Post 2960 av 7187 träffar
Budgetpropositionen för 2012
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 1/16
Skatt, tull och exekution
Förslag till statens budget för 2012
Skatt, tull och exekution
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut 7
2 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 9
2.1 Omfattning 9
2.2 Utgiftsutveckling 9
2.3 Mål 10
2.4 Politikens inriktning 10
2.5 Indikatorer och resultat 11
3 Skatt 13
3.1 Mål 13
3.2 Resultatredovisning Skatteverket 13
3.2.1 Analys och slutsatser 16
3.3 Politikens inriktning 16
3.4 Budgetförslag 16
3.4.1 1:1 Skatteverket 16
4 Tull 19
4.1 Mål 19
4.2 Resultatredovisning Tullverket 19
4.2.1 Analys och slutsatser 21
4.3 Politikens inriktning 21
4.4 Budgetförslag 21
4.4.1 1:3 Tullverket 21
5 Exekution 23
5.1 Mål 23
5.2 Resultatredovisning Kronofogdemyndigheten 23
5.2.1 Analys och slutsatser 25
5.3 Politikens inriktning 26
5.4 Budgetförslag 26
5.4.1 1:2 Kronofogdemyndigheten 26
6 Kustbevakningens verksamhet avseende tullkontroll 29
6.1 Mål 29
6.2 Resultatredovisning Kustbevakningen 29
6.2.1 Analys och slutsatser 29
6.3 Politikens inriktning 30
Tabellförteckning
Anslagsbelopp 7
2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 9
2.2 Härledning av ramnivån 2012-2015. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution 10
2.3 Ramnivå 2011 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 3 10
3.1 Anslagsutveckling 1:1 Skatteverket 16
3.2 Offentligrättslig verksamhet Skatteverket 17
3.3 Uppdragsverksamhet Skatteverket 17
3.4 Härledning av anslagsnivån 2012-2015, 1:1 Skatteverket 17
4.1 Anslagsutveckling 1:3 Tullverket 21
4.2 Offentligrättslig verksamhet Tullverket 22
4.3 Uppdragsverksamhet Tullverket 22
4.4 Härledning av anslagsnivån 2012-2015, 1:3 Tullverket 22
5.1 Anslagsutveckling 1:2 Kronofogdemyndigheten 26
5.2 Offentligrättslig verksamhet Kronofogdemyndigheten 26
5.3 Uppdragsverksamhet Kronofogdemyndigheten 26
5.4 Härledning av anslagsnivån 2012-2015, för 1:2 Kronofogdemyndigheten 27
Diagramförteckning
5.1 Kronofogdemyndighetens verksamhet 23
5.2 Indrivet belopp 24
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. för budgetåret 2012 anvisar anslagen under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt följande uppställning:
Anslagsbelopp
Tusental kronor
Anslag
Anslagstyp
1:1
Skatteverket
Ramanslag
6 792 911
1:2
Kronofogdemyndigheten
Ramanslag
1 758 441
1:3
Tullverket
Ramanslag
1 627 230
Summa
10 178 582
2 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
2.1 Omfattning
Kärnan i utgiftsområdet utgörs av beskattning, uppbörd av skatt, tull och avgifter samt verkställighet och indrivning av skatter och avgifter. Nära knutna till och starkt integrerade med beskattning och uppbörd finns verksamheter med andra syften som antingen följer av eller direkt stödjer de huvudsakliga verksamheterna. Förutom beskattning, uppbörd, verkställighet och indrivning ingår även verksamhet avseende
folkbokföring, hantering av äktenskapsregister och ärenden med anknytning till äktenskapsbalken, id-kort, fastighetstaxering, brottsbekämpning inom skatte-, tull- och exekutionsområdet, bouppteckningar, gränsskydd och verkställighet av enskildas betalningsanspråk.
Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket är förvaltningsmyndigheter inom respektive område. En annan myndighet med viss verksamhet inom utgiftsområdet är Kustbevakningen. Myndigheten har ett självständigt ansvar för tullkontrollen till sjöss.
2.2 Utgiftsutveckling
Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Miljoner kronor
Utfall
2010
Budget
2011 1
Prognos
2011
Förslag
2012
Beräknat
2013
Beräknat
2014
Beräknat
2015
1:1 Skatteverket
6 230
6 729
6 528
6 793
6 918
7 070
7 260
1:2 Kronofogdemyndigheten
1 621
1 733
1679
1 758
1 781
1 816
1 863
1:3 Tullverket
1 534
1 589
1560
1 627
1 664
1 697
1 736
Totalt för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
9 385
10 051
9767
10 179
10 363
10 583
10 860
1 Inklusive ändringsbudget till statens budget 2011 (prop. 2010/11:99, bet. 2010/11:FiU21) och förslag till ändringsbudget i samband med denna proposition.
Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2012-2015. Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Miljoner kronor
2012
2013
2014
2015
Anvisat 2011 1
10 009
10 009
10 009
10 009
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
97
285
502
782
Beslut
33
9
9
4
Överföring till/från andra utgifts-områden3
5
5
5
6
Övrigt
34
55
58
59
Ny ramnivå
10 179
10 363
10 583
10 860
1 Statens budget enligt riksdagens beslut i december 2010 (bet. 2010/11:FiU21). Beloppet är således exklusive beslut på ändringsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2011 års budget för staten. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2013-2015 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Överföringarna redovisas i prop. 2010/11:1, utgiftsområde 3, avsnitt 3.3.
Skatteverkets anslag ökas med 20 000 000 kronor engångsvis under 2012 och med 10 000 000 kronor varaktigt från och med 2013 för arbetet med skattereduktion för penninggåvor till ideell verksamhet.
Skatteverkets anslag minskas engångsvis med 2 000 000 kronor under 2012. Medlen förs till det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning upptagna anslaget 1:10 Bidragsfastigheter.
Tullverkets anslag ökas med 5 000 000 kronor under perioden 2012-2014 för arbetet mot grov organiserad brottslighet.
Kronofogdemyndighetens anslag ökas varaktigt med 6 500 000 kronor från 2012 för arbetet mot grov organiserad brottslighet.
Kronofogdemyndigheten har sedan 2008 haft i uppdrag att föra register över antal barn som berörs av avhysning. Uppföljning av detta register har visat att det finns behov av att utveckla statistiken i syfte att få en bättre uppfattning om hur många barn som drabbas av vräkning från sin ordinarie adress och som på grund av avhysning tvingas att flytta. För att myndigheten ska kunna utveckla statistiken tillförs anslaget engångsvis 500 000 kronor 2012.
Tabell 2.3 Ramnivå 2011 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 3
Miljoner kronor
2012
Transfereringar1
149
Verksamhetskostnader2
10 007
Investeringar3
23
Summa ramnivå
10 179
Den realekonomiska fördelningen baseras på utfallet 2010 samt kända förändringar av anslagens användning.
1 Med transfereringar avses inkomstöverföringar dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation.
2 Med verksamhetsutgifter avses resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.
3 Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.
2.3 Mål
Målet för utgiftsområdet är att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för medborgare och näringsliv samt motverka brottslighet.
2.4 Politikens inriktning
Myndigheterna inom utgiftsområdet ska underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig. Medborgare och företag ska känna förtroende för rättssäkerheten i regelsystemen.
En enhetlig behandling av de företag och medborgare som kommer i kontakt med myndigheterna är en viktig rättssäkerhetsaspekt. Det är därför vikigt att alla ärenden behandlas lika.
Myndigheterna ska bedriva verksamhet på ett kostnadseffektivt sätt. För en kostnadseffektiv hantering är en aspekt att se till att de regelverk och rutiner som de själva disponerar över är så enkla som möjligt. Regeringen understryker betydelsen av samtliga myndigheters fortsatta arbete med förenklingar av det egna regelverket samt med att utarbeta förslag till förenklingar av de nationella och internationella regelverken.
