Post 3219 av 7152 träffar
Budgetpropositionen för 2011
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 1/20
Utbildning och universitetsforskning
Förslag till statsbudget för 2011
Utbildning och universitetsforskning
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 17
2 Lagförslag 21
2.1 Förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434) 21
3 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 25
3.1 Omfattning 25
3.2 Utgiftsutveckling 25
3.3 Indelning 29
3.4 Utgiftsområdets styrmedel m.m. 35
3.5 Resultatredovisning 36
3.5.1 Internationellt samarbete 36
3.5.2 Svensk utbildning i internationell jämförelse 39
3.5.3 Uppföljning av EU:s gemensamma utbildningsmål 39
3.6 Revisionens iakttagelser 43
4 Politikens inriktning 49
4.1 Barn- och ungdomsutbildning 50
4.1.1 Lärarna är oumbärliga 50
4.1.2 Höga kunskapskrav och positiva förväntningar på alla elever 52
4.1.3 Trygghet, elevhälsa och jämställdhet 55
4.1.4 Förskola och pedagogisk omsorg 56
4.1.5 Gymnasieskolan 57
4.1.6 Övrigt 58
4.2 Vuxenutbildning 60
4.2.1 Nya satsningar på yrkesvux 62
4.2.2 Satsningar på yrkeshögskolan 62
4.2.3 Nya satsningar på lärlingsutbildning inom vuxenutbildningen 63
4.2.4 Reformering av kommunernas vuxenutbildning 63
4.2.5 Sfi 63
4.2.6 Folkbildning 64
4.2.7 Samarbete mellan politikområden 65
4.3 Universitet och högskolor 65
4.3.1 En högskola i världsklass 65
4.3.2 Kvalitet 65
4.3.3 Nya steg mot självständighet för universitet och högskolor 67
4.3.4 Satsningen på högskoleplatser 69
4.3.5 Tillträdesfrågor 70
4.3.6 Avgifter för utomeuropeiska studenter 70
4.3.7 Studentinflytande 72
4.3.8 Insatser för läraryrket 72
4.3.9 Tillstånd att utfärda examen på forskarnivå 74
4.3.10 Övrigt inom universitets- och högskoleområdet 74
4.4 Samverkan mellan politikområden 76
4.5 Forskning 76
4.5.1 Strategiska forskningsområden 76
4.5.2 Kvalitetsbaserad fördelning av forskningsmedel 77
4.5.3 Infrastrukturanläggningar 77
4.5.4 Internationell strategi för forskningspolitiken 79
4.5.5 Ökad självständighet för forskningsstiftelserna 79
4.5.6 Innovationskontoren 80
4.5.7 Anmälan om uppfinning 80
4.5.8 Klinisk forskning 80
4.5.9 Leveransplikt för elektroniska dokument 80
4.6 Internationella frågor 81
5 Barn- och ungdomsutbildning 83
5.1 Omfattning 83
5.2 Resultatredovisning 83
5.2.1 Resultat i den kommunala verksamheten och motsvarande skolformer 83
5.2.2 Statliga insatser 92
5.3 Användande av bemyndigande för försöksverksamhet med ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan 95
5.4 Analys 96
6 Vuxenutbildning 99
6.1 Omfattning 99
6.2 Resultatredovisning 99
6.2.1 Nationell styrning, infrastruktur och validering 99
6.2.2 Behörighetsgivande utbildningar 101
6.2.3 Eftergymnasial yrkesutbildning m.m. 105
6.2.4 Integration 110
6.2.5 Profilerade kurser, kulturprogram, studiecirklar och annan gruppverksamhet inom folkbildningen 112
6.2.6 Stöd till personer med funktionsnedsättning 113
6.3 Analys och slutsatser 115
6.3.1 Fortsatt utveckling, nationell styrning och en infrastruktur för lärande 115
6.3.2 Behörighetsgivande utbildningar 116
6.3.3 Eftergymnasial yrkesutbildning 118
6.3.4 Integration 119
6.3.5 Profilerade kurser, studiecirklar och annan gruppverksamhet inom folkbildningen 120
6.3.6 Stöd till personer med funktionsnedsättning 120
7 Universitet och högskolor 121
7.1 Omfattning 121
7.2 Övergripande om universitet och högskolor 121
7.3 Sammanslagning av lärosäten 121
7.4 Kvalitet 122
7.5 Internationalisering 123
7.6 Integration 124
7.7 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 125
7.7.1 Sökande till högskolan 126
7.7.2 Prestation och genomströmning 129
7.7.3 Examina inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå 130
7.8 Etablering på arbetsmarknaden 131
7.9 Utbildning på forskarnivå 132
7.10 Personal och kompetensförsörjning 133
7.11 Analys och slutsatser 134
7.12 Särskilda frågor 136
8 Forskning 137
8.1 Omfattning 137
8.2 Resultatredovisning 137
8.2.1 Översikt över forskningsfinansieringen i Sverige 137
8.2.2 Vetenskapsrådet 141
8.2.3 Rymdforskning 143
8.2.4 Internationellt forskningssamarbete och samarbete inom EU 143
8.2.5 Forskningens infrastruktur 144
8.3 Analys och slutsatser 146
8.3.1 Vetenskapsrådet 146
8.3.2 Rymdforskning 146
8.3.3 Internationellt forskningssamarbete och samarbete inom EU 146
8.3.4 Forskningens infrastruktur 147
9 Budgetförslag 149
9.1 Anslag för barn-, ungdoms- och vuxenutbildning 149
9.1.1 1:1 Statens skolverk 149
9.1.2 1:2 Statens skolinspektion 150
9.1.3 1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten 150
9.1.4 1:4 Sameskolstyrelsen 152
9.1.5 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 153
9.1.6 1:6 Särskilda insatser inom skolområdet 156
9.1.7 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. 158
9.1.8 1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. 158
9.1.9 1:9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet 159
9.1.10 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 160
9.1.11 1:11 Förstärkning av basfärdigheter 162
9.1.12 1:12 Bidrag till vissa studier 162
9.1.13 1:13 Myndigheten för yrkeshögskolan 163
9.1.14 1:14 Utveckling av vuxenutbildning m.m. 164
9.1.15 1:15 Statligt stöd till vuxenutbildning 164
9.1.16 1:16 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom utbildningsområdet m.m. 167
9.2 Anslag för universitets- och högskoleområdet 169
9.2.1 2:1 Högskoleverket 171
9.2.2 2:2 Verket för högskoleservice 172
9.2.3 2:3 Uppsala universitet: Grundutbildning 173
9.2.4 2:4 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning 175
9.2.5 2:5 Lunds universitet: Grundutbildning 176
9.2.6 2:6 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning 177
9.2.7 2:7 Göteborgs universitet: Grundutbildning 178
9.2.8 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning 179
9.2.9 2:9 Stockholms universitet: Grundutbildning 180
9.2.10 2:10 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning 181
9.2.11 2:11 Umeå universitet: Grundutbildning 182
9.2.12 2:12 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning 183
9.2.13 2:13 Linköpings universitet: Grundutbildning 184
9.2.14 2:14 Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning 185
9.2.15 2:15 Karolinska institutet: Grundutbildning 186
9.2.16 2:16 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning 187
9.2.17 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning 188
9.2.18 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning 189
9.2.19 2:19 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning 190
9.2.20 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning 191
9.2.21 2:21 Karlstads universitet: Grundutbildning 192
9.2.22 2:22 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning 193
9.2.23 2:23 Linnéuniversitetet: Grundutbildning 194
9.2.24 2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och forskarutbildning 195
9.2.25 2:25 Örebro universitet: Grundutbildning 196
9.2.26 2:26 Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning 197
9.2.27 2:27 Mittuniversitetet: Grundutbildning 198
9.2.28 2:28 Mittuniversitetet: Forskning och forskarutbildning 199
9.2.29 2:29 Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning 200
9.2.30 2:30 Blekinge tekniska högskola: Forskning och forskarutbildning 201
9.2.31 2:31 Malmö högskola: Grundutbildning 202
9.2.32 2:32 Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning 203
9.2.33 2:33 Mälardalens högskola: Grundutbildning 204
9.2.34 2:34 Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning 205
9.2.35 2:35 Dans- och cirkushögskolan: Grundutbildning 206
9.2.36 2:36 Stockholms dramatiska högskola: Grundutbildning 207
9.2.37 2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Grundutbildning 209
9.2.38 2:38 Högskolan i Borås: Grundutbildning 210
9.2.39 2:39 Högskolan Dalarna: Grundutbildning 211
9.2.40 2:40 Högskolan på Gotland: Grundutbildning 212
9.2.41 2:41 Högskolan i Gävle: Grundutbildning 214
9.2.42 2:42 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning 215
9.2.43 2:43 Högskolan Kristianstad: Grundutbildning 216
9.2.44 2:44 Högskolan i Skövde: Grundutbildning 217
9.2.45 2:45 Högskolan Väst: Grundutbildning 219
9.2.46 2:46 Konstfack: Grundutbildning 220
9.2.47 2:47 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning 221
9.2.48 2:48 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning 222
9.2.49 2:49 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning 224
9.2.50 2:50 Södertörns högskola: Grundutbildning 225
9.2.51 2:51 Försvarshögskolan: Grundutbildning 226
9.2.52 2:52 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m. 227
9.2.53 2:53 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. 231
9.2.54 2:54 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor 233
9.2.55 2:55 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 234
9.3 Forskning 236
9.3.1 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 236
9.3.2 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 238
9.3.3 3:3 Vetenskapsrådet: Förvaltning 239
9.3.4 3:4 Rymdforskning 240
9.3.5 3:5 Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organisationer 241
9.3.6 3:6 Institutet för rymdfysik 242
9.3.7 3:7 Kungl. biblioteket 243
9.3.8 3:8 Polarforskningssekretariatet 243
9.3.9 3:9 Sunet 244
9.3.10 3:10 Centrala etikprövningsnämnden 245
9.3.11 3:11 Regionala etikprövningsnämnder 246
9.3.12 3:12 Särskilda utgifter för forskningsändamål 246
9.4 Anslag för gemensamma ändamål 247
9.4.1 4:1 Internationella programkontoret för utbildningsområdet 247
9.4.2 4:2 Unesco m.m.: Avgifter till internationella organisationer 248
9.4.3 4:3 Kostnader för Svenska Unescorådet 249
9.4.4 4:4 Utvecklingsarbete m.m. inom områdena utbildning och forskning 250
Tabellförteckning
Anslagsbelopp 18
3.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 25
3.2 Härledning av ramnivån 2011-2014. Utgiftsområde '16 Utbildning och universitetsforskning 29
3.3 Ramnivå 2011 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 29
3.4 Antal barn och studerande 2004?20091, 1 000-tal 32
3.5 Offentliga kostnader budgetår 2004?2009, Mdkr1 32
3.6 Antal lärare/personal och studerande fördelade på kön, 2004?20091, 1 000-tal 33
4.1 Statliga riktade satsningar (inklusive studiestöd) inom behörighetsgivande vuxenutbildningar 2009-2012 62
4.2 Statliga satsningar (inklusive studiestöd) inom yrkeshögskolan 2009-2012 62
4.3 Anslagsminskningar 2011 och beräknade minskningar 2013 till följd av införandet av studieavgifter 71
6.1 Antal studerande inom behörighetsgivande vuxenutbildningar de senaste tre läsåren 102
6.2 Kursdeltagare inom kommunal vuxenutbildning läsåren 2004/05-2008/09 som slutfört eller avbrutit utbildningen 104
6.3 Antal studerande i eftergymnasial yrkesutbildning 2007-2009 106
6.4 Kostnad (kr) per årsstudieplats för eftergymnasial yrkesutbildning 2007-2009 106
6.5 Fördelning av statsbidrag till de nio studieförbunden 2007-2009 (kr) 113
7.1 Högskolenybörjare läsåret 2008/09 inklusive resp. exklusive inresande studenter efter inriktning 125
7.2 Antal studenter i högskoleutbildning 126
7.3 Antal helårsstudenter, tilldelat takbelopp och utfall per lärosäte 2009 127
7.4 Prestationsgrad 2007-2009 129
7.5 Utbildning på forskarnivå 132
7.6 Mål och utfall för antal examina på forskarnivå 133
7.7 Könsfördelning inom vissa tjänstekategorier 133
7.8 Ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer 136
8.1 Medel från statsbudgeten 2010 efter mottagare 139
8.2 Beräknade medel för FoU till övriga myndigheter, utgiftsområde och anslag 2010 139
8.3 Forskningsstiftelsernas investeringar i FoU 141
9.1:1 Anslagsutveckling för Statens skolverk 149
9.1:1 Härledning av anslagsnivån 2011-2014, 149
9.1:2 Anslagsutveckling för Statens skolinspektion 150
9.1:2 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 150
9.1:3 Anslagsutveckling för Specialpedagogiska skolmyndigheten 150
9.1:3 Offentligrättslig verksamhet 151
9.1:3 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden 151
9.1:3 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 152
9.1:4 Anslagsutveckling för Sameskolstyrelsen 152
9.1:4 Offentligrättslig verksamhet 153
9.1:4 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 153
9.1:5 Anslagsutveckling för utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 153
9.1:5 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden 154
9.1:5 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 155
9.1:6 Anslagsutveckling för särskilda insatser inom skolområdet 156
9.1:6 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden 157
9.1:6 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 157
9.1:7 Anslagsutveckling för maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. 158
9.1:7 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 158
9.1:8 Anslagsutveckling för bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet m.m. 158
9.1:8 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 159
9.1:9 Anslagsutveckling för bidrag till svensk undervisning i utlandet 159
9.1:9 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 160
9.1:10 Anslagsutveckling för fortbildning av lärare och förskolepersonal 160
9.1:10 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden 161
9.1:10 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 161
9.1:11 Anslagsutveckling för förstärkning av basfärdigheter 162
9.1:11 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 162
9.1:12 Anslagsutveckling för Bidrag till vissa studier 162
9.1:12 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 163
9.1:13 Anslagsutveckling för Myndigheten för yrkeshögskolan 163
9.1:13 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 163
9.1:14 Anslagsutveckling för Utveckling av vuxenutbildningen m.m. 164
9.1:14 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 164
9.1:15 Anslagsutveckling för Statligt stöd till vuxenutbildning 164
9.1:15 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 166
9.1:15 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden 166
9.1:16 Anslagsutveckling för Bidrag till vissa handikappsåtgärder inom utbildningsområdet m.m. 167
9.1:16 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 167
9.1:16 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden 168
9.1 Förändringar på anslagen för forskning och forskarutbildning 2011 169
9.2 Strategiska forskningsmedel - beslutad fördelning 2010, föreslagen fördelning 2011 och beräknad fördelningen 2012 170
9.2:1 Anslagsutveckling för Högskoleverket 171
9.2:1 Offentligrättslig verksamhet Högskoleverket 171
9.2.1 Uppdragsverksamhet 172
9.2:1 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 172
9.2:2 Anslagsutveckling för Verket för högskoleservice 172
9.2:2 Offentligrättslig verksamhet 172
9.2.2 Uppdragsverksamhet 173
9.2:2 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 173
9.2:3 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Uppsala universitet 173
9.2:3 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 174
9.2:3 Uppdragsverksamhet 174
9.2:3 Resursfördelning för grundutbildningen 174
9.2:3 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 175
9.2:4 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Uppsala universitet 175
9.2:4 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 175
9.2:4 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 175
9.2:5 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Lunds universitet 176
9.2:5 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 176
9.2:5 Uppdragsverksamhet 176
9.2:5 Resursfördelning för grundutbildningen 176
9.2:5 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 177
9.2:6 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Lunds universitet 177
9.2:6 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 177
9.2:7 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Göteborgs universitet 178
9.2:7 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 178
9.2:7 Uppdragsverksamhet 178
9.2:7 Resursfördelning för grundutbildningen 178
9.2:7 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 179
9.2:8 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Göteborgs universitet 179
9.2:8 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning 179
9.2:8 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 179
9.2:9 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Stockholms universitet 180
9.2:9 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 180
9.2:9 Uppdragsverksamhet 180
9.2:9 Resursfördelning för grundutbildningen 181
9.2:9 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 181
9.2:10 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Stockholms universitet 181
9.2:10 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 182
9.2:11 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Umeå universitet 182
9.2:11 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 182
9.2:11 Uppdragsverksamhet 182
9.2:11 Resursfördelning för grundutbildningen 183
9.2:11 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 183
9.2:12 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Umeå universitet 183
9.2:12 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 184
9.2:13 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Linköpings universitet 184
9.2:13 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 184
9.2:13 Uppdragsverksamhet 184
9.2:13 Resursfördelning för grundutbildningen 185
9.2:13 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 185
9.2:14 Anslagsutveckling för forskning och forskningsutbildning vid Linköpings universitet 185
9.2:14 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 186
9.2:15 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Karolinska institutet 186
9.2:15 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 186
9.2:15 Uppdragsverksamhet 186
9.2:15 Resursfördelning för grundutbildningen 187
9.2:15 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 187
9.2:16 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Karolinska institutet 187
9.2:16 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 188
9.2:17 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Kungl. Tekniska högskolan 188
9.2:17 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 188
9.2:17 Uppdragsverksamhet 188
9.2:17 Resursfördelning för grundutbildningen 189
9.2:17 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 189
9.2:18 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Kungl. Tekniska högskolan 189
9.2:18 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 190
9.2:19 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Luleå tekniska universitet 190
9.2:19 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 190
9.2:19 Uppdragsverksamhet 190
9.2:19 Resursfördelning för grundutbildningen 191
9.2:19 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 191
9.2:20 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Luleå tekniska universitet 191
9.2:20 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 192
9.2:21 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Karlstads universitet 192
9.2:21 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 192
9.2:21 Uppdragsverksamhet 192
9.2:21 Resursfördelning för grundutbildningen 193
9.2:21 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 193
9.2:22 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Karlstads universitet 193
9.2:22 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 194
9.2:23 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Linnéuniversitetet 194
9.2:23 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 194
9.2:23 Uppdragsverksamhet 194
9.2:23 Resursfördelning för grundutbildningen 195
9.2:23 Härledning av anslagsnivån 2011-2013 195
9.2:24 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Linnéuniversitetet 195
9.2:24 Härledning av anslagsnivån 2011-2013 196
9.2:25 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Örebro universitet 196
9.2:25 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 196
9.2:25 Uppdragsverksamhet 196
9.2:25 Resursfördelning för grundutbildningen 197
9.2:25 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 197
9.2:26 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Örebro universitet 197
9.2:26 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 198
9.2:27 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Mittuniversitetet 198
9.2:27 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 198
9.2:27 Uppdragsverksamhet 198
9.2:27 Resursfördelning för grundutbildningen 199
9.2:27 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 199
9.2:28 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Mittuniversitetet 199
9.2:28 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 200
9.2:29 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Blekinge tekniska högskola 200
9.2:29 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 200
9.2:29 Uppdragsverksamhet 200
9.2:29 Resursfördelning för grundutbildningen 201
9.2:29 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 201
9.2:30 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Blekinge tekniska högskola 201
9.2:30 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 202
9.2:31 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Malmö högskola 202
9.2:31 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 202
9.2:31 Uppdragsverksamhet 202
9.2:31 Resursfördelning för grundutbildningen 203
9.2:31 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 203
9.2:32 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Malmö högskola 203
9.2:32 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 204
9.2:33 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Mälardalens högskola 204
9.2:33 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 204
9.2:33 Uppdragsverksamhet 204
9.2:33 Resursfördelning för grundutbildningen 205
9.2:33 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 205
9.2:34 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Mälardalens högskola 205
9.2:34 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 206
9.2:35 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Dans- och cirkushögskolan 206
9.2:35 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 206
9.2:35 Uppdragsverksamhet 206
9.2:35 Resursfördelning för grundutbildningen 206
9.2:35 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 207
9.2:36 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Stockholms dramatiska högskola 207
9.2:36 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 207
9.2:36 Uppdragsverksamhet 207
9.2:36 Resursfördelning för grundutbildningen 208
9.2:36 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 209
9.2:37 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Gymnastik- och idrottshögskolan 209
9.2:37 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 209
9.2:37 Uppdragsverksamhet 209
9.2:37 Resursfördelning för grundutbildningen 210
9.2:37 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 210
9.2:38 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Borås 210
9.2:38 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 210
9.2:38 Uppdragsverksamhet 210
9.2:38 Resursfördelning för grundutbildningen 211
9.2:38 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 211
9.2:39 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan Dalarna 211
9.2:39 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 211
9.2:39 Uppdragsverksamhet 211
9.2:39 Resursfördelning för grundutbildningen 212
9.2:39 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 212
9.2:40 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan på Gotland 212
9.2:40 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 213
9.2:40 Uppdragsverksamhet 213
9.2:40 Resursfördelning för grundutbildningen 213
9.2:40 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 213
9.2:41 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Gävle 214
9.2:41 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 214
9.2:41 Uppdragsverksamhet 214
9.2:41 Resursfördelning för grundutbildningen 214
9.2:41 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 215
9.2:42 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Halmstad 215
9.2:42 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 215
9.2:42 Uppdragsverksamhet 215
9.2:42 Resursfördelning för grundutbildningen 216
9.2:42 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 216
9.2:43 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan Kristianstad 216
9.2:43 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 216
9.2:43 Uppdragsverksamhet 216
9.2:43 Resursfördelning för grundutbildningen 217
9.2:43 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 217
9.2:44 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Skövde 217
9.2:44 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 218
9.2:44 Uppdragsverksamhet 218
9.2:44 Resursfördelning för grundutbildningen 218
9.2:44 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 219
9.2:45 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan Väst 219
9.2:45 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 219
9.2:45 Uppdragsverksamhet 219
9.2:45 Resursfördelning för grundutbildningen 220
9.2:45 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 220
9.2:46 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Konstfack 220
9.2:46 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 221
9.2:46 Uppdragsverksamhet 221
9.2:46 Resursfördelning för grundutbildningen 221
9.2:46 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 221
9.2:47 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Kungl. Konsthögskolan 221
9.2:47 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 222
9.2:47 Uppdragsverksamhet 222
9.2:47 Resursfördelning för grundutbildningen 222
9.2:47 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 222
9.2:48 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 222
9.2:48 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 223
9.2:48 Uppdragsverksamhet 223
9.2:48 Resursfördelning för grundutbildningen 223
9.2:48 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 223
9.2:49 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Operahögskolan i Stockholm 224
9.2:49 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 224
9.2:49 Uppdragsverksamhet 224
9.2:49 Resursfördelning för grundutbildningen 224
9.2:49 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 224
9.2:50 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Södertörns högskola 225
9.2:50 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 225
9.2:50 Uppdragsverksamhet 225
9.2:50 Resursfördelning för grundutbildningen 225
9.2:50 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 226
9.2:51 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Försvarshögskolan 226
9.2:51 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet 226
9.2:51 Uppdragsverksamhet 226
9.2:51 Resursfördelning för grundutbildningen 226
9.2:51 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 227
9.2:52 Anslagsutveckling för anslaget Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m. 227
9.2:52 Fördelning på anslagsposter 227
9.2:52 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 231
9.2:53 Anslagsutvecklingen för anslaget Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. 231
9.2:53 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden 232
9.2:53 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 233
9.2:54 Anslagsutveckling för anslaget Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor 233
9.2:54 Fördelning av forskningsmedel på anslagsposter 234
9.2:54 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 234
9.2:55 Anslagsutveckling för anslaget Ersättning för klinisk utbildning och forskning 234
9.2:56 Läkarutbildning som omfattas av anslaget 2:55 235
9.2:56 Tandläkarutbildning som omfattas av anslaget 2:55 236
9.2:55 Fördelning av anslagsmedel per universitet 236
9.2:55 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 236
9.3:1 Anslagsutveckling Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 236
9.3:1 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden, Vetenskapsrådet 237
9.3:1 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 238
9.3:2 Anslagsutveckling för Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 238
9.3:2 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden, Vetenskapsrådet 239
9.3:2 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 239
9.3:3 Anslagsutveckling för Vetenskapsrådet: Förvaltning 239
9.3:3 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 239
9.3:4 Anslagsutveckling för Rymdforskning 240
9.3:4 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden, Rymdstyrelsen 240
9.3:4 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 241
9.3:5 Anslagsutveckling för Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organisationer 241
9.3:5 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden, Rymdstyrelsen 242
9.3:5 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 242
9,3:6 Anslagsutveckling för Institutet för rymdfysik 242
9.3:6 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 242
9.3:7 Anslagsutveckling Kungl. biblioteket 243
9.3:7 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 243
9.3:8 Anslagsutveckling för Polarforskningssekretariatet 243
9.3:8 Uppdragsverksamhet Polarforskningssekretariatet 244
9.3:8 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 244
9.3:9 Anslagsutveckling för Sunet 244
9.3:9 Uppdragsverksamhet Sunet 245
9.3:9 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 245
9.3:10 Anslagsutveckling för Centrala etikprövningsnämnden 245
9.3:10 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 245
9.3:11 Anslagsutveckling för Regionala etikprövningsnämnder 246
9.3:11 Avgiftsfinansierad verksamhet, Regionala etikprövningsnämnder 246
9.3:11 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 246
9.3:12 Anslagsutveckling för Särskilda utgifter för forskningsändamål 246
9.3:12 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 247
9.4:1 Anslagsutveckling för Internationella programkontoret för utbildningsområdet 247
9.4:1 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden 248
9.4:1 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 248
9.4:2 Anslagsutveckling för Unesco m.m.: Avgifter till internationella organisationer 248
9.4:2 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 249
9.4:3 Anslagsutveckling för Kostnader för Svenska Unescorådet 249
9.4:3 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 250
9.4.4 Anslagsutveckling för Utvecklingsarbete m.m. inom områdena utbildning och forskning 250
9.4.4 Härledning av anslagsnivån 2011-2014 250
Diagramförteckning
3.1 Andelen 18-24 åringar utan fullföljd gymnasieutbildning och som inte befinner sig i utbildning 40
3.2 Andel 15-åringar med svag läsförmåga i PISA:s lästest 40
3.3 Andelen lågpresterande 15-åringar i matematik 40
3.4 Andelen lågpresterande 15-åringar i naturvetenskap 41
3.5 Andelen 20-24-åringar med fullföljd gymnasieutbildning 41
3.6 Ökning av antalet högskoleexaminerade inom matematik, naturvetenskap och teknik mellan 2000-2007 41
3.7 Andelen kvinnor och män bland examinerade inom matematik, naturvetenskap och teknik 41
3.8 Andelen i åldern 25-64 år som deltagit i någon form av utbildning 42
3.9 Andelen deltagande i förskoleverksamhet 42
3.10 Andelen i åldern 30-34 år med slutförd högre utbildning 42
5.1 Antal barn 1-5 år i förskoleverksamhet 2004-2009 83
5.2 Andelen barn i förskolor med enskild huvudman 2009 84
5.3 Antal barn per årsarbetare i fritidshem 2004-2009 85
5.4 Olika elevgruppers meritvärden 2009 86
5.5 Elever på program och motsvarande 2004/05 och 2009/10 90
5.6 Fullföljd utbildning inom fyra år för nybörjare i gymnasieskolan hösten 2005 91
6.1 Indexerad förändring av antalet elever och kursdeltagare i komvux läsåren 1992/93-2008/09 102
6.2 Kostnadsutveckling (miljoner kr) för komvux 104
6.3 Antal pågående Yh-utbildningar 2009 efter län 107
6.4 Antalet elever i sfi läsåren 1993/94-2008/09 110
6.5 Andel lärare (heltidsanställningar) med högskoleexamen med pedagogisk inriktning läsåren 2007/08-2009/10 fördelade på anordnare 111
6.6 Antal studerande i särvux 2009 114
7.1 Antal in- och utresande studenter läsåren 1998/99-2008/09 123
7.2 Andel arbetslösa 16-64 år efter utbildningsnivå, 1994-2009 131
8.1 Ökning i procent av antalet vetenskapliga artiklar i vissa europeiska länder sedan 1984 138
8.2 Ökning i procent av antalet vetenskapliga artiklar i de nordiska länderna sedan 1984 138
8.3 Genomsnittligt antal citeringar per artikel och land 1984-2008 138
8.4 Medelciteringar för olika vetenskapsområden, 1984-2008 där 1,0 motsvarar världsgenomsnittet 138
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. antar regeringens förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434) (avsnitt 2.1 och 9.2.36),
2. bemyndigar regeringen att under 2011-2014 besluta om kapitaltillskott till holdingbolag knutna till universitet och högskolor (avsnitt 4.3.3),
3. bemyndigar regeringen att under 2011 för ramanslaget 1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 12 000 000 kronor under 2012 och 2013 (avsnitt 9.1.3),
4. bemyndigar regeringen att under 2011 för ramanslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor under 2012 och 2013 (avsnitt 9.1.5),
5. bemyndigar regeringen att under 2011 för ramanslaget 1:6 Särskilda insatser inom skolområdet ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 37 000 000 kronor under 2012 (avsnitt 9.1.6),
6. bemyndigar regeringen att under 2011 för ramanslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 200 000 000 kronor under 2012 (avsnitt 9.1.10),
7. bemyndigar regeringen att under 2011 för ramanslaget 1:15 Statligt stöd till vuxenutbildning besluta om bidrag till yrkeshögskolan, kvalificerad yrkesutbildning och lärlingsutbildning för vuxna till vissa hantverksyrken som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 986 920 000 kronor under 2012 och högst 613 080 000 kronor under 2013-2014 (avsnitt 9.1.15),
8. bemyndigar regeringen att under 2011 för ramanslaget 1:16 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom utbildningsområdet m.m. besluta om stöd för studerande med funktionshinder vid folkhögskolor, universitet och högskolor som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 77 000 000 kronor under 2012 (avsnitt 9.1.16),
9. bemyndigar regeringen att under 2011 för ramanslaget 2:53 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 000 000 kronor under 2012 (avsnitt 9.2.53),
10. bemyndigar regeringen att under 2011 för ramanslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 000 000 000 kronor under 2012-2016 (avsnitt 9.3.1),
11. bemyndigar regeringen att under 2011 för ramanslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 873 000 000 kronor under 2012-2016 (avsnitt 9.3.2),
12. bemyndigar regeringen att under 2011 för ramanslaget 3:4 Rymdforskning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 150 000 000 kronor under 2012-2016 (avsnitt 9.3.4),
13. bemyndigar regeringen att under 2011 för ramanslaget 3:5 Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organisationer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 100 000 000 kronor under 2012-2016 (avsnitt 9.3.5),
14. bemyndigar regeringen att under 2011 för ramanslaget 4:1 Internationella programkontoret för utbildningsområdet besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 000 000 kronor under 2012 (avsnitt 9.4.1),
15. för budgetåret 2011 anvisar anslagen under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning enligt följande uppställning:
Anslagsbelopp
Tusental kronor
Anslag
Anslagstyp
1:1
Statens skolverk
Ramanslag
315 768
1:2
Statens skolinspektion
Ramanslag
338 543
1:3
Specialpedagogiska skolmyndigheten
Ramanslag
704 200
1:4
Sameskolstyrelsen
Ramanslag
26 659
1:5
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
Ramanslag
917 040
1:6
Särskilda insatser inom skolområdet
Ramanslag
419 761
1:7
Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m.
Ramanslag
3 660 000
1:8
Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m.
Ramanslag
151 603
1:9
Bidrag till svensk undervisning i utlandet
Ramanslag
101 565
1:10
Fortbildning av lärare och förskolepersonal
Ramanslag
1 046 100
1:11
Förstärkning av basfärdigheter
Ramanslag
400 000
1:12
Bidrag till vissa studier
Ramanslag
15 525
1:13
Myndigheten för yrkeshögskolan
Ramanslag
104 830
1:14
Utveckling av vuxenutbildning m.m.
Ramanslag
8 721
1:15
Statligt stöd till vuxenutbildning
Ramanslag
3 350 142
1:16
Bidrag till vissa handikappåtgärder inom utbildningsområdet m.m.
Ramanslag
145 618
2:1
Högskoleverket
Ramanslag
177 031
2:2
Verket för högskoleservice
Ramanslag
19 957
2:3
Uppsala universitet: Grundutbildning
Ramanslag
1 393 036
2:4
Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning
Ramanslag
1 717 156
2:5
Lunds universitet: Grundutbildning
Ramanslag
1 756 694
2:6
Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning
Ramanslag
1 754 167
2:7
Göteborgs universitet: Grundutbildning
Ramanslag
1 770 474
2:8
Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning
Ramanslag
1 319 593
2:9
Stockholms universitet: Grundutbildning
Ramanslag
1 601 402
2:10
Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning
Ramanslag
1 373 807
2:11
Umeå universitet: Grundutbildning
Ramanslag
1 206 975
2:12
Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning
Ramanslag
935 352
2:13
Linköpings universitet: Grundutbildning
Ramanslag
1 295 829
2:14
Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning
Ramanslag
695 834
2:15
Karolinska institutet: Grundutbildning
Ramanslag
704 019
2:16
Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning
Ramanslag
1 201 613
2:17
Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning
Ramanslag
1 063 687
2:18
Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning
Ramanslag
999 582
2:19
Luleå tekniska universitet: Grundutbildning
Ramanslag
628 702
2:20
Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning
Ramanslag
322 059
2:21
Karlstads universitet: Grundutbildning
Ramanslag
591 229
2:22
Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning
Ramanslag
189 142
2:23
Linnéuniversitetet: Grundutbildning
Ramanslag
958 670
2:24
Linnéuniversitetet: Forskning och forskarutbildning
Ramanslag
266 652
2:25
Örebro universitet: Grundutbildning
Ramanslag
664 018
2:26
Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning
Ramanslag
207 485
2:27
Mittuniversitetet: Grundutbildning
Ramanslag
515 111
2:28
Mittuniversitetet: Forskning och forskarutbildning
Ramanslag
190 623
2:29
Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning
Ramanslag
297 326
2:30
Blekinge tekniska högskola: Forskning och forskarutbildning
Ramanslag
80 617
2:31
Malmö högskola: Grundutbildning
Ramanslag
874 647
2:32
Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning
Ramanslag
101 332
2:33
Mälardalens högskola: Grundutbildning
Ramanslag
589 894
2:34
Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning
Ramanslag
75 382
2:35
Dans- och cirkushögskolan: Grundutbildning
Ramanslag
49 438
2:36
Stockholms dramatiska högskola: Grundutbildning
Ramanslag
113 295
2:37
Gymnastik- och idrottshögskolan: Grundutbildning
Ramanslag
86 840
2:38
Högskolan i Borås: Grundutbildning
Ramanslag
441 487
2:39
Högskolan Dalarna: Grundutbildning
Ramanslag
430 234
2:40
Högskolan på Gotland: Grundutbildning
Ramanslag
136 410
2:41
Högskolan i Gävle: Grundutbildning
Ramanslag
410 470
2:42
Högskolan i Halmstad: Grundutbildning
Ramanslag
365 602
2:43
Högskolan Kristianstad: Grundutbildning
Ramanslag
344 199
2:44
Högskolan i Skövde: Grundutbildning
Ramanslag
321 473
2:45
Högskolan Väst: Grundutbildning
Ramanslag
343 014
2:46
Konstfack: Grundutbildning
Ramanslag
130 543
2:47
Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning
Ramanslag
59 694
2:48
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning
Ramanslag
136 440
2:49
Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning
Ramanslag
18 358
2:50
Södertörns högskola: Grundutbildning
Ramanslag
371 806
2:51
Försvarshögskolan: Grundutbildning
Ramanslag
22 675
2:52
Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.
Ramanslag
2 692 546
2:53
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.
Ramanslag
479 520
2:54
Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor
Ramanslag
487 804
2:55
Ersättningar för klinisk utbildning och forskning
Ramanslag
2 193 303
3:1
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation
Ramanslag
4 348 279
3:2
Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer
Ramanslag
260 061
3:3
Vetenskapsrådet: Förvaltning
Ramanslag
115 730
3:4
Rymdforskning
Ramanslag
94 759
3:5
Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organisationer
Ramanslag
108 791
3:6
Institutet för rymdfysik
Ramanslag
47 793
3:7
Kungl. biblioteket
Ramanslag
328 330
3:8
Polarforskningssekretariatet
Ramanslag
36 861
3:9
Sunet
Ramanslag
42 740
3:10
Centrala etikprövningsnämnden
Ramanslag
9 018
3:11
Regionala etikprövningsnämnder
Ramanslag
39 380
3:12
Särskilda utgifter för forskningsändamål
Ramanslag
114 459
4:1
Internationella programkontoret för utbildningsområdet
Ramanslag
57 559
4:2
Unesco m.m.: Avgifter till internationella organisationer
Ramanslag
30 886
4:3
Kostnader för Svenska Unescorådet
Ramanslag
4 493
4:4
Utvecklingsarbete m.m. inom områdena utbildning och forskning
Ramanslag
12 054
Summa
54 531 516
2 Lagförslag
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1 Förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434)
Härigenom föreskrivs att bilagan till högskolelagen (1992:1434) ska ha följande lydelse.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.
Bilaga1
Gällande lydelse
I denna bilaga anges de högskolor som enligt 1 kap. 17 § får utfärda en gemensam examen.
Uppsala universitet
Lunds universitet
Göteborgs universitet
Stockholms universitet
Umeå universitet
Linköpings universitet
Karolinska institutet (universitet)
Kungl. Tekniska högskolan (universitet)
Luleå tekniska universitet
Karlstads universitet
Linnéuniversitetet
Örebro universitet
Mittuniversitetet
Sveriges lantbruksuniversitet
Blekinge tekniska högskola
Dans- och cirkushögskolan
Dramatiska institutet
Försvarshögskolan
Gymnastik- och idrottshögskolan
Högskolan i Borås
Högskolan Dalarna
Högskolan på Gotland
Högskolan i Gävle
Högskolan i Halmstad
Högskolan Kristianstad
Högskolan i Skövde
Högskolan Väst
Konstfack
Kungl. Konsthögskolan
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
Malmö högskola
Mälardalens högskola
Operahögskolan i Stockholm
Södertörns högskola
Teaterhögskolan i Stockholm
Föreslagen lydelse
Uppsala universitet
Lunds universitet
Göteborgs universitet
Stockholms universitet
Umeå universitet
Linköpings universitet
Karolinska institutet (universitet)
Kungl. Tekniska högskolan (universitet)
Luleå tekniska universitet
Karlstads universitet
Linnéuniversitetet
Örebro universitet
Mittuniversitetet
Sveriges lantbruksuniversitet
Blekinge tekniska högskola
Dans- och cirkushögskolan
Försvarshögskolan
Gymnastik- och idrottshögskolan
Högskolan i Borås
Högskolan Dalarna
Högskolan på Gotland
Högskolan i Gävle
Högskolan i Halmstad
Högskolan Kristianstad
Högskolan i Skövde
Högskolan Väst
Konstfack
Kungl. Konsthögskolan
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
Malmö högskola
Mälardalens högskola
Operahögskolan i Stockholm
Stockholms dramatiska högskola
Södertörns högskola
3 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
3.1 Omfattning
Utgiftsområdet omfattar förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola, vuxenutbildning och annan yrkesutbildning, högre utbildning och forskning samt myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdet.
3.2 Utgiftsutveckling
Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Miljoner kronor
Utfall
2009
Budget
2010 1
Prognos
2010
Förslag
2011
Beräknat
2012
Beräknat
2013
Beräknat
2014
Barn-, ungdoms- och vuxenutbildning
1:1 Statens skolverk
295
314
316
316
319
324
331
1:2 Statens skolinspektion
307
337
336
339
342
347
355
1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten
656
701
680
704
712
723
738
1:4 Sameskolstyrelsen
36
27
26
27
27
27
29
1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
573
930
855
917
1 141
1 299
939
1:6 Särskilda insatser inom skolområdet
486
492
481
420
428
435
443
1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m.
3 658
3 660
3 660
3 660
3 660
3 660
3 660
1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m.
115
152
114
152
154
157
160
1:9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet
87
97
98
102
103
104
106
1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal
753
1 264
933
1 046
330
285
135
1:11 Förstärkning av basfärdigheter
243
500
486
400
250
0
0
1:12 Bidrag till vissa studier
16
16
15
16
16
16
16
1:13 Myndigheten för yrkeshögskolan
49
104
100
105
104
105
108
1:14 Utveckling av vuxenutbildning m.m.
3
8
8
9
9
9
9
1:15 Statligt stöd till vuxenutbildning
785
3 132
2 998
3 350
1 946
1 986
2 038
1:16 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom utbildningsområdet m.m.
0
146
147
149
151
Summa Barn-, ungdoms- och vuxenutbildning
8 061
11 733
11 106
11 706
9 688
9 625
9 215
Universitet och högskolor
2:1 Högskoleverket
170
177
178
177
179
181
186
2:2 Verket för högskoleservice
20
20
19
20
20
20
21
2:3 Uppsala universitet: Grundutbildning
1 266
1 398
1 338
1 393
1 350
1 358
1 384
2:4 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning
1 398
1 650
1 650
1 717
1 803
1 826
1 862
2:5 Lunds universitet: Grundutbildning
1 761
1 763
1 803
1 757
1 787
1 791
1 825
2:6 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning
1 393
1 695
1 733
1 754
1 850
1 874
1 910
2:7 Göteborgs universitet: Grundutbildning
1 679
1 765
1 765
1 770
1 793
1 816
1 852
2:8 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning
1 140
1 285
1 285
1 320
1 332
1 350
1 376
2:9 Stockholms universitet: Grundutbildning
1 449
1 642
1 576
1 601
1 616
1 644
1 676
2:10 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning
1 190
1 336
1 336
1 374
1 399
1 418
1 445
2:11 Umeå universitet: Grundutbildning
1 157
1 210
1 233
1 207
1 217
1 224
1 248
2:12 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning
802
904
904
935
965
978
997
2:13 Linköpings universitet: Grundutbildning
1 227
1 295
1 303
1 296
1 321
1 311
1 336
2:14 Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning
571
670
670
696
726
736
750
2:15 Karolinska institutet: Grundutbildning
627
701
650
704
680
693
709
2:16 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning
909
1 132
1 132
1 202
1 271
1 282
1 307
2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning
1 037
1 079
1 096
1 064
1 029
940
959
2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning
762
931
931
1 000
1 089
1 103
1 125
2:19 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning
542
631
615
629
639
644
656
2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning
284
310
310
322
333
337
344
2:21 Karlstads universitet: Grundutbildning
546
595
604
591
563
571
582
2:22 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning
178
187
187
189
191
193
197
2:23 Linnéuniversitetet: Grundutbildning
959
872
959
961
973
992
2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och forskarutbildning
262
262
267
269
273
278
2:25 Örebro universitet: Grundutbildning
606
666
657
664
652
661
674
2:26 Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning
186
203
203
207
210
212
216
2:27 Mittuniversitetet: Grundutbildning
474
521
559
515
511
513
521
2:28 Mittuniversitetet: Forskning och forskarutbildning
176
187
187
191
192
195
199
2:29 Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning
262
302
302
297
274
253
258
2:30 Blekinge tekniska högskola: Forskning och forskarutbildning
77
80
80
81
81
82
84
2:31 Malmö högskola: Grundutbildning
809
874
849
875
860
871
888
2:32 Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning
90
100
100
101
102
104
106
2:33 Mälardalens högskola: Grundutbildning
523
594
528
590
577
567
577
2:34 Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning
63
74
74
75
76
77
79
2:35 Dans- och cirkushögskolan: Grundutbildning
49
49
48
49
50
51
52
2:36 Stockholms dramatiska högskola: Grundutbildning
0
113
115
116
119
2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Grundutbildning
50
51
51
87
88
89
91
2:38 Högskolan i Borås: Grundutbildning
427
441
431
441
430
419
427
2:39 Högskolan Dalarna: Grundutbildning
405
435
426
430
401
396
404
2:40 Högskolan på Gotland: Grundutbildning
131
137
134
136
130
132
135
2:41 Högskolan i Gävle: Grundutbildning
387
412
423
410
418
411
419
2:42 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning
331
368
368
366
349
346
353
2:43 Högskolan Kristianstad: Grundutbildning
308
344
338
344
349
347
354
2:44 Högskolan i Skövde: Grundutbildning
290
319
331
321
315
316
322
2:45 Högskolan Väst: Grundutbildning
307
344
334
343
315
310
315
2:46 Konstfack: Grundutbildning
126
130
130
131
132
134
136
2:47 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning
58
60
60
60
60
61
62
2:48 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning
132
136
136
136
138
140
142
2:49 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning
18
18
18
18
19
19
19
2:50 Södertörns högskola: Grundutbildning
314
373
366
372
351
360
367
2:51 Försvarshögskolan: Grundutbildning
22
23
22
23
23
23
24
2:52 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.
2 256
2 622
2 536
2 693
2 731
2 696
2 748
2:53 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.
1 681
413
421
480
883
1 328
1 249
2:54 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor
404
479
479
488
493
499
509
2:55 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning
2 087
2 173
2 173
2 193
2 230
2 274
2 323
Summa Universitet och högskolor
33 154
36 524
36 219
37 174
37 940
38 540
39 185
Forskning
3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation
4 060
4 500
4 401
4 348
4 639
4 702
4 798
3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer
0
0
260
260
260
260
3:3 Vetenskapsrådet: Förvaltning
111
115
112
116
117
119
121
3:4 Rymdforskning
194
197
193
95
96
97
98
3:5 Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organisationer
0
0
109
109
109
109
3:6 Institutet för rymdfysik
47
48
47
48
48
49
50
3:7 Kungl. biblioteket
315
320
318
328
332
336
343
3:8 Polarforskningssekretariatet
24
31
30
37
37
38
39
3:9 Sunet
42
42
41
43
43
44
45
3:10 Centrala etikprövningsnämnden
5
9
9
9
9
9
9
3:11 Regionala etikprövningsnämnder
31
39
38
39
40
40
41
3:12 Särskilda utgifter för forskningsändamål
88
118
116
114
116
117
120
Summa Forskning
4 916
5 419
5 304
5 546
5 846
5 921
6 034
Vissa gemensamma ändamål
4:1 Internationella programkontoret för utbildningsområdet
55
57
57
58
59
59
61
4:2 Unesco m.m.: Avgifter till internationella organisationer
0
0
31
31
31
31
4:3 Kostnader för Svenska Unescorådet
31
34
33
4
5
5
5
4:4 Utvecklingsarbete m.m. inom områdena utbildning och forskning
9
12
10
12
12
12
13
Summa Vissa gemensamma ändamål
95
103
99
105
106
107
109
Äldreanslag
2010 2:36 Dramatiska institutet: Grundutbildning
81
84
84
0
0
0
0
2010 2:51 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning
29
30
30
0
0
0
0
2009 1:16 Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning
22
0
0
0
0
0
2009 1:17 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning
1 270
0
0
0
0
0
0
2009 2:23 Växjö universitet: Grundutbildning
471
0
35
0
0
0
0
2009 2:24 Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning
167
0
0
0
0
0
2009 2:33 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning
421
0
63
0
0
0
0
2009 2:34 Högskolan i Kalmar: Forskning och forskarutbildning
79
0
0
0
0
0
2008 25:78 Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning
3
0
4
0
0
0
0
2008 25:84 Avvecklingsmyndigheten för skolmyndigheter m.m.
78
0
25
0
0
0
0
Summa Äldreanslag
2 628
113
240
0
0
0
0
Totalt för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
48 855
53 892
52 969
54 532
53 581
54 194
54 543
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Tabell 3.2 Härledning av ramnivån 2011-2014. Utgiftsområde '16 Utbildning och universitetsforskning
Miljoner kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
53 561
53 561
53 561
53 561
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
337
855
1 522
2 566
Beslut
599
- 886
- 930
- 1 548
Övriga makroekonomiska förutsättningar
25
66
66
66
Volymer
Överföring till/från andra utgiftsområden
51
50
41
36
Övrigt 3,
- 41
- 64
- 66
- 138
Ny ramnivå
54 532
53 581
54 194
54 543
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
3 Övergångseffekter till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under övrigt. Vissa anslag minskas (2014) även till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojektet kommer att genomföras i statsförvaltningen.
Tabell 3.3 Ramnivå 2011 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Miljoner kronor
2011
Transfereringar 1
13 132
Verksamhetskostnader 2
40 543
Investeringar 3
856
Summa ramnivå
54 532
Den realekonomiska fördelningen baseras på utfall 2009 samt kända förändringar av anslagens användning.
1 Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation.
2 Med verksamhetsutgifter avses resurser som statliga myndigheter använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.
3 Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.
3.3 Indelning
Utgiftsområdet Utbildning och universitetsforskning har i huvudsak följande omfattning och behandlas i följande avsnitt.
* Barn- och ungdomsutbildning
förskoleverksamhet
förskoleklass
skolbarnsomsorg
grundskola
gymnasieskola
specialskola
särskola
sameskola
svensk skola i utlandet
* Vuxenutbildning
kommunal vuxenutbildning (komvux)
vuxenutbildning för utvecklingsstörda
(särvux)
svenskundervisning för invandrare (sfi)
utbildning inom yrkeshögskolan
kvalificerad yrkesutbildning
folkbildning
vissa kompletterande utbildningar med enskilda huvudmän
* Högskoleverksamhet
universitet och högskolor med statlig huvudman (högskoleutbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå samt forskning) och enskilda utbildningsanordnare av högskoleutbildning
* Forskning
statlig finansiering av forskning och forskningsmyndigheter.
I utgiftsområdet ingår även myndigheter inom skol-, vuxenutbildnings- och högskoleområdet och vissa myndigheter inom forskningsområdet samt medlemsavgifter till Unesco och verksamheten vid Svenska Unescorådet.
De samlade kostnaderna inom utgiftsområdet uppgår till ca 258 miljarder kronor, inklusive medel från kommuner och landsting. Delar av de medel som kommuner och landsting avsätter för utbildning finansieras genom de generella statsbidragen till kommunerna. Huvudmannaskapet för den verksamhet som ingår i utgiftsområdet delas mellan stat, kommun, landsting och enskilda huvudmän.
Kommunerna är huvudmän för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och viss vuxenutbildning (bl.a. komvux, särvux och sfi). Därutöver finns fristående huvudmän som bedriver verksamhet som motsvarar förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Staten är huvudman för specialskolan och sameskolan. Inom folkbildningen (främst folkhögskolor och studieförbund) förekommer framför allt enskilda huvudmän. Staten är huvudman för flertalet universitet och högskolor, men det finns även ett antal enskilda utbildningsanordnare inom högskoleområdet.
Anslagen inom utgiftsområdet finansierar endast till en mindre del förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning, som främst finansieras med kommunala skattemedel, men även via det generella statliga bidraget till kommunerna samt vissa riktade statsbidrag. Avgifter svarar för en del av finansieringen av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen samt vissa myndigheter, men utgör i övrigt en mycket liten andel. Anslagen inom utbildningsområdet finansierar högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå vid statliga universitet och högskolor och de enskilda
utbildningsanordnarna inom högskoleområdet samt yrkeshögskoleutbildningar, kvalificerade yrkesutbildningar och vissa kompletterade utbildningar. Från och med 2011 ska högskolestudier finansieras till viss del genom avgifter i och med införandet av studieavgifter för tredjelandsmedborgare. Forskning och utbildning på forskarnivå vid universitet och högskolor finansieras genom direkta anslag och medel från anslagsfinansierade forskningsråd. Forskning finansieras även av forskningsstiftelser, EU och andra externa finansiärer.
Nedanstående figur och efterföljande tre tabeller ger en översikt över utgiftsområdet och bygger på statistik från Statistiska centralbyrån om inget annat anges.
SVERIGES UTBILDNINGSSYSTEM 2009
Tabell 3.4 Antal barn och studerande 2004?20091, 1 000-tal
Läsår
Skolform
03/04
04/05
05/06
06/07
07/08
08/09
Barn- och ungdomsutbildning
Förskoleverksam-het och skolbarns-omsorg2, 6
därav
734
726
736
756
779
803
Förskola
352
364
379
396
417
433
Annan pedagogisk omsorg
40
36
33
31
28
25
Fritidshem
342
326
323
329
335
346
Förskoleklass2, 3
90
89
88
92
93
98
Grundskola2, 3
1046
1024
995
962
936
906
Gymnasieskola
334
348
359
376
390
396
Svenska utlandskolor4
1,2
1,2
1,2
1,3
1,4
1,4
Särskola totalt
(obligatorisk och gymnasiesärskola)
22
22
22
23
23
23
Obligatorisk särskola
15
15
14
14
14
13
Gymnasiesärskola
6.7
7,1
7,8
8,2
8,7
9,3
Specialskola
0,7
0,7
0,6
0,5
0,5
0,5
Vuxenutbildning
Komvux5
146
144
142
125
100
101
Särvux
4,7
4,8
5,0
4,9
5,0
4,9
Sfi
48
48
53
65
74
84
Kvalificerad yrkesutbildning (KY) och Yrkes-högskoleutbild-ningar (YH)6, 10
21
27
33
37
40
42
Folkhögskolor6
27
27
28
26
26
27
Kompletterande utbildningar
5,9
5,7
5,3
5,6
5,4
5,2
Högskoleutbildning
Utbildning på grundnivå och avancerad nivå5, 8, 11
303
295
285
278
280
304
Forskar-studerande9
20
19
18
17
17
17
1 Uppgifterna avser läsår och antal barn/elever/studerande och är hämtade från Sveriges officiella statistik om inget annat anges.
2 Avser antalet inskrivna barn den 15 oktober.
3 Inklusive sameskola.
4 Antal elever i reguljär utbildning.
5 Antal, omräknat till heltidsstuderande.
6 Avser kalenderår som sammanfaller med läsårets vårtermin.
7 Avser antal deltagande i långa kurser.
8 Avser helårsstudenter på grundnivå exkl. uppdragsutbildning.
9 Avser antal doktorander med minst 1 procents aktivitet under hösten. Uppgifterna ej kompletterade med efterrapporteringar. Källa: Högskoleverkets
NU-databas.
10 Uppgifterna för 2006 till 2009 är hämtade från Myndigheten för yrkeshögskolans årsredovisning 2009.
11 Uppgiften för 2009 är hämtade från Högskoleverkets NU-databas.
Tabell 3.5 Offentliga kostnader budgetår 2004?2009, Mdkr1
2004
2005
2006
2007
2008
20092
Förskoleverksam-het och skol-barnsomsorg3
därav
48,1
51,2
54,6
58,6
62,5
65,3
Förskola
34,4
37,6
40,9
44,6
48,2
50,6
Annan pedagogisk omsorg
3,0
2,8
2,7
2,6
2,5
2,3
Fritidshem
10,3
10,4
10,5
10,9
11,3
11,9
Öppen verksamhet
0,4
0,4
0,4
0,5
0,5
0,5
Förskoleklass
3,8
4,0
4,2
4,4
4,6
4,9
Grundskola
72,0
73,7
74,1
75,3
77,9
77,4
Gymnasieskola4
28,4
29,9
31,8
33,9
36,1
37,1
Utlandsskola
0,12
0,12
0,12
0,12
0,13
0,12
Särskola
5,6
5,8
6,2
6,5
6,8
7,0
Specialskola
0,47
0,45
0,46
0,47
0,45
0,46
Vuxenutbildning5
5,6
5,5
5,5
5,3
5,4
5,6
Studieförbund6
..
3,4
3,3
3,5
3,7
3,7
Folkhögskolor6
..
2,6
2,6
2,8
2,9
2,9
YH, KY (t.o.m. (2009-06-30)
0,74
0,84
1,01
1,16
1,23
1,35
Universitet och högskolor7
44,7
44,6
45,8
47,1
49,5
52,1
Studiestöd8
20,8
19,7
20,1
19,3
19,1
21,0
Summa9
230
242
250
258
270
279
1 Redovisningen omfattar inte polisskolan, försvarsmaktens utbildningar, arbetsmarknads- och personalutbildning samt övrig utbildning hos privata utbildningsanordnare. Uppgifterna redovisas i löpande priser.
2 Preliminära uppgifter för 2009, dock ej vad gäller KY, universitet och högskolor och studiestöd.
3 Nettokostnad exklusive avgifter.
4 Inklusive skolskjuts, reseersättning och inackordering.
5 Inkluderar komvux, särvux, sfi och Centrum för flexibelt lärande (CFL) (t.o.m. 2007).
6 Insamlingsmetoderna för folkhögskolornas och studieförbundens kostnader har ändrats varför jämförbara siffror för 2004 saknas.
7 Inkluderar forskning och forskarutbildning.
8 Inkluderar kostnaderna för räntesubventioner, avskrivningar och statlig ålderspensionsavgift.
9 Totalsumman avseende 2004 är exkl. folkhögskolor och studieförbund.
Tabell 3.6 Antal lärare/personal och studerande fördelade på kön, 2004?20091, 1 000-tal
03/04
04/05
05/06
06/07
07/08
08/09
Lärare och personal
Förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg2, 3,
Totalt
113
113
117
123
127
127
Kvinnor
...
...
...
...
...
...
Män
...
...
...
...
...
...
därav förskola
Totalt
73
75
81
86
90
92
Kvinnor
72
73
78
84
88
89
Män
2
2
2
2
3
3
därav familjedag-hem/pedagogisk omsorg
...
...
...
...
...
...
Totalt
7,7
6,9
6,5
6,1
5,7
5,1
Kvinnor
6,1
5,6
5,1
Män
0
0
0
därav fritidshem
Totalt
14,4
13,3
12,5
12,5
12,5
11,6
Kvinnor
11,7
10,7
10,1
10,0
10,0
9,4
Män
2,7
2,5
2,4
2,5
2,4
2,3
därav öppen verksamhet
Totalt
0,73
0,62
0,62
0,65
0,67
0,72
Kvinnor
0,72
0,61
0,61
0,64
0,66
0,71
Män
0,01
0,01
0,01
0,01
0,01
0,01
därav i flera verksamhetsformer
Totalt
17
17
17
17
18
18
Kvinnor
14
15
15
15
15
15
Män
2
3
3
3
3
3
Förskoleklass3,4
Totalt
7,0
6,6
6,3
6,2
6,4
6,3
Kvinnor
6,7
6,3
6,0
5,8
6,1
6,0
Män
0,4
0,3
0,3
0,3
0,3
0,4
Grundskola3
Totalt
84
82
81
80
78
76
Kvinnor
61
61
60
59
58
57
Män
22
22
21
21
20
19
Särskola
Totalt
4,8
4,9
5,0
5,0
5,0
5,1
Kvinnor
3,8
3,8
3,9
3,9
3,9
3,9
Män
1,0
1,1
1,1
1,1
1,2
1,2
Obligatorisk särskola
Totalt
3,2
3,2
3,2
3,1
3,0
3,1
Kvinnor
2,7
2,8
2,7
2,7
2,6
2,6
Män
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
0,5
03/04
04/05
05/06
06/07
07/08
08/09
Gymnasiesärskola
Totalt
1,6
1,7
1,8
1,9
2,0
2,0
Kvinnor
1,0
1,1
1,2
1,2
1,3
1,3
Män
0,6
0,6
0,6
0,7
0,7
0,7
Specialskola
Totalt
0,31
0,26
0,26
0,23
0,24
0,23
Kvinnor
0,24
0,21
0,21
0,18
0,19
0,17
Män
0,07
0,06
0,05
0,05
0,05
0,05
Gymnasieskola
Totalt
27
28
29
31
32
32
Kvinnor
13
13
14
15
15
16
Män
14
15
15
16
16
16
Svenska utlandskolor5
Totalt
0,30
0,27
0.27
0,28
0,29
0,28
Kvinnor
0,22
0,19
0,20
0,20
0,22
0,21
Män
0,08
0,07
0,08
0,08
0,08
0,07
Komvux
Totalt
5,1
4,7
4,4
4,3
3,5
3,2
Kvinnor
3,3
3,0
2,9
2,8
2,3
2,1
Män
1,9
1,7
1,5
1,5
1,2
1,1
Särvux
Totalt
0,25
0,25
0,25
0,26
0,26
0,27
Kvinnor
0,21
0,21
0,21
0,22
0,22
0,22
Män
0,04
0,04
0,04
0,04
0,04
0,05
Sfi
Totalt
1,3
1,2
1,2
1,5
1,9
2,0
Kvinnor
1,1
1,0
1.0
1,3
1,6
1,7
Män
0,2
0,2
0,2
0,2
0,3
0,3
Vuxenutbildning (totalt)
Totalt
6,7
6.2
5,9
6,0
5,6
5,5
Kvinnor
4,6
4,3
4,1
4,3
4,1
4,0
Män
2,1
1,9
1,8
1,7
1,6
1,5
Kompletterande utbildningar6
Totalt
0,37
0,37
0,35
0,35
0,41
0,40
Kvinnor
0,17
0,18
0,17
0,17
0,21
0,20
Män
0,20
0,19
0,17
0,18
0,20
0,20
Högskolan
Totalt
24,0
23,2
23,4
23,6
24,0
25,0
Kvinnor
9,5
9,2
9,4
9,7
10,0
10,5
Män
14,5
14,0
14,0
13,9
14,0
14,5
därav:
Professorer
Totalt
3,8
3,9
4,0
4,1
4,2
4,4
Kvinnor
0,6
0,7
0,7
0,7
0,8
0,9
Män
3,2
3,3
3,3
3,3
3,4
3,5
03/04
04/05
05/06
06/07
07/08
08/09
Elever/studerande
Komvux
Totalt
227
229
228
205
170
172
Kvinnor
148
150
150
137
114
112
Män
79
80
77
68
56
60
Särvux
Totalt
4,7
4,8
5,0
4,9
5,0
4,9
Kvinnor
2,3
2,3
2,5
2,4
2,4
2,4
Män
2,4
2,5
2,5
2,5
2,6
2,5
Sfi
Totalt
48
48
53
65
74
84
Kvinnor
28
29
31
37
41
48
Män
20
19
22
28
33
37
KY och YH7, 11
Totalt
21
27
33
37
40
42
Kvinnor
10
14
18
20
22
22
Män
10
13
15
17
18
19
Folkhögskolor8
Totalt
27
27
28
26
26
27
Kvinnor
18
18
18
17
17
17
Män
10
10
10
9
9
9
Kompletterande utbildningar
Totalt
5,9
5,7
5,3
5,6
5,4
5,2
Kvinnor
3,7
3,9
3,6
3,9
3,6
3,4
Män
2,1
1,8
1,7
1,7
1,8
1,7
Grundläggande högskoleutbildning7, 9, 12
Totalt
303
295
285
278
280
304
Kvinnor
178
173
168
164
165
178
Män
125
122
117
114
115
126
Forskarstuderande10
Totalt
20
19
18
17
17
17
Kvinnor
9
9
9
9
8
8
Män
11
10
9
9
9
9
"..." = Uppgift saknas.
1 Uppgifterna avser läsår och antal barn/elever/studerande och omräknat till heltidstjänster och är hämtade från Sveriges officiella statistik om inget annat anges.
2 Avser antalet anställda, exkl. arbetsledare, som arbetar med barn.
3 Inklusive sameskola.
4 Avser antal årsarbetare.
5 Avser antal tjänstgörande lärare.
6 Avser antalet lärare i heltidstjänster, utbildningar med statsbidrag/studiestöd.
7 Avser kalenderår. Följande mättidpunkter gäller för: Grundläggande högskoleutbildning: VT: kurser som påbörjas (ca) 10-20 januari(ca) 15-25 augusti. HT: kurser som påbörjas (ca) 25 augusti-(ca) 10 januari.
KY och YH: 2010-01-20 för 2009 och 2009-10-21 för 2006-2008. Den 5 december för övriga år.
8 Avser antal deltagare i långa kurser.
9 Avser helårsstudenter i grundutbildning exkl. uppdragsutbildning.
10 Avser antal doktorander med minst 1 procents aktivitet under hösten.
Uppgifterna ej kompletterade med efterrapporteringar. Källa: Högskoleverkets NU-databas.
11 Uppgifterna för 2006 till 2009 är hämtade från Myndigheten för yrkeshögskolans årsredovisning för 2009.
12 Totaluppgiften för 2009 är hämtad från Högskoleverkets NU-databas. Kompletterat med könsuppdelning.
3.4
Utgiftsområdets styrmedel m.m.
Huvudmannaskap och finansieringsformer varierar mellan olika verksamheter inom utgiftsområdet. Statens styrmedel och insatser består av:
* Statlig finansiering. Anslagen inom utgiftsområdet utgör inte den dominerande finansieringskällan. Finansiering sker dels genom kommunala medel, dels genom de generella och riktade statsbidragen till kommunerna. Högskolesektorn och yrkeshögskolan finansieras i huvudsak genom direkta statliga anslagsmedel. Anslagen avser statlig verksamhet samt bidrag till kommunal och enskild verksamhet. Anslagsmedel används inte bara till löpande verksamhet utan också som kompletterande finansiering för att förändra, utveckla och förnya den befintliga verksamheten. Anslagen till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå är huvudsakligen prestationsrelaterade.
* Reglering och uppställande av mål. För utgiftsområdet fastställs mål och regler som föreskrivs i lagar och andra författningar. Vidare ingår mål för de statliga myndigheternas verksamhet. För folkbildningen fastställer staten riktlinjer med syften och återrapporteringskrav när det gäller statsbidraget. Folkbildningsrådet beslutar om statsbidrag enligt förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen. För förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och kommunernas vuxenutbildning gäller skollagarna (1985:1100 och 2010:800), olika skolformsförordningar, läroplaner och andra förordningar. För yrkeshögskolan gäller lagen (2009:128) om yrkeshögskolan och förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan. För kvalificerad yrkesutbildning gäller lagen (2001:239) om kvalificerad yrkesutbildning och förordningen (2001:1131) om kvalificerad yrkesutbildning. För universitet och högskolor gäller främst högskolelagen (1992:1434), högskoleförordningen (1993:100) och förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor. På högskoleområdet finns en särskild lag för enskilda utbildningsanordnare, lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, som hänvisar till vissa krav på utbildningen i högskolelagen. Inom området forskningens infrastruktur finns myndigheten Kungl. biblioteket, inklusive verksamheten vid den tidigare myndigheten Statens ljud- och bildarkiv som innebär insamlande, bevarande och tillhandahållande av material enligt lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument.
* Uppföljning eller granskning. Statens skolverk, Statens skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Myndigheten för yrkeshögskolan och Högskoleverket har uppföljnings- eller gransknings- och i vissa fall statistikansvar på sina respektive områden. Statistiska centralbyrån svarar för utbildnings- och forskningsstatistik.
* Utvärdering, kvalitetssäkring och granskning. De ovannämnda myndigheterna, utom Skolinspektionen, har samtliga ett utvärderingsansvar på sina respektive områden. Skolor, förskolor, fritidshem och kommuner ska årligen upprätta kvalitetsredovisningar. Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i varje kommun när det gäller förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och fristående skolor samt vuxenutbildning. Vidare ingår i myndighetens uppgifter tillståndsprövning för fristående skolor. I myndighetens ansvar ingår såväl tillsyn över som kvalitetsgranskning av det offentliga skolväsendet samt den av det allmänna anordnade förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen m.m. Universitets och högskolors kvalitetsarbete är ett åliggande enligt högskolelagen. Högskoleverket utvärderar löpande utbildningar vid alla universitet och högskolor. Högskoleverket beslutar också om examenstillstånd för utbildning på grundnivå och avancerad nivå för statliga universitet och högskolor. För konstnärlig utbildning på forskarnivå beslutar Högskoleverket om examenstillstånd för statliga universitet och högskolor. För annan utbildning på forskarnivå beslutar Högskoleverket om examenstillstånd för statliga högskolor. Vidare yttrar sig verket om tillstånd för enskilda utbildningsanordnare att utfärda examina. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) som är en myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet, ska inom ramen för sitt uppdrag utvärdera effekterna på arbetsmarknaden av åtgärder inom utbildningsväsendet.
* Tillsyn. Skolinspektionen har ansvar för tillsyn över det offentliga skolväsendet, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg m.m. Myndigheten för yrkeshögskolan har tillsyn över utbildningarna inom yrkeshögskolan. Inom universitets- och högskolesektorn utövar Högskoleverket tillsyn inom sitt ansvarsområde.
* Utvecklingsinsatser. Skolverket ska stödja kommuner och andra huvudmän i deras utveckling av verksamheten så att nationellt fastställda mål och likvärdighet i utbildning uppnås inom förskoleverksamhet, skol-barnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning samt vuxenutbildning. Inom högre utbildning och forskning ska ett kontinuerligt utvecklingsarbete vid universitet och högskolor bedrivas.
* Internationellt samarbete. Det internationella samarbetet inom de utbildnings- och forskningspolitiska områdena är en viktig del av de statliga insatserna.
Verksamheterna inom utgiftsområde 16 har ett nära samband med verksamheter inom andra utgiftsområden. Den största delen av verksamheterna inom utgiftsområdet bedrivs av kommunerna. Verksamheterna finansieras dels med kommunala skatteintäkter, dels med generella statsbidrag under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerna. Utgiftsområde 15 Studiestöd omfattar olika former av ekonomiskt stöd till enskilda under studier och utgifter för vissa studiesociala insatser.
Forskningsverksamheten vid universitet och högskolor finansieras utöver medel från utgiftsområde 16 med medel från andra utgiftsområden, stiftelser och externa finansiärer. Arbetsmarknadsutbildning bedrivs och finansieras inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad. Folkbildningen finansieras inom utbildningsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.
3.5 Resultatredovisning
3.5.1 Internationellt samarbete
Det internationella utbildningssamarbetet bidrar till att öka kvaliteten i svensk utbildning samt till att ge ökad kunskap om och förståelse för andra länder och deras kulturer. Med detta främjas även enskildas möjligheter att studera och arbeta utomlands.
En utbildning av hög kvalitet stärker Sveriges möjligheter att stå starkt inför globaliseringens utmaningar. Internationellt lyfts utbildningens betydelse fram i allt fler sammanhang. Under de senaste åren har den internationella dimensionen varit påtaglig i den svenska utbildningspolitiken. Under det svenska ordförandeskapet i EU belystes den europeiska dimensionen när det gäller det svenska reformarbetet. Dialogen och erfarenhetsutbytet syftar till att ge medlemsländerna bättre förutsättningar att möta de gemensamma utmaningar som finns på utbildningsområdet, t.ex. att öka yrkesutbildningens attraktionskraft och stödja lärares och skolledares kompetensutveckling.
Det internationella samarbetet inom utbildningsområdet stöds genom en rad samarbetsprogram. De största av dessa är EU:s program för utbildningssamarbete Programmet för livslångt lärande, Nordiska ministerrådets program Nordplus samt det nationella programmet Linnaeus-Palme för samarbete och utbyte inom högre utbildning med länder i tredje världen. Genom dessa erbjuds stöd för enskilda personers rörlighet samt samarbetsprojekt för alla utbildnings- och verksamhetsformer: förskolan, skolan, den högre utbildningen, vuxenutbildningen och kompetensutvecklingen i arbetslivet. I syfte att öka utbildningarnas kvalitet är målet att rörligheten för alla grupper inom utbildningssystemet ska öka samt att allt fler utbildningsinstitutioner ska kunna ta del av internationella samarbetsprojekt.
EU
Ministerrådet och Europaparlamentet antog i augusti 2008 en rekommendation om inrättandet av en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande (EQF). I maj 2009 antog ministerrådet och Europaparlamentet även en rekommendation om inrättandet av ett europeiskt system för meritöverföring inom yrkesutbildningen (ECVET) samt en europeisk referensram för kvalitetssäkring av yrkesutbildning (EQAVET). Dessa tre rekommendationer syftar till att ge konkreta verktyg för att öka mobiliteten och det livslånga lärandet i Europa och är ett resultat av det fördjupade samarbetet om yrkesutbildning inom EU, den s.k. Köpenhamnsprocessen som initierades 2002. Det nationella genomförandet av EQF beskrivs närmare i avsnitt 6.2.1.
Ministerrådet utsåg 2009 till det europeiska året för kreativitet och innovation. Syftet med året var att främja kreativitet i utbildningen, visa hur ett livslångt lärande kan vara en pådrivande kraft bakom innovation samt utgöra en viktig faktor för att bidra till enskilda personers yrkesmässiga utveckling. Internationella programkontoret för utbildningsområdet var nationell samordnare och som ordförandeland genomförde Sverige i december 2009 den europeiska slutkonferensen för året.
Tre av de svenska prioriteringarna på utbildningsområdet resulterade i rådsslutsatser under det svenska ordförandeskapet.
Lärares och skolledares kompetens stod i fokus för det informella utbildningsministermötet som ägde rum i Göteborg i september 2009. Rådsslutsatserna som behandlade denna fråga betonade vikten av att attrahera kompetenta personer till läraryrket samt att ge dem en bra utbildning, yrkesintroduktion och kontinuerlig kompetensutveckling inom yrket. Även utbytesprogram för lärare ska utvecklas och stödjas. Ministrarna konstaterade i slutsatserna att inriktningen mot ett mer pedagogiskt ledarskap bland skolledare bör underlättas och stödjas.
Inom ramen för den s.k. kunskapstriangeln - samspelet mellan utbildning, forskning och innovation - lyfte det svenska ordförandeskapet fram universitetens roll och hur de tre komponenterna måste integreras för att möta de utmaningar Europa står inför. Detta gjordes dels genom en särskild konferens, dels genom antagande av rådsslutsatser. Sverige har genom arbetet med kunskapstriangeln fört en närmare samverkan mellan utbildning, forskning och innovation högre upp på agendan för EU-samarbetet.
Bakgrunden till rådsslutsatsen om utbildning för barn med invandrarbakgrund och deras integrering i utbildningssystemet var kommissionens grönbok från juli 2008 och den efterföljande konsultationsprocessen. Rådet konstaterade bl.a. att inkluderande utbildningssystem med stark betoning på likvärdighet och kvalitet är mest effektiva för att stödja elever med invandrarbakgrund. Det svenska ordförandeskapet arbetade fram rådsslutsatser som innebar fortsatt samarbete på europeisk nivå inom den öppna samordningsmetoden.
Andra frågor som uppmärksammades under ordförandeskapet var könsskillnader i utbildningsresultat, yrkesutbildningens framtidsfrågor och kvalitetssäkring av högre utbildning.
Ministerrådet beslutade i maj 2009 att etablera det gemensamma strategiska ramverket Utbildning 2020. Detta strategiska ramverk följer upp arbetet som gjorts under programmet Utbildning 2010 där utbildningsministrarna enades om gemensamma mål för utbildningssystemen (se avsnitt 3.5.3 för en presentation av de framsteg som har gjorts för att uppnå dessa mål).
Europarådet
I Europarådet ligger fokus på kärnområdena mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen. Arbetet inom utbildningsområdet har koncentrerats kring utbildning för demokratiskt medborgarskap och mänskliga rättigheter samt interkulturell förståelse. Ett nytt arbetsprogram för de fyra kommande åren (2010-2014) har antagits.
Nordiska ministerrådet
Nordiska ministerrådets globaliseringsarbete som initierades av de nordiska statsministrarna sommaren 2007 har varit intensivt och haft hög prioritet. Målet är att rusta de nordiska länderna för att de framgångsrikt ska kunna hantera de utmaningar och möjligheter som globaliseringen medför samt bidra till ett kunnigare, synligare och mer välmående Norden.
I fokus för globaliseringssatsningen inom utbildnings- och forskningsområdet står framför allt toppforskningsinitiativet. Det är den största nordiska forsknings- och innovationssatsningen någonsin och knyter samman de starkaste nordiska forsknings- och innovationsmiljöerna inom klimat, energi och miljö. Reformarbetet inom Nordiska ministerrådet för att uppnå en effektivare och mer ändamålsenlig verksamhet har framskridit väl. Ministerrådet för utbildning och forskning har bl.a. diskuterat hur arbetet inom rådet ska kunna förbättras, särskilt vad gäller beslutsformer och styrningsfrågor.
OECD
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) spelar en betydelsefull roll när det gäller analys av utbildningspolitik. Kärnan i verksamheten på utbildningsområdet utgörs av jämförande studier, analyser, statistik och indikatorer.
Sverige deltar i Programme for International Student Assessment (PISA) som är ett av OECD:s flaggskeppsprojekt som syftar till att undersöka i vilken grad deltagande länders utbildningssystem bidrar till att femtonåriga elever, som snart kommer att ha avslutat den obligatoriska skolan, är rustade att möta framtiden. Genom olika prov undersöks elevernas förmågor inom tre kunskapsområden; matematik, naturvetenskap och läsförståelse. Nästa rapport presenteras i slutet av 2010.
Programme for the International Assessment of Adult Competencies (PIAAC), som inrättades 2008, är ett OECD-initierat program som avser att mäta den vuxna befolkningens kunskaper och kompetens i ett antal länder. Sverige deltar tillsammans med 24 andra länder i en pilotstudie under 2010. En första undersökning planeras till 2011 och en internationell jämförande rapport ska publiceras 2013. Programmet kommer att möjliggöra jämförelser mellan länder och ge indikatorer på vuxnas kunskaper och kompetens. Genom samarbete med Europeiska kommissionen är avsikten att resultaten även ska kunna användas till indikatorer inom EU-samarbetet.
Sverige deltar i OECD:s förstudie Assessment of Higher Education Learning Outcomes (AHELO) om utvärdering och uppföljning av högre utbildning. Sverige deltar i den del av studien som behandlar ämnesmässiga förmågor när det gäller ingenjörsutbildningar. En första testperiod är planerad att genomföras vid svenska lärosäten under 2011.
Sverige har under 2008 och 2009 tillsammans med fem andra länder deltagit i OECD:s projekt Thematic Review on Migrant Education. Syftet med projektet har varit att undersöka vilka insatser som ger bäst utbildningsresultat för första och andra generationens invandrarelever. En landsrapport för Sverige och en sammanfattande rapport för hela studien presenterades våren 2010. OECD konstaterar att elever med invandrarbakgrund når sämre skolresultat än elever födda i landet. Skillnaden är särskilt tydlig för första generationens invandrarelever. Enligt OECD har Sverige en jämförelsevis väl utvecklad politik för integration i skolan. Samtidigt innebär det stora utmaningar att få genomslag för dessa insatser i det starkt decentraliserade svenska systemet. I sin landrapport lyfter OECD frågor om t.ex. lärarutbildning, kommunens ansvar för skolan, segregation samt utvärdering av reformer och insatser.
Under 2009 genomförde OECD även en s.k. Territorial Review av Sverige. I denna påtalas vikten av att utbildningssystemet på olika nivåer, inklusive universitet och högskolor i ökad utsträckning samverkar med det lokala och regionala näringslivet. OECD påtalar även behovet av att den svenska arbetskraften behöver bli mer entreprenöriell och att en entreprenöriell kultur och medvetenhet bör grundläggas redan i tidiga skolår.
Unesco
Unesco är FN:s fackorgan för utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation. Varje medlemsland ska enligt Unescos konstitution ha en nationalkommission. Denna ska utgöra en länk mellan landets regering och Unesco. Sveriges nationalkommission är Svenska Unescorådet.
Svenska Unescorådets arbete baseras på den svenska Unescostrategin, som i sin tur utgör grunden för hela det svenska engagemanget i Unesco.
Vartannat år äger Unescos beslutande församling, generalkonferensen rum. Under generalkonferensen 2009 drev Sverige att Unesco bör stärka sitt arbete med yttrande- och pressfrihet, att Unesco bör arbeta mer med jämställdhetsintegrering samt att Unesco bör integrera utbildning för hållbar utveckling i arbetet med utbildning för alla, som är ett av millennieutvecklingsmålen. Vidare var Sverige, tillsammans med de övriga nordiska länderna, drivande bakom förslag som syftar till en bättre målrelaterad styrning av organisationen.
Svenska Unescorådet har under 2009 bl.a. etablerat ett fördjupat samarbete med nationalkommissionen i Uganda, genomfört en nationell Unescokonferens samt varit aktivt i arbetet med generalkonferensen. Samarbetet med Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) har ökats för att förbättra samstämmigheten mellan den svenska Unescopolitiken och de bidrag som utgår till Unesco från utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Detta samarbete sker i enlighet med Unescostrategin och Sveriges politik för global utveckling.
Bolognaprocessen
Under 2009 hölls ett ministermöte i Leuven-Louvain la Neuve. Mot bakgrund av hur ojämnt målen i Bolognaprocessen hade uppnåtts och den bedömning som gjordes av de framtida stora utmaningarna för högre utbildning i Europa beslutades processen fortsätta till 2020. Vid mötet hölls ett "Bologna policy forum" med inbjudna utbildningsministrar från länder utanför EU. Syftet var att tillmötesgå det intresse för processen som de inbjudna länderna visat och att öppna en dialog mellan Europa och omvärlden.
Besluten i kommunikén från Leuven-Louvain la Neuve låg till grund för det arbetsprogram för det fortsatta arbetet fram till 2012 som beslutades under ledning av det svenska EU-ordförandeskapet.
I mars 2010 högtidlighölls vid ett ministermöte i Budapest-Wien de tio första åren av Bolognaprocessen och det gemensamma europeiska området för högre utbildning etablerades. Även vid detta tillfälle samlades ett "Bologna Policy Forum". Nästa ministermöte kommer att äga rum i Bukarest 2012.
3.5.2 Svensk utbildning i internationell jämförelse
I följande avsnitt redovisas utfallet för EU och Sverige i förhållande till de riktmärken som EU:s utbildningsministrar som en följd av Lissabonprocessen enats om att uppnå 2010. Motsvarande uppgifter lämnas även i relation till de nya mål och riktmärken som ministrarna enades om 2009 och som ska uppnås 2020.
Under 2010 pågår ett arbete inom EU-kommissionen för att ta fram och föreslå ytterligare riktmärken som ska gälla fram till 2020.
Ministrarnas överenskommelse om uppföljning och samarbetsformer inom utbildningsområdet har behandlats i avsnitt 3.5.1 under rubriken Internationellt samarbete.
3.5.3 Uppföljning av EU:s gemensamma utbildningsmål
I maj 2003 enades EU-ländernas utbildningsministrar om fem utbildningspolitiska riktmärken, som skulle uppnås inom unionen som helhet 2010. I maj 2009 enades ministrarna om de riktmärken som ska vara vägledande fram till 2020. Riktmärkena är följande:
- Andelen 18-24-åringar som inte har en fullföljd gymnasieutbildning och som inte deltar i utbildning ska vara högst tio procent. Riktmärket gäller för såväl 2010 som 2020.
- Andelen 15-åringar med svag läsförmåga ska minska med 20 procent till 2010. Riktmärket för 2020 är att andelen lågpresterande i läsförmåga, matematik respektive naturvetenskap ska uppgå till högst 15 procent.
- Minst 85 procent av alla 20-24-åringar ska ha fullföljt en gymnasieutbildning. Detta riktmärke gäller för 2010.
- Antalet högskoleexaminerade inom ämnesområdena matematik, naturvetenskap och teknik ska öka med 15 procent samtidigt som könsskillnaden ska jämnas ut. Detta riktmärke gäller för 2010.
- Av alla vuxna i åldern 25-64 år ska minst 15 procent ha deltagit i någon form av utbildning under den senaste fyraveckorsperioden. Detta riktmärke gäller 2020. Riktmärket för 2010 angav 12,5 procent men var i övrigt identiskt med riktmärket för 2020.
- Andelen barn i åldern 4 år fram till skolstart som går i förskola ska uppgå till minst 95 procent. Detta riktmärke gäller för 2020.
- Andelen personer i åldern 30-34 år med eftergymnasial utbildning (minst tvåårig) ska uppgå till minst 40 procent. Detta riktmärke gäller för 2020.
I det följande presenteras utvecklingen i Sverige för vart och ett av dessa riktmärken samt förhållandena inom unionen som helhet.
Unga med låg utbildning
Andelen svenska 18-24-åringar utan fullföljd gymnasieutbildning och som inte befann sig i utbildning låg 2008 på drygt elva procent, vilket är något sämre än EU:s riktmärke (diagram 3.1). De svenska värdena har försämrats sedan 2000, vilket till stor del förklaras av förändrade definitioner som orsakat tidsseriebrott. I EU som helhet har värdena förbättrats sedan 2000, men andelen uppgick trots det totalt sett till 14,9 procent 2008. Män har genomgående sämre värden än kvinnor i detta mått såväl i Sverige som i EU.
Diagram 3.1 Andelen 18-24 åringar utan fullföljd gymnasieutbildning och som inte befinner sig i utbildning
Procent
Anm.: Tidsseriebrott 2007.
Källa: Eurostat.
Unga med svag läsförmåga
Enligt OECD:s internationella kunskapsmätning PISA, som genomförs vart tredje år, uppgick andelen svenska 15-åringar med svag läsförmåga till drygt 15 procent 2006, vilket är en försämring jämfört med resultaten 2000 (diagram 3.2). I kunskapsmätningen såväl 2000 som 2006 deltog 18 av de nuvarande EU-länderna. Andelen svaga läsare var i genomsnitt 24,1 procent i dessa 18 EU-länder i den senare mätningen. I både Sverige och andra deltagande EU-länder är andelen svaga läsare betydligt större bland pojkar än bland flickor. I december 2010 offentliggörs resultat av 2009 års PISA-mätning.
Diagram 3.2 Andel 15-åringar med svag läsförmåga i PISA:s lästest
Procent
Anm.: Data för EU18 uppdelat på flickor och pojkar finns inte för 2000.
Källa: OECD/ PISA 2000, 2006.
Lågpresterande i läsförmåga, matematik och naturvetenskap
Andelen 15-åringar som presterar på låg nivå (nivå 0-1) i de tre olika PISA-mätningarna ska uppgå till högst 15 procent 2020.
I Sverige var ungefär 18 procent av eleverna svaga i matematik 2006, vilket är sämre än EU:s riktmärke (diagram 3.3). Andelen svaga i matematik var i genomsnitt 22,8 procent i de 25 EU-länder som deltog i undersökningen. Genomgående är andelen svaga i matematik större bland flickor än bland pojkar.
Diagram 3.3 Andelen lågpresterande 15-åringar i matematik
Procent
Källa: OECD/PISA 2006.
När det gäller naturvetenskap var andelen svenska lågpresterande 15-åringar högre än EU:s riktmärke 2006 (diagram 3.4). Genomsnittet för de deltagande EU-länderna var 19,3. Genomgående var andelen lågpresterande i naturvetenskap lägre bland flickor än pojkar.
Diagram 3.4 Andelen lågpresterande 15-åringar i naturvetenskap
Procent
Källa: OECD/PISA 2006.
Fullföljd gymnasieutbildning i åldern 20-24 år
I Sverige har andelen ungdomar i åldern 20-24 år med fullföljd gymnasieutbildning under perioden 2000-2008 något överträffat riktmärket på 85 procent. På EU-nivå var andelen lägre, 78,5 procent 2008, vilket endast är marginellt bättre än 2000 (diagram 3.5). Något fler kvinnor än män har fullföljt en gymnasieutbildning såväl i Sverige som i EU.
Diagram 3.5 Andelen 20-24-åringar med fullföljd gymnasieutbildning
Procent
Källa: Eurostat.
Högskoleexaminerade inom matematik, naturvetenskap och teknik
Antalet högskoleexaminerade inom matematik, naturvetenskap och teknik ökade med drygt 30 procent i EU27 mellan 2000 och 2007. Ökningen i Sverige under samma period var 14 procent, vilket är lägre än EU:s riktmärke (diagram 3.6).
Diagram 3.6 Ökning av antalet högskoleexaminerade inom matematik, naturvetenskap och teknik mellan 2000-2007
Procent
Källa: Eurostat
I Sverige liksom i hela EU har ökningen varit störst för kvinnor men det är fortfarande långt kvar till en jämn könsfördelning bland de högskoleexaminerade i matematik, naturvetenskap och teknik (diagram 3.7). Endast en tredjedel är kvinnor, medan män står för två tredjedelar såväl i Sverige som i EU.
Diagram 3.7 Andelen kvinnor och män bland examinerade inom matematik, naturvetenskap och teknik
Procent
Källa: Eurostat.
Livslångt lärande
Ett annat EU-gemensamt riktmärke som gällt sedan 2003 avser andelen vuxna i åldern 25-64 år som under den senaste fyraveckorsperioden före mätningen har deltagit i någon form av utbildning. Riktmärket är minst 12,5 för 2010 och 15 procent för 2020. Sverige ligger sedan länge långt över riktmärkena och trenden är stigande (diagram 3.8). Ökningen är speciellt kraftig bland kvinnorna. Män deltar i utbildning i betydligt lägre grad än kvinnor.
Utvecklingen inom EU-området i sin helhet visar att det är en bit kvar innan målet om minst 12,5 procent uppnås. Totalt deltog 9,5 procent av den vuxna befolkningen i någon form av utbildning, kvinnor i något högre grad än män.
