Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2009/10:92 ILO:s deklaration om social rättvisa för en rättvis globalisering Skr. 2009/10:92 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 28 januari 2010 Fredrik Reinfeldt Sven Otto Littorin (Arbetsmarknadsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen informeras riksdagen om en av Internationella arbetskonferensen år 2008 antagen deklaration om social rättvisa för en rättvis globalisering. Innehållsförteckning 1 Bakgrund 3 2 ILO:s deklaration om social rättvisa för en rättvis globalisering 3 Bilaga 1 ILO:s deklaration om social rättvisa för en rättvis globalisering............................................................7 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 januari 2010 26 1 Bakgrund Internationella arbetsorganisationen (ILO) är FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor. Genom sin anslutning till Nationernas Förbund år 1920 inträdde Sverige som medlem av ILO. ILO leds av en verkställande styrelse, som sammanträder tre gånger per år och är trepartiskt sammansatt med företrädare för regeringar, arbetsgivare och arbetstagare. Ledamöterna väljs för en treårig mandatperiod. För perioden 2008-2011 innehar Sverige en suppleantplats för regeringssidan i styrelsen. ILO:s beslutande församling - Internationella arbetskonferensen - sammanträder i regel en gång per år. Som ett resultat av de diskussioner som förs under arbetskonferensen, kan konferensen med stöd av ILO:s stadga anta konventioner eller rekommendationer. Arbetskonferensen kan även anta resolutioner och deklarationer. En konvention är avsedd att ratificeras av organisationens medlemmar och blir därmed juridiskt bindande. En rekommendation kan tjäna som inspiration i samband med nationell lagstiftning men saknar den juridiskt bindande karaktär som en ratificerad konvention har. Inte heller resolutioner eller deklarationer är juridiskt bindande. Medlemsstaterna har ingen formell skyldighet att till den lagstiftande församlingen kommunicera konferensbeslut i form av resolutioner eller deklarationer. Inom högst arton månader efter konferensens session är medlemsstaterna enligt artikel 19 i ILO:s stadga ålagda att förelägga landets lagstiftande församling antagna konventioner och rekommendationer för lagstiftning eller andra åtgärder. Enligt stadgan innebär denna underställningsskyldighet i de fall det rör en konvention ett ställningstagande i fråga om ratifikation. Internationella arbetskonferensens nittiosjunde möte, som ägde rum i Genève den 28 maj-3 juni 2008, antog den 10 juni 2008 - efter två års förhandlingar - en deklaration om social rättvisa för en rättvis globalisering. Deklarationen antogs enhälligt och utan omröstning. Likaledes antogs en resolution som handlar om hur ILO ska stärka arbetet med genomförandet av deklarationen. 2 ILO:s deklaration om social rättvisa för en rättvis globalisering Förstärkning av ILO:s mandat ILO:s deklaration om social rättvisa för en rättvis globalisering bygger på och vidareutvecklar organisationens konstitutionella mandat, såsom det fastslagits i grunddokumenten. 2008 års deklaration ges därmed samma status som 1944 års Philadelphiadeklaration samt 1998 års deklaration om grundläggande rättigheter och mänskliga rättigheter i arbetslivet. Tillsammans anger dessa tre deklarationer principer och riktlinjer för hur ILO:s stadgeenliga mål ska genomföras. 2008 års deklaration om social rättvisa för en rättvis globalisering renodlar och bekräftar ILO:s grundläggande uppdrag att bidra till att förbättra arbets- och sociala förhållanden på global nivå. Samtidigt lyfter deklarationen fram organisationens särskilda ansvar att främja social rättvisa och arbete under anständiga villkor (decent work) mot bakgrund av de förändringar som sker på världsekonomins område i dagens globaliserade värld. Deklarationen kan ses som ett uttryck för en förnyad tilltro till ILO och organisationens relevans och potential att hantera globaliseringens sociala dimension. Syfte och innehåll Deklarationens centrala syfte framgår av avsnitt I A. I deklarationen konstateras att ILO:s organisation och dess medlemsstater har en förpliktelse att genomföra ILO:s konstitutionella mandat med stöd av internationella arbetsnormer och genom att placera full och produktiv sysselsättning samt arbete under anständiga villkor i centrum för ekonomisk och social politik. Dessa åtaganden ska grundas på fyra likvärdiga strategiska mål, som anges i agendan för arbete under anständiga villkor (Decent Work Agenda). De strategiska målen, eller de fyra pelarna, omfattar * sysselsättningsfrämjande åtgärder, * socialt skydd, inklusive skydd för arbetstagare, * främjande av social dialog och trepartism, samt * respekt för och främjande av mänskliga rättigheter i arbetslivet. Främjande av jämställdhet mellan kvinnor och män samt icke-diskriminering ska dessutom genomsyra de fyra strategiska målen. Deklarationen slår fast att de fyra pelarna i agendan för arbete under anständiga villkor är inbördes relaterade och beroende av varandra och att en del inte kan avskiljas från de övriga (se avsnitt I B). Genom att anta deklarationen åtar sig därmed medlemsstaterna att främja och säkra sysselsättning, utveckla och förbättra åtgärder för social trygghet, främja samarbete mellan arbetsmarknadens parter och respektera och upprätthålla de grundläggande rättigheterna i arbetslivet. Av betydelse är också att deklarationen fördömer såväl brott mot de grundläggande principerna och rättigheterna i arbetslivet som protektionistisk användning av arbetsnormer som olagliga komparativa fördelar (avsnitt I A (iv)). Genom deklarationen institutionaliseras ILO:s agenda för arbete under anständiga villkor som det centrala och operativa begreppet för att uppnå ILO:s stadgeenliga mål. Samtidigt ska deklarationen tjäna som ett politiskt verktyg för att effektivt tillmötesgå medlemmarnas behov och genomföra agendan för arbete under anständiga villkor på landnivå. Genomförande Av avsnitt II i deklarationen framgår att ILO måste mobilisera alla tillgängliga medel för att kunna ge verkningsfullt stöd till sina medlemmar och därmed omsätta målen i deklarationen i praktiken. Det innebär bland annat att ILO:s inre organisation behöver effektiviseras genom stärkta forsknings- och utredningsresurser; organisationen måste vidare erbjuda mer ändamålsenlig kompetensutveckling för den egna personalen, främja ökad samstämmighet och samarbete inom arbetsbyrån, samt dessutom verka för förbättrad styrning, tillsyn och utvärdering av biståndsinsatser och en mer rationell och efterfrågestyrd fältorganisation. ILO:s stöd till medlemsstaterna ska bland annat ta sig uttryck i stärkt tekniskt samarbete och institutionell kapacitet på landnivå samt utvecklande av nya partnerskap med olika aktörer. Genomförandet och förverkligandet av de mål som anges i deklarationen ställer ILO inför stora utmaningar och krav på förändringar. Avsnitt II i bilagan till deklarationen, som är en integrerad del av deklarationen, innehåller generella riktlinjer för dess uppföljning och anvisningar för hur agendan för arbete under anständiga villkor ska genomdrivas i form av tekniskt stöd, forskning, etc. Detaljbesluten om utvärdering av deklarationen överlämnas till arbetskonferensen och ILO:s styrelse i enlighet med avsnitt III i bilagan. Av deklarationens avsnitt I C framgår