Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2010/11:90 Nordiskt samarbete 2010 Skr. 2010/11:90 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 7 april 2011 Fredrik Reinfeldt Ewa Björling (Utrikesdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redogör regeringen för samarbetet under 2010 mellan de nordiska ländernas regeringar, med huvudsaklig inriktning på verksamheten i Nordiska ministerrådet. Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Målsättning och resultat 4 2.1 Gränshindersarbetet 4 2.2 Globaliseringsarbetet 5 2.3 Samarbetet med närområdet 8 3 Betydelsefulla resultat i övrigt inom respektive sakområde i Nordiska ministerrådet 9 4 Norden och EU 11 5 Det nordiska utrikespolitiska samarbetet 12 6 Det nordiska försvarspolitiska samarbetet 13 6.1 Samhällsskydd och beredskap 14 7 Bilateralt samarbete 15 7.1 Nordområdessamarbetet 15 7.2 Öresundssamarbetet 16 7.3 Övrigt nordiskt bilateralt samarbete 16 7.3.1 Danmark 16 7.3.2 Finland 16 7.3.3 Island ...............................................17 7.3.4 Norge.. 18 7.3.5 De självstyrande områdena 18 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 april 2011 19 1 Inledning Samarbetet mellan de nordiska länderna är bland världens äldsta och mest omfattande regionala samarbeten. Att samverka, knyta kontakter och utbyta information med våra nordiska grannländer är viktigt för Sverige och en god nordisk tradition. I samband med regeringsombildningen efter riksdagsvalet 2010 överfördes ansvaret för de nordiska samarbetsministerfrågorna till statsrådet Ewa Björling i Utrikesdepartementet. Det välutvecklade nordiska samarbetet främjar bland annat rörligheten inom näringslivet och för privatpersoner. Cirka 40 000 personer pendlar varje dag eller varje vecka mellan två nordiska länder. Gemensamma åtgärder för att ytterligare underlätta rörligheten pågår kontinuerligt och har hittills gett goda resultat. Betydelsefulla gränshinder har undanröjts bland annat på arbetslivsområdet. Arbetet med att undanröja gränshinder kommer att prioriteras högt även under kommande år. Det har även inletts ett arbete för att motverka att nya gränshinder uppstår i anslutning till att ny nationell lagstiftning antas och när EU-direktiv ska genomföras nationellt. Det nordiska samarbetet har vidare under året fokuserat på globala utmaningar inom bland annat miljö-, energi- och klimatområdet. Ambitionen har bland annat varit att göra Norden till en föregångsregion för nya transportlösningar och utveckling av nya energikällor. Sverige verkade under året som ordförande i HELCOM (Helsinki Commission) för ett aktivt genomförande av Östersjöns aktionsplan. Sedan slutet av 2009 innehar Sverige det tvååriga ordförandeskapet i Barents Euro-Arktiska råd (BEAC), det s.k. Barentsrådet, med ambitionen att bland annat intensifiera arbetet kring klimatfrågor. De nordiska och baltiska länderna deltog under året i flera av EU:s samarbetsprogram med fokus på tillväxtfrågor. De nordiska länderna är även aktiva i genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen, inom områden som havsbruk och skogsforskning. Uppföljning av Stoltenbergrapporten stod högt på dagordningen för det nordiska utrikespolitiska samarbetet under 2010 och länderna är överens om att samarbetet bör fördjupas ytterligare. Det nordiska samarbetet inom kris- och katastrofhantering har under året fungerat väl och varit mycket betydelsefullt både regionalt och internationellt. Samarbetet med Estland, Lettland, Litauen och nordvästra Ryssland, har fortsatt under året. En utvärdering av samarbetet samt av Nordiska ministerrådets kontor i dessa länder kommer att presenteras i juni 2011. En strategi för samarbetet med Vitryssland antogs under året. Därutöver har samarbetet med Nordens grannländer i väst formaliserats. Jämställdhetsministrarna tog ett viktigt steg när de fastslog att jämställdhetsarbetet framöver bör integreras i all verksamhet som Nordiska ministerrådet bedriver. Det bilaterala samarbetet mellan de nordiska länderna är omfattande. År 2010 var det tio år sedan Öresundsbron invigdes, vilket uppmärksammades genom ett svensk-danskt ministermöte på Limhamn. Öresundsbron har bidragit till att stärka det dansk-svenska samarbetet och underlätta rörligheten i Öresundsregionen. Dagligen pendlar omkring 20 000 personer över sundet till arbete eller studier i grannlandet. Under året har det gemensamma regeringsmötet mellan Sverige och Finland i Tavastehus 2009 följts upp. Sverige har tillsammans med övriga nordiska länder visat stor solidaritet, både politisk och ekonomisk, med Island under finanskrisen. Den goda dialogen med Nordiska rådets svenska delegation har fortsatt och utgör en viktig plattform för det effektiviserings- och prioriteringsarbete som inletts för att göra Nordiska ministerrådet till en mer effektiv och ändamålsenlig aktör i Norden och internationellt. 2 Målsättning och resultat 2.1 Gränshindersarbetet Sverige och de övriga nordiska regeringarna ger arbetet att undanröja gränshinder hög prioritet. Förutom att finna lösningar på gränshindren läggs vikt vid att förebygga att nya hinder uppstår när nya nationella lagar antas eller när EU:s gemenskapsrätt genomförs nationellt. Arbetet inom ramen för Nordiska ministerrådet med gränshindersfrågor sker bland annat genom Gränshindersforum. Statsministrarna beslutade i juni 2010 att förlänga mandatet för Gränshindersforum till slutet av 2013. De nordiska samarbetsministrarna har också fattat beslut om att gränshinder ska finnas på dagordningen i alla ministerråd. Nordiska ministerrådet rapporterar att ett flertal gränshinder i Norden har lösts under 2010. Exempel på lösta gränshinder är att pendlare med timanställning i Danmark, men bosatt i annat land, nu har rätt till sjuk- eller föräldrapenning i Danmark och att taxibolag i gränstrakterna mellan Sverige och Norge också kan operera i grannlandet. Förändrad praxis har inneburit att personer som åter har blivit arbetslösa efter en kort tids arbete i annat land nu har rätt att återfå samma nivå på