Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2010/11:123 Biometriska kännetecken i uppehållstillståndskort Prop. 2010/11:123 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 7 april 2011 Fredrik Reinfeldt Tobias Billström (Justitiedepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll Europeiska unionens råd antog den 18 april 2008 förordning (EG) nr 380/2008 om ändring av förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredje land. Genom förordningen införs regler om biometriska kännetecken i uppehållstillståndskort. Förordningen föranleder vissa kompletterande lagbestämmelser i nationell rätt. Bestämmelserna rör bl.a. en utlännings skyldighet att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2011. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) 4 3 Ärendet och dess beredning 7 4 Rådets förordning om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd 7 5 Uppehållstillstånd 9 5.1 Allmänt om uppehållstillstånd 9 5.2 Ansökan om uppehållstillstånd 9 5.3 Beslut om uppehållstillstånd 10 5.4 Bevis om uppehållstillstånd 11 6 Överväganden och förslag 11 6.1 Utgångspunkter 11 6.2 Insamling av biometriska kännetecken 11 6.3 Lagring av biometriska kännetecken 15 6.4 Kontroll av uppehållstillståndskortet och de biometriska kännetecknen 18 6.5 Skydd för personuppgifter och sekretess 20 7 Ikraftträdande m.m. 22 8 Ekonomiska konsekvenser 22 9 Författningskommentar 24 Bilaga 1 Förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredje land 27 Bilaga 2 Förordning (EG) nr 380/2008 om ändring av förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredje land 35 Bilaga 3 Sammanfattning av slutbetänkandet Fingeravtryck i uppehållstillstånd (SOU 2009:91) 43 Bilaga 4 Betänkandets lagförslag 48 Bilaga 5 Förteckning över remissinstanserna 50 Bilaga 6 Lagrådets yttrande 51 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 april 2011 52 Rättsdatablad 53 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716). 2 Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningslagen (2005:716) dels att 9 kap. 1 och 9 §§ ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas två nya paragrafer, 9 kap. 8 a och 8 b §§, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 kap. 1 § Vid inresa eller utresa skall en utlänning visa upp sitt pass för polismyndigheten. En utlänning skall också lämna polismyndigheten de upplysningar och visa upp de handlingar som är av betydelse för bedömningen av hans eller hennes rätt att resa in i och vistas i Sverige. Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten att visa upp sitt pass. Tullverket och Kustbevakningen är skyldiga att hjälpa polismyndigheten vid kontrollen av utlänningars inresa eller utresa enligt denna lag. Migrationsverket får efter överenskommelse med polismyndigheten hjälpa till vid kontrollen. Kustbevakningen skall medverka i polismyndighetens kontrollverksamhet genom att utöva kontroll av sjötrafiken. När inresekontrollen sköts av särskilt förordnade passkontrollanter, tulltjänstemän eller tjänstemän vid Kustbevakningen, skall pass och andra handlingar visas upp för dem. Om Migrationsverket medverkar i kontroll vid inresa, skall pass och andra handlingar visas upp för tjänstemannen vid Migrationsverket. Vid inresa eller utresa ska en utlänning överlämna sitt pass till polismyndigheten. En utlänning ska också lämna polismyndigheten de upplysningar och överlämna de handlingar som är av betydelse för bedömningen av hans eller hennes rätt att resa in i och vistas i Sverige. Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten att överlämna pass. Tullverket och Kustbevakningen är skyldiga att hjälpa polismyndigheten vid kontrollen av utlänningars inresa eller utresa enligt denna lag. Migrationsverket får efter överenskommelse med polismyndigheten hjälpa till vid kontrollen. Kustbevakningen ska medverka i polismyndighetens kontrollverksamhet genom att utöva kontroll av sjötrafiken. När inresekontrollen sköts av särskilt förordnade passkontrollanter, tulltjänstemän eller tjänstemän vid Kustbevakningen, ska pass och andra handlingar överlämnas till dem. Om Migrationsverket medverkar i kontroll vid inresa, ska pass och andra handlingar överlämnas till tjänstemannen vid Migrationsverket. 8 a § En utlänning som ansöker om uppehållstillstånd är skyldig att låta Migrationsverket, en utlandsmyndighet eller Regeringskansliet fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck. Samma skyldighet gäller om bevis om uppehållstillstånd (uppehållstillståndskort) ska utfärdas enligt rådets förordning (EG) nr 1030/2002 av den 13 juni 2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredje land av annan anledning än att en utlänning ansöker om uppehållstillstånd. Skyldigheten att låta en myndighet ta fingeravtryck gäller inte om utlänningen är under sex år eller om det är fysiskt omöjligt för utlänningen att lämna fingeravtryck. Ett fotografi och två fingeravtryck ska sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndskortet. Fingeravtryck som inte sparats i ett sådant medium och de biometriska data som tas fram ur fingeravtrycken och ur fotografiet ska omedelbart förstöras när uppehållstillståndskortet har lämnats ut eller ärendet om uppehållstillstånd har avgjorts utan att utlänningen har beviljats uppehållstillstånd. 8 b § Vid en kontroll enligt 1 eller 9 § är den som innehar ett uppehållstillståndskort skyldig att låta en polisman, en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen eller Migrationsverket fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck, för kontroll av att fotografiet och fingeravtrycken motsvarar det fotografi och de fingeravtryck som finns sparade i uppehållstillståndskortet. När en kontroll enligt första stycket har genomförts, ska det fotografi och de fingeravtryck som tagits för kontrollen omedelbart förstöras. Detsamma gäller de biometriska data som tagits fram i samband med kontrollen. 9 § En utlänning som vistas i Sverige är skyldig att på begäran av en polisman visa upp pass eller andra handlingar som visar att han eller hon har rätt att uppehålla sig i Sverige. Utlänningen är också skyldig att efter kallelse av Migrationsverket eller polismyndigheten komma till verket eller myndigheten och lämna uppgifter om sin vistelse här i landet. Om utlänningen inte gör det, får han eller hon hämtas genom polismyndighetens försorg. Om det på grund av en utlännings personliga förhållanden eller av någon annan anledning kan antas att utlänningen inte skulle följa kallelsen, får han eller hon hämtas utan föregående kallelse. Kustbevakningen skall medverka i polisens kontrollverksamhet som sägs i första stycket genom kontroll av och i anslutning till sjötrafiken. Om kontrollen utövas av Kustbevakningen, skall pass eller andra handlingar visas upp för tjänstemannen vid Kustbevakningen. En utlänning som vistas i Sverige är skyldig att på begäran av en polisman överlämna pass eller andra handlingar som visar att han eller hon har rätt att uppehålla sig i Sverige. Utlänningen är också skyldig att efter kallelse av Migrationsverket eller polismyndigheten komma till verket eller myndigheten och lämna uppgifter om sin vistelse här i landet. Om utlänningen inte gör det, får han eller hon hämtas genom polismyndighetens försorg. Om det på grund av en utlännings personliga förhållanden eller av någon annan anledning kan antas att utlänningen inte skulle följa kallelsen, får han eller hon hämtas utan föregående kallelse. Kustbevakningen ska medverka i polisens kontrollverksamhet enligt första stycket genom kontroll av och i anslutning till sjötrafiken. Om kontrollen utövas av Kustbevakningen, ska pass eller andra handlingar överlämnas till tjänstemannen vid Kustbevakningen. Kontroll enligt första och andra styckena får vidtas endast om det finns grundad anledning att anta att utlänningen saknar rätt att uppehålla sig här i landet eller om det annars finns särskild anledning till kontroll. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2011. 3 Ärendet och dess beredning Europeiska unionens råd antog den 13 juni 2002 förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredje land. Den 18 april 2008 antog rådet förordning (EG) nr 380/2008 om ändring av förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredje land. Förordningarna finns i bilagorna 1 och 2. Förordning (EG) nr 380/2008 innebär att bevis om uppehållstillstånd till medborgare i tredje land ska utfärdas som en separat handling (ett uppehållstillståndskort) med ett lagringsmedium innehållande innehavarens ansiktsbild och fingeravtryck. Regeringen beslutade den 2 oktober 2008 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. lämna förslag till de författningsändringar som behövs med anledning av förordning (EG) nr 380/2008. Utredningen, som antog namnet Viseringsutredningen, överlämnade i november 2009 slutbetänkandet Fingeravtryck i uppehållstillstånd (SOU 2009:91). Betänkandets sammanfattning och dess lagförslag finns i bilagorna 3 och 4. Betänkandet har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 5. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr Ju2009/9591/EMA). För att möjliggöra en smidig övergång till den nya ordningen med uppehållstillståndskort med biometriska kännetecken beslutade regeringen den 10 mars 2011 om vissa förordningsändringar. I samband därmed fattade regeringen även beslut om avgiftshöjningar för att möta de ökade kostnaderna för utfärdande av uppehållstillståndskort med biometriska kännetecken. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna. Lagrådet Regeringen beslutade den 24 mars 2011 att inhämta Lagrådets yttrande. Lagrådsremissens lagförslag stämmer överens med propositionens. Lagrådets yttrande finns i bilaga 6. Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran. 4 Rådets förordning om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd För att harmonisera utformningen av uppehållstillstånd som utfärdas till medborgare i tredje land antogs förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredje land. Förordningen ändrades genom förordning (EG) nr 380/2008 om ändring av förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredje land. Det centrala i förordning (EG) nr 380/2008 är införande av biometriska kännetecken i uppehållstillståndskort. Syftet är att skapa en mer tillförlitlig koppling mellan innehavaren och hans eller hennes uppehållstillstånd. Detta ska i sin tur bidra till att skydda uppehållstillstånden mot bedräglig användning samt förebygga och beivra olaglig invandring och bosättning. I detta avsnitt redovisas översiktligt de mest relevanta bestämmelserna i förordningen (EG) nr 1030/2002 med de ändringar som gjorts genom förordning (EG) nr 380/2008. Uppehållstillstånd som utfärdas av medlemsstaterna till medborgare i tredje land ska vara enhetligt utformade och ha plats för vissa angivna uppgifter. Uppehållstillstånd ska utfärdas som en separat handling i visst angivet format. Varje medlemsstat får i avsett fält i den enhetligt utformade handlingen föra in uppgifter som är av betydelse när det gäller typen av tillstånd och den berörda personens rättsliga ställning, i synnerhet uppgifter om huruvida personen har tillstånd att arbeta eller inte (artikel 1). Det enhetligt utformade uppehållstillståndet ska innefatta ett lagringsmedium som innehåller en ansiktsbild och två fingeravtrycksbilder av innehavaren (artikel 4a). För tillämpningen av förordningen ska medlemsstaterna samla in biometriska kännetecken bestående av ansiktsbild och två fingeravtryck från tredjelandsmedborgare. Förfarandet ska fastställas i enlighet med de nationella rutinerna i den berörda medlemsstaten och med de säkerhetsföreskrifter som fastställs i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) samt Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. De biometriska kännetecken som ska samlas in är ett fotografi som tillhandahålls av den sökande eller har tagits vid ansökningstillfället och två platta fingeravtryck som tagits digitalt. Fingeravtryck ska tas från och med sex års ålder. Personer för vilka fingeravtryckstagning är fysiskt omöjlig ska undantas från kravet att lämna fingeravtryck (artikel 4b). Oberoende av bestämmelserna om skydd av uppgifter ska den som fått ett uppehållstillstånd utfärdat ha rätt att kontrollera de personuppgifter som införts på detta tillstånd och vid behov låta rätta eller stryka dessa. Vid tillämpning av förordningen får de biometriska kännetecknen i uppehållstillstånd endast användas för att kontrollera handlingens autenticitet och innehavarens identitet genom direkt tillgängliga jämförbara kännetecken, när uppvisande av uppehållstillstånd krävs enligt nationell lagstiftning (artikel 4). Förordningen ska inte tillämpas på medborgare i tredje land som är sådana familjemedlemmar till unionsmedborgare som utövar sin rätt till fri rörlighet eller medborgare i en sådan medlemsstat i EFTA som är part till EES-avtalet (dvs. medborgare i Island, Liechtenstein och Norge) och deras familjemedlemmar när de utövar sin rätt till fri rörlighet i enlighet med det avtalet. Förordningen ska inte heller tillämpas på medborgare i tredje land som är undantagna från skyldigheten att inneha visering och som har tillstånd att vistas i en medlemsstat i mindre än tre månader (artikel 5). Förordning (EG) nr 380/2008 trädde i kraft den 19 maj 2008. Lagringen av ansiktsbilder och lagringen av de två fingeravtrycksbilderna ska genomföras senast två respektive tre år efter det att vissa angivna tekniska specifikationer har antagits (artikel 9). Europeiska kommissionen antog dessa tekniska specifikationer den 20 maj 2009 (K [2009] 3770 slutlig). Giltighetstiden för redan utfärdade uppehållstillstånd ska inte påverkas av genomförandet av förordningen, såvida inte den berörda medlemsstaten beslutar något annat. Under en övergångsperiod på två år efter antagandet av vissa tekniska specifikationer får uppehållstillståndet fortsatt utfärdas i form av ett klistermärke (artikel 9). 5 Uppehållstillstånd 5.1 Allmänt om uppehållstillstånd Uppehållstillstånd är enligt 2 kap. 4 § utlänningslagen (2005:716), förkortad UtlL, ett tillstånd att vistas i Sverige under viss tid (tidsbegränsat uppehållstillstånd) eller utan tidsbegränsning (permanent uppehållstillstånd). En utlänning ska enligt 2 kap. 5 § UtlL ha uppehållstillstånd för att vistas i Sverige mer än tre månader. Från denna huvudregel finns dock ett flertal undantag. Enligt 2 kap. 8 § UtlL gäller kravet på uppehållstillstånd inte medborgare i de nordiska länderna och inte heller andra EES-medborgare och deras familjemedlemmar som har uppehållsrätt. Uppehållstillstånd kan beviljas av olika skäl. Av 5 kap. 1 § UtlL framgår t.ex. att flyktingar och andra skyddsbehövande som befinner sig i Sverige i princip har rätt till uppehållstillstånd. Uppehållstillstånd ska också enligt 5 kap. 2 § UtlL ges till en utlänning som tagits emot i Sverige inom ramen för ett beslut som regeringen har meddelat om överföring av skyddsbehövande till Sverige (vidarebosättning). Regler om uppehållstillstånd på grund av anknytning finns i 5 kap. 3 och 3 a §§ UtlL. I 5 kap. 5 § UtlL finns bestämmelser om uppehållstillstånd på grund av arbete eller försörjning på annat sätt. Enligt 5 kap. 6 § UtlL får uppehållstillstånd beviljas en utlänning om det vid en samlad bedömning av utlänningens situation finns sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas att stanna i Sverige och uppehållstillstånd inte kan ges på någon annan grund. 5.2 Ansökan om uppehållstillstånd En utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige ska enligt 5 kap. 18 § UtlL ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan om uppehållstillstånd får inte bifallas efter inresan. Från denna huvudregel finns det en rad undantag. Undantag gäller t.ex. för en utlänning som har rätt till uppehållstillstånd här som flykting eller annan skyddsbehövande samt för en utlänning som kan beviljas uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter. Ett annat undantag gäller när en utlänning ansöker om förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som beviljats på grund av viss familjeanknytning (uppskjuten invandringsprövning). Undantagen från kravet på beviljat uppehållstillstånd före inresan regleras i 5 kap. 18 och 19 §§ UtlL. Av 4 kap. 20 § utlänningsförordningen (2006:97), förkortad UtlF, framgår att en ansökan om uppehållstillstånd av en utlänning som inte befinner sig i Sverige ges in till och utreds av en svensk beskickning eller ett svenskt konsulat i hemlandet eller i det land där utlänningen annars är stadigvarande bosatt. En ansökan om uppehållstillstånd av en utlänning som vistas i Sverige ges in till Migrationsverket. Migrationsverket får enligt 4 kap. 26 § UtlF meddela föreskrifter om att en ansökan om uppehållstillstånd får ges in till och utredas av en annan myndighet än som sägs i 4 kap. 20 § UtlF. Migrationsverket har med stöd av detta bemyndigande meddelat föreskrifter om var en ansökan om uppehållstillstånd får ges in (MIGRFS 21/2010). Dessa föreskrifter gäller bl.a. ansökningar om uppehållstillstånd från utlänningar som befinner sig i länder i vilka saknas en svensk utlandsmyndighet. 5.3 Beslut om uppehållstillstånd Av 5 kap. 20 § UtlL framgår att beslut om uppehållstillstånd normalt meddelas av Migrationsverket. Migrationsverket får dock inte bevilja uppehållstillstånd för en utlänning som av allmän domstol har utvisats på grund av brott. Om en sådan utlänning ansöker om uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 § UtlL eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a § UtlL och Migrationsverket finner att utlänningen bör beviljas uppehållstillstånd, ska verket inte besluta i ärendet utan med eget yttrande lämna över detta till den migrationsdomstol till vilken verkets beslut om uppehållstillstånd hade kunnat överklagas. (Möjligheten för en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen att i dessa fall bevilja uppehållstillstånd framgår av 8 kap. 14 § tredje och fjärde styckena UtlL.) Enligt 5 kap. 20 § UtlL får beslut om uppehållstillstånd också meddelas av Regeringskansliet. Av 8 kap. 14 och 21 §§ UtlL följer att regeringen respektive den instans som prövar överklagade beslut om avvisning eller utvisning i vissa fall får besluta om uppehållstillstånd (5 kap. 21 § UtlL). Om regeringen finner att en allmän domstols beslut om utvisning på grund av brott inte kan verkställas eller om det annars finns särskilda skäl för att beslutet inte längre ska gälla, får regeringen enligt 8 kap. 14 § första stycket UtlL upphäva beslutet helt eller delvis. I samband därmed får regeringen också meddela beslut i fråga om uppehållstillstånd och arbetstillstånd. Om beslutet om utvisning inte upphävs kan enligt 8 kap. 14 § andra stycket UtlL ett tidsbegränsat uppehållstillstånd och arbetstillstånd beviljas av regeringen. Av 8 kap. 21 § UtlL framgår att när ett överklagat mål eller ärende om avvisning eller utvisning avgörs, får också beslut fattas i fråga om uppehållstillstånd och arbetstillstånd. Detta gäller även om dessa frågor inte har tagits upp av utlänningen. Enligt föreskrifter meddelade av Migrationsverket med stöd av bemyndiganden i 5 kap. 22 § UtlL och 4 kap. 25 § UtlF får svenska utlandsmyndigheter i vissa fall bevilja uppehållstillstånd. 5.4 Bevis om uppehållstillstånd Enligt 4 kap. 22 § UtlF ska bevis om uppehållstillstånd föras in i utlänningens pass eller någon annan handling. För närvarande sker detta normalt genom att ett tillståndsmärke med ett bevis om uppehållstillstånd infogas i utlänningens pass. Som framgår av avsnitt 3 beslutade regeringen den 10 mars 2011 om vissa förordningsändringar. Dessa förordningsändringar innebär bl.a. att under perioden den 5 april - den 19 maj 2011 ska bevis om uppehållstillstånd utfärdas antingen i form av ett uppehållstillståndskort eller i form av ett tillståndsmärke som förs in i utlänningens pass eller någon annan handling. I de fall utlänningen samtycker till upptagande av biometriska kännetecken ges därmed möjlighet att utfärda uppehållstillståndskort enligt EU-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd. 6 Överväganden och förslag 6.1 Utgångspunkter En EU-förordning är bindande och direkt tillämplig i varje medlemsstat. EU-förordningen blir således automatiskt en del av medlemsstaternas nationella rättssystem och gäller enligt sin lydelse på samma sätt som nationella lagar. I den mån nationella bestämmelser reglerar samma förhållanden som en EU-förordning och står i strid med eller kan tolkas annorlunda än bestämmelserna i förordningen ska de upphävas. Bestämmelserna i en EU-förordning får som huvudregel inte återges i nationell reglering. Bestämmelserna får dock återges när det är nödvändigt för att den nationella regleringen ska bli begriplig och sammanhållen. En EU-förordning kan också i olika avseenden ge upphov till kompletterande nationella föreskrifter. 