Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2010/11:18 Nya skatteregler för försäkringsföretag Prop. 2010/11:18 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 14 oktober 2010 Fredrik Reinfeldt Sten Tolgfors (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll Enligt gällande rätt inkomstbeskattas en understödsförening bara för inkomst på grund av innehav av en sådan fastighet som inte förvaltas i livförsäkringsverksamheten. Föreningen är dock skattskyldig till avkastningsskatt enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Ett europakooperativ som bedriver motsvarande verksamhet som en understödsförening beskattas som en sådan. Regeringen har i propositionen En ny försäkringsrörelselag (prop. 2009/10:246) föreslagit ändrade regler för bl.a. understödsföreningar. Där föreslås att namnet understödsförening utmönstras och ersätts med försäkringsförening. Vidare föreslås att föreningarna ska tillämpa lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar om inget annat anges. Det föreslås även att förbudet mot affärsmässig verksamhet slopas och att föreningarna ska få bedriva motsvarande verksamhet inom livförsäkring och skadeförsäkring som försäkringsbolagen. I denna proposition lämnas förslag på de ändringar i skattelagstiftningen som föranleds av förslaget om ny försäkringsrörelselag. Eftersom försäkringsföreningarna föreslås få likartade verksamhetsbetingelser som försäkringsbolagen föreslås i denna proposition att skattereglerna ändras så att beskattningen av försäkringsföreningarna blir densamma som för försäkringsbolagen såvida inte avvikelse är motiverat med hänsyn till föreningarnas associationsrättsliga särart. Detta sker genom att försäkringsföreningar som bedriver livförsäkringsverksamhet inordnas under den skatterättsliga definitionen av livförsäkringsföretag i inkomstskattelagen. Härigenom blir de särskilda bestämmelserna om livförsäkringsföretag tillämpliga på dessa föreningar. Andra försäkringsföreningar kommer att räknas som skadeförsäkringsföretag och ska tillämpa de särskilda reglerna för dessa företag. I övrigt föreslås att försäkringsföreningarna skatterättsligt likställs med ekonomiska föreningar. Försäkringsbolag kan vara antingen försäkringsaktiebolag eller ömsesidiga försäkringsbolag. Genom den nya försäkringsrörelselagen slås fast att för försäkringsaktiebolag gäller föreskrifterna för aktiebolag i allmänhet om inte något annat följer av försäkringsrörelselagen eller är särskilt föreskrivet. Därför kommer det inte längre att vara nödvändigt att ha en särskild bestämmelse som skatterättsligt likställer dem med aktiebolag. I förslaget till ny försäkringsrörelselag föreslås vidare att de ömsesidiga försäkringsbolagen ges utökade möjligheter till extern kapitalanskaffning genom att regler om förlagsinsatser, vinstandels- och kapitalandelslån görs tillämpliga på bolagen. Med anledning härav föreslås i denna proposition ändringar i reglerna om förlagsinsatser, vinstandels- och kapitalandelslån så att dessa även blir tillämpliga på ömsesidiga försäkringsföretag. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2011 och tillämpas första gången vid 2012 års taxering. Äldre föreskrifter ska dock fortfarande gälla för understödsföreningar som övergångsvis är registrerade enligt lagen (1972:262) om understödsföreningar. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 5 2 Lagförslag 6 2.1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) 6 2.2 Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624) 12 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. 17 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter 18 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt 20 2.6 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) 24 2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel 25 2.8 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) 32 2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter 36 2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m. 39 3 Ärendet och dess beredning 40 4 Bakgrund och gällande rätt 40 4.1 Understödsföreningar 40 4.2 Försäkringsbolag 41 4.3 Europabolag och europakooperativ 42 4.4 Beskattning av understödsföreningar 42 4.5 Beskattning av försäkringsbolag 42 5 Överväganden och förslag 43 5.1 Försäkringsföreningar 43 5.2 Försäkringsaktiebolag 46 5.3 Ömsesidiga försäkringsbolag 47 5.4 Europabolag och europakooperativ 48 6 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser 49 7 Konsekvensanalys 50 8 Författningskommentarer 51 8.1 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) 51 8.2 Förslaget till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624) 54 8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. 55 8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter 55 8.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt 56 8.6 Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) 57 8.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel 57 8.8 Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) 59 8.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter 60 8.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m. 60 Bilaga 1 Lagförslag i promemorian Nya skatteregler för försäkringsföretag 62 Bilaga 2 Förteckning över remissinstanserna avseende promemorian Nya skatteregler för försäkringsföretag 77 Bilaga 3 Lagrådsremissens förslag till lagtext 78 Bilaga 4 Lagrådets yttrande 100 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 oktober 2010 101 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 2. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624), 3. lag om ändring i lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl., 4. lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, 5. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt, 6. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324), 7. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, 8. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483), 9. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter, 10. lag om ändring i lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m. 2 Lagförslag Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)1 dels att 7 kap. 19 § ska upphöra att gälla, dels att 2 kap. 4 och 4 b §§, 16 kap. 8 §, 24 kap. 5 §, 28 kap. 10 §, 33 kap. 10 §, 39 kap. 2, 4, 9 och 13 d §§, 40 kap. 5 §, 48 kap. 6 a, 6 b och 28 §§, 58 kap. 15 § samt 67 kap. 13 c § ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 4 § Europabolag och försäkringsaktiebolag räknas som aktiebolag. Europabolag räknas som aktiebolag. 4 b §2 Europakooperativ och europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS) räknas som ekonomiska föreningar. Europakooperativ, europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS) och försäkringsföreningar räknas som ekonomiska föreningar. 16 kap. 8 § Utgifter som ett aktiebolag har i samband med aktieutdelning och förändring av aktiekapitalet samt andra utgifter för bolagets förvaltning ska dras av. Utgifter som en ekonomisk förening har i samband med förändring av föreningens medlems- och förlagsinsatser samt andra utgifter för föreningens förvaltning ska dras av. Utgifter som ett aktiebolag har i samband med aktieutdelning och förändring av aktiekapitalet samt andra utgifter för bolagets förvaltning ska dras av. Utgifter som en ekonomisk förening eller ett ömsesidigt försäkringsföretag har i samband med förändring av dess medlems- och förlagsinsatser samt andra utgifter för dess förvaltning ska dras av. 24 kap. 5 § Ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som har tagit upp ett vinstandelslån, får dra av vinstandelsräntan bara i den utsträckning som följer av 6-10 §§. Ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening eller ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag som har tagit upp ett vinstandelslån, får dra av vinstandelsräntan bara i den utsträckning som följer av 6-10 §§. Med vinstandelsränta avses ränta vars storlek är beroende av det låntagande företagets utdelning eller vinst och med vinstandelslån avses ett lån med ränta som helt eller delvis är vinstandelsränta. För annan ränta på vinstandelslån gäller allmänna bestämmelser om avdrag i näringsverksamheten. 28 kap. 10 § I fråga om fondförsäkringar som avses i 2 kap. 3 b § första stycket 3 försäkringsrörelselagen (1982:713) och andra avgiftsbaserade utfästelser, får avdrag som beräknas enligt 8 § göras med högst ett belopp som motsvarar kostnaden för att uppnå de förmånsnivåer som anges där genom annan pensionsförsäkring än sådan som avses i den lagen. I fråga om fondförsäkringar klass III som avses i 2 kap. 12 § försäkringsrörelselagen (2011:000) och andra avgiftsbaserade utfästelser, får avdrag som beräknas enligt 8 § göras med högst ett belopp som motsvarar kostnaden för att uppnå de förmånsnivåer som anges där genom annan pensionsförsäkring än sådan som avses i den lagen. 33 kap. 10 § Som tillgångar eller skulder i näringsverksamheten räknas inte fordringar eller skulder som avser - statlig inkomstskatt, - kommunal inkomstskatt, - egenavgifter, - avkastningsskatt enligt 2 § 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, - avkastningsskatt enligt 2 § första stycket 4 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, - särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, - statlig fastighetsskatt, - kommunal fastighetsavgift, - mervärdesskatt som ska redovisas i självdeklaration enligt 10 kap. 31 § skattebetalningslagen (1997:483), - avgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, och - skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324). 39 kap. 2 § Med livförsäkringsföretag avses 1. livförsäkringsbolag enligt 1 kap. 4 § försäkringsrörelselagen (1982:713), och 1. livförsäkringsföretag enligt 1 kap. 4 § försäkringsrörelselagen (2011:000) samt svenskt europabolag eller europakooperativ som bedriver motsvarande verksamhet, och 2. utländskt försäkringsföretag som bedriver livförsäkringsrörelse i Sverige med stöd av lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige. Med skadeförsäkringsföretag avses annat försäkringsföretag än livförsäkringsföretag. Med skadeförsäkringsföretag avses annat försäkringsföretag än livförsäkringsföretag. Utländska försäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse i Sverige bedöms bara med hänsyn till den verksamhet som företaget bedriver från fast driftställe här. Som skadeförsäkringsföretag anses också en sådan association som avses i 6 kap. 8 § andra stycket 1. 4 § Bestämmelserna i 3 § gäller inte till den del inkomsterna, premierna och utgifterna hänför sig till försäkringar som i redovisningshänseende tas upp som grupplivförsäkringar eller sådana sjuk- och olycksfallsförsäkringar som avses i 2 kap. 3 a § första stycket 1 och 2 samt 3 b § första stycket 1 b och 4 försäkringsrörelselagen (1982:713). För dessa inkomster, premier och utgifter gäller i stället 6-9 §§. Bestämmelserna i 3 § gäller inte till den del inkomsterna, premierna och utgifterna hänför sig till försäkringar som i redovisningshänseende tas upp som grupplivförsäkringar eller sådana sjuk- och olycksfallsförsäkringar klass 1, 2, I b och IV som avses i 2 kap. 11 § första stycket och 12 § försäkringsrörelselagen (2011:000). För dessa inkomster, premier och utgifter gäller i stället 6-9 §§. 9 § Med utjämningsfond avses en fond som enligt bolagsordningen får användas bara till att täcka förluster i själva försäkringsrörelsen och - efter det att sådan förlusttäckning har skett - förluster i näringsverksamheten i dess helhet, till den del inte förlusterna enligt bolagsordningen ska täckas av andra avsättningar. För sådana ömsesidiga bolag som inte omfattas av försäkringsrörelselagen (1982:713) ska detta framgå av bolagets stadgar i stället för av bolagsordningen. Med utjämningsfond avses en fond som enligt bolagsordningen får användas bara till att täcka förluster i själva försäkringsrörelsen och - efter det att sådan förlusttäckning har skett - förluster i näringsverksamheten i dess helhet, till den del inte förlusterna enligt bolagsordningen ska täckas av andra avsättningar. För sådana ömsesidiga bolag som inte omfattas av försäkringsrörelselagen (2011:000) ska detta framgå av bolagets stadgar i stället för av bolagsordningen. Om bolagsordningen ändras så att företaget får rätt att använda en utjämningsfond på annat sätt än enligt första stycket, ska fonden anses ha minskat med hela det belopp som den uppgick till före ändringen. För utjämningsfonder som fanns den 1 januari 1929 gäller detta bara om det funnits bestämmelser om inskränkt dispositionsrätt. 13 d § Bestämmelserna i 13 b § gäller inte till den del inkomsterna, premierna och utgifterna hänför sig till pensionsförmåner som är jämförbara med sådana förmåner som tas upp som 1. grupplivförsäkringar, eller 2. sådana sjuk- och olycksfallsförsäkringar som avses i - 2 kap. 3 a § första stycket 1 och 2, och - 2 kap. 3 b § första stycket 1 b och 4 försäkringsrörelselagen (1982:713). 2. sådana sjuk- och olycksfallsförsäkringar klass 1, 2, I b och IV som avses i - 2 kap. 11 § första stycket, och - 2 kap. 12 § försäkringsrörelselagen (2011:000). För dessa inkomster, premier och utgifter gäller i stället 6-9 §§. 40 kap. 5 § Ett företag anses i detta kapitel ha bestämmande inflytande över ett annat företag om detta är ett dotterföretag till det förra enligt - 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551), - 1 kap. 4 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, - 1 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619), - 1 kap. 5 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker, - 1 kap. 9 § försäkringsrörelselagen (1982:713), eller - 1 kap. 5 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker, eller - 1 kap. 5 § stiftelselagen (1994:1220). En svensk ideell förening anses ha bestämmande inflytande över ett annat företag om detta är ett dotterföretag till föreningen enligt 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554). Ett utländskt bolag eller en sådan förvärvare som avses i 11 § anses ha bestämmande inflytande över ett företag om detta skulle ha varit ett dotterföretag till bolaget eller personen, om bolaget eller personen hade varit ett svenskt aktiebolag. 48 kap. 6 a § Kapitalvinst som uppkommer då ett aktiebolag som avses i 19 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551) eller 6 a kap. 3 § första stycket försäkringsrörelselagen (1982:713) avyttrar egna aktier ska inte tas upp. Detsamma gäller för vinst då bolaget utfärdar eller avyttrar optioner, terminer eller liknande instrument vars underliggande tillgångar består av sådana aktier. Kapitalvinst som uppkommer då ett aktiebolag avyttrar egna aktier ska inte tas upp om 19 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller för bolaget. Detsamma gäller för vinst då bolaget utfärdar eller avyttrar optioner, terminer eller liknande instrument vars underliggande tillgångar består av sådana aktier. 6 b § Kapitalvinst som uppkommer då ett aktiebolag löser in ett kapitalandelsbevis som bolaget ställt ut, ska inte tas upp hos bolaget. Kapitalvinst som uppkommer då ett aktiebolag eller ett ömsesidigt försäkringsföretag löser in ett kapitalandelsbevis som bolaget eller företaget ställt ut, ska inte tas upp hos det. 28 § Kapitalförlust på en tillgång eller förpliktelse får inte dras av hos ett aktiebolag om den underliggande förpliktelsen, direkt eller indirekt, är ett kapitalandelsbevis som bolaget ställt ut. Att kapitalförlust som uppkommer då ett aktiebolag löser in ett kapitalandelsbevis inte får dras av följer av 44 kap. 2 § jämförd med 6 b § detta kapitel. Kapitalförlust på en tillgång eller förpliktelse får inte dras av hos ett aktiebolag eller ett ömsesidigt försäkringsföretag om den underliggande förpliktelsen, direkt eller indirekt, är ett kapitalandelsbevis som bolaget eller företaget ställt ut. Att kapitalförlust som uppkommer då ett aktiebolag eller ett ömsesidigt försäkringsföretag löser in ett kapitalandelsbevis inte får dras av följer av 44 kap. 2 § jämförd med 6 b § detta kapitel. 58 kap. 15 § För fondförsäkringar enligt 2 kap. 3 b § första stycket 3 försäkringsrörelselagen (1982:713) ska det vid bedömningen enligt 11 och 14 §§ av utbetalningarnas storlek under de första fem åren bortses från sådana förändringar av beloppen som beror på fondandelarnas kursutveckling. För fondförsäkringar klass III enligt 2 kap. 12 § försäkringsrörelselagen (2011:000) ska det vid bedömningen enligt 11 och 14 §§ av utbetalningarnas storlek under de första fem åren bortses från sådana förändringar av beloppen som beror på fondandelarnas kursutveckling. 67 kap. 13 c §3 Som hushållsarbete räknas inte 1. arbete som enbart avser installationer eller service på maskiner och andra inventarier vid tillämpningen av 13 a eller 13 b §, 2. arbete för vilket försäkringsersättning lämnats, 3. arbete för vilket bidrag eller annat ekonomiskt stöd lämnats från staten, en kommun eller ett landsting, eller 4. om- eller tillbyggnad av ett småhus för vilket fastighetsavgift inte har tagits ut enligt 6 § lagen (2007:1348) om kommunal fastighetsavgift. 4. om- eller tillbyggnad av ett småhus för vilket fastighetsavgift inte har tagits ut enligt 6 § lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift. 1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2011 och tillämpas första gången vid 2012 års taxering. 2. För understödsföreningar som efter den 1 april 2011 fortsätter att driva sin verksamhet enligt lagen (1972:262) om understödsföreningar med stöd av 7 § lagen (2011:000) om införande av försäkringsrörelselagen (2011:000) gäller fortfarande den upphävda 7 kap. 19 §. 2.2 Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624) Härigenom föreskrivs att 2, 7, 12 och 27 §§ kupongskattelagen (1970:624) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 §1 I denna lag förstås med avstämningsbolag: aktiebolag som är avstämningsbolag enligt 1 kap. 10 § aktiebolagslagen (2005:551) eller 3 kap. 8 § försäkringsrörelselagen (1982:713), avstämningsbolag: aktiebolag som är avstämningsbolag enligt 1 kap. 10 § aktiebolagslagen (2005:551), central värdepappersförvarare: företag som har auktorisation som central värdepappersförvarare enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument, egen aktie: aktie som innehas av bolaget självt, fondbolag: aktiebolag som driver fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder, förvaringsinstitut: en bank eller ett annat kreditinstitut som enligt lagen om investeringsfonder förvarar tillgångarna i en investeringsfond och som sköter in- och utbetalningar avseende fonden, utdelningstillfälle: för avstämningsbolag den i 4 kap. 39 § aktiebolagslagen eller 3 kap. 8 § försäkringsrörelselagen avsedda dagen för avstämning och för andra aktiebolag liksom i fråga om investeringsfond den dag då utdelningen blir tillgänglig för lyftning, utdelningstillfälle: för avstämningsbolag den i 4 kap. 39 § aktiebolagslagen avsedda dagen för avstämning och för andra aktiebolag liksom i fråga om investeringsfond den dag då utdelningen blir tillgänglig för lyftning, utdelningsberättigad: den som är berättigad att lyfta utdelning för egen del vid utdelningstillfället. Med utdelning avses även 1. återbetalning till aktieägarna vid minskning av aktiekapitalet eller reservfonden enligt 20 kap. 1 § första stycket 3 eller 35 § 3 aktiebolagslagen, 2. utskiftning vid bolagets likvidation enligt 25 kap. 38 § aktiebolagslagen, 3. utbetalning till aktieägare enligt 12 kap. 1 § försäkringsrörelselagen vid nedsättning av aktiekapitalet, överkursfonden eller reservfonden samt vid bolagets likvidation, 4. utbetalning till aktieägare vid bolagets förvärv av egna aktier genom ett förvärvserbjudande som har riktats till samtliga aktieägare eller samtliga ägare till aktier av ett visst slag, 5. utbetalning av fusionsvederlag till aktieägare enligt 23 kap. 26 § aktiebolagslagen eller 15 a kap. 16 § försäkringsrörelselagen till den del vederlaget utgörs av annat än aktier i det övertagande bolaget, och 6. utbetalning av delningsvederlag till aktieägare enligt 24 kap. 28 § aktiebolagslagen som avser 3. utbetalning till aktieägare vid bolagets förvärv av egna aktier genom ett förvärvserbjudande som har riktats till samtliga aktieägare eller samtliga ägare till aktier av ett visst slag, 4. utbetalning av fusionsvederlag till aktieägare enligt 23 kap. 26 § aktiebolagslagen till den del vederlaget utgörs av annat än aktier i det övertagande bolaget, och 5. utbetalning av delningsvederlag till aktieägare enligt 24 kap. 28 § aktiebolagslagen som avser a) delning enligt 24 kap. 1 § andra stycket 1 samma lag till den del vederlaget utgörs av annat än aktier i de övertagande bolagen, eller b) delning enligt 24 kap. 1 § andra stycket 2 samma lag till den del vederlaget utgörs av annat än ersättning som enligt 42 kap. 16 b § inkomstskattelagen (1999:1229) inte skall tas upp. b) delning enligt 24 kap. 1 § andra stycket 2 samma lag till den del vederlaget utgörs av annat än ersättning som enligt 42 kap. 16 b § inkomstskattelagen (1999:1229) inte ska tas upp. 7 §2 En central värdepappersförvarare skall vid utbetalning av utdelning innehålla kupongskatt, om ej av tillgänglig uppgift om den utdelningsberättigade framgår, att denne ej är skattskyldig. Kupongskatt skall vidare innehållas i det fall att utdelning ej kunnat ske till följd av bristande uppgift om den utdelningsberättigade. Uppgift som avses i första stycket skall lämnas skriftligen till den centrala värdepappersförvararen i samband med begäran om införing i aktieboken, anmälan om registrering på avstämningskonto av uppgift som avses i 4 kap. 18 § första stycket 6-8 lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument eller begäran om införing i förteckning enligt 3 kap. 12 § försäkringsrörelselagen (1982:713), samt i övrigt när värdepappersförvararen begär det av den som avses med införingen. Ändras något förhållande som är av betydelse för bedömning av frågan om skattskyldighet enligt denna lag, skall uppgiftslämnaren utan dröjsmål skriftligen anmäla detta till värdepappersförvararen. Den centrala värdepappersförvararen skall senast fyra månader efter utdelningstillfället lämna den utdelningsberättigade skriftlig uppgift om det belopp som innehållits i kupongskatt för denne. En central värdepappersförvarare ska vid utbetalning av utdelning innehålla kupongskatt, om det inte av tillgängliga uppgifter om den utdelningsberättigade framgår att denne inte är skattskyldig. Kupongskatt ska vidare innehållas om utdelning inte har kunnat ske till följd av bristande uppgift om den utdelningsberättigade. Uppgift som avses i första stycket ska lämnas skriftligen till den centrala värdepappersförvararen i samband med begäran om införing i aktieboken eller anmälan om registrering på avstämningskonto av uppgift som avses i 4 kap. 18 § första stycket 6-8 lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument, samt i övrigt när värdepappersförvararen begär det av den som avses med införingen. Ändras något förhållande som är av betydelse för bedömning av frågan om skattskyldighet enligt denna lag, ska uppgiftslämnaren utan dröjsmål skriftligen anmäla detta till värdepappersförvararen. Den centrala värdepappersförvararen ska senast fyra månader efter utdelningstillfället lämna den utdelningsberättigade skriftlig uppgift om det belopp som innehållits i kupongskatt för denne. 12 §3 Bestämmelserna om central värdepappersförvarare i 7 §, 8 § första och andra styckena, 9-11, 20 och 22 §§ denna lag gäller i stället förvaltaren vid förvaltarregistrering enligt a) 5 kap. 14 § aktiebolagslagen (2005:551), b) 3 kap. 10 § andra stycket försäkringsrörelselagen (1982:713), c) 4 kap. 12 § lagen (2004:46) om investeringsfonder, eller d) 3 kap. 7 § lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument. En central värdepappersförvarare eller den som annars ansvarar för innehållande av kupongskatt enligt 11 a eller 11 b § skall vid redovisning enligt 8 § lämna uppgift till Skatteverket om förvaltning enligt första stycket denna paragraf. 1. 5 kap. 14 § aktiebolagslagen (2005:551), 2. 4 kap. 12 § lagen (2004:46) om investeringsfonder, eller 3. 3 kap. 7 § lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument. En central värdepappersförvarare eller den som annars ansvarar för innehållande av kupongskatt enligt 11 a eller 11 b § ska vid redovisning enligt 8 § lämna uppgift till Skatteverket om förvaltning enligt första stycket denna paragraf. Lydelse enligt prop. 2009/10:181 Föreslagen lydelse 27 § Har i annat fall än som avses i 9 eller 16 § kupongskatt innehållits fastän skattskyldighet ej förelegat eller har kupongskatt innehållits med högre belopp än vad som ska erläggas enligt avtal för undvikande av dubbelbeskattning, har den utdelningsberättigade rätt till återbetalning av vad som innehållits för mycket. Har i annat fall än som avses i 9 eller 16 § kupongskatt innehållits för någon som inte varit skattskyldig eller har kupongskatt innehållits med högre belopp än vad som ska betalas enligt avtal för undvikande av dubbelbeskattning, har den utdelningsberättigade rätt till återbetalning av vad som innehållits för mycket Rätt till återbetalning föreligger även - om aktie förlorat sitt värde till följd av att bolaget upplösts genom likvidation inom två år efter det att sådan utbetalning som avses i 2 § andra stycket 2 eller 3 blivit tillgänglig för lyftning, - vid återbetalning till aktieägare enligt aktiebolagslagen (2005:551) i samband med minskning av aktiekapitalet som genomförts med indragning av aktier, - vid återbetalning till aktieägare enligt försäkringsrörelselagen (1982:713) i samband med nedsättning av aktiekapitalet som genomförts genom inlösen av aktier, och - om aktie förlorat sitt värde till följd av att bolaget upplösts genom likvidation inom två år efter det att sådan utbetalning som avses i 2 § andra stycket 2 blivit tillgänglig för lyftning, - vid återbetalning till aktieägare enligt aktiebolagslagen (2005:551) i samband med minskning av aktiekapitalet som genomförts med indragning av aktier, och - vid utbetalning till aktieägare vid bolagets förvärv av egna aktier genom ett förvärvserbjudande som har riktats till samtliga aktieägare eller samtliga ägare till aktier av ett visst slag. Underlaget för kupongskatten ska i de fall som avses i andra stycket beräknas på ett belopp som svarar mot skillnaden mellan utbetalningen till aktieägaren och dennes anskaffningskostnad för aktierna. Har aktierna förvärvats som fusionsvederlag eller delningsvederlag ska som anskaffningskostnad för aktierna anses den anskaffningskostnad som aktieägaren hade för aktierna i det överlåtande aktiebolaget. För marknadsnoterade aktier får anskaffningskostnaden i stället bestämmas till 20 procent av utbetalningen. Ansökan om återbetalning ska göras skriftligen hos Skatteverket senast vid utgången av femte kalenderåret efter utdelningstillfället. Vid ansökningshandlingen ska fogas intyg eller annan utredning om att kupongskatt innehållits för sökanden liksom utredning till styrkande av att skattskyldighet ej föreligger för honom eller henne. Tillsammans med ansökan ska det lämnas ett intyg eller annan utredning om att kupongskatt innehållits för sökanden liksom utredning som styrker att sökanden inte är skattskyldig. Beslut rörande återbetalning får anstå intill dess fråga om skattskyldighet för utdelningen enligt inkomstskattelagen (1999:1229) slutligen prövats. Föreligger de förutsättningar för återbetalning som anges i första stycket först sedan förvaltningsrätt, kammarrätt eller Högsta förvaltningsdomstolen meddelat beslut angående utdelningsbeloppet eller efter det att utdelningsberättigad åsatts eftertaxering för detsamma, kan ansökan om återbetalning göras hos Skatteverket senast inom ett år efter det beslutet meddelades eller eftertaxeringen skedde. Är den som har rätt till återbetalning av kupongskatt skyldig att betala skatt enligt denna lag eller skattebetalningslagen (1997:483), gäller 18 kap. skattebetalningslagen i tillämpliga delar. Denna lag träder i kraft den 1 april 2011 och tillämpas på utdelning som beslutas efter ikraftträdandet. Äldre bestämmelser gäller i fråga om sådan återbetalning eller utbetalning till aktieägarna, för vilka försäkringsrörelselagen (1982:713) gäller enligt lagen (2011:000) om införande av försäkringsrörelselagen (2011:000). 