arbetslöshetsersättningen som tidigare. Vidare har norska myndigheter ändrat sina administrativa rutiner och börjat deklarera tiden med permitteringsersättning som tid jämställd med arbete. Detta innebär att tiden med permitteringsersättning nu kan tillgodoräknas vid fastställande av arbetslöshetsersättning i Sverige. Genom lagändring öppnade Sverige år 2009 för möjligheten för vaktbolag att verka över nationsgränsen. Motsvarande lagändring genomfördes i Finland i slutet av år 2010, vilket har betydelse för värdetransporter över gränsen i Tornedalen. Under året har även arbete pågått på gränshindersområden där resultaten kommer att visa sig kommande år. En ny nordisk konvention om social trygghet är under utarbetande. Reglerna bygger i hög grad på EU-rätten. På grund av Norges och Islands ställning kan konventionen först komma till stånd sedan nödvändiga justeringar genomförts i EES-avtalet (Europeiska ekonomiska samarbetsområdet). Ett problem i framför allt Öresundsregionen har varit att de skilda systemen i Sverige och Danmark för att finansiera socialförsäkringarna i praktiken medfört att en pendlare, som är bosatt i Sverige men arbetar i Danmark, inte har kunnat ha en bisyssla i Sverige. Sverige har verkat för att de tillämpliga EU-reglerna (EU-förordning 883/2004) ska ändras. Förslag om detta lades i december 2010 fram i EU:s ministerråd. Diskussioner har också förts på myndighetsnivå mellan Sverige och Danmark om att hitta en svensk-dansk lösning innan den nya EU-lagstiftningen genomförs. Denna fråga uppmärksammades också i deklarationen från det svensk-danska ministermötet på Limhamn i juni 2010. På hälsoområdet har en nordisk eHälsogrupp arbetat för att stödja arbetet med att utveckla tjänster som ett nordiskt e-recept och att nödvändig journalinformation ska finnas tillgänglig vid vård i ett annat nordiskt land. Nordisk Innovasjonssenter (NICe) har presenterat en studie, där gränshinder för patientrörlighet i Norden, framför allt i Öresundregionen och på Nordkalotten, har kartlagts. Nordiska aktörer på området kommer nu att föreslå åtgärder för att följa upp studiens rekommendationer. NICe publicerade i september 2010 en studie med syfte att göra Norden till en mer attraktiv region för kliniska tester och ge invånarna förbättrad tillgång till nya mediciner. En nordisk expertgrupp på myndighetsnivå ser över gränshindersfrågor på arbetsmarknads- och socialförsäkringsområdena. Målet är att gruppen i slutet av 2011 ska ha kartlagt en stor del av de gränshinder som rör arbetsmarknaden, sociala frågor och social trygghet med ambitionen att komma med lösningsförslag. En arbetsgrupp under ledning av Elsäkerhetsverket i Sverige arbetar med att undanröja gränshinder och att harmonisera branschkrav för elinstallatörer i Norden. Det faktum att samtliga nordiska länder, genom medlemskap i EU/EES, omfattas av EU:s inre marknad har stor betydelse för den fria rörligheten i Norden. Vid felaktig tillämpning av EU-rätten kan hinder för den fria rörligheten anmälas till EU:s nätverk SOLVIT. Informationsinsatser är av största vikt för företag och den enskilde pendlaren när reglerna skiljer sig mellan de nordiska länderna. De nordiska samarbetsministrarna har på initiativ av Sverige under året fattat beslut att anslå tre miljoner danska kronor till regional gränshindersinformation. Medlen kommer i första hand att tillföras informationstjänsterna Grensetjänsten vid svensk-norska gränsen, Öresunddirekt i Köpenhamn och Malmö samt verksamheten på Nordkalotten. 2.2 Globaliseringsarbetet De nordiska statsministrarna initierade sommaren 2007 ett globaliseringsarbete för att möta de globala utmaningarna och möjligheterna. Ett stort antal projekt har satts igång med sikte på att genomföras under en treårsperiod. Projekt genomförs nu inom bl.a. områdena klimat, forskning, utbildning, kultur samt hälsa och välfärd. Årets Globaliseringsforum, med tema "Grön tillväxt - perspektiv för ett stärkt nordiskt samarbete" hölls i juni i Helsingör i Danmark. Som uppföljning på 2010 års Globaliseringsforum beslutade de nordiska statsministrarna att inrätta en arbetsgrupp med fokus på grön tillväxt inom områden där nordiskt samarbete skapar mervärde. Statsministrarna enades också om att det nordiska samarbetet på elområdet bör stärkas och gav de nordiska energiministrarna i uppdrag att formulera rekommendationer för ett stärkt energisamarbete som kan hantera den stigande mängden förnybar energi. Toppforsknings initiativet (TFI) inom klimat, energi och miljö är den största gemensamma nordiska forskningssatsningen som någonsin lanserats. Under 2010 har toppforskningsprogrammet utlyst och tilldelat forskningsmedel inom flera tematiska områden. Under 2010 har även en halvtidsutvärdering av toppforskningsprogrammet inletts. Globaliseringsprojektet eScience är en annan forskningssatsning som syftar till att skapa synergier mellan nationella och internationella forskningsinitiativ och skapa förutsättningar för framtidens kunskapsbaserade industrier. För att öka tydligheten och transparensen kring besluten om globaliseringsinitiativ inom forskningsområdet har ministerrådet för utbildning även utfört ett arbete kring ledarskaps- och styrfrågor inom det nordiska arbetet med forskningsfrågor. Under 2010 har man också förberett en utvärdering av det nordiska forsknings- och innovationssamarbetet. Under 2010 har även ett antal projekt bedrivits inom globaliseringsprojektet "En god opplæring for ungdom og voksne". Två av dessa projekt rör specifikt vuxenutbildning: en studie om "Effektiva strategier för livslångt lärande" samt utarbetande av ett debattupplägg om "Kreativa och innovativa kompetenser i vuxenutbildningen". Den 25 juni 2010 ägde "Nordens Dag" rum i Shanghai som ett led i initiativet Expo Shanghai 2010. En viktig programpunkt under "Nordens Dag" var ett klimatseminarium med deltagande av bl.a. ministrar, företagsledare och forskare från Kina och Norden. Evenemanget fokuserade särskilt på ett stärkt samarbete mellan Norden och Kina i syfte att bidra till utveckling