Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 3211 av 7186 träffar
Propositionsnummer · 2010/11:22 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Godkännande av EU:s regler om övergångsåtgärder avseende Europaparlamentets sammansättning
Ansvarig myndighet: Statsrådsberedningen
Dokument: Prop. 22
Regeringens proposition 2010/11:22 Godkännande av EU:s regler om övergångsåtgärder avseende Europaparlamentets sammansättning Prop. 2010/11:22 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 14 oktober 2010 Fredrik Reinfeldt Birgitta Ohlsson (Statsrådsberedningen) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att det protokoll om ändring av protokollet om övergångsbestämmelser som är fogat till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen ska godkännas. Ett godkännande av ändringsprotokollet föranleder en ändring av lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. I propositionen läggs ett förslag till en sådan lagändring fram, som föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Vidare föreslås en ändring i vallagen (2005:837) som innebär att det klargörs att Valmyndigheten ska fördela mandat och utse nya ledamöter och ersättare om Sverige under en löpande valperiod får ytterligare platser i Europaparlamentet. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 december 2010. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Lagtext 4 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen 4 2.2 Förslag till lag om ändring i vallagen (2005:837) 6 3 Ärendet och dess beredning 7 4 EU:s regler om Europaparlamentets sammansättning 8 4.1 Förändringar i Europaparlamentets sammansättning med anledning av Lissabonfördraget 8 4.2 Varför övergångsbestämmelser avseende Europaparlamentets sammansättning är nödvändiga 9 5 Protokollet om ändring av protokollet om övergångsbestämmelser 10 6 Sverige bör tillträda protokollet om ändring av protokollet om övergångsbestämmelser 11 7 Ändring i anslutningslagen 11 8 Ändring i vallagen 12 9 Ikraftträdande 14 10 Statsfinansiella och andra effekter 15 11 Författningskommentar 15 11.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen 15 11.2 Förslaget till lag om ändring i vallagen (2005:837) 16 Bilaga 1 Sammanfattning av promemorian 17 Bilaga 2 Promemorians lagförslag 18 Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna 20 Bilaga 4 Lagförslag i promemorian med utkast till proposition 21 Bilaga 5 Protokoll om ändring av protokollet om övergångsbestämmelser, fogat till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen 22 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 oktober 2010 38 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner det protokoll om ändring av protokollet om övergångsbestämmelser som är fogat till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, 2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen, 3. antar regeringens förslag till lag om ändring i vallagen (2005:837). 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 §1 De fördrag och andra instrument som avses i 2 och 3 §§ är: 1. fördraget den 25 mars 1957 om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen 2. fördraget den 25 mars 1957 om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen 3. konventionen den 13 november 1962 om ändring av fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen i syfte att göra den särskilda ordningen för associering av utomeuropeiska länder och territorier som behandlas i fjärde delen av detta fördrag tillämplig med avseende på Nederländska Antillerna 4. protokollet den 8 april 1965 om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier 5. fördraget den 22 april 1970 om ändring av vissa budgetbestämmelser i fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och i fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna 6. fördraget den 22 januari 1972 om Konungariket Danmarks, Irlands, Konungariket Norges och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands anslutning till Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen 7. fördraget den 10 juli 1975 om ändring av vissa bestämmelser i protokollet om Europeiska investeringsbankens stadga 8. fördraget den 22 juli 1975 om ändring av vissa finansiella bestämmelser i fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och i fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna 9. akten den 20 september 1976 om allmänna direkta val av företrädare i församlingen (Europaparlamentet) samt beslutet av Europeiska unionens råd av den 25 juni och den 23 september 2002 om ändring av nämnda akt 10. fördraget den 28 maj 1979 om Hellenska republikens anslutning till Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen 11. fördraget den 13 mars 1984 om ändring av fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna i fråga om Grönland 12. fördraget den 12 juni 1985 om Konungariket Spaniens och Portugisiska republikens anslutning till Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen 13. europeiska enhetsakten den 17 och 28 februari 1986 14. fördraget den 7 februari 1992 om Europeiska unionen 15. fördraget den 24 juni 1994 om Konungariket Norges, Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till Europeiska unionen 16. Amsterdamfördraget den 2 oktober 1997 om ändring av fördraget om Europeiska unionen, fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hör samman med dem, med förklaring av Sverige enligt artikel K 7.2 och K 7.3 b i fördraget om Europeiska unionen i deras lydelse enligt Amsterdamfördraget 17. Nicefördraget den 26 februari 2001 om ändring av fördraget om Europeiska unionen, fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hör samman med dem 18. fördraget den 16 april 2003 om Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till Europeiska unionen 19. fördraget den 25 april 2005 om Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen 20. Lissabonfördraget den 13 december 2007 om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen 21. protokollet den 23 juni 2010 om ändring av protokollet om övergångsbestämmelser som är fogat till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen 21. bilagor och protokoll som hör till de fördrag och andra instrument som anges i 1-20. 22. bilagor och protokoll som hör till de fördrag och andra instrument som anges i 1-21. ________________ Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. 2.2 Förslag till lag om ändring i vallagen (2005:837) Härigenom föreskrivs att det i vallagen (2005:837) ska införas en ny paragraf, 14 kap. 1 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 14 kap. 1 a § Om Sverige under en löpande valperiod får ytterligare mandat i Europaparlamentet ska den centrala valmyndigheten, på grundval av resultatet av sammanräkningen av rösterna i det senaste valet till Europaparlamentet, fördela de ytterligare mandaten och fastställa vilka kandidater som har valts till ledamöter och ersättare. Denna lag träder i kraft den 1 december 2010. 3 Ärendet och dess beredning I Europeiska rådets slutsatser den 10 och 11 december 2009 anges, med hänvisning till Europeiska rådets slutsatser från december 2008 och juni 2009, att den spanska regeringen lagt fram ett förslag om ändring av fördragen avseende övergångsåtgärder när det gäller Europaparlamentets sammansättning. Europeiska rådet beslutade att höra Europaparlamentet och kommissionen för en snabb behandling av detta förslag. Den 28 april 2010 tillstyrkte kommissionen de föreslagna ändringarna. Den 6 maj 2010 tillstyrkte Europaparlamentet de föreslagna ändringarna. Europaparlamentet gav också sitt godkännande till att inte sammankalla ett konvent eftersom de föreslagna ändringarnas omfattning inte motiverar detta. I enlighet med artikel 48.3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) beslutade Europeiska rådet den 17 juni 2010 att en konferens mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar (regeringskonferens) skulle behandla de av den spanska regeringen föreslagna ändringarna vilka skulle utgöra mandatet för konferensen samt att inte sammankalla ett konvent eftersom ändringarnas omfattning inte motiverade det. Rådets ordförande sammankallade en regeringskonferens för att förverkliga förslaget om ändring av fördragen. Regeringskonferensen sammankallades formellt den 23 juni 2010. Konferensen avslutades samma dag med undertecknandet av protokollet om ändring av protokollet om övergångsbestämmelser som är fogat till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen. Ändringsprotokollet träder enligt sin lydelse i kraft den 1 december 2010, under förutsättning att samtliga ratifikationsinstrument har deponerats, eller om så inte är fallet den första dagen i den månad som följer efter det att det sista ratifikationsinstrumentet har deponerats. Innebörden av ändringsprotokollet samt behovet av ändringar i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen, den s.k. anslutningslagen, har redovisats i den inom Statsrådsberedningen upprättade promemorian Godkännande av EU:s regler om övergångsåtgärder avseende Europaparlamentets sammansättning. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. En remissammanställning finns tillgänglig i Statsrådsberedningen (dnr SB2010/4828/EU-kansliet). Beredningsunderlaget har kompletterats genom en promemoria med utkast till proposition. Promemorians lagförslag finns i bilaga 4. Promemorian har remitterats till Valprövningsnämnden och Valmyndigheten. Remissyttrandena finns tillgängliga i Statsrådsberedningen (dnr SB2010/4828/EU-kansliet). Ändringsprotokollet finns som bilaga 5 till propositionen. 