Regeringskansliets rättsdatabaser

Samlad bild av regeringens insatser under mandatperioden för att bekämpa våld mot barn Inledning I enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen) ska barnet skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande innefattande sexuella övergrepp (artikel 19). Våld mot barn kan förekomma i en rad olika sammanhang såsom i hemmet, i skolan, på gatan och på andra platser. Föräldrarna är de som i första hand har ansvar för barnets uppfostran och utveckling, vilket också framhålls i barnkonventionen. De flesta barn lever under trygga och goda förhållanden tillsammans med sina föräldrar. Samhällets roll är att stödja och komplettera föräldrarna i deras föräldraskap. I en del familjer behöver samhället ta ett större ansvar genom insatser från den sociala barn- och ungdomsvården. Behoven kan variera och gäller ibland kortare perioder och ibland under barnets hela uppväxttid. Tidiga och tydliga insatser skall prägla samhällets arbete med barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa. För att bekämpa våld mot barn krävs olika typer av insatser inom olika områden och verksamheter. Ett flertal samhällsorgan har inom sina respektive verksamhetsområden ansvar för att förebygga våld mot barn och att stödja och skydda de barn som utsatts för våld. Det gäller t.ex. skolan, hälso- och sjukvården, socialtjänsten, polis, åklagare och domstol. Flera samhällsorgan ansvarar också för tillsyn, kartläggningar, uppföljningar och utvärderingar inom berörda områden. Eftersom flera verksamhetsområden berörs blir samverkan viktig för att effektivt bekämpa våld mot barn. Genom samverkan kan insatser sättas in i ett tidigt skede vilket både kan minska det enskilda barnets lidande och de samhälleliga kostnaderna. Samverkan mellan aktörer bidrar också till en helhetssyn i bedömning och insatser. Våld mot barn är också en internationell fråga inom ramen för bl.a. FN, EU och Europarådet. Vissa former av våld mot barn är också många gånger ett gränsöverskridande problem, t.ex. olika former av sexuell exploatering av barn, såsom barnpornografi. I denna bilaga redovisas en samlad bild av regeringens genomförda och pågående insatser inom olika områden för att bekämpa våld mot barn i olika sammanhang. Det handlar om samverkan, förebyggande åtgärder, skydd och stöd, barns rätt att komma till tals och få information, kompetensutveckling för berörda yrkesgrupper, kartläggning, uppföljning och utvärdering samt internationellt arbete för att bekämpa våld mot barn. Regeringen har tagit fram särskilda handlingsplaner inom olika områden; Nationell handlingsplan mot sexuell exploatering av barn, Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål samt Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Insatser som omfattas av dessa handlingsplaner och som berör barn redovisas i denna bilaga. När det gäller den nationella handlingsplanen mot sexuell exploatering av barn redovisas också en särskild uppföljning av åtgärderna i handlingsplanen i bilaga 2 till denna proposition. Regeringen har den 27 maj 2010 fattat beslut om ytterligare en handlingsplan; Handlingsplan för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja. 1 Samverkan Regeringen har haft ett ökat fokus på att stärka samverkan mellan aktörer för att bekämpa våld mot barn. Regeringen har bl.a. gett stöd till samverkan på lokal nivå mellan skola, polis, socialtjänst samt barn- och ungdomspsykiatrin. Barnahusen är ett exempel på samverkan mellan olika aktörer när brott mot barn utreds. Länsstyrelserna har vidare haft i uppdrag att initiera och stödja samordningsinsatser och lokal samverkan för kvinnofrid och för barn som bevittnat våld. Riktlinjer och utvärdering av utredningar kring barn som misstänks vara utsatta för brott Åklagarmyndigheten fick 2005 tillsammans med Rikspolisstyrelsen, Rättsmedicinalverket och Socialstyrelsen i uppdrag att medverka till en etablering av flera försöksverksamheter med samverkan under gemensamt tak vid utredningar där barn misstänks vara brottsoffer, så kallade barnahus. Försöksverksamheten har pågått under 2006-2007 på sex orter i landet. Uppdraget har redovisats till regeringen i mars 2008 i form av en slutrapport. Vidare har Rikspolisstyrelsen fått i uppdrag att i samverkan med Åklagarmyndigheten, Rättsmedicinalverket och Socialstyrelsen ta fram nationella riktlinjer och gemensamma kriterier för samverkan när barn misstänks vara utsatta för brott. Syftet med framtagandet av gemensamma riktlinjer är att säkerställa att samverkan vid utredningar kring barn sker på ett effektivt och rättssäkert sätt med barnets bästa i fokus. I uppdraget ingår också att låta utvärdera de verksamheter som bedrivits i så kallade barnahus. Syftet med utvärderingen är att ta fram underlag för bedömning av om utredningarna anpassas till barnen och underlagen för rättsprocessen och samhällets fortsatta insatser förbättras. Riktlinjerna och kriterierna delredovisades i oktober 2009 och bereds för närvarande. Utvärderingen pågår och ska redovisas i december 2010. Nätverksbyggande bland professionella som arbetar med skydd och stöd av barn utsatta för människohandel Regeringen har beviljat Stiftelsen Allmänna Barnhuset bidrag för arbetet med att främja nätverksbyggande bland professionella verksamma inom socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin och institutionsvården som arbetar med stöd och skydd för barn utsatta för människohandel. Stiftelsen Allmänna Barnhuset ska också tillvarata och sprida kunskaper om mångsidigt stöd till barn i Sverige som varit utsatta för människohandel. Stöd till samordning av insatser i länen för stöd till barn som bevittnar våld Länsstyrelserna har haft i uppdrag att inom ramen för sitt ansvarsområde ta initiativ till och på olika sätt stödja samordningen i länet av frågor som syftar till att motverka mäns våld mot kvinnor och stödja barn som bevittnar våld. Uppdraget redovisades 2009 och visar bl.a. att 19 av 21 länsstyrelser genomfört aktiviteter som syftar till att samordna arbetet med våldsutövande män och lika många har genomfört aktiviteter som stärker samordningen av skyddat boende. Vidare har 13 länsstyrelser genomfört insatser till stöd för några eller någon av de särskilt utsatta grupperna; äldre, kvinnor med funktionsnedsättning, missbruksproblem eller kvinnor med utländsk härkomst m.m. Målet för verksamheten ska vara att säkra ett gott och rättssäkert stöd för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Utbyte av kunskap och goda erfarenheter bör främjas. Viktiga aktörer kan bl.a. finnas inom rättsväsendet, socialtjänsten, hälso- och sjukvården och bland ideella organisationer. Stöd till lokal samverkan för kvinnofrid och barn som bevittnar våld På flera håll i landet har myndigheter och ideella organisationer som kommer i kontakt med våldsproblematik utvecklat modeller för samarbete för att motverka mäns våld mot kvinnor. Samverkan omfattar vanligtvis stöd och skydd till våldsutsatta kvinnor, och om barn är inblandade, att de ges möjlighet att bearbeta sina upplevelser. Samverkan omfattar också insatser för våldsutövande män för att de ska sluta utöva våld. I vissa fall inkluderas även arbetet mot hedersrelaterat våld. Regeringen ser ett behov av att utveckla denna typ av strukturerad samverkan för kvinnofrid på kommunal nivå. I syfte att kunna utvärdera det pågående arbetet samt utveckla befintligt samverkansarbete har regeringen avsatt medel för arbetet i kommunerna. Regeringen har beviljat länsstyrelserna medel som ska fördelas till kommunerna i länet under perioden 2008-2010. Kommunerna kan använda medlen till att etablera en samverkansstruktur alternativt till att utvärdera eller utveckla ett befintligt samverkansarbete. Skolverkets samverkansuppdrag Statens skolverk har på regeringens uppdrag fördelat statsbidrag till kommuner och skolor för att stödja lokal samverkan mellan skola, polis, socialtjänst och barn- och ungdomspsykiatrin. Under åren 2007 och 2008 fördelades 100 miljoner kronor till 125 projekt i ca 100 av landets kommuner. Uppdraget redovisades den 10 december 2009. Utredning om skolans arbete med utsatta barn Regeringen har beslutat om ett direktiv för en särskild utredare med uppdrag att se över skolans arbete med barn som far illa eller riskerar att fara illa (dir. 2009:80). I uppdraget ingår att analysera det arbete som bedrivs, att kartlägga hur kommunala och fristående huvudmän inom förskoleverksamheten, skolan och skolbarnsomsorgen samverkar med socialtjänsten, polisen och hälso- och sjukvården samt att lämna förslag till åtgärder som underlättar arbetet med dessa barn. Syftet med utredningen är att ytterligare förstärka och effektivisera stödet för dessa barn. Uppdraget ska redovisas senast den 30 november 2010. Samverkan kring barn och ungdomar med psykisk ohälsa Regeringen (Socialdepartementet) och Sveriges Kommuner och Landsting har sedan 2008 ingått årliga överenskommelser om att förbättra första linjens vård och omsorg för barn och ungdomar med psykisk ohälsa och psykisk sjukdom. Överenskommelserna är en del av regeringens psykiatrisatsning och denna del pågår t.o.m. 2010. Projektet omfattar 14 modellområden med deltagande från landsting och kommuner spridda över landet. Syftet är att skapa modeller för samverkan i första linjens vård och omsorg som kan möta ohälsan tidigt på lägsta möjliga nivå. Det förutsätter en väl fungerande samverkan mellan exempelvis barnhälsovård, ungdomsmottagningar, primärvård, habiliteringsverksamhet, skolhälsovård och socialtjänst. Samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Landsting och kommuner är sedan den 1 januari 2010 (prop. 2008/09:193) skyldiga att dels ingå överenskommelser om sitt samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning, dels vid behov upprätta individuella planer om sitt samarbete när det gäller personer med behov av insatser från både hälso- och sjukvård och socialtjänst. Såväl överenskommelserna som planerna avser personer i alla åldrar, dvs. även barn. Barnrättsforum för erfarenhetsutbyte om hur våld mot barn kan bekämpas Regeringen anordnade under 2008 ett barnrättsforum med fokus på våld mot barn och där myndigheter och enskilda organisationer deltog. Syftet var att bidra till samverkan, dialog och erfarenhetsutbyte kring frågor om våld mot barn. 2 Förebyggande åtgärder Det förebyggande arbetet behöver stärkas och regeringen har därför bl.a. presenterat en nationell strategi för föräldrastöd samt vidtagit åtgärder för att stimulera förebyggande arbete för barn i familjer där våld eller övergrepp mellan vuxna förekommer. Statens folkhälsoinstitut har fått i uppdrag att i samverkan med Socialstyrelsen kartlägga det förebyggande arbetet i kommunerna som vänder sig till barn och unga som riskerar att fara illa. Vidare har Karolinska universitetssjukhuset beviljats medel för att i samarbete med Stockholms läns landsting, driva ett pilotprojekt för att förebygga våld mot spädbarn och öka kunskapen om så kallad shaken baby syndrome. Ett annat exempel på förebyggande arbete är projektet Surfa Lugnt som samordnar ett nationellt initiativ från den privata sektorn med målsättningen att höja vuxnas kunskaper om barns och ungas vardag på Internet. Medierådet driver fortsatt en EU-finansierad kampanj - Det unga Internet - för säkrare användning av Internet bland barn och unga. Regeringen har också gett länsstyrelserna i uppdrag att lämna stöd till insatser som avser förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Olika former av våld förekommer också i skolan varför Statens skolverk har haft i uppdrag att ta fram stödmaterial till skolorna om hur man kan arbeta brottsförebyggande med fokus på det grövre våldet. En nationell strategi för föräldrastöd Regeringen har antagit en nationell strategi för föräldrastöd (S2009/2954/FH) med syfte att skapa möjligheter för föräldrar att få den hjälp och det stöd de behöver för att ge en god omsorg till sina barn. Strategins övergripande mål är att alla föräldrar ska erbjudas föräldrastöd under barnets uppväxt. Det ska ske genom ökad samverkan kring föräldrastöd mellan aktörer vars verksamhet riktar sig till föräldrar (delmål 1), ökat antal hälsofrämjande arenor och mötesplatser för föräldrar (delmål 2) samt ökat antal föräldrastödsaktörer med utbildning i hälsofrämjande metoder och universella evidensbaserade föräldrastödsprogram (delmål 3). Strategin utgör en del av regeringens långsiktiga satsning för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa bland barn och ungdomar. Den ska också inspirera kommuner att utveckla stöd- och hjälpinsatser till föräldrar, t.ex. stimulera till lokal samverkan kring stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Insatserna kan variera över landet, och kan genomföras genom etablerade kanaler såsom föräldracentraler, mödra- och barnhälsovård, förskola och skola, frivilligorganisationer och studieförbund. Insatser kan också genomföras genom samverkan mellan kommun och landsting, inrättande av lokal samordnartjänst och genom upprättande av kommunala handlingsplaner. Det ska vara frivilligt för föräldrar att delta och nyttja de möjligheter som erbjuds. Projekt för att utveckla föräldrastödet på kommunal nivå I enlighet med den nationella strategin för föräldrastöd har Statens folkhälsoinstitut (FHI) fått i uppdrag att fördela stimulansbidrag till