och ibruktagande av miljövänliga energi- och klimatteknologier. Under Expo Shanghai kunde man även bevittna landskapsarkitekturutställningen "New Nordic Landscapes". I samarbete med kinesiska myndigheter hölls ett seminarium om livsmedelssäkerhet, "Sino-Nordic Forum on Food Safety", där vikten av samarbete och utbyte av erfarenheter kring livsmedelssäkerhet underströks. Beslut fattades under året att fortsätta det uppskattade projektet Ny Nordisk Mat. En rad aktiviteter har fastställts för den kommande perioden. Nordiskt genresurscenter (NordGen) arbetar för att säkra en bred genetisk mångfald av grödor, husdjur och skog. Arbetet är viktigt för en hållbar livsmedelsproduktion, inte minst då klimatförändringen ställer nya krav på kombinationer av egenskaper. Institutionen har under året haft vissa finansiella och organisatoriska problem. En interrimsdirektör leder nu arbetet med att upprätta en långsiktig plan för att komma till rätta med dessa. Under det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2008 initierades ett projekt med fokus på växtförädling i Norden. Projektet har under året bl.a. resulterat i ett nordiskt avtal om offentligt och privat partnerskap för växtförädling. Kulturministrarnas globaliseringsstrategi, Det kreativa Norden, fokuserar på kulturnäringar och främjande av nordisk film, arkitektur och litteratur. Två områden där det görs särskilda satsningar är internationell marknadsföring och digital distribution av nordisk film samt Ny Nordisk Mat. Initiativet Nordisk kultur i världen ska bidra till att synliggöra nordisk kultur utanför Norden. I och med Närings- och kulturministrarnas globaliseringsinitiativ Kultur och kreativitet förlängdes KreaNords mandat till och med 2012. KreaNord utarbetade under året nya policyrekommendationer som fungerar som riktlinjer för det fortsatta arbetet att främja regionens kulturella och kreativa näringar. I det internationella klimatarbetet samarbetar de nordiska länderna och Nordiska ad hoc-gruppen för klimatförhandlingar (NOAK) ger stöd till de nordiska klimatförhandlarna. Under initiativet klimatvänligt byggande, som har sitt ursprung i diskussionen från 2009 års Globaliseringsforum om "plusenergibyggande", har det genomförts en behovsanalys. Baserat på denna arbetar länderna med ett förslag till ett större innovationsprogram för utveckling av energi och koldioxidneutralt byggande. Under 2010 har det även etablerats en nordisk styrgrupp för programmet Energi och transport. Konferenser har under våren arrangerats i alla de nordiska länderna för att fånga upp aktuella frågeställningar. Nästa steg i programmet är att evaluera ansökningar och starta projekt inom elektrisk transport, drivmedel och transportsystem. I syfte att profilera nordiska energilösningar hölls seminarier 2010 under Energi Expo i San Francisco, Washington, Köpenhamn och Buenos Aires samt en utställning i Chicago. I april 2010 utgav tidskriften Scientific American ett särtryck om de nordiska länderna på energiområdet. De nordiska ambassaderna i Argentina och USA har varit aktiva i planläggningen av aktiviteterna i de aktuella länderna. Även flera nordiska institutioner har varit involverade i arbetet. Nordicenergysolutions.org har under 2010 vidareutvecklats och förväntas övergå i driftsfas från 2011. Under 2010 togs det första stora steget för ett globalt avtal för att begränsa utvinning och användning av kvicksilver. Kvicksilversamarbetet inom FN:s miljöprogram UNEP exemplifierar hur nordiska länder tillsammans och framgångsrikt kan driva globala processer. Som en följd av Nordens aktiva roll arrangerades det första förhandlingsmötet om ett globalt kvicksilveravtal i Stockholm 7-10 juni 2010. Förhandlingsmötet finansierades till stor del av Nordiska ministerrådet och ett avtal ska enligt planerna vara på plats 2013. Selfossdeklarationen för hållbart skogsbruk understryker hur viktig skogen är när det gäller att möta global klimatförändring och global administrering av sötvattensresurser. Ett förslag på hur deklarationen kan följas upp och åtgärder som bör genomföras kom i november 2010. Det nordiska skatteparadisprojektet pågår till 2012 och syftar till att följa upp OECD:s (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) arbete mot skadliga skatteregimer genom att få till stånd informationsutbytesavtal med skatteparadis. Förhandlingarna avser informationsutbytesavtal eller omförhandling av befintliga skatteavtal för att informationsutbyte ska ske enligt OECD-standard. Sverige har inom ramen för projektet hittills undertecknat 29 informationsutbytesavtal. 2.3 Samarbetet med närområdet Nordiska ministerrådet samarbetar med länder och organisationer i Nordens närområde. Estland, Lettland, Litauen, nordvästra Ryssland, Östersjöstaternas råd, Arktiska rådet och Barentsrådet är länder och regionala organisationer som omfattas av samarbetet. I samarbetet med Estland, Lettland och Litauen ligger fokus på att bidra till en konkurrenskraftig Östersjöregion med ökad tillväxt och välfärd. Ministerrådets kontor i de tre baltiska huvudstäderna har en betydande roll i genomförandet av det nordisk-baltiska samarbetsprojekten. Under 2010 har Nordiska ministerrådet bidragit till genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen, deltagit i utvecklandet av den Nordliga dimensionens kulturpartnerskap samt utvecklat riktlinjer för samarbetsprojekt som bedrivs i Vitryssland. I september arrangerade Nordiska ministerrådets kontor i Vilnius en konferens om EU:s strategi för Östersjöregionen och den inre marknaden. Vid konferensen diskuterades bland annat hur Östersjöstrategin kan bidra till att avlägsna gränshinder och påskynda arbetet med genomförandet av EU:s servicedirektiv. Sverige tog under 2010 över ordförandeskapet i HELCOM (Helsinki Commission) och fokus för det fortsatta arbetet där kommer att vara att genomföra Östersjöns aktionsplan. Sverige innehar även ordförandeskapet i Barentsrådet och dess miljöarbetsgrupp sedan slutet av 2010. Arbetet i Barentsrådet inriktas i hög grad på