4 EU:s regler om Europaparlamentets sammansättning 4.1 Förändringar i Europaparlamentets sammansättning med anledning av Lissabonfördraget Valen till Europaparlamentet i juni 2009 Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (Lissabonfördraget) hade inte trätt i kraft vid valen till Europaparlamentet i juni 2009. Taket för antalet ledamöter i parlamentet var då 736 med verkan från och med början av valperioden 2009-2014. De 736 platserna fördelades enligt följande: Tyskland 99, Frankrike, Italien och Förenade kungariket vardera 72, Spanien och Polen vardera 50, Rumänien 33, Nederländerna 25, Belgien, Tjeckien, Grekland, Ungern och Portugal vardera 22, Sverige 18, Bulgarien och Österrike vardera 17, Danmark, Slovakien och Finland vardera 13, Irland och Litauen vardera 12, Lettland 8, Slovenien 7, Estland, Cypern och Luxemburg vardera 6 samt Malta 5 (jfr artikel 9 i akten om villkoren för republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning och om anpassning av de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen). Lissabonfördragets bestämmelser Genom Lissabonfördraget som trädde i kraft den 1 december 2009 ändrades bestämmelserna om Europaparlamentets sammansättning (artikel 14.2 i EU-fördraget ändrat genom Lissabonfördraget). Antalet platser i Europaparlamentet utökades till högst 750, plus ordföranden. Samtidigt anges det lägsta antalet ledamöter per medlemsstat till sex. Ingen medlemsstat får tilldelas fler än 96 platser. Europeiska rådet ska enhälligt på Europaparlamentets initiativ och med dess godkännande besluta om fördelningen av platserna med respekt för principen om degressiv proportionalitet. En närmare definition av denna princip ges inte i fördragen. Enligt artikel 2 i protokollet om övergångsbestämmelser som är fogat till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, ska Europeiska rådet i god tid före 2009 års val till Europaparlamentet anta ett beslut om parlamentets sammansättning. När Lissabonfördraget undertecknades den 13 december 2007 hade Europeiska rådet inte tagit något formellt beslut om Europaparlamentets sammansättning. Enligt ett utkast till beslut av Europeiska rådet om Europaparlamentets sammansättning angavs att principen om degressiv proportionalitet ska tillämpas så att fördelningen av antalet platser i Europaparlamentet i så hög grad som möjligt avspeglar befolkningsmängden i olika medlemsstater. Ju större befolkning ett land har, desto fler platser har landet rätt till och desto fler invånare ska företrädas av varje ledamot. I utkastet till beslut fastställdes antalet ledamöter i Europaparlamentet per medlemsstat med verkan från och med början av valperioden 2009-2014. Det innebar ett utökat antal ledamöter i tolv medlemsstater. I utkastet till beslut angavs vidare att beslutet skulle ses över i tillräckligt god tid före valperioden 2014-2019. Europaparlamentet hade gett sitt politiska godkännande till utkastet. Enligt en gemensam förklaring (4) om Europaparlamentets sammansättning kommer en extra plats att tilldelas Italien. Enligt en gemensam förklaring (5) om Europeiska rådets politiska överenskommelse om utkastet till beslut om Europaparlamentets sammansättning ska ett reviderat utkast till beslut om Europaparlamentets sammansättning för valperioden 2009-2014 bli föremål för en politisk överenskommelse i Europeiska rådet, grundat på Europaparlamentets förslag. Europeiska rådets slutsatser december 2008 och juni 2009 Enligt Europeiska rådets slutsatser den 11 och 12 december 2008 gjordes ett uttalande från Europeiska rådet om övergångsåtgärder avseende Europaparlamentets sammansättning. Om Lissabonfördraget träder i kraft efter valet till Europaparlamentet i juni 2009, kommer det i enlighet med nödvändiga rättsliga förfaranden att antas övergångsåtgärder så snart som möjligt i syfte att, fram till slutet av valperioden 2009-2014 och i enlighet med de siffror som fastställdes inom ramen för den regeringskonferens som godkände Lissabonfördraget, öka antalet Europaparlamentsledamöter i de tolv medlemsstater för vilka det fastställdes att antalet ledamöter i Europaparlamentet skulle öka. Det totala antalet ledamöter i Europaparlamentet kommer följaktligen att öka från 736 till 754 fram till slutet av valperioden 2009-2014. Målet är att ändringen ska träda i kraft under 2010. Vid Europeiska rådets möte den 18 och 19 juni 2009 godkände Europeiska rådet att 18 platser kommer att läggas till de 736 platser som fylldes vid valet till Europaparlamentet i juni. De extra ledamöterna ska fördelas enligt följande: Spanien 4, Frankrike, Österrike och Sverige vardera 2, Bulgarien, Italien, Lettland, Malta, Nederländerna, Polen, Slovenien och Förenade kungariket vardera 1. För att fylla återstående platser kommer de berörda medlemsstaterna att utse personer i enlighet med sin nationella lagstiftning och på villkor att de har valts i allmänna direkta val, dvs. antingen i ett särskilt val eller på grundval av resultatet av Europaparlamentsvalet i juni 2009 eller genom att deras nationella parlament bland sina ledamöter utser det antal ledamöter som krävs. 