Eftersom myndigheterna har likartad verksamhet när det gäller uppbördshanteringen och brottsbekämpningen är det väsentligt att de möjligheter till förenklingar och förbättringar som finns genom myndighetssamverkan tillvaratas. Arbetet mot grov organiserad brottslighet, där samtliga myndigheter inom utgiftsområdet deltar, är ett exempel på myndighetssamverkan.
Myndigheterna ska fortsätta arbetet med att höja effektiviteten i verksamheten och förbättra servicen till allmänheten och företagen. Fortsatta förändringar och rationaliseringar är nödvändigt för att klara framtidens krav. Att arbeta med standardisering och automatisering av arbetsflöden är av stor betydelse.
I myndigheternas uppgift ligger att organisera sig på ett sätt som bidrar till att förstärka förutsättningarna för en effektiv verksamhet. En förutsättning för att säkerställa att verksamheten utvecklas i rätt riktning och att resurserna styrs till prioriterade områden är att myndigheterna kontinuerligt följer samhällets utveckling. Myndigheterna ska kunna möta de krav som ställs.
För att uppnå en effektiv och ändamålsenlig förvaltning är ledning, prioritering, intern styrning och uppföljning av all verksamhet inom myndigheterna viktig. Det är av stor betydelse att myndigheterna har ändamålsenliga interna system för att kunna följa verksamheten och bedöma enhetlighet, kvalitet, produktivitet och effektivitet.
Den ekonomiska integrationen i Europa tillsammans med globaliseringen av ekonomin och handeln medför delvis nya förutsättningar för myndigheternas verksamhet. Myndigheterna kommer kontinuerligt att behöva anpassa verksamheten till de nya förutsättningar som gäller. I det europeiska och övriga internationella administrativa samarbetet inom myndighetsområdena prioriteras insatser för regel- och procedurförenklingar, rationell användning av it, informationsutbyte och utbildningsinsatser.
Myndigheterna medverkar fortlöpande i det arbete som pågår inom EU. I detta arbete har myndigheterna en viktig uppgift att biträda regeringen med expertis i sakfrågor samt analysera problemställningar och föreslå ställningstaganden. Myndigheterna deltar även i förhandlingsarbetet, särskilt inom de genomförandekommittéer som leds av Europeiska kommissionen.
Vad gäller det fortsatta utvecklingsarbetet inom e-förvaltningen anser regeringen det vara av största vikt att myndigheterna uppträder samlat och vid behov gemensamt utvecklar och tillhandahåller tjänster som förenklar för medborgare, företag och aktörer inom den offentliga sektorn.
2.5 Indikatorer och resultat
En samlad resultatbedömning av utgiftsområdet görs i huvudsak utifrån myndigheternas resultat vad gäller rättssäkerhet, kvalitet, förtroende och kostnadseffektivitet. Att myndigheterna arbetar för att göra det enkelt och underlätta för medborgare och företagare är också en bedömningsgrund.
Som stöd för att bedöma det samlade resultatet inom utgiftsområdet finns bl.a. berörda myndigheters årsredovisningar, redovisade uppdrag, Statskontorets rapporter och utvärderingar samt underlag som erhålls av Riksrevisionens årliga revision. Vidare finns undersökningar om allmänhetens förtroende för myndigheterna.
En bedömning av resultatet följer under respektive avsnitt.
3 Skatt
3.1 Mål
För Skatteverket ska målet för utgiftsområdet uppnås genom att
- eftersträvade skatte- och avgiftsintäkter ska säkerställas rättssäkert och på ett för samhället ekonomiskt effektivt sätt samt på ett sätt som är kostnadseffektivt och enkelt för medborgare och företag,
- brottslighet inom skatteområdet ska förebyggas och bekämpas,
- medborgare och företag ska ha förtroende för Skatteverkets verksamhet.
3.2 Resultatredovisning Skatteverket
Skatteverket är indelat i åtta skatteregioner. Huvudkontoret leder och styr skatteregionerna. Skatteverket har 9 900 anställda och bedriver verksamhet på ett hundratal orter.
Måluppfyllelsen bedöms av regeringen vara god för de flesta verksamhetsområden.
Årsredovisningen för 2010 har av Riksrevisionen bedömts som i allt väsentligt rättvisande.
Under 2010 påbörjades arbetet med en ny organisation under namnet ett sammanhållet Skatteverk. Det innebär bl.a. att budgetstyrning införts inom hela Skatteverket. Syftet är att öka effektiviteten i resursutnyttjandet.
I budgetpropositionen för 2011 fick Skatteverket ett tillskott på 200 miljoner kronor för 2010 och ett varaktigt tillskott på 115 miljoner kronor från och med 2011. Dessa tillskott har möjliggjort för Skatteverket att öka verksamheten.
Skatteverket gör bedömningen att skattefelet minskat något under 2010. Det beror främst på ett minskat felutrymme för medborgare och företag som hänförs till lagförändringar om kassaregister, personalliggare, HUS-avdrag samt nya avtal med skatteparadis.
Skatteverket hanterar stora belopp och volymer vilket ställer krav på effektivitet. Skatteverket hanterade närmare 15,7 miljoner deklarationer, cirka 62 miljoner kontrolluppgifter, drygt 88 000 ansökningar om F-skatt och 3,9 miljoner folkbokföringsärenden.
En viktig inriktning inom skatteverksamheten är att det är viktigt att underlätta för att medborgare och företag ska kunna göra rätt från början. En ökad användning av e-tjänster leder till att fler gör rätt från början.
Medborgares och företags förtroende för Skatteverket är viktigt. I Svenskt Kvalitetsindex mätning av kundnöjdhet fick Skatteverket högst betyg av samtliga undersökta myndigheter vilket visar att förtroendet för Skatteverket är högt bland medborgare och företag. I jämförelse med andra jämförbara skatteförvaltningar inom OECD, är Skatteverket bäst när det gäller kostnadseffektivitet. Skatteverkets verksamhet är uppdelad i beskattning, folkbokföring, fastighetstaxering, brottsbekämpning, bouppteckning och utfärda id-kort.
Beskattning
Beskattningsverksamhetens huvudsakliga arbetsuppgifter är information, löpande ärendehantering och kontroll. Beskattningen utgör 84 procent av Skatteverkets totala verksamhet.
Det förebyggande arbetet, information och besök, är viktigt och syftar till att minska andelen fel. Det ska vara lätt att göra rätt för sig både för medborgare och företag. Det finns indikationer på att det förebyggande arbetet ger ett bra resultat. Andelen fel minskar inom flera områden vilket leder till minskade kostnader för Skatteverket. Informationsinsatserna sker genom många kanaler som internet, media, särskilda informationsträffar, vid revision och specialinriktad information. En annat viktig del av det förebyggande arbetet är samverkan med branschorganisationer och idrottsförbund.
Satsningen på företagsbesök har fortsatt under 2010. Det gjordes 78 000 företagsbesök under 2010 jämfört med 36 000 besök under 2009. Ökningen förklaras av fler tillsynsbesök till följd av införande av kassaregister.
Resursåtgången inom den löpande ärendehanteringen har ökat något jämfört med 2009. Det beror i huvudsak på arbetet med skattereduktion för HUS-arbete. Under året hanterades 755 000 ansökningar om utbetalning från företag och 14,4 miljarder kronor betalades ut. Trots stora volymer har Skatteverket hanterat den löpande ärendehanteringen på ett bra sätt med bra genomströmningstider. Koncentrationer av arbetsuppgifter inom och mellan regionerna har lett till både högre kvalitet och effektivitet.
I borgenärsarbetet nås inte alla målen och den rättsliga kvalitetsuppföljningen visar på en del brister. Effektiviteten inom området har dock ökat jämfört med 2009.
En stor del av kontrollverksamheten sker mot områden med hög risk dvs. där risken för skattefel är högst. Skatteverkets framgång i kontrollen avgörs till stor del av förmågan att identifiera risker. Riskhantering innebär att prioritera och välja rätt åtgärder utifrån en analys av fakta för att minska eller eliminera riskerna för att inte nå målen för kontrollen.
