Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2022/23:39 En pilotordning för distribuerad databasteknik Prop. 2022/23:39 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 15 december 2022 Ebba Busch Niklas Wykman (Finansdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll EU:s förordning om en pilotordning för distribuerad databasteknik ska börja tillämpas den 23 mars 2023. Förordningen ska möjliggöra utveckling av kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument och utveckling av teknik för distribuerade liggare (DLT) samtidigt som en hög nivå av investerarskydd, marknadsintegritet, finansiell stabilitet och transparens bibehålls och kryphål i regelverket undviks. I förordningen fastställs bl.a. krav på specifikt tillstånd för DLT-marknadsinfrastrukturer och deras operatörer i fråga om att driva handel med och avveckling av transaktioner med kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument. Med anledning av förordningen föreslås i propositionen ändringar i kontoföringslagen och i lagen om värdepappersmarknaden, vilka innebär att Finansinspektionen ska få ta ut avgifter för prövning av ansökningar enligt förordningen. Förslagen innebär också att definitionen av finansiella instrument kompletteras så att det framgår att den inbegriper även sådana instrument som emitteras genom teknik för distribuerade liggare. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 23 mars 2023. Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 3 2 Lagtext 4 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument 4 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden 5 3 Ärendet och dess beredning 11 4 En pilotordning för distribuerad databasteknik 11 4.1 EU:s förordning om en pilotordning för DLT 11 4.2 Hänvisningsteknik 12 4.3 Behörig myndighet 13 4.4 Avgifter för Finansinspektionens verksamhet 14 4.5 Finansiella instrument enligt direktivet om marknader för finansiella instrument 15 5 Ikraftträdande 16 6 Förslagens konsekvenser 17 7 Författningskommentar 19 7.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument 19 7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden 19 Bilaga 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858 av den 30 maj 2022 om en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare och om ändring av förordningarna (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 samt direktiv 2014/65/EU 26 Bilaga 2 Sammanfattning av promemorian 59 Bilaga 3 Promemorians lagförslag 60 Bilaga 4 Förteckning över remissinstanserna 67 Bilaga 5 Lagrådsremissens lagförslag 68 Bilaga 6 Lagrådets yttrande 75 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 december 2022 77 1 Förslag till riksdagsbeslut Regeringens förslag: 1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument. 2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. 2 Lagtext Regeringen har följande förslag till lagtext. 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument Härigenom föreskrivs att 9 kap. 27 § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 kap. 27 § Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt förordningen om värdepapperscentraler. Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt förordningen om värdepapperscentraler och enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858 av den 30 maj 2022 om en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare och om ändring av förordningarna (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 samt direktiv 2014/65/EU. Svenska värdepapperscentraler samt värdepapperscentraler som är etablerade i ett annat land inom EES än Sverige och värdepapperscentraler från tredjeland som har inrättat filial här i landet ska med årliga avgifter bekosta Finansinspektionens verksamhet samt Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna. Denna lag träder i kraft den 23 mars 2023. 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 och 5 §§ och 23 kap. 12 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 4 § I denna lag betyder certifikat: certifikat enligt definitionen i artikel 2.1.27 i förordningen om marknader för finansiella instrument, depåbevis: värdepapper som kan bli föremål för handel på kapitalmarknaden i ett land och som representerar äganderätt till värdepapper som är utgivna eller utfärdade av en emittent som är etablerad i ett annat land samtidigt som de kan tas upp till handel på en reglerad marknad och handlas oberoende av de värdepapper som är utgivna eller utfärdade av emittenten i det andra landet, finansiella derivatinstrument: sådana derivatinstrument som kan hänföras till någon av följande kategorier: 1. optioner, terminskontrakt (futures), swappar, räntesäkringsavtal och varje annat derivatkontrakt som avser värdepapper, valutor, räntor eller avkastningar, utsläppsrätter, eller andra derivatinstrument, finansiella index eller finansiella mått som kan avvecklas fysiskt eller kontant, 2. optioner, terminskontrakt (futures och forwards), swappar och varje annat derivatkontrakt som avser råvaror, som måste avvecklas kontant eller kan avvecklas kontant på en av parternas begäran, på grund av ett annat skäl än utebliven betalning eller någon annan händelse som leder till att kontraktet upphör, 3. optioner, terminskontrakt (futures), swappar och varje annat derivatkontrakt som avser råvaror som kan avvecklas fysiskt förutsatt att de handlas på en reglerad marknad eller en handelsplattform, med undantag för grossistenergiprodukter som handlas på en OTF-plattform och som måste avvecklas fysiskt, 4. optioner, terminskontrakt (futures och forwards), swappar och varje annat derivatkontrakt som - avser råvaror, - kan avvecklas fysiskt, - inte omnämns i 3 och som inte är för kommersiella ändamål, och - som anses ha egenskaper som andra derivat avseende finansiella instrument, 5. derivatinstrument för överföring av kreditrisk, 6. finansiella kontrakt avseende prisdifferenser, och 7. optioner, terminskontrakt (futures), swappar, räntesäkringsavtal och varje annat derivatkontrakt som avser klimatvariationer, fraktavgifter eller inflationstakten eller någon annan officiell ekonomisk statistik, som måste avvecklas kontant eller kan avvecklas kontant på en av parternas begäran, på grund av ett annat skäl än utebliven betalning eller någon annan händelse som leder till att kontraktet upphör, samt varje annat derivatkontrakt som - avser tillgångar, rättigheter, skyldigheter, index och åtgärder som inte tidigare omnämnts i denna punkt, och - anses ha egenskaper som andra derivat avseende finansiella instrument, med utgångspunkt från bland annat om det handlas på en reglerad marknad eller en handelsplattform, finansiella instrument: överlåtbara värdepapper, penningmarknadsinstrument, andelar i företag för kollektiva investeringar, finansiella derivatinstrument och utsläppsrätter, finansiella instrument: överlåtbara värdepapper, penningmarknadsinstrument, andelar i företag för kollektiva investeringar, finansiella derivatinstrument och utsläppsrätter, inbegripet sådana instrument som emitteras genom teknik för distribuerade liggare, jordbruksråvaruderivat: derivatkontrakt som avser 1. de produkter som förtecknas i bilaga I, delarna I-XX och XXIV/1, till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007, eller 2. de produkter som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1184/2006 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 104/2000, penningmarknadsinstrument: statsskuldväxlar, inlåningsbevis, företagscertifikat och andra instrument som normalt omsätts på penningmarknaden, dock inte betalningsmedel, råvaruderivat: detsamma som i artikel 2.1.30 i förordningen om marknader för finansiella instrument, statspapper: ett skuldinstrument som emitteras av en statlig emittent, utsläppsrätter: sådana utsläppsrätter som består av enheter som erkänts med avseende på kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 421/2014, överlåtbara värdepapper: sådana värdepapper utom betalningsmedel som kan bli föremål för handel på kapitalmarknaden, exempelvis 1. aktier i aktiebolag och motsvarande andelsrätter i andra typer av företag samt depåbevis för aktier, 2. obligationer och andra skuldförbindelser inklusive depåbevis för sådana värdepapper, och 3. andra värdepapper som ger rätt att överlåta eller förvärva sådana överlåtbara värdepapper som anges i 1 och 2, eller som resulterar i en kontantavveckling som beräknas utifrån kurser på överlåtbara värdepapper, valutor, räntor eller avkastningar, råvaror eller andra index eller mått. Ytterligare bestämmelser om vad som omfattas av definitionerna i första stycket finns i kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/565 av den 25 april 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU vad gäller organisatoriska krav och villkor för verksamheten i värdepappersföretag, och definitioner för tillämpning av det direktivet (den delegerade förordningen till MiFID II). 5 § I denna lag betyder algoritmisk handel: handel med finansiella instrument där en datoralgoritm automatiskt bestämmer enskilda orderparametrar med begränsat eller inget mänskligt ingripande, betydande filial: en filial som är betydande enligt artikel 51.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om särskild tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/338, blandat finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.40 i värdepappersbolagsförordningen, blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat blandat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett 1. kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller 2. annat blandat finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holdingföretag som är etablerat i något annat land inom EES, byte av finansiellt instrument: att sälja ett finansiellt instrument och köpa ett annat finansiellt instrument eller utöva en rättighet att göra en ändring avseende ett befintligt finansiellt instrument, börshandlad fond: en fond där minst en andels- eller aktieklass handlas hela dagen på minst en handelsplats och med minst en marknadsgarant som vidtar åtgärder för att säkerställa att andels- eller aktiepriset på handelsplatsen inte i betydande grad skiljer sig från dess nettotillgångsvärde och, i tillämpliga fall, från dess preliminära nettotillgångsvärde, direkt elektroniskt tillträde: ett handelsplatsarrangemang där en deltagare på en handelsplats ger en person tillåtelse att använda deltagarens handelskod så att personen elektroniskt kan vidarebefordra order avseende ett finansiellt instrument direkt till handelsplatsen, EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES-institut: ett utländskt kreditinstitut eller ett utländskt värdepappersföretag som är hemmahörande i något annat land inom EES än Sverige, elektroniskt format: ett annat varaktigt medium än papper, filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett utländskt värdepappersföretags etablering av flera driftställen i Sverige ska anses som en enda filial, finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.20 i tillsynsförordningen, finansiellt institut: ett finansiellt institut enligt artikel 4.1.14 i värdepappersbolagsförordningen, finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett 1. kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller 2. annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES, hemland: det land där ett företag har fått tillstånd att driva sådan verksamhet som avses i denna lag, holdingföretag med blandad verksamhet: holdingföretag enligt artikel 4.1.22 i tillsynsförordningen, kapitalbas: 1. för andra värdepappersbolag än sådana som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 c-g lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, detsamma som i artikel 9 i värdepappersbolagsförordningen, 2. för övriga företag, detsamma som i artikel 72 i tillsynsförordningen, koncern: 1. i 8 a, 8 b och 25 b kap., detsamma som i 2 kap. 1 § lagen (2015:1016) om resolution, 2. i övriga kapitel, detsamma som i 1 kap. 11 och 12 §§ aktiebolagslagen (2005:551), varvid det som sägs om moderbolag tillämpas även på andra juridiska personer än aktiebolag, koncernåterhämtningsplan: en plan som upprättats av ett moderföretag inom EES i syfte att identifiera åtgärder som de företag i en grupp som omfattas av gruppbaserad tillsyn avser att vidta för att bevara eller återställa koncernens eller ett i koncernen ingående värdepappersbolags eller utländskt värdepappersföretags finansiella ställning och livskraft efter en betydande försämring av den finansiella situationen, kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet beräknat på det sätt som anges i 5 a § representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget, likvid marknad: en marknad för ett finansiellt instrument eller en klass av finansiella instrument, där det ständigt finns beredda och villiga köpare och säljare, enligt en bedömning utifrån 1. den genomsnittliga transaktionsfrekvensen och transaktionsvolymen under ett antal marknadsvillkor, 2. antalet och typen av marknadsaktörer, och 3. den genomsnittliga storleken på skillnader mellan köp- och säljkurser (spreadar), make-whole-klausul: en klausul som syftar till att skydda investeraren genom att säkerställa att emittenten av en obligation, vid förtida inlösen av obligationen, är skyldig att till innehavaren betala ett belopp motsvarande summan av 1. nettonuvärdet av återstående förväntade kupongbetalningar fram till förfallodagen, och 2. kapitalbeloppet för den obligation som ska lösas in, matchad principalhandel: en transaktion 1. där en mellanhand träder in mellan köpare och säljare på ett sådant sätt att mellanhanden under transaktionens utförande aldrig exponeras för marknadsrisk, 2. där båda sidor av transaktionen genomförs samtidigt, och 3. som genomförs till ett pris som innebär att mellanhanden inte gör någon vinst eller förlust, förutom tidigare tillkännagivna arvoden eller avgifter för transaktionen, moderföretag inom EES: ett moderinstitut inom EES, ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES, moderinstitut inom EES: ett kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES- institut som är ett moderföretag och som inte självt är ett dotterföretag till ett 1. annat kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller 2. finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES, multilateralt system: ett system där flera tredjeparters köp- och säljintressen i finansiella instrument kan interagera inom systemet, samordnande tillsynsmyndighet: en behörig myndighet som ansvarar för att utöva gruppbaserad tillsyn av moderinstitut inom EES och av värdepappersbolag och kreditinstitut som kontrolleras av finansiella moderholdingföretag inom EES eller blandade finansiella moderholdingföretag inom EES, små och medelstora företag: företag som har ett genomsnittligt börsvärde som understeg 200 miljoner euro beräknat på slutkurser för de tre föregående kalenderåren, startkapital: 1. för andra värdepappersbolag än sådana som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 c och g lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, det kapital som för värdepappersföretag avses i artikel 3.1.18 i värdepappersbolagsdirektivet, 2. för övriga företag, det kapital som avses i artikel 4.51 i tillsynsförordningen, strukturerad insättning: en insättning enligt definitionen i 2 § lagen (1995:1571) om insättningsgaranti, som måste betalas helt på förfallodagen enligt villkor som innebär att eventuell ränta eller premie ska beräknas utifrån 1. ett index eller en kombination av index, med undantag för ränteindex, 2. ett finansiellt instrument eller en kombination av finansiella instrument, 3. en råvara eller en kombination av råvaror eller andra icke-fungibla tillgångar, 4. en valutakurs eller en kombination av valutakurser, eller 5. andra faktorer, strukturerade finansiella produkter: detsamma som i artikel 2.1.28 i förordningen om marknader för finansiella instrument, teknik för algoritmisk högfrekvenshandel: en teknik för algoritmisk handel som kännetecknas av 1. att infrastrukturen är avsedd att minimera fördröjning (latens) genom samlokalisering, närvärdskap eller elektroniskt höghastighetstillträde, 2. att systemet beslutar när en order ska initieras, genereras, styras eller utföras utan mänsklig medverkan för enskilda handelstransaktioner eller enskilda order, och 3. stor mängd intradagsmeddelanden som utgör order, bud eller annulleringar, teknik för distribuerade liggare: sådan teknik som avses i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858 av den 30 maj 2022 om en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare och om ändring av förordningarna (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 samt direktiv 2014/65/EU, varaktigt medium: ett medel som 1. gör det möjligt för kunden att bevara information som riktas till denne personligen på ett sätt som är tillgängligt för användning i framtiden och under en tid som är lämplig med hänsyn till vad som är avsikten med informationen, och 2. möjliggör oförändrad återgivning av den bevarade informationen, och återhämtningsplan: en plan som upprättas av ett värdepappersbolag i syfte att vidta åtgärder som bolaget avser att vidta för att bevara eller återställa sin finansiella ställning och livskraft efter en betydande försämring av den finansiella situationen. 23 kap. 12 § Värdepappersinstitut, börser, leverantörer av datarapporteringstjänster som Finansinspektionen har tillsyn över, clearingorganisationer samt sådana utländska företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige ska med årliga avgifter bekosta Finansinspektionens verksamhet samt Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna. Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt denna lag och förordningen om marknader för finansiella instrument. Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt 1. denna lag, 2. förordningen om marknader för finansiella instrument, och 3. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858. Denna lag träder i kraft den 23 mars 2023. 3 Ärendet och dess beredning Europaparlamentet och rådet utfärdade i maj 2022 förordning (EU) 2022/858 av den 30 maj 2022 om en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare och om ändring av förordningarna (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 samt direktiv 2014/65/EU, kallad EU:s förordning om en pilotordning för DLT, se bilaga 1. Förordningen trädde i kraft den 22 juni 2022 och börjar tillämpas den 23 mars 2023. Under förhandlingarna om förordningen har en faktapromemoria upprättats och överlämnats till riksdagen (2020/21:FPM15). Finansdepartementet har därefter tagit fram promemorian Ett likviditetsverktyg för fonder och en pilotordning för distribuerad databasteknik. I promemorian finns bl.a. förslag till kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om en pilotordning för DLT. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 2. Promemorians lagförslag som rör en pilotordning för distribuerad databasteknik finns i bilaga 3. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4. Remissvaren finns tillgängliga på regeringens webbplats (regeringen.se) och i Finansdepartementet (Fi2022/02099). I denna proposition behandlas promemorians förslag som rör en pilotordning för distribuerad databasteknik. Lagrådet Regeringen beslutade den 17 november 2022 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 5. Lagrådets yttrande finns i bilaga 6. Regeringen har delvis följt Lagrådets förslag, som behandlas i avsnitt 4.2 och i författningskommentaren (avsnitt 7.1). 4 En pilotordning för distribuerad databasteknik 4.1 EU:s förordning om en pilotordning för DLT Europeiska kommissionen föreslog i september 2020 en förordning för att främja införandet av banbrytande teknik inom finanssektorn, inbegripet införandet av teknik för distribuerade liggare, kallad DLT (COM(2020) 594). Tekniken används av finansiella marknadsinfrastrukturer för att tillhandahålla handels- och avvecklingstjänster eller en kombination av sådana tjänster för kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument. Det är enligt kommissionen viktigt att säkerställa att lagstiftningen om finansiella tjänster inom EU är rustad för den digitala tidsåldern och bidrar till en framtidssäkrad ekonomi för medborgare, bl.a. genom att möjliggöra användning av innovativ teknik. EU:s förordning om en pilotordning för DLT trädde i kraft den 22 juni 2022 och börjar tillämpas den 23 mars 2023. Enligt förordningen har nuvarande EU-lagstiftning om finansiella tjänster inte utformats med teknik för distribuerade liggare och kryptotillgångar i åtanke, och innehåller bestämmelser som potentiellt kan förhindra eller begränsa användningen av teknik för distribuerade liggare vid emission, handel och avveckling av kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument (skäl 4). En distribuerad liggare är enligt förordningen ett informationsregister över transaktioner som delas via, och är synkroniserat mellan, ett antal DLT-nätverksnoder med hjälp av en konsensusmekanism (artikel 2.2). En DLT-nätverksnod är en enhet eller process som ingår i ett nätverk och som innehåller en fullständig eller partiell kopia av register över alla transaktioner med en distribuerad liggare (artikel 2.4). Med konsensusmekanism avses de regler och förfaranden genom vilka en överenskommelse nås mellan DLT-nätverksnoder om att en transaktion är validerad (artikel 2.3). För att möjliggöra utveckling av kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument och utveckling av teknik för distribuerade liggare, samtidigt som en hög nivå av investerarskydd, marknadsintegritet, finansiell stabilitet och transparens bibehålls och kryphål i regelverket undviks, är det enligt förordningen lämpligt att inrätta en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare för att testa sådana DLT-marknadsinfrastrukturer (skäl 6). Förordningen fastställer bl.a. krav på specifikt tillstånd för DLT-marknadsinfrastrukturer och deras operatörer i fråga om att driva handel med och avveckling av transaktioner med kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument. DLT-marknadsinfrastrukturer är DLT-baserade multilaterala handelsplattformar, DLT-avvecklingssystem eller DLT-baserade handels- och avvecklingssystem (artiklarna 1 och 8-10). Specifikt tillstånd kan sökas av juridiska personer som har auktoriserats som värdepapperscentraler enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 av den 23 juli 2014 om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om värdepapperscentraler samt ändring av direktiv 98/26/EG och 2014/65/EU och förordning (EU) nr 236/2012, kallad EU:s förordning om värdepapperscentraler, eller som har tillstånd som värdepappersföretag eller för att driva reglerad marknad enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU, kallat direktivet om marknader för finansiella instrument. 4.2 Hänvisningsteknik Regeringens förslag: Hänvisningar till EU:s förordning om en pilotordning för DLT i de lagändringar som föreslås ska vara dynamiska, dvs. avse förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Skälen för regeringens förslag: Hänvisningar till EU-rättsakter kan göras antingen statiska eller dynamiska. En statisk hänvisning innebär att hänvisningen avser EU-rättsakten i en viss angiven lydelse. En dynamisk hänvisning innebär att hänvisningen avser EU-rättsakten i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. I flera av de lagändringar som föreslås i denna proposition krävs hänvisningar till EU:s förordning om en pilotordning för DLT. För att ändringar i förordningen ska få omedelbart genomslag i svensk rätt bör hänvisningarna i samtliga fall vara dynamiska. Det är också den hänvisningsteknik som regeringen har använt i flera propositioner på senare tid (se t.ex. prop. 2018/19:38 s. 29, prop. 2020/21:173 s. 132 och 133 och prop. 2021/22:169 s. 46 och 47). När det gäller de lagändringar som föreslås väcker Lagrådet frågan om inte en mer läsvänlig lösning vore att i lagtexten hänvisa endast till namnet på EU-förordningen eller EU-direktivet och utesluta den information om vilka förordningar eller direktiv som i sammanhanget har ändrats eller upphävts. Sådan information skulle enligt Lagrådet med fördel kunna placeras i en not. Vidare konstaterar Lagrådet att det visserligen skulle vara ett helt nytt sätt att hänvisa till förordningar och direktiv, men eftersom den nuvarande ordningen inte är särskilt lyckad vore det önskvärt att det gjordes en översyn av hänvisningstekniken. En sådan modell som Lagrådet lyfter fram skulle innebära att delar av en EU-rättsakts namn utelämnas helt i författningstexten. Att ange det fullständiga namnet på en EU-rättsakt första gången den nämns i en svensk författning följer etablerad praxis och de riktlinjer som gäller för författningsskrivning (Gröna boken - Riktlinjer för författningsskrivning [Ds 2014:1]). Någon sådan översyn som Lagrådet förordar är inte aktuell. 