Post 2942 av 7194 träffar
Riksrevisionens rapport om statens stöd till studieförbunden
Ansvarig myndighet: Utbildningsdepartementet
Dokument: Skr. 6
Regeringens skrivelse
2011/12:6
Riksrevisionens rapport om statens stöd till studieförbunden
Skr.
2011/12:6
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 15 september 2011
Fredrik Reinfeldt
Nyamko Sabuni
(Utbildningsdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
Skrivelsen innehåller regeringens bedömningar med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport Statens stöd till studieförbunden (RiR 2011:12).
Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser, bl.a. när det gäller behovet av att följa upp i vilken utsträckning statens syften med statsbidraget till studieförbunden har uppnåtts.
Regeringen har påbörjat ett arbete med en utvärdering som kommer att fokusera på i vilken mån statens syften med statsbidraget har uppnåtts, bl.a. inom de sju verksamhetsområden som i särskilt hög grad utgör motiv för statens stöd.
Regeringen har också i riktlinjerna för 2011 för Folkbildningsrådet avseende användningen av anslaget till folkbildningen gett Folkbildningsrådet i uppdrag att lämna förslag på nya verksamhetsområden som i särskilt hög grad ska utgöra motiv för statens stöd. En utgångspunkt för uppdraget är att antalet verksamhetsområden ska reduceras. Arbetet, som involverar folkhögskolor och studieförbund, ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 30 november 2011.
Innehållsförteckning
1 Ärendet och dess beredning 3
2 Riksrevisionens iakttagelser 3
3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser 4
4 Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens
iakttagelser 10
Bilaga Riksrevisionens granskningsrapport Statens stöd till
studieförbunden (2011:12) 11
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 15 september 2011 85
1 Ärendet och dess beredning
Riksdagen överlämnade Riksrevisionens granskningsrapport Statens stöd till studieförbunden (RiR 2011:12) den 23 mars 2011 till regeringen. Granskningsrapporten finns i bilagan. En skrivelse från regeringen med anledning av granskningsrapporten ska lämnas till riksdagen inom fyra månader från det att regeringen har tagit emot rapporten. Vid beräkning av fristen ska juli och augusti månader inte räknas in. Folkbildningsförbundet har framfört synpunkter på Riksrevisionens rapport. Vidare har Folkbildningsrådet avgett yttrande över rapporten (U2011/4650/SV).
2 Riksrevisionens iakttagelser
Riksrevisionens granskning har resulterat i en övergripande slutsats om att systemet för fördelning, uppföljning, utvärdering och kontroll behöver förändras och förbättras så att användningen av statsbidraget för folkbildningen bättre kan styras mot de syften och prioriteringar som riksdagen har uttryckt. Det handlar enligt Riksrevisionen om att åstadkomma en bättre styrning och kontroll över till vilka verksamheter statsbidraget går, en utvecklad uppföljning, en mer effektiv kontroll som bygger på oberoende granskning och riskanalyser samt en tydligare återrapportering till riksdagen.
Systemet som det ser ut i dag premierar enligt Riksrevisionen inte kvalitet i tillräcklig grad. Uppföljningen har inte heller inriktats på kvaliteten i verksamheten i tillräcklig utsträckning. Därför menar Riksrevisionen att riksdagen som uppdragsgivare inte har fått tillräcklig information. Systemet kan också vara otydligt för dem som vill delta i folkbildningsverksamheten. Därmed skapas en osäkerhet i fråga om vilka verksamheter som uppfyller statsmakternas krav på god kvalitet och därmed bör berättiga till statsbidrag. Det begränsar enligt Riksrevisionen systemets effektivitet.
Riksrevisionens anser att det finns brister i styrningen, uppföljningen och kontrollen av hur statsbidraget för folkbildning används i förhållande till de mål och syften som riksdagen har satt upp. Riksrevisionen utgår i sina rekommendationer från gällande ordning. Riksrevisionen anser att regeringen bör följa upp att de åtgärder som vidtas med anledning av Riksrevisionens rekommendationer får önskade effekter. För att tillgodose de förväntningar som finns på fördelningen, uppföljningen, utvärderingen och kontrollen av statsbidraget till studieförbunden rekommenderar Riksrevisionen följande.
