgruppen, universitet och högskolor samt övriga akademier. Mot bakgrund av bl.a. den kritik som flera remissinstanser har framfört, bedömer regeringen att en förslagsställare inte bör ges i uppdrag att samordna förslag till styrelsesammansättning.
Regeringen anser att stiftelsens avgående styrelse bör ansvara för att i god tid informera de externa förslagsställarna om att det finns ett behov att utse nya ledamöter till stiftelsens styrelse och ange vilken tid som står till förfogande. Den avgående styrelsen bör också ansvara också för att i samband med detta meddela regeringen att det finns ett behov av att nya styrelseledamöter utses till styrelsen.
De externa förslagsställarna ges på detta sätt tillfälle att i god tid träffas för samråd. Den avgående styrelsen bör svara för att gruppen kallas samman. Vid de externa förslagsställarnas samråd har förslagsställarna tillfälle att diskutera vilken sammansättning som bör eftersträvas i den nya styrelsen, bl.a. i fråga om kompetens och könsfördelning. I anslutning till detta har också förslagsställarna tillfälle att diskutera frågan om lämplig ordförande för stiftelsen. Efter samråd bör de externa förslagsställarna ha tillfälle att presentera stiftelsestyrelsens behov för sina respektive organisationer, som därefter har att lämna sina förslag till nya ledamöter till den avgående styrelsen. Det är eftersträvansvärt att regeringen så tidigt som möjligt utser de styrelseledamöter som även fortsättningsvis bör utses av regeringen. Senast i samband med att de externa förslagsställarna lämnar sina förslag till avgående styrelse bör regeringen ha utsett de ledamöter som regeringen bör utse.
Regeringen utgår från att de externa förslagsställarna när de tar fram sina förslag på ledamöter strävar efter att styrelsen får den sammansatta kompetens från forskning, näringsliv och samhället i övrigt som särskilt krävs med avseende på varje stiftelses verksamhet samt även en lämplig sammansättning med beaktande av kön och ålder. Det är dock alltid förslagsställaren själv som avgör vilka personer som slutligen föreslås.
Styrelsens ordförande bör diskuteras i samråd mellan förslagsställarna
I remisspromemorian föreslås att styrelsen inom sig ska utse ordförande. Detta förslag ligger i linje med hur stiftelseförordnandena ursprungligen var utformade.
Flera remissinstanser, däribland Chalmers tekniska högskola, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, Mistra och Stiftelsen för strategisk forskning, är kritiska till att styrelsen inom sig ska utse ordförande, främst mot bakgrund av att uppdraget som ordförande i stiftelsernas styrelser är betydligt mer arbets- och tidskrävande än ett uppdrag som enbart styrelseledamot. Remissinstanserna menar att det är svårt för presumtiva ledamöter att bedöma sin möjlighet att ställa upp om de inte vet om det är i egenskap av ordförande eller enbart ledamot och att det i sin tur skulle försvåra rekryteringen.
Mot bakgrund av att uppdraget som ordförande i stiftelsernas styrelser är betydligt mer arbets- och tidskrävande än ett uppdrag som enbart styrelseledamot anser regeringen, precis som ett stort antal remissinstanser, att uppgiften att vara styrelseordförande i stiftelserna bör ges särskild uppmärksamhet vid sammansättningen av styrelserna. I de externa förslagsställarnas uppdrag att samråda inför att förslag på ledamöter lämnas bör det därför också ingå att diskutera frågan om vem som bör utses som ordförande. De externa förslagsställarna har då tillfälle att lyfta fram tänkbara kandidater till ordförande bland de personer som förslagsställaren kan komma att föreslå eller att komma överens om att lösa ordförandefrågan på annat sätt. Det finns då större möjligheter att få fram lämpliga kandidater till ordförande i god tid och därför i ett tidigt skede ha ett färdigt förslag till ordförande i det fortsatta arbetet med att ta fram övriga styrelseledamöter.
En eller två ledamöter bör utses efter förslag av myndighetscheferna vid Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Formas och Verket för innovationssystem
I remisspromemorian föreslås att en eller två styrelseledamöter bör utses efter förslag av den samordningsgrupp som utgörs av myndighetscheferna vid Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), Formas samt Verket för innovationssystem (Vinnova). Förslaget stöds av bl.a. Högskoleverket och Uppsala universitet. STINT menar att styrelsen inte bör utses på förslag av de större statliga finansiärerna, eftersom stiftelserna bör kunna verka som oberoende forskningsfinansiärer. Eftersom myndighetscheferna utses av regeringen ifrågasätter Stockholms universitet remisspromemorians beskrivning av samordningsgruppen som en förstärkning av forskarsamhällets inflytande.