4.3 Behörig myndighet Regeringens bedömning: Valmöjligheten enligt EU:s förordning om en pilotordning för DLT att utse en särskild behörig myndighet bör inte utnyttjas. Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens bedömning. Remissinstanserna tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den. Skälen för regeringens bedömning: Enligt EU:s förordning om en pilotordning för DLT kan juridiska personer som är värdepappersföretag, är auktoriserade att driva reglerad marknad eller har auktoriserats som värdepapperscentraler söka specifikt tillstånd för att driva handel med och avveckling av transaktioner med kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument (artiklarna 1 och 8-10). Enligt förordningen ska behörig myndighet för en värdepapperscentral som driver ett DLT-avvecklingssystem eller ett DLT-baserat handels- och avvecklingssystem vara den behöriga myndighet som har utsetts enligt EU:s förordning om värdepapperscentraler (artiklarna 2.21 a och 12.3 i EU:s förordning om en pilotordning för DLT och artikel 2.1.23 i EU:s förordning om värdepapperscentraler). Behörig myndighet för ett värdepappersföretag som driver en DLT-MTF-plattform eller ett DLT-baserat handels- och avvecklingssystem ska vara den myndighet som har utnämnts enligt direktivet om marknader för finansiella instrument (artiklarna 2.21 b och 12.1 i EU:s förordning om en pilotordning för DLT och artikel 4.1.55 a ii och iii i direktivet om marknader för finansiella instrument). När det gäller juridiska personer som är auktoriserade att driva reglerad marknad och som enligt EU:s förordning om en pilotordning för DLT har specifikt tillstånd att driva en DLT-MTF-plattform eller ett DLT-baserat handels- och avvecklingssystem ska behörig myndighet vara den myndighet som utsetts av den medlemsstat där den marknadsoperatör som driver DLT-MTF-plattformen eller det DLT-baserade handels- och avvecklingssystemet har sitt registrerade säte eller, om marknadsoperatören i enlighet med den medlemsstatens rätt inte har något registrerat säte, den medlemsstat där den marknadsoperatören har sitt huvudkontor (artikel 12.2). Enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden kan ett svenskt aktiebolag få tillstånd att som börs driva en reglerad marknad och kan omfattas av den nyssnämnda bestämmelsen i förordningen (12 kap. 1 §). Direktivet om marknader för finansiella instrument genomförs i svensk rätt i huvudsak i lagen om värdepappersmarknaden. Enligt den lagen är Finansinspektionen behörig myndighet (1 kap. 4 b §). Finansinspektionen kan således enligt den lagen och enligt EU:s förordning om en pilotordning för DLT bevilja specifikt tillstånd för börser och värdepappersbolag (3 kap. 1 § och 12 kap. 2 § och artikel 12.1 och 12.2). Enligt lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument, kallad kontoföringslagen, är Finansinspektionen behörig myndighet enligt EU:s förordning om värdepapperscentraler (1 kap. 5 §) och kan således bevilja specifikt tillstånd enligt EU:s förordning om en pilotordning för DLT. En behörig myndighet kan enligt EU:s förordning om en pilotordning för DLT också utses på annat sätt av en medlemsstat för att övervaka tillämpningen av förordningen (artikel 2.21 c). Mot bakgrund av att Finansinspektionen är behörig myndighet för svenska aktörer som kan söka specifikt tillstånd enligt förordningen anser regeringen att valmöjligheten att utse en särskild behörig myndighet inte bör utnyttjas. 4.4 Avgifter för Finansinspektionens verksamhet Regeringens förslag: Finansinspektionen ska få ta ut avgifter för prövning av ansökningar enligt EU:s förordning om en pilotordning för DLT. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Skälen för regeringens förslag: Finansinspektionen ska, i sin egenskap av behörig myndighet, enligt EU:s förordning om en pilotordning för DLT pröva ansökningar om specifikt tillstånd för DLT-marknadsinfrastrukturer och deras operatörer i fråga om att driva handel med och avveckling av transaktioner med kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument. Finansinspektionen ska enligt förordningen också bevilja, ändra och återkalla undantag som hänger samman med ett specifikt tillstånd samt ställa krav på, ändra och återkalla villkor som är knutna till undantag och ställa krav på, ändra och återkalla kompensationsåtgärder eller korrigerande åtgärder (artikel 1 a-c). Bestämmelser om möjligheter för Finansinspektionen att ta ut avgifter för prövning av ärenden och årliga avgifter finns i bl.a. kontoföringslagen (9 kap. 27 §) och lagen om värdepappersmarknaden (23 kap. 12 §). Finansinspektionens kommande verksamhet som avser prövning av ansökningar enligt EU:s förordning om en pilotordning för DLT bör på samma sätt som inspektionens verksamhet med prövning av andra ärenden finansieras genom avgifter. I bestämmelserna om avgifter för prövning av ärenden i de nyss nämnda lagarna bör det därför tas in hänvisningar till den förordningen. Föreskrifter om avgifter för prövning av ärenden finns i förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen. Finansinspektionen får disponera avgifterna, dvs. de redovisas inte mot inkomsttitel på statens budget. De företag som står under Finansinspektionens tillsyn betalar årliga avgifter till inspektionen enligt förordningen (2007:1135) om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet. Eftersom de företag som kommer att stå under Finansinspektionens tillsyn enligt EU:s förordning om en pilotordning för DLT är värdepappersbolag, börser och värdepapperscentraler, betalar de redan årliga avgifter till Finansinspektionen enligt lagen om värdepappersmarknaden respektive kontoföringslagen. Det krävs alltså inte några lagstiftningsåtgärder för att Finansinspektionen ska få ta ut årliga avgifter av sådana företag för att finansiera sin verksamhet enligt EU-förordningen. 4.5 Finansiella instrument enligt direktivet om marknader för finansiella instrument Regeringens förslag: Definitionen av finansiella instrument i lagen om värdepappersmarknaden ska kompletteras på motsvarande sätt som definitionen i direktivet om marknader för finansiella instrument så att det framgår att den inbegriper även sådana instrument som emitteras genom teknik för distribuerade liggare. En definition av teknik för distribuerade liggare ska införas i lagen. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Svenska Bankföreningen anför att det i promemorian saknas en analys av hur EU:s förordning om en pilotordning för DLT förhåller sig till svensk lagstiftning. Föreningen anser att den föreslagna ändringen av definitionen av finansiella instrument bör kommenteras i ljuset av befintlig lagstiftning på finansmarknadsområdet och pekar på den analys som ska göras av Utredningen om mer ändamålsenliga regler för kontoföring av finansiella instrument och avveckling. Även Svensk Värdepappersmarknad hänvisar till nämnda utredning och menar att det sannolikt kommer krävas fler lagändringar än de som nu föreslås innan DLT-tekniken kan bli praktiskt tillämpbar. Skälen för regeringens förslag: Det regelverk som har införts med anledning av genomförandet av direktivet om marknader för finansiella instrument började tillämpas den 3 januari 2018 (prop. 2016/17:162, bet. 2016/17:FiU35, rskr. 2016/17:353, SFS 2017:679). Regelverket utgör en harmoniserad rättslig ram för de krav som tillämpas på bl.a. värdepappersinstitut, reglerade marknader och andra handelsplatser och företag från tredjeland som tillhandahåller investeringstjänster eller utför investeringsverksamhet i Europeiska unionen. Direktivet om marknader för finansiella instrument innehåller ett stort antal definitioner av olika finansiella instrument, aktörer, tjänster och verksamheter m.m. (artikel 4). Genom den ändring som har gjorts i direktivet genom EU:s förordning om en pilotordning för DLT innefattar definitionen av finansiella instrument uttryckligen även sådana instrument som emitteras genom teknik för distribuerade liggare (DLT), för att säkerställa att dessa kan handlas på marknaden enligt befintlig lagstiftning (artikel 18.1 och skäl 59 i förordningen). Definitionen av finansiellt instrument i direktivet om marknader för finansiella instrument har i svensk rätt genomförts i en motsvarande definition i lagen om värdepappersmarknaden (1 kap. 4 §). Definitionen i lagen bör med anledning av ändringen i direktivet kompletteras på motsvarande sätt så att det anges att den inbegriper sådana instrument som emitteras genom teknik för distribuerade liggare. Det bör även införas en definition av teknik för distribuerade liggare. Regeringen konstaterar, såsom Svenska Bankföreningen och Svensk Värdepappersmarknad påpekar, att Kontoföringsutredningen (Fi 2022:10) har i uppdrag att göra en översyn av reglerna om kontoföring av finansiella instrument och anslutande regelverk i syfte att åstadkomma ett innovationsvänligt regelverk som möjliggör tillämpningen av ny teknik (dir. 2022:59). Utredningen ska bl.a. analysera och kartlägga vilka hinder som finns i svensk nationell lagstiftning mot att använda finansiell infrastruktur som baseras på ny teknik såsom DLT samt undersöka och dra lärdomar av hur motsvarande verksamheter regleras i andra medlemsstater. Uppdraget ska redovisas senast den 15 december 2023. Regeringen anser att man inte bör föregripa den analys som utredningen ska genomföra i sin översyn av regelverket på detta område. Det finns inte heller utrymme för att inom ramen för detta lagstiftningsärende göra en sådan analys av hur EU:s förordning om en pilotordning för DLT förhåller sig till svensk lagstiftning som Svenska Bankföreningen efterfrågar. 5 Ikraftträdande Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 23 mars 2023. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Skälen för regeringens förslag: EU:s förordning om en pilotordning för DLT trädde i kraft den 22 juni 2022 och börjar, i de delar som är relevanta för föreslagna lagändringar, tillämpas den 23 mars 2023 (artikel 19). I fråga om ändringen av definitionen av finansiella instrument i direktivet om marknader för finansiella instrument ska medlemsstaterna senast den 23 mars 2023 anta och offentliggöra de bestämmelser som genomför ändringen samt underrätta kommissionen om det (artikel 18.2 i förordningen och artikel 93.3 a första stycket i direktivet om marknader för finansiella instrument). De föreslagna lagändringarna bör därför träda i kraft den 23 mars 2023. 6 Förslagens konsekvenser Regeringens bedömning: Förslagen förväntas inte medföra några beaktansvärda konsekvenser för Finansinspektionen eller det allmänna. Inte heller i övrigt kan förslagen förväntas medföra några beaktansvärda konsekvenser. Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens bedömning. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker bedömningen eller har inget att invända mot den. Regelrådet anser att konsekvensutredningen uppfyller kraven i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Enligt Regelrådet är beskrivningen av berörda företag utifrån antal och bransch tillräckligt tydlig men däremot saknas en storleksbeskrivning av berörda företag, vilket medför att konsekvensutredningen är ofullständig i denna del. Svenska Bankföreningen anför att det i promemorian saknas en analys av hur EU:s förordning om en pilotordning för DLT förhåller sig till svensk lagstiftning. Föreningen anser att det, i likhet med den analys som ska göras av Utredningen om mer ändamålsenliga regler för kontoföring av finansiella instrument och avveckling, bör analyseras om det finns frågor i förhållande till befintlig svensk lagstiftning som kan medföra konsekvenser för investerarskyddet eller berörda företag. Skälen för regeringens bedömning Förslagens syfte och alternativa lösningar I denna proposition finns förslag till lagändringar som kompletterar EU:s förordning om en pilotordning för DLT. Förslaget att Finansinspektionen ska få ta ut avgifter för prövning av ansökningar enligt förordningen innebär att samma ordning ska gälla för finansiering av Finansinspektionens verksamhet med sådana ärenden som den som gäller för ärenden enligt andra författningar. Det saknas alternativa lösningar till att införa en möjlighet för Finansinspektionen att ta ut avgifter för prövning av ansökningar enligt förordningen. Varje medlemsstat ska säkerställa att ändringen av definitionen av finansiella instrument i direktivet om marknader för finansiella instrument genomförs i nationell rätt. Att avstå från att genomföra ändringen i direktivet utgör alltså inte heller något alternativ. Konsekvenserna för berörda företag och investerare Förslaget att Finansinspektionen ska få ta ut avgifter för prövning av ansökningar enligt EU:s förordning om en pilotordning för DLT innebär en kostnad för de företag som kommer att kunna ansöka om specifikt tillstånd enligt förordningen. Tillstånd kommer att kunna sökas av värdepappersbolag, börser och värdepapperscentraler. Det går i nuläget inte att säga hur många företag som kan komma att ansöka om tillstånd, men en möjlighet att tillämpa regelverket kommer att finnas för de 98 värdepappersbolag, de två börser och den värdepapperscentral som i dag finns i Sverige. Regelrådet anser att beskrivningen av berörda företag utifrån antal och bransch är tillräckligt tydlig men att en storleksbeskrivning av berörda företag saknas. Regeringen bedömer att endast ett mindre antal företag kommer att tillämpa DLT-förordningen. Med beaktande av förordningens tillämpningsområde är det inte sannolikt att några små eller medelstora företag kommer att ansöka om specifikt tillstånd enligt förordningen. Regeringen anser att det inte finns skäl för att göra någon närmare redovisning av företagens storlek. Som Svenska Bankföreningen anför, och som nämns i avsnitt 4.5, ska Kontoföringsutredningen göra en analys av befintlig lagstiftning på finansmarknadsområdet. Regeringen bedömer att förslagen i denna proposition inte medför några konsekvenser för enskilda och företag eller deras konkurrensförhållanden. En mer djupgående analys av andra frågor som i förhållande till befintlig svensk lagstiftning kan medföra konsekvenser för investerarskyddet eller berörda företag som Svenska Bankföreningen efterfrågar ryms inte inom ramen för detta lagstiftningsärende. Konsekvenser för Finansinspektionen, domstolarna och det allmänna Förslagen i denna proposition bedöms inte leda till några effekter på samhällsekonomin. Förslagen bedöms inte medföra behov av några särskilda informationsinsatser från samhällets sida utöver den sedvanliga informationen om nya regelverk som Finansinspektionen tillhandahåller. Eventuella tillkommande kostnader kan därför hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Förslagen bedöms inte medföra några konsekvenser för domstolarna. Övriga konsekvenser Förslagen i propositionen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt och inte heller för kommuner eller regioner. Det kan inte heller förutses att de medför några konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen. Förslagen bedöms inte heller medföra några konsekvenser ur ett hållbarhetsperspektiv. I övrigt kan förslagen inte anses medföra några sådana konsekvenser som behöver redovisas enligt förordningen (2007:1244) om konsekvens-utredning vid regelgivning. Förenlighet med unionsrätten Förslagen bedöms vara förenliga med unionsrätten. 7 Författningskommentar 7.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument 9 kap. 27 § Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt förordningen om värdepapperscentraler och enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858 av den 30 maj 2022 om en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare och om ändring av förordningarna (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 samt direktiv 2014/65/EU. Svenska värdepapperscentraler samt värdepapperscentraler som är etablerade i ett annat land inom EES än Sverige och värdepapperscentraler från tredjeland som har inrättat filial här i landet ska med årliga avgifter bekosta Finansinspektionens verksamhet samt Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna. Paragrafen innehåller bestämmelser om avgifter som Finansinspektionen får ta ut. Övervägandena finns i avsnitt 4.4. Ändringen i första stycket innebär att Finansinspektionen får ta ut avgifter även för prövning av ansökningar om specifikt tillstånd enligt EU:s förordning om en pilotordning för DLT (artiklarna 1 och 8-10). Stycket utformas delvis enligt Lagrådets förslag. Hänvisningarna till EU-förordningarna är utformade på så sätt att de avser förordningarna i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamiska hänvisningar. 7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden 1 kap. 4 § I denna lag betyder certifikat: certifikat enligt definitionen i artikel 2.1.27 i förordningen om marknader för finansiella instrument, depåbevis: värdepapper som kan bli föremål för handel på kapitalmarknaden i ett land och som representerar äganderätt till värdepapper som är utgivna eller utfärdade av en emittent som är etablerad i ett annat land samtidigt som de kan tas upp till handel på en reglerad marknad och handlas oberoende av de värdepapper som är utgivna eller utfärdade av emittenten i det andra landet, finansiella derivatinstrument: sådana derivatinstrument som kan hänföras till någon av följande kategorier: 1. optioner, terminskontrakt (futures), swappar, räntesäkringsavtal och varje annat derivatkontrakt som avser värdepapper, valutor, räntor eller avkastningar, utsläppsrätter, eller andra derivatinstrument, finansiella index eller finansiella mått som kan avvecklas fysiskt eller kontant, 2. optioner, terminskontrakt (futures och forwards), swappar och varje annat derivatkontrakt som avser råvaror, som måste avvecklas kontant eller kan avvecklas kontant på en av parternas begäran, på grund av ett annat skäl än utebliven betalning eller någon annan händelse som leder till att kontraktet upphör, 3. optioner, terminskontrakt (futures), swappar och varje annat derivatkontrakt som avser råvaror som kan avvecklas fysiskt förutsatt att de handlas på en reglerad marknad eller en handelsplattform, med undantag för grossistenergiprodukter som handlas på en OTF-plattform och som måste avvecklas fysiskt, 4. optioner, terminskontrakt (futures och forwards), swappar och varje annat derivatkontrakt som - avser råvaror, - kan avvecklas fysiskt, - inte omnämns i 3 och som inte är för kommersiella ändamål, och - som anses ha egenskaper som andra derivat avseende finansiella instrument, 5. derivatinstrument för överföring av kreditrisk, 6. finansiella kontrakt avseende prisdifferenser, och 7. optioner, terminskontrakt (futures), swappar, räntesäkringsavtal och varje annat derivatkontrakt som avser klimatvariationer, fraktavgifter eller inflationstakten eller någon annan officiell ekonomisk statistik, som måste avvecklas kontant eller kan avvecklas kontant på en av parternas begäran, på grund av ett annat skäl än utebliven betalning eller någon annan händelse som leder till att kontraktet upphör, samt varje annat derivatkontrakt som - avser tillgångar, rättigheter, skyldigheter, index och åtgärder som inte tidigare omnämnts i denna punkt, och - anses ha egenskaper som andra derivat avseende finansiella instrument, med utgångspunkt från bland annat om det handlas på en reglerad marknad eller en handelsplattform, finansiella instrument: överlåtbara värdepapper, penningmarknadsinstrument, andelar i företag för kollektiva investeringar, finansiella derivatinstrument och utsläppsrätter, inbegripet sådana instrument som emitteras genom teknik för distribuerade liggare, jordbruksråvaruderivat: derivatkontrakt som avser 1. de produkter som förtecknas i bilaga I, delarna I-XX och XXIV/1, till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007, eller 2. de produkter som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1184/2006 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 104/2000, penningmarknadsinstrument: statsskuldväxlar, inlåningsbevis, företagscertifikat och andra instrument som normalt omsätts på penningmarknaden, dock inte betalningsmedel, råvaruderivat: detsamma som i artikel 2.1.30 i förordningen om marknader för finansiella instrument, statspapper: ett skuldinstrument som emitteras av en statlig emittent, utsläppsrätter: sådana utsläppsrätter som består av enheter som erkänts med avseende på kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 421/2014, överlåtbara värdepapper: sådana värdepapper utom betalningsmedel som kan bli föremål för handel på kapitalmarknaden, exempelvis 1. aktier i aktiebolag och motsvarande andelsrätter i andra typer av företag samt depåbevis för aktier, 2. obligationer och andra skuldförbindelser inklusive depåbevis för sådana värdepapper, och 3. andra värdepapper som ger rätt att överlåta eller förvärva sådana överlåtbara värdepapper som anges i 1 och 2, eller som resulterar i en kontantavveckling som beräknas utifrån kurser på överlåtbara värdepapper, valutor, räntor eller avkastningar, råvaror eller andra index eller mått. Ytterligare bestämmelser om vad som omfattas av definitionerna i första stycket finns i kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/565 av den 25 april 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU vad gäller organisatoriska krav och villkor för verksamheten i värdepappersföretag, och definitioner för tillämpning av det direktivet (den delegerade förordningen till MiFID II). Paragrafen genomför artikel 4.1.15, 4.1.17, 4.1.44, 4.1.45, 4.1.47, 4.1.50, 4.1.59 och 4.1.61 i direktivet om marknader för finansiella instrument och avsnitt C i bilaga I till samma direktiv. Paragrafen innehåller definitioner av termen finansiella instrument och av olika typer av finansiella instrument. Paragrafen omfattar de finansiella instrument som anges i avsnitt C i bilaga I till direktivet. Övervägandena finns i avsnitt 4.5. I första stycket ändras definitionen av finansiella instrument. Definitionen motsvarar den som finns i artikel 4.1.15 i direktivet om marknader för finansiella instrument, i lydelsen enligt EU:s förordning om en pilotordning för DLT (artikel 18.1 i förordningen). Ändringen innebär att definitionen i lagen kompletteras på samma sätt som definitionen i direktivet så att det framgår att den inbegriper även sådana instrument som emitteras genom teknik för distribuerade liggare. Det innebär inte någon ändring av vilka instrument som omfattas av definitionen (skäl 59 i förordningen). En definition av teknik för distribuerade liggare införs i 5 §, se författningskommentaren till den paragrafen. 5 § I denna lag betyder algoritmisk handel: handel med finansiella instrument där en datoralgoritm automatiskt bestämmer enskilda orderparametrar med begränsat eller inget mänskligt ingripande, betydande filial: en filial som är betydande enligt artikel 51.