Skatteverket har fortsatt att bygga upp ett tekniskt centrum. Där samordnas och systematiseras kvalificerad teknisk kunskap om bl.a. programvaror och andra tekniska hjälpmedel i Skatteverkets verksamhet. I arbetet mot aggressiv skatteplanering ingår att bygga upp ett finansiellt centrum för att öka kunskapen om den finansiella sektorn.
Riksrevisionen framförde kritik i december 2009 mot Skatteverkets arbete med utländska kontrolluppgifter. Ett nytt uppföljningssystem för utländska kontrolluppgifter håller på att tas fram vilket kommer att systematisera och effektivisera hanteringen av utländska kontrolluppgifter. Tillämpningen av de nya informationsutbytesavtalen med före detta skatteparadis ger bra resultat. Av 47 ärenden har Skatteverket hunnit få svar från 70 procent. Svaren har varit av mycket bra kvalitet och ökat förutsättningarna att nå framgång i skatte- och brottsprocesserna.
De ökade kontrollinsatserna har ökat antalet beslut om ändring för privatpersoner. Grundkontrollerna har ökat och avser till största delen oavsiktliga fel. Ambitionen är att dessa fel ska minska. Den utökade kontrollen riktar sig i första hand mot avsiktliga fel och står för cirka 76 procent av den totala kontrollresursen.
Antalet revisioner har minskat med cirka 20 procent främst p.g.a. av ett ökat antal förebyggande besök men även p.g.a. ändrat arbetssätt. Träffsäkerheten vid revisioner är dock fortsatt hög eftersom 76 procent resulterar i ändring. Kontrollen av privatpersoner har ökat vilket lett till ett ökat antal beslut om ändringar. Cirka 40 procent av ändringarna gjordes till deklaranternas fördel.
Allt fler medborgare och företag deklarerar elektroniskt. Drygt 58 procent av medborgarna deklarerade elektroniskt 2010 vilket är en ökning med tre procentenheter i jämförelse med 2009. Andelen skattedeklarationer som lämnades elektroniskt ökade från 44 procent 2009 till 52 procent 2010.
Folkbokföring
Folkbokföringen utgör åtta procent av Skatteverkets totala verksamhet. Många medborgerliga rättigheter och skyldigheter bygger på folkbokföringen. Kvaliteten i folkbokföringsregistret måste därför vara hög.
Den löpande ärendehanteringen har tagit stora resurser i anspråk under 2010 så därför har antalet planerade bosättningskontroller minskat.
Nya e-tjänster under 2010 är en möjlighet att elektroniskt rapportera diskrepanser i folkbokföringen för andra myndigheter samt en e-tjänst för lägenhetsnummerinsamlingen. Cirka 75 procent av dem som lämnat lägenhetsnummer har använt e-tjänsten
Under 2010 har användningen av e-tjänster ökat. Under året togs 2,5 miljoner personbevis ut varav 22 procent elektroniskt vilket är en ökning med 4 procent jämfört med 2009. Antalet flyttningsanmälningar som görs elektroniskt är dock fortsatt på en låg nivå.
Fastighetstaxering
Fastighetstaxeringen utgör tre procent av Skatteverkets totala verksamhet.
Fastighetstaxeringen bedrivs på sju orter. För att ytterligare effektivisera verksamheten ska verksamheten bedrivas på endast fyra orter från och med januari 2013 med högst 140 årsarbetskrafter. Den allmänna fastighetstaxeringen, som genomförs vartannat år, omfattar olika kategorier av fastigheter enligt en fastställd ordning och varje fastighetskategori blir taxerad minst vart sjätte år.
Antalet omprövningar ökade med 23 procent främst beroende på ny och ändrad lagstiftning. Genomströmningstiderna är för långa.
Brottsbekämpning
Brottsbekämpningen utgör tre procent av Skatteverkets totala verksamhet.
Skattebrottsenheterna arbetar med att utreda framför allt skattebrott. I storstadsområdena och i vissa län leds utredningarna av Ekobrottsmyndigheten och i övriga landet av åklagare vid Åklagarmyndigheten. Samverkan med andra myndigheter och samverkan mot grov organiserad brottslighet har ökat under 2010.
Åklagarna bedömer att skattebrottsenheternas utredningar håller hög kvalitet och att förundersökningarna ger ett bra stöd för beslut i åtalsfrågan. Produktiviteten är fortsatt hög och varje utredare avslutade i genomsnitt 14 utredningar under 2010 vilket är en ökning med en utredning jämfört med 2009. Antalet avslutade förundersökningar uppgick till 2 200, vilket är på samma nivå som 2009. Styckkostnaden för en avslutad brottsutredning har minskat med fem procent jämfört med 2009.
Bouppteckning
Registreringen av bouppteckningar utgör en procent av Skatteverkets totala verksamhet. Registreringen av bouppteckningen har stor civilrättslig betydelse för dödsboet. Verksamheten är koncentrerad till tre orter. Kostnaden per bouppteckningsärende har jämfört med 2009 sjunkit med 18 procent. Under 2010 gjordes en omprioritering i verksamheten på grund av arbetet med HUS-avdraget och därför koncentrerades tillfälligt arbetet till två orter. Det ledde till att ärendebalanserna tillfälligt byggdes upp. Balanserna har dock arbetats av och var vid utgången av 2010 på samma nivå som 2009.
Utfärda id-kort
Den 1 juni 2009 började Skatteverket att ta emot ansökningar och utfärda id-kort till personer som är folkbokförda i landet, har fyllt 13 år och kan styrka sin identitet.
Man kan ansöka om id-kort på 27 platser i landet och hämta sitt färdiga id-kort på ytterligare 12 platser. Det har blivit enklare att få id-kort.
Under 2010 togs 85 000 ansökningar emot och 82 000 id-kort utfärdades. Därmed fick endast cirka 1,5 procent avslag på sin ansökan vilket regeringen anser vara en acceptabel nivå.
Kompetensförsörjning
Skatteverket hade vid utgången av 2010 ca 9 900 anställda, vilket är en minskning med 12,5 procent jämfört med utgången av 2007. Andelen kvinnor var 66 procent och andelen kvinnliga chefer var 58 procent.
Minskningen av personal har ställt stora krav på personalens kompetens. Kompetensen har breddats för att kunna användas inom flera områden. Resultatet har blivit att möjligheten att fördjupa sin kompetens minskat. Med de förbättrade ekonomiska förutsättningarna så finns nu möjlighet för personalen att vidareutveckla sin kompetens inom vissa områden för att få fram spetskompetens.
Sjukfrånvaron fortsätter att minska och sjukfrånvaron uppgick vid utgången av 2010 till 3,2 procent.
3.2.1 Analys och slutsatser
Regeringen bedömer att Skatteverket i hög grad bidrar till att uppfylla målet för utgiftsområdet.
Regeringens bedömning är att myndigheten bedriver ett strategiskt arbete med att ständigt bli bättre. Det innebär en fortsatt omfördelning av arbetsuppgifter och material för att säkerställa en hög effektivitet och servicenivå, enhetliga rättsliga bedömningar och en effektiv kontroll.
Skatteverkets handläggnings- och svarstider förbättrades och ett 30-tal nya e-tjänster lanserades. Regeringen anser att inriktningen att underlätta för de som vill göra rätt för sig ska kvarstå. Riktad och behovsanpassad information ska lämnas till de medborgare och företag som behöver det. Detta kan bl.a. ske genom förenklade blanketter och elektroniska lösningar.
Det är viktigt att resurserna i kontrollverksamheten koncentreras till områden med högst risk för skattefel.
Regeringen anser att myndigheten kontinuerligt genomför förbättringar som resulterat i en positiv resultatutveckling och i effektiviseringar.