att det är upp till varje medlemsstat att avgöra hur de strategiska målen ska uppnås. Medlemsstaterna har ett centralt ansvar att leva upp till deklarationens ambitioner och ska i samråd med arbetsmarknadens parter bestämma hur de önskar kombinera de strategiska målen i enlighet med nationella behov och förutsättningar (deklarationens avsnitt II B). I deklarationen anges ett antal exempel på tänkbara åtgärder. Ett alternativ kan vara att anta en nationell strategi för arbete under anständiga villkor. Ett annat alternativ kan vara att se över ratifikationsläget eller tillämpningen av existerande ILO-instrument. Ett tredje kan vara att utarbeta lämpliga indikatorer eller statistik för att utvärdera de framsteg som görs. Ett fjärde kan vara att utbyta erfarenheter och goda exempel. Det är medlemsstaternas ansvar att vidta lämpliga åtgärder för att se till att sysselsättnings- och arbetslivsfrågor integreras i det internationella arbetet och att bevaka att ett samstämmigt budskap från respektive medlemsstats sida framförs i skilda internationella fora. Med stöd av avsnitt II C i bilagan till deklarationen ges ILO möjlighet att uppmana andra berörda internationella och regionala organisationer att driva frågan om arbete under anständiga villkor. ILO ska också ha till uppgift att utvärdera effekterna av handelspolitik och finansmarknadspolitik på sysselsättningen. Temadiskussioner För att underlätta en smidig tillämpning av deklarationen föreslås införande av regelbundet återkommande temadiskussioner (recurrent discussions) på arbetskonferensen. Vart och ett av de strategiska målen ska i enlighet med en ordning, som fastställts av ILO:s styrelse, utgöra fristående teman för dessa diskussioner. ILO:s styrelse har redan beslutat att sysselsättningsfrågorna ska diskuteras vid arbetskonferensen år 2010 och att social trygghet blir temat för 2011. Syftet med dessa diskussioner är att skapa ökad förståelse för och en bättre överblick över det aktuella läget när det gäller det valda ämnet samt bidra till att bättre tillgodose de eventuella behov av stödinsatser som kan föreligga hos enskilda medlemsstater. Som framgår av avsnitt II B (i) i bilagan till deklarationen förutsätts denna nyordning medföra en mer insiktsfull, snabbare och effektivare respons från ILO:s sida. Förslaget med temadiskussioner innebär att underlag måste inhämtas från medlemsstaterna genom s.k. artikel 19-rapporter, dvs. återkommande rapporter om konventioner som medlemsstaterna ännu inte ratificerat samt om icke-bindande rekommendationer. Inom ramen för organisationens satsningar på stärkt forsknings- och utredningskapacitet föreslås införande av sakkunnigbedömningar (peer reviews). Uppföljning Deklarationens genomslagskraft ska med jämna mellanrum utvärderas av arbetsbyrån (enligt avsnitt III i bilagan till deklarationen). Avsikten är att utvärderingsrapporten ska tillställas arbetskonferensen med information om åtgärder som vidtagits med anledning av uppgifter som lämnats av medlemmarna. Utvärderingsrapporten kommer också att innebära en möjlighet för arbetsbyrån att analysera och värdera hur deklarationen medverkat till att främja organisationens mål och främja agendan för arbete under anständiga villkor. Det bör noteras att arbetsbyrån får som en viktig uppgift att utvärdera deklarationens eventuella genomslagskraft och inverkan på andra berörda internationella organisationer. ILO DECLARATION ON SOCIAL JUSTICE FOR A FAIR GLOBALIZATION The International Labour Conference, meeting in Geneva on the occasion of its Ninety-seventh Session, Considering that the present context of globalization, characterized by the diffusion of new technologies, the flow of ideas, the exchange of goods and services, the increase in capital and financial flows, the internationalization of business and business processes and dialogue as well as the movement of persons, especially working women and men, is reshaping the world of work in profound ways: - on the one hand, the process of economic cooperation and integration has helped a number of countries to benefit from high rates of economic growth and employment creation, to absorb many of the rural poor into the modern urban economy, to advance their developmental goals, and to foster innovation in product development and the circulation of ideas; - on the other hand, global economic integration has caused many countries and sectors to face major challenges of income inequality, continuing high levels of unemployment and poverty, vulnerability of economies to external shocks, and the growth of both unprotected work and the informal economy, which impact on the employment relationship and the protections it can offer; Recognizing that achieving an improved and fair outcome for all has become even more necessary in these circumstances to meet the universal aspiration for social justice, to reach full employment, to ensure the sustainability of open societies and the global economy, to achieve social cohesion and to combat poverty and rising inequalities; Convinced that the International Labour Organization has a key role to play in helping to promote and achieve progress and social justice in a constantly changing environment: - based on the mandate contained in the ILO Constitution, including the Declaration of Philadelphia (1944), which continues to be fully relevant in the twenty-first century and should inspire the policy of its Members and which, among other aims, purposes and principles: * affirms that labour is not a commodity and that poverty anywhere constitutes a danger to prosperity everywhere; * recognizes that the ILO has the solemn obligation to further among the nations of the world programmes which will achieve the objectives of full employment and the raising of standards of living, a minimum living wage and the extension of social security measures to provide a basic income to all in need, along with all the other objectives set out in the Declaration of Philadelphia; * provides the ILO with the responsibility to examine and consider all international economic and financial policies in the light of the fundamental objective of social justice; and - drawing on and reaffirming the ILO Declaration on Fundamental Principles and Rights at Work and its Follow-up (1998) in which Members recognized, in the discharge of the Organization's mandate, the particular significance of the fundamental rights, namely: freedom of association and the effective recognition of the right to collective bargaining, the elimination of all forms of forced or compulsory labour, the effective abolition of child labour, and the elimination of discrimination in respect of employment and occupation; Encouraged by the international community's recognition of Decent Work as an effective response to the challenges of globalization, having regard to: - the outcomes of the 1995 World Summit for Social Development in Copenhagen; - the wide support, repeatedly expressed at global and regional levels, for the decent work concept developed by the ILO; and - the endorsement by Heads of State and Government at the 2005 World Summit of the United Nations of fair globalization and the goals of full and productive employment and decent work for all, as central objectives of their relevant national and international policies; Convinced that in a world of growing interdependence and