4.2 Varför övergångsbestämmelser avseende Europaparlamentets sammansättning är nödvändiga Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009, dvs. efter valet till Europaparlamentet i juni 2009. I enlighet med det uttalande som antogs av Europeiska rådet vid dess möte i december 2008 och den politiska överenskommelse som nåddes av Europeiska rådet vid dess möte i juni 2009 bör därför övergångsbestämmelser fastställas avseende Europaparlamentets sammansättning fram till slutet av valperioden 2009-2014. De medlemsstater som skulle ha haft fler ledamöter i Europaparlamentet om Lissabonfördraget hade varit i kraft vid valen till Europaparlamentet i juni 2009 bör ges möjlighet att förfoga över och besätta lämpligt antal extra platser. De 18 extra platser för de berörda medlemsstaterna som föreskrivs i den politiska överenskommelse som nåddes av Europeiska rådet vid dess möte i juni 2009 bör därför inrättas. Det bör även fastställas bestämmelser som gör det möjligt för de berörda medlemsstaterna att besätta de extra platser som tillfälligt inrättas. Övergångsbestämmelser när det gäller Europaparlamentets sammansättning fram till slutet av valperioden 2009-2014 medför ett tillfälligt överskridande av antalet ledamöter per medlemsstat och det totala antalet ledamöter både enligt bestämmelserna i de fördrag som var i kraft vid valen till Europaparlamentet i juni 2009 och artikel 14.2 första stycket i EU-fördraget ändrat genom Lissabonfördraget. En fördragsändring i form av övergångsbestämmelser är därför nödvändig. Eftersom det rör sig om övergångsbestämmelser görs en ändring av protokollet om övergångsbestämmelser som är fogat till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen. 5 Protokollet om ändring av protokollet om övergångsbestämmelser Övergångsbestämmelser om Europaparlamentet finns i artikel 2 i protokollet om övergångsbestämmelser som är fogat till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen. Genom det föreslagna ändringsprotokollet införs nya bestämmelser i artikel 2 som ersätter de nuvarande bestämmelserna. De nya bestämmelserna innebär att 18 platser läggs till nuvarande 736 platser. Europaparlamentets totala antal ledamöter kommer därmed tillfälligt att öka till 754 fram till slutet av valperioden 2009-2014. De extra ledamöterna ska fördelas enligt följande: Spanien 4, Frankrike, Österrike och Sverige vardera 2, Bulgarien, Italien, Lettland, Malta, Nederländerna, Polen, Slovenien och Förenade kungariket vardera 1. Vidare införs bestämmelser som gör det möjligt för de berörda medlemsstaterna att besätta de extra platser som tillfälligt inrättas. De berörda medlemsstaterna ska utse de personer som kommer att uppta de extra platserna i enlighet med sin nationella lagstiftning och på villkor att de har valts i allmänna, direkta val, dvs. antingen i ett särskilt val eller på grundval av resultatet av valen till Europaparlamentet i juni 2009 eller genom att deras nationella parlament bland sina ledamöter utser det antal ledamöter som krävs. Dessutom införs en bestämmelse om att Europeiska rådet i god tid före 2014 års val till Europaparlamentet i enlighet med artikel 14.2 andra stycket i EU-fördraget ändrat genom Lissabonfördraget ska anta ett beslut om Europaparlamentets sammansättning. Ändringsprotokollet ska ratificeras av de höga fördragsslutande parterna i enlighet med deras konstitutionella bestämmelser. Det träder i kraft den 1 december 2010, under förutsättning att samtliga ratifikationsinstrument har deponerats, eller om så inte är fallet den första dagen i den månad som följer efter det att det sista ratifikationsinstrumentet har deponerats. Ratifikationsinstrumenten ska deponeras hos Republiken Italiens regering. 