Skatteverket hade ekonomiska problem under 2010 som vändes till ett stort anslagssparande. Det är viktigt att Skatteverket skärper den interna ekonomistyrningen. Regeringen kommer även i fortsättningen att följa utvecklingen noga.
En ökad samverkan mellan myndigheter ska leda till att allmänhet och företag inte behöver lämna fler uppgifter än nödvändigt.
Regeringen gör bedömningen att Skatteverket bedriver ett strategiskt arbete med sin kompetensförsörjning. Det är av stor betydelse att detta arbete fortgår.
3.3 Politikens inriktning
En väl fungerande ledning, intern styrning och uppföljning är grunden för en effektiv verksamhet. En förutsättning för detta är att arbetet med riskanalyser samt urvals- och
uppföljningssystem fortsätter att utvecklas.
För att medborgare och företag ska känna stort förtroende för verksamheten är det väsentligt att t.ex. handläggningstider, rättstillämpning och kontrollnivåer är enhetliga. Även om Skatteverket har gjort en del på området och skillnaderna har minskat, anser regeringen att det finns förutsättningar för att ytterligare öka enhetligheten.
På e-förvaltningens område ligger Skatteverket i framkant vid en jämförelse med andra svenska myndigheter. Regeringen anser att det är viktigt att Skatteverkets utveckling av nya e-tjänster fortgår.
Syftet med kontroll och sanktioner är att stärka och upprätthålla normer. Kontrollen ska i huvudsak riktas mot avsiktliga fel och träffsäkerheten måste därför vara hög. För att öka de allmänpreventiva effekterna ska sådana områden prioriteras där det finns allvarliga fel och där fusket är särskilt förtroendeskadligt. För att öka den individualpreventiva effekten ska kontrollen ske tidigt och följas upp genom återkommande kontroller.
De öppna gränserna och en alltmer globaliserad ekonomi gör att hoten mot skattebasen ökar. Det internationella området kräver att Skatteverket intensifierar sin samverkan med andra myndigheter, såväl svenska som utländska. Det är viktigt att myndigheten fortsätter att förbättra de möjligheter till informationsutbyte som finns. Det internationella arbetet kräver en särskild struktur och kompetens. Det är därför viktigt att Skatteverket höjer sin kompetens avseende både personal och teknik för att klara av det internationella arbetet.
3.4 Budgetförslag
3.4.1 1:1 Skatteverket
Tabell 3.1 Anslagsutveckling 1:1 Skatteverket
Tusental kronor
2010
Utfall
6 230 370
Anslags-
sparande
222 116
2011
Anslag
6 728 837
1
Utgifts-
prognos
6 528 468
2012
Förslag
6 792 911
2013
Beräknat
6 917 985
2
2014
Beräknat
7 070 026
3
2015
Beräknat
7 260 147
4
1 Inklusive ändringsbudget till statens budget 2011 (prop. 2010/11:99, bet. 2010/11:FiU21) och förslag till ändringsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 6 795 897 tkr i 2012 års prisnivå.
3 Motsvarar 6 801 202 tkr i 2012 års prisnivå.
4 Motsvarar 6 801 202 tkr i 2012 års prisnivå.
Anslaget används för Skatteverkets förvaltningskostnader inklusive vissa nämnder på skatteområdet. Vidare används anslaget för vissa kostnader för internationellt arbete och forskning inom skatteområdet samt maximalt 20 000 000 kronor i ersättningsbelopp enligt vissa lagar.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 3.2 Offentligrättslig verksamhet Skatteverket
Tusental kronor
Offentlig-rättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel1
Intäkter
som får
disponeras2
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 2010
700
68 912
-
-
Prognos 2011
2 400
81 520
-
-
Budget 2012
7 800
110 370
-
-
1 Avser intäkter av avgifter som inte är skatt t.ex. skattetillägg, förseningsavgift, dröjsmålsavgift, bötesmedel och sanktionsavgift som är tjänsteutövning förknippade med ärendehandläggning och avgifter för prissättningsbesked samt ärenden enligt äktenskapsbalken.
2 Avser försäljning av uppgifter ur dataregister, intäkter av aviseringssystemet och kopior av allmänna handlingar.
Tabell 3.3 Uppdragsverksamhet Skatteverket
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet1
Intäkter
Kostnader
Resultat
(intäkt -kostnad)
Utfall 2010
445 087
445 087
0
Prognos 2011
420 925
420 925
0
Budget 2012
423 932
423 932
0
1 Verksamheten avser pensionsadministration för AP-fonderna och Premiepensionssystemet.
Regeringens överväganden
Tabell 3.4 Härledning av anslagsnivån 2012-2015, 1:1 Skatteverket
Tusental kronor
2012
2013
2014
2015
Anvisat 2011 1
6 688 837
6 688 837
6 688 837
6 688 837
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
63 759
185 069
330 662
519 424
Beslut
20 667
12 715
12 985
13 334
Överföring till/från andra anslag3
5 174
5 267
5 379
5 523
Övrigt
14 474
26 097
32 164
33 029
Förslag/ beräknat anslag
6 792 911
6 917 985
7 070 026
7 260 147
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2010 (bet. 2010/11:FiU21). Beloppet är således exklusive beslut på ändringsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2011 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2013-2015 är preliminär och kan komma att ändras.
3 Överföringarna redovisas i prop. 2010/11:1, utgiftsområde 3, avsnitt 3.3.
I denna proposition lägger regeringen ett flertal förslag på skatteområdet som i flera fall påverkar Skatteverkets verksamhet. Mot denna bakgrund gör regeringen i detta avsnitt en samlad bedömning av Skatteverkets anslagsbehov.
Skatteverkets anslag ökas med 20 000 000 kronor engångsvis under 2012 och med 10 000 000 kronor varaktigt från och med 2013 för arbetet med skattereduktion för penninggåvor till ideell verksamhet.
Skatteverkets anslag minskas engångsvis med 2 000 000 kronor under 2012. Medlen förs till det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning upptagna anslaget 1:10 Bidragsfastigheter.
Regeringen föreslår att anslaget för 2012 uppgår till 6 792 911 000 kronor. För 2013 beräknas anslaget till 6 917 985 000 kronor. För 2014 beräknas anslaget till 7 070 026 000 kronor. För 2015 beräknas anslaget till 7 260 147 000 kronor.
4 Tull
4.1 Mål
För Tullverket ska målet för utgiftsområdet uppnås genom att
- eftersträvade tull-, skatte- och avgiftsintäkter, liksom efterlevnaden av in- och utförselrestriktionerna, ska säkerställas rättssäkert och på ett för samhället ekonomiskt effektivt sätt samt på ett sätt som är kostnadseffektivt och enkelt för medborgare och företag,
- brottslighet inom tullområdet ska förebyggas och bekämpas,
- medborgare och företag ska ha förtroende för Tullverkets verksamhet.
4.2 Resultatredovisning Tullverket
Tullverkets verksamhet är indelad i kärnverksamhet och stödverksamhet. Kärnverksamheten är indelad i processerna Brottsbekämpning och Effektiv handel, samt den processgemensamma nationella enheten. Tullverkets brottsbekämpande verksamhet syftar till att övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att bestämmelserna om in- och utförsel av varor efterlevs. Tullverket har under året inriktat verksamheten på att begränsa den organiserade och storskaliga brottsligheten. Narkotikabekämpningen har högsta prioritet.
Den nationella enheten ansvarar för riskanalys- och underrättelseverksamheten i Tullverket. Verksamheten inom Effektiv handel fastställer och tar ut tullar, mervärdesskatt och andra skatter samt avgifter, så att en riktig uppbörd kan säkerställas. Här ligger också ansvaret för kontrollen av att bestämmelser om in- och utförselrestriktioner följs i det deklarationspliktiga, legala varuflödet. Kontrollerna av in- och utförselrestriktioner inriktas på hot mot hälsa, miljö och säkerhet.
Årsredovisningen för 2010 har av Riksrevisionen bedömts som i allt väsentligt rättvisande.