complexity and the internationalization of production: - the fundamental values of freedom, human dignity, social justice, security and non-discrimination are essential for sustainable economic and social development and efficiency; - social dialogue and the practice of tripartism between governments and the representative organizations of workers and employers within and across borders are now more relevant to achieving solutions and to building up social cohesion and the rule of law through, among other means, international labour standards; - the importance of the employment relationship should be recognized as a means of providing legal protection to workers; - productive, profitable and sustainable enterprises, together with a strong social economy and a viable public sector, are critical to sustainable economic development and employment opportunities; and - the Tripartite Declaration of Principles concerning Multinational Enterprises and Social Policy (1977), as revised, which addresses the growing role of such actors in the realization of the Organization's objectives, has particular relevance; and Recognizing that the present challenges call for the Organization to intensify its efforts and to mobilize all its means of action to promote its constitutional objectives, and that, to make these efforts effective and strengthen the ILO's capacity to assist its Members' efforts to reach the ILO's objectives in the context of globalization, the Organization must: - ensure coherence and collaboration in its approach to advancing its development of a global and integrated approach, in line with the Decent Work Agenda and the four strategic objectives of the ILO, drawing upon the synergies among them; - adapt its institutional practices and governance to improve effectiveness and efficiency while fully respecting the existing constitutional framework and procedures; - assist constituents to meet the needs they have expressed at country level based on full tripartite discussion, through the provision of high-quality information, advice and technical programmes that help them meet those needs in the context of the ILO's constitutional objectives; and - promote the ILO's standard-setting policy as a cornerstone of ILO activities by enhancing its relevance to the world of work, and ensure the role of standards as a useful means of achieving the constitutional objectives of the Organization; Therefore adopts this tenth day of June of the year two thousand and eight the present Declaration. I. Scope and principles The Conference recognizes and declares that: A. In the context of accelerating change, the commitments and efforts of Members and the Organization to implement the ILO's constitutional mandate, including through international labour standards, and to place full and productive employment and decent work at the centre of economic and social policies, should be based on the four equally important strategic objectives of the ILO, through which the Decent Work Agenda is expressed and which can be summarized as follows: (i) promoting employment by creating a sustainable institutional and economic environment in which: - individuals can develop and update the necessary capacities and skills they need to enable them to be productively occupied for their personal fulfillment and the common well-being; - all enterprises, public or private, are sustainable to enable growth and the generation of greater employment and income opportunities and prospects for all; and - societies can achieve their goals of economic development, good living standards and social progress; (ii) developing and enhancing measures of social protection - social security and labour protection - which are sustainable and adapted to national circumstances, including: - the extension of social security to all, including measures to provide basic income to all in need of such protection, and adapting its scope and coverage to meet the new needs and uncertainties generated by the rapidity of technological, societal, demographic and economic changes; - healthy and safe working conditions; and - policies in regard to wages and earnings, hours and other conditions of work, designed to ensure a just share of the fruits of progress to all and a minimum living wage to all employed and in need of such protection; ILO:s DEKLARATION OM SOCIAL RÄTTVISA FÖR EN RÄTTVIS GLOBALISERING Internationella arbetskonferensen, som samlats i Genève till sitt nittiosjunde möte, med hänsyn till att globaliseringens aktuella läge, som kännetecknas av spridning av ny teknik, flöde av idéer, utbyte av varor och tjänster, utökade flöden av kapital och finanser, internationalisering av affärer, affärsprocesser och dialog samt rörlighet för människor, särskilt arbetskraft av båda könen, omdanar arbetslivet i grunden: - å ena sidan har processen för ekonomiskt samarbete och integration medverkat till att ett antal länder gynnats av en hög grad av ekonomisk tillväxt och sysselsättningsskapande, att många av landsbygdens fattiga kunnat integreras i den moderna urbana ekonomin, att befordra deras utvecklingsmål och att främja innovation i produktutveckling och spridning av idéer; - å andra sidan har den globala ekonomiska integrationen medfört att många länder och sektorer har stora problem med inkomstskillnader, varaktigt höga nivåer av arbetslöshet och fattigdom, ekonomier som är känsliga för yttre chocker samt ökning av såväl oskyddat arbete som av den informella ekonomin, vilket påverkar anställningsförhållandet och det skydd detta kan erbjuda; inser att det under dessa omständigheter har blivit ännu mera angeläget att skapa ett bättre och rättvist fördelat resultat för att möta den universella strävan efter social rättvisa, att nå full sysselsättning, att säkerställa hållbarheten för öppna samhällen och den globala ekonomin, att uppnå social sammanhållning och att bekämpa fattigdom och ökande ojämlikhet; är övertygad om att Internationella arbetsorganisationen har en avgörande roll för att medverka till att främja och uppnå framsteg och social rättvisa i en miljö som befinner sig i ständig omvandling: - grundad på det mandat som innefattas i ILO:s stadga, bland annat Philadelphiadeklarationen (1944), som ännu i det tjugoförsta århundradet är helt relevant och bör inspirera dess medlemmars politik och som, bland andra mål, syften och principer: * fastställer att arbete inte är en handelsvara och att fattigdom, var den än förekommer, utgör ett hot mot välståndet överallt, * erkänner att ILO har den högtidliga förpliktelsen att bland världens nationer främja program som skapar full sysselsättning och höjd levnadsstandard, ett tryggat existensminimum samt utvidgning av sociala trygghetsåtgärder för att tillförsäkra alla, som är i behov därav, en skälig minimistandard tillsammans med alla övriga mål som fastställs i Philadelphia-deklarationen; * ger ILO i uppdrag att undersöka och beakta all internationell ekonomisk och finansiell politik mot bakgrund av det grundläggande målet om social rättvisa, och - stöder sig på och bekräftar ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet och uppföljningen av denna (1998), där medlemmarna i förverkligandet av organisationens mandat erkände den särskilda vikten av de grundläggande rättigheterna, nämligen föreningsfrihet och faktiskt erkännande av rätten till