6 Sverige bör tillträda protokollet om ändring av protokollet om övergångsbestämmelser Regeringens förslag: Riksdagen godkänner protokollet om ändring av protokollet om övergångsbestämmelser som är fogat till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker eller har inte något att invända mot förslaget. Skälen för regeringens förslag: En fördragsändring i form av övergångsbestämmelser avseende Europaparlamentets sammansättning fram till slutet av valperioden 2009-2014 är nödvändig. Detta för att de medlemsstater som skulle ha haft fler ledamöter i Europaparlamentet om Lissabonfördraget hade varit i kraft vid valen till Europaparlamentet i juni 2009 ska ges möjlighet att förfoga över och besätta motsvarande antal extra platser. Sverige får två extra platser, vilket för Sveriges del innebär att antalet ledamöter ökar från 18 till 20. De extra ledamöterna kan utses tidigast den dag då fördragsändringen träder i kraft, dvs. då ändringen ratificerats av samtliga medlemsstater. Eftersom ingående av den internationella överenskommelse som protokollet om ändring i protokollet om övergångsbestämmelser utgör förutsätter ändringar i lag, ska riksdagen enligt 10 kap. 2 § regeringsformen godkänna ändringsprotokollet. Enligt regeringens uppfattning finns goda skäl för Sverige att tillträda ändringsprotokollet. Regeringen föreslår därför att riksdagen godkänner ändringsprotokollet. 7 Ändring i anslutningslagen Regeringens förslag: Anslutningslagen ändras genom att protokollet om ändring av protokollet om övergångsbestämmelser som är fogat till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen införs i förteckningen i lagen över de grundläggande fördragen. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker eller har inte något att invända mot förslaget. Skälen för regeringens förslag: I Sverige tillämpas den principen att ett internationellt avtal som Sverige har tillträtt inte omedelbart blir en del av den svenska rätten, utan på ett eller annat sätt måste införlivas med svensk rätt för att bli gällande inför svenska domstolar och andra myndigheter (SOU 1974:100 s. 44). En sådan metod är inkorporering. Inkorporering innebär att det i lag eller en annan författning anges att det internationella avtalet eller delar av det ska gälla i Sverige. Detta innebär i sin tur att avtalsbestämmelserna, utan att omarbetas, överförs till svensk rätt och blir direkt tillämpliga som svensk författningstext. En annan metod är transformering. Denna metod innebär att det internationella avtalet eller delar av det omarbetas till svensk författningstext. Mot bakgrund av detta dualistiska synsätt i Sverige på förhållandet mellan svensk rätt och traktaträtt ansågs det krävas någon form av nationell lagstiftning för att 1994 års anslutningsfördrag skulle kunna införlivas med svensk rätt (prop. 1994/95:19, del 1, s. 500). Övergripande bestämmelser om Sveriges anslutning till EU har därför tagits in i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen, den s.k. anslutningslagen. I anslutningslagen föreskrivs att anslutningsfördraget och de grundläggande fördragen m.m. gäller här i landet med den verkan som följer av fördragen (2 §). Vidare föreskrivs i 3 § i lagen att unionens beslut gäller här i landet i den omfattning och med den verkan som följer av bl.a. de fördrag som anges i 4 §. I 3 § kommer således överlåtelsen av beslutanderätt till unionen till uttryck. I 4 § räknas de fördrag och andra instrument upp som avses i 2 och 3 §§. Protokollet om ändring av protokollet om övergångsbestämmelser som är fogat till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen förutsätter att ändringsprotokollet införs i förteckningen över de grundläggande fördragen m.m. i 4 §. Detta innebär att protokollet införlivas med svensk rätt och blir gällande här i landet. Det bör framhållas att lagändringen närmast är av redaktionell karaktär och att ändringsprotokollet inte förutsätter någon överlåtelse av beslutanderätt till EU. 8 Ändring i vallagen Regeringens förslag: I vallagen införs en bestämmelse om fördelning av ytterligare mandat som Sverige får i Europaparlamentet under en löpande valperiod. Om Sverige får sådana ytterligare mandat under en valperiod, ska den centrala valmyndigheten fördela dessa och fastställa vilka kandidater som har valts till ledamöter och ersättare på grundval av resultatet av sammanräkningen av rösterna i det senaste valet till Europaparlamentet. Promemorian innehöll inte något motsvarande förslag. Remissinstanserna: Valprövningsnämnden framhåller att det måste slås fast att Sverige väljer att tillämpa det förfarandet som anges i artikel 2.2 (b) i protokollet när ytterligare ledamöter utses, dvs. att de extra ledamöterna tillsätts med hänvisning till valresultatet i valet till Europaparlamentet i juni 2009. Nämnden ifrågasätter om det enligt gällande ordning finns rättslig grund för Valmyndigheten att fatta beslut att utse de extra ledamöterna under den innevarande mandatperioden. Nämnden påpekar också att sådana beslut måste kunna överklagas. Förslaget i utkastet till proposition överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna tillstyrker eller har inte något att invända mot förslaget. Skälen för regeringens förslag: Av ändringsprotokollet följer att medlemsstaterna ska utse de personer som ska uppta de extra platserna i Europaparlamentet i