2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 §1 Identitetsbeteckning i numerisk form (organisationsnummer) ska fastställas för 1. aktiebolag, europabolag och europakooperativ med säte i Sverige, handelsbolag, ekonomisk förening och samfällighetsförening, 2. erkänd arbetslöshetskassa, understödsförening och annan allmän inrättning som enligt lag eller annan författning står under offentlig tillsyn, 2. erkänd arbetslöshetskassa, försäkringsförening och annan allmän inrättning som enligt lag eller annan författning står under offentlig tillsyn, 3. kommun, landsting, kommunalförbund och annat organ för samverkan mellan kommuner, 4. registrerat trossamfund och dess organisatoriska delar, och 5. stiftelse. Denna lag träder i kraft den 1 april 2011. 2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 §1 Skatteplikt föreligger inte vid 1) förvärv från make, om förvärvet sker i syfte att för sammanläggning åstadkomma enhetliga lagfartsförhållanden för makarnas fasta egendom, 2) förvärv genom byte i den mån ersättningen utgörs av annan fast egendom, om bytet sker för att åstadkomma en lämpligare fastighetsindelning eller utgör ett led i åtgärder för jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering, 3) sambruksförenings förvärv genom tillskott från medlem och samfällighetsförenings förvärv enligt 5 § lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, 4) försäkringsbolags förvärv från annat försäkringsbolag i samband med sådant avtal om övertagande av det senare bolagets hela försäkringsbestånd, som avses i 15 kap. 1 § försäkringsrörelselagen (1982:713), 5) förvärv av järnväg som skall inskrivas i särskild ordning, eller av mark för sådan järnväg, 6) kommuns eller annan menighets förvärv av mark som enligt detaljplan eller områdesbestämmelser skall användas för allmän plats, begravningsplats eller för sådant ändamål som enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) medför att byggnad för ändamålet skall anses som specialbyggnad, 4) försäkringsföretags förvärv från annat försäkringsföretag i samband med sådant avtal om övertagande av det senare företagets hela försäkringsbestånd, som avses i 10 kap. 1 § försäkringsrörelselagen (2011:000), 5) förvärv av järnväg som ska inskrivas i särskild ordning, eller av mark för sådan järnväg, 6) kommuns eller annan menighets förvärv av mark som enligt detaljplan eller områdesbestämmelser ska användas för allmän plats, begravningsplats eller för sådant ändamål som enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) medför att byggnad för ändamålet ska anses som specialbyggnad, 7) förvärv av kronojord genom skatteköp eller annars på grund av skattebrev, 8) förvärv av ständig besittningsrätt till ett kronohemman eller ett krononybygge, då på grund av förvärvet inrymning vinns i sådan rätt, 9) upplåtelse av tomträtt i en nybildad fastighet, vars mark tidigare helt eller till övervägande del ingått i en fastighet som varit upplåten med tomträtt till samme tomträttshavare, och 10) förvärv som annan än den som avses under 6 gör av mark för allmän begravningsplats eller mark för sådan specialbyggnad enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen som är bårhus, krematorium eller byggnad som används för skötsel av allmän begravningsplats. Denna lag träder i kraft den 1 april 2011. 2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt Härigenom föreskrivs att 1 kap. 6 §, 2 kap. 9 och 10 §§ samt 3 kap. 1 och 2 §§ lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 6 §1 Den skattskyldige ska lämna de uppgifter som behövs för prövningen av begäran om avräkning av utländsk skatt. Om den som är skattskyldig enligt 2 § första stycket 6 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel begär avräkning av utländsk skatt, ska dock sådana uppgifter lämnas av pensionssparinstitut som anges i 1 kap. 2 § 3 lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande. Den skattskyldige ska lämna de uppgifter som behövs för prövningen av begäran om avräkning av utländsk skatt. Om den som är skattskyldig enligt 2 § första stycket 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel begär avräkning av utländsk skatt, ska dock sådana uppgifter lämnas av pensionssparinstitut som anges i 1 kap. 2 § 3 lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande. Om det framgår att det finns förutsättningar för avräkning trots att samtliga de uppgifter som är nödvändiga för tillämpning av denna lag inte kan lämnas, får avräkning ske med skäligt belopp. Avräkning enligt 2 kap. 17 §, 3 kap. 4 § eller 4 kap. 4 § får dock bara ske för överskjutande belopp som den skattskyldige kan visa. 2 kap. 9 §2 Avräkning enligt 8 § får dock ske med högst den del av den utländska skatten som motsvarar ett på följande sätt beräknat spärrbelopp. Spärrbeloppet utgör summan av den statliga och kommunala inkomstskatt som, beräknad utan sådan avräkning, hänför sig till 1. de inkomster på vilka de utländska skatterna utgått, och 2. andra inkomster som tagits med vid taxeringen och som är hänförliga till fast driftställe eller fastighet i utlandet eller som utgör ränta, royalty eller utdelning i det fall utbetalaren är utländsk stat, fysisk person med hemvist i utländsk stat eller utländsk juridisk person. Om den skattskyldige vid det aktuella årets taxering har gjort avdrag enligt 16 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229) för utländsk skatt som anges i 1 kap. 3 §, ska beräkningen av spärrbeloppet göras som om avdraget inte har gjorts. Spärrbeloppet ska anses uppgå till minst 500 kronor. Spärrbeloppet får dock inte överstiga summan av den skattskyldiges 1. statliga och kommunala inkomstskatt, och 2. avkastningsskatt som tas ut enligt 2 § första stycket 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. 2. avkastningsskatt som tas ut enligt 2 § första stycket 4 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. 10 §3 Vid beräkning av den statliga inkomstskatt som hänför sig till de utländska inkomsterna ska den del av den statliga inkomstskatten som hänför sig till de utländska förvärvsinkomsterna respektive den del som hänför sig till de utländska kapitalinkomsterna beräknas var för sig. Den statliga och kommunala inkomstskatt som hänför sig till de utländska förvärvsinkomsterna (intäktsposter efter avdrag för kostnadsposter) ska anses utgöra så stor del av den skattskyldiges hela statliga respektive kommunala inkomstskatt på förvärvsinkomst, beräknad utan avräkning, som de utländska förvärvsinkomsterna utgör av den skattskyldiges sammanlagda förvärvsinkomst före allmänna avdrag, grundavdrag och sjöinkomstavdrag. Motsvarande gäller i tillämpliga delar vid beräkning av den del av den statliga inkomstskatten som hänför sig till de utländska kapitalinkomsterna. Vid tillämpning av första stycket ska, om den skattskyldige fått skattereduktion enligt 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), sådan reduktion anses ha skett från kommunal och statlig inkomstskatt, statlig fastighetsskatt respektive kommunal fastighetsavgift med så stor del av reduktionen som respektive skatt eller avgift utgör av det sammanlagda beloppet av nämnda skatter och avgift före sådan reduktion. Skattereduktion enligt 67 kap. 5-9 §§ inkomstskattelagen ska dock anses ha skett bara från kommunal inkomstskatt. Om en skattskyldig enligt 2 § första stycket 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel ska betala avkastningsskatt gäller följande. Vid beräkningen av spärrbeloppet ska, vid bestämmande enligt första stycket av den statliga inkomstskatt som hänför sig till de utländska inkomsterna, avkastningsskatt likställas med statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst. Om en skattskyldig enligt 2 § första stycket 4 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel ska betala avkastningsskatt gäller följande. Vid beräkningen av spärrbeloppet ska, vid bestämmande enligt första stycket av den statliga inkomstskatt som hänför sig till de utländska inkomsterna, avkastningsskatt likställas med statlig inkomstskatt på förvärvsinkomst. 3 kap. 1 §4 Skattskyldig enligt 2 § första stycket 1-4 och 6 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel har genom avräkning av utländsk skatt rätt att få nedsättning av sådan avkastningsskatt. Om inte annat följer av 3 §, ska avräkning ske av utländsk skatt som har betalats under kalenderåret närmast före beskattningsåret och som belöper på sådan avkastning, på den skattskyldiges utländska tillgångar, som vid beräkning av avkastningsskatt på pensionsmedel ingår i kapitalunderlaget för beskattningsåret. Skattskyldig enligt 2 § första stycket 5 lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel har, till den del den statliga och kommunala inkomstskatten sammanlagt understiger vad som enligt 2 kap. får avräknas, genom avräkning av utländsk skatt rätt att till denna del få nedsättning av sådan avkastningsskatt. Skattskyldig enligt 2 § första stycket 1-3 och 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel har genom avräkning av utländsk skatt rätt att få nedsättning av sådan avkastningsskatt. Om inte annat följer av 3 §, ska avräkning ske av utländsk skatt som har betalats under kalenderåret närmast före beskattningsåret och som belöper på sådan avkastning, på den skattskyldiges utländska tillgångar, som vid beräkning av avkastningsskatt på pensionsmedel ingår i kapitalunderlaget för beskattningsåret. Skattskyldig enligt 2 § första stycket 4 lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel har, till den del den statliga och kommunala inkomstskatten sammanlagt understiger vad som enligt 2 kap. får avräknas, genom avräkning av utländsk skatt rätt att till denna del få nedsättning av sådan avkastningsskatt. 2 §5 Innehav i en delägarbeskattad juridisk person som avses i 5 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) anses som en utländsk tillgång till den del som tillgångarna i den delägarbeskattade juridiska personen hade ansetts som utländska om de i stället innehafts direkt av den som är skattskyldig till avkastningsskatt enligt 2 § första stycket 1-4 eller 6 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Motsvarande gäller vid indirekta innehav av delägarbeskattade juridiska personer genom sådana personer. Innehav i en delägarbeskattad juridisk person som avses i 5 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) anses som en utländsk tillgång till den del som tillgångarna i den delägarbeskattade juridiska personen hade ansetts som utländska om de i stället innehafts direkt av den som är skattskyldig till avkastningsskatt enligt 2 § första stycket 1-3 eller 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Motsvarande gäller vid indirekta innehav av delägarbeskattade juridiska personer genom sådana personer. Om den delägarbeskattade juridiska personen har betalat utländsk skatt, ska sådan skatt anses ha betalats av den som är skattskyldig till avkastningsskatt för andelen. Av den delägarbeskattade juridiska personens sammanlagda utländska skatter anses så stor del belöpa på den som är skattskyldig till avkastningsskatt som motsvarar den andel som denne beskattas för. Denna lag träder i kraft den 1 april 2011 och tillämpas första gången vid 2012 års taxering. 2.6 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § taxeringslagen (1990:324) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 1 §1 Denna lag gäller vid fastställelse av underlaget för att ta ut skatt eller avgift (taxering) enligt 1. inkomstskattelagen (1999:1229), 2. lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, 3. lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1-5 och 7-9 nämnda lag, 3. lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1-4 och 6-8 nämnda lag, 4. lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, 5. lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift, 6. lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift. Lagen gäller även vid handläggning av ärenden om särskilda avgifter (skattetillägg och förseningsavgift) om inte annat följer av 5 kap. Lagen innehåller bestämmelser som ska gälla vid handläggning av mål om taxering och särskilda avgifter i allmän förvaltningsdomstol. Att bestämmelserna i denna lag gäller även i fråga om förfarandet för fastställelse av mervärdesskatt i vissa fall framgår av 10 kap. 31 § skattebetalningslagen (1997:483). Denna lag träder i kraft den 1 april 2011 och tillämpas första gången vid 2012 års taxering. 2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel Härigenom föreskrivs att 2, 3, 5, 9-10 a och 12 §§ lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 §1 Skattskyldiga till avkastningsskatt är 1. svenska livförsäkringsföretag, 2. utländska livförsäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse från fast driftställe i Sverige och utländska tjänstepensionsinstitut som bedriver med försäkringsverksamhet jämförbar tjänstepensionsverksamhet från fast driftställe i Sverige, 3. understödsföreningar som bedriver till livförsäkring hänförlig verksamhet, 4. pensionsstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. och utländska tjänstepensionsinstitut som från fast driftställe i Sverige meddelar avtal om tjänstepension med villkor som innebär att institutet kan likställas med en pensionsstiftelse enligt samma lag, 5. arbetsgivare som i sin balansräkning redovisar pensionsutfästelse under rubriken Avsatt till pensioner enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. eller i sådan delpost som avses i 8 a § samma lag, 6. obegränsat skattskyldiga som innehar pensionssparkonto, 7. obegränsat skattskyldiga som innehar 3. pensionsstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. och utländska tjänstepensionsinstitut som från fast driftställe i Sverige meddelar avtal om tjänstepension med villkor som innebär att institutet kan likställas med en pensionsstiftelse enligt samma lag, 4. arbetsgivare som i sin balansräkning redovisar pensionsutfästelse under rubriken Avsatt till pensioner enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. eller i sådan delpost som avses i 8 a § samma lag, 5. obegränsat skattskyldiga som innehar pensionssparkonto, 6. obegränsat skattskyldiga som innehar a) kapital- eller pensionsförsäkring som är meddelad i försäkringsrörelse som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige, eller b) försäkring som anses som pensionsförsäkring enligt 58 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229), 8. obegränsat skattskyldiga som ingått ett avtal om tjänstepension med ett utländskt tjänstepensionsinstitut i en verksamhet som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige, under förutsättning att avtalet är jämförbart med en kapital- eller pensionsförsäkring, 9. obegränsat skattskyldiga som ingått ett avtal om tjänstepension med ett utländskt tjänstepensionsinstitut i en verksamhet som inte bedrivs från ett fast driftställe i Sverige, om avtalet innehåller villkor som innebär att tjänstepensionsinstitutet kan likställas med en pensionsstiftelse enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Om en sådan kapitalförsäkring som avses i första stycket 7 a inte innehas av någon som är obegränsat skattskyldig, ska den som har panträtt i försäkringen anses inneha den. Bestämmelserna i första stycket 7 omfattar inte försäkring som enbart avser olycks- eller sjukdomsfall eller dödsfall senast vid 70 års ålder och som inte är återköpsbar. Detsamma gäller ett motsvarande avtal om tjänstepension som är jämförbart med kapitalförsäkring. 7. obegränsat skattskyldiga som ingått ett avtal om tjänstepension med ett utländskt tjänstepensionsinstitut i en verksamhet som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige, under förutsättning att avtalet är jämförbart med en kapital- eller pensionsförsäkring, 8. obegränsat skattskyldiga som ingått ett avtal om tjänstepension med ett utländskt tjänstepensionsinstitut i en verksamhet som inte bedrivs från ett fast driftställe i Sverige, om avtalet innehåller villkor som innebär att tjänstepensionsinstitutet kan likställas med en pensionsstiftelse enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Om en sådan kapitalförsäkring som avses i första stycket 6 a inte innehas av någon som är obegränsat skattskyldig, ska den som har panträtt i försäkringen anses inneha den. Bestämmelserna i första stycket 6 omfattar inte försäkring som enbart avser olycks- eller sjukdomsfall eller dödsfall senast vid 70 års ålder och som inte är återköpsbar. Detsamma gäller ett motsvarande avtal om tjänstepension som är jämförbart med kapitalförsäkring. 3 §2 Skatteunderlaget är kapitalunderlaget enligt andra-tionde styckena, multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret närmast före ingången av beskattningsåret. Skatteunderlaget avrundas nedåt till helt hundratal kronor. För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 1-4 utgörs kapitalunderlaget av värdet av den skattskyldiges tillgångar vid ingången av beskattningsåret efter avdrag för finansiella skulder vid samma tidpunkt. För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 2 och sådana utländska tjänstepensionsinstitut som avses i 2 § första stycket 4 medräknas dock endast sådana tillgångar och skulder som är hänförliga till den i Sverige bedrivna försäkringsrörelsen eller tjänstepensionsverksamheten. För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 1-3 utgörs kapitalunderlaget av värdet av den skattskyldiges tillgångar vid ingången av beskattningsåret efter avdrag för finansiella skulder vid samma tidpunkt. För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 2 och sådana utländska tjänstepensionsinstitut som avses i 2 § första stycket 3 medräknas dock endast sådana tillgångar och skulder som är hänförliga till den i Sverige bedrivna försäkringsrörelsen eller tjänstepensionsverksamheten. Vid beräkning av kapitalunderlag enligt andra stycket ska bortses från den del av tillgångar och skulder som 1. inte förvaltas för försäkringstagarnas räkning, 2. är hänförliga till avgångsbidragsförsäkringar meddelade enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer, 3. är hänförliga till försäkringar som i redovisningshänseende tas upp som grupplivförsäkringar, eller 4. avser sjuk- och olycksfallsförsäkringar hänförliga till försäkringsklass enligt 2 kap. 3 a § första stycket 1 och 2 samt 3 b § första stycket 1 b och 4 försäkringsrörelselagen (1982:713). 4. avser sjuk- och olycksfallsförsäkringar hänförliga till försäkringsklass 1, 2, I b och IV enligt 2 kap. 11 § första stycket och 12 § försäkringsrörelselagen (2011:000). Bestämmelserna i tredje stycket ska också gälla i tjänstepensionsverksamhet i fråga om avtal som är jämförbara med personförsäkring. Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 5 utgörs av avsättningsbeloppet vid ingången av beskattningsåret avseende sådana pensionsutfästelser för vilkas tryggande avdragsrätt föreligger vid inkomsttaxeringen. Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6 utgörs av värdet av de tillgångar som vid ingången av kalenderåret är hänförliga till pensionssparkontot. Avdrag får ske för obetald skatt enligt denna lag som är hänförlig till kontot. Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 7 utgörs av värdet vid beskattningsårets ingång av sådana försäkringar som anges där. Detta värde beräknas enligt åttonde och nionde styckena. Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 4 utgörs av avsättningsbeloppet vid ingången av beskattningsåret avseende sådana pensionsutfästelser för vilkas tryggande avdragsrätt föreligger vid inkomsttaxeringen. Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 5 utgörs av värdet av de tillgångar som vid ingången av kalenderåret är hänförliga till pensionssparkontot. Avdrag får ske för obetald skatt enligt denna lag som är hänförlig till kontot. Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6 utgörs av värdet vid beskattningsårets ingång av sådana försäkringar som anges där. Detta värde beräknas enligt åttonde och nionde styckena. Som värde av försäkringen tas upp dess på försäkringstekniska beräkningsgrunder framräknade återköpsvärde med tillägg för beräknad upplupen andel i livförsäkringsrörelsens överskott. I fråga om försäkringsavtal som ingåtts före den 1 januari 1997 ska endast den del av försäkringens värde tas upp som överstiger värdet vid denna tidpunkt. Till det värde som undantas från skatteunderlaget får tillägg göras för årlig värdestegring beräknad enligt första stycket. Denna begränsning gäller dock inte om försäkringen övergått till ny innehavare efter utgången av år 1996 på annat sätt än genom arv, testamente, gåva, bodelning eller, såvitt gäller försäkring som har samband med tjänst, överlåtelse mellan arbetsgivare på grund av anställds byte av tjänst. Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 8 och 9 utgörs av värdet vid beskattningsårets ingång av de tillgångar som är hänförliga till avtalet om tjänstepension. Vid tillämpning av tredje stycket 1 ska tillgångar som svarar mot konsolideringsfond enligt 12 kap. 9 § försäkringsrörelselagen anses förvaltade för försäkringstagarnas räkning till den del fonden enligt bolagsordningen får användas för återbäring till försäkringstagarna eller andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar. Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 7 och 8 utgörs av värdet vid beskattningsårets ingång av de tillgångar som är hänförliga till avtalet om tjänstepension. Vid tillämpning av tredje stycket 1 ska tillgångar som svarar mot konsolideringsfond enligt 11 kap. 19 §, 12 kap. 70 § eller 13 kap. 22 § försäkringsrörelselagen anses förvaltade för försäkringstagarnas räkning till den del fonden enligt bolagsordningen får användas för återbäring till försäkringstagarna eller andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar. 5 §3 Om inte annat följer av 6-8 §§ tas tillgångar och skulder upp till bokfört värde. För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 6 skall tillgångarna dock tas upp till sitt marknadsvärde om inte annat följer av 7 §. Om inte annat följer av 6-8 §§ tas tillgångar och skulder upp till bokfört värde. För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 5 ska tillgångarna dock tas upp till sitt marknadsvärde om inte annat följer av 7 §. 9 §4 Skatten uppgår till 15 procent av skatteunderlaget enligt 3 § om inte annat följer av andra, fjärde, sjätte och sjunde styckena. För den del av skatteunderlaget som hos sådan skattskyldig som avses i 2 § första stycket 1-3, 7 och 8 är hänförligt till annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller till annat med personförsäkring jämförbart tjänstepensionsavtal än sådant som avses i 28 kap. 2 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229) uppgår skatten till 30 procent av nio tiondelar av skatteunderlaget. För den del av skatteunderlaget som hos sådan skattskyldig som avses i 2 § första stycket 1, 2, 6 och 7 är hänförligt till annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller till annat med personförsäkring jämförbart tjänstepensionsavtal än sådant som avses i 28 kap. 2 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229) uppgår skatten till 30 procent av nio tiondelar av skatteunderlaget. Med pensionsförsäkring likställs i denna paragraf sådana avtal om tjänstepension som uppfyller villkoren i 58 kap. 1 a § första stycket 2 inkomstskattelagen. I det fall beskattningsåret är längre eller kortare än 12 månader ska skattesatsen jämkas i motsvarande mån. Sådan jämkning ska också göras om 1. hela behållningen på ett pensionssparkonto avskattas enligt 58 kap. 33 § inkomstskattelagen eller avsättning som avses i 3 § femte stycket helt upplöses under beskattningsåret, 2. det kapital som hänför sig till en pensionsförsäkring avskattas enligt 58 kap. 19 eller 19 a § inkomstskattelagen eller 5 § första stycket 6, 6 a eller 7 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, eller 3. en försäkring ska anses som en kapitalförsäkring enligt 58 kap. 2 § tredje stycket inkomstskattelagen. Överlåts ett helt försäkringsbestånd från ett svenskt livförsäkringsföretag till ett annat sådant företag eller sker fusion enligt 15 a kap. 1 eller 18 § försäkringsrörelselagen (1982:713) mellan sådana företag inträder det övertagande företaget i det överlåtande företagets skattemässiga situation. Överlåts ett försäkringsbestånd helt eller delvis från ett livförsäkringsföretag som är skattskyldigt enligt denna lag till ett företag som inte är det, ska det överlåtande livförsäkringsföretaget betala avkastningsskatt för den del av året som företaget innehaft försäkringsbeståndet. Skattesatsen ska då jämkas i motsvarande mån. Överlåts ett helt försäkringsbestånd från ett livförsäkringsföretag som är skattskyldigt enligt denna lag till ett annat sådant företag eller sker fusion mellan sådana företag inträder det övertagande företaget i det överlåtande företagets skattemässiga situation. Överlåts ett försäkringsbestånd helt eller delvis från ett livförsäkringsföretag som är skattskyldigt enligt denna lag till ett företag som inte är det, ska det överlåtande livförsäkringsföretaget betala avkastningsskatt för den del av året som företaget innehaft försäkringsbeståndet. Skattesatsen ska då jämkas i motsvarande mån. Detsamma gäller också vid överlåtelse genom fusion. För den som efter överlåtelsen inträder som skattskyldig beräknas skatteunderlaget som om försäkringen innehafts hela året. Skattesatsen ska dock jämkas med hänsyn till den tid som skattskyldighet förelegat. 