klimatfrågor och arbetet med föroreningskällor i nordvästra Ryssland. Under 2010 har en positiv halvtidsutvärdering av de nordisk-baltiska mobilitetsprogrammen för offentlig förvaltning, näringsliv och kultur genomförts och resulterat i fortsatt aktivitet till 2013. Programmen har till uppgift att främja ekonomiskt samarbete och bidra till utveckling av effektivare arbetsmetoder inom offentlig sektor samt att etablera en plattform för nordisk-baltisk konst- och kultursamverkan. I mobilitetsprogrammet för näringslivsfrämjande har Sverige den högsta delaktigheten i Norden. Mobilitetsprogrammet på kulturområdet, som inkluderat de baltiska länderna sedan 2009, har tilldelats en budget på elva miljoner danska kronor under 2010. Programmet stöder individer, nätverksbyggande för kulturaktörer och residenscenter. Ett annat nordisk-baltiskt program, Nordplus ramprogram, består av fyra delprogram och har som målsättning att främja nordiska språk och nordisk kultur genom stöd till olika utbildningsprojekt. Delprogrammen är Nordplus Högre Utbildning, Nordplus Vuxen, Nordplus Junior och Nordplus Horisontal. Programmet ska bidra till utvecklingen av kvalitet och innovation i utbildningssystemen för livslångt lärande i deltagarländerna. De baltiska och nordiska länderna deltar på lika villkor och under 2010 fördelades totalt 8,4 miljoner euro på projekt och nätverk. Nordplus Högre Utbildning har den största budgeten på ca 4.3 miljoner euro som under 2010 fördelades till 215 nätverk. Nordiska Institutionen för Vidareutbildning inom Arbetsmiljöområdet (NIVA) vidareutbildar nordiska och europeiska närområdesexperter, myndigheter och praktiker som jobbar med arbetsmiljöfrågor och lösningar. I NIVA:s strategi ingår att bevilja stipendier till ryska deltagare och detta har även genomförts under 2010. Det långsiktiga syftet är att vidareutbilda experter i nordvästra Ryssland, bygga nätverk och öka samarbetet mellan forskare, experter och andra relevanta aktörer inom Nordens närområde och Norden. I maj 2010 antogs det nordisk-baltiska ramprogrammet 2010-13 för fiske och vattenbruk, jordbruk, livsmedel och skog. Syftet med programmet är att bistå de nordiska och de tre baltiska länderna att möta klimatförändringen och att bevara den nuvarande och framtida biologiska mångfalden. Ministerrådet för kultur har bland annat medverkat till att utveckla ett partnerskap för kultur inom den Nordliga dimensionen. Ett kulturforum arrangerades i S:t Petersburg i maj 2010 där man befäste formerna för partnerskapet. Under 2010 fattades även beslut om att Nordiska ministerrådet skulle hysa ett mindre sekretariat i Köpenhamn för Nordliga dimensionens partnerskap för kultur (NDPC). Målen för partnerskapet är bland annat att utgöra ett nav för nätverk och projekt, främja samarbete mellan kultur- och näringsområdena samt att underlätta kunskap om och tillgång till finansieringskällor. Nordiska ministerrådets huvudprioritering när det gäller Vitryssland har under 2010, i likhet med föregående år, fokuserat på att stödja en demokratisk utveckling och stärka civilsamhället. Stöd ges bland annat till det vitryska exiluniversitetet i Litauen. Under 2010 uppgick stödet till ca 3,9 miljoner danska kronor. Det förekommer även flera samarbetsprojekt mellan nordiska, baltiska och vitryska frivilligorganisationer. Genomförandet av projekt som bedrivs inne i Vitryssland har dock mött svårigheter efter valet den 19 december 2010 och fortsatt stöd är därför av särskilt stor betydelse. Nordiska ministerrådet strävar efter att utveckla samarbetet med Nordens grannländer i väst. Förslag till riktlinjer för samarbetet presenteras under början av 2011. En rad projekt pågår redan med Kanada, inom exempelvis områdena klimat, miljö, forskning och kultur. 3 Betydelsefulla resultat i övrigt inom respektive sakområde i Nordiska ministerrådet En vision för det nordiska miljömärket Svanen antogs i november av miljöministrarna. År 2015 ska Svanen vara erkänt som ett av de mest effektiva frivilliga konsumentpolitiska redskapen för miljö genom att erbjuda ett tillförlitligt verktyg för konsumenter som vill konsumera miljöanpassat. Ministerrådet för arbetsliv har fokuserat på situationen bland ungdomar under året. I samarbete med ministerrådet för utbildning och forskning gavs en rapport ut under hösten 2010 som beskrev de nordiska ländernas insatser mot ungdomsarbetslösheten (TemaNord 2010:570). Ordförandelandet Danmark anordnade även en konferens på samma tema. Då arbetsmarknadsministrarna träffades vid ministerrådsmötet i november anordnades en temadiskussion om ungdomsarbetslösheten tillsammans med representanter för arbetsmarknadens parter och för Ungdomens nordiska råd. Ordförandelandet Danmark har under 2010 arrangerat ett flertal konferenser och diskussionstillfällen kring bl.a. rekrytering av utländsk arbetskraft samt om arbetsmiljö för den utländska arbetskraften i Norden. Inom arbetsrätten har man fokuserat på sammanhängande utmaningar för den nordiska arbetsmarknadsmodellen genom bl.a. ett expertseminarium om fri rörlighet. Det nordiska mobilitetsprojektet Nordjobb förmedlade 756 sommarjobb under 2010, en mindre ökning jämfört med föregående år. Under 2010 har en satsning på "ambassadörer" för Norden i form av europeiska Nordjobbare startats. För första gången har man även förmedlat Nordjobb under hösten. Framgångarna med det Nordiska mastersprogrammet, en del av initiativet "Plan för främjande av högre utbildning i Norden", fortsatte under 2010. Utlysningen lockade inte mindre än 34 konsortieansökningar, där samtliga stora nordiska universitet representerades och med en god spridning på ämnesområden och länder. Jämställdhetsministrarna fastställde sitt nya samarbetsprogram för åren 2011-2014, "Jämställdhet skapar ett bärkraftigt samhälle". Som tema har man valt jämställdhetsintegrering, ett tema som bör finnas med i allt arbete som Nordiska ministerrådet bedriver. Därutöver har viktigare konferenser, seminarier och projekt genomförts under 2010. Som exempel kan nämnas seminariet Jämställdhet