Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 3240 av 7187 träffar
Propositionsnummer · 2010/11:1 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Budgetpropositionen för 2011
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 1/6
Skatt, tull och exekution Förslag till statsbudget för 2011 Skatt Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 7 2 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 9 2.1 Omfattning 9 2.2 Utgiftsutveckling 10 2.3 Mål 11 2.4 Politikens inriktning 11 2.5 Revisionens iakttagelser 12 3 Skatt 13 3.1 Resultatredovisning 13 3.1.1 Mål 13 3.1.2 Resultat Skatteverket 13 3.1.3 Analys och slutsatser 16 3.2 Politikens inriktning 16 3.3 Budgetförslag 17 3.3.1 1:1 Skatteverket 17 4 Tull 19 4.1 Resultatredovisning 19 4.1.1 Mål 19 4.1.2 Resultat Tullverket 19 4.1.3 Analys och slutsatser 21 4.2 Politikens inriktning 22 4.3 Budgetförslag 22 4.3.1 1:3 Tullverket 22 5 Exekution 25 5.1 Resultatredovisning 25 5.1.1 Mål 25 5.1.2 Resultat Kronofogdemyndigheten 25 5.1.3 Analys och slutsatser 27 5.2 Politikens inriktning 27 5.3 Budgetförslag 28 5.3.1 1:2 Kronofogdemyndigheten 28 6 Kustbevakningens verksamhet avseende tullkontroll 31 6.1 Resultatredovisning 31 6.1.1 Mål 31 6.1.2 Resultat Kustbevakningen 31 6.1.3 Analys och slutsatser 31 Tabellförteckning Anslagsbelopp 7 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet 10 2.2 Härledning av ramnivån 2011-2014. Utgiftsområde 3 10 2.3 Ramnivå 2011 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 11 3.1 Anslagsutveckling 1:1 Skatteverket 17 3.2 Offentligrättslig verksamhet Skatteverket 17 3.3 Uppdragsverksamhet Skatteverket 17 3.4 Härledning av anslagsnivån 2011-2014, 1:1 Skatteverket 17 4.1 Anslagsutveckling 1:3 Tullverket 22 4.2 Offentligrättslig verksamhet Tullverket 22 4.3 Uppdragsverksamhet Tullverket 23 4.4 Härledning av anslagsnivån 2011-2014, 1:3 Tullverket 23 5.1 Anslagsutveckling 1:2 Kronofogdemyndigheten 28 5.2 Offentligrättslig verksamhet Kronofogdemyndigheten 28 5.3 Uppdragsverksamhet Kronofogdemyndigheten 28 5.4 Härledning av anslagsnivån 2011-2014, för 1:2 Kronofogdemyndigheten 28 Diagramförteckning Diagram 3.1 Skatteverkets verksamhet 14 Diagram 4.1 Samhällsnyttovärde för narkotikabeslag 20 Diagram 4.2 Beslagtagna mängder alkohol 20 Diagram 5.1 Kronofogdemyndighetens verksamhet 25 Diagram 5.2 Indrivet belopp 26 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. för budgetåret 2011 anvisar anslagen under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt följande uppställning: Anslagsbelopp Tusental kronor Anslag Anslagstyp 1:1 Skatteverket Ramanslag 6 688 837 1:2 Kronofogdemyndigheten Ramanslag 1 731 497 1:3 Tullverket Ramanslag 1 588 647 Summa 10 008 981 2 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 2.1 Omfattning Kärnan i utgiftsområdet utgörs av beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och indrivning av skatter och avgifter. Nära knutna till och starkt integrerade med beskattning och uppbörd finns verksamheter med andra syften som antingen följer av eller direkt stödjer de huvudsakliga verksamheterna. Förutom beskattning, uppbörd, verkställighet och indrivning ingår även verksamhet avseende folkbokföring, id-kort, fastighetstaxering, brottsbekämpning inom tull- och skatteområdet, bouppteckningar, gränsskydd och verkställighet av enskildas betalningsanspråk. Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket är förvaltningsmyndigheter inom respektive område. En annan myndighet med viss verksamhet inom utgiftsområdet är Kustbevakningen. Myndigheten har ett självständigt ansvar för tullkontrollen till sjöss. 2.2 Utgiftsutveckling Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet Miljoner kronor Utfall 2009 Budget 2010 1 Prognos 2010 Förslag 2011 Beräknat 2012 Beräknat 2013 Beräknat 2014 1:1 Skatteverket 6 326 6 692 6 370 6 689 6 774 6 879 7 044 1:2 Kronofogdemyndigheten 1 630 1 716 1 640 1 731 1 752 1 764 1 802 1:3 Tullverket 1 478 1 552 1 519 1 589 1 621 1 649 1 685 Totalt för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 9 434 9 760 9 529 10 009 10 147 10 292 10 531 1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2011-2014 Utgiftsområde 3 Miljoner kronor 2011 2012 2013 2014 Anvisat 2010 1 9 734 9 734 9 734 9 734 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 52 146 283 514 Beslut 186 191 178 182 Överföring till/från andra utgiftsområden 4 9 9 10 Övrigt 3 33 67 89 92 Ny ramnivå 10 009 10 147 10 292 10 531 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras. 3 Övergångseffekter till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under övrigt. Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen. Skatteverkets anslag ökas varaktigt med 40 000 000 kronor från 2011 för arbetet med slopad revisionsplikt. Till följd av riksdagens godkännande av regeringens förslag i 2010 års ekonomiska vårproposition (prop. 2009/10:100, bet. 2009/10:KU39, rskr. 2009/10:332) om överföring av ett antal verksamheter vid Sveriges Domstolar till olika förvaltningsmyndigheter övertar Skatteverket Sveriges Domstolars verksamhet med registerärenden, arv och testamente. Anslaget ökas därför med 4 030 000 kronor 2011. Från 2010 ökas anslaget varaktigt med 9 220 000 kronor. Medlen förs dit från det under utgiftsområde 4 Rättsväsendet upptagna anslaget 1:5 Sveriges Domstolar. För att möjliggöra en överflyttning av äktenskapsärendena krävs att äktenskapsregistret flyttas från Statistiska centralbyrån till Skatteverket. Anslaget tillförs därför engångsvis 891 000 kronor 2011 och varaktigt 3 566 000 kronor från 2012. Medlen förs dit från det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning upptagna anslaget 1:9 Statistiska centralbyrån. Skatteverket har redovisat en handlingsplan för hur myndigheten ska minska kreditutnyttjandet och bedriva verksamheten inom beräknade anslagsramar. Regeringen kommer att följa utvecklingen noga. För att Skatteverket ska kunna bedriva verksamheten på ett effektivt och rättssäkert sätt behöver medel tillföras verksamheten. Därför ökas anslaget med 200 000 000 kronor engångsvis på hösttilläggsbudget för 2010 och med 115 000 000 kronor varaktigt från 2011. Anslaget minskas med 400 000 kronor från 2011 till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budgetprocessen. Anslaget minskas med 9 876 000 kronor från 2014 till följd av att vissa gemensamma e-förvaltningsprojekt genomförs. Tullverkets anslag ökas varaktigt med 14 000 000 kronor från 2011 för arbetet i regionala underrättelsecenter och mot den organiserade brottsligheten. Anslaget tillförs varaktigt 3 600 000 kronor från 2011 för arbetet med tillsyn av gränsöverskridande avfallstransporter genom att det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden minskas med motsvarande belopp. Anslaget minskas med 200 000 kronor från 2011 till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budgetprocessen. Anslaget minskas med 2 363 000 kronor från 2014 till följd av att vissa gemensamma e-förvaltningsprojekt genomförs. För att minska risken med företagande och därmed främja ett ökat entreprenörskap avser regeringen att föreslå två förändringar i skuldsaneringslagen. För det första ska skuldernas ålder inte längre beaktas särskilt vid bedömningen av om det är skäligt att bevilja skuldsanering. Därigenom kommer det att kunna gå betydligt snabbare än idag att få skuldsanering för den som har skulder från näringsverksamhet. För det andra ska aktiva näringsidkare kunna få skuldsanering. Genom att även aktiva näringsidkare omfattas av skuldsanering får enskilda näringsidkare samma möjligheter att ta sig ur en ekonomiskt ohållbar situation som löntagare har idag. Genom dessa förändringar kan fler personer väntas ansöka om och beviljas skuldsanering. Kronofogdemyndighetens anslag tillfördes därför i budgetpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:1) 50 000 000 kronor varaktigt från 2010. Regeringen avser att under hösten 2010 lämna en proposition till riksdagen. Kronofogdemyndighetens anslag ökas varaktigt med 6 000 000 kronor från 2011 för arbetet i regionala underrättelsecenter och mot den organiserade brottsligheten. Till följd av riksdagens godkännande av regeringens förslag i 2010 års ekonomiska vårproposition (prop. 2009/10:100, bet. 2009/10:KU39, rskr. 2009/10:332) om överföring av ett antal verksamheter vid Sveriges Domstolar till olika förvaltningsmyndigheter övertar Kronofogdemyndigheten vissa delar av Sveriges Domstolars verksamhet med dödande av s.k. förkommen handling. Anslaget ökas därför med 700 000 kronor 2011. Från 2012 ökas anslaget varaktigt med 800 000 kronor. Medlen förs dit från det under utgiftsområde 4 Rättsväsendet upptagna anslaget 1:5 Sveriges Domstolar. Anslaget minskas med 200 000 kronor från 2011 till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budgetprocessen. Anslaget minskas med 2 526 000 kronor från 2014 till följd av att vissa gemensamma e-förvaltningsprojekt genomförs. Tabell 2.3 Ramnivå 2011 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Miljoner kronor 2011 Transfereringar1 138 Verksamhetskostnader2 9 858 Investeringar3 13 Summa ramnivå 10 009 Den realekonomiska fördelningen baseras på utfallet 2009 samt kända förändringar av anslagens användning. 