- Folkbildningsrådet bör fördela statsbidraget så att det tydligare styr studieförbundens folkbildningsverksamhet mot statens syften. Folkbildningsrådet bör införa ett system som tydligare fördelar statsbidraget utifrån kvalitativa kriterier. Som ett inslag i en sådan modell kan Folkbildningsrådet överväga att föra en dialog med studieförbunden innan slutligt beslut om fördelning fattas.
- Folkbildningsrådet bör kontrollera användningen av statsbidraget utifrån risk- och väsentlighetsanalyser. Folkbildningsrådet bör genomföra egna kontroller av studieförbundens inrapporterade verksamhet.
- Regeringen bör ge Folkbildningsrådet ett tydligare uppdrag att följa upp statsbidraget utifrån de statliga intentionerna. Regeringen bör se till att Folkbildningsrådet i sin uppföljning i högre grad fokuserar på innehåll och kvalitet och därmed belyser i vilken grad som studieförbunden lever upp till statens förväntningar på verksamheten.
- Regeringen bör se till att relevanta utvärderingar av statsbidraget görs som belyser i vilken utsträckning statens syften med statsbidraget och de prioriterade verksamhetsområdena uppfyllts.
- Regeringen bör ställa tydligare krav på Folkbildningsrådets myndighetsutövning. En modell som baseras på kvalitativa kriterier och dialog ställer högre krav på Folkbildningsrådets myndighetsutövning. Regeringen bör därför genom sin styrning och uppföljning säkerställa att Folkbildningsrådet har rutiner för sitt beslutsfattande, som utgår från förvaltningslagens (1986:223) krav på saklighet och dokumentation och som stöder kvalitet i beslutsfattandet.
3 Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser
Statens syften
Riksrevisionens rekommendationer behandlar såväl uppföljning och utvärdering som kvalitet. Dessa frågor hänger nära samman. I vissa fall svarar en enda av regeringens åtgärder mot flera av rekommendationerna.
När det gäller Riksrevisionens rekommendation att Folkbildningsrådet bör fördela statsbidraget så att det tydligare styr studieförbundens folkbildningsverksamhet mot statens syften menar Folkbildningsrådet att regeringen har uppmanat folkbildningen att kontinuerligt utveckla sitt kvalitetsarbete. Grundläggande är enligt Folkbildningsrådet att verksamheten bidrar till att förverkliga de syften och prioriterade verksamhetsområden som staten anger för sitt stöd till folkbildningen och att det är studieförbunden själva som ansvarar för kvalitetsarbetet. Folkbildningsrådet menar vidare att statens stöd till folkbildningen utmärks av en stor tilltro till studieförbundens förmåga att självständigt forma verksamheten. Studieförbunden måste kontinuerligt ta ställning till om verksamhet som finansieras med statsbidraget ligger i linje med riksdagens syften med bidraget. För att på ett tillförlitligt sätt klara denna gränsdragning krävs enligt Folkbildningsrådet förutom kriterier och villkor för statsbidragets användning även rutiner för regelbunden granskning och kontroll av verksamheten.
Folkbildningsrådet anser att begreppet kvalitet i detta sammanhang kan tolkas på många olika sätt och gör gällande bl.a. följande. Folkbildning är fri och frivillig verksamhet som utgår från deltagarnas behov och intressen. Vill man värna denna särart så bör beslut om vad som är god kvalitet i verksamheten fattas så nära deltagarna som möjligt. Det finns ingen motsättning mellan kvantitet och kvalitet i folkbildningens verksamhet. Att nå ut till många deltagare i hela landet och att möta deras behov av folkbildning är såväl en förutsättning för att nå statens syften med statsbidraget som en kvalitetsfråga.
Regeringens bedömning
Regeringen konstaterar att ända sedan Folkbildningsrådet bildades 1991 har organisationen själv beslutat hur statsbidraget ska fördelas mellan folkhögskolor, studieförbund och studerandeorganisationer inom folkhögskolan. Med uppgiften att fördela statsbidraget följer också, med den nuvarande rollfördelningen, ansvaret för att fastställa vilka förutsättningar som ska gälla för fördelningen av medel.
I regeringens folkbildningsproposition Lära, växa, förändra (prop. 2005/06:192) bedömde regeringen att ett systematiskt kvalitetsarbete med inriktning på såväl administration som verksamhetsformer och innehåll behöver utvecklas på alla nivåer inom folkbildningen.
