Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2025/26:62 Riksrevisionens rapport om statens främjande av de nationella minoritetsspråken Skr. 2025/26:62 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 27 november 2025 Ulf Kristersson Lotta Edholm (Utbildningsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redogör regeringen för sin bedömning av de slutsatser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i rapporten Nationella minoritetsspråk – kortsiktiga och otillräckliga statliga insatser (RiR 2025:16). Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens insatser inte är tillräckliga för att nå målet om att hålla de nationella minoritetsspråken levande. Staten kan använda sina resurser mer effektivt, bland annat genom att fördela resurserna över längre tid i stället för i korta satsningar. Riksrevisionen bedömer även att det behövs bättre samordning av undervisning i minoritetsspråken, tydligare information om vägarna till lärarutbildning och att information och stöd på området behöver samlas på ett mer lättillgängligt sätt. Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen är angelägen om att arbeta långsiktigt för att hålla minoritetsspråken levande och ser allvarligt på att statens insatser inte är tillräckliga för att nå målet om att hålla de nationella minoritetsspråken levande. Riksrevisionen ger regeringen fem rekommendationer. Regeringen redogör i denna skrivelse för flera åtgärder som har vidtagits och planeras för att effektivisera statens insatser för att främja de nationella minoritetsspråken. Åtgärderna omfattar framför allt ändringar i aktuella myndigheters instruktioner i syfte att stärka det långsiktiga arbetet för de nationella minoritetsspråken. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1Ärendet och dess beredning3 2Riksrevisionens iakttagelser3 2.1Riksrevisionens övergripande slutsats3 2.2Resurser kan användas mer effektivt över tid3 2.3Samordningen av undervisning i minoritetsspråk bör bli mer effektiv4 2.4Lärosätena och Universitets- och högskolerådet bör fokusera tydligare på att bidra till lärare i minoritetsspråken5 2.5Uppföljningsmyndigheterna behöver samla och sprida mer information om minoritetsspråken5 2.6Riksrevisionens rekommendationer till regeringen6 3Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser6 3.1Långsiktighet och effektiv användning av resurser i arbetet med att främja de nationella minoritetsspråken7 3.2Fjärrundervisning i minoritetsspråk och undervisning på entreprenad i samiska som modersmål8 3.3Samlad information och statistik om minoritetsspråken9 4Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser9 4.1Överföring av verksamhet inom minoritetspolitiken från Länsstyrelsen i Stockholms län till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor9 4.2Språkcentrum för finska, jiddisch, meänkieli och romani chib10 4.3Regeringen vidtar åtgärder för att främja elevers tillgång till minoritetsspråken10 Nationella minoritetsspråk – kortsiktiga och otillräckliga statliga insatser (RiR 2025:16)12 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 november 202590 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat statens främjande av de nationella minoritetsspråken. Granskningen redovisas i rapporten Nationella minoritetsspråk – kortsiktiga och otillräckliga statliga insatser (RiR 2025:16). Riksrevisionens rapport överlämnades till regeringen den 3 juni 2025. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har redovisat i sin rapport. Ärendet har beretts inom Regeringskansliet. De rekommendationer som Riksrevisionen riktar till Universitets- och högskolerådet och till de universitet och högskolor som ingår i granskningen behandlas inte i denna skrivelse. Riksrevisionens iakttagelser Sverige har åtagit sig att stödja de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska så att de hålls levande. Sverige får återkommande kritik från Europarådet för arbetet med minoritetsspråken och det pågår en språkbytesprocess som innebär att allt färre talar minoritetsspråken. Mot bakgrund av bland annat detta har Riksrevisionen granskat ett antal myndigheter som ska bidra till målet att hålla de nationella minoritetsspråken levande. Riksrevisionens övergripande fråga är om statens insatser för att hålla de nationella minoritetsspråken levande är effektiva. Riksrevisionen har avgränsat granskningen till ett urval av myndigheter och den avser tidsperioden 2019–2024. Riksrevisionens