i ett Västnordiskt perspektiv i Ilulissat på Grönland. Nordiska barn- och ungdomskommittén (NORDBUK) är ett rådgivande och samordnande organ i alla barn - och ungdomsfrågor inom Nordiska ministerrådet. En särskild strategi för det nordiska samarbetet när det gäller barn och unga antogs 2006 i syfte att främja arbetet gällande barns och ungas möjligheter till goda levnadsvillkor och inflytande. Under 2010 trädde en särskild handlingsplan för strategins genomförande i kraft som sträcker sig fram till 2013. Kultursamarbetet är en av grundvalarna i det gemensamnordiska arbetet. Ett mål- och visionsdokument för samarbetet inom kulturministrarnas ansvarsområde antogs i början av 2010 och sträcker sig fram till 2012. Arbetet med att förverkliga målen görs huvudsakligen via de nordiska kulturprogrammen, Nordisk kulturfond samt de nordiska husen/instituten. Vid ett möte mellan de ansvariga ministrarna för samiska frågor och sametingsordförandena i Sverige, Norge och Finland i november förra året fattades ett beslut om att inleda förhandlingar om en nordisk samekonvention. Förhandlingsdelegationerna ska bestå av såväl samiska som statliga representanter. Förhandlingarna beräknas ta ca fem år och inleds i Sverige under våren 2011. Hösten 2010 utkom det första numret av den nordiska tidskriften Nordic Economic Policy Review. Tidskriften, som ska utkomma två gånger per år, syftar till att publicera artiklar med relevans för den ekonomiska politiken i de nordiska länderna. Artiklarna ska innehålla pedagogiska översikter, tillgängliga för icke-specialister, av den befintliga forskningen rörande ett särskilt tema. Utgivningen av varje nummer av tidskriften föregås av ett nordiskt seminarium där artikelutkasten presenteras och diskuteras. Under 2010 hölls två sådana seminarier. Strukturreformen på kulturområdet från 2007 har utvärderats och funnits till stor del ändamålsenlig. För en öppen dialog mellan ministerrådet och det nordiska kulturlivet anordnas löpande så kallade Nordiska kulturforum med olika teman. 4 Norden och EU Värdegemenskapen mellan de nordiska länderna innebär ett nära samarbete i EU-arbetet. Klimatfrågorna är ett av många exempel där de nordiska EU-länderna är starkt pådrivande. De nordiska länderna är aktiva i genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen. Sverige samordnar tillsammans med fyra andra länder flertalet prioriterade områden, bl.a. inom transportområdet med Litauen och inom jord-, skogsbruk och fiske med Finland och Litauen. Nordiska ministerrådet deltar i genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen, bl.a. som ledare för tre så kallade flaggskeppsprojekt. Fler projekt genomförs i samarbetet mellan Östersjöstaterna som på ett betydande sätt främjar havsmiljön, t.ex. rening av avloppsverk och gemensam havsövervakning, minskad gödselanvänding i jordbruket samt gemensamma insatser inom kustbevakning och sjöräddning. Sverige deltar även, liksom övriga EU-länder, i flera territoriella samarbetsprogram inom ramen för Interreg, vars syften är att utveckla samarbetet över nationsgränserna. Sverige deltar i totalt sex EU-finansierade gränsregionala program: Nord, Botnia-Atlantica, Sverige-Norge, Öresund-Kattegatt-Skagerak, Central Baltic och South Baltic samt tre transnationella program: Östersjöprogrammet, Nordsjöprogrammet och Norra Periferiprogrammet. Programmen finansierar alla typer av insatser, men samtliga program har tillväxtfrågor som huvudprioritet och fokus ligger på insatser som bidrar till ökat näringslivssamarbete över gränserna. Programmen stödjer bland annat arbetet med att identifiera och ta bort gränshinder för pendlare och näringsliv och främjandet av gränsöverskridande nätverk mellan företag och universitet. Man verkar även för att främja samarbete över nationsgränser för att stärka innovativa miljöer samt ett hållbart och innovativt nyttjande och utveckling av naturresurser, kultur och kulturarv. Dessutom främjas insatser för ett fördjupat samarbete kring miljöproblematiken i Östersjön och Nordsjön. Inom respektive program har under 2010 ett antal konkreta resultat uppnåtts inom gränshinders-, globaliserings- och närområdesarbetet. Inom Botnica-Atlantica-programmet mellan Sverige, Norge och Finland har ett intressant havsprojekt genomförts som innebär samarbete vid mätning av djup- och bottenförhållanden i Bottniska viken. Projektet har rönt stort internationellt intresse. Nordprogrammet, som omfattar Sverige, Norge och Finland, har startat ett forsknings- och utvecklingsprojekt, SeniorBand II, vars syfte är att öka säkerheten och kvaliteten för äldreomsorg i hemmet, bland annat genom utveckling av en falldetektivtjänst inom äldreomsorgen. I projektet medverkar flera företag i norra Sverige och Finland samt Luleå tekniska universitet. 5 Det nordiska utrikespolitiska samarbetet Uppföljningen av Stoltenbergrapporten stod högst upp på agendan under utrikesministrarnas möte i Reykjavik i november 2010. Det betonades att nordiskt samarbete i en anda av solidaritet för att möta utmaningarna inom utrikes- och säkerhetspolitik är naturligt med tanke på ländernas geografiska närhet och gemensamma intressen. Vidare fann ministrarna att det civila och militära samarbetet mellan de nordiska länderna i internationella insatser ytterligare borde fördjupas. Ambitionen är även att öka det nordiska polissamarbetet. Nordiska ministerrådet har, efter det att ekonomiska och tekniska aspekter har utretts, ombetts att bilda ett nätverk för cybersäkerhet. Det administrativa samarbetet mellan de nordiska utrikesförvaltningarna ska fortskrida enligt förslagen i den rapport som lämnades till utrikeministermötet. Även samarbetet om utrikespolitiska frågor mellan ländernas huvudstäder och utlandsmyndigheter kommer att stärkas ytterligare genom bland annat gemensamma rapporter och analyser samt utbyte av rapporter. Genomförandet av förslagen i Stoltenbergrapporten kommer att bidra till att ge en fortsatt tydlig nordisk markering i viktiga utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Lettland