Ovan nämnda samordningsgrupp har till uppgift att utarbeta analyser, strategier och forskningsprogram samt i övrigt ta initiativ för att utveckla och förnya forskningen. De myndighetschefer som utgör denna grupp är till stor del aktiva forskare som har god överblick över de forskningsområden som stiftelserna hanterar. Enligt regeringens uppfattning är gruppen väl lämpad att agera med stor grad av vetenskaplig självständighet. Regeringen anser därför att två styrelseledamöter i de aktuella stiftelsernas styrelser bör utses efter förslag av samordningsgruppen med undantag av Stiftelsen för Internationella institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds universitet, som på grund av sin storlek bör ha en något mindre styrelse. I den styrelsen bör därför en ledamot utses efter förslag av samordningsgruppen.
En eller två ledamöter bör utses efter förslag av universitet och högskolor
I remisspromemorian anges att en eller två ledamöter bör utses efter förslag av universitet och högskolor. Några remissinstanser, däribland Högskoleverket, tillstyrker förslaget. Ett antal universitet och högskolor, däribland Uppsala universitet och dåvarande Växjö universitet, har i sina remissyttranden anfört att det bör förtydligas hur universitet och högskolor ska gå till väga när de ska lämna förslag på styrelseledamöter till stiftelserna. Ett antal universitet och högskolor, däribland Lunds universitet och Chalmers tekniska högskola, har också föreslagit att uppgiften bör koordineras av SUHF.
Den övervägande delen av den forskning som bedrivs i Sverige äger rum vid universitet och högskolor. Det är därför av stor vikt att även universitet och högskolor på något sätt har insyn i styrelsernas arbete och inflytande när styrelseledamöter utses. Regeringen anser därför att två styrelseledamöter i stiftelsernas styrelser bör utses efter förslag av universitet och högskolor förutom i fråga om Stiftelsen för Internationella institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds universitet, som enligt vad som har anförts ovan bör ha en något mindre styrelse. I den styrelsen bör därför en ledamot utses efter förslag av universitet och högskolor.
Regeringen anser att det främst bör ankomma på universitet och högskolor att tillsammans utarbeta principer för hur uppgiften att föreslå styrelseledamöter ska genomföras. Den naturliga lösningen är, som vissa remissinstanser påpekat, att detta sker inom ramen för universiteten och högskolornas samarbete inom SUHF. Det står dock universitet och högskolor fritt att finna andra vägar att hantera uppgiften.
Två eller tre ledamöter bör utses efter förslag av Kungl. Vetenskapsakademien, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien och Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien i olika konstellationer
I remisspromemorian föreslås att två eller tre ledamöter bör utses efter förslag av Kungl. Vetenskapsakademien, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien och Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien i olika konstellationer beroende på vilken stiftelse det gäller. Kungl. Vetenskapsakademien, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien och Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien skulle enligt de ursprungliga stiftelseförordnandena från 1993 och 1994 inbjudas att ge förslag på ledamöter till styrelserna. Regeringens uppfattning är att akademierna bör kunna bidra till att andra perspektiv beaktas än de som tillgodoses av universitet och högskolor samt tidigare nämnda samordningsgrupp. I stiftelseförordnandena bör det därför anges att akademierna, huvudsakligen med utgångspunkt i den fördelning mellan akademierna som fanns i de ursprungliga stiftelseförordnandena, ska lämna förslag på totalt två eller tre ledamöter. Med ett sådant förfarande uppnås ett bredare inflytande och en bredare insyn från forskarsamhället i styrelserna. Antalet ledamöter i respektive styrelse som bör utses efter förslag av de tre akademierna framgår av bilaga 1.
