Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 2987 av 7191 träffar
Propositionsnummer · 2011/12:1 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Budgetpropositionen för 2012
Ansvarig myndighet: Finansdepartementet
Dokument: Prop. 1/41
Avgiften till Europeiska unionen Förslag till statens budget för 2012 Avgiften till Europeiska unionen Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 5 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen 7 2.1 Omfattning 7 2.2 Utgiftsutveckling 7 2.3 Mål 8 2.4 Resultatredovisning 8 2.4.1 Utfall för EU-budgeten 2010 8 2.4.2 Utfall för avgiften till EU 2010 9 2.4.3 EU-budgeten 2011 9 2.4.4 Analys och slutsatser 9 2.5 Revisionens iakttagelser 10 2.6 Politikens inriktning 10 2.7 Budgetförslag 11 2.7.1 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 11 3 Bemyndigande 13 Tabellförteckning Anslagsbelopp 5 Tabell 2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen 8 Tabell 2.2 Anslagna medel samt utfall för 2010 9 Tabell 2.3 Värdet av Sveriges budgetreduktioner 2010 9 Tabell 2.4 Anslagsutveckling 11 Tabell 2.5 Anslag 1:1 fördelat på anslagsposter 12 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringen föreslår att riksdagen 1. bemyndigar regeringen att ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2012 (avsnitt 3), 2. för budgetåret 2012 anvisar anslag under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen enligt följande uppställning: Anslagsbelopp Tusental kronor Anslag Anslagstyp 1:1 Avgiften till Europeiska unionen Ramanslag 31 291 127 Summa 31 291 127 1 2 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen 2.1 Omfattning Utgifterna inom utgiftsområde 27 utgörs av Sveriges betalningar till Europeiska kommissionen avseende EU-budgeten. Europeiska unionens allmänna budget upprättas med stöd av artikel 310 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). EU-budgetens utgifter får inte överstiga inkomsterna, varför det är utgiftsnivån som styr behovet av inkomster. Eftersom merparten av EU-budgetens inkomster utgörs av avgifter från medlemsländerna styr EU-budgetens utgiftsnivå i stor utsträckning utgiftsnivån inom utgiftsområde 27. Avgifterna från medlemsländerna benämns egna medel och regleras av artikel 311 i EUF-fördraget och rådets beslut nr 436/2007/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska unionens egna medel (egna medelsbeslutet). Europeiska kommissionens uttag av egna medel är begränsat till högst 1,24 procent av EU:s bruttonationalinkomst (BNI). Det finns tre typer av egna medel: - traditionella egna medel: inkomster från den gemensamma tulltaxan och sockeravgifter inom den gemensamma jordbrukspolitiken, - en mervärdesskattebaserad avgift, och - en avgift baserad på medlemsländernas BNI. I regelverket för egna medel finns dessutom ett antal särskilda bestämmelser och begränsningsregler. Tre av dessa har betydande konsekvenser för den svenska EU-avgiften. För det första finns en särskild budgetreduktion för Storbritannien. Reduktionen finansieras av övriga medlemsländer. Sveriges andel av finansieringen utgör en särskild del av Sveriges EU-avgift. Sverige har dock, tillsammans med Österrike, Tyskland och Nederländerna, ett särskilt undantag och får en reduktion på 75 procent av vår (ordinarie) finansieringsandel. Detta undantag finansieras av övriga medlemsländer, exklusive Storbritannien. För det andra har Sverige (och Nederländerna) 2007-2013 en särskild reduktion av den BNI-baserade avgiften. Sveriges reduktion uppgår till 150 miljoner euro per år i 2004 års priser. För det tredje har vissa medlemsländer 2007-2013 en nedsatt mervärdesskattebaserad avgift. Sveriges mervärdesskattebaserade avgift motsvarar 0,1 procent av den svenska mervärdesskattebasen, vilket innebär en rabatt om 0,2 procentenheter jämfört med det ordinarie uttaget av mervärdesskattebaserad avgift. 