kollektivavtalsförhandlingar, avskaffande av alla former av tvångsarbete eller obligatoriskt arbete, faktiskt avskaffande av barnarbete och avskaffande av diskriminering när det gäller anställning och sysselsättning; är uppmuntrad av det internationella samfundets erkännande av arbete under anständiga villkor som ett effektivt svar på globaliseringens utmaningar med avseende på: - resultatet av 1995 års världstoppmöte om social utveckling i Köpenhamn, - det breda stöd som vid olika tillfällen uttryckts på global och regional nivå för begreppet arbete under anständiga villkor som ILO utvecklat, och - uppslutningen från stats- och regeringscheferna vid Förenta nationernas världstoppmöte år 2005 om en rättvis globalisering och målen full och produktiv sysselsättning och arbete under anständiga villkor för alla som centrala mål i deras respektive in- och utrikespolitik; är övertygad om att i en värld av växande ömsesidigt beroende och komplexitet och internationalisering av produktionen: - de grundläggande värdena om frihet, människovärde, social rättvisa, trygghet och icke-diskriminering är väsentliga för en hållbar ekonomisk och social utveckling och effektivitet, - social dialog och tillämpning av trepartismen mellan regeringar och representativa organisationer för arbetstagare och arbetsgivare inom och över gränserna nu är mera relevanta för att uppnå lösningar och att bygga upp social sammanhållning och rättssäkerhet genom bland annat internationella arbetsnormer, - betydelsen av anställningsförhållandet bör erkännas som ett medel för att ge arbetstagarna rättsligt skydd, - produktiva, lönsamma och hållbara företag, tillsammans med en stark social ekonomi och en livskraftig offentlig sektor har avgörande betydelse för möjligheterna till en hållbar ekonomisk utveckling och sysselsättning, och - trepartsdeklarationen om principer för multinationella företag och socialpolitik (1977) i dess reviderade form, som beaktar den växande rollen för sådana aktörer vid genomförande av organisationens mål, är särskilt relevant; erkänner att dagens utmaningar kräver att organisationen intensifierar sina ansträngningar och mobiliserar hela sin åtgärdsarsenal för att främja sina konstitutionella mål, och att organisationen, för att göra dessa ansträngningar effektiva och stärka ILO:s förmåga att stödja sina medlemmars ansträngningar att nå ILO:s mål inom ramen för globaliseringen, måste - säkerställa sammanhållning och samarbete i sitt sätt att driva sin utveckling av ett globalt och integrerat synsätt, i linje med agendan för arbete under anständiga villkor och ILO:s fyra strategiska mål, och utnyttja synergieffekterna mellan dessa, - anpassa sin institutionella praxis och styrning för att förbättra verkan och effektiviteten, samtidigt som befintliga konstitutionella ramar och förfaranden respekteras fullt ut, - stödja medlemmarna genom att uppfylla de behov de har uttryckt på nationell nivå på grundval av en full trepartsdiskussion genom tillhandahållande av information, råd och tekniska program av hög kvalitet som hjälper dem att uppfylla dessa behov inom ramen för ILO:s konstitutionella mål; och - främja ILO:s normgivande politik som en hörnsten i ILO:s verksamhet genom att stärka dess relevans för arbetslivet, och säkerställa rollen för normer som ett användbart hjälpmedel för att uppnå organisationens konstitutionella mål; antar därför denna dag, den 10 juni 2008, denna deklaration. I. Tillämpningsområde och principer Konferensen erkänner och förklarar följande: A. I samband med en accelererande förändring bör medlemmarnas och organisationens åtaganden och ansträngningar för att genomföra ILO:s konstitutionella mandat, bland annat genom internationella arbetsnormer, och för att sätta full och produktiv sysselsättning och arbete under anständiga villkor i centrum för den ekonomiska och sociala politiken, grundas på ILO:s fyra likvärdiga strategiska mål, genom vilka agendan för arbete under anständiga villkor uttrycks och vilka kan sammanfattas på följande sätt: (i) främja sysselsättning genom att skapa en hållbar institutionell och ekonomisk miljö i vilken: - människor kan utveckla och hålla aktuella de färdigheter och den kompetens de behöver för att kunna vara produktivt sysselsatta för att förverkliga sig själva och ett allmänt välstånd; - alla företag, offentliga eller privata, är hållbara så att de kan skapa tillväxt och ökade möjligheter till sysselsättning och inkomst samt framtidsutsikter för alla; och - samhällen kan uppnå sina mål i form av ekonomisk utveckling, god levnadsstandard och sociala framsteg; (ii) utveckla och förbättra åtgärder för socialt skydd - social trygghet och skydd av arbetstagare - som är hållbara och anpassade till nationella förhållanden; inklusive - utvidgning av social trygghet åt alla, bland annat åtgärder för att ge en basinkomst åt alla som behöver sådant skydd, och anpassning av dess tillämpningsområde och omfattning för att svara upp emot de nya behov och osäkerheter som skapas av tempot i de tekniska, samhälleliga, demografiska och ekonomiska förändringarna: - hälsosamma och säkra arbetsförhållanden, och - en politik med avseende på löner och inkomster, arbetstid och arbetsvillkor i övrigt som är utformad för att säkerställa en rättvis andel av framåtskridandets vinster till alla samt tryggat existensminimum för alla anställda, som är i behov av sådant skydd; (iii) promoting social dialogue and tripartism as the most appropriate methods for: - adapting the implementation of the strategic objectives to the needs and circumstances of each country; - translating economic development into social progress, and social progress into economic development; - facilitating consensus building on relevant national and international policies that impact on employment and decent work strategies and programmes; and - making labour law and institutions effective, including in respect of the recognition of the employment relationship, the promotion of good industrial relations and the building of effective labour inspection systems; and (iv) respecting, promoting and realizing the fundamental principles and rights at work, which are of particular significance, as both rights and enabling conditions that are necessary for the full realization of all of the strategic objectives, noting: - that freedom of association and the effective recognition of the right to collective bargaining are particularly important to enable the attainment of the four strategic objectives; and - that the violation of fundamental principles and rights at work cannot be invoked or otherwise used as a legitimate comparative advantage and that labour standards should not be used for protectionist trade purposes. B. The four strategic objectives are inseparable, interrelated and mutually supportive. The failure to promote any one of them would harm progress towards the others. To optimize their impact, efforts to promote them should be part of an ILO global and integrated strategy for decent work. Gender equality and non-discrimination must be considered to be cross-cutting issues in the abovementioned strategic objectives. C. How Members achieve the strategic objectives is a question that must be determined by each Member subject to its existing international obligations and the fundamental principles and rights at work with due regard, among others, to: (i) the national