övergripande slutsats Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens insatser inte är tillräckliga för att nå målet om att hålla de nationella minoritetsspråken levande. Staten kan använda sina resurser mer effektivt, bland annat genom att fördela resurserna över längre tid i stället för i korta satsningar. Riksrevisionen bedömer även att det behövs bättre statlig samordning av undervisning i minoritetsspråken och tydligare information om vägarna till lärarutbildning i minoritetsspråken samt att information och stöd på området behöver samlas på ett mer lättillgängligt sätt. Resurser kan användas mer effektivt över tid Riksrevisionen bedömer att staten kan använda sina resurser mer effektivt, genom att fördela dem över tid via instruktionsenliga uppgifter, snarare än att avsätta större resurser för tillfälliga uppdrag. Riksrevisionen konstaterar att en tredjedel av de medel som de granskade myndigheterna fått under den treåriga förstärkningen av minoritetspolitiken under 20222024 inte har förbrukats trots stora behov av insatser. Det framkommer av Riksrevisionens rapport att det finns ett begränsat antal personer med kompetens i och om minoritetsspråken och att detta har medfört att myndigheterna har svårt att skala upp verksamheten snabbt vid tillfälliga uppdrag. Därutöver krävs tid för att förankra arbetet med språkbärare, det vill säga personer som oavsett nivå av kunskaper i ett visst minoritetsspråk känner en tillhörighet till språket. Riksrevisionen bedömer att långsiktigheten i det uppföljnings- och samordningsuppdrag som Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget har kan tydliggöras genom att uppdraget förs in i myndigheternas instruktioner. Riksrevisionen bedömer även att staten skulle kunna använda de resurser som avsatts för att främja produktionen av läromedel i minoritetsspråken mer effektivt om Skolverket fick en instruktionsenlig uppgift i stället för ett tillfälligt uppdrag. Riksrevisionen bedömer vidare att regeringens kortsiktiga styrning av Institutet för språk och folkminnens språkcentrum lett till effektivitetsförluster eftersom verksamheten i praktiken har behövt avvecklas, för att kort därefter startas upp igen. Även Sametinget har lagt tid och resurser på att utöka sin verksamhet, för att sedan skala ned den igen. Samordningen av undervisning i minoritetsspråk bör bli mer effektiv Riksrevisionen bedömer att Skolverket inte arbetar tillräckligt effektivt för att barn och elever ska få lära sig sitt nationella minoritetsspråk. Skolverket har sedan regleringsbrevet 2023 fått i uppdrag av regeringen att ansvara för nationell samordning av undervisning i nationella minoritetsspråk och att ge ersättning för merkostnader för fjärrundervisning i språken (U2023/02053, U2023/02132). Uppdraget innefattar bland annat att planera och ansvara för hur fjärrundervisning i nationella minoritetsspråk kan göras tillgänglig för alla huvudmän som enligt skollagen (2010:800) ska erbjuda undervisning i språken. Skolverket ska vidare stödja produktion och utveckling av läromedel inom nationella minoritetsspråk för förskolan, övriga frivilliga skolformer och för de obligatoriska skolformerna. Riksrevisionen konstaterar att det är av stor betydelse att fler huvudmän kan dela på de få lärarresurser som finns i minoritetsspråken, genom samordning och fjärrundervisning. Riksrevisionen framhåller därför att det är viktigt att Skolverket fortsätter att arbeta samordnande, även efter att deras tillfälliga uppdrag i regleringsbrevet upphör i slutet av 2025. Riksrevisionen anser att staten kan använda sina resurser mer effektivt genom instruktionsenliga uppgifter i stället för tillfälliga uppdrag. Riksrevisionen bedömer dessutom att Skolverkets samordning skulle kunna bli mer effektiv om Skolverket fick bättre kännedom om vilka huvudmän som lyckats anställa lärare i minoritetsspråken och vilka som saknar sådana lärare. Riksrevisionen bedömer att det finns anledning för regeringen att överväga om det ska bli obligatoriskt för skolhuvudmän att använda fjärrundervisning, även genom entreprenad, om de inte själva hittat en lämplig lärare och fjärrundervisning finns att tillgå. Eftersom fjärrundervisning medför extra kostnader, bedömer Riksrevisionen att det finns en risk för att huvudmän väljer bort sådan undervisning i ekonomiskt svåra tider. Det gäller i synnerhet om Skolverkets uppdrag att betala ut ersättning för fjärrundervisningens merkostnader upphör som planerat