2.2 Utgiftsutveckling I tabell 2.1 redovisas utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde 27. Utfallet för 2010 uppgick till 30 407 miljoner kronor (se avsnitt 2.4.2 för en mer detaljerad beskrivning). Tabell 2.1 Utgiftsutvecklingen inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Miljoner kronor Utfall 2010 Budget 2011 1 Prognos 2011 Förslag 2012 Beräknat 2013 Beräknat 2014 Beräknat 2015 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 30 407 30 637 29 794 31 291 32 227 32 791 35 476 Totalt för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen 30 407 30 637 29 794 31 291 32 227 32 791 35 476 1Inklusive ändringsbudget till statens budget 2011 (prop. 2010/11:99, bet. 2010/11:FiU21) och förslag till ändringsbudget i samband med denna proposition. För budgetåret 2011 beräknas utgifterna bli ca 850 miljoner kronor lägre än vad som budgeterats. Detta beror framför allt på att den slutligt beslutade budgeten för 2011 låg under kommissionens budgetförslag, som låg till grund för anslagsberäkningen för 2011. År 2012 och 2013, de två sista åren i den gällande budgetramen, beräknas EU-budgetens utgifter öka med 5,0 respektive 2,9 procent per år, vilket leder till en ökning av EU-avgiften med ca 1 500 respektive drygt 900 miljoner kronor. Även för 2014 och 2015 antas EU-avgiften öka, framför allt på grund av att EU-budgetens utgifter förväntas öka. Kommissionen presenterade den 29 juni 2011 ett förslag till ny flerårig budgetram för 2014-2020. Mot bakgrund av att nästa fleråriga budgetram ännu inte har beslutats är prognosen för 2014 och 2015 mycket osäker. Utgiftsprognosen baseras på 95 procent av kommissionens föreslagna tak för betalningar. Det är samma andel av betalningstaket som budgetens utfall historiskt sett har hamnat på. Ökningen av utgiftsprognosen för 2014 och 2015 baserar sig dels på de ökade åtaganden och minskade rabatter som kommissionen har föreslagits för nästa fleråriga budgetram och dels på utestående åtaganden från den innevarande budgetramen som faller ut till betalning dessa år. Den beräknade ökningen av EU-avgiften med 2 685 miljoner kronor för 2015 grundar sig även på att betalningstakten för program i nästa budgetramsperiod gradvis väntas öka över programperioden. Sammantaget har den genomsnittliga EU-avgiften i budgetramen för 2007-2013 hittills varit ca 28 miljarder kronor per år i fasta priser med 2011 som basår. För hela perioden fram t.o.m. 2013 förväntas den genomsnittliga EU-avgiften bli något högre, ca 29,4 miljarder kronor, dvs. ca 3 miljarder euro per år i fasta priser. 2.3 Mål Riksdagen har beslutat ett mål för den svenska budgetpolitiken i EU (prop. 1994/95:40, bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67). Enligt målet ska Sverige verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU samt för att belastningen på statens budget ska hanteras i linje med de principer för finansiering av EU-medlemskapet som riksdagen har fastslagit. Målet innebär även att Sverige ska verka för en kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel. 2.4 Resultatredovisning 2.4.1 Utfall för EU-budgeten 2010 I sitt betänkande (bet. 2010/11:FiU5) har finansutskottet efterfrågat en mer detaljerad återrapportering av användningen av det bemyndigande som riksdagen ger regeringen till följd av det utgiftsåtagande som EU-budgeten innebär för Sverige. Utgifterna på EU-budgeten delas in i betalningsbemyndiganden (betalningar) och åtagandebemyndiganden (åtaganden). Ett åtagande på EU-budgeten kan leda till betalningar såväl det aktuella budgetåret som kommande år, medan betalningarna motsvarar faktiska utgifter. Regeringen bemyndigades att ikläda staten högst det utgiftsåtagande som följer av den fastställda EU-budgeten för 2010 avseende åtagandebemyndiganden. Åtagandena uppgick 2010 till sammanlagt 142 744 miljoner euro. Åtagandena resulterade i