1 Med transfereringar avses inkomstöverföringar dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation. 2 Med verksamhetsutgifter avses resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster. 3 Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar. 2.3 Mål Målet för utgiftsområdet 2010 är att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för medborgare och näringsliv samt motverka brottslighet. 2.4 Politikens inriktning Myndigheterna inom utgiftsområdet ska underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig. Medborgare och företag ska känna förtroende för rättssäkerheten i regelsystemen. En enhetlig behandling av de företag och medborgare som kommer i kontakt med myndigheterna är en viktig rättssäkerhetsaspekt. En viktig uppgift för myndigheternas ledning är således att säkerställa att ärenden behandlas lika. Myndigheterna ska se till att de regelverk och rutiner som de själva disponerar över är så enkla som möjligt till gagn för en kostnadseffektiv hantering. Regeringen understryker betydelsen av samtliga myndigheters fortsatta arbete med förenklingar av det egna regelverket samt med att utarbeta förslag till förenklingar av de nationella och internationella regelverken. Eftersom myndigheterna har likartad verksamhet när det gäller uppbördshanteringen och brottsbekämpningen är det väsentligt att de möjligheter till förenklingar och förbättringar som finns genom myndighetssamverkan tillvaratas. Regeringens särskilda satsning mot grov organiserad brottslighet, där samtliga myndigheter inom utgiftsområdet deltar, är ett exempel på myndighetssamverkan. I det löpande arbetet ska myndigheterna kontinuerligt arbeta för att höja effektiviteten i verksamheten samtidigt som servicen till allmänheten och företagen förbättras. Kontinuerliga förändringar, rationaliseringar och en kostnadseffektiv verksamhet är nödvändigt för att klara framtidens krav på myndigheterna. Det är av stor vikt att arbeta med standardisering och automatisering av arbetsflöden. I myndigheternas uppgift ligger att organisera sig på ett sätt som bidrar till att förstärka förutsättningarna för att bedriva verksamheten effektivt. En förutsättning för att kunna säkerställa att verksamheten utvecklas i rätt riktning och att resurserna styrs till prioriterade områden är att myndigheterna kontinuerligt följer samhällsutvecklingen. För att uppnå en effektiv och ändamålsenlig förvaltning är ledning, prioritering, intern styrning och uppföljning av all verksamhet inom myndigheterna viktig. Det är av stor betydelse att myndigheterna har ändamålsenliga interna system för att kunna följa verksamheten och bedöma enhetlighet, kvalitet, produktivitet och effektivitet. Den ekonomiska integrationen i Europa tillsammans med globaliseringen av ekonomin och handeln medför delvis nya förutsättningar för myndigheternas verksamhet. Myndigheterna kommer kontinuerligt att behöva anpassa verksamheten till de nya förutsättningar som gäller. I samarbetet mellan olika stater är det viktigt att den information som utbyts tas till vara på bästa sätt inom myndigheterna. I det europeiska och övriga internationella administrativa samarbetet inom myndighetsområdena prioriteras insatser för regel- och procedurförenklingar, rationell användning av informationsteknik (IT), informationsutbyte och utbildningsinsatser. Myndigheterna medverkar fortlöpande i det arbete som pågår inom EU. I detta arbete har myndigheterna en viktig uppgift att biträda regeringen med expertis i sakfrågor samt analysera problemställningar och föreslå ställningstaganden. Myndigheterna deltar även i förhandlingsarbetet, särskilt inom de genomförandekommittéer som leds av Europeiska kommissionen. Vad gäller det fortsatta utvecklingsarbetet inom e-förvaltningen anser regeringen det vara av största vikt att myndigheterna uppträder samlat och vid behov gemensamt utvecklar och tillhandahåller tjänster som förenklar för medborgare, företag och aktörer inom den offentliga sektorn. I fråga om e-legitimationer och gemensamt verksamhetsstöd för staten har utgiftsområdets myndigheter en viktig roll. Regeringen anser att det är fortsatt viktigt att arbetet med att bekämpa felaktiga utbetalningar, svartarbete och annat skattefusk fortsätter och att arbetet har integrerats i berörda myndigheters löpande verksamhet. Se vidare volym 1, avsnitt 12.4. 2.5 Revisionens iakttagelser Årsredovisningarna för 2009 har av Riksrevisionen bedömts som i allt väsentligt rättvisande och Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket har fått rena revisionsberättelser. Effektivitetsrevisionens båda rapporter 2009:20 Jobbskatteavdraget och 2010:11 Enhetlig beskattning?, behandlas i volym 1 avsnitt 6.3 respektive 6.1. Riksrevisionen har granskat Skatteverkets växande informationsutbyte med andra länder som sker i syfte att ge Skatteverket kontrollinformation och bidra till att minska skattefelet (2009:24 Internationell skattekontroll). Riksrevisionen fann vissa brister i Skatteverkets hantering av informationsutbytet. Brister som Skatteverket nu åtgärdat. Skatteverkets åtgärder med anledning av revisionens iakttagelser föranleder inga ytterligare åtgärder från regeringens sida och rapporten bedöms vara slutbehandlad. Riksrevisionen har granskat effekterna av sammanslagningarna av Skatteverket m.fl. myndigheter under 2004-2005 till s.k. enmyndigheter (Från många till en - sammanslagningar av myndigheter 2010:3). Enligt Riksrevisionen har enmyndighetsreformerna skapat bättre förutsättningar för rättslig styrning och fördelning av resurser samt lett till minskade variationer i handläggningstider vid Skatteverket. Regeringen anser att rapporten, i de delar den berör Skatteverket, är slutbehandlad. Se vidare utgiftsområde 2, avsnitt 3.5.1. 3 Skatt 3.1 Resultatredovisning 3.1.1 Mål För Skatteverket ska målet för utgiftsområdet uppnås genom att - eftersträvade skatte- och avgiftsintäkter ska säkerställas rättssäkert och på ett för samhället ekonomiskt effektivt sätt samt på ett sätt som är kostnadseffektivt och enkelt för medborgare och företag, - brottslighet inom skatteområdet ska förebyggas och bekämpas och - medborgare och företag ska ha förtroende för Skatteverkets verksamhet. 