Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2010/11:137 Riksrevisionens granskning av oförbrukade forskningsbidrag vid universitet och högskolor Skr. 2010/11:137 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 12 maj 2011 Eskil Erlandsson Birgitta Ohlsson (Utbildningsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Skrivelsen innehåller regeringens bedömningar med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport Oförbrukade forskningsbidrag vid universitet och högskolor (RiR 2011:3). Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser men vill särskilt betona betydelsen av lärosätenas övergång till nya redovisningsprinciper för indirekta kostnader som en förklaring till ökningen av oförbrukade bidrag. Regeringen avser att ge Vetenskapsrådet i uppdrag att i samverkan med Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Verket för innovationssystem samt universitet och högskolor utveckla rutinerna för utbetalning av forskningsstöd, så att de bättre anpassas till lärosätenas planeringar. Vidare avser regeringen att ge lärosätena i uppdrag att utveckla universitetens och högskolornas redovisning av bidragsmedel. Innehållsförteckning 1 Ärendet och dess beredning 3 2 Riksrevisionens iakttagelser 3 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 4 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser 6 Bilaga Riksrevisionens granskningsrapport Oförbrukade forskningsbidrag vid universitet och högskolor (RiR 2011:3) 7 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 maj 2011 122 1 Ärendet och dess beredning Riksdagen överlämnade Riksrevisionens granskningsrapport Oför-brukade forskningsbidrag vid universitet och högskolor (RiR 2011:3) den 20 januari 2011 till regeringen. Granskningsrapporten finns i bilagan. En skrivelse från regeringen med anledning av granskningsrapporten ska lämnas till riksdagen inom fyra månader från det att regeringen har tagit emot rapporten. 2 Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen har granskat den ökning av oförbrukade forsknings-bidrag hos universitet och högskolor som skett under perioden 2004-2009. På grundval av granskningen har Riksrevisionen konstaterat att ökningen av oförbrukade bidrag inte enbart är en konsekvens av att tillgången på statliga medel för forskning har ökat. Enligt Riksrevisionen har också andra förhållanden bidragit till att förklara ökningen. Följande förhållanden har förändrats sedan 2005: * en ökad koncentration av forskningsmedel på färre forskare, * satsningen på stora samarbetsprojekt och forskningsmiljöer, * anställning kopplas i högre grad till tillgång på externa bidrag, och * ett mer tydligt ekonomiskt ansvar på institutionsnivå till följd av en ny redovisningsmodell. Riksrevisionen har också funnit mer generella omständigheter inom högskolans organisation som bidrar till att användningen av forskningsbidrag ibland skjuts fram. Enligt Riksrevisionen finns det brister i regeringens, forskningsrådens och lärosätenas uppföljning av den externt finansierade forskningen i högskolan. Enligt Riksrevisionen har regeringen under den granskade perioden inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att motverka ökningen av oförbrukade bidrag för forskning i högskolan. Riksrevisionen har rekommenderat regeringen följande. * Regeringen bör se till att årligen inbetalade forskningsbidrag till lärosätena redovisas på ett klart och tydligt sätt så att det framöver i den nationella statistiken ska kunna avläsas hur högskolan över åren omsätter erhållna forskningsbidrag i pågående forskning. * Regeringen bör ge de statliga forskningsråden i uppdrag att utveckla sina former för utbetalning av forskningsbidrag så att de avpassas bättre till lärosätenas planeringscykel. Vidare bör regeringen ge forskningsråden i uppdrag att förbättra återrapporteringen av hur universitet och högskolor använder beviljade externa bidrag. Riksrevisionen har rekommenderat lärosätena följande. * Lärosätena bör använda budget- och planeringsverktyg som möjliggör regelbunden och systematisk uppföljning av externa forskningsbidrag. * Lärosätena bör skapa sådana anställningsformer och en sådan arbetsplanering för den undervisande och forskande personalen att tid frigörs för forskning i överensstämmelse med de kontrakt som tecknats med finansiärerna. 3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser när det gäller ökningen av oförbrukade forskningsbidrag hos universitet och högskolor. Oförbrukade bidrag uppstår då forskningsbidrag inte används av ett universitet eller en högskola i samma takt som bidraget betalas ut från en forskningsfinansiär. Riksrevisionen redovisar ett flertal skäl till detta. Forskningsprojekt kan sällan startas omedelbart när forskningsmedel beviljas och betalas ut. Nya forskningsmiljöer måste kanske byggas upp och forskare rekryteras. Utrustning m.m. måste också ofta upphandlas. Det är därför naturligt att bidragen inte alltid hinner användas i den takt de betalas ut. Det är också väsentligt för kvaliteten i forskningen att de förberedelser som behöver göras innan ett forskningsprojekt kan startas får göras på bästa sätt. Det kan finnas många skäl till att forskningsprojekt tar längre tid än planerat. Även forskare kan bli sjuka eller vilja vara föräldralediga. Andra uppgifter för forskaren, t.ex. undervisning, kan för en tid få högre prioritet. Det är också naturligt att forskare och forskargrupper vill säkra sin finansiering för en längre tidsperiod för att på så sätt kunna koncentrera sig på sin forskning. Oförbrukade bidrag har dock inget egenvärde och det är väsentligt att de hålls på en nivå som kan motiveras utifrån de krav som ställs för att bibehålla och stärka en forskning av hög kvalitet. Det