betalningar om 61 982 miljoner euro under 2010, varför 80 762 miljoner euro återstår i utestående åtaganden. Därutöver gjordes under 2010 betalningar avseende åtaganden gjorda före 2010 om sammanlagt 60 249 miljoner euro. Vid utgången av 2010 fanns sammanlagt kvarvarande utestående åtaganden på totalt ca 194 miljarder euro. Utöver utestående åtaganden från 2010 avser 57 miljarder euro åtaganden från 2009, 25 miljarder euro åtaganden från 2008, knappt 22 miljarder euro åtaganden från åren före 2008 och 10 miljarder euro som kommissionen ännu inte har fördelat. Merparten av dessa utestående åtaganden är hänförliga till unionens sammanhållningspolitik där genomförandetakten hittills varit lägre än förväntat. Kommissionen bedömer att de utestående åtagandena i stor omfattning kommer att resultera i betalningar fram till 2018. 2.4.2 Utfall för avgiften till EU 2010 Utfallet för den svenska EU-avgiften 2010 blev 30 407 miljoner kronor, vilket är 727 miljoner kronor högre än vad som anvisades i statens budget. För att täcka underskottet på anslaget utnyttjades anslagskrediten med motsvarande belopp. Tabell 2.2 Anslagna medel samt utfall för 2010 Miljoner kronor Anslag Utfall 1:1 Avgiften till Europeiska gemenskapen 29 680 30 407 Totalt utgiftsområde 29 680 30 407 Avvikelsen i förhållande till de anvisade medlen beror framför allt på den retroaktiva justering av den BNI-baserade avgiften som gjordes i december 2010. Varje år görs en retroaktiv justering av den BNI-baserade avgiften där tidigare års avgifter uppdateras utifrån den senast tillgängliga statistiken. År 2010 gjorde Statistiska centralbyrån en större revidering av BNI-statistiken. Sammantaget medförde den retroaktiva justeringen ett behov av en extra inbetalning om ca 2,5 miljarder kronor, vilket inte kunde förutses när budgetpropositionen för 2010 beslutades. Av detta belopp avsåg ca 2 miljarder kronor en justering som var föranledd av SCB:s statistikrevidering. Den resterande delen var framför allt föranledd av revideringar av BNI-statistisk i övriga EU-länder, vilket påverkade Sveriges relativa andel av EU:s BNI. År 2010 uppgick värdet av Sveriges särskilda reduktioner till sammanlagt 5 591 miljoner kronor (se tabell 2.3). Tabell 2.3 Värdet av Sveriges budgetreduktioner 2010 Miljoner kronor Utfall Reduktion av den BNI-baserade avgiften 1 656 Nedsättning av den mervärdesskattebaserade avgiften 2 888 Nedsättning av Sveriges finanseringsandel av Storbritanniens särskilda budgetreduktion 1 047 Totalt 5 591 2.4.3 EU-budgeten 2011 EU:s årsbudget för 2011 fastställdes av Europaparlamentet den 15 december 2010 efter att rådet den 10 december antagit sin ståndpunkt till kommissionens andra budgetförslag för 2011, som presenterades den 26 november. Medlemsländernas sammanlagda betalningar för 2011 budgeterades till 127 miljarder euro, vilket är en ökning med knappt 4 miljarder euro jämfört med 2010. Ökningen är planenlig och beror framför allt på genomförandet av de sjuåriga programmen inom sammanhållningspolitiken. Budgeten för åtaganden uppgår 2011 till 142 miljarder euro, vilket innebär att det finns en marginal på 1,9 miljarder euro till taket för åtaganden i den fleråriga budgetramen avseende 2011. Jämfört med 2010 har åtagandena ökat med drygt 400 miljoner euro. Budgeten omfattar bl.a. finansieringen av de nya tillsynsmyndigheterna på finansmarknadsområdet, medel för EU:s gemensamma utrikestjänst och ytterligare stöd till de palestinska områdena. 