Diagram 3.8 Andelen i åldern 25-64 år som deltagit i någon form av utbildning
Procent
Anm.: Skattade värden för EU27 2000 och för Sverige 2007.
Källa: Eurostat.
Deltagande i förskola
I Sverige är 94 procent av barnen i den aktuella åldersgruppen inskrivna i förskoleverksamhet vilket ligger strax under EU:s riktmärke som är 95 procent (diagram 3.9). Motsvarande andel för EU27 är knappt 91 procent. Uppgifterna avser 2008. Deltagandet i förskola har ökat såväl i Sverige som i EU mellan 2000 och 2008.
Diagram 3.9 Andelen deltagande i förskoleverksamhet
Procent
Källa: Progress towards the Lisbon objectives in education and training. EU-kommissionen.
Slutförd högre utbildning
Andelen i åldersgruppen 30-34 år med uppnådd utbildning på minst tvåårig eftergymnasial utbildning uppgår i Sverige till 42 procent, vilket innebär att Sverige redan passerat riktmärket på 40 procent till 2020 (diagram 3.10). EU ligger betydligt under riktmärket med ca 31 procent. Uppgifterna gäller 2008. Sedan 2000 har andelen med minst tvåårig slutförd eftergymnasial utbildning ökat i såväl Sverige som EU.
Diagram 3.10 Andelen i åldern 30-34 år med slutförd högre utbildning
Procent
Källa: Progress towards the Lisbon objectives in education and training. EU-kommissionen.
Sammanfattning
När Lissabonprocessen inleddes 2000 hade Sverige ett bra utgångsläge inom de delar av utbildningspolitiken som täcks in av de fem riktmärkena. De svenska resultaten när det gäller deltagande i livslångt lärande och avslutad gymnasieutbildning har därefter generellt sett stärkts ytterligare något.
Antalet högskoleexaminerade inom matematik, naturvetenskap och teknik har ökat i ungefär samma snabba takt som EU-snittet med undantag för 2007.
När det gäller andelen svaga läsare har utvecklingen i Sverige fram till 2006 varit negativ och samma sak gäller inom EU som helhet.
Vad gäller deltagande i förskoleverksamhet ligger Sverige nära riktmärket, medan EU-snittet ligger lägre. Här har betydande framsteg gjorts. Sverige hamnar över riktmärket i fråga om slutförd högre utbildning. EU-snittet ligger betydligt lägre.
Flickor/kvinnor ligger i stort sett genomgående bättre till än pojkar/män i förhållande till riktmärkena. Det gäller i Sverige och inom unionen i sin helhet.
3.6 Revisionens iakttagelser
Riksrevisionen granskar varje år myndigheternas årsredovisningar och delårsrapporter. För alla myndigheter inom utbildnings- och forskningsområdena, förutom för Försvarshögskolan, Kungl. Konsthögskolan och Uppsala universitet, har Riksrevisionen lämnat revisionsberättelser utan invändningar, dvs. Riksrevisionen har bedömt att myndigheternas årsredovisningar för räkenskapsåret 2009 i allt väsentligt är rättvisande.
Försvarshögskolan fick för budgetåret 2009 en revisionsberättelse med invändning. Av Riksrevisionens revisionsberättelse framgår att Försvarshögskolans årsredovisning innehåller brister som sammantaget innebär att årsredovisningen inte är upprättad enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag och som därmed inte ger en rättvisande bild.
Kungl. Konsthögskolan och Uppsala universitet fick för budgetåret 2009 revisionsberättelser med invändning. Av Riksrevisionens revisionsberättelser framgår att Kungl. Konsthögskolan och Uppsala universitet lämnat årsredovisningar som inte är fullständiga, eftersom de vid inlämnandet inte var undertecknade av samtliga styrelseledamöter.
Regeringen förutsätter att Försvarshögskolan, Kungl. Konsthögskolan och Uppsala universitet vidtar nödvändiga åtgärder med anledning av Riksrevisionens revisionsberättelser.
Granskningsrapporter
RiR 2007:30 Så förvaltas förmögenheten - fem stiftelsers kapitalförvaltning och regeringens roll som stiftare
Riksrevisionen har granskat om kapitalförvaltningen i fem statligt bildade stiftelser har hanterats på ett kvalificerat sätt och om regeringen använt sina möjligheter att påverka kapitalförvaltningen i enlighet med riksdagens intentioner.
Granskningen visade enligt Riksrevisionen att stiftelsernas styrelser förvaltat förmögenheten så att riskerna begränsats och möjligheterna till god avkastning tagits till vara. De levde därmed upp till stiftelsernas föreskrifter.
Riksrevisionen konstaterade dock vissa brister, till exempel otydlig arbetsfördelning mellan styrelse, rådgivande organ och kapitalförvaltning, överlåtelse av viktiga policybeslut till rådgivande organ, ingen regelbunden utvärdering av internkontrollen och placeringspolicy som avvek mot best practice. Vidare hade regeringen enligt Riksrevisionen i begränsad utsträckning påverkat kapitalförvaltningen i de granskade stiftelserna och hade otillräcklig kunskap om denna.
Regeringen rekommenderades att förstärka utvärderingen av stiftelsernas kapitalförvaltning för att få dels ett mer kvalificerat underlag för att avgöra behovet av att ändra i stiftelsernas föreskrifter, dels ett mer kvalificerat underlag för att utse styrelseledamöter, bl.a. för att kunna säkerställa att stiftelsernas styrelser har relevant kompetens inom kapitalförvaltning. Stiftelsernas styrelser rekommenderades att arbeta utifrån best practice enligt rapporten.
Efter granskningen
Regeringen föreslog i propositionen Ökad frihet för vissa stiftelser som finansierar forskning (prop. 2009/10:136) att regeringen inte längre ska utse och entlediga samtliga styrelseledamöter i vissa stiftelser som finansierar forskning. För att tillgodose statens behov av insyn och kontroll i stiftelsernas verksamhet gjorde regeringen bedömningen att det är tillräckligt att regeringen hädanefter utser en eller två styrelseledamöter. Regeringen framhöll också att genom att stiftelsemodellen valts vid bildandet av stiftelserna så är den statliga kontrollen över de medel som tillförts stiftelserna begränsad efter det att stiftelserna har bildats. Mot bakgrund av bl.a. vad Rikrevisionen anfört i ovan nämnda granskningsrapport bedömde regeringen dock att en av de styrelseledamöter som utses av regeringen bör ha relevant ekonomisk kompetens och att det i kompetensen bör ingå erfarenhet inom kapitalförvaltning. Regeringen menar att på så sätt garanteras att styrelsen besitter relevant ekonomisk kompetens inom kapitalförvaltning, vilket är av stor betydelse mot bakgrund av att stiftelserna förvaltar ett ansenligt kapital.
Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens föreslag i propositionen (bet. 2009/10:UbU17, rskr. 2009/10:254). Ärendet med ovan nämnda granskningsrapport är därmed slutbehandlat.
RiR 2008:5 Högskolelärares bisysslor
Riksrevisionen har granskat hanteringen av bisysslor vid 26 statliga universitet och högskolor. Bakgrunden till granskningen är att statliga högskolelärare har särskilda regler kring bisysslor inom forskning eller utvecklingsarbete. Riksrevisionens samlade bedömning är att det fanns brister i högskolornas kontroll. Enligt Riksrevisionen hade inte regeringen vidtagit tillräckliga åtgärder för att högskolorna ska följa regelverket om bisysslor och regeringen hade inte heller följt upp i vilken utsträckning bisysslor faktiskt har bidragit till att stärka samverkan mellan forskning och samhälle trots att detta var motivet till de särskilda reglerna.
Efter granskningen
I prop. 2008/09:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m. avsnitt 10.2.4 underströk regeringen dels att det är av avgörande betydelse att myndigheterna har rutiner för bisysslor så att en sådan möjlighet inte missbrukas, dels att varje myndighets ledning är skyldig att säkerställa att den interna styrningen och kontrollen fungerar på ett betryggande sätt.
Det är Högskoleverket som utövar tillsyn över universitet och högskolor och att de bestämmelser som finns följs. Högskoleverket har 2009, i enlighet med Riksrevisionens rekommendation, genomfört en uppföljning av sin rapport från 2001 (HSV 2009:31 R Högskolelärares bisysslor - en uppföljning). Enligt Högskoleverket var informationen om och kontrollen och uppföljningen av högskolelärarnas bisysslor mycket bättre 2009 än 2001. Högskoleverket har för avsikt att följa upp de lärosäten som ännu inte lever upp till gällande regler om högskolelärares bisysslor.
Ärendet med ovan nämnda gransknings rapport är därmed slutbehandlat.
RiR 2008:13 Svenskundervisning för invandrare (sfi). En verksamhet med okända effekter
Riksrevisionen har granskat om regeringen har initierat någon utvärdering av sfi vad gäller dess effekter på deltagarnas ställning på arbetsmarknaden. Granskningen syftade också till att identifiera och redovisa åtgärder som i framtiden skulle kunna möjliggöra olika slags effektutvärderingar av sfi.
Riksrevisionen drog slutsatsen att sfi:s effekter är okända vad gäller t.ex. deltagarnas möjligheter på arbetsmarknaden och deras språkutveckling. Sådana effekter kan för närvarande inte heller mätas. I granskningen rekommenderades regeringen att snarast möjligt låta genomföra utvärderingar av effekterna, bl.a. när det gäller deltagarnas ställning på arbetsmarknaden. För att möjliggöra sådana utvärderingar bör regeringen enligt Riksrevisionen förbättra och utvidga statistiken, såväl över de specifika uppgifterna för sfi som över andra relevanta statistiska uppgifter, men också initiera någon form av kontrollerade experiment vad gäller sfi.
Efter granskningen
I februari 2008 gav regeringen Statskontoret i uppdrag att utvärdera sfi. I uppdraget ingick att lämna förslag till indikatorer för att mäta måluppfyllelse i sfi. Inom ramen för utvärderingen deltog Riksrevisionen i en s.k. hearing anordnad av Statskontoret. Statskontoret avrapporterade utvärderingen i februari 2009. I Statskontorets rapport hänvisas till Riksrevisionens granskning. Statskontoret föreslog bl.a. att regeringen borde förbättra möjligheterna att följa upp sfi.
Av budgetpropositionen 2010 (prop. 2009/10:1) framgår att Statens skolverk har tagit fram ny officiell statistik över deltagare i sfi. Den nya statistiken ger en tydligare bild av deltagarnas resultat på olika studievägar.
I december 2008 beslutade regeringen om en ny kursplan för sfi som syftar till att förbättra undervisningens innehåll. Den tillsyn och kvalitetsgranskning som genomförs av Statens skolinspektion har också betydelse genom att granskningarna ökar förutsättningarna för att utbildningens kvalitet förbättras och säkerställs. I mars 2009 överlämnade regeringen en proposition till riksdagen med förslag om att införa försöksverksamhet med prestationsbaserad stimulansersättning, s.k. sfi-bonus. Den föreslagna lagen syftar till att pröva i vilken utsträckning ekonomiska incitament för deltagare i sfi kan bidra till att de snabbare lär sig svenska och därmed förbättrar sina möjligheter att få ett arbete. Förslaget om försöksverksamhet bygger bl.a. på Riksrevisionens rekommendationer om ökade effektutvärderingar. Riksdagen beslutade enligt propositionen i maj 2009. Det föredragande utskottet hänvisar i sitt betänkande i flera fall till Riksrevisionens granskning (prop. 2008/09:156, bet. 2008/09:AU8, rskr. 2008/09:255). Försöksverksamheten permanentades den 1 september 2010 och regleras i lagen (2010:538) om prestationsbaserad stimulansersättning inom svenskundervisning för invandrare. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering har fått i uppdrag av regeringen att utvärdera försöksverksamheten.
Regeringen tillsatte i december 2009 en särskild utredare som ska undersöka hur fler nyanlända ska kunna lära sig svenska snabbare genom att reglerna ändras för hur lång tid det är möjligt att delta i sfi. I direktiven hänvisas till de statistiska samvariationer som redovisades i Riksrevisionens granskningsrapport (dir. 2009:117).
RiR 2008:19 Hög kvalitet i högre utbildning?
Riksrevisionen har granskat regeringens insatser för att säkerställa kunskap om kvalitetsläget i högre utbildning. I granskningen undersöktes dessutom kvaliteten vid ett antal högskoleutbildningar på grundnivå.
Efter granskningen
I budgetpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:1) redogjorde regeringen för rapportens iakttagelser och slutsatser och angav att frågan var under beredning. Regeringen hänvisade också till att man avsåg att återkomma till riksdagen.
Regeringen lämnade i mars en proposition till riksdagen om kvalitet i den högre utbildning, Fokus på kunskap - kvalitet i den högre utbildningen (prop. 2009/10:139). I propositionen presenterade regeringen ett nytt kvalitetssäkringssystem. Propositionen har behandlats av riksdagen (bet. 2009/10:UbU20, rskr. 2009/10:320)
Ärendet med ovan nämnda granskningsrapport är därmed slutbehandlat.
RiR 2008:22 Rekrytering av internationella studenter till svenska lärosäten
Riksrevisionen har granskat om regeringen och lärosätena styrt, genomfört och följt upp rekryteringen av internationella studenter i enlighet med riksdagens och regeringens mål och intentioner.
Efter granskningen
I budgetpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:1) redogjorde regeringen för rapportens iakttagelser och slutsatser och angav att frågan var under beredning. Regeringen hänvisade också till att man avsåg att återkomma till riksdagen.
Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2010 att avgifter ska införas för studenter utanför EES-området och Schweiz, s.k. tredjelandsstudenter. I februari 2010 lämnade regeringen propositionen Konkurrera med kvalitet - studieavgifter för utländska studenter (prop. 2009/10:65) som innehöll en sådan bedömning. Propositionen har behandlats av riksdagen (bet. 2009/10:UbU15, rskr. 2009/10:230). Efter riksdagens behandling beslutade regeringen förordningen (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor.
De granskade lärosätena har bl.a. angett att ambitionen är att utveckla samarbetsformer och avtal med utländska universitet samt att göra insatser för att öka integrationen mellan olika studentgrupper.
Under hösten 2008 skapades även ett forum för internationalisering i syfte att förbättra samordningen mellan myndigheter och organisationer som stöder universitets och högskolors internationaliseringsarbete.
Ärendet med ovan nämnda granskningsrapport är därmed slutbehandlat.
RiR 2009:10 Psykiatrin och effektiviteten i det statliga stödet
Riksrevisionen har granskat vissa statliga insatser som påverkat landstingens resurser för vården av psykiskt sjuka. Syftet var att få en tydligare bild av samspelet mellan staten och landstingen när det gäller resurserna till psykiatrin, både de tillfälliga statliga ekonomiska bidragen och tillgången på personal med högre utbildning, särskilt psykiatrer och andra läkare. De statliga aktörer som berördes av granskningen var främst regeringen och Regeringskansliet (Social-, Utbildnings- och Finansdepartementen) samt Socialstyrelsen. Vidare berördes Högskoleverket och de lärosäten som ger relevanta utbildningar, främst universitet med läkarutbildning.
Riksrevisionen rekommenderade regeringen att överväga att omfördela stödet till utvecklingen av vården av psykiskt sjuka och förstärka läkarutbildningen i psykiatri. Tillfälliga resurstillskott bör ersättas med långsiktiga åtgärder som ligger inom det statliga ansvarsområdet och som stöder psykiatrin utan att försvaga landstingens ansvar. Regeringen rekommenderades också att se över läkarutbildningens organisation och finansiering för att skapa ökad tydlighet i ansvarsförhållanden, dimensionering, styrning och uppföljning.
Efter granskningen
I Riksrevisionens regi hölls i november 2009 ett seminarium med särskilt fokus på utbildningsfrågor och prioriteringar i vården. Deltagare var ett trettiotal företrädare för bl.a. Socialutskottet, Utbildningsutskottet, Socialdepartementet, Utbildningsdepartementet, myndigheter, Sveriges Kommuner och Landsting och läkarkåren. Dokumentationen vid seminariet skickades för kännedom till såväl Socialutskottet som Utbildningsutskottet liksom till samtliga seminariedeltagare.
I december 2009 höll Socialdepartementet och Utbildningsdepartementen ett seminarium om främst utbildningsfrågor inom psykiatrin. Underlag var dels Riksrevisionens rapport, dels en rapport från Socialstyrelsen som särskilt behandlade psykiatrins ställning i grundutbildningen för läkare respektive sjuksköterskor.
Regeringen bereder frågan.
RiR 2009:25 Resursstyrning i högskolans grundutbildning
Riksrevisionen har granskat processer för en effektiv resursstyrning av grundutbildningen vid universiteten i Göteborg, Karlstad och Umeå. Granskningen visar att de tre lärosätenas kunskap om kostnader och resursanvändning behöver utvecklas. Förbättrad kunskap krävs för lärosätesledningens förmåga att effektivt fördela resurser. Dessutom skulle det stärka ledningens möjlighet att säkerställa ett utbildningsutbud i linje med lärosätets övergripande strategier. Riksrevisionen har i granskningen även undersökt intäkter, kostnader och undervisningsinsats för nio utbildningar. Resultatet synliggör stora skillnader mellan ämnen och mellan lärosäten. Riksrevisionens undersökning visar på en metod för att sammanställa information om hur mycket utbildning studenterna får för pengarna. Riksrevisionen rekommenderar lärosätena att stärka sin resursstyrning genom utvecklad kostnadsredovisning och uppföljning.
Efter granskningen
Granskningen riktar inga rekommendationer till regeringen. Regeringen har vidarebefordrat granskningen till samtliga statliga lärosäten för kännedom.
Ärendet med ovan nämnda granskningsrapport är därmed slutbehandlat.
RiR 2009:28 Studenternas anställningsbarhet - regeringens och högskolans insatser
Riksrevisionen har granskat regeringens, Högskoleverkets samt universitets och högskolors insatser för att främja studenternas anställningsbarhet. Enligt högskolelagen (1992:1434) ska universitet och högskolor samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet. Ett krav på all högskoleutbildning är att den ska utveckla studenternas beredskap att möta förändringar i arbetslivet. En utgångspunkt för Riksrevisionens granskning var den s.k. Bolognaprocessen, där anställningsbarhet är ett av tre övergripande mål. Granskningen visar att det finns stora variationer mellan olika utbildningsprogram när det gäller i vilken utsträckning studenterna under utbildningen får möjlighet att etablera kontakt med arbetslivet. Granskningen visar också att lärosätenas uppföljning av sina insatser för att främja studenternas anställningsbarhet är outvecklad och att den arbetsmarknadsrelaterade informationen till blivande studenter är otillräcklig. Inom ramen för granskningen har fyra lärosäten granskats i särskild ordning. Dessa är Högskolan Kristianstad, Konstfack, Luleå tekniska universitet och Uppsala universitet. Dessa fallstudier presenteras i fyra separata delrapporter. Till granskningen hör även en sammanställning av Riksrevisionens enkätundersökning till samtliga lärosäten samt en studie om arbetsmarknadsrelaterad information till blivande studenter.
Efter granskningen
Regeringen bereder frågan.
RiR 2009:29 Gäststudenter i högre utbildning
Riksrevisionen har granskat regeringens och berörda myndigheters ansvar för att uppehållstillstånd för studier nyttjas för sitt avsedda syfte. Granskningen visar att de två processerna för antagning och prövning av uppehållstillstånd är åtskilda och samverkan samt informationsutbytet begränsat mellan berörda myndigheter. Riksrevisionens slutsats är att hanteringen av gäststudenter från tredje land är en tvärsektoriell fråga där samordningen mellan myndigheter behöver förbättras väsentligt. Riksrevisionen anser att regeringen bör tydliggöra myndigheternas uppdrag om utredning, uppföljning och kontroll av uppehållstillstånd för studier. Riksrevisionen anser också att berörda myndigheter kan förbättra sin samverkan för att effektivisera handläggningen och minska riskerna för att uppehållstillstånden används felaktigt.
Efter granskningen
Regeringen gjorde i propositionen Konkurrera med kvalitet - studieavgifter för utländska studenter (prop. 2009/10:65) bedömningar som innebär att samordningen mellan de berörda myndigheterna bör öka och riskerna för att uppehållstillstånd används felaktigt minskar.
Propositionen har behandlats av riksdagen (bet. 2009/10:UbU15, rskr. 2009/10:230). Efter riksdagens behandling beslutade regeringen om ändringar i förordningen (1993:1153) om redovisning av studier m.m. vid universitet och högskolor. Ändringen innebär bl.a. att universitet och högskolor ska meddela Migrationsverket om att en studieavgiftsskyldig student har antagits till utbildning samt om en sådan student som antagits inte har registrerat sig på utbildningen.
Regeringen initierade i juni 2008 etablerandet av Forum för internationalisering (dnr. U2008/4073/UH) med syfte att främja samarbete och samordning mellan de myndigheter som på olika sätt arbetar med internationalisering och högre utbildning. I regleringsbreven för budgetåret 2009 avseende Högskoleverket respektive Internationella programkontoret för utbildningsområdet har regeringen gett de båda myndigheterna i uppdrag att alternera som ordförande i forumet.
RiR 2010:4 Klassificering av kurser vid universitet och högskolor - regeringens styrning och Högskoleverkets uppföljning
Riksrevisionen har granskat konsekvenserna av regeringens styrning och Högskoleverkets uppföljning av klassificering av kurser vid universitet och högskolor. Klassificeringen är av stor betydelse för tilldelningen av resurser till lärosätenas grundutbildning. Enligt Riksrevisionen visar granskningen att lärosätena klassificerar kurser på olika sätt och utifrån olika principer samt att lärosätena över tid förändrat sin klassificering av kurser till utbildningsområden med högre ersättningsbelopp. Enligt Riksrevisionen har regeringen inte gett tillräcklig vägledning till lärosätena om hur de ska klassificera kurser samtidigt som Högskoleverkets uppföljning av lärosätenas klassificering av kurser inte varit ändamålsenlig.
Enligt Riksrevisionens bedömning har regeringen och Högskolverket bidragit till att lärosätena klassificerar kurser olika och att de därmed kan få olika ersättning för likvärdiga kurser. Riksrevisionen anser att regeringen bör se över systemet med klassificeringen av kurser för att skapa transparenta villkor för ersättning till lärosätena. Riksrevisionen rekommenderar också Högskoleverket att utveckla sin uppföljning av lärosätenas klassificering av kurser.
Efter granskningen
Regeringen ser det som angeläget att slå fast att de principer för resursfördelning som fastslogs genom riksdagens beslut om propositionen Högre utbildning för ökad kompetens (prop. 1992/93:169, bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363) fortfarande gäller. Klassificeringen av kurser ska enligt nämnda proposition ske utifrån ämnesinnehåll. Sedan Riksrevisionens rapport publicerades i mars 2010 har regeringen tagit upp frågan på samtliga universitets och högskolors myndighetsdialoger.
Regeringen bereder frågan.
RiR 2010:17 Kapitalförvaltning i tider av kraftiga värdeförändringar
Riksrevisionen har granskat om kapitalförvaltningen vid statligt bildade stiftelser har hanterats på ett kvalificerat sätt. Granskningen fokuserar på beredskap inför och hantering av kapitalförvaltningen i åtta stiftelser under en period med kraftiga värdeförändringar - åren kring 2008. Riksrevisionens övergripande slutsats är att såväl styrelser som ledningar i flera stiftelser kan förbättra sin beredskap, även om sex av åtta stiftelser bedöms ha haft en god beredskap för kraftiga värdeförändringar. Riksrevisionens huvudintryck är att stiftelserna har haft en ändamålsenlig hantering av kapitalförvaltningen under tiden med kraftiga värdeförändringar.
Enligt Riksrevisionens bedömning bör styrelsen inte delegera ansvar för beslut av principiell och strategisk betydelse för stiftelsens kapitalförvaltning i den omfattning som skett. Styrelsen bör inte delegera beslut om avkastningsmål, om att fastställa högsta tillåtna risk i förvaltningen eller om att fastställa förvaltningens förslag till strategier. Riksrevisionen lyfter fram regeringens ansvar för att se till att det sker en återkommande utvärdering av kapitalförvaltningen i de granskade stiftelserna. Riksdagen har våren 2010 beslutat att ge ökad frihet till flertalet av de granskade stiftelserna genom att regeringen framdeles endast ska utse två styrelseledamöter. Förändringen innebär enligt Riksrevisionen att regeringens möjligheter att utkräva ansvar av styrelsen begränsas.
Efter granskningen
Regeringen bereder frågan.
4 Politikens inriktning
Globaliseringen är inget hot - den ger nya möjligheter, om vi ser dem och utnyttjar dem. Utvecklingen innebär att vi har fått nya konkurrenter. Om Sverige och dess olika delar ska kunna hävda sig i den allt hårdare internationella konkurrensen behöver vi ha ett utbildningsväsende av god kvalitet. Vår tids stora utmaningar möts bäst med mer kunskap.
Men utbildning är också viktig för sin egen skull. Människan växer med kunskap. Genom att ge alla tillgång till en bra utbildning och kunskap uppväger vi för skillnader i livsvillkor och förutsättningar och ökar därmed rättvisan. Samtidigt förbättras barns och ungas framtida möjligheter att få arbete och kunna försörja sig.
Det är därför regeringen föreslår en bred framtidsinvestering i kunskapsnationen Sverige. Totalt vill regeringen göra följande satsningar perioden 2010-2014, omfattande totalt 7,7 miljarder kronor.
- Den största satsningen någonsin på lärlingsutbildning: 30 000 lärlingsplatser inrättas i gymnasieskolan och 5 900 inom vuxenutbildningen.
- Ett lärarpaket med fortsatt lärarlyft, stärkt pedagogiskt ledarskap, vidareutbildning av obehöriga lärare, stärkt kompetens hos sfi-lärare och forskarskolor för lärare.
- Utvärdering av elevernas kunskaper med tidigare betyg och fler nationella prov.
- Stöd till elever som behöver extra hjälp i skolarbetet genom en förlängd läsa-skriva-räkna-satsning och en förlängd satsning på sommarskolor.
- En fortsatt kamp mot diskriminering och mobbning genom förebyggande insatser, bland annat genom stärkt arbete med skolans värdegrundsuppdrag.
- Stärkt undervisning i matematik, naturvetenskap och teknik genom en förlängd satsning i matematik, teknik och naturvetenskap, fler lektionstimmar i matematik i grundskolan och en försöksverksamhet med ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan.
- Mer kreativa och företagsamma elever med en satsning på entreprenörskap och skapande verksamhet i skolan.
- Möjlighet för vuxna att ställa om för ett föränderligt arbetsliv genom ytterligare 10 000 platser inom yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning (yrkesvux) läsåret 2010/11.
- Bättre skolor i utsatta områden genom incitament till skolor som utvecklar sitt arbete och blir bättre på att ge elever goda kunskaper.
- Möjlighet för arbetslösa ungdomar 20-24 år som saknar fullständig gymnasieutbildning att komplettera sin utbildning genom att ytterligare 1 750 platser inom kommunal vuxenutbildning inrättas.
- Mer kunskaper om reformernas genomslag och fungerande evidensbaserade arbetssätt och metoder genom en ny utvärderingsfunktion inom utbildningsområdet fr.o.m. den 1 januari 2012.
- Stärkt elevhälsa genom en riktad satsning 2012-2013.
Inom högre utbildning och forskning fortsätter de kraftfulla satsningarna under 2011 och 2012. Regeringen anser att det är angeläget att den redan aviserade resursförstärkningen fullföljs men även att ersättningssystemen såväl i forskning som i grundutbildning i högre utsträckning än i dag premierar kvalitet. För att uppnå målet om en högskola i världsklass anser regeringen också att arbetet med att öka lärosätenas självständighet bör fortsätta.
- Resurserna till forskning beräknas ha ökat med 5 miljarder kronor 2012 sedan 2008. Under 2011 sker, som tidigare aviserats, en ökning med sammanlagt 500 miljoner kronor som fördelas dels till lärosätenas direkta forskningsanslag, dels till de strategiska satsningarna.
- En riktad kvalitetsförstärkning för utbildningar inom samhällsvetenskap och humaniora inleds 2012. Ersättningsbeloppen per helårsstudent ökar för att t.ex. möjliggöra högre lärartäthet.
- Avgifter införs för tredjelandstudenter under 2011. En väsentlig del av de resurser som frigörs ska användas för att finansiera den kvalitetspremie som införs 2013 för de utbildningar på grundnivå och avancerad nivå som får det högsta omdömet i Högskoleverkets utvärderingar.
- Förbättrad ekonomi för studenterna genom att studiemedlets lånedel höjs med 500 kronor per studiemånad fr.o.m. hösten 2011.
Till allt detta ska läggas det arbete som regeringen redan har inlett för mer kunskap och ett bättre utbildningsväsende. Regeringen har påbörjat och genomfört en rad åtgärder för att förbättra utbildningssystemets olika delar under 2007-2010, däribland höjda studiemedel, en ny lärarutbildning, en gymnasiereform, en ny skollag, införande av en lärarlegitimation och en omläggning av svensk grundskola.
Åren 2011 och 2012 blir två av de mest reformintensiva åren i svensk utbildningshistoria.
Det kommer dock att dröja innan resultaten av regeringens satsningar kan utläsas. Eleverna som våren 2011 gör nationella prov i årskurs 3 i grundskolan lämnar gymnasieskolan först 2020. Det krävs långsiktighet, fokus och visioner för att höja resultaten i grundskolan, minska utslagningen från gymnasieskolan och förbättra kvaliteten inom högskolan.
4.1 Barn- och ungdomsutbildning
Regeringen har under de senaste åren lagt om svensk skolpolitik. En ny skollag, en ny gymnasieskola, nya läroplaner med kursplaner i grundskolan och motsvarande skolformer samt en betygsskala med fler steg är några av de reformer som just nu genomförs eller som kommer att genomföras under de närmaste åren.
4.1.1 Lärarna är oumbärliga
Lärarens kompetens och undervisningens utformning är i hög grad avgörande för elevernas studieresultat och möjlighet att tillgodogöra sig rätten till utbildning. Läraren gör skillnad - det är därför regeringen vidtagit flera åtgärder för att lyfta lärarkårens kompetens.
Steg 1: Locka duktiga personer till lärarutbildningarna
Lärarens egen kompetens är betydelsefull för elevernas resultat. Det gäller därför att kunna locka högpresterande ungdomar med ett genuint intresse för pedagogik och lärande till lärarutbildningarna.
Under 2011 och 2012 genomför regeringen en informationskampanj för att marknadsföra den nya lärarutbildningen och för att göra läraryrket mer attraktivt.
Som regeringen aviserat i budgetpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:1) ska 6 miljoner kronor avsättas för kampanjen under 2011. För 2012 beräknar regeringen att 13 miljoner kronor avsätts för detta ändamål.
Steg 2: Se till att lärarutbildningen håller hög kvalitet
Lärarutbildningens kvalitet och kravnivåer har betydelse för rekryteringen till lärarprofessionen. Dessutom visar forskningen att lärarnas kunskaper i sitt ämne, i ämnesdidaktik och i pedagogik påverkar elevernas resultat.
I avsnitt 4.3.8 beskrivs regeringens insatser för att förbättra lärarutbildningen.
Steg 3: Ge lärarna fortbildning
Lärarutbildningen är grunden för lärarens yrkesverksamma liv. Vidare måste det finnas både fortbildning och karriärvägar som uppmuntrar läraren att gå vidare i sin professionella utveckling.
Det s.k. lärarlyftet är den största statliga fortbildningssatsningen någonsin. Under 2007-2010 har totalt 4,3 miljarder kronor avsatts för att ge behöriga lärare möjlighet att förstärka sin ämnesteoretiska och ämnesdidaktiska kompetens.
Satsningen har utvecklats positivt och uppföljningar visar att lärarlyftet har bidragit både till lärarnas kunskapsutveckling och till att förbättrat undervisningen. Regeringen vill därför fortsätta satsningen, men ändra inriktningen mot lärare som undervisar i andra ämnen än de har behörighet för och som därför behöver komplettera sin utbildning. Regeringen föreslår att 826 miljoner kronor avsätts för lärarlyftet 2011 och beräknar att 310 miljoner kronor, 265 miljoner kronor respektive 115 miljoner kronor avsätts för 2012, 2013 och 2014.
Det finns många personer som är verksamma som lärare i skolan, trots att de saknar en lärarexamen. För dessa pågår en särskild utbildningsinsats. Detta beskrivs mer utförligt i avsnitt 4.3.8.
Steg 4: Fler vägar till utveckling och karriär
En möjlig karriärväg för lärare, som regleras i skollagen, är att bli utnämnd till lektor. Regeringens satsning på forskarskolor för lärare, inom ramen för lärarlyftet, har gett fler chansen att genomgå forskarutbildning och därmed bli lektorer. Forskarskolorna stärker också den verksamhetsnära forskningen på skolans område (se även avsnitt 4.3.8). Denna satsning bör även fortsätta under 2011-2014.
Läraryrket ska vara ett fritt akademiskt yrke, där professionell reflektion och utveckling av undervisningen är huvuduppdraget. Med frihet kommer också ansvar. Skolan finns för att eleverna ska kunna tillägna sig kunskaper och färdigheter. Det bör därför finnas tydliga system och instrument för ansvarstagande och ansvarsutkrävande på alla nivåer i skolväsendet. Det ska även löna sig att vara en bra lärare och att bli en bättre lärare. Regeringen avser att tillsätta en arbetsgrupp för att analysera hur ett stimulansbidrag kan utformas som ska utgå till kommuner eller skolor som inför lönesättningsmodeller som belönar lärare som särskilt bidrar till elevernas förutsättningar att lära och nå goda resultat.
Sedan 2009 har 200 miljoner kronor årligen satsats på det s.k. förskolelyftet. Syftet med satsningen är att utveckla förskolepersonalens kompetens i samband med att förskolans pedagogiska uppdrag förtydligas i läroplanen. Regeringen föreslår att 200 miljoner kronor avsätts för förskolelyftet även under 2011. Regeringen avser att under 2011 utvärdera förskolelyftet och därefter ta ställning till satsningens framtid.
Steg 5: Alla elever ska undervisas av legitimerade och behöriga lärare
Lärarnas utbildning och kompetens är, som tidigare nämnts, avgörande för skolans kvalitet. Regeringen anser därför att alla elever ska få undervisning av lärare som både har utbildning för den undervisning de ska bedriva och legitimation som innebär att de har visat att de är lämpliga för yrket.
Yrkeslegitimationer för lärare och förskollärare är en viktig del av arbetet för att stärka dessa yrkens identitet. Regeringen har beslutat om propositionen Legitimation för lärare och förskollärare (U2010/11:20). I propositionen föreslås att nyutexaminerade lärare och förskollärare ska genomgå en ettårig introduktionsperiod. Under introduktionsperioden ska läraren eller förskolläraren ha en tidsbegränsad anställning och får stöd av en mentor. Rektor eller förskolechef ska intyga att läraren eller förskolläraren genomfört en godkänd introduktion. Efter detta ska läraren eller förskolläraren kunna ansöka om legitimation hos en skolmyndighet. Vissa arbetsuppgifter ska endast få utföras av legitimerade lärare och förskollärare. Av legitimationen ska det framgå i vilken verksamhet eller vilka skolformer, årskurser och ämnen läraren eller förskolläraren är behörig att undervisa. Detta stärker rättssäkerheten och möjligheten att åtnjuta rätten till utbildning för eleverna. Dessutom ska endast legitimerade lärare eller förskollärare kunna tillsvidareanställas och utnämnas till lektorer. Grov oskicklighet, grova brott eller missbruk ska kunna leda till indragen legitimation. Beslut om återkallelse, eller varning, ska fattas av Lärarnas ansvarsnämnd. Systemet föreslås införas fullt ut fr.o.m. den 1 juli 2012, men med övergångsbestämmelser för betygssättningen till halvårsskiftet 2015.
Regeringen föreslår att ca 60 miljoner kronor avsätts för administration av systemet med yrkeslegitimationen för lärare och förskollärare under 2011 och beräknar att 160 miljoner kronor avsätts för 2012. Därefter beräknar regeringen att 260 miljoner kronor avsätts för ändamålet varje år varav en större del till kommunsektorn i enligt med den kommunala finansieringsprincipen.
Steg 6: Satsa på det pedagogiska ledarskapet i skolan
Ledarskapet är avgörande för en skolas kvalitet. Rektorn är som högsta chef för en skola ytterst ansvarig för skolans resultat och arbetsmiljö. Flera undersökningar visar att elever når högre resultat i skolor där rektorerna utövar ett aktivt pedagogiskt ledarskap och för en dialog med lärarna om undervisningen.
Samtidigt har rektorerna inte alltid de kunskaper som behövs för att utöva ett aktivt ledarskap. Regeringen har därför skärpt kraven på huvudmännen att de ska se till att alla nytillträdda rektorer går den nya statliga befattningsutbildningen för nyanställda rektorer.
Utöver den statliga rektorsutbildningen vill regeringen ge rektorerna möjlighet att fortbilda sig i styrnings- och ledarskapsfrågor så att de kan utveckla sitt pedagogiska ledarskap.
Regeringen föreslår därför att 20 miljoner kronor avsätts under 2011 för ett särskilt rektorslyft.
4.1.2 Höga kunskapskrav och positiva förväntningar på alla elever
Genom grundskolan kan vi skapa ett mer jämlikt och rättvist Sverige. Regeringens vision är ett samhälle där alla barn och ungdomar kan åtnjuta rätten till utbildning, skapa mening i livet och möta utmaningar oavsett föräldrarnas sociala bakgrund, studietraditioner eller ekonomiska situation.
En förutsättning för att nå dit är att grundskolan ställer höga kunskapskrav, men också har positiva förväntningar på alla elever och att stöd sätts in så tidigt som möjligt.
Sedan hösten 2008 ska den individuella utvecklingsplanen innehålla skriftliga omdömen. Skolan får själv välja hur dessa omdömen ska utformas.
Tidigare betyg
När betygen under 1970-talet avskaffades på grundskolans låg- och mellanstadium fick det negativa konsekvenser för många barn - inte minst för barn från hem utan studietraditioner.
För att förbättra uppföljningen, och därmed möjligheten att fånga upp elever som behöver extra stöd, vill regeringen införa tidigare betyg. Med tidigare betyg förbättras även informationen till föräldrarna om hur det går för deras barn i skolarbetet.
Regeringen har den 2 september 2010 överlämnat propositionen Betyg från årskurs 6 i grundskolan (prop. 2009/10:219) till riksdagen. Enligt propositionen ska betyg fr.o.m. årskurs 6 i grundskolan och motsvarande skolformer införas fr.o.m. höstterminen 2012.
Tidigare betyg innebär en större arbetsbelastning för lärarna. Det kommer också att finnas behov av fortbildningsinsatser. Regeringen föreslår därför att 15 miljoner kronor avsätts för detta ändamål under 2011. Under 2012, 2013 respektive fr.o.m. 2014 beräknar regeringen att 74, 133 respektive 118 miljoner kronor avsätts. Av dessa medel avser knappt 59 miljoner kronor 2012 och knappt 118 miljoner kronor fr.o.m. 2013 ersättning till kommunsektorn, i enlighet med den kommunala finansieringsprincipen. Ersättningen avser de merkostnader som uppstår vid införandet av reformen och den nya uppgift som hanteringen av betyg från årskurs 6 i grundskolan och motsvarande skolformer innebär. Regeringen anser att de ekonomiska konsekvenserna av reformen bör följas och analyseras i samråd med berörda aktörer.
Som riksdagen tidigare har beslutat ska en betygsskala med sex steg användas i det offentliga skolväsendet (prop. 2008/09:66, bet. 2008/09:UbU5, rskr. 2008/09:169). Betygen A till E betecknar godkända resultat och F betecknar icke godkänt resultat. Om det på grund av elevens frånvaro inte går att bedöma hans eller hennes kunskapsutveckling i ämnet, ska detta markeras med ett horisontellt streck. I särskolan och vuxenutbildningen för utvecklingsstörda ska betyg inte sättas på icke godkända resultat. Den nya betygsskalan avses successivt införas med början läsåret 2011/12. Betygsskalan avses också att gälla för betygen i årskurs 6 och motsvarande skolformer från och med höstterminen 2012.
Fler nationella prov
Kontinuerlig uppföljning och utvärdering är nödvändigt i ett mål- och resultatstyrt skolväsende. De nationella proven ger lärare ytterligare redskap i undervisningen och skapar förutsättningar för nationell likvärdighet och en rättvis betygssättning. Därför anser regeringen att nationella prov bör ges i fler ämnen och i fler årskurser än i dag.
Sedan 2009 genomför eleverna i årskurs 3 nationella prov i svenska, svenska som andraspråk och matematik. De tidigare frivilliga nationella proven i årskurs 5 har blivit obligatoriska. Med anledning av att nya kursplaner samt nya kunskapskrav för årskurs 6 införs, kommer dessa prov att ges i årskurs 6 fr.o.m. vårterminen 2012. Utöver svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik genomför eleverna i årskurs 9 även nationella prov i de naturorienterande ämnena.
Regeringen avser att gå vidare med arbetet att stärka uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling genom att införa nationella prov i fler ämnen i årskurs 6 och 9. Vidare måste de nationella proven i gymnasieskolan anpassas till den reformerade gymnasieskolan.
För dessa ändamål föreslår regeringen att 82 miljoner kronor avsätts under 2011 och beräknar att 88 respektive 81 miljoner kronor avsätts under 2012 och 2013, varav 40 miljoner kronor per år som kompensation till kommunerna för de merkostnader som beräknas uppstå i samband med proven.
Tydligare kunskapskrav
Riksdagen beslutade i mars 2009 om riktlinjer för nya läroplaner för skolan i enlighet med regeringens proposition Tydligare mål och kunskapskrav - nya läroplaner för skolan (prop. 2008/09:87, bet. 2008/09:UbU9, rskr. 2008/09:189). Detta innebär att varje skolform i det obligatoriska skolväsendet - grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan och sameskolan - ska ha en egen samlad läroplan.
Läroplanen ska innehålla skolans värdegrund och uppdrag, övergripande mål och riktlinjer för utbildningen samt kursplaner för respektive skolform.
Beredningen av de nya läroplanerna pågår inom Regeringskansliet. För samtliga skolformer ska Statens skolverk också utarbeta kunskapskrav för godtagbara kunskaper i årskurserna 3 och 6 samt kunskapskrav för betygsstegen A, C och E i årskurs 9 i grundskolan och motsvarande skolformer. De nya läroplanerna avses successivt införas med början läsåret 2011/12. Regeringen avser att ge Skolverket i uppdrag att ta fram kunskapskrav för årskurs 6 i grundskolan och motsvarande skolformer i enlighet med den nya betygsskalan.
De implementeringsinsatser som riksdagen beslutade om i januari 2010 ska fortgå (U2010/259/S). Regeringen föreslår att 94 miljoner kronor avsätts för 2011 samt beräknar att 34 miljoner kronor avsätts 2012 för dessa insatser.
Mer stöd
Tidigare betyg och fler nationella prov gör det möjligt för lärarna att upptäcka och följa upp de elever som inte uppnår godkända resultat i undervisningen. Dessa elever måste också få stöd för att kunna komma i kapp.
Sedan 2008 finns ett särskilt stimulansbidrag för att stärka basfärdigheterna läsa, skriva och räkna. Det är elever i grundskolans tidigare årskurser som ligger i riskzonen för att inte nå målen som är den prioriterade gruppen, men statsbidraget får även användas för äldre elever i behov av särskilt stöd och vissa kompetenshöjande insatser. Skolverket har regeringens uppdrag att utvärdera statsbidraget. En delredovisning av uppdraget lämnades i februari 2010. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 april 2011. Regeringen föreslår att den pågående satsningen förlängs med två år. För 2011 föreslår regeringen att 400 miljoner kronor avsätts samt beräknar att 250 miljoner kronor avsätts under 2012 för detta ändamål.
Sommarskola finns för att ge elever som inte nått målen för utbildningen i grund- och gymnasieskolan under läsåret möjlighet att nå dessa under sommaren. Kommuner och fristående skolor kan ansöka om medel för detta hos Skolverket. Totalt har regeringen satsat ca 165 miljoner kronor på sommarskolor 2006-2010. Regeringen föreslår att den tillfälliga utbyggnaden av sommarskolan under 2010 förlängs till 2011.
Bättre undervisning i matematik, naturorientering och teknik
Internationella kunskapsmätningar visar att svenska elevers kunskaper i matematik och naturorienterande ämnen har försämrats. Samtidigt visar ett antal nationella attitydundersökningar att elevernas intresse när det gäller dessa ämnen är svagt och dessutom tenderar att minska ju äldre eleverna blir. Detta är mycket oroande eftersom kunskaper och intresse när det gäller dessa ämnen är avgörande för svensk industris försörjning av kvalificerade medarbetare. Regeringen avser därför att föreslå tre insatser för att komma till rätta med dessa problem.
För det första bör den garanterade undervisningstiden i matematik utökas med en timme i veckan under tre årskurser i grundskolan. Regeringen avser att låta undersöka i vilka årskurser en sådan utökning borde ge störst effekt och hur reformen i övrigt bäst kan utformas. Regeringen beräknar att kostnaden för detta, vid ett införande från hösten 2013, blir 250 miljoner kronor 2013 och 500 miljoner kronor per år fr.o.m. 2014, varav den allra största delen består av ersättning till kommunsektorn.
För det andra ska den nu pågående satsningen på matematik, naturvetenskap och teknik (MNT) förlängas ett år. Regeringen föreslår att 200 miljoner kronor avsätts för detta ändamål 2011 och beräknar att 200 miljoner kronor avsätts under 2012.
För det tredje avser regeringen att inrätta en försöksverksamhet med ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan. I en promemoria (U2010/1388/G) redovisar en arbetsgrupp inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) sin analys av förutsättningarna för en försöksverksamhet inom den nuvarande gymnasieskolan med ett fjärde tekniskt år. Deltagande ska enligt promemorian vara frivilligt. Promemorian har remissbehandlats under våren 2010. Remissinstanserna är i huvudsak positiva till den föreslagna försöksverksamheten. Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att informera om och förbereda en försöksverksamhet med ett fjärde tekniskt år med start hösten 2011. Om försöksverksamheten faller väl ut bör det fjärde tekniska året bli ett permanent inslag i gymnasieskolan. Regeringen föreslår att 10 miljoner kronor avsätts för försöksverksamheten 2011 och beräknar att 30 miljoner kronor 2012 respektive 40 miljoner kronor per 2013 och 2014 avsätts. En del av dessa medel ska bekosta elevernas studiestöd. Se vidare i avsnitt 5.3.
Utveckla skolor i stadsdelar med utbrett utanförskap
Trots stora ansträngningar är kunskapsresultaten i stadsdelar där utanförskapet är utbrett alltför ofta mycket bristfälliga. Många elever når inte målen och andelen elever som når behörighet till gymnasieskolans nationella program är låg.
Ett sätt att uppmuntra skolor att förbättra sina resultat är att införa tillfälliga ekonomiska incitament. Satsningen bör avgränsas till ett antal grundskolor inom ramen för stadsdelar som omfattas av regeringens urbana utvecklingsarbete. Regeringen beräknar att 20 miljoner kronor per år avsätts för detta ändamål 2012-2014.
Skolgång för barn som ska avvisas eller utvisas
Regeringen beslutade i augusti 2009 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att komplettera förslagen i betänkandet Skolgång för alla barn som ska avvisas eller utvisas (SOU 2007:34) genom att bland annat analysera förutsättningarna för och lämna förslag på hur rätten till skolgång samt tillgång till förskoleverksamhet och skolbarnomsorg kan utsträckas till att gälla för fler grupper av barn som vistas i landet utan tillstånd (dir. 2009:71). Utredningen överlämnade betänkandet Skolgång för alla barn (SOU 2010:5) till regeringen i januari 2010. I betänkandet föreslås i princip att rätten till utbildning ska utsträckas till att gälla alla barn och ungdomar, vars vistelsetid i Sverige, med eller utan tillstånd, inte kan förväntas bli helt tillfällig. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Entreprenörskap
Sverige står inför en skarp global konkurrens om jobb och investeringar. Sverige behöver därför ett bättre företagsklimat, fler företagare och större utrymme för entreprenörer.
Entreprenörskap handlar inte bara om att starta företag, utan också om att tänka nytt, se möjligheter och lösa problem. Nyfikenhet och kreativitet är egenskaper som alla människor har nytta av - och som eleverna behöver för att klara sitt skolarbete.
Regeringen tog 2009 fram en strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet. Skolverket har fått i uppdrag att främja skolors samarbete med arbetslivet, erbjuda kompetensutveckling, underlätta erfarenhetsutbyte samt fördela utvecklingsmedel och verksamhetsstöd. Verket ska även kartlägga, analysera och sprida erfarenheter av huvudmännens arbete med entreprenörskap. Regeringen vill fortsätta arbetet med entreprenörskapsstrategin och öka verksamhetsstödet till organisationer som framgångsrikt arbetar med entreprenörskap i skolan. Regeringen föreslår att 15 miljoner kronor avsätts för arbetet med strategin och för verksamhetsstöd under 2011 och beräknar att 15 miljoner kronor avsätts per år för 2012-2014.
Försöksverksamhet med spetsutbildningar i grundskolan
Regeringens fokus under de senaste åren har varit på elever som har svårt för skolarbetet. Även elever som har fallenhet och intresse för ett visst ämne måste dock få stimulans. I augusti 2010 skickades därför en remisspromemoria med förslag om en begränsad försöksverksamhet med spetsutbildningar i årskurserna 7-9 i grundskolan ut (dnr U2010/4818/S). Enligt förslaget ska tio klasser, med maximalt 30 elever i varje, kunna starta hösten 2012.
Försöksverksamhet med flexibel skolstart
Skolan ska vara anpassad efter eleverna. Några lär sig fort, andra behöver mycket tid och stöd för att nå målen. Möjligheten att börja tidigare eller senare liksom att gå om eller hoppa över ett år bör utnyttjas i större utsträckning. Regeringen har för avsikt att inleda en försöksverksamhet med flexibel skolstart och har därför givit en utredare i uppdrag att föreslå hur en sådan försöksverksamhet kan utformas (dir 2010:47). Utredningen beräknas avsluta sitt arbete i oktober 2010.
Omprövning av betyg
Det är viktigt att stärka rättvisan och likvärdigheten i bedömning och betygssättning och regeringen har under de senaste åren föreslagit och genomfört en rad åtgärder i denna riktning. Betygsättningen är ett av skolans viktigaste områden för myndighetsutövning och har stora konsekvenser för den enskilde. I dagsläget finns inte någon möjlighet för elever att överklaga ett satt betyg eller att få det omprövat. Ur rättssäkerhetshänseende är omprövning av betyg en viktig fråga. En särskild utredare har därför fått i uppdrag att se över och föreslå hur en rätt för elever att få sina betyg omprövade kan införas (dir. 2009:102). Utredningen ska redovisa sitt förslag i december 2010.
Fler ska läsa språk
De moderna språkens ställning i grundskolan och gymnasieskolan bör stärkas. Av olika skäl väljer elever bort språkstudier på grundskolan. Det är inte rimligt att mer än var tredje grundskolelev antingen aldrig väljer ett modernt språk eller hoppar av språkvalet under grundskolan. Ambitionen ska vara att alla elever ska läsa ett modernt språk i grundskolan. Regelverket för språkvalet i årskurs sex bör därför ses över.
För att uppmuntra elever att fortsätta sina språkstudier har regeringen beslutat att elever som läser ett modernt språk ska få räkna 17 ämnen i sitt slutbetyg från grundskolan i stället för 16 vid urval till gymnasieskolans nationella program. En bestämmelse om detta ska tillämpas första gången vid antagningen till gymnasieskolan höstterminen 2014.
4.1.3 Trygghet, elevhälsa och jämställdhet
En förutsättning för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen och rätten till utbildning är att de mår bra, trivs och känner sig sedda, trygga och uppskattade.
Flera rapporter visar att den psykiska ohälsan bland svenska barn och ungdomar har ökat. Dessa elever behöver stöd och här fyller skolans elevhälsa en viktig funktion. För att möjliggöra en förstärkning av elevhälsan föreslår regeringen ett tillfälligt stöd i form av ett riktat statsbidrag till skolhuvudmännen. Regeringen beräknar att 250 miljoner kronor respektive 400 miljoner kronor avsätts för ändamålet 2012 och 2013. En del av resurserna ska kunna användas för fortbildningsinsatser riktade till personalen i elevhälsan. En förstärkt elevhälsa avlastar även lärarna vilket ger dem möjlighet att koncentrera sig mer på skolans huvuduppgift - att förmedla kunskap.
Det pågår ett viktigt arbete med att stärka värdegrunden på varje skola. Detta kan ha en positiv påverkan på skolans psykosociala arbetsmiljö. I praktisk handling ska skolan förmedla värden som människors lika värde, respekt och empati samt arbeta för att motverka kränkningar. Att förmedla och förankra respekt för mänskliga rättigheter och samhällets grundläggande värden är vid sidan om kunskapsuppdraget skolans viktigaste uppgift. Som stöd till huvudmännen har Skolverket i uppdrag att genomföra insatser som främjar, stärker och sprider kunskap om skolans värdegrund. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2011.
Regeringen har även stärkt lärares och rektorers disciplinära befogenheter. Sedan 2007 är det tillåtet att beslagta föremål som används för att störa undervisningen och att som en sista åtgärd flytta mobbare till en annan skola. Med den nya skollagen (2010:800) får lärarna ytterligare verktyg för att förbättra studieklimatet i klassrummet. Därutöver avser regeringen att tillsätta en utredning för att förbättra ordning och reda i klassrummet.
Regeringen har tillsatt en utredning om översyn av skolans arbete med utsatta barn (dir. 2009:80). I uppdraget ingår bl.a. att analysera det arbete som bedrivs, samt att kartlägga hur kommunala och fristående huvudmän inom förskoleverksamheten, skolan och skolbarnsomsorgen samverkar med socialtjänsten, polisen och hälso- och sjukvården. Utredningen ska vidare lämna förslag på åtgärder som kan förbättra arbetet med dessa barn. Syftet med utredningen är att ytterligare förstärka och effektivisera stödet för utsatta barn. Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 november 2010.
Det är inte acceptabelt att elever utsätts för kränkande behandling och diskriminering i skolan. Alla elever har rätt till en trygg studiemiljö som ger dem möjlighet att utvecklas som individer. Skolverket har fått i uppdrag att sammanställa och kartlägga forskningsbaserade metoder och åtgärder mot mobbning och utifrån kartläggningen utforma en utbildningssatsning riktad till kommuner och skolor. Regeringen vill gå vidare med denna satsning och föreslår därför att 10 miljoner kronor avsätts för fortsatt kamp mot mobbning under 2011, samt beräknar att 10 miljoner kronor per år avsätts årligen 2012-2014.
Regeringen vill gå vidare och tydliggöra lärares skyldigheter att slå larm om en elev far illa i skolan. I den nya skollagen har det införts en skyldighet för lärare och annan personal att omedelbart rapportera om en elev utsätts för kränkande behandling eller diskriminering. Regeringen vill också införa en skyldighet att anmäla missförhållanden i skolor, förskolor och fritidshem, en motsvarighet till den lex Sarah som finns inom omsorgen av äldre och personer med funktionsnedsättning. En särskild utredare har fått i uppdrag att föreslå hur en sådan anmälningsskyldighet kan utformas (dir. 2010:44). Utredningen ska lämna sitt förslag i mars 2011.
Under 2008-2010 har totalt 110 miljoner kronor avsatts för en jämställdhetssatsning i skolan. I satsningen ingår bl.a. tillsättandet av en delegation för jämställdhet i skolan (dir. 2008:75) som ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 30 november 2010. Skolverket har även fått i uppdrag att genomföra ett flertal utvecklingsinsatser. Inom ramen för detta har Skolverket under 2008-2010 fördelat ett utvecklingsbidrag till ca 245 projekt i 140 kommuner för bl.a. skolornas arbete för att motverka traditionella yrkesval, förbättra undervisningen i sex och samlevnad samt motverka skolstress bland flickor. Uppdraget ska slutrapporteras senast den 31 december 2010.
Regeringen avser att fullfölja jämställdhetssatsningen, bl.a. genom att följa upp slutsatser och förslag från Delegationen för jämställdhet i skola respektive Delegationen för jämställdhet i högskolan.
4.1.4 Förskola och pedagogisk omsorg
Det är i barndomen som många av de värderingar grundläggs som vi bär oss genom livet. Tryggheten, den första samvaron och den tidiga bekantskapen med omvärlden påverkar oss inte bara för stunden, utan finns närvarande långt efter det att vi har tagit steget ut i vuxenvärlden.
Föräldrarna känner sina barn bäst. Därför är det också föräldrarna som bäst kan avgöra vilka behov barnet har under de första åren efter föräldraledigheten. Varje familj ska ha möjlighet att välja den verksamhetsform som passar just den familjen och dess barn. Det förutsätter att det finns en mångfald av olika verksamhetsformer att välja emellan. Alla verksamheter ska präglas av hög kvalitet samt erbjuda barnen såväl pedagogisk stimulans som trygghet och omsorg.
Med utgångspunkt i den moderna familjens skiftande behov har regeringen lagt grunden för en politik som bättre ser till olika familjers situation och önskemål. Här ingår bl.a. en möjlighet till vårdnadsbidrag för familjer som vill vara hemma lite längre med sina barn och en jämställdhetsbonus som stöd för en mer jämnt fördelad föräldraledighet. I och med införandet av barnomsorgspengen skapades etableringsfrihet inte bara för förskola och fritidshem utan även för annan pedagogisk omsorg, vilket också ökar möjligheten till valfrihet i alla delar av landet. Då mycket tyder på att kunskapen om reformen är låg bland föräldrar och kommuner avser regeringen att ge Skolverket i uppdrag att göra en uppföljning av reformen.
Svensk förskola är internationellt erkänd för sin höga kvalitet och tillgänglighet. Tillsammans med föräldrarnas fostran bidrar den till barnens utveckling och lärande och kan därmed lägga en grund för framtida skolgång.
Barn har en naturlig vetgirighet och kunskapstörst. Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som utmanar och lockar till utveckling och lärande. Regeringen har inlett ett omfattande arbete med att stärka förskolans pedagogiska uppdrag. Förskollärarna ska få ett tydligare ansvar för det pedagogiska arbetet. Målen i läroplanen har förtydligats och kompletterats och höjer ambitionerna för barns lärande i förskolan. Den pedagogiska förstärkningen ska ske med bibehållen respekt för förskolans identitet - där omsorg, fostran, lek och lärande bildar en helhet. Förskolan ska inte vara skola, men den ska vara lärorik.
Forskning visar att nyckeln till all annan inlärning är språket. Förskolans förtydligade läroplan ska stimulera barnens lärande, med tydligare mål och ett förstärkt innehåll för barns språkliga och matematiska utveckling. Eventuella svårigheter i lärande och utveckling kan då också upptäckas på ett tidigt stadium, vilket ger bättre möjligheter att förebygga problem med inlärningen vid skolstart.
Uppföljning och utvärdering av förskolans verksamhet blir en del av förskolans uppdrag. För att ge bästa möjliga förutsättningar för barnens lärande behöver verksamheten följas upp och utvecklas. I detta ingår att barnens utveckling och lärande följs och dokumenteras.
Föräldrarna har rätt att få god information om barnens utveckling och lärande i förskolan och det är viktigt att deras engagemang tas till vara på ett bra sätt under förskoleåren. Det är även viktigt att de kunskaper som barnet besitter tas till vara när barnet börjar i skolan. På så sätt skapas förutsättningar för en ökad pedagogisk stimulans och en mer individuellt utformad undervisning redan från skolstart.
Både förskollärare och barnskötare ska ha möjlighet att utveckla sin kompetens. Genom det s.k. förskolelyftet görs en särskild fortbildningssatsning på personalen i förskolan.
4.1.5 Gymnasieskolan
Ungdomar är olika - de har olika mål, ambitioner och förhoppningar. Vissa vill läsa vidare på högskolan efter gymnasieskolan, andra vill gå direkt ut i arbetslivet. Några vill lära sig yrkeskunskaper på en arbetsplats, för andra passar det bättre att lära sig yrkesämnen i skolan. Utgångspunkten för en modern gymnasieskola är att elever ska kunna välja olika vägar till kunskap. Det är ett av skälen till att regeringen nu reformerar gymnasieskolan. Tanken bakom reformen är att skapa en skola där alla elever ges möjlighet att utvecklas.
Regeringens omläggning av gymnasieskolan beskrivs i propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (prop. 2008/09:199) som riksdagen fattade beslut om i maj 2009 (bet. 2009/10:UbU3, rskr. 2009/10:8).
Regeringens omläggning av det individuella programmet beskrivs i propositionen Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet som riksdagen beslutat om i juni 2010 (prop. 2009/10:165, bet. 2009/10:UbU21, rskr. 2009/10:370).
Totalt 30 000 lärlingsplatser i gymnasieskolan 2011-2014
Det är dags att uppvärdera det praktiska yrkeskunnandet. Vårt välstånd bygger till stor del på människor med djupa yrkeskunskaper - alltifrån mekanikern på bilverkstaden och undersköterskan på äldreboendet till teknikern i tillverkningsindustrin och barnskötaren på förskolan.
Lärlingsutbildningar knyter skola och arbetsliv närmare varandra. För näringslivet innebär utvecklingen ett större branschinflytande, men även ett större ansvarstagande för yrkesutbildningen och därmed större möjligheter att trygga arbetskraftsförsörjningen.
Sedan några år pågår en försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning enligt förordningen (2007:1349) om försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning. Ungefär 7 100 gymnasieungdomar lärde sig under våren 2010 sina yrkesämnen på en arbetsplats. Försöksverksamheten är populär. Trots krisen står skolorna i kö för att få tillgång till utbildningsplatserna.
En nationell lärlingskommitté (U2008:09, dir. 2008:106) har i uppdrag att främja verksamheten. Kommitténs arbete fortsätter under 2010 och 2011 och den ska bl.a. studera hur lärlingsutbildningen svarar upp mot arbetslivets behov.
Regeringen vill gå vidare och göra en gymnasial lärlingsutbildning till en permanent del av gymnasieskolan. Detta föreslogs i den nämnda propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan.
Under 2011-2014 vill regeringen satsa 794 miljoner kronor på att skapa 30 000 lärlingsplatser inom gymnasieskolan. Skolorna som anordnar lärlingsutbildning får ett stimulansbidrag. Till övervägande del ska stimulansbidraget fördelas till arbetsplatsen där lärlingen genomgår sin utbildning.
Den stora satsningen på gymnasial lärlingsutbildning markerar ett systemskifte för svensk yrkesutbildning. Som ett alternativ till att bygga upp kopior av bilverkstäder och bagerier i skolan ska de resurser och den kompetens som finns i arbetslivet utnyttjas.
Lärlingssatsningen kommer att ge tusentals ungdomar, som kanske annars hade hoppat av gymnasieskolan, en utbildning. Där får de en yrkesidentitet, ett socialt sammanhang och ett kontaktnät som är ovärderligt när de efter avslutad utbildning ska gå ut i arbetslivet.
Regeringen föreslår att 44 miljoner kronor avsätts för gymnasial lärlingsutbildning i den nya gymnasieskolan under 2011. För 2012, 2013 och 2014 beräknar regeringen att 146 miljoner kronor, 277 miljoner kronor respektive 327 miljoner kronor avsätts för ändamålet.
I juli 2009 beslutade regeringen att tillsätta en utredning om lärlingsanställning. Dess uppdrag var bl.a. att analysera i vilken utsträckning regelverken för arbetsmarknaden och skolan är bristfälliga eller står i strid med varandra när det gäller gymnasial lärlingsutbildning. Utredaren skulle även utreda frågan om ansvar för skador som kan drabba lärlingen, arbetsgivaren eller tredje part. Utredaren skulle vidare föreslå en lämplig anställningsform. Utredaren överlämnade sitt betänkande Lärling - en bro mellan skola och arbetsliv (SOU 2010:19) i april 2010. Bland annat föreslogs en ny form för tidsbegränsad anställning, gymnasial lärlingsanställning. Betänkandet remitterades i oktober 2010. Regeringens avsikt är att återkomma med förslag om en särskild arbetsrättslig reglering så att lärlingarna ska kunna kombinera utbildning inom den nya gymnasieskolan med anställning på ett företag.
4.1.6 Övrigt
Skolinspektionens intensifierade granskning
Den 1 oktober 2008 inrättades en ny myndighet för tillsyn och kvalitetsgranskning, Statens skolinspektion. Myndighetens uppgift är att genom granskning av huvudmän och verksamheter verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande får tillgång till en likvärdig utbildning av god kvalitet i en trygg miljö. Skolinspektionen har från 2008 fått kraftigt förstärkta resurser och ett tydligt uppdrag att fokusera på elevernas kunskapsutveckling. Från och med den 1 januari 2010 utgår tillsynen från en ny modell med behovsanpassade granskningar, där en mer omfattande granskning görs av verksamheter där det finns indikationer om brister. På så sätt kan resurserna användas mer effektivt och Skolinspektionen kan bidra till förbättringar av förutsättningar och resultat där det bäst behövs.
Distansundervisning
I propositionen Från erkännande till egenmakt - regeringens strategi för de nationella minoriteterna (prop. 2008/09:158) har regeringen uttalat att möjligheter att på frivillig väg införa distansundervisning som ett sätt att tillhandahålla modersmål bör undersökas ytterligare. Skolverket har, på regeringens uppdrag, redovisat förslag för att möjliggöra bl.a. modersmålsundervisning på distans.
I en promemoria om distansundervisning som arbetats fram av en arbetsgrupp inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet), och som remitterats under september 2010, lämnas förslag till bestämmelser för distansundervisning. Enligt förslagen i promemorian ska det bli möjligt för huvudmän att anordna viss distansundervisning. Förslaget syftar dels till att fler elever ska få tillgång till undervisning av behöriga lärare, dels till att underlätta för skolhuvudmännen att erbjuda undervisning när det finns få elever eller där bristen på lärare är stor.
Huvudregeln ska vara att eleven befinner sig i sin hemskola, där en lärare som är handledare finns, medan läraren som är behörig att undervisa i ämnet befinner sig på distans.
Vad som föreslås få anordnas genom distansundervisning är: modersmålsundervisning, modersmålsundervisning i minoritetsspråk, kurser i moderna språk och teckenspråk. För elever som återvänder från en svensk utlandsskola i ett land där engelska är officiellt språk, ska även engelska få erbjudas genom distansundervisning. Därutöver bör studiehandledning på modersmålet få anordnas på distans.
Dansarutbildning
Regeringen har i september 2010 beslutat om propositionen Ett steg framåt - en ny dansarutbildning, m.m. som innehåller förslag om en förbättrad dansarutbildning med inriktningar mot klassisk balett och modern dans inom grund- och gymnasieskolan (prop. 2010/11:19). De föreslagna förändringarna bygger på Yrkesdansarutredningens betänkande Ta klass (SOU 2009:27) som lämnades i mars 2009. Syftet är att skapa förutsättningar för en dansarutbildning på elitnivå som leder till att eleverna efter avslutad gymnasieutbildning ska vara anställningsbara på nationella och internationella scener. Åtgärderna som föreslås rör bl.a. antagning, urval, rekrytering, utökat läsår, kurs- och ämnesplaner, lärarkompetens, ökat statsbidrag och tydligare statlig styrning.
Utvärdering av förändringen av huvudmannaskapet för skolan
Förändringen av huvudmannaskapet för skolan som skedde 1991 ska utvärderas. Regeringen avser dock inte att vidta någon förändring av huvudmannaskapet under mandatperioden.
Gymnasiesärskolan
Regeringen beslutade i september 2009 om kommittédirektiven Den framtida gymnasiesärskolan (dir. 2009:84). En särskild utredare ska föreslå en framtida utformning av gymnasiesärskolan. En principiell utgångspunkt är att gymnasiesärskolans utbildningar ska kunna anpassas individuellt inom ramen för de olika studievägarna. Utredarens förslag ska vara anpassat till strukturen för den nya gymnasieskolan. Utredaren ska även utreda vilka konsekvenser förslagen får för vuxenutbildning för utvecklingsstörda på gymnasial nivå och föreslå nödvändiga förändringar. Utredaren ska därutöver bl.a. analysera konsekvenserna av ett eventuellt införande av en utökad rätt för gymnasiesärskolans elever att studera i en annan kommun än hemkommunen eller i motsvarande utbildning i en fristående gymnasiesärskola. Vidare ska utredaren analysera konsekvenserna av en utvidgning av målgruppen för den s.k. riksgymnasiesärskolan för döva och hörselskadade elever i Örebro till att omfatta även elever med utvecklingsstörning i kombination med synskada och ytterligare funktionsnedsättning.
Genom regeringens beslut om tilläggsdirektiv till Gymnasiesärskoleutredningen (U 2009:04) den 18 mars 2010 utvidgades uppdraget och utredningstiden förlängdes så att uppdraget ska redovisas senast den 15 januari 2011. Utredaren ska kartlägga hur beslut om urval och antagning fattas samt göra en bedömning om nuvarande bestämmelser svarar mot den berörda elevgruppens behov.
Lika villkor för fristående skolor
Fristående skolor är en del av skolväsendet för barn och ungdomar. De nationella målen är desamma för alla elever, oavsett huvudman. Därför bör i princip samma villkor gälla för fristående skolor som för skolor med kommunal huvudman. Likvärdiga ekonomiska villkor för verksamhet i offentlig och enskild regi är en förutsättning för en verklig valfrihet som ger alla barn och föräldrar möjlighet att välja förskola, fritidshem och skola.
Riksdagen har, i enlighet med regeringens förslag i propositionen Offentliga bidrag på lika villkor, beslutat att förtydliga skollagens (1985:1100) bestämmelser om kommunernas bidrag till fristående skolor samt enskilt bedrivna förskolor, fritidshem och förskoleklasser (prop. 2008/09:171, bet. 2008/09:UbU13, rskr. 2008/09:280). Bidragen ska beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag. Samtidigt infördes en möjlighet för huvudmän för sådan enskilt bedriven verksamhet att överklaga en kommuns beslut om bidragets storlek hos allmän förvaltningsdomstol enligt förvaltningslagen (1986:223). De nya bestämmelserna tillämpas första gången på bidrag för kalenderåret 2010. Motsvarande regler har även införts för bidrag till pedagogisk omsorg (prop. 2009/10:157, bet. 2009/10:UbU22, rskr. 2009/10:322).
Fristående sameskolor
En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet har fått i uppdrag att ta fram beslutsunderlag och göra en konsekvensanalys om överförande av Sameskolstyrelsens uppgifter till Sametinget. Arbetsgruppen ska också utreda hur ett system med fristående sameskolor skulle kunna inrättas och regleras samt överväga och undersöka möjligheten för kommuner att växelvis ta emot barn till renskötande samer. I arbetsgruppen ingår även representanter för andra departement. Arbetsgruppen ska samråda med berörda myndigheter. Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2011.
Olovlig frånvaro ska redovisas
Det finns olika skäl till att en elev inte kommer till skolan eller går till skolan men inte närvarar vid undervisningen. Att skolan på ett tidigt stadium upprättar kontakt med vårdnadshavaren om elevens frånvaro är en viktig del av skolans tillsynsansvar för och arbete med den enskilda eleven. Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) har i augusti 2010 remitterat en promemoria med förslag som innebär att uppgifter om olovlig frånvaro förs in i vissa betygsdokument. Förslagen syftar till att synliggöra elevers behov av särskilt stöd och skolans behov av samverkan med hemmet avseende elevens skolsituation. Med förslagen ges skolan ytterligare verktyg för att förmå eleverna att närvara i skolan och ge elever ytterligare incitament att närvara vid undervisningen. Vidare avser regeringen att se över frågan om rätt till studiehjälp vid olovlig frånvaro.
Skollagen
Propositionen om den nya skollagen (prop. 2009/10:165) är ett av de största lagstiftningsarbetena i modern svensk rättshistoria på över 1 200 sidor och nästan 700 lagparagrafer. Beredningsarbetet pågick i över ett decennium. Riksdagen antog förslaget till ny skollag i juni 2010. Den nya skollagen innebär en modern, sammanhållen och överskådlig lagstiftning som är anpassad till utvecklingen på skolans område. Den nya skollagen utgör en viktig del av och stöd för det reformarbete som regeringen bedriver på skolområdet. Den förtydligar att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna.
Den nya skollagen bedöms medföra vissa ekonomiska konsekvenser för bl.a. skolhuvudmännen. Därför föreslås att 39 miljoner kronor avsätts 2011. Vidare beräknas att 75 miljoner kronor avsätts 2012 och 72 miljoner kronor fr.o.m. 2013, varav den största delen avser kompensation till kommunsektorn i enlighet med den kommunala finansieringsprincipen.
Utvärdering av skolväsendet
Arbetet med att förbättra utvärderingen av beslut, reformer, resultat och måluppfyllelse inom utbildningsområdet måste fortsätta. Regeringen avser därför att inrätta en utvärderingsfunktion inom utbildningsområdet fr.o.m. den 1 januari 2012.
Spetsutbildningar i gymnasieskolan
Sedan 2008 pågår en försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning i matematik samt i naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen. Försöket omfattar utbildningar som startar 2009-2014 och är begränsat till totalt 20 utbildningar och högst 30 elever per utbildning, dvs. maximalt 600 elever per årsintag. Utbildningarna ska erbjuda eleverna särskild breddning och fördjupning inom det ämne eller ämnesområde utbildningarna avser. Skolverket ska följa upp och utvärdera försöket och avsikten är att resultatet ska utgöra underlag för ett beslut om en eventuell permanentning av verksamheten.
4.2 Vuxenutbildning
Kompetenskraven i arbetslivet förändras kontinuerligt. Yrken försvinner och nya uppstår samtidigt som kraven inom befintliga yrkesområden förändras och ökar. Nya yrken som växer fram kräver nya kompetenser. Genom den offentligt finansierade vuxenutbildningen kan den enskilde på eget initiativ ställa om för att kunna möta kraven i ett föränderligt arbets- och samhällsliv. Därmed får människor i hela Sverige förutsättningar för att konkurrera med kunskap och kompetens.
Sverige är på väg ut ur den värsta internationella ekonomiska krisen sedan 1930-talet. Tidigare lågkonjunkturer har visat att ett antal av de personer som blir arbetslösa har svårt att återkomma till arbetsmarknaden. Detta trots att efterfrågan på arbetskraft ökar. Regeringens stora satsningar med fler utbildningsplatser inom yrkesvux, yrkeshögskolan samt universitet och högskolor syftar till att bl.a. förbättra de enskildas möjlighet till omställning för nya arbetsuppgifter. Samtidigt är det enligt regeringens mening viktigt att den enskilde ges möjlighet till personlig utveckling och till kompetensutveckling.
De satsningar som har gjorts inom vuxenutbildningen ska inte enbart ses som ett sätt att möta de utmaningar vi ställs inför i dag utan också i ett framtidsperspektiv, vilket innebär en beredskap för kommande utmaningar i samhälls- och arbetslivet. Den demografiska utvecklingen med bl.a. förväntad arbetskraftsbrist gör att Sverige inte har råd att låta människor lämna arbetsmarknaden i förtid eller att den enskilde inte vinner inträde på arbetsmarknaden. En flexiblare vuxenutbildning ger bl.a. redan yrkesverksamma möjlighet att studera mer anpassat utifrån yrkeslivet. Regeringen vill pröva möjligheten att förverkliga en valfrihetsmodell för vuxenutbildningen. I denna budgetproposition föreslår regeringen dessutom satsningar på lärarnas kompetens inom svenskundervisning för invandrare (sfi), lärlingsutbildning inom ramen för den gymnasiala vuxenutbildningen, fortsatta satsningar på yrkesvux och en fortsatt reformering av vuxenutbildningen för att möta såväl den enskildes som arbets- och samhällslivets behov.
Därutöver föreslår regeringen att 50 miljoner kronor tillförs 2011 för kommunal vuxenutbildning (komvux). Totalt planerar regeringen att komvux ska tillföras 87,5 miljoner kronor för 2011-2013. Det innebär att motsvarande 1 750 platser kan tillskapas under denna period så att fler arbetslösa ungdomar mellan 20-24 år som saknar fullständig grundskole- och gymnasieutbildning får möjlighet att komplettera sin utbildning. Dessa bör ges möjlighet att studera med studiemedel med den högre bidragsnivån fr.o.m. den 1 januari 2011.
Tabell 4.1 Statliga riktade satsningar (inklusive studiestöd) inom behörighetsgivande vuxenutbildningar 2009-2012
2009
2010
2011
2012
BP 2011 och hösttilläggsbudget:
- Utbildningspaket, vuxenlärlingar
150
- Utbildningspaket, yrkesvux
490
490
- komvux 20-24 år
210
105
BP 2011 och hösttilläggsbudget,
årsplatser, antal
5 000
6 000
1 800
Tidigare förslagna och beslutade
satsningar, miljoner kronor
646
2 028
1 648
Tidigare föreslagna och beslutade
årsplatser, antal
5 600
18 800
18 800
Totalt miljoner kronor
646
2 518
2 348
255
Summa årsplatser
5 600
23 800
25 300
1 800
Tabell 4.2 Statliga satsningar (inklusive studiestöd) inom yrkeshögskolan 2009-2012
2009
2010
2011
2012
Tidigare föreslagna och beslutade
satsningar, miljoner kronor
150
478
554
100
Tidigare föreslagna och beslutade
årsplatser, antal
1 500
4 750
5 500
1 000
4.2.1 Nya satsningar på yrkesvux
Yrkesvux är regeringens satsning på yrkesinriktade kurser på gymnasial nivå inom komvux. Syftet med satsningen är främst att ge arbetslösa möjlighet till utbildning men också att motverka brist på yrkesutbildade personer genom att ge den enskilde möjlighet att genomgå grundläggande yrkesutbildning. Satsningen riktar sig till de grupper som saknar gymnasieutbildning eller som har en gymnasial yrkesutbildning som behöver kompletteras. Det ska också vara möjligt för den som har läst en studieförberedande utbildning att växla om och skaffa sig en gymnasial yrkesutbildning. Om platserna inte räcker till alla behöriga sökande, ska företräde ges till den som har en svag ställning på arbetsmarknaden.
Intresset för utbildningarna hos allmänhet och kommuner i hela landet har varit stort och söktrycket från kommunerna har överstigit antalet platser. Mot bakgrund av konjunkturläget och för att motverka arbetslösheten bedömer regeringen att det är motiverat med en utökad satsning på yrkesvux. Regeringen föreslår därför i propositionen Hösttilläggsbudget för 2010 (prop. 2010/10:11) en utökad satsning hösten 2010 på yrkesvux. Regeringen föreslår att denna satsning fortsätter 2011, vilket innebär att totalt 980 miljoner kronor inklusive studiestöd avsätts, varav 490 miljoner kronor för 2011. Sammantaget motsvarar det cirka 10 000 årsplatser.
Som ett stöd till personer i Västra Götalandsregionen som särskilt drabbats av varsel och arbetslöshet har medel tillförts motsvarande 500 nya årsplatser inom yrkesvux under 2010 och medel motsvarande 500 årsplatser föreslås för 2011.
4.2.2 Satsningar på yrkeshögskolan
Yrkeshögskolan erbjuder yrkesutbildningar av hög kvalitet som kan möta arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Utbildningarna ska tillgodose efterfrågan på arbetskraft från såväl etablerade branscher som de nya branscher som växer fram på en snabbt förändrad arbetsmarknad.
På regeringens förslag har också yrkeshögskolans anslag och därmed platserna inom yrkeshögskolan utökats under 2009 och 2010. Anslagen föreslås att utökas även 2011 så att platserna kan bli fler även detta år. För 2012 har regeringen tidigare aviserat en utökning av platserna. I Västra Götalandsregionen har en extra förstärkning med cirka 500 årsplatser genomförts mot bakgrund av att regionen drabbats extra hårt av varsel och arbetslöshet. Utbildningar som främjar omställning till nya och innovativa tillväxtbranscher är prioriterade. Arbetet med att utveckla sådana utbildningar sker i samverkan med det lokala och regionala arbetslivet samt Arbetsförmedlingen och kommuner. I det sammanhanget är även de regionala kompetensplattformarna ett viktigt stöd.
Mot bakgrund av globaliseringens utmaningar är det regeringens uppfattning att yrkeshögskolan på längre sikt får en allt viktigare roll i utbildningsväsendet.
4.2.3 Nya satsningar på lärlingsutbildning inom vuxenutbildningen
Lärlingsutbildningar bedrivs som försöksverksamhet inom gymnasieskolan. I gymnasial vuxenutbildning kan utbildningar genom entreprenadavtal bedrivas på arbetsplatser, men i många kommuner saknas arbetsplatsanknuten utbildning.
Regeringen anser att lärlingsutbildningar även ska kunna bedrivas inom gymnasial vuxenutbildning. För att ytterligare stimulera kommunerna att inrätta och bedriva lärlingsutbildning avser regeringen att skapa ett särskilt statsbidrag för lärlingsutbildning inom vuxenutbildningen, liknande statsbidraget för yrkesvux. Samtidigt bör ett regelverk skapas för lärlingsutbildningar i vuxenutbildningen. Bidraget bör användas bl.a. för själva utbildningen och för utbildning av handledare på arbetsplatsen. Handledarutbildningen bör bl.a. omfatta handledarrollen, handledarmetodik, systemkunskap samt bedömning och betygssättning.
Regeringen föreslår att det ska vara möjligt för kommunerna att erbjuda lärlingsutbildning inom vuxenutbildningen fr.o.m. hösten 2011.
Regeringen beräknar att 150 miljoner kronor avsätts för 2012, 185 miljoner kronor för 2013 och 231 miljoner kronor för 2014. Detta motsvarar cirka 5 900 årsplatser 2011-2014. Beloppen inkluderar kostnader för studiestöd.
4.2.4 Reformering av kommunernas vuxenutbildning
För att den enskilde ska kunna byta yrkesinriktning eller få fotfäste i arbetslivet är det viktigt att grundläggande yrkesutbildningar även blir tillgängliga för vuxna. Regeringen avser därför att även för vuxna införa en yrkesexamen på gymnasial nivå, i likhet med vad som gäller i den nya gymnasieskolan för ungdomar.
Den gymnasiala vuxenutbildningen ska vara likvärdig med utbildningen i gymnasieskolan när det gäller nivåer och kvalifikationer, men behöver inte vara det när det gäller utförandet. Vuxenutbildning ska utformas utifrån den vuxnes behov, förutsättningar och önskemål varför den inte kan vara en spegelbild av gymnasieskolan. Validering blir t.ex. ett viktigt inslag i den reformerade gymnasiala vuxenutbildningen. Detta är inte minst viktigt vad gäller nyanlända invandrare som många gånger har med sig kompetenser från hemlandet.
Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att göra en översyn av kursplanerna och utarbeta nya betygskriterier för grundläggande vuxenutbildning, grundläggande vuxenutbildning för utvecklingsstörda och sfi. Översynen av kursplanerna kommer att innebära att den nya betygsskalan, som riksdagen beslutat om när den antog propositionen En ny betygsskala (prop. 2008/09:66, bet. 2008/09:UbU5, rskr. 2008/09:169), även ska börja användas inom vuxenutbildningen.
4.2.5 Sfi
Kunskaper i det svenska språket är en viktig förutsättning för att en person ska kunna få ett jobb och bli delaktig i samhället samt kunna tillvarata sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter.
Regeringen har föreslagit flera satsningar för att stärka sfi. Det s.k. lärarlyftet, som fortsätter under 2011, ger sfi-lärare en möjlighet att höja kompetensen och därigenom öka elevernas måluppfyllelse. I den stora satsningen på lärare som regeringen planerar för 2011-2014 ingår även fortsatta satsningar på sfi-lärare.
Försöksverksamheten med sfi-bonus (prestationsbaserad stimulansersättning) som inleddes under 2009 har permanentats under 2010. Avsikten med bonusen har varit att öka genomströmningen i sfi. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) har fått i uppdrag av regeringen att utvärdera försöksverksamheten.
Regeringen beslutade i december 2009 om en utredning som ska undersöka hur fler nyanlända ska kunna lära sig svenska snabbare genom att reglerna ändras för under hur lång tid det är möjligt att delta i sfi. Utredningens förslag ska bl.a. syfta till att effektivisera utbildningen så att det skapas gynnsammare förutsättningar för invandrare att integreras i samhället och för att dessa snabbare ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden.
Folkhögskolor ska kunna anordna sfi för att skapa fler utbildningsvägar. För att göra villkoren för vuxenutbildning mer lika, oavsett vem som anordnar utbildningen, har det också införts en möjlighet för enskilda utbildningsanordnare att på vissa villkor få utfärda betyg, bl.a. när vuxenutbildning läggs ut på entreprenad.
Med tanke på att goda kunskaper i det svenska språket är en mycket viktig grund för utlandsföddas etablering på arbetsmarknaden är en stärkt sfi en viktig arbetsmarknads- och integrationsfråga. Med anledning av reformen om nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering ska kommunerna aktivt verka för att vissa nyanlända ska kunna påbörja undervisningen inom en månad från det att den nyanlände anmält sig till en sfi-kurs hos kommunen. Regeringen avser att noga följa hur resultaten i sfi utvecklas.
Valfrihet och individuell anpassning har förstärkts genom införandet av en möjlighet för folkhögskolor att bedriva sfi. Regeringen vill öka möjligheten för den som ska gå sfi att välja den anordnare som bäst svarar mot de egna behoven. Möjligheten att införa sfi-peng ska därför utredas.
4.2.6 Folkbildning
Genom folkbildningen erbjuds människor i alla åldrar möjlighet till studier, fortbildning, bildning och personlig utveckling. Folkhögskolor och studieförbund gör viktiga insatser för det livslånga lärandet och är i många fall ett alternativ och komplement till andra aktörer inom utbildningsområdet.
En annan angelägen uppgift för folkbildningen är att anordna såväl behörighetsgivande utbildningar som eftergymnasiala yrkesutbildningar.
Folkbildningen, som har en särställning inom det svenska utbildningsväsendet, ska bidra till att stärka och utveckla demokratin, höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället och öka människors samhällsengagemang. Folkbildningen är också en viktig aktör i det gemensamma arbetet med att bryta människors utanförskap. Regeringen ser positivt på folkbildningens eget utvecklings- och kvalitetsarbete.
Under 2010 genomförs även en satsning inom folkhögskolorna för ungdomar som deltar i jobbgarantin för ungdomar och som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan. Målgruppen bör vidgas så att insatsen kan erbjudas samtliga arbetslösa ungdomar under 25 år som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan, dvs. både ungdomar inom jobbgarantin för ungdomar och jobb- och utvecklingsgarantin samt ungdomar utanför garantierna som är arbetslösa och inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Satsningen beräknas omfatta cirka 1 000 årsplatser under 2011.
Dessa ungdomar får därigenom en möjlighet att komma tillbaka till arbetsmarknaden genom den unika miljö som folkhögskolorna erbjuder.
Folkbildningsrådet har under 2007-2009 bedrivit ett omfattande arbete när det gäller kvalitetsfrågor. Syftet har varit att utveckla en kultur där det systematiska kvalitetsarbetet blir en viktig och naturlig del i den löpande verksamhet som bedrivs på olika nivåer inom folkhögskolor och studieförbund.
Tillsammans med folkhögskolor och studieförbund kommer Folkbildningsrådet att utvärdera processen under 2010. Avsikten är sedan att anta en ny strategi för uppföljning av folkhögskolornas och studieförbundens kvalitetsarbete och dess effekter. Denna strategi ska börja gälla fr.o.m. 2011.
Regeringen har under 2010 initierat en uppföljning av folkhögskolornas verksamhet för deltagare med funktionsnedsättning. Mot bakgrund av det omfattande statliga stödet anser regeringen att det finns ett behov av att förstärka och utveckla den statliga granskningen av folkbildningen. Även Riksrevisionen har inlett en studie.
4.2.7 Samarbete mellan politikområden
Regeringens ståndpunkt är att den påbörjade utvecklingen av samråd och samarbete mellan kommunala företrädare för komvux, företrädare för arbetsmarknads-, närings- och utbildningspolitiken samt det omgivande samhället är utomordentligt viktig och att utvecklingen måste drivas längre. Här skiljer sig det offentliga utbildningssystemet från arbetsmarknadsutbildningen som delvis har andra mål för verksamheten.