3.1.2 Resultat Skatteverket Allmänt Skatteverket är indelat i åtta skatteregioner. Huvudkontoret leder och styr skatteregionerna och verksamhetsstöd (VE). VE levererar tjänster åt Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Lantmäteriet. Skatteverket har 10 500 anställda och bedriver verksamhet på ett hundratal orter. Skatteverkets ekonomi är ansträngd. En av anledningarna är kostnadsutvecklingen inom VE. Ekonomistyrningen av VE måste därför skärpas. Skatteverket har redovisat en handlingsplan för hur myndigheten ska minska kreditutnyttjandet och bedriva verksamheten inom beräknade anslagsramar. Regeringen följer noga de ytterligare åtgärder som myndigheten ska vidta och redovisa med anledning av den ansträngda ekonomin. Skatteverket hanterar stora belopp och volymer vilket ställer särskilt stora krav på effektivitet. Skatteverket hanterade cirka 66 miljoner kontrolluppgifter, närmare 15,5 miljoner deklarationer, cirka 2,8 miljoner folkbokföringsärenden och drygt 80 000 ansökningar om F-skatt. Regeringen har genom en mängd åtgärder, t.ex. hus- och jobbskatteavdraget, minskat incitamenten för skattefusk. Regeringen har också genomfört förslag för förbättrad kontroll av kontantbranschen och av särskilda riskbranscher. En särskild satsning mot grov organiserad brottslighet pågår där flera myndigheter deltar. Måluppfyllelsen bedöms av regeringen vara god för de flesta verksamhetsområdena. En viktig inriktning inom skatteverksamheten är att underlätta för att medborgare och företag ska kunna göra rätt från början. En ökad användning av e-tjänster gör att fler gör rätt från början. Exempel på nya e-tjänster är kassaregister, husarbete och verksamt.se. Medborgares och företags förtroende för Skatteverket är viktigt. Viljan att betala skatt påverkas mycket av medborgares och företags uppfattning om Skatteverkets verksamhet. I Svenskt Kvalitetsindex mätning fick Skatteverket högst betyg av samtliga undersökta myndigheter. I jämförelse med andra skatteförvaltningar inom OECD, tillhör Skatteverket de främsta när det gäller kostnadsproduktivitet. När Sveriges modernaste myndighet utsågs kom Skatteverket tvåa efter Vägverket. Tidvis har det varit långa väntetider för de medborgare och företag som vill få kontakt med skatteupplysningen. Regeringen anser att det är oacceptabelt att medborgare och företag inte får kontakt med skatteupplysningen inom rimlig tid. Skatteverket och Försäkringskassan har tillsammans hittills öppnat 80 servicekontor. Etableringarna fortsätter och 2011 beräknas det finnas 124 kontor. Pensionsmyndigheten medverkar i samarbetet fr.o.m. januari 2010. Genom att koncentrera service och samverka med andra myndigheter minskar kostnaderna. Samverkan leder även till att myndigheterna kan finnas på fler orter. Skatteverkets totala verksamhet är uppdelad i beskattning, folkbokföring, fastighetstaxering, brottsbekämpning och bouppteckning samt utfärda id-kort som framgår av diagram 3.1. Diagram 3.1 Skatteverkets verksamhet Beskattning Beskattningens mål är ett så litet skattefel som möjligt och att beslutad skatt ska betalas in. Beskattningsverksamhetens huvudsakliga arbetsuppgifter är information, löpande ärendehantering och kontroll. Beskattningen utgör 85 procent av Skatteverkets totala verksamhet. Skatteinkomsterna minskade med 75 miljarder från 1 384 miljarder 2008 till 1 309 miljarder 2009. Uppbördsförlusterna var 8,2 miljarder 2009, vilket är 0,57 procent av de totala skatterna. Nya e-tjänster för t.ex. kassaregister, husarbete och anmälan om barns födelse har tagits i drift löpande och utnyttjandet av dem har ökat under året. Allt fler medborgare och företag deklarerar elektroniskt. Drygt 54 procent av medborgarna deklarerade elektroniskt 2009 vilket är en ökning med fem procentenheter i jämförelse med 2008. Andelen skattedeklarationer som lämnades elektroniskt ökade från 31 procent 2008 till 44 procent 2009. Såväl Skatteverket som medborgare och företag har mycket att vinna på att det blir rätt från början. Ett ökat användande av elektronisk deklaration bidrar till att minska oavsiktliga fel, t.ex. överföringsfel mellan blanketter och felsummeringar. Skatteverkets framgång i kontrollen avgörs till stor del av förmågan att identifiera risker. Riskhantering innebär att prioritera och välja rätt åtgärder utifrån en analys av fakta för att minska eller eliminera riskerna för att inte nå målen för kontrollen. Resurserna koncentreras därmed till områden med hög risk. Riskområdena utgörs av privatpersoner, företag, internationella transaktioner, ekonomisk brottslighet och borgenärsarbetet. Strategin är att så långt det är möjligt förebygga fel. De effektivaste insatserna är därför inriktade på information, samverkan och regelförenklingar. För att bättre kunna åtgärda risker avseende skattefelet har Skatteverket s.k. riksprojekt. Riksprojekten ger möjlighet till metod- och systemutveckling men leder också till en ökad samverkan med externa aktörer. Andra sätt att åtgärda risker är även riktad information, nationell och internationell samverkan samt en väl fungerande kontroll genom ett förbättrat arbetssätt. Det internationella området utgör ett högriskområde för fel. Skatteverket har ökat sina resurser på området med 30 procent jämfört med 2008. Skatteverket har även ökat kompetensen genom koncentration och samarbete. Riskerna minskas genom förbättrad information och informationsförsörjning. Under 2009 ingick Sverige tio nya informationsutbytesavtal. Avtalen är ett viktigt redskap för att bekämpa avancerat skatteundandragande. Under 2009 påbörjades uppbyggnaden av ett finansiellt centrum inom Skatteverket. Centrumet ska, inom Skatteverket, fungera som ett metod- och kunskapsstöd för det finansiella området. Inom området ekonomisk brottslighet arbetar Skatteverket på flera sätt för att nå framgång. Branschsamarbete har visat sig vara ett effektivt arbetssätt. Arbetsmetoderna mot ekonomisk brottslighet har förbättrats. Skatteverket lämnade knappt 4 000 brottsanmälningar till Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten. Insatser mot kontanthandeln och införandet av kassaregister har prioriterats. Kontrollen av personalliggare inom frisör- och restaurangbranschen har resulterat i över 17 000 kontrollbesök under 2009. För området privatpersoner minskade resurserna under 2009. Felen som privatpersoner gör inom t.ex. aktie- och fastighetsförsäljningar är oftast oavsiktliga. Skatteverket har därför satsat på information och särskilt målgruppsanpassad information. Exempel på det är informationsträffar på byggvaruhus för att informera om det nya husavdraget. För området företag har resurserna minskat med 20 procent jämfört med 2008. Resurserna har lagts på kontroll och förebyggande arbete. Förebyggande arbete är t.ex. företagsbesök, samverkan och e-tjänster. Skatteverket har även koncentrerat hanteringen av vissa branscher till ett fåtal regioner. Det underlättar den administrativa hanteringen och bidrar till en enhetlig rättstillämpning. Folkbokföring Folkbokföringen ska vara aktuell och korrekt. Folkbokföringen utgör sju procent av Skatteverkets totala verksamhet. Många av våra medborgerliga rättigheter och skyldigheter bygger på folkbokföringen. Kvaliteten i folkbokföringsregistret måste därför vara hög. Särskilda informationssatsningar för att öka kvaliteten i folkbokföringsregistret har gjorts under året. En ökad samverkan med andra myndigheter ger förutsättningar för att kontrollverksamheten ska bli träffsäker och effektiv. Folkbokföringen har koncentrerats till 19 orter (tidigare 89 orter) från och med 2010. Under 2009 har användningen av e-tjänster ökat. Under året togs 450 000 personbevis ut elektroniskt vilket är 18 procent av samtliga. Nya e-tjänster under 2009 är personnummer online för nyfödda, beställning av dödsfallsintyg och en möjlighet att elektroniskt rapportera diskrepanser i folkbokföringen. Samtliga dessa tjänster kommer att underlätta för såväl andra myndigheter som för Skatteverket. Fastighetstaxering Fastighetstaxeringen ska vara rättvisande och korrekt. Fastighetstaxeringen utgör tre procent av Skatteverkets totala verksamhet. Under 2009 har fastighetstaxeringen koncentrerats från drygt femtio orter till sju. För att ytterligare effektivisera verksamheten har det fattats beslut om att verksamheten ska bedrivas på endast fyra orter från och med januari 2013. Den allmänna fastighetstaxeringen, som genomförs vartannat år, omfattar olika kategorier av fastigheter enligt en fastställd ordning och varje fastighetskategori blir taxerad minst vart sjätte år. Antalet omprövningar minskade med 26 procent. Genomströmningstiderna för omprövningarna har delvis minskat. Brottsbekämpning Brottsbekämpningen ska förebygga och avslöja brottslighet samt ge åklagare bra underlag för åtal. Brottsbekämpningen utgör tre procent av Skatteverkets totala verksamhet. Skattebrottsenheterna arbetar med att utreda framför allt skattebrott. I storstadsområdena och i vissa län leds utredningarna av Ekobrottsmyndigheten och i övriga landet av Åklagarmyndigheten. Samverkan med andra myndigheter och samverkan mot organiserad brottslighet har ökat under 2009. Åklagarna bedömer att skattebrottsenheternas utredningar håller hög kvalitet och att förundersökningarna ger ett bra stöd för beslut