conditions and circumstances, and needs as well as priorities expressed by representative organizations of employers and workers; (ii) the interdependence, solidarity and cooperation among all Members of the ILO that are more pertinent than ever in the context of a global economy; and (iii) the principles and provisions of international labour standards. II. Method of implementation The Conference further recognizes that, in a globalized economy: A. The implementation of Part I of this Declaration requires that the ILO effectively assist its Members in their efforts. To that end, the Organization should review and adapt its institutional practices to enhance governance and capacity building in order to make the best use of its human and financial resources and of the unique advantage of its tripartite structure and standards system, with a view to: (i) better understanding its Members' needs, with respect to each of the strategic objectives, as well as past ILO action to meet them in the framework of a recurring item on the agenda of the Conference, so as to: - determine how the ILO can more efficiently address these needs through coordinated use of all its means of action; - determine the necessary resources to address these needs and, if appropriate, to attract additional resources; and - guide the Governing Body and the Office in their responsibilities; (ii) strengthening and streamlining its technical cooperation and expert advice in order to: - support and assist efforts by individual Members to make progress on a tripartite basis towards all the strategic objectives, through country programmes for decent work, where appropriate, and within the framework of the United Nations system; and - help, wherever necessary, the institutional capacity of member States, as well as representative organizations of employers and workers, to facilitate meaningful and coherent social policy and sustainable development; (iii) promoting shared knowledge and understanding of the synergies between the strategic objectives through empirical analysis and tripartite discussion of concrete experiences, with the voluntary cooperation of countries concerned, and with a view to informing Members' decision-making in relation to the opportunities and challenges of globalization; (iv) upon request, providing assistance to Members who wish to promote strategic objectives jointly within the framework of bilateral or multilateral agreements, subject to their compatibility with ILO obligations; and (v) developing new partnerships with non-state entities and economic actors, such as multinational enterprises and trade unions operating at the global sectoral level in order to enhance the effectiveness of ILO operational programmes and activities, enlist their support in any appropriate way, and otherwise promote the ILO strategic objectives. This will be done in consultation with representative national and international organizations of workers and employers. B. At the same time, Members have a key responsibility to contribute, through their social and economic policy, to the realization of a global and integrated strategy for the implementation of the strategic objectives, which encompass the Decent Work Agenda outlined in Part I of this Declaration. Implementation of the Decent Work Agenda at national level will depend on national needs and priorities and it will be for member States, in consultation with the representative organizations of workers and employers, to determine how to discharge that responsibility. To that end, they may consider, among other steps: (i) the adoption of a national or regional strategy for decent work, or both, targeting a set of priorities for the integrated pursuit of the strategic objectives; (ii) the establishment of appropriate indicators or statistics, if necessary with the assistance of the ILO, to monitor and evaluate the progress made; (iii) the review of their situation as regards the ratification or implementation of ILO instruments with a view to achieving a progressively increasing coverage of each of the strategic objectives, with special emphasis on the instruments classified as core labour standards as well as those regarded as most significant from the viewpoint of governance covering tripartism, employment policy and labour inspection; (iv) the taking of appropriate steps for an adequate coordination between positions taken on behalf of the member State concerned in relevant international forums and any steps they may take under the present Declaration; (v) the promotion of sustainable enterprises; (vi) where appropriate, sharing national and regional good practice gained from the successful implementation of national or regional initiatives with a decent work element; and (vii) the provision on a bilateral, regional or multilateral basis, in so far as their resources permit, of appropriate support to other Members' efforts to give effect to the principles and objectives referred to in this Declaration. C. Other international and regional organizations with mandates in closely related fields can have an important contribution to make to the implementation of the integrated approach. The ILO should invite them to promote decent work, bearing in mind that each agency will have full control of its mandate. As trade and financial market policy both affect employment, it is the ILO's role to evaluate those employment effects to achieve its aim of placing employment at the heart of economic policies. III. Final provisions A. The Director-General of the International Labour Office will ensure that the present Declaration is communicated to all Members and, through them, to representative organizations of employers and workers, to international organizations with competence in related fields at the international and regional levels, and to such other entities as the Governing Body may identify. Governments, as well as employers' and workers' organizations at the national level, shall make the Declaration known in all relevant forums where they may participate or be represented, or otherwise disseminate it to any other entities that may be concerned. B. The Governing Body and the Director-General of the International Labour Office will have the responsibility for establishing appropriate modalities for the expeditious implementation of Part II of this Declaration. C. At such time(s) as the Governing Body may find appropriate, and in accordance with modalities to be established, the impact of the present Declaration, and in particular the steps taken to promote its implementation, will be the object of a review by the International Labour Conference with a view to assessing what action might be appropriate. (iii) främja social dialog och trepartism som de lämpligaste metoderna för att: - anpassa genomförandet av de strategiska målen till varje lands behov och förhållanden; - omsätta ekonomisk utveckling till sociala framsteg och sociala framsteg till ekonomisk utveckling; - underlätta uppbyggande av samförstånd om respektive nationell och internationell politik som påverkar strategier och program för sysselsättning och arbete under anständiga villkor; och - göra lagar och institutioner för arbetsrätt effektiva även när det gäller erkännande av anställningsförhållandet, främjande av goda relationer mellan arbetsmarknadens parter och