En samverkan mellan huvudmän och verksamheter bör även återfinnas på den regionala nivån, något regeringen tagit initiativ till. Detta behov har inte minst identifierats i samband med det arbete som bedrivs på regional nivå med anledning av konjunkturnedgången och de kraftiga strukturomvandlingarna i dess kölvatten. För att exempelvis satsningen inom yrkesvux och yrkeshögskolan ska uppfylla sitt syfte är en samverkan på såväl den regionala som nationella nivån av stor betydelse, liksom samverkan nivåerna emellan. På detta sätt ges bättre förutsättningar för ett optimalt resursutnyttjande samtidigt som risken för konkurrens om målgrupper mellan olika politikområden och dubbelfinansiering minskar. För att underlätta och stärka samarbetet inom kompetensförsörjningsområdet har regeringen gett regionala självstyrelseorgan och samverkansorgan eller - där dessa organ inte finns - länsstyrelserna i uppdrag att under 2010 etablera s.k. regionala kompetensplattformar. Etableringen av en kompetensplattform ska bygga på redan etablerade samverkansformer när det gäller kompetensförsörjning i länet. Vidare har ett antal berörda myndigheter fått i uppdrag att samverka kring kompetensförsörjningsfrågor på nationell nivå. Myndigheten för yrkeshögskolan samordnar detta uppdrag.
4.3 Universitet och högskolor
4.3.1 En högskola i världsklass
Sveriges välstånd beror i hög grad på vår förmåga att förmedla och producera ny kunskap. Både i materiell och i samhällelig mening är högre utbildning och forskning av hög kvalitet avgörande för tillväxt lika väl som för enskilda individers utveckling. Regeringen vill framhålla vikten av ett bildningsideal som uppmuntrar människor att ständigt upptäcka ny kunskap och nå nya insikter. Ett sådant bildningsideal berikar såväl den enskilde som samhället i stort. I en hårdnande internationell konkurrens krävs en högskola i världsklass för att gamla framgångar ska kunna följas av nya.
I ett demokratiskt samhälle fungerar universitet och högskolor som samhällets självkritiska spegel, ett uppdrag som kräver distans mellan stat och akademi. Det finns också ett tydligt samband mellan en hög nivå av frihet och en hög kvalitet i högre utbildning och forskning. En utveckling mot större autonomi för lärosätena måste dock kombineras med ett väl fungerande system för kvalitetsutvärdering och statsmakternas behov av ekonomisk kontroll, uppföljning och ekonomiskt ansvarstagande.
Det har aldrig varit så många studenter inskrivna i högskolan som i dag och efterfrågan på högre utbildning är fortsatt stor. Regeringen har därför gjort en tillfällig satsning på nya högskoleplatser under 2010 och 2011. För att värna kvaliteten sker dock all utbyggnad utifrån lärosätenas egna bedömningar av möjligheterna att med bibehållen kvalitet tillfälligt kunna öka antalet platser. En ytterligare resursförstärkning tillkommer också för att stärka de utbildningar som har störst behov.
4.3.2 Kvalitet
Ökad frihet innebär ett ökat ansvar för universitet och högskolor att utforma sin verksamhet så att hög kvalitet utvecklas och bibehålls. Samtidigt har samhället ett intresse av att säkerställa att uppställda mål nås och att skattemedel används effektivt. En verksamhet som till största delen finansieras av det offentliga och som är central för samhällets utveckling bör utvärderas regelbundet.
I propositionen Fokus på kunskap - kvalitet i den högre utbildningen (prop. 2009/10:139, bet. 2009/10:UbU20, rskr. 2009/10:320) redogör regeringen för sina bedömningar vad gäller ett nytt kvalitetssäkringssystem. Det nya systemet ska bestå av kvalitetsutvärdering av utbildning och prövning av examenstillstånd. Utbildning som leder till examina på grundnivå och avancerad nivå ska utvärderas av Högskoleverket i fyraårscykler och främst avse bedömning av utbildningens resultat. Med utbildningens resultat avses att utbildningarna uppfyller de mål för respektive examen som anges i högskolelagen (1992:1434) och i bl.a. högskoleförordningen (1993:100). Eftersom regeringens högskolepolitik syftar till att utöka lärosätenas frihet och självbestämmande, är det viktigt att utvärderingarna genomförs på ett sätt som inte riskerar att resultera i en indirekt statlig styrning av utbildningarnas utformning. Utvärderingarna kommer därför inte att avse hur verksamheten utformas och bedrivs, utan kommer att fokusera på vilka resultat som uppnås. Det nya systemet ska introduceras i början av 2011.
Kvalitetsbaserad resurstilldelning
Det måste löna sig ekonomiskt att erbjuda utbildning av hög kvalitet. Det nuvarande resurstilldelningssystemet för utbildning på grundnivå och avancerad nivå utgår främst från antalet studenter och deras prestationer i form av antal avklarade högskolepoäng. Riksdagen beslutade i juni 2010 att resurser för utbildning på grundnivå och avancerad nivå ska fördelas även på grundval av kvalitetsutvärderingar av utbildningars resultat (prop. 2009/10:139, bet. 2009/10:UbU20, rskr. 2009/10:320). Lärosäten med utbildningar som vid en kvalitetsutvärdering ges högsta omdömet uppmuntras och får bekräftelse genom en ökad resurstilldelning. Detta blir ett viktigt kvalitetsincitament.
Den kvalitetsbaserade resurstilldelningen ska påbörjas 2013 och vara fullt utbyggd 2015. Fullt utbyggd omfattar den kvalitetsbaserade resurstilldelningen 295 miljoner kronor. De första medlen som tilldelas 2013 avses omfatta 95 miljoner kronor och kommer att baseras på utbildningsutvärderingar genomförda av Högskoleverket 2011 och 2012.
Ökad lärarresurs för humaniora och samhällsvetenskap
Inom många utbildningar är konsekvenserna av den mycket kraftiga expansionen av högskoleplatser och de medföljande besparingarna på ersättningsbeloppen från 1990-talet fortfarande kännbara. Den historiska resursurholkningen har bl.a. resulterat i att den lärarledda tiden har minskat parallellt med att studentgrupperna har ökat. För att inte kvaliteten på den högre utbildningen ska äventyras beräknar regeringen en höjning av grundutbildningsanslagen på inledningsvis 200 miljoner kronor 2012 och därefter 400 miljoner kronor. En sådan höjning bör läggas på utbildningar inom humaniora och samhällsvetenskap, där behovet bedöms vara som störst, genom att ersättningen per helårsstudent inom dessa områden höjs. Ersättningen per helårsstudent inom samhällsvetenskap och humaniora skulle därmed öka med ca 1 600 kronor eller ca 7 procent 2012. Ökningen skulle motsvara 3 200 kronor eller ca 15 procent fr.o.m. 2013.
Denna ökning medför betydande tillskott till lärosäten med sådan utbildning. Allra störst tilldelning skulle Stockholms universitet få med en årlig ökning på i storleksordningen 60 miljoner kronor fr.o.m. 2013. För ett antal högskolor, exempelvis Högskolan Dalarna och Malmö högskola, handlar det om årliga tillskott på mellan 12 och 15 miljoner kronor.
Utvecklingsprogram för högskolelärare
För att högsta möjliga kvalitet ska kunna uppnås inom såväl forskning som utbildning bör en fungerande balans mellan de olika anställningskategorierna på landets lärosäten eftersträvas. Regeringen framhöll i propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50) att i den situation som generellt råder inom svensk forskning är de bristande karriärmöjligheterna för yngre forskare ett av de allra största problemen. Det är därför av stor betydelse att på olika sätt förbättra situationen för just denna grupp inom högskolesystemet. Forskningsberedningen, som presenterade sin slutrapport under 2010, konstaterade att bristande karriärvägar utgör en allvarlig utmaning för lärosätenas förmåga att attrahera forskartalanger och förespråkade särskilda insatser.
Regeringen ser positivt på de initiativ som tas på flera lärosäten för att utveckla karriärvägar för yngre forskare och följer noga utvecklingen.
4.3.3 Nya steg mot självständighet för universitet och högskolor
Ökad autonomi för universitet och högskolor är en trend som växer sig allt starkare internationellt, parallellt med utvecklingen mot utökad samverkan mellan lärosäten och det omgivande samhället. Regeringen ser tre huvudskäl till att statliga universitet och högskolor i Sverige ska få ökad frihet att själva bestämma över sin verksamhet. För det första är det en viktig principfråga med hänsyn till universitets och högskolors grundläggande uppgift att utgöra en självständig och kritiskt reflekterande kraft i samhällsutvecklingen. För det andra främjas kvaliteten i verksamheten när universitet och högskolor får större frihet att verka utifrån lärosätets egna förutsättningar och behov. För det tredje är ökad handlingsfrihet en förutsättning för att universitet och högskolor ska kunna konkurrera framgångsrikt på en allt mer internationell utbildningsmarknad.
Den s.k. Autonomiutredningen överlämnade sitt betänkande Självständiga lärosäten (SOU 2008:104) i december 2008. Regeringen överlämnade därefter propositionen En akademi i tiden - ökad frihet för universitet och högskolor (prop. 2009/10:149) till riksdagen i mars 2010. De förslag som lämnades och de bedömningar som gjordes i propositionen syftar till att öka friheten för statliga universitet och högskolor inom ramen för den nuvarande myndighetsformen och att avreglera de omfattande och detaljerade bestämmelser som finns i högskolelagen (1992:1434) och i bl.a. högskoleförordningen (1993:100) om den interna organisationen och läraranställningar vid universitet och högskolor. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag (bet. 2009/10:UbU23, rskr. 2009/10:337).
Till följd av riksdagens beslut och regeringens bedömningar i propositionen har regeringen beslutat förordning (2010:1064) om ändring i högskoleförordningen.
Frågan om att öka lärosätenas handlingsmöjligheter för att möta den svåra bostadsbristen i vissa storstadsregioner uppmärksammades också i propositionen. Regeringen har därefter i juli fattat beslut om att ge Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Malmö högskola, Södertörns högskola och Sveriges lantbruksuniversitet möjlighet att upplåta lägenheter för bostadsändamål till alla studenter under en försöksperiod 2010-2015 (dnr U2010/4277/UH).
Enligt bedömningar i nämnda proposition bör redovisningen av universitets och högskolors resultat ske utifrån de uppgifter som lärosätena har enligt högskolelagen och förordningar som ansluter till lagen. Regeringen avser att ändra regleringsbreven för lärosätena i enlighet med detta.
Som aviserats i propositionen lämnar regeringen förslag i vissa ekonomiska frågor som redovisas i det följande.
Kapitaltillskott till holdingbolag
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2011-2014 besluta om kapitaltillskott till holdingbolag knutna till universitet och högskolor. Sådana kapitaltillskott ska finansieras med medel som har överlåtits till ett universitet eller en högskola genom gåva eller testamentariskt förordnande (donationsmedel). Kapitaltillskottet får uppgå till högst 100 000 000 kronor per år och holdingbolag.
Skälen för regeringens förslag: Riksdagen beslutade enligt regeringens förslag i propositionen Forskning för kunskap och framsteg (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:338) att vissa universitet och högskolor skulle ges möjlighet att bilda bolag för forskning (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:338). Bildandet av bolag ska ses som en av flera möjliga vägar för att tillgänglig kunskap ska nå tillämpning, främst industriell sådan. De första elva holdingbolagen bildades 1994 och 1995 och knöts till Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Högskolan i Halmstad och Sveriges lantbruksuniversitet. Med anledning av propositionen FoU och samverkan i innovationssystemet beslutade riksdagen om nya principer för bildande av holdingbolag knutna till universitet och högskolor som innebar att även andra lärosäten än de universitet och högskolor som hade holdingbolag skulle få möjlighet att bilda sådan bolag (prop. 2001/02:2, bet. 2001/02:UbU4, rskr. 2001/02:98-100). År 1998 överfördes förvaltningen till lärosätena. Under 2002 tillkom holdingbolag knutna till Karlstads universitet, Högskolan i Kristianstad och Högskolan i Borås och under 2007 till dåvarande Växjö universitet. Totalt finns det 15 holdingbolag vid de statliga universiteten och högskolorna. Förvaltningen av holdingbolagen låg ursprungligen på Näringsdepartementet.
Kapitaltillskott till holdingbolagen, som är helägda av staten och förvaltas av universitet och högskolor, kan endast ske genom att staten tillskjuter kapital. Lärosätena har inte rätt att själva tillföra kapital till de holdingbolag som förvaltas av lärosätena, eftersom det rör sig om statliga medel. Denna ordning har dock medfört att donationer inte har kunnat överföras till universitet och högskolor. Det finns exempel på när stiftelser eller privatpersoner har varit villiga att ge bidrag till ett lärosäte för innovationsverksamhet men hittills avstått på grund av svårigheter för lärosätena att fullt ut använda sådana resurser. Om förutsättningarna för universitet och högskolor att använda sådana medel förbättras, bedömer regeringen att förutsättningarna ökar för att fler blir villiga att donera medel för kommersialisering av resultat som uppnåtts vid universitet och högskolor.
I propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50) framhåller regeringen vikten av att ytterligare stärka finansieringen av bl.a. de holdingbolag som har byggts upp i nära anslutning till vissa universitet och högskolor. Det är viktigt att holdingbolagen tillsammans med berörda aktörer ges goda förutsättningar att utveckla goda miljöer för kommersialisering. Ett sätt som presenterades redan i propositionen En akademi i tiden - ökad frihet för universitet och högskolor (prop. 2009/10:149) för att möjliggöra finansieringen av holdingbolagen och deras verksamhet är att universitet och högskolor ges möjlighet att överföra donationsmedel till holdingbolagen som kapitaltillskott. För att möjliggöra regeringens ambition, uttryckt i såväl denna proposition som de senaste forskningspropositionerna Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80) och Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50), om att holdingbolagen vid behov även bör fungera i förhållande till andra lärosäten än det egna bör samtliga universitet och högskolor ges möjlighet att överföra donationsmedel till holdingbolag. Detta bör även gälla de lärosäten som i dag inte har holdingbolag knutet till det egna lärosätet. Samarbeten som möjliggör detta bör regleras genom avtal mellan holdingbolagen och lärosätena. Med donationsmedel avses egendom som i form av gåvor och testamentariska förordnanden från enskilda (donationer) tas emot av staten. En förutsättning är dock att det är frågan om nya donationer till ett lärosäte. Det bör framgå att det är donatorns uttryckliga vilja att donationen faller in under bolagets verksamhetsområde.
Regeringen föreslår därför att ett bemyndigande ges till regeringen att under 2011-2014 besluta om kapitaltillskott till holdingbolag. Sådana kapitaltillskott ska finansieras med medel som har överlåtits till ett universitet eller en högskola genom donationsmedel. Eftersom det i dag råder viss osäkerhet om vilken storlek sådana ägartillskott kan komma att uppgå till, föreslås att ett tillskott får uppgå till högst 100 000 000 kronor per år och per holdingbolag. Innebörden av detta är att berörda universitet och högskolor sammantaget inte kan tillföra holdingbolagen mer kapital per år än upp till denna limit. Regeringen bör efter en fyraårsperiod utvärdera detta system.
Möjlighet för lärosäten att ta emot vinstmedel från holdingbolag
Regeringens bedömning: Utdelning från holdingbolag som är knutna till ett universitet eller en högskola bör få användas för finansiering av lärosätenas forsknings-, utbildnings- och innovationsverksamhet. Sådana utdelningar bör redovisas mot inkomsttitel och medel tilldelas lärosätena över anslag. Utdelningen bör som högst uppgå till 20 000 000 kronor per år och holdingbolag.
Skälen för regeringens bedömning: Av propositionen En akademi i tiden - ökad frihet för universitet och högskolor (prop. 2009/10:149) framgår att regeringen avser att möjliggöra att eventuell vinst i holdingbolagen som härrör från kommersialiseringsverksamhet bör kunna återföras till universitet och högskolor. En möjlighet att överföra eventuell vinst från verksamhet vid holdingbolag som är knutna till universitet och högskolor, efter beslut av respektive holdingbolags bolagsstämma, innebär ett tydligt incitament att driva och utveckla kommersialiseringsarbetet genom att sådana resurser kan användas i lärosätenas utbildnings-, forsknings- och innovationsverksamhet. Härigenom kan lärosätena också generera ytterligare kommersialiserbar verksamhet. Förutsättningen för holdingbolagens verksamhet är att universitet och högskolor kan få fram resultat som sedan kan användas i kommersiellt arbete vid holdingbolagen. Det är viktigt att utdelning från holdingbolag kan överföras till de lärosäten som har bidragit med verksamhetsidéer och som tecknat avtal med holdingbolag. Inkomster och utgifter ska budgeteras och redovisas brutto på statsbudgeten. Detta innebär att utdelningar från statliga bolag redovisas mot inkomsttitel. För att utdelningarna ska komma lärosätena till godo behöver medel anvisas över anslag.
Mot denna bakgrund gör regeringen bedömningen att eventuell utdelning från holdingbolag som är knutna till lärosäten bör få användas för finansiering av lärosätenas forsknings-, utbildnings- och innovationsverksamhet. Sådana utdelningar bör redovisas mot inkomsttitel och medel tilldelas lärosätet över anslag. Utdelningen bör som högst uppgå till 20 000 000 kronor per år och holdingbolag. När en utdelning blir aktuell avser regeringen att återkomma med en tydlig redovisning av hur utdelningen har påverkat ett förslag till anslag.
Fortsatt arbete för ökad självständighet
Regeringen har i propositionen En akademi i tiden - ökad frihet för universitet och högskolor (prop. 2009/10:149) aviserat att den avser att återkomma till frågan om ytterligare åtgärder för ökad frihet för universitet och högskolor. Regeringen avser bl.a. att utreda möjligheten att skapa gemensamma beslutsorgan för statliga universitet och högskolor.
Regeringens uppfattning är att det är viktigt att ha en helhetssyn på styrningen av högskolesektorn oberoende av huvudmannaskap. I syfte att minska den statliga styrningen har regeringen i propositionen aviserat en översyn av styrningen av verksamheten vid enskilda utbildningsanordnare, inklusive de avtal som staten har ingått med vissa enskilda utbildningsanordnare.
Autonomiutredningen föreslog i SOU2008:104 att statliga universitet och högskolor skulle övergå i en ny offentligrättslig organisationsform, en egen juridisk person kallad självständiga lärosäten. Flera frågor kring detta måste dock utredas vidare och remissopinionen kring förslaget var splittrad. Regeringen avser att ytterligare utreda frågan om att öka autonomin för universitet och högskolor och därefter återkomma till riksdagen.
4.3.4 Satsningen på högskoleplatser
Söktrycket till universitet och högskolor har varit fortsatt stort inför höstterminen 2010. För att mildra effekterna av konjunkturnedgången har regeringen gjort flera satsningar, bl.a. ökat antal högskoleplatser. Redan i januari 2009 presenterade regeringen ett åtgärdsprogram i propositionen Åtgärder för jobb och omställning (prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, rskr. 2008/09:183). Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag om en omfördelning av anslag mellan lärosäten på drygt 93 miljoner kronor för högskoleplatser under 2009 och 2010. Med anledning av budgetpropositionen för 2010 blev denna omfördelning permanent fr.o.m. 2010.
I början av 2010 beslutade riksdagen efter förslag av regeringen om en tillfällig satsning på 500 högskoleplatser under 2010 till fyra lärosäten i Västra Götalands län med anledning av de svårigheter som regionen stod inför (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, rskr. 2009/10:348). I denna proposition föreslås att satsningen fortsätter under 2011.
I budgetpropositionen för 2010 presenterade regeringen en tillfällig satsning under 2010 och 2011 på 10 000 platser till 25 universitet och högskolor till en kostnad om totalt 700 miljoner kronor per år.
Med anledning av införandet av studieavgifter för studenter från länder utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och Schweiz fr.o.m. höstterminen 2011 föreslår regeringen att ca 110 miljoner kronor dras in från universitet och högskolor 2011. Under 2012 avses ingen motsvarande neddragning göras. Antalet studieavgiftsskyldiga studenter beräknas då omfatta motsvarande ca 330 miljoner kronor. På detta sätt kan dessa medel, som motsvarar ca 4 500 platser, användas för att trappa ner den tillfälliga satsningen på högskoleplatser under 2010 och 2011.
I budgetpropositionen för 2010 aviserade regeringen permanenta omfördelningar fr.o.m. 2012 på totalt 38 miljoner kronor från de lärosäten som fortfarande bedöms ha ekonomiskt utrymme inom takbeloppet till de lärosäten som har starkt söktryck. Dessa omfördelningar bidrar till att den tillfälliga satsningen med nya platser 2010 och 2011 kan genomföras på bästa sätt.
De tillfälliga satsningarna fasas ut i enlighet med den bedömning som gjordes i budgetpropositionen för 2010. Regeringen följer noga utvecklingen och avser att återkomma om utvecklingen så kräver.
4.3.5 Tillträdesfrågor
För den enskildes möjlighet till utveckling och för att samhället inte ska gå miste om begåvning är det av stor betydelse att alla som har förutsättningar att tillgodogöra sig högskoleutbildning också har möjlighet att studera vid högskolan. Därför är det viktigt att det finns flera vägar in i högskolan. En grundläggande princip i fråga om konkurrens vid tillträde till högre utbildning är att urval ska göras utifrån de sökandes meriter.
Ingen individ ska stängas ute från utbildning på grund av sitt kön. Därför har regeringen, efter att först ha informerat riksdagen med skrivelsen Urval till högskoleutbildning utan hänsyn till kön (skr. 2009/10:186, bet. 2009/10:UbU20, rskr. 2009/10:320), tagit bort möjligheten i högskoleförordningen att vid urval vid tillträde till högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå ta hänsyn till kön vid i övrigt likvärdiga meriter.
När det gäller antagning till utbildning som påbörjas efter utgången av maj 2010 får bl.a. sökande med betyg utfärdade enligt gymnasieskolans nu gällande kursplaner tillgodoräkna sig meritpoäng när de söker till högskolan. Meritpoäng ges för fördjupningskurser i ämnena engelska, moderna språk och matematik samt för vissa andra kurser som är särskilt relevanta för den sökta utbildningen. Syftet med de nya bestämmelserna är att sända tydliga signaler till elever i gymnasieskolan att fördjupning och ansträngning lönar sig. Skolverkets statistik visar att reformen redan har gett positiva resultat genom att t.ex. andelen elever som har valt att läsa fördjupningskurser i engelska har ökat. Även andra ändringar i bestämmelserna om tillträde till högskolan har tillämpats första gången vid antagningen till utbildning som påbörjas efter utgången av maj 2010. Inte minst har incitamenten att prestera i gymnasieskolan stärkts i förhållande till att i efterhand läsa upp redan godkända betyg. Samtidigt har dock erfarenheterna från antagningsomgången till högskolan inför höstterminen 2010 visat att det finns grupper av sökande som kan missgynnas av de nya reglerna. Syftet med modellen med en särskild urvalsgrupp för sökande med vissa utländska gymnasiebetyg, som inte tillgodoräknas meritpoäng, var att ge dessa sökande villkor som är likvärdiga med de som gäller för sökande med svenska betyg. Om en utbildning har få platser, kan dock modellen i vissa fall medföra att urvalsgruppen inte tilldelas någon plats. Regeringen avser att se över tillträdes-bestämmelserna i denna del. Regeringen ser det vidare som angeläget att se över hur sökande med äldre betyg kan tillgodoräknas meritpoäng.
4.3.6 Avgifter för utomeuropeiska studenter
Under de senaste åren har en global utbildningsmarknad vuxit fram där våra lärosäten i allt högre grad konkurrerar om studenter med lärosäten i andra länder. Regeringen anser att svenska lärosäten ska konkurrera med kvalitet och inte främst med gratis utbildning. Bara under det senaste decenniet har antalet utländska studenter i Sverige tiodubblats. Läsåret 2008/09 utgjorde utländska nybörjare en fjärdedel av alla nybörjare. Riksdagen beslutade under våren 2010 propositionen Konkurrera med kvalitet - studieavgifter för utländska studenter (prop. 2009/10:65, bet. 2009/10:UbU15, rskr. 2009/10:230). I enlighet med förslagen och bedömningarna i propositionen införs fr.o.m. hösten 2011 studieavgifter för studenter som inte är medborgare i länder inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller Schweiz, s.k. tredjelandsstudenter. Varje lärosäte ska bestämma avgifternas nivå så att full kostnadstäckning uppnås för den studieavgiftsfinansierade verksamheten i sin helhet. Intäkterna ska disponeras av lärosätena.
Genom att låta universitet och högskolor ta ut en studieavgift av tredjelandsstudenter frigörs ett ekonomiskt utrymme inom ramen för lärosätenas ordinarie takbelopp, motsvarande det utrymme som beräknas användas för tredjelandsstudenter. Som en följd av detta föreslås vissa förändringar av anslagen för grundutbildning. I likhet med den bedömning som regeringen gjorde i budgetpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:1) föreslås anslagen minska 2011. Under 2012 avses ingen motsvarande neddragning göras. Se vidare avsnitt 4.3.4. Fr.o.m. 2013 bedöms anslagen minska permanent med de belopp som beräknas motsvara omfattningen av avgiftsbelagda tredjelandsstudenter (se tabell 4.3). Minskningen av anslagen baseras på antalet tredjelandsstudenter 2008 och är beräknat så att det inte överstiger tio procent av takbeloppet för något lärosäte.
Tabell 4.3 Anslagsminskningar 2011 och beräknade minskningar 2013 till följd av införandet av studieavgifter
Tusental kronor
Universitet och högskola
2011
Förslag
2013
Beräknat
Uppsala universitet
7 950
28 874
Lunds universitet
9 000
41 470
Göteborgs universitet
2 600
25 012
Stockholms universitet
7 200
22 516
Umeå universitet
6 100
18 482
Linköpings universitet
2 500
37 638
Karolinska institutet
2 100
3 906
Kungl. Tekniska högskolan
17 800
104 683
Luleå tekniska universitet
1 450
7 177
Karlstads universitet
2 500
1 608
Linnéuniversitetet
3 200
10 146
Örebro universitet
4 200
6 768
Mittuniversitetet
1 500
4 522
Blekinge tekniska högskola
5 700
25 904
Malmö högskola
2 000
8 242
Mälardalens högskola
3 000
19 564
Högskolan i Borås
3 500
19 298
Högskolan Dalarna
5 900
16 421
Högskolan på Gotland
500
903
Högskolan i Gävle
2 000
15 726
Högskolan i Halmstad
3 500
11 659
Högskolan Kristianstad
1 000
9 736
Högskolan i Skövde
1 800
11 650
Högskolan Väst
2 000
2 553
Södertörns högskola
2 000
1 628
Chalmers tekniska högskola
7 000
61 430
Högskolan i Jönköping
3 000
16 963
Summa
111 000
534 479
Anm.: Därutöver beräknas anslaget minska 2013 för Sveriges lantbruksuniversitet med 4 524 000 kronor, vilket beräknas under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.
Regeringen avser att använda minskningen av anslagen till insatser för att öka kvaliteten i utbildningen på grund- och avancerad nivå. För en kvalitetshöjning av grundutbildningsanslagen beräknas 200 miljoner kronor per år fr.o.m. 2013. Den kvalitetsbaserade resursfördelningen beräknas omfatta 95 miljoner kronor 2013 och fullt utbyggd att omfatta 295 miljoner kronor per år fr.o.m. 2015. Regeringen avser även att använda medel som frigörs från de minskade anslagen för stipendier och information till tredjelandsstudenter. För detta ändamål beräknas 45 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2013. Regeringen avser att återkomma med förslag om användningen av de medel som ännu inte beräknats under 2013 och 2014.
En fortsatt internationalisering av den högre utbildningen är viktig för att utveckla kvaliteten i högskolan och för att attrahera kunskap och kompetens till Sverige. I propositionen Konkurrera med kvalitet - studieavgifter för utländska studenter presenterade regeringen därför två stipendieprogram för tredjelandsstudenter. Det ena stipendieprogrammet riktar sig till studenter från länder som Sverige har ett långsiktigt utvecklingssamarbete med och 30 miljoner kronor föreslås avsättas för detta ändamål fr.o.m. 2011 från utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, anslaget 1:1 Biståndsverksamhet. Ambitionen är att programmet, i enlighet med de principer som redovisades i propositionen Konkurrera med kvalitet, på sikt bör utökas. Stipendierna ska användas för att täcka både studieavgifter och levnadskostnader och ska administreras av Svenska institutet. Det andra stipendieprogrammet riktar sig till särskilt kvalificerade studenter från tredjeland, exklusive studerande som kan få stipendier från stipendieprogrammet riktat till studenter från de länder som Sverige har långsiktigt utvecklingssamarbete med. Stipendierna ska användas enbart för att täcka hela eller delar av studieavgiftskostnaden. Stipendiemedlen ska fördelas till lärosätena via Internationella programkontoret för utbildningsområdet. Därefter ska lärosätena avgöra vilka studenter som ska tilldelas stipendium. Under 2011 föreslås 30 miljoner kronor anvisas under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning och fr.o.m. 2012 beräknas 60 miljoner kronor avsättas för stipendierna. Medel för detta beräknas under anslaget 2:53 Särskilda utgifter för universitet och högskolor m.m. De stipendiemedel som avser studenter från länder vilka enligt OECD:s biståndskommitté DAC får räknas som biståndsländer (s.k. ODA-länder), bör avräknas mot biståndsramen i enlighet med gällande DAC-regler.
4.3.7 Studentinflytande
Studenternas möjlighet till inflytande över universitets och högskolors utveckling är en viktig förutsättning för utbildning av hög kvalitet. Med anledning av regeringens proposition Frihet och inflytande - kårobligatoriets avskaffande beslutade riksdagen i juni 2009 att avskaffa kårobligatoriet fr.o.m. den 1 juli 2010 (prop. 2008/09:154, bet. 2008/09:UbU14, rskr. 2008/09:275). År 2011 blir således det första året helt utan kårobligatorium vid de statliga universiteten och högskolorna. Regeringen är övertygad om att ett frivilligt deltagande vitaliserar studentinflytandet och stärker kårernas legitimitet. I det nya systemet för studentinflytande betonas den enskilde individens rättigheter snarare än studentkollektivets. Mot den bakgrunden överväger regeringen att bl.a. införa en skyldighet för universitet och högskolor att samla och tillgängliggöra de regler som avser rättigheter och skyldigheter som gäller mellan lärosäte och student.
Ett nytt system för studentinflytande kräver dock insatser för att säkerställa att det finns fungerande strukturer och i övrigt goda förutsättningar för studenterna att medverka i och utöva inflytande över lärosätenas utvecklings- och kvalitetsarbete. Det är också viktigt att värna den verksamhet som studentkårer och nationer har bedrivit. Regeringen planerar därför om medel anvisas att det årligen ska fördelas 30 miljoner kronor fr.o.m. 2011 för att stödja studentinflytandet vid universitet och högskolor samt enskilda utbildningsanordnare utan lokala beslut om obligatoriskt medlemskap i en studentkår. Vidare har lärosätenas ansvar för vissa studiesociala frågor ytterligare förtydligats.
Sveriges förenade studentkårer har också under 2010 tilldelats 2,5 miljoner kronor för att inrätta en tillfällig stödfunktion för studentkårer, studentnationer och fakultetsföreningar med syfte att ge studentsammanslutningarna råd och stöd i ekonomiska, juridiska och organisatoriska frågor som uppkommer i övergången från obligatoriskt till frivilligt medlemskap. En slutrapport om stödfunktionen ska lämnas i januari 2011. Regeringen kommer att noga följa utvecklingen på området.
4.3.8 Insatser för läraryrket
Som delar av det omfattande åtgärdsprogram, det s.k. lärarlyftet, som beskrivs under avsnitt 4.1.1 med insatser för att stärka lärarnas kompetens och yrkets attraktivitet ingår bl.a. ytterligare satsningar på forskarskolor för lärare och förskollärare samt vidareutbildning av obehöriga lärare. En viktig del i regeringens satsning på lärarna och läraryrket är också den nya lärar- och förskollärarutbildning som beräknas starta höstterminen 2011. Ett land med höga ambitioner för sitt utbildningsväsende måste satsa på sina lärare.
En ny lärarutbildning
En viktig del i regeringens satsning på lärare och läraryrket är omläggningen av lärarutbildningen. I propositionen Bäst i klassen - en ny lärarutbildning (prop. 2009/10:89) som riksdagen beslutade om i april 2010 (bet. 2009/10:UbU16, rskr. 2009/10:248) anges bl.a. att dagens lärarexamen ska ersättas av fyra nya yrkesexamina: förskollärarexamen, grundlärarexamen, ämneslärarexamen och yrkeslärarexamen. Högskoleförordningen (1993:100) har ändrats i enlighet härmed. De nya utbildningarna beräknas kunna starta höstterminen 2011. Högskoleverket har fått i uppdrag att förbereda tillståndsprövningarna för de nya examina. Beslut om examenstillstånd beräknas kunna fattas av Högskoleverket i slutet av 2010.
Under de närmaste åren kan medel komma att behöva omfördelas mellan lärosäten eller dras tillbaka beroende på t.ex. Högskoleverkets beslut om examenstillstånd.
Forskarskolor för lärare och förskollärare
Genom möjligheten att gå en forskarutbildning som är relevant för verksamheten kan en lärare eller förskollärare bidra till att bygga upp sin skolas eller förskolas kunskapsbas. Forskarutbildade lärare och förskollärare skapar en naturlig koppling mellan verksamheten och den aktuella forskningen.
Inom ramen för lärarlyftet och förskolelyftet genomförs satsningar på forskarutbildning för lärare respektive förskollärare. Satsningarna innebär att lärare eller förskollärare på deltid ska kunna genomföra en sammanlagt två år lång utbildning som leder fram till en licentiatexamen antingen i sådana ämnen som den enskilde läraren redan har utbildning att undervisa i eller i sådana ämnesområden som medför en förstärkning av den enskilde förskollärarens kunskaper och kompetens inom barns lärande och utveckling, särskilt barns språkliga och matematiska utveckling.
Regeringen bedömer att de pågående satsningarna på forskarskolor för lärare och förskollärare fr.o.m. 2011 bör utvecklas till en gemensam satsning som syftar till karriärmöjligheter för båda yrkesgrupperna och bör löpa vidare t.o.m. 2014. Regeringen föreslår att 51 miljoner kronor avsätts 2011 för ändamålet. Under 2012, 2013 respektive 2014 beräknas 70, 115 respektive 15 miljoner kronor avsättas. Vetenskapsrådet bör få i uppdrag att utlysa medel för forskarskolor samt bedöma och besluta om vilka lärosäten som ska få medel till forskarskolorna.
Utbyggd speciallärarutbildning
Såväl nationella som internationella studier visar att elevernas resultat i grundskolan har försämrats över tid. Därför beslutade regeringen i juni 2007 att ge nio universitet och högskolor i uppdrag att under 2008 starta en speciallärarutbildning på avancerad nivå. Utbildningen ger lärare, med utgångspunkt i vetenskap och beprövad erfarenhet, förmåga att stödja elever som behöver utveckla och förbättra sina grundläggande kunskaper.
Speciallärarexamen saknar i dag specialiseringar som svarar mot särskolans respektive specialskolans behov. Detta innebär att det är osäkert om lärare får de kunskaper som behövs om elevernas olika funktionsnedsättningar. Regeringen anser därför att speciallärarexamen ska utökas med specialiseringar mot dövhet eller hörselskada, synskada, grav språkstörning och utvecklingsstörning för att tillgodose specialskolans och särskolans behov av speciallärare med specifika kunskaper om de elevgrupper skolformerna vänder sig till.
Obehöriga lärare
Alltför många lärare saknar utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. Regeringen har därför genomfört en satsning som innebär att erfarna lärare som saknar lärarexamen ges en möjlighet att komplettera sin utbildning.
Regeringen har gett Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karlstads universitet, Högskolan Dalarna och Malmö högskola i uppdrag att med start hösten 2010 anordna utbildningar för obehöriga lärare. Genomförandet av utbildningarna ska samordnas av Umeå universitet och ske i samverkan med berörda skolhuvudmän.
För att underlätta och i viss mån förkorta studietiden för personer som önskar genomgå högskoleutbildning för vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen, ska lärosätena erbjuda möjlighet till validering av tidigare erfarenheter, studievägledning och individualiserade studieprogram som kan omfatta högst 120 högskolepoäng.
För 2011 föreslås totalt 50 miljoner kronor anvisas för detta ändamål. För 2012 beräknas 100 miljoner kronor och för 2013 respektive 2014 beräknas 150 miljoner kronor avsättas per år.
4.3.9 Tillstånd att utfärda examen på forskarnivå
I propositionen Forskarutbildning med profilering och kvalitet (prop. 2008/09:134) föreslog regeringen att alla lärosäten, inklusive de konstnärliga, ska ges möjlighet att ansöka om examenstillstånd inom ett smalare område än vetenskapsområde. Riksdagen beslutade den 10 juni 2009 i enlighet med regeringens förslag (bet. 2008/09:UbU18, rskr. 2008/09:276). Enligt propositionen ska Högskoleverket besluta om tillstånd om att utfärda generella examina på forskarnivå för högskolor som inte är universitet och om tillstånd för konstnärliga examina på forskarnivå för såväl universitet som högskolor. Ändringar i högskolelagen (1992:1434) med angiven innebörd trädde i kraft den 1 januari 2010.
Gymnastik- och idrottshögskolan, Högskolan i Borås, Högskolan i Gävle, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Skövde, Malmö högskola, Södertörns högskola och Högskolan i Jönköping har getts tillstånd att utfärda examina på forskarnivå för sammanlagt 15 områden.
Lunds universitet och Göteborgs universitet har sökt och fått examenstillstånd för konstnärlig examen på forskarnivå.
Regeringen framhöll också i propositionen att utbildningar på forskarnivå inte ska särbehandlas och föreslog att om Högskoleverket i sina granskningar uppdagar brister i kvaliteten på sådan utbildning kan examensrätt eller tillstånd, inom det område bristerna avser, återkallas för såväl universitet som högskolor. Doktorander som berörs av en indragen examensrätt eller ett återkallat tillstånd har rätt att fullfölja sin utbildning.
4.3.10 Övrigt inom universitets- och högskoleområdet
Läkarutbildningen
Bristen på läkare i den svenska sjukvården har varit ett problem under många år och prognoser visar att efterfrågan förväntas öka till följd av en åldrande befolkning. Om Sverige ska kunna bli självförsörjande på läkare krävs en fortsatt utbyggnad av antalet nybörjarplatser på läkarutbildningen. För att mildra den nuvarande underskottet på läkare har landstingen de senare åren rekryterat läkare från utlandet. Under senare år har det utfärdats fler legitimationer till läkare med utländsk utbildning, över 1 000 per år, än till läkare med svensk utbildning, ca 800 per år. Regeringen har utökat antalet platser på läkarutbildningen med drygt 25 procent under mandatperioden 2006-2010 och välkomnar att ytterligare ett lärosäte fått tillstånd att utfärda läkarexamen, nämligen Örebro universitet. Örebro universitet är berett att inom sitt ordinarie takbelopp ta ett betydande ekonomiskt ansvar för att bygga upp läkarutbildningen. Regeringen avser att återkomma i frågan.
Jämställdhet
I grunden är jämställdhet vid högskolan en fråga om rättvisa, men det är även en fråga om kvalitet och om hur vi i dagens kunskapsintensiva samhälle förvaltar våra mänskliga resurser. För att få kunskap och nya verktyg att hantera problemen med bristande jämställdhet tillsatte regeringen i januari 2009 en delegation för jämställdhet i högskolan (dir. 2009:7). Delegationens uppdrag är att främja jämställdhet i högskolan genom att stödja insatser och föreslå relevanta åtgärder. Medel har utlysts och fördelats såväl 2009 som 2010. Sammanlagt närmare 48 miljoner kronor har fördelats på 35 olika projekt. Totalt har vid de båda utlysningarna 22 lärosäten samt Sveriges förenade studentkårer och Sverige universitetslärarförbund beviljats bidrag. Under 2009 och 2010 har Delegationen för jämställdhet i högskolan också initierat ett antal studier och forskningsprojekt. Delegationen ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 1 januari 2011.
Utbildning för personer med examen från tredjeland
Det är angeläget att de erfarenheter, kunskaper och formella kvalifikationer som människor tillägnat sig genom utländsk utbildning tas till vara i utbildningssystemet och på arbetsmarknaden i Sverige. Regeringen gav under 2010 Högskoleverket i uppdrag att i samråd med Verket för högskoleservice, Skolverket och Myndigheten för yrkeshögskolan föreslå insatser som kan stärka samordningen av bedömning av utländsk utbildning. Regeringen avser att ta ställning till de förslag som presenteras av Högskoleverket.
I budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1) presenterade regeringen en utökad satsning på 48,2 miljoner kronor per år, exklusive studiemedel, under perioden 2009-2011 för integrationsinsatser inom högre utbildning. Detta innebär att 93,6 miljoner kronor avsätts per år under perioden. Insatserna innebär framför allt anordnande av kompletterande högskoleutbildningar för personer med utländsk examen. I dag pågår kompletterande utbildningar för ett antal yrkesgrupper, bl.a. jurister, lärare, läkare och sjuksköterskor, som anordnas enligt förordningen (2008:1101) om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning. Under hösten 2010 startar även en kompletterande utbildning för tandläkare. Det finns ett stort behov av dessa utbildningar, varför ytterligare yrkesgrupper bör beredas plats inom motsvarande utbildningar under 2011.
Samverkan mellan lärosäten
Profilering och ökad samverkan mellan lärosäten kan enligt regeringens uppfattning öka kvaliteten i den högre utbildning och forskningen. En ökad koncentration av kompetens kan stärka utbildnings- och forskningsmiljöerna och öka lärosätenas konkurrenskraft, samtidigt som resurserna utnyttjas mer effektivt. Regeringens grundläggande uppfattning är att lärosätena ska utföra sin verksamhet med stor frihet och självständighet. Förstklassig utbildning och forskning kan bedrivas vid både större och mindre lärosäten och det är regeringens uppfattning att initiativet till eventuella sammanslagningar bör tas av lärosätena själva.
Under de senaste åren har Växjö universitet och Högskolan i Kalmar tagit initiativ till bildandet av Linnéuniversitetet, och Teaterhögskolan i Stockholm och Dramatiska institutet har påbörjat bildandet av den nya högskolan Stockholms dramatiska högskola. Erfarenheterna från sammanslagningen mellan Växjö universitet och Högskolan i Kalmar liksom mellan Teaterhögskolan i Stockholm och Dramatiska institutet visar att processen med samgåenden är komplicerad och ofta kostnadskrävande. På framställan från lärosäten kommer regeringen även fortsättningsvis att pröva om bidrag bör utgå för att stödja frivilliga och framgångsrika samarbeten eller sammanslagningar av lärosäten.
Entreprenörskap inom utbildningsområdet
Regeringen beslutade 2009 en strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet (U2009/3635/G). Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning efter avslutade studier. För att nå dit har utbildningsväsendet en viktig funktion att fylla genom att hjälpa studerande att utveckla de kunskaper, kompetenser och förhållningssätt som behövs. Utbildning som inspirerar till entreprenörskap kan bidra till att fler unga människor kan och vill starta och driva företag.
Tillväxtverket har fått i uppdrag att stimulera entreprenörskap på universitets- och högskolenivå och har genomfört ett antal insatser, bl.a. med syfte att kvinnor som studerar på vissa utvalda utbildningar ska starta och utveckla företag.
Vidare har regeringen i enlighet med strategin beslutat om tilldelning av medel för spetsutbildningar inom entreprenörskap och innovation vid Lunds universitet, Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola AB.
Tillstånd att utfärda examen för Newmaninstitutet AB
Regeringen har gett Newmaninstitutet AB tillstånd att utfärda högskole- och kandidatexamen i teologi enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina. Utbildningen är studiemedelsberättigande. Regeringen föreslår att 1,5 miljoner kronor ska tilldelas Newmaninstitutet AB för att bedriva utbildning under 2011. För 2012 beräknas 3,5 miljoner kronor avsättas för detta ändamål. För 2013 beräknas 4,5 miljoner kronor avsättas vid vilken tidpunkt utbildningen beräknas vara fullt utbyggd.
4.4 Samverkan mellan politikområden
Kunskapstriangeln
Den s.k. kunskapstriangeln är ett begrepp som syftar på kontinuerlig och systematisk interaktion mellan utbildning, forskning och innovation. Interaktionen skapar mervärde av de investeringar som görs inom dessa områden. Sverige lyfte fram begreppet under det svenska ordförandeskapet i EU 2009. Vikten av en fungerande kunskapstriangel har också understrukits av EU:s ministerråd. Syftet med att stärka samspelet i kunskapstriangeln är att öka förutsättningarna för att snabbare omsätta kunskap till nytta för hela samhället. En fungerande kunskapstriangel skapar ökade förutsättningar för förbättrad kompetensförsörjning, högre kvalitet i utbildning och forskning, forskningsframsteg och ökad innovation i näringsliv och offentlig sektor. Detta leder till ökad konkurrenskraft i Sverige och EU. Regeringen ser positivt på lärosätenas engagemang i forskningsanknytning av utbildning, nyttiggörande av forskning och utbildning, entreprenörskap i utbildning och samverkan med näringsliv och samhälle regionalt, nationellt och internationellt, som exempel på områden med anknytning till kunskapstriangeln. Regeringen ser det som angeläget att olika aktörer för frågan vidare.
Globaliseringsrådet
I december 2006 inrättade regeringen ett globaliseringsråd med uppgift att utröna vilka utmaningar Sverige står inför i en alltmer globaliserad värld. Rådet, som bestod av representanter från såväl näringsliv som offentlig sektor och civilsamhälle, skulle lämna förslag på åtgärder för hur Sverige ska kunna stå sig i den globala konkurrensen. I maj 2009 lämnade Globaliseringsrådet sin slutrapport "Bortom krisen - Om ett framgångsrikt Sverige i den nya globala ekonomin" (Ds 2009:21). Betänkandet remissbehandlades under hösten 2009 och en remissammanställning har upprättats (U2009/3571/IS). I slutrapporten lyfter Globaliseringsrådet frågor som rör olika politikområden.
4.5 Forskning
Regeringens mål är att stärka Sveriges ställning som forskningsnation och därmed stärka konkurrenskraften i en globaliserad värld.
I forsknings- och innovationspropositionen Ett lyft för forskning och innovation redovisade regeringen sin bedömning av forsknings- och innovationspolitikens inriktning under perioden 2009-2012. Regeringen presenterade då mycket kraftfulla satsningar på forskning och innovation. År 2012 beräknas resurserna till forskning ha ökat med 5 miljarder kronor jämfört med 2008. I denna proposition föreslås, i enlighet med vad som aviserades i forsknings- och innovationspropositionen, en ökning av resurserna till forskning med 500 miljoner kronor för 2011. Av detta belopp fördelas 300 miljoner kronor för satsningar på strategiska forskningsområden. Vidare tillförs lärosätenas anslag för forskning och utbildning på forskarnivå 200 miljoner kronor.
4.5.1 Strategiska forskningsområden
Den enskilt största satsningen i forsknings- och innovationspropositionen är satsningen på strategiska forskningsområden. Regeringen menar att koncentrerade satsningar på högkvalitativ forskning och forskning av stor betydelse för samhället och näringslivet, inklusive en utvecklad forskningsinfrastruktur, behövs för att stärka konkurrenskraften inom svensk forskning och svenskt näringsliv. Strategiska satsningar görs främst inom tre övergripande områden: medicin, teknik och klimat.
På regeringens uppdrag föreslog Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), Verket för innovationssystem (Vinnova) och Energimyndigheten i samråd med Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) en fördelning av de strategiska medlen till lärosätena efter att ha genomfört utlysning, beredning och kvalitetsbedömning av ansökningar. För de strategiska satsningarna fördelas 500 miljoner kronor till lärosäten och Vetenskapsrådet 2010. I denna proposition föreslås att ytterligare 300 miljoner kronor fördelas för de strategiska satsningarna fr.o.m. 2011, varav huvuddelen av medlen fördelas till lärosäten och 36 miljoner kronor fördelas till Vetenskapsrådet för särskilda infrastruktursatsningar.
Regeringens förslag för 2011 innebär att de strategiska medlen till forskning och infrastruktur fortsatt fördelas i enlighet med myndigheternas förslag. Medlen till varje områdesprojekt bör fördelas till huvudsökande lärosätes anslag för forskning och forskarutbildning. De medel som i ansökningarna om strategiska medel har beräknats till medsökande bör inledningsvis tilldelas dessa av den huvudsökande. På längre sikt har huvudansvarigt lärosäte i samverkan med medsökande ett ansvar för att målen för de strategiska satsningarna uppnås, vilket kan innebära behov av omfördelning av resurser. Se tabell 9.2 för fördelningen 2010 och 2011 samt den beräknade fördelningen 2012.
4.5.2 Kvalitetsbaserad fördelning av forskningsmedel
I forsknings- och innovationspropositionen bedömde regeringen att en ny modell för resurstilldelning för forskning och utbildning på forskarnivå borde införas. På samma sätt som i budgetpropositionen för 2010 föreslår regeringen för 2011 att anslagsmedel till lärosätena tillförs utifrån deras resultat mätt med resultatindikatorerna externa medel och vetenskaplig produktion. Sammanlagt 200 miljoner kronor föreslås bli anvisade på detta sätt.
Regeringen föreslår också att forskningsmedel omfördelas i enlighet med ovan redovisade indikatorer. Sammanlagt 1 036 miljoner kronor föreslås omfördelas. De medel som föreslås omfördelas är de 1 006 miljoner kronor som ingick i omfördelningen i budgetpropositionen för 2010 samt 10 procent av de 300 miljoner kronor i resurstillskott som då tillfördes lärosätena. De strategiska forskningsmedlen ingår inte i de medel som omfördelas. Ett resultat av omfördelningen är att drygt 3 miljoner kronor omfördelas från universitet till högskolor.
Utvärderingar av forskning som en del av systemet för resurstilldelning
Det är angeläget att det finns starka incitament för att öka kvaliteten på svensk forskning. I förlängningen leder detta till att dess inter-nationella konkurrenskraft ökar. I samband med att den nya modellen för tilldelning av anslagsmedel till lärosätena för forskning och utbildning på forskarnivå infördes 2009, gjorde regeringen bedömningen att det skulle vara önskvärt att resurstilldelningen på sikt även bygger på utvärderingar, s.k. peer-review, av kvaliteten inom olika forskningsområden.
En utredare har därför fått i uppdrag att lämna förslag om hur utvärderingar av kvaliteten i forskningen kan ingå som ett viktigt komplement i systemet för resurstilldelning. I uppdraget ingår att överväga hur hänsyn ska kunna tas till olika forskningsområdens förutsättningar. Utredaren ska också utreda hur en bedömning av lärosätenas kvalitet i fråga om samverkan med omvärlden och nyttiggörande av forskningsresultat kan bli en del av resurstilldelningssystemet (U2010/4151/SAM). Uppdraget ska rapporteras senast den 19 september 2011.
4.5.3 Infrastrukturanläggningar
ESS
Sedan drygt ett år är det klart att European Spallation Source (ESS) ska byggas i Lund. Det är en stor framgång för svensk forskning att anläggningen förläggs i Sverige. Det handlar om att bygga och driva en av världens största forskningsanläggningar.
En konstruktion av ESS i Sverige kommer att främja utvecklingen av svensk forskning. Utländska forskare kommer i ännu högre utsträckning än i dag att komma till Sverige för att forska och för att samarbeta inom forskning. Vidare beräknas byggandet och driften av ESS i Sverige leda till positiva effekter för näringslivet både regionalt och nationellt. Detta kommer även att tydliggöra Skandinavien som en högteknologisk region i Europa och världen.
I april 2010 bildades det svenska bolaget European Spallation Source ESS AB som ska planera, uppföra och driva spallationskällan. I ett inledande skede ägs bolaget av svenska staten, men avsikten är att också andra länder ska ingå som ägare. Det danska Folketinget beslutade i maj 2010 att Danmark ska köpa aktier i bolaget. Danmark kommer därför så snart som möjligt att bli delägare i ESS. Allt eftersom kommer andra länder som är med i projektet också att bli delägare i bolaget.
Arbetet med ESS är för närvarande inriktat på en uppdatering av projektplanen. Denna avser en uppdatering av kostnaderna för konstruktionen av anläggningen, inklusive den senaste teknikutvecklingen av accelerator och målstation, samt en kommersiell bedömning av projektet. Svenska staten finansierar en stor del av denna fas. Övriga länder deltar i finansieringen främst genom s.k. in-kind insatser med egen teknisk och vetenskaplig expertis.
Regeringen har erbjudit övriga europeiska länder att Sverige ska finansiera ca 35 procent av totalkostnaden för konstruktionen och ca 10 procent av driftskostnaden. En del av den svenska finansieringen är avsedd att komma från Lunds universitet och Region Skåne. Förutom Danmark har Norge beslutat att delta i och finansiera ESS. Sammantaget innebär detta att ca 50 procent av konstruktionskostnaderna kommer att finansieras av de nordiska länderna Sverige, Danmark och Norge.
Fler länder har meddelat att de avser att delta i projektet, bl.a. Estland, Lettland, Litauen, Polen, Schweiz, Italien, Spanien, Tyskland och Frankrike. Nyligen har även Tjeckien och Nederländerna meddelat att de är intresserade av att delta i samarbetet.
När projektplanen är uppdaterad och finansiering från andra intressenter är klar följer konstruktionen av anläggningen. Det finns alltid en osäkerhet i kostnadsberäkningen för anläggningar av den här storleken och därmed en risk för fördyringar. När projektplanen är uppdaterad är avsikten att slutgiltiga beslut ska fattas om att gå vidare med konstruktionen.
Konstruktionskostnaderna beräknades 2009 uppgå till 1 438 miljoner euro för en byggnadsperiod om ca 10 år. Därefter följer driftsfasen, som planeras pågå i 40 år. Kostnaderna för driftsfasen beräknas uppgå till ca 90 miljoner euro per år, varav Sverige har erbjudits sig att svara för ca 10 procent.
Tid för forskning vid den färdiga anläggningen kommer att fördelas utifrån kvaliteten på de olika forskningsprojekten. Målsättningen är att avtalen om ESS med varje land ska vara väl balanserade med avseende på forskningstid och andel av konstruktions- respektive driftskostnader.
Max IV
Vetenskapsrådet har i sin bedömning av behovet av större infrastruktur för forskning lyft fram synkrotronen Max IV som en av de högst prioriterade anläggningarna för svensk forskning. I forsknings- och innovationspropositionen bedömde regeringen det som angeläget att Max IV kommer till stånd. Vetenskapsrådet, Vinnova, Lunds universitet och Region Skåne har 2009 enats om en inledande finansiering av anläggningens konstruktion. Konstruktionen av Max IV är nu i en inledande fas.
När det gäller insatser över statsbudgeten sker finansieringen av Max IV, både första och andra fasen, inom befintliga ramar, inklusive de ökningar som presenterades i forsknings- och innovationspropositionen. Med anledning av denna proposition och fr.o.m. budgetpropositionen för 2009 tillförs Vetenskapsrådet särskilda medel för forskningsinfrastruktur som, tillsammans med en del av medlen för de strategiska satsningarna, möjliggör satsningar på Max IV och andra infrastrukturanläggningar.
SciLifeLab
I samband med fördelning av medel för de strategiska satsningarna beviljades totalt 190 miljoner kronor för en satsning på molekylär biovetenskap 2010-2012. Denna delades upp i två bidrag för att initiera satsningen, en del på ca 100 miljoner kronor till Kungl. Tekniska högskolan tillsammans med Karolinska institutet och Stockholms universitet samt en del på ca 45 miljoner kronor till Uppsala universitet för en för båda bidragen samlad satsning på molekylär biovetenskap. Vidare tillförs Vetenskapsrådet 80 miljoner kronor för 2010 och föreslås tillföras 36 miljoner kronor i denna proposition för forskningsinfrastruktur inom de strategiska satsningarna. En del av dessa medel avser den satsning som redovisades i forsknings- och innovationspropositionen på SciLifeLab för sekvensering av DNA, avbildning, proteomik och bioinformatik. Den byggs upp med noder i Stockholm och Uppsala. Lärosätena i Stockholm har inrett ett gemensamt komplex vid Karolinska institutet för denna satsning. Uppsala universitet bygger upp en motsvarande anläggning inom genomik och proteomik. Satsningarna inleddes under 2010.
Satsningen på SciLifeLab kommer att skapa en resurs för molekylär biovetenskap nationellt. En särskild utredare har haft i uppdrag att utreda de närmare förutsättningarna för satsningen (U2009/2361/F). Utredaren anger en ambitionsnivå som vid full utbyggnad uppgår till ca 1 miljard kronor per år. För att en satsning av denna omfattning ska bli möjlig förutsätts förutom statliga anslag och externa forskningsmedel även ytterligare medel från Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Stockholms universitet och Uppsala universitet. Vidare förutsätts att respektive landsting i Stockholm och Uppsala samt Solna, Stockholms och Uppsala kommuner också bidrar med medel. Dessa har gett besked om att de är beredda till en medfinansiering av 200 miljoner kronor per år.
Regeringens bedömning är att Sverige med denna satsning skulle få goda förutsättningar att spela en internationellt ledande roll vad gäller forskning inom livsvetenskaperna och även förutsättningar att erbjuda en attraktiv miljö för företagande inom området. En förutsättning för ett ökat statligt åtagande är medfinansiering från de deltagande universiteten, landstingen i Stockholm och Uppsala samt från de tre kommunerna. Regeringen avser att återkomma till denna fråga i den kommande forskningspropositionen.
4.5.4 Internationell strategi för forskningspolitiken
Regeringen utlovade i propositionen Ett lyft för forskning och innovation att utveckla en internationell strategi för forskningspolitiken. Strategin är under utarbetande inom Regeringskansliet. Ett viktigt inslag kommer att vara formerna för förstärkning av samarbetet med de länder med vilka Sverige har ett bilateralt avtal om forskningssamarbete. Det arbetet har inletts under 2010 med särskild betoning på att förstärka samarbetet med Kina. Samtliga lärosäten och forskningsfinansierande myndigheter har också i uppdrag i regleringsbreven för 2010 att beskriva sina respektive samarbeten med forskningsaktörer i fyra av de länder med vilka Sverige har ett bilateralt forskningsavtal (Indien, Japan, Sydafrika och Sydkorea). Regeringen avser att i regleringsbrev för 2011 ge ett motsvarande uppdrag för beskrivning av samarbeten med ytterligare avtalsländer.
Regeringen har även inlett närmare samarbeten med några länder inom EU med strategisk betydelse för svensk forskning. Sverige och Tyskland kommer att öka sina samarbeten inom materialforskning och inom strukturbiologi i samband med konstruktionen av Max IV och ESS i Lund samt XFEL och Petra III i Hamburg. Med Frankrike har närmanden skett inom forskning som använder neutroner och synkrotronljus. Samarbeten kommer även att ska inom klimat- och miljöforskning.
4.5.5 Ökad självständighet för forskningsstiftelserna
Regeringen har under mandatperioden genomfört flera reformer som syftat till att öka den akademiska friheten i forskning och högre utbildning. I propositionen Ökad frihet för vissa stiftelser som finansierar forskning lämnade regeringen förslag som innebär minskad statlig styrning av ett antal av de forskningsfinansierande stiftelser som bildades av medel från de tidigare löntagarfonderna (prop. 2009/10:136). Förändringen, som har beslutats av riksdagen, innebär att styrelseledamöterna till övervägande del kommer att utses efter förslag från forskarsamhället (bet. 2009/10:UbU17, rskr. 2009/10:254).
4.5.6 Innovationskontoren
I propositionen Ett lyft för forskning och innovation gjorde regeringen bedömningen att sju lärosäten, Uppsala universitet, Lunds universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan och Chalmers tekniska högskola AB, borde få medel för att kunna utveckla innovationskontor.
I enlighet med vad utbildningsutskottet anförde har även Mittuniversitetet, Karlstads universitet, Linnéuniversitet och Örebro universitet getts möjlighet att inrätta ett gemensamt innovationskontor (bet. 2008/09:UbU4).
Regeringen gav den 17 december 2009 Vinnova i uppdrag att redovisa överväganden och förslag på fördelning av 50 miljoner kronor per år under perioden 2010-2011 till de ovan angivna lärosätena.
En förutsättning för att få medel för innovationskontor var att mottagande lärosäten verkar för att forskningsresultat tillkomna även vid andra lärosäten än de ovan nämnda kommer till nytta.
Vinnova inkom den 15 april 2010 med förslag på fördelning av medlen. Regeringen har den 23 juni 2010 beslutat om fördelning av totalt 100 miljoner kronor med utgångspunkt i den inkomna redovisningen från Vinnova.
4.5.7 Anmälan om uppfinning
Det är av stor betydelse att universitet och högskolor, utöver utbildning och forskning, även ägnar sig åt nyttiggörande och kommersialisering av forskningsresultat mot bakgrund av de stora satsningar som görs på svensk forskning. I propositionen Ett lyft för forskning och innovation gjorde regeringen bedömningen att en lärare vid ett universitet eller en högskola bör ha en skyldighet att underrätta sin arbetsgivare om en patenterbar uppfinning som han eller hon har gjort. Regeringen framhöll i propositionen att ett informationsflöde mellan lärare och ett universitet eller en högskola är en första förutsättning för ett effektivt system för nyttjande av patenterbara uppfinningar. Regeringen avser att återkomma i denna fråga.
4.5.8 Klinisk forskning
Genom avtalet om läkarutbildning och forskning (ALF-avtalet) mellan svenska staten och vissa landsting regleras frågor om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården samt statens ersättning till landsting för medverkan i läkarutbildning och kliniskt inriktad medicinsk forskning. Regeringen betonade i propositionen Ett lyft för forskning och innovation vikten av att kvalitetsaspekten blir vägledande för hur ALF-medlen för klinisk forskning fördelas och att ALF-medel fördelas i konkurrens inom varje landsting.
Vetenskapsrådet har haft regeringens uppdrag att i samråd med Statens beredning för medicinsk utvärdering utveckla och föreslå en enhetlig modell för uppföljning och utvärdering av klinisk forskning som helt eller delvis finansieras av ALF-medel (U2009/2644/F). Uppdraget redovisades i mars 2010 i rapporten Transparens och kvalitet (2010:8). Förslaget till modell innehåller en uppföljningsdel som genomförs årligen och en utvärderingsdel som genomförs vart tredje till vart femte år. Utvärderingarna föreslås omfatta såväl vetenskaplig kvalitet och klinisk betydelse som samhällsekonomisk betydelse av den ALF-finansierade forskningen. Regeringen avser att återkomma i denna och andra frågor om den kliniska forskningen.
Regeringen beslutade den 10 december 2009 om att säga upp ALF-avtalet. En uppsägning gäller enligt avtalet från det kalenderårskifte som inträffar fem år efter uppsägningen. Regeringen har för avsikt att förhandla fram ett nytt ALF-avtal.
4.5.9 Leveransplikt för elektroniska dokument
Publiceringsutvecklingen på Internet med bl.a. växande volymer unikt material, nya medieformer och nya kanaler för publikation, medför förändrade förutsättningar för Kungl. bibliotekets insamlingsverksamhet och forskares framtida tillgång till dagens material. Regeringskansliet uppdrog den 19 februari 2009 åt en utredare att klarlägga hur den framtida pliktlagstiftningen ska ta hänsyn till de förändrade förutsättningarna (U2009/721/F). Utredningen slutrapporterade i november 2009 och departementspromemorian Leveransplikt för elektroniska dokument (Ds 2009:61) har remitterats. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i denna fråga.
4.6 Internationella frågor
Många av de utmaningar svensk utbildning står inför delas av andra länder. Genom att aktivt vara en del av det internationella samarbetet, delta i internationella jämförande studier och analyser samt ta del av andra länders erfarenheter får vi stöd i vårt eget reformarbete. Det skapar förutsättningar för ökad kvalitet i den svenska utbildningen och främjar enskildas möjligheter att studera och arbeta utomlands.
Det internationella samarbetet och de olika ländernas reformarbeten stöds av olika program. Inom EU är Europa 2020 ramverket för det europeiska samarbetet för att främja utveckling och tillväxt. Utbildningssamarbetet i EU fokuseras mot de gemensamma mål som utbildningsministrarna har satt upp i Utbildning 2020. Det finns flera program för att stödja de gemensamma målen i Utbildning 2020, där det mest omfattande är Programmet för livslångt lärande. Hösten 2010 presenterade kommissionen ett särskilt initiativ, Unga på väg, KOM(2010)477. Regeringen välkomnar initiativet som en del i det gemensamma arbetet med att öka kvaliteten i det svenska utbildningssystemet och ytterligare förstärka rörligheten.
Internationella jämförelser och analyser ger värdefull information om resultaten i svenska utbildningar. Resultaten i OECD:s mätningar av 15-åringars kunskaper (PISA) har varit ett bra underlag för svenska reformer. OECD har också initierat en mätning av vuxnas kompetenser, Programme for the International Assessment of Adult Competencies (PIAAC). Programmet syftar till att mäta den vuxna befolkningens kognitiva och arbetsmarknadsrelaterade kunskaper och kompetenser som är viktiga för ett framgångsrikt deltagande i samhälls- och arbetslivet. Regeringen anser att PIACC är ett viktigt program som kommer att ge möjlighet att ta fram indikatorer på de vuxnas kunskaper och kompetens.
Sverige deltar även i OECD:s förstudie Assessment of Higher Education Learning Outcomes (AHELO) om utvärdering och uppföljning av högre utbildning. Syftet med förstudien är att undersöka möjligheten att utveckla tester som mäter studenternas studieresultat i förhållande till lärandemål. Regeringen följer utvecklingsarbetet med stort intresse.
Utbildningssystemen skiljer sig åt i de olika länderna och det kan vara svårt för enskilda individer, arbetsgivare, utbildningsanordnare m.fl. att förstå dem. Inom det internationella samarbetet, framför allt inom EU, pågår därför en rad projekt för att öka förståelsen för de olika ländernas system med syfte att främja studenters och arbetstagares ökade rörlighet. I Europa sker reformsamarbetet främst inom Bolognaprocessen för högre utbildning och Köpenhamnsprocessen för yrkesutbildning. De senaste åren har arbetet i EU fokuserat på att bestämma nivån på kvalifikationer, att skapa ett strukturerat system för meritöverföring och att länderna arbetar för att kontinuerligt förbättra sina kvalitetssäkringssystem både inom yrkesutbildning och högre utbildning. Regeringen anser att de rekommendationer som EU:s utbildningsministrar har beslutat om är viktiga instrument i arbetet med att öka rörligheten och det livslånga lärandet inom och mellan länderna. Som exempel på antagna rekommendationer de senaste åren kan nämnas:
- Den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande, European Qualifications Framework (EQF), antogs av Europeiska unionens råd och Europaparlamentet den 23 augusti 2008 och genomförs för närvarande intensivt i de europeiska länderna. Myndigheten för yrkeshögskolan har utsetts till nationell samordningspunkt för arbetet med EQF och har också getts i uppdrag att ta fram ett förslag till ett nationellt ramverk för kvalifikationer (NQF), som ska länkas till EQF.
- Inrättande av ett europeiskt system för meritöverföring inom yrkesutbildningen, European Credit system for Vocational Education and Training (ECVET).
- Den europeiska referensramen för kvalitetssäkring av yrkesutbildning, European Quality Assurance Reference Framework for Vocational Education and Training (EQARF).
Regeringen ställer sig positiv till samarbete om dessa frågor och avser att genomföra rekommendationerna. Den nationella referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande ska vara samordnad med det nationella ramverk för kvalifikationer för högre utbildning som Högskoleverket har haft i uppdrag att ta fram inom ramen för arbetet med Bolognaprocessen.
5 Barn- och ungdomsutbildning
5.1 Omfattning
Barn- och ungdomsutbildning består av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass och skola. Förskoleverksamhet bedrivs i form av förskola, pedagogisk omsorg och öppen förskola. Skolbarnsomsorg bedrivs i form av fritidshem, pedagogisk omsorg och öppen fritidsverksamhet. I pedagogisk omsorg ingår sedan den 1 juli 2009 bl.a. familjedaghem (prop. 2008/09:115, bet. 2008/09:UbU11, rskr. 2008/09:220). I övrigt omfattar barn- och ungdomsutbildning förskoleklass, grundskola, obligatorisk särskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola.
5.2 Resultatredovisning
5.2.1 Resultat i den kommunala verksamheten och motsvarande skolformer
Förskoleverksamhet
Förskoleverksamheten ska erbjuda en pedagogisk verksamhet och underlätta för föräldrar att förena förvärvsarbete eller studier med ansvar för barn.
Antalet barn i förskoleverksamhet har ökat med 18 procent mellan 2004 och 2009. Ökningen beror både på att barnkullarna har blivit större och att andelen barn av samtliga barn i befolkningen som deltar i förskoleverksamhet fortsätter att öka.
Diagram 5.1 Antal barn 1-5 år i förskoleverksamhet 2004-2009
Anm.: Från och med den 1 juli 2009 har begreppet familjedaghem ersatts av pedagogisk omsorg, av vilken familjedaghem utgör en del.
Källa: Statens skolverk
År 2009 var 86 procent av alla barn i befolkningen i åldern ett till fem år inskrivna i antingen förskola eller pedagogisk omsorg. Andelen har på fem år ökat från 76 till 82 procent i förskolan och minskat från 6,6 till 3,8 procent i pedagogisk omsorg.
Kommunerna är skyldiga att tillhandahålla förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg till barn i åldrarna ett till tolv år i den utsträckning som behövs för att föräldrarna ska kunna förvärvsarbeta eller studera eller utifrån barnens behov. Ett barn som är i behov av en plats i förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg ska erbjudas det utan oskäligt dröjsmål, dvs. inom tre till fyra månader från det att föräldrarna anmälde behov av plats. I mars 2009 räknade 42 av landets 290 kommuner inte med att klara av att erbjuda plats i förskoleverksamhet inom tre till fyra månader enligt Statens skolverks rapport Tillgänglighet till förskoleverksamhet 2008/2009. Brist på lokaler, ökade födelsetal eller ökad inflyttning, liksom kommunens ekonomi, var de vanligaste förklaringarna till att kommuner inte klarade av att erbjuda plats i tid. Endast åtta kommuner menade att problemen berodde på brist på personal. En jämförelse med den undersökning som Skolverket gjorde hösten 2008 visar att kommunernas beredskap att ta emot barn i förskolan var betydligt sämre på våren. Det var tre gånger så många kommuner i mars 2009 som inte räknade med att klara att erbjuda plats inom tre till fyra månader jämfört med i september 2008. En av förklaringarna är att många förskoleplatser blir lediga först på hösten när sexåringarna börjar i förskoleklass.
Gruppstorlekar och personal
Statistik från Skolverket ger följande bild av personal och gruppstorlekar i förskolan. All personalstatistik är omräknat till heltidsanställningar.
1. Hösten 2009 gick det 5,3 barn per anställd i förskolan. Detta är oförändrat sedan föregående år och kan jämföras med en personaltäthet på 5,4 barn fem år tidigare. Sammantaget var det 1 600 fler anställda i förskolan 2009 jämfört med 2008.
2. Barngrupperna har blivit mindre under de senaste fem åren. I genomsnitt gick 16,8 barn per grupp i förskolan 2009, vilket kan jämföras med 16,9 ett år tidigare och 17,2 fem år tidigare.
3. Könsfördelningen bland de anställda i förskolan är mycket ojämn. Av de 93 200 som är anställda och arbetar med barn var 97 procent kvinnor och 3 procent män. Andelen har varit i stort sett konstant under senare år.
4. Andelen pedagogiskt högskoleutbildad personal var 54 procent. Av dessa hade 50 procent förskollärarutbildning, 3 procent lärarutbildning och 1 procent fritidspedagogutbildning.
5. Andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning i förskolan har ökat något under de senaste åren. Antalet årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning har ökat med över 13 000 jämfört med år 2000.
6. Personal med barnskötarutbildning utgjorde 39 procent av årsarbetarna i förskolan 2009. Andelen barnskötare i förskolan har minskat med omkring 3 procentenheter sedan år 2000. Antalet anställda barnskötare har emellertid ökat med drygt 8 000.
Enskilda förskolor, pedagogisk omsorg och öppen förskola
Hösten 2009 gick 19 procent av alla barn i förskolan i en förskola med enskild huvudman. Andelen barn i förskola med enskild huvudman har ökat med två procentenheter jämfört med 2004.
Diagram 5.2 Andelen barn i förskolor med enskild huvudman 2009
Procent
Källa: Statens skolverk
I storstäder och förortskommuner är det relativt sett vanligare med enskilda förskolor. I förortskommunerna var andelen barn i förskolor med enskild huvudman i genomsnitt tre gånger högre än i glesbygdskommunerna.
Hösten 2009 fanns drygt 20 000 barn i åldern 1-5 år i pedagogisk omsorg, vilket var 2 400 färre än föregående år. Av dessa gick nästan alla barn (98 procent) i familjedaghem. Cirka en procent av barnen deltog i flerfamiljslösningar och en lika stor andel deltog i andra varianter av pedagogisk omsorg. Pedagogisk omsorg är ojämnt fördelad över landet. Den är vanligast i glesbygdskommuner där i genomsnitt 7 procent av 1-5-åringarna gick i pedagogisk omsorg. Det kan jämföras med storstadskommunerna där motsvarande andel var 2 procent.
Hösten 2009 fanns det sammanlagt 472 öppna förskolor i 172 av landets kommuner. Under de första åren på 2000-talet var antalet ca 750, men under de senaste fem åren har antalet öppna förskolor varit mellan 440 och 480.
Kostnader
Den totala kostnaden för förskolan beräknas uppgå till 50,6 miljarder kronor 2009. Det innebär en ökning med 4,9 procent jämfört med föregående år. Kostnadsökningen beror bland annat på att antalet inskrivna barn har ökat med 3,1 procent. Kostnaden per barn har ökat med 1,7 procent och uppgår till 114 400 kronor.
Skolbarnsomsorg
Skolbarnsomsorgens uppgift är att komplettera skolan samt att erbjuda barn en meningsfull fritid.
Antalet barn inom skolbarnsomsorgen var 359 000 hösten 2009, vilket motsvarar 80 procent av det totala antalet barn i åldern 6-9 år och 14 procent av det totala antalet barn i åldern 10-12 år.
Personaltätheten i fritidshemmen har minskat under de senaste fem åren. Mellan 2004 och 2009 ökade antalet barn per årsarbetare med 15 procent från 18,2 till 20,9.
Diagram 5.3 Antal barn per årsarbetare i fritidshem 2004-2009
Källa: Statens skolverk
Även gruppstorlekarna fortsatte att öka. År 2009 var den genomsnittliga gruppstorleken 36,7 barn. Jämfört med 2004 har den genomsnittliga gruppstorleken i fritidshem ökat med 5,7 barn, vilket är en ökning med 18 procent.
Tillgången till öppna fritidsverksamheter för barn i åldern 10 till 12 år varierar kraftigt mellan kommunerna. Hösten 2009 fanns det sammanlagt 640 öppna verksamheter i 69 av landets kommuner.
Det är ovanligt att skolbarn deltar i pedagogisk omsorg. Hösten 2009 var knappt en halv procent av 6-9-åringarna inskrivna och bland 10-12-åringarna var andelen ännu lägre.
Hösten 2009 gick 9,7 procent av alla barn i fritidshem i ett enskilt fritidshem. Detta motsvarar en ökning med cirka en procentenhet jämfört med fem år tidigare. Enskilda fritidshem är betydligt vanligare i storstäder och förortskommuner än i övriga kommungrupper.
Personaltätheten i de enskilda fritidshemmen var lägre än i de kommunala fritidshemmen, däremot var barngrupperna mindre i de enskilda fritidshemmen.
Kostnader
Den totala kostnaden för fritidshem beräknas uppgå till 11,9 miljarder kronor 2009, vilket är en ökning med 5,3 procent från föregående år. Antalet barn ökade med 3,3 procent mellan 2008 och 2009. Kostnaden per barn ökade med 2 procent till 33 900 kronor.
Förskoleklass
Verksamheten i förskoleklasserna ska stimulera varje barns utveckling och lärande samt ligga till grund för fortsatt skolgång. Förskoleklass är en frivillig skolform inom det offentliga skolväsendet som finns i samtliga av landets kommuner. Läsåret 2009/2010 gick 95 procent av alla sexåringar i förskoleklass.
Knappt nio procent av eleverna gick i en förskoleklass med fristående huvudman. Andelen elever i förskoleklass med fristående huvudman har ökat med omkring två procentenheter under de senaste fem åren. Andelen elever i fristående verksamhet varierar mycket mellan kommunerna och är högst i storstäder och förortskommuner.
Personal
Antalet elever i förskoleklass ökade 2,8 procent läsåret 2009/10 jämfört med 2008/09, samtidigt som antalet anställda var oförändrat. Antalet årsarbetare per 100 barn minskade från 6,5 föregående år till 6,3 läsåret 2009/10. Det är den lägsta nivån sedan skolformen infördes 1998.
Kostnader
Den totala kostnaden för kommunal förskoleklass beräknas uppgå till drygt 4,4 miljarder kronor 2009. Detta är en ökning med 6 procent jämfört med 2008. Antalet elever ökade 2009 med 2,8 procent, och kostnaden per elev ökade med 2,1 procent till 48 500 kronor.
Grundskola
Grundskolans uppdrag är att förmedla kunskap och främja flickors och pojkars utveckling och lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället. Alla barn har rätt till utbildning.
Läsåret 2009/10 gick 892 000 elever i grundskolan, vilket är en minskning med 14 000 elever jämfört med läsåret innan. Antalet elever i grundskolan var som störst under 2000-2002, men sedan dess har elevtalen minskat. Kommande år kommer elevantalet att fortsätta minska och beräknas nå sin lägsta nivå läsåret 2011/12.
Andelen elever som går i fristående grundskolor har ökat kontinuerligt och uppgick läsåret 2009/10 till 11 procent, vilket är en ökning med 1 procentenhet sedan läsåret innan.
Totalt fanns det 4 660 grundskolor läsåret 2009/10, vilket är en minskning med 95 skolor (2 procent) jämfört med förra året. Antalet kommunala skolor minskade med 127 stycken (3 procent) till 3 946. Samtidigt ökade antalet fristående skolor med 32 stycken (5 procent) till 709.
Fristående skolor fanns i 63 procent (185 stycken) av landets kommuner och knappt 34 procent av samtliga fristående skolor återfanns i Stockholms län.
Flertalet barn börjar grundskolan vid sju års ålder. Läsåret 2009/10 var 1 321 elever (1,3 procent) i årskurs 1 sex år eller yngre. Av sexåringarna i årskurs 1 var 62 procent flickor och 38 procent pojkar.
Läsåret 2009/10 var 19 procent av samtliga elever berättigade till modersmålsundervisning. Andelen har ökat kontinuerligt de senaste sex åren. Omkring 53 procent av de berättigade eleverna deltog i undervisningen. I de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö var mer än var tredje elev berättigad till modersmålsundervisning.
Meritvärde
Skillnaden mellan olika elevgruppers slutbetyg var våren 2009 precis som föregående år markant, framförallt sett till föräldrarnas utbildningsbakgrund men även utifrån svensk/utländsk bakgrund och kön. Elever med föräldrar med grundskoleutbildning hade våren 2009 ett genomsnittligt meritvärde på 159,4. Elever med minst en gymnasieutbildad förälder hade ett genomsnittligt meritvärde på 193,9 och elever med minst en högskoleutbildad förälder hade ett genomsnittligt meritvärde på 231,4. Jämfört med för tre år sedan har det genomsnittliga meritvärdet sjunkit med knappt 6 poäng för elever med föräldrar med grundskoleutbildning. För elever med minst en högskoleutbildad förälder har i stället en ökning skett med 2 poäng.
Skillnaden i genomsnittligt meritvärdet mellan elever med utländsk bakgrund som är födda i Sverige och elever som invandrat till Sverige före sju års ålder var liten, 200,8 respektive 201,5 våren 2009. Däremot hade elever födda utanför Sverige som invandrat efter sju års ålder ett meritvärde om 158, dvs. ett betydligt lägre genomsnittligt meritvärde än de två ovan nämnda grupperna. Regeringen har i skrivelsen Egenmakt mot utanförskap - redovisning av regeringens strategi för integration (skr. 2009/10:233) lämnat en fördjupad analys av utvecklingen av integration i skolan.
Flickorna hade liksom tidigare läsår ett betydligt högre genomsnittligt meritvärde än pojkarna. Skillnaden mellan könen har varit ungefär lika stor sedan 1998 och varierat mellan 21 och 23 meritpoäng.
Diagram 5.4 Olika elevgruppers meritvärden 2009
Källa: Statens skolverk
Trenden med ständigt ökande meritvärden och att allt fler elever uppnår målen i alla ämnen har fortsatt. Det genomsnittliga meritvärdet uppgick 2008/09 till 209,6. Under de senaste två läsåren har det genomsnittliga meritvärdet ökat med 2,3 poäng och med 0,3 från föregående läsår. Sedan våren 2005 har andelen elever som uppnår målen i alla ämnen ökat från 75,5 procent till 77 procent. Det innebär att 23 procent av de elever som avslutade grundskolan våren 2009 inte uppnådde kunskapsmålen i ett eller flera ämnen.
Våren 2009 var 88,8 procent av eleverna som gick ut årskurs nio behöriga till gymnasieskolans nationella program, vilket var den lägsta andelen sedan 1998 då det nuvarande betygssystemet infördes. De senaste åren har dock förändringarna av andelen behöriga varit tämligen små.
Lärare
I grundskolan tjänstgjorde läsåret 2009/10 85 750 lärare, varav 75 procent var kvinnor och 25 procent var män. Var tionde lärare var född utomlands. Av samtliga lärare, omräknat till heltidsanställningar, hade drygt 87 procent en pedagogisk högskoleexamen. Det är en ökning med en procentenhet jämfört med föregående år.
Antalet lärare per 100 elever uppgick till 8,2. Eftersom antalet lärare minskat mer (4 procent) än antalet elever (2 procent) så har lärartätheten minskat något det senaste året. Lärartätheten varierar dock mycket mellan skolor och huvudmän. Sedan läsåret 2005/06 har lärartätheten ökat med 0,1 lärare per 100 elever.
Kostnader
Den totala kostnaden för den kommunala grundskolan beräknas uppgå till 67,6 miljarder kronor 2009. Därtill kommer kostnader för skolskjuts på 2,5 miljarder kronor. I jämförelse med 2008 har den totala kostnaden för grundskolan minskat med 0,6 procent. Antalet elever minskade 2009 med 1,6 procent medan kostanden per elev ökade med 2,9 procent till 83 700 kronor per elev. Den största delkostnaden utgörs av undervisning och uppgår till 42 700 kronor per elev.
Sameskola
Sameskolan, som motsvarar grundskolans årskurs 1-6, är utformad efter samernas behov av en utbildning som tillvaratar och utvecklar det samiska språket och kulturarvet. Integrerad samisk undervisning finns i kommunala grundskolor. Sameskolstyrelsen får efter avtal med en kommun fullgöra kommunens uppgifter avseende förskoleklass, förskole- och fritidshemsverksamhet för samiska barn.
År 2009 gick 159 elever i sameskolan (varav 26 i förskoleklass). Antalet elever minskade jämfört med föregående år (2008 168 elever och 2007 172 elever). Även antalet barn som deltog i den integrerade samiska undervisningen fortsatte att minska. År 2009 undervisades 117 elever integrerat i ett tiotal skolor.
Förskola och fritidshem finns i anslutning till alla landets fem sameskolor. Antalet barn i förskola (118) ökade under 2009 efter en tillfällig minskning 2008. Antalet barn i fritidshem (60) ökade marginellt.
Lärare
Sameskolstyrelsen hade 2009 81 personer (62 årsarbetare) anställda, vilket var en liten minskning jämfört med föregående år. Av de anställda var 90 procent kvinnor och 10 procent män. Personalomsättningen visar att 14 procent av personalen slutade under 2009 och 10 procent nyanställdes.
Det råder stor brist på utbildade förskollärare, barnskötare och lärare som behärskar något av de samiska språken i tal och skrift samt har kunskap om den samiska kulturen.
Kostnader
Den totala kostnaden för sameskolan, förskola
och skolbarnsomsorg uppgick 2009 till 55,3 miljoner kronor. Kommunala avgifter finansierar platser inom sameskolans förskola och skolbarnsomsorg. Kostnaden per elev i sameskola uppgick, inklusive barn i förskoleklass, till 220 503 kronor 2009, vilket är en ökning med ca 8,6 procent sedan 2008.
Specialskolan
Utbildningen vid specialskolan är avsedd för de barn och ungdomar som inte kan gå i grundskolan på grund av dövhet eller hörselskada, grav språkstörning eller synskada och ytterligare funktionshinder. Eleverna undervisas vid fem skolor med regionala upptagningsområden och tre riksrekryterande skolor.
Läsåret 2009/2010 gick 502 elever i specialskolan, varav 45 procent flickor och 55 procent pojkar. Antalet elever minskade med två stycken jämfört med föregående läsår. Under de senaste fem läsåren har andelen elever i specialskolan minskat med 17 procent.
Lärare
Antalet tjänstgörande lärare i specialskolan uppgick läsåret 2009/10 till 257. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen, omräknat till heltidsanställningar, var 81 procent och andelen lärare som hade specialpedagogisk utbildning var 41 procent. Antalet lärare per 100 elever uppgick till 44,8, vilket i princip är detsamma som föregående läsår.
Kostnader
De totala kostnaderna inom specialskolan uppgick 2009 till 358 miljoner kronor. Kostnaden per elev steg med tre procent 2009 jämfört med föregående år till 714 000 kronor.
Översyn av ersättning för elever i specialskolan
För elever i specialskolan ska elevens hemkommun betala ersättning till Specialpedagogiska skolmyndigheten. Ersättningens storlek bestäms av regeringen i förordningen (SKOLFS 1997:1) om ersättning för elever i specialskolan.
Statskontoret har på regeringens uppdrag utrett kommunernas ersättning för elever i specialskolan (rapport 2010:1).
I rapporten skriver Statskontoret att den ersättning som kommunerna betalar till staten är låg i förhållande till de genomsnittliga kostnader som kommunerna har för elever i hörselklasskolor med ett regionalt upptagningsområde. Regeringen avser att under 2011 se över ersättningsnivåerna.
Särskolan
Den obligatoriska särskolan
Den obligatoriska särskolan är en skolform där kursplaner och undervisning är anpassade efter elever med utvecklingsstörning. Särskolan syftar till att ge en till varje elev anpassad utbildning som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. Träningsskolan är avsedd för elever som inte klarar undervisningen i grundsärskolan.
Det gick 12 700 elever i den obligatoriska särskolan läsåret 2009/10, vilket utgjorde ca 1,4 procent av samtliga elever i de obligatoriska skolformerna. Antalet elever har sjunkit med 4,4 procent jämfört med föregående läsår. De senaste tre läsåren har andelen elever som tagits emot i den obligatoriska särskolan minskat från 1,47 till 1,40 procent läsåret 2009/10. 32 procent av särskoleeleverna gick i träningsskolan. Av eleverna var 40 procent flickor och 60 procent pojkar.
Av de elever som var mottagna i grundsärskolan var 20 procent integrerade i grundskolan, dvs. gick minst halva tiden tillsammans med elever i grundskolan. Denna andel har legat relativt stabilt kring 20 procent sedan 1993. Andelen elever som är integrerade i grundskolan varierar stort mellan kommunerna, från var tionde elev till samtliga elever. Antalet elever mottagna i den obligatoriska särskolan varierar också stort mellan kommunerna.
Den obligatoriska särskolan fanns 2009/10 i 285 kommuner. Vanligast var kommunal huvudman, medan fristående huvudman endast fanns i 30 kommuner. Drygt 4 procent av eleverna i den obligatoriska särskolan gick i fristående särskolor.
Lärare
Antalet tjänstgörande lärare i den obligatoriska särskolan minskade med ca två procent läsåret 2009/10 till nästan 5 000 lärare. Även om antalet lärare minskat i obligatoriska särskolan har lärartätheten ökat från 27,0 till 27,6 lärare per 100 elever mellan läsåren 2008/09 och 2009/10. Detta beror på att antalet elever i obligatoriska särskolan fortsätter att minska.
Det var stora skillnader mellan huvudmännen i fråga om andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen i skolor med kommunal huvudman var, omräknat till heltidsanställningar, dubbelt så stor jämfört med skolor med fristående huvudman, 90 respektive 46 procent. Andelen lärare med specialpedagogisk högskoleexamen har minskat kontinuerligt den senaste tioårsperioden. Läsåret 2000/01 var denna andel 50 procent för att läsåret 2009/10 ha sjunkit till 37 procent.