10 §5 Bestämmelserna i taxeringslagen (1990:324) och skattebetalningslagen (1997:483) gäller för avkastningsskatt. Avkastningsskatt som skall tas ut av sådan skattskyldig som avses i 2 § första stycket 6 skall för den skattskyldiges räkning betalas av det pensionssparinstitut med vilket den skattskyldige träffat avtal om individuellt pensionssparande. Vid tillämpningen av skattebetalningslagen skall vad som sägs om skattskyldig och redovisningsperiod i stället gälla pensionssparinstitutet respektive pensionssparinstitutets beskattningsår. Pensionssparinstitutet skall vara registrerat hos beskattningsmyndigheten. Förutom pensionssparinstitutet får även skattskyldig som avses i 2 § första stycket 6 överklaga beskattningsmyndighetens beslut om skatt enligt bestämmelserna i 22 kap. skattebetalningslagen. Återbetalas skatt hänförlig till ett pensionssparkonto till ett pensionssparinstitut skall beloppet tillsammans med räntan enligt 19 kap. 12 § skattebetalningslagen tillgodoföras kontot. Har kontot avslutats skall institutet ombesörja att beloppet i stället överförs till det pensionssparkonto till vilket de tillgångar som var hänförliga till det avslutade kontot har överförts. Finns inte sådant konto skall institutet betala ut beloppet på det sätt som gäller för utbetalningar enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande. Avkastningsskatt som ska tas ut av sådan skattskyldig som avses i 2 § första stycket 5 ska för den skattskyldiges räkning betalas av det pensionssparinstitut med vilket den skattskyldige träffat avtal om individuellt pensionssparande. Vid tillämpningen av skattebetalningslagen ska vad som sägs om skattskyldig och redovisningsperiod i stället gälla pensionssparinstitutet respektive pensionssparinstitutets beskattningsår. Pensionssparinstitutet ska vara registrerat hos beskattningsmyndigheten. Förutom pensionssparinstitutet får även skattskyldig som avses i 2 § första stycket 5 överklaga beskattningsmyndighetens beslut om skatt enligt bestämmelserna i 22 kap. skattebetalningslagen. Återbetalas skatt hänförlig till ett pensionssparkonto till ett pensionssparinstitut ska beloppet tillsammans med räntan enligt 19 kap. 12 § skattebetalningslagen tillgodoföras kontot. Har kontot avslutats ska institutet ombesörja att beloppet i stället överförs till det pensionssparkonto till vilket de tillgångar som var hänförliga till det avslutade kontot har överförts. Finns inte sådant konto ska institutet betala ut beloppet på det sätt som gäller för utbetalningar enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande. 10 a §6 Skattskyldig som avses i 2 § första stycket 7 har rätt till nedsättning av skatten på försäkring med belopp som motsvarar den utländska skatt eller den skatt enligt kupongskattelagen (1970:624) som är hänförlig till försäkringen och som försäkringsgivaren eller den skattskyldige har betalat. Nedsättning för utländsk skatt medges bara om rätt till avräkning enligt lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt saknas. Med utländsk skatt avses dels sådan skatt som anges i 1 kap. 3 § nämnda lag, dels punktskatt och förmögenhetsskatt. Avräkningsbar skatt som kvarstår outnyttjad får räknas av senare år mot skatt enligt denna lag vilken avser samma försäkring. Skattskyldig som avses i 2 § första stycket 6 har rätt till nedsättning av skatten på försäkring med belopp som motsvarar den utländska skatt eller den skatt enligt kupongskattelagen (1970:624) som är hänförlig till försäkringen och som försäkringsgivaren eller den skattskyldige har betalat. Nedsättning för utländsk skatt medges bara om rätt till avräkning enligt lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt saknas. Med utländsk skatt avses dels sådan skatt som anges i 1 kap. 3 § nämnda lag, dels punktskatt och förmögenhetsskatt. Avräkningsbar skatt som kvarstår outnyttjad får räknas av senare år mot skatt enligt denna lag vilken avser samma försäkring. Den skattskyldige ska lämna de uppgifter som behövs för prövningen av begäran om nedsättning av skatt. Om det framgår att det finns förutsättningar för nedsättning, trots att den skattskyldige inte kan lämna samtliga de uppgifter som är nödvändiga för tillämpning av nedsättningsreglerna, får nedsättning ske med skäligt belopp. 12 §7 Termer och uttryck i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229). Beskattningsåret för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 7, 8 och 9 ska dock alltid vara kalenderåret. Termer och uttryck i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229). Beskattningsåret för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6, 7 och 8 ska dock alltid vara kalenderåret. 1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2011 och tillämpas första gången vid 2012 års taxering. 2. Understödsföreningar som efter den 1 april 2011 fortsätter att driva sin verksamhet enligt lagen (1972:262) om understödsföreningar med stöd av 7 § lagen (2011:000) om införande av försäkringsrörelselagen (2011:000) och som bedriver till livförsäkringsverksamhet hänförlig verksamhet ska räknas som svenska livförsäkringsföretag vid tillämpningen av denna lag, med undantag för 9 § femte och sjätte styckena. 2.8 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 och 6 §§, 5 kap. 9 § samt 19 kap. 2 § skattebetalningslagen (1997:483) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 1 §1 Denna lag gäller vid bestämmande, debitering, redovisning och betalning av 1. sådan skatt eller avgift som avses i 1 kap. 1 § första stycket taxeringslagen (1990:324), 2. avgift enligt socialavgiftslagen (2000:980), 3. skatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, 4. begravningsavgift enligt begravningslagen (1990:1144), 5. skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) samt sådant belopp som avses i 1 kap. 1 § tredje stycket den lagen, 6. avgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, och 7. avgift som avses i lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund. Lagen gäller även, om inte annat särskilt anges, vid bestämmande, debitering, redovisning och betalning av punktskatt. Med punktskatt avses i denna lag skatt enligt 1. lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, 2. lagen (1972:820) om skatt på spel, 3. lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel, 4. lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel, 5. 2 § första stycket 6 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, 5. 2 § första stycket 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, 6. lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m., 7. lagen (1991:1482) om lotteriskatt, 8. lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m., 9. lagen (1994:1563) om tobaksskatt, 10. lagen (1994:1564) om alkoholskatt, 11. lagen (1994:1776) om skatt på energi, 12. lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus, 13. lagen (1999:673) om skatt på avfall, 14. lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer, och 15. lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m. 6 §2 I denna lag avses med arbetsgivare: den som betalar ut ersättning för arbete, arbetstagare: den som tar emot ersättning för arbete, beskattningsår: i fråga om a) skatt som avses i inkomstskattelagen (1999:1229), lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1-5 och lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader samt avgift som avses i lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift, beskattningsår enligt 1 kap. 13-15 §§ inkomstskattelagen, a) skatt som avses i inkomstskattelagen (1999:1229), lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1-4 och lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader samt avgift som avses i lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift, beskattningsår enligt 1 kap. 13-15 §§ inkomstskattelagen, b) mervärdesskatt, beskattningsår enligt 1 kap. 14 § mervärdesskattelagen (1994:200) eller, för förvärv av sådana varor som avses i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2 mervärdesskattelagen, det kalenderår under vilket förvärvet skett, c) punktskatt, samma beskattningsår som i 1 kap. 14 § mervärdesskattelagen eller, om skatteredovisningen inte sker för redovisningsperioder, det kalenderår under vilket den skattepliktiga händelsen inträffat, d) skatt som inte avses i a-c, det kalenderår för vilket skatten ska betalas, grupphuvudman: den som enligt 6 a kap. 4 § mervärdesskattelagen utsetts som huvudman för en mervärdesskattegrupp, inkomstår: kalenderåret före taxeringsåret, näringsverksamhet: verksamhet av sådant slag att intäkter i verksamheten enligt bestämmelserna i 13 kap. inkomstskattelagen räknas till inkomstslaget näringsverksamhet för den som bedriver verksamheten eller, när verksamheten bedrivs av ett handelsbolag, för någon delägare i bolaget, överskjutande ingående mervärdesskatt: den del av ingående mervärdesskatt som överstiger utgående mervärdesskatt. 5 kap. 9 §3 Skatteavdrag skall inte göras från Skatteavdrag ska inte göras från 1. ränta på ett konto, om räntan är mindre än 100 kronor, 2. ränta eller utdelning till fysiska personer som är begränsat skattskyldiga i Sverige, 3. ränta eller utdelning som enligt skatteavtal är helt undantagen från beskattning i Sverige, 4. ränta på ett förfogarkonto som avses i 8 kap. 6 § andra stycket lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter, om räntan är mindre än 1 000 kronor, 5. ränta på ett konto för klientmedel, 6. ränta som betalas ut tillsammans med ett annat belopp, om det är okänt för utbetalaren hur stor del av utbetalningen som utgör ränta och utbetalaren därför skall redovisa hela beloppet i kontrolluppgift enligt 8 kap. 5 § andra stycket lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter, 7. ränta eller utdelning som ett utländskt företag skall lämna kontrolluppgift för enligt 13 kap. 1 § lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter, 6. ränta som betalas ut tillsammans med ett annat belopp, om det är okänt för utbetalaren hur stor del av utbetalningen som utgör ränta och utbetalaren därför ska redovisa hela beloppet i kontrolluppgift enligt 8 kap. 5 § andra stycket lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter, 7. ränta eller utdelning som ett utländskt företag ska lämna kontrolluppgift för enligt 13 kap. 1 § lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter, 8. utdelning på aktier i ett svenskt aktiebolag som inte är avstämningsbolag enligt 1 kap. 10 § aktiebolagslagen (2005:551) eller 3 kap. 8 § försäkringsrörelselagen (1982:713), 8. utdelning på aktier i ett svenskt aktiebolag som inte är avstämningsbolag enligt 1 kap. 10 § aktiebolagslagen (2005:551), 9. utdelning på andelar i en svensk ekonomisk förening, 10. utdelning från en utländsk juridisk person, om utdelningen inte har betalats ut genom en central värdepappersförvarare eller genom någon som bedriver valutahandel eller genom ett värdepappersinstitut hos vilket ett utländskt finansiellt instrument förvaras i depå eller kontoförs eller en rättighet eller en skyldighet som anknyter till ett sådant finansiellt instrument kontoförs, 11. ränta på obligation, förlagsbevis eller någon annan för den allmänna rörelsen avsedd förskrivning som har betalats ut mot att kupong eller kvitto har lämnats och inte har betalats ut genom en central värdepappersförvarare eller genom ett värdepappersinstitut hos vilket ett utländskt finansiellt instrument förvaras i depå eller kontoförs eller en rättighet eller en skyldighet som anknyter till ett sådant finansiellt instrument kontoförs, eller 12. räntekompensation som förvärvaren av en fordringsrätt eller delägarrätt betalar till överlåtaren för upplupen men inte förfallen ränta. 19 kap. 2 §4 Ränteberäkningen ska grundas på den sammanlagda skatteskuld eller skattefordran enligt denna lag som den skattskyldige har varje dag. Till den del skatteskulden gäller skatt som avses i 4, 5 eller 7 § beräknas kostnadsränta inte för tiden från och med den 13 februari till och med den 3 maj taxeringsåret på belopp upp till och med 20 000 kronor. I skatteskuld eller skattefordran ska inte ingå skatt enligt 2 § första stycket 7 och 8 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel för tiden från och med den 13 februari taxeringsåret till och med den förfallodag som anges i 16 kap. 6 §. I skatteskuld eller skattefordran ska inte ingå skatt enligt 2 § första stycket 6 och 7 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel för tiden från och med den 13 februari taxeringsåret till och med den förfallodag som anges i 16 kap. 6 §. Denna lag träder i kraft den 1 april 2011. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. 2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter Härigenom föreskrivs att 1 kap. 5 § samt 11 kap. 7-7 b och 8 a §§ lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 5 §1 Om inget annat anges har termer och uttryck som används i denna lag samma betydelse och tillämpningsområde som i 1. a) taxeringslagen (1990:324), b) inkomstskattelagen (1999:1229), c) lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, d) lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, e) lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1-5 och 7-9 den lagen, e) lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1-4 och 6-8 den lagen, f) lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, g) lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, h) lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, i) 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980), och j) lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift när det gäller bestämmelser om skyldighet att lämna uppgifter till ledning för taxering och annat bestämmande av underlag för skatt eller avgift, bedömning av skattskyldighet, beskattning enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller beskattning utomlands, 2. mervärdesskattelagen (1994:200) när det gäller redovisning av mervärdesskatt, samt 3. skattebetalningslagen (1997:483) när det gäller skyldighet att lämna uppgifter till ledning för registrering av skatteavdrag. Vid användandet i denna lag av termer och uttryck som avses i inkomstskattelagen ska med juridisk person även avses dödsbon, handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar men inte investeringsfonder. 11 kap. 7 § Kontrolluppgift skall lämnas om pensionsförsäkringar och pensionssparkonton. Kontrolluppgift skall lämnas för fysiska personer och dödsbon av försäkringsgivare, understödsföreningar och pensionssparinstitut. I kontrolluppgiften skall uppgift lämnas om betalda premier och gjorda inbetalningar för vilka avdrag får göras enligt 59 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229). Kontrolluppgift ska lämnas om pensionsförsäkringar och pensionssparkonton. Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av försäkringsgivare och pensionssparinstitut. I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om betalda premier och gjorda inbetalningar för vilka avdrag får göras enligt 59 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229). 7 a §2 Kontrolluppgift ska lämnas om 1. sådan överföring av hela värdet i en pensionsförsäkring som avses i 58 kap. 18 § tredje stycket inkomstskattelagen (1999:1229), och 2. försäkringsgivares eller understödsförenings överlåtelse eller överföring av en pensionsförsäkring till en annan försäkringsgivare eller understödsförening eller till en annan del av försäkringsgivarens eller understödsföreningens verksamhet. Kontrolluppgift ska lämnas för juridiska personer och fysiska personer av den försäkringsgivare eller understödsförening som överfört värdet i försäkringen eller överlåtit eller överfört försäkringen. I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om det överlåtna eller överförda värdet. Kontrolluppgiften ska också innehålla identifikationsuppgifter för försäkringstagaren, den försäkrade och den mottagande försäkringsgivaren eller understödsföreningen. 2. försäkringsgivares överlåtelse eller överföring av en pensionsförsäkring till en annan försäkringsgivare eller till en annan del av försäkringsgivarens verksamhet. Kontrolluppgift ska lämnas för juridiska personer och fysiska personer av den försäkringsgivare som överfört värdet i försäkringen eller överlåtit eller överfört försäkringen. I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om det överlåtna eller överförda värdet. Kontrolluppgiften ska också innehålla identifikationsuppgifter för försäkringstagaren, den försäkrade och den mottagande försäkringsgivaren. 7 b §3 Kontrolluppgift ska lämnas om omständigheter som medför eller kan medföra avskattning av en pensionsförsäkring enligt 58 kap. 19 eller 19 a § inkomstskattelagen (1999:1229). Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av försäkringsgivare och understödsföreningar. Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av försäkringsgivare. I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om sådana omständigheter och det kapital som hänför sig till försäkringen när omständigheten inträffar. Kontrolluppgiften ska också innehålla identifikationsuppgifter för försäkringstagaren och den försäkrade. 8 a §4 Kontrolluppgift ska lämnas om sådan försäkring eller sådant avtal om tjänstepension som avses i 2 § första stycket 7-9 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Kontrolluppgift ska lämnas för juridiska personer och fysiska personer av försäkringsgivare, understödsföreningar och tjänstepensionsinstitut. Kontrolluppgift ska lämnas om sådan försäkring eller sådant avtal om tjänstepension som avses i 2 § första stycket 6-8 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Kontrolluppgift ska lämnas för juridiska personer och fysiska personer av försäkringsgivare och tjänstepensionsinstitut. I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om värdet av försäkringen eller avtalet om tjänstepension vid närmast föregående års utgång. Värdet av försäkringen respektive värdet av avtalet om tjänstepension ska beräknas i enlighet med bestämmelserna i 3 § åttonde respektive tionde stycket lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel. Kontrolluppgiften ska också innehålla uppgift om försäkringen är en pensionsförsäkring eller en kapitalförsäkring, eller om avtalet om tjänstepension är jämförbart med en pensionsförsäkring eller en kapitalförsäkring. 1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2011 och tillämpas första gången vid 2012 års taxering. 2. För understödsföreningar som efter den 1 april 2011 fortsätter att driva sin verksamhet enligt lagen (1972:262) om understödsföreningar med stöd av 7 § lagen (2011:000) om införande av försäkringsrörelselagen (2011:000) gäller fortfarande 11 kap. 7-7 b och 8 a §§ i dess äldre lydelser. 2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m. Härmed föreskrivs att 2 § lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m. ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 § I denna lag avses med trafikförsäkring: försäkring enligt trafikskadelagen (1975:1410), trafikförsäkringsavgift: sådan avgift som får tas ut enligt 34 § trafikskadelagen, risk belägen inom landet: risk belägen i Sverige enligt 1 kap. 9 a § försäkringsrörelselagen (1982:713) eller 1 kap. 7 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige. risk belägen inom landet: risk belägen i Sverige enligt 1 kap. 17 § försäkringsrörelselagen (2011:000) eller 1 kap. 7 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige. Denna lag träder i kraft den 1 april 2011. 3 Ärendet och dess beredning Regeringen beslutade den 16 oktober 2003 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att bl.a. föreslå en ny modern och tydlig associationsrättslig reglering av försäkringsverksamhet (dir. 2003:125). Utredningen antog namnet Försäkringsföretagsutredningen. Utredningen överlämnade sitt huvudbetänkande Ny associationsrätt i försäkringsföretag (SOU 2006:55) i maj 2006. På grundval av betänkandet togs det inom Finansdepartementet fram en promemoria innehållande förslag på nya associationsrättsliga och näringsrättsliga bestämmelser för försäkringsföretag, En ny försäkringsrörelselag (Ds 2009:55). Regeringen har den 9 september 2010 beslutat att överlämna propositionen En ny försäkringsrörelselag (prop. 2009/10:246) till riksdagen. De skatterättsliga konsekvenserna av förslaget till ny försäkringsrörelselag har behandlats separat. Inom Finansdepartementet har en särskild promemoria om skattekonsekvenserna av förslaget tagits fram, Nya skatteregler för försäkringsföretag (Fi2009/7899). Promemorians författningsförslag finns i bilaga 1. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. En remissammanställning finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (Fi2009/7899). I denna proposition behandlas förslagen i promemorian Nya skatteregler för försäkringsföretag. Lagrådet Regeringen beslutade den 10 juni 2010 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 3. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4. I förhållande till lagrådsremissens förslag har det gjorts en redaktionell ändring i 67 kap. 13 c § inkomstskattelagen (1999:1229). Förslagen till lag om ändring i lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl., lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt, taxeringslagen (1990:324), skattebetalningslagen (1997:483) och lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m. (se avsnitt 2.3, 2.5, 2.6, 2.8 och 2.10) har inte granskats av Lagrådet. Regeringen anser att förslagen är av sådan författningstekniskt och även i övrigt enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. 4 Bakgrund och gällande rätt 4.1 Understödsföreningar Understödsföreningar är föreningar för inbördes bistånd som utan affärsmässigt drivande av försäkringsrörelse meddelar annan personförsäkring än arbetslöshetsförsäkring. En understödsförening ska vara sluten på så sätt att den huvudsakligen är avsedd för anställda i visst eller vissa företag, personer tillhörande en viss yrkesgrupp eller medlemmar i sammanslutning med sådan intressegemenskap att en samverkan även för personförsäkring är naturlig. I propositionen En ny försäkringsrörelselag föreslås att understödsföreningarna ska inordnas under den nya försäkringsrörelselagen och i fortsättningen benämnas försäkringsföreningar. Dessutom innebär förslaget att förbudet mot affärsmässig försäkringsverksamhet slopas. Syftet är att åstadkomma en funktionell och konkurrensneutral reglering för föreningarna i förhållande till försäkringsbolagen. Ett fortsatt förbud befaras kunna begränsa föreningarnas möjligheter till stordriftsfördelar, vilket i sin tur kan leda till dyrare försäkringar för medlemmarna. Som ett utflöde av förbudet mot affärsmässig försäkringsverksamhet finns i 6 § lagen (1972:262) om understödsföreningar, förkortad UFL, en begränsning av hur stora belopp en kapitalförsäkring får omfatta. Om inte Finansinspektionen medger annat får en sådan försäkring högst avse ett basbelopp. Förslaget till ny försäkringsrörelselag innebär att beloppsbegränsningen slopas. Dagens föreningar meddelar framför allt pensionsförsäkring, men även annan livförsäkring såsom begravningsförsäkring samt sjuk- och olycksfallsförsäkring. Enligt förslaget till ny försäkringsrörelselag ska försäkringsföreningarna få meddela all form av livförsäkring. Dessutom ska föreningarna få meddela skadeförsäkring samt fondförsäkring. Sammanfattningsvis innebär den föreslagna regleringen att föreningarna kommer att få likartade förutsättningar att driva försäkringsverksamhet som försäkringsbolagen. 4.2 Försäkringsbolag Försäkringsbolag kan vara antingen försäkringsaktiebolag eller ömsesidiga försäkringsbolag. För försäkringsbolagen gäller försäkringsrörelselagen (1982:713). Regleringen av försäkringsaktiebolagen vilar i stor utsträckning på principer som gäller också för allmänna aktiebolag. Bestämmelserna i försäkringsrörelselagen bygger på 1975 års aktiebolagslag, vilken numera har ersatts av aktiebolagslagen (2005:551). Den nya försäkringsrörelselagen innebär att försäkringsaktiebolagen kommer att omfattas av reglerna i den nya aktiebolagslagen om inte något annat är särskilt föreskrivet. Ett ömsesidigt försäkringsbolag är en egen associationsform. Det ägs av de försäkringstagare som har köpt en direktförsäkring i bolaget. Det innebär att försäkringstagarna samtidigt är både ägare och fordringsägare. I förslaget till ny försäkringsrörelselag föreslås utökade möjligheter till extern kapitalanskaffning för de ömsesidiga försäkringsbolagen. Vidare föreslås att de ömsesidiga bolagen genom fusion ska kunna gå samman med andra motsvarande bolag. 4.3 Europabolag och europakooperativ Sedan mitten av 1980-talet har det bedrivits ett arbete inom EU med att skapa särskilda europeiska associationsformer. År 2001 antogs förordningen (EG) nr 2157/2001 om stadga för europabolag1, vilket möjliggjorde gränsöverskridande samverkan i aktiebolagsform. Två år senare antogs förordningen (EG) nr 1435/2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar)2 som möjliggjorde samverkan i form av vad som kan liknas vid en ekonomisk förening, s.k. europakooperativ. Europabolag och europakooperativ är således europeiska associationsformer. Europabolag med säte i Sverige som bedriver försäkringsrörelse ska tillämpa försäkringsrörelselagen när det gäller frågor som inte regleras i förordningen om stadga för europabolag. Bestämmelserna i UFL om understödsföreningar ska tillämpas på europakooperativ som driver försäkringsrörelse när det gäller frågor som inte regleras i förordningen om stadga för europeiska kooperativa föreningar. 4.4 Beskattning av understödsföreningar En understödsförening är enligt 7 kap. 19 § inkomstskattelagen skattskyldig bara för inkomst på grund av innehav av sådan fastighet som inte förvaltas i livförsäkringsverksamhet. Understödsföreningar som bedriver till livförsäkring hänförlig verksamhet ska dock betala avkastningsskatt enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, förkortad avkastningsskattelagen. I 2 kap. 4 b § inkomstskattelagen föreskrivs att ett europakooperativ ska räknas som en ekonomisk förening vid inkomstbeskattningen. Av 7 kap. 19 § andra stycket nämnda lag följer dock att ett europakooperativ som bedriver motsvarande verksamhet som en understödsförening ska beskattas som en sådan. Vad gäller avkastningskattelagen har den lagens termer och uttryck samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen. Detta innebär att ett europakooperativ som ska beskattas som en understödsförening enligt inkomstskattelagen även ska beskattas som en sådan enligt avkastningsskattelagen. 