har under 2010 koordinerat det nordisk-baltiska utrikespolitiska samarbetet. Under våren utsåg de nordiska och baltiska utrikesministrarna den f.d. lettiske premiär- och utrikesministern Valdis Birkavs och den f.d. danske försvarsministern Sören Gade till "vise män" med uppdraget att lägga fram en rapport om det nordisk-baltiska utrikespolitiska samarbetet. Rapporten, som presenterades vid det nordisk-baltiska utrikesministermötet i Riga den 26-27 augusti 2010, innehåller en rad konkreta rekommendationer bl.a. om uppmärksammandet av 20-årsjubileet 2011 av det nordisk-baltiska samarbetet och om att se över möjligheterna till fördjupat administrativt samarbete. De nordiska länderna samarbetar även inom Arktiska rådet, där klimatfrågorna står högt på dagordningen, och i Barentsrådet, där Sverige är ordförande. Det nordiska FN-samarbetet är också av stor vikt med bl.a. tematiskt samarbete inom klimat, jämställdhet och fredskapande. Samarbetet innebär bl.a. gemensamma anföranden i FN-forum. 6 Det nordiska försvarspolitiska samarbetet Regeringen anser att det nordiska samarbetet inom försvarsområdet har utvecklats och bör fördjupas ytterligare. Ett fördjupat samarbete syftar till att uppnå en övergripande, förbättrad och långsiktig strategi för försvarsfrågor. Samarbetet utgår från gemensamma mål och intressen. Nordiskt samarbete ska leda till att upprätthålla bredd i den militära förmågan och till förbättrad, internationell förmåga till samverkan. Detta för att stärka ländernas möjligheter att främja gemensamma intressen och bidra till säkerhet och stabilitet såväl globalt som i Europa, men också i vårt närområde och på vårt eget territorium. Samarbetet syftar också till att främja rationalitet och effektivitet samt till att bejaka de positiva synergieffekter som en förstärkt samverkan mellan de nordiska försvarsmyndigheterna kan ge. Regeringen ser inga principiella begränsningar för sådana samarbeten så länge de är rationella, har ett mervärde samt att den nationella beslutanderätten avseende den operativa förmågan består. Under 2010 har det nordiska försvarssamarbetet fortsatt utvecklats inom ramen för en ny och sammanhållen struktur, NORDEFCO (Nordic Defence Cooperation). Inom ramen för NORDEFCO arbetar ländernas försvarsmakter för att på bästa sätt möta de krav som arbetet med att hitta resurseffektiva lösningar ställer och har tillsammans identifierat fem samarbetsområden. Under det norska ordförandeskapet för NORDEFCO under 2010 har ett antal principer för samverkan med de baltiska länderna tagits fram för att bl.a. bidra till förbättrade operativa resultat. En stor del av arbetet under 2010 har även lagts på att planera det svenska ordförandeskapet under 2011. Annat nordiskt samarbete som utvecklats under 2010 är t.ex. utökat och fördjupat samarbete i norra Afghanistan (inom ramen för ISAF), antagandet av en perspektivplan för fortsatt kapacitetsbyggande arbete med den östafrikanska snabbinsatsstyrkan (EASF) och stöd till arbetet med säkerhetssektorreform på Västra Balkan, nordiskt veteransamarbete och Cross Border Training inom flygområdet. Initiativ har tagits till att undersöka möjligheterna till ett eventuellt gemensamt nordiskt bidrag till FN. En inledande sondering av de olika ländernas eventuella möjligheter till insatsbidrag och en diskussion kring möjliga insatsområden har genomförts. Under 2010 togs en studie fram rörande möjligheterna för ett utvecklat nordiskt försvarsindustriellt samarbete. Studien betonar att ett framgångsrikt försvarsmaterielrelaterat samarbete bör ligga i strävan efter ökad systemlikhet och gemensamma logistiska lösningar vid t.ex. internationella operationer. En central uppgift för NORDEFCO är att fortsätta verka för en effektivare materielförsörjning, inte minst vad gäller logistik och underhåll i samband med internationella insatser. Inom samarbetsområdet för kapacitetsutbyggnad inrättades mot denna bakgrund 2010 en arbetsgrupp med syfte att utveckla effektivare och gemensamma logistiksystem vid internationella insatser. Vidare har man under 2010 inrättat en arbetsgrupp med syfte att identifiera gemensamma anskaffningsprojekt samt utnyttja övriga möjligheter till reducerade kostnader. 6.1 Samhällsskydd och beredskap Sedan de nordiska ministrarna för samhällsskydd och beredskap 2009 antog den s.k. Hagadeklarationen har samarbetet på detta område fördjupats under 2010. Hagadeklarationen innebär bland annat att utveckla samarbetet kring räddningstjänst, beredskap för kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen (CBRN) och kriskommunikation. Sverige har det sammanhållande ansvaret för utbildning, övning och CBRN-frågor inom det nordiska samarbetet. Under 2010 har det på svenskt initiativ bland annat tagits fram en gemensam utbildning kring samhällsskydd och beredskap på strategisk ledningsnivå och ett nordiskt övningskalendarium. Sedan 1992 finns det ett ramavtal mellan de nordiska länderna som syftar till att underlätta samverkan vid olyckshändelser i fredstid och att påskynda insättandet av hjälpande personal och materiel. Under 2010 har detta arbete bland annat lett till skapandet av ett s.k. RITS-forum (räddningstjänst till sjöss) med syfte att utveckla förmågan genom ett effektivare samutnyttjande av resurser. Inför det globala klimattoppmötet COP 15 i Köpenhamn bidrog Sverige med förstärkningsresurser inom Urban Search and Rescue och CBRN i beredskapssyfte. I samband med att vulkanaska lamslog flygtrafiken i Europa under våren 2010 genomfördes telefonkonferenser mellan de nordiska länderna för att skapa samförstånd kring bl.a. prognoser, kommunikationen till allmänheten och hälsoeffekter. 