Gymnasiesärskolan
Gymnasiesärskolan erbjuder yrkesförberedande utbildning på nationella eller specialutformade program samt individuella program, där verksamhets- och yrkesträning ingår. Läsåret 2009/10 gick 9 400 elever i gymnasiesärskolan, vilket var en ökning med knappt 1 procent jämfört med föregående läsår. Av eleverna var 58 procent män och 42 procent kvinnor.
Nästan alla elever gick i kommunalt drivna gymnasiesärskolor. 5,0 procent gick i fristående gymnasiesärskolor och 2,4 procent i skolor drivna av ett landsting. Av alla elever i gymnasiesärskolan gick 64 procent en yrkesutbildning på ett nationellt eller specialutformat program medan 21 procent gick i yrkesträning och 15 procent i verksamhetsträning på ett individuellt program.
Lärare
I gymnasiesärskolan har lärartätheten ökat från 22,0 till 22,8 heltidsanställningar per 100 elever från läsåret 2008/09 till läsåret 2009/10. Andelen lärare (omräknat till heltidsanställningar) med pedagogisk högskoleexamen var oförändrat 80 procent medan andelen lärare med specialpedagogisk högskoleexamen ökade från 25 till 26 procent. Även i gymnasiesärskolan var skillnaden stor mellan huvudmännen i fråga om andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen. Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen i skolor med kommunal huvudman var 82 procent medan den i fristående skolor var 48 procent. Motsvarande andelar lärare med specialpedagogisk högskoleexamen var 27 respektive 8 procent.
Kostnader
Den totala kostnaden för den obligatoriska särskolan i kommunal regi uppgick till 3,7 miljarder kronor 2009, vilket är samma kostnad som noterades 2008. Kostnaden per elev exklusive integrerade elever ökade med 2,9 procent till 329 500 kronor. Kommunernas totala kostnad för gymnasiesärskolan uppgick till 2,7 miljarder kronor 2009, vilket var en ökning med 8,9 procent sedan föregående år. Kostnaden per elev ökade med 4,9 procent på årsbasis till 288 600 kronor.
Gymnasieskolan
Gymnasieskolan utgörs av utbildning inom det offentliga skolväsendet som är avsedd att påbörjas av ungdomar efter avslutad grundskoleutbildning eller motsvarande, fram till och med det första kalenderåret det år de fyller tjugo. Den är en frivillig skolform som för närvarande omfattar 17 nationella program samt specialutformade och individuella program. Utöver de kommunala gymnasieskolorna finns det fristående skolor som bedriver utbildning som motsvarar gymnasieskolan.
Gymnasieskolan ska i enlighet med målen i läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) fördjupa och utveckla elevernas kunskaper som förberedelse för yrkesverksamhet och för studier vid universitet och högskolor m.m. samt som förberedelse för vuxenlivet. Samtliga nationella program och specialutformade program syftar till att eleverna efter avslutade studier ska ha uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskolor.
Elever och skolor
Antalet elever i gymnasieskolan har minskat något från 396 000 elever 2008/09, då antalet var större än någonsin, till 395 000 elever läsåret 2009/10. Dessförinnan hade antalet ökat med nästan 62 000 elever, 19 procent, på fem år. Elevökningen har nästan uteslutande ägt rum i de fristående skolorna. Andelen elever i fristående gymnasieskolor har under den senaste femårsperioden ökat från 12 till 22 procent. Samtidigt har andelen elever som går i en skola som tillhör hemkommunen minskat från 66 till 57 procent.
Antalet gymnasieskolor har fortsatt att öka. De fristående skolorna står för i princip hela ökningen av antalet skolor. Hösten 2009 fanns det 976 gymnasieskolor, 518 kommunala och 458 fristående skolor. Hösten 2004 fanns det 516 kommunala och 247 fristående gymnasieskolor.
Lärare
Antalet tjänstgörande lärare (omräknat till heltidsanställningar) minskade med 3,4 procent läsåret 2009/10 jämfört med föregående läsår och uppgick till knappt 31 200. Lärartätheten minskade därmed från 8,1 till 7,9 heltidsanställningar per 100 elever. Nivån har dessförinnan legat på 8,1 heltidsanställningar per 100 elever sedan läsåret 2004/05.
Andelen lärare (omräknat till heltidsanställningar) med pedagogisk högskoleutbildning var 75 procent, vilket innebär en minskning med två procentenheter jämfört med fem år tidigare. I de kommunala skolorna hade i genomsnitt 79 procent av lärarna (omräknat till heltidsanställningar) en pedagogisk högskoleutbildning 2009/10, vilket kan jämföras med 56 procent i de fristående gymnasieskolorna. Av de tjänstgörande lärarna i gymnasieskolan var hälften kvinnor och hälften män.
Studievägar
Av de nationella programmen i gymnasieskolan är fyra studieförberedande och 13 yrkesförberedande. De specialutformade programmen ska när det gäller utbildningens nivå motsvara ett nationellt program. För att erbjudas utbildning på ett nationellt eller specialutformat program ska en elev dels ha slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande, dels ha godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik eller på annat sätt ha förvärvat motsvarande kunskaper.
Av alla elever i gymnasieskolan gick 60 procent på nationella program och 11 procent på specialutformade program läsåret 2009/10. 22 procent av gymnasieeleverna gick i en fristående skola.
De elever som inte tagits in på ett nationellt eller specialutformat program kan följa ett individuellt program. Ett individuellt program syftar främst till att förbereda för studier på ett nationellt eller specialutformat program. Ett individuellt program kan även göra det möjligt att genomföra en lärlingsutbildning eller att möta elevers speciella utbildningsbehov.
Läsåret 2009/10 gick 8 procent av gymnasieeleverna på ett individuellt program. I årskurs 1 var andelen 15 procent, vilket motsvarar 22 500 elever. I årskurs 2 gick 5 600 elever på ett individuellt program och i årskurs 3 var antalet 3 600 elever. Av samtliga 31 700 elever med individuella program 2009/10 gick 7 300 på ett programinriktat individuellt program.
Av eleverna på individuella program läsåret 2009/10 var 58 procent män och 42 procent kvinnor. Av eleverna hade 47 procent utländsk bakgrund.
Diagram 5.5 Elever på program och motsvarande 2004/05 och 2009/10
Källa: Skolverket
Anm. Skillnaderna är relativt små mellan män och kvinnor avseende typ av program
Av gymnasieeleverna gick ungefär en lika stor andel elever på ett studieförberedande program som på ett yrkesförberedande program (46 respektive 45 procent). För övriga elever saknas information om studieinriktning. Kvinnor och mäns utbildningsval skilde sig åt. Bland kvinnorna gick 51 procent ett studieförberedande program och 41 procent ett yrkesförberedande program. Motsvarande andelar bland männen var 41 respektive 49 procent.
Studieresultat
Utbildningen i gymnasieskolan pågår normalt under tre år. För att få slutbetyg från ett nationellt eller specialutformat program ska eleven ha fått betyg på alla kurser och på det projektarbete som ingår i elevens studieväg. För att få slutbetyg från ett individuellt program ska eleven ha fullföljt sin individuella studieplan.
Av de elever som började i gymnasieskolan hösten 2006 hade 68,3 procent (71,1 procent av kvinnorna och 65,7 procent av männen) fått slutbetyg läsåret 2008/09, dvs. inom tre år. Av de elever som började i gymnasieskolan ett år tidigare hade 68,9 procent (71,6 procent av kvinnorna och 66,4 procent av männen) fått slutbetyg inom tre år. Efter ytterligare ett år, dvs. inom 4 år från starten, hade andelen ökat till 75,9 procent (78,3 procent av kvinnorna och 73,5 procent av männen). Andelen nybörjarelever som fått slutbetyg inom fyra år har därmed ökat något de senaste åren. Fem år tidigare var andelen 75,1 procent. På de nationella programmen var andelen med slutbetyg efter tre år 77,0 procent och efter fyra år 82,8 procent. På de specialutformade programmen var motsvarande siffror 79,4 respektive 85,4 procent och i de fristående skolorna 73,4 respektive 80,0 procent. Av eleverna som började på ett individuellt program hade endast 5,7 procent fått slutbetyg inom tre år. Andelen ökade till 20,4 procent efter fyra år. Majoriteten av dessa elever fick slutbetyg från ett annat program än det individuella programmet.
Att en elev inte fått ett slutbetyg behöver inte innebära att eleven avbrutit studierna innan den normala studietiden är avslutad. Av nybörjareleverna 2004 hade 12,8 procent varit inskrivna i årskurs 3 på ett program men inte fått slutbetyg medan 11,6 procent hade lämnat gymnasieskolan redan under något av de första två åren. Av de som började på ett individuellt program hösten 2005 hade 59,9 procent lämnat gymnasieskolan inom två år efter gymnasiestarten.
Grundläggande behörighet till högskoleutbildning på grundnivå uppnåddes t.o.m. 2009 av den som fått slutbetyg från ett nationellt eller specialutformat program samt har lägst betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program. För elever som får slutbetyg fr.o.m. 2010 gäller i stället att de för grundläggande behörighet till högskoleutbildning på grundnivå måste ha slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program samt ha lägst betyget Godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng inklusive lägst betyget Godkänt i kärnämneskurserna i ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. Kraven har således skärpts.
Av alla elever som fick slutbetyg under läsåret 2008/09 uppnådde 90,3 procent grundläggande behörighet till högskoleutbildning på grundnivå, vilket är en liten ökning jämfört med det föregående läsåret, då andelen var 88,9 procent. För kvinnor var andelen 92,5 procent och för männen 87,9 procent.
Av de elever som började i gymnasieskolan hösten 2006 hade 62,7 procent (66,6 procent av kvinnorna och 58,9 procent av männen) uppnått grundläggande behörighet till högskoleutbildning på grundnivå inom tre år. För de elever som började ett år tidigare var motsvarande andelar 62,5 procent (66,5 procent av kvinnorna och 58,6 procent av männen) efter tre år och 67,9 procent (72,0 procent av kvinnorna och 64,0 procent av männen) efter fyra år. Att resultaten skiljer sig åt mellan olika grupper av elever visas i diagram 5.5.
Diagram 5.6 Fullföljd utbildning inom fyra år för nybörjare i gymnasieskolan hösten 2005
Källa: Skolverket
Den genomsnittliga betygspoängen, dvs. det genomsnittliga värdet av alla betyg som redovisas i elevens slutbetyg, var 14,1 poäng för samtliga elever som fick slutbetyg läsåret 2008/09. Den genomsnittliga betygspoängen har legat på i stort sett samma nivå de fem senaste åren. För kvinnor var genomsnittspoängen 14,7 poäng och för män 13,4 poäng, även det i paritet med betygsnivån fem år tidigare. Av elever med utländsk bakgrund uppnådde kvinnorna i genomsnitt 13,9 poäng och männen 12,7 poäng.
De svenska elevernas kunskaper mäts också i internationella jämförande studier. TIMSS Advanced 2008 (Trends in International Mathematics and Science Study) är en studie som undersöker elevers kunskaper i avancerad matematik och fysik i gymnasieskolans sista år. Enligt studien, där tio länder deltog, uppvisade svenska elever på naturvetenskaps- och teknikprogrammen i ett internationellt perspektiv svaga resultat i matematik och genomsnittliga resultat i fysik. Resultaten har försämrats kraftigt sedan 1995. Relativt lågpresterande elever har försämrat sina resultat mest, vilket visar sig i att andelen elever som inte anses nå upp till medelgod kunskapsnivå enligt kriterierna i TIMSS Advanced nästan har fördubblats.
Byte av program, avbrott och studieuppehåll
Programbyten, avbrott och studieuppehåll är vanliga orsaker till förlängd studietid för många elever i gymnasieskolan.
Av eleverna i årskurs 1 läsåret 2008/09 hade 13,6 procent bytt program ett år senare. Av eleverna på nationella program hade 11,6 procent bytt program medan motsvarande siffra för elever på individuella program var 29,0 procent. Det förekommer även att elever byter program senare under sin gymnasietid. Under 2000-talet har andelen elever som bytt studieväg efter årskurs 1 ökat.
Av eleverna i årskurs 1 läsåret 2008/09 återfanns 6,1 procent inte i gymnasieskolan efterföljande läsår. Dessa hade därmed gjort studieuppehåll eller avbrutit sina studier. Här finns stora skillnader mellan programtyperna. Av eleverna på nationella program hade 2,7 procent gjort studieuppehåll eller avbrutit sina studier medan motsvarande siffra för elever på individuella program var 23,4 procent.
Övergång till högskola, kommunal vuxenutbildning och arbetsliv
Andelen ungdomar som påbörjar högskolestudier inom tre år efter avklarad gymnasieskola minskade från 43,6 procent av de som fick slutbetyg från gymnasieskolan läsåret 2002/03 till 40,8 procent av de som fick slutbetyg 2005/06. Det senare läsåret var andelen 46,6 procent av kvinnorna och 34,8 procent av männen. För senare år finns ännu inga uppgifter. Under perioden ökade dock direktövergången till högskolan, något som även har fortsatt att öka de senaste åren, från 17,9 procent av de som fick slutbetyg från gymnasieskolan våren 2003 till 20,1 procent våren 2008.
Av alla elever med slutbetyg från gymnasieskolan 2007/08 gick 10,0 procent över till kommunal vuxenutbildning (komvux) påföljande läsår. Andelen har minskat från 12,5 procent under den senaste femårsperioden. Det förklaras bl.a. av ändrade bestämmelser för prioriteringsordningen vid antagning till komvux.
Sveriges Kommuner och Landsting har i rapporten Öppna jämförelser 2009, Gymnasieskolan, analyserat i vilken mån ungdomar var etablerade på arbetsmarknaden två år efter avslutad gymnasieutbildning. Av de folkbokförda elever som fick slutbetyg 2005 kunde 30,7 procent betraktas som etablerade på arbetsmarknaden 2007. Motsvarande andel för de elever som gick ut gymnasieskolan ett år tidigare var 25,3 procent. Ökningen mellan åren beror troligtvis på att konjunkturläget hade förbättrats. Etableringsgraden beror delvis på vilket program eleverna gått. I mediankommunen var knappt 21 procent av eleverna från ett studieförberedande program etablerade. En orsak till den låga andelen är att många av dessa elever studerar vidare efter gymnasieskolan. Motsvarande andel för elever som gått ett yrkesförberedande program var drygt 46 procent. Högst etableringsgrad, över 65 procent, hade elever som gått energi-, bygg-, och fordonsutbildningar.
Kostnader
Kommunernas totala kostnader för gymnasieskolan, inklusive kostnader för skolskjuts, nystartade och nedlagda fristående skolor samt ersättningar till andra utbildningsanordnare, uppgick 2009 till 37,1 miljarder kronor, vilket är en ökning med 3,0 procent jämfört med föregående år. Den totala kostnaden per elev var 93 800 kronor2 2009. Det var en ökning med 1,8 procent jämfört med året innan. Kostnaderna per elev varierar dock mycket mellan de olika programmen. Kostnaden per elev för undervisning uppgick till 41 900 kronor, vilket var en ökning med 1,7 procent jämfört med 2008. Kostnaderna för den kommunala gymnasieskolan utgjorde 81 procent och kostnaderna för fristående skolor utgjorde 19 procent av kommunernas totala kostnader för gymnasieskolan.
5.2.2 Statliga insatser
Barnomsorgspeng och allmän förskola även för treåringar
Den 1 juli 2009 infördes en utvidgad skyldighet för kommunerna att lämna bidrag till enskild förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg (prop. 2008/09:115, bet. 2008/09:UbU11, rskr. 2008/09:220). Därmed skapades ett system med en barnomsorgspeng - ett bidrag som följer barnet till den verksamhet som föräldrarna själva väljer. Kommunerna blev skyldiga att, utöver till enskilda förskolor och fritidshem, även ge bidrag till pedagogisk omsorg i enskild regi, dvs. familjedaghem, flerfamiljssystem eller andra pedagogiska verksamhetsformer. Syftet var att öka valfriheten och mångfalden i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg genom att ge föräldrarna ökade förutsättningar att välja utifrån familjernas behov och önskemål.
I samma proposition föreslog regeringen att kommunens skyldighet att anordna allmän förskola utvidgas till att gälla från och med höstterminen det år barnet fyller tre år. Bestämmelsen trädde i kraft den 1 juli 2010.
Förskolelyftet inleddes
Under 2009 inleddes en särskild fortbildningssatsning, det s.k. förskolelyftet, med syfte att ge förskollärare och barnskötare möjlighet att förstärka sin kompetens. Fortbildningen ska inriktas på barns språkliga och matematiska utveckling, utifrån det enskilda barnets förutsättningar och behov. Personer med pedagogiskt ledningsansvar ska också ges möjlighet att få fortbildning för att få fördjupade kunskaper inom dessa områden samt om uppföljning och utvärdering av förskolans verksamhet. Statens skolverket har regeringens uppdrag att ansvara för insatsen som beräknas pågå till och med 2011.
En ny skollag
I december 2009 beslutade regeringen om lagrådsremissen Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet (U2009/7188/S) och i mars 2010 överlämnades en proposition till riksdagen. Propositionen bifölls den 22 juni 2010 (prop. 2009/10:165, bet. 2009/10:UbU21, rskr. 2009/10:370).
Skollagen, som trädde i kraft den 1 augusti 2010 och som tillämpas på utbildning och annan verksamhet fr.o.m. den 1 juli 2011, är en av Sveriges mest omfattande lagar och reglerar all utbildning från förskola till och med vuxenutbildning, men inte högre utbildning. Den nya skollagen innebär att bestämmelser som i dag finns i olika lagar och förordningar samlas på ett ställe. Lagstiftningens struktur har setts över i syfte att bli mer logisk och bättre avspegla hur skolsystemet har utvecklats på senare år. Skollagen har moderniserats genom att förenklas och förtydligas samt bättre anpassas till ett målstyrt skolväsende och till den ansvarsfördelning som råder mellan stat och kommun. Lagen omfattar verksamhet som anordnas av såväl det allmänna som av enskilda.
Statens skolinspektion
Statens skolinspektion fullföljde under 2009 det s.k. sexårsuppdraget, vilket innebär att alla grund- och gymnasieskolor och alla kommuner har varit föremål för minst ett tillsynsbesök under de senaste sex åren. Vanligt förekommande brister är enligt Skolinspektionen att skolorna inte i tillräcklig utsträckning följer upp elevers kunskapsutveckling, att elever inte får det särskilda stöd de behöver för att nå målen samt att betygssättning och bedömning inte är likvärdig över landet. Andra brister avser det pedagogiska ledarskapet och det systematiska kvalitetsarbetet, samt arbetet med normer och värden. Om bristerna innebär att en skola eller skolhuvudman inte följer gällande bestämmelser riktar Skolinspektionen kritik mot huvudmannen. Skolinspektionen kan konstatera att bristerna som regel åtgärdas inom utsatt tid. Myndigheten har under 2009 dessutom genomfört ett antal granskningar av kvaliteten i skolor och annan verksamhet inom bl.a. områdena matematikundervisning i grundskolan, studieavbrott i gymnasieskolan och lärares utbildning och behörighet.
Läsa, skriva, räkna
Läsa-skriva-räkna-satsningen syftar till att stimulera huvudmän och grundskolor att stärka arbetet med basfärdigheterna läsa, skriva och räkna med fokus på årskurserna 1-3. Insatser kan t.ex. vara extra undervisningstid, stöd från speciallärare eller sommarskola. Satsningen påbörjades 2008 och avslutas 2012.
Lärarlyftet
Lärarlyftet, regeringens satsning för att höja behöriga och yrkesverksamma lärares kompetens och därigenom öka elevers måluppfyllelse, fortsatte under 2009. Satsningen pågår 2007-2011 och är beräknad för att ca 30 000 lärare ska delta. Ett stort antal kurser på universitetsnivå med fokus på ämneskunskaper och ämnesdidaktik erbjuds. Studierna kan även bedrivas utomlands fr.o.m. 2009. Lärarna behåller minst 80 procent av lönen under studietiden.
MNT-satsningen
Skolverket har i uppdrag att genomföra utvecklingsinsatser inom ämnesområdena matematik, naturvetenskap och teknik (MNT). Uppdraget innebär bl.a. att stimulera till förnyelse av undervisningen genom att stödja skolors lokala utvecklingsarbete, utveckla den naturvetenskapliga undervisningen i tidiga åldrar och underlätta övergången från gymnasieskolan till den högre utbildningen inom MNT-området.
Ökade kunskaper om våldsbrott i skolan
På regeringens uppdrag har Brottsförebyggande rådet (Brå) genomfört en kartläggning av grövre våldsbrott i skolan i syfte att öka kunskaperna om förekomsten och utvecklingen av det grövre våldet i skolorna. Kartläggningen, som redovisades i juni 2009, visade att det allra grövsta våldet är mycket ovanligt i svenska skolor samt att det finns en tydlig koppling mellan kränkande behandling, skolklimat och utsatthet för skolvåld. Mot bakgrund av bland annat Brå:s kartläggning har Skolverket tagit fram ett stödmaterial till skolorna om hur man kan arbeta brottsförebyggande med fokus på det grövre våldet.
Samverkan skola, polis och socialtjänst
Under 2007-09 bedrevs 125 projekt i ca 100 av landets kommuner för att stödja lokalsamverkan mellan skola, polis, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin.
Sommarskola
För att öka andelen behöriga elever till gymnasieskolans nationella program infördes 2006 ett statsbidrag till kommuner och fristående skolor för anordnandet av sommarskola. Undervisningen är frivillig och riktar sig till de elever som riskerar att inte nå målen, huvudsakligen i ämnena svenska, engelska och matematik. Under 2009 anordnades även sommarskola för elever i gymnasieskolan. Totalt deltog 16 760 elever i sommarskola.
Entreprenörskap i skolan
Regeringen beslutade i maj 2009 om en strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet, enligt vilken entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom utbildningssystemet. Utbildning som inspirerar till entreprenörskap kan bidra till att fler unga människor får kunskap om och en vilja att starta och driva företag. Entreprenörskap handlar också om att tänka nytt, se möjligheter och lösa problem. Entreprenöriella kompetenser efterfrågas av arbetsgivare. Skolverket har fått i uppdrag att stimulera arbetet med entreprenörskap i skolan. Det handlar t.ex. om att främja skolors samarbete med arbetslivet, erbjuda kompetensutveckling, underlätta erfarenhetsutbyte samt fördela utvecklingsmedel till skolhuvudmän och verksamhetsstöd till organisationer såsom Snilleblixtarna och Ung Företagsamhet. Genom Ung Företagsamhets utbildningar får ungdomar i gymnasieskolan möjlighet att under ett år driva egna företag och sälja verkliga varor och tjänster. Drygt 6 000 företag drivs under läsåret 2009/10 av nästan 20 000 elever.
Kunskapsbedömning i särskolan och särvux
Skolverket har på regeringens uppdrag genomfört insatser för att stärka kunskapsbedömningen i särskolan och vuxenutbildningen för utvecklingsstörda (särvux). Syftet med uppdraget har varit att stimulera en fokusering på kunskapsmålen för att förbättra utbildningens kvalitet. Skolverket har under 2009 tagit fram stödmaterial samt anordnat konferenser för samtliga rektorer från särskolor och särvuxenheter i Sverige.
Skolverket har också tillsammans med högskolor och universitet tagit fram poänggivande kurser i syfte att stärka kunskapsbedömningen i särskolan. Målgruppen är verksamma lärare i obligatoriska särskolan och gymnasiesärskolan, lärare inom grundskola som har integrerade elever och lärare inom särvux. Sammanlagt har kurserna under hösten 2009 givits vid tre lärosäten och omfattat 120 platser.
Läromedel för nationella minoriteter och modersmålsstöd i förskolan
Skolverket arbetar på uppdrag från regeringen med att främja tillgången till läromedel som är avsedd att användas vid modersmålsstöd i förskolan. Inom ramen för uppdraget har Skolverket under 2009 successivt samlat material på webbplatsen Tema Modersmål (modersmal.skolverket.se). Skolverket har också tagit fram informationsmaterial om hur personalen i förskolan kan stödja utvecklingen av barnets modersmål. Vidare har Skolverket verkat för att stödja utveckling och produktion av böcker och andra läromedel för de nationella minoriteterna.
Försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning
Sedan hösten 2008 pågår en försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning. Försöket karakteriseras av att minst hälften av undervisningen sker som lärande i arbete på en eller flera arbetsplatser. Till varje skolhuvudman som deltar i försöksverksamheten lämnas statsbidrag med 25 000 kronor per läsår för varje elev som deltar i lärlingsutbildningen. Statsbidraget är främst avsett att täcka företagens kostnader.
Hösten 2008 deltog ca 3 700 elever i försöksverksamheten. Hösten 2009 kvarstod ca 3 200 av dessa. Inför läsåret 2009/10 ansökte huvudmännen om knappt 9 000 platser, av vilka 6 000 platser fördelades av Skolverket. För ca 3 900 av dessa rekvirerade huvudmännen statsbidrag hösten 2009. Det sista intaget till försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning har skett hösten 2010.
Spetsutbildningar
Regeringen har infört en försöksverksamhet med gymnasial spetsutbildning i matematik, naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen. Genom försöket ges ungdomar med särskild begåvning och fallenhet möjlighet att få en gymnasieutbildning som erbjuder eleverna särskild breddning och fördjupning inom det ämne eller ämnesområde utbildningarna avser. Parallellt med gymnasiestudierna ska eleverna kunna läsa kurser vid ett universitet eller en högskola.
Försöket, som avser utbildning som startar 2009-2014, är begränsat till maximalt 20 utbildningar. Av de tio utbildningar som Skolverket godkänt för start hösten 2009 kom nio igång. Ytterligare tio har godkänts för start hösten 2010. Skolverket ska årligen, med start den 1 oktober 2010, följa upp och i samråd med Högskoleverket utvärdera försöket, vilket sedan kommer att utgöra underlag för ett beslut om ett eventuellt permanentande av verksamheten.
5.3 Användande av bemyndigande för försöksverksamhet med ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan
Regeringens bedömning: Bemyndigandet i 29 kap. 23 § andra stycket skollagen (2010:800) kan användas för att meddela föreskrifter om en försöksverksamhet med ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan.
Ärendet och dess beredning: Under våren 2010 har inom Utbildningsdepartementet utarbetats en promemoria (U2010/1388/G) med ett förslag till en förordning om en försöksverksamhet med ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan. Enligt förslaget ska försöksverksamheten starta höstterminen 2011.
Skälen för regeringens bedömning: Höstterminen 2011 införs den nya reformerade gymnasieskolan.
Den 1 augusti 2010 trädde en ny skollag i kraft (2010:800). Enligt 13 § lagen (2010:801) om införande av skollagen (2010:800) ska som huvudregel bestämmelserna i 1985 års skollag tillämpas för utbildning som påbörjas före den 1 juli 2011. Den föreslagna försöksverksamheten avser ett fjärde tekniskt år som ska följa på dagens teknikprogram eller specialutformade program närliggande teknikprogrammet. Försöksverksamheten ska emellertid börja höstterminen 2011. Det sistnämnda leder till att bestämmelserna i den nya skollagen ska tillämpas.
Enligt 29 kap. 23 § första stycket skollagen får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om försöksverksamhet inom skolväsendet. I sådana föreskrifter får undantag göras från organisatoriska bestämmelser i lagen. Undantag får enligt paragrafens andra stycke även göras från andra bestämmelser i lagen för att möjliggöra en försöksverksamhet med sådan utbildning i gymnasieskolan som inte utgörs av utbildning på nationella program eller introduktionsprogram. I 1985 års skollag (1985:1100) fanns motsvarande bestämmelse (15 kap. 4 §).
Paragrafens andra stycke tillkom 2007 för att möjliggöra en försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning (se prop. 2007/08:1, utgiftsområde 16).
Det föreslagna fjärde året är en utbildning i gymnasieskolan som inte utgörs av nationella program eller introduktionsprogram. Bakgrunden till paragrafens andra stycke utgör enligt regeringens bedömning inte något hinder för att tillämpa bemyndigandet på andra försöksverksamheter än gymnasial lärlingsutbildning. Bemyndigandet bör således kunna tillämpas på den föreslagna försöksverksamheten med ett fjärde tekniskt år.
5.4 Analys
Resultaten i skolan påverkas av en mängd olika faktorer och aktörer, såsom staten, huvudmännen, rektorer, lärare, elever och föräldrar. Olika statliga insatser syftar till att påverka olika aktörer: befattningsutbildningen riktar sig till rektorer, förskolelyftet och lärarlyftet till verksamma lärare och till personal i förskolan, MNT-satsningen och statsbidraget till förstärkning av basfärdigheterna till huvudmän, skolor och/eller arbetslag.
Det har inte varit några stora förändringar av resultaten i grund- och gymnasieskolan under de senaste åren. Andelen elever i grundskolan som uppnår godkända betyg i alla ämnen har ökat något. Däremot har andelen behöriga till gymnasieskolan minskat de senaste åren. Gymnasieelevernas resultat sett till betygen och andelen med slutbetyg har inte förändrats nämnvärt. Det finns enligt Skolverkets kunskapsöversikt Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? från 2009 dock skäl att ifrågasätta om de positiva betygsförändringarna i grundskolan faktiskt återspeglar kunskapsutvecklingen. Enligt Skolverket kan förändringarna över tid vara uttryck för varierande grader av betygsinflation i olika ämnen, möjligen också i kombination med faktiska förändringar av kunskaper och färdigheter, vilka kan vara såväl positiva som negativa.
Den nationella utvärderingen och internationella jämförande studier ger enligt Skolverket ett säkrare underlag för att bedöma kunskapsutvecklingen än meritvärden. I huvudsak ger dessa en enig bild av att resultaten inom matematik, naturvetenskap och läsförståelse i grundskolans senare år har försämrats sedan början/mitten av 1990-talet. Regeringens insatser har därför fokuserat på elevernas resultat inom främst dessa ämnen.
Under 2009 gav regeringen bl.a. statsbidrag för att stärka arbetet med basfärdigheterna läsa, skriva och räkna i de tidiga skolåren, till utvecklingsinsatser inom matematikundervisningen och till sommarskola. Förutom nämnda satsningar har utvecklingsmedel även utbetalats för jämställdhetsinsatser, samverkan mellan polis, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatri (BUP) samt insatser inom studie- och yrkesvägledning. Att stärka lärarnas kompetens har varit ytterligare ett prioriterat område. Till och med 2009 har 10 900 lärare deltagit i regeringens satsning lärarlyftet och 860 förskollärare, barnskötare m.fl. i förskolelyftet.
Inom gymnasieskolan pågick 2009 försök med lärlingsutbildning och spetsutbildning.
Alla dessa satsningar bör kunna få en positiv påverkan på elevernas måluppfyllelse genom att lärarnas kompetens stärks, att mer resurser tillförs och att elevernas engagemang och intresse för studierna ökar när de kan välja olika vägar till kunskap.
Mellan den 1 oktober 2008 och den 20 september 2009 utbetalades ca en miljard kronor i utvecklingsmedel till landets kommuner och 530 fristående skolhuvudmän. Enligt Skolverkets lägesbedömning 2009 skiljer sig dock statsbidragsutnyttjandet åt mellan olika statsbidrag och olika huvudmän. En anledning till skillnaderna var att statsbidragen till sin karaktär är olika. Vissa är avsedda att nå alla huvudmän och är relativt öppna när det gäller användningsområde medan andra riktar sig till huvudmän som anses bedriva ett framgångsrikt, eller potentiellt framgångsrikt, arbete inom det särskilda området. En annan möjlig förklaring till att vissa kommuner eller fristående skolor väljer att inte delta i satsningarna är organisationernas bristande mottagarkapacitet. Vissa mindre kommuner och fristående skolor har en liten central administration, vilket kan påverka deras möjlighet att söka bidrag. Ytterligare en förklaring är att en del huvudmän väljer att inte delta i statliga satsningar som kräver medfinansiering, t.ex. lärarlyftet.
De statliga insatserna måste ofta passera flera nivåer i styrsystemet och aktörer för att i slutändan påverka den enskilde lärarens undervisning och den enskilde elevens resultat. Ansvaret för att bedriva barn- och ungdomsutbildning ligger i de flesta fall hos kommunala och fristående huvudmän. Eftersom det är långa beslutsvägar och många aktörer inom skolans område är det svårt att renodla resultatet och mäta effekten av en viss insats. Utvärdering av insatser som riktar sig till förskola och tidiga skolår försvåras förstås också av att effekterna i form av resultat på nationella prov och betyg inte mäts förrän flera år efter insatsens genomförande.
Skolverket har i kunskapsöversikten Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? kartlagt orsakerna till att resultaten i grundskolan har försämrats sedan början av 1990-talet. Myndigheten har sammanställt och analyserat forskning som belyser vad som kan ha orsakat försämringen. Ett komplext pussel av faktorer träder fram där den ökade segregeringen i samhället, den decentraliserade styrningen av skolan och den alltmer differentierade och individualiserade undervisningen alla har betydelse. Detta visar på ytterligare svårigheter för staten att på kort sikt styra resultaten inom skolan.
Skillnader i resultat mellan olika grupper av elever är bestående över tid. Flickor når bättre resultat än pojkar, elever som är födda i landet eller som invandrat före skolstart når bättre resultat än elever som invandrat efter skolstart och elever med högutbildade föräldrar når bättre resultat än elever med lågutbildade föräldrar. Dessa skillnader är en stor utmaning för svensk skola. Flera av statens insatser riktar sig till de elever som har svårast att nå målen. Inom lärarfortbildningssatsningen läser en stor andel av deltagarna kurser i specialpedagogik. Även statsbidragen till sommarskola och förstärkning av basfärdigheterna riktar sig till de elever som har svårast att nå godkända resultat.
Förskolans totala kostnader ökade från 48,2 till 50,6 miljarder kronor jämfört med föregående år. Kostnaden per barn i förskolan ökade med 1,7 procent till 114 400 kronor. Den totala kostnaden för grundskolan minskade med 0,6 procent till 77,4 miljarder kronor, men kostnaden per elev ökade med 2,75 procent till 85 900 kr. Den totala kostnaden för gymnasieskolan ökade med 3,0 procent till 37,1 miljarder kronor. Kostnaden per elev ökade med 1,8 procent till 93 800 kronor 2009. Resurstilldelningen till skolan beror framför allt på kommunala beslut.
År 2009 var 86 procent av alla barn i befolkningen i åldern ett till fem år inskrivna i förskola eller pedagogisk omsorg, vilket innebär en ökning med tre procentenheter under den senaste femårsperioden. Undersökningar visar att svenska föräldrar är mycket nöjda med sina barns förskola (Svenskt Kvalitetsindex 2009, 2008 och 2007). Regeringen anser att det är viktigt att förskolan bibehåller och ytterligare utvecklar sin kvalitet. En viktig insats är därför de förtydliganden i förskolans läroplan som regeringen beslutade om i augusti 2010 (U2010/4442/S).
6 Vuxenutbildning
6.1 Omfattning
Insatserna på vuxenutbildningens område inom utgiftsområde 16 innefattar den kommunala vuxenutbildningen (komvux), vuxenutbildningen för utvecklingsstörda (särvux), svenskundervisningen för invandrare (sfi), yrkeshögskolan, den kvalificerade yrkesutbildningen och vissa kompletterande utbildningar. Utbildningar vid universitet och högskola samt därmed jämförbara utbildningar omfattas inte. Inom området Vuxenutbildning redovisas också folkbildningen vars anslag återfinns under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.
Ansvaret för vuxenutbildningen är framför allt ett kommunalt åtagande men delas även med staten, landstingen, organisationer och enskilda utbildningsanordnare. Ansvaret för huvuddelen av finansiering och genomförande åligger kommunerna. Staten finansierar vissa delar av vuxenutbildningen genom såväl generella som riktade statsbidrag för verksamheterna.
6.2 Resultatredovisning
Resultatet av verksamheten inom de olika formerna redovisas var för sig. Indikatorer som används är tillgänglighet, målgrupper, utbildningarnas kvalitet i relation till deras mål och syften, lärarnas kompetens, studiedeltagarnas studieresultat samt genomförandegrad, dvs. andelen kursdeltagare som slutför de kurser de påbörjat. Vidare redovisas hur stor andel som får arbete efter avslutad utbildning i yrkeshögskolan. Statens skolverk ska stödja kommunerna i deras arbete med att förbättra uppföljningen av studerande i den kommunala vuxenutbildningen. Dessutom följer Skolverket upp antalet studerande inom yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning som fått arbete efter avslutad utbildning. Verksamhetens resultat för behörighetsgivande utbildningar och yrkesinriktade eftergymnasiala utbildningar redovisas åtskilda. Resultatet för svenskundervisning för invandrare och kontakttolkutbildning återfinns under rubriken Integration. Resultaten från folkhögskolor och studieförbund redovisas bl.a. annat i avsnittet om profilerade kurser, kulturprogram etc. I avsnittet Stöd till personer med funktionsnedsättning behandlas vuxenutbildning för utvecklingsstörda, specialpedagogiskt stöd och annat stöd till studerande som har en funktionsnedsättning.
Enligt 1 kap. 9 § skollagen (1985:1100) ska i det offentliga skolväsendet för vuxna främst de som erhållit minst utbildning få möjlighet att stärka sin ställning i arbetslivet och i det kulturella och politiska livet. Utgångspunkten för beslut om utbildningens innehåll och form ska vara den enskildes behov och förutsättningar. Även den som har en gymnasial utbildning, t.ex. från studieförberedande program, kan ha behov av att skaffa sig en yrkesutbildning som krävs för inträde på arbetsmarknaden eller för att ändra yrkesinriktning.
6.2.1 Nationell styrning, infrastruktur och validering
För hela den offentligfinansierade vuxenutbildningen vid sidan av högskolan finns det ett mål och en strategi för utvecklingen av vuxenutbildningen som riksdagen beslutat (prop. 2000/01:72, bet. 2000/01:UbU15, rskr. 2000/01:299). Målet är att alla vuxna ska ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling, demokrati, jämställdhet, ekonomisk tillväxt och sysselsättning samt en rättvis fördelning. Det är de olika utbildningsformerna tillsammans som bidrar till en samlad måluppfyllelse. Vuxenutbildningen har i praktiken kommit att beröra flera politikområden och är ofta en förutsättning för måluppfyllelse i tillväxt-, närings-, social-, integrations- och arbetsmarknadspolitik. Denna delvis förändrade roll för vuxenutbildningen är framför allt synlig på det lokala och regionala planet. Inte minst har detta visat sig i samband med den ekonomiska krisen med bl.a. stora strukturomvandlingar och hög arbetslöshet. En sådan utveckling kräver en flexibel lagstiftning och myndighetsstruktur. Den nya Myndigheten för yrkeshögskolan har fått en viktig roll är det gäller kompetensförsörjningsfrågor på eftergymnasial nivå, vid sidan av högskolan. Statens skolverk har en viktig roll såväl då det gäller utveckling av yrkesutbildningar på gymnasial nivå som i fråga om kommunernas vuxenutbildning som helhet. Den påbörjade utvecklingen av samverkan mellan berörda aktörer och intressenter på såväl lokal som regional nivå, för att den enskilde medborgaren ska få goda förutsättningar för sitt eget lärande och sin kompetensutveckling, fortsätter.
I dag finns i de flesta av landets kommuner s.k. lärcentra. I dessa lärcentra kan allt från grundläggande vuxenutbildningar till forskarutbildningar återfinnas. Ofta är dessa centra ett nav för att den enskilde ska kunna delta i utbildning i former som utgår från hans eller hennes livssituation.
Nationell referensram för kvalifikationer
Regeringen har aviserat sin avsikt att implementera Europaparlamentets rekommendation om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande (EQF), att skapa ett nationellt ramverk för kvalifikationer (NQF) samt att vidta åtgärder och förändringar som är nödvändiga för att uppfylla rekommendationens krav.
Myndigheten för yrkeshögskolan är sedan den 1 juli 2009 nationell samordningspunkt för EQF, vilket framgår av förordningen (2009:279) med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan. Myndigheten har inrättat en portal på sin webbplats med syfte att sprida information om arbetet med EQF och NQF i Sverige.
Det nationella ramverket ska omfatta det offentliga utbildningssystemet. Avsikten är dock att ett nationellt ramverk som även omfattar andra kvalifikationer successivt ska kunna utvecklas i takt med arbetslivets och branschernas intresse. Myndigheten har därför getts ett uppdrag att ta fram förslag till deskriptorer till en nationell referensram för kvalifikationer. Sådana deskriptorer ska utformas så att de täcker och kan tillämpas inom alla delar av det offentliga utbildningssystemet samtidigt som de gör det möjligt för aktörer utanför det offentliga utbildningssystemet att koppla sina kvalifikationer till referensramen. Myndigheten arbetar i bred samverkan med berörda aktörer för att ta fram ett förslag som kan gå ut på remiss innan uppdraget redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) i oktober 2010.
I syfte att klargöra om Sverige bör vidta några särskilda åtgärder för att uppfylla rekommendationens krav gavs myndigheten ett uppdrag i sitt regleringsbrev för 2009 att i samverkan med andra berörda myndigheter kartlägga hur väl de svenska utbildningarna svarar mot de krav som ställs i rekommendationen och i vilken utsträckning bl.a. måldokument inom det offentliga utbildningsväsendet behöver förändras. Kartläggningen skulle särskilt fokusera på läranderesultat (learning outcomes) och kvalitetssäkringssystem. Myndigheten redovisade uppdraget den 28 april 2010 (dnr 2010/2752/SV) och myndighetens bedömning är att det offentliga utbildningsväsendets måldokument svarar mot de krav som ställs i rekommendationen, under förutsättning att de reformer som den obligatoriska skolan och gymnasieskolan står inför genomförs. Myndigheten skulle vidare redovisa i vilken utsträckning branscher och privata organisationer uppvisar intresse av att knyta sina respektive kvalifikationer till en nationell referensram för livslångt lärande. Myndigheten bedömer att det finns ett intresse både för EQF och NQF bland branschorganisationerna, som deltar aktivt i arbetet med att utveckla NQF.
Validering
I förordningen med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan anges att myndigheten ska vara behörig myndighet enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer när det gäller att utfärda utbildningsbevis och andra handlingar för utbildningar inom yrkeshögskolan. Myndigheten ska vidare ansvara för att samordna och stödja en nationell struktur för validering samt i samverkan med berörda myndigheter främja utbildningsväsendets och branschernas medverkan när strategier, metoder och information inom valideringsområdet utvecklas. Myndigheten ansvarar också för bedömning av utländska eftergymnasiala yrkesutbildningar som inte utgör högskoleutbildningar.
Myndigheten har bildat ett nationellt forum för validering med deltagare från Statens skolverk, Högskoleverket, Arbetsförmedlingen, Verket för högskoleservice, Folkbildningsrådet och centrala branschorganisationer. En styrgrupp för bedömning av utländsk utbildning har initierats med deltagare från Skolverket, Högskoleverket, Arbetsförmedlingen och Verket för högskoleservice.
Myndigheten har utvecklat kriterier och riktlinjer för kvalitetssäkring och dokumentation och en dokumentationsdatabas för valideringsresultat har tagits fram. Europeiska riktlinjer för validering har översatts till svenska och publicerats. Ett forskningsnätverk för validering är planerat och myndigheten har även utvecklat en webbplats med nödvändig information om möjligheterna till validering i Sverige.
Ett samarbete har initierats med Arbetsförmedlingen för integrering med förmedlingens projekt för utveckling av etableringsverksamheten för nyanlända. Medel har fördelats till centrala branscher för genomförande av valideringar efter anvisning från Arbetsförmedlingen. Av de 10 miljoner kronor som avsattes för 2009 har 6 miljoner kronor betalats ut till branscherna för att stödja utförande av validering och 4 miljoner kronor har använts för olika utvecklingsaktiviteter, t.ex. uppbyggnad av ett webbaserat register över valideringsutförare.
Regional tillväxt
Under 2009 har företrädare för Regeringskansliet träffat regionala företrädare för samtliga län. I dessa dialoger har diskuterats regionala förutsättningar, tillväxtarbete och genomförandet av prioriteringar i den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013. Vid samtliga möten diskuterades frågan om kompetensförsörjning. Två aspekter aktualiserades, dels det omedelbara behovet av regionala arenor för samordning av utbildningar, dels de mer långsiktiga utmaningarna med en åldrande befolkning och brist på arbetskraft. Regionerna uppmärksammar också ungdomars utsatthet i samband med varsel och behovet av åtgärder för att undvika att de slås ut från arbetsmarknaden. Vid dialogerna betonades även vikten av vägledning och validering av kompetens. Detta gäller både i samband med varsel och inför det framtida behovet av arbetskraft i regionerna.
6.2.2 Behörighetsgivande utbildningar
Behörighetsgivande utbildningar är utbildningar som ger behörighet till högre studier. Som behörighetsgivande vuxenutbildningar räknas utbildningar inom kommunal vuxenutbildning (komvux) och vissa utbildningar inom folkhögskola som ger motsvarande kunskaper. Behörighetsgivande utbildningar inom komvux kan anordnas på grundläggande eller gymnasial nivå. Syftet med behörighetsgivande utbildningar på grundläggande nivå är ofta att få behörighet till studier på gymnasial nivå. Syftet med behörighetsgivande utbildningar på gymnasial nivå är vanligen att få behörighet att studera på högskole- eller yrkeshögskolenivå, eller att skaffa eller fullfölja en yrkesutbildning. Antalet elever i komvux ökade marginellt läsåret 2008/09 jämfört med läsåret 2007/08, både på grundläggande och gymnasial nivå. Jämfört med läsåret 2006/07 har antalet elever emellertid minskat. Läsåret 2008/09 var 65 procent av de studerande på komvux kvinnor och 35 procent män. Andelen män inom komvux har varit stabil de senaste tio åren och pendlat mellan ca 33-35 procent.
Tabell 6.1 Antal studerande inom behörighetsgivande vuxenutbildningar de senaste tre läsåren
Utbildningsnivå
2007
2008
2009
Grundläggande
36 848
31 744
31 973
därav kvinnor
23 638
20 783
20 697
män
13 210
10 961
11 276
Gymnasial
166 043
135 676
136 485
därav kvinnor
112 348
91 571
89 143
män
53 695
44 105
47 342
Folkhögskola
25 600
23 595
24 308
därav kvinnor
16 100
15 476
15 832
män
9 500
8 119
8 476
Källa: Statens skolverk och Folkbildningsrådet
Behörighetsgivande utbildningar inom komvux
Läsåret 2008/09 deltog ca 171 900 personer i behörighetsgivande utbildningar inom komvux. Antalet elever motsvarar 2,9 procent av befolkningen i åldersgruppen 20-64 år, att jämföra med föregående läsår då andelen var 3,1 procent. Oftast är behörighetsgivande utbildning inom komvux en komplettering av tidigare genomförd grundskole- eller gymnasieutbildning. Detta innebär att de flesta läser enstaka kurser på deltid. Under läsåret 2008/09 läste en kursdeltagare på grundläggande nivå i genomsnitt 2,4 kurser och på gymnasial nivå 4,3 kurser. Den vanligaste kursen på gymnasial nivå var orienteringskursen, som lästes av drygt 4 procent av alla kursdeltagare. Syftet med orienteringskursen som enbart finns inom vuxenutbildningen, är bl.a. att medverka till väl underbyggda studie- eller yrkesval och att utgöra en introduktion till kurser inom olika kunskapsområden. En orienteringskurs kan också ge tillfälle till validering av de kunskaper som eleven redan har. Näst vanligast var datorkunskap följt av matematik A och B. Inom grundläggande komvux var den i särklass vanligaste kursen svenska som andraspråk som lästes av över 31 procent av alla kursdeltagare. Svenska som andraspråk ses ofta som en naturlig fortsättning på svenskundervisning för invandrare vilket är huvudförklaringen till att så många väljer att läsa den.
Sedan läsåret 1998/99 har antalet kursdeltagare i komvux minskat för varje år fram till läsåret 2007/08, för att sedan öka, om än marginellt, under läsåret 2008/09. Under 1997-2002 pågick det s.k. kunskapslyftet, vilket förklarar att antalet kursdeltagare ökade kraftigt under dessa år. I statistik över komvux används två begrepp med olika betydelse. Elev är en fysisk person som läser en eller flera kurser och på varje kurs eleven deltar i räknas hon eller han som en kursdeltagare. Av nedanstående diagram framgår förändringen av antalet elever och kursdeltagare inom komvux sedan 1992.
Diagram 6.1 Indexerad förändring av antalet elever och kursdeltagare i komvux läsåren 1992/93-2008/09
Andelen elever i komvux som är födda utomlands har ökat successivt från 23 procent till 41 procent från läsåret 1998/99 till 2008/09. Högst andel utlandsfödda återfanns inom den grundläggande vuxenutbildningen med 88 procent. Andelen elever i gymnasial vuxenutbildning som är födda utomlands var 30 procent.
Elevernas medianålder har de senaste fem åren sjunkit från 32 år läsåret 2003/04 till 27 år läsåret 2008/09. Högst medianålder, 32 år, hade eleverna i grundläggande vuxenutbildning. Medianålder för eleverna i gymnasial vuxenutbildning var 26 år. Av det totala antalet deltagare bestod 33 procent av ungdomar mellan 20-24 år, vilket utgör den största gruppen.
Statens skolinspektion har i en kvalitetsgranskning påpekat att det finns brister i uppföljningen av komvux (rapport 2009:4). Dessutom varierar omfattningen av uppföljningen och vilken typ av uppföljning som görs mellan kommunerna. För att man bl.a. ska få veta om utbildningen leder till att individen uppnår de uppsatta målen för utbildningen och om utbildningen motsvarar individens behov behöver uppföljningen av vuxenutbildningen generellt sett bli bättre. Bättre uppföljning behövs även för att säkerställa en rättvis betygssättning och för att i än högre grad kunna anpassa verksamheten så att den möter de studerandes behov av en flexibel utbildning. Bristerna finns till största delen i kommunernas uppföljning men Skolinspektionen menar att förbättringar även behövs i det nationella uppföljningssystemet. Skolverket har i sitt regleringsbrev för budgetåret 2010 fått i uppdrag att särskilt stödja huvudmännen i arbetet med uppföljning och behovsanalyser samt med den fortsatta utvecklingen av kommunernas vuxenutbildning med utgångspunkt i Skolinspektionens iakttagelser och i linje med nationella mål och syften.
Komvux får endast drivas med kommun eller landsting som huvudman. Däremot finns möjligheten att förlägga utbildning på entreprenad hos enskild utbildningsanordnare. Under läsåret 2008/09 upphandlades 32 procent av utbildningen i komvux, vilket enligt Skolverket är femte läsåret i rad som denna andel ökar.
Enligt Skolverket väljer drygt hälften av kommunerna att samarbeta med andra kommuner för att genomföra sin vuxenutbildning. Detta ger eleverna möjlighet att fritt välja mellan samverkande kommuners utbud. Samverkan förekommer även lokalt med instanser som Arbetsförmedlingen samt lokalt och regionalt med näringslivet. Samarbetet syftar främst till att fånga upp arbetsmarknadens behov av utbildad arbetskraft.
Behörighetsgivande yrkesutbildning
Regeringens satsning på yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning (yrkesvux) inleddes våren 2009. Det främsta syftet med satsningen är att motverka effekterna av lågkonjunkturen och
brist på arbetskraft samt att nå personer utan gymnasial utbildning eller som har en gymnasial
yrkesutbildning som behöver kompletteras.
Satsningen genomförs i form av riktade statsbidrag till kommuner, kommunalförbund eller kommuner i samverkan. Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att fördela platserna över landet och följa upp satsningen.
Totalt fördelades ca 5 400 platser till en kostnad av 50 000 kronor per plats under 2009. Vid fördelning av platser har hänsyn tagits till arbetslöshetssituationen i kommunerna. Intresset för att delta i yrkesvuxsatsningen har varit stort bland kommunerna. Från och med 2010 får kommunerna även använda upp till ca 35 procent av medlen för behörighetsgivande teoretiska kurser inom ramen för satsningen på yrkesvux. Totalt mottog Skolverket ansökningar om 26 100 platser vilket innebär att kommunernas behov inte fullt ut har kunnat tillgodoses. Satsningen på yrkesvux kommer att fortsätta under 2010 och 2011.
Genomförandegrad
Av det totala antalet kursdeltagare på både grundläggande och gymnasial nivå fullföljde 72,5 procent sina studier medan 20,3 procent avbröt studierna. Resterande deltagare deltog i kurser som ännu inte var avslutade. Största andelen studieavbrott inom komvux skedde under läsåret 2008/09, liksom tidigare år, på grundläggande nivå. Män avbröt sin utbildning i något högre grad än kvinnor. Störst andel avbrott skedde på båda nivåerna inom teoretiska kurser såsom matematik, engelska och svenska.
Tabell 6.2 Kursdeltagare inom kommunal vuxenutbildning läsåren 2004/05-2008/09 som slutfört eller avbrutit utbildningen
Läsår
Antal kursdeltagare
Slutfört kurs
Andel (%)
Avbrutit kurs
Andel (%)
Fortsätter nästa läsår
Andel (%)
2004/2005
956 153
705 639
73,8
200 333
21,0
50 181
5,2
därav kvinnor
628 251
473 222
75,3
122 390
19,5
32 639
5,2
män
327 902
232 417
70,9
77 943
23,8
17 542
5,3
2005/2006
925 557
681 399
73,6
198 272
21,4
45 886
5,0
därav kvinnor
617 160
463 027
75,0
123 167
20,0
30 966
5,0
män
308 397
218 372
70,8
75 105
24,4
14 920
4,8
2006/2007
824 143
611 920
74,2
169 933
20,6
42 290
5,1
därav kvinnor
556 525
423 782
76,1
105 759
19,0
26 984
4,8
män
267 618
188 138
70,3
64 174
24,0
15 306
5,7
2007/2008
673 671
498 554
74,0
138 302
20,5
36 815
5,5
därav kvinnor
449 514
340 787
75,8
86 596
19,3
22 131
4,9
män
224 157
157 767
70,4
51 706
23,1
14 684
6,6
2008/2009
688 400
499 227
72,5
139 561
20,3
49 602
7,2
därav kvinnor
448 995
334 626
74,5
85 376
19,0
28 993
6,5
män
239 395
164 601
68,8
54 185
22,6
20 609
8,6
Källa: Skolverket
Betyg
De flesta utbildningarna inom komvux berättigar till betyg men intyg kan utfärdas som alternativ till betyg.
Antalet kursdeltagare som läsåret 2008/09 slutförde kurser inom gymnasial vuxenutbildning där betyg ska sättas var 436 000. För 11,5 procent av deltagarna saknas uppgifter om betyg.
Av de elever som fick betyg läsåret 2008/09 fick 88 procent av kursdeltagarna betyget Godkänt. Andelen som fått lägst betyget Godkänt har ökat de senaste fem läsåren medan andelen med betyget Väl godkänt eller Mycket väl godkänt har minskat. Liksom i grund- och gymnasieskolan har kvinnor inom gymnasial vuxenutbildning i genomsnitt högre betyg än män. Kursdeltagare födda i Sverige har i genomsnitt högre betyg än de som är födda utomlands.
Kostnad för komvux
Den totala kostnaden för komvux uppgick 2009 till 3 711 miljoner kronor. Statens kostnader för studiestöd tillkommer. Det innebär en ökning med 11 miljoner kronor jämfört med 2008. Kostnaden för den grundläggande och gymnasiala vuxenutbildningen uppgick till 2 977 respektive 734 miljoner kronor.
Diagram 6.2 Kostnadsutveckling (miljoner kr) för komvux
Kostnaden per heltidsstuderande uppgick 2009 till 44 000 kronor för gymnasial vuxenutbildning och till 43 400 kronor för grundläggande vuxenutbildning. Kostnaden per heltidsstuderande har därmed minskat med 900 kronor för gymnasial vuxenutbildning medan kostnaden ökat med 2 600 kronor för grundläggande vuxenutbildning sedan föregående år. Under 2009 utbetalade Skolverket 271 miljoner kronor i statsbidrag för yrkesvux, vilket motsvarar drygt 5 400 platser och 50 000 kronor per plats. Till detta belopp ska läggas det som kommunerna själva satsar. Den verkliga kostnaden för yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning är därför väsentligen högre än statbidraget.
Behörighetsgivande utbildningar inom folkbildningen
Statens stöd till folkbildningen syftar bl.a. till att bidra till att höja utbildningsnivån i samhället och utjämna utbildningsklyftor. Vid folkhögskolan är det möjligt att läsa en s.k. allmän kurs som ger behörighet till högskolan. Behörighetsgivande kurser vid folkhögskolan omfattas inte av skollagen (1985:1100) eller av någon läroplan, utan är ett fristående alternativ till den behörighet som kan uppnås i gymnasieskolan och inom komvux. Deltagaren får därför heller inte betyg. I stället får deltagaren ett samlat studieomdöme och ibland också ett behörighetsintyg som visar om hon eller han vid folkhögskolan uppnått kunskaper motsvarande den behörighet som fås i det offentliga skolväsendet. Under 2009 fördelade Folkbildningsrådet 1 540 miljoner kronor till folkhögskolornas verksamhet. Folkhögskolor erhåller också bidrag från landstingen vilket för 2009 uppgick till drygt 541 miljoner kronor. I genomsnitt deltog 12 550 personer per termin i en allmän kurs under 2009. Det är en ökning med 450 deltagare jämfört med 2008. Statsbidraget för en lång kurs (35 veckor) vid folkhögskola uppgick till 55 055 kronor (inklusive tilläggsbidrag för förstärkta insatser avseende deltagare med funktionsnedsättning) 2009. Totalt 2 171 deltagare uppnådde grundläggande behörighet på de långa kurserna under 2009.
Allmänna kurser vänder sig till de som saknar grundskole- eller gymnasieutbildning. De allmänna kurserna utgjorde 48 procent av de långa kurserna 2009, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Andelen kvinnor var 61 procent och andelen män 39 procent. På den allmänna kursen med behörighetsinriktning i kärnämnen hade 82 procent av deltagarna kortare utbildningsbakgrund än treårig gymnasieskola. Av deltagarna i de särskilda kurserna 2009 studerade i genomsnitt 2 360 personer på eftergymnasial yrkesutbildning. Under 2009 har 1 205 studerande fått intyg om avslutad eftergymnasial yrkesutbildning på allmän och särskild kurs. Av dessa var 66 procent kvinnor och 34 procent män.
6.2.3 Eftergymnasial yrkesutbildning m.m.
Begreppet eftergymnasial yrkesutbildning har tidigare omfattat ett antal utbildningsformer med delvis olika verksamhetsmål och målgrupper. Genom att Myndigheten för yrkeshögskolan bildades har vissa eftergymnasiala yrkesutbildningar, som inte utgör högskoleutbildningar, sammanförts under yrkeshögskolans regelverk. Påbyggnadsutbildning har därmed upphört som egen utbildningsform men utbildningar som startade före den 1 september 2009 får fortsätta till dess de studerande avslutat utbildningarna. Myndigheten har beviljat tio tidigare påbyggnadsutbildningar att ingå i yrkeshögskolan eftersom dessa utbildningar motsvarar de krav som ställs på utbildningar i yrkeshögskolan vad gäller arbetsmarknadsrelevans.
Även den kvalificerade yrkesutbildningen lever vidare under en övergångsperiod. Utbildningar som bedrivs med stöd av förordningen (2000:521) om statligt stöd till kompletterande utbildningar ska under en övergångsperiod få fortsätta att bedrivas enligt gällande bestämmelser. Myndigheten för yrkeshögskolan har emellertid fått i uppdrag av regeringen att identifiera vilka av dessa utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolans regelverk och lämna förslag om hur ett regelverk för nuvarande kompletterande utbildningar som inte bedöms kunna ingå i yrkeshögskolan ska utformas (dnr U2009/7341/SV).
Tabell 6.3 Antal studerande i eftergymnasial yrkesutbildning 2007-2009
2007
2008
2009
KY/Yh-utbildningar
37 234
39 597
41 829
därav kvinnor
20 187
21 784
22 452
män
17 047
17 813
19 377
Påbyggnads-utbildning
2 898
3 452
därav kvinnor
1 562
1 910
män
1 336
1 542
Kompletterande utbildningar
5 358
5 171
5 386
därav kvinnor
3 591
3 423
3 727
män
1 767
1 748
1 659
Folkhögskolans yrkesutbildning
2 258
2 441
2 501
därav kvinnor
1 479
1 543
1 612
män
779
898
889
Totalt
47 748
50 661
49 716*
därav kvinnor
26 819
28 660
27 791*
män
20 929
22 001
21 925*
Källa: Statens skolverk, Myndigheten för yrkeshögskolan och Folkbildningsrådet
* Siffrorna för 2009 är exklusive påbyggnadsutbildning
Under 2009 fanns ungefär 42 000 studerande inom kvalificerad yrkesutbildning eller yrkeshögskoleutbildning. Antalet studerande har ökat med drygt 2 000 personer sedan förgående år, en ökning med 6 procent. Ökningen förklaras av regeringens satsningar på nya utbildningsplatser som föreslogs i budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1) och i propositionen Åtgärder för jobb och omställning (prop. 2008/09:97). En annan förklaring är att det tillkommit ett tiotal påbyggnadsutbildningar som ombildats till yrkeshögskoleutbildningar.
Kostnad för eftergymnasial yrkesutbildning
Genomsnittkostnaden för yrkeshögskolan, de kompletterande utbildningarna och de yrkesinriktade utbildningarna inom folkbildningen har inte förändrats nämnvärt de senaste tre åren. Däremot finns skillnader mellan de olika utbildningsformerna vilket förklaras av särskilda lokal- och utrustningsbehov, antalet elever i utbildningen samt hur stor del av utbildningen som utgörs av praktik och som betalas av arbetslivet.
Tabell 6.4 Kostnad (kr) per årsstudieplats för eftergymnasial yrkesutbildning 2007-2009
2007
2008
2009
KY/Yh-utbildningar
57 400
57 500
57 700
Kompletterande utbildningar
105 000
107 600
100 700
Folkhögskolans yrkesutbildning
53 600
56 000
55 100
Källa: Skolverket, Myndigheten för yrkeshögskolan och Folkbildningsrådet
Utbildningar inom yrkeshögskolan
Utbildningarna inom yrkeshögskolan ska med stöd av lagen (2009:128) om yrkeshögskolan och förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan svara mot behoven av kvalificerad arbetskraft i arbetslivet eller medverka till att utveckla eller bevara kvalificerat yrkeskunnande inom smala yrkesområden som är betydelsefulla för individen och samhället. Utbildningarna ska vidare ha en från samhällssynpunkt lämplig regional placering. Kostnaderna för utbildningen inom yrkeshögskolan uppgick till 1 335 miljoner kronor för 2009. Av dessa medel betalade myndigheten ut drygt 1,5 miljoner kronor för hjälpmedel till studerande med funktionsnedsättning. År 2008 betalades drygt 0,7 miljoner kronor ut för detta ändamål inom den kvalificerade yrkesutbildningen. Myndigheten för yrkeshögskolan redovisade 23 150 årsstudieplatser 2009 vilket är en ökning med ca 1 800 årsstudieplatser eller drygt 8 procent sedan föregående år inom den kvalificerade yrkesutbildningen. Dessa årsstudieplatser avser såväl yrkeshögskoleutbildningar som kvalificerade yrkesutbildningar beslutade av den tidigare Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning.
Den statliga genomsnittkostnaden för en utbildningsplats i yrkeshögskolan 2009 var 57 700 kronor vilket är i det närmaste oförändrat jämfört med motsvarande kostnad 2008. Under 2009 fanns yrkesutbildningar på eftergymnasial nivå i alla län utom i Gotlands län. Storstadslänen hade liksom tidigare år flest pågående och påbörjade utbildningar men jämfört med antal utbildningar per invånare i åldern 20-64 år är Kronobergs, Blekinge, Västernorrlands samt Dalarna de län som har flest yrkeshögskoleutbildningar. Diagram 6.3 visar
antal pågående och påbörjade yrkeshögskoleutbildningar under 2009 fördelat efter län.
Diagram 6.3 Antal pågående Yh-utbildningar 2009 efter län
Störst andel utbildningar fanns inom området Ekonomi, administration och handel. Näst störst var Teknik och tillverkning, Hälso- och sjukvård samt socialt arbete följt av Data/IT. Utbildningsutbudet på de olika yrkesutbildningsområdena har inte förändrats nämnvärt de senaste åren. En skillnad är att Teknik och tillverkning är det största utbildningsområdet sett till de 79 nya yrkeshögskoleutbildningar som startade hösten 2009. Under 2009 beviljades 99 av 414 ansökningar att bedriva utbildning med statligt stöd. Därutöver beviljades 70 pågående kvalificerade yrkesutbildningar och 10 påbyggnadsutbildningar att ombildas till yrkeshögskoleutbildningar. Inför ansökningsomgångarna och i samband med bedömning av ansökningar har Myndigheten för yrkeshögskolan genomfört analyser av arbetslivets kompetensbehov. Analyserna har genomförts med stöd av Arbetsförmedlingens prognoser, branschorganisationernas bedömningar och myndighetens egna kartläggningar. Synpunkter har också kommit in från regionala instanser som länsstyrelser och regionförbund. Den genomsnittliga åldern inom yrkesutbildningen är för kvinnor 30,5 och för män 27,9 år. Sedan 2006 har medelåldern ökat marginellt för både kvinnor och män. Totalt är könsfördelningen någorlunda jämn med 46 procent män och 54 procent kvinnor. Indelat på utbildningsområde är tendensen densamma som för övriga utbildningsformer, dvs. att högst andel kvinnor återfinns inom omsorgsområdet och högst andel män finns inom Data/IT. Andelen studerande som är födda utomlands uppgår till elva procent vilket är oförändrat sedan 2006. Det kan jämföras med den kommunala vuxenutbildningen där andelen av de studerande som är födda utomlands är 41 procent. Nästan hälften av de studerande är under 26 år och endast sex procent är över 45 år. Söktrycket till utbildningarna har ökat sedan föregående år från 2,8 till 3,8 sökande per plats vilket visar att intresset för yrkesutbildningar på eftergymnasial nivå är fortsatt högt. Den ekonomiska krisen med hög arbetslöshet som följd har troligtvis också bidragit till fler sökande per utbildningsplats.
Av Statistiska centralbyråns (SCB) undersökning 2009 framgår att 80 procent av de som examinerats hade arbete året efter avslutad utbildning. Det är en minskning med närmare 9 procentenheter och kan enligt SCB förklaras av att de som examinerades kom ut på arbetsmarknaden under en lågkonjunktur. Tydligast märktes konjunktursvackan inom Teknik och tillverkning samt inom Transporttjänster. Det är positivt att ca nio av tio angav att deras arbete helt eller till viss del motsvarade den utbildning som de genomgått. Män arbetade i något högre utsträckning än kvinnor inom det område som utbildningen avsåg. Nästan 70 procent av det totala stödet betalades ut för yrkesutbildningar som var från två till två och ett halvt år långa. Omkring 29 procent gick till utbildningar kortare än två år och drygt fyra procent till utbildningar som omfattar två och ett halvt till tre år. Män läser i genomsnitt längre utbildningar än kvinnor. Eftersom Myndigheten för yrkeshögskolan nyligen har bildats har arbetet med tillsyn i huvudsak inriktats på att utveckla kvalitetskriterier, indikatorer och metoder som möjliggör en effektiv och rättssäker tillsyn och kvalitetsgranskning. Tillsynsbesök har genomförts vid 18 utbildningar under hösten 2009. En inledande tillsyn har genomförts vid sju utbildningar och 13 utbildningar har blivit föremål för ekonomisk granskning. Några generella slutsatser om avvikelser vid tillsynsbesöken är enligt myndigheten svåra att dra eftersom underlaget omfattar få besök. Myndigheten bedömer emellertid att det generellt finns behov av kvalitetssäkringsinsatser. Vid de uppföljande tillsynsbesöken hos utbildningsanordnarna har myndigheten också sett positiva effekter av att krav ställs på sådana insatser.
Entreprenörskap i yrkeshögskolans utbildningar
Myndigheten för yrkeshögskolan har på regeringens uppdrag bl.a. undersökt i vilken utsträckning utbildningarna bidragit till ökat entreprenörskap. Enligt myndigheten finns data som pekar på att andelen som startat eget företag efter avslutad utbildning ökat och bedömningen är att utbildningens innehåll kan ha bidragit till detta. I syfte att säkerställa att entreprenörskap i större utsträckning behandlas i utbildningarna kommer myndigheten att uppmana utbildningsanordnarna att i ansökan beskriva på vilket sätt elevernas entreprenöriella kunskaper kan utvecklas så att de förebereds för sin kommande yrkesroll, oavsett om den utgörs av eget företagande eller anställning.
Uppdragsutbildning
Uppdragsutbildning är möjligt att genomföra enligt lagen om yrkeshögskolan. Under 2009 har 55 studerande påbörjat hela utbildningar eller kurser som uppdragsutbildning, varav 36 kvinnor och 19 män, vilket är en minskning från 2008 då 60 studerande påbörjade kvalificerad yrkesutbildning som uppdragsutbildning. Uppdragsplatser finns inom områdena Hälso- och sjukvård, Socialt arbete, Teknik och tillverkning samt Samhällsbyggnad och byggteknik.
Lärlingsutbildning för vuxna till vissa hantverksyrken
Förordningen (2008:48) om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna till vissa hantverksyrken upphävdes när förordningen om yrkeshögskolan trädde i kraft den 15 april 2009. Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande för utbildningar för vilka det före den 15 april 2009 har beviljats statligt stöd. För 2009 utbetalades nio miljoner kronor i statsbidrag vilket är en ökning från 2008 då fem miljoner kronor betalades ut. Myndigheten för yrkeshögskolan har fr.o.m. den 1 juli 2009 ansvar för utbildningsformen och godkänner utbildningsplanerna, utbetalar statsbidragen och har tillsynsansvaret för utbildningarna. Genomsnittskostnad per årsplats 2009 var 77 600 kronor.
Påbyggnadsutbildning
Med anledning av yrkeshögskolans bildande upphörde påbyggnadsutbildning den 1 september 2009 som separat utbildningsform.
Påbyggnadsutbildning som startade före det datumet ska emellertid fortsätta att anordnas till dess de studerande avslutat utbildningen.
Påbyggnadsutbildningarna finansieras av kommunerna eller med statligt stöd efter ansökan hos Skolverket. Enligt Skolverkets redovisning för 2009 utbetalades 77,8 miljoner kronor under första halvåret 2009 och drygt 64 miljoner kronor betalades ut andra halvåret av Myndigheten för yrkeshögskolan. Medianvärdet för utbetalt statsbidrag 2009 var drygt 81 000 kronor per utbildningsplats med en variation mellan 25 000 kronor för elinstallation, allmän behörighet och 250 000 kronor för trafikflygare.
Totalt nyttjades 1 523 utbildningsplatser under 2009 avseende 23 olika påbyggnadsutbildningar och 47 olika skolhuvudmän. Av samtliga studerande gick 84 procent på utbildningar med nationella kursplaner. Flest studerande, 42 procent, fanns på yrkesförarutbildningarna godstransporter och busstransporter.
Nästan hälften av de studerande inom påbyggnadsutbildningen med statsbidrag 2009 var kvinnor. Det är en minskning med 4 procentenheter jämfört med 2008. Minskningen beror främst på att antalet utbildningar som traditionellt haft en kvinnlig dominans bland deltagarna har minskat. Genomsnittsåldern var 33,7 år för kvinnor och 32 år för män.
Ett tiotal av påbyggnadsutbildningarna har beviljats att ingå i yrkeshögskolan. Det gäller bl.a. tandsköterskeutbildning och utbildning till elinstallatör, allmän behörighet som har nationellt fastställda kursplaner. Sedan 2009 genomförs yrkesförarutbildning inom ramen för den kommunala vuxenutbildningen.
Kompletterande utbildningar
Kompletterande utbildningar ska tillgodose utbildningsbehov inom skiftande områden, t.ex. konst, dans, teater och musik, hälsa, friskvård och hudvård, hantverk samt flyg. Utbildningarna har en enskild huvudman, dvs. de anordnas inte av stat, kommun eller landsting. Utbildningarna är oftast avgiftsbelagda för de studerande.
Staten ger olika slag av stöd beroende på hur utbildningarnas nationella värde bedömts. Kompletterande utbildningar inom dans/teater/ musik, konst och design/mode fungerar i praktiken som förberedande utbildningar inför konstnärliga utbildningar vid högskolan. Statens skolinspektion hade tillsynsansvaret för kompletterande utbildningar t.o.m. den 30 juni 2009. Därefter övergick såväl ansvaret för fördelning av statsbidraget som tillsynsansvaret till Myndigheten för yrkeshögskolan.
Myndigheten för yrkeshögskolan har fått i uppdrag att utreda förutsättningarna för att inordna kompletterande utbildningar i yrkeshögskolan (dnr U2009/7341/SV). Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 oktober 2010.
Statens finansiering av de kompletterande utbildningarna uppgick 2009 till drygt 144 miljoner kronor vilket är en minskning med ca 2 miljoner kronor jämfört med 2008.
Totalt studerade 5 206 personer på kompletterande utbildningar kalenderåret 2009 vilket är i det närmaste oförändrat jämfört med 2008. Andelen kvinnor av de studerande var 68 procent och andelen män var 32 procent. Flest studerande fanns inom Hantverk med drygt 1 000 studerande, Hudvård, hårvård, hälsa, friskvård och miljö med 985 studerande och Konst med 958 studerande. Bland de utbildningar som ökat mest återfanns kategorin Djurvård följd av Hantverk. Bland de utbildningar som minskat märktes främst Ekonomi, Media, Teknik och Flygutbildning.
Hösten 2009 deltog de studerande sammantaget i 244 olika utbildningar, vilket är en minskning med 13 utbildningar jämfört med 2008. Flest utbildningar genomförs inom kategorin Hantverk, följd av Konst. Lägsta antalet utbildningar genomfördes i kategorin Teknik där endast tre utbildningar genomfördes 2009. Medelåldern var oförändrad 28 år. Högst medelålder hade de studerande inom Hantverk (37 år) medan de studerande inom Dans, teater och musik i genomsnitt var betydligt yngre (23 år).
Våren 2009 fullföljde 3 108 studerande sin utbildning, vilket är i nivå med 2008. En viss osäkerhet finns dock då siffrorna endast avser våren 2009. Av de som fullföljde utbildningarna var 69 procent kvinnor och 31 procent män.
Eftergymnasial yrkesutbildning inom folkbildningen
Folkhögskolan genomför årligen ett stort antal eftergymnasiala yrkesutbildningar. Under 2009 deltog 1 369 personer i utbildningar som är minst två år långa. Av dessa var drygt 64 procent kvinnor och 36 procent män. För utbildningar kortare än två år var motsvarande siffra 1 132, där kvinnorna utgjorde 66 procent och männen 34 procent. Störst omfattning, sett till antal deltagarveckor, hade utbildningar med inriktning mot beteendevetenskap och humaniora. Ett tiotal folkhögskolor anordnade under 2009 kvalificerad yrkesutbildning.
Utbildning till tolk för döva, dövblinda och hörselskadade
Utbildning till tolk för döva, dövblinda och hörselskadade bedrivs inom folkhögskolan med särskilt statligt stöd. Antalet årsstudieplatser ökade under 2009 från 304 till 337.
Totalt slutförde 44 tolkar för döva, dövblinda och hörselskadade sin utbildning 2009 jämfört med 46 under 2008. Rekryteringsinsatser har ökat antalet sökande. Några kurser har dock blivit inställda på grund av för få sökande och anslaget har därför inte använts fullt ut.
Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet fördelar ett särskilt statsbidrag till dessa tolkutbildningar. För 2009 disponerades drygt 37 miljoner kronor för verksamheten.
Utbildningar med verksamhetsstöd
Samernas utbildningscentrum är en privat stiftelse, med Svenska Samernas Riksförbund (SSR), Same Ätnam och Jokkmokks kommun som huvudmän. Skolan bedriver vuxenutbildning i form av kurser i språk, slöjd och företagande - rennäring samt viss uppdragsutbildning.
Under 2009 genomfördes 1 942 elevveckor på långa linjer, vilket ändå sammanlagt är en större volym än under 2008. Totalt 88 elever deltog i de långa linjerna läsåret 2009/10, vilket är en ökning jämfört med förgående läsår. Under läsåret genomfördes inga korta kurser.
Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna bedriver studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet och utbildar ledare för idrottens behov. SISU är huvudman för Bosöns idrottsfolkhögskola. Totalt arrangerade SISU 83 647 studiecirklar 2009 (jämfört med 67 613 under 2008). Antalet deltagare uppgick till knappt 671 000 personer, en ökning med ungefär 123 000 personer jämfört med 2008. SISU genomförde också knappt 14 300 kulturevenemang. Motsvarande siffra för 2008 var drygt 15 000.
Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund beviljades 476 000 kronor i statsbidrag för 2009. Bidraget har finansierat kurser anordnade av länshemslöjdsföreningar och deras lokalföreningar samt hemslöjdskonsulenter i samarbete. Kurserna har omfattat textila ämnen, trä och hård slöjd samt handledarutbildning, för bl.a. hemslöjdsrörelsens registrerade barnverksamhet.
6.2.4 Integration
Svenskundervisning för invandrare
Svenskundervisning för invandrare (sfi) syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket. Sfi syftar även till att ge studerande som saknar grundläggande färdigheter i att läsa och skriva sådana kunskaper. Sfi är en rättighet för den enskilde och varje kommun är skyldig att erbjuda sfi till invandrare som saknar grundläggande kunskaper i svenska språket fr.o.m. det andra kalenderhalvåret det år de fyller sexton år. Eleverna kan påbörja sfi när som helst under året. Kommunerna är skyldiga att under en fyraveckorsperiod erbjuda i genomsnitt minst 15 timmar undervisningstid i veckan.
Kommunernas kostnad för sfi uppgick till 1 706 miljoner kronor 2009, en ökning med 156 miljoner kronor jämfört med föregående år. Kostnaden per heltidsstuderande var 35 200 kronor, vilket innebär en minskning med 1 100 kronor jämfört med 2008. Skillnaderna är stora mellan kommunerna.
Läsåret 2008/09 anordnades sfi i 257 kommuner. Antalet utbildningsanordnare var 294. Utöver de 249 kommunala anordnarna uppdrog kommunerna åt folkhögskolor och studieförbund att anordna sfi och 37 utbildningar anordnades på entreprenad. Antalet övriga utbildningsanordnare har ökat med två stycken sedan föregående läsår och antalet kommunala anordnare har minskat med sju stycken under samma period.
I många kommuner är sfi en liten verksamhet. Antalet kommuner med färre än 25 elever var läsåret 2008/09 åtta. Bara 139 kommuner eller kommunalförbund hade fler än 100 elever under det läsåret.
Läsåret 2008/09 deltog totalt 84 333 elever i sfi vilket var 10 305 fler elever än läsåret innan. Aldrig tidigare har antalet deltagare i sfi varit så högt. Av eleverna var drygt 36 100 nybörjare i sfi. Antalet nybörjare i sfi 2008/09 var det högsta sedan läsåret 1993/94 då antalet nybörjare var ca 36 700.
Diagram 6.4 Antalet elever i sfi läsåren 1993/94-2008/09
Av det totala antalet elever i sfi läsåret 2008/09 var 57 procent kvinnor och 43 procent män. Andelen kvinnor har ökat sedan mitten av 1990-talet, läsåret 1993/94 var andelen kvinnor 50 procent. Lärartätheten i sfi, uttryckt som antal lärare (heltidsanställningar) per 100 elever, var 4,3 läsåret 2008/09. Lärartätheten har minskat över tid och var 5,5 läsåret 2000/01.
Andelen lärare i sfi (omräknat till heltidsanställningar) med högskoleutbildning med pedagogisk inriktning var läsåret 2009/10 76 procent i sfi anordnad av kommuner och 60 procent hos andra utbildningsanordnare. Jämfört med föregående läsår har andelen ökat både när det gäller kommuner och andra utbildningsanordnare. Liksom tidigare är andelen kvinnor med högskoleexamen med pedagogisk inriktning högre än motsvarande andel bland männen, 74 respektive 64 procent.
Diagram 6.5 Andel lärare (heltidsanställningar) med högskoleexamen med pedagogisk inriktning läsåren 2007/08-2009/10 fördelade på anordnare
Av eleverna hade drygt 61 procent minst en tioårig utbildning sedan tidigare och 15 procent en utbildning på 7-9 år. Knappt 24 procent hade en utbildning som var sex år eller kortare och därmed som regel endast begränsade kunskaper i grundläggande ämnen.
Sfi består av fyra kurser, A-D, fördelade på tre studievägar. Studievägarna är anpassade för olika studietakt och mål. Kortutbildade går studieväg 1 medan högutbildade går studieväg 3. Av omkring 33 000 nybörjare läsåret 2006/07 har 63 procent fått minst betyget Godkänt i sfi fram t.o.m. läsåret 2008/09. Av dessa hade 29 procent fått minst betyget Godkänt på den högsta nivån, dvs. studieväg 3, kurs D, vilket är en minskning sedan föregående läsår. Totalt 80 procent av de som började sin svenskundervisning på kurs D avslutade kursen med minst betyget Godkänt. Av de som började på kurs A hade 65 procent avslutat någon kurs med lägst betyget Godkänt, därav hade 9 procent uppnått målen för kurs D.
Riktvärdet för undervisningens omfattning i tid är 525 timmar. Riktvärdet får överskridas eller underskridas beroende på hur mycket undervisning eleverna behöver för att uppnå de kunskapsmål som anges i kursplanen. Det genomsnittliga antalet elevtimmar för de elever som var nybörjare 2006/07 och som avlutat kurs D med godkänt resultat två år senare var 450 timmar.
Vidare visar Skolverkets statistik att det genomsnittliga antalet veckor mellan start- och slutdatum för elever som var nybörjare läsåret 2006/07 och som avslutat kurs D med godkänt resultat två år senare var 57 veckor. För de elever som började sin utbildning på kurs A och som fått godkänt på kurs D var det genomsnittliga antalet veckor mellan start- och slutdatum 83 och för de elever som började på D gick det i genomsnitt 19 veckor mellan start- och slutdatum.
Skolverket har under 2009 redovisat ett uppdrag att utarbeta IT-baserade nationella slutprov på alla studievägar inom sfi. Slutproven har utarbetats men IT-anpassningen har inte kunnat genomföras fullt ut på grund av tekniska svårigheter.
Försöksverksamheten med prestationsbaserad stimulansersättning, s.k. sfi-bonus, inleddes den 1 oktober 2009. Verksamheten innebär att nyanlända invandrare som fått lägst betyget Godkänt på viss kurs inom sfi inom tolv månader från kursstart kan få ett bidrag med högst 12 000 kronor. Avsikten har varit att stimulera sfi-eleverna att nå kursmålen snabbare och därmed förbättra sina möjligheter att få ett arbete. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) har fått i uppdrag av regeringen att utvärdera försöksverksamheten. Verksamheten permanentades den 1 september 2010 (prop. 2009/10:188, bet. 2009/10:AU12, rskr. 2009/10:277) och regleras i lagen (2010:538) om prestationsbaserad stimulansersättning inom svenskundervisning för invandrare och förordningen (2010:1030) om prestationsbaserad stimulansersättning inom svenskundervisning för invandrare.
Statens skolinspektion har gjort en fördjupad kvalitetsgranskning av sfi (rapport 2010:7). Granskningen i 25 kommuner visar att utbildningen ofta är enhetligt utformad trots att den vänder sig till människor med olika bakgrund och förutsättningar. Det finns flera exempel på väl fungerande verksamheter, men också på områden som behöver stärkas för att höja kvaliteten inom sfi. De som deltar i sfi har skilda erfarenheter och mål och därför behöver utbildningen i större utsträckning utformas efter individen. Möjligheten för deltagarna att påverka utbildningen behöver stärkas. Kommunerna behöver också bli bättre på att följa upp och utvärdera den sfi som bedrivs. För att kommunerna ska lyckas skapa en individanpassad sfi krävs ofta ett nära samarbete mellan sfi, socialtjänst och Arbetsförmedlingen.
Kontakttolkutbildning
Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet fördelar statsbidrag till utbildningar för tolkar i invandrar- och minoritetsspråk, s.k. kontakttolkar. Utbildningarna bedrivs på folkhögskola och i studieförbund.
Utbildningarna vid folkhögskolor bedrivs som ettåriga sammanhållna grundutbildningar på halvtid eller som tvååriga distansutbildningar på kvartsfart.
Knappt 16 miljoner kronor har anvisats för kontakttolkutbildningar 2009. Under 2009 har 119 personer avslutat grundutbildningen med godkänt resultat inom totalt 19 språk. Sedan 2006 har 324 personer fått utbildningsbevis från sammanhållen grundutbildning inom 29 språk. Utöver grundkursen har olika kompletterings- respektive fördjupningskurser genomförts, bl.a. i tolkning för och med barn.
Totalt deltog 135 personer i preparandkurser inför auktorisation och 291 deltog i rättstolkningskurser inför provet för speciell kompetens som rättstolk samt i olika slag av fördjupningskurser i rättstolkning.
6.2.5 Profilerade kurser, kulturprogram, studiecirklar och annan gruppverksamhet inom folkbildningen
Syftena med statens stöd till folkbildningen framgår av förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen. Verksamheten ska bidra till att stärka och utveckla demokratin, att göra det möjligt för kvinnor och män att påverka sin livssituation samt att skapa engagemang för att delta i samhällsutvecklingen. Folkbildningen ska vidare bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället. Folkbildningen ska också bredda kulturintresset och öka delaktigheten i kulturlivet. I stället för de prioriterade målgrupper som angavs 1998 valde riksdagen att 2006 i stället ange sju verksamhetsområden för folkbildningen, vilka i särskilt hög grad utgör motiv för statens stöd (prop. 2005/06:192, bet. 2005/06:KrU14, rskr. 2005/06:322). De prioriterade områdena är den gemensamma värdegrunden, det mångkulturella samhällets utmaningar, den demografiska utmaningen, det livslånga lärandet, kulturen, tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionsnedsättningar samt folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa. Folkbildningen ska själv identifiera relevanta målgrupper.
För hela folkbildningen anvisade riksdagen 3 166 miljoner kronor 2009, en ökning med 59 miljoner kronor jämfört med 2008. Indikatorer för att mäta hur väl statens syften uppnåtts är bl.a. tillgång, tillgänglighet, antal deltagare och deltagarnas upplevelse av måluppfyllelse. Folkbildningen har genomfört ett stort antal kurser, studiecirklar och kulturevenemang under 2009. Deltagarna i såväl folkhögskole- som studieförbundsverksamhet var i stor utsträckning nöjda med sin kurs eller studiecirkel. Under 2009 slutfördes en deltagarundersökning med inriktning på studieförbunden. Under 2010 genomförs en undersökning riktad mot folkhögskolans deltagare.
Folkbildningsrådet, som bl.a. utformar gemensamma utgångspunkter och stöder folkhögskolor och studieförbund i kvalitetsarbetet, har under 2007-2009 systematiskt arbetat med åtgärder för att öka kvaliteten i folkbildningen. I rapporten Nationell redovisning av folkbildningens kvalitetsarbete 2009 redovisar Folkbildningsrådet en sammanställning av kvalitetsarbetet under den aktuella perioden. Denna rapport överlämnades till regeringen i början av 2010. Av totalt 148 folkhögskolor bedömer Folkbildningsrådet att ungefär 112 har ett systematiskt kvalitetsarbete och att 30 har ett väl utvecklat systematiskt kvalitetsarbete. Sju folkhögskolor har brister i det systematiska kvalitetsarbetet. Folkbildningsrådet ser positivt på att folkhögskolorna har utvecklat formerna för planering och uppföljning samt att statens syften och verksamhetsområden är mer synliga i kvalitetsarbetet. Samtidigt redovisar Folkbildningsrådet att utvärderingen av verksamheten och dess resultat är bristfälligt beskrivna och kvarstår som ett utvecklingsområde från redovisningstillfället 2007. I fråga om studieförbunden bedömer Folkbildningsrådet att samtliga nio arbetar systematiskt med kvalitetsarbetet, men att två har brister i sitt arbete. För att studieförbunden ska kunna öka kvaliteten föreslår Folkbildningsrådet ett ökat deltagarinflytande, former för uppföljning och utvärdering och hur de kopplas till verksamhetens mål samt åtgärder till följd av kvalitetsarbetet.