4.5 Beskattning av försäkringsbolag I 39 kap. 2-13 §§ inkomstskattelagen finns särskilda bestämmelser för försäkringsföretag. Försäkringsföretag beskattas olika beroende på om företaget är ett livförsäkringsföretag eller ett skadeförsäkringsföretag. Med livförsäkringsföretag avses enligt 39 kap. 2 § första stycket inkomstskattelagen livförsäkringsbolag enligt 1 kap. 4 § försäkringsrörelselagen och utländskt försäkringsföretag som bedriver livförsäkringsrörelse i Sverige med stöd av lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige. Definitionen av livförsäkringsbolag i 1 kap. 4 § försäkringsrörelselagen omfattar bolag som uteslutande eller så gott som uteslutande driver direkt livförsäkringsrörelse enligt 2 kap. 3 b § eller återförsäkring av livförsäkring. Av 39 kap. 2 § andra stycket inkomstskattelagen framgår att med skadeförsäkringsföretag avses annat försäkringsföretag än livförsäkringsföretag. Ett livförsäkringsföretag ska inte ta upp inkomster som hänför sig till tillgångar och skulder som förvaltas för försäkringstagarnas räkning eller influtna premier. Utgifter som hänför sig till sådana inkomster och premier får inte dras av. Verksamhet som bedrivs för försäkringstagarnas räkning inkomstbeskattas således inte. Denna verksamhet beskattas i stället enligt avkastningsskattelagen. Den del av företagets verksamhet som inte är hänförlig till förvaltning av kapital för försäkringstagarnas räkning inkomstbeskattas däremot enligt bestämmelserna i inkomstskattelagen eftersom denna verksamhet i hög grad liknar den verksamhet som drivs i många andra företag inom den finansiella sektorn (prop. 1992/93:187 s. 210). Den egna rörelsen beskattas således enligt vanliga bolagsskatteregler. Sådan rörelse kan avse förvaltning av det egna kapitalet, externa tjänster, förvaltningsuppdrag och liknande verksamhet. Inkomster från grupplivförsäkringar samt sjuk- och olycksfallsförsäkringar beskattas med inkomstskatt i stället för avkastningsskatt. Detta beror på att sådana försäkringar saknar inslag av sparande, varför avkastningsskatten har bedömts som mindre lämplig för sådant försäkringskapital. Ett skadeförsäkringsföretag beskattas i huvudsak enligt samma regler som gäller för andra företag, med undantag för de tillägg som finns i 39 kap. 6-9 §§ inkomstskattelagen. 5 Överväganden och förslag 5.1 Försäkringsföreningar Regeringens förslag: Försäkringsföreningar ska skatterättsligt likställas med ekonomiska föreningar. Försäkringsföreningar och europakooperativ som bedriver försäkringsrörelse ska tillämpa de särskilda bestämmelserna för försäkringsföretag i inkomstskattelagen. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Skatteverket tillstyrker att försäkringsföreningar beskattas på samma sätt som övriga försäkringsföretag. Verket efterlyser emellertid att gränsdragningen mellan den verksamhet som drivs för försäkringstagarnas räkning och annan verksamhet tydliggörs. De övriga remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget som sådant med undantag för Sveriges advokatsamfund. Advokatsamfundet avstyrker förslaget då samfundet anser att det finns skattekonsekvenser i fråga om uttagsbeskattningen som behöver utredas. Skälen för regeringens förslag: Allt sedan den första lagen om understödsföreningar har dessa föreningar varit förbjudna att driva affärsmässig verksamhet. Vidare har understödsföreningarna bara fått meddela kapitalförsäkringar till ett ringa belopp. Syftet med begränsningarna har varit att dra en gräns mot försäkringsbolagens verksamhet. I propositionen (2009/10:246) En ny försäkringsrörelselag föreslås att förbudet mot affärsmässig verksamhet slopas. Likaså föreslås att föreningarna ska få meddela kapitalförsäkring utan beloppsbegränsning. Härigenom får föreningarna förutsättningar att konkurrera på samma villkor som försäkringsbolagen. Föreningarnas ändrade förutsättningar väcker frågan om ändrad beskattning av föreningarna. Eftersom föreningarna föreslås få likartade verksamhetsförutsättningar som försäkringsbolagen finns det inte längre skäl att skattemässigt särbehandla föreningarna. Det naturliga är i stället att de beskattas på samma sätt som försäkringsbolag som bedriver likartad verksamhet. Försäkringsföreningar som bedriver livförsäkringsverksamhet bör således inordnas under det skatterättsliga begreppet livförsäkringsföretag i 39 kap. 2 § första stycket inkomstskattelagen. Härigenom blir bestämmelserna om livförsäkringsföretag tillämpliga på dessa föreningar. Andra försäkringsföreningar kommer enligt 39 kap. 2 § andra stycket att räknas som skadeförsäkringsföretag och ska tillämpa de särskilda bestämmelserna för sådana företag. De särskilda reglerna om livförsäkringsföretag innebär som huvudregel att verksamhet som bedrivs för försäkringstagarnas räkning inte inkomstbeskattas. Denna verksamhet beskattas istället enligt avkastningsskattelagen. Skatteverket efterlyser att gränsdragningen mellan den verksamhet som bedrivs för försäkringstagarnas räkning och annan verksamhet tydliggörs. Frågan hur livförsäkringsföretagens inkomster ska fördelas mellan de olika verksamheterna regleras i 39 kap. 3 och 4 §§ inkomstskattelagen. Föreliggande förslag innebär inte någon förändring av hur dessa inkomster ska fördelas utan föreningarna ska tillämpa de regler som redan gäller i dag. Det finns därför inte anledning att beröra frågan om gränsdragningen ytterligare i detta sammanhang. Enligt 13 kap. 2 § förslaget till ny försäkringsrörelselag ska försäkringsföreningarna tillämpa lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, om inte annat följer av försäkringsrörelselagen eller är särskilt föreskrivet. En försäkringsförening kommer emellertid associationsrättsligt inte att vara en ekonomisk förening. Frågan uppkommer om en försäkringsförening ska likställas med en ekonomisk förening vid inkomstbeskattningen eller om försäkringsföreningarna särskilt ska tas in som en egen associationsform i inkomstskattelagen. I promemorian föreslås att försäkringsföreningar jämställs med ekonomiska föreningar vid inkomstbeskattningen. Sveriges advokatsamfund avstyrker dock förslaget i denna del på grund av att reglerna om uttagsbeskattning enligt samfundet kan medföra att beskattningen blir mer omfattande än vad som antas i promemorian. Regeringen anser dock att det är angeläget att försäkringsföreningarna skattemässigt behandlas på ett neutralt sätt i förhållande till andra företag som bedriver motsvarande verksamhet. Det bedöms därför som naturligt att inkomstskattemässigt likställa försäkringsföreningar med ekonomiska föreningar. Att reglerna om uttagsbeskattning i 22 kap. inkomstskattelagen kan bli tillämpliga på uttag ur föreningarna - på samma sätt som gäller för övriga företag - påverkar inte den bedömningen. Regeringen föreslår därför att försäkringsföreningarna ska räknas som ekonomiska föreningar i inkomstskattelagen. I och med att försäkringsföreningarna likställs med ekonomiska föreningar i inkomstskattelagen kommer dessa föreningar bl.a. att kunna vara part i en underprisöverlåtelse (23 kap.), ta emot skattefri utdelning från näringsbetingade andelar (24 kap.) och avyttra näringsbetingade delägarrätter utan några skattemässiga konsekvenser för föreningen (25 a kap.). Vidare kommer föreningarna kunna ge och ta emot koncernbidrag (35 kap.). De kommer även att omfattas av reglerna om underskott (40 kap.). Genom att försäkringsföreningarna likställs med ekonomiska föreningar vid tillämpningen av inkomstskattelagen kommer en försäkringsförening även att kunna tillämpa reglerna för kooperativa föreningar på den del av verksamheten som beskattas enligt inkomstskattelagen. Med kooperativ förening avses enligt 39 kap. 21 § inkomstskattelagen en ekonomisk förening som är öppen på det sätt som anges i 3 kap. 1 § lagen om ekonomiska föreningar och som tillämpar lika rösträtt. I förslaget till ny försäkringsrörelselag föreslås att det nuvarande kravet på att understödsföreningar ska vara slutna slopas. Det föreslås i stället att 3 kap. 1 § lagen om ekonomiska föreningar blir tillämplig på försäkringsföreningarna utan några särregler. Försäkringsföreningarna kommer också, i och med att de likställs med ekonomiska föreningar, i motsatts till dagens understödsföreningar men i likhet med försäkringsaktiebolagen och de ömsesidiga försäkringsbolagen att omfattas av bestämmelserna i 37, 38, 38 a, 48 a och 49 kap. inkomstskattelagen. I 37 kap. finns bestämmelser om beskattningen vid fusioner och fissioner. I 38 kap. finns bestämmelser om undantag från omedelbar beskattning när ett företag avyttrar tillgångar till ett annat företag genom en verksamhetsavyttring. I 38 a kap. finns bestämmelser om partiella fissioner. I 48 a kap. finns bestämmelser om framskjuten beskattning vid andelsbyten. I 49 kap. slutligen finns bestämmelser om uppskovsgrundande andelsbyten. Civilrättsliga bestämmelser om fusion för försäkringsaktiebolag finns i 15 a kap. i den nuvarande försäkringsrörelselagen. Ömsesidiga försäkringsbolag och understödsföreningar kan däremot inte genomföra en fusion i dag. I förslaget till ny försäkringsrörelselag föreslås emellertid civilrättsliga fusionsbestämmelser för samtliga försäkringsföretag. En understödsförening och ett ömsesidigt försäkringsbolag har i dag inte någon möjlighet att delta i en fission eller en partiell fission. Några sådana regler föreslås inte heller i den nya försäkringsrörelselagen. I en ekonomisk förening ska medlemmarna delta i föreningen med en insats, dvs. ett kapitaltillskott. Genom insatsen förvärvar medlemmen en andelsrätt i föreningen, vilket innebär en rättighet till ekonomiska förmåner i föreningen. En medlems andel kan i motsatts till medlemskapet överlåtas. Förvärvaren erhåller överlåtarens på insatser grundade ekonomiska rättigheter mot föreningen. Eftersom medlemskapet inte kan överlåtas måste förvärvaren av andelen söka medlemskap i vanlig ordning. I UFL uppställs inte något krav på insatskapital. Något sådant krav föreslås inte heller för försäkringsföreningarna. Någon individualiserad andelsrätt som kan särskiljas från medlemskapet kommer således inte att finnas i en sådan förening. Inte heller i ömsesidiga försäkringsbolag finns det, vilket Skatteverket påpekat i sitt remissvar, några individualiserade andelsrätter i tillgångsmassan som kan överlåtas utan tillgångarna ägs av försäkringstagarna som ett kollektiv. I och med att medlemmarna inte har några individualiserade andelsrätter kommer det i praktiken inte alltid vara möjligt att tillämpa reglerna om verksamhetsavyttringar i 38 kap. och reglerna om andelsbyten i 48 a och 49 kap. inkomstskattelagen. Genom att likställa försäkringsföreningar med ekonomiska föreningar kommer således en rad skatteregler att bli tillämpliga på försäkringsföreningar trots att reglerna i praktiken inte kommer att kunna tillämpas fullt ut. Detta aktualiserar frågan om försäkringsföreningarna till någon del bör undantas från dessa regler. Dessa regler gäller dock redan i dag fullt ut för de ömsesidiga försäkringsbolagen trots att möjligheten att tillämpa reglerna är begränsad även för dem. Vid införandet av det s.k. fusionsdirektivet3, som reglerar beskattningen vid fusioner, fissioner, verksamhetsavyttringar och andelsbyten, har Sverige haft som utgångspunkt att de skatterättsliga reglerna ska anpassas till direktivet oavsett om transaktionerna civilrättsligt kan genomföras eller inte (prop. 2006/07:2 s. 105). När direktivet gjordes tillämpligt på de ömsesidiga försäkringsbolagen4 ändrades inkomstskattelagen så att dessa bolag omfattades av bestämmelserna i 37, 38, 38 a, 48 a och 49 kap. trots att det i dag inte går att fusionera eller fissionera sådana bolag och trots att det inte finns några individualiserade andelar i de ömsesidiga försäkringsbolagen. Försäkringsföreningar omfattas visserligen inte av direktivet i dag men ett europakooperativ som bedriver motsvarande verksamhet som en försäkringsförening omfattas. Försäkringsföreningarna föreslås därför inte undantas från några av de skatteregler som blir tillämpliga på dem, i och med att de likställs med ekonomiska föreningar, även om de transaktioner reglerna tar sikte på inte skulle vara möjliga att civilrättsligt genomföra i en försäkringsförening. 5.2 Försäkringsaktiebolag Regeringens förslag: Bestämmelsen i inkomstskattelagen att försäkringsaktiebolag räknas som aktiebolag tas bort. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget. Skälen för regeringens förslag: Försäkringsaktiebolag är en särskild associationsform. Enligt 2 kap. 4 § inkomstskattelagen räknas de dock vid tillämpningen av den lagen som aktiebolag. Enligt 11 kap. 1 § förslaget till ny försäkringsrörelselag ska för försäkringsaktiebolag föreskrifterna för aktiebolag i allmänhet fortsättningsvis gälla om inte något annat följer av försäkringsrörelselagen eller är särskilt föreskrivet. Det innebär således att bestämmelserna om aktiebolag i inkomstskattelagen direkt kommer att bli tillämpliga på försäkringsaktiebolagen. Motsvarande lagstiftningsteknik har tidigare använts för bankaktiebolag. Det kommer således inte längre att vara nödvändigt att ha en särskild bestämmelse som skattemässigt likställer försäkringsaktiebolag med aktiebolag. Den bestämmelsen slopas därför. Lagförslaget Förslaget föranleder ändringar i 2 kap. 4 § inkomstskattelagen. 5.3 Ömsesidiga försäkringsbolag Regeringens förslag: Befintliga beskattningsregler om vinst- och kapitalandelslån samt förlagsinsatser ska tillämpas på ömsesidiga försäkringsbolag. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget som sådant. Kammarrätten i Göteborg har synpunkter på terminologin i lagförslaget. Skälen för regeringens förslag: Enligt förslaget till ny försäkringsrörelselag kommer ömsesidiga försäkringsbolag fortsatt att utgöra en särskild företagsform för drivande av försäkringsrörelse. Genom hänvisningar i den nya lagen blir flertalet allmänna associationsrättsliga bestämmelser i lagen om ekonomiska föreningar direkt tillämpliga på de ömsesidiga bolagen. I sak innebär detta emellertid endast i begränsad omfattning någon förändring för bolagen eftersom dessa regler i dag, med något undantag, uttrycks som självständiga bestämmelser i den nuvarande försäkringsrörelselagen. En förändring är emellertid att försäkringsbolagen ges utökade möjligheter till extern kapitalanskaffning genom tillämpning av bestämmelserna om förlagsinsatser i 5 kap. lagen om ekonomiska föreningar. Vidare blir det möjligt för ömsesidiga försäkringsbolag att genom fusion gå samman med andra motsvarande bolag. Med förlagsinsatser avses kapital som tillskjuts för att kunna användas som rörelsekapital och som får tillskjutas av såväl medlemmar som andra. Förlagsandelsinnehavare har inget reglerat inflytande över företaget däremot vissa insynsrättigheter. De kan vidare få utdelning på investerat kapital. Sådan utdelning är skattepliktig. För skattskyldigheten gäller motsvarande regler som vid utdelning på andelar i ekonomiska föreningar. Enligt dagens regler kan ett ömsesidigt försäkringsbolag inte uppta vinstandelslån. Ett vinstandelslån är ett lån där rätt till ränta är beroende av bolagets utdelning eller vinst. Genom den nya försäkringsrörelselagen kommer det emellertid att med vissa begränsningar bli möjligt för ömsesidiga försäkringsbolag att ta upp sådana lån. De kommer även att kunna ta upp kapitalandelslån. Ett kapitalandelslån är ett finansiellt instrument där återbetalning bestäms på annat sätt än genom ett nominellt eller ett indexerat penningbelopp. De förändringar som föreslås för de ömsesidiga försäkringsbolagen i den nya försäkringsrörelselagen medför behov av vissa ändringar i inkomstskattelagen. Som framgått av föregående avsnitt gäller de skatterättsliga reglerna om fusion redan för ömsesidiga försäkringsföretag. Möjligheten för de ömsesidiga försäkringsbolagen att tillämpa reglerna om förlagsinsatser föranleder däremot en ändring i bestämmelserna om avdrag för organisationsutgifter i 16 kap. 8 § inkomstskattelagen, enligt vilka bl.a. utgifter i samband med förändringar av förlagsinsatser ska dras av. Genom ändringen görs bestämmelserna tillämpliga på ömsesidiga försäkringsföretag. Bestämmelserna om avdragsrätt för ränta på vinstandelslån i inkomstskattelagen bör också gälla för de ömsesidiga försäkringsföretagen, likaså bestämmelserna om kapitalandelslån. Kammarrätten i Göteborg föreslår att den skattemässiga termen ömsesidiga försäkringsföretag ändras till den civilrättsliga termen ömsesidiga försäkringsbolag. Termen ömsesidiga försäkringsföretag är en i skattehänseende väl etablerad term. Regeringen anser att det inte finns skäl att ändra den befintliga terminologin. Lagförslaget Förslagen föranleder ändringar i 16 kap. 8 §, 24 kap. 5 § samt 48 kap. 6 b och 28 §§ inkomstskattelagen. 5.4 Europabolag och europakooperativ Regeringens förslag: Europabolag och europakooperativ som bedriver livförsäkringsverksamhet ska uttryckligen omfattas av definitionen av livförsäkringsföretag i inkomstskattelagen. Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inga synpunkter på förslaget. Skälen för regeringens förslag: Med livförsäkringsbolag förstås enligt 1 kap. 4 § försäkringsrörelselagen bolag som uteslutande eller så gott som uteslutande driver direkt livförsäkringsrörelse eller rörelse avseende återförsäkring av livförsäkring. Europabolag med säte i Sverige som bedriver livförsäkringsrörelse faller in under definitionen, då sådana bolag enligt försäkringsrörelselagen likställs med svenska försäkringsbolag. I den nya försäkringsrörelselagen kommer emellertid inte europabolag som bedriver försäkringsrörelse att likställas med försäkringsbolag. Enligt den nya lagen avses med försäkringsföretag enbart försäkringsaktiebolag, ömsesidigt försäkringsbolag och försäkringsförening. Av förordningen om stadga för europabolag följer emellertid att europabolagen ska tillämpa reglerna i försäkringsrörelselagen. Det innebär dock inte att de i lagens mening är försäkringsföretag. I praktiken kommer denna distinktion i de flesta fall sakna betydelse. Den får dock betydelse i beskattningshänseende i och med att den skatterättsliga definitionen av livförsäkringsföretag i inkomstskattelagen innehåller en hänvisning till livförsäkringsbolag enligt försäkringsrörelselagen. För att europabolag som bedriver livförsäkringsrörelse efter införandet av den nya försäkringsrörelselagen alltjämt ska omfattas av definitionen av livförsäkringsföretag i inkomstskattelagen, föreslås att det uttryckligen anges att europabolag som bedriver livförsäkringsrörelse omfattas av den skatterättsliga definitionen av livförsäkringsföretag. Motsvarande resonemang gäller för europakooperativ med säte i Sverige som bedriver livförsäkringsrörelse. Inte heller dessa kommer att omfattas av den skatterättsliga definitionen av livförsäkringsföretag. Det föreslås därför att det uttryckligen anges i inkomstskattelagen att europakooperativ som bedriver livförsäkringsrörelse ska omfattas av den skatterättsliga definitionen av livförsäkringsföretag. Lagförslaget Förslagen föranleder ändringar i 39 kap. 2 § inkomstskattelagen. 6 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Den nya försäkringsrörelselagen föreslås träda i kraft den 1 april 2011. De ändringar av skatteregler som nu föreslås i inkomstskattelagen med anledning av den föreslagna lagen bör träda i kraft vid samma tidpunkt och tillämpas första gången vid 2012 års taxering. För att de nuvarande understödsföreningarna ska kunna fortsätta sin verksamhet som försäkringsföreningar efter införandet av den nya försäkringsrörelselagen krävs att de beviljas tillstånd att bedriva försäkringsrörelse enligt den nya lagen. Enligt 7 § lagen om införande av försäkringsrörelselagen får en understödsförening som före den 1 april 2011 är registrerad enligt UFL emellertid fortsätta att driva verksamheten enligt den lagen till utgången av år 2014 eller, om en ansökan om tillstånd enligt 2 kap. förslaget till ny försäkringsrörelselag då har getts in, till dess att ansökan har prövats slutligt. Om en ansökan om tillstånd inte har getts in före utgången av år 2014 eller om den avslås ska föreningen träda i likvidation. Även likvidationen ska handläggas enligt UFL. De nu föreslagna ändringarna av skattereglerna ska därför inte gälla för understödsföreningar som är registrerade enligt UFL. För dessa föreningar ska fortfarande äldre bestämmelser gälla. 7 Konsekvensanalys I dag finns det 77 understödsföreningar. De flesta av dessa bedriver verksamhet i begränsad omfattning. Endast tjänstepensionskassornas verksamhet är av större omfattning. Förslaget om hur försäkringsföreningar ska beskattas innebär att dessa kommer att omfattas av den skatterättsliga definitionen av livförsäkringsföretag och de särskilda skatterättsliga bestämmelserna för sådana företag i inkomstskattelagen. Enligt dessa bestämmelser inkomstbeskattas inte den del av ett livförsäkringsföretags verksamhet som hänför sig till förvaltning av kapital för försäkringstagarnas räkning. I stället beskattas livförsäkringsföretagen för en schabloniserad avkastning enligt avkastningsskattelagen. Detta innebär i sig ingen förändring för de understödsföreningar som oförändrat fortsätter sin verksamhet som försäkringsföreningar, då understödsföreningarna redan i dag är skattskyldiga för avkastningsskatt. De är endast skattskyldiga för inkomst på grund av innehav av sådan fastighet som inte förvaltas i livförsäkringsverksamhet. Det nya för dessa föreningar är att de liksom övriga livförsäkringföretag kommer att vara skattskyldiga också för annan inkomst av sådan verksamhet som inte hänför sig till förvaltning av kapital för försäkringstagarnas räkning än inkomst på grund av innehav av fastighet. Med dagens regelverk är dock möjligheten att bedriva sådan verksamhet ytterst begränsad för understödsföreningarna. Ytterligare en förändring som följer av att försäkringsföreningarna kommer att omfattas av definitionen av livförsäkringsföretag är att till den del föreningens inkomster, premier och utgifter i redovisningshänseende hänför sig till sjuk-, olycksfalls- och grupplivförsäkringar är inkomsterna skattepliktiga och utgifterna får dras av enligt inkomstskattelagen. Understödsföreningarnas sociala och ideella karaktär medför dock att verksamheten inte får drivas på ett sätt som ger några större vinster. Några stora skattekonsekvenser borde därför de nya reglerna inte ha för de understödsföreningar som fortsätter sin verksamhet oförändrat som försäkringsföreningar. Förslagen bedöms inte ge upphov till någon effekt på statsbudgeten. Skatteverket anför att förslaget endast medför en begränsad informationsinsats för verket vilket medför en kostnad på 0,5 miljoner kronor i engångskostnad för verket. Kostnaden ryms inom Skatteverkets befintliga anslag. Förslaget bedöms inte ge upphov till någon ökad arbetsbörda för de allmänna förvaltningsdomstolarna. 8 Författningskommentarer 8.1 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) 2 kap. 4 § Försäkringsaktiebolag är en särskild associationsform. Enligt 11 kap. 1 § förslaget till ny försäkringsrörelselag ska föreskrifterna för aktiebolag i allmänhet gälla för försäkringsaktiebolag, om inte något annat följer av försäkringsrörelselagen eller är särskilt föreskrivet. Det innebär att bestämmelserna om aktiebolag i inkomstskattelagen direkt kommer att bli tillämpliga på försäkringsaktiebolagen. Därmed kommer det inte längre att vara nödvändigt att ha en särskild bestämmelse som skattemässigt likställer dem med aktiebolag. Den bestämmelsen slopas därför. 4 b § Ändringen innebär att försäkringsföreningar, vid sidan av europakooperativ och europeiska grupperingar för territoriellt samarbete, ska räknas som ekonomiska föreningar vid tillämpningen av inkomstskattelagen. 7 kap. 19 § Paragrafen upphävs. Försäkringsföreningar och sådana europakooperativ som bedriver försäkringsverksamhet kommer därmed att beskattas enligt inkomstskattelagen till den del beskattning inte ska ske enligt avkastningsskattelagen enligt bestämmelserna i 39 kap. Paragrafen kan dock övergångsvis bli tillämplig på understödsföreningar som fortsätter att bedriva verksamhet enligt lagen (1972:262) om understödsföreningar, se avsnitt 6. 16 kap. 8 § Bestämmelsen utvidgas till att även omfatta ömsesidiga försäkringsföretag. Det innebär att dessa företag ska dra av utgifter som de har i samband med förändring av deras förlagsinsatser. Paragrafen är redan tillämplig på ekonomiska föreningar. Förslaget till ändring av 2 kap. 4 b § innebär att förevarande paragraf också kommer att bli tillämplig på försäkringsföreningar. 24 kap. 5 § Ändringen innebär att bestämmelsen utvidgas till att även omfatta ömsesidiga försäkringsföretag som har tagit upp ett vinstandelslån. Härigenom blir bestämmelserna om avdrag för vinstandelsränta i 6-10 §§ tillämpliga även på ömsesidiga försäkringsföretag. 28 kap. 10 § Paragrafhänvisningen till försäkringsrörelselagen (1982:713) ändras till att avse motsvarande paragraf i den nya försäkringsrörelselagen. Genom hänvisningen definieras vilka försäkringar som omfattas av paragrafen. De försäkringar som omfattas av paragrafen ingår i den nya försäkringsrörelselagen i försäkringsklass III. 33 kap. 10 § Som en följd av ändringarna i 2 § lagen (1990:661) om avkastningsskatt har hänvisningen till den paragrafen ändrats till att avse första stycket 4. 39 kap. 2 § Hänvisningen i första stycket 1 ändras till livförsäkringsföretag enligt 1 kap. 4 § försäkringsrörelselagen (2011:000). Härigenom kommer försäkringsföreningar som bedriver livförsäkringsrörelse att omfattas av definitionen av livförsäkringsföretag i förevarande paragraf och därmed även av de särskilda bestämmelserna för livförsäkringsföretag i inkomstskattelagen. Första punkten ändras även genom att det uttryckligen anges att med livförsäkringsföretag avses också svenska europabolag och europakooperativ som bedriver motsvarande verksamhet. Se vidare avsnitt 5.4. Övriga ändringar är redaktionella. 4 § Hänvisningarna till paragrafer i försäkringsrörelselagen ändras till att avse motsvarande paragrafer i den nya försäkringsrörelselagen. Genom hänvisningarna definieras de sjuk- och olycksfallsförsäkringar som omfattas av paragrafen. De försäkringar som definieras genom hänvisningarna ingår i den nya försäkringsrörelselagen i försäkringsklasserna 1, 2, I b och IV. 9 § Hänvisningen till försäkringsrörelselagen ändras till att avse den nya försäkringsrörelselagen. 13 d § Hänvisningarna till paragrafer i försäkringsrörelselagen ersätts av hänvisningar till motsvarande paragrafer i den nya försäkringsrörelselagen. Genom hänvisningarna definieras de sjuk- och olycksfallsförsäkringar som omfattas av paragrafen. De försäkringar som definieras genom hänvisningarna ingår i den nya försäkringsrörelselagen i försäkringsklasserna 1, 2, I b och IV. 40 kap. 5 § Hänvisningen till 1 kap. 9 § försäkringsrörelselagen utgår. Den paragrafen innehåller en koncerndefinition. Den nya försäkringsrörelselagen innehåller inte någon självständig sådan definition. För försäkringsaktiebolagen ska i stället koncerndefinitionen för aktiebolag i 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551) gälla utan kompletteringar. Eftersom paragrafen redan innehåller en hänvisning till aktiebolagslagens koncerndefinition behövs inga ytterligare tillägg. 