Ett antal remissinstanser, däribland Riksrevisionen, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, Mistra, STINT, KK-stiftelsen, Östersjöstiftelsen och Stiftelsen för strategisk forskning, anser att akademiernas utvidgade roll i samband med styrelserna blir principiellt problematisk på grund av att akademierna enligt stiftelseförordnandena har i uppgift att granska stiftelsernas verksamhet. Malmö högskola och Högskolan Väst menar att akademierna inte är lika representativa för forskarsamhället som övriga förslagsställare och förordar därför att detta ska avspeglas i antalet ledamöter som utses efter förslag från akademierna. Linköpings universitet anser att utgångspunkten bör vara att lika många ledamöter utses efter förslag från respektive kategori, där samordningsgruppen som består av myndighetscheferna vid Vetenskapsrådet, FAS, Formas och Vinnova, universitet och högskolor samt akademierna utgör tre kategorier. Regeringens bedömning är dock att akademierna bör få förtroendet att axla ett större ansvar och att det antal ledamöter som akademierna bör föreslå är väl avvägt. Vidare bedömer regeringen att akademierna har förmåga att särskilja på uppgiften att granska stiftelserna och att föreslå ledamöter till dem och att det inte finns skäl att frånta dem uppgiften att granska stiftelserna. Ett viktigt led i att göra stiftelserna mer oberoende av staten är enligt regeringens uppfattning att akademierna bör föreslå ledamöter.
En ledamot bör såväl föreslås som utses av avgående styrelse
I remisspromemorian föreslås att varje styrelse själv utser en ledamot utöver de styrelseledamöter som regeringen utser och de som utses efter förslag av externa förslagsställare. Högskolan Väst, Malmö högskola och SUHF menar att genom det samarbete som krävs mellan de externa förslagsställarna och som hålls samman av den samordnande funktionen, så får styrelserna den balanserade sammansättning och kompetens som krävs. Därmed faller enligt dessa instanser behovet av att avgående stiftelse ska både föreslå och utse en ledamot.
Enligt regeringens mening bör avgående styrelse för varje stiftelse ges möjlighet att med utgångspunkt i de behov som styrelsen ser utifrån stiftelsens profil och behov, föreslå och utse en person som kan tillföra tillträdande styrelse sådan kompetens eller sådana egenskaper som bedöms vara nödvändiga i styrelsearbetet. Detta ger även förutsättningar för en viss kunskapsöverföring från avgående till tillträdande styrelse. Eftersom styrelserna har nära och aktuell kontakt med stiftelsernas verksamhet, kan avgående styrelse fånga upp behov som inte lika lätt uppfattas av regeringen och de externa förslagsställarna. Mot den bakgrunden finns enligt regeringens mening, till skillnad från Högskolan Västs, Malmö högskolas och SUHF:s mening, behovet av ytterligare komplettering av styrelsen kvar. Regeringen anser därför att en ledamot i varje stiftelses styrelse bör såväl föreslås som utses av styrelserna utan förslag från utomstående förslagsställare.
Den avgående styrelsen utser nya styrelseledamöter enligt lagt förslag
Efter att de externa förslagsställarna presenterat det slutliga förslaget på ledamöter i kommande styrelse bör den avgående styrelsen utse de föreslagna styrelseledamöterna och den styrelseledamot som styrelsen nominerar.
Den nya styrelsen utser ordförande och vice ordförande inom sig
Den nya styrelsen bör utse ordförande inom sig. I normalfallet bör det efter samrådsförfarandet vara klart vem som bör utses till ordförande.
När det gäller att utse vice ordförande i styrelsen bör detta i likhet med vad som hittills har gällt vara en uppgift som ankommer på de nya styrelserna själva. Det finns då goda möjligheter för att styrelsen väljer den ledamot som är mest lämpad för uppdraget, oavsett vilken instans eller organisation som har utsett eller föreslagit den aktuella ledamoten. De remissinstanser som uppehållit sig kring detta, bl.a. Gymnastik- och idrottshögskolan och Malmö högskola, har ansett att denna ordning fortsatt bör gälla.
4.4 Vissa anslutande organisatoriska frågor
Utöver de ändringar i stiftelseförordnandena som följer av att sättet att utse styrelseledamöter förändras krävs också vissa organisatoriska förtydliganden i stiftelseförordnandena i övrigt. Det gäller frågor som förordnandetid för styrelseledamöterna, möjlighet till omförordnande av ledamot, förfarande vid eventuella vakanser eller när en styrelseledamot begär att bli entledigad. Regeringen avser att, under förutsättning att riksdagen ger sitt godkännande till propositionens förslag, besluta om sådana ändringar i stiftelseförordnandena.