6.2 Insamling av biometriska kännetecken Regeringens förslag: En utlänning som ansöker om uppehållstillstånd är skyldig att låta Migrationsverket, en utlandsmyndighet eller Regeringskansliet fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck. Samma skyldighet gäller om bevis om uppehållstillstånd (uppehållstillståndskort) ska utfärdas enligt EU-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd av annan anledning än att en utlänning ansöker om uppehållstillstånd. Skyldigheten att låta en myndighet ta fingeravtryck gäller inte om utlänningen är under sex år eller om det är fysiskt omöjligt för utlänningen att lämna fingeravtryck. Utredningens förslag: Överensstämmer i stort med regeringens förslag. Enligt utredningen ska endast personer som av fysiska skäl är permanent förhindrade att lämna fingeravtryck vara undantagna från skyldigheten att lämna fingeravtryck. Utredningens författningsförslag har en annan teknisk och språklig utformning än regeringens. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har ingen invändning mot utredningens förslag. Statens kriminaltekniska laboratorium anför att det inte bör godtas att den sökande själv tillhandahåller fotografiet. Ambassaden Islamabad efterlyser ett lagstöd för att kunna överlåta uppgiften att samla in biometriska kännetecken till utländska serviceföretag. Skälen för regeringens förslag Bakgrund Enligt EU-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd ska det enhetligt utformade uppehållstillståndet innefatta ett lagringsmedium som innehåller en ansiktsbild och två fingeravtrycksbilder av innehavaren (artikel 4a). För tillämpningen av förordningen ska medlemsstaterna samla in biometriska kännetecken bestående av ett fotografi som tillhandahålls av den sökande eller har tagits vid ansökningstillfället och två platta fingeravtryck som tagits digitalt. Förfarandet ska fastställas i enlighet med de nationella rutinerna i den berörda medlemsstaten och med de säkerhetsföreskrifter som fastställs i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. Fingeravtryck ska tas fr.o.m. sex års ålder. Personer för vilka fingeravtryckstagning är fysiskt omöjlig ska undantas från kravet att lämna fingeravtryck (artikel 4b). Enligt 2 kap. 6 § första stycket regeringsformen, förkortad RF, är var och en skyddad gentemot det allmänna mot påtvingat kroppsligt ingrepp. Att ta fingeravtryck är ett sådant kroppsligt ingrepp som omfattas av bestämmelsen. Att fotografera någon utgör däremot inte ett kroppsligt ingrepp i den mening som avses i bestämmelsen. Skyddet enligt 2 kap. 6 § RF är inte absolut. Det får begränsas i lag bl.a. enligt 2 kap. 25 § RF. Genom lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna gäller Europakonventionen och vissa av dess tilläggsprotokoll som lag i Sverige. Av 2 kap. 19 § RF följer att lag eller annan föreskrift inte får meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av Europakonventionen. Av artikel 8.1 i Europakonventionen framgår att var och en har rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. Denna rättighet inbegriper bl.a. en rätt till skydd mot att bli fotograferad (jfr Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, 3 uppl., 2007, s. 309). Likaså får det antas att tagande av fingeravtryck omfattas av skyddet enligt artikel 8.1. Enligt artikel 8.2 får en offentlig myndighet inte inskränka åtnjutande av rättigheterna enligt första punkten annat än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till statens säkerhet, den allmänna säkerheten, landets ekonomiska välstånd eller till förebyggande av oordning eller brott eller till skydd för hälsa eller moral eller för andra personers fri- och rättigheter. Motsvarande rätt till respekt för privat- och familjelivet, hemmet och korrespondensen gäller enligt artikel 7 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Nationella föreskrifter om fotografi och fingeravtryck Bestämmelserna i EU-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd gäller som lag i Sverige. Det skulle kunna hävdas att förordningen utgör tillräckligt rättsligt stöd för fotografering och tagande av fingeravtryck för utfärdande av uppehållstillståndskort. Eftersom EU-bestämmelserna är ganska allmänt utformade bedömer dock regeringen att EU-förordningen bör kompletteras med nationella föreskrifter i detta avseende. Det finns för närvarande en bestämmelse i utlänningslagen enligt vilken Migrationsverket eller en polismyndighet under vissa förutsättningar får fotografera en utlänning och, om utlänningen fyllt 14 år, ta hans eller hennes fingeravtryck (9 kap. 8 § UtlL). Fotografi och fingeravtryck får enligt denna bestämmelse tas om utlänningen inte kan styrka sin identitet när han eller hon kommer till Sverige, om utlänningen ansöker om uppehållstillstånd som flykting enligt 4 kap. 1 § UtlL eller som annan skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 eller 2 a § UtlL eller om det finns grund för att besluta om förvar. Bestämmelsen i 9 kap. 8 § UtlL täcker dock inte samtliga de fall när fotografi och fingeravtryck ska tas enligt EU-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd. Regeringen anser därför att utlänningslagen bör kompletteras med en mer generellt utformad bestämmelse om fotografering och tagande av fingeravtryck. Utredningen har valt att i sitt förslag använda uttrycket "ansiktsbild" i stället för "fotografi". För att skapa enhetlighet inom utlänningslagen anser emellertid regeringen att uttrycket "fotografi" bör väljas (jfr 9 kap. 8 § UtlL). Ansökningar om uppehållstillstånd görs vid svenska utlandsmyndigheter och vid Migrationsverket. Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) handlägger ärenden om uppehållstillstånd för diplomater m.fl. (jfr 4 kap. 19 § UtlF). Såsom utredningen har föreslagit bör det vara dessa myndigheter som fotograferar utlänningen och tar hans eller hennes fingeravtryck. Ambassaden Islamabad anser att det bör finnas en möjlighet att överlåta uppgiften att samla in biometriska kännetecken till utländska serviceföretag, eftersom det av säkerhetsskäl är nödvändigt att kunna minimera antalet besökare till ambassaden. EU-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd innehåller inga bestämmelser om samarbete med serviceföretag och det är oklart om ett sådant samarbete är förenligt med förordningen. Frågan om att använda utländska företag vid insamling av biometriska kännetecken har inte heller behandlats av utredningen. Det finns således inte förutsättningar för att lägga fram ett förslag med den innebörd som ambassaden efterfrågar. Enligt EU-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd kan fotografiet antingen tillhandahållas av den sökande eller tas vid ansökningstillfället. Statens kriminaltekniska laboratorium anser att ett fotografi tillhandahållet av den sökande inte bör godtas, eftersom det inte garanterar att fotografiet verkligen visar den sökande och risk finns att uppehållstillståndskort utfärdas med felaktiga biometriska uppgifter. Regeringen delar den uppfattningen och anser att EU-förordningen inte ger den enskilde någon rätt att tillhandahålla ett fotografi i stället för att låta sig fotograferas. Den sökande bör alltså alltid fotograferas i detta sammanhang. En utlänning som ansöker om uppehållstillstånd bör mot den angivna bakgrunden vara skyldig att låta Migrationsverket, en utlandsmyndighet eller Regeringskansliet fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck. Det innebär att även en utlänning som ansöker om förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd omfattas av skyldigheten att låta myndigheten fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck. För att uppfylla EU-förordningens krav kan fotografi och fingeravtryck också behöva tas i vissa fall när utlänningen inte ansöker om uppehållstillstånd. En utlänning kan t.ex. behöva förnya ett uppehållstillståndskort eller ett bevis om uppehållstillstånd som utfärdats i form av ett tillståndsmärke som infogats i utlänningens pass. Skyldigheten att låta Migrationsverket, en utlandsmyndighet eller Regeringskansliet fotografera och ta fingeravtryck bör därför också gälla om uppehållstillståndskort ska utfärdas av annan anledning än att en utlänning ansöker om uppehållstillstånd. Undantag från kravet att låta en myndighet ta fingeravtryck Fingeravtryck ska enligt EU-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd tas på personer som har fyllt sex år. Regeringen anser att det av utlänningslagen bör framgå att skyldigheten att låta en myndighet ta fingeravtryck inte gäller barn under sex år. I EU-förordningen föreskrivs vidare att personer för vilka fingeravtryckstagning är fysiskt omöjlig ska undantas från kravet att lämna fingeravtryck. Att det är fysiskt omöjligt att ta fingeravtryck av en utlänning bör givetvis inte påverka möjligheten att få uppehållstillstånd. Det kan förekomma att det endast tillfälligt är omöjligt att ta fingeravtryck på en person (jfr artikel 1.2b i rådets förordning [EG] nr 2252/2004 av den 13 december 2004 om standarder för säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken i pass och resehandlingar som utfärdas av medlemsstaterna och artikel 13.7 i Europaparlamentets och rådets förordning [EG] nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar [viseringskodex]). Utredningen anser att fingeravtryck under sådana förhållanden bör tas när hindret inte längre kvarstår och föreslår därför att det i utlänningslagen anges att personer som av fysiska skäl är permanent förhindrade att lämna fingeravtryck undantas från skyldigheten att lämna sådana uppgifter. Enligt utredningen kan regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer inom ramen för regeringens kompetens att meddela verkställighetsföreskrifter meddela närmare föreskrifter om detta undantag. Även om mycket talar för att förordningen ska uppfattas på så sätt att hindret ska vara permanent, måste den närmare tolkningen överlämnas till rättstillämpningen och ytterst till EU-domstolen. Regeringen anser därför att den svenska lagen inte kan föreskriva att utlänningen ska vara permanent förhindrad att lämna fingeravtryck för att omfattas av undantaget utan i stället bör följa förordningens ordalydelse. I utlänningslagen bör följaktligen undantaget från skyldigheten att låta en myndighet ta fingeravtryck utformas så att det gäller om det är fysiskt omöjligt för utlänningen att lämna fingeravtryck. 