48 kap. 6 a § Av paragrafen följer att ett aktiebolag som avses i 19 kap. 13 § aktiebolagslagen eller ett försäkringsaktiebolag som avses i 6 a kap. 3 § första stycket försäkringsrörelselagen inte ska beskattas för kapitalvinst då bolaget avyttrar egna aktier. Med aktiebolag respektive försäkringsaktiebolag enligt de ovan nämnda bestämmelserna avses publika bolag som får dela ut vinst, om dess aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Av 44 kap. 2 § framgår att vad som sägs i bestämmelsen om kapitalvinster gäller på motsvarande sätt för kapitalförluster. Den nya försäkringsrörelselagen innehåller inte någon motsvarande bestämmelse som den i 6 a kap. 3 § försäkringsrörelselagen. Paragrafhänvisningen slopas därför utan att ersättas av någon ny. Enligt den nya försäkringsrörelselagen ska vad som är föreskrivet för aktiebolag i allmänhet tillämpas av försäkringsaktiebolag, om inte något annat följer av den nya försäkringsrörelselagen eller är särskilt föreskrivet. Det innebär att 19 kap. 13 § aktiebolagslagen direkt kommer att bli tillämplig på sådana försäkringsaktiebolag som i dag omfattas av 6 a kap. 3 § försäkringsrörelselagen. För att det klart ska framgå att sådana publika försäkringsaktiebolag som i dag omfattas av bestämmelsen i förevarande paragraf även efter införandet av den nya försäkringsrörelselagen alltjämt omfattas av den har bestämmelsen ändrats redaktionellt. 6 b § Paragrafen reglerar hur en kapitalvinst ska behandlas när ett aktiebolag löser in ett kapitalandelsbevis som utfärdats när bolaget tagit upp ett kapitalandelslån. Ändringen innebär att paragrafen görs tillämplig också på ömsesidiga försäkringsföretag. Av 44 kap. 2 § framgår att vad som sägs i bestämmelsen om kapitalvinster gäller på motsvarande sätt för kapitalförluster. 28 § Ändringen innebär att paragrafen görs tillämplig även på ömsesidiga försäkringsföretag. 58 kap. 15 § Paragrafhänvisningen till försäkringsrörelselagen ändras till att avse motsvarande paragraf i den nya försäkringsrörelselagen. Genom hänvisningen definieras vilka försäkringar som omfattas av paragrafen. De försäkringar som omfattas av paragrafen ingår i den nya försäkringsrörelselagen i försäkringsklass III. 67 kap. 13 c § I paragrafen görs endast en rättelse. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna behandlas i avsnitt 6. 8.2 Förslaget till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624) 2 § Försäkringsaktiebolag är en särskild associationsform. Enligt 11 kap. 1 § förslaget till ny försäkringsrörelselag ska föreskrifterna för aktiebolag i allmänhet gälla för försäkringsaktiebolag, om inte något annat följer av försäkringsrörelselagen eller är särskilt föreskrivet. Förevarande paragraf innehåller en rad hänvisningar till bestämmelser i aktiebolagslagen (2005:551) och motsvarande bestämmelser för försäkringsaktiebolag i försäkringsrörelselagen (1982:713). Genom ändringarna i förevarande paragraf tas hänvisningarna till försäkringsrörelselagen bort. I enlighet med huvudregeln i 11 kap. 1 § förslaget till ny försäkringsrörelselag ska försäkringsaktiebolagen i fortsättningen direkt tillämpa bestämmelserna i aktiebolagslagen. Ändringarna innebär bl.a. att hänvisningen i andra stycket till 12 kap. 1 § försäkringsrörelselagen utmönstras. I dag avses med utdelning enligt kupongskattelagen genom den hänvisningen även utbetalning till aktieägare vid nedsättning av överkursfonden i ett försäkringsaktiebolag. Överkursfonden i ett aktiebolag är inte längre en bunden fond. Genom en ändring i 5 kap. 4 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag som föreslås träda i kraft i samband med införandet av den nya försäkringsrörelselagen kommer överkursfonden inte längre att utgöra en bunden fond i ett försäkringsaktiebolag. Av övergångsbestämmelserna till ändringen framgår att medel som i ett försäkringsaktiebolag, som får dela ut vinst, har tillförts överkursfonden före den 1 april 2011 även därefter utgör bundet kapital. I årsredovisningen för räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2010 ska de tas upp under reservfonden. Genom hänvisningen i andra stycket i förevarande paragraf till 20 kap. 35 § 3 aktiebolagslagen utgör en återbetalning till aktieägarna vid en minskning av reservfonden utdelning enligt kupongskattelagen. Paragrafen justeras även språkligt. 7 § Genom ändringarna tas hänvisningen i andra stycket till begäran om införing i förteckning enligt 3 kap. 12 § försäkringsrörelselagen bort. Den nya försäkringsrörelselagen innehåller inte någon bestämmelse om en sådan förteckning. Paragrafen justeras även språkligt. 12 § Genom ändringarna tas hänvisningen i första stycket till förvaltarregistrering enligt 3 kap. 10 § försäkringsrörelselagen bort. Den nya försäkringsrörelselagen innehåller inte någon bestämmelse om sådan registrering. I fortsättningen ska försäkringsaktiebolagen i stället enligt 11 kap. 1 § förslaget till ny försäkringsrörelselag direkt tillämpa motsvarande bestämmelser om förvaltarregistrering i 5 kap. 14 § aktiebolagslagen. Paragrafen justeras även redaktionellt. 27 § Genom ändringarna tas bestämmelsen om att rätt till återbetalning även föreligger vid återbetalning till aktieägare enligt försäkringsrörelselagen i samband med nedsättning av aktiekapitalet som genomförs genom inlösen av aktier bort. Den nya försäkringsrörelselagen innehåller inte några sådana bestämmelser. I stället ska försäkringsaktiebolagen direkt enligt 11 kap. 1 § förslaget till ny försäkringsrörelselag tillämpa motsvarande bestämmelser i aktiebolagslagen. Förevarande paragraf innehåller redan en hänvisning till dessa bestämmelser. Paragrafen justeras även redaktionellt. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Lagen träder i kraft den 1 april 2011 och tillämpas på utdelning som beslutats efter ikraftträdandet. Äldre bestämmelser gäller i fråga om sådan återbetalning eller utbetalning till aktieägarna, för vilka försäkringsrörelselagen (1982:713) gäller enligt lagen (2011:000) om införande av försäkringsrörelselagen (2011:000). Av 19 § sistnämnda lag framgår att äldre bestämmelser gäller i fråga om värdeöverföring från ett försäkringsföretag, om beräkningen ska grundas på en årsredovisning som har upprättats före den 1 april 2011. 8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. 1 § Ändringen innebär att benämningen "understödsförening" ersätts av "försäkringsförening". Ikraftträdande Lagen träder i kraft den 1 april 2011. 8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter 6 § Genom ändringen i punkten 4 ändras paragrafhänvisningen från 15 kap. 1 § försäkringsrörelselagen (1982:713) till 10 kap. 1 § förslaget till ny försäkringsrörelselag. Vidare ändras terminologin från försäkringsbolag till försäkringsföretag. Den termen omfattar enligt den nya försäkringsrörelselagen såväl försäkringsbolagen som försäkringsföreningarna, se 1 kap. 3 § förslaget till ny försäkringsrörelselag. Enligt 15 kap. 1 § försäkringsrörelselagen får ett försäkringsbolag med Finansinspektionens tillstånd helt eller delvis överlåta sitt försäkringsbestånd till en annan försäkringsgivare. I dag får emellertid överlåtelse enbart ske till ett svenskt försäkringsbolag, eller en utländsk försäkringsgivare som har koncession i Sverige eller som är auktoriserad i ett land inom EES. Genom 10 kap. 1 § förslaget till ny försäkringsrörelselag görs reglerna om överlåtelse av försäkringsbestånd tillämpliga även på försäkringsföreningar. Genom den nu föreslagna ändringen i första stycket 4 utsträcks undantaget från skatteplikt vid överlåtelse av försäkringsbestånd till att även omfatta de fall då en försäkringsförening överlåter sitt försäkringsbestånd till ett annat försäkringsföretag eller övertar ett försäkringsbestånd från ett försäkringsföretag. Paragrafen justeras även språkligt. Ikraftträdande Lagen träder i kraft den 1 april 2011. 8.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt 1 kap. 6 § Som en följd av ändringarna i 2 § lagen (1990:661) om avkastningsskatt har hänvisningen till den paragrafen ändrats till att avse första stycket 5. 2 kap. 9 § Som en följd av ändringarna i 2 § lagen om avkastningsskatt har hänvisningen till den paragrafen ändrats till att avse första stycket 4. 10 § Som en följd av ändringarna i 2 § lagen om avkastningsskatt har hänvisningen till den paragrafen ändrats till att avse första stycket 4. 3 kap. 1 § Som en följd av ändringarna i 2 § lagen om avkastningsskatt har hänvisningen i första stycket till den paragrafen ändrats till att avse första stycket 1-3 och 5. I andra stycket har hänvisningen till den paragrafen ändrats till att avse första stycket 4. 2 § Som en följd av ändringarna i 2 § lagen om avkastningsskatt har hänvisningen till den paragrafen ändrats till att avse första stycket 1-3 och 5. Ikraftträdande Lagen träder i kraft den 1 april 2011 och tillämpas första gången vid 2012 års taxering. 8.6 Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324) 1 kap. 1 § Som en följd av ändringarna i 2 § lagen (1990:661) om avkastningsskatt har hänvisningen till den paragrafen ändrats till att avse första stycket 1-4 och 6-8. Ikraftträdande Lagen träder i kraft den 1 april 2011 och tillämpas första gången vid 2012 års taxering. 8.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel 2 § Genom den nya försäkringsrörelselagen utmönstras begreppet understödsförening och ersätts av försäkringsförening. På grund av de nu föreslagna ändringarna i 39 kap. 2 § första stycket 1 inkomstskattelagen kommer en försäkringsförening att omfattas av den skatterättsliga definitionen av livförsäkringsföretag. Även svenska europakooperativ som bedriver till livförsäkringsverksamhet hänförlig verksamhet kommer att omfattas av definitionen, se vidare författningskommentaren till 39 kap. 2 § inkomstskattelagen. Vad gäller avkastningsskattelagen har denna lags termer och uttryck samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen. Detta innebär att försäkringsföreningar och svenska europakooperativ som bedriver livförsäkringsverksamhet efter ändringarna i 39 kap. 2 § inkomstskattelagen är skattskyldiga till avkastningsskatt enligt den första punkten i förevarande paragraf. Första stycket 3 i förevarande paragraf, som föreskriver att understödsföreningar är skattskyldiga, är således obehövlig och ska därför slopas. Ändringen medför en ny numrering av punkterna i första stycket. 3 § Som en följd av ändringarna i 2 § har hänvisningarna till den paragrafen delvis ändrats. I tredje stycket 4 och i sista stycket ändras hänvisningarna till paragrafer i försäkringsrörelselagen (1982:713) till att avse motsvarande paragrafer i den nya försäkringsrörelselagen. Genom hänvisningarna i tredje stycket 4 klargörs vilka sjuk- och olycksfallsförsäkringar som inte ska ingå i beräkningen av kapitalunderlaget enligt andra stycket. 5 § Som en följd av ändringarna i 2 § ändras hänvisningen till den paragrafen. 9 § Som en följd av ändringarna i 2 § ändras hänvisningen till den paragrafen. Femte stycket handlar om överlåtelse av ett försäkringsbestånd från ett svenskt livförsäkringsföretag till ett annat sådant företag samt om fusion mellan sådana företag. I det senare fallet hänvisas i stycket till bestämmelser i försäkringsrörelselagen med stöd av vilka försäkringsaktiebolag kan genomföra en fusion. I dag är det av försäkringsföretagen enbart försäkringsaktiebolagen som kan delta i en fusion. Dessa bolag kan emellertid i dag inte tillämpa något annat regelverk om fusion än försäkringsrörelselagens. Hänvisningarna i femte stycket exkluderar inte någon av de tillåtna formerna av fusion mellan ett svenskt försäkringsaktiebolag och ett annat sådant företag. Någon självständig betydelse har därför hänvisningarna inte. Enligt förslaget till ny försäkringsrörelselag ska försäkringsaktiebolagen tillämpa bestämmelserna i aktiebolagslagen (2005:551) om fusion. Hänvisningarna kan således slopas. Förslaget till ny försäkringsrörelselag innebär att det blir möjligt för ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar att tillämpa reglerna om fusion i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar med de undantag som framgår av den nya försäkringsrörelselagen. Genom att hänvisningarna till försäkringsrörelselagen tas bort kommer bestämmelsen i femte stycket också att gälla för dessa företag. Skatteverket pekar i sitt remissvar på att det kan ifrågasättas om bestämmelsen i femte stycket enligt sin ordalydelse omfattar utländska livförsäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse från ett fast driftställe i Sverige även om avsikten synes ha varit sådan. I syfte att förtydliga att bestämmelsen i femte stycket även omfattar utländska livförsäkringsföretag med fast driftställe i Sverige ändras därför termen "svenskt livförsäkringsföretag" till "livförsäkringsföretag som är skattskyldigt enligt denna lag". Sjätte stycket reglerar överlåtelse av ett försäkringsbestånd från ett livförsäkringsföretag som är skattskyldigt enligt avkastningsskattelagen till ett företag som inte är det. Den 15 juli 2009 trädde bestämmelser om gränsöverskridande fusioner i kraft i försäkringsrörelselagen enligt vilka ett försäkringsaktiebolag kan delta i en gränsöverskridande fusion (se prop. 2008/09:180). Enligt förslaget till ny försäkringsrörelselag kommer även ömsesidiga försäkringsbolag och försäkringsföreningar att kunna genomföra en gränsöverskridande fusion. Även om det inte nämns uttryckligen får gränsöverskridande fusioner anses falla in under tillämpningsområdet för bestämmelsen i sjätte stycket. I förtydligande syfte kompletteras emellertid bestämmelsen med en ny mening av denna innebörd. 10 § Som en följd av ändringarna i 2 § ändras hänvisningarna till den paragrafen. Övriga ändringar är språkliga. 10 a § Som en följd av ändringarna i 2 § ändras hänvisningen till den paragrafen. 12 § Som en följd av ändringarna i 2 § ändras hänvisningen till den paragrafen. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Lagen träder i kraft den 1 april 2011 och tillämpas första gången vid 2012 års taxering. Understödsföreningar som efter den 1 april 2011 fortsätter att driva sin verksamhet enligt lagen (1972:262) om understödsföreningar med stöd av 7 § lagen (2011:000) om införande av försäkringsrörelselagen (2011:000) och som bedriver till livförsäkringsverksamhet hänförlig verksamhet ska räknas som svenska livförsäkringsföretag vid tillämpningen av denna lag, med undantag för 9 § femte och sjätte styckena. Bestämmelserna i 9 § undantas eftersom de i dag inte är tillämpliga på understödsföreningar. 8.8 Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) 1 kap. 1 § Som en följd av ändringarna i 2 § lagen (1990:661) om avkastningsskatt har hänvisningen till den paragrafen ändrats till att avse första stycket 5. 6 § Som en följd av ändringarna i 2 § lagen om avkastningsskatt har hänvisningen till den paragrafen ändrats till att avse första stycket 1-4. 5 kap. 9 § Genom ändringen i punkten 8 slopas hänvisningen till svenskt aktiebolag som inte är avstämningsbolag enligt "3 kap. 8 § försäkringsrörelselagen (1982:713)". Den nya försäkringsrörelselagen innehåller inte särskilda bestämmelser om avstämningsbolag. I fortsättningen ska försäkringsaktiebolagen i stället enligt 11 kap. 1 § förslaget till ny försäkringsrörelselag direkt tillämpa bestämmelserna om avstämningsbolag i aktiebolagslagen. Paragrafen justeras även språkligt. 19 kap. 2 § Som en följd av ändringarna i 2 § lagen om avkastningsskatt har hänvisningen till den paragrafen ändrats till att avse första stycket 6 och 7. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Lagen träder i kraft den 1 april 2011. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. 8.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter 1 kap. 5 § Som en följd av ändringarna i 2 § lagen (1990:661) om avkastningsskatt ändras hänvisningen till den paragrafen till att avse första stycket 1-4 och 6-8. 11 kap. 7 § Hänvisningen i andra stycket till understödsföreningar slopas. Hänvisningen har endast ett förtydligande syfte, då understödsföreningar redan i dag faller in under begreppet försäkringsgivare. Även försäkringsföreningar kommer att falla in under det begreppet. Understödsföreningarna omfattas i motsatts till försäkringsaktiebolagen och de ömsesidiga försäkringsbolagen inte av försäkringsrörelselagen utan av en egen lag. Försäkringsföreningarna kommer emellertid att omfattas av den nya försäkringsrörelselagen. Det finns därför inte någon anledning att i förtydligande syfte särskilt nämna dem. I övrigt justeras paragrafen språkligt. 7 a § Hänvisningarna till understödsföreningar slopas, se kommentaren till 7 §. 7 b § Hänvisningen till understödsföreningar slopas, se kommentaren till 7 §. 8 a § Som en följd av ändringarna i 2 § lagen om avkastningsskatt ändras hänvisningen till den paragrafen till att avse första stycket 6-8. Hänvisningen till understödföreningar i andra stycket slopas, se kommentaren till 7 §. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Lagen träder i kraft den 1 april 2011 och tillämpas första gången vid 2012 års taxering. För understödsföreningar som efter den 1 april 2011 fortsätter att driva sin verksamhet enligt lagen (1972:262) om understödsföreningar med stöd av 7 § lagen (2011:000) om införande av försäkringsrörelselagen (2011:000) gäller fortfarande 11 kap. 7-7 b och 8 a §§ i dess äldre lydelser. 8.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m. 2 § Paragrafhänvisningen till försäkringsrörelselagen (1982:713) ändras till att avse motsvarande paragraf i den nya försäkringsrörelselagen. Ikraftträdande Lagen träder i kraft den 1 april 2011. Lagförslag i promemorian Nya skatteregler för försäkringsföretag Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel Härigenom föreskrivs att 2, 3, 5, 9-10 a och 12 §§ lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 §1 Skattskyldiga till avkastningsskatt är 1. svenska livförsäkringsföretag, 2. utländska livförsäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse från fast driftställe i Sverige och utländska tjänstepensionsinstitut som bedriver med försäkringsverksamhet jämförbar tjänstepensionsverksamhet från fast driftställe i Sverige, 3. understödsföreningar som bedriver till livförsäkring hänförlig verksamhet, 4. pensionsstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. och utländska tjänstepensionsinstitut som från fast driftställe i Sverige meddelar avtal om tjänstepension med villkor som innebär att institutet kan likställas med en pensionsstiftelse enligt samma lag, 5. arbetsgivare som i sin balansräkning redovisar pensionsutfästelse under rubriken Avsatt till pensioner enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. eller i sådan delpost som avses i 8 a § samma lag, 6. obegränsat skattskyldiga som innehar pensionssparkonto, 7. obegränsat skattskyldiga som innehar a) kapital- eller pensionsförsäkring som är meddelad i försäkringsrörelse som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige, eller b) försäkring som anses som pensionsförsäkring enligt 58 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229), 8. obegränsat skattskyldiga som ingått ett avtal om tjänstepension med ett utländskt tjänstepensionsinstitut i en verksamhet som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige, under förutsättning att avtalet är jämförbart med en kapital- eller pensionsförsäkring, 9. obegränsat skattskyldiga som ingått ett avtal om tjänstepension med ett utländskt tjänstepensionsinstitut i en verksamhet som inte bedrivs från ett fast driftställe i Sverige, om avtalet innehåller villkor som innebär att tjänstepensionsinstitutet kan likställas med en pensionsstiftelse enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Om en sådan kapitalförsäkring som avses i första stycket 7 a inte innehas av någon som är obegränsat skattskyldig, ska den som har panträtt i försäkringen anses inneha den. Bestämmelserna i första stycket 7 omfattar inte försäkring som enbart avser olycks- eller sjukdomsfall eller dödsfall senast vid 70 års ålder och som inte är återköpsbar. Detsamma gäller ett motsvarande avtal om tjänstepension som är jämförbart med kapitalförsäkring. 3. pensionsstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. och utländska tjänstepensionsinstitut som från fast driftställe i Sverige meddelar avtal om tjänstepension med villkor som innebär att institutet kan likställas med en pensionsstiftelse enligt samma lag, 4. arbetsgivare som i sin balansräkning redovisar pensionsutfästelse under rubriken Avsatt till pensioner enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. eller i sådan delpost som avses i 8 a § samma lag, 5. obegränsat skattskyldiga som innehar pensionssparkonto, 6. obegränsat skattskyldiga som innehar a) kapital- eller pensionsförsäkring som är meddelad i försäkringsrörelse som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige, eller b) försäkring som anses som pensionsförsäkring enligt 58 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229), 7. obegränsat skattskyldiga som ingått ett avtal om tjänstepension med ett utländskt tjänstepensionsinstitut i en verksamhet som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige, under förutsättning att avtalet är jämförbart med en kapital- eller pensionsförsäkring, 8. obegränsat skattskyldiga som ingått ett avtal om tjänstepension med ett utländskt tjänstepensionsinstitut i en verksamhet som inte bedrivs från ett fast driftställe i Sverige, om avtalet innehåller villkor som innebär att tjänstepensionsinstitutet kan likställas med en pensionsstiftelse enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Om en sådan kapitalförsäkring som avses i första stycket 6 a inte innehas av någon som är obegränsat skattskyldig, ska den som har panträtt i försäkringen anses inneha den. Bestämmelserna i första stycket 6 omfattar inte försäkring som enbart avser olycks- eller sjukdomsfall eller dödsfall senast vid 70 års ålder och som inte är återköpsbar. Detsamma gäller ett motsvarande avtal om tjänstepension som är jämförbart med kapitalförsäkring. 3 §2 Skatteunderlaget är kapitalunderlaget enligt andra-tionde styckena, multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret närmast före ingången av beskattningsåret. Skatteunderlaget avrundas nedåt till helt hundratal kronor. För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 1-4 utgörs kapitalunderlaget av värdet av den skattskyldiges tillgångar vid ingången av beskattningsåret efter avdrag för finansiella skulder vid samma tidpunkt. För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 2 och sådana utländska tjänstepensionsinstitut som avses i 2 § första stycket 4 medräknas dock endast sådana tillgångar och skulder som är hänförliga till den i Sverige bedrivna försäkringsrörelsen eller tjänstepensionsverksamheten. För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 1-3 utgörs kapitalunderlaget av värdet av den skattskyldiges tillgångar vid ingången av beskattningsåret efter avdrag för finansiella skulder vid samma tidpunkt. För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 2 och sådana utländska tjänstepensionsinstitut som avses i 2 § första stycket 3 medräknas dock endast sådana tillgångar och skulder som är hänförliga till den i Sverige bedrivna försäkringsrörelsen eller tjänstepensionsverksamheten. Vid beräkning av kapitalunderlag enligt andra stycket ska bortses från den del av tillgångar och skulder som 1. inte förvaltas för försäkringstagarnas räkning, 2. är hänförliga till avgångsbidragsförsäkringar meddelade enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer, 3. är hänförliga till försäkringar som i redovisningshänseende tas upp som grupplivförsäkringar, eller 4. avser sjuk- och olycksfallsförsäkringar hänförliga till försäkringsklass enligt 2 kap. 3 a § första stycket 1 och 2 samt 3 b § första stycket 1 b och 4 försäkringsrörelselagen (1982:713). 4. avser sjuk- och olycksfallsförsäkringar hänförliga till försäkringsklass enligt 2 kap. 11 § första stycket 1 och 2 samt 12 § försäkringsklass I b och försäkrings- klass IV försäkringsrörelselagen (2010:000). Bestämmelserna i tredje stycket ska också gälla i tjänstepensionsverksamhet i fråga om avtal som är jämförbara med personförsäkring. Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 5 utgörs av avsättningsbeloppet vid ingången av beskattningsåret avseende sådana pensionsutfästelser för vilkas tryggande avdragsrätt föreligger vid inkomsttaxeringen. Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6 utgörs av värdet av de tillgångar som vid ingången av kalenderåret är hänförliga till pensionssparkontot. Avdrag får ske för obetald skatt enligt denna lag som är hänförlig till kontot. Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 7 utgörs av värdet vid beskattningsårets ingång av sådana försäkringar som anges där. Detta värde beräknas enligt åttonde och nionde styckena. Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 4 utgörs av avsättningsbeloppet vid ingången av beskattningsåret avseende sådana pensionsutfästelser för vilkas tryggande avdragsrätt föreligger vid inkomsttaxeringen. Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 5 utgörs av värdet av de tillgångar som vid ingången av kalenderåret är hänförliga till pensionssparkontot. Avdrag får ske för obetald skatt enligt denna lag som är hänförlig till kontot. Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6 utgörs av värdet vid beskattningsårets ingång av sådana försäkringar som anges där. Detta värde beräknas enligt åttonde och nionde styckena. Som värde av försäkringen tas upp dess på försäkringstekniska beräkningsgrunder framräknade återköpsvärde med tillägg för beräknad upplupen andel i livförsäkringsrörelsens överskott. I fråga om försäkringsavtal som ingåtts före den 1 januari 1997 ska endast den del av försäkringens värde tas upp som överstiger värdet vid denna tidpunkt. Till det värde som undantas från skatteunderlaget får tillägg göras för årlig värdestegring beräknad enligt första stycket. Denna begränsning gäller dock inte om försäkringen övergått till ny innehavare efter utgången av år 1996 på annat sätt än genom arv, testamente, gåva, bodelning eller, såvitt gäller försäkring som har samband med tjänst, överlåtelse mellan arbetsgivare på grund av anställds byte av tjänst. Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 8 och 9 utgörs av värdet vid beskattningsårets ingång av de tillgångar som är hänförliga till avtalet om tjänstepension. Vid tillämpning av tredje stycket 1 ska tillgångar som svarar mot konsolideringsfond enligt 12 kap. 9 § försäkringsrörelselagen anses förvaltade för försäkringstagarnas räkning till den del fonden enligt bolagsordningen får användas för återbäring till försäkringstagarna eller andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar. Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 7 och 8 utgörs av värdet vid beskattningsårets ingång av de tillgångar som är hänförliga till avtalet om tjänstepension. Vid tillämpning av tredje stycket 1 ska tillgångar som svarar mot konsolideringsfond enligt 12 kap. 70 § försäkringsrörelselagen anses förvaltade för försäkringstagarnas räkning till den del fonden enligt bolagsordningen får användas för återbäring till försäkringstagarna eller andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar. 5 §3 Om inte annat följer av 6-8 §§ tas tillgångar och skulder upp till bokfört värde. För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 6 skall tillgångarna dock tas upp till sitt marknadsvärde om inte annat följer av 7 §. Om inte annat följer av 6-8 §§ tas tillgångar och skulder upp till bokfört värde. För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 5 ska tillgångarna dock tas upp till sitt marknadsvärde om inte annat följer av 7 §. 9 §4 Skatten uppgår till 15 procent av skatteunderlaget enligt 3 § om inte annat följer av andra, fjärde, sjätte och sjunde styckena. För den del av skatteunderlaget som hos sådan skattskyldig som avses i 2 § första stycket 1-3, 7 och 8 är hänförligt till annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller till annat med personförsäkring jämförbart tjänstepensionsavtal än sådant som avses i 28 kap. 2 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229) uppgår skatten till 30 procent av nio tiondelar av skatteunderlaget. För den del av skatteunderlaget som hos sådan skattskyldig som avses i 2 § första stycket 1, 2, 6 och 7 är hänförligt till annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller till annat med personförsäkring jämförbart tjänstepensionsavtal än sådant som avses i 28 kap. 2 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229) uppgår skatten till 30 procent av nio tiondelar av skatteunderlaget. Med pensionsförsäkring likställs i denna paragraf sådana avtal om tjänstepension som uppfyller villkoren i 58 kap. 1 a § första stycket 2 inkomstskattelagen. I det fall beskattningsåret är längre eller kortare än 12 månader ska skattesatsen jämkas i motsvarande mån. Sådan jämkning ska också göras om 1. hela behållningen på ett pensionssparkonto avskattas enligt 58 kap. 33 § inkomstskattelagen eller avsättning som avses i 3 § femte stycket helt upplöses under beskattningsåret, 2. det kapital som hänför sig till en pensionsförsäkring avskattas enligt 58 kap. 19 eller 19 a § inkomstskattelagen eller 5 § första stycket 6, 6 a eller 7 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, eller 3. en försäkring ska anses som en kapitalförsäkring enligt 58 kap. 2 § tredje stycket inkomstskattelagen. Överlåts ett helt försäkringsbestånd från ett svenskt livförsäkringsföretag till ett annat sådant företag eller sker fusion enligt 15 a kap. 1 eller 18 § försäkringsrörelselagen (1982:713) mellan sådana företag inträder det övertagande företaget i det överlåtande företagets skattemässiga situation. Överlåts ett försäkringsbestånd helt eller delvis från ett livförsäkringsföretag som är skattskyldigt enligt denna lag till ett företag som inte är det, ska det överlåtande livförsäkringsföretaget betala avkastningsskatt för den del av året som företaget innehaft försäkringsbeståndet. Skattesatsen ska då jämkas i motsvarande mån. Överlåts ett helt försäkringsbestånd från ett svenskt livförsäkringsföretag till ett annat sådant företag eller sker fusion mellan sådana företag inträder det övertagande företaget i det överlåtande företagets skattemässiga situation. Överlåts ett försäkringsbestånd helt eller delvis från ett livförsäkringsföretag som är skattskyldigt enligt denna lag till ett företag som inte är det, ska det överlåtande livförsäkringsföretaget betala avkastningsskatt för den del av året som företaget innehaft försäkringsbeståndet. Skattesatsen ska då jämkas i motsvarande mån. Vad som nu sagts gäller också vid överlåtelse genom fusion. För den som efter överlåtelsen inträder som skattskyldig beräknas skatteunderlaget som om försäkringen innehafts hela året. Skattesatsen ska dock jämkas med hänsyn till den tid som skattskyldighet förelegat. 10 §5 Bestämmelserna i taxeringslagen (1990:324) och skattebetalningslagen (1997:483) gäller för avkastningsskatt. Avkastningsskatt som skall tas ut av sådan skattskyldig som avses i 2 § första stycket 6 skall för den skattskyldiges räkning betalas av det pensionssparinstitut med vilket den skattskyldige träffat avtal om individuellt pensionssparande. Vid tillämpningen av skattebetalningslagen skall vad som sägs om skattskyldig och redovisningsperiod i stället gälla pensionssparinstitutet respektive pensionssparinstitutets beskattningsår. Pensionssparinstitutet skall vara registrerat hos beskattningsmyndigheten. Förutom pensionssparinstitutet får även skattskyldig som avses i 2 § första stycket 6 överklaga beskattningsmyndighetens beslut om skatt enligt bestämmelserna i 22 kap. skattebetalningslagen. Återbetalas skatt hänförlig till ett pensionssparkonto till ett pensionssparinstitut skall beloppet tillsammans med räntan enligt 19 kap. 12 § skattebetalningslagen tillgodoföras kontot. Har kontot avslutats skall institutet ombesörja att beloppet i stället överförs till det pensionssparkonto till vilket de tillgångar som var hänförliga till det avslutade kontot har överförts. Finns inte sådant konto skall institutet betala ut beloppet på det sätt som gäller för utbetalningar enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande. Avkastningsskatt som ska tas ut av sådan skattskyldig som avses i 2 § första stycket 5 ska för den skattskyldiges räkning betalas av det pensionssparinstitut med vilket den skattskyldige träffat avtal om individuellt pensionssparande. Vid tillämpningen av skattebetalningslagen ska vad som sägs om skattskyldig och redovisningsperiod i stället gälla pensionssparinstitutet respektive pensionssparinstitutets beskattningsår. Pensionssparinstitutet ska vara registrerat hos beskattningsmyndigheten. Förutom pensionssparinstitutet får även skattskyldig som avses i 2 § första stycket 5 överklaga beskattningsmyndighetens beslut om skatt enligt bestämmelserna i 22 kap. skattebetalningslagen. Återbetalas skatt hänförlig till ett pensionssparkonto till ett pensionssparinstitut ska beloppet tillsammans med räntan enligt 19 kap. 12 § skattebetalningslagen tillgodoföras kontot. Har kontot avslutats ska institutet ombesörja att beloppet i stället överförs till det pensionssparkonto till vilket de tillgångar som var hänförliga till det avslutade kontot har överförts. Finns inte sådant konto ska institutet betala ut beloppet på det sätt som gäller för utbetalningar enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande. 10 a §6 Skattskyldig som avses i 2 § första stycket 7 har rätt till nedsättning av skatten på försäkring med belopp som motsvarar den utländska skatt eller den skatt enligt kupongskattelagen (1970:624) som är hänförlig till försäkringen och som försäkringsgivaren eller den skattskyldige har betalat. Nedsättning för utländsk skatt medges bara om rätt till avräkning enligt lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt saknas. Med utländsk skatt avses dels sådan skatt som anges i 1 kap. 3 § nämnda lag, dels punktskatt och förmögenhetsskatt. Avräkningsbar skatt som kvarstår outnyttjad får räknas av senare år mot skatt enligt denna lag vilken avser samma försäkring. Skattskyldig som avses i 2 § första stycket 6 har rätt till nedsättning av skatten på försäkring med belopp som motsvarar den utländska skatt eller den skatt enligt kupongskattelagen (1970:624) som är hänförlig till försäkringen och som försäkringsgivaren eller den skattskyldige har betalat. Nedsättning för utländsk skatt medges bara om rätt till avräkning enligt lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt saknas. Med utländsk skatt avses dels sådan skatt som anges i 1 kap. 3 § nämnda lag, dels punktskatt och förmögenhetsskatt. Avräkningsbar skatt som kvarstår outnyttjad får räknas av senare år mot skatt enligt denna lag vilken avser samma försäkring. Den skattskyldige ska lämna de uppgifter som behövs för prövningen av begäran om nedsättning av skatt. Om det framgår att det finns förutsättningar för nedsättning, trots att den skattskyldige inte kan lämna samtliga de uppgifter som är nödvändiga för tillämpning av nedsättningsreglerna, får nedsättning ske med skäligt belopp. 12 §7 Termer och uttryck i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229). Beskattningsåret för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 7, 8 och 9 ska dock alltid vara kalenderåret. Termer och uttryck i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229). Beskattningsåret för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6, 7 och 8 ska dock alltid vara kalenderåret. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011 och tillämpas första gången vid 2012 års taxering. 2. Understödsföreningar som efter den 1 januari 2011 fortsätter att driva sin verksamhet enligt lagen (1972:262) om understödsföreningar med stöd av 7 § lagen (2010:000) om införande av försäkringsrörelselagen (2010:000) ska alltjämt tillämpa 2 § första stycket 3 i dess äldre lydelse. Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)1 dels att 7 kap. 19 § ska upphöra att gälla, dels att 2 kap. 4 och 4 b §§, 16 kap. 8 §, 24 kap. 5 §, 28 kap. 10 §, 33 kap. 10 §, 39 kap. 2, 4, 9 och 13 d §§, 40 kap. 5 §, 48 kap. 6 a, 6 b och 28 §§ samt 58 kap. 15 § ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 4 § Europabolag och försäkringsbolag räknas som aktiebolag. Europabolag räknas som aktiebolag. 4 b §2 Europakooperativ och europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS) räknas som ekonomiska föreningar. Europakooperativ, europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS) och försäkringsföreningar räknas som ekonomiska föreningar. 16 kap. 8 § Utgifter som ett aktiebolag har i samband med aktieutdelning och förändring av aktiekapitalet samt andra utgifter för bolagets förvaltning ska dras av. Utgifter som en ekonomisk förening har i samband med förändring av föreningens medlems- och förlagsinsatser samt andra utgifter för föreningens förvaltning ska dras av. Utgifter som ett aktiebolag har i samband med aktieutdelning och förändring av aktiekapitalet samt andra utgifter för bolagets förvaltning ska dras av. Utgifter som en ekonomisk förening eller ett ömsesidigt försäkringsföretag har i samband med förändring av dess medlems- och förlagsinsatser samt andra utgifter för dess förvaltning ska dras av. 24 kap. 5 § Ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som har tagit upp ett vinstandelslån, får dra av vinstandelsräntan bara i den utsträckning som följer av 6-10 §§. Ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening eller ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag som har tagit upp ett vinstandelslån, får dra av vinstandelsräntan bara i den utsträckning som följer av 6-10 §§. Med vinstandelsränta avses ränta vars storlek är beroende av det låntagande företagets utdelning eller vinst och med vinstandelslån avses ett lån med ränta som helt eller delvis är vinstandelsränta. För annan ränta på vinstandelslån gäller allmänna bestämmelser om avdrag i näringsverksamheten. 28 kap. 10 § I fråga om fondförsäkringar som avses i 2 kap. 3 b § första stycket 3 försäkringsrörelselagen (1982:713) och andra avgiftsbaserade utfästelser, får avdrag som beräknas enligt 8 § göras med högst ett belopp som motsvarar kostnaden för att uppnå de förmånsnivåer som anges där genom annan pensionsförsäkring än sådan som avses i den lagen. I fråga om fondförsäkringar som avses i 2 kap. 12 § försäkrings-klass III försäkringsrörelselagen (2010:000) och andra avgiftsbaserade utfästelser, får avdrag som beräknas enligt 8 § göras med högst ett belopp som motsvarar kostnaden för att uppnå de förmånsnivåer som anges där genom annan pensionsförsäkring än sådan som avses i den lagen. 33 kap. 10 § Som tillgångar eller skulder i näringsverksamheten räknas inte fordringar eller skulder som avser - statlig inkomstskatt, - kommunal inkomstskatt, - egenavgifter, - avkastningsskatt enligt 2 § 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, - avkastningsskatt enligt 2 § första stycket 4 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, - särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, - statlig fastighetsskatt, - kommunal fastighetsavgift, - mervärdesskatt som ska redovisas i självdeklaration enligt 10 kap. 31 § skattebetalningslagen (1997:483), - avgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, och - skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324). 39 kap. 2 § Med livförsäkringsföretag avses 1. livförsäkringsbolag enligt 1 kap. 4 § försäkringsrörelselagen (1982:713), och 1. livförsäkringsföretag enligt 1 kap. 4 § försäkringsrörelselagen (2010:000) samt svenskt europabolag eller europakooperativ som bedriver motsvarande verksamhet, och 2. utländskt försäkringsföretag som bedriver livförsäkringsrörelse i Sverige med stöd av lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige. Med skadeförsäkringsföretag avses annat försäkringsföretag än livförsäkringsföretag. Utländska försäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse i Sverige bedöms bara med hänsyn till den verksamhet som företaget bedriver från fast driftställe här. Som skadeförsäkringsföretag anses också en sådan association som avses i 6 kap. 8 § andra stycket 1. 4 § Bestämmelserna i 3 § gäller inte till den del inkomsterna, premierna och utgifterna hänför sig till försäkringar som i redovisningshänseende tas upp som grupplivförsäkringar eller sådana sjuk- och olycksfallsförsäkringar som avses i 2 kap. 3 a § första stycket 1 och 2 samt 3 b § första stycket 1 b och 4 försäkringsrörelselagen (1982:713). För dessa inkomster, premier och utgifter gäller i stället 6-9 §§. Bestämmelserna i 3 § gäller inte till den del inkomsterna, premierna och utgifterna hänför sig till försäkringar som i redovisningshänseende tas upp som grupplivförsäkringar eller sådana sjuk- och olycksfallsförsäkringar som avses i 2 kap. 11 § första stycket 1 och 2 samt 12 § försäkringsklass I b och försäkringsklass IV försäkringsrörelselagen (2010:000). För dessa inkomster, premier och utgifter gäller i stället 6-9 §§. 9 § Med utjämningsfond avses en fond som enligt bolagsordningen får användas bara till att täcka förluster i själva försäkringsrörelsen och - efter det att sådan förlusttäckning har skett - förluster i näringsverksamheten i dess helhet, till den del inte förlusterna enligt bolagsordningen ska täckas av andra avsättningar. För sådana ömsesidiga bolag som inte omfattas av försäkringsrörelselagen (1982:713) ska detta framgå av bolagets stadgar i stället för av bolagsordningen. Med utjämningsfond avses en fond som enligt bolagsordningen får användas bara till att täcka förluster i själva försäkringsrörelsen och - efter det att sådan förlusttäckning har skett - förluster i näringsverksamheten i dess helhet, till den del inte förlusterna enligt bolagsordningen ska täckas av andra avsättningar. För sådana ömsesidiga bolag som inte omfattas av försäkringsrörelselagen (2010:000) ska detta framgå av bolagets stadgar i stället för av bolagsordningen. Om bolagsordningen ändras så att företaget får rätt att använda en utjämningsfond på annat sätt än enligt första stycket, ska fonden anses ha minskat med hela det belopp som den uppgick till före ändringen. För utjämningsfonder som fanns den 1 januari 1929 gäller detta bara om det funnits bestämmelser om inskränkt dispositionsrätt. 13 d § Bestämmelserna i 13 b § gäller inte till den del inkomsterna, premierna och utgifterna hänför sig till pensionsförmåner som är jämförbara med sådana förmåner som tas upp som 1. grupplivförsäkringar, eller 2. sådana sjuk- och olycksfallsförsäkringar som avses i - 2 kap. 3 a § första stycket 1 och 2, och - 2 kap. 3 b § första stycket 1 b och 4 försäkringsrörelselagen (1982:713). 2. sådana sjuk- och olycksfallsförsäkringar som avses i - 2 kap. 11 § första stycket 1 och 2, och - 2 kap. 12 § försäkringsklass I b och försäkringsklass IV försäkringsrörelselagen (2010:000). För dessa inkomster, premier och utgifter gäller i stället 6-9 §§. 40 kap. 5 § Ett företag anses i detta kapitel ha bestämmande inflytande över ett annat företag om detta är ett dotterföretag till det förra enligt - 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551), - 1 kap. 4 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, - 1 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619), - 1 kap. 5 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker, - 1 kap. 5 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker, - 1 kap. 9 § försäkringsrörelselagen (1982:713), eller - 1 kap. 5 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker, eller - 1 kap. 5 § stiftelselagen (1994:1220). En svensk ideell förening anses ha bestämmande inflytande över ett annat företag om detta är ett dotterföretag till föreningen enligt 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554). Ett utländskt bolag eller en sådan förvärvare som avses i 11 § anses ha bestämmande inflytande över ett företag om detta skulle ha varit ett dotterföretag till bolaget eller personen, om bolaget eller personen hade varit ett svenskt aktiebolag. 48 kap. 6 a § Kapitalvinst som uppkommer då ett aktiebolag som avses i 19 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551) eller 6 a kap. 3 § första stycket försäkringsrörelselagen (1982:713) avyttrar egna aktier ska inte tas upp. Detsamma gäller för vinst då bolaget utfärdar eller avyttrar optioner, terminer eller liknande instrument vars underliggande tillgångar består av sådana aktier. Kapitalvinst som uppkommer då ett aktiebolag avyttrar egna aktier ska inte tas upp om 19 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller för bolaget. Detsamma gäller för vinst då bolaget utfärdar eller avyttrar optioner, terminer eller liknande instrument vars underliggande tillgångar består av sådana aktier. 6 b § Kapitalvinst som uppkommer då ett aktiebolag löser in ett kapitalandelsbevis som bolaget ställt ut, ska inte tas upp hos bolaget. Kapitalvinst som uppkommer då ett aktiebolag eller ett ömsesidigt försäkringsföretag löser in ett kapitalandelsbevis som företaget ställt ut, ska inte tas upp hos företaget. 28 § Kapitalförlust på en tillgång eller förpliktelse får inte dras av hos ett aktiebolag om den underliggande förpliktelsen, direkt eller indirekt, är ett kapitalandelsbevis som bolaget ställt ut. Att kapitalförlust som uppkommer då ett aktiebolag löser in ett kapitalandelsbevis inte får dras av följer av 44 kap. 2 § jämförd med 6 b § detta kapitel. Kapitalförlust på en tillgång eller förpliktelse får inte dras av hos ett aktiebolag eller ett ömsesidigt försäkringsföretag om den underliggande förpliktelsen, direkt eller indirekt, är ett kapitalandelsbevis som företaget ställt ut. Att kapitalförlust som uppkommer då ett aktiebolag eller ett ömsesidigt försäkringsföretag löser in ett kapitalandelsbevis inte får dras av följer av 44 kap. 2 § jämförd med 6 b § detta kapitel. 58 kap. 15 § För fondförsäkringar enligt 2 kap. 3 b § första stycket 3 försäkringsrörelselagen (1982:713) ska det vid bedömningen enligt 11 och 14 §§ av utbetalningarnas storlek under de första fem åren bortses från sådana förändringar av beloppen som beror på fondandelarnas kursutveckling. För fondförsäkringar enligt 2 kap. 12 § försäkringsklass III försäkringsrörelselagen (2010:000) ska det vid bedömningen enligt 11 och 14 §§ av utbetalningarnas storlek under de första fem åren bortses från sådana förändringar av beloppen som beror på fondandelarnas kursutveckling. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011 och tillämpas första gången vid 2012 års taxering. 2. Understödsföreningar som efter den 1 januari 2011 fortsätter att driva sin verksamhet enligt lagen (1972:262) om understödsföreningar med stöd av 7 § lagen (2010:000) om införande av försäkringsrörelselagen (2010:000) ska alltjämt tillämpa 7 kap. 19 §. Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter Härigenom föreskrivs att 1 kap. 5 § samt 11 kap. 7-7 b och 8 a §§ lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 5 §1 Om inget annat anges har termer och uttryck som används i denna lag samma betydelse och tillämpningsområde som i 1. a) taxeringslagen (1990:324), b) inkomstskattelagen (1999:1229), c) lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, d) lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, e) lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1-5 och 7-9 den lagen, e) lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1-4 och 6-8 den lagen, f) lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, g) lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, h) lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, i) 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980), och j) lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift när det gäller bestämmelser om skyldighet att lämna uppgifter till ledning för taxering och annat bestämmande av underlag för skatt eller avgift, bedömning av skattskyldighet, beskattning enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller beskattning utomlands, 2. mervärdesskattelagen (1994:200) när det gäller redovisning av mervärdesskatt, samt 3. skattebetalningslagen (1997:483) när det gäller skyldighet att lämna uppgifter till ledning för registrering av skatteavdrag. Vid användandet i denna lag av termer och uttryck som avses i inkomstskattelagen ska med juridisk person även avses dödsbon, handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar men inte investeringsfonder. 11 kap. 7 § Kontrolluppgift skall lämnas om pensionsförsäkringar och pensionssparkonton. Kontrolluppgift skall lämnas för fysiska personer och dödsbon av försäkringsgivare, understödsföreningar och pensionssparinstitut. I kontrolluppgiften skall uppgift lämnas om betalda premier och gjorda inbetalningar för vilka avdrag får göras enligt 59 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229). Kontrolluppgift ska lämnas om pensionsförsäkringar och pensionssparkonton. Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av försäkringsgivare och pensionssparinstitut. I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om betalda premier och gjorda inbetalningar för vilka avdrag får göras enligt 59 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229). 7 a §2 Kontrolluppgift ska lämnas om 1. sådan överföring av hela värdet i en pensionsförsäkring som avses i 58 kap. 18 § tredje stycket inkomstskattelagen (1999:1229), och 2. försäkringsgivares eller understödsförenings överlåtelse eller överföring av en pensionsförsäkring till en annan försäkringsgivare eller understödsförening eller till en annan del av försäkringsgivarens eller understödsföreningens verksamhet. Kontrolluppgift ska lämnas för juridiska personer och fysiska personer av den försäkringsgivare eller understödsförening som överfört värdet i försäkringen eller överlåtit eller överfört försäkringen. I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om det överlåtna eller överförda värdet. Kontrolluppgiften ska också innehålla identifikationsuppgifter för försäkringstagaren, den försäkrade och den mottagande försäkringsgivaren eller understödsföreningen. 2. försäkringsgivares överlåtelse eller överföring av en pensionsförsäkring till en annan försäkringsgivare eller till en annan del av försäkringsgivarens verksamhet. Kontrolluppgift ska lämnas för juridiska personer och fysiska personer av den försäkringsgivare som överfört värdet i försäkringen eller överlåtit eller överfört försäkringen. I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om det överlåtna eller överförda värdet. Kontrolluppgiften ska också innehålla identifikationsuppgifter för försäkringstagaren, den försäkrade och den mottagande försäkringsgivaren. 7 b §3 Kontrolluppgift ska lämnas om omständigheter som medför eller kan medföra avskattning av en pensionsförsäkring enligt 58 kap. 19 eller 19 a § inkomstskattelagen (1999:1229). Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av försäkringsgivare och understödsföreningar. Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av försäkringsgivare. I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om sådana omständigheter och det kapital som hänför sig till försäkringen när omständigheten inträffar. Kontrolluppgiften ska också innehålla identifikationsuppgifter för försäkringstagaren och den försäkrade. 8 a §4 Kontrolluppgift ska lämnas om sådan försäkring eller sådant avtal om tjänstepension som avses i 2 § första stycket 7-9 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Kontrolluppgift ska lämnas för juridiska personer och fysiska personer av försäkringsgivare, understödsföreningar och tjänstepensionsinstitut. Kontrolluppgift ska lämnas om sådan försäkring eller sådant avtal om tjänstepension som avses i 2 § första stycket 6-8 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Kontrolluppgift ska lämnas för juridiska personer och fysiska personer av försäkringsgivare och tjänstepensionsinstitut. I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om värdet av försäkringen eller avtalet om tjänstepension vid närmast föregående års utgång. Värdet av försäkringen respektive värdet av avtalet om tjänstepension ska beräknas i enlighet med bestämmelserna i 3 § åttonde respektive tionde stycket lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel. Kontrolluppgiften ska också innehålla uppgift om försäkringen är en pensionsförsäkring eller en kapitalförsäkring, eller om avtalet om tjänstepension är jämförbart med en pensionsförsäkring eller en kapitalförsäkring. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011 och tillämpas första gången vid 2012 års taxering. 2. Understödsföreningar som efter den 1 januari 2011 fortsätter att driva sin verksamhet enligt lagen (1972:262) om understödsföreningar med stöd av 7 § lagen (2010:000) om införande av försäkringsrörelselagen (2010:000) ska alltjämt tillämpa 11 kap. 7-7 b §§ och 8 a § i dess äldre lydelser. Förteckning över remissinstanserna avseende promemorian Nya skatteregler för försäkringsföretag Följande remissinstanser har yttrat sig: Kammarrätten i Göteborg, Länsrätten i Stockholms län, Ekobrottsmyndigheten, Revisorsnämnden, Kommerskollegium, Finansinspektionen, Skatteverket, Bokföringsnämnden, Statens pensionsverk, Juridiska fakulteten vid Lunds universitet, Konkurrensverket, Tillväxtverket, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU), Sveriges advokatsamfund, Svenskt Näringsliv, FAR SRS, Sveriges Försäkringsförbund, Svenska Bankföreningen, Försäkringsjuridiska föreningen, Tjänstepensionsförbundet och Domstolsverket. Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna synpunkter: Riksgäldskontoret, Bolagsverket, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys), Posten AB, Sveriges Kommuner och Landsting, Svenska Handelskammarförbundet, Regelrådet, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Landsorganisationen i Sverige (LO), AFA Försäkring, Alecta, AMF, Dina försäkringars Riksförbund, Folksam, PRI Pensionsgaranti, Konsumenternas försäkringsbyrå, Kåpan Pensioner försäkringsförening, Länsförsäkringsbolagens förening, Förhandlings- och samverkansrådet PTK, Svenska föreningen för partsförvaltade institut för risk- och pensionsplaner (SIRP), Svenska Försäkringsförmedlares Förening och Utländska Försäkringsbolags Förening. Lagrådsremissens förslag till lagtext Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)1 dels att 7 kap. 19 § ska upphöra att gälla, dels att 2 kap. 4 och 4 b §§, 16 kap. 8 §, 24 kap. 5 §, 28 kap. 10 §, 33 kap. 10 §, 39 kap. 2, 4, 9 och 13 d §§, 40 kap. 5 §, 48 kap. 6 a, 6 b och 28 §§ samt 58 kap. 15 § ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. 4 § Europabolag och försäkringsaktiebolag räknas som aktiebolag. Europabolag räknas som aktiebolag. 4 b §2 Europakooperativ och europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS) räknas som ekonomiska föreningar. Europakooperativ, europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS) och försäkringsföreningar räknas som ekonomiska föreningar. 16 kap. 8 § Utgifter som ett aktiebolag har i samband med aktieutdelning och förändring av aktiekapitalet samt andra utgifter för bolagets förvaltning ska dras av. Utgifter som en ekonomisk förening har i samband med förändring av föreningens medlems- och förlagsinsatser samt andra utgifter för föreningens förvaltning ska dras av. Utgifter som ett aktiebolag har i samband med aktieutdelning och förändring av aktiekapitalet samt andra utgifter för bolagets förvaltning ska dras av. Utgifter som en ekonomisk förening eller ett ömsesidigt försäkringsföretag har i samband med förändring av dess medlems- och förlagsinsatser samt andra utgifter för dess förvaltning ska dras av. 24 kap. 5 § Ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som har tagit upp ett vinstandelslån, får dra av vinstandelsräntan bara i den utsträckning som följer av 6-10 §§. Ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening eller ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag som har tagit upp ett vinstandelslån, får dra av vinstandelsräntan bara i den utsträckning som följer av 6-10 §§. Med vinstandelsränta avses ränta vars storlek är beroende av det låntagande företagets utdelning eller vinst och med vinstandelslån avses ett lån med ränta som helt eller delvis är vinstandelsränta. För annan ränta på vinstandelslån gäller allmänna bestämmelser om avdrag i näringsverksamheten. 28 kap. 10 § I fråga om fondförsäkringar som avses i 2 kap. 3 b § första stycket 3 försäkringsrörelselagen (1982:713) och andra avgiftsbaserade utfästelser, får avdrag som beräknas enligt 8 § göras med högst ett belopp som motsvarar kostnaden för att uppnå de förmånsnivåer som anges där genom annan pensionsförsäkring än sådan som avses i den lagen. I fråga om fondförsäkringar klass III som avses i 2 kap. 12 § försäkringsrörelselagen (2011:000) och andra avgiftsbaserade utfästelser, får avdrag som beräknas enligt 8 § göras med högst ett belopp som motsvarar kostnaden för att uppnå de förmånsnivåer som anges där genom annan pensionsförsäkring än sådan som avses i den lagen. 33 kap. 10 § Som tillgångar eller skulder i näringsverksamheten räknas inte fordringar eller skulder som avser - statlig inkomstskatt, - kommunal inkomstskatt, - egenavgifter, - avkastningsskatt enligt 2 § 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, - avkastningsskatt enligt 2 § första stycket 4 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, - särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, - statlig fastighetsskatt, - kommunal fastighetsavgift, - mervärdesskatt som ska redovisas i självdeklaration enligt 10 kap. 31 § skattebetalningslagen (1997:483), - avgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, och - skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324). 39 kap. 2 § Med livförsäkringsföretag avses 1. livförsäkringsbolag enligt 1 kap. 4 § försäkringsrörelselagen (1982:713), och 1. livförsäkringsföretag enligt 1 kap. 4 § försäkringsrörelselagen (2011:000) samt svenskt europabolag eller europakooperativ som bedriver motsvarande verksamhet, och 2. utländskt försäkringsföretag som bedriver livförsäkringsrörelse i Sverige med stöd av lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige. Med skadeförsäkringsföretag avses annat försäkringsföretag än livförsäkringsföretag. Med skadeförsäkringsföretag avses annat försäkringsföretag än livförsäkringsföretag. Utländska försäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse i Sverige bedöms bara med hänsyn till den verksamhet som företaget bedriver från fast driftställe här. Som skadeförsäkringsföretag anses också en sådan association som avses i 6 kap. 8 § andra stycket 1. 4 § Bestämmelserna i 3 § gäller inte till den del inkomsterna, premierna och utgifterna hänför sig till försäkringar som i redovisningshänseende tas upp som grupplivförsäkringar eller sådana sjuk- och olycksfallsförsäkringar som avses i 2 kap. 3 a § första stycket 1 och 2 samt 3 b § första stycket 1 b och 4 försäkringsrörelselagen (1982:713). För dessa inkomster, premier och utgifter gäller i stället 6-9 §§. Bestämmelserna i 3 § gäller inte till den del inkomsterna, premierna och utgifterna hänför sig till försäkringar som i redovisningshänseende tas upp som grupplivförsäkringar eller sådana sjuk- och olycksfallsförsäkringar klass 1, 2, I b och IV som avses i 2 kap. 11 § första stycket och 12 § försäkringsrörelselagen (2011:000). För dessa inkomster, premier och utgifter gäller i stället 6-9 §§. 9 § Med utjämningsfond avses en fond som enligt bolagsordningen får användas bara till att täcka förluster i själva försäkringsrörelsen och - efter det att sådan förlusttäckning har skett - förluster i näringsverksamheten i dess helhet, till den del inte förlusterna enligt bolagsordningen ska täckas av andra avsättningar. För sådana ömsesidiga bolag som inte omfattas av försäkringsrörelselagen (1982:713) ska detta framgå av bolagets stadgar i stället för av bolagsordningen. Med utjämningsfond avses en fond som enligt bolagsordningen får användas bara till att täcka förluster i själva försäkringsrörelsen och - efter det att sådan förlusttäckning har skett - förluster i näringsverksamheten i dess helhet, till den del inte förlusterna enligt bolagsordningen ska täckas av andra avsättningar. För sådana ömsesidiga bolag som inte omfattas av försäkringsrörelselagen (2011:000) ska detta framgå av bolagets stadgar i stället för av bolagsordningen. Om bolagsordningen ändras så att företaget får rätt att använda en utjämningsfond på annat sätt än enligt första stycket, ska fonden anses ha minskat med hela det belopp som den uppgick till före ändringen. För utjämningsfonder som fanns den 1 januari 1929 gäller detta bara om det funnits bestämmelser om inskränkt dispositionsrätt. 13 d § Bestämmelserna i 13 b § gäller inte till den del inkomsterna, premierna och utgifterna hänför sig till pensionsförmåner som är jämförbara med sådana förmåner som tas upp som 1. grupplivförsäkringar, eller 2. sådana sjuk- och olycksfallsförsäkringar som avses i - 2 kap. 3 a § första stycket 1 och 2, och - 2 kap. 3 b § första stycket 1 b och 4 försäkringsrörelselagen (1982:713). 2. sådana sjuk- och olycksfallsförsäkringar klass 1, 2, I b och IV som avses i - 2 kap. 11 § första stycket, och - 2 kap. 12 § försäkringsrörelselagen (2011:000). För dessa inkomster, premier och utgifter gäller i stället 6-9 §§. 40 kap. 5 § Ett företag anses i detta kapitel ha bestämmande inflytande över ett annat företag om detta är ett dotterföretag till det förra enligt - 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551), - 1 kap. 4 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar, - 1 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619), - 1 kap. 5 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker, - 1 kap. 9 § försäkringsrörelselagen (1982:713), eller - 1 kap. 5 § lagen (1995:1570) om medlemsbanker, eller - 1 kap. 5 § stiftelselagen (1994:1220). En svensk ideell förening anses ha bestämmande inflytande över ett annat företag om detta är ett dotterföretag till föreningen enligt 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554). Ett utländskt bolag eller en sådan förvärvare som avses i 11 § anses ha bestämmande inflytande över ett företag om detta skulle ha varit ett dotterföretag till bolaget eller personen, om bolaget eller personen hade varit ett svenskt aktiebolag. 48 kap. 6 a § Kapitalvinst som uppkommer då ett aktiebolag som avses i 19 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551) eller 6 a kap. 3 § första stycket försäkringsrörelselagen (1982:713) avyttrar egna aktier ska inte tas upp. Detsamma gäller för vinst då bolaget utfärdar eller avyttrar optioner, terminer eller liknande instrument vars underliggande tillgångar består av sådana aktier. Kapitalvinst som uppkommer då ett aktiebolag avyttrar egna aktier ska inte tas upp om 19 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551) gäller för bolaget. Detsamma gäller för vinst då bolaget utfärdar eller avyttrar optioner, terminer eller liknande instrument vars underliggande tillgångar består av sådana aktier. 6 b § Kapitalvinst som uppkommer då ett aktiebolag löser in ett kapitalandelsbevis som bolaget ställt ut, ska inte tas upp hos bolaget. Kapitalvinst som uppkommer då ett aktiebolag eller ett ömsesidigt försäkringsföretag löser in ett kapitalandelsbevis som företaget ställt ut, ska inte tas upp hos företaget. 28 § Kapitalförlust på en tillgång eller förpliktelse får inte dras av hos ett aktiebolag om den underliggande förpliktelsen, direkt eller indirekt, är ett kapitalandelsbevis som bolaget ställt ut. Att kapitalförlust som uppkommer då ett aktiebolag löser in ett kapitalandelsbevis inte får dras av följer av 44 kap. 2 § jämförd med 6 b § detta kapitel. Kapitalförlust på en tillgång eller förpliktelse får inte dras av hos ett aktiebolag eller ett ömsesidigt försäkringsföretag om den underliggande förpliktelsen, direkt eller indirekt, är ett kapitalandelsbevis som företaget ställt ut. Att kapitalförlust som uppkommer då ett aktiebolag eller ett ömsesidigt försäkringsföretag löser in ett kapitalandelsbevis inte får dras av följer av 44 kap. 2 § jämförd med 6 b § detta kapitel. 58 kap. 15 § För fondförsäkringar enligt 2 kap. 3 b § första stycket 3 försäkringsrörelselagen (1982:713) ska det vid bedömningen enligt 11 och 14 §§ av utbetalningarnas storlek under de första fem åren bortses från sådana förändringar av beloppen som beror på fondandelarnas kursutveckling. För fondförsäkringar klass III enligt 2 kap. 12 § försäkringsrörelselagen (2011:000) ska det vid bedömningen enligt 11 och 14 §§ av utbetalningarnas storlek under de första fem åren bortses från sådana förändringar av beloppen som beror på fondandelarnas kursutveckling. 1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2011 och tillämpas första gången vid 2012 års taxering. 2. För understödsföreningar som efter den 1 april 2011 fortsätter att driva sin verksamhet enligt lagen (1972:262) om understödsföreningar med stöd av 7 § lagen (2011:000) om införande av försäkringsrörelselagen (2011:000) gäller fortfarande den upphävda 7 kap. 19 §. Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624) Härigenom föreskrivs att 2, 7, 12 och 27 §§ kupongskattelagen (1970:624) ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 §1 I denna lag förstås med avstämningsbolag: aktiebolag som är avstämningsbolag enligt 1 kap. 10 § aktiebolagslagen (2005:551) eller 3 kap. 8 § försäkringsrörelselagen (1982:713), avstämningsbolag: aktiebolag som är avstämningsbolag enligt 1 kap. 10 § aktiebolagslagen (2005:551), central värdepappersförvarare: företag som har auktorisation som central värdepappersförvarare enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument, egen aktie: aktie som innehas av bolaget självt, fondbolag: aktiebolag som driver fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder, förvaringsinstitut: en bank eller ett annat kreditinstitut som enligt lagen om investeringsfonder förvarar tillgångarna i en investeringsfond och som sköter in- och utbetalningar avseende fonden, utdelningstillfälle: för avstämningsbolag den i 4 kap. 39 § aktiebolagslagen eller 3 kap. 8 § försäkringsrörelselagen avsedda dagen för avstämning och för andra aktiebolag liksom i fråga om investeringsfond den dag då utdelningen blir tillgänglig för lyftning, utdelningstillfälle: för avstämningsbolag den i 4 kap. 39 § aktiebolagslagen avsedda dagen för avstämning och för andra aktiebolag liksom i fråga om investeringsfond den dag då utdelningen blir tillgänglig för lyftning, utdelningsberättigad: den som är berättigad att lyfta utdelning för egen del vid utdelningstillfället. Med utdelning avses även 1. återbetalning till aktieägarna vid minskning av aktiekapitalet eller reservfonden enligt 20 kap. 1 § första stycket 3 eller 35 § 3 aktiebolagslagen, 2. utskiftning vid bolagets likvidation enligt 25 kap. 38 § aktiebolagslagen, 3. utbetalning till aktieägare enligt 12 kap. 1 § försäkringsrörelselagen vid nedsättning av aktiekapitalet, överkursfonden eller reservfonden samt vid bolagets likvidation, 4. utbetalning till aktieägare vid bolagets förvärv av egna aktier genom ett förvärvserbjudande som har riktats till samtliga aktieägare eller samtliga ägare till aktier av ett visst slag, 5. utbetalning av fusionsvederlag till aktieägare enligt 23 kap. 26 § aktiebolagslagen eller 15 a kap. 16 § försäkringsrörelselagen till den del vederlaget utgörs av annat än aktier i det övertagande bolaget, och 6. utbetalning av delningsvederlag till aktieägare enligt 24 kap. 28 § aktiebolagslagen som avser 3. utbetalning till aktieägare vid bolagets förvärv av egna aktier genom ett förvärvserbjudande som har riktats till samtliga aktieägare eller samtliga ägare till aktier av ett visst slag, 4. utbetalning av fusionsvederlag till aktieägare enligt 23 kap. 26 § aktiebolagslagen till den del vederlaget utgörs av annat än aktier i det övertagande bolaget, och 5. utbetalning av delningsvederlag till aktieägare enligt 24 kap. 28 § aktiebolagslagen som avser a) delning enligt 24 kap. 1 § andra stycket 1 samma lag till den del vederlaget utgörs av annat än aktier i de övertagande bolagen, eller b) delning enligt 24 kap. 1 § andra stycket 2 samma lag till den del vederlaget utgörs av annat än ersättning som enligt 42 kap. 16 b § inkomstskattelagen (1999:1229) inte skall tas upp. b) delning enligt 24 kap. 1 § andra stycket 2 samma lag till den del vederlaget utgörs av annat än ersättning som enligt 42 kap. 16 b § inkomstskattelagen (1999:1229) inte ska tas upp. 7 §2 En central värdepappersförvarare skall vid utbetalning av utdelning innehålla kupongskatt, om ej av tillgänglig uppgift om den utdelningsberättigade framgår, att denne ej är skattskyldig. Kupongskatt skall vidare innehållas i det fall att utdelning ej kunnat ske till följd av bristande uppgift om den utdelningsberättigade. Uppgift som avses i första stycket skall lämnas skriftligen till den centrala värdepappersförvararen i samband med begäran om införing i aktieboken, anmälan om registrering på avstämningskonto av uppgift som avses i 4 kap. 18 § första stycket 6-8 lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument eller begäran om införing i förteckning enligt 3 kap. 12 § försäkringsrörelselagen (1982:713), samt i övrigt när värdepappersförvararen begär det av den som avses med införingen. Ändras något förhållande som är av betydelse för bedömning av frågan om skattskyldighet enligt denna lag, skall uppgiftslämnaren utan dröjsmål skriftligen anmäla detta till värdepappersförvararen. Den centrala värdepappersförvararen skall senast fyra månader efter utdelningstillfället lämna den utdelningsberättigade skriftlig uppgift om det belopp som innehållits i kupongskatt för denne. En central värdepappersförvarare ska vid utbetalning av utdelning innehålla kupongskatt, om det inte av tillgängliga uppgifter om den utdelningsberättigade framgår att denne inte är skattskyldig. Kupongskatt ska vidare innehållas om utdelning inte har kunnat ske till följd av bristande uppgift om den utdelningsberättigade. Uppgift som avses i första stycket ska lämnas skriftligen till den centrala värdepappersförvararen i samband med begäran om införing i aktieboken eller anmälan om registrering på avstämningskonto av uppgift som avses i 4 kap. 18 § första stycket 6-8 lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument, samt i övrigt när värdepappersförvararen begär det av den som avses med införingen. Ändras något förhållande som är av betydelse för bedömning av frågan om skattskyldighet enligt denna lag, ska uppgiftslämnaren utan dröjsmål skriftligen anmäla detta till värdepappersförvararen. Den centrala värdepappersförvararen ska senast fyra månader efter utdelningstillfället lämna den utdelningsberättigade skriftlig uppgift om det belopp som innehållits i kupongskatt för denne. 12 §3 Bestämmelserna om central värdepappersförvarare i 7 §, 8 § första och andra styckena, 9-11, 20 och 22 §§ denna lag gäller i stället förvaltaren vid förvaltarregistrering enligt a) 5 kap. 14 § aktiebolagslagen (2005:551), b) 3 kap. 10 § andra stycket försäkringsrörelselagen (1982:713), c) 4 kap. 12 § lagen (2004:46) om investeringsfonder, eller d) 3 kap. 7 § lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument. En central värdepappersförvarare eller den som annars ansvarar för innehållande av kupongskatt enligt 11 a eller 11 b § skall vid redovisning enligt 8 § lämna uppgift till Skatteverket om förvaltning enligt första stycket denna paragraf. 1. 5 kap. 14 § aktiebolagslagen (2005:551), 2. 4 kap. 12 § lagen (2004:46) om investeringsfonder, eller 3. 3 kap. 7 § lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument. En central värdepappersförvarare eller den som annars ansvarar för innehållande av kupongskatt enligt 11 a eller 11 b § ska vid redovisning enligt 8 § lämna uppgift till Skatteverket om förvaltning enligt första stycket denna paragraf. Lydelse enligt prop. 2009/10:181 Föreslagen lydelse 27 § Har i annat fall än som avses i 9 eller 16 § kupongskatt innehållits fastän skattskyldighet ej förelegat eller har kupongskatt innehållits med högre belopp än vad som ska erläggas enligt avtal för undvikande av dubbelbeskattning, har den utdelningsberättigade rätt till återbetalning av vad som innehållits för mycket. Har i annat fall än som avses i 9 eller 16 § kupongskatt innehållits för någon som inte varit skattskyldig eller har kupongskatt innehållits med högre belopp än vad som ska betalas enligt avtal för undvikande av dubbelbeskattning, har den utdelningsberättigade rätt till återbetalning av vad som innehållits för mycket Rätt till återbetalning föreligger även - om aktie förlorat sitt värde till följd av att bolaget upplösts genom likvidation inom två år efter det att sådan utbetalning som avses i 2 § andra stycket 2 eller 3 blivit tillgänglig för lyftning, - vid återbetalning till aktieägare enligt aktiebolagslagen (2005:551) i samband med minskning av aktiekapitalet som genomförts med indragning av aktier, - vid återbetalning till aktieägare enligt försäkringsrörelselagen (1982:713) i samband med nedsättning av aktiekapitalet som genomförts genom inlösen av aktier, och - om aktie förlorat sitt värde till följd av att bolaget upplösts genom likvidation inom två år efter det att sådan utbetalning som avses i 2 § andra stycket 2 blivit tillgänglig för lyftning, - vid återbetalning till aktieägare enligt aktiebolagslagen (2005:551) i samband med minskning av aktiekapitalet som genomförts med indragning av aktier, och - vid utbetalning till aktieägare vid bolagets förvärv av egna aktier genom ett förvärvserbjudande som har riktats till samtliga aktieägare eller samtliga ägare till aktier av ett visst slag. Underlaget för kupongskatten ska i de fall som avses i andra stycket beräknas på ett belopp som svarar mot skillnaden mellan utbetalningen till aktieägaren och dennes anskaffningskostnad för aktierna. Har aktierna förvärvats som fusionsvederlag eller delningsvederlag ska som anskaffningskostnad för aktierna anses den anskaffningskostnad som aktieägaren hade för aktierna i det överlåtande aktiebolaget. För marknadsnoterade aktier får anskaffningskostnaden i stället bestämmas till 20 procent av utbetalningen. Ansökan om återbetalning ska göras skriftligen hos Skatteverket senast vid utgången av femte kalenderåret efter utdelningstillfället. Vid ansökningshandlingen ska fogas intyg eller annan utredning om att kupongskatt innehållits för sökanden liksom utredning till styrkande av att skattskyldighet ej föreligger för honom eller henne. Tillsammans med ansökan ska det lämnas ett intyg eller annan utredning om att kupongskatt innehållits för sökanden liksom utredning som styrker att sökanden inte är skattskyldig. Beslut rörande återbetalning får anstå intill dess fråga om skattskyldighet för utdelningen enligt inkomstskattelagen (1999:1229) slutligen prövats. Föreligger de förutsättningar för återbetalning som anges i första stycket först sedan förvaltningsrätt, kammarrätt eller Högsta förvaltningsdomstolen meddelat beslut angående utdelningsbeloppet eller efter det att utdelningsberättigad åsatts eftertaxering för detsamma, kan ansökan om återbetalning göras hos Skatteverket senast inom ett år efter det beslutet meddelades eller eftertaxeringen skedde. Är den som har rätt till återbetalning av kupongskatt skyldig att betala skatt enligt denna lag eller skattebetalningslagen (1997:483), gäller 18 kap. skattebetalningslagen i tillämpliga delar. Denna lag träder i kraft den 1 april 2011 och tillämpas på utdelning som beslutas efter ikraftträdandet. Äldre bestämmelser gäller ifråga om sådan återbetalning eller utbetalning till aktieägarna, för vilka försäkringsrörelselagen (1982:713) gäller enligt lagen (2011:00) om införande av försäkringsrörelselagen (2011:000). Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 6 §1 Skatteplikt föreligger inte vid 1) förvärv från make, om förvärvet sker i syfte att för sammanläggning åstadkomma enhetliga lagfartsförhållanden för makarnas fasta egendom, 2) förvärv genom byte i den mån ersättningen utgörs av annan fast egendom, om bytet sker för att åstadkomma en lämpligare fastighetsindelning eller utgör ett led i åtgärder för jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering, 3) sambruksförenings förvärv genom tillskott från medlem och samfällighetsförenings förvärv enligt 5 § lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, 4) försäkringsbolags förvärv från annat försäkringsbolag i samband med sådant avtal om övertagande av det senare bolagets hela försäkringsbestånd, som avses i 15 kap. 1 § försäkringsrörelselagen (1982:713), 5) förvärv av järnväg som skall inskrivas i särskild ordning, eller av mark för sådan järnväg, 6) kommuns eller annan menighets förvärv av mark som enligt detaljplan eller områdesbestämmelser skall användas för allmän plats, begravningsplats eller för sådant ändamål som enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) medför att byggnad för ändamålet skall anses som specialbyggnad, 4) försäkringsföretags förvärv från annat försäkringsföretag i samband med sådant avtal om övertagande av det senare företagets hela försäkringsbestånd, som avses i 10 kap. 1 § försäkringsrörelselagen (2011:000), 5) förvärv av järnväg som ska inskrivas i särskild ordning, eller av mark för sådan järnväg, 6) kommuns eller annan menighets förvärv av mark som enligt detaljplan eller områdesbestämmelser ska användas för allmän plats, begravningsplats eller för sådant ändamål som enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) medför att byggnad för ändamålet ska anses som specialbyggnad, 7) förvärv av kronojord genom skatteköp eller annars på grund av skattebrev, 8) förvärv av ständig besittningsrätt till ett kronohemman eller ett krononybygge, då på grund av förvärvet inrymning vinns i sådan rätt, 9) upplåtelse av tomträtt i en nybildad fastighet, vars mark tidigare helt eller till övervägande del ingått i en fastighet som varit upplåten med tomträtt till samme tomträttshavare, och 10) förvärv som annan än den som avses under 6 gör av mark för allmän begravningsplats eller mark för sådan specialbyggnad enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen som är bårhus, krematorium eller byggnad som används för skötsel av allmän begravningsplats. Denna lag träder i kraft den 1 april 2011. Förslag till lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel Härigenom föreskrivs att 2, 3, 5, 9-10 a och 12 §§ lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 §1 Skattskyldiga till avkastningsskatt är 1. svenska livförsäkringsföretag, 2. utländska livförsäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse från fast driftställe i Sverige och utländska tjänstepensionsinstitut som bedriver med försäkringsverksamhet jämförbar tjänstepensionsverksamhet från fast driftställe i Sverige, 3. understödsföreningar som bedriver till livförsäkring hänförlig verksamhet, 4. pensionsstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. och utländska tjänstepensionsinstitut som från fast driftställe i Sverige meddelar avtal om tjänstepension med villkor som innebär att institutet kan likställas med en pensionsstiftelse enligt samma lag, 5. arbetsgivare som i sin balansräkning redovisar pensionsutfästelse under rubriken Avsatt till pensioner enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. eller i sådan delpost som avses i 8 a § samma lag, 6. obegränsat skattskyldiga som innehar pensionssparkonto, 7. obegränsat skattskyldiga som innehar 3. pensionsstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. och utländska tjänstepensionsinstitut som från fast driftställe i Sverige meddelar avtal om tjänstepension med villkor som innebär att institutet kan likställas med en pensionsstiftelse enligt samma lag, 4. arbetsgivare som i sin balansräkning redovisar pensionsutfästelse under rubriken Avsatt till pensioner enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. eller i sådan delpost som avses i 8 a § samma lag, 5. obegränsat skattskyldiga som innehar pensionssparkonto, 6. obegränsat skattskyldiga som innehar a) kapital- eller pensionsförsäkring som är meddelad i försäkringsrörelse som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige, eller b) försäkring som anses som pensionsförsäkring enligt 58 kap. 5 § inkomstskattelagen (1999:1229), 8. obegränsat skattskyldiga som ingått ett avtal om tjänstepension med ett utländskt tjänstepensionsinstitut i en verksamhet som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige, under förutsättning att avtalet är jämförbart med en kapital- eller pensionsförsäkring, 9. obegränsat skattskyldiga som ingått ett avtal om tjänstepension med ett utländskt tjänstepensionsinstitut i en verksamhet som inte bedrivs från ett fast driftställe i Sverige, om avtalet innehåller villkor som innebär att tjänstepensionsinstitutet kan likställas med en pensionsstiftelse enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Om en sådan kapitalförsäkring som avses i första stycket 7 a inte innehas av någon som är obegränsat skattskyldig, ska den som har panträtt i försäkringen anses inneha den. Bestämmelserna i första stycket 7 omfattar inte försäkring som enbart avser olycks- eller sjukdomsfall eller dödsfall senast vid 70 års ålder och som inte är återköpsbar. Detsamma gäller ett motsvarande avtal om tjänstepension som är jämförbart med kapitalförsäkring. 