projekt som ska utveckla föräldrastödet. Försöksverksamheten består av tio projekt och ska pågå t.o.m. 31 december 2011. I projekten samverkar kommuner med bl.a. forskningsinstitutioner, landsting, länsstyrelser, idéburna organisationer och studieförbund. Syftet med samtliga projekt är att erbjuda sammanhållna föräldragrupper under barnens uppväxttid, bidra till att ge föräldrarna kunskap om barns hälsa och utveckling, hjälpa föräldrar i sin parrelation samt öka antalet mötesplatser för föräldrar och därmed stärka föräldrarnas sociala nätverk. Projekten ska rikta sig till alla föräldrar och omfatta olika åldersgrupper (0 -17 år) av barn. I uppdraget ingår också att FHI ska utveckla ett dialogforum för kommuner och idéburna organisationer kring föräldrastöd samt att i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) skapa en webbplats som ger möjligheter till öppna jämförelser avseende föräldrastöd. FHI kommer att lämna en första rapport om medlens användning till regeringen den 30 juni 2010 och en slutrapport avses lämnas den 15 juni 2012. Med utgångspunkt i erfarenheterna från det första året har regeringen i april 2010 uppdragit åt FHI att fördela ytterligare stimulansbidrag till ett urval kommuner. FHI ska prioritera projekt som bl.a. är inriktade på utvärdering av vanligt förekommande föräldrastödsmetoder och utvärdering av olika strukturer för föräldrastöd på regional och lokal nivå. Försöksverksamheten ska pågå t.o.m. 2013 och uppdraget ska slutredovisas i juni 2014. Föräldrastöd på Internet Regeringen har givit organisationen Barnens rätt i samhället (BRIS) ekonomiskt stöd för att ta fram en interaktiv webbplats, Barnperspektivet.se, för att ge råd och stöd till föräldrar och andra vuxna. Syftet är att föräldrar snabbt ska kunna få rådgivning och hjälp, t.ex. vid konflikter med barnet eller om barnet utsätts för mobbning. Om föräldrar får stöd i krisartade situationer kan det förhindra att barn utsätts för våld eller kränks på andra sätt. Avsikten är att webbplatsen och BRIS Vuxentelefon - om barn ska komplettera varandra. Nationell webbplats för föräldrastöd och barnsjukvård Regeringen har 2009 beslutat om att medel ska utbetalas till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att användas för att etablera en nationell kvalitetssäkrad webbplats för universellt förebyggande föräldrastöd och barnsjukvård. Webbplatsen erbjuder samlad information och rådgivning om förebyggande och föräldrastödjande insatser samt barnsjukvård och ser barnet ur ett helhetsperspektiv med utgångspunkt i barnkonventionen - barndom, uppväxt, utbildning, hälsa och sjukvård. Den 1 mars 2010 övertog det landstingsägda bolaget Inera AB den tidigare privatdrivna webbplatsen Growingpeople.se. Webbplatsen har införlivats i och kompletterar 1177.se, landstingens och regionernas gemensamma webbplats för råd om vård och hälsa. Ett skärpt skadeståndsansvar för vårdnadshavare Den 11 mars 2010 beslutade regeringen propositionen Ett skärpt skadeståndsansvar för vårdnadshavare (prop. 2009/10:142). När barn begår brott är det ofta andra barn som är brottsoffer. I propositionen föreslår regeringen ett strängare skadeståndsansvar i syfte att tydliggöra att det är föräldrarna som bär huvudansvaret för sina barn. Förslaget innebär att en förälder som har vårdnaden om ett barn ska ansvara för vissa typer av skador som barnet orsakar. Ansvaret förutsätter inte att vårdnadshavaren varit vårdslös. Ansvaret ska gälla person- och sakskada och skada genom kränkning som barnet vållar genom brott. Lagändringarna träder i kraft 1 januari 2011. Förebyggande arbete riktat till barn och ungdomar i risksituationer För att förebygga ohälsa bland barn till föräldrar med missbruksproblem eller psykisk ohälsa och till barn i familjer där våld och övergrepp mellan vuxna förekommer, avsätter regeringen årligen medel för förebyggande åtgärder i kommunerna. Regeringen har gett Statens folkhälsoinstitut (FHI) i uppdrag att kartlägga det förebyggande arbetet i kommunerna som är särskilt riktat till barn och ungdomar i olika risksituationer. FHI ska därefter följa upp det förebyggande arbetet som genomförs i kommunerna under åren 2010 och 2011. Syftet med kartläggningen är att få mer kunskap om vilka grupper av barn och ungdomar i risksituationer som erbjuds förebyggande insatser, vilka dessa insatser är och vem som erbjuder insatserna. Resultatet av undersökningen kommer att återföras till de berörda verksamheterna för att skapa förutsättningar för jämförelser och verksamhetsutveckling. I kartläggningen har frågor ställts kring en rad situationer eller förhållanden som kan innebära en risk för att barn och ungdomar utvecklar ohälsa på kortare eller längre sikt. Situationerna är till största del knutna till hemförhållanden och rör missbruk, psykiska ohälsa, utvecklingsstörning/kognitiva svårigheter och kriminalitet hos förälder samt våld som barn och ungdomar bevittnat. Barn och unga som befinner sig i en asylprocess eller vars föräldrar gör det har också inkluderats i kartläggningen. Utredning av brott mot ett barn där barnet avlidit i anslutning till brottet 1 januari 2008 trädde lag (2007:606) om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott m.m. i kraft. Enligt lagen ska en utredning genomföras om ett brott har begåtts mot ett barn och barnet har avlidit i anslutning till brottet eller om det finns särskilda skäl att utreda dödsfallet, och om det finns särskild anledning att anta att dödsfallet har samband med att barnet varit i behov av skydd. Syftet med utredningen är att ge underlag för förslag till åtgärder som ska förebygga att barn far illa. Utredningarna ska söka klarlägga förhållanden som har inneburit att det avlidna barnet har varit i behov av skydd och vilka åtgärder som har vidtagits eller kunnat vidtas för att skydda barnet. Utredning får endast inledas i fall som rapporteras till Socialstyrelsen av polismyndighet eller åklagare. Socialstyrelsen ska vartannat år redovisa resultatet av utredningsverksamheten. Rapporten ska utformas på ett sådant sätt att den inte ger upphov till förmodan om skuld eller ansvar i samband med ett dödsfall och inte heller till att personer som förekommer i utredningsmaterialet kan identifieras. I januari 2010 publicerade Socialstyrelsen den första rapporten om utredningar avseende barn som har avlidit i anledning av brott. Socialstyrelsen har utrett sju dödsfall och funnit brister i myndigheters handlande. Socialstyrelsen avser använda kunskaperna från utredningsverksamheten som ett underlag i myndighetens arbete. Pilotprojekt för att förebygga våld mot spädbarn Regeringen har beviljat Karolinska universitetssjukhuset medel för att i samarbete med Stockholms läns landsting driva ett pilotprojekt för att förebygga våld mot spädbarn och öka kunskapen om så kallad shaken baby syndrome. Inom projektet utbildas mödra- och barnavårdspersonal och information om shaken baby syndrome sprids till blivande och nyblivna föräldrar. En utvärdering av hur effektiv informationen är görs inom ramen för projektet. Ett syfte med pilotprojektet är att skapa förutsättningar för andra landsting att vidta egna insatser inom området. Uppdrag om prostitution och människohandel I samband med regeringens handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål fick Statens institutionsstyrelse i uppdrag att förstärka arbetet med bl.a. ungdomar som är, har varit eller riskerar att utsättas för prostitution eller människohandel. Myndigheten ska bl.a. identifiera och stärka insatserna på institutionerna och i samråd med socialtjänsten utveckla arbetssätt som minskar risken för återfall i prostitution efter det att personerna lämnat myndighetens institutioner. Uppdraget pågår under tiden 2008-2010. Statens institutionsstyrelse har presenterat en delredovisning. Regeringens insatser för behandling av sexualbrottsdömda män samt män som dömts för våld i nära relationer Regeringen har i budgetpropositionen för 2007 tillfört Kriminalvårdens anslag ytterligare 20 miljoner kronor för att förstärka behandlingen av sexualbrottsdömda män samt män som dömts för våld i nära relationer. Kriminalvården har fått i uppdrag av regeringen att genomföra en särskild satsning för att öka insatserna för sexualbrottsdömda samt män som dömts för våld i nära relationer, inklusive brott mot barn. Uppdraget ska omfatta åtgärder som bidrar till att öka möjligheterna till deltagande i programverksamhet för dessa grupper av män, samt utveckla arbetet vad avser riskbedömning, metoder, utslussning och samverkan med andra huvudmän. En delredovisning har inkommit och uppdraget ska slutredovisas senast den 1 april 2011. Ytterligare 30 miljoner kronor har avsatts för detta ändamål under åren 2008-2010. Utvärdering och kartläggning av insatser för personer som begått eller riskerar att begå sexuella övergrepp mot barn Regeringen har i januari 2010 gett Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) i uppdrag att genomföra en utvärdering av effekterna av behandlingsmetoder för personer som begått eller riskerar att begå sexuella övergrepp mot barn. Regeringen har även beslutat om att ge Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra en kartläggning av tillgängliga insatser i Sverige för personer som begått eller riskerar att begå sexuella övergrepp mot barn, och den geografiska omfattningen av dessa. Tyngdpunkten ska ligga på vilka insatser som finns tillgängliga för personer som inte är föremål för åtgärder inom ramen för exempelvis kriminalvård eller sluten ungdomsvård. Myndigheterna ska redovisa uppdragen senast den 31 december 2010. Förebyggande arbete mot sexuell exploatering av barn och unga Studier visar att vissa faktorer ökar riskerna för barn och ungdomar att utsättas för sexuell exploatering. Regeringen har därför gett Ungdomsstyrelsen i uppdrag att genomföra insatser i syfte att främja det generella förebyggande arbetet mot sexuell exploatering av barn och ungdomar mellan 13 och 25 år, via Internet och andra interaktiva medier. Uppdraget inkluderar genomförandet av en studie bland målgruppen för att öka kunskapen om deras attityder till och erfarenheter av exponering av sexuell natur och sexuellt utnyttjande, framförallt via Internet och andra interaktiva medier. Med utgångspunkt i studien ska därefter ett metodmaterial utformas som kan användas i det förebyggande arbetet med barn och ungdomar. Även utbildningsinsatser ska genomföras för att öka kunskapen i dessa frågor hos personer som arbetar med ungdomar. I rapporten Se mig - unga om sex och Internet som har inkommit till Regeringskansliet redovisades den första delen av uppdraget. Ungdomsstyrelsen har också i samarbete med Stiftelsen Allmänna Barnhuset tagit fram handboken Men fråga mig bara! som riktar sig till personal som arbetar med ungdomar inom bl.a. skolan, fritidsverksamheter, socialtjänsten och polisen. Syftet med handboken är att göra det lättare att identifiera och möta barn och ungdomar som har utsatts för sexuell exploatering. Ungdomsstyrelsen har även genomfört ett antal seminarier på temat. Under året avser Ungdomsstyrelsen att anordna en nationell utbildning på högskolenivå för personer som har en operativ eller samordnade roll inom skola, socialtjänst eller fritidsverksamhet och som vill fördjupa sina kunskaper på området. En utbildning för tjejjourer och liknande organisationer som vänder sig till pojkar kommer också att genomföras. Utöver dessa utbildningar planerar Ungdomsstyrelsen för ett antal kortare utbildningar och seminarier. Även ett diskussionsunderlag för lärare eller andra aktörer som professionellt arbetar med ungdomar är under utarbetande. Det är tänkt att användas på grundskolans högre årskurser och på gymnasiet. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2010. Kampanj för säkrare Internet Den statliga kommittén Medierådet har i uppgift att följa utvecklingen av barns och ungdomars mediesituation, bl.a. med fokus på Internet och digitala medier, och att arbeta förebyggande för att minska riskerna för skadlig mediepåverkan. Sedan 2002 driver Medierådet en EU-finansierad kampanj - Det unga Internet - för säkrare användning av Internet bland barn och unga. Kampanjen drivs i samverkan med Barnens rätt i samhället (BRIS) och finansieras av EU-kommissionens handlingsprogram Safer Internet Plus Programme. I detta arbete är en av målsättningarna att stödja kunskap om Internet och lära barn att hantera nya medier på ett ansvarsfullt sätt. Initiativ för att öka vuxnas kunskaper om barns vardag på Internet Regeringen har gett stöd till projektet Surfa Lugnt som samordnar ett nationellt initiativ från den privata sektorn med målsättningen att öka vuxnas kunskaper om barns och ungas vardag på Internet. Syftet är att bejaka det positiva som finns i ungas liv på nätet, som engagemang, kommunikation och kunskapsutbyte, och samtidigt ge föräldrar och andra vuxna mer kunskap att hantera fallgroparna på Internet, som till exempel e-mobbning och integritetsfrågor. Flera privata aktörer, enskilda organisationer och Medierådet är engagerade i samarbetet. Genom samarbetsprojektet vill man få till stånd en effektiv koordinering av det arbete som såväl offentlig som privat och ideell sektor bedriver inom området. Uppdraget ska redovisas i juni 2010. Nya prioriterade områden för Allmänna arvsfonden Regeringen har föreslagit nya prioriterade områden för Allmänna arvsfondens stödgivning fr.o.m. 2007. Projekt som syftar till att motverka våld, mobbning eller trakasserier på grund av kön, etnicitet, sexuell läggning eller funktionshinder bör uppmärksammas särskilt. Regeringen ser det också som angeläget med stöd till projekt för att utveckla nya metoder för stöd till barn och unga som utsatts för våld eller som bevittnat våld i hemmiljön samt till projekt som syftar till att motverka mäns våld mot unga kvinnor och kvinnor med funktionshinder. Här innefattas även sådana projekt som arbetar med att förebygga eller motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Jämställdhet i skolan Regeringen har avsatt 110 miljoner kronor under en treårsperiod för att öka jämställdheten i skolan. I satsningen ingår bl.a. en jämställdhetsdelegation för skolan (dir. 2008:75). Delegationen ska utifrån skolans värdegrundsuppdrag analysera könsskillnaderna i utbildningsresultat, utvärdera metoder för att bryta traditionella könsroller och föreslå lämpliga insatser för hur ett långsiktigt jämställdhetsarbete i skolan kan utvecklas och stärkas. Slutrapporten ska presenteras den 30 november 2010. Inom ramen för jämställdhetssatsningen har även Statens skolverk fått i uppdrag att genomföra ett flertal utvecklingsinsatser. I uppdraget ingår bl.a. att ge utbildning om könsroller, hederstraditioner samt sex- och samlevnadsundervisning. Skolverket ska även stödja elevhälsan för att förebygga psykisk ohälsa. Uppdraget ska slutrapporteras senast den 31 december 2010. Tidiga insatser till barn och unga som lider av svårare psykisk ohälsa En del av regeringens psykiatrisatsning är ett uppdrag till Socialstyrelsen att driva det nationella utvecklingscentrumet för tidiga insatser till barn och unga som löper risk att drabbas av svårare psykisk ohälsa (UPP-centrum). Centrumets målgrupp är barn och unga som börjar visa tecken på psykisk ohälsa och/eller oroande social utveckling samt barn och unga i uppenbara riskmiljöer. De professionella som i sitt dagliga arbete möter barn och ungdomar står i fokus för centrumets arbete. Centrumets uppdrag är bl.a. att sammanställa kunskap om vilka metoder som är effektiva när det gäller förebyggande arbete, tidig upptäckt och tidigt stöd samt behandlande insatser. Kunskapen ska spridas och användas i arbetet med barn och ungdomar. Satsningen påbörjades 2007 och pågår t.o.m. 2011. 3 Stöd och skydd Att ge barn som far illa eller riskerar att fara illa stöd och skydd är grundläggande i arbetet med att bekämpa våld mot barn. Lagstiftningen har förstärkts inom olika områden såsom straffskärpning för allvarliga våldsbrott, en effektivare bekämpning av barnpornografibrott, ökat stöd och skydd för barn som bevittnar våld och tydligare krav på riskbedömningar i samband med mål om vårdnad, boende och umgänge. Regeringen har tagit initiativ till att ytterligare öka säkerheten för barn och unga på Internet. Den 1 juli 2009 infördes ett nytt brott i brottsbalken - kontakt med barn i sexuellt syfte. Flera initiativ har också tagits för att stärka stödet och skyddet för barn inom socialtjänsten, bl.a. presenterade Barnskyddsutredningen under 2009 (SOU 2009:68) sina förslag som för närvarande bereds i Regeringskansliet. Kontakt med barn i sexuellt syfte Den 1 juli 2009 infördes ett nytt brott i brottsbalken - kontakt med barn i sexuellt syfte (6 kap. 10 a § brottsbalken). Den nya straffbestämmelsen tar sikte på kontakter med barn, t.ex. på Internet, som riskerar att leda till sexuella övergrepp vid ett möte med barnet. Det nya brottet omfattar den som, i syfte att mot ett barn under 15 år begå ett sexualbrott, träffar en överenskommelse med barnet om ett sammanträffande samt därefter vidtar någon åtgärd som är ägnad att främja att ett sådant sammanträffande blir av. Straffet är böter eller fängelse i högst ett år (prop. 2008/09:149). Skärpta straff för allvarliga våldsbrott Regeringen har i propositionen Skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m. (prop. 2009/10:147) föreslagit en reform om straffmätning som syftar till att höja straffen för allvarliga våldsbrott och för grovt vållande till annans död, att öka spännvidden mellan straffen för brott i allmänhet och att skärpa straffen vid vållande till annans död. Reformen innebär bl.a. att straffen höjs generellt för allvarliga våldsbrott genom att det vid bedömningen av straffvärdet särskilt ska beaktas om gärningen inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv eller hälsa eller trygghet till person. Vidare delas straffskalan för grov misshandel upp. För misshandelsbrott som är att anse som synnerligen grovt döms till fängelse i lägst fyra och högst tio år. För annan grov misshandel döms till fängelse i lägst ett och högst sex år. Straffminimum för utpressning, grovt brott, och för vållande till annans död, grovt brott, höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Dessutom ges försvårande och förmildrande omständigheter ett ökat genomslag vid straffvärdebedömningen av brott i allmänhet. Den generella straffhöjningen för de allvarliga våldsbrotten och vissa av de andra förslagen innebär ett höjt straffvärde för brott mot barn. Riksdagen har antagit regeringens förslag. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2010. Effektivare bekämpning av barnpornografibrott Regeringen beslutade den 3 december 2009 propositionen Barnpornografibrottet (prop. 2009/10:70) som innehåller flera förslag som syftar till att åstadkomma en effektivare bekämpning av barnpornografibrott. En ny brottsform föreslås som innebär att även den som betraktar en barnpornografisk bild som han eller hon berett sig tillgång till ska kunna dömas för barnpornografibrott. Vidare föreslås ett förtydligande av de omständigheter som ska kunna medföra att ett barnpornografibrott bedöms som grovt brott. Det föreslås också att kravet på dubbel straffbarhet avskaffas för brott av normalgraden som består i skildring av barn i pornografisk bild och för alla former av grovt barnpornografibrott. Även preskriptionstiden för brottet föreslås förlängd. Tiden för åtalspreskription ska räknas från den dag målsäganden fyller eller skulle ha fyllt 18 år, om brottet är grovt eller av normalgraden och avser skildring av barn i pornografisk bild. Lagändringarna i dessa delar träder i kraft den 1 juli 2010. Härutöver föreslås att det straffbara området utvidgas för den form av barnpornografibrott som består i att skildra barn i pornografisk bild. Gärningsformen kommer därigenom att utan nuvarande begränsning omfatta alla fall av skildring av fullt pubertetsutvecklade barn under 18 år. Förslaget i denna del kräver grundlagsändringar. Dessa lagändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2011. Riksdagen har beslutat om propositionen. Ny utformning av människohandelsbrottet Regeringens proposition Förstärkt straffrättsligt skydd mot människohandel (prop. 2009/10:152) innehåller förslag till en ny utformning av människohandelsbrottet. Förslaget innebär en tydligare och mer ändamålsenlig brottsbeskrivning som syftar till att effektivisera brottsbekämpningen och därigenom förstärka det straffrättsliga skyddet mot människohandel. Ändringarna innebär bl.a. att kravet på att gärningsmannen genom handelsåtgärden ska ta kontroll över offret - det s.k. kontrollrekvisitet - tas bort. Vidare föreslås att kravet på dubbel straffbarhet för att svensk domstol ska kunna döma över människohandel som begåtts utomlands tas bort. I propositionen föreslås även den lagändring som krävs för att Sverige ska kunna tillträda Europarådets konvention om bekämpande av människohandel. Lagstiftningen träder i kraft den 1 juli 2010. Förlängd preskriptionstid för könsstympning som begås mot barn Regeringen har i propositionen Avskaffande av preskription för vissa allvarliga brott (prop. 2009/10:50) föreslagit att preskriptionstiden för könsstympning som begås mot barn förlängs på så sätt att preskriptionstiden börjar löpa först den dag barnet fyller eller skulle ha fyllt 18 år. Ändringen föreslås också omfatta försök till sådant brott. Lagändringen träder i kraft den 1 juli 2010 och föreslås gälla också för begångna brott som vid lagens ikraftträdande ännu inte har preskriberats. Barn som bevittnar våld ses som offer för brott Den 15 november 2006 trädde en ändring i socialtjänstlagens 5 kap. 11 § i kraft som slår fast att barn som bevittnar våld eller andra övergrepp av eller mot närstående vuxna är offer för brott. Samma datum trädde också lagändringar i kraft som innebär att barn som bevittnar ett brott som är ägnat att skada barnets trygghet och tillit i förhållande till en närstående person ska ha rätt till brottsskadeersättning från staten. Stöd och hjälp till barn som bevittnat våld Den 1 juli 2007 skärptes 5 kap. 11 § socialtjänstlagen (2001:453) så att socialnämndens åliggande att ge brottsoffer stöd och hjälp framgår tydligare. Lagändringen syftar till att tydliggöra kommunens ansvar för att ge stöd och hjälp till brottsoffer. Ändringarna innebär bl.a. att kommunen ska, istället för som tidigare bör, särskilt beakta att våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld kan vara i behov av stöd och hjälp. I samband med lagändringen genomfördes en rad kompletterande åtgärder, bl.a. gavs ett förbättrat kunskapsstöd till kommunerna i tillämpningen av socialtjänstlagen. Socialstyrelsen tog också fram allmänna råd om socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld (SOFS 2009:22). En handbok kommer att publiceras av Socialstyrelsen i juni 2010. Vidare kommer Socialstyrelsen att presentera en webbplats där kunskap och goda exempel på området finns samlad samt vidta andra kommunikationsåtgärder för att stödja kommunerna och bidra till ett mer enhetligt arbete. De allmänna råden och handboken bygger på arbetet med att förstärka tillsynen av socialtjänsten och lyfta fram de brister som finns i socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Utöver dessa åtgärder ges kommunerna särskilda utvecklingsmedel varje år. Detta sker i syfte att stödja genomförandet av ambitionshöjningen på området genom att kommunerna får möjlighet att förstärka och kvalitetsutveckla sitt arbete. Totalt satsas 109 miljoner varje år varav 750 000 kronor är avsett för Socialstyrelsen. Medlen fördelas via länsstyrelserna till kommunerna i enlighet med särskilda riktlinjer som regeringen har tagit fram. Socialstyrelsen har det övergripande ansvaret att på nationell nivå följa upp och utvärdera satsningen och dess effekter. Den nationella slutredovisningen görs den 1 juni 2011. Förbättrad utredning och lagföring Vålds- och sexualbrott mot barn är mycket svåra att utreda. Detta gäller särskilt om brotten har ägt rum inom familjen. Ärendena kräver åklagare som har fallenhet och intresse för denna typ av ärenden och som har särskilda kunskaper om hur brott mot barn bör utredas. Vålds- och sexualbrott mot barn är en brottstyp där regeringen vill att Åklagarmyndigheten ytterligare ska förbättra brottsutredningsverksamheten och öka lagföringen genom fortsatt verksamhetsutveckling. Regeringen har i regleringsbreven för 2007, 2008 och 2009 ålagt Åklagarmyndigheten att återrapportera vilka insatser man har genomfört när det gäller att bekämpa vålds- och sexualbrott mot barn. I stort sett alla åklagarkammare har numera relationsvåldsspecialister. Merparten av kamrarna har också särskilt utsedda åklagare eller team som handlägger ärenden gällande vålds- och sexualbrott mot barn. Handläggningen av brott mot barn har fått ett utökat administrativt stöd i syfte att öka åklagarnas utrymme att leda förundersökningarna. Vidare finns på många platser i landet särskilda så kallade barnahus, där läkare, polis, åklagare, socialtjänst m.fl. funktioner finns samlade under ett och samma tak. På orter där det inte finns barnahus har samrådsförfaranden liknande dem som tillämpas i barnahusen förekommit. Bedömningen på flera håll är att kvaliteten i utredningarna har höjts och att barnperspektivet har fått en utökad plats i brottsutredningarna. Barn som misstänks för brott En översyn har gjorts av de bestämmelser som gäller då personer under 15 år misstänks ha utfört brott. Med utgångspunkt i betänkandet Barn som misstänks för brott (SOU 2008:111) beslutade regeringen den 11 mars 2010 att överlämna propositionen Barn under 15 år som misstänks för brott (prop. 2009/10:105) till riksdagen. Även om förslagen i propositionen riktar in sig på barn som begår brott innebär de också att förutsättningarna att bekämpa våld mot barn förbättras. Vid våldsbrott av barn under 15 år är ofta målsäganden ett barn. I den angivna propositionen föreslås bl.a. att brott av barn ska utredas i större utsträckning och att polis och socialtjänst ska få ökade möjligheter att ta hänsyn till målsägandens intresse av att ett brott utreds. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2010. Utveckling av den sociala barn- och ungdomsvården I propositionen Utveckling av den sociala barn- och ungdomsvården (prop. 2006/07:129) föreslog regeringen en rad förändringar som syftar till att ytterligare utveckla den sociala barn- och ungdomsvården. Lagändringarna trädde i kraft den 1 april 2008 och innebär bl.a. att socialnämnden, inför en placering av ett barn utanför det egna hemmet, tillsammans med barnet och föräldrarna ska ta fram en plan som beskriver hur vården ska genomföras. Nämnden har skyldighet att tillgodose de behov av stöd och hjälp som kan finnas när vården har upphört. Barnskyddsutredningen Barnskyddsutredningen lämnade sitt betänkande Lag om stöd och skydd för barn och unga (SOU 2009:68) i juli 2009. Den har remissbehandlats och bereds för närvarande i Regeringskansliet. Utredningen föreslår en lag med bestämmelser om stöd och skydd för barn och unga (LBU). En sammanslagning av bestämmelserna i socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) till en lag bidrar till att sätta fokus på utsatta barn och deras rätt till stöd och skydd. Det föreslås bli möjligt att inleda en utredning utan att omedelbart informera vårdnadshavarna om beslutet och det blir möjligt för barn över 15 år att kunna ansöka om och få insatser från socialtjänsten utan vårdnadshavarnas medgivande. Utredningen föreslår också en möjlighet för socialnämnden att under två månader kunna följa upp en utredning som avslutas utan åtgärd, men där det finns en kvarstående oro för barnets säkerhet. Avslutade placeringar föreslås kunna följas under motsvarande period. Den föreslagna lagen ställer krav på utbildningsnivå hos socialsekreterare som handlägger ärenden om barn och unga och utredningen föreslår att det i varje kommun ska finnas minst en anställd som har specialistkunskaper inom området. Kvalitetssäkrade bedömningsinstrument Socialstyrelsen har tagit fram ett förslag till kvalitetssäkrade bedömningsinstrument för socialtjänsten i arbetet med barn som bevittnat våld. Bedömningsinstrumentets syfte är att få mer enhetliga bedömningar av insatserna i landets kommuner. Instrumentet kommer att testas under 2010 i 15 kommuner. Två av instrumenten riktar sig särskilt till barn. Socialstyrelsen har också fått i uppdrag att utvärdera metoder och arbetssätt i socialtjänsten för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld samt att sprida denna kunskap. En förstärkt elevhälsa I regeringens proposition Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet (prop. 2009/10:165) föreslår regeringen att det för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska finns en samlad elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. För dessa insatser ska eleverna ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Det ska också finnas tillgång till sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Regeringen avser att tillföra kommunsektorn medel för den förstärkta elevhälsan. Lagförslaget träder i kraft den 1 juli 2011. Förbättrad tillgänglighet inom barn- och ungdomspsykiatrin Regeringen har sedan 2007 fördelat särskilda medel till landstingen för att förbättra tillgängligheten till den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. Inom ramen för psykiatrisatsningen har regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting ingått en överenskommelse om en förstärkt vårdgaranti inom barn- och ungdomspsykiatrin. Målet är att alla landsting inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin utöver de grundläggande kraven i den nationella vårdgarantin, senast 2011 ska kunna erbjuda tid för bedömning inom högst 30 dagar och därefter beslutad fördjupad utredning/behandling inom högst 30 dagar. Satsningen pågår 2009-2011. Barnets bästa avgörande i mål om vårdnad, boende och umgänge Genom lagändringar som trädde i kraft den 1 juli 2006 (prop. 2005/06:99) gjordes en del förändringar i föräldrabalken, bl.a. för att förstärka barnperspektivet. Betydelsen av barnets bästa har kommit till klarare uttryck i lagen. Barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge (6 kap. 2 a § föräldrabalken). Riskbedömningar i mål om vårdnad, boende och umgänge Socialnämnden och domstolen ska sedan den 1 juli 2006 vid bedömningen av barnets bästa fästa avseende särskilt vid risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet förs bort eller hålls kvar eller annars far illa (6 kap 2 a § föräldrabalken). Regeringen har i propositionen (prop. 2005/06:99) bl.a. framhållit att ett barn måste ha en absolut rätt att inte bli utsatt för våld, övergrepp eller annan kränkande behandling. När uppgifter om våld förs fram i ett mål om vårdnad, boende och umgänge måste uppgifterna alltid prövas och en riskbedömning göras. Om domstolen kommer fram till att det finns en risk för att barnet far illa bör detta väga tungt i den helhetsbedömning av samtliga omständigheter som ska göras. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att ta fram ett riskbedömningsinstrument för socialtjänstens arbete med ärenden om vårdnad, boende och umgänge. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2011. Föräldrars förmåga till samarbete vid gemensam vårdnad Genom lagändringar som trädde i kraft den 1 juli 2006 (prop. 2005/06:99) har en del förändringar i föräldrabalken genomförts, som bl.a. förstärker barnperspektivet. I syfte att strama upp rättspraxis vad gäller frågan om rätten ska döma till ensam eller gemensam vårdnad anges numera att vid bedömningen av om vårdnaden ska vara gemensam eller anförtros åt en av föräldrarna ska rätten fästa avseende särskilt vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet (6 kap. 5 § föräldrabalken). I propositionen konstateras att gemensam vårdnad i de allra flesta fall är en ur barnets synvinkel mycket bra vårdnadsform och att möjligheten att besluta om gemensam vårdnad mot en förälders vilja bör finnas kvar. Samtidigt är det viktigt att domstolen tar en förälders motstånd mot gemensam vårdnad på allvar. Om en förälder utsätter barnet eller någon annan i familjen för övergrepp är det i princip bäst för barnet att den föräldern inte får del i vårdnaden. Socialnämnden har även fått möjlighet att väcka talan om umgänge i domstol, t.ex. om barnet riskerar att fara illa (6 kap. 15 a § föräldrabalken). Genom denna möjlighet får socialnämnden ytterligare ett verktyg för att på bästa sätt kunna ta tillvara barnets behov och intressen. Möjligheten kan utnyttjas t.ex. i fall där det visar sig att barnet mår dåligt av umgänget eller på annat sätt riskerar att fara illa om umgänget fortsätter. Det kan t.ex. vara nödvändigt att utesluta en förälder som gör sig skyldig till övergrepp mot någon i familjen från umgänge med barnet eller i vart fall begränsa umgänget med honom eller henne. Om ingen av föräldrarna försöker åstadkomma en förändring behövs en möjlighet för socialnämnden att själv föra talan om umgänget. Handläggningen av verkställighet av avgöranden om vårdnad, boende och umgänge har flyttats från förvaltningsdomstolarna till de allmänna domstolarna och verkställighetsprövningen har renodlats. Det har bl.a. införts en bestämmelse om att domstolen ska vägra verkställighet om det är uppenbart att åtgärden är oförenlig med barnets bästa. Vid bedömningen ska domstolen beakta risken för att barnet far illa (21 kap. föräldrabalken). Umgängesstöd I propositionen Umgängesstöd och socialtjänstens förutsättningar att tala med barn (prop. 2009/10:192) föreslås bl.a. att den möjlighet som domstol har att besluta att en kontaktperson som utses av socialnämnden ska medverka vid umgänget ska lagregleras och benämnas umgängesstöd. Enligt förslaget ska en prövning av barnets behov av umgängesstöd göras. Umgängesstöd kan behövas t.ex. för att barnet ska slippa uppleva konfliktfyllda konfrontationer mellan föräldrarna eller om barnet känner en oro över umgänget. Däremot ska den person som medverkar vid umgänget inte ses som en person med särskilt mandat att fysiskt förhindra att barnet bortförs eller kränks. Om det finns en risk för övergrepp eller bortförande kan resultatet bli att umgänge mellan barnet och föräldern inte kommer till stånd. Lagändringarna träder i kraft 1 augusti 2010. Förbud mot diskriminering av barn och elever Den 1 april 2006 trädde lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Bestämmelserna i lagen omfattade bl.a. förbud mot diskriminering som hade samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder och förbud mot annan kränkande behandling. Statens skolinspektion, Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning och Handikappombudsmannen skulle inom sina respektive ansvarsområden ha tillsyn över lagens efterlevnad. 2006 års lag upphävdes den 1 januari 2009. De bestämmelser i lagen som handlade om diskriminering flyttades över till diskrimineringslagen (2008:567) och de bestämmelser som handlade om annan kränkande behandling flyttades över till ett nytt kapitel, 14 a kap., i skollagen (1985:1100). Diskrimineringslagen och 14 a kap. skollagen trädde i kraft den 1 januari 2009. Den nya myndigheten Diskrimineringsombudsmannen, utövar tillsyn över att diskrimineringslagen följs. För utbildningsområdet innehåller diskrimineringslagen bestämmelser om aktiva åtgärder, förbud mot diskriminering, skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier och förbud mot repressalier. Utbildningsanordnaren ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka trakasserier av barn och elever. Detta innebär bl.a. att det ska upprättas en årlig plan för att förhindra trakasserier av barn och elever i verksamheten. Skyldigheten att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier innebär att när utbildningsanordnaren eller personalen får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier i samband med verksamheten, är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra sådana trakasserier i framtiden. Barn- och elevombudet Den 1 april 2006 inrättades Barn- och elevombudet (BEO). BEO är en del av Skolinspektionen, men har samtidigt ett självständigt uppdrag. BEO övervakar tillsammans med Skolinspektionen den del av skollagen (kap. 14 a) som handlar om kränkande behandling. Tillsammans med Diskrimineringsombudsmannen (DO) ska BEO också arbeta för att motverka kränkningar, diskriminering och trakasserier av barn och elever. En mycket viktig uppgift är att ta tillvara barn och elevers rättigheter. Det innebär att BEO utreder anmälningar om kränkande behandling och kan företräda enskilda barn och elever i domstol. Vidare ska BEO informera om lagstiftningen och ge råd om hur skolorna kan arbeta förebyggande. 4 Barns rätt att komma till tals och få information Regeringens målsättning är att barn ska respekteras och vara delaktiga i beslut som rör dem. Barnets möjligheter att komma till tals samt att få information i frågor som rör dem har stärkts. Tillsynen inom socialtjänsten har tillförts ett barnperspektiv bl.a. genom att samtal ska föras med barn och unga i samband med tillsynsbesök på hem för vård eller boende (HVB) samt institutioner som drivs av Statens institutionsstyrelse. Vidare ska barn och unga som placeras utanför det egna hemmet få information om sina rättigheter och vart de kan vända sig med synpunkter på den vård som ges. Enligt ett förslag från regeringen ska socialtjänsten få möjlighet att samtala med barn utan vårdnadshavarens samtycke i s.k. barnavårdsutredningar. Barnets rätt till information har också stärkts både inom socialtjänsten och i hälso- och sjukvården. Barns och ungas rätt till information i kontakt med socialtjänsten Som ett led i utvecklingen av den sociala barn- och ungdomsvården har ändringar i reglerna om skydd och stöd för barn och unga inom den sociala barn- och ungdomsvården genomförts. Detta för att stärka barns och ungas ställning, skapa förutsättningar för en säker och sammanhållen vård av barn och unga samt säkerställa att den vård som ges är i enlighet med kunskap och beprövad erfarenhet. Lagändringarna gäller från den 1 april 2008, bl.a. har barns och ungas rätt till information i kontakten med socialtjänsten förtydligats. Barnet ska ha rätt till adekvat information om vilka insatser som ges och planeras och också själv få berätta om sin situation. Barns och ungas rätt att komma till tals i tillsynen En ny organisation för tillsynen av hälso- och sjukvård och socialtjänst har skapats. Barnrättsperspektivet ska bli tillgodosett i den nya tillsynsorganisationen vilket bl.a. innebär att barn och ungdomar ska ges information om sina rättigheter och vart de kan vända sig om de har kritik på den vård som de får. Tillsynen av de hem för vård eller boende (HVB) som riktas till barn och unga ska göras kontinuerligt. Den ska ske minst två gånger per år, och fler om behov föreligger. Minst ett av besöken ska vara oanmält. Vid dessa tillsynsbesök ska samtal föras med barnen och de unga. Dessa ska vara frivilliga för barnen och de unga och ske omsorgsfullt och med respekt för den enskildes integritet. En försöksverksamhet med tillsynsombud för barn som är placerade i familjehem ska även genomföras under en treårsperiod. Barns och ungas rätt att komma till tals i mål om vårdnad, boende och umgänge För att förbättra barns rätt att komma till tals i mål om vårdnad, boende och umgänge, har en ändring i föräldrabalken gjorts. Lagändringen trädde i kraft 1 juli 2006 och innebär att socialnämnden innan den lämnar upplysningar enligt 6 kap. 20 § andra stycket föräldrabalken, ska höra föräldrarna och barnet om det är lämpligt. Socialtjänstens möjligheter att tala med barn utan vårdnadshavarens samtycke I propositionen Umgängesstöd och socialtjänstens förutsättningar att tala med barn (prop. 2009/10:192) som beslutades den 14 april 2010 föreslås bl.a. att socialtjänstens möjligheter att tala med barn ska förbättras på så sätt att socialtjänsten i vissa fall ska ha rätt att tala med barn utan vårdnadshavarens samtycke. Lagändringarna träder i kraft den 1 augusti 2010. Barns och ungas rätt till information inom hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvården och dess personal är sedan den 1 januari 2010 skyldiga att särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en psykisk sjukdom eller en psykisk funktionsnedsättning, en allvarlig fysisk sjukdom eller skada eller är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel (prop. 2008/09:193). Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. Inom ramen för psykiatrisatsningen har regeringen initierat ett nationellt projekt för att utbilda psykiatrins och primärvårdens personal i Beardslees familjeinterventionsmetod för målgruppen barn till föräldrar med psykisk sjukdom. Metoden är ett instrument för att arbeta enligt de nya bestämmelserna om att särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd. Projektets verksamhet slutredovisades i januari 2010. Barns och ungas förtroende för polisen Rikspolisstyrelsen har haft i uppdrag att utveckla sitt arbete med att skapa förtroendefulla relationer med barn och ungdomar i samarbete med skolan. Uppdraget redovisades i mars 2007. 5 Kompetensutveckling för berörda yrkesgrupper Insatser för att öka kompetensen inom olika yrkesgrupper kring olika former av våld mot barn har vidtagits. Rikspolisstyrelsen har haft i uppdrag att säkerställa att all personal som utreder ärenden där barn utsatts för brott genomgår anpassad utbildning. Vidare har regeringen tagit initiativ till spridning av kunskap om bl.a. sexuell exploatering av barn till personal inom domstolsväsendet och andra relevanta yrkesgrupper. Det har också tagits fram utbildningsprogram för bättre bemötande av sexualbrottsoffer, riktat till personal inom Polisen, Åklagarmyndigheten och domstolarna. Insatser har också genomförts för att inom domstolsväsendet höja kunskapen om barns utveckling, behov och rättigheter. Regeringen har genomfört insatser för att öka kompetensen hos polisen för att förebygga och utreda mäns våld mot kvinnor och barn samt hedersrelaterat våld och förtryck. Länsstyrelserna och Ungdomsstyrelsen utför även omfattande utbildningsinsatser till olika yrkesgrupper inom t.ex. socialtjänsten och skolan om hedersrelaterat våld och förtryck. Stöd ges också till skyddade boenden för ungdomar som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Vidare har Statens skolverk bl.a. fått i uppdrag att främja, stärka och sprida kunskap om skolans värdegrund samt att utforma en utbildningssatsning om forskningsbaserade åtgärdsprogram mot mobbning. Myndigheten ska också utbilda skolledare om hedersrelaterat våld och förtryck. Särskild barnkompetens inom polisen Rikspolisstyrelsen har haft i uppdrag att vidta åtgärder för att säkerställa att all personal som utreder ärenden med barn som utsatts för brott genomgår för arbetsuppgifterna särskilt anpassad utbildning. I uppdraget har ingått att redovisa på vilket sätt utbildningen kvalitetssäkras, hur kunskapskontroll efter genomgången utbildning sker och hur den enskildes kompetens bibehålls över tid. Uppdraget redovisades i oktober 2007. Rikspolisstyrelsen har vidare haft i uppdrag att initiera åtgärder som omfattar utbildningar, informationsspridning till allmänheten och andra åtgärder som har bedömts stärka det ordinarie arbetet långsiktigt. Syftet med uppdraget har bestått i att ytterligare öka polisens kompetens och kapacitet samt att stärka allmänhetens förtroende för polisen så att fler brott anmäls. Uppdraget har genomförts i samråd med bl.a. Åklagarmyndigheten. För att ytterligare höja kompetensen har Rikspolisstyrelsen dessutom skapat en nationell vidareutbildning för utredare av brott mot kvinna eller närstående och för utredare av brott mot barn. I syfte att stimulera polismyndigheternas lokala utvecklingsarbete inom brott i nära relationer och förbättra Polisens brottsofferkompetens har medel delats ut till ett flertal lokala utvecklingsarbeten som påbörjades inom polismyndigheterna. Utvecklingsarbetena har bl.a. omfattat informationsspridning på skolor om hedersrelaterat våld och om barns rättigheter utifrån barnkonventionen. I ärenden avseende brott i nära relationer är det mycket viktigt med en bra samverkan mellan myndigheter och med ideella organisationer. Avseende hedersrelaterat våld har Rikspolisstyrelsen därför fokuserat på samverkan. Ett flertal samverkanskonferenser med andra myndigheter har genomförts och kontinuerliga möten har hållits med ideella organisationer. Utbildningsprogram för förbättrat bemötande av sexualbrottsoffer Brottsoffermyndigheten har haft i uppdrag att utforma och i samråd med Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket genomföra ett utbildningsprogram för förbättrat bemötande av sexualbrottsoffer riktat till personal inom Polisen, Åklagarmyndigheten och domstolarna. Programmet ska öka kunskapen om sexualbrottsoffer och förbättra bemötandet av dessa brottsoffer i samband med polisanmälan, förundersökning och rättegång. När det gäller barn som har utsatts för sexualbrott ska programmet särskilt fokusera på att öka kunskapen om barns särskilda utsatthet och behov vid dessa brott. Programmet pågick under perioden 2007-2009 och Brottsoffermyndigheten redovisade uppdraget 2009. Utvidgning av uppdrag att utveckla program för omhändertagande av sexualbrottsoffer Regeringen har uppdragit åt Nationellt kunskapscentrum för frågor om mäns våld mot kvinnor vid Uppsala universitet att utarbeta ett nationellt program för hälso- och sjukvården avseende omhändertagande av offer för sexualbrott. Syftet är att förbättra omhändertagandet av sexualbrottsoffer inom hälso- och sjukvården samt att utarbeta rutiner för hur provtagning och dokumentation ska genomföras för att rättsväsendets beslutsunderlag ska bli så fullständiga och ändamålsenliga som möjligt. Centrumet har sammanställt en handbok för hälso- och sjukvårdens omhändertagande av offer för sexuella övergrepp med tillhörande guide för omhändertagande efter sexuella övergrepp. Centrumet har i samarbete med Konstfack i Stockholm även tagit fram en seriebok om sexuella övergrepp som vänder sig till ungdomar och till vuxna som kommer i kontakt med unga. Kunskapsspridning om sexuell exploatering Regeringen har 2007 beviljat Stiftelsen Allmänna Barnhuset medel för att fortsätta sprida kunskap om sexuell exploatering av barn till relevanta yrkesgrupper och lämna förslag på hur ett samlat ansvar ska organiseras för att hålla kunskap och information inom området uppdaterad och tillgänglig. Ett led i uppdraget var också att göra en sammanställning av den forskning och den kunskap som finns på området inom olika sektorer i samhället. Uppdraget rapporterades till regeringen i december 2008. Ungdomsstyrelsen har vidare haft i uppdrag att förebygga att ungdomar blir utsatta för sexuell exponering och exploatering genom Internet och andra aktiva medier. Myndigheten har hösten 2009 redovisat en rapport inom detta område och har under våren 2010 presenterat ett metodmaterial som kan användas i det förebyggande arbetet med barn och ungdomar. Under 2010 genomförs utbildningsinsatser för att öka kunskapen i dessa frågor hos personer som arbetar med ungdomar. Utbildningsinsatser inom domstolsväsendet Regeringen har i regleringsbreven till Sveriges Domstolar åren 2006 och 2007 särskilt angett återrapporteringskrav rörande kunskap inom områdena barns behov i brottmålsprocessen, sådan brottslighet som avser prostitution, människohandel för sexuella och andra ändamål samt sexuell exploatering av barn. I regleringsbreven för Sveriges Domstolar för 2008 och 2009 har regeringen gett Domstolsverket i uppdrag att ange vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa erforderlig kunskap om barns utveckling, behov och rättigheter hos personal som i sitt arbete har att göra med mål och ärenden där barn är berörda. I uppdraget har också ingått hur utbildningsinsatser i frågor som rör barn kvalitetssäkras och hur kompetensen bibehålls över tid. Återrapportering har skett i årsredovisningarna för Sveriges Domstolar för åren 2006-2009. Spridande av riktlinjer Regeringen har gett UNICEF Sverige i uppdrag att sprida de riktlinjer som UNICEF Sverige och Socialstyrelsen har tagit fram om bemötandet av flickor och pojkar som utsatts för människohandel. Under 2008-2010 har UNICEF Sverige arrangerat regionala utbildningsseminarier i Göteborg, Umeå och Malmö. Seminarierna har varit tvärprofessionella och haft deltagare representerade från kommunernas socialtjänst, Migrationsverket, Tullverket och Polisen, hälso- och sjukvård, ungdomsboenden, berörda länsstyrelser, åklagarmyndigheten och några enskilda organisationer. Skriften Kan det vara människohandel? har spridits vid dessa seminarier och i samband med UNICEF:s medverkan vid andra utbildningar. Skriften har också spridits på konferenser anordnade av bland annat Stiftelsen Allmänna Barnhuset, Länsstyrelsen i Stockholms län, Statens Institutionsstyrelse och Åklagarmyndigheten. Skriften finns även på UNICEF Sveriges hemsida. Metoder för att upptäcka förekomst av våldsutsatthet Regeringen har uppdragit åt Nationellt kunskapscentrum för frågor om mäns våld mot kvinnor vid Uppsala universitet att vidareutveckla metoder för att inkludera frågor till patienter om personlig erfarenhet av våld inom hälso- och sjukvården. Syftet med uppdraget är att personal inom hälso- och sjukvården i ett tidigt skede ska upptäcka kvinnor och barn samt partners i samkönade relationer, som är eller har blivit utsatta för våld. Centrumet arbetar för närvarande med en rapport som belyser olika aspekter av ämnet samt även inkluderar en metoddel och en uppsättning rekommendationer för de som på olika sätt kommer i kontakt med frågan dvs. sjukvårdspersonal, verksamhetschefer och beslutsfattare. Ökad kompetens hos polisen att förebygga och utreda mäns våld mot kvinnor och barn Rikspolisstyrelsen har haft i uppdrag av regeringen att i samråd med Åklagarmyndigheten säkerställa att det inom varje polismyndighet finns tillgång till kvalificerad kompetens att förebygga och utreda mäns våld mot kvinnor och våld riktat mot barn, t.ex. i form av särskilda familjevåldsenheter. Genom ökad kompetens ska polisen bättre kunna förebygga och utreda dessa våldsbrott. Uppdraget redovisades 2007. Kompetensutveckling av tjejjourer Ungdomsstyrelsen har under åren 2006 - 2009 haft i uppdrag att stödja tjejjourernas arbete mot hedersrelaterat våld. Ungdomsstyrelsen har i samarbete med ett antal olika aktörer kompetensutvecklat dem som arbetar ideellt inom tjejjoursrörelsen. Totalt har 12 utbildningar anordnats i syfte att ge deltagarna fördjupad kunskap om våld och förtyck i hederns namn och konkreta tips på hur tjejjourer kan hjälpa unga i kris. Med hjälp av nio olika tjejjourers engagemang utvecklades en virtuell och nationell tjejjour inom nätmötesplatsen Lunarstorm. Den virtuella jouren, Tjejjouren på Lunarstorm, drevs från februari 2007 till och med januari 2009. Uppdrag till länsstyrelserna om insatser mot hedersrelaterat våld och förtryck Regeringen har gett länsstyrelserna i uppdrag att lämna stöd till insatser som avser förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck. Länsstyrelsen i Östergötlands län har även uppdragits att, utöver sitt regionala uppdrag, lämna stöd till insatser på nationell eller länsövergripande nivå samt arbeta med kunskaps- och medvetandehöjande insatser genom exempelvis utbildningar, seminarier och föreläsningar gentemot personer som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck. Länsstyrelserna i de tre storstadslänen har fått särskilda medel för att stödja och samordna utvecklingen av skyddat boende för kvinnor som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck. Medel till forskning om bland annat hedersrelaterat våld och förtryck Forskningen behöver utvecklas och fördjupas inom områdena mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i samkönade relationer samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Regeringen har uppdragit åt Brottsoffermyndigheten att fördela medel till forskning och andra studier, systematisk metodutveckling och liknande insatser som syftar till att öka kunskapen på området. Medlen har fördelats genom Rådet för brottsofferfonden i enlighet med uppdraget. En viktig utgångspunkt har varit att medlen bör kunna användas inom flera olika vetenskapliga discipliner och verksamheter. Medel har framför allt fördelats till forskningsprojekt vid olika universitet och högskolor. Bland annat har Karolinska Institutet tilldelats medel till ett projekt med temat Män som dödar kvinnor de har barn med och sedan tar sitt liv: förövarna och de överlevande barnen. Vid Linköpings universitet har studie utförts om Det sociala arbetets (o)förmåga att identifiera, reagera och hantera en våldsproblematik i nära relationer utifrån de ungas behov. Örebro universitet har tilldelats medel för forskningsprojektet Att skilja mellan offer: Ett brottsofferperspektiv på människohandel och människohandelsliknande brottslighet. Uppdrag om grövre våld i skolan På regeringens uppdrag har Brottsförebyggande rådet genomfört en kartläggning av grövre våldsbrott i skolan i syfte att öka kunskaperna om bl.a. förekomsten och utvecklingen av det grövre våldet i skolorna. Kartläggningen visade att det allra grövsta våldet är mycket ovanligt i