uppbyggnad av effektiva system för yrkesinspektion; samt (iv) respektera, främja och förverkliga de grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, vilka är särskilt betydelsefulla både som rättigheter och som villkor som är nödvändiga för ett fullständigt genomförande av alla strategiska mål, varvid bör märkas - att föreningsfrihet och ett faktiskt erkännande av rätten att förhandla kollektivt är särskilt viktiga för att uppnå de fyra strategiska målen, och - att brott mot de grundläggande principerna och rättigheterna i arbetslivet inte kan åberopas eller på annat sätt användas som en legitim komparativ fördel, och att arbetsnormer inte bör användas i protektionistiskt handelssyfte. B. De fyra strategiska målen är oskiljbara, inbördes relaterade och ömsesidigt stödjande. Om något av dem inte främjas, kommer framstegen att uppnå de andra att motverkas. För att optimera effekten av dem bör strävanden att främja dem ingå i en global och integrerad ILO-strategi för arbete under anständiga villkor. Jämställdhet mellan kvinnor och män och icke-diskriminering måste betraktas som övergripande frågor i ovannämnda strategiska mål. C. Hur medlemmarna uppnår de strategiska målen är en fråga som varje medlemsstat måste avgöra mot bakgrund av dess internationella skyldigheter och de grundläggande principerna och rättigheterna i arbetslivet, med vederbörlig hänsyn till bland annat: (i) nationella förhållanden och omständigheter, samt behov och prioriteringar som uttrycks av representativa organisationer för arbetsgivare och arbetstagare, (ii) det ömsesidiga beroendet, solidariteten och samarbetet mellan alla ILO:s medlemmar, som är viktigare än någonsin i en global ekonomi, och (iii) principer och bestämmelser i internationella arbetsnormer. II. Metod för genomförande Konferensen erkänner vidare att i en globaliserad ekonomi gäller följande: A. Genomförandet av del I i denna deklaration förutsätter att ILO effektivt stöder sina medlemmar i deras strävanden. För det ändamålet bör organisationen se över och anpassa sin institutionella praxis för att förbättra styrning och kapacitetsuppbyggnad så att dess mänskliga och finansiella resurser och den unika fördelen i dess trepartsstruktur och normsystem utnyttjas på bästa sätt för att: (i) bättre förstå sina medlemmars behov med avseende på vart och ett av de strategiska målen, samt vidtagna åtgärder från ILO:s sida för att uppfylla målen inom ramen för en regelbundet återkommande punkt på konferensens agenda, för att: - bestämma hur ILO på ett effektivare sätt kan uppfylla dessa behov genom en samordnad användning av hela sin åtgärdsarsenal; - fastställa vilka resurser som behövs för att uppfylla dessa behov och vid behov skaffa ytterligare resurser; och - vägleda styrelsen och arbetsbyrån i deras skyldigheter; (ii) stärka och strama upp sitt tekniska samarbete och sin expertrådgivning för att: - stödja och främja enskilda medlemsstaters framstegssträvanden på trepartsbasis mot alla de strategiska målen, där så är lämpligt, genom länderprogram för arbete under anständiga villkor och inom FN-systemet; och - där så är nödvändigt, stödja den institutionella kapaciteten i medlemsstaterna och hos representativa organisationer för arbetsgivare och arbetstagare att underlätta en meningsfull och sammanhållen social politik och en hållbar utveckling; (iii) främja gemensam kunskap om och förståelse av synergierna mellan de strategiska målen genom en empirisk analys och en trepartsdiskussion av konkreta erfarenheter, med frivillig medverkan från berörda länder och i syfte att prägla medlemmarnas beslutsfattande ifråga om globaliseringens möjligheter och utmaningar; (iv) på begäran, ge stöd till medlemsstater som vill främja strategiska mål gemensamt inom ramen för bilaterala eller multilaterala avtal, i den mån dessa är förenliga med ILO:s förpliktelser; och (v) utveckla nya partnerskap med icke-statliga enheter och ekonomiska aktörer, som multinationella företag och fackföreningar som verkar på global sektorsnivå, för att förstärka effektiviteten av ILO:s operativa program och verksamhet, ta i anspråk deras stöd på allt lämpligt sätt och i övrigt främja ILO:s strategiska mål. Detta ska ske i samråd med representativa nationella och internationella arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer. B. Samtidigt har medlemmarna ett centralt ansvar för att genom sin sociala och ekonomiska politik medverka till att genomföra en global och integrerad strategi för genomförande av de strategiska målen, som omfattar den agenda för arbete under anständiga villkor som beskrivs i del I i denna deklaration. Genomförande av agendan för arbete under anständiga villkor på nationell nivå är beroende av nationella behov och prioriteringar, och medlemsstaterna får i samråd med arbetstagarnas och arbetsgivarnas representativa organisationer bestämma hur det ansvaret ska förvaltas. De kan till exempel överväga att: (i) anta en nationell eller regional strategi för arbete under anständiga villkor, eller bådadera, med sikte på en rad prioriteringar för en integrerad strävan mot de strategiska målen, (ii) utarbeta lämpliga indikatorer eller statistik, vid behov med stöd av ILO, för att övervaka och utvärdera de framsteg som görs, (iii) ompröva sin situation när det gäller ratifikation eller genomförande av ILO-instrument i syfte att få allt större täckning för vart och ett av de strategiska målen, med särskild tonvikt på instrument som klassas som grundläggande arbetsnormer samt sådana som betraktas som viktigast när det gäller styrning och som omfattar trepartismen, sysselsättningspolitik och yrkesinspektion, (iv) vidta lämpliga åtgärder för en tillfredsställande samordning mellan ställningstaganden för den berörda medlemsstatens räkning i relevanta internationella forum och åtgärder som de kan vidta enligt denna deklaration; (v) främja hållbara företag, (vi) i tillämpliga fall, utbyta information om nationell och regional god praxis som vunnits vid ett framgångsrikt genomförande av nationella eller regionala initiativ med inslag av arbete under anständiga villkor; och (vii) i den mån deras resurser medger, lämna lämpligt bilateralt, regionalt eller multilateralt stöd till andra medlemmars ansträngningar för att förverkliga de principer och mål som avses i denna deklaration. C. Andra internationella och regionala organisationer med mandat på närliggande områden kan lämna ett viktigt bidrag till genomförandet av det integrerade tillvägagångssättet. ILO bör uppmana dem att främja arbete under anständiga villkor, med beaktande av att varje organ har full kontroll över sitt mandat. Då både handelspolitik och finansmarknadspolitik påverkar sysselsättningen, är ILO:s roll att utvärdera dessa sysselsättningseffekter för att uppnå dess syfte att sätta sysselsättning i centrum för den ekonomiska politiken. III. Slutbestämmelser A. Internationella arbetsbyråns generaldirektör ska se till att denna deklaration tillställs alla medlemmar och, genom dem, till representativa arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, internationella organisationer med kompetens inom berörda områden på internationell och regional nivå och andra enheter som styrelsen fastställer. Regeringar samt arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer på nationell nivå ska offentliggöra deklarationen i alla relevanta forum där de deltar eller