Tullverkets förebyggande arbete börjar redan innan en vara passerar gränsen genom information och tillståndsgivning. Målet är att underlätta för medborgare och företag att göra rätt från början. Tullverket genomför informationsträffar och svarar på frågor via telefon och e-post. Företag kan certifiera sig i ett EU-gemensamt certifieringsprogram för att harmonisera och effektivisera tullhanteringen.
Tullverket klarerade cirka 5 miljoner tulldeklarationer 2010 vilket är ungefär 500 000 fler deklarationer än 2009. Resursåtgången var dock detsamma som under 2009 vilket betyder att en effektivisering av verksamheten har skett.
Den fysiska kontrollverksamheten arbetar uppdrags- och kunskapsbaserat utifrån en aktuell hotbild. Antalet fysiska kontroller har ökat något trots att resursinsatsen minskat något. Det förklaras av att antalet kontroller i resandeflödet ökat.
Tullverket genomför kontroller i efterhand för att kontrollera och följa upp bland annat tulldeklarationer och tillstånd. Andelen nedlagd tid för kvalitetsrevisioner och tillståndsuppföljningar har ökat medan nedlagd tid för övriga kontroller i efterhand har minskat.
Det projekt- och underrättelsestyrda arbetet har fortsatt att utgöra grunden för Tullverkets bekämpning av den organiserade och storskaliga brottsligheten. Information hämtas från alla delar av den kontrollerande och brottsbekämpande verksamheten, bl.a. underrättelse, riskanalys och spaning. Samverkan med andra myndigheter, både nationellt och internationellt, är också en viktig framgångsfaktor.
Under 2010 har Tullverket identifierat 32 kriminella nätverk och slagit ut 19 nätverk. Tullverket har under 2010 aktivt deltagit i den nationella samverkan mot grov organiserad brottslighet på både strategisk och operativ nivå. Tullverket har deltagit i fem ärenden under 2010. Att komma åt det ekonomiska utbytet av brott är viktigt i den brottsbekämpande verksamheten. Tullverket har under 2010 medverkat i arbetet med att bygga upp en nationell funktion för brottsutbytesfrågor.
Huvuddelen av projektverksamheten har varit inriktad på smuggling av narkotika eftersom narkotikasmuggling har högsta prioritet för Tullverket. Både antalet beslag och beslagtagna mängder har ökat under året. Tullverket har haft en inriktning mot kontroller i post- och kurirflödet under 2010.
Beslagen av alkohol har ökat för spritdrycker under 2010 men minskat något för vin och öl jämfört med 2009. Antalet identifierade och utslagna kriminella nätverk avseende alkohol har ökat. Tullverket har här utvecklat arbetsmetoderna och bl.a. samverkat med Polisen i olika kontrollåtgärder.
Tullverkets kunskap om de kriminella nätverk som ägnar sig åt cigarettsmuggling har blivit bättre. Flera projekt inriktade mot storskalig tobakssmuggling har genererat stora beslag.
Arbetet mot ekonomisk brottslighet bedrivs av Tullverket genom riktade kontroller mot misstänkta objekt och genom förebyggande insatser som information. Syftet är att skapa en preventiv effekt som fångar upp de företag som befinner sig i gränszonen till att begå ekonomisk brottslighet. Kompetensen för att bekämpa ekonomisk brottslighet har höjts för medarbetarna under året. Mängden, 15 stycken, inledda förundersökningar avseende ekonomisk brottslighet är för låg. Tullverket måste bli bättre på att tidigare identifiera ärenden med misstänkt ekonomisk brottslighet utan att dessa ärenden först ska ha handlagts genom efterkontroll.
Tullverket uppskattar skattefelet till fyra procent vilket är på samma nivå som de senaste åren. Både förebyggande insatser och kontroller är viktiga för att säkra uppbörden och därmed hålla skattefelet på en låg nivå. Samordnade insatser har därför skett inom ett antal områden där risken ansetts som högst för skattefel. Insatserna har lett till upphävande av tillstånd och tilläggsdebiteringar. Efterkontroller i form av tullrevisioner och eftergranskningar bedrivs efter en riskbedömning. Kontrollerna har resulterat i efterdebiteringar på 199 miljoner kronor under 2010 vilket är en minskning med 33 procent jämfört med 2009. Tullverket anser att träffsäkerheten i objekturvalet måste öka och har därför initierat ett projekt för att förbättra analys- och selekteringsförmågan.
Tullverkets arbete med att minimera uppbördsfelet handlar om att få företagen att betala i sin helhet och inom utsatt tid. Under 2010 har 99,9 procent av tullräkningarna betalats i sin helhet. Även företagens betalning inom utsatt tid har förbättrats under 2010.
Tullverkets kontroller av in- och utförselrestriktionerna ska särskilt inriktas på hot mot hälsa, miljö och säkerhet. Under 2010 har kontrollerna riktats mot narkotika, dopning, alkohol, tobak, vapen, farligt avfall, ozonnedbrytande ämnen, artskydd/CITES, produkter med dubbla användningsområden, läkemedel inom ramen för EU:s prioriterade kontrollområden, livsmedel och kosttillskott.
Enhetligheten i Tullverkets verksamhet bedöms vara tillfredsställande. När det gäller kvalitet så är medborgare och företag nöjda med bemötande och klagomålen är mycket få. Produktiviteten och effektiviteten har blivit bättre bl.a. genom nya arbetsmetoder, koncentration av arbetsuppgifter och ett riskbaserat arbetssätt i hela Tullverket.
Kompetensförsörjning
Tullverket hade vid 2010 års utgång 2 106 anställda. Under året har 87 medarbetare slutat sin anställning och 68 medarbetare rekryterats. En kompetensstrategi finns för att tydliggöra Tullverkets framtida kompetensbehov. Syftet är både kunna utveckla den existerande kompetensen men även att kunna attrahera ny kompetens till myndigheten. En medarbetarundersökning har genomförts under 2010 som visar att 78 procent av medarbetarna är nöjda med sin arbetsplats.
4.2.1 Analys och slutsatser
Regeringen bedömer att Tullverket i hög grad bidrar till att uppfylla målet för utgiftsområdet. Resultatutvecklingen är positiv. Arbetet mot Ett Tullverk pågår och regeringen bedömer att arbetet bör fortgå.
Regeringen anser att Tullverkets brottsbekämpande verksamhet utgör ett betydande hinder för storskalig smuggling. Tullverkets ingripanden mot kriminella och beslag av varor har försvårat för illegala varor att nå den svenska marknaden.
Regeringen anser att det är viktigt att förenklings- och certifieringsarbetet fortsätter och att kunskap, metoder och resultat återanvänds i verksamheten så att det resulterar i att fler medborgare och företag gör rätt från början. Tullverket måste prioritera kontrollåtgärder avseende tullhantering och följa upp att interna rutiner fungerar och tillämpas korrekt för att säkerställa en god kvalitet i verksamheten.
Arbetet med ständiga förbättringar av arbetsmetoderna med bl.a. en nationellt styrd, riskbaserad och uppdragsstyrd kontrollverksamhet är viktig för att ytterligare öka träffsäkerheten och därmed också effektiviteten inom samtliga kontrollområden.
Samarbetet, både nationellt och internationellt, med andra myndigheter fungerar bra, men måste fortsätta att utvecklas.
Regeringen bedömer att myndigheten bedriver ett strategiskt arbete med sin kompetensförsörjning. Det är av stor betydelse att detta arbete fortgår.
4.3 Politikens inriktning
Tullverket ska fortsätta att förbättra och effektivisera uppbördshanteringen och servicen till företag.