svenska skolor samt att det finns en tydlig koppling mellan kränkande behandling, skolklimat och utsatthet för skolvåld. I uppdraget har ingått att utveckla stödmaterial och att sprida information till huvudmän och skolor genom nationella konferenser. Statens skolverk har, bl.a. utifrån Brottsförebyggande rådets uppdrag att kartlägga det grövre våldet i skolan, tagit fram stödmaterial till skolorna om hur man kan arbeta brottsförebyggande med fokus på det grövre våldet. Uppdraget redovisades den 15 juni 2009. Utbildningssatsning om mobbning Regeringen har gett Statens skolverk i uppdrag att utforma en utbildningssatsning om åtgärdsprogram mot mobbning. Syftet med satsningen är att minska förekomsten av mobbning i skolan genom att sprida kunskap om förebyggande och åtgärdande metoder som är evidensbaserade och kvalitetssäkrade. Inom ramen för uppdraget ska Skolverket även utvärdera effekterna av befintliga metoder mot mobbning som används i skolor. Uppdraget ska redovisas den 1 november 2010. Uppdrag om skolans värdegrund Regeringen har gett Statens skolverk i uppdrag att främja, stärka och sprida kunskap om skolans värdegrund. I uppdraget ingår bl.a. att genomföra en studie av skolornas värdegrundsarbete och att ta fram ett verksamhetsanpassat stödmaterial som skolorna kan använda i sitt värdegrundsarbete. Ett aktivt värdegrundsarbete i skolan är bl.a. en viktig förebyggande insats mot alla former av kränkande behandling och diskriminering. Uppdraget ska redovisas den 31 mars 2011. Ökad kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck i skolan Skolledare i grund- och gymnasieskolan har erbjudits fortbildning om problematiken kring hedersrelaterat våld och förtryck. Skolledare ska få ökad kunskap om och beredskap för att arbeta med jämställdhetsfrågor i allmänhet och med frågor kring heder och förtryck i synnerhet. Fortbildningskursen Hedersrelaterad problematik - om skolans ansvar och möjligheter, riktar sig till rektorer och ges på sju lärosäten samt vid Statens skolverk i Stockholm. Totalt har 330 rektorer som deltagit. Tillsammans med Ungdomsstyrelsen och Rikspolisstyrelsen har Statens skolverk genomfört en tvådagarskonferens, Förebygg hedersrelaterat våld och förtryck - vad kan vi göra tillsammans?, för chefer inom kultur och fritid, skola samt polis. Statens skolverk har även tagit fram en högskolekurs för yrkesverksamma lärare inom grundskola, gymnasium och vuxenutbildning inom området jämställdhet och hedersrelaterat förtryck i skolans värld. Informations- och kunskapsspridning om frågor rörande hedersrelaterat våld och förtryck Nationellt kunskapscentrum för frågor om mäns våld mot kvinnor vid Uppsala universitet har en central roll avseende informationsspridning och kunskap om mäns våld mot kvinnor. Centrumet har även till uppgift att analysera behovet av och bedriva forskning inom området samt utgöra stöd för myndigheter och organisationer i frågor om mäns våld mot kvinnor. Regeringen menar att det finns ett behov av att centrumet utökar detta arbete vad avser frågor om hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Centrumet arbetar också med en kunskapsöversikt om hedersrelaterat våld och förtryck. Rapporten redogör för svensk forskning om hedersrelaterat våld, vilka forskningsperspektiv som är representerade, inom vilka discipliner forskningen bedrivs, vilken eller vilka perspektiv som är tongivande i svensk forskning samt vilka behov av forskning som finns på området. Inom ramen för arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck planerar centrumet att i en svensk kontext göra en kunskaps- och forskningsöversikt om könsstympning av flickor och dess konsekvenser. Avslutningsvis arbetar centrumet med en kunskapsbank om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Kunskapsbanken är en internetbaserad resursportal som ska innehålla forskning och erfarenhetsbaserad kunskap. Utbildningsuppdrag till Ungdomsstyrelsen De som arbetar inom områden som fritidsverksamhet, socialtjänst och skola ska ha adekvata kunskaper om och bör ges möjlighet till utbildning i frågor som rör mäns våld mot flickor och unga kvinnor samt hedersrelaterat våld och förtryck som huvudsakligen drabbar flickor och unga kvinnor men som även kan drabba pojkar och unga män. Regeringen har uppdragit åt Ungdomsstyrelsen att genomföra utbildningar som en del i det förebyggande arbetet på området. Ungdomsstyrelsen har även uppdragits att genomföra utbildningar riktade till anställda i de kommuner som har en samordnande och utvecklande roll för fritidsverksamhet, socialtjänst samt skola. Även andra personalgrupper kan beröras liksom personer som har en samordnande roll för ungdomsverksamhet inom ideella organisationer. Utbildningarna ska leda till att deltagarna blir medvetna om frågor om mäns våld mot flickor och unga kvinnor och särskilt situationen för främst flickor och unga kvinnor, men även pojkar och unga män, som drabbas av hedersrelaterat våld och förtryck. De ska även ge kunskap om hur den som drabbats kan stärkas och ges möjligheter att ta del av de stödinsatser som finns. Vidare ska utbildningarna belysa vilka metoder som finns för att i arbetet med unga förebygga mäns våld mot kvinnor. 6 Kartläggning, uppföljning och utvärdering Återkommande kartläggningar av våld mot barn är viktiga för att över tid kunna följa utvecklingen och därmed bedöma behovet av insatser. Stiftelsen Allmänna Barnhuset och Karlstads universitet har på uppdrag av regeringen genomfört en nationell studie av barnuppfostran och barnmisshandel under 2006. Liknande studier har genomförts sedan 1980. På uppdrag av regeringen har också kartläggningar om bl.a. förekomsten av arrangerade äktenskap mot en parts vilja genomförts. Att utvärdera effekten av genomförda insatser och åtgärder utgör en viktig grund för fortsatta åtgärder. Regeringen har tillsatt en utredning för att utvärdera tillämpningen av 2005 års sexualbrottsreform. Länsstyrelserna och Socialstyrelsen har haft i uppdrag att genomföra en förstärkt tillsyn av socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Socialstyrelsen har också fått i uppdrag att göra en utvärdering av metoder och arbetssätt inom socialtjänsten för barn som bevittnat våld. Brottsoffermyndigheten ska vidare till regeringen redovisa erfarenheter från hanteringen av brottsskadeersättning till barn som bevittnat våld. Kartläggning av våld mot barn Stiftelsen Allmänna Barnhuset har haft i uppdrag av regeringen att, i samverkan med Statistiska Centralbyrån, genomföra en kartläggning av barns erfarenheter av kroppslig bestraffning. Uppdraget redovisades 2007 i rapporten Våld mot barn 2006-2007 - en nationell kartläggning. Regeringen har sedan införandet av det s.k. agaförbudet 1979 vid olika tillfällen beviljat medel för att låta undersöka barns och vuxnas erfarenheter av och attityder till kroppslig bestraffning av barn. Undersökningar där barn har tillfrågats saknas före 1994. Därefter visar undersökningar att antalet skolbarn som blivit slagna minskat från 35 procent till 13-14 procent. Utifrån föräldraintervjuer som gjorts 1980, 2000 och 2006 kan man konstatera att kroppslig bestraffning av grövre art har minskat väsentligt. Få vuxna är positiva till kroppslig bestraffning och det har skett en kraftig och kontinuerlig minskning avseende såväl positiva attityder till våld mot barn som förekomsten av kroppslig bestraffning under lång tid. Den senaste undersökningen som gjordes 2006 visar resultat som tyder på att förekomsten av kroppslig bestraffning inte längre fortsätter att minska. I vissa avseenden finns en rapporterad ökning jämfört med undersökningarna år 2000. Detta gäller andelen föräldrar som knuffat, huggit tag i eller ruskat om sitt barn och främst mindre förskolebarn. Utvärdering av sexualbrottslagstiftningen Regeringen tillsatte i juli 2008 en utredning för att utvärdera tillämpningen av 2005 års sexualbrottsreform (dir. 2008:94). Syftet med utvärderingen är att följa upp och undersöka hur bestämmelserna om sexualbrott har fungerat i praktiken och om syftet med reformen har uppnåtts. Utvärderingen ska särskilt fokusera på våldtäktsbrottet och de särskilda straffbestämmelserna om sexualbrott mot barn. Dessutom ska utredaren analysera frågan om Sveriges tillträde till Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp, samt lämna förslag på de lagändringar som i sådana fall kan krävas. Utredningen ska redovisas senast den 29 oktober 2010. Utvärdering av fridskränkningsbestämmelserna m.m. Regeringen beslutade den 20 maj 2010 om direktiv till en utredning för att utvärdera tillämpningen av straffbestämmelserna om grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning (dir. 2010:56). Syftet med utvärderingen är att identifiera eventuella tolkningsproblem och att undersöka om syftet med bestämmelserna har uppnåtts, dvs. att beakta den utsatta personens hela situation. Utredaren ska också utreda och redovisa sin bedömning av om straffansvaret för egenmäktighet med barn är lämpligt utformat vid gemensam vårdnad. Vid behov kan utredaren även överväga och föreslå förändringar i lagstiftningen. Uppdraget skall redovisas senast den 31 maj 2011. Kartläggning av hedersrelaterat våld och förtryck Forum för levande historia har på regeringens uppdrag genomfört en riksrepresentativ undersökning om vilken kännedom lärare i grundskolan (årskurs 6-9) och i gymnasieskolan har om hedersrelaterat våld och förtryck av barn och ungdomar, särskilt flickor och unga kvinnor. Syftet har varit att förbättra kunskapsunderlaget för framtida insatser på området. Uppdraget redovisades i mars 2008. Kartläggning av arrangerade äktenskap mot en parts vilja Ungdomsstyrelsen har haft i uppdrag att kartlägga äktenskap mot en parts vilja. Ungdomsstyrelsens lämnade i juni 2009 rapporten Gift mot sin vilja (Ungdomsstyrelsen 2009:5). I denna kartläggning har fem procent av de unga mellan 16 och 25 år svarat att de har begränsningar i valet av äktenskapspartner; 6,6 procent av kvinnorna och 3,8 procent av männen. Fem procent motsvarar cirka 70 000 individer i åldersgruppen. Ungdomsstyrelsens kartläggning visar också att ungas utsatthet för äktenskap mot sin vilja är mer utbredd i vissa stadsdelar. Regeringen har uppdragit åt Ungdomsstyrelsen att genomföra insatser som kan förebygga och förhindra att unga mellan 13 och 25 år blir gifta mot sin vilja. Ungdomsstyrelsen ska etablera ett myndighetsnätverk, utarbeta information till relevanta målgrupper, kartlägga förutsättningarna för långsiktigt förebyggande arbete och behov av metodutveckling, samt anordna utbildningsinsatser riktad till anställda inom myndigheter och kommuner. Insatserna ingår i den handlingsplan för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja (skr. 2009/10:229) som regeringen fattade beslut om den 27 maj 2010. Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 februari 2011. Utredning om lagstiftning för att stärka skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap Regeringen beslutade den 20 maj 2010 om direktiv till en utredning som ska inhämta ytterligare kunskap om tvångsäktenskap och barnäktenskap och utifrån det kunskapsunderlaget föreslå åtgärder för att åstadkomma ett stärkt skydd mot sådana äktenskap (dir. 2010:54). Utredningen ska också göra en samlad översyn av relevant lagstiftning och föreslå lagändringar som behövs för att stärka skyddet mot tvångsäktenskap och barnäktenskap. Utredningsuppdraget är delvis ett resultat av slutsatser under beredningen av utredningsbetänkandet Människohandel och barnäktenskap - ett förstärkt straffrättsligt skydd (SOU 2008:41). Den är också ett resultat av Ungdomsstyrelsens rapport Gift mot sin vilja (Ungdomsstyrelsen 2009:5). Uppdraget ska redovisas senast den 21 maj 2012. Ungdomsstyrelsens kartläggning om unga och Internet Ungdomsstyrelsen presenterade i september 2009 studien Se mig - unga om sex och Internet som är en kartläggning av barns och ungas erfarenheter av och attityder till sexuell exponering, sexuellt utnyttjande och sexuella tjänster mot ersättning via interaktiva medier. Regeringsuppdraget inkluderade även att studera om den digitala tekniken förändrat attityderna bland unga. Särskilt fokus ligger på situationen för unga homo-, bisexuella och transpersoner (HBT-personer). Förstärkt tillsyn Länsstyrelserna och Socialstyrelsen har haft i uppdrag att åstadkomma en aktivt granskande tillsyn med främjande inslag av socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Det är särskilt viktigt att granska hur socialtjänsten uppmärksammar den utsatthet som kvinnor med funktionshinder, kvinnor med missbruksproblematik, kvinnor med utländsk bakgrund och äldre kvinnor kan leva i samt hur man hanterar den särskilda problematiken kring hedersrelaterat våld och förtryck. Inom ramen för uppdraget ska även bedömningskriterier för tillsynen utarbetas för att tillsynen ska bli mer tydlig och enhetlig över landet. Tillsynen visar att det bland kommunerna fortfarande finns brister, t.ex. när det gäller att kartlägga, dokumentera och följa upp arbetet. I alla granskade kommuner utom två kan barn som bevittnat våld få insatser. Utbudet, innehållet och kvaliteten i insatserna varierar dock. I flera kommuner uppmärksammas inte barn som bevittnat våld och de får inte det stöd och hjälp de kan behöva. För att hjälpa och stödja barn som bevittnat våld är det viktigt att se till