är representerade, eller på annat sätt sprida den till andra enheter som kan vara berörda. B. Styrelsen och Internationella arbetsbyråns generaldirektör ansvarar för att lämpliga förfaranden införs så att del II av denna deklaration kan genomföras skyndsamt. C. När styrelsen finner det lämpligt och på sätt som ska fastställas kommer Internationella arbetskonferensen att se över effekten av denna deklaration, och särskilt de åtgärder som vidtas för att främja dess genomförande, i syfte att bedöma vilka åtgärder som kan vara lämpliga. ANNEX FOLLOW-UP TO THE DECLARATION I. Overall purpose and scope A. The aim of this follow-up is to address the means by which the Organization will assist the efforts of its Members to give effect to their commitment to pursue the four strategic objectives important for implementing the constitutional mandate of the Organization. B. This follow-up seeks to make the fullest possible use of all the means of action provided under the Constitution of the ILO to fulfil its mandate. Some of the measures to assist the Members may entail some adaptation of existing modalities of application of article 19, paragraphs 5(e) and 6(d), of the ILO Constitution, without increasing the reporting obligations of member States. II. Action by the Organization to assist its Members Administration, resources and external relations A. The Director-General will take all necessary steps, including making proposals to the Governing Body as appropriate, to ensure the means by which the Organization will assist the Members in their efforts under this Declaration. Such steps will include reviewing and adapting the ILO's institutional practices and governance as set out in the Declaration and should take into account the need to ensure: (i) coherence, coordination and collaboration within the International Labour Office for its efficient conduct; (ii) building and maintaining policy and operational capacity; (iii) efficient and effective resource use, management processes and institutional structures; (iv) adequate competencies and knowledge base, and effective governance structures; (v) the promotion of effective partnerships within the United Nations and the multilateral system to strengthen ILO operational programmes and activities or otherwise promote ILO objectives; and (vi) the identification, updating and promotion of the list of standards that are the most significant from the viewpoint of governance 1). 1) The Labour Inspection Convention, 1947 (No. 81), the Employment Policy Convention, 1964 (No. 122), the Labour Inspection (Agriculture) Convention, 1969 (No. 129), and the Tripartite Consultation (International Labour Standards) Convention, 1976 (No. 144), and those standards identified on subsequently updated lists. BILAGA UPPFÖLJNING AV DEKLARATIONEN I. Övergripande syfte och tillämpningsområde A. Syftet med denna uppföljning är att ange de medel genom vilka organisationen stöder sina medlemmars ansträngningar att verkställa deras åtagande att arbeta mot de fyra strategiska mål som är viktiga för att genomföra organisationens stadgeenliga mandat. B. Denna uppföljning söker så långt möjligt utnyttja hela den åtgärdsarsenal som stadgan tillhandahåller för att ILO ska kunna uppfylla sitt mandat. Vissa av åtgärderna för att stödja medlemmarna kan kräva att nuvarande sätt att tillämpa artikel 19.5 e och 19.6 d i ILO:s stadga ändras, utan att medlemsstaternas rapporteringsskyldighet ökar. II. Åtgärder från ILO:s sida till stöd för sina medlemmar Administration, resurser och externa relationer A. Generaldirektören ska vidta alla nödvändiga åtgärder, och vid behov även lämna förslag till styrelsen, för att säkerställa de medel genom vilka organisationen ska stödja medlemmarna i deras ansträngningar enligt denna deklaration. Sådana åtgärder innefattar översyn och anpassning av ILO:s institutionella praxis och styrning enligt föreskrifterna i deklarationen och bör beakta behovet av att säkerställa: (i) samstämmighet, samordning och samarbete inom Internationella arbetsbyrån för en effektiv förvaltning, (ii) uppbyggnad och upprätthållande av strategisk och operativ förmåga; (iii) en effektiv och ändamålsenlig resursanvändning, ledningsprocesser och institutionella strukturer; (iv) en tillräcklig kompetens och kunskapsbas samt effektiva strukturer för styrning; (v) främjande av effektiva partnerskap inom Förenta nationerna och det multilaterala systemet för att stärka ILO:s operativa program och verksamheter eller på annat sätt främja ILO:s mål; och (vi) identfiering, uppdatering och främjande av de normer som är viktigast från styrningssynpunkt 1). 1) Konvention nr 81 om arbetsinspektion (industri och handel, 1947; konvention nr 122 om sysselsättningspolitik, 1964; konvention nr 129 om yrkesinspektion (jordbruk), 1969 och konvention nr 144 om samråd på trepartsbasis (ILO:s normer), 1976, samt normer som fastställs på listor som uppdaterats senare. Understanding and responding to Members' realities and needs B. The Organization will introduce a scheme of recurrent discussions by the International Labour Conference based on modalities agreed by the Governing Body, without duplicating the ILO's supervisory mechanisms, so as to: (i) understand better the diverse realities and needs of its Members with respect to each of the strategic objectives, respond more effectively to them, using all the means of action at its disposal, including standards-related action, technical cooperation, and the technical and research capacity of the Office, and adjust its priorities and programmes of action accordingly; and (ii) assess the results of the ILO's activities with a view to informing programme, budget and other governance decisions. Technical assistance and advisory services C. The Organization will provide, upon request of governments and representative organizations of workers and employers, all appropriate assistance within its mandate to support Members' efforts to make progress towards the strategic objectives through an integrated and coherent national or regional strategy, including by: (i) strengthening and streamlining its technical cooperation activities within the framework of country programmes for decent work and that of the United Nations system; (ii) providing general expertise and assistance which each Member may request for the purpose of adopting a national strategy and exploring innovative partnerships for implementation; (iii) developing appropriate tools for effectively evaluating the progress made and assessing the impact that other factors and policies may have on the Members' efforts; and (iv) addressing the special needs and capacities of developing countries and of the representative organizations of workers and employers, including by seeking resource mobilization. Research, information collection and sharing D. The Organization will take appropriate steps to strengthen its research capacity, empirical knowledge and understanding of how the strategic objectives interact with each other and contribute to social progress, sustainable enterprises, sustainable development and the eradication of poverty in the global economy. These steps may include the tripartite sharing of experiences and good practices at the international, regional and national levels in the framework of: (i) studies conducted on an ad hoc basis with the voluntary