Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2022/23:75 Riksdagens skrivelser till regeringen - åtgärder under 2022 Skr. 2022/23:75 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 9 mars 2023 Ulf Kristersson Jessika Roswall (Statsrådsberedningen) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen. Redovisningen omfattar huvudsakligen åtgärder under tiden 1 januari-31 december 2022. Dessutom lämnar regeringen vissa uppgifter om antalet gällande författningar. Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Redovisning 4 2.1 Statsrådsberedningen 4 2.2 Justitiedepartementet 6 2.3 Utrikesdepartementet 154 2.4 Försvarsdepartementet 164 2.5 Socialdepartementet 174 2.6 Finansdepartementet 258 2.7 Utbildningsdepartementet 317 2.8 Klimat- och näringslivsdepartementet 345 2.9 Kulturdepartementet 408 2.10 Arbetsmarknadsdepartementet 427 2.11 Landsbygds- och infrastrukturdepartementet 438 3 Kronologiskt register 521 4. Utskottsregister 541 Konstitutionsutskottet 541 Finansutskottet 542 Skatteutskottet 546 Justitieutskottet 547 Utrikesutskottet 550 Försvarsutskottet 551 Socialförsäkringsutskottet 552 Socialutskottet 553 Kulturutskottet 555 Utbildningsutskottet 556 Trafikutskottet 558 Miljö- och jordbruksutskottet 560 Näringsutskottet 562 Arbetsmarknadsutskottet 564 Civilutskottet 565 Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet 567 5. Regelbeståndet 2022 568 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 mars 2023 571 1 Inledning Regeringen ska varje år i en skrivelse till riksdagen redovisa vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen (9 kap. 8 § riksdagsordningen). Redovisningen tar upp samtliga riksdagsskrivelser från det senaste kalenderåret och äldre riksdagsskrivelser som inte tidigare har rapporterats som slutbehandlade av regeringen (avsnitt 2). Den avser huvudsakligen sådana åtgärder som vidtagits under tiden 1 januari-31 december 2022. För att underlätta för riksdagsutskotten att få en så aktuell bild som möjligt vid sitt utvärderings- och uppföljningsarbete, har redovisningen fått omfatta även vissa regeringsbeslut från tiden efter den egentliga redovisningsperiodens utgång. Liksom tidigare är redovisningen uppställd departementsvis. En riksdagsskrivelse är i regel redovisad under det departement riksdagsskrivelsen har ställts till. En sådan princip kan dock inte upprätthållas fullt ut. Vissa departement har upphört, andra har tillkommit eller ändrat namn. Även med en i övrigt bibehållen departementsorganisation har ärendegrupper vid flera tillfällen flyttats mellan olika departement. I allt väsentligt redovisas i sådana fall riksdagsskrivelsen under det departement som den 1 januari 2023 var ansvarigt för beredningen av sakfrågorna enligt uppdelningen i bilagan till förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet. Inom varje departement är riksdagsskrivelserna uppdelade i två huvudavsnitt, först de äldre riksmötena, därefter de nyare riksmötena 2020/21, 2021/22 och det nu pågående riksmötet 2022/23 fram till årsskiftet. Redovisningen omfattar alla riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen från och med nr 126 från riksmötet 2021/22 till och med nr 109 från riksmötet 2022/23. Som framgått omfattar redovisningen dessutom de riksdagsskrivelser från tidigare riksmöten som inte tidigare har redovisats som slutbehandlade. Vid utvärderingen och uppföljningen av riksdagens beslut är regeringens åtgärder med anledning av riksdagens tillkännagivanden till regeringen av särskilt intresse. De punkter i utskottsbetänkandena som innehåller sådana tillkännagivanden markeras i redovisningen med en asterisk (*). Det departementsvisa avsnittet kompletteras med två register. Ett är kronologiskt uppställt och innehåller hänvisningar om var i redovisningen varje riksdagsskrivelse finns samt uppgifter om vilket riksdagsutskott som berett ärendet och om regeringen har slutbehandlat skrivelsen eller inte (avsnitt 3). I det andra registret, som innehåller samma sakuppgifter, är riksdagsskrivelserna grupperade efter det utskott där ärendena beretts (avsnitt 4). Ett viktigt inslag i redogörelsen för behandlingen av riksdagsskrivelserna är lagstiftningsärendena och regeringens utfärdande av lagar eller beslut om förordningar. Många av förordningarna är samtidigt grunden för en omfattande normgivning på myndighetsnivå. Därför lämnas i detta sammanhang en aktuell redovisning av regelbeståndet i Svensk författningssamling (SFS) och hos myndigheterna (avsnitt 5). 2 Redovisning 2.1 Statsrådsberedningen Nyare riksmöten Riksmötet 2021/22 1. Rskr. 2021/22:126 Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning Bet. 2021/22:KU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 31 mars 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 2. Rskr. 2021/22:390 Granskningsbetänkande våren 2022 Bet. 2021/22:KU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 september 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 3. Rskr. 2021/22:391 Riksdagens skrivelser till regeringen - åtgärder under 2021 Skr. 2021/22:75, bet. 2021/22:KU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 13 oktober 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 4. Rskr. 2021/22:395 Kommittéberättelse - kommittéernas verksamhet under 2021 Skr. 2021/22:103, bet. 2021/22:KU40 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 13 oktober 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 5. Rskr. 2021/22:400 Verksamheten i Europeiska unionen under 2021 Skr. 2021/22:115, bet. 2021/22:UU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 november 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Riksmötet 2022/23 6. Rskr. 2022/23:60 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:KU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, a) anslagen för 2023: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Svenska institutet för europapolitiska studier (anslag 9:1) och den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Regeringskansliet (anslag 4:1). Punkten är slutbehandlad. 2.2 Justitiedepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2014/15 1. Rskr. 2014/15:77 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2014/15:1, bet. 2014/15:JuU1 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Ju 93), 2015/16:75 (Ju 22), 2016/17:75 (Ju 19), 2017/18:75 (Ju 10), 2018/19:75 (Ju 5), 2019/20:75 (Ju 4), 2020/21:75 (Ju 3) och 2021/22:75 (Ju 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om fler lokala poliser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma med en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att öka antalet lokala poliser (bet. 2014/15:JuU1 s. 35). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter stod som öppen. Ett av syftena med ombildningen av polisen till en sammanhållen myndighet 2015 var att säkerställa en lokalt förankrad och synlig polis i hela landet. För att följa upp utfallet av polisreformens intentioner fick Statskontoret i april 2014 i uppdrag att utvärdera ombildningen av polisen. Statskontoret slutrapporterade uppdraget i september 2018 och med utgångspunkt i slutrapporten har Polismyndigheten fortsatt sitt utvecklingsarbete, ett arbete som regeringen följer noga och får löpande information om. Sedan ombildningen har Polismyndigheten ålagts att, på olika sätt, redovisa arbetet med att uppnå reformens intentioner, innefattande en lokalt förankrad polisverksamhet. De regleringsbrev som beslutades i direkt anslutning till ombildningen innehöll dessutom krav på att Polismyndigheten löpande skulle hålla regeringen informerad om det fortsatta arbetet med ombildningen. De årliga kraven i regleringsbrev om redovisning från Polismyndigheten har avsett att i olika former begära återrapportering om myndighetens arbete med att åstadkomma en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Detta har innefattat att redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå, hur resurser fördelats så att det ska finnas en stark lokal närvaro i utsatta områden, antalet kommunpoliser och att redogöra för hur resurser har fördelats för att uppnå en stark lokal närvaro i hela landet, med fler poliser i yttre tjänst. I regleringsbrevet för 2023 har regeringen närmare beslutat att Polismyndigheten ska redovisa antalet kommunpoliser, områdespoliser samt antalet anställda totalt som arbetar huvudsakligen med brottsförebyggande arbete och ingripandeverksamhet per polisregion. Polismyndigheten ska också redovisa antalet poliser i yttre tjänst, dels i absoluta tal, dels som andel av det totala antalet poliser. Liknande återrapporteringskrav har lämnats i tidigare års regleringsbrev. Vidare har regeringen gett myndigheten i uppdrag att lämna en redovisning av de medel som tillförs verksamheten för att öka antalet anställda t.o.m. 2024. Redovisningen ska avse var och enligt vilka kriterier de ökade resurserna har fördelats, respektive avses fördelas, i verksamheten. Polismyndigheten har i en rad budgetar tillförts mer resurser för att till och med 2024 öka antalet anställda med sammantaget 10 000 jämfört med hur många anställda som fanns vid ingången av 2016. Polismyndigheten har haft i uppdrag att redovisa hur resursförstärkningarna används för att på bästa sätt stärka och utveckla polisverksamheten. Vidare har det skapats förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att antalet lärosäten som kan tillhandahålla polisutbildning har blivit fler. Från och med 2019 finns det fem sådana lärosäten. Brottsförebyggande rådet har fått i uppdrag att följa upp och analysera resursanvändningen inom Polismyndigheten och resultatet av anslagshöjningarna för att utöka antalet anställda. I detta ingår att kartlägga hur de ekonomiska tillskotten har fördelats och använts i Polismyndigheten samt analysera hur verksamheten och dess resultat har utvecklats. Uppdraget ska delredovisas till regeringen (Justitiedepartementet) senast den 24 mars 2023 och den 18 oktober 2024. Uppdraget ska slutredovisas senast den 27 mars 2026. Genom den verksamhetsuppföljning som Polismyndigheten sedan ett antal år månatligen redovisar till Regeringskansliet har utvecklingen avseende bl.a. kompetensförsörjningen kunnat följas upp. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 52), i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 avsnitt 2.7 s. 40-41) och i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 avsnitt 2.7 s. 43-44). Punkten är inte slutbehandlad. 2. Rskr. 2014/15:138 Straffrättsliga frågor Mot. 2014/15: 197, 288, 289, 843, 836, 1529, 1606, 1617, 1711, 1758, 1795, 1827, 1904, 2039, 2246, 2313, 2319, 2413, 2508, 2524, 2969, 2970, 2972, 2993 och 2996, bet. 2014/15:JuU14 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 33), 2016/17:75 (Ju 25), 2017/18:75 (Ju 14), 2018/19:75 (Ju 9), 2019/20:75 (Ju 7), 2020/21:75 (Ju 6), 2020/21:75 (Ju 4) och 2021/22:75 (Ju 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 48 om straffvärdesbestämning vid flerfaldig brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om straffvärdesbestämning vid flerfaldig brottslighet (bet. 2014/15:JuU14 s. 62 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:1904 yrkande 6 och 2014/15:2970 yrkande 4 och delvis bifallit motion 2014/15:2524 yrkande 22. Frågan omfattas av Påföljdsutredningens betänkande Nya Påföljder (SOU 2012:34). Regeringen beslutade den 17 mars 2016 propositionen Ny påföljd efter tidigare dom (prop. 2015/16:151). I propositionen lämnades vissa förslag som innebär att reglerna om gemensam straffmätning i 34 kap. brottsbalken inte längre ska tillämpas då fråga är om återfall. Vidare gjorde regeringen bedömningen att den nuvarande ordningen för straffvärdebedömning vid flerfaldig brottslighet i övrigt framstår som väl avvägd och föreslog därför ingen ändring i de reglerna. I samband med att propositionen beslutades skrevs tillkännagivandet av. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). Punkten står därför åter som öppen. Tillkännagivandet återrapporterades till riksdagen i budgetpropositionen för 2018 (se prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6). Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren fick i uppdrag att överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Enligt utredningens direktiv ska det säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget redovisades den 24 januari 2023. Betänkandet (SOU 2023:1) har remitterats i februari 2023. Remisstiden går ut den 5 juni. Punkten är inte slutbehandlad. 3. Rskr. 2014/15:152 Polisfrågor Mot. 2014/15:2986 yrkande 2, bet. 2014/15:JuU16 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 38), 2016/17:75 (Ju 26), 2017/18:75 (Ju 15), 2018/19:75 (Ju 11), 2019/20:75 (Ju 8), 2020/21:75 (Ju 7) och 2021/22:75 (Ju 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 20 om renodling av polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om renodling av polisens uppgifter (bet. 2014/15:JuU16 s. 13 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2986 yrkande 2. Den 1 december 2016 beslutade regeringen propositionen Transporter av frihetsberövade (prop. 2016/17:57). För att säkerställa en ändamålsenlig och rättssäker transportverksamhet och för att renodla polisens verksamhet föreslog regeringen i propositionen nya bestämmelser om Kriminalvårdens rätt att utföra transporter av frihetsberövade personer åt andra myndigheter. De nya reglerna trädde i kraft den 1 april 2017. Med anledning av betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) har ett projekt pågått där regeringen har avsatt medel under 2014-2016 i syfte att få till stånd en praxisändring genom att landsting och kommuner tillsammans med Polismyndigheten gemensamt utvecklar alternativa lösningar till förvaring i arrest. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har följt upp effekterna av regeringens satsning och slutredovisade sitt uppdrag den 28 mars 2018, rapport 2018:1 En lob i mål? (S2017/00357). Regeringen beslutade den 7 september 2017 propositionen Renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter när länsstyrelserna tar över uppgifter på djurområdet (prop. 2016/17:224). I propositionen föreslog regeringen att vissa uppgifter som rör djur ska flyttas från Polismyndigheten till länsstyrelserna. Förslagen som innebär en renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter trädde i kraft den 1 juni 2018. I november 2019 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att göra en översyn av regelverket för ordningsvakter (dir. 2019:89). En av de frågor som utretts är om ordningsvakter kan utföra ytterligare arbetsuppgifter för att frigöra resurser för Polismyndigheten. Ett exempel på en arbetsuppgift som är särskilt resurskrävande för Polismyndigheten är enligt direktiven att transportera personer som frihetsberövats av ordningsvakter med stöd av t.ex. polislagen (1984:387) eller lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer. En mer ändamålsenlig användning av ordningsvakter kan även på ett generellt plan frigöra resurser för Polismyndigheten till andra mer prioriterade uppgifter. I utredningens betänkande (SOU 2021:38), som redovisades den 21 maj 2021, föreslås bl.a. att ordningsvakter ska kunna användas för fler ändamål och få utökade befogenheter, t.ex. när det gäller att transportera en omhändertagen person till sjukhus, tillnyktringsenhet eller polisstation. Betänkandet har remitterats. Regeringen beslutade den 2 februari 2023 lagrådsremissen En ny lag om ordningsvakter. Regeringen avser att under våren 2023 överlämna en proposition till riksdagen. För att ytterligare avlasta polisen från uppdrag att utföra transporter beslutade regeringen den 14 juli 2022 propositionen Arrestantvakter och transportuppdrag (prop. 2021/22:275). I propositionen föreslås ändringar i polislagen som bl.a. innebär att inhyrda arrestantvakter ska kunna utföra vissa transporter av frihetsberövade personer. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2023. Därutöver har det genomförts arbete som syftar till att avlasta Polismyndigheten från vissa uppdrag av mer administrativ karaktär. Den 31 mars 2022 beslutade regeringen propositionen Hittegods i kollektivtrafiken (prop. 2021/22:218). I propositionen föreslogs en ny hittegodslag för hittegods i kollektivtrafik som bl.a. innebär att den som tar om hand kvarglömd eller borttappad egendom ombord på kollektivtrafikfordon eller inom vissa anslutande områden, ska lämna egendomen till det berörda trafikföretaget. Den nya lagen innebär att Polismyndighetens ansvar för sådant hittegods begränsas. Lagen trädde i kraft den 1 augusti 2022. I betänkandet Förenklingar för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen (SOU 2021:60) föreslås att de tillstånd som Polismyndigheten lämnar för att verksamheter ska få bedriva hotell- och pensionatsrörelse ska ersättas med en anmälningsskyldighet. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 24 januari 2022. Polismyndigheten inkom den 17 juni 2022 med en hemställan om översyn av lagen (1976:711) om omhändertagande av berusade personer. Hemställan bereds i Regeringskansliet. Regeringen har påbörjat en analys av ytterligare frågor om renodling. Punkten är inte slutbehandlad. 4. Rskr. 2014/15:153 Kriminalvårdsfrågor Mot. 2014/15:2970, bet. 2014/15:JuU17 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 39), 2016/17:75 (Ju 27), 2017/18:75 (Ju 16), 2018/19:75 (Ju 12), 2019/20:75 (Ju 9), 2020/21:75 (Ju 8) och 2021/22:75 (Ju 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 15 om villkorlig frigivning vid återfall i likartad brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör skärpa reglerna för villkorlig frigivning för de som återfallit i likartad brottslighet (bet. 2014/15:JuU17 s. 27 f.). En särskild utredare lämnade i juni 2017 förslag på förändringar i systemet med villkorlig frigivning i betänkandet Villkorlig frigivning - förstärkta åtgärder mot återfall i brott (SOU 2017:61). Den 14 mars 2019 beslutade regeringen propositionen Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning (prop. 2018/19:77). I propositionen lämnades inte något förslag som innebär att återfall i brott påverkar tidpunkten för villkorlig frigivning. Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. omfattar den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget ska redovisas senast den 29 december 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2015/16 5. Rskr. 2015/16:36 Tydligare redovisningsregler och nya rapporteringskrav för utvinningsindustrin Prop. 2015/16:3, mot. 2015/16:3253, bet. 2015/16:CU6 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 66), 2016/17:75 (Ju 30), 2017/18:75 (Ju 19), 2018/19:75 (Ju 13), 2019/20:75 (Ju 10), 2020/21:75 (Ju 9) och 2021/22:75 (Ju 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt b) om kategoriindelning av företag i årsredovisningslagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om kategoriindelning av företag i årsredovisningslagen (bet. 2015/16:CU6 s. 10 f.). Tillkännagivandet har beaktats i lagstiftningsärendet om företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy (prop. 2015/16:193, bet. 2016/17:CU2, rskr. 2016/17:25). Avsikten är att det ska behandlas i samband med arbetet med Redovisningsutredningens slutbetänkande En översyn av årsredovisningslagarna (SOU 2015:8). Regeringskansliet undersöker om förslagen i slutbetänkandet kan läggas till grund för lagstiftning så som de nu ser ut eller om de behöver uppdateras mot bakgrund av andra lagändringar och den tekniska utvecklingen. I detta syfte planerar Regeringskansliet att inhämta synpunkter på utredningens förslag. En proposition kan tidigast beslutas 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 6. Rskr. 2015/16:106 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:JuU1 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Ju 73), 2016/17:75 (Ju 32), 2017/18:75 (Ju 21), 2018/19:75 (Ju 15), 2019/20:75 (Ju 12), 2020/21:75 (Ju 10) och 2021/22:75 (Ju 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om effektivare polis*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en effektivare polis (bet. 2015/16:JuU1 s. 49). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg att de åtgärder som regeringen hade vidtagit var bra men inte tillräckliga för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. Polismyndigheten har under en rad år tillförts mer resurser. Polisverksamhet är personalintensiv. Därför är mer personal en central insats för att stärka och utveckla den polisiära verksamheten. I budgeten för 2023 tillförs Polismyndigheten ytterligare medel för att möjliggöra myndighetens fortsatta expansion mot 10 000 fler polisanställda 2024. Dessutom fortgår satsningen på ett tekniklyft för att åstadkomma en snabb och kraftig ökning av myndighetens tekniska förmåga. Det huvudsakliga syftet är att säkerställa den fulla potentialen i digital bevissäkring och därigenom uppnå ökad lagföring, särskilt vad gäller den grövsta brottsligheten. Som tidigare redovisats har Polismyndigheten tagit fram en plan för hur myndigheten ska kunna öka antalet anställda med 10 000 till och med 2024. Därtill har myndigheten vidtagit en rad åtgärder för att säkra kompetensförsörjningen. Personaltillväxten innebär att både antalet civilanställda och antalet poliser blir väsentligt högre, vilket ger förutsättningar för att fler poliser kan arbeta med uppgifter där en polismans kompetens är nödvändig. De civilanställda som har anställts under senare år har vidare inneburit en förstärkning av kärnverksamheten på olika områden. Sedan tidigare har regeringen redogjort för renodlingen av verksamheten. Vissa uppgifter, exempelvis en del transporter av frihetsberövade och vissa djurärenden, har flyttats till andra myndigheter. Brottsförebyggande rådet fick i juni 2021 i uppdrag att följa upp och analysera resursanvändningen inom Polismyndigheten och resultatet av anslagshöjningarna till myndigheten. I uppdraget ingår att kartlägga hur de ekonomiska tillskotten har fördelats och använts i Polismyndigheten samt att analysera hur verksamheten och dess resultat har utvecklats. Uppdraget ska delredovisas senast den 24 mars 2023 och den 18 oktober 2024 samt slutredovisas senast den 27 mars 2026. I regleringsbrevet för 2023 har regeringen beslutat en ny målstruktur som, tillsammans med återrapporteringskrav, har ett ökat fokus på effektivitet. Exempel på frågor som särskilt ska återrapporteras är verksamhetsanpassning av arbetstidsförläggning, administration för poliser i yttre tjänst, förmåga att utreda grova våldsbrott och återtagande av kriminellas brottsvinster. I regleringsbrevet finns också uppdrag att ta fram förslag på utvecklade resultatmått med tillhörande kvantitativa mål för den brottsutredande verksamheten, inklusive den forensiska verksamheten samt vid behov andra relevanta verksamhetsområden. Uppdraget ska redovisas senast den 16 augusti 2023. I samma regleringsbrev har regeringen också uppdragit åt Polismyndigheten att lämna en redovisning av de medel som tillförs verksamheten för att öka antalet anställda t.o.m. 2024. Redovisningen ska avse var och enligt vilka kriterier de ökade resurserna har fördelats, respektive avses fördelas, i verksamheten. Av redovisningen ska även framgå hur myndigheten arbetar för att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv användning av tilldelade och beräknade resurstillskott. Uppdraget ska redovisas senast den 29 september 2023. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 53-54), i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 38-39) och i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 44-45). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 44 om utredning, uppföljning och återkoppling till brottsoffer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det utskottet anför om förbättrad brottsutredning, uppföljning och återkoppling till brottsoffer (bet. 2015/16:JuU1 s. 77). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. Polismyndigheten har tillförts ökade resurser för att myndigheten ska kunna anställa mer personal i syfte att förstärka verksamheten, vilket också har skett. En stor del av de tillkommande resurserna har lagts på utredningsverksamheten. Särskilda medel har också tillförts för att bl.a. öka kapaciteten vid Nationellt forensiskt centrum, som är en viktig resurs i utredningsverksamheten. Utöver nyanställningar arbetar Polismyndigheten på andra sätt för att utveckla utredningsverksamheten. Myndigheten har sett över den dagliga styrningen av verksamheten och vidtar åtgärder för att kunna utbilda fler förundersökningsledare som ska ha en myndighetsgemensam kompetens. Polismyndigheten arbetar också med att stärka brottssamordningen, stärka förmågan hos första polis på brottsplats och stärka samverkan mellan utredningsverksamheten och den forensiska verksamheten. Som ett led i arbetet med att genomföra EU:s brottsofferdirektiv beslutades hösten 2015 om vissa ändringar i förundersökningskungörelsen (1947:948). Ändringarna innebär bl.a. stärkt informationsskyldighet till målsägande generellt under förundersökningen, t.ex. med information om den fortsatta handläggningen av ärendet. Brottsoffermyndigheten fick 2016 i uppdrag av regeringen att kartlägga brottsutsattas behov av stöd under brottmålsprocessen och analysera i vilken utsträckning dessa behov kan tillgodoses genom digitaliseringens möjligheter. Uppdraget redovisades under 2017 och fick till följd att regeringen i regleringsbreven för 2018 gav rättsväsendets myndigheter i uppdrag att identifiera vilka relevanta meddelandeflöden riktade till brottsutsatta som skulle kunna anslutas till Mina meddelanden. Myndigheterna skulle också utreda i vilken mån tjänsten kan användas för att brottsutsatta ska kunna följa och få fortlöpande statusuppdateringar kring sina ärenden. Myndigheterna redovisade uppdraget gemensamt i februari 2019. För att inhämta mer information om vad Polismyndigheten gör för att stärka samverkan med andra aktörer i samhället gällande brottsofferarbetet gavs Polismyndigheten ett uppdrag i regleringsbrevet för 2019. Uppdraget redovisades i årsredovisningen för 2019. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 61). I regleringsbrevet för 2020 fick Polismyndigheten i uppdrag att gå vidare i arbetet med att kunna informera brottsutsatta via Mina meddelanden. Uppdraget redovisades i februari 2021. Under 2021 granskade Riksrevisionen effektiviteten i Polismyndighetens arbete med information till brottsutsatta (RiR 2021:20). Riksrevisionens slutsats var att det fanns flera effektivitetsbrister i Polismyndighetens sätt att arbeta. Den 12 november 2021 överlämnades en skrivelse (skr. 2021/22:57) till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport. Enligt regleringsbrevet för 2022 skulle Polismyndigheten redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att förbättra informationen till brottsutsatta under ett ärendes gång och för att säkerställa efterlevnaden av myndighetens rutiner för den fortlöpande informationsförsörjningen till brottsutsatta. Redovisningen skulle omfatta vilka åtgärder som har vidtagits för att tydliggöra ansvarsfördelningen inom myndigheten för informationsförsörjningen till brottsutsatta. Redovisning lämnades i årsredovisningen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 7. Rskr. 2015/16:158 Åtgärder mot missbruk av svenska pass Prop. 2015/16:81, mot. 2015/16:3317 och 3318, bet. 2015/16: JuU25 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 42), skr. 2017/18:75 (Ju 24), skr. 2018/19:75 (Ju 19), skr. 2019/20:75 (Ju 14), skr. 2020/21:75 (Ju 12) och skr. 2021/22:75 (Ju 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om att regeländringarna ska omfatta fler dokument än vanliga pass*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör besluta om att de föreslagna ändringarna för pass även ska gälla främlingspass och resedokument samt att regelverket ska ses över för att motverka missbruk av uppehållstillståndskort (bet. 2015/16: JuU25 s. 8). Frågan har hanterats i återvändandeutredningen. Betänkandet Klarlagd identitet - om utlänningars rätt att vistas i Sverige, inre utlänningskontroller och missbruk av identitetshandlingar (SOU 2017:93) överlämnades till regeringen den 27 november 2017. Den 18 mars 2021 beslutade regeringen propositionen Vissa identitetsfrågor inom utlänningsrätten (prop. 2020/21:159). I propositionen föreslår regeringen bl.a. att en ansökan om främlingspass ska avslås om det inom de senaste fem åren före ansökan har utfärdats tre sådana pass för utlänningen och det inte finns särskilda skäl att bifalla ansökan. Detta gäller dock inte för de fall som följer av EU-rätten. I propositionen föreslår regeringen också att främlingspass ska kunna återkallas t.ex. om innehavaren får en annan handling som gäller som pass, om inte särskilda skäl talar emot det. Det föreslås också att resedokument ska kunna återkallas om innehavaren upphör att vara flykting eller statslös. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2020/21:SfU24, rskr. 2020/21:299). Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2021. Med anledning av förslagen i betänkandet har regeringen även beslutat förordningsändringar som bland annat innebär minskad giltighetstid för resedokument och främlingspass och att giltighetsområdet för ett främlingspass i vissa fall ska begränsas samt att ett uppehållstillståndskort som avser permanent uppehållstillstånd som huvudregel ska utfärdas med en giltighetstid om högst tre år. Förordningsändringarna trädde i kraft den 1 januari 2021. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i lämpligt sammanhang och då slutbehandla tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. 8. Rskr. 2015/16:174 Kriminalvårdsfrågor Mot. 2015/16:2334 och 2791, bet. 2015/16:JuU21 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 47), 2017/18:75 (Ju 26), 2018/19:75 (Ju 20), 2019/20:75 (Ju 15), 2020/21:75 (Ju 13) och 2021/22:75 (Ju 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 12 om medverkan i behandlingsprogram*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att regeringen ska överväga om personer som är dömda för våldsbrott ska ha en skyldighet att genomgå behandlingsprogram. En vägran att delta i ett sådant behandlingsprogram ska få konsekvenser för den intagnes möjligheter att få permission och villkorlig frigivning. Den intagnes medverkan i behandlingsprogram ska vara ett krav för villkorlig frigivning för personer som dömts för grova sexualbrott eller grova brott mot närstående. Riksdagen har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU21 s. 24 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:2334 yrkande 4 och 2015/16:2791 yrkande 3. En särskild utredare lämnade i juni 2017 förslag på förändringar i systemet med villkorlig frigivning i betänkandet Villkorlig frigivning - förstärkta åtgärder mot återfall i brott (SOU 2017:61). Den 14 mars 2019 beslutade regeringen propositionen Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning (prop. 2018/19:77). I propositionen bedömdes att det finns skäl att överväga en ordning som innebär en tydligare koppling mellan bristande deltagande i återfallsförebyggande åtgärder och den villkorliga frigivningen. Mot den bakgrunden beslutades den 24 september 2020 propositionen En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i återfallsförebyggande åtgärder (prop. 2020/21:18). Lagändringarna trädde i kraft den 1 maj 2021 och innebär att den villkorliga frigivningen ska kunna skjutas upp i större utsträckning än i dag för den som under anstaltstiden inte deltar i återfallsförebyggande åtgärder eller andra åtgärder som kan hjälpa den dömde att anpassa sig i samhället. Vidare infördes utökade möjligheter att skjuta upp den villkorliga frigivningen även vid annan misskötsamhet under verkställighetstiden. Regeringen gjorde bedömningen att propositionens förslag därmed fick anses ligga mycket nära riksdagens tillkännagivande i den del det avser att det bör införas en skyldighet för dem som har begått viss brottslighet att delta i behandlingsprogram för att kunna komma i fråga för villkorlig frigivning. Regeringen ansåg därför att det inte behöver vidtas någon ytterligare åtgärd med anledning av denna del av tillkännagivandet. Den del av tillkännagivandet som innebär att en vägran att delta i behandlingsprogram ska få konsekvenser för den intagnes möjlighet till permission behandlades inte i det lagstiftningsprojektet och tillkännagivandet bedömdes därför inte slutbehandlat, se prop. 2020/21:18 s. 20. Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. omfattar den del av tillkännagivandet som avser permission. Uppdraget ska redovisas senast den 29 december 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 9. Rskr. 2015/16:187 Hyresrätt m.m. Mot. 2014/15:12 m.fl., bet. 2015/16:CU14 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 49), 2017/18:75 (Ju 27), 2018/19:75 (Ju 21), 2019/20:75 (Ju 16), 2020/21:75 (Ju 14) och 2021/22:75 (Ju 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 18 om omvandling till ägarlägenheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att införa möjligheter till omvandling till ägarlägenheter m.m. (bet. 2015/16:CU14 s. 59 f.). I betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) lämnades förslag som skulle göra det möjligt att omvandla hyreslägenheter till ägarlägenheter. Betänkandet har remissbehandlats. Tillkännagivandet omfattar även ett par närliggande frågor, bl.a. ett hyrköpsystem för bostäder. Justitiedepartementet har tagit fram ytterligare beredningsunderlag, bl.a. genom samrådsmöten med berörda myndigheter och organisationer under 2017 och 2020. Regeringen tillsatte i december 2020 en utredning med uppdraget att utreda och föreslå åtgärder för att underlätta för förstagångsköpare att träda in på den ägda bostadsmarknaden (dir. 2020:125). Uppdraget redovisades i april 2022 genom betänkandet Startlån till förstagångsköpare av bostad (SOU 2022:12). Betänkandet har remissbehandlats. Det pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att analysera hur de frågor som omfattas av tillkännagivandet ska tas om hand. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i ett lämpligt sammanhang. Punkten är inte slutbehandlad. 10. Rskr. 2015/16:196 Straffrättsliga frågor Mot. 2015/16: 2403, 2645, 2681 och 3099, bet. 2015/16:JuU18 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 54), 2017/18:75 (Ju 31), 2018/19:75 (Ju 23), 2019/20:75 (Ju 17), 2020/21:75 (Ju 15) och 2021/22:75 (Ju 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 30 om systematiska stölder*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om systematiska stölder och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU18 s. 47 f.) och därmed bifallit motion 2015/16:2403 yrkande 14. Egendomsskyddsutredningen lämnade i december 2013 betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Till följd av Egendomsskyddsutredningens förslag har regeringen vidtagit ett flertal lagstiftningsåtgärder på förmögenhetsbrottsområdet, bl.a. när det gäller stöldbrottslighet (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Den 19 november 2020 beslutade regeringen propositionen Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet (prop. 2020/21:52). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var delvis tillgodosett genom propositionens förslag om en ny kvalifikationsgrund om systematik i bl.a. straffbestämmelsen om grov stöld. Beredningen av det som kvarstår av tillkännagivandet har därefter fortsatt inom Regeringskansliet. Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren fick i uppdrag att överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Enligt utredningens direktiv ska det säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget redovisades den 24 januari 2023. Betänkandet (SOU 2023:1) har remitterats i mars 2023. Remisstiden går ut den 5 juni. Punkten är inte slutbehandlad. 11. Rskr. 2015/16:197 Polisfrågor Mot. 2015/16:2646 yrkandena 7 och 8, 2015/16:2713 yrkande 3, 2015/16:56, 2015/16:2101 yrkande 3, 2015/16:2783, 2015/16:3103, 2015/16:903, 2015/16:1299, 2015/16:1348, 2015/16:1597, 2015/16:1735, 2015/16:1833, 2015/16:2573, 2015/16:2643, bet. 2015/16:JuU20 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 55), 2017/18:75 (Ju 32), 2018/19:75 (Ju 24), 2019/20:75 (Ju 18), 2020/21:75 (Ju 16) och 2021/22:75 (Ju 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om att renodla polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att utredningen om att renodla polisens verksamhet ska återupptas (bet. 2015/16:JuU20 s. 14 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:2646 yrkande 7 och 2015/16:2713 yrkande 3. Under rskr. 2014/15:152 (Ju 3) punkt 20 redogör regeringen för vad man har gjort för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Regeringen har påbörjat en analys av ytterligare frågor om renodling. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 55 om tillstånd till offentliga danstillställningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att kravet på tillstånd för att få anordna offentliga danstillställningar ska tas bort och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2015/16:JuU20 s. 10) och har därmed bifallit motionerna 2015/16:56, 2015/16:2101 yrkande 3, 2015/16:2646 yrkande 8, 2015/16:2783, 2015/16:3103 samt delvis bifallit motionerna 2015/16:903, 2015/16:1299, 2015/16:1348, 2015/16:1597. 2015/16:1735, 2015/16:1833, 2015/16:2573 och 2015/16:2643. En s.k. bokstavsutredare har haft i uppdrag att analysera regleringen om tillståndskrav för att anordna danstillställning och ta ställning till om kravet på tillstånd bör tas bort eller förändras i något avseende. Departementspromemorian Tillstånd till offentlig danstillställning (Ds 2018:20) överlämnades den 15 juni 2018 och har remissbehandlats. I april 2020 fick en annan utredare i uppdrag att föreslå förenklade regelverk för mikroföretagande. Uppdraget redovisades i juni 2021 (SOU 2021:60). Utredaren föreslog bland annat att regeringen bör låta utreda och lämna förslag med innebörden att kravet på danstillstånd ska upphävas i dess helhet. Förslagen har remitterats. Regeringen beslutade den 12 januari 2023 lagrådsremissen Avskaffat tillståndskrav för offentlig danstillställning. Regeringen avser att under våren 2023 överlämna en proposition till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad. 12. Rskr. 2015/16:205 Vallagsfrågor Mot. 2014/15:404 och 2015/16:2788, bet. 2015/16:KU14 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 59), 2017/18:75 (Ju 34), 2018/19:75 (Ju 26), 2019/20:75 (Ju 19), 2020/21:75 (Ju 17) och 2021/22:75 (Ju 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om valhemlighet för synskadades personröster*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om valhemlighet för synskadades personröster (bet. 2015/16:KU14 s. 15). Riksdagen har därmed delvis bifallit motionerna 2014/15:404 och 2015/16:2788 yrkande 3. Som ett led i arbetet har bl.a. ett möte med Synskadades Riksförbund ägt rum då olika alternativ diskuterats för att förbättra förutsättningarna för synskadade att personrösta självständigt med t.ex. hjälpmedel eller digital teknik. Regeringen har i propositionen Snabbare omval (prop. 2017/18:38) ansett att frågan om att vidta åtgärder för att ytterligare stärka valhemligheten bör bli föremål för fortsatta överväganden. I propositionen Stärkt skydd för valhemligheten (prop. 2017/18:286) har regeringen föreslagit bl.a. att platsen där valsedlar läggs ut ska vara avskärmad från insyn från andra väljare. Syftet med det förslaget var att allmänt ytterligare stärka skyddet för valhemligheten för alla väljare. Den 26 mars 2020 gav regeringen en parlamentariskt sammansatt kommitté i uppdrag att utreda hur personer med synnedsättning kan ges förutsättningar att personrösta utan att tvingas röja valhemligheten för någon (dir. 2020:30). Kommittén överlämnade den 15 december 2021 sitt slutbetänkande Säkerhet och tillgänglighet vid val (SOU 2021:96). I betänkandet redovisades resultatet av ett idé- och prototyparbete för utveckling av hjälpmedel till personer med synnedsättning. Kommittén lämnade förslag om att vidareutveckla de prototyper som presenterats, att alla kommuner ska kunna erbjuda förstoringshjälpmedel och belysningsförstärkning på alla röstmottagningsställen och att punkskrift som tillförs valsedeln av väljare vid röstning ska kunna avläsas och bedömas vid länsstyrelsens slutliga rösträkning. Regeringen gav den 19 maj 2022 Valmyndigheten i uppdrag att vidareutveckla och färdigställa prototyper till hjälpmedel till personer med synnedsättning. Regeringen beslutade den 15 december 2022 att uppdraget ska upphöra. I beslutet anför regeringen att en kommande utredning om valsedelssystemet samt eventuella förändringar av valsedlarnas utformning bör avvaktas innan prototyper till hjälpmedel vidareutvecklas och färdigställs. Efter att uppdraget återkallades har ett möte hållits med representanter för Synskadades riksförbund, riksorganisationen Unga med synnedsättning och förbundet Sveriges dövblinda då bl.a. olika sätt att underlätta för personer med synnedsättning att rösta utan hjälp diskuterades. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2016/17 13. Rskr. 2016/17:45 Falska polisbilar Prop. 2016/17:18, mot. 2016/17:3503 och 3504, bet. 2016/17:JuU6 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 93), 2017/18:75 (Ju 35), 2018/19:75 (Ju 28), 2019/20:75 (Ju 20), 2020/21:75 (Ju 18) och 2021/22:75 (Ju 16). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om kriminalisering*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om att framförandet av falska polisbilar ska kriminaliseras och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 1 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande 4. Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017. Lagstiftningen har utvärderats inom Regeringskansliet. Tillkännagivandet förklarades slutbehandlat i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 40). Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om förhindra fortsatt färd*: Riksdagen har ställt sig bakom det utskottet anför om förhindrande av fortsatt färd och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 2 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande 5. Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017. Lagstiftningen har utvärderats inom Regeringskansliet. Tillkännagivandet förklarades slutbehandlat i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 40). Punkten är slutbehandlad. Punkt 4 om att lagstiftningen ska avse alla polisens fortskaffningsmedel*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att lagstiftningen ska avse alla polisens fortskaffningsmedel och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 3 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande 2. Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017. Lagstiftningen har utvärderats inom Regeringskansliet. Tillkännagivandet förklarades slutbehandlat i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 40). Punkten är slutbehandlad. Punkt 5 om att lagstiftningen ska avse alla myndigheter som har tillgång till tvångsmedel*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att lagstiftningen ska gälla för alla myndigheter som har tillgång till tvångsmedel och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU6 s. 6 f.) och därmed bifallit motion 2016/17:3504 yrkande 4 och delvis bifallit motion 2016/17:3503 yrkande 1. Lagen (2016:1122) om skydd för vissa polisiära kännetecken på motorfordon trädde i kraft den 1 januari 2017. Lagstiftningen har utvärderats inom Regeringskansliet. Tillkännagivandet förklarades slutbehandlat i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 40). Punkten är slutbehandlad. 14. Rskr. 2016/17:90 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2016/17:1, mot. 2016/17:3231 m.fl., bet. 2016/17:JuU1 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ju 99), skr. 2017/18:75 (Ju 37), skr. 2018/19:75 (Ju 30), skr. 2019:20:75 (Ju 21), skr. 2020/21:75 (Ju 19) och skr. 2021/22:75 (Ju 17). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om lokalt förankrad polis*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en lokalt förankrad polis (bet. 2016/17:JuU1 s. 69). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter stod som öppen. Ett av syftena med ombildningen av polisen till en sammanhållen myndighet 2015 var att säkerställa en lokalt förankrad och synlig polis i hela landet. För att följa upp utfallet av polisreformens intentionerfick Statskontoret haft i uppdrag att utvärdera ombildningen av polisen. Statskontoret slutrapporterade uppdraget i september 2018 och med utgångspunkt i slutrapporten har Polismyndigheten fortsatt sitt utvecklingsarbete, ett arbete som regeringen följer noga och får löpande information om. Sedan ombildningen har Polismyndigheten ålagts att, på olika sätt, redovisa arbetet med att uppnå reformens intentioner, innefattande en lokalt förankrad polisverksamhet. De regleringsbrev som beslutades i direkt anslutning till ombildningen innehöll dessutom krav på att Polismyndigheten löpande skulle hålla regeringen informerad om det fortsatta arbetet med ombildningen. De årliga kraven i regleringsbrev om redovisning från Polismyndigheten har avsett att i olika former begära återrapportering om myndighetens arbete med att åstadkomma en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Detta har innefattat att redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå, hur resurser fördelats så att det ska finnas en stark lokal närvaro i utsatta områden, antalet kommunpoliser och att redogöra för hur resurser har fördelats för att uppnå en stark lokal närvaro i hela landet, med fler poliser i yttre tjänst. Polismyndigheten har i en rad budgetar tillförts mer resurser för att till och med 2024 ha ökat antalet anställda med sammantaget 10 000 jämfört med hur många anställda som fanns vid ingången av 2016. Polismyndigheten har haft i uppdrag att redovisa hur resursförstärkningarna används för att på bästa sätt stärka och utveckla polisverksamheten. Vidare har det skapats förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att antalet lärosäten som kan tillhandahålla polisutbildning har blivit fler. Från och med 2019 finns det fem sådana lärosäten. Brottsförebyggande rådet har fått i uppdrag att följa upp och analysera resursanvändningen inom Polismyndigheten och resultatet av anslagshöjningarna för att utöka antalet anställda. I detta ingår att kartlägga hur de ekonomiska tillskotten har fördelats och använts i Polismyndigheten samt analysera hur verksamheten och dess resultat har utvecklats. Uppdraget ska delredovisas till regeringen (Justitiedepartementet) senast den 24 mars 2023 och den 18 oktober 2024. Uppdraget ska slutredovisas senast den 27 mars 2026. I regleringsbrevet för 2023 har regeringen beslutat att Polismyndigheten ska redovisa antalet kommunpoliser, områdespoliser samt antalet anställda totalt som arbetar huvudsakligen med brottsförebyggande arbete och ingripandeverksamhet per polisregion. Polismyndigheten ska också redovisa antalet poliser i yttre tjänst, dels i absoluta tal, dels som andel av det totala antalet poliser. Liknande återrapporteringskrav har lämnats i tidigare års regleringsbrev. Vidare har regeringen gett myndigheten i uppdrag att lämna en redovisning av de medel som tillförs verksamheten för att öka antalet anställda t.o.m. 2024. Redovisningen ska avse var och enligt vilka kriterier de ökade resurserna har fördelats, respektive avses fördelas, i verksamheten. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 52-53), i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 40-41) och i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 43-44). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 12 om fler områdespoliser och kommunpoliser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det utskottet anför om fler områdespoliser och kommunpoliser (bet. 2016/17:JuU1 s. 69). I skrivelse 2016/17:75 redovisades denna punkt som slutbehandlad. Riksdagen ansåg dock att regeringen inte hade redovisat tillräckligt med vidtagna åtgärder för att tillkännagivandet skulle kunna anses slutbehandlat (bet. 2016/17:KU21, rskr. 2016/17:296). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6) meddelade regeringen att punkten därför åter står som öppen. Kommunpoliser och områdespoliser etablerades som viktiga polisiära funktioner i lokalsamhället i och med myndighetsombildningen 2015. Kommunpolisernas huvuduppdrag är att driva myndighetens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i samverkan med kommunen och övriga samhället. Områdespolisernas ska arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete utifrån framtagen problembild. De ska vara kända i lokalsamhället och besitta goda kunskaper om sitt område. Områdespoliserna kan tas i anspråk som ingripanderesurs och vid kommenderingar, men helst inom sitt eget område. I regleringsbrevet för 2017 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att analysera och bedöma hur långt myndigheten har kommit i målsättningen med en mer närvarande och tillgänglig myndighet i lokalsamhället. För att säkerställa att områdespoliser etableras och kan verka på det sätt som är avsett har regeringen därefter angett i regleringsbrev att Polismyndigheten ska redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och i vilken utsträckning dessa arbetar fredat med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete. I Polismyndighetens fördelning av resurser har utsatta områden varit prioriterade och den personella resursen har ökat i dessa områden. I regleringsbrevet för 2018 gav regeringen Polismyndigheten i uppdrag att redovisa vilka långsiktiga mål myndigheten har för arbetet i utsatta områden och hur dessa mål ska operationaliseras. Polismyndigheten skulle också göra en bedömning av vilka polisiära åtgärder som krävs framöver i de utsatta områdena. I årsredovisningen för 2018 beskriver Polismyndigheten att en långsiktig strategi har tagits fram för det polisiära arbetet i de utsatta områdena. Polismyndigheten använder medborgarlöften, medborgardialoger och lokal samverkan som verktyg för att skapa en effektivare brottsförebyggande och trygghetsskapande verksamhet. Medborgardialoger ger en fördjupad kunskap om den lokala lägesbilden och bidrar samtidigt till att medborgarnas förtroende för polisen ökar genom den relation som uppstår vid mötet. Samverkansöverenskommelser utgör grunden till arbetet med medborgarlöften och beskrivs vara av avgörande betydelse för samverkan med kommunerna. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 54-55). I konstitutionsutskottets betänkande (2020/21:KU2) uttryckte dock riksdagen en annan uppfattning. Punkten står därför åter som öppen. I de senaste årens regleringsbrev har Polismyndighetens fortsatt ålagts att redovisa antalet områdespoliser och kommunpoliser samt vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet, med fler poliser i yttre tjänst. I detta har ingått att redovisa hur resurser fördelats så att det skulle finnas en stark lokal närvaro i utsatta områden. Enligt regleringsbrevet för 2021 ingick att redovisa omfattningen av områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som gjordes för att dessa skulle få större möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete, utan att tas i anspråk för annan verksamhet. Polismyndigheten skulle också redovisa antalet kommunpoliser och fördelningen av dessa i hela landet. Enligt regleringsbrevet för 2022 skulle myndigheten vidare redovisa antalet kommunpoliser per polisregion, antalet områdespoliser per polisregion samt antalet anställda totalt inom den brottsförebyggande verksamheten och ingripandeverksamheten. I regleringsbrevet för 2023 har regeringen beslutat att Polismyndigheten ska redovisa antalet kommunpoliser, områdespoliser samt antalet anställda totalt som arbetar huvudsakligen med brottsförebyggande arbete och ingripandeverksamhet per polisregion. Polismyndigheten ska också redovisa antalet poliser i yttre tjänst, dels i absoluta tal, dels som andel av det totala antalet poliser. Vidare har regeringen gett myndigheten i uppdrag att lämna en redovisning av de medel som tillförs verksamheten för att öka antalet anställda t.o.m. 2024. Redovisningen ska avse var och enligt vilka kriterier de ökade resurserna har fördelats, respektive avses fördelas, i verksamheten. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 48-49). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 44 om kartläggning, uppföljning och statistik om hedersrelaterad brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kartläggning, uppföljning och statistik om hedersrelaterad brottslighet (bet. 2016/17:JuU1 s. 79 f.). I regeringens skrivelse 2017/18:75 angavs mot bakgrund av vidtagna åtgärder att skrivelsen i denna del avsågs läggas till handlingarna. I sitt betänkande (2017/18:KU21) över behandlingen av riksdagens skrivelser motsatte sig riksdagen inte regeringens hantering av denna punkt. Regeringen beslutade därefter den 21 februari 2019 att lägga riksdagsskrivelsen i denna del till handlingarna och redovisade detta i skrivelse 2018/19:75. Riksdagen har därefter i sitt betänkande (2018/19:KU21) ansett att tillkännagivandet inte kan anses vara slutbehandlat som regeringen angett i skrivelse 2018/19:75. I regeringens skrivelse 2019/20:75 meddelade regeringen därför riksdagen att punkten åter står som öppen. Den 24 februari 2022 beslutade regeringen propositionen Ett särskilt brott för hedersförtryck (prop. 2021/22:138) och den 1 juni 2022 trädde lagändringar i kraft som innebär att ett särskilt brott för hedersförtryck infördes i brottsbalken. Brottet innebär att det är straffbart att begå vissa brottsliga gärningar mot en person, om var och en av gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet och ett syfte med gärningarna varit att bevara eller återupprätta en persons eller familjs, släkts eller annan liknande grupps heder. Införandet av ett särskilt brott för hedersförtryck innebär att statistik om anmälda, handlagda och uppklarade brott samt misstänkta och lagförda personer finns respektive kommer att finnas tillgänglig inom ramen för den officiella kriminalstatistiken. I december 2020 beslutade regeringen att ett nationellt och sektorsövergripande kompetenscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck skulle inrättas vid Länsstyrelsen i Östergötland. I samband med detta fick Länsstyrelsen i uppdrag att förbereda inrättandet av ett sådant centrum. Den 1 oktober 2022 inrättades Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen Östergötland. Centret ska, enligt dess instruktion, stödja kommuner och regioner i deras arbete med att kartlägga förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck samt regelbundet undersöka omfattningen av hedersrelaterat våld och förtryck i Sverige och utvecklingen av samhällets insatser på området. Vetenskapsrådet fick 2021 i uppdrag att inrätta ett tioårigt nationellt forskningsprogram om brottslighet som inkluderar bland annat hedersrelaterat våld och förtryck. I augusti 2021, som komplement till det nationella forskningsprogrammet, gavs Forte i uppdrag att kartlägga forskning om mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtyck i syfte att identifiera kunskapsluckor. Uppdraget redovisades till regeringen den 15 februari 2022. Vetenskapsrådet har fortsatt i uppdrag att ansvara för det nationella forskningsprogrammet mot brottslighet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 49 om åtgärder mot bedrägeribrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det utskottet anför om åtgärder mot bedrägeribrott (bet. 2016/17:JuU1 s. 105). Polismyndigheten har haft i uppdrag att redovisa och bedöma effekten av vidtagna åtgärder mot bedrägeribrott och brott mot äldre. I redovisningen lyfts bl.a. fram inrättandet av polisens nationella bedrägericenter (NBC) som syftar till att göra arbetet mot bedrägerier mer effektivt och strukturerat och har bidragit till förbättringar i Polismyndighetens samordning av bedrägeriärenden. Samtidigt beskriver Polismyndigheten att inflödet av anmälda bedrägerier är oerhört stort och att bedrägeribrottsligheten är svår att utreda bort. Polismyndighetens nationella bedrägericentrum arbetar därför också på olika sätt aktivt med att förebygga bedrägerier genom kampanjer, informationsinsatser, externa och interna utbildningar samt andra aktiviteter i samverkan med olika aktörer. Myndigheten har även inlett en strukturerad samverkan med banksektorn för att förstärka det förebyggande arbetet på bedrägeriområdet. Med de många anmälda bedrägeribrotten kommer också krav på stora utredningsresurser. Polismyndigheten har tillförts ökade resurser i en rad budgetar för att till och med 2024 öka antalet anställda med sammantaget 10 000 jämfört med hur många anställda som fanns vid ingången av 2016. De ökade resurserna kommer inte minst komma utredningsverksamheten till del genom utökad kompetens och fler personer. Under 2017 tillsattes en utredning för att se över frågan om bedrägerier som begås med falska eller stulna id-handlingar. Utredningen redovisade sina resultat i betänkandet Ett säkert statligt ID-kort - med e-legitimation (SOU 2019:14) där en ny lag föreslås om statliga identitetshandlingar med bestämmelser om ett statligt identitetskort och en statlig e-legitimation. I brottsutredningar med ekonomisk koppling är Polismyndigheten beroende av information från bankerna. Ny lagstiftning som riksdagen beslutade om under 2018 innebär att bankernas svar till de brottsutredande myndigheterna ska ske skyndsamt och i digital form från och med den 1 september 2019. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slut-behandlat i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 59-60). I konstitutionsutskottets betänkande (2020/21:KU2) uttryckte dock riksdagen en annan uppfattning. Enligt riksdagen kan tillkännagivandet inte anses slutbehandlat förrän de åtgärder som föreslås i betänkandet Ett säkert statligt ID-kort - med e-legitimation är genomförda. Punkten står därför åter som öppen. Arbete med en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 9, 12, 44 och 49. 15. Rskr. 2016/17:133 Associationsrätt Mot. 2015/16:775 m.fl., bet. 2016/17:CU6 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 38), 2018/19:75 (Ju 31), 2019/20:75 (Ju 22), 2020/21:75 (Ju 20) och 2021/22:75 (Ju 18). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om EU-förslag om könsfördelning i bolagsstyrelser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen inom EU bör verka för nationellt självbestämmande i fråga om könsfördelningen i svenska börsbolags styrelser. EU-kommissionen lade 2012 fram ett förslag till direktiv om en jämnare könsfördelning bland styrelseledamöter i börsnoterade bolag. Förhandlingarna i rådet och med Europaparlamentet är nu avslutade och direktivet har antagits (Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2022/2381 av den 23 november 2022 om en jämnare könsfördelning bland styrelseledamöter i börsnoterade bolag och därmed sammanhängande frågor). Sverige har motsatt sig förslaget. Punkten är slutbehandlad. 16. Rskr. 2016/17:211 Straffrättsliga frågor Mot. 2016/17: 443, 510, 685, 702, 728, 865, 1080, 1134, 1180, 1535, 1538, 1936, 2288, 2303, 2466, 2627, 2701, 3078, 3221, 3230, 3238, 3346, 3388 och 3474, bet. 2016/17:JuU16 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 55), 2018/19:75 (Ju 36), 2019/20:75 (Ju 27), 2020/21:75 (Ju 24) och 2021/22:75 (Ju 20). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 12 om grovt sexuellt ofredande*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om grovt sexuellt ofredande och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 32 f.) och därmed bifallit motionerna 2016/17:3078 yrkande 22 och 2016/17:3388 yrkande 26. Regeringen beslutade den 15 mars 2018 propositionen En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet (prop. 2017/18:177). Den nya regleringen innebär att straffansvaret för våldtäkt och sexuellt övergrepp utvidgades på det sättet att vissa gärningar som tidigare bedömdes som sexuellt ofredande omfattas av bestämmelserna om våldtäkt och sexuellt övergrepp, under förutsättning att den sexuella handlingen når upp till den nivå som krävs för bestämmelsernas tillämpning. Det kan handla om s.k. överrumplingsfall, dvs. där den sexuella handlingen utförs på ett sådant sätt att offret överrumplas av den. Ett exempel på överrumplingsfall kan vara sexuella handlingar som utförs i folksamlingar under festivaler, konserter och liknande arrangemang. Ett annat exempel på fall som tidigare straffades som sexuella ofredanden men som med den nya regleringen omfattas av tillämpningsområdet för våldtäkt och sexuellt övergrepp är situationer där den utsatte, som inte kan anses vara i en särskilt utsatt situation, bemöter ett övergrepp med passivitet. Mot den bakgrunden ansåg regeringen att det inte finns behov av att införa ett nytt brott, grovt sexuellt ofredande. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat (bet. 2017/18:JuU29, rskr. 2017/18:302). Punkten stod därför åter som öppen. Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över bestämmelsen om sexuellt ofredande och överväga om ett grovt brott bör införas (dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Den 13 april 2022 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar (prop. 2021/22:231). Genom förslagen om grovt sexuellt ofredande ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022. Punkten är slutbehandlad. Punkt 24 om straffrättsligt skydd för blåljuspersonal m.m.*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om straffrättsligt skydd för blåljuspersonal och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU16 s. 51 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2016/17:865 yrkandena 7-9, 2016/17:1080 yrkandena 10-13, 2016/17:1535 yrkande 2, 2016/17:2466, 2016/17:3221 yrkande 25, 2016/17:3238 yrkandena 1-3 och 2016/17:3388 yrkande 14 och delvis motionerna 2016/17:443, 2016/17:685 yrkandena 1 och 2, 2016/17:728, 2016/17:1936, 2016/17:2303 yrkande 10 och 2016/17:2710. Innehållet i tillkännagivandet omfattas av Blåljusutredningens (Ju 2016:23) uppdrag enligt kommittédirektiven Ett modernt straffrättsligt skydd för blåljuspersonal och andra samhällsnyttiga funktioner (dir. 2016:115). Uppdraget redovisades genom ett delbetänkande den 17 januari 2018 (SOU 2018:2). Den 4 juli 2019 beslutade regeringen propositionen Ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighetsutövning (prop. 2018/19:155). I propositionen föreslogs att sabotage mot blåljusverksamhet skulle införas som ett nytt gradindelat brott i brottsbalken. Brottet omfattar den som angriper eller på annat sätt stör polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård, om gärningen är ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet. Om gärningen framkallat fara för flera människoliv eller egendom av särskild betydelse, eller annars varit av särskilt farlig art, ska det dömas för grovt sabotage mot blåljusverksamhet. Straffet för sabotage mot blåljusverksamhet är fängelse i högst fyra år och för grovt sabotage mot blåljusverksamhet fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller på livstid. Vidare föreslogs att straffskalan för grovt våld eller hot mot tjänsteman skulle skärpas till fängelse i lägst ett och högst sex år. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2020. I propositionen bedömde regeringen att de delar av tillkännagivandet som avser att en ny brottsbeteckning bör införas och att det bör införas en särskild straffskärpningsgrund som innebär att alla brott som innefattar ett angrepp mot viktiga samhällsfunktioner leder till skärpta straff tillgodoses genom förslaget. Vad gäller övriga delar beslutade regeringen den 14 maj 2020 kommittédirektiven Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. I uppdraget ingick också att analysera behovet och lämpligheten av en lagändring som innebär att brottet våld eller hot mot tjänsteman delas upp och att straffskalan för våld mot tjänsteman skärps. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 18 maj 2022. Den 21 april 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet (dir. 2022:31). Utredaren ska bl.a. göra en språklig och saklig översyn av straffbestämmelsen om våld eller hot mot tjänsteman och ta ställning till om skyddet behöver förstärkas. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 2 februari 2023 fick utredaren även i uppdrag att bl.a., oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som innebär att straffet för våld eller hot mot tjänsteman skärps. Utredningstiden förlängdes. Uppdraget i sin helhet ska redovisas samlat senast den 1 januari 2024 (dir. 2023:16). Punkten är inte slutbehandlad. 17. Rskr. 2016/17:272 Grovt fordringsbedrägeri och andra förmögenhetsbrott Mot. 2016/17:3230 och 3697, prop. 2016/17:131, bet. 2016/17:JuU13 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 70), 2018/19:75 (Ju 41), 2019/20:75 (Ju 32), 2020/21:75 (Ju 27) och 2021/22:75 (Ju 22). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om upprepade stölder*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om vikten av att se upprepade stölder i ett sammanhang, och att påföljderna i större utsträckning ska stå i proportion till den samlade brottsligheten, och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:JuU13 s. 23 f.). Riksdagen har därmed bifallit motion 2016/17:3230 yrkande 5. Egendomsskyddsutredningen lämnade i december 2013 betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85). Till följd av Egendomsskyddsutredningens förslag har regeringen vidtagit ett flertal lagstiftningsåtgärder på förmögenhetsbrottsområdet, bl.a. när det gäller stöldbrottslighet (prop. 2016/17:131). Den 19 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda bl.a. den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget redovisades i januari 2019 genom promemorian Straffrättsliga åtgärder mot tillgreppsbrott och vissa andra brott (Ds 2019:1). Riksdagen informerades om uppdraget i propositionen Elektronisk övervakning av kontaktförbud (prop. 2017/18:81 s. 43). Den 19 november 2020 beslutade regeringen propositionen Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet (prop. 2020/21:52). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var delvis tillgodosett genom propositionens förslag om en ny kvalifikationsgrund om systematik i bl.a. straffbestämmelsen om grov stöld. Beredningen av det som kvarstår av tillkännagivandet har därefter fortsatt inom Regeringskansliet. Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren fick i uppdrag att överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Enligt utredningens direktiv ska det säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget redovisades den 24 januari 2023. Betänkandet (SOU 2023:1) har remitterats i mars 2023. Remisstiden går ut den 5 juni. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmöte 2017/18 18. Rskr. 2017/18:34 Sjöfylleri Mot. 2016/17:204, 2016/17:807, 2016/17:1437, 2016/17:1474, 2016/17:1937, 2016/17:2113, 2016/17:2123, 2016/17:2576, 2017/18:247, 2017/18:1438, 2017/18:2170, 2017/18:2236, 2017/18:2831, 2017/18:3214 yrkande 3, 2017/18:3476, 2017/18:3575, 2017/18:2314, bet. 2017/18:CU2 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 93), 2018/19:75 (Ju 45), 2019/20:75 (Ju 36), 2020/21:75 (Ju 31) och 2021/22:75 (Ju 24). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om sjöfylleri*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utvärdering av det utvidgade straffansvaret för sjöfylleri som infördes 2010 (bet. 2017/18:CU2 s. 8). Den 30 augusti 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda och utvärdera vissa frågor avseende trafikbrott och sjöfylleri (Ju 2018:F). Uppdraget redovisades i november 2019 genom promemorian Ett stärkt straffrättsligt skydd mot upprepad trafikbrottslighet och en utvärdering av den nedre promillegränsen för sjöfylleri (Ds 2019:22). I promemorian görs bedömningen att det inte finns behov av att ändra regleringen om sjöfylleri. Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 20 mars 2020. I december 2021 remitterades ett utkast till lagrådsremiss med förslag om bl.a. skärpta straff för grov olovlig körning, rattfylleri och grovt rattfylleri. Remisstiden gick ut den 22 februari 2022. Den 9 juni 2022 beslutade regeringen lagrådsremissen Skärpta straff för olovlig körning och rattfylleribrott. Punkten är inte slutbehandlad. 19. Rskr. 2017/18:65 Skjutvapen och explosiva varor - skärpta straff för de grova brotten Prop. 2017/18:26, mot. 2017/18:3917 yrkande 1 och 2, bet. 2017/18:JuU8 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 102), 2018/19:75 (Ju 47), 2019/20:75 (Ju 38), 2020/21:75 (Ju 33) och 2021/22:75 (Ju 26). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om kvalifikationsgrunder för grova brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att fler vapenbrott ska anses som grova (bet. 2017/18:JuU8 s. 5 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3917 yrkande 2. Propositionen En strängare syn på hantering av vapen och explosiva varor (prop. 2019/20:200) beslutades den 27 augusti 2020. I propositionen föreslogs att när det gäller vapenbrott och brott mot tillståndsplikten för explosiva varor ska fler enhandsvapen och explosiva varor anses vara av särskilt farlig beskaffenhet och vid bedömningen av om ett brott är grovt ska det särskilt beaktas om vapen eller explosiva varor innehafts eller hanterats i en sådan miljö att de typiskt sett kan befaras komma till brottslig användning. Regeringen föreslog vidare att det inte längre ska behöva vara fråga om ett stort antal vapen eller explosiva varor för att ett brott ska kunna bedömas som synnerligen grovt, om det rör sig om vapen eller varor av särskilt farlig beskaffenhet. Den 5 november 2020 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 900). Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i ovan nämnda proposition. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad. 20. Rskr. 2017/18:92 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2017/18:1, mot. 2017/18:3569 m.fl., bet. 2017/18:JuU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 104), 2018/19:75 (Ju 48), 2019/20:75 (Ju 39), 2020/21:75 (Ju 34) och 2021/22:75 (Ju 27). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 36 om en lokalt förankrad, närvarande och synlig polis i hela landet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en lokalt förankrad, närvarande och synlig polis i hela landet (bet. 2017/18:JuU1 s. 89). Ett av syftena med ombildningen av polisen till en sammanhållen myndighet 2015 var att säkerställa en lokalt förankrad och synlig polis i hela landet. För att följa upp utfallet av polisreformens intentioner fick Statskontoret i april 2014 i uppdrag att utvärdera ombildningen av polisen. Statskontoret slutrapporterade uppdraget i september 2018. Med utgångspunkt i slutrapporten har Polismyndigheten fortsatt sitt utvcklingsarbete, ett arbete som regeringen följer noga och får löpande information om. Sedan ombildningen har Polismyndigheten ålagts att, på olika sätt, redovisa arbetet med att uppnå reformens intentioner, innefattande en lokalt förankrad polisverksamhet. De regleringsbrev som beslutades i direkt anslutning till ombildningen innehöll dessutom krav på att Polismyndigheten löpande skulle hålla regeringen informerad om det fortsatta arbetet med ombildningen. De årliga kraven i regleringsbrev om redovisning från Polismyndigheten har avsett att i olika former begära återrapportering om myndighetens arbete med att åstadkomma en långsiktig och tydlig polisiär närvaro i hela landet. Detta har innefattat att redovisa i vilken utsträckning det finns områdespoliser på lokalpolisområdesnivå, hur resurser fördelats så att det ska finnas en stark lokal närvaro i utsatta områden, antalet kommunpoliser och att redogöra för hur resurser har fördelats för att uppnå en stark lokal närvaro i hela landet, med fler poliser i yttre tjänst. Enligt regleringsbrevet för 2021 ingick att redovisa omfattningen av områdespoliser på lokalpolisområdesnivå och vad som gjordes för att dessa skulle få större möjligheter att arbeta långsiktigt med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete, utan att tas i anspråk för annan verksamhet. Enligt regleringsbrevet för 2022 skulle myndigheten vidare redovisa antalet kommunpoliser per polisregion, antalet områdespoliser per polisregion samt antalet anställda totalt inom den brottsförebyggande verksamheten och ingripandeverksamheten. I regleringsbrevet för 2023 har regeringen beslutat att Polismyndigheten ska redovisa antalet kommunpoliser, områdespoliser samt antalet anställda totalt som arbetar huvudsakligen med brottsförebyggande arbete och ingripandeverksamhet per polisregion. Polismyndigheten ska också redovisa antalet poliser i yttre tjänst, dels i absoluta tal, dels som andel av det totala antalet poliser. Vidare har regeringen gett myndigheten i uppdrag att lämna en redovisning av de medel som tillförs verksamheten för att öka antalet anställda t.o.m. 2024. Redovisningen ska avse var och enligt vilka kriterier de ökade resurserna har fördelats, respektive avses fördelas, i verksamheten. Polismyndigheten har i en rad budgetar tillförts mer resurser för att till och med 2024 ha ökat antalet anställda med sammantaget 10 000 jämfört med hur många anställda som fanns vid ingången av 2016. Polismyndigheten har haft i uppdrag att redovisa hur resursförstärkningarna används för att på bästa sätt stärka och utveckla polisverksamheten. Vidare har det skapats förutsättningar för att utbilda fler poliser, bl.a. genom att antalet lärosäten som kan tillhandahålla polisutbildning har blivit fler. Från och med 2019 finns det fem sådana lärosäten. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 52-53), i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 40-41) och i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.7 s. 43-44). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 67 om polisens förmåga att bekämpa och utreda narkotikabrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att stärka polisens förmåga att bekämpa och utreda narkotikabrott (bet. 2017/18:JuU1 s. 135). Polismyndigheten har har tillförts mer resurser i en rad budgetar för att utöka antalet anställda och därmed höja förmågan och öka effektiviteten i arbetet. Åtgärder för att både förstärka och utveckla polisverksamheten har bidragit i arbetet mot narkotikabrottsligheten. Polismyndigheten har vidare haft i uppdrag att förstärka och utveckla bekämpningen av illegal handel med och produktion av narkotika, inklusive narkotikaklassade läkemedel. I uppdraget har ingått att utveckla åtgärderna för att minska förekomsten av narkotikahandel på offentliga platser, utveckla arbetsmetoderna och samverkan med andra berörda myndigheter för att öka upptäcktsrisken och lagföringen gällande illegal handel med narkotika samt analysera och vid behov föreslå åtgärder som kan vidtas för att ytterligare bekämpa den illegala handeln med narkotika. Uppdraget redovisades den 11 januari 2022. Av redovisningen framgår bl.a. att myndigheten har tagit fram en strategi för narkotikabekämpning, förstärkt narkotikautbildningen och förstärkt samverkan med andra myndigheter och inom EU-samarbetet. Det framgår också att Polismyndigheten har ambitionen att inrätta fler s.k. lokala fokusgrupper med särskild kompetens att arbeta uthålligt och systematiskt mot narkotika-, vapen- och våldsbrottslighet, vilket redan i dag finns i enskilda lokalpolisområden. Under 2019 fick Brottsförebyggande rådet (Brå) ett uppdrag att genomföra en studie av narkotikamarknader i Sverige, inbegripet illegal handel med narkotikaklassade läkemedel. I uppdraget ingick att Brå även skulle redovisa hur rättsväsendets och samhällets motåtgärder skulle kunna stärkas för att minska tillgången till narkotika. Uppdraget redovisades den 1 september 2021. I maj 2020 tillsattes en utredning för att se över postlagens (2010:1045) bestämmelser om tystnadsplikt i syfte att underlätta de brottsbekämpande myndigheternas arbete med att förhindra illegal handel via post med bl.a. narkotika. Uppdraget redovisades den 21 april 2021. Den 16 juni 2022 beslutades propositionen Åtgärder för att förhindra illegal handel via post (prop. 2021/22:259) med förslag att ändra postlagen. Syftet med förslagen var att begränsa tillgången till narkotika i samhället samt bekämpa kriminalitet och organiserad brottslighet. Lagändringarna trädde i kraft den 2 januari 2023. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 40-41) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 73 om polisens återkoppling till brottsutsatta*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att förbättra polisens återkoppling till brottsutsatta (bet. 2017/18:JuU1 s. 136). Som ett led i arbetet med att genomföra EU:s brottsofferdirektiv beslutades hösten 2015 om vissa ändringar i förundersökningskungörelsen (1947:948). Ändringarna innebär bl.a. stärkt informationsskyldighet till målsägande generellt under förundersökningen, t.ex. med information om den fortsatta handläggningen av ärendet. Brottsoffermyndigheten fick 2016 i uppdrag att kartlägga brottsutsattas behov av stöd under brottmålsprocessen och analysera i vilken utsträckning dessa behov kan tillgodoses genom digitaliseringens möjligheter. Uppdraget redovisades under 2017 och fick till följd att det i regleringsbreven för 2018 gavs i uppdrag till rättsväsendets myndigheter att identifiera vilka relevanta meddelandeflöden riktade till brottsutsatta som skulle kunna anslutas till den digitala tjänsten Mina meddelanden. Myndigheterna skulle också utreda i vilken utsträckning tjänsten kan användas för att brottsutsatta ska kunna följa och få fortlöpande statusuppdateringar kring sina ärenden. Myndigheterna redovisade uppdraget gemensamt i februari 2019. I regleringsbrevet för 2020 fick Polismyndigheten i uppdrag att gå vidare i arbetet med att kunna informera brottsutsatta via Mina meddelanden. Uppdraget redovisades i februari 2021. För att inhämta mer information om vad Polismyndigheten gör för att stärka samverkan med andra aktörer i samhället gällande brottsofferarbetet fick myndigheten ett uppdrag i regleringsbrevet för 2019. Uppdraget redovisades i årsredovisningen för 2019. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 61). Under 2021 granskade Riksrevisionen effektiviteten i Polismyndighetens arbete med information till brottsutsatta (RiR 2021:20). Riksrevisionens slutsats var att det fanns flera effektivitetsbrister i Polismyndighetens sätt att arbeta. Den 12 november 2021 överlämnades en skrivelse (skr. 2021/22:57) till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport. Ett återrapporteringskrav om hur Polismyndigheten befäster de rutiner som finns för att säkerställa att brottsutsatta får den information de behöver under hela ärendets gång fanns i regleringsbrevet för 2022. Redovisningen lämnades i årsredovisningen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 74 om särskild utbildning för den som hör eller förhör barn*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anfört om att säkerställa att den som hör eller förhör barn ska ha särskild utbildning för det och tillkännager detta för regeringen (bet. 2017/18:JuU1 s. 107 f.). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera om bestämmelserna om förhör med barn under 18 år som misstänks för brott är ändamålsenliga samt ta ställning till om eventuella författningsändringar även bör avse målsägande och vittnen i de fall det lämnas förslag på ändringar i bestämmelser som även reglerar förhör med målsägande eller vittnen samt utreda behovet av en ökad närvaro av socialtjänsten vid inledande förhör med barn som misstänks för brott. En lagrådsremiss beslutades i januari 2023 och regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under mars 2023. En utredare har haft i uppdrag att lämna förslag på en strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inkluderat hedersrelaterat våld och förtryck (dir. 2021:29). I utredarens uppdrag ingick att lämna förslag på praktiska åtgärder för ett stärkt barnrättsperspektiv i brottmålsprocessen, exempelvis vad gäller bemötande av barnet, barnanpassad information och stöd till barnet under processen, metodutveckling, erfarenhetsutbyte och andra liknande åtgärder. Utredningen har överlämnats och bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 36, 73 och 74. 21. Rskr. 2017/18:123 Associationsrätt Mot. 2017/18:3344, bet. 2017/18:CU7 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ju 107), 2018/19:75 (Ju 50), 2019/20:75 (Ju 41), 2020/21:75 (Ju 36) och 2021/22:75 (Ju 29). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om hållbarhetsrapportering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma med lagförslag som innebär minskade krav på hållbarhetsrapportering för företag (bet. 2017/18:CU7 s. 6 f.). Ett nytt ändringsdirektiv antogs i december 2022. En utredning har i uppgift att föreslå hur ändringsdirektivet ska genomföras i svensk rätt. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i samband med att regeringen lämnar förslag på genomförandet. Punkten är inte slutbehandlad. 22. Rskr. 2017/18:145 Renodling av Polismyndighetens arbetsuppgifter när länsstyrelserna tar över uppgifter på djurområdet Prop. 2016/17:224, mot. 2017/18:2480 yrkande 1, 2017/18:3576 yrkandena 10 och 12, 2017/18:3739 yrkande 16, 2017/18:3899 yrkande 8 och delvis motion 2017/18:2480 yrkandena 2 och 3, bet. 2017/18:JuU6 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 57), 2019/20:75 (Ju 43), 2020/21:75 (Ju 37) och 2021/22:75 (Ju 30). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 ytterligare renodling av polisens verksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att ytterligare renodla polisens verksamhet och att regeringen senast den 1 mars 2018 ska återuppta Utredningen om renodling av polisens arbetsuppgifter (Ju 2014:07) och därmed bifallit motionerna 2017/18:2480 yrkande 1, 2017/18:3576 yrkandena 10 och 12, 2017/18:3739 yrkande 16, 2017/18:3899 yrkande 8 och delvis motion 2017/18:2480 yrkandena 2 och 3. Under rskr. 2014/15:152 (Ju 3) punkt 20 har regeringen redogjort för vad man har gjort för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Regeringen har påbörjat en analys av ytterligare frågor om renodling. Punkten är inte slutbehandlad. 23. Rskr. 2017/18:175 Unga lagöverträdare Bet. 2017/18:JuU18 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 64) och 2019/20:75 (Ju 44), 2020/21:75 (Ju 38) och 2021/22:75 (Ju 31). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om drogtester av barn under 15 år*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att möjligheterna att drogtesta barn under 15 år bör utvärderas i syfte att säkerställa att sådana tester kan genomföras i tillräcklig omfattning (bet. 2017/18:JuU18 s. 8). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att utvärdera bestämmelserna om drogtester av barn under 15 år som misstänks för brott och bedöma om de är ändamålsenligt utformade, och lämna förslag på de författningsändringar och andra åtgärder som bedöms nödvändiga för att säkerställa att drogtester kan genomföras i tillräcklig omfattning (dir. 2019:103). I samband med att uppdraget beslutades skrevs tillkännagivandet av. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU2, rskr. 2020/21:35). Punkten står därför åter som öppen. Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). En lagrådsremiss beslutades i januari 2023 och regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om snabbare lagföring*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag på åtgärder för snabbare lagföring av brott som begås av ungdomar (bet. 2017/18:JuU18 s. 28). En utredare har haft i uppdrag att utreda och föreslå åtgärder som leder till en snabbare lagföring av brott, med särskilt fokus på bl.a. unga som begår brott. Uppdraget delredovisades i promemorian En snabbare lagföring - Försöksprojekt med ett snabbförfarande i brottmål (Ds 2017:36). Utifrån förslag i promemorian inleddes en försöksverksamhet med ett snabbförfarande i brottmål i januari 2018. Uppdraget slutredovisades i april 2018 i promemorian Snabbare lagföring (Ds 2018:9). Där behandlas bl.a. frågan om en snabbare lagföring för unga. I promemorian föreslås att det inom ramen för den pågående försöksverksamheten införs en särskild försöksverksamhet med ett snabbförfarande för unga lagöverträdare. Promemorian har remissbehandlats. Regeringen beslutade den 14 februari 2019 ett uppdrag om försöksverksamhet med ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år. Försöksverksamheten bygger på utredningsåtgärder hos Polismyndigheten och på en ökad samverkan mellan polisen och socialtjänsten. Brottsförebyggande rådet redovisade den 1 april 2020 en utvärdering av försöksverksamheten. Den sammanfattande slutsatsen är att försöket har fallit väl ut och att det finns goda skäl att fortsätta med och även utvidga verksamheten. Regeringen beslutade den 25 juni 2020 att förlänga försöksverksamheten för lagöverträdare under 18 år. Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att ge en utredare i uppdrag att bl.a. utreda ett permanentande av snabbförfarandet (dir. 2020:6). Uppdraget skulle redovisas senast den 29 april 2021. Enligt tilläggsdirektiv beslutat den 4 februari 2021 förlängdes utredningstiden till den 15 juni 2021 (dir. 2021:6). Uppdraget redovisades den 17 juni 2021 genom betänkandet Snabbare lagföring - ett snabbförfarande i brottmål (SOU 2021:46). I betänkandet föreslås att försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år byggs ut och förlängs. Det föreslås också att misstanke mot den som inte har fyllt 18 år ska delges så snart som möjligt. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 30 september 2021. Regeringen beslutade den 3 februari 2022 att bygga ut och förlänga försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för lagöverträdare under 18 år. Den 14 juli 2022 beslutade regeringen propositionen Snabbare lagföring av brott (prop. 2021/22:279). I propositionen bedömde regeringen att de förslag som behandlas i propositionen tillgodoser tillkännagivandet. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2022/23:JuU2, rskr. 2022/23:16). Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2023. Punkten är slutbehandlad. Punkt 13 om utredning av brott som begåtts av personer under 15 år*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör vidta åtgärder för att fler brott som begåtts av personer under 15 år ska utredas (bet. 2017/18:JuU18 s. 18). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera om de särskilda bestämmelser som rör utredningar om brott som barn under 15 år misstänks ha begått är ändamålsenliga och om de tillämpas på avsett sätt. Likaså skulle utredaren lämna förslag på de författningsändringar eller andra åtgärder som bedöms nödvändiga i syfte att brott som barn under 15 år misstänks för ska utredas i större utsträckning (dir. 2019:103). Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). En lagrådsremiss beslutades i januari 2023 och regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 16 om strafföreläggande om ungdomstjänst*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att åklagare bör kunna besluta om kortare ungdomstjänst för ringa brott genom strafföreläggande (bet. 2017/18:JuU18 s. 18). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till om det bör införas en möjlighet för åklagare att genom strafföreläggande besluta om ungdomstjänst och i vilka situationer det i så fall bör vara möjligt samt lämna förslag på de författningsändringar som bedöms nödvändiga (dir. 2019:103). Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). En lagrådsremiss beslutades i januari 2023 och regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 8, 13 och 16. 24. Rskr. 2017/18:188 Socialtjänstfrågor Mot. 2017/18:3191 yrkande 3, bet. 2017/18:SoU13 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 67), 2019/20:75 (Ju 46), 2020/21:75 (Ju 40) och 2021/22:75 (Ju 33). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 24 om socialtjänstens yttrande i förundersökningar*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att vidta åtgärder för att säkerställa att socialtjänstens yttranden i förundersökningar håller hög kvalitet och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:SoU13 s. 38). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till om bestämmelserna om socialtjänstens yttranden om unga lagöverträdare är ändamålsenligt utformade och, vid behov, föreslå åtgärder för att säkerställa att yttrandena håller hög kvalitet samt lämna förslag på de författningsändringar och andra åtgärder som bedöms nödvändiga (dir. 2019:103). Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). En lagrådsremiss beslutades i januari 2023 och regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 25. Rskr. 2017/18:213 Kommunala och regionala frågor Mot. 2017/18:3576 yrkande 20, delvis mot. 2016/17:2659 yrkande 6 och 2017/18:3125, bet. 2017/18:KU33 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 74), skr. 2019/20:75 (Ju 49), skr. 2020/21:75 (Ju 42) och skr. 2021/22:75 (Ju 34). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 17 om lokalt brottsförebyggande arbete*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kommunernas roll i det brottsförebyggande arbetet (bet. 2017/18:KU33 s. 38 f.). Utskottet anser att lagen behöver förtydligas så att kommunerna får en uttalad uppgift att arbeta brottsförebyggande inom ramen för sina ansvarsområden. Regeringen fattade i november 2019 beslut om att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. lämna förslag om hur ett lagstadgat ansvar för kommunerna att arbeta brottsförebyggande kan utformas. I juni 2021 överlämnade Utredningen om kommunernas brottsförebyggande ansvar betänkandet Kommuner mot brott (SOU 2021:49) till regeringen. Den 22 december 2022 beslutade regeringen propositionen Kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete (prop. 2022/23:43). Regeringen föreslår i den att det införs en ny lag, lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete. Enligt lagförslaget ska kommunerna ta fram en lägesbild över brottsligheten i kommunen och utifrån denna ta ställning till behovet av åtgärder och besluta om en åtgärdsplan. Den föreslagna lagen innebär också bl.a. att kommunerna ska ta visst ansvar för samordningen av det lokala brottsförebyggande arbetet och inrätta en samordningsfunktion. Finansiering till arbetet tillkom i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.8 s. 29 och utg.omr. 4 avsnitt 2.9 s. 67, 74 och 75) och i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/2023:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.10 s. 79 och 87). Lagen föreslås att träda i kraft den 1 juli 2023. Punkten är slutbehandlad. 26. Rskr. 2017/18:229 Offentlig förvaltning Mot. 2017/18:3119 m.fl., bet. 2017/18:KU37 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 81), 2019/20:75 (Ju 52), 2020/21:75 (Ju 44) och 2021/22:75 (Ju 35). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om tjänstemannaansvar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett modernare och tydligare tjänstemannaansvar genom ett utvidgat straffansvar för tjänstefel (bet. 2017/18:KU37 s. 33 f.). Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. överväga och ta ställning till om det straffrättsliga ansvaret för tjänstefel bör utvidgas och vid behov lämna nödvändiga författningsförslag. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Utredningen bedömde att straffbestämmelsen om tjänstefel inte bör ändras. Utredningen lämnde därför inte något förslag om ändring av straffbestämmelsen. Som framgår av Tidöavtalet är samarbetspartierna överens om att en särskild utredare ska få i uppdrag att lägga fram förslag för hur ett återinfört tjänstemannaansvar skulle kunna se ut. Arbetet med att ta fram kommittédirektiv pågår. Punkten är inte slutbehandlad. 27. Rskr. 2017/18:240 Straffrättsliga frågor Mot. 2017/18:9 m.fl., bet. 2017/18:JuU14 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 84), 2019/20:75 (Ju 53), 2020/21:75 (Ju 45) och 2021/22:75 (Ju 36). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 14 om skärpta straff för angrepp mot väsentliga samhällsfunktioner såsom akutmottagningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett stärkt straffrättsligt skydd för personal inom hälso- och sjukvården och om att våld mot personal inom hälso- och sjukvården och andra vitala samhällsfunktioner ska ha ett minimistraff om sex månaders fängelse (bet. 2017/18:JuU14 s. 45 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2017/18:9, 2017/18:3192 yrkande 3, 2017/18:3421 yrkande 37, 2017/18:3568 yrkande 30, 2017/18:3569 yrkande 25, 2017/18:3867 yrkande 10 och 2017/18:3899 yrkande 4. Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 18 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 20 om rattfylleri och grov olovlig körning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpta straff för rattfylleri och grov olovlig körning (bet. 2017/18:JuU14 s. 55 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2017/18:19, 2017/18:863, 2017/18:3090, 2017/18:3569 yrkande 53, 2017/18:3581, 2017/18:3766 yrkande 10 och 2017/18:3867 yrkande 2. Den 30 augusti 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda och utvärdera vissa frågor avseende trafikbrott och sjöfylleri (Ju 2018:F). Uppdraget redovisades i november 2019 genom promemorian Ett stärkt straffrättsligt skydd mot upprepad trafikbrottslighet och en utvärdering av den nedre promillegränsen för sjöfylleri (Ds 2019:22). I promemorian föreslås bl.a. att maximistraffet för olovlig körning, grovt brott, och rattfylleri höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år samt att maximistraffet för grovt rattfylleri höjs från fängelse i två år till fängelse i tre år. Vidare görs i promemorian bedömningen att det saknas skäl att ändra regelverket om tillfälligt omhändertagande av fordonsnycklar m.m. Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 20 mars 2020. I december 2021 remitterades ett utkast till lagrådsremiss med förslag om bl.a. skärpta straff för grov olovlig körning, rattfylleri och grovt rattfylleri. Remisstiden gick ut den 22 februari 2022. Den 9 juni 2022 beslutade regeringen lagrådsremissen Skärpta straff för olovlig körning och rattfylleribrott. Punkten är inte slutbehandlad. 28. Rskr. 2017/18:254 Polisfrågor Mot. 2017/18:709, 2017/18:3190 yrkande 1, 2017/18:3192 yrkande 7, 2017/18:3685 yrkande 24, 2017/18:3867 yrkande 11, bet. 2017/18:JuU13 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 89), 2019/20:75 (Ju 54), 2020/21:75 (Ju 46) och 2021/22:75 (Ju 37). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 14 om informationsutbyte mellan Polismyndigheten och Kronofogdemyndigheten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder för att underlätta informationsutbyte mellan Polismyndigheten och Kronofogdemyndigheten (bet. 2017/18:JuU13 s. 44 f.). Den 24 mars 2022 beslutade regeringen propositionen Effektivare verktyg i utsökningsförfarandet (prop. 2021/22:197). Genom den bedömning som görs i propositionen slutbehandlades tillkännagivandet. Punkten är slutbehandlad. Punkt 18 om säkerhet på sjukhus*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att öka säkerheten på sjukhus (bet. 2017/18:JuU13 s. 48) och därmed bifallit motion 2017/18:3867 yrkande 11. Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54) som bl.a. omfattar uppdraget att överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. I propositionen Ett förstärkt medarbetarskydd för polisanställda (prop. 2019/20:186), som beslutades den 25 juni 2020, redovisades tillkännagivandet som slutbehandlat. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Den 2 februari 2022 redovisade utredningen betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 18 maj 2022. Mot denna bakgrund bedömde regeringen i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 41) att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 33 om tillgången till id-handlingar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en skyndsam uppstramning av tillgången till id-handlingar i syfte att minska id-stölder och bedrägerier (bet. 2017/18:JuU13 s. 79 f.) och därmed bifallit motionerna 2017/18:3190 yrkande 1, motion 2017/18:3685 yrkande 24 och delvis motion 2017/18:709. Regeringen gav den 17 augusti 2017 en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag till förändringar av de krav och rutiner som gäller för svenska identitetshandlingar (dir. 2017:90). Syftet var att minska det ökade antalet bedrägerier som begås med hjälp av förfalskade identitetshandlingar. Utredningen överlämnade i mars 2019 betänkandet Ett säkert statligt ID-kort - med e-legitimation (SOU 2019:14). I betänkandet föreslås bl.a. en ny lag om statliga identitetshandlingar. Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 30 augusti 2019. Arbete med en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 33. 29. Rskr. 2017/18:289 Ett modernt och stärkt skydd för Sveriges säkerhet - ny säkerhetsskyddslag Prop. 2017/18:89, mot. 2017/18:3999, bet. 2017/18:JuU21 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 102), 2019/20:75 (Ju 81), 2020/21:75 (Ju 49) och 2021/22:75 (Ju 39). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4 om tillsynsmyndigheternas ansvar, organisation och resursfördelning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av tillsynsmyndigheternas ansvar, organisation och resursfördelning (bet. 2017/18:JuU21 s. 20) och därmed bifallit motion 2017/18:3999 yrkande 2. Utredningen om vissa säkerhetsskyddsfrågor (Ju 2017:08) har bl.a. haft i uppdrag att utreda och föreslå hur en ändamålsenlig tillsyn enligt säkerhetsskyddslagstiftningen ska vara utformad. I betänkandet (SOU 2018:82) föreslog utredningen en delvis ny tillsynsstruktur. I propositionen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet (prop. 2020/21:194) föreslog regeringen ändringar för att tydliggöra tillsynsmyndigheternas ansvar. Regeringen bedömde att tillkännagivandet delvis tillgodosågs genom den föreslagna regleringen om tillsyn. Lagändringarna trädde i kraft den 1 december 2021 (SFS 2021:952). Den 28 oktober 2021 beslutade regeringen en ny säkerhetsskyddsförordning (SFS 2021:955) som bl.a. innebär en delvis ny tillsynsstruktur genom att ett antal myndigheter blir nya tillsynsmyndigheter, att vissa tillsynsmyndigheter får ändrade tillsynsområden samt att Säkerhetspolisen och Försvarsmakten ska vara tillsynsmyndigheter för de allra mest skyddsvärda verksamheterna och utses till samordningsmyndigheter. Den nya säkerhetsskyddsförordningen trädde i kraft den 1 december 2021. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 41 och 42). Punkten är slutbehandlad. Punkt 5 om säkerhetsskyddet i Regeringskansliet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda om säkerhetsskyddslagen i större omfattning bör gälla för Regeringskansliet (bet. 2017/18:JuU21 s. 20 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3999 yrkande 3. Den 9 maj 2019 fick en utredare i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att analysera regleringen om säkerhetsskydd i bl.a. Regeringskansliet och ta ställning till om det finns behov av att ytterligare bestämmelser i säkerhetsskyddslagen (2018:585) och säkerhetsskyddsförordningen (2018:658) ska omfatta myndigheten (Ju 2019:B). Utredningen överlämnade sitt förslag den 13 maj 2020 genom promemorian Säkerhetsskyddsreglering för Regeringskansliet, utlandsmyndigheterna och kommittéväsendet (Ds 2020:11). Den 23 oktober 2021 beslutade regeringen en ny säkerhetsskyddsförordning (SFS 2021:955) som bland annat innebär att Regeringskansliet omfattas av fler bestämmelser i säkerhetsskyddslagen och säkerhetsskyddsförordningen. Den nya säkerhetsskyddsförordningen trädde i kraft den 1 december 2021. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 42). Punkten är slutbehandlad. 30. Rskr. 2017/18:302 En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet Prop. 2017/18:177, mot. 2017/18:4125 m.fl., bet. 2017/18:JuU29 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 105), 2019/20:75 (Ju 59), 2020/21:75 (Ju 50) och 2021/22:75 (Ju 40). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4 om skärpt straff för våldtäkt m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att höja straffminimum för våldtäkt av normalgraden från fängelse i två år till fängelse i tre år (bet. 2017/18:JuU29 s. 8 f.). Riksdagen har därmed bifallit motion 2017/18:4125 och delvis bifallit motionerna 2017/18:170, 2017/18:1130, 2017/18:2986 yrkande 2, 2017/18:3438, 2017/18:3685 yrkande 18 och 2017/18:4115 yrkande 1. Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalorna för sexualbrotten i 6 kap. brottsbalken och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar (dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Den 13 april 2022 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar (prop. 2021/22:231). Genom förslaget om skärpt straff för våldtäkt ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022. Punkten är slutbehandlad. Punkt 8 om köp av sexuell handling av barn*: Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om att straffskalan för köp av sexuell handling av barn bör skärpas dels genom att minimistraffet höjs från böter till fängelse i lägst sex månader, dels genom att maximistraffet höjs från fängelse i två år till fängelse i fyra år (bet. 2017/18:JuU29 s. 21 f.). Riksdagen har därmed bifallit motion 2017/18:278 yrkande 4 och delvis bifallit motionerna 2017/18:880 yrkande 16, 2017/18:2358 yrkande 2 och 2017/18:3867 yrkande 9. Den 11 juli 2019 beslutade regeringen propositionen Straffrättsliga åtgärder mot utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling (prop. 2018/19:157) och föreslog bl.a. att straffskalan för köp av sexuell handling av barn skulle skärpas genom att maximistraffet höjs till fängelse i fyra år. I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet när det gäller maximistraffet för köp av sexuell handling av barn var tillgodosett. Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalan för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling (dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Den 13 april 2022 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar (prop. 2021/22:231). Genom förslaget om skärpt straff för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling, där minimistraffet höjdes till sex månader, ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022. Punkten är slutbehandlad. 31. Rskr. 2017/18:404 Skriftlighetskrav vid telefonförsäljning Prop. 2017/18:129, mot. 2017/18:4024 yrkande 1, bet. 2017/18:CU36 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 126), 2019/20:75 (Ju 64), 2020/21:75 (Ju 51) och 2021/22:75 (Ju 41). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om skriftlighetskravets omfattning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör påbörja ett arbete med att utreda om ett skriftlighetskrav vid telefonförsäljning till konsumenter bör gälla för ytterligare varor och tjänster, som bl.a. lotterier och paketresor, och återkomma med förslag (bet. 2017/18:CU36 s. 9 f.). Regeringen gav den 13 februari 2020 en särskild utredare i uppdrag att bl.a. följa upp tillämpningen av skriftlighetskravet vid telefonförsäljning och ta ställning till om kravet bör utvidgas till att omfatta fler varor och tjänster (dir. 2020:13). Uppdraget redovisades i oktober 2021 genom betänkandet En uppföljning av skriftlighetskravet vid telefonförsäljning (SOU 2021:79). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 25 maj 2022. I Regeringskansliet pågår ett arbete med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. För närvarande bereds betänkandet. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2018/19 32. Rskr. 2018/19:73 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2018/19:1, mot. 2018/19:2936 yrkande 12, bet. 2018/19:JuU1 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ju 148), 2019/20:75 (Ju 65), 2020/21:75 (Ju 52) och 2021/22:75 (Ju 42). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om fördubblad kränkningsersättning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om fördubblad kränkningsersättning till brottsoffer (bet. 2018/19:JuU1 s. 46). Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2020 att regeringen avser att se över nivån på kränkningsersättning till brottsoffer, att Brottsoffermyndighetens ersättningsanslag minskas tills vidare eftersom befintlig ersättningsnivå innebär att anslaget inte tas i anspråk i sin helhet och att anslagsnivån återställs från och med 2022 för att möjliggöra en översyn av nivån på kränkningsersättningen (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.8). Riksdagen har inte haft några synpunkter på redovisningen och har bifallit regeringens förslag till anslagsfördelning (bet. 2019/20:JuU1, rskr. 2019/20:103). Regeringen gav den 19 december 2019 en särskild utredare i uppdrag att se över vissa regler som gäller brottsoffers rätt till skadestånd och möjlighet att få ut sådan ersättning (dir. 2019:104). I uppdraget ingick bl.a. att ta ställning till i vilken utsträckning nivåerna på kränkningsersättning bör höjas. Uppdraget redovisades i juli 2021 genom betänkandet Ersättning till brottsoffer (SOU 2021:64). Betänkandet har remissbehandlats. Den 24 mars 2022 beslutade regeringen propositionen Stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer (prop. 2021/22:198). Genom förslagen i propositionen bedömdes tillkännagivandet tillgodosett och därigenom slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 33. Rskr. 2018/19:169 Processrättsliga frågor Mot. 2018/19:132 yrkande 17, 2018/19:133 yrkande 5-7, 2018/19:933, 2018/19:1568, 2018/19:2463 yrkande 11, 2018/19:2596 yrkande 15, 17-19, 2018/19:2642, 2018/19:2819 yrkande 25 och 38, 2018/19:2861 yrkande 3, 2018/19:2868 yrkande 2, 2018/19:2871 yrkande 10, 11 och 13 och bet. 2018/19:JuU12 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 73), 2020/21:75 (Ju 54) och 2021/22:75 (43). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 28 om vittnesskydd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ytterligare åtgärder bör vidtas för att stärka skyddet för vittnen (bet. 2018/19:JuU12 s. 59). Utredningen om en stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (Ju 2019:11), som redovisade sitt betänkande 2021 (SOU 2021:35), har haft i uppdrag att bland annat se över stödet till och skyddet av vittnen och deras anhöriga. Utredningen bedömde att det behöver finnas ett väl utvecklat skydd för personer som bevittnar brott för att allmänheten ska vara villig att medverka i utredningar om allvarliga brott. Detta gäller i synnerhet om den som väljer att samarbeta med de rättsvårdande myndigheterna själv ingår i, eller har koppling till, ett kriminellt nätverk. Utredningens bedömning var dock att de regelverk som ger Polismyndigheten förutsättningar att skydda förhörspersoner är utformade på ett ändamålsenligt sätt. Utredningen såg inte behov av att göra några förändringar eller kompletteringar av dessa regelverk. Utifrån propositionen En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (prop. 2021/22:186, bet. 2021/22:JuU35, rskr. 2021/22:347 och bet. 2021/22:JuU46, rskr. 2021/22:454) har det genomförts en rad straffskärpningar som är avsedda att utgöra en kraftfull reaktion mot brott som innebär att respekten för rättsprocessen åsidosätts och som påverkar möjligheterna att upprätthålla straffsystemets effektivitet. Med grund i samma proposition har det också beslutats att sekretess ska gälla för kontaktuppgifter till enskilda i allmän domstol samt att sekretess ska gälla för uppgift om var den befinner sig som deltar i ett sammanträde inför rätten genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring. Punkten är inte slutbehandlad. 34. Rskr. 2018/19:170 Unga lagöverträdare Mot. 2018/19:2592 yrkande 12 och bet. 2018/19:JuU15 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 74), 2020/21:75 (Ju 55) och 2021/22:75 (Ju 44). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om bevistalan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att systemet med bevistalan bör ses över (bet. 2018/19:JuU15 s. 17). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över systemet med bevistalan och lämna förslag på de författningsändringar som bedöms nödvändiga (dir. 2019:103). I samband med att uppdraget beslutades skrevs tillkännagivandet av. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU2, rskr. 2020/21:35). Punkten står därför åter som öppen. Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). En lagrådsremiss beslutades i januari 2023 och regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 35. Rskr. 2018/19:177 Utvisning på grund av brott Mot. 2018/19:2819, 2018/19:2870, 2018/19:2921, 2018/19:1898 2018/19:2861, 2018/19:2469 2018/19:2765 och 2018/19:2596, bet. 2018/19:SfU16 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 75), 2020/21:75 (Ju 56) och 2021/22:75 (Ju 45). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 19 om att utvisning på grund av brott bör användas i fler fall*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska se över lagstiftningen och återkomma med förslag som möjliggör utvisning av icke svenska medborgare som begår brott i fler fall än i dag (bet. 2018/19:SfU16 s. 77-79). Regeringen tillsatte i april 2020 en utredning som gjorde en översyn av lagstiftningen gällande utvisning på grund av brott (dir. 2020:44). Utredningen redovisade sitt uppdrag i betänkandet Utvisning på grund av brott - ett skärpt regelverk (SOU 2021:61) den 30 juni 2021. Regeringen beslutade den 10 februari 2022 lagrådsremissen Utvisning på grund av brott - ett skärpt regelverk. Den 7 april 2022 beslutade regeringen propositionen Utvisning på grund av brott - ett skärpt regelverk (prop. 2021/22:224). Genom förslagen i propositionen bedömdes tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 36. Rskr. 2018/19:180 Familjerätt Mot. 2018/19:1119 yrkande 3 och 26, 2018/19:1639 yrkande 17, 2018/19:2591 yrkande 6 och 16, 2018/19:2828 yrkande 4 och 8, 2018/19:2838 yrkande 3, 2018/19:2914 yrkande 58 och 59, 2018/19:2989 yrkande 82, 2018/19:2997 yrkande 45, bet. 2018/19:CU7 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 77), 2020/21:75 (Ju 58) och 2021/22:75 (Ju 46). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 26 om testamentsregister*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett testamentsregister (bet. 2018/19:CU7 s. 86 f.). Regeringen beslutade den 2 september 2021 om ett uppdrag till Skatteverket att överväga förutsättningarna att inrätta ett testamentsregister i offentlig regi (Fi2021/02888). Uppdraget har redovisats till Justitiedepartementet den 24 februari 2022. Det pågår ett arbete med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. 37. Rskr. 2018/19:181 Straffrättsliga frågor Mot. 2018/19:132 m.fl., bet. 2018/19:JuU11 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 78), 2020/21:75 (Ju 59) och 2021/22:75 (Ju 47). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 12 om översyn av straffskalorna för sexualbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör göra en översyn av straffskalorna för brott enligt 6 kap. brottsbalken i syfte att skärpa straffen (bet. 2018/19:JuU11 s. 42 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalorna för sexualbrotten i 6 kap. brottsbalken och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar (dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Den 13 april 2022 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar (prop. 2021/22:231). Genom förslagen om skärpt straff för ett flertal sexualbrott ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022. Punkten är slutbehandlad. Punkt 13 om skärpt straff för våldtäkt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att minimistraffet för våldtäkt av normalgraden höjs till fängelse i tre år (bet. 2018/19:JuU11 s. 42 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalorna för sexualbrotten i 6 kap. brottsbalken och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar (dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Den 13 april 2022 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar (prop. 2021/22:231). Genom förslaget om skärpt straff för våldtäkt ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022. Punkten är slutbehandlad. Punkt 14 om skärpt straff för sexuellt övergrepp*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att straffminimum för sexuellt övergrepp bör höjas från fängelse i 14 dagar till fängelse i minst sex månader (bet. 2018/19:JuU11 s. 42 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalorna för sexualbrotten i 6 kap. brottsbalken och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar (dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Den 13 april 2022 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar (prop. 2021/22:231). Genom förslagen om skärpt straff för sexuellt övergrepp ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022. Punkten är slutbehandlad. Punkt 15 om grovt sexuellt ofredande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt bör återkomma med ett lagförslag om grovt sexuellt ofredande (bet. 2018/19:JuU11 s. 42 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över bestämmelsen om sexuellt ofredande och överväga om ett grovt brott bör införas (dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Den 13 april 2022 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar (prop. 2021/22:231). Genom förslagen om grovt sexuellt ofredande ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022. Punkten är slutbehandlad. Punkt 42 om skärpt straff för övergrepp i rättssak*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpt straff för övergrepp i rättssak (bet. 2018/19:JuU11 s. 90 f.). Regeringen beslutade den 17 mars 2022 propositionen En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (prop. 2021/22:186). Genom förslaget om skärpt straff för övergrepp i rättssak ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2022. Punkten är slutbehandlad. Punkt 48 om skärpta straff för brott kopplade till kriminella uppgörelser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att straffen bör skärpas avsevärt för brott kopplade till kriminella uppgörelser (bet. 2018/19:JuU11 s. 94 f.). Regeringen beslutade den 11 juni 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. överväga och lämna förslag till ändringar i lagstiftningen som innebär en skärpt och mer effektiv straffrättslig reglering mot brott i kriminella nätverk, särskilt brott med kopplingar till kriminella uppgörelser (dir. 2020:62). Den 24 augusti 2021 överlämnades betänkandet Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (SOU 2021:68). Den 11 augusti 2022 beslutade regeringen lagrådsremissen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk. Regeringen beslutade den 26 januari 2023 propositionen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (prop. 2022/23:53). Genom propositionens förslag är tillkännagivandet tillgodosett och därigenom slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 52 om skärpt straff för den som överlåter narkotika till andra*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpt straff för den som överlåter narkotika till andra (bet. 2018/19:JuU11 s. 103 f.). Regeringen beslutade den 11 juni 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. överväga och lämna förslag till ändringar i lagstiftningen som innebär en skärpt straffrättslig reaktion mot narkotikaförsäljning (dir. 2020:62). Den 24 augusti 2021 överlämnades betänkandet Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (SOU 2021:68). Den 11 augusti 2022 beslutade regeringen lagrådsremissen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk. Regeringen beslutade den 26 januari 2023 propositionen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (prop. 2022/23:53). Genom propositionens förslag om narkotikabrott är tillkännagivandet tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 59 om preskription*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att preskriptionen av vissa sexualbrott bör avskaffas respektive förlängas (bet. 2018/19:JuU11 s. 116 f.). Regeringen beslutade den 23 januari 2020 propositionen Barnpornografibrottet och preskription av brott mot barn (prop. 2019/20:69). I propositionen föreslogs att preskription ska avskaffas för bl.a. våldtäktsbrott som begåtts mot barn. När det gäller de övriga, mindre allvarliga, brotten i 6 kap. brottsbalken anförde regeringen att skälen för preskription väger över och att någon förändring avseende dem därför inte bör göras. Genom ställningstagandena i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet när det gäller avskaffad preskription är tillgodosett. Lagändringarna trädde i kraft den 1 maj 2020. Den 10 september 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i brottsbalken (dir. 2020:91). Uppdraget redovisades i december 2021 i betänkandet En översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription (SOU 2021:90). Utredningen föreslår bl.a. förlängda preskriptionstider för allvarliga brott, såsom våldtäkt och grov våldtäkt. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 15 mars 2022. Den fortsatta beredningen av utredningens förslag pågår inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 64 om straffmätning vid flerfaldig brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör föreslå ändringar i strafflagstiftningen i syfte att åstadkomma en skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet (bet. 2018/19:JuU11 s. 126 f.). Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren fick i uppdrag att överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Enligt utredningens direktiv ska det säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget redovisades den 24 januari 2023. Betänkandet (SOU 2023:1) har remitterats i mars 2023. Remisstiden går ut den 5 juni. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 59 och 64. 38. Rskr. 2018/19:191 Polisfrågor Mot. 2018/19:132 yrkande 33, 2018/19:2596 yrkande 9, 2018/19:2819 yrkande 52, 2018/19:2868 yrkande 18, bet. 2018/19:JuU10 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 81), 2020/21:75 (Ju 61) och 2021/22:75 (Ju 49). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 38 om färre godkända id-handlingar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skyndsamma åtgärder för att begränsa antalet godkända id-handlingar (bet. 2018/19:JuU10 s. 130 f.) och därmed bifallit motion 2018/19:2819 yrkande 52. Regeringen gav den 17 augusti 2017 en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag till förändringar av de krav och rutiner som gäller för svenska identitetshandlingar (dir. 2017:90). Syftet var att minska det ökade antalet bedrägerier som begås med hjälp av förfalskade identitetshandlingar. Utredningen överlämnade i mars 2019 betänkandet Ett säkert statligt ID-kort - med e-legitimation (SOU 2019:14). I betänkandet föreslås bl.a. en ny lag om statliga identitetshandlingar. Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 30 augusti 2019. Arbete med en lagrådsremiss pågår. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 52 om kränkningsersättning till poliser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utvidgad rätt till kränkningsersättning till poliser (bet. 2018/19:JuU10 s. 164 f.). Regeringen gav den 19 december 2019 en särskild utredare i uppdrag att se över vissa regler som gäller brottsoffers rätt till skadestånd och möjlighet att få ut sådan ersättning (dir. 2019:104). I uppdraget ingick bl.a. att ta ställning till i vilken utsträckning polisers rätt till kränkningsersättning bör utvidgas. Uppdraget redovisades i juli 2021 genom betänkandet Ersättning till brottsoffer (SOU 2021:64). Betänkandet har remissbehandlats. Den 24 mars 2022 beslutade regeringen propositionen Stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer (prop. 2021/22:198). Genom förslagen i propositionen bedömdes tillkännagivandet tillgodosett och därigenom slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 39. Rskr. 2018/19:192 Kriminalvårdsfrågor Mot. 2018/19:2791 yrkande 10 m.fl., bet. 2018/19:JuU13 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 82), 2020/21:75 (Ju 62) och 2021/22:75 (Ju 50). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall i brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att Kriminalvårdens arbete med att förebygga återfall bör förstärkas (bet. 2018/19:JuU13 s. 11). Riksdagen har därmed bifallit motion 2018/19:2819 yrkande 28. Regeringen beslutade den 28 oktober 2021 att ge Kriminalvården i uppdrag att vidareutveckla sitt återfallsförebyggande arbete (Ju2021/03732). Kriminalvården ska analysera hur arbetet i högre grad kan anpassas till samtliga dömdas olika behov och förutsättningar med särskilt beaktande av unga dömdas behov. Utifrån analysen ska Kriminalvården redogöra för hur de identifierade behoven kan omhändertas i verksamheten. Kriminalvården lämnade en delredovisning den 15 september 2022. Av delredovisningen framgår att myndigheten har identifierat att det finns möjligheter att utveckla det återfallsförebyggande arbetet genom att anpassa insatserna i verkställighetsplaneringen i större utsträckning till den dömdes förutsättningar och mottaglighet. Vidare ska Kriminalvården arbeta med att förstärka både det externa och interna samarbetet kring den dömde. Myndigheten ska slutredovisa uppdraget den 15 september 2023 och denna redovisning kommer att innehålla förslag på utveckling inklusive utmaningar, hinder och möjligheter för att kunna realisera förslagen. Kriminalvården redovisade den 10 september 2021 ett regeringsuppdrag om att förbereda för att från och med verksamhetsåret 2022 kunna genomföra systematiska uppföljningar av bakgrundsfaktorer och behovsområden av betydelse för risken att återfalla i brott bland klienter som verkställer påföljd (Ju2021/03205). Syftet är att myndigheten löpande ska kunna få ett bra underlag för att utveckla verksamheten efter behoven. Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023. Den 2 januari 2022 trädde nya regler i kraft som bl.a. innebär att den tidigare ordningen för straffrättslig särbehandling av lagöverträdare i åldersgruppen 18-20 år förändrats (prop. 2021/22:17, bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36, SFS 2021:1103). Det innebär bl.a. att den dömdes ungdom inte beaktas särskilt vid straffmätningen vid allvarlig brottslighet vilket får som följdeffekt att Kriminalvården kan arbeta med återfallsförebyggande åtgärder under längre tid än i dag. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om nationellt exitprogram*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa ett nationellt exitprogram (bet. 2018/19:JuU13 s. 11 f.). Regeringen gav i december 2019 Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelsen och Socialstyrelsen gemensamt i uppdrag att ta fram ett nationellt avhopparprogram. Myndigheterna slutredovisade uppdraget den 1 mars 2021. Mot bakgrund av de behov som myndigheterna redovisade beslutades den 23 september 2021 om ett uppdrag till Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen om att vidta åtgärder för att förstärka och utveckla stödet till avhoppare i landet (Ju2021/03331). Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 februari 2024. Regeringskansliet beslutade samma dag att tillsätta en bokstavsutredare i syfte att stödja och koordinera myndigheternas arbete under ett år (Ju2021/03348). Riksdagen biföll därefter, den 8 december 2021, Justitieutskottets ställningstagande kring avhopparverksamhet (rskr. 2021/22:89, 2021/22:JuU1). Enligt utskottet bör bl.a. ett nationellt exitprogram inrättas och Polismyndighetens anslag ökas med ytterligare 50 miljoner kronor fr.o.m. 2022 för att möjliggöra ökad avhopparverksamhet. Mot bakgrund av riksdagens beslut utvidgades bokstavsutredarens uppdrag den 22 december 2021 till att även omfatta att analysera och lämna förslag på hantering av Justitieutskottets ställningstagande. Den 28 april 2022 delredovisade Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen vilka åtgärder de genomfört och planerar att genomföra i det pågående avhopparuppdraget (Ju2021/03331). Samma dag delredovisade även bokstavsutredaren sitt uppdrag (Ju2021/03348). Enligt utredarens redovisning är någon förändring av rollerna mellan stat och kommun i arbetet med stöd till avhoppare inte rimlig, effektiv eller möjlig. Sociala stöd- eller hjälpinsatser för avhoppare, som för att vara framgångsrika förutsätter individens frivillighet och motivation, ligger utanför myndigheternas roller och kunskapsområden. Det är enligt utredaren heller inte motiverat att avveckla fungerande avhopparverksamheter som redan etablerats vid socialtjänsterna. Utredaren anser däremot att ett nationellt exitprogram kan skapas som innebär att avhoppare i landet ska få mer enhetliga och likvärdiga bedömningar och insatser, med utgångspunkt i den nuvarande rollfördelningen mellan stat och kommun. Detta kan enligt utredaren uppnås med ett arbete som bygger på att utveckla och sprida bästa tillgängliga kunskap och stödja och utveckla socialtjänsternas och myndigheternas verksamheter. En förutsättning för detta är enligt utredaren att öka den nationella samordningen och skapa en struktur för arbetet på nationell nivå. De statliga myndigheterna kan därefter lämna det stöd som behövs till kommunerna, exempelvis metod- och kunskapsstöd, utveckling av behandlingsmetoder och verktyg för uppföljning. Bokstavsutredaren lämnade ytterligare förslag, bl.a. om att Polismyndigheten ska ha ett nationellt samordnande ansvar för arbetet med stöd till avhoppare samt att Polismyndigheten, Kriminalvården och Statens institutionsstyrelse ska utveckla sitt arbete för att identifiera potentiella avhoppare, i syfte att fler individer ska kunna komma ifråga för stödinsatser. I enlighet med bokstavsutredarens förslag beslutades ett ändringsuppdrag den 30 juni 2022 som ger Polismyndigheten det nationellt samordnande ansvaret för det pågående myndighetsgemensamma arbetet med avhopparverksamhet från och med den 1 oktober 2022. Uppdraget innebär att Polismyndigheten ska leda, driva och vara sammankallande för och rapportera om det myndighetsgemensamma arbetet. Polismyndigheten ska vidare förvalta den nationella webbplats om avhopparverksamhet som myndigheterna har i uppdrag att skapa samt, liksom tidigare, ansvara för att fördela medel till stödinsatser för avhoppare. Uppdraget till Polismyndigheten innebär inte några förändringar i myndigheternas roller när det gäller det operativa arbetet och inte heller mellan statliga myndigheter och kommunernas socialtjänster. Polismyndigheten, Kriminalvården och Statens institutionsstyrelser ska enligt ändringsuppdraget också utveckla arbetet med att identifiera avhoppare. Syftet är att förstärka det uppsökande arbetet, så att fler individer ska komma i fråga för stödinsatser för att lämna kriminaliteten bakom sig. Myndigheterna ska vidare emellan sig fördela övriga eventuella uppgifter kring avhopparverksamhet som kan finnas på nationell nivå. En sådan fördelning ska utgå från respektive myndighets kompetens- och ansvarsområden. Övriga delar av det pågående myndighetsgemensamma uppdraget och uppdragstiden ligger fast. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 28 om särskild enhet för unga som begått grova brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att en särskild enhet inom Kriminalvården ska ta över ansvaret för unga som begått grova brott. Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2018/19:2791 yrkande 10, 2018/19:2819 yrkande 37, 2018/19:2861 yrkande 6.2 och 2018/19:2867 yrkande 6. Regeringen beslutade den 12 mars 2020 propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118). I propositionen föreslogs att det skulle införas en ny påföljd för unga lagöverträdare, ungdomsövervakning. Förslaget syftar till att skapa en ordning som gör det möjligt för domstolen att vid allvarlig brottslighet och i graverande återfallssituationer välja ett påföljdsalternativ som är lämpligt och trovärdigt både i fråga om innehåll och ingripandegrad. Kriminalvården föreslogs ansvara för verkställigheten av påföljden. Förslagen trädde i kraft den 1 januari 2021. Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingår att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 3 och 28. 40. Rskr. 2018/19:281 Fri- och rättigheter, m.m. Mot. 2018/19:2819 yrkande 112, 2018/19:1328 yrkande 1, 2018/19:1842 och 2018/19:2694 yrkande 13, bet. 2018/19:KU27 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 100), 2020/21:75 (Ju 67) och 2021/22:75 (Ju 54). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 14 om stärkt äganderätt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att se över och stärka det grundlagsreglerade egendomsskyddet (bet. 2018/19:KU27 s. 54-58). Riksdagen har därmed bifallit motion 2018/19:2819 yrkande 112 och delvis bifallit motionerna 2018/19:1328 yrkande 1, 2018/19:1842 och 2018/19:2694 yrkande 13. Regeringen har som ambition att tillsätta en utredning som får i uppdrag att överväga frågor som rör det grundlagsreglerade egendomsskyddet. Punkten är inte slutbehandlad. 41. Rskr. 2018/19:296 Datalagring vid brottsbekämpning - anpassningar till EU-rätten Mot. 2018/19:3079 yrkande 1 och 2 och bet. 2018/19:JuU27 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 103), 2020/21:75 (Ju 68) och 2021/22:75 (Ju 55). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om en mer omfattande lagringsskyldighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en mer omfattande lagringsskyldighet (bet. 2018/19:JuU27 s. 6). I oktober 2020 meddelade EU-domstolen domar i mål om lagring av och tillgång till elektronisk kommunikation till skydd för nationell säkerhet, försvar, allmän säkerhet och effektiv brottsbekämpning (mål C-623/17 och förenade målen C511/18, C 512/18 och C-520/18). Sverige hade, tillsammans med en rad andra medlemsstater, yttrat sig i målen och argumenterat för att utrymmet för datalagring bör kunna utvidgas i förhållande till den s.k. Tele2-domen (förenade målen C-203/15 och C-698/15) samt att nationell säkerhet och försvar är frågor som faller utanför EU-rättens tillämpningsområde. EU-domstolen upprepade sina ställningstaganden från Tele2-domen, dvs. att en generell och odifferentierad lagring av samtliga trafikuppgifter och lokaliseringsuppgifter om alla abonnenter och registrerade användare avseende samtliga elektroniska kommunikationsmedel inte var förenlig med EU-rätten (bl.a. p. 141 i förenade målen C-511/18 och C 512/18). Samtidigt gav domstolen exempel på när denna huvudregel bör kunna frångås och under vilka förutsättningar som det kan ske. Domstolen konstaterade även att direktivet 2002/58 om dataskydd i elektroniska kommunikationer är tillämpligt också när det gäller lagring av eller tillgång till uppgifter i elektroniska kommunikationer som syftar till att skydda den nationella säkerheten. I augusti 2021 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att bl.a. analysera förutsättningarna för att nya kommunikationstjänster ska kunna omfattas av lagringsskyldigheten och överväga vilka möjligheter det finns att förändra reglerna i syfte att tillgodose de brottsbekämpande myndigheternas möjligheter att upprätthålla och stärka sin förmåga samt göra en översyn i förhållande till EU-domstolens senaste praxis (dir. 2021:58). Samtidigt fortsatte handläggningen av ett antal mål angående datalagring vid EU-domstolen. Regeringen har yttrat sig och deltagit vid muntlig förhandling i målen C-793/19, C-794/19 och C-140/20, som gäller de tyska och irländska datalagringsregleringarna. Under november 2021 yttrade sig regeringen i ett mål som gäller den franska regleringen om en viss myndighets åtkomst till uppgift om innehavare av ip-adress (C-470/21). Under 2022 meddelade EU-domstolen avgöranden i flera mål som regeringen deltagit i (C-793/19, C-794/19 och C-140/20). Regeringen deltog vidare i ett flertal mål vid domstolen, genom ingivande av yttranden och deltagande vid muntlig förhandling (C-470/21, C-548/21 och C-241/22). Datalagringsutredningen skulle enligt ursprungsdirektiven redovisa sitt uppdrag i februari 2023, men ska efter beslut om förlängning redovisa senast i juni 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 42. Rskr. 2018/19:298 Vapenfrågor Mot. 2018/19:137 yrkande 3 och 8, 2018/19:1350, 2018/19:2606 yrkande 15 och 18, 2018/19:2769, 2018/19:2772 yrkande 1, 6, 9 och 17, 2018/19:2890 yrkande 11, 12 och 14 , bet. 2018/19:JuU29 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 105), 2020/21:75 (Ju 69) och 2021/22:75 (Ju 56). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om översyn av vapenlagstiftningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av vapenlagstiftningen (bet. 2018/19:JuU29 s. 26 f.) och därmed bifallit motionerna 2018/19:2772 yrkande 1 och 2018/19:2890 yrkande 11. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 15 om tidsbegränsade licenser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidsbegränsade licenser (bet. 2018/19:JuU29 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2018/19:2606 yrkande 15, 2018/19:137 yrkande 3, 2018/19:2769 och 2018/19:2772 yrkande 9. Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositionen Genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv (prop. 2020/21:42), som beslutades den 22 oktober 2020. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 20 om utökad vapengarderob*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utökad vapengarderob (bet. 2018/19:JuU29 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2018/19:1350, 2018/19:2606 yrkande 18, 2018/19:2890 yrkande 14, 2018/19:137 yrkande 8 och 2018/19:2772 yrkande 6. En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om en utökad vapengarderob. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Med anledning av bl.a. vissa remissinstansers synpunkter har en ny promemoria med ett nytt förslag på reglering tagits fram. Promemorian har remitterats och remisstiden löpte ut den 28 januari 2022. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 25 om införande av vapen till Sverige m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av reglerna för europeiskt skjutvapenpass (bet. 2018/19:JuU29 s. 44 f.) och därmed bifallit motionerna 2018/19:2772 yrkande 17 och 2018/19:2890 yrkande 12. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 9, 15, 20 och 25. Riksmötet 2019/20 43. Rskr. 2019/20:36 Straffrättsliga åtgärder mot utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling Prop. 2018/19:157, mot. 2019/20:264 m.fl., bet. 2019/20:JuU7 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 111), 2020/21:75 (Ju 71) och 2021/22:75 (Ju 58). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om straffskalan för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att höja straffminimum för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling från fängelse till fängelse i lägst sex månader (bet. 2019/20:JuU7 s. 5 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalan för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling (dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Den 13 april 2022 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar (prop. 2021/22:231). Genom förslaget om skärpt straff för utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022. Punkten är slutbehandlad. 44. Rskr. 2019/20:42 Brott mot förtroendevalda Prop. 2018/19:154, mot. 2019/20:318 m.fl., bet. 2019/20:JuU6 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 113), 2020/21:75 (Ju 72) och 2021/22:75 (Ju 59). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om ett mer heltäckande straffrättsligt skydd mot system- och demokratihotande brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda frågan om ett förstärkt straffrättsligt skydd för yrkesgrupper som är särskilt betydelsefulla för det demokratiska systemet (bet. 2019/20:JuU6 s. 5 f.). Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. ta ställning till om det finns behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd mot brott som riktar sig mot någon som utövar sin yttrandefrihet. Uppdraget skulle redovisas senast den 12 november 2021. Genom direktiven ansågs tillkännagivandet slutbehandlat. Riksdagen delade dock inte regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Tillkännagivandet förklarades slutbehandlat i budgetpropositionen för 2023 (se prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 44). Punkten är slutbehandlad. 45. Rskr. 2019/20:43 Ett stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och myndighetsutövning Prop. 2018/19:155, mot. 2019/20:263 m.fl., bet. 2019/20:JuU8 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 114), 2020/21:75 (Ju 73) och 2021/22:75 (Ju 60). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om straffrättsligt skydd för Tullverkets och Kustbevakningens personal*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att Tullverkets och Kustbevakningens personal bör omfattas av samma straffrättsliga skydd som poliser (bet. 2019/20:JuU8 s. 8 f.) och därmed bifallit motionerna 2019/20:263 yrkande 1 och 2019/20:288 yrkande 1. Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Frågan om straffrättsligt skydd för Tullverkets och Kustbevakningens personal analyseras i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om straffrättsligt skydd för samhällsviktiga yrkesfunktioner*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett utvidgat straffrättsligt skydd för samhällsviktiga yrkesfunktioner (bet. 2019/20:JuU8 s. 8 f.). Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. Uppdraget skulle redovisas senast den 12 november 2021. Genom direktiven ansågs tillkännagivandet slutbehandlat. Riksdagen delade dock inte regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Tillkännagivandet förklarades slutbehandlat i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 44). Punkten är slutbehandlad. Punkt 7 om en särskild straffskärpningsgrund*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en särskild straffskärpningsgrund för angrepp mot viktiga samhällsfunktioner (bet. 2019/20:JuU8 s. 8 f.) och därmed bifallit motionerna 2019/20:263 yrkande 2, 2019/20:300 yrkande 3, 2019/20:316 yrkande 1 och 2019/20:2728 yrkande 25. Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. Uppdraget skulle redovisas senast den 12 november 2021. Genom direktiven ansågs tillkännagivandet slutbehandlat. Riksdagen delade dock inte regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Tillkännagivandet förklarades slutbehandlat i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 44). Punkten är slutbehandlad. Punkt 8 om en särskild brottsrubricering för brottet våld mot tjänsteman med en skärpt straffskala*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att våld mot tjänsteman bör få en egen brottsrubricering där straffet ska vara minst sex månaders fängelse (bet. 2019/20:JuU8 s. 8 f.) Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. analysera behovet och lämpligheten av en lagändring som innebär att brottet våld eller hot mot tjänsteman delas upp och att straffskalan för våld mot tjänsteman skärps. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 17 juni 2021 förlängdes utredningstiden. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Den 21 april 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet (dir. 2022:31). Utredaren ska bl.a. göra en språklig och saklig översyn av straffbestämmelsen om våld eller hot mot tjänsteman och ta ställning till om skyddet behöver förstärkas. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 2 februari 2023 fick utredaren även i uppdrag att bl.a., oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som innebär att straffet för våld eller hot mot tjänsteman skärps. Utredningstiden förlängdes. Uppdraget i sin helhet ska redovisas samlat senast den 1 januari 2024 (dir. 2023:16). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 12 om kränkningsersättning till poliser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utvidgad rätt till kränkningsersättning för poliser (bet. 2019/20:JuU8 s. 19 f.). Regeringen gav den 19 december 2019 en särskild utredare i uppdrag att se över vissa regler som gäller brottsoffers rätt till skadestånd och möjlighet att få ut sådan ersättning (dir. 2019:104). I uppdraget ingick bl.a. att ta ställning till i vilken utsträckning polisers rätt till kränkningsersättning bör utvidgas. Uppdraget redovisades i juli 2021 genom betänkandet Ersättning till brottsoffer (SOU 2021:64). Betänkandet har remissbehandlats. Den 24 mars 2022 beslutade regeringen propositionen Stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer (prop. 2021/22:198). Genom förslagen i propositionen bedömdes tillkännagivandet tillgodosett och därigenom slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 13 om säkerhet på sjukhus*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ökad säkerhet på sjukhus (bet. 2019/20:JuU8 s. 22 f.). Därmed har riksdagen bifallit motionerna 2019/20:316 yrkande 2 och 2019/20:2728 yrkande 26. Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54) som bl.a. omfattar uppdraget att överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. I propositionen Ett förstärkt medarbetarskydd för polisanställda (prop. 2019/20:186), som beslutades den 25 juni 2020, redovisades tillkännagivandet som slutbehandlat. Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Den 2 februari 2022 redovisade utredningen betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 18 maj 2022. Mot denna bakgrund bedömde regeringen i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 41) att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 5 och 8. 46. Rskr. 2019/20:146 Riksrevisionens rapport om myndighetsgemensamt arbete mot organiserad brottslighet. Skr. 2019/20:3, bet. 2019/20:JuU12 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 75) och 2021/22:75 (Ju 61). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om styrning, samordning och uppföljning av det myndighetsgemensamma arbetet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen på ett tydligare sätt än i dag ska säkerställa att styrningen av det myndighetsgemensamma arbetet samordnas regelbundet och att regeringen regelbundet ska följa upp den myndighetsgemensamma verksamheten (bet. 2019/20:JuU12 s. 7 f.). Efter beslut den 3 mars 2020 har de tolv myndigheter som sedan 2009 deltar i den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet denna uppgift inskriven i sina respektive instruktioner. Ändringen trädde i kraft den 31 mars 2020. Avsikten med instruktionsändringen var att vidareutveckla, tydliggöra och konkretisera styrningen av arbetet. Genom instruktionsändringen fick dessutom samtliga tolv myndigheter ett brottsbekämpande uppdrag. Den 25 juni 2020 fattades beslut om två uppdrag till de tolv myndigheter som deltar i det myndighetsgemensamma arbetet mot grov och organiserad brottslighet om att inrätta pilotprojekt som riktar sig mot dels näringsverksamhet kopplad till organiserad brottslighet, dels felaktig folkbokföring med koppling till organiserad brottslighet. Pilotprojektet om näringsverksamhet skulle bedrivas i eller i anslutning till något eller några av de utsatta områden som Polismyndigheten har pekat ut. Pilotprojektet mot felaktig folkbokföring skulle bedrivas i sådana områden där myndigheterna bedömer att sådan brottslighet är eller kan antas vara särskilt förekommande. Till pilotprojekten skulle de tolv myndigheterna identifiera ytterligare samarbetspartners där såväl myndigheter som kommuner kan bli involverade. Uppdragen redovisades till den 1 oktober 2021. Av redovisningen framgår att uppdragen bl.a. resulterade i en rad operativa kontrollåtgärder, en utökad samverkan och nya arbetssätt och metoder för att komma åt både näringsverksamhet och felaktig folkbokföring kopplat till organiserad brottslighet. Pilotprojekten bidrog till att samordna myndigheternas arbete ytterligare genom att de tillsammans utvecklat sina kunskaper, metoder och arbetssätt för att komma åt organiserad brottslighet. I februari 2022 beslutades att ytterligare stärka insatserna för att bekämpa arbetslivskriminalitet genom ett uppdrag till flera myndigheter om varaktig samverkan mot arbetslivskriminalitet (A2022/00333). I uppdraget ingår att Arbetsmiljöverket, Polismyndigheten och Skatteverket ska påbörja inrättandet av regionala center mot arbetslivskriminalitet. Arbetet i centren ska utgå ifrån gemensamma fysiska kontor som samlokaliseras med de regionala underrättelsecenter som redan finns inom ramen för myndighetssamverkan mot organiserad brottslighet. Syftet med samlokaliseringen är att befintliga resurser ska nyttjas effektivt och samverkan mellan myndigheterna underlättas. Lagen (2016:774) om uppgiftsskyldighet vid samverkan mot viss organiserad brottslighet möjliggör att myndigheterna på ett effektivt sätt kan utbyta sekretessbelagda uppgifter med varandra och med vissa andra utpekade myndigheter för att effektivt kunna arbeta inom ramen för samverkan mot organiserad brottslighet. På begäran från berörda myndigheter har kretsen av vilka som omfattas av lagen vidgats genom åren. Kretsen myndigheter som omfattas av lagen utvidgades fr.o.m. den 1 maj 2022 med Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, Centrala studiestödsnämnden och Inspektionen för vård och omsorg samt fr.o.m. den 20 juni 2022 med Fondtorgsnämnden. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 42-43) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 47. Rskr. 2019/20:169 Hyresrätt m.m. Mot. 2019/20:329 m.fl., bet. 2019/20:CU9 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 79) och 2021/22:75 (Ju 62). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4 om stärkt skydd för bostadsrättsinnehavare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma med förslag som stärker konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden (bet. 2019/20:CU9 s. 14 f.). Samband finns med tillkännagivandena i rskr. 2020/21:50. Våren 2022 beslutade regeringen propositionen Tryggare bostadsrätt (prop. 2021/22:171) med förslag som stärker konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden. Med de förslag som lämnades i propositionen ansåg regeringen riksdagens tillkännagivande som slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 48. Rskr. 2019/20:177 Unga lagöverträdare Mot. 2019/20:142 m.fl., bet. 2019/20:JuU30 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 81) och 2021/22:75 (Ju 63). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om målsägandebiträde vid brott som begåtts av ett barn under 15 år*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det ska införas en möjlighet att förordna ett målsägandebiträde vid brott som begåtts av barn under 15 år (bet. 2019/20:JuU30 s. 20 f.). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att ta ställning till om det bör vara möjligt att förordna juridiskt biträde för målsäganden när en § 31-utredning inleds (dir. 2019:103). Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). En lagrådsremiss beslutades i januari 2023 och regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om ungdomsdomstolar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att inrätta särskilda ungdomsdomstolar (bet. 2019/20:JuU30 s. 20 f.). I ovan nämnda utredning (dir. 2019:103) gavs utredaren också i uppdrag att utreda förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott. Syftet med översynen var att förbättra regelverket och säkerställa en hög grad av rättssäkerhet och effektivitet i utredningar där barn är misstänkta för brott. Utredaren skulle bl.a. se över hur samverkan mellan myndigheterna kan stärkas när det gäller barn som misstänks för brott. Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). En lagrådsremiss beslutades i januari 2023 och regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under mars 2023. Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att ge en utredare i uppdrag att bl.a. utreda ett permanentande av ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år (dir. 2020:6). Utredningen har haft sin grund i de förslag som lämnades i promemorian Snabbare lagföring (Ds 2018:9) och den försöksverksamhet med ett snabbförfarande för ungdomar som pågått sedan februari 2019. Uppdraget redovisades den 17 juni 2021 genom betänkandet Snabbare lagföring - ett snabbförfarande i brottmål (SOU 2021:46). I betänkandet föreslås att försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år byggs ut och förlängs. Det föreslås också att misstanke mot den som inte har fyllt 18 år ska delges så snart som möjligt. Regeringen beslutade den 3 februari 2022 att bygga ut och förlänga försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för lagöverträdare under 18 år. Den 14 juli 2022 beslutade regeringen propositionen Snabbare lagföring av brott (prop. 2021/22:279). Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2022/23:JuU2, rskr. 2022/23:16). Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2023. Den 24 september 2021 beslutade regeringen propositionen Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet (prop. 2021/22:17). Propositionen behandlar bl.a. förslagen i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85) och promemorian Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) som rör särbehandling av lagöverträdare under 21 år i rättegången. Genom beslut den 17 november 2021 antog riksdagen regeringens förslag till lagändringar (bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36). Lagändringarna trädde i kraft den 2 januari 2022. Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera och föreslå införandet av en ordning med ungdomskriminalitetsnämnder (dir. 2022:106). Förslagen ska syfta till att åstadkomma tydligare åtgärder från samhället när barn och unga har hamnat i en kriminell bana samtidigt som de ska möjliggöra tidigare, tillräckliga och mer samordnade insatser för att förebygga fortsatt kriminalitet. Uppdraget ska redovisas senast den 30 augusti 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om straffrabatten för unga lagöverträdare mellan 18 och 21 år*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att avskaffa straffrabatten för unga lagöverträdare mellan 18 och 21 år vid återfall i brott (bet. 2019/20:JuU30 s. 30 f.). En särskild utredare har haft i uppdrag att överväga och föreslå ändringar beträffande den straffrättsliga särbehandlingen av lagöverträdare i åldersgruppen 18-20 år (dir. 2017:122). I uppdraget har ingått att lämna förslag som innebär att den åldersgruppen behandlas som andra myndiga lagöverträdare vid straffmätningen och när det gäller val av påföljd. Uppdraget redovisades den 18 december 2018 i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85). Bland annat föreslogs att den s.k. straffrabatten slopas för lagöverträdare i åldern 18-20 år. Ett utkast till lagrådsremiss har remitterats och remisstiden gick ut den 10 november 2020. Utkastet till lagrådsremiss behandlade bl.a. förslagen i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85) som rör straffmätning och påföljdsval. I utkastet föreslogs bl.a. att om någon som är 18-20 år har begått ett brott, och det för brottet är föreskrivet fängelse i lägst ett år eller mer, ska hans eller hennes ungdom inte beaktas särskilt vid straffmätningen. Det ska inte heller krävas särskilda skäl för att döma lagöverträdare i den åldersgruppen till fängelse, och samma straff ska kunna dömas ut som för andra myndiga lagöverträdare, t.ex. fängelse på livstid. Den 23 september 2021 beslutade regeringen propositionen Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet (prop. 2021/22:17). I propositionen bedömde regeringen att det inte fanns skäl att avskaffa straffrabatten vid återfall i brott och att tillkännagivandet fick anses slutbehandlat. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36). Lagändringarna trädde i kraft den 2 januari 2022. Riksdagen delade dock inte regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2021/22:KU21, rskr. 2021/22:391). Punkten står därför åter som öppen. Regeringen avser att under våren 2023 tillsätta en utredning som bl.a. ska omfatta den fråga som tillkännagivandet avser. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 16 om organisatoriskt ansvar för unga lagöverträdare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att en särskild enhet inom Kriminalvården ska ta över ansvaret för unga som begått grova brott (bet. 2019/20:JuU30 s. 36 f.). Regeringen beslutade den 12 mars 2020 propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118). I propositionen föreslogs att det skulle införas en ny påföljd för unga lagöverträdare, ungdomsövervakning. Förslaget syftar till att skapa en ordning som gör det möjligt för domstolen att vid allvarlig brottslighet och i graverande återfallssituationer välja ett påföljdsalternativ som är lämpligt och trovärdigt både i fråga om innehåll och ingripandegrad. Kriminalvården föreslogs ansvara för verkställigheten av påföljden. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2021. Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingår att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 8, 10, 14 och 16. 49. Rskr. 2019/20:178 Terrorism Mot. 2019/20:553 yrkande 23, 2019/20:555 yrkande 22, 2019/20:3067 yrkandena 15 och 16, 2019/20:3366 yrkande 7, bet. 2019/20:JuU32 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 82) och 2021/22:75 (Ju 64). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om översyn av sekretesslagstiftningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ta initiativ till en översyn av sekretesslagstiftningen för att dels säkerställa att Säkerhetspolisen i tillräcklig omfattning har direktåtkomst till Migrationsverkets asylsystem, dels öka möjligheterna till informationsutbyte mellan myndigheter i syfte att förebygga och förhindra brott (bet. 2019/20:JuU32 s. 26 f.). Den 26 mars 2020 beslutade regeringen propositionen Ett effektivare informationsutbyte mellan polis och socialtjänst vid samverkan mot terrorism (prop. 2019/20:123). I propositionen föreslogs att Polismyndigheten skulle få förenklade och utökade möjligheter att lämna ut uppgifter till den kommunala socialtjänsten i syfte att förebygga terroristbrottslighet. Regeringen föreslog också att myndigheter inom socialtjänsten skulle få utökade möjligheter att dela med sig av uppgifter till Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Utlämnande skulle i större utsträckning kunna ske vid misstankar om att terroristbrottslighet har begåtts, men också när det krävs för att förebygga sådan brottslighet. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2020. Den 20 maj 2020 beslutade regeringen vidare om en ändring i utlänningsdataförordningen (2016:30) som medförde en utökad direktåtkomst till Migrationsverkets personuppgifter för Säkerhetspolisen. Genom ändringen fick Säkerhetspolisen medges direktåtkomst till sådana uppgifter hos Migrationsverket som myndigheten behöver bl.a. i sin brottsbekämpande verksamhet. Ändringen trädde i kraft den 1 juli 2020. Regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av möjligheterna att stärka arbetet med att bekämpa bidragsbrott mot Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen (dir. 2021:39). I uppdraget ingår en översyn av möjligheter och behov till samverkan och informationsdelning mellan myndigheter. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2023. För att säkerställa att myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor har tillgång till den information om enskilda personer och företag som de behöver för att fatta korrekta beslut i fråga om ersättningar från välfärdssystemen, och för att motverka arbetslivskriminalitet, fick vidare en bokstavsutredare i uppdrag att kartlägga möjligheterna till informationsutbyte mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor (Fi2021/02442). I uppdraget ingick att utifrån översynen bedöma om det finns behov av ändrade regler för att få till stånd ett mer ändamålsenligt och effektivt informationsutbyte och i så fall föreslå nödvändiga författningsändringar. Uppdraget redovisades i juni 2022 (Ds 2022:13). Remisstiden gick ut i november 2022. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Regeringen gav den 28 april 2022 en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på hur informationsutbytet med brottsbekämpande myndigheter ska kunna förbättras. Uppdraget omfattar brottsbekämpande myndigheters informationsutbyte med statliga och kommunala myndigheter, huvudmän för privata skolor samt - vid behov - andra aktörer. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Genom tilläggsdirektiv (dir. 2023:11) som beslutades den 26 januari 2023 fick utredaren även i uppdrag att bl.a. ta ställning till hur det kan inrättas en huvudregel i sekretesslagstiftningen som innebär att de myndigheter och andra aktörer som omfattas av uppdraget ska kunna utbyta information med brottsbekämpande myndigheter när det behövs för att förebygga och bekämpa brott och, oavsett bedömning i sak, lämna författningsförslag som innebär en sådan ny huvudregel. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om omhändertagande av återvändare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ta fram nationella riktlinjer för att hantera s.k. återvändare och också återkomma med förslag som säkerställer att återvändare kan kallas till förhör (bet. 2019/20:JuU32 s. 38 f.). I syfte att förbättra stödet till individer i riskzonen och till dem som redan är involverade i våldsbejakande extremism har Statens institutionsstyrelse utvecklat utbildningsmaterial och samtalsstöd för personalen som arbetar inom de särskilda ungdomshemmen och missbruksvården (Ju2018/02957). Socialstyrelsen har tagit fram stöd för socialtjänstens insatser till barn och unga som riskerar att involveras i eller redan är involverade i våldsbejakande extremism samt ett kunskapsstöd till socialtjänsten för insatser till män och kvinnor som återvänt från Syrien och Irak och deras familjer (Ju2018/01244). Kriminalvården har utvecklat vägledning, utbildning och stöd för sina personalgrupper i deras arbete med klienter samt ett särskilt stöd för anlitande av trosföreträdare vid själavård. Myndigheten har också fått i uppdrag att långsiktigt förankra det förebyggande arbetet inom myndigheten (Ju2016/06988, Ju2017/08663). I syfte att ytterligare förstärka olika myndigheters insatser inom detta område beslutades den 19 december 2019 att ge Kriminalvården, Polismyndigheten, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett gemensamt nationellt avhopparprogram som ska bidra till att förstärka samhällets stöd till individer som vill lämna kriminella och våldsbejakande extremistiska miljöer och grupperingar (Ju2019/02027). Uppdraget redovisades den 1 mars 2021 (Ju2020/02903). Med utgångspunkt i myndigheternas redovisning av uppdraget att ta fram ett nationellt avhopparprogram och de förslag som lämnades i rapporten beslutades den 23 september 2021 att ge Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen ett nytt gemensamt uppdrag. Myndigheterna ska enligt uppdraget förstärka och utveckla arbetet med stöd till avhoppare från kriminella, våldsbejakande extremistiska och hedersrelaterade miljöer i landet. Syftet är att skapa långsiktigt hållbara förutsättningar för att fler individer ska få tillgång till sådant stöd. Samma dag fick en bokstavsutredare i uppdrag att under ett år bistå och stödja myndigheterna i deras arbete med detta uppdrag (Ju2021/03348). Myndigheterna ska i arbetet med sitt uppdrag samverka med utredaren. Myndigheterna ålades att delredovisa vidtagna och planerade åtgärder senast den 2 maj 2022 och den 2 maj 2023, och slutredovisning ska ske senast den 1 februari 2024. Vid ankomst till Sverige bedöms varje återvändare individuellt av Säkerhetspolisen utifrån personens eventuella avsikt och förmåga att begå terroristbrott eller grova våldsbrott, såväl vid återvändandet som efteråt. Om det finns misstanke om brott inleds en förundersökning av antingen Säkerhetspolisen, Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten, beroende på brottsrubricering. Alla dessa myndigheter har en väl utvecklad utredningsförmåga i de nu aktuella ärendetyperna. Individer som misstänks för brott kan komma att anhållas direkt vid ankomst. Beslut om att en person ska anhållas eller häktas fattas av åklagare respektive domstol utifrån den lagstiftning som gäller i Sverige. En bedömning att det utifrån denna lagstiftning inte finns grund att anhålla eller häkta en person innebär inte med nödvändighet att det inte kvarstår några brottsmisstankar eller att någon utredning inte längre pågår. Svensk domstol har en vidsträckt behörighet att döma över såväl terrorismrelaterade brott som folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, även om brotten har begåtts utomlands. Detta gäller oavsett var brotten har begåtts och vem som har begått dem. Eftersom flera av brotten inte heller preskriberas är det vidare möjligt att utreda och lagföra dem även om en lång tid förflutit. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 44-45) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 50. Rskr. 2019/20:233 Våldsbrott och brottsoffer Mot. 2019/20:142 m.fl., bet. 2019/20:JuU29 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 91) och 2021/22:75 (Ju 65). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om brott mot äldre*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att rättsväsendet ska se särskilt allvarligt på brott mot äldre och andra särskilt utsatta personer (bet. 2019/20:JuU29 s. 12 f.). Regeringen beslutade den 24 februari 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. ta ställning till om det straffrättsliga skyddet för äldre och andra särskilt utsatta behöver förstärkas (dir. 2022:7). Uppdraget ska redovisas senast den 24 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 34 om barnahus*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ta fram en nationell plan för barnahusens verksamhet i syfte att förbättra likvärdigheten och tillgången till insatser för alla barn oavsett var i landet man bor (bet. 2019/20:JuU29 s. 56 f.). En utredare har haft i uppdrag att lämna förslag på en strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inkluderat hedersrelaterat våld och förtryck (dir. 2021:29). I uppdraget ingick att lämna förslag på hur barnahusverksamheten kan utvecklas, exempelvis vad gäller att ge likvärdig tillgång till stöd till barn under hela brottmålsprocessen och genom nationell samordning. Utredningen överlämnades den 18 januari 2023 och bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 51. Rskr. 2019/20:235 Familjerätt Mot. 2019/20:607 yrkande 25, delvis motion 2019/20:1806 yrkande 1 och 2, delvis motion 2019/20:2606 yrkande 1 och 2, 2019/20:2795 yrkande 14, 2019/20:3118 yrkande 13 och 14, bet. 2019/20:CU17 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 93) och 2021/22:75 (Ju 66). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om utländska polygama äktenskap*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen snarast möjligt bör återkomma till riksdagen med ett förslag till skärpt lagstiftning mot utländska polygama äktenskap. Regeringen beslutade den 23 mars 2021 propositionen Förbud mot erkännande av utländska månggiften (prop. 2020/21:149). I propositionen föreslog regeringen bl.a. ett förbud mot att erkänna utländska månggiften, Riksdagen ställde sig bakom förslaget (bet. 2020/21:CU18, rskr. 2020/21:317) och lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2021. Regeringen gjorde i propositionen bedömningen att tillkännagivandet var tillgodosett genom förslaget. Riksdagen delade inte den bedömningen (bet. 2020/21:CU18, rskr. 2020/21:317). Punkten står därför åter som öppen. Frågan bereds inom Regeringskansliet, se vidare punkt Ju 83. Punkten är inte slutbehandlad. 52. Rskr. 2019/20:255 2019 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlännings-kontroll Skr. 2019/20:62, bet. 2019/20:JuU16 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 95) och 2021/22:75 (Ju 67). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om en effektivare lag om särskild utlänningskontroll*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör tillsätta en ny utredning som ska se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot (bet. 2019/20:JuU16 s. 10). I betänkandet Ett effektivare regelverk för utlänningsärenden med säkerhetsaspekter (SOU 2020:16) föreslås ett flertal åtgärder som innebär att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot, såsom att kraven för att utvisa personer enligt den nya lagen sänks. Utredaren har också bl.a. föreslagit utökade möjligheter att använda tvångsmedel för att få större kontroll över dessa personer och skärpta straff för överträdelser av beslutad anmälningsskyldighet. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen har den 9 december 2021 beslutat lagrådsremissen Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden och därefter den 24 februari 2022 beslutat propositionen Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden (prop. 2021/22:131). Riksdagen biföll den 31 maj 2022 regeringens proposition (bet. 2021/22:JuU30, rskr. 2021/22:323). Lagen om särskild utlänningskontroll har därmed ersatts av en ny lag, benämnd lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar (2022:700) som trädde i kraft den 1 juli 2022. I propositionen bedömde regeringen att bestämmelserna i lagen delvis tillgodoser tillkännagivandet. Den 30 juni 2022 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över delar av regelverket kopplat till återvändande och föreslå åtgärder i syfte att stärka återvändandeverksamheten för den som har ett verkställbart beslut om avvisning eller utvisning (dir. 2022:91). Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Regeringens avsikt är att därutöver tillsätta en ny utredning på området. Punkten är inte slutbehandlad. 53. Rskr. 2019/20:256 Polisfrågor Mot. 2019/20:379 yrkande 3, 2019/20:550 yrkande 4, 2019/20:1776 yrkande 4, 2019/20:2016 yrkandena 2-54, 2019/20:2524, 2019/20:2832 yrkande 5, 2019/20:3069 yrkande 11 och 2019/20:2218, bet. 2019/20:JuU25 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 96) och 2021/22:75 (Ju 68). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om renodling av polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om renodling av polisens arbetsuppgifter (bet. 2019/20:JuU25 s. 24 f.). Under rskr. 2014/15:152 (Ju 3) punkt 20 har regeringen redogjort för vad man har gjort för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Regeringen har påbörjat en analys av ytterligare frågor om renodling. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om danstillstånd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om avskaffande av danstillstånd (bet. 2019/20:JuU25 s. 32). En s.k. bokstavsutredare har haft i uppdrag att analysera regleringen om tillståndskrav för att anordna danstillställning och ta ställning till om kravet på tillstånd bör tas bort eller förändras i något avseende. Departementspromemorian Tillstånd till offentlig danstillställning (Ds 2018:20) överlämnades den 15 juni 2018 och har remissbehandlats. I april 2020 fick en annan utredare i uppdrag att föreslå förenklade regelverk för mikroföretagande. Uppdraget redovisades i juni 2021 (SOU 2021:60). Utredaren föreslog bland annat att regeringen bör låta utreda och lämna förslag med innebörden att kravet på danstillstånd ska upphävas i dess helhet. Förslagen har remitterats. Regeringen beslutade den 12 januari 2023 lagrådsremissen Avskaffat tillståndskrav för offentlig danstillställning. Regeringen avser att under våren 2023 överlämna en proposition till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 37 om brott av s.k. djurrättsaktivister*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om brottskoder och brott begångna av s.k. djurrättsaktivister (bet. 2019/20:JuU25 s. 103 f.). Den 17 mars 2022 beslutade regeringen propositionen Ett modernare straffrättsligt skydd mot hemfridsbrott och olaga intrång (prop. 2021/22:194). Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen tillkännagivandet tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2022. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 3 och 4. 54. Rskr. 2019/20:258 Straffrättsliga frågor Mot. 2019/20:541 m.fl., bet. 2019/20:JuU26 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 97) och 2021/22:75 (Ju 69). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om våldtäkt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att minimistraffet för våldtäkt av normalgraden ska höjas till fängelse i tre år (bet. 2019/20:JuU26 s. 31 f.). Den 30 januari 2020 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över straffskalorna för sexualbrotten i 6 kap. brottsbalken och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar (dir. 2020:5). Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Den 13 april 2022 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar (prop. 2021/22:231). Genom förslaget om skärpt straff för våldtäkt ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022. Punkten är slutbehandlad. Punkt 15 om grov stöld*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att skärpa minimistraffet för grov stöld till fängelse i ett år (bet. 2019/20:JuU26 s. 38 f.). Regeringen avser att under våren 2023 tillsätta en utredning som ur ett brett perspektiv ska se över straffskalorna. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 24 om övergrepp i rättssak*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om skärpt straff för övergrepp i rättssak (bet. 2019/20:JuU26 s. 56 f.). Regeringen beslutade den 17 mars 2022 propositionen En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (prop. 2021/22:186). Genom förslaget om skärpt straff för övergrepp i rättssak ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2022. Punkten är slutbehandlad. Punkt 29 om vistelseförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma med ett förslag om vistelseförbud (bet. 2019/20:JuU26 s. 60 f.). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. omfattar den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget ska redovisas senast den 29 december 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 15 och 29. 55. Rskr. 2019/20:304 Vapenfrågor Mot. 2019/20:542 yrkande 1, 2, 3 och 4, 2019/20:2220, 2019/20:2245, 2019/20:2668 yrkande 16, 17, 19, 20, 21 och 22, 2019/20:2774 yrkande 22 och 25, 2019/20:3191 yrkande 6, 2019/20:3257 yrkande 2, 15, 16 och 17, bet. 2019/20:JuU33 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 108) och 2021/22:75 (Ju 70). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att överföra prövningen av vapenlicensfrågor till en ny tillståndsmyndighet (bet. 2019/20:JuU33 s. 19 f.). Regeringskansliet arbetar med att ta fram utredningsdirektiv. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om handläggningstider i vapenlicensärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kortare handläggningstider i vapenlicensärenden (bet. 2019/20:JuU33 s. 21 f.). Regeringen har tidigare gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och utveckla arbetet med hanteringen av vapentillstånd. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 har myndigheten fått ett nytt återrapporteringskrav om att redovisa hur handläggningstiderna i vapentillståndsärenden har utvecklats och hur utvecklings- och effektiviseringsarbetet inom vapentillståndsprocessen fortskrider. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 8 om översyn av vapenlagstiftningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av vapenlagstiftningen (bet. 2019/20:JuU33 s. 25 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om EU:s vapendirektiv*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska tillse att genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv i svensk rätt inte går längre än vad direktivet kräver (bet. 2019/20:JuU33 s. 25 f.). Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositionen Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv (prop. 2020/21:42). Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. lämna förslag till de författningsändringar som krävs i svensk rätt för att genomföra 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv på miniminivå (dir. 2022:40). Utredningen lämnade den 14 november 2022 delbetänkandet EU:s vapendirektiv - genomförande av 2017 års ändringsdirektiv på miniminivå till regeringen (SOU 2022:62). Betänkandet har remissbehandlats och en lagrådsremiss beslutades den 16 februari 2023. Regeringen avser att överlämna en proposition med lagförslag till riksdagen under våren 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 12 om tidsbegränsade licenser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidsbegränsade licenser (bet. 2019/20:JuU33 s. 30 f.). Tillkännagivandet redovisades som slutbehandlat i propositionen Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv (prop. 2020/21:42). Riksdagen delade dock inte regeringens uppfattning att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21, rskr. 2020/21:371). Punkten står därför åter som öppen. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 13 om synnerliga skäl i vapenlagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om synnerliga skäl (bet. 2019/20:JuU33 s. 30 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om synnerliga skäl. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om licenshantering vid vapenbyte*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om licenshantering vid byte av vapen (bet. 2019/20:JuU33 s. 30 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om utökning av vapenhandlares uppgifter. Utredaren gjorde bedömningen att en överföring av tillståndsprövning i vapenärenden till vapenhandlare inte kan ske med bibehållen säkerhet. Utredaren föreslog i stället en effektivisering av tillståndsprövningen. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 5, 6, 8, 10 och 12-14. 56. Rskr. 2019/20:312 Skärpta straff för de allvarligaste fallen av immaterialrättsintrång Prop. 2019/20:149, bet. 2019/20:NU18 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 110) och 2021/22:75 (Ju 71). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om revidering av EU:s nya upphovsrättsdirektiv*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör verka inom ramen för EU-samarbetet för att EU:s nya upphovsrättsdirektiv revideras (bet. 2019/20:NU18 s. 11 f.). Regeringen har i rådets arbetsgrupp för upphovsrätt vid flera tillfällen lyft frågan om en revidering av direktivet, utan att få stöd för detta av EU-kommissionen eller andra medlemsstater. Direktivet har nu genomförts i svensk rätt och i en majoritet av medlemsstaterna. I direktivet anges att EU-kommissionen ska göra en översyn av direktivet tidigast den 7 juni 2026. Det saknas alltså förutsättningar för att få till stånd en revidering av direktivet och några ytterligare åtgärder planeras därför inte att vidtas. Punkten är inte slutbehandlad. 57. Rskr. 2019/20:332 Åtgärder för att möjliggöra granskning av utländska direktinvesteringar Utskottsinitiativ, bet. 2019/20:UU18 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 117) och 2021/22:75 (Ju 72). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om åtgärder för att möjliggöra granskning av utländska direktinvesteringar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen snarast ska genomföra åtgärder för att möjliggöra granskning av utländska investeringar inom skyddsvärda områden, däribland återkomma till riksdagen med förslag till ändringar i säkerhetsskyddslagen vad gäller överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet samt snarast utse den myndighet som ska vara kontaktpunkt enligt EU-förordningen (2019/452) om utländska direktinvesteringar (bet. 2019/20/UU18 s. 5). Regeringen beslutade den 24 september 2020 propositionen Åtgärder till skydd för Sveriges säkerhet vid överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet (prop. 2020/21:13). Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2021. Regeringen beslutade vidare den 1 oktober 2020 förordningen (2020:827) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar, varpå Inspektionen för strategiska produkter pekas ut som kontaktpunkt. Förordningen trädde i kraft den 1 november 2020. Genom dessa åtgärder är tillkännagivandet delvis tillgodosett. Regeringen tillsatte den 22 augusti 2019 en utredning med syfte att lämna förslag på hur ett svenskt system för granskning av utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden kan utformas. Utredningen slutredovisade sitt uppdrag den 1 november 2021 genom betänkandet Granskning av utländska direktinvesteringar (SOU 2021:87). Betänkandet remitterades och remisstiden gick ut den 22 februari 2022. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 58. Rskr. 2019/20:333 Ungdomsövervakning Prop. 2019/20:118, bet. 2019/20:JuU34 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 118) och 2021/22:75 (Ju 73). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om omfattningen av helghemarrest*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om möjligheten att öka omfattningen av en helghemarrest (bet. 2019/20:JuU34 s. 15 f.). Regeringen behandlade frågan om helghemarrestens omfattning i propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118 s. 68 f.). I propositionen uttalas även att det kan finnas skäl att utvärdera reformen när regleringen varit i kraft en tid (samma prop. s. 116). Lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2021. Regeringen avser att under våren 2023 tillsätta en utredning som bl.a. ska omfatta den fråga som tillkännagivandet avser. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om åtgärder vid misskötsamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att misskötsamhet i högre grad bör leda till att en ungdomsövervakning undanröjs (bet. 2019/20:JuU34 s. 17 f.). Regeringen behandlade frågan om åtgärder vid misskötsamhet i propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118 s. 90 f.). I propositionen uttalas även att det kan finnas skäl att utvärdera reformen när regleringen varit i kraft en tid (samma prop. s. 116). Lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2021. Regeringen avser att under våren 2023 tillsätta en utredning som bl.a. ska omfatta den fråga som tillkännagivandet avser. Punkten är inte slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2020/21 59. Rskr. 2020/21:29 Omständigheter som särskilt ska beaktas som skäl för livstids fängelse för mord Mot. 2019/20:50 yrkande 1, bet. 2020/21:JuU31 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 123) och 2021/22:75 (Ju 74). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om omständigheter som särskilt ska beaktas som skäl för livstids fängelse för mord*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om livstids fängelse för mord (bet. 2020/21:JuU31 s. 5 f.). Straffet för mord skärptes den 1 januari 2020. Regeringen avser att låta genomföra en utvärdering av lagstiftningens genomslag när tillräckligt lång tid har förflutit sedan regleringen trädde i kraft. Punkten är inte slutbehandlad. 60. Rskr. 2020/21:31 En strängare syn på hantering av vapen och explosiva varor Prop. 2019/20:200, bet. 2020/21:JuU5 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 125) och 2021/22:75 (Ju 75). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om översyn av vapenlagstiftningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av vapenlagstiftningen (bet. 2020/21:JuU5 s. 7 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om kriminalisering av försök, förberedelse och stämpling till brott mot tillståndsplikten för explosiva varor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kriminalisering av försök m.m. till brott mot tillståndsplikten för explosiva varor (bet. 2020/21:JuU5 s. 7). Analysarbete ska påbörjas under våren 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 61. Rskr. 2020/21:49 Direktåtkomst för Migrationsverket Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SfU8 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 131) och skr. 2021/22:75 (Ju 77). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om direktåtkomst för Migrationsverket*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en analys av hur direktåtkomst för Migrationsverket förhåller sig till dataskyddsförordningen (bet. 2020/21:SfU8 s. 6 f.). Regeringen har i propositionen Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring (prop. 2021/22:134) meddelat en avsikt att återkomma till tillkännagivandet i ett annat sammanhang. Punkten är inte slutbehandlad. 62. Rskr. 2020/21:50 Riksrevisionens rapport om konsumentskydd vid köp av nyproducerade bostadsrätter Skr. 2019/20:171, bet. 2020/21:CU2 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 132) och 2021/22:75 (Ju 78). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om konsumentskyddet vid förseningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma med förslag som stärker konsumentskyddet vid förseningar av nyproducerade bostadsrätter (bet. 2020/21:CU2 s. 13 f.). Samband finns med tillkännagivandet i rskr. 2019/20:169. Våren 2022 beslutade regeringen propositionen Tryggare bostadsrätt (prop. 2021/22:171) med förslag som stärker konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden. Med de förslag som lämnades i propositionen ansåg regeringen tillkännagivandet som slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om information till konsumenter och förtydligat ansvar för fastighetsmäklare m.fl.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma med förslag som förbättrar informationen till konsumenterna och förtydligar ansvaret för fastighetsmäklare m.fl. (bet. 2020/21:CU2 s. 14 f.). Samband finns med tillkännagivandet i rskr. 2019/20:169. Våren 2022 beslutade regeringen propositionen Tryggare bostadsrätt (prop. 2021/22:171) med förslag som stärker konsumentskyddet på bostadsrättsmarknaden. Med de förslag som lämnades i propositionen ansåg regeringen tillkännagivandet som slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 63. Rskr. 2020/21:57 Ett förstärkt medarbetarskydd för polisanställda Prop. 2019/20:157, bet. 2020/21:JuU3 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 137) och 2021/22:75 (Ju 79). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om ytterligare åtgärder för att göra polisens arbetsmiljö säkrare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ytterligare åtgärder för att göra polisens arbetsmiljö säkrare (bet. 2020/21:JuU3 s. 5). Regeringen gav den 19 december 2019 en särskild utredare i uppdrag att se över vissa regler som gäller brottsoffers rätt till skadestånd och möjlighet att få ut sådan ersättning, Stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer (dir. 2019:104). I uppdraget ingick bl.a. att inhämta det faktaunderlag som bedöms nödvändigt om hur poliser och andra särskilt utsatta yrkesgrupper typiskt sett kan antas reagera vid och påverkas av olika brottsliga angrepp i sin yrkesutövning jämfört med när motsvarande angrepp drabbar en privatperson. Uppdraget redovisades i juli 2021 genom betänkandet Ersättning till brottsoffer (SOU 2021:64). Betänkandet har remissbehandlats. Propositionen Stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer (prop. 2021/22:198) beslutades den 24 mars 2022. Riksdagen biföll den 31 maj 2022 propositionen (bet. 2021/22:CU20, rskr. 2021/22:326). Regeringen gav den 21 april 2022 en särskild utredare i uppdrag att överväga olika författningsändringar för att minska offentliganställdas utsatthet för våld, hot och trakasserier (dir. 2022:31). Uppdraget skulle enligt ursprungsdirektiven ha redovisas senast den 1 augusti 2023. Regeringen beslutade den 2 februari 2023 att ge tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2023:16) som bl.a. innebär att utredaren nu även har fått i uppdrag att, oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som stärker skyddet för offentliganställda. Utredningstiden har förlängts och uppdraget ska nu redovisas senast den 1 januari 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 64. Rskr. 2020/21:79 Åtgärder till skydd för Sveriges säkerhet vid överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet Prop. 2020/21:13, bet. 2020/21:JuU10 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 140) och 2021/22:75 (Ju 80). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om samrådsmyndighetens handläggningstid*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidsbegränsning av samrådsmyndighetens handläggningstid (bet. 2020/21:JuU10 s. 14). Den 1 november 2021 överlämnade Direktinvesteringsutredningen sitt slutbetänkande Granskning av utländska direktinvesteringar (SOU 2021:87). I betänkandet föreslås att investeringar inom vissa skyddsvärda områden ska kunna granskas av en särskild granskningsmyndighet. Det granskningsförfarande som föreslås har vissa likheter med den granskning som avses i tillkännagivandet och innehåller även bestämmelser om tidsbegränsning. Regeringen har därför avsett att återkomma till frågan i samband med beredningen av Direktinvesteringsutredningens betänkande. I samband med att arbetet med Direktinvesteringsutredningens betänkande nu har kommit relativt långt har regeringen bedömt att det inte finns förutsättningar att hantera frågan om tidsbegränsningar av handläggningstider i säkerhetsskyddslagen i samband med införandet av ett nytt system för granskning av utländska direktinvesteringar. Inom Regeringskansliet pågår en analys av om ytterligare åtgärder behöver vidtas för att tillmötesgå tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om stöd och vägledning till verksamhetsutövare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om bättre möjligheter till stöd och vägledning till verksamhetsutövare (bet. 2020/21:JuU10 s. 14 f.). Den 20 maj 2021 beslutades propositionen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet (prop. 2020/21:194), i vilken regeringen föreslog nya regler om samråd vid avtal och andra samarbeten som innebär att en utomstående aktör kan få tillgång till särskilt känsliga delar av en säkerhetskänslig verksamhet. Samrådsförfarandet innebär bl.a. en möjlighet för verksamhetsutövare att föra en dialog med tillsynsmyndigheten om hur en ett visst förfarande ska kunna genomföras. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2021/22:JuU3, rskr. 2021/22:19). Lagändringarna trädde i kraft den 1 december 2021. Den 28 oktober 2021 beslutade regeringen dessutom en ny säkerhetsskyddsförordning (SFS 2021:955) som innehåller krav på att tillsynsmyndigheterna inom sina respektive tillsynsområden ska ge vägledning om säkerhetsskydd, till skillnad från tidigare när bara de tillsynsmyndigheter som utövade tillsyn över enskilda verksamhetsutövare behövde ge sådant stöd. Vidare innebär den nya säkerhetsskyddsförordningen att Säkerhetspolisen och Försvarsmakten utses till samordningsmyndigheter, bl.a. för att öka kompetensen hos övriga tillsynsmyndigheter och därigenom öka deras förmåga att vägleda verksamhetsutövare. Den nya säkerhetsskyddsförordningen trädde i kraft den 1 december 2021. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 46). Punkten är slutbehandlad. 65. Rskr. 2020/21:166 En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i återfallsförebyggande åtgärder Prop. 2020/21:18, bet. 2020/21:JuU8 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 84). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om presumtionen för villkorlig frigivning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att reglerna bör skärpas ytterligare så att presumtionen för villkorlig frigivning tas bort och ersätts med ett system där större hänsyn tas till hur den intagne skött sig under verkställigheten av ett fängelsestraff (bet. 2020/21:JuU8 s. 7 f.). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. omfattar den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget ska redovisas senast den 29 december 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 66. Rskr. 2020/21:167 Genomförande av 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv Prop. 2020/21:42, bet. 2020/21:JuU11 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 85). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om genomförande på miniminivå*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska se till att genomförandet av 2017 års ändringsdirektiv i svensk rätt inte går längre än vad direktivet kräver (bet. 2020/21: JuU11 s. 6 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. lämna förslag till de författningsändringar som krävs i svensk rätt för att genomföra 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv på miniminivå (dir. 2022:40). Utredningen lämnade den 14 november 2022 delbetänkandet EU:s vapendirektiv - genomförande av 2017 års ändringsdirektiv på miniminivå till regeringen (SOU 2022:62). Betänkandet har remissbehandlats och en lagrådsremiss beslutades den 16 februari 2023. Regeringen avser att överlämna en proposition med lagförslag till riksdagen under våren 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om tidsbegränsade licenser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen under 2021 ska återkomma till riksdagen med ett förslag om att avskaffa tidsbegränsade licenser för automatvapen och enhandsvapen (bet. 2020/21: JuU11 s. 6 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad. 67. Rskr. 2020/21:169 Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet Prop. 2020/21:52, bet. 2020/21:JuU13 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 87). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4 om tillträdesförbud till simhallar och bibliotek*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen under 2021 ska återkomma till riksdagen med ett förslag om tillträdesförbud till simhallar och bibliotek (bet. 2020/21:JuU13 s. 7 f.). Den 3 februari 2022 beslutade regeringen propositionen Tillträdesförbud till badanläggningar och bibliotek (prop. 2021/22:108). I propositionen föreslås att det införs en möjlighet att besluta om tillträdesförbud till badanläggningar och bibliotek. Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen att riksdagens tillkännagivande är tillgodosett. Riksdagen delade inte regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat genom propositionen och anförde att förslaget bygger på ordningen för tillträdesförbud till butiker och eftersom denna visat sig inte fungera i den utsträckning som var avsedd kan tillkännagivandet inte anses fullt ut tillgodosett (bet. 2021/22:KU21, rskr. 2021/22:391). Regeringen vidhöll sin uppfattning att tillkännagivandet ska anses slutbehandlat. Tillkännagivandet är formulerat så att regeringen ska återkomma med ett lagförslag om tillträdesförbud till simhallar och bibliotek och motiverat av att det enligt riksdagen finns ett behov av att kunna besluta om tillträdesförbud till sådana platser. Någon ytterligare åtgärd efterfrågas inte i tillkännagivandet och det preciseras inte heller hur lagförslaget ska vara utformat. I prop. 2021/22:108 har föreslagits att det införs en möjlighet att besluta om tillträdesförbud till badanläggningar och bibliotek och riksdagen har också bifallit propositionen (se bet. 2021/22:JuU18 och rskr. 2021/22:272). De åtgärder som efterfrågas i tillkännagivandet har alltså vidtagits. Tillkännagivandet förklarades därför slutbehandlat i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 46 och 47). Punkten är slutbehandlad. 68. Rskr. 2020/21:185 Ökad ordning och säkerhet i frivården Prop. 2020/21:54, bet. 2020/21:JuU15 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 89). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om förutsättningar för säkerhetskontroller i frivården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att säkerhetskontroller alltid ska kunna genomföras inom frivården (bet. 2020/21:JuU15 s. 5 f.). Regeringen har i regleringsbrevet för 2022 gett Kriminalvården i uppdrag att redovisa hur den nya lagen om säkerhetskontroll på frivårdskontor har tillämpats samt vilka erfarenheter myndigheten har gjort av tillämpningen. Uppdraget har redovisats i Kriminalvårdens årsredovisning för 2022. Av redovisningen framgår bl.a. att lagen har tillämpats under mycket kort tid och att myndigheten därför kommer återkomma med ytterligare redovisning när lagen hunnit tillämpas ytterligare. Punkten är inte slutbehandlad. 69. Rskr. 2020/21:193 Hyresrätt m.m. Mot. 2020/21:2689 m.fl., bet. 2020/21:CU7 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 90). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 22 om främjande av ägarlägenheter m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma med förslag som gör det möjligt att omvandla befintliga bostäder till ägarlägenheter (bet. 2020/21:CU7 s. 64). Tillkännagivandet motsvarar tidigare tillkännagivande på området, se rskr. 2015/16:187 och bet. 2015/16:CU14. I betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) lämnades förslag som skulle göra det möjligt att omvandla hyreslägenheter till ägarlägenheter. Betänkandet har remissbehandlats. Justitiedepartementet har tagit fram ytterligare beredningsunderlag, bl.a. genom samrådsmöten med berörda myndigheter och organisationer under 2017 och 2020. Det pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att analysera hur de frågor som omfattas av tillkännagivandena ska tas om hand. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i ett lämpligt sammanhang. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 23 om hyrköpssystem*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör utreda ett hyrköpsystem (bet. 2020/21:CU7 s. 69). Tillkännagivandet motsvarar tidigare tillkännagivande på området, se rskr. 2015/16:187 och bet. 2015/16:CU14. Justitiedepartementet har tagit fram beredningsunderlag genom samrådsmöten med berörda myndigheter och organisationer under 2017 och 2020. Det pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att analysera hur de frågor som omfattas av tillkännagivandena ska tas om hand. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i ett lämpligt sammanhang. Punkten är inte slutbehandlad. 70. Rskr. 2020/21:194 Associationsrätt Mot. 2020/21:3100 m.fl., bet. 2020/21:CU8 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 91). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om bolagsmålvakter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ta initiativ till en översyn av gällande lagstiftning för att motverka förekomsten av bolagsmålvakter (bet. 2020/21:CU8 s. 9). Tillkännagivandet innefattar även att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som på ett effektivt sätt motverkar förekomsten av bolagsmålvakter. Regeringen har under december 2021 beslutat om kommittédirektiven Bolaget som brottsverktyg (dir. 2021:115). I utredningsuppdraget ingår bl.a. att göra en sådan översyn som anges i tillkännagivandet. Uppdraget i den delen ska redovisas senast den 22 juni 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 71. Rskr. 2020/21:220 2020 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll Skr. 2020/21:69, bet. 2020/21:JuU19 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 94). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om ytterligare åtgärder vid verkställighetshinder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen inom tre månader bör tillsätta den utredning som enligt ett tidigare tillkännagivande ska se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot (bet. 2020/21:JuU19 s. 14). I betänkandet Ett effektivare regelverk för utlänningsärenden med säkerhetsaspekter (SOU 2020:16) föreslås ett flertal åtgärder som innebär att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot, såsom att kraven för att utvisa personer enligt den nya lagen sänks. Utredaren har också bl.a. föreslagit utökade möjligheter att använda tvångsmedel för att få större kontroll över dessa personer och skärpta straff för överträdelser av beslutad anmälningsskyldighet. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen har den 9 december 2021 beslutat lagrådsremissen Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden och därefter den 24 februari 2022 beslutat propositionen Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden (prop. 2021/22:131). Riksdagen biföll den 31 maj 2022 regeringens proposition (bet. 2021/22:JuU30, rskr. 2021/22:323). Lagen om särskild utlänningskontroll har därmed ersatts av en ny lag, benämnd lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar (2022:700) som trädde i kraft den 1 juli 2022. I propositionen bedömde regeringen att bestämmelserna i lagen delvis tillgodoser tillkännagivandet. Den 30 juni 2022 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över delar av regelverket kopplat till återvändande och föreslå åtgärder i syfte att stärka återvändandeverksamheten för den som har ett verkställbart beslut om avvisning eller utvisning (dir. 2022:91). Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Regeringens avsikt är att därutöver tillsätta en ny utredning på området. Punkten är inte slutbehandlad. 72. Rskr. 2020/21:223 Familjerätt Mot. 2020/21:67 m.fl., bet. 2020/21:CU6 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 97). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 13 om vårdnadsöverflyttning och adoption vid familjehemsplaceringar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vårdnadsöverflyttning och adoption vid familjehemsplaceringar (bet. 2020/21:CU6 s. 36 f.). Regeringen gav den 16 september 2021 en särskild utredare i uppdrag att se över regler i föräldrabalken om vårdnadsöverflyttning, adoption och umgänge (dir. 2021:70). Uppdraget har redovisats den 20 januari 2023 genom överlämnande av betänkandet Tryggare hem för barn (SOU 2022:71). Betänkandet remitterades den 7 februari 2023 och remisstiden går ut den 8 maj 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 25 om testamentsregister*: Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om ett testamentsregister (bet. 2020/21:CU6 s. 75 f.). Regeringen beslutade den 2 september 2021 om ett uppdrag till Skatteverket att överväga förutsättningarna att inrätta ett testamentsregister i offentlig regi (Fi2021/02888). Uppdraget har redovisats till Justitiedepartementet den 24 februari 2022. Det pågår ett arbete med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet och Skatteverkets redovisning. Punkten är inte slutbehandlad. 73. Rskr. 2020/21:235 Utökade kontroll- och stödmöjligheter avseende skyddstillsynsdömda Prop. 2020/21:185, bet. 2020/21:JuU22 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 99). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om undanröjande av skyddstillsyn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökade möjligheter att undanröja en skyddstillsyn till följd av misskötsamhet (bet. 2020/21:JuU22 s. 6 f.). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. omfattar den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget ska redovisas senast den 29 december 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om vistelseförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vistelseförbud (bet. 2020/21:JuU22 s. 6 f.). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. omfattar den fråga som tillkännagivandet avser. Uppdraget ska redovisas senast den 29 december 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 74. Rskr. 2020/21:240 Redovisning av åtgärder i enlighet med målsättningarna i det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott Skr. 2020/21:63, bet. 2020/21:JuU17 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (100). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om brottsförebyggande arbete för lands- och glesbygd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utveckla ett särskilt brottsförebyggande arbete för lands- och glesbygden (bet. 2020/21:JuU17 s. 7 f.). I samband med att regeringen 2017 gav Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att utveckla det nationella stödet och samordningen för brottsförebyggande arbete (Ju2017/01526) angavs att det är centralt att insatserna anpassas efter att förutsättningarna för det brottsförebyggande arbetet skiljer sig åt över landet. Vidare fick Brå i regleringsbrevet för 2020 i uppdrag att redovisa hur myndigheten har arbetat med att ge särskilt anpassat kunskapsstöd till brottsförebyggande arbete i mindre städer, tätorter och landsbygdskommuner. Sedan 2017 finns också uppgifter om bl.a. utsatthet för brott och otrygghet från Nationella Trygghetsundersökningen på lokalpolisområdesnivå vilket ger bättre analysmöjligheter utifrån den lokala kontexten. En särskild utredare fick 2019 i uppdrag att utreda och lämna förslag om hur kommunerna kan få ett lagstadgat ansvar för brottsförebyggande arbete (dir. 2019:94). Av utredningsdirektiven framgår att utmaningar relaterade till brott finns i hela samhället, såväl i glesbygd och mindre orter som i storstadsområden. Utredningen slutredovisade sitt uppdrag i juni 2021 (SOU 2021:49). Den 22 december 2022 beslutade regeringen propositionen Kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete (prop. 2022/23:43). I propositionen föreslår regeringen att kommunernas ansvar för brottsförebyggande arbete regleras i lag. Enligt den nya lagen ska kommunerna ta fram en lägesbild över brottsligheten och utifrån denna ta ställning till behovet av åtgärder och besluta om en åtgärdsplan. Kommunerna ska också ta visst ansvar för samordningen av det lokala brottsförebyggande arbetet och inrätta en samordningsfunktion. I propositionen anges att eftersom det brottsförebyggande arbetet ska utgå från de problem med brottslighet som finns lokalt och kommunens förutsättningar i övrigt kommer även det lands- och glesbygdsspecifika brottsförebyggande arbetet att utvecklas. Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 14 om åtgärder för unga kriminella*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att det förekommer en ny grupp av unga vuxna på fängelserna i Sverige som innebär nya utmaningar för Kriminalvården och att en utredning bör tillsättas med uppdrag att, bl.a. utifrån erfarenheter i andra länder, ta ett samlat grepp om denna grupp individer och lämna förslag om såväl lämpliga brottsförebyggande åtgärder som verkställighetens innehåll särskilt anpassat för denna grupp (bet. 2020/21:JuU17 s. 18). Regeringen beslutade den 23 juni 2021 (Ju2021/02430) att myndigheten skulle fortsätta utveckla arbetet med inslussning inför en bredare spridning av modellen. Inom ramen för det utvecklingsarbetet skulle särskilt fokus riktas mot insatser för unga dömda. Den 16 maj 2022 redovisade Kriminalvården regeringsuppdraget (Ju2022/01742). Kriminalvården har under arbetet med uppdraget vidtagit ett antal utvecklingsåtgärder och fortsätter att utveckla sin samverkan med andra aktörer. Regeringen beslutade den 28 oktober 2021 att ge Kriminalvården i uppdrag att vidareutveckla sitt återfallsförebyggande arbete (Ju2021/03732). Kriminalvården ska analysera hur arbetet i högre grad kan anpassas till samtliga dömdas olika behov och förutsättningar med särskilt beaktande av unga dömdas behov. Utifrån analysen ska Kriminalvården redogöra för hur de identifierade behoven kan omhändertas i verksamheten. Den 15 september 2022 lämnade Kriminalvården en delredovisning (Ju2022/02872) som omfattar en kartläggning av myndighetens arbete på området samt en redovisning av vilka områden som behöver utvecklas. Slutredovisning ska lämnas den 15 september 2023. Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023. Regeringen beslutade den 16 december 2021 att ge Kriminalvården och Polismyndigheten i uppdrag att utveckla informationsutbytet avseende bl.a. unga dömda i syfte att få bättre underlag för utformningen av verkställigheten och övervakningen av klienterna samt bidra till förbättrade förutsättningar för Polismyndigheten att arbeta brottsförebyggande (Ju2021/04139). Uppdraget ska redovisas senast den 25 maj 2023. Regeringen beslutade samma dag att ge Kriminalvården och Arbetsförmedlingen i uppdrag att utveckla sin samverkan i syfte att nå flera av Kriminalvårdens klienter och att stärka klienternas möjligheter på arbetsmarknaden som ett led i det återfallsförebyggande arbetet. Uppdraget redovisades den 15 september 2022 (A2022/01216). Den 1 januari 2022 började ny lagstiftning att gälla som bl.a. innebär att den dömdes ungdom inte ska beaktas särskilt vid straffmätningen (SFS 2021:1103), vilket bl.a. får som följdeffekt att Kriminalvården kan arbeta med återfallsförebyggande åtgärder under längre tid än i dag. Punkten är inte slutbehandlad. 75. Rskr. 2020/21:255 Översyn av regleringen om sluten ungdomsvård Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:JuU39 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 103). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om översyn av regleringen om sluten ungdomsvård*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om sluten ungdomsvård (bet. 2020/21:JuU39 s. 9). Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingår att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Om utredaren anser att sluten ungdomsvård ska behållas som påföljd med bibehållet tillämpningsområde ska utredaren lämna förslag som innebär att den föreskrivna maximitiden för den påföljden höjs. Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 76. Rskr. 2020/21:262 En ny straffbestämmelse som skyddar betalningsverktyg Prop. 2020/21:73, bet. 2020/21:JuU14 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 104). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om e-legitimationer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att även e-legitimationer ska kunna definieras som betalningsverktyg (bet. 2020/21:JuU14 s. 6 f.). Frågan analyseras i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om brottsofferportal*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att en brottsofferportal ska inrättas och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2020/21:JuU14 s. 6 f.). Brottsoffermyndigheten har fått i uppdrag (Ju2022/01343) att utreda förutsättningarna för ett kostnadseffektivt inrättande av en nationell s.k. brottsofferportal. Uppdraget ska redovisas senast den 26 maj 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 77. Rskr. 2020/21:265 Ersättningsrätt och insolvensrätt Mot. 2020/21:2957 m.fl., bet. 2020/21:CU10 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 105). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 13 om distansutmätning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökade möjligheter till distansutmätning för Kronofogdemyndigheten (bet. 2020/21:CU10 s. 37 f.). Frågan behandlas i Utsökningsutredningens betänkande Ett modernare utsökningsförfarande (SOU 2016:81). Den 24 mars 2022 beslutade regeringen propositionen Effektivare verktyg i utsökningsförfarandet (prop. 2021/22:197). Genom de förslag som lämnas i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 78. Rskr. 2020/21:266 Konsumenträtt Mot. 2020/21:1617 m.fl., bet. 2020/21:CU12 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 106). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om telefonförsäljning av lotter och andra spel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utvidgning av skriftlighetskravet vid telefonförsäljning till konsumenter (bet. 2020/21:CU12 s. 14 f.). Regeringen gav den 13 februari 2020 en särskild utredare i uppdrag att bl.a. följa upp tillämpningen av skriftlighetskravet vid telefonförsäljning och ta ställning till om kravet bör utvidgas till att omfatta fler varor och tjänster (dir. 2020:13). Uppdraget redovisades i oktober 2021 genom betänkandet En uppföljning av skriftlighetskravet vid telefonförsäljning (SOU 2021:79). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 25 maj 2022. I Regeringskansliet pågår ett arbete med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. För närvarande bereds betänkandet. Punkten är inte slutbehandlad. 79. Rskr. 2020/21:289 Processrättsliga frågor Mot. 2020/21:2957 m.fl., bet. 2020/21:JuU25 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 108). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 26 om utökade möjligheter till husrannsakan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökade möjligheter till husrannsakan (bet. 2020/21:JuU25 s. 57). Regeringen gav den 2 november 2021 en särskild utredare i uppdrag att överväga flera frågor kopplade till möjligheterna att använda hemliga tvångsmedel i preventivt syfte utanför en förundersökning, Preventiva tvångsmedel för att förhindra allvarlig brottslighet (dir. 2021:102). I uppdraget ingår att överväga i vilken utsträckning det ska införas nya möjligheter för de brottsbekämpande myndigheterna att använda husrannsakan för att förhindra allvarlig brottslighet och vid behov lämna författningsförslag. Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 26 januari 2023 ska utredningen redovisa uppdraget att se över utrymmet för preventiv husrannsakan senast den 13 oktober 2023 (dir. 2023:9). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 32 om ett system med kronvittnen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa ett system med kronvittnen (bet. 2020/21:JuU25 s. 77 f.). Den 22 mars 2022 beslutade regeringen propositionen En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (prop. 2021/22:186). I propositionen föreslås att den som medverkar i utredningen om någon annans brott ska kunna få ett lindrigare straff. Punkten är slutbehandlad. Punkt 34 om vittnesskydd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ytterligare åtgärder ska vidtas för att stärka skyddet av vittnen (bet. 2020/21:JuU25 s. 68 f.). Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ytterligare åtgärder ska vidtas för att stärka skyddet av vittnen (bet. 2020/21:JuU25 s. 68 f.). Utredningen om en stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (Ju 2019:11), som redovisade sitt betänkande 2021 (SOU 2021:35), har haft i uppdrag att bland annat se över stödet till och skyddet av vittnen och deras anhöriga. Utredningen bedömde att det behöver finnas ett väl utvecklat skydd för personer som bevittnar brott för att allmänheten ska vara villig att medverka i utredningar om allvarliga brott. Detta gäller i synnerhet om den som väljer att samarbeta med de rättsvårdande myndigheterna själv ingår i, eller har koppling till, ett kriminellt nätverk. Utredningens bedömning var dock att de regelverk som ger Polismyndigheten förutsättningar att skydda förhörspersoner är utformade på ett ändamålsenligt sätt. Utredningen såg inte behov av att göra några förändringar eller kompletteringar av dessa regelverk. Utifrån propositionen En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (prop. 2021/22:186, bet. 2021/22:JuU35, rskr. 2021/22:347 och bet. 2021/22:JuU46, rskr. 2021/22:454) har det genomförts en rad straffskärpningar som är avsedda att utgöra en kraftfull reaktion mot brott som innebär att respekten för rättsprocessen åsidosätts och som påverkar möjligheterna att upprätthålla straffsystemets effektivitet. Med grund i samma proposition har det också beslutats att sekretess ska gälla för kontaktuppgifter till enskilda i allmän domstol samt att sekretess ska gälla för uppgift om var den befinner sig som deltar i ett sammanträde inför rätten genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 36 om utvärdering av rätten till målsägandebiträde*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utvärdering av rätten till målsägandebiträde (bet. 2020/21:JuU25 s. 80). Den 16 september 2021 uppdrog regeringen åt Domstolsverket att göra en utvärdering av den lagändring som gjordes 2018 och som innebär att ett målsägandebiträdes förordnande inte automatiskt kvarstår i överrätt (prop. 2017/18:86, bet. 2017/18:JuU24, rskr. 2017/18:288). Uppdraget gavs mot bakgrund av tillkännagivandet. Domstolsverket skulle utvärdera om lagändringen hade uppnått sitt syfte och andra eventuella konsekvenser av lagändringen. Domstolsverket skulle under arbetets gång samråda med Åklagarmyndigheten och Sveriges advokatsamfund. Uppdraget skulle redovisas till regeringen senast den 1 april 2022. Regeringen avsåg att därefter återkomma till riksdagen med en redovisning av utvärderingen. Sedan uppragstiden förlängts redovisade Domstolsverket uppdraget den 11 maj 2022 (Ju2022/01692). Domstolsverkets utvärdering redovisades och tillkännagivandet ansågs tillgodosett och slutbehandlat i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 47). Punkten är slutbehandlad. Punkt 39 om konsekvenser vid utevaro*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om konsekvenser vid utevaro (bet. 2020/21:JuU25 s. 88 f.). Domstolsverket har den 31 maj 2022 gett in en hemställan med förslag om att utöka möjligheterna att avgöra brottmål i den tilltalades utevaro. Hemställan har remitterats och remisstiden går ut den 13 mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 44 om avtal om rättslig hjälp i brottmål*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att avsluta Sveriges rättshjälpsavtal med Hongkong (bet. 2020/21:JuU25 s. 95 f.). Regeringen har inhämtat upplysningar från de myndigheter som särskilt berörs, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Domstolsverket, för att klarlägga konsekvenserna av att Sverige säger upp avtalet om rättslig hjälp med Hongkong. Frågan analyseras nu i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 26, 34, 39 och 44. 80. Rskr. 2020/21:304 Kriminalvårdsfrågor Mot. 2020/21:2957 m.fl., bet. 2020/21:JuU26 Tidigare redovisad se skr. 2021/22:75 (Ju 111) Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om utvärdering och vidareutveckling av straffens innehåll*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det finns skäl att utvärdera och vidareutveckla verkställighetsinnehållet, inte minst mot bakgrund av den växande grupp unga vuxna som har ett stort våldskapital och ett lågt förtroende för samhället och dess myndigheter och som inte har något egentligt intresse av att lämna kriminaliteten bakom sig (bet. 2020/21:JuU26 s. 23). Regeringen beslutade den 23 juni 2021 (Ju2021/02430) att myndigheten skulle fortsätta utveckla arbetet med inslussning inför en bredare spridning av modellen. Inom ramen för det utvecklingsarbetet skulle särskilt fokus riktas mot insatser för unga dömda. Den 16 maj 2022 redovisade Kriminalvården uppdraget (Ju2022/01742). Kriminalvården har under arbetet med uppdraget vidtagit ett antal utvecklingsåtgärder och fortsätter att utveckla sin samverkan med andra aktörer. Regeringen beslutade den 24 september 2021 att ge Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla stödet till avhoppare för att fler individer ska få hjälp att lämna kriminella gäng och andra destruktiva miljöer (Ju2021/03331). En utredare fick samtidigt i uppdrag att bistå och stödja myndigheterna i deras arbete med uppdraget (Ju2021/03348). Den 28 april 2022 delredovisade Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen vilka åtgärder de genomfört och planerar att genomföra i det pågående avhopparuppdraget (Ju2021/03331). Uppdraget ska slutredovisas den 1 februari 2024. Utredaren slutredovisade sitt uppdrag den 29 september 2022 (Ju2021/03348). Regeringen beslutade den 28 oktober 2021 att ge Kriminalvården i uppdrag att vidareutveckla sitt återfallsförebyggande arbete (Ju2021/03732). Kriminalvården ska analysera hur arbetet i högre grad kan anpassas till samtliga dömdas olika behov och förutsättningar med särskilt beaktande av unga dömdas behov. Utifrån analysen ska Kriminalvården redogöra för hur de identifierade behoven kan omhändertas i verksamheten. Den 15 september 2022 lämnade Kriminalvården en delredovisning som omfattar en kartläggning av myndighetens arbete på området samt en redovisning av vilka områden som behöver utvecklas. Slutredovisning ska lämnas den 15 september 2023. Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023. Regeringen beslutade den 16 december 2021 att ge Kriminalvården och Polismyndigheten i uppdrag att utveckla informationsutbytet avseende bl.a. unga dömda i syfte att få bättre underlag för utformningen av verkställigheten och övervakningen av klienterna samt bidra till förbättrade förutsättningar för Polismyndigheten att arbeta brottsförebyggande. Uppdraget ska redovisas senast den 25 maj 2023. Regeringen beslutade samma dag att ge Kriminalvården och Arbetsförmedlingen i uppdrag att utveckla sin samverkan i syfte att nå flera av Kriminalvårdens klienter och att stärka klienternas möjligheter på arbetsmarknaden som ett led i det återfallsförebyggande arbetet (Ju2021/04139). Uppdraget redovisades den 15 september 2022 (A2022/01216). Den 2 januari 2022 trädde ny lagstiftning i kraft som bl.a. innebär att den tidigare ordningen för straffrättslig särbehandling av lagöverträdare i åldersgruppen 18-20 år förändrats (prop. 2021/22:17, bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36, SFS 2021:1103). Det innebär bl.a. att den dömdes ungdom inte beaktas särskilt vid straffmätningen vid allvarlig brottslighet vilket får som följdeffekt att Kriminalvården kan arbeta med återfallsförebyggande åtgärder under längre tid än i dag. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 19 om nya behandlingsprogram för personer som begår sexuella övergrepp mot barn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att behandlingsprogrammen för sexualförbrytare mot barn behöver utvecklas och intensifieras och att regeringen därför bör ge Kriminalvården i uppdrag att inventera forskning på området samt utforma lämpliga program för farmakologisk och annan medicinsk behandling av pedofiler (bet. 2020/21:JuU26 s. 39). Regeringen har i Kriminalvårdens regleringsbrev för budgetåret 2023 gett myndigheten i uppdrag att redovisa en sammanfattning av forskningsläget avseende farmakologiskt och annan medicinsk behandling för klienter som är dömda för sexualbrott. Myndigheten ska vidare redovisa vilka insatser som kan erbjudas dessa klienter under verkställigheten samt vilket utvecklingsarbete som bedrivs inom myndigheten när det gäller målgruppen. I redovisningen ska särskilt fokus riktas mot klienter som är dömda för sexualbrott mot barn.Kriminalvården har sedan tidigare i uppdrag att tillsammans med Polismyndigheten utveckla informationsutbytet mellan myndigheterna avseende bl.a. personer som har dömts för sexualbrott (Ju2021/04139). Syftet är bl.a. att ge Kriminalvården ett bättre underlag för utformningen av verkställigheten och övervakningen av klienterna. Uppdraget ska redovisas senast den 25 maj 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 28 om fler anstaltsplatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om fler anstaltsplatser (bet. 2020/21:JuU26 s. 56). Kriminalvården har vid tre tillfällen, i enlighet med uppdrag i myndighetens regleringsbrev för budgetåren 2020, 2021 och 2022, redovisat en plan för ökad platskapacitet (Ju2020/00799, Ju2021/00955 och Ju2022/00818). Av den senast inlämnade utbyggnadsplanen framgår att myndigheten planerar ett tillskott om cirka 4 700 platser under perioden. Regeringen har i Kriminalvårdens regleringsbrev för budgetåret 2023 gett myndigheten i uppdrag att den 1 mars 2023 inkomma med en uppdatering av utbyggnadsplanen. Myndigheten har också i uppdrag att därutöver beräkna vilken ytterligare kapacitet som kommer behövas i häkte, anstalt och frivård för att kunna hantera de förslag som lämnats i Tidöavtalet. Kriminalvården redovisade i juni 2022 ett regeringsuppdrag om att ta fram en plan för en strategisk kompetensförsörjning (Ju2022/02133). Regeringen har i Kriminalvårdens regleringsbrev för budgetåret 2023 gett myndigheten i uppdrag att inkomma med en genomförandeplan för kompetensförsörjningen för åren 2023-2032. Kriminalvårdens anslag har stärkts kraftigt de senaste budgetåren (bl.a. prop. 2019/20:1, prop. 2020/21:1). I budgetpropositionen för 2023 föreslog regeringen att Kriminalvårdens anslag skulle stärkas med ytterligare drygt 2,4 miljarder kronor fr.o.m. 2025 i syfte att kunna fortsätta öka kapaciteten (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.10 s. 76 ). Kriminalvårdens anslag har stärkts sedan 2019 bl.a. i syfte att ge myndigheten förutsättningar att kunna tillskapa fler tillfälliga och permanenta platser (prop. 2019/20:2, prop. 2019/20:1, prop. 2020/21:1, prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:JuU1, rskr. 2021/22:89). Antalet tillgängliga platser i Kriminalvården har ökat kontinuerligt de senaste åren. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 33 om åtgärder för att öka antalet överföranden av dömda utländska medborgare till deras respektive hemländer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att Sverige bör prioritera arbetet med att skriva avtal med andra länder om överförande av verkställighet samt att Kriminalvården ges i uppdrag att påtagligt öka antalet överföranden av fångar med utländskt medborgarskap i svenska fängelser till sina respektive hemländer och att Kriminalvården bör fördjupa samarbetet med kriminalvården i de länder vars medborgare är överrepresenterade i de svenska anstalterna för att överföring ska bli möjligt i fler fall (bet. 2020/21:JuU26 s. 53). Punkten motsvarar punkt 24 bet. 2021/22:JuU25, rskr. 2021/22:246. Bilaterala och multilaterala kontakter har genomförts med relevanta länder i syfte att utöka möjligheterna till överföranden. Regeringen avser fortsätta detta arbete. Inriktningen på arbetet är också att bilaterala avtal övervägs i de fall där det anses möjligt, lämpligt och resurseffektivt. Den 1 december 2022 trädde ny lagstiftning i kraft som syftar till en förbättrad hantering av ärenden om överförande av straffverkställighet (SFS 2022:1459). Beredning av ytterligare lagändringar pågår inom Regeringskansliet. I regleringsbrevet för 2021 fick Kriminalvården i uppdrag att redovisa åtgärder som syftar till att öka antalet överföranden och hur myndigheten har bidragit till ett effektivt förfarande avseende överförande av straffverkställighet, bland annat mot bakgrund av det skyndsamhetskrav som genom lagändring (SFS 2020:384) gäller sedan den 1 juli 2020. I regleringsbrevet för 2022 hade Kriminalvården i uppdrag att redovisa en rad statistiska uppgifter avseende handläggning och beslut om överföranden av straffverkställighet. Samtidigt fick Kriminalvården i uppdrag att informera Regeringskansliet när myndigheten identifierar återkommande svårigheter i samband med ärendehanteringen i förhållande till specifika länder. I regleringsbrevet för budgetåret 2023 har regeringen gett Kriminalvården i uppdrag att fortsätta med denna redovisning. Härutöver har myndigheten fått i uppdrag att redovisa åtgärder som vidtagits i syfte att ytterligare öka antalet överföranden av straffverkställighet samt vilka hinder myndigheten möter på området. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 5, 19, 28 och 33. 81. Rskr. 2020/21:314 Barn som bevittnar brott Prop. 2020/21:170, bet. 2020/21:JuU35 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 114) Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om höjd straffskala*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om höjd straffskala för barnfridsbrott (bet. 2020/21:JuU35 s. 6). Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). I uppdraget ingår att ta ställning till om straffskalan för barnfridsbrottet bör skärpas, särskilt när det gäller minimistraffet, och oavsett bedömning i sak lämna nödvändiga författningsförslag. Uppdraget ska redovisas senast den 7 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 82. Rskr. 2020/21:315 Ett stärkt barnrättsperspektiv i vårdnadstvister Prop. 2020/21:150, bet. 2020/21:CU17 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 115). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om kompetensfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kompetensfrågor (bet. 2020/21:CU17 s. 45 och 47 f.). I betänkandet Tryggare hem för barn (SOU 2022:71) som överlämnades till regeringen den 20 januari 2023 behandlas frågor om kompetenshöjande insatser. I Regeringskansliet pågår ett arbete med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 12 om andra frågor om kvalitetssäkring och domstolens beslutsunderlag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kvalitetssäkring och domstolens beslutsunderlag i övrigt (bet. 2020/21:CU17 s. 51 och 56 f.). I Regeringskansliet pågår ett arbete med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. 83. Rskr. 2020/21:317 Förbud mot erkännande av utländska månggiften m.m. Prop. 2020/21:149, bet. 2020/21:CU18 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 116). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om ventilen i fråga om månggiften*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ventilen i fråga om månggiften (bet. 2020/21:CU19 s. 15). Genom de lagändringar riksdagen antagit gäller sedan den 1 juli 2021 ett generellt förbud mot att erkänna månggiften som ingåtts enligt utländsk lag. Undantag från förbudet ska kunna göras endast om det finns synnerliga skäl för det. Ett arbete pågår i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. 84. Rskr. 2020/21:320 Verkställighet av förvaltningsmyndighetens beslut om återkrav Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:CU25 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 119). Skrivelsen är slutbehandlad. Om verkställighet av förvaltningsmyndigheters beslut om återkrav*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om verkställighet av förvaltningsmyndigheters beslut om återkrav (bet. 2020/21:CU25 s. 5). Enligt tillkännagivandet bör regeringen prioritera beredningen av utredningsförslag som gäller verkställighet av förvaltningsmyndigheters beslut om återkrav och så snart som möjligt återkomma till riksdagen med lagförslag som ger myndigheterna effektivare och snabbare möjligheter att driva in beslutade återkrav. Frågan behandlas i Utsökningsutredningens betänkande Ett modernare utsökningsförfarande (SOU 2016:81). Den 31 mars 2022 beslutade regeringen propositionen Snabbare och enklare verkställighet av myndighetsbeslut (prop. 2021/22:206). Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 85. Rskr. 2020/21:344 Straffrättsliga frågor Mot. 2020/21:644 m.fl., bet. 2020/21:JuU24 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 122). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om kriminalisering av så kallade illegala vägspärrar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda kriminalisering av s.k. illegala vägspärrar (bet. 2020/21:JuU24 s. 20 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 7 om skärpt straff för våldtäkt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att minimistraffet för våldtäkt av normalgraden ska höjas till fängelse i tre år (bet. 2020/21:JuU24 s. 30 f.). Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att en särskild utredare skulle överväga ytterligare åtgärder i skärpande och förtydligande riktning när det gäller sexuella kränkningar (dir. 2020:5). I uppdraget ingick bl.a. att se över straffskalorna för sexualbrotten och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar. Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Den 13 april 2022 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar (prop. 2021/22:231). Genom förslagen om skärpt straff för våldtäkt ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022. Punkten är slutbehandlad. Punkt 8 om skärpta straff för sexualbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om skärpta straffskalor för sexualbrotten i 6 kap. brottsbalken (bet. 2020/21:JuU24 s. 30 f.). Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att en särskild utredare skulle överväga ytterligare åtgärder i skärpande och förtydligande riktning när det gäller sexuella kränkningar (dir. 2020:5). I uppdraget ingick bl.a. att se över straffskalorna för sexualbrotten och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar. Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Den 13 april 2022 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar (prop. 2021/22:231). Genom förslagen om skärpt straff för ett flertal sexualbrott ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022. Punkten är slutbehandlad. Punkt 9 om grovt sexuellt ofredande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska återkomma med ett förslag om en ny brottsrubricering om grovt sexuellt ofredande (bet. 2020/21:JuU24 s. 30 f.). Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att en särskild utredare skulle överväga ytterligare åtgärder i skärpande och förtydligande riktning när det gäller sexuella kränkningar (dir. 2020:5). I uppdraget ingick bl.a. att se över bestämmelsen om sexuellt ofredande och överväga om ett grovt brott bör införas Uppdraget redovisades den 1 juni 2021 i betänkandet Ett förstärkt skydd mot sexuella kränkningar (SOU 2021:43). Den 13 april 2022 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar (prop. 2021/22:231). Genom förslagen om grovt sexuellt ofredande ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022. Punkten är slutbehandlad. Punkt 18 om skärpt straff för angrepp på jägare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpta straff för angrepp på jägare som bedriver eftersök och skyddsjakt (bet. 2020/21:JuU24 s. 46 f.). Den 17 mars 2022 beslutade regeringen propositionen Ett modernare straffrättsligt skydd mot hemfridsbrott och olaga intrång (prop. 2021/22:194). Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen tillkännagivandet tillgodosett och därmed slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2022. Punkten är slutbehandlad. Punkt 25 om hot och våld mot sjukvårdspersonal m.fl.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om stärkt straffrättsligt skydd för vård- och omsorgspersonal (bet. 2020/21:JuU24 s. 56 f.). Den 14 maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 18 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 32 om skärpta straff m.m. för brott kopplade till grov organiserad brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om avsevärt skärpta straff för brott som är kopplade till kriminella uppgörelser (bet. 2020/21:JuU24 s. 68 f.). Den 24 augusti 2021 överlämnades betänkandet Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (SOU 2021:68) som bl.a. behandlar dessa frågor. Den 11 augusti 2022 beslutade regeringen lagrådsremissen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk. Regeringen beslutade den 26 januari 2023 propositionen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (prop. 2022/23:53). Genom propositionens förslag är tillkännagivandet tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 33 om rekrytering av barn*: Riksdagen har tillkänngagett för regeringen det som utskottet anför om skärpt straff för den som rekryterar barn och unga in i kriminalitet (bet. 2020/21:JuU24 s. 68 f.). Den 24 augusti 2021 överlämnades betänkandet Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (SOU 2021:68) som bl.a. behandlar dessa frågor. Den 11 augusti 2022 beslutade regeringen lagrådsremissen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk. Regeringen beslutade den 26 januari 2023 propositionen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (prop. 2022/23:53). Genom propositionens förslag är tillkännagivandet tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 38 om skärpt straff för överlåtelse av narkotika*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med ett lagförslag om skärpt straff för överlåtelse av narkotika och tillkännager detta för regeringen (bet. 2020/21:JuU24 s. 77 f.). Regeringen beslutade den 11 juni 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. överväga och lämna förslag till ändringar i lagstiftningen som innebär en skärpt straffrättslig reaktion mot narkotikaförsäljning (dir. 2020:62). Den 24 augusti 2021 överlämnades betänkandet Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (SOU 2021:68). Den 11 augusti 2022 beslutade regeringen lagrådsremissen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk. Regeringen beslutade den 26 januari 2023 propositionen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (prop. 2022/23:53). Genom propositionens förslag om narkotikabrott är tillkännagivandet tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 39 om knivlagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpt straff för brott mot knivlagen (bet. 2020/21:JuU24 s. 79 f.). En promemoria som innehåller förslag som innebär en skärpt syn på allvarligare brott mot lagen (1988:254) om förbud beträffande knivar och andra farliga föremål remitterades den 17 maj 2021. Den 17 mars 2022 beslutade regeringen propositionen Skärpta straff för knivbrott (prop. 2021/22:192). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2022. Punkten är slutbehandlad. Punkt 40 om skärpta straff för olovlig körning och rattfylleri*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med förslag om skärpta straff för rattfylleri och grov olovlig körning (bet. 2020/21:JuU24 s. 81 f.). I december 2021 remitterades ett utkast till lagrådsremiss med förslag om bl.a. skärpta straff för grov olovlig körning, rattfylleri och grovt rattfylleri. Remisstiden gick ut den 22 februari 2022. Den 9 juni 2022 beslutade regeringen lagrådsremissen Skärpta straff för olovlig körning och rattfylleribrott. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 45 om översyn av bestämmelserna om preskription*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av preskriptionsbestämmelserna (bet. 2020/21:JuU24 s. 89 f.). Regeringen beslutade den 10 september 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i brottsbalken (dir. 2020:91). Uppdraget redovisades i december 2021 i betänkandet En översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription (SOU 2021:90). Utredningen föreslår bland annat generellt förlängda preskriptionstider för allvarliga brott. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 15 mars 2022. Den fortsatta beredningen av utredningens förslag pågår inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 46 om preskription av verkställighet av fängelsestraff*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om avskaffad påföljdspreskription (bet. 2020/21:JuU24 s. 89 f.). Regeringen beslutade den 10 september 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i brottsbalken (dir. 2020:91). Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 1 juli 2021 skulle utredaren, utöver vad som framgick av de ursprungliga direktiven, särskilt överväga om reglerna om preskription av utdömda fängelsestraff skulle avskaffas oberoende av strafflängd och, oavsett ställningstagande i sak, lämna förslag om det (dir. 2021:52). Uppdraget redovisades i december 2021 i betänkandet En översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription (SOU 2021:90). Utredningen föreslår bland annat att utdömda fängelsestraff aldrig ska preskriberas. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 15 mars 2022. Den fortsatta beredningen av utredningens förslag pågår inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 49 om preskriptionstid för sexualbrott mot barn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om avskaffad preskriptionstid för sexualbrott mot barn (bet. 2020/21:JuU24 s. 89 f.). Regeringen beslutade den 10 september 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i brottsbalken (dir. 2020:91). Uppdraget redovisades i december 2021 i betänkandet En översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription (SOU 2021:90). Utredningen föreslår bland annat generellt förlängda preskriptionstider för allvarliga brott. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 15 mars 2022. Den fortsatta beredningen av utredningens förslag pågår inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 51 om förmildrande omständigheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av de s.k. billighetsskälen i 29 kap. 5 § brottsbalken (bet. 2020/21:JuU24 s. 98 f.). Regeringen avser att under våren 2023 tillsätta en utredning som bl.a. ska få i uppdrag att se över bestämmelserna om billighetsskäl. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 54 om straffmätning vid flerfaldig brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt ska återkomma med ett förslag om ändringar i strafflagstiftningen i syfte att åstadkomma en skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet (bet. 2020/21:JuU24 s. 103 f.). Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren fick i uppdrag att överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Enligt utredningens direktiv ska det säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget redovisades den 24 januari 2023. Betänkandet (SOU 2023:1) har remitterats i mars 2023. Remisstiden går ut den 5 juni. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 25, 40, 45, 46, 49, 51 och 54. 86. Rskr. 2020/21:345 Våldsbrott och brottsoffer Mot. 2020/21:2958 m.fl., bet. 2020/21:JuU27 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 123). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om det brottsutredande arbetet kring våld i nära relationer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om det brottsutredande arbetet kring våld i nära relationer (bet. 2020/21:JuU:27 s. 13 f.). Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om det brottsutredande arbetet kring våld i nära relationer (bet. 2020/21:JuU:27 s. 13 f.). Polismyndigheten har enligt regleringsbrevet för 2022 i uppdrag att redovisa hur utredningsresultatet har utvecklats gällande bl.a. brott i parrelation och brott mot barn samt vilka eventuella regionala skillnader som finns i utredningsresultat över tid. Polismyndigheten ska vidare redovisa det utvecklingsarbete som bedrivs i organisationen i syfte att förbättra förmågan att utreda och förebygga dessa brott. Polismyndigheten ska även redovisa hur myndigheten följer upp och säkerställer att aktuella metodstöd och riktlinjer för utredningsarbetet tillämpas. Regeringen har också efterfrågat en redovisning från Åklagarmyndigheten av hur det brottsutredande arbetet har utvecklats gällande brott i parrelation och brott mot barn. Detta görs i Åklagarmyndighetens regleringsbrev för 2022. Myndigheterna lämnade sina redovisningar i årsredovisningarna för 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om kartläggning av dödligt våld i nära relationer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det bör tillsättas en kartläggning av dödligt våld i nära relationer. Av tillkännagivandet följer att många av de personer som mördas av närstående har varit i kontakt med polisen, socialtjänsten eller vården före mordet, att detta är en tydlig fingervisning om att de inte har fått den hjälp de har behövt och att utskottet därför anser att det bör tillsättas en utredning som tittar närmare på varför dessa hjälpsökande och sedermera våldsdödade har fallit genom samhällets skyddsnät trots kontakter med myndigheter och vården (bet. 2020/21:Ju27 s. 27). I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg. omr. 9 avsnitt 6.3 s. 148) redogjorde regeringen för att enligt förordningen (2007:748) om utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall bedrivs utredningar enligt lagen (2007:606) med samma namn av Socialstyrelsen. Dessa utredningar är sektorsövergripande och rör inte endast socialtjänsten utan samtliga berörda myndigheters arbete. I februari 2022 redovisade Socialstyrelsen resultatet av sådana utredningar 2018-2021 inbegripet den typ av uppgifter som riksdagen efterlyser. I budgetpropositionen för 2023 bedömde regeringen att tillkännagivandet genom insatserna är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 19 om kriminalisering av underlåtenhet att anmäla eller annars avslöja äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kriminalisering av underlåtenhet att anmäla eller annars avslöja äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott (bet. 2020/21:JuU27 s. 28). Den 3 november 2021 gavs en särskild utredare i uppdrag att analysera och ta ställning till om underlåtenhet att anmäla eller på annat sätt avslöja äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott bör kriminaliseras, och, oavsett ställningstagande i sak, lämna förslag som innebär en sådan kriminalisering (dir. 2021:98). Efter att regeringen beslutat om tilläggsdirektiv den 24 november 2022 ska uppdraget nu redovisas senast den 1 juli 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 38 om barnahus*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om barnahus (bet. 2020/21:JuU27 s. 72). En utredare har haft i uppdrag att lämna förslag på en strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inkluderat hedersrelaterat våld och förtryck (dir. 2021:29). I uppdraget ingick att lämna förslag på hur barnahusverksamheten kan utvecklas, exempelvis vad gäller att ge likvärdig tillgång till stöd till barn under hela brottmålsprocessen och genom nationell samordning. Utredningen överlämnades den 18 januari 2023 och bereds i Regeringskansliet. Tillkännagivandet motsvarar tillkännagivandet om barnahus (bet. 2021/22:JuU26 punkt 34). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 40 om effektivare hantering av ersättning till brottsoffer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om effektivare hantering av ersättning till brottsoffer (bet. 2020/21:JuU27 s. 73 f.). I Regeringskansliet pågår ett arbete med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 45 om uppdrag att kartlägga sambandet mellan hedersvåld, gängkriminalitet och religiös extremism*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att kartlägga sambandet mellan hedersvåld, gängkriminalitet och religiös extremism (bet. 2020/21:JuU27 s. 80 f.). Brå har under 2021 och 2022 haft ett återrapporteringskrav om att undersöka eventuella samband mellan våldsbejakande extremism och hedersrelaterat våld och förtryck. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har, på uppdrag av Center mot våldsbejakande extremism (CVE) vid Brå, gjort en förstudie om skärningspunkten mellan våldsbejakande islamistisk extremism och hedersrelaterat våld och förtryck (FOI-rapport 5143). Rapporten har varit en grund för det fortsatta arbetet inom CVE. Bland annat i form av föreläsningar på temat gender och våldsbejakande extremism, bl.a. hos Säkerhetspolisen och hos Skolinspektionen. Temat har även behandlats inom CVE:s myndighetsnätverk. I december 2022 publicerade CVE, i samverkan med Jämställdhetsmyndigheten och forskare från Stockholms universitet, en rapport som undersöker sambandet mellan maskulinitet, våldsbejakande extremism och hedersförtryck (Gottzén 2022). Forskningsöversikten redogör för forskning kring maskulinitet och våldsbejakande högerextremism, våldsbejakande vänsterextremism och våldsbejakande islamistisk extremism samt våldsbejakande misogyni, vilket inkluderar grupperingar där kvinnohat är drivande i det politiska våldet. Utöver rapporten har CVE publicerat en broschyr och två poddar om ämnet, som tillsammans utgör ett kunskapspaket. I Regeringskansliet pågår fortsatt ett arbete med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 19, 38, 40 och 45. 87. Rskr. 2020/21:363 Terrorism Mot. 2020/21:3030 m.fl., bet. 2020/21:JuU29 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 126). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om samverkan mellan myndigheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om samverkan mellan myndigheter (bet. 2020/21:JuU29 s. 10 f.). Av tillkännagivandet följer att Polismyndigheten, Tullverket och Kronofogdemyndigheten ska få ett tydligt uppdrag att löpande samverka och genomföra gemensamma kontroller för att bekämpa terrorism och kriminalitet samt att det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet ska göras mer effektivt genom att den nationella samverkan stärks, såväl nationellt som lokalt, mellan socialtjänst, skola, polis och andra relevanta myndigheter (bet. 2020/21:JuU29 s. 10). Det ankommer på regeringen att följa hur samverkan mellan berörda myndigheter kontinuerligt utvecklas inom ramen för befintliga samarbetsforum. Som exempel kan nämnas Samverkansrådet mot terrorism som är ett samarbete mellan svenska myndigheter som syftar till att stärka Sveriges förmåga att motverka och hantera terrorism. Ett annat exempel på myndighetsöverskridande samverkan är Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT). Det är en permanent arbetsgrupp med personal från Säkerhetspolisen, Försvarets radioanstalt (FRA) och den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must). NCT:s uppgift är att göra strategiska bedömningar av terrorhotet mot Sverige och svenska intressen på kort och lång sikt. Polismyndigheten och Säkerhetspolisen har också ökat sitt samarbete och samverkan i arbetet med att begränsa tongivande aktörers handlingsfrihet. Samarbetet sker främst inom Redex som är namnet på den samverkansmodell som tillämpas i det förebyggande och reducerande arbetet inom våldsbejakande extremism. Center mot våldsbejakande extremism (CVE) vid Brottsförebyggande rådet (Brå) har ansvaret för att utveckla det förebyggande arbetet på nationell, regional och lokal nivå och arbetar aktivt med kommuner och med att ge stöd till yrkesverksamma. I den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet ingår såväl Kronofogdemyndigheten som Tullverket. Inom ramen för satsningen genomförs också myndighetsgemensamma kontroller löpande. Under 2021 genomfördes också ändringar i smugglingslagen (2000:1225) som ger Tullverket möjlighet att ingripa och bistå Polismyndigheten vid misstanke om brott som Tullverket inte har befogenhet att utreda, t.ex. utförsel av misstänkt stöldgods, människohandel och brott mot knivlagen. Arbetet inom ramen för den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet har, enligt den årliga rapporteringen till regeringen, under 2021 bidragit till 448 utdömda fängelseår, vilket är det högsta antalet sedan satsningen inleddes. Den 22 juni 2022 beslutades direktiv till en utredning om förbättrad säkerhet inom skolväsendet (dir. 2022:86). Utredaren ska lämna förslag till åtgärder för att förbättra arbetet med säkerhet i skolväsendet. Våld i skolmiljö är ett brett problem och berör flera aktörer. Flera myndigheter och instanser har en roll och ett ansvar för att upptäcka, förebygga och förhindra att det begås brott inom skolväsendet. Utredaren ska därför bl.a. lämna förslag på en lämplig organisering av lokala eller regionala operativa samverkansorgan. Den 11 augusti 2022 beslutades ett uppdrag till Polismyndigheten, Tullverket och Åklagarmyndigheten att stärka arbetet för att minska tillgången till illegala vapen och motverka vapensmugglingen till Sverige (Ju2022/02633). Polismyndigheten och Tullverket har startat ett gemensamt nationellt skjutvapencenter, med vilket också Åklagarmyndigheten samarbetar. Inom ramen för uppdraget ska myndigheterna bl.a. redogöra för hur det myndighetsgemensamma arbetet för att minska tillgången på illegala skjutvapen i Sverige kan utvecklas ytterligare. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 47-48) gjorde regeringen bedömningen att befintligt myndighetsgemensamt arbete och de samverkansforum som redan finns utgör en bra utgångspunkt för fördjupade samarbeten och att några särskilda uppdrag i nuläget inte är nödvändiga. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 8 om kriminalisering av deltagande i en terroristorganisation*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag på kriminalisering av deltagande i terroristorganisationers verksamhet (bet. 2020/21:JuU29 s. 19 f.). Regeringskansliet beslutade den 12 april 2021 att ge en utredare i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att föreslå ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation (Ju 2021:B). Uppdraget redovisades den 12 april 2022. Promemorian har remissbehandlats. Regeringen beslutade den 2 februari 2023 lagrådsremissen En särskild straffbestämmelse för deltagande i en terroristorganisation. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 13 om sanktionsbestämmelser i säkerhetsskyddslagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen snarast ska återkomma till riksdagen med ett förslag om sanktionsavgifter kopplade till säkerhetsskyddslagen (bet. 2020/21:JuU29 s. 33). Den 20 maj 2021 beslutade regeringen propositionen Ett starkare skydd för Sveriges säkerhet (prop. 2020/21:194) som innehåller förslag om sanktionsavgifter för överträdelser av säkerhetsskyddslagen. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2021/22:JuU3, rskr. 2021/22:19). Lagändringarna trädde i kraft den 1 december 2021. Vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 48). Punkten är slutbehandlad. Punkt 22 om skärpta straff för terroristbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag till skärpta straff för terroristbrott (bet. 2020/21:JuU29 s. 45 f.). Regeringen avser att under våren 2023 tillsätta en utredning som ur ett brett perspektiv ska se över straffskalorna. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 8 och 22. 88. Rskr. 2020/21:389 Åtgärder för att förbättra polisens effektivitet Mot. 2020/21:639 m.fl., bet. 2020/21:JuU41 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 128) Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om renodling av polisens verksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om renodling av polisens verksamhet (bet. 2020/21:JuU41 s. 15-16). Under rskr. 2014/15:152 (Ju 3) punkt 20 har regeringen redogjort för vad man har gjort för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Regeringen har påbörjat en analys av ytterligare frågor om renodling. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om genomlysning av kapaciteten inom rättsväsendets myndigheter m.fl.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en bred genomlysning av kapaciteten hos rättsväsendets myndigheter samt övriga myndigheter som samverkar med polisen (bet. 2020/21:JuU41 s. 18). Genom riksdagens beslut om budget för 2023 ökar anslagen till rättsväsendets myndigheter med drygt 3 miljarder kronor, vilket innebär en kraftfull satsning på att utveckla hela rättsväsendets kapacitet och förmåga från 2023 och framåt. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om polisers anställningsvillkor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder för att förbättra polisernas anställningsvillkor (bet. 2020/21:JuU41 s. 25 f.). Polismyndighete har i regleringsbrevet för 2022 fått i uppdrag att redovisa de särskilda åtgärder som i samråd med berörda parter har vidtagits för att öka attraktiviteten i polisyrket genom bättre villkor. Av redovisningen ska också framgå hur de budgetförstärkande medlen använts till åtgärder för att göra Polismyndigheten än mer attraktiv som arbetsgivare i syfte att nå målet om 10 000 fler anställda till och med 2024. Redovisningen lämnades i årsredovisningen för 2022. Villkoren för poliser anställda vid Polismyndigheten har förbättrats sedan 2015. Den genomsnittliga grundlönen har ökat, ingångslönen för nya poliser har också ökat, ersättningen för arbete på obekväm arbetstid har höjts och ersättningen för poliser som ingår i stora polisinsatser har ökat. Genom riksdagens beslut om budget för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4, bet. 2021/22:JuU1, rskr. 2021/22:89) anges, i regleringsbrev för 2022 och 2023, att Polismyndigheten ska använda minst 400 miljoner kronor för höjda löner och annan ersättning i syfte att stärka polisyrkets attraktivitet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om skyddet för polisers personuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder för att förstärka skyddet för polisers personuppgifter (bet. 2020/21:JuU41 s. 32-33). Regeringen gav den 21 april 2022 en särskild utredare i uppdrag att överväga olika författningsändringar för att minska offentliganställdas utsatthet för våld, hot och trakasserier (dir. 2022:31). Uppdraget omfattar bl.a. att analysera behovet av ett starkare skydd för uppgifter om offentliganställda och ta ställning till om behovet motiverar författningsändringar som stärker skyddet för uppgifterna. Uppdraget skulle enligt ursprungsdirektiven ha redovisats senast den 1 augusti 2023. Regeringen beslutade den 2 februari 2023 att ge tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2023:16) som bl.a. innebär att utredaren nu även har fått i uppdrag att, oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som stärker skyddet för offentliganställda. Utredningstiden har förlängts och uppdraget ska nu redovisas senast den 1 januari 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 7 om polisens tekniska inhämtningsförmåga*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utveckla polisens tekniska inhämtningsförmåga (bet. 2020/21:JuU41 s. 33 f.). I budgetpropositionen för 2022 föreslogs en satsning på att utveckla Polismyndighetens tekniska förmåga genom en permanent anslagsökning med 400 miljoner kronor per år fr.o.m. 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.9.1 s. 58). Medlen ska bland annat användas för investeringar i utvecklad förmåga att ta sig in i krypterad kommunikation, en satsning på både fasta och kroppsburna kameror samt stärkt kapacitet inom avdelningen Nationellt forensiskt centrum (NFC) vid Polismyndigheten för att snabbare än i dag hantera digitala bevis och dna. Utöver tillskottet i budgetpropositionen beslutade riksdagen att engångsvis, för 2022 tillföra ytterligare 300 miljoner kronor för att stärka polisens tekniska förmåga (bet. 2021/22:JuU1, rskr. 2021/22:89). Dessutom beslutade riksdagen bl.a. att öka anslaget till Polismyndigheten med 50 miljoner kronor fr.o.m. 2022 för att förstärka verksamheten vid NFC. I regleringsbrevet för 2022 beslutades att Polismyndigheten ska redovisa hur det ekonomiska tillskottet för att utveckla myndighetens tekniska förmåga har använts i verksamheten och hur det bidrar till att utveckla den tekniska förmågan i den brottsbekämpande verksamheten. Av redovisningen ska framgå vilka insatser som har genomförts och hur medlen har fördelats under året. Särskild vikt ska läggas vid att redovisa hur kapaciteten har stärkts avseende förmåga att komma åt krypterad information, i verksamheten vid avdelningen Nationellt forensiskt centrum och för ökad kamerabevakning. Redovisningen lämnades i årsredovisningen för 2022. I regleringsbrevet för 2023 har regeringen beslutat att Polismyndigheten ska redovisa hur tilldelade medel har använts och vilka resultat som har uppnåtts. Av redovisningen ska också framgå hur resursförstärkningarna fortsatt avses användas och vilka resultat som framledes kan förväntas. Redovisningen ska lämnas i årsredovisningen för 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 8 om ökad samverkan i syfte att förhindra bedrägerier mot välfärdssystemen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ökad samverkan i syfte att förhindra bedrägerier mot välfärdssystemen (bet. 2020/21:JuU41 s. 35 f.). Sedan 2009 samverkar tolv myndigheter med underrättelser och operativa insatser mot kriminella individer, nätverk och fenomen i en myndighetsgemensam satsning mot den organiserade brottsligheten. Brottslighet kopplat till bedrägerier och till utnyttjande av och brott mot välfärdsystemen är en viktig del av det myndighetsgemensamma arbetet. I den inriktning som myndigheterna gemensamt beslutar framgår att förebygga, förhindra samt upptäcka brott mot välfärdssystemet särskilt ska beaktas. Till arbetet inom den myndighetsgemensamma satsningen har ett antal så kallade närverksmyndigheter knutits. De nio nätverksmyndigheterna är Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, Centrala studiestödsnämnden, Finansinspektionen, Inspektionen för vård och omsorg, Pensionsmyndigheten, Statens Institutionsstyrelse, Transportstyrelsen samt Länsstyrelsen i Stockholms län (som samordnar övriga länsstyrelser). Nätverksmyndigheterna kan delta i den strategiska och operativa samverkan inom de områden som de berörs av, exempelvis bedrägeribrott eller utnyttjande av och brott mot väldfärdssystemen. Under 2021 fattades beslut om ett stort antal åtgärder för att stärka arbetet mot bl.a. bidrags- och skattefusk samt felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 2 avsnitt 2.3 s. 9) föreslogs följande mål: Det övergripande målet för att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen är att utbetalningarna från välfärdssystemen ska vara korrekta, andelen felaktiga utbetalningar ska minska och fel ska motverkas. Riksdagen godkände målet (prop. 2020/21:1 utg.omr. 2, bet. 2020/21:FiU2, rskr. 2020/21:150). I propositionen föreslogs också att för 2021 sammanlagt tillföra 189 miljoner kronor till Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden, Ekonomistyrningsverket, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket för att intensifiera arbetet mot felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen, motverka skattefusk och missbruk och upprätthålla förtroendet för välfärdssystemen. Den 17 juni 2021 beslutades förordningen (2021:663) om arbetet med att säkerställa korrekta utbetalningar från välfärdssystemen. Enligt förordningen ska Ekonomistyrningsverket (ESV) bl.a. förse regeringen med underlag som möjliggör en samlad och effektiv styrning och uppföljning av arbetet med att säkerställa korrekta utbetalningar från välfärdssystemen. I enlighet med förordningen har ett råd inrättats för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen vid ESV. För att stärka regeringens arbete med att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdsystemen, bidragsbrott och arbetslivskriminalitet gavs den 20 juni 2021 ett uppdrag till en s.k. bokstavsutredare att utvärdera möjligheten till stärkt informationsutbyte mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor (Fi2021/02442). Uppdraget redovisades den 30 juni 2022. Promemorian har remitterats och ärendet bereds inom Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1) föreslogs att för 2022 sammanlagt tillföra 195 miljoner kronor till Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket, Arbetsförmedlingen, Inspektionen för vård och omsorg, Arbetsmiljöverket, Bolagsverket, Finansinspektionen, Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götaland, Polismyndigheten, Spelinspektionen, Fastighetsmäklarinspektionen och Transportstyrelsen för myndigheternas arbete med att bl.a. motverka felaktiga utbetalningar, skattebrott, bidragsbrott, arbetslivskriminalitet, penningtvätt och finansiering av terrorism. I budgetpropositionen angavs också att en ny myndighet för systemövergripande kontroller av utbetalningar från välfärdssystemen bör bildas. Myndigheten ska inleda sin verksamhet under 2024. Den 15 oktober 2021 gavs Skatteverket i uppdrag att utreda och vid behov lämna förslag på åtgärder som krävs för att göra det möjligt att hindra felaktiga utbetalningar som upptäcks i samband med handläggning och kontroll av lönegarantiärenden (Fi2021/03377). Lönegarantin är den ersättning som anställda kan få när ett företag försätts i konkurs eller genomgår en rekonstruktion. Uppdraget redovisades i juni 2022. Den 3 juni 2021 beslutades att en särskild utredare ska göra en översyn av möjligheterna att stärka arbetet med att bekämpa bidragsbrott mot Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen (dir. 2021:39). Syftet var att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv hantering för att därigenom minska antalet felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i de ekonomiska förmåner och stöd som hanteras av myndigheterna. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2-8. 89. Rskr. 2020/21:395 Polisfrågor Mot. 2021/22:639 m.fl., bet. 2020/21:JuU23 Tidigare redovisade skr. 2021/22:75 (Ju 129). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om beredskapspolis*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att inrätta en beredskapspolis (bet. 2020/21:JuU23 s. 30 f.). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har fått i uppdrag att översiktligt bedöma och redovisa behovet av personalförstärkningar inom bevakningsansvariga myndigheter, kommuner, regioner och näringslivet för att nödvändig verksamhet ska kunna upprätthållas vid höjd beredskap och krig. MSB ska bedöma var det finns behov av särskilda åtgärder för att säkra personalbehoven inom de verksamhetsområden som är av central betydelse för att uppnå målet med det civila försvaret. Uppdraget redovisades den 29 april 2022. Frågan bereds i Regeringskansliet och behöver kopplas samman med det uppdrag som MSB fick den 31 mars 2022 gällande ett uppdrag att bl.a. ta fram underlag rörande det civila försvaret på längre sikt, dvs. för 2024 och framåt (Ju2022/01209). I uppdraget framgår att MSB:s analys bör användas som ett underlag för Försvarsberedningens kommande arbete, vilket var en del av den överenskommelse som gjordes mellan dåvarande regering och riksdagens partier den 16 mars 2022. MSB har genomfört uppdraget med stöd av ett sjuttiotal myndigheter, däribland samtliga beredskapsmyndigheter, och rapporteringen som har lämnats bygger på de underlag som myndigheterna har inkommit med till MSB. En del i redovisningen handlar om personalförsörjning. Personalförsörjning handlar i detta sammanhang om att säkerställa att personal finns tillgänglig inför och under höjd beredskap och krig med särskilt fokus på åtgärder kopplade till civilplikt och frivilliga försvarsorganisationer. Regeringen aviserade i den totalförsvarspolitiska inriktningspropositionen (prop. 2020/21:30) att en sådan översyn bör påbörjas snarast då det i dagsläget finns flera oklarheter, bl.a. hur näringslivets personalförsörjning ska organiseras och Arbetsförmedlingens roll i systemet. Frågan kommmer övervägas inom ramen för det fortsatta arbetet kring personalförsörjning vid höjd beredskap och krig. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 20 om spårsäkringssatser vid sexualbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om hantering av spårsäkringssatser vid sexualbrottsutredningar (bet. 2020/21:JuU23 s. 46). I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 gavs myndigheten i uppdrag att redovisa det utvecklingsarbete som bedrivs i organisationen i syfte att förbättra förmågan att utreda bl.a. våldtäkt samt hur hur myndigheten följer upp och säkerställer att aktuella metodstöd och riktlinjer för utredningsarbetet tillämpas. Redovisningen lämnades i årsredovisningen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 90. Rskr. 2020/21:396 Unga lagöverträdare Mot. 2020/21:3294 yrkande 19, bet. 2020/21:JuU28 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 130). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om lättade sekretessregler*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det utskottet anför om att det ska införas en ny huvudregel i OSL som innebär att myndigheter ska dela alla relevanta uppgifter i sin verksamhet med polisen och andra brottsbekämpande myndigheter om det behövs för att förhindra eller utreda brott som kan leda till fängelse (bet. 2020/21:JuU28 s. 33). Regeringen gav den 28 april 2022 en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på hur informationsutbytet med brottsbekämpande myndigheter ska kunna förbättras. Uppdraget omfattar brottsbekämpande myndigheters informationsutbyte med statliga och kommunala myndigheter, huvudmän för privata skolor samt - vid behov - andra aktörer. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Genom tilläggsdirektiv (dir. 2023:11) som beslutades den 26 januari 2023 fick utredaren även i uppdrag att bl.a. ta ställning till hur det kan inrättas en huvudregel i sekretesslagstiftningen som innebär att de myndigheter och andra aktörer som omfattas av uppdraget ska kunna utbyta information med brottsbekämpande myndigheter när det behövs för att förebygga och bekämpa brott och, oavsett bedömning i sak, lämna författningsförslag som innebär en sådan ny huvudregel. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 9 om kartläggning och analys av ungdomsrån*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en kartläggning och analys av ungdomsrån (bet. 2020/21:JuU28 s. 16 f.). Av tillkännagivandet följer att en sådan kartläggning bör undersöka brottslighetens karaktär, vilka som begår brotten, vilka som är brottsoffer och vad brotten får för konsekvenser för dem som drabbas. Av tillkännagivandet följer även att förekomsten av och orsaken till förnedrande behandling av brottsoffret i samband med rånen också bör granskas och analyseras inom ramen för kartläggningen (bet. 2020/21:JuU28 s. 33). Brottsförebyggande rådet har studerat ungdomsrån och publicerade den 15 december 2021 sin kartläggning. I rapporten redovisas bl.a. utvecklingen av rån mot unga personer under 18 år och vilka platser ungdomsrånen begås på. Rapporten redogör även för vilka som misstänks för respektive utsätts för rån, karaktären på brotten, motiven bakom ungdomsrånen och hur vanligt det är med förnedringsinslag. Studien beskriver även ungdomars erfarenheter och konsekvenser av att ha blivit utsatt för personrån. Ovanstående vidtagna åtgärder redovisades och tillkännagivandet ansågs slutbehandlat i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s.48). Punkten är slutbehandlad. Punkt 14 om bevistalan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om bevistalan (bet. 2020/21:JuU28 s. 41). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över systemet med bevistalan och lämna förslag på de författningsändringar som bedöms nödvändiga (dir. 2019:103). Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). En lagrådsremiss beslutades i januari 2023 och regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 16 om jourdomstolar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om jourdomstolar (bet. 2020/21:JuU28 s. 41 f.). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att tillsätta en utredning om förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (dir. 2019:103). Syftet med översynen var att förbättra regelverket och säkerställa en hög grad av rättssäkerhet och effektivitet i utredningar där barn är misstänkta för brott. Utredaren skulle bl.a. se över hur samverkan mellan myndigheterna kan stärkas när det gäller barn som misstänks för brott. Uppdraget redovisades i januari 2022. En lagrådsremiss beslutades i januari 2023 och regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under mars 2023. Regeringen beslutade den 30 januari 2020 att ge en utredare i uppdrag att bl.a. utreda ett permanentande av ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år (dir. 2020:6). Utredningen har sin grund i de förslag som lämnades i promemorian Snabbare lagföring (Ds 2018:9) och den försöksverksamhet med ett snabbförfarande för ungdomar som pågått sedan februari 2019. Uppdraget redovisades den 17 juni 2021 genom betänkandet Snabbare lagföring - ett snabbförfarande i brottmål (SOU 2021:46). I betänkandet föreslås att försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år byggs ut och förlängs. Det föreslås också att misstanke mot den som inte har fyllt 18 år ska delges så snart som möjligt. Regeringen beslutade den 3 februari 2022 att bygga ut och förlänga försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för lagöverträdare under 18 år. Den 14 juli 2022 beslutade regeringen propositionen Snabbare lagföring av brott (prop. 2021/22:279). Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2022/23:JuU2, rskr. 2022/23:16). Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2023. Den 24 september 2021 beslutade regeringen propositionen Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet (prop. 2021/22:17). Propositionen behandlar bl.a. förslagen i betänkandet Slopad straffrabatt för unga myndiga (SOU 2018:85) och promemorian Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54) som rör särbehandling av lagöverträdare under 21 år i rättegången. Genom beslut den 17 november 2021 antog riksdagen regeringens förslag till lagändringar (bet. 2021/22:JuU5, rskr. 2021/22:36). Lagändringarna trädde i kraft den 2 januari 2022. Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera och föreslå införandet av en ordning med ungdomskriminalitetsnämnder (dir. 2022:106). Förslagen ska syfta till att åstadkomma tydligare åtgärder från samhället när barn och unga har hamnat i en kriminell bana samtidigt som de ska möjliggöra tidigare, tillräckliga och mer samordnade insatser för att förebygga fortsatt kriminalitet. Uppdraget ska redovisas senast den 30 augusti 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 17 om snabbare lagföring*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om snabbare lagföring (bet. 2020/21:JuU28 s. 42). Utredningen om snabbare lagföring överlämnade den 17 juni 2021 betänkandet Snabbare lagföring - ett snabbförfarande i brottmål (SOU 2021:46). I betänkandet föreslås att försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för unga lagöverträdare under 18 år byggs ut och förlängs. Det föreslås också att misstanke mot den som inte har fyllt 18 år ska delges så snart som möjligt. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 30 september 2021. Regeringen beslutade den 3 februari 2022 att bygga ut och förlänga försöksverksamheten med ett snabbförfarande i brottmål för lagöverträdare under 18 år. Den 14 juli 2022 beslutade regeringen propositionen Snabbare lagföring av brott (prop. 2021/22:279). I propositionen bedömde regeringen att de förslag som behandlas i propositionen tillgodoser tillkännagivandet. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Riksdagen har antagit regeringens lagförslag (bet. 2022/23:JuU2, rskr. 2022/23:16). Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2023. Punkten är slutbehandlad. Punkt 21 om en särskild enhet inom Kriminalvården för unga som begår grova brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en särskild enhet inom Kriminalvården för unga som begår grova brott (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingår att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 23 om skärpning av påföljden ungdomsövervakning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en skärpning av påföljden ungdomsövervakning (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen behandlade frågan om helghemarrestens omfattning och åtgärder vid misskötsamhet i propositionen Ungdomsövervakning (prop. 2019/20:118 s. 68 f. och s. 90 f.). I propositionen uttalas även att det kan finnas skäl att utvärdera reformen när regleringen varit i kraft en tid (samma prop. s. 116). Lagstiftningen trädde i kraft den 1 januari 2021. Regeringen avser att under våren 2023 tillsätta en utredning som bl.a. ska omfatta den fråga som tillkännagivandet avser. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 27 om begränsningar i möjligheten till permission*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om begränsningar i möjligheten till permission (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 28 om utslussning från sluten ungdomsvård*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utslussning från sluten ungdomsvård (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 29 om ungdomshäkten och ungdomsfängelser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ungdomshäkten och ungdomsfängelser (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen har i regleringsbrevet för 2022 gett Kriminalvården i uppdrag att uppdatera den utbyggnadsplan som redovisades i mars 2020 och därefter i mars 2021. Enligt myndighetens redovisningar framgår bl.a. att arbetet är komplext och behöver ske utifrån en långsiktig inriktning och med flexibilitet att möta variationer i klientinflödet att Kriminalvårdens planering primärt utgår från verksamhetens samt behov. Kriminalvårdens anslag har de senaste åren stärkts för kapacitetsutökning samt för att myndigheten ska kunna upprätthålla en god säkerhet och verksamhet (prop. 2019/20:1, prop. 2020/21:1, prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:JuU1, rskr. 2021/22:89). Den 1 juli 2021 trädde nya regler i kraft som bl.a. innebär att den som är under 18 år och som är häktad eller anhållen och intagen i häkte har rätt att vistas med personal eller någon annan minst fyra timmar varje dag (prop. 2019/20:129, bet. 2020/21:JuU43, rskr. 2020/21:244). Regeringen har därför i regleringsbrevet för 2022 gett Kriminalvården i uppdrag att återrapportera vidtagna åtgärder för att minska isoleringen av intagna i häkte, särskilt med beaktande av den nya lagstiftningen. Regeringen gav i oktober 2020 Statens institutionsstyrelse i uppdrag att planera för inrättandet av olika säkerhetsklasser inom myndighetens särskilda ungdomshem och att vidta säkerhetshöjande insatser vid de avdelningar inom den slutna ungdomsvården där dömda högriskungdomar vårdas. Vidare beslutade regeringen den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingår att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 30 om nya ungdomspåföljder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om nya ungdomspåföljder (bet. 2020/21:JuU28 s. 47 f.). Regeringen avser att under våren 2023 tillsätta en utredning som bl.a. ska omfatta den fråga som tillkännagivandet avser. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 8, 14, 16, 21, 23 och 27-30. 91. Rskr. 2020/21:398 Vapenfrågor Mot. 2020/21:644 m.fl., bet. 2020/21:JuU30 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 131). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden (bet. 2020/21:Ju30 s. 14 f.). Regeringskansliet arbetar med att ta fram utredningsdirektiv. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om handläggning av vapenlicensärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kortare handläggningstider i vapenlicensärenden. (bet. 2020/21:Ju30 s. 17 f.). Regeringen har tidigare gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och utveckla arbetet med hanteringen av vapentillstånd. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 har myndigheten fått ett nytt återrapporteringskrav om att redovisa hur handläggningstiderna i vapentillståndsärenden har utvecklats och hur utvecklings- och effektiviseringsarbetet inom vapentillståndsprocessen fortskrider. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 7 om översyn av vapenlagstiftningen m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av vapenlagstiftningen (bet. 2020/21:Ju30 s. 21 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 8 om synnerliga skäl i vapenlagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om synnerliga skäl i vapenlagen (bet. 2020/21:Ju30 s. 24 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om synnerliga skäl. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 9 om licenshantering vid vapenbyte*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om licenshantering vid vapenbyte (bet. 2020/21:Ju30 s. 24 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om utökning av vapenhandlares uppgifter. Utredaren gjorde bedömningen att en överföring av tillståndsprövning i vapenärenden till vapenhandlare inte kan ske med bibehållen säkerhet. Utredaren föreslog i stället en effektivisering av tillståndsprövningen. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om krav för vapenlicens*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett förtydligande av bestämmelserna om tillstånd till vapeninnehav (bet. 2020/21:Ju30 s. 24 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 13 om utökad vapengarderob*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utöka den s.k. vapengarderoben (bet. 2020/21:Ju30 s. 24 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om en utökad vapengarderob. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Med anledning av bl.a. vissa remissinstansers synpunkter har en ny promemoria med ett nytt förslag på reglering tagits fram. Promemorian har remitterats och remisstiden löpte ut den 28 januari 2022. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 16 om europeiskt skjutvapenpass*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att skyndsamt genomföra en översyn av bestämmelserna om europeiskt skjutvapenpass (bet. 2020/21:Ju30 s. 35 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 17 om handel med vapen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av kraven för att få bedriva handel med skjutvapen (bet. 2020/21:Ju30 s. 37 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 18 om tillsyn av skjutbanor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att låta utreda tillsynsansvaret för skjutbanor (bet. 2020/21:Ju30 s. 38 f.). Regeringskansliet arbetar med att ta fram utredningsdirektiv. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 5-10, 13 och 16-18. 92. Rskr. 2020/21:404 Modernare regler för bekräftelse av föräldraskap, faderskapsundersökningar och för att åstadkomma könsneutral föräldraskapspresumtion Prop. 2020/21:176, bet. 2020/21:CU16 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 133). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om digital bekräftelse av föräldraskap före barnets födelse*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om digital bekräftelse av föräldraskap före barnets födelse (bet. 2020/21:CU16 s. 18 f.). Genom de lagändringar som riksdagen antagit kan föräldraskap sedan den 1 januari 2022 under vissa förutsättningar bekräftas digitalt utan socialnämndens medverkan. En sådan bekräftelse görs via en e-tjänst som Skatteverket tillhandahåller, och möjligheten finns under 14 dagarna efter barnets födelse. Ett arbete pågår i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet, med beaktande av det genomslag som den nya lagstiftningen får. Punkten är inte slutbehandlad. 93. Rskr. 2020/21:412 Ändrade regler i utlänningslagen Prop. 2020/21:191, bet. 2020/21:SfU28 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 135). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2-9 om lagförslag: Den 1 juli 2021 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 765-772). Punkterna är slutbehandlade. Punkt 14 om återvändande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett sammanhållet och effektivt återvändande (bet. 2020/21:SfU28 s. 53 f.). Den 16 september 2021 beslutade regeringen kommittédirektiven Ett ordnat initialt mottagande av asylsökande (dir. 2021:71), som bl.a. innefattar ett uppdrag att utvärdera konsekvenserna av de förändringar som gjordes 2016 i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. Denna del av uppdraget ska redovisas i ett slutbetänkande senast den 31 augusti 2023 (dir. 2022:16). Den 30 juni 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Åtgärder för att stärka återvändandeverksamheten (dir. 2022:91). Utredaren ska bl.a. ta ställning till om preskriptionstiden för avlägsnandebeslut ska förlängas och i så fall lämna förslag på lämplig tid samt överväga om och i så fall hur det kan säkerställas att personer som medverkar till ett återvändande inte drabbas på ett oskäligt sätt av en förlängd preskriptionstid. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Den 30 juni 2022 beslutade regeringen också ett uppdrag till Migrationsverket, där myndigheten ska redovisa hur särskilda boenden för asylsökande som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd, så kallade återvändandecenter, skulle kunna införas. Uppdraget redovisades i januari 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 19 om motioner om krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd (bet. 2020/21:SfU28 s. 69 f.). Den 22 juni 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd (dir. 2022:79). I uppdraget ingår bl.a. att föreslå hur språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd ska utformas och kontrolleras på ett sätt som är ändamålsenligt, rättssäkert och effektivt och att föreslå vilka undantag som ska kunna göras från kraven. Uppdraget ska redovisas senast den 22 maj 2023. Regeringen delar utskottets bedömning att krav på språk- och samhällskunskap för permanent uppehållstillstånd bör införas och att sådana krav på sikt kan förväntas leda till en förbättrad integration och att färre asylsökande väljer att söka asyl just i Sverige. Regeringen anser vidare att det är viktigt att kraven kan införas så snart som möjligt, men att det finns skäl att invänta förslagen från den utredning som redan tillsatts. Eftersom den tidpunkt för ikraftträdandet som anges i tillkännagivandet redan är passerad kommer tillkännagivandet inte att kunna tillgodoses i den delen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 27 om motioner om möjligheten att vägra uppehållstillstånd vid anknytning på grund av ålder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om möjligheten att vägra uppehållstillstånd vid anknytning på grund av ålder (bet. 2020/21:SfU28 s. 89 f.). I Justitiedepartementet har ett utkast till lagrådsremiss upprättats som bl.a. innehåller lagförslag enligt tillkännagivandet. Utkastet till lagrådsremiss har remitterats och remisstiden löper ut den 31 mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 14, 19 och 27. 94. Rskr. 2020/21:413 Testning vid verkställighet av utvisningsbeslut Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SfU29 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 136). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om testning vid verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om möjlighet att testa en utlänning för att kunna verkställa ett beslut om avvisning eller utvisning (bet. 2020/21:SfU29 s. 5 f.). Den 30 juni 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Åtgärder för att stärka återvändandeverksamheten (dir. 2022:91). Utredaren ska bl.a. ta ställning till om det ska införas en möjlighet att med hjälp av tvång testa en person för covid-19 och för allmänfarliga eller samhällsfarliga sjukdomar i syfte att kunna verkställa ett avlägsnandebeslut. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om förutsättningar att verkställa beslut om avvisning eller utvisning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om nödvändiga lagändringar för att säkerställa att polisen ges förutsättningar att verkställa beslut om avvisning eller utvisning (bet. 2020/21:SfU29 s. 5 f.). Den 30 juni 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Åtgärder för att stärka återvändandeverksamheten (dir. 2022:91). Utredaren ska bl.a. ta ställning till om Polismyndigheten och Säkerhetspolisen är i behov av ytterligare befogenheter i arbetet med att verkställa avlägsnandebeslut. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2021/22 95. Rskr. 2021/22:18 Nya regler om husrannsakan för att söka efter vapen och andra farliga föremål Prop. 2020/21:216, bet. 2021/22:JuU2 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 139). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om husrannsakan i lägenhetsförråd m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om husrannsakan i enskilda lägenhetsförråd (bet. 2021/22:JuU2 s. 11). Regeringen gav den 2 november 2021 en särskild utredare i uppdrag att överväga flera frågor kopplade till möjligheterna att använda hemliga tvångsmedel i preventivt syfte utanför en förundersökning, Preventiva tvångsmedel för att förhindra allvarlig brottslighet (dir. 2021:102). I uppdraget ingår att överväga i vilken utsträckning det ska införas nya möjligheter för de brottsbekämpande myndigheterna att använda husrannsakan för att förhindra allvarlig brottslighet och vid behov lämna författningsförslag. Enligt tilläggsdirektiv som beslutades den 26 januari 2023 ska utredningen redovisa uppdraget att se över utrymmet för preventiv husrannsakan senast den 13 oktober 2023 (dir. 2023:9). Punkten är inte slutbehandlad. 96. Rskr. 2021/22:36 Slopad straffrabatt för unga myndiga vid allvarlig brottslighet Prop. 2021/22:17, bet. 2021/22:JuU5 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 144). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om slopad straffrabatt för unga myndiga i ytterligare fall*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma med ett lagförslag som innebär att straffrabatten för unga myndiga lagöverträdare slopas för samtliga brott (bet. 2021/22:JuU5 s. 6 f.). Regeringen avser att under våren 2023 tillsätta en utredning som bl.a. ska omfatta den fråga som tillkännagivandet avser. Punkten är inte slutbehandlad. 97. Rskr. 2021/22:37 Utökade möjligheter att använda tidiga förhör Prop. 2020/21:209, bet. 2021/22:JuU6 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 145). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om vittnesattester*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökade möjligheter att använda vittnesattester som bevis (bet. 2021/22:JuU6 s. 7 f.). Regeringen beslutade den 19 december 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera tillämpningen av regleringen om tidiga förhör och ta ställning till om reglerna behöver ändras i något avseende. Utredaren ska bl.a. bedöma om möjligheterna att åberopa vittnesattester som bevis i domstol bör utökas ytterligare och, oavsett ställningstagande, lämna ett förslag på hur en sådan reglering kan utformas (dir. 2022:141). Uppdraget ska redovisas senast den 28 april 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om berättelser som lämnats utom rätta*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökade möjligheter att åberopa berättelser från förhör inför en brottsbekämpande myndighet som bevis (bet. 2021/22:JuU6 s. 7 f.). Regeringen beslutade den 19 december 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera tillämpningen av regleringen om tidiga förhör och ta ställning till om reglerna behöver ändras i något avseende. Utredaren ska bl.a. bedöma om möjligheterna att åberopa tidiga förhör inför en brottsbekämpande myndighet som bevis i domstol bör utökas ytterligare och, oavsett ställningstagande, lämna ett förslag på hur en sådan reglering kan utformas (dir. 2022:141). Uppdraget ska redovisades senast den 28 april 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 98. Rskr. 2021/22:39 Skärpta straff för våld och andra kränkningar i nära relationer Prop. 2020/21:217, bet. 2021/22:JuU8 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 Ju147. Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om straffet för grov fridskränkning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skärpta straff för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning (bet. 2021/22:JuU8 s. 22 f.). Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). I uppdraget ingår att ta ställning till om straffskalorna för grov fridskränkning respektive grov kvinnofridskränkning bör skärpas och oavsett bedömning i sak lämna nödvändiga författningsförslag. Uppdraget ska redovisas senast den 7 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om elektronisk övervakning av kontaktförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om elektronisk övervakning av kontaktförbud (bet. 2021/22:JuU8 s. 24). Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). I uppdraget ingår att ta ställning till behov, lämplighet och förutsättningar för att utöka möjligheterna att förena samtliga former av kontaktförbud med villkor om elektronisk övervakning och om lämpligt lämna författningsförslag. Uppdraget ska redovisas senast den 7 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 11 om utökat geografiskt område för kontaktförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om särskilt utvidgat kontaktförbud (bet. 2021/22:JuU8 s. 24 f.). Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). I uppdraget ingår att ta ställning till om särskilt utvidgade kontaktförbud ska kunna användas oftare, även som en förstahandsåtgärd, och om det geografiska området för sådana kontaktförbud bör utvidgas, och oavsett ställningstagande i sak lämna nödvändiga författningsförslag som medger detta. Uppdraget ska redovisas senast den 7 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 12 om översyn av lagen om kontaktförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av lagen om kontaktförbud (bet. 2021/22:JuU8 s. 25). Regeringen beslutade den 7 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av kontaktförbudslagstiftningen (dir. 2022:114). I uppdraget ingår att utvärdera tillämpningen av lagen om kontaktförbud och ta ställning till om lagen är modernt och ändamålsenligt utformad och om möjligheterna till att meddela kontaktförbud bör utvidgas, och lämna nödvändiga författningsförslag. Uppdraget ska redovisas senast den 7 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 4 och 10-12. 99. Rskr. 2021/22:114 Förstärkt skydd för väljare vid röstmottagning Prop. 2021/22:52, bet. 2021/22:KU6 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju155) Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om biträde åt väljare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om biträde åt väljare (bet. 2021/22:KU6 s. 23-25). Regeringen beslutade den 3 mars 2022 om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Valmyndigheten och gav myndigheten i uppdrag att senast den 1 mars 2023 lämna en erfarenhetsrapport från 2022 års val till riksdagen, region- och kommunfullmäktige. Enligt uppdraget ska rapporten bl.a. innefatta en enkätundersökning till kommunerna där deras erfarenheter av tillämpningen av reformen med avskärmningar av valsedelsställ ska ingå. Genom beslut den 19 maj 2022 kompletterades uppdraget med att rapporten även ska innefatta en väljarundersökning rörande väljarnas erfarenheter av reformen. Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 100. Rskr. 2021/22:144 Riksrevisionens rapport om effektiviteten i Polismyndighetens arbete med information till brottsutsatta Skr. 2021/22:57, bet. 2021/22:JuU12 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om Polismyndigheten information till brottsutsatta*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att förbättra Polismyndighetens arbete med information till brottsutsatta (bet. 2020/21:JuU12 s. 5 f.). Som ett led i arbetet med att genomföra EU:s brottsofferdirektiv beslutades hösten 2015 om vissa ändringar i förundersökningskungörelsen (1947:948). Ändringarna innebär bl.a. stärkt informationsskyldighet till målsägande generellt under förundersökningen, t.ex. med information om den fortsatta handläggningen av ärendet. Brottsoffermyndigheten fick 2016 i uppdrag av regeringen att kartlägga brottsutsattas behov av stöd under brottmålsprocessen och analysera i vilken utsträckning dessa behov kan tillgodoses genom digitaliseringens möjligheter. Uppdraget redovisades under 2017 och fick till följd att regeringen i regleringsbreven för 2018 gav rättsväsendets myndigheter i uppdrag att identifiera vilka relevanta meddelandeflöden riktade till brottsutsatta som skulle kunna anslutas till Mina meddelanden. Myndigheterna skulle också utreda i vilken mån tjänsten kan användas för att brottsutsatta ska kunna följa och få fortlöpande statusuppdateringar kring sina ärenden. Myndigheterna redovisade uppdraget gemensamt i februari 2019. För att inhämta mer information om vad Polismyndigheten gör för att stärka samverkan med andra aktörer i samhället gällande brottsofferarbetet gavs Polismyndigheten ett uppdrag i regleringsbrevet för 2019. Uppdraget redovisades i årsredovisningen för 2019. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 4 avsnitt 2.6 s. 61 och 62). I regleringsbrevet för 2020 fick Polismyndigheten i uppdrag att gå vidare i arbetet med att kunna informera brottsutsatta via Mina meddelanden. Uppdraget redovisades i februari 2021. Under 2021 granskade Riksrevisionen effektiviteten i Polismyndig-hetens arbete med information till brottsutsatta (RiR 2021:20). Riksrevisionens slutsats var att det fanns flera effektivitetsbrister i Polismyndighetens sätt att arbeta. Den 12 november 2021 överlämnades en skrivelse (skr. 2021/22:57) till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport. Enligt regleringsbrevet för 2022 ska Polismyndigheten redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att förbättra informationen till brottsutsatta under ett ärendes gång och för att säkerställa efterlevnaden av myndighetens rutiner för den fortlöpande informationsförsörjningen till brottsutsatta. Redovisningen ska omfatta vilka åtgärder som har vidtagits för att tydliggöra ansvarsfördelningen inom myndigheten för informationsförsörjningen till brottsutsatta Redovisningen lämnades i årsredovisningen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om skrivelsen: Den 31 mars 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad. 101. Rskr. 2021/22:148 Lättnader i tillståndsplikten för ljuddämpare Prop. 2021/22:46, bet. 2021/22:JuU11 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 24 februari 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 132 och 136). Punkt 2 om tillstånd att inneha ljuddämpare vid vapenbyte m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att den som gör sig av med ett vapen bör ha rätt att behålla tillhörande ljuddämpare (bet. 2021/22:JuU11 s. 5). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad. 102. Rskr. 2021/22:153 Att komma till Sverige som anhörig Mot. 2021/22:4272 m.fl., bet. 2021/22:SfU8 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om identitetsfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet har anfört om identitetsfrågor (bet. 2021/22:SfU8 s. 13). Regeringen gav i regleringsbrevet för 2022 Migrationsverket i uppdrag att redovisa den de vidtagna åtgärder som myndigheten genomfört med anledning av de brister som Riksrevisionen (RiR2021:9) påtalat. Migrationsverket har i sin redovisning från den 1 september 2022 uppgett att de har utvecklat en stärkt ID-kontroll inom tillståndsområdet på Migrationsverket. De planerar att ha ett fortsatt utbyte med Norge och Nederländerna, särskilt avseende Norges arbete med ansiktsigenkänning och ID-sambandsmän och Nederländernas arbete med dokumentkontroll via artificiell intelligens. ID-sambandsmän har tillsatts på utvalda utlandsmyndigheter. En arbetsgrupp bestående av medarbetare från utlandsenheten, Migrationsverkets ID-enhet samt Migrationsverkets Digitaliserings- och Utvecklingsavdelning har arbetat med att säkerställa att utlandsmyndigheterna som handlägger migration samt enheterna i Sverige har tillgång till teknisk utrustning för granskning av pass och andra handlingar. Därtill har rättsligt ställningstagande RS/009/2022 angående Uppvisande av pass i original i ärenden om uppehållstillstånd publicerats och införts. Avsikten är att tillkännagivandet kommer att behandlas i budgetproposition för 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om rättslig kvalitet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om rättslig kvalitet (bet. 2021/22:SfU8 s. 14). Migrationsverket har tagit fram en åtgärdsplan med anledning av de brister som Riksrevisionen (RiR2021:9) påtalat. Som nämnts ovan har rättsligt ställningstagande RS/009/2022 angående kontroll av passhandlingar i original införts vilket säkerställer den rättsliga kvaliteten i form av dokumentgranskning. Migrationsverket har därtill i sin redovisning från den 1 september 2022 uppgett att det har genomförts en inventering av befintliga utbildningar och utbildningsmaterial för att säkerställa att detta motsvarar personalens behov av kompetensutveckling. Med utgångspunkt i analysen har utbildningsmaterialet uppdaterats. De arbetar även med en plan för hur Migrationsverkets rättsavdelning kan bistå i form av kvalitetsgranskning av utbildningsmaterial. Enhetschefer på Migrationsverket och ansvariga på utlandsmyndigheterna har fått i uppdrag att säkerställa att alla medarbetare som arbetar med anknytningsärenden har genomgått relevanta utbildningar och har den kompetens som krävs för att utföra arbetsuppgifterna på ett rättssäkert sätt utifrån framtagen kompetensutveckling. Avsikten är att tillkännagivandet kommer att behandlas i budgetproposition för 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om informationsinhämtning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om informationsinhämtning (bet. 2021/22:SfU8 s. 14). Riksdagens tillkännagivande är generellt gällande informationsutbyte mellan berörda myndigheter. Riksdagen anser inte att regeringen gått fram med något författningsförslag av betydelse gällande informationsutbyte. Migrationsverkets rättsenhet arbetar med att skriva en hemställan om förordningsändring avseende direktåtkomst till Skatteverkets beskattningsregister. Någon sådan har ännu inte inkommit till Regeringskansliet. Regeringen gav den 20 juni 2021 en utredare i uppdrag att utvärdera möjligheterna till informationsutbyte mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor, i syfte att säkerställa korrekta beslut om ersättningar från välfärdssystemet och för att mer effektivt samverka och kontrollera arbetsplatser i syfte att motverka arbetslivskriminalitet. Utredaren föreslog dock bland annat att en generell sekretessbrytande bestämmelse införs, en utökad uppgiftsskyldighet i vissa fall samt ett utökat elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheter (Ds 2022:13). Promemorian har remitterats och remisstiden löper ut den 24 november 2022. Frågan bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 103. Rskr. 2021/22:158 Ersättningsrätt och insolvensrätt Mot. 2021/22:2527 m.fl., bet. 2021/22:CU7 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om utmätningsförbudet i förhållande till brottsoffer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utmätningsförbudet i förhållande till brottsoffer (bet. 2021/22:CU7 s. 16 f.). Ett arbete har inletts i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. 104. Rskr. 2021/22:159 Associationsrätt Mot. 2021/22:2020 m.fl. bet. 2021/22:CU11 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om företag som brottsverktyg*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen, när det pågående utredningsuppdraget om bolaget som brottsverktyg har redovisats, ska prioritera arbetet med beredningen av förslagen och återkomma till riksdagen med lagförslag (bet. 2021/22:CU11 s. 9). Utredningen Bolaget som brottsverktyg (dir. 2021:115) ska lämna sitt slutbetänkande senast den 22 juni 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 105. Rskr. 2021/22:162 Återinförande av tillfälliga åtgärder för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor Prop. 2021/22:112, bet. 2021/22:CU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 februari 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 121). 106. Rskr. 2021/22:164 Vissa frågor om sekretess när Justitiekanslern bevakar statens rätt Prop. 2021/22:68, bet. 2021/22:KU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 mars 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 142 och 143). 107. Rskr. 2021/22:165 2021 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll Skr. 2021/22:73, bet. 2021/22:JuU13 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om 2021 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll: Den 31 mars 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om utredning om ytterligare åtgärder vid verkställighetshinder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen senast den 31 mars 2022 ska tillsätta den utredning som enligt två tidigare tillkännagivanden ska se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot (bet. 2021/22:JuU13 s. 8). Riksdagen biföll den 31 maj 2022 regeringens proposition Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden (prop. 2021/22:131, bet. 2021/22:JuU30, rskr. 2021/22:323). Lagen om särskild utlänningskontroll har därmed ersatts av en ny lag, benämnd lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar (2022:700) som trädde i kraft den 1 juli 2022. I propositionen bedömde regeringen att bestämmelserna i lagen delvis tillgodoser de två tidigare tillkännagivandena. Den 30 juni 2022 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över delar av regelverket kopplat till återvändande och föreslå åtgärder i syfte att stärka återvändandeverksamheten för den som har ett verkställbart beslut om avvisning eller utvisning (dir. 2022:91). Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Regeringens avsikt är att därutöver tillsätta en ny utredning på området. Punkten är inte slutbehandlad. 108. Rskr. 2021/22:166 Redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel under 2020 Skr. 2021/22:79, bet. 2021/22:JuU14 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 mars 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 109. Rskr. 2021/22:168 Medborgarskap Mot. 2021/22:2551 m.fl., bet. 2021/22:SfU13 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om barns rättigheter i befrielseärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om domstolsprövning av barns befrielse från medborgarskap (bet. 2021/22:SfU13 s. 6 f.). Regeringen avser att under 2023 tillsätta en utredning som bl.a. ska omfatta den fråga som tillkännagivandet avser. Punkten är inte slutbehandlad. 110. Rskr. 2021/22:195 Anpassning av svensk rätt till EU:s nya in- och utresesystem Prop. 2021/22:81, bet. 2021/22:SfU14 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 31 mars 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 242-244). 111. Rskr. 2021/22:196 Utlänningar i Sverige utan tillstånd Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:SfU16 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om åtgärder mot skuggsamhället*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder mot skuggsamhället (bet. 2021/22:SfU16 s. 7 f.). Enligt utskottet bör regeringen återkomma med förslag i enlighet med vad utskottet anger i fråga om effektivare informationsutbyte mellan myndigheter, utökad informationsplikt för myndigheter och kommuner, DNA-analys som huvudregel vid viss anhöriginvandring, anmälningsplikt för asylsökande, boendeskyldighet och elektronisk övervakning, förlängd preskriptionstid för avvisnings- och utvisningsbeslut samt fler återtagandeavtal och överenskommelser med ursprungsländer. Den 30 juni 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Åtgärder för att stärka återvändandeverksamheten (dir. 2022:91). I uppdraget ingår bl.a. att överväga och ta ställning till om, och i så fall hur, informationsutbyte kan ske i större utsträckning och på ett mer ändamålsenligt sätt i syfte att stärka arbetet med verkställighet. Utredaren ska även ta ställning till om preskriptionstiden för avlägsnandebeslut ska förlängas och i så fall lämna förslag på lämplig tid. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Det pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att analysera hur övriga frågor som omfattas av tillkännagivandet ska tas om hand. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om ekonomiskt stöd till utlänningar som vistas i Sverige utan tillstånd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ekonomiskt stöd till utlänningar som vistas i Sverige utan tillstånd (bet. 2021/22:SfU16 s. 7 f.). Utskottet har anfört att den som vistas olovligen i landet inte ska ha rätt till ekonomiskt bistånd och att det därför genom lagstiftning bör införas ett förbud mot att kommuner ger ekonomiskt stöd i dessa situationer. Socialutskottet har yttrat sig över förslaget till initiativ i den del som gäller ekonomiskt stöd till utlänningar som vistas i Sverige utan tillstånd och i yttrandet anfört bl.a. följande: Ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen är det yttersta skyddsnätet i det sociala trygghetssystemet och fyller en mycket viktig funktion i ett välfärdssamhälle. Det kan emellertid inte accepteras att personer som vistas olovligen i landet uppbär sådant bistånd. Den som vistas olovligen i landet ska enligt utskottets uppfattning inte ha rätt till ekonomiskt bistånd. Detta bör framgå av lag. Regeringen har den 14 juli 2022 gett en särskild utredare i uppdrag att analysera frågan om förbud för ekonomiskt stöd till utlänningar som olovligen visats i landet, och lämna förslag på åtgärder, inklusive nödvändiga författningsförslag (dir. 2022:124). Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 112. Rskr. 2021/22:212 En ny konsumentköplag Prop. 2021/22:85, bet. 2021/22:CU3 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 7 april 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 260-265). Punkt 6 om köp av levande djur*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att köp av dyrare djur bör undantas från konsumentköplagens tillämpningsområde (bet. 2021/22:CU3 s. 19 f.). Frågan bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 113. Rskr. 2021/22:216 Processrättsliga frågor Mot 2021/22:2556 m.fl., bet. 2021/22:JuU24 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om kamerabevakning i sjukvården m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kamerabevakning i sjukvården (bet. 2021/22:JuU24 s. 23). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2021/22:2556 yrkande 18 och 2021/22:3579 yrkande 71 samt delvis bifallit motion 2021/22:1446 yrkande 1. Regeringen har som ambition att tillsätta en utredning som får i uppdrag att bl.a. överväga en förenkling av möjligheterna för sjukhus att kamerabevaka. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om tillståndsplikten för kommuner och regioner*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att kravet på tillstånd till kamerabevakning bör tas bort för kommuner och regioner (bet. 2021/22:JuU24 s. 23 f.). Riksdagen har därmed bifallit motionerna 2021/22:1497, 2021/22:3965 yrkande 67, 2021/22:3974 yrkande 24 och 2021/22:4032 yrkande 36.2. Regeringen har som ambition att tillsätta en utredning som får i uppdrag att bl.a. se över kravet på tillstånd till kamerabevakning för kommuner och regioner. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om att knyta tillstånd till hemliga tvångsmedel till en person*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ett tillstånd till hemlig avlyssning eller övervakning av elektronisk kommunikation bör kunna knytas till person (bet. 2021/22:JuU24 s. 43). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 17 om platskrav vid hemlig dataavläsning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ett tillstånd till hemlig dataavläsning som gäller kameraövervaknings- eller rumsavlyssningsuppgifter bör kunna knytas till en person (bet. 2021/22:JuU24 s. 43 och 44). Utredningen om utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel har i ett delbetänkande som överlämnades i april 2022 lämnat förslag på en sådan reglering som riksdagen efterfrågar (SOU 2022:19). Betänkandet har remitterats och bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 22 om datalagring*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om datalagring (bet. 2021/22:JuU24 s. 44). I augusti 2021 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att bl.a. analysera förutsättningarna för att nya kommunikationstjänster ska kunna omfattas av lagringsskyldigheten och överväga vilka möjligheter det finns att förändra reglerna i syfte att tillgodose de brottsbekämpande myndigheternas möjligheter att upprätthålla och stärka sin förmåga samt göra en översyn i förhållande till EU-domstolens senaste praxis (dir. 2021:58). Datalagringsutredningen skulle enligt ursprungsdirektiven redovisa sitt uppdrag i februari 2023, men ska efter beslut om förlängning redovisa senast i juni 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 23 om förundersökning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att begränsa möjligheterna till förundersökningsbegränsning, direktavskrivning och åtalsunderlåtelse (bet. 2021/22:JuU24 s. 49). I januari 2022 beslutade regeringen tilläggsdirektiv till Flerbrottsutredningen som även fick i uppdrag att se över regelverket för förundersökningsbegränsning, åtalsunderlåtelse och direktavskrivning (dir. 2022:1). I uppdraget ingick bl.a. att analysera om regelverket är effektivt och ändamålsenligt och att vid behov lämna förslag på författningsändringar eller andra åtgärder som bedöms nödvändiga. Uppdraget redovisades i januari 2023 genom betänkandet Skärpta straff för flerfaldig brottslighet (SOU 2023:1). Betänkandet remitterades i mars 2023. Remisstiden går ut den 5 juni 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 29 om ett system med kronvittnen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa ett system med kronvittnen och tillkännager detta för regeringen (bet. 2021/22:JuU24 s. 70). Den 22 mars 2022 beslutade regeringen propositionen En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (prop. 2021/22:186). I propositionen föreslås att den som medverkar i utredningen om någon annans brott ska kunna få ett lindrigare straff. Justitieutskottet har angett att tillkännagivandet får anses tillgodosett genom förslagen i propositionen (bet. 2021/22:JuU35 s. 30). Punkten är slutbehandlad. Punkt 31 om vittnesskydd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ytterligare åtgärder ska vidtas för att stärka skyddet av vittnen och tillkännager detta för regeringen (bet. 2020/21:JuU24 s. 58 f.). Utredningen om en stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (Ju 2019:11), som redovisade sitt betänkande 2021 (SOU 2021:35), har haft i uppdrag att bland annat se över stödet till och skyddet av vittnen och deras anhöriga. Utredningen bedömde att det behöver finnas ett väl utvecklat skydd för personer som bevittnar brott för att allmänheten ska vara villig att medverka i utredningar om allvarliga brott. Detta gäller i synnerhet om den som väljer att samarbeta med de rättsvårdande myndigheterna själv ingår i, eller har koppling till, ett kriminellt nätverk. Utredningens bedömning var dock att de regelverk som ger Polismyndigheten förutsättningar att skydda förhörspersoner är utformade på ett ändamålsenligt sätt. Utredningen såg inte behov av att göra några förändringar eller kompletteringar av dessa regelverk. Utifrån propositionen En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring (prop. 2021/22:186, bet. 2021/22:JuU35, rskr. 2021/22:347 och bet. 2021/22:JuU46, rskr. 2021/22:454) har det genomförts en rad straffskärpningar som är avsedda att utgöra en kraftfull reaktion mot brott som innebär att respekten för rättsprocessen åsidosätts och som påverkar möjligheterna att upprätthålla straffsystemets effektivitet. Med grund i samma proposition har det också beslutats att sekretess ska gälla för kontaktuppgifter till enskilda i allmän domstol samt att sekretess ska gälla för uppgift om var den befinner sig som deltar i ett sammanträde inför rätten genom ljudöverföring eller ljud- och bildöverföring. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 35 om konsekvenser vid utevaro*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om konsekvenser för den som inte infinner sig till rättegång (bet. 2021/22:JuU24 s. 74). Domstolsverket har den 31 maj 2022 gett in en hemställan med förslag om att utöka möjligheterna att avgöra brottmål i den tilltalades utevaro. Hemställan har remitterats och remisstiden går ut den 13 mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 36 om rätten till målsägandebiträde*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att stärka rätten till målsägandebiträde i överrätt. Enligt tillkännagivandet är det angeläget att utvärderingen av den lagändring som gjordes 2018 och som innebär att ett målsägandebiträdes förordnande inte per automatik ska kvarstå i överrätt genomförs skyndsamt. Det är också angeläget att regeringen så snart som möjligt därefter vidtar åtgärder för att stärka rätten till målsägandebiträde i överrätt (bet. 2021/22:JuU24 s. 80). Den 16 september 2021 uppdrog regeringen åt Domstolsverket att göra en utvärdering av den aktuella lagändringen. Domstolsverket redovisade uppdraget den 11 maj 2022 (Ju2022/01692). Domstolsverkets utvärdering redovisades i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 47). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 42 om avtal om rättslig hjälp i brottmål*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att avsluta Sveriges rättshjälpsavtal med Hongkong (bet. 2021/22:JuU24 s. 86). Regeringen har inhämtat upplysningar från de myndigheter som särskilt berörs, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Domstolsverket, för att klarlägga konsekvenserna av att Sverige säger upp avtalet om rättslig hjälp med Hongkong. Frågan analyseras nu i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 14, 17, 22, 23, 31, 35, 36 och 42. 114. Rskr. 2021/22:220 Ett teknikneutralt krav på underskrift av regeringsbeslut Prop. 2021/22:40, bet. 2021/22:KU12 Skrivelsen är slutbehandlad. För vidtagna åtgärder se redovisningen avseende rskr. 2022/23:25 (Jfr Ju 189). 115. Rskr. 2021/22:221 Föreningsfrihet och terroristorganisationer Prop. 2021/22:42, bet. 2021/22:KU13 Skrivelsen är slutbehandlad. För vidtagna åtgärder se redovisningen avseende rskr. 2022/23:9 (Jfr Ju 181). 116. Rskr. 2021/22:222 Utlandsspioneri Prop. 2021/22:55, bet. 2021/22:KU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 november 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1517-1522). 117. Rskr: 2021/22:224 Riksrevisionens rapport om neddragningarna hos Migrationsverket 2017-2020. Skr. 2021/22:82, bet. 2021/22:SfU15. Skrivelsen är slutbehandlad. Den 26 januari 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 118. Rskr. 2021/22:232 Ändringar i ersättningslagen Framst. 2021/22:RS2, bet. 2021/22:KU22 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 april 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 342 och 345-347). 119. Rskr. 2021/22:238 Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring Prop. 2021/22:134, bet. 2021/22:SfU22 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 april 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 303-305). 120. Rskr. 2021/22:240 Skärpta straff för grova trafikbrott Mot. 2021/22:3502 m.fl., bet. 2021/22:JuU10 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om skärpta straff för grova trafikbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om skärpta straff för grova trafikbrott (bet. 2021/22:JuU10 s. 6 f.). Den 9 juni 2022 beslutade regeringen lagrådsremissen Skärpta straff för olovlig körning och rattfylleribrott. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om eftersupning*: Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om förbud mot s.k. eftersupning och tillkännager detta för regeringen (bet. 2021/22:JuU10 s. 14 f.) Frågan analyseras i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 121. Rskr. 2021/22:243 Modernare regler för användningen av tvångsmedel Prop. 2021/22:119, bet. 2021/22:JuU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 april 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 316-329). 122. Rskr. 2021/22:244 Riksrevisionens rapport om polisens och åklagarnas arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn Mot. 2021/22:4414 m.fl., bet. 2020/21:JuU16 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om polisens och åklagarnas arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn*: Riksdagen tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om polisens och åklagarnas arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn (bet. 2020/21:JuU16 s. 6 f.). Polismyndighetens prioritering av bekämpningen av internetrelaterade sexualbrott mot barn framgår bland annat i Polismyndighetens strategiska verksamhetsplan 2020-2024 samt i den strategiska inriktningen för nationella operativa avdelningen. För att underlätta utredningsarbetet har ett nationellt it-stöd för hantering av övergreppsmaterial implementerats i samtliga polisregioner under 2022. Ett it-stöd för automatiserad hantering av tips rörande internetrelaterade sexualbrott mot barn är under införande. Arbete pågår också i myndigheten med att ta fram uppdaterade utbildningar på området. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om barnahus*: Riksdagen tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om barnahus (bet. 2020/21:JuU16 s. 6 f.). En särskild utredare har haft i uppdrag att lämna ett förslag till en samlad nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck (dir. 2021:29 och dir. 2022:17). Strategin ska anlägga ett helhetsperspektiv och möjliggöra en sammanhållen inriktning för arbetet med att förebygga och bekämpa våld mot barn under den närmaste tioårsperioden. Uppdraget redovisades den 18 januari 2023 i betänkandet En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70) och förslagen bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om barnförhörsledare*: Riksdagen tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om barnförhörsledare (bet. 2020/21:JuU16 s. 6 f.). I regleringsbrevet för 2020 gavs Polismyndighetens i uppdrag att redovisa vilket arbete som bedrevs för att säkerställa att personal som förhör barn i så stor utsträckning som möjligt har särskild utbildning för uppgiften. För att öka andelen utredare med rätt kompetens för att hålla förhör med barn har Polismyndigheten tagit fram en ny utbildning som ersätter den tidigare barnförhörsledarutbildningen och utbildningen för ungdomsbrottsutredare. Den nya utbildningen riktar sig till alla utredare som utreder brott där barn, dvs. personer i ålder upp till 18 år, förekommer som målsägande, vittne eller misstänkt. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om översyn av sekretesslagstiftningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om översyn av sekretesslagstiftningen. Regeringen gav den 28 april 2022 en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på hur informationsutbytet med brottsbekämpande myndigheter ska kunna förbättras. Uppdraget omfattar brottsbekämpande myndigheters informationsutbyte med statliga och kommunala myndigheter, huvudmän för privata skolor samt - vid behov - andra aktörer. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Genom tilläggsdirektiv (dir. 2023:11) som beslutades den 26 januari 2023 fick utredaren även i uppdrag att bl.a. ta ställning till hur det kan inrättas en huvudregel i sekretesslagstiftningen som innebär att de myndigheter och andra aktörer som omfattas av uppdraget ska kunna utbyta information med brottsbekämpande myndigheter när det behövs för att förebygga och bekämpa brott och, oavsett bedömning i sak, lämna författningsförslag som innebär en sådan ny huvudregel. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om skrivelsen: Den 22 december 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1-4. 123. Rskr. 2021/22:245 Straffrättsliga frågor Mot. 2021/22:3579 m.fl., bet. 2021/22:JuU23 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om skärpta straff för sexualbrott m.m. (reservation 9)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförts i reservationen om skärpta straff för sexualbrott (bet. 2021/22:JuU23 s. 102 f.). Den 13 april 2022 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar (prop. 2021/22:231). I propositionen föreslogs bl.a. att straffskalorna för flertalet sexualbrott ska skärpas. Genom förslagen ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett. Då tillkännagivandet beslutades i tiden efter propositionen kunde tillkännagivandet inte förklaras slutbehandlati propositionen. Tillkännagivandet förklarades i stället slutbehandlat i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 49). Punkten är slutbehandlad. Punkt 10 om skärpt straff för våldtäkt m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om skärpt straff för våldtäkt (bet. 2021/22:JuU23 s. 29 f.). Den 13 april 2022 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar (prop. 2021/22:231). I propositionen föreslogs bl.a. att straffet för våldtäkt ska skärpas. Genom förslaget ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett. Då tillkännagivandet beslutades i tiden efter propositionen kunde tillkännagivandet inte förklaras slutbehandlati propositionen. Tillkännagivandet förklarades i stället slutbehandlat i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 49). Punkten är slutbehandlad. Punkt 11 om grovt sexuellt ofredande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om grovt sexuellt ofredande och tillkännager detta för regeringen (bet. 2021/22:JuU23 s. 29 f.). Den 13 april 2022 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar (prop. 2021/22:231). I propositionen lämnades bl.a. förslag om grovt sexuellt ofredande. Genom förslagen ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett. Då tillkännagivandet beslutades i tiden efter propositionen kunde tillkännagivandet inte förklaras slutbehandlati propositionen. Tillkännagivandet förklarades i stället slutbehandlat i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 49). Punkten är slutbehandlad. Punkt 13 om köp av sexuell handling av barn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om köp av sexuell handling av barn (bet. 2021/22:JuU23 s. 29 f.). Den 13 april 2022 beslutade regeringen propositionen Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar (prop. 2021/22:231). I propositionen föreslogs bl.a. att straffet för utnyttjande av barn genom köp av sexuellhandling ska skärpas. Genom förslaget ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett. Då tillkännagivandet beslutades i tiden efter propositionen kunde tillkännagivandet inte förklaras slutbehandlat i propositionen. Tillkännagivandet förklarades i stället slutbehandlat i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 49). Punkten är slutbehandlad. Punkt 21 om grov stöld*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om skärpt minimistraff för grov stöld (bet. 2021/22:JuU23 s. 40 f.). Regeringen avser att under våren 2023 tillsätta en utredning som ur ett brett perspektiv ska se över straffskalorna. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 29 om straffrättsligt skydd för skolpersonal*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om straffrättsligt skydd för skolpersonal (bet. 2021/22:JuU23 s. 48 f.). I maj 2020 beslutade regeringen kommittédirektiven Ett förstärkt straffrättsligt skydd för vissa samhällsnyttiga funktioner och några andra straffrättsliga frågor (dir. 2020:54). Utredaren fick i uppdrag att bl.a. överväga och ta ställning till vilka samhällsnyttiga funktioner som är i behov av ett förstärkt straffrättsligt skydd och hur ett sådant skydd kan uppnås. Uppdraget redovisades den 2 februari 2022 genom betänkandet En skärpt syn på brott mot journalister och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner (SOU 2022:2). Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 18 maj 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 34 om skärpta straff m.m. för brott kopplade till grov organiserad brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om skärpta straff för grov organiserad brottslighet (bet. 2021/22:JuU23 s. 59 f.). Regeringen beslutade den 11 juni 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. överväga och lämna förslag till ändringar i lagstiftningen som innebär en skärpt och mer effektiv straffrättslig reglering mot brott i kriminella nätverk, särskilt brott med kopplingar till kriminella uppgörelser (dir. 2020:62). Den 24 augusti 2021 överlämnades betänkandet Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (SOU 2021:68). Den 11 augusti 2022 beslutade regeringen lagrådsremissen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk. Regeringen beslutade den 26 januari 2023 propositionen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (prop. 2022/23:53). Genom propositionens förslag bedömde regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 40 om narkotikabrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om strängare straff för narkotikaförsäljning (bet. 2021/22:JuU23 s. 59 f.). Regeringen beslutade den 11 juni 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. överväga och lämna förslag till ändringar i lagstiftningen som innebär en skärpt och mer effektiv straffrättslig reglering mot brott i kriminella nätverk, särskilt brott med kopplingar till kriminella uppgörelser (dir. 2020:62). Den 24 augusti 2021 överlämnades betänkandet Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (SOU 2021:68). Den 11 augusti 2022 beslutade regeringen lagrådsremissen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk. Regeringen beslutade den 26 januari 2023 propositionen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (prop. 2022/23:53). Genom propositionens förslag om narkotikabrott bedömde regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 43 om översyn av bestämmelserna om preskription*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av bestämmelserna om preskription (bet. 2021/22:JuU23 s. 73 f.). Regeringen beslutade den 10 september 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i brottsbalken (dir. 2020:91). Uppdraget redovisades i december 2021 i betänkandet En översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription (SOU 2021:90). Utredningen föreslår bland annat generellt förlängda preskriptionstider för allvarliga brott. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 15 mars 2022. Den fortsatta beredningen av utredningens förslag pågår inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 52 om straffmätning vid flerfaldig brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet (bet. 2021/22:JuU23 s. 87 f.). Under sommaren 2021 tillsattes en utredning för att se över reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet (dir. 2021:56). Utredaren fick i uppdrag att överväga och föreslå förändringar av strafflagstiftningen som ger uttryck för en skärpt syn på flerfaldig brottslighet. Enligt utredningens direktiv ska det säkerställas att straff står i proportion till brottslighetens allvar även för den som begår flera brott. Uppdraget redovisades den 24 januari 2023. Betänkandet (SOU 2023:1) har remitterats i mars 2023. Remisstiden går ut den 5 juni. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 21, 29, 43 och 52. 124. Rskr. 2021/22:246 Kriminalvårdsfrågor Mot. 2021/22:3779 m.fl., bet. 2021/22:JuU25 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om nationellt avhopparprogram*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa ett nationellt avhopparprogram (bet. 2021/22:JuU25). Regeringen gav i december 2019 Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelsen och Socialstyrelsen gemensamt i uppdrag att ta fram ett nationellt avhopparprogram. Myndigheterna slutredovisade uppdraget den 1 mars 2021. Mot bakgrund av de behov som myndigheterna redovisade beslutades den 23 september 2021 om ett uppdrag till Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen om att vidta åtgärder för att förstärka och utveckla stödet till avhoppare i landet (Ju2021/03331). Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 februari 2024. Regeringskansliet beslutade samma dag att tillsätta en bokstavsutredare i syfte att stödja och koordinera myndigheternas arbete under ett år (Ju2021/03348). Riksdagen biföll därefter, den 8 december 2021, Justitieutskottets ställningstagande kring avhopparverksamhet (rskr. 2021/22:89, bet. 2021/22:JuU1). Enligt utskottet bör bl.a. ett nationellt exitprogram inrättas och Polismyndighetens anslag ökas med ytterligare 50 miljoner kronor fr.o.m. 2022 för att möjliggöra ökad avhopparverksamhet. Mot bakgrund av riksdagens beslut utvidgades bokstavsutredarens uppdrag den 22 december 2021 till att även omfatta att analysera och lämna förslag på hantering av Justitieutskottets ställningstagande. Den 28 april 2022 delredovisade Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen vilka åtgärder de genomfört och planerar att genomföra i det pågående avhopparuppdraget (Ju2021/03331). Samma dag delredovisade även bokstavsutredaren sitt uppdrag (Ju2021/03348). Enligt utredaren är någon förändring av rollerna mellan stat och kommun i arbetet med stöd till avhoppare inte rimlig, effektiv eller möjlig. Sociala stöd- eller hjälpinsatser för avhoppare - som för att vara framgångsrika förutsätter individens frivillighet och motivation - ligger utanför myndigheternas roller och kunskapsområden. Det är enligt utredaren heller inte motiverat att avveckla fungerande avhopparverksamheter som redan etablerats vid socialtjänsterna. Utredaren anser däremot att ett nationellt exitprogram kan skapas som innebär att avhoppare i landet ska få mer enhetliga och likvärdiga bedömningar och insatser, med utgångspunkt i den nuvarande rollfördelningen mellan stat och kommun. Detta kan enligt utredaren uppnås med ett arbete som bygger på att utveckla och sprida bästa tillgängliga kunskap och stödja och utveckla socialtjänsternas och myndigheternas verksamheter. En förutsättning för detta är enligt utredaren att öka den nationella samordningen och skapa en struktur för arbetet på nationell nivå. De statliga myndigheterna kan därefter lämna det stöd som behövs till kommunerna, exempelvis metod- och kunskapsstöd, utveckling av behandlingsmetoder och verktyg för uppföljning. Bokstavsutredaren lämnade även flera förslag, bl.a. om att Polismyndigheten ska ha ett nationellt samordnande ansvar för arbetet med stöd till avhoppare samt att Polismyndigheten, Kriminalvården och Statens institutionsstyrelse ska utveckla sitt arbete för att identifiera potentiella avhoppare, i syfte att fler individer ska kunna komma ifråga för stödinsatser. I enlighet med bokstavsutredarens förslag beslutades ett ändringsuppdrag den 30 juni 2022 som ger Polismyndigheten det nationellt samordnande ansvaret för det pågående myndighetsgemensamma arbetet med avhopparverksamhet från och med den 1 oktober 2022. Uppdraget innebär att Polismyndigheten ska leda, driva och vara sammankallande för och rapportera om det myndighetsgemensamma arbetet. Polismyndigheten ska vidare förvalta den nationella webbplats om avhopparverksamhet som myndigheterna har i uppdrag att skapa samt, liksom tidigare, ansvara för att fördela medel till stödinsatser för avhoppare. Uppdraget till Polismyndigheten innebär inte några förändringar i myndigheternas roller när det gäller det operativa arbetet och inte heller mellan statliga myndigheter och kommunernas socialtjänster. Polismyndigheten, Kriminalvården och Statens institutionsstyrelser ska enligt ändringsuppdraget också utveckla arbetet med att identifiera avhoppare. Syftet är att förstärka det uppsökande arbetet, så att fler individer ska komma i fråga för stödinsatser för att lämna kriminaliteten bakom sig. Myndigheterna ska vidare emellan sig fördela övriga eventuella uppgifter kring avhopparverksamhet som kan finnas på nationell nivå. En sådan fördelning ska utgå från respektive myndighets kompetens- och ansvarsområden. Övriga delar av det pågående myndighetsgemensamma uppdraget och uppdragstiden ligger fast. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om påföljd och behandling för personer som begår sexualbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att Kriminalvården bör få i uppdrag att inventera forskning på området samt utforma lämpliga program för farmakologisk och annan medicinsk behandling av pedofiler. Utskottet anför också att möjligheterna att införa vård som påföljd vid sidan av fängelse bör utredas. I en utredning om en utvidgad påföljdsbestämning vid sexualbrott mot barn bör det övervägas i vilken utsträckning regler om tvångsvård ska vara tillämpliga vid påföljdsbestämningen (bet. 2021/22:JuU25 s. 32). Regeringen har i Kriminalvårdens regleringsbrev för budgetåret 2023 gett myndigheten i uppdrag att redovisa en sammanfattning av forskningsläget avseende farmakologiskt och annan medicinsk behandling för klienter som är dömda för sexualbrott. Myndigheten ska vidare redovisa vilka insatser som kan erbjudas dessa klienter under verkställigheten samt vilket utvecklingsarbete som bedrivs inom myndigheten när det gäller målgruppen. I redovisningen ska särskilt fokus riktas mot klienter som är dömda för sexualbrott mot barn. Redovisning ska lämnas i Kriminalvårdens årsredovisning den 22 februari 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 17 om kriminalisering av rymningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kriminalisering av rymningar och avvikelser (bet. 2021/22:JuU25 s. 41). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. kommer att behandla den fråga tillkännagivandet avser. Uppdraget ska redovisas senast den 29 december 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 18 om fler anstalts- och häktesplatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om fler anstalts- och häktesplatser (bet. 2021/22:JuU25 s. 42). Kriminalvården har vid tre tillfällen, i enlighet med uppdrag i myndighetens regleringsbrev för budgetåren 2020, 2021 och 2022, redovisat en plan för ökad platskapacitet (Ju2020/00799, Ju2021/00955 och Ju2022/00818). Av den senast inlämnade utbyggnadsplanen framgår att myndigheten planerar ett tillskott om cirka 4 700 platser under perioden. Regeringen har i Kriminalvårdens regleringsbrev för budgetåret 2023 gett myndigheten i uppdrag att den 1 mars 2023 inkomma med en uppdatering av utbyggnadsplanen. Myndigheten har också i uppdrag att därutöver beräkna vilken ytterligare kapacitet som kommer behövas i häkte, anstalt och frivård för att kunna hantera de förslag som lämnats i Tidöavtalet. Kriminalvården redovisade i juni 2022 ett regeringsuppdrag om att ta fram en plan för en strategisk kompetensförsörjning (Ju2022/02133). Regeringen har i Kriminalvårdens regleringsbrev för budgetåret 2023 gett myndigheten i uppdrag att inkomma med en genomförandeplan för kompetensförsörjningen för åren 2023-2032. Kriminalvårdens anslag har stärkts kraftigt de senaste budgetåren (bl.a. prop. 2019/20:1, prop. 2020/21:1). I budgetpropositionen för 2023 föreslog regeringen att Kriminalvårdens anslag skulle stärkas med ytterligare drygt 2,4 miljarder kronor fr.o.m. 2025 i syfte att kunna fortsätta öka kapaciteten (prop. 2022/23:1 utg. omr. 4 avsnitt 3.10 s. 76). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 23 om biträdande övervakare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en total översyn av systemet med biträdande övervakare inom Kriminalvården (bet. 2021/22:JuU25 s. 43). Riksdagen har därmed bifallit motion 2021/22:3779 yrkande 36. Regeringen beslutade den 22 december 2022 att ge Kriminalvården ett återrapporteringskrav i regleringsbrevet för 2023 att redovisa hur myndigheten arbetar för att säkerställa att personer som förordnas som biträdande övervakare är lämpliga för uppgiften. Kriminalvården ska återrapportera sin redovisning i årsredovisningen för 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 24 om åtgärder för att öka antalet överföringar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att Sverige bör prioritera arbetet med att skriva avtal med andra länder om överförande av verkställighet, att Kriminalvården ges i uppdrag att påtagligt öka antalet överföranden av fångar med utländskt medborgarskap i svenska fängelser till sina respektive hemländer och att Kriminalvården bör fördjupa samarbetet med kriminalvården i de länder vars medborgare är överrepresenterade i de svenska anstalterna för att överföring ska bli möjligt i fler fall (bet. 2021/22:JuU25 s. 53). Tillkännagivandet motsvarar tillkännagivandet om åtgärder för att öka antalet överföranden av dömda utländska medborgare till deras respektive hemländer (bet. 2020/21:JuU26 punkt 33, rskr. 2020/21:304). Bilaterala och multilaterala kontakter har genomförts med relevanta länder i syfte att utöka möjligheterna till överföranden. Regeringen avser fortsätta detta arbete. Inriktningen på arbetet är också att bilaterala avtal övervägs i de fall där det anses möjligt, lämpligt och resurseffektivt. Den 1 december 2022 trädde ny lagstiftning i kraft som syftar till en förbättrad hantering av ärenden om överförande av straffverkställighet (SFS 2022:1459). Beredning av ytterligare lagändringar pågår inom Regeringskansliet. I regleringsbrevet för budgetåret 2022 fick myndigheten i uppdrag att två gånger per år redovisa en rad statistiska uppgifter avseende handläggning och beslut om överföranden av straffverkställighet. Samtidigt fick Kriminalvården i uppdrag att informera Regeringskansliet när myndigheten identifierar återkommande svårigheter i samband med ärendehanteringen i förhållande till specifika länder. I regleringsbrevet för budgetåret 2023 har regeringen gett Kriminalvården i uppdrag att fortsätta med denna redovisning. Uppdraget ska redovisas den 15 augusti 2023 och den 15 februari 2024. Härutöver har myndigheten fått i uppdrag att i årsredovisningen för 2023 redovisa åtgärder som vidtagits i syfte att ytterligare öka antalet överföranden av straffverkställighet samt vilka hinder myndigheten möter på området. Punkten är inte slutbehandlad. 125. Rskr. 2021/22:251 Ett särskilt brott för hedersförtryck Prop. 2021/22:138, bet. 2021/22:JuU17 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om ett särskilt brott för hedersförtryck: Den 28 april 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 310). Punkt 4 om preskription*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om preskription (bet. 2021/22:JuU17 s. 6 f.). Regeringen beslutade den 10 september 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att genomföra en översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription i brottsbalken (dir. 2020:91). Uppdraget redovisades i december 2021 i betänkandet En översyn av den straffrättsliga regleringen om preskription (SOU 2021:90). Utredningen har övervägt om preskriptionsbestämmelserna för grov fridskränkning mot en person som inte fyllt 18 år bör ändras och i det sammahanget även berört det vid den tidpunkten föreslagna hedersbrottet. Betänkandet har remitterats och remisstiden gick ut den 15 mars 2022. Den fortsatta beredningen av utredningens förslag pågår inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 126. Rskr. 2021/22:252 Nya verktyg mot gängkriminaliteten Mot 2021/22:1501 m.fl., bet. 2021/22:JuU44 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om beslag och förverkande av brottsvinster*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förbättrade möjligheter att förverka tillgångar från kriminella (bet. 2021/22:JuU44 s. 6). Frågan analyseras i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om vistelseförbud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa vistelseförbud (bet. 2021/22:JuU44 s. 20). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. kommer att behandla den fråga tillkännagivandet avser. Uppdraget ska redovisas senast den 29 december 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om effektivare användning av biometrisk information*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om effektivare användning av biometrisk information (bet. 2021/22:JuU44 s. 23 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om informationsutbyte mellan myndigheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om bättre informationsutbyte mellan myndigheter (bet. 2021/22:JuU44 s. 29). Regeringen gav den 28 april 2022 en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på hur informationsutbytet med brottsbekämpande myndigheter ska kunna förbättras. Uppdraget omfattar brottsbekämpande myndigheters informationsutbyte med statliga och kommunala myndigheter, huvudmän för privata skolor samt - vid behov - andra aktörer. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Genom tilläggsdirektiv (dir. 2023:11) som beslutades den 26 januari 2023 fick utredaren även i uppdrag att bl.a. ta ställning till hur det kan inrättas en huvudregel i sekretesslagstiftningen som innebär att de myndigheter och andra aktörer som omfattas av uppdraget ska kunna utbyta information med brottsbekämpande myndigheter när det behövs för att förebygga och bekämpa brott och, oavsett bedömning i sak, lämna författningsförslag som innebär en sådan ny huvudregel. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 4-6. 127. Rskr. 2021/22:257 Återkallelse av uppehållstillstånd som har meddelats av Regeringskansliet i vissa fall Prop. 2021/22:121, bet. 2021/22:SfU23 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 maj 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 456). 128. Rskr. 2021/22:258 Ändring av andelstal i gemensamhetsanläggningar Prop. 2021/22:122, bet. 2021/22:CU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 maj 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 362 och 363). 129. Rskr. 2021/22:260 Hyresrätt m.m. Mot. 2021/22:1710 m.fl., bet. 2021/22:CU5 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om främjande av ägarlägenheter m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att främja ägarlägenheter (bet. 2021/22:CU5 s. 35 f.). I tillkännagivandet anges bl.a. att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag som gör det möjligt att omvandla befintliga bostäder till ägarlägenheter. Tillkännagivandet har samband med tidigare tillkännagivande i frågan, se rskr. 2020/21:193, bet. 2020/21:CU7 (Ju 69 punkt 22). I betänkandet Från hyresrätt till äganderätt (SOU 2014:33) lämnades förslag som skulle göra det möjligt att omvandla hyreslägenheter till ägarlägenheter. Betänkandet har remissbehandlats. Justitiedepartementet har tagit fram beredningsunderlag, bl.a. genom samrådsmöten med berörda myndigheter och organisationer under 2017 och 2020. Det pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att analysera hur de frågor som omfattas av tillkännagivandena ska tas om hand. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i ett lämpligt sammanhang. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om hyrköpsystem m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om hyrköpssystem (bet. 2021/22:CU5 s. 38 f.). I tillkännagivandet anges bl.a. att regeringen skyndsamt bör tillsätta en utredning med syfte att utreda ett hyrköpsystem. Tillkännagivandet har samband med tidigare tillkännagivande i frågan, se rskr. 2020/21:193, bet. 2020/21:CU7 (Ju 69 punkt 23). Justitiedepartementet har tagit fram beredningsunderlag genom samrådsmöten med berörda myndigheter och organisationer under 2017 och 2020. Det pågår ett arbete inom Regeringskansliet med att analysera hur de frågor som omfattas av tillkännagivandena ska tas om hand. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i ett lämpligt sammanhang. Punkten är inte slutbehandlad. 130. Rskr. 2021/22:261 Familjerätt Mot. 2021/22:2611 m.fl., bet. 2021/22:CU6 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om kompetens hos yrkesverksamma i mål om vårdnad*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kompetens hos yrkesverksamma i mål om vårdnad (bet. 2021/22:CU6 s. 21 f.). I betänkandet Tryggare hem för barn (SOU 2022:71) som överlämnades till regeringen den 20 januari 2023 behandlas frågor om kompetenshöjande insatser. I Regeringskansliet pågår ett arbete med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet (se även rskr. 2020/21:315 punkt 10). Punkten är inte slutbehandlad. 131. Rskr. 2021/22:270 Polisfrågor Mot. 2021/22:2528 m.fl., bet. 2021/22:JuU22 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om antalet poliser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om antalet poliser (bet. 2020/21:JuU22 s. 22 f.). Regeringen har den 22 december 2022 gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som behöver vidtas för att nå målet om en polistäthet som åtminstone motsvarar genomsnittet i Europeiska unionen. Av redovisningen ska framgå vilka åtgärder som behöver vidtas, av vem och vid vilken tidpunkt samt vilka förutsättningar som måste finnas på plats för att nå målet så snart som möjligt. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 11 om forensisk verksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om forensisk verksamhet (bet. 2020/21:JuU22 s. 27 f.). Den forensiska verksamheten har stor betydelse för rättsväsendets möjligheter att utreda och lagföra brott. I samband med polisens ombildning bedömde regering och riksdag att dåvarande Statens kriminaltekniska laboratorium skulle införlivas i den nya Polismyndigheten i syfte att stärka och utveckla en sammanhållen forensisk process, från brottsplats till laboratorium. Polismyndighetens forensiska process omfattar kriminaltekniskt fältarbete, arbete på forensiska stationer och it-brottscentrum samt laborativ forensik. Nationellt forensiskt centrum (NFC) har processansvar för den forensiska processen och ägarskap för den laborativa verksamheten i myndigheten. Polismyndigheten och NFC har bedrivit ett kontinuerligt arbete för att effektivisera ärendehanteringen och förstärka den forensiska förmågan i myndigheten. NFC har byggt ut sin verksamhet till fler platser i landet och finns nu på tolv orter. I polisregionerna har forensiska stationer etablerats på 33 platser, som bemannas med kriminalteknisk kompetens. Genom de senaste årens resursförstärkningar av Polismyndigheten har NFC kunnat utöka sin bemanning, vilket har varit nödvändigt för att möta den ökade efterfrågan på forensiska analyser. I budgeten för 2022 har det också gjorts en långsiktig satsning på att utveckla Polismyndighetens tekniska förmåga. Resurstillskottet inkluderar medel till NFC för en snabbare hantering av digitala bevis och dna. Genom regleringsbrev följer regeringen hur Polismyndigheten arbetar för att säkerställa kapacitet och effektivitet i den forensiska processen. Därtill finns återrapporteringskrav som innebär att myndigheten ska redovisa hur tillskottet för att utveckla myndighetens tekniska förmåga har använts. Av redovisningen ska bl.a. framgå hur kapaciteten vid NFC har förstärkts. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 49 och 50) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 13 om beredskapspolis*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att inrätta en beredskapspolis (bet. 2020/21:JuU22 s. 27 f.). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har fått i uppdrag att översiktligt bedöma och redovisa behovet av personalförstärkningar inom bevakningsansvariga myndigheter, kommuner, regioner och näringslivet för att nödvändig verksamhet ska kunna upprätthållas vid höjd beredskap och krig. MSB ska bedöma var det finns behov av särskilda åtgärder för att säkra personalbehoven inom de verksamhetsområden som är av central betydelse för att uppnå målet med det civila försvaret. Uppdraget redovisades den 29 april 2022. Frågan bereds i Regeringskansliet och behöver kopplas samman med det uppdrag som MSB fick den 31 mars 2022 gällande ett uppdrag att bl.a. ta fram underlag rörande det civila försvaret på längre sikt, dvs. för 2024 och framåt (Ju2022/01209). I uppdraget framgår att MSB:s analys bör användas som ett underlag för Försvarsberedningens kommande arbete, vilket var en del av den överenskommelse som gjordes mellan dåvarande regering och riksdagens partier den 16 mars 2022. MSB har genomfört uppdraget med stöd av ett sjuttiotal myndigheter, däribland samtliga beredskapsmyndigheter, och rapporteringen som har lämnats bygger på de underlag som myndigheterna har inkommit med till MSB. En del i redovisningen handlar om personalförsörjning. Personalförsörjning handlar i detta sammanhang om att säkerställa att personal finns tillgänglig inför och under höjd beredskap och krig med särskilt fokus på åtgärder kopplade till civilplikt och frivilliga försvarsorganisationer. Regeringen aviserade i den totalförsvarspolitiska inriktningspropositionen (prop. 2020/21:30) att en sådan översyn bör påbörjas snarast då det i dagsläget finns flera oklarheter, bl.a. hur näringslivets personalförsörjning ska organiseras och Arbetsförmedlingens roll i systemet. Frågan kommer övervägas inom ramen för det fortsatta arbetet kring personalförsörjning vid höjd beredskap och krig. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 20 om renodling av polisens arbetsuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om renodling av polisens arbetsuppgifter (bet. 2021/22:JuU22 s. 47 f.). Under rskr. 2014/15:152 (Ju 3) punkt 20 redogör regeringen för vad man har gjort för att renodla Polismyndighetens arbetsuppgifter. Regeringen har påbörjat en analys av ytterligare frågor om renodling. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 22 om förhör av misstänkta för sexualbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förhör av misstänkta för sexualbrott (bet. 2020/21:JuU22 s. 49 f.). Polismyndigheten har ett metodstöd med tillhörande checklistor som ska användas vid utredningar av sexualbrott, Ett utvecklat bästa arbetssätt. I metodstödet finns bl.a. avsnitt som behandlar förhör med misstänkt. Av metodstödet framgår att personer som är misstänkta för sexualbrott ska höras skyndsamt. Polismyndigheten arbetar för närvarande med att uppdatera metodstödet för att det i större utsträckning ska beröra förhör med misstänkta i sexualbrottsärenden. Användningen av metodstödet följs upp genom egenkontroller i samtliga polisområden. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 begärs en redovisning av hur Polismyndigheten följer upp och säkerställer att aktuella metodstöd och riktlinjer för utredningsarbetet tillämpas. Redovisning lämnades i årsredovisningen för 2022. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7 s. 50) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 27 om skydd av identitetsuppgifter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skydd av identitetsuppgifter (bet. 2021/22:JuU22 s. 9 och 55 f.). Regeringen gav den 21 april 2022 en särskild utredare i uppdrag att överväga olika författningsändringar för att minska offentliganställdas utsatthet för våld, hot och trakasserier (dir. 2022:31). Uppdraget omfattar bl.a. att analysera behovet av en minskad exponering av offentliganställdas namn och ta ställning till om behovet motiverar författningsändringar som minskar kraven på användning av namn i beslut och andra handlingar som dokumenterar åtgärder samt att analysera behovet av ett starkare skydd för uppgifter om offentliganställda och ta ställning till om behovet motiverar författningsändringar som stärker skyddet för uppgifterna. Uppdraget skulle enligt ursprungsdirektiven ha redovisats senast den 1 augusti 2023. Regeringen gav den 2 februari 2023 tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2023:16) som bl.a. innebär att utredaren nu även har fått i uppdrag att, oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som stärker skyddet för offentliganställda. Utredningstiden har förlängts och uppdraget ska nu redovisas senast den 1 januari 2024. Tillkännagivandet bedömdes tillgodosett och slutbehandlat i och med beslutet om tilläggsdirektiv. Punkten är slutbehandlad. Punkt 53 om ordningsvakter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ordningsvakter (bet. 2021/22:JuU22 s. 13 och 95 f.). I november 2019 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regelverket för ordningsvakter. Ordningsvaktsutredningen överlämnade i maj 2021 betänkandet En ny lag om ordningsvakter m.m. (SOU 2021:38). Betänkandet har remitterats. Regeringen har i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1) föreslagit att Polismyndigheten tillförs medel för att ge myndigheten förutsättningar att bedriva verksamheten i enlighet med de planerade lagändringarna. Regeringen har för avsikt att under våren 2023 överlämna en proposition om en ny lag om ordningsvakter till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 8, 13, 20 och 53. 132. Rskr. 2021/22:272 Tillträdesförbud till badanläggningar och bibliotek Prop. 2021/22:108, bet. 2021/22:JuU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om tillträdesförbud till badanläggningar och bibliotek: Den 12 maj 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 406-409). 133. Rskr. 2021/22:273 Unga lagöverträdare Mot. 2021/22:2508 m.fl., bet. 2021/22:JuU27 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om åtgärder mot ungdomsrånen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder mot ungdomsrånen (bet. 2021/22:JuU27 s.29 f.). Av tillkännagivandet framgår bland annat att utskottet efterfrågar en bredare utredning som tydligare analyserar orsaker till ökningen av ungdomsrånen. I frågan om utskottets uttalande om en utredning som tydligare analyserar orsakerna till ökningen av ungdomsrån bör framhållas att Brå i december 2021 publicerade en kartläggning av ungdomsrån, vars fokus var den period då ungdomsrånen ökade (Brå 2021:19). Brå ger i studien en samlad bild av utvecklingen av ungdomsrån, brottens karaktär, vilka som misstänks och vilka som utsätts samt ungdomars erfarenheter av personrån. Myndigheten redovisar i studien vilka bakomliggande orsaker som finns till rånen. Brås studie visar att det som driver unga att råna framför allt är att få pengar, spänning och status vilket också framkommit i tidigare forskning på området (se Brå 2019:19 s. 80-82). Studien visar även att konflikter eller kränkningar kan vara bakomliggande motiv till att ungdomar rånar. Vidare konstaterar Brå att ökningen i både antalet anmälda brott och ungdomars självrapporterade utsatthet för rån under perioden 2015-2019 talar för att det i huvudsak handlar om en faktisk ökning av ungdomsrånen och inte en förändring i anmälningsbenägenheten. Brå konstaterar även att de anmälda ungdomsrånen liksom den självrapporterade utsattheten minskade 2020, men att det är osäkert om det är starten på en nedåtgående trend eller en tillfällig avvikelse till följd av covid 19-pandemin. Minskningarna har därefter fortsatt (se statistik från den Nationella trygghetsundersökningen respektive anmälda rån mot person under 18 år). Brås studie om ungdomsrån utgår från en bred ansats och baseras på tillgänglig statistik, intervjuer med gärningspersoner, brottutsatta och föräldrar till brottsutsatta samt en genomgång av drygt 700 förundersökningar. Regeringen har i propostionen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (prop. 2022/23:53) framfört att det mot bakgrund av den breda genomlysning av ungdomsrån som Brå gjort, och de svårigheter som finns med att göra en mer fördjupad analys av de bakomliggande orsakerna till förändringarna i antalet ungdomsrån, inte vore meningsfullt att ge Brå eller någon annan myndighet i uppdrag att ytterligare studera ökningen av ungdomsrån. Därutöver kan nämnas att Brå i regleringsbrevet för 2022 fick i uppdrag att genomföra en kunskapssammanställning av svensk och internationell forskning om socioekonomiska faktorer och brott (Ju2022/04139). Brå har även i uppdrag att studera hur barn och unga involveras i kriminella nätverk (Ju2022/01405). Uppdragen redovisas senast den 1 mars 2023 respektive 1 november 2023. Denna del av tillkännagivandet redovisades i propostionen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk och bedömdes därmed vara tillgodosedd (prop. 2022/23:53). Av tillkännagivandet framgår vidare att minimistraffet för rån ska skärpas till fängelse ett år och sex månader. Denna del av tillkännagivandet har tillgodosetts genom förslag i propositionen Skärpta straff för brott i kriminella nätverk (prop. 2022/23:53). Enligt tillkännagivandet ska alla rån med förnedrande inslag bedömas som grova rån och leda till minst fem års fängelse. Den fortsatta hanteringen av denna del av tillkännagivandet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om utredning av brott som begås av barn under 15 år*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utredning av brott som begås av barn under 15 år (bet. 2021/22:JuU27 s. 30 f.). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera om de särskilda bestämmelser som rör utredningar om brott som barn under 15 år misstänks ha begått är ändamålsenliga och om de tillämpas på avsett sätt. Likaså skulle utredaren lämna förslag på de författningsändringar eller andra åtgärder som bedöms nödvändiga i syfte att brott som barn under 15 år misstänks för ska utredas i större utsträckning (dir. 2019:103). Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). En lagrådsremiss beslutades i januari 2023 och regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 11 om bevistalan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om bevistalan (bet. 2021/22:JuU27 s. 30 f.). Regeringen beslutade den 19 december 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över systemet med bevistalan och lämna förslag på de författningsändringar som bedöms nödvändiga (dir. 2019:103). Uppdraget redovisades i januari 2022 i betänkandet Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott (SOU 2022:1). En lagrådsremiss beslutades i januari 2023 och regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 17 om straffrabatten för unga myndiga*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma med ett lagförslag som innebär att straffrabatten för unga myndiga lagöverträdare slopas för samtliga brott (bet. 2021/22:JuU27 s. 40 f.). Regeringen avser att under våren 2023 tillsätta en utredning som bl.a. ska omfatta den fråga som tillkännagivandet avser. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 24 om ansvar för sluten ungdomsvård*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ansvaret för sluten ungdomsvård (bet. 2021/22:JuU27 s. 44 f.). Regeringen beslutade den 3 november 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). I uppdraget ingår att särskilt överväga vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för verkställigheten av den eller de frihetsberövande påföljder som föreslås användas. Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 10, 11, 17 och 24. 134. Rskr. 2021/22:275 Vapenfrågor Mot. 2021/22:2509 m.fl., bet. 2021/22:JuU28 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om EU:s vapendirektiv (reservation 1)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om EU:s vapendirektiv. Enligt tillkännagivandet ska regeringen skyndsamt tillsätta en ny utredning som tar fram ett förslag som både uppfyller de krav som direktivet ställer och kan få stöd i riksdagen (bet. 2021/22:JuU28 s. 44). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. lämna förslag till de författningsändringar som krävs i svensk rätt för att genomföra 2017 års ändringsdirektiv till EU:s vapendirektiv på miniminivå (dir. 2022:40). Utredningen lämnade den 14 november 2022 delbetänkandet EU:s vapendirektiv - genomförande av 2017 års ändringsdirektiv på miniminivå till regeringen (SOU 2022:62). Betänkandet har remissbehandlats och en lagrådsremiss beslutades den 16 februari 2023. Regeringen avser att överlämna en proposition med lagförslag till riksdagen under våren 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om översyn av vapenlagstiftningen (reservation 2)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om en översyn av vapenlagstiftningen (bet. 2021/22:JuU28 s. 45). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om ny tillståndsmyndighet för vapenärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden (bet. 2021/22:JuU28 s. 15 f.). Regeringskansliet arbetar med att ta fram utredningsdirektiv. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om handläggning av vapenlicensärenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om handläggningen av vapenlicensärenden (bet. 2021/22:JuU28 s. 18 f.). Regeringen har tidigare gett Polismyndigheten i uppdrag att redovisa och utveckla arbetet med hanteringen av vapentillstånd. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2022 har myndigheten fått ett nytt återrapporteringskrav om att redovisa hur handläggningstiderna i vapentillståndsärenden har utvecklats och hur utvecklings- och effektiviseringsarbetet inom vapentillståndsprocessen fortskrider. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om tidsbegränsade licenser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidsbegränsade licenser (bet. 2021/22:JuU28 s. 21 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om synnerliga skäl i vapenlagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om synnerliga skäl i vapenlagen (bet. 2021/22:JuU28 s. 24 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om synnerliga skäl. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 7 om licenshantering vid vapenbyte*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om licenshantering vid vapenbyte (bet. 2021/22:JuU28 s. 26 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om utökning av vapenhandlares uppgifter. Utredaren gjorde bedömningen att en överföring av tillståndsprövning i vapenärenden till vapenhandlare inte kan ske med bibehållen säkerhet. Utredaren föreslog i stället en effektivisering av tillståndsprövningen. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 8 om krav för vapenlicens*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kraven för vapenlicens (bet. 2021/22:JuU28 s. 28 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 9 om utökad vapengarderob*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökad vapengarderob (bet. 2021/22:JuU28 s. 29 f.). En utredare har haft i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att utreda vissa frågor på vapenlagstiftningens område, bl.a. frågan om en utökad vapengarderob. Utredaren har i juni 2018 redovisat sitt uppdrag i promemorian Tillståndsprövning av vapendelar m.m. (Ds 2018:30). Promemorian har remissbehandlats. Med anledning av bl.a. vissa remissinstansers synpunkter har en ny promemoria med ett nytt förslag på reglering tagits fram. Promemorian har remitterats och remisstiden löpte ut den 28 januari 2022. Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om europeiskt skjutvapenpass*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om europeiskt skjutvapenpass (bet. 2021/22:JuU28 s. 32 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 11 om handel med vapen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om handel med vapen (bet. 2021/22:JuU28 s. 34 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 12 om tillsyn av skjutbanor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillsyn av skjutbanor (bet. 2021/22:JuU28 s. 36 f.). Regeringskansliet arbetar med att ta fram utredningsdirektiv. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 17 om regelverket för vapensamlare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om regelverket för vapensamlare (bet. 2021/22:JuU28 s. 42 f.). Den 12 maj 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att bl.a. se över vapenlagstiftningen och ta ställning till vilka ändringar som bör göras i regelverket utifrån de tillkännagivanden från riksdagen som finns på vapenområdet (dir. 2022:40). Uppdraget avseende en översyn av vapenlagstiftningen ska redovisas senast den 10 november 2023. Regeringen avser att besluta tilläggsdirektiv till utredningen. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1-12 och 17. 135. Rskr. 2021/22:283 Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten Prop. 2021/22:59, bet. 2022/23:KU14 Skrivelsen är slutbehandlad. För vidtagna åtgärder se riksdagens skrivelse 2022/23:10 (jfr Ju 182). 136. Rskr. 2021/22:285 Kompletteringar till regelverket om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter Framst. 2021/22:RS5, bet. 2021/22:KU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 maj 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 442-444). 137. Rskr. 2021/22:293 Våldsbrott och brottsoffer Mot. 2021/22:2561 m.fl., bet. 2021/22:JuU26 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om utredning vid dödligt våld i nära relationer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utredning vid dödligt våld i nära relationer (bet. 2021/22:JuU26 s. 32 f.). I början av 2022 har Socialstyrelsen inkommit med en rapport utifrån deras permanenta uppdrag att bedriva utredningar enligt lagen (2007:606) om utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 16 om brott mot äldre*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om brott mot äldre (bet. 2021/22:JuU26 s. 13 f.). Regeringen beslutade den 24 februari 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. ta ställning till om det straffrättsliga skyddet för äldre och andra särskilt utsatta behöver förstärkas (dir. 2022:7). Uppdraget ska redovisas senast den 24 augusti 2023. Den 7 april 2022 gav regeringen Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i uppdrag att genomföra en informationskampanj till allmänhet och företag om informations- och cybersäkerhet (Ju2022/01292). Syftet med kampanjen har varit att öka medvetenheten och kunskapen om informations- och cybersäkerhet samt förstärka förmågan att skydda sig mot brott. MSB har överlämnat en skriftlig redovisning över uppdraget i december 2022. Därutöver arbetar Polismyndighetens nationella bedrägericentrum i brottsförebyggande syfte med informationsinsatser om bedrägerier. Insatserna görs för att öka kunskapen och medvetenheten, inte minst hos äldre personer, om hur man skyddar sig mot brott och manipulation samt ta bort känslan av skam som ofta finns hos dem som blivit utsatta. Information förmedlas via olika kanaler, såsom TV, radio och tidningar nationellt och lokalt, sociala medier och annonsplatser på nätet. Dessutom ges direkt information till olika föreningar, t.ex. pensionärsföreningarna PRO och SPF organisationer som ger stöd till brottsoffer, t.ex. Brottsofferjour samt en. Nationellt bedrägericentrum har i samarbete med pensionärsföreningarna och Brottsofferjouren utformat ett utbildningsmaterial, Försök inte lura mig, som särskilt riktar sig till äldre i syfte att öka kunskapen om hur man kan skydda sig mot bedrägerier. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 25 om ökad användning av kontaktförbud för brottsmisstänkta och deras närstående*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ökad användning av kontaktförbud för brottsmisstänkta och deras närstående (bet. 2021/22:JuU26 s. 47). Frågan analyseras inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 34 om barnahus*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vikten av att ta fram en nationell plan för barnahusens verksamhet genom ytterligare ett tillkännagivande i frågan (bet. 2021/22:JuU26 s. 69 f.). En utredare har haft i uppdrag att lämna förslag på en strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inkluderat hedersrelaterat våld och förtryck (dir. 2021:29). I uppdraget ingick att lämna förslag på hur barnahusverksamheten kan utvecklas, exempelvis vad gäller att ge likvärdig tillgång till stöd till barn under hela brottmålsprocessen och genom nationell samordning. Utredningen överlämnades den 18 januari 2023 och bereds i Regeringskansliet. Tillkännagivandet motsvarar tillkännagivandet om barnahus (bet. 2020/21:JuU27 punkt 38). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 43 om handläggningen av utredningar vid brott mot barn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om handläggningen av utredningar vid brott mot barn (bet. 2021/22:JuU26 s. 70). I regleringsbrevet för 2020 gavs Polismyndigheten i uppdrag att redovisa vilket arbete som bedrevs för att säkerställa att personal som förhör barn i så stor utsträckning som möjligt har särskild utbildning för uppgiften. För att öka andelen utredare med rätt kompetens för att hålla förhör med barn har Polismyndigheten tagit fram en ny utbildning som ersätter den tidigare barnförhörsledarutbildningen och utbildningen för ungdomsbrottsutredare. Den nya utbildningen riktar sig till alla utredare som utreder brott där barn, dvs. personer i ålder upp till 18 år, förekommer som målsägande, vittne eller misstänkt. En särskild utredare har haft i uppdrag att lämna ett förslag till en samlad nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck (dir. 2021:29 och dir. 2022:17). Strategin ska anlägga ett helhetsperspektiv och möjliggöra en sammanhållen inriktning för arbetet med att förebygga och bekämpa våld mot barn under den närmaste tioårsperioden. Uppdraget redovisades den 18 januari 2023 i betänkandet En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70) och förslagen bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 48 om statistik*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om statistik om orsakerna som ligger till grund för anmälningar till socialtjänsten eller till att barn omhändertas, kriminalstatistik som visar om brott mot barn begåtts inom familjen eller av en annan omsorgsperson samt statistik gällande brott med hedersmotiv (bet. 2021/22:JuU26 s. 78 f.). Den 1 juni 2022 trädde lagändringar i kraft som innebär att ett särskilt brott för hedersförtryck infördes i brottsbalken. Införandet av ett särskilt brott för hedersförtryck innebär att statistik om anmälda, handlagda och uppklarade brott samt misstänkta och lagförda personer finns respektive kommer att finnas tillgänglig inom ramen för den officiella kriminalstatistiken. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 10, 16, 25, 34, 43 och 48. 138. Rskr. 2021/22:294 Riksrevisionens rapport om ersättning till rättsliga biträden i brottmål Skr. 2021/22:109, bet. 2021/22:JuU19 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om en översyn av regelverket för ersättning till rättsliga biträden i brottmål*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av hela regelverket för ersättning till rättsliga biträden i brottmål. Enligt tillkännagivandet bör dessutom ett nytt system för ersättningsanspråken införas och utformas på ett sätt som gör att kontroll och granskning sker rutinmässigt och att det är enkelt att upptäcka fusk och dubbeldebitering (bet. 2021/22:JuU19 s. 10). Domstolsverket har på regeringens uppdrag analyserat varför ersättningarna från anslaget 1:11 Rättsliga biträden har ökat. Uppdraget slutredovisades den 1 mars 2022 (Ju2021/03425). I slutredovisningen lämnar Domstolsverket förslag till olika åtgärder som kan övervägas för att öka kostnadskontrollen och minska kostnaderna för rättsliga biträden. Vissa åtgärder avser Domstolsverket att arbeta vidare med självständigt och vissa åtgärdsförslag har lämnats till regeringen för en bedömning av ett eventuellt genomförande. Domstolsverkets förslag bereds i Regeringskansliet. Regeringen beslutade den 30 juni 2022 om ett återrapporteringskrav i Sveriges Domstolars regleringsbrev för budgetår 2022. Återrapporteringskravet innebär att Domstolsverket ska redovisa de åtgärder myndigheten vidtagit i syfte att skapa en bättre kostnadskontroll. Regeringen beslutade den 24 november 2022 förordningsändringar som innebär att de allmänna domstolarna, Rättshjälpsmyndigheten och Rättshjälpsnämnden ska få tillgång till inkomstuppgifter från Skatteverkets beskattningsdatabas, se 8 m § förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Det handlar bl.a. om uppgifter som behövs för beräkning och kontroll av återbetalningsskyldighet, avgift eller ersättning, t.ex. rättshjälpsavgift eller återbetalningsskyldighet i brottmål för offentlig försvarare. Förordningsändringarna trädde i kraft den 1 januari 2023. Domstolsverket arbetar med att ta fram en föreskrift om en taxa (schablonersättning) i förordnandemål, dvs. mål där ett rättsligt biträde förordnas under förundersökningen men där förundersökningen inte leder till åtal. För att taxan ska kunna tillämpas på ett effektivt sätt har Domstolsverket föreslagit att det ska införas en uppgiftsskyldighet för åklagare och polis. Domstolsverkets förslag har remitterats. Förslaget bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 139. Rskr. 2021/22:305 Effektivare bevisupptagning inom EU Prop. 2021/22:142, bet. 2021/22:JuU36 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 maj 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 622-624). 140. Rskr. 2021/22:306 Skärpta straff för knivbrott Prop. 2021/22:192, bet. 2021/22:JuU38 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 maj 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 608). 141. Rskr. 2021/22:307 Ändringar i lagar som genomför internationella bestämmelser om radiologiska skador vid sjötransporter Prop. 2021/22:117, bet. 2021/22:CU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 maj 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 602-606). 142. Rskr. 2021/22:317 Bättre tillgång till finansiell information i brottsbekämpningen Prop. 2021/22:127, bet. 2021/22:JuU39 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 maj 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 613-619). 143. Rskr. 2021/22:318 Skärpt straff för gravfridsbrott Prop. 2021/22:195, bet. 2021/22:JuU43 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om skärpt straff för gravfridsbrott: Den 25 maj 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 607). Punkt 2 om straffskalan för grovt gravfridsbrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om straffskalan för grovt gravfridsbrott (bet. 2021/22:JuU43 s. 9). Regeringen avser att under våren 2023 tillsätta en utredning som ur ett brett perspektiv ska se över straffskalorna. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om försvårande av utredning som kvalifikationsgrund för grovt brott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om försvårande av utredning som kvalifikationsgrund för grovt gravfridsbrott (bet. 2021/22:JuU43 s. 9-10). Regeringen avser att under våren 2023 tillsätta en utredning som ur ett brett perspektiv ska se över straffskalorna. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 3. 144. Rskr. 2021/22:319 Sekretess för ljuddämpare Prop. 2021/22:185, bet. 2021/22:JuU32 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 maj 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 610). 145. Rskr. 2021/22:323 Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden Prop. 2021/22:131, bet. 2021/22:JuU30 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om ny förvarsgrund*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa en ny förvarsgrund (bet. 2021/22:JuU30 s. 24). Tillkännagivandet bereds i Regeringskansliet. Regeringens avsikt är att tillsätta en ny utredning på området. Punkten är inte slutbehandlad. 146. Rskr. 2021/22:324 En samlad straffrättslig terrorismlagstiftning Prop. 2021/22:133, bet. 2021/22:JuU31 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 666-693). 147. Rskr. 2021/22:325 Ett modernare straffrättsligt skydd mot hemfridsbrott och olaga intrång Prop. 2021/22:194, bet. 2021/22:JuU40 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om ett modernare straffrättsligt skydd mot hemfridsbrott och olaga intrång: Den 8 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 661). Punkt 5 om särskild brottskod och ökad kartläggning av djurrättsrelaterad brottslighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att dels vidta åtgärder för att förbättra det statistiska underlaget samt kunskapsunderlaget om brott begångna av djurrättsaktivister, dels säkerställas att landsbygdsbor och lantbrukare omfattas av de trygghetsundersökningar som genomförs på årlig basis av Brottsförebyggande rådet (bet. 2021/22:JuU40 s. 17). Tillkännagivandet motsvarar delar av ett tidigare tillkännagivande på området, se rskr. 2019/20:256 och bet. 2019/20:JuU25 s. 103 och skr. 2021/22:75 (Ju 53). I propositionen Ett modernare straffrättsligt skydd mot hemfridsbrott och olaga intrång (prop. 2021/22:194) angavs bl.a. att någon klassificering utifrån motivet för brottet inte görs i brottskodsystemet och att systemet med brottskoder är utformat så att det skulle behöva införas en större mängd brottskoder för brott som utförs av djurrättsaktivister, vilket skulle riskera att göra systemet svåröverblickbart och öka risken för felkodning och kvalitetsbrister. Vidare angavs att systemet med brottskoder har skapats och förvaltas av myndigheterna själva och att myndigheterna inte har ansett att det finns skäl att införa särskilda brottskoder för brott begångna av djurrättsaktivister. Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen det tidigare tillkännagivandet tillgodosett. Riksdagen antog lagen den 31 maj 2022. I betänkandet avseende propositionen föreslog utskottet det nu aktuella tillkännagivandet. Brottsförebyggande rådet genomför årligen Nationella trygghetsundersökningen (NTU), i vilken ca 65 000 personer svarar på frågor om utsatthet för brott, otrygghet och oro för brott, förtroende för rättsväsendet och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet. Resultaten redovisas bl.a. uppdelat på boendeort, där boende i mindre städer/tätorter och landsbygdskommuner utgör en grupp. Möjligheterna att öka kunskapen om djurrättsrelaterad brottslighet analyseras i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om stärkt skydd för eftersöksjägare m.fl.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om stärkt skydd för eftersöksjägare m.fl., (bet. 2021/22:JuU40 s. 6 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 5 och 6. 148. Rskr. 2021/22:326 Stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer Prop. 2021/22:198, bet. 2021/22:CU20 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 2 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 753-755). Punkt 6 om utbetalning av skadestånd till brottsoffer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om effektivare utbetalning av skadestånd till brottsoffer (bet. 2021/22:CU20 s. 19 f.). Ett arbete har inletts i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. 149. Rskr. 2021/22:327 Hittegods i kollektivtrafiken Prop. 2021/22:218, bet. 2021/22:CU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 maj 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 798). 150. Rskr. 2021/22:328 Effektivare verktyg i utsökningsförfarandet Prop. 2021/22:197, bet. 2021/22:CU23 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 7 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 799). 151. Rskr. 2021/22:338 Nya regler om informationsutbyte om brottmålsdomar i EU Prop. 2021/22:172, bet. 2021/22:JuU37 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 733-738). 152. Rskr. 2021/22:347 En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring Prop. 2021/22:186, bet. 2021/22:JuU35 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om strafflindring vid medverkan i utredningen av någon annans brott: Den 7 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 791 och 792). Punkt 2 om rättens möjlighet att förelägga åklagaren att komplettera förundersökningen: Den 7 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 791). Punkt 3 om övriga ändringar i rättegångsbalken och brottsbalken: Den 7 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 791 och 792). Punkt 4 om skydd för vittnen: Den 7 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 793). Punkt 11 om bindande erbjudande om straffreduktion*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att det ska införas ett kronvittnessystem som innebär att en misstänkt som bistår de brottsbekämpande myndigheterna med värdefull information kan garanteras den straffreduktion som åklagaren erbjuder i utbyte mot samarbetet (bet. 2021/22:JuU35 s. 30). Regeringen beslutade den 19 december 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. ta ställning till om åklagarens förslag till strafflindring bör bli bindande för domstolen och, oavsett ställningstagande, lämna ett förslag på hur en sådan reglering kan utformas (dir. 2022:141). Uppdraget ska redovisas senast den 28 april 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 15 om falska uppgifter under en förundersökning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det bör utredas om brottet skyddande av brottsling ska kunna omfatta fler situationer än i dag. Brottet bör t.ex. omfatta sådana situationer där någon, till förmån för den som är misstänkt eller dömd för ett brott, under polisförhör eller på något annat sätt under en brottsutredning, lämnar falska uppgifter som kan påverka bevisläget. (bet. 2021/22:JuU35 s. 35 f.). Frågan analyseras inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 11 och 15. 153. Rskr. 2021/22:351 Sekretess hos två kommissioner Prop. 2021/22:235, bet. 2021/22:KU24 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 9 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 874). 154. Rskr. 2021/22:361 Utvecklingen på it-området när det gäller integritet och ny teknik Skr. 2021/22:203, bet. 2021/22:KU43 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 12 januari 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 155. Rskr. 2021/22:370 Tillfälligt omhändertagande av villkorligt frigivna och skyddstillsynsdömda Prop. 2021/22:193, bet. 2021/22:JuU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 930-933). 156. Rskr. 2021/22:375 En ny lag om företagsrekonstruktion Prop. 2021/22:215, bet. 2021/22:CU22 Skrivelsen är slutbehandlad Den 16 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 964-1000). 157. Rskr. 2021/22:376 Tryggare bostadsrätt Mot. 2021/22:4520 m.fl., bet. 2021/22:CU24 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 b om andra föravtal än förhandsavtal*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utreda hur reglerna om andra föravtal än förhandsavtal kan tydliggöras och skärpas (bet. 2021/22:CU24 s. 7 f.). Tillkännagivandet beslutades av riksdagen i juni 2022 i samband med att riksdagen antog flertalet av lagförslagen i propositionen Tryggare bostadsrätt (prop. 2021/22:171). Tillkännagivandet analyseras inom Justitiedepartementet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om lagförslaget om intygsgivares oberoende: Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1026). Punkt 3 om lagförslagen i övrigt: Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1026-1030). Punkt 4 om den framtida regleringen av förhandsavtal*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utreda hur regleringen kring förhandsavtal kan skärpas (bet. 2021/22:CU24 s. 13 f.). Tillkännagivandet beslutades av riksdagen i juni 2022 i samband med att riksdagen antog flertalet av lagförslagen i propositionen Tryggare bostadsrätt (prop. 2021/22:171). Tillkännagivandet analyseras inom Justitiedepartementet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 b och 4. 158. Rskr. 2021/22:378 Ökad rättssäkerhet och snabbare verkställighet i internationella familjemål Prop. 2021/22:189, bet. 2021/22:CU26 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 948-954, 957 och 958). 159. Rskr. 2021/22:380 Stärkt integritet i idrottens antidopningsarbete Prop. 2021/22:139, bet. 2021/22:KrU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 926). 160. Rskr. 2021/22:387 Utvisning på grund av brott - ett skärpt regelverk Prop. 2021/22:224, bet. 2021/22:SfU28 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om skydd mot utvisning för brottsoffer: Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1015). Punkt 3 om lagförslagen i övrigt: Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1015-1017). Punkt 7 om återfallsbrottslighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om återfallsbrottslighet (bet. 2021/22:SfU28 s. 38). Regeringen avser att tillsätta en utredning där bl.a. denna fråga ska ingå. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om inhibition*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om inhibition (bet. 2021/22:SfU28 s. 39). Regeringen avser att tillsätta en utredning där bl.a. denna fråga ska ingå. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 16 om uppehållstillstånd på grund av anknytning efter brott mot familjemedlem*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om återvändande för den som utvisats på grund av brott mot familjemedlem (bet. 2021/22:SfU28 s. 42). Regeringen avser att tillsätta en utredning där bl.a. denna fråga ska ingå. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 7, 10 och 16. 161. Rskr. 2021/22:393 Ett modernt offentligt belöningssystem och de allmänna flaggdagarna Prop. 2021/22:232, bet. 2021/22:KU39 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 15 december 2022 utfärdade regeringen förordning om Sveriges främsta utmärkelser (SFS 1800). Bestämmelserna i förordningen om allmänna flaggdagar ska ändras i linje med godkända riktlinjer inför kommande tronskifte respektive kommande val till Europaparlamentet. Skrivelsen bedöms därmed slutbehandlad. 162. Rskr. 2021/22:409 Riksrevisionens rapport om Ekobrottsmyndighetens arbete mot den organiserade brottsligheten Mot. 2021/22:4654 m.fl., bet. 2021/22:JuU45 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om översyn av Ekobrottsmyndighetens uppdrag och konstruktion*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av Ekobrottsmyndighetens uppdrag och konstruktion (bet. 2021/22:JuU45 s. 12). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om direktåtkomst för Ekobrottsmyndigheten till vissa register*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om direktåtkomst för Ekobrottsmyndigheten till vissa register (bet. 2021/22:JuU45 s. 13). Den 1 juli 2022 trädde en ändring i lagen (2020:272) om konto- och värdefackssystem i kraft. Ändringarna möjliggör för underrättelseverksamheten vid Ekobrottsmyndigheten att få del av uppgifter genom konto- och värdefackssystemen. Vidare gav regeringen den 16 juni 2022 en särskild utredare i uppdrag att bl.a. ta ställning till om tillgången till uppgifter i penningtvättsregistret för brottsbekämpande myndigheter bör utökas och lämna förslag till de författningsändringar eller andra åtgärder som behövs (dir. 2022:76). Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om Ekobrottsmyndighetens underrättelseverksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Ekobrottsmyndighetens underrättelseverksamhet (bet. 2021/22:JuU45 s. 13). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2-4. 163. Rskr. 2021/22:410 Kompletteringar till EU:s nya gräns- och kustbevakningsförordning och förtydliganden i regler om unga lagöverträdare Prop. 2021/22:227, bet. 2021/22:JuU47 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 augusti 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1057, 1062 och 1096). 164. Rskr. 2021/22:417 Vård av unga vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem Skr. 2021/22:230, bet. 2021/22:SoU37 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om en särskild enhet inom Kriminalvården*: Åtgärder med anledning av riksdagens beslut redovisas under rskr. 2021/22:418, se S 88. 165. Rskr. 2021/22:422 En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken samt spel om pengar 2022-2025 Mot. 2021/22:4631 yrkande 19, bet. 2021/22:SoU25 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 16 om vård och behandling av skadligt bruk och beroendesjukdom inom kriminalvården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att vård och behandling av skadligt bruk och beroendesjukdom erbjuds och tillgängliggörs även inom kriminalvården (bet. 2021/22:SoU25 s. 62). Riksdagen har därmed bifallit motion 2021/22:4631 yrkande 19. Regeringen beslutade den 24 mars 2022 att ge särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör den svenska narkotikapolitiken (dir. 2022:24). Avsikten är att denna fråga ska beaktas inom ramen för utredningen. Punkten är inte slutbehandlad. 166. Rskr. 2021/22:431 Nya uppgifter om den tilltalades ålder i straffprocessen Prop. 2021/22:233, bet. 2021/22:JuU33 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1082 och 1083). 167. Rskr. 2021/22:433 Skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar Prop. 2021/22:231, bet. 2021/22:JuU41 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om skärpt syn på våldtäkt och andra sexuella kränkningar: Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1043 och 1044). Punkt 9 om grovt brott vid köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa ett grovt brott för köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling (bet. 2021/22:JuU41 s. 22 och 23). Frågan analyseras inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 168. Rskr. 2021/22:434 Ökad kontroll vid verkställighet av fängelsestraff med fotboja Prop. 2021/22:196, bet. 2021/22:JuU42 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om ökad kontroll vid verkställighet av fängelsestraff med fotboja: Den 29 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1097). Punkt 2 om brottsoffers samtycke vid verkställighet med fotboja*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om samtycke som krav för verkställighet av fängelsestraff med fotboja i de fall där den dömda personen dömts för våld och hot mellan närstående som inte delar bostad eller som inte har en parrelation, t.ex. vid hedersrelaterade brott (bet. 2021/22:JuU42 s. 11 och 12). Frågan analyseras inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om vistelseförbud m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att de områden som beläggs med vistelseförbud bör vara större än den omedelbara närheten kring ett brottsoffers bostad (bet. 2021/22:JuU42 s. 11 och 12). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 kommittédirektiven Ett förstärkt samhällsskydd och en minskad risk för återfall i brott (dir. 2022:95) som bl.a. överväger ändringar inom ramen för påföljdssystemet som innebär utökade eller nya möjligheter att besluta var en dömd person ska vistas eller inte får vistas. Uppdraget ska redovisas senast den 29 december 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 3. 169. Rskr. 2021/22:435 Åtgärder för en jämnare fördelning av boende för vissa skyddsbehövande Prop. 2021/22:250, bet. 2021/22:SfU31 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om åtgärder för en jämnare fördelning av boende för vissa skyddsbehövande: Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1006 och 1007). Punkt 2 om flytt mellan kommuner*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om flytt mellan kommuner (bet. 2021/22:SfU31 s. 18). Enligt tillkännagivandet är det, vid övergången till den nya regleringen, av yttersta vikt att de skyddsbehövande så långt det är möjligt inte rycks upp från sin invanda miljö. Föreskrifterna bör därför utformas så att det i det enskilda fallet i möjligaste mån kan undvikas att enskilda ska behöva ryckas upp och flytta i onödan. Regeringen beslutade den 22 juni 2022 förordningen (2022:1008) om anvisning av en kommun som ska ordna boende för vissa utlänningar. Av förordningen framgår bl.a. att Migrationsverket ska ta fram en beräkning av antalet anvisningar per kommun (fördelningstal) och att Migrationsverket inom ramen för dessa tal får besluta om att i det enskilda fallet anvisa en kommun som ska ordna boendet. Enligt förordningen ska bl.a. utlänningar som har varit ensamkommande barn ha förtur vid anvisningar när de fyller 18 år och en sådan anvisning ska i första hand ske till den kommun som utlänningen vistats i. Av förordningen framgår vidare att om det med hänsyn till behovet av att kunna beakta barnets bästa finns synnerliga skäl, får Migrationsverket revidera fördelningstalen till enskilda kommuner under den aktuella perioden. Av uppgifter från Migrationsverket framgår att utlänningar med tillfälligt skydd anvisades till den tidigare vistelsekommunen i över hälften av fallen, och till en annan kommun i samma län i ca en fjärdedel av fallen, under de första månaderna (Ju2022/03734). Regeringen avser att återkomma till riksdagen i lämpligt sammanhang och då slutbehandla tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om ersättning till kommuner*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ersättning till kommuner (bet. 2021/22:SfU31 s. 18-19). Regeringen beslutade den 22 juni 2022 förordning (2022:1009) om ändring i förordningen (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. Genom ändringarna ges kommunerna rätt till ersättning för kostnader för anordnande av boenden. Ersättningen betalas ut genom schablonbelopp, där kommunerna ges såväl ersättning för kostnader för beredskap att tillhandahålla och avveckla boenden utifrån fördelningstalen, som ersättning för kostnader för boende för de utlänningar som sedan anvisas till kommunen. Kommunerna tillförsäkras således viss ersättning även om någon anvisning sedan inte skulle ske. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 3. 170. Rskr. 2021/22:440 Immaterialrätt Mot. 2021/22:2435 m.fl., bet. 2021/22:NU22 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om kostnader i mål om patent*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kostnader i mål om patent (bet. 2021/22:NU22 s. 3). I tillkännagivandet anges att regeringen bör se över handläggningstider och kostnader i civilrättsliga mål om patent med inriktningen att dessa ska hållas nere (bet. 2021/22:NU22 s. 22). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 171. Rskr. 2021/22:445 Nya regler om föräldraskap i internationella situationer Prop. 2021/22:188, bet. 2021/22:CU28 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1322-1324). 172. Rskr. 2021/22:447 Snabbare och enklare verkställighet av myndighetsbeslut Prop. 2021/22:206, bet. 2021/22:CU30 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1320 och 1321). 173. Rskr. 2021/22:448 Grundlagsskadestånd - ett rättighetsskydd för enskilda Prop. 2021/22:229, bet. 2021/22:CU31 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1368). 174. Rskr. 2021/22:454 Stärkt sekretess i domstol för kontaktuppgifter till enskilda Prop. 2021/22:186, bet. 2021/22:JuU46 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om stärkt sekretess i domstol för kontaktuppgifter till enskilda: Den 30 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1314). Punkt 2 om kostnader med anledning av ändringar i offentlighets- och sekretesslagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en bedömning av kostnaderna med anledning av ändringar i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (bet. 2021/22:JuU46 s. 9). Den 25 augusti 2022 beslutade regeringen att ge Domstolsverket i uppdrag att redovisa Sveriges Domstolars kostnader med anledning av ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen. Uppdraget ska redovisas den 1 mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 175. Rskr. 2021/22:455 En oberoende utredning av de s.k. påskupploppen Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:JuU51 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om en oberoende utredning av de s.k. påskupploppen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om de s.k. påskupploppen (bet. 2021/22:JuU51 s. 3). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 176. Rskr. 2021/22:456 Rättelse i rättegångsbalken Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:JuU52 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1215). 177. Rskr. 2021/22:460 Extra ändringsbudget för 2022 - vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina Prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49 Skrivelsen är slutbehandlad. Om godkännande av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 22 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Migrationsverket. Den 30 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar, Justitiekanslern, Delegationen mot segregation, etableringsåtgärder inom utgiftsområde 13, anslag 2:5, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Myndigheten för psykologiskt försvar. Den 1 september 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Kriminalvården. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2022/23 178. Rskr. 2022/23:3 Förbättrad hantering av ärenden om överförande av straffverkställighet Prop. 2021/22:273, bet. 2022/23:JuU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 november 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1459). 179. Rskr. 2022/23:6 Protokoll om privilegier och immunitet för den enhetliga patentdomstolen Prop. 2021/22:274, bet. 2022/23:NU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 november 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1475) och den 1 december 2022 beslutade regeringen att ratificera det protokoll om privilegier och immunitet för den enhetliga patentdomstolen som riksdagen godkänt. 180. Rskr. 2022/23:8 2019 års riksdagsöversyn (vilande grundlagsförslag m.m.) Framst. 2020/21:RS5 punkt 5, bet. 2022/23:KU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 november 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1529-1531). 181. Rskr. 2022/23:9 Föreningsfrihet och terroristorganisationer Prop. 2021/22:42, bet. 2021/22:KU13, bet. 2022/23:KU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 november 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1565). 182. Rskr. 2022/23:10 Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten (vilande grundlagsförslag m.m.) Prop. 2021/22:59, bet. 2021/22: KU14, bet. 2022/23:KU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 november 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1524-1526). 183. Rskr. 2022/23:11 Utlandsspioneri (vilande grundlagsförslag m.m.) Prop. 2021/22:55, bet. 2022/23:KU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 november 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1517-1522). 184. Rskr. 2022/23:13 En fortsatt anpassning till riksdagens pensionssystem till höjd pensionsålder m.m. Framst. 2021/22:21:RS7, bet. 2022/23:KU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 november 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1563 och 1564). 185. Rskr. 2022/23:16 Snabbare lagföring av brott Prop. 2021/22:279, bet. 2022/23:JuU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 november 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1532-1536). 186. Rskr. 2022/23:17 Arrestantvakter och transportuppdrag Prop. 2021/22:275, bet. 2022/23:JuU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 december 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1596). 187. Rskr. 2022/23:22 En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning (vilande grundlagsförslag) Prop. 2018/19:162, bet. 2019/20:KU3, bet. 2022/23:KU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 november 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1523). 188. Rskr. 2022/23:23 En ny riksbankslag (vilande grundlagsförslag m.m.) Prop. 2021/22:41, bet. 2021/22:KU15, bet. 2022/23:KU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 november 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1566, 1567, 1569 och 1579). 189. Rskr. 2022/23:25 Ett teknikneutralt krav på underskrift av regeringsbeslut (vilande grundlagsförslag) Prop. 2021/22:42, bet. 2021/22:KU12, bet. 2022/23:KU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 november 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1600). 190. Rskr. 2022/23:28 Anmälan av föreskrifter om att ytterligare kategorier av fördrivna personer ska ges tillfälligt skydd Skr. 2021/22:271, bet. 2022/23:SfU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 januari 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 191. Rskr. 2022/23:36 Ett oberoende tvistlösningsförfarande för kollektiva hyrestvister Prop. 2021/22:277, bet. 2022/23:CU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 december 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1657-1659). 192. Rskr. 2022/23:37 Bolags rörlighet över gränserna inom EU Prop. 2021/22:286, bet. 2022/23:CU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 december 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1647-1656). 193. Rskr. 2022/23:41 Upphovsrätten på den digitala inre marknaden Prop. 2021/22:278, bet. 2022/23:NU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 8 december 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1712-1714). 194. Rskr. 2022/23:42 Ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare Prop. 2021/22:284, bet. 2022/23:SfU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 december 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1847). 195. Rskr. 2022/23:44 Riksrevisionens rapport om migrationsdomstolarnas handläggningstider i asylmål Skr. 2021/22:282, bet. 2022/23:SfU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 december 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 196. Rskr. 2022/23:53 Höständringsbudget för 2022 Prop. 2022/23:2, bet. 2022/23:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Om godkännande av ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 15 december 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Punkten är slutbehandlad. 197. Rskr. 2022/23:61 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:KU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, a) anslagen för 2023: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende anslag 6:2 Justitiekanslern och anslag 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad. 198. Rskr. 2022/23:74 Utgiftsområde 8 Migration Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:SfU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 a) om statens budget inom utgiftsområde 8, a) anslagen för 2023: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev och i förekommande fall ytterligare riktlinjer för de anvisade anslagen. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 b) om bemyndigande om ekonomiska åtaganden: Den 21 december 2022 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Migrationsverket och fastställde därigenom bemyndigande om ekonomiska åtaganden för anslaget 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar enligt riksdagens beslut. Punkten är slutbehandlad. 199. Rskr. 2022/23:85 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Prop. 2022:23:1, bet. 2022:23:JuU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 4, a) anslagen för 2023 och b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Sveriges Domstolar, Kriminalvården, Brottsförebyggande rådet, Rättsmedicinalverket, Brottsoffermyndigheten, Ersättning för skador på grund av brott, Rättsliga biträden m.m., Kostnader för vissa skaderegleringar m.m., Avgifter till vissa internationella sammanslutningar, Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, Domarnämnden samt Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om regeringens lagförslag om höjd avgift och utvidgad avgiftsskyldighet till brottsofferfonden. Den 22 december 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen beslutat (SFS 1867 och 1868). 2.3 Utrikesdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2019/20 1. Rskr. 2019/20:104 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:UU2 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (UD 19), skr. 2020/21:75 (UD 2) och skr. 2021/22:75 (UD 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 7, c) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 4: Den 12 mars 2020 och den 1 april 2021 beslutade regeringen att ikläda staten betalningsansvar i form av statliga garantier till Afrikanska utvecklingsbanken. Regeringen avser inte ikläda staten ytterligare betalningsansvar. Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i budgetpropositionen för 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 2. Rskr. 2019/20:123 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2019/20:1, mot. 2018/19:3115 yrkande 1, bet. 2019/20:NU1 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (UD 22), skr. 2020/21:75 (UD 4) och skr. 2021/22:75 (UD 2). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om målet och resultatredovisningens utformning för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande (bet. 2019/20:NU1 s. 13-16) och därmed bifallit motionen 2018/19:3115 yrkande 1. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1, utg.omr. 24 s. 129-130) föreslog regeringen att målet för utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande ska vara en fri, hållbar och rättvis internationell handel, en välfungerande inre marknad, växande export och internationella investeringar i Sverige. Vidare redogjorde regeringen för arbetet med resultatredovisningens utformning för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande. Arbetet med att utveckla resultatredovisningen har pågått parallellt med att ta fram ett förslag till ett nytt mål för området. Syftet med arbetet har varit att göra sambanden mellan mål, gjorda insatser, uppnådda resultat och regeringens budgetförslag tydligare. För att tydliggöra sambanden och öka möjligheterna att följa resultat har området delats upp i delmål. Utvecklingen av resultatredovisningen är ett pågående arbete. Målsättningen är att resultatredovisningen efter en fortsatt dialog med näringsutskottet ska ge en tydligare redogörelse för hur regeringen anser att insatserna inom området relaterar och bidrar till områdets mål i stort. Regeringen ansåg att tillkännagivandet var tillgodosett i den del som avser ett mål för området Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande. Regeringen uppgav att den avsåg att återkomma till riksdagen i den del som avser resultatredovisningens utformning senast i budgetpropositionen för 2022. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1, utg.omr. 24 s. 77) uppgav regeringen att utvecklingen av resultatredovisningen är ett pågående arbete. Under en fortsatt dialog med näringsutskottet var målsättningen att resultatredovisningen skulle ge en tydligare redogörelse för hur regeringen anser att insatserna inom området relaterar och bidrar till områdets mål i stort. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg.omr. 24 s. 75) uppgav regeringen att texterna i resultatredovisningen utvecklats ytterligare för att ännu tydligare redogöra för relationen mellan insatser, resultat och mål på området. Regeringen ansåg därmed att även det som utskottet anför om resultatredovisningens utformning är tillgodosett och att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2020/21 3. Rskr. 2020/21:133 Säkerhetspolitisk inriktning - Totalförsvaret 2021-2025 Prop. 2020/21:20 avsnitt 5, bet. 2020/21:UFöU4 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (UD 22) och skr. 2021/22:75 (UD 3). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4 om Natooption*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Natooption (bet. 2020/21:UFöU4 s. 17). I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg.omr. 5 s. 10) uppgav regeringen att regeringen den 16 maj 2022 beslutade att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato. Den 5 juli fick Sverige ställning som inbjudet land i Nato under tiden som respektive Natolands parlament ratificerar Sveriges ansökningsprotokoll. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 4. Rskr. 2020/21:134 Säkerhetspolitisk inriktning - Totalförsvaret 2021-2025 Prop. 2020/21:20 avsnitt 5, bet. 2020/21:UFöU4 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (UD 23) och skr. 2021/22:75 (UD 4). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4 om Natooption*: Se redovisning avseende rskr. 2020/21:133. 5. Rskr. 2020/21:160 Yttrandefrihet Bet. 2020/21:UU7 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (UD 5). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om oberoende undersökningskommission*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör tillsätta en oberoende undersökningskommission (bet. 2020/21:UU7 s. 9). Den 10 juni 2021 beslutade regeringen att, med hänvisning till tillkännagivandet, tillsätta en kommitté i form av en kommission med uppdrag att granska regeringens, Utrikesdepartementets och utlandsmyndigheternas arbete med att uppnå frigivning av Dawit Isaak och Gui Minhai. Kommissionen överlämnade sitt betänkande till regeringen den 28 oktober 2022. Regeringen bedömde därmed att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 6. Rskr. 2020/21:172 Riksrevisionens rapport om Kommerskollegiums arbete mot handelshinder Skr. 2020/21:3, bet. 2020/21:NU11 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (UD 6). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om uppföljning av Riksrevisionens rekommendationer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om uppföljning av Riksrevisionens rekommendationer (bet. 2020/21:NU11 s. 12-13). I regleringsbrevet för budgetåret 2022 avseende Kommerskollegium beslutade regeringen att Kommerskollegium skulle utveckla formerna för arbetet med näringslivet som målgrupp med beaktande av Riksrevisionens rekommendationer om Kommerskollegiums arbete med handelshinder. Myndigheten skulle redovisa vilka åtgärder som hade eller planerades vidtas till Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) senast den 31 oktober 2022. Kommerskollegium skulle samtidigt även redovisa vilka övriga åtgärder som hade vidtagits och påbörjats för att hantera Riksrevisionens rekommendationer. Vid rapportering om Solvit-centret enligt 15 § förordningen (2012:990) med instruktion om Kommerskollegium skulle relevanta jämförelser göras med Europeiska kommissionens resultatrapportering i bedömningen av verksamheten. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg.omr. 24 s. 85) uppgav regeringen att regeringen den 1 september 2022 beslutat en åtgärdsplan för att tillvarata Riksrevisionens rekommendationer till regeringen om Kommerskollegiums arbete mot handelshinder. Med hänsyn till att såväl regeringen som Kommerskollegium redan har initierat ett stort antal åtgärder för att tillvarata Riksrevisionens rekommendationer ansåg regeringen att det i dagsläget inte finns behov av en närmare tidsplan för ytterligare åtgärder. Riksdagen har fått del av den beslutade åtgärdsplanen och en dialog förs med näringsutskottet om formerna för och behovet av ytterligare information. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 7. Rskr. 2020/21:252 Internationella försvarssamarbeten Skr. 2020/21:56, bet. 2020/21:UFöU5 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (UD 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om förtydligande av Sveriges säkerhetspolitiska linje*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Sveriges säkerhetspolitiska linje (bet. 2020/21:UFöU5 s. 7-9). Den 16 maj 2022 beslutade regeringen att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato. Den 5 juli fick Sverige ställning som inbjudet land i Nato under tiden som respektive Natolands parlament ratificerar Sveriges ansökningsprotokoll. Sveriges säkerhetspolitiska linje förändras genom kommande Nato-medlemskap och en ny linje kan inte fastställas förrän Sverige blivit medlem. Frågan bereds inom Regeringskansliet och kommer att vara föremål för behandling inom ramen för den nu tillträdda Försvarsberedningen. Punkten är inte slutbehandlad. 8. Rskr. 2020/21:253 Internationella försvarssamarbeten Skr. 2020/21:56, bet. 2020/21:UFöU5 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (UD 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om förtydligande av Sveriges säkerhetspolitiska linje*: Se redovisning avseende rskr. 2020/21:252. 9. Rskr. 2020/21:338 Nordiskt samarbete Skr. 2020/21:90, bet. 2020/21:UU4 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (UD 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om ministerråd för infrastruktur- och transportfrågor (reservation 6)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om behovet av ett ministerråd för trafik-, transport- och infrastrukturfrågor. Av tillkännagivandet följer att regeringen bör verka för ett ministerråd för trafik-, transport- och infrastrukturfrågor (bet. 2020/21:UU4 s. 29). Den 15 oktober 2021 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Utrikesutskottet påpekade att regeringen i skr. 2021/22:75 inte hänvisat till tillkännagivandet (bet. 2021/22:UU5 s. 11-12). Eftersom riksdagens beslut innebar att ett tillkännagivande riktades till regeringen skulle ärendet inte ha skrivits av. Punkten står därför åter som öppen. Regeringen avser behandla tillkännagivandet i den skrivelse om Nordiskt samarbete som ska lämnas till riksdagen våren 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 10. Rskr. 2020/21:358 Verksamheten i Europeiska unionen under 2020 Skr. 2020/21:115, bet. 2020/21:UU10 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (UD 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om EU:s sanktionslagstiftning mot allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en breddning av EU:s sanktionslagstiftning mot allvarliga kränkningar av och brott mot de mänskliga rättigheterna (bet. 2020/21:UU10 s. 33-34). Sverige har vid flera tillfällen och på olika nivåer inom EU lyft frågan om sanktioner mot korruption. Tillsammans med sex andra EU-länder ställde sig Sverige i januari 2022 bakom ett brev till unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Borrell och Frankrikes utrikesminister Le Drian om behovet av att EU inför ytterligare en möjlighet att vidta sanktioner mot allvarlig korruption utomlands. I juli 2022 publicerade Europeiska utrikestjänsten (EEAS) ett icke-papper som berörde centrala frågeställningar i förhållande till eventuella EU-sanktioner mot korruption, såsom hur man kan definiera korruption samt vilka bevis som skulle krävas i samband med listningar. En första diskussion hölls i Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) den 25 augusti där Sverige tillsammans med likasinnade uttryckte stöd för ett sådant verktyg. Kusp-slutsatserna gav arbetsgruppen med råd för yttre förbindelser (Relex) i uppdrag att ge råd om användningen av sanktioner mot korruption. Relex har tagit fram ett dokument med rekommendationer som ska diskuteras i Kusp under januari 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om en nationell sanktionslagstiftning för mänskliga rättigheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om om en nationell sanktionslagstiftning för mänskliga rättigheter (bet. 2020/21:UU10 s. 34). Frågan bereds fortsatt inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2021/22 11. Rskr. 2021/22:112 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2021/22:1, mot. 2021/22:4012 yrkande 1 och 2021/22:4217 yrkande 1, bet. 2021/22:NU1 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (UD 23). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 24, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 2: Behov av kapitaltillskott till Instrument in Support of Trade Exchanges (Instex) har inte aktualiserats under 2022. Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i budgetpropositionen för 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 12. Rskr. 2021/22:174 Ändringar i statens budget för 2022 - Ekonomiskt stöd och utrustning till Ukraina Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:FiU40 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändringar i statens budget för 2022, b och c): Den 28 februari 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet inom utgiftsområde 5. Punkterna är slutbehandlade. 13. Rskr. 2021/22:187 Vissa säkerhetspolitiska frågor Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, 2019/20, 2020/21 och 2021/22, bet. 2021/22:UU11 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om den europeiska säkerhetsordningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om relationerna med Ryssland (bet. 2021/22:UU11 s. 17-19). Förutsättningarna för svensk politik gentemot Ryssland förändrades med den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina. Frågan om ett nytt svenskt förhållningssätt till Ryssland bereds inom Regeringskansliet och kommer att vara föremål för behandling inom ramen för den nu tillträdda Försvarsberedningen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om Natooption*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Natooption (bet. 2021/22:UU11 s. 16-17). I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg.omr. 5 s. 10) uppgav regeringen att regeringen den 16 maj 2022 beslutade att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato. Den 5 juli fick Sverige ställning som inbjudet land i Nato under tiden som respektive Natolands parlament ratificerar Sveriges ansökningsprotokoll. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 5 om tydliggörande av svensk säkerhetspolitik*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tydliggörande av svensk säkerhetspolitik (bet. 2021/22:UU11 s. 16-17). Den 16 maj 2022 beslutade regeringen att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato. Den 5 juli fick Sverige ställning som inbjudet land i Nato under tiden som respektive Natolands parlament ratificerar Sveriges ansökningsprotokoll. Sveriges säkerhetspolitiska linje förändras genom kommande Nato-medlemskap och en ny linje kan inte fastställas förrän Sverige blivit medlem. Frågan bereds inom Regeringskansliet och kommer att vara föremål för behandling inom ramen för den nu tillträdda Försvarsberedningen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 9 om FN:s konvention om förbud mot kärnvapen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om FN:s konvention om förbud mot kärnvapen (bet. 2021/22:UU11 s. 24-26). Sverige deltog som observatör vid det första statspartsmötet för konventionen om förbud mot kärnvapen (TPNW). Mötet ägde rum i Wien den 21-23 juni 2022. Vid statspartsmötet höll Sverige ett anförande i vilket regeringen bl.a. lyfte fram Sveriges engagemang för nedrustning och icke-spridning inom ramen för Icke-spridningsfördraget (NPT) samt upprepade sin syn på förbudskonventionen som man inte avsåg underteckna eller ratificera. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 13 om utredning om Sveriges insats i Afghanistan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utredning om Sveriges insats i Afghanistan (bet. 2021/22:UU11 s. 27). Den 9 juni 2022 beslutade regeringen att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté som ska utvärdera Sveriges engagemang i Afghanistan mellan åren 2001-2021. Regeringen bedömde därmed att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Uppdraget ska redovisas senast den 9 juni 2024. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 5 och 9. 14. Rskr. 2021/22:256 Mänskliga rättigheter i länder och regioner m.m. Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, 2019/20, 2020/21 och 2021/22, bet. 2021/22:UU15 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om House of Sweden i Taipei*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att förstärka svensk närvaro genom ett "House of Sweden" i Taipei (bet. 2021/22:UU15 s. 17). Frågan bereds inom Regerinskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 15. Rskr. 2021/22:301 Värdlandsavtal mellan Sverige och Internationella vaccininstitutet Prop. 2021/22:145, bet. 2021/22:SoU29 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 maj 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 609). 16. Rskr. 2021/22:333 Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa under 2021 Skr. 2021/22:170, bet. 2021/22:UU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 juni 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 17. Rskr. 2021/22:366 Nordiskt samarbete inklusive Arktis Skr. 2021/22:90, bet. 2021/22:UU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 september 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 18. Rskr. 2021/22:398 Strategisk exportkontroll 2021 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden Skr. 2021/22:114, bet. 2021/22:UU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 september 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 19. Rskr. 2021/22:399 Förstärkt kontroll av produkter med dubbla användningsområden Prop. 2021/22:209, bet. 2021/22:UU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1074). 20. Rskr. 2021/22:414 Översyn av vissa bestämmelser om tullfrihet Prop. 2021/22:210, bet. 2021/22:SkU31 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1002). 21. Rskr. 2021/22:419 Riksrevisionens rapport om svenskt bistånd till multilaterala organisationer Skr. 2021/22:144, bet. 2021/22:UU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 29 september 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 22. Rskr. 2021/22:420 Värdlandsavtal mellan Sverige och Förenta nationernas barnfond Unicef Prop. 2021/22:212, bet. 2021/22:UU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1213). 23. Rskr. 2021/22:441 Anpassningar till EU:s marknadskontrollförordning - del 2 Prop. 2021/22:213, bet. 2021/22:NU26 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1107-1146). 24. Rskr. 2021/22:461 Extra ändringsbudget för 2022 - Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina Prop. 2021/22:214, bet. 2021/22:FiU49 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, ändrade och nya anslag samt ändrade beställningsbemyndiganden, b): Den 14 juli 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Sida. Den 22 december 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslagsposten 2:3 inom utgiftsområde 24. Punkten är slutbehandlad. Om utgiftsområde 7: Regeringen beslutade den 14 juli 2022 att Sverige ska delta i det gemensamma företaget EDCTP och uppdrog åt Sida att företräda Sverige inom initiativet. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2022/23 25. Rskr. 2022/23:50 Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali Prop. 2022/23:3, bet. 2022/23:UFöU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 15 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Försvarsmakten. 26. Rskr. 2022/23:54 Höständringsbudget för 2022 Prop. 2022/23:2, bet. 2022/23:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag: Den 15 december beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslag 1:1 inom utgiftsområde 5 samt avseende Inspektionen för strategiska produkter, Folke Bernadotteakademin och, inom ramen för utgiftsområde 7, avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Punkten är slutbehandlad. 27. Rskr. 2022/23:68 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:UU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 5, a) anslagen för 2023 och b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 21 december 2022 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende anslagen 1:1, 1:2, 1:3, 1:4, 1:6, 1:7, 1:8 och 1:11 inom utgiftsområde 5 samt avseende Inspektionen för strategiska produkter. Den 22 december 2022 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende anslag 1:10 inom utgiftsområde 5 samt avseende Svenska institutet och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Punkterna är slutbehandlade. 28. Rskr. 2022/23:94 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:UU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 7, a) anslagen för 2023 och b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 22 december 2022 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende anslagen 1:1 och 1:6 inom utgiftsområde 7 samt avseende Folke Bernadotteakademin, Nordiska Afrikainstitutet och Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete. Punkterna är slutbehandlade. 29. Rskr. 2022/23:98 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:NU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 7, a), anslagen för 2023 och d) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 22 december 2022 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende anslagen 2:3, 2:4, 2:5, 2:6 och 2:7 inom utgiftsområde 24 samt avseende Exportkreditnämnden, Kommerskollegium och Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll. Punkterna är slutbehandlade. 2.4 Försvarsdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2016/17 1. Rskr. 2016/17:175 Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Skr. 2016/17:70, bet. 2016/17:FöU5 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fö 10), skr. 2018/19:75 (Fö 6), skr. 2019/20:75 (Fö 6), skr. 2020/21:75 (Fö 4) och skr. 2021/22:75 (Fö 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om statens möjligheter att skydda totalförsvarsintressen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om statens möjligheter att skydda totalförsvarsintressen (bet. 2016/17:FöU5 s. 17 f.). Den 23 mars 2017 beslutade regeringen att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppgift att se över hur skyddet för totalförsvarsverksamheten kan förbättras (Fö 2017:02, dir. 2017:31). Kommittén redovisade i juni 2019 betänkandet Förbättrat skydd för totalförsvaret (SOU 2019:34). Betänkandet har remissbehandlats. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 6 avsnitt 2.3.2 s. 14) redovisade regeringen vad som gäller till dess att förslag om permanenta lösningar om särskilt skydd för totalförsvarets intressen kan presenteras för riksdagen och att den bedömde att tillkännagivandet var tillgodosett i den delen. Regeringen beslutade den 14 juli 2022 kommittédirektiv Kontroll vid överlåtelse och upplåtelse av egendom av väsentlig betydelse för totalförsvaret (dir. 2022:121). Utredaren ska, med beaktande av såväl remissutfallet av SOU 2019:34 som den utveckling som har skett när det gäller lagstiftningen i övrigt, analysera om och i så fall hur kommitténs förslag till kontrollsystem bör genomföras. Uppdraget ska redovisas senast den 1 februari 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2017/18 2. Rskr. 2017/18:178 Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Mot. 2017/18:3222, bet. 2017/18:FöU5 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fö 10), skr. 2019/20:75 (Fö 10), skr. 2020/21:75 (Fö 6) och skr. 2021/22:75 (Fö 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om signalspaning och massförstörelsevapen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör se över möjligheten att ge Inspektionen för strategiska produkter rätt att inrikta signalspaning från Försvarets radioanstalt (bet. 2017/18:FöU5 s. 11 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:3222 avseende yrkande 52. I linje med vad som aviserats i propositionen Totalförsvaret 2021-2025 (prop. 2020/21:30) beslutade regeringen den 14 juli 2022 kommittédirektiv om en översyn av lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet (dir. 2022:120). I översynen ingår bl.a. frågan om rätten att inrikta signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Uppdraget ska delredovisas senast den 1 september 2024 och slutredovisas senast den 1 april 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 3. Rskr. 2017/18:179 Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Mot. 2017/18:3222, bet. 2017/18:FöU5 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fö 11), skr. 2019/20:75 (Fö 11), skr. 2020/21:75 (Fö 7) och skr. 2021/22:75 (Fö 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Åtgärder med anledning av riksdagens beslut redovisas under rskr. 2017/18:178. Riksmötet 2018/19 4. Rskr. 2018/19:214 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Mot. 2018/19:2817 yrkande 1, 2018/19:2821 yrkande 5, 2018/19:2840 yrkande 9, bet. 2018/19:KU28 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Ju 89), 2020/21:75 (Ju 64) och 2021/22:75 (Ju 52). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om ett nationellt säkerhetsråd för krisledning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av den centrala krisledningsorganisationen med inriktningen att inrätta ett nationellt säkerhetsråd för krisledning vid Statsrådsberedningen (bet. 2018/19:Ku28 s. 14 f.). Regeringen beslutade den 30 november 2021 om vissa undantag från förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet. Beslutet innebär att den särskilda chefstjänstemannen för krishantering i Justitiedepartementet placeras i Statsrådsberedningen samt att gruppen för strategisk samordning leds av en statssekreterare i Statsrådsberedningen. Statsministern beslutade samma datum att den statssekreterare som leder gruppen för strategisk samordning ska vara statsministerns statssekreterare. Den 2 december 2021 beslutade regeringen att statsministerns statssekreterare även ska vara ordförande i krishanteringsrådet. Den 1 februari 2022 flyttades även kansliet för krishantering från Justitiedepartementet till Statsrådsberedningen. Regeringen utsåg den 10 november 2022 en nationell säkerhetsrådgivare och lämnade samma dag säkerhetsrådgivaren i uppdrag att lämna förslag till hur en funktion som ska stödja ett nationellt säkerhetsråd ska byggas upp. Säkerhetsrådgivaren ska vara placerad direkt under statsministerns statssekreterare och leda den nya funktionen. Regeringen inrättade den 1 januari 2023 i Regeringskansliet ett nationellt säkerhetsråd för informationsutbyte och strategisk samordning i frågor som rör nationell säkerhet samt krishantering. Rådet leds av statsministern och består förutom av statsministern, av justitieministern, utrikesministern, försvarsministern, ministern för civilt försvar, finansministern samt övriga partiledare som ingår i regeringen. Vid behov ska även andra statsråd kunna delta i rådet. Regeringen beslutade vissa ändringar i förordningen (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet vilka trädde i kraft den 1 januari 2023. Av instruktionens nya lydelse framgår att den nationella säkerhetsrådgivaren biträder det nationella säkerhetsrådet och ansvarar för analys, samordning och inriktning av frågor som rör nationell säkerhet. Den nationella säkerhetsrådgivaren ska även leda gruppen för strategisk samordning i frågor som rör nationell säkerhet. Det pågår för närvarande en uppbyggnad av en funktion under den nationella säkerhetsrådgivaren. Punkten är inte slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2020/21 5. Rskr. 2020/21:121 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:FöU1 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fö 12) och skr. 2021/22:75 (Fö 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om överlåtelse och upplåtelse av JAS 39 C/D: Riksdagen har bemyndigat regeringen att besluta om export av JAS 39 C/D genom upplåtelse eller överlåtelse av viss materiel, under förutsättning att exporten bidrar till den operativa tillgängligheten inom stridsflygssystemet och att exporten sker till förmån för den operativa tillgängligheten till JAS 39 C/D. Export av stridsflygsystem är ett långsiktigt arbete och regeringen har ännu inte omsatt detta till något beslut om att upplåta eller överlåta materiel. Punkten är inte slutbehandlad. 6. Rskr. 2020/21:135 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2020/21:30, bet. 2020/21:FöU4 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Ju 148) och 2021/22:75 (Ju 83). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om civilplikt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utreda den moderna civilpliktens utformning. Enligt tillkännagivandet ska regeringen tillsätta en utredning som får i uppgift att lämna förslag om hur en modern civilplikt ska se ut (bet. 2020/21:FöU4 s. 35 f.). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har på regeringens uppdrag i april 2022 översiktligt bedömt behovet av personalförstärkningar inom myndigheter, kommuner, regioner och näringsliv vid höjd beredskap och krig. Regeringen har den 12 januari 2023 gett myndigheten ett ytterligare uppdrag där de ska genomföra de åtgärder som behövs för att förbereda en aktivering av civilplikten inom kommunal räddningstjänst. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 16 om mål för det civila försvaret*: Riksdagen godkände regeringens förslag om det mål för det civila försvaret som skulle gälla fr.o.m. 2021. Regeringen ansåg därmed att punkten var slutbehandlad. Försvarsutskottet har dock i ett yttrande i samband med behandlingen av regeringens skrivelse Riksdagens skrivelser till regeringen - åtgärder under 2020 (skr. 2020/21:75 samt skr. 2021/22:75) gjort en annan bedömning än regeringen av huruvida punkten avseende målet för det civila försvaret ska anses vara slutbehandlad. Utskottet har bl.a. anfört att riksdagen inte fått någon redovisning av vilka åtgärder regeringen vidtagit med anledning av riksdagens beslut och att många åtgärder krävs för att öka möjligheten att följa upp och uttala sig om måluppfyllelse för det civila försvaret. I budgetpropositionen för 2023 (utgiftsområde 6 s. 85) konstaterar regeringen att riksdagen har beslutet om målet för det civila försvaret i enlighet med regeringens förslag och att regeringen i budgetpropositionen för 2023 redovisar en rad åtgärder under de utgiftsområden som behandlar frågor om det civila försvaret. Mot denna bakgrund ansåg regeringen i budgetpropositionen att punkten är slutbehandlad, men att arbetet med måluppfyllelse på området kontinuerligt kommer att utvecklas och redovisas för riksdagen. Punkten är slutbehandlad. 7. Rskr. 2020/21:136 Totalförsvaret 2021-2025 Prop. 2020/21:30, bet. 2020/21:FöU4 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fö 13) och skr. 2021/22:75 (Fö 5). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 26 om en utökad grundorganisation: Regeringen beslutade den 17 juni 2021 om en ändring av förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten. Ändringen, som trädde i kraft den 1 september 2021, innebär att Norrlands dragonregemente (K 4) i Arvidsjaur, Älvsborgs amfibieregemente (Amf 4) i Göteborg, Upplands flygflottilj (F 16) i Uppsala, Dalregementet (I 13) i Falun och Västernorrlands regemente (I 21) i Sollefteå med utbildningsdetachement (Jämtlands fältjägarkår) i Östersundåterinrättas som egna organisationsenheter. Regeringen beslutade den 30 juni 2022 om en ändring av förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten. Ändringen, som trädde i kraft den 1 oktober 2022, innebär att Bergslagens artilleriregemente (A9) i Kristinehamn återinrättades som egen organisationsenhet. Punkten är slutbehandlad. 8. Rskr. 2020/21:195 Militära frågor och frågor om Försvarsmaktens personal Mot. 2020/21:3443, bet. 2020/21:FöU8 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fö 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om reservofficerares rätt till tjänstledighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om reservofficerares rätt till tjänstledighet (bet. 2020/21:FöU8 s. 7). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Ärendet beräknas kunna slutbehandlas tidigast under 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 9. Rskr. 2020/21:390 Åtgärder för att förbättra polisens effektivitet Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:JuU41 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fö 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om översyn av Försvarets radioanstalts förmåga att bistå Polismyndigheten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om en översyn av Försvarets radioanstalts förmåga att bistå Polismyndigheten (bet. 2020/21:JuU41 s. 16 f.). Regeringen har i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 6 avsnitt 4.6.8) föreslagit att öka Försvarets radioanstalts anslag i syfte att ytterligare ge stöd till Polismyndighetens arbete med att bekämpa grov gränsöverskridande brottslighet. Riksdagen beslutade den 20 december 2022 om anslagsökning i budgetpropositionen för 2023. Regeringen beslutade den 21 december 2022 regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Försvarets radioanstalt. Regeringen avser att informera riksdagen slutligt i budgetpropositionen för 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2021/22 10. Rskr. 2021/22:32 Riksrevisionens rapport om projektbidrag från anslag 2:4 Krisberedskap Skr. 2021/22:6, bet. 2021/22:FöU3 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ju 142). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om en oberoende översyn av processen med projektbidrag från anslag 2:4 Krisberedskap*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet att en oberoende översyn av processen med projektbidrag från anslag 2:4 Krisberedskap (bet. 2021/22:FöU3 s. 6 f). Frågan analyseras i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 11. Rskr. 2021/22:94 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:FöU1 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fö 12). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 b) om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden m.m.: - om bemyndigande till regeringen att för 2022 utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret i händelse av krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden som uppgår till högst 40 000 000 000 kronor. Regeringen avslutade ärendet genom beslut den 19 januari 2023. Punkten är slutbehandlad. Punkt 4 om objektsramar för stridsflygs- och undervattensförmåga*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om objektsramar (bet. 2021/22:FöU1 s. 52 f.). Objektsramar för stridsflygs- och undervattensförmåga för perioden 2023-2034 redovisades i budgetpropositionen för 2023. I budgetpropositionen bedömde regeringen därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 12. Rskr. 2021/22:138 Extra ändringsbudget för 2022 - Ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, medel för testning och smittspårning Prop. 2021/22:86, bet. 2021/22: FiU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkten 1 om ändringar i statens budget för 2022: b) Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 17 februari 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Punkten är slutbehandlad. 13. Rskr. 2021/22:175 Ändringar i statens budget för 2022 - Ekonomiskt stöd och utrustning till Ukraina Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:FiU40 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändringar i statens budget för 2022 - Ekonomiskt stöd och utrustning till Ukraina, a: Den 28 februari 2022 beslutade regeringen att till Ukraina skänka försvarsmateriel i form hjälmar, skyddsvästar, dygnsportioner av hållbara livsmedel och pansarskott till ett värde av 413 500 000 kronor. Punkten är slutbehandlad. Om ändringar i statens budget för 2022 - Ekonomiskt stöd och utrustning till Ukraina, b: Den 28 februari 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Försvarsmakten samt avseende andra berörda anslag. Punkten är slutbehandlad. Om ändringar i statens budget för 2022 - Ekonomiskt stöd och utrustning till Ukraina, c: Den 17 mars 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Försvarsmakten samt avseende andra berörda anslag. Punkten är slutbehandlad. 14. Rskr. 2021/22:181 Riksrevisionens rapport om att bygga nationell försvarsförmåga - statens arbete med att stärka arméstridskrafterna Skr. 2021/22:63, bet. 2021/22:FöU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 15 december 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 15. Rskr. 2021/22:182 Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet Skr. 2021/22:70, bet. 2021/22:FöU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 15 december 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 16. Rskr. 2021/22:204 Ändringar i statens budget för 2022 - Stöd till Ukraina med efterfrågad försvarsmateriel Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:FiU46 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändringar i statens budget för 2022 - Stöd till Ukraina med efterfrågad försvarsmateriel, a): Den 25 mars 2022 beslutade regeringen att till Ukraina skänka försvarsmateriel i form av fältarbetsmateriel inom området minröjning och pansarskott till ett värde av 205 000 000 kronor. Punkten är slutbehandlad. Om ändringar i statens budget för 2022 - Stöd till Ukraina med efterfrågad försvarsmateriel, b): Den 13 april 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Försvarsmakten samt avseende andra berörda anslag. Punkten är slutbehandlad. 17. Rskr. 2021/22:218 Försvarsmaktens personal Mot. 2021/22:450, bet. 2021/22: FöU8 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om medinflytande för totalförsvarspliktiga*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Pliktrådets oberoende från Försvarsmakten (bet. 2021/22:FöU8 s. 17). Ärendet bereds inom Regeringskansliet och inkluderar frågor om författningsändringar. Ärendet beräknas kunna slutbehandlas tidigast under 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 18. Rskr. 2021/22:219 Militära frågor Mot. 2021/22:199 yrkande 12, mot. 2021/22:3233 yrkandena 8 och 9 samt delvis mot. 2021/22:1207, bet. 2021/22:FöU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 6 om samexistens (reservation 7)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om att regeringen ska vidta fler åtgärder för att uppnå en god samexistens mellan försvarets intressen och övriga samhällsintressen (bet. 2021/22:FöU9 s. 34). Regeringen har redovisat redan vidtagna åtgärder för att främja samexistens och bedömt att det inte finns något behov av att ge Försvarsmakten ytterligare uppgifter eller vidta några andra åtgärder. Regeringens ställningstagande har redovisats och tillkännagivande ansetts slutbehandlat i budgetpropositionen för 2023 (se prop. 2021/22:1 utg.omr. 6 avsnitt 4.3.11). Punkten är slutbehandlad. 19. Rskr. 2021/22:227 Extra ändringsbudget för 2022 - Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser Prop. 2021/22:199, bet. 2021/22:FiU47 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2022 - Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser, a): Den 13 april 2022 beslutade regeringen om ändring i regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2022 - Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser, c): Den 13 april 2022 beslutade regeringen om ändring i regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Försvarsmakten, Försvarets materielverk och Försvarets radioanstalt. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2022 - Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser, d): Den 13 april 2022 beslutade regeringen om ändring i regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Punkten är slutbehandlad. 20. Rskr. 2021/22:242 Riksrevisionens rapport om statens suicidpreventiva arbete. Mot. 2021/22:4409 m.fl., bet. 2021/22:SoU23 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om inkommande samtal till nödnumret 112 som rör hot om suicid*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en nationell enhetlig hantering av inkommande samtal till nödnumret 112 som rör hot om suicid (bet. 2021/22: SoU23 s.15). Regeringen avser återkomma med sin bedömning i budgetpropositionen för 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 21. Rskr. 2021/22:298 Förbättrade rättsliga förutsättningar för att kunna ta emot militärt stöd från andra stater Prop. 2021/22:246, bet. 2021/22:UU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 18 maj 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 430-432). 22. Rskr. 2021/22:462 Extra ändringsbudget för 2022 - Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina Prop. 2021/22:269, utskottsinitiativ, bet. 2021/22:FiU49 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, ändrade och nya anslag samt ändrade beställningsbemyndiganden: Den 8 september 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Försvarsmakten samt avseende andra berörda anslag. Punkten är slutbehandlad. Om utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, a): Den 22 juni 2022 beslutade regeringen att till Ukraina skänka försvarsmateriel i form av sjömålsrobot 17, pansarskott och automatgevär med ammunition till ett värde om 262 300 000 kronor. Punkten är slutbehandlad. Om utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, b): Den 30 juni 2022 beslutade regeringen att till Ukraina skänka försvarsmateriel i form av pansarvärnsvapen, understödsvapen och minröjningsutrustning till ett värde om 500 000 000 kronor. Punkten är slutbehandlad. Om utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, c): Den 1 september 2022 beslutade regeringen att till Ukraina skänka försvarsmateriel i form artilleriammunition till ett värde om 500 000 000 kronor. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2022/23 23. Rskr. 2022/23:14 Ändringar i statens budget för 2022 - Försvarsmateriel till Ukraina Utskottsinitiativ, bet. 2022/23:FiU27 Skrivelsen är slutbehandlad. Om försvarsmateriel till Ukraina: Den 18 november 2022 beslutade regeringen att till Ukraina skänka försvarsmateriel i form av luftförsvarssystem, kvalificerad ammunition, personterrängbilar, vinterutrustning, tiktmedel, kroppsskydd, tält och maskeringsnät till ett värde av 3 007 800 000 kronor. Punkten är slutbehandlad. 24. Rskr. 2022/23:79 Utgiftsområde 6 Försvar och krisberedskap Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:FöU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om anslag inom utgiftsområde 6, a) Anslagen för 2023: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 (regleringsbrev för Kustbevakningen, anslaget 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Statens haverikommission, och Myndigheten för psykologiskt försvar) avseende myndigheternas verksamhet och tilldelning av anslagsmedel m.m. enligt riksdagens beslut. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om anslag inom utgiftsområde 6, b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 3 och 4: Regeringen har genom beslut den 22 december 2022 om regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för 2023 medgett myndigheten att disponera en låneram enligt riksdagens beslut. Regeringen har genom beslut den 22 december 2022 om regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för 2023 fastställt bemyndigande om ekonomiska åtaganden för anslaget 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor samt för anslaget 2:4 Krisberedskap enligt riksdagens beslut. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om anslag inom utgiftsområde 6, c) Investeringsplaner, 3: Regeringen har genom beslut den 22 december 2022 om regleringsbrev för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för 2023 fastställt en investeringsplan enligt riksdagens beslut. Punkten är slutbehandlad. 25. Rskr. 2022/23:80 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:FöU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 a) om anslagen för 2023: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Försvarsmakten, Försvarsunderrättelsedomstolen, Myndigheten för totalförsvarsanalys, Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Totalförsvarets forskningsinstitut, Totalförsvarets plikt- och prövningsverk, anslaget 1:7 Officersutbildning m.m. och anslaget 1:10 Nämnder m.m. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 b) om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: - om bemyndigande till regeringen att för 2023 utnyttja en kredit i Riksgäldskontoret i händelse av krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden som uppgår till högst 40 000 000 000 kronor. Punkten är inte slutbehandlad. - om bemyndigande till regeringen att för 2023 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för Försvarets materielverk: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Försvarets materielverk. Punkten är slutbehandlad. - om bemyndigande till regeringen att under 2023 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Försvarsmakten och Försvarets materielverk. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 c) om investeringsplaner: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Försvarsmakten. Punkten är slutbehandlad. Punkt 4 om bemyndigande till regeringen att lokalisera Försvarsmaktens logistik med ledning och stab i Arboga och besluta att organisationsenheten i samband med det byter namn till Försvarsmaktens logistikregemente. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 b och 4. 2.5 Socialdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2016/17 1. Rskr. 2016/17:144 Riksrevisionens rapport om felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen Skr. 2016/17:51, bet. 2016/17:SfU10 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 15), skr. 2018/19:75 (S 9), skr. 2019/20:75 (S 4), skr. 2020/21:75 (S 3) och skr. 2021/22:75 (S 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör se till att Försäkringskassan regelbundet mäter storleken på felaktiga utbetalningar och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SfU10 s. 5 f.). Regeringen beslutade den 30 juni 2016 att tillkalla en delegation med uppdrag att motverka överutnyttjande av och felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (Fi 2016:07, dir. 2016:60). Delegationen fick bl.a. i uppdrag att genomföra omfattningsstudier avseende felaktiga utbetalningar och redovisa orsakerna. Enligt direktiven skulle delegationen pröva om det är möjligt och lämpligt att använda sig av tidigare tillämpade metoder eller om nya metoder behövs för att bedöma omfattningen. Uppdraget slutredovisades den 12 december 2019 genom betänkandet Samlade åtgärder för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen (SOU 2019:59). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 2, avsnitt 2.3.3 s. 9, bet. 2020/21:FiU2, rskr. 2020/21:150) föreslog regeringen ett åtgärdspaket för att motverka fusk och missbruk inom välfärdssystemen. Försäkringskassan får från och med 2021 medel för att intensifiera arbetet. Genom förordningen (2021:663) om arbetet med att säkerställa korrekta utbetalningar från välfärdssystemen, som trädde i kraft i juni 2021, säkerställs att Försäkringskassan och vissa andra myndigheter regelbundet ska genomföra omfattningsstudier. Ekonomistyrningsverket ska senast den 31 mars 2023 lämna en första samlad redovisning enligt förordningen. Regeringen avser därefter att återkomma till riksdagen i frågan. Målet är att kunna slutbehandla tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 2. Rskr. 2016/17:156 Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet Prop. 2016/17:59, bet. 2016/17:SoU11 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 17), skr. 2018/19:75 (S 10), skr. 2019/20:75 (S 5), skr. 2020/21:75 (S 4) och skr. 2021/22:75 (S 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om generell tillståndsplikt*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att samma krav på tillstånd som gäller för enskilda för att yrkesmässigt bedriva verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU11 s. 7 f.). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.4.2 s. 108) redovisade regeringen tillkännagivandet om generell tillståndsplikt för socialtjänstverksamhet som slutbehandlat och gjorde bedömningen att tillståndsplikt för socialtjänstverksamhet inte behöver utredas ytterligare. Regeringen anförde i huvudsak att kommunerna har ett lagstadgat ansvar att tillhandahålla socialtjänst åt medborgarna och är huvudmän för socialtjänstverksamhet och har det yttersta ansvaret för den individuella insatsen vid köp av enstaka platser. Kvalitetskraven som regleras i författningar är desamma oavsett regi. Inspektionen för vård och omsorg utövar tillsyn över både offentlig och enskild verksamhet. En tillståndsprövning säkerställer att grundläggande krav är uppfyllda och syftar även till att förhindra oseriösa aktörer. På grund av kommunernas lagstadgade skyldighet och yttersta ansvar att tillhandahålla välfärdstjänster föreligger inte samma behov av tillståndsprövning för kommunla verksamhet som för enskild verksamhet. Ett tillståndskrav på kommunal verksamhet skulle innebära en inskränkning i den kommunala självstyrelsen och inte vara förenligt med den grundlagsfästa proportionalitetsprincipen i regeringsformen (14 kap. 3 § RF). Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2017/18:SoU1, rskr. 2017/18:121). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 160) anförde regeringen att frågan bereds inom ramen för den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna (Januariavtalet, punkt 61). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.3 s. 155) gjorde regeringen bedömningen att det inte framstod som genomförbart att tillmötesgå riksdagen i denna fråga och uppgav att tillkännagivandet fick anses slutbehandlat. Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2021/22:SoU1, rskr. 2021/22:123). Punkten står därför åter öppen. Regeringen överväger fortsatt vilka eventuella åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. 3. Rskr. 2016/17:225 Samhällets krisberedskap Motioner under allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:FöU7 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 24), skr. 2018/19:75 (S 12), skr. 2019/20:75 (S 6), skr. 2020/21:75 (S 5) och skr. 2021/22:75 (S 4). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 27 om krisberedskapen inom sjukvården*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör göra en översyn av de konsekvenser som den resursbrist som lett till stabsläge vid flera sjukhus de senaste åren skulle få vid en extraordinär händelse med stor belastning på samhällets vårdresurser och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:FöU7 s. 84 f.). Regeringen beslutade i regleringsbrev för budgetåret 2018 att ge Socialstyrelsen i uppdrag att analysera vilken kapacitet svensk sjukvård har vid överbeläggningar eller akut personalbrist samt vilka konsekvenser sådan resursbrist skulle få vid en extraordinär händelse. Uppdraget redovisades den 19 december 2018. Regeringen beslutade den 8 augusti 2018 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av hälso- och sjukvårdens beredskap inför och vid allvarliga händelser i fredstid och höjd beredskap samt lämna förslag på hur hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera denna typ av händelser långsiktigt bör utvecklas (S 2018:09, dir. 2018:77). I uppdraget ingick att, utifrån kartläggning och analys, utarbeta en nationell färdplan för hur beredskapen inom hälso- och sjukvården ska kunna utvecklas avseende allvarliga händelser i fredstid. Regeringen har vid tre tillfällen beslutat om tilläggsdirektiv till Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap. Den 14 november 2019 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv (dir. 2019:83) med uppdrag att utreda åtgärder för att förebygga och hantera situationer med brist på hälso- och sjukvårdsmaterial och läkemedel även om det inte föreligger någon allvarlig händelse som påverkar försörjningen. Bakgrunden var de allvarliga problem med materialförsörjningen som hade drabbat några regioner. Utredningen om hälso- och sjukvårdens beredskap (S 2018:09) lämnade den 2 april 2020 delbetänkandet Hälso- och sjukvård i det civila försvaret - underlag till försvarspolitisk inriktning (SOU 2020:23). Delbetänkandet utgjorde underlag för arbetet med regeringens försvarspolitiska proposition Totalförsvaret 2021-2025 (prop. 2020/21:30). Den 31 mars 2021 lämnade utredningen delbetänkandet En stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården (SOU 2021:19). Delbetänkandet innehåller förslag för att säkerställa hälso- och sjukvårdens försörjning av läkemedel och sjukvårdsmateriel i vardagen, vid allvarliga händelser i fredstid och vid höjd beredskap och krig. Den 23 februari 2022 lämnade utredningen sitt slutbetänkande Hälso- och sjukvårdens beredskap - struktur för ökad förmåga (SOU 2022:6). Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag tagit fram ett underlag för att förstärka den nationella förmågan vid masskadehändelser (S2021/02921). Socialstyrelsen redovisade uppdraget den 1 september 2022 med rapporten Förstärkning av nationell förmåga vid masskadehändelser. Regeringen har den 10 november 2022 gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram nyckeltalsberäkningar och dimensionerande målbilder för hälso- och sjukvårdens planering för civilt försvar (S2022/04257). Regeringen har i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 6 s. 79 f., bet. 2022/23:FöU1, rskr. 2022/23:75) gjort bedömningen att tillkännagivandet om en översyn är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 4. Rskr. 2016/17:254 Hälso- och sjukvårdsfrågor Motioner under allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:SoU10 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 25), skr. 2018/19:75 (S 13), skr. 2019/20:75 (S 7), skr. 2020/21:75 (S 6) och skr. 2021/22:75 (S 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 15 om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2016/17:SoU10 s. 47 f.). Utredningen Styrning för en mer jämlik vård (S 2017:08) har haft i uppdrag att utreda hur styrningen av hälso- och sjukvården bättre kan främja en jämlik och behovsbaserad vård (dir. 2017:128). Med utgångspunkt i tillitsbaserad styrning skulle utredaren bl.a. analysera och överväga olika alternativ när det gäller vilka styrsystem för hälso- och sjukvården som bäst överensstämmer med målsättningarna i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och principen om vård efter behov på lika villkor till hela befolkningen. Uppdraget innefattade att med en sådan utgångspunkt även se över lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Utredningen överlämnade sitt slutbetänkande Digifysiskt vårdval - Tillgänglig primärvård baserad på behov och kontinuitet (SOU 2019:42) den 1 oktober 2019. I propositionen Ökad kontinuitet och effektivitet i vården - en primärvårdsreform, (prop. 2021/22:72, bet. 2021/22:SoU22, rskr. 2021/22:225), behandlas betänkandets lagförslag om möjligheten att få tillgång till en fast läkarkontakt och få välja utförare i primärvården. Vidare har utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) haft ett tilläggsuppdrag att analysera ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen och sluten vård i relation till utredningens övriga förslag samt redogöra för vilka konsekvenser en förändring respektive borttagning av dessa begrepp skulle kunna få (dir. 2017:97). Utredningen lämnade sitt slutbetänkande God och nära vård - En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) till regeringen i mars 2020. Utredningen valde att inte föreslå några ändringar i fråga om indelningen av öppen och sluten vård. Regeringen gav den 2 april 2020 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att analysera patientlagens (2014:821) efterlevnad, analysera patienters inställning till de valmöjligheter som följer av lagen samt analysera vad individers möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård har inneburit för hälso- och sjukvården i stort. Den 27 oktober 2021 redovisade myndigheten sitt uppdrag i slutrapporten En lag som kräver omtag. I rapporten beskrivs bl.a. att dagens lagstiftning i sig inte är tillräcklig för att stärka patientens ställning. Myndigheten konstaterar i sin sammantagna slutsats att patienter uppskattar att kunna välja vårdgivare men att valfriheten riskerar att leda till en mer ojämlik vård, eftersom den ökade tillgängligheten främst tycks gynna socioekonomiskt starka grupper med relativt lättare hälsobesvär. En särskild utredare fick den 4 maj 2022 i uppdrag att utreda och ge förslag på hur småskalig hälso- och sjukvårdsverksamhet kan anslutas till offentligt finansierad öppen vård i syfte att skapa långsiktighet och bättre förutsättningar för regionerna att säkerställa tillgång till en jämlik vård i hela landet. Förslaget ska omfatta läkare med olika specialistkompetenser. Utredningen ska redovisa sina förslag senast den 15 maj 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 5. Rskr. 2016/17:326 Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Prop. 2016/17:106, bet. 2016/17:SoU18 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 35), skr. 2018/19:75 (S 14), skr. 2019/20:75 (S 8), skr. 2020/21:75 (S 7) och skr. 2021/22:75 (S 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om samlat omhändertagande av de mest sjuka äldre och kroniskt multisjuka patienterna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag om det samlade omhändertagandet i vården och omsorgen av de mest sjuka äldre och kroniskt multisjuka patienterna (bet. 2016/17:SoU18 s. 5). Regeringen beslutade den 21 september 2017 att ge utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård ett tilläggsdirektiv (S 2017:01, dir. 2017:97). Tilläggsdirektivet innehöll ett uppdrag om att utreda och lämna förslag på hur samverkan mellan primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården och omsorgen kan underlättas och hur gränssnittet mellan dessa verksamheter bör se ut. Ytterligare ett tilläggsdirektiv (dir. 2018:90) till utredningen beslutades av regeringen den 23 augusti 2018. I tilläggsdirektivet ingick att undersöka hur samordningen av vårdinsatser för patienter och brukare med omfattande och komplexa vårdbehov kan förbättras och att se över befintlig lagstiftning när det gäller krav på vårdplaner. I utredningens ursprungliga uppdrag låg också att ta fram ett nationellt uppdrag för primärvården, vilket är av stor vikt för det samlade omhändertagandet för äldre. Utredningen lämnade ett delbetänkande 2017. Ett ytterligare delbetänkande God och nära vård - En primärvårdsreform (SOU 2018:39) lämnades den 1 juni 2018. I mars 2020 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande God och nära vård - En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) till regeringen. Utredningen föreslår bl.a. en lagreglerad skyldighet för regionen och kommunen att samverka kring primärvården. Betänkandet har remissbehandlats och förslagen bereds i Regeringskansliet. Regeringen har vidare i skrivelsen Framtidens äldreomsorg - en nationell kvalitetsplan (skr. 2017/18:280) behandlat frågor som rör sjuka äldre. Skrivelsen överlämnades till riksdagen den 25 juni 2018. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.7.5, s. 152) beslutade regeringen att avsätta 12 miljoner kronor per år under 2018-2020 till Sveriges Kommuner och Regioner för samverkan vid utskrivning från sjukhus. Regeringen avsatte även 10 miljoner kronor i vårändringsbudgeten för 2018 (prop. 2017/18:99 avsnitt 5.9 s. 59) för att bidra till ökad kunskap om lagstiftningen och de verktyg som finns för en välfungerande samverkan. Socialstyrelsen har tagit initiativ till en förstudie för att kartlägga och analysera hur myndigheten kan utöka och förbättra stödet till kommunal hälso- och sjukvård. Regeringen har med anledning av förstudien gett Socialstyrelsen i uppdrag att stärka stödet till den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården. Regeringen beslutade den 16 april 2020 om ett nytt samlat uppdrag till Socialstyrelsen att genomföra insatser för att stödja omställningen i hälso- och sjukvården till en god och nära vård. Det nya uppdraget ersatte uppdraget att stödja kommunal hälso- och sjukvård och kompletterar tidigare beslutade uppdrag att följa upp omställningen till god och nära vård. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 30 augusti 2023. Den 14 juni 2022 beslutade riksdagen om regeringens proposition Sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation (prop. 2021/22:177) med förslag till en ny lag om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation som ersätter patientdatalagens (2008:355) bestämmelser om sammanhållen journalföring, (bet. 2021/22:SoU30, rskr. 2021/22:381). Den nya lagen (2022:913) om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation trädde i kraft den 1 januari 2023. Lagen ger verksamheter inom socialtjänsten som avser äldre personer eller personer med funktionsnedsättning och hälso- och sjukvården möjlighet att få tillgång till varandras vård- och omsorgsdokumentation genom direktåtkomst eller annat elektroniskt utlämnande. Punkten är inte slutbehandlad. 6. Rskr. 2016/17:346 Riksrevisionens rapport om statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården Skr. 2016/17:110, bet. 2016/17:SoU19 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 38), skr. 2018/19:75 (S 15), skr. 2019/20:75 (S 9), skr. 2020/21:75 (S 8) och skr. 2021/22:75 (S 7). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om bortre tidsgräns*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen i fortsättningen bör fastställa en bortre tidsgräns för nya riktade statsbidrag (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.). Regeringen har behandlat tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 s. 28) och gjort bedömningen att det inte är lämpligt att generellt införa en bortre gräns för samtliga nya riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården, bl.a. för att det i vissa fall inte finns några andra fungerande lösningar. Genom bedömningen ansågs tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om uppföljning och effektutvärdering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen i fortsättningen bör utforma riktade statsbidrag på ett sätt som underlättar uppföljning och effektutvärdering (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.). Regeringen har i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 s. 28) behandlat tillkännagivandet och gjort bedömningen att genom de uppföljningar och utvärderingar som olika myndigheter gör med anledning av de överenskommelser som slutits mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har tillkännagivandet blivit tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om översyn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör göra en översyn av befintliga riktade statsbidrag som saknar en tidsgräns (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.). Regeringen har i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 s. 28) behandlat tillkännagivandet och gjort bedömningen att de nuvarande riktade statsbidragen utan slutår i dagsläget bör kvarstå i sin befintliga form bl.a. med hänsyn till att vissa av bidragen endast går till vissa regioner och hanteras som riktade statsbidrag utan tidsgräns. I propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 4 om systematisk process*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att staten bör ta fram en nationell övergripande plan för att få till stånd en systematisk process vid beslut om införande av nya riktade statsbidrag (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.). Regeringen har i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 s. 28) behandlat tillkännagivandet och konstaterat att regeringen i budgetprocessen måste förhålla sig till de lagar och regler som finns på det ekonomiadministrativa området och att varaktigheten på de riktade statsbidragen fastställs genom denna process. I propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 5 om prestationsbaserade statsbidrag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om prestationsbaserade statsbidrag (bet. 2016/17:SoU19 s. 6 f.). Regeringen har i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 s. 28) behandlat tillkännagivandet och gjort bedömningen att de prestationsbaserade riktade statsbidragen inom ramen för överenskommelser mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner har uppföljningsuppdrag kopplade till sig, de ska vara så ändamålsenliga och kostnadseffektiva som möjligt, bl.a. avseende antal och detaljeringsgrad. Utvärdering och analys av vilka styrmedel som är mest ändamålsenliga beroende på insatsens karaktär sker löpande. Regeringen gjorde bedömningen att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2017/18 7. Rskr. 2017/18:86 Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken Prop. 2016/17:188, bet. 2017/18:SoU5 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 49), skr. 2018/19:75 (S 17), skr. 2019/20:75 (S 10), skr. 2020/21:75 (S 9) och skr.2021/22:75 (S 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om samlat helhetsgrepp om funktionshinderspolitiken*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att det behöver tas ett samlat helhetsgrepp om funktionshinderspolitiken (bet. 2017/18:SoU5 s. 10). Regeringen beslutade den 21 december 2017 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över styrningen inom funktionshinderspolitiken (S 2017:09, dir. 2017:133). I kommittédirektivet omnämndes riksdagens tillkännagivande. Den 7 maj 2019 lämnade utredningen sitt slutbetänkande Styrkraft i funktionshinderspolitiken (SOU 2019:23). Med anledning av betänkandet beslutade regeringen den 23 september 2021 en strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken. Beslutet innebär att 28 myndigheter som omfattas av beslutet får i uppdrag att följa upp funktionshinderspolitiken under 2021-2031 utifrån det nationella målet för funktionshinderspolitiken (prop. 2016/17:188, bet. 2017/18:SoU5, rskr. 2017/18:86). Resultaten av uppföljningen ska årligen lämnas till Regeringskansliet i respektive myndighets årsredovisning. Den 23 september 2021 gav regeringen även Myndigheten för delaktighet i uppdrag att ge stöd till de myndigheter som omfattas av beslutet om en strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken. Uppdraget ska pågå så länge som uppdraget till myndigheterna pågår. Av budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 5.3 s. 113) framgår att strategin omfattar hela funktionshinderspolitiken, såväl generella insatser som individuella stöd. Tillkännagivandet är inte slutbehandlat. Regeringen avser återkomma till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 12 om valfrihet*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att alla personer med funktionsnedsättning som har beviljats en insats ska få möjlighet att välja utförare enligt ett tillkännagivande som riksdagen gjorde våren 2017 (bet. 2017/18:SoU5 s. 23 f.). LSS-utredningen (S 2016:03) har haft i uppdrag att se över assistansersättningen i socialförsäkringsbalken och delar av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (dir. 2016:40). Utredningens slutbetänkande Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen (SOU 2018:88) har remissbehandlats. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Huvudmannaskapsutredningen (S 2021:05) har haft i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur insatsen personlig assistans kan organiseras i ett statligt huvudmannaskap (dir. 2021:76). I uppdraget ingick bl.a. att lämna förslag på hur kommunala beslut om personlig assistans kan överföras och anpassas till socialförsäkringsbalkens regelverk för statlig assistansersättning. Den 1 mars 2023 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans - Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 12. 8. Rskr. 2017/18:121 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:SoU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (S 54), skr. 2018/19:75 (S 18), skr. 2019/20:75 (S 11), skr. 2020/21:75 (S 10) och skr. 2021/22:75 (S 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om generell tillståndsplikt*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen skyndsamt bör återkomma till riksdagen med förslag som innebär att samma krav på tillstånd som gäller för enskilda för att yrkesmässigt bedriva verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet enligt ett tillkännagivande som riksdagen gjorde 2017 (bet. 2017/18:SoU1 s. 37 f.). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 160) angavs att frågan bereds inom ramen för den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna (Januariavtalet, punkt 61). Regeringen angav i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.3 s. 155) att det vid en samlad bedömning inte framstod som genomförbart att tillmötesgå riksdagen i denna fråga och redovisade att tillkännagivandet fick anses slutbehandlat. Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2021/22:SoU1, rskr. 2021/22:123). Punktenstår därför åter som öppen. Regeringen överväger fortsatt vilka eventuella åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. 9. Rskr. 2017/18:176 En ny beslutsprocess för den högspecialiserade vården Prop. 2017/18:40, bet. 2017/18:SoU18 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 24), skr. 2019/20:75 (S 13), skr. 2020/21:75 (S 12) och skr.2021/22:75 (S 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om parlamentarisk utredning (reservation 5)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen (bet. 2017/18:SoU18 s. 22). Enligt tillkännagivandet bör regeringen tillsätta en parlamentarisk utredning för att klarlägga förutsättningarna för en ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan staten och nuvarande huvudmän när det gäller sjukvården. Vad gäller ansvarsfördelningen mellan staten och de nuvarande huvudmännen konstaterade regeringen i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 44) att en utredning om statens kontra läns och regioners ansvar nyligen hade avslutats av den s.k. Indelningskommittén, som lämnade betänkandet Myndighetsgemensam indelning - samverkan på regional nivå (SOU 2018:10). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 36 och 37) angavs att regeringen bedömde att frågan behöver analyseras vidare i ljuset av de nya situationer och de behov som uppstått under hanteringen av covid-19. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 s. 45) angavs följande. För att klarlägga förutsättningarna för en ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan staten och nuvarande huvudmän när det gäller sjukvården bör Coronakommissionens slutsatser inväntas. Coronakommissionen (S 2020:09) lämnade sitt andra delbetänkande den 29 oktober 2021 Sverige under pandemin del 1 (SOU 2021:89) och sitt slutbetänkande den 25 februari 2022 Sverige under pandemin del 2 (SOU 2022:10). Utredningen om ökade förutsättningar för hållbara investeringsprojekt i framtidens hälso- och sjukvård (S 2019:03) lämnade den 31 augusti 2021 sitt slutbetänkande Riksintressen i hälso- och sjukvården - stärkt statlig styrning för hållbar vårdinfrastruktur (SOU 2021:71). Betänkandet har remissbehandlats. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 48) angavs följande. Regeringen avser att tillsätta en utredning under 2023 med uppdrag att analysera och belysa för- och nackdelar samt lämna förslag beträffande möjligheten att långsiktigt införa ett delvis eller helt statligt huvudmannaskap. Utredningen ska även beakta för- och nackdelar med regionala organisationer baserade på exempelvis dagens sex sjukvårdsregioner. Syftet är att hälso- och sjukvården ska ha bättre förutsättningar att erbjuda en god och jämlik vård som utgår från behovsprincipen. Punkten är inte slutbehandlad. 10. Rskr. 2017/18:237 Landsbygdspolitik Mot. 2017/18:3855 yrkande 21, bet. 2017/18:MJU18 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ku 23), 2019/20:75 (Ku 18), 2020/21:75 (Ku 13) och 2021/22:75 (Ku 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 12 om föreningslivet på landsbygden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förenklingar i administrationen av stöd till föreningslivet på landsbygden (bet. 2017/18:MJU18 s. 35). Många av föreningslivets insatser på landsbygden har skett inom ramen för Sveriges landsbygdsprogram 2014-2020 där det har pågått ett kontinuerligt förenklingsarbete under hela programperioden. Regeringen gav i november 2020 Statens jordbruksverk i uppdrag att utarbeta förslag till åtgärder i den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken åren 2023-2027 (N2020/02625). I uppdraget ingick att redovisa administrativa kostnader och konsekvenser för stödmottagare och vilka överväganden som gjorts för att åstadkomma förenklingar. Statens jordbruksverk redovisade i huvudsak uppdraget i december 2021. Den 16 december 2021 beslutade regeringen en strategisk plan för genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken för åren 2023-2027 som då även lämnades över till Europeiska kommissionen. Den 31 mars 2022 tog Sverige emot kommissionens observationsbrev med 262 observationer gällande den strategiska planen, vilket resulterade i att justeringar har gjorts i fråga om vissa åtgärder. Regeringen beslutade den 22 september 2022 på nytt en strategisk plan för genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken för åren 2023-2027 (N2022/01849) som innehöll revideringar. Totalt omfattar den strategiska planen drygt 60 miljarder kronor, där en del (45 miljarder kronor) utgör medel från EU och en del (15 miljarder kronor) är svensk finansiering. Utöver dessa medel satsas ca. 4,3 miljarder kronor på nationella insatser för jordbruket, miljön och utvecklingen i Sveriges landsbygder under samma period. Kommissionen godkände den strategiska planen den 28 oktober 2022 (N2022/01849). En tydlig förenkling inom den gemensamma jordbrukspolitiken för föreningslivet på landsbygden är att metoden Leader från 2023 finansieras enbart genom en fond, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) i stället för genom fyra olika fonder (EJFLU, Europeiska Havs- och fiskerifonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden). Förändringen förväntas bidra till förenklingar för alla som berörs av Leader, inbegripet föreningar på landsbygden. Regeringen har också vidtagit en rad åtgärder i styrningen av Statens jordbruksverk som syftar till att minska administrationen, korta handläggningstiderna och effektivisera myndigheten. I det arbetet har bland annat Ekonomistyrningsverket, Statskontoret och Myndigheten för digitalisering bidragit. Regeringen bedömer att tillkännagivandet bör kunna avslutas under 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 11. Rskr. 2017/18:242 Civila samhället inklusive trossamfund Mot. 2017/18:3189 yrkande 5, delvis mot. 2017/18:1737, 1916, 2273, 2815 yrkande 28, 3586 yrkande 13, 3685 yrkandena 41 och 48 samt 3735 yrkandena 6 och 7, bet. 2017/18:KrU3 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ku 24), 2019/20:75 (Ku 19), 2020/21:75 (Ku 14) och 2021/22:75 (Ku 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om hedersrelaterade brott (reservation 2)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad som anförs i reservationen om att lika viktigt som det är att stödja organisationer som motverkar hedersrelaterade brott, är det att dra en tydlig gräns mot föreningar och organisationer som accepterar eller i vissa fall rentav legitimerar hedersrelaterat förtryck och hederstraditioner. Hedersstrukturer har ingen plats i ett jämställt och demokratiskt samhälle och offentliga bidrag ska därför inte ges till organisationer som accepterar hedersrelaterad brottslighet. I mars 2018 överlämnade Utredningen om översyn av statens stöd till trossamfund (Ku 2016:01) betänkandet Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18). Utredningen föreslår en ny lag om stöd till trossamfund. Enligt förslaget ska trossamfund inte kunna få stöd om de inom ramen för sin verksamhet exempelvis utövar våld, tvång eller hot mot person, kränker ett barns rättigheter på sådant sätt att det finns påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas eller rättfärdigar, främjar eller uppmanar till sådana typer av kränkningar. Den föreslagna lagen innehåller även bestämmelser om återkallelse av stödberättigande, om ett trossamfund inte längre uppfyller villkoren för stöd. Betänkandet har remissbehandlats. I september 2018 överlämnade 2017 års arvsfondsutredning (S 2017:06) betänkandet En arvsfond i takt med tiden (SOU 2018:70). I betänkandet föreslås bl.a. att det i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden ska införas ett demokrativillkor som föreskriver att stöd inte ska få lämnas till en organisation om den eller någon av dess företrädare främjar, uppmanar till eller försvarar terrorism, eller i övrigt inte respekterar mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats. I juni 2019 överlämnade Demokrativillkorsutredningen (Ku 2018:01) betänkandet Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället (SOU 2019:35). I betänkandet lämnas förslag som syftar till att säkerställa att statliga bidrag går till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar såsom de formuleras i regeringsformen och i de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats. Under beredningen av Trossamfundsutredningens, Arvsfondsutredningens och Demokrativillkorsutredningens betänkanden konstaterades behov av att analysera frågor om personuppgiftsbehandling och sekretess i ärenden om stöd till det civila samhället, inbegripet trossamfunden samt frågan om det bör inrättas en stödfunktion som ska kunna bistå med samråd för fördjupade granskningar vid bidragsgivning. I juli 2021 överlämnade Utredningen om granskning av stöd till civilsamhället (Ku 2020:02) delbetänkandet Rätt mottagare - Demokrativillkor och integritet (SOU 2021:66) angående personuppgiftbehandling och sekretess till regeringen. Delbetänkandet har remissbehandlats. Ett sakråd som kompletterar remissbehandlingen genomfördes i oktober 2021 med civilsamhällets organisationer. Den 21 december 2021 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande Rätt mottagare - Granskning och integritet (SOU 2021:99) till regeringen. Betänkandet har remissbehandlats. Den 2 augusti 2022 lämnade regeringen propositionen Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället (prop. 2021/22:272) till riksdagen. Den 10 november 2022 beslutade regeringen att återkalla propositionen genom skrivelsen Återkallelse av regeringens proposition 2021/22:272 Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället (skr. 2022/23:14). Ett sakråd (Ku2022/01808) genomfördes den 13 december 2022 med civilsamhällesorganisationer och trossamfund i syfte att ge inbjudna organisationer tillfälle att framföra synpunkter avseende förslag till demokrativillkor som fanns i propositionen inför att regeringen bereder frågan vidare. Frågan bereds nu vidare i Regeringskansliet. Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) har enligt myndighetens regleringsbrev för 2020, 2021 och 2022 utifrån vad som har framkommit under den fortlöpande dialogen med de bidragsberättigade trossamfunden om förutsättningarna för stödet, särskilt redovisat (Ku2021/00720) hur de bidragsberättigade trossamfunden arbetar för att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. SST ska enligt myndighetens regleringsbrev för 2023 (Ku2022/01929) utifrån vad som har framkommit under den fortlöpande dialogen med de bidragsberättigade trossamfunden om förutsättningarna för stödet, särskilt redovisa hur de bidragsberättigade trossamfunden arbetar för att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har enligt myndighetens regleringsbrev för 2021 redovisat (Ku2022/00385) hur den säkerställer att de statsbidrag myndigheten utbetalar går till verksamheter som uppfyller demokrativillkoren i statsbidragsförordningarna. MUCF ska enligt myndighetens regleringsbrev för 2023 (Ku2022/01930) återigen redovisa hur myndigheten säkerställer att de statsbidrag myndigheten utbetalar går till verksamheter som uppfyller demokrativillkoren i statsbidragsförordningarna. Efter förslag i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 13 avsnitt 5.6.1 s. 83) tillfördes medel till anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder som bl.a. har möjliggjort en permanentning av Länsstyrelsen i Östergötlands läns uppdrag att bidra till att stärka statliga och kommunala verksamheters förmåga att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. I december 2020 gav regeringen Länsstyrelsen i Östergötlands län i uppdrag att förbereda inrättandet av ett nationellt kompetenscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck vid myndigheten (A2020/02708). Genom förordningen (2022:1345) om nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck, som trädde i kraft den 1 oktober 2022, beslutade regeringen att det nationella centrumet ska finnas vid Länsstyrelsen i Östergötlands län och om centrumets uppgifter. Centrumet ska bl.a. stödja och bidra till ett strategiskt, förebyggande och kunskapsbaserat arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck på nationell, regional och lokal nivå. Ökningen av anslaget i budgetpropositionen för 2021 har även möjliggjort en permanentning av samtliga länsstyrelsers uppdrag att inom sina län motverka bland annat hedersrelaterat våld och förtryck. Den 3 november 2021 beslutade regeringen om förordningen (2021:995) om länsstyrelsernas regionala arbete mot mäns våld mot kvinnor som ska styra länsstyrelsernas arbete på området mäns våld mot kvinnor långsiktigt. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 13 avsnitt 5.6 s. 66) har regeringen föreslagit att arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck intensifieras genom en kraftigt förstärkt långsiktig satsning. Det förebyggande arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck förstärks permanent med 50 miljoner kronor per år. Flera myndigheter får förstärkta uppdrag, till exempel Länsstyrelsen i Östergötlands län som får ett förstärkt uppdrag att stödja utvecklingen av regionala resurscentra för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck (A2022/01652). Även MUCF får ett förstärkt uppdrag (Ku2022/01930) om att genomföra informationsinsatser till yrkesverksamma och andra vuxna som möter unga nyanlända och unga asylsökande i sitt arbete eller inom ideella engagemang. Under mandatperioden bör vidare skyddet mot hedersrelaterat våld och förtryck stärkas. Punkten är inte slutbehandlad. 12. Rskr. 2017/18:260 Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:SoU8 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 30), skr. 2019/20:75 (S 16), skr. 2020/21:75 (S 14) och skr. 2021/22:75 (S 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om gårdsförsäljning inom ramen för Systembolagets detaljhandelsmonopol*: Riksdagen har tillkännagett att regeringen, under förutsättning att Systembolagets detaljhandelsmonopol kan upprätthållas, bör verka för en lagstiftning som möjliggör gårdsförsäljning i begränsad utsträckning (bet. 2017/18:SoU8 s. 12 f). Gårdsföräljningsutredningen (S 2020:15) har sett över frågan om gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker (dir. 2020:118). Utredningen skulle bland annat att göra en EU-rättslig analys av om och i sådant fall föreslå hur gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker kan införas i hela landet under förutsättning att detaljhandelsmonopolet säkras. Gårdsföräljningsutredningen redovisade sitt uppdrag den 8 december 2021 i betänkandet En möjlighet till småskalig gårdsförsäljning av alkoholdrycker (SOU 2021:95). Betänkandet har remissbehandlats. Punkten är inte slutbehandlad. 13. Rskr. 2017/18:293 Hälso- och sjukvårdsfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:SoU9 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 34), skr. 2019/20:75 (S 17), skr. 2020/21:75 (S 15) och skr. 2021/22:75 (S 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om kvalitetsskillnader hos vårdmottagningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att ta fram förslag på hur de nationella kvalitetsregistren kan bli tillgängliga för den enskilde så att kvaliteten mellan olika vårdmottagningar kan jämföras (bet. 2017/18:SoU9 s. 45 f.). Regeringen beslutade den 28 juni 2018 att ge Socialstyrelsen respektive Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att lämna förslag på hur uppföljningen av vården kan utvecklas med avseende på kvalitet och omotiverade skillnader. Särskild vikt skulle fästas på användande av patientrapporterade utfalls- och upplevelsemått. Uppdragen redovisades av myndigheterna i varsin rapport i mars 2019. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.4.4 s. 51) redovisade regeringen att regeringen under 2019 har ingått en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner om stöd till kvalitetsregister där en central del är att ytterligare stärka och utveckla registren för att skapa förutsättningar till jämförelser och tillgängliggörande av vårdens kvalitet. Socialstyrelsen har haft ett uppdrag att analysera förutsättningarna för ett primärvårdsregister, vilket också är en grundförutsättning för att kunna jämföra kvaliteten mellan olika vårdmottagningar. Socialstyrelsen redovisade uppdraget till regeringen den 25 februari 2021 i rapporten Nationell insamling av registeruppgifter från primärvården. Rapporten innehåller förslag till hur uppgifter från primärvården kan komplettera patientregistret. Rapporten har remissbehandlats. Regeringen har även gett E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen ett flertal uppdrag inom området för att skapa bättre förutsättningar för tillgängliggörande av hälsodata (bl.a. S2020/04093, S2021/00581 och S2021/00823). Uppdrag att genomföra en förstudie om digital nationell infrastruktur (S2021/06170), Uppdrag att kartlägga datamängder av nationellt intresse på hälsodataområdet (S2021/05369) och Uppdrag att genomföra en förstudie om ett statligt, nationellt datautrymme för bilddiagnostik (S2021/05259). E-hälsomyndigheten lämnade den 1 juni 2022 en delredovisning och har den 1 februari 2023 lämnat en slutredovisning av uppdraget att genomföra en förstudie om digital nationell infrastruktur för kvalitetsregister (S2021/06170). Socialstyrelsen slutredovisade uppdraget att kartlägga datamängder av nationellt intresse på hälsodataområdet (S2021/05369) den 1 oktober 2022. E-hälsomyndigheten har lämnat redovisningar av uppdraget att genomföra en förstudie om ett statligt, nationellt datautrymme för bilddiagnostik (S2021/05259) och myndigheten har lämnat en slutrapport den 1 december 2022. E-hälsomyndigheten har också haft ett uppdrag att kartlägga, analysera och ge förslag på hur en nationell listningstjänst ska kunna inrättas i statlig regi (S2022/01375) och Socialstyrelsen har haft i uppdrag att förbereda arbetet med att meddela föreskrifter om listningstjänst för vårdval (S2022/01374). Båda dessa uppdrag har redovisats i januari 2023. E-hälsomyndigheten har dessutom uppdrag att genomföra en förstudie om hur ett nationellt vårdsöksystem kan utvecklas, organiseras och förvaltas (S2022/01372), som ska slutredovisas senast den 31 augusti 2023. Regeringen anser att det finns skäl att avvakta resultaten av uppdragen och avser att återkomma till riksdagen därefter. Punkten är inte slutbehandlad. 14. Rskr. 2017/18:329 Ändrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd Prop. 2017/18:150, bet. 2017/18:SfU27 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 39), skr. 2019/20:75 (S 19), skr. 2020/21:75 (S 17) och skr. 2021/22:75 (S 14). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om retroaktiv utbetalning m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att skärpa regelverket för efterlevandestöd (bet. 2017/18:SfU27 s. 5 f.). Enligt tillkännagivandet bör regeringen dels återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att efterlevandestöd som kräver ansökan ska kunna lämnas för högst en månad före ansökningstillfället, dels utreda om efterlevandestöd ska få lämnas till barn som bor i HVB-hem eller liknande. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 12 avsnitt 3.8) lämnade regeringen förslag om att efterlevandestöd inte ska få lämnas för längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden. Genom förslaget om begränsning till en månads retroaktivitet för efterlevandestöd ansåg regeringen att tillkännagivandet i den del som avser retroaktiviteten var tillgodosett (s. 28 f.). Regeringen angav i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1, utg.omr. 12 s. 21) att en arbetsgrupp i Socialdepartementet såg över regelverket för efterlevandestöd för barn som är omhändertagna för vård på eller boende i verksamhet som bekostas av det allmänna. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har haft i uppdrag att granska hur socialförsäkringsförmåner påverkas när det allmänna placerar barn. Uppdraget slutredovisades den 30 september 2021 i rapporten Placerade barn och socialförsäkringen (rapport 2021:8). I delrapporten Placerade barn och socialförsäkringen (rapport 2021:6) pekar ISF på brister i såväl tillämpning som utformning av socialförsäkringsförmånernas regelverk relaterat till placeringsprocessen, men dessa brister gäller främst andra förmåner än efterlevandestödet. Regeringen har den 22 juni 2022 gett Försäkringskassan och Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram stöd- och informationsmaterial om hur socialförsäkringar påverkas när barn placeras utanför det egna hemmet för att skapa bättre förutsättningar för kommunernas arbete. Regeringen har i propositionen Efterlevandestöd för barn som får vård eller boende bekostat av det allmänna (prop. 2021/22:182, bet. 2021/22:SfU27, rskr. 2021/22:385) redovisat tillkännagivandet som slutbehandlat (s. 7). Regeringen gjorde i budgetpropositionen för 2020 bedömningen att lagförslagen i propositionen tillsammans med ändringen av bestämmelserna om utbetalning av efterlevandestöd som trädde i kraft den 1 januari 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 12 avsnitt 3.8) tillgodosåg tillkännagivandet och att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 15. Rskr. 2017/18:353 Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden Prop. 2017/18:157, bet. 2017/18:SoU24 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 43), skr. 2019/20:75 (S 20), skr. 2020/21:75 (S 18) och skr. 2021/22:75 (S 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om returrätten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att returrätten även bör omfatta läkemedel som kräver kyl- eller frysförvaring (bet. 2017/18:SoU24 s. 8 f.). Regeringen beslutade den 30 april 2020 att ge Läkemedelsverket i uppdrag att utreda om en rätt till retur av läkemedel som förvaras i kyl- eller frysförhållanden bör införas. Läkemedelsverket redovisade sitt uppdrag den 31 maj 2021. Av redovisningen framgår att myndigheten föreslår att även läkemedel som kräver kyl- eller frysförvaring ska kunna omfattas av returrätten, under vissa förutsättningar. För närvarande övervägs hur Läkemedelsverkets rapport ska tas om hand. Det övervägs att ta fram en kompletterande promemoria som ska remissbehandlas under andra halvåret 2023. Regeringen avser att därefter återkomma till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad. 16. Rskr. 2017/18:354 Klassificering av nya psykoaktiva substanser Prop. 2017/18:221, bet. 2017/18:SoU27 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 44), skr. 2019/20:75 (S 21), skr. 2020/21:75 (S 19) och skr. 2021/22:75 (S 16). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om generisk klassificering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör låta göra en analys av erfarenheterna från länder som redan har infört systemet med generisk klassificering av nya psykoaktiva substanser (bet. 2017/18:SoU27 s. 5 f.). Narkotikautredningen (S 2022:01) har i uppdrag att föreslå hur en fortsatt restriktiv narkotikapolitik kan kombineras med ett effektivt narkotikaförebyggande arbete, en god missbruks- och beroendevård som innehåller insatser för skademinimering samt insatser för att ingen ska dö till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar (dir. 2022:24). I utredningens uppdrag ingår att undersöka erfarenheter från länder som har infört systemet med generisk klassificering av nya psykoaktiva substanser. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet i samband med budgetpropositionen för 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 17. Rskr. 2017/18:389 Inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter Prop. 2017/18:186, bet. 2017/18:SoU25 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 49), skr. 2019/20:75 (A 11), skr. 2020/21:75 (A 6) och skr. 2021/22:75 (A 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om uppföljning och fortsatt arbete efter inkorporeringen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör följa upp och vid behov vidta åtgärder som syftar till att säkerställa att de grundläggande principerna i barnkonventionen efterlevs och tillämpas i enlighet med svensk rätt. Lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter trädde i kraft den 1 januari 2020. Promemorian Vägledning vid tolkning och tillämpning av FN:s konvention om barnets rättigheter (Ds 2019:23) har publicerats och den 14 november 2019 gav regeringen Barnombudsmannen ett uppdrag att genomföra utbildnings- och spridningsinsatser om vägledningen. Uppdraget redovisades den 31 mars 2021. Barnombudsmannen har därefter i myndighetens regleringsbrev för 2021, 2022 och 2023 fått fortsatt uppdrag att genomföra insatser utifrån bl.a. vägledningen. Uppdragen ska redovisas den 31 mars 2023 respektive den 1 mars 2024. Den 30 juni 2022 fick Statskontoret i uppdrag att följa upp och analysera kunskapslyftet för barnets rättigheter i statliga myndigheter, kommuner och regioner (S2022/03183). Mot bakgrund av resultatet ska Statskontoret lämna förslag på hur strukturen för ett långsiktigt kunskapsstöd till statliga myndigheter, kommuner och regioner i frågor som rör barnets rättigheter kan utvecklas. Uppdraget ska delredovisas senast den 15 maj 2023 och slutredovisas senast den 15 oktober 2023. Barnkonventionsutredningen (S 2018:03), som har haft i uppdrag att genomföra en kartläggning för att belysa hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen, överlämnade sitt betänkande Barnkonventionen och svensk rätt (SOU 2020:63) den 12 november 2020. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan under 2024 när resultaten av pågående uppdrag har redovisats. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2018/19 18. Rskr. 2018/19:61 Ny lag om tobak och liknande produkter Prop. 2017/18:156, bet. 2018/19:SoU3 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (S 63), skr. 2019/20:75 (S 24), skr. 2020/21:75 (S 22) och skr. 2021/22:75 (S 19). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4 om marknadsföring och handel, c)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den senast den 19 mars 2019 bör återkomma till riksdagen med lagförslag om marknadsföring av tobaksvaror på internet, omnumreringar i lagtexten och eventuella ytterligare följdändringar (bet. 2018/19:SoU3 s. 15 f.). Regeringen beslutade den 14 mars 2019 propositionen Reglering av alkoglass m.fl. produkter (prop. 2018/19:59, bet. 2018/19:SoU18, rskr. 2018/19:239). I propositionen anges bland annat följande. Enligt utskottet ska det vara tillåtet att visa bilder på tobaksförpackningar på en webbsida för handel på internet, trots att det inte har utfärdats något utgivningsbevis. De formella kraven kring beredning av nya lagförslag innebär att regeringen inte hinner lämna några lagförslag till den 19 mars 2019. Regeringen avser i stället att återkomma till riksdagen gällande tillkännagivandet. Tillkännagivandet är alltså inte slutbehandlat. Vad gäller frågan om marknadsföring av tobaksvaror finns det anledning att tydliggöra att det även framöver är tillåtet att tillhandahålla tobaksvaror för försäljning på internet. Till följd av riksdagens beslut att behålla tobakslagens reglering kring marknadsföring är rättsläget kring vad som är tillåten marknadsföring på internet fortfarande oklart. Det får fram till att regeringen återkommit gällande tillkännagivandet ankomma på rättstillämpningen att pröva vilken typ av marknadsföring som är tillåten vid internetförsäljning av tobaksvaror (prop. s. 117). Utredningen om översyn av vissa frågor på tobaksområdet (S 2020:02) har haft i uppdrag att göra en översyn av vissa frågor på tobaksområdet (dir. 2020:9). I uppdraget ingick bl.a. att analysera de svenska reglerna om marknadsföring och sponsring av tobak, e-cigaretter och påfyllningsbehållare. Utredningen lämnade sitt betänkande Hårdare regler för nya nikotinprodukter (SOU 2021:22) den 29 mars 2021. I betänkandet föreslogs bland annat särskilda marknadsföringsbestämmelser för tobaksvaror, e-cigaretter och påfyllningsbehållare. Betänkandet har remissbehandlats. Regeringen beslutade den 31 mars 2022 propositionen Hårdare regler för nya nikotinprodukter (prop. 2021/22:200) och lämnade lagförslag om marknadsföring av tobaksvaror på internet samt omnumrering i lagtexten. Genom förslagen i propositionen ansågs tillkännagivandet slutbehandlat (bet. 2021/22:SoU31, rskr. 2021/22:443). Punkten är slutbehandlad. 19. Rskr. 2018/19:193 Frågor om psykisk ohälsa Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:SoU15 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (S 35), skr. 2020/21:75 (S 27) och skr. 2021/22:75 (S 21). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 18 om ansvar för vård vid samsjuklighet i form av psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ansvar för vård vid samsjuklighet i form av psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom m.m. (bet. 2018/19:SoU15 s. 32 f.). Enligt tillkännagivandet bör regeringen se över frågan om hur ansvaret för vård vid samsjuklighet i form av psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom kan samlas hos en huvudman. Regeringen bör efter det att översynen har gjorts utreda möjligheterna till en gemensam tvångslagstiftning för personer med psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom. Därutöver bör regeringen enligt tillkännagivandet se över hur det ska kunna finnas tillgång till farmakologisk behandling i hela landet för personer med beroendesjukdom. Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen kartlagt förekomsten av samsjuklighet i form av psykisk ohälsa och beroendeproblematik samt föreslagit hur vården kan förbättras. Uppdraget redovisades till regeringen den 30 november 2019. Samsjuklighetsutredningen (S 2020:08) har haft i uppdrag att föreslå hur samordnade insatser när det gäller vård, behandling och stöd kan säkerställas för barn, unga och vuxna personer med samsjuklighet i form av missbruk och beroende och annan psykiatrisk diagnos eller närliggande tillstånd. Syftet med uppdraget var att analysera och lämna förslag på hur samverkan för personer med samsjuklighet kan förbättras mellan huvudmännen och mellan verksamheter med samma huvudman och se över ansvarsfördelningen mellan huvudmännen och lämna förslag på hur ansvaret för personer med samsjuklighet kan samlas hos en huvudman. Utredningen skulle också analysera för- och nackdelar med en gemensam lagstiftning för personer som vårdas utan samtycke enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) eller lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och om möjligt föreslå hur frågan kan hanteras vidare. Den 28 oktober 2021 beslutade regeringen ett tilläggsdirektiv till utredningen. Tilläggsuppdraget innefattade bland annat att utredaren skulle lämna förslag på en gemensam lagstiftning för personer som vårdas utan samtycke enligt LVM eller LPT. Utredningstiden förlängdes samtidigt. I november 2021 redovisade Samsjuklighetsutredningen uppdraget enligt de ursprungliga direktiven i delbetänkandet Från delar till helhet - En reform för samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet (SOU 2021:93). Betänkandet har remissbehandlats. Samsjuklighetsutredningens slutbetänkande Från delar till helhet - Tvångsvård som en del av en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja (SOU 2023:5) lämnades den 31 januari 2023. Remissbehandling av betänkandet pågår. Punkten är inte slutbehandlad. 20. Rskr. 2018/19:233 Hälso- och sjukvårdsfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:SoU8 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (S 36), skr. 2020/21:75 (S 28) och skr. 2021/22:75 (S 22). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om årlig rapport om konsekvenser för akutsjukvården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en årlig rapport om konsekvenserna för akutsjukvården (bet. 2018/19:SoU8 s. 26 f.). Enligt tillkännagivandet bör regeringen i lämpligt sammanhang årligen till riksdagen rapportera om konsekvenserna för akutsjukvården vid regionsjukhusen med anledning av den högspecialiserade vårdens koncentration. Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att löpande rapportera om arbetet med omställningen av den högspecialiserade vården och i det ingår att rapportera om konsekvenserna för akutsjukvården. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.3 s. 22) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav följande. Socialstyrelsen lämnade sin senaste lägesrapport den 8 december 2020. I rapporten beskrivs bl.a. hur flera perspektiv, däribland akutsjukvårdsperspektivet genomsyrar konsekvensanalyserna som görs löpande inför beslut om nationell högspecialiserad vård. Konsekvensanalysen görs tillsammans med beredningsgrupperna med professionsföreträdarna som är knutna till arbetet med högspecialiserad vård. Socialstyrelsen presenterade sitt arbete för Socialutskottet 12 mars 2021. Socialstyrelsen fortsätter att följa frågan noggrant. Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2021/22:SoU1, rskr. 2021/22:123). Regeringen har i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg) slutbehandlat tillkännagivandet genom att anföra följande. Socialstyrelsen har också påbörjat arbetet med att på systemnivå följa hur t.ex. universitets- och akutsjukvården påverkas av koncentrationen. En baslinjemätning som utgör grunden för framtida utvärderingar av bl.a. akutsjukvården genomfördes under 2022. Regeringen avser att i varje års resultatredovisning i budgetpropositionen redogöra för eventuella konsekvenser för akutsjukvården. (Prop. s. 19). Punkten är slutbehandlad. Punkt 19 om vårdvalssystem - LOV*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården (bet. 2018/19:SoU8 s. 73 f.). Utredningen Styrning för en mer jämlik vård (S 2017:08) har haft i uppdrag att utreda hur styrningen av hälso- och sjukvården bättre kan främja en jämlik och behovsbaserad vård (dir. 2017:128). Med utgångspunkt i tillitsbaserad styrning skulle utredaren bl.a. analysera och överväga olika alternativ när det gäller vilka styrsystem för hälso- och sjukvården som bäst överensstämmer med målsättningarna i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och principen om vård efter behov på lika villkor till hela befolkningen. Uppdraget innefattade att med en sådan utgångspunkt även se över lagen (2008:962) om valfrihetssystem. Utredningen överlämnade sitt slutbetänkande Digifysiskt vårdval - Tillgänglig primärvård baserad på behov och kontinuitet (SOU 2019:42) den 1 oktober 2019. Vidare har utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) haft i uppdrag att analysera ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen och sluten vård i relation till utredningens övriga förslag samt redogöra för vilka konsekvenser en förändring respektive borttagning av dessa begrepp skulle kunna få (dir. 2017:97). Utredningen lämnade sitt huvudbetänkande God och nära vård - En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) till regeringen i mars 2020. Utredningen valde att inte föreslå några ändringar i indelningen av öppen och sluten vård. Regeringen gav den 2 april 2020 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att analysera patientlagens (2014:821) efterlevnad, analysera patienters inställning till de valmöjligheter som följer av patientlagen samt analysera vad individers möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård har inneburit för hälso- och sjukvården i stort. Den 27 oktober 2021 redovisade myndigheten sitt uppdrag i slutrapporten En lag som kräver omtag. I sin sammantagna slutsats konstaterar myndigheten att patienter uppskattar att kunna välja vårdgivare men att valfriheten riskerar att leda till en mer ojämlik vård, eftersom den ökade tillgängligheten främst tycks gynna socioekonomiskt starka grupper med relativt lättare hälsobesvär. Även Delegationen för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården (S 2020:12) har i sitt slutbetänkande översiktligt undersökt frågan om valfrihet och övervägt möjligheterna att utreda och lämna förslag som syftar till valfrihet för patienter även i offentligt finansierad sluten vård (SOU 2022:22). Delegationen lämnar inte några förslag i frågan men konstaterar att regionerna redan i dag kan erbjuda valfrihet i sluten vård genom rekommendationen om valfrihet i sluten vård i riksavtalet för utomlänsvård. Riksavtalet är en rekommendation till regionerna från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om vad som gäller när en person får vård utanför sin egen region. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 20 om valfrihet i slutenvården - patientlagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utöka möjligheten till valfrihet inom slutenvården (bet. 2018/19:SoU8 s. 73 f.). Regeringen beslutade den 2 april 2020 att ge Myndigheten för vård och omsorgsanalys i uppdrag att följa upp patientlagens (2014:821) genomslag. Uppdraget innebar att myndigheten skulle analysera patientlagens efterlevnad, analysera patienters inställning till de valmöjligheter som följer av patientlagen samt analysera vad individers möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård har inneburit för hälso­ och sjukvården. I uppdraget ingick det även att redogöra för exempel på andra pågående insatser som myndigheter, huvudmän och vårdgivare har tagit initiativ till och som syftar till att stärka patientens ställning i svensk hälso- och sjukvård. Myndigheten skulle dessutom ge förslag på hur patientens ställning kan stärkas ytterligare, med utgångspunkt i principen vård efter behov. Myndigheten redovisade den 27 oktober 2021 sitt uppdrag i slutrapporten En lag som kräver omtag. I rapporten beskrivs bland annat att dagens lagstiftning i sig inte är tillräcklig för att stärka patientens ställning. I sin sammantagna slutsats konstaterar myndigheten att patienter uppskattar att kunna välja vårdgivare men att valfriheten riskerar att leda till en mer ojämlik vård, eftersom den ökade tillgängligheten främst tycks gynna socioekonomiskt starka grupper med relativt lättare hälsobesvär. Även Delegationen för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården (S 2020:12) har i sitt slutbetänkande översiktligt undersökt frågan om valfrihet och övervägt möjligheterna att utreda och lämna förslag som syftar till valfrihet för patienter även i offentligt finansierad sluten vård (SOU 2022:22). Delegationen lämnar inte några förslag i frågan men konstaterar att regionerna redan i dag kan erbjuda valfrihet i sluten vård genom rekommendationen om valfrihet i sluten vård i riksavtalet för utomlänsvård. Riksavtalet är en rekommendation till regionerna från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om vad som gäller när en person får vård utanför sin egen region. Vidare har utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) haft i uppdrag att analysera ändamålsenligheten med uppdelningen i öppen och sluten vård (dir. 2017:97). Utredningen lämnade sitt slutbetänkande God och nära vård - En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19) till regeringen i mars 2020. Utredningen valde att inte föreslå några ändringar i indelningen av öppen och sluten vård. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 57 om gemensamma standarder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att på lämpligt sätt se till att gemensamma standarder tas fram för journalsystem och kvalitetsregister (bet. 2018/19:SoU8 s. 145 f.). Regeringen beslutade i mars 2019 att ge E-hälsomyndigheten i uppdrag att sammanställa och tillgängliggöra gemensamma nationella specifikationer, dvs. överenskommelser om hur standarder ska tillämpas i olika situationer för att underlätta informationsutbyte, inom och mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst. I uppdraget ingick att inrätta en funktion dit berörda målgrupper kan vända sig för att få information om vilka gemensamma specifikationer som finns samt vägledning i hur de kan tillämpas. E-hälsomyndigheten redovisade sitt uppdrag den 30 september 2021. Av redovisningen framgår bland annat att funktionen för att sammanställa och tillgängliggöra specifikationer nu är i drift och att en webbaserad tjänst har lanserats. Förordningen (2013:1031) med instruktion för E-hälsomyndigheten har ändrats för att formalisera myndighetens arbete med specifikationer. Enligt ändringen, som trädde i kraft den 2 januari 2022, ska myndigheten ansvara för att fastställa vilka e-hälsospecifikationer som ska vara nationella och gemensamma och tillgängliggöra information om dessa samt samordna och stödja berörda aktörers arbete med att ta fram och använda sådana specifikationer. Vidare gör Socialstyrelsen ett stort antal insatser för att standardisera dokumentationen i vården. Inom ramen för myndighetens instruktionsenliga uppdrag att tillhandahålla ändamålsenlig informationsstruktur och enhetliga begrepp ger myndigheten användarstöd genom bl.a. regionala utbildningar och webbinarier riktade till verksamhets- och systemutvecklare. Socialstyrelsen tar vidare fram specifikationer som beskriver hur information ska struktureras och kodas på detaljerad nivå inom specifika områden, för att underlätta för kommuner och regioner i deras arbete med att anpassa och utveckla sina informationssystem. Myndigheten hade också under 2020 i uppdrag att bistå Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i arbetet med att utveckla vårdförlopp. I uppdraget ingick bl.a. att identifiera och beskriva information som kan struktureras och uttryckas på ett enhetligt sätt och det framgår uttryckligen att myndigheten bör föra dialog med standardiseringsorganisationerna och samordna arbetet med det standardiseringsarbete som bedrivs inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen redovisade uppdraget i mars 2021 i rapporten Bistå arbetet med att utveckla personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp. Staten och SKR har sedan flera år årliga överenskommelser avseende nationella kvalitetsregister, inom vilka Nationella programmet för datainsamling, NPDi, är en del. Centralt för NPDi är användning av standarder både avseende informatik och teknik. Standardiseringsarbete pågår på många olika nivåer, och mycket görs inom EU. Bland annat har Europeiska kommissionens förslag till förordning om ett europeiskt hälsodatautrymme som lämnades i maj 2022 och andra pågående EU-initiativ stor påverkan på området. Inom ramen för Vision e-hälsa 2025 deltar bland annat E-hälsomyndigheten, Läkemedelsverket, Myndigheten för digital förvaltning, SKR, Statens institutionsstyrelse och Inera AB i en samverkansgrupp för standarder. Samverkansgruppen kommer under 2023 att redovisa ett första förslag till nationell strategi för enhetlig tillämpning av internationella standarder inom e-hälsa. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 58 om översyn av patientdatalagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att överväga om det finns anledning att göra en översyn av patientdatalagen och annan relevant lagstiftning (bet. 2018/19:SoU8 s. 145 f.). Utredningen om sammanhållen information inom vård och omsorg (S 2019:01) har haft i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör personuppgiftshantering inom och mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård (dir. 2019:37). Utredningen skulle bl.a. se över möjligheterna att införa direktåtkomst inom och mellan vissa verksamheter i socialtjänst och hälso- och sjukvård samt utvidgad informationsöverföring för kvalitetsutveckling mellan vårdgivare i hälso- och sjukvården. Den 18 januari 2021 lämnades delbetänkandet Informationsöverföring inom vård och omsorg (SOU 2021:4). I betänkandet föreslås en ny lag om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation och kvalitetsuppföljning. Delbetänkandets lagförslag avseende sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation behandlades i propositionen Sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation (prop. 2021/22:177, bet. 2021/22:SoU30, rskr. 2021/22:381). Den nya lagen (2022:913) om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation trädde i kraft den 1 januari 2023 och innebär att vårdgivare får tillgång till personuppgifter direkt eller på annat sätt elektroniskt hos andra vård- och omsorgsgivare. Delbetänkandet i den del som avser kvalitetsuppföljning bereds fortsatt inom Regeringskansliet. Den 31 maj 2021 lämnade utredningen om sammanhållen information inom vård och omsorg sitt slutbetänkande Ombuds tillgång till vård- och omsorgsuppgifter och förenklad behörighetskontroll inom vården (SOU 2021:39). Betänkandet har remissbehandlats och bereds inom Regeringskansliet. Utredningen om sekundäranvändning av hälsodata (S 2022:04) tillsattes den 12 maj 2022. I direktiven till utredningen (dir. 2022:41) anförs att det finns skäl att se över gällande lagstiftning för att anpassa den till teknikutvecklingen och samhällets digitala omställning och att lagstiftningen ska ses över för att undersöka vilka legala förutsättningar som krävs för att kunna möjliggöra utveckling av mer individanpassad vård och behandling. Utredningen ska, bl.a. analysera vilka möjligheter som finns för sekundäranvändningen av hälsodata från flera individer för vård och behandling av andra enskilda individer samt analysera möjligheterna till sekundäranvändning av hälsodata från hälso- och sjukvården för vissa andra närliggande ändamål, inklusive forskning, utveckling och innovation. Utredningen ska även, om det behövs, lämna nödvändiga författningsförslag för att utöka möjligheterna till sekundäranvändning av hälsodata. Av direktiven till utredningen framgår också att det i sammanhanget är av stor vikt att skyddet för den personliga integriteten respekteras och att informationssäkerheten säkras. Uppdraget ska redovisas senast den 23 september 2023. Utredningen om hälsodata som nationellt intresse - en lagstiftning för interoperabilitet tillsattes den 30 juni 2022 och ska analysera och föreslå ändamålsenliga och samhällsekonomiskt effektiva åtgärder som bedöms vara motiverade för att åstadkomma en bättre och säkrare informationsförsörjning av hälsodata mellan system och aktörer (dir. 2022:98). I utredningens uppdrag ingår bl.a. att på samtliga områden lämna de författningsförslag som utredningen anser motiverade för att åstadkomma bättre informationsförsörjning av hälsodata. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 19, 20, 57 och 58. Riksmötet 2019/20 21. Rskr. 2019/20:171 Riksrevisionens rapport om jämställd sjukfrånvaro Skr. 2019/20:50, bet. 2019/20:SfU13 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 30) och skr. 2021/22:75 (S 23). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om jämställd sjukfrånvaro*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen dels bör ge Försäkringskassan i uppdrag att följa upp läkarintygsskrivande, dels bör tillsätta en utredning i syfte att motverka osakliga könsskillnader i sjukfrånvaro (bet. 2019/20:SfU13 s. 6 f.). I budgetpropositionen för 2022 redovisades vidtagna åtgärder för riksdagen (prop. 2021/22:1 utg.omr. 10 avsnitt 3.6 s. 31 f.). I propositionen anfördes följande. Regeringen har, i ett första steg, i regleringsbrevet för 2021 gett Försäkringskassan i uppdrag att skapa förutsättningar för systematiska uppföljningar av läkarintyg på vårdenhetsnivå. Försäkringskassan redovisade uppdraget den 29 juni 2021. Vid genomförandet av uppdraget har Försäkringskassan haft dialoger med Socialstyrelsen och hälso- och sjukvården och deras gemensamma bild är att uppföljningar kan ge nytta inom samverkansarbetet. Regeringen har därefter i myndigheternas regleringsbrev för 2022 lämnat fortsatta uppdrag till Försäkringskassan respektive Socialstyrelsen att skapa förutsättningar för uppföljningar av läkarintyg. Uppdragen har genomförts i dialog med företrädare för hälso- och sjukvården. Myndigheterna redovisade uppdragen i oktober 2022. Deras slutsats är att det för närvarande inte finns någon möjlighet att följa upp läkarintyg på vårdgivarnivå. Myndigheternas utredning har visat att det system som initialt bedömdes kunna användas för ändamålet inte går att använda för att följa läkarintyg på vårdgivarnivå då varje region äger och driftar sina egna it-system. Utredningen Sjukförsäkringen i förändring - en utvärdering (S 2022:07, dir. 2022:64) ska slutredovisa sitt arbete senast den 1 mars 2024. Vidare ska Utredningen om läkarintygets betydelse i sjukpenningärenden (S 2022:06, dir. 2022:63) slutredovisa sitt arbete senast den 7 juni 2023. Inspektionen för socialförsäkringen har fått ett uppdrag att analysera Försäkringskassans handläggning utifrån ett likabehandlingsperspektiv. Uppdraget ska slutredovisas den 31 oktober 2024. Dessutom har Försäkringskassan i myndighetens regleringsbrev fått ett uppdrag att analysera skillnader i nyttjande av sjukförsäkringen, som ska slutredovisas den 1 april 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 22. Rskr. 2019/20:173 Folkhälsofrågor Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:SoU5 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 32) och skr. 2021/22:75 (S 24). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om förebyggande insatser för att främja hbtq-personers psykiska hälsa*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förebyggande insatser för att främja hbtq-personers psykiska hälsa (bet. 2019/20:SoU5 s. 21 f.). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 5.3 s. 81) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav följande. Regeringen har gett Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen ett uppdrag att tillsammans med ett tjugotal berörda myndigheter inkomma med underlag inför en kommande nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention (S2020/06171). I arbetet ska bl.a. hbtq-personer särskilt lyftas. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 september 2023. Regeringen har också gett Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och Folkhälsomyndigheten i uppdrag att genomföra en kartläggning av ungdomars upplevda psykiska hälsa och ohälsa (S2021/01354). Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 juni 2023. Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2021/22:SoU1, rskr. 2021/22:123). Punkten står därför åter som öppen. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om informationsplikten för hivpositiva*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av smittskyddslagen (bet. 2019/20:SoU5 s. 26 f.). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 om ett uppdrag till Folkhälsomyndigheten att ta fram underlag till en uppdaterad nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar, specifikt med sikte på sexuellt överförda infektioner (S2022/02972). I uppdraget ingår att peka ut eventuella förändringar som skett sedan den senaste nationella strategin och lämna förslag på uppdateringar. Underlaget ska verka för att insatserna ska nå samtliga målgrupper som är särskilt viktiga att nå i det hivpreventiva arbetet och att de insatser som genomförs är i enlighet med aktuellt kunskapsläge och anpassat utefter den nuvarande epidemiologiska situationen. Den nuvarande nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar gäller sedan 2017 och är i många delar fortfarande aktuell men det finns behov av uppdateringar. Det gäller exempelvis en aktuell beskrivning av hur hiv-epidemin har utvecklats samt förnyade epidemiologiska bedömningar. Utveckling har även skett vad gäller tillgången till enkla och effektiva läkemedelsbehandlingar och kunskapsläget om att välinställd hiv inte överförs vid sex har förändrats sedan förra strategin beslutades. Folkhälsomyndigheten ska redovisa uppdraget senast den 30 april 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 4 och 6. 23. Rskr. 2019/20:174 Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:SoU7 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 33) och skr. 2021/22:75 (S 25). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om utvärdering av narkotikapolitiken m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om dels en nollvison när det gäller narkotikarelaterade dödsfall, dels en utvärdering av narkotikapolitiken (bet. 2019/20:SoU7 s. 22 f). I propositionen En förnyad strategi för politiken avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar 2021-2025 (prop. 2020/21:132 s. 65, bet. 2020/21:SoU25, rskr. 2020/21:375) behandlades tillkännagivandet och bedömdes slutbehandlat i den del som avser en nollvision för narkotikarelaterade dödsfall, genom att regeringen fastställde ett mål om en nollvision avseende dödsfall till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar ska inkluderas i ANDTS-strategin. I propositionen anfördes att tillkännagivandet i denna del därmed skulle anses slutbehandlat (prop. 2020/21:132 s. 65, bet. 2020/21:SoU25, rskr. 2020/21:375). Riksdagen har i tillkännagivandet vidare uppmanat regeringen att utvärdera den nuvarande narkotikapolitiken. Regeringen angav i samma proposition att denna del av tillkännagivandet alltjämt bereds i Regeringskansliet och inte är slutbehandlad (prop. 2020/21:132 s. 65 f., bet. 2020/21:SoU25, rskr. 2020/21:375). Riksdagen beslutade att avslå regeringens proposition och riktade ett tillkännagivande till regeringen om en ny ANDTS-strategi (bet. 2020/21:SoU25, rskr. 2020/21:375), se vidare rskr. 2020/21:375 punkt 2. I mars 2022 överlämnade regeringen skrivelsen En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken samt spel om pengar 2022-2025 (skr. 2021/22:213) till riksdagen. Regeringen bedömde i skrivelsen att den del av tillkännagivandet som avser en nollvision när det gäller narkotikarelaterade dödsfall är tillgodosett samt att regeringen avser att återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet i sin helhet och att detta är inte slutbehandlat (skr. 2021/22:213 s. 66). Narkotikautredningen (S 2022:01) har fått i uppdrag att föreslå hur en fortsatt restriktiv narkotikapolitik kan kombineras med ett effektivt narkotikaförebyggande arbete, en god missbruks- och beroendevård som innehåller insatser för skademinimering samt insatser för att ingen ska dö till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar (dir. 2022:24). Punkten är inte slutbehandlad. 24. Rskr. 2019/20:275 Hälso- och sjukvårdens organisation m.m. Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:SoU11 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 42) och skr. 2021/22:75 (S 27). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 18 om digitalisering i vården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om digitalisering i vården (bet. 2019/20:SoU11 s. 75 f.). Utredningen om samanhållen information inom vård och omsorg (S 2019:019) har haft i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör personuppgiftshantering inom och mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård (dir. 2019:37). Utredningens delbetänkande Informationsöverföring inom vård och omsorg (SOU 2021:4) berör delar av tillkännagivandet. I betänkandet föreslås en ny lag om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation och kvalitetsuppföljning. I maj 2021 lämnade utredningen sitt slutbetänkande Ombuds tillgång till vård- och omsorgsuppgifter och förenklad behörighetskontroll inom vården (SOU 2021:39). De båda betänkandena har remissbehandlats. Regeringen behandlade tillkännagivandet i propositionen Sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation (prop. 2021/22:177, bet. 2021/22:SoU30, rskr. 2021/22:381). Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen att den del av tillkännagivandet har tillgodosetts som rör att skapa goda möjligheter till sammanhållen journalföring och informationsdelning mellan hälso- och sjukvård och vissa delar av socialtjänsten, och att tillkännagivnadet var slutbehandlat. I fråga om den del av tillkännagivandet som avser patientens samtycke till att uppgifter om patienten görs tillgängliga för andra vårdgivare, har förslag till reglering lämnats i betänkandet Ombuds tillgång till vård- och omsorgsuppgifter och förenklad behörighetskontroll inom vården (SOU 2021:39). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Utredningen om sekundäranvändning av hälsodata (S 2022:04) ska bl.a. analysera vilka möjligheter som, utifrån befintlig lagstiftning kring offentlighet och sekretess, tystnadsplikt samt dataskydd, finns för att möjliggöra sekundäranvändning av hälsodata från hälso- och sjukvården för ändamålen forskning, utvecklings- och innovationsverksamhet, undervisning på akademisk nivå samt statliga och regionala och kommunala myndigheters beslutsfattande. Analysen ska även innefatta en analys av den enskildes behov av skydd för den personliga integriteten. För att möjliggöra en sådan sekundäranvändning ska utredningen bedöma om det behövs författningsändringar och då särskilt redogöra för hur författningsförslagen förhåller sig till regleringar om offentlighet och sekretess, tystnadsplikt och dataskydd, och till den enskildes behov av skydd för den personliga integriteten. Uppdraget ska redovisas senast den 21 september 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 25. Rskr. 2019/20:291 Vistelsekommuners ansvar för socialtjänstinsatser Utskottsinitiativ, bet. 2019/20:SoU24 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 47) och skr. 2021/22:75 (S 28). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om vistelsekommuners ansvar för socialtjänstinsatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vistelsekommuners ansvar för socialtjänstinsatser (bet. 2019/20:SoU24 s. 5 f.). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 9 s. 135 och 136) behandlade regeringen tillkännagivandet och anförde att tillkännagivandet innebär att regeringen ska skyndsamt bereda ett lagförslag som innebär en tidsbegränsad möjlighet för en vistelsekommun att neka hemtjänst för personer med en annan bosättningskommun och återkomma till riksdagen. Den lagändring som riksdagen anfört är komplicerad och förutsätter en grundlig juridisk analys. Givet att lagändringen skulle vara tillfällig och gälla under sommaren 2020 bedömer regeringen att detta inte är möjligt att hinna genomföra. Frågan om behovet av ändringar i socialtjänstlagen har varit aktuell under våren men de signaler regeringen hittills har fått tyder på att kommunerna själva har lyckats lösa detta genom dialog. Regeringen avser inte att gå riksdagen till mötes i denna fråga. I budgetpropositionen ansåg regeringen i och med detta att tillkännagivandet var slutbehandlat. I sitt yttrande över regeringens skrivelse Riksdagens skrivelser till regeringen - åtgärder under 2020 (skr. 2020/21:75) anför socialutskottet att utskottet inte delar regeringens bedömning att tillkännagivandet om vistelsekommuners ansvar för socialtjänstinsatser ska bedömas som slutbehandlat (bet. 2020/21:KU21 s. 105). Socialstyrelsen har på uppdrag av regeringen kartlagt hur utbrottet av covid-19 påverkade tillämpningen av ansvarsbestämmelserna i 2 a kap. socialtjänstlagen (2001:453) vad gäller enskildas rätt till hemtjänstinsatser från vistelsekommun vid tillfällig semestervistelse och s.k. delårsboende. Regeringen behandlade tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.3 s. 155) och anförde att det vid en samlad bedömning inte framstod som genomförbart att tillmötesgå riksdagen i denna fråga. Riksdagen ansåg dock att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2021/22:SoU1, rskr. 2021/22:123). Punkten står därför åter som öppen. Regeringen överväger fortsatt vilka eventuella åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet och avser återkomma i budgetpropositionen för 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 26. Rskr. 2019/20:309 Socialtjänst- och barnfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:SoU9 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 49) och skr.2021/22:75 (S 29). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 22 om expertgrupp för att vidareutveckla metoden Bostad först*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en expertgrupp för att vidareutveckla metoden Bostad Först (bet. 2019/20:SoU9 s. 39 f.). Den 26 november 2020 beslutade regeringen att ge Socialstyrelsen ett uppdrag att bl.a. analysera och ge förslag på åtgärder för att stödja kommunernas införande av, den i de nationella riktlinjerna för missbruk och beroende, föreslagna insatsen Bostad först, i syfte att öka antalet inskrivna och öka följsamheten. I september 2021 redovisade Socialstyrelsen uppdraget i rapporten Förebygga och motverka hemlöshet. Myndigheten föreslår bl.a. att ett flerårigt riktat statsbidrag till kommunerna för att utöka eller starta Bostad först-verksamheter och att regeringen utser en lämplig myndighet som får nationellt ansvar för metodstöd, utbildning och uppföljning av Bostad först. I juli 2022 beslutade regeringen en nationell hemlöshetsstrategi för perioden 2022-2026. Inom ramen för strategin beslutade regeringen att ge flera uppdrag till Socialstyrelsen och länsstyrelserna. Ett av uppdragen innebär att Socialstyrelsen ska utgöra ett nationellt stöd vid implementering av metoden Bostad först. I uppdraget ingår att samverka och kontinuerligt inhämta kunskap och erfarenhet från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), berörda delar av forskarsamhället, civilsamhället, Sveriges Allmännytta och relevanta myndigheter. Socialstyrelsen ska samverka med civilsamhällets organisationer samt även fungera som ett nationellt nätverk för informations- och erfarenhetsutbyte. I budgetpropositionen för 2023 ansåg regeringen att tillkännagivandet genom detta uppdrag var tillgodosett och slutbehandlat (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 s. 146). Punkten är slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2020/21 27. Rskr. 2020/21:61 Inriktningen för en nära och tillgänglig vård - en primärvårdsreform Prop. 2019/220:164, bet. 2020/21:SoU2 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 58) och 2021/22:75 (S 30). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om primärvårdens grunduppdrag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om primärvårdens grunduppdrag (bet. 2020/21:SoU2 s. 14). Utskottet anför i betänkandet att hälsofrämjande insatser bör inkluderas i primärvårdens grunduppdrag. Enligt utskottet bör även rehabilitering ingå i primärvårdens grunduppdrag. Avslutningsvis anser utskottet att primärvården bör få ansvar för uppsökande arbete, bl.a. för dem som inte själva söker sig till hälso- och sjukvården. Enligt tillkännagivandet bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag i enlighet med vad utskottet anfört. I det nationella grunduppdraget för primärvården, som regleras i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och trädde i kraft den 1 juli 2021, ingår att regioner och kommuner inom ramen för verksamhet som utgör primärvård särskilt ska bl.a. tillhandahålla förebyggande insatser utifrån såväl befolkningens behov som patientens individuella behov och förutsättningar. I propositionen Inriktning för nära och tillgänglig vård - en primärvårdsreform (prop. 2019/20:164 s. 81, bet. 2020/21:SoU2, rskr. 2020/21:61) beskrivs arbetet med att genomföra Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Riktlinjerna omfattar levnadsvanorna matvanor, fysisk aktivitet, tobak och alkohol. Den 9 juni 2022 beslutade regeringen propositionen Ökad kontroll i hälso- och sjukvården (prop. 2021/22:260, bet. 2022/23:SoU5, rskr. 2022/23:116). I propositionen föreslås bl.a. att primärvårdens grunduppdrag ska omfatta rehabiliterande insatser (avsnitt 7). I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.5 s. 99), avsätter regeringen 145 miljoner kronor för hälsosamtal riktade till äldre personer, genom vilka kommuner och regioner söker upp äldre personer för att diskutera den enskildes livssituation. Från och med 2024 beräknas 100 miljoner kronor avsättas årligen. I budgetpropositionen för 2023 avsätter regeringen 50 miljoner kronor 2023 och beräknar att avsätta 100 miljoner kronor 2024 samt 200 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2025 för att stödja kommuner och regioner för att stärka och vidareutveckla det förebyggande arbete för barn och unga genom t.ex. hembesöksprogram inom barnhälsovården (BVC). Punkten är inte slutbehandlad. 28. Rskr. 2020/21:80 Huvudmannaskap för personlig assistans Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SoU10 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 61) och skr. 2021/22:75 (S 31). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om huvudmannaskap för personlig assistans*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om huvudmannaskap för personlig assistans (bet. 2020/21:SoU10 s. 5 f.). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.3 s. 151 f.) gjorde regeringen bedömningen att det mot bakgrund av frågans komplexitet inte är möjligt att presentera ett lagförslag vid den tidpunkt som riksdagen tillkännagett för regeringen. Huvudmannaskapsutredningen (S 2021:05) har haft i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör statligt huvudmannaskap för personlig assistans (dir. 2021:76). Utredningen skulle bl.a. lämna förslag på hur kommunala beslut om personlig assistans kan överföras och anpassas till socialförsäkringsbalkens regelverk för statlig assistansersättning. Den 1 mars 2023 överlämnade utredningen sitt slutbetänkande Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans - Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet. Regeringen avser att återkomma i frågan. Punkten är inte slutbehandlad. 29. Rskr. 2020/21:81 Avgiftsfritt pneumokockvaccin för vissa grupper Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SoU11 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 62) och skr. 2021/22:75 (S 32). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om avgiftsfritt pneumokockvaccin för vissa grupper*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om avgiftsfritt pneumokockvaccin för vissa grupper (bet. 2020/21:SoU11 s. 5 f.). År 2016 lämnade Folkhälsomyndigheten beslutsunderlaget Pneumokockvaccination som särskilt vaccinationsprogram till regeringen. Myndigheten föreslog att pneumokockvaccination till medicinska riskgrupper skulle ingå i ett nationellt särskilt vaccinationsprogram. När det särskilt gällde personer över 65 år gjorde myndigheten bedömningen att dessa personer inte skulle omfattas av vaccinationsprogrammet om de inte ingår i en medicinsk riskgrupp. Mot bakgrund av att det saknades underlag för att inkludera personer som är 75 år fick Folkhälsomyndigheten i uppdrag (S2021/02890) att uppdatera tidigare underlag och specifikt titta på denna grupp. Uppdraget redovisades den 8 april 2021 i beslutsunderlaget Pneumokockvaccination som ett särskilt vaccinationsprogram för personer 75 år och äldre. Myndigheten gör där bedömningen att även personer som är 75 år bör omfattas av ett vaccinationsprogram mot pneumokocker. Det underlaget som myndigheten presenterade har remissbehandlats. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 5.5 s. 99) redovisade regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat och angav följande. Utifrån befintlig lagreglering av nationella vaccinationsprogram i smittskyddslagen (2004:168) samt de underlag som Folkhälsomyndigheten presenterat så gör regeringen bedömningen att de nationella vaccinationsprogrammen ska utökas med vaccinationsprogram för pneumokockvaccin till personer i medicinska riskgrupper och personer som är 75 år. Finansiering sker via det generella statsbidraget inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner med 40 miljoner kronor per år fr.o.m. 2022. Socialutskottet delade regeringens bedömning att tillkännagivandet skulle anses slutbehandlat (bet. 2021/22:SoU1 s. 44, rskr. 2021/22:123). Riksdagen ansåg dock, i samband med behandlingen av regeringens skrivelse Riksdagens skrivelser till regeringen - åtgärder under 2021 (skr. 2021/22:75), att tillkännagivandet inte kunde anses slutbehandlat genom de redovisade åtgärderna (bet. 2021/22:KU21, rskr. 2021/22:391). Punkten står därför åter som öppen. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 30. Rskr. 2020/21:128 Övervägande av vårdnadsöverflyttning, revidering av vårdplan för placerade barn och särskilda lämplighetskrav för offentliga biträden Prop. 2020/21:35, bet. 2020/21:SoU5 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (S 68) och skr. 2021/22:75 (S 34). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om tidpunkten för övervägande av ansökan om vårdnadsöverflyttning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidpunkten för övervägande av ansökan om vårdnadsöverflyttning (bet. 2020/21:SoU5 s. 27 och 28). Regeringskansliet beslutade den 29 april 2020 att uppdra åt en utredare att utreda hur principen om barnets bästa kan stärkas i samband med bedömning av om vården enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, ska upphöra (S 2020:A). I uppdraget ingick att utreda om det finns behov av att tidigarelägga socialnämndens skyldighet att överväga om vårdnadsöverflyttning enligt 6 kap. 8 § föräldrabalken. Utredaren slutredovisade sitt uppdrag den 10 mars 2021 i promemorian Barnets bästa när vård enligt LVU upphör (Ds 2021:7). Regeringen beslutade den 17 mars 2022 om propositionen Barnets bästa när vård enligt LVU upphör - lex lilla hjärtat (prop. 2021/22:178), där bl.a. tiden för övervägande av vården ändras till att det ska göras senast efter det att barnet eller den unge varit placerad i samma familjehem i två år vilket tillkännagivandet även anger (s. 14). Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om övervägande av vården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om övervägande av vården (bet. 2020/21:SoU5 s. 29). I propositionen Regelbundna överväganden av vårdnadsöverflyttning och särskilda lämplighetskrav för offentliga biträden (prop. 2020/21:35) anges, i fråga om socialnämndens skyldighet att regelbundet överväga om vården behövs och hur vården bör inriktas och utformas, att regeringen avser följa frågan och överväga ytterligare åtgärder (s. 21). Utredningen om barn och unga i samhållets vård (S 2021:06) har i uppdrag att utreda och lämna förslag på hur kvaliteten i vården av barn och unga som placeras utanför det egna hemmet kan säkerställas (dir. 2021:84). Utredningen har fått förlängd utredningstid och ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 oktober 2023. Tillkännagivandet kommer att beaktas inom ramen för utredningen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om utvärdering av de särskilda lämplighetskraven för offentliga biträden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utvärdering av de särskilda lämplighetskraven för offentliga biträden (bet. 2020/21:SoU5 s. 31). Frågan bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 3 och 4. 31. Rskr. 2020/21:187 Frågor om placerade barn och unga Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU19 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 38). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om ny LVU*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en ny LVU (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Beredningen av Utredningen om tvångsvård för barn och ungas (S 2012:07) slutbetänkande Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU 2015:71) pågår fortfarande. Regeringen har avvaktat Högsta förvaltningsdomstolens bedömning av vissa rättsliga frågor. En analys av vilka delar av slutbetänkandet som fortfarande är aktuella har genomförts. Planen är att omhänderta aktuella delar tillsammans med en redaktionell översyn av lagen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om riktlinjer för övervägande av adoption*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om riktlinjer för övervägande av adoption (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Utredningen om vikten av trygghet och kontinuitet för barn i utsatta situationer - en översyn av regleringa i föräldrabalken (Ju 2021:11) har haft i uppdrag att se över reglerna i föräldrabalken om vårdnadsöverflyttning, adoption och umgänge (dir. 2021:70). Inom ramen för uppdraget skulle utredaren bl.a. överväga och bedöma om förutsättningarna för adoption bör justeras för att tillgodose familjehemsplacerade barns rätt till trygghet och stabilitet och hur övriga intressen - inte minst rätten till privat- och familjeliv - samtidigt kan tillgodoses. Utredningen har den 20 december 2022 lämnat sitt slutbetänkande Tryggare hem för barn (SOU 2022:71). I slutbetänkandet gör utredningen bedömningen att föräldrabalkens regler om adoption tillgodoser familjehemsplacerade barns behov av trygghet och stabilitet. Utredningen gör vidare bedömningen att socialnämnden inte ska åläggas någon skyldighet att överväga om adoption i vissa fall (SOU 2022:71 s. 268 f.). Remissbehandling av betänkandet pågår. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 8 om omplacering av barn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om omplacering av barn (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Utredningen om barn och unga i samhållets vård (S 2021:06) har i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör kvaliteten i vården av barn och unga som placeras utanför det egna hemmet (dir. 2021:84). Utredningen ska bl.a. se över och föreslå åtgärder för hur kvaliteten i vården kan öka när barn och unga placeras utanför det egna hemmet. Tillkännagivandet kommer att beaktas inom ramen för utredningen. Utredningstiden har förlängts och uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 12 om drogtester*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om drogtester (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Regeringen behandlade tillkännagivandet i propositionen Barnets bästa när vård enligt LVU upphör - lex lilla hjärtat (prop. 2021/22:178 s. 14, bet. 2021/22:SoU33, rskr. 2021/22:322) och gjorde bedömningen att förslagen i propositionen tillgodosåg tillkännagivandet om drogtester (avsnitt 9) och att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 13 om uppföljning och stöd efter en placering utanför hemmet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om uppföljning och stöd efter en placering utanför hemmet (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Regeringen beslutade den 17 mars 2022 propositionen Barnets bästa när vård enligt LVU upphör - lex lilla hjärtat (prop. 2021/22:178, bet. 2021/22:SoU33, rskr. 2021/22:322). I propositionen bedömer regeringen att tillkännagivandet har delvis tagits omhand genom bestämmelsen om att socialnämnden ska följa upp situationen för den som är under 18 år när vården enligt LVU upphör (s. 14). Vad gäller tillkännagivandet i den del som avser socialnämndens skyldighet till uppföljning och stöd efter en placering utanför hemmet avvaktar regeringen Utredningen om barn och unga i samhällets vårds (S 2021:06) betänkande som ska lämnas senast den 31 oktober 2023 (dir. 2021:84 och dir. 2023:13). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om skriftliga uppföljningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skriftliga uppföljningar (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Regeringen beslutade den 22 mars 2022 propositionen Barnets bästa när vård enligt LVU upphör - lex lilla hjärtat (prop. 2021/22:178, bet. 2021/22:SoU33, rskr. 2021/22:322). Regeringen gjorde bedömingen att förslagen i propositionen tillgodosåg tillkännagivandet om krav på dokumentation (avsnitt 8) och att tillkännagivandet är slutbehandlat (s. 15). Punkten är slutbehandlad. Punkt 15 om förlängd familjehemsplacering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förlängd familjehemsplacering (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Utredningen om barn och unga i samhällets vård (S 2021:06) har i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör kvaliteten i vården av barn och unga som placeras utanför det egna hemmet (dir. 2021:84). Tillkännagivandet kommer att beaktas inom ramen för utredningen. Utredningstiden har förlängts och uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 18 om nationellt register över familjehem*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett nationellt register över familjehem (bet. 2020/21:SoU19 s. 8 f.). Utredningen om barn och unga i samhällets vård (S 2021:06) har i uppdrag att utreda och lämna förslag som rör kvaliteten i vården av barn och unga som placeras utanför det egna hemmet (dir. 2021:84). Tillkännagivandet kommer att beaktas inom ramen för utredningen. Utredningstiden har förlängts och uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 6, 8, 13, 15 och 18. 32. Rskr. 2020/21:191 Apoteks- och läkemedelsfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU8 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 39). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om jämlikt införande av nya behandlingsmetoder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om jämlikt införande av nya behandlingsmetoder (bet. 2020/21:SoU8 s. 8 f.). Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har under några år haft uppdrag att utveckla hälsoekonomiska bedömningar för precisionsmedicin och att utreda möjliga betalningsmodeller för gen- och cellterapier (ATMP). Det senaste uppdraget till TLV, enligt vilket myndigheten ska utgå från de förslag som den har lämnat i tidgare uppdrag, gavs i juni 2022 och sträcker sig till september 2023. Regeringen avvaktar redovisningen av uppdraget och kommer därefter ta ställning till den fortsatta hanteringen av ärendet. Punkten är inte slutbehandlad. 33. Rskr. 2020/21:210 Uppföljning och utvärdering av ekonomiskt stöd till äldreomsorgen Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SoU28 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 41). Skrivelsen är slutbehandlad. Om uppföljning och utvärdering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om uppföljning och utvärdering av ekonomiskt stöd till äldreomsorgen (bet. 2020/21:SoU28 s. 8 f.). Socialstyrelsen ska enligt myndighetens regleringsbrev för budgetåret 2022 fördela statsbidrag till kommuner i syfte att säkerställa en god vård och omsorg av äldre personer. Regeringen har i regleringsbrevet beslutat att ge Socialstyrelsen i uppdrag att, i linje med tillkännagivandet, ställa krav på återbetalning av de medel som rekvirerats av kommunerna, men som inte använts till äldreomsorg. Regeringen har vidare den 5 maj 2022 gett Socialstyrelsen i uppdrag att i enlighet med tillkännagivandet genomföra en uppföljning och utvärdering av det s.k. Äldreomsorgslyftet samt det årliga resurstillskottet på 4 miljarder kronor som kommunerna tilldelats via Socialstyrelsen sedan 2021. Utvärderingen ska redovisa hur kommunerna använt de extra medel som tilldelats i enlighet med satsningarna och vilka resultat de gett. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2023. Regeringen behandlade tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2023, (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.3 s. 124). Regeringen gjorde bedömningen att de åtgärder som består i att fördela stadsbidrag, ställa krav på återbetalning som medel inte använts för älderomsorgen, att följa upp och utvärdera Älderomssorgslyftet och det årliga resurstillskottet tillgodoser tillkännagivandet och att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 34. Rskr. 2020/21:216 Äldrefrågor Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU9 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 44). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 11 om kunskapskrav i det svenska språket*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kunskapskrav i det svenska språket (bet. 2020/21:SoU9 s. 30 f.). Regeringen tillsatte i november 2019 en nationell samordnare med uppdrag att främja en hållbar kompetensförsörjning inom kommunalt finansierad vård och omsorg. I juni 2021 överlämnade den nationella samordnaren sitt betänkande Vilja välja vård och omsorg - En hållbar kompetensförsörjning inom vård och omsorg om äldre (SOU 2021:52) med rekommendationer främst riktade till huvudmän och arbetsgivare. Samordnaren uppmärksammade bland annat bristande språkkunskaper i svenska språket och menade att arbetsgivarna bör ta ett större ansvar för att utbildningsnivån höjs i inom vården och omsorgen. För att stödja den fortsatta utvecklingen av äldreomsorgen föreslog samordnaren att regeringen skulle inrätta ett nationellt kompetenscentrum för äldreomsorg. Regeringen beslutade i december 2021 att ge Socialstyrelsen ett uppdrag att föreslå hur ett sådant nationellt kompetenscentrum för äldreomsorg kan inrättas och organiseras vid myndigheten. Kompetenscentrumet inrättades i augusti 2022. Den 7 april 2022 gav regeringen Socialstyrelsen ett uppdrag att ta fram ett stöd för att underlätta för verksamheterna att bedöma vilka kunskaper i svenska språket som personalen behöver för arbetsuppgifter inom den del av äldreomsorgen som avser kommunernas socialtjänst. Genom stödet ska verksamheterna få vägledning i bedömningen av om personalen har tillräckliga kunskaper i det svenska språket för aktuella arbetsuppgifter. Stödet ska vara frivilligt för verksamheterna att använda och är främst tänkt att användas vid nyrekrytering av personal men ska också kunna användas vid bedömning av om befintlig personal har behov av att stärka sina kunskaper i det svenska språket. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 s. 168) aviserar regeringen ett förslag om en utredning om språkkrav. Regeringen avser återkomma i frågan i budgetpropositionen för 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 35. Rskr. 2020/21:237 Ändringar i statens budget för 2021 - Stöd till äldreomsorgen med anledning av coronaviruset Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:FiU46 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 46). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om ändringar i statens budget för 2021 - Stöd till äldreomsorgen med anledning av coronaviruset a): Den 27 maj 2021 beslutade regeringen att ge Socialstyrelsen följande uppdrag. Uppdrag att fördela statsbidrag till regionerna för utökad läkarkompetens i äldreomsorgen, fördela och betala ut prestationsbaserade medel i syfte att minska andelen timanställningar inom kommunalt finansierad vård och omsorg om äldre. Uppdrag att fördela och betala ut prestationsbaserade medel till kommuner som utökat bemanningen av sjuksköterskor på särskilda boenden. Uppdrag att administrera och betala ut statsbidrag till kommunerna för att öka specialistundersköterske-kompetens om vård och omsorg om äldre och vård och omsorg om personer med demenssjukdom. Uppdragen redovisades den 31 oktober 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 36. Rskr. 2020/21:241 Redovisning av åtgärder i enlighet med målsättningarna i det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott Skr. 2020/21:63, bet. 2020/21:JuU17 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 47). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 12 om nationellt kunskapscentrum och no entry-program*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av möjligheterna att inrätta ett nationellt kunskapscentrum för brottsförebyggande arbete samt ett no entry-program för unga (bet. 2020/21:JuU17 s. 7 f.). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 7.3 s. 138) redogjorde regeringen för tillkännagivandet. Flera insatser har redan genomförts för att främja brottsförebyggande arbete med liknande syfte som tillkännagivandet. Exempelvis har Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd tagit fram en handlingsplan för brottsförebyggande föräldraskapsstöd (S2020/09554). Myndigheten har i uppdrag att under 2022-2023 genomföra handlingsplanen (S2020/09554). Vidare ska Statens beredning för medicinsk och social utvärdering göra en systematisk översikt av brottsförebyggande insatser, med fokus på gängkriminalitet och för användning i socialtjänstens arbete med barn och unga upp till 30 år (S2022/03243). Socialstyrelsen har under perioden 2020-2022 stött huvudmän samt yrkesverksamma inom den sociala barn- och ungdomsvården genom insatser för att främja kompetens och stabilitet samt kvalitetsutveckling inom området. Uppdraget omfattar även att vidta åtgärder för att stärka samverkan mellan socialtjänst, polis och andra relevanta aktörer i det brottsförebyggande arbetet (S2019/05315) Regeringen ser behov av att ytterligare stärka socialtjänstens arbete inom ramen för det brottsförebyggande arbete och har i budgetpropositionen för 2023 avsatt 10 miljoner för ändamålet och beräknar därefter att avsätta 20 miljoner kronor årligen för att bland annat förmedla beprövade metoder för att förebygga brott och hantera unga som begår eller är i riskzonen för att begå brott. Regeringen avser att vidta lämpliga åtgärder för att inrätta en krissocialjour som ska ge stöd till socialtjänsten i arbetet för att motverka brottslighet som begås av unga personer. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 13 om fler socialarbetare utanför kontorstid*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att fler socialarbetare och andra yrkeskategorier bör vara tillgängliga utanför kontorstid och träffa unga (bet. 2020/21:JuU17 s. 7 f.). I budgetpropositionen för 2021 aviserade regeringen en treårig satsning på sociala insatser för barn och unga i utsatta områden 2021-2023 (prop. 2020/2021:1 utg.omr. 13 s. 94-96). Satsningen syftar till att komplettera och förstärka kommuners verksamheter inom det brottsförebyggande området, t.ex. genom fler fältarbetare eller motsvarande på kvällar och helger. Regeringen gav Socialstyrelsen ett uppdrag att administrera och fördela medel samt följa upp satsningen (A2020/02651, A2021/01981). Uppdraget ska slutredovisas den 2 mars 2024. I enlighet med vad som aviserats budgetpropositionen för 2023 har regeringen påbörjat ett arbete för att ta fram satsningar på en 24-timmars garanti och en krissocialjour (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 s. 169, bet. 2020/21:JuU17, rskr. 2020:21:241 samt Tidöavtalet s. 27). Den 24-timmarsgaranti som regeringen vill införa innebär en skyldighet för socialtjänsten att inom 24 timmar efter att ett barn gripits för ett brott, kalla föräldrarna till ett samtal så att socialtjänsten ska kunna få föräldrarna att medverka till insatser till stöd för den unga. Krissocialjouren ska ge stöd till socialtjänsten i arbetet för att motverka brottslighet som begås av unga personer. Föreslagna satsningar bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 12 och 13. 37. Rskr. 2020/21:245 Alkohol-, narkotika-, dopnings-, tobaks- och spelfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU20 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 48). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om naloxonläkemedel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om naloxonläkemedel (bet. 2020/21:SoU20 s. 15 f.). Utskottet anför i betänkandet att det bör utredas om fler grupper utanför hälso- och sjukvården ska kunna ge naloxon mot opioidöverdoser samt att regeringen bör ge i uppdrag åt en lämplig myndighet att vidta åtgärder i enlighet med detta. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 5.5 s. 101) redogjorde regeringen för tillkännagivandet och anförde att regeringen den 10 juni 2021 hade beslutat att ge Socialstyrelsen i uppdrag att aktivt stödja ett ökat tillgängliggörande av naloxon. I Socialstyrelsens regleringsbrev för budgetåret 2022 förlängde regeringen uppdraget att aktivt stödja ett ökat tillgängliggörande av naloxon. Socialstyrelsen ska lämna delredovisningar av uppdraget till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 31 mars 2022 och den 31 mars 2023 samt en slutredovisning senast den 31 mars 2024. Narkotikautredningen (S 2022:01) har i uppdrag att föreslå hur en fortsatt restriktiv narkotikapolitik kan kombineras med ett effektivt narkotikaförebyggande arbete, en god missbruks- och beroendevård som innehåller insatser för skademinimering samt insatser för att ingen ska dö till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar (dir. 2022:24). I utredningens uppdrag ingår att analysera om andra yrkesgrupper än hälso- och sjukvårdspersonal, och i så fall vilka, ska kunna ge naloxon mot opioidöverdoser samt vid behov lämna författningsförslag för hur det bör regleras. Vidare ingår det i uppdraget att föreslå en modell för en ändamålsenlig uppföljning av missbruks- och beroendevården, vilken även ska inkludera uppföljning av användningen av naloxonläkemedel samt hur uppföljningen ska utvecklas över tid. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. 38. Rskr. 2020/21:246 Livmoderhalscancer Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SoU36 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 49). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om livmoderhalscancer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om livmoderhalscancer (bet. 2020/21:SoU36 s. 5 f.). Enligt utskottet ska regeringen inom ramen för en ny uppdaterad nationell cancerstrategi genomföra en systematisk, långsiktig och nationell satsning i form av en handlingsplan för att inom fem-sju år totalt eliminera livmoderhalscancer i Sverige. Socialstyrelsen slutrapporterade den 1 juni 2022 regeringens uppdrag att utveckla ett mer samordnat arbete om cancerscreening (dnr S2021/04605). I uppraget ingick att följa regionernas åtgärder för att utrota livmoderhalscancer. I slutrapporten lyftes bl.a. fram att samtliga regioner genomför eller planerar för att genomföra s.k. catch-up-vaccinering av kvinnor födda mellan 1994-1999 som inte har erbjudits vaccin i skolvaccinationsprogrammet för att påskynda utrotningen. I samband med riksdagens beslut om statens budget för 2022 tillfördes 25 miljoner kronor för att utrota livmoderhalscancer. För 2023 ökas anslaget med motsvarande belopp. För 2024 t.o.m. 2027 beräknas motsvarande nivå. I statens överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner om en jämlik och effektiv cancervård 2023 har regeringen avsatt 25 miljoner kronor för att utrota livmoderhalscancer. Punkten är inte slutbehandlad. 