i december 2025. Riksrevisionen konstaterar också att Skolverket upplevt att det inte varit tydligt vem som får utföra fjärrundervisning på entreprenad i samiska. Det har medfört att Skolverket endast lämnat information om att Sameskolstyrelsen kan erbjuda sådan undervisning. Samtidigt har Sameskolstyrelsen begränsad kapacitet att möta behovet av fjärrundervisning i samiska. Lärosätena och Universitets- och högskolerådet bör fokusera tydligare på att bidra till lärare i minoritetsspråken Riksrevisionen bedömer att de granskade lärosätena och Universitets- och högskolerådet behöver förbättra informationen om möjligheten att bli lärare i nationella minoritetsspråk. Riksrevisionen bedömer också att lärosätena bör rikta information om kurser i minoritetsspråken till blivande och nuvarande lärare. I dagsläget riktas informationen främst till språkbärare. Universitets- och högskolerådet synliggör inte heller vilka kurser som kan leda till att bli behörig som lärare i minoritetsspråken och fördelarna med detta. Riksrevisionen konstaterar att Regeringskansliet i begränsad utsträckning följer upp hur de granskade myndigheterna arbetar för att hålla de nationella minoritetsspråken levande. Riksrevisionen bedömer att det bidrar till att myndigheternas ledningar inte vidtar åtgärder för att driva på utvecklingen, vilket riskerar att bidra till ett bristfälligt arbete i myndigheterna. Uppföljningsmyndigheterna behöver samla och sprida mer information om minoritetsspråken Riksrevisionen bedömer att den uppföljning som Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget gör på området har utvecklats och blivit mindre resurskrävande under granskningsperioden, men att uppföljningen begränsas av att statistik om minoritetsspråken saknas och att nödvändig statistik inte samlas in av andra myndigheter. Exempelvis saknas uppgifter över utbudet av förskola på minoritetsspråken, och uppgifter över högskolekurser i språken särskiljs inte från kurser om de nationella minoriteternas kultur. Riksrevisionen noterar även att Institutet för språk och folkminnen och Sametinget har haft i uppdrag att ta fram indikatorer för att följa språkens utveckling. Riksrevisionen bedömer att uppföljning utifrån de föreslagna indikatorerna skulle utgöra värdefull information för att regeringen och ansvariga myndigheter ska kunna få bättre underlag för att bedöma behovet av åtgärder för språken. Riksrevisionen bedömer att uppföljningsmyndigheterna, det vill säga Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget, inte arbetar tillräckligt effektivt med att ge stöd på området, eftersom myndigheternas samlade stöd och information inte är tillräckligt lättillgänglig för målgrupperna. Både de granskade myndigheterna och andra aktörer arbetar med att nå ut med information eller stöd som berör minoritetsspråken. Det finns därför mycket information riktad exempelvis till lärare, kommunanställda och enskilda språkbärare. Målgrupperna upplever dock att informationen är för svår att hitta och överblicka. Riksrevisionen konstaterar att webbplatsen minoritet.se är en central källa till information om minoritetsspråken, de nationella minoriteterna och deras rättigheter. Sametinget ansvarar för webbplatsen, trots att myndighetens uppdrag i övrigt är fokuserat på samer och samiska språk. Riksrevisionen konstaterar även att webbplatsen är svår att navigera, och saknar visst innehåll som efterfrågas av målgrupperna. Riksrevisionens rekommendationer till regeringen Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till regeringen: Ge Skolverket ett instruktionsenligt uppdrag att samordna undervisningen i och främja produktionen av läromedel i de nationella minoritetsspråken. Se över regleringen av fjärrundervisning och entreprenad, i syfte att främja elevers tillgång till fjärrundervisning i nationella minoritetsspråk. Ge Institutet för språk och folkminnen ett instruktionsenligt uppdrag för språkcentrum för finska, meänkieli, jiddisch och romani chib. Ge Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget ett instruktionsenligt uppdrag att verka för att minoritetspolitikens mål uppnås, öka kunskapen om minoriteterna och deras rättigheter samt rapportera utvecklingen på området. Flytta ansvaret för webbplatsen minoritet.se till Länsstyrelsen i Stockholms län, eller annan myndighet som regeringen bedömer lämplig, och ge myndigheten i uppdrag att utveckla webbplatsens innehåll och användarvänlighet. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen välkomnar granskningen och instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen delar dock inte Riksrevisionens bedömning att Regeringskansliet inte följer upp de granskade myndigheternas arbete med de nationella minoritetsspråken i tillräcklig utsträckning. Regeringen är angelägen om att arbeta långsiktigt för att hålla minoritetsspråken levande och ser allvarligt på att statens insatser inte är tillräckliga för att nå målet om att hålla de nationella minoritetsspråken levande. Riksrevisionens granskning utgör ett viktigt underlag för regeringens fortsatta arbete med att bevara och främja de nationella minoritetsspråken. Långsiktighet och effektiv användning av resurser i arbetet med att främja de nationella minoritetsspråken Regeringen delar Riksrevisionens bedömning om att arbetet med att främja de nationella minoritetsspråken kräver långsiktighet och att långsiktiga uppdrag bör regleras i en myndighets instruktion. Syftet med regeringens handlingsprogram för bevarande och främjande av de nationella minoritetsspråken var att ge en inriktning för det strategiska och långsiktiga arbetet även efter att den tillfälliga finansieringen löpt ut vid utgången av 2024. Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelse att det under den tillfälliga förstärkningen för att genomföra minoritetspolitiken funnits utmaningar för myndigheterna att förbruka samtliga medel och att rekrytera personal för uppdragens genomförande. Regeringen instämmer också i Riksrevisionens bedömning att uppdragen till uppföljningsmyndigheterna Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget om att stödja och följa utvecklingen på området är av en långsiktig karaktär. Uppföljningsmyndigheternas redovisningar utgör ett viktigt underlag för den årliga bedömningen av måluppfyllelsen för politikområdet som görs i budgetpropositionen. Att stärka uppföljningen och samordningen av minoritetspolitiken är en prioriterad fråga och regeringen är angelägen om att uppföljningsmyndigheternas arbete ska stärka efterlevnaden av de nationella minoriteternas rättigheter. Den 28 maj 2025 gav regeringen därför Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) i uppdrag att förbereda och genomföra inordnandet av den verksamhet inom minoritetspolitiken som Länsstyrelsen i Stockholms län ansvarar för. Verksamheten ska vara inordnad den 1 januari 2026. Regeringen arbetar således med att se över instruktionen för MUCF. Sametinget har enligt sin instruktion i uppgift att följa, utvärdera och hålla regeringen informerad om utvecklingen inom minoritetspolitiken och tillämpningen av lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk när det gäller samer och samiska. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att Skolverkets uppdrag om nationell samordning av undervisningen i nationella minoritetsspråk ska vara långsiktigt för att resurserna ska användas mer effektivt. I uppdraget ingår att stödja produktion av läromedel i språken och regeringen instämmer i Riksrevisionens uppfattning att staten bör fortsätta med detta. Syftet är att säkerställa att alla elever ska ha tillgång till adekvata läromedel som stöd i sin kunskapsutveckling. Eftersom de nationella minoritetsspråken är små och antalet användare få begränsar det marknaden och därmed incitamenten för läromedelsförlagen att producera läromedel i minoritetsspråken. Olika granskningar, bland annat från Europarådet och FN, visar att det generellt finns en brist på uppdaterade läromedel i nationella minoritetsspråk i Sverige. Regeringen delar vidare Riksrevisionens bedömning att förutsägbarhet i styrningen av språkcentrum är eftersträvansvärt. Sametinget har som uppgift i myndighetens instruktion att bedriva språkcentrum för samiska. Regeringen har även beslutat att föra in språkcentrum för finska, jiddisch, meänkieli och romani chib som uppgift i instruktionen för Institutet för språk och folkminnen. Fjärrundervisning i minoritetsspråk och undervisning på entreprenad i samiska som modersmål Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelse om bristen på lärare i nationella minoritetsspråk och delar bedömningen att elevers tillgång till fjärrundervisning i nationella minoritetsspråk behöver främjas. Enligt Skolverkets uppdrag om nationell samordning av undervisningen i nationella minoritetsspråk ska myndigheten ansvara för att ge ersättning för merkostnader för fjärrundervisning i språken och planera och ansvara