är viktigt att forskningsfinansiärer och universitet och högskolor upprättar rutiner och rapporteringssystem som ger förutsättningar för att resurserna utnyttjas effektivt. Det kan i fråga om oförbrukade bidrag vara av betydelse hur regler för förseningar och rapporteringsregler utformas. Det är också viktigt att lärosätena i sin interna styrning följer upp de oförbrukade bidragen och styr och reglerar forskningsprojekt för att säkra en hög forskningskvalitet samtidigt som en effektiv användning av lärosätets resurser uppnås. Den viktigaste förklaringen till att de oförbrukade medlen har ökat är att de externa medlen till forskning har ökat avsevärt. Förbrukningen av externa medel har ökat med drygt tre miljarder kronor till 13 miljarder kronor sedan 2005. Riksrevisionen har dock framhållit att ökningen av oförbrukade bidrag inte fullt ut kan förklaras med ökningen av bidrags-medel. Regeringen instämmer i revisionens iakttagelse att de förändringar som har gjorts när det gäller bl.a. de externa medlens inriktning kan förklara att de oförbrukade medlen ökat. Vid de flesta lärosäten har antalet studenter ökat avsevärt de senaste åren. Takbeloppen har utökats med tillfälliga platser och söktrycket har varit stort till följd av stora ungdomskullar och en svag arbetsmarknad för ungdomar. Eftersom många forskare delar sin tid mellan forskning och utbildning, är det rimligt att mer tyngd läggs på utbildning i en tid av stor efterfrågan på utbildningsplatser. Detta kan också ha påverkat de oförbrukade medlens storlek. Riksrevisionen har framfört att brister i lärosätenas personalplanering kan försena forskningsprojekt. Om så är fallet, är det naturligtvis viktigt att berörda lärosäten tar ställning till vilka åtgärder som kan minska sådana problem. En faktor som Riksrevisionen inte fullt ut har behandlat är de förändringar i styrningen och redovisningen av forskningsprojekt som genomförts. Genom införandet av den s.k. SUHF-modellen för redovisning av indirekta kostnader har lärosätenas kontroll över forskningsprojektens totala kostnader ökat och den del av forsknings-projekten som finansieras med anslagsmedel gjorts tydligare. Som revisionen framfört kan detta ha inneburit en ökad försiktighet i förbrukningen av externa medel. Övergången till SUHF-modellen har också inneburit att forskningsprojektens indirekta kostnader bokförs löpande och inte som tidigare vid projektstart. Detta får till följd att förbrukningen av externa medel övergångsvis minskar och att de oförbrukade bidragen övergångsvis ökar när redovisningsprinciperna ändrats. På några års sikt avklingar denna övergångseffekt och de oförbrukade bidragen bör då minska. Detta är en faktor som troligen kan förklara en inte oväsentlig del av ökningen av de oförbrukade bidragen. Enligt Riksrevisionen finns det brister i redovisningen av de oförbrukade bidragen och revisionen har rekommenderat regeringen att ge forskningsråden i uppgift att förbättra redovisningen av hur beviljade medel används. Det är naturligtvis viktigt att forskningsfinansiärernas redovisning speglar deras verksamhet, men i detta fall anser regeringen att frågor om redovisning av oförbrukade medel först och främst bör avspeglas i lärosätenas årsredovisningar. Vetenskapsrådet kommer dock att införa en ny modell för återrapportering av bidrag både under och efter avslutad bidragsperiod i samband med att ett nytt IT-stöd införs på myndigheten. Den nationella statistiken över lärosätenas ekonomi bygger på information från lärosätenas redovisningssystem. Det finns i dag i lärosätenas årsredovisningar ingen samlad redovisning av inbetalade respektive förbrukade medel. Det är viktigt med en tydlig redovisning av lärosätenas verksamhet, och information om utvecklingen av bidragsmedlen är en betydelsefull del av denna redovisning. För lärosätets interna styrning är även informationen om hur mycket forskningsmedel lärosätet beviljats av betydelse. Denna information påverkar den framtida personalplaneringen och budgeteringen av den framtida användningen av lärosätets basresurs till forskning och forskarutbildning till den del anslaget används till att samfinasiera forskningsprojekt. Bra kunskap om framtida intäkter i verksamheten är också en förutsättning för att de budgetunderlag som lämnas till regeringen ska kunna användas som beslutsunderlag. Det är därför viktigt att det arbete som pågår bland universitet och högskolor med att utveckla styrning och uppföljning av forskningsmedel fortsätter. 4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen avser att ge Vetenskapsrådet i uppdrag att i samverkan med Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Verket för innovationssystem samt universitet och högskolor utveckla rutinerna för utbetalning av forskningsstöd, så att de bättre anpassas till lärosätenas planeringar. Vidare avser regeringen att ge lärosätena i uppdrag att utveckla universitetens och högskolornass redovisning av bidragsmedel. Med dessa åtgärder anser regeringen att frågan är slutbehandlad. Oförbrukade forskningsbidrag vid universitet och högskolor (RiR 2011:3) Utbildningsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 maj 2011 Närvarande: statsrådet Erlandsson, ordförande, och statsråden Carlgren, Carlsson, Borg, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Ohlsson, Norman, Engström, Kristersson, Elmsäter-Svärd, Ullenhag, Hatt Föredragande: statsrådet Erlandsson Regeringen beslutar skrivelse 2010/11:137 Riksrevisionens granskning av oförbrukade forskningsbidrag vid universitet och högskolor. Skr. 2010/11:xx Skr. 2010/11:xx 2 3 1 Skr. 2010/11:137 Skr. 2010/11:137 2 3 1 Skr. 2010/11:137 Bilaga Skr. 2010/11:137 Bilaga 120 121 1 Skr. 2010/11:137 Skr. 2010/11:137 122 123 1