det enskilda barnets behov eftersom det inte alltid överensstämmer med t.ex. den våldsutsatta förälderns behov. Utvärdering av metoder och arbetssätt inom socialtjänsten för barn som bevittnat våld Regeringen har givit Socialstyrelsen i uppdrag att utvärdera metoder och arbetssätt inom socialtjänsten som riktar sig till våldsutsatta kvinnor respektive barn som bevittnat våld. Syftet med utvärderingarna är att inleda ett utvecklingsarbete inom socialtjänsten och möjliggöra ett förbättrat och mer kunskapsbaserat arbete i socialtjänstanknutna verksamheter som riktar sig till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Det är viktigt att utvärderingen innehåller en analys av hur säkerhetsaspekterna avseende våldsutsatta kvinnor och deras barn säkerställs inom de olika verksamheterna. Om det i utvärderingen framkommer att det förekommer brister i risk- och säkerhetsbedömningarna ska Socialstyrelsen föreslå åtgärder för att avhjälpa bristerna. Socialstyrelsen ska vid genomförandet av uppdraget uppmärksamma hur de metoder och arbetssätt som används möter de särskilda behov som kvinnorna kan ha, exempelvis på grund av missbruksproblematik, funktionshinder, utländsk bakgrund och ålder. Uppdraget omfattar också att sprida den erhållna kunskapen för att de verksamheter som riktar sig till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld ska kunna ta del av de utvärderade metoderna och arbetssätten. Uppdraget ska redovisas den 31 december 2010. Utvärdering av metoder och arbetssätt i socialtjänstens arbete med våldsutövande män Regeringen har givit Institutet för utveckling av metoder inom socialtjänsten (IMS) vid Socialstyrelsen i uppdrag att utvärdera och utveckla arbetssätt inom socialtjänsten som vänder sig till män som utövar våld. Syftet med utvärderingen är att granska effekterna, dvs. om våldet och hotet från mannen minskat. Utvärderingen ska inkludera de berörda kvinnornas och barnens upplevelser av hot- och våldsbilden. Vidare ska utvärderingen innehålla en analys av hur säkerhetsaspekterna avseende kvinnorna och barnen säkerställs inom de olika verksamheterna. Det ska även framgå hur verksamheterna hanterar dokumentation, uppföljning och utvärdering. Utvärderingen ska innehålla en analys av hur verksamheten lever upp till att få männen att ta ansvar för och förstå vidden av sina handlingar och, om mannen är förälder, hur man får honom att inse att hans våldshandlingar mot kvinnan också drabbar barnen. IMS ska redovisa sitt uppdrag senast i juli 2010. Utvärdering av kvinnojourers arbetssätt Det saknas en sammanhållen bild av de ideella kvinnojourernas verksamhet, deras arbetssätt och metoder. Regeringen har därför uppdragit åt Socialstyrelsen 2008-2010 att utvärdera arbetssätt och metoder som används av kvinnojourer i deras arbete med våldsutsatta kvinnor och deras barn. Syftet med uppdraget har bestått i att skapa förutsättningar för ett utvecklingsarbete inom ideella kvinnojoursverksamheter. Uppdraget har genomförts i dialog med Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (ROKS) och Sveriges kvinnojourers riksförbund (SKR). Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) vid Socialstyrelsen har gett forskare vid Karolinska Institutet i uppdrag att genomföra studien. Hantering av brottsskadeersättning Brottsoffermyndigheten har i sitt regleringsbrev ett särskilt återrapporteringskrav att redovisa erfarenheter från hanteringen av brottsskadeersättning till barn som bevittnat våld i enlighet med bestämmelsen i 4a § brottsskadelagen (1978:413). Av redovisningen ska särskilt framgå antalet ärenden och den sammanlagda respektive genomsnittliga storleken på utbetald ersättning. Redovisningen ska vara uppdelad på kön och ålder. Uppdrag för att motverka diskriminering På uppdrag av regeringen har Statens skolverk kartlagt förekomsten av diskriminering samt följt upp tillämpningen av lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Skolverket redovisade uppdraget i mars 2009. Mot bakgrund av denna kartläggning har Skolverket fått i uppdrag att stödja skolornas arbete mot diskriminering inom ramen för värdegrundsuppdraget. 7 Internationellt arbete Regeringen har tagit initiativ internationellt för att bekämpa våld mot barn. Sverige har länge varit pådrivande inom Förenta Nationerna (FN) för att uppmärksamma barns utsatthet och öka efterlevnaden av deras rättigheter. Sverige har bl.a. bidragit till finansieringen av en världsomspännande studie om våld mot barn samt inrättande av en särskild representant för förebyggande av våld mot barn. Under Sveriges ordförandeskap i Europarådets ministerkommitté 2008 lyftes också barnets rättigheter särskilt fram. Stockholmsstrategin Sveriges ordförandeskap i Europarådets ministerkommitté resulterade bl.a. i den så kallade Stockholmsstrategin för ett barnvänligare Europa. Ett av fem områden i strategin är samarbete mellan europeiska länder för att motverka alla typer av våld mot barn. Europarådet kommer bl.a. att fokusera på att genomföra och följa upp FN:s studie om våld mot barn och har skapat ett nätverk med s.k. focal points on children's rights and violence against children. I november 2009 antog Europarådets ministerkommitté Guidelines on Integrated National Strategies for the Protection of Children against Violence. FN:s särskilda representant för förebyggande av våld År 2001 uppmanade FN:s generalförsamling (res 56/138) generalsekreteraren att genomföra en global studie om våld mot barn. Studien, där Sverige bidragit finansiellt, genomfördes genom omfattande globala konsultationer där även barn och ungdomar deltog och presenterades 2006. Den innehåller tolv övergripande rekommendationer, bl.a. att inrätta en särskild representant, Special Representative to the Secretary General, för förebyggande av våld mot barn. En sådan funktion inrättades 2009 och Sverige bidrar ekonomiskt till denna. Den särskilda representanten har bl.a. i uppgift att arbeta mot alla former av våld mot barn, fungera som en katalysator för staters och det civila samhällets arbete och verka för att hålla frågan om våld mot barn högt på den internationella dagordningen. Skydd av barn i katastrofsituationer Sverige arrangerade 2008 tillsammans med UNICEF och Rädda Barnen en internationell konferens om skydd av barn i katastrofsituationer. Konferensen kunde visa på en rad områden och förslag där det humanitära arbetet måste förbättras för att barns skydd mot våld och övergrepp ska utökas. NGO-forum med fokus på våld mot barn Under det svenska ordförandeskapet i EU hösten 2009 genomförde Sverige tillsammans med EU-kommissionen ett internationellt NGO-forum med fokus på våld mot barn. Syftet med det årliga forumet är att experter och beslutsfattare möts under två dagar för att diskutera en aktuell fråga rörande mänskliga rättigheter. Temat för forumet var våld mot barn. I tre arbetsgrupper diskuterades barnaga, EU:s arbete med barnkonventionen samt EU:s insatser för att skydda barn i kris- och konfliktområden. Förutom representanter från FN, EU och Europarådet medverkade företrädare för internationella NGOs och regeringsrepresentanter. Skrift om det svenska s.k. aga-förbudet Den 1 juli 2009 var det 30 år sedan en reglering infördes i föräldrabalken (6 kap 1 § föräldrabalken) om att barn inte får utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Sverige var det första landet i världen som lagstiftade mot aga av barn och tjänar som ett gott exempel internationellt. Därför beviljade regeringen medel till Rädda Barnen för att i samarbete med Socialdepartementet ta fram en skrift om de svenska erfarenheterna av arbetet mot aga i Sverige på svenska och engelska. Skriften Aldrig våld - 30 år av svensk lagstiftning mot aga lanserades under 2009. Stöd till The Global Initiative To End All Corporal Punishment of Children Regeringen prioriterar arbetet med att motverka barnaga. Ett exempel på insatser inom detta området är Sidas stöd till The Global Initiative to End All Corporal Punishment of Children. Projektet går till stor del ut på påverkansarbete och att medvetandegöra och synliggöra våld mot barn internationellt. Projektets aktiviteter inkluderar informationsspridning, lobbying mot FN-organ och att verka för kriminalisering av våld mot barn. Bidrag till UNICEF:s internationella arbete för att motverka våld mot barn Som en av de största bidragsgivarna till FN:s barnfond, UNICEF, bidrar Sverige i hög utsträckning till UNICEF:s internationella arbete för att motverka våld mot barn. Sverige har genom styrelsearbetet i UNICEF varit pådrivande för att frågorna om skydd av barn mot våld och andra övergrepp ska få högre prioritet i organisationens arbete. För att ge UNICEF utökad kapacitet att arbeta med dessa frågor ger Sverige genom Sida sedan 2009 också ett icke öronmärkt stöd om 35 miljoner kronor över en treårsperiod till UNICEF:s globala arbete med "skydd av barn mot våld och andra övergrepp". Området innefattar bl.a. skydd mot övergrepp, våld och exploatering av barn. Det fokuserar på förebyggande arbete och stöd till nationella mekanismer för barnskydd. Programmet utgår från principer såsom bl.a. stärkande av nationella skyddssystem, främjande av barnskydd vid konflikter och naturkatastrofer, stärkande av förändringsaktörer och ansvarsutkrävande av regeringar. Landspecifika insatser för att bekämpa våld mot barn Sida arbetar med en rad landspecifika insatser för att bekämpa våld mot barn. Insatserna sker oftast i samarbete med FN och det civila samhället. Det handlar t ex om stöd till stora UNICEF-program i några afrikanska länder (Kenya, Zimbabwe) för att skydda utsatta barn som lever på gatan, riskerar könsstympning, är offer för och/eller föräldralösa pga. HIV och aids, stöd till arbetande barn och barn som är särskilt utsatta pga. funktionsnedsättning. Insatserna som UNICEF fokuserar på är framförallt nationell kapacitetsuppbyggnad av ministerier, myndigheter och civila samhället för att skydda utsatta barn som annars riskerar att utsättas för våld och övergrepp och istället tillgodose deras rättigheter såsom utbildning, hälsovård, tillgång till mat, födelseregistrering och inrättande av barnvänliga domstolar. Via UNICEF finns även större insatser framförallt i Centralasien och Europa (Tadzjikistan och Moldavien) för att stödja nationella reformprogram för att instifta lagar och skapa integrerade system för att ta hand om utsatta barn, bl.a. barn på institution. I Demokratiska Republiken Kongo finns exempel på projekt för att både hantera och förebygga sexuellt och könsrelaterat våld. I Tanzania har Sverige valt att fokusera på dialog om barns rättigheter och medvetet valt att lyfta fram förekomsten av barnaga i bl.a. skolor och ger stöd till Tanzania för att hitta alternativa former för disciplin i skolan. I Västafrika och Europa finns exempel på stöd för att bekämpa handel med barn (människohandel), bl.a. i Burkina Faso och i Kosovo. I Asien (t.ex. i Afghanistan) finns insatser som främjar flickors tillgång till säker skolgång, bl.a. via Svenska Afghanistankommittén och via UNICEF. I Latinamerika finns exempel på insatser som syftar till rehabilitering och återintegrering av f.d. barnsoldater (Colombia). Vad gäller brott mot barn i väpnade konflikter planerar Sida en samverkan med OHCHR:s kontor i Colombia. I Guatemala finns ett omfattande samarbete med UNICEF för att stärka nationella system för att förebygga våld och övergrepp mot barn. Tredje världskongressen mot sexuell exploatering av barn I slutet av 2008 hölls den tredje världskongressen mot sexuell exploatering av barn i Rio de Janeiro. Som ett led i förberedelserna inför kongressen kallade regeringen samman såväl berörda myndigheter som organisationer till möten. I juni 2009 lämnade FN:s kommitté för barnets rättigheter (Barnrättskommittén) sina fjärde sammanfattande slutsatser för Sverige vad gäller genomförandet av barnkonventionen i Sverige. Socialdepartementet genomförde mot bakgrund av detta ett möte med ett flertal barnrättsorganisationer och andra berörda aktörer utifrån rekommendationerna, inklusive de som rör sexuell exploatering av barn. Med utgångspunkt i detta möte identifierades ett antal särskilt angelägna temaområden som utgår från rekommendationerna för en fördjupad dialog med berörda aktörer. Ett av dessa områden är sexuell exploatering av barn. Ett program för att bekämpa sexuell exploatering av barn Regeringen finansierar genom Sida ett program för att bekämpa sexuell exploatering av barn. Programmet syftar till att motverka kommersiell sexuell exploatering av barn och ungdomar samt öka allmänhetens kännedom och medvetande om denna företeelse. Vidare syftar programmet till att stärka företags sociala ansvar (Corporate Social Responsability) och att främja barns och ungdomars deltagande. Uppmärksamma frågan om sexuell exploatering av barn under det svenska ordförandeskapet i Europarådets ministerkommitté Under det svenska ordförandeskapet i Europarådets ministerkommitté var en av de svenska prioriteringarna att stärka arbetet för barnets rättigheter. Regeringen genomförde som ett led i detta arbete en högnivåkonferens i Stockholm i samarbete med Europarådet i september 2008. Vid konferensen diskuterades det svenska förslaget till en strategi för barnets rättigheter som ska gälla 2009-2011. Den s.k. Stockholmsstrategin har därefter antagits av Europarådet. En del av strategin