39. Rskr. 2020/21:261 Vaccininköp och vaccinleveranser Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SoU37 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 52). Skrivelsen är slutbehandlad. Om vaccininköp och vaccinleveranser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vaccininköp och vaccinleveranser (bet. 2020/21:SoU37 s. 5 f.). Av tillkännagivandet följer att regeringen ska pröva alla möjligheter för att se till att avtalade leveranser av vaccin mot sjukdomen covid-19 genomförs och att nya avtal ingås där så är möjligt oavsett om det är med stöd av EU, i samverkan med exempelvis nordiska länder eller helt på egen hand. Regeringen bör också undersöka möjligheterna till omfördelning av vaccin inom EU för att Sverige ska få tillgång till ökade och snabbare leveranser. Regeringen har i budgetpropositionen för 2023 behandlat tillkännagivandet (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.3 s. 94). Processer och arbete med att säkra vaccininköp och leveranser pågår kontinuerligt. Sverige har i samverkan med andra nordiska länder och genom omfördelning av vaccin inom EU säkrat tillgången till vaccin från flera vaccintillverkare för att få tillgång till ökade och snabbare leveranser. Sverige har deltagit i EU-gemensamma upphandlingar från olika vaccinleverantörer. Regeringen gjorde i propositionen bedömningen att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 40. Rskr. 2020/21:327 Hälso- och sjukvårdens organisation m.m. Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU16 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 57). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om smittskyddsläkare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om smittskyddsläkare (bet. 2020/21:SoU16 s. 11 f.). Regeringen har den 2 september 2021 beslutat att ge Socialstyrelsen i uppdrag att göra en översyn av smittskyddsenheternas och smittskyddsläkarnas förutsättningar (S2021/06173). Uppdraget redovisades den 28 november 2022 och bereds nu inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om medicinskt ansvarig för rehabilitering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om medicinskt ansvarig för rehabilitering (bet. 2020/21:SoU16 s. 11 f.). Utredningen om en äldreomsorgslag och stärkt medicinsk kompetens i kommuner (S 2020:16) har i uppdrag att föreslå en äldreomsorgslag (dir. 2020:142). Utredningen lämnade sitt betänkande Nästa steg, ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer (SOU 2022:41) till regeringen den 28 juni 2022. Betänkandet har remissbehandlats. Förslagen bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 12 om vårdgaranti för personer med beroendeproblem*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vårdgaranti för personer med beroendeproblem (bet. 2020/21:SoU16 s. 37 f.). Narkotikautredningen (S 2022:01) har i uppdrag att föreslå hur en fortsatt restriktiv narkotikapolitik kan kombineras med ett effektivt narkotikaförebyggande arbete, en god missbruks- och beroendevård som innehåller insatser för skademinimering samt insatser för att ingen ska dö till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar (dir. 2022:24). I utredningens uppdrag ingår att föreslå vilka insatser som bör genomföras för att få en god tillgänglighet till vård och stöd. I denna del ingår att analysera om en förstärkt vårdgaranti, som ger personer med beroendeproblematik rätt till vård och stöd betydligt snabbare än i dag, bör införas samt vid behov lämna nödvändiga författningsförslag. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 3, 4 och 12. 41. Rskr. 2020/21:348 Riksrevisionens rapport om granskning av statens styrning av äldreomsorgen. Skr. 2020/21:89, bet. 2020/21:SoU27 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 59). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4 om samordnade digitala system*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om samordnade digitala system för journalföring och dokumentation (bet. 2020/21:SoU27 s. 5 f.). Enligt utskottet bör regeringen ta fram lagförslag för att säkerställa att personal inom äldreomsorgen får tillgång till samordnade digitala system för journalföring och dokumentation för de insatser en patient får utifrån såväl hälso- och sjukvårdslagen som socialtjänstlagen och återkomma till riksdagen (bet. 2020/21:SoU27 s. 14 och 15). Regeringen behandlade tillkännagivandet i propositionen Sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation (prop. 2021/22:177, bet. 2021/22:SoU30, rskr. 2021/22:381) och gjorde bedömningen att lagförslaget om sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation tillgodosåg riksdagens tillkännagivande och att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 42. Rskr. 2020/21:349 Kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården m.m. Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:SoU17 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 60). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården (bet. 2020/21:SoU17 s. 10 f.). Av budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.5 s. 49) framgår att regeringen har inrättat det Nationella vårdkompetensrådet, och att regeringen fortsätter att avsätta närmare tre miljarder kronor för att stödja regioner och kommuner i deras arbete med kompetensutveckling och kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården. Vidare framgår av samma proposition att regeringen gör en permanent satsning på vidareutbildning för sjuksköterskor som omfattar 400 miljoner kronor per år. Satsningen har en tillfällig förstärkning omfattande 100 miljoner kronor 2020-2023. Regeringen har vidare en pågående satsning för att möjliggöra utvecklings- och karriärmöjligheter, däribland karriärtjänster om 100 miljoner kronor per år. Regeringen har den 23 september 2021 gett Socialstyrelsen i uppdrag att, tillsammans med Nationella vårdkompetensrådet och i dialog med övriga berörda aktörer, ta fram förslag som syftar till att stärka medarbetarna och säkra den framtida kompetensförsörjningen inom primärvården. Uppdraget har delredovisats den 1 maj 2022 och slutredovisats den 30 november 2022. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Den 7 juli 2022 beslutade den regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag att betala ut ytterligare 500 miljoner kronor till regionerna bl.a. för att öka antalet vårdplatser (S2022/01057). Medlen ska användas för att öka kapaciteten i vården genom att bl.a. anställa fler sjuksköterskor, förbättra arbetsmiljön inom vården och utöka antalet vårdplatser inklusive intensivvårdsplatser. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 48) anför regeringen att den avser att kartlägga och ta fram en nationell strategi för hur bristen på vårdplatser ska kunna åtgärdas. Regeringen avsätter 2 miljarder kronor 2023 och har beräknat att det behövs 2 miljarder kronor 2024 respektive 2025 för att det totala antalet vårdplatser ska öka i hela landet. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 49) anför regeringen att den avser att ta fram en nationell plan för att förbättra kompetensförsörjningen. Av kartläggningen ska framgå vilka insatser för befintlig och ny vårdpersonal som kan behövas för att förbättra personalförsörjningen inom hälso- och sjukvården. Regeringen avsätter 3,2 miljarder kronor under 2023 och ca 1,2 miljarder kronor för 2024 och 2025 för att stödja regioner och kommuner i deras arbete med kompetensutveckling och kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården. Fler sjuksköterskor behöver vidareutbilda sig till specialistsjuksköterska. Regeringen avsätter 500 miljoner kronor 2023 och beräknar 400 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2024 för att öka vidareutbildning för sjuksköterskor. Regeringen avsätter 100 miljoner kronor per år fr.o.m. 2023 för att möjliggöra utvecklings- och karriärmöjligheter. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om administration i vården och omsorgen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att minska administrationen i vården och omsorgen (bet. 2020/21:SoU17 s. 10 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 49) anges att regeringen avser att ta fram en nationell plan för att förbättra kompetensförsörjningen. Av kartläggningen ska framgå vilka insatser för befintlig och ny vårdpersonal som kan behövas för att förbättra personalförsörjningen inom hälso- och sjukvården. Regeringen avsätter 3,2 miljarder kronor under 2023 och cirka 1,2 miljarder kronor för 2024 och 2025 för att stödja regioner och kommuner i deras arbete med kompetensutveckling och kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården. Regeringen avser återkomma till riksdagen i samband med budgetpropositionen för 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om tillfällig återkallelse av legitimation och begränsning av förskrivningsrätt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillfällig återkallelse av legitimation och begränsning av förskrivningsrätt (bet. 2020/21:SoU17 s. 10 f.). Regeringen har tidigare, i regleringsbrevet för budgetåret 2021, beslutat att ge Inspektionen för vård och omsorg i uppdrag att inkomma med underlag som innehåller förslag vad gäller utvecklingen av myndighetens förebyggande tillsyn avseende patientsäkerhetsrisker inom hälso- och sjukvården. Uppdraget slutredovisades den 1 december 2022 och resultatet av redovisningen analyseras för närvarande. Av Inspektionen för vård och omsorgs regleringsbrev för 2021 framgår även att myndigheten ska ha en väl fungerande datainfrastruktur som främjar en strategisk och effektiv tillsyns- och tillståndsverksamhet. Frågan bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 4 och 5. 43. Rskr. 2020/21:368 Socialtjänst- och barnfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2019/20 och 2020/21, bet. 2020/21:SoU24 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 61). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om samarbetsmodell vid våldshändelser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om samarbetsmodell vid våldshändelser (bet. 2020/21:SoU24 s. 35). Regeringen avser att under våren 2023 återkomma med ett förslag till insats för att främja den typ av samarbete vid våldshändelser som riksdagen efterlyser med finansiering av medel inom utgiftsområde 13, anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om kompetenskrav för socialtjänstens personal*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kompetenskrav för socialtjänstens personal (bet. 2020/21:SoU24 s. 35 f.). Ett arbete har inletts i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Socialstyrelsen fick i regleringsbrevet för 2020 ett uppdrag om kompetens- och kvalitetsutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården som har betydelse för tillkännagivandet. Uppdraget ska slutredovisas den 31 mars 2023. Genom den s.k. Yrkesresan som är ett samarbete mellan Sveriges Kommuner och Regioner, Socialstyrelsen och Regionala samverkans- och stödstrukturer (RSS) kommer utbildningar för socialtjänstens personal att ges på tre olika nivåer utifrån yrkeserfarenhet. Området Barn och unga är först ut. Regeringen avser att därefter återkomma. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 9 om handledarstöd och introduktionsutbildningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om handledarstöd och introduktionsutbildningar (bet. 2020/21:SoU24 s. 36 f.). Ett arbete har inletts i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Myndigheten för vård och omsorgsanalys påtalade i sin rapport: 2019:7 Social kompetens behovet av strukturer för introduktion, fort- och vidareutbildning. Socialstyrelsen fick i regleringsbrevet för 2020 ett uppdrag om kompetens- och kvalitetsutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården med innehåll som har betydelse för tillkännagivandet. Uppdraget ska slutredovisas den 31 mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 13 om evidensbaserade metoder för socialtjänstens barnutredningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om evidensbaserade metoder för socialtjänstens barnutredningar (bet. 2020/21:SoU24 s. 37 f.). Av tillkännagivandet följer att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att se över frågan om evidensbaserade metoder för socialtjänstens barnutredningar. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har fått i uppdrag att bidra med stöd och handledning för att systematiskt söka, värdera och använda kunskap inom socialtjänsten och den sociala barn- och ungdomsvården. SBU ska inom ramen för uppdraget utbilda och sprida kunskap om vetenskapliga kunskapssammanställningar till strategiskt viktiga målgrupper som stöd till fortsatt utveckling av ett kunskapsbaserat arbete inom socialtjänsten. I uppdraget ingår också att sammanställa det vetenskapliga underlaget avseende bedömningsmetoder för barn och ungdomar som utreds inom socialtjänsten. Uppdraget redovisades den 25 februari 2022 (Redovisning av regeringsuppdrag om att utbilda och sprida kunskap om vetenskapliga kunskapssammanställningar inom socialtjänsten och Standardiserade bedömningsmetoder i utredningar av barn och unga inom socialtjänsten, 2022, SBU). Av redovisningen framgår att det finns begränsat med systematiska översikter med låg eller måttlig risk för bias, som utvärderar olika bedömningsmetoders psykometriska egenskaper för barn och unga och som skulle kunna användas inom socialtjänstens barn och ungdomsvård. Det framgår också av rapporten att SBU ska genomföra omfattande aktiviteter för att sprida resultatet på ett sätt som underlättar för socialtjänsten att ta till sig kunskapen och lära sig mer om systematiska översikter. Genom uppdraget till SBU bedömde regeringen i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 s. 162) att tillkännagivandet var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 15 om översyn av anhörigstödet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om översyn av anhörigstödet (bet. 2020/21:SoU24 s. 44 f.). Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag, tagit fram underlaget Anhöriga som vårdar eller stöder någon de står nära. I uppdraget ingick att göra en analys av vad ett anhörigperspektiv innebär för den anhöriga och för personalen, en kartläggning och analys av i vilken utsträckning ett anhörigperspektiv finns med i tillämpningen av befintligt regelverk samt en redovisning av eventuella brister. Regeringen beslutade den 13 april 2022 om en nationell strategi för anhöriga inom hälso- och sjukvård och omsorg. Syftet är att stärka anhörigperspektivet inom hälso- och sjukvård och omsorg samt att utifrån bästa tillgängliga kunskap bidra till att stödet till anhöriga, som vårdar eller stöder en närstående som är långvarig sjuk eller äldre eller har en funktionsnedsättning, är tillgängligt och utformat efter behov. En grundläggande princip för strategin är att anhörigas insatser och delaktighet alltid ska bygga på frivillighet. Inom ramen för strategin har Socialstyrelsen fått i uppdrag att ta fram stöd för att stärka anhörigperspektivet inom hälso- och sjukvård och omsorg och att ta fram stöd till kommunerna för ett mer individanpassat och likvärdigt stöd till anhöriga. Uppdragen ska redovisas senast den 1 november 2023. Därutöver har Socialstyrelsen fått i uppdrag att följa upp anhörigperspektivet och stödet till anhöriga. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2023. Vidtagna åtgärder redovisades för riksdagen i budgetpropositionen för 2023 och regeringen bedömde att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 6.3 s. 161). Punkten är slutbehandlad. Punkt 25 om sökbara orosanmälningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om sökbara orosanmälningar (bet. 2020/21:SoU24 s. 69). Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag analyserat de rättsliga förutsättningarna för socialtjänstens behandling av personuppgifter vid anmälningar avseende barn som inte leder till utredning samt inkommit med författningsförslag i rapporten Att göra anmälningar som gäller barn sökbara. Författningsförslagen i rapporten har remissbehandlats. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 27 om studier i fråga om våld m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om studier av förekomsten av hot om våld, våld och sexuella övergrepp mot placerade barn (bet. 2020/21:SoU24 s. 69 f.). Utredningen en uppväxt fri från våld (A 2021:02) har haft i uppdrag att lämna ett förslag till en samlad nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (dir. 2021:29). Utredningen skulle bland annat föreslå åtgärder inom områdena förebyggande arbete mot våld mot barn samt upptäckt av våld mot barn. Uppdraget redovisades den 18 januari 2023 i betänkandet En uppväxt fri från våld - En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70) och förslagen bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 29 om placerade barns skolgång och hälsa*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om placerade barns skolgång och hälsa (bet. 2020/21:SoU24 s. 70 f.). Ett arbete har inletts i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Statskontoret har nyligen redovisat ett regeringsuppdrag som bl.a. behandlar frågan om skolgången för barn som är placerade hos Statens institutionsstyrelse. Planen är att invänta betänkandet från Utredningen om barn och unga i samhällets vård (S 2021:06) som har fått i uppdrag att se bredare på frågan inom familjehemsvården. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Först därefter bedöms det möjligt att ta ställning till om det finns behov av ytterligare åtgärder. Därutöver har Socialstyrelsen ett pågående uppdrag som syftar till att genomföra utvecklingsinsatser för att se till att placerade barn och unga får tillgång till god hälso- och sjukvård (S2020/07505). Uppdraget ska slutredovisas den 30 april 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 32 om samarbete mellan vården, elevhälsan och socialtjänsten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om samarbete mellan vården, elevhälsan och socialtjänsten (bet. 2020/21:SoU24 s. 71 f.). Socialstyrelsen och Statens skolverk har fått regeringens uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för att barn och unga ska få stöd i ett tidigt skede av en ogynnsam utveckling (U2017/01236). För det krävs en förbättrad och utvecklad samverkan mellan skola, hälso- och sjukvård och socialtjänst. Uppdraget ska slutredovisas den 16 juni 2023. Regeringen har även gett Socialstyrelsen i uppdrag att under 2021-2024 genomföra utvecklingsinsatser för att långsiktigt stärka förutsättningarna för att placerade barn och unga ska få tillgång till en god hälso- och sjukvård och en obruten skolgång (S2020/07505). Uppdraget har delredovisats den 27 april 2021 och den 26 april 2022 och ska slutredovisas den 30 april 2024. Utredningen om barn och unga i samhällets vård (S 2021:06) har i uppdrag att se över och föreslå åtgärder för hur kvaliteten i vården kan öka när barn och unga placeras i familjehem, jourhem, stödboende och hem för vård eller boende (HVB), inklusive Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem. I uppdraget ingår bl.a. att analysera vad som krävs för att placerade barn och unga ska få en väl fungerande skolgång. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Regeringen avser att återkomma när båda uppdragen har slutredovisats och utredningen har lämnat sitt betänkande. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 34 om riktlinjer för myndigheters bemötande av våldsutsatta barn och unga*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om riktlinjer för myndigheters bemötande av våldsutsatta barn och unga (bet. 2020/21:SoU24 s. 93 f.). Utredningen En uppväxt fri från våld (A 2021:02) har haft i uppdrag att lämna ett förslag till en samlad nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (dir. 2021:29). Uppdraget redovisades den 18 januari 2023 i betänkandet En uppväxt fri från våld - En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn (SOU 2022:70). Regeringen avser att ta ställning till vilka eventuella ytterligare åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 40 om barnperspektiv på skyddade boenden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om barnperspektiv på skyddade boenden (bet. 2020/21:SoU24 s. 94 f.). Regeringen avser att föreslå att det införs bestämmelser om skyddat boende som en ny placeringsform enligt socialtjänstlagen (2001:453) med tillståndsplikt och höjda kvalitetskrav. Regeringen avser även att i samband med det lägga fram förslag för att stärka barnrättsperspektivet i verksamheten. Arbete pågår med att ta fram en proposition utifrån förslagen som har lämnats i dels Utredningen om ett stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende (S 2016:08) betänkande Ett fönster av möjligheter - stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende (SOU 2017:112), dels promemorian Stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende - förslag till bestämmelser rörande bl.a. omedelbar placering, sekretess och skolgång (Ds 2020:16) och dels promemorian Utkast till lagrådsremiss Ett fönster av möjligheter - Stärkta rättigheter för vuxna och barn i skyddat boende (S2022/03649). Betänkandet och promemoriorna har remissbehandlats och bedömningen är att en proposition kan lämnas till riksdagen under 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 43 om nationella adoptioner och vårdnadsöverflyttningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om nationella adoptioner och vårdnadsöverflyttning (bet. 2020/21:SoU24 s. 104). Socialstyrelsen har ett pågående uppdrag att under perioden 2020-2022 genomföra kunskapshöjande insatser inom familjehemsvården om bl.a. nationella adoptioner, för att stärka tryggheten och stabiliteten för familjehemsplacerade barn. Uppdraget syftar bl.a. till att öka kunskapen om nationella adoptioner, men även frågan om vårdnadsöverflyttning ingår i uppdraget. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 6, 9, 25, 27, 29, 32, 34, 40 och 43. 44. Rskr. 2020/21:370 Internationella adoptioner Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SoU12 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 62). Skrivelsen är slutbehandlad. Om internationella adoptioner*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om internationella adoptioner (bet. 2020/21:SoU12 s. 12). Enligt utskottet bör regeringen snarast tillsätta en utredning med syftet att klarlägga hur svenska myndigheter och adoptionsorganisationer hanterat internationella adoptioner till Sverige från 1900-talets mitt och fram till i dag. Adoptionskommissionen (S 2021:08) har i uppdrag att kartlägga och analysera hur regelverk, organisering och processer inom Sveriges internationella adoptionsverksamhet har fungerat tillbaka i tiden fram till i dag (dir. 2021:95). Utredningen ska omfatta perioden från mitten av 1900-talet till nutid. Syftet med uppdraget är att klargöra förekomsten av eventuella oegentligheter inom Sveriges internationella adoptionsverksamhet. Uppdraget ska redovisas senast den 7 november 2023. Tillkännagivandet har beaktats inom ramen för utredningen. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat i regeringens budgetproposition för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 s. 150). Punkten är slutbehandlad. 45. Rskr. 2020/21:375 En förnyad strategi för politiken avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar 2021-2025 Prop. 2020/21:132, bet. 2020/21:SoU25 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 63). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om ett förslag till ny ANDTS-strategi*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ny ANDTS-strategi (bet. 2020/21:SoU25 s. 17 f.). Regeringen överlämnade i mars 2022 skrivelsen En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken samt spel om pengar 2022-2025 (skr. 2021/22:213) till riksdagen. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat (skrivelsen s. 25 f.). Riksdagen ansåg dock, i samband med behandlingen av regeringens skrivelse att tillkännagivandet inte kunde anses tillgodosett och slutbehandlat genom den redovisade åtgärden (bet. 2021/22:SoU25, rskr. 2021/22:423 s. 24 f.). Punkten står därför åter som öppen. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om övergripande mål*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett förslag till nytt övergripande mål som tar hänsyn till de varierande skadeverkningarna som olika tobaks- och nikotinprodukter kan orsaka (bet. 2020/21: SoU25 s. 18). Regeringen gav i april 2022 Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering i uppdrag att sammanställa och tillgängliggöra kunskap om olika tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar (S2022/01825). Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2023. Därutöver har utredningen om lustgas och vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet (S 2022:14), som beslutades den 7 juli 2022, fått i uppdrag att analysera konsekvenserna bl.a. i förhållande till Sveriges internationella åtaganden och EU-rätten av en eventuell förändring av det övergripande målet för ANDT-politiken som tar hänsyn till de varierande skadeverkningar som olika tobaks- och nikotinprodukter kan orsaka, (dir. 2022:11). Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Uppdragen syftar till att inhämta beredningsunderlag för att kunna ta ställning till ett ändrat övergripande mål. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om vetenskaplig riskbedömning av skadeverkningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en vetenskaplig riskbedömning av ANDT-produkters skadeverkningar (bet. 2020/21:SoU17 s. 18). Regeringen gav i april 2022 Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinsk och social utvärdering i uppdrag att sammanställa och tillgängliggöra kunskap om olika tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar (S2022/01825). Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2023. I regeringens skrivelse En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken samt spel om pengar 2022-2025 (skr. 2021/22:213) bedömde regeringen att detta svarade mot tillkännagivandet och ansåg därmed att tillkännagivandet var slutbehandlat (s. 6). Riksdagen ansåg dock, i samband med behandlingen av regeringens skrivelse att tillkännagivandet inte kunde anses tillgodosett och slutbehandlat genom den redovisade åtgärden (bet. 2021/22:SoU25, rskr. 2021/22:423, s. 24 f.). Punkten står därför åter som öppen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 22 om kartläggning av beroendevård m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kartläggning i syfte att förbättra beroendevården (bet. 2020/21:SoU17 s. 53 f.). Narkotikautredningen (S 2022:01) har i uppdrag att föreslå hur en fortsatt restriktiv narkotikapolitik kan kombineras med ett effektivt narkotikaförebyggande arbete, en god missbruks- och beroendevård som innehåller insatser för skademinimering samt insatser för att ingen ska dö till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar (dir. 2022:24). I utredningens uppdrag ingår bl.a. att föreslå en modell för en ändamålsenlig uppföljning av missbruks- och beroendevården, vilken även ska inkludera uppföljning av användningen av naloxonläkemedel samt hur uppföljningen ska utvecklas över tid. Därutöver har Socialstyrelsen fått i uppdrag av regeringen att stödja genomförandet av ANDTS-strategin (S2021/03341). I uppdraget ingår bl.a. att kartlägga insatser och att stärka uppföljningen. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 28 om kompetenscentrum för ANDTS-prevention m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett kompetenscentrum för ANDTS-prevention m.m. (bet. 2020/21:SoU17 s. 70 f.). Regeringen gav den 9 april 2021 Folkhälsomyndigheten i uppdrag att stödja genomförandet av politiken avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar (S2021/03343). I uppdraget ingår att lämna förslag på hur en långsiktigt hållbar utveckling, förvaltning och spridning av kunskapsbaserade arbetssätt och metoder bör organiseras för att stödja det lokala och regionala ANDTS-förebyggande arbetet. Uppdraget redovisades den 1 maj 2022. Frågan bereds för närvarande i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 3, 22 och 28. 46. Rskr. 2020/21:378 Frågor om tvångsvård Motioner från allmänna motionstiden 2019/20 och 2020/21, bet. 2020/21:SoU38 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 66). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om frågor om tvångsvård*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en bred översyn av tvångsvården (bet. 2020/21:SoU24 s. 23 f.). Regeringen avser att i ett första steg ta hand om det tidigare lämnade tillkännagivandet om ansvar för vård vid samsjuklighet i form av psykisk ohälsa i kombination med beroendesjukdom m.m. (bet. 2018/19:SoU15 punkt 18, rskr. 2018/19:193, se punkt S 21). Frågan samordnas med övrigt pågående lagstiftningsarbete som rör lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Samsjuklighetsutredningen (S 2020:08) har bl.a. haft i uppdrag att analysera för- och nackdelar med en gemensam lagstiftning för personer som vårdas utan samtycke enligt LVM eller LPT, och om möjligt föreslå hur frågan kan hanteras vidare. Den 28 oktober 2021 beslutade regeringen ett tilläggsdirektiv till utredningen. Tilläggsuppdraget innefattade bland annat att utredaren skulle lämna förslag på en gemensam lagstiftning för personer som vårdas utan samtycke enligt LVM eller LPT. Utredningstiden förlängdes samtidigt. I november 2021 redovisade Samsjuklighetsutredningen uppdraget enligt de ursprunliga direktiven i delbetänkandet Från delar till helhet - En reform för samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet (SOU 2021:93). Delbetänkandet har remissbehandlats. Samsjuklighetsutredningens slutbetänkande Från delar till helhet - Tvångsvården som en del av en sammanhållen och personcentrerad vårdkedja (SOU 2023:5) överlämnade den 31 januari 2023. Remissbehandling pågår av slutbetänkandet. Utredningen om vissa tvångsvårdsfrågor (S 2021:02) har haft i uppdrag att göra en översyn av vissa frågor gällande den psykiatriska tvångsvården och den rättspsykiatriska vården (dir. 2021:36). Utredningens slutbetänkande God tvångsvård - trygghet. Säkerhet och rättssäkerhet i psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård (SOU 2022:40) har remissbehandlats. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Flera lagändringar har genomförts i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga och förslag till fler lagändringar bereds för att ytterligare stärka barnrättsperspektivet i lagen. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2021/22 47. Rskr. 2021/22:1 Fortsatt giltighet av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen Prop. 2020/21:219, bet. 2021/22:SoU3 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 68). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om vaccinationstäckning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vaccinationstäckning (bet. 2021/22:SoU3 s. 15). Utskottet anser att det behövs ökade insatser på såväl statlig som regional nivå för att nå personer och grupper som ännu inte har vaccinerat sig. Utskottet vill särskilt framhålla vikten av fördjupad information och ökad tillgänglighet till vaccination. Regeringen och SKR har presenterat en tilläggsöverenskommelse om insatser för ökad vaccinationstäckning. Utskottet ser positivt på överenskommelsen, men vill samtidigt framhålla vikten av en beredskap för att ytterligare åtgärder kan komma att behövas. Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med detta. I överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om vaccin mot covid-19 för 2022 är en viktig utgångspunkt att öka vaccinationstäckningen nationellt och mer specifikt i fråga om ovaccinerade personer och grupper. I regeringens uppdrag till Folkhälsomyndigheten om att genomföra och redovisa arbetet med vaccin mot covid-19 (S2021/08239) ingår att myndigheten ska bistå regionerna i arbetet med att nå en högre vaccinationstäckning genom att förse regionerna med analysunderlag över vilka grupper i samhället där vaccinationstäckningen är lägre. Regeringen har också gett länsstyrelserna i uppdrag att i samarbete med regionerna bistå i arbetet att nå en högre vaccinationstäckning mot covid-19 (S2021/06455). I det arbetet ska länsstyrelserna särskilt rikta in sig på de grupper inom vilken vaccinationstäckningen är lägre. Regeringen har också gett Folkhälsomyndigheten, Läkemedelverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Socialstyrelsen ett uppdrag att genomföra samordnade nationella informationsinsatser riktade främst till allmänheten om vaccination mot covid-19 (S2020/09553). Inom ramen för uppdraget ska myndigheterna särskilt beakta behovet av informationsinsatser riktade till de grupper där vaccinationstäckningen är låg. Regeringen gav Folkhälsomyndigheten i uppdrag att i mars 2022 genomföra en nationell temavecka för att få fler att vaccinera sig mot covid-19 (S2021/08237). Syftet var bland annat att nå så många som möjligt av de som ännu inte är vaccinerade. Punkten är inte slutbehandlad. 48. Rskr. 2021/22:29 Statlig ersättning för personskada orsakad av vaccin mot sjukdomen covid-19 Prop. 2020/21:221, bet. 2021/22: SoU5 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 73). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om översyn av ersättning till barn*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om översyn av ersättning till barn (bet. 2021/22:SoU5 s. 11 f.). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 49. Rskr. 2021/22:64 Vård av unga vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem Skr. 2020/21:215, bet. 2021/22:SoU6 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 77). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om skrivelse till riksdagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att regeringen senast den 19 april 2022 ska återkomma till riksdagen med en skrivelse (bet. 2021/22:SoU6 s. 12). Enligt tillkännagivandet ska regeringen återkomma med en ny skrivelse om på vilket sätt bristerna vid Statens institutionsstyrelses (SiS) särskilda ungdomshem ska åtgärdas. Regeringen har till riksdagen överlämnat skrivelsen Vård av unga vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem (skr. 2020/21:230) och i den slutbehandlade tillkännagivandet. I skrivelsen redogjorde regeringen för vilka fortsatta insatser som krävs för att vården inom Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem ska vara säker och för att de placerade ska få den vård och behandling som krävs. Regeringen ansåg därmed att tillkännagivandet var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 6 om alternativa placeringsformer för flickor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om alternativa placeringsformer för flickor (rskr. 2021/22:64 och bet. 2021/22:SoU6 s. 18). Regeringens uppdrag till Statskontoret om Statens institutionsstyrelses förutsättningar att bedriva ändamålsenlig vård med särskilt fokus på vård av flickor redovisades den 31 mars 2022. Regeringen överväger att ge Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, som följer upp och analyserar hälso- och sjukvården och omsorgen ur ett patient- och brukarperspektiv, ett uppdrag att analysera och utreda möjligheten till alternativa placeringsformer som är särskilt anpassade till flickors behov. Resultatet av Statskontorets analys samt uppdraget att analysera och utreda möjligheten till alternativa placeringsformer som är särskilt anpassade till flickors behov, bereds i Regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma i frågan. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om avskiljningar (reservation 9)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om att regeringen bör vidta lämpliga åtgärder för att användningen av tvångsåtgärder ska upphöra (rskr. 2021/22:64 och bet. 2021/22:SoU6 s. 35 f.). Regeringen har vidtagit ett antal åtgärder för att komma till rätta med antalet avskiljningar på Statens institutionsstyrelses (SiS) särskilda ungdomshem och för att uppnå en trygg och säker boende- och arbetsmiljö (skr. 2021/22:230). SiS har i uppdrag att utveckla sitt våldsförebyggande arbete, som har särskilt fokus på de barn och unga som har en hög risk att bli föremål för fysiska ingripanden från medarbetare. Uppdraget har delredovisats i februari 2023 och ska slutredovisas i mars 2024. Regeringen har i SiS regleringsbrev för 2023 gett SiS ett antal återrapporteringskrav avseende säkerhet och trygghet för såväl barn och unga som personal, kompetens och kvalitet respektive dokumentation och uppföljning. Myndigheten ska särskilt analysera utvecklingen av antalet avskiljningar och övriga särskilda befogenheter de senaste tio åren. Regeringen har gett Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) i uppdrag att genomföra en förstudie i syfte att utvärdera alternativa metoder och arbetssätt till tvångsåtgärder inom SiS verksamhet samt inom den psykiatriska tvångsvården och den rättspsykiatriska vården. Uppdraget innebär en bred översyn av alternativa metoder till fysiska tvångsåtgärder såsom avskiljningar, och är ett led i regeringens arbete med att stärka rättssäkerheten för dem som vårdas med tvång. SBU ska återrapportera förstudien senast den 5 maj 2023. Redovisningen ska kunna ligga till grund för vidare regeringsuppdrag. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 6 och 10. 50. Rskr. 2021/22:123 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:SoU1 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (S 82). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om årlig rapport om konsekvenser för akutsjukvården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om årlig rapport om konsekvenser för akutsjukvården (bet. 2021/22:SoU1 s. 45). Regeringen har i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 s. 18) behandlat tillkännagivandet och gjort bedömningen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat genom att konsekvenserna för akutsjukvården hädanefter kommer att redovisas i varje års resultatredovisning i budgetpropositionen. Punkten är slutbehandlad. Punkt 4 om insatser för att främja hbtq-personers psykiska hälsa*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om insatser för att främja hbtq-personers psykiska hälsa (bet. 2021/22:SoU1 s. 45). Regeringen har gett Folkhälsomyndigheten ett uppdrag att stödja, samordna och följa upp de hbtqi-strategiska myndigheternas arbete inom ramen för regeringens strategi för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck och handlingsplanen för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Folkhälsomyndigheten ska stödja de hbtqi-strategiska myndigheterna i deras arbete med att integrera hbtqi-perspektivet i sin verksamhet och bistå myndigheterna med att utveckla ett långsiktigt kunskapsbaserat arbete för att främja hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Folkhälsomyndigheten ska sammanställa och sprida kunskap om hbtqi-personers levnadsvillkor samt förmedla lärande exempel. Myndigheten ska senast den 1 mars 2025 lämna en samlad rapport om arbetet (A2021/01855). Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har fått ett uppdrag av regeringen att utreda unga hbtq-personers utsatthet för så kallad omvändelseterapi. Uppdraget har redovisats i rapporten, Unga hbtq-personers utsatthet för omvändelseförsök i Sverige (A2020/01669). Regeringen har gett flera uppdrag till Folkhälsomyndigheten som syftar till att utveckla och stärka arbetet med psykisk hälsa och suicidprevention, däribland uppdraget att inrätta en funktion för psykisk hälsa och suicidprevention vid myndigheten (S2020/05464). Funktionens roll är att vara att sprida kunskap om psykisk hälsa och suicid till allmänheten samt föra dialog med allmänheten inom området, däribland hbtqi-personer och organisationer som arbetar förbyggande och främjande för hbtqi-personers psykiska hälsa. Arbetet vid funktionen inleddes den 1 januari 2021. Regeringen fördelar även årliga medel i verksamhetsbidrag till föreningar som arbetar med att främja psykisk hälsa förebygga psykisk ohälsa och suicid, däribland föreningar som arbetar med att främja psykisk hälsa förebygga psykisk ohälsa och suicid i hbtqi-gruppen. Under 2022 uppgår verksamhetsbidragen till 60 miljoner kronor. Regeringen har även gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att under perioden 2020-2022 fördela projektbidrag till ideella organisationer som bedriver arbete inom området suicidprevention inbegripet ideella organisationer som arbetar med suicidpreventiva insatser riktade till hbtqi-personer. Under 2022 uppgår projektbidragen till 13 miljoner kronor. Regeringen ingår också för statens räkning årliga överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Inom ramen för överenskommelsen för 2022 fördelas över 1,6 miljarder kronor till kommuner och regioner för att främja psykisk hälsa, förebygga psykisk ohälsa och suicid och skapa förutsättningar för en god vård och omsorg, däribland riktat till hbtqi-personer. Regeringen har även beslutat om inrättandet av ett tioårigt nationellt forskningsprogram om psykisk hälsa (prop. 2020/21:60, bet. 2020/21:UbU16, rskr. 2020/21:254). Forskningsprogrammet ska bl.a. inkludera barns och ungdomars psykiska hälsa, förebyggande och tidiga insatser vid psykisk ohälsa, suicidprevention samt samordnade insatser för personer med svår psykiatrisk problematik. Det handlar bl.a. om satsningar på intervention och införande av insatser för att främja psykisk hälsa i barn och ungdomsgruppen, att utveckla effektiva behandlingsmetoder för stressrelaterad psykisk ohälsa och utvärdera metoder för förebyggande och tidiga insatser på grupp- och befolkningsnivå, exempelvis i skolan, på arbetsplatser eller mot definierade målgrupper såsom hbtqi-personer. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om generell tillståndsplikt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska återkomma till riksdagen med förslag som innebär att samma krav på tillstånd som gäller för enskilda för att yrkesmässigt bedriva verksamhet inom socialtjänsten även ska gälla för offentlig verksamhet enligt de tillkännagivanden som lämnades under 2017 (bet. 2021/22:SoU1 s. 46). Regeringen överväger fortsatt vilka eventuella åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 4 och 5. 51. Rskr. 2021/22:128 Fortsatt beredskap genom förlängd giltighet av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen Prop. 2021/22:69, bet. 2021/22:SoU9 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om regeringens lagförslag: Den 20 januari 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 29-31). Punkt 3 om lagarnas giltighetstid*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ska återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innebär att lagarna ska fortsätta gälla endast till utgången av mars 2022 (bet. 2021/22:SuU9 s. 17). Regeringen lämnade lagförslag i propositionen Upphävande av covid-19 lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder (prop. 2021/22:137, bet. 2021/22:SoU27, rskr. 2021/22:197) och bedömde att tillkännagivandet var tillgodosett genom lagförslagen och att tillkänagivandet därmed var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 9 om testning och smittspårning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen i lämpligt sammanhang senast under mars 2022 ska redovisa en uppföljning av resultaten av regionernas arbete med testning och smittspårning (bet. 2021/22:SoU9). Utskottet noterar och ser positivt på regeringens uppdrag till Folkhälsomyndigheten om stöd till genomförande av överenskommelsen om nationell testning och smittspårning för covid-19 som ska slutredovisas den 31 mars 2023. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 52. Rskr. 2021/22:139 Extra ändringsbudget för 2022 - Ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, medel för testning och smittspårning Prop. 2021/22:86, bet. 2021/22: FiU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkten 1 om ändringar i statens budget för 2022: b) Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 24 februari 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Folkhälsomyndigheten och Försäkringskassan samt för berörda särskilda anslag. Punkten är slutbehandlad. c) Om att bemyndiga regeringen att under 2022 besluta om att till andra stater eller internationella organisationer skänka överskott av skyddsutrustning, som inte behövs för att säkerställa det nationella behovet och som inte kan avräknas som bistånd: Den 24 februari 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Socialstyrelsen. Punkten är slutbehandlad. Om lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget: Den 3 februari 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 74 och 75). 53. Rskr. 2021/22:150 Alkohol-, narkotika-, dopnings-, tobaks- och spelfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SoU10 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om utvärdering av alkoholpolitiken*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utvärdering av alkoholpolitiken (bet. 2021/22:SoU10 s. 13 f.). Utskottet anser att regeringen bör genomföra en bred utvärdering av alkoholpolitiken. Enligt utskottet behövs en bred och gedigen utvärdering för att söka svar på hur effektiva politikens olika styrmedel är och hur dessa sammantaget fungerar samt i vilken utsträckning de alkoholpolitiska målen nås. Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om serveringstillstånd (reservation 7)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om serveringstillstånd (bet. 2021/22:SoU10 s. 34). I reservationen anförs att regeringen bör se över frågan om serveringstillstånd i alkohollagen i syfte att skapa ett enklare och mindre godtyckligt regelverk. Utskottet anser att ett slopande av dagens krav för att få ett serveringstillstånd som innebär att serveringsställen måste ha eget kök i anslutning till serveringslokalen bör utredas. Även kravet att tillhandahålla lagad eller tillredd mat bör ses över. Utredningen om lustgas och vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet (S 2022:14) har i uppdrag att se över vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet och därtill närliggande frågor samt analysera behovet av förändringar och förtydliganden av regelverken (dir. 2022:111). Syftet med uppdraget är att säkerställa en sammanhållen och systematisk reglering inom området för att uppnå en effektiv och rättssäker tillämpning till skydd för folkhälsan, med särskilt fokus på att uppnå en hög skyddsnivå för barn och unga. Utredningen har bl.a. i uppdrag att bedöma utrymmet för och behovet av lättnader i regelverket för att få serveringstillstånd samt överväga om kraven kan moderniseras, förenklas och förtydligas utan att göra avkall på skyddsintresset. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 9 om den kommande utvärderingen av narkotikapolitiken*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen, i den kommande utvärderingen av narkotikapolitiken, bör låta analysera utfallet av insatser som i ett internationellt perspektiv har vidtagits i syfte att minska narkotikadödligheten (bet. 2021/22:SoU10 s. 25). Narkotikautredningen (S 2022:01) har i uppdrag att föreslå hur en fortsatt restriktiv narkotikapolitik kan kombineras med ett effektivt narkotikaförebyggande arbete, en god missbruks- och beroendevård som innehåller insatser för skademinimering samt insatser för att ingen ska dö till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar (dir. 2022:24). I utredningens uppdrag ingår att genomföra en analys av utfallet av insatser som i ett internationellt perspektiv har vidtagits i syfte att minska narkotikadödligheten, i enlighet med riksdagens tillkännagivande. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet i samband med budgetpropositionen för 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 5 och 9. 54. Rskr. 2021/22:154 Riksrevisionens rapport om Försäkringskassans arbete med att förebygga sjukskrivning Skr. 2021/22:60, bet. 2021/22:SfU9 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om Försäkringskassans ansvar och uppdrag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska förtydliga Försäkringskassans ansvar och uppdrag att förebygga sjukfrånvaro (bet. 2021/22:SfU9 s. 7 f.). Utskottet har anfört att regeringen måste säkerställa att åtgärder vidtas som rättar till de brister i regeringens styrning av Försäkringskassans arbete som framkommer i Riksrevisionens granskning och att de åtgärder som har vidtagits inte är tillräckliga. Frågan bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om utvärdering av de förebyggande insatserna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska säkerställa att effekterna av de förebyggande insatserna som ges med ersättningar från Försäkringskassan utvärderas (bet. 2021/22:SfU9 s. 7 f.). Försäkringskassan har i myndighetens regleringsbrev för 2023 fått ett uppdrag att sammanställa statistik om förbyggande insatser samt analysera vilka av insatserna som bedöms ha betydelse för att förbygga sjukfrånvaro. Uppdraget ska rapporteras senast den 26 april 2024. Regeringen avser att därefter återkomma till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om aktörernas kunskap*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ökad kunskap hos aktörerna (bet. 2021/22:SfU9 s. 7 f.). Utskottet har anfört att det anser att regeringen ska vidta åtgärder för att öka aktörernas kunskap om förebyggande insatser och ersättningar inom sjukförsäkringen. Försäkringskassan har i myndighetens regleringsbrev för 2023 fått ett uppdrag att se till att relevanta aktörer får nödvändig information om de förebyggande ersättningarna och dess preventiva syfte. Uppdraget ska rapporteras senast den 26 april 2024. Regeringen avser att därefter återkomma till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1-3. 55. Rskr. 2021/22:155 Deltagande på distans i styrelsesammanträden Prop. 2021/22:67, bet. 2021/22:SfU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 februari 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 131). 56. Rskr. 2021/22:167 Pensioner Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SfU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Om garantipension till skyddsbehövande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör avskaffa det undantag från kvalificeringsregeln för garantipension som gäller för flyktingar och andra skyddsbehövande (bet. 2021/22:SfU12). Tillkännagivandet har behandlats i regeringens proposition Borttagande av regler för tillgodoräknande av försäkringstid i vissa situationer (prop. 2021/22:237, bet. 2021/22:SfU30, rskr. 2021/22:425) I propositionen (s. 7) gjorde regeringen bedömningen att förslagen i propositionen tillgodosåg tillkännagivandet och att tillkännagivandet var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 57. Rskr. 2021/22:173 Extra ändringsbudget för 2022 - Slopad karenstid för stöd vid korttidsarbete, förstärkt evenemangsstöd och andra åtgärder med anledning av coronaviruset samt kompensation till hushållen för höga elpriser Prop. 2021/22:113, bet. 2921/22:FiU44 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändringar i statens budget för 2022: Den 3 mars 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslaget 13:1 Stöd till idrotten under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. Punkten är slutbehandlad. 58. Rskr. 2021/22:188 Stöd till personer med funktionsnedsättning Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SoU12 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om tilläggsdirektiv till Huvudmannaskapsutredningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tilläggsdirektiv till Huvudmannaskapsutredningen för personlig assistans i syfte att samtliga grundläggande behov ska vara assistansgrundande i sin helhet (bet. 2021/22:SoU12 s. 28). Den 1 mars 2023 överlämnade Huvudmannaskapsutredningen (S 2021:05) sitt slutbetänkande Ett statligt huvudmannaskap för personlig assistans - Ökad likvärdighet, långsiktighet och kvalitet. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 9 om personligt ombud*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om personligt ombud. Av tillkännagivandet följer att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att se över dagens system med personligt ombud för att utröna om det säkerställer jämlika och rättssäkra villkor för målgruppen i hela landet, om tröskeln för att ingå i målgruppen är för hög och om det finns behov av en tydligare reglering i socialtjänstlagen (bet. 2021/22:SoU12 s. 30). Regeringen beslutade den 22 juni 2022 att ge ett uppdrag till Socialstyrelsen (S2022/03075) att kartlägga och analysera nuvarande system med personligt ombud till vissa personer med psykiska funktionsnedsättningar. Kartläggningen ska omfatta för- och nackdelar med nuvarande system, bland annat lämpligheten i att verksamheten regleras genom en förordning och ett statsbidrag. I uppdraget ingår att analysera om dagens system med personligt ombud säkerställer jämlika, jämställda och rättssäkra villkor för målgruppen. Regeringen har i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 s. 158) redovisat tillkännagivandet som slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 10 om nationella riktlinjer för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om nationella riktlinjer för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Av tillkännagivandet följer att regeringen bör vidta de lagstiftningsmässiga och andra åtgärder som behövs för att det ska kunna utarbetas nationella riktlinjer för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel (bet. 2021/22:SoU12 s. 35). Regeringen beslutade den 30 juni 2022 att ge Socialstyrelsen i uppdrag att analysera förutsättningarna för att ta fram sådana nationella riktlinjer (S2022/03182). Socialstyrelsen redovisade uppdraget den 12 februari 2023. Regeringen avser återkomma till riksdagen under 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 3 och 10. 59. Rskr. 2021/22:197 Upphävande av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen Prop. 2021/22:137, bet. 2021/22:SoU27 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 mars 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 214-217). 60. Rskr. 2021/22:198 Riksrevisionens rapport om öppna jämförelser i socialtjänsten Skr. 2021/22:38, bet. 2021/22:SoU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 april 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 61. Rskr. 2021/22:199 Riksrevisionens rapport om statens subventionering av läkemedel Skr. 2021/22:43, bet. 2021/22:SoU21 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om strategi och finansiering rörande läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en särskild nationell strategi och en särskild finansiering rörande läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser (bet. 2021/22:SoU21 s. 6 f.). Utskottet har anfört att patienter i hela landet behöver få tillgång till bästa tillgängliga vård på ett jämlikt sätt. När det gäller sådana läkemedel som generellt sett når mycket små patientgrupper och produceras i mindre mängder vill utskottet understryka att det är av stor vikt att de aktuella patienterna får tillgång till dessa läkemedel. Konkreta åtgärder behövs på området. Enligt utskottet behövs en särskild nationell strategi och en särskild finansiering för att patienter i hela landet ska få tillgång till läkemedel mot sällsynta sjukdomar och diagnoser. Regeringen bör vidta åtgärder för att åstadkomma detta. Regeringen har gett Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) i uppdrag att analysera och föreslå hur patienternas tillgång till läkemedel för behandling av sällsynta sjukdomar kan stärkas (S2022/03077). Enligt uppdraget ska TLV att analysera olika handlingsvägar som utvecklar tillgången till läkemedel för behandling av sällsynta sjukdomar samt utreda och identifiera eventuella områden inom vilka det finns behov av författningsändringar. Uppdraget ska delredovisas senast den 31 mars 2023 och slutredovisas senast den 29 september 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 62. Rskr. 2021/22:200 Vårdfrågor Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:SoU36 Skrivelsen är slutbehandlad. Om vårdfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vårdfrågor (bet. 2021/22:SoU36 s. 5 f.). Utskottet har anfört att regeringen skyndsamt ska vidta åtgärder som kan sammanfattas enligt följande: 1. Regeringens övergripande målsättning bör vara att antalet vårdplatser ska öka. Regeringen ska därför ta fram en nationell plan för hur bristen på vårdplatser ska åtgärdas. 2. Regeringen ska se över frågan om samordning av vårdköerna. Onödig administration bör undvikas, och enkel lättillgänglig information till patienter och deras anhöriga bör prioriteras för att utnyttja ledig kapacitet i vården. 3. Regeringen ska se över frågan om att i hälso- och sjukvårdslagen och patientlagen införa en rätt för patienten att fritt söka såväl öppen som sluten specialistvård i hela landet. 4. Regeringen ska ge Nationella vårdkompetensrådet i uppdrag att ta fram en plan med förslag på åtgärder för att dimensionera antalet utbildningsplatser till behovet av personal. 5. Regeringen ska se över frågan om att införa fler möjligheter för vårdens medarbetare att arbeta för olika huvudmän. Regeringen ska även se över frågan om att förbättra möjligheterna för privata vårdgivare att använda ledig operations- och behandlingskapacitet vid sjukhus och andra vårdinrättningar. 6. Regeringen ska se över frågan om arbetsmiljön inom vården. En lämplig myndighet bör få i uppdrag att genomföra en tillsyn över arbetsmiljön inom vården. Regeringen bör därefter vidta åtgärder. Arbetsskadeutredningen (S 2021:11) bör i ett tilläggsdirektiv få i uppdrag att utreda bl.a. hur utsatta yrkesgruppers försäkringsskydd kan stärkas genom arbetsskadeförsäkringen för den som i sitt arbete smittas av en sjukdom. 7. Regeringen ska se över frågan om att stärka företagshälsovården i syfte att förebygga och åtgärda fysisk och psykisk ohälsa. 8. Regeringen ska återkomma till riksdagen med skrivelser som innehåller återrapporter om hur arbetet bedrivs med att genomföra ovanstående åtgärder. Skrivelserna ska lämnas till riksdagen senast den 31 maj 2022, den 31 augusti 2022 och den 30 november 2022. Regeringen har den 3 mars 2022 gett Socialstyrelsen i uppdrag att stödja och stärka regionernas produktions- och kapacitetsplanering samt lämna förslag på målvärden för antalet vårdplatser (S2022/01373). I huvudsak handlar det om att skapa balans mellan inflödet av patienter och den kapacitet som hälso- och sjukvårdsystemet har att erbjuda patienter vård. Inom ramen för uppdraget ska Socialstyrelsen analysera och lämna förslag på ändamålsenliga målvärden för antalet vårdplatser och genomsnittlig beläggningsgrad, inbegripet separata målvärden för antalet intensivvårdsplatser. Förslagen ska gälla målvärden på klinik- och enhetsnivå. Socialstyrelsen ska även analysera om det är lämpligt med regionala och nationella målvärden för antalet vårdplatser och genomsnittlig beläggningsgrad, inbegripet separata målvärden för antalet intensivvårdsplatser, och i sådana fall ge förslag på sådana. Regeringen har, i tre skrivelser återrapporterat till riksdagen hur arbetet bedrivs med att genomföra de åtgärder som tillkännagivandet avser. Den första återrapporteringen gjordes i skrivelsen Vissa frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet (skr. 2021/22:249) som överlämnades till riksdagen den 31 maj 2022. Den andra återrapporteringen gjordes i skrivelsen Vissa frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet (skr. 2021/22:281) som överlämnades till riksdagen den 31 augusti 2022. Den tredje och sista återrapporteringen gjordes i skrivelsen Vissa frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet (skr. 2022/23:27) som överlämnades till riksdagen den 30 november 2022. I den tredje skrivelsen bedömde regeringen att tillkännagivandet i och med vidtagna åtgärder och slutförd återrapportering var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Regeringen har därefter beslutat att ge Socialstyrelsen i uppdrag att, tillsammans med Nationella vårdkompetensrådet, ta fram förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning S2023/00256 (delvis). Punkten är slutbehandlad. 63. Rskr. 2021/22:215 Äldrefrågor Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SoU13 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om nationell strategi för demens och andra kognitiva sjukdomar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att en ny nationell strategi för demens och andra kognitiva sjukdomar bör tas fram (2021/22:SoU13 s. 38 och 39). Ärendet bereds och regeringen avser återkomma under 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 11 om nationell strategi för att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att en lämplig myndighet bör få i uppdrag att ta fram ett förslag till en nationell strategi för att motverka ofrivillig ensamhet bland äldre (2021/22:SoU13 s. 43). I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2023/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 4.5 s. 99) aviserar regeringen flera förslag för att motverka ensamhet bland äldre. Bland annat har medel avsatts till Folkhälsomyndigheten för att kartlägga området och därefter ta fram en nationell strategi som ska syfta till att förstärka arbetet för att bryta och förebygga ofrivillig ensamhet och isolering i flera samhällsgrupper. För 2023 avsätts 5 miljoner kronor för ändamålet. För 2024 och 2025 beräknas 25 miljoner kronor årligen avsättas för ändamålet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om våld i nära relationer bland äldre*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den i samråd med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och relevanta myndigheter bör se över hur socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården kan stärka det förebyggande arbetet mot våld i nära relationer bland äldre. Regeringen bör även se över hur kunskapen om våld i nära relationer bland äldre kan öka även hos andra yrkesgrupper som har kontakt med äldre (bet. 2021/22:SoU13 s. 50). Ärendet bereds och regeringen avser att återkomma under 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 15 om fallpreventivt arbete*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att Socialstyrelsen och Livsmedelsverkets tidigare åtgärder och uppdrag behöver följas upp och utvärderas. För att minska antalet fallolyckor bör nya metoder och åtgärder övervägas. Ett exempel kan vara att vården och omsorgerna arbetar mer aktivt med att identifiera personer med osteoporos och förhöjd risk att falla (2021/22:SoU13 s. 54). Ärendet bereds och regeringen avser att återkomma under 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 16 om nollvision när det gäller undernäring bland äldre*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om nollvision när det gäller undernäring bland äldre (bet. 2021/22:SoU13 s. 54). Utskottet har anfört att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att ta fram underlag för en nollvision när det gäller undernäring bland äldre. Ärendet bereds inom Regeringskansliet och regeringen avser att återkomma under 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 9, 11 och 14-16. 64. Rskr. 2021/22:225 Ökad kontinuitet och effektivitet i vården - en primärvårdsreform Prop. 2021/22:72, bet. 2021/22:SoU22 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om bestämmelse om listning, punkt 3 om bestämmelse om antal listade och punkt 4 om lagförslaget i övrigt: Den 13 april 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 272 och 273). Punkt 16 om nationella principer för ersättningssystem*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om nationella principer för ersättningssystem (bet. 2021/22:SoU22 s. 29 f.). Utskottet har anfört att regeringen bör ta fram nationella principer för ersättningar och avgifter som bygger på behovsprincipen. Den 22 juni 2022 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag, (S 2022:H) att utreda hur digitala vårdgivare ska kunna bli en del av en mer sammanhållen och kontinuitetsbaserad digifysisk primärvård med god tillgänglighet där samtliga aktörer arbetar tillsammans för att tillgodose patienternas behov av en god och nära vård. Utredningen ska bl.a. genomföra en översyn av de ersättningsprinciper som tillämpas för vårdval och föreslå åtgärder för ett mer sammanhåller system som ger förutsättningar för att samhällets resurser ska användas på ett så ändamålsenligt, effektiv och jämlikt sätt som möjligt. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 15 augusti 2023. Regeringen överväger fortsatt vilka eventuella åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 17 om ersättningssystem för digital vård*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ersättningssystem för digital vård (bet. 2021/22:SoU22 s. 29 f.). Utskottet har anfört att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att ta fram förslag till nationella ersättningssystem för digital vård. Den 22 juni 2022 gav regeringen en särskild utredare ett uppdrag (S 2022:H) att utreda hur digitala vårdgivare ska kunna bli en del av en mer sammanhållen och kontinuitetsbaserad digifysisk primärvård med god tillgänglighet där samtliga aktörer arbetar tillsammans för att tillgodose patienternas behov av en god och nära vård. Utredningen ska bl.a. genomföra en översyn av de ersättningsprinciper som tillämpas för vårdval och föreslå åtgärder för ett mer sammanhåller system som ger förutsättningar för att samhällets resurser ska användas på ett så ändamålsenligt, effektiv och jämlikt sätt som möjligt. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 15 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 16 och 17. 65. Rskr. 2021/22:241 Kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården m.m. Motioner från allmänna motionstiden 2021/2, bet. 2021/22:SoU14 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om nationell kartläggning av kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om nationell kartläggning av kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården (bet. 2021/22:SoU14 s. 19). I budgetpropositionen för 2023 (prop. 20212/223:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 49) anger regeringen följande. För att långsiktigt klara vårdens behov i hela landet behöver det nationella åtagandet för kompetensförsörjningen stärkas. Bristen på personal med rätt kompetens kan få allvarliga konsekvenser för patienter. Det kan resultera i felbehandlingar, brist på vårdplatser, felplaceringar och långa väntetider. Regeringen har därför beslutat att ge Socialstyrelsen i uppdrag att, tillsammans med Nationella vårdkompetensrådet, ta fram förslag till en nationell plan för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning (S2023/00256). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om kontinuerlig fortbildning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kontinuerlig fortbildning (bet. 2021/22:SoU14 s. 19). Utskottet har anfört att regeringen bör se över frågan om ett införande av krav på och rätt till kontinuerlig fortbildning av god kvalitet för personal inom hälso- och sjukvården. För att stödja vårdgivarna i arbetet med fortbildning av hälso- och sjukvårdspersonal har regeringen prioriterat vissa satsningar. Regeringen har inom ramen för överenskommelsen God och nära vård 2022, en omställning av hälso- och sjukvården med primärvården som nav mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, (S2022/00607) avsatt cirka 3 miljarder kronor för utvecklingsområdet Goda förutsättningar för vårdens medarbetare. Medlen ska t.ex. användas för att stärka kompetensutvecklingen för medarbetarna utifrån verksamhetens behov. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 avsnitt 3.5 s. 49) avsätter regeringen 3,2 miljarder kronor under 2023 och cirka 1,2 miljarder kronor för 2024 och 2025 för att stödja regioner och kommuner i deras arbete med kompetensutveckling och kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården. Fler sjuksköterskor behöver vidareutbilda sig till specialistsjuksköterska. Regeringen avsätter 500 miljoner kronor 2023 och beräknar 400 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2024 för att öka vidareutbildning för sjuksköterskor. Regeringen avsätter 100 miljoner kronor per år fr.o.m. 2023 för att möjliggöra utvecklings- och karriärmöjligheter. Planen är att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2024 och där slutbehandla tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 12 om vissa övergripande frågor om mödrahälso- och förlossningsvård*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vissa övergripande frågor om mödrahälso- och förlossningsvård (bet. 2021/22:SoU14 s. 20 f.). Utskottet anser att regeringen bör se över vissa övergripande frågor om mödrahälso- och förlossningsvård. Utskottet anser inledningsvis att regeringen bör se över hur tillgängligheten i förlossnings- och eftervården kan förbättras inklusive vård och behandling av förlossningsskador. Vidare anser utskottet att regeringen bör stärka möjligheterna till kontinuitet, jämlik vård och uppföljning av förlossningsvården samt se över frågan om att tidig och kontinuerlig uppföljning av komplikationer efter födsel ska standardiseras inom svensk förlossningsvård. Regeringen bör också se över frågan om att utöka mödrahälsovårdens ansvar för eftervården samt frågan om att införa tydliga riktlinjer för eftervårdsbesöket. Avslutningsvis bör regeringen ge lämplig myndighet i uppdrag att utreda ett krav på fysioterapeutisk kompetens om kvinnors hälsa vid eftervård efter förlossningen. I budgetpropositionen för 2023 har regeringen aviserat en nationell plan för förlossningsvården som ska bidra till ökad tillgänglighet och minskade regionala skillnader (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9 s. 49, bet. 2022/23:SoU1, rskr. 2022/23:75). Regeringen har den 26 januari 2023 beslutat att ge ett uppdrag till Socialstyrelsen att ta fram ett förslag till en nationell plan för förlossningsvården. Planen ska ange en tydlig inriktning för utvecklingen av förlossningsvården och utgöra ett stöd för ett mer strategiskt och systematiskt förbättringsarbete i regionerna med syfte att bl.a. öka tillgängligheten och minska regionala skillnader i vården. Regeringen har vidare för statens räkning ingått en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner om en personcentrerad, tillgänglig och jämlik hälso- och sjukvård. Inom ramen för överenskommelsen ska regionerna genomföra insatser för en samordnad graviditetsvårdkedja med god personalkontinuitet. Regionerna ska även se till att alla kvinnor erbjuds ett eftervårdsbesök och att det finns tydliga remissvägar vid fysiska och psykiska besvär. Vid behov ska kvinnor också erbjudas rehabilitering med stöd av fysioterapeut. Regionerna ska dessutom skapa förutsättningar för nya arbetssätt och stärka kompetensen i vården. Regeringen har vidare utvidgat uppdraget till Socialstyrelsen att ta fram nationella riktlinjer och kompletterande kunskapsstöd för förlossningsvården (S2021/05135). I det utvidgade uppdraget ingår även att ta fram ett medicinskt basprogram för mödrahälsovården och ett kunskapsstöd för normalförlossning. Socialstyrelsen och det nationella vårdkompetensrådet har också i uppdrag att föreslå insatser för att stärka attraktiviteten och kompetensförsörjningen av barnmorskor i förlossningsvården (S2022/00902). Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 juni 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 18 om medicinsk abort i hemmet (reservation 43)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om medicinsk abort i hemmet (bet. 2021/22:SoU14 s. 67). I reservationen anförs att regeringen bör se över frågan om att modernisera abortlagstiftningen i syfte att stärka kvinnors självbestämmande. Abortlagen bör ändras så att kvinnor som vill, efter konsultation, ska kunna hämta ut sin abortmedicin på apotek. Hela den medicinska aborten kan därmed genomföras i hemmet. Regeringen beslutade den 20 december 2021 att ge Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) i uppdrag att utvärdera det vetenskapliga stödet avseende positiva och negativa effekter av medicinska aborter utförda i hemmet (S2021/08111). I utvärderingen ska t.ex. aspekter som rör kvalitet, kontinuitet och patientsäkerhet samt effekter för patienter och profession lyftas och överförbarheten till en svensk kontext beaktas. I arbetet ska SBU beakta synpunkter från Socialstyrelsen och andra berörda aktörer. Regeringen avser att återkomma i frågan efter myndighetens redovisning av uppdraget den 31 maj 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 20 om könsstympning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om könsstympning (bet. 2021/22:SoU14 s. 36 f.). Utskottet anser att regeringen bör se över frågan om könsstympning. Utskottet anser att flickor och kvinnor som har besvär kopplade till könsstympning måste få tillgång till behövlig vård, och regeringen bör därför se över frågan om en kunskapshöjning när det gäller könsstympning. Vidare bör regeringen se över frågan om rättsintyg vid misstanke om könsstympning. Vid behov ska specialister kunna utföra bedömningen för rättsintyg. Inom ramen för regeringens satsning på förlossningsvård och kvinnors hälsa har regeringen för statens räkning ingått en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner om en personcentrerad, tillgänglig och jämlik mödrahälsovård och förlossningsvård samt förstärkta insatser för kvinnors hälsa (S2022/00371) I överenskommelsen avsätts medel för att stimulera stärkt och långsiktigt hållbar kompetens samt likvärdig vård över hela landet för personer som blivit utsatta för sexuellt våld eller könsstympning. I överenskommelsen ingår att regionerna ska se till att det finns en tydlig vårdkedja för personer som blivit utsatta för sexuellt våld eller könsstympning. Vidare ska regionerna arbeta för att kunskapen hos vårdens medarbetare ökar i syfte att bättre kunna upptäcka sexuellt våld och könsstympning hos vårdsökande kvinnor samt för ett förbättrat bemötande av kvinnor och flickor som utsatts för sexuellt våld och könsstympning. I maj 2021 beslutade regeringen om ett omfattande myndighetsgemensamt uppdrag om insatser för att förebygga och bekämpa könsstympning av flickor och kvinnor (A2021/01029). Beslutet byggde på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. I syfte att öka kvaliteten i rättsintygen i anledning av brott har förordningen (2005:1063) om rättsintyg i anledning av brott ändrats på så sätt att Rättsmedicinalverket får meddela föreskrifter om ett rättsintygs utformning och innehåll. Förordningsändringen trädde i kraft den 1 mars 2022. I en delredovisning av det myndighetsgemensamma uppdraget (A2021/01029) framgår dessutom att Rättsmedicinalverket ska arbeta för att alla rättsläkare har goda kunskaper om könsstympning, kan undersöka och utfärda rättsintyg som ligger inom vetenskapligt kunskapsområde. Rättsmedicinalverket ska också presentera för polis och åklagare vad myndigheten kan bistå med och hur de berörda aktörerna bör samarbeta för att förbättra brottsutredningarna. Uppdraget ska slutredovisas den 28 september 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 3, 12, 18 och 20. 66. Rskr. 2021/22:249 Extra ändringsbudget för 2022 - Tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel samt hantering av överskott av vaccindoser Prop. 2021/22:221, bet. 2021/22:FiU39 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om ändring av statens budget, a) - c): Regeringen har den 5 maj 2022 beslutat om en ändring av regleringsbrev 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård. Punkterna är slutbehandlade. 67. Rskr. 2021/22:250 Ökat stöd till civilsamhället Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:FiU39 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om ökat stöd till civilsamhället*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ytterligare stöd till civilsamhället för stöd till nyanlända ukrainare (bet. 2021/22 FiU39 s. 13 f.). Efter förslag i Extra ändringsbudget för 2022 - Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina tillfördes 100 miljoner kronor till anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (prop. 2021/22:99 s. 183) för humanitära insatser via organisationer inom det civila samhället i samband med mottagande av skyddsbehövande med anledning av Rysslands invasion av Ukraina. Av medlen har 30 miljoner kronor använts för att återställa en tidigare omfördelning från arbete med covid-19-pandemin till insatser för flyktingmottagande. Efter förslag i samma proposition (s. 178) tillfördes även 30 miljoner kronor till anslaget 1:1 Etableringsåtgärder inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Medlen har använts för bidrag till kommuner för att i samarbete med civilsamhället kunna erbjuda lokala insatser kopplade till arbetsmarknaden och samhällslivet till personer på flykt från Ukraina som har beviljats tillfälligt skydd i Sverige. Efter förslag i Extra ändringsbudget för 2022 - Stöd till jordbruket och fiskerinäringen samt kompensation för höga energipriser (prop. 2021/22:252 s. 27, bet. 2021/22:FiU48, rskr. 2021/22:437) har därutöver 50 miljoner kronor tillförts anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid för att stärka nyanländas möjligheter att stärka sina kunskaper i svenska och om samhället samt för att främja deras deltagande i samhällslivet. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg.omr. 17 avsnitt 17.5 s. 180-183) lämnade regeringen förslag om ytterligare stöd till anslag 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen för 2023. I budgetpropositionen för 2023 bedömde regeringen att tidigare beslutade åtgärder tillsammans med föreslagna åtgärder i propositionen tillgodoser riksdagens tillkännagivande och ansåg att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 68. Rskr. 2021/22:264 Socialtjänstens arbete m.m Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SoU19 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om koordinatorstöd och fast myndighetskontakt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att se över förutsättningarna för att erbjuda koordinatorstöd och en fast myndighetskontakt till familjer och andra anhöriga till barn med funktionsnedsättning (bet. 2021/22:SoU19 s. 24 f.). Regeringen avser att genomföra en anhörigsatsning där frågor om koordinatorstöd och fast myndighetskontakt kan behandlas. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om vanvård och övergrepp som skett vid statliga inrättningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vanvård och övergrepp som skett vid statliga inrättningar. Utskottet har anfört att regeringen bör överväga om och i så fall hur staten kan agera för att få tillstånd en granskning av hur verksamheten vid olika inrättningar i statlig regi bedrevs under 1900-talet i syfte att bringa klarhet i frågor om vanvård och övergrepp, (bet. 2021/22:SoU19 s. 25). I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9, s. 170) behandlade regeringen tillkännagivandet genom att redovisa att regeringen avser att ge lämplig myndighet i uppdrag att vidta kunskapshöjande åtgärder för att bringa klarhet om den period där stora institutioner ansågs vara det mest lämpliga sätt att bo och leva för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Regeringen gjorde bedömningen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 10 om barn i skyddat boende*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om barn i skyddat boende (bet. 2021/22:SoU19 s. 47 f.). Socialdepartementet har den 31 augusti 2022 remissbehandlat ett utkast till lagrådsremiss Ett fönster av möjligheter - stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boenden. Remisstiden gick ut den 1 december 2022. Planen är att gå vidare med en lagrådsremiss och efterföljande proposition under våren 2023. I utkastet till lagrådsremiss finns förslag bl.a. med det innehåll som efterfrågas i tillkännagivandet om att reglera insatsen skyddat boende som en insats till barn, att ett barns vistelse på skyddat boende omfattas av ett separat beslut och att en handläggare tilldelas för barnet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 3 och 10. 69. Rskr. 2021/22:269 En fast omsorgskontakt i hemtjänsten Prop. 2021/22:116, bet. 2021/22:SoU24 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 12 maj 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 388). 70. Rskr. 2021/22:274 Unga lagöverträdare Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2021/22:JuU27 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 25 om placering av ungdomar på SiS-hem*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om placering av ungdomar på SiS-hem (bet. 2021/22:JuU27 s. 44 f.). Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga (Ju 2021:17) har i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 71. Rskr. 2021/22:282 Ekonomisk familjepolitik Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2021/22:SfU18 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om reserverade dagar med föräldrapenning på grundnivå*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om reserverade dagar med föräldrapenning på grundnivå (bet. 2021/22:SfU18 s. 21). Utskottet anser att regeln om reserverade dagar även bör gälla i fråga om föräldrapenning på grundnivå. Regeringen har i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 12 s. 20) behandlat tillkännagivandet och anfört följande. Regeringen har lämnat en proposition med lagförslag om att 90 dagar på grundnivå ska reserveras för respektive förälder (Genomförande av balansdirektivet, prop. 2021/22:175). Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag (bet. 2021/22:AU14, rskr. 2021/22:427). Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkt 4 om överlåtelse av föräldrapenning till andra närstående*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om överlåtelse av föräldrapenning till andra närstående (bet. 2021/22:SfU18 s. 21). Utskottet anför att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att lämna förslag om att överföra föräldrapenning till andra närstående. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 12 s. 20) redovisade regeringen exempel på åtgärder som gör det möjligt att överlåta föräldrapenning till fler personer än vad som för närvarande är fallet. I Utredningen om en modern föräldraförsäkrings (S 2016:02) betänkande Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn - en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101), finns förslag om utökade möjligheter att överföra föräldrapenning till någon som inte är förälder eller likställd med förälder. Förslaget har remissbehandlats och utgör en del av arbetet med ett större förslag till en ny modell för föräldraförsäkringen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om dubbeldagar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om dubbeldagar (bet. 2021/22:SfU18 s. 21 f.). Utskottet anför att forskning visar att dubbeldagarna ökar sannolikheten för att pappor tar ut mer föräldraledighet och har positiva effekter för mammors hälsa. Utskottet anför att regeringen bör återkomma med förslag om fler dubbeldagar. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 12 s. 20) redovisar regeringen exempel på åtgärder att fler dagar med föräldrapenning ska kunna användas som dubbeldagar så att föräldrarna kan vara lediga längre tillsammans. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 11 om företagare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om föräldraförsäkringen för företagare (bet. 2021/22:SfU18 s. 22 f.). Utskottet anser att regelverket bör anpassas så att det blir enklare att driva företag när man är förälder. Utskottet anser att det t.ex. bör vara möjligt att bedriva viss begränsad administrativ styrande verksamhet i sitt företag utan att förlora sin föräldrapenning. Utskottet anser även att det behövs regeländringar som gör att det blir enklare för företagare att få sin SGI fastställd i samband med föräldraledighet. Utskottet anser att regeringen bör återkomma med förslag i enlighet med detta. Utredningen Ett trygghetssystem för alla - översyn av regelverket för sjukpenninggrundande inkomst (S 2021:07) har bl.a. i uppdrag att utreda hur regelverket för sjukpenninggrundande inkomst ska ge ökad trygghet och förutsebarhet för den försäkrade, däribland företagare (dir. 2021:90). Uppdraget ska redovisas senast den 20 april 2023. Regeringen inväntar redovisningen för analys och val av åtgärder med anledning av tillkännagivandet Frågan om den del av tillkännagivandet som tar sikte på att föräldrapenning ska kunna lämnas även när föräldern utför visst arbete bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 4, 5 och 11. 72. Rskr. 2021/22:288 Ändrade övergångsbestämmelser när det gäller medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik Prop. 2021/22:204, bet. 2021/22:SoU32 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 12 maj 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 391-394). 73. Rskr. 2021/22:313 Folkhälsofrågor Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SoU16 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om hivprevention, testning och kunskapshöjande insatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillgången till hivförebyggande läkemedel och hivtestning samt kunskapshöjande insatser om hiv (bet. 2021/22:SoU16 s. 21 f.). Enligt utskottets mening bör regeringen ge en lämplig myndighet i uppdrag att se över hur tillgången till hivförebyggande läkemedel (s.k. PREP) och hivtestning kan utökas i alla regioner. Utskottet anför även att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att genomföra kunskapshöjande insatser om hiv till allmänheten för att minska stigmatiseringen av hivpositiva i samhället. Regeringen beslutade den 30 juni 2022 om ett uppdrag till Folkhälsomyndigheten att ta fram underlag till en uppdaterad nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar, specifikt med sikte på sexuellt överförda infektioner (S2022/02972). I uppdraget ingår också att peka ut eventuella förändringar som skett sedan den senaste nationella strategin och lämna förslag på uppdateringar. I uppdraget ingår att Folkhälsomyndigheten ska redovisa hur insatserna ska nå samtliga målgrupper som är särskilt viktiga att nå i det hivpreventiva arbetet och att de insatser som genomförs är i enlighet med aktuellt kunskapsläge och anpassat utefter den nuvarande epidemiologiska situationen. Den nuvarande nationella strategin mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar gäller sedan 2017 och är i många delar fortfarande aktuell men det finns behov av uppdateringar. Det gäller exempelvis en aktuell beskrivning av hur hiv-epidemin har utvecklats samt förnyade epidemiologiska bedömningar. Utveckling har även skett vad gäller tillgången till enkla och effektiva läkemedelsbehandlingar och kunskapsläget om att välinställd hiv inte överförs vid sex har förändrats sedan den förra nationella strategin beslutades. Folkhälsomyndigheten ska redovisa uppdraget senast den 30 april 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 9 om vaccinationsprogram för äldre*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vaccinationsprogram för äldre (bet. 2021/22:SoU16 s. 29). Utskottet anför att regeringen bör ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram ett underlag till ett nationellt vaccinationsprogram för äldre personer som omfattar såväl pneumokockvaccination som vaccination mot andra sjukdomar. Enligt utskottet bör myndigheten i underlaget lämna förslag på vilka vaccinationer som ska ingå i vaccinationsprogrammet samt vilken åldersgrupp som ska omfattas av det. Utredningen om en mer ändamålsenlig och effektiv ordning för de nationella vaccinationsprogrammen och det nationella vaccinationsregistret (S 2022:13) har i uppdrag att göra en översyn av regleringen av de nationella vaccinationsprogrammen och det nationella vaccinationsregistret (dir. 2022:109). Syftet med utredningen är att säkerställa att de nationella vaccinationsprogrammen och det nationella vaccinationsregistret är ändamålsenliga och effektiva, med beaktande av erfarenheterna från covid-19-pandemin. I uppdraget ingår att göra en bedömning av förutsättningarna och behovet av särskilda vaccinationsprogram för vissa grupper i den vuxna befolkningen, t.ex. äldre personer. Uppdraget ska redovisas senast den 19 januari 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om förebyggande arbete mot barnfetma*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förebyggande arbete mot barnfetma (bet. 2021/22:SoU16 s. 39). Utskottet anser att specifika åtgärder behöver vidtas för att motverka fetma bland barn i Sverige. Insatser för att främja barns hälsa och rörelse behövs enligt utskottet från tidig ålder. Utskottet anser att regeringen i samråd med relevanta aktörer och professioner bör se över hur det förebyggande arbetet mot barnfetma kan stärkas och utvecklas i hela landet. Regeringen har den 30 juni 2022 gett Folkhälsomyndigheten i uppdrag att föreslå hur mål för främjande av ökad fysisk aktivitet i Sverige ska utformas (S2022/02970). Syftet är att skapa en struktur för att ge en tydlig inriktning för arbetet med ett långsiktigt arbete för ökad fysisk aktivitet bland barn och unga. Naturvårdsverket ska, inom sitt ansvarsområde att driva och samordna friluftslivspolitiken, bistå Folkhälsomyndigheten i arbetet. Folkhälsomyndigheten och Naturvårdsverket ska redovisa uppdraget senast den 31 mars 2025. Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket har den 16 juni 2022 fått i uppdrag att föreslå hur mål för arbetet med att påverka barns och ungas livsmedelskonsumtion i en mer hållbar och hälsosam riktning (S2022/02969). Fokus ska särskilt vara på grupper med sämre socioekonomiska förutsättningar. Myndigheterna ska även utforma indikatorer för uppföljning av målen och lämna förslag på relevanta insatsområden. Myndigheterna ska särskilt beakta frågor om den offentliga måltiden och olika matmiljöer, särskilt skattefinansierade sådana som till exempel idrotts- och simhallar och bibliotek. Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket ska gemensamt redovisa uppdraget senast den 31 januari 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 16 om samordning av arbetet inom allergiområdet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om samordning av arbetet inom allergiområdet (bet. 2021/22:SoU16 s. 42). Utskottet anser att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att samordna det förebyggande arbetet inom allergiområdet samt verka för att vården av personer med allergier ska bli mer jämlik. Regeringen har den 25 augusti 2022 gett Socialstyrelsen och Livsmedelsverket i uppdrag att genomföra en förstudie för att utveckla det förebyggande arbetet och främja en jämlik vård inom allergiområdet. Inom ramen för uppdraget ska myndigheterna bedöma vilka ytterligare åtgärder som krävs för att färre personer ska drabbas av allergiska besvär och för att fler ska kunna leva ett gott liv trots sjukdomen. Socialstyrelsen och Livsmedelsverket ska senast den 1 september 2023 lämna en gemensam redovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Socialdepartementet och Klimat- och näringslivsdepartementet). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 18 om pollenmätningar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om statligt ansvar för pollenmätningar (bet. 2021/22:SoU16 s. 42). Enligt utskottet är det av stor vikt att det finns pollenmätningar i hela landet. För att säkerställa detta anser utskottet att regeringen bör se över hur staten kan ta över det långsiktiga ansvaret för pollenmätningar i Sverige. Regeringen föreslog i budgetpropositionen 2022 nya medel till Naturhistoriska riksmuseet för att ta ett heltäckande ansvar för pollenövervakningen i Sverige (prop. 2021/22:1 utg.omr. 17 s. 103, bet. 2021/22:KrU1, rskr. 2021/22:85). Tillförlitliga pollenprognoser är en samhällsviktig verksamhet. Sveriges ca 2,5 miljoner pollenallergiker behöver tillförlitliga prognoser för att styra sin medicinering, hantera sin livssituation och mildra effekterna av sin allergi. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet i samband med budgetpropositionen för 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 6, 9, 14, 16 och 18. 74. Rskr. 2021/22:314 E-hälsa m.m Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2021/22:SoU17 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om en nationell plattform för lättillgänglig information om kvalitet, väntetider och utbud av vård*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en nationell plattform för lättillgänglig information om kvalitet, väntetider och utbud av vård (bet. 2021/22:SoU17 s. 16). Regeringen har under våren 2022 gett flera uppdrag med närliggande syften till E-hälsomyndigheten och Socialstyrelsen. Bland annat har E-hälsomyndigheten i uppdrag att genomföra en förstudie om hur ett nationellt vårdsöksystem kan utvecklas, organiseras och förvaltas i statlig regi (S2022/01372), vilket ska möjliggöra för regionerna och vårdpersonal att se var ledig och tillgänglig vårdkapacitet finns i landet. Socialstyrelsen har sedan hösten 2021 regeringens uppdrag att utveckla myndighetens förutsättningar för att samla in väntetidsdata, med syfte att följa upp och analysera hälso- och sjukvårdens tillgänglighet med fokus på väntetider. Regeringens proposition Ökad kontinuitet och effektivitet i vården - en primärvårdsreform (prop. 2021/22:72, bet. 2021/22:SoU22, rskr. 2021/22:225), innehåller ett förslag om att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om innehållet i en nationell listningstjänst, kösystem etc. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att bl.a. förbereda för att meddela sådana föreskrifter om innehållet i en nationell listningstjänst (S2022/01374). E-hälsomyndigheten har fått i uppdrag att kartlägga, analysera och ge förslag på hur en nationell listningstjänst ska kunna inrättas i statlig regi (S2022/01375). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 11 om en långsiktig patientdatareform*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en långsiktig patientdatareform (bet. 2021/22:SoU17 s. 27 f.). Utskottet anser att det behöver genomföras en långsiktig patientdatareform som tar ett samlat grepp om patientdatafrågorna. Grundläggande för en sådan reform bör enligt utskottet vara att säkerställa att det är patienten som äger sin patientdata men utan att detta förhindrar behandling för ändamål såsom forskning och förebyggande hälso- och sjukvård. En del av reformen bör enligt utskottet vara att även egeninsamlade hälsodata ska kunna användas för sådana ändamål. Det är enligt utskottet väsentligt att utreda möjligheten att kunna klassificera olika typer av vårdinformation för att kunna bedöma behovet av skydd för patienternas integritet. Utskottet anser att regeringen bör utreda frågan. Utredningen om sekundäranvändning av hälsodata (S 2022:04) som tillsattes den 12 maj 2022 ska bland annat analysera vilka möjligheter som, utifrån befintlig lagstiftning kring offentlighet och sekretess, tystnadsplikt samt dataskydd, finns för att möjliggöra sekundäranvändning av hälsodata från hälso- och sjukvården för ändamålen forskning, utvecklings- och innovationsverksamhet, undervisning på akademisk nivå samt statliga och regionala och kommunala myndigheters beslutsfattande. Analysen ska även innefatta en analys av den enskildes behov av skydd för den personliga integriteten. För att möjliggöra en sådan sekundäranvändning ska utredningen bedöma om det behövs författningsändringar och då särskilt redogöra för hur författningsförslagen förhåller sig till regleringar om offentlighet och sekretess, tystnadsplikt och dataskydd, och till den enskildes behov av skydd för den personliga integriteten. Uppdraget ska redovisas senast den 21 september 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 16 om ett brett nationellt kvalitetsregister för kognitiva sjukdomar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett brett nationellt kvalitetsregister för kognitiva sjukdomar (bet. 2021/22:SoU17 s. 37). Utskottet har angett att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att utreda behov av ett brett nationellt kvalitetsregister för kognitiva sjukdomar. Enligt utskottet bör registret underlätta information om väntetider och utvärdering av vårdinsatser, processer, behandlingar och medicinering till patienter. I oktober 2022 redovisade Socialstyrelsen ett regeringsuppdrag att kartlägga datamängder av nationellt intresse på hälsodataområdet. I kartläggningen framkom behov av att kunna följa barn och ungas allmänna utveckling (inbegripet tillväxt, språkutveckling, psykiska och kognitiva funktioner) för tidig upptäckt av fysisk och psykisk ohälsa. Socialstyrelsen konstaterar att förutsättningarna för att genomföra en bred och omfattande datainsamling på nationell nivå behöver utredas vidare. Socialstyrelsen har inom ramen för ett annat regeringsuppdrag om data som samlas in till Nationellt kvalitetsregister för Elevhälsans medicinska insats (EMQ) analyserat om uppgifterna i stället skulle kunna samlas in av Socialstyrelsen i ett hälsodataregister. Myndigheten konstaterar i sin slutrapport att de juridiska förutsättningarna saknas för att direkt överta uppgifterna från EMQ och föreslår att behovet och ändamålet ses över nationellt för att möjliggöra en bredare uppföljning inom elevhälsans medicinska insatser. E-hälsomyndigheten har haft ett uppdrag att göra en förstudie om en gemensam digital infrastruktur för nationella kvalitetsregister. Uppdraget slutredovisades den 1 februari 2023. I sin slutredovisning föreslår E-hälsomyndigheten bl.a. att myndigheten får ett uppdrag att inrätta en nationell funktion för interoperabilitet inom hälsa, vård och omsorg samt att en statlig nationell interoperabilitetslösning skapas med syfte att stödja automatiserad informationsförsörjning till kvalitetsregister. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 11 och 16. 75. Rskr. 2021/22:315 Nya regler för organdonation Prop. 2021/22:128, bet. 2021/22:SoU26 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 25 maj 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 581-583). Punkt 3 om det nordiska njurbytesprogrammet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om det nordiska njurbytesprogrammet (bet. 2021/22:SoU26 s. 15). Av tillkännagivandet följer att regeringen bör se över hur det nordiska njurbytesprogrammet kan stärkas och utökas. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 7 om stöd till anhöriga*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om stöd till anhöriga (bet. 2021/22:SoU26 s. 16). Utskottet anser att regeringen bör se över frågan om ett uppdaterat kunskapsstöd och andra konkreta insatser för att säkerställa ett systematiskt och jämlikt bemötande samt möjlighet till uppföljningssamtal när det gäller anhöriga till avlidna organdonatorer i hela landet. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 3 och 7. 76. Rskr. 2021/22:320 Socialtjänstfrågor - barn och unga Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:SoU18 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om tidigare tillkännagivanden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidigare tillkännagivanden (bet. 2021/22:SoU18). Utskottet anser att det är viktigt att kontinuerligt verka för att utsatta barn och unga ska få en bättre och tryggare tillvaro. Som ett led i detta har utskottet och riksdagen beslutat om 27 tillkännagivanden under riksmötet 2020/21 som rör utsatta barn och unga på olika sätt. Enligt utskottets mening har regeringen inte i tillräcklig grad vidtagit åtgärder i enlighet med tillkännagivandena. Utskottet vill därför påminna regeringen om vikten av att snarast vidta dessa åtgärder och genomföra tillkännagivandena. Situationen inom den sociala barn- och ungdomsvården kräver enligt utskottet insatser i närtid, (bet. 2021/22:SoU18 s. 23 f.). Regeringen har påbörjat åtgärder för att svara upp mot de 27 tillkännagivanden som avses i denna punkt. Resultatet av det arbetet behöver inväntas. Ärendet bereds och regeringen avser att återkomma till riksdagen med ytterligare information om hur arbetet fortskrider under 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 77. Rskr. 2021/22:322 Barnets bästa när vård enligt LVU upphör - lex lilla hjärtat Prop. 2021/22:178, bet. 2021/22:SoU33 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punk 1 om regeringens lagförslag: Den 2 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 664 och 665). Punkt 4 om ny LVU*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en ny LVU (bet. 2021/22:SoU33 s. 16). Av tillkännagivandet följer att det i februari 2021 var mer än fem år sedan utredningen föreslog en ny lag om tvångsvård för barn och unga (SOU 2015:71). Enligt utskottet skulle utredningens förslag innebära ett stärkt barnperspektiv och en ökad rättssäkerhet för barn i samhällets vård och särskilt för dem som behöver tvångsvård. Utskottet uttalade att det ansåg att det var angeläget att förslaget bereddes skyndsamt. Utskottet konstaterar att det nu har gått ännu ett år och påminner om det tidigare tillkännagivandet. Beredningen av betänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård, Förslag till ny LVU (SOU 2015:71) pågår. Regeringen har avvaktat Högsta förvaltningsdomstolens bedömning av vissa rättsliga frågor. En analys av vilka delar av slutbetänkandet (SOU 2015:71) som fortfarande är aktuella har genomförts. Planen är att omhänderta aktuella delar tillsammans med en redaktionell översyn av lagen. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om den framtida utformningen av bestämmelsen om en varaktig och genomgripande förändring*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om den framtida utformningen av bestämmelsen om en varaktig och genomgripande förändring (bet. 2021/22:SoU33 s. 17 f.). Av tillkännagivandet följer att det finns ett behov av att i lagtext utveckla och förtydliga innebörden av varaktig och genomgripande förändring, liksom att förtydliga den information som ges till föräldrarna i samband med beslutet om tvångsvård om skälen för omhändertagandet och förutsättningarna för att omhändertagandet ska kunna upphöra. Regeringen avser att tillsätta en utredning om ytterligare stärkt barnrättsperspektiv under 2023. Tillkännagivandet kan behandlas inom ramen för det arbetet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om uppföljningstidens längd efter avslutad LVU-vård*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om uppföljningstidens längd efter avslutad LVU-vård (bet. 2021/22:SoU33 s. 31). Av tillkännagivandet följer att socialnämndens uppföljning av den unges situation bör pågå under minst ett år när vård enligt LVU upphör för den som är under 18 år istället för att som i dag ha en uppföljning som följer ska avslutas senast efter sex månader. Regeringen avser att tillsätta en utredning om ytterligare stärkt barnrättsperspektiv under 2023. Tillkännagivandet kan tas omhand inom ramen för det arbetet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 20 om obligatoriska drogtester inför umgänge och LVU-vårdens upphörande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om obligatoriska drogtester inför umgänge och LVU-vårdens upphörande (bet. 2021/22:SoU33 s. 35). Av tillkännagivandet följer att i de fall det är någon form av skadligt bruk hos föräldrarna som utgör grunden för tvångsomhändertagandet bör det framgå av lagen att drogtester ska vara obligatoriska för att bidra till en bedömning av huruvida omständigheterna har förändrats varaktigt och genomgripande. Regeringen avser att gå vidare med att utreda frågan om ytterligare stärkt barnrättsperspektiv under 2023. Tillkännagivandet kan behandlas inom ramen för det arbetet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 4, 6, 14 och 20. 78. Rskr. 2021/22:330 Ett bättre premiepensionssystem Prop. 2021/22:179, bet. 2021/22:SfU24 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 759-763). 79. Rskr. 2021/22:331 Justerade åldersgränser i pensionssystemet och i kringliggande system Prop. 2021/22:181, bet. 2021/22:SfU25 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 9 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 878-896, 936 och 937). 80. Rskr. 2021/22:352 Fri- och rättigheter m.m. Mot. 2021/22:80 yrkande 12, 995 yrkandena 1 och 2, 2465 yrkande 5, 2526 yrkande 2, 2980 yrkande 2, 3224 yrkande 20, 3783 yrkande 18, 3789 yrkande 3, 3965 yrkande 56 och 4191 yrkande 6, bet. 2021/22:KU29 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 24 om utländsk finansiering av religiös verksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utredning om utländsk finansiering av religiös verksamhet i Sverige (bet. 2021/22:KU29 s. 101 f.). Frågan om direktiv till en utredning bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 81. Rskr. 2021/22:381 Sammanhållen vård- och omsorgsdokumentation Prop. 2021/22:177, bet. 2021/22:SoU30 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 913-922). 82. Rskr. 2021/22:382 Borttagande av bosättningsprincipen vid sprututbyte Prop. 2021/22:129, bet. 2021/22:SoU28 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 908). 83. Rskr. 2021/22:383 Hälso- och sjukvårdens organisation m.m. Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2021/22:SoU15 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om medicinsk kompetens och personalförsörjning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om medicinsk kompetens och personalförsörjning (bet. 2021/22:SoU15 s. 28). Utredningen om en äldreomsorgslag och stärkt medicinsk kompetens i kommuner (S 2020:16) har utrett en äldreomsorgslag och har föreslagit hur den medicinska kompetensen kan stärka verksamheten. Utredningens slutbetänkande Nästa steg - Ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer (SOU 2022:41) har remissbehandlats och bereds vidare inom Regeringskansliet. Regeringen avser att tillsätta en utredning om att ge kommuner rätt att anställa läkare i den kommunala vården. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om hälso- och sjukvårdens anhörigstöd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om hälso- och sjukvårdens anhörigstöd (bet. 2021/22:SoU15 s. 28 f.). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om ett nationellt kompetenscentrum för sjukdomen ME*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett nationellt kompetenscentrum för sjukdomen ME (bet. 2021/22:SoU15 s. 29). Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 11 om primärvården och psykisk hälsa*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om primärvården och psykisk hälsa (bet. 2021/22:SoU15 s. 35). Regeringen har under flera år stimulerat utvecklingen mot en god och nära vård genom dels lagstiftning, dels riktade statsbidrag inom vilket arbetet med psykisk hälsa i primärvården ingår. Vad gäller arbetet med psykisk hälsa i primärvården har utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) haft i uppdrag att, utöver tidigare uppdrag, utreda förutsättningarna för att utveckla en ny form av skyndsamma och ändamålsenliga insatser inom primärvården vid lättare psykisk ohälsa. Syftet med uppdraget var bl.a. förebygga svårare ohälsa och sjukskrivningar och vid behov föreslå hur detta kan genomföras på ett effektivt sätt. Utredningens slutbetänkande God och nära vård - Rätt stöd till psykisk hälsa (SOU 2021:6) har remissbehandlas. Med anledning av betänkandet har flera insatser vidtagits för att stärka primärvårdens arbete med psykisk hälsa i syfte att förstärka det förebyggande och främjande arbetet samt arbetet med tidiga insatser. Under 2021 respektive 2022 har medel för att utveckla primärvårdens arbete, arbetet inom barn- och ungdomspsykiatrin samt för att stärka det förebyggande och främjande arbetet på samhällsnivå fördelats genom överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) inom området psykisk hälsa och suicidprevention, överenskommelsen mellan staten och SKR om en God och nära vård samt överenskommelsen mellan staten och SKR om ökad tillgänglighet i hälso-och sjukvården. SKR har även tilldelats medel för att stärka arbetet med psykisk hälsa inom ramen för omställningen mot en god och nära vård. Därutöver har regeringen gett Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra insatser för att främja, stödja och följa omställningen till en god och nära vård för att förbättra primärvårdens omhändertagande av psykisk ohälsa (S2022/02309). Syftet med uppdraget är att förbättra primärvårdens omhändertagande av psykisk ohälsa och stärka det förebyggande och främjande arbetet inklusive arbetet med suicidprevention. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2025. Regeringen har vidare gett Socialstyrelsen i uppdrag att utveckla och presentera statistik avseende hälso- och sjukvårdspersonal verksam inom primärvården (S2022/03179). Uppdraget har särskilt fokus på personal som arbetar med psykisk hälsa och psykisk ohälsa inom primärvården. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2026. Vad gäller målgruppen barn och unga har utredningen En sammanhållen god och nära vård för barn och unga (S 2019:05) haft i uppdrag att föreslå insatser som ska bidra till en mer likvärdig vård som innefattar förebyggande och hälsofrämjande insatser för barn och unga i hela landet. I uppdraget har även ingått att främja utvecklingen av en sammanhållen god och nära vård för barn och unga med bland annat psykisk ohälsa. Utredningens delbetänkande Börja med barnen! Sammanhållen god och nära vård för barn och unga (SOU 2021:34) har remissbehandlats. Med anledning av betänkandet har regeringen, utifrån förslagen i betänkandet, gett Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra en förstudie avseende hur ett nationellt hälsovårdsprogram för barn och unga kan utformas. Uppdraget syftar till att skapa en sammanhållen vård för barn och unga. Hälsovårdsprogrammet ska inkludera primärvården, inklusive mödrahälsovården och barnhälsovården, ungdomsmottagningarna och elevhälsans medicinska insatser. Uppdraget slutredovisades i oktober 2022 och ärendet bereds för närvarande i Regeringskansliet. Den 19 januari 2023 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över vissa frågor inom det suicidpreventiva området (dir. 2023:3). Syftet med uppdraget är att stärka det förebyggande arbetet vid självmord genom ett ökat lärande och stärkt samverkan mellan berörda aktörer. I uppdraget ingår bl.a. att föreslå en ordning för breda händelseanalyser vid suicid samt att att analysera regelverken angående hälso- och sjukvårdens patientsäkerhetsarbetelagens och socialtjänstens kvalitetsarbete som rör suicid och suicidförsök och om det finns behov att förändra dessa för att utveckla det suicidförebyggande arbetet. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2024. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet i samband med budgetpropositionen 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om jämställd vård*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om jämställd vård (bet. 2021/22:SoU15 s. 42). Inom ramen för satsningen på förlossningsvård och kvinnors hälsa har flera insatser genomförts för att stödja utvecklingen av en mer jämställd vård. Staten har bland annat ingått överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner för att skapa en mer tillgänglig, jämlik och personcentrerad förlossningsvård. Inom ramen för satsningen har Socialstyrelsen och Statens beredning för medicinska och social utvärdering fått flera uppdrag som ska bidra till en mer kunskapsbaserad vård när det gäller sjukdomar och symtom som drabbar kvinnor. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utgiftsområde 9, s. 50) har regeringen aviserat ytterligare satsningar på en jämställd vård och insatser för att stärka kunskapsutveckling när det gäller sjukdomar och symtom som drabbar kvinnor. Inriktningen är att tillgodose tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 16 om brukarinflytande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om brukarinflytande (bet. 2021/22:SoU15 s. 42). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 20 om vårdköer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vårdköer (bet. 2021/22:SoU15 s. 42). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 4-6, 11, 14, 16 och 20. 84. Rskr. 2021/22:385 Efterlevandestöd för barn som får vård eller boende bekostat av det allmänna Prop. 2021/22:182, bet. 2021/22:SfU27 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 938 och 939). 85. Rskr. 2021/22:386 Höjt bostadstillägg till pensionärer och höjt minimibelopp vid fastställande av avgifter enligt socialtjänstlagen Prop. 2021/22:180, bet. 2021/22:SfU26 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 934-937). 86. Rskr. 2021/22:403 Vårändringsbudget för 2022 samt extra ändringsbudget om stöd till Ukraina Prop. 2021/22:99 och 255, bet. 2021/22:FiU21 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om införandet av en s.k. gas i pensionssystemet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om den s.k. gasen i pensionssystemet (bet. 2021/22:FiU21 s. 10 f.). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 87. Rskr. 2021/22:416 Stärkt rätt till personlig assistans - grundläggande behov för personer som har en psykisk funktionsnedsättning och ökad rättssäkerhet för barn Prop. 2021/22:214, bet. 2021/22:SoU34 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 30 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1226 och 1227). Punkt 4 om möjlighet frångå schablonen i vissa fall*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en möjlighet att frångå schablonen i vissa fall (bet. 2021/22:SoU34 s. 15 f.). I regeringens proposition Stärkt rätt till personlig assistans - grundläggande behov för personer som har en psykisk funktionsnedsättning och ökad rättssäkerhet för barn (prop. 2021/22:214, bet. 2021/22:SoU34, rskr. 2021/22:416) lämnas lagförslag som bl.a. innebär att föräldraansvaret ska beaktas genom ett schabloniserat föräldraavdrag i syfte att öka rättssäkerheten och förutsägbarheten inom den personliga assistansen och assistansersättningen (prop. 2021/22:214 s. 35 f.). Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 8 om barnets bästa*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om barnets bästa (bet. 2021/22:SoU34 s. 16). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 9 om utvärdering av lagstiftningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utvärdering av lagstiftningen (bet. 2021/22:SoU34 s. 19). Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har i myndighetens regleringsbrev för 2023 fått ett uppdrag att analysera konsekvenserna av de lagändringar som riksdagen beslutade med anledning av propositionerna Stärkt rätt till personlig assistans vid behov av egenvård (prop. 2021/22:244, bet. 2021/22:SoU35, rskr. 2021/22:428) och Stärkt rätt till personlig assistans - grundläggande behov för personer som har en psykisk funktionsnedsättning och ökad rättssäkerhet för barn (prop. 2021/22:214, bet. 2021/22:SoU34, rskr. 2021/22:416) och som trädde i kraft 1 januari 2023. I uppdraget ingår bland annat att analysera hur lagändringarna har påverkat rätten till personlig assistans samt konsekvenser för enskilda. En första delredovisning ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast 23 januari 2024. Slutredovisning av uppdraget ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast 21 januari 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 4, 8 och 9. 88. Rskr. 2021/22:418 Vård av unga vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem Skr. 2021/22:230, bet. 2021/22:SoU37 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om sammanhållna vårdinsatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om placerade barns och ungas tillgång till psykiatrisk och somatisk vård samt tandvård (bet. 2021/22:SoU37 s. 15 och 16). Det pågår flera utredningar som tar sikte på tillkännagivandet. Utredningen om barn och unga i samhällets vård (S 2021:06) har i uppdrag att se över Statens institutionsstyrelses (SiS) möjligheter att initiera SIP (Samordnad individuell plan), och att se över om SiS hälso- och sjukvårdsuppdrag behöver förtydligas (dir. 2021:84). Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Ett regeringsuppdrag till SiS och Socialstyrelsen om pilotprojektet Integrerad vårdform pågår t.o.m. 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om samverkan med kommunerna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om samverkan med kommunerna i samband med att kommunen avser att avsluta en placering, (bet. 2021/22:SoU37 s. 16). Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 8 om en särskild enhet inom Kriminalvården*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en särskild enhet inom Kriminalvården som ska överta ansvaret från socialtjänsten och Statens institutionsstyrelse för unga som begår grova brott (bet. 2021/22:SoU37 s. 22 f.). Utredningen om frihetsberövande påföljder för unga (Ju 2021:17) har i uppdrag att göra en översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för lagöverträdare under 18 år och föreslå lämpliga förändringar (dir. 2021:99). Uppdraget ska redovisas senast den 3 augusti 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 9 om ny skrivelse till riksdagen*: Regeringen ska senast den 1 februari 2023 återkomma till riksdagen med en skrivelse och redogöra för arbetet med att minska användningen av avskiljningar. Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen senast den 1 februari 2023 ska återkomma till riksdagen med en skrivelse och redogöra för arbetet med att minska användningen av avskiljningar, (bet. 2021/22:SoU37 s. 27 och 28). Regeringen har den 19 januari 2023 till riksdagen överlämnat skrivelsen Avskiljningar vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem (skr. 2022/23:49). Genom skrielsen ansåg regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat (s. 9). Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 3, 4 och 8. 89. Rskr. 2021/22:423 En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken samt spel om pengar 2022-2025 Skr. 2021/22:213, bet. 2021/22:SoU25 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om riksdagens tillkännagivanden om ANDTS-strategin i juni 2021*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör genomföra de beslut som riksdagen fattade den 15 juni 2021 om ANDTS-strategin (bet. 2021/22:SoU25 s. 24). Regeringen har gett Folkhälsomyndigheten, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering och Socialstyrelsen i uppdrag att sammanställa och tillgängliggöra kunskap om olika tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2023. Utredningen om lustgas och vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet (S 2022:14) har i uppdrag att se över vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet, och därtill närliggande frågor samt analysera behovet av förändringar och förtydliganden av regelverken (dir. 2022:111). I utredningens uppdrag ingår att analysera konsekvenserna av en eventuell förändring av det övergripande målet för ANDT-politiken som tar hänsyn till de varierande skadeverkningar som olika tobaks- och nikotinprodukter kan orsaka, bl.a. i förhållande till Sveriges internationella åtaganden och EU-rätten. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Därefter avser regeringen att ta ställning till ett möjligt ändrat övergripande mål för ANDTS-politiken inbegripet förslag till ny ANDTS-strategi i enlighet med tillkännagivandena i betänkande 2020/21:SoU25. Folkhälsomyndigheten har haft ett uppdrag att lämna förslag på hur en långsiktigt hållbar utveckling, förvaltning och spridning av kunskapsbaserade arbetssätt och metoder bör organiseras för att stödja det lokala och regionala ANDTS-förebyggande arbetet (S2021/03343). Uppdraget redovisades den 1 maj 2022 och ärendet bereds för närvarande i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 21 om tillgängliggörande av naloxon*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen, utan dröjsmål, bör vidta nödvändiga åtgärder när det gäller ökat tillgängliggörande av naloxon (bet. 2021/22:SoU25 s. 71). Narkotikautredningen (S 2022:01, dir. 2022:24) ska bl.a. analysera om andra yrkesgrupper än hälso- och sjukvårdspersonal och i så fall vilka, ska kunna ge naloxon mot opioidöverdoser samt vid behov lämna författningsförslag för hur det bör regleras (dir. 2022:24). I utredningens uppdrag ingår vidare att föreslå en modell för en ändamålsenlig uppföljning av missbruks- och beroendevården, som ska inkludera uppföljning av användningen av naloxonläkemedel samt hur uppföljningen ska utvecklas över tid. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Regeringen har också gett Socialstyrelsen ett uppdrag att aktivt stödja ett ökat tillgängliggörande av naloxon (S2021/04973). I uppdraget ingår bl.a. att bidra till att utveckla och implementera ett systematiskt arbete med att tillhandahålla naloxon för att minska antal dödsfall till följd av opioider. Socialstyrelsen ska även föreslå insatser som kan genomföras för att tillgängliggöra naloxon till fler personer som har behov av läkemedlet och arbeta för att tillgängliggöra naloxon ytterligare i hela landet. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2024. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med anledning av tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. 90. Rskr. 2021/22:424 Sjukersättning till äldre i förvärvsarbetande ålder Prop. 2021/22:220, bet. 2021/22:SfU29 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1222). 91. Rskr. 2021/22:425 Borttagande av regler för tillgodoräknande av försäkringstid Prop. 2021/22:237, bet. 2021/22:SfU30 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1266 och 1267). 92. Rskr. 2021/22:428 Stärkt rätt till personlig assistans vid behov av egenvård Prop. 2021/22:244, bet. 2021/22:SoU35 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1250-1255). 93. Rskr. 2021/22:442 Infektion med ett visst orthopoxvirus och ändring i smittskyddslagen Prop. 2021/22:254, bet. 2021/22:SoU38 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1224). 94. Rskr. 2021/2022:443 Hårdare regler för nya nikotinprodukter Prop. 2021/22:200, bet. 2021/22:SoU31 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om produktanmälan, punkt 2 om förbud mot smaksättning b), punkt 3 om marknadsföring av tobaksvaror, elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare och punkt 4 om lagförslaget i övrigt: Den 30 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1257-1262). Punkt 2 om förbud mot smaksättning b)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om följdändringar (bet. 2021/22:SoU31 s. 9 f.). Regeringen avser att lämna förslag på nödvändiga följdändringar i en proposition under 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 11 om straffansvar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om straffansvar. Utskottet anser att regeringen bör se över frågan om att göra det straffbart för privatpersoner att överlåta eller sälja tobaks- och nikotinprodukter till personer under 18 år (bet. 2021/22:SoU31 s. 17-23 f.). Utredningen om lustgas och vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet (S 2022:14) har i uppdrag att se över vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet, och därtill närliggande frågor samt analysera behovet av förändringar och förtydliganden av regelverken (dir. 2022:111). Utredningen ska bland annat analysera om förbud och straffbeläggning avseende langning av tobak och nikotinprodukter bör införas och, om det bedöms finnas förutsättningar för detta, lämna nödvändiga författningsförslag. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 11. 95. Rskr. 2021/22:463 Extra ändringsbudget för 2022 - Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina Prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, ändrade och nya anslag samt ändrade beställningsbemyndiganden: Den 22 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Socialstyrelsen samt avseende andra berörda anslag. Punkten är slutbehandlad. Om förslag som väckts i utskottet om grundskydd för pensionärer a-d, utbetalning av garantipension inom EES och i Schweiz samt i Förenade kungariket a-f och tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer inom bostadsbidraget: Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1031-1042). Riksmötet 2022/23 96. Rskr. 2022/23:34 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2021 Skr. 2021/22:264, bet. 2022/23:SoU2 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Regeringen avser att inom kort skriva av ärendet. Skrivelsen är inte slutbehandlad. 97. Rskr. 2022/23:35 Vissa frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet Skr. 2021/22:249 och 281, bet. 2022/23:SoU3 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Regeringen avser att inom kort skriva av ärendet. Skrivelsen är inte slutbehandlad. 98. Rskr. 2022/23:43 Riksrevisionens rapport om digitala läkarbesök och hyrläkare i sjukskrivningsprocessen Skr. 2021/22:266, bet. 2022/23:SfU7 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Regeringen avser att inom kort skriva av ärendet. Skrivelsen är inte slutbehandlad. 99. Rskr. 2022/23:55 Höständringsbudget för 2022 Prop. 2022/23:2, bet. 2022/23:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag: Den 22 december 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Försäkringskassan samt avseende andra berörda anslag. Punkten är slutbehandlad. 100. Rskr. 2022/23:69 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:KrU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 17, a) anslagen för 2023: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende anslaget 13:1 Stöd till idrotten. Punkten är slutbehandlad. 101. Rskr. 2022/23:75 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:SoU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 9, a) anslagen för 2023, b) bemyndiganden och ekonomiska åtaganden, c) godkännande av investeringsplan: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Socialstyrelsen, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Läkemedelsverket, E-hälsomyndigheten, Inspektionen för vård- och omsorg, Folkhälsomyndigheten, Myndigheten för delaktighet, Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, Statens institutionsstyrelse, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, Barnombudsmannen, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd och andra särskilda anslag. Punkten är slutbehandlad. 102. Rskr. 2022/23:84 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:SfU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 12, a) anslagen för 2023: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 12, b) lagförslaget: Den 22 december 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1857). 103. Rskr. 2022/23:91 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:SfU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 10, a) anslagen för 2023: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Försäkringskassan och Inspektionen för socialförsäkringen. Punkten är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 10, b) lagförslagen: Den 22 december 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1846 och 1853-1855). 104. Rskr. 2022/23:92 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:SfU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 11, a) anslagen för 2023: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Pensionsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 11, b) lagförslaget: Den 22 december 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1856). 2.6 Finansdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2009/10 1. Rskr. 2009/10:144 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:KrU1 Tidigare redovisad, se skr. 2009/10:75 (Fi 89), 2010/11:75 (Fi 19), 2011/12:75 (S 10), 2012/13:75 (S 9), 2013/14:75 (S 8), 2014/15:75 (Fi 5), 2015/16:75 (Fi 5), 2016/17:75 (Fi 3), 2017/18:75 (Fi 2), 2018/19:75 (Fi 2), 2019/20:75 (Fi 2), 2020/21:75 (Fi 2) och 2021/22:75 (Fi 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om hyressättningen inom kulturområdet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad kulturutskottet anfört med anledning av utskottets uppföljning av hyressättningen inom kulturområdet (bet. 2009/10:KrU1 s. 17 f.). Regeringen har tidigare svarat på delar av tillkännagivandet och den del som kvarstår är frågan om att regeringen bör överväga de särskilda problem som systemet med ändamålsfastigheter och kostnadshyra har lett till inom kulturområdet. Kostnadshyresmodellen infördes 2001 och gäller för Kungl. Operan, Dramaten, Nationalmuseum, Historiska museet och Naturhistoriska riksmuseet. Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 att tillsätta en utredning (dir. 2018:98) som skulle föreslå nya hållbara alternativa hyresmodeller för de fem kulturinstitutionerna. I uppdraget ingick även att värdera och bedöma om de föreslagna alternativa modellerna även kunde tillämpas på andra motsvarande fastigheter som rymmer kulturverksamheter och som förvaltas av Statens fastighetsverk. Av direktiven framgår att det är angeläget att värdefulla verksamheter inom det kulturpolitiska området fortsatt kan bedrivas på sina ursprungsplatser och i lokaler som ursprungligen formats för dessa specifika ändamål. Den 5 juni 2019 beslutade regeringen att utse en särskild utredare (Fi2019/02249). Utredaren redovisade sitt uppdrag den 14 december 2020 i betänkandet Funktionalitet och enhetlighet - hyresmodell för fem kulturinstitutioners huvudbyggnader (SOU 2020:76). Betänkandet, som remitterades fram t.o.m. den 5 maj 2021, bereds i Regeringskansliet. Delvis ny information har tillkommit i ärendet. Avsikten är att under år 2023 komma fram till ett ställningstagande i sakfrågan. Punkten är inte slutbehandlad. 2. Rskr. 2009/10:162 Förändrad ägarstruktur i Aktiebolaget Svensk Bilprovning m.m. Prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10 Tidigare redovisad, se skr. 2009/10:75 (N 73), 2010/11:75 (Fi 20), 2011/12:75 (Fi 12), 2012/13:75 (Fi 5), 2013/14:75 (Fi 4), 2014/15:75 (N 6), 2015/16:75 (N 5), 2016/17:75 (N 5), 2017/18:75 (N 5), 2018/19:75 (N 5), 2019/20:75 (N 3), 2020/21:75 (N 3) och 2021/22:75 (N 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om statens ägande i Aktiebolaget Svensk Bilprovning: På extra bolagsstämma i Aktiebolaget Svensk Bilprovning den 4 oktober 2011 beslutades att inleda en process för försäljning av delar av bolagets stationsnät. Den 8 juli 2012 meddelade bolaget att avtal tecknats med Opus Group AB (publ) om försäljning av det nordöstra stationsnätet, som i huvudsak bestod av stationer i Mälardalen och norra Sverige. Köpeskillingen uppgick till ca 375 miljoner kronor. Den 5 november 2012 meddelades att affären med Opus Group AB (publ) slutförts. Aktiebolaget Svensk Bilprovning tillkännagav den 5 november 2012 att avtal tecknats med Söderport Fastigheter AB gällande försäljning av fastighetsbeståndet. Förvärvet av fastigheterna gjordes till ett underliggande fastighetsvärde om 470 miljoner kronor. Försäljningen omfattade 142 kommersiella fastigheter i hela Sverige. Söderport Fastigheter AB tillträdde fastigheterna i slutet av december 2012. Den 25 januari 2013 meddelade Aktiebolaget Svensk Bilprovnings ägare att man avsåg dela bolaget i två delar. Beslutet fattades sedan vid en extra bolagsstämma den 26 februari 2013 och uppdelningen slutfördes den 18 mars 2013. De icke statliga ägarna, som innehade 48 procent av aktierna, blev hundraprocentiga ägare till det sydvästra stationsnätet, som varit till försäljning. Aktiebolaget Svensk Bilprovning blev därigenom ett helstatligt bolag med ett rikstäckande stationsnät. Under 2022 har inga ytterligare händelser skett. Punkten är inte slutbehandlad. 3. Rskr. 2009/10:220 Nyemission i SAS AB (publ) Prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35 Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (Fi 29), 2011/12:75 (Fi 16), 2012/13:75 (Fi 6), 2013/14:75 (Fi 5), 2014/15:75 (N 7), 2015/16:75 (N 6), 2016/17:75 (N 6), 2017/18:75 (N 6), 2018/19:75 (N 6), 2019/20:75 (N 4), 2020/21:75 (N 4) och 2021/22:75 (N 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om svenska statens fortsatta ägande i SAS AB när det gäller a), b) och c): Regeringen har bemyndigande att vid lämplig tidpunkt minska ägandet i SAS AB. Den 13 oktober 2016 sålde svenska staten 13,8 miljoner stamaktier i SAS AB för sammanlagt 213,9 miljoner kronor. Genom försäljningen minskade svenska statens ägarandel från ca 21,4 procent till ca 17,2 procent av stamaktierna. Försäljningen genomfördes tillsammans med norska staten. Tillsammans sålde staterna 23 miljoner stamaktier motsvarande ca 7 procent av det totala antalet stamaktier i SAS AB. Efter försäljningen ägde svenska staten 56,7 miljoner stamaktier i SAS AB. SAS AB genomförde under 2017 en företrädesemission där svenska staten inte tecknade aktier. Genom utspädning minskade därmed statens ägarandel till 14,8 procent av stamaktierna i bolaget. I juni 2020 bemyndigades regeringen att för statens räkning förvärva aktier eller andelar eller vidta andra liknande åtgärder som syftar till att rekapitalisera SAS AB med ett belopp om högst 5 miljarder kronor och inom denna ram öka statens röst och ägarandel i bolaget (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364). Efter det att rekapitaliseringen av SAS AB slutförts under hösten 2020 äger svenska staten 1 584 296 144 stamaktier vilket motsvarar ca 21,8 procent av totala antalet stamaktier i bolaget. Regeringens ambition är fortsatt att vid lämplig tidpunkt minska ägandet i SAS AB. Se även rskr. 2015/16:90 (jfr Fi 12) och rskr. 2019/20:364 (jfr Fi 28). Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2010/11 4. Rskr. 2010/11:132 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:NU1 Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (N 58), 2011/12:75 (N 14), 2012/13:75 (N 10), 2013/14:75 (N 8), 2014/15:75 (N 10), 2015/16:75 (N 9), 2016/17:75 (N 9), 2017/18:75 (N 9), 2018/19:75 (N 8), 2019/20:75 (N 6), 2020/21:75 (N 6) och 2021/22:75 (N 6). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv när det gäller g): Regeringen uppdrog den 22 december 2010 åt Riksgäldskontoret att ingå avtal med Volvo Personvagnar AB (Volvo) och övriga berörda parter om en statlig garanti på upp till 3,55 miljarder kronor för lån i Europeiska investeringsbanken (EIB). Riksgäldskontoret slutförde förhandlingarna och undertecknade avtalen den 22 december 2010. Fram till den 13 december 2012 hade Riksgäldskontoret ställt ut garantier för lånetrancher på totalt 2,625 miljarder kronor. Den 13 december 2012 betalade Volvo i förtid tillbaka sitt EIB-lån samt avgifter för garantin till Riksgäldskontoret som samtidigt löstes från sitt garantiåtagande. Saab Automobile AB (Saab) och Riksgäldskontoret tecknade i februari 2010 avtal om statliga lånegarantier för EIB-lån på upp till 400 miljoner euro. Fram till april 2011 hade 217 miljoner euro av EIB-lånet utbetalats. Saab fick i slutet av mars 2011 problem med sin likviditet. Med anledning av detta fattade regeringen beslut om ändringar i Saabs garantivillkor för att möjliggöra försäljning av Saabs industrifastighet. Den 28 oktober 2011 beslutade regeringen även att Riksgäldskontoret under vissa förutsättningar skulle kunna medge att Saab under kort tid utnyttjade del av Saab Automobile Parts AB:s (Parts) kassa. Saab lyckades trots beslut om rekonstruktion inte lösa sina problem och företaget försattes den 19 december 2011 i konkurs. Med anledning av konkursen fattade regeringen den 22 december 2011 beslut om bemyndigande för Riksgäldskontoret att vidta åtgärder för att effektivt kunna bevaka statens intressen i konkursen. Riksgäldskontoret infriade slutligen före årsskiftet 2011/12 på begäran av EIB det statliga garantiåtagandet och betalade Saabs skulder på strax över 2 miljarder kronor till EIB. Staten hade därmed en motsvarande fordran på konkursboet. Som säkerheter för garantiåtagandet hade staten som pant erhållit aktierna i Saabs dotterbolag Saab Automobile Tools AB (Tools) och Parts. Konkursförvaltaren sålde under sommaren 2012 merparten av konkursboet till National Electric Vehicle Sweden AB. Affären inkluderade Tools men inte Parts. Den 18 december 2012 genomförde Riksgäldskontoret en pantrealisation och tog över aktierna i Parts från konkursboet. Regeringen uppdrog den 24 januari 2013 åt Riksgäldskontoret att överföra aktierna i Parts till Regeringskansliet (Finansdepartementet). Detta skedde den 25 januari 2013. I november 2013 bytte Parts namn till Orio AB. Riksgäldskontoret bevakar sedan 2014 statens återstående fordringar i konkursen. Saabs konkurs avslutades 2022, efter det att konkursförvaltarna den 21 december 2021 kommit in med ett utdelningsförslag till Vänersborgs tingsrätt. Förvaltarna hade också upprättat förvaltningsredogörelse och slutredovisning. Regeringen beslutade den 7 juni 2022 att sälja Orio AB till Hedin Mobility Group AB, vilket redovisades i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utgiftsområde 24 avsnitt 3.5 s. 43). Affärens totala värde beräknades till 503 miljoner kronor inkl. en tilläggsköpeskilling motsvarande det belopp som Orio AB förväntades erhålla från Saabs konkursbo. Försäljningen slutfördes den 9 juni 2022. Efter avdrag för försäljningskostnader redovisades försäljningslikviden mot Riksgäldskontorets garantireserv för garantiverksamheten. Den 14 oktober 2022 erhölls tilläggsköpeskillingen varefter det slutliga totala värdet för affären fastställdes till 508 miljoner kronor. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2011/12 5. Rskr. 2011/12:170 Allmänna motioner om inkomstskatter Bet. 2011/12:SkU13 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (Fi 33), 2013/14:75 (Fi 18), 2014/15:75 (Fi 13), 2015/16:75 (Fi 9), 2016/17:75 (Fi 6), 2017/18:75 (Fi 4), 2018/19:75 (Fi 3), 2019/20:75 (Fi 3), 2020/21:75 (Fi 3) och 2021/22:75 (Fi 3). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 16 om Öresundsavtalet (reservation 15)*: Riksdagen har tillkänna-gett för regeringen vad som anförs i reservationen (bet. 2011/12:SkU13 s. 65). Ett gemensamt arbete med Danmark pågår sedan 2011 i syfte att utvärdera den utjämningsordning som finns i 2003 års avtal mellan Sverige och Danmark om vissa skattefrågor (SFS 1996:1512 bilaga 4). Arbetet sker i linje med de förutsättningar som anges i avtalet. Kontakter har under åren tagits på såväl politisk nivå som på tjänstemannanivå med avsikten att slutbehandla tillkännagivandet. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 Förslag till statens budget för 2022, finansplan m.m. avsnitt 12.16) anges att frågan nu ingår som en del i ett förslag om en vidare översyn av 2003 års avtal. Eftersom en omförhandling av öresundsavtalet utgör kärnan i tillkännagivandet och också ingår som en del av pågående förhandling ansåg regeringen i budgetpropositionen därmed att tillkännagivandet var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2012/13 6. Rskr. 2012/13:103 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (Fi 83), 2013/14:75 (Fi 20), 2014/15:75 (N 18), 2015/16:75 (N 15), 2016/17:75 (N 14), 2017/18:75 (N 13), 2018/19:75 (N 11), 2019/20:75 (N 9), 2020/21:75 (N 8) och 2021/22:75 (N 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om Aktiebolaget Bostadsgaranti och Lernia AB: Riksdagen bemyndigade den 11 december 2012 regeringen att helt eller delvis avyttra statens aktier i Lernia AB och i Aktiebolaget Bostadsgaranti (ABO). Vidare bemyndigade riksdagen i mars 2014 regeringen att avveckla ABO genom likvidation (prop. 2013/14:125, bet. 2013/14:CU25, rskr. 2013/14:212). Med stöd av dessa bemyndiganden röstade staten vid bolagsstämma i ABO i maj 2014 för att överlåta aktierna i det helägda dotterbolaget Försäkringsaktiebolaget Bostadsgaranti (FABO), vari huvuddelen av koncernens verksamhet bedrevs. Överlåtelsen slutfördes i november 2014. Sedan ABO:s kvarvarande garantiåtaganden avvecklats försattes bolaget i frivillig likvidation genom beslut på bolagsstämma den 22 februari 2018. Likvidationen avslutades den 19 mars 2019. Den del som avser ABO är därmed slutbehandlad. Punkten är inte slutbehandlad. 