2.4.4 Analys och slutsatser Utfallet för EU-budgeten 2010 innebar att åtagandena var oförändrade och betalningarna ökade med 3 procent jämfört med 2009. Trots det ligger den totala nivån för användningen av medel i förhållande till budgeterad nivå på en i stort sett oförändrad nivå jämfört med 2009; 99,7 procent för åtaganden och 97,7 procent för betalningar. Överskottet av betalningar efter överföringar från 2009 ökade något till 1,6 miljarder euro. Därmed kvarstår de problem med överbudgetering som tidigare redovisats. Detta gäller även åtagandenivåerna. Nivåerna i den fastställda EU-budgeten för 2011 är en halv procentenhet lägre än kommissionens ursprungliga budgetförslag såvitt avser åtaganden och knappt 3 procentenheter lägre avseende betalningar. Med hänsyn till att Europaparlamentet eftersträvade betydligt högre åtagande- och betalningsnivåer bedöms detta som acceptabelt. Sammanfattningsvis bedöms de ovan nämnda resultaten ligga i linje med målet för den svenska budgetpolitiken i EU, även om det finns skäl för regeringen att fortsätta att driva en restriktiv linje och försöka minska överbudgeteringen. 2.5 Revisionens iakttagelser De underlag som ligger till grund för Sveriges betalningar av medlemsavgiften till EU granskas av Riksrevisionen i samband med granskningen av myndigheternas årsredovisningar och årsredovisningen för staten. Riksrevisionens granskning för 2010 har inte föranlett några iakttagelser i fråga om medlemsavgiften. Resultatet från den årliga granskning som Europeiska revisionsrätten gör finns ännu inte tillgängligt för 2010. En redogörelse för revisionsrättens iakttagelser avseende 2009 finns i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2010 (skr. 2010/11:101 s. 239). 2.6 Politikens inriktning Den svenska EU-budgetpolitikens grundläggande mål ligger fast. Regeringen avser att verka för en reformering och modernisering av unionens utgifter med omprioriteringar mellan utgiftsrubrikerna och en minskning av den totala utgiftsvolymen. I den mån tillräckliga reformer inte uppnås på EU-budgetens utgiftssida kommer även fortsättningsvis korrigeringar, rabatter etc. att krävas på inkomstsidan. Regeringen ser med oro på det förslag till ny flerårig budgetram som Europeiska kommissionen presenterade den 29 juni 2011. Förslaget innebär en kraftig ökning av de totala utgifterna på EU-budgeten. Nya satsningar sker samtidigt som det saknas förslag till nedprioriteringar. Jämfört med innevarande budgetram föreslås de totala utgifterna, inklusive de instrument som enligt kommissionens förslag ska läggas ovanpå utgiftstaket i budgetramen, öka realt sett med 70 miljarder euro i 2011 års priser, vilket innebär en real ökning av utgifterna med i genomsnitt 7 procent per år 2014-2020. Kommissionens förslag innebär att nuvarande rabattarrangemang avskaffas och ersätts av ett system med klumpsummor för Nederländerna, Tyskland, Storbritannien och Sverige. För Sverige innebär förslaget nästan en halvering av landets nuvarande särskilda reduktioner, medan Tysklands och Storbritanniens reduktioner är i stort sett oförändrade och minskningen av Nederländernas reduktion är ungefär hälften så stor som den svenska minskningen. Med kommissionens förslag riskerar den svenska EU-avgiften öka med i storleksordningen 10 miljarder kronor per år, där ca 4,5 miljarder av ökningen är en direkt effekt av den ökade åtagandenivån och de minskade rabatterna och resterande del är en effekt av låg användning av medel och utestående åtaganden från den innevarande budgetramen. Dessa siffror är en uppskattning utifrån den begränsade information regeringen än så länge har om förslaget. Regeringen motsätter sig en ökad svensk EU-avgift. Värdet av våra särskilda reduktioner bör bevaras och skulle kommissionens förslag till åtaganden kvarstå kommer regeringen kräva en större reduktion för att säkerställa en oförändrad svensk EU-avgift. Regeringen är vidare kritisk till kommissionens förslag att lägga flera instrument ovanpå utgiftstaket i budgetramen. Det strider mot sunda budgetprinciper och försämrar budgetens överskådlighet, samtidigt som förutsägbarheten minskar. De storskaliga projekten, som t.ex. konstruktionen av fusionsforskningsanläggningen ITER behöver mer, inte mindre, kostnadskontroll. Regeringen