enlighet med lagstiftningen i de berörda medlemsstaterna. Det ska ske antingen genom allmänna direkta fyllnadsval, genom hänvisning till resultaten av valen till Europaparlamentet den 4-7 juni 2009 eller genom att en medlemsstats nationella parlament bland sina ledamöter utser det antal ledamöter som krävs enligt det förfarande som fastställts i den medlemsstaten. Enligt regeringens mening framstår det för Sveriges del som mest naturligt att resultatet av sammanräkningen av rösterna i det senaste valet till Europaparlamentet läggs till grund för vilka personer som ska utses till ledamöter och ersättare när de ytterligare mandaten tillsätts. I Sverige bör alltså den procedur som anges i artikel 2.2 (b) i övergångsbestämmelserna tillämpas. Det är av stor vikt att det av lagstiftningen tydligt framgår enligt vilka förutsättningar ledamöter och ersättare utses till en parlamentarisk beslutande församling. Det är också viktigt att beslut om valutgången är möjliga att överklaga. Det saknas emellertid uttryckliga bestämmelser i vallagen om hur Valmyndigheten ska förfara vid fastställandet av ledamöter och ersättare i Europaparlamentet om Sverige under en löpande valperiod tilldelas ett utökat antal platser. Den gällande ordningen förutsätter att ledamöter och ersättare utses i ett sammanhang efter röstsammanräkningen i samband med valet och att valet avslutas genom att valresultatet kungörs. Under en löpande valperiod kan en ny ledamot enligt gällande ordning utses endast om en ledamot av någon anledning lämnar sin plats. En ny ledamot utses i sådant fall först efter anmälan av Europaparlamentet. Även nya ersättare utses först efter anmälan av Europaparlamentet (14 kap. 24 § vallagen). Enligt 15 kap. 1 § vallagen får beslut och andra åtgärder enligt lagen överklagas endast i den utsträckning som anges i det kapitlet. Av 15 kap. 3 § 4 vallagen följer att ett beslut av en länsstyrelse eller av Valmyndigheten att fastställa utgången av ett val får överklagas hos Valprövningsnämnden. Detsamma gäller i fråga om ett beslut att fastställa en sammanräkning för att förordna efterträdare efter avgångna ledamöter eller nya ersättare under en löpande valperiod. Mot bakgrund av att det inte finns någon bestämmelse i lag som anger på vilken grund de ytterligare ledamöterna ska utses, anser regeringen att det finns skäl att genom en uttrycklig föreskrift i vallagen slå fast vad som ska gälla om Sverige under en löpande valperiod tilldelas ytterligare platser i Europaparlamentet. I en sådan situation är det valresultatet vid det senaste valet till Europaparlamentet som ska utgöra utgångspunkt för mandatfördelningen och fastställandet av ledamöter och ersättare för de ytterligare platserna. Vid valet till Europaparlamentet i juni 2009 fastställde Valmyndigheten genom beslut den 11 juni 2009 vilka 18 kandidater som skulle utses till Sveriges ledamöter i Europaparlamentet för valperioden 2009-2014 samt vilka som skulle utses till deras ersättare. Valet avslutades i och med att beslutet kungjordes den 15 juni 2009. Beslutet har vunnit laga kraft och kan inte angripas när det gäller dem som därigenom utsågs till ledamöter respektive ersättare. Ett beslut att fördela ytterligare mandat och utse nya ledamöter och ersättare på grundval av valresultatet i valet den 7 juni 2009 måste anses utgöra ett fastställande av utgången av valet när det gäller de tillkommande mandaten. Enligt regeringens uppfattning innebär detta att de bestämmelser som gäller bl.a. kungörande, Valprövningsnämndens granskning och överklagande ska tillämpas på motsvarande sätt som i fråga om ett beslut att fastställa valutgången efter den ursprungliga sammanräkningen. Det finns därför inte behov av att komplettera dessa bestämmelser för de nu aktuella fallen. 9 Ikraftträdande Regeringens förslag: Ändringen i anslutningslagen träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Ändringen i vallagen träder i kraft den 1 december 2010. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens i fråga om anslutningslagen. Förslaget i utkastet till proposition överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna tillstyrker eller har inte något att invända mot förslagen. Skälen för regeringens förslag: Den lagändring som är föranledd av ändringsprotokollet ska träda i kraft vid ändringsprotokollets ikraftträdande. Enligt artikel 2 i ändringsprotokollet ska protokollet träda i kraft den 1 december 2010, under förutsättning att samtliga ratifikationsinstrument har deponerats, eller om så inte är fallet den första dagen i den månad som följer efter det att det sista ratifikationsinstrumentet har deponerats. Det kan inte nu förutses när samtliga förutsättningar för ikraftträdande av ändringsprotokollet är uppfyllda. Regeringen bör därför bevaka detta och besluta när lagändringen ska träda i kraft. Ändringen i vallagen bör träda i kraft vid den tidpunkt då nya ledamöter i Europaparlamentet tidigast kan komma att utses, dvs. den 1 december 2010. 