7. Rskr. 2012/13:287 Vårändringsbudget för 2013 Prop. 2012/13:99, bet. 2012/13:FiU21 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Fi 47), 2014/15:75 (Fi 19), 2015/16:75 (Fi 12), 2016/17:75 (Fi 8), 2017/18:75 (Fi 5), 2018/19:75 (Fi 4), 2019/20:75 (Fi 4), 2020/21:75 (Fi 4), 2020/21:75 (Fi 4) och 2021/22:75 (Fi 4). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 29 om bemyndigande för statens aktier i Saab Automobile Parts AB, punkt 30 om bemyndigande gällande likvid vid försäljning, punkt 31 om bemyndigande att avyttra tillgångar, punkt 32 om godkännande av kostnadsavräkningar och punkt 33 om bemyndigande att vidta övriga åtgärder vid försäljning: Riksdagen har bemyndigat regeringen att helt eller delvis avyttra statens aktier i Saab Automobile Parts AB. Vid en extra bolagsstämma den 29 oktober 2013 beslutades att ändra firmanamnet till Orio AB. Aktierna i Orio AB förvaltas av Regeringskansliet tills en eventuell försäljning sker. I syfte att utöka statens handlingsalternativ har riksdagen under 2021 bemyndigat regeringen att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att avveckla Orio AB genom likvidation (prop. 2020/21:99, bet. 2020/21:FiU21, rskr. 2020/21:385). Regeringen beslutade den 7 juni 2022 att sälja Orio AB till Hedin Mobility Group AB, vilket redovisades i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.5). Försäljningen slutfördes den 9 juni 2022. Punkterna är slutbehandlade. Riksmötet 2013/14 8. Rskr. 2013/14:56 Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna Prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU1 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (Fi 60), 2014/15:75 (Fi 20), 2015/16:75 (Fi 13), 2016/17:75 (Fi 9), 2017/18:75 (Fi 6), 2018/19:75 (Fi 5), 2019/20:75 (Fi 5), 2020/21:75 (Fi 5) och 2021/22:75 (Fi 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om uppföljning av förslaget om ändrade 3:12-regler*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om en uppföljning av förslaget om ändrade 3:12-regler (bet. 2013/14:FiU1 s. 166). Regeringen har gett Kommittén om förenklad beskattning av ägare till fåmansföretag (Fi 2022:04) i uppdrag att göra en uppföljning. Kommittén ska redovisa sitt uppdrag senast den 30 november 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 9. Rskr. 2013/14:158 Regionalt utvecklingsansvar i Jönköpings, Örebro och Gävleborgs län Prop. 2013/14:46, bet. 2013/14:KU30 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Fi 22), 2015/16:75 (Fi 15), 2016/17:75 (Fi 10), 2017/18:75 (Fi 7), 2018/19:75 (Fi 6), 2019/20:75 (Fi 6), 2020/21:75 (Fi 6) och 2021/22:75 (Fi 6). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4 om en helhetslösning av regionfrågan*: Riksdagen har tillkänna-gett för regeringen vad som anförs i betänkandet om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om en helhetslösning för den regionala organisationen (bet. 2013/14:KU30 s. 20 f.). Regeringen behandlade tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 1 avsnitt 9.3.4). I budgetpropositionen anförde regeringen att regeringen den 25 maj 2022 beslutade förordningen (2022:593) om vissa förvaltningsmyndigheters regionala indelning, som innehåller bestämmelser om en regional indelning i sex områden som gäller för de förvaltningsmyndigheter som regeringen bestämmer. Genom detta beslut bedömde regeringen att tillkännagivandet om en helhetslösning för den regionala organisationen var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 10. Rskr. 2013/14:186 Förändrad trängselskatt och infrastruktursatsningar i Stockholm Prop. 2013/14:76, bet. 2013/14:SkU24 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (Fi 26), 2015/16:75 (Fi 18), 2016/17:75 (Fi 11), 2017/18:75 (Fi 8), 2018/19:75 (Fi 7), 2019/20:75 (Fi 7), 2020/21:75 (Fi 7) och 2021/22:75 (Fi 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om ändring av beställningsbemyndiganden och överlåtelse av fastighet, c): Fortifikationsverket har tidigare tecknat ett intentionsavtal tillsammans med Järfälla kommun och Försvarsmakten gällande en möjlig etablering av ett nytt högkvarter för Försvarsmakten på den aktuella fastigheten. Det har genomförts några mindre fastighetsjusteringar mellan kommunen och staten. Vidare har mark överförts från myndigheten till kommunen i takt med att detaljplaner har beslutats. Fortifikationsverket bedömer att det finns ett fortsatt behov av statlig äganderätt av del av fastigheten för att kunna tillgodose totalförsvarets behov. Frågorna rör komplexa förhållanden som berör ett flertal parter. Det förändrade omvärldsläget medför behov av fortsatt och fördjupad analys. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2014/15 11. Rskr. 2014/15:143 Spelfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:KrU4 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (Fi 32), 2016/17:75 (Fi 17), 2017/18:75 (Fi 10), 2018/19:75 (Fi 9), 2019/20:75 (Fi 10), 2020/21:75 (Fi 10) och 2021/22:75 (Fi 8). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4 om LAN-spel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att tillståndsplikten för LAN-spel ska tas bort, alternativt avgiftsbefrias (bet. 2014/15:KrU4 s. 11 f.). I propositionen En förstärkt spelreglering (prop. 2021/22:242) föreslogs att lagen om visst automatspel skulle upphävas den 1 januari 2023. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Riksdagen antog den 23 november 2022 förslaget (bet. 2022/23:KrU2, rskr. 2022/23:29). Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2015/16 12. Rskr. 2015/16:90 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:NU1 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 68), 2016/17:75 (N 48), 2017/18:75 (N 41), 2018/19:75 (N 34), 2019/20:75 (N 14), 2020/21:75 (N 11) och 2021/22:75 (N 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om SAS AB: Svenska staten sålde under 2016 13,8 miljoner stamaktier i SAS AB för sammanlagt 213,9 miljoner kronor. Försäljningskostnaderna drogs av mot försäljningslikviden som efter avdrag för försäljningskostnader uppgick till 203,5 miljoner kronor. SAS AB genomförde under 2017 en företrädesemission där svenska staten inte tecknade aktier. Genom utspädning minskade därmed statens ägarandel till 14,8 procent av stamaktierna i bolaget. I juni 2020 bemyndigades regeringen att för statens räkning förvärva aktier eller andelar eller vidta andra liknande åtgärder som syftar till att rekapitalisera SAS AB med ett belopp om högst 5 miljarder kronor och inom denna ram öka statens röst och ägarandel i bolaget (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364). Efter det att rekapitaliseringen av SAS AB slutförts under hösten 2020 äger svenska staten 1 584 296 144 stamaktier vilket motsvarar ca 21,8 procent av det totala antalet stamaktier i bolaget. Regeringens ambition är fortsatt att vid lämplig tidpunkt minska ägandet i SAS AB. Se även rskr. 2009/10:220 (jfr Fi 3). Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2016/17 13. Rskr. 2016/17:333 Statligt ägda bolag i omvandling Prop. 2016/17:181, bet. 2016/17:NU24 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 76), 2018/19:75 (N 53), 2019/20:75 (N 22), 2020/21:75 (N 15) och 2021/22:75 (N 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om omvandling av vissa statligt ägda bolag när det gäller a) 5-8 och b) 2: Riksdagen har bemyndigat regeringen att helt eller delvis avyttra statens aktier i Metria AB. Aktierna i Metria AB förvaltas av Regeringskansliet till dess att en eventuell försäljning sker. Regeringen beslutade den 31 mars 2022 att sälja Metria AB till Sikri Holding AS, vilket redovisades i skrivelsen 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande (skr. 2021/22:140). Sikri Holding AS förvärvade 100 procent av aktierna i Metria AB och köpeskillingen för aktierna i bolaget uppgick till drygt 724 miljoner kronor. Försäljningen slutfördes den 1 april 2022. Punkterna är slutbehandlade. När det gäller a) 14: Riksdagen har bemyndigat regeringen att medge att AB Göta kanalbolag pantsätter, utarrenderar, avstyckar eller helt eller delvis avyttrar sådan mark inom den s.k. kanalfastigheten som inte behöver ägas av bolaget för att bevara Göta kanals värde som kulturhistoriskt byggnadsverk eller turistattraktion. Bolaget hemställde den 18 januari 2018 om regeringens medgivande att få avyttra vissa delar av den s.k. kanalfastigheten i enlighet med riksdagens bemyndigande. Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 att delvis bifalla bolagets hemställan och medgav att bolaget pantsätter, utarrenderar, avstyckar och helt eller delvis avyttrar de fastigheter och delar av fastigheter som framgår av regeringens beslut. Regeringen beslutade den 20 december 2018 att avslå en ansökan från två privatpersoner att förvärva en fastighet från bolaget med stöd av riksdagens bemyndigande. Punkten är inte slutbehandlad. 14. Rskr. 2016/17:335 Ny kommunallag Prop. 2016/17:171, bet. 2016/17:KU30 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fi 60), 2018/19:75 (Fi 28), 2019/20:75 (Fi 25), 2020/21:75 (Fi 20) och 2021/22:75 (Fi 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 13 om styrning och uppföljning av verksamheter i kommunal regi*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett lagförslag som innebär att skyldigheten för fullmäktige att anta ett program med mål och riktlinjer för privata utförare även ska omfatta verksamhet som bedrivs i egen regi (bet. 2016/17:KU30 s. 40 f.). Regeringen har mottagit betänkandet En god kommunal hushållning (SOU 2021:75), som bl.a. innehåller förslag om skyldighet för fullmäktige att ta fram vissa ekonomiska planer. Betänkandet har beretts inom Regeringskansliet och frågan om styrning och uppföljning av verksamheter i kommunal regi var tänkt att hanteras inom ramen för en kommande lagstiftningsprodukt. Det beredningsunderlag som finns tillgängligt i denna fråga, betänkandet En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24), är emellertid mer än fem år gammalt, vilket medför att förslaget om styrning och uppföljning av verksamheter i kommunal regi behöver remitteras på nytt. Detta kommer att genomföras under våren 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 15. Rskr. 2016/17:349 Riktlinjer för den ekonomiska politiken Prop. 2016/17:100, skr. 2015/16:138, bet. 2016/17:FiU20 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Fi 62), 2018/19:75 (Fi 29), 2019/20:75 (Fi 26), 2020/21:75 (Fi 21) och 2021/22:75 (Fi 16). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om redovisning av sysselsättningseffekter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör redovisa sysselsättningseffekter av de reformer som föreslås och aviseras i budgetpropositionen (bet. 2016/17:FiU20 s. 81). Mot bakgrund av tillkännagivandet redovisades i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 1.5), på samma sätt som i budgetpropositionen för 2020 och budgetpropositionen för 2021, en bedömning av riktningen på de långsiktiga effekterna på sysselsättning, arbetslöshet och arbetade timmar för de föreslagna och aviserade reformerna. Tillkännagivandet behandlades i 2022 års ekonomiska vårproposition (prop. 2021/22:100 s. 45 f.). I propositionen anförde regeringen att den, mot bakgrund av den betydande osäkerhet som är förknippad med beräkningar av långsiktiga sysselsättningseffekter, har bedömt att det inte är ändamålsenligt att redovisa siffersatta effektberäkningar av enskilda reformer. Regeringen beskriver i stället i sina propositioner effekterna av enskilda reformer i kvalitativa ordalag och gör i de ekonomiska vårpropositionerna och budgetpropositionerna en samlad bedömning av reformernas långsiktiga effekter på makroekonomin. Mot bakgrund av de vidtagna åtgärderna, som innebär att den bedömda riktningen och storleksordningen på effekterna för enskilda reformer redovisas samt regeringens bedömning att det inte är ändamålsenligt att redovisa siffersatta effektberäkningar av enskilda reformer, ansågs tillkännagivandet därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2017/18 16. Rskr. 2017/18:180 Statlig förvaltning och statistikfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:FiU25 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 39), 2019/20:75 (I 24), 2020/21:75 (I 16) och 2021/22:75 (I 15). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om digitalisering och it i den statliga förvaltningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör ge samtliga statliga myndigheter i uppdrag att arbeta strategiskt för att öka utbudet av och tillgängligheten till öppna data och se till att de statliga myndigheterna tillgängliggör offentliga handlingar i maskinavläsbart skick (bet. 2017/18:FiU25 s. 9 f.). Regeringen uppdrog den 11 maj 2017 åt Statskontoret att utreda myndigheternas arbete med vidareutnyttjande av information (S2014/3536) samt hinder för vidareutnyttjande av öppna data från statliga myndigheter (Fi2017/02163). Uppdraget redovisades den 1 mars 2018. Regeringen beslutade den 11 maj 2017 om bidrag till OECD, som organisationen skulle använda för att göra en djupgående översyn av Sveriges digitala förvaltning med fokus på öppna data. Översynen redovisades i oktober 2018. Vidare har regeringen i förordningen (2018:1486) med instruktion för Myndigheten för digital förvaltning gett myndigheten i uppgift att främja öppen och datadriven innovation samt tillgängliggörande av öppna data och vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen. Lantmäteriet fick den 2 maj 2019 regeringens uppdrag att analysera budgetära konsekvenser av myndigheters tillgängliggörande av s.k. särskilt värdefulla datamängder samt de potentiella samhällsekonomiska nyttor som ett sådant tillgängliggörande kan ge (I2019/01415), med anledning av kommande genomförandeakter inom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn. Lantmäteriet slutredovisade regeringsuppdraget den 8 juni 2020. Rapporten bereds vidare inom Regeringskansliet. Regeringen uppdrog den 2 maj 2019 åt Myndigheten för digital förvaltning att öka den offentliga förvaltningens förmåga att tillgängliggöra öppna data samt bedriva öppen och datadriven innovation (I2019/01416 och I2019/01020). Den 31 mars 2020 lämnade Myndigheten för digital förvaltning en delrapport med en handlingsplan för tillgängliggörande och vidareutnyttjande av öppna data. En av rekommendationerna i handlingsplanen var att ta fram en nationell datastrategi som baseras på öppenhet som standard. Mot denna bakgrund anförde regeringen följande i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 22 Kommunikationer avsnitt 4.5.1, s. 108): Utvecklingen av AI och användning av digital teknik inom såväl den offentliga förvaltningen som i samhället i stort behöver öka för att Sverige ska vara bäst i världen på att tillvarata digitaliseringens möjligheter. En förutsättning för AI och annan digital teknik är en ökad tillgång till data. Regeringen avser att under 2021 ta fram en strategisk inriktning för data, som bland annat ska bidra till ett ökat utbud av och tillgänglighet till öppna data. Den 29 januari 2021 slutredovisade Myndigheten för digital förvaltning uppdraget. Slutrapporten innehåller rekommendationer och förslag, där det bl.a. framgår att en av effekterna av uppdraget varit att antalet datamängder på Sveriges dataportal mer än tredubblats. Regeringen beslutade den 20 oktober 2021 en nationell datastrategi, Data - en underutnyttjad resurs för Sverige (I2021/02739). Strategin sammanfattar ett antal regeringsbeslut som fattades under året med finansiering från bl.a. det nationella innovationsrådet och utgör ett komplement till den nationella digitaliseringsstrategin och AI-inriktningen och syftar till att främja olika former av öppen och kontrollerad datadelning för ökad tillgång till data för bl.a. artificiell intelligens och digital innovation. Inom ramen för datastrategins genomförande har regeringen uppdragit åt flera myndigheter att bidra till tillgången av data inom sina respektive verksamhetsområden. Rymdstyrelsen fick den 15 oktober 2021 uppdraget att analysera och undersöka hur ett utvecklat nationellt rymddatalabb skulle kunna främja samhällets digitalisering med särskilt fokus på dess betydelse för genomförandet av insatser inom den europeiska datastrategin inklusive överväganden i förhållande till utlysningar om europeiska gemensamma datautrymmen (I2021/02683). Förutsättningar för ett gemensamt och standardiserat gränssnitt för att interagera med data i ett federerat system ska ingå i analysen. Uppdraget redovisades den 1 mars 2022. Arbetsförmedlingen fick den 17 juni 2021 uppdraget att samordna ett myndighetsgemensamt arbete med att utveckla en sammanhållen datainfrastruktur för kompetensförsörjning och livslångt lärande (N2021/01915). I uppdraget ingår bl.a. att utveckla säkra metoder för hantering av individdata, stärka datainfrastrukturen för livslångt lärande genom utveckling av en kvalifikationsdatabas samt att tillgängliggöra, dela och nyttiggöra data för kompetensförsörjning och livslångt lärande. Uppdraget redovisades den 31 januari 2023. Statens väg- och transportforskningsinstitut fick den 26 augusti 2021 uppdraget att bidra till ökad kunskap om elektrifieringen av transporter (I2021/02212). I uppdraget ingår att beskriva hur digitalisering inklusive betydelsen av europeiska gemensamma dataområden, uppkoppling och innovativa lösningar ytterligare kan påskynda och effektivisera elektrifieringen inom transportområdet. Därutöver ska myndigheten genomföra pilotprojekt och ta fram modeller för hur data i praktiken på bästa sätt kan tillgängliggöras, delas och nyttiggöras. Uppdraget redovisades den 1 februari 2022. E-hälsomyndigheten fick den 23 juni respektive den 2 september 2021 uppdragen att skapa en statlig infrastruktur för bilddata för bl.a. förbättrad cancerdiagnostik samt att genomföra en förstudie om digital nationell infrastruktur för nationella kvalitetsregister (S2021/05259 och S2021/06170). Det första uppdraget redovisades den 1 december 2022 och det andra uppdraget redovisades den 1 februari 2023. Socialstyrelsen fick den 1 juli 2021 i uppdrag att kartlägga datamängder av nationellt intresse på hälsodataområdet (S2021/05369). Uppdraget redovisades den 1 oktober 2022. Statistiska centralbyrån fick den 16 september 2021 uppdraget att främja delning och nyttiggörande av data för smart statistik (I2021/02417). Myndigheten ska bl.a. främja delning och nyttiggörande av data i syfte att skapa förutsättningar för smart statistik samt lämna förslag till ny smart statistik baserad på delning av bl.a. mobilitetsdata samt hur smart statistik kan visualiseras på ett enkelt vis. Uppdraget redovisades den 23 februari 2023. Myndigheten för digital förvaltning fick den 17 juni 2021 i uppdrag att främja offentliga aktörers förmåga att dela och nyttiggöra data så att data frigörs för utveckling av bl.a. AI och digital innovation (I2021/01826). I uppdraget ingår att etablera en digital arena för att möjliggöra samverkan kring data och innovation baserad på data. Data ska bl.a. kunna nyttjas och delas inom ramen för de kommande europeiska gemensamma dataområdena. Myndigheten för digital förvaltning ska bl.a. tillhandahålla nationella rekommendationer, riktlinjer och stöd. Genomförandet av uppdraget ska bidra till att skapa en datadriven kultur där data värderas som en strategisk resurs för digital innovation. Uppdraget redovisades den 31 januari 2023. Därtill gav regeringen den 20 oktober 2021 Verket för innovationssystem (Vinnova) i uppdrag att kartlägga och analysera behov av utvecklingsinsatser för datadelning (I2021/02737). Vinnova ska genomföra en kartläggning och analys av bl.a. behovet av kompetensutvecklingsinsatser och vilka kapacitetshöjande insatser som finns i dag för att underlätta för datahantering och datadelning, aktuell spetsforskning inom områdena datahantering och datadelning, relevanta datamarknader och värderingsmodeller för data samt framgångsrika datadelningsexempel. Uppdraget redovisades den 1 juni 2022. Myndigheten för digital förvaltning och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har även som återrapporteringskrav i sina respektive regleringsbrev för 2022 att redovisa hur de har tillhandahållit vägledning i frågor som rör tillgängliggörande av information för vidareutnyttjande enligt den lag som i svensk rätt genomför Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn. Därtill har Vetenskapsrådet sedan 2017 regeringens uppdrag att samordna arbetet med att införa öppen tillgång till forskningsdata. Uppdraget ska redovisas årligen den 10 mars. Regeringen uppdrog den 7 april 2020 åt Myndigheten för digital förvaltning att vara projektledare för Hack for Sweden (I2020/00911), ett samverkansinitiativ mellan 45 myndigheter som syftar till att öka kunskapen om att vidareutnyttja offentliga öppna data hos deltagarna och demonstrera värdet av tillgängliggörande och vidareutnyttjande av öppna data för behovsägarna. Regeringen konstaterar i propositionen Den offentliga sektorns tillgängliggörande av data (prop. 2021/22:225 s. 61 f.) att genom förslaget i propositionen om en ny lag om den offentliga sektorns tillgängliggörande av data, som ur ett rättsligt perspektiv främjar och stöder den offentliga förvaltningens arbete med att tillgängliggöra öppna data, och med de åtgärder som vidtagits så är tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 17. Rskr. 2017/18:356 Ökade tillståndskrav och särskilda regler för upphandling inom välfärden Prop. 2017/18:158, bet. 2017/18:FiU43 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 67), 2019/20:75 (Fi 36), 2020/21:75 (Fi 28) och 2021/22:75 (Fi 21). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4 om att värna mångfalden genom att inte försvåra för mindre aktörer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag som säkerställer att tillståndskrav samt ägar- och ledningsprövning inte medför otillbörliga hinder att etablera sig och verka på välfärdsområdet, i synnerhet när det gäller små aktörers - såsom kooperativ - möjligheter (bet. 2017/18:FiU43 s. 28 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2017/18:4111 yrkande 2 och 2017/18:4119 yrkande 3. Regeringen behandlade tillkännagivandet i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.5.5). I budgetpropositionen anförde regeringen att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) 2019 fick i uppdrag att analysera nuvarande regelverk för tillståndsprövning inom vård och omsorg samt möjligheten att förenkla ägar- och ledningsprövningar och att myndigheten i april 2021 lämnade rapporten Analys av regelverket för tillståndsprövning - Slutrapport (IVO 2021-4). Vidare redovisade regeringen att IVO i oktober 2021 fick i uppdrag att redovisa sitt arbete för att minska handläggningstiderna för tillståndsprövning inom socialtjänsten och att IVO i mars 2022 redovisade uppdraget i rapporten Redovisning av arbetet för att minska handläggningstider gällande verksamheten för tillståndsprövning inom socialtjänsten. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 18. Rskr. 2017/18:357 Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistans-ersättningen och skollagsreglerad verksamhet Prop. 2017/18:159, bet. 2017/18:FiU44 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Fi 68), 2019/20:75 (Fi 37), 2020/21:75 (Fi 29) och 2021/22:75 (Fi 22). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om nationella kvalitetskrav m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om att inrätta nationella kvalitetskrav för de verksamheter som bedrivs inom välfärdens områden (bet. 2017/18:FiU44 s. 17 f.) och därmed bifallit motion 2017/18:4112 yrkande 2. Den 28 september 2021 gav regeringen Statens skolverk (Skolverket) i uppdrag (U2021/03837) att föreslå nationella målsättningar för de skolformer för vilka det i dag inte finns nationella målsättningar och för fritidshemmet. Skolverket skulle vid behov föreslå justeringar av befintliga nationella målsättningar (U2018/03428). Skolverket skulle vidare ta fram och utveckla delmål och indikatorer för uppföljning och analys av huvudmännens verksamhet och resultaten av denna verksamhet. Skolverket skulle även identifiera, sammanställa och utveckla framgångsfaktorer för effektiv skolutveckling. Den 30 april 2022 redovisade Skolverket uppdraget i den del som avsåg de nationella målsättningarna (U2022/01893). Den 8 juni 2022 beslutade riksdagen i enlighet med propositionen Skolans arbete med trygghet och studiero (prop. 2021/22:160) om skärpningar i skollagens (2010:800) bestämmelser om skolornas och huvudmännens ansvar att bedriva systematiskt kvalitetsarbete (bet. 2021/22:UbU28, rskr. 2021/22:364). Riksdagen beslutade, vid samma tillfälle, om ett bemyndigande i skollagen för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas samt om ändringar i bestämmelsen om hur Skolverket ska formulera sina förelägganden. Dessa åtgärder syftar till att Statens skolinspektion ska kunna få vitesförelägganden utdömda i domstol vid brister i det systematiska kvalitetsarbetet. Ändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022. Den 2 februari 2022 beslutade riksdagen i enlighet med propositionen Ökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister (prop. 2021/22:45), som bl.a. innehåller bestämmelser om att Skolinspektionen ska få större möjligheter att stänga både kommunala och fristående skolor som har allvarliga och återkommande brister (bet. 2021/22:UbU10, rskr. 2021/22:136). Regeringen gav den 22 december 2020 en utredare i uppdrag att föreslå en äldreomsorgslag som kompletterar socialtjänstlagen med särskilda bestämmelser om vård och omsorg om äldre och som bl.a. innehåller bestämmelser om en nationell omsorgsplan (dir. 2020:142). Syftet med utredningen var att långsiktigt stärka förutsättningarna för äldreomsorgen samt tydliggöra dess uppdrag och innehåll. Den 28 juni 2022 överlämnades betänkandet Ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer (SOU 2022:41). Betänkandet remitterades den 12 juli 2022 och remisstiden gick ut den 15 november 2022. Ärendet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2018/19 19. Rskr. 2018/19:288 Vårändringsbudget för 2019 Prop. 2018/19:99, bet. 2018/19:FiU21 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 75), 2020/21:75 (Fi 36) och 2021/22:75 (Fi 24). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om lagstiftning och andra förslag som ligger till grund för inkomst-beräkning, g)-j): Ny information har under 2022 tillkommit i beredningen av ärendet i fråga om fastigheten Stockholm Kungliga Myntet. När det gäller fastigheten Stockholm Ladugårdsbron 14 har ett förnyat underlag begärts in från Statens fastighetsverk under 2022. Underlaget ingår i den fortsatta beredningen av ärendet. Följande punkter är inte slutbehandlade: Lagstiftning och andra förslag som ligger tillgrund för inkomstberäkning, g)-j). Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, e): Den 22 december 2022 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Lunds universitet. Punkten är inte slutbehandlad. 20. Rskr. 2018/19:291 Stärkta åtgärder mot penningtvätt Bet. 2018/19:FiU42 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 77), 2020/21:75 (Fi 37) och 2021/22:75 (Fi 25). Skrivelsen är slutbehandlad. Om stärkta åtgärder mot penningtvätt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast ska utreda vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas för att stärka arbetet mot penningtvätt (bet. 2018/19:FiU42 s. 9 f.). Den 7 november 2019 beslutade regeringen kommittédirektiv Stärkta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (dir. 2019:80). Utredningen lämnade betänkandet Stärkta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism den 31 maj 2021 (SOU 2021:42). Betänkandet - som har remissbehandlats - ligger till grund för propositionen Samverkan mot penningtvätt och finansiering av terrorism (prop. 2021/22:251). I den behandlade regeringen tillkännagivandet. För det första gjordes bedömningen att Finansinspektionen har goda förutsättningar för att utöva effektiv tillsyn över verksamhetsutövare. För det andra gjordes bedömningen att myndighetsstrukturen på området inte utgör hinder mot en effektiv bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. För det tredje gjordes bedömningen att propositionens lagförslag om samverkan mot penningtvätt och finansiering av terrorism skapar förutsättningar för informationsutbyte mellan myndigheter och banker. Tillkännagivandet bedömdes därför vara tillgodosett och därmed slutbehandlat (prop. 2021/22:251 avsnitt 3 och 10.1). Punkten är slutbehandlad. 21. Rskr. 2018/19:299 Beskattning av uthyrning av vårdpersonal Bet. 2018/19:SkU25 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 80), 2020/21:75 (Fi 39) och 2021/22:75 (Fi 26). Skrivelsen är slutbehandlad. Om beskattning av uthyrning av vårdpersonal*: Riksdagen har tillkänna-gett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska göra en konsekvensanalys av Skatteverkets tolkning att konsult-lösningar i vården är mervärdesskattepliktiga och vid behov återkomma med ett förslag som neutraliserar konsekvenserna för vårdgivare och patienter snarast möjligt (bet. 2018/19:SkU25 s. 7). Den 27 februari 2020 beslutade regeringen kommittédirektiv Mervärdesskatt vid inhyrd personal för vård och social omsorg (dir. 2020:20). Utredningen lämnade sitt betänkande Mervärdesskatt vid inhyrd personal för vård och social omsorg (SOU 2021:40) den 1 juni 2021. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 3 avsnitt 2.5.1) bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat mot bakgrund av avsatta statsbidrag under perioden 2020-2022. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2019/20 22. Rskr. 2019/20:48 En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning Prop. 2018/19:162, bet. 2019/20:KU3 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (Fi 96), 2020/21:75 (Fi 43) och 2021/22:75 (Fi 28). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om att inhämta och beakta synpunkter vid ändringlklkar i region-indelningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till bestämmelser om att inhämta och beakta synpunkter vid ändringar i regionindelningen som i allt väsentligt motsvarar de bestämmelser som gäller vid ändringar i kommunindelningen (bet. 2019/20:KU3 s. 14 f.) och därmed delvis bifallit motion 2019/20:363. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 23. Rskr. 2019/20:74 Skydd av Sveriges säkerhet vid radioanvändning Prop. 2019/20:15, mot. 2019/20:3387 yrkande 3, bet. 2019/20:TU4 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 50), 2020/21:75 (I 26) och 2021/22:75 (I 25). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om instansordning vid överklagan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör se över möjligheten för Säkerhetspolisen och Försvarsmakten att överklaga beviljande eller återkallande av tillstånd till regeringen när det är motiverat utifrån Sveriges säkerhet (bet. 2019/20:TU4 s. 13). Frågan har beretts inom ramen för genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1972 av den 11 december 2018 om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation. Ytterligare överväganden krävs dock varför frågan inte behandlas i propositionen Genomförande av direktivet om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation (prop. 2021/22:136). Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 24. Rskr. 2019/20:186 Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor Skr. 2019/20:66, bet. 2019/20:FiU22 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 61) och 2021/22:75 (Fi 32). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om amorteringskravet och andra frågor om makrotillsyn och hushållens skuldsättning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen samlat bör utvärdera effekterna av makrotillsynsåtgärder och även återkomma med förslag till åtgärder för att underlätta för förstagångsköpare på bostadsmarknaden (bet. 2019/20:FiU22 s. 24 f.). Regeringen har den 20 december 2020 gett Finansinspektionen i uppdrag att göra en samlad utvärdering av effekterna av vidtagna makrotillsynsåtgärder. Uppdraget redovisades den 30 juni 2021. Utvärderingen visar att de åtgärder som Finansinspektionen vidtagit har bidragit till att bromsa både skuldtillväxten och bostadsprisutvecklingen och att fler hushåll amorterat på sina bolån. Åtgärderna har därutöver motverkat att långivare använder höga belåningsgrader eller låg amortering som konkurrensmedel. Sammantaget har Finansinspektionens åtgärder lett till att hushållen hade större motståndskraft att klara av både effekter till följd av pandemin och ränteuppgångar under 2021 än vad de annars skulle ha haft. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 2) behandlade regeringen tillkännagivandet och instämde i Finansinspektionens bedömning. Tillkännagivandet bedömdes därför vara tillgodosett när det gäller utvärdering av makrotillsynsåtgärder (prop. 2022/23:1 utg.omr. 2 avsnitt 3.3.1). Regeringen beslutade den 3 december 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag på åtgärder för att underlätta för hushåll som för första gången ska köpa en bostad (förstagångsköpare) (dir. 2020:125). Regeringen beslutade den 2 september 2021 att ge utredningen förlängd utredningstid (dir. 2021:66). Utredningen överlämnade den 4 april 2022 sitt betänkande Startlån till förstagångsköpare av bostad (SOU 2022:12). Betänkandet har remitterats och bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 25. Rskr. 2019/20:191 Presentation av betalningssätt vid marknadsföring av betaltjänster online Prop. 2019/20:79, bet. 2019/20:FiU37 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 63) och 2021/22:75 (Fi 33). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om utvärdering av lagstiftningens effekter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utvärdering av den nya lagstiftningen (bet. 2019/20:FiU37 s. 5 f.). Regeringen har den 22 december 2020 gett Finansinspektionen i uppdrag att, i samverkan med Konsumentverket, följa upp och utvärdera lagstiftningen. Uppdraget redovisades den 1 juli 2021. Finansinspektionen konstaterar att kravet har tillämpats under en för kort tid för att en uttömmande utvärdering ska kunna göras. Men enligt myndighetens bedömning har kravet bidragit till att minska riskerna för att konsumenter lockas till oöverlagda krediter vid e-handel. I propositionen Betaltjänster - några förtydliganden (prop. 2021/22:202) behandlade regeringen tillkännagivandet och instämde i Finansinspektionens bedömning. Tillkännagivandet bedömdes därför vara tillgodosett och slutbehandlat (prop. 2021/22:202 avsnitt 3 och 7.1). Punkten är slutbehandlad. 26. Rskr. 2019/20:257 Polisfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:JuU25 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 78) och 2021/22:75 (Fi 36). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 54 om Tullverkets brottsbekämpande verksamhet m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Tullverkets brottsbekämpande verksamhet (bet. 2019/20:JuU25 s. 152 f.). Riksdagen beslutade propositionen Tullverket ges en utökad möjlighet att ingripa mot brott (prop. 2020/21:192) den 23 juni 2021. Genom förslagen i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet delvis var tillgodosett. Lagändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2021. I budgetpropositionen för 2022 föreslog regeringen att Tullverket skulle tilldelas extra medel för bl.a. brottsbekämpning (prop. 2021/22:1 utg.omr. 3, bet. 2021/22:SkU1, rskr. 2021/22:100). Genom dessa åtgärder ansåg regeringen i budgetpropositionen för 2023 att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4 avsnitt 3.7). Punkten är slutbehandlad. 27. Rskr. 2019/20:340 Vårändringsbudget för 2020 Prop. 2019/20:99, bet. 2019/20:FiU21 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 84) och 2021/22:75 (Fi 38). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, c): Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Lunds universitet. Punkten är inte slutbehandlad. 28. Rskr. 2019/20:364 Extra ändringsbudget för 2020 - Ersättning till riskgrupper, kapitalinsatser i statligt ägda företag och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 46) och 2021/22:75 (N 34). Skrivelsen är slutbehandlad. Om utgiftsområde 24 Näringsliv: e) om Arlandas framtid*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Arlandas framtid (bet. 2019/20:FiU62 s. 17). Regeringskansliet har under 2021 gett en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att bl.a. beskriva och redovisa åtgärder för att säkra nödvändig kapacitet vid Arlanda flygplats vid en avveckling av Bromma flygplats. Bokstavsutredaren redovisade sitt uppdrag i promemorian Bromma flygplats - underlag för avveckling av drift och verksamhet (Ds 2021:25). Promemorian remitterades i september 2021 med en remisstid till den 20 december 2021. Vidare har Regeringskansliet den 15 februari 2022 gett en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att ta fram en plan för utveckling och utökning av Arlanda flygplats, inklusive miljötillstånd, för att säkra tillräcklig flygkapacitet i Stockholmsområdet baserat på tillförlitliga prognoser. Bokstavsutredaren redovisade den 14 juni 2022 sitt uppdrag i promemorian Arlanda flygplats - en plan för framtiden (Ds 2022:11). I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.5) återrapporterade regeringen kring hanteringen av tillkännagivandet och konstaterade att tillkännagivandet inte medför något behov av aktiva åtgärder från regeringens sida samt bedömde att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2020/21 29. Rskr. 2020/21:12 Utvidgad förundersökningsrätt för Tullverket Prop. 2019/20:169, bet. 2020/21:JuU2 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 102) och 2021/22:75 (Fi 41). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om Tullverkets brottsbekämpande verksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ytterligare stärka Tullverkets brottsbekämpande verksamhet (bet. 2020/21:JuU2 s. 5 f.) och därmed bifallit motionerna 2019/20:3638 yrkandena 1 och 2 samt 2019/20:3639. Den 23 juni 2021 beslutade riksdagen propositionen Tullverket ges en utökad möjlighet att ingripa mot brott (prop. 2020/21:192). I propositionen ansåg regeringen att förslagen om att Tullverket ges en möjlighet att ingripa mot brott som inte faller inom myndighetens verksamhetsområde samt genom tillsättandet av Tullbefogenhetsutredningen som bl.a. har till uppgift att lämna förslag om en samlad lagstiftning om Tullverkets befogenheter, att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. I justitieutskottets betänkande över propositionen Tullverket ges en utökad möjlighet att ingripa mot brott (prop. 2020/21:192) angav utskottet att utskottet inte hade något att invända mot den redovisning som regeringen lämnat rörande beredningen av utskottets tidigare tillkännagivanden (2020/21:JuU37 s. 17). Detta uppfattade regeringen som att riksdagen accepterade att tillkännagivandet var slutbehandlat. Regeringen redovisade tillkännagivandet som slutbehandlat i föregående års skrivelse 75 (skr. 2021/22:75, Fi 41). I konstitutionsutskottets betänkande 2021/22:KU21 anför justitieutskottet att utskottet inte anser att tillkännagivandet är tillgodosett. Skälen för detta är enligt utskottet att den nya regleringen enbart ger Tullverket rätt att agera när den av en slump hittar smuggelgods. Tillkännagivandet innebär enligt utskottet att Tullverket ska kunna vara brottsbekämpande och på egen hand agera för att hindra smuggelgods från att föras ut ur landet, vilket myndigheten i dag fortfarande inte kan. Den omständigheten att regeringen tillsatt en utredning om en samlad lagstiftning om Tullverkets befogenheter ändrar inte utskottets bedömning. Punkten står därför åter som öppen. 30. Rskr. 2020/21:63 Statens budget 2021 - rambeslutet Prop. 2019:20:122, prop. 2020/21:1 och prop. 2020/21:14, bet. 2020/21:FiU1 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 115) och 2021/22:75 (Fi 42). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, a) utgiftstak för staten 2020-2023, d) beräkningen av inkomster i statens budget 2021, j) ålderspensionssystemets utgifter 2021 och punkt 7 om bemyndiganden för ramanslag: Skrivelsen har i dessa delar behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2021 (skr. 2021/22:101 avsnitt 2). Punkterna är slutbehandlade. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, c) övriga utgifter i statens budget 2021: Den 21 januari 2021 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2021 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Samma dag beslutade regeringen att skriva av ärendet i de delar som avser godkännande av beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2021 och beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2021. Skrivelsen har i den del som avser den kassamässiga korrigeringen för 2021 behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2021 (skr. 2021/22:101 avsnitt 2). Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, i) övriga förslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster 2021, 1 och 2: Regeringen medgav i beslut den 16 december 2021 Statens fastighetsverk att under 2022 eller 2023 överlåta fastigheterna Stockholm Cepheus 2 och 3 till ett belopp om lägst 120 000 000 kronor (Fi2017/04023). Överlåtelseavtal tecknades den 21 december 2022. Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att slutbehandlas genom att en redovisning lämnas i budgetpropositionen för 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2 i), 1 och 2. 31. Rskr. 2020/21:116 Ändringar i regelverket om kapitaltäckning Prop. 2020/21:36, bet. 2020/21:FiU37 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 128) och 2021/22:75 (Fi 44). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om särskild hänsyn till offentliga utvecklingskreditinstitut*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen noga bör följa upp hur den nya lagstiftningen fungerar för offentliga utvecklingsinstitut med beaktande av deras särskilda verksam-het, affärsmodell och ändamål med kreditgivningen (bet. 2020/21:FiU37 s. 20 f.) och därmed delvis bifallit motion 2020/21:3751 yrkande 2. Finansinspektionen har fått i uppdrag att redovisa hur tillsynen av de nya kapitaltäckningsreglerna påverkade offentliga utvecklingskreditinstituts affärsmodell och verksamhet. Uppdraget redovisades den 2 mars 2022. Det finns enligt Finansinspektionen bara ett svenskt kreditinstitut som tillämpar bestämmelserna om offentliga utvecklingskreditinstitut i EU:s tillsynsförordning (Kommuninvest i Sverige AB). Finansinspektionen bedömer sammanfattningsvis att ändringarna i regelverket har haft en begränsad påverkan för offentliga utvecklingskreditinstitut. Det beror på att ändringarna i regelverket ligger i linje med hur Finansinspektionen har tillämpat regelverket sedan den 2 augusti 2014. Den ökade kapitaliseringen hos institutet under de senaste åren till följd av ändringar i regelverket bedöms ha ökat institutets förmåga att stå emot finansiella påfrestningar. I vilken mån regelverket har försvårat eller minskat möjligheten för institutet att förse kommuner med stabil och kostnadseffektiv finansiering är svårare att uttala sig om. Såvitt Finansinspektionen kan bedöma tyder dock inget på att ändringarna i regelverket har inneburit någon avgörande begränsning för institutet i detta avseende. I propositionen Betaltjänster - några förtydliganden (prop. 2021/22:202) behandlade regeringen tillkännagivandet och instämde i Finansinspektionens bedömning. Tillkännagivandet bedömdes därför vara tillgodosett och slutbehandlat (prop. 2021/22:202 avsnitt 3 och 7.2). Punkten är slutbehandlad. 32. Rskr. 2020/21:129 Riksrevisionens rapport om tillväxthämmande incitament i den kommunala inkomstutjämningen Skr. 2020/21:28, bet. 2020/21:FiU15 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 129) och 2021/22:75 (Fi 45). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om översyn och analys av det kommunalekonomiska utjämnings-systemet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över hela det kommunalekonomiska utjämningssystemet med fokus på utveckling, tillväxt och likvärdig service i hela landet (bet. 2020/21:FiU15 s. 5 f.). I budgetpropositionen för 2023 redovisades att regeringen den 28 april 2022 beslutat att tillsätta en parlamentarisk kommitté i syfte att se över hela det kommunalekonomiska utjämningssystemet (Fi2022/02969). Tillkännagivandet bedömdes därför vara tillgodosett och slutbehandlat (prop. 2022/23:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.5.4). Punkten är slutbehandlad. 33. Rskr. 2020/21:153 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:FiU5 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 134) och 2021/22:75 (Fi 47). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 27, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Skrivelsen har i denna del behandlats i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 27 avsnitt 2.5). Punkten är slutbehandlad. 34. Rskr. 2020/21:163 Mer träffsäkra krisstöd för företag för att möta coronapandemins konsekvenser Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:FiU38 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 48). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regelverket för korttidspermitteringar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör se över reglerna om korttidspermittering för att underlätta för företag inom hårt drabbade branscher (bet. 2020/21:FiU38 s. 5 f.). Den 10 juni 2021 beslutade regeringen Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:208). I propositionen lämnades bl.a. förslag till lagstiftning som innebar att det förstärkta stödet vid korttidsarbete som gällde under perioden december 2020-juni 2021 förlängdes med ytterligare tre månader t.o.m. september samma år. Med beaktande av bl.a. tillkännagivandet föreslogs en ny s.k. jämförelsemånad under förlängningen av stödet. Genom att bestämma en ny jämförelsemånad har större hänsyn kunnat tas till arbetsgivare med säsongsberoende verksamheter (prop. 2020/21:208 s. 17). Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete (dir. 2021:79). Kommittén ska bl.a. se över om det går att förenkla regelverket och göra det mer flexibelt. Vid kommitténs utvärdering av stödet ska betydelsen för olika branscher och för arbetsgivare som bedriver säsongsberoende verksamhet beaktas. Kommitténs förslag har remitterats och remissvaren ska komma in till Finansdepartementet senast den 24 mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 35. Rskr. 2020/21:175 Extra ändringsbudget för 2021 - Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2020/21:77, bet. 2020/21:FiU40 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 50). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2021 - Stöd till företag, medel för vaccinering och andra åtgärder med anledning av coronaviruset, ändringar i statens budget för 2021, a): Skrivelsen har i denna del behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2021 (skr. 2021/22:101 avsnitt 2). Punkten är slutbehandlad. 36. Rskr. 2020/21:182 Extra ändringsbudget för 2021 - Förstärkta stöd till företag, nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2020/21:83, bet. 2020/21:FiU42 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 51). Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändringar i statens budget för 2021, a): Skrivelsen har i denna del behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2021 (skr. 2021/22:101 avsnitt 2). Punkten är slutbehandlad. 37. Rskr. 2020/21:248 Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjuk-försäkringsområdet, stöd till företag, kultur och idrott samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2020/21:166, bet. 2020/21:FiU49 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 69). Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändringar i statens budget för 2021, a): Skrivelsen har i denna del behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2021 (skr. 2021/22:101 avsnitt 2). Punkten är slutbehandlad. 38. Rskr. 2020/21:267 Konsumenträtt Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:CU12 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 70). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 25 om konsumentvägledning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör se över hur den kommunala konsumentvägledningen kan stärkas och utvecklas (bet. 2020/21:CU12 s. 99 f.). Regeringen beslutade den 20 februari 2020 att ge Konsumentverket i uppdrag att identifiera och stödja olika samhällsaktörer som har förutsättningar att hjälpa konsumenter i särskilt behov av stöd med att ta till vara sina intressen i samband med köp och med att hantera privatekonomiska problem. Konsumentverket redovisade den 27 februari 2023 genomförandet av uppdraget och det resultat som uppnåtts. En första lägesrapport lämnades i Konsumentverkets årsredovisning för 2020 och ytterligare en lägesrapport lämnades i årsredovisningen för 2021. Ansvarigt statsråd genomförde i oktober 2021 flera möten med representanter från kommuner och civilsamhället för att diskutera konsumentvägledning, inklusive ett seminarium tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner i oktober 2021 riktat till förtroendevalda och förvaltningschefer i samtliga kommuner. Under våren 2022 har ansvarigt statsråd haft ytterligare kontakter med bl.a. Konsumentvägledarnas förening, och inhämtat information om verksamheten och tagit del av föreningens synpunkter på behov av stöd till konsumenter, se också riksdagens skrivelse 2021/22:213 (jfr Fi 69). Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 39. Rskr. 2020/21:302 En utvidgad bidragsbrottslag Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:SfU26 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 79). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om en utvidgad bidragsbrottslag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utvidgning av bidragsbrottslagen (bet. 2020/21:SfU26 s. 5). Den 31 mars 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven Ett effektivt straffrättsligt skydd för statliga stöd till företag (dir. 2022:25). Enligt direktiven ska en särskild utredare undersöka hur ett straffrättsligt skydd, motsvarande det som i bidragsbrottslagen (2007:612) finns för ekonomiska förmåner och stöd till enskilda personer, kan införas även för statliga stöd till företag och andra juridiska personer. Utredaren ska bl.a. kartlägga och analysera statliga stöd till företag och andra juridiska personer, identifiera vilka stöd som har behov av ett särskilt straffrättsligt skydd i förhållande till vad som gäller i dag samt föreslå hur ett sådant straffrättsligt skydd bör utformas. Utredaren ska samtidigt överväga om tillämpningsområdet för lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen bör utvidgas och t.ex. omfatta felaktiga utbetalningar av statliga stöd till företag och andra juridiska personer. Syftet med utredningen är att stärka skyddet för de statliga stödsystemen genom effektiva och ändamålsenliga bestämmelser för att motverka och lagföra brott riktade mot dessa system. Uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 40. Rskr. 2020/21:321 Åtgärder avseende stöd vid korttidsarbete Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:NU30 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 82). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om kortare handläggningstider*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kortare handläggningstider (bet. 2020/21:NU30 s. 8 f.). Enligt utskottet bör regeringen säkerställa att handläggningstiderna för stöd vid korttidsarbete förkortas ytterligare. Medel har tillförts Tillväxtverket genom Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:419). I och med anslagsförstärkningen bedömde regeringen att Tillväxtverket fick nödvändiga finansiella förutsättningar för att förkorta handläggningstiderna i de fall det var möjligt (prop. 2020/21:208 s. 46). Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete. Bland annat ska kommittén överväga lagändringar som säkerställer en snabb handläggning, exempelvis en tidsgaranti (dir. 2021:79). Kommitténs förslag har remitterats och remissvaren ska komma in till Finansdepartementet senast den 24 mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om särskilda straffbestämmelser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om särskilda straffbestämmelser (bet. 2020/21:NU30 s. 13). Enligt utskottet bör regeringen skyndsamt se över möjligheten att införa särskilda straffbestämmelser för stöd vid korttidsarbete. Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete. Bland annat ska kommittén se över möjligheten att införa särskilda straffbestämmelser (dir. 2021:79). Kommitténs förslag har remitterats och remissvaren ska komma in till Finansdepartementet senast den 24 mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om proportionalitet vid avstämning och återkrav*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ökad proportionalitet vid avstämningar och återkrav (bet. 2020/21:NU30 s. 16 f.). Enligt utskottet bör regeringen skyndsamt utreda hur proportionaliteten vid avstämningar och återkrav av preliminärt stöd kan ökas. Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete. Bland annat ska kommittén se över bestämmelserna om återbetalningsskyldighet och återkrav av stöd (dir. 2021:79). Kommitténs förslag har remitterats och remissvaren ska komma in till Finansdepartementet senast den 24 mars 2023. Regeringen lämnade vidare den 23 september 2021 propositionen En möjlighet till ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete och ett nytt förfarande vid sen anmälan om avstämning (prop. 2021/22:14) till riksdagen med förslag om att arbetsgivare som har blivit återbetalningsskyldiga för preliminärt stöd, med anledning av att deras anmälan om avstämning har kommit in för sent, i vissa fall ska kunna lämna in en ny anmälan om avstämning av preliminärt stöd. Därigenom får de arbetsgivare som brustit i sin anmälningsskyldighet och blivit återbetalningsskyldiga en möjlighet att ändå få slutligt stöd. I propositionen föreslås även ett nytt förfarande vid sen anmälan om avstämning för att öka förutsebarheten och rättssäkerheten samt säkerställa att kravet på proportionalitet upprätthålls. Riksdagen har antagit regeringens förslag (bet. 2021/22:NU6, rskr. 2021/22:16). Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 och 3. 41. Rskr. 2020/21:385 Vårändringsbudget för 2021 samt extra ändringsbudget - förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifterna för 19-23-åringar under juni-augusti 2021 Prop. 2020/21:99, prop. 2020/21:202, bet. 2020/21:FiU21 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 95). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, b): Riksdagen bemyndigade regeringen att under 2021 göra utfästelser om utveckling av det svenska Gripensystemet som innebär en harmonisering av det svenska stridsflyget med det finländska, under förutsättning att Finland beslutar om anskaffning av Jas 39 Gripen som nytt stridsflygsystem. Den 20 september 2021 beslutade regeringen via budgetpropositionen för 2022 utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap om ett ökat bemyndigande om ekonomiska åtaganden för anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar. Punkten är inte slutbehandlad. Om utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, c): Riksdagen godkände som en riktlinje att utgifter hänförliga till genomförandet av utvecklingen enligt punkt b) hanteras genom anpassningar av Försvarsmaktens verksamhet på stridsflygområdet, med inkomster som uppkommer i samband med försäljningen av Jas 39 Gripen och med ökade anslag under perioden 2026-2032. Finland aviserade i december 2021 att man inte kommer att anskaffa Jas 39 Gripen. Regeringen har inte fattat något beslut om utgifter hänförliga till genomförandet av utvecklingen enligt punkt b). Punkten är inte slutbehandlad. Om utgiftsområde 24 Näringsliv, b): Riksdagen har bemyndigat regeringen att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att avveckla Orio AB genom likvidation. Regeringen beslutade den 7 juni 2022 att sälja Orio AB till Hedin Mobility Group AB, vilket redovisades i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.5). Försäljningen slutfördes den 9 juni 2022, se även riksdagens skrivelser 2010/11:132 (jfr Fi 4) och 2012/13:287 (jfr Fi 7). Punkten är slutbehandlad. Om ändrad inkomstberäkning: Skrivelsen har i denna del behandlats i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2021 (skr. 2021/22:101 avsnitt 2). Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: om utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap, b) och c). 42. Rskr. 2020/21:414 Tullverket ges en utökad möjlighet att ingripa mot brott Prop. 2020/21:192, bet. 2020/21:JuU37 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 102). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om en ny samlad lagstiftning om Tullverkets befogenheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en utökning av Tullverkets befogenheter (bet. 2020/21:JuU37 s. 16 f.). Den 29 april 2021 beslutade regeringen direktiven En samlad lagstiftning om Tullverkets befogenheter (dir. 2021:28). Uppdraget skulle enligt ursprungsdirektiven redovisas senast den 16 maj 2022. Den 13 april 2022 beslutade regeringen att utredningstiden förlängs. Uppdraget ska i stället slutredovisas senast den 14 juli 2023. Tullbefogenhetsutredningen (Fi 2021:04) har den 2 september 2022 lämnat delbetänkandet Tullverkets rättsliga befogenheter i en ny tid (SOU 2022:48). Delbetänkandet har remitterats och ärendet bereds nu inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om Tullverkets uppdrag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett utökat uppdrag för Tullverket att kontrollera utförsel av varor (bet. 2020/21:JuU37 s. 17). Den 13 april 2022 beslutade regeringen att utredningstiden för Tullbefogenhetsutredningen (Fi 2021:04) förlängs. Uppdraget ska i stället slutredovisas senast den 14 juli 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 7 om införande av utförsel av stöldgods som brott enligt smugglingslagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att utförsel av stöldgods ska utgöra ett brott enligt smugglingslagen (bet. 2020/21:JuU37 s. 17 f.). Den 13 april 2022 beslutade regeringen att utredningstiden för Tullbefogenhetsutredningen (Fi 2021:04) förlängs. Uppdraget ska i stället slutredovisas senast den 14 juli 2023. Enligt tilläggsdirektiven ska utredaren analysera och ta ställning till om Tullverket bör få utökade möjligheter att göra fler kontroller av utförsel av varor, analysera behovet och möjligheterna att göra utförsel av stöldgods till ett brott enligt lagen (2000:1225) om straff för smuggling, och vid behov lämna nödvändiga författningsförslag (dir. 2022:29). Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 5 och 7. 43. Rskr. 2020/21:416 Extra ändringsbudget för 2021 - Förlängda ersättningar på sjuk-försäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder Prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 103). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om stöd vid korttidsarbete för säsongsvarierande verksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om flexibiliteten i regelverket för stöd vid korttidsarbete för säsongs-varierande verksamhet (bet. 2020/21:FiU52 s. 26). Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete. Kommittén ska bl.a. analysera om regelverket kan förenklas och göras mer flexibelt (dir. 2021:79). Kommitténs förslag har remitterats och remissvaren ska komma in till Finansdepartementet senast den 24 mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2021/22 44. Rskr. 2021/22:16 En möjlighet till ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete och ett nytt förfarande vid sen anmälan om avstämning Prop. 2021/22:14, bet. 2021/22:NU6 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 109). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om effekter av försenat eller uteblivet stöd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör analysera i vilken utsträckning företag hamnat hos Kronofogden utan egen förskyllan genom att utlovat stöd med anledning av coronaviruset försenats eller uteblivit, och vid behov ta initiativ för att hantera de problem som uppkommit för dessa företag på grund av detta (bet. 2021/22:NU6 s. 5 f.). Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som ska se över stödet vid korttidsarbete (dir. 2021:79). Kommittén ska bl.a. utvärdera stödets betydelse för konkurser samt företagens möjligheter att återstarta efter krisen. Kommitténs förslag har remitterats och remissvaren ska komma in till Finansdepartementet senast den 24 mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 45. Rskr. 2021/22:27 Riksrevisionens rapport om administration i statliga myndigheter Skr. 2020/21:218, bet. 2021/22:FiU12 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 111). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om Riksrevisionens rapport om administrationen i statliga myndigheter: Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i samband med att punkten 2 om anslutning till Statens servicecenter slutbehandlas. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om anslutning till Statens servicecenter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör vidta åtgärder för att fler myndigheter ska ansluta sig till Statens servicecenters verksamhet för att på så sätt främja en kostnadseffektiv administration i den statliga förvaltningen. De myndigheter som väljer egna lösningar ska lämna en redogörelse för orsakerna till detta och de faktiska kostnaderna för de egna lösningarna i jämförelse med vad de hade fått betala för de gemensamma lösningar som finns via Statens servicecenter. Därutöver bör regeringen utreda förutsättningarna för att kommuner och regioner ska kunna ansluta sig till Statens servicecenter (bet. 2021/22:FiU12 s. 9 f.). Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret 2023 avseende Statens servicecenter angett att Statens servicecenter ska verka för att antalet myndigheter som är anslutna till myndighetens lönetjänst respektive e-handelstjänst ökar till att omfatta 60 respektive 40 procent av antalet anställda i staten 2025. Den 7 juli 2022 beslutade regeringen kommittédirektiven En effektivare samordning av administrativa tjänster genom Statens Servicecenter (dir. 2022:107). Enligt direktiven ges en särskild utredare i uppdrag att bl.a. utvärdera hur centraliseringen av administrativa tjänster till Statens servicecenter har påverkat effektiviteten i den statliga administrationen, förutsättningarna för en ökad anslutning till Statens servicecenters tjänster och vilka ytterligare tjänster som kan samordnas genom myndigheten och som leder till en ökad effektivitet i den statliga administrationen. Vidare ska förutsättningarna för att kommuner och regioner ska kunna ansluta sig till Statens servicecenters administrativa tjänster utredas. Utredningen ska lämna sitt betänkande den 15 september 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 46. Rskr. 2021/22:31 Ett förenklat upphandlingsregelverk Prop. 2021/22:5, bet. 2021/22:FiU14 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 113). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om utvärdering av lagstiftningen om offentlig upphandling avseende små företag och idéburna aktörer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utvärdera lagstiftningen om offentlig upphandling och se över möjligheterna att öka förutsättningarna för små företag och ideella aktörer att delta i upphandlingar och vinna upphandlingskontrakt i syfte att säkra deras möjligheter att delta i upphandlingar (bet. 2021/22:FiU14 s. 19 f.). Den lagstiftning som införts efter förslag i propositionen Ett förenklat upphandlingsregelverk (prop. 2021/22:5) trädde i kraft den 1 februari 2022. Upphandlingsmyndigheten har i sitt regleringsbrev för 2023 fått i uppdrag att, mot bakgrund av det förenklade upphandlingsregelverket, följa upp och analysera i vilken utsträckning små företag och idéburna aktörer deltar i offentlig upphandling. Uppföljningen ska belysa utvecklingen inom olika branscher, med fokus på organisationernas bidrag till offentligt finansierade välfärdstjänster. Myndigheten ska vid behov lämna förslag på ytterligare åtgärder för att underlätta för små företag och idéburna aktörer att delta i offentlig upphandling. Uppdraget ska delredovisas senast den 31 mars 2024 och slutredovisas senast den 31 mars 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 47. Rskr. 2021/22:46 Statens budget 2022 - Rambeslutet Prop. 2021/22:1, prop. 2021/22:16, prop. 2021/22:20, prop. 2021/22:25, prop. 2021/22:33, prop. 2021/22:34, bet. 2021/22:FiU1 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 115). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, a) utgiftstak för staten, d) avseende punkten a) beräkningen av inkomster i statens budget 2022, n) ålderspensionssystemets utgifter 2022 och punkt 6 om bemyndigande om att överskrida anslag: Avsikten är att skrivelsen i dessa delar kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2022. Punkterna är inte slutbehandlade. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, c) övriga utgifter i statens budget 2022: Den 13 januari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet i de delar som avser godkännande av beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2022 och beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2022. Den 25 januari 2022 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2022 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Avsikten är att skrivelsen i den del som avser den kassamässiga korrigeringen för 2022 ska behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, m) övriga förslag som ligger till grund för beräkningen av statens inkomster 2022, 1, 2, 3 och 4: Regeringen medgav i beslut den 16 december 2021 Statens fastighetsverk att under 2022 eller 2023 överlåta fastigheterna Stockholm Cepheus 2 och 3 till ett belopp om lägst 120 000 000 kronor (Fi2017/04023). Överlåtelseavtal tecknades den 21 december 2022. Regeringen medgav vidare genom beslut den 16 december 2021 Statens fastighetsverk att under 2022 överlåta fastigheten på 3900 Nebraska Avenue i Washington D.C. till ett belopp om lägst 109 000 000 kronor (Fi2020/00135, Fi2021/02221 och Fi2021/02777). Överlåtelseavtal tecknades den 28 december 2022. Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att slutbehandlas genom att en redovisning lämnas i budgetpropositionen för 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, o) preliminära utgiftsramar och beräkningar i statens budget 2023 och 2024: Skrivelsen har i denna del slutbehandlats i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 5 och 6). Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 a), c), d) avseende punkt a, m) och n) samt 6. 48. Rskr. 2021/22:101 Riskskatt för kreditinstitut Prop. 2021/22:26, bet. 2021/22:SkU11 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 126). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om undantag för Kommuninvest m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om undantag för Kommuninvest och om kompensation (bet. 2021/22:SkU11 s. 15 f.). Regeringen för en dialog med Europeiska kommissionen om riskskatt för kreditinstitut. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om lokalt förankrad bankverksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om lokalt förankrad bankverksamhet (bet. 2021/22:SkU11 s. 18). Regeringen har för avsikt att analysera frågan. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om skadliga effekter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skadliga effekter (bet. 2021/22:SkU11 s. 18 f.). Regeringen har för avsikt att följa frågan. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2, 3 och 4. 49. Rskr. 2021/22:113 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:NU1 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (N 69). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 24: c) Specialfastigheter Sverige Aktiebolag: Riksdagen har godkänt att uppdraget för Specialfastigheter Sverige Aktiebolag ändras i enlighet med regeringens förslag (prop. 2021/22:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.5.1 s. 43 f., bet. 2021/22:NU1). Vid bolagsstämma i nämnda bolag den 22 april 2022 ändrades bolagets uppdrag i enlighet med vad riksdagen godkänt. Regeringen beslutade därför den 1 september 2022 att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad. 50. Rskr. 2021/22:119 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:FiU2 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 129). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, d) förvärv av fastigheter: Riksdagen har godkänt regeringens förslag om att regeringen under 2022-2025 får besluta om avsteg från principen om affärsmässighet vid förvärv av fastigheter som ska ingå i det slutna beståndet av försvarsanläggningar även om de har ett betydande värde, under förutsättning att det krävs för genomförandet av beslut om totalförsvaret. Regeringen har en löpande dialog med berörda myndigheter och har kommunicerat möjligheten till avsteg från principen om affärsmässighet med dem. Principen får betydelse för tillämpningen när det gäller handläggning och beslut i enskilda ärenden framöver. Punkten är inte slutbehandlad. 51. Rskr. 2021/22:122 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22: FiU5 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 132). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 27, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Avsikten är att skrivelsen i denna del ska behandlas i budgetpropositionen för 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 52. Rskr. 2021/22:132 2021 års redogörelse för bolag med statligt ägande Skr. 2020/21:140 och skr. 2021/22:31, bet. 2021/22:NU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om skrivelsen om 2021 års redogörelse för företag med statligt ägande: Regeringen beslutade den 3 mars 2022 att skriva av ärendet. Punkt 2 om skrivelsen om Riksrevisionens rapport: Regeringen beslutade den 3 mars 2022 att skriva av ärendet. 53. Rskr. 2021/22:134 Riksrevisionens rapport om myndigheters service till enskilda som inte kan eller vill vara digitala Skr. 2021/22:12, bet. 2021/22:KU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 februari 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 54. Rskr. 2021/22:135 Rätt till ledighet för politiska uppdrag på lokal och regional nivå i ett annat land Prop. 2021/22:44, bet. 2021/22:KU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 februari 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 102). 55. Rskr. 2021/22:137 Extra ändringsbudget 2022 - Ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, medel för testning och smittspårning samt åtgärder på skatteområdet och andra områden med anledning av coronaviruset Prop. 2021/22:86, prop. 2021/22:89, bet. 2021/22:FiU16 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om ändringar i statens budget för 2022, a): Avsikten är att skrivelsen i denna del ska behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 1 om ändringar i statens budget för 2022, b): Den 10 februari 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende länsstyrelserna respektive Boverket. Den 3 mars 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Skatteverket. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget: Den 3 februari 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 72 och 101). Följande punkt är inte slutbehandlad: 1, a). 56. Rskr. 2021/22:143 Riksrevisionens rapport om Skatteverkets arbete med att beskatta delningsekonomin Skr. 2021/22:47, bet. 2021/22:SkU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 februari 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 57. Rskr. 2021/22:151 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om en gemensam digital ingång Prop. 2020/21:66, bet. 2021/22:TU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 februari 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 126). 58. Rskr. 2021/22:161 Nytt punktskattedirektiv och vissa andra ändringar Prop. 2021/22:61, bet. 2021/22:SkU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 mars 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 155-180). 59. Rskr. 2021/22:163 Handläggande myndighet för ärenden om stöd vid korttidsarbete Prop. 2021/22:77, bet. 2021/22:NU14 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 februari 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 138). 60. Rskr. 2021/22:169 Extra ändringsbudget för 2022 - Slopad karenstid för stöd vid korttidsarbete, förstärkt evenemangsstöd och andra åtgärder med anledning av coronaviruset samt kompensation till hushållen för höga elpriser Prop. 2021/ 22:113, utskottsinitiativ, bet. 2021/22:FiU44 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om ändringar i statens budget för 2022, a): Den 3 mars 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Skatteverket. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om lagstiftning som ligger till grund för statens budget: Den 25 februari respektive den 3 mars 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 134, 151 och 154). 61. Rskr. 2021/22:185 Gränsöverskridande distribution av fonder Prop. 2021/22:102, bet. 2021/22:FiU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 mars 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 195-201). 62. Rskr. 2021/22:186 Nya kapitaltäckningsregler för mycket stora värdepappersbolag Prop. 2021/22:88, bet. 2021/22:FiU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 mars 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 191-194). 63. Rskr. 2021/22:190 Extra ändringsbudget för 2022 - Garanti till Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken för lån till Ukraina Prop. 2021/22:152, bet. 2021/22: FiU45 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändringar i statens budget för 2022, a): Den 17 mars 2022 beslutade regeringen om att ingå avtal med Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken om en garanti för bankens kompletterande lån till Ukraina. Punkten är slutbehandlad. Om ändringar i statens budget för 2022, b): Den 24 mars 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Den 13 april 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 64. Rskr. 2021/22:194 Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för 19-23-åringar under sommaren 2022 Prop. 2021/22:97, bet. 2021/22:SfU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 31 mars 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 240). 65. Rskr. 2021/22:201 Sänkt energiskatt på bensin och diesel Prop. 2021/22:84, bet. 2021/22:SkU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 31 mars 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 247 och 248). 66. Rskr. 2021/22:202 Tillfällig utvidgning av statligt stöd genom nedsatt energiskatt Prop. 2021/22:71, bet. 2021/22:SkU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 13 april 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 284 och 285). 67. Rskr. 2021/22:210 Ändrade regler för att möjliggöra utlämning av uppgifter för inkomststudier Prop. 2021/22:92, bet. 2021/22:FiU17 Skrivelsen är slutbehandlad. Om utlämnande av uppgifter för inkomststudier: Den 31 mars 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 250 och 251). 68. Rskr. 2021/22:211 Begränsning av avdragsrätten för underskott från tidigare år Prop. 2021/22:93, skr. 2020/21:212, bet. 2021/22:SkU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 7 april 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 267). 69. Rskr. 2021/22:213 Konsumenträtt Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:CU8 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om konsumentvägledning (reservation 3)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om konsumentvägledning. Enligt tillkännagivandet är det angeläget att regeringen skyndar på arbetet med att stärka och utveckla den kommunala konsumentvägledningen. I detta arbete kan det finnas anledning att särskilt uppmärksamma hur samarbetet mellan den kommunala konsumentvägledningen och budget- och skuldrådgivningen kan utvecklas samt hur kommuner och statliga aktörer, exempelvis de statliga servicekontoren, kan samverka på området. Det kan också finnas anledning att undersöka möjligheten att införa ett bidrag liknande det som ges till den kommunala energi- och klimatrådgivningen för att stärka den kommunala konsumentverksamheten (bet. 2021/22:CU8 s. 37 f.). Regeringen beslutade den 20 februari 2020 att ge Konsumentverket i uppdrag att identifiera och stödja olika samhällsaktörer som har förutsättningar att hjälpa konsumenter i särskilt behov av stöd med att ta till vara sina intressen i samband med köp och med att hantera privatekonomiska problem. Konsumentverket redovisade den 27 februari 2023 genomförandet av uppdraget och det resultat som uppnåtts. Ansvarigt statsråd genomförde i oktober 2021 flera möten med representanter från kommuner och civilsamhället för att diskutera konsumentvägledning, inklusive ett seminarium tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner i oktober 2021 riktat till förtroendevalda och förvaltningschefer i samtliga kommuner. Under våren 2022 har ansvarigt statsråd haft ytterligare kontakter med bl.a. Konsumentvägledarnas förening, och inhämtat information om verksamheten och tagit del av föreningens synpunkter på behov av stöd till konsumenter, se också riksdagens skrivelse 2020/21:267 (jfr Fi 38). Punkten är inte slutbehandlad. 70. Rskr. 2021/22:226 Extra ändringsbudget för 2022 - Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser Prop. 2021/22:199, bet. 2021/22:FiU47 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om tillfälligt sänkt energiskatt på bensin och diesel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast bör återkomma med förslag som innebär att energiskatten på bensin och diesel sänks till EU:s miniminivå under fem månader (bet. 2021/22:FiU47 s. 12 f.). Den 14 april 2022 beslutade regeringen propositionen Extra ändringsbudget för 2022 - Tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel samt hantering av överskott av vaccindoser (prop. 2021/22:221). I propositionen föreslås att energiskatten på diesel sänks till EU:s minimiskattenivå och energiskatten på bensin sänks lika mycket. Regeringen uttalade att skatten för de olika bränsleslagen bör sänkas i lika stor utsträckning och att regeringen därför inte hade för avsikt att med anledning av detta tillkännagivande lämna några ytterligare förslag. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om tillfälligt borttagen energiskatt på bensin och diesel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast möjligt inom EU bör begära undantag från den EU-lagstiftning som krävs för att helt kunna ta bort energiskatten på bensin och diesel under tre månader (bet. 2021/22:FiU47 s. 13.). Den 6 maj 2022 lämnades en ansökan till kommissionen med begäran om tillstånd att ta bort energiskatten på bensin och diesel under tre månader. Den 17 juni 2022 beslutade regeringen propositionen Extra ändringsbudget för 2022 - Retroaktivt sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk (prop. 2021/22:270). I propositionen bedömde regeringen att riksdagens tillkännagivande är tillgodosett genom ansökan till Europeiska kommissionen (prop. 2021/22:270 avsnitt 4.2). Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 71. Rskr. 2021/22:235 Finansiell stabilitet och finansmarknadsfrågor Skr. 2021/22:87, bet. 2021/22:FiU22 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om verksamheten i Internationella valutafonden 2021: Den 12 januari 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 72. Rskr. 2021/22:236 Mervärdesskatt Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SkU16 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om mervärdesskatt på interna tjänster*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska utreda hur frågan om intern moms mellan föreningar i samma organisation kan lösas utan att orsaka snedvridning av konkurrensen i strid med EU-rätten och utan att öka risken för fusk med momssystemet (bet. 2021/22:SkU16 s. 22 f.). Den 12 januari 2023 beslutade regeringen propositionen Ny mervärdesskattelag (prop. 2022/23:46). I propositionen föreslås att det s.k. konkurrensrekvisitet i nya mervärdesskattelagen får samma lydelse som i motsvarande bestämmelse i mervärdesskattedirektivet. Tillkännagivandet ansågs därmed tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 5 om omvandling av lokaler och kontor till bostäder*: Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om att skyndsamt se över skattelagstiftningen i syfte att säkerställa att den inte i onödan minskar incitamenten att omvandla lokaler och kontor till bostäder (bet. 2021/22:SkU16 s. 26 f.). Frågan analyseras inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 73. Rskr. 2021/22:237 Skärpt miljöstyrning i bonus malus-systemet Prop. 2021/22:91, bet. 2021/22:SkU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 april 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 349). 74. Rskr. 2021/22:248 Extra ändringsbudget för 2022 - Tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel samt hantering av överskott av vaccindoser Prop. 2021/22:221, bet. 2021/22:FiU39 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2022, ändringar i statens budget för 2022, c): Avsikten är att skrivelsen i denna del ska behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2022, lagstiftning som ligger till grund för ändringar i statens budget: Den 28 april 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 294 och 295). Punkt 2 om åtgärder för att stärka svensk matberedskap*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör stärka den svenska matberedskapen genom ett flertal åtgärder (bet. 2021/22:FiU39 s. 11 f.). Av tillkännagivandet följer att regeringen föreslås maximera den förstärkning av återbetalningen av dieselskatt för jord- och skogsbruket som regeringen redan har föreslagit för perioden den 1 juli 2022 t.o.m. den 30 juni 2023, dvs. att den utökas till det högsta belopp som är förenligt med EU-rätten. Av tillkännagivandet följer även att regeringen föreslås göra den maximala återbetalningen av dieselskatten retroaktiv, dvs. låter den börja gälla redan fr.o.m. den 1 januari 2022 - och inte som regeringen föreslår fr.o.m. den 1 juli 2022 - samt att detta träder i kraft i samband med den första utbetalningen den 1 juli i år. I propositionen Extra ändringsbudget för 2022 - Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina (prop. 2021/22:269 avsnitt 4.2) har regeringen lämnat ett förslag om sådan förstärkt återbetalning av dieselskatt som efterfrågas. I Extra ändringsbudget för 2022 - Retroaktivt sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk (prop. 2021/22:270 avsnitt 4.2) har regeringen lämnat ett förslag om sådan förstärkt återbetalning med retroaktiv tillämpning från 1 januari 2022 som efterfrågas. I Extra ändringsbudget för 2022 - Retroaktivt sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett i dessa delar genom dessa förslag (se prop. 2021/22:270 avsnitt 3.2 och 4.2). Av tillkännagivandet följer att regeringen föreslås vidta ett flertal åtgärder, vilket bl.a. innefattar att kraftigt utöka det befintliga krisstödet till gris- och fjäderfäsektorn, införa ytterligare krisstöd till mjölk-, nötkötts-, får- och lammföretag inom ramen för befintliga regler, på EU-nivå aktivt driva att gruppundantag från statsstödsreglerna införs för animaliesektorn, lätta på växtföljdskrav och kräva fler undantag från EU-regler på detta område, utnyttja möjlighet att bevilja tillfälliga undantag från EU:s statsstödsregler för att stödja svenska veteodlare samt övriga växtodlings- och trädgårdsföretag samt att tillfälligt utöka det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige, det s.k. Norrlandsstödet, maximalt under 2022. I Extra ändringsbudget för 2022 - Stöd till jordbruket och fiskerinäringen samt kompensation för höga energipriser (prop. 2021/22:252, bet. 2021/22:FiU48, rskr. 2021/22:438) beslutades ett utökat åtgärdspaket till jordbruket. Det innebar bl.a. att stödet till gris- och fjäderfänäringen utökas till att också inkludera andra delar av animaliesektorn t.ex. mjölk- och nötköttssektorerna. Regeringen har även gett Statens jordbruksverk i uppdrag att meddela kommissionen om Sveriges tillämpning av kommissionens genomförandebeslut (EU) 2022/484 rörande undantag från bestämmelser om träda. Detta innebar att trädor som jordbrukarna i vanliga fall behöver för att få fullt stöd, i stället får användas för bete, skörd eller odling av grödor. Inför att kommissionen skulle besluta om ett tillfälligt statsstödsramverk med anledning av Rysslands invasion av Ukraina förordade Sverige att ett tillfälligt regelverk skulle införas för jordbruket i likhet med de regler som gäller för inkomstbortfall vid allvarliga klimathändelser inom ramen för gruppundantaget för vissa kategorier av stöd inom jordbrukssektorn. Kommissionen valde dock en annan utformning, enligt vilken statsstöd kan ges med upp till 35 000 euro (2022/C 131 I/01). Regeringen anser trots det att lantbrukarna inom animaliesektorn kan kompenseras på ett adekvat och effektivt sätt i enlighet med kommissionens meddelande (2022/C 131 I/01) och kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn. Det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige utökades även med 50 000 000 kronor under 2022. I Extra ändringsbudget för 2022 - Stöd till jordbruket och fiskerinäringen samt kompensation för höga energipriser (prop. 2021/22:252 avsnitt 6.2) bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett i nämnda delar. I Extra ändringsbudget för 2022 - Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina (prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49, rskr. 2021/22:466) beslutades om ett tillfälligt stöd riktat till företag som bedriver växthusodling samt till gris- och fjäderfänäringen. Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är tillgodosett i alla nämnda delar, som meddelats i propositionen Extra ändringsbudget för 2022 - Stöd till jordbruket och fiskerinäringen samt kompensation för höga energipriser (prop. 2021/22:252, bet. 2021/22:FiU48, rskr. 2021/22:438), förutom den del av tillkännagivandet som gäller tillfälliga undantag från EU:s statsstödsregler för att stödja svenska veteodlare samt övriga växtodlings- och trädgårdsföretag. Regeringen avser återkomma till den delen. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 om ändringar i statens budget för 2022, c) och 2. 75. Rskr. 2021/22:255 Skatteförfarande och folkbokföring Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SkU17 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 16 om folkräkning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att genomföra en folkräkning (bet. 2021/22:SkU17 s. 55 f.). I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 3 avsnitt 2.7.2) bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat mot bakgrund av det förslag som lämnades om ökat anslag till Skatteverket för förbättrad folkbokföring genom folkräkning. Punkten är slutbehandlad. Punkt 17 om biometrisk data*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om användandet av biometriska data vid inflyttning till Sverige och vid tilldelning av samordningsnummer (bet. 2021/22:SkU17 s. 58 f.). Den 14 juli 2022 beslutade regeringen propositionen Stärkt system för samordningsnummer (prop. 2021/22:276). I propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett genom de förslag om användning av biometriska uppgifter som lämnats dels i samma proposition, dels i propositionen Stärkt kontroll och kvalitet i folkbokföringen (prop. 2021/22:217) som regeringen beslutade den 7 april 2022. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 76. Rskr. 2021/22:266 Höjd omsättningsgräns för befrielse från mervärdesskatt Prop. 2021/22:110, bet. 2021/22:SkU22 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 12 maj 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 404). 77. Rskr. 2021/22:267 Ytterligare sänkt mervärdesskatt på vissa reparationer Prop. 2021/22:96, bet. 2021/22:SkU23 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 12 maj 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 413). 78. Rskr. 2021/22:268 Företag, kapital och fastighet Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SkU14 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om avdrag för sponsring av idrott (reservation 23)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om avdrag för sponsring av idrott. Enligt tillkännagivandet ska regeringen göra en översyn av regelverket för sponsring för att säkerställa en jämställd sponsring och för att skapa ett hållbart regelverk (bet. 2021/22:SkU14 s. 73 f.). Frågan har tidigare behandlats i skrivelse 2003/04:175 om avdrag för sponsring med anledning av ett tillkännagivande, och bedömningen var då att det varken skulle vara möjligt eller lämpligt att införa särregler för sponsring. Frågan bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 12 om tonnageskatt m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om den kustnära sjöfarten och systemet med tonnagebeskattning samt om stämpelskatten på fartygsinteckningar (bet. 2021/22:SkU14 s. 42 f.). Regeringen avser att utvärdera systemet med tonnagebeskattning och se över stämpelskatten på fartygsinteckningar. Punkten är inte slutbehandlad. 79. Rskr. 2021/22:271 Polisfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2020/21 och 2021/22, bet. 2021/22:JuU22 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 58 om Tullverkets befogenheter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Tullverkets befogenheter (bet. 2021/22:JuU22 s. 110 f.). Den 13 april 2022 beslutade regeringen att utredningstiden för Tullbefogenhetsutredningen (Fi 2021:04) förlängs. Uppdraget ska i stället slutredovisas senast den 14 juli 2023. Tullbefogenhetsutredningen har den 2 september 2022 lämnat delbetänkandet Tullverkets rättsliga befogenheter i en ny tid (SOU 2022:48). Delbetänkandet har remitterats och ärendet bereds nu inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 80. Rskr. 2021/22:291 Skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassa Prop. 2021/22:126, bet. 2021/22:SkU24 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 maj 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 445 och 446). 81. Rskr: 2021/22:292 Ändrad nedsättning av förmånsvärdet för miljöanpassade bilar Prop. 2021/22:173, bet. 2021/22:SkU25 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 maj 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 479). 82. Rskr. 2021/22:295 Socialförsäkringsfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:SfU17 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 27 om informationsutbyte*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett informationsutbyte mellan myndigheter (bet. 2021/22:SfU17 s. 60 f.). Inom Regeringskansliet har promemorian Utökat informationsutbyte (Ds 2022:13) tagits fram. Promemorian innehåller förslag som syftar till att få till stånd ett mer ändamålsenligt och effektivt informationsutbyte mellan berörda myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor för att säkerställa att de kan fatta korrekta beslut i fråga om ersättningar från välfärdssystemen, och för att motverka arbetslivskriminalitet. Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 24 november 2022. Ärendet bereds nu i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 83. Rskr. 2021/22:299 Innebörden av begreppet helt försäkringsbestånd Prop. 2021/22:154, bet. 2021/22:SkU26 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 maj 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 639-642). 84. Rskr. 2021/22:300 Ändrade transparensregler inom energibeskattningen Prop. 2021/22:165, bet. 2021/22:SkU27 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om ändrade transparensregler inom energibeskattningen: Den 25 maj 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 650). Punkt 2 om högre beloppsgräns för krav på uppgifter om stödmottagare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör återkomma med förslag om att beloppsgränsen för krav på uppgifter om stödmottagare inom yrkesmässig jordbruks- och skogsbruksverksamhet höjs till 60 000 euro (bet. 2021/22:SkU27 s. 7 f.) och därmed bifallit motionerna 2021/22:4577, 2021/22:4625 och 2021/22:4626. Den 17 juni 2022 beslutade regeringen propositionen Extra ändringsbudget för 2022 - Retroaktivt sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk (prop. 2021/22:270). I propositionen uttalade regeringen att den inte avser att föreslå någon ändring av beloppsgränsen (se prop. 2021/22:270 avsnitt 4.2). Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 85. Rskr. 2021/22:302 Genomförande av direktivet om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation Prop. 2021/22:136, bet. 2021/22:TU17 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 maj 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 482-510). 86. Rskr. 2021/22:304 En utvidgad rätt till återköp och flytt av fond- och depåförsäkringar Prop. 2021/22:74, bet. 2021/22:FiU36 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 25 maj 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 643-646). Punkt 2 om att utreda hur flytt av tjänstepension kan underlättas*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utreda hur flytt av tjänstepension kan underlättas (bet. 2021/22:FiU36 s. 7) och därmed bifallit motion 2021/22:4366 yrkande 1. Regeringen har i regleringsbrevet för 2023 gett Finansinspektionen i uppdrag att bl.a. identifiera eventuella legala och praktiska hinder för flytt av individuell tjänstepensionsförsäkring och föreslå åtgärder för att undanröja dem. Uppdraget ska redovisas senast den 15 september 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om att utreda möjligheten att ta bort kravet på firmatecknares underskrift vid flytt av tjänstepension från tidigare arbetsgivare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utreda om det är möjligt att ta bort kravet på underskrift av tidigare arbetsgivare vid flytt av tjänstepension (bet. 2021/22:FiU36 s. 8) och därmed bifallit motion 2021/22:4366 yrkande 2. Ett arbete har inletts i Regeringskansliet med att överväga vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet. Regeringen har också i regleringsbrevet för 2023 gett Finansinspektionen i uppdrag att bl.a. identifiera eventuella legala och praktiska hinder för flytt av individuell tjänstepensionsförsäkring och föreslå åtgärder för att undanröja dem. Uppdraget ska redovisas senast den 15 september 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 3. 87. Rskr. 2021/22:308 Ett moderniserat konsumentskydd Prop. 2021/22:174, motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:CU19 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om regeringens lagförslag: Den 25 maj 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 653-656). Punkt 4 om informationskravet vid prissänkning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om informationskravet vid prissänkning (bet. 2021/22:CU19 s. 23 f.) och därmed bifallit motion 2021/22:4530 yrkandena 1 och 2 samt motion 2021/22:4576. Den 22 december 2022 beslutade regeringen att i regleringsbrevet för budgetåret 2023 ge Konsumentverket i uppdrag att redovisa vilka konsekvenser införandet av bestämmelser om information vid prissänkningar i 7 a § prisinformationslagen (2004:347) har fått för konsumentmarknaderna. Myndigheten ska särskilt redovisa hur den utövat tillsyn över att bestämmelserna följs, de effekter bestämmelserna har fått på marknadsföring med angivande av att priset har sänkts och i vilken utsträckning marknadsföringen har anpassats till bestämmelserna. Myndigheten ska även redovisa hur myndigheten väglett näringsidkare om de nya bestämmelserna, inklusive om vilka produkter som är undantagna från bestämmelserna samt hur myndigheten samarbetat och fört dialog med näringsidkare. Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 88. Rskr. 2021/22:316 Val och beslut i kommuner och regioner Prop. 2021/22:125, bet. 2021:22:KU36 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 maj 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 629-638). 89. Rskr. 2021/22:321 Kompletterande bestämmer till EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala motparter Prop. 2021/22:169, bet. 2021/22:FiU32 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 739-746). 90. Rskr. 2021/22:332 Ändrade regler om säkerställda obligationer Prop. 2021/22:76, bet. 2021/22:FiU37 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 9 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 803 och 804). 91. Rskr. 2021/22:341 En ny Riksbankslag Prop. 2021/22:41, prop. 2021/22:169, bet. 2021/22:KU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om grundlagsförslaget: För vidtagna åtgärder, se riksdagens skrivelse 2022/23:23 (jfr Ju 188). Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om ändring i riksdagsordningen: För vidtagna åtgärder, se riksdagens skrivelse 2022/23:23 (jfr Ju 188). Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om en ny riksbankslag och lagförslagen i övrigt: För vidtagna åtgärder, se riksdagens skrivelser 2022/23:23 (jfr Ju 188) och 2022/23:24 (jfr Fi 119). Punkten är slutbehandlad. 92. Rskr. 2021/22:343 Den offentliga sektorns tillgängliggörande av data Prop. 2021/22:225, bet. 2021/22:FiU27 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 9 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 818-820). 93. Rskr. 2021/22:344 En effektivare överprövning av offentliga upphandlingar Prop. 2021/22:120, bet. 2021/22:FiU29 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 778-781). 94. Rskr. 2021/22:345 Ett nytt mål för Sjätte AP-fondens placeringsverksamhet Prop. 2021/22:146, bet. 2021/22:FiU33 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 786 och 787). 95. Rskr. 2021/22:346 Betaltjänstfrågor - några förtydliganden Prop. 2021/22:202, bet. 2021/22:FiU38 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 723). 96. Rskr. 2021/22:348 Riksrevisionens rapport om AP-fondernas hållbarhetsarbete Skr. 2021/22:54, bet. 2021/22:FiU43 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 juni 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 97. Rskr. 2021/22:349 Idéburen välfärd Prop. 2021/22:135, bet. 2021/22:FiU28 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 9 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 900-902). 98. Rskr. 2021/22:371 Utvärdering av statens upplåning och skuldförvaltning 2017-2021 Skr. 2021/22:104, bet. 2021/22:FiU42 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 juni 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 99. Rskr. 2021/22:372 Stärkt kontroll och kvalitet i folkbokföringen Prop. 2021/22:217, bet. 2021/22:SkU28 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om stärkt kontroll och kvalitet i folkbokföringen: Den 30 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1280 och 1281). Punkt 4 om samordningsnummer m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast bör återkomma med förslag på förändringar och förbättringar avseende lagstiftningen rörande samordningsnummer (bet. 2021/22:SkU28 s. 20 f.). Den 14 juli 2022 beslutade regeringen propositionen Stärkt system för samordningsnummer (prop. 2021/22:276). I propositionen föreslog regeringen att bestämmelser om samordningsnummer ska regleras i en ny lag om samordningsnummer. Vidare föreslog regeringen bl.a. en stärkt identitetskontroll vid tilldelning av samordningsnummer och att den som tar emot uppgifter om samordningsnummer ska få tydlig information om vilken bedömning av identiteten som har gjorts. Genom förslagen om ett stärkt system för samordningsnummer ansågs tillkännagivandet tillgodosett och slutbehandlat. Riksdagen antog den 30 november 2022 regeringens förslag (bet. 2022/23:SkU4, rskr. 2022/23:40). Punkten är slutbehandlad. Punkt 5 om förbättringar av folkbokföringslagstiftningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utreda och återkomma med lagförslag som ytterligare skärper och förbättrar folkbokföringslagstiftningen (bet. 2021/22:SkU28 s. 21 f.). De åtgärder som anges i betänkandet för att skärpa och förbättra folkbokföringslagstiftningen avser ett effektivare och utökat informationsutbyte, efterhandskontroller av folkbokförda och möjligheter att avregistrera falska identiteter från folkbokföringen. Den 14 juli 2022 beslutade regeringen propositionen Stärkt system för samordningsnummer (prop. 2021/22:276). I propositionen redovisar regeringen att tillkännagivandet får anses tillgodosett och därmed slutbehandlat av sammanfattningsvis följande skäl. Den 30 juni 2022 beslutade regeringen om ändringar på förordningsnivå som innebär att sekretessbrytande bestämmelser i form av uppgiftsskyldigheter införts gentemot Skatteverket för ett flertal myndigheter. En lagändring som ger Skatteverket möjlighet att avregistrera falska identiteter från folkbokföringen trädde i kraft den 1 juli 2018 (prop. 2017/18:145, bet. 2017/18:SkU19, rskr. 2017/18:317). Vad gäller efterhandskontroller av folkbokförda finns redan i dag möjlighet för Skatteverket att ta fram sådan historik. Punkten är slutbehandlad. Punkt 7 om folkbokföringsbrott m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska återkomma med förslag på förändringar i fråga om folkbokföringsbrott som är effektiva men också ändamålsenliga (bet. 2021/22:SkU28 s. 23 f.). Frågan om en översyn av straffbestämmelserna i folkbokföringslagen (1991:481) analyseras inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 7. 100. Rskr. 2021/22:373 Skattelättnad för arbetsresor - ett enklare och färdmedelsneutralt regelverk Prop. 2021/22:228, bet. 2021/22:SkU29 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om skattelättnad för arbetsresor - ett enklare och färdmedelsneutralt regelverk: Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1071-1073). Punkt 2 om höjd övre avståndgräns för arbetsresor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om höjd övre avståndsgräns för arbetsresor (bet. 2021/22:SkU29 s. 20 f.). Den 15 november 2022 beslutade regeringen propositionen Bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor (prop. 2022/23:18). I propositionen föreslog regeringen att reseavdraget i sin nuvarande form ska behållas och att den nya modellen för skattelättnad för arbetsresor som skulle träda i kraft vid årsskiftet inte införs. Genom förslaget ansågs tillkännagivandet om höjd övre avståndsgräns för arbetsresor slutbehandlat. Riksdagen antog den 13 december 2022 regeringens förslag (bet. 2022/23:FiU1, rskr. 2022/23:51). Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om höjd kilometersats*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om höjd kilometersats (bet. 2021/22:SkU29 s. 22). Den 15 november 2022 beslutade regeringen propositionen Bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor (prop. 2022/23:18). I propositionen föreslog regeringen att reseavdraget i sin nuvarande form ska behållas och att den nya modellen för skattelättnad för arbetsresor som skulle träda i kraft vid årsskiftet inte införs. Genom förslaget ansågs tillkännagivandet om höjd kilometersats slutbehandlat. Riksdagen antog den 13 december 2022 regeringens förslag (bet. 2022/23:FiU1, rskr. 2022/23:51). Punkten är slutbehandlad. Punkt 4 om höjd milersättning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om höjd milersättning (bet. 2021/22:SkU29 s. 23). Den 15 november 2022 beslutade regeringen propositionen Bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor (prop. 2022/23:18). I propositionen föreslog regeringen vissa höjningar av de schablonbelopp som får dras av för kostnader för tjänsteresor och hemresor. Genom förslaget ansågs tillkännagivandet om höjd milersättning slutbehandlat. Riksdagen antog den 13 december 2022 regeringens förslag (bet. 2022/23:FiU1, rskr. 2022/23:51). Punkten är slutbehandlad. 101. Rskr. 2021/22:374 Redovisning av skatteutgifter 2022 Skr. 2021/22:98, bet. 2021/22:SkU30 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 18 augusti 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 102. Rskr. 2021/22:388 Straffbestämmelser till EU:s förordning om fartygsåtervinning och övergripande miljöfrågor Prop. 2021/22:167, motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:MJU29 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 15 om djurskydds- och miljökrav vid offentlig upphandling av livsmedel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om djurskydds- och miljökrav vid offentlig upphandling av livsmedel (bet. 2021/22:MJU29 s. 54 f.). Frågan om upphandlande myndigheters och enheters möjligheter att ställa höga djurskyddskrav vid offentlig upphandling analyseras inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 103. Rskr. 2021/22:396 Indelning i utgiftsområden Prop. 2021/22:100, punkt 2 och 3, bet. 2021/22:KU42 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändrad fördelning av ändamål och verksamheter på utgiftsområden: Den 3 november 2022 beslutade regeringen budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 20 och 21) i enlighet med de av riksdagen godkända ändringarna av utgiftsområdena. 104. Rskr. 2021/22:401 Riktlinjer för den ekonomiska politiken Prop. 2021/22:100, punkt 1, skr. 2021/22:141, bet. 2021/22:FiU20 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken: Punkten har behandlats i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m.). Punkt 2 om Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket: Den 3 november 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 105. Rskr. 2021/22:402 Vårändringsbudget för 2022 samt extra ändringsbudget om stöd till Ukraina Prop. 2021/22:99, prop. 2021/22:255, utskottsinitiativ, bet. 2021/22:FiU21 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om skatt för pensionärer fr.o.m. den 1 januari 2023*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om sänkt skatt för pensionärer (bet. 2021/22:FiU21 s. 9 f.). Tillkännagivandet innebär att skatten för samtliga pensionärer ska sänkas fr.o.m. den 1 januari 2023 genom en förstärkning av det förhöjda grundavdraget med 6 miljarder kronor. I budgetpropositionen för 2023 lämnade regeringen emellertid inte något sådant förslag. Punkten är inte slutbehandlad. 106. Rskr. 2021/22:404 Årsredovisning för staten 2021 Skr. 2021/22:101, redogörelse 2021/22:RR4, bet. 2021/22:FiU30 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 3 november 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 107. Rskr. 2021/22:432 Registrering av kontantkort - förbättrad tillgång till uppgifter för brottsbekämpande myndigheter Prop. 2021/22:183, bet. 2021/22:JuU34 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1086). 108. Rskr. 2021/22:436 Extra ändringsbudgetar för 2022 - Stöd till jordbruket och fiskerinäringen, kompensation för höga energipriser samt rekapitalisering av SAS AB Prop. 2021/22:252, prop. 2021/22:258, utskottsinitiativ, bet. 2021/22:FiU48 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om ändrad inkomstberäkning samt ändrade utgiftsramar och nya och ändrade anslag för 2022, a): Den 14 juli 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Boverket. Punkten är slutbehandlad. Om ändrad inkomstberäkning samt ändrade utgiftsramar och nya och ändrade anslag för 2022, b): Avsikten är att skrivelsen i denna del ska behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2022. Punkten är inte slutbehandlad. 109. Rskr. 2021/22:438 Extra ändringsbudgetar för 2022 - Stöd till jordbruket och fiskerinäringen, kompensation för höga energipriser samt rekapitalisering av SAS AB Prop. 2021/22:252, prop. 2021/22:258, bet. 2021/22:FiU48 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Ändrad inkomstberäkning samt ändrade utgiftsramar och nya och ändrade anslag för 2022: a) Den 22 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 30 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslagen 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk, 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Punkten är slutbehandlad. Ändrade anslagsändamål: b) Den 30 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslaget 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Punkten är slutbehandlad. c) Den 30 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Punkten är slutbehandlad. d) Den 30 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Punkten är slutbehandlad. Bemyndiganden i samband med rekapitalisering av SAS: SRiksdagen har bemyndigat regeringen att under 2022 för statens räkning, helt eller delvis, konvertera svenska statens fordringar enligt befintliga hybridinstrument i SAS AB (publ), som uppgår till ett belopp om 2 500 000 000 kronor plus upplupen ränta, till nya aktier i SAS AB (publ), under 2022 för statens räkning, helt eller delvis, konvertera svenska statens utestående lånefordringar på konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark-Norway-Sweden, som uppgår till ett belopp om 1 500 000 000 kronor plus upplupen ränta, till nya aktier i SAS AB (publ) samt vidta de åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra konverteringarna. Det har inte varit möjligt att genomföra konverteringarna under 2022 i enlighet med riksdagens bemyndigande. Bemyndigandet har därför förlängts till 2023. Skrivelsen i denna del behandlas i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.5.2). Se rskr. 2022/23:99 (jfr Fi 134). Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: bemyndiganden i samband med rekapitalisering av SAS. 110. Rskr. 2021/22:459 Extra ändringsbudget för 2022 - Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina Prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, ändrade och nya anslag samt ändrade beställningsbemyndiganden, a): Avsikten är att skrivelsen i dessa delar om ändrad beräkning av inkomster i statens budget för 2022 ska behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Om ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, ändrade och nya anslag samt ändrade beställningsbemyndiganden, b): Den 30 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Kungliga hov- och slottsstaten, länsstyrelserna, Kammarkollegiet, Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån, Finansinspektionen, Riksgäldskontoret, Statens servicecenter, Skatteverket, anslaget 1:4 inom utgiftsområde 25 respektive anslaget 1:6 inom utgiftsområde 25. Den 1 september 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Lantmäteriet. Punkten är slutbehandlad. Om sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk: Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1045-1047). Om utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning: Den 30 juni 2022 beslutade regeringen att medge att Fortifikationsverket under 2022 genomför förvärv av fastigheterna Solna Ulriksdal 2:1 och Sollentuna Helenelund 7:1 till en kostnad om sammanlagt högst 1 810 000 000 kronor. Finansieringen ska ske inom den i regleringsbrevet angivna låneramen för samhällsinvesteringar. Punkten har behandlats i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 2 avsnitt 5.3). Punkten är slutbehandlad. Om utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution: Den 30 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Skatteverket. Punkten är slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: om ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, ändrade och nya anslag samt ändrade beställningsbemyndiganden, a). 111. Rskr. 2021/22:466 Extra ändringsbudget för 2022 - Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina Prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, ändrade och nya anslag samt ändrade beställningsbemyndiganden: b) Den 22 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Bolagsverket samt anslagen 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag och 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 30 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Livsmedelsverket och Statens jordbruksverk samt anslaget 1:22 Främjande av rennäringen m.m. inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Punkten är slutbehandlad. c) Den 22 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Den 22 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslaget 1:23 Brexitjusteringsreserven inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 30 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Statens jordbruksverk inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Punkten är slutbehandlad. Utgiftsområde 19 Regional utveckling: Den 1 september 2022 beslutade regeringen om medlemskap i European Regional Policy Research Consortium. Punkten är slutbehandlad. Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel: a) Den 30 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Statens jordbruksverk inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Punkten är slutbehandlad. b) Den 30 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Statens jordbruksverk inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Punkten är slutbehandlad. Utgiftsområde 24 Näringsliv: a) Den 22 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Verket för innovationssystem inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad. b) Den 1 september 2022 beslutade regeringen om utbetalning av kapitaltillskott till Svenska rymdaktiebolaget om 476 miljoner kronor. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: Utgiftsområde 24 Näringsliv b). 112. Rskr. 2021/22:471 Extra ändringsbudget för 2022 - Retroaktivt sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk Prop. 2021/22:270, bet. 2021/22:FiU50 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om ändrad inkomstberäkning: Avsikten är att skrivelsen i denna del ska behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Om retroaktivt sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk, a)-c): Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1048-1050). 113. Rskr. 2021/22:472 Ändringar i statens budget för 2022 - Statliga kreditgarantier för lån till elproducenter Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:FiU51 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2022 och 2023 ställa ut kreditgarantier om sammanlagt högst 250 000 000 000 kronor för lån till i första hand elproducenter, men vid behov även andra aktörer, på elderivatmarknaden, i enlighet med vad utskottet anför (bet. 2021/22:FiU51 s. 8-10). Den 5 september 2022 beslutade regeringen att ge Riksgäldskontoret i uppdrag att ställa ut kreditgarantier för kreditfaciliteter till elproducenter, knutna till elderivatmarknaden i Nasdaq Clearing AB, som bedöms kunna få problem med att hantera marginalsäkerhetskrav. Regeringen har under 2023 möjlighet att besluta om förändringar i uppdraget inom ramen för riksdagens bemyndigande. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2022/23 114. Rskr. 2022/23:2 BNP-indexering av skatterna på kemikalier i viss elektronik och avfallsförbränning Prop. 2021/22:240, bet. 2022/23:SkU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 december 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 115. Rskr. 2022/23:5 Leveranser av fartygsbränsle till havs i vissa fall Prop. 2021/22:256, bet. 2022/23:SkU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 17 november 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1483-1488). 116. Rskr. 2022/23:15 Riksrevisionens rapport om statens finansiering av kommunerna Skr. 2021/22:248, bet. 2022/23:FiU13 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 8 december 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 117. Rskr. 2022/23:18 Åtgärder för att förhindra illegal handel via post Prop. 2021/22:259, bet. 2022/23:TU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 november 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1493-1496). 118. Rskr. 2022/23:19 Undantag från lokaliseringsprincipen för kommunal bredbandsutbyggnad Prop. 2021/22:263, bet. 2022/23:TU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 november 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1491-1492). 119. Rskr. 2022/23:24 En ny riksbankslag (vilande grundlagsförslag m.m.) Prop. 2021/22:41, prop. 2021/22:169, prop. 2021/22:215, bet. 2022/23:KU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om en ny riksbankslag: Den 24 november 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1568). Punkt 4 om övriga lagförslag: Den 24 november 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1570-1578 och 1580-1586). 120. Rskr. 2022/23:27 Förvalsalternativet inom premiepensionen Prop. 2021/22:280, bet. 2022/23:SfU5 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 november 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1546-1548). 121. Rskr. 2022/23:29 En förstärkt spelreglering Prop. 2021/22:242, bet. 2022/23:KrU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om bonuserbjudande: Den 1 december 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1674). Punkt 3 om kassaregister för förströelsespel: Den 1 december 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1673). Punkt 5 om lagförslaget i övrigt: Den 1 december 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1671, 1672, 1674 och 1675). 122. Rskr. 2022/23:33 Samverkan mot penningtvätt och finansiering av terrorism Prop. 2021/22:251, bet. 2022/23:FiU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 24 november 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1537-1539). 123. Rskr. 2022/23:39 Rapportering och utbyte av upplysningar om inkomster genom digitala plattformar Prop. 2022/23:6, bet. 2022/23:SkU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 december 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1681-1691). 124. Rskr. 2022/23:40 Stärkt system för samordningsnummer Prop. 2021/22:276, bet. 2022/23:SkU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 december 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1697-1701). 125. Rskr. 2022/23:45 En paneuropeisk privat pensionsprodukt Prop. 2022/23:7, bet. 2022/23:FiU14 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 8 december 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1746-1764). 126. Rskr. 2022/23:46 Rätt till betalkonto i fler banker Prop. 2022/23:10, bet. 2022/23:FiU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 8 december 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1704). 127. Rskr. 2022/23:47 Fondfaktablad och tidsfrist vid delning av en fond Prop. 2022/23:8, bet. 2022/23:FiU17 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 8 december 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1725-1727). 128. Rskr. 2022/23:48 Stark kundautentisering vid fakturabetalningar online Prop. 2022/23:9, bet. 2022/23:FiU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 8 december 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1728-1730). 129. Rskr. 2022/23:51 Statens budget 2023 - Rambeslutet Prop. 2022/23:1, prop. 2021/22:245, prop. 2022/23:15, prop. 2022/23:17, prop. 2022/23:18, bet. 2022/23:FiU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, a) utgiftstak för staten 2023-2025, d) beräkningen av inkomster i statens budget 2023, j) ålderspensionssystemets utgifter 2023 och punkt 6 om bemyndiganden om att överskrida anslag: Avsikten är att skrivelsen i dessa delar kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2023. Punkterna är inte slutbehandlade. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, b) utgiftsramar för utgiftsområdena 2023: Den 19 januari 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet i denna del. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, c) övriga utgifter i statens budget 2023: Den 19 januari 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet i den del som avser godkännande av beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar och Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2023. Den 23 januari 2023 översände Regeringskansliet skrivelsen avseende beräkningen av Riksgäldskontorets nettoutlåning för 2023 till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Avsikten är att skrivelsen i den del som avser den kassamässiga korrigeringen för 2023 kommer att behandlas i regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, e) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2022/23:1: Den 15 december 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1772-1774, 1778-1782 och 1807). Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, f) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2021/22:245 Höjd skatt på alkohol och tobak: Den 15 december 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1783-1793). Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, g) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2022/23:15 Förstärkt skattereduktion för installation av solceller: Den 15 december 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1797). Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, h) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2022/23:17 Tillfälligt sänkt skatt på drivmedel och sänkt skatt på bränslen i viss värmeproduktion: Den 15 december 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1775-1777). Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, i) ändringar i skatte- och avgiftsregler i proposition 2022/23:18 Bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor: Den 15 december 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1803-1806). Punkt 2 om rambeslutet - utgiftstak, utgiftsramar och inkomsterna i statens budget, k) preliminära utgiftsramar och beräkningar av inkomster i statens budget 2024 och 2025: Avsikten är att skrivelsen i denna del kommer att behandlas i budgetpropositionen för 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om bemyndiganden om upplåning: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Riksgäldskontoret. Punkten är slutbehandlad. Punkt 4 om lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar och punkt 5 om myndigheternas räntekontokrediter: Den 19 januari 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet i dessa delar. Den 23 januari 2023 översände Regeringskansliet skrivelsen i dessa delar till Riksgäldskontoret för kännedom och beaktande. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 2 a), c), d), j) och k) samt 6. 130. Rskr. 2022/23:52 Höständringsbudget för 2022 Prop. 2022/23:2, bet. 2022/23:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Om utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, a): Den 15 december 2022 beslutade regeringen att medge att Fortifikationsverket förvärvar fastigheten Nytomta 3 i Solna kommun till en kostnad om högst 2 900 000 000 kronor. Punkten är slutbehandlad. Om utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, b): Den 15 december 2022 beslutade regeringen om att ingå avtal med Europeiska kommissionen om en garanti för ett makrofinansiellt stöd till Ukraina till följd av Rysslands invasion av landet. Punkten är slutbehandlad. Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag: Den 15 december 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2022 avseende Riksgäldskontoret. Den 22 december 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2022 avseende anslagen 1:1, 1:2, 1:3 och 1:5 inom utgiftsområde 25. Punkten är slutbehandlad. Om ändrade beställningsbemyndiganden: Den 22 december 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2022 avseende Konsumentverket. Punkten är slutbehandlad. 131. Rskr. 2022/23:62 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:KU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om Statens budget inom utgiftsområde 1, a) anslagen för 2023: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Kungliga hov- och slottsstaten. Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende länsstyrelserna. Punkten är slutbehandlad. 132. Rskr. 2022/23:70 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:KrU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17, a) anslagen för 2023: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Spelinspektionen. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Riksgäldskontoret. Punkten är slutbehandlad. 133. Rskr. 2022/23:82 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:SkU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 3: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Skatteverket, Tullverket respektive Kronofogdemyndigheten. Punkten är slutbehandlad. 134. Rskr. 2022/23:99 Utgiftsområde 24 Näringsliv Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:NU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 24 a) Anslagen för 2023: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Bolagsverket, Konkurrensverket, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Patent- och registreringsverket, Sveriges geologiska undersökning, Tillväxtverket, Verket för innovationssystem samt anslagen 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel, 1:5 Näringslivsutveckling, 1:7 Turistfrämjande, 1:12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, 1:15 Upprustning och drift av Göta kanal, 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag, 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag, 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer, 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation, 1:22 Stöd vid korttidsarbete, 1:23 Brexitjusteringsreserven och 1:24 Elstöd inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 22 december 2022 beslutade regeringen även riktlinjer för budgetåret 2023 avseende Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad. b) Telia Company AB: Riksdagen har bemyndigat regeringen att godkänna de beslut som fattas för att slutföra det återköpsprogram av aktier som beslutats av styrelsen i Telia Company AB, vilket inkluderar att Telia Company AB drar in egna aktier som bolaget äger, och att därigenom öka statens röst- och ägarandel i Telia Company AB till högst 43,9 procent av aktierna och rösterna i bolaget samt vidta de åtgärder i övrigt som krävs för att genomföra åtgärderna. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. c) SAS AB: Riksdagen har bemyndigat regeringen att under 2023 för statens räkning, helt eller delvis, konvertera svenska statens fordringar enligt befintliga hybridinstrument i SAS AB (publ), som uppgår till ett belopp om 2 500 000 000 kronor plus upplupen ränta, till nya aktier i SAS AB (publ), under 2023 för statens räkning, helt eller delvis, konvertera svenska statens utestående lånefordringar på konsortiet Scandinavian Airlines System Denmark-Norway-Sweden, som uppgår till ett belopp om 1 500 000 000 kronor plus upplupen ränta, till nya aktier i SAS AB (publ) samt vidta de åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra konverteringarna. Se även rskr. 2021/22:438 (Jfr Fi 109). Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. d) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 1. Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Sveriges geologiska undersökning. Punkten är slutbehandlad. 2. Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Riksgäldskontoret. Punkten är slutbehandlad. 7. Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Konkurrensverket, Sveriges geologiska undersökning, Verket för innovationssystem samt anslagen 1:5 Näringslivsutveckling och 1:23 Brexitjusteringsreserven inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 b och c. 135. Rskr. 2022/23:102 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:FiU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, a) anslagen för 2023: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Statskontoret, anslaget 1:1 Statskontoret, medel för förvaltningspolitisk utveckling, Kammarkollegiet, Finansinspektionen, Arbetsgivarverket, Statens tjänstepensionsverk, Finanspolitiska rådet, Konjunkturinstitutet, Ekonomistyrningsverket, Statistiska centralbyrån, Statens fastighetsverk, Riksgäldskontoret, Bokföringsnämnden, anslaget 1:14 inom utgiftsområde 2, Statens servicecenter, anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning respektive Upphandlingsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 1 och 2: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Riksgäldskontoret. Punkterna är slutbehandlade. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 3 och 4: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Kammarkollegiet. Punkterna är slutbehandlade. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 6: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Statens tjänstepensionsverk. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 7: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Fortifikationsverket. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, 8 och 9: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Statens fastighetsverk. Punkterna är slutbehandlade. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, c) godkännande av investeringsplaner, 1: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Fortifikationsverket. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, c) godkännande av investeringsplaner, 2: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Statens fastighetsverk. Punkten är slutbehandlad. 136. Rskr. 2022/23:103 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:FiU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 25, anslagen för 2023: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende anslagen 1:1, 1:2, 1:3 och 1:5 inom utgiftsområde 25 respektive anslaget 1:4 inom utgiftsområde 25. Punkten är slutbehandlad. 137. Rskr. 2022/23:104 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:FiU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 26: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende anslaget 1:2 inom utgiftsområde 26 respektive Riksgäldskontoret. Punkten är slutbehandlad. 138. Rskr. 2022/23:105 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Prop. 2022:23:1, bet. 2022/23:FiU5 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 27, a) anslaget för 2023: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 27, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Avsikten är att skrivelsen i denna del ska behandlas i budgetpropositionen för 2025. Punkten är inte slutbehandlad. 139. Rskr. 2022/23:106 Stämpelskatt vid förvärv av fast egendom och tomträtter som görs vid delning av aktiebolag genom separation Prop. 2022/23:11, bet. 2022/23:SkU6 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 december 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1850-1852). 140. Rskr. 2022/23:107 En tillfällig skatt på extraordinära vinster för vissa företag under 2023 Prop. 2022/23:20, bet. 2022/23:SkU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 december 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1843). 141. Rskr. 2022/23:109 Statens budget för 2023 Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:FiU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 januari 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 2.7 Utbildningsdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2015/16 1. Rskr. 2015/16:155 Kvalitetssäkring av högre utbildning Skr. 2015/16:76, bet. 2015/16:UbU9 Motioner från allmänna motionstiderna 2014/15 och 2015/16 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (U 16), 2017/18:75 (U 11), 2018/19:75 (U 8), 2019/20:75 (U 5), 2020/21:75 (U 3) och 2021/22:75 (U 1). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 6 om jämförelser av utbildningars kvalitet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska se över hur utbildningars kvalitet ska kunna jämföras mellan olika lärosäten (bet. 2015/16:UbU9 s. 19 f.). Den 17 mars 2016 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Universitetskanslersämbetet. Myndigheten fick då i uppdrag att vidareutveckla och implementera ett nytt system för kvalitetssäkring av högre utbildning i enlighet med de bedömningar som regeringen gör i den skrivelse som nu aktuell riksdagsskrivelse avser (Kvalitetssäkring av högre utbildning [skr. 2015/16:76]). I uppdraget ingick att föreslå hur utbildningars kvalitet ska kunna jämföras mellan olika universitet och högskolor. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) i oktober 2016 (U2016/01132, U2016/01349). Sedan dess genomför Universitetskanslersämbetet löpande olika slags kvalitetsgranskningar och informerar om resultaten av granskningarna. Av de europeiska principerna för kvalitetssäkring av högre utbildning (ESG) framgår att lärosätena bör publicera resultaten av de granskningar som de själva genomför, och Universitetskanslersämbetet granskar att så görs inom ramen för granskningarna av lärosätenas kvalitetssäkringssystem. Vidare finns information om lärosätena och olika utbildningar genom både den statistik som Universitetskanslersämbetet publicerar och genom Universitets- och högskolerådets studieinformation. Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg.omr. 16, avsnitt 5.4, s. 115 f) att de vidtagna åtgärderna är de mest ändamålsenliga och att tillkännagivandet därmed får anses slutbehandlat. Riksdagens beslutade i enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen (bet. 2022/23:UbU1, rskr. 2022/23:108). Punkten är slutbehandlad. 2. Rskr. 2015/16:169 Gymnasieskolan Motioner från allmänna motionstiden 2015/16, bet. 2015/16:UbU13 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (U 18), 2017/18:75 (U 13), 2018/19:75 (U 10), 2019/20:75 (U 6), 2020/21:75 (U 4) och 2021/22:75 (U 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om breddad och förstärkt gymnasial lärlingsutbildning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska utreda om en breddad och förstärkt gymnasial lärlingsutbildning kan införas och vilka konsekvenser det skulle medföra (bet. 2015/16:UbU13 s. 13 f.). Den 20 mars 2014 gav regeringen genom tilläggsdirektiv Yrkesprogramsutredningen (U 2014:01) i uppdrag att analysera om det finns intresse och förutsättningar för en försöksverksamhet med branschlärlingar, dvs. gymnasial lärlingsutbildning med större inflytande och ansvar för branscher och arbetsgivare (dir. 2014:50). Utredningen slutredovisade sitt uppdrag den 16 november 2015 i slutbetänkandet Välja yrke (SOU 2015:97). Utredningen förde i tät kontakt med ett flertal branschorganisationer diskussioner om hur den gymnasiala lärlingsutbildningen kan utvecklas. Utredningen bedömde att det inte fanns något större intresse för att utveckla en lärlingsmodell av centraleuropeiskt snitt där lärlingen rekryteras och anställs av arbetsgivaren för att få hela sin utbildning på arbetsplatsen. Branschorganisationer efterfrågade i stället möjligheter att ta större ansvar för vissa yrkesutbildningar med stor betydelse för arbetsmarknaden som i dag riskerar att nedprioriteras inom utbildningssystemet. Detta ledde fram till att utredningen i slutbetänkandet föreslog en försöksverksamhet med branschskolor. Betänkandet remitterades och den 23 mars 2017 beslutade regeringen propositionen En försöksverksamhet med branschskolor (prop. 2016/17:161). Regeringen redogjorde där för tillkännagivandet och kom till slutsatsen att det inte bör utredas vidare om en breddad och förstärkt gymnasial lärlingsutbildning kan införas. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Tillkännagivandet nämndes inte särskilt i samband med utbildningsutskottets behandling av propositionen (bet. 2016/17:UbU21) och riksdagen beslutade den 14 juni 2017 i enlighet med förslaget i propositionen (rskr. 2016/17:319). Utbildningsutskottet har därefter framfört att det alltjämt anser att en lärlingsutbildning är en viktig del i utbildningssystemet och att tillkännagivandet inte är tillgodosett (bet. 2017/18:KU21, yttr. 2017/18:UbU5y, rskr. 2017/18:326). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 4.3.3 s. 110) att punkten åter är öppen. Regeringen har den 20 februari 2020 uppdragit åt Statens skolverk att redovisa en analys av utvecklingen av den gymnasiala lärlingsutbildningen. Skolverket skulle också, om det bedömdes lämpligt, föreslå hur lärlingsutbildningen kan utvecklas vidare samt lämna förslag på fortsatt hantering (U2020/00527/S). Skolverket redovisade uppdraget den 28 maj 2021 (U2021/02840). Av Skolverkets redovisning framgår att myndigheten anser att nuvarande form av lärlingsutbildningen i huvudsak bör behållas oförändrad, men Skolverket lämnar samtidigt förslag på åtgärder för att utveckla lärlingsutbildningen. Ärendet bereds i Regeringskansliet. I skrivelse 2021/22:75 angav regeringen att avsikten var att frågan skulle behandlas i budgetpropositionen för 2023. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg. omr. 16 avsnitt 3.5.4, s. 64) angav regeringen att den bedömer att ytterligare överväganden behöver göras. Regeringen avser därför att återkomma i frågan så snart som möjligt. Punkten är inte slutbehandlad. 