Målsättningen är att genom olika insatser genomföra arbetet med kvalitetsfrågor så att det utgör en naturlig del av folkbildningens löpande verksamhet. Regeringen har också sedan 2007 årligen gett Folkbildningsrådet i uppdrag att särskilt kommentera de uppföljnings- och utvärderingsinsatser som genomförs i fråga om kvaliteten i verksamheten. Regeringen för också en regelbunden dialog med Folkbildningsrådet när det gäller kvalitetsfrågor.
Folkbildningsrådet reviderar i sin tur regelbundet den modell som gäller för fördelning av statsbidrag till studieförbunden, bl.a. i syfte att svara mot statens intentioner med resurserna till folkbildningen. Regeringen har även uppdragit åt Folkbildningsrådet att i sin återrapportering redovisa studieförbundens verksamhet när det gäller deltagarantal och deltagarnas ålder, kön etc. Vidare redovisas antal deltagare med utländsk bakgrund. Utöver sedvanliga årsredovisningar och verksamhetsberättelser inkommer Folkbildningsrådet regelbundet med rapporter i fråga om det pågående arbetet med kvalitetsfrågor. Studieförbunden genomför också, på eget initiativ, ett omfattande kvalitetsarbete på central, regional och lokal nivå. Regeringen ser ingen anledning att frångå den nuvarande roll- och ansvarsfördelningen genom att styra hur Folkbildningsrådet ska fördela statsbidraget. Regeringen kommer dock att fortsätta att hålla sig informerad i frågan och överväga om kvalitetsaspekten i Folkbildningsrådets riktlinjer avseende användningen av anslaget till folkbildningen ytterligare bör betonas.
Kvalitet kan tolkas och bedömas utifrån olika utgångspunkter. Detta gäller särskilt folkbildningen, eftersom syftena med statsbidraget, liksom de sju prioriterade verksamhetsområdena, är breda och omfattande. Mot denna bakgrund har regeringen gett Folkbildningsrådet i uppdrag att lämna förslag på nya verksamhetsområden som i särskilt hög grad ska utgöra motiv för statens stöd.
Kontroll av användningen av statsbidraget
I fråga om Riksrevisionens rekommendation att Folkbildningsrådet utifrån risk- och väsentlighetsanalyser bör kontrollera användningen av statsbidraget konstaterar Folkbildningsrådet att dess styrelse fastställer kriterier, fördelningsprinciper och villkor för användningen av statsbidraget till studieförbunden. Folkbildningsrådet följer årligen upp att studieförbunden har upprättat och inkommit med de dokument som anges i villkoren samt att dokumenten uppfyller samtliga krav. Folkbildningsrådet prövar i sitt löpande uppföljningsarbete att studieförbunden uppfyller villkoren för statsbidraget.
Regeringens bedömning
Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelse att det är nödvändigt att kontrollera användningen av statsbidraget genom risk- och väsentlighetsanalyser. Dessa bör genomföras på uppdrag av regeringen av Folkbildningsrådet eller en extern aktör.
Frågan om statsbidragets användning är ständigt aktuell. I folkbildningspropositionen (prop. 2005/06:192) berördes statsbidragsanvändningen och stödet till idrottens utbildningsverksamhet. Den dåvarande regeringen angav följande.
Mot bakgrund av svårigheterna att skilja på folkbildning och mer traditionell ledar- och utbildningsverksamhet inom idrotten, så är utformningen av dagens stöd kanske inte helt anpassad för att möta de särskilda villkor som präglar idrotten. Regeringen gör därför bedömningen att det bör prövas om inte idrottsrörelsen och folkbildningen bättre gagnas av att statens stöd till idrottens studie- och bildningsverksamhet kanaliseras direkt till idrotten.
Som en konsekvens av propositionen mottar Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna sedan 2007 ett särskilt verksamhetsstöd från regeringen. Av riktlinjerna för studieförbundet avseende användningen av aktuellt anslag framgår att verksamhetsstödet ska användas till idrottens studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet. Det är förbundet som ansvarar för uppföljning och kontroll av detta verksamhetsstöd.