för hur fjärrundervisning i nationella minoritetsspråk kan göras tillgänglig för huvudmän. Skolverkets redovisning visar att antalet huvudmän som har ansökt om statsbidrag för fjärrundervisning och antalet elever som huvudmän sökt bidrag för ökat (U2025/00627). Skolverket har inom ramen för uppdraget även köpt uppdragsutbildningar hos lärosäten för att bland annat öka andelen behöriga lärare i nationella minoritetsspråk och för att öka kompetensen i ett nationellt minoritetsspråk för personal i förskolan. Regeringen delar inte Riksrevisionens bedömning att fjärrundervisningen i de nationella minoritetsspråken bör göras obligatorisk eftersom åtgärder redan har vidtagits för att ge förutsättningar och incitament att använda fjärrundervisning med nuvarande regelverk. Regeringen noterar att det av Riksrevisionens rapport framgår att bestämmelsen i 23 kap. 15 § skollagen (2010:800) som bland annat anger att undervisning i samiska endast får överlämnas på entreprenad till staten har tolkats på olika sätt av Sameskolstyrelsen och andra huvudmän. Riksrevisionen anser att bestämmelsen kan tolkas som att den inte hindrar att modersmålsundervisning i samiska och samiska som modernt språk får överlämnas på entreprenad till annan skolhuvudman än staten. Enligt Riksrevisionen har Skolverket också uppgett att de anser att bestämmelsen inte är helt tydlig. Regeringen delar därför Riksrevisionens bedömning att det finns ett behov av att förtydliga regleringen i skollagen av fjärrundervisning och undervisning på entreprenad när det gäller modersmålsundervisning i samiska och samiska som modernt språk. När det gäller Riksrevisionens inhämtade uppgifter om Sameskolstyrelsens begränsade kapacitet att erbjuda fjärrundervisning på entreprenad har Regeringskansliet följt upp frågan med myndigheten. I en muntlig dialog med Sameskolstyrelsen bedömer myndigheten att de i nuläget kan möta det behov av fjärrundervisning som finns och myndigheten har kunnat möta de senaste årens ökade efterfrågan då det finns fler behöriga lärare att tillgå och genom olika organisatoriska lösningar. Samlad information och statistik om minoritetsspråken Regeringen rapporterar årligen i budgetpropositionen till riksdagen om utvecklingen inom minoritetspolitiken utifrån indikatorer inom ett antal områden. Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelse att relevant statistik är nödvändig för att följa minoritetsspråkens utveckling. Regeringen gav därför, som Riksrevisionen lyfter, Institutet för språk och folkminnen och Sametinget ett treårigt uppdrag under 2022–2024 att ta fram indikatorer för att följa språkens utveckling. Institutet för språk och folkminnen slutredovisade uppdraget den 1 mars 2025 och Sametinget den 29 april 2025. Frågan om indikatorer för språkens utveckling bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelse att uppföljningsmyndigheterna har en central roll i att ge stöd och information om minoritetsspråken. Regeringen delar vidare bedömningen att webbplatsen minoritet.se är en central källa till information och att det finns behov av att utveckla webbplatsen. Regeringen har därför gett MUCF i uppdrag att genomföra en förstudie inför övertagande av webbplatsen minoritet.se från Sametinget. Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser I avsnittet presenterar regeringen ett antal åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Överföring av verksamhet inom minoritetspolitiken från Länsstyrelsen i Stockholms län till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Regeringen är angelägen om att fortsätta förstärka uppföljningen och samordningen av minoritetspolitiken och säkerställa efterlevnaden av de nationella minoriteternas rättigheter. Regeringen beslutade därför den 28 maj 2025 att ge Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) i uppdrag att förbereda och genomföra inordnandet av den verksamhet inom minoritetspolitiken som Länsstyrelsen i Stockholms län ansvarar för. Länsstyrelsen gavs samtidigt i uppdrag att förbereda och genomföra en överföring av verksamheten. Verksamheten ska vara inordnad den 1 januari 2026. Det huvudsakliga syftet med överföringen av verksamheten är att stärka efterlevnaden av de nationella minoriteternas rättigheter. Beslutet ligger också i linje med regeringens inriktning för den samlade styrningen av länsstyrelserna. Denna inriktning innebär bland annat att en länsstyrelse i normalfallet inte ska ansvara för nationella uppgifter