3. Rskr. 2015/16:228 Skolväsendet Motioner från allmänna motionstiden 2014/15 och 2015/16, bet. 2015/16:UbU14 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (U 20), 2017/18:75 (U 14), 2018/19:75 (U 11), 2019/20:75 (U 7), 2020/21:75 (U 5) och 2021/22:75 (U 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om skolavslutningar och andra traditionella högtider*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att det ska införas ett undantag från 1 kap. 6 § skollagen (2010:800) med innebörden att konfessionella inslag ska få förekomma i offentliga skolor, i annan utbildning än undervisning, vid vissa tillfällen i samband med firandet av skolavslutningar och andra traditionella högtider (bet. 2015/16:UbU14 s. 44 f.). Under hösten 2016 fördes samtal om skolor med konfessionell inriktning m.m. med Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. Regeringen bedömde i propositionen En skyldighet att erbjuda lovskola (prop. 2016/17:156) att frågan om konfessionella inslag vid skolavslutningar och andra traditionella högtider måste utredas ytterligare. Bedömningen gjordes bl.a. mot bakgrund av den remisskritik som framfördes när promemorian Vissa skollagsfrågor - Del 2 (U2014/05176/S) remitterades 2014. I promemorian fanns ett förslag med innebörden att det, när det gäller verksamhet med offentlig huvudman, ska införas en möjlighet att låta utbildningen innehålla enstaka inslag med konfessionell prägel som syftar till att överföra och utveckla traditioner som är en del av samhällets kulturarv. Den 8 mars 2018 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. undersöka om det finns behov av att ändra i skollagen för att kunna göra undantag från förbudet mot konfessionella inslag, oavsett huvudman och inriktning, i samband med firandet av skolavslutningar och andra traditionella högtider och, om så bedöms vara fallet, analysera hur ett förslag till sådan ändring förhåller sig till bestämmelser som ger uttryck för skolans värdegrund (U 2018:02, dir. 2018:15). Uppdraget skulle redovisas senast den 31 maj 2019 (dir. 2018:59). Utredningen fick genom dir. 2019:25 ett utvidgat uppdrag och förlängd redovisningstid till den 19 december 2019. Den 8 januari 2020 överlämnades utredningens betänkande Nya regler för skolor med konfessionell inriktning (SOU 2019:64). Betänkandet har remitterats och regeringen beslutade den 17 mars 2022 propositionen Tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning (prop. 2021/22:157). I propositionen redovisas att utredningen bedömt att tillkännagivandet har gjorts mot bakgrund av en relativt bred förståelse av vad som utgör konfessionella inslag, t.ex. att varje besök i en gudstjänstlokal skulle utgöra ett konfessionellt inslag. I propositionen föreslogs en definition i skollagen av konfessionella inslag som innebär att med sådana inslag avses bekännande eller förkunnande inslag som tillhör en viss religion och som initieras och genomförs av huvudmannen eller på dennes uppdrag. Definitionen tydliggör att förskolor, skolor och fritidshem med offentlig huvudman har möjlighet att genomföra avslutningar och uppmärksamma traditionella högtider i gudstjänstlokaler, så länge det inte förekommer konfessionella inslag enligt den nya definitionen. Regeringen bedömde i propositionen att det inte behöver göras något undantag från förbudet mot konfessionella inslag i utbildning hos en offentlig huvudman för att tillgodose gillkännagivandet och att tillkännagivandet därmed får anses slutbehandlat. Riksdagen beslutade den 15 juni 2022 i enlighet med förslagen i propositionen. Riksdagen har inte haft några synpunkter på regeringens hantering av tillkännagivandet (bet. 2021/22:UbU29, rskr. 2021/22:397). Punkten är slutbehandlad. Punkt 30 om digitaliserade nationella prov med extern rättning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att digitaliserade nationella prov med extern rättning ska införas (bet. 2015/16:UbU14 s. 116 f.). I mars 2016 lämnade Utredningen om nationella prov (U 2015:02) betänkandet Likvärdigt, rättssäkert och effektivt - ett nytt nationellt system för kunskapsbedömning (SOU 2016:25). Utredningen föreslog en stegvis digitalisering av nationella prov och en mer likvärdig bedömning av proven. Betänkandet remitterades och den 14 september 2017 beslutade regeringen propositionen Nationella prov - rättvisa, likvärdiga, digitala (prop. 2017/18:14). Regeringen bedömde i propositionen att tillkännagivandet om att digitaliserade nationella prov ska införas är slutbehandlat. Riksdagen beslutade den 15 november 2017 i enlighet med förslagen i propositionen (bet. 2017/18:UbU5, rskr. 2017/18:44). Utbildningsutskottet har konstaterat att frågan inte har hanterats i enlighet med riksdagens tillkännagivande och att det därmed inte är tillgodosett (bet. 2017/18:KU21, yttr. 2017/18:UbU5y, rskr. 2017/18:326). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 4.3.3 s. 110 f.) att punkten åter är öppen. Den 7 november 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2019 avseende Statens skolverk (U2019/03690). Myndigheten fick då i uppdrag att utreda hur central rättning av nationella prov kan införas samt förutsättningar för och konsekvenserna av ett sådant införande. Uppdraget redovisades till regeringen den 9 oktober 2020 (U2020/05137). Skolverket redovisade den 1 mars 2021 att införandet av digitala nationella prov och bedömningsstöd skulle komma att försenas med anledning av den s.k. Schrems II-domen (EU-domstolens dom av den 16 juli 2020 i mål C-311/18) som är ett förhandsavgörande av EU-domstolen som rör frågor om överföring av personuppgifter till tredjeland (U2021/01447). Genom en ändring av uppdraget att digitalisera de nationella proven m.m. (U2017/03739, U2019/03788) fick Skolverket den 22 juli 2021 i uppdrag att föreslå hur central rättning av betygsstödjande nationella prov i ämnena svenska, svenska som andraspråk och engelska kan utformas, och att i arbetet med uppdraget om digitalisering och automaträttning ta hänsyn till att sådan central rättning av nationella prov ska införas (U2021/03346). Redovisningstiden för denna del av uppdraget förlängdes genom beslut den 3 november 2021 (U2021/03958) och uppdraget redovisades den 15 februari 2022 (U2022/00771). I redovisningen föreslår Skolverket bl.a. att central rättning ska införas våren 2027 avseende prov i gymnasieskolan och våren 2029 avseende prov i årskurs 9. Skolverket har den 26 januari 2023 fått i uppdrag att ansvara för att förbereda införandet av central rättning av digitala nationella prov i uppsatsdelarna i ämnena svenska, svenska som andraspråk och engelska i årskurs 9 och för de obligatoriskt avslutande kurserna i svenska, svenska som andraspråk och engelska för de högskoleförberedande programmen i gymnasieskolan. Skolverket ska även analysera och redovisa om, och i så fall hur, central rättning bör införas för ytterligare delar av de nationella proven, t.ex. naturorienterande och samhällsorienterande ämnen i årskurs 9. Detta nya uppdrag ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 15 mars 2024. Skolverket ska enligt det nya uppdraget även analysera och redovisa hur tidpunkten för införandet av central rättning kan tidigareläggas. Denna del av uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 15 september 2023 (U2023/00237). Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2016/17 4. Rskr. 2016/17:250 Skolväsendet - grundläggande om utbildningen Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:UbU17 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (U 22), 2018/19:75 (U 14), 2019/20:75 (U 10), 2020/21:75 (U 8) och 2021/22:75 (U 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om könsuppdelad undervisning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om ett tydliggörande av skollagen om att undervisning som huvudregel inte ska vara könsuppdelad (bet. 2016/17:UbU17 s. 7 f.). Statens skolverk redovisade i juni 2017 ett uppdrag om förslag till ändringar i läroplaner för att förtydliga skolans jämställdhetsuppdrag (U2017/02659/S). Den 26 april 2018 beslutade regeringen om ett förtydligande av skolans jämställdhetsuppdrag genom förordningar om ändring i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, förordningen (SKOLFS 2010:255) om läroplan för grundsärskolan, förordningen (SKOLFS 2010:250) om läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall samt förordningen (SKOLFS 2010:251) om läroplan för sameskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall (SKOLFS 8-11). Samma dag gav regeringen genom tilläggsdirektiv Utredningen om elevers möjligheter att nå kunskapskraven i uppdrag att föreslå nödvändiga ändringar i skollagen (2010:800) med utgångspunkten att barn och elever som huvudregel inte ska vara uppdelade efter kön i undervisningen och utbildningen i övrigt (U 2017:07, dir. 2018:33, dir. 2018:58, dir. 2019:38 och dir. 2020:18). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 26 februari 2021 i betänkandet Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven - aktivt stöd- och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (SOU 2021:11). Utredningens bedömning, som baseras på bestämmelser i läroplanerna som har ändrats efter det att riksdagen lämnat sitt tillkännagivande, är att det inte bör införas några bestämmelser i skollagen som uttryckligen förbjuder könsuppdelad undervisning och utbildning. Detta eftersom utredningen bedömer att nuvarande bestämmelser i läroplaner och diskrimineringslagen är tillräckliga. Betänkandet har remissbehandlats under 2021. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg. omr. 16, avsnitt 3.5.3, s. 64) redovisas bl.a. att eftersom syftet med riksdagens tillkännagivande om en lagändring har uppnåtts genom de nämnda läroplansändringarna och bestämmelserna i diskrimineringslagen bedömer regeringen att det arbete som redovisas i budgetpropositionen är det mest ändamålsenliga och att tillkännagivandet därmed får anses slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 10 om digitala och centralt rättade nationella prov*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att digitala och centralt rättade nationella prov ska införas (bet. 2016/17:UbU17 s. 28 f.). Den 14 september 2017 beslutade regeringen propositionen Nationella prov - rättvisa, likvärdiga, digitala (prop. 2017/18:14). Regeringen bedömde i propositionen att tillkännagivandet om digitala och centralt rättade nationella prov var slutbehandlat. Riksdagen beslutade den 15 november 2017 i enlighet med förslagen i propositionen (bet. 2017/18:UbU5, rskr. 2017/18:44). Utbildningsutskottet har konstaterat att frågan inte har hanterats i enlighet med riksdagens tillkännagivande och att det därmed inte är tillgodosett (bet. 2017/18:KU21, yttr. 2017/18:UbU5y, rskr. 2017/18:326). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 4.3.3 s. 110 f.) att punkten åter är öppen. Den 7 november 2019 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2019 avseende Statens skolverk (U2019/03690/GV). Myndigheten fick då i uppdrag att utreda hur central rättning av nationella prov kan införas samt förutsättningar för och konsekvenserna av ett sådant införande. Uppdraget redovisades till regeringen den 9 oktober 2020 (U2020/05137). Skolverket redovisade den 1 mars 2021 att införandet av digitala nationella prov och bedömningsstöd skulle komma att försenas med anledning av den s.k. Schrems II-domen (EU-domstolens dom av den 16 juli 2020 i mål C-311/18) som är ett förhandsavgörande av EU-domstolen som rör frågor om överföring av personuppgifter till tredjeland. Genom en ändring av uppdraget att digitalisera de nationella proven m.m. (U2017/03739, U2019/03788) fick Skolverket den 22 juli 2021 i uppdrag att föreslå hur central rättning av betygsstödjande nationella prov i ämnena svenska, svenska som andraspråk och engelska kan utformas, och att i arbetet med uppdraget om digitalisering och automaträttning ta hänsyn till att sådan central rättning av nationella prov ska införas (U2021/03346). Redovisningstiden för denna del av uppdraget förlängdes genom beslut den 3 november 2021 (U2021/03958) och uppdraget redovisades den 15 februari 2022 (U2022/00771). I redovisningen föreslår Skolverket bl.a. att central rättning ska införas våren 2027 avseende prov i gymnasieskolan och våren 2029 avseende prov i årskurs 9. Skolverket har den 26 januari 2023 fått i uppdrag att ansvara för att förbereda införandet av central rättning av digitala nationella prov i uppsatsdelarna i ämnena svenska, svenska som andraspråk och engelska i årskurs 9 och för de obligatoriskt avslutande kurserna i svenska, svenska som andraspråk och engelska för de högskoleförberedande programmen i gymnasieskolan. Skolverket ska även analysera och redovisa om, och i så fall hur, central rättning bör införas för ytterligare delar av de nationella proven, t.ex. naturorienterande och samhällsorienterande ämnen i årskurs 9. Detta nya uppdrag ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 15 mars 2024. Enligt Skolverkets förslag i den tidigare delredovisningen ska central rättning införas våren 2027 avseende prov i gymnasieskolan och våren 2029 avseende prov i årskurs 9. Skolverket ska enligt det nya uppdraget även analysera och redovisa hur tidpunkten för införandet av central rättning kan tidigareläggas. Denna del av uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 15 september 2023 (U2023/00237). Punkten är inte slutbehandlad. 5. Rskr. 2016/17:251 Skolväsendet - lärare och elever Motioner från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17, bet. 2016/17:UbU18 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (U 23), 2018/19:75 (U 15), 2019/20:75 (U 11), 2020/21:75 (U 9) och 2021/22:75 (U 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om studie- och yrkesvägledning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska låta ta fram och uppdatera en digital studie- och yrkesvägledningsplattform och att studie- och yrkesvägledarnas roll i skolan måste stärkas och i högre grad integreras i skolans verksamhet (bet. 2016/17:UbU18 s. 26 f.). Den 30 november 2017 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och föreslå åtgärder för att ge alla elever inom skolväsendet möjlighet att göra väl övervägda utbildnings- och yrkesval fattade utifrån goda kunskaper om arbetsliv och utbildningsvägar. I uppdraget ingick frågan om hur studie- och yrkesvägledarens roll kan stärkas och i högre grad integreras i verksamheten samt hur nätbaserade och interaktiva studie- och yrkesvägledningstjänster används och kan utvecklas (U 2017:10, dir. 2017:116). Uppdraget skulle slutredovisas senast den 31 oktober 2018. Regeringen beslutade den 20 juni 2018 om förlängd tid för utredningen (dir. 2018:60). I januari 2019 lämnade utredaren betänkandet Framtidsval - karriärvägledning för individ och samhälle (SOU 2019:4). Betänkandet har remitterats. Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 avsnitt 3.6 s. 110) föreslagit att medel avsätts för att se över och utveckla befintliga digitala verktyg för studie- och yrkesvägledning. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag (bet. 2019/20:UbU1, rskr. 2019/20:120). Den 19 december 2019 gav regeringen Statens skolverk i uppdrag att se över och utveckla befintliga digitala verktyg för studie- och yrkesvägledning. Uppdraget ska redovisas senast den 15 februari 2024. Övriga förslag i betänkande SOU 2019:4 bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2017/18 6. Rskr. 2017/18:221 Lärare och elever Motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:UbU19 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 19), 2019/20:75 (U 13), 2020/21:75 (U 10) och 2021/22:75 (U 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 17 om trygghet och studiero i skolan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska låta utreda regelverket gällande trygghet och studiero i skolan med inriktning mot en skärpning av skollagen och se till att det informeras om och vidtas lämpliga insatser för att underlätta tillämpningen av det aktuella regelverket bland lärare, rektorer och huvudmän (bet. 2017/18:UbU19 s. 77 f.). Den 18 december 2017 gav regeringen Statens skolverk i uppdrag att kartlägga hur ordningsregler och disciplinära åtgärder används inom skolan. Myndigheten skulle vidare med utgångspunkt i kartläggningen lämna förslag till åtgärder i syfte att uppnå en skolmiljö präglad av trygghet och studiero. Skolverket redovisade uppdraget den 15 oktober 2018. Regeringen beslutade den 30 augusti 2018 ändringar i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, i läroplanen för sameskolan och i läroplanen för gymnasieskolan, för att främja trygghet och studiero. I läroplanerna förtydligades rektorns ansvar gällande trygghet och studiero. Läroplanerna kompletterades också så att de markerar att elever ska visa respekt för, och hänsyn mot, skolans personal och andra elever. Ändringarna bygger på Skolkommissionens förslag i betänkandet Samling för skolan (SOU 2017:35). Ändringarna i läroplanerna trädde i kraft den 1 juli 2019. Inom Regeringskansliet togs vidare promemorian Behörighet i ämnet samiska samt vissa läroplansändringar för ökad trygghet och studiero fram och skickades på remiss (U2020/00232). Promemorian innehåller bl.a. förslag om ökad trygghet och studiero i specialskolan, grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Regeringskansliet beslutade den 26 februari 2020 att en utredare ska biträda Utbildningsdepartementet med att ta fram ett förslag till en nationell plan för skolans arbete med trygghet och studiero och lämna förslag som säkerställer ett fungerande regelverk kring trygghet och studiero i skolan (U2020/00707). Uppdraget redovisades den 16 december 2020. Den 17 mars 2022 beslutade regeringen propositionen Skolans arbete med trygghet och studiero (prop. 2021/22:160). I propositionen, som senare bifölls av riksdagen (bet. 2021/22:UbU28, rskr. 2021/22:364), föreslogs bl.a. att all personal ska få vidta de omedelbara och tillfälliga åtgärder som är befogade för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero. Regeringen beslutade samma dag som propositionen beslutades, genom en ändring av Statens skolverks regleringsbrev och med förbehåll för riksdagens beslut, att Skolverket med utgångspunkt i propositionen bl.a. skulle ta fram stöd för skolans personal när det gäller deras befogenhet och ansvar att agera i bl.a. svåra situationer. Stödet skulle senast tillhandahållas den 1 januari 2023. Stöd i den del som gäller personalens befogenhet att ingripa fysiskt enligt 5 kap. 6 § skollagen skulle dock tillhandahållas senast den 15 augusti 2022. Ett sådant material finns nu tillgängligt på Skolverkets webbplats. Till uppdraget hör även att myndigheten ska informera om lagstiftningen och följa utvecklingen inom området, bl.a. vad gäller förekomsten av fysiska ingripanden och andra disciplinära och särskilda åtgärder i övrigt. Uppdraget i sin helhet ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 december 2023. De förordningsändringar som avsåg läroplanerna specialskolan, grundsärskolan och gymnasiesärskolan och som föreslogs i promemorian om Behörighet i ämnet samiska samt vissa läroplansändringar om trygghet och studiero beslutades den 16 juni 2022 (U2022/02389, SKOLF:S 2022:419, 2022:421 och 2022:422). Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg. omr. 16, avsnitt 3.5.1, s. 62-63) att tillkännagivandet har tillgodosetts och att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 18 om kunskapsunderlag och konsekvensanalys i fråga om användandet av kvalificerade lärare med utländsk utbildning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska ta fram kunskapsunderlag och göra en konsekvensanalys i fråga om användandet av kvalificerade lärare med utländsk lärarutbildning utan lärarlegitimation för viss undervisning i skolan (bet. 2017/18:UbU19 s. 84 f.). Regeringen har tidigare meddelat att regeringen avsåg att påbörja analysen under 2020. Regeringen meddelade 2021 att arbetet inte kunnat prioriteras med anledning av den då pågående pandemin. Regeringen har inte heller därefter haft möjlighet att prioritera arbetet. Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 7. Rskr. 2017/18:333 Läsa, skriva, räkna - en garanti för tidiga stödinsatser Prop. 2017/18:195, bet. 2017/18:UbU10 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 27), 2019/20:75 (U 15), 2020/21:75 (U 12) och 2021/22:75 (U 8). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om brister i tillämpningen av skollagens bestämmelser om de stödinsatser som behövs för att elever ska nå kunskapskraven*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör göra en översyn och analys av den lagstiftning som gäller rätten till särskilt stöd och av skolornas praktiska tillämpning av lagstiftningen samt ge Skolinspektionen ett uppdrag att under två år särskilt granska skolornas arbete med stöd till elever som inte når kunskapsmålen (bet. 2017/18:UbU10 s. 23 f.). Den 20 juli 2017 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. kartlägga och analysera brister i stödarbetet samt föreslå hur arbetet kan förbättras. Utredaren skulle vidare vid behov föreslå nödvändiga författningsändringar (U 2017:07, dir. 2018:33, dir. 2018:58, dir. 2019:38 och dir. 2020:18). Utredningen redovisade sitt uppdrag den 26 februari 2021 i betänkandet Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven - aktivt stöd- och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (SOU 2021:11). Betänkandet har remitterats. Regeringen beslutade den 17 mars 2022 propositionen Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd (prop. 2021/22:156), som senare bifölls av riksdagen (bet. 2021/22:UbU31, rskr. 2021/22:340.). I propositionen lämnades förslag med syfte att utveckla och tydliggöra förutsättningarna för s.k. resursskolor. I propositionen föreslogs bl.a. att bemyndigandet i skollagen för regeringen att meddela ytterligare föreskrifter om det tilläggsbelopp som kommunerna ska lämna till enskild verksamhet för barn och elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd, ska förses med en möjlighet för regeringen att delegera denna uppgift till den myndighet som regeringen bestämmer. I propositionen anges vidare att syftet är att systemet med tilläggsbelopp för barn och elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd ska bli mer likvärdigt och rättvist. Den 17 mars 2022 beslutades propositionen Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (prop. 2021/22:162), som senare bifölls av riksdagen (bet. 2021/22:UbU27, rskr.2021/22:429). I propositionen föreslogs bl.a. att elevhälsans uppdrag ska förtydligas och att det ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser. Den 12 maj 2022 fick Statens skolverk, genom en ändring av myndighetens regleringsbrev, i uppdrag att med utgångspunkt i propositionen Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd - och med förbehåll för riksdagens beslut - lämna förslag till dels revidering av föreskrifter på förordningsnivå om bestämmandet av tilläggsbelopp för barn och elever med ett omfattande behov av särskilt stöd, dels myndighetsföreskrifter om tilläggsbelopp. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 15 augusti 2023. Den 22 juni 2022 fick Skolinspektionen, genom en ändring av myndighetens regleringsbrev, i uppdrag att genomföra en granskning av skolornas arbete med extra anpassningar och särskilt stöd till elever i de obligatoriska skolformerna och i fritidshemmet (U2022/02495). Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 12 juni 2024. Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg. omr. 16, avsnitt 3.5.2) att tillkännagivandet har tillgodosetts och att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2018/19 8. Rskr. 2018/19:44 Behandling av personuppgifter för forskningsändamål Prop. 2017/18:298, bet. 2018/19:UbU5 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 34), 2019/20:75 (U 16), 2020/21:75 (U 13) och 2021/22:75 (U 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om likställa villkoren för offentliga och privata forskningsutförare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör se över möjligheterna att återkomma med förslag på en lagstiftning som likställer villkoren för offentliga och privata forskningsutförare att bedriva forskning som inbegriper personuppgifter på rättslig grund (bet. 2018/19:UbU5 s. 28 f.). Regeringen beslutade den 26 oktober 2017 att tillsätta utredningen Översyn av arkivområdet (dir. 2017:106). Utredningen behandlar motsvarande fråga om rättslig grund i förhållande till EU:s dataskyddsförordning men på arkivområdet, varför resultatet av denna utredning har inväntats för att frågan ska kunna beredas vidare inom Regeringskansliet. Utredningens slutbetänkande lämnades den 18 december 2019 (SOU 2019:58). Betänkandet har remissbehandlats. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg. omr. 16 avsnitt 6.2.2, s. 216) angav regeringen att den bedömde att ytterligare överväganden behöver göras och därför avser att återkomma i frågan. Regeringens avsikt är att frågan ska behandlas i en proposition som planeras överlämnas till riksdagen under 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 9. Rskr. 2018/19:104 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:UbU1 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (U 39), 2019/20:75 (U 19), 2020/21:75 (U 16) och 2021/22:75 (U 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om anslag inom utgiftsområde 16 d) Tioårig grundskola*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör bereda möjligheten att införa en tioårig grundskola och återkomma till riksdagen med ett lagförslag (bet. 2018/19:UbU1 s. 44). Den 5 mars 2020 fattade regeringen beslut om att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå hur en tioårig grundskola kan införas. Utredningen redovisade sitt uppdrag den 10 maj 2021 i betänkandet En tioårig grundskola - Införandet av en ny årskurs 1 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan (SOU 2021:33). Betänkandet har remitterats och bereds inom Regeringskansliet. Regeringen gav i regleringsbrevet för 2021 Skolverket i uppdrag att inför ett införande av en tioårig grundskola, erbjuda förskollärare verksamma i förskoleklassen fortbildningsinsatser (dnr U2020/06613). Uppdraget har lämnats även i regleringsbreven för 2022 och 2023 (dnr U2021/04941 och U2022/04067). Punkten är inte slutbehandlad. 10. Rskr. 2018/19:171 Gymnasieskolan Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:UbU11 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (U 21) , 2020/21:75 (U 17) och 2021/22:76 (U 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om tvåårig yrkesskola på gymnasial nivå*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska låta utreda inrättandet av en ny tvåårig yrkesskola på gymnasial nivå som är en del av det ordinarie utbildningssystemet (bet. 2018/19:UbU11 s. 14 f.). Regeringen har tidigare meddelat att regeringen avsåg att återkomma i frågan under 2021. Regeringen beslutade den 8 april 2021 att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder för att fler unga ska nå målen med sin gymnasieutbildning (U 2021:01). I kommittédirektiven (dir. 2021:23) angav regeringen att uppdraget att utreda hur fler elever kan fullfölja sin utbildning inom gymnasieskolan bör ha sin utgångspunkt i riksdagens tillkännagivande. Enligt utredningens direktiv skulle uppdraget redovisas senast den 1 mars 2022. Genom tilläggsdirektiv som beslutades den 10 februari 2022 förlängdes utredningstiden till den 1 juni 2022 (dir. 2022:4). Betänkandet I mål - vägar vidare för att flera unga ska nå målen med sin gymnasieutbildning (SOU 2022:34) har remitterats t.o.m. den 28 oktober 2022 och förslagen bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 11. Rskr. 2018/19:194 Grundläggande om utbildning Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:UbU8 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (U 22), 2020/21:75 (U 18) och 2021/22:75 (U 13). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 12 om skriftligt ordningsomdöme i terminsbetyget på högstadiet och gymnasiet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska göra det möjligt för skolor att ge elever på högstadiet och gymnasiet ett skriftligt ordningsomdöme i terminsbetygen. Ordningsomdömet ska inte ingå i slutbetyget (bet. 2018/19:UbU8 s. 58 f.). Regeringen har tidigare meddelat att regeringen avsåg att påbörja analysen under 2021. Regeringen avser nu att tillsätta en utredning om varaktigt stärkt trygghet och studiero och analyserar om frågan bör ingå i utredningen. Punkten är inte slutbehandlad. 12. Rskr. 2018/19:269 Frågor om otillåten spridning av nationella prov och om att införa särskilda regleringar för idrottsgymnasier Skr. 2018/19:110, bet. 2018/19:UbU17 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (U 25),2020/21:75 (U 19) och 2021/22:75 (U 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om möjligheter att kombinera gymnasieutbildning med elitsatsning i idrott*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör utreda möjligheterna att införa särskilda regleringar för idrottsgymnasier som möter olika idrotters behov och förutsättningar och som möjliggör kombinationen elitidrott och gymnasiestudier (bet. 2018/19:UbU17 s. 15 f.). Utbildningsdepartementet har den 17 juli 2020 remitterat en promemoria med förslag till ändringar i regelverket avseende de nationellt godkända idrottsutbildningarna och riksidrottsgymnasierna (U2020/04134). Remisstiden gick ut den 15 november 2020. Regeringen har inte haft möjlighet att prioritera arbetet. Avsikten är att återkomma till riksdagen i frågan så snart som möjligt. Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2019/20 13. Rskr. 2019/20:65 Höständringsbudget för 2019 Prop. 2019/20:2, bet. 2019/20:FiU11 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (U 32), 2020/21:75 (U 20) och 2021/22:75 (U 15). Skrivelsen är slutbehandlad. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning: d) Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019-2023 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om en årlig medlemsavgift för den ideella föreningen Ebrains på högst 1 600 000 kronor: Den 5 december 2018 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Den 17 december 2020 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Den 16 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Den 22 december 2022 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Punkten är slutbehandlad. e) Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019-2023 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om en årlig medlemsavgift för kunskaps- och innovationsplattformen inom urban mobilitet under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Urban Mobility) på högst 540 000 kronor: Den 5 december 2018 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Den 19 december 2019 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Den 17 december 2020 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2021 Kungl. Tekniska högskolan. Den 16 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Den 22 december 2022 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Punkten är slutbehandlad. f) Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019-2023 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om en årlig medlemsavgift för organisationen European Research Infrastructure for Imaging Technologies in Biological and Biomedical Sciences (EuroBioimaging-ERIC) på högst 1 000 000 kronor: Den 5 december 2018 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2019 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Den 19 december 2019 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Den 17 december 2020 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Den 16 december 2021 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Den 22 december 2022 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Punkten är slutbehandlad. 14. Rskr. 2019/20:349 Riksrevisionens rapport om resurseffektivitet och produktivitet vid Sveriges lärosäten i nordisk jämförelse Skr. 2019/20:60, bet. 2019/20:UbU21 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (U 30) och 2021/22:75 (U 16). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om jämförelser av utbildningars kvalitet vid olika lärosäten*: Riksdagen har tillkännagett det som anförs i reservationen om att regeringen ska ta initiativ till att ge högskolemyndigheterna i uppdrag att samla och tillgängliggöra information om utbildningarnas kvalitet för att blivande studenter bättre ska kunna jämföra utbildningar (rskr. 2019/20:349 och bet. 2019/20:UbU21 s. 13). Den 17 december 2020 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Universitets- och högskolerådet. I regleringsbrevet ger regeringen Universitets- och högskolerådet i uppdrag att återrapportera hur myndigheten samlar in och tillgängliggör information för att underlätta välavvägda val av studier. Redovisningen lämnades i myndighetens årsredovisning för 2021. Vidare har regeringen genom beslut den 30 juni 2022 om ändring i regleringsbrevet för 2022 gett Universitets- och högskolerådet i uppdrag att vidta åtgärder för att tillgängliggöra information om utbildningars kvalitet för att blivande studenter ska kunna jämföra utbildningar, bland annat i fråga om behovet av högskoleutbildade på arbetsmarknaden, tidigare studenters etablering på arbetsmarkanden och löner. Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg.omr. 16, avsnitt 5.4, s. 115 f) att de vidtagna åtgärderna är de mest ändamålsenliga och att tillkännagivandet därmed får anses slutbehandlat. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen (bet. 2022/23:UbU1, rskr. 2022/23:108). Punkten är slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2020/21 15. Rskr. 2020/21:14 Riksrevisionens rapport om undantag från skolplikten - regler, tillämpning och tillsyn Skr. 2019/20:162, bet. 2020/21:UbU3 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (U 32) och 2021/22:75 (U 17). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om Riksrevisionens rekommendation till regeringen om undantag från skolplikten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska följa den rekommendation som Riksrevisionen lämnar till regeringen i granskningsrapporten. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ta initiativ till att ändra bestämmelserna i skollagen och då beakta dels hur långa ledighetsbeslut en rektor ska kunna ta, dels om det i skollagen bör införas en möjlighet till sanktionsavgift, dels om bestämmelsen om varaktig vistelse utomlands enbart ska vara tillämplig för barn till statligt anställda som är stationerade utomlands. Regeringen meddelande 2021 att den avsåg att påbörja en analys av Riksrevisionens rekommendationer under 2022. Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om nationellt frånvaroregister*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska se över möjligheten att införa ett nationellt frånvaroregister. Regeringen gav den 17 december 2020 Statens skolverk i uppdrag att utreda möjligheten att införa ett nationellt frånvaroregister och ta fram en genomförandeplan (U2020/06613). Uppdraget redovisades den 16 december 2021 (U2021/04976). Redovisningen bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Regeringskansliets analys visar att frågan kräver ändringar i skollagen. Punkten är inte slutbehandlad. 16. Rskr. 2020/21:141 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:UbU1 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (U 37) och 2021/22:75 (U 18). Skrivelsen är slutbehandlad. Statens budget inom utgiftsområde 16 b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Riksdagen bemyndigar regeringen att 4. under 2021-2023 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om medlemskap i följande konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur, s.k. Eric-konsortier: Aerosols, Clouds and Trace Gases Research Infrastructure (ACTRIS-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor, European Marine Biological Resource Center (EMBRC-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 000 000 kronor, European Plate Observing System (EPOS-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor, European Solar Telescope (EST-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 6 000 000 kronor och European Open Screen Infrastructure (EU-OPENSCREEN-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 2 000 000 kronor och att under 2021-2023 besluta om finansiering av de årliga medlemsavgifterna i följande konsortier: Council of European Social Science Data Archives (CESSDA-ERIC) med en medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor, Common Language Resources and Technology Infrastructure (CLARIN-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 000 000 kronor, Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe (SHARE-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor, Biobanking and Biomolecular Resources Infrastructure (BBMRI-ERIC) med en medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor, European Social Survey (ESSERIC) med en medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor, Joint Institute for VLBI in Europe (JIVE-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 800 000 kronor, European Advanced Translational Research Infrastructure in Medicine (EATRIS-ERIC) med en medlemsavgift på högst 1 800 000 kronor, European Research Infrastructure for Biomedical Imaging (Euro-BioimagingERIC) med en medlemsavgift på högst 1 000 000 kronor och Integrated Carbon Observation System (ICOS-ERIC) med en medlemsavgift på högst 10 000 000 kronor: Den 17 december 2020 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende Vetenskapsrådet. Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Vetenskapsrådet. Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Vetenskapsrådet. Punkten är slutbehandlad. 17. Rskr. 2020/21:196 Förskolan Bet. 2020/21:UbU7 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (U 20). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om kvalitet och förutsättningar i förskolan (reservation 1)*: Riksdagen har tillkännagett det som anförs i reservationen om att regeringen ska tillsätta en bred utredning om förskolans faktiska förutsättningar att erbjuda en likvärdig utbildning (rskr. 2020/21:196 och bet. 2020/21:UbU7 s. 28). Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2021/22 18. Rskr. 2021/22:33 Riksrevisionens rapport om riktade utbyggnadsuppdrag till universitet och högskolor Prop. 2021/22:2, bet. 2021/22:UbU3 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (U 31). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om en samlad måluppfyllelseanalys vid utbyggnadsuppdrag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen i dialog med lärosätena ska genomföra en samlad måluppfyllelseanalys av utbyggnadsuppdragen (bet. 2021/22:UbU3 s. 20) och därmed bifallit motion 2021/22:1149 yrkande 1. Av tillkännagivandet följer att regeringen ska följa upp de riktade utbyggnadsuppdrag till universitet och högskolor som riksdagen och regeringen beslutade 2015-2019 (bet. 2021/22:UbU3 s. 19). Regeringen har den 30 juni 2022 gett Universitetskanslersämbetet i uppdrag att följa upp utfallet och analysera måluppfyllelsen av de utbyggnader av vissa utbildningsprogram som inleddes till följd av regeringens förslag i vårändringsbudgeten för 2015 och budgetpropositionerna för 2016, 2017 respektive 2018. Uppdraget ska genomföras i dialog med universitet och högskolor och ska redovisas senast den 31 mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 19. Rskr. 2021/22:108 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Prop. 2021/22:1, bet. 2021/22:UbU1 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (U 36). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 16: c) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Riksdagen bemyndigar regeringen att: 1. under 2022-2024 för anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift på högst 800 000 kronor i Cancer Core Europe: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Karolinska institutet. Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Karolinska institutet. Punkten är inte slutbehandlad. 3. under 2022 för anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor besluta om kapitaltillskott på högst 11 000 000 kronor till holdingbolag knutna till universitet för finansiering av idébanksmedel: Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet, Linnéuniversitet, Örebro universitet, Mittuniversitetet och regleringsbrev avseende anslagen 2:63 och 2:65 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Den 29 september 2022 beslutade regeringen ändringsbeslut för regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet, Linnéuniversitet, Örebro universitet, Mittuniversitetet och regleringsbrev avseende anslagen 2:63 och 2:65 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Punkten är slutbehandlad. 20. Rskr. 2021/22:129 Etisk granskning av forskning - en övergångsbestämmelse som avser kliniska läkemedelsprövningar Prop. 2021/22:64, bet. 2021/22:UbU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 20 januari 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 44 och 45). 21. Rskr. 2021/22:136 Utökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister Prop. 2021/22:45, bet. 2021/22:UbU10 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om lagförslaget: Den 10 februari 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 115). Punkt 8 om förtydligande av särskilda skäl när det gäller den s.k. tvåårsregeln*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att de särskilda skälen för att återkalla ett godkännande när det gäller den s.k. tvåårsregeln bör förtydligas (bet. 2021/22:10, s. 38). De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 juli 2022. Den analys som Regeringskansliet har gjort visar att ett ytterligare förtydligande av vad som anses vara sådana särskilda skäl att ett outnyttjat godkännande inte bör återkallas kräver lagändring och att erfarenheter från tillämpningen av de nya bestämmelserna bör avvaktas innan behovet av en lagändring övervägs. Punkten är inte slutbehandlad. 22. Rskr. 2021/22:140 Extra ändringsbudget för 2022 - Ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, medel för testning och smittspårning samt åtgärder på skatteområdet och andra områden med anledning av coronaviruset Prop. 2021/22:86, bet. 2021/22:FiU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 b) om extra ändringsbudget för 2022, Ändrade utgiftsramar samt ändrade och nya anslag: Den 3 februari 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Centrala studiestödsnämnden. Punkten är slutbehandlad. 23. Rskr. 2021/22:145 Riksrevisionens rapport om urvalet av elever till Pisaundersökningen Skr. 2021/22:39, bet. 2021/22:UbU5 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om Riksrevisionens rapport om Pisaundersökningen 2018: Den 9 februari 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Punkt 4 om Pisaundersökningens tillförlitlighet och förtroendet för undersökningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska säkra tillförlitligheten i genomförandet av internationella kunskapsmätningar i den svenska skolan samt genomföra en analys av hur förtroendet för Pisastudien kan återupprättas (bet. 2021/22:UbU5 s. 18). Den 9 juni 2022 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. analysera och föreslå hur uppgifter om exkluderade elever kan särredovisas i Pisaundersökningen. Utredaren ska även analysera och, vid behov, föreslå hur kunskapsresultaten för olika grupper av elever på andra sätt bättre kan följas upp i olika internationella undersökningar samt lämna nödvändiga författningsförslag (U2022:02, dir. 2022:73). Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 29 september 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 24. Rskr. 2021/22:146 En sammanhållen utildning för nyanlända som har utbildningsplikt Prop. 2021/22:51, bet. 2021/22:UbU9 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 10 februari 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 109). 25. Rskr. 2021/22:156 Ämnesbetyg - betygen ska bättre spegla elevers kunskaper. Prop. 2021/22:36, bet. 2021/22:UbU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om lagförslaget i fråga om modersmålsundervisning i gymnasiesärskolan: Den 3 mars 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 147). Punkt 2 om lagförslaget i övrigt: Den 3 mars 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 146-148). 26. Rskr. 2021/22:157 Riksrevisionens rapport om yrkeshögskolan Skr. 2021/22:53, bet. 2021/22:UbU8 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 juni 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 27. Rskr. 2021/22:203 Stärkt kvalitet och likvärdighet i pedagogisk omsorg Prop. 2021/22:78, bet. 2021/22:UbU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 31 mars 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 241). 28. Rskr. 2021/22:205 Övergripande skolfrågor Motion från allmänna motionstiden 2021/22:3990, bet. 2021/22:UbU14 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 11 om färre riktade statsbidrag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska minska antalet riktade statsbidrag som avser gymnasieskolan till förmån för generella bidrag (bet. 2021/22:UbU14 s. 20). Utredningen En ändamålsenlig kommunalekonomisk utjämning (Fi 2022:03) har bl.a. fått i uppdrag att föreslå vilka riktade statsbidrag som skulle kunna inordnas i det generella statsbidraget och vid behov föreslå de följdändringar i kostnadsutjämningen som skulle vara motiverade och analysera vilka konsekvenser ett större sektorsbidrag till skolverksamhet skulle få för det generella statsbidraget, utjämningssystemet och för finansieringen av kommunsektorn i sin helhet. Utredningen ska redovisa sina förslag senast den 3 maj 2024. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg. omr. 16, avsnitt 3.6.5, s. 67) anger regeringen att arbetet med att förenkla statsbidragen fortsätter och att regeringen i syfte att minska antalet och förenkla de riktade statsbidragen avser att genomföra en översyn och anpassning av befintlig anslagsstruktur och anslagsändamål. I propositionen anges också att syftet med det är att minska huvudmännens administrativa börda och antalet riktade statsbidrag. Punkten är inte slutbehandlad. 29. Rskr. 2021/22:223 Ökade möjligheter till grundläggande behörighet för elever på gymnasieskolans yrkesprogram Prop. 2021/22:94, bet. 2021/22:UbU22 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 13 april 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 275). 30. Rskr. 2021/22:231 Grundläggande om utbildning Motion från allmänna motionstiden 2021/22:4178, bet. 2021/22:UbU15 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 18 om tillgången till kvalitetssäkrade läromedel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om varje skolas skyldighet att säkerställa god tillgång till kvalitetssäkrade läromedel (bet. 2021/22:UbU15 s. 41). Utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel lämnade i augusti 2021 betänkandet Läromedelsutredningen - böckernas betydelse och elevernas tillgång till kunskap (SOU 2021:70). Betänkandet har remissbehandlats och frågan bereds inom Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg. omr. 16, avsnitt 3.6.5., s. 66) framgår att regeringen bedömer att det behövs insatser för att bl.a. öka tillgången till läromedel av hög kvalitet och föreslår att medel avsätts för detta. Punkten är inte slutbehandlad. 31. Rskr. 2021/22:339 Mer tid till lärande, extra studietid och utökad lovskola Prop. 2021/22:111, bet. 2021/22:UbU30 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 2 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 730). 32. Rskr. 2021/22:340 Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd Prop. 2021/22:156, bet. 2021/22:UbU31 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om lagförslaget. Den 2 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 724). Punkt 2 om utredning om finansiering av resursskolor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ska återkomma med förslag på en förutsägbar och långsiktig finansiering av skolgång för resursskolans målgrupp och att det därför snarast bör tillsättas en utredning med detta uppdrag (bet. 2021/22:UbU31 s. 35). I regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om Skolpengen - effektivitet och konsekvenser (skr. 2022/23:44) aviseras att en utredning ska tillsättas för att se över bl.a. de frågor om skolpengen som Riksrevisionen har lyft. Det framgår av skrivelsen att den utredningen även bör se över finansieringen av resursskolorna. Skrivelsen har lämnats till riksdagen den 28 december 2022. Regeringen avser att tillsätta nämnda utredning under 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 33. Rskr. 2021/22:362 Ökad likvärdighet för skolhuvudmän Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:UbU32 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om nytt förslag om resursfördelningssystem till skolan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör återkomma med ett förslag på ett resursfördelningssystem till skolan (bet. 2021/22:UbU32 s. 26). I finansplanen i budgetpropositionen för 2023 (proposition 2021/22:1, kapitel 1, s. 24) anges att regeringen avser att påbörja arbetet med att införa en nationellt bindande skolpengsnorm för att öka likvärdigheten i den svenska skolan. I regeringens skrivelse Riksrevisionens rapport om Skolpengen - effektivitet och konsekvenser (skr. 2022/23:44) aviseras att en utredning ska tillsättas för att se över bl.a. de frågor om skolpengen som Riksrevisionen har lyft samt att regeringen vid utformningen av kommittédirektiven har för avsikt att beakta vad riksdagen har tillkännagett för regeringen när det gäller finansieringen av svensk skola. Skrivelsen har lämnats till riksdagen den 28 december 2022. Regeringen avser att tillsätta nämnda utredning under 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 9 om utredning om skolpengen*: Riksdagen har tilkännagett för regeringen att den bör utreda vissa frågor om skolpengen, bl.a. inom vilka områden skolpengen används utöver skolverksamhet och på vilka grunder skolpengen ska kunna dras tillbaka om det förekommer brottslighet i huvudmannens verksamhet (bet. 2021/22:UbU32 s. 29). Regeringen avser att under 2023 ge en särskild utredare i uppdrag att utreda frågan. Punkten är inte slutbehandlad. 34. Rskr. 2021/22:363 Förskola för fler barn Prop. 2021/22:132, bet. 2021/22:UbU24 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om lagförslaget om uppsökande verksamhet: Den 9 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 833). Punkt 3 om lagförslaget i övrigt: Den 9 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 833). 35. Rskr. 2021/22:364 Skolans arbete med trygghet och studiero Prop. 2021/22:160, bet. 2021/22:UbU28 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om lagförslaget: Den 16 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 940). 36. Rskr. 2021/22:368 Validering för kompetensförsörning och livslångt lärande Prop. 2021/22:123, bet. 2021/22:UbU23 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 911 och 912). 37. Rskr. 2021/22:397 Tydligare krav på fristående förskolor, skolor och fritidshem med konfessionell inriktning Prop. 2021/22:157, bet. 2021/22:UbU29 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1088). 38. Rskr. 2021/22:406 Ett mer likvärdigt skolval Prop. 2021/22:158, bet. 2021/22:UbU33 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om lagförslaget i fråga om resursskolor: Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit ( SFS 1104). Punkt 3 om ett nytt förslag om ett utvecklat skolval*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ska återkomma med förslag på ett utvecklat skolval som baseras på rimliga och förutsägbara kriterier, obligatoriskt skolval, bättre information och där bl.a. kötid finns med som möjlig urvalsgrund (bet. 2021/22:UbU33 s. 32). Regeringen lämnade den 30 juni 2022 ett uppdrag till Skolverket att med utgångspunkt i relevanta analyser, slutsatser och förslag i betänkandet En mer likvärdig skola - minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning (SOU 2020:28) lämna förslag på hur ett gemensamt skolvalssystem för förskoleklass, grundskola och grundsärskola administrerat av Skolverket kan organiseras och genomföras med utgångspunkt i de principer för urval som gäller i dag (U2022/02561). Skolverket ska analysera de rättsliga och organisatoriska förutsättningarna för ett sådant system. I uppdraget anges att regeringen parallellt med att Skolverket genomför uppdraget har för avsikt att överväga på vilket sätt urvalsgrunderna bör förändras. Uppdraget ska redovisas senast den 1 september 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 39. Rskr. 2021/22:411 Dimensionering av gymnasial utbildning för bättre kompetensförsörjning Prop. 2021/22:159, bet. 2021/22:UbU25 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1089-1091). 40. Rskr. 2021/22:412 In- och utpasseringskontroller vid högskoleprovet Prop. 2021/22:155, bet. 2021/22:UbU26 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om lagförslagen: Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar regeringen antagit (SFS 1011-1013). Punkt 2 om in- och utpasseringskontroller (reservation 2)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om in- och utpasseringskontroller. Enligt tillkännagivandet bör regeringen överväga nya arbetssätt och andra tekniska lösningar som kan bidra till att motverka fusk vid högskoleprovet (bet. 2021/22:UbU26 s. 41). Lagen (2022:1101) om in- och utpasseringskontroller vid högskoleprovet träder i kraft den 1 juli 2023. Regeringen avser att göra en analys av behovet av ytterligare åtgärder för att motverka fusk på högskoleprovet när lagen har tillämpats under en tid och när de kontroller som framgår av lagen har genomförts vid några provtillfällen. Punkten är inte slutbehandlad. 41. Rskr. 2021/22:429 Elevhälsa och stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning Prop. 2021/22:162, bet. 2021/22:UbU27 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om lagförslaget i fråga om möjligheten att överklaga rektors beslut: Den 30 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1315). Punkt 2 om lagförslaget i övrigt: Den 30 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1315 och 1316). 42. Rskr. 2021/22:437 Extra ändringsbudgetar för 2022 - Stöd till jordbruket och fiskerinäringen, kompensation för höga energipriser samt rekapitalisering av SAS AB Prop. 2021/22:252, bet. 2021/22:FiU48 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om ändrad inkomstberäkning samt ändrade utgiftsramar och nya och ändrade anslag, a): Den 22 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslagen 14:1, 14:2, 14:3 och 14:4. Punkten är slutbehandlad. 43. Rskr. 2021/22:464 Extra ändringsbudget för 2022 - Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina Prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, ändrade och nya anslag samt ändrade beställningsbemyndiganden b) Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag: Den 30 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Myndigheten för yrkeshögskolan, Statens skolverk, Universitets- och högskolerådet och Vetenskapsrådet. Punkten är slutbehandlad. c) Ändrade beställningsbemyndiganden: Den 30 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Statens skolverk. Punkten är slutbehandlad. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning: Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning besluta om bidrag på högst 1 200 000 000 kronor till European Spallation Source Eric (ESS): Den 30 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Vetenskapsrådet. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2022/23 44. Rskr. 2022/23:56 Höständringsbudget för 2022 Prop. 2022/23:2, bet. 2022/23:FiU11 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning: Riksdagen godkänner att regeringen under 2022 beslutar om medlemskap i den ideella föreningen Ebrains och bemyndigar regeringen att under 2022-2025 för anslagen 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om årligamedlemsavgifter på högst 350 000 kronor för respektive universitet och anslag. Den 22 december 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Stockholms universitet respektive Karolinska institutet. Punkten är inte slutbehandlad. Ändrade beställningsbemyndiganden: Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2022 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår. Den 22 december 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Rymdstyrelsen och Vetenskapsrådet. Punkten är slutbehandlad. 45. Rskr. 2022/23:71 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:KrU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17: a) Anslagen för 2023: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende anslagen. Punkten är slutbehandlad. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, punkten 5: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende anslag 14:2 Bidrag till tolkutbildning. Punkten är slutbehandlad. 46. Rskr. 2022/23:101 Utgiftsområde 15 Studiestöd Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:UbU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 15: a) Anslagen för 2022: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende anslagen. Punkten är slutbehandlad. b) Lagförslaget: Den 22 december 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1828). c) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden Riksdagen bemyndigar regeringen att 1. under 2023 ta upp lån i Riksgäldskontoret för studielån som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 276 000 000 000 kronor: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Centrala studiestödsnämnden. Punkten är slutbehandlad. 2. under 2023 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende anslag 1:6. Punkten är slutbehandlad. d) Godkännanden Riksdagen godkänner 1. att räntan på studielån fr.o.m. den 1 januari 2023 bestäms så att den även omfattar beräknade framtida kreditförluster på studielån finansierade genom upplåning i Riksgäldskontoret och kreditförluster på återkrav hänförliga till sådana lån: Den 22 december 2022 beslutade regeringen om förordning om ränta på studielån för 2023 (SFS 1827). Punkten är slutbehandlad.2. att utöver ränta motsvarande förväntade förluster på nyutlåning fr.o.m. den 1 januari 2023 förs även den del av räntan på studielån som avser beräknade kreditförluster och kreditförluster på återkrav hänförliga till sådana lån beviljade t.o.m. den 31 december 2022 till konto i Riksgäldskontoret och används för finansiering av konstaterade förluster: Den 22 december 2022 beslutade regeringen i regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Centrala studiestödsnämnden om kredit på kreditreserven för Centrala studiestödsnämndens utlåning. Punkten är slutbehandlad. 3. att medel motsvarande de anslagsmedel som under perioden 2014-2022 förts till ett konto i Riksgäldskontoret för finansiering av konstaterade förluster på studielån inklusive ränta levereras in till inkomsttitel på statens budget: I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 15 avsnitt 3.10.8. s. 41) bedömde regeringen att det inte längre finns något behov av dagens uppbyggda kreditreserv och att den därför bör avvecklas genom att medlen ställs till riksdagens förfogande. Punkten är slutbehandlad. 47. Rskr. 2022/23:108 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:UbU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 16: a) Anslagen för 2023: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende anslagen. Punkten är slutbehandlad. b) Godkännanden och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden Riksdagen: 1. bemyndigar regeringen att under 2023-2025 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till kunskaps- och innovationsplattformen inom råvaror under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Raw Materials) på högst 350 000 kronor: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Uppsala universitet. Punkten är inte slutbehandlad. 2. bemyndigar regeringen att under 2023 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till kunskaps- och innovationsplattformen inom hållbar energi under Europeiska institutet för innovation och teknik (KIC InnoEnergy SE) på högst 500 000 kronor: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Uppsala universitet. Punkten är slutbehandlad. 3. bemyndigar regeringen att under 2023-2025 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till Centre Européen de Calcul Atomique et Moléculaire (CECAM) på högst 350 000 kronor: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Uppsala universitet. Punkten är inte slutbehandlad. 4. godkänner att regeringen under 2023 beslutar om medlemskap i den ideella föreningen Ebrains och bemyndigar regeringen att under 2023-2025 för anslaget 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift på högst 350 000 kronor: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Linköpings universitet. Punkten är inte slutbehandlad. 5. godkänner att regeringen under 2023 beslutar om medlemskap i konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur, Infrafrontier ERIC, och bemyndigar regeringen att under 2023-2027 för anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift på högst 600 000 kronor: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Karolinska institutet. Punkten är inte slutbehandlad. 6. bemyndigar regeringen att under 2023-2025 för anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till kunskaps- och innovationsplattformen inom hälsa under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Health) på högst 900 000 kronor: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Karolinska institutet. Punkten är inte slutbehandlad. 7. bemyndigar regeringen att under 2023-2025 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till kunskaps- och innovationsplattformen inom råvaror under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Raw Materials) på högst 1 200 000 kronor: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Punkten är inte slutbehandlad. 8. bemyndigar regeringen att under 2023-2025 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till kunskaps- och innovationsplattformen inom hälsa under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Health) på högst 900 000 kronor: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Punkten är inte slutbehandlad. 9. bemyndigar regeringen att under 2023-2025 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till kunskaps- och innovationsplattformen inom it-området under Europeiska institutet för innovation och teknik (KIC Digital) på högst 400 000 kronor: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Kungl. Tekniska högskolan. Punkten är inte slutbehandlad. 10. bemyndigar regeringen att under 2023-2025 för anslaget 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till kunskaps- och innovationsplattformen inom råvaror under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Raw Materials) på högst 1 200 000 kronor: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Luleå tekniska universitet. Punkten är inte slutbehandlad. 11. bemyndigar regeringen att under 2023 för anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor besluta om kapitaltillskott på högst 11 000 000 kronor till holdingbolag knutna till universitet för finansiering av idébanksmedel: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Uppsala universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet, Kungl. Tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Karlstads universitet, Linnéuniversitet, Örebro universitet, Mittuniversitetet och regleringsbrev avseende anslagen 2:63 och 2:65 inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Punkten är slutbehandlad. 12. bemyndigar regeringen att under 2023 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om bidrag på högst 1 004 000 000 kronor till European Spallation Source ERIC (ESS): Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Vetenskapsrådet. Punkten är slutbehandlad. 13. bemyndigar regeringen att under 2023 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om medlemsavgift till det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (Euro-HPC) på högst 25 000 000 kronor: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Vetenskapsrådet. Punkten är slutbehandlad. 14. bemyndigar regeringen att under 2023 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår. Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Statens skolverk, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolforskningsinstitutet, Myndigheten för yrkeshögskolan, Vetenskapsrådet, Rymdstyrelsen och Universitet och högskolerådet. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: Punkt 1 b) 1, 3-10. 2.8 Klimat- och näringslivsdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2007/08 1. Rskr. 2007/08:24 Tilläggsbudget 2 för 2007 Prop. 2007/08:1, Tilläggsbudget 2, bet. 2007/08:FiU11 Tidigare redovisad, se skr. 2007/08:75 (N 49), 2008/09:75 (N 29), 2009/10:75 (N 24), 2010/11:75 (N 14), 2011/12:75 (N 9), 2012/13:75 (N 7), 2013/14:75 (N 5), 2014/15:75 (N 5), 2015/16:75 (N 4), 2016/17:75 (N 4), 2017/18:75 (N 4), 2018/19:75 (N 4), 2019/20:75 (N 2), 2020/21:75 (N 2) och 2021/22:75 (N 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om låneram för civila flygutvecklingsprojekt: Diskussioner har ägt rum sedan 2007 med Saab AB och Volvo Aero Corporation (Volvo Aero) om statlig delfinansiering för utveckling av eventuella ytterligare civila flygindustriprojekt med miljöinriktning, bl.a. inom ramen för Airbussamarbetet. Regeringen uppdrog den 3 juli 2008 åt Riksgäldskontoret att förhandla med Volvo Aero i syfte att uppnå förslag till ett avtal med företaget om delfinansiering av företagets utvecklingsinvesteringar i flygmotorprojektet Trent XWB. Sedan Riksgäldskontoret i mars 2009 överlämnat ett sådant förslag, har regeringen den 18 januari 2010 anmält ärendet till Europeiska kommissionen för prövning enligt unionsbestämmelserna om statsstöd. Sedan kommissionen godkänt förslaget uppdrog regeringen den 3 mars 2011 åt Riksgäldskontoret att för statens del teckna avtal med Volvo Aero gällande Trent XWB. Efter en ansökan från Volvo Aero uppdrog regeringen den 26 maj 2011 åt Riksgäldskontoret att förhandla med Volvo Aero i syfte att uppnå förslag till ett avtal med företaget om delfinansiering av företagets utvecklingsinvesteringar i flygmotorprojektet Pratt & Whitney PW1100G, men Volvo Aero drog tillbaka sin ansökan. Avseende royaltylånet för flygmotorprojektet GEnx angav Riksgäldskontoret i en skrivelse till regeringen daterad den 23 september 2011 att lånesumman bör återbetalas delvis. Detta sedan Volvo Aero meddelat sin avsikt att ingå avtal med General Electric om förändringar i bolagens ansvarsfördelning i projektet. Europeiska kommissionen har i skrivelse den 21 september 2011 anfört att de föreslagna förändringarna är i linje med villkoren i kommissionens beslut. Regeringen uppdrog åt Riksgäldskontoret att ingå tilläggsavtal med Volvo Aero i huvudsaklig överenstämmelse med innehållet i det förslag som Riksgäldskontoret överlämnade den 23 september 2011 vad gällde GEnx. Volvo Aero återbetalde 103,6 miljoner kronor i slutet av oktober 2011. Volvo Aero uppgick hösten 2012 i den brittiska koncernen GKN Aerospace (GKN). I maj 2018 skickade GKN en förfrågan till Riksgäldskontoret om att lösa avtalet om royaltylånet för GEnx. I en skrivelse till regeringen daterad den 25 juni 2020 hemställde GKN om att regeringen skulle godta en ändring av avtalet om royaltylånet avseende storleken på den royalty som GKN kvartalsvis erlägger till Riksgäldskontoret. I juni 2021 återkallade GKN skriftligen denna hemställan. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2009/10 2. Rskr. 2009/10:223 Sveriges hantering av utsläppsrätter Riksrevisionens styrelses redogörelse om utsläppsrätter (2009/10:RRS16), bet. 2009/10:MJU21 Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (M 10), 2011/12:75 (M 2), 2012/13:75 (M 2), 2013/14:75 (M 1), 2014/15:75 (M 2), 2015/16:75 (M 2), 2016/17:75 (M 1), 2017/18:75 (M 1), 2018/19:75 (M 1), 2019/20:75 (M 1), 2020/21:75 (M 1) och 2021/22:75 (M 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Hanteringen av utsläppsrätter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om hantering och redovisning av överskottet av utsläppsrätter (bet. 2009/10:MJU21 s. 11). Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1 utg.omr. 20 s. 90) en beräkning av storleken på det förväntade överskottet av tilldelat utsläppsutrymme från första åtagandeperioden under Kyotoprotokollet till FN:s ramkonvention för klimatförändringar. Regeringen redovisade även sin bedömning att ett värde för överskottet inte kan beräknas. I budgetpropositionen begärde regeringen vidare riksdagens bemyndigande att annullera det överskott av tilldelat utsläppsutrymme som inte behövdes för att uppfylla Sveriges åtagande under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod, vilket bifölls av riksdagen (bet. 2014/15:MJU1, rskr. 2014/15:81). Den tilldelade mängden utsläppsutrymme utgjorde huvuddelen av Sveriges innehav av utsläppsrätter. Vid avräkningen och redovisningen av Sveriges åtagande till FN av första åtagandeperioden annullerades det överskott av tilldelad mängd utsläppsutrymme som Sverige förfogar över och som inte behövs för att uppfylla åtagandet i enlighet med riksdagens bemyndigande. I propositionen Godkännanden för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod (prop. 2014/15:81) har regeringen redovisat hur Sverige kan fullgöra sitt åtagande under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod och hur huvuddelen av det samlade överskottet av Kyotoenheter hanteras. Riksdagen biföll den 27 maj 2015 regeringens förslag i propositionen 2014/15:81 (bet. 2014/15:MJU13, rskr. 2014/15:202). Under hösten 2015 utarbetades förslag till regeringsbeslut för uppdrag till Statens energimyndighet att genomföra de förslag i proposition 2014/15:81 som riksdagen har behandlat. Regeringsbeslut togs den 22 oktober 2015 och Statens energimyndighet genomförde fullgörande och annullering av alla tilldelade utsläppsenheter den 3 november 2015. Regeringen begärde i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 20 s. 9 och 96-97) riksdagens bemyndigande att annullera även Sveriges innehav av förvärvade Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Det gäller Kyotoenheter som Sverige har förvärvat från klimatprojekt utomlands genom Programmet för internationella klimatinsatser som finansieras genom anslag 1:12. Riksdagen biföll regeringens begäran. Regeringen beslutade den 30 mars 2017 att uppdra åt Statens energimyndighet att genomföra annulleringen av Sveriges resterande innehav av Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Energimyndigheten redovisade uppdraget den 23 maj 2017. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 108) att annullera de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2013-2016. Kyotoenheterna har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Regeringen uppdrog den 29 mars 2018 åt Statens energimyndighet att annullera de utsläppsenheter som har förvärvats under Kyotoprotokollet genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Beslutet avser de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod samt de som genererats under den andra åtagandeperioden och har levererats till och med 2016. Statens energimyndighet redovisade den 28 maj 2018 att uppdraget om att annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod samt de som genererats under den andra åtagandeperioden och har levererats till och med 2016 var genomfört. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 20 s. 98) att annullera de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2017 och 2018. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2019/20:MJU1, rskr. 2019/20:122). Regeringen redovisade samtidigt (prop. 2019/20:1 utg.omr. 20 s. 89) att Sverige som princip bör fortsätta bidra till en ökad ambitionsnivå genom att annullera överskott av utsläppsenheter som har utfärdats under Kyotoprotokollet för att minska utsläppsutrymmet. Regeringen avser att årligen annullera alla utsläppsenheter som förvärvats under Kyotoprotokollet och som inte behövs för att uppfylla Sveriges nationella mål till 2020. Regeringen beslutade den 20 februari 2020 att uppdra åt Statens energimyndighet att annullera de utsläppsenheter som har förvärvats under Kyotoprotokollet genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Beslutet avser de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod samt de som genererats under den andra åtagandeperioden och har levererats under 2017 och 2018. Statens energimyndighet redovisade den 18 maj 2020 att uppdraget om att annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperioden och har levererats under 2017 och 2018 var genomfört. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 20 s. 83-84) att de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2019 ska annulleras. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2020/21:MJU1, rskr. 2020/21:143). Regeringen beslutade den 25 februari 2021 att uppdra åt Statens energimyndighet att annullera de utsläppsenheter som har förvärvats under Kyotoprotokollet genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Beslutet avser de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och har levererats under 2019. Statens energimyndighet redovisade den 18 maj 2021 att uppdraget om att annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och har levererats under 2019 var genomfört. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 20 s. 77) att annullera Sveriges innehav av utsläppsenheter som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. En andel av de annullerade enheterna används för att bidra till att uppnå etappmålet för begränsad klimatpåverkan till 2020. Resterande andel rapporteras i möjlig mån som klimatfinansiering. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2022/23:MJU1, rskr. 2022/23:97). Tillkännagivandet bedöms kunna slutbehandlas först efter slutlig avräkning av Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod som bedöms ske 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2014/15 3. Rskr. 2014/15:182 Naturvård och biologisk mångfald Motioner från allmänna motionstiden 2014, bet. 2014/15:MJU12 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 12), 2016/17:75 (M 8), 2017/18:75 (M 6), 2018/19:75 (M 5), 2019/20:75 (M 2), 2020/21:75 (M 2) och 2021/22:75 (M 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om viltförvaltningsdelegationerna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att förstärka viltförvaltningsdelegationerna (bet. 2014/15:MJU12 s. 29 f.). Viltförvaltningsdelegationerna utvärderades under 2016 och synpunkter inhämtades från alla länsstyrelser och en enkät skickades ut till alla delegater i viltförvaltningsdelegationerna. Regeringen beslutade den 23 februari 2017 att ändra i förordningen (2009:1474) om viltförvaltningsdelegationer (SFS 2017:166). Ändringen innebar att miljö- och naturvårdsorganisationerna företräds av ytterligare en ledamot och natur- och ekoturismföretagen av en ledamot. I skr. 2016/17:75 redovisade regeringen tillkännagivandet som slutbehandlat. Miljö- och jordbruksutskottet har dock i sitt yttrande över skrivelsen (bet. 2016/17:KU21) anfört att det inte delar regeringens bedömning. Utskottet anser att det bör göras en översyn av huruvida det är möjligt att förtydliga viltförvaltningsdelegationernas mandat och beslutanderätt och om möjligt förstärka deras befogenheter. Beredningen av tillkännagivandet fortsätter därför inom Regeringskansliet. Flera förslag till åtgärder som syftar till att tillgodose tillkännagivandet håller på att tas fram. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 23 om översyn av strandskyddet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att strandskyddet görs mer ändamålsenligt i hela landet i syfte att förbättra förutsättningarna för byggande, boende och näringsverksamhet i strandlägen (bet. 2014/15:MJU12 s. 60 f.). Regeringen beslutade den 4 juli 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över strandskyddet (dir. 2019:41). Uppdraget innebär att utredaren ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som medför att strandskyddet görs om i grunden genom en ökad differentiering som tar hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder varierar i landet, liksom befolkningstäthet och exploateringstryck. I kommittédirektiven anges bl.a. att det ska bli betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden. Vidare anges att de förslag som lämnas ska syfta till att dels förbättra förutsättningar för bostäder och näringsverksamhet främst för småföretagare, besöksnäring och gröna näringar i områden med lågt exploateringstryck, dels bibehålla eller om behov finns förstärka strandskyddet för att värna obrutna strandlinjer, den allemansrättsliga tillgängligheten och miljön i starkt exploaterade områden. Därutöver framhålls att det lokala inflytandet ska öka. Uppdraget redovisades den 14 december 2020. Betänkandet Tillgängliga stränder - ett mer differentierat strandskydd (SOU 2020:78) var ute på remiss t.o.m. den 3 maj 2021. Den 10 november 2021 beslutade regeringen lagrådsremissen En ökad differentiering av strandskyddet. Den 17 mars 2022 beslutade regeringen propositionen En ökad differentiering av strandskyddet (prop. 2021/22:168) med förslag som syftade till att öka differentieringen av strandskyddet, bl.a. med hänsyn till olika områdens varierande skyddsbehov och möjlighet för strandnära bostäder och näringsverksamheter i områden med lågt bebyggelsetryck. Även ändringar av strandskyddet vid små insjöar och smala vattendrag föreslogs. Förslagen syftade också till att strandskyddet ska stärkas och förtydligas i områden av särskild betydelse för djur- och växtlivet och i områden där bebyggelsetrycket är högt eller efterfrågan på mark för fritidshusbebyggelse är mycket stor. Riksdagen avslog propositionen (bet. 2021/22:MJU27, rskr. 2021/22:337). Regeringen beslutade den 17 mars 2022 att ge en särskild utredare i upp-drag att se över ändamålsenliga undantag från strandskyddet för de areella näringarna (dir. 2022:18). Regeringen beslutade tilläggsdirektiv till utredningen den 1 december 2022 (dir. 2022:138). Utredaren ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som moderniserar och förtydligar undantaget från strandskyddet för de areella näringarna (7 kap. 16 § första stycket 1 miljöbalken). Syftet är att säkerställa att regleringen tar tillräcklig hänsyn till de varierande förutsättningar som i dag råder för olika näringsidkare inom de areella näringarna och till behoven av att förbättra förutsättningarna för näringarnas utveckling, särskilt för småskaliga lantbrukare. Utredningen ska även bidra till att uppnå livsmedelsstrategins mål om ökad livsmedelsproduktion och hållbar utveckling i hela landet. Utredaren ska förhålla sig till strandskyddets syften, berörda miljökvalitetsmål samt landsbygdspolitikens mål om en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2023. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2015/16 4. Rskr. 2015/16:50 Militära frågor Motioner från allmänna motionstiden 2014 och 2015, bet. 2015/16:FöU3 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 21), 2016/17:75 (M 9), 2017/18:75 (M 7), 2018/19:75 (M 6), 2019/20:75 (M 3), 2020/21:75 (M 3) och 2021/22:75 (M 3). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om miljöprövning av övnings- och skjutfält*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att beslutsprocesserna för miljöprövningen av övnings- och skjutfält behöver ses över i syfte att förkorta handläggningstiderna så att Försvarsmaktens möjligheter till övning inte allvarligt försvåras (bet. 2015/16:FöU3 s. 10). Regelverket avseende miljöprövning har de senaste åren reformerats vid flera tillfällen i syfte att förenkla och förkorta prövningen. Utgångspunkten för Miljödepartementets handläggning av överklagandeärenden är att den ska ske snabbt, effektivt och utan att rättssäkerheten eftersätts, vilket bl.a. innebär att åldersprincipen är den grundläggande utgångspunkten för departementets handläggning, dvs. det äldsta ärendet har högst prioritet. Vid miljöprövningen av Försvarsmaktens övnings- och skjutfält ställs viktiga samhällsintressen mot varandra vilket kräver en ingående prövning ur både rättslig och politisk synpunkt. Det rör sig ofta om stora, omfattande och komplexa ärenden och ofta med många klaganden att ta hänsyn till i beredningen av ärendena. Vidare är det så att verksamheten i många fall ökas vilket även ställer krav på noggranna och bitvis komplicerade överväganden i hanteringen av ärendena. Regeringen har efter riksdagens tillkännagivande den 17 december 2015 genom slutliga beslut avgjort sju ärenden under 2015, fyra ärenden under 2016, två ärenden under 2017 och ett under 2021 där Försvarsmakten ansökt om tillstånd enligt miljöbalken för övnings- och skjutfält. För närvarande handlägger Regeringskansliet ytterligare tre ärenden som avser övnings- och skjutfält och som omfattas av riksdagens tillkännagivande. Av dessa inkom ett under 2013, ett under 2014 och ett under 2015. Handläggning av ärendena pågår och ambitionen är att ärendena ska kunna avgöras under året. Regeringen tillsatte den 20 augusti 2020 utredningen En modern och effektiv miljöprövning (dir. 2020:86, M 2020:06) med uppdraget att se över det nuvarande systemet för miljöprövning och lämna förslag på de ändringar och åtgärder som krävs för att uppnå en modernare och mer effektiv miljöprövning. Huvudsyftet är att underlätta för miljö- och klimatförbättrande investeringar, men utredningens fokus på horisontella förändringar i miljöprövningen bedöms ha potential att åstadkomma snabbare och enklare prövningsprocesser för alla verksamheter som prövas enligt miljöbalken. Miljöprövningsutredningen har redovisat sitt betänkande som sedan har remitterats. Vidare arbete med utredningens betänkande pågår för närvarande i Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg. omr. 20, s. 14-16) behandlade regeringen tillkännagivandet och frågan om att se över beslutsprocesserna för miljöprövningen av övnings- och skjutfält. Regelverket avseende miljöprövning har de senaste åren reformerats vid flera tillfällen i syfte att förenkla och förkorta prövningen. Som nämnts ovan har Miljöprövningsutredningen redovisat sitt betänkande och det har remitterats. En utredare har därutöver fått i uppdrag att lämna förslag som tillmötesgår en hemställan från Försvarsmakten om undantag från processuella krav under en femårsperiod (M 2022:B). Uppdraget har redovisats och vidare beredning pågår i Regeringskansliet. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 5. Rskr. 2015/16:103 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:MJU1 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (M 26), 2016/17:75 (M 10), 2017/18:75 (M 8), 2018/19:75 (M 7), 2019/20:75 (M 4), 2020/21:75 (M 4) och 2021/22:75 (M 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som miljö- och jordbruksutskottet anför om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (bet. 2015/16:MJU1 s. 11 f.). Ingen övergödning: I frågan om ingen övergödning fortsätter regeringen arbetet med att minska övergödningen, både genom insatser internationellt och genom att fortsatt stärka lokalt åtgärdsarbete. Arbetet med att stärka insatser på lokal nivå ges fortsatt hög prioritet. Stödet till lokala vattenvårdsprojekt (Lova) är viktigt för åtgärdsarbete lokalt och regionalt. Regeringen har också reviderat förordningen om lokala vattenvårdsprojekt (Lova) (SFS 2017:1299) för att fler projekt ska kunna genomföras för att stärka det lokala åtgärdsarbetet. I budgetpropositionen för 2023 aviserades att regeringen satsar ytterligare medel på vattenrelaterade åtgärder inklusive åtgärder mot övergödning. Satsningen på återvätning av våtmarker kommer också att leda till minskad övergödning (prop. 2022/23:1, utg.omr. 20, s. 73 och s. 4). Havs- och vattenmyndigheten fick i regleringsbrevet för 2018 i uppdrag att identifiera kostnadseffektiva åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen i ett antal pilotområden i utvalda län. Uppdraget redovisades den 31 mars 2021. Regeringen tillsatte 2018 en utredning som skulle föreslå hur övergödningen effektivt kan minskas genom att stärka drivkrafterna för lokalt åtgärdsarbete (dir. 2018:11). Utredaren skulle föreslå nya eller förstärkta styrmedel som leder till ökad användning av kostnadseffektiva åtgärder. Utredningen (M 2018:02) redovisade sitt betänkande Stärkt lokalt åtgärdsarbete - att nå målet Ingen övergödning (SOU 2020:10) den 28 februari 2020 och betänkandet skickades ut på remiss den 24 april 2020 t.o.m. den 31 augusti 2020. Ärendet bereds vidare. Riksdagen har i betänkande 2018/19:KU21 angett att riksdagen förväntar sig kraftfulla åtgärder på området och en redovisning av effekterna innan tillkännagivandet kan anses vara slutbehandlat. Punkten redovisades därför i skr. 2019/20:75 (M 4) åter som öppen. För att förbättra möjligheten till uppföljning av bl.a. övergödningens utveckling över tid och för att eventuellt kunna utveckla mer träffsäkra indikatorer fick Havs- och vattenmyndigheten i regleringsbrevet för 2020 i uppdrag att utveckla en metod för uppföljning av miljötillståndet i vattenförekomster. Uppdraget redovisades den 1 februari 2021. I regleringsbrevet för 2020 fick Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att i samarbete med Statens jordbruksverk och andra berörda myndigheter utreda förutsättningarna för ett ökat samarbete mellan Östersjöländerna för att minska övergödningen i Östersjön, inklusive möjligheten till ett internationellt handelssystem med utsläppsrätter. Uppdraget redovisades den 30 juni 2021. Betänkandet Havet och människan (SOU 2020:83) redovisades till regeringen den 15 januari 2021. Det remitterades den 22 februari 2021 t.o.m. den 23 maj 2021. Ärendet bereds. Den 17 mars 2022 beslutade regeringen propositionen En ökad differentiering av strandskyddet (prop. 2021/22:168) med förslag om att regeringen skulle få föreskriva att strandskydd inte ska gälla vid insjöar eller vattendrag som har anlagts eller restaurerats i huvudsakligt syfte att minska näringsbelastningen på den lokala vattenmiljön. Riksdagen avslog propositionen (bet. 2021/22:MJU27, rskr. 2021/22:337). I budgetpropositionen för 2023 aviserades medel för åren 2023-2027 för åtgärder inom den gemensamma jordbrukspolitikens område (prop. 2022/23:1, utg.omr. 23, avsnitt 2.9.17 och 2.9.30). Den 22 september 2022 beslutade regeringen om den strategiska planen för åren 2023-2027. Den godkändes av EU-kommissionen den 28 oktober 2022. Planen innehåller åtgärder inom jordbruket som kommer ha betydelse för att minska växtnäringsförlusterna från jordbruket och för att minska övergödningen. I regleringsbrevet för 2023 fick de länsstyrelser som är vattenmyndig-heter i uppdrag att vidareutveckla styrmedel för minskad övergödning utifrån förslaget i betänkandet Stärkt lokalt åtgärdsarbete - att nå målet Ingen övergödning (SOU 2020:10). Uppdraget ska redovisas senast den 25 september 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2016/17 6. Rskr. 2016/17:116 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:MJU1 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (M 31), 2017/18:75 (M 12), 2018/19:75 (M 11), 2019/20:75 (M 6), 2020/21:75 (M 5) och 2021/22:75 (M 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (bet. 2016/17:MJU1 s. 14). På klimatområdet anser regeringen att en regelbunden uppföljning kan bidra till tydlighet, kontinuitet och långsiktighet i klimatpolitiken. Inom Regeringskansliet pågår ett ständigt kvalitetssäkringsarbete där utvärderingar av tidigare reformer är ett viktigt underlag. Regeringen uppdrog den 18 december 2014 (dir. 2014:165) åt Miljömålsberedningen (M 2010:04) att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk som reglerar mål och uppföljning. Miljömålsberedningen lämnade i mars 2016 ett delbetänkande om ett klimatpolitiskt ramverk (SOU 2016:21). I delbetänkandet föreslår beredningen bl.a. ett planerings- och uppföljningssystem för klimatpolitiken, med klimatårsredovisningar och klimathandlingsplaner. Dessa kommer att utgöra ett oundgängligt underlag för regeringens redovisning av såväl uppnådda resultat som den långsiktiga utvecklingen gentemot riksdagen. Regeringen har remitterat Miljömålsberedningens delbetänkande. Den 9 mars 2017 beslutade regeringen om att överlämna propositionen Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (prop. 2016/17:146) till riksdagen. Propositionen inkluderade förslagen på en klimatlag. Riksdagen antog regeringens förslag den 15 juni 2017 (bet. 2016/17:MJU24, rskr. 2016/17:320). Klimatlagen trädde i kraft den 1 januari 2018. Enligt 4 § klimatlagen (2017:720) ska regeringen presentera en årlig klimatredovisning. I samband med budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 20 Bilaga Klimatredovisning) presenterade regeringen en första klimatredovisning i enlighet med bestämmelserna i klimatlagen. Riksdagen har i betänkande 2018/19:KU21 angett att det som riksdagen efterfrågar är en redovisning av resultatet av de statliga insatserna på klimatområdet och indikatorer som inriktas på resultat innan tillkännagivandet kan anses vara slutbehandlat. Under 2018 har regeringen beslutat om ändring i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag som innebär bl.a. att myndigheterna ska redovisa sina resultat i förhållande till de mål som regeringen har angett. Det ändrade kravet gäller från och med den 1 januari 2019 och ska tillämpas första gången på årsredovisningar för 2019. Regeringen bedömer att det kommer att ge bättre underlag för framtida redovisningar av effekterna av regeringens politik. Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1, utg.omr. 20, bilaga 1) presenterat en andra klimatredovisning till riksdagen. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1, utg.omr. 20, bilaga 1) redovisar regeringen mer i detalj än tidigare klimatredovisningar bedömningar av resultaten av statliga insatser på klimatområdet. Den 19 december 2019 beslutade regeringen regleringsbrev för Naturvårdsverket för budgetåret 2020. I regleringsbrevet finns ett återrapporteringskrav om att Naturvårdsverket ska redovisa hur verksamheten utvecklats i syfte att bidra med bra beslutsunderlag, särskilt avseende åtgärder, analysmetoder och beräkning av historiska och prognosticerade effekter samt kostnadseffektivitet, för regeringens arbete med genomförande av det klimatpolitiska ramverket och för att klimatmålen ska nås. Den 29 oktober 2020 beslutade regeringen om ett uppdrag till Naturvårdsverket att i tillägg till uppdraget M2019/02015 lämna förslag på hur klimatrapporteringsförordningen (2014:1434) bör utformas för att berörda myndigheter ska redovisa effektbedömningar av de viktigaste besluten med betydelse för utsläpp av växthusgaser och klimatomställningen samt hur dessa beslut förväntas bidra till att de nationella och globala klimatmålen nås. Den 26 november 2020 beslutade regeringen om ett uppdrag till Naturvårdsverket att ta fram underlag till 2021 års klimatredovisning. I uppdraget ingår bl.a. att beräkna klimateffekter av styrmedel och åtgärder i regeringens budgetproposition för 2021. Uppdraget redovisades i mars 2021. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 20 s. 74) konstaterade regeringen att det behövs förbättrade effektbedömningar i klimatpolitiken. Av detta skäl föreslog regeringen att anslaget till Naturvårdsverkets ökas med 10 miljoner kronor 2021. Anslaget beräknas ökas med 10 miljoner kronor 2022 respektive 3 miljoner kronor 2023. Trafikverket, Konjunkturinstitutet och Statens energimyndighet fick också ökade anslag i syfte att förbättra sitt arbete med klimateffektbedömningar. I regleringsbreven för 2021 gav regeringen dessa myndigheter i uppdrag att utveckla arbetet med klimateffektbedömningar och att tillsammans ta fram en myndighetsgemensam nationell vägledning för att beräkna klimateffekter av styrmedel och åtgärder. Regeringen bedömer att detta sammantaget innebär bättre förutsättningar för framtida redovisningar av effekterna av regeringens politik. Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20 s. 18) att tillkännagivandet (bet. 2016/17:MJU1 punkt 1, rskr. 2016/17:116 och bet. 2018/19:KU21, yttr. 2018/19:MJU5y) om att resultatredovisningen på ett tydligare sätt ska redovisa resultaten av de statliga insatserna och att det behövs tydligare indikatorer som inriktas på resultatet är tillgodosett och därmed kan anses slutbehandlat. Riksdagen ansåg dock inte att detta tillkännagivande är slutbehandlat och vill att regeringen på ett tydligare sätt ska redovisa resultatet av de statliga insatserna på klimatområdet och att det behövs tydligare indikatorer som inriktas på klimat (bet. 2021/22:MJU1 s. 13, rskr. 2021/22:110). Den 18 januari 2022 trädde den nya klimatrapporteringsförordningen (2014:1434) i kraft där ett antal myndigheter fick ett tydligare uppdrag att bidra i arbetet med att ta fram underlag till klimatredovisningen enligt klimatlagen (2017:720), bl.a. när det gäller beräkningar och bedömningar av klimateffekter av beslut under året. Detta har haft effekt för klimatredovisningen i budgetpropositionen för 2023. På regeringens uppdrag i regleringsbrevet för 2022 redovisade Naturvårdsverket en metod för att beskriva takten i klimatomställningen för olika sektorer och branscher, exempelvis utifrån scenarier och nyckeltal baserat på tillgängliga och nya data. Detta utgjorde underlag för klimatredovisningen i budgetpropositionen för 2023. Regeringen har i samband med budgetpropositionen för 2023 tagit fram en klimatredovisning i enlighet med klimatlagen (prop. 2022/23:1, utg.omr. 20, bilaga 1). Effekten av styrmedelspaketen redovisas, i stället för de enskilda styrmedlen, i de fall det finns betydande interaktioner mellan styrmedlen. Effekterna beräknas därmed mer konsekvent i förhållande till utsläppsscenarier och risken för dubbelräkning minskas. Det redovisas även några indikatorer för industrin och transporter, och detta arbete kommer fortsätta att utvecklas. Utvecklingsarbete i Regeringskansliet och de berörda myndigheterna har lett till en förbättrad klimatredovisning. Årets redovisning innehåller klimateffektbedömningar på styrmedel, gapanalyser som illustrerar utvecklingen i förhållande till etappmålen samt kompletterande indikatorer för utsläppsutvecklingen. Regeringen utvecklar klimatredovisningen löpande och avser att återkomma till riksdagen om det fortsatta arbetet. I frågan om ingen övergödning fortsätter regeringen arbetet med att minska övergödningen, både genom insatser internationellt och genom att fortsatt stärka lokalt åtgärdsarbete. Arbetet med att stärka insatser på lokal nivå ges fortsatt hög prioritet. Stödet till lokala vattenvårdsprojekt (Lova) är viktigt för åtgärdsarbete lokalt och regionalt. Regeringen har också reviderat förordningen om lokala vattenvårdsprojekt (Lova) (SFS 2017:1299) för att fler projekt ska kunna genomföras för att stärka det lokala åtgärdsarbetet. I budgetpropositionen för 2023 aviserades att regeringen satsar ytterligare medel på vattenrelaterade åtgärder inklusive åtgärder mot övergödning. Satsningen på återvätning av våtmarker kommer också att leda till minskad övergödning (prop. 2022/23:1, utg.omr. 20, s. 73 och s. 4). Regeringen tillsatte 2018 en utredning som skulle föreslå hur övergödningen effektivt kan minskas genom att stärka drivkrafterna för lokalt åtgärdsarbete (dir. 2018:11). Utredaren skulle föreslå nya eller förstärkta styrmedel som leder till ökad användning av kostnadseffektiva åtgärder. Utredningen (M 2018:02) redovisade sitt betänkande Stärkt lokalt åtgärdsarbete - att nå målet Ingen övergödning (SOU 2020:10) den 28 februari 2020 och betänkandet skickades ut på remiss den 24 april 2020 t.o.m. den 31 augusti 2020. Betänkandet bereds vidare. Riksdagen har i betänkande 2018/19:KU21 angett att riksdagen förväntar sig kraftfulla åtgärder på området och en redovisning av effekterna innan tillkännagivandet kan anses vara slutbehandlat. Punkten redovisades därför i skr. 2019/20:75 (M 4) åter som öppen. För att förbättra möjligheten till uppföljning av bl.a. övergödningens utveckling över tid och för att eventuellt kunna utveckla mer träffsäkra indikatorer fick Havs- och vattenmyndigheten i regleringsbrevet för 2020 i uppdrag att utveckla en metod för uppföljning av miljötillståndet i vattenförekomster. Uppdraget redovisades den 1 februari 2021. Betänkandet Havet och människan (SOU 2020:83) redovisades till regeringen den 15 januari 2021. Det remitterades den 22 februari t.o.m. den 23 maj 2021. Betänkandet bereds. I regleringsbrevet för 2020 fick Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att i samarbete med Statens jordbruksverk och andra berörda myndigheter utreda förutsättningarna för ett ökat samarbete mellan Östersjöländerna för att minska övergödningen i Östersjön, inklusive möjligheten till ett internationellt handelssystem med utsläppsrätter. Uppdraget redovisades den 30 juni 2021. Den 17 mars 2022 beslutade regeringen propositionen En ökad differentiering av strandskyddet (prop. 2021/22:168) med förslag om att regeringen skulle få föreskriva att strandskydd inte ska gälla vid insjöar eller vattendrag som har anlagts eller restaurerats i huvudsakligt syfte att minska näringsbelastningen på den lokala vattenmiljön. Riksdagen avslog propositionen (bet. 2021/22:MJU27, rskr. 2021/22:337). I budgetpropositionen för 2023 aviserades medel för åren 2023-2027 för åtgärder inom den gemensamma jordbrukspolitikens område (prop. 2022/23:1, utg.omr. 23, avsnitt 2.9.17 och 2.9.30). Den 22 september 2022 beslutade regeringen om den strategiska planen för åren 2023-2027. Den godkändes av EU-kommissionen den 28 oktober 2022. Planen innehåller åtgärder inom jordbruket som kommer ha betydelse för att minska växtnäringsförlusterna från jordbruket och för att minska övergödningen. Havs- och vattenmyndigheten fick i regleringsbrevet för 2018 i uppdrag att identifiera kostnadseffektiva åtgärder för att nå god ekologisk status med avseende på näringsämnen i ett antal pilotområden i utvalda län. Uppdraget redovisades den 31 mars 2021. I regleringsbrevet för 2023 fick de länsstyrelser som är vattenmyndig-heter i uppdrag att vidareutveckla styrmedel för minskad övergödning utifrån förslaget i betänkandet Stärkt lokalt åtgärdsarbete - att nå målet Ingen övergödning (SOU 2020:10). Uppdraget ska redovisas senast den 25 september 2024. I budgetpropositionen gjordes bedömningen att statens insatser har haft en viktig, men otillräcklig effekt i relation till behoven. Med de insatser som görs och är planerade kommer det fortsatt att ta tid innan positiva effekter kan förutses. Arbete med att minska övergödningen fortgår på flera områden och det finns ett omfattande beredningsunderlag för att ta frågan ett steg framåt. Dessa underlag bereds fortsatt. Punkten är inte slutbehandlad. 7. Rskr. 2016/17:153 Giftfri vardag Skr. 2015/16:169 och motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:MJU7 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 14), 2018/19:75 (M 12), 2019/20:75 (M 7), 2020/21:75 (M 6) och 2021/22:75 (M 6). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om hantering av grupper av kemiska ämnen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om hantering av grupper av kemiska ämnen (bet. 2016/17:MJU7 s. 32). Inom ramen för regeringens uppdrag om en handlingsplan för en giftfri vardag presenterade Kemikalieinspektionen i juli 2016 en strategi för att minska användningen av gruppen högfluorerade ämnen, s.k. PFAS, som omfattar ca 3 000 ämnen. Strategin har bl.a. lett till att Sverige tillsammans med Tyskland tagit fram ett förslag till begränsning av vissa PFAS under Reach. Förslaget till begränsning gäller all användning och omfattar ca 200-400 ämnen inom PFAS-gruppen och överlämnades till EU:s kemikaliemyndighet Echa i mitten av juli 2017. Ett annat exempel på begränsning av en stor grupp av PFAS-ämnen där Sverige varit delaktig är EU:s beslut 2016 att begränsa PFOA och ämnen som bryts ned till PFOA. Kemikalieinspektionen har vidare 2016 presenterat förslag på nationell begränsning för brandskum som innehåller PFAS och förslaget bereds inom Regeringskansliet. Det är önskvärt att EU-lagstiftningens processer för hantering av grupper av ämnen förenklas och att metoder för bedömning tas fram. Det finns inga formella hinder för att hantera ämnen gruppvis, men det har i praktiken visat sig vara svårt. Sverige arbetar inom EU för att få till en bättre tillämpning, t.ex. genom det arbete med PFAS respektive PFOA som beskrivs ovan. Användningen av kemiska växtskyddsmedel i områden som allmänheten har tillgång till och vistas på är utbredd och kan innebära risker både för människors hälsa och miljön. Regeringen beslutade den 24 mars 2021 om en ändring i förordningen (2014:425) om bekämpningsmedel (SFS 229). Ändringen innebär ett förbud mot användning av växtskyddsmedel i vissa områden som allmänheten har tillträde till. Förbudet började att gälla den 1 oktober 2021. Den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, har inlett ett arbete med att ta fram en vägledning för riskbedömning av kombinationseffekter från exponering för olika kemiska ämnen. Kemikalieinspektionen har under 2017 uppdaterat en promemoria "Gruppering av kemiska ämnen inom Reach och CLP". Projektet genomfördes i huvudsak under 2016 som ett led i Kemikalieinspektionens egna åtaganden inom ramen för Miljömålsrådet. Kemikalieinspektionen överlämnade den 31 augusti 2017 till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) en redovisning av ett regeringsuppdrag om bisfenoler - en kartläggning och analys, som en delrapport inom Handlingsplanen för en giftfri vardag (M2017/02094). Inom ramen för arbetet med uppdraget om bisfenoler har myndigheten utvecklat en ny metod för att ur ett mycket stort antal ämnen kunna få fram de mest relevanta. Metoden bygger på QSAR, som i sin tur bygger på att vissa delar av en molekyl (vissa strukturelement) kan kopplas ihop med vissa inneboende egenskaper. Metoden är en viktig del i arbetet med att lättare kunna hantera stora grupper av liknande ämnen och hitta dem som har liknande farliga egenskaper. Kemikalieinspektionen har därutöver lämnat in förslag till användningsbegränsning för "C9-C14 PFCA:s (inkl. deras relaterade ämnen)" till Europeiska kemikaliemyndigheten, Echa. Förslaget omfattar flera hundra ämnen som på detta sätt hanteras i grupp. Förslaget kommer nu att granskas av Echas två vetenskapliga kommittéer, dels den för riskbedömning och dels den för socioekonomisk analys. Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 49) gett riksdagen viss information om utvecklingen på området. Regeringen ansåg att det behövs ett system som tar hänsyn till att kemiska ämnen kan förvärra varandras farliga effekter, så kallade kombinationseffekter eller cocktaileffekter. Regeringen tillsatte därför en utredning om detta (regeringsbeslut den 29 mars 2018, dir. 2018:25) som fick i uppdrag att ta ett helhetsgrepp om risker med grupper och kombinationer av kemiska ämnen. I oktober 2019 lämnade utredningen sitt betänkande Framtidens kemikaliekontroll - Hantering av kombinationseffekter och gruppvis bedömning av ämnen (SOU 2019:45). Utredningen har remitterats och ärendet bereds vidare i Regeringskansliet. Kemikalieinspektionen har tillsammans med myndigheter från nio medlemsstater samt Norge utarbetat ett förslag till EU-strategi för PFAS - "Elements for an EU-strategy for PFASs". Strategin omfattar konkreta förslag till åtgärder. Strategin har överlämnats till EU-kommissionen i december 2019. Vidare har några medlemsstater, inklusive Sverige, vid miljörådet i december 2019 aviserat att man har för avsikt att ta fram begränsningsförslag för hela PFAS-gruppen. Sverige har också genom EU verkat för ett globalt förbud mot användning av en stor grupp PFOA-besläktade ämnen. I april 2019 beslutade parterna till Stockholmskonventionen, efter ett förslag från EU, om en begränsning av användning av PFOA och PFOA-relaterade ämnen på global nivå. Begränsningen omfattar flera hundra ämnen som är besläktade med PFOA. Sverige har genom Kemikalieinspektionen tillsammans med fyra andra europeiska myndigheter lämnat in ett förslag till EU:s kemikaliemyndighet Echa om att förbjuda PFAS-kemikalier inom EU. Den gäller för all användning som inte är nödvändig för samhället. EU-kommissionen har i sin tur under perioden beslutat om att förbjuda 200 PFAS. Översynen av den EU-gemensamma kemikalielagstiftningen Reach-förordningen har påbörjats. Regeringen har svarat på EU-kommissionens inledande konsekvensanalys om översynen av förordningen. Som underlag till översynen har Kemikalieinspektionen tagit fram en rapport om bedömningsfaktorer och behovet av en ytterligare blandningsbedömningsfaktor för att ta hänsyn till kombinations- och blandningseffekter under utvärderingen av risker för människors hälsa och miljön. I regleringsbrevet för 2022 angav regeringen att Kemikalieinspektionen ska redovisa vilka insatser som bidragit till genomförandet av EU:s kemikaliestrategi inklusive hur myndigheten har bidragit till införande av bedömningsfaktor/-er för att hantera kombinationseffekter under Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reachförordningen) samt till effektivare utfasning av särskilt farliga ämnen i konsumentprodukter genom bl.a. gruppvisa bedömningar och begränsningar. Myndigheten ska vidare redovisa arbetet för att minska spridning och risker med PFAS och särskilt hur arbetet med en gruppbegränsning av PFAS har fortsatt. Sammanfattningsvis har en rad åtgärder vidtagits för att kemiska ämnen ska hanteras gruppvis i större utsträckning, med fokus på att utveckla EU-reglerna. Regeringen och Kemikalieinspektionen har främst genom påverkansarbete inom EU verkat för att likartade kemikalier ska hanteras i grupp. Arbetet går framåt i denna riktning vilket redovisats ovan, t.ex. i fråga om åtagandet att säkerställa att användningen av PFAS som grupp fasas ut i EU om det inte visats att den är nödvändig för samhället. Det är ett åtagande som EU-kommissionen gjort i sin Kemikaliestrategi för hållbarhet. Strategin innehåller också ett åtagande att bedöma hur man i Reach-förordningen bäst inför en eller flera bedömningsfaktorer för blandningar när ämnen ska kemikaliesäkerhetsbedömas. Utredningen Framtidens kemikaliekontroll (SOU 2019:45) skrevs av 2022 med hänvisning till att rekommendationerna hanteras på EU-nivå bl.a genom översynen av Reach-förordningen (M2020/00226). Regeringen har redovisat insatser i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg.omr. 20, s. 35 f.). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet genom insatserna är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 8. Rskr. 2016/17:180 Naturvård och områdesskydd Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:MJU9 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 18), 2018/19:75 (M 13), 2019/20:75 (M 8), 2020/21:75 (M 7) och 2021/22:75 (M 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om reformering av strandskyddet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om reformering av strandskyddet (bet. 2016/17:MJU9 s. 23 f.). Regeringen beslutade den 4 juli 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över strandskyddet (dir. 2019:41). Uppdraget innebär att utredaren ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som medför att strandskyddet görs om i grunden genom en ökad differentiering som tar hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder varierar i landet, liksom befolkningstäthet och exploateringstryck. I kommittédirektiven anges bl.a. att det ska bli betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden. Vidare anges att de förslag som lämnas ska syfta till att dels förbättra förutsättningar för bostäder och näringsverksamhet främst för småföretagare, besöksnäring och gröna näringar i områden med lågt exploateringstryck, dels bibehålla eller om behov finns förstärka strandskyddet för att värna obrutna strandlinjer, den allemansrättsliga tillgängligheten och miljön i starkt exploaterade områden. Därutöver framhålls att det lokala inflytandet ska öka. Uppdraget redovisades den 14 december 2020. Betänkandet Tillgängliga stränder - ett mer differentierat strandskydd (SOU 2020:78) var ute på remiss t.o.m. den 3 maj 2021. Den 10 november 2021 beslutade regeringen lagrådsremissen En ökad differentiering av strandskyddet. Den 17 mars 2022 beslutade regeringen propositionen En ökad differentiering av strandskyddet (prop. 2021/22:168) med förslag som syftade till att öka differentieringen av strandskyddet, bl.a. med hänsyn till olika områdens varierande skyddsbehov och möjlighet för strandnära bostäder och näringsverksamheter i områden med lågt bebyggelsetryck. Även ändringar av strandskyddet vid små insjöar och smala vattendrag föreslogs. Förslagen syftade också till att strandskyddet ska stärkas och förtydligas i områden av särskild betydelse för djur- och växtlivet och i områden där bebyggelsetrycket är högt eller efterfrågan på mark för fritidshusbebyggelse är mycket stor. Riksdagen avslog propositionen (bet. 2021/22:MJU27, rskr. 2021/22:337). Regeringen beslutade den 17 mars 2022 att ge en särskild utredare i upp-drag att se över ändamålsenliga undantag från strandskyddet för de areella näringarna (dir. 2022:18). Regeringen beslutade tilläggsdirektiv till utredningen den 1 december 2022 (dir. 2022:138). Utredaren ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som moderniserar och förtydligar undantaget från strandskyddet för de areella näringarna (7 kap. 16 § första stycket 1 miljöbalken). Syftet är att säkerställa att regleringen tar tillräcklig hänsyn till de varierande förutsättningar som i dag råder för olika näringsidkare inom de areella näringarna och till behoven av att förbättra förutsättningarna för näringarnas utveckling, särskilt för småskaliga lantbrukare. Utredningen ska även bidra till att uppnå livsmedelsstrategins mål om ökad livsmedelsproduktion och hållbar utveckling i hela landet. Utredaren ska förhålla sig till strandskyddets syften, berörda miljökvalitetsmål samt landsbygdspolitikens mål om en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2023. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 9. Rskr. 2016/17:289 Övergripande miljöfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2016/17, bet. 2016/17:MJU22 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 24), 2018/19:75 (M 14), 2019/20:75 (M 9), 2020/21:75 (M 8) och 2021/22:75 (M 8). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om förenklade och förkortade tillståndsprocesser (bet. 2016/17:MJU22 s. 16). Se även punkt KN 13 och KN 22. Den 24 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda de aktuella frågorna. Uppdraget redovisades i promemorian Anpassad miljöprövning för en grön omställning (Ds 2018:38). Regeringen har gett i uppdrag till länsstyrelserna och Domstolsverket att fr.o.m. 2020 kunna bidra till en sammanhållen statistikredovisning. Naturvårdsverket har fått i uppdrag att förbereda så att myndigheten fr.o.m. 2021 kan ansvara för att ta emot, sammanställa, analysera och presentera den statistik som övriga myndigheter bidragit med. Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 om direktiv om En modern och effektiv miljöprövning (dir. 2020:86). Utredningen syftar till att genom horisontella förändringar i miljöprövningen underlätta för miljö- och klimatförbättrande investeringar och åstadkomma snabbare och enklare miljöprövningsprocesser med bibehållet miljöskydd. Regeringen beslutade den 22 juli 2021 om tilläggsdirektiv till Miljöprövningsutredningen (dir. 2021:57) som innebar att utredaren ska utreda om det behövs ändringar i miljöbalken avseende regleringen av domstolarnas handläggning. Vidare skulle det utredas om det bör införas ett begränsat förtursförfarande för mål och ärenden om tillstånd som innebär en omställning för en miljöfarlig verksamhet som på ett väsentligt sätt bidrar till att nå målen i det klimatpolitiska ramverket för minskade utsläpp av växthusgaser. Utredaren skulle även utreda hur tidsbegränsning av tillstånd och omprövning av tillstånd och villkor skulle kunna bli effektiva och verkningsfulla medel för att säkerställa att verksamheter och åtgärder bedrivs med moderna miljövillkor i syfte att nå miljö- och klimatmålen. Utredningen har redovisat sitt betänkande som sedan har remitterats. Vidare arbete pågår för närvarande i Regeringskansliet. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20, s. 49, 64 och 80) föreslog regeringen att det skulle avsättas mer medel till tillståndsmyndigheter för att möta de ökande kraven med anledning av den gröna omställningen. De myndigheter som föreslogs få utökade medel var Naturvårdsverket, länsstyrelserna och domstolarna. Riksdagen antog regeringens förslag (bet. 2021/22:MJU1, rskr. 2021/22:110). Regeringen har gett länsstyrelserna i uppdrag att utveckla metoder och samverkansformer för att främja en effektiv samrådsprocess enligt miljöbalken och därigenom påskynda näringslivets klimatomställning. Vinnova ska stödja länsstyrelserna i arbetet med regel- och policyutveckling. Regeringen har uppdragit åt länsstyrelserna och Domstolsverket att utvärdera om det finns förutsättningar att utveckla en eller flera digitala tjänster för någon eller några typer av tillståndsansökningar enligt miljöbalken. Myndigheterna har redovisat sina uppdrag och redovisningarna analyseras nu av Regeringskansliet. Regeringen har efter riksdagens beslut den 26 maj 2021 om propositionen Mer ändamålsenliga sammansättningsregler för mark- och miljödomstolarna (prop. 2020/21:104 , bet. 2020/21:JuU33, rskr. 2020/21:312) utfärdat ett antal lagar. Ändringarna syftar till att göra sammansättningsreglerna för mark- och miljödomstolarna flexiblare och att rättens sammansättning i större utsträckning bestäms utifrån det enskilda målets eller ärendets karaktär. Ändringarna ska möjliggöra för effektivare resursutnyttjande i Mark- och miljööverdomstolen. I maj 2021 redovisade Naturvårdsverket sitt uppdrag om insamlande, sammanställning och analys av statistik för miljöprövningsprocesser. Regeringen arbetar vidare med Naturvårdsverkets redovisning. Regeringen arbetar även vidare med identifiering och genomförande av ytterligare åtgärder som kan bidra till effektivare miljöprövningsprocesser. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg. omr. 20, s. 14-16) behandlade regeringen tillkännagivandet och frågan om förenklade och förkortade tillståndsprocesser. Regeringen ansåg, mot bakgrund av vidtagna och pågående åtgärder, att tillkännagivandet var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2017/18 10. Rskr. 2017/18:20 Miljöbedömningar Prop. 2016/17:200, bet. 2017/18:MJU5 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 33), 2018/19:75 (M 16), 2019/20:75 (M 10), 2020/21:75 (M 9) och 2021/22:75 (M 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om verksamheter som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ska miljöbedömas m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att det svenska regelverket för vilka verksamheter och åtgärder som kan eller inte kan antas ha betydande miljöpåverkan ska anpassas till MKB-direktivets bestämmelser i direktivets lydelse enligt ändringsdirektivet (bet. 2017/18:MJU5 s. 29 f.). Naturvårdsverket har under 2017 haft i uppdrag av regeringen att se över förteckningen över verksamheter och åtgärder som enligt vad regeringen har föreskrivit ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Naturvårdsverket redovisade uppdraget den 14 december 2017 (M2017/03195). Naturvårdsverket har i sitt arbete haft som utgångspunkt att det inte ska ställas mer långtgående krav på verksamhetsutövare än vad som följer av MKB-direktivet, om det inte är motiverat för att uppnå ett tillräckligt miljöskydd och vidare att ett önskvärt resultat är att regelverket ska vara enkelt att tillämpa. Naturvårdsverkets redovisning har remitterats. Remisstiden löpte ut den 26 oktober 2018. Remissvar har sammanställts. Frågan hanteras inom ramen för ett arbete med en formell underrättelse som EU-kommissionen lämnade hösten 2019 till Sverige angående det svenska genomförandet av direktivet där kritiken bl.a. tangerade kategoriseringen av verksamheter och åtgärder. Sverige besvarade den formella underrättelsen i februari 2020. I mars 2021 remitterades departementspromemorian Ett förbättrat genomförande av MKB-direktivet. Promemorian innehåller författningsförslag som syftar till ett förbättrat genomförande av direktivet till följd av överträdelseärendet. Remissen besvarades av ett stort antal remissinstanser och arbetet med att omhänderta remissvaren pågår. De förordningsändringar som Naturvårdsverket föreslog i sin redovisning från 2017 kommer att hanteras samlat med detta arbete. Enligt den nuvarande planeringen kommer en ytterligare departementspromemoria med förslag till författningsändringar att remitteras under 2023. Arbetet med överträdelseärendet är omfattande och komplicerat och tar därför tid att genomföra. Punkten är inte slutbehandlad. 11. Rskr. 2017/18:115 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2017/18:1 och motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (M 41), 2018/19:75 (M 18), 2019/20:75 (M 11), 2020/21:75 (M 10) och 2021/22:75 (M 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om annullering av utsläppsenheter som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser: Regeringen begärde i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 20 s. 9 och 96-97) riksdagens bemyndigande att annullera Sveriges innehav av förvärvade Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Det gäller Kyotoenheter som Sverige har förvärvat från klimatprojekt utomlands genom Programmet för internationella klimatinsatser som finansieras genom anslag 1:12. Riksdagen biföll regeringens begäran. Regeringen beslutade den 30 mars 2017 att uppdra åt Statens energimyndighet att genomföra annulleringen av Sveriges innehav av förvärvade Kyotoenheter från Kyotoprotokollets första åtagandeperiod. Energimyndigheten redovisade uppdraget den 23 maj 2017 (M2017/00821). Regeringen har föreslagit i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 108) att annullera de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2013-2016. Kyotoenheterna har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Riksdagen biföll regeringens begäran. Regeringen uppdrog den 29 mars 2018 åt Statens energimyndighet att genomföra annulleringen av de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod samt de som genererats under den andra åtagandeperioden och har levererats under 2013-2016. Statens energimyndighet redovisade den 28 maj 2018 att uppdraget var genomfört. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 20 s. 98) att annullera de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2017 och 2018. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2019/20:MJU1, rskr. 2019/20:122). Regeringen redovisade samtidigt (prop. 2019/20:1 utg.omr. 20 s. 89) att Sverige som princip bör fortsätta bidra till en ökad ambitionsnivå genom att annullera överskott av utsläppsenheter som har utfärdats under Kyotoprotokollet för att minska utsläppsutrymmet. Regeringen beslutade den 20 februari 2020 att uppdra åt Statens energimyndighet att annullera de utsläppsenheter som har förvärvats under Kyotoprotokollet genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Beslutet avser de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod samt de som genererats under den andra åtagandeperioden och har levererats under 2017 och 2018. Statens energimyndighet redovisade den 18 maj 2020 att uppdraget om att annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperioden och har levererats under 2017 och 2018 var genomfört. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 20, s. 83-84) att de Kyotoenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats under 2019 ska annulleras. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2020/21:MJU1, rskr. 2020/21:143). Regeringen beslutade den 25 februari 2021 att uppdra åt Statens energimyndighet att annullera de utsläppsenheter som har förvärvats under Kyotoprotokollet genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Beslutet avser de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och har levererats under 2019. Statens energimyndighet redovisade den 18 maj 2021 att uppdraget om att annullera de utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och har levererats under 2019 var genomfört. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 20 s. 77) att annullera Sveriges innehav av utsläppsenheter som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. En andel av de annullerade enheterna används för att bidra till att uppnå etappmålet för begränsad klimatpåverkan till 2020. Resterande andel rapporteras i möjlig mån som klimatfinansiering. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2022/23:MJU1, rskr. 2022/23:97). Punkten bedöms kunna slutbehandlas först efter att alla enheter som förvärvats under Kyotoprotokollet och som inte behövs för att uppfylla Sveriges nationella mål till 2020 har annullerats. Detta bedöms ske under 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 12. Rskr. 2017/18:171 Vattenvård Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU11 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 19), 2019/20:75 (M 12), 2020/21:75 (M 11) och 2021/22:75 (M 11). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 7 om avancerad vattenrening*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att främja utvecklingen av avancerad vattenrening och om att utreda om det på sikt bör införas krav på avancerad vattenrening vid de reningsverk där sådana krav ger störst miljönytta (bet. 2017/18:MJU11 s. 30 f.). Regeringen planerar för närvarande ingen utredning i frågan. Naturvårdsverket har i ett regeringsuppdrag som inkom till regeringen i april 2017 gått igenom tillgängliga tekniker för avancerad rening. Installation av utrustning för avancerad rening är kostsam. Genom att avsätta medel för att stimulera införandet av dessa tekniker på avloppsreningsverk bedömer regeringen att utvecklingen kan drivas snabbare än vad som annars skett. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 20 s. 136) har regeringen därför satsat totalt 165 miljoner kronor under 2018-2020 (45 mnkr 2018, 50 mnkr 2019 och 70 mnkr 2020) för att minska mängden läkemedel som hamnar i miljön. Bland åtgärderna finns nya stöd till kommuner och andra aktörer för investeringar i teknik som hindrar att miljöfarliga läkemedelsrester sprids till vattendrag, sjöar och hav. Naturvårdsverket har genom en ny förordning om bidrag för rening av avloppsvatten från läkemedelsrester (beslutad den 9 maj 2018, SFS 2018:495) befogenhet att betala ut medel till sådana investeringar under vissa förutsättningar och upp till vissa nivåer. Regeringen har i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1, utg.omr. 20 s. 43) redovisat hur frågan om avancerad vattenrening har hanterats. Genom denna satsning har regeringen ökat takten med vilken avancerad reningsteknik kan installeras vid avloppsreningsverk. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 20 s. 102) föreslog regeringen att satsningen på avancerad vattenrening förstärks med 75 miljoner kronor 2021 och 75 miljoner kronor 2022. Riksdagen beslutade enligt regeringens förslag (bet. 2020/21:MJU1, rskr. 2020/21:143). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20 s. 97) redovisade regeringen sin bedömning att det behövs ytterligare insatser för avancerad rening av läkemedelsrester och andra svårnedbrytbara föroreningar från avloppsvatten. Regeringen föreslog därför i propositionen att anslaget ökas med 75 miljoner kronor år 2022. Regeringen avsätter även medel för att främja avancerad rening av läkemedelsrester för 2023, vilket också inkluderar medel för utvärdering, undersökning och uppföljning. Satsningen på avancerad rening av läkemedelsrester från avloppsvatten främjar utvecklingen av avancerad vattenrening. Frågan om krav på avancerad vattenrening vid reningsverk bör inte hanteras endast nationellt. EU-kommissionen har nyligen lagt fram ett förslag till revidering av EU-lagstiftningen på området. Regeringen har därför inte för avsikt att utreda denna fråga. Insatserna har redovisats i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg.omr. 20, s. 36). I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet genom insatserna är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 13. Rskr. 2017/18:217 Övergripande miljöfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU19 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 23), 2019/20:75 (M 15), 2020/21:75 (M 14) och 2021/22:75 (M 13). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 5 om tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att ytterligare reformera tillståndsprocesserna för miljöpåverkande verksamheter (bet. 2017/18:MJU19 s. 22). Se även punkt KN 9 och KN 22. Den 24 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda de aktuella frågorna. Uppdraget redovisades i promemorian Anpassad miljöprövning för en grön omställning (Ds 2018:38). Regeringen har gett i uppdrag till länsstyrelserna och Domstolsverket att fr.o.m. 2020 kunna bidra till en sammanhållen statistikredovisning. Naturvårdsverket har fått i uppdrag att förbereda så att myndigheten fr.o.m. 2021 kan ansvara för att ta emot, sammanställa, analysera och presentera den statistik som övriga myndigheter bidragit med. Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 om direktiv om En modern och effektiv miljöprövning (dir. 2020:86). Utredningen syftade till att genom horisontella förändringar i miljöprövningen underlätta för miljö- och klimatförbättrande investeringar och åstadkomma snabbare och enklare miljöprövningsprocesser med bibehållet miljöskydd. Regeringen beslutade den 22 juli 2021 om tilläggsdirektiv till Miljöprövningsutredningen (dir. 2021:57) som innebar att utredaren fick i uppdrag att även utreda om det behövs ändringar i miljöbalken avseende regleringen av domstolarnas handläggning. Vidare skulle det utredas om det bör införas ett begränsat förtursförfarande för mål och ärenden om tillstånd som innebär en omställning för en miljöfarlig verksamhet som på ett väsentligt sätt bidrar till att nå målen i det klimatpolitiska ramverket för minskade utsläpp av växthusgaser. Utredaren skulle även utreda hur tidsbegränsning av tillstånd och omprövning av tillstånd och villkor skulle kunna bli effektiva och verkningsfulla medel för att säkerställa att verksamheter och åtgärder bedrivs med moderna miljövillkor i syfte att nå miljö- och klimatmålen. Utredningens betänkande överlämnades senast i maj 2022 och det remitterades under hösten 2022. Vidare arbete pågår för närvarande i Regerlingskansliet. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20 s. 49, 64 och 80) föreslog regeringen att det skulle avsättas mer medel till tillståndsmyndigheter för att möta de ökande kraven med anledning av den gröna omställningen. De myndigheter som föreslogs få utökade medel var Naturvårdsverket, länsstyrelserna och domstolarna. Riksdagen antog regeringens förslag (bet. 2021/22:MJU1, rskr. 2021/22:110). Regeringen har gett länsstyrelserna i uppdrag att utveckla metoder och samverkansformer för att främja en effektiv samrådsprocess enligt miljöbalken och därigenom påskynda näringslivets klimatomställning. Vinnova ska stödja länsstyrelserna i arbetet med regel- och policyutveckling. Regeringen har beslutat om uppdrag till länsstyrelserna och till Domstolsverket att utvärdera om det finns förutsättningar att utveckla en eller flera digitala tjänster för någon eller några typer av tillståndsansökningar enligt miljöbalken. Myndigheterna har redovisat sina uppdrag och redovisningarna analyseras nu av Regeringskansliet. Regeringen har efter riksdagens beslut den 26 maj 2021 om propositionen Mer ändamålsenliga sammansättningsregler för mark- och miljödomstolarna (prop. 2020/21:104, bet. 2020/21:JuU33, rskr. 2020/21:312) utfärdat ett antal lagar. Ändringarna syftar till att göra sammansättningsreglerna för mark- och miljödomstolarna flexiblare och att rättens sammansättning i större utsträckning bestäms utifrån det enskilda målets eller ärendets karaktär. Ändringarna ska möjliggöra för effektivare resursutnyttjande i Mark- och miljööverdomstolen. I maj 2021 redovisade Naturvårdsverket sitt uppdrag om insamlande, sammanställning och analys av statistik för miljöprövningsprocesser. Regeringen arbetar vidare med Naturvårdsverkets redovisning. Regeringen arbetar även vidare med identifiering och genomförande av ytterligare åtgärder som kan bidra till effektivare miljöprövningsprocesser. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg. omr. 20, s. 14-16) behandlade regeringen tillkännagivandet och frågan om att ytterligare reformera tillståndsprocesserna för miljöpåverkande verksamheter. Regeringen ansåg, mot bakgrund av vidtagna och pågående åtgärder, att tillkännagivandet var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 14. Rskr. 2017/18:257 Avfall och kretslopp Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU15 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 27), 2019/20:75 (M 16), 2020/21:75 (M 15) och 2021/22:75 (M 14). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 5 om utredning om införandet av producentansvar för fler produktgrupper*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införandet av producentansvar för fler produktgrupper såsom möbler och byggmaterial bör utredas (bet. 2017/18:MJU15 s. 24 f.). Producentansvar är ett av många styrmedel på miljöområdet. För att främja giftfria och resurseffektiva kretslopp finns därutöver annan generell avfalls- och kemikalielagstiftning både inom EU och på nationell nivå. På avfallsområdet har exempelvis den s.k. avfallshierarkin införts i miljöbalken för att främja en miljömässig hantering av material och avfall under en varas hela livscykel. I hierarkin ingår också att förebygga användningen av och minska skadorna från skadliga ämnen. På kemikalieområdet finns förutom EU:s byggproduktförordning, Reach och CLP även flera frivilliga initiativ för att främja användningen av hållbara byggmaterial, såsom BASTA, Sunda Hus och Byggsektorns kretsloppsråd. I den svenska nationella avfallsplanen som Naturvårdsverket har beslutat om har Hantering av avfall inom bygg- och anläggningssektorn ansetts vara ett prioriterat område och särskild fokus har därmed lagts på insatser om detta. I december 2015 presenterade EU-kommissionen ett paket för att bidra till en cirkulär ekonomi. I paketet ingick förslag om att revidera sex direktiv på avfallsområdet: ramdirektivet för avfall (2008/98/EG), förpackningsdirektivet (94/62/EG), deponidirektivet (1999/31/EG), direktivet om uttjänta bilar (2000/53/EG), direktivet om avfall från elektriska och elektroniska produkter (2012/19/EU) samt direktivet för batterier och ackumulatorer (2006/66/EG). Den 22 maj 2018 antogs slutligen de färdigförhandlade direktiven. Regeringskansliet har tillsatt en utredning (M 2018:B) för att utreda och föreslå hur genomförandet av EU:s reviderade avfallsdirektiv ska se ut. Arbetet i den interna utredningen ska leda till ett miljömässigt omhändertagande av avfall och bedöms kunna beröra även de produktgrupper som riksdagen anför behöver omfattas av ytterligare krav på utsortering, återanvändning och materialåtervinning. I det reviderade avfallsdirektivet finns nya krav avseende producentansvar som den interna utredningen har att analysera och föreslå nödvändiga åtgärder för. Regeringskansliet remitterade under hösten 2019 två promemorior (M2019/01776 och M2019/02091) gällande genomförande av reviderade EU-direktiv på avfallsområdet. Författningsändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2020. Regeringen beslutade den 5 december 2019 att tillsätta en utredare för att utreda ett producentansvar för textil (dir. 2019:96). Betänkandet Producentansvar för textil - en del av den cirkulära ekonomin (SOU 2020:72) har remitterats. I mars 2022 presenterade EU-kommissionen emellertid en strategi för hållbara textilier i vilken det anges att kommissionen kommer att föreslå harmoniserade EU-regler om utökat producentansvar för textilier i den kommande översynen av avfallsdirektivet 2023. Den fortsatta hanteringen av förslaget i betänkandet påverkas om kommissionen presenterar ett sådant förslag. Regeringen beslutade den 23 juli 2020 att tillsätta en utredning om verksamheters kommunala avfall (dir. 2020:78). Betänkandet Äga avfall - en del av den cirkulära ekonomin (SOU 2021:24) har remitterats och bereds nu i Regeringskansliet. Regeringen beslutade den 20 maj 2021 propositionen Producentansvar och straffansvar för nedskräpning (prop. 2020/21:198). Förslaget innebar att bemyndigandet i miljöbalken om producentansvar ändras så att föreskrifter får meddelas för att införa system för utökat producentansvar för avfallshantering av engångsplastprodukter i samband med genomförandet av EU:s engångsplastdirektiv. Riksdagen beslutade enligt regeringens förslag (bet. 2021/22:MJU4, rskr. 2021/22:3). Regeringen beslutade sedan den 3 november 2021 om att införa producentansvar för vissa tobaksvaror och filter (SFS 998), ballonger (SFS 999), våtservetter (SFS 1000) samt fiskeredskap (SFS 1001). Förordningarna om producentansvar för vissa tobaksvaror och filter, ballonger och våtservetter trädde med vissa undantag i kraft den 1 januari 2022. Förordningen om producentansvar för fiskeredskap träder i vissa delar i kraft den 1 januari 2023 och i övriga delar den 1 januari 2024. Regeringen har även utrett och gjort ändringar eller arbetar med ändringar i producentansvaren för förpackningar, bilar, däck, elutrustning m.m. Regeringen har även beslutat om nya krav på utsortering av bygg- och rivningsavfall. Producentansvar för textil har utretts och EU-kommissionen har i den nya textilstrategin aviserat att det kommer en sådan reglering på EU-nivå. Mot bakgrund av vidtagna och pågående åtgärder bedömde regeringen i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utgiftsområde 20, s. 20 f.) att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 15. Rskr. 2017/18:359 En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder Prop. 2017/18:179 och motioner från allmänna motionstiden 2016/17 och 2017/18, bet. 2017/18:NU19 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 33), 2019/20:75 (M 17), 2020/21:75 (M 16) och 2021/22:75 (M 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 15 om reformering av strandskyddet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om reformering av strandskyddet. Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag om ett reformerat strandskydd (bet. 2017/18:NU19 s. 72 f.). Regeringen beslutade den 4 juli 2019 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över strandskyddet (dir. 2019:41). Uppdraget innebär att utredaren ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som medför att strandskyddet görs om i grunden genom en ökad differentiering som tar hänsyn till att tillgången till sjöar och stränder varierar i landet, liksom befolkningstäthet och exploateringstryck. I kommittédirektiven anges bl.a. att det ska bli betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden. Vidare anges att de förslag som lämnas ska syfta till att dels förbättra förutsättningar för bostäder och näringsverksamhet främst för småföretagare, besöksnäring och gröna näringar i områden med lågt exploateringstryck, dels bibehålla eller om behov finns förstärka strandskyddet för att värna obrutna strandlinjer, den allemansrättsliga tillgängligheten och miljön i starkt exploaterade områden. Därutöver framhålls att det lokala inflytandet ska öka. Uppdraget redovisades den 14 december 2020. Betänkandet Tillgängliga stränder - ett mer differentierat strandskydd (SOU 2020:78) var ute på remiss t.o.m. den 3 maj 2021. Den 10 november 2021 beslutade regeringen lagrådsremissen En ökad differentiering av strandskyddet. Den 17 mars 2022 beslutade regeringen propositionen En ökad differentiering av strandskyddet (prop. 2021/22:168) med förslag som syftade till att öka differentieringen av strandskyddet, bl.a. med hänsyn till olika områdens varierande skyddsbehov och möjlighet för strandnära bostäder och näringsverksamheter i områden med lågt bebyggelsetryck. Även ändringar av strandskyddet vid små insjöar och smala vattendrag föreslogs. Förslagen syftade också till att strandskyddet ska stärkas och förtydligas i områden av särskild betydelse för djur- och växtlivet och i områden där bebyggelsetrycket är högt eller efterfrågan på mark för fritidshusbebyggelse är mycket stor. Riksdagen avslog propositionen (bet. 2021/22:MJU27, rskr. 2021/22:337). Regeringen beslutade den 17 mars 2022 att ge en särskild utredare i upp-drag att se över ändamålsenliga undantag från strandskyddet för de areella näringarna (dir. 2022:18). Regeringen beslutade tilläggsdirektiv till utredningen den 1 december 2022 (dir. 2022:138). Utredaren ska föreslå författningsändringar och andra åtgärder som moderniserar och förtydligar undantaget från strandskyddet för de areella näringarna (7 kap. 16 § första stycket 1 miljöbalken). Syftet är att säkerställa att regleringen tar tillräcklig hänsyn till de varierande förutsättningar som i dag råder för olika näringsidkare inom de areella näringarna och till behoven av att förbättra förutsättningarna för näringarnas utveckling, särskilt för småskaliga lantbrukare. Utredningen ska även bidra till att uppnå livsmedelsstrategins mål om ökad livsmedelsproduktion och hållbar utveckling i hela landet. Utredaren ska förhålla sig till strandskyddets syften, berörda miljökvalitetsmål samt landsbygdspolitikens mål om en livskraftig landsbygd med likvärdiga möjligheter till företagande, arbete, boende och välfärd som leder till en långsiktigt hållbar utveckling i hela landet. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2023. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2018/19 16. Rskr. 2018/19:166 Näringspolitik Mot. 2018/19:2036 yrkande 7, 2018/19:2819 yrkande 15, 2018/19:1783 yrkande 1, 2018/19:2829 yrkande 2, bet. 2018/19:NU7 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 36), 2020/21:75 (N 24) och 2021/22:75 (N 21). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om genomförande av EU-lagstiftning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör verka för att EU-direktiv genomförs i nationell rätt på ett sätt som inte missgynnar företagens konkurrenskraft (bet. 2018/19:NU7 s. 61 f.). I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.7 s. 56 f.) anfördes att regeringen kommer att arbeta vidare med frågor rörande implementeringen av EU-rätt i nationell rätt på ett sätt som skyddar svenska företags konkurrenskraft. Regeringen beslutade och redovisade nya mål för förenklingspolitiken i regeringens skrivelse En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innnovationsförmåga (skr. 2021/22:3) som överlämnades till riksdagen den 21 september 2021. En av utgångspunkterna för de mål som har beslutats är att stärka svensk konkurrenskraft, och regeringen har angett att den ska verka för att genomföra EU-rätt i nationell rätt på ett sätt som skyddar företagens konkurrenskraft. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.6 s. 46) anför regeringen att EU-reglering behöver implementeras så att svenska företags konkurrenskraft bibehålls samt att regelbördan och administrationen för företagen minskar, eller åtminstone inte ökar. Implementering i svensk rätt över miniminivån i EU-regleringen ska undvikas, eller motiveras då den bedöms nödvändig för att uppfylla nationella svenska mål. Vidare föreslås i Finansplanen (avsnitt 1.4 s. 21) i samma proposition att ett implementeringsråd inrättas med målet att minska regelbördan för företag. Punkten är inte slutbehandlad. 17. Rskr. 2018/19:172 Naturvård och biologisk mångfald Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:MJU9 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (M 21), 2020/21:75 (M 18) och 2021/22:75 (M 16). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om översyn av lagstiftningen om genteknik*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att modernisera lagstiftningen om genteknik och göra denna teknikneutral (bet. 2018/19:MJU9 s. 20 f.). En redovisning av regeringens arbete med frågan lämnades i ett svar på interpellation 2018/19:314 av Staffan Eklöf (SD). Av svaret framgår att eftersom lagstiftning om modifierade organismer regleras på EU-nivå bör insatser ske på denna nivå. Regeringen gav sitt stöd till en uppmaning från Europeiska unionens råd till EU-kommissionen att senast den 30 april 2021 lägga fram en studie mot bakgrund av en dom i EU-domstolen om EU:s lagstiftning avseende genetiskt modifierade organismer. EU-kommissionen har skickat ut en enkät avseende nya gentekniker. Enkätsvaren ska utgöra underlag för framtagande av studien om nya genteknikers status under unionslagstiftningen. Enkäten besvarades den 30 april 2020. EU-kommissionens studie om nya genomiska tekniker publicerades den 29 april 2021. En redovisning av regeringens ståndpunkt och det fortsatta arbetet lämnades i svar på en skriftlig fråga (2020/21:2832) från Betty Malmberg (M) den 19 maj 2021. I svaret framgår bl.a. att regeringen instämmer i studiens slutsatser och att den sammantagna lagstiftningen för genetiskt modifierade organismer (GMO-lagstiftningen) behöver ses över när det gäller genomförandet för vissa användningar av nya genomiska tekniker. Regeringen ser fram emot den fortsatta processen och konstruktiva förslag från EU-kommissionen. Förberedelserna för en ny lagstiftning inom EU för grödor producerade med nya gentekniker har fortsatt. EU-kommissionen har påbörjat samråd med allmänheten gällande konsekvensanalysen av en ny lagstiftning. Under sommaren 2022 svarade Sverige på EU-kommissionens enkät om nya genomiska tekniker. Svaren ska användas av EU-kommissionen för konsekvensbeskrivning av kommande förslag om hantering av nya genomiska tekniker. Punkten är inte slutbehandlad. 