Det är lika viktigt att myndigheten fortsätter att förbättra den brottsbekämpande verksamheten genom en målmedveten prioritering, styrning, modernisering och effektivisering av denna verksamhet. Det brottsförebyggande arbetet är viktigt. Att hindra att narkotika kommer in i Sverige ska även fortsättningsvis vara den högst prioriterade uppgiften för Tullverkets brottsbekämpande verksamhet. Tullverket ska även prioritera arbetet mot organiserad brottslighet och storskalig brottslighet samt ekonomisk brottslighet. Myndigheten ska också prioritera den storskaliga och frekventa illegala införseln av alkohol och tobak.
En viktig del är att se till att olika verksamheter inom myndigheten på ett bättre sätt samverkar på alla nivåer så att högre effektivitet och kvalitet säkerställs. Den fördel som det innebär att kompetens från huvudprocesserna Effektiv Handel och Brottsbekämpning finns inom samma myndighet måste utnyttjas i utvecklingen av verksamheten. Detta är centralt för en effektiv resursanvändning.
De olika delarna av förändringsarbetet ska stödja varandra i utvecklandet av en enhetlig, effektiv och ändamålsenlig verksamhet med hög kvalitet som når uppsatta mål.
Myndighetens arbete med förenklingar av regler och tullprocedurer ska fortgå. Ett tydligt fokus på utveckling av arbetsmetoder inom områdena riskanalys, underrättelse och kontroll är nödvändigt.
4.4 Budgetförslag
4.4.1 1:3 Tullverket
Tabell 4.1 Anslagsutveckling 1:3 Tullverket
Tusental kronor
2010
Utfall
1 534 227
Anslags-
sparande
62 580
2011
Anslag
1 588 647
1
Utgifts-
prognos
1 559 665
2012
Förslag
1 627 230
2013
Beräknat
1 664 054
2
2014
Beräknat
1 697 022
3
2015
Beräknat
1 736 384
4
1 Inklusive ändringsbudget till statens budget 2011 (prop. 2010/11:99, bet. 2010/11:FiU21) och förslag till ändringsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 1 633 119 tkr i 2012 års prisnivå.
3 Motsvarar 1 631 327 tkr i 2012 års prisnivå.
4 Motsvarar 1 626 329 tkr i 2012 års prisnivå
Anslaget används för Tullverkets förvaltningskostnader. Vidare används anslaget för vissa kostnader för internationellt arbete på tullområdet.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 4.2 Offentligrättslig verksamhet Tullverket
Tusental kronor
Offentligrättslig
verksamhet1
Intäkter till inkomsttitel
Intäkter
som får
disponeras
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 2010
34 816
176
34 992
0
Prognos 2011
36 800
160
36 960
0
Budget 2012
39 000
230
39 230
0
1 Intäkter till inkomsttitel avser dröjsmålsränta och diverse avgifter vid Tullverket. Intäkter som får disponeras avser expeditions- och ansökningsavgifter och tullförrättningsavgift.
Tabell 4.3 Uppdragsverksamhet Tullverket
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet1
Intäkter
Kostnader
Resultat
(intäkt -kostnad)
Utfall 2010
8 075
8 075
0
Prognos 2011
10 963
10 963
0
Budget 2012
11 132
11 132
0
1 Verksamheten avser kontroll av exportbidragsgods och kontroll av päls av katt och hund.
Regeringens överväganden
Tabell 4.4 Härledning av anslagsnivån 2012-2015, 1:3 Tullverket
Tusental kronor
2012
2013
2014
2015
Anvisat 2011 1
1 588 647
1 588 647
1 588 647
1 588 647
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
16 613
47 020
81 258
125 243
Beslut
5 000
5 095
5 201
0
Överföring till/från andra anslag
Övrigt
16 970
23 292
21 916
22 493
Förslag/ beräknat anslag
1 627 230
1 664 054
1 697 022
1 736 384
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2010/11:FiU21). Beloppet är således exklusive beslut på ändringsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2011 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2013-2015 är preliminär och kan komma att ändras.
Tullverkets anslag ökas med 5 000 000 kronor under perioden 2012-2014 för arbetet mot grov organiserad brottslighet.
Regeringen föreslår att anslaget för 2012 uppgår till 1 627 230 000 kronor. För 2013 beräknas anslaget till 1 664 054 000 kronor. För 2014 beräknas anslaget till 1 697 022 000 kronor. För 2015 beräknas anslaget till 1 736 384 000 kronor.
5 Exekution
5.1 Mål
För Kronofogdemyndigheten ska målet för utgiftsområdet uppnås genom att
- upprätthålla en god betalningsvilja i samhället, motverka företeelser som kan leda till överskuldsättning samt underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig,
- medborgare och företag ska ha förtroende för Kronofogdemyndighetens verksamhet.
5.2 Resultatredovisning Kronofogdemyndigheten
Regeringen bedömer att måluppfyllelsen är god. Rättssäkerhet och förtroendet för myndigheten är högt. Kvaliteten är också god även om det finns vissa förbättringsområden. Kostnadseffektiviteten har utvecklats positivt. För att underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig måste dock myndighetens information och service göras mer behovsanpassad och lättillgänglig.
Årsredovisningen för 2010 har av Riksrevisionen bedömts som i allt väsentligt rättvisande.
Myndigheten bedriver verksamhet på 40 orter i landet. Verksamheten är uppdelad i fyra processer; verkställighet och indrivning, summarisk process, skuldsanering och konkurstillsyn. Därtill finns två stödprocesser; förebyggande arbete och kundcenter. Diagram 5.1 visar de fyra processernas andel av verksamheten.
Diagram 5.1 Kronofogdemyndighetens verksamhet
Kronofogdemyndigheten ingår i arbetet mot den grova organiserade brottsligheten. I budgetpropositionen för 2011 ökades myndighetens anslag varaktigt med 6 000 000 kronor för detta. Myndigheten ingår tillsammans med Polisen, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården, Kustbevakningen, Tullverket och Försäkringskassan i arbetet med regionala underrättelsecenter.
Under 2009 startade Kronofogdemyndigheten på försök en jourtelefon som innebär att de andra samverkande myndigheterna kan nå Kronofogdemyndigheten dygnet runt. Under 2010 permanentades denna jourverksamhet. Verksamheten syftar till att effektivisera möjligheten att omedelbart kunna säkerställa fordringar i tillgångar som de samverkande myndigheterna påträffat hos gäldenärer som misstänks för grov organiserad brottslighet. Under året har myndigheten också vidtagit åtgärder mot penningtvätt. Om det finns misstanke om penningtvätt ska Polisen underrättas. Under 2010 anmälde Kronofogdemyndigheten 98 ärenden.
Verkställighet och indrivning
Kronofogdemyndighetens huvuduppgift är att driva in skulder. Processen utgör 74 procent av myndighetens totala verksamhet.
Under 2010 drev myndigheten in 9,5 miljarder kronor, vilket är något mer än föregående år. Diagram 5.2 visar indrivet belopp de senaste tre åren.
Diagram 5.2 Indrivet belopp
Inflödet av allmänna och enskilda mål var i princip i nivå med föregående år. Antalet pågående gäldenärer låg också på samma nivå som 2009.
Förändringen är marginell även för inkomna och verkställda avhysningar. Antalet barn som är berörda har däremot ökat. Under 2010 var det 2 562 barn som berördes av en ansökning om avhysning, vilket är 13 procent fler än föregående år. 632 barn berördes av en verkställd avhysning, vilket är två procent fler.
Under 2010 ökade både produktiviteten och kostnadseffektiviteten inom verksamheten, med fem respektive 12 procent. Enhetligheten har ökat ytterligare. Kvaliteten har också förbättrats, men det finns fortfarande förbättringsområden i dokumentation och utredning.
Summarisk process
Summarisk process är ett förenklat processförfarande. Den vanligaste formen av mål är betalningsförelägganden. Processen utgör 17 procent av Kronofogdemyndighetens totala verksamhet.
Under 2010 uppgick antalet ansökningar om betalningsföreläggande till drygt 1,2 miljoner, vilket är en svag ökning jämfört med 2009.
Produktiviteten är fortsatt hög inom verksamheten, även om den minskade under 2010.