och uppdrag. Regeringens inriktning är att MUCF:s uppgifter inom minoritetspolitiken ska regleras i myndighetens instruktion. Instruktionsändringen planeras träda i kraft den 1 januari 2026. Regeringen har även den 20 november 2025 gett MUCF i uppdrag att genomföra en förstudie inför övertagande av webbplatsen minoritet.se från Sametinget. I uppdraget ingår att undersöka förutsättningarna för att ta över och utveckla webbplatsen minoritet.se på ett ändamålsenligt, användarvänligt och kostnadseffektivt sätt. Sametinget har ett fortsatt ansvar för uppföljning och samordning av minoritetspolitiken. I och med att MUCF tar över ansvaret för uppföljning av minoritetspolitiken från Länsstyrelsen i Stockholms län kommer även Sametingets instruktion att ses över. Syftet är att förtydliga Sametingets ansvar inom minoritetspolitiken. Sametinget och företrädare för samiska organisationer konsulteras för närvarande i frågan. I syfte att fortsätta att stärka arbetet med samordning och uppföljning av minoritetspolitiken tillförde regeringen medel för detta ändamål i budgetpropositionen för 2025. Medlen sträcker sig till och med 2027. Språkcentrum för finska, jiddisch, meänkieli och romani chib Sedan 2025 finns det både permanenta och tillfälliga medel avsatta för Institutet för språk och folkminnens språkcentrum för finska, jiddisch, meänkieli och romani chib. I syfte att skapa långsiktighet för språkcentrums verksamhet beslutade regeringen den 27 november 2025 att föra in uppgiften att ansvara för språkcentrum i myndighetens instruktion. Regeringen vidtar åtgärder för att främja elevers tillgång till minoritetsspråken Barns tillgång till sitt eget språk, det vill säga modersmålet, är viktigt för deras utveckling och identitet och i både förskolan och skolan ska barn med ett annat modersmål än svenska få möjlighet att utveckla både modersmålet och svenskan. Språket är bärare av erfarenhet, kunskap, tradition och kultur. För att främja revitalisering av de nationella minoritetsspråken har flera åtgärder genomförts på utbildningsområdet, bland annat har rätten till modersmålsundervisning i nationella minoritetsspråk stärkts för elever som tillhör en nationell minoritet i förhållande till annan modersmålsundervisning. De nationella minoritetsspråkens ställning i Sverige behöver stärkas, och för att säkra språkens framtid är det nödvändigt att fler utvecklar språkkunskaper. För att leva upp till gällande lagar och internationella åtaganden om nationella minoritetsspråk är det av stor vikt att det finns tillgång till modersmålsundervisning av god kvalitet i nationella minoritetsspråk. Regeringen delar bedömningen att det behövs en långsiktighet i statens arbete för att öka lärarförsörjningen i nationella minoritetsspråk, tillgängliggöra fjärrundervisning och främja tillgången till adekvata och uppdaterade läromedel. Regeringen bedömer att det som Riksrevisionen skriver i sin rekommendation om att ge Skolverket ett instruktionsenligt uppdrag att samordna undervisningen i och främja produktionen av läromedel i de nationella minoritetsspråken utgör ett viktigt underlag i regeringens fortsatta arbete. Regeringen kan därför komma att återkomma i frågan. Fjärrundervisning möjliggör att fler elever kan ta del av modersmålsundervisning i de fall det är svårt att hitta en lämplig lärare. Regeringen har som tidigare nämnts redan vidtagit åtgärder som gäller fjärrundervisningen och beslutade i maj 2025 förordningen (2025:359) om statsbidrag för fjärrundervisning i nationella minoritetsspråk. Förordningen trädde i kraft den 1 juli 2025. Syftet med bidraget är att fler elever ska kunna få tillgång till fjärrundervisning i något av de nationella minoritetsspråken. Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att det finns ett behov av att se över bestämmelserna om fjärrundervisning och undervisning på entreprenad när det gäller modersmålsundervisning i samiska och samiska som modernt språk. Regeringen kan därför komma att återkomma i frågan. Nationella minoritetsspråk – kortsiktiga och otillräckliga statliga insatser (RiR 2025:16) Utbildningsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 november 2025 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Svantesson, Edholm, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari, Dousa, Larsson, Britz, Lann Föredragande: statsrådet Edholm Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om statens främjande av de nationella minoritetsspråken