om åtal. Produktiviteten är fortsatt hög och varje utredare avslutade i genomsnitt 13 utredningar under 2009. Antalet avslutade förundersökningar uppgick till 2 100, vilket är på samma nivå som 2008. Bouppteckning Registreringen av bouppteckningar ska säkerställa att de formella kraven är uppfyllda. Verksamheten utgör mindre än en procent av Skatteverkets totala verksamhet. Verksamheten är koncentrerad till tre orter. Kostnaden per bouppteckningsärende har på fem år sjunkit med 56 procent. År 2009 var kostnaden 676 kronor. Genomströmningstiderna har försämrats. Under 2009 avslutades 81 procent av ärendena inom fyra veckor, jämfört med 91 procent 2008. Utfärda id-kort Den 1 juni 2009 började Skatteverket att ta emot ansökningar och utfärda id-kort till personer som är folkbokförda i landet, har fyllt 13 år och kan styrka sin identitet. Verksamheten utgör mindre än en procent av Skatteverkets totala verksamhet. Efterfrågan har varit större än förväntat. Under 2009 togs 42 000 ansökningar emot och cirka fem procent fick avslag på sin ansökan. Över 70 procent av alla som ansöker om id-kort styrker sin identitet med hjälp av intygsgivare. Det har blivit enklare att få id-kort jämfört med tidigare. Av korten som utfärdades under 2009 har drygt 25 procent utfärdats till personer som inte tidigare, när Svensk Kassaservice utfärdade id-kort, kunnat få id-kort. Anledningen är att Skatteverket godtar en vidare krets av intygsgivare och fler id-handlingar. Kompetensförsörjning Skatteverket hade vid utgången av 2009 10 419 anställda, vilket är en minskning med 3,5 procent. Andelen kvinnor var 66 procent och andelen kvinnor på ledande befattningar var 56 procent. Resultatet av medarbetarundersökningen 2009 var bra, samtliga mått ligger över vad som kan anses acceptabelt. Sjukfrånvaron fortsätter att minska och uppgick vid utgången av 2009 till 3,5 procent. Även långtidssjukfrånvaron minskar. 3.1.3 Analys och slutsatser Regeringen bedömer att Skatteverket i hög grad bidrar till att uppfylla målet för utgiftsområdet. Regeringen anser att inriktningen att underlätta för den som vill göra rätt för sig ska kvarstå. Riktad och behovsanpassad information ska lämnas till de medborgare och företag som behöver det. Detta kan bl.a. ske genom förenklade blanketter och internetlösningar. Det är viktigt att resurserna i kontrollverksamheten koncentreras till områden med hög risk för skattefel. Regeringens bedömning är att myndigheten bedriver ett strategiskt arbete med att ständigt bli mer effektiv. Det innebär en fortsatt omfördelning av arbetsuppgifter och material för att säkerställa en hög effektivitet och servicenivå, enhetliga rättsliga bedömningar och en effektiv kontroll. Med anledning av den ansträngda ekonomin måste ekonomistyrningen skärpas. Regeringen kommer att följa utvecklingen noga. En ökad samverkan mellan myndigheter ska leda till att allmänhet och företag inte behöver lämna fler uppgifter än nödvändigt. Regeringen gör bedömningen att Skatteverket bedriver ett strategiskt arbete med sin kompetensförsörjning. Det är av stor betydelse att detta arbete fortgår, då verksamhetens inriktning och det förändrade arbetssättet ställer krav på en generell höjning av kompetensen. Medarbetarna ska kunna arbeta lösningsorienterat med flera arbetsområden på ett mer självständigt sätt. 3.2 Politikens inriktning En väl fungerande ledning, intern styrning och uppföljning är grunden för en effektiv verksamhet. En förutsättning för detta är att arbetet med riskanalyser samt urvals- och uppföljningssystem fortsätter att utvecklas. För att allmänhet och företag ska känna stort förtroende för verksamheten är det väsentligt att t.ex. handläggningstider, rättstillämpning och kontrollnivåer är enhetliga. Även om Skatteverket har gjort en del på området och skillnaderna har minskat, anser regeringen att det finns förutsättningar för att ytterligare öka enhetligheten. På e-förvaltningens område ligger Skatteverket i framkant vid en jämförelse med andra svenska myndigheter. Regeringen anser att det är viktigt att Skatteverkets utveckling av nya e-tjänster fortgår. Syftet med kontroll och sanktioner är att stärka och upprätthålla normer. Kontrollen ska i huvudsak riktas mot avsiktliga fel och träffsäkerheten måste därför vara hög. För att öka de allmänpreventiva effekterna ska sådana områden prioriteras där det finns allvarliga fel och där fusket är särskilt förtroendeskadligt. För att öka den individualpreventiva effekten ska kontrollen ske tidigt och följas upp genom återkommande kontroller. De öppna gränserna och en alltmer globaliserad ekonomi gör att hoten mot skattebasen ökar. Det internationella området kräver att Skatteverket intensifierar sin samverkan med andra myndigheter, såväl svenska som utländska. Det är viktigt att myndigheten fortsätter att förbättra de möjligheter till informationsutbyte som finns. Det internationella arbetet kräver en särskild struktur och kompetens. Det är därför viktigt att Skatteverket höjer sin kompetens avseende både personal och teknik för att klara av det internationella arbetet. 3.3 Budgetförslag 3.3.1 1:1 Skatteverket Tabell 3.1 Anslagsutveckling 1:1 Skatteverket Tusental kronor 2009 Utfall 6 326 394 Anslags- sparande -239 527 2010 Anslag 6 692 013 1 Utgifts- prognos 6 370 030 2011 Förslag 6 688 837 2012 Beräknat 6 774 488 2 2013 Beräknat 6 879 249 3 2014 Beräknat 7 044 208 4 1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 6 710 942 tkr i 2011 års prisnivå. 3 Motsvarar 6 722 047 tkr i 2011 års prisnivå. 4 Motsvarar 6 727 311 tkr i 2011 års prisnivå. Anslaget används för Skatteverkets förvaltningskostnader inklusive vissa nämnder på skatteområdet. Vidare används anslaget för vissa kostnader för internationellt arbete och forskning inom skatteområdet samt maximalt 20 000 000 kronor i ersättningsbelopp enligt vissa lagar. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 3.2 Offentligrättslig verksamhet Skatteverket Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel1 Intäkter som får disponeras2 Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2009 743 23 102 - - Prognos 2010 700 23 000 - - Budget 2011 700 23 000 - - 1 Avser intäkter av avgifter som inte är skatt t.ex. skattetillägg, förseningsavgift, dröjsmålsavgift, bötesmedel och sanktionsavgift som är tjänsteutövning förknippade med ärendehandläggning och avgifter för prissättningsbesked. 2 Avser försäljning av uppgifter ur dataregister, intäkter av aviseringssystemet och kopior av allmänna handlingar. Tabell 3.3 Uppdragsverksamhet Skatteverket Tusental kronor Uppdragsverksamhet1 Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2009 419 030 419 030 0 Prognos 2010 445 087 445 087 0 Budget 2011 420 925 420 925 0 1 Verksamheten avser pensionsadministration för AP-fonderna och Premiepensionssystemet. Regeringens överväganden Tabell 3.4 Härledning av anslagsnivån 2011-2014, 1:1 Skatteverket Tusental kronor 2011 2012 2013 2014 Anvisat 2010 1 6 472 013 6 472 013 6 472 013 6 472 013 Förändring till följd av: Pris- och löne- omräkning 2 36 736 98 367 188 950 343 337 Beslut 162 991 167 201 169 506 173 435 Överföring till/från andra anslag 3 630 8 838 8 960 9 168 Övrigt 3 13 467 28 069 39 818 46 255 Förslag/ beräknat anslag 6 688 837 6 774 488 6 879 249 7 044 208 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras. 3 Övergångseffekter till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under övrigt. Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen. Skatteverkets anslag ökas varaktigt med 40 000 000 kronor från 2011 för arbetet med slopad revisionsplikt. Till följd av riksdagens godkännande av regeringens förslag i 2010 års ekonomiska vårproposition (prop. 2009/10:100, bet. 2009/10:KU39, rskr. 2009/10:332) om överföring av ett antal verksamheter vid Sveriges Domstolar till olika förvaltningsmyndigheter övertar Skatteverket Sveriges Domstolars verksamhet med registerärenden, arv och testamente. Anslaget ökas därför med 4 030 000 kronor 2011. Från 2010 ökas anslaget varaktigt med 9 220 000 kronor. Medlen förs dit från det under utgiftsområde 4 Rättsväsendet upptagna anslaget 1:5 Sveriges Domstolar. För att möjliggöra en överflyttning av äktenskapsärendena krävs att äktenskapsregistret flyttas från Statistiska centralbyrån till Skatteverket. Anslaget tillförs därför engångsvis 891 000 kronor 2011 och varaktigt 3 566 000 kronor från 2012. Medlen förs dit från det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning upptagna anslaget 1:9 Statistiska centralbyrån. Skatteverket har redovisat en handlingsplan för hur myndigheten ska minska kreditutnyttjandet och bedriva verksamheten inom beräknade anslagsramar. Med anledning av den ansträngda ekonomin ska myndigheten vidta och redovisa ytterligare åtgärder. Regeringen kommer att följa utvecklingen noga. För att Skatteverket ska kunna bedriva verksamheten på ett effektivt och rättssäkert sätt behöver medel tillföras verksamheten. Med anledning härav ökas anslaget med 200 000 000 kronor engångsvis på hösttilläggsbudget för 2010 och med 115 000 000 kronor varaktigt från 2011. Anslaget minskas med 400 000 kronor från 2011 till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budgetprocessen. Anslaget minskas med 9 876 000 kronor från 2014 till följd av att vissa gemensamma e-förvaltningsprojekt genomförs. Regeringen föreslår att anslaget för 2011 uppgår till 6 688 837 000 kronor. För 2012 beräknas anslaget till 6 774 488 000 kronor. För 2013 beräknas anslaget till 6 879 248 000 kronor. För 2014 beräknas anslaget till 7 044 209 000 kronor. 4 Tull 4.1 Resultatredovisning 4.1.1 Mål För Tullverket ska målet för utgiftsområdet uppnås genom att - eftersträvade tull-, skatte- och avgiftsintäkter, liksom efterlevnaden av in- och utförselrestriktionerna, ska säkerställas rättssäkert och på ett för samhället ekonomiskt effektivt sätt samt på ett sätt som är kostnadseffektivt och enkelt för medborgare och företag - brottslighet inom tullområdet ska förebyggas och bekämpas och - medborgare och företag ska ha förtroende för Tullverkets verksamhet. 4.1.2 Resultat Tullverket Brottsbekämpning Brottsbekämpningen utgör 58 procent av Tullverkets verksamhet och syftar till att övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att bestämmelserna om in- och utförsel av varor efterlevs. En ny organisatorisk enhet, Nationella enheten, har skapats för att på en övergripande nivå samordna och prioritera operativ kontrollverksamhet inom myndigheten. Den Nationella enheten ansvarar för den operativa riskanalys- och underrättelseanalysverksamheten i Tullverket. Tullverket har under året inriktat verksamheten på att begränsa den organiserade och storskaliga brottsligheten. Den inriktningen genomsyrar arbetet inom brottsbekämpningen. Det projekt- och underrättelsebaserade arbetet har fortsatt att utgöra grunden för Tullverkets bekämpning av den organiserade brottsligheten. Metodutvecklingen inom processen har fortsatt under 2009. De viktigaste hjälpmedlen har varit teleavlyssning, teleövervakning, kameraövervakning och rumsavlyssning. Andra metoder som ytterligare utvecklats och förfinats under året är informatörshantering och provokativa åtgärder. Från och med den 1 juli 2008 gäller vidare nya regler om förverkande av ekonomiska tillgångar vid utbyte av brott. Förverkande av sådana tillgångar har visat sig vara ett effektivt sätt att störa den organiserade brottsligheten. En ökad nationell samverkan mot grov organiserad brottslighet (GOB) med övriga brottsbekämpande myndigheter har skett under året. Inom GOB har samverkan skett i det nationella operativa rådet samt i de regionala underrättelsecentrumen. Tullverket har nära samverkan även med utländska tull- och polismyndigheter samt med internationella samarbetsorgan som Europol och Östersjösamarbetet. Tullverket har under året prioriterat bekämpningen av de kriminella nätverk som står bakom organiserad och storskalig smuggling. Totalt har 30 kriminella nätverk identifierats och Tullverket gör bedömningen att 26 av dem allvarligt skadats eller helt upphört med sin verksamhet. Resultatet av Tullverkets arbete är att 107 personer lagförts och antalet utdömda fängelseår uppgår till 634 år. Narkotikabekämpningen har högsta prioritet i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet. Antalet beslag av narkotika har ökat med tre procent under 2009, delvis beroende på ett framgångsrikt underrättelsearbete och en prioritering av kontroller. Mängden beslagtagen narkotika har också ökat något jämfört med 2008. Effektiviteten, mätt som samhällsnytta, har ökat med 38 procent jämfört med 2008 för beslag gjorda i Sverige. Samhällsnyttovärdet för narkotikabeslagen uppgår till 1 860 miljoner (se diagram 4.1). Det beror bland annat på ett framgångsrikt underrättelsearbete och en prioritering av kontroller. Diagram 4.1 Samhällsnyttovärde för narkotikabeslag Tusental kronor De beslagtagna mängderna av cannabis, amfetamin, kokain och dopningsmedel har ökat markant jämfört med 2008. Mängderna beslagtagen opium, ecstasy och narkotiska läkemedel har däremot minskat. Beslagen av alkohol har minskat i antal med 16 procent jämfört med 2008. Minskningen beror delvis på att kronans värde i förhållande till euron minskat. Som framgår av diagram 4.2 har de beslagtagna mängderna ökat jämfört med 2008. Sprit har ökat med 14 procent, starköl med 10 procent och vin med 29 procent. Tullverket har under andra halvåret 2009, för första gången på flera år, gjort beslag av hela laster med alkohol i lastbilsflödet. Mängder runt 15 000 liter har beslagtagits vid flera tillfällen. Diagram 4.2 Beslagtagna mängder alkohol Liter Cigarettsmuggling till EU är ett stort problem och stora skatteintäkter undandras. Antalet beslag av tobaksvaror har minskat under 2009. Det finns ingen entydig förklaring till minskningen. När det gäller cigaretter utgör cirka 18 procent av cigarettbeslagen 80 procent av den totala mängden beslagtagna cigaretter. EU-kommissionen och 26 medlemsstater har träffat avtal med Philip Morris och Japan Tobacco International om skadestånd vid beslag av äkta cigaretter till den drabbade staten. Skadeståndet motsvarar de förluster som EU gör på tullavgifter och medlemsstaterna gör på skatter. Sverige har under 2008 fått cirka 11 miljoner kronor i sådant skadestånd. Avsikten är att dessa medel ska användas till att förbättra bekämpningen av tobakssmugglingen och förhindra att varumärkesförfalskade tobaksprodukter når marknaden. Trafikflödena till Sverige består varje år av cirka 75 miljoner objekt, fordon och personer som kan bli föremål för kontroll. Tullverkets närvarograd vid respektive gränspassage styrs av den aktuella hotbilden. Det är en fungerande samverkan mellan selekteringsförmåga, teknikstöd, rätt underrättelser, bra riskanalys, och hög kompetens hos den enskilda tjänstemannen som är avgörande för träffprocenten i kontrollerna. Det är viktigt att Tullverket har förmågan att ha personal på rätt plats, i rätt tid och med rätt utrustning, inte antalet kontroller. Kontrollerna ska ske med minsta möjliga störning i det kommersiella och legitima trafikflödet. Det kontrollerade objektet ska inte utsättas för onödiga kostnader eller olägenheter på grund av kontrollen. Ett korrekt bemötande är därför av yttersta vikt. Antalet skriftliga klagomål uppgick under 2009 till 40 stycken baserat på 40 209 kontroller, 0,1 procent, i resandeflödet vilket regeringen anser vara en acceptabel nivå för klagomål. Effektiv Handel Effektiv Handel utgör 42 procent av Tullverkets verksamhet och syftar till att effektivt fastställa och uppbära tullar, mervärdesskatt och andra skatter samt avgifter så att en riktig uppbörd kan säkerställas. Tullverket uppskattar skattefelet i myndighetens uppbörd varje år. Det uppskattade skattefelet av totalt debiterad uppbörd uppgick 2009 till fyra procent, vilket är samma nivå som 2008. Tullverket arbetar med olika informations-, kontroll- och uppföljningsinsatser för att skattefelet ska bli så litet som möjligt. Tullverket har fortsatt och utökat samverkan med bl.a. Tillväxtverket i satsningen Starta företag. Parallellt informerar Tullverket tillsammans med Skatteverket om skatte- och tullfrågor runt om i landet. Viktiga åtgärder för att minska skattefelet är certifiering, efterkontroll och tillståndsuppföljning. Efterkontroll baserad på riskbedömning sker i form av tullrevision och eftergranskning. Tullrevision sker på plats hos företaget och är en mer omfattande granskning