Riksrevisionen har påtalat att det finns brister när det gäller kontrollen av användningen av statsbidraget. Regeringen ser allvarligt på risken att statsbidraget används på ett sätt som strider mot förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen. Uppgiften att helt eller delvis återkräva statsbidrag åvilar Folkbildningsrådet. I riktlinjerna för 2010 respektive 2011 för Folkbildningsrådet avseende användningen av anslaget till folkbildningen betonas särskilt att Folkbildningsrådet ska kommentera hur den interna kontrollen av bidragshanteringen utförs, resultatet av denna kontroll och vilka delar som behöver vidareutvecklas.
Regeringen bedömer att Folkbildningsrådet redan i dag genomför omfattande insatser och kontroller i fråga om studieförbundens bidragshantering och återrapportering. Det finns därför i nuläget inte behov av ytterligare åtgärder. Regeringen avser dock att även fortsättningsvis följa utvecklingen inom området.
Uppföljning
När det gäller Riksrevisionens rekommendation att regeringen bör ge Folkbildningsrådet ett tydligare uppdrag att följa upp statsbidraget utifrån de statliga intentionerna anser Folkbildningsrådet att man varje år genomför ett antal olika uppföljningsaktiviteter. Studieförbundens olika verksamheter följs enligt Folkbildningsrådet nära och kontinuerligt. Resultatet blir en omfattande faktabas som Folkbildningsrådet använder vid kontrollen av att statens bidrag används i enlighet med bidragets syften. Uppföljningsdata tjänar även som underlag för formuleringen av principer för fördelning av statsbidraget. De statistiska data som samlas in utgör dessutom ett centralt underlag för den samlade bedömningen av folkbildningens samhällseffekter vilka rapporteras till regeringen i årsredovisningen. Uppföljningsdata används enligt Folkbildningsrådet även av studieförbunden för planering och utveckling av de lokala verksamheterna.
Regeringens bedömning
Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser i frågan. Folkbildningsrådets riktlinjer har förtydligats sedan 2008 men de sju prioriterade verksamhetsområdena behöver ses över. Storleken på det statliga stödet motiverar i sig en noggrann uppföljning. Vidare finns det behov av uppföljningsunderlag för att säkerställa att utvärderingar kan genomföras. Vilka delar av folkbildningens omfattande verksamhet som återrapporteras och följs upp styrs i stor utsträckning av de årliga riktlinjerna till Folkbildningsrådet avseende användningen av anslaget till folkbildningen.
Regeringen har från och med 2008 uppdragit åt Folkbildningsrådet att särskilt kommentera de uppföljnings- och utvärderingsinsatser som görs när det gäller verksamhetens kvalitet. Folkbildningsrådets redovisning har skett i form av rapporten Nationell redovisning av folkbildningens kvalitetsarbete som sedan 2008 årligen lämnats till regeringen. Regeringen har också i riktlinjerna begärt att Folkbildningsrådet ska redovisa resultatet av de uppföljnings- och utvärderingsinsatser som Folkbildningsrådet har genomfört samt den försöks- och utvecklingsverksamhet som bedrivs inom folkbildningen. Redovisningen från Folkbildningsrådet har skett årligen genom rapporten Försöks- och utvecklingsarbete inom folkbildningen. I sin nuvarande form fokuserar riktlinjerna huvudsakligen på den kvantitativa aspekten på folkbildningsverksamheten. Regeringen avser att utveckla riktlinjerna i en mer kvalitativ riktning.
Vidare har regeringen, som tidigare nämnts, gett Folkbildningsrådet i uppdrag att lämna förslag på nya verksamhetsområden som i särskilt hög grad ska utgöra motiv för statens stöd till folkbildningen.
Utvärdering
I fråga om Riksrevisionens rekommendation att regeringen bör se till att relevanta utvärderingar av statsbidraget görs, anser Folkbildningsrådet att regeringen i sin folkbildningsproposition (prop. 2005/06:192) har markerat att Folkbildningsrådets nationella utvärderingar i första hand ska vara inriktade mot de fyra syften som anges för statsbidraget till folkbildningen.
Folkbildningsrådet anför att det vid den samlade bedömningen av folkbildningens verksamhet har valt olika perspektiv som samtliga härleds från folkbildningspropositionen och knyter an till folkbildningens prioriterade verksamhetsområden. För vart och ett av de fyra syftena redovisar Folkbildningsrådet verksamheten inom de prioriterade områdena. Folkbildningsrådets uppföljningar, verksamhetsstatistik och nationella utvärderingar utgör tillsammans med externa forskningsresultat underlag för den samlade bedömningen av hur statsbidraget medverkat till att folkbildningens syften har uppnåtts.