7. obegränsat skattskyldiga som ingått ett avtal om tjänstepension med ett utländskt tjänstepensionsinstitut i en verksamhet som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige, under förutsättning att avtalet är jämförbart med en kapital- eller pensionsförsäkring, 8. obegränsat skattskyldiga som ingått ett avtal om tjänstepension med ett utländskt tjänstepensionsinstitut i en verksamhet som inte bedrivs från ett fast driftställe i Sverige, om avtalet innehåller villkor som innebär att tjänstepensionsinstitutet kan likställas med en pensionsstiftelse enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Om en sådan kapitalförsäkring som avses i första stycket 6 a inte innehas av någon som är obegränsat skattskyldig, ska den som har panträtt i försäkringen anses inneha den. Bestämmelserna i första stycket 6 omfattar inte försäkring som enbart avser olycks- eller sjukdomsfall eller dödsfall senast vid 70 års ålder och som inte är återköpsbar. Detsamma gäller ett motsvarande avtal om tjänstepension som är jämförbart med kapitalförsäkring. 3 §2 Skatteunderlaget är kapitalunderlaget enligt andra-tionde styckena, multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret närmast före ingången av beskattningsåret. Skatteunderlaget avrundas nedåt till helt hundratal kronor. För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 1-4 utgörs kapitalunderlaget av värdet av den skattskyldiges tillgångar vid ingången av beskattningsåret efter avdrag för finansiella skulder vid samma tidpunkt. För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 2 och sådana utländska tjänstepensionsinstitut som avses i 2 § första stycket 4 medräknas dock endast sådana tillgångar och skulder som är hänförliga till den i Sverige bedrivna försäkringsrörelsen eller tjänstepensionsverksamheten. För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 1-3 utgörs kapitalunderlaget av värdet av den skattskyldiges tillgångar vid ingången av beskattningsåret efter avdrag för finansiella skulder vid samma tidpunkt. För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 2 och sådana utländska tjänstepensionsinstitut som avses i 2 § första stycket 3 medräknas dock endast sådana tillgångar och skulder som är hänförliga till den i Sverige bedrivna försäkringsrörelsen eller tjänstepensionsverksamheten. Vid beräkning av kapitalunderlag enligt andra stycket ska bortses från den del av tillgångar och skulder som 1. inte förvaltas för försäkringstagarnas räkning, 2. är hänförliga till avgångsbidragsförsäkringar meddelade enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer, 3. är hänförliga till försäkringar som i redovisningshänseende tas upp som grupplivförsäkringar, eller 4. avser sjuk- och olycksfallsförsäkringar hänförliga till försäkringsklass enligt 2 kap. 3 a § första stycket 1 och 2 samt 3 b § första stycket 1 b och 4 försäkringsrörelselagen (1982:713). 4. avser sjuk- och olycksfallsförsäkringar hänförliga till försäkringsklass 1, 2, I b och IV enligt 2 kap. 11 § första stycket och 12 § försäkringsrörelselagen (2011:000). Bestämmelserna i tredje stycket ska också gälla i tjänstepensionsverksamhet i fråga om avtal som är jämförbara med personförsäkring. Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 5 utgörs av avsättningsbeloppet vid ingången av beskattningsåret avseende sådana pensionsutfästelser för vilkas tryggande avdragsrätt föreligger vid inkomsttaxeringen. Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6 utgörs av värdet av de tillgångar som vid ingången av kalenderåret är hänförliga till pensionssparkontot. Avdrag får ske för obetald skatt enligt denna lag som är hänförlig till kontot. Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 7 utgörs av värdet vid beskattningsårets ingång av sådana försäkringar som anges där. Detta värde beräknas enligt åttonde och nionde styckena. Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 4 utgörs av avsättningsbeloppet vid ingången av beskattningsåret avseende sådana pensionsutfästelser för vilkas tryggande avdragsrätt föreligger vid inkomsttaxeringen. Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 5 utgörs av värdet av de tillgångar som vid ingången av kalenderåret är hänförliga till pensionssparkontot. Avdrag får ske för obetald skatt enligt denna lag som är hänförlig till kontot. Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6 utgörs av värdet vid beskattningsårets ingång av sådana försäkringar som anges där. Detta värde beräknas enligt åttonde och nionde styckena. Som värde av försäkringen tas upp dess på försäkringstekniska beräkningsgrunder framräknade återköpsvärde med tillägg för beräknad upplupen andel i livförsäkringsrörelsens överskott. I fråga om försäkringsavtal som ingåtts före den 1 januari 1997 ska endast den del av försäkringens värde tas upp som överstiger värdet vid denna tidpunkt. Till det värde som undantas från skatteunderlaget får tillägg göras för årlig värdestegring beräknad enligt första stycket. Denna begränsning gäller dock inte om försäkringen övergått till ny innehavare efter utgången av år 1996 på annat sätt än genom arv, testamente, gåva, bodelning eller, såvitt gäller försäkring som har samband med tjänst, överlåtelse mellan arbetsgivare på grund av anställds byte av tjänst. Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 8 och 9 utgörs av värdet vid beskattningsårets ingång av de tillgångar som är hänförliga till avtalet om tjänstepension. Vid tillämpning av tredje stycket 1 ska tillgångar som svarar mot konsolideringsfond enligt 12 kap. 9 § försäkringsrörelselagen anses förvaltade för försäkringstagarnas räkning till den del fonden enligt bolagsordningen får användas för återbäring till försäkringstagarna eller andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar. Kapitalunderlaget för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 7 och 8 utgörs av värdet vid beskattningsårets ingång av de tillgångar som är hänförliga till avtalet om tjänstepension. Vid tillämpning av tredje stycket 1 ska tillgångar som svarar mot konsolideringsfond enligt 11 kap. 19 §, 12 kap. 70 § eller 13 kap. 22 § försäkringsrörelselagen anses förvaltade för försäkringstagarnas räkning till den del fonden enligt bolagsordningen får användas för återbäring till försäkringstagarna eller andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar. 5 §3 Om inte annat följer av 6-8 §§ tas tillgångar och skulder upp till bokfört värde. För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 6 skall tillgångarna dock tas upp till sitt marknadsvärde om inte annat följer av 7 §. Om inte annat följer av 6-8 §§ tas tillgångar och skulder upp till bokfört värde. För skattskyldig som avses i 2 § första stycket 5 ska tillgångarna dock tas upp till sitt marknadsvärde om inte annat följer av 7 §. 9 §4 Skatten uppgår till 15 procent av skatteunderlaget enligt 3 § om inte annat följer av andra, fjärde, sjätte och sjunde styckena. För den del av skatteunderlaget som hos sådan skattskyldig som avses i 2 § första stycket 1-3, 7 och 8 är hänförligt till annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller till annat med personförsäkring jämförbart tjänstepensionsavtal än sådant som avses i 28 kap. 2 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229) uppgår skatten till 30 procent av nio tiondelar av skatteunderlaget. För den del av skatteunderlaget som hos sådan skattskyldig som avses i 2 § första stycket 1, 2, 6 och 7 är hänförligt till annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller till annat med personförsäkring jämförbart tjänstepensionsavtal än sådant som avses i 28 kap. 2 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229) uppgår skatten till 30 procent av nio tiondelar av skatteunderlaget. Med pensionsförsäkring likställs i denna paragraf sådana avtal om tjänstepension som uppfyller villkoren i 58 kap. 1 a § första stycket 2 inkomstskattelagen. I det fall beskattningsåret är längre eller kortare än 12 månader ska skattesatsen jämkas i motsvarande mån. Sådan jämkning ska också göras om 1. hela behållningen på ett pensionssparkonto avskattas enligt 58 kap. 33 § inkomstskattelagen eller avsättning som avses i 3 § femte stycket helt upplöses under beskattningsåret, 2. det kapital som hänför sig till en pensionsförsäkring avskattas enligt 58 kap. 19 eller 19 a § inkomstskattelagen eller 5 § första stycket 6, 6 a eller 7 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, eller 3. en försäkring ska anses som en kapitalförsäkring enligt 58 kap. 2 § tredje stycket inkomstskattelagen. Överlåts ett helt försäkringsbestånd från ett svenskt livförsäkringsföretag till ett annat sådant företag eller sker fusion enligt 15 a kap. 1 eller 18 § försäkringsrörelselagen (1982:713) mellan sådana företag inträder det övertagande företaget i det överlåtande företagets skattemässiga situation. Överlåts ett försäkringsbestånd helt eller delvis från ett livförsäkringsföretag som är skattskyldigt enligt denna lag till ett företag som inte är det, ska det överlåtande livförsäkringsföretaget betala avkastningsskatt för den del av året som företaget innehaft försäkringsbeståndet. Skattesatsen ska då jämkas i motsvarande mån. Överlåts ett helt försäkringsbestånd från ett livförsäkringsföretag som är skattskyldigt enligt denna lag till ett annat sådant företag eller sker fusion mellan sådana företag inträder det övertagande företaget i det överlåtande företagets skattemässiga situation. Överlåts ett försäkringsbestånd helt eller delvis från ett livförsäkringsföretag som är skattskyldigt enligt denna lag till ett företag som inte är det, ska det överlåtande livförsäkringsföretaget betala avkastningsskatt för den del av året som företaget innehaft försäkringsbeståndet. Skattesatsen ska då jämkas i motsvarande mån. Detsamma gäller också vid överlåtelse genom fusion. För den som efter överlåtelsen inträder som skattskyldig beräknas skatteunderlaget som om försäkringen innehafts hela året. Skattesatsen ska dock jämkas med hänsyn till den tid som skattskyldighet förelegat. 10 §5 Bestämmelserna i taxeringslagen (1990:324) och skattebetalningslagen (1997:483) gäller för avkastningsskatt. Avkastningsskatt som skall tas ut av sådan skattskyldig som avses i 2 § första stycket 6 skall för den skattskyldiges räkning betalas av det pensionssparinstitut med vilket den skattskyldige träffat avtal om individuellt pensionssparande. Vid tillämpningen av skattebetalningslagen skall vad som sägs om skattskyldig och redovisningsperiod i stället gälla pensionssparinstitutet respektive pensionssparinstitutets beskattningsår. Pensionssparinstitutet skall vara registrerat hos beskattningsmyndigheten. Förutom pensionssparinstitutet får även skattskyldig som avses i 2 § första stycket 6 överklaga beskattningsmyndighetens beslut om skatt enligt bestämmelserna i 22 kap. skattebetalningslagen. Återbetalas skatt hänförlig till ett pensionssparkonto till ett pensionssparinstitut skall beloppet tillsammans med räntan enligt 19 kap. 12 § skattebetalningslagen tillgodoföras kontot. Har kontot avslutats skall institutet ombesörja att beloppet i stället överförs till det pensionssparkonto till vilket de tillgångar som var hänförliga till det avslutade kontot har överförts. Finns inte sådant konto skall institutet betala ut beloppet på det sätt som gäller för utbetalningar enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande. Avkastningsskatt som ska tas ut av sådan skattskyldig som avses i 2 § första stycket 5 ska för den skattskyldiges räkning betalas av det pensionssparinstitut med vilket den skattskyldige träffat avtal om individuellt pensionssparande. Vid tillämpningen av skattebetalningslagen ska vad som sägs om skattskyldig och redovisningsperiod i stället gälla pensionssparinstitutet respektive pensionssparinstitutets beskattningsår. Pensionssparinstitutet ska vara registrerat hos beskattningsmyndigheten. Förutom pensionssparinstitutet får även skattskyldig som avses i 2 § första stycket 5 överklaga beskattningsmyndighetens beslut om skatt enligt bestämmelserna i 22 kap. skattebetalningslagen. Återbetalas skatt hänförlig till ett pensionssparkonto till ett pensionssparinstitut ska beloppet tillsammans med räntan enligt 19 kap. 12 § skattebetalningslagen tillgodoföras kontot. Har kontot avslutats ska institutet ombesörja att beloppet i stället överförs till det pensionssparkonto till vilket de tillgångar som var hänförliga till det avslutade kontot har överförts. Finns inte sådant konto ska institutet betala ut beloppet på det sätt som gäller för utbetalningar enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande. 10 a §6 Skattskyldig som avses i 2 § första stycket 7 har rätt till nedsättning av skatten på försäkring med belopp som motsvarar den utländska skatt eller den skatt enligt kupongskattelagen (1970:624) som är hänförlig till försäkringen och som försäkringsgivaren eller den skattskyldige har betalat. Nedsättning för utländsk skatt medges bara om rätt till avräkning enligt lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt saknas. Med utländsk skatt avses dels sådan skatt som anges i 1 kap. 3 § nämnda lag, dels punktskatt och förmögenhetsskatt. Avräkningsbar skatt som kvarstår outnyttjad får räknas av senare år mot skatt enligt denna lag vilken avser samma försäkring. Skattskyldig som avses i 2 § första stycket 6 har rätt till nedsättning av skatten på försäkring med belopp som motsvarar den utländska skatt eller den skatt enligt kupongskattelagen (1970:624) som är hänförlig till försäkringen och som försäkringsgivaren eller den skattskyldige har betalat. Nedsättning för utländsk skatt medges bara om rätt till avräkning enligt lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt saknas. Med utländsk skatt avses dels sådan skatt som anges i 1 kap. 3 § nämnda lag, dels punktskatt och förmögenhetsskatt. Avräkningsbar skatt som kvarstår outnyttjad får räknas av senare år mot skatt enligt denna lag vilken avser samma försäkring. Den skattskyldige ska lämna de uppgifter som behövs för prövningen av begäran om nedsättning av skatt. Om det framgår att det finns förutsättningar för nedsättning, trots att den skattskyldige inte kan lämna samtliga de uppgifter som är nödvändiga för tillämpning av nedsättningsreglerna, får nedsättning ske med skäligt belopp. 12 §7 Termer och uttryck i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229). Beskattningsåret för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 7, 8 och 9 ska dock alltid vara kalenderåret. Termer och uttryck i denna lag har samma betydelse och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen (1999:1229). Beskattningsåret för skattskyldiga som avses i 2 § första stycket 6, 7 och 8 ska dock alltid vara kalenderåret. 1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2011 och tillämpas första gången vid 2012 års taxering. 2. Understödsföreningar som efter den 1 april 2011 fortsätter att driva sin verksamhet enligt lagen (1972:262) om understödsföreningar med stöd av 7 § lagen (2011:000) om införande av försäkringsrörelselagen (2011:000) och som bedriver till livförsäkringsverksamhet hänförlig verksamhet ska räknas som svenska livförsäkringsföretag vid tillämpningen av denna lag, med undantag för 9 § femte och sjätte styckena. Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter Härigenom föreskrivs att 1 kap. 5 § samt 11 kap. 7-7 b och 8 a §§ lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 5 §1 Om inget annat anges har termer och uttryck som används i denna lag samma betydelse och tillämpningsområde som i 1. a) taxeringslagen (1990:324), b) inkomstskattelagen (1999:1229), c) lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, d) lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, e) lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1-5 och 7-9 den lagen, e) lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1-4 och 6-8 den lagen, f) lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, g) lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, h) lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, i) 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980), och j) lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift när det gäller bestämmelser om skyldighet att lämna uppgifter till ledning för taxering och annat bestämmande av underlag för skatt eller avgift, bedömning av skattskyldighet, beskattning enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller beskattning utomlands, 2. mervärdesskattelagen (1994:200) när det gäller redovisning av mervärdesskatt, samt 3. skattebetalningslagen (1997:483) när det gäller skyldighet att lämna uppgifter till ledning för registrering av skatteavdrag. Vid användandet i denna lag av termer och uttryck som avses i inkomstskattelagen ska med juridisk person även avses dödsbon, handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar men inte investeringsfonder. 11 kap. 7 § Kontrolluppgift skall lämnas om pensionsförsäkringar och pensionssparkonton. Kontrolluppgift skall lämnas för fysiska personer och dödsbon av försäkringsgivare, understödsföreningar och pensionssparinstitut. I kontrolluppgiften skall uppgift lämnas om betalda premier och gjorda inbetalningar för vilka avdrag får göras enligt 59 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229). Kontrolluppgift ska lämnas om pensionsförsäkringar och pensionssparkonton. Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av försäkringsgivare och pensionssparinstitut. I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om betalda premier och gjorda inbetalningar för vilka avdrag får göras enligt 59 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229). 7 a §2 Kontrolluppgift ska lämnas om 1. sådan överföring av hela värdet i en pensionsförsäkring som avses i 58 kap. 18 § tredje stycket inkomstskattelagen (1999:1229), och 2. försäkringsgivares eller understödsförenings överlåtelse eller överföring av en pensionsförsäkring till en annan försäkringsgivare eller understödsförening eller till en annan del av försäkringsgivarens eller understödsföreningens verksamhet. Kontrolluppgift ska lämnas för juridiska personer och fysiska personer av den försäkringsgivare eller understödsförening som överfört värdet i försäkringen eller överlåtit eller överfört försäkringen. I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om det överlåtna eller överförda värdet. Kontrolluppgiften ska också innehålla identifikationsuppgifter för försäkringstagaren, den försäkrade och den mottagande försäkringsgivaren eller understödsföreningen. 2. försäkringsgivares överlåtelse eller överföring av en pensionsförsäkring till en annan försäkringsgivare eller till en annan del av försäkringsgivarens verksamhet. Kontrolluppgift ska lämnas för juridiska personer och fysiska personer av den försäkringsgivare som överfört värdet i försäkringen eller överlåtit eller överfört försäkringen. I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om det överlåtna eller överförda värdet. Kontrolluppgiften ska också innehålla identifikationsuppgifter för försäkringstagaren, den försäkrade och den mottagande försäkringsgivaren. 7 b §3 Kontrolluppgift ska lämnas om omständigheter som medför eller kan medföra avskattning av en pensionsförsäkring enligt 58 kap. 19 eller 19 a § inkomstskattelagen (1999:1229). Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av försäkringsgivare och understödsföreningar. Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon av försäkringsgivare. I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om sådana omständigheter och det kapital som hänför sig till försäkringen när omständigheten inträffar. Kontrolluppgiften ska också innehålla identifikationsuppgifter för försäkringstagaren och den försäkrade. 8 a §4 Kontrolluppgift ska lämnas om sådan försäkring eller sådant avtal om tjänstepension som avses i 2 § första stycket 7-9 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Kontrolluppgift ska lämnas för juridiska personer och fysiska personer av försäkringsgivare, understödsföreningar och tjänstepensionsinstitut. Kontrolluppgift ska lämnas om sådan försäkring eller sådant avtal om tjänstepension som avses i 2 § första stycket 6-8 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Kontrolluppgift ska lämnas för juridiska personer och fysiska personer av försäkringsgivare och tjänstepensionsinstitut. I kontrolluppgiften ska uppgift lämnas om värdet av försäkringen eller avtalet om tjänstepension vid närmast föregående års utgång. Värdet av försäkringen respektive värdet av avtalet om tjänstepension ska beräknas i enlighet med bestämmelserna i 3 § åttonde respektive tionde stycket lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel. Kontrolluppgiften ska också innehålla uppgift om försäkringen är en pensionsförsäkring eller en kapitalförsäkring, eller om avtalet om tjänstepension är jämförbart med en pensionsförsäkring eller en kapitalförsäkring. 1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2011 och tillämpas första gången vid 2012 års taxering. 2. För understödsföreningar som efter den 1 april 2011 fortsätter att driva sin verksamhet enligt lagen (1972:262) om understödsföreningar med stöd av 7 § lagen (2011:000) om införande av försäkringsrörelselagen (2011:000) gäller fortfarande 11 kap. 7-7 b och 8 a §§ i dess äldre lydelser. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-09-02 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, regeringsrådet Eskil Nord och justitierådet Ann-Christine Lindeblad. Nya skatteregler för försäkringsföretag Enligt en lagrådsremiss den 10 juni 2010 (Finansdepartementet) har regeringen beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), 2. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624), 3. lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, 4. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, 5. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Förslagen har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunnige Johan Krantz. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 oktober 2010 Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Bildt, Olofsson, Ask, Hägglund, Carlsson, Sabuni, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Ohlsson, Norman, Attefall, Engström, Kristersson, Elmsäter-Svärd, Ullenhag, Hatt Föredragande: Statsrådet Tolgfors Regeringen beslutar proposition 2010/11:18 Nya skatteregler för försäkringsföretag 1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2009:721. 3 Senaste lydelse 2009:536. 1 Senaste lydelse 2006:1420. 2 Senaste lydelse 2005:1141. 3 Senaste lydelse 2005:1141. 1 Senaste lydelse 2009:248. 1 Senaste lydelse 1999:303. 1 Senaste lydelse 2008:1350. 2 Senaste lydelse 2008:1350. 3 Senaste lydelse 2009:540. 4 Senaste lydelse 2008:1350 5 Senaste lydelse 2008:1350. 1 Senaste lydelse 2008:135. 1 Senaste lydelse 2008:136. 2 Senaste lydelse 2008:136. 3 Senaste lydelse 1993:947. 4 Senaste lydelse 2008:136. 5 Senaste lydelse 2002:412. 6 Senaste lydelse 2008:1349. 7 Senaste lydelse 2008:136. 1 Senaste lydelse 2007:1377. 2 Senaste lydelse 2007:1405. 3 Senaste lydelse 2007:546. 4 Senaste lydelse 2008:138. 1 Senaste lydelse 2008:139. 2 Senaste lydelse 2008:139. 3 Senaste lydelse 2008:139. 4 Senaste lydelse 2008:1044. 1 EGT L 294, 10.11.2001, s. 1 (Celex 32001R2157). 2 EUT L 207, 18.8.2003, s. 1 (Celex 32003R1435). 3 Rådets direktiv 90/434/EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater samt om flyttning av ett europabolags eller en europeisk kooperativ förenings säte från en medlemsstat till en annan (EGT L 225, 20.8.1990, s. 1, Celex 31990L0434). 4 Rådets direktiv 2005/19/EG av den 17 februari 2005 om ändring av direktiv 90/434/EEG om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater (EUT L 58, 4.3.2005, s. 19, Celex 32005L0019). 1 Senaste lydelse 2008:136. 2 Senaste lydelse 2008:136. 3 Senaste lydelse 1993:947. 4 Senaste lydelse 2008:136. 5 Senaste lydelse 2002:412. 6 Senaste lydelse 2008:1349. 7 Senaste lydelse 2008:136. 1 Lagen omtryckt 2008:803 2 Senaste lydelse 2009:721. 1 Senaste lydelse 2008:139. 2 Senaste lydelse 2008:139. 3 Senaste lydelse 2008:139. 4 Senaste lydelse 2008:1044. 1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2009:721. 1 Senaste lydelse 2006:1420. 2 Senaste lydelse 2005:1141. 3 Senaste lydelse 2005:1141. 1 Senaste lydelse 1999:303. 1 Senaste lydelse 2008:136. 2 Senaste lydelse 2008:136. 3 Senaste lydelse 1993:947. 4 Senaste lydelse 2008:136. 5 Senaste lydelse 2002:412. 6 Senaste lydelse 2008:1349. 7 Senaste lydelse 2008:136. 1 Senaste lydelse 2008:139. 2 Senaste lydelse 2008:139. 3 Senaste lydelse 2008:139. 4 Senaste lydelse 2008:1044. ?? ?? Prop. 2010/11:18 2 1 1 Prop. 2010/11:18 Prop. 2010/11:18 26 25 Prop. 2010/11:18 Prop. 2010/11:18 Prop. 2010/11: Prop. 2010/11:18 Prop. 2010/11:18 Prop. 2010/11:18 Prop. 2010/11:18 Prop. 2010/11:18 Prop. 2010/11:18 Prop. 2010/11: Prop. 2010/11:18 Prop. 2010/11:18 Prop. 2010/11:18 Prop. 2010/11:18 Prop. 2010/11:18 Prop. 2010/11:18 Prop. 2010/11: Prop. 2010/11:18 60 61 1 Prop. 2010/11:18 Prop. 2010/11:18 Prop. 2010/11:18 Bilaga 1 Prop. 2010/11:18 Bilaga 1 68 67 Prop. 2010/11:18 Bilaga 1 Prop. 2010/11:18 Bilaga 1 76 75 1 Prop. 2010/11:18 Bilaga 2 Prop. 2010/11:18 Bilaga 2 76 77 1 Prop. 2010/11:18 Bilaga 3 Prop. 2010/11:18 Bilaga 3 96 95 Prop. 2010/11:18 Bilaga 3 Prop. 2010/11:18 Bilaga 3 Prop. 2010/11:18 Bilaga 3 Prop. 2010/11:18 Bilaga 3 Prop. 2010/11:18 Bilaga 3 Prop. 2010/11:18 Bilaga 3 Prop. 2010/11:18 Bilaga 3 Prop. 2010/11:18 Bilaga 3 98 99 1 Prop. 2010/11:18 Bilaga 4 Prop. 2010/11:18 Bilaga 4 100 101 1 Prop. 2010/11:18