Folkhögskolorna
Under 2009 fördelades 1 540 miljoner kronor av statsbidraget till verksamhet vid folkhögskolorna. De korta kurserna, dvs. kurser kortare än två veckor, samlade under vårterminen 2009 drygt 68 000 deltagare. Fler kvinnor än män deltog i de korta kurserna. Antalet deltagare i de långa kurserna var i snitt 28 650 per termin ca 1 750 fler än föregående år. Både på allmänna och särskilda kurser har antalet deltagare ökat. I genomsnitt 12 550 personer per termin deltog i allmänna kurser under 2009. Det är en ökning med 450 deltagare jämfört med 2008. Bland de särskilda kurserna var det estetiska området samt information och media dominerande med 39 procent av antalet deltagarveckor. Störst deltagarantal för ett enskilt ämne hade kurserna i musik med 1 990 deltagare under höstterminen. Drygt hälften av deltagarna i långa kurser (allmänna och särskilda) 2009 var under 25 år, vilket är en ökning med drygt 1 procentenhet jämfört med föregående år. Av deltagarna i särskilda kurser var ca 9 procent över 60 år, vilket är i stort sett oförändrat jämfört med föregående år. Folkhögskolorna arrangerade sammantaget närmare 2 700 kulturprogram under 2009. Antalet deltagare var drygt 247 000, av vilka 42 procent var män och 58 procent kvinnor.
Studieförbunden
Totalt fördelade Folkbildningsrådet 1 590 miljoner kronor till studieförbundens verksamhet 2009. De nio studieförbunden arrangerade 2009 drygt 281 000 studiecirklar med sammanlagt 1,9 miljoner gruppdeltagare, varav 57 procent kvinnor och 43 procent män.
Vissa personer deltar i mer än en studiecirkel varje år, men antalet enskilda personer var 717 105. Studieförbundens cirkelverksamhet räknad i antal genomförda studiecirklar ökade med 2 procentenheter jämfört med 2008 och antalet deltagare sjönk med 1 procentenhet. Närmare 311 000 kulturprogram genomfördes med drygt 17 miljoner deltagare. Antalet arrangemang i form av annan folkbildningsverksamhet, bl.a. avseende att utveckla ny verksamhet, nå nya målgrupper eller låta deltagare prova på en viss verksamhet, ökade med 5 procentenheter och antalet studietimmar med 14 procentenheter. Inom studieförbunden omfattade 2009 det estetiska ämnesområdet konst, musik och media 61 procent av den totala studiecirkelverksamheten räknad i antal studietimmar. Humaniora, språk och historia stod för knappt 14 procent av studietimmarna och samhälls- och beteendevetenskap för nära 6 procent. Ämnesområdet personliga tjänster, som bl.a. rymmer friskvård, turism, matlagning, konsumentkunskap m.m. samt lantbruk, trädgård, skog och fiske var andra ämnesområden med stort deltagande.
Tabell 6.5 Fördelning av statsbidrag till de nio studieförbunden 2007-2009 (kr)
Studieförbund
2007
2008
2009
Arbetarnas bildnings-
förbund
470 013 700
469 614 200
465 305 200
Studieförbundet Bilda
95 509 300
94 221 300
101 378 900
Folkuniversitetet
104 521 900
105 898 300
108 894 800
Studieförbundet Ibn Rushd
3 000 000*
9 750 000
9 910 000
Studieförbundet Medborgarskolan
113 205 800
116 058 400
119 760 300
Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet
91 723 400
93 769 500
97 675 000
Sensus Studieförbund
165 196 600
163 950 100
167 988 300
Studiefrämjandet
195 825 800
197 725 000
207 683 800
Studieförbundet Vuxenskolan
309 207 500
310 735 200
309 053 700
Summa
1 548 204 000
1 561 722 000
1 587 650 000
Källa: Folkbildningsrådet
Invandrare och personer med funktionsnedsättning är särskilt uppmärksammade i studieförbundens verksamhet. Andelen invandrare utgjorde 14 procent av deltagarna, medan personer med funktionsnedsättning svarade för 8 procent och arbetslösa för 0,2 procent. Av det totala antalet studiecirkeldeltagare 2009 var 17 procent 24 år eller yngre medan 33 procent var över 65 år. Deltagare över 65 år var överrepresenterade i förhållande till befolkningen som helhet medan det omvända gällde för personer mellan 25-44 år.
6.2.6 Stöd till personer med funktionsnedsättning
Utbildningsformen vuxenutbildning för utvecklingsstörda samt specialpedagogiskt stöd ska ge möjlighet till lärande, delaktighet och gemenskap för personer med funktionsnedsättning.
Vuxenutbildning för utvecklingsstörda
Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) syftar till att ge vuxna med utvecklingsstörning kunskaper och färdigheter motsvarande dem som barn och ungdomar kan få i den obligatoriska särskolan och på nationella eller specialutformade program i gymnasiesärskolan. Inom särvux får också yrkeskurser anordnas.
Särvux finansieras av kommunerna. Den totala kommunala kostnaden för särvux 2009 uppgick till 205 miljoner kronor, vilket är en ökning med 12 miljoner kronor jämfört med 2008. Kostnaden per elev har ökat och uppgick 2009 till 39 400 kronor.
Totalt studerade 4 868 personer i särvux 2009, ett i det närmaste oförändrat antal jämfört med föregående år. Av deltagarna var 49 procent kvinnor och 51 procent män. Könsfördelningen på träningsskolenivå skiljde sig något från de övriga nivåerna. Av deltagarna var 44 procent kvinnor och 56 procent är män.
Diagram 6.6 Antal studerande i särvux 2009
Antalet deltagare per undervisningsgrupp 2009 varierade kraftigt men det genomsnittliga antalet var 3 vilket var ett i det närmaste oförändrat antal sedan föregående år. Medelåldern i särvux var 37 år.
Antalet tjänstgörande lärare var, omräknat till heltidsanställningar, 279 läsåret 2009/10. Av dessa hade 89 procent högskoleexamen med pedagogisk inriktning, vilket är en liten ökning jämfört med föregående läsår.
Skolverket påpekar i sin lägesbedömning 2009 att kostnaderna för bl.a. studie och yrkesvägledning har minskat för särvux under senare tid. Vissa kommuner erbjuder dock yrkesinriktade kurser, eller utformar modeller för att bedöma arbetsförmågan, vilket kan öppna vägar in i arbetslivet. I avsnitt 5.2.2 redovisas de insatser som Skolverket genomfört, på uppdrag av regeringen, rörande kunskapsbedömning i särskolan och särvux. Som framgått av avsnitt 4.1.6 har regeringen den 10 september 2009 beslutat om att en särskild utredare ska föreslå en framtida utformning av gymnasiesärskolan och dess konsekvenser för särvux på gymnasial nivå (dir. 2009:84).
Specialpedagogiskt stöd
Kostnader för nödvändiga anpassningsåtgärder för personer med funktionsnedsättning ska finansieras inom ramen för den befintliga verksamheten. Vuxenstuderande med funktionsnedsättning kan dock få särskilt stöd för att kunna studera på samma villkor som andra.
Specialpedagogiska skolmyndigheten ska ge specialpedagogiskt stöd till bl.a. huvudmännen för det offentliga skolväsendet. Myndigheten ska också främja och informera om tillgången till anpassade läromedel för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning. I den utsträckning behoven inte kan tillgodoses på den kommersiella marknaden får myndigheten på egen hand utveckla, anpassa, framställa och distribuera sådana läromedel.
Specialpedagogiska skolmyndigheten redovisar att efterfrågan på rådgivningsinsatser inom vuxenutbildningen inte är så omfattande. Det är fortsatt svårt att nå utbildningsanordnare och studerande. Vuxna personer med funktionsnedsättning väljer ofta andra utbildningsformer som t.ex. folkhögskola. Merparten av insatserna har rört studerande med medicinsk respektive psykisk funktionsnedsättning.
Statsbidrag kan i vissa fall lämnas av Specialpedagogiska skolmyndigheten för studier inom särvux. Statsbidrag lämnades under 2009 för studier till 180 personer, av vilka ca 40 procent var kvinnor medan 60 procent var män.
Teckenspråksutbildning
Landstingen erbjuder en introduktionsutbildning i teckenspråk för hörande föräldrar till döva barn. Därefter kan föräldrarna delta i teckenspråksutbildning för föräldrar till barn som för kommunikation är beroende av teckenspråk (TUFF). Av anvisade medel 2009 användes drygt 12,5 miljoner kronor för denna verksamhet vilket är en ökning jämfört med 2008.
Utbildningen genomfördes i huvudsak vid folkhögskolor på uppdrag av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Under 2009 deltog 408 personer i TUFF. Av deltagarna var 60 procent kvinnor och 40 procent män. Ersättning för deltagande i TUFF behandlas under utgiftsområde 15 Studiestöd, avsnitt 3.5.2.
6.3 Analys och slutsatser
Reell tillgång till utbildning är av avgörande betydelse för att minska risken för enskilda att ställas utanför arbetsmarknaden särskilt under en försvagad konjunktur och för att de ska kunna ställa om för nya krav i arbetslivet. Vidare är tillgången på utbildning avgörande för att på både kort och lång sikt säkra kompetensförsörjning för näringslivet och därmed stärka konkurrenskraften regionalt och nationellt. Dessutom är ungdomskullarna som nu lämnar gymnasieskolan stora. Därför har regeringen gjort kraftfulla satsningar för att öka antalet yrkesutbildningar och därmed göra det möjligt för fler att återvända till arbetsmarknaden med ny eller förstärkt kompetens. Besluten enligt budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1), propositionen Åtgärder för jobb och omställning (prop. 2008/09:97) och 2009 års proposition om vårtilläggsbudget (prop. 2008/09:99) innebar att det tillfördes totalt nästan 800 miljoner kronor inklusive studiestöd till yrkesinriktad utbildning under 2009. Det motsvarar kostnader för 5 600 årsplatser i yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning (yrkesvux) och 1 500 årsplatser i yrkeshögskolan. Kommunernas ansökningar till Statens skolverk om att få anordna yrkesvux överskred kraftigt de tilldelade medlen. Intresset för utbildningar inom ramen för yrkeshögskolan översteg också vida tilldelade medel. Det visar att det finns ett behov av utbildningsplatser. Därför aviserade regeringen i budgetpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:1) ytterligare satsningar på yrkesutbildningar under perioden 2010-2011 motsvarande 10 000 årsplatser per år inom yrkesvux och 1 500 respektive 3 000 årsplatser inom yrkeshögskolan. Ett stort antal yrkesutbildningar har startat under 2009 och 2010. Bedömningen är att behovet i hög grad kvarstår även inför 2011, inte minst för att den enskilde ska kunna ställa om för ett förändrat yrkesliv genom att skaffa sig nya kunskaper och kompetenser.
6.3.1 Fortsatt utveckling, nationell styrning och en infrastruktur för lärande
Regeringen kan konstatera att den utveckling av vuxenutbildningen som innebär en ökad samverkan med verksamheter tillhörande andra politikområden är i linje med det mål och den strategi som riksdagen beslutat om avseende den offentligt finansierade vuxenutbildningen.
I ljuset av den ekonomiska krisen har behovet av samordning på regional och nationell nivå när det gäller regionalt tillväxtarbete samt arbetsmarknads- och utbildningsinsatser blivit särskilt tydligt. Detta har bl.a. framkommit i de av regeringen utsedda regionala samordnarnas arbete avseende varsel och i de rapporter de lämnat till regeringen. På kort sikt är samordnade åtgärder inom arbetsmarknads- och utbildningsområdet viktiga för hur Sverige kommer att klara sig ur krisen. Även i ett långsiktigt perspektiv kommer kompetensförsörjning att vara en stor utmaning såväl ur det nationella perspektivet som utifrån ett regionalt och lokalt perspektiv. Regeringen anser att samordningen inom kompetensförsörjningsområdet behöver stärkas. Möjligheten att läsa på distans och i andra flexibla former innebär en ökad individanpassning.
I samarbete och i samverkan mellan verksamheter inom utbildningsområdet och verksamheter tillhörande andra politikområden utgör lärcentra viktiga arenor. Kommunerna har i uppgift att medverka till att en infrastruktur som stöder den vuxnes behov av utbildning och kompetensutveckling på olika nivåer och med olika syften utvecklas. Med infrastruktur för vuxenutbildning avses alla de insatser som samhället, den enskilde, arbetslivet och olika organisationer gemensamt står för i syfte att skapa goda förutsättningar för den vuxne att delta i ett livslångt lärande. Samverkan avseende koordinering av resurser för det livslånga lärandet för att få en god måluppfyllelse är i starkt fokus även på EU-nivå, inte minst med anledning av den ekonomiska krisen.
En mångfald av utbildningsanordnare är enligt regeringens mening en viktig förutsättning för att den enskilde ska kunna erbjudas den utbildning han eller hon efterfrågar. Införandet av en utvidgad betygsrätt är en viktig komponent i detta sammanhang, bl.a. för att öka rättssäkerheten och motverka återvändsgränder i utbildningssystemet. Om man som deltagare i en organiserad utbildning når de mål som anges i nationella kursplaner eller motsvarande ska betyg kunna utfärdas oavsett var och hur målen nås. Allt lärande ska vara lika mycket värt.
Regeringens ståndpunkt är att den påbörjade utvecklingen av huvudmännens samråd och samarbete med såväl företrädare för andra politikområden som med det omgivande samhället är utomordentligt viktig. En sådan samverkan skapar goda förutsättningar för att den enskilde genom information och vägledning ges underlag för hans eller hennes initiativ och ställningstaganden avseende studier. Den enskildes eget initiativ är fortfarande den viktigaste utgångspunkten. Även om den positiva utvecklingen av vuxenutbildningen har fortgått kvarstår enligt regeringens bedömning vissa problem. Ett sådant är den mycket höga andelen studerande som avbryter sin utbildning. Både Statens skolverk och Statens skolinspektion lyfter fram behovet av utveckling av såväl uppföljning av resultat som utvärdering på lokal nivå. Skolverket har i sin lägesbedömning 2009 på nytt betonat vikten och behovet av att kommunerna utvärderar och analyserar verksamheten inom kommunal vuxenutbildning (komvux) och svenskundervisning för invandrare med avseende på studieavbrotten för att minska dessa. Enligt regeringens bedömning bör den höga avbrottsfrekvensen belysas mer ingående på lokal nivå. En hög avbrottsfrekvens kan innebära att resurserna inte alltid används på rätt sätt.
Skolverket uppmanar vidare skolhuvudmännen att bättre följa upp och utvärdera den verksamhet som bedrivs på entreprenad. Skolverket avser att följa utvecklingen beträffande validering och studier som bedrivs i flexibla former. Regeringen anser att tillsynen, uppföljningen och utvärderingsarbetet måste utvecklas ytterligare på såväl lokal som nationell myndighetsnivå, dels i omfattning och dels så att alla de utbildnings- och skolformer som ingår i det offentliga utbildningsväsendet avseende vuxna i större utsträckning omfattas. Av bl.a. denna anledning har Skolverket redovisat ett uppdrag om inrättande av en nationell databas inom den del av vuxenutbildningsområdet som kommunerna har ansvar för. Skolinspektionen har en viktig uppgift att bl.a. granska om utbildningarna med kommunala huvudmän och det sätt på vilket de bedrivs har sin utgångspunkt i en analys av målgruppernas behov. Den sneda könsfördelningen i komvux bör ytterligare uppmärksammas och analyseras även på lokal nivå. Sammantaget är allt detta viktigt för att kvaliteten och effektiviteten inom utbildningen och därmed en ökad måluppfyllelse ska säkerställas.
Som ett resultat av ett utökat samarbete mellan bl.a. näringslivet, vuxenutbildningen och annan offentlig verksamhet bör arbetsplatsförlagda utbildningar i lärlingsliknande former samt möjligheter till validering förekomma i större utsträckning. Regeringens bedömning är att en strategisk och kontinuerlig samverkan bör öka möjligheten för den enskilde att få ett arbete och att en sådan samverkan bör ske i större utsträckning. Genom att individen kan ställa om till en ny yrkesinriktning får arbetslivet tillgång till efterfrågad kompetens även sett i ett längre perspektiv.
Viktiga inslag i vuxenutbildningen sett i perspektivet av ett livslångt lärande är vägledning och validering. Vägledning är en fundamental utgångspunkt för att den enskilde ska kunna få just den kompetensutveckling hon eller han eftersträvar samt för att huvudmannen ska kunna få underlag för vilka utbildningar som bör erbjudas och genomföras. En utvecklad vägledning bör också ge ett gott underlag så att avsatta resurser används på ett optimalt sätt. Vägledning utgör också ofta det första inslaget i en valideringsprocess. Skolverket redovisar i sin lägesbedömning 2009 att tillgången till vägledning varierar mycket kraftigt mellan kommunerna. En ökad mångfald av kurser och anordnare ställer ökade krav på en oberoende vägledning för vuxna. Regeringens syn på vikten av såväl väglednings- som valideringsfrågorna framgår tydligt av den nya skollagen. En fortsatt utveckling av kommunernas vägledning och validering är önskvärd om verksamheten ska uppnå nationellt fastställda mål och ambitioner.
6.3.2 Behörighetsgivande utbildningar
Regeringen bedömer att vuxenutbildningen håller på att utvecklas mot en mer kvalitativ utbildning som är bättre anpassad till arbetsmarknadens och individens behov. Regeringens satsning på yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning (yrkesvux) bidrar till att höja kvaliteten på vuxenutbildningen och ger utbildningen en tydligare inriktning mot yrkeskunskaper som leder till arbete.
Yrkesvux är en utbildningsform som i högre grad än annan kommunal vuxenutbildning (komvux) är yrkesinriktad och anpassad efter arbetsmarknadens behov. Fler platser kommer att bidra till att hjälpa arbetslösa personer till nya jobb. För 2010 hart 2 518 miljoner kronor satsats för inrättande av 23 800 årsplatser inom yrkesvux.
Kommunernas anpassning av vuxenutbildningen efter individers behov och förutsättningar fortskrider. Detta kommer till uttryck bl.a. genom ett större mått av individuellt anpassad utbildning och en flexibel studietakt. En ökad samverkan mellan kommunerna gör också att kursutbudet ökar för eleverna. Det förekommer dock brister i kommunernas uppföljning av vuxenutbildningen. Även den nationella uppföljningen och det nationella stödet för kommunernas uppföljning behöver förbättras. Uppföljning av god kvalitet är av vikt för att utbildningen bättre ska kunna anpassas efter de behov som finns och för att det ska vara möjligt att se vad utbildningen leder till för de som deltar i den. I syfte att förbättra uppföljningen har regeringen i Statens skolverks regleringsbrev för 2010 gett verket i uppdrag särskilt stödja kommunerna i arbetet med uppföljning och behovsanalyser.
Den gymnasiala vuxenutbildningen kommer i framtiden att bli viktig som en möjlig utbildningsväg för de elever som genomgått yrkesprogram i gymnasieskolan men som sedan vill skaffa behörighet att läsa på högskola. Detta då elever på gymnasieskolans yrkesprogram fr.o.m. hösten 2011 inte kommer att behöva läsa alla de kurser som ger grundläggande behörighet till högskolestudier.
Tillgänglighet och inriktning
Omfattningen av komvux har ökat något under 2009 efter att ha minskat betydligt i omfattning sedan slutet av 1990-talet. Orsaker till att den kommunala vuxenutbildningen fram till 2009 minskade i omfattning var det förbättrade arbetsmarknadsläget under andra halvan av 2000-talets första decennium som innebar att efterfrågan på utbildningen minskade. Minskningen i gymnasial vuxenutbildning mellan läsåren 2005/06 och 2007/08 kan också bero på att det riktade statsbidraget till vuxenutbildningen på ca 1,8 miljarder kronor togs bort samtidigt som det generella statsbidraget till kommunsektorn tillfördes 1,2 miljarder kronor. I det sammanhanget kan kommunerna ha valt att i stället använda det generella statsbidraget för annan verksamhet än vuxenutbildning. Skolverket samlar bl.a. in och analyserar statistik om volymen av yrkesvux. Resultaten för 2010 kommer att kunna presenteras under 2011.
Tillgång till god utbildning
De uppföljningar och utvärderingar som genomförts av folkhögskolor och studieförbund, ofta med stöd av Folkbildningsrådet, visar liksom Folkbildningsrådets nationella uppföljningar och utvärderingar att folkbildningens verksamhet i allt väsentligt håller en hög kvalitet. Folkbildningens aktörer når viktiga målgrupper och upprätthåller en god geografisk täckning. Folkbildningsrådet har i rapporten Nationell redovisning av folkbildningens kvalitetsarbete 2009 konstaterat att folkhögskolorna och studieförbunden har utvecklat och förstärkt sitt kvalitetsarbete sedan föregående redovisningstillfället 2007 (U2010/1200/SV).
Under Folkbildningsrådets ledning pågår sedan några år ett omfattande arbete med en nationell kvalitetsredovisning som bl.a. innefattar att ta fram olika kvalitativa kriterier för folkhögskolor och studieförbund. Folkbildningsrådet har under våren 2010 lämnat en rapport där rådet sammanfattar det arbete som hittills utförts och beskriver strategin för de kommande åren. Sammantaget leder insatserna inom folkbildningen avseende utarbetandet och förankrandet av gemensamma ramar för kvalitetsarbetet till bättre möjligheter att bedöma enskilda verksamheter liksom att göra jämförelser mellan dem.
Över en tredjedel av all utbildning inom komvux är upphandlad och drivs på entreprenad av andra utbildningsanordnare än kommuner och landsting. Vissa kommuner driver ingen kommunal vuxenutbildning alls i egen regi. Regeringen bedömer att dagens möjligheter att lägga ut utbildning på entreprenad ger fler utbildningar av hög kvalitet och större valbarhet för den enskilde. För att underlätta för studerande, kommuner och andra utbildningsanordnare än kommuner och landsting har regeringen beslutat om en förordning enligt vilken även övriga utbildningsanordnare inom bl.a. komvux kan ansöka om att få sätta betyg, anordna prövning samt utfärda betyg och intyg enligt bestämmelser som gäller för det offentliga skolväsendet, s.k. betygsrätt.
Många kommuner samarbetar med andra kommuner för att genomföra sin vuxenutbildning. Samverkan förekommer även lokalt och regionalt med instanser som Arbetsförmedlingen och näringslivet. Regeringen anser att kommunernas ökande samarbete med andra kommuner och andra aktörer är till gagn för kvaliteten på vuxenutbildningen och ger ett större utbildningsutbud. Samarbete med näringsliv och Arbetsförmedlingen gör att kommunerna i högre grad kan erbjuda utbildningar som motsvarar de behov som finns på arbetsmarknaden.
Regeringens slutsats är att utvecklingen varit positiv men att mer behöver göras för att främja att en mångfald av utbildningar av hög kvalitet som utgår från den enskildes behov och önskemål anordnas. Det återstår mycket arbete för kommunerna när det gäller att nå ut till alla i behov av vuxenutbildning. Att andelen män i förhållande till kvinnor i vuxenutbildningen fortfarande är mycket låg, trots att män har lika stort behov av vuxenutbildning som kvinnor, visar att kommunerna fortfarande inte når ut till alla.
6.3.3 Eftergymnasial yrkesutbildning
För att säkra kvaliteten i de eftergymnasiala yrkesutbildningarna som inte utgör högskoleutbildningar bildades den 1 juli 2009 Myndigheten för yrkeshögskolan. Genom att renodla regelverket för de eftergymnasiala yrkesutbildningarna skapas tydlighet och transparens för såväl studerande som anordnare av yrkesutbildning. Regelverket är vidare utformat på ett sådant sätt att det möjliggör flexibilitet avseende vilka utbildningar som ska genomföras, var de ska bedrivas och under vilken tidsperiod. Utgångspunkten ska vara utbildningens koppling till arbetsmarknadens behov.
Det är fler sökande per utbildningsplats än tidigare år på yrkesutbildningarna vilket visar att det finns en efterfrågan på eftergymnasiala yrkesutbildningar, men det är också en effekt av lågkonjunkturen. För att mildra effekterna av arbetslösheten har antalet platser i yrkeshögskolan utökats. För 2009 har medel avsatts motsvarande 1 500 årsplatser och för 2010 motsvarande 4 750 årsplatser. Andelen studerande som fått ett arbete eller startat ett eget företag efter avslutad utbildning har emellertid minskat med ca 10 procentenheter från 90 till 80 procent 2009. Detta kan förklaras av konjunkturnedgången under detta år. Resultaten är dock fortfarande mycket goda och visar på att yrkesutbildningarna i yrkeshögskolan håller god kvalitet och svarar mot arbetslivets behov av utbildad arbetskraft. Särskilt positivt är att en hög andel av de studerande, nio av tio som fått arbete, har ett arbete inom samma område som den utbildning de genomgått.
Det är viktigt att Myndigheten för yrkeshögskolan fortsätter att utveckla lärlingsutbildningen enligt förordningen (2008:48) om statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna till vissa hantverksyrken inom ramen för yrkeshögskolan eftersom myndigheten ska verka för att behoven av eftergymnasial yrkesutbildning tillgodoses. Lärlingsutbildningar har betydelse för att bevara viktig hantverkskunskap inom många områden. Samtidigt ska utgångspunkten även inom detta område vara att utbildningarna faktiskt kan leda till arbete.
Det stora antalet ansökningar från utbildningsanordnare som Myndigheten för yrkeshögskolan behandlat under 2009 visar också att intresset för att bedriva yrkesutbildningar på eftergymnasial nivå ökar. För att kunna fatta välgrundade beslut om vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan utgör analys och bedömning av arbetslivets kompetensbehov en central del av myndighetens uppgifter. Branschorganisationer, Arbetsförmedlingen och myndighetens inrättade arbetsmarknadsråd är viktiga aktörer i det arbetet. Genom deras samverkan kan en stabil dimensionering inom varje utbildningsområde säkerställas. Utrymme för flexibilitet finns även genom att myndigheten också är uppmärksam på förändringar på arbetsmarknaden som föranleds av kraftiga konjunktursvängningar. På det sättet kan behovet av specifika yrkesinriktningar fångas upp så att arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft kan mötas.
Fortfarande är det stora könsskillnader mellan olika utbildningsområden när det gäller studerande och det är ett mönster som inte har förändrats över tid. Myndigheten har beslutat att genomföra en studie som visar hur utbildningsanordnarna arbetar med jämställdhetsfrågor. Detta kan påverka utbildningsanordnarnas syn på hur de kan främja otraditionella val av utbildningar. En annan fråga som bör uppmärksammas av myndigheten är hur fler studerande med utländsk bakgrund kan få tillgång till yrkeshögskolans utbildningar.
Tillsyn och kvalitetsgranskning är myndighetens främsta verktyg för uppföljning och bedömning av utbildningarnas kvalitet vad gäller både resultat och genomförande. Myndigheten har startat upp ett arbete med att utveckla kvalitetskriterier och indikatorer vilka kommer att vara värdefulla instrument vid tillsyn och uppföljning.
Eftergymnasial yrkesutbildning inom folkbildningen
Folkhögskolorna genomför yrkesutbildning inom ramen för sin ordinarie verksamhet. Denna verksamhet är ett viktigt komplement till övrig eftergymnasial yrkesutbildning som samhället erbjuder. Sedan etableringen av yrkeshögskolan ges folkhögskolorna möjlighet att anordna sina yrkesutbildningar inom detta nya ramverk. De kan därmed ta del av den ökade kvalitetssäkringen som införandet av yrkeshögskolan inneburit.
6.3.4 Integration
Svenskundervisning för invandrare
Antalet elever i svenskundervisning för invandrare (sfi) har ökat flera år i rad och läsåret 2008/09 var elevantalet det högsta någonsin. Trycket på utbildningssystemet antas bli fortsatt högt.
Sambandet mellan elevernas tidigare utbildningsbakgrund och resultatet i sfi är starkt. En kort tidigare utbildning kan göra det svårt att arbeta och verka i Sverige. För personer med funktionsnedsättning tycks särskilda undervisningsgrupper ha betydelse för att de ska nå kunskapsmålen. Mot denna bakgrund kommer det även fortsättningsvis att ställas stora krav på sfi och grundläggande vuxenutbildning liksom på kommunernas etableringsinsatser i fråga om tillgänglighet, flexibilitet etc. Även inom grundläggande vuxenutbildning förväntas antalet studerande öka till följd av det stora antalet nyanlända invandrare med kort tidigare utbildning.
Lärarnas kompetens har stor betydelse och lärarna i sfi har fortfarande möjlighet att fortbilda sig inom ramen för regeringens satsning på lärarlyftet. Den förstärkta nationella inspektionen som genomförs av Statens skolinspektion har också betydelse genom att den ökar förutsättningarna för att utbildningarnas kvalitet säkerställs och förbättras.
Riksdagen har under våren 2010 i enlighet med regeringens förslag beslutat att en folkhögskola under vissa förutsättningar kan få genomföra utbildning som motsvarar sfi. Ett villkor är att folkhögskolan fått rätt att sätta betyg, anordna prövning samt utfärda betyg och intyg (prop. 2009/10:68, bet. 2009/10:UbU14, rskr. 2009/10:215). De nya bestämmelserna i skollagen (1985:1100) trädde i kraft den 28 juni 2010.
Statens skolverks uppdrag att utarbeta IT-baserade nationella slutprov för alla utbildningsvägar inom sfi kunde inte genomföras fullt ut bl.a. på grund av tekniska svårigheter. Under 2010 har det därför varit möjligt för kommunerna att själva välja provformat, dvs. pappers- eller IT-baserade prov. Regeringen har för avsikt att ändra uppdraget till att avse en begränsad studie i några kommuner, vilket medför att pappersprov måste kunna användas parallellt i andra kommuner.
Kontakttolkar
Regeringen gav 2007 Tolk- och översättarinstitutet i uppdrag att utveckla kontakttolkutbildningen till en sammanhållen grundutbildning som, om den bedrivs på halvtid, omfattar två terminer.
Genom att förkunskapskrav och nationella prov har införts har kvaliteten på utbildningen ökat. Söktrycket till utbildningarna har varit stort under 2009. Institutet bör även under 2011 få bidrag för särskilda utbildningssatsningar på preparandkurser inför auktorisation och kurser i rättstolkning för auktoriserade tolkar.
6.3.5 Profilerade kurser, studiecirklar och annan gruppverksamhet inom folkbildningen
Folkhögskolor och studieförbund är viktiga aktörer inom det livslånga lärandet. Genom folkbildningens mångfacetterade verksamhet bereds många unga och vuxna en chans till höjd utbildnings- och bildningsnivå, personlig utveckling, en meningsfull fritid och ett ökat engagemang i samhällsutvecklingen och kulturlivet. Folkbildningsrådets resultatredovisning ger också vid handen att det pågår ett aktivt arbete med att utveckla verksamheten och nå ut till nya grupper. Till folkbildningens mest angelägna uppgifter framöver hör att på alla nivåer fortsätta det systematiska uppföljnings- och utvärderingsarbetet.
6.3.6 Stöd till personer med funktionsnedsättning
Av tillgänglig statistik framgår inte om efterfrågan på vuxenutbildning för utvecklingsstörda överstiger antalet tillgängliga platser. Övrigt stöd till personer med funktionsnedsättning, t.ex. specialpedagogiskt stöd, bedöms även fortsättningsvis behövas i motsvarande omfattning som 2009.
Folkbildningen är fortfarande en viktig aktör i arbetet med att nå personer med funktionsnedsättning. Deltagare med funktionsnedsättning utgjorde 15 procent av deltagarna i folkhögskolornas långa kurser. Därutöver var 4 procent dyslektiker. Folkbildningsrådet konstaterar också att antalet deltagare med funktionsnedsättning varit mycket stabilt över åren. Folkbildningsrådet ger årligen ett förstärkningsbidrag för insatser för deltagare med funktionsnedsättning och invandrare med brister i svenska språket. Resursförstärkningen ges till både folkhögskolor och studieförbund. Medlen kan användas till exempelvis pedagogiska merkostnader och anpassning av läromedel. Under 2009 uppgick bidraget till 340 miljoner kronor varav 151 miljoner kronor gick till folkhögskolor. Exempelvis har många folkhögskolor byggt upp en verksamhet anpassad till deltagare med en specifik funktionsnedsättning.
I budgetpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:1) betonade regeringen att uppföljningen och utvärderingen måste ske mer frekvent. För närvarande genomför Statistiska centralbyrån en enkätundersökning som vänder sig till tidigare folkhögskoledeltagare som har någon form funktionsnedsättning. Undersökningen kommer att redovisas under 2010. Det statistiska materialet kan därmed utgöra grunden för en mer ingående analys av området under 2011.
7 Universitet och högskolor
7.1 Omfattning
Området universitet och högskolor omfattar högskoleutbildning och forskning vid statliga universitet och högskolor, utom Sveriges lantbruksuniversitet, samt utbildning och forskning vid högskolor med enskild huvudman. Inom området finns anslag för universitet och högskolor, enskilda utbildningsanordnare, ersättning för klinisk utbildning och forskning samt anslag för Högskoleverket och Verket för högskoleservice.
Nedan redovisas övergripande resultat för universitet och högskolor. För en mer detaljerad bild av högskolesektorn hänvisas till Högskoleverkets årsrapport 2010 (2010:10 R) och Högskoleverkets statistiska databas, den s.k. NU-databasen.
7.2 Övergripande om universitet och högskolor
Det finns sammanlagt 52 universitet och högskolor som ger akademisk utbildning i Sverige. Av dessa är 14 statliga universitet och 21 statliga högskolor. Därutöver finns det tre enskilda utbildningsanordnare, som har tillstånd att utfärda examina t.o.m. forskarnivå, nämligen Chalmers tekniska högskola AB, Högskolan i Jönköping och Handelshögskolan i Stockholm. Det finns också tio enskilda utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda examina på grundnivå och avancerad nivå och fyra utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda psykoterapeutexamen.
De totala kostnaderna för verksamheten vid universitet och högskolor uppgick 2009 till 52,1 miljarder kronor. De direkta statliga anslagen till universitet och högskolor uppgick under 2009 till 34,8 miljarder kronor. Dessa har ökat med 2 miljarder jämfört med föregående år. Utöver de direkta statsanslagen finansierar staten verksamhet vid universitet och högskolor med 8,8 miljarder kronor via olika statliga myndigheter, framför allt genom forskningsråden. Sammantaget innebär detta att 81 procent av verksamheten vid universitet och högskolor är statligt finansierad.
I förhållande till bruttonationalprodukten avsätter Sverige 1,6 procent till högskolesektorn. Genomsnittet för OECD är 1,5 procent.
7.3 Sammanslagning av lärosäten
Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1) att verksamheterna vid Växjö universitet och Högskolan i Kalmar skulle ingå i ett nytt universitet fr.o.m. den 1 januari 2010. Regeringens förslag baserades på en gemensam ansökan från de båda lärosätena inkommen i juni 2008. För merkostnader med anledning av förberedelser för och genomförande av sammanslagningen har riksdagen anvisat sammanlagt 80 miljoner kronor för 2008-2010.
En organisationskommitté (U 2008:11) tillsattes hösten 2008 för att enligt sitt direktiv (dir. 2008:146) ange förutsättningar och ramar för det nya universitetet, Linnéuniversitetet. Kommittén lämnade sin slutrapport den 30 mars 2010 (dnr U2010/2105/UH). I enlighet med direktivet har organisationskommittén lämnat ett förslag till utvärdering av processen.
Av slutrapporten framgår att en viktig förutsättning för genomförandet av sammanslagningen har varit att projektet vuxit fram lokalt och att ledningarna vid de båda lärosätena har drivit processen framåt. Vidare har sammanslagningens olika moment till största delen genomförts med arbetsinsatser från befintlig personal och med ett ledarskap som har utmärkts av kommunikation och lyhördhet.
Linnéuniversitetet började sin verksamhet den 1 januari 2010 och hade då 14 235 helårsstudenter och ca 2 000 anställda.
7.4 Kvalitet
Under 2009 har det bedrivits ett omfattande utvecklingsarbete av det nationella kvalitetssäkringssystemet för högre utbildning. I mars 2009 gav regeringen Högskoleverket i uppdrag att lämna förslag på ett nytt system för kvalitetsutvärdering av utbildningar (U2009/1444/UH). Uppdraget genomfördes i nära samverkan med universitet och högskolor, Sveriges universitets- och högskoleförbund och Sveriges förenade studentkårer. Högskoleverket redovisade uppdraget den 15 september 2009 i rapporten Kvalitetsutvärdering för lärande - Högskoleverkets förslag till nya kvalitetsutvärderingar för högskoleutbildningar (U2009/3620/UH). Regeringen överlämnade i mars 2010 propositionen Fokus på kunskap - kvalitet i den högre utbildningen (prop. 2009/10:139) till riksdagen som beslutade om den i juni 2010 (bet. 2009/10:UbU20, rskr. 2009/10:320). Det nya nationella systemet för kvalitetssäkring av högre utbildning består av kvalitetsutvärdering av utbildningar och prövning av examenstillstånd. Högskolverket ansvarar för att dessa utvärderingar och prövningar genomförs. Kvalitetsutvärdering av utbildningar bör främst avse bedömning av utbildningarnas resultat. Vidare ska resurser för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, förutom på grundval av antal helårsstudenter och helårsprestationer, fördelas på grundval av kvalitetsutvärdering av utbildningars resultat. Det nya utvärderingssystemet kommer att tas i bruk under början av 2011 och resurstilldelning baserad på kvalitet påbörjas 2013.
Parallellt med utvecklingsarbetet har Högskoleverket under 2009 avslutat tidigare påbörjade kvalitetsgranskningar. Det tidigare kvalitetssäkringssystemet omfattade ämnes- och programutvärderingar, kvalitetsarbetsgranskningar, prövningar av examenstillstånd, tematiska studier och utmärkelsen framstående utbildningsmiljö.
I det system för kvalitetsutvärdering av ämnen och program som Högskoleverket började tillämpa senare delen av 2007 granskades först utbildningarna översiktligt för att ge en nationell bild av ämnet eller utbildningen. Utifrån denna kunskap beslutade sedan verket att göra fördjupade granskningar av de ämnen eller program där kvaliteten bedömdes vara hotad eller där det fanns intressanta exempel från kvalitetssynpunkt. Sammanlagt presenterades under 2009 nationella bilder av 215 olika utbildningar. Totalt 182 fördjupade granskningar, som hade påbörjats under 2008, avslutades 2009. Dessa fördjupade granskningar innebar också en omprövning av examenstillstånd för de berörda utbildningarna. Det resulterade i att examenstillståndet ifrågasattes för 21 utbildningar på grundnivå och avancerad nivå, och för 26 utbildningar på forskarnivå. För dessa utbildningar ska lärosätet inom ett år redovisa till Högskoleverket vilka åtgärder som har vidtagits. Verket har även följt upp de utbildningar vars examenstillstånd ifrågasattes under 2008. Huvuddelen av dessa utbildningar var lärarutbildningar. Ingen av de ifrågasatta utbildningarna fick sitt examenstillstånd återkallat.
Därutöver har utbildningar som leder till socionomexamen vid 16 lärosäten utvärderats utifrån de kvalitetsaspekter som Högskoleverket generellt tillämpat vid tidigare nationella programutvärderingar. Sju lärosäten fick sitt examenstillstånd ifrågasatt och ska inom ett år redogöra för de åtgärder som har vidtagits.
Under 2009 har Högskoleverket prövat 30 ansökningar om examenstillstånd. Sju av dessa ärenden avsåg ansökningar från enskilda utbildningsanordnare, vilka hade remitterats till verket från regeringen.
Även kvalitetsarbetet vid sex lärosäten har granskats under 2009. Vid ytterligare åtta lärosäten påbörjades kvalitetsarbetsgranskningar, vilka avslutades våren 2010. Samtliga lärosäten bedömdes ha ett godtagbart eller gott kvalitetsarbete.
Två övriga utvärderingar har genomförts, dels utmärkelsen framstående utbildningsmiljö, dels en studie om förkunskaper och krav i högre utbildning.
Tillsyn
Högskoleverket har till uppgift att utöva tillsyn för att öka rättssäkerheten för allmänheten och för enskilda individer. I tillsynsverksamheten används tre arbetsmetoder: tillsynsbeslut, tillsynsbesök och tillsynsprojekt. Ett tillsynsbeslut kan t.ex. grunda sig på en anmälan från en enskild person eller på att verket på annat sätt fått kännedom om ett befarat missförhållande. Det kan också vara en uppföljning av ett tidigare tillsynsbeslut. Under 2009 fullföljdes 151 tillsynsbeslut och uppföljningar jämfört med 141 under 2008. Majoriteten av dessa var resultat av anmälningar från enskilda. En orsak till ökningen kan vara att Högskoleverket sedan hösten 2008 har infört en möjlighet för enskilda att göra tillsynsanmälningar via webbplatsen.
Under 2009 sammanställde och analyserade verket de tillsynsbeslut som fattats 2005-2008 efter anmälan från enskild person. Rapporten visar att studenter på grundnivå och avancerad nivå främst anmäler problem som rör tillgodoräknande och examination samtidigt som doktorander främst anmäler problem som rör handledning och antagning. Trots att sanktionsmöjligheter saknas, konstaterar verket i rapporten att kritiken ofta leder till att missförhållanden reds ut och rättas till.
Högskoleverket genomför regelbundet tillsynsbesök vid universitet och högskolor. Resultaten dokumenteras i rapporter och följs upp efter minst ett år. Under 2009 genomfördes tre tillsynsbesök och fyra uppföljningar av tidigare tillsynsbesök. Verket tar även initiativ till fördjupade utredningar och seminarier i frågor som bedöms ha betydelse för studenternas rättssäkerhet och lärosätenas efterlevnad av regler. Under 2009 har fem tillsynsprojekt genomförts, bl.a. har en seminarieserie om plagiering genomförts samt en tidigare rapport om information och kontroll av högskolelärarnas bisysslor följts upp.
7.5 Internationalisering
Antalet utländska studenter som påbörjar studier vid svenska universitet och högskolor fortsätter att öka. Sedan läsåret 1999/2000 har antalet inresande studenter tredubblats och läsåret 2008/09 uppgick antalet till 36 600, av vilka 45 procent var kvinnor och 55 procent män. De utländska studenternas andel bland högskolenybörjare har ökat från 11 procent läsåret 1999/00 till 26 procent läsåret 2008/09. Totalt utgjorde de inresande studenterna nio procent av samtliga studenter i Sverige under 2008/09.
Av de utländska studenterna kom 23 700 till Sverige som fritt inresande studenter utanför utbytesprogram (s.k. free mover-studenter) och 13 000 inom ramen för utbytesprogram. Bland de fritt inresande studenterna var 59 procent män och 41 procent kvinnor. Bland övriga studerande i Sverige är könsfördelningen den omvända med 38 procent män och 62 procent kvinnor. Bland de inresande inom ramen för utbytesprogram var könsfördelningen jämnare med 49 procent män och 51 procent kvinnor.
Drygt en tredjedel av de fritt inresande studenterna läsåret 2008/09 kom från länder i Asien. Bland dessa kom flest från Kina och Pakistan. Jämfört med föregående läsår har antalet fritt inresande studenter ökat mycket från Iran, Bangladesh och Pakistan.
Diagram 7.1 Antal in- och utresande studenter läsåren 1998/99-2008/09
Källa: SCB/Högskoleverket
Andelen fritt inresande studenter som studerar på program har varierat över tid men de senaste fem läsåren har andelen ökat. En anledning till ökningen är att antalet utbildningar som ges på engelska blivit allt fler, särskilt på avancerad nivå. Läsåret 2008/09 studerade
65 procent av de fritt inresande studenterna på program och 35 procent på fristående kurs. Av dem som studerade på ett program var det över 80 procent som studerade på ett program på avancerad nivå.
Skillnaden mellan antalet studenter som kommer till Sverige för att studera jämfört med antalet svenskar som åker utomlands för att studera fortsätter att öka även om antalet svenska studenter som studerade utomlands under läsåret 2008/09 ökade något. Under läsåret studerade 24 400 svenska studenter utomlands, vilket är en ökning med tre procent jämfört med läsåret innan. Nära 19 500 av dessa studerade utomlands som fritt utresande studenter utanför utbytesprogram och ca 5 000 inom ramen för något utbytesprogram. De flesta som studerar utomlands gör det endast en eller ett par terminer men allt fler utresande läser en hel utbildning utomlands. Nästan 70 procent av de utresande studerade i Europa samtidigt som allt fler väljer att studera i Asien. Bland de utresande studenterna var 61 procent kvinnor och 39 procent män.
Svenska studenters deltagande i Erasmusprogrammet ökade under 2008/09 och totalt åkte knappt 2 700 studenter utomlands inom Erasmus för studier eller praktik.
Av samtliga studenter som avlade examen i Sverige under 2008/09 hade 13 procent studerat utomlands under sin utbildning. De flesta som har studerat utomlands återfinns bland personer med arkitektexamen och personer med juristexamen. Gruppen examinerade inom vård- och omsorgsområdet (exkl. läkare) samt undervisningsområdet har en mycket låg andel som studerat utomlands med sex respektive tre procent.
Lärarutbyte sker bl.a. inom ramen för Erasmusprogrammet. Under läsåret 2008/09 har antalet utresande lärare vid svenska lärosäten inom programmet ökat markant. Samma läsår åkte 521 lärare ut för att undervisa vid ett annat europeiskt lärosäte. Personalfortbildning inom Erasmus har rönt stort intresse och antalet deltagare från svenska lärosäten uppgick till 159 under läsåret 2008/09.
I propositionen Gränslös kunskap - högskolan i globaliseringens tid (prop. 2008/09:175, bet. 2008/09:UbU19, rskr. 2008/09:282) presenterade regeringen insatser för ökat utresande bland studenter och lärare. Insatserna har resulterat i att Internationella programkontoret inom utbildningsområdet har fördelat 171 studentstipendier om ca 4,8 miljoner kronor till svenska universitet och högskolor. Dessa medel ska användas till svenska studenter som deltar i utbyte med lärosäten i utomeuropeiska länder. Genom programkontoret har drygt 9,6 miljoner kronor fördelats till svenska universitet och högskolor inom ramen för satsningen på ökad lärarmobilitet.
7.6 Integration
Högskoleverket har i uppdrag att göra bedömningar av utländska utbildningsmeriter för att bidra till att personer med utländsk högre utbildning ska kunna integreras på den svenska arbetsmarknaden. Verket beslutar även om behörighetsbevis för lärare med utländsk utbildning. Antalet ärenden om bedömning av kunskaper för yrkesverksamhet har efter en period av kraftig ökning, närmare 40 procent mellan 2006 och 2008, nu stannat upp och minskat något jämfört med 2008. Förklaringen är främst att den stora tillströmningen av ärenden som rör irakiska utbildningar för yrkesmässigt erkännande har avtagit. Ansökningarna från personer med irakisk utbildning utgör dock fortfarande den i särklass största gruppen. Under året har det elektroniska ärende- och dokumentationssystemet som införts resulterat i en ökad effektivitet. Jämfört med tidigare år har under 2009 ca 600 fler personer fått ett bedömningsutlåtande. Det motsvarar en ökning med drygt 26 procent.
Kompletterande utbildning för personer med utländsk examen
Under 2000-talet har möjligheterna till kompletterande utbildningar för personer med utländsk examen ökat. Utbildningarna har under de senaste åren gått från att vara allmänna till att bli specifika för olika yrkesgrupper. Under 2009 pågick kompletteringsutbildningar enligt regeringsuppdrag för ca 30 jurister och 200 lärare vid flera lärosäten. Dessutom påbörjades under hösten kompletterande utbildningar för personer med avslutad läkar- och sjuksköterskeutbildning från tredje land vid fyra lärosäten. Hittills har bara ett fåtal personer slutfört dessa kompletterande utbildningar, varför det är för tidigt att utvärdera dessa satsningar.
7.7 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Under 2009 fortsatte antalet helårsstudenter att öka och uppgick till drygt 300 000. Antalet helårsstudenter har ökat vid alla lärosäten utom vid tre av de konstnärliga högskolorna, och sammantaget ökade antalet helårsstudenter med 22 000 eller åtta procent under 2009. Det är den största procentuella ökningen sedan 1993. Vid Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Kungl. Tekniska högskolan, Mittuniversitetet samt Högskolan Dalarna har antalet helårsstudenter ökat med mer än tusen helårsstudenter. Jämfört med för tio år sedan var antalet helårsstudenter 2009 nästan 50 000 fler.
Drygt hälften av samtliga helårsstudenter läser kurser inom samhällsvetenskap eller juridik. Området är det klart största för både män och kvinnor och företagsekonomi utgör det enskilt största ämnet. På andra plats för kvinnor kommer humaniora och bland männen teknikområdet.
Den nya utbildnings- och examensstrukturen med uppdelning av kurser efter utbildningsnivåerna grundnivå respektive avancerad nivå började tillämpas läsåret 2007/08. Läsåret 2008/09 var närmare 88 000 studenter registrerade på kurser på avancerad nivå, vilket motsvarar 22 procent av samtliga studenter. Högst andel studenter på avancerad nivå fanns inom områdena teknik och medicin/odontologi.
Av studenterna i utbildning på grundnivå och avancerad nivå utgör kvinnor 59 procent och män 41 procent. Skillnaderna är stora mellan utbildningsområden och det är endast inom det konstnärliga området och inom naturvetenskap som könsfördelningen är jämn. Särskilt framträdande är den ojämna könsfördelningen inom teknik samt inom vård- och omsorgsutbildningarna. Fördelningen har varit oförändrad under de senaste åren. Lärosätenas arbete för att uppnå en jämnare könsfördelning på utbildningar med sned könsfördelning ger framför allt resultat när det gäller att öka andelen kvinnor på tekniska utbildningar. Arbetet med att öka andelen män på lärar- och vårdutbildningar visar inte lika goda resultat.
Högskolenybörjare
Under läsåret 2008/09 fortsatte ökningen av antalet högskolenybörjare. Under läsåret påbörjade drygt 94 000 personer högskolestudier för första gången, vilket är åtta procent fler än föregående läsår. Delvis förklaras ökningen av att antalet inresande studenter fortsatte att öka och uppgick till 24 300 (se avsnitt 7.5 Internationalisering). Även antalet svenska högskolenybörjare har dock ökat och uppgick läsåret 2008/09 till 69 700, vilket nästan är i nivå med den tidigare högsta noteringen från läsåret 2002/03. Ökningen av antalet svenska högskolenybörjare hänger delvis samman med att årskullarna i åldern 19-21 år är ovanligt stora under de senaste åren.
Medianåldern för högskolenybörjare har varit 22 år de senaste tio åren. Exkluderas de inresande studenterna sjunker medianåldern för högskolenybörjare till 21 år. Närmare 60 procent av de svenska högskolenybörjarna var under 22 år läsåret 2008/09. Denna andel har successivt ökat under de senaste åren. Under de senaste tio åren har antalet svenska högskolenybörjare endast ökat i åldersgruppen under 25 år medan antalet har minskat i åldersgruppen 25-34 år. Antalet högskolenybörjare över 34 år har varit i det närmaste oförändrad.
Tabell 7.1 Högskolenybörjare läsåret 2008/09 inklusive resp. exklusive inresande studenter efter inriktning
Totalt
Kvinnor
Män
Inkl. inresande studenter
Totalt
94 000
52 500
41 500
Yrkesexamensprogram
25 200
15 700
9 500
Program mot generell examen
22 700
11 000
11 700
Fristående kurser
46 100
25 800
20 300
Exkl. inresande studenter
Totalt
69 700
41 300
28 400
Yrkesexamensprogram
24 900
15 600
9 400
Program mot generell examen
15 000
8 100
6 900
Fristående kurser
29 700
17 500
12 200
Källa: SCB
Tabell 7.2 Antal studenter i högskoleutbildning
Andel kvinnor
Andel män
2007
2008
2009
2007
2008
2009
2007
2008
2009
Antal helårsstudenter
278 250
280 060
304 241
59 %
59 %
59 %
41 %
41 %
41 %
Antal registrerade studenter i grundutbildning, per hösttermin
322 179
348 426
360 993
60 %
60 %
59 %
40 %
40 %
41 %
Antal högskolenybörjare*
81 319
87 100
94 039
57 %
57 %
56 %
43 %
43 %
44 %
Källa: Högskoleverkets NU-databas
Anm.: Inklusive helårsstudenter vid Försvarshögskolan, Sveriges lantbruksuniversitet, Handelshögskolan i Stockholm samt övriga enskilda utbildningsanordnare.
* Student som för första gången sedan 1956 är registrerad i svensk grundläggande högskoleutbildning. Uppgifterna avser läsår. 2009 innebär läsåret 2008/09.
Nästan hälften av högskolenybörjarna läser enbart fristående kurser. Till viss del förklaras detta av ökningen av antalet inresande studenter.
Utbildning på distans
Distansutbildningen inom högskolan har fortsatt att öka. Under läsåret 2008/09 uppgick antalet distansstudenter till 119 000, vilket är 17 600 fler än föregående läsår och nästan fyra gånger så många som för tio år sedan. Det innebär att drygt var fjärde student numera läser på distans eller kombinerar distansstudier med campusförlagda studier. Av distansstudenterna läser 40 procent samtidigt campuskurser. Av de studenter som enbart läser på distans var 80 procent registrerade på deltid. Jämfört med övriga studenter är drygt dubbelt så många distansstudenter över 34 år och andelen kvinnor är högre.
Flest studenter som enbart var registrerade på distanskurser läsåret 2008/09 hade Umeå universitet med 8 260 studenter och Mittuniversitetet med 7 990 studenter. Vid Mittuniversitetet motsvarar antalet 31 procent av samtliga studenter. Högst andel studenter som enbart är registrerade på distanskurser har dock Högskolan på Gotland med 54 procent. Andra lärosäten med mer än 40 procent studenter på enbart distanskurser är Mittuniversitetet, Högskolan Dalarna och Högskolan i Gävle.
Resurstilldelning
I nuvarande resurstilldelningssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå åligger det lärosätena att anpassa utbildningsutbudet efter studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Regeringen fastställer ett takbelopp för varje lärosäte, dvs. ett belopp mot vilket lärosätet efter årets slut har rätt att avräkna antalet helårsstudenter och helårsprestationer med ersättningsbelopp som fastställs i regleringsbrev för olika utbildningsområden. Mellan 2003 och 2005 översteg utbildningsvolymen tilldelade takbelopp. Under dessa år utbildades således fler studenter än lärosätena fick ersättning för. År 2006 beslutade riksdagen att öka anslagen till universitet och högskolor. Från och med 2006 började antalet helårsstudenter samtidigt att minska vid flera lärosäten, vilket resulterade i ett ökat anslagssparande. Under de senaste åren har flertalet lärosäten utbildat färre studenter än vad som varit möjligt utifrån de ekonomiska ramarna. Under 2009 ökade dock såväl antalet högskolenybörjare som antal helårsstudenter, och det totala utfallet för universitet och högskolor uppgick till 100 procent av tilldelade medel för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Efterfrågan på utbildning varierar över åren och påverkas främst av konjunkturläget och storleken på ungdomskullarna. Stora ungdomskullar kombinerat med den ökade arbetslösheten är också den viktigaste förklaringen till det höga studentantalet 2009 och antagningsstatistiken för innevarande år talar för en fortsatt stark efterfrågan (se tabell 7.3 Antal helårsstudenter, tilldelat takbelopp och utfall per lärosäte 2009).
7.7.1 Sökande till högskolan
Höstterminen 2009 sökte totalt 360 000 personer till utbildningsprogram och kurser vid universitet och högskolor, vilket är en ökning med 22 procent jämfört med hösten 2008. Fördelningen mellan könen har varit densamma under en lång tidsperiod, men blev något jämnare hösten 2009. Av det totala antalet
Tabell 7.3 Antal helårsstudenter, tilldelat takbelopp och utfall per lärosäte 2009
ANTAL HELÅRSSTUDENTER
TAKBELOPP 2009
UTFALL 2009
UNIVERSITET/HÖGSKOLA
2007
2008
2009
(tkr)
(tkr)
%
Uppsala universitet
19 916
20 234
21 967
1 260 534
1 253 959
99%
Lunds universitet
24 585
25 157
27 453
1 663 287
1 734 379
104%
Göteborgs universitet
24 089
24 091
25 605
1 675 285
1 686 961
101%
Stockholms universitet
22 422
27 216
28 632
1 482 208
1 380 795
93%
Umeå universitet
15 560
15 343
16 703
1 128 472
1 137 582
101%
Linköpings universitet
16 872
17 076
17 742
1 247 098
1 225 386
98%
Karolinska institutet
5 504
5 243
5 594
546 204
526 699
96%
Kungl. Tekniska högskolan
11 703
12 230
13 344
982 424
1 037 312
106%
Luleå tekniska universitet
6 605
6 358
6 622
582 408
516 362
89%
Karlstads universitet
7 606
7 490
8 168
528 580
546 271
103%
Växjö universitet
7 304
7 477
8 288
461 907
471 433
102%
Örebro universitet
8 343
8 207
9 179
608 903
601 966
99%
Mittuniversitetet
6 907
6 656
7 820
509 125
474 159
93%
Blekinge tekniska högskola
3 678
3 822
3 964
261 797
284 062
109%
Malmö högskola
10 576
11 170
11 917
748 907
746 941
100%
Högskolan i Kalmar
5 740
5 774
5 947
429 997
407 632
95%
Mälardalens högskola
7 673
7 437
7 495
573 986
519 536
91%
Danshögskolan
158
166
154
46 545
48 237
104%
Dramatiska institutet
161
166
156
79 207
75 950
96%
Gymnastik- och idrottshögskolan
453
375
438
49 628
54 231
109%
Högskolan i Borås
5 497
5 878
6 507
409 720
444 812
109%
Högskolan Dalarna
5 385
6 026
7 380
368 400
415 034
113%
Högskolan på Gotland
2 131
2 348
2 535
122 640
144 994
118%
Högskolan i Gävle
5 806
5 683
5 884
398 258
387 286
97%
Högskolan i Halmstad
4 917
5 088
5 797
331 273
360 135
109%
Högskolan Kristianstad
4 818
4 732
4 952
329 110
307 551
93%
Högskolan i Skövde
3 907
4 090
4 381
304 709
289 882
95%
Högskolan Väst
4 083
4 275
4 827
292 144
305 027
104%
Konstfack
618
596
609
124 961
123 491
99%
Kungl. Konsthögskolan
222
231
215
56 475
59 001
104%
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
631
619
639
108 086
110 445
102%
Lärarhögskolan i Stockholm*
5 864
0
0
Operahögskolan i Stockholm
38
35
39
16 602
17 181
103%
Södertörns högskola
5 803
5 716
6 277
329 472
313 592
95%
Teaterhögskolan i Stockholm
67
67
70
27 450
28 099
102%
Chalmers tekniska högskola AB
8 385
8 686
9 664
742 545
805 634
108%
Stiftelsen Högskolan i Jönköping
7 021
7 965
8 415
475 054
513 362
108%
Totalt
271 044
273 723
295 379
19 303 401
19 355 379
100 %
Anm.: I tabellen redovisas endast lärosäten med takbelopp, vilket innebär att Försvarshögskolan, Sveriges lantbruksuniversitet, Handelshögskolan i
Stockholm samt övriga enskilda utbildningsanordnare inte ingår. Vid dessa lärosäten fanns under 2009 ca 8 800 helårsstudenter.
* Lärarhögskolan i Stockholm ingår sedan 2008 i Stockholms universitet.
sökande var 62 procent kvinnor och 38 procent män.
Antalet sökande utan tidigare högskoleutbildning ökade med 29 procent jämfört med höstterminen 2008 och uppgick till 121 000. En stor del av ökningen beror på att fler 19-åringar har sökt, vilket till viss del kan förklaras av att årskullen är större än i fjol, samt att andelen sökande 19-åringar i förhållande till befolkningen har ökat jämfört med föregående höst. Antalet 19-åriga sökande ökade från 26 500 hösten 2008 till 35 400 hösten 2009 och utgjorde därmed 29 procent av samtliga sökande utan tidigare högskoleutbildning. Uppgifter inför höstterminen 2010 tyder på att det totala antalet sökande till utbildningsprogram och kurser vid universitet och högskolor fortsätter att öka.
Efter att under en femårsperiod ha minskat med en tredjedel ökade antalet behöriga förstahandssökande till lärarutbildningen 2009 för första gången på flera år. Jämfört med höstterminen 2008 ökade andelen förstahandssökande till lärarutbildningen med 27 procent. På sjuksköterskeutbildningen har antalet förstahandssökande i princip varit oförändrat under ett flertal år men både hösten 2008 och hösten 2009 skedde en ökning. För andra året i rad ökade även antalet behöriga förstahandssökande till både civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningen. För högskoleingenjörsutbildningen var ökningen 31 procent.
Antal sökande per utbildningsplats varierar kraftigt mellan olika utbildningar. Till lärar-, civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningarna fanns drygt en förstahandssökande per plats. Utbildningar som leder till läkar- och veterinärexamen hade fortsatt högst söktryck med fler än sex förstahandssökande per plats.
Jämfört med hösten 2005 har andelen kvinnliga behöriga förstahandssökande ökat på lärarutbildningen, civilingenjörsutbildningen, sjuksköterskeutbildningen och högskoleingenjörsutbildningen. Till sjuksköterskeutbildningen och lärarutbildningen höstterminen 2009 var 85 procent respektive 74 procent av de behöriga förstahandssökande kvinnor. Bland de förstahandssökande till civilingenjörsutbildningen och högskoleingenjörsutbildningen 2009 var andelen män 73 respektive 78 procent.
Av de ungdomar som föddes 1984 hade 44 procent påbörjat högskolestudier vid 24 års ålder. Det är något färre jämfört med årskullen innan. Det är fortfarande stora skillnader mellan olika län och kommuner när det gäller andelen av en årskull som påbörjar högskolestudier. Uppsala, Stockholms och Gotlands län hade högst övergång där mellan 46 och 49 procent av årskullen född 1984 påbörjat studier 2008. Gävleborgs, Södermanlands och Dalarnas län hade lägst övergång med andelar mellan 39 och 40 procent. Könsskillnaderna i fråga om övergång är stora och har inte förändrats märkbart för de senaste årskullarna. År 2008 hade 52 procent av de 24-åriga kvinnorna påbörjat studier, medan motsvarande andel av männen var 36 procent.
Reell kompetens och alternativt urval
Sedan hösten 2003 har sökande kunnat uppfylla kraven på grundläggande och särskild behörighet genom bedömning av s.k. reell kompetens. Med reell kompetens avses de samlade kunskaper och färdigheter som den sökande tillägnat sig genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller genom någon annan omständighet.
Högskoleverket har i rapporten Reell kompetens vid bedömning av behörighet och tillgodoräknade (2009:21 R) redovisat resultatet av regeringsuppdraget att följa och stödja universitets och högskolors arbete med bedömning av reell kompetens. Högskoleverket drar slutsatsen att det saknas heltäckande lösningar vid lärosätena när det gäller bedömning av reell kompetens, däremot finns det goda exempel när det gäller vissa aspekter som krävs för att kvalitetssäkra en bedömningsprocess.
Från och med antagningen till höstterminen 2008 infördes nya bestämmelser om urval till högre utbildning. Dessa innebär att universitet och högskolor får bestämma vilka urvalsgrunder som ska användas för högst en tredjedel av platserna på en utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare. Tidigare gällde bestämmelsen högst 20 procent av platserna.
Flertalet lärosäten använder av högskolan bestämda urvalsgrunder, men i relativt liten skala och då främst för utbildningar inom vård, medicin och odontologi samt utbildningar med konstnärlig eller hantverksmässig inriktning.
Att urvalsgrunden används i relativt liten skala beror, enligt lärosätena, bl.a. på att alla behöriga sökande har kunnat beredas plats, osäkerhet kring regelverk samt att metoden anses vara kostnadskrävande. Många lärosäten lyfter fram att det är svårt att dra några långtgående slutsatser om studenternas prestationer, studieavbrott, etc. utifrån jämförelser mellan de olika urvalsgrupperna.
Trots att det är svårt att göra en jämförelse med 2008, förefaller användningen av urvalsgrunder som beslutats av högskolan tämligen konstant.
Särskild utbildning av lärare i yrkesämnen
Under åren 2005-2009 genomförde regeringen en satsning på särskild utbildning av lärare i yrkesämnen (SÄL III). Syftet med satsningen var framför allt att utbilda obehöriga yrkeslärare som undervisar i gymnasieskolan, vilket är nästan 4 000 yrkeslärare eller 37 procent av yrkeslärarna, så att de kan ta en lärarexamen. I Högskoleverkets rapport Utvärdering av särskild lärarutbildning för lärare i yrkesämnen - SÄL III (2010:8 R) framgår att utbildningsinsatsen i stort har varit lyckad. Den har inneburit att drygt 1 000 obehöriga yrkeslärare har antagits för att komplettera till behörighet att undervisa i gymnasieskolan. Drygt 600 av de antagna har avlagt examen under satsningens fyra år. Majoriteten av studenterna, ca 80 procent, uppger att de är nöjda med utbildningen och att den har varit till nytta för dem i deras arbete som lärare. Studenterna uppger i allmänhet att de är positiva till utbildningens uppläggning med studier på distans parallellt med arbete som lärare.
7.7.2 Prestation och genomströmning
Prestationsgraden, dvs. kvoten mellan avklarade poäng och helårsstudenter, har varit praktiskt taget oförändrad sedan 1993 när systemet med helårsstudenter och helårsprestationer infördes. Under 2009 klarade studenterna i genomsnitt 79 procent av de poäng de var registrerade för, vilket är en minskning jämfört med de senaste åren.
Utbildningsområdena undervisning, vård och konst har de högsta prestationsgraderna. Den höga prestationsgraden förklaras med att kurserna inom dessa områden ofta ingår i program och att examen behövs för legitimation att utöva t.ex. vissa vårdyrken. Lägst är prestationsgraden inom humaniora där en övervägande del av utbildningarna består av fristående kurser. Inom alla utbildningsområden har män en lägre prestationsgrad än kvinnor.
Tabell 7.4 Prestationsgrad 2007-2009
Utbildningsområde
2007
2008
2009
Humaniora (inkl. teologi)
71 %
70 %
67 %
Samhällsvetenskap (inkl. juridik)
79 %
79 %
77 %
Vård (inkl. medicin, odontologi, farmaci)
93 %
92 %
91 %
Naturvetenskap
80 %
78 %
74 %
Teknik
80 %
80 %
78 %
Undervisning
91 %
91 %
89 %
Konst (inkl. idrott, design, media)
86 %
90 %
92 %
Övrigt
83 %
85 %
79 %
Totalt
82 %
81 %
79 %
Källa: Högskoleverket
Alla som påbörjar högskolestudier har inte för avsikt att avlägga examen. Det gäller framför allt studenter som är något äldre och som läser fristående kurser. Bland studenter som påbörjar ett utbildningsprogram kan däremot merparten förväntas avlägga examen. Trots det väljer många studenter som fullföljer ett utbildningsprogram att inte ta ut en examen.
Av samtliga högskolenybörjare börjar hälften på ett utbildningsprogram och inom sju år har 55 procent av dessa tagit ut en examen. Därutöver har ytterligare drygt 20 procent uppnått minst 180 högskolepoäng utan att ta ut en examen under samma tid. Skillnaderna i examensfrekvens mellan olika yrkesexamensprogram varierar mellan 49 procent och 87 procent. Högst examensfrekvens har sjuksköterske- och tandläkarexamen med 87 procent, medan högskoleingenjörsexamen och arkitektexamen ligger på knappt 50 procent i examensfrekvens efter sju år. Generellt har utbildningar som leder till legitimationsyrken en högre examensfrekvens.
På nästan alla yrkesprogram har kvinnor en högre examensfrekvens än män. Störst är skillnaden mellan könen på utbildningarna till biomedicinsk analytiker och socionom med ca 20 procents högre examensfrekvens för kvinnorna. Inom den mindre gruppen studenter som enbart är registrerade på fristående kurser har endast ca tio procent av studenterna tagit ut en examen inom sju år efter påbörjade studier. Ytterligare tio procent har uppnått minst 180 högskolepoäng.
7.7.3 Examina inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Sedan början av 2000-talet har antalet avlagda examina ökat med nästan 50 procent. Till viss del förklaras den kraftiga ökningen av att det har blivit vanligare att en och samma student tar ut flera examina. Det gäller t.ex. vissa yrkesexamina som högskoleingenjörsexamen och sjuksköterskeexamen som kombineras med en generell kandidat-, magister- eller masterexamen.
År 2009 avlades 60 400 examina vid universitet och högskolor, vilket är drygt 2 400 fler än föregående år. Det är framför allt en kraftig ökning av antalet masterexamina och till viss del fler avlagda kandidatexamina som förklarar ökningen. Samtidigt har antalet avlagda yrkesexamina och magisterexamina minskat. Bland yrkesexamina minskade antalet lärarexamina efter några års ökning. Kvinnor står för 65 procent av samtliga examina. För tio år sedan utgjorde kvinnor 60 procent av de examinerade.
Den 1 juli 2007 infördes helt nya examina i examensstrukturen och alla examina delades in på någon av de tre utbildningsnivåerna. Studenter som före den 1 juli 2007 har påbörjat en utbildning till en examen enligt den gamla examensordningen har möjlighet att efter den 1 juli 2007 få en examen enligt den nya examensstrukturen om kraven för en examen enligt de nya bestämmelserna är uppfyllda. Under 2009 utfärdades 3 065 generella masterexamina, 214 konstnärliga kandidatexamina, 53 konstnärliga magisterexamina och 128 konstnärliga masterexamina.
Mål för antal examina
Regeringen har sedan 1993 satt mål för antal examina för vissa yrkesutbildningar. Under perioden 2009-2012 gäller detta civilingenjörsexamen, sjuksköterskeexamen, röntgensjuksköterskeexamen och lärarexamen. Regeringen presenterade i propositionerna Bäst i klassen - en ny lärarutbildning (prop. 2009/10:89, bet. 2009/10:UbU16, rskr. 2009/10:248) och En akademi i tiden - ökad frihet för universitet och högskolor (prop. 2009/10:149, bet. 2009/10:UbU23, rskr. 2009/10:337) sin bedömning att målen för antal examina bör utgå och att universitet och högskolor bör få ett större ansvar att själva dimensionera utbildningarna. Även om mål för antal examina inte längre kommer att anges, avser regeringen även fortsättningsvis att noga följa utvecklingen för olika utbildningsprogram och återkomma med förslag på åtgärder om utvecklingen så kräver.
Nedan presenteras uppföljningen av målen för de utbildningar där regeringen tidigare har satt mål.
Antalet civilingenjörsexamina fortsatte att minska under 2009. Under 2009 examinerades 3 525 civilingenjörer jämfört med 3 836 föregående år. De tre senaste åren har antalet examinerade civilingenjörer minskat med drygt 900, vilket motsvarar en minskning på 20 procent. Bland personer som avlagt civilingenjörsexamen fortsätter könsfördelningen att vara ojämn. Under 2009 var andelen kvinnor som tog ut civilingenjörsexamen 29 procent och andelen män 71 procent. Sedan 2001 har andelen kvinnor bland de examinerade ökat från 26 till 29 procent. Med tanke på att andelen kvinnor som påbörjar civilingenjörsutbildningar inte har ökat under de senaste åren kommer förmodligen denna könsfördelning bland examinerade civilingenjörer att bestå de närmaste åren.
Antalet personer som har avlagt sjuksköterske- och röntgensjuksköterskeexamen minskade något under 2009 till 4 806. Jämfört med år 2000 är det nästan dubbelt så många. Under 2009 utgjorde kvinnor 86 procent och män 14 procent av samtliga som tog sjuksköterske- och röntgensjuksköterskeexamen.
Antalet utfärdade lärarexamina minskade relativt kraftigt från 9 333 examina under 2008 till 8 095 under 2009. Minskningen skedde enbart bland examinerade med inriktning mot senare år, medan antalet examina med inriktningen mot tidigare år är oförändrad. Bland de knappt 4 500 examinerade med inriktning mot tidigare år hade 81 procent en inriktning mot förskola och förskoleklass. För fem år sedan var andelen med inriktning mot förskola och förskoleklass på knappt 35 procent.
Könsfördelningen bland studenter som avlägger lärarexamina är fortsatt ojämn, även om det finns skillnader mellan de olika inriktningarna. Bland personer som avlade lärarexamina med inriktning mot tidigare år utgjorde kvinnor 91 procent och män 9 procent under 2009. Bland dem som avlade lärarexamina med inriktning mot senare år var andelen män något högre med 64 procent kvinnor och 36 procent män.
Regeringen har sedan 2001 satt målet att minst 30 procent av antalet lärarexamina, förutom lärarexamen med inriktning mot förskollärare, ska ha en inriktning mot matematik, teknik eller naturvetenskap. Av de 26 lärosäten som ger lärarutbildning har 22 inriktningar mot matematik, teknik eller naturvetenskap. Av de 22 lärosätena har fyra under 2009 uppnått minst 30 procent. Dessa är (med andelen examina med inriktning mot matematik, naturvetenskap eller teknik i procent inom parentes): Högskolan i Borås (61), Högskolan i Halmstad (48), Högskolan i Gävle (38) och Högskolan i Kalmar (31). Övriga lärosäten ligger mellan 10 och 24 procent.
7.8 Etablering på arbetsmarknaden
Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning (AKU) visar att arbetslösheten är lägre bland högskoleutbildade än bland gymnasie- och grundskoleutbildade. Detta gäller oavsett konjunkturläge.
Diagram 7.2 Andel arbetslösa 16-64 år efter utbildningsnivå, 1994-2009
Anm.: Arbetslösa enligt tidigare svensk definition, dvs. arbetssökande heltidsstuderande ingår inte. Tidsseriebrott 2005, pga. att en ny EU-anpassad statistik infördes.
Källa: SCB:s AKU-undersökning
Undersökningar om högskoleutbildades inträde på arbetsmarknaden visar att etableringen fortsätter att vara god. Enligt Högskoleverkets undersökning Etablering på arbetsmarknaden - examinerade 2005/06 (2009:28 R) hade 78 procent av dem med avlagd examen läsåret 2005/06 etablerat sig på arbetsmarknaden 2007. Skillnaden i etableringen mellan kvinnor och män har varierat en del över tid. Det beror till stor del på att könsfördelningen varierar mellan olika utbildningar. Eftersom män och kvinnor dominerar inom olika utbildningar leder det till etablering i olika sektorer på arbetsmarknaden som kan påverkas i olika grad av t.ex. förändringar i konjunkturen. Under 2007 var etableringen för män drygt 4 procent högre än för kvinnor, vilket delvis förklaras med att etableringen inom det tekniska området hade den största ökningen av etableringsnivån.
Examinerade med inriktning mot tekniksektorn, vård och omsorg eller informatik/data- och systemvetenskap hade lättast att etablera sig på arbetsmarknaden under 2007. Högst andel etablerade hade personer med läkarexamen med 96 procent, medan andelen etablerade endast var 28 procent bland personer med konstnärlig magisterexamen. Den låga andelen etablerade bland dem med konstnärliga examen förklaras delvis med att de faller utanför den definition som har använts av etablerade på arbetsmarknaden i undersökningen. Personer med en årsinkomst lägre än 153 000 kronor under 2007, arbetslösa eller den som varit föremål för arbetsmarknadspolitiska åtgärder anses enligt definitionen ha en svag ställning på arbetsmarknaden. Utöver personer med konstnärlig examen finns inom denna grupp även personer med t.ex. generella examina inom humaniora, naturvetenskap och journalistik. Inom gruppen med konstnärlig examen är det relativt vanligt att starta egna företag. För dessa kan inkomsten ofta bli låg, vilket gör att de hamnar i gruppen med svag ställning på arbetsmarknaden.
De som avlagt läkar-, tandläkar-, civilingenjörsexamen med bygg-, data- och maskininriktning eller högskoleingenjörsinriktning hade en etableringsgrad över 90 procent.
Bland lärare, som utgör ca 20 procent av alla som årligen tar examen, var etableringsgraden knappt 75 procent. Etableringsgraden ökade under slutet av 1990-talet för att sedan successivt sjunka efter 2002. Personer med specialpedagogisk examen, yrkeslärarexamen och grundskollärarexamen med inriktning mot senare år inom ämnena matematik och naturvetenskap har haft den gynnsammaste arbetsmarknaden bland lärare under de senaste åren.
Tabell 7.5 Utbildning på forskarnivå
Andel kvinnor
Andel mån
2007
2008
2009
2007
2008
2009
2007
2008
2009
Antal doktorandnybörjare
2 918
3 206
3 353
46 %
47 %
49 %
54 %
53 %
51 %
- varav licentiatnybörjare
501
473
417
42 %
44 %
45 %
58 %
56 %
55 %
Antal aktiva doktorander*
17 251
16 922
17 176
49 %
49 %
49 %
51 %
51 %
51 %
Antal doktorsexamina
2 807
2 890
2 694
47 %
47 %
51 %
53 %
53 %
49 %
Antal licentiatexamina
918
764
750
40 %
40 %
41 %
60 %
60 %
59 %
Källa: SCB
* Per hösttermin
7.9 Utbildning på forskarnivå
Efter en kraftig nedgång 2004 och 2005 ökade 2008 antalet nybörjare till utbildning på forskarnivå tydligt med ca 10 procent och antalet nybörjare har ökat ytterligare något 2009. Könsfördelningen bland de nyantagna är jämn. Högst andel kvinnor finns inom medicin med 59 procent och lägst inom teknik med 30 procent. Antalet personer som har påbörjat utbildning till licentiatexamen har fortsatt att minska.
Antalet doktorsexamina sjönk med ca 200 under 2009 till knappt 2 700, vilket är den största nedgången sedan 1993 och den största procentuella nedgången någonsin. Antalet licentiatexamina minskade något under 2009 till ca 750. Andelen kvinnor som avlade doktorsexamen översteg för första gången 50 procent 2009.
Den 1 januari 2010 infördes en konstnärlig licentiatexamen och en konstnärlig doktorsexamen i den svenska examensstrukturen. Examina på forskarnivå indelades därigenom i generella examina (licentiatexamen och doktorsexamen) och konstnärliga examina (konstnärlig licentiatexamen och konstnärlig doktorsexamen).
Genomströmning i utbildning på forskarnivå
Den genomsnittliga studietiden för att bli examinerad som licentiat eller doktor minskar överlag successivt. De allra senaste åren har dock inga större förändringar skett. För studenter som avlade doktorsexamen 2009 var den genomsnittliga studietiden 8,5 terminer, dvs. drygt fyra år. Det innebär att den stipulerade studietiden för en doktorsexamen nästan överensstämmer med utfallet. Den genomsnittliga studietiden är kortare för män än för kvinnor. För studenter som avlade licentiatexamen under samma period uppgick den genomsnittliga studietiden till 5,1 terminer 2009, vilket motsvarar två och ett halvt år. Flera lärosäten, utom vissa med teknisk utbildning, har minskat antagningen till utbildning på forskarnivå med licentiatexamina som slutmål.
Genomströmningen har även ökat mätt som hur stor andel av alla som påbörjar utbildning på forskarnivå ett visst år som avlägger doktorsexamen inom en viss tid. Andelen doktorander som avlägger doktorsexamen inom fem år från påbörjad forskarutbildning har nästan fördubblats sedan 1990.
Mål för antal examina på forskarnivå
Regeringen har gett universitet och högskolor mål för antal examina på forskarnivå för perioden 2009-2012. I tabell 7.5 Mål och utfall för antalet examina på forskarnivå redovisas antalet examinerade per vetenskapsområde för 2009. Examensmålen anger ett minsta antal examina per vetenskapsområde och lärosäte under de senaste fyra åren. Det totala målet under perioden är satt till 9 115 examina, vilket är ca tio procent lägre än föregående period.
Tabell 7.6 Mål och utfall för antal examina på forskarnivå
VETENSKAPSOMRÅDE
MÅL
2009-2012
UTFALL
2009
ANDEL AV
MÅL
Humanistisk- samhällsvetenskapligt
2 380
608
26 %
Medicinskt
2 715
907
33 %
Naturvetenskapligt
1 685
475
28 %
Tekniskt
1 920
538
24 %
Sveriges lantbruksuniversitet
415
99
24 %
Totalt
9 115
2 627
29 %
Källa: Högskoleverket
Anm.: Doktorsexamen räknas som en examen om den inte föregåtts av licentiatexamen, medan licentiatexamen samt doktorsexamen som föregåtts av licentiatexamen räknas som en halv examen.
Mål för antal examina i forskarutbildningen infördes som en följd av riksdagens beslut med anledning av regeringens förslag i budgetpropositionen för 1998 (prop. 1997/98:1, utg.omr. 16, bet. 1997/98:UbU7, rskr. 1997/98:109). Beslutet innebar att kvantitativa examensmål skulle anges för varje universitet och högskola med rätt att utfärda doktorsexamen, utom Handelshögskolan i Stockholm. Det beslutet upphävde riksdagen i juni 2009 i enlighet med regeringens förslag i propositionen Forskarutbildning med profilering och kvalitet (prop. 2008/09:134, bet. 2008/09:UbU18, rskr. 2008/09:276). Sedan dess är det regeringens uppgift att bedöma behovet av mål för antal examina på samtliga utbildningsnivåer. I propositionen En akademi i tiden - ökad frihet för universitet och högskolor (prop. 2009/10:149, bet. 2009/10:UbU23, rskr. 2009/10:337) presenterade regeringen sin bedömning att målen för antal examina på grundnivå och avancerad nivå bör utgå och att universitet och högskolor bör få ett större ansvar att själva dimensionera utbildningarna.
Även när det gäller examina på forskarnivå gör regeringen bedömningen att lärosätena själva bör få ta ansvar för dimensioneringen bl.a. för att kunna avväga utbildningen på forskarnivå mot resurser för vidareutveckling av yngre forskare. Regeringen avser därför att låta nuvarande mål utgå ur regleringsbreven till universitet och högskolor. Även om regeringen upphör att ange mål för antal examina på forskarnivå kommer regeringen också fortsättningsvis noga följa utvecklingen och återkomma med förslag på åtgärder om utvecklingen så kräver.
7.10 Personal och kompetensförsörjning
Antalet anställda vid landets universitet och högskolor 2009 var 66 300 personer. Det är en ökning jämfört med föregående år då antalet anställda uppgick till 62 700 personer. Av de anställda vid universitet och högskolor arbetar 63 procent med undervisning och forskning.
Av alla anställda vid universitet och högskolor är 51 procent kvinnor. Andelen kvinnor varierar dock mellan olika personalkategorier. Bland den forskande och undervisande personalen är 42 procent kvinnor, medan andelen kvinnor bland professorerna endast är 20 procent.
Tabell 7.7 Könsfördelning inom vissa tjänstekategorier
Andel kvinnor (%)
Andel män (%)
2007
2008
2009
2007
2008
2009
Professorer
18
19
20
82
81
80
Lektorer
38
40
42
62
60
58
Forskarass.
41
44
42
59
56
58
Källa: SCB
Vid många lärosäten bedrivs ett målmedvetet arbete för att öka andelen kvinnor, såväl bland professorer som på andra ledande befattningar. För att bredda den akademiska basen för kommande professorsrekryteringar bedriver till exempel vissa lärosäten meriteringsprogram för kvinnliga lektorer. Andra vanliga åtgärder för att öka andelen kvinnor på ledande positioner är särskilda mentors- och karriärutvecklingsprogram för kvinnor i forskarkarriären, premiesystem för att öka institutioners incitament att aktivt söka kvinnliga kandidater till professors- och lektorsanställningar, samt införandet av mer generösa regler vid föräldraledighet för forskarassistenter. Trots dessa ansträngningar sker ökningen långsamt.
Delegationen för jämställdhet i högskolan (U 2009:01) har haft i uppdrag att analysera i vilken mån metoden att ange kvantitativa jämställdhetsmål för olika lärarkategorier har varit framgångsrik (dir. 2009:7). I rapporten Utvärdering av rekryteringsmål för högskolans personal (U2009/6064/UH) gör delegationen bedömningen att metoden huvudsakligen måste betraktas som framgångsrik. Andelen och antalet kvinnor i professorskåren har ökat även om den ursprungliga målsättningen att andelen kvinnor bland det totala antalet professorer skulle tredubblas under 1998-2008 inte har uppnåtts. I rapporten konstaterar delegationen vidare att de kvantitativa rekryteringsmålen även har inverkat positivt på lärosätenas rekryteringsprocesser och på jämställdhetsarbetet mer generellt. Förekomsten av mål och kravet på redovisning har bidragit till att jämställdheten på olika nivåer i organisationerna kartlagts och blivit föremål för åtgärder. Jämställdhet har därmed blivit en fråga som kontinuerligt beaktas i lärosätenas styrelser och rekryteringskommittéer.
Delegationen föreslår i rapporten att regeringen bör överväga om de kvantitativa rekryteringsmålen för professorer ska kompletteras med mål för docenter, som utgår från könsfördelningen bland nydisputerade. Sådana mål, som tar hänsyn till att hälften av de disputerade numera är kvinnor, skulle enligt delegationen synliggöra behovet av och skapa legitimitet för rekryteringsmålen för professorer. För att öka jämställdheten på landets lärosäten anser delegationen vidare att de kvantitativa måtten och målen även fortsättningsvis behöver kompletteras med kvalitativa åtgärder.
7.11 Analys och slutsatser
Regeringens övergripande mål är att stärka kvaliteten i den högre utbildningen och forskningen vid universitet och högskolor.
Ett annat mål för regeringens politik är att lärosätenas frihet och självbestämmande ska öka. Den politiska detaljstyrningen av verksamhet och organisation ska minska. I propositionen En akademi i tiden - ökad frihet för universitet och högskolor (prop. 2009/10:149, bet. 2009/10:UbU23, rskr. 2009/10:337) lämnar regeringen förslag och gör bedömningar i fråga om hur autonomin ska öka. Ökad autonomi väcker också nya frågor om hur kvaliteten ska kontrolleras. Samtidigt som lärosätena bör få ett ökat ansvar för kvalitetsutveckling har staten ett legitimt intresse att försäkra sig om att offentliga medel används på ett effektivt sätt och att verksamheten håller hög kvalitet. Hög kvalitet i högre utbildning och forskning är avgörande för Sveriges attraktionskraft som kunskapsnation. Regeringen anser att Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar och möjligheten att återkalla tillstånd att utfärda examina är verksamma instrument för att höja kvaliteten vid lärosätena. Regeringen bedömer dock att kvaliteten i den högre utbildningen behöver förbättras ytterligare och har i propositionen Fokus på kunskap - kvalitet i den högre utbildningen (prop. 2009/10:139, bet. 2009/10:UbU20, rskr. 2009/10:320) presenterat ett nytt kvalitetssäkringssystem där de utbildningar som ges det högsta omdömet bör komma i fråga för en kvalitetsbaserad resurstilldelning. Systemet ska börja användas under början av 2011 och ligga till grund för kvalitetsbaserad resursfördelning från 2013.
Konkurrens med framgångsrika lärosäten internationellt samt ökad internationell rörlighet bland studenter, lärare och forskare stärker kvaliteten vid svenska universitet och högskolor. Skillnaden mellan antalet studenter som kommer till Sverige för att studera jämfört med antalet svenskar som åker utomlands för att studera fortsätter att öka även om antalet svenska studenter som studerade utomlands under läsåret 2008/09 ökade något, efter flera år av minskning. Regeringen bedömer att det är angeläget att lärosätena fortsätter sitt arbete med att öka mobiliteten bland svenska studenter. Efter förslag och bedömningar i regeringens proposition Konkurrera med kvalitet - studieavgifter för utländska studenter (prop. 2009/10:65, bet. 2009/10:UbU15, rskr. 2009/10:230) införs studieavgifter för studenter som inte är medborgare i EU/EES eller Schweiz fr.o.m. höstterminen 2011. Samtidigt införs stipendieprogram riktade dels mot studenter från länder som Sverige har utvecklingssamarbete med, dels mot särskilt kvalificerade studenter. En viss minskning av antalet tredjelandsstudenter är en förväntad utveckling vid införandet av studieavgifter. Det är angeläget att en tydlig strategi för rekrytering och mottagning utvecklas i samarbete mellan lärosätena och berörda myndigheter samt att samordningen mellan myndigheter och organisationer som stödjer universitets och högskolors internationalisering förbättras. Regeringen kommer fortsatt att följa frågan noggrant.
Sverige har ett relativt stort antal universitet och högskolor. Regeringen bedömer att sammanslagningar kan stärka kvalitet och effektivitet i verksamheterna, men att initiativen bör komma från lärosätena själva. Växjö universitet och Högskolan i Kalmar gick samman i ett universitet, Linnéuniversitetet, den 1 januari 2010. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2010 att verksamheterna vid Dramatiska institutet och Teaterhögskolan i Stockholm ska ingå i en högskola fr.o.m. den 1 januari 2011 (prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:UbU1, rskr. 2009/10:126).