jämfört med eftergranskning. Nettoresultatet av efterkontrollerna under 2009 är 297 miljoner kronor debiterad tull och mervärdesskatt, vilket ska jämföras med 229 miljoner kronor under 2008. Förebyggande insatser, initialkontroller och efterkontroller genomförs utifrån riskbedömningar. Syftet är att öka träffsäkerheten vid kontrollinsatser. Under 2009 har det gjorts färre tullrevisioner och eftergranskningar jämfört med 2008. Trots det har tilläggsdebiteringarna ökat vilket kan tyda på en förhöjd träffsäkerhet. Regeringen anser att det är positivt att andelen företag som ändrat beteende efter en revision ökat till 93 procent under 2009. För 2008 var motsvarande andel 84 procent. Europeiska revisionsrätten har haft flera synpunkter på de kontrollåtgärder som Tullverket tillämpar vid förenklade förfaranden för varors övergång till fri omsättning. Med anledning av de felaktigheter som identifierats har efterkontroller genomförts. Andelen ärenden rörande import- och exportdeklarationer utan allvarliga fel (skattat värde) uppgick 2009 till 95,4 procent, vilket är en minskning med 2,9 procentenheter jämfört med 2008. Företagen kan lämna sina tulldeklarationer via Electronic Data Interchange (EDI) eller Tullverkets internetdeklaration (TID). Det är också möjligt att via Tullverkets webbplats begära klarering av ärenden. Tullverket verkar aktivt för att öka det elektroniska uppgiftslämnandet genom olika informationsinsatser. Företag kan certifiera sina tullrutiner och därigenom uppnå förenklingar genom att kvalitetssäkra sitt flöde. Kontrollverksamheten och riskanalysverksamheten är sammanlänkade med kvalitetssäkringsprocessen genom att Tullverket och företaget tillsammans ska se till att det blir rätt från början. Av EU-gemensam och nationell lagstiftning framgår för vilka varor restriktioner för import och/eller export gäller. Tullverket har klassificerat restriktionsvarorna till områdena hälsa, miljö och säkerhet. Tullverket har under 2009 deltagit i åtta internationella kontrolloperationer som inriktades på bl.a. smuggling av narkotika, kontanta medel, tobak och avfall. Tullverket har även genomfört projekt riktade mot export av produkter med dubbla användningsområden och utrotningshotade djur och växter. Kompetensförsörjning Tullverket hade vid 2009 års utgång 2 113 anställda, vilket är en minskning med 3,2 procent jämfört med 2008. Andelen kvinnor var 47 procent. Andelen kvinnliga chefer var 45 procent. Efter att ha haft anställningsstopp under en tid anställde Tullverket 100 personer 2009. Av dessa kommer cirka 80 att förstärka Brottsbekämpningen och Effektiv Handel. Sjukfrånvaron minskade till 3,0 procent jämfört med 3,2 procent 2008. 4.1.3 Analys och slutsatser Regeringen bedömer att Tullverket i hög grad bidrar till att uppfylla målet för utgiftsområdet. Tullverkets ingripanden mot kriminella och beslag av varor har försvårat för illegala varor att nå den svenska marknaden. Regeringen anser att Tullverkets brottsbekämpande verksamhet utgör ett betydande hinder för storskalig smuggling. Regeringens bedömning är att Tullverket aktivt arbetar för att förbättra servicen till företag och allmänhet. Samarbetet, både nationellt och internationellt, med andra myndigheter inom brottsbekämpningen fungerar bra, men måste fortsätta att utvecklas. En ständig förbättring av arbetsmetoderna med bl.a. en nationellt styrd, riskbaserad och uppdragsstyrd kontrollverksamhet är nödvändig för att ytterligare öka träffsäkerheten inom samtliga kontrollområden. Regeringen anser att det är viktigt att prioritera kontrollåtgärder avseende tullhantering och följa upp att interna rutiner fungerar och tillämpas korrekt. En högre kvalitet i det interna kvalitetsarbetet är nödvändigt. Tullverket måste samtidigt fortsätta att utveckla arbetet som syftar till att få flera företag att göra rätt från början. Regeringen bedömer att myndigheten bedriver ett strategiskt arbete med sin kompetensförsörjning. Det är av stor betydelse att detta arbete fortgår. 4.2 Politikens inriktning Tullverket ska fortsätta att förbättra och effektivisera uppbördshanteringen och servicen till företag. Det är lika viktigt att myndigheten fortsätter att förbättra den brottsbekämpande verksamheten genom en målmedveten prioritering, styrning, modernisering och effektivisering av denna verksamhet. Det brottsförebyggande arbetet är viktigt. Att hindra att narkotika kommer in i Sverige ska även fortsättningsvis vara den högst prioriterade uppgiften för Tullverkets brottsbekämpande verksamhet. Tullverket ska även prioritera arbetet mot organiserad brottslighet och storskalig brottslighet samt ekonomisk brottslighet. Myndigheten ska också prioritera den storskaliga och frekventa illegala införseln av alkohol och tobak. En viktig del är att se till att olika verksamheter inom myndigheten på ett bättre sätt samverkar på alla nivåer så att höjd effektivitet och kvalitet säkerställs inom både uppbörds- och brottsbekämpningsverksamheten. Den fördel som det innebär att kompetens från huvudprocesserna Effektiv Handel och Brottsbekämpning finns inom samma myndighet måste utnyttjas i utvecklingen av verksamheten. Detta är centralt för en effektiv resursanvändning. De olika delarna av förändringsarbetet ska stödja varandra i utvecklandet av en enhetlig, effektiv och ändamålsenlig verksamhet med hög kvalitet som når uppsatta mål. Myndighetens arbete med förenklingar av regler och tullprocedurer ska fortgå. Ett tydligt fokus på utveckling av riskanalyser och kontrollmetoder är nödvändigt. 4.3 Budgetförslag 4.3.1 1:3 Tullverket Tabell 4.1 Anslagsutveckling 1:3 Tullverket Tusental kronor 2009 Utfall 1 478 132 Anslags- sparande 47 292 2010 Anslag 1 552 421 Utgifts- prognos 1 518 913 2011 Förslag 1 588 647 2012 Beräknat 1 620 890 1 2013 Beräknat 1 649 383 2 2014 Beräknat 1 685 478 3 1 Motsvarar 1 605 455 tkr i 2011 års prisnivå. 2 Motsvarar 1 611 317 tkr i 2011 års prisnivå. 3 Motsvarar 1 609 538 tkr i 2011 års prisnivå. Anslaget används för Tullverkets förvaltningskostnader. Vidare används anslaget för vissa kostnader för internationellt arbete på tullområdet. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 4.2 Offentligrättslig verksamhet Tullverket Tusental kronor Offentligrättslig verksamhet1 Intäkter till inkomsttitel Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2009 34 723 8 672 43 395 0 Prognos 2010 35 000 8 750 43 750 0 Budget 2011 37 000 8 930 45 930 0 1 Intäkter till inkomsttitel avser dröjsmålsränta och diverse avgifter vid Tullverket. Intäkter som får disponeras avser expeditions- och ansökningsavgifter, tullförrättningsavgift och tullräkningsavgift. Tabell 4.3 Uppdragsverksamhet Tullverket Tusental kronor Uppdragsverksamhet1 Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2009 8 035 9 032 - 997 Prognos 2010 2 770 2 770 0 Budget 2011 2 438 2 438 0 1 Verksamheten avser kontroll av exportbidragsgods och kontroll av päls av katt och hund. Regeringens överväganden Tabell 4.4 Härledning av anslagsnivån 2011-2014, 1:3 Tullverket Tusental kronor 2011 2012 2013 2014 Anvisat 2010 1 1 552 421 1 552 421 1 552 421 1 552 421 Förändring till följd av: Pris- och löne- omräkning 2 7 156 22 150 43 999 80 739 Beslut 17 200 17 365 17 606 18 012 Överföring till/från andra anslag -200 -202 -205 -209 Övrigt 3 12 070 29 156 35 562 34 516 Förslag/ beräknat anslag 1 588 647 1 620 890 1 649 383 1 685 478 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 20010 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2009 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras. 3 Övergångseffekter till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under övrigt. Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen. Tullverkets anslag ökas varaktigt med 14 000 000 kronor från 2011 för arbetet i regionala underrättelsecenter och mot den organiserade brottsligheten. Anslaget tillförs varaktigt 3 600 000 kronor från 2011 för arbetet med tillsyn av gränsöverskridande avfallstransporter genom att det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden minskas med motsvarande belopp. Anslaget minskas med 200 000 kronor från 2011 till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budgetprocessen. Anslaget minskas med 2 363 000 kronor från 2014 till följd av att vissa gemensamma e-förvaltningsprojekt genomförs. Regeringen föreslår att anslaget för 2011 uppgår till 1 588 647 000 kronor. För 2012 beräknas anslaget till 1 620 890 000 kronor. För 2013 beräknas anslaget till 1 649 383 000 kronor. För 2014 beräknas anslaget till 1 685 478 000 kronor. 