Under 2009 noterades en ökning av antalet slarvfel i processen. Detta var en följd av det ökade ärendeinflödet. Undersökningar under 2010 visar att dessa kvalitetsbrister kvarstår.
Enhetligheten är överlag bra. Vissa skillnader finns fortfarande inom delgivningen. Det är generellt svårare att delge svarande i storstäderna, vilket medför att vissa ärenden tar längre tid att delge. För att hantera detta har ytterligare personal anställts och befintlig personal har temporärt omfördelats.
Skuldsanering
Skuldsanering utgör fem procent av Kronofogdemyndighetens totala verksamhet.
Antalet ansökningar om skuldsanering har ökat med 21 procent under 2010. Även inflödet av omprövningar har ökat under året, med 26 procent. Ökningarna är sannolikt en konsekvens av lågkonjunkturen.
Myndigheten har haft svårt att hantera det ökade inflödet. Antalet pågående ärenden som är äldre än nio månader har ökat. Andelen omprövningsärenden som avslutas inom tre månader har däremot ökat från 68 procent till 74 procent. Myndigheten har valt att prioritera omprövningsärendena.
Under 2010 beviljades 4 874 personer skuldsanering, vilket är en ökning med 21 procent. Förutsättningarna för att beviljas skuldsanering har dock skärpts mot bakgrund av att Högsta domstolen i oktober 2010 skärpte praxis för skuldsanering. Beslutet innebär att bedömningen av en gäldenärs återbetalningsförmåga blivit strängare. Detta kommer sannolikt leda till att färre beviljas skuldsanering.
I budgetpropositionen för 2010 ökades myndighetens anslag med 50 000 000 kronor varaktigt till följd av ändringar i skuldsaneringslagen. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2011. Förändringarna innebär att möjligheten att bevilja skuldsanering för näringsidkare utökas. Skuldernas ålder ska inte längre beaktas särskilt vid bedömningen av om det är skäligt att bevilja skuldsanering. Genom dessa förändringar kan fler personer väntas ansöka om och beviljas skuldsanering.
Under 2010 har produktiviteten inom processen minskat med nio procent jämfört med 2009. En förklaring till detta är att personalomsättningen varit hög. Under andra halvåret av 2010 valde myndigheten att förstärka de personella resurserna. Sammantaget har detta medfört att effektiviteten minskat och styckkostnaden har ökat.
Hållbarheten i myndighetens beslut bedöms vara fortsatt god. 5,4 procent av de som beviljades skuldsanering under 2008 har återkommit med nya skulder till Kronofogdemyndigheten två år senare, att jämföra med 6,5 procent vid föregående års uppföljning.
Enhetligheten är fortsatt god och de kvalitetsbrister som uppmärksammades under 2009 har hanterats.
Konkurstillsyn
Konkurstillsynen utgör fyra procent av myndighetens totala verksamhet.
Inflödet av konkursärenden ökade med 20 procent under 2009. Under 2010 minskade de med fyra procent totalt. Andelen konkurser som rör juridiska personer minskade medan andelen som rör fysiska personer ökade.
Det minskade ärendeinflödet har medfört att myndigheten kunnat genomföra fler temagranskningar av konkursförvaltningen och besökt tingsrätter och byråer. Kostnaderna i konkurser har begränsats i de fall som arvoden inte bedömts skäliga.
Produktiviteten och kostnadseffektiviteten har ökat samtidigt som kvaliteten och enhetligheten är fortsatt god.
Förebyggande arbete
Stödprocessen syftar till att motverka överskuldsättning. Inom det förebyggande arbetet har myndigheten haft fortsatt fokus på att öka ungdomars kunskaper i privatekonomi. Myndigheten har tillsammans med Konsumentverket och Finansinspektionen arbetat med ett utbildningsstöd kallat Koll på cashen. Detta har visat sig vara framgångsrikt. Antalet ansökningar om betalningsföreläggande med obetalda sms-lån som grund har för första gången minskat. Under 2010 inkom 28 000 ärenden jämfört med 46 500 föregående år. Andelen som rör ungdomar har också utvecklats positivt. Under 2010 minskade andelen med fyra procentenheter till 19 procent.
Kronofogdemyndigheten har fortsatt samarbetet med Radiotjänst i Kiruna AB för att identifiera och undanröja hinder och svårigheter som kan leda till onödiga ansökningar om verkställighet. Till följd av riktade informationsinsatser har 44 procent av de som riskerat restföring betalat i tid. Regeringen anser att det är viktigt att denna typ av samverkan fortsätter.
Kompetensförsörjning
Kronofogdemyndigheten hade vid 2010 års utgång 2 098 anställda, vilket är två procent färre än föregående år. Andelen kvinnor var 66 procent och andelen kvinnliga chefer uppgick till 54 procent, vilket är två procentenheter högre än 2009. Medelåldern var 46 år.
Myndigheten har under året sett vissa svårigheter att åstadkomma en hållbar personalsituation inom skuldsaneringen och delgivningen. Inom skuldsaneringen har personalomsättningen uppgått till 15 procent och inom delgivningen har 22 procent slutat. Kompetensförsörjningen kommer att undersökas och analyseras närmare. Myndigheten har i enlighet med beslutad kompetensförsörjningsstrategi försökt öka den interna rörligheten i syfte att ge möjligheter för medarbetare att utvecklas. Myndighetens geografiska koncentration av verksamheten och rationaliseringseffekter av it-stöd medför ett bättre resursutnyttjande.
Sjukfrånvaron har fortsatt att minska och uppgick vid utgången av 2010 till 3,0 procent. Någon klimatundersökning har inte genomförts under 2010. Det finns dock indikationer på att den upplevda stressen är fortsatt hög.
5.2.1 Analys och slutsatser
Regeringen bedömer att Kronofogdemyndigheten i hög grad bidrar till att uppfylla målet för utgiftsområdet. Produktiviteten, effektiviteten, enhetligheten och kvaliteten har ökat på de flesta områden. Samtidigt har förtroendet för myndigheten ökat. Regeringen konstaterar dock att det finns vissa kvalitetsbrister som måste tas om hand. Samtidigt är det viktigt att myndigheten fortsätter att arbeta för att underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig.
Regeringen anser att myndigheten kontinuerligt genomför förbättringar som resulterat i en positiv resultatutveckling och i effektiviseringar. Regeringen kommer att följa utvecklingen noga.
Det internationella området kräver att Kronofogdemyndigheten intensifierar sin samverkan med andra myndigheter, såväl svenska som utländska. Det är viktigt att myndigheten fortsätter att förbättra de möjligheter till samverkan, informations- och erfarenhetsutbyte som finns.
5.3 Politikens inriktning
Kronofogdemyndigheten ska på ett effektivt, partsneutralt och förtroendeingivande sätt verkställa och driva in skulder. Arbetet med att effektivisera och utveckla arbetsmetoder måste fortsätta. Arbetet med förslag till förenklingar av regler måste också fortgå.
Kronofogdemyndigheten har en betydande funktion i arbetet med att upprätthålla en god betalningsvilja i samhället. Att myndigheten arbetar för att underlätta för medborgare och företagare att göra rätt för sig är viktigt.
Kronofogdemyndigheten har föreslagit att lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift ändras på det sättet att dröjsmålsavgift inte längre ska beräknas på en fordran efter det att den har överlämnats för indrivning. Istället ska ränta beräknas på samma sätt som i fråga om fordringar avseende underhållsstöd. Syftet med förslaget är främst att komma ifrån den mycket stora belastning på gäldenärens ekonomi som dröjsmålsavgiften kan innebära vid långa betalningsdröjsmål. De budgetmässiga konsekvenserna av förslaget bedöms vara försumbara. Förslaget behandlas i volym 1, avsnitt 6.20.