Antalet helårsstudenter, antalet nybörjare och antalet sökande till högskolan ökar kraftigt. Det beror dels på stora årskullar av 19-åringar, dels på läget på arbetsmarknaden. I enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:1) beslutade riksdagen om medel för en tillfällig satsning på 10 000 extra högskoleplatser för 2010 (bet. 2009/10:UbU1, rskr. 20009/10:126). I denna proposition föreslås att satsningen fortsätter 2011. Regeringen följer noga utvecklingen.
Ett tidigare inträde på arbetsmarknaden är lönsamt för såväl individer som samhällsekonomin. Regeringen ser därför positivt på att andelen högskolenybörjare som är under 22 år och andelen 19-åringar bland de sökande till högskolan fortsätter att öka. Av samma skäl bedömer regeringen att genomströmningstakten i den högre utbildningen bör öka och att det är bekymmersamt att såväl prestationsgraden som andelen av dem som börjar på ett utbildningsprogram som tagit ut examen efter sju år minskar.
Regeringen ser positivt på att antalet behöriga förstahandssökande till lärarutbildningen ökar för första gången på flera år. Det är angeläget att de mest lämpade personerna rekryteras till läraryrket, och regeringen har tagit flera initiativ för att göra utbildningen till lärare och förskollärare till ett attraktivt val. Genom propositionen Bäst i klassen - en ny lärarutbildning (prop. 2009/10:89, bet. 2009/10:UbU16, rskr. 2009/10:248) förändras lärarutbildningen för att bli mer relevant, akademiskt krävande och attraktiv.
Antalet sökande ökar för andra året i rad till ingenjörsutbildningarna, något till civilingenjörsutbildningen och kraftigt till högskoleingenjörsutbildningen. Regeringen har bedömt att det är angeläget att intresset för utbildningar inom matematik, naturvetenskap, teknik och informations- och kommunikationsteknik ökar och tillsatte mot den bakgrunden Teknikdelegationen (dir. 2008:96). Delegationen har överlämnat betänkandet Vändpunkt Sverige - ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT (SOU 2010:28). Regeringen avser att fortsatt följa utvecklingen noga och bedömer utifrån detta behovet av ytterligare insatser.
Effektiva och flexibla metoder för bedömning av reell kompetens är nödvändigt, inte minst mot bakgrund av ambitionerna om livslångt lärande och att människor ska kunna anpassa sig till en föränderlig arbetsmarknad med nya kompetenskrav. Högskoleverkets rapport Reell kompetens vid bedömning av behörighet och tillgodoräknade (2009:21 R) visar på ett fortsatt behov av metodutveckling.
I ett samhälle där förmågan att utveckla, ta till vara och förmedla ny kunskap blir allt viktigare har utbildningen på forskarnivå en central roll. Efter en lång period av expansion av forskarutbildningen minskade antagningen kraftigt 2004/05. Nu slår denna minskning igenom också i form av en minskning av antalet avlagda examina. Regeringen anser att en långsiktigt lägre nivå på antalet forskarutbildade skulle vara olycklig och ser därför med tillfredsställelse på att antagningen åter har ökat. Glädjande är också den långsiktiga förbättringen av genomströmningen. Den stora ökning av forskningsresurserna som nu sker mot bakgrund av propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160) ger utrymme för en fortsatt positiv utveckling för utbildningen på forskarnivå.
Betydligt fler kvinnor än män söker sig till högre utbildning, och kvinnorna tar också ut examen i högre grad. Högre upp i den akademiska hierarkin är könsfördelningen den omvända. Andelen kvinnliga professorer har sedan 2006 ökat från 17 till 20 procent. Utvecklingen går åt rätt håll men alltför långsamt, trots att många lärosäten arbetar ambitiöst med frågan.
Delegationen för jämställdhet i högskolan (U 2009:1) har på regeringens uppdrag analyserat i vilken mån metoden att ange kvantitativa mål för högskolans personal har varit framgångsrik. Uppdraget redovisades under hösten 2009. Delegationens bedömning var att metoden att ange kvantitativa mål huvudsakligen kan betraktas som framgångsrik. Regeringen delar delegationens uppfattning att kvantitativa mått och mål utgör en viktig del av styrningen mot en mer jämställd högskola.
7.12 Särskilda frågor
Ersättningsbelopp
Samtliga ersättningsbelopp räknas upp med pris- och löneomräkningen på 0,227 procent. Ersättningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer bör för budgetåret 2011 uppgå enligt tabell 7.7 Ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer.
Tabell 7.8 Ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer
Kronor
UTBILDNINGSOMRÅDE
ERSÄTTNING FÖR EN HELÅRSSTUDENT
ERSÄTTNING FÖR EN HELÅRSPRESTATION
Humanistiskt, teologiskt, juridiskt, samhällsvetenskapligt
21 614
18 972
Naturvetenskapligt, tekniskt, farmaceutiskt
49 645
41 866
Vård
52 779
45 713
Odontologiskt
43 646
50 842
Medicinskt
58 979
71 740
Undervisning 1
34 452
40 575
Övrigt 2
39 869
32 387
Design
140 679
85 711
Konst
199 718
85 742
Musik
121 367
76 738
Opera
289 231
173 021
Teater
279 680
139 306
Media
285 414
228 628
Dans
196 699
108 687
Idrott
102 499
47 433
1 Utbildning inom det allmänna utbildningsområdet, utbildningsvetenskapliga kärnan samt övrig verksamhetsförlagd utbildning.
2 Avser journalist- och bibliotekarieutbildningar samt praktisk-estetiska kurser inom bl.a. lärarutbildning med inriktning mot tidigare år, förskollärarutbildning och grundlärarutbildning.
8 Forskning
8.1 Omfattning
Inom utgiftsområde 16 finns förutom de direkta anslagen till universitet och högskolor anslag till forskning och forskningens infrastruktur. Anslagen avser Vetenskapsrådet, Kungl. biblioteket, Institutet för rymdfysik, Polarforskningssekretariatet, Centrala etikprövningsnämnden och de sex regionala etikprövningsnämnderna i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala. Vidare finns anslag för rymdforskning till Rymdstyrelsen.
8.2 Resultatredovisning
8.2.1 Översikt över forskningsfinansieringen i Sverige
De statliga medlen till forskning och utveckling (FoU) inom statsbudgeten beräknas 2010 uppgå till 29,5 miljarder kronor, vilket motsvarar 3,6 procent av statsbudgeten. Detta är en ökning med 950 miljoner kronor jämfört med 2009.
Regeringen har i den forsknings- och innovationspolitiska propositionen Ett lyft för forskning och innovation presenterat en satsning på forsknings- och utvecklingsmedel (FoU-medel) på 5 miljarder kronor under perioden 2009-2012 (prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160). År 2009 tillfördes 2,4 miljarder kronor och 2010 tillfördes ytterligare 1 miljard kronor. Ytterligare 500 miljoner kronor föreslås bli tillförda 2011. Samtidigt sker en viss minskning av FoU-medlen inom andra utgiftsområden, bl.a. inom försvarsområdet.
De nya FoU-medlen kommer under den aktuella perioden främst att stärka anslagen för forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor samt användas till forskning inom strategiska forskningsområden. Dessutom höjs anslagen till de tre forskningsråden Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) samt till Verket för innovationssystem (Vinnova). Insatserna beskrivs närmare i propositionen Ett lyft för forskning och innovation.
Utöver statsbudgetens medel beräknas investeringar ske i forskning och utveckling (FoU) med 1,4 miljarder kronor från de forskningsstiftelser som bildades med löntagarfondsmedlen, med uppskattningsvis 2,8 miljarder kronor från EU:s forskningsmedel och med 1,55 miljarder kronor från kommuners och landstings medel för forskning. Sammantaget uppskattas statens investeringar och övriga offentliga investeringar i FoU motsvara en andel av BNP på ca 1,1 procent 2010.
Det svenska näringslivet tillhör de mest FoU-intensiva i världen. Statistiska centralbyrån uppskattade företagens investeringar i FoU till 87,7 miljarder kronor 2008, vilket är en ökning med 3,5 miljarder kronor jämfört med föregående år. I förhållande till BNP motsvarade detta cirka 2,8 procent.
Sverige är en stor producent av vetenskapliga artiklar. Sverige tillhör de 20 länder i världen som har störst produktion av vetenskapliga artiklar och är tillsammans med Schweiz ett av de två länder som producerar mest artiklar per capita.
Den svenska produktionen av vetenskapliga artiklar har ökat med ca 60 procent de senaste 25 åren (figur 8.1 och 8.2). Samtidigt har de flesta forskningsintensiva länder i Europa ökat sin produktion mer än Sverige under perioden. Exempelvis har Schweiz ökat produktionen med 100 procent under samma tid.
Diagram 8.1 Ökning i procent av antalet vetenskapliga artiklar i vissa europeiska länder sedan 1984
Källa: Vetenskapsrådet, Thomson ISI
Diagram 8.2 Ökning i procent av antalet vetenskapliga artiklar i de nordiska länderna sedan 1984
När kvaliteten på svensk forskning mäts som kronindikator3 ligger Sverige sedan 1980-talet konstant ca 10 procent över världsgenomsnittet. Danmark, Norge och Schweiz har under perioden ökat sin rankning och ligger nu över Sverige i citeringsindex (figur 8.3).
Diagram 8.3 Genomsnittligt antal citeringar per artikel och land 1984-2008
Källa: Vetenskapsrådet, Thomson ISI
En uppdelning i vetenskapsområden visar att Sverige ligger 10-20 procent över världsgenomsnittet inom naturvetenskap och teknik och nära världsgenomsnittet inom medicin (figur 8.4). Humaniora och samhällsvetenskap som har en annan publiceringstradition ligger under världsgenomsnittet. Forskningsresultat inom dessa områden publiceras i högre utsträckning i monografiform och ofta på svenska.
Diagram 8.4 Medelciteringar för olika vetenskapsområden, 1984-2008 där 1,0 motsvarar världsgenomsnittet
Fördelningen av statliga medel till forskning
De statliga anslag som investeras i FoU uppgår till 29,5 miljarder kronor 2010, vilket är en ökning med 950 miljoner kronor i fasta priser jämfört med föregående år. FoU-medlen i statsbudgeten beräknas därmed motsvara 0,92 procent av BNP.
Av de totala FoU-medlen 2010 fördelas 17,7 miljarder inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Universitet och högskolor tilldelas 13,6 miljarder kronor av dessa medel som direkta forskningsanslag.
De fyra myndigheterna med särskilda uppgifter att finansiera forskning och utveckling, dvs. Vetenskapsrådet, Vinnova, Formas och FAS, beräknas fördela 7,7 miljarder 2010. Forskningsfinansiärernas andel uppgår därmed till ca 26 procent av de totala statliga medlen för FoU.
De olika försvarsmyndigheternas finansiering av FoU beräknas uppgå till 2,2 miljarder kronor 2010, vilket är en minskning med 200 miljoner kronor jämfört med 2009.
Övriga myndigheters finansiering beräknas uppgå till 5,95 miljarder kronor. Detta motsvarar 20 procent av statsbudgetens medel för FoU.
Tabell 8.1 Medel från statsbudgeten 2010 efter mottagare
mnkr
Mottagare
2010
Procentuell andel
Universitet och högskolor
13 636
46,3
Vetenskapsrådet
4 500
15,3
Verket för innovationssystem
1 905
6,5
Forskningsrådet för miljö, alreella näringar och samhällsbyggande
895
3,0
Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap
393
1,3
Försvarsmyndigheter
2 178
7,4
Övriga myndigheter
5 953
20,2
Totalt
29 469
100
Källa: Statistiska centralbyran (SCB)
De statliga medel som fördelas till övriga myndigheter för investeringar i FoU, dvs. 5,9 miljarder kronor, beräknas under 2010 fördelas enligt tabell 8.2 Beräknade medel för FoU till övriga myndigheter, utgiftsområde och anslag 2010.
Tabell 8.2 Beräknade medel för FoU till övriga myndigheter, utgiftsområde och anslag 2010
mnkr
Utgiftsområde
Anslag
2010
Rikets styrelse
Allmänna val och demokrati
6
Gransknings-nämnden för radio och TV
1
Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information
18
Samhällsekonomi och finans-förvaltning
Konjunkturinstitutet
7
Statistiska centralbyrån
31
Skatt, tull och exekution
Skatteverket
1
Tullverket
57
Rättsväsendet
Åklagarmyndigheten
6
Ekobrotts-myndigheten
2
Kriminalvården
14
Brottsförebyggande rådet
32
Rättsmedicinal-verket
16
Internationell samverkan
Forskning, utredningar, och andra insatser rörande säkerhetspolitik och nedrustning
42
Bidrag till Stockholms internationella fredsforsknings-institut (SIPRI)
21
Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI)
13
Försvar och samhällets krisberedskap
Krisberedskap
72
Strålsäkerhets-myndigheten
100
Internationellt bistånd
Biståndsverksamhet
981
Nordiska Afrikainstitutet
13
Folke Bernadotte-akademin
7
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Statens beredning för medicinsk utvärdering
16
Smittskydds-institutet
64
Folkhälsopolitiska åtgärder
17
Myndigheten för handikappolitisk samordning
6
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken
35
Statens institutionsstyrelse
11
Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
2
Socialstyrelsen
8
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp
Försäkringskassan
11
Integration och jämställdhet
Särskilda jämställdhets-åtgäder
48
Arbetsmarknad och arbetsliv
Institutet för arbetsmarknads-politisk utvärdering
27
Arbetsmiljöverket
2
Utbildning och universitets-forskning
Specialpedagogiska skolmyndigheten
4
Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnomsorg
140
Rymdforskning
197
Polarforsknings-sekretariatet
31
Särskilda utgifter för forsknings-ändamål
118
Kultur, medier, trossamfund och fritid
Statens kulturråd
6
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet
38
Institutet för språk- och folkminnen
16
Riksarkivet
9
Centrala museer: Myndigheter
43
Centrala museer: Stiftelser
3
Ungdomsstyrelsen
5
Stöd till idrotten
16
Insatser för den ideella sektorn
12
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Statens geotekniska institut
16
Lantmäteriet
40
Regional tillväxt
Regionala tillväxtåtgärder
11
Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007-2013
69
Allmän miljö- och naturvård
Naturvårdsverket
17
Miljöforskning
91
Stockholms internationella miljöinstitut
12
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
27
Energi
Energiforskning
1 332
Kommunikationer
Vägverket: Administration
44
Väghållning
208
Banhållning
196
Trafikverket
109
Statens väg- och transportforsknings-institut
40
Ersättning för särskilda tjänster till funktionshindrade
30
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Statens veterinärmedicinskaanstalt
28
Statens jordbruksverk
24
Fiskeriverket
8
Strukturstöd till fisket m.m.
2
Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m.
7
Fiskevård
2
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
11
Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
1
Näringsliv
Institutens strategiska kompetensmedel m.m.
444
Näringslivsutveck-ling m.m.
146
Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersöknings-verksamhet m.m.
6
Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning
6
Bidrag till terminologisk verksamhet
2
Rymdverksamhet
687
Konkurrensforskning
13
Totalt
5 953
Källa: Statistiska centralbyran (SCB)
Forskningsstiftelserna
De forskningsstiftelser som bildades med medel från de statliga löntagarfonderna avser att investera 1,4 miljarder kronor i FoU under 2010. I tabell 8.3 visas forskningsstiftelsernas bidrag till FoU under de tre senaste åren.
Tabell 8.3 Forskningsstiftelsernas investeringar i FoU
mnkr
Stiftelse
2008
2009
2010
SSF
439
498
657
KK
122
187
187
MISTRA
165
226
213
Vårdal-
stiftelsen
62
40
55
STINT
55
36
58
IIIEE
14
11
11
Östersjö-stiftelsen
281
260
234
Totalt
1138
1258
1415
Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)
Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) stödjer naturvetenskaplig, teknisk och medicinsk forskning av strategisk betydelse för den svenska konkurrenskraften.
Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) ger bidrag till universitet och högskolor för utökade kontakter med näringslivet för uppbyggnad av forskning av betydelse för näringslivets utveckling, främst i universitetens och högskolornas omgivande regioner.
Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (MISTRA) stödjer miljöforskning.
Stiftelsen för vård och allergiforskning, (Vårdalstiftelsen) främjar forskning och forskarutbildning inom områdena vård samt allergier och annan överkänslighet.
Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT) ger stipendier för svenska forskares vistelser vid utländska universitet och för utländska forskares studier i Sverige.
Stiftelsen för internationella institutet för industriell miljöekonomi vid Lunds universitet (IIIEE) finansierar verksamhet vid Lunds universitet inom industriell miljöekonomi.
Östersjöstiftelsen finansierar främst forskning och akademisk infrastruktur vid Södertörns högskola.
Riksbankens jubileumsfond, vars kapital delvis har finansierats med medel från löntagarfonderna, fördelade 317 miljoner kronor till forskning under 2009.
Andra stiftelser och organisationer
Utöver de offentliga forskningsstiftelserna finns andra stiftelser som ger stora bidrag till svensk forskning. Knut och Alice Wallenbergs stiftelse beviljade 716 miljoner kronor till olika forskningsprojekt och till vetenskaplig utrustning 2009. Cancerfonden delade ut 375 miljoner kronor till forskning 2009.
8.2.2 Vetenskapsrådet
Vetenskapsrådets främsta uppgift är att ge stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden.
Merparten av rådets forskningsstöd fördelas i konkurrens till forskare och forskargrupper som bedriver egeninitierad forskning. Stöden fördelas i nationell konkurrens efter granskning av sakkunniga. Administration av denna process för beredning och granskning av ansökningar utgör en stor del av rådets arbete.
Vetenskapsrådet fattade ett antal strategiska beslut under året om stöd till stora infrastrukturanläggningar.
Av de totalt 4,2 miljarder kronor som Vetenskapsrådet lämnade i bidrag under 2009 var 3,2 miljarder kronor forskningsstöd och drygt 900 miljoner kronor var stöd till forskningens verktyg och infrastrukturer.
Stödformer
I Vetenskapsrådets bedömning av ansökningar om forskningsmedel görs en sammanvägning av kvaliteten i projektets frågeställning och metodik samt forskarens kompetens inom det aktuella ämnesområdet.
Vetenskapsrådets största stödform är projektstöd som fördelas efter öppen utlysning. Vetenskapsrådet eftersträvar att ge de främsta forskarna goda ekonomiska förutsättningar att långsiktigt bedriva forskning. Det genomsnittliga projektbidragsbeloppet har höjts något under 2009, medan antalet beviljade ansökningar varit ganska oförändrat. Det samlade projektstödet var 1,9 miljarder kronor 2009.
Genom stöd till forskare i början av karriären och genom stimulans av rörlighet i forskarsamhället bidrar Vetenskapsrådet till förnyelse och utveckling. Stöd till anställningar och stipendier uppgick till 581 miljoner kronor 2009.
Vetenskapsrådet fördelar även stöd för större forskningsmiljöer, framförallt genom Linnéstödet, för forskningssamverkan och för forskarskolor. Totalt uppgick stödet till 584 miljoner kronor 2009.
Vetenskapsrådets stöd för internationell samverkan, t.ex. resebidrag, utlandsstipendier och gästforskarbidrag, uppgick till 110 miljoner kronor 2009.
Arbetet med de strategiska satsningarna
Vetenskapsrådet fick, tillsammans med Energimyndigheten, FAS, Formas och Vinnova, i uppdrag att ansvara för utlysning och kvalitetsgranskning av de strategiska satsningar som regeringen presenterade i propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50). Hela processen genomfördes av en samrådsgrupp.
Under 2009 behandlade Vetenskapsrådet, som ansvarade för beredningen av tio av de totalt tjugo strategiska områdena, ansökningar om medel. Kvalitetsgranskningen av ansökningarna genomfördes av paneler bestående av utländska experter.
Efter rekommendation från de samverkande myndigheterna fördelades delar av de strategiska medlen även för satsningar på forskningsinfrastruktur.
Jämställdhet
Var tredje år genomför Vetenskapsrådet en större undersökning av utvecklingen av jämställdheten inom forskningsstödet. I den rapport som publicerades 2010 redovisas undersökningen av utfallet av de ansökningar som inkom 2006-2008 (2010:03).
Rapporten visar att kvinnor är lika benägna som män att söka bidrag hos Vetenskapsrådet och att könsfördelningen i de sakkunniggrupper som bereder ansökningarna i stort sett är tillfredsställande.
När det gällde projektbidrag, som är rådets dominerande stödform, hade kvinnor lägre beviljandegrad än män inom samtliga ämnesråd och kommittéer under perioden 2006-2008. Om man i analysen tar hänsyn till de sökandes forskningserfarenhet, minskar dock skillnaderna. Vidare anges att den största skillnaden i beviljandegrad finns inom ämnesrådet för medicin. Med beviljandegrad avses det totala antalet beviljade ansökningar i relation till det totala antalet ansökningar.
Strategi och analys
Bibliometri är ett verktyg för att mäta vetenskaplig produktivitet baserat på publikationsparametrar. Det är en internationell trend att bibliometri utvecklas till ett allt viktigare instrument för prioritering och resursfördelning. Vetenskapsrådet arbetar med utveckling och analys av de metoder och databaser som finns för bibliometri och koordinerar ett nordiskt samarbete inom området.
I syfte att lägga fast ramarna för sin utvärderingsverksamhet har Vetenskapsrådet tagit fram en ny strategi för ändamålet. Strategin anger att utvärderingarna ska vara inriktade på forskningsområden, finansieringsinstrument, beredningsprocesser och forskningsstödets effekter i samhället.
Under 2009 slutfördes en rad utvärderingar, bl.a. en utvärdering av området filosofi i vilken en ny modell prövades där utvärderarna baserar sina omdömen direkt på forskningens innehåll i stället för att utgå från indirekta metoder. Modellen ska även prövas vid en kommande utvärdering av forskning inom kriminalvetenskap.
En utvärdering av omfattning och kvalitet för den kliniska forskningen i Sverige och i Finland pekar på en nedgående trend i båda länderna under de senaste decennierna.
Vetenskapsådet har på regeringens uppdrag föreslagit en modell för uppföljning och utvärdering av kliniskt inriktad forskning finansierad av särskilda medel, den s.k. ALF-ersättningen. Förslaget innebär en årlig uppföljning av denna forskning och tematiska utvärderingar med 3-5 års intervaller.
Bidragsformen anställning som forskarassistent har utvärderats. Resultaten tyder på att de forskarassistenter som har fått finansiering från rådet har haft en bättre karriärutveckling än andra forskare.
Vidare har internationella expertpaneler utvärderat verksamheterna vid Onsala rymdobservatorium och vid MAX-laboratoriet. Båda dessa rapporter vittnar om verksamheter av god kvalitet.
Fem utvärderingar har påbörjats under året, varav fyra genomförs i samverkan med andra finansiärer. Utvärderingarna avser biologisk mångfald, matematik, kriminalvetenskap, samhällsvetenskaplig forskning och de Linnéstöd som beviljades 2008.
8.2.3 Rymdforskning
Rymdobservatoriet Odin, som sändes upp 2001, fungerar fortfarande efter nio års drift. Instrument på satelliten har gett data till långa tidsserier. Under mätperioden har andelen vattenånga i atmosfären ökat, vilket kan ha påverkan på klimatet. Rymdstyrelsen finansierar tillsammans med European Space Agency (ESA) fortsatta mätningar från Odin. ESA:s finansiering, som inleddes 2007, har möjliggjort spridningen av mätdata från Odin till övriga medlemsstater i ESA.
Rymdstyrelsen planerar även för nästa generations satelliter i samarbete med bl.a. Frankrike och Tyskland. Uppsändningen av dessa planeras till 2010.
Svenska rymdforskare arbetar också med instrument för kommande satelliter inom ESA:s ram.
Forskningen vid Institutet för rymdfysik, (IRF) syftar till att öka förståelsen av fundamentala fysikaliska processer i rymden och atmosfären. Under 2009 har forskarna vid IRF medverkat i 110 expertgranskade artiklar. IRF tillgängliggör även registreringar från samtliga observatorieinstrument i realtid via sina webbsidor. Instrumenten är placerade i Kiruna, Lycksele och Uppsala. Observatorieverksamhetens webbsidor stod för ca 10 000 nedladdningar per dag under 2009.
8.2.4 Internationellt forskningssamarbete och samarbete inom EU
Internationellt samarbete mellan forskare är avgörande för forskningens utveckling och för en effektiv resursanvändning. Den största delen av det internationella samarbetet inom forskning sker genom att svenska forskare, med finansiering från Vetenskapsrådet eller andra myndigheter, samarbetar med forskare i andra länder.
Bilaterala avtal om samverkan inom forskning och utveckling finns mellan såväl lärosäten som forskningsfinansiärer i Sverige och länder utanför EU. Särskilt aktuella har samverkansaktiviteter med Indien, Japan, Kina och Sydkorea varit.
Samtliga svenska forskningsråd deltar i det Sida-finansierade forskningsprogrammet Swedish Research Links när det gäller samverkan med utvecklingsländer. Programmet ska utvärderas under 2010.
Det svenska deltagandet i EU:s sjunde ramprogram för forskning (2007-2013) utvecklas positivt. Till och med oktober 2009 har Sverige deltagit i 771 projekt och 387 miljoner euro, motsvarande ca 3,8 miljarder kronor, har tilldelats svenska forskare. Sveriges andel av samtliga beviljade medel är 4,2 procent, vilket ger en åttonde plats i konkurrens med andra medverkande länder. När beviljade medel relateras till befolkningsmängden i varje land placerar sig Sverige på en fjärde plats efter Schweiz, Island och Finland. Störst deltagande uppvisar fortsatt universitet och högskolor som har drygt dubbelt så högt deltagande som näringslivet. Sverige har en särskilt hög andel beviljade medel inom bl.a. områdena hälsa och säkerhetsforskning. Svenska forskare har även varit framgångsrika i Europeiska forskningsrådets utlysningar.
Under 2009 inledde EU:s kommitté för arbete med gemensamma programsatsningar (GPC) sitt arbete. Kommitténs uppgift är att identifiera teman för gemensamma forskningsprogram inom vilka EU:s medlemsländer kan samarbeta. Under 2009 föreslog kommittén gemensamma forskningsprogram inom de tre områdena diet och hälsa, kulturarvet samt klimatförändringarnas effekt på jordbrukssektorn och tillgången på mat. Kommittens förslag stöddes av EUs ministerråd.
Även EU:s kommitté Strategic Forum for International Science and Technology Cooperation (SFIC) inledde sitt arbete under 2009. Kommitténs uppgift är att ta fram strategiska underlag rörande EU:s forskningssamarbete med länder och regioner utanför unionen.
Under det svenska EU-ordförandeskapet prioriterade Sverige den fortsatta utvecklingen av det europeiska forskningsområdet. Frågor som särskilt lyftes fram var att EU:s framtida forskning bör inriktas mot de stora samhällsutmaningarna och att en bättre samordning behövs inom kunskapstriangeln, dvs. utbildning, forskning och innovation. Framsteg nåddes också inom den nya samarbetsformen gemensamma program.
Inom ramen för Nordiska ministerrådets verksamhet deltar Sverige i ett större forsknings- och innovationsprogram om klimat, miljö och energi, det s.k. toppforskningsinitiativet. Programmet inleddes i januari 2009. De nordiska ländernas forskningsfinansierande myndigheter bidrar med närmare 500 miljoner kronor i offentlig finansiering till programmet. Därutöver söker man samarbete med det privata näringslivet och inom EU för att ytterligare öka programmets genomslagskraft och omfattning. Under det första verksamhetsåret har forskningsmedel utlysts inom flertalet av programmets tematiska delområden.
8.2.5 Forskningens infrastruktur
Forskningsanläggningar
I den forsknings- och innovationspolitiska propositionen Ett lyft för forskning och innovation beskrevs en satsning på forskningens infrastruktur där det bedömdes att Vetenskapsrådet skulle tillföras 150 miljoner kronor 2009-2012. Inom ramen för de strategiska satsningarna har 80 miljoner kronor anvisats Vetenskapsrådet 2010 för infrastruktur och ytterligare 36 miljoner kronor föreslås för 2011. Vetenskapsrådet planerar deltagande i flera europeiska infrastrukturanläggningar, inklusive flera svenska.
European Spallation Source (ESS)
Sedan maj 2009 arbetar europeiska neutronforskare med planering av den europeiska spallationskällan i Lund med ett centrum för databearbetning i Köpenhamn.
Regeringen har bildat ett bolag, European Spallation Source ESS AB, inom vilket verksamheten sker. Totalt har 14 länder beslutat att delta i konstruktionen. Ytterligare några länder överväger ett deltagande.
Intresserade länder deltar i planeringen av ESS via en styrkommitté där själva konstruktionen av spallationskällan behandlas. Uppdateringen av konstruktionsplanerna beräknas vara klara om två till tre år. Därefter inleds konstruktionsfasen som beräknas pågå under ca tio år. Anläggningens fulla instrumentering beräknas vara klar 2025.
Max IV
Planeringsarbetet för en ny synkrotron kallad Max IV pågår i Lund. De huvudsakliga finansiärerna är Vetenskapsrådet, Vinnova, Lunds universitet och Region Skåne.
XFEL och FAIR
Regeringen har signerat traktaten för frielektronlaseranläggningen XFEL i Hamburg. Förhandlingar pågår om ett internationellt avtal även för tungjonsacceleratorn FAIR i Darmstadt. Konstruktionen av båda anläggningarna har inletts.
EU:s finansiering av infrastruktur
Inom EU:s sjunde ramprogram finns det särskilda medel avsatta för finansiering av infrastruktur för forskning. Dessa medel avser främst planeringsfasen för infrastrukturanläggningar. Programmet har stimulerat Europas lärosäten att i ökad utsträckning planera för infrastruktur för forskning. Flera projekt som prioriterats av The European Strategy Forum for Research Infrastructure (ESFRI) har kommit till en planeringsfas genom visst stöd från ramprogrammet. Den huvudsakliga finansieringen kommer från medlemsländernas nationella budgetar.
Polarforskningsexpeditioner
Under polaråret som avslutades i mars 2009 har Polarforskningssekretariatet genomfört ett flertal stora expeditioner till Arktis och Antarktis. För arbetet med polaråret har sekretariatet tilldelats extra resurser 2007 och 2008, vilket bl.a. har inneburit att forskning i svenska sub-polära områden har kunnat intensifieras. En viktig nod i denna forskning utgörs av Abisko naturvetenskapliga station.
För svensk del är isbrytaren Oden en viktig resurs som har haft stor betydelse för samarbetet och kontakter med andra länders polarverksamhet, inte minst USA. Samarbete med bl.a. Danmark har bidragit till forskningsexpeditioner till den svåråtkomliga kontinentalsockeln kring nordöstra Grönland.
Utvecklingen av de internationella samarbeten som isbrytaren Oden skapar har möjliggjort för svenska forskare att i allt högre grad arbeta i Antarktis, men även öppnat för gemensamma forskningsintressen i Arktis. Planeringen av forskningssamarbetet med National Science Foundation har inneburit nära koordinering med Vetenskapsrådet kring finansieringen och nominering av svenska forskare.
Informationsförsörjning till forskning
Kungl. biblioteket (KB) är ett forskningsbibliotek med huvudsaklig inriktning på samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning.
Den 1 januari 2009 inordnades hela verksamheten vid Statens ljud- och bildarkiv (SLBA) i KB, vilket innebär att ansvaret för pliktskyldigt ljud- och bildmaterial nu hanteras av KB. Verksamheten under 2009 har därför präglats av att integrera SLBA i KB:s verksamhet, såväl organisatoriskt som verksamhetsmässigt.
KB bidrog under 2009 till det svenska ordförandeskapet i EU genom att aktivt delta i flera europeiska samarbeten samt genom att anordna två stycken seminarier och konferenser inom sitt område. KB har även lagt stora resurser på digitaliseringsarbetet.
Vidare har KB utökat samarbetet med enskilda institutioner vid svenska universitet för att kunna ge bättra service till forskarsamhället. Myndigheten har även etablerat en forskningsavdelning som arbetar med visningar, symposier, publikationer och konferenser.
Etikprövning av forskning
Lagen (2003:460) om etikprövning av forskning omfattar forskning som avser människor och biologiskt material från människor samt forskning som innebär behandling av känsliga personuppgifter. Etikprövningen sker i sex regionala nämnder. Överklaganden och överlämnanden av vissa ärenden görs till Centrala etikprövningsnämnden.
Ett mått på effektiviteten inom organisationen för etikprövning av forskning är de regionala etikprövningsnämndernas genomsnittliga handläggningstider. I samtliga kategorier var den genomsnittliga handläggningstiden 20 dagar för alla regionala nämnder under 2009, vilket väl faller inom de handläggningstider som anges i förordningen (2003:615) om etikprövning av forskning som avser människor. I jämförelse med 2008 är handläggningstiderna oförändrade.
Den genomsnittliga handläggningstiden för ärenden som behandlades av Centrala etikprövningsnämnden var, oavsett kategori, åtta veckor under 2009, lika många som under 2008.
Oredlighet i forskning
Regeringen inrättade i början av 2010 ett särskilt organ, expertgruppen för oredlighet i forskning, vid Centrala etikprövningsnämnden. Expertgruppen har till uppgift att på begäran av statliga universitet och högskolor lämna yttranden som ett stöd i lärosätenas utredningar av ärenden som rör misstankar om oredlighet i forskning, konstnärligt utvecklingsarbete eller annat utvecklingsarbete.
8.3 Analys och slutsatser
8.3.1 Vetenskapsrådet
Vetenskapsrådets huvuduppgift är att verka för den fria grundforskningen och den forskarinitierade förnyelsen av forskningen. Myndigheten har en tillförlitlig granskningsprocess och en väl fungerande forskningsadministration.
Vetenskapsrådet genomförde, trots den begränsade tid som stod till förfogande, satsningen på de strategiska forskningsområdena väl. Rådet ska administrera den årliga rapporteringen från universiteten och högskolorna för de områden som rådet ansvarar för. Vidare kommer en utvärdering ske efter fem år.
Inom EU ökar både den forskarinitierade och den mer behovsstyrda forskningsfinansieringen i snabb takt, och nya former av utlysningar, samarbeten och program introduceras, t.ex. gemensamma program. Det är viktigt att Vetenskapsrådet och övriga forskningsfinansierande myndigheter har en beredskap att utveckla samarbetsprocesser för att säkerställa svenskt deltagande i sådana satsningar.
Det är också viktigt att Vetenskapsrådet har en god förmåga att agera strategiskt, prioritera, och initiera kraftsamling inom forskningsområden som bedöms som strategiskt viktiga. Under 2009 gjorde regeringen därför förändringar i förordningen (2009:975) och regleringsbrevet för Vetenskapsrådet för att öka styrelsens kapacitet för att leda arbetet vid rådet och genomföra sådana strategiska satsningar.
Vetenskapsrådet har administrerat en rad större nationella infrastruktursatsningar under det gångna året. Det är viktigt att kontinuerligt inventera behovet och förnya den strategiska planen för satsningar på nya anläggningar.
Regeringen ser positivt på att Vetenskapsrådet har förstärkt sin analysverksamhet. Utvecklingen av rådets kompetens inom bibliometri är viktig, bl.a. som underlag till statens fördelning av forskningsresurser utifrån indikatorer.
Jämställdheten mellan könen när det gäller medelstilldelning inom olika utlysningsformer och områden är fortfarande otillfredsställande. En studie som Vetenskapsrådet har gjort inom området medicin ger inget entydigt svar på orsaken till skillnaden i beviljandegrad mellan män och kvinnor. Även inom utbildningsvetenskap finns det noterbara skillnader i beviljandegrad. Enligt regeringens mening är ytterligare analyser och åtgärder motiverade för att säkra en könsneutral forskningsfinansiering.
8.3.2 Rymdforskning
Sveriges deltagande i det obligatoriska vetenskapsprogrammet inom organisationen European Space Agency (ESA) möjliggör för svenska forskare att i samarbete med europeiska kollegor studera yttre rymden i projekt som är för kostsamma att genomföra med enbart nationell finansiering. Det är av stort värde för mindre länder att delta i ESA:s arbete, eftersom dessa saknar ekonomisk möjlighet att delta på egen hand i de riktigt stora projekten.
Rymdstyrelsen har under en längre tid arbetat för nästa generations satellit efter Odin. Projektet har nu fått stöd från ESA för att gå vidare till nästa fas. Dessa projekt visar på den höga kompetens för forskning och utveckling inom rymdområdet som finns i Sverige.
Onsala rymdobservatorium vid Chalmers tekniska högskola AB drivs på uppdrag av Vetenskapsrådet som en nationell anläggning. En internationell utvärdering av verksamheten visar att kvaliteten på forskningen är hög och står sig väl i jämförelse med andra liknande anläggningar i andra delar av världen.
Forskare vid Institutet för rymdfysik (IRF) medverkar i och leder ett stort antal internationella projekt. Den kompetens IRF:s forskare och tekniker bidrar med är efterfrågad i flera projekt som finansieras av internationella organisationer. Detta tyder på att det finns ett internationellt intresse för de forskningsområden som IRF inriktar sig på och att IRF erbjuder en forskarmiljö som framgångsrika forskare vill verka i.
8.3.3 Internationellt forskningssamarbete och samarbete inom EU
Eftersom forskning har identifierats som en strategisk resurs med ökande budget hos allt fler länder, har även det internationella forskningssamarbetets betydelse ökat. Det är därför positivt att fler svenska forskare publicerar tillsammans med utländska forskare. Även det faktum att Vetenskapsrådet beviljar fler ansökningar om postdoktor-stipendium i utlandet är positivt och bör fortsätta. Likaså bidrar utnyttjandet av svensk forskningsinfrastruktur som t.ex. isbrytaren Oden till en ökad internationell samverkan.
EU:s ramprogram för forskning (2007-2013) har blivit en allt viktigare del av den svenska forskningsfinansieringen. Under 2008 var ramprogrammet den näst största finansiären av civil forskning i Sverige efter Vetenskapsrådet. Störst deltagande visar universitet och högskolor. Däremot är näringslivets deltagande i ramprogrammet lägre än förväntat. Fram till oktober 2009 hade 18 procent av medlen i ramprogrammet fördelats, och den årliga budgeten i programmet kommer att öka markant de kommande åren. Det är därför angeläget att forskningsfinansiärerna fortsatt är aktiva i att påverka och främja ramprogrammet så att Sverige även framöver har ett starkt deltagande.
Beslut som fattades inom ramen för den s.k. Ljubljanaprocessen när det gäller utvecklingen av det europeiska forskningsområdet kommer att ha betydelse i utvecklingen av den svenska forskningspolitiken. Det handlar bl.a. om att EU:s forskning bör inriktas mot de stora samhällsutmaningarna och att samverkan mellan olika politikområden inom kunskapstriangeln, dvs. utbildning, forskning och innovation, behöver utvecklas.
Regeringen fattade den 10 december 2009 beslut om att uppdra åt Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser att tillsvidare ansvara för att stödja ökad internationell samverkan genom att utnyttja och utveckla den utlandsbaserade verksamhet inom tillväxt-, innovations-, forsknings- och utbildningspolitiken. En utvärdering av verksamheten bör enligt beslutet ske senast den 1 april 2012. Målet med verksamheten vid myndigheten är att, genom samverkan med Regeringskansliet och berörda samarbetsorganisationer, bidra till att öka kunskapsuppbyggnaden, konkurrenskraften och en hållbar tillväxt i Sverige.
8.3.4 Forskningens infrastruktur
Konstruktionen av European Spallation Source (ESS) i Sverige kommer att ha stor betydelse för svensk forskning. Utländska forskare kommer i ännu högre utsträckning än i dag att komma till Sverige för forskning och forskningssamarbete.
Samlokaliseringen av ESS med synkrotronen Max IV kommer att ge Lund en forskningsinfrastruktur av världsklass. Anläggningarna kommer att ha stor betydelse för Sveriges och Öresundsregionens utveckling både vetenskapligt och ekonomiskt.
Kungl. biblioteket (KB) är i sin nya sammanslagna form bättre rustat att möta de tekniska utmaningar som väntar. Regeringen ser positivt på de insatser som KB gör inom digitaliseringsområdet och för ökat tillgängliggörande av elektroniskt material.
Regeringen bedömde i 2010 års ekonomiska vårproposition (prop. 2009/10:100) att den verksamhet som bedrivs vid Filmarkivet i Grängesberg ligger närmare KB:s verksamhet än Stiftelsen Svenska Filminstitutets. Mot den bakgrunden föreslogs i propositionen att de ändamål och de verksamheter som avser Filmarkivet flyttas från utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid till utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Riksdagen har beslutat i enlighet med detta (bet. 2009/10:KU39, rskr. 2009/10:332). Mot denna bakgrund föreslås att KB:s anslag ökas med 7,5 miljoner kronor.
I regeringens forsknings- och innovationsproposition Ett lyft för forskning och innovation bedömde regeringen att Polarforskningssekretariatet bl.a. skulle få ett utvidgat uppdrag i fråga om logistik för forskning inom svenska fjällområdet. En viktig del i detta utökade uppdrag är övertagandet av Abisko naturvetenskapliga station från Kungl. Vetenskapsakademien. Av denna anledning föreslår regeringen att 5,5 miljoner kronor överförs från anslag 3:12 Särskilda utgifter för forskningsändamål till anslag 3:8 Polarforskningssekretariatet.
9 Budgetförslag
9.1 Anslag för barn-, ungdoms- och vuxenutbildning
9.1.1 1:1 Statens skolverk
Tabell 9.1:1 Anslagsutveckling för Statens skolverk
Tusental kronor
2009
Utfall
294 921
Anslags-
sparande
9 448
2010
Anslag
314 311
1
Utgifts-
prognos
316 260
2011
Förslag
315 768
2012
Beräknat
319 128
2
2013
Beräknat
323 769
3
2014
Beräknat
330 659
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 315 908 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 316 050 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 315 628 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för Skolverkets förvaltningskostnader. Skolverket är förvaltningsmyndighet för skolväsendet för barn, ungdomar och vuxna samt för annan pedagogisk verksamhet som anordnas av det allmänna. Skolväsendet omfattar enligt den nya skollagen (2010:800) förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, specialskola, sameskola, fritidshem, gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. Skolverket ska bidra till måluppfyllelsen inom barn- och ungdomsutbildningen genom att svara för uppföljning, utvärdering och utveckling av skolväsendet. I detta ingår även att utforma styrdokument för dessa verksamheter.
Regeringens överväganden
Myndigheten Internationella programkontoret för utbildningsområdet har fr.o.m. den 1 januari 2010 i uppdrag att vara nationellt kontor för EU-nätverket Eurydike. Anslaget föreslås minskas med 150 000 kronor fr.o.m. 2011 för att bidra till finansieringen av en ökning av anslaget 4:1 Internationella programkontoret för utbildningsområdet.
Anslaget föreslås minskas med 100 000 kronor till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budgetprocessen.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 315 768 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.1:1 Härledning av anslagsnivån 2011-2014,
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
314 311
314 311
314 311
314 311
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
2 482
5 711
10 219
17 568
Beslut
Överföring till/från andra anslag
-1 359
-1 373
-1 392
-1 424
Övrigt 3
334
478
631
204
Förslag/ beräknat anslag
315 768
319 128
323 769
330 659
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Övergångseffekter till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under övrigt. Anslaget minskas (2014) även till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.1.2 1:2 Statens skolinspektion
Tabell 9.1:2 Anslagsutveckling för Statens skolinspektion
Tusental kronor
2009
Utfall
306 955
Anslags-
sparande
21 694
2010
Anslag
336 942
1
Utgifts-
prognos
335 577
2011
Förslag
338 543
2012
Beräknat
342 396
2
2013
Beräknat
347 174
3
2014
Beräknat
354 632
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 339 087 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 339 088 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 338 612 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för Skolinspektionens förvaltningskostnader. Skolinspektionen ansvarar för kvalitetsgranskning av och tillsyn över skolväsendet m.m. Skolinspektionen ansvarar vidare för s.k. tillståndsprövning. Det innebär att myndigheten beslutar om godkännande av och rätt till bidrag för fristående skolor, samt om återkallande av sådant godkännande och sådan rätt till bidrag.
Anslaget används även för verksamhetskostnader för barn- och elevombudet samt Skolväsendets överklagandenämnd.
Regeringens överväganden
Skolinspektionen har efter en uppbyggnadsfas nått full kapacitet från 2010. Till följd av förväntad ökad ärendemängd hos Skolväsendets överklagandenämnd när den nya skollagen börjar tillämpas den 1 juli 2011 (prop. 2009/20:165, bet. 2009/10:UbU21, rskr. 2009/10:370) föreslår regeringen att anslaget tillförs 550 000 kronor 2011 (halvårseffekt) och beräknar att 1 100 000 kronor tillförs fr.o.m. 2012. Regeringen föreslår vidare att anslaget minskas med 1 000 000 kronor för att delfinansiera det utökade statsbidraget till dansarutbildning från anslaget 1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. Internationella programkontoret för utbildningsområdet har fr.o.m. den 1 januari 2010 i uppdrag att vara nationellt kontor för EU-nätverket Eurydike. Anslaget föreslås minskas med 150 000 kronor 2011 för att bidra till finansieringen av en ökning av anslaget 4:1 Internationella programkontoret för utbildningsområdet. Anslaget föreslås minskas med 100 000 kronor till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budgetprocessen.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 338 543 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.1:2 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
336 942
336 942
336 942
336 942
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
2 301
5 611
10 391
18 350
Beslut
-450
96
97
99
Överföring till/från andra anslag
-250
-252
-256
-262
Övrigt 3
-497
Förslag/
beräknat anslag
338 543
342 396
347 174
354 632
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Övergångseffekter till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under övrigt. Anslaget minskas (2014) även till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.1.3 1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten
Tabell 9.1:3 Anslagsutveckling för Specialpedagogiska skolmyndigheten
Tusental kronor
2009
Utfall
655 570
Anslags-
sparande
1 802
2010
Anslag
700 729
1
Utgifts-
prognos
679 610
2011
Förslag
704 200
2012
Beräknat
712 316
2
2013
Beräknat
722 632
3
2014
Beräknat
738 342
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 705 592 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 706 012 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 705 110 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för Specialpedagogiska skolmyndighetens förvaltningskostnader. Myndigheten ansvarar för statens specialpedagogiska stöd rörande barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning och för utbildning i specialskolan. I myndighetens uppdrag ligger också att tillgodose behovet av anpassade läromedel för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning. Dessutom fördelar myndigheten vissa statsbidrag. Anslaget används även för produktionsstöd för läromedelsframställning och för visst internationellt samarbete.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 9.1:3 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Offentlig-rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
(som inte får
disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 2009
0
134 848
790 418
-655 570
Prognos 2010
0
136 000
839 130
-703 130
Budget 2011
0
136 000
856 752
-720 752
Avgifterna avser intäkter från läromedelsförsörjningen och ersättning från kommuner för elever i specialskola. Dessa intäkter får disponeras av myndigheten. Det ekonomiska målet är i denna del att intäkterna delvis ska täcka kostnaderna för verksamheten.
Avgifterna avser också ersättning från kommuner då myndigheten enligt 1 kap. 4 § specialskoleförordningen (1995:401), efter avtal med en kommun, anordnar förskoleklass och fritidsverksamhet. Denna ersättning får disponeras av myndigheten. Det ekonomiska målet är i denna del full kostnadstäckning.
Avgifterna avser slutligen intäkter från Folkbildningsrådet för verksamhet avseende administration av förstärkningsbidrag till folkhögskolor. Intäkterna disponeras av Specialpedagogiska skolmyndigheten. Det ekonomiska målet för administrationen av förstärkningsbidrag till folkhögskolor är full kostnadstäckning.
Kostnader som inte finansieras med avgiftsintäkter ska finansieras från detta anslag.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2011 för ramanslaget 1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 12 000 000 kronor under 2012 och 2013.
Skälen för regeringens förslag: Specialpedagogiska skolmyndigheten behöver kunna lämna förhandsbesked till förlag på den kommersiella marknaden. Regeringen bör därför bemyndigas att besluta om tilldelning av medel för detta ändamål som innebär åtaganden för kommande budgetår.
Tabell 9.1:3 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tusental kronor
Utfall
2009
Prognos
2010
Förslag
2011
Beräknat
2012
Beräknat
2013
Ingående åtaganden
6 033
4 079
8 894
Nya åtaganden
4 079
8 200
9 800
Infriade åtaganden
-6 033
-3 385
-6 694
-8 000
-4 000
Utestående åtaganden
4 079
8 894
12 000
Erhållet/föreslaget bemyndigande
13 000
12 000
12 000
Anmärkning: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
Regeringens överväganden
Från den 1 juli 2008 har specialskolans målgrupp utökats till att även omfatta barn med synskada och ytterligare funktionshinder samt barn med grav språkstörning (prop. 2007/08:112, bet. 2007/08:UbU16, rskr. 2007/08:212). Som följd av detta har Ekeskolan och Hällsboskolan återetablerats som statliga specialskolor. Antalet elever i framför allt Hällsboskolan har ökat under 2009 och förväntas öka ytterligare under kommande år. För 2011 bedömer regeringen att de ökade kostnader som denna elevökning medför kan täckas inom ramen för myndighetens anslag. Regeringen kommer dock att noga följa utvecklingen.
För att bidra till kostnader som bedöms uppstå inom specialskolan som en följd av regeringens proposition Betyg från årskurs 6 i grundskolan (prop. 2009/10:219) och den utökning av undervisningstiden i matematik som regeringen avser att låta undersöka beräknas en ökning av anslaget med 39 000 kronor 2012, 169 000 kronor 2013 och 261 000 kronor fr.o.m. 2014.
Anslaget föreslås öka med 10 000 kronor 2011 och beräknas öka med 21 000 kronor fr.o.m. 2012 som en konsekvens av att skollagen (2010:800), som börjar tillämpas den 1 juli 2011, innebär en förstärkning av elevhälsan och innehåller bestämmelser om tillgång till skolbibliotek.
Myndigheten Internationella programkontoret för utbildningsområdet har fr.o.m. den 1 januari 2010 i uppdrag att vara nationellt kontor för EU-nätverket Eurydike. Anslaget föreslås minskas med 150 000 kronor fr.o.m. 2011 för att bidra till finansieringen av en ökning av anslaget 4:1 Internationella programkontoret för utbildningsområdet.
Anslaget föreslås minskas med 140 000 kronor fr.o.m. 2011 till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budgetprocessen.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 704 200 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.1:3 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
700 729
700 729
700 729
700 729
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
1 535
8 227
18 067
34 633
Beslut
10
60
191
287
Överföring till/från andra anslag
-290
-293
-297
-304
Övrigt 3
2 216
3 593
3 941
2 997
Förslag/ beräknat anslag
704 200
712 316
722 632
738 342
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Övergångseffekter till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under övrigt. Anslaget minskas (2014) även till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.1.4 1:4 Sameskolstyrelsen
Tabell 9.1:4 Anslagsutveckling för Sameskolstyrelsen
Tusental kronor
2009
Utfall
35 549
Anslags-
sparande
-385
2010
Anslag
26 553
1
Utgifts-
prognos
26 123
2011
Förslag
26 659
2012
Beräknat
26 909
2
2013
Beräknat
27 352
3
2014
Beräknat
28 540
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 26 669 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 26 743 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 27 264 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används till Sameskolstyrelsens verksamhet. Sameskolstyrelsens uppgift är att ge samiska barn en utbildning med samisk inriktning och att bidra till att bevara och utveckla det samiska språket och den samiska kulturen. Utbildningen bedrivs vid sameskolor samt i integrerad samisk undervisning i kommunal grundskola.
Sameskolstyrelsen är styrelse för sameskolorna och därtill hörande verksamhet. Sameskolstyrelsen ska främja och utveckla samisk undervisning och bör bistå vid uppsökande verksamhet bland samer samt informera om sameskolan och samisk undervisning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom.
Sameskolstyrelsen får efter avtal med en kommun fullgöra kommunens uppgifter avseende förskoleklassen och förskole- och fritidshemsverksamheten för samiska barn.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 9.1:4 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Offentlig-rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
(som inte får
disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 2009
0
24 476
63 058
38 582
Prognos 2010
0
25 447
52 167
26 720
Budget 2011
0
25 589
52 092
26 503
De intäkter som Sameskolstyrelsen får disponera
avser främst ersättning enligt avtal från kommuner för samisk förskola, förskoleklass och fritidshem som Sameskolstyrelsen bedriver samt ersättning enligt förordningen (SKOLFS 1995:50) om ersättning för elever i sameskolan. Det ekonomiska målet är att intäkterna delvis ska täcka kostnaderna för verksamheten. De kostnader som inte finansieras genom avgifter ska finansieras från detta anslag.
Regeringens överväganden
För att bidra till kostnader som bedöms uppstå inom sameskolan som en följd av regeringens proposition Betyg från årskurs 6 i grundskolan (prop. 2009/10:219) och den utökning av undervisningstiden i matematik som regeringen avser att låta undersöka beräknas en ökning av anslaget med 7 000 kronor 2012, 83 000 kronor 2013 och 152 000 kronor fr.o.m. 2014.
Anslaget föreslås öka med 3 000 kronor 2011 och beräknas öka med 6 000 kronor fr.o.m. 2012 som en konsekvens av att skollagen (2010:800), som börjar tillämpas den 1 juli 2011, innebär en förstärkning av elevhälsan och innehåller bestämmelser om tillgång till skolbibliotek.
Anslaget föreslås minskas med 60 000 kronor fr.o.m. 2011 till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budgetprocessen.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 26 659 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.1:4 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
26 553
26 553
26 553
26 553
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
-377
-141
219
848
Beslut
3
13
89
676
Överföring till/från andra anslag
-60
-61
-61
-63
Övrigt 3
540
545
552
525
Förslag/ beräknat anslag
26 659
26 909
27 352
28 540
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Övergångseffekter till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under övrigt. Anslaget minskas (2014) även till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.1.5 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet4
Tabell 9.1:5 Anslagsutveckling för utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
Tusental kronor
2009
Utfall
573 288
Anslags-
sparande
298 840
2010
Anslag
929 999
1
Utgifts-
prognos
855 464
2011
Förslag
917 040
2012
Beräknat
1 141 031
2
2013
Beräknat
1 298 776
3
2014
Beräknat
938 580
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 1 124 581 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 1 261 224 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 893 051 tkr i 2011 års prisnivå.
Ändamålet för anslaget är att främja utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet. Anslaget finansierar främst insatser för att stödja och stimulera kommunernas verksamhetsutveckling inom dessa områden samt annat centralt initierat utvecklingsarbete inom utbildningssystemet.
Stödet avser verksamheter med såväl kommunal som annan huvudman. Anslaget används även för administration, uppföljning och utvärdering av vissa särskilda uppdrag och satsningar, för vissa utredningar inom skolområdet samt för bidrag till vissa organisationer.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2011 för ramanslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor under 2012 och 2013.
Skälen för regeringens förslag: Statens skolverk behöver kunna sluta ekonomiska avtal inom ramen för sitt utvecklingsarbete. Regeringen bör därför bemyndigas att besluta om tilldelning av medel för detta ändamål som innebär åtaganden för kommande budgetår.
Tabell 9.1:5 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tusental kronor
Utfall
2009
Prognos
2010
Förslag
2011
Beräknat
2012
Beräknat
2013-2014
Ingående åtaganden
140 000
70 000
Nya åtaganden
79 200
91 200
Infriade åtaganden
-149 200
-61 200
-67 000
-33 000
Utestående åtaganden
140 000
70 000
100 000
Erhållet/föreslaget bemyndigande
140 000
125 000
100 000
Anmärkning: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
Regeringens överväganden
Medel på anslaget ska bl.a. användas till statlig rektorsutbildning, försöksverksamhet med lärlingsutbildning och handledarutbildning kopplat till lärlingsutbildningen. Även insatser för att genomföra de senaste årens reformer inom förskola, fritidshem, grundskola, gymnasieskola och motsvarande skolformer samt insatser inom matematik, naturvetenskap och teknik liksom Sveriges deltagande i internationella studier finansieras genom anslaget.
För att stimulera lärlingsutbildning i den reformerade gymnasieskolan föreslås att 44 000 000 kronor tillförs anslaget under 2011. För 2012 beräknas utgifterna för ändamålet uppgå till 146 000 000 kronor, för 2013 till 277 000 000 kronor och för 2014 till 327 000 000.
Anslaget föreslås ökas med 18 500 000 kronor för att stödja och stimulera entreprenörskap i skolan. För en fortsatt satsning på åtgärdsprogrammet mot mobbning föreslås anslaget ökas med 10 000 000 kronor 2011 och beräknas öka med samma belopp 2012-2014. Anslaget föreslås vidare ökas med 20 000 000 kronor 2011 för en förlängd satsning på sommarskola.
En försöksverksamhet med ett fjärde tekniskt år inom gymnasieskolan har aviserats. Anslaget föreslås tillföras 8 400 000 kronor för ändamålet 2011. Utgifterna för försöksverksamheten beräknas uppgå till 24 600 000 kronor 2012, till 32 800 000 kronor 2013 och till 36 400 000 kronor 2014.
För att finansiera införandet av betyg från årskurs 6 föreslås anslaget ökas med 15 000 000 kronor 2011. Utgifterna för införandet beräknas uppgå till 15 000 000 kronor även 2012 och 2013.
Anslaget föreslås ökas med 42 000 000 kronor för införandet av fler nationella prov 2011. För 2012 beräknas utgifterna uppgå till 48 000 000 kronor, för 2013 till 41 000 000 kronor och för 2014 till 33 000 000 kronor.
För att finansiera ändringar med anledning av regeringens proposition Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet (prop. 2009/10:165) föreslås anslaget minskas med sammanlagt 8 900 000 kronor 2011 och beräknas minskas med 14 800 000 kronor 2012 och 11 800 000 kronor fr.o.m. 2013. Av dessa medel tillförs anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning, utgiftsområde 25, 3 000 000 kronor för införandet av ämnet teknik i särskolan under 2011 och 2012. Med anledning av de skärpta kraven på elevhälsan i den nya skollagen tillförs vidare samma anslag 4 987 000 kronor 2011 och beräknas tillföras 9 973 000 kronor fr.o.m. 2012. För samma ändamål tillförs anslaget 1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten och anslaget 1:4 Sameskolstyrelsen medel från förevarande anslag med 10 000 kronor respektive 3 000 kronor 2011. Från och med 2012 beräknas en ökning med 21 000 kronor respektive 6 000 kronor. Vidare tillförs anslaget 1:1 Kommunalekonomisk utjämning, utgiftsområde 25, 900 000 kronor 2011 och beräknas tillföras 1 800 000 kronor fr.o.m. 2012 för att finansiera införandet av utvecklingssamtal i gymnasiesärskolan.
För att finansiera en bonus till skolor i utsatta områden beräknas anslaget ökas med 20 000 000 kronor årligen 2012-2014. Dessutom beräknas anslaget utökas med ytterligare 200 000 000 kronor 2012 för att finansiera en förlängd satsning på matematik, naturvetenskap och teknik. För att finansiera en satsning på elevhälsa beräknas anslaget vidare utökas med 250 000 000 kronor 2012 och med 400 000 000 kronor 2013.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 917 040 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.1:5 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
906 499
906 499
906 499
906 499
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
12 782
26 229
40 153
59 649
Beslut
-5 741
204 752
348 519
-29 931
Överföring till/från andra anslag
3 500
3 551
3 604
3 678
Övrigt3
-1 316
Förslag/ beräknat anslag
917 040
1 141 031
1 298 776
938 580
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Övergångseffekter till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under övrigt. Anslaget minskas (2014) även till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.1.6 1:6 Särskilda insatser inom skolområdet5
Tabell 9.1:6 Anslagsutveckling för särskilda insatser inom skolområdet
Tusental kronor
2009
Utfall
486 088
Anslags-
sparande
1 196
2010
Anslag
492 257
1
Utgifts-
prognos
480 775
2011
Förslag
419 761
2012
Beräknat
427 879
2
2013
Beräknat
434 731
3
2014
Beräknat
442 653
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 419 760 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 419 762 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 419 173 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för särskilda insatser inom skolområdet, vilka bl.a. omfattar undervisning som anordnas på sjukhus samt insatser för elever med funktionsnedsättning eller andra särskilda behov i grundskola, särskola och gymnasieskola.
Anslaget används även för bidrag till speciellt anpassad gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade elever från hela landet som anordnas i Stockholms, Göteborgs, Kristianstads och Umeå kommuner enligt 5 kap. 7 § skollagen (1985:1100) vilken motsvarar 15 kap. 9 § skollagen (2010:800) samt till omvårdnad och habilitering för dessa elever, för viss statlig ersättning avseende gymnasial utbildning i Örebro kommun för döva och hörselskadade elever och för bidrag till kostnader för viss riksrekryterande utbildning för elever med utvecklingsstörning.
Anslaget omfattade tidigare även s.k. särskilt utbildningsstöd till personer med vissa funktionsnedsättningar som studerar vid universitet, högskola eller folkhögskola. Regeringen föreslår att statens utgifter för det särskilda utbildningsstödet flyttas till anslaget 1:16 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom utbildningsområdet, m.m. och att anslaget 1:6 därmed uteslutande ska röra insatser inom barn- och ungdomsutbildning.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2011 för ramanslaget 1:6 Särskilda insatser inom skolområdet ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 37 000 000 kronor under 2012.
Skälen för regeringens förslag: Specialpedagogiska skolmyndigheten beslutar om bidrag till omvårdnad och habilitering för elever som deltar i Rh-anpassad gymnasieutbildning. Bidraget beviljas per läsår. Regeringen bör därmed bemyndigas att besluta om tilldelning av medel för detta ändamål som innebär åtagande för kommande budgetår.
Tabell 9.1:6 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tusental kronor
Utfall
2009
Prognos
2010
Förslag
2011
Beräknat
2012
Beräknat
2013-2014
Ingående åtaganden
83 000
83 000
Nya åtaganden
83 000
37 000
Infriade åtaganden
-37 017
-83 000
-83 000
-37 000
Utestående åtaganden
83 000
83 000
37 000
Erhållet/föreslaget bemyndigande
83 000
83 000
37 000
Anmärkning: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
Regeringens överväganden
Elevantalet inom riksgymnasieverksamheten i Örebro kommun för döva och hörselskadade elever fortsätter att öka. Hösten 2009 omfattade verksamheten i gymnasieskolan 459 elever och i gymnasiesärskolan 45 elever. Mot bakgrund av de ökade elevtalen föreslås att anslaget tillförs 8 400 000 kronor fr.o.m. 2011. Finansiering sker genom att anslaget 1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. minskas med motsvarande belopp. I övrigt bedöms de särskilda insatserna inom skolområdet och riksgymnasieverksamheten även fortsättningsvis behövas i motsvarande omfattning som 2010. Den Rh-anpassade gymnasieutbildningen omfattade 154 elever läsåret 2009/10.
Anslaget omfattade tidigare även s.k. särskilt utbildningsstöd till personer med vissa funktionsnedsättningar som studerar vid universitet, högskola eller folkhögskola. Regeringen föreslår att statens utgifter för det särskilda utbildningsstödet flyttas till anslaget 1:16 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom utbildningsområdet, m.m. och att anslaget därmed minskas med 103 195 000 kronor.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 419 761 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.1:6 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
492 257
492 257
492 257
492 257
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
22 299
32 251
40 649
51 122
Beslut
Överföring till/från andra anslag
-94 795
-96 628
-98 175
-100 105
Övrigt 3
-621
Förslag/
beräknat anslag
419 761
427 879
434 731
442 653
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Övergångseffekter till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under övrigt. Anslaget minskas (2014) även till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.1.7
1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m.6
Tabell 9.1:7 Anslagsutveckling för maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m.
Tusental kronor
2009
Utfall
3 658 108
Anslags-
sparande
1 892
2010
Anslag
3 660 000
1
Utgifts-
prognos
3 660 000
2011
Förslag
3 660 000
2012
Beräknat
3 660 000
2013
Beräknat
3 660 000
2014
Beräknat
3 660 000
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Anslagets ändamål är att finansiera statsbidrag till de kommuner som har ett system med maxtaxa i förskola, fritidshem och viss annan pedagogisk verksamhet samt det statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder som ska lämnas till de kommuner som tillämpar maxtaxa. Under anslaget bekostas även Statens skolverks administration av rekvisitioner från kommunerna samt uppföljning av reformens olika delar.
Regeringens överväganden
Regeringen bedömer att alla kommuner kommer att tillämpa systemet med maxtaxa i förskola, fritidshem och viss annan pedagogisk verksamhet. Mot bakgrund av detta föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 3 660 000 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.1:7 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
3 660 000
3 660 000
3 660 000
3 660 000
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag
3 660 000
3 660 000
3 660 000
3 660 000
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
9.1.8 1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m.7
Tabell 9.1:8 Anslagsutveckling för bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet m.m.
Tusental kronor
2009
Utfall
115 388
Anslags-
sparande
37 174
2010
Anslag
152 112
1
Utgifts-
prognos
114 100
2011
Förslag
151 603
2012
Beräknat
154 396
2
2013
Beräknat
156 833
3
2014
Beräknat
159 705
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 151 604 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 151 603 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 151 391 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används huvudsakligen för:
- särskilt verksamhetsstöd till vissa riksrekryterande gymnasiala utbildningar och förberedande dansutbildningar i Stockholm, Göteborg och Piteå,
- bidrag till kostnader för Sveriges anslutning till examensorganisationen International Baccalaureate Organisation (IBO) i Genève,
- statsbidrag för International Baccalaureate-utbildning till Göteborgs kommun, Stockholms kommun och Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket,
- ersättning till skolhuvudmän för kostnader för nordiska elever på gymnasial nivå,
- ersättning vid personskada till elev i viss gymnasieutbildning,
- statsbidrag till riksinternatskolor,
- statsbidrag till kostnader för utlandssvenska elevers skolgång i Sverige, och
- statsbidrag för vissa barn och ungdomar som inte är folkbokförda i Sverige.
Regeringens överväganden
Den huvudsakliga faktorn som styr utgifterna på anslaget är antalet elever i de olika verksamheterna.
Utgifterna för ersättning till skolhuvudmän för elever från annat nordiskt land som studerar i Sverige med stöd av överenskommelsen om nordisk utbildningsgemenskap på gymnasial nivå har trendmässigt ökat under 2000-talet. Ersättningen avser det överskjutande antalet elever som huvudmännen tagit emot i förhållande till det antal elever som genomgått utbildning i annat nordiskt land. Höstterminen 2009 lämnades bidrag för 346 nordiska elever och vårterminen 2010 var motsvarande antal 335.
Från och med den 1 juli 2007 finns ett statsbidrag för vissa barn och ungdomar som inte är folkbokförda i Sverige. För läsåret 2009/10 utbetalades sammanlagt 25 miljoner kronor för 346 elever under höstterminen och 337 elever under vårterminen.
Regeringen föreslår att anslaget tillförs 1 000 000 kronor för att finansiera ett utökat statsbidrag för dansarutbildning. Motsvarande belopp förs från anslaget 1:2 Statens skolinspektion. Mot bakgrund av de ökade elevtalen inom riksgymnasieverksamheten i Örebro kommun för döva och hörselskadade elever föreslås att 8 400 000 kronor förs från anslaget till anslaget 1:6 Särskilda insatser inom skolområdet från och med 2011.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 151 603 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.1:8 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
152 112
152 112
152 112
152 112
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
6 891
9 820
12 376
15 623
Beslut
1 000
1 018
1 034
1 055
Överföring till/från andra anslag
-8 400
-8 555
-8 690
-8 861
Övrigt 3
-224
Förslag/
beräknat anslag
151 603
154 396
156 833
159 705
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Övergångseffekter till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under övrigt. Anslaget minskas (2014) även till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.1.9 1:9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet
Tabell 9.1:9 Anslagsutveckling för bidrag till svensk undervisning i utlandet
Tusental kronor
2009
Utfall
87 025
Anslags-
sparande
10 404
2010
Anslag
97 163
1
Utgifts-
prognos
97 749
2011
Förslag
101 565
2012
Beräknat
102 664
2
2013
Beräknat
104 135
3
2014
Beräknat
106 296
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 101 566 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 101 565 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 101 423 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för att finansiera statsbidrag för utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar. Statsbidrag lämnas till:
- huvudmannen för en svensk utlandsskola,
- distansundervisning,
- kompletterande svensk undervisning, och
- undervisning vid utländsk skola (internationell skola).
Statsbidragsbestämmelserna syftar till att ge utlandssvenska barn och ungdomar utbildning som motsvarar förskoleklassen, grundskolan och så långt det är möjligt gymnasieskolan eller undervisning i svenska och om Sverige, om de går i en utländsk skola. För att bidrag ska ges för en elev måste en av vårdnadshavarna vistas i utlandet på grund av verksamhet som bedöms väsentlig för det svenska samhället.
Anslaget används även för lönekostnader m.m. för nationellt anställda lärare m.fl. vid Europaskolorna och utvecklingsinsatser kopplade till svensk undervisning i utlandet. Bidrag utgår även för stöd till undervisning i svenska vid utländska skolor.
Regeringens överväganden
Det fanns 23 svenska utlandsskolor med statsbidrag läsåret 2009/10 som bedrev undervisning på grundskolenivå. Vid 19 av dessa fanns även elever i förskoleklass och vid 6 av dessa undervisning på gymnasienivå. Totalt deltog 1 413 elever i utbildning vid svenska utlandsskolor. Läsåret innan var motsvarande elevantal 1 427 elever. Totalt 136 elever deltog i kompletterande svensk undervisning.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 101 565 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.1:9 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
97 163
97 163
97 163
97 163
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
4 402
5 501
6 972
9 282
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt3
-149
Förslag/ beräknat anslag
101 565
102 664
104 135
106 296
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Övergångseffekter till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under övrigt. Anslaget minskas (2014) även till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.1.10 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal
Tabell 9.1:10 Anslagsutveckling för fortbildning av lärare och förskolepersonal
Tusental kronor
2009
Utfall
752 600
Anslags-
sparande
494 204
2010
Anslag
1 263 500
1
Utgifts-
prognos
933 140
2011
Förslag
1 046 100
2012
Beräknat
330 000
2013
Beräknat
285 000
2014
Beräknat
135 000
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Anslagets ändamål är att finansiera insatser för att stärka lärares, förskolepersonals, rektorers och förskolechefers möjlighet till fortbildning. Medlen ska användas till sådan fortbildning som genomförs på uppdrag av Statens skolverk i enlighet med regeringens uppdrag till myndigheten (U2007/3168/S, U2007/6066/G, 2007/6310/G, U2007/7558/SV och U2009/2216/S). Medlen ska även användas till statsbidrag enligt förordningen (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare och förordningen (2009:280) om statsbidrag för fortbildning av personal inom förskolan. Under anslaget bekostas även kostnader för arbete med administration och uppföljning av fortbildningsinsatserna.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2011 för ramanslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 200 000 000 kronor under 2012.
Skälen för regeringens förslag: Skolverket skriver fleråriga avtal med lärosätena om uppdragsutbildning samt lämnar förhandsbesked till skolhuvudmän om statsbidrag. Regeringen bör därför bemyndigas att besluta om tilldelning av medel för detta ändamål som innebär åtagande för kommande budgetår.
Tabell 9.1:10 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tusental kronor
Utfall
2009
Prognos
2010
Förslag
2011
Beräknat
2012
Beräknat
2013-2014
Ingående åtaganden
1 100 000
600 000
Nya åtaganden
400 000
200 000
Infriade åtaganden
-900 000
-600 000
-200 000
Utestående åtaganden
1 048 000
600 000
200 000
Erhållet/föreslaget bemyndigande
1 310 000
600 000
200 000
Anmärkning: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
Regeringens överväganden
År 2007 tog regeringen initiativ till det s.k. Lärarlyftet, en stor satsning på kvalificerad lärarfortbildning. Syftet var att stärka lärares kompetens för att därigenom öka elevers måluppfyllelse. Lärarlyftet pågår t.o.m. 2011.
Effekten av de skärpta behörighetskraven för lärarna i den nya skollagen kan bli successiv och långdragen. Därför införs Lärarlyftet II, som syftar till att alla elever ska få sin undervisning av behöriga lärare, dvs. lärare som har såväl goda ämneskunskaper som god ämnesdidaktisk kompetens för den nivå och i det ämne läraren undervisar. Satsningen riktar sig enbart till lärare med lärarexamen som är anställda utan tidsbegränsning. För att vara berättigad att delta i Lärarlyftet II ska läraren undervisa i ämnet eller enligt planen i framtiden undervisa i ämnet utan att ännu ha rätt utbildning för detta. Lärarlyftet II planeras pågå 2012-2014 och anslaget beräknas tillföras 310 000 000 kronor 2012, 265 000 000 kronor 2013 och 115 000 000 kronor 2014.
Ett förstärkt pedagogiskt uppdrag i förskolan kräver en förstärkt pedagogisk kompetens hos förskolans personal. En satsning på fortbildning för förskolepersonal inleddes 2009 och pågår t.o.m. 2011 och omfattar 200 000 000 kronor per år. Syftet är att utveckla barnskötares och förskollärares kunskaper för att kunna stärka och fördjupa den pedagogiska kompetensen. Detta bidrar till stärkt likvärdighet i förskolan.
Det blir allt tydligare att det pedagogiska ledarskapet är av stor betydelse för framgångsrika skolor och därmed för elevernas resultat. Det räcker inte med den befattningsutbildning som finns i dag, utan rektorer behöver ytterligare kompetensutveckling med särskild fördjupning i pedagogiskt ledarskap. För att finansiera Rektorslyftet föreslås anslaget utökas med 20 000 000 kronor.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 1 046 100 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.1:10 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
1 263 500
1 263 500
1 263 500
1 263 500
Förändring till följd av:
Beslut
-217 400
-933 500
-978 500
-1 128 500
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/ beräknat anslag
1 046 100
330 000
285 000
135 000
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
9.1.11
1:11 Förstärkning av basfärdigheter
Tabell 9.1:11 Anslagsutveckling för förstärkning av basfärdigheter
Tusental kronor
2009
Utfall
242 906
Anslags-
sparande
11 594
2010
Anslag
500 022
1
Utgifts-
prognos
485 529
2011
Förslag
400 000
2012
Beräknat
250 000
2
2013
Beräknat
0
3
2014
Beräknat
0
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 244 734 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 0 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 0 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används till att stärka skolhuvudmännens arbete med basfärdigheterna läsa, skriva och räkna. Fördelningen av medel till huvudmännen styrs av elevantalet i årskurserna 1-3 i grundskolan samt andelen elever som inte når behörighet i något av ämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik i årskurs 9 i grundskolan. Under anslaget bekostas även Statens skolverks kostnader för arbete med administration, information och uppföljning med anledning av bidraget.
Regeringens överväganden
För att stimulera och stärka arbetet med basfärdigheterna läsa, skriva och räkna infördes ett nytt statsbidrag den 1 oktober 2008. Skolverket ska administrera och fördela bidraget enligt närmare reglering i förordning.
Regeringen bedömer att det även fortsättningsvis finns ett stort behov av att stärka skolhuvudmännens arbete med basfärdigheter. Satsningen föreslås därför förlängas till 2012.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 400 000 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.1:11 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
500 022
500 022
500 022
500 022
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
15
10 772
19 152
29 056
Beslut
-100 038
-260 795
-519 176
-529 079
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
1
1
2
1
Förslag/ beräknat anslag
400 000
250 000
0
0
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
9.1.12 1:12 Bidrag till vissa studier
Tabell 9.1:12 Anslagsutveckling för Bidrag till vissa studier
Tusental kronor
2009
Utfall
15 934
Anslags-
sparande
-409
2010
Anslag
15 525
1
Utgifts-
prognos
15 178
2011
Förslag
15 525
2012
Beräknat
15 525
2013
Beräknat
15 525
2014
Beräknat
15 525
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Anslaget används för statsbidrag som lämnas för studier om funktionshinder, utbildning som är särskilt anpassad för personer med funktionshinder och studier inom vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux). Bidrag betalas i enlighet med förordningen (2007:1345) om statsbidrag vid vissa studier för personer med funktionshinder.
Bidraget kan lämnas dels med ett belopp per dag eller timme som är lika för alla bidragsmottagare, dels som ersättning för resor, kost och logi för den enskilde i anslutning till utbildningen. Utnyttjandet av anslaget är främst beroende av efterfrågan.
Tabell 9.1:12 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
15 525
15 525
15 525
15 525
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt 3
Förslag/
beräknat anslag
15 525
15 525
15 525
15 525
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Övergångseffekter till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under övrigt.
Regeringens överväganden
Regeringen har i avsnitt 6.2.6. redogjort för resultatet av verksamheten och bedömer att verksamheten även fortsättningsvis ska bedrivas i samma omfattning.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 15 525 000 kronor för budgetåret 2011.
9.1.13 1:13 Myndigheten för yrkeshögskolan
Tabell 9.1:13 Anslagsutveckling för Myndigheten för yrkeshögskolan
Tusental kronor
2009
Utfall
49 244
Anslags-
sparande
19 226
2010
Anslag
103 953
1
Utgifts-
prognos
100 243
2011
Förslag
104 830
2012
Beräknat
103 855
2
2013
Beräknat
105 366
3
2014
Beräknat
107 518
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 102 811 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 102 810 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 102 666 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för Myndigheten för yrkeshögskolans förvaltningskostnader, inklusive för att främja validering.
Regeringens överväganden
Myndigheten inrättades den 1 juli 2009. Regeringen aviserade i propositionen Åtgärder för jobb och omställning en tillfällig förstärkning av anslaget med två miljoner kronor under 2009-2011 (prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, rskr. 2008/09:183). Regeringen föreslår nu att anslaget ökas med 2 miljoner kronor 2011.
Från och med den 1 januari 2010 har Internationella programkontoret för utbildningsområdet i uppdrag att vara nationellt kontor för EU-nätverket Eurydike. För att bidra till finansieringen av en ökning av anslaget 4:1 Internationella programkontoret för utbildningsområdet föreslås att anslaget minskas med 150 000 kronor 2011. Anslaget föreslås vidare minskas med 60 000 kronor till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budgetprocessen.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 104 830 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.1:13 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
103 953
103 953
103 953
103 953
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
992
2 058
3 601
5 951
Beslut
-2 040
-2 070
-2 115
Överföring till/från andra anslag
-115
-116
-118
-120
Övrigt3
-151
Förslag/ beräknat anslag
104 830
103 855
105 366
107 518
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Övergångseffekter till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under övrigt. Anslaget minskas (2014) även till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.1.14 1:14 Utveckling av vuxenutbildning m.m.
Tabell 9.1:14 Anslagsutveckling för Utveckling av vuxenutbildningen m.m.
Tusental kronor
2009
Utfall
2 937
Anslags-
sparande
5 422
2010
Anslag
7 624
1
Utgifts-
prognos
7 985
2011
Förslag
8 721
2012
Beräknat
8 814
2
2013
Beräknat
8 928
3
2014
Beräknat
9 083
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 8 722 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 8 722 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 8 708 tkr i 2011 års prisnivå.
Ändamålet för anslaget är att finansiera utvecklingsinsatser inom vuxenutbildningsområdet.
Regeringens överväganden
Anslaget föreslås ökas med ca 0,75 miljoner kronor jämfört med 2010 med anledning av att den tillfälliga finansieringen av utgiftsökningar på anslaget 4:1 Internationella programkontoret för utbildningsområdet som belastat anslaget under 2010 upphör.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 8 721 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.1:14 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
7 624
7 624
7 624
7 624
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
345
430
534
688
Beslut
Överföring till/från andra anslag
752
760
770
784
Övrigt3
-13
Förslag/ beräknat anslag
8 721
8 814
8 928
9 083
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Övergångseffekter till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under övrigt. Anslaget minskas (2014) även till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.1.15 1:15 Statligt stöd till vuxenutbildning
Tabell 9.1:15 Anslagsutveckling för Statligt stöd till vuxenutbildning
Tusental kronor
2009
Utfall
784 836
Anslags-
sparande
43 108
2010
Anslag
3 131 928
1
Utgifts-
prognos
2 997 950
2011
Förslag
3 350 142
2012
Beräknat
1 946 231
2
2013
Beräknat
1 985 883
3
2014
Beräknat
2 037 707
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 1 912 760 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 1 921 988 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 1 934 263 tkr i 2011 års prisnivå.
Ändamålet för anslaget är att finansiera:
- statligt stöd för yrkeshögskoleutbildningar,
- statligt stöd för kvalificerad yrkesutbildning,
- kostnader för personskadeförsäkring och ansvarsförsäkring inom yrkeshögskolan och kvalificerad yrkesutbildning,
- statsbidrag för lärlingsutbildning för vuxna till vissa hantverksyrken,
- statsbidrag för kompletterande utbildningar,
- validering av utländsk yrkeskompetens,
- statsbidrag för kommunal vuxenutbildning, inklusive statbidrag för lärlingsutbildning inom den gymnasiala vuxenutbildningen,
- särskilt verksamhetsstöd för idrottens studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet,
- särskilt verksamhetsstöd för att främja samisk utbildningsverksamhet, och
- särskilt verksamhetsstöd för riksomfattande kursverksamhet avseende hemslöjd.
Regeringens överväganden
Statligt stöd för kvalificerad yrkesutbildning och lärlingsutbildning för vuxna till vissa hantverksyrken kommer att finnas kvar under en övergångsperiod. Motsvarande utbildningsbehov ska tillgodoses inom yrkeshögskolan. Behovet av anslag för dessa stöd kommer att minska successivt under perioden 2011-2014 samtidigt som yrkeshögskolan utvecklas i motsvarande takt.
Som en följd av beslutade och föreslagna reformer med anledning av budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1 utg.omr. 16, bet. 2008/09:UbU1, rskr. 2008/09:131), propositionen Åtgärder för jobb och omställning (prop. 2008/09:97, bet. 2008/09:FiU18, rskr. 2008/09:183), 2009 års proposition om vårtilläggsbudget (prop. 2008/09:99, bet. 2008/09:FiU21, rskr. 2008/09:311), budgetpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:1 utg.omr. 16, bet. 2009/10:UbU1, rskr. 2009/10:126), propositionen Vårtilläggsbudget för 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, rskr. 2009/10:348) föreslås att anslaget ökas med 27 miljoner kronor 2011.
Vidare föreslås anslaget ökas med ytterligare 55 miljoner kronor 2011 för att öka tillgången på yrkeshögskoleplatser och platser inom yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning (yrkesvux) i Västra Götalandsregionen. Utöver detta tillkommer kostnader för studiestöd med 36 miljoner kronor under 2011.
Regeringen föreslår i propositionen Hösttilläggsbudget för 2010 (prop. 2010/11:2) en utökad satsning på yrkesvux för 2010. Den föreslagna satsningen omfattar totalt 490 miljoner kronor under 2010 varav 250 miljoner kronor belastar anslaget. Utöver detta tillkommer kostnader för studiestöd motsvarande 240 miljoner kronor. Regeringen föreslår att denna satsning på yrkesvux fortsätter även under 2011. Anslaget föreslås därmed ökas med 250 miljoner kronor för 2011. Därutöver tillkommer kostnader för studiestöd motsvarande 240 miljoner kronor. Totalt uppgår därmed yrkesvuxsatsningen till 980 miljoner kronor för 2010 och 2011.
För att stimulera kommunerna att bedriva lärlingsutbildning inom den gymnasiala vuxenutbildningen avser regeringen att inrätta ett särskilt lärlingsstatsbidrag. Satsningen beräknas uppgå till 102 miljoner kronor för 2012 och 126 miljoner kronor respektive 157 miljoner kronor för 2013 och 2014. Sammantaget beräknas satsningen motsvara 5 900 årsplatser för 2011-2014. Totalt beräknas satsningen inklusive studiestöd uppgå till 566 miljoner kronor för perioden 2011-2014.
För att ge fler arbetslösa ungdomar mellan 20-24 år som saknar fullständig grundskole- och gymnasieutbildning möjlighet att komplettera sin utbildning avser regeringen att utöka antalet utbildningsplatser i den kommunala vuxenutbildningen. Totalt beräknas anslaget tillföras 87,5 miljoner kronor under 2011-2013. För 2011 föreslås anslaget ökas med 50 miljoner kronor för detta ändamål. Utöver detta tillkommer medel för studiestöd.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 3 350 142 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.1:15 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
2 841 928
2 841 928
2 841 928
2 841 928
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
128 740
180 723
227 497
287 612
Beslut
381 934
-1 090 615
-1 097 956
-1 103 672
Överföring till/från andra anslag
27 761
69 153
70 223
71 598
Övrigt3
-30 221
-54 959
-55 809
-59 758
Förslag/ beräknat anslag
3 350 142
1 946 231
1 985 883
2 037 707
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Övergångseffekter till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under övrigt. Anslaget minskas (2014) även till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2011 för ramanslaget 1:15 Statligt stöd till vuxenutbildning besluta om bidrag till yrkeshögskolan, kvalificerad yrkesutbildning och lärlingsutbildning för vuxna till vissa hantverksyrken som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 986 920 000 kronor under 2012 och högst 613 080 000 kronor under 2013-2014.
Skälen för regeringens förslag: Myndigheten för yrkeshögskolan skriver fleråriga och löpande avtal under budgetåret med utbildningsanordnare. Regeringen bör därför bemyndigas att besluta om tilldelning för detta ändamål som innebär åtaganden för kommande budgetår
Tabell 9.1:15 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tusental kronor
Utfall
2009*
Prognos
2010
Förslag
2011
Beräknat
2012
Beräknat
2013-2014
Ingående åtaganden
1 743 663
1 841 975
2 421 432
Nya åtaganden
1 841 975
1 813 856
1 456 000
Infriade åtaganden
-1 234 399
-1 437 000
-1 986 920
-613 080
Utestående åtaganden
1 841 975
2 421 432
2 600 000
Erhållet/föreslaget bemyndigande
2 200 000
2 900 000
2 600 000
Anmärkning: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
*Inklusive åtagande för anslaget 1:17 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning som inte längre är uppfört på statsbudgeten.
9.1.16 1:16 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom utbildningsområdet m.m.8
Tabell 9.1:16 Anslagsutveckling för Bidrag till vissa handikappsåtgärder inom utbildningsområdet m.m.
Tusental kronor
2009
Utfall
Anslags-
sparande
0
2010
Anslag
0
1
Utgifts-
prognos
0
2011
Förslag
145 618
2012
Beräknat
147 308
2
2013
Beräknat
148 930
3
2014
Beräknat
150 894
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 144 935 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 144 299 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 143 272 tkr i 2011 års prisnivå.
Ändamålet för anslaget är att finansiera:
- utgifter för bidrag för vissa handikappåtgärder inom folkbildningen som framför allt rör särskilt kostnadskrävande utbildningsinsatser vid folkhögskola, t.ex. tolk och teknisk anpassning, och
- särskilt utbildningsstöd enligt förordningen (2005:1074) om statligt bidrag till särskilt utbildningsstöd.
Regeringens överväganden
I 2010 års ekonomiska vårproposition (prop. 2009/10:100, bet. 2009/10:FiU20, rskr. 2009/10:387) föreslog regeringen att de ändamål och verksamheter som avser bidrag till vissa åtgärder för studerande med funktionshinder och som finansieras från det under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid uppförda anslaget 14:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen flyttas till utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.
Regeringen föreslår att det inrättas ett nytt ramanslag på statsbudgeten. Anslaget ska finansiera dels ovan nämnda verksamheter, dels särskilt utbildningsstöd enligt förordningen om statligt bidrag till särskilt utbildningsstöd, som i dag finansieras från anslaget 1:6 Särskilda insatser inom skolområdet.
Regeringen föreslår därför att 145 618 000 kronor, vilket motsvarar summan av minskningen av det under utgiftsområde 17 uppförda ramanslaget 14:2 Bidrag till tolkutbildning och teckenspråklärarutbildning med 42 423 000 kronor och anslaget 1:6 Särskilda insatser inom skolområdet med 103 195 000 kronor, förs till det nya anslaget. (Se även avsnitt 17 Vuxenutbildning under utgiftsområde 17).