motsätter sig kommissionens förslag till nya egna medel och att kompetens på skatteområdet överförs till EU-nivån. Vad gäller EU:s årsbudget innebär kommissionens budgetförslag för 2012 en ökning med nästan 4 procent för åtaganden och med nästan 5 procent för betalningar i förhållande till den beslutade budgeten för 2011. Den högre nivån för betalningar jämfört med 2011 förklaras till stor del av ökade utgifter för sammanhållningspolitiken, ökningar på jordbruksområdet till följd av infasningen av nya medlemsstater och utgiftsökningar för ITER. Effektivitet och återhållsamhet utgör utgångspunkten för den fortsatta behandlingen av budgetförslaget för 2012. Detta innebär att regeringen kommer verka för en kostnadseffektiv användning av EU:s medel, att närhetsprincipen ska tillämpas på budgetområdet samt strikt budgetdisciplin. Betalningsanslagen bör i enlighet med detta läggas på rimliga nivåer och tillräckliga marginaler upprätthållas mellan budgeten och taken i den fleråriga budgetramen. 2.7 Budgetförslag 2.7.1 1:1 Avgiften till Europeiska unionen Tabell 2.4 Anslagsutveckling Tusental kronor 2010 Utfall 30 406 699 Anslags- sparande -726 655 2011 Anslag 30 637 317 Utgifts- prognos 29 794 235 2012 Förslag 31 291 127 2013 Beräknat 32 226 809 2014 Beräknat 32 790 804 2015 Beräknat 35 475 877 1Inklusive ändringsbudget till statens budget 2011 (prop. 2010/11:99, bet. 2010/11:FiU21) och förslag till ändringsbudget i samband med denna proposition. Anslaget används för betalning av Sveriges avgift till Europeiska unionens allmänna budget. Anslaget får även användas för att finansiera eventuella krav från Europeiska kommissionen på dröjsmålsränta på grund av försenade inbetalningar av egna medel. Beräkningarna för 2014 och 2015 baseras på ett oförändrat system för egna medel (se avsnitt 2.6 för en bedömning av konsekvenserna av kommissionens förslag till nytt system.) Utgifterna för 2011 uppgår enligt prognosen till 29 790 miljoner kronor, vilket är ca 813 miljoner lägre än beräkningen i 2011 års ekonomiska vårproposition. Detta beror dels på att överskottet på EU-budgeten 2010 blev större än tidigare beräknat, vilket sänker behovet av EU-avgifter 2011. Detta trots att den svenska EU-avgiften på grund av en retroaktiv revidering av den BNI-baserade avgiften blev högre än vad som anvisats i statens budget. Sänkningen av prognosen beror även på nya makroekonomiska antaganden baserade på kommissionens ekonomiska vårprognos. Sveriges avgift till EU-budgeten beräknas för 2012 uppgå till 31 291 miljoner kronor, vilket är ca 1 630 miljoner kronor lägre än beräkningen i 2011 års ekonomiska vårproposition. Sammantaget beräknas värdet av Sveriges särskilda reduktioner 2012 uppgå till 5 305 miljoner kronor. Sveriges avgift till EU-budgeten beräknas 2013 bli ca 2 230 miljoner kronor lägre än beräkningen i 2011 års ekonomiska vårproposition, 2014 ca 2 850 miljoner kronor lägre än beräkningen i vårpropositionen och 2015 ca 415 miljoner kronor högre än beräkningen i vårpropositionen. Förändringarna beror framför allt dels på att betalningsnivån för EU-budgeten beräknas bli avsevärt lägre än vad som förutsägs i vårpropositionen, dels på nya makroekonomiska antaganden baserade på kommissionens ekonomiska vårprognos. Som ovan beskrivits består den svenska EU-avgiften av delposter, som tillsammans utgör EU-avgiften. Prognosen för EU-avgiften består därför av beräknat utfall för respektive delpost (tabell 2.5). Inkomster från den gemensamma tulltaxan utgör egna medel för Europeiska unionen och betalas in efter faktisk uppbörd. Medlemsländerna får behålla 25 procent av uppbörden för att täcka sina administrativa kostnader. Beloppen i tabell 2.5 avser inbetalningarna till Europeiska kommissionen, dvs. efter avdrag för administrativa kostnader. Tulluppbörden redovisas under inkomsttitel 1511 