2010 visade även på en väl utvecklad förmåga bland de nordiska länderna att samordna resurser under mer omfattande kriser och katastrofer internationellt, bl.a. genom nätverket IHP (International Humanitarian Partnership) som består av liknande myndigheter i bl.a. de nordiska länderna. Till Haiti skickade Sverige, genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), tillsammans med Danmark, Norge, Finland och Estland, baslägersutrustning till förmån för FN. Transporten skedde inom ramen för SAC (Strategic Airlift Capability) där flertalet av de nordiska länderna ingår. Sverige skickade tillsammans med Danmark även vattenreningsverk till det översvämningsdrabbade Pakistan samt, tillsammans med Finland, Danmark, Estland och Storbritannien, ett basläger för FN-personalen på plats. De nordiska länderna enades 2010 om att ytterligare utreda samarbetsmöjligheterna kring bland annat strategiska lufttransporter till katastrofområden samt strategisk medicinsk evakuering. Mellan Kustbevakningen och finska gränsbevakningen förekommer dagligen utbyte gällande samhällsskydd och beredskapsfrågor, bland annat i form av exempelvis samplanerad flygövervakning i Bottenviken. Skagerakflygningar sker även återkommande, inom vilka Sverige, Norge och Danmark övervakar varandras områden och delar med sig av information. Under 2010 genomfördes en miljöräddningsövning till sjöss (Mattheus) utanför Köpenhamn där Kustbevakningen deltog tillsammans med motsvarande danska och norska myndigheter. Övningen genomfördes inom ramen för Köpenhamnsavtalet i vilket de nordiska länderna förbinder sig att samverka med varandra för att skydda havsmiljön när den är hotad, oavsett vilket av länderna som hotet berör. Vid det nordiska utrikesministermötet i Reykjavik 8-9 juni 2009 uttalade de nordiska länderna behovet av en samordnad informationssäkerhetsstrategi. Som ett resultat av utrikesministrarnas uttalande tillsattes en expertgrupp från de nordiska länderna under ledning av Finland. Sverige representerades av MSB och Sveriges IT-incidentcentrum Sitic, numera kallad CERT-SE. Vid det nordiska ministermötet inom området samhällsskydd och beredskap i Köpenhamn den 12 november 2010 antogs förslag om ett nordiskt informationsdelningsnätverk för att öka skyddet mot IT-relaterade attacker. 7 Bilateralt samarbete En viktig del av det nordiska samarbetet är det nära bilaterala samarbetet mellan länderna. Mellan Sverige och de övriga nordiska länderna sker ett omfattande politiskt samarbete och utbyte inom handel, näringsliv, kultur och inte minst genom turism och andra resor över gränserna. Norden och Östersjöregionen kännetecknas av en stark tillväxt och de nära kontakterna mellan länderna bidrar till att upprätthålla dynamiken i ekonomin. På kulturområdet finns bilaterala fonder mellan Sverige och samtliga nordiska länder. 7.1 Nordområdessamarbetet Nordområdessamarbetet inleddes 2006 mellan Sverige och Norge. Samarbetet utvidgades sommaren 2010 till att omfatta även Finland och nordvästra Ryssland. I Kirkenes i norra Norge hölls ett seminarium med fokus på råvaruutvinning, "Where gas meets ore". Sveriges ambassad i Oslo arrangerade under hösten ett uppföljningsseminarium på Voksenåsen om möjligheter för samarbete inom näringsliv, utbildning och forskning i Nordområdena/Barentsregionen. Samarbetet mellan Nordiska ministerrådet och Barentsrådet har bl.a. kommit till uttryck i genomförandet av ett antikorruptionsseminarium i Murmansk i december 2010 där även Sveriges generalkonsulat i S:t Petersburg var medarrangör. Sveriges, Norges och Finlands utrikesministrar har haft möten flera gånger under året och träffades bland annat i Stockholm i juni. 7.2 Öresundssamarbetet Den 1 juli 2010 var det tio år sedan Öresundsbron invigdes. Dagligen pendlar omkring 20 000 personer över sundet till arbete eller studier i grannlandet. Ett gemensamt svensk-danskt ministermöte hölls på Limhamn den 15 juni för att markera jubileet och för att fästa uppmärksamhet på vikten av fortsatt integration i Öresundsregionen (avsnitt 7.3). Under året fick Länsstyrelsen i Skåne län en miljon kronor från statsbudgetens medel för nordiskt samarbete för att genom stöd till grund- och gymnasieskolor i Öresundsregionen främja kontakten mellan svenska och danska ungdomar. Öresunddirekt i Malmö tilldelades av samma medel totalt 300 000 kronor för kompetenshöjande insatser för arbetssökande i Skåne för att underlätta anställning i Danmark och ytterligare 250 000 kronor för att öka tillgängligheten till och kunskapen om Öresunddirekts informationstjänster. 7.3 Övrigt nordiskt bilateralt samarbete 7.3.1 Danmark För att markera att det gått tio år sedan Öresundsbron invigdes möttes sex danska och sex svenska ministrar vid brofästet på Limhamn den 15 juni 2010. Syftet var att lyfta fram betydelsen av fortsatt integration i regionen. Ministrarna antog en deklaration med beteckningen "Öresund - en region i utveckling". I deklarationen slogs fast att Sverige och Danmark kommer att satsa på att kraftigt minska utsläppen i Öresund och att regionen ska bli en föregångsregion när det gäller klimatsmarta lösningar. Beslut fattades om att tillsätta en svensk-dansk tjänstemannagrupp för att undersöka behovet av och möjligheterna för en ny fast Öresundsförbindelse för väg och järnväg. Den dåvarande nordiska samarbetsministern Cristina Husmark Pehrsson var ordförande på svensk sida och i övrigt deltog från regeringen utrikesminister Carl Bildt, migrationsminister Tobias Billström, kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth, kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell och infrastrukturminister Åsa Torstensson. Under året har statsministern och många andra medlemmar av regeringen haft bilaterala möten med sina danska kollegor. 