gäller bekämpandet av alla sorters våld mot barn. Sexuell exploatering av barn och handel (bl.a. för sexuella ändamål) med barn är ett av de områden som Europarådet särskilt ska fokusera på genom medvetandehöjande kampanjer och andra åtgärder. Här ingår även sexuell exploatering av barn i samband med turism och resande. Uppmärksamma frågan om sexuell exploatering av barn i samband med turism och resande på EU-nivå Under det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd beslutade EU:s inrikes- och justitieministrar om ett tematiskt s.k. Action Oriented Paper (AOP) med ett antal åtgärder för att förstärka arbetet mot människohandel i EU:s yttre förbindelser. Åtgärderna i det dokumentet innebär viktiga steg när det gäller att stärka EU:s relationer och samarbete med ursprungsländer för människohandel och länder varigenom människohandeln passerar. Sexuell exploatering av barn i samband med turism och resande tas särskilt upp och denna fråga ska ges uppmärksamhet i det fortsatta och ökade partnerskapet mellan EU, tredje länder, regioner och organisationer på internationell nivå. Frågan om sexuell exploatering av barn i samband med turism och resande har även tagits upp av den svenska representanten i arbetsgruppen vid olika tillfällen, bl.a. i anslutning till en högnivåkonferens som ägde rum i Stockholm den 20 november 2009. UD ger råd rörande sexuell exploatering av barn Sedan slutet av 2007 informerar regeringen resenärer om sexuell exploatering av barn i samband med turism och resande. Informationen finns på Utrikesdepartementets hemsida - Resklar? Förbered dig inför utlandsresan. Resenären får information om att det kan vara straffbart att ha sexuella kontakter med barn och att man kan bli anmäld till både lokala och svenska myndigheter. I det sammanhanget uppmärksammas resenärer på att det är svårt att avgöra en persons ålder och resenärer rekommenderas därför att avstå från sexuell kontakt om man är tveksam till om personen är över 18 år. Resenärer rekommenderas att kontakta lokal eller svensk polis om man ser eller misstänker att ett barn utnyttjas sexuellt. Det går också att ta kontakt med researrangören och be om råd eller kontakta ECPAT Sverige. UD ger råd till unga utsatta för hedersbrott Sedan den 25 maj 2010 informerar regeringen på Utrikesdepartementets hemsida unga som är oroliga att bli gifta mot sin vilja i utlandet och om vilka myndigheter de kan kontakta om de behöver hjälp. Dialogmöte med resenäringen kring frågan om sexuell exploatering av barn Regeringen har inlett en dialog med berörda aktörer inom resenäringen och aktörer med ansvar för turismutbildningar om hur sexuell exploatering av barn i samband med turism och resande ytterligare kan förebyggas och bekämpas. Insatser inom EU för att bekämpa människohandel Inom EU pågår en rad initiativ för att stärka och utveckla arbetet med att bekämpa människohandel. I dessa sammanhang lyfter EU fram att barn och unga befinner sig i en utsatt situation och att särskilda insatser behövs för att skydda barnens rättigheter och förebygga alla former av exploatering av barn. I oktober 2009 hölls ministerkonferensen Towards Global EU Action against Trafficking in Human Beings i Bryssel, som resulterade i en deklaration om fortsatt arbete inom unionen. EU har även fattat beslut om ett Action Oriented Paper on Strengthening the EU External Dimension on Action against Trafficking in Human Beings, som handlar om EU:s relationer med tredje länder. Europeiska Kommissionen arbetar även för närvarande med att bygga upp en officiell webbportal om människohandel, i syfte att samla och sprida information om unionens och medlemsstaternas arbete med att bekämpa människohandel. Sverige kommer att bidra med dokumentation till webbportalen avseende Sveriges arbete på området. Arbete mot sexuell exploatering och människohandel inom EU Inom EU arbetar medlemsstaterna med ny lagstiftning om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi. Europeiska Kommissionen har lagt fram ett förslag till direktiv som syftar till att fastställa minimiregler om fastställande av brottsrekvisit och påföljder inom området sexuell exploatering av barn. Det syftar också till att införa gemensamma bestämmelser för att stärka åtgärderna för att förebygga sådana brott och förbättra skyddet av brottsoffer. Ett intensivt förhandlingsarbete under det svenska ordförandeskapet nådde långt på flertalet punkter även om många frågor återstod att lösa. Genom Lissabonfördraget försvann dock den rättsliga grunden för rambeslut. Kommissionen presenterade den 29 mars 2010 det nu aktuella förslaget till direktiv under Lissabonfördraget. Förslaget bygger till stor del på förhandlingsresultatet för rambeslutet. Kommissionen har även lagt fram ett förslag till direktiv om förebyggande och bekämpande av människohandel samt skydd av offer. I förslaget och i förhandlingsarbetet har barn som offer för människohandel i olika avseenden lyfts fram särskilt, bl.a. genom särskilda bestämmelser om hjälp och stöd till och skydd av barn som är offer för människohandel. EU:s program för säkrare Internet Inom EU pågår arbete för att främja en säkrare internetanvändning för barn och unga. Arbetet inleddes av Europeiska Kommissionen redan år 1996, då man tog fram det första programmet för säkerhet och ungas internetanvändning, Säkrare Internet. I det nuvarande programmet (som gäller fram till 2013) har tillämpningsområdet utökats till att omfatta även skydd av barn mot skadligt beteende på Internet eller via mobiltelefoner. Företeelser som s.k. grooming och nätmobbning täcks därför in i det nya programmet, vilket inte gjordes tidigare. Sverige har goda erfarenheter av programmet, särskilt den del som handlar om förebyggande verksamhet för att öka kunskapen om ungas vanor på Internet och att skapa större medvetenhet bland unga om riskerna när man använder Internet. Under Safer Internet Day 2009 var temat s.k. cyberbullying, dvs. mobbing via digitala medier. Till detta europeiska evenemang togs det fram ett antal filmer om cyberbullying som spreds i olika kanaler över hela Europa. I Sverige arrangerades Safer Internet Day 2009 av Medierådet som i samverkan med övriga EU-länder, sjösatt en stor europeisk informationskampanj i de deltagande länderna om nätmobbning. Vid samma tillfälle undertecknades i Luxemburg, efter initiativ från Europeiska Kommissionen, 17 ledande webbföretag ett avtal i syfte att förbättra säkerheten på olika mötesplatser på Internet, såsom Facebook och Myspace. Tanken är att användare under 18 år ska ges större möjligheter att hantera de potentiella riskerna på Internet med t.ex. mobbning och grooming. Temat för 2010 års Safer Internet Day var "think before you post" , i Sverige benämnt som "Hur gör du på nätet". Tanken med temat var att starta tankar kring hur man uppför sig på nätet. Expertgrupp för samarbete om barn som far illa inom ramen för Östersjöstaternas råd Regeringen stödjer årligen Östersjörådets barngrupp EGCC (Expert Group for Cooperation on Children at Risk). Gruppen identifierar, stödjer och implementerar samarbete angående utsatta barn mellan länder och organisationer i Östersjöområdet. Prioriterade områden inom EGCC under perioden fram till juli 2011 är följande: * Att skydda barn från alla former av sexuell exploatering * Ensamkommande barn och barn som utsatts för trafficking * Barn som i utbyte av sex blir erbjudna pengar eller andra former av ersättning * Barn och sexuell exploatering via Internet * Att skydda barn från alla former av sexuellt utnyttjande och sexuellt våld * Rättigheter för barn som befinner sig på institutioner och andra former av vård och boende utanför det egna hemmet Konferens för utbyte av goda rutiner och erfarenheter om bästa brottsförebyggande metoder Det svenska ordförandeskapet i EU arrangerade i december 2009 en konferens för utbyte av goda rutiner och erfarenheter om bästa brottsförebyggande metoder. Konferensen är årligt återkommande för arbetet i det europeiska nätverket för förebyggande av brottslighet (EUCPN). Temat för konferensen var att förebygga brott och viktimisering av barn och unga - nutida och framtida utmaningar: skolan, cyberrymden och nyrekryteringen till kriminella grupper. Den genomfördes i anslutning till European Crime Prevention Awards (ECPA). På konferensen deltog ledande forskare, praktiker, beslutsfattare och representanter från mer än 30 brottsförebyggande projekt från 20 medlemsstater. Ordförandeskapets slutsatser från konferensen antogs enhälligt av EUCPN:s styrelse som rekommendationer om hur man bäst förebygger brott riktade mot, och begångna av, barn och unga. 8 Nationella handlingsplaner Inom flera områden har regeringen sedan tidigare tagit initiativ till särskilda handlingsplaner, nedan följer sammanfattningar avseende dessa. Nationell handlingsplan mot sexuell exploatering av barn I december 2007 presenterade regeringen den andra uppdaterade versionen av den Nationella handlingsplanen mot sexuell exploatering av barn. Den första handlingsplanen tillkom 1998 som ett resultat av 1996 års världskongress mot kommersiell sexuell exploatering av barn som hölls i Stockholm, och den första uppdateringen av handlingsplanen gjordes 2001. Handlingsplanen från 2007 innehåller dels en beskrivning av det arbete som genomförts på området sedan 2001, dels ett antal åtgärder som regeringen har valt att initiera för att ytterligare driva på arbetet med att förebygga och bekämpa sexuell exploatering av barn. Ett av åtagandena (åtgärd 7) är att, liksom tidigare, följa upp handlingsplanen i sin helhet i samband med att Sverige rapporterar till FN:s kommitté för barnets rättigheter (Barnrättskommittén), något som nästa gång sker 2012. Utöver det ska en uppföljning göras år 2010, av åtgärderna i handlingsplanen. Regeringen presenterar i bilaga 2 till denna proposition en sådan uppföljning. Handlingsplanen innehåller följande målområden: * Samverkan och samarbete * Förebyggande arbete * Skydd * Rehabilitering och återanpassning * Barns och ungas delaktighet Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer Under hösten 2007 fattade regeringen beslut om en handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Totalt satsas drygt en miljard kronor på 56 olika åtgärder under mandatperioden. Insatserna för att bekämpa mäns våld mot kvinnor måste göras utifrån ett rättsligt, socialt, ekonomiskt och hälsorelaterat perspektiv, samt inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv. I de fall barn är offer för brott eller på annat sätt berörs av våldet måste särskild hänsyn tas till deras behov, rättigheter och förutsättningar. Insatserna i handlingsplanen är generella, men särskilda insatser görs bl.a. för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Handlingsplanen omfattar sex insatsområden som är viktiga var för sig men som också kompletterar och stärker varandra. Insatsområdena är: * Ökat skydd och stöd till våldsutsatta * Stärkt förebyggande arbete * Stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet * Utveckling av insatser riktade till våldsutövare * Ökad samverkan * Ökade kunskaper Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål I juli 2008 fattade regeringen beslut om en handlingsplan för att bekämpa prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Totalt satsas 213 miljoner på 36 åtgärder under mandatperioden. Prostitution och handel med människor för sexuella ändamål är ett allvarligt hinder för de utsattas möjlighet att åtnjuta sina mänskliga rättigheter, för social jämlikhet och för jämställdhet. I första hand drabbas kvinnor och flickor men även män och pojkar utnyttjas. Studier visar att det framförallt är män som köper sexuella tjänster. Handlingsplanen har ett tydligt fokus på den utsatta individens behov av skydd och stöd och att detta ska genomsyra myndigheternas arbete. Särskilda åtgärder riktas till barn och ungdomar. Handlingsplanen omfattar fem insatsområden som är viktiga var för sig men som också kompletterar och stärker varandra. En samlad uppföljning av handlingsplanen kommer att göras 2011 och presenteras för riksdagen. Insatsområden är: * Ökat skydd och stöd till utsatta * Stärkt förebyggande arbete * Stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet * Ökad nationell och internationell samverkan * Ökad kunskap Handlingsplanen för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja Den 27 maj 2010 fattade regeringen beslut om Handlingsplan för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja (skr. 2009/10:229). Totalt satsar regeringen 10 miljoner kronor på femton åtgärder under 2010. I skrivelsen lyfter regeringen fram problematiken och riskerna i samband med att unga riskerar att bli och blir gifta mot sin vilja. Den innehåller de åtgärder som regeringen kommer att vidta för att stärka det förebyggande arbetet samt för att stärka skyddet och stödet till de unga som drabbas. Åtgärderna har ett tydligt fokus på metodutveckling och långsiktigt arbete. De ska utgå från den enskildes behov och uppmärksamma både unga kvinnor och unga män inklusive unga homosexuella, bisexuella och personer med könsköverskridande identitet och uttryck. Åtgärderna rör fyra områden: * Stärkt förebyggande arbete * Förstärkt stöd och skydd * Förbättrad samverkan mellan myndigheter * Ökad kunskap Prop. 2009/10:232 Bilaga 1 Prop. 2009/10:232 Bilaga 1 46 45 1