Regeringens bedömning
Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelse att det finns ett behov av att genomföra utvärderingar av statsbidragets användning för att kunna bedöma i vilken utsträckning statens syften med stödet till folkbildningens uppnås.
Med hänsyn till det omfattande statliga stödet till folkbildningen är det motiverat att sådana utvärderingar görs regelbundet. Utvärderingar kan också ge underlag för bedömningen av i vilken utsträckning motiven för statens stöd till folkbildningen har fortsatt relevans liksom för bedömningen av folkbildningens betydelse och värde för samhället. Det är av stor betydelse att folkbildningens organisationer står fria och oberoende i förhållande till såväl politiska som ekonomiska intressen. Även ur denna aspekt kommer behovet av uppföljningar och utvärderingar även fortsättningsvis att vara stort.
Regeringen har påbörjat arbetet med att initiera en utvärdering inriktad på att analysera i vilken grad syftena med statsbidraget uppnåtts, bl.a. inom verksamhetsområdena.
Tydligare krav på Folkbildningsrådets myndighetsutövning
När det gäller Riksrevisionens rekommendation att regeringen bör ställa tydligare krav på Folkbildningsrådets myndighetsutövning konstaterar Folkbildningsrådet att organisationens konstruktion inte har inskränkt möjligheterna till myndighetsutövning. Folkbildningsrådet anser att organisationens nuvarande konstruktion liksom Folkbildningsrådets styrelse inte heller har inskränkt möjligheten att bedöma verksamheten och fatta beslut med konsekvenser för bidragsmottagarna. Folkbildningsrådet är tillsammans med sina medlemsorganisationer en del av det civila samhället och står för en fri och frivillig verksamhet. För att stärka den ideologiskt profilerade verksamheten krävs enligt Folkbildningsrådet frihet från statlig styrning och det ställer extra höga krav på såväl statsbidragssystemet som uppföljningen, granskningen och utvärderingen av verksamheten. Folkbildningsrådet har uppfattningen att man arbetar kontinuerligt med att utveckla systemen i syfte att säkerställa att statsbidraget används i enlighet med syftena samtidigt som inriktningen att inte centralstyra verksamhetens profil och innehåll bibehålls.
Regeringens bedömning
Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelse att det är viktigt att ställa tydliga krav på Folkbildningsrådets myndighetsutövning. Folkbildningsrådet är en ideell förening som tilldelats vissa förvaltningsuppgifter enligt lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde. Det är inte fråga om en statlig förvaltningsmyndighet. År 1991 fattade riksdagen beslut om att den omfattande statliga regleringen av folkbildningen som tidigare gällt skulle ersättas av ett system med målstyrning. Till följd av detta riksdagsbeslut övergick folkbildningen till en form av självstyre och egenförvaltning inom ramen för statens mål och riktlinjer. Av förordningen om statsbidrag till folkbildningen framgår att Folkbildningsrådets uppgifter bl.a. innefattar att besluta vilka som ska få del av statsbidraget och hur tillgängliga medel ska fördelas liksom att kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten i förhållande till syftena med statsbidraget.
Sedan Folkbildningsrådet inrättades har två statliga utredningar, SUFO 96 och SUFO 2, konstaterat att den alltjämt gällande ordningen med Folkbildningsrådets olika roller och uppdrag i allt väsentligt fungerat bra (SOU 1996:159 och SOU 2004:30).
Regeringen anser dock att det inte desto mindre finns anledning att belysa några av de utmaningar som den hittills gällande ordningen kan medföra. I folkbildningspropositionen (prop. 2005/06:192) konstateras följande.
Folkbildningsrådet är demokratiskt uppbyggt och bildat av demokratiska organisationer. Det faktum att styrelsens ledamöter indirekt sitter på mandat från de organisationer som är mottagare av statsbidragen behöver uppmärksammas. Medlemmarna ska företräda den samlade folkbildningens intressen i förhållande till såväl staten som medlemsorganisationerna. Risker för lojalitetskonflikter och kollegiala hänsyn finns. Det kan inte uteslutas att konstruktionen hämmar Folkbildningsrådet i dess agerande. Det kommer sannolikt att även framöver finnas ett spänningsförhållande mellan olika roller och uppgifter när en ideell förening som Folkbildningsrådet anförtros offentliga förvaltningsuppgifter. Det är därför nödvändigt att vara medveten om de problem som kan uppstå.