5 Ekonomiska och andra konsekvenser
Förslaget beräknas inte medföra ökade kostnader för staten. Den huvudsakliga konsekvensen av regeringens förslag är att regeringen inte längre kommer att ha samma möjlighet till inflytande över de berörda stiftelsernas styrelser på det sätt som beskrivs i avsnitt 4.1. Regeringen bedömer vidare att ansvaret för stiftelsestyrelsernas sammansättning till stora delar bör föras över till forskarsamhället. Enligt regeringens uppfattning medför detta dock endast en begränsad ökning av berörda parters arbetsbelastning.
Nytt sätt att utse styrelseledamöter - översikt
Nytt sätt att utse styrelseledamöter
Stiftelse
Antal ledamöter
Hur ledamöterna utses
SSF - Stiftelsen för strategisk forskning
tio
- två utses av regeringen
- två utses efter förslag av samordningsgruppen (Vetenskapsrådet [VR], Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap [FAS], Forskningsrådet för miljö och areella näringar [Formas] samt Verket för innovationssystem [Vinnova])
- två utses efter förslag av universitet och högskolor (UoH)
- tre utses efter förslag av Kungl. Vetenskapsakademien (KVA) och Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA)
- en utses av styrelsen själv
Mistra - Stiftelsen för miljöstrategisk forskning
tio
- två utses av regeringen
- två utses efter förslag av samordningsgruppen (VR, FAS, Formas, Vinnova)
- två utses efter förslag av UoH
- tre utses efter förslag av KVA, IVA och Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien
- en utses av styrelsen själv
Östersjöstiftelsen - Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa
nio
- två utses av regeringen
- två utses efter förslag av samordningsgruppen (VR, FAS, Formas, Vinnova)
- två utses efter förslag av UoH
- två utses efter förslag av KVA
- en utses av styrelsen själv
STINT - Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning
nio
- två utses av regeringen
- två utses efter förslag av samordningsgruppen (VR, FAS, Formas, Vinnova)
- två utses efter förslag av UoH
- två utses efter förslag av KVA
- en utses av styrelsen själv
Stiftelsen för Internationella institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds universitet
sex
- en utses av regeringen
- en utses efter förslag av samordningsgruppen (VR, FAS, Formas, Vinnova)
- en utses efter förslag av UoH
- två utses efter förslag av KVA och IVA
- en utses av styrelsen själv
KK - Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling
tio
- två utses av regeringen
- två utses efter förslag av samordningsgruppen (VR, FAS, Formas, Vinnova)
- två utses efter förslag av UoH
- tre utses efter förslag av KVA och IVA
- en utses av styrelsen själv
Vårdal - Stiftelsen för vård- och allergiforskning
nio
- två utses av regeringen
- två utses efter förslag av samordningsgruppen (VR, FAS, Formas, Vinnova)
- två utses efter förslag av UoH
- två utses efter förslag av KVA
- en utses av styrelsen själv
Sammanfattning av promemorian Utseende av styrelseledamöter i forskningsstiftelser som bildats med löntagarfondsmedel (U2009/4255/F)
Regeringens förslag till riksdagen och regeringens bedömning
Regeringen bör föreslå riksdagen att godkänna att dess tidigare uttalande att riktlinjen vid ändringar av stiftelseförordnandena för de stiftelser som inrättades med löntagarfondsmedel ska vara att regeringen ska utse och entlediga ledamöterna i stiftelsernas styrelser inte längre ska gälla när det gäller stiftelserna Stiftelsen för strategisk forskning, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, Stiftelsen för Internationella institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds universitet, Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling och Stiftelsen för vård- och allergiforskning.
Regeringen bör samtidigt redovisa en bedömning att riktlinjen vid ändringar av stiftelseförordnandena bör vara
- att regeringen ska utse en styrelseledamot i Stiftelsen för Internationella institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds universitet och två styrelseledamöter i de övriga stiftelserna, och
- att övriga ledamöter ska utses av styrelsen.
Förslag på hur stiftelseförordnandena bör ändras
Stiftelseförordnandena bör ändras för de sju stiftelserna vad gäller föreskrifterna om stiftelsernas styrelser och om hur styrelseledamöterna utses. Vid ändringen bör följande riktlinjer gälla.
- Styrelserna bör ha sex till tio ledamöter.
- Mandatperiodens längd bör vara tre år.
- Omval av styrelseledamot bör kunna ske en gång.
- Styrelsen bör inom sig utse ordförande och vice ordförande.
När det gäller hur ledamöterna ska utses bör inledningsvis följande gälla.
- Regeringen utser en ledamot i styrelsen för Stiftelsen för Internationella institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds universitet och två styrelseledamöter i övriga styrelser.