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om särskild tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/338, blandat finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.40 i värdepappersbolagsförordningen, blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat blandat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett 1. kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller 2. annat blandat finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holdingföretag som är etablerat i något annat land inom EES, byte av finansiellt instrument: att sälja ett finansiellt instrument och köpa ett annat finansiellt instrument eller utöva en rättighet att göra en ändring avseende ett befintligt finansiellt instrument, börshandlad fond: en fond där minst en andels- eller aktieklass handlas hela dagen på minst en handelsplats och med minst en marknadsgarant som vidtar åtgärder för att säkerställa att andels- eller aktiepriset på handelsplatsen inte i betydande grad skiljer sig från dess nettotillgångsvärde och, i tillämpliga fall, från dess preliminära nettotillgångsvärde, direkt elektroniskt tillträde: ett handelsplatsarrangemang där en deltagare på en handelsplats ger en person tillåtelse att använda deltagarens handelskod så att personen elektroniskt kan vidarebefordra order avseende ett finansiellt instrument direkt till handelsplatsen, EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES-institut: ett utländskt kreditinstitut eller ett utländskt värdepappersföretag som är hemmahörande i något annat land inom EES än Sverige, elektroniskt format: ett annat varaktigt medium än papper, filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett utländskt värdepappersföretags etablering av flera driftställen i Sverige ska anses som en enda filial, finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.20 i tillsynsförordningen, finansiellt institut: ett finansiellt institut enligt artikel 4.1.14 i värdepappersbolagsförordningen, finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett 1. kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller 2. annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES, hemland: det land där ett företag har fått tillstånd att driva sådan verksamhet som avses i denna lag, holdingföretag med blandad verksamhet: holdingföretag enligt artikel 4.1.22 i tillsynsförordningen, kapitalbas: 1. för andra värdepappersbolag än sådana som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 c-g lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, detsamma som i artikel 9 i värdepappersbolagsförordningen, 2. för övriga företag, detsamma som i artikel 72 i tillsynsförordningen, koncern: 1. i 8 a, 8 b och 25 b kap., detsamma som i 2 kap. 1 § lagen (2015:1016) om resolution, 2. i övriga kapitel, detsamma som i 1 kap. 11 och 12 §§ aktiebolagslagen (2005:551), varvid det som sägs om moderbolag tillämpas även på andra juridiska personer än aktiebolag, koncernåterhämtningsplan: en plan som upprättats av ett moderföretag inom EES i syfte att identifiera åtgärder som de företag i en grupp som omfattas av gruppbaserad tillsyn avser att vidta för att bevara eller återställa koncernens eller ett i koncernen ingående värdepappersbolags eller utländskt värdepappersföretags finansiella ställning och livskraft efter en betydande försämring av den finansiella situationen, kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet beräknat på det sätt som anges i 5 a § representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget, likvid marknad: en marknad för ett finansiellt instrument eller en klass av finansiella instrument, där det ständigt finns beredda och villiga köpare och säljare, enligt en bedömning utifrån 1. den genomsnittliga transaktionsfrekvensen och transaktionsvolymen under ett antal marknadsvillkor, 2. antalet och typen av marknadsaktörer, och 3. den genomsnittliga storleken på skillnader mellan köp- och säljkurser (spreadar), make-whole-klausul: en klausul som syftar till att skydda investeraren genom att säkerställa att emittenten av en obligation, vid förtida inlösen av obligationen, är skyldig att till innehavaren betala ett belopp motsvarande summan av 1. nettonuvärdet av återstående förväntade kupongbetalningar fram till förfallodagen, och 2. kapitalbeloppet för den obligation som ska lösas in, matchad principalhandel: en transaktion 1. där en mellanhand träder in mellan köpare och säljare på ett sådant sätt att mellanhanden under transaktionens utförande aldrig exponeras för marknadsrisk, 2. där båda sidor av transaktionen genomförs samtidigt, och 3. som genomförs till ett pris som innebär att mellanhanden inte gör någon vinst eller förlust, förutom tidigare tillkännagivna arvoden eller avgifter för transaktionen, moderföretag inom EES: ett moderinstitut inom EES, ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES, moderinstitut inom EES: ett kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut som är ett moderföretag och som inte självt är ett dotterföretag till ett 1. annat kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller 2. finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES, multilateralt system: ett system där flera tredjeparters köp- och säljintressen i finansiella instrument kan interagera inom systemet, samordnande tillsynsmyndighet: en behörig myndighet som ansvarar för att utöva gruppbaserad tillsyn av moderinstitut inom EES och av värdepappersbolag och kreditinstitut som kontrolleras av finansiella moderholdingföretag inom EES eller blandade finansiella moderholdingföretag inom EES, små och medelstora företag: företag som har ett genomsnittligt börsvärde som understeg 200 miljoner euro beräknat på slutkurser för de tre föregående kalenderåren, startkapital: 1. för andra värdepappersbolag än sådana som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 c och g lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, det kapital som för värdepappersföretag avses i artikel 3.1.18 i värdepappersbolagsdirektivet, 2. för övriga företag, det kapital som avses i artikel 4.51 i tillsynsförordningen, strukturerad insättning: en insättning enligt definitionen i 2 § lagen (1995:1571) om insättningsgaranti, som måste betalas helt på förfallodagen enligt villkor som innebär att eventuell ränta eller premie ska beräknas utifrån 1. ett index eller en kombination av index, med undantag för ränteindex, 2. ett finansiellt instrument eller en kombination av finansiella instrument, 3. en råvara eller en kombination av råvaror eller andra icke-fungibla tillgångar, 4. en valutakurs eller en kombination av valutakurser, eller 5. andra faktorer, strukturerade finansiella produkter: detsamma som i artikel 2.1.28 i förordningen om marknader för finansiella instrument, teknik för algoritmisk högfrekvenshandel: en teknik för algoritmisk handel som kännetecknas av 1. att infrastrukturen är avsedd att minimera fördröjning (latens) genom samlokalisering, närvärdskap eller elektroniskt höghastighetstillträde, 2. att systemet beslutar när en order ska initieras, genereras, styras eller utföras utan mänsklig medverkan för enskilda handelstransaktioner eller enskilda order, och 3. stor mängd intradagsmeddelanden som utgör order, bud eller annulleringar, teknik för distribuerade liggare: sådan teknik som avses i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858 av den 30 maj 2022 om en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare och om ändring av förordningarna (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 samt direktiv 2014/65/EU, varaktigt medium: ett medel som 1. gör det möjligt för kunden att bevara information som riktas till denne personligen på ett sätt som är tillgängligt för användning i framtiden och under en tid som är lämplig med hänsyn till vad som är avsikten med informationen, och 2. möjliggör oförändrad återgivning av den bevarade informationen, och återhämtningsplan: en plan som upprättas av ett värdepappersbolag i syfte att vidta åtgärder som bolaget avser att vidta för att bevara eller återställa sin finansiella ställning och livskraft efter en betydande försämring av den finansiella situationen. Paragrafen genomför artikel 4.1.8a, 4.1.13, 4.1.19, 4.1.25, 4.1.30, 4.1.31, 4.1.34, 4.1.38-4.1.41, 4.1.43, 4.1.44a, 4.1.46, 4.1.48, 4.1.55, 4.1.62 och 4.1.62a i direktivet om marknader för finansiella instrument. I paragrafen samlas de definitioner i lagen som inte finns i 4-4 c §§. Övervägandena finns i avsnitt 4.5. I paragrafen införs en definition av teknik för distribuerade liggare som motsvarar definitionen i artikel 2.1 i EU:s förordning om en pilotordning för DLT, dvs. en teknik som möjliggör drift och användning av distribuerade liggare. En distribuerad liggare är ett informationsregister över transaktioner som delas via, och är synkroniserat mellan, ett antal DLT-nätverksnoder med hjälp av en konsensusmekanism (artikel 2.2). En DLT-nätverksnod är en enhet eller process som ingår i ett nätverk och som innehåller en fullständig eller partiell kopia av register över alla transaktioner med en distribuerad liggare (artikel 2.4). Med konsensusmekanism avses de regler och förfaranden genom vilka en överenskommelse nås mellan DLT-nätverksnoder om att en transaktion är validerad (artikel 2.3). Tekniken används av finansiella marknadsinfrastrukturer för att tillhandahålla handels- och avvecklingstjänster eller en kombination av sådana tjänster för kryptotillgångar som klassificeras som finansiella instrument. I 4 § finns en definition av finansiella instrument, se författningskommentaren till den paragrafen. Hänvisningen till EU-förordningen är utformad på så sätt att den avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamisk hänvisning. 23 kap. 12 § Värdepappersinstitut, börser, leverantörer av datarapporteringstjänster som Finansinspektionen har tillsyn över, clearingorganisationer samt sådana utländska företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige ska med årliga avgifter bekosta Finansinspektionens verksamhet samt Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna. Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt 1. denna lag, 2. förordningen om marknader för finansiella instrument, och 3. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858. Paragrafen innehåller bestämmelser om avgifter som Finansinspektionen får ta ut. Övervägandena finns i avsnitt 4.4. Ändringen i andra stycket innebär att Finansinspektionen får ta ut avgifter även för prövning av ansökningar om specifikt tillstånd enligt EU:s förordning om en pilotordning för DLT (artiklarna 1 och 8-10). I stycket görs även en redaktionell ändring på så sätt att det införs en punktuppställning. Hänvisningarna till EU-förordningarna är utformade på så sätt att de avser förordningarna i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamiska hänvisningar. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858 av den 30 maj 2022 om en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare och om ändring av förordningarna (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 samt direktiv 2014/65/EU 33 sid Sammanfattning av promemorian Promemorian innehåller förslag om att reglera fondbolags användning av ett s.k. likviditetsverktyg som på engelska brukar benämnas swing pricing. Syftet med swing pricing är att motverka att de befintliga eller kvarvarande fondandelsägarna påverkas negativt av transaktionskostnader som uppstår för en värdepappersfond vid stora nettoinflöden eller nettoutflöden i fonden. Ett annat syfte är att göra värdepappersmarknaden mindre störningskänslig och därmed bidra till att värna den finansiella stabiliteten. Förslaget innebär att Finansinspektionen ska få ge tillstånd att använda swing pricing bara om * den metod som fondbolaget tillämpar innebär att ett justerat fondandelsvärde beräknas och används, * fondbolaget har den organisation, de system och den kompetens som krävs för att tillämpa metoden, och * det förfarande som fondbolaget tillämpar när det använder metoden - är förenligt med fondandelsägarnas gemensamma intresse, och - ger betryggande möjligheter till insyn och kontroll. I fondbestämmelserna ska det anges om justerat fondandelsvärde tillämpas och, i så fall, vilken metod som används för beräkningen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om utformningen och tillämpningen av metoder för justerat fondandelsvärde och vilka krav ett fondbolag ska uppfylla när det använder en sådan metod. Det som föreslås om fondbolag och värdepappersfonder ska gälla också för förvaltningsbolag när de förvaltar värdepappersfonder och AIF-förvaltare när de förvaltar specialfonder. I promemorian föreslås även ändringar i kontoföringslagen och lagen om värdepappersmarknaden med anledning av EU:s förordning om en pilotordning för distribuerad databasteknik. Förordningen börjar tillämpas den 23 mars 2023. Förslagen innebär att Finansinspektionen ska få ta ut avgifter för prövning av ansökningar enligt förordningen. Förslagen innebär också att definitionen av finansiella instrument kompletteras så att det framgår att den inbegriper även sådana instrument som emitteras genom teknik för distribuerade liggare. Lagändringarna som gäller fondförvaltare och fonder föreslås träda i kraft den 1 april 2023. Det föreslås övergångsbestämmelser som innebär att fondförvaltare får fortsätta att tillämpa justerat försäljnings- och inlösenpris fram till den 31 december 2023 eller, om ansökan om att få tillämpa justerat fondandelsvärde dessförinnan har getts in, till dess att ansökan har prövats slutligt eller den senare tidpunkt som Finansinspektionen bestämmer. Lagändringarna med anledning av EU:s förordning om en pilotordning för distribuerad databasteknik föreslås träda i kraft den 23 mars 2023. Promemorians lagförslag Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument Härigenom föreskrivs att 9 kap. 27 § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 kap. 27 § Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt förordningen om värdepapperscentraler. Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt förordningen om värdepapperscentraler och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858 av den 30 maj 2022 om en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare och om ändring av förordningarna (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 samt direktiv 2014/65/EU. Svenska värdepapperscentraler samt värdepapperscentraler som är etablerade i ett annat land inom EES än Sverige och värdepapperscentraler från tredjeland som har inrättat filial här i landet ska med årliga avgifter bekosta Finansinspektionens verksamhet samt Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna. Denna lag träder i kraft den 23 mars 2023. Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 och 5 §§ och 23 kap. 12 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 4 § I denna lag betyder certifikat: certifikat enligt definitionen i artikel 2.1.27 i förordningen om marknader för finansiella instrument, depåbevis: värdepapper som kan bli föremål för handel på kapitalmarknaden i ett land och som representerar äganderätt till värdepapper som är utgivna eller utfärdade av en emittent som är etablerad i ett annat land samtidigt som de kan tas upp till handel på en reglerad marknad och handlas oberoende av de värdepapper som är utgivna eller utfärdade av emittenten i det andra landet, finansiella derivatinstrument: sådana derivatinstrument som kan hänföras till någon av följande kategorier: 1. optioner, terminskontrakt (futures), swappar, räntesäkringsavtal och varje annat derivatkontrakt som avser värdepapper, valutor, räntor eller avkastningar, utsläppsrätter, eller andra derivatinstrument, finansiella index eller finansiella mått som kan avvecklas fysiskt eller kontant, 2. optioner, terminskontrakt (futures och forwards), swappar och varje annat derivatkontrakt som avser råvaror, som måste avvecklas kontant eller kan avvecklas kontant på en av parternas begäran, på grund av ett annat skäl än utebliven betalning eller någon annan händelse som leder till att kontraktet upphör, 3. optioner, terminskontrakt (futures), swappar och varje annat derivatkontrakt som avser råvaror som kan avvecklas fysiskt förutsatt att de handlas på en reglerad marknad eller en handelsplattform, med undantag för grossistenergiprodukter som handlas på en OTF-plattform och som måste avvecklas fysiskt, 4. optioner, terminskontrakt (futures och forwards), swappar och varje annat derivatkontrakt som - avser råvaror, - kan avvecklas fysiskt, - inte omnämns i 3 och som inte är för kommersiella ändamål, och - som anses ha egenskaper som andra derivat avseende finansiella instrument, 5. derivatinstrument för överföring av kreditrisk, 6. finansiella kontrakt avseende prisdifferenser, och 7. optioner, terminskontrakt (futures), swappar, räntesäkringsavtal och varje annat derivatkontrakt som avser klimatvariationer, fraktavgifter eller inflationstakten eller någon annan officiell ekonomisk statistik, som måste avvecklas kontant eller kan avvecklas kontant på en av parternas begäran, på grund av ett annat skäl än utebliven betalning eller någon annan händelse som leder till att kontraktet upphör, samt varje annat derivatkontrakt som - avser tillgångar, rättigheter, skyldigheter, index och åtgärder som inte tidigare omnämnts i denna punkt, och - anses ha egenskaper som andra derivat avseende finansiella instrument, med utgångspunkt från bland annat om det handlas på en reglerad marknad eller en handelsplattform, finansiella instrument: överlåtbara värdepapper, penningmarknadsinstrument, andelar i företag för kollektiva investeringar, finansiella derivatinstrument och utsläppsrätter, finansiella instrument: överlåtbara värdepapper, penningmarknadsinstrument, andelar i företag för kollektiva investeringar, finansiella derivatinstrument och utsläppsrätter, inbegripet sådana instrument som emitteras genom teknik för distribuerade liggare, jordbruksråvaruderivat: derivatkontrakt som avser 1. de produkter som förtecknas i bilaga I, delarna I-XX och XXIV/1, till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007, eller 2. de produkter som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1184/2006 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 104/2000, penningmarknadsinstrument: statsskuldväxlar, inlåningsbevis, företagscertifikat och andra instrument som normalt omsätts på penningmarknaden, dock inte betalningsmedel, råvaruderivat: detsamma som i artikel 2.1.30 i förordningen om marknader för finansiella instrument, statspapper: ett skuldinstrument som emitteras av en statlig emittent, utsläppsrätter: sådana utsläppsrätter som består av enheter som erkänts med avseende på kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 421/2014, överlåtbara värdepapper: sådana värdepapper utom betalningsmedel som kan bli föremål för handel på kapitalmarknaden, exempelvis 1. aktier i aktiebolag och motsvarande andelsrätter i andra typer av företag samt depåbevis för aktier, 2. obligationer och andra skuldförbindelser inklusive depåbevis för sådana värdepapper, och 3. andra värdepapper som ger rätt att överlåta eller förvärva sådana överlåtbara värdepapper som anges i 1 och 2, eller som resulterar i en kontantavveckling som beräknas utifrån kurser på överlåtbara värdepapper, valutor, räntor eller avkastningar, råvaror eller andra index eller mått. Ytterligare bestämmelser om vad som omfattas av definitionerna i första stycket finns i kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/565 av den 25 april 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU vad gäller organisatoriska krav och villkor för verksamheten i värdepappersföretag, och definitioner för tillämpning av det direktivet (den delegerade förordningen till MiFID II). 5 § I denna lag betyder algoritmisk handel: handel med finansiella instrument där en datoralgoritm automatiskt bestämmer enskilda orderparametrar med begränsat eller inget mänskligt ingripande, betydande filial: en filial som är betydande enligt artikel 51.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om särskild tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/338, blandat finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.40 i värdepappersbolagsförordningen, blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat blandat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett 1. kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller 2. annat blandat finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holdingföretag som är etablerat i något annat land inom EES, byte av finansiellt instrument: att sälja ett finansiellt instrument och köpa ett annat finansiellt instrument eller utöva en rättighet att göra en ändring avseende ett befintligt finansiellt instrument, börshandlad fond: en fond där minst en andels- eller aktieklass handlas hela dagen på minst en handelsplats och med minst en marknadsgarant som vidtar åtgärder för att säkerställa att andels- eller aktiepriset på handelsplatsen inte i betydande grad skiljer sig från dess nettotillgångsvärde och, i tillämpliga fall, från dess preliminära nettotillgångsvärde, direkt elektroniskt tillträde: ett handelsplatsarrangemang där en deltagare på en handelsplats ger en person tillåtelse att använda deltagarens handelskod så att personen elektroniskt kan vidarebefordra order avseende ett finansiellt instrument direkt till handelsplatsen, EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES-institut: ett utländskt kreditinstitut eller ett utländskt värdepappersföretag som är hemmahörande i något annat land inom EES än Sverige, elektroniskt format: ett annat varaktigt medium än papper, filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett utländskt värdepappersföretags etablering av flera driftställen i Sverige ska anses som en enda filial, finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.20 i tillsynsförordningen, finansiellt institut: ett finansiellt institut enligt artikel 4.1.14 i värdepappersbolagsförordningen, finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett 1. kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller 2. annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES, hemland: det land där ett företag har fått tillstånd att driva sådan verksamhet som avses i denna lag, holdingföretag med blandad verksamhet: holdingföretag enligt artikel 4.1.22 i tillsynsförordningen, kapitalbas: 1. för andra värdepappersbolag än sådana som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 c-g lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, detsamma som i artikel 9 i värdepappersbolagsförordningen, 2. för övriga företag, detsamma som i artikel 72 i tillsynsförordningen, koncern: 1. i 8 a, 8 b och 25 b kap., detsamma som i 2 kap. 1 § lagen (2015:1016) om resolution, 2. i övriga kapitel, detsamma som i 1 kap. 11 och 12 §§ aktiebolagslagen (2005:551), varvid det som sägs om moderbolag tillämpas även på andra juridiska personer än aktiebolag, koncernåterhämtningsplan: en plan som upprättats av ett moderföretag inom EES i syfte att identifiera åtgärder som de företag i en grupp som omfattas av gruppbaserad tillsyn avser att vidta för att bevara eller återställa koncernens eller ett i koncernen ingående värdepappersbolags eller utländskt värdepappersföretags finansiella ställning och livskraft efter en betydande försämring av den finansiella situationen, kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet beräknat på det sätt som anges i 5 a § representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget, likvid marknad: en marknad för ett finansiellt instrument eller en klass av finansiella instrument, där det ständigt finns beredda och villiga köpare och säljare, enligt en bedömning utifrån 1. den genomsnittliga transaktionsfrekvensen och transaktionsvolymen under ett antal marknadsvillkor, 2. antalet och typen av marknadsaktörer, och 3. den genomsnittliga storleken på skillnader mellan köp- och säljkurser (spreadar), make-whole-klausul: en klausul som syftar till att skydda investeraren genom att säkerställa att emittenten av en obligation, vid förtida inlösen av obligationen, är skyldig att till innehavaren betala ett belopp motsvarande summan av 1. nettonuvärdet av återstående förväntade kupongbetalningar fram till förfallodagen, och 2. kapitalbeloppet för den obligation som ska lösas in, matchad principalhandel: en transaktion 1. där en mellanhand träder in mellan köpare och säljare på ett sådant sätt att mellanhanden under transaktionens utförande aldrig exponeras för marknadsrisk, 2. där båda sidor av transaktionen genomförs samtidigt, och 3. som genomförs till ett pris som innebär att mellanhanden inte gör någon vinst eller förlust, förutom tidigare tillkännagivna arvoden eller avgifter för transaktionen, moderföretag inom EES: ett moderinstitut inom EES, ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES, moderinstitut inom EES: ett kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES- institut som är ett