6.3 Lagring av biometriska kännetecken Regeringens förslag: Ett fotografi och två fingeravtryck ska sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndskortet. Fingeravtryck som inte sparats i ett sådant medium och de biometriska data som tas fram ur fingeravtrycken och ur fotografiet ska omedelbart förstöras när uppehållstillståndskortet har lämnats ut eller ärendet om uppehållstillstånd har avgjorts utan att utlänningen har beviljats uppehållstillstånd. Regeringens bedömning: Frågan om de fingeravtryck som ska samlas in ska registreras i ett register eller en nationell databas bör övervägas ytterligare i samband med utarbetandet av en registerlag på migrationsområdet. Utredningens förslag och bedömning: Utredningens förslag innebär att även fotografiet ska förstöras. I övrigt överensstämmer det i huvudsak med regeringens. Enligt utredningens bedömning finns det starka skäl för att de personuppgifter som samlas in i samband med ansökningar om uppehållstillstånd ska få registreras i en nationell databas. Med hänsyn till det utökade grundlagsskyddet för den personliga integriteten uttrycker dock utredningen tveksamhet till hur en närmare reglering ska utformas och lämnar därför inget förslag i denna del. Remissinstanserna: Flera remissinstanser, däribland Förvaltningsrätten i Stockholm, Migrationsverket, Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) och ambassaden Damaskus, delar utredningens bedömning att det finns starka skäl för att de personuppgifter som samlas in i samband med ansökningar om uppehållstillstånd ska få registreras i en nationell databas. Även Skatteverket framhåller vikten av registrering i en nationell databas. Datainspektionen och Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet anser att de biometriska kännetecknen inte bör lagras i ett centralt register eller en nationell databas. Med hänvisning till ett avgörande från Europadomstolen som bl.a. rör fingeravtryck framför Juridiska fakultetsstyrelsen vid Lunds universitet att risken är överhängande att Sverige fälls för kränkning av rätten till privatliv enligt artikel 8 i Europakonventionen om de biometriska kännetecknen lagras i en nationell databas. Vissa remissinstanser, däribland Förvaltningsrätten i Malmö och SKL, har synpunkter på förslaget om omedelbar förstöring av uppgifter. Förvaltningsrätten i Malmö anser att de biometriska kännetecknen vid avslag på en ansökan om uppehållstillstånd bör förstöras först när beslutet om avslag har vunnit laga kraft. SKL anför att regeringen bör avvakta med förslaget om omedelbar förstöring av uppgifter. Skälen för regeringens förslag och bedömning Bakgrund EU-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd innehåller bestämmelser om lagring av biometriska kännetecken i det enhetligt utformade uppehållstillståndet och vad de lagrade kännetecknen får användas till vid tillämpningen av förordningen (artikel 4 och 4a). Förordningen innehåller däremot inte några bestämmelser om annan lagring av de biometriska kännetecken som ska samlas in. Registrering av dessa uppgifter i en nationell databas är således inte ett krav enligt förordningen. Förordningen utgör inte heller något hinder mot sådan registrering. Enligt 2 kap. 6 § andra stycket RF är fr.o.m. den 1 januari 2011 var och en skyddad gentemot det allmänna mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Skyddet enligt 2 kap. 6 § RF är dock inte absolut. Det får begränsas i lag bl.a. enligt 2 kap. 25 § RF. För tiden längst fram t.o.m. den 31 december 2015 behåller äldre föreskrifter, som innebär betydande intrång i den personliga integriteten, sin giltighet oberoende av 2 kap. 6 § andra stycket RF. Sådana föreskrifter får fram till dess också ändras, även om ändringen innebär att intrånget består. Som anges ovan i avsnitt 6.2 följer av 2 kap. 19 § RF att lag eller annan föreskrift inte får meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av Europakonventionen. Nationella föreskrifter som rör lagring av biometriska kännetecken Av EU-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd framgår att ett fotografi och två fingeravtryck ska sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndskortet. För att den svenska regleringen ska bli sammanhållen och begriplig bör även i utlänningslagen anges att ett fotografi och två fingeravtryck ska sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndskortet. Utredningens förslag innebär att fotografiet, fingeravtrycken och de biometriska data som tas fram ur dessa omedelbart ska förstöras när uppehållstillståndskortet har lämnats ut eller ansökan om uppehållstillstånd har återkallats eller avslagits. Flera remissinstanser, däribland Migrationsverket, Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) och ambassaden Damaskus, anser att det finns starka skäl för att de personuppgifter som samlas in i samband med ansökningar om uppehållstillstånd ska få registreras i en nationell databas. SKL anför att regeringen därför bör avvakta med förslaget om omedelbar förstöring av uppgifter. När det gäller fotografiet finns det redan i Migrationsverkets verksamhetsregister fotografier av utlänningar som har ansökt om uppehållstillstånd (jfr 4 och 6 b §§ förordningen [2001:720] om behandling av personuppgifter i verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen, även kallad utlänningsdataförordningen). Enligt Migrationsverket tas fotografierna med stöd av EU-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd. Fotografierna har enligt Migrationsverket stor betydelse för verkets identifieringsarbete. Till Migrationsverkets verksamhetsregister får bl.a. Rikspolisstyrelsen, polismyndigheterna och utlandsmyndigheterna ha direktåtkomst (6 § utlänningsdataförordningen). Även Skatteverket får fr.o.m. den 1 oktober 2010 ha direktåtkomst till vissa uppgifter, bl.a. uppgift om fotografi, i Migrationsverkets verksamhetsregister (6 b § utlänningsdataförordningen). Syftet med Skatteverkets direktåtkomst är att underlätta för personer som har fått uppehållstillstånd att få id-kort (jfr promemoria om vissa id-kortsfrågor, upprättad av Finansdepartementet den 21 april 2010). I Regeringskansliets register över främmande staters beskickningspersonal m.m. finns också fotografier (jfr 4 § förordning [1994:1543] om personregister över främmande staters beskickningspersonal m.m.). Mot denna bakgrund anser regeringen att fotografiet inte bör förstöras. Däremot bör frågan om de fingeravtryck som samlas in ska registreras i ett register eller en nationell databas övervägas ytterligare. Dessa överväganden görs lämpligen när en registerlag på migrationsområdet utarbetas. Sammantaget anser regeringen att bestämmelsen om förstöring av uppgifter bör gälla fingeravtryck som inte sparats i ett lagringsmedium i uppehållstillståndskortet och de biometriska data som tas fram ur fingeravtrycken och fotografiet men däremot inte fotografiet som sådant. (Motsvarande reglering finns i 6 a § passlagen [1978:302].) När det gäller tidpunkten då uppgifterna ska förstöras anför Förvaltningsrätten i Malmö att om grunden för ett beslut om avslag på en ansökan om uppehållstillstånd är att utlänningens biometriska kännetecken har återfunnits i ett tidigare beviljat uppehållstillstånd eller i en annan ansökan kan uppgifterna behövas vid prövning av ett överklagande. Förvaltningsrätten föreslår därför att uppgifterna vid avslag på en ansökan om uppehållstillstånd ska förstöras först när beslutet om avslag har vunnit laga kraft. Den situation som förvaltningsrätten tar upp bör inte kunna förekomma när det gäller fingeravtrycken och de biometriska data som tas fram ur dessa och ur fotografiet, eftersom dessa uppgifter inte är avsedda att användas för att fastställa sökandens identitet. Enligt regeringens bedömning finns det därför ingen anledning att föreskriva att uppgifterna, vid avslag på ansökan om uppehållstillstånd, inte får förstöras förrän beslutet om avslag har vunnit laga kraft. Regeringen anser att fingeravtryck som inte sparats i ett lagringsmedium i uppehållstillståndskortet och de biometriska data som tas fram ur fingeravtrycken och ur fotografiet omedelbart ska förstöras när uppehållstillståndskortet har lämnats ut eller ärendet om uppehållstillstånd har avgjorts utan att utlänningen har beviljats uppehållstillstånd. 6.4 Kontroll av uppehållstillståndskortet och de biometriska kännetecknen Regeringens förslag: Vid en kontroll enligt 9 kap. 1 eller 9 § utlänningslagen är den som innehar ett uppehållstillståndskort skyldig att låta en polisman, en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen eller Migrationsverket fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck, för kontroll av att fotografiet och fingeravtrycken motsvarar det fotografi och de fingeravtryck som finns sparade i uppehållstillståndskortet. När en kontroll har genomförts, ska det fotografi och de fingeravtryck som tagits för kontrollen omedelbart förstöras. Det gäller också de biometriska data som tagits fram i samband med kontrollen. Det förtydligas att en utlänning ska överlämna sitt pass och vissa andra handlingar till den som genomför kontrollen enligt 9 kap. 1 eller 9 § utlänningslagen. Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens. Särskilt förordnade passkontrollanter finns dock inte bland dem som har möjlighet att fotografera en utlänning och ta hans eller hennes fingeravtryck. Utredningen föreslår inte heller något förtydligande i 9 kap. 1 och 9 §§ UtlL. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har ingen invändning mot utredningens förslag. Förvaltningsrätten i Göteborg påpekar att en av de befattningshavare som kan utföra kontroll enligt 9 kap. 1 § UtlL, en särskilt förordnad passkontrollant, inte har angetts i den bestämmelse som utredningen föreslår. Vidare anser förvaltningsrätten att det bör övervägas att i den föreslagna bestämmelsen föreskriva att uppehållstillståndskortet ska överlämnas till befattningshavaren. Rikspolisstyrelsen anser att bestämmelsen bör förtydligas så att det framgår att även innehavare av uppehållstillståndskort som utfärdats av andra EU-stater omfattas. Datainspektionen välkomnar att förslaget innehåller regler om omedelbar förstöring av fotografi, fingeravtryck och biometriska data. Skälen för regeringens förslag Bakgrund Enligt EU-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd får de biometriska kännetecknen i uppehållstillstånd vid tillämpningen av förordningen endast användas för att kontrollera handlingens autenticitet och innehavarens identitet genom direkt tillgängliga jämförbara kännetecken, när uppvisande av uppehållstillstånd krävs enligt nationell lagstiftning (artikel 4). I svensk lagstiftning finns krav på att uppehållstillstånd ska uppvisas dels vid de kontroller som genomförs vid gränsen, dels vid den inre utlänningskontrollen. I 9 kap. 1 § UtlL anges att en utlänning ska visa upp sitt pass för polismyndigheten vid inresa eller utresa. En utlänning ska också lämna polismyndigheten de upplysningar och visa upp de handlingar som är av betydelse för bedömningen av hans eller hennes rätt att resa in i och vistas i Sverige. Handlingar som ska visas upp kan t.ex. vara färdbiljetter, viseringar, uppehållstillstånd eller arbetstillstånd. I den kontroll som ska göras ingår bl.a. att undersöka om handlingarna är äkta och giltiga. Regeringen får enligt 9 kap. 1 § UtlL meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten att visa upp passet. Av 9 kap. 1 § UtlL framgår också att Tullverket och Kustbevakningen är skyldiga att hjälpa polismyndigheten vid kontrollen av utlänningars inresa eller utresa enligt utlänningslagen. Migrationsverket får efter överenskommelse med polismyndigheten hjälpa till vid kontrollen. Kustbevakningen ska medverka i polismyndighetens kontrollverksamhet genom att utöva kontroll av sjötrafiken. När inresekontrollen sköts av särskilt förordnade passkontrollanter, tulltjänstemän eller tjänstemän vid Kustbevakningen, ska pass och andra handlingar visas upp för dem. Om Migrationsverket medverkar i kontroll vid inresa, ska pass och andra handlingar visas upp för tjänstemannen vid Migrationsverket. I detta sammanhang bör nämnas att Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 av den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna), även kallad gränskodexen, innehåller bestämmelser om in- och utresekontroller vid s.k. yttre gräns samt anger att en s.k. inre gräns får passeras utan att någon kontroll äger rum (jfr 6 kap. 3, 4 och 5 §§ UtlF). Behovet av författningsändringar med anledning av gränskodexen bereds i annat sammanhang inom Regeringskansliet. I 9 kap. 9 § UtlL finns bestämmelser om den s.k. inre utlänningskontrollen. En utlänning som vistas i Sverige är skyldig att på begäran av en polisman visa upp pass eller andra handlingar som visar att han eller hon har rätt att uppehålla sig i Sverige. Kustbevakningen ska medverka i polisens kontrollverksamhet genom kontroll av och i anslutning till sjötrafiken. Om kontrollen utövas av Kustbevakningen, ska pass eller andra handlingar visas upp för tjänstemannen vid Kustbevakningen. Kontroll får vidtas endast om det finns grundad anledning att anta att utlänningen saknar rätt att uppehålla sig här i landet eller om det annars finns särskild anledning till kontroll (jfr prop. 2004/05:170 s. 292 och prop. 1988/89:86 s. 172f). Nationella föreskrifter om fotografi och fingeravtryck Den kontroll av ett uppehållstillståndskort som sker vid gränskontrollen och den inre utlänningskontrollen bör omfatta en kontroll av att de uppgifter som finns sparade i uppehållstillståndskortet motsvarar innehavarens uppgifter. Utlänningen bör därför vara skyldig att låta en befattningshavare som genomför kontrollen ta fotografi och fingeravtryck av honom eller henne. Själva kontrollen görs därefter genom en datorstödd jämförelse. EU-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd innehåller inga bestämmelser om fotografi och fingeravtryck för kontroll av uppehållstillståndskort. Det finns således inget hinder mot nationella föreskrifter om fotografi och fingeravtryck för kontroll av uppehållstillståndskort. Regeringen anser att det i utlänningslagen bör tas in en bestämmelse om att den som innehar ett uppehållstillståndskort vid en kontroll enligt 9 kap. 1 eller 9 § UtlL är skyldig att låta en befattningshavare som genomför kontrollen fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck, för kontroll av att fotografiet och fingeravtrycken motsvarar det fotografi och de fingeravtryck som finns sparade i uppehållstillståndskortet. Förvaltningsrätten i Göteborg påpekar att en av de befattningshavare som kan utföra kontroll enligt 9 kap. 1 § UtlL, en särskilt förordnad passkontrollant, inte har angetts i den av utredningen föreslagna bestämmelsen. Regeringen ser ingen anledning att inte låta en särskilt förordnad passkontrollant ha möjlighet att ta fotografi och fingeravtryck. Rikspolisstyrelsen anser att den av utredningen föreslagna bestämmelsen om fotografi och fingeravtryck för kontroll av uppehållstillståndskort bör förtydligas så, att det framgår att även innehavare av uppehållstillståndskort som utfärdats av andra EU-stater omfattas. Enligt regeringens bedömning är ett sådant förtydligande inte nödvändigt. Den bestämmelse som utredningen föreslår kan inte uppfattas som begränsad till att gälla innehavare av uppehållstillståndskort som har utfärdats av Sverige. Fotografi och fingeravtryck som tagits för kontroll av uppehållstillståndskort bör inte få användas för andra ändamål. När en kontroll av uppehållstillståndskortet har genomförts ska därför det fotografi och de fingeravtryck som tagits för kontrollen omedelbart förstöras. Detsamma gäller de biometriska data som tagits fram i samband med kontrollen. Överlämnande av pass och andra handlingar Som framgått ovan ska en utlänning enligt 9 kap. 1 och 9 §§ UtlL visa upp pass och vissa andra handlingar för den som utför kontrollen. Det skulle kunna hävdas att det i uttrycket "visa upp" ingår att utlänningen ska överlämna pass och andra handlingar till kontrollanten för närmare granskning. Med hänsyn till att uttrycket "överlämna" har valts i 5 a § passlagen anser regeringen att samma uttryck bör väljas i utlänningslagen (jfr prop. 2004/05:119 s. 26). I linje med vad Förvaltningsrätten i Göteborg anför bör därför bestämmelserna i 9 kap. 1 och 9 §§ UtlL ändras så att det uttryckligen framgår att handlingarna ska överlämnas till den som utför kontrollen. 6.5 Skydd för personuppgifter och sekretess Regeringens bedömning: Införande av biometriska kännetecken i uppehållstillståndskort medför inget behov av några andra lagändringar när det gäller skydd för personuppgifter än i fråga om förstöring av uppgifter och inte några lagändringar när det gäller offentlighets- och sekretessregleringen. Utredningens bedömning: Överensstämmer i sak med regeringens. Remissinstanserna: Endast Datainspektionen har yttrat sig särskilt i denna del. Datainspektionen anför bl.a. att det hade varit värdefullt med en närmare redogörelse för hur utlänningsdataförordningen förhåller sig till den nu aktuella personuppgiftsbehandlingen. Skälen för regeringens bedömning: De personuppgifter som behandlas i samband med uppehållstillståndskorten omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (dataskyddsdirektivet). Dataskyddsdirektivet har genomförts i svensk rätt genom bl.a. personuppgiftslagen (1998:204). Som framgår av avsnitten 6.3 och 6.4 föreslås i detta lagstiftningsärende bestämmelser om förstöring av uppgifter. Regeringen bedömer att införande av biometriska kännetecken i uppehållstillståndskort inte medför behov av några andra lagändringar när det gäller skydd för personuppgifter. Datainspektionen efterfrågar en redogörelse för hur utlänningsdataförordningen förhåller sig till nu aktuell personuppgiftsbehandling. Utlänningsdataförordningen gäller utöver personuppgiftslagen vid automatiserad behandling av personuppgifter i Migrationsverkets, Rikspolisstyrelsens och polismyndigheternas samt utlandsmyndigheternas verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen. I förordningen regleras behandling av personuppgifter i verksamhetsregister, rättsfallsregister, landinformationsregister och fingeravtrycksregister. Som framgår ovan i avsnitt 6.3 anser regeringen att frågan om de fingeravtryck som samlas in ska registreras i ett register eller en nationell databas bör övervägas ytterligare i annat sammanhang. Fingeravtrycken ska således tills vidare inte sparas i något register. När det gäller fotografier finns det i Migrationsverkets verksamhetsregister fotografier av utlänningar som har ansökt om uppehållstillstånd (jfr 4 och 6 b §§ utlänningsdataförordningen). Förslagen i detta lagstiftningsärende innebär att det även fortsättningsvis kommer att tas fotografier av utlänningar som ansöker om uppehållstillstånd och det ställs inte upp något hinder mot att spara dessa i Migrationsverkets verksamhetsregister. Fotografierna i registret omfattas av utlänningsdataförordningens bestämmelser som avser verksamhetsregister. Särskilda bestämmelser om sekretess i fråga om utlänningar finns i 21 kap. 5 § och 37 kap. offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Bestämmelsen i 21 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen tillämpas oavsett i vilket sammanhang uppgiften förekommer. I 37 kap. offentlighets- och sekretesslagen finns bestämmelser om sekretess till skydd för enskild vid utlänningskontroll, i Schengensamarbetet, m.m. Dessa bestämmelser är tillämpliga på de aktuella uppgifterna. Något skäl att behandla dessa på annat sätt än vad som i övrigt gäller uppgifter inom detta område har inte framkommit. Det finns därför inget behov av ändringar i offentlighets- och sekretesslagen. 7 Ikraftträdande m.m. Regeringens förslag: De föreslagna lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2011. Regeringens bedömning: Det behövs inte några övergångsbestämmelser. Utredningens förslag: Utredningen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2011. Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig särskilt i denna del. Skälen för regeringens förslag och bedömning: Enligt EU-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd ska lagringen av ansiktsbilder och lagringen av de två fingeravtrycksbilderna genomföras senast två respektive tre år efter det att vissa tekniska specifikationer har antagits (artikel 9). Europeiska kommissionen antog dessa tekniska specifikationer den 20 maj 2009 (K [2009] 3770 slutlig). Uppehållstillståndskort som utfärdas fr.o.m. den 20 maj 2011 ska således innehålla ett lagringsmedium med innehavarens ansiktsbild. Först fr.o.m. den 20 maj 2012 måste även innehavarens fingeravtryck finnas lagrade i uppehållstillståndskorten. Syftet med att införa biometriska kännetecken i bevis om uppehållstillstånd är att skapa en mer tillförlitlig koppling mellan innehavaren och tillståndsbeviset. Detta ska i sin tur bidra till att skydda bevisen om uppehållstillstånd mot bedräglig användning samt att förebygga och beivra olaglig invandring och bosättning. Uppehållstillståndskort ska fr.o.m. den 20 maj 2011 innehålla innehavarens ansiktsbild. Med fingeravtryck i uppehållstillståndskort minskar risken för missbruk av korten ytterligare, vilket talar för att uppehållstillståndskort även bör förses med fingeravtryck så snart som möjligt. Ett samtidigt införande av ansiktsbild och fingeravtryck bedöms också som mest kostnadseffektivt. Från teknisk synvinkel saknas anledning att genomföra reformen i två steg. Mot denna bakgrund anser regeringen att bestämmelserna om fotografi och bestämmelserna om fingeravtryck ska börja tillämpas samtidigt och träda i kraft så snart som möjligt. Det finns inte något behov av övergångsbestämmelser till lagändringarna. 8 Ekonomiska konsekvenser Regeringens bedömning: EU-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd och de författningsändringar som förordningen ger upphov till medför ökade kostnader för Migrationsverket. Regeringen har i 2011 års budgetproposition föreslagit hur berört anslag ska anvisas ytterligare medel. För övriga berörda myndigheter ryms kostnadsökningarna inom befintliga anslagsramar. Utredningens bedömning: Utredningen bedömer att EU-förordningen och de författningsändringar som den föranleder leder till en årlig kostnadsökning för Migrationsverket om 22,5 miljoner kronor. På grund av inledningsvis högre kostnader bedöms kostnadsökningen för verket uppgå till 32 miljoner kronor för 2011 och till 25,5 miljoner kronor för respektive år under perioden 2012-2015. Remissinstanserna: Rikspolisstyrelsen anför att tagande av fotografi och fingeravtryck vid gränskontroll och i samband med inre utlänningskontroll sannolikt kommer att föra med sig ökade kostnader för polismyndigheterna, varför även polisen bör tillförsäkras extra medel. Kustbevakningen ställer sig frågande till om myndigheten ska införskaffa utrustning som ska finnas tillgänglig längs hela kusten mot bakgrund av det ringa antal kontroller som myndigheten gör. Om utrustning ska införskaffas krävs att myndigheten tillförs ytterligare medel för detta. Ambassaden Damaskus framför att utrikesförvaltningen kommer att ställas inför nya kostnader som inte enbart är av engångskaraktär. Ambassaden bedömer att den nya ordningen bl.a. innebär att vissa honorärkonsulat kommer att vara beroende av kontorskostnadsbidrag. Ambassaden Addis Abeba framför att om honorärkonsulaten inte kommer att kunna ta upp biometri, måste hanteringen övergå till en ambassad. De ambassader som har underlydande konsulat med stor migrationsverksamhet måste då få resurstillskott för att kunna möta ett ökat antal sökande. Ambassaden Moskva framför att de nya uppehållstillståndskorten endast kommer att få mindre påverkan på många utlandsmyndigheter. Fler sökande kommer dock att behöva komma personligen till utlandsmyndigheterna för att lämna biometri. För utlandsmyndigheter som hanterar stora mängder ansökningar från arbetstagare och studenter kommer detta att leda till merarbete och eventuellt ändrade öppettider. Skälen för regeringens bedömning: EU-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd innebär att bevis om uppehållstillstånd ska utfärdas i form av ett uppehållstillståndskort med biometriska kännetecken. I denna proposition föreslås att det i utlänningslagen införs bestämmelser om bl.a. fotografering och tagande av fingeravtryck. Regeringen beslutade den 10 mars 2011 att ändra vissa bestämmelser i utlänningsförordningen, bl.a. 4 kap. 22 § som reglerar bevis om uppehållstillstånd. Avsikten är att bevis om uppehållstillstånd som utfärdats i form av ett tillståndsmärke som infogats i utlänningens pass under en övergångsperiod om fyra år ska bytas ut till uppehållstillståndskort med biometriska kännetecken. Regeringen bedömer att EU-förordningen och de författningsändringar som förordningen ger upphov till i första hand kommer att medföra ökade kostnader för Migrationsverket. Kostnaderna kommer i huvudsak att uppstå för utfärdande av uppehållstillståndskort med biometriska kännetecken. Styckkostnaden för utfärdande av uppehållstillståndskort förväntas sjunka fr.o.m. januari 2012. Även möjligheten att byta ut ett tillståndsmärke till ett uppehållstillståndskort kommer att medföra ökade kostnader. Andelen som behöver byta ut sitt tillståndsmärke beräknas dock successivt minska. Regeringen bedömer att Migrationsverket för dessa kostnader bör tillföras totalt 32 miljoner kronor för 2011 och 25,5 miljoner kronor fr.o.m. 2012. Finansiering sker genom avgiftsintäkter. Upptagande av fotografi och fingeravtryck kan vidare leda till ökade kostnader för utlandsmyndigheterna. Förslagen i denna proposition kan dessutom innebära ekonomiska konsekvenser för upprätthållande av honorärkonsulat. Regeringen bedömer dessa kostnader som måttliga och att de därför ryms inom ramen för berörda myndigheters anslag. Den som innehar ett uppehållstillståndskort kommer att vara skyldiga att vid en gränskontroll eller en inre utlänningskontroll låta en polisman, en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen eller Migrationsverket fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck, för kontroll av att fotografiet och fingeravtrycken motsvarar de som finns lagrade i uppehållstillståndskortet. För att kunna genomföra dessa kontroller kommer det behövas relevant utrustning samt utbildning i handhavandet av denna. Genom samverkan mellan berörda myndigheter bör dock kostnaderna för genomförandet kunna bli marginella. Regeringen bedömer därför att kostnadsökningarna för dessa myndigheter ryms inom befintliga anslagsramar. 9 Författningskommentar Förslaget till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) 9 kap. 1 § Vid inresa eller utresa ska en utlänning överlämna sitt pass till polismyndigheten. En utlänning ska också lämna polismyndigheten de upplysningar och överlämna de handlingar som är av betydelse för bedömningen av hans eller hennes rätt att resa in i och vistas i Sverige. Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten att överlämna pass. Tullverket och Kustbevakningen är skyldiga att hjälpa polismyndigheten vid kontrollen av utlänningars inresa eller utresa enligt denna lag. Migrationsverket får efter överenskommelse med polismyndigheten hjälpa till vid kontrollen. Kustbevakningen ska medverka i polismyndighetens kontrollverksamhet genom att utöva kontroll av sjötrafiken. När inresekontrollen sköts av särskilt förordnade passkontrollanter, tulltjänstemän eller tjänstemän vid Kustbevakningen, ska pass och andra handlingar överlämnas till dem. Om Migrationsverket medverkar i kontroll vid inresa, ska pass och andra handlingar överlämnas till tjänstemannen vid Migrationsverket. Paragrafen behandlar utlänningskontroll vid in- och utresa. Övervägandena finns i avsnitt 6.4. I första och tredje styckena förtydligas att pass och andra handlingar ska överlämnas till, och inte endast visas upp för, den som genomför kontrollen. 8 a § En utlänning som ansöker om uppehållstillstånd är skyldig att låta Migrationsverket, en utlandsmyndighet eller Regeringskansliet fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck. Samma skyldighet gäller om bevis om uppehållstillstånd (uppehållstillståndskort) ska utfärdas enligt rådets förordning (EG) nr 1030/2002 av den 13 juni 2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredje land av annan anledning än att en utlänning ansöker om uppehållstillstånd. Skyldigheten att låta en myndighet ta fingeravtryck gäller inte om utlänningen är under sex år eller om det är fysiskt omöjligt för utlänningen att lämna fingeravtryck. Ett fotografi och två fingeravtryck ska sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndskortet. Fingeravtryck som inte sparats i ett sådant medium och de biometriska data som tas fram ur fingeravtrycken och ur fotografiet ska omedelbart förstöras när uppehållstillståndskortet har lämnats ut eller ärendet om uppehållstillstånd har avgjorts utan att utlänningen har beviljats uppehållstillstånd. Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om fotografering och tagande av fingeravtryck. Övervägandena finns i avsnitten 6.2 och 6.3. Enligt första stycket är en utlänning som ansöker om uppehållstillstånd skyldig att låta Migrationsverket, en utlandsmyndighet eller Regeringskansliet fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck. Uttrycket "en utlänning som ansöker om uppehållstillstånd" omfattar även en utlänning som ansöker om förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd (jfr 5 kap. 18 § andra stycket 3 UtlL). Skyldigheten att låta Migrationsverket, en utlandsmyndighet eller Regeringskansliet fotografera och ta fingeravtryck gäller också om uppehållstillståndskort ska utfärdas enligt EU-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd av annan anledning än att en utlänning ansöker om uppehållstillstånd. En utlänning kan t.ex. behöva förnya ett uppehållstillståndskort eller ett bevis om uppehållstillstånd som utfärdats i form av ett tillståndsmärke som infogats i utlänningens pass. Av EU-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd följer att det ska tas två platta fingeravtryck. Bestämmelser om vilka fingrar som ska avläsas får tas in i verkställighetsföreskrifter. Enligt andra stycket gäller inte skyldigheten att låta en myndighet ta fingeravtryck om utlänningen är under sex år eller om det är fysiskt omöjligt för utlänningen att lämna fingeravtryck. En utlänning som inte utan medverkan av en annan person kan lämna fingeravtryck torde inte anses förhindrad att lämna fingeravtryck enligt detta stycke. Enligt tredje stycket ska ett fotografi och två fingeravtryck sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndskortet. Fingeravtryck som inte sparats i ett sådant medium ska förstöras så snart uppehållstillståndskortet har lämnats ut eller ärendet om uppehållstillstånd har avgjorts utan att utlänningen har beviljats uppehållstillstånd. Fingeravtrycken får således inte sparas någon annanstans än i uppehållstillståndskortet. Vid den angivna tidpunkten ska även de biometriska data som tas fram ur fingeravtrycken och ur fotografiet förstöras. Något krav på att fotografiet ska förstöras uppställs däremot inte. Det finns således inte något hinder mot att spara fotografiet i Migrationsverkets verksamhetsregister respektive Regeringskansliets personregister över främmande staters beskickningspersonal m.m. 8 b § Vid en kontroll enligt 1 eller 9 § är den som innehar ett uppehållstillståndskort skyldig att låta en polisman, en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen eller Migrationsverket fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck, för kontroll av att fotografiet och fingeravtrycken motsvarar det fotografi och de fingeravtryck som finns sparade i uppehållstillståndskortet. När en kontroll enligt första stycket har genomförts, ska det fotografi och de fingeravtryck som tagits för kontrollen omedelbart förstöras. Detsamma gäller de biometriska data som tagits fram i samband med kontrollen. Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om fotografering och tagande av fingeravtryck för kontroll av uppehållstillståndskort. Övervägandena finns i avsnitt 6.4. Enligt första stycket är den som innehar ett uppehållstillståndskort vid en gränskontroll eller en s.k. inre utlänningskontroll skyldig att låta en polisman, en särskilt förordnad passkontrollant eller en tjänsteman vid Tullverket, Kustbevakningen eller Migrationsverket fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck. Syftet med åtgärden ska vara att kontrollera att fotografiet och fingeravtrycken motsvarar det fotografi och de fingeravtryck som finns sparade i uppehållstillståndskortet. Samtliga innehavare av uppehållstillståndskort, oavsett om kortet har utfärdats av Sverige eller av en annan EU-stat, omfattas av bestämmelsen. Enligt andra stycket ska det fotografi och de fingeravtryck som tagits för kontrollen förstöras så fort kontrollen har slutförts. Detsamma gäller de biometriska data som tagits fram i samband med kontrollen. Det får således inte ske någon lagring av kontrollunderlaget. 9 § En utlänning som vistas i Sverige är skyldig att på begäran av en polisman överlämna pass eller andra handlingar som visar att han eller hon har rätt att uppehålla sig i Sverige. Utlänningen är också skyldig att efter kallelse av Migrationsverket eller polismyndigheten komma till verket eller myndigheten och lämna uppgifter om sin vistelse här i landet. Om utlänningen inte gör det, får han eller hon hämtas genom polismyndighetens försorg. Om det på grund av en utlännings personliga förhållanden eller av någon annan anledning kan antas att utlänningen inte skulle följa kallelsen, får han eller hon hämtas utan föregående kallelse. Kustbevakningen ska medverka i polisens kontrollverksamhet enligt första stycket genom kontroll av och i anslutning till sjötrafiken. Om kontrollen utövas av Kustbevakningen, ska pass eller andra handlingar överlämnas till tjänstemannen vid Kustbevakningen. Kontroll enligt första och andra styckena får vidtas endast om det finns grundad anledning att anta att utlänningen saknar rätt att uppehålla sig här i landet eller om det annars finns särskild anledning till kontroll. I paragrafen finns bestämmelser om s.k. inre utlänningskontroll. Övervägandena finns i avsnitt 6.4. I första och andra styckena förtydligas att pass eller andra handlingar ska överlämnas till, och inte endast visas upp för, den som genomför kontrollen. Paragrafen ändras i övrigt endast språkligt. Förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredje land Förordning (EG) nr 380/2008 om ändring av förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredje land Sammanfattning av slutbetänkandet Fingeravtryck i uppehållstillstånd (SOU 2009:91) Uppdraget Viseringsutredningens uppdrag har varit att lämna förslag till de författningsändringar som behöver göras med anledning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 810/2009 av den 13 juli 2009 om införande av en gemenskapskodex om viseringar (viseringskodex) och förordning om ändring av de gemensamma konsulära anvisningarna (Common Consular Instructions on visas for diplomatic missions and consular posts, CCI:n), ändringsförordningen. Utredningen ska också lämna förslag till de författningsändringar som behöver göras med anledning av Rådets förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland. Ett delbetänkande avseende den del av uppdraget som rör Viseringskodexen och ändringsförordningen överlämnades i september 2009. I detta betänkande redovisas återstoden av arbetet. Rådets förordning om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd Genom rådets förordning (EG) nr 380/2008 av den 18 april 2008 om ändring av förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland fastställs de säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken som ska användas av medlemsstaterna i ett enhetligt utformat uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare. Kärnan i förordningen är införandet av biometriska kännetecken i form av en ansiktsbild och fingeravtryck i uppehållstillstånd. Det enhetligt utformade uppehållstillståndet ska innefatta ett lagringsmedium, ett s.k. RF-chip, som innehåller en ansiktsbild och två fingeravtrycksbilder av innehavaren. Uppgifterna ska säkras och lagringsmediet ska ha tillräcklig kapacitet för att det ska vara möjligt att garantera uppgifternas integritet, autenticitet och sekretess. Uppehållstillståndet eller RF-chippet får, med vissa undantag, inte innehålla några uppgifter i maskinläsbar form. Medlemsstaterna får emellertid lagra uppgifter för t.ex. e-tjänster eller kompletterande bestämmelser relaterade till uppehållstillståndet i RF-chippet eller i ett annat chip för nationellt bruk som ska föras in på baksidan av kortet utan att det stör RF-chippet. Förordningen ska enligt artikel 5 inte tillämpas på medborgare i tredjeland som är familjemedlemmar till unionsmedborgare som utövar sin rätt till fri rörlighet eller medborgare i en sådan medlemsstat i Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) som är part i EES-avtalet och deras familjemedlemmar när de utövar sin rätt till fri rörlighet i enlighet med det avtalet. Förordningen ska inte heller tillämpas på medborgare i tredjeland som är undantagna från skyldigheten att inneha visering och som har tillstånd att vistas i en medlemsstat i mindre än tre månader. EG-rättsliga utgångspunkter Förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd är en EG-förordning. En EG-förordning blir automatiskt en del av medlemsstaternas nationella rättssystem och gäller enligt sin lydelse på samma sätt som nationella lagar. Enligt EG-rättsliga principer får medlemsstaterna inte vidta några implementeringsåtgärder när det gäller EG-förordningar. En EG-förordnings bestämmelser får som huvudregel inte återges i nationell lagstiftning eftersom detta skulle kunna dölja att de rättigheter som har sitt ursprung i förordningen är av gemenskapsrättslig natur. Om det finns nationella författningsbestämmelser som motsvarar eller strider mot en EG-förordnings bestämmelser måste de nationella bestämmelserna utmönstras. Bestämmelser i en EG-förordning får dock återges i nationell lagstiftning när det är nödvändigt för att den nationella lagstiftningen ska bli begriplig och sammanhållen. En EG-förordning kan också i olika avseenden ge upphov till kompletterande nationella föreskrifter. Bedömningar av behovet av svenska författningsändringar i detta betänkande görs med utgångspunkt i dessa EG-rättsliga principer. Krav på att lämna biometriska uppgifter vid ansökan om uppehållstillstånd EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd föreskriver att uppehållstillstånd ska innefatta ett lagringsmedium som innehåller ansiktsbild och två fingeravtryck av innehavaren, båda i driftskompatibla format. För detta ändamål ska medlemsstaterna samla in biometriska kännetecken bestående av ett fotografi som tillhandahålls av den sökande eller har tagits vid ansökningstillfället och två fingeravtryck från tredjelandsmedborgare som ansöker om uppehållstillstånd. Med beaktande av vad som föreskrivs i 2 kap. 6 och 12 §§ regeringsformen samt artikel 8 Europakonventionen krävs lagstöd för upptagande av biometri i form av fingeravtryck och ansiktsbild. EG-förordningen anger inte uttryckligen att personer som söker uppehållstillstånd ska lämna biometriska uppgifter eller att behöriga myndigheter i medlemsstaterna får samla in biometriska uppgifter. Den föreskriver i stället att medlemsstaterna ska samla in sådana kännetecken. I detta kan möjligtvis implicit ligga en skyldighet också för den enskilde sökande att lämna biometriska uppgifter. Utredningen gör dock den bedömningen att EG-förordningen i detta avseende kräver kompletterande nationell lagstiftning. I svensk lag finns inga generella bestämmelser om upptagande av biometri i samband med ansökningar om uppehållstillstånd. Bestämmelser om upptagande av fingeravtryck och fotografi finns vid ansökningar om uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande i övrigt (9 kap. 8 § UtlL). Mot den nu angivna bakgrunden föreslår utredningen att utlänningslagen kompletteras med en generell bestämmelse om att Migrationsverket, utlandsmyndigheterna och Regeringskansliet får ta upp biometriska kännetecken i form av ansiktsbild och fingeravtryck från personer som ansöker om uppehållstillstånd. Skyldigheten att lämna fingeravtryck omfattar inte barn under sex år eller personer som av fysiska skäl är förhindrade att lämna fingeravtryck. Fingeravtrycken och ansiktsbilden ska sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndet. Sedan uppehållstillståndet har lämnats ut eller ansökan har återkallats eller avslagits ska fingeravtrycken och ansiktsbilden samt de biometriska data som tas fram ur dessa omedelbart förstöras. Kontroll av uppehållstillstånd och de biometriska uppgifterna De biometriska uppgifter som sparats i uppehållstillståndet får enligt EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd endast användas för att kontrollera handlingens autenticitet och innehavarens identitet genom direkt tillgängliga jämförbara kännetecken, när uppvisande av uppehållstillståndet krävs enligt nationell lag. Biometriska uppgifter i form av fingeravtryck och fotografi behöver kunna tas upp även för att kontrollera de uppgifter som finns sparade i uppehållstillståndet. Med beaktande av vad som föreskrivs i 2 kap. 6 och 12 §§ regeringsformen och artikel 8 Europakonventionen krävs lagstöd för att upptagande av fingeravtryck och ansiktsbild ska kunna ske vid en sådan kontroll. EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd innehåller inga bestämmelser i detta avseende. I utlänningslagen bör därför tas in en bestämmelse om att innehavaren av ett uppehållstillstånd vid gränskontroll (9 kap. 1 § UtlL) eller vid kontroll enligt bestämmelserna om den inre utlänningskontrollen (9 kap. 9 § UtlL) är skyldig att på begäran låta den myndighet som genomför kontrollen ta innehavarens fingeravtryck och en bild i digitalt format av innehavarens ansikte för kontroll av att fingeravtrycken och ansiktsbilden motsvarar de som finns lagrade i uppehållstillståndet. Fingeravtrycken och ansiktsbilden bör inte få användas för andra ändamål än kontroll enligt 9 kap. 1 eller 9 § UtlL. När en kontroll av uppehållstillståndet har genomförts, bör därför fingeravtrycken och ansiktsbilden samt de biometriska data som därvid har tagits fram omedelbart förstöras. Registrering av biometriska uppgifter i en nationell databas Utredningen har övervägt om de uppgifter som tas upp i samband med ansökningar om uppehållstillstånd för att sparas i uppehållstillståndet även bör få registreras i en nationell databas i syfte att genomföra efterföljande kontroller i samband med ansökningar om uppehållstillstånd. Den typ av personuppgifter det är fråga om är biometriska uppgifter i form av fingeravtryck och fotografi. Sådana uppgifter måste på grund av dess persontypiska egenskaper betraktas som särskilt integritetskänsliga. Även om det egentliga integritetsintrånget sker redan vid upptagande av uppgifterna bör krävas starka skäl för registrering av sådana uppgifter i en nationell databas. I sammanhanget bör också vägas in risken för att uppgifterna i databasen missbrukas. Utredningen konstaterar att registrering av de aktuella uppgifterna skulle minska risken för missbruk av uppehållstillstånd. Genom att vid varje ny ansökan om uppehållstillstånd kunna göra en rutinmässig sökning mot sådana registrerade uppgifter skulle man förhindra att en person skaffar sig två eller flera uppehållstillstånd i olika identiteter. En möjlighet för Migrationsverket att kontrollera sökandens uppgifter mot ett register skulle sannolikt också innebära effektivitetsvinster och höja servicenivån. En registrering av de ifrågavarande uppgifterna innebär att en betydande mängd personuppgifter samlas på ett och samma ställe; risken för missbruk får emellertid bedömas som synnerligen begränsad, eftersom registrets användningsområde skulle vara mycket inskränkt samt att endast en myndighet, Migrationsverket, skulle ha direktåtkomst till registret. Vid en sammantagen bedömning finns det alltså enligt utredningen starka skäl som talar för att de aktuella uppgifterna bör få registreras i en nationell databas. Med hänsyn till Integritetsskyddskommitténs förslag om utökat grundlagsskydd för den personliga integriteten (SOU 2008:3) anser emellertid utredningen att ytterligare överväganden krävs för registrering av de ifrågavarande uppgifterna i en nationell databas. Utredningen lämnar därför inget förslag i denna fråga. Skydd för personuppgifter och sekretess Införande av biometri i form av fingeravtryck och fotografi i uppehållstillstånd föranleder inga författningsändringar avseende skydd för personuppgifter och sekretess. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser EG-förordningen om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd innebär att uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland som utfärdas efter den 20 maj 2011 ska innehålla ett lagringsmedium för innehavarens ansiktsbild. Först efter den 20 maj 2012 behöver uppehållstillstånden innehålla biometriska uppgifter i form av fingeravtryck. Utredningen föreslår att biometriska uppgifter i form av såväl ansiktsbild som fingeravtryck ska införas samtidigt i uppehållstillstånd och att författningsförslagen ska träda i kraft den 1 januari 2011. Under en övergångsperiod från ikraftträdandet fram till den 20 maj 2011 bör uppehållstillstånd alltjämt få utfärdas i form av ett tillståndsmärke som infogas i passet. I EG-förordningen lämnas det till de enskilda medlemsstaterna att bestämma om redan utfärdade uppehållstillstånd ska fortsätta att vara giltiga efter den 20 maj 2011. Utredningen föreslår att uppehållstillstånd som utfärdats enligt äldre bestämmelser endast bör vara fortsatt giltiga fram till den 20 maj 2015. Innehavare av uppehållstillstånd som utfärdats enligt äldre bestämmelser har möjlighet att under perioden den 20 maj 2011 till den 20 maj 2015 förnya sitt tillståndsbevis. Vid förnyande av tillståndsbevis till uppehållstillstånd innehållande biometri krävs upptagande av fingeravtryck och fotografi. Utredningen föreslår därför att utlänning som förnyar sitt bevis om uppehållstillstånd ska vara skyldig att underkasta sig de föreskrifter om upptagande av fingeravtryck och fotografi som gäller vid ansökan om uppehållstillstånd. Betänkandets lagförslag Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningslagen (2005:716) att det i 9 kap. införs två nya paragrafer 8 a och 8 b §§ av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 8 a § Migrationsverket, utlandsmyndigheterna och Regeringskansliet får, för utfärdande av uppehållstillstånd enligt rådets förordning (EG) 1030/2002 av den 13 juni 2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland, ta upp biometriska kännetecken bestående av ansiktsbild och, om utlänningen fyllt sex år, två fingeravtryck om utlänningen ansöker om uppehållstillstånd eller förlängning av ett sådant tillstånd. Fingeravtrycken och ansiktsbilden ska sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndet. Fingeravtrycken och ansiktsbilden samt de biometriska data som tas fram ur dessa ska omedelbart förstöras när uppehållstillståndet har lämnats ut eller ansökan har återkallats eller avslagits. Upptagande av biometriska kännetecken enligt första stycket får även ske vid förnyande av bevis om uppehållstillstånd. Personer som av fysiska skäl är permanent förhindrade att lämna fingeravtryck omfattas inte av skyldigheten att lämna fingeravtryck i första stycket. 8 b § Innehavare av uppehållstillstånd är vid en kontroll enligt 9 kap. 1 eller 9 § skyldig att på begäran av en polisman, tjänsteman vid Kustbevakningen, Tullverket eller Migrationsverket låta befattningshavaren ta innehavarens fingeravtryck och en bild i digitalt format av hans eller hennes ansikte för kontroll av att dessa motsvarar de fingeravtryck och den ansiktsbild som finns lagrade i uppehållstillståndet. När en kontroll enligt första stycket har genomförts, ska fingeravtrycken och ansiktsbilden samt de biometriska data som därvid har tagits fram omedelbart förstöras. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011. Förteckning över remissinstanserna Följande myndigheter och organisationer har anmodats respektive fått möjlighet att lämna synpunkter på betänkandet. 1. Riksdagens ombudsmän 2. Kammarrätten i Stockholm 3. Länsrätten i Stockholms län, numera Förvaltningsrätten i Stockholm 4. Länsrätten i Skåne län, numera Förvaltningsrätten i Malmö 5. Länsrätten i Göteborg, numera Förvaltningsrätten i Göteborg 6. Justitiekanslern 7. Domstolsverket 8. Rikspolisstyrelsen 9. Säkerhetspolisen 10. Migrationsverket 11. Kustbevakningen 12. Datainspektionen 13. Statens kriminaltekniska laboratorium 14. Högskoleverket 15. Ambassaden Addis Abeba 16. Ambassaden Belgrad 17. Ambassaden Bangkok 18. Ambassaden Damaskus 19. Ambassaden Islamabad 20. Ambassaden London 21. Ambassaden Moskva 22. Barnombudsmannen 23. Juridiska fakulteten vid Lunds universitet 24. Diskrimineringsombudsmannen 25. Sveriges advokatsamfund 26. Flyktinggruppernas och asylkommittéernas riksråd 27. Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar 28. Rädda Barnen 29. Svenska Röda Korset Yttrande har dessutom kommit in från Skatteverket. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-03-30 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Ann-Christine Lindeblad. Biometriska kännetecken i uppehållstillståndskort Enligt en lagrådsremiss den 24 mars 2011 (Justitiedepartementet) har regeringen beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716). Förslaget har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunniga Johanna Johnsson. Lagrådet lämnar förslaget utan erinran. Justitiedepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 april 2011 Närvarande: Statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Larsson, Erlandsson, Borg, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Björling, Ohlsson, Norman, Attefall, Engström, Kristersson, Elmsäter-Svärd Föredragande: statsrådet Billström Regeringen beslutar proposition 2010/11:123 Biometriska kännetecken i uppehållstillståndskort Rättsdatablad Författningsrubrik Bestämmelser som inför, ändrar, upp-häver eller upprepar ett normgivnings-bemyndigande Celexnummer för bakomliggande EU-regler Utlänningslagen 9 kap. 1 § 32002R1030 (2005:716) 32008R0380 Prop. 2010/11: Prop. 2010/11: 6 5 1 Prop. 2010/11:123 Prop. 2010/11:123 Prop. 2010/11:123 Prop. 2010/11:123 Prop. 2010/11: Prop. 2010/11:123 Prop. 2010/11:123 Prop. 2010/11:123 48 49 1 Prop. 2010/11:123 Bilaga 1 Prop. 2010/11:123 Bilaga 1 Prop. 2010/11:123 Bilaga 2 Prop. 2010/11:123 Bilaga 2 Prop. 2010/11:123 Bilaga 3 Prop. 2010/11:123 Bilaga 3 Prop. 2010/11:123 Bilaga 4 Prop. 2010/11:123 Bilaga 4 Prop. 2010/11:123 Bilaga 5 Prop. 2010/11:123 Prop. 2010/11:123 Bilaga 4 Prop. 2010/11:123 Prop. 2010/11:123 Bilaga 1 Prop. 2010/11:123 Bilaga 6 48 51 1 Prop. 2010/11:123 Bilaga 1 Prop. 2010/11:123 Bilaga 1 Prop. 2010/11:123 Prop. 2010/11:123 52 49 1 Prop. 2010/11:123 Bilaga 4 Prop. 2010/11:123 Prop. 2010/11:123 Bilaga 4 Prop. 2010/11:123 50 53 1 Prop. 2010/11:123 Bilaga 4 Prop. 2010/11:123