Tullmedel. Regeringen beräknar att inkomsterna från tullavgifter för 2012 kommer att uppgå till 4 706 miljoner kronor. Tabell 2.5 Anslag 1:1 fördelat på anslagsposter Miljoner kronor Utfall 2010 Budget 2011 1 Prognos 2011 Beräknat 2012 Beräknat 2013 Beräknat 2014 Beräknat 2015 Tullavgift 4 103 4 399 4 595 4 706 4 865 5 029 5 198 Sockeravgifter 52 27 24 24 23 23 23 Mervärdesskattebaserad avgift 1 444 1 478 1 506 1 550 1 602 1 656 1 712 BNI-baserad avgift 24 323 24 493 23 359 24 073 25 454 25 794 28 367 Storbritanniens budgetreduktion 349 240 311 309 282 289 175 Omstruktureringsfond för sockersektorn 136 - - - - - - Summa 30 407 30 637 29 794 31 291 32 227 32 791 35 476 1Inklusive ändringsbudget till statens budget 2011 (prop. 2010/11:99, bet. 2010/11:FiU21) och förslag till ändringsbudget i samband med denna proposition . Anm.: beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. Avgifterna på sockerproduktion tas ut i enlighet med den gemensamma jordbrukspolitiken och betalas enligt faktisk uppbörd. Medlemsländerna får även för sockeravgifterna behålla 25 procent av uppbörden för att täcka sina administrativa kostnader. Beloppen i tabell 2.5 avser inbetalningarna till Europeiska kommissionen. Uppbörden av dessa avgifter redovisas mot inkomsttitel 1512 Sockeravgifter. Regeringen beräknar att inkomsterna från sockeravgifterna under 2012 kommer att uppgå till 24 miljoner kronor. Den mervärdesskattebaserade avgiften beräknas som en andel av medlemslandets enhetligt beräknade mervärdesskattebas. Sverige betalar en mervärdesskattebaserad avgift på 0,1 procent av denna mervärdesskattebas. Den mervärdesskattebaserade avgiften för 2012 beräknas uppgå till 1 550 miljoner kronor. Värdet av den svenska nedsättningen av den mervärdesskattebaserade avgiften beräknas för 2012 uppgå till 3 100 miljoner kronor. Europeiska kommissionens samlade uttag av BNI-baserade avgifter beräknas som en restpost, dvs. uttaget beräknas så att det ska täcka EU-budgetens återstående finansieringsbehov efter att samtliga länders traditionella egna medel och mervärdesskattebaserade avgifter dragits av från den budgeterade utgiftsnivån. Respektive medlemslands andel fastställs som landets andel av EU:s BNI. Den BNI-baserade avgiften beräknas för 2012 uppgå till 24 073 miljoner kronor. Vid beräkningen har Sveriges särskilda reduktion av BNI-avgiften beaktats. Denna beräknas för 2012 uppgå till 1 278 miljoner kronor. Finansieringen av Storbritanniens särskilda budgetreduktion beräknas för 2012 uppgå till 309 miljoner kronor. Värdet av nedsättningen av Sveriges finansieringsandel beräknas för 2012 uppgå till 927 miljoner kronor. Under 2006-2010 har avsättningar till den tillfälliga omstruktureringsfonden för sockersektorn gjorts. Från och med 2011 görs inga fler inbetalningar till fonden. Omstruktureringsfonden är inte en del av Europeiska unionens system för egna medel, men inbetalningarna till fonden hanteras för svenskt vidkommande inom ramen för utgiftsområde 27. 3 Bemyndigande Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att ingå de ekonomiska åtaganden som följer av den fastställda EU-budgeten för 2012 till följd av åtagandebemyndiganden. Skälen för regeringens förslag: Medlemsländernas avgifter används för att finansiera EU-budgetens betalningar under innevarande år. De åtaganden som staten ingår på området avser EU-budgetens åtagandebemyndiganden för innevarande år, som kan resultera i betalningar innevarande eller kommande år. I Europeiska kommissionens budgetförslag för 2012 föreslås att åtagandebemyndiganden om 147 435 miljoner euro ska ställas till unionens förfogande för 2012. Sveriges andel uppgår till ca 2,6 procent, eller ca 3 833 miljoner euro. Budgetförslaget behandlas för närvarande av unionens budgetmyndighet. PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 27 PROP. 2011/12:1 UTGIFTSOMRÅDE 27 6 7