moderföretag och som inte självt är ett dotterföretag till ett 1. annat kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller 2. finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES, multilateralt system: ett system där flera tredjeparters köp- och säljintressen i finansiella instrument kan interagera inom systemet, samordnande tillsynsmyndighet: en behörig myndighet som ansvarar för att utöva gruppbaserad tillsyn av moderinstitut inom EES och av värdepappersbolag och kreditinstitut som kontrolleras av finansiella moderholdingföretag inom EES eller blandade finansiella moderholdingföretag inom EES, små och medelstora företag: företag som har ett genomsnittligt börsvärde som understeg 200 miljoner euro beräknat på slutkurser för de tre föregående kalenderåren, startkapital: 1. för andra värdepappersbolag än sådana som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 c och g lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, det kapital som för värdepappersföretag avses i artikel 3.1.18 i värdepappersbolagsdirektivet, 2. för övriga företag, det kapital som avses i artikel 4.51 i tillsynsförordningen, strukturerad insättning: en insättning enligt definitionen i 2 § lagen (1995:1571) om insättningsgaranti, som måste betalas helt på förfallodagen enligt villkor som innebär att eventuell ränta eller premie ska beräknas utifrån 1. ett index eller en kombination av index, med undantag för ränteindex, 2. ett finansiellt instrument eller en kombination av finansiella instrument, 3. en råvara eller en kombination av råvaror eller andra icke-fungibla tillgångar, 4. en valutakurs eller en kombination av valutakurser, eller 5. andra faktorer, strukturerade finansiella produkter: detsamma som i artikel 2.1.28 i förordningen om marknader för finansiella instrument, teknik för algoritmisk högfrekvenshandel: en teknik för algoritmisk handel som kännetecknas av 1. att infrastrukturen är avsedd att minimera fördröjning (latens) genom samlokalisering, när värdskap eller elektroniskt höghastighetstillträde, 2. att systemet beslutar när en order ska initieras, genereras, styras eller utföras utan mänsklig medverkan för enskilda handelstransaktioner eller enskilda order, och 3. stor mängd intradagsmeddelanden som utgör order, bud eller annulleringar, teknik för distribuerade liggare: sådan teknik som avses i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858 av den 30 maj 2022 om en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare och om ändring av förordningarna (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 samt direktiv 2014/65/EU, varaktigt medium: ett medel som 1. gör det möjligt för kunden att bevara information som riktas till denne personligen på ett sätt som är tillgängligt för användning i framtiden och under en tid som är lämplig med hänsyn till vad som är avsikten med informationen, och 2. möjliggör oförändrad återgivning av den bevarade informationen, och återhämtningsplan: en plan som upprättas av ett värdepappersbolag i syfte att vidta åtgärder som bolaget avser att vidta för att bevara eller återställa sin finansiella ställning och livskraft efter en betydande försämring av den finansiella situationen. 23 kap. 12 § Värdepappersinstitut, börser, leverantörer av datarapporteringstjänster som Finansinspektionen har tillsyn över, clearingorganisationer samt sådana utländska företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige ska med årliga avgifter bekosta Finansinspektionens verksamhet samt Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna. Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt denna lag och förordningen om marknader för finansiella instrument. Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt 1. denna lag, 2. förordningen om marknader för finansiella instrument, och 3. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858. Denna lag träder i kraft den 23 mars 2023. Förteckning över remissinstanserna Efter remiss har yttranden kommit in från Centrala studiestödsnämnden, Euroclear Sweden AB, Finansinspektionen, Fondbolagens förening, Försäkringskassan, Förvaltningsrätten i Stockholm, Kammarrätten i Stockholm, Konkurrensverket, Konsumentverket, Pensionsmyndigheten, Regelrådet, Skatteverket, Sparbankernas Riksförbund, Svensk Värdepappersmarknad, Svenska Bankföreningen, Sveriges Aktiesparares Riksförbund och Sveriges riksbank. Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, juridiska institutionen, Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet, Konsumenternas Bank- och finansbyrå, Nasdaq Stockholm AB, Nordic Growth Market NGM AB, Näringslivets Regelnämnd, Sjunde AP-fonden, Spotlight Group AB, Svensk Försäkring, Svenskt Näringsliv, Sveriges advokatsamfund, Sveriges konsumenter och Swedish Private Equity & Venture Capital Association, SVCA. Lagrådsremissens lagförslag Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument Härigenom föreskrivs att 9 kap. 27 § lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 kap. 27 § Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt förordningen om värdepapperscentraler. Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt förordningen om värdepapperscentraler och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858 av den 30 maj 2022 om en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare och om ändring av förordningarna (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 samt direktiv 2014/65/EU. Svenska värdepapperscentraler samt värdepapperscentraler som är etablerade i ett annat land inom EES än Sverige och värdepapperscentraler från tredjeland som har inrättat filial här i landet ska med årliga avgifter bekosta Finansinspektionens verksamhet samt Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna. Denna lag träder i kraft den 23 mars 2023. Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 och 5 §§ och 23 kap. 12 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 4 § I denna lag betyder certifikat: certifikat enligt definitionen i artikel 2.1.27 i förordningen om marknader för finansiella instrument, depåbevis: värdepapper som kan bli föremål för handel på kapitalmarknaden i ett land och som representerar äganderätt till värdepapper som är utgivna eller utfärdade av en emittent som är etablerad i ett annat land samtidigt som de kan tas upp till handel på en reglerad marknad och handlas oberoende av de värdepapper som är utgivna eller utfärdade av emittenten i det andra landet, finansiella derivatinstrument: sådana derivatinstrument som kan hänföras till någon av följande kategorier: 1. optioner, terminskontrakt (futures), swappar, räntesäkringsavtal och varje annat derivatkontrakt som avser värdepapper, valutor, räntor eller avkastningar, utsläppsrätter, eller andra derivatinstrument, finansiella index eller finansiella mått som kan avvecklas fysiskt eller kontant, 2. optioner, terminskontrakt (futures och forwards), swappar och varje annat derivatkontrakt som avser råvaror, som måste avvecklas kontant eller kan avvecklas kontant på en av parternas begäran, på grund av ett annat skäl än utebliven betalning eller någon annan händelse som leder till att kontraktet upphör, 3. optioner, terminskontrakt (futures), swappar och varje annat derivatkontrakt som avser råvaror som kan avvecklas fysiskt förutsatt att de handlas på en reglerad marknad eller en handelsplattform, med undantag för grossistenergiprodukter som handlas på en OTF-plattform och som måste avvecklas fysiskt, 4. optioner, terminskontrakt (futures och forwards), swappar och varje annat derivatkontrakt som - avser råvaror, - kan avvecklas fysiskt, - inte omnämns i 3 och som inte är för kommersiella ändamål, och - som anses ha egenskaper som andra derivat avseende finansiella instrument, 5. derivatinstrument för överföring av kreditrisk, 6. finansiella kontrakt avseende prisdifferenser, och 7. optioner, terminskontrakt (futures), swappar, räntesäkringsavtal och varje annat derivatkontrakt som avser klimatvariationer, fraktavgifter eller inflationstakten eller någon annan officiell ekonomisk statistik, som måste avvecklas kontant eller kan avvecklas kontant på en av parternas begäran, på grund av ett annat skäl än utebliven betalning eller någon annan händelse som leder till att kontraktet upphör, samt varje annat derivatkontrakt som - avser tillgångar, rättigheter, skyldigheter, index och åtgärder som inte tidigare omnämnts i denna punkt, och - anses ha egenskaper som andra derivat avseende finansiella instrument, med utgångspunkt från bland annat om det handlas på en reglerad marknad eller en handelsplattform, finansiella instrument: överlåtbara värdepapper, penningmarknadsinstrument, andelar i företag för kollektiva investeringar, finansiella derivatinstrument och utsläppsrätter, finansiella instrument: överlåtbara värdepapper, penningmarknadsinstrument, andelar i företag för kollektiva investeringar, finansiella derivatinstrument och utsläppsrätter, inbegripet sådana instrument som emitteras genom teknik för distribuerade liggare, jordbruksråvaruderivat: derivatkontrakt som avser 1. de produkter som förtecknas i bilaga I, delarna I-XX och XXIV/1, till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007, eller 2. de produkter som förtecknas i bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1184/2006 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 104/2000, penningmarknadsinstrument: statsskuldväxlar, inlåningsbevis, företagscertifikat och andra instrument som normalt omsätts på penningmarknaden, dock inte betalningsmedel, råvaruderivat: detsamma som i artikel 2.1.30 i förordningen om marknader för finansiella instrument, statspapper: ett skuldinstrument som emitteras av en statlig emittent, utsläppsrätter: sådana utsläppsrätter som består av enheter som erkänts med avseende på kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 421/2014, överlåtbara värdepapper: sådana värdepapper utom betalningsmedel som kan bli föremål för handel på kapitalmarknaden, exempelvis 1. aktier i aktiebolag och motsvarande andelsrätter i andra typer av företag samt depåbevis för aktier, 2. obligationer och andra skuldförbindelser inklusive depåbevis för sådana värdepapper, och 3. andra värdepapper som ger rätt att överlåta eller förvärva sådana överlåtbara värdepapper som anges i 1 och 2, eller som resulterar i en kontantavveckling som beräknas utifrån kurser på överlåtbara värdepapper, valutor, räntor eller avkastningar, råvaror eller andra index eller mått. Ytterligare bestämmelser om vad som omfattas av definitionerna i första stycket finns i kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/565 av den 25 april 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU vad gäller organisatoriska krav och villkor för verksamheten i värdepappersföretag, och definitioner för tillämpning av det direktivet (den delegerade förordningen till MiFID II). 5 § I denna lag betyder algoritmisk handel: handel med finansiella instrument där en datoralgoritm automatiskt bestämmer enskilda orderparametrar med begränsat eller inget mänskligt ingripande, betydande filial: en filial som är betydande enligt artikel 51.