cooperation of the governments and representative organizations of employers and workers in the countries concerned; or (ii) any common schemes such as peer reviews which interested Members may wish to establish or join on a voluntary basis. III. Evaluation by the Conference A. The impact of the Declaration, in particular the extent to which it has contributed to promoting, among Members, the aims and purposes of the Organization through the integrated pursuit of the strategic objectives, will be the subject of evaluation by the Conference, which may be repeated from time to time, within the framework of an item placed on its agenda. B. The Office will prepare a report to the Conference for evaluation of the impact of the Declaration, which will contain information on: (i) actions or steps taken as a result of the present Declaration, which may be provided by tripartite constituents through the services of the ILO, notably in the regions, and by any other reliable source; (ii) steps taken by the Governing Body and the Office to follow up on relevant governance, capacity and knowledge-base issues relating to the pursuit of the strategic objectives, including programmes and activities of the ILO and their impact; and (iii) the possible impact of the Declaration in relation to other interested international organizations. C. Interested multilateral organizations will be given the opportunity to participate in the evaluation of the impact and in the discussion. Other interested entities may attend and participate in the discussion at the invitation of the Governing Body. D. In the light of its evaluation, the Conference will draw conclusions regarding the desirability of further evaluations or the opportunity of engaging in any appropriate course of action. The foregoing is the ILO Declaration on Social Justice for a Fair Globalization duly adopted by the General Conference of the International Labour Organization during its Ninetyseventh Session which was held at Geneva and declared closed on 13 June 2008. IN FAITH WHEREOF we have appended our signatures this thirteenth day of June 2008: The President of the Conference, EDWIN SALAMIN JAEN The Director-General of the International Labour Office, JUAN SOMAVIA Att förstå och reagera på medlemmarnas verklighet och behov B. Organisationen ska införa ett program för regelbundet återkommande diskussioner på Internationella arbetskonferensen i former som styrelsen godkänt, utan att dubblera ILO:s övervakningsmekanism, för att: (i) bättre förstå medlemmarnas skiftande verklighet och behov med avseende på vart och ett av de strategiska målen, reagera effektivare på dem med hjälp av hela den åtgärdsarsenal den har till sitt förfogande, inklusive normrelaterade åtgärder, tekniskt samarbete och arbetsbyråns specialist- och forskningskapacitet, och anpassa sina prioriteringar och handlingsprogram därefter; och (ii) bedöma resultaten av ILO:s verksamhet för att påverka beslut om program, budget och annan styrning. Tekniskt stöd och rådgivning C. Organisationen kommer på begäran av regeringar och representativa organisationer för arbetstagare och arbetsgivare att ge allt lämpligt stöd inom sitt mandat för att stödja medlemmarnas ansträngningar att nå de strategiska målen genom en integrerad och sammanhållen nationell eller regional strategi, bland annat genom att: (i) stärka och rationalisera sitt tekniska samarbete inom ramen för länderprogrammen för arbete under anständiga villkor och FN-systemet; (ii) tillhandahålla allmän expertis och hjälp som medlemmarna kan begära för att anta en nationell strategi och undersöka innovativa partnerskap för genomförande; (iii) utveckla lämpliga verktyg för en effektiv utvärdering av de framsteg som gjorts och för att bedöma den inverkan andra faktorer och handlingsprogram kan ha på medlemmarnas ansträngningar; och (iv) tillvarata utvecklingsländernas och representativa arbetstagar- och arbetsgivarorganisationers särskilda behov och kunnande, bland annat genom att söka mobilisera resurser. Forskning samt insamling och spridning av information D. Organisationen kommer att vidta lämpliga åtgärder för att stärka sin forskningskapacitet, empiriska kunskap och förståelse för hur de strategiska målen samverkar med varandra och bidrar till sociala framsteg, hållbara företag, hållbar utveckling och utrotande av fattigdom i den globala ekonomin. Dessa åtgärder kan innebära att de tre parterna delar erfarenheter och god praxis på internationell, regional och nationell nivå inom ramen för: (i) studier som genomförs på ad hoc-basis med frivillig medverkan från regeringarna och representativa arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer i de berörda länderna; eller (ii) gemensamma projekt, som sakkunnigbedömningar som berörda medlemsstater kan ha intresse av att starta eller frivilligt medverka i. III. Utvärdering från konferensens sida A. Deklarationens genomslagskraft, och särskilt i vilken grad den har medverkat till att bland medlemmarna främja organisationens mål och syften genom en integrerad strävan mot de strategiska målen, kommer att bli föremål för en utvärdering av arbetskonferensen, som kan upprepas från tid till annan inom ramen för ett ämne som tas upp på dess agenda. B. Arbetsbyrån ska tillställa konferensen en utvärderingsrapport över deklarationens genomslagskraft med information om: (i) åtgärder som vidtas till följd av denna deklaration, som kan lämnas av någon av de tre parterna genom ILO:s försorg, särskilt i regionerna, och av varje annan tillförlitlig källa, (ii) åtgärder som styrelsen och arbetsbyrån vidtar för att följa upp relevanta frågor om styrning, kapacitet och kunskapsbas och är relaterade till de strategiska målen, inklusive ILO:s program och verksamheter och effekterna av dessa, och (iii) deklarationens eventuella genomslagskraft i förhållande till intresserade internationella organisationer. C. Intresserade multilaterala organisationer kommer att ges möjlighet att delta i utvärderingen av effekten och i diskussionen. Andra intresserade enheter kan närvara och delta i diskussionen på inbjudan av styrelsen. D. Konferensen kommer mot bakgrund av sin utvärdering att dra slutsatser rörande önskvärdheten av ytterligare utvärderingar eller möjligheten att vidta eventuella åtgärder som kan vara lämpliga. Ovanstående är ILO:s deklaration om social rättvisa för en rättvis globalisering som vederbörligen antogs av Internationella arbetsorganisationens allmänna konferens vid dess nittiosjunde möte som hölls i Genève och förklarades avslutat den 13 juni 2008. TILL BEKRÄFTELSE HÄRAV har vi denna dag, den trettonde juni 2008, undertecknat denna deklaration. Konferensens ordförande, EDWIN SALAMIN JAEN Internationella arbetsbyråns generaldirektör, JUAN SOMAVIA Arbetsmarknadsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 januari 2010 Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Olofsson, Odell, Ask, Husmark Pehrsson, Larsson, Erlandsson, Torstensson, Carlgren, Carlsson, Littorin, Borg, Malmström, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Björling, Krantz Föredragande: Sven Otto Littorin Regeringen beslutar skrivelse 2009/10:92 ILO:s deklaration om social rättvisa för en rättvis globalisering. Prop. 2009/10:00 Prop. 2009/10:00 2 25 1 Skr. 2009/10:92 Skr. 2009/10:92 Skr. 2009/10:92 Bilaga 1 Skr. 2009/10:92 Bilaga 1 Skr. 2009/10:92