5 Exekution 5.1 Resultatredovisning 5.1.1 Mål För Kronofogdemyndigheten ska målet för utgiftsområdet uppnås genom att - upprätthålla en god betalningsvilja i samhället, motverka företeelser som kan leda till överskuldsättning samt underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig och - medborgare och företag ska ha förtroende för Kronofogdemyndighetens verksamhet. 5.1.2 Resultat Kronofogdemyndigheten Allmänt Det rådande konjunkturläget påverkade Kronofogdemyndigheten under 2009 i form av ökade ärendevolymer. Nästan 3,5 miljoner ärenden och mål inkom till myndigheten, vilket är en ökning med nio procent. Inflödena var störst till den summariska processen och konkurstillsynen, där inflödet ökade med 18 respektive 20 procent. Kronofogdemyndigheten har klarat av att hantera de kraftigt ökade ärendeinflödena delvis beroende på att myndigheten fått ett tidsbegränsat tillskott på 15 miljoner kronor per år under 2009-2012 och delvis beroende på att produktiviteten har ökat. Det ekonomiska läget är fortsatt ansträngt. Anslagskrediten utnyttjades med knappt sju procent 2009. Regeringen bedömer att måluppfyllelsen är god. Produktiviteten, kostnadseffektiviteten och enhetligheten har ökat samtidigt som förtroendet för myndigheten ökat. Myndighetens ekonomistyrning behöver dock skärpas. Kronofogdemyndigheten har under 2009 vidtagit flera åtgärder i syfte att göra sitt regelverk mer enkelt och tidsenligt. Under 2009 infördes de första e-tjänsterna med e-legitimation. Två av tjänsterna berör företagare och möjliggör för arbetsgivare att elektroniskt svara på förfrågan gällande en anställd med skulder. Myndigheten bedriver verksamhet på 42 orter i landet. Verksamheten är uppdelad i fyra processer; verkställighet och indrivning, summarisk process, skuldsanering och konkurstillsyn. Därtill finns två stödprocesser; förebyggande kommunikation och kundcenter. Diagram 5.1 visar de fyra processernas andel av verksamheten. Diagram 5.1 Kronofogdemyndighetens verksamhet Verkställighet och indrivning Verksamhetens mål är att i första hand se till att borgenären får betalt för sin fordran. Kronofogdemyndighetens huvuduppgift är att driva in skulder. Processen utgör 76 procent av myndighetens totala verksamhet. Under 2009 drev myndigheten in 9,3 miljarder kronor, vilket är något mindre än föregående år. Diagram 5.2 visar indrivet belopp de senaste tre åren. Diagram 5.2 Indrivet belopp Tusental kronor Antalet enskilda mål ökade med 14 procent under året, vilket förklaras av konjunkturen. Inflödet av allmänna mål ökade däremot marginellt, med två procent. Inflödet av fysiska personer ökade i antal medan inflödet av juridiska och näringsidkare minskade något. Antalet förstagångsgäldenärer ökade med fem procent till 70 500. Konjunkturen har också medfört att antalet ansökningar om avhysningar ökat, totalt med tre procent. Drygt 3 000 avhysningar har verkställts, vilket är i nivå med 2008. Positivt är att antalet barn som berörs av avhysning fortsatt att minska, totalt med 14 procent under 2009. Kronofogdemyndighetens samarbete med bland annat Socialstyrelsen har delvis bidragit till den positiva utvecklingen. Handläggningen inom fastighets- och bostadsrättsförsäljningen har tidigare varit förenad med en rad problem. Kronofogdemyndigheten har under året förbättrat ledning och styrning, genomfört utbildningsinsatser och effektiviserat processen, vilket bl.a. genererat att 13 procent fler ärenden har kunnat avslutas. Under 2009 ökade både produktiviteten och kostnadseffektiviteten inom verksamheten, med nio respektive fyra procent. Samtidigt har enhetligheten förbättrats. Vissa kvalitetsbrister i handläggningens dokumentation har dock konstaterats. Bristerna i dokumentationen begränsar möjligheterna att granska och bedöma handläggningen. Summarisk process Summarisk process är ett förenklat processförfarande. Den vanligaste formen av mål är betalningsförelägganden. Den summariska processen ska ske kostnadseffektivt och rättssäkert. Processen utgör 16 procent av Kronofogdemyndighetens totala verksamhet. Inflödet till processen har fortsatt att öka. Under 2009 inkom över 1,2 miljoner ansökningar, vilket motsvarar en ökning med 18 procent. Ökningen kan dels förklaras av lågkonjunkturen, dels av samhällets utveckling med fler låntagare och nya typer av krediter. Produktiviteten ökade under 2009 med 12 procent till följd av nya rutiner och arbetssätt. Positivt är också att kostnadseffektiviteten ökade med 17 procent. Trots ökad produktivitet har ärendebalanser bildats. Delgivningen är den del som haft svårast att möta de ökade inflödena. Enhetligheten inom delgivningsprocessen har dock ökat, vilket är positivt. Skuldsanering Skuldsanering ska ske utan onödigt dröjsmål och med beaktande av parternas intressen. Skuldsanering utgör fyra procent av Kronofogdemyndighetens totala verksamhet. Antalet ansökningar om skuldsanering låg under 2009 i princip på samma nivå som under 2008 men antalet personer som har beviljats skuldsanering har ökat med nio procent till drygt 4 000. Ansökningar om omprövning av beslut ökade med 49 procent. Ökningen är sannolikt en konsekvens av lågkonjunkturen. Det kraftiga inflödet har inneburit att handläggningstiden ökat. Av omprövningsärendena avslutas 68 procent inom tre månader jämfört med 79 procent 2008. Kostnadseffektiviteten och produktiviteten har däremot ökat med 12 respektive 18 procent under 2009 och enhetligheten har utvecklats positivt. Däremot har vissa kvalitetsbrister uppmärksammats. Andelen personer som beviljats skuldsanering men som återkommer till myndigheten med nya skulder har ökat något, från fem procent 2008 till 6,5 procent 2009. Hållbarheten bedöms dock som fortsatt god. En anledning till detta är att de personer som beviljas skuldsanering får vägledning om hur de ska förfara under skuldsaneringsperioden. Det ser regeringen positivt på och anser att det är viktigt att detta tillvägagångssätt fortsätter. Konkurstillsyn Tillsynen ska bidra till att konkursförvaltningen sker lagenligt, likformigt och effektivt. Vidare ska tillsynen bidra till att borgenärerna får bästa möjliga utfall. Konkurstillsynen utgör fyra procent av myndighetens totala verksamhet. Antalet inkomna ärenden ökade med 20 procent under 2009. Antalet lönegarantiprocesser fördubblades. Myndigheten har hanterat det ökade inflödet väl. Produktiviteten och kostnadseffektiviteten har ökat med sex respektive två procent samtidigt som kvaliteten och enhetligheten är fortsatt god. Förebyggande kommunikation Stödprocessen syftar till att motverka överskuldsättning. Ett omfattande arbete har bedrivits för att motverka överskuldsättning särskilt bland barn och ungdomar. Myndigheten har tillsammans med Konsumentverket och Finansinspektionen arbetat med ett utbildningsstöd kallat Koll på cashen. Detta har visat sig vara framgångsrikt bland ungdomar. Av det totala antalet ansökningar om betalningsföreläggande avseende sms-lån har andelen som rört ungdomar mellan 18 och 25 år minskat från 27 till 23 procent. Negativt är det däremot att det totala antalet ansökningar grundade på korta krediter ökat med 30 procent. Kronofogdemyndigheten har vidare under året samverkat med bland annat Radiotjänst i Kiruna AB för att identifiera och undanröja hinder och svårigheter som kan leda till onödiga ansökningar om verkställighet. Till följd av riktade informationsinsatser har 42 procent av de som riskerat restföring betalat i tid. Regeringen anser att det är viktigt att denna typ av samverkan fortsätter. Kompetensförsörjning Kronofogdemyndigheten hade vid 2009 års utgång 2 131 anställda, vilket är åtta procent färre än 2008. Andelen kvinnor var 65 procent. Andelen kvinnliga chefer uppgick till 52 procent, vilket är två procentenheter lägre än 2008. Medelåldern var 46 år. Myndigheten ser för närvarande inga problem med kompetensförsörjningen och har under året färdigställt en kompetensförsörjningsstrategi. Myndighetens geografiska koncentration av verksamheten och rationaliseringseffekter av IT-stöd medför ett bättre resursutnyttjande. Sjukfrånvaron har fortsatt att minska och uppgick vid utgången av 2009 till 3,4 procent. Däremot har den upplevda stressen ökat. Endast 48 procent av medarbetarna angav i en genomförd undersökning att de hinner med sina arbetsuppgifter inom ordinarie arbetstid. 