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om särskild tillsyn av kreditinstitut, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiven 2006/48/EG och 2006/49/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/338, blandat finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.40 i värdepappersbolagsförordningen, blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat blandat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett 1. kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller 2. annat blandat finansiellt holdingföretag eller ett finansiellt holdingföretag som är etablerat i något annat land inom EES, byte av finansiellt instrument: att sälja ett finansiellt instrument och köpa ett annat finansiellt instrument eller utöva en rättighet att göra en ändring avseende ett befintligt finansiellt instrument, börshandlad fond: en fond där minst en andels- eller aktieklass handlas hela dagen på minst en handelsplats och med minst en marknadsgarant som vidtar åtgärder för att säkerställa att andels- eller aktiepriset på handelsplatsen inte i betydande grad skiljer sig från dess nettotillgångsvärde och, i tillämpliga fall, från dess preliminära nettotillgångsvärde, direkt elektroniskt tillträde: ett handelsplatsarrangemang där en deltagare på en handelsplats ger en person tillåtelse att använda deltagarens handelskod så att personen elektroniskt kan vidarebefordra order avseende ett finansiellt instrument direkt till handelsplatsen, EES: Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES-institut: ett utländskt kreditinstitut eller ett utländskt värdepappersföretag som är hemmahörande i något annat land inom EES än Sverige, elektroniskt format: ett annat varaktigt medium än papper, filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även ett utländskt värdepappersföretags etablering av flera driftställen i Sverige ska anses som en enda filial, finansiellt holdingföretag: ett holdingföretag enligt artikel 4.1.20 i tillsynsförordningen, finansiellt institut: ett finansiellt institut enligt artikel 4.1.14 i värdepappersbolagsförordningen, finansiellt moderholdingföretag inom EES: ett inom EES etablerat finansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföretag till ett 1. kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller 2. annat finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES, hemland: det land där ett företag har fått tillstånd att driva sådan verksamhet som avses i denna lag, holdingföretag med blandad verksamhet: holdingföretag enligt artikel 4.1.22 i tillsynsförordningen, kapitalbas: 1. för andra värdepappersbolag än sådana som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 c-g lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, detsamma som i artikel 9 i värdepappersbolagsförordningen, 2. för övriga företag, detsamma som i artikel 72 i tillsynsförordningen, koncern: 1. i 8 a, 8 b och 25 b kap., detsamma som i 2 kap. 1 § lagen (2015:1016) om resolution, 2. i övriga kapitel, detsamma som i 1 kap. 11 och 12 §§ aktiebolagslagen (2005:551), varvid det som sägs om moderbolag tillämpas även på andra juridiska personer än aktiebolag, koncernåterhämtningsplan: en plan som upprättats av ett moderföretag inom EES i syfte att identifiera åtgärder som de företag i en grupp som omfattas av gruppbaserad tillsyn avser att vidta för att bevara eller återställa koncernens eller ett i koncernen ingående värdepappersbolags eller utländskt värdepappersföretags finansiella ställning och livskraft efter en betydande försämring av den finansiella situationen, kvalificerat innehav: ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet beräknat på det sätt som anges i 5 a § representerar tio procent eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget, likvid marknad: en marknad för ett finansiellt instrument eller en klass av finansiella instrument, där det ständigt finns beredda och villiga köpare och säljare, enligt en bedömning utifrån 1. den genomsnittliga transaktionsfrekvensen och transaktionsvolymen under ett antal marknadsvillkor, 2. antalet och typen av marknadsaktörer, och 3. den genomsnittliga storleken på skillnader mellan köp- och säljkurser (spreadar), make-whole-klausul: en klausul som syftar till att skydda investeraren genom att säkerställa att emittenten av en obligation, vid förtida inlösen av obligationen, är skyldig att till innehavaren betala ett belopp motsvarande summan av 1. nettonuvärdet av återstående förväntade kupongbetalningar fram till förfallodagen, och 2. kapitalbeloppet för den obligation som ska lösas in, matchad principalhandel: en transaktion 1. där en mellanhand träder in mellan köpare och säljare på ett sådant sätt att mellanhanden under transaktionens utförande aldrig exponeras för marknadsrisk, 2. där båda sidor av transaktionen genomförs samtidigt, och 3. som genomförs till ett pris som innebär att mellanhanden inte gör någon vinst eller förlust, förutom tidigare tillkännagivna arvoden eller avgifter för transaktionen, moderföretag inom EES: ett moderinstitut inom EES, ett finansiellt moderholdingföretag inom EES eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EES, moderinstitut inom EES: ett kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES- institut som är ett moderföretag och som inte självt är ett dotterföretag till ett 1. annat kreditinstitut, värdepappersbolag eller EES-institut, eller 2. finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i något land inom EES, multilateralt system: ett system där flera tredjeparters köp- och säljintressen i finansiella instrument kan interagera inom systemet, samordnande tillsynsmyndighet: en behörig myndighet som ansvarar för att utöva gruppbaserad tillsyn av moderinstitut inom EES och av värdepappersbolag och kreditinstitut som kontrolleras av finansiella moderholdingföretag inom EES eller blandade finansiella moderholdingföretag inom EES, små och medelstora företag: företag som har ett genomsnittligt börsvärde som understeg 200 miljoner euro beräknat på slutkurser för de tre föregående kalenderåren, startkapital: 1. för andra värdepappersbolag än sådana som avses i 1 kap. 2 § första stycket 7 c och g lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag, det kapital som för värdepappersföretag avses i artikel 3.1.18 i värdepappersbolagsdirektivet, 2. för övriga företag, det kapital som avses i artikel 4.51 i tillsynsförordningen, strukturerad insättning: en insättning enligt definitionen i 2 § lagen (1995:1571) om insättningsgaranti, som måste betalas helt på förfallodagen enligt villkor som innebär att eventuell ränta eller premie ska beräknas utifrån 1. ett index eller en kombination av index, med undantag för ränteindex, 2. ett finansiellt instrument eller en kombination av finansiella instrument, 3. en råvara eller en kombination av råvaror eller andra icke-fungibla tillgångar, 4. en valutakurs eller en kombination av valutakurser, eller 5. andra faktorer, strukturerade finansiella produkter: detsamma som i artikel 2.1.28 i förordningen om marknader för finansiella instrument, teknik för algoritmisk högfrekvenshandel: en teknik för algoritmisk handel som kännetecknas av 1. att infrastrukturen är avsedd att minimera fördröjning (latens) genom samlokalisering, när värdskap eller elektroniskt höghastighetstillträde, 2. att systemet beslutar när en order ska initieras, genereras, styras eller utföras utan mänsklig medverkan för enskilda handelstransaktioner eller enskilda order, och 3. stor mängd intradagsmeddelanden som utgör order, bud eller annulleringar, teknik för distribuerade liggare: sådan teknik som avses i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858 av den 30 maj 2022 om en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare och om ändring av förordningarna (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 samt direktiv 2014/65/EU, varaktigt medium: ett medel som 1. gör det möjligt för kunden att bevara information som riktas till denne personligen på ett sätt som är tillgängligt för användning i framtiden och under en tid som är lämplig med hänsyn till vad som är avsikten med informationen, och 2. möjliggör oförändrad återgivning av den bevarade informationen, och återhämtningsplan: en plan som upprättas av ett värdepappersbolag i syfte att vidta åtgärder som bolaget avser att vidta för att bevara eller återställa sin finansiella ställning och livskraft efter en betydande försämring av den finansiella situationen. 23 kap. 12 § Värdepappersinstitut, börser, leverantörer av datarapporteringstjänster som Finansinspektionen har tillsyn över, clearingorganisationer samt sådana utländska företag som har tillstånd att driva en reglerad marknad från filial i Sverige ska med årliga avgifter bekosta Finansinspektionens verksamhet samt Statistiska centralbyråns verksamhet enligt lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna. Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt denna lag och förordningen om marknader för finansiella instrument. Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt 1. denna lag, 2. förordningen om marknader för finansiella instrument, och 3. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858. Denna lag träder i kraft den 23 mars 2023. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2022-11-29 Närvarande: F.d. justitierådet Martin Borgeke samt justitieråden Leif Gäverth och Eric M. Runesson En pilotordning för distribuerad databasteknik Enligt en lagrådsremiss den 17 november 2022 har regeringen (Finansdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till 1. lag om ändring i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument, 2. lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementssekreteraren Karine Arakelian. Förslagen föranleder följande yttrande. Allmänt EU:s förordning om en pilotordning för distribuerad databasteknik antogs den 30 maj 2022 och ska i sin helhet tillämpas från och med den 23 mars 2023. Med anledning av förordningen föreslås i lagrådsremissen ändringar i kontoföringslagen och i lagen om värdepappersmarknaden vilka innebär att Finansinspektionen ska få ta ut avgifter för prövning av ansökningar enligt förordningen. Förslagen innebär också att definitionen av finansiella instrument kompletteras så att det framgår att den inbegriper även sådana instrument som emitteras genom teknik för distribuerade liggare, förkortat DLT. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 23 mars 2023. Lagrådet har inga invändningar i sak mot remissförslagen. Dock vill Lagrådet väcka ett par frågor med anknytning till dessa. Förslaget till lag om ändring i lagen om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument I remissen föreslås att föreskriften i 9 kap. 27 §, som ger Finansinspektionen rätt att ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt förordningen om värdepapperscentraler, ska kompletteras med anledning av den nya EU-förordningen. Den föreslagna lydelsen av paragrafens första stycke blir följande. Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt förordningen om värdepapperscentraler och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/858 av den 30 maj 2022 om en pilotordning för marknadsinfrastrukturer som baseras på teknik för distribuerade liggare och om ändring av förordningarna (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 909/2014 samt direktiv 2014/65/EU. Detta sätt att ange EU:s rättsakter är etablerat. Första gången som rättsakten förekommer i en svensk författning används alltså den fullständiga beteckningen. Denna är emellertid ofta mycket tung att läsa. I de fall det är ett flertal förordningar eller direktiv som det hänvisas till accentueras problemet. Lagrådet vill därför lyfta frågan om inte en mer läsvänlig lösning vore att i lagtexten hänvisa endast till namnet på förordningen eller direktivet och utesluta den information om vilka förordningar eller direktiv som i sammanhanget har ändrats eller upphävts. Sådan information skulle med fördel kunna placeras i en not. Detta skulle visserligen vara ett helt nytt sätt att hänvisa till förordningar och direktiv, men eftersom den nuvarande ordningen inte är särskilt lyckad vore det önskvärt att det gjordes en översyn av hänvisningstekniken. Eftersom Lagrådet har tagit upp och lämnat synpunkter på den här föreslagna lagändringen vill Lagrådet tillägga att det språkligt sett blir bättre om ordet "enligt" infogas omedelbart före "Europaparlamentets och rådets förordning ...". Förslaget till lag om ändring i lagen om värdepappersmarknaden 1 kap. 5 § Även här illustreras den i det föregående väckta frågan om hur EU:s rättsakter bör anges i svenska författningar. En jämförelse kan för övrigt göras med den föreslagna nya lagtexten i 23 kap. 12 §. Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 december 2022 Närvarande: statsrådet Busch, ordförande, och statsråden Billström, Svantesson, Ankarberg Johansson, J Pehrson, Jonson, Strömmer, Roswall, Forssmed, Tenje, Slottner, M Persson, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Brandberg, Bohlin, Carlson Föredragande: statsrådet Wykman Regeringen beslutar proposition En pilotordning för distribuerad databasteknik