10 Statsfinansiella och andra effekter Regeringens bedömning: Förslaget kommer inte att innebära ökade kostnader för staten. Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens i fråga om anslutningslagen. Bedömningen i utkastet till proposition överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har inte några synpunkter på bedömningen. Skälen för regeringens bedömning: Europaparlamentet antog i september 2005 en stadga för dess ledamöter (2005/684/EG, Euratom). Beslutet har publicerats i Europeiska unionens officiella tidning (EUT L 262, 7.10.2005, s. 1). Denna ledamotsstadga tillämpas från och med den valperiod som började 2009, dvs. från och med den 14 juli 2009. Stadgan innebär bl.a. att Europaparlamentet står för alla ekonomiska förmåner som utgår till ledamöter och före detta ledamöter av Europaparlamentet. Samtliga utbetalningar finansieras genom Europeiska unionens budget (jfr prop. 2008/09:184, bet. 2008/09:KU25, rskr. 2008/09:286). Valmyndighetens beslut att fastställa vilka kandidater som ska utses till nya ledamöter och ersättare kommer att vara överklagbara till Valprövningsnämnden. De kostnader som förslaget till ändring i vallagen kan medföra bedöms rymmas inom befintliga anslagsramar för nämnden. 11 Författningskommentar 11.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen 4 § Paragrafen räknar upp de fördrag och andra instrument som 2 och 3 §§ hänvisar till. Listan omfattar för närvarande 20 instrument angivna under 20 punkter. Enligt förslaget föreslås att protokollet om ändring av protokollet om övergångsbestämmelser som är fogat till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen läggs till listan. Ikraftträdande Ändringen i anslutningslagen ska träda i kraft samtidigt som ändringsprotokollet träder i kraft. Eftersom denna tidpunkt, som är beroende av medlemsstaternas ratifikation av ändringsprotokollet, för närvarande inte kan fastställas bör regeringen ges bemyndigande att sätta lagändringen i kraft den dag regeringen bestämmer. 11.2 Förslaget till lag om ändring i vallagen (2005:837) 14 kap. 1 a § Paragrafen, som är ny, slår fast att om Sverige tilldelas ytterligare mandat i Europaparlamentet under en löpande valperiod ska den centrala valmyndigheten fördela dessa och fastställa vilka kandidater som har valts till ledamöter respektive ersättare på grundval av resultatet av sammanräkningen av rösterna i det senaste valet till Europaparlamentet. Ett beslut att fastställa sammanräkningen för att fördela mandaten och utse de nya ledamöterna och ersättarna utgör ett beslut att fastställa valutgången i fråga om de tillkommande platserna. Det innebär bl.a. att beslutet ska kungöras och kan överklagas på det sätt som gäller i fråga om beslut att fastställa valutgången efter den ursprungliga sammanräkningen. Sammanfattning av promemorian I promemorian föreslås att protokollet om ändring av protokollet om övergångsbestämmelser som är fogat till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen ska godkännas. Det föreslås vidare som en följd av godkännandet att lagen med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen ska ändras. Lagändringen föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Promemorians lagförslag Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 §1 De fördrag och andra instrument som avses i 2 och 3 §§ är: 1. fördraget den 25 mars 1957 om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen 2. fördraget den 25 mars 1957 om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen 3. konventionen den 13 november 1962 om ändring av fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen i syfte att göra den särskilda ordningen för associering av utomeuropeiska länder och territorier som behandlas i fjärde delen av detta fördrag tillämplig med avseende på Nederländska Antillerna 4. protokollet den 8 april 1965 om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier 5. fördraget den 22 april 1970 om ändring av vissa budgetbestämmelser i fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och i fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna 6. fördraget den 22 januari 1972 om Konungariket Danmarks, Irlands, Konungariket Norges och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands anslutning till Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen 7. fördraget den 10 juli 1975 om ändring av vissa bestämmelser i protokollet om Europeiska investeringsbankens stadga 8. fördraget den 22 juli 1975 om ändring av vissa finansiella bestämmelser i fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och i fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna 9. akten den 20 september 1976 om allmänna direkta val av företrädare i församlingen (Europaparlamentet) samt beslutet av Europeiska unionens råd av den 25 juni och den 23 september 2002 om ändring av nämnda akt 10. fördraget den 28 maj 1979 om Hellenska republikens anslutning till Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen 11. fördraget den 13 mars 1984 om ändring av fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna i fråga om Grönland 12. fördraget den 12 juni 1985 om Konungariket Spaniens och Portugisiska republikens anslutning till Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen 13. europeiska enhetsakten den 17 och 28 februari 1986 14. fördraget den 7 februari 1992 om Europeiska unionen 15. fördraget den 24 juni 1994 om Konungariket Norges, Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till Europeiska unionen 16. Amsterdamfördraget den 2 oktober 1997 om ändring av fördraget om Europeiska unionen, fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hör samman med dem, med förklaring av Sverige enligt artikel K 7.2 och K 7.3 b i fördraget om Europeiska unionen i deras lydelse enligt Amsterdamfördraget 17. Nicefördraget den 26 februari 2001 om ändring av fördraget om Europeiska unionen, fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och vissa akter som hör samman med dem 18. fördraget den 16 april 2003 om Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens anslutning till Europeiska unionen 19. fördraget den 25 april 2005 om Republiken Bulgariens och Rumäniens anslutning till Europeiska unionen 20. Lissabonfördraget den 13 december 2007 om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen 21. protokollet den 23 juni 2010 om ändring av protokollet om övergångsbestämmelser, fogat till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen 21. bilagor och protokoll som hör till de fördrag och andra instrument som anges i 1-20. 22. bilagor och protokoll som hör till de fördrag och andra instrument som anges i 1-21. ________________ Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Förteckning över remissinstanserna Efter remiss har yttrande över den inom Statsrådsberedningen upprättade promemorian Godkännande av EU:s regler om övergångsåtgärder avseende Europaparlamentets sammansättning (Dnr SB 2010/4828/EU-kansliet) lämnats av Valprövningsnämnden, Riksdagens ombudsmän, Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps), Justitiekanslern, Valmyndigheten, Skatteverket, Statskontoret, Länsstyrelsen Skåne län, Länsstyrelsen Norrbottens län, Uppsala universitet, Umeå universitet och Landsorganisationen i Sverige (LO). Svar har inte inkommit från Kyrkostyrelsen, Pensionärernas Riksorganisation, Svenska Samernas Riksförbund, Svenskt Näringsliv, Folkrörelsen Nej till EU och Unga Européer. Sveriges Kommuner och Landsting, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) och Sveriges Akademikers Centralorganisation (Saco) har beretts tillfälle att yttra sig men har avstått från att yttra sig. Lagförslag i promemorian med utkast till proposition Förslag till lag om ändring i vallagen (2005:837) Härigenom föreskrivs att det i vallagen (2005:837) ska införas en ny paragraf, 14 kap. 1 a §, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 14 kap. 1 a § Om Sverige under en löpande valperiod får ytterligare mandat i Europaparlamentet ska den centrala valmyndigheten, på grundval av resultatet av sammanräkningen av rösterna i det senaste valet till Europaparlamentet, fördela de ytterligare mandaten och fastställa vilka kandidater som har valts till ledamöter och ersättare. Denna lag träder i kraft den 1 december 2010. Statsrådsberedningen Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 oktober 2010 Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Bildt, Ask, Olofsson, Hägglund, Carlsson, Sabuni, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Ohlsson, Norman, Attefall, Engström, Kristersson, Elmsäter-Svärd, Ullenhag, Hatt Föredragande: statsrådet Ohlsson _________________ Regeringen beslutar proposition 2010/11:22 Godkännande av EU:s regler om övergångsåtgärder avseende Europaparlamentets sammansättning. 1 Senaste lydelse 2008:1095. 1 Senaste lydelse 2008:1095. ?? ?? Prop. 2009/10: Prop. 2009/10: 2 3 1 Prop. 2010/11:22 Prop. 2010/11:22 Prop. 2009/10: Prop. 2009/10: Prop. 2010/11:22 Prop. 2010/11:22 6 7 1 Prop. 2010/11:22 Prop. 2010/11:22 36 37 1 Prop. 2009/10: Bilaga 1 Prop. 2010/11:22 Bilaga 1 Prop. 2010/11:22 Bilaga 2 Prop. 2010/11:22 Bilaga 2 Prop. 2010/11:22 Bilaga 3 Prop. 2009/10: Bilaga 3 Prop. 2010/11:22 Bilaga 4 Prop. 2010/11:22 Bilaga 5 Prop. 2010/11:22 Bilaga 5 Prop. 2010/11:22 38 37