Avsikten är att samla bidrag till stöd till personer med funktionsnedsättning inom folkbildningen som fördelas av Specialpedagogiska skolmyndigheten under ett anslag. Bidraget ska omfatta stöd dels för tekniska hjälpmedel m.m., dels för insatser enligt förordningen om statligt bidrag till särskilt utbildningsstöd.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 145 618 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.1:16 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
0
0
0
0
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
0
0
0
0
Beslut
Överföring till/från andra anslag
145 618
148 002
150 291
153 365
Övrigt3
-695
-1 362
-2 472
Förslag/ beräknat anslag
145 618
147 308
148 930
150 894
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Övergångseffekter till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under övrigt. Anslaget minskas (2014) även till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2011 för ramanslaget 1:16 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom utbildningsområdet m.m. besluta om stöd för studerande med funktionshinder vid folkhögskolor, universitet och högskolor som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 77 000 000 kronor under 2012.
Skälen för regeringens förslag: Specialpedagogiska skolmyndigheten beslutar om det särskilda utbildningsstödet för bl.a. folkhögskolor, universitet och högskolor samt bidrag för vissa handikappåtgärder inom folkbildningen. Bidraget beviljas per läsår. Regeringen bör därför bemyndigas att besluta om tilldelning av medel för dessa ändamål som innebär åtagande för kommande budgetår.
Tabell 9.1:16 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tusental kronor
Utfall
2009
Prognos
2010
Förslag
2011
Beräknat
2012
Beräknat
2013-2014
Ingående åtaganden
12 000
12 000
77 000
Nya åtaganden
12 000
77 000
Infriade åtaganden
- 12 000
-12 000
- 77 000
Utestående åtaganden
12 000
77 000
Erhållet/föreslaget bemyndigande
12 000
77 000
Anmärkning: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
9.2 Anslag för universitets- och högskoleområdet
Förändringar på anslagen för forskning och forskarutbildning
Anslagen för forskning och forskarutbildning till universitet och högskolor föreslås 2011 öka med 264 miljoner kronor (se tabell 9.2 nedan) och i enlighet med propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160) föreslås anslagen för forskning och forskarutbildning öka med ytterligare 200 miljoner kronor i en förstärkning av basresursen. Totalt föreslås därmed anslagen för forskning och forskarutbildning öka med 464 miljoner kronor 2011.
I enlighet med ovan nämnda proposition sker en omfördelning baserat på kvalitetsindikatorerna externa medel samt vetenskaplig produktion och citeringar. Tillskotten och omfördelningen av medel på anslagen till forskning för budgetåret 2011 uppgår till de belopp som redovisas i tabell 9.1 Förändringar på anslagen för forskning och forskarutbildning 2011.
Tabell 9.1 Förändringar på anslagen för forskning och forskarutbildning 2011
Tusental kronor
Lärosäte
Strategiska forskningsmedel
Förstärkning basresurs
Omfördelning
Totalt
Uppsala universitet
42 200
26 610
-5 616
63 194
Lunds universitet
29 800
30 077
-4 381
55 496
Göteborgs universitet
10 000
20 073
1 289
31362
Stockholms universitet
12 800
19 606
2 724
35 130
Umeå universitet
17 500
12 714
-486
29 728
Linköpings universitet
13 400
9 782
890
24 072
Karolinska institutet
26 050
23 709
1 521
51 230
Kungl. Tekniska högskolan
52 800
13 137
-697
65 240
Luleå tekniska universitet
7 700
3 543
-58
11 185
Karlstads universitet
1 506
97
1 603
Linnéuniversitet
2 579
1 307
3 886
Örebro universitet
2 714
817
3 531
Mittuniversitetet
1 914
1 141
3 055
Blekinge tekniska högskola
586
342
928
Malmö högskola
822
28
850
Mälardalens högskola
977
411
1 388
Gymnastik- och idrottshögskolan
115
332
447
Högskolan i Borås
564
66
630
Högskolan Dalarna
590
206
796
Högskolan på Gotland
202
61
263
Högskolan i Gävle
604
486
1 090
Högskolan i Halmstad
642
256
898
Högskolan Kristianstad
556
666
1 222
Högskolan i Skövde
521
-174
347
Högskolan Väst
391
138
529
Södertörns högskola
1 080
427
1 507
Sveriges lantbruksuniversitet
2 300
13 264
-1 734
13 830
Chalmers tekniska högskola AB
49 500
9 306
-220
58 586
Högskolan i Jönköping
1 817
161
1 978
Totalt
264 000
200 000
0
464 000
Tabell 9.2 Strategiska forskningsmedel - beslutad fördelning 2010, föreslagen fördelning 2011 och beräknad fördelningen 2012
Miljoner kronor
Huvudsökande lärosäte
Medsökande lärosäte
Strategiskt område
2010
2011
2012
Uppsala universitet
Umeå universitet, Stockholms universitet, Kungl. Tekniska högskolan
Cancer
5,6
10,2
19,6
Uppsala universitet
Kungl. Tekniska högskolan, Sveriges lantbruksuniversitet, Luleå tekniska universitet
Energi
14,8
31,6
52,0
Uppsala universitet
Lunds universitet, Umeå universitet
E-vetenskap
10,0
14,0
26,0
Uppsala universitet
Molekylär biovetenskap
15,0
26.4
43,5
Uppsala universitet
Politiskt viktiga regioner
6,0
6,0
8,0
Uppsala universitet
Karlstads universitet, Försvarshögskolan
Säkerhet och krisberedskap
3,0
8,4
11,4
Uppsala universitet
Vårdforskning
5,0
5,0
10,0
Lunds universitet
Göteborgs universitet
Cancer
4,8
8,7
16,8
Lunds universitet
Uppsala universitet
Diabetes
8,0
14,5
28,0
Lunds universitet
Göteborgs universitet
Effekter på naturresurser
12,0
16,0
24,0
Lunds universitet
Uppsala universitet
Epidemiologi
6,0
6,0
10,0
Lunds universitet
Göteborgs universitet, Linnéuniversitetet/Lunds universitet, Chalmers tekniska högskola, Kungl. Tekniska högskolan
Klimatmodeller
2,9
5,8
8,7
Lunds universitet
Nanovetenskap och nanoteknik
11,5
14,0
27,0
Lunds universitet
Göteborgs universitet
Neurovetenskap
10,0
16,0
28,0
Lunds universitet
Politiskt viktiga regioner
9,0
9,0
12,0
Lunds universitet
Uppsala universitet
Stamceller och regenerativ medicin
11,0
15,0
29,0
Göteborgs universitet
Vårdforskning
10,0
20,0
20,0
Stockholms universitet
Havsmiljöforskning
4,9
7,6
9,7
Stockholms universitet
Kungl. Tekniska högskolan
Klimatmodeller
6,1
12,2
18,3
Stockholms universitet
Effekter på naturresurser
8,0
12,0
16,0
Umeå universitet
Luleå tekniska universitet, Sveriges lantbruksuniversitet
Energi
16,2
31,4
50,0
Umeå universitet
Linnéuniversitetet
Havsmiljöforskning
4,1
6,4
8,3
Linköpings universitet
Lunds universitet, Blekinge tekniska högskola, Högskolan i Halmstad
IT och mobil kommunikation
17,3
21,1
30,7
Linköpings universitet
Materialvetenskap
10
16,0
28,0
Linköpings universitet
Kungl. Tekniska högskolan, Chalmers tekniska högskola
Säkerhet och krisberedskap
2
5,6
7,6
Karolinska institutet
Cancer
5,6
10,2
19,6
Karolinska institutet
Umeå universitet
Diabetes
8,0
14,5
28,0
Karolinska institutet
Epidemiologi
6,0
6,0
10,0
Karolinska institutet
Umeå universitet, Kungl. Tekniska högskolan
Neurovetenskap
10,0
16,0
28,0
Karolinska institutet
Stamceller och regenerativ medicin
12,0
16,0
30,0
Karolinska institutet
Umeå universitet
Vårdforskning
10,0
15,0
20,0
Kungl. Tekniska högskolan
Linköpings universitet, Stockholms universitet, Karolinska institutet
E-vetenskap
10,0
18,0
30,0
Kungl. Tekniska högskolan
Stockholms universitet,
IT och mobil kommunikation
18,7
22,9
33,3
Kungl. Tekniska högskolan
Karolinska institutet, Stockholms universitet
Molekylär biovetenskap
35,0
61,6
101,5
Kungl. Tekniska högskolan
Mälardalens högskola
Produktions-teknik
9,5
13,5
19,0
Kungl. Tekniska högskolan
Linköpings universitet
Transportforskning
9,0
19,0
31,0
Luleå tekniska universitet
Hållbart nyttjande av naturresurser
6,0
13,7
21,4
Sveriges lantbruksuniversitet
Umeå universitet
Hållbart nyttjande av naturresurser
13,0
15,3
26,6
Chalmers tekniska högskola
Energi
19,0
37,0
58,0
Chalmers tekniska högskola
Göteborgs universitet
Materialvetenskap
10,0
12,0
24,0
Chalmers tekniska högskola
Nanovetenskap och nanoteknik
10,5
20,0
33,0
Chalmers tekniska högskola
Lunds universitet
Produktions-teknik
14,5
20,5
29,0
Chalmers tekniska högskola
Göteborgs universitet
Transportforskning
15,0
29,0
46,0
9.2.1
2:1 Högskoleverket
Tabell 9.2:1 Anslagsutveckling för Högskoleverket
Tusental kronor
2009
Utfall
170 184
Anslags-
sparande
4 322
2010
Anslag
177 045
1
Utgifts-
prognos
177 750
2011
Förslag
177 031
2012
Beräknat
178 869
2
2013
Beräknat
181 369
3
2014
Beräknat
185 562
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 177 121 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 177 122 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 177 169 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för Högskoleverkets förvaltningskostnader, inklusive utvärdering av högskoleutbildning och tillsyn över högskolans verksamhet, statistik om verksamheten vid universitet och högskolor, information om utbudet av utbildning vid universitet och högskolor samt bedömning av utländska utbildningar på eftergymnasial nivå.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Den avgiftsbelagda verksamheten vid Högskoleverket omfattar avgiften för anmälan till högskoleprovet och avgiften för prövning av ansökan om behörighetsbevis för lärare med utländsk utbildning. Avgiftsnivåerna regleras i förordning och det finns inte något ekonomiskt mål för hur stor del av kostnaderna som ska täckas av avgifterna. De kostnader som inte finansieras med avgiftsinkomster ska finansieras från anslaget.
Tabell 9.2:1 Offentligrättslig verksamhet Högskoleverket
Tusental kronor
Offentlig-rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
(som inte får disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 2009
0
16 567
21 951
-5 384
Prognos 2010
0
19 750
24 628
-4 878
Budget 2011
0
18 260
23 200
-4 940
Tabell 9.2.1 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(intäkt-kostnad)
Utfall 2009
0
0
0
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Prognos 2010
0
0
0
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Budget 2011
0
0
0
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Regeringens överväganden
Regeringens bedömning är att resultatinformationen i årsredovisningen ger en god bild av utvecklingen inom de områden som Högskoleverket ansvarar för. Enligt regeringens mening har de mål som uppställts för verksamheten uppfyllts.
För 2011 föreslås anslaget minska med 100 000 kronor till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budgetprocessen.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 177 031 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:1 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
177 045
177 045
177 045
177 045
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
-356
1 388
3 881
8 015
Beslut
Överföring till/från andra anslag
-100
-101
-102
-105
Övrigt 3
442
537
546
607
Förslag/ beräknat anslag
177 031
178 869
181 369
185 562
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Övergångseffekten till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under Övrigt. Anslaget minskas (2014) även till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.2 2:2 Verket för högskoleservice
Tabell 9.2:2 Anslagsutveckling för Verket för högskoleservice
Tusental kronor
2009
Utfall
19 777
Anslags-
sparande
-564
2010
Anslag
19 757
1
Utgifts-
prognos
18 960
2011
Förslag
19 957
2012
Beräknat
20 141
2
2013
Beräknat
20 417
3
2014
Beräknat
20 865
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 19 957 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 19 957 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 19 929 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för utgifter för antagningsverksamheten och bedömningar av utländska gymnasiebetyg vid Verket för högskoleservice.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Det ekonomiska målet för den avgiftsfinansierade verksamheten som avser upphandling är att intäkterna ska täcka samtliga kostnader (full kostnadstäckning). För antagning till högskoleutbildning finns det inte något specificerat ekonomiskt mål för hur stor del av kostnaderna som ska täckas av avgiften. Kostnaderna som inte finansieras med avgiftsinkomster ska finansieras från anslaget. Det ekonomiska målet för den avgiftsfinansierade verksamheten i fråga om driften av studiedokumentationssystemet Ladok är att intäkterna ska täcka samtliga kostnader för denna verksamhet (full kostnadstäckning).
Tabell 9.2:2 Offentligrättslig verksamhet
Tusental kronor
Offentlig-rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
(som inte får disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 2009
0
0
0
0
Prognos 2010
0
0
0
0
Budget 2011
0
0
0
0
Tabell 9.2.2 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(intäkt-kostnad)
Utfall 2009
219 919
217 964
1 955
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Prognos 2010
224 392
236 227
- 11 835
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Budget 2011
249 473
260 773
- 11 300
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Regeringens överväganden
Regeringens bedömning är att resultatinformationen i årsredovisningen ger en god bild av utvecklingen inom de områden som Verket för högskoleservice ansvarar för. Enligt regeringens mening har de mål som uppställts för verksamheten uppfyllts.
Till följd av regeringens beslut ska Verket för högskoleservices upphandlingsverksamhet som sker genom ramavtal och som avser statlig inköpssamordning inordnas i Kammarkollegiet. Verket för högskoleservice ansvarar dock för att driva verksamheten fram till utgången av 2010. Regeringen har även beslutat att VHS konsultationsverksamhet ska avvecklas i samband med att upphandlingsverksamheten inordnas i Kammarkollegiet. Konsultationsverksamheten ska vara avvecklad senast den 31 december 2011.
För 2011 föreslås anslaget minska med 100 000 kronor till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budgetprocessen.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 19 957 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:2 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
19 757
19 757
19 757
19 757
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
300
485
762
1 242
Beslut
Överföring till/från andra anslag
-100
-101
-102
-105
Övrigt3
-29
Förslag/ beräknat anslag
19 957
20 141
20 417
20 865
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.3 2:3 Uppsala universitet: Grundutbildning
Tabell 9.2:3 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Uppsala universitet
Tusental kronor
2009
Utfall
1 265 891
Anslags-
sparande
130 720
2010
Anslag
1 397 545
1
Utgifts-
prognos
1 337 856
2011
Förslag
1 393 036
2012
Beräknat
1 350 002
2
2013
Beräknat
1 357 612
3
2014
Beräknat
1 383 500
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 1 337 018 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 1 327 120 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 1 324 894 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 9.2:3 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet
Tusental kronor
Offentlig-rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
(som inte får disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 2009
0
694
726
- 32
Prognos 2010
0
900
950
- 50
Budget 2011
0
870
926
- 56
Tabell 9.2:3 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(intäkt-kostnad)
Utfall 2009
227 889
217 694
10 195
(varav tjänsteexport)
31 283
31 283
0
Prognos 2010
218 000
219 000
- 1 000
(varav tjänsteexport)
33 000
33 000
0
Budget 2011
223 000
224 000
- 1 000
(varav tjänsteexport)
34 000
34 000
0
Regeringens överväganden
Uppsala universitet har för budgetåret 2009 redovisat motsvarande 6,5 miljoner kronor färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Vid utgången av budgetåret redovisade universitet ett anslagssparande om 130,7 miljoner kronor, varav 4,7 miljoner kronor överstiger 10 procent av takbeloppet och som därmed har dragits in.
Resursfördelning
För 2011 föreslås anslaget öka med 1 045 000 kronor i enlighet med vad som bedömdes i budgetpropositionen för 2008 om utbyggnaden av läkarutbildningen med åtta helårsstudenter.
Anslaget föreslås minska med 881 000 kronor för att finansiera klinisk utbildning och forskning med anledning av den utbyggnad med ytterligare 13 helårsstudenter årligen som inleddes 2009. Kostnaden för denna utbyggnad finansieras inom universitetets tilldelade medel. Vidare får universitetet inom sina ramar utöka läkarutbildningen med ytterligare 15 helårsstudenter fr.o.m. 2010.
Anslaget föreslås tillfälligt minska med 7 950 000 kronor, vilket beräknas motsvara det belopp som frigörs under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Anslaget föreslås minska med 400 000 kronor till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budgetprocessen.
Anslaget beräknas 2012 öka med 19 096 000 kronor och 2013 med ytterligare 19 096 000 kronor till följd av kvalitetsförstärkningen i form av höjda ersättningsbelopp för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi.
Anslaget beräknas minska 2012 med 83 861 000 kronor till följd av att den tillfälliga satsningen på 10 000 högskoleplatser upphör.
Anslaget beräknas minska permanent 2013 med 28 874 000 kronor, vilket bedöms motsvara det belopp som frigörs under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 9.2:3 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
1 380 676
Särskilda åtaganden
- Nationellt resurscentrum i biologi och bioteknik
1 776
- Internationell lärarfortbildning
8 309
- Sekretariatet för Östersjöuniversitetet
2 275
Summa
1 393 036
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 1 393 036 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:3 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
1 398 045
1 398 045
1 398 045
1 398 045
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
3 177
16 785
35 371
65 159
Beslut
-7 786
-64 425
-75 395
-77 402
Överföring till/från andra anslag
-400
-404
-409
-418
Övrigt3
-1 885
Förslag/ beräknat anslag
1 393 036
1 350 002
1 357 612
1 383 500
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.4 2:4 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning
Tabell 9.2:4 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Uppsala universitet
Tusental kronor
2009
Utfall
1 397 506
Anslags-
sparande
0
2010
Anslag
1 650 212
1
Utgifts-
prognos
1 650 212
2011
Förslag
1 717 156
2012
Beräknat
1 802 732
2
2013
Beräknat
1 826 414
3
2014
Beräknat
1 861 790
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Motsvarar 1 785 394 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 1 785 393 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 1 782 923 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå.
Regeringens överväganden
Resursfördelning
För 2011 föreslås anslaget öka med 42 200 000 kronor för strategiska forskningsområden i enlighet med tabell 9.2 Strategiska forskningsmedel under avsnitt 9.2 Anslag för universitets- och högskoleområdet.
Anslaget föreslås öka med 26 610 000 kronor som en förstärkning av basresursen. Anslaget föreslås dessutom minska med 5 616 000 kronor till följd av omfördelning. Se vidare inledningen av avsnitt 9.2 Anslag för universitets- och högskoleområdet.
Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 9.2:4 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning
Tusental kronor
Basresurs
1 691 635
Nationellt kunskapscentrum för frågor om mäns våld mot kvinnor
25 521
Summa
1 717 156
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 1 717 156 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:4 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
1 650 212
1 650 212
1 650 212
1 650 212
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
3 750
19 812
41 751
76 912
Beslut
42 200
111 510
112 975
115 322
Överföring till/från andra anslag
26 610
26 868
27 221
27 787
Övrigt
-5 616
-5 671
-5 745
-8 443
Förslag/ beräknat anslag
1 717 156
1 802 732
1 826 414
1 861 790
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.5 2:5 Lunds universitet: Grundutbildning
Tabell 9.2:5 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Lunds universitet
Tusental kronor
2009
Utfall
1 760 565
Anslags-
sparande
81 498
2010
Anslag
1 762 940
1
Utgifts-
prognos
1 803 257
2011
Förslag
1 756 694
2012
Beräknat
1 787 429
2
2013
Beräknat
1 791 491
3
2014
Beräknat
1 825 281
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 1 770 238 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 1 751 254 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 1 747 961 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 9.2:5 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet
Tusental kronor
Offentlig-rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
(som inte får disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 2009
0
1907
2407
-500
Prognos 2010
0
2500
3100
-600
Budget 2011
0
2500
3100
-600
Tabell 9.2:5 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(intäkt-kostnad)
Utfall 2009
268 614
264 937
3 677
(varav tjänsteexport)
95 364
95 364
0
Prognos 2010
250 000
252 000
-2 000
(varav tjänsteexport)
90 000
90 000
0
Budget 2011
274 000
274 000
0
(varav tjänsteexport)
90 000
90 000
0
Regeringens överväganden
Lunds universitet har för budgetåret 2009 redovisat motsvarande 71,1 miljoner kronor fler helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Universitetets sammanlagda anslagssparande uppgick vid utgången av 2010 till 81,5 miljoner kronor.
Resursfördelning
För 2011 föreslås anslaget öka med 1 045 000 kronor i enlighet med vad som bedömdes i budgetpropositionen för 2008 om utbyggnaden av läkarutbildningen med åtta helårsstudenter. Anslaget föreslås minska med 1 897 000 kronor för att finansiera klinisk utbildning och forskning med anledning av den utbyggnad med ytterligare 28 helårsstudenter årligen som inleddes 2009. Kostnaden för denna utbyggnad finansieras inom universitetets tilldelade medel.
Anslaget föreslås tillfälligt minska med 9 000 000 kronor, vilket beräknas motsvara det belopp som frigörs under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Anslaget föreslås minska med 400 000 kronor till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budgetprocessen.
Anslaget beräknas öka 2012 med 23 412 000 kronor och med ytterligare 23 412 000 kronor 2013 till följd av kvalitetsförstärkningen i form av höjda ersättningsbelopp för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi.
Anslaget beräknas minska 2012 med 17 982 000 kronor till följd av att den tillfälliga satsningen på 10 000 högskoleplatser upphör.
Anslaget beräknas minska permanent 2013 med 41 470 000 kronor, vilket bedöms motsvara det belopp som frigörs under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 9.2:5 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
1 729 659
Särskilda åtaganden
- Nationellt resurscentrum i fysik
1 286
- Trafikflygarutbildning
22 948
- Omhändertagande av arkeologiska fynd
2 801
Summa
1 756 694
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 1 756 694 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:5 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
1 762 940
1 762 940
1 762 940
1 762 940
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
4 006
21 165
44 603
82 166
Beslut
-9 852
3 728
-15 643
-16 916
Överföring till/från andra anslag
-400
-404
-409
-418
Övrigt3
-2 492
Förslag/ beräknat anslag
1 756 694
1 787 429
1 791 491
1 825 281
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.6 2:6 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning
Tabell 9.2:6 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Lunds universitet
Tusental kronor
2009
Utfall
1 393 365
Anslags-
sparande
120 000
2010
Anslag
1 694 820
1
Utgifts-
prognos
1 732 820
2011
Förslag
1 754 167
2012
Beräknat
1 849 702
2
2013
Beräknat
1 874 001
3
2014
Beräknat
1 910 305
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 1 831 912 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 1 831 911 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 1 829 383 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå.
Regeringens överväganden
Resursfördelning
För 2011 föreslås anslaget öka med 29 800 000 kronor för strategiska forskningsområden i enlighet med tabell 9.2 Strategiska forskningsmedel under avsnitt 9.2 Anslag för universitets- och högskoleområdet.
Anslaget föreslås öka med 30 077000 kronor som en förstärkning av basresursen. Anslaget föreslås dessutom minska med 4 381000 kronor till följd av omfördelning. Se vidare inledningen av avsnitt 9.2 Anslag för universitets- och högskoleområdet.
Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 1 754 167 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:6 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
1 694 820
1 694 820
1 694 820
1 694 820
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
3 851
20 347
42 879
78 991
Beslut
29 800
108 589
110 016
112 302
Överföring till/från andra anslag
30 077
30 369
30 768
31 407
Övrigt3
-4 381
-4 424
-4 482
-7 216
Förslag/ beräknat anslag
1 754 167
1 849 702
1 874 001
1 910 305
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.7 2:7 Göteborgs universitet: Grundutbildning
Tabell 9.2:7 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Göteborgs universitet
Tusental kronor
2009
Utfall
1 678 871
Anslags-
sparande
0
2010
Anslag
1 764 834
1
Utgifts-
prognos
1 764 834
2011
Förslag
1 770 474
2012
Beräknat
1 792 735
2
2013
Beräknat
1 816 097
3
2014
Beräknat
1 852 122
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 1 775 493 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 1 775 308 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 1 773 665 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 9.2:7 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet
Tusental kronor
Offentlig-rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
(som inte får disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 2009
2 112
2 374
2 506
- 132
Prognos 2010
2 111
2 372
2 687
- 315
Budget 2011
2 200
2 450
2 800
- 350
Tabell 9.2:7 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(intäkt -kostnad)
Utfall 2009
272 628
274 930
-2 302
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Prognos 2010
250 500
255 500
- 5 000
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Budget 2011
268 000
271 500
- 3 500
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Regeringens överväganden
Göteborgs universitet har för budgetåret 2009 redovisat motsvarande 11,7 miljoner kronor fler helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Göteborgs universitet redovisade vid utgången av budgetåret genomförda men ännu inte ersatta prestationer motsvarande 34,2 miljoner kronor.
Resursfördelning
För 2011 föreslås anslaget öka med 1 045 000 kronor i enlighet med vad som bedömdes i budgetpropositionen för 2008 om utbyggnaden av läkarutbildningen med åtta helårsstudenter. Vidare föreslås anslaget öka med 1 641 000 kronor med anledning av den utbyggnad med ytterligare 13 helårsstudenter årligen som inleddes 2009.
Anslaget föreslås öka med 1 368 000 kronor med anledning av den utbyggnad av tandläkarutbildningen med 15 helårsstudenter årligen som inleddes 2009.
Anslaget föreslås öka med 576 000 kronor till följd av regeringens satsning på speciallärarutbildning som inleddes 2009.
Anslaget föreslås tillfälligt minska med 2 600 000 kronor, vilket beräknas motsvara det belopp som frigöras under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Anslaget föreslås minska med 400 000 kronor till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budgetprocessen.
Anslaget beräknas öka 2012 med 21 279 000 kronor och med ytterligare 21 279 000 kronor 2013 till följd av kvalitetsförstärkningen i form av höjda ersättningsbelopp för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi.
Anslaget beräknas minska 2012 med 22 902 000 kronor till följd av att den tillfälliga satsningen på 10 000 högskoleplatser upphör.
Anslaget beräknas minska permanent 2013 med 25 012 000 kronor, vilket bedöms motsvara det belopp som frigörs under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 9.2:7 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
1 766 760
Särskilt åtagande
- Nationellt resurscentrum i matematik
3 714
Summa
1 770 474
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 1 770 474 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:7 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
1 764 834
1 764 834
1 764 834
1 764 834
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
4 010
21 188
44 651
82 254
Beslut
1 454
6 535
6 432
7 386
Överföring till/från andra anslag
176
178
180
184
Övrigt3
-2 535
Förslag/ beräknat anslag
1 770 474
1 792 735
1 816 097
1 852 122
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.8 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning
Tabell 9.2:8 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Göteborgs universitet
Tusental kronor
2009
Utfall
1 140 014
Anslags-
sparande
0
2010
Anslag
1 285 310
1
Utgifts-
prognos
1 285 310
2011
Förslag
1 319 593
2012
Beräknat
1 332 408
2
2013
Beräknat
1 349 912
3
2014
Beräknat
1 376 066
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 1 319 593 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 1 319 593 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 1 317 775 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå.
Regeringens överväganden
Resursfördelning
För 2011 föreslås anslaget öka med 10 000 000 kronor för strategiska forskningsområden enlighet med tabell 9.2 Strategiska forskningsmedel under avsnitt 9.2 Anslag för universitets- och högskoleområdet.
Anslaget föreslås öka med 20 073 000 kronor som en förstärkning av basresursen. Anslaget föreslås dessutom öka med 1 289 000 kronor till följd av omfördelning. Se vidare inledningen av avsnitt 9.2 Anslag för universitets- och högskoleområdet.
Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 9.2:8 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning
Tusental kronor
Basresurs
1 309 235
Havsmiljöinstitutet
10 358
Summa
1 319 593
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 1 319 593 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:8 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
1 285 310
1 285 310
1 285 310
1 285 310
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
2 921
15 431
32 519
59 905
Beslut
10 000
10 097
10 230
10 442
Överföring till/från andra anslag
20 073
20 268
20 534
20 961
Övrigt 3
1 289
1 302
1 319
-552
Förslag/ beräknat anslag
1 319 593
1 332 408
1 349 912
1 376 066
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.9 2:9 Stockholms universitet: Grundutbildning
Tabell 9.2:9 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Stockholms universitet
Tusental kronor
2009
Utfall
1 448 620
Anslags-
sparande
248 059
2010
Anslag
1 641 576
1
Utgifts-
prognos
1 575 778
2011
Förslag
1 601 402
2012
Beräknat
1 616 343
2
2013
Beräknat
1 644 358
3
2014
Beräknat
1 676 261
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 1 600 797 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 1 607 426 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 1 605 253 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 9.2:9 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet
Tusental kronor
Offentlig-rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
(som inte får disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 2009
4273
4791
5133
-342
Prognos 2010
4323
4847
5310
-463
Budget 2011
4372
4903
5322
-419
Tabell 9.2:9 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(intäkt-kostnad)
Utfall 2009
191 371
193 313
-1 942
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Prognos 2010
171 270
173 806
-2 536
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Budget 2011
174 599
178 191
-3 592
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Regeringens överväganden
Stockholms universitet har för budgetåret 2009 redovisat motsvarande 101,4 miljoner kronor färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 248,1 miljoner kronor, varav 99,8 miljoner kronor överstiger 10 procent av takbeloppet och som därmed har dragits in.
Resursfördelning
För 2011 föreslås anslaget öka med 576 000 kronor till följd av regeringens satsning på speciallärarutbildning som inleddes 2009.
Anslaget föreslås tillfälligt minska med 7 200 000 kronor, vilket beräknas motsvara det belopp som frigörs under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Stockholms universitet och Gymnastik- och idrottshögskolan har tecknat en överenskommelse om ett närmare och fördjupat samarbete inom lärarutbildningen (dnr U2010/1130/UH) som bl.a. innebär att verksamhet överförs från Stockholms universitet till Gymnastik- och idrottshögskolan. Anslaget föreslås därför minska med 35 500 000 kronor, motsvarande 276 helårsstudenter.
Anslaget föreslås minska med 1 500 000 kronor till följd av en omfördelning av högskoleplatser.
Anslaget föreslås minska med 280 000 kronor till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budgetprocessen.
Anslaget beräknas öka 2012 med 30 298 000 kronor och med ytterligare 30 298 000 kronor 2013 till följd av kvalitetsförstärkningen i form av höjda ersättningsbelopp för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi.
Anslaget beräknas minska 2012 med 36 179 000 kronor till följd av att den tillfälliga satsningen på 10 000 högskoleplatser upphör.
Anslaget beräknas minska permanent 2013 med 22 516 000 kronor, vilket bedöms motsvara det belopp som frigörs under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 9.2:9 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
1 554 608
Särskilda åtaganden
- Nationellt resurscentrum i kemi
1 280
- Stöd till studenter med funktionshinder inkl. teckentolkning
27 904
- Tolk- och översättarinstitutet
12 056
- Utveckling av lärarutbildning för dövas och hörselskadades behov
2 227
- Särskilda uppgifter av nationellt intresse rörande svenska som andra språk och svenskundervisning för invandrare
3 327
Summa
1 601 402
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 1 601 402 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:9 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
1 641 576
1 641 576
1 641 576
1 641 576
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
3 730
19 708
41 532
76 509
Beslut
-8 700
-9 395
-2 737
-2 794
Överföring till/från andra anslag
-35 204
-35 546
-36 013
-36 761
Övrigt3
-2 269
Förslag/ beräknat anslag
1 601 402
1 616 343
1 644 358
1 676 261
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.10 2:10 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning
Tabell 9.2:10 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Stockholms universitet
Tusental kronor
2009
Utfall
1 189 608
Anslags-
sparande
0
2010
Anslag
1 335 642
1
Utgifts-
prognos
1 335 642
2011
Förslag
1 373 807
2012
Beräknat
1 399 348
2
2013
Beräknat
1 417 731
3
2014
Beräknat
1 445 201
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 1 385 889 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 1 385 889 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 1 383 981 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå. Anslaget finansierar även den avgift till Riksgäldskontoret som utgör ersättning för den finansiella risk och övriga kostnader som är förenade med den ekonomiska förpliktelse som utfärdats till förmån för Fysikhuset Stockholm KB.
Regeringens överväganden
Resursfördelning
För 2011 föreslås anslaget öka med 12 800 000 kronor för strategiska forskningsområden i enlighet med tabell 9.2 Strategiska forskningsmedel under avsnitt 9.2 Anslag för universitets- och högskoleområdet.
Anslaget föreslås öka med 19 606 000 kronor som en förstärkning av basresursen. Anslaget föreslås dessutom öka med 2 724 000 kronor till följd av omfördelning. Se vidare inledningen av avsnitt 9.2 Anslag för universitets- och högskoleområdet.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 1 373 807 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:10 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
1 335 642
1 335 642
1 335 642
1 335 642
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
3 035
16 035
33 792
62 251
Beslut
12 800
25 124
25 454
25 983
Överföring till/från andra anslag
19 606
19 796
20 056
20 473
Övrigt3
2 724
2 750
2 787
851
Förslag/ beräknat anslag
1 373 807
1 399 348
1 417 731
1 445 201
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.11 2:11 Umeå universitet: Grundutbildning
Tabell 9.2:11 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Umeå universitet
Tusental kronor
2009
Utfall
1 156 782
Anslags-
sparande
101 650
2010
Anslag
1 209 598
1
Utgifts-
prognos
1 233 341
2011
Förslag
1 206 975
2012
Beräknat
1 216 641
2
2013
Beräknat
1 224 361
3
2014
Beräknat
1 247 511
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 1 204 940 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 1 196 862 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 1 194 666 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 9.2:11 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet
Tusental kronor
Offentlig-rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
(som inte får disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 2009
531
591
583
8
Prognos 2010
868
973
973
0
Budget 2011
500
560
560
0
Tabell 9.2:11 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(intäkt-kostnad)
Utfall 2009
286 296
286 921
-625
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Prognos 2010
224 000
225 000
-1 000
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Budget 2011
234 000
239 000
-5 000
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Regeringens överväganden
Umeå universitet har för budgetåret 2009 redovisat motsvarande 9,1 miljoner kronor fler helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Umeå universitet redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 101,7 miljoner kronor.
Resursfördelning
För 2011 föreslås anslaget öka med 2 614 000 kronor i enlighet med vad som bedömdes i budgetpropositionen för 2008 om utbyggnaden av läkarutbildningen med 20 helårsstudenter. Anslaget föreslås minska med 1 152 000 kronor för att finansiera klinisk utbildning och forskning med anledning av den utbyggnad med ytterligare 17 helårsstudenter årligen som inleddes 2009. Kostnaden för denna utbyggnad finansieras inom universitetets tilldelade medel.
Vidare gjordes bedömningen i budgetpropositionen för 2009 att tandläkarutbildningen skulle byggas ut med 15 helårsstudenter årligen. Anslaget föreslås därför minska med 1 030 000 kronor för att finansiera klinisk utbildning och forskning.
Vidare föreslås anslaget för öka med 576 000 kronor till följd av regeringens satsning på speciallärarutbildning som inleddes 2009.
Anslaget föreslås tillfälligt minska med 6 100 000 kronor, vilket beräknas motsvara det belopp som frigörs under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Anslaget föreslås minska med 280 000 kronor till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budgetprocessen.
Anslaget beräknas öka 2012 med 11 063 000 kronor och med ytterligare 11 063 000 kronor 2013 till följd av kvalitetsförstärkningen i form av höjda ersättningsbelopp för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi.
Anslaget beräknas minska 2012 med 19 734 000 kronor till följd av att den tillfälliga satsningen på 10 000 högskoleplatser upphör.
Anslaget beräknas minska permanent 2013 med 18 482 000 kronor, vilket bedöms motsvara det belopp som frigörs under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 9.2:11 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
1 187 086
Särskilda åtaganden
- Decentraliserad utbildning
10 941
- Utbildning i rymd- och miljövetenskap förlagd till Kiruna
6 635
- Bidrag till lektorat i samiska och Bildmuseet
2 313
Summa
1 206 975
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 1 206 975 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:11 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
1 209 598
1 209 598
1 209 598
1 209 598
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
2 749
14 522
30 604
56 377
Beslut
-5 668
-7 778
-16 144
-17 056
Överföring till/från andra anslag
296
299
303
309
Övrigt3
-1 717
Förslag/ beräknat anslag
1 206 975
1 216 641
1 224 361
1 247 511
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.12 2:12 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning
Tabell 9.2:12 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Umeå universitet
Tusental kronor
2009
Utfall
801 861
Anslags-
sparande
0
2010
Anslag
903 571
1
Utgifts-
prognos
903 571
2011
Förslag
935 352
2012
Beräknat
964 936
2
2013
Beräknat
977 611
3
2014
Beräknat
996 549
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 955 655 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 955 654 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 954 335 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå.
Regeringens överväganden
Resursfördelning
För 2011 föreslås anslaget öka med 17 500 000 kronor för strategiska forskningsområden i enlighet med tabell 9.2 Strategiska forskningsmedel under avsnitt 9.2 Anslag för universitets- och högskoleområdet.
Anslaget föreslås öka med 12 714 000 kronor som en förstärkning av basresursen. Anslaget föreslås dessutom minska med 486 000 kronor till följd av omfördelning. Se vidare inledningen av avsnitt 9.2 Anslag för universitets- och högskoleområdet.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 935 352 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:12 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
903 571
903 571
903 571
903 571
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
2 053
10 848
22 860
42 113
Beslut
17 500
38 170
38 671
39 475
Överföring till/från andra anslag
12 714
12 837
13 006
13 276
Övrigt
-486
-491
-497
-1 886
Förslag/ beräknat anslag
935 352
964 936
977 611
996 549
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.13 2:13 Linköpings universitet: Grundutbildning
Tabell 9.2:13 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Linköpings universitet
Tusental kronor
2009
Utfall
1 227 094
Anslags-
sparande
144 650
2010
Anslag
1 294 723
1
Utgifts-
prognos
1 303 124
2011
Förslag
1 295 829
2012
Beräknat
1 321 312
2
2013
Beräknat
1 310 886
3
2014
Beräknat
1 335 947
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 1 308 604 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 1 281 444 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 1 279 355 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 9.2:13 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet
Tusental kronor
Offentlig-rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
(som inte får disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 2009
0
771
1 021
-250
Prognos 2010
0
1 200
1 200
0
Budget 2011
0
1 200
1 200
0
Tabell 9.2:13 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(intäkt -kostnad)
Utfall 2009
113 945
120 787
-6 842
(varav tjänsteexport)
4 332
5 224
-892
Prognos 2010
110 000
110 000
0
(varav tjänsteexport)
4 000
4 000
0
Budget 2011
125 000
125 000
0
(varav tjänsteexport)
5 000
5 000
0
Regeringens överväganden
Linköpings universitet har för budgetåret 2009 redovisat motsvarande 21,7 miljoner kronor färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 144,7 miljoner kronor, varav 19,9 miljoner kronor överstiger tio procent av takbeloppet och som därmed har dragits in.
Resursfördelning
För 2011 föreslås anslaget öka med 1 045 000 kronor i enlighet med vad som bedömdes i budgetpropositionen för 2008 om utbyggnaden av läkarutbildningen med åtta helårsstudenter.
Anslaget föreslås minska med 677 000 kronor för att finansiera klinisk utbildning och forskning med anledning av den utbyggnad med ytterligare tio helårsstudenter årligen som inleddes 2009. Kostnaden för denna utbyggnad finansieras inom universitetets tilldelade medel. Vidare får universitetet inom sina ramar utöka läkarutbildningen med ytterligare 15 helårsstudenter fr.o.m. 2010.
Anslaget föreslås öka med 576 000 kronor till följd av regeringens satsning på speciallärarutbildning som inleddes 2009.
Anslaget föreslås tillfälligt minska med 2 500 000 kronor, vilket beräknas motsvara det belopp som frigörs under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Anslaget föreslås minska med 280 000 kronor till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budgetprocessen.
Anslaget beräknas öka 2012 med 9 996 000 kronor och med ytterligare 9 996 000 kronor 2013 till följd av kvalitetsförstärkningen i form av höjda ersättningsbelopp för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi.
Anslaget beräknas minska permanent 2013 med 37 638 000 kronor, vilket bedöms motsvara det belopp som frigörs under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 9.2:13 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
1 294 060
Särskilt åtagande
- Nationellt resurscentrum i teknik
1 769
Summa
1 295 829
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 1 295 829 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:13 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
1 294 723
1 294 723
1 294 723
1 294 723
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
2 942
15 544
32 757
60 344
Beslut
-2 132
10 746
-16 897
-17 586
Överföring till/från andra anslag
296
299
303
309
Övrigt3
-1 844
Förslag/ beräknat anslag
1 295 829
1 321 312
1 310 886
1 335 947
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.14 2:14 Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning
Tabell 9.2:14 Anslagsutveckling för forskning och forskningsutbildning vid Linköpings universitet
Tusental kronor
2009
Utfall
571 197
Anslags-
sparande
0
2010
Anslag
670 239
1
Utgifts-
prognos
670 239
2011
Förslag
695 834
2012
Beräknat
726 192
2
2013
Beräknat
735 731
3
2014
Beräknat
749 985
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 719 208 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 719 207 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 718 215 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå.
Regeringens överväganden
Resursfördelning
För 2011 föreslås anslaget öka med 13 400 000 kronor för strategiska forskningsområden i enlighet med tabell 9.2 Strategiska forskningsmedel under avsnitt 9.2 Anslag för universitets- och högskoleområdet.
Anslaget föreslås öka med 9 782 000 kronor som en förstärkning av basresursen. Anslaget föreslås dessutom öka med 890 000 kronor till följd av omfördelning. Se vidare inledningen av avsnitt 9.2 Anslag för universitets- och högskoleområdet.
Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 695 834 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:14 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
670 239
670 239
670 239
670 239
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
1 523
8 047
16 957
31 238
Beslut
13 400
37 130
37 618
38 400
Överföring till/från andra anslag
9 782
9 877
10 007
10 215
Övrigt3
890
899
910
-107
Förslag/ beräknat anslag
695 834
726 192
735 731
749 985
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.15 2:15 Karolinska institutet: Grundutbildning
Tabell 9.2:15 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Karolinska institutet
Tusental kronor
2009
Utfall
626 861
Anslags-
sparande
10 285
2010
Anslag
700 692
1
Utgifts-
prognos
650 121
2011
Förslag
704 019
2012
Beräknat
680 052
2
2013
Beräknat
693 374
3
2014
Beräknat
708 623
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 673 511 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 677 801 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 678 605 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 9.2:15 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet
Tusental kronor
Offentlig-rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
(som inte får disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 2009
0
0
0
0
Prognos 2010
0
0
0
0
Budget 2011
0
0
0
0
Tabell 9.2:15 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(intäkt -kostnad)
Utfall 2009
618 740
591 204
27 535
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Prognos 2010
550 000
551 000
-1 000
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Budget 2011
570 000
570 000
0
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Regeringens överväganden
Karolinska institutet har för budgetåret 2009 redovisat motsvarande 19,5 miljoner kronor färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Karolinska institutet har därför kunnat kompenseras för tidigare genomförda men ännu inte ersatta prestationer. Karolinska institutet redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 10,3 miljoner kronor.
Resursfördelning
För 2011 föreslås anslaget öka med 1 045 000 kronor i enlighet med vad som bedömdes i budgetpropositionen för 2008 om utbyggnaden av läkarutbildningen med åtta helårsstudenter. Anslaget föreslås öka med ytterligare 3 660 000 kronor för att finansiera klinisk utbildning och forskning med anledning av den utbyggnad med ytterligare 29 helårsstudenter årligen som inleddes 2009.
Vidare gjordes bedömningen i budgetpropositionen för 2009 att tandläkarutbildningen skulle byggas ut med tio helårsstudenter årligen, vilket innebär att anslaget föreslås öka med 3 069 000 kronor.
Anslaget föreslås öka med 2 735 000 kronor till följd av den utökning av antalet helårsstudenter på psykologiutbildningen som skett i enlighet med vad som presenterats i 2009 års tilläggsproposition.
Anslaget föreslås minska med 6 274 000 kronor för att finansiera sjuksköterskeutbildning vid de enskilda utbildningsanordnarna i Stockholm.
Anslaget föreslås tillfälligt minska med 2 100 000 kronor, vilket beräknas motsvara det belopp som frigörs under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Anslaget föreslås minska med 400 000 kronor till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budgetprocessen.
Anslaget beräknas öka 2012 med 1 030 000 kronor och med ytterligare 1 030 000 kronor 2013 till följd av kvalitetsförstärkningen i form av höjda ersättningsbelopp för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi.
Anslaget beräknas minska 2012 med 44 428 000 kronor till följd av att den tillfälliga satsningen på 10 000 högskoleplatser upphör.
Anslaget beräknas minska permanent 2013 med 3 906 000 kronor, vilket bedöms motsvara det belopp som frigörs under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 9.2:15 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
612 088
Särskilda åtaganden
- Tandvårdscentral
87 503
- Prov efter läkares allmäntjänstgöring
4 428
Summa
704 019
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 704 019 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:15 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
700 692
700 692
700 692
700 692
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
1 592
8 412
17 728
32 657
Beslut
5 674
-27 764
-23 741
-22 404
Överföring till/från andra anslag
-3 939
-1 288
-1 305
-1 332
Övrigt3
-990
Förslag/ beräknat anslag
704 019
680 052
693 374
708 623
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.16 2:16 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning
Tabell 9.2:16 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Karolinska institutet
Tusental kronor
2009
Utfall
908 640
Anslags-
sparande
0
2010
Anslag
1 131 761
1
Utgifts-
prognos
1 131 761
2011
Förslag
1 201 613
2012
Beräknat
1 271 232
2
2013
Beräknat
1 282 065
3
2014
Beräknat
1 306 913
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 1 259 005 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 1 253 270 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 1 251 551 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå.
Regeringens överväganden
Resursfördelning
För 2011 föreslås anslaget öka med 26 050 000 kronor för strategiska forskningsområden i enlighet med tabell 9.2 Strategiska forskningsmedel under avsnitt 9.2 Anslag för universitets- och högskoleområdet.
Anslaget föreslås öka med 23 709 000 kronor som en förstärkning av basresursen. Anslaget föreslås dessutom öka med 1 521 000 kronor till följd av omfördelning. Se vidare inledningen av avsnitt 9.2 Anslag för universitets- och högskoleområdet.
Anslaget föreslås vidare öka med 16 000 000 kronor till följd av att viss forskningsverksamhet överförs till Karolinska institutet från Smittskyddsinstitutet. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, anslaget 2:2 Smittskyddsinstitutet minskas med samma belopp. Av samma skäl beräknas anslaget öka med 16 000 000 kronor 2012 och med 10 265 000 kronor fr. o. m. 2013.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 1 201 613 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:16 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
1 131 761
1 131 761
1 131 761
1 131 761
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
2 572
13 588
28 634
52 749
Beslut
26 050
84 253
85 360
87 134
Överföring till/från andra anslag
39 709
40 095
34 754
35 477
Övrigt
1 521
1 536
1 556
-207
Förslag/ beräknat anslag
1 201 613
1 271 232
1 282 065
1 306 913
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.17 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning
Tabell 9.2:17 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Kungl. Tekniska högskolan
Tusental kronor
2009
Utfall
1 037 312
Anslags-
sparande
42 034
2010
Anslag
1 079 314
1
Utgifts-
prognos
1 096 312
2011
Förslag
1 063 687
2012
Beräknat
1 029 413
2
2013
Beräknat
940 430
3
2014
Beräknat
958 634
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 1 019 512 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 919 308 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 918 026 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 9.2:17 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet
Tusental kronor
Offentlig-rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
(som inte får disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 2009
0
0
0
0
Prognos 2010
0
0
0
0
Budget 2011
0
0
0
0
Tabell 9.2:17 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(intäkt -kostnad)
Utfall 2009
132 573
132 816
-243
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Prognos 2010
135 000
134 750
250
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Budget 2011
135 750
135 350
400
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Regeringens överväganden
Kungl. Tekniska högskolan har för budgetåret 2009 redovisat fler helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Kungl. Tekniska högskolan redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 42 miljoner kronor.
Resursfördelning
För 2011 föreslås anslaget tillfälligt minska med 17 800 000 kronor, vilket beräknas motsvara det belopp som frigörs under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Anslaget föreslås minska med 280 000 kronor till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budgetprocessen.
Anslaget beräknas öka 2012 med 2 175 000 kronor och med ytterligare 2 175 000 kronor 2013 till följd av kvalitetsförstärkningen i form av höjda ersättningsbelopp för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi.
Anslaget beräknas minska 2012 med 64 751 000 kronor till följd av att den tillfälliga satsningen på 10 000 högskoleplatser upphör.
Anslaget beräknas minska permanent 2013 med 104 683 000 kronor, vilket bedöms motsvara det belopp som frigörs under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 9.2:17 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
1 063 687
Summa
1 063 687
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 1 063 687 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:17 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
1 079 314
1 079 314
1 079 314
1 079 314
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
2 453
12 958
27 308
50 304
Beslut
-17 800
-62 576
-165 906
-169 354
Överföring till/från andra anslag
-280
-283
-286
-292
Övrigt3
-1 338
Förslag/ beräknat anslag
1 063 687
1 029 413
940 430
958 634
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.18 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning
Tabell 9.2:18 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Kungl. Tekniska högskolan
Tusental kronor
2009
Utfall
762 265
Anslags-
sparande
0
2010
Anslag
930 727
1
Utgifts-
prognos
930 727
2011
Förslag
999 582
2012
Beräknat
1 089 089
2
2013
Beräknat
1 103 396
3
2014
Beräknat
1 124 767
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 1 078 614 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 1 078 614 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 1 077 121 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå. Anslaget finansierar även den avgift till Riksgäldskontoret som utgör ersättning för den finansiella risk och övriga kostnader som är förenade med den ekonomiska förpliktelse som utfärdats till förmån för Fysikhuset Stockholm KB.
Regeringens överväganden
Resursfördelning
För 2011 föreslås anslaget öka med 52 800 000 kronor för strategiska forskningsområden i enlighet med tabell 9.2 Strategiska forskningsmedel under avsnitt 9.2 Anslag för universitets- och högskoleområdet.
Anslaget föreslås öka med 13 137 000 kronor som en förstärkning av basresursen. Anslaget föreslås dessutom minska med 697 000 kronor till följd av omfördelning. Se vidare inledningen av avsnitt 9.2 Anslag för universitets- och högskoleområdet.
Anslaget föreslår öka med 1 500 000 kr till följd av överföringar av 1 000 000 kronor från anslaget 2:53 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. och 500 000 kronor från anslaget 2:54 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 999 582 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:18 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
930 727
930 727
930 727
930 727
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
2 115
11 174
23 548
43 379
Beslut
52 800
133 113
134 861
137 664
Överföring till/från andra anslag
14 637
14 779
14 973
15 284
Övrigt
-697
-704
-713
-2 287
Förslag/ beräknat anslag
999 582
1 089 089
1 103 396
1 124 767
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.19 2:19 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning
Tabell 9.2:19 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Luleå tekniska universitet
Tusental kronor
2009
Utfall
542 261
Anslags-
sparande
125 196
2010
Anslag
630 519
1
Utgifts-
prognos
614 512
2011
Förslag
628 702
2012
Beräknat
639 395
2
2013
Beräknat
643 742
3
2014
Beräknat
656 209
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 633 245 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 629 284 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 628 412 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 9.2:19 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet
Tusental kronor
Offentlig-rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
(som inte får disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 2009
0
717
839
-122
Prognos 2010
0
900
1 000
-100
Budget 2011
0
900
1 000
-100
Tabell 9.2:19 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(intäkt -kostnad)
Utfall 2009
112 205
110 008
2 197
(varav tjänsteexport)
3 738
2 618
1 120
Prognos 2010
110 000
110 000
0
(varav tjänsteexport)
4 000
4 000
0
Budget 2011
115 000
115 000
0
(varav tjänsteexport)
4 000
4 000
0
Regeringens överväganden
Luleå tekniska universitet har för budgetåret 2009 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 125,2 miljoner kronor, varav 66,9 miljoner kronor överstiger tio procent av takbeloppet och som därmed har dragits in.
Resursfördelning
För 2011 föreslås anslaget minska med 1 600 000 kronor som överförs till utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, anslag 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete för bidrag till dans i skolan och dans som lärande.
Anslaget föreslås tillfälligt minska med 1 450 000 kronor, vilket beräknas motsvara det belopp som frigörs under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Anslaget föreslås minska med 200 000 kronor till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budgetprocessen.
Anslaget beräknas öka 2012 med 3 124 000 kronor och med ytterligare 3 124 000 kronor 2013 till följd av kvalitetsförstärkningen i form av höjda ersättningsbelopp för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi.
Anslaget beräknas minska permanent 2013 med 7 177 000 kronor, vilket bedöms motsvara det belopp som frigörs under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 9.2:19 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
601 875
Särskilda åtaganden
- Decentraliserad utbildning
20 192
- Utbildning i rymdvetenskap förlagd till Kiruna
6 635
Summa
628 702
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 628 702 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:19 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
630 519
630 519
630 519
630 519
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
1 433
7 570
15 953
29 387
Beslut
-1 450
3 124
-888
-906
Överföring till/från andra anslag
-1 800
-1 817
-1 841
-1 880
Övrigt3
-911
Förslag/ beräknat anslag
628 702
639 395
643 742
656 209
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.20 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning
Tabell 9.2:20 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Luleå tekniska universitet
Tusental kronor
2009
Utfall
283 648
Anslags-
sparande
0
2010
Anslag
310 169
1
Utgifts-
prognos
310 169
2011
Förslag
322 059
2012
Beräknat
332 887
2
2013
Beräknat
337 260
3
2014
Beräknat
343 791
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 329 685 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 329 685 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 329 228 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå.
Regeringens överväganden
Resursfördelning
För 2011 föreslås anslaget öka med 7 700 000 kronor för strategiska forskningsområden i enlighet med tabell 9.2 Strategiska forskningsmedel under avsnitt 9.2 Anslag för universitets- och högskoleområdet.
Anslaget föreslås öka med 3 543 000 kronor som en förstärkning av basresursen. Anslaget föreslås dessutom minska med 58 000 kronor till följd av omfördelning. Se vidare inledningen av avsnitt 9.2 Anslag för universitets- och högskoleområdet.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 322 059 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:20 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
310 169
310 169
310 169
310 169
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
705
3 724
7 848
14 456
Beslut
7 700
15 475
15 678
16 004
Överföring till/från andra anslag
3 543
3 577
3 624
3 700
Övrigt3
-58
-59
-59
-538
Förslag/ beräknat anslag
322 059
332 887
337 260
343 791
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.21 2:21 Karlstads universitet: Grundutbildning
Tabell 9.2:21 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Karlstads universitet
Tusental kronor
2009
Utfall
546 271
Anslags-
sparande
34 881
2010
Anslag
594 676
1
Utgifts-
prognos
604 202
2011
Förslag
591 229
2012
Beräknat
563 391
2
2013
Beräknat
570 859
3
2014
Beräknat
581 919
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 557 972 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 558 038 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 557 269 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 9.2:21 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet
Tusental kronor
Offentlig-rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
(som inte får disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 2009
0
473
458
15
Prognos 2010
0
550
482
68
Budget 2011
0
500
500
0
Tabell 9.2:21 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(intäkt -kostnad)
Utfall 2009
55 778
54 737
1 041
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Prognos 2010
49 200
50 350
-1 150
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Budget 2011
46 000
45 900
100
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Regeringens överväganden
Karlstads universitet har för budgetåret 2009 redovisat fler helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Karlstads universitet redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 34,8 miljoner kronor.
Resursfördelning
För 2011 föreslås anslaget öka med 576 000 kronor till följd av regeringens satsning på speciallärarutbildning som inleddes 2009.
Anslaget föreslås minskas med 2 734 000 kronor för att finansiera utbyggnaden av läkar- och tandläkarutbildning som inleddes 2009.
Anslaget föreslås tillfälligt minska med 2 500 000 kronor, vilket beräknas motsvara det belopp som frigörs under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Anslaget föreslås minska med 140 000 kronor till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budgetprocessen.
Anslaget beräknas öka 2012 med 10 120 000 kronor till följd av en permanent omfördelning av högskoleplatser.
Anslaget beräknas öka 2012 med 4 408 000 kronor och med ytterligare 4 408 000 kronor 2013 till följd av kvalitetsförstärkningen i form av höjda ersättningsbelopp för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi.
Anslaget beräknas minska 2012 med 47 897 000 kronor till följd av att den tillfälliga satsningen på 10 000 högskoleplatser upphör.
Anslaget beräknas minska permanent 2013 med 1 608 000 kronor, vilket bedöms motsvara det belopp som frigörs under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 9.2:21 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
591 229
Summa
591 229
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 591 229 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:21 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
594 676
594 676
594 676
594 676
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
1 351
7 139
15 045
27 716
Beslut
-5 234
-38 864
-39 308
-40 125
Överföring till/från andra anslag
436
440
446
455
Övrigt3
-803
Förslag/ beräknat anslag
591 229
563 391
570 859
581 919
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.22 2:22 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning
Tabell 9.2:22 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Karlstads universitet
Tusental kronor
2009
Utfall
178 443
Anslags-
sparande
0
2010
Anslag
187 114
1
Utgifts-
prognos
187 114
2011
Förslag
189 142
2012
Beräknat
190 979
2
2013
Beräknat
193 488
3
2014
Beräknat
197 235
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 189 142 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 189 142 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 188 880 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå.
Regeringens överväganden
Resursfördelning
För 2011 föreslås anslaget öka med 1 506 000 kronor som en förstärkning av basresursen. Anslaget föreslås dessutom öka med 97 000 kronor till följd av omfördelning. Se vidare inledningen av avsnitt 9.2 Anslag för universitets- och högskoleområdet.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 189 142 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:22 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
187 114
187 114
187 114
187 114
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
425
2 246
4 734
8 721
Beslut
Överföring till/från andra anslag
1 506
1 521
1 541
1 573
Övrigt3
97
98
99
-173
Förslag/ beräknat anslag
189 142
190 979
193 488
197 235
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.23 2:23 Linnéuniversitetet: Grundutbildning
Tabell 9.2:23 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Linnéuniversitetet
Tusental kronor
2009
Utfall
Anslags-
sparande
0
2010
Anslag
959 394
1
Utgifts-
prognos
872 357
2011
Förslag
958 670
2012
Beräknat
960 911
2
2013
Beräknat
973 328
3
2014
Beräknat
992 194
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 951 669 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 951 467 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 950 164 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 9.2:23 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet
Tusental kronor
Offentlig-rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
(som inte får disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 2009
1 231
818
1 074
-43
Prognos 2010
1 500
1 000
1 000
0
Budget 2011
1 700
1 200
1 200
0
Tabell 9.2:23 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(intäkt -kostnad)
Utfall 2009
143 322
152 309
-8 987
(varav tjänsteexport)
25 947
26 642
-695
Prognos 2010
125 000
125 000
0
(varav tjänsteexport)
26 000
26 000
0
Budget 2011
125 000
125 000
0
(varav tjänsteexport)
26 000
26 000
0
Regeringens överväganden
Dåvarande Växjö universitet och Högskolan i Kalmar, numera Linnéuniversitetet, har för budgetåret 2009 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.
Växjö universitet redovisade vid utgången av budgetåret 2009 ett anslagssparande om 83,3 miljoner kronor.
Högskolan i Kalmar redovisade vid utgången av budgetåret 2009 ett anslagssparande om 82,2 miljoner kronor.
Resursfördelning
För 2011 föreslås anslaget öka med 576 000 kronor till följd av regeringens satsning på speciallärarutbildning som inleddes 2009.
Anslaget föreslås tillfälligt minska med 3 200 000 kronor, vilket beräknas motsvara det belopp som frigörs under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Anslaget föreslås minska med 280 000 kronor till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budgetprocessen.
Anslaget beräknas öka 2012 med 9 940 000 kronor och med ytterligare 9 940 000 kronor 2013 till följd av kvalitetsförstärkningen i form av höjda ersättningsbelopp för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi.
Anslaget beräknas minska 2012 med 20 240 000 kronor till följd av att den tillfälliga satsningen på 10 000 högskoleplatser upphör.
Anslaget beräknas minska permanent 2013 med 10 146 000 kronor, vilket bedöms motsvara det belopp som frigörs under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 9.2:23 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
944 833
Särskilda åtaganden
- Fortbildning för journalister
9 637
- Utrustning till sjöbefälsutbildningen
4 200
Summa
958 670
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 958 670 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:23 Härledning av anslagsnivån 2011-2013
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
959 394
959 394
959 394
959 394
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
2 180
11 518
24 273
44 715
Beslut
-3 200
-10 300
-10 641
-10 863
Överföring till/från andra anslag
296
299
303
309
Övrigt3
-1 362
Förslag/ beräknat anslag
958 670
960 911
973 328
992 194
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.24 2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och forskarutbildning
Tabell 9.2:24 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Linnéuniversitetet
Tusental kronor
2009
Utfall
Anslags-
sparande
0
2010
Anslag
262 170
1
Utgifts-
prognos
262 170
2011
Förslag
266 652
2012
Beräknat
269 242
2
2013
Beräknat
272 778
3
2014
Beräknat
278 063
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 266 652 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 266 651 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 266 284 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå.
Regeringens överväganden
Resursfördelning
För 2011 föreslås anslaget öka med 2 579 000 kronor som en förstärkning av basresursen. Anslaget föreslås dessutom öka med 1 307 000 kronor till följd av omfördelning. Se vidare inledningen av avsnitt 9.2 Anslag för universitets- och högskoleområdet.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 266 652 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:24 Härledning av anslagsnivån 2011-2013
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
262 170
262 170
262 170
262 170
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
596
3 148
6 633
12 219
Beslut
Överföring till/från andra anslag
2 579
2 604
2 638
2 693
Övrigt3
1 307
1 320
1 337
981
Förslag/ beräknat anslag
266 652
269 242
272 778
278 063
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.25 2:25 Örebro universitet: Grundutbildning
Tabell 9.2:25 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Örebro universitet
Tusental kronor
2009
Utfall
605 733
Anslags-
sparande
67 255
2010
Anslag
666 268
1
Utgifts-
prognos
656 924
2011
Förslag
664 018
2012
Beräknat
652 071
2
2013
Beräknat
660 835
3
2014
Beräknat
673 644
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 645 799 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 645 993 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 645 108 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 9.2:25 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet
Tusental kronor
Offentlig-rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
(som inte får disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 2009
0
855
1179
-324
Prognos 2010
0
1100
1650
-550
Budget 2011
0
950
1400
-450
Tabell 9.2:25 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(intäkt -kostnad)
Utfall 2009
32084
32757
-673
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Prognos 2010
33700
33700
0
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Budget 2011
34500
34500
0
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Regeringens överväganden
Örebro universitet har för budgetåret 2009 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 67,3 miljoner kronor, varav 6,3 miljoner kronor överstiger tio procent av takbeloppet och som därmed har dragits in.
Resursfördelning
För 2011 föreslås anslaget öka med 576 000 kronor till följd av regeringens satsning på speciallärarutbildning som inleddes 2009.
Anslaget föreslås tillfälligt minska med 4 200 000 kronor, vilket beräknas motsvara det belopp som frigörs under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Anslaget föreslås minska med 140 000 kronor till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budgetprocessen.
Anslaget beräknas öka 2012 med 6 965 000 kronor och med ytterligare 6 965 000 kronor 2013 till följd av kvalitetsförstärkningen i form av höjda ersättningsbelopp för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi.
Anslaget beräknas minska 2012 med 29 601 000 kronor till följd av att den tillfälliga satsningen på 10 000 högskoleplatser upphör.
Anslaget beräknas minska permanent 2013 med 6 768 000 kronor, vilket bedöms motsvara det belopp som frigörs under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 9.2:25 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
660 115
Särskilda åtaganden
- lokalisering av verksamhet till Grythyttan
3 582
- nätverksadministration och utveckling av skolledarutbildning
321
Summa
664 018
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 664 018 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:25 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
666 268
666 268
666 268
666 268
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
1 514
7 999
16 857
31 053
Beslut
-4 200
-22 636
-22 736
-23 209
Överföring till/från andra anslag
436
440
446
455
Övrigt3
-924
Förslag/ beräknat anslag
664 018
652 071
660 835
673 644
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.26 2:26 Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning
Tabell 9.2:26 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Örebro universitet
Tusental kronor
2009
Utfall
186 084
Anslags-
sparande
0
2010
Anslag
203 492
1
Utgifts-
prognos
203 492
2011
Förslag
207 485
2012
Beräknat
209 500
2
2013
Beräknat
212 252
3
2014
Beräknat
216 365
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 207 485 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 207 485 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 207 200 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå.
Regeringens överväganden
Resursfördelning
För 2011 föreslås anslaget öka med 2 714 000 kronor som en förstärkning av basresursen. Anslaget föreslås dessutom öka med 817 000 kronor till följd av omfördelning. Se vidare inledningen av avsnitt 9.2 Anslag för universitets- och högskoleområdet.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 207 485 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:26 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
203 492
203 492
203 492
203 492
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
462
2 443
5 148
9 484
Beslut
Överföring till/från andra anslag
2 714
2 740
2 776
2 834
Övrigt3
817
825
836
555
Förslag/ beräknat anslag
207 485
209 500
212 252
216 365
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.27 2:27 Mittuniversitetet: Grundutbildning
Tabell 9.2:27 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Mittuniversitetet
Tusental kronor
2009
Utfall
474 159
Anslags-
sparande
86 459
2010
Anslag
520 997
1
Utgifts-
prognos
559 141
2011
Förslag
515 111
2012
Beräknat
511 385
2
2013
Beräknat
513 459
3
2014
Beräknat
520 698
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 506 467 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 501 927 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 498 641 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 9.2:27 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet
Tusental kronor
Offentlig-rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
(som inte får disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 2009
0
506
582
-76
Prognos 2010
0
570
622
-52
Budget 2011
0
580
635
-55
Tabell 9.2:27 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(intäkt -kostnad)
Utfall 2009
17 976
17 860
116
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Prognos 2010
18 500
18 300
200
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Budget 2011
27 000
27 000
0
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Regeringens överväganden
Mittuniversitetet har för budgetåret 2009 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 86,5 miljoner kronor, varav 35,5 miljoner kronor överstiger tio procent av takbeloppet och som därmed har dragits in.
Resursfördelning
För 2011 föreslås anslaget minska med 5 430 000 kronor för att finansiera en del av den utbyggnad av läkarutbildningen som inleddes 2009.
Anslaget föreslås tillfälligt minska med 1 500 000 kronor, vilket beräknas motsvara det belopp som frigörs under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Anslaget föreslås minska med 140 000 kronor till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budgetprocessen.
Anslaget beräknas öka 2012 med 5 307 000 kronor och med ytterligare 5 307 000 kronor 2013 till följd av kvalitetsförstärkningen i form av höjda ersättningsbelopp för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi.
Vidare beräknas anslaget minska 2012 med 10 120 000 kronor för att finansiera en permanent omfördelning till lärosäten för att öka antalet högskoleplatser.
Anslaget beräknas minska permanent 2013 med 4 522 000 kronor, vilket bedöms motsvara det belopp som frigörs under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 9.2:27 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
515 111
Summa
515 111
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 515 111 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:27 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
520 997
520 997
520 997
520 997
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
1 184
6 255
13 182
24 282
Beslut
-6 930
-15 725
-20 577
-23 719
Överföring till/från andra anslag
-140
-141
-143
-146
Övrigt3
-715
Förslag/ beräknat anslag
515 111
511 385
513 459
520 698
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.28 2:28 Mittuniversitetet: Forskning och forskarutbildning
Tabell 9.2:28 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Mittuniversitetet
Tusental kronor
2009
Utfall
176 447
Anslags-
sparande
0
2010
Anslag
187 143
1
Utgifts-
prognos
187 143
2011
Förslag
190 623
2012
Beräknat
192 475
2
2013
Beräknat
195 003
3
2014
Beräknat
198 781
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 190 624 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 190 623 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 190 361 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå.
Regeringens överväganden
Resursfördelning
För 2011 föreslås anslaget öka med 1 914 000 kronor som en förstärkning av basresursen. Anslaget föreslås dessutom öka med 1 141 000 kronor till följd av omfördelning. Se vidare inledningen av avsnitt 9.2 Anslag för universitets- och högskoleområdet.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 190 623 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:28 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
187 143
187 143
187 143
187 143
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
425
2 247
4 735
8 722
Beslut
Överföring till/från andra anslag
1 914
1 933
1 958
1 999
Övrigt 3
1 141
1 152
1 167
917
Förslag/ beräknat anslag
190 623
192 475
195 003
198 781
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.29 2:29 Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning
Tabell 9.2:29 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Blekinge tekniska högskola
Tusental kronor
2009
Utfall
261 797
Anslags-
sparande
0
2010
Anslag
302 439
1
Utgifts-
prognos
302 439
2011
Förslag
297 326
2012
Beräknat
274 256
2
2013
Beräknat
253 132
3
2014
Beräknat
258 033
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 271 618 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 247 447 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 247 103 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 9.2:29 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet
Tusental kronor
Offentlig-rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
(som inte får disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 2009
0
236
272
-36
Prognos 2010
0
250
250
0
Budget 2011
0
250
250
0
Tabell 9.2:29 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(intäkt -kostnad)
Utfall 2009
22423
22423
0
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Prognos 2010
24672
24672
0
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Budget 2011
37750
37750
0
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Regeringens överväganden
Blekinge tekniska högskola har för budgetåret 2009 redovisat motsvarande 22 miljoner kronor fler helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Tillsammans med tidigare sparade helårsprestationer överstiger värdet av årets prestationer vad som är möjligt att spara till nästa budgetår och sparade prestationer till ett värde av 20 miljoner kronor har därmed dragits in. Högskolan redovisade vid utgången av budgetåret genomförda men ännu inte ersatta prestationer motsvarande 26 miljoner kronor.
Resursfördelning
För 2011 föreslås anslaget tillfälligt minska med 5 700 000 kronor, vilket beräknas motsvara det belopp som frigörs under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Anslaget föreslås minska med 100 000 kronor till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budgetprocessen.
Anslaget beräknas öka 2012 med 1 177 000 kronor och med ytterligare 1 177 000 kronor 2013 till följd av kvalitetsförstärkningen i form av höjda ersättningsbelopp för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi.
Anslaget beräknas minska 2012 med 32 890 000 kronor till följd av att den tillfälliga satsningen på 10 000 högskoleplatser upphör.
Anslaget beräknas minska permanent 2013 med 25 904 000 kronor, vilket bedöms motsvara det belopp som frigörs under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 9.2:29 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
297 326
Summa
297 326
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 297 326 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:29 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
302 439
302 439
302 439
302 439
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
687
3 631
7 652
14 096
Beslut
-5 700
-31 713
-56 857
-58 039
Överföring till/från andra anslag
-100
-101
-102
-104
Övrigt3
-358
Förslag/ beräknat anslag
297 326
274 256
253 132
258 033
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.30 2:30 Blekinge tekniska högskola: Forskning och forskarutbildning
Tabell 9.2:30 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Blekinge tekniska högskola
Tusental kronor
2009
Utfall
76 993
Anslags-
sparande
0
2010
Anslag
79 508
1
Utgifts-
prognos
79 508
2011
Förslag
80 617
2012
Beräknat
81 400
2
2013
Beräknat
82 469
3
2014
Beräknat
84 067
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 80 617 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 80 617 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 80 506 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå.
Regeringens överväganden
Resursfördelning
För 2011 föreslås anslaget öka med 586 000 kronor som en förstärkning av basresursen. Anslaget föreslås dessutom öka med 342 000 kronor till följd av omfördelning. Se vidare inledningen av avsnitt 9.2 Anslag för universitets- och högskoleområdet.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 80 617 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:30 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
79 508
79 508
79 508
79 508
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
181
955
2 012
3 706
Beslut
Överföring till/från andra anslag
586
592
599
612
Övrigt3
342
345
350
241
Förslag/ beräknat anslag
80 617
81 400
82 469
84 067
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.31 2:31 Malmö högskola: Grundutbildning
Tabell 9.2:31 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Malmö högskola
Tusental kronor
2009
Utfall
808 942
Anslags-
sparande
75 798
2010
Anslag
874 284
1
Utgifts-
prognos
849 289
2011
Förslag
874 647
2012
Beräknat
860 106
2
2013
Beräknat
870 999
3
2014
Beräknat
887 877
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 851 834 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 851 437 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 850 266 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 9.2:31 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet
Tusental kronor
Offentlig-rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
(som inte får disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 2009
0
0
0
0
Prognos 2010
0
0
0
0
Budget 2011
0
0
0
0
Tabell 9.2:31 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(intäkt -kostnad)
Utfall 2009
114 209
118 903
-4 694
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Prognos 2010
104 300
104 500
-200
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Budget 2011
120 000
120 000
0
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Regeringens överväganden
Malmö högskola har för budgetåret 2009 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 75,8 miljoner kronor, varav 0,9 miljoner kronor överstiger tio procent av takbeloppet och som därmed har dragits in.
Resursfördelning
För 2011 föreslås anslaget öka med 576 000 kronor till följd av regeringens satsning på speciallärarutbildning som inleddes 2009.
Anslaget föreslås tillfälligt minska med 2 000 000 kronor, vilket beräknas motsvara det belopp som frigörs under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Anslaget föreslås minska med 200 000 kronor till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budgetprocessen.
Anslaget beräknas öka 2012 med 7 836 000 kronor och med ytterligare 7 836 000 kronor 2013 till följd av kvalitetsförstärkningen i form av höjda ersättningsbelopp för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi.
Anslaget beräknas minska 2012 med 32 890 000 kronor till följd av att den tillfälliga satsningen på 10 000 högskoleplatser upphör.
Anslaget beräknas minska permanent 2013 med 8 242 000 kronor, vilket bedöms motsvara det belopp som frigörs under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 9.2:31 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
810 423
Särskilt åtagande
- Tandvårdscentral
64 224
Summa
874 647
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 874 647 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:31 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
874 284
874 284
874 284
874 284
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
1 987
10 497
22 120
40 748
Beslut
-2 000
-25 054
-25 790
-26 325
Överföring till/från andra anslag
376
380
385
393
Övrigt3
-1 222
Förslag/ beräknat anslag
874 647
860 106
870 999
887 877
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.32 2:32 Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning
Tabell 9.2:32 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Malmö högskola
Tusental kronor
2009
Utfall
90 127
Anslags-
sparande
0
2010
Anslag
100 254
1
Utgifts-
prognos
100 254
2011
Förslag
101 332
2012
Beräknat
102 316
2
2013
Beräknat
103 661
3
2014
Beräknat
105 668
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 101 332 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 101 333 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 101 192 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå.
Regeringens överväganden
Resursfördelning
För 2011 föreslås anslaget öka med 822 000 kronor som en förstärkning av basresursen. Anslaget föreslås dessutom öka med 28 000 kronor till följd av omfördelning. Se vidare inledningen av avsnitt 9.2 Anslag för universitets- och högskoleområdet.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 101 332 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:32 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
100 254
100 254
100 254
100 254
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
228
1 204
2 537
4 673
Beslut
Överföring till/från andra anslag
822
830
841
858
Övrigt 3
28
28
29
-118
Förslag/ beräknat anslag
101 332
102 316
103 661
105 668
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.33 2:33 Mälardalens högskola: Grundutbildning
Tabell 9.2:33 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Mälardalens högskola
Tusental kronor
2009
Utfall
523 175
Anslags-
sparande
111 873
2010
Anslag
594 417
1
Utgifts-
prognos
527 943
2011
Förslag
589 894
2012
Beräknat
576 907
2
2013
Beräknat
566 514
3
2014
Beräknat
577 490
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 571 358 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 553 790 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 553 027 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 9.2:33 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet
Tusental kronor
Offentlig-rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
(som inte får disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 2009
0
786
786
0
Prognos 2010
0
800
800
0
Budget 2011
0
800
800
0
Tabell 9.2:33 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(intäkt -kostnad)
Utfall 2009
22 109
23 011
-850
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Prognos 2010
24 000
24 000
0
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Budget 2011
30 000
30 000
0
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Regeringens överväganden
Mälardalens högskola har för budgetåret 2009 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 111,9 miljoner kronor, varav 54,4 miljoner kronor överstiger tio procent av takbeloppet och som därmed har dragits in.
Resursfördelning
För 2011 föreslås anslaget tillfälligt minska 2011 med 3 000 000 kronor, vilket beräknas motsvara det belopp som frigörs under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Anslaget föreslås minska med 140 000 kronor till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budgetprocessen.
Anslaget föreslås minska med 2 734 000 kronor för att finansiera en del av utbyggnaden av tandläkar- och läkarutbildningen som inleddes 2009.
Anslaget beräknas öka 2012 med 4 327 000 kronor och med ytterligare 4 327 000 kronor 2013 till följd av kvalitetsförstärkningen i form av höjda ersättningsbelopp för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi.
Vidare beräknas anslaget minska 2012 med 23 338 000 kronor för att finansiera en permanent omfördelning till lärosäten för att öka antalet högskoleplatser.
Anslaget beräknas minska permanent 2013 med 19 564 000 kronor, vilket bedöms motsvara det belopp som frigörs under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 9.2:33 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
586 124
Särskilt åtagande
- Idélab
3 770
Summa
589 894
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 589 894 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:33 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
594 417
594 417
594 417
594 417
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
1 351
7 137
15 039
27 704
Beslut
-5 734
-24 506
-42 799
-43 688
Överföring till/från andra anslag
-140
-141
-143
-146
Övrigt3
-797
Förslag/ beräknat anslag
589 894
576 907
566 514
577 490
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.34 2:34 Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning
Tabell 9.2:34 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Mälardalens högskola
Tusental kronor
2009
Utfall
63 481
Anslags-
sparande
0
2010
Anslag
73 826
1
Utgifts-
prognos
73 826
2011
Förslag
75 382
2012
Beräknat
76 114
2
2013
Beräknat
77 114
3
2014
Beräknat
78 608
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 75 382 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 75 382 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 75 278 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå.
Regeringens överväganden
Resursfördelning
För 2011 föreslås anslaget öka med 977 000 kronor som en förstärkning av basresursen. Anslaget föreslås dessutom öka med 411 000 kronor till följd av omfördelning. Se vidare inledningen av avsnitt 9.2 Anslag för universitets- och högskoleområdet.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 75 382 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:34 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
73 826
73 826
73 826
73 826
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
168
887
1 868
3 441
Beslut
Överföring till/från andra anslag
977
986
999
1 020
Övrigt3
411
415
420
321
Förslag/ beräknat anslag
75 382
76 114
77 114
78 608
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.35 2:35 Dans- och cirkushögskolan: Grundutbildning
Tabell 9.2:35 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Dans- och cirkushögskolan
Tusental kronor
2009
Utfall
48 896
Anslags-
sparande
0
2010
Anslag
49 326
1
Utgifts-
prognos
48 225
2011
Förslag
49 438
2012
Beräknat
49 918
2
2013
Beräknat
50 574
3
2014
Beräknat
51 553
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 49 438 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 49 438 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 49 369 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 9.2:35 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet
Tusental kronor
Offentlig-rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
(som inte får disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 2009
0
0
0
0
Prognos 2010
0
0
0
0
Budget 2011
0
0
0
0
Tabell 9.2:35 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(intäkt -kostnad)
Utfall 2009
1 182
1 182
0
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Prognos 2010
1 500
1 500
0
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Budget 2011
1 500
1 500
0
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Regeringens överväganden
Dans- och cirkushögskolan har för budgetåret 2009 redovisat motsvarande 1,7 miljoner kronor fler helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Dans- och cirkushögskolan redovisade vid utgången av budgetåret genomförda men ännu inte ersatta prestationer motsvarande 2,8 miljoner kronor. Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 9.2:35 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
48 214
Särskilt åtagande
- Lokalkostnader
1 224
Summa
49 438
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 49 438 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:35 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
49 326
49 326
49 326
49 326
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
112
592
1 248
2 299
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt3
-72
Förslag/ beräknat anslag
49 438
49 918
50 574
51 553
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.36 2:36 Stockholms dramatiska högskola: Grundutbildning*
Tabell 9.2:36 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Stockholms dramatiska högskola
Tusental kronor
2009
Utfall
Anslags-
sparande
0
2010
Anslag
0
1
Utgifts-
prognos
0
2011
Förslag
113 295
2012
Beräknat
114 576
2
2013
Beräknat
116 273
3
2014
Beräknat
118 602
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 113 295 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 113 295 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 113 137 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 9.2:36 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet
Tusental kronor
Offentlig-rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
(som inte får disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 2009
0
0
0
0
Prognos 2010
0
0
0
0
Budget 2011
0
0
0
0
Tabell 9.2:36 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(intäkt -kostnad)
Utfall 2009
0
0
0
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Prognos 2010
0
0
0
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Budget 2011
0
0
0
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Regeringens förslag: Benämningen Dramatiska institutet och Teaterhögskolan i Stockholm utgår ur bilagan till högskolelagen (1992:1434) och den nya högskolans benämning, Stockholms dramatiska högskola, införs.
Ärendet och dess beredning: Dramatiska institutet och Teaterhögskolan i Stockholm kom i april 2009 in med en gemensam begäran (U2009/2874/UH) om att regeringen ska fatta beslut om att bilda en ny högskola som ska omfatta verksamheterna vid de båda lärosätena. I budgetpropositionen för 2010 (prop. 2009/10:1, utg. omr. 16) föreslog regeringen till riksdagen att verksamheterna vid Dramatiska institutet och Teaterhögskolan i Stockholm ska ingå i en högskola fr.o.m. den 1 januari 2011. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (prop. 2009/10:1, utg. omr. 16, bet. 2009/10: UbU1 rskr. 2009/10:126).
Med ändring av regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende universitet och högskolor m.m. inom Utbildningsdepartementets ansvarsområde beslutade regeringen i juni 2009 att Kammarkollegiet skulle betala ut medel till Dramatiska institutet respektive Teaterhögskolan i Stockholm för att möjliggöra en sammanslagning.
Vidare har regeringen i januari 2010 tillsatt en organisationskommitté med uppdrag att förbereda och genomföra inrättandet av en ny konstnärlig högskola som omfattar verksamheterna vid de båda nämnda lärosätena (dir. 2010:8). Den nya högskolan ska enligt direktiven inleda sin verksamhet den 1 januari 2011.
Organisationskommittén har i en skrivelse till regeringen (U2009/7181/UH) föreslagit att namnet på den nya högskolan ska vara Stockholms dramatiska högskola. Regeringen har genom förordningen (2010:1064) om ändring i högskoleförordningen (1993:100) föreskrivit att den nya högskolan ska benämnas Stockholms dramatiska högskola.
Skälen för regeringens förslag: Det ankommer på regeringen att föreskriva om benämningen för universitet och högskolor med statlig huvudman. Föreskrifter om detta finns i bilaga 1 till högskoleförordningen (1993:100). I en bilaga till högskolelagen (1992:1434) anges de universitet och högskolor med statlig huvudman som får utfärda en gemensam examen. I bilagan anges bl.a. Dramatiska institutet och Teaterhögskolan i Stockholm. Efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2010 har riksdagen godkänt att verksamheterna vid Dramatiska institutet och Teaterhögskolan i Stockholm ska ingå i en högskola fr.o.m. den 1 januari 2011 (bet. 2009/10:UbU1, rskr. 2009/10:126). Regeringen har genom förordningen (2010:1064) om ändring i högskoleförordningen (1993:100) föreskrivit att den nya högskolan ska benämnas Stockholms dramatiska högskola fr.o.m. 2011. Mot denna bakgrund föreslås att bilagan till högskolelagen ändras på så sätt att de nuvarande benämningarna utgår och den avsedda benämningen på den nya högskolan förs in. Förslaget till ändring innebär även att den nya högskolan enligt 1 kap. 18 § högskolelagen får överlåta förvaltningsuppgifter som innebär myndighetsutövning till ett utländsk lärosäte. Riksdagens förordnande ska därför enligt 10 kap. 5 § fjärde stycket regeringsformen ske genom beslut som minst tre fjärdedelar av de röstande förenar sig om eller i den ordning som gäller för stiftande av grundlag.
Regeringens överväganden
Dramatiska institutet har för budgetåret 2009 redovisat motsvarande 3,3 miljoner kronor färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Dramatiska institutet har därför kunnat kompenseras för tidigare genomförda men ännu inte ersatta prestationer och därmed tillgodogjort sig hela det tilldelade takbeloppet. Högskolan redovisade vid utgången av budgetåret genomförda men ännu inte ersatta prestationer motsvarande 4,5 miljoner kronor.
Teaterhögskolan i Stockholm har för budgetåret 2009 redovisat motsvarande 0,65 miljoner kronor fler helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan redovisade vid utgången av budgetåret genomförda men ännu inte ersatta prestationer motsvarande 1 miljon kronor.
Resursfördelning
Mot bakgrund av riksdagens ställningstagande till regeringens förslag om att låta verksamheterna vid Dramatiska institutet och Teaterhögskolan i Stockholm gå samman och bilda en ny högskola, Stockholms dramatiska högskola, överförs grundutbildningsresurser från dessa båda lärosäten till detta anslag. Totalt föreslås 113 295 000 kronor överföras till anslaget.
Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 9.2:36 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
110 401
Särskilt åtagande
- Lokalkostnader
2 894
Summa
113 295
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 113 295 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:36 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
0
0
0
0
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
0
0
0
0
Beslut
Överföring till/från andra anslag
113 295
114 576
116 273
118 768
Övrigt3
-166
Förslag/ beräknat anslag
113 295
114 576
116 273
118 602
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.37 2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Grundutbildning
Tabell 9.2:37 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Gymnastik- och idrottshögskolan
Tusental kronor
2009
Utfall
49 628
Anslags-
sparande
0
2010
Anslag
51 283
1
Utgifts-
prognos
51 283
2011
Förslag
86 840
2012
Beräknat
87 683
2
2013
Beräknat
88 835
3
2014
Beräknat
90 555
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 86 840 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 86 840 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 86 719 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 9.2:37 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet
Tusental kronor
Offentlig-rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
(som inte får disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 2009
0
0
0
0
Prognos 2010
0
0
0
0
Budget 2011
0
0
0
0
Tabell 9.2:37 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(intäkt -kostnad)
Utfall 2009
11 566
11 566
0
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Prognos 2010
8 593
8 593
0
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Budget 2011
1 000
1 000
0
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Regeringens överväganden
Gymnastik- och idrottshögskolan har för budgetåret 2009 redovisat motsvarande 4,6 miljoner kronor fler helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Gymnastik- och idrottshögskolan redovisade vid utgången av budgetåret genomförda men ännu inte ersatta prestationer motsvarande 4,9 miljoner kronor.
Resursfördelning
Stockholms universitet och Gymnastik- och idrottshögskolan har tecknat en överenskommelse om ett närmare och fördjupat samarbete inom lärarutbildningen (dnr U2010/1130/UH) som bl.a. innebär att verksamhet överförs från Stockholms universitet till Gymnastik- och idrottshögskolan. Anslaget föreslås därför 2011 öka med 35 500 000 kronor, motsvarande 276 helårsstudenter.
Anslaget föreslås minska med 60 000 kronor till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budgetprocessen.
Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 9.2:37 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
86 840
Summa
86 840
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 86 840 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:37 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
51 283
51 283
51 283
51 283
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
117
616
1 298
2 391
Beslut
Överföring till/från andra anslag
35 440
35 784
36 254
37 008
Övrigt3
-127
Förslag/ beräknat anslag
86 840
87 683
88 835
90 555
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.38 2:38 Högskolan i Borås: Grundutbildning
Tabell 9.2:38 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Borås
Tusental kronor
2009
Utfall
427 015
Anslags-
sparande
0
2010
Anslag
440 634
1
Utgifts-
prognos
430 796
2011
Förslag
441 487
2012
Beräknat
430 399
2
2013
Beräknat
419 374
3
2014
Beräknat
427 497
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 426 259 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 409 955 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 409 388 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 9.2:38 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet
Tusental kronor
Offentlig-rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
(som inte får disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 2009
0
325
431
-106
Prognos 2010
0
350
450
-100
Budget 2011
0
350
450
-100
Tabell 9.2:38 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(intäkt -kostnad)
Utfall 2009
16 319
16 179
140
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Prognos 2010
22 000
22 000
0
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Budget 2011
25 000
25 000
0
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Regeringens överväganden
Högskolan i Borås har för budgetåret 2009 redovisat motsvarande 35 miljoner kronor fler helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan i Borås redovisade vid utgången av budgetåret genomförda men ännu inte ersatta prestationer motsvarande 17,8 miljoner kronor.
Resursfördelning
För 2011 föreslås anslaget öka med 7 000 000 kronor för att finansiera den tillfälliga satsning på högskoleplatser riktade mot Västra Götalands län som inleddes 2010. För utökning av högskoleplatser se även under anslaget 2:53 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.