- Övriga ledamöter utses av styrelsen enligt följande.
a) En eller två ledamöter utses efter förslag av den samordningsgrupp som består av myndighetschefer för Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Forskningsrådet för miljö och areella näringar samt Verket för innovationssystem.
b) En eller två ledamöter utses efter förslag av universiteten och högskolorna gemensamt.
c) Följande organisationer inbjuds att för de olika stiftelserna lämna ett gemensamt förslag på två eller tre ledamöter:
Stiftelsen för strategisk forskning; Kungl. Vetenskapsakademien och Ingenjörsvetenskapsakademien,
Stiftelsen för miljöstrategisk forskning; Kungl. Vetenskapsakademien, Ingenjörsvetenskapsakademien och Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien,
Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa; Kungl. Vetenskapsakademien,
Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning; Kungl. Vetenskapsakademien,
Stiftelsen för Internationella institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds universitet; Kungl. Vetenskapsakademien och Ingenjörsvetenskapsakademien
Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling; Kungl. Vetenskapsakademien och Ingenjörsvetenskapsakademien, och
Stiftelsen för vård- och allergiforskning; Kungl. Vetenskapsakademien
d) Slutligen utser styrelsen en ledamot själv.
I fråga om utseende av ledamöter som föreslås enligt a)-c) bör dessa förslag samordnas före det att den sittande styrelsen utser de nya styrelseledamöterna. Uppgiften att samordna förslagen bör erbjudas Kungl. Vetenskapsakademien.
Förteckning över remissinstanserna (U2009/4255/F)
Remissyttrande har avgetts av följande remissinstanser: Riksrevisionen, Ekonomistyrningsverket, Högskoleverket, Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet, dåvarande Växjö universitet, Örebro universitet, Mittuniversitetet, Sveriges lantbruksuniversitet, Blekinge tekniska högskola, Försvarshögskolan, Gymnastik- och idrottshögskolan, Högskolan i Borås, Högskolan på Gotland, Högskolan i Gävle, Högskolan i Halmstad, dåvarande Högskolan i Kalmar, Högskolan Kristianstad, Högskolan i Skövde, Högskolan Väst, Malmö högskola, Södertörns högskola, Chalmers tekniska högskola, Stiftelsen Högskolan i Jönköping, Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, Kungl. Vetenskapsakademien, Stiftelsen för forskning inom områden med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Stiftelsen för strategisk forskning, Stiftelsen för vård- och allergiforskning, Stiftelsen för internationella institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds universitet, Sveriges universitets- och högskoleförbund.
Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna synpunkter: Högskolan Dalarna, Mälardalens högskola, Handelshögskolan i Stockholm, Verket för innovationssystem, Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Vårdalinstitutet, Landsorganisationen i Sverige, Sveriges akademikers centralorganisation, Tjänstemännens centralorganisation.
Spontana remissyttranden har inkommit från Läkemedelsindustriföreningens Service AB, Svenskt Näringsliv, Industrikommittén, Svensk sjuksköterskeförening, Teknikföretagen och Jernkontoret.
Utbildningsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 mars 2010
Närvarande: statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Odell, Husmark Pehrsson, Larsson, Erlandsson, Torstensson, Carlgren, Hägglund, Björklund, Carlsson, Littorin, Billström, Adelsohn Liljeroth, Krantz
Föredragande: statsrådet Krantz
Regeringen beslutar proposition 2009/10:136 Ökad frihet för vissa stiftelser som finansierar forskning
Prop. 2009/10:xx
Prop. 2009/10:xx
2
3
1
Prop. 2009/10:136
Prop. 2009/10:136
Prop. 2009/10:136
Prop. 2009/10:xx
4
22
22
Prop. 2009/10:xx
Prop. 2009/10:136
22
5
22
Prop. 2009/10:136
Prop. 2009/10:136
16
15
22
Prop. 2009/10:136
Prop. 2009/10:xx
Prop. 2009/10:136
Bilaga 1
Prop. 2009/10:136
Bilaga 1
20
19
22
Prop. 2009/10:136
Bilaga 2
Prop. 2009/10:136
Bilaga 2
Prop. 2009/10:xx
Bilaga 3
Prop. 2009/10:136
Bilaga 3
22
21
22
Prop. 2009/10:136
Prop. 2009/10:xx
22
22
22
Prop. 2009/10:xx
Prop. 2009/10:xx