5.4 Budgetförslag
5.4.1 1:2 Kronofogdemyndigheten
Tabell 5.1 Anslagsutveckling 1:2 Kronofogdemyndigheten
Tusental kronor
2010
Utfall
1 620 693
Anslags-
sparande
-10 846
2011
Anslag
1 733 197
1
Utgifts-
prognos
1 679 113
2012
Förslag
1 758 441
2013
Beräknat
1 781 350
2
2014
Beräknat
1 815 912
3
2015
Beräknat
1 863 237
4
1 Inklusive ändringsbudget till statens budget 2011 (prop. 2010/11:99, bet. 2010/11:FiU21) och förslag till ändringsbudget i samband med denna proposition.
2 Motsvarar 1 745 660 tkr i 2012 års prisnivå.
3 Motsvarar 1 743 235 tkr i 2012 års prisnivå.
4 Motsvarar 1 743 236 tkr i 2012 års prisnivå.
Anslaget används för Kronofogdemyndighetens förvaltningskostnader.
Budget för avgiftsbelagd verksamhet
Tabell 5.2 Offentligrättslig verksamhet Kronofogdemyndigheten
Tusental kronor
Offentligrättslig
verksamhet
Intäkter till inkomsttitel1
Intäkter
som får
disponeras2
Kostnader
Resultat
(intäkt - kostnad)
Utfall 2010
1 388 887
0
1 640 290
-251 403
Prognos 2011
1 345 200
0
1 737 000
- 391 800
Budget 2012
1 350 200
0
1 769 000
-418 800
1 Avser intäkter av avgifter som t.ex. ansökningsavgifter, försäljningsavgifter och betalningsförelägganden som är förknippade med ärendehandläggning.
2Avser försäljning av uppgifter ur dataregister, intäkter i samband med lösöreköpkontrakt och kopior av allmänna handlingar.
Tabell 5.3 Uppdragsverksamhet Kronofogdemyndigheten
Tusental kronor
Uppdragsverksamhet1
Intäkter
Kostnader
Resultat
(intäkt -kostnad)
Utfall 2010
(varav tjänsteexport)
20 335
1 786
20 015
1 466
320
Prognos 2011
(varav tjänsteexport)
16 292
4 410
16 292
4 410
0
Budget 2012
(varav tjänsteexport)
15 713
3 831
15 713
3 831
0
1 Verksamheten avser pensionsadministration för AP-fonderna och Premiepensionssystemet. Kronofogdemyndigheten bedriver också ett SIDA-finansierat utvecklingsprojekt rörande indrivningsverksamheten i Georgien,
Regeringens överväganden
Tabell 5.4 Härledning av anslagsnivån 2012-2015, för 1:2 Kronofogdemyndigheten
Tusental kronor
2012
2013
2014
2015
Anvisat 2011 1
1 731 497
1 731 497
1 731 497
1 731 497
Förändring till följd av:
Pris- och löne- omräkning 2
16 849
52 594
89 739
137 202
Beslut
7 000
-8 899
-9 084
-9 321
Överföring till/från andra anslag
95
97
99
102
Övrigt
3 000
6 061
3 662
3 757
Förslag/ beräknat anslag
1 758 441
1 781 350
1 815 912
1 863 237
1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2011 (bet. 2010/11:FiU21). Beloppet är således exklusive beslut på ändringsbudget under innevarande år.
2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2011 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning. Pris- och löneomräkningen för 2013-2015 är preliminär och kan komma att ändras.
Kronofogdemyndighetens anslag ökas varaktigt med 6 500 000 kronor från 2012 för arbetet mot grov organiserad brottslighet.
Kronofogdemyndigheten har sedan 2008 haft i uppdrag att föra register över antal barn som berörs av avhysning. Uppföljning av detta register har visat att det finns behov av att utveckla statistiken i syfte att få en bättre uppfattning om hur många barn som drabbas av vräkning från sin ordinarie adress och som på grund av avhysning tvingas att flytta. För att myndigheten ska kunna utveckla statistiken tillförs anslaget engångsvis 500 000 kronor 2012.
Regeringen föreslår att anslaget för 2012 uppgår till 1 758 441 000 kronor. För 2013 beräknas anslaget till 1 781 350 000 kronor. För 2014 beräknas anslaget till 1 815 912 000 kronor. För 2015 beräknas anslaget till 1 863 237 000 kronor.
6 Kustbevakningens verksamhet avseende tullkontroll
6.1 Mål
För Kustbevakningen gäller att brott mot gällande bestämmelser om in- och utförselrestriktioner ska förebyggas och upptäckas.
6.2 Resultatredovisning Kustbevakningen
Under 2010 har Kustbevakningen tillsammans med Tullverket arbetat fram ett förslag till rutiner för selektering av kontrollobjekt. Målsättningen är att uppnå effektivare kontroller av fartyg med bättre träffsäkerhet. Samverkan med Tullverket har överlag fungerat väl inom samtliga regioner och ett antal gemensamma fartygsvisitationer har gjorts varvid båda myndighetens särskilda förmågor tagits tillvara, t.ex. narkotikasökhund från Tullverket och dykare från Kustbevakningen. Kustbevakningen har vidare aktivt deltagit i flera tullsamverkansfora inom EU.
Under 2010 har även Kustbevakningen utvecklat underrättelse- och spaningsverksamheten samt medverkat i ett antal samverkansoperationer mot den grova organiserade brottsligheten som genomförts med lyckat resultat och är bra exempel på en aktiv brottsbekämpning inom denna satsning. Kustbevakningens spaningsgrupper har varit verksamma under hela året och samverkan har främst skett med Polisen och Tullverket och har fortsatt att fördjupas. Regeringen ser positivt på utvecklingen när det gäller denna myndighetssamverkan.
Under 2010 har Kustbevakningen genom internationell myndighetssamverkan ökat förutsättningarna för att förhindra att narkotika m.m. når den svenska marknaden bl.a. genom samverkan i t.ex. Baltic Sea Region Border Control Cooperation (BSRBCC). De samverkansoperationer inom BSRBCC som har genomförts under 2010 har lett till beslag i Sverige samt i andra länder som ingår i denna samverkansform.
Det operativa gränsplaneringsrådet (OGPR) med representanter från Kustbevakningen, Tullverket och Polisen har regelbundet träffats under 2010 och gemensamma insatser har planerats. Totalt har sex insatser genomförts under året. Ett beslag av 995 000 cigaretter gjordes vid en av insatserna. Längs Västkusten inriktades övervakningen under sommaren 2010 mot att kontrollera fritidsbåtstrafiken vid yttre gräns i samverkan med Tullverket och Polisen. Regelefterlevnaden rapporterades i huvudsak vara god, myndigheternas närvaro i området torde gett en preventiv effekt.
6.2.1 Analys och slutsatser
Då kontrollen av sjöfarten är en viktig faktor vad gäller åtgärder för att begränsa såväl grov organiserad brottslighet som mindre grova brott anser regeringen att regelbunden och kvalitetssäkrad samverkan med andra brottsbekämpande organ, såväl på det nationella som internationella planet, är viktig för att uppnå en effektiv brottsbekämpning.
6.3 Politikens inriktning
Regeringen anser att arbetet med den underrättelsebaserade kontrollverksamheten och rutinkontrollerna till sjöss som bygger på underrättelsetips som kommit till Kustbevakningen, både från allmänheten och från samverkande myndigheter fortsatt ska utvecklas. För att uppnå resultat mot transnationell brottslighet menar regeringen att internationellt tullsamarbete inom EU, Europol och Aktionsgruppen mot organiserad brottslighet i Östersjöområdet är mycket viktigt. På nationell basis anser regeringen att det är viktigt att fortsatt utveckla den samverkan som idag sker, bl.a. vid det nationella underrättelsecentrumet och vid åtta regionala underrättelsecentrum.
1
PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 3
PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 3
2
3
PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 3
PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 3
10
11
PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 3
PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 3
16
17
PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 3
PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 3
22
21
PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 3
PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 3
26
27
PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 3
PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 3
30
29