Anslaget föreslås tillfälligt minska med 3 500 000 kronor, vilket beräknas motsvara det belopp som frigörs under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Anslaget beräknas öka 2012 med 2 620 000 kronor och med ytterligare 2 620 000 kronor 2013 till följd av kvalitetsförstärkningen i form av höjda ersättningsbelopp för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi.
Anslaget föreslås minska med 140 000 kronor till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budgetprocessen.
Anslaget beräknas minska 2012 med 14 462 000 kronor till följd av att den tillfälliga satsningen på 10 000 högskoleplatser upphör.
Anslaget beräknas minska permanent 2013 med 19 298 000 kronor, vilket bedöms motsvara det belopp som frigörs under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 9.2:38 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
441 487
Summa
441 487
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 441 487 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:38 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
437 134
437 134
437 134
437 134
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
993
5 248
11 059
20 373
Beslut
3 500
-11 842
-28 676
-29 271
Överföring till/från andra anslag
-140
-141
-143
-146
Övrigt3
-592
Förslag/ beräknat anslag
441 487
430 399
419 374
427 497
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändra
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.39 2:39 Högskolan Dalarna: Grundutbildning
Tabell 9.2:39 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan Dalarna
Tusental kronor
2009
Utfall
404 744
Anslags-
sparande
0
2010
Anslag
435 285
1
Utgifts-
prognos
425 566
2011
Förslag
430 234
2012
Beräknat
401 251
2
2013
Beräknat
396 064
3
2014
Beräknat
403 746
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 397 392 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 387 168 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 386 643 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 9.2:39 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet
Tusental kronor
Offentlig-rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
(som inte får disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 2009
0
410
486
-76
Prognos 2010
0
600
534
66
Budget 2011
0
600
600
0
Tabell 9.2:39 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(intäkt -kostnad)
Utfall 2009
11 487
10 081
1 406
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Prognos 2010
12 667
11 372
1 295
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Budget 2011
13 000
13 000
0
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Regeringens överväganden
Högskolan Dalarna har för budgetåret 2009 redovisat motsvarande 46,6 miljoner kronor fler helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan Dalarna redovisade vid utgången av budgetåret genomförda men ännu inte ersatta prestationer motsvarande 10,3 miljoner kronor.
Resursfördelning
För 2011 föreslås anslaget tillfälligt minska med 5 900 000 kronor, vilket beräknas motsvara det belopp som frigörs under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Anslaget föreslås minska med 140 000 kronor till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budgetprocessen.
Anslaget beräknas öka 2012 med 5 963 000 kronor och med ytterligare 5 963 000 kronor 2013 till följd av kvalitetsförstärkningen i form av höjda ersättningsbelopp för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi.
Anslaget beräknas minska 2012 med 55 201 000 kronor till följd av att den tillfälliga satsningen på 10 000 högskoleplatser upphör.
Anslaget beräknas öka 2012 med 10 120 000 kronor till följd av en permanent omfördelning av högskoleplatser.
Anslaget beräknas minska permanent 2013 med 16 421 000 kronor, vilket bedöms motsvara det belopp som frigörs under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 9.2:39 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
430 234
Summa
430 234
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 430 234 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:39 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
435 285
435 285
435 285
435 285
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
989
5 226
11 013
20 287
Beslut
-5 900
-39 118
-50 090
-51 131
Överföring till/från andra anslag
-140
-141
-143
-146
Övrigt3
-549
Förslag/ beräknat anslag
430 234
401 251
396 064
403 746
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.40 2:40 Högskolan på Gotland: Grundutbildning
Tabell 9.2:40 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan på Gotland
Tusental kronor
2009
Utfall
130 506
Anslags-
sparande
0
2010
Anslag
136 699
1
Utgifts-
prognos
133 647
2011
Förslag
136 410
2012
Beräknat
129 839
2
2013
Beräknat
132 329
3
2014
Beräknat
134 895
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 128 590 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 129 357 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 129 181 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 9.2:40 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet
Tusental kronor
Offentlig-rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
(som inte får disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 2009
0
65
86
-21
Prognos 2010
0
56
71
-15
Budget 2011
0
60
70
-10
Tabell 9.2:40 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(intäkt -kostnad)
Utfall 2009
1 393
1 375
18
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Prognos 2010
1 000
1 000
0
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Budget 2011
1 200
1 200
0
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Regeringens överväganden
Högskolan på Gotland har för budgetåret 2009 redovisat motsvarande 22,4 miljoner kronor fler helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp, varav 2,2 miljoner kronor överstiger tio procent av takbeloppet och som därmed har dragits in. Högskolan redovisade vid utgången av budgetåret genomförda men ännu inte ersatta prestationer motsvarande 12,3 miljoner kronor.
Resursfördelning
För 2011 föreslås anslaget tillfälligt minska med 500 000 kronor, vilket beräknas motsvara det belopp som frigörs under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Anslaget föreslås minska med 100 000 kronor till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budgetprocessen.
Anslaget beräknas öka 2012 med 1 688 000 kronor och med ytterligare 1 688 000 kronor 2013 till följd av kvalitetsförstärkningen i form av höjda ersättningsbelopp för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi.
Anslaget beräknas minska 2012 med 10 089 000 kronor till följd av att den tillfälliga satsningen på 10 000 högskoleplatser upphör.
Anslaget beräknas minska permanent 2013 med 903 000 kronor, vilket bedöms motsvara det belopp som frigörs under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 9.2:40 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
136 410
Summa
136 410
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 136 410 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:40 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
136 699
136 699
136 699
136 699
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
311
1 642
3 459
6 372
Beslut
-500
-8 401
-7 726
-7 887
Överföring till/från andra anslag
-100
-101
-102
-104
Övrigt3
-184
Förslag/ beräknat anslag
136 410
129 839
132 329
134 895
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.41 2:41 Högskolan i Gävle: Grundutbildning
Tabell 9.2:41 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Gävle
Tusental kronor
2009
Utfall
387 286
Anslags-
sparande
50 370
2010
Anslag
411 635
1
Utgifts-
prognos
423 239
2011
Förslag
410 470
2012
Beräknat
417 848
2
2013
Beräknat
411 007
3
2014
Beräknat
418 970
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 413 829 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 401 776 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 401 222 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 9.2:41 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet
Tusental kronor
Offentlig-rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
(som inte får disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 2009
0
438
491
-53
Prognos 2010
0
490
515
-25
Budget 2011
0
510
530
-20
Tabell 9.2:41 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(intäkt -kostnad)
Utfall 2009
9 888
9 357
531
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Prognos 2010
12 000
12 000
0
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Budget 2011
20 000
20 000
0
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Regeringens överväganden
Högskolan i Gävle har för budgetåret 2009 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 50,4 miljoner kronor, varav 10,5 miljoner kronor överstiger tio procent av takbeloppet och som därmed har dragits in.
Resursfördelning
För 2011 föreslås anslaget tillfälligt minska med 2 000 000 kronor, vilket beräknas motsvara det belopp som frigörs under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Anslaget föreslås minska med 100 000 kronor till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budgetprocessen.
Anslaget beräknas öka 2012 med 3 396 000 kronor och med ytterligare 3 396 000 kronor 2013 till följd av kvalitetsförstärkningen i form av höjda ersättningsbelopp för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi.
Vidare beräknas anslaget minska 2012 med 2 024 000 kronor för att finansiera en permanent omfördelning till lärosäten för att öka antalet högskoleplatser.
Anslaget beräknas minska permanent 2013 med 15 726 000 kronor, vilket bedöms motsvara det belopp som frigörs under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 9.2:41 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
410 470
Summa
410 470
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 410 470 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:41 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor¨
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
411 635
411 635
411 635
411 635
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
935
4 942
10 414
19 185
Beslut
-2 000
1 372
-10 940
-11 168
Överföring till/från andra anslag
-100
-101
-102
-104
Övrigt3
-578
Förslag/ beräknat anslag
410 470
417 848
411 007
418 970
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.42 2:42 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning
Tabell 9.2:42 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Halmstad
Tusental kronor
2009
Utfall
331 273
Anslags-
sparande
0
2010
Anslag
368 365
1
Utgifts-
prognos
368 365
2011
Förslag
365 602
2012
Beräknat
349 496
2
2013
Beräknat
346 141
3
2014
Beräknat
352 850
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 346 135 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 338 367 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 337 903 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 9.2:42 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet
Tusental kronor
Offentlig-rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
(som inte får disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 2009
0
367
437
-70
Prognos 2010
0
520
520
0
Budget 2011
0
500
500
0
Tabell 9.2:42 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(intäkt -kostnad)
Utfall 2009
20 724
18 813
1 911
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Prognos 2010
16 000
16 000
0
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Budget 2011
17 000
17 000
0
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Regeringens överväganden
Högskolan i Halmstad har för budgetåret 2009 redovisat motsvarande 28,9 miljoner kronor fler helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Tillsammans med tidigare sparade helårsprestationer överstiger värdet av årets överprestationer vad som är möjligt att spara till nästa budgetår och 5,6 miljoner kronor har därmed dragits in. Högskolan redovisade vid utgången av budgetåret genomförda men ännu inte ersatta prestationer motsvarande 33,1 miljoner kronor.
Resursfördelning
För 2011 föreslås anslaget tillfälligt minska med 3 500 000 kronor, vilket beräknas motsvara det belopp som frigörs under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Anslaget föreslås minska med 100 000 kronor till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budgetprocessen.
Anslaget beräknas öka 2012 med 3 712 000 kronor och med ytterligare 3 712 000 kronor 2013 till följd av kvalitetsförstärkningen i form av höjda ersättningsbelopp för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi.
Anslaget beräknas minska 2012 med 26 902 000 kronor till följd av att den tillfälliga satsningen på 10 000 högskoleplatser upphör.
Anslaget beräknas minska permanent 2013 med 11 659 000 kronor, vilket bedöms motsvara det belopp som frigörs under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 9.2:42 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
365 602
Summa
365 602
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 365 602 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:42 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
368 365
368 365
368 365
368 365
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
837
4 422
9 320
17 168
Beslut
-3 500
-23 190
-31 442
-32 095
Överföring till/från andra anslag
-100
-101
-102
-104
Övrigt3
-484
Förslag/ beräknat anslag
365 602
349 496
346 141
352 850
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.43 2:43 Högskolan Kristianstad: Grundutbildning
Tabell 9.2:43 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan Kristianstad
Tusental kronor
2009
Utfall
307 551
Anslags-
sparande
54 219
2010
Anslag
343 941
1
Utgifts-
prognos
338 246
2011
Förslag
344 199
2012
Beräknat
348 928
2
2013
Beräknat
347 187
3
2014
Beräknat
353 917
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 345 572 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 339 389 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 338 925 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 9.2:43 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet
Tusental kronor
Offentlig-rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
(som inte får disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 2009
0
323
323
0
Prognos 2010
0
380
380
0
Budget 2011
0
380
380
0
Tabell 9.2:43 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(intäkt -kostnad)
Utfall 2009
13 410
12 795
614
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Prognos 2010
14 000
14 000
0
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Budget 2011
17 000
17 000
0
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Regeringens överväganden
Högskolan Kristianstad har för budgetåret 2009 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 54,2 miljoner kronor, varav 21,3 miljoner kronor överstiger tio procent av takbeloppet och som därmed har dragits in.
Resursfördelning
För 2011 föreslås anslaget öka med 576 000 kronor till följd av regeringens satsning på speciallärarutbildning som inleddes 2009.
Anslaget föreslås tillfälligt minska med 1 000 000 kronor, vilket beräknas motsvara det belopp som frigörs under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Anslaget föreslås minska med 100 000 kronor till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budgetprocessen.
Anslaget beräknas öka 2012 med 3 412 000 kronor och med ytterligare 3 412 000 kronor 2013 till följd av kvalitetsförstärkningen i form av höjda ersättningsbelopp för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi.
Vidare beräknas anslaget minska 2012 med 3 036 000 kronor för att finansiera en permanent omfördelning till lärosäten för att öka antalet högskoleplatser.
Anslaget beräknas minska permanent 2013 med 9 736 000 kronor, vilket bedöms motsvara det belopp som frigörs under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 9.2:43 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
344 199
Summa
344 199
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 344 199 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:43 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
343 941
343 941
343 941
343 941
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
782
4 130
8 702
16 031
Beslut
-1 000
376
-5 943
-6 066
Överföring till/från andra anslag
476
481
487
497
Övrigt3
-486
Förslag/ beräknat anslag
344 199
348 928
347 187
353 917
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.44 2:44 Högskolan i Skövde: Grundutbildning
Tabell 9.2:44 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Skövde
Tusental kronor
2009
Utfall
289 882
Anslags-
sparande
44 744
2010
Anslag
319 156
1
Utgifts-
prognos
331 468
2011
Förslag
321 473
2012
Beräknat
314 866
2
2013
Beräknat
316 029
3
2014
Beräknat
322 152
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 311 838 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 308 931 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 308 505 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 9.2:44 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet
Tusental kronor
Offentlig-rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
(som inte får disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 2009
0
856
868
-12
Prognos 2010
0
878
889
-11
Budget 2011
0
891
904
-13
Tabell 9.2:44 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(intäkt -kostnad)
Utfall 2009
7 336
6 674
662
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Prognos 2010
8 000
7 990
10
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Budget 2011
8 400
8 400
0
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Regeringens överväganden
Högskolan i Skövde har för budgetåret 2009 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 44,7 miljoner kronor, varav 14,3 miljoner kronor överstiger tio procent av takbeloppet och som därmed har dragits in.
Resursfördelning
För 2011 föreslås anslaget öka med 7 000 000 kronor för att finansiera den tillfälliga satsning på högskoleplatser riktade mot Västra Götalands län som inleddes 2010.
Anslaget föreslås tillfälligt minska med 1 800 000 kronor, vilket beräknas motsvara det belopp som frigörs under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Anslaget föreslås minska med 100 000 kronor till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budgetprocessen.
Anslaget beräknas öka 2012 med 2 459 000 kronor och med ytterligare 2 459 000 kronor 2013 till följd av kvalitetsförstärkningen i form av höjda ersättningsbelopp för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi.
Anslaget beräknas minska 2012 med 6 937 000 kronor till följd av att den tillfälliga satsningen på 10 000 högskoleplatser upphör.
Anslaget beräknas minska permanent 2013 med 11 650 000 kronor, vilket bedöms motsvara det belopp som frigörs under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Under 2008 återkallades tillståndet för Högskolan i Skövde att utfärda sjuksköterskeexamen. För att under en period kunna tillgodose regionens behov av utbildade sjuksköterskor träffade Högskolan i Skövde en överenskommelse med Högskolan Väst om att 60 helårsstudenter skulle antas av Högskolan Väst. Med anledning av budgetpropositionen för 2010 beslutade riksdagen därför att 6 065 000 kronor skulle överföras från Högskolan i Skövde till Högskolan Väst och regeringen bedömde att motsvarande belopp skulle överföras under de sex terminer som sjuksköterskeutbildningen varar. Högskolan i Skövde återfick tillståndet att utfärda sjuksköterskeexamen 2010. Detta medför att Högskolan i Skövdes anslag beräknas öka 2013 med 6 218 000 kronor.
Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 9.2:44 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
321 473
Summa
321 473
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 321 473 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:44 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
315 656
315 656
315 656
315 656
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
717
3 789
7 986
14 712
Beslut
5 200
-4 479
-13 728
-14 014
Överföring till/från andra anslag
-100
-101
6 116
6 243
Övrigt3
-445
Förslag/ beräknat anslag
321 473
314 866
316 029
322 152
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.45 2:45 Högskolan Väst: Grundutbildning
Tabell 9.2:45 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan Väst
Tusental kronor
2009
Utfall
307 276
Anslags-
sparande
16 066
2010
Anslag
343 556
1
Utgifts-
prognos
334 135
2011
Förslag
343 014
2012
Beräknat
314 776
2
2013
Beräknat
310 438
3
2014
Beräknat
315 099
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 311 749 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 303 466 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 301 751 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 9.2:45 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet
Tusental kronor
Offentlig-rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
(som inte får disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 2009
0
444
523
-79
Prognos 2010
0
500
580
-80
Budget 2011
0
500
580
-80
Tabell 9.2:45 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(intäkt -kostnad)
Utfall 2009
7 565
7 511
54
(varav tjänsteexport)
235
232
3
Prognos 2010
9 900
9 900
0
(varav tjänsteexport)
100
100
0
Budget 2011
10 800
10 800
0
(varav tjänsteexport)
200
200
0
Regeringens överväganden
Högskolan Väst har för budgetåret 2009 redovisat fler helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 16,1 miljoner kronor.
Resursfördelning
För 2011 föreslås anslaget öka med 7 000 000 kronor för att finansiera den tillfälliga satsning på högskoleplatser riktade mot Västra Götalands län som inleddes 2010.
Anslaget föreslås tillfälligt minska med 2 000 000 kronor, vilket beräknas motsvara det belopp som frigörs under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Anslaget föreslås minska med 2 715 000 kronor för att finansiera en del av den utbyggnad av läkarutbildningen som inleddes 2009.
Anslaget föreslås minska med 100 000 kronor till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budgetprocessen.
Anslaget beräknas öka 2012 med 3 013 000 kronor och med ytterligare 3 013 000 kronor 2013 till följd av kvalitetsförstärkningen i form av höjda ersättningsbelopp för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi.
Anslaget beräknas öka 2012 med 6 072 000 kronor till följd av en permanent omfördelning av högskoleplatser. Vidare beräknas anslaget minska 2012 med 32 890 000 kronor till följd av att den tillfälliga satsningen på 10 000 högskoleplatser upphör.
Anslaget beräknas minska permanent 2013 med 2 553 000 kronor, vilket bedöms motsvara det belopp som frigörs under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Under 2008 återkallades tillståndet för Högskolan i Skövde att utfärda sjuksköterskeexamen. För att under en period kunna tillgodose regionens behov av utbildade sjuksköterskor träffade Högskolan i Skövde en överenskommelse med Högskolan Väst om att 60 helårsstudenter skulle antas av Högskolan Väst. Med anledning av budgetpropositionen för 2010 beslutade därför riksdagen att 6 065 000 kronor skulle överföras från Högskolan i Skövde till Högskolan Väst och regeringen bedömde att motsvarande belopp skulle överföras under de sex terminer som sjuksköterskeutbildningen varar. Högskolan i Skövde återfick tillståndet att utfärda sjuksköterskeexamen 2010. Detta medför att Högskolan Västs anslag beräknas minska 2013 med 6 218 000 kronor.
Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 9.2:45 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
340 685
Särskilt åtagande
- Utveckling av arbetsintegrerat lärande
2 329
Summa
343 014
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 343 014 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:45 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
340 056
340 056
340 056
340 056
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
773
4 083
8 604
15 849
Beslut
2 285
-29 262
-31 901
-33 922
Överföring till/från andra anslag
-100
-101
-6 320
-6 452
Övrigt3
-433
Förslag/ beräknat anslag
343 014
314 776
310 438
315 099
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.46 2:46 Konstfack: Grundutbildning
Tabell 9.2:46 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Konstfack
Tusental kronor
2009
Utfall
126 142
Anslags-
sparande
0
2010
Anslag
130 347
1
Utgifts-
prognos
130 347
2011
Förslag
130 543
2012
Beräknat
131 811
2
2013
Beräknat
133 543
3
2014
Beräknat
136 127
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 130 543 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 130 544 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 130 361 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 9.2:46 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet
Tusental kronor
Offentlig-rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
(som inte får disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 2009
0
0
0
0
Prognos 2010
0
0
0
0
Budget 2011
0
0
0
0
Tabell 9.2:46 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(intäkt -kostnad)
Utfall 2009
7 466
7 566
-100
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Prognos 2010
3 100
3 100
0
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Budget 2011
3 700
3 700
0
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Regeringens överväganden
Konstfack har för budgetåret 2009 redovisat motsvarande 1,5 miljoner kronor färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Konstfack har därför kunnat kompenseras för tidigare genomförda men ännu inte ersatta prestationer och därmed tillgodogjort sig hela det tilldelade takbeloppet. Högskolan redovisade vid utgången av budgetåret genomförda men ännu inte ersatta prestationer motsvarande 9,6 miljoner kronor.
Resursfördelning
För 2011 föreslås anslaget minska med 100 000 kronor till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budgetprocessen.
Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 9.2:46 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
129 319
Särskilt åtagande
- Lokalkostnader
1 224
Summa
130 543
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 130 543 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:46 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
130 347
130 347
130 347
130 347
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
296
1 565
3 298
6 075
Beslut
Överföring till/från andra anslag
-100
-101
-102
-104
Övrigt3
-191
Förslag/ beräknat anslag
130 543
131 811
133 543
136 127
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.47 2:47 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning
Tabell 9.2:47 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Kungl. Konsthögskolan
Tusental kronor
2009
Utfall
57 696
Anslags-
sparande
0
2010
Anslag
59 619
1
Utgifts-
prognos
59 619
2011
Förslag
59 694
2012
Beräknat
60 273
2
2013
Beräknat
61 066
3
2014
Beräknat
62 247
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 59 693 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 59 694 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 59 610 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 9.2:47 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet
Tusental kronor
Offentlig-rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
(som inte får disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 2009
0
147
147
0
Prognos 2010
0
60
60
0
Budget 2011
0
100
100
0
Tabell 9.2:47 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(intäkt -kostnad)
Utfall 2009
0
0
0
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Prognos 2010
907
907
0
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Budget 2011
150
150
0
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Regeringens överväganden
Kungl. Konsthögskolan har för budgetåret 2009 redovisat motsvarande 2,5 miljoner kronor fler helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Tillsammans med tidigare sparade helårsprestationer överstiger värdet av årets prestationer vad som är möjligt att spara till nästa budgetår och 2,4 miljoner kronor har därmed dragits in. Högskolan redovisade vid utgången av budgetåret genomförda men ännu inte ersatta prestationer motsvarande 5,6 miljoner kronor.
Resursfördelning
För 2011 föreslås anslaget minska med 60 000 kronor till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budgetprocessen.
Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 9.2:47 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
58 429
Särskilda åtaganden
- Lokalkostnader
1 224
- Stipendier
41
Summa
59 694
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 59 694 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:47 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
59 619
59 619
59 619
59 619
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
135
715
1 508
2 778
Beslut
Överföring till/från andra anslag
-60
-61
-61
-63
Övrigt3
-87
Förslag/ beräknat anslag
59 694
60 273
61 066
62 247
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.48 2:48 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning
Tabell 9.2:48 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
Tusental kronor
2009
Utfall
131 835
Anslags-
sparande
0
2010
Anslag
136 230
1
Utgifts-
prognos
136 230
2011
Förslag
136 440
2012
Beräknat
137 765
2
2013
Beräknat
139 575
3
2014
Beräknat
142 277
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 136 440 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 136 440 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 136 250 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 9.2:48 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet
Tusental kronor
Offentlig-rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
(som inte får disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 2009
0
0
0
0
Prognos 2010
0
0
0
0
Budget 2011
0
0
0
0
Tabell 9.2:48 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(intäkt -kostnad)
Utfall 2009
7 965
8 467
-502
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Prognos 2010
8 032
8 271
-239
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Budget 2011
8 100
8 300
-200
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Regeringens överväganden
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm har för budgetåret 2009 redovisat motsvarande 2,4 miljoner kronor fler helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan redovisade vid utgången av budgetåret genomförda men ännu inte ersatta prestationer motsvarande 3,7 miljoner kronor.
Resursfördelning
För 2011 föreslås anslaget minska med 100 000 kronor till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budgetprocessen.
Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 9.2:48 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
111 839
Särskilda åtaganden
- Dirigentutbildning och utbildning i elektroakustisk komposition
3 710
- Utvecklingsmedel
17 994
- Lokalkostnader
2 897
Summa
136 440
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 136 440 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:48 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
136 230
136 230
136 230
136 230
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
310
1 636
3 447
6 350
Beslut
Överföring till/från andra anslag
-100
-101
-102
-104
Övrigt3
-199
Förslag/ beräknat anslag
136 440
137 765
139 575
142 277
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.49 2:49 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning
Tabell 9.2:49 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Operahögskolan i Stockholm
Tusental kronor
2009
Utfall
17 783
Anslags-
sparande
0
2010
Anslag
18 376
1
Utgifts-
prognos
18 376
2011
Förslag
18 358
2012
Beräknat
18 536
2
2013
Beräknat
18 780
3
2014
Beräknat
19 143
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 18 358 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 18 358 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 18 332 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 9.2:49 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet
Tusental kronor
Offentlig-rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
(som inte får disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 2009
0
0
0
0
Prognos 2010
0
0
0
0
Budget 2011
0
0
0
0
Tabell 9.2:49 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(intäkt -kostnad)
Utfall 2009
0
0
0
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Prognos 2010
0
0
0
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Budget 2011
0
0
0
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Regeringens överväganden
Operahögskolan i Stockholm har för budgetåret 2009 redovisat motsvarande 0,58 miljoner kronor fler helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan redovisade vid utgången av budgetåret genomförda men ännu inte ersatta prestationer motsvarande 1,4 miljoner kronor.
Resursfördelning
För 2011 föreslås anslaget minska med 60 000 kronor till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budgetprocessen.
Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 9.2:49 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
17 134
Särskilt åtagande
- lokalkostnader
1 224
Summa
18 358
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 18 358 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:49 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
18 376
18 376
18 376
18 376
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
42
221
465
857
Beslut
Överföring till/från andra anslag
-60
-61
-61
-63
Övrigt3
-27
Förslag/ beräknat anslag
18 358
18 536
18 780
19 143
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.50 2:50 Södertörns högskola: Grundutbildning
Tabell 9.2:50 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Södertörns högskola
Tusental kronor
2009
Utfall
313 592
Anslags-
sparande
48 651
2010
Anslag
373 098
1
Utgifts-
prognos
366 070
2011
Förslag
371 806
2012
Beräknat
350 565
2
2013
Beräknat
359 564
3
2014
Beräknat
366 537
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 347 193 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 351 488 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 351 010 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 9.2:50 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet
Tusental kronor
Offentlig-rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
(som inte får disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 2009
0
0
0
0
Prognos 2010
0
0
0
0
Budget 2011
0
0
0
0
Tabell 9.2:50 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(intäkt -kostnad)
Utfall 2009
9163
9163
0
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Prognos 2010
10 000
10 000
0
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Budget 2011
13 000
13 000
0
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Regeringens överväganden
Södertörns högskola har för budgetåret 2009 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 48,7 miljoner kronor, varav 15,7 miljoner kronor överstiger tio procent av takbeloppet och som därmed har dragits in.
Resursfördelning
För 2011 föreslås anslaget tillfälligt minska med 2 000 000 kronor, vilket beräknas motsvara det belopp som frigörs under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Anslaget föreslås minska med 140 000 kronor till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budgetprocessen.
Anslaget beräknas öka 2012 med 6 020 000 kronor och med ytterligare 6 020 000 kronor 2013 till följd av kvalitetsförstärkningen i form av höjda ersättningsbelopp för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi.
Anslaget beräknas minska 2012 med 32 890 000 kronor till följd av att den tillfälliga satsningen på 10 000 högskoleplatser upphör.
Anslaget beräknas minska permanent 2013 med 1 628 000 kronor, vilket bedöms motsvara det belopp som frigörs under takbeloppet till följd av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 9.2:50 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp
371 806
Summa
371 806
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 371 806 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:50 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
373 098
373 098
373 098
373 098
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
848
4 479
9 440
17 389
Beslut
-2 000
-26 870
-22 831
-23 306
Överföring till/från andra anslag
-140
-141
-143
-146
Övrigt3
-497
Förslag/ beräknat anslag
371 806
350 565
359 564
366 537
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.51 2:51 Försvarshögskolan: Grundutbildning
Tabell 9.2:51 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Försvarshögskolan
Tusental kronor
2009
Utfall
22 018
Anslags-
sparande
0
2010
Anslag
22 695
1
Utgifts-
prognos
22 188
2011
Förslag
22 675
2012
Beräknat
22 903
2
2013
Beräknat
23 225
3
2014
Beräknat
23 719
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 22 675 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 22 675 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 22 643 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 9.2:51 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet
Tusental kronor
Offentlig-rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
(som inte får disponeras)
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 2009
0
0
0
0
Prognos 2010
0
0
0
0
Budget 2011
0
0
0
0
Tabell 9.2:51 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(intäkt -kostnad)
Utfall 2009
243 957
230 341
13 616
(varav tjänsteexport)
1 230
1 150
80
Prognos 2010
228 000
218 000
10 000
(varav tjänsteexport)
950
874
76
Budget 2011
204 100
217 900
-13 800
(varav tjänsteexport)
1 090
1 003
87
Regeringens överväganden
För 2011 föreslås anslaget minska med 140 000 kronor till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budgetprocessen.
Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 9.2:51 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Allmänt
22 675
Summa
22 675
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 22 675 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:51 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
22 695
22 695
22 695
22 695
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
120
349
673
1 204
Beslut
Överföring till/från andra anslag
-140
-141
-143
-147
Övrigt3
-33
Förslag/ beräknat anslag
22 675
22 903
23 225
23 719
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.52 2:52 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.
Tabell 9.2:52 Anslagsutveckling för anslaget Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.
Tusental kronor
2009
Utfall
2 255 782
Anslags-
sparande
63 352
2010
Anslag
2 621 768
1
Utgifts-
prognos
2 536 084
2011
Förslag
2 692 546
2012
Beräknat
2 730 948
2
2013
Beräknat
2 695 715
3
2014
Beräknat
2 747 923
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition
2 Motsvarar 2 704 682 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 2 635 170 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 2 631 519 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning för den högre utbildning och forskning som bedrivs av enskilda utbildningsanordnare med stöd av bl.a. de avtal som staten har ingått med vissa utbildningsanordnarna och i vissa fall särskilda regeringsbeslut.
Anslagsposterna 1-3 avser ersättning för utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå samt forskning.
Anslagsposterna 4-7 samt 12 och 13 avser ersättning för utbildning på grundnivå.
Anslagsposterna 8-11 avser ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
Regeringens överväganden
Regeringen har vid beräkningen av anslaget utgått från följande belopp.
Tabell 9.2:52 Fördelning på anslagsposter
Tusental kronor
ANSLAGSPOST
2011
2012
2013
2014
1. Chalmers tekniska högskola AB
- Grundläggande högskoleutbildning
- Forskning och forskarutbildning
798 095
672 395
780 569
750 424
729 684
760 283
743 816
775 007
2. Handelshögskolan i Stockholm
73 346
74 059
75 031
76 485
3. Stiftelsen Högskolan i Jönköping
- Grundläggande högskoleutbildning
- Forskning och forskarutbildning
533 215
79 687
502 424
80 461
498 053
81 518
507 699
83 097
4. Teologiska Högskolan, Stockholm (THS)
7 031
7 099
7 192
7 332
5. Evangeliska Frikyrkan
3 247
3 279
3 322
3 386
6. Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen
2 464
2 488
2 520
2 569
7. Stiftelsen Stockholms Musikpeda-gogiskaInstitut (SMI)
10 935
11 041
11 186
11 403
8. Ericastiftelsen
6 725
6 791
6 880
7 013
9. Ersta Sköndal Högskola AB
69 229
69 902
70 820
72 191
10. Stiftelsen Rödakorshemmet
51 878
52 382
53 070
54 098
11. Sophiahemmet, Ideell förening
41 552
41 956
42 507
43 330
12. Beckmans skola AB
27 846
28 117
28 486
29 038
13. Newmaninstitutet AB
1 500
3 515
4 561
4 649
14. Mervärdesskattekostnader för Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping
313 401
316 441
320 602
326 810
Summa
2 692 546
2 730 948
2 695 715
2 747 923
1. Chalmers tekniska högskola AB
Chalmers tekniska högskola AB har för budgetåret 2009 redovisat motsvarande 63 miljoner kronor fler helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp.
Chalmers särskilda åtaganden har fullgjorts.
Resursfördelning
Regeringen avser att under 2011 högst fördela följande medel till Chalmers tekniska högskola AB:
* för grundutbildning 798 095 000 kronor, varav 793 896 000 kronor utgörs av takbeloppet, och 4 200 000 kronor det särskilda åtagandet som avser bidrag till utrustning till sjöbefälsutbildningen, och
* för forskning och utbildning på forskarnivå 672 395 000 kronor.
För 2011 föreslås anslaget tillfälligt öka med 14 000 000 med anledning av regeringens insatser till stöd för jobb, tillväxt och omställning riktade mot Västra Götalands län.
Anslaget föreslås öka med 49 500 000 kronor för strategiska forskningsområden i enlighet med tabell 9.2 Strategiska forskningsmedel under avsnitt 9.2 Anslag för universitets- och högskoleområdet. Anslaget föreslås vidare öka med 9 306 000 kronor som en förstärkning av basresursen. Anslaget föreslås dessutom minska med öka 220 000 kronor till följd av omfördelning av forskningsmedel. Se vidare inledningen av avsnitt 9.2 Anslag för universitets- och högskoleområdet.
För 2011 beräknas anslaget tillfälligt minska med 7 000 000 kronor. Detta utrymme beräknas frigöras under takbeloppet genom införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Anslaget beräknas 2012 öka med 291 000 kronor och 2013 med ytterligare 291 000 kronor till följd av kvalitetsförstärkningen i form av höjda ersättningsbelopp för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi.
Anslaget beräknas minska 2012 med 83 861 000 kronor till följd av att den tillfälliga satsningen på 10 000 högskoleplatser upphör.
2. Handelshögskolan i Stockholm
Efter förslag i budgetpropositionen för 2010 bemyndigades regeringen av riksdagen att ingå ett nytt avtal med Handelshögskolan i Stockholm om vissa grundläggande förhållanden mellan staten och högskolan i fråga om utbildning och forskning (prop. 2009/10:1, utg.omr.16, bet. 2009/10:UbU1, rskr. 2009/10:126). Ett avtal har därefter ingåtts mellan staten och Handelshögskolan i Stockholm. Avtalet har godkänts av regeringen genom beslut den 17 december 2009 (dnr U2008/6406/UH m.fl.) Avtalet gäller fr.o.m. den 1 januari 2010 t.o.m. den 31 december 2015.
Handelshögskolan i Stockholm har redovisat 1 480 helårsstudenter för 2009. Högskolan redovisar 36 avlagda doktorsexamina för 2009 och fem avlagda licentiatexamina för samma år.
Enligt ovan nämnda avtal åtar sig staten, under förutsättning att riksdagen årligen anvisar medel för ändamålet, att varje budgetår utbetala 73 180 000 kr (i 2010 års prisnivå) till Handelshögskolan i Stockholm för utbildning och forskning. Handelshögskolan åtar sig att utbilda minst 1 600 helårsstudenter årligen.
Regeringen föreslår att bidraget till Handelshögskolan i Stockholm uppgår till 73 346 000 kronor.
3. Stiftelsen Högskolan i Jönköping
Stiftelsen Högskolan i Jönköping har för budgetåret 2009 redovisat motsvarande 38,3 miljoner kronor fler helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp. Högskolan redovisade vid utgången av budgetåret genomförda men ännu inte ersatta prestationer motsvarande 27,1 miljoner kronor.
Resursfördelning
Regeringen avser att under 2011 högst fördela följande medel till Stiftelsen Högskolan i Jönköping:
* för grundutbildning 533 215 000 kronor, som i sin helhet utgör takbelopp, och
* för forskning och forskarutbildning 79 687 000 kronor.
Anslaget föreslås öka med 1 817 000 kronor som en förstärkning av basresursen. Anslaget föreslås dessutom öka 161 000 kronor till följd av omfördelning av forskningsmedel. Se vidare inledningen av avsnitt 9.2 Anslag för universitets- och högskoleområdet.
För 2011 föreslås anslaget tillfälligt minska med 3 000 000 kronor. Detta utrymme beräknas frigöras under takbeloppet genom ett införande av studieavgifter för tredjelandsstudenter.
Anslaget beräknas 2012 öka med 5 992 000 kronor och 2013 med ytterligare 5 992 000 kronor till följd av kvalitetsförstärkningen i form av höjda ersättningsbelopp för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi.
Anslaget beräknas minska 2012 med 44 990 000 kronor till följd av att den tillfälliga satsningen på 10 000 högskoleplatser upphör.
4. Teologiska Högskolan, Stockholm
Teologiska Högskolan, Stockholm (THS) har för budgetåret 2009 redovisat 228 helårsstudenter.
Regeringen föreslår att bidraget till Teologiska Högskolan, Stockholm uppgår till 7 031 000 kronor.
5. Evangeliska Frikyrkan
Evangeliska Frikyrkan har för budgetåret 2009 redovisat 167 helårsstudenter för Örebro Teologiska Högskola.
Regeringen föreslår att bidraget till Evangeliska Frikyrkan för Örebro Teologiska Högskola uppgår till 3 247 000 kronor.
6. Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen
Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen har för budgetåret 2009 redovisat 86 helårsstudenter för Johannelunds teologiska högskola.
Regeringen föreslår att bidraget till Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen för Johannelunds teologiska högskola uppgår till 2 464 000 kronor.
7. Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Institut
Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Institut har för budgetåret 2009 redovisat 69 helårsstudenter.
Regeringen föreslår att bidraget till Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Institut uppgår till 10 935 000 kronor.
8. Ericastiftelsen
Ericastiftelsen har för budgetåret 2009 redovisat 34 helårsstudenter inom psykoterapiutbildning med inriktning mot barn- och ungdomar.
Regeringen föreslår att bidraget till Ericastiftelsen uppgår till 6 725 000 kronor.
9. Ersta Sköndal Högskola AB
Ersta Sköndal Högskola AB har för budgetåret 2009 redovisat 815 helårsstudenter.
Resursfördelning
Regeringen föreslår att bidraget till Ersta Sköndal Högskola AB uppgår till 69 229 000 kronor.
Anslaget föreslås öka med 2 091 000 kronor till följd av den ökade satsningen på sjuksköterskeutbildningen som initierades av regeringen 2009. När det gäller de tillfälliga platserna som presenterats för 2009-2011 se även under anslaget 2:53 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.
10. Stiftelsen Rödakorshemmet
Stiftelsen Rödakorshemmet har för budgetåret 2009 redovisat 460 helårsstudenter för Röda Korsets Högskola.
Resursfördelning
Regeringen föreslår att bidraget till Stiftelsen Rödakorshemmet uppgår till 51 878 000 kronor.
Anslaget föreslås öka med 2 091 000 kronor till följd av den ökade satsning på sjuksköterskeutbildningen som initierades av regeringen 2009. När det gäller de tillfälliga platserna som presenterats för 2009-2011 se även under anslaget 2:53 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.
11. Sophiahemmet, Ideell förening
Resultatinformation
Sophiahemmet, Ideell förening har för budgetåret 2009 redovisat 388 helårsstudenter för Sophiahemmet Högskola.
Resursfördelning
Regeringen föreslår att bidraget till Sophiahemmet, Ideell förening uppgår till 41 552 000 kronor.
Anslaget föreslås öka med 2 091 000 kronor till följd av den ökade satsningen på sjuksköterskeutbildningen som initierades av regeringen 2009. När det gäller de tillfälliga platserna som presenterats för 2009-2011 se även under anslaget 2:53 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.
12. Beckmans skola AB
Beckmans skola AB (Beckmans Designhögskola) har för budgetåret 2009 redovisat 124 helårsstudenter.
Regeringen föreslår att bidraget till Beckmans skola AB uppgår till 27 846 000 kronor.
13. Newmaninstitutet AB
Newmaninstitutet AB har i april 2010 fått tillstånd att utfärda högskole- och kandidatexamina i teologi. Institutet har tilldelats ett bidrag på 500 000 kr för 2010.
Resursfördelning
Regeringen föreslår att bidraget till Newmaninstitutet AB uppgår till 1 500 000 kronor. Anlaget beräknas öka med 2 000 000 kr 2012 och med ytterligare 1 000 000 kr 2013 för att vid den tidpunkten kunna finansiera en fullt utbyggd utbildning motsvarande 100 helårsstudenter.
14. Mervärdesskattekostnader för Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping
Under anslagsposten har mervärdesskattekostnader beräknats för Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping i enlighet med de ramavtal som har ingåtts mellan staten och bolaget respektive staten och stiftelsen.
Enligt vad som anges i avtalen ska staten ersätta bolaget respektive stiftelsen för de mervärdesskattekostnader som uppkommer i den grundläggande högskoleutbildningen och forskningen vid Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping. Syftet är att garantera konkurrensneutralitet gentemot statliga universitet och högskolor.
Budgetåret 2009 anvisade staten 303 miljoner kronor när det gäller ersättning för mervärdesskattekostnader. Det sammanlagda belopp som utbetaldes för 2009 var 249 miljoner kronor.
Enligt prognoser kommer de samlade utgifterna för mervärdeskattekostnader 2010 att uppgå till cirka 280 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att det högsta belopp som kan utgå 2011 för ändamålet uppgår till 313 400 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 2 692 546 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:52 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
2 614 268
2 614 268
2 614 268
2 614 268
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
5 940
31 386
66 142
121 844
Beslut
55 000
67 788
-2 431
-2 482
Överföring till/från andra anslag
17 397
17 566
17 797
18 167
Övrigt3
-59
-60
-60
-3 874
Förslag/ beräknat
anslag
2 692 546
2 730 948
2 695 715
2 747 923
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet.200/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.53 2:53 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.
Tabell 9.2:53 Anslagsutvecklingen för anslaget Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.
Tusental kronor
2009
Utfall
1 680 661
Anslags-
sparande
345 454
2010
Anslag
412 906
1
Utgifts-
prognos
421 418
2011
Förslag
479 520
2012
Beräknat
882 899
2
2013
Beräknat
1 327 922
3
2014
Beräknat
1 248 721
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 874 407 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 1 298 097 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 1 195 824 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för att finansiera särskilda insatser inom högskoleområdet för vilka medel inte har ställts till förfogande under något annat anslag. Anslaget finansierar även bidrag till Svenska studenthemmet i Paris och bidrag till Sveriges förenade studentkårer.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2011 för ramanslaget 2:53 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 000 000 kronor under 2012.
Skälen för regeringens förslag: Svenska institutet beviljar under ett år stipendier för senare läsår. Regeringen bör därför under 2011 bemyndigas att besluta om tilldelning av medel för detta ändamål som innebär åtagande för kommande budgetår.
Tabell 9.2:53 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tusental kronor
Utfall
2009
Prognos
2010
Förslag
2011
Beräknat
2012
Beräknat
2013
Utestående åtaganden vid årets början
621
695
2 500
Nya åtaganden
2 500
2 500
Infriade åtaganden
-695
-2 500
-2 500
0
Utestående åtaganden vid årets slut
695
2 500
2 500
Erhållet/föreslaget bemyndigande
3 000
3 000
3 000
Regeringens överväganden
Resursfördelning
Följande ändringar av anslaget föreslås för 2011. Anslaget föreslås öka med 51 000 000 kronor för forskarskolor och 44 000 000 kronor för kompletterande utbildning för lärare som en del i regeringens satsning på lärare i skola och förskola. Anslaget föreslås vidare öka med 20 000 000 kronor för stipendier till tredjelandsstudenter och med ytterligare 10 000 000 kronor för insatser i samband med avskaffandet av kårobligatoriet.
Anslaget föreslås minska med 5 097 000 kronor respektive 4 535 000 kronor på grund av att de tillfälliga satsningarna på kvalitetsförstärkning av speciallärarutbildningen och utvecklingsresurser till spetsutbildningarna i entreprenörskap och innovation upphör. Vidare föreslås anslaget tillfälligtvis minska med 12 500 000 kronor för att finansiera insatser i enlighet med regeringens lärarproposition och med 497 000 kronor till följd av minskade integrationssatsningar. Från anslaget föreslås 5 184 000 kronor föras till de lärosäten som genomför speciallärarutbildning samt 1 000 000 kronor till Kungl. Tekniska högskolan för forskning och 500 000 kronor till Internationella programkontoret för utbildningsområdet för arbetet med Erasmus Mundus och Eurydike. Med anledning av beslut efter förslag i budgetpropositionen för 2010 gjordes en överföring av medel för speciallärarutbildningen till berörda lärosäten från detta anslag. Anslaget minskades då inte med korrekt belopp, varför en minskning med ytterligare 30 010 000 kronor föreslås ske nu.
Regeringen avser att under 2011 fördela medel under anslaget genom att lämna bidrag till Sveriges förenade studentkårer, Svenska studenthemmet i Paris, Svenska institutet för informationsinsatser i utlandet och svenskundervisning i utlandet, för vissa stipendier, stödåtgärder till funktionshindrade, till verksamheten med utlandskontor vid myndigheten för Tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser samt till Internationella programkontoret för utbildningsområdet för olika stödåtgärder inom ramen för EU:s utbildningsprogram.
Av medel under anslaget avses drygt 10 000 000 kronor fördelas till spetsutbildning i entreprenörskap och innovation.
Av medel under anslaget avses 7 000 000 kronor fördelas för att finansiera ytterligare högskoleplatser vid Högskolan i Borås. Av medlen under anslaget avses 50 000 000 kronor fördelas till de universitet som tidigare har fått medel för att starta innovationskontor inom ramen för det berörda universitetet.
Av medlen under anslaget avses 93 000 000 kronor fördelas till ett antal lärosäten för kompletterande utbildningar för personer med utländsk examen enligt förordningen (2008:1101) om högskoleutbildning som kompletterar avslutad utländsk utbildning. I dag pågår kompletterande utbildningar för lärare, jurister, läkare, tandläkare och sjuksköterskor. Det finns ett stort behov av sådan utbildning till exempelvis läkare. Medel under anslagsposten ska dessutom finansiera planering och, om möjligt, genomförande av ytterligare kompletterande utbildningar, t.ex. för personer med examen inom andra reglerade hälso- och sjukvårdsyrken inom ramen för olika integrationsinsatser.
Av medlen under anslaget avses totalt 6 000 000 kronor fördelas till Ersta Sköndal högskola AB, Sophiahemmet Ideell förening och Stiftelsen Rödakorshemmet. Medlen ska användas av högskolorna till den extraintagning till sjuksköterskeutbildningen som gjordes 2009 om 20 helårsstudenter vid respektive högskola.
För 2012 beräknas anslaget öka med 325 000 000 kronor för forskning och innovation vars användning presenterades i propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160). Av dessa avses 300 000 000 kronor fördelas till universitet och högskolor enligt den fördelningsmodell som presenterades i propositionen och 25 000 000 kronor till innovationsarbete. Vidare har ytterligare 68 291 000 kronor beräknats för regeringens satsning på forskarskolor och kompletterande utbildning av lärare och 35 420 000 kronor när det svenska deltagandet i ESA:s bärraketprogram 2009-2011 avslutas. Anslaget beräknas minska med 42 610 000 kronor till följd av minskade resurser för integrationsinsatser. Av medel under anslaget beräknas 800 000 kronor för verksamhet vid Cirkus Cirkör från och med 2012.
För 2013 beräknas anslaget öka med 340 000 000 kronor till följd av den sänkning av grundutbildningsanslagen som regeringen avser göra med anledning av införandet av studieavgifter. Av dessa medel avses 95 000 000 kronor användas för kvalitetsbaserad resursfördelning. 2014 och 2015 beräknas medlen till den kvalitetsbaserade resursfördelningen öka till 195 000 000 respektive 295 000 000 kronor. Till stipendier beräknas 40 000 000 kronor användas och för information om Sverige som studieland beräknas 5 000 000 kronor användas. Regeringen avser att använda återstående medel 2013 och 2014 till insatser för att öka kvaliteten i utbildningen på grund- och avancerad nivå.
Regeringens satsning på forskarskolor och kompletterande utbildning av lärare avses öka med 93 424 000 kronor. För 2014 beräknas den satsningen minska med 104 468 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 479 520 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:53 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
412 906
412 906
412 906
412 906
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
938
4 957
10 447
19 245
Beslut
302 371
704 029
1 146 702
1 066 064
Överföring till/från andra anslag
-206 685
-208 692
-211 434
-215 828
Övrigt
-30 010
-30 301
-30 700
-33 666
Förslag/ beräknat anslag
479 520
882 899
1 327 922
1 248 721
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.54 2:54 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor
Tabell 9.2:54 Anslagsutveckling för anslaget Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor
Tusental kronor
2009
Utfall
403 797
Anslags-
sparande
0
2010
Anslag
479 485
1
Utgifts-
prognos
479 485
2011
Förslag
487 804
2012
Beräknat
492 540
2
2013
Beräknat
499 011
3
2014
Beräknat
508 681
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 487 803 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 487 803 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 487 133 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning till forskning vid vissa högskolor samt till konstnärlig forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid de konstnärliga högskolorna i Stockholm.
Regeringens överväganden
Resursfördelning
För 2011 föreslås anslaget minska med 500 000 kronor till följd av en överföring av medel från Försvarshögskolan till Kungl. Tekniska högskolan.
Anslaget föreslås öka med 5 265 000 kronor som en förstärkning av basresursen. Anslaget föreslås dessutom öka med 2 464 000 kronor till följd av omfördelning av forskningsmedel. Se vidare inledningen av avsnitt 9.2 Anslag för universitets- och högskoleområdet. I tabellen nedan redovisas fördelningen forskningsmedel till respektive högskola.
I anslagsposten Gymnastik- och idrottshögskolan ingår medel till Centrum för idrottsforskning med 6 737 000 kronor.
Tabell 9.2:54 Fördelning av forskningsmedel på anslagsposter
Tusental kronor
ANSLAGSPOSTER
2011
2012
2013
2014
Dans- och cirkushögskolan
5 555
5 609
5 682
5 793
Stockholms dramatiska högskola
10 392
10 493
10 631
10 837
Gymnastik- och idrottshögskolan
24 179
24 413
24 734
25 214
Högskolan i Borås
51 852
52 355
53 043
54 071
Högskolan Dalarna
52 342
52 851
53 544
54 582
Högskolan på Gotland
20 243
20 440
20 708
21 110
Högskolan i Gävle
80 434
81 216
82 282
83 876
Högskolan i Halmstad
51 706
52 208
52 894
53 919
Högskolan Kristianstad
45 423
45 864
46 467
47 367
Högskolan i Skövde
38 086
38 455
38 961
39 715
Högskolan Väst
37 818
38 185
38 687
39 435
Konstfack
7 447
7 519
7 618
7 765
Kungl. Konsthögskolan
4 263
4 304
4 361
4 446
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm
7 536
7 609
7 709
7 858
Operahögskolan i Stockholm
4 739
4 785
4 848
4 942
Södertörns högskola
37 348
37 711
38 206
38 948
Försvarshögskolan
8 441
8 523
8 635
8 803
Summa
487 804
492 540
499 011
508 681
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 487 804 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:54 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
479 485
479 485
479 485
479 485
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
1 090
5 755
12 131
22 348
Beslut
Överföring till/från andra anslag
4 765
4 811
4 874
4 976
Övrigt
2 464
2 488
2 521
1 872
Förslag/ beräknat anslag
487 804
492 540
499 011
508 681
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.2.55 2:55 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning
Tabell 9.2:55 Anslagsutveckling för anslaget Ersättning för klinisk utbildning och forskning
Tusental kronor
2009
Utfall
2 087 152
Anslags-
sparande
112
2010
Anslag
2 172 539
1
Utgifts-
prognos
2 172 539
2011
Förslag
2 193 303
2012
Beräknat
2 230 495
2
2013
Beräknat
2 273 606
3
2014
Beräknat
2 323 495
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 2 209 042 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 2 222 541 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 2 225 070 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för ersättning till sex landsting enligt avtal mellan svenska staten och berörda landsting om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården samt för ersättning till två landsting enligt avtal om samarbete om grundutbildning av tandläkare, odontologisk forskning och utveckling av tandvården. Medel på anslaget används till studenter vid Uppsala, Lunds, Göteborgs, Umeå och Linköpings universitet samt Karolinska institutet.
Regeringens överväganden
Ett avtal om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården slöts 2003 mellan staten och företrädare för de sex berörda landstingen.
Vidare slöts 2004 ett avtal om samarbete om grundutbildning av tandläkare, odontologisk forskning och utveckling av tandvården mellan staten, Västra Götalandsregionen och Västerbottens läns landsting.
Resursfördelning
Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande utbyggnad av antalet platser vid läkarutbildningen.
Antalet platser på läkarutbildningen föreslås öka i enlighet med vad regeringen presenterat i budgetpropositionerna för 2006, 2007, 2008, 2009 och 2010 om att utöka antalet platser på läkarutbildningen vid Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet och Karolinska institutet.
Antalet platser ökar i enlighet med regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2006 om en utbyggnad av läkarutbildningen vid Uppsala universitet, Göteborgs universitet och Karolinska institutet med tio helårsstudenter per år och lärosäte. Totalt omfattar denna utbyggnad 2011 en ökning med 165 helårsstudenter vid de tre lärosätena.
Antalet platser ökar i enlighet med bedömningen i budgetpropositionen för 2007 om en utbyggnad av läkarutbildningen vid Lunds universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet och vid Karolinska institutet med 8,4 helårsstudenter per år och lärosäte. Totalt omfattar denna utbyggnad 2012 en ökning med 185 helårsstudenter vid de fyra lärosätena.
Hela ökningen av anslaget för utbyggnaden som inleddes 2006 respektive 2007 beslutades samma år som satsningen inleddes.
I enlighet med bedömningen i budgetpropositionen för 2008 om en utbyggnad av läkarutbildningen vid Lunds universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet och Karolinska institutet föreslås att anslaget för 2011 ökas med 4 233 000 kronor. Totalt omfattar denna utbyggnad 185 helårsstudenter vid de fem lärosätena.
I budgetpropositionen för 2009 bedömde regeringen att läkarutbildningen bör utökas med ytterligare 110 helårsstudenter fördelade med 28 till Lunds universitet, 13 till Uppsala universitet, 13 till Göteborgs universitet, 17 till Umeå universitet, 10 till Linköpings universitet och 29 till Karolinska institutet. Totalt beräknas utbyggnaden 2014 uppgå till 605 helårsstudenter. Anslaget föreslås för 2011 öka för denna utbyggnad med 7 453 000 kronor.
Anslaget förslås vidare öka med 2 082 000 kronor till följd av den utbyggnad av läkarutbildningen med totalt 30 helårsstudenter, varav 15 till Uppsala universitet och 15 till Linköpings universitet, som inleddes 2010. Fullt utbyggd, 2015, innebär denna satsning att läkarutbildningen beräknas öka med ytterligare 165 helårsstudenter.
Utöver denna utbyggnad kommer Örebro universitet att starta läkarutbildning under 2011. Uppbyggnaden av läkarutbildningen vid Örebro universitet påverkar inte detta anslag, eftersom Örebro läns landsting inte omfattas av det aktuella avtalet mellan staten och sex landsting om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården. Örebro universitet anordnar den kliniska utbildningen inom ramen för ett eget avtal med Örebro läns landsting.
Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande antal platser vid läkarutbildningen.
Tabell 9.2:56 Läkarutbildning som omfattas av anslaget 2:55
Helårsstudenter
UNIVERSITET
2011
2012
2013
2015
Uppsala universitet
917
953
985
1 014
Lunds universitet
1 120
1 161
1 193
1 207
Göteborgs universitet
948
969
986
993
Umeå universitet
949
991
1 018
1 027
Linköpings universitet
773
811
829
868
Karolinska institutet
1 672
1 711
1 744
1 759
Summa
6 379
6 596
6 766
6 866
Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande utbyggnad av antalet platser vid tandläkarutbildningen.
I budgetpropositionen för 2009 gjorde regeringen bedömningen att tandläkarutbildningen skulle byggas ut med totalt 30 helårsstudenter, varav 15 till Göteborgs universitet och 15 till Umeå universitet. Totalt uppgår utbyggnaden 2014 till 150 helårsstudenter. Anslaget föreslås 2011 öka med 2 060 000 kronor för denna satsning.
Tabell 9.2:56 Tandläkarutbildning som omfattas av anslaget 2:55
Helårsstudenter
UNIVERSITET
2011
2012
2013
2015
Göteborgs universitet
345
360
375
375
Umeå universitet
270
285
375
300
Summa
615
645
675
675
Utöver denna utbyggnad avses tandläkarutbildningen byggas ut vid Karolinska institutet med tio platser per år fram till 2013. Utbyggnaden påverkar inte detta anslag, eftersom Karolinska Institutet anordnar den kliniska utbildningen inom ramen för medel som avser institutets tandvårdscentral.
Tabell 9.2:55 Fördelning av anslagsmedel per universitet
Tusental kronor
UNIVERSITET
2011
2012
2013
2014
Uppsala universitet
256 656
261 647
267 318
274 015
Lunds universitet
401 224
407 585
415 122
424 102
Göteborgs universitet
varav
medicin
odontologi
476 765
409 339
67 427
483 873
414 762
69 111
492 428
421 379
71 049
502 397
429 973
72 424
Umeå universitet
varav medicin
odontologi
296 336
237 554
58 782
302 838
242 455
60 383
309 730
247 523
62 206
316 300
252 890
63 410
Linköpings universitet
183 637
187 715
192 210
197 352
Karolinska institutet
578 685
586 837
596 798
609 329
Summa
2 193 303
2 230 495
2 273 606
2 323 495
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 2 193 303 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.2:55 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
2 172 539
2 172 539
2 172 539
2 172 539
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
4 936
26 082
54 966
101 255
Beslut
15 828
31 874
46 101
52 957
Överföring till/från andra anslag
Övrigt3
-3 257
Förslag/ beräknat anslag
2 193 303
2 230 495
2 273 606
2 323 495
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Anslaget minskas (2014) till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.3 Forskning
9.3.1 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation
Tabell 9.3:1 Anslagsutveckling Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation
Tusental kronor
2009
Utfall
4 059 543
Anslags-
sparande
1 632
2010
Anslag
4 499 831
1
Utgifts-
prognos
0
2011
Förslag
4 348 279
2012
Beräknat
4 639 325
2
2013
Beräknat
4 702 468
3
2014
Beräknat
4 804 912
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 4 348 279 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 4 348 279 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 4 348 279 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslagets ändamål är att finansiera stöd till forskning, forskningsinformation och vetenskaplig utrustning. Anslaget används även för internationellt forskningssamarbete samt för utvärderingar, beredningsarbete, resor och seminarier som är kopplade till forskningsstöd.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2011 för ramanslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 000 000 000 kronor under 2012-2016.
Skälen för regeringens förslag: Den grundforskning som finansieras av Vetenskapsrådet bedrivs vanligen i form av
fleråriga projekt. De medel som Vetenskapsrådet fördelar till vetenskaplig utrustning är också långsiktiga, eftersom rådet åtar sig att under flera år betala amorteringar och räntor för den aktuella utrustningen.
Vetenskapsrådet bör därför för budgetåret 2011 ges möjlighet att fatta beslut om stöd till forskning och vetenskaplig utrustning som innebär åtaganden för kommande budgetår.
Tabell 9.3:1 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden, Vetenskapsrådet
Tusental kronor
Utfall
2009
Prognos
2010
Förslag
2011
Beräknat
2012
Beräknat
2013-
Ingående åtaganden
6 910 601
8 597 269
8 300 000
9 000 000
Nya åtaganden
5 116 989
4 223 291
4 667 889
Infriade åtaganden
3 430 321
4 520 560
3 967 889
4 500 000
4 500 000
Utestående åtaganden
8 597 269
8 300 000
9 000 000
Erhållet/föreslaget bemyndigande
8 600 000
8 600 000
9 000 000
Regeringens överväganden
Regeringen föreslår att anslaget ökas med 36 000 000 kronor för de särskilda satsningarna på infrastruktur inom ramen för de strategiska satsningarna, som presenterades i forsknings- och innovationspropositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160), och att ytterligare 68 000 000 kronor beräknas tillföras anslaget 2012 för samma ändamål.
Från anslaget föreslås 251 000 000 kronor för avgifter till internationella organisationer över
föras till det i denna proposition föreslagna nya anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer.
Vidare beräknas 179 420 000 kronor tillföras anslaget 2012 för finansiering av forskning och forskningens infrastruktur i enlighet med vad som presenterades i forsknings- och innovations
propositionen.
Anslaget har för perioden 2011-2014 beräknats enligt följande.
Tabell 9.3:1 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
4 499 831
4 499 831
4 499 831
4 499 831
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
63 448
109 231
171 963
273 738
Beslut
36 000
283 781
287 644
293 910
Överföring till/från andra anslag
-251 000
-253 518
-256 969
-262 567
Övrigt
Förslag/ beräknat anslag
4 348 279
4 639 325
4 702 468
4 804 912
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Övergångseffekter till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under övrigt. Anslaget minskas (2014) även till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 4 348 279 000 kronor för budgetåret 2011.
9.3.2 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer
Tabell 9.3:2 Anslagsutveckling för Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer
Tusental kronor
2009
Utfall
Anslags-
sparande
0
2010
Anslag
0
1
Utgifts-
prognos
0
2011
Förslag
260 061
2012
Beräknat
260 061
2013
Beräknat
260 061
2014
Beräknat
260 061
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Anslaget föreslås användas för avgifter till internationella forskningsorganisationer.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2011 för ramanslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 873 000 000 kronor under 2012-2016.
Skälen för regeringens förslag: Vetenskapsrådet svarar för långsiktiga internationella åtaganden gentemot forskningsorganisationer. Vetenskapsrådet bör därför för budgetåret 2011 ges möjlighet att fatta beslut om sådant stöd som innebär åtaganden för kommande budgetår.
Tabell 9.3:2 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden, Vetenskapsrådet
Tusental kronor
Utfall
2009
Prognos
2010
Förslag
2011
Beräknat
2012
Beräknat
2013-
Ingående åtaganden 1
0
870 000
870 000
Nya åtaganden
0
285 000
Infriade åtaganden
0
285 000
285 000
588 000
Utestående åtaganden
0
0
870 000
Erhållet/föreslaget bemyndigande
0
0
873 000
1 Ingående åtaganden har förts från anslag 3.1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation
Regeringens överväganden
Anslaget har för perioden 2011-2014 beräknats enligt följande.
Tabell 9.3:2 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
0
0
0
0
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring till/från andra anslag
251 000
251 000
251 000
251 000
Övrigt
9 061
9 061
9 061
9 061
Förslag/ beräknat anslag
260 061
260 061
260 061
260 061
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 260 061 000 kronor för budgetåret 2011.
9.3.3 3:3 Vetenskapsrådet: Förvaltning
Tabell 9.3:3 Anslagsutveckling för Vetenskapsrådet: Förvaltning
Tusental kronor
2009
Utfall
111 001
Anslags-
sparande
-505
2010
Anslag
115 211
1
Utgifts-
prognos
0
2011
Förslag
115 730
2012
Beräknat
116 992
2
2013
Beräknat
118 624
3
2014
Beräknat
121 342
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 115 730 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 115 730 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 115 730 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för Vetenskapsrådets förvaltningskostnader.
Regeringens överväganden
Anslaget föreslås minskas med 100 000 kronor till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budgetprocessen.
Anslaget har för perioden 2011-2014 beräknats enligt följande.
Tabell 9.3:3 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
115 211
115 211
115 211
115 211
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
515
1 655
3 285
6 000
Beslut
Överföring till/från andra anslag
-100
-101
-102
-105
Övrigt 3
104
227
230
235
Förslag/ beräknat anslag
115 730
116 992
118 624
121 342
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Övergångseffekter till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under övrigt. Anslaget minskas (2014) även till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 115 730 000 kronor för budgetåret 2011.
9.3.4 3:4 Rymdforskning
Tabell 9.3:4 Anslagsutveckling för Rymdforskning
Tusental kronor
2009
Utfall
193 502
Anslags-
sparande
-1 862
2010
Anslag
196 982
1
Utgifts-
prognos
0
2011
Förslag
94 759
2012
Beräknat
95 892
2
2013
Beräknat
97 026
3
2014
Beräknat
98 389
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 94 759 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 94 759 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 94 759 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för projektstöd till svenska forskare för deltagande i nationell och internationell grundforskning inom rymd
området. Anslaget disponeras av Rymdstyrelsen.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2011 för ramanslaget 3:4 Rymdforskning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 150 000 000 kronor under 2012-2016.
Skälen för regeringens förslag: Den grundläggande forskning som finansieras via anslaget till rymdforskning bedrivs vanligen i form av fleråriga projekt. Rymdstyrelsen bör därför för budgetåret 2011 ges möjlighet att fatta beslut om sådant stöd som innebär åtaganden för kommande budgetår.
Tabell 9.3:4 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden, Rymdstyrelsen
Tusental kronor
Utfall
2009
Prognos
2010
Förslag
2011
Beräknat
2012
Beräknat
2013-
Ingående åtaganden
623 439
525 937 1
138 890
115 918
Nya åtaganden
22 615
139 776
20 000
Infriade åtaganden
168 689
526 823
42 971
43 000
107 000
Utestående åtaganden
477 376
138 890x
115 919
Erhållet/föreslaget bemyndigande
860 000
600 000
150 000
1Valutakursuppskattningar gör att utestående och ingående åtaganden inte behöver överensstämma mellan åren
Regeringens överväganden
Från anslaget föreslås 105 000 000 kronor för avgifter till internationella organisationer över
föras till det i denna proposition föreslagna nya ramanslaget 3:5 Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organisationer
Anslaget har för perioden 2011-2014 beräknats enligt följande.
Tabell 9.3:4 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
196 982
196 982
196 982
196 982
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
2 777
5 166
7 555
10 429
Beslut
Överföring till/från andra anslag
-105 000
-106 256
-107 511
-109 022
Övrigt
Förslag/ beräknat anslag
94 759
95 892
97 026
98 389
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Övergångseffekter till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under övrigt. Anslaget minskas (2014) även till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 94 759 000 kronor för budgetåret 2011.
9.3.5 3:5 Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organisationer
Tabell 9.3:5 Anslagsutveckling för Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organisationer
Tusental kronor
2009
Utfall
Anslags-
sparande
0
2010
Anslag
0
1
Utgifts-
prognos
0
2011
Förslag
108 791
2012
Beräknat
108 791
2013
Beräknat
108 791
2014
Beräknat
108 791
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Anslaget föreslås användas för avgiften till den Europeiska rymdorganisationens (ESA) veten-
skapliga program och för Sveriges avtalsbundna andel av det internationella driftbidraget till Esrange. Anslaget disponeras av Rymdstyrelsen.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2011 för ramanslaget 3:5 Rymdstyrelsen: Avgifter till internationella organisationer besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 100 000 000 kronor under 2012-2016.
Skälen för regeringens förslag: Resursnivån för vetenskapsprogrammet inom ESA fastställs för flera år i taget. Resursnivån för perioden 2006-2010 beslutades i december 2005. Det nu ingångna Esrange-avtalet löper till och med 2010. Rymdstyrelsen bör därför för budgetåret 2011 ges möjlighet att fatta beslut om sådant stöd som innebär åtaganden för kommande budgetår.
Tabell 9.3:5 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden, Rymdstyrelsen
Tusental kronor
Utfall
2009
Prognos
2010
Förslag
2011
Beräknat
2012
Beräknat
2013-
Ingående åtaganden 1
0
0
424 882
1 011 163
Nya åtaganden
0
0
726 210
Infriade åtaganden
0
0
139 929
144 000
956 000
Utestående åtaganden
0
0
1 011 163
Erhållet/föreslaget bemyndigande
0
0
1 100 000
1Ingående åtaganden har förts från anslag 3:4 Rymdforskning
Regeringens överväganden
Anslaget har för perioden 2011-2014 beräknats enligt följande.
Tabell 9.3:5 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
0
0
0
0
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring till/från andra anslag
105 000
105 000
105 000
105 000
Övrigt
3 791
3 791
3 791
3 791
Förslag/ beräknat anslag
108 791
108 791
108 791
108 791
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 108 791 000 kronor för budgetåret 2011.
9.3.6 3:6 Institutet för rymdfysik
Tabell 9,3:6 Anslagsutveckling för Institutet för rymdfysik
Tusental kronor
2009
Utfall
46 980
Anslags-
sparande
-1 338
2010
Anslag
47 773
1
Utgifts-
prognos
0
2011
Förslag
47 793
2012
Beräknat
48 254
2
2013
Beräknat
48 943
3
2014
Beräknat
50 107
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 47 793 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 47 793 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 47 793 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för Institutet för rymdfysiks förvaltningskostnader. Institutet bedriver forskning och utveckling, utbildning samt mät- och registreringsverksamhet inom främst rymdfysik, atmosfärfysik och rymdteknik.
Regeringens överväganden
Anslaget föreslås minskas med 60 000 kronor till följd av ändrad finansiering av verksam
hetsstödet för den statliga budgetprocessen.
Anslaget har för perioden 2011-2014 beräknats enligt följande.
Tabell 9.3:6 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
47 773
47 773
47 773
47 773
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
102
561
1 231
2 362
Beslut
Överföring till/från andra anslag
-60
-61
-61
-63
Övrigt 3
-22
-19
1
36
Förslag/ beräknat anslag
47 793
48 254
48 943
50 107
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Övergångseffekter till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under övrigt. Anslaget minskas (2014) även till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 47 793 000 kronor för budgetåret 2011.
9.3.7 3:7 Kungl. biblioteket
Tabell 9.3:7 Anslagsutveckling Kungl. biblioteket
Tusental kronor
2009
Utfall
315 386
Anslags-
sparande
-4 636
2010
Anslag
320 090
1
Utgifts-
prognos
0
2011
Förslag
328 330
2012
Beräknat
331 624
2
2013
Beräknat
336 295
3
2014
Beräknat
343 916
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 328 330 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 328 330 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 328 330 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för Kungl. bibliotekets förvaltningskostnader.
Regeringens överväganden
Anslaget föreslås öka med 7 500 000 kronor från 2011 på grund av att riksdagen har beslutat att verksamheten vid Filmarkivet i Grängesberg, som hittills finansierats under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid fr. o. m. 2011 överförs till utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (prop. 2009/10:100, bet. 2009/10:FiU20, rskr. 2009/10:387).
Anslaget föreslås minskas med 100 000 kronor till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budget
processen.
Anslaget har för perioden 2011-2014 beräknats enligt följande.
Tabell 9.3:7 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
320 090
320 090
320 090
320 090
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
840
4 060
8 625
16 075
Beslut
Överföring till/från andra anslag
7 400
7 474
7 580
7 751
Övrigt
Förslag/ beräknat anslag
328 330
331 624
336 295
343 916
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Övergångseffekter till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under övrigt. Anslaget minskas (2014) även till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 328 330 000 kronor för budgetåret 2011.
9.3.8 3:8 Polarforskningssekretariatet
Tabell 9.3:8 Anslagsutveckling för Polarforskningssekretariatet
Tusental kronor
2009
Utfall
23 719
Anslags-
sparande
402
2010
Anslag
31 163
1
Utgifts-
prognos
0
2011
Förslag
36 861
2012
Beräknat
37 245
2
2013
Beräknat
37 776
3
2014
Beräknat
38 623
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 36 861 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 36 861 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 36 861 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för Polarforskningssekretariatets förvaltningskostnader.
Tabell 9.3:8 Uppdragsverksamhet Polarforskningssekretariatet
Tusental kronor
Tjänsteexport
Intäkter
Kostnader
Resultat
(intäkt-
kostnad)
Utfall 2009
92 912
88 530
6 321
Prognos 2010
68 500
70 982
3 839
Budget 2011
92 000
92 000
0
Polarforskningssekretariatet får ta ut avgifter för tjänsteexport av polarforskningsexpeditioner.
Regeringens överväganden
I enlighet med vad som bedömdes i forsknings- och innovationspropositionen föreslår regeringen att 5 500 000 kronor överförs från anslaget 3:12 Särskilda utgifter för forskningsändamål för sekretariatets utökade uppgifter i samband med övertagandet av verksamheten vid Abisko naturvetenskapliga station från Kungl. Vetenskapsakademien.
Polarforskningssekretariatets utgifter varierar mellan åren beroende på om större expeditioner genomförs eller inte. För att klara år med stora utgifter måste anslagssparandet tas i anspråk och anslaget är beräknat utifrån dessa förutsättningar.
Anslaget föreslås minskas med 60 000 kronor till följd av ändrad finansiering av verk
samhetsstödet för den statliga budgetprocessen.
Anslaget har för perioden 2011-2014 beräknats enligt följande.
Tabell 9.3:8 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
31 163
31 163
31 163
31 163
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
258
585
1 038
1 760
Beslut
Överföring till/från andra anslag
5 440
5 497
5 575
5 700
Övrigt
Förslag/ beräknat anslag
36 861
37 245
37 776
38 623
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Övergångseffekter till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under övrigt. Anslaget minskas (2014) även till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 36 861 000 kronor för budgetåret 2011.
9.3.9 3:9 Sunet
Tabell 9.3:9 Anslagsutveckling för Sunet
Tusental kronor
2009
Utfall
41 503
Anslags-
sparande
0
2010
Anslag
42 146
1
Utgifts-
prognos
0
2011
Förslag
42 740
2012
Beräknat
43 229
2
2013
Beräknat
43 833
3
2014
Beräknat
44 719
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 42 740 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 42 740 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 42 740 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslagets ändamål är att finansiera Sunet (Swedish University Computer Network), ett datanätverk för överföring av elektronisk information som binder samman universitet och högskolor samt vissa folkbibliotek och länsmuseer. Sunet finansieras genom detta anslag och genom avgifter från universitet och högskolor. Avgifterna ska täcka de kostnader som inte täcks av anslaget.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 9.3:9 Uppdragsverksamhet Sunet
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet
Intäkter
Kostnader
Resultat
(intäkt-
kostnad)
Utfall 2009
98 084
151232
-53 148
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Prognos 2010
133 226
175 372
-42 146
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Budget2011
111 879
154 000
-42 130
(varav tjänsteexport)
0
0
0
Regeringens överväganden
Anslaget har för perioden 2011-2014 beräknats enligt följande.
Tabell 9.3:9 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
42 146
42 146
42 146
42 146
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
594
1 083
1 687
2 573
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/ beräknat anslag
42 740
43 229
43 833
44 719
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Övergångseffekter till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under övrigt. Anslaget minskas (2014) även till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 42 740 000 kronor för budgetåret 2011.
9.3.10 3:10 Centrala etikprövningsnämnden
Tabell 9.3:10 Anslagsutveckling för Centrala etikprövningsnämnden
Tusental kronor
2009
Utfall
4 842
Anslags-
sparande
72
2010
Anslag
8 915
1
Utgifts-
prognos
0
2011
Förslag
9 018
2012
Beräknat
9 119
2
2013
Beräknat
9 251
3
2014
Beräknat
9 454
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 9 018 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 9 018 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 9 018 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för Centrala etikprövningsnämndens förvaltningskostnader.
Regeringens överväganden
Anslaget har för perioden 2011-2014 beräknats enligt följande.
Tabell 9.3:10 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
8 915
8 915
8 915
8 915
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
103
204
336
539
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/ beräknat anslag
9 018
9 119
9 251
9 454
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Övergångseffekter till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under övrigt. Anslaget minskas (2014) även till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 9 018 000 kronor för budgetåret 2011.
9.3.11 3:11 Regionala etikprövningsnämnder
Tabell 9.3:11 Anslagsutveckling för Regionala etikprövningsnämnder
Tusental kronor
2009
Utfall
31 387
Anslags-
sparande
11 746
2010
Anslag
39 001
1
Utgifts-
prognos
0
2011
Förslag
39 380
2012
Beräknat
39 798
2
2013
Beräknat
40 365
3
2014
Beräknat
41 267
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 39 380 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 39 380 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 39 380 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för de regionala etikprövningsnämndernas förvaltningskostnader.
Etikprövningsnämnderna tar ut avgifter för etikprövning av forskning. Avgifterna levereras in på inkomsttitel 2559 Avgifter för etikprövning av forskning.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 9.3:11 Avgiftsfinansierad verksamhet, Regionala etikprövningsnämnder
Tusental kronor
Offentlig-rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 2009
24 421
0
31 979
-7 558
Prognos 2010
40 000
0
40 000
0
Budget 2011
39 380
0
39 380
0
Regeringens överväganden
Nämnderna finansierar sin verksamhet genom avgifter. Enligt det ekonomiska målet ska avgifterna täcka kostnaderna för nämndernas verksamhet. För 2011 beräknar regeringen kostnaderna för verksamheten till 39 380 000 kronor. Eftersom verksamheten ännu är förhållandevis ny, finns det en osäkerhet i beräkningen av anslagsförbrukningen och avgiftsintäkterna.
Anslaget har för perioden 2011-2014 beräknats enligt följande.
Tabell 9.3:11 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
39 001
39 001
39 001
39 001
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
379
797
1 364
2 266
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
Förslag/ beräknat anslag
39 380
39 798
40 365
41 267
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Övergångseffekter till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under övrigt. Anslaget minskas (2014) även till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 39 380 000 kronor för budgetåret 2011.
9.3.12 3:12 Särskilda utgifter för forskningsändamål
Tabell 9.3:12 Anslagsutveckling för Särskilda utgifter för forskningsändamål
Tusental kronor
2009
Utfall
87 820
Anslags-
sparande
28 121
2010
Anslag
118 291
1
Utgifts-
prognos
0
2011
Förslag
114 459
2012
Beräknat
115 751
2
2013
Beräknat
117 406
3
2014
Beräknat
119 903
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 114 459 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 114 459 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 114 459 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för forskningsverksamhet och vissa särskilda utgifter inom forskningsområdet.
Regeringens överväganden
I enlighet med vad som bedömdes i forsknings- och innovationspropositionen (prop. 2008/09:50) föreslår regeringen att 5 500 000 kronor överförs från anslaget till anslaget 3:8 Polarforskningssekretariatet för sekretariatets utökade uppgifter i samband med övertagandet av verksamheten vid Abisko naturvetenskapliga station från Kungl. Vetenskapsakademien.
Anslaget har för perioden 2011-2014 beräknats enligt följande.
Tabell 9.3:12 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
118 291
118 291
118 291
118 291
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
1 668
3 022
4 757
7 374
Beslut
Överföring till/från andra anslag
-5 500
-5 562
-5 642
-5 762
Övrigt
Förslag/ beräknat anslag
114 459
115 751
117 406
119 903
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Övergångseffekter till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under övrigt. Anslaget minskas (2014) även till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 114 459 000 kronor för budgetåret 2011.
9.4 Anslag för gemensamma ändamål
9.4.1 4:1 Internationella programkontoret för utbildningsområdet
Tabell 9.4:1 Anslagsutveckling för Internationella programkontoret för utbildningsområdet
Tusental kronor
2009
Utfall
55 318
Anslags-
sparande
1 015
2010
Anslag
57 016
1
Utgifts-
prognos
56 735
2011
Förslag
57 559
2012
Beräknat
58 558
2
2013
Beräknat
59 459
3
2014
Beräknat
60 657
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 57 765 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 57 807 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 57 727 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslaget används för att finansiera Internationella programkontoret för utbildningsområdets (IPK) verksamhet. IPK ansvarar för stöd till aktörer inom utbildningsområdet som önskar delta i olika former av internationellt samarbete. Verksamheten omfattar framför allt EU:s program för livslångt lärande samt vissa nordiska och nationella program för främjande av internationellt samarbete.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2011 för ramanslaget 4:1 Internationella programkontoret för utbildningsområdet besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 000 000 kronor under 2012.
Skälen för regeringens förslag: IPK administrerar utbildningsprogrammet Atlas. Under 2011 behöver myndigheten fatta beslut om att utdela stipendier för att kunna ge mottagarna rimliga förutsättningar att planera och genomföra verksamhet under 2012.
Tabell 9.4:1 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tusental kronor
Utfall
2009
Prognos
2010
Förslag
2011
Beräknat
2012
Beräknat
2013-2014
Ingående åtaganden
104
0
1 500
1 500
0
Nya åtaganden
0
1 500
1 500
0
0
Infriade åtaganden
104
0
1 500
1 500
Utestående åtaganden
0
1 500
1 500
0
Erhållet/föreslaget bemyndigande
3 000
2 000
2 000
Anmärkning: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.
Regeringens överväganden
Regeringens bedömning är att det svenska deltagandet inom de program som IPK ansvarar för bidrar till att stärka kvaliteten och öppenheten i det svenska utbildningssystemet.
IPK har fr.o.m. den 1 januari 2010 i uppdrag att vara nationellt kontor för EU-nätverket Eurydike. Med anledning av detta föreslår regeringen en permanent ökning av myndighetens ramanslag 4:1 Internationella programkontoret för utbildningsområdet med 800 000 kronor. Finansieringen föreslås ske genom att anslaget 1:1 Statens skolverk, anslaget 1:2 Statens skolinspektion, anslaget 1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten samt anslaget 1:13 Myndigheten för yrkeshögskolan minskas med 150 000 kronor vardera och anslaget 2:53 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. minskas med 200 000 kronor.
En ny programdel, Förberedande besök, införs inom programmet Erasmus Mundus. Programdelen ger en möjlighet för svenska lärosäten att besöka tilltänkta partners för en gemensam planering inför en eventuell ansökan. Med anledning av detta föreslår regeringen en förstärkning av myndighetens anslag med 300 000 kronor. Förstärkningen föreslås finansieras genom att anslaget 2:53 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. minskas med motsvarande belopp.
Anslaget föreslås minska med 60 000 kronor till följd av ändrad finansiering av verksamhetsstödet för den statliga budgetprocessen.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om
57 559 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.4:1 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
57 016
57 016
57 016
57 016
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
189
974
1 824
3 093
Beslut
Överföring till/från andra anslag
288
292
296
303
Övrigt 3
66
276
323
245
Förslag/ beräknat anslag
57 559
58 558
59 459
60 657
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Övergångseffekter till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under övrigt. Anslaget minskas (2014) även till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.4.2 4:2 Unesco m.m.: Avgifter till internationella organisationer9
Tabell 9.4:2 Anslagsutveckling för Unesco m.m.: Avgifter till internationella organisationer
Tusental kronor
2009
Utfall
Anslags-
sparande
0
2010
Anslag
0
1
Utgifts-
prognos
0
2011
Förslag
30 886
2012
Beräknat
30 886
2013
Beräknat
30 886
2014
Beräknat
30 886
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
Anslaget avser kostnader kopplade till Sveriges medlemskap i Unesco och de Unescokonventioner som Sverige har ratificerat.
Anslaget används till största delen för Sveriges medlemsavgift till Unesco, som utbetalas i euro och USD. Vidare används anslaget för medlemsavgifter till konventionen om skydd för världens kultur- och naturarv, Internationella centret för bevarande och restaurering av kulturföremål i Rom (ICCROM), de avgifter och bidrag som är kopplade till konventionen om det immateriella kulturarvet och konventionen om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar samt kostnader för övriga Unescokonventioner som Sverige har ratificerat.
Regeringens överväganden
Utgifterna för anslaget påverkas främst av utvecklingen av Unescos budget, Sveriges andel av budgeten och eventuella valutaförändringar. Avgiften till Unesco för de kommande två åren beslutades vid Unescos generalkonferens som hölls i Paris i oktober 2009. Medlemsavgiften betalas i början av 2011.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 30 886 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.4:2 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
0
0
0
0
Förändring till följd av:
Beslut
Överföring till/från andra anslag
29 810
29 810
29 810
29 810
Övrigt
1 076
1 076
1 076
1 076
Förslag/ beräknat anslag
30 886
30 886
30 886
30 886
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Övergångseffekter till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under övrigt.
9.4.3 4:3 Kostnader för Svenska Unescorådet
Tabell 9.4:3 Anslagsutveckling för Kostnader för Svenska Unescorådet
Tusental kronor
2009
Utfall
31 053
Anslags-
sparande
3 131
2010
Anslag
33 826
1
Utgifts-
prognos
33 071
2011
Förslag
4 493
2012
Beräknat
4 549
2
2013
Beräknat
4 601
3
2014
Beräknat
4 652
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 4 493 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 4 493 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 4 486 tkr i 2011 års prisnivå.
Varje medlemsland ska enligt Unescos konstitution ha en nationalkommission. Denna ska utgöra länk mellan landets regering och Unesco. I Sverige utgörs nationalkommissionen av Svenska Unescorådet. Svenska Unescorådets arbete baseras på den svenska Unescostrategin, som i sin tur utgör grunden för hela det svenska engagemanget i Unesco.
Anslaget avser kostnader för Svenska Unescorådet samt bevakning och genomförande av Unescos verksamhet.
Regeringens överväganden
Från anslaget föreslås 29 810 000 kronor överföras till det i denna proposition föreslagna nya anslaget 4:2 Unesco m.m.: Avgifter till internationella organisationer.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 4 493 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.4:3 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
33 826
33 826
33 826
33 826
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
477
901
1 302
1 746
Beslut
Överföring till/från andra anslag
-29 810
-30 178
-30 527
-30 913
Övrigt
-7
Förslag/ beräknat anslag
4 493
4 549
4 601
4 652
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2012-2014 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Övergångseffekter till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under övrigt. Anslaget minskas (2014) även till följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojekt kommer att genomföras i statsförvaltningen.
9.4.4 4:4 Utvecklingsarbete m.m. inom områdena utbildning och forskning
Tabell 9.4.4 Anslagsutveckling för Utvecklingsarbete m.m. inom områdena utbildning och forskning
Tusental kronor
2009
Utfall
9 011
Anslags-
sparande
2 933
2010
Anslag
11 886
1
Utgifts-
prognos
9 629
2011
Förslag
12 054
2012
Beräknat
12 171
2
2013
Beräknat
12 342
3
2014
Beräknat
12 607
4
1 Inklusive tilläggsbudgetar till statsbudgeten 2010 (prop. 2009/10:99, bet. 2009/10:FiU21, prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 12 054 tkr i 2011 års prisnivå.
3 Motsvarar 12 054 tkr i 2011 års prisnivå.
4 Motsvarar 12 036 tkr i 2011 års prisnivå.
Anslagets ändamål är att finansiera utvecklingsarbete m.m. inom områdena utbildning och forskning. Anslaget används även för övergripande statistik inom utbildningsområdet. Vidare finansieras inom anslaget de årliga kostnaderna för OECD-CERI:s indikatorprogram INES.
Delar av anslaget används för verksamheter av tillfällig art och där behoven uppstår löpande under året. Det innebär att anslagsbelastningen kan variera mellan budgetåren.
Regeringens överväganden
Under innevarande budgetår har en stor del av medlen avsatts för den årliga övergripande utbildningsstatistiken och OECD:s indikatorprojekt INES.
Genom särskilda regeringsbeslut har medel fördelats till Baltic 21-sekretariatat. Medlen utgör en delfinansiering av Sveriges bidrag till sekretariatet. Vidare har medel fördelats till Statistiska centralbyrån för levnadsnivåundersökning för utrikes födda.
Mot bakgrund av ovanstående förslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 12 054 000 kronor för budgetåret 2011.
Tabell 9.4.4 Härledning av anslagsnivån 2011-2014
Tusental kronor
2011
2012
2013
2014
Anvisat 2010 1
11 886
11 886
11 886
11 886
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
168
285
456
739
Beslut
Överföring till/från andra anslag
Övrigt3
-18
Förslag/ beräknat anslag
12 054
12 171
12 342
12 607
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2009 (bet. 2009/10:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2010 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.
3 Övergångseffekter till följd av kostnadsmässig avräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter redovisas under övrigt. Anslaget minskas (2014) även till en följd av beräknade samordningsvinster i samband med att e-förvaltningsprojektet kommer att genomföras i statsförvaltningen.
1 Senast lydelse 2009:1534.
2 Exklusive kostnader för nystartade/nedlagda fristående skolor.
3 Medelvärde för alla områden för antal citeringar per artikel inom ett område/genomsnittliga antalet citeringar för respektive område där världsgenomsnittet är 1,0.
4 Anslaget benämndes tidigare Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Ändringen är en följd av regeringens proposition Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet (prop. 2009/10:165).
5 Anslaget benämndes tidigare Särskilda insatser inom utbildningsområdet.
6 Anslaget benämndes tidigare Maxtaxa i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg m.m. Ändringen är en följd av regeringens proposition Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet (prop. 2009/10:165).
7 Anslaget benämndes tidigare Bidrag till viss verksamhet motsvarande förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola och gymnasieskola. Ändringen är en följd av regeringens proposition Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet (prop. 2009/10:165).
8 Nytt anslag uppförs.
* Nytt anslag uppförs
9 Nytt anslag uppförs.
??
??
??
1
PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
2
3
PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
22
23
PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
24
25
PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
48
47
PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
60
61
PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
98
97
PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
120
119
PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
136
135
PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
146
147
PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
148
149
PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
PROP. 2010/11:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
250
249