Den verksamhet som bedrivs av Folkbildningsrådet kännetecknas av saklighet och transparens. Regeringen anser också att Folkbildningsrådets interna kvalitetsarbete är tillfredsställande.
Det finns dock skäl att, i linje med Riksrevisionens rekommendation, överväga att ställa ännu tydligare krav i fråga om förfarandet vid Folkbildningsrådets fördelning av statsbidrag enligt förordningen om statsbidrag till folkbildningen.
4 Regeringens åtgärder med anledning av
Riksrevisionens iakttagelser
Regeringen instämmer, som redovisats ovan, till viss del i Riksrevisionens iakttagelser.
Statens utvärderingar av folkbildningen har hittills skett i form av nationella utredningar inriktade på olika delar av folkhögskolornas och studieförbundens verksamhet. Regeringen avser att revidera denna utvärderingsmodell och i stället övergå till att genomföra mindre omfattande men mer frekvent förekommande studier. Ett av målen är att förbättra möjligheterna att återkomma till riksdagen med redovisningar av exempelvis i vilken utsträckning statens syften med stödet till folkbildningen har uppnåtts. Arbetet med att initiera en utvärdering inriktad på att analysera i vilken utsträckning de nämnda syftena har uppnåtts pågår också. Utvärderingen ska även innehålla en bedömning av vilken betydelse de sju verksamhetsområdena haft när det gäller styrningen av statsbidraget.
Det är angeläget att förordningen om statsbidrag till folkbildningen så långt möjligt följer samhällsutvecklingen samt möjliggör för folkbildningens aktörer att arbeta med angelägna frågor och möta och ta sig an sådana behov som uppstår inom olika delar av samhället. Regeringen anser att de sju prioriterade verksamhetsområden som för närvarande finns angivna i statsbidragsförordningen regelbundet bör ses över i syfte att säkerställa att prioriteringarna är ändamålsenliga och relevanta. I Folkbildningsrådets riktlinjer för 2011 avseende användningen av anslaget till folkbildningen har Folkbildningsrådet fått i uppdrag att lämna förslag på nya verksamhetsområden som i särskilt hög grad ska utgöra motiv för statens stöd. En utgångspunkt för uppdraget är att antalet verksamhetsområden ska reduceras. Arbetet, som involverar folkhögskolor och studieförbund, ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 30 november 2011.
Den kommande utvärderingen kan komma att medföra en revidering av styrningen av statsbidragets användning och av återrapporteringskraven. En särskild utvärdering kan, enligt regeringens mening, bidra med underlag som kan vara till nytta vid statens styrning av medlens användning i studieförbundens verksamhet. Regeringen vill dock inte föregripa utfallet av den planerade utvärderingen.
Eftersom Folkbildningsrådet är ett privaträttsligt organ, är förvaltningslagen (1986:223), som reglerar myndigheternas handläggning av ärenden och deras kontakter med allmänheten, inte tillämplig. För att ytterligare garantera att rättssäkerhet och kvalitet upprätthålls i handläggningen, bör även vissa bestämmelser i förvaltningslagen göras tillämpliga på Folkbildningsrådets handläggning av ärenden enligt förordningen om statsbidrag till folkbildningen. De bestämmelser i förvaltningslagen som närmast bör komma i fråga är bestämmelserna om jäv, en parts rätt att få del av uppgifter, motivering av beslut och underrättelse om beslut.
Med dessa åtgärder anser regeringen att frågan är slutbehandlad.
Riksrevisionens granskningsrapport om statens stöd till studieförbunden (2011:12)
Utbildningsdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 september 2011
Närvarande: statsministern Reinfeldt, ordförande, och statsråden Björklund, Bildt, Ask, Olofsson, Larsson, Erlandsson, Carlgren, Hägglund, Borg, Sabuni, Billström, Adelsohn Liljeroth, Tolgfors, Björling, Ohlsson, Norman, Attefall, Engström, Kristersson, Ullenhag, Hatt
Föredragande: statsrådet Sabuni
Regeringen beslutar skrivelse 2011/12:6 Riksrevisionens rapport om statens stöd till studieförbunden.
Skr. 2011/12:6
Bilaga