5.1.3 Analys och slutsatser Regeringen bedömer att Kronofogdemyndigheten i hög grad bidrar till att uppfylla målet för utgiftsområdet. Produktiviteten, effektiviteten och enhetligheten har ökat på de flesta områden. Samtidigt har förtroendet för myndigheten ökat. Regeringen konstaterar dock att medarbetarnas arbetsmiljö försämrats. Detta måste tas om hand. Samtidigt måste myndigheten skärpa sin ekonomistyrning. Kvaliteten måste också säkras. Regeringen kommer att följa utvecklingen noga. Det internationella området kräver att Kronofogdemyndigheten intensifierar sin samverkan med andra myndigheter, såväl svenska som utländska. Det är viktigt att myndigheten fortsätter att förbättra de möjligheter till informations- och erfarenhetsutbyte som finns. Regeringen anser att det är av stor betydelse att myndigheten fortsätter bedriva ett strategiskt arbete med sin kompetensförsörjning. 5.2 Politikens inriktning Regeringen anser att effektivitets- och utvecklingsarbetet inom Kronofogdemyndigheten måste fortgå. Myndigheten ska på ett effektivt, partsneutralt och förtroendeingivande sätt verkställa beslut och driva in skulder. Vidare är det förebyggande arbetet av stor vikt för myndigheten. En god betalningsvilja ska upprätthållas. Arbetet med förslag till förenklingar av regler och utveckling av arbetsmetoder ska fortgå. 5.3 Budgetförslag 5.3.1 1:2 Kronofogdemyndigheten Tabell 5.1 Anslagsutveckling 1:2 Kronofogdemyndigheten Tusental kronor 2009 Utfall 1 629 796 Anslags- sparande -105 694 2010 Anslag 1 715 540 1 Utgifts- prognos 1 639 558 2011 Förslag 1 731 497 2012 Beräknat 1 751 637 2 2013 Beräknat 1 763 628 3 2014 Beräknat 1 801 513 4 1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition. 2 Motsvarar 1 734 562 tkr i 2011 års prisnivå. 3 Motsvarar 1 722 417 tkr i 2011 års prisnivå. 4 Motsvarar 1 720 005 tkr i 2011 års prisnivå. Anslaget används för Kronofogdemyndighetens förvaltningskostnader. Budget för avgiftsbelagd verksamhet Tabell 5.2 Offentligrättslig verksamhet Kronofogdemyndigheten Tusental kronor Offentlig-rättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel (som inte får disponeras) Intäkter som får disponeras Kostnader Resultat (intäkt - kostnad) Utfall 2009 1 290 880 0 1 650 000 -359 120 Prognos 2010 1 294 250 0 1 702 000 -407 750 Budget 2011 1 209 250 0 1 722 000 -512 750 1 Avser intäkter av avgifter som t.ex. ansökningsavgifter, försäljningsavgifter och betalningsförelägganden som är förknippade med ärendehandläggning. 2 Avser försäljning av uppgifter ur dataregister, intäkter i samband med lösöreköpkontrakt och kopior av allmänna handlingar. Tabell 5.3 Uppdragsverksamhet Kronofogdemyndigheten Tusental kronor Uppdragsverksamhet1 Intäkter Kostnader Resultat (intäkt -kostnad) Utfall 2009 18 396 18 396 0 Prognos 2010 18 549 18 549 0 Budget 2011 12 251 12 251 0 1 Verksamheten avser pensionsadministration för AP-fonderna och Premiepensionssystemet. Regeringens överväganden Tabell 5.4 Härledning av anslagsnivån 2011-2014, för 1:2 Kronofogdemyndigheten Tusental kronor 2011 2012 2013 2014 Anvisat 2010 1 1 709 540 1 709 540 1 709 540 1 709 540 Förändring till följd av: Pris- och löneomräkning 2 8 457 25 369 49 562 89 869 Beslut 6 000 6 059 -9 291 -9 504 Överföring till/från andra anslag 500 600 608 622 Övrigt 3 7 000 10 069 13 209 10 986 Förslag/beräknat anslag 1 731 497 1 751 637 1 763 628 1 801 513 1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år. 2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras. 3 Övergångseffekter till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under övrigt. Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen. Kronofogdemyndighetens anslag ökas varaktigt med 6 000 000 kronor från 2011 för arbetet i regionala underrättelsecenter och mot den organiserade brottsligheten. Till följd av riksdagens godkännande av regeringens förslag i 2010 års ekonomiska vårproposition (prop. 2009/10:100, bet. 2009/10:KU39, rskr. 2009/10:332) om överföring av ett antal verksamheter vid Sveriges Domstolar till olika förvaltningsmyndigheter övertar Kronofogdemyndigheten vissa delar av Sveriges Domstolars verksamhet med dödande av s.k. förkommen handling. Anslaget ökas därför med 700 000 kronor 2011. Från 2012 ökas anslaget varaktigt med 800 000 kronor. Medlen förs dit från det under utgiftsområde 4 Rättsväsendet upptagna anslaget 1:5 Sveriges Domstolar. Anslaget minskas med 200 000 kronor från 2011 till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budgetprocessen. Anslaget minskas med 2 526 000 kronor från 2014 till följd av att vissa gemensamma e-förvaltningsprojekt genomförs. Regeringen föreslår att anslaget för 2011 uppgår till 1 731 497 000 kronor. För 2012 beräknas anslaget till 1 751 637 000 kronor. För 2013 beräknas anslaget till 1 763 628 000 kronor. För 2014 beräknas anslaget till 1 801 513 000 kronor. 6 Kustbevakningens verksamhet avseende tullkontroll 6.1 Resultatredovisning 6.1.1 Mål För Kustbevakningen gäller att brott mot gällande bestämmelser om in- och utförselrestriktioner ska förebyggas och upptäckas. 6.1.2 Resultat Kustbevakningen Kustbevakningens arbete inom detta område syftar till att förhindra att illegala varor förs in i landet. Arbetet utgörs av underrättelsebaserad kontrollverksamhet och rutinkontroller. Myndigheten har under 2009 arbetat aktivt med spaningsverksamhet och bearbetat underrättelsetips som kommit till myndigheten, både från allmänheten och från samverkande myndigheter. Kustbevakningen har under 2009 samverkat med Tullverket när det gällt tullkontroller av fartyg. Även tullkontroller av fritidsbåtar har genomförts kontinuerligt under året. Kontrollerna har genomförts till havs med sjögående enheter där personal från Tullverket arbetat gemensamt med Kustbevakningens tjänstemän. Under 2009 har de riktade insatser som genomförts för att öka efterlevnaden av regelverk och kontrollera efterlevnaden av införselbestämmelser koncentrerats till de områden där risknivån bedömts som störst, t.ex. Öresundsområdet. Kustbevakningen har under 2009 varit aktiv inom EU, Europol och aktionsgruppen mot organiserad brottslighet i Östersjöområdet. Tullverket och Kustbevakningen har genom internationell myndighetssamverkan ökat förutsättningarna för att förhindra att narkotika m.m. når den svenska marknaden. Genom samverkan i BSRBCC (Baltic Sea Region Border Control Cooperation) har Kustbevakningen under 2009 bidragit till att motverka kriminella nätverk. De operationer som genomförts under 2009 har vid flera tillfällen lett till beslag i andra länder som ingår i denna samverkansform. Kustbevakningen har även varit aktiv i EUROSUR-samarbetet (European Border Surveillance System/Europeiskt gränsövervakningssystem) under 2009. 6.1.3 Analys och slutsatser Då sjöfarten är en viktig faktor i brottsbekämpningen anser regeringen att regelbunden och kvalitetssäkrad samverkan med andra brottsbekämpande organ, såväl på det nationella som internationella planet, är viktig för att få effektiv brottsbekämpning. 6.2 Politikens inriktning Regeringen anser att arbetet med den underrättelsebaserade kontrollverksamheten och rutinkontrollerna som bygger på underrättelsetips som kommit till myndigheten, både från allmänheten och från samverkande myndigheter fortsatt ska utvecklas. För att uppnå resultat mot transnationell brottslighet menar regeringen att internationellt tullsamarbete inom EU, Europol och Aktionsgruppen mot organiserad brottslighet i Östersjöområdet är mycket viktigt. 1 PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 2 3 PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 12 11 PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 18 17 PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 22 23 PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 28 27 PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 3 32 31