7.3.2 Finland Under året har Sverige och Finland fortsatt att ha ett mycket nära samarbete, inte minst i EU-frågor, FN-frågor, nordiskt och nordisk-baltiskt samarbete, försvarsfrågor och säkerhetspolitik (inklusive krishanteringsinsatser och konfliktförebyggande). Både Sverige och Finland har fortsatt att delta aktivt i samarbetet i vårt gemensamma närområde, bl.a. beträffande Östersjön, Arktis och Barents. Besöksutbytet med Finland inklusive Åland har varit omfattande även under 2010. Finlands statsminister Mari Kiviniemi besökte statsminister Fredrik Reinfeldt i Stockholm strax efter sitt tillträde. H.M. Konungen deltog i högnivåmötet Baltic Sea Action Summit i Helsingfors. H.K.H. Kronprinsessan Victoria och H.K.H. Prins Daniel gjorde ett uppskattat besök i Finland, där de bl.a. träffade president Tarja Halonen. Ett stort antal svenska ministrar och statssekreterare har haft överläggningar med sina finska kollegor. Kontakterna och besöksutbytet mellan våra länders riksdagsledamöter har fortsatt. Översyn av riksgränsen mellan Sverige och Finland äger rum vart tjugofemte år och under året ingicks en överenskommelse om ändring av riksgränsen mellan Sverige och Finland. En miljon kronor har även under 2010 lämnats till stöd för projektet Svenska nu i Finland. Syftet med bidraget är att stärka svenskundervisningen i finskspråkiga skolor. Riksteatern har fått ett bidrag om 100 000 kronor för att genom teknisk utveckling av scenkonsten expandera det bilaterala kulturutbytet mellan Sverige och Finland. Märkesåret 1809, som högtidlighölls under delar av 2008 samt hela 2009, avslutades den 1 februari 2010. Antalet aktiviteter som Märkesåret resulterat i centralt, regionalt och lokalt har överstigit det som förväntades vid inledningen av arbetet. Det gemensamma regeringsmötet i Tavastehus har medfört utökat samarbete på många områden. Ett centralt mål inför regeringsmötet var att intensifiera samarbetet mellan Finland och Sverige, och även det nordiska samarbetet överlag för att stärka Nordens ställning och verksamhet internationellt. En grupp svenska statssekreterare besökte Finland i januari 2010 och mötte finländska kanslichefer och statssekreterare. Vid detta möte diskuterades teman för ländernas samarbete och åtgärder som redan inletts. Framför allt behandlades frågor om gränshinder, inflytande och en starkare image inom EU och internationellt, samt Östersjöfrågorna. Vid mötet kom man också överens om rapportering och en uppföljningsprocess för åtgärderna från Tavastehusmötet. Under 2010 har departementen i de båda regeringskanslierna samarbetat om ett antal av de projekt som ingått i Tavastehusprocessen. De flesta av projekten är avslutade eller ingår i det nordiska eller EU-samarbetet. 7.3.3 Island Sedan Island under det svenska EU-ordförandeskapet lämnade in sin ansökan om medlemskap i unionen blev landet 2010 kandidatland till Europeiska unionen. Så kallad screening genomförs nu av Kommissionen och förhandlingar beräknas inledas under första halvåret 2011. I samband med att Island hade ordförandeskapet i Nordiska rådet under 2010 ägde rådets session rum i Reykjavik i november. Statsministern och ett antal statsråd deltog, liksom den nya svenska nordiska samarbetsministern. Islands utrikesminister träffade sin svenske kollega i Stockholm ett par gånger under året. Sverige och de övriga nordiska länderna har under 2010 fortsatt demonstrera såväl politisk som ekonomisk solidaritet med Island med anledning av att Island drabbades hårt av finanskrisen. Ytterligare delutbetalning har skett av de bilaterala lånen till Island från Danmark, Finland, Norge och Sverige, som lämnas inom ramen för Islands program med Internationella Valutafonden. I slutet av 2010 har därmed hälften av lånen, som totalt uppgår till 1 775 miljarder euro, utbetalats. Sveriges ambassad i Reykjavik medverkade vid Sverigedagarna i Húsavik under juli månad. Då besökte dåvarande statssekreteraren för nordiska frågor Húsavik och tillkännagav ett bidrag till Gardarsholms-projektet på 200 000 svenska kronor för det fortsatta arbetet för att tillskapa ett miljö- och upplevelsecenter relaterat till svensk-isländska aktiviteter i Húsavik. Projektet med att framställa en isländsk-svensk elektronisk ordbok fick ytterligare bidrag från regeringen på 500 000 svenska kronor. Ordboken beräknas vara färdig 2011. Regeringen har sammanlagt via Göteborgs universitet bidragit med drygt 13 miljoner svenska kronor, vilket troligen gör det till det största samarbetsprojektet mellan Sverige och Island under lång tid. 7.3.4 Norge Besöksutbytet var intensivt även under 2010. Ett stort antal statsråd och statssekreterare har haft olika bilaterala möten. Kungaparet besökte Voksenåsen när Värmlandsdagar arrangerades där i samband med kultur- och konferenscentrets femtioårsjubileum. Detta firades under hela fjolåret genom ett antal seminarier och kulturevenemang och regeringen bidrog med 300 000 svenska kronor. Den svenska och den norska talmannen besökte varandras länder. Regeringen bidrog även i fjol med 750 000 svenska kronor till informations- och rådgivningstjänsten Grensetjänsten i Morokulien, mitt på den norsk-svenska gränsen. Där har man fortsatt sitt engagerade och framgångsrika arbete med att lösa gränshinder. Grensetjänsten fick också 250 000 svenska kronor av regeringen för att utreda huruvida en motsvarande tjänst skulle kunna etableras för Nordkalottområdet för att få till stånd ett gränshinderssamarbete över den svensk-finska gränsen. Nordkalottrådet har nu tagit koordineringsansvaret för detta. 7.3.5 De självstyrande områdena Den tidigare statssekreteraren för nordiska frågor besökte under året såväl Grönland som Färöarna i samband med möten med Nordiska samarbetskommittén under det danska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet. Statsminister Fredrik Reinfeldt besökte Mariehamn för överläggningar med Ålands landskapsregering liksom den tidigare statssekreteraren för nordiska frågor. Sveriges riksdags kulturutskott samt riksdagens svensk-finska vänförening besökte Åland under året, medan Sveriges riksdag fick besök av den självstyrelsepolitiska nämnden i Ålands lagting. Utrikesdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 april 2011 Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Larsson, Erlandsson, Borg, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Björling, Ohlsson, Norman, Attefall, Engström, Kristersson, Elmsäter-Svärd Föredragande: statsrådet Björling Regeringen beslutar skrivelse 2010/11:90 Nordiskt samarbete 2010 Skr. 2010/11:90 Skr. 2010/11:90 2 3 1 Skr. 2010/11:90 Skr. 2010/11:90 Skr. 2010/11:90 Skr. 2010/11:90 19 19 19 Skr. 2010/11:90 Skr. 2010/11:90