18. Rskr. 2018/19:202 Vattenvård Motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:MJU13 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (M 22), 2020/21:75 (M 19) och 2021/22:75 (M 17). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 19 om internationellt samarbete i havsfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att Sverige bör driva på för att öka det internationella samarbetet för att motverka övergödning, giftiga utsläpp, nedskräpning i hav, sjöar och vattendrag samt prioritera samarbetet i havsmiljökonventionerna Ospar och Helcom (bet. 2018/19:MJU13 s. 41 f.). I regleringsbrevet för 2020 fick Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att i samarbete med Statens jordbruksverk och andra berörda myndigheter utreda förutsättningarna för ett ökat samarbete mellan Östersjöländerna för att minska övergödningen i Östersjön, inklusive möjligheten till ett internationellt handelssystem med utsläppsrätter. Uppdraget redovisades den 30 juni 2021. Havs- och vattenmyndigheten har också i uppdrag att stödja Statens jordbruksverk i att utveckla BAT/BEP (bästa möjliga teknik/bästa miljöpraxis) för att minska utsläppen av ammoniak och växthusgaser inom Helcomarbetet. Uppdraget gäller till den 31 december 2025. I budgetpropositionen för 2023 aviserades att regeringen satsar ytterligare medel på vattenrelaterade åtgärder inklusive åtgärder mot övergödning. Ospar beslutade 2021 om en ny miljöstrategi för Nordostatlanten till 2030. Regeringen har varit aktiv i att driva på för en ambitiös strategi som bl.a. innehåller tydliga reduktionskrav för marint skräp. I juni 2022 antog Ospar sin andra regionala aktionsplan för marint skräp. Planen innehåller 25 åtgärder varav Sverige leder eller aktivt driver sex åtgärder. Vid Helcoms ministermöte 2021 antogs en uppdaterad aktionsplan för Östersjön, Baltic Sea Action Plan. Planen innehåller närmare 200 åtgärder som bl.a. rör farliga ämnen, övergödning, biodiversitet och havsbaserade aktiviteter. Sverige har varit drivande inom flera områden i arbetet med att ta fram planen. I regleringsbrevet för 2021 fick Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att samordna det nationella genomförandet av Ospars miljöstrategi och Helcoms aktionsplan för Östersjön. Uppdraget ska redovisas senast den 1 april 2023. Tre nya svenska Helcom- och Ospar-MPA (marina skyddade områden) har beslutats och rapporterats under 2022. Betänkandet Havet och människan (SOU 2020:83) redovisades den 15 januari 2021. Det remitterades den 22 februari t.o.m. den 23 maj 2021. Beredning pågår. Regeringen har aktivt arbetat för ett beslut om att inleda formella förhandlingar om ett rättsligt bindande globalt avtal mot plastföroreningar. Det första internationella förhandlingsmötet hölls i november 2022 och arbetet fortgår under 2023. Ett sådant avtal syftar till att bidra till minskad plastnedskräpning i haven. Enligt Regeringskansliets planering är förhoppningen att i budgetpropositionen för 2024 kunna redovisa tillkännagivandet som slutbehandlat. Punkten är inte slutbehandlad. 19. Rskr. 2018/19:209 Mineralpolitik Mot. 2018/19:157 yrkande 4, 2018/19:2783 yrkande 33, bet. 2018/19:NU11 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 40), 2020/21:75 (N 28) och 2021/22:75 (N 25). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen snarast bör vidta nödvändiga åtgärder för att förenkla och förkorta tillståndsprocesserna för gruv- och mineralnäringen (bet. 2018/19:NU11 s. 9 f.). Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 att tillsätta en utredning (Miljöprövningsutredningen) som ska se över det nuvarande systemet för miljöprövning och lämna förslag på de ändringar och åtgärder som krävs för att uppnå en modernare och mer effektiv miljöprövning (dir. 2020:86). Regeringen beslutade den 22 juli 2021 om tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2021:57). Miljöprövningsutredningen (M 2020:06) överlämnade sitt betänkande den 14 juni 2022. Betänkandet har remissbehandlats och förslagen bereds nu inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 20. Rskr. 2018/19:210 Elmarknadsfrågor Mot. 2018/19:169 yrkande 36, 2018/19:2668, 2018/19:2764 yrkande 3 och 2018/19:2964 yrkande 3, bet. 2018/19:NU12 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 36), 2020/21:75 (I 21) och 2021/22:75 (I 20). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om mål för leveranssäkerheten* (reservation 1): Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen (rskr. 2018/19:210 och bet. 2018/19:NU12 s. 37 f.). I reservationen anförs att Sverige behöver ta fram leverenssäkerhetsmål, som beaktar hela samhällets behov och som utgår från elförsörjningens betydelse för Sveriges konkurrenskraft som industrination. Vidare anförs att man bör överväga att sätta detta mål tillsammans med Sveriges grannländer som elmarknaden är sammankopplad med. Enligt Tidöavtalet ska det tas fram ett tydligt mål för leveranssäkerheten där systemoperatören (Affärsverket svenska kraftnät) ansvarar för måluppfyllelsen på lång och kort sikt. Regeringen eller den myndighet som regeringen utser kan enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/943 av den 5 juni 2019 om den inre marknaden för el besluta om en nationell tillförlitlighetsnorm. Av förordningen följer att tillförlitlighetsnormen ska ange den nödvändiga nivån för medlemsstatens försörjningstrygghet. Regeringen uppdrog i regleringsbrevet för 2020 åt Energimarknadsinspektionen att föreslå en tillförlitlighetsnorm i enlighet med den aktuella EU-förordningen. Energimarknadsinspektionen redovisade uppdraget den 28 maj 2021 i rapporten Ei:s förslag till tillförlitlighetsnorm för Sverige - artikel 25 i EU:s elmarknadsförordning (Ei R2021:05). Regeringen fastställde i beslut den 17 november 2022 tillförlitlighetsnormen för Sverige till en timme per år. I samma beslut fick Energimarknadsinspektionen i uppdrag att årligen beräkna tillförlighetsnormen (I2022/02983). I Regeringskansliet pågår en analys av hur den beslutade tillförlitlighetsnormen kan inkluderas i ett mål för leveranssäkerheten och om Affärsverket svenska kraftnät behöver några ändrade instruktioner för kunna ansvara för måluppfyllelsen. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 21. Rskr. 2018/19:253 Energipolitik Mot. 2018/19:169 yrkande 5, 2018/19:851 yrkande 2, 2018/19:2764 yrkande 7 och 2018/19:2784 yrkande 1, bet. 2018/19:NU14 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 39), 2020/21:75 (I 22) och 2021/22:75 (I 21). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 8 om forskning om kärnkraft* (reservation 16): Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om att satsningar på forskning bör ske inom alla relevanta energislag inklusive kärnkraft (bet. 2018/19:NU14 s. 78 f.). I villkoren för anslaget 1:4 Energiforskning, anslagsposten 11 Forskning, utveckling och innovation har det förtydligats att Statens energimyndighet har ansvar för strategiarbetet och har möjlighet att prioritera insatser kring alla relevanta energislag, inklusive kärnkraft, i den mån detta bedöms rimligt för att bidra till målen för forskning och innovation på energiområdet. Mot denna bakgrund har Statens energimyndighet fattat beslut om att stödja ett kompetenscentrum på kärnkraftsområdet. Dessutom har Statens energimyndighet beviljat medel till Swedish Modular Reactors AB för demonstration av en blykyld mindre reaktor. Regeringen konstaterar i budgetpropositionen för 2023 att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat (prop. 2022/23:1 utg.omr. 21 Energi avsnitt 2.6.5, s. 27 f.). Punkten är slutbehandlad. 22. Rskr. 2018/19:275 Miljömålen - med sikte på framtiden Skr. 2017/18:265 samt motioner från allmänna motionstiden 2018/19, bet. 2018/19:MJU18 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (M 26), 2020/21:75 (M 20) och 2021/22:75 (M 18). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om förbättrade tillståndsprocesser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förbättrade tillståndsprocesser (bet. 2018/19:MJU18 s. 18 f.). Se även punkt KN 9 och KN 13. Den 24 januari 2018 fick en utredare i uppdrag att utreda de aktuella frågorna. Uppdraget redovisades i promemorian Anpassad miljöprövning för en grön omställning (Ds 2018:38). Regeringen har gett i uppdrag till länsstyrelserna och Domstolsverket att fr.o.m. 2020 kunna bidra till en sammanhållen statistikredovisning. Naturvårdsverket har fått i uppdrag att förbereda så att myndigheten fr.o.m. 2021 kan ansvara för att ta emot, sammanställa, analysera och presentera den statistik som övriga myndigheter bidragit med. Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 om direktiv om En modern och effektiv miljöprövning (dir. 2020:86). Utredningen syftar till att genom horisontella förändringar i miljöprövningen underlätta för miljö- och klimatförbättrande investeringar och åstadkomma snabbare och enklare miljöprövningsprocesser med bibehållet miljöskydd. Regeringen beslutade den 22 juli 2021 om tilläggsdirektiv till Miljöprövningsutredningen (dir. 2021:57) som innebär att utredaren får i uppdrag att även utreda om det behövs ändringar i miljöbalken avseende regleringen av domstolarnas handläggning. Vidare ska utredas om det bör införas ett begränsat förtursförfarande för mål och ärenden om tillstånd som innebär en omställning för en miljöfarlig verksamhet som på ett väsentligt sätt bidrar till att nå målen i det klimatpolitiska ramverket för minskade utsläpp av växthusgaser. Utredaren ska även utreda hur tidsbegränsning av tillstånd och omprövning av tillstånd och villkor skulle kunna bli effektiva och verkningsfulla medel för att säkerställa att verksamheter och åtgärder bedrivs med moderna miljövillkor i syfte att nå miljö- och klimatmålen. Miljöprövningsutredningen redovisade sitt betänkande Om prövning och omprövning - en del av den gröna omställningen (SOU 2022:33) i juni 2022. Betänkandet har remitterats och remissvaren analyseras för närvarande i Regeringskansliet. Inriktningen är att delar av förslagen i betänkandet ska genomföras. Regeringen kommer under året att tillsätta ytterligare en utredning för att förenkla och förkorta miljötillståndsprövningen enligt miljöbalken genom att göra den mer flexibel, effektiv och förutsebar. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20 s. 49, 64 och 80) föreslog regeringen att det skulle avsättas mer medel till tillståndsmyndigheter för att möta de ökande kraven med anledning av den gröna omställningen. De myndigheter som föreslogs få utökade medel var Naturvårdsverket, länsstyrelserna och domstolarna. Riksdagen antog regeringens förslag. Regeringen har gett länsstyrelserna i uppdrag att utveckla metoder och samverkansformer för att främja en effektiv samrådsprocess enligt miljöbalken och därigenom påskynda näringslivets klimatomställning. Vinnova ska stödja länsstyrelserna i arbetet med regel- och policyutveckling. Regeringen har beslutat om uppdrag till länsstyrelserna och till Domstolsverket att utvärdera om det finns förutsättningar att utveckla en eller flera digitala tjänster för någon eller några typer av tillståndsansökningar enligt miljöbalken. Myndigheterna har redovisat sina uppdrag och redovisningarna analyseras nu av Regeringskansliet. Regeringen har efter riksdagens beslut den 26 maj 2021 om propositionen Mer ändamålsenliga sammansättningsregler för mark- och miljödomstolarna (prop. 2020/21:104, bet. 2020/21:JuU33, rskr. 2020/21:312) utfärdat ett antal lagar. Ändringarna syftar till att göra sammansättningsreglerna för mark- och miljödomstolarna flexiblare och att rättens sammansättning i större utsträckning bestäms utifrån det enskilda målets eller ärendets karaktär. Ändringarna ska möjliggöra för effektivare resursutnyttjande i Mark- och miljööverdomstolen. I maj 2021 redovisade Naturvårdsverket sitt uppdrag om insamlande, sammanställning och analys av statistik för miljöprövningsprocesser. Regeringen arbetar vidare med Naturvårdsverkets redovisning. Regeringen arbetar även vidare med identifiering och genomförande av ytterligare åtgärder som kan bidra till effektivare miljöprövningsprocesser. Den 7 april 2022 beslutade regeringen att tillsätta en utredning om regeringens roll som prövningsmyndighet i en modern och effektiv miljöprövning (dir. 2022:26). Uppdraget är att utreda regeringens roll som överinstans på vissa delar av miljöområdet. Syftet är att åstadkomma en prövningsordning som innebär att regeringen endast är överinstans när det krävs tydliga politiska avvägningar. I syfte att åstadkomma snabba prövningsprocesser ska utredningen också se över processen för ärenden som får tillåtlighetsprövas av regeringen enligt 17 kap. miljöbalken. Utredningen ska redovisas senast den 30 juni 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2019/20 23. Rskr. 2019/20:221 Energipolitik Motioner från allmänna motionstiden 2019/20, bet. 2019/20:NU14 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (M 21) och 2021/22:75 (M 19). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om småskalig vattenkraft*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om inriktningen för det fortsatta arbetet med att reformera vattenlagstiftningen och vattenförvaltningen i syfte att värna den småskaliga vattenkraften (bet. 2019/20:NU14 s. 38 f.). Den 25 juni 2020 beslutade regeringen en nationell plan för moderna miljövillkor för vattenkraften. Planen ger en nationell helhetssyn i frågan om att verksamheterna ska förses med moderna miljövillkor på ett samordnat sätt med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel. I beslutet anges bl.a. att ansvariga myndigheter i arbetet med att genomföra planen och hålla den uppdaterad ska bevaka och vidta de åtgärder som behövs för att prövningarnas sammantagna negativa inverkan på en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel ska hållas till ett minimum. Samma dag beslutade regeringen om ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter (SFS 2020:664). Genom ändringen regleras formerna för samverkan inför det att en ansökan om prövning för moderna miljövillkor ges in till prövningsmyndigheten. Detta i syfte att säkerställa den regionala samverkansprocess samt den översyn av miljökvalitetsnormer som behövs för en effektiv prövning, genomförs i tid. Ändringen innebär också att indelningen i prövningsgrupper samt den tidpunkt när ansökan om prövning senast ska ha getts in för en verksamhet inom en prövningsgrupp, framgår av bilagan till förordningen. Den 5 november 2020 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att tillsammans med Statens energimyndighet och Affärsverket svenska kraftnät se över de HARO-värden som anges i den nationella planen för moderna miljövillkor. I uppdraget ingår även att redogöra för hur fördelningen av HARO-värdena mellan huvudavrinningsområden har gjorts och tydliggöra vilken funktion värdena har i arbetet med att förse vattenkraften med moderna miljövillkor. Uppdraget redovisades den 14 april 2021. Vidare fick Havs- och vattenmyndigheten i regleringsbrevet för 2021 i uppdrag att göra en kunskapssammanställning om dammar. Enligt uppdraget skulle Havs- och vattenmyndigheten med stöd av Naturvårdsverket och andra berörda myndigheter, utifrån befintligt kunskapsunderlag tillhandahålla en kunskapssammanställning av vattenkraftdammars och andra dammars för- och nackdelar för naturvård och biologisk mångfald samt potentiella betydelse för att minska risken för erosion, övergödning och översvämningar jämfört med om dammarna inte skulle finnas. Uppdraget redovisades den 30 september 2021. Den 17 juni 2021 gav regeringen Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag, genom ändring i regleringsbrevet för budgetåret 2021, att utarbeta vägledning om bedömning av ekologisk potential som komplement till myndighetens övriga vägledning till vattenmyndigheterna vad gäller att förklara vatten som kraftigt modifierade och att använda undantag. Syftet är att möjligheterna att förklara vatten som kraftigt modifierade och besluta om undantag enligt vattenförvaltningsförordningen (2004:660) ska användas fullt ut. Uppdraget redovisades den 15 december 2021. Den 7 juni 2022 gav regeringen Affärsverket svenska kraftnät i uppdrag att i samverkan med Statens energimyndighet utreda vattenkraftens lokala och regionala nyttor för kraftsystemet (I2022/01296). Andra berörda myndigheter samt bransch- och intresseorganisationer ska ges möjlighet att bidra till arbetet. Affärsverket svenska kraftnät ska identifiera och sammanställa mindre vattenkraftsanläggningars befintliga och potentiella nyttor för elsystemet på lokal och regional nivå. Med mindre vattenkraftsanläggningar avses verk med en samlad effekt på högst 10 MW. Uppdraget ska redovisas senast den 30 augusti 2023. Den 9 juni 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet följa upp och analysera arbetet med att förse vattenkraften med moderna miljövillkor (M2022/01242). Syftet är att kunna bedöma huruvida genomförandet av den nationella planen för moderna miljövillkor (M2019/01769) och utfallet av de enskilda prövningarna leder till att syftet med planen nås, det vill säga att få en samordnad prövning med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel i enlighet med propositionen Vattenmiljö och vattenkraft (prop. 2017/18:243). Andra berörda myndigheter, regioner samt bransch- och intresseorganisationer ska ges möjlighet att bidra i arbetet. Resultatet av uppföljningen och en analys av resultatet ska redovisas första gången senast den 1 februari 2023 och andra gången senast den 1 december 2023. Därefter tar regeringen förnyad ställning till tidpunkter för redovisning. Den 8 september 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att, utifrån sin roll som föreskrivande och samordnande myndighet inom vattenförvaltningen, se över förutsättningarna för normsättningen av ytvatten (M2022/01804). Syftet med uppdraget är att klargöra om Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (föreskrifter om miljökvalitetsnormer) samt anknytande vägledningar för normsättning är ändamålsenligt utformade i förhållande till kraven i vattenförvaltningsförordningen (2004:660), ramdirektivet för vatten (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område) och relevanta vägledningar och rekommendationer från EU-kommissionen, särskilt i förhållande till tillämpningen av undantag och förklarande av vatten som konstgjorda eller kraftigt modifierade. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2023. Den 12 januari 2023 beslutade regeringen förordningen (2023:4) om ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebär att den tid då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senareläggs med ett år för samtliga prövningsgrupper där tiden för att ge in en ansökan ännu inte har passerats. Förordningen trädde i kraft den 30 januari 2023. Mot bakgrund av den förändrade situationen på elmarknaden och behovet av att säkra ett robust energisystem som förmår att snabbt svara upp mot förändrade behov behöver effekterna av hittills genomförda omprövningar kartläggas och behov av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor ses över. Omprövningen av miljötillstånd för vattenkraften pausas för att medge tid för sådan analys och översyn samt för genomförandet av de förändringar av systemet som analysen kan komma att leda till. Åtgärder som rör analysen och översynen bereds i Regeringskansliet. En åtgärd är regeringens beslut den 16 februari 2023 att uppdra åt Affärsverket svenska kraftnät att tillsammans med Statens energimyndighet och Havs- och vattenmyndigheten kartlägga konsekvenser för elsystemet som omprövningarna kan medföra (KN2023/02319). Uppdraget ska redovisas senast den 29 september 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 24. Rskr. 2019/20:287 Riksrevisionens granskning av statliga insatser för att underlätta nyföretagande genom digitalisering Skr. 2019/20:42, bet. 2019/20:NU16 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 41) och 2021/22:75 (N 31). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om förenklingsuppdrag*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör överväga att ge fler statliga myndigheter ett s.k. förenklingsuppdrag för att på så sätt underlätta företagandet i Sverige (bet. 2019/20:NU16 s. 14). I skrivelsen En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga (skr. 2021/22:3) redovisade regeringen nya mål för förenklingspolitiken. Riksdagen informerades om hanteringen av tillkännagivandet i skrivelsen (skr. 2021/22:3 s. 23 f.). Regeringen beslutade i september 2022 ett uppdrag som omfattar tio myndigheter, bl. a. Bolagsverket, Lantmäteriet och Statens jordbruksverk. De mål som omfattas av uppdraget är att förvaltningsmyndigheters handläggningstider för ärenden som rör företag ska bli kortare och mer transparenta och den förväntade handläggningstiden ska synliggöras för den sökande i fler ärendekategorier samt att förvaltningsmyndigheters bemötande och service till företag ska vara företagsanpassat och väl fungerande. Uppdraget fokuserar på de myndigheter som har flest direkta kontakter med företag och de ärenden som har störst betydelse för företagen. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet årligen 2023-2028. En fördjupad redovisning med analys och förslag som kan bidra till att nå de förenklingspolitiska målen redovisas 2024, 2026 och 2028. Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 april 2029. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.3.1 s. 25) redovisade regeringen vidtagna åtgärder och att tillkännagivandet därmed ansågs slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om programmet Serverat*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör verka för att fler tjänster ansluts till programmet Serverat i syfte att öka anslutningsgraden hos kommunerna (bet. 2019/20:NU16 s. 15). I skrivelsen En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga (skr. 2021/22:3) redovisade regeringen nya mål för förenklingspolitiken. I skrivelsen anges att regeringen överväger vilka åtgärder som kan vidtas för att underlätta kommunernas möjligheter att ansluta till Serverat. Under året förändrades anslutningskraven för kommuner till Serverat. Detta möjliggör för fler kommuner att ansluta sig till Serverat och därmed att bli valbara i checklistorna för att starta verksamhet i vissa branscher. I mars 2022 hade antalet kommuner som är anslutna till Serverat ökat till 78 från 71 i maj 2021. Regeringen anser att de förändrade anslutningskraven för kommuner till Serverat skapar förutsättningar för fler kommuner att ansluta till Serverat. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.3.1 s. 24) redovisade regeringen dessa åtgärder och ansåg därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 4 om digital samverkan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att förenkla företagandet och öka den digitala samverkan mellan myndigheter (bet. 2019/20:NU16 s. 15). Myndigheterna samarbetar om förenkling för företag bl.a. inom ramen för myndighetssamarbetet Starta och driva företag, där verksamt.se är en del. Genom budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 24) förstärktes finansieringen av verksamt.se med 15 miljoner kronor. Ett antal myndigheter omfattas av förordningen (2018:1264) om digitalt inhämtande av uppgifter från företag. I skrivelsen En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga (skr. 2021/22:3) redovisade regeringen nya mål för förenklingspolitiken. Skrivelsen utgör grund för överväganden om ett uppdrag rörande uppföljning av förordningen om digitalt inhämtande av uppgifter från företag. Statskontoret slutredovisade i maj 2022 sitt uppdrag att utveckla en metod för uppföljning av det nya förenklingspolitiska målet om digitalisering av företagens kontakter med det offentliga. Vidare gav regeringen den 18 augusti 2022 Statskontoret i uppdrag att följa upp hur långt berörda myndigheter kommit i tillämpningen av förordningen (2018:1264) om digitalt inhämtande av uppgifter från företagen. Statskontoret ska redovisa uppdraget senast den 30 april 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 7 om solnedgångsklausul*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör pröva att använda solnedgångsklausuler då nya lagar och regler införs (bet. 2019/20:NU16 s. 32). Regeringen bedömde i skrivelsen En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga (skr. 2021/22:3) att det är mer lämpligt att hantera frågan om utvärderingar av regler på annat sätt än genom generella och automatiska solnedgångsklausuler, men på ett sätt som möter de grundläggande behoven av mer systematiska ex post-utvärderingar av relevanta regler. Vidare anfördes att regeringen överväger vilka ytterligare åtgärder som bör vidtas, t.ex. genom en vidareutveckling av konsekvensutredningarna. Tillkännagivandet bedömdes vara slutbehandlat. Riksdagen instämde inte i bedömningen att tillkännagivandet var slutbehandlat och riktade samtidigt ett nytt tillkännagivande till regeringen i frågan (bet. 2021/22:NU16 punkt 16, rskr. 2021/22:191, se KN 42). Punkten står därför åter som öppen. Det övervägs fortsatt inom Regeringskansliet vilka eventuella åtgärder som skulle kunna göras i t ex. bestämmelserna om konsekvensutredningar för att förtydliga när och hur olika regler ska utvärderas efter att de beslutats. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 4 och 7. 25. Rskr. 2019/20:353 Extra ändringsbudget för 2020 - Förstärkt stöd till välfärd och företag, insatser mot smittspridning och andra åtgärder med anledning av coronaviruset Prop. 2019/20:181, bet. 2019/20:FiU61 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 45) och 2021/22:75 (N 33). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om ändringar i statens budget för 2020: Om utvärdering av stöd till näringslivet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt och fortlöpande bör granska stödåtgärdernas sammanlagda påverkan på företagen och återkomma till riksdagen med förslag på åtgärder som särskilt stärker de enskilda näringsidkarnas möjligheter att överbrygga konsekvenserna av covid-19 (bet. 2019/20:FiU61 s. 20 f.). Regeringen föreslog i propositionen Extra ändringsbudget för 2020 - Förlängda och förstärkta stöd och ersättningar med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:4) att ett nytt ekonomiskt stöd till enskilda näringsidkare vars nettoomsättning minskat i större omfattning till följd av spridningen av covid-19 införs. Stödet är en av de åtgärder som regeringen vidtagit i enlighet med riksdagens tillkännagivande. Regeringen beslutade den 17 december 2020 regleringsbrev för Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys). I regleringsbrevet ges myndigheten i uppdrag att påbörja en strukturerad uppföljning och utvärdering av stödens sammanlagda effekter på företagen. Uppdraget har delredovisats i juni och december 2021 samt april och oktober 2022 (se prop. 2021/22:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.7 och prop. 2022/23:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.7). Tillväxtanalys inkom med en slutredovisning av uppdraget den 21 december 2022. Regeringen avser återkomma till riksdagen i budgetpropostitionen för 2024 med en redovisning av innehållet i slutrapporten. Punkten är inte slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2020/21 26. Rskr. 2020/21:83 Riksrevisionens rapport om statliga åtgärder för fler miljöbilar Skr. 2020/21:170, bet. 2020/21:MJU3 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (M 28) och 2021/22:75 (M 20). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om export av miljöbilar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt ska åtgärda problemet med export av miljöbilar (bet. 2020/21:MJU3 s. 15 f.). I syfte att motverka export från Sverige av subventionerade miljöbilar har Miljödepartementet remitterat en promemoria (Klimatbonusbilar ska vara registrerade i fem år, M2020/01180) med ett förslag om att mottagare av bidrag vid köp av miljöbil, i form av klimatbonus, ska bli återbetalningsskyldig av bidraget om bilen exporteras inom fem år. Remisstiden löpte ut den 23 november 2020. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg.omr. 20, s. 91) aviseras att klimatbonusen ska avvecklas i samband med att propositionen lämnas till riksdagen, det vill säga senast den 8 november 2022. Klimatbonusen fasas ut helt under 2023 och 2024. Med anledning av att klimatbonusen ska avvecklas behöver några åtgärder för att hindra exporten av subventionerade miljöbilar således inte vidtas. Punkten är inte slutbehandlad. 27. Rskr. 2020/21:143 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:MJU1 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (M 33) och 2021/22:75 (M 21). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om borttagning av utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut för 2019: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 20 s. 83) att de utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut för 2019 som Sverige har tilldelats och som inte behövs för avräkning mot Sveriges åtagande inom EU för det året ska tas bort. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2020/21:MJU1, rskr. 2020/21:143). Överskottet för 2019 har tagits bort under 2022 i linje med bemyndigandet i budgetproposition 2021 för att minska utsläppsutrymmet och i linje med ansvarsfördelningsbeslutets fullgörandeprocess. Punkten är slutbehandlad. 28. Rskr. 2020/21:154 Sveriges genomförande av Agenda 2030 Prop. 2019/20:188, bet. 2020/21:FiU28 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (M 34) och 2021/22:75 (M 22). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om uppföljning av Sveriges genomförande av Agenda 2030*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska redovisa arbetet med Sveriges genomförande av Agenda 2030 vartannat år i en skrivelse till riksdagen (bet. 2020/21:FiU28 s. 16 f.). Regeringen lämnade den 24 maj 2022 den första skrivelsen om Sveriges genomförande av Agenda 2030 (skr. 2021/22:247) till riksdagen. Den 23 november 2022 behandlade riksdagen skrivelsen i betänkande 2022/23:FiU7. Riksdagen beslutade att bifalla utskottets förslag och lägga skrivelsen till handlingarna. Regeringen avser att återkomma vartannat år med en skrivelse till riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad. 29. Rskr. 2020/21:228 Mineralpolitik Mot. 2020/21:3485 yrkande 2, bet. 2020/21:NU18 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (N 49) Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om tillståndsprocesser och handläggningstider*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen senast den 30 juni 2022 ska återkomma till riksdagen med konkreta förslag på förenklade tillståndsprocesser och kortare handläggningstider för gruv- och mineralnäringen (bet. 2020/21:NU18 s. 8). Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 kommittédirektiv till en särskild utredare som ska se över det nuvarande systemet för miljöprövning och lämna förslag på de ändringar och åtgärder som krävs för att uppnå en modernare och mer effektiv miljöprövning (dir. 2020:86). Regeringen beslutade den 22 juli 2021 tilläggsdirektiv (dir. 2021:57). Utredningen lämnade sitt betänkande den 14 juni 2022. Betänkandet har remissbehandlats och förslagen bereds nu inom Regeringskansliet. Regeringen beslutade den 11 mars 2021 kommittédirektiv till en särskild utredare som ska se över prövningsprocesser och regelverk i syfte att säkerställa en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral (dir. 2021:16). Tilläggsdirektiv till utredningen om prövningsprocesser och regelverk i syfte att säkerställa en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral (N 2021:01) beslutades den 7 juni 2022. Utredningen överlämnade sitt betänkande En tryggad försörjning av metaller och mineral (SOU 2022:56) den 31 oktober 2022 och bereds nu inom Regeringskansliet. Regeringen har vidare beslutat att ge Naturvårdsverket, länsstyrelserna och Domstolsverket i uppdrag att se över förutsättningarna för att utveckla en myndighetsgemensam vägledning för miljötillståndsprövningen och miljöbdedömningsprocessen, i syfte att möjliggöra en mer enhetlig prövningsprocess nationellt och att öka effektiviteten i prövningnen. Uppdraget redovisades till regeringen den 21 juni 2022 och bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 30. Rskr. 2020/21:257 Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:NU16 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (N 52) Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession (bet. 2020/21:NU16 s. 16 f.). Regeringen beslutade den 11 mars 2021 kommittédirektiv till en särskild utredare som ska se över prövningsprocesser och regelverk i syfte att säkerställa en hållbar försörjning av innovationskritiska metaller och mineral. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet den 31 oktober 2022. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet. Näringsdepartementet gav den 6 maj 2022 en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att utreda frågan om prövning av Natura 2000-tillstånd vid ansökan om bearbetningskoncession enligt minerallagen. Redovisning av uppdraget ska göras senast 28 februari 2023. Riksdagen informerades om åtgärderna i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.3.2 s. 36). Punkten är inte slutbehandlad. 31. Rskr. 2020/21:268 Hushållningen med mark- och vattenområden Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:CU14 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (M 24). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 11 om anslutning till kommunalt vatten och avlopp*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tvångsanslutningar till det kommunala va-nätet (bet. 2020/21:CU14 s. 51 f.). I propositionen Vägar till hållbara vattentjänster (prop. 2021/22:208) föreslog regeringen att särskild hänsyn ska tas till förutsättningarna för att säkerställa behovet av en vattentjänst genom enskild anläggning. I propositionen bedömde regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat genom de föreslagna ändringarna i 6 § lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster. Riksdagen delade inte den bedömningen (bet. 2021/22:CU29, rskr. 2021/22:446) och har kommit med ett nytt tillkännagivande i frågan (se rskr. 2021/22:446). Frågan bereds fortsatt i Regeringskansliet, se vidare punkt KN 62. Punkten är inte slutbehandlad. 32. Rskr. 2020/21:394 Tidsfrister och kontaktpunkt för att främja tillförsel av förnybar energi Prop. 2020/21:181, mot. 2020/21:4040 yrkande 1, 2020/21:4044 yrkandena 2 och 3, bet. 2020/21:NU27 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (I 44). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4 om tidsfrister och kontaktpunkt för koncessionspliktiga elnät*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om tidsfrister och kontaktpunkt för koncessionspliktiga elnät (bet. 2020/21:NU27 s. 19). Regeringen beslutade den 2 juni 2022 förordningen (2022:663) om ändring i förordningen (2021:808) om nätkoncession och förordningen (2022:662) om ändring i förordningen (2021:757) om tidsfrister och kontaktpunkt för vissa ärenden som gäller tillförsel av förnybar energi med ändrade bestämmelser kring tidsfrister och kontaktpunkt för koncessionspliktiga elnät. Den nya regleringen innebär att bestämmelserna om tidsfrister för prövning av ansökningar för elnätskoncessioner och kontaktpunkt för frågor som rör koncessionspliktiga elnät ändras och införs så att de överensstämmer med det s.k. förnybartdirektivets bestämmelser om tidsfrister och kontaktpunkt. Regeringen konstaterar i budgetpropositionen för 2023 att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat (prop. 2022/23:1 utg.omr. 21 Energi avsnitt 2.6.1, s. 15). Punkten är slutbehandlad. 33. Rskr. 2020/21:411 Reduktionsplikt för bensin och diesel - kontrollstation 2019 Prop. 2020/21:180, bet. 2020/21:MJU23 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (I 46). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om konsekvensanalyser vid kontrollstation 2022* (reservation 9): Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen (bet. 2020/21:MJU 23 s. 34 f.). Regeringen gav den 16 december 2021 Statens energimyndighet och Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram underlag för kontrollstation 2022 inom ramen för systemet med reduktionsplikt på bensin, diesel och flygfotogen (I2021/03316). I uppdraget ingick att myndigheterna skulle analysera de frågor som tas upp i tillkännagivandet. Denna del av uppdraget redovisades den 15 september 2022 (I2022/00777). Vidare har regeringen i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 21 Energi avsnitt 2.8, s. 30) uttalat att regeringen kommer att föreslå att reduktionsplikten sänks till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024, vilket ska gälla under mandatperioden. Inriktningen är att regeringen i den proposition som behandlar sänkningen av reduktionsplikten kommer att återkomma med en bedömning enligt tillkännagivandet av reduktionspliktens effekter utifrån en fullständig konsekvensanalys. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2021/22 34. Rskr. 2021/22:2 Genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:MJU5 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (M 25). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten (bet. 2021/22:MJU5 s. 33 f.). I fråga om prövning av åtgärdsprogram för vatten 2021-2027 beslutade regeringen den 16 december 2021 att regeringen avser att pröva de förslag till åtgärdsprogram för vatten som ska gälla för perioden 2021-2027. I fråga om undantag och miljöanpassningar gav regeringen den 17 juni 2021 Havs- och vattenmyndigheten, genom ändring i regleringsbrevet för budgetåret 2021, i uppdrag att inom ramen för nationella planen för omprövning av vattenkraften, utarbeta vägledning om bedömning av ekologisk potential som komplement till myndighetens övriga vägledning till vattenmyndigheterna vad gäller att förklara vatten som kraftigt modifierade och att använda undantag. Syftet är att möjligheterna att förklara vatten som kraftigt modifierade och besluta om undantag enligt vattenförvaltningsförordningen (2004:660) ska användas fullt ut. Uppdraget redovisades den 15 december 2021. I fråga om platsspecifika bedömningar har vattenmyndigheternas förslag till miljökvalitetsnormer varit på samråd. Vattenmyndigheterna har gjort både samhällsekonomisk konsekvensanalys, vilken har varit på samråd, och konsekvensutredning vid regelgivning (enligt SFS 2007:1244) som godkänts av Regelrådet. Av tillkännagivandet följer att regeringen ska pröva vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2021-2027 samt säkerställa platsspecifika bedömningar av alla nyttor och konsekvenser (bet. 2021/22:MJU5 s. 33-34 resp. 38-39, rskr. 2021/22:2). Regeringen har nu prövat förslagen till åtgärdsprogram för vatten 2021-2027 genom beslut den 7 juni 2022 (M2022/00906). I beredningen av ärendet kunde regeringen konstatera att den ekonomiska analysen uppfyller kraven i 6 kap. 6 § vattenförvaltningsförordningen (2004:660) samt att en konsekvensutredning genomförts som uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. I regeringsbeslutet anges att regeringen anser att den del av riksdagens tillkännagivande (bet. 2021/22:MJU5 s. 33-34 resp. 38-39, rskr. 2021/22:2, ) som avser prövning av åtgärdsprogram för vatten 2021-2027 respektive den del som rör platsspecifika bedömningar är tillgodosedda. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg.omr. 20, s. 45) under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag hanteras den del av tillkännagivandet som avser utnyttjande av undantag. Regeringen bedömde i budgetpropositionen att tillkännagivandet är tillgodosett även i den del som avser utnyttjande av undantag. Av tillkännagivandet följer vidare att regeringen ska säkerställa att de miljöanpassningar som sker inte går ut över möjligheten att öka effekten i befintlig vattenkraft (bet. 2021/22:MJU5 s. 35-38). Den 9 juni 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet följa upp och analysera arbetet med att förse vattenkraften med moderna miljövillkor (M2022/01242). Syftet är att kunna bedöma huruvida genomförandet av den nationella planen för moderna miljövillkor (M2019/01769) och utfallet av de enskilda prövningarna leder till att syftet med planen nås, det vill säga att få en samordnad prövning med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel i enlighet med propositionen Vattenmiljö och vattenkraft (prop. 2017/18:243). Andra berörda myndigheter, regioner samt bransch- och intresseorganisationer ska ges möjlighet att bidra i arbetet. Resultatet av uppföljningen och en analys av resultatet ska redovisas första gången senast den 1 februari 2023 och andra gången senast den 1 december 2023. Därefter tar regeringen förnyad ställning till tidpunkter för redovisning. Den 12 januari 2023 beslutade regeringen förordningen (2023:4) om ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebär att den tid då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senareläggs med ett år för samtliga prövningsgrupper där tiden för att ge in en ansökan ännu inte har passerats. Förordningen trädde i kraft den 30 januari 2023. Mot bakgrund av den förändrade situationen på elmarknaden och behovet av att säkra ett robust energisystem som förmår att snabbt svara upp mot förändrade behov behöver effekterna av hittills genomförda omprövningar kartläggas och behov av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor ses över. Omprövningen av miljötillstånd för vattenkraften pausas för att medge tid för sådan analys och översyn samt för genomförandet av de förändringar av systemet som analysen kan komma att leda till. Punkten är inte slutbehandlad. 35. Rskr. 2021/22:60 Åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:MJU6 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (M 29). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om kunskapsunderlaget om vattenkraftverkens ekologiska betydelse*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kunskapsunderlaget om vattenkraftverkens ekologiska betydelse (bet. 2021/22:MJU6 s. 49 f.). Den nationella planen för moderna miljövillkor för vattenkraften (M2019/01769) syftar till att få en samordnad prövning med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel i enlighet med propositionen Vattenmiljö och vattenkraft (prop. 2017/18:243). Genomförandet av den nationella planen och utfallet av de enskilda prövningarna förväntas leda till bl.a. ökade åtgärder i fråga om vattenkraftens påverkan på hotade arter. Den 9 juni 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet följa upp och analysera arbetet med att förse vattenkraften med moderna miljövillkor (M2022/01242). Syftet är att kunna bedöma huruvida genomförandet av den nationella planen för moderna miljövillkor och utfallet av de enskilda prövningarna leder till att syftet med planen nås, det vill säga att få en samordnad prövning med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel i enlighet med propositionen Vattenmiljö och vattenkraft (prop. 2017/18:243). Resultatet av uppföljningen och en analys av resultatet ska redovisas första gången senast den 1 februari 2023 och andra gången senast den 1 december 2023. Därefter tar regeringen förnyad ställning till tidpunkter för redovisning. Punkten är inte slutbehandlad. 36. Rskr. 2021/22:110 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2021/22:1 och motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:MJU1 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (M 33). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens hantering av riksdagens tillkännagivande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen på ett tydligare sätt ska redovisa resultatet av de statliga insatserna på klimatområdet och att det behövs tydliga indikatorer som inriktas på klimat (bet. 2021/22:MJU1 s. 13 f.). Regeringen bedömde i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20 s. 18) att tillkännagivandet (bet. 2016/17:MJU1 punkt 1, rskr. 2016/17:116 och bet. 2018/19:KU21, yttr. 2018/19:MJU5y) om att resultatredovisningen på ett tydligare sätt ska redovisa resultaten av de statliga insatserna och att det behövs tydligare indikatorer som inriktas på resultatet är tillgodosett och därmed kan anses slutbehandlat. Riksdagen anser dock inte att tillkännagivandet är slutbehandlat och vill att regeringen på ett tydligare sätt ska redovisa resultatet av de statliga insatserna på klimatområdet och att det behövs tydligare indikatorer som inriktas på klimat (bet. 2021/22:MJU1, rskr. 2021/22:110). Punkten står därför åter som öppen. På regeringens uppdrag i regleringsbrevet för 2022 redovisade Naturvårdsverket en metod för att beskriva takten i klimatomställningen för olika sektorer och branscher, exempelvis utifrån scenarier och nyckeltal baserat på tillgängliga och nya data. Detta utgjorde underlag för klimatredovisningen i budgetpropositionen för 2023. Den 18 januari 2022 trädde den nya klimatrapporteringsförordningen (2014:1434) i kraft där ett antal myndigheter fick ett tydligare uppdrag att bidra i arbetet med att ta fram underlag till klimatredovisningen enligt klimatlagen (2017:720), bl.a. när det gäller beräkningar och bedömningar av klimateffekter av beslut under året. Detta har haft effekt för klimatredovisningen i budgetpropositionen för 2023. Regeringen har i samband med budgetpropositionen för 2023 tagit fram en klimatredovisning i enlighet med klimatlagen (prop. 2022/23:1, utg.omr. 20, bilaga 1). Effekten av styrmedelspaketen redovisas, i stället för de enskilda styrmedlen, i de fall det finns betydande interaktioner mellan styrmedlen. Effekterna beräknas därmed mer konsekvent i förhållande till utsläppsscenarier och risken för dubbelräkning minskas. Det redovisas även några indikatorer för industrin och transporter, och detta arbete kommer fortsätta att utvecklas. Utvecklingsarbete i Regeringskansliet och de berörda myndigheterna har lett till en förbättrad klimatredovisning. Årets redovisning innehåller klimateffektbedömningar på styrmedel, gapanalyser som illustrerar utvecklingen i förhållande till etappmålen samt kompletterande indikatorer för utsläppsutvecklingen. Regeringen utvecklar klimatredovisningen löpande och avser att återkomma till riksdagen om det fortsatta arbetet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 20 c) Godkännande av en investeringsplan: Den 30 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Naturvårdsverket. Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om borttagning av utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut för 2020: Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20 s. 78) att de utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut för 2020 som Sverige har tilldelats och som inte behövs för avräkning mot Sveriges åtagande inom EU för det året ska tas bort. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2021/22:MJU1, rskr. 2021/22:110). Regeringen avser att genomföra borttagningen under 2023 i linje med ansvarsfördelningsbeslutets fullgörandeprocess. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1 och 3. 37. Rskr. 2021/22:131 Krav på rapportering av betalningstider Prop. 2021/22: 50, bet. 2021/22:NU13 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 27 januari 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 70). Punkt 2 om uppföljning och utvärdering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör följa upp och utvärdera den nya lagen och de system som inrättas till följd av reglerna (bet. 2021/22:NU13 s. 9). Enligt tillkännagivandet bör regeringen göra detta inom en lämplig tid - med fördel i enlighet med det som nämns i propositionen - efter den första rapporteringen. I propositionen anges att lagen bör följas upp och systemet utvärderas tre år efter att den första rapporteringen enligt lagen har ägt rum. Rapportering ska ske första gången den 30 september 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 38. Rskr. 2021/22:141 Extra ändringsbudget för 2022 - Ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, medel för testning och smittspårning samt åtgärder på skatteområdet och andra områden med anledning av coronaviruset Prop. 2021/22:86, bet. 2021/22:FiU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2022: b) Den 3 februari 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslagen 1:24 Omställningsstöd, 1:25 Omsättningsstöd till enskilda näringsidkare och 1:26 Omsätttningsstöd till handelsbolag inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 3 mars 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslag 1:27 Evenemansstöd inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om kriterier för evenemangsstödet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kriterier för evenemangsstödet (bet. 2021/22:FiU16 s. 22 f.). Den 18 januari 2022 beslutade regeringen Extra ändringsbudget för 2022 - Ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, medel för testning och smittspårning samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2021/22:86). Den 3 februari 2022 beslutade regeringen Extra ändringsbudget för 2022 - Slopad karenstid för stöd vid korttidsarbete, förstärkt evenemangsstöd och andra åtgärder med anledning av coronaviruset samt kompensation till hushållen för höga elpriser (prop. 2021/22:113). I båda dessa propositioner föreslogs ytterligare medel till evenemangsstödet för att möjliggöra förlängning av stödperioden. Den 3 mars 2022 beslutade regeringen ändringar i förordningen (2021:816) om statligt stöd för vissa planerade evenemang som inte kunnat genomföras med anledning av begränsningar som beslutats för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19. Stödet förlängdes så att evenemang som planerats äga rum till och med den 30 juni 2022 är stödberättigande om de inte kunde genomföras eller i väsentlig utsträckning måste begränsas till följd av restriktioner med anledning av spridningen av covid-19. Den tidigare stödperioden var 1 juni-31 december 2021. Dessutom förstärktes stödet i flera avseenden. Stödandelen höjdes från 70 procent till 90 procent av de stödberättigande kostnaderna och takbeloppet för stödet höjdes från 17,5 miljoner kronor till 22,5 miljoner kronor per arrangör eller underleverantör till arrangör. Höjningarna av stödandelen och takbeloppet gäller för evenemang som planerats under perioden januari-juni 2022. Därutöver ändrades regelverket så att evenemang med flera föreställningar där samtliga föreställningar inte ryms inom stödperioden kan vara stödberättigande i den del som faller inom stödperioden. Den 3 mars 2022 fattade regeringen också beslut om regleringsbrev för anslag 1:27 Evenemangsstöd inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Villkoren för anslaget förtydligades så att det explicit framgår att Skatteverket får använda vissa medel för information om stödet. Tillkännagivandet är slutbehandlat, vilket redovisades i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, Förslag till statens budget för 2023, finansplan och skattefrågor, avsnitt 6 Utgifter s. 118). Punkten är slutbehandlad. 39. Rskr. 2021/22:160 Riksrevisionens rapport om systemet med energideklarationer Skr. 2020/21:24, bet. 2021/22:CU14 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 december 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 40. Rskr. 2021/22:170 Extra ändringsbudget för 2022 - Slopad karenstid för stöd vid korttidsarbete, förstärkt evenemangsstöd och andra åtgärder med anledning av coronaviruset samt kompensation till hushållen för höga elpriser Prop. 2021/22:113, bet. 2021/22:FiU44 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2022: Den 3 mars 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslaget 1:27 Evenemangsstöd inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Den 31 mars 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete inom utgiftsområde 24 Näringsliv. De 7 april 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Tillväxtverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om utformningen av stöd till olika branscher*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utformningen av stöd till olika branscher (bet. 2021/22:FiU44 s. 19 f.). Stöden till näringslivet under covid-19-pandemin har tagits fram med syftet att de ska kunna komma företagen till del så snart som möjligt. Både Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser och Coronakommissionen (i betänkandet SOU 2022:10) bedömer att stöden i stort har fyllt sitt syfte och nått de branscher som varit i särskilt behov av offentliga insatser för att möta pandemins effekter. I viss utsträckning har regeringen ändrat i regelverken för stöden under pandemin för att förbättra träffsäkerheten. EU:s statsstödsregelverk innebär dock begränsningar för vissa av stöden. När det gäller omställningsstödet till särskilt drabbade branscher är regeringens bedömning att EU-kommissionens krav för stödbelopp i den omfattningen innebär att det inte går att förändra regelverket så att fler företag skulle kunna få del av stödet. Därtill är tiden för knapp för att ändra de stöd som EU-kommissionen har godkänt i enlighet med det tillfälliga ramverket för statsstöd under pandemin, som löper ut den 30 juni i år. Regeringen redovisade vidtagna åtgärder och ansåg tillkännagivandet slutbehandlat i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, Förslag till statens budget för 2023, finansplan och skattefrågor, avsnitt 6 Utgifter, (s. 118 f.). Punkten är slutbehandlad. 41. Rskr. 2021/22:177 Jakt och viltvård Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:MJU16 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om terrängkörning vid jakt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att förbättra möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att jaga (bet. 2021/22:MJU16, s. 24 f.). Utredningen Hållbar terrängkörning (SOU 2019:67) har föreslagit att det ska införas en möjlighet att söka tillstånd att använda motordrivet fordon för körning i terräng på barmark som inte omfattas av områdesskydd enligt miljöbalken eller terrängkörningslagstiftningen för dem som på grund av funktionsnedsättning, som inte endast är tillfällig, har väsentliga svårigheter att förflytta sig och som för att kunna jaga, fiska eller bedriva annat friluftsliv behöver använda motordrivet fordon i terräng. Betänkandet har remitterats under år 2020 och är under beredning inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 42. Rskr. 2021/22:191 En förenklingspolitik för stärkt konkurrenskraft, tillväxt och innovationsförmåga Skr. 2021/22:3, bet. 2021/22:NU16 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om skrivelsen: Regeringen beslutade den 26 januari 2023 att skriva av ärendet. Punkt 16 om solnedgångsklausuler*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om solnedgångsklausuler (bet. 2021/22:NU16 s. 62 f.). Tillkännagivandet motsvarar tidigare tillkännagivande på området (bet. 2019/20:NU16 punkt 7, rskr. 2019/20:287, se KN 24). Inom Regeringskansliet övervägs vilka eventuella åtgärder som skulle kunna göras i t ex. bestämmelserna om konsekvensutredningar för att förtydliga när och hur olika regler ska utvärderas efter att de beslutats. Punkten är inte slutbehandlad. 43. Rskr. 2021/22:192 Den nationella planen för omprövning av vattenkraft Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:CU33 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Den nationella planen för omprövning av vattenkraft*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om den nationella planen för omprövning av vattenkraft (bet. 2021/22:CU33, s. 11 f.). Av tillkännagivandet följer att regeringen bör senarelägga tidsfristen för kommande prövningsgruppers ansökningar för att undvika att flera prövningsgrupper bedöms utan att åtgärdsprogrammen för 2021-2027 har fastställts. Denna del avslutades mot regeringens beslut den 7 juni 2022 om vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram för vatten 2021-2017 (M2022/00906) eftersom omprövningarna kan påbörjas innan vattenmyndigheterna fastställt åtgärdsprogrammen för 2022-2027. Detta beror på att åtgärder i vattenkraft hanteras i den nationella planen för moderna miljövillkor för vattenkraften och inte genom åtgärdsprogrammen för vatten. Med detta ansåg regeringen att den del av riksdagens tillkännagivande som avser att senarelägga tidsfristen för kommande prövningsgruppers ansökningar är tillgodosedd. Av tillkännagivandet följer vidare att regeringen bör se till att alla nödvändiga åtgärder för att minska omprövningarnas negativa effekter på vattenkraftselen vidtas och att de undantag som EU-rätten medger används fullt ut. Den 9 juni 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet följa upp och analysera arbetet med att förse vattenkraften med moderna miljövillkor (M2022/01242). Syftet är att kunna bedöma huruvida genomförandet av den nationella planen för moderna miljövillkor (M2019/01769) och utfallet av de enskilda prövningarna leder till att syftet med planen nås, det vill säga att få en samordnad prövning med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel i enlighet med propositionen Vattenmiljö och vattenkraft (prop. 2017/18:243). Andra berörda myndigheter, regioner samt bransch- och intresseorganisationer ska ges möjlighet att bidra i arbetet. Resultatet av uppföljningen och en analys av resultatet ska redovisas första gången senast den 1 februari 2023 och andra gången senast den 1 december 2023. Därefter tar regeringen förnyad ställning till tidpunkter för redovisning. Den 8 september 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att, utifrån sin roll som föreskrivande och samordnande myndighet inom vattenförvaltningen, se över förutsättningarna för normsättningen av ytvatten (M2022/01804). Syftet med uppdraget är att klargöra om Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (föreskrifter om miljökvalitetsnormer) samt anknytande vägledningar för normsättning är ändamålsenligt utformade i förhållande till kraven i vattenförvaltningsförordningen (2004:660), ramdirektivet för vatten (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område) och relevanta vägledningar och rekommendationer från EU-kommissionen, särskilt i förhållande till tillämpningen av undantag och förklarande av vatten som konstgjorda eller kraftigt modifierade. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2023. Den 12 januari 2023 beslutade regeringen förordningen (2023:4) om ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebär att den tid då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senareläggs med ett år för samtliga prövningsgrupper där tiden för att ge in en ansökan ännu inte har passerats. Förordningen trädde i kraft den 30 januari 2023. Mot bakgrund av den förändrade situationen på elmarknaden och behovet av att säkra ett robust energisystem som förmår att snabbt svara upp mot förändrade behov behöver effekterna av hittills genomförda omprövningar kartläggas och behov av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor ses över. Omprövningen av miljötillstånd för vattenkraften pausas för att medge tid för sådan analys och översyn samt för genomförandet av de förändringar av systemet som analysen kan komma att leda till. Åtgärder för detta bereds i Regeringskansliet. En åtgärd är regeringens beslut den 16 februari 2023 att uppdra åt Affärsverket svenska kraftnät att tillsammans med Statens energimyndighet och Havs- och vattenmyndigheten kartlägga konsekvenser för elsystemet som omprövningarna kan medföra (KN2023/02319). Uppdraget ska redovisas senast den 29 september 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 44. Rskr. 2021/22:206 Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund Prop. 2021/22:58, bet. 2021/22:MJU18 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 12 om redovisning av skyddad natur*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om beräkningsmetoder för skyddad natur vid rapportering till Europeiska miljöbyrån (bet. 2021/22:MJU18, s. 41 f.). Regeringen beslutade den 4 augusti 2022 om ett tilläggsdirektiv (dir. 2022:126) till Miljömålsberedningen (M 2010:04). Miljömålsberedningen ska bl.a. föreslå en strategi för hur Sverige ska leva upp till EU:s åtaganden inom biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser från markanvändningssektorn (LULUCF). Tilläggsuppdraget ska redovisas senast den 2 december 2024. Av direktiven framgår att Naturvårdsverket 2021 redovisade ett uppdrag om hur Sveriges rapportering av skyddad mark skiljer sig från andra länders (Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att jämföra, redovisa och föreslå förändringar i den internationella rapporteringen av skyddad natur, M2021/01263). Grunden för rapporteringen är Internationella Naturvårdsunionens (IUCN) definitioner av skyddad mark. Naturvårdsverket föreslår en rad revideringar av den svenska rapporteringen med anledning av resultatet av granskningen. Som en del i uppdraget ska Miljömålsberedningen föreslå om beräkningsmetoder för skyddad natur behöver ändras vid rapporteringen till Europeiska miljöbyrån, med beaktande av riksdagens tillkännagivande om beräkningsmetoder för skyddad natur och i syfte att säkerställa att Sveriges åtaganden på ett rättvist sätt kan jämföras med andra länders. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 21 om flexibla skyddsformer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en regelbunden översyn av formellt skyddade områden med möjligheter till förändringar (bet. 2021/22:MJU18, s. 78 f.). Regeringen gav den 2 juni 2022 ett uppdrag till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen att tillsammans och i enlighet med propositionen om stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund (prop. 2021/22:58) utreda och föreslå ändringar av den formella skyddsformen biotopskyddsområden (M2022/01190 och N2022/01472). Uppdraget ska redovisas senast den 15 juni 2023. Syftet är att göra skyddsformen mer flexibel, ändamålsenlig och attraktiv, bl.a. om det ska vara möjligt att erbjuda markägare tidsbegränsade biotopskyddsområden som ett alternativ till ordinarie biotopskydd eller andra skyddsformer. I uppdraget ingår även att, i enlighet med propositionen om tydligare bestämmelser om ersättning vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverkning i fjällnära skog (prop. 2021/22:207), utreda mer flexibla skydds- och ersättningsformer särskilt anpassade för det fjällnära området som kan vara attraktiva för markägare, t.ex. större biotopskyddsområden eller avtal för anpassat brukande. Tidsbegränsade biotopskydd har också utretts av Artskyddsutredningen (M 2020:03). Betänkandet Skydd av arter - vårt gemensamma ansvar (SOU 2021:51) bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 51 om angrepp av granbarkborren i skyddade områden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ytterligare åtgärder för att bekämpa granbarkborren i skyddade områden och kompensation till enskilda skogsägare (bet. 2021/22:MJU18, s. 192 f.). Regeringen gav den 30 juni 2022 Naturvårdsverket i uppdrag att se över behovet av eventuella ytterligare åtgärder för att bekämpa granbarkborre i formellt skyddade områden (såsom nationalparker och naturreservat) (M2022/01450). Naturvårdsverket ska också tydliggöra i vilka fall det ska vara statens ansvar att vidta nödvändiga åtgärder samt se över möjligheten att införa en kompensationsmodell för skador på egendom som kan kopplas till spridning av granbarkborre från skyddade områden. Uppdraget ska genomföras med stöd av Skogsstyrelsen och ska redovisas senast den 30 september 2023. Genom uppdraget ansåg regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett. Punkten är slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 12 och 21. 45. Rskr. 2021/22:214 Energipolitik Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:NU15 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 13 om värnande om vattenkraften*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om värnande om vattenkraften (bet. 2021/22:NU15 s. 49 f.). Den 7 juni 2022 gav regeringen Affärsverket svenska kraftnät i uppdrag att i samverkan med Statens energimyndighet utreda vattenkraftens lokala och regionala nyttor för kraftsystemet (I2022/01296). Andra berörda myndigheter samt bransch- och intresseorganisationer ska ges möjlighet att bidra till arbetet. Affärsverket svenska kraftnät ska identifiera och sammanställa mindre vattenkraftsanläggningars befintliga och potentiella nyttor för el-systemet på lokal och regional nivå. Med mindre vattenkraftsanläggningar avses verk med en samlad effekt på högst 10 MW. Uppdraget ska redovisas senast den 30 augusti 2023. Den 9 juni 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet följa upp och analysera arbetet med att förse vattenkraften med moderna miljövillkor (M2022/01242). Syftet är att kunna bedöma huruvida genomförandet av den nationella planen för moderna miljövillkor (M2019/01769) och utfallet av de enskilda prövningarna leder till att syftet med planen nås, det vill säga att få en samordnad prövning med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel i enlighet med propositionen Vattenmiljö och vattenkraft (prop. 2017/18:243). Andra berörda myndigheter, regioner samt bransch- och intresseorganisationer ska ges möjlighet att bidra i arbetet. Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa resultatet av uppföljningen och en analys av resultatet första gången senast den 1 februari 2023 och andra gången senast den 1 december 2023. Därefter tar regeringen förnyad ställning till tidpunkter för redovisning. Den 8 september 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att, utifrån sin roll som föreskrivande och samordnande myndighet inom vattenförvaltningen, se över förutsättningarna för normsättningen av ytvatten (M2022/01804). Syftet med uppdraget är att klargöra om Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (föreskrifter om miljökvalitetsnormer) samt anknytande vägledningar för normsättning är ändamålsenligt utformade i förhållande till kraven i vattenförvaltningsförordningen (2004:660), ramdirektivet för vatten (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område) och relevanta vägledningar och rekommendationer från EU-kommissionen, särskilt i förhållande till tillämpningen av undantag och förklarande av vatten som konstgjorda eller kraftigt modifierade. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2023. Den 12 januari 2023 beslutade regeringen förordningen (2023:4) om ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebär att den tid då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senareläggs med ett år för samtliga prövningsgrupper där tiden för att ge in en ansökan ännu inte har passerats. Förordningen trädde i kraft den 30 januari 2023. Mot bakgrund av den förändrade situationen på elmarknaden och behovet av att säkra ett robust energisystem som förmår att snabbt svara upp mot förändrade behov behöver effekterna av hittills genomförda omprövningar kartläggas och behov av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor ses över. Omprövningen av miljötillstånd för vattenkraften pausas för att medge tid för sådan analys och översyn samt för genomförandet av de förändringar av systemet som analysen kan komma att leda till. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 24 om strategi för fjärrvärme och kraftvärme*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om en strategi för fjärrvärme och kraftvärme (bet. 2021/22:NU15 s. 99 f.). Statens energimyndighet fick den 16 juni 2022 i uppdrag att ta fram ett förslag till fjärr- och kraftvärmestrategi (I2022/01373). Inom ramen för uppdraget ska Statens energimyndighet bl.a. genomföra en översyn av byggregler, EU-regler för biobränslen samt skatter och andra styrmedel som påverkar fjärr- och kraftvärmens konkurrenskraft. Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 december 2023. Regeringen konstaterar i budgetpropositionen för 2023 att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat (prop. 2022/23:1 utg.omr. 21 Energi avsnitt 2.6.1, s. 15). Punkten är slutbehandlad. 46. Rskr. 2021/22:228 Extra ändringsbudget för 2022 - Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser Prop. 2021/22:199, bet. 2021/22:FiU47 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2022 - Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser b): Den 12 maj 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslag 1:12 Kompensation för höga elpriser inom utgiftsområde 21 Energi. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2022 - Åtgärder för att stärka rikets militära försvar och kompensation till hushållen för höga elpriser c): Den 12 maj 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslag 1:12 Kompensation för höga elpriser inom utgiftsområde 21 Energi. Punkten är slutbehandlad. Punkt 4 om tillfällig justering av reduktionsplikten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag om hur nivåerna för inblandning av biodrivmedel tillfälligt kan justeras för att sänka drivmedelspriserna under 2022 (bet. 2021/22:FiU47 s. 14 f.). Regeringen har i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 volym 1a s. 119) redovisat att riksdagen har bifallit regeringens förslag om att pausa reduktionsplikten (prop. 2021/22:243, bet. 2021/22:MJU31, rskr. 2021/22:452) samt anfört att regeringen därmed anser att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 5 om utredning om hantering av framtida prischocker*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att regeringen skyndsamt bör utreda hur ett system skulle kunna utformas för att överföra risken för prischocker på bränsle vid kris från hushåll och företag till staten (bet. 2021/22:FiU47 s. 15). Inriktningen är att inom Regeringskansliet driva ett samarbetsprojekt om tillväxt och hushållsekonomi som en följd av vad som anges i Tidöavtalet. Utgångspunkten är att detta projekt ska ta om hand tillkännagivandet. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 5. 47. Rskr. 2021/22:239 Genomförande av ändringar i energieffektiviseringsdirektivet om värme, kyla och tappvarmvatten för hushållsbruk Prop. 2021/22:124, bet. 2021/22:NU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 april 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 332-334). 48. Rskr. 2021/22:262 Hushållning med mark- och vattenområden Motioner från den allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:CU13 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om småskalig vattenkraft*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om småskalig vattenkraft (bet. 2021/22:CU13, s. 23 f.). Den 7 juni 2022 gav regeringen Affärsverket svenska kraftnät i uppdrag att i samverkan med Statens energimyndighet utreda vattenkraftens lokala och regionala nyttor för kraftsystemet (I2022/01296). Andra berörda myndigheter samt bransch- och intresseorganisationer ska ges möjlighet att bidra till arbetet. Affärsverket svenska kraftnät ska identifiera och sammanställa mindre vattenkraftsanläggningars befintliga och potentiella nyttor för elsystemet på lokal och regional nivå. Med mindre vattenkraftsanläggningar avses verk med en samlad effekt på högst 10 megawatt. Uppdraget ska redovisas senast den 30 augusti 2023. Den 9 juni 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät och Energimyndigheten följa upp och analysera arbetet med att förse vattenkraften med moderna miljövillkor (M2022/01242). Syftet är att kunna bedöma huruvida genomförandet av den nationella planen för moderna miljövillkor (M2019/01769) och utfallet av de enskilda prövningarna leder till att syftet med planen nås, det vill säga att få en samordnad prövning med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel i enlighet med propositionen Vattenmiljö och vattenkraft (prop. 2017/18:243). Andra berörda myndigheter, regioner samt bransch- och intresseorganisationer ska ges möjlighet att bidra i arbetet. Resultatet av uppföljningen och en analys av resultatet ska redovisas första gången senast den 1 februari 2023 och andra gången senast den 1 december 2023. Därefter tar regeringen förnyad ställning till tidpunkter för redovisning. Den 8 september 2022 uppdrog regeringen åt Havs- och vattenmyndigheten att, utifrån sin roll som föreskrivande och samordnande myndighet inom vattenförvaltningen, se över förutsättningarna för normsättningen av ytvatten (M2022/01804). Syftet med uppdraget är att klargöra om Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (föreskrifter om miljökvalitetsnormer) samt anknytande vägledningar för normsättning är ändamålsenligt utformade i förhållande till kraven i vattenförvaltningsförordningen (2004:660), ramdirektivet för vatten (Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område) och relevanta vägledningar och rekommendationer från EU-kommissionen, särskilt i förhållande till tillämpningen av undantag och förklarande av vatten som konstgjorda eller kraftigt modifierade. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2023. Den 12 januari 2023 beslutade regeringen förordningen (2023:4) om ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter. Ändringen innebär att den tid då en ansökan om prövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in senareläggs med ett år för samtliga prövningsgrupper där tiden för att ge in en ansökan ännu inte har passerats. Förordningen trädde i kraft den 30 januari 2023. Mot bakgrund av den förändrade situationen på elmarknaden och behovet av att säkra ett robust energisystem som förmår att snabbt svara upp mot förändrade behov behöver effekterna av hittills genomförda omprövningar kartläggas och behov av ändringar av nuvarande system för prövning av moderna miljövillkor ses över. Omprövningen av miljötillstånd för vattenkraften pausas för att medge tid för sådan analys och översyn samt för genomförandet av de förändringar av systemet som analysen kan komma att leda till. Åtgärder för detta bereds i Regeringskansliet. En åtgärd är regeringens beslut den 16 februari 2023 att uppdra åt Affärsverket svenska kraftnät att tillsammans med Statens energimyndighet och Havs- och vattenmyndigheten kartlägga konsekvenser för elsystemet som omprövningarna kan medföra (KN2023/02319). Uppdraget ska redovisas senast den 29 september 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 49. Rskr. 2021/22:276 Ett års förlängd giltighetstid för undersökningstillstånd Prop. 2021/22:201, bet. 2021/22:NU25 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 12 maj 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 411). 50. Rskr. 2021/22:281 Vattenvård Motioner från den allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:MJU23 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om påverkan av EU:s regelverk på utbyggnaden av svenska reningsverk*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om påverkan av EU:s regelverk på utbyggnaden av svenska reningsverk (bet. 2021/22:MJU23, s. 29 f.). Av tillkännagivandet följer att det är angeläget att regeringen på EU-nivå verkar för att kraven i ramdirektivet för vatten och avloppsdirektivet är tydliga och samstämmiga och att de utformas på ett sådant sätt att de lämnar utrymme för kapacitetsutbyggnad och investeringar i miljövänlig teknik i befintliga avloppsreningsverk. Den 26 oktober 2022 presenterade EU-kommissionen förslag till nytt avloppsdirektiv (Proposal for a revised Urban Wastewater Treatment Directive). Förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet. I faktapromemoria "Ett reviderat avloppsdirektiv" som överlämnades till riksdagen den 29 november 2022 anger regeringen som preliminär svensk ståndpunkt att det är viktigt att gränsdragningen är tydlig gentemot andra direktiv och att regeringen avser att verka för att kraven i avloppsdirektivet är samstämmiga med kraven i ramdirektivet för vatten. Direktivet bör utformas på ett sådant sätt att befolkningstillväxt inte hindras (2022/23:FPM21, s. 13). Punkten är inte slutbehandlad. 51. Rskr. 2021/22:296 Naturvård och biologisk mångfald Utskottsinitiativ och motioner från allmänna motiosntiden 2021/22, bet. 2021/22:MJU24 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om artskydd och skogsbruk*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om artskydd och skogsbruk (bet. 2021/22:MJU24, s. 10 f.). För den del av tillkännagivandet som handlar om att de olika naturvårdsdirektiven ska regleras i separata bestämmelser i artskyddsförordningen har regeringen den 16 juni 2022 ändrat i artskyddsförordningen så att skyddsbestämmelserna i EU:s fågeldirektiv och art- och habitatdirektiv har införlivats var för sig i förordningen. Ändringen trädde i kraft den 1 oktober 2022 (SFS 928). Övriga delar av tillkännagivandet planeras att hanteras i beredningen av Artskyddsutredningens betänkande Skydd av arter - vårt gemensamma ansvar (SOU 2021:51). Den beredningen pågår i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 7 om ålgräsängar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ålgräsängar (bet. 2021/22:MJU24, s. 54 f.). Miljömålsberedningens betänkande Havet och människan (SOU 2020:83) innehåller flera förslag som syftar till att bidra till att skydda och restaurera ålgräsängar. Betänkandet remitterades av regeringen 22 februari 2021. Ärendet bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 12 om referensvärdet för varg och regionala förvaltningsplaner*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om referensvärdet för varg och regionala förvaltningsplaner (bet. 2021/22:MJU24, s. 75 f.). När det gäller referensvärdet för varg, gav regeringen den 25 maj 2022 Naturvårdsverket i uppdrag (M2022/01143) att utifrån bästa tillgängliga kunskap och vetenskaplig expertis analysera om, och i så fall under vilka förutsättningar, vargens referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet skulle kunna vara inom det intervall på 170-270 som angavs i propositionen En hållbar rovdjursförvaltning (prop. 2012/13:191). Uppdraget ska redovisas senast den 11 oktober 2024. När det gäller regionala förvaltningsplaner finns det i förordningen (2009:1263) om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn en bestämmelse om att länsstyrelsen ska upprätta en rovdjursförvaltningsplan för länet. En sådan rovdjursförvaltningsplan kan innehålla förvaltningsmål för varg. Regeringen kommer att inom den fortsatta beredningen av ärendet överväga om förutsättningarna för regionala förvaltningsplaner bör ändras. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 13 om gemensam skandinavisk förvaltning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om gemensam skandinavisk förvaltning (bet. 2021/22:MJU24, s. 76 f.). Sverige har i dag ett väl fungerande samarbete med Norge inom vargförvaltningen. Eftersom varg är en strikt skyddad art i art- och habitatdirektivet, som inte är bindande för Norge, behöver möjligheterna och förutsättningar för en genomgripande samförvaltning med Norge analyseras noggrant. En sådan analys bör genomföras innan regeringen kan ta ställning till om det bör tas fram en gemensam förvaltningsplan med Norge. Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 7, 12 och 13. 52. Rskr. 2021/22:309 Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller nätverksamhet Prop. 2021/22:153, bet. 2021/22:NU21 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 maj 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 596-601). 53. Rskr. 2021/22:310 Ursprungsgarantier - genomförande av det omarbetade förnybartdirektivet Prop. 2021/22:147, bet. 2021/22:NU17 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 25 maj 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 578). 54. Rskr. 2021/22:311 Sveriges energiförsörjning och import av rysk energi Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:NU27 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Om Sveriges energiförsörjning och import av rysk energi*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Sveriges energiförsörjning och import av rysk energi (bet. 2021/22:NU27 s. 7 f.). Regeringen har i förhandlingar inom EU drivit de frågor som omfattas av tillkännagivandet och som berör frågeställningar som hanteras inom EU. Vidare har regeringen i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 21 Energi avsnitt 2.8, s. 30) uttalat att genom arbetet i EU kommer regeringen verka för att ta fram gemensamma åtgärder som kommer att stärka försörjningstryggheten och minska energipriserna. Punkten är inte slutbehandlad. 55. Rskr. 2021/22:329 Förbud mot utvinning av kol, olja och naturgas och skärpta regler för utvinning i alunskiffer Prop. 2021/22:150, bet. 2021/22:NU23 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 2 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 727 och 728). 56. Rskr. 2021/22:335 En ny växtskyddslag Prop. 2021/22:148, bet. 2021/22:MJU25 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om tillståndsprövning av växtskyddsmedel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillståndsprövning av växtskyddsmedel (bet. 2021/22:MJU25, s. 43 f.). Regeringen har den 22 december 2022, i Kemikalieinspektionens regleringsbrev för 2023, ställt som återrapporteringskrav att myndigheten ska redovisa hur myndigheten arbetar med att effektivisera godkännandeprocessen för växtskyddsmedel och biocidprodukter för att säkerställa att beslut om godkännande fattas inom de frister som gäller enligt EU-lagstiftningen. Regeringen avser att återkomma i frågan när Kemikalieinspektionen har lämnat sin redovisning. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om det ömsesidiga erkännandet av produktgodkännanden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om det ömsesidiga erkännandet av produktgodkännanden (bet. 2021/22:MJU25, s. 43 f.). Regeringen har den 22 december 2022, i Kemikalieinspektionens regleringsbrev för 2023, ställt som återrapporteringskrav att myndigheten ska redovisa hur myndigheten arbetar med ömsesidigt erkännande av växtskyddsmedel och biocidprodukter samt hur myndigheten kan utöka och förbättra samarbetet med behöriga myndigheter i andra medlemsstater. Regeringen avser att återkomma i frågan när Kemikalieinspektionen har lämnat sin redovisning. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 7 om godkännandeprocessen för glyfosat*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om godkännandeprocessen för glyfosat (bet. 2021/22:MJU25, s. 44 f.). Ämnets godkännandeperiod var på väg att löpa ut den 15 december 2022. Utvärdering av ett förnyat godkännande av glyfosat som verksamt ämne i växtskyddsmedel som utförs av den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) är försenad. EU-kommissionen har därför förlängt nuvarande godkännande till den 15 december 2023. Efsa förväntas publicera sin rapport under sommaren 2023. Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) har bekräftat att det inte finns grund att klassificera ämnet som cancerogent, och att nuvarande klassificering bör fortsätta gälla. Vid sammanträde i Ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder i oktober 2022 och i det extra insatta mötet för omprövningskommitten den 15 november 2022 röstade Sverige ja till EU-kommissionens förslag till en administrativ förlängning. Regeringen avser att återkomma i frågan när utvärderingen är färdigställd. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om PFAS (reservation 10)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om PFAS (bet. 2021/22:MJU25 s. 93 f.). Enligt tillkännagivandet ska regeringen och Sverige verka för en harmoniserad lagstiftning i EU med strikta gränsvärden för PFAS i konsumentprodukter samt för PFAS i papp, kartong, bläck, lim och bindemedel genom en starkare koppling till Reach-förordningen. Regeringen bör därtill verka för att långsiktigt fasa ut PFAS ur konsumentprodukter samt verka för att åtgärder vidtas för att successivt fasa ut PFAS i förpackningsmaterial som är avsett för livsmedelsändamål inom hela EU. Vidare bör regeringen verka för att snabbare fasa ut samt sänka gränsvärdena för hormonstörande ämnen, i synnerhet på EU-nivå. EU:s kemikaliestrategi - som regeringen ofta upprepat sitt stöd för - innehåller bland annat åtgärder som rör hormonstörande ämnen, farliga ämnen i varor och särskilt i varor som importeras till EU, kombinationseffekter och svårnedbrytbara kemikalier såsom PFAS. Till exempel har svenska svar på offentliga samråd om revideringarna av kosmetikaförordningen och leksaksdirektivet skickats in under perioden där vikten av att fasa ut bl.a. ämnen som PFAS och hormonstörande ämnen lyfts. Kemikalieinspektionen har gjort ett stort arbete för Sverige inom EU för att begränsa användningen av PFAS brett, och har tillsammans med fyra andra medlemsländer i januari 2023 lämnat ett omfattande förslag till EU om att begränsa användningen av drygt 10 000 PFAS-kemikalier. EU-kommissionens förslag till revidering av förpackningsregler lades fram den 30 november 2022 och förslag om revidering av Reach väntas under 2023. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2024 och 2025 och där slutbehandla tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om Echas förslag till förbud mot avsiktligt tillsatt mikroplast i kemiska produkter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Echas förslag till förbud mot avsiktligt tillsatt mikroplast i kemiska produkter (bet. 2021/22:MJU25, s. 73 f.). Sverige har gett övergripande stöd till Europeiska kemikaliemyndighetens (Echa) förslag till förbud mot avsiktligt tillsatt mikroplast i kemiska produkter vid de första diskussionerna om detta förslag i Reachkommittén under hösten 2022. Ingen redovisning har skett till riksdagen då det rör ett kommittologibeslut som inte brukar redovisas för riksdagen. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionen för 2024 och där slutbehandla tillkännagivandet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 5, 6, 7, 10 och 14. 57. Rskr. 2021/22:337 En ökad differentiering av strandskyddet Prop. 2021/22:168, bet. 2021/22:MJU27 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 juni 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 58. Rskr. 2021/22:389 Straffbestämmelser till EU:s förordning om fartygsåtervinning och övergripande miljöfrågor Prop. 2021/22:167 bet. 2021/22:MJU29 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om straffbestämmelser till EU:s förordning om fartygsåtervinning: Den 16 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 946). Punkt 3 om klassificering av jordbruket*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om klassificering av jordbruket (bet. 2021/22:MJU29, s. 22 f.). Miljöprövningsutredningen redovisade sitt betänkande Om prövning och omprövning - en del av den gröna omställningen (SOU 2022:33) i juni 2022. I betänkandet resonerar utredningen om bl.a. jordbruksverksamheter och deras påverkan. Betänkandet har remitterats och ett arbete med att analysera remissvaren pågår för närvarande i Regeringskansliet. Regeringen kommer under året att tillsätta ytterligare en utredning för att förenkla och förkorta miljötillståndsprövningen enligt miljöbalken genom att göra den mer flexibel, effektiv och förutsebar. Vidare arbete med denna fråga pågår i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om proportionalitetsprincipen och rätten till ersättning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om proportionalitetsprincipen och rätten till ersättning (bet. 2021/22:MJU29, s. 24 f.). Regeringen gav den 9 juni 2022 ett uppdrag till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen att - i enlighet med den inriktning som finns beskriven i proposition 2021/22:58 - se över den nationella strategin för formellt skydd av skog och särskilt beakta hur äganderättsperspektivet ska stärkas, nya skyddsformer användas och hur frivillighet som grund ska tillämpas samtidigt som skogar med höga naturvärden skyddas (M2022/01241). Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om äganderätten i beslut och ställningstaganden och utbetalning av ersättning vid beslut om formellt skydd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om äganderätten i beslut och ställningstaganden och utbetalning av ersättning vid beslut om formellt skydd (bet. 2021/22:MJU29, s. 25 f.). Regeringen gav den 9 juni 2022 ett uppdrag till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen att - i enlighet med den inriktning som finns beskriven i proposition 2021/22:58 - se över den nationella strategin för formellt skydd av skog och särskilt beakta hur äganderättsperspektivet ska stärkas, nya skyddsformer användas och hur frivillighet som grund ska tillämpas samtidigt som skogar med höga naturvärden skyddas (M2022/01241). Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om arbetet med grön infrastruktur*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om arbetet med grön infrastruktur (bet. 2021/22:MJU29, s. 25 f.). Frågan om möjligheterna till utredning om hur handlingsplanerna för grön infrastruktur påverkar det enskilda ägandet behöver beredas vidare inom Regeringskansliet. Bl.a. mot bakgrund av resultatet av det uppdrag som regeringen gav till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen 9 juni 2022 att - i enlighet med den inriktning som finns beskriven i proposition 2021/22:58 - se över den nationella strategin för formellt skydd av skog och särskilt beakta hur äganderättsperspektivet ska stärkas, nya skyddsformer användas och hur frivillighet som grund ska tillämpas samtidigt som skogar med höga naturvärden skyddas (M2022/01241). Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 9 om tidsfrist*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tidsfrist (bet. 2021/22:MJU29, s. 36 f.). Miljöprövningsutredningen har i sitt betänkande Om prövning och omprövning (SOU 2022:33) resonerat kring frågan om tidsfrister för miljöprövningsmyndigheterna. Betänkandet har remitterats och vidare arbete pågår för närvarande i Regeringskansliet. Länsstyrelserna har även i sitt regleringsbrev för 2022 (uppdrag D.4.) fått i uppdrag att redovisa förslag till målsättningar för handläggningstider inom miljöprövningsprocessen. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 20 om Århuskonventionens talerättsregler*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Århuskonventionens talerättsregler (bet. 2021/22:MJU29, s. 62 f.). Även EU är part till konventionen. En ändring av konventionen förutsätter (på grund av delad kompetens) att Sverige driver frågan inom ramen för rådsarbetsgruppen för internationella miljöfrågor i rådet och där får stöd av EU-kommissionen och övriga medlemsstater. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 3, 4, 5, 6, 9 och 20. 59. Rskr. 2021/22:415 Ordning och reda på avfallet Prop. 2021/22:219, bet. 2021/22:MJU26 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om säkerheter vid hantering av utvinningsavfall, punkt 2 om säkerhet för anmälningspliktiga miljöfarliga verksamheter, punkt 3 om en tillsynsmyndighets anmälan om brottsmisstanke, punkt 4 om straffansvar för överlämning av avfall till obehörig mottagare och punkt 5 om förändringar av producentansvaret för förpackningar: Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1100). Punkt 8 om tillsynsarbetet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillsynsarbetet (bet. 2021/22:MJU26, s. 35 f.). Regeringen beslutade den 16 juni 2022 att tillsätta en utredning om skärpt miljöstraffrätt och en stärkt miljöbrottsbekämpning (M2022/01321). Syftet är att säkerställa att det miljörättsliga sanktionssystemet är effektivt och att samhällets möjligheter att förebygga, upptäcka, utreda och lagföra överträdelser av miljölagstiftningen förbättras. Utredaren ska bl.a. analysera tillsynsmyndigheternas behov av information, ta ställning till om länsstyrelsens ansvar att ge stöd och råd till kommunerna ska utökas till enskilda ärenden samt vid behov föreslå ytterligare åtgärder som krävs för att förbättra tillsynsmyndigheternas möjlighet att upptäcka brottslighet. Den 16 juni 2022 beslutade regeringen även om ytterligare uppdrag avseende avfallsbrottslighet (M2022/00531). Naturvårdsverket, Polismyndigheten, Tullverket, Åklagarmyndigheten, Kustbevakningen och fem länsstyrelser ska fortsätta utveckla samverkan mellan myndigheterna vilket bland annat kommer att underlätta tillsynen. Uppdraget ska delredovisas senast den 1 mars 2023, 2024 och 2025 samt slutredovisas senast den 1 mars 2026. Länsstyrelserna i bl.a. Gävleborgs och Stockholms län ska utreda befogenhet för tillsynsmyndigheterna att stoppa avfallstransporter och förhindra fortsatt färd. Även detta är verktyg för en effektivare tillsyn. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2023. Regeringen har den 22 december 2022, i regleringsbrevet för 2023, gett Naturvårdsverket i uppdrag att sammanställa behovet av de resurser och förstärkningar inom tillsynsmyndigheternas verksamhet som krävs för att förebygga och upptäcka avfallsbrottslighet inklusive driva ärenden där sådan brottslighet har upptäckts. Uppdraget ska redovisas senast den 29 februari 2024. Naturvårdsverket, tillsammans med bl.a. Kemikalieinspektionen och länsstyrelserna, har sedan 2020 i uppdrag av regeringen att främja en mer effektiv och enhetlig tillsyn (M2020/01034). I uppdraget ingår bl.a. att föreslå åtgärder för att särskilt utveckla och förbättra uppföljning av kommunernas tillsynsarbete samt ta fram kriterier för vilken kompetens som behövs inom tillsynen. Naturvårdsverket har i redovisningen av ett myndighetsgemensamt uppdrag om avfallsbrottslighet (M2022/00531) åtagit sig att under 2022 och 2023 utarbeta vägledning om bl.a. uppsökande tillsyn riktad mot avfallsbrottslighet och tillsyn av anmälningspliktiga verksamheter som lagrar avfall. Naturvårdsverket har tillsammans med bl.a. Havs- och vattenmyndigheten och Kemikalieinspektionen utarbetat en nationell strategi för tillsyn enligt miljöbalken. Ett av strategins fokusområden är avfall. I fråga om illegal avfallshantering är några av effektmålen att tillsynsmyndigheternas förmåga att upptäcka illegal avfallshantering ökar och att tillsynsinsatser för att upptäcka avfallsbrottslighet sker koordinerat genom regional samverkan. Regeringen avser återkomma till riksdagen i samband med budgetpropositionen för 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 60. Rskr. 2021/22:421 Tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft Prop. 2021/22:210, bet. 2021/22:MJU28 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 juni 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 61. Rskr. 2021/22:439 Extra ändringsbudgetar för 2022 - Stöd till jordbruket och fiskerinäringen, kompensation för höga energipriser samt rekapitalisering av SAS AB Proposition 2021/22:252, bet. 2021/22:FiU48 Skrivelsen är slutbehandlad. När det gäller Ändrad inkomstberäkning samt ändrade utgiftsramar och nya och ändrade anslag för 2022, a): Den 22 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslag 1:12 Kompensation för höga elpriser inom utgiftsområde 21 Energi. Punkten är slutbehandlad. 62. Rskr. 2021/22:446 Vägar till hållbara vattentjänster Prop. 2021/22:208 bet. 2021/22:CU29 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om vattentjänstplanens innehåll i fråga om skyfallsberedskap, punkt 4 om övergångsbestämmelser för reglerna om vattentjänstplaner och punkt 5 om lagförslagen i övrigt: Den 30 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1248 och 1249). Punkt 6 om utgångspunkter vid bedömningar av behovet av allmänna vattentjänster m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utgångspunkter vid bedömningar av behovet av allmänna vattentjänster m.m. (bet. 2021/22:CU29 s. 18 f.). Riksdagen tillkännagav i bet. 2020/21:CU14 (s. 51 f.) för regeringen det som utskottet anför om tvångsanslutningar till det kommunala va-nätet, vilket bifallits av riksdagen (rskr. 2020/21:268). I propositionen Vägar till hållbara vattentjänster (prop. 2021/22:208) föreslog regeringen att särskild hänsyn ska tas till förutsättningarna för att säkerställa behovet av en vattentjänst genom enskild anläggning. Regeringen angav att förslaget tillgodoser riksdagens tillkännagivande i den utsträckning som är lämpligt med beaktande av kommunens grundläggande ansvar för att ordna vattentjänster och att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Riksdagen tillstyrkte regeringens lagförslag om en flexiblare behovsbedömning. Förslaget är enligt riksdagen ett steg i rätt riktning för att tillgodose tillkännagivandet men inte tillräckligt. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 63. Rskr. 2021/22:452 Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023 Prop. 2021/22:243, bet.2021/22:MJU31 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1217). 64. Rskr. 2021/22:465 Extra ändringsbudget för 2022 - Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina Prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49 Skrivelsen är slutbehandlad. Extra ändringsbudget för 2022 - Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina Ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, ändrade och nya anslag samt ändrade beställningsbemyndiganden: Den 30 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Naturvårdsverket, Statens geotekniska institut, Strålsäkerhetsmyndigheten, Sveriges meterologiska och hydrologiska institut, Avgifter för internationella organisationer (anslag 1:7), Klimatbonus (anslag 1:8) och Industriklivet (anslag 1:19). Punkten är slutbehandlad. Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård: Den 30 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Naturvårdsverket. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2022/23 65. Rskr. 2022/23:31 Sveriges genomförande av Agenda 2030 Skrivelse 2021/22:247, bet. 2022/23:FiU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 februari 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 66. Rskr. 2022/23:49 En särskild straffbestämmelse för otillåten fartygsåtervinning Prop. 2022/23:4, bet. 2022/23:MJU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 15 december 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1799). 67. Rskr. 2022/23:72 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:KrU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17, a) Anslagen för 2022: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Naturvårdsverket. Punkten är slutbehandlad. 68. Rskr. 2022/23:77 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:CU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 18, a) Anslagen för 2023: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Statens geotekniska institut. Punkten är slutbehandlad. 69. Rskr. 2022/23:78 Utgiftsområde 21 Energi Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:NU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 21 Energi, a) Anslagen för 2023: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för 2023 avseende Affärsverket svenska kraftnät, Elsäkerhetsverket, Energimarknadsinspektionen och Statens energimyndighet inom utgiftsområde 21 Energi. Punkten är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 21 Energi, b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för 2023 avseende Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet inom utgiftsområde 21 Energi. Punkten är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 21 Energi, c) Godkännande av investeringsplan för Affärsverket svenska kraftnät: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för 2023 avseende Affärsverket svenska kraftnät inom utgiftsområde 21 Energi. Punkten är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 21 Energi, d) Finansiella befogenheter för Affärsverket svenska kraftnät: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för 2023 avseende Affärsverket svenska kraftnät inom utgiftsområde 21 Energi. Punkten är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 21 Energi, e) Avgiftsuttag för elberedskapsavgiften: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för 2023 avseende Affärsverket svenska kraftnät inom utgiftsområde 21 Energi. Punkten är slutbehandlad. 70. Rskr. 2022/23:81 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:FöU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om statens budget inom utgiftsområde 6 a) Anslagen för 2023: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Strålsäkerhetsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden m.m: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Strålsäkerhetsmyndigheten. Punkten är slutbehandlad. 71. Rskr. 2022/23:93 Ändrade konkurrensregler för vertikala avtal Prop. 2022/23:21, bet. 2022/23:NU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 december 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1869). 72. Rskr. 2022/23:97 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:MJU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 20 a) Anslagen för 2023: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, Statens geotekniska institut, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, Klimatbonus (anslag 1:8), Insatser för internationella klimatinvesteringar (anslag 1:12), Klimatpremier (anslag 1:17), Industriklivet (anslag 1:19), Driftstöd för bio-CCS (anslag 1:21) samt Kompetenslyft för klimatomställningen (anslag 1:22). Punkten är slutbehandlad. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Statens geotekniska institut, Insatser för internationella klimatinvesteringar (anslag 1:12), Klimatpremier (anslag 1:17), Industriklivet (anslag 1:19) samt Driftstöd för bio-CCS (anslag 1:21). Punkten är slutbehandlad. c) Godkännande av en investeringsplan: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Naturvårdsverket. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om annullering av Sveriges innehav av utsläppsenheter som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser: Riksdagen bemyndigade regeringen att annullera Sveriges innehav av utsläppsenheter som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. En andel av de annullerade enheterna används för att bidra till att uppnå etappmålet för begränsad klimatpåverkan till 2020. Resterande andel rapporteras i möjlig mån som klimatfinansiering. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 2. 2.9 Kulturdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2015/16 1. Rskr. 2015/16:136 Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism Skr. 2014/15:144, bet. 2015/16:KU4 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ku 14), 2017/18:75 (Ku 10), 2018/19:75 (Ku 9), 2019/20:75 (Ku 8), 2020/21:75 (Ku 5) och 2021/22:75 (Ku 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Åtgärder med anledning av riksdagens beslut redovisas under rskr. 2015/16:137. 2. Rskr. 2015/16:137 Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism Skr. 2014/15:144, bet. 2015/16:KU4 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (Ku 15), 2017/18:75 (Ku 11), 2018/19:75 (Ku 10) och 2019/20:75 (Ku 9), 2020/21:75 (Ku 6) och 2021/22:75 (Ku 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om ansvar för skolhuvudmän m.fl.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det finns anledning att se över behovet av ett förtydligat ansvar för skolhuvudmän och andra som arbetar med barn och unga för att motverka radikalisering, liksom formerna för ett sådant ansvar (bet. 2015/16:KU4 s. 26 f.). Statens skolverk har deltagit i Europarådets projekt Teaching controversial issues som syftar till att utveckla vidareutbildningar och stödmaterial för lärare och pedagoger om hur de kan undervisa i kontroversiella ämnen som t.ex. extremism och terrorism. Under 2017 översatte Skolverket stödmaterialet till svenska och det pilottestades samma år av ett antal lärare. Den 18 januari 2018 gav regeringen Skolverket i uppdrag att utreda vilken roll som utbildningen inom skolväsendet har enligt gällande regelverk i arbetet mot våldsbejakande extremism. Utgångspunkten för utredningen skulle vara utbildningens syfte men även ansvar och skyldigheter för skolhuvudmännen när det gäller enskilda barn och elever samt hur skolväsendet ska samverka med aktörer som socialtjänst och polisen i dessa frågor. Skolverket skulle också förstärka de insatser som genomförs i syfte att stödja lärare att bemöta olika former av intolerans och extremism (U2018/00162 och U2018/00209). Uppdraget redovisades slutligt i december 2018. Sedan regeringen i skr. 2017/18:75 redovisat att tillkännagivandet var slutbehandlat, ansåg konstitutionsutskottet att så inte är fallet (bet. 2017/18:KU21). Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 16 avsnitt 3.3.3 s. 91) att punkten åter är öppen. Skolverket har i regleringsbrevet för 2022 fått i uppdrag att under 2022 och 2023 tillsammans med Forum för levande historia utveckla ett verktyg för systematiskt arbete med demokratistärkande insatser i skolväsendet, folkbildningen och inom andra delar av utbildning för vuxna (U2021/04941). Uppdraget ska delredovisas senast den 15 september 2023 och slutredovisas senast den 15 januari 2024. I juni 2022 tillsattes utredningen Säkerheten i skolan ska förbättras (U2022/02496, dir. 2022:86). Utredaren har i uppdrag att utreda och lämna förslag till åtgärder för att förbättra arbetet med säkerhet i skolväsendet. Utredaren ska delredovisa uppdraget den 15 februari 2023 och slutredovisa uppdraget den 31 augusti 2023. Regeringen beslutade den 9 februari 2023 om tilläggsdirektiv (dir. 2023:22) till utredningen om att säkerheten i skolan ska förbättras (U 2022:04). Uppdraget utvidgas och förlängs. Utredaren ska nu också bl.a. föreslå hur ett lagstadgat ansvar för det brottsförebyggande arbetet bör utformas för skolväsendet. Uppdraget ska slutredovisas senast den 29 februari 2029. Vidare har ett uppdrag lämnats till Brottsförebyggande rådet (BRÅ) att genomföra en kartläggning av omfattningen och utvecklingen av grövre våldsbrott i skolan. Kartläggningen ska också omfatta en beskrivning av våldet i skolan, exempelvis vem som begår det, hur det yttrar sig och vem det riktar sig mot. Syftet är att öka kunskapen om våld i skolan och hur det tar sig uttryck, för att ytterligare kunna stärka det brottsförebyggande arbetet. Uppdraget ska redovisas senast den 27 mars 2024. Regeringen har även lämnat ett uppdrag till BRÅ om att stärka skolans förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism (Ju2022/02222). I uppdraget ingår att ta fram ett metodstöd och ett informationsmaterial som ska vara särskilt anpassat för att kunna användas inom skolväsendet. I uppdraget ingår även att genomföra riktade informationsinsatser till skolpersonal och andra relevanta aktörer samt att vid behov och kopplat till frågor om våldsbejakande extremism ge lokala aktörer stöd att utveckla lokal samverkan mellan t.ex. skola, socialtjänst och polis. Myndigheten ska inom ramen för uppdraget inhämta synpunkter och erfarenheter från relevanta myndigheter och aktörer. Uppdraget ska genomföras inom ramen för verksamheten vid Center mot våldsbejakande extremism (CVE) vid Brå. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2023. Regeringen har den 22 december 2022 beslutat propositionen Kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete (prop. 2022/23:43). I propositionen föreslås att det ska införas en ny lag som ställer krav på kommunerna att arbeta med och ta ansvar för de brottsförebyggande frågorna på ett sätt som främjar effektivitet i samhällets samlade brottsförebyggande arbete. Varje kommun ska också verka för att strategiska brottsförebyggande frågor hanteras i ett särskilt forum (strategiskt råd) där kommunen och relevanta aktörer ingår. Rådet ska ledas av kommunen och ska utgöra ett forum för dialog mellan de aktörer som är närmast berörda, exempelvis Polismyndigheten, skolväsendet, socialtjänsten och andra offentliga aktörer samt aktörer inom näringslivet och det civila samhällets organisationer. Av propositionen framgår att bl.a. skolväsendet har en särställning i det brottsförebyggande arbetet. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2023. Regeringen har även i regleringsbrevet för 2023 (U2022/04068) gett Skolinspektionen i uppdrag att förstärka sin tillsyn och annan granskning av skolor med konfessionell inriktning och andra skolor där Skolinspektionen bedömer att det finns en riskbild avseende extremism och islamism, eller avseende att elever annars utsätts för påverkan som syftar till att motarbeta grundläggande fri- och rättigheter eller det demokratiska styrelseskicket samt redovisa erfarenheter och slutsatser från denna tillsyn och granskning. Skolinspektionen ska sträva efter att tillsynen i hög grad sker genom oanmälda besök. Redovisningen ska även innehålla erfarenheter och slutsatser från myndighetens tillsyn över hur kommuner uppfyller sitt tillsynsansvar över enskilda förskolor och annan pedagogisk verksamhet. Uppdraget ska redovisas årligen, senast den 25 november, till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet). Frågan i övrigt bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om att identifiera samfund och organisationer som inte bör få stöd från det allmänna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det bör utvecklas metoder och redskap för kommuner för att identifiera samfund och organisationer som inte bör få stöd från det allmänna eftersom de inte lever upp till grundläggande demokratiska värderingar (bet. 2015/16:KU4 s. 26 f.). I regleringsbrevet för 2018 fick Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som myndigheten har vidtagit avseende myndighetens bidragshantering mot bakgrund av de förslag som Statskontoret redovisat i rapporten Myndighetsanalys av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 2017:13 (U2017/03808). Uppdraget redovisades den 28 september 2018. MUCF konstaterar att många av de åtgärder som Statskontoret har föreslagit redan var påbörjade eller genomförda när rapporten kom eller har effektiviserats. Utredningen om översyn av statens stöd till trossamfund överlämnade i mars 2018 betänkandet Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18) till regeringen. I betänkandet föreslås att ett förtydligat demokratikriterium utformas på så sätt att det exkluderar trossamfund som agerar i strid med särskilt skyddsvärda grundläggande värderingar i det svenska samhället. Betänkandet har remissbehandlats. I september 2018 överlämnande 2017 års Arvsfondsutredning betänkandet En arvsfond i takt med tiden (SOU 2018:70) till regeringen. I betänkandet föreslås bl.a. att det i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden ska införas ett demokrativillkor som föreskriver att stöd inte ska få lämnas till en organisation om den eller någon av dess företrädare främjar, uppmanar till eller försvarar terrorism, eller i övrigt inte respekterar mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats och förslaget om demokrativillkor bereds i Regeringskansliet. I juni 2019 överlämnade Demokrativillkorsutredningen betänkandet Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället (SOU 2019:35) till regeringen. I betänkandet lämnas förslag som syftar till att säkerställa att allmänna medel går till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar såsom de formuleras i regeringsformen och i de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats. Under beredningen av Trossamfundsutredningens, Arvsfondsutredningens och Demokrativillkorsutredningens betänkanden konstaterades behov av att analysera frågor om personuppgiftsbehandling och sekretess i ärenden om stöd till det civila samhället, inklusive trossamfunden samt frågan om det bör inrättas en stödfunktion som ska kunna bistå med samråd för fördjupade granskningar vid bidragsgivning. I juli 2021 överlämnade Utredningen om granskning av stöd till civilsamhället delbetänkandet Rätt mottagare - Demokrativillkor och integritet (SOU 2021:66) angående personuppgiftsbehandling och sekretess till regeringen. Delbetänkandet har remissbehandlats. Ett sakråd som kompletterar remitteringen genomfördes i oktober 2021 med civilsamhällets organisationer. Den 21 december 2021 överlämnades slutbetänkandet Rätt mottagare - Granskning och integritet (SOU 2021:99) till regeringen. Regeringen lämnade den 2 augusti 2022 propositionen Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället (prop. 2021/22:272) till riksdagen. Den 10 november 2022 beslutade regeringen att återkalla propositionen genom skrivelsen Återkallelse av regeringens proposition 2021/22:272 Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället (skr. 2022/23:14). Ett sakråd (Ku2022/01808) genomfördes den 13 december 2022 med civilsamhällesorganisationer och trossamfund i syfte att ge inbjudna organisationer tillfälle att framföra synpunkter avseende förslag till demokrativillkor som fanns i propositionen inför att regeringen bereder frågan vidare. Frågan bereds nu vidare i Regeringskansliet. Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) har enligt regleringsbrev för 2020, 2021 och 2022 utifrån vad som framkommit under den fortlöpande dialogen med de bidragsberättigade trossamfunden om förutsättningarna för stödet, särskilt redovisat (Ku2021/00720) hur de bidragsberättigade trossamfunden arbetar för att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. SST ska enligt regleringsbrev för 2023 (Ku2022/01929) utifrån vad som framkommit unde r den fortlöpande dialogen med de bidragsberättigade trossamfunden om förutsättningarna för stödet, särskilt redovisa hur de bidragsberättigade trossamfunden arbetar för att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. MUCF har enligt regleringsbrev för 2021 redovisat hur myndigheten säkerställer att de statsbidrag som den utbetalar går till verksamheter som uppfyller demokrativillkoren i statsbidragsförordningarna. MUCF ska enligt regleringsbrev för 2023 (Ku2022/01930) redovisa hur myndigheten säkerställer att de statsbidrag myndigheten utbetalar går till verksamheter som uppfyller demokrativillkoren i statsbidragsförordningarna. Punkten är inte slutbehandlad. 3. Rskr. 2015/16:289 Förutsättningar för svensk film Mot. 2015/16: Kr1848, 2015/16:Kr335, 2015/16:Kr3387, bet. 2015/16:KrU11 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17 (Ku 19), 2017/18:75 (Ku 13), 2018/19:75 (Ku 11), 2019/20:75 (Ku 10), 2020/21:75 (Ku 7) och 2021/22:75 (Ku 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om utredning om filmpolitikens framtid*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör tillsätta en bred parlamentarisk filmutredning (bet. 2015/16:KrU11 s. 15-16). I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 utg.omr. 17 s. 34) redovisade regeringen sin avsikt att genomföra en bred utvärdering av den nya filmpolitiken som infördes 1 januari 2017, när tillräcklig tid har förflutit för att en utvärdering ska kunna bli meningsfull. Regeringen och Stiftelsen Svenska Filminstitutet (Filminstitutet) följer upp och analyserar löpande utvecklingen och överväger vid behov justeringar. I betänkandet Från kris till kraft (SOU 2021:77) från utredningen Återstart för kulturen - återhämtning och utveckling efter coronapandemin föreslogs att regeringen bör ta fram en färdplan för filmpolitiken med anledning av pågående förändringar på filmområdet. Utredningens förslag remitterades under 2022. För närvarande genomför Filminstitutet bl.a. en översyn av stödordningarna och regeringen tillsatte i juli 2022 en utredning för att se över kultursamverkansmodellen, i vilken film ingår (Ku2022/01288, dir. 2022:103). Uppdraget ska redovisas senast den 29 september 2023. Film är ett av de officiella statistikområden som ingår i verksamhetsområdet för Myndigheten för kulturanalys. Förnyade överväganden bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 7 om former för samverkan och inflytande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att skyndsamt utreda hur parts- och branschsamverkan kan utvecklas efter att den nuvarande modellen med ett gemensamt filmavtal slutar att gälla (bet. 2015/16:KrU11 s. 28). Sedan 2017 framgår det av regeringens beslut om riktlinjer för statens bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet att Filminstitutet ska utse råd med sakkunniga personer. Rådens syfte är att ha en rådgivande roll i utformningen av de filmpolitiska stöden och i andra för rådsaktörerna relevanta frågor (beslut Ku2022/02761 [delvis]). I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 17 avsnitt 13.4 s. 153) redovisade regeringen att Filminstitutet hade infört s.k. branschråd som varit involverade i Filminstitutets arbete med förändringar av stödsystemen. Regeringen bedömde att riksdagens tillkännagivande därmed var slutbehandlat. I ett nytt tillkännagivande (se rskr. 2017/18:91 punkt 10) anförde riksdagen att införandet av branschråden inte var tillräckligt för att ta till vara parternas erfarenheter och garantera deras inflytande. Riksdagen delade således inte regeringens bedömning att det tidigare tillkännagivandet var slutbehandlat. Statskontoret konstaterade i sin analys Från filmavtal till statlig filmpolitik (2019:9, dnr. Ku2019/00983) att nya aktörer genom råden har fått mer insyn och inflytande jämfört med tidigare, men att råden med sakkunniga personer hittills inte helt funnit sin form. Filminstitutet tog därefter, tillsammans med råden, fram en reviderad arbetsordning, bl.a. för att stärka återkopplingen från Filminstitutet till råden och öka transparensen. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 17 avsnitt 13.4 s. 124) konstaterade regeringen att formerna för parts- och branschsamverkan har utvecklats i rätt riktning och fungerar tillfredsställande. Regeringen bedömde därför riksdagens båda tillkännagivanden som slutbehandlade. I ett nytt tillkännagivande (se rskr. 2021/22:85 punkt 3) anförde riksdagen att de insatser som regeringen hänvisar till inte är tillräckliga och att regeringen skyndsamt bör utreda hur parts- och branschsamverkan kan utvecklas. Riksdagen delade således inte regeringens bedömning att de tidigare tillkännagivandena var slutbehandlade. I betänkandet Från kris till kraft (SOU 2021:77) från utredningen Återstart för kulturen - återhämtning och utveckling efter coronapandemin föreslogs att regeringen bör ta fram en färdplan för filmpolitiken, bl.a. angående samspelet mellan olika aktörer med anledning av pågående förändringar på filmområdet. Utredningens förslag remitterades under 2022. Rådens arbete har under åren utvecklats och anpassats efter nya behov. Utöver råden är filmområdets olika aktörer aktivt involverade i Filminstitutets utredningar och översyn av stödordningar. Under covid19-pandemin hölls återkommande möten med Filminstitutet och filmområdets aktörer, vilket bidrog till att stöd kunde nå ut till drabbade aktörer på ett snabbt, enkelt och träffsäkert sätt. Riksrevisionen konstaterade i rapporten Operation Rädda branschen - statens krisstöd till idrott och kultur under coronapandemin (RiR 2022:7) att god branschkunskap, flexibilitet kring ordinarie stödgivning och transparens i beslutsfattandet gjorde att stöden på filmområdet kunde fördelas ändamålsenligt och effektivt. Förnyade överväganden bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 9 om finansieringen av filmpolitiken*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att skyndsamt utreda en alternativ finansiering av filmpolitiken med utgångspunkt i att behålla den nuvarande mervärdesskattesatsen på biografbiljetter (bet. 2015/16:KrU11 s. 31). Konsekvenserna av den nuvarande finansieringen följs upp årligen inom ramen för den löpande uppföljningen av filmområdet, t.ex. av Filminstitutet och Myndigheten för kulturanalys. I betänkandet Från kris till kraft (SOU 2021:77) från utredningen Återstart för kulturen - återhämtning och utveckling efter coronapandemin föreslogs att regeringen bör ta fram en färdplan för filmpolitiken, bl.a. angående finansieringen med anledning av pågående förändringar på filmområdet. Utredningens förslag remitterades under 2022. Förnyade överväganden bereds i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 7 och 9. Riksmötet 2016/17 4. Rskr. 2016/17:281 Kulturarvsfrågor Prop. 2016/17:116, bet. 2016/17:KrU9 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ku 20), 2018/19:75 (Ku 15), 2019/20:75 (Ku 12), 2020/21:75 (Ku 8) och 2021/22:75 (Ku 6). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om donation av föremål*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör utreda förutsättningarna för statliga museer att kunna donera föremål genom gåvor även utanför det allmänna museiväsendet. Regeringen beslutade under 2017 förordningen (2017:564) om statliga museers förfogande över museiföremål. Enligt förordningen får de statliga museerna genom gåva överlåta museiföremål som har ett begränsat kulturhistoriskt och vetenskapligt värde till annan offentlig verksamhet, till museer utanför det allmänna museiväsendet och till ideell kulturarvsverksamhet. Förordningen trädde i kraft den 1 augusti 2017. Riksdagen informerades om detta i budgetpropositionen för 2018 (2017/18:1 utg.omr. 17 avsnitt 3.6.1). Regeringen bedömde att riksdagens tillkännagivande därmed var slutbehandlat. Riksdagen delade inte denna bedömning och har beslutat om ett nytt tillkännagivande (se rskr. 2017/18:91 punkt 9). Regeringen har i november 2021 gett Riksantikvarieämbetet i uppdrag (Ku2021/02237) att utreda behov och konsekvenser av utökade möjligheter för statliga museer att donera föremål till mottagare utanför det allmänna museiväsendet. Riksantikvarieämbetet lämnade en redovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) den 31 mars 2022 (Ku2022/00744). Av Riksantikvarieämbetets rapport framgår att frågeställningen inte speglar ett omedelbart behov i de statliga museernas verksamheter. Mot denna bakgrund uttalades i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 17 avsnitt 11.3 s. 95) att regeringen inte avser att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av tillkännagivandena och att dessa därmed anses vara slutbehandlade. Punkten är slutbehandlad. 5. Rskr. 2016/17:294 Förebyggande av våldsbejakande extremism Mot. 2016/17:3287 (delvis), bet. 2016/17:KU23 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ku 21), 2018/19:75 (Ku 16), 2019/20:75 (Ku 13), 2020/21:75 (Ku 9) och 2021/22:75 (Ku 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om att säkerställa att verksamheter som stöder våldsbejakande extremism inte tilldelas statliga eller kommunala medel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att verksamheter eller åtgärder som riskerar att stödja radikalisering, våldsbejakande extremism eller terrorism inte ska få statliga eller kommunala medel. Regeringen borde utarbeta en strategi för att säkerställa att det inte sker (bet. 2016/2017:KU23 s. 36 f.). Utredningen om översyn av statens stöd till trossamfund överlämnade i mars 2018 betänkandet Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18) till regeringen. I betänkandet föreslås att ett förtydligat demokratikriterium utformas på så sätt att det exkluderar trossamfund som agerar i strid med särskilt skyddsvärda grundläggande värderingar i det svenska samhället. Betänkandet har remissbehandlats. I september 2018 överlämnade 2017 års arvsfondsutredning betänkandet En arvsfond i takt med tiden (SOU 2018:70) till regeringen. I betänkandet föreslås bl.a. att det i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden ska införas ett demokrativillkor som föreskriver att stöd inte ska få lämnas till en organisation om den eller någon av dess företrädare främjar, uppmanar till eller försvarar terrorism, eller i övrigt inte respekterar mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats. I juni 2019 överlämnade Demokrativillkorsutredningen betänkandet Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället (SOU 2019:35) till regeringen. I betänkandet lämnas förslag som syftar till att säkerställa att allmänna medel går till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar såsom de formuleras i regeringsformen och de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Betänkandet har remissbehandlats. Under beredningen av Trossamfundsutredningens, Arvsfondsutredningens och Demokrativillkorsutredningens betänkanden konstaterades behov av att analysera frågor om personuppgiftsbehandling och sekretess i ärenden om stöd till det civila samhället, inklusive trossamfunden samt frågan om det bör inrättas en stödfunktion som ska kunna bistå med samråd för fördjupade granskningar vid bidragsgivning. I juli 2021 överlämnade Utredningen om granskning av stöd till civilsamhället delbetänkandet Rätt mottagare - Demokrativillkor och integritet (SOU 2021:66) angående personuppgiftsbehandling och sekretess till regeringen. Delbetänkandet har remissbehandlats och bereds i Regeringskansliet. Ett sakråd som kompletterar remitteringen genomfördes i oktober 2021 med civilsamhällets organisationer. Den 21 december 2021 överlämnades slutbetänkandet Rätt mottagare - Granskning och integritet (SOU 2021:99). Regeringen lämnade den 2 augusti 2022 propositionen Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället (prop. 2021/22:272) till riksdagen. Den 10 november 2022 beslutade regeringen att återkalla propositionen genom skrivelsen Återkallelse av regeringens proposition 2021/22:272 Statens stöd till trossamfund samt demokrativillkor vid stöd till civilsamhället (skr. 2022/23:14). Ett sakråd (Ku2022/01808) genomfördes den 13 december 2022 med civilsamhällesorganisationer och trossamfund i syfte att ge inbjudna organisationer tillfälle att framföra synpunkter avseende förslag till demokrativillkor som fanns i propositionen inför att regeringen bereder frågan vidare. Frågan bereds nu vidare i Regeringskansliet. Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) har enligt regleringsbrev för 2020, 2021 och 2022 utifrån vad som framkommit under den fortlöpande dialogen med de bidragsberättigade trossamfunden om förutsättningarna för stödet, särskilt redovisat (Ku2021/00720) hur de bidragsberättigade trossamfunden arbetar för att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. SST ska enligt regleringsbrev för 2023 (Ku2022/01929) utifrån vad som framkommit under den fortlöpande dialogen med de bidragsberättigade trossamfunden om förutsättningarna för stödet, särskilt redovisa hur de bidragsberättigade trossamfunden arbetar för att bidra till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har enligt regleringsbrev för 2021 redovisat (Ku2022/00385) hur myndigheten säkerställer att de statsbidrag som den utbetalar går till verksamheter som uppfyller demokrativillkoren i statsbidragsförordningarna. MUCF ska enligt regleringsbrev för 2023 (Ku2022/01930) återigen redovisa hur myndigheten säkerställer att de statsbidrag myndigheten utbetalar går till verksamheter som uppfyller demokrativillkoren i statsbidragsförordningarna. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 8 om individer som lämnar extremistiska miljöer, återvändare och kunskapshöjande åtgärder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför dels om behovet av avhopparverksamhet och om att regeringen bör överväga statlig avhopparverksamhet, dels om behovet av ökad kunskap hos kommunerna, skolan och andra aktörer. Av tillkännagivandet följer att regeringen ska verka för att öka kunskapen hos kommuner, skolan och andra aktörer om det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism och om hur radikalisering kan upptäckas samt om hur kommunerna bör arbeta med återvändare (bet. 2016/17:KU23, s. 66). I budgetpropositionen för 2021 gjordes en redogörelse av genomförda insatser som har bidragit till att kunskapen om våldsbejakande extremism har ökat hos berörda aktörer (prop. 2020/21:1 utg. omr. 4 avsnitt 2.7 s. 35). Sedan 2014 har cirka 170 miljoner kronor satsats på förebyggande insatser. Uppdrag har getts till flera myndigheter att ta fram kunskap och utveckla stöd till och utbildning av relevant personal, däribland ett uppdrag till Statens skolverk att ta fram kunskapsstöd för skolans personal i hur de ska hantera frågor om våldsbejakande extremism (U2018/04061). Sedan inrättandet av Center mot våldsbejakande extremism (CVE) vid Brottsförebyggande rådet finns en permanent struktur för ett kunskapsbaserat förebyggande arbete. En av CVE:s viktigaste uppgifter är att ge stöd till yrkesverksamma på lokal nivå. I budgetpropositionen för 2021 ansågs att tillkännagivandet var tillgodosett i den del som avser kunskapshöjande åtgärder riktade till kommunerna, skolan och andra aktörer (prop. 2020/21:1 utg. omr. 4 avsnitt 2.7, s. 35). I syfte att förbättra myndigheters och kommuners insatser för att få fler att lämna våldsbejakande extremistmiljöer har ett antal myndigheter fått i uppdrag att utveckla kunskap, stöd och vägledning för olika yrkesgrupper. Socialstyrelsen har tagit fram stöd för socialtjänstens insatser till barn och unga som riskerar att involveras i eller redan är involverade i våldsbejakande extremism (Ku2016/0130). Myndigheten har även utvecklat ett kunskapsstöd till socialtjänsten för insatser till män och kvinnor som återvänt från Syrien och Irak och deras familjer (Ju2018/01244). Statens institutionsstyrelse har utvecklat utbildningsmaterial och samtalsstöd för personalen som arbetar inom de särskilda ungdomshemmen och missbruksvården (Ku2016/02296, Ju2018/02957). Kriminalvården har utvecklat vägledning, utbildning och stöd för sina personalgrupper samt ett särskilt stöd för anlitande av trosföreträdare vid själavård. På EU-nivå har Kriminalvården bidragit till att utveckla kunskapen om det förebyggande arbetet inom fängelser och frivård genom att ge stöd till genomförandet av studien Prisons and Terrorism - Extremist Offender Management in 10 European Countries (Kings college, Storbritannien 2020). Myndigheten har också långsiktigt förankrat det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism inom myndigheten (Ju2016/06988, Ju2017/08663). Den 19 december 2019 fick Kriminalvården, Polismyndigheten, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett gemensamt nationellt avhopparprogram som ska bidra till att förstärka samhällets stöd till individer som vill lämna kriminella och våldsbejakande extremistiska eller hedersrelaterade miljöer (Ju2019/02027). Uppdraget redovisades den 1 mars 2021. Med utgångspunkt i myndigheternas redovisning av uppdraget fattades beslut om att ge Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen ett nytt gemensamt uppdrag som syftar till att utveckla långsiktigt hållbara förutsättningar för att fler individer ska få tillgång till stöd för att lämna kriminella miljöer (Ju2021/03331). Parallellt fick en utredare i uppdrag att under ett år bistå och stödja myndigheterna i deras arbete med detta uppdrag (Ju2021/03348). Utredaren lämnade den 28 april 2022 förslaget att Polismyndigheten bör få ett nationellt samordnande ansvar för arbetet med avhopparverksamhet. Mot denna bakgrund beslutades om en ändring i myndigheternas uppdrag och Polismyndigheten fick, i enlighet med utredarens förslag, ett nationellt samordnande ansvar för det myndighetsgemensamma arbetet med avhopparverksamhet (Ju2021/03331). Samordningsansvaret gäller fr.o.m. den 1 oktober 2022 och innebär att Polismyndigheten från och med detta datum, ska leda, driva och vara sammankallande för det myndighetsgemensamma arbetet. Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen ska gemensamt fördela övriga eventuella uppgifter som rör avhopparverksamhet utifrån respektive myndighets kompetens- och ansvarsområde. Myndigheterna ska delredovisa vidtagna och planerade åtgärder senast den 2 maj 2023, och slutredovisning ska ske senast den 1 februari 2024. Ett antal allvarliga våldsattentat i skolan visar vikten av att yrkesverksamma inom skolväsendet kan få stöd i hur de ska bemöta och hantera elever som uttrycker intresse för våldsbejakande extremism. Brå har därför fått i uppdrag att ta fram ett metodstöd, särskilt anpassat för skolväsendet, för att hantera och utreda oro för våldsbejakande extremism samt ett informationsmaterial om våldsbejakande extremism och radikaliserings- och rekryteringsprocesser (Ju2022/02222). Ett ökat fokus behöver läggas på det förebyggande arbetet och på samverkan mellan relevanta aktörer och myndigheter. Uppdraget ska redovisas den 1 december 2023. Den del av tillkännagivandet som avser statlig avhopparverksamhet är ännu inte slutbehandlad. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 11 om värderingsbaserat arbete mot bristande jämställdhet, homofobi och hedersförtryck samt rasism*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om ett värderingsbaserat arbete mot bristande jämställdhet, homofobi och hedersförtryck (bet. 2016/17:KU23 s. 78). Jämställdhetsmyndigheten har i uppdrag att främja utvecklingen av förebyggande insatser mot bland annat hedersrelaterat våld och förtryck. Regeringen har även gett flera myndigheter i uppdrag att 2019-2022 gemensamt verka för ökad upptäckt av bl.a. hedersrelaterat våld och förtryck i särskilda klientgrupper (S2019/01517 och A2021/02395). I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg. omr. 13 avsnitt 5.5 s. 80 f.) gav regeringen bättre och mer stabila förutsättningar för länsstyrelsernas jämställdhetsarbete på regional nivå med fokus på att bland annat förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Under 2021 fattade regeringen beslut om förordningen (2021:995) om länsstyrelsernas arbete mot mäns våld mot kvinnor. Regeringen har även gett länsstyrelserna i uppdrag att fortsatt stödja utvecklingen av regionala resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck (Fi2020/02647). Arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck behöver bedrivas långsiktigt och med stabila förutsättningar. Som ett led i detta har kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen i Östergötlands län permanentats och blivit ett nationellt kompetenscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck (A2020/02708). I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 13 avsnitt 5.5 s. 85) förstärktes anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder med ytterligare medel till arbetet mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Efter regeringens förslag i propositionen Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (prop. 2019/20:131) trädde ny lagstiftning i kraft den 1 juli 2020 med bestämmelser om bland annat ett särskilt barnäktenskapsbrott, hedersmotiv som straffskärpningsgrund och ett utreseförbud i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga samt utökade möjligheter att omhänderta och spärra pass enligt passlagen (1978:302) i syfte att skydda barn som riskerar att ingå barnäktenskap eller könsstympas utomlands. Statens medieråd har fått i uppdrag att identifiera och sammanställa metoder för att motverka rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott på nätet bland barn och unga (A2021/00972). Regeringen beslutade i januari 2021 om en handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Denna handlingsplan avser att ytterligare förstärka arbetet för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Handlingsplanen kompletterar den befintliga strategin för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck och kraftsamlar arbetet med konkreta åtgärder för perioden 2020-2023 (A2021/00140). Under 2022 har Regeringen avsatt 125 miljoner kronor för åtgärder mot hedersförtryck. Inom ramen för satsningen har Jämställdhetsmyndigheten fått i uppdrag att genomföra informationsinsatser i syfte att höja kunskapen om vilka konsekvenser våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck kan få i arbetslivet samt redogöra för vilka regelverk som aktualiseras (A2022/00389). Därtill har regeringen beviljat Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) 25 000 000 kr för att utveckla kvinnofridsarbetet med fokus på hedersrelaterat våld och förtryck genom att stärka och utveckla jämställhetsarbetet i kommuner och regioner (A2021/02264). Den 24 februari 2022 beslutade regeringen om propositionen Ett särskilt brott för hedersförtryck (prop. 2021/22:138). Brottet innebär att en särskild strängare straffskala införs för den som upprepat begår vissa brottsliga gärningar mot en person med ett hedersmotiv och där gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet och varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juni 2022. Under 2022 inrättades även det nationella centret mot hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen i Östergötlands län (förordning (2022:1345 om nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck). Vidare har Socialstyrelsen fått i uppdrag att långsiktigt stödja kommunerna i deras arbete med att hjälpa våldsutsatta att ordna stadigvarande boende (A2022/00528, A2022/01029). Socialstyrelsen har även fått i uppdrag att fortsatt stödja genomförandet inom vård och omsorg av den nationella strategin för att förbygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, inbegripet hedersrelaterat våld och förtryck (A2022/01028). Regeringen har även gett Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket och Socialstyrelsen i fortsatt uppdrag att 2022-2024 gemensamt verka för ökad upptäckt av bl.a. hedersrelaterat våld och förtryck i särskilda klientgrupper (A2022/00842). Regeringen har även beslutat om ett nationellt våldsförebyggande program (A2022/00839). Inom ramen för programmet har regeringen bl.a. beslutat att inrätta ett nytt statsbidrag för förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, sexuellt våld, hedersrelaterat våld och förtryck, och prostitution och människohandel för sexuella ändamål (förordning (2022:722) om statsbidrag för visst våldsförebyggande arbete). I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg. omr. 13 avsnitt 5.5 s. 66) framgår att arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck intensifieras genom en kraftigt förstärkt långsiktig satsning. Det framgår vidare i budgetpropositionen att skyddet mot hedersrelaterat våld och förtryck bör stärkas och breddas samtidigt som stödet till utsatta förbättras. Förändringar i läroplanerna för grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen gällande kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer började tillämpas från höstterminen 2022. Förändringarna syftar bl.a. till att stärka elevernas förmåga att göra medvetna och självständiga val och till att stärka skolans arbete mot rasism, sexism och hedersrelaterat våld och förtryck. Även ett förtydligat jämställdhetsuppdrag i läroplanerna för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen började tillämpas från höstterminen 2022 (SKOLFS 2010:37, 250, 251, 255, SKOLFS 2011:144, SKOLFS 2013:148). Bland annat utifrån ändringarna i läroplanen har även kursplanerna i vissa ämnen reviderats och fått tydligare skrivningar om sexualitet, samtycke och relationer. Även dessa förändringar tillämpas från höstterminen 2022 och avser grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan. Forum för levande historia har i sitt regleringsbrev för 2023 (Ku2022/01893) fått i fortsatt uppdrag att erbjuda fortbildning och kunskapshöjande insatser om olika former av rasism och intolerans i historien och i dag, vilket även omfattar homofobi, bifobi och transfobi, till skolans personal ochndra relevanta yrkesgrupper. Forum för levande historia ska också enligt sitt regleringsbrev för 2023 vara en av flera strategiska myndigheter med uppdrag att i sin verksamhet främja hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 5, 8 och 11. Riksmötet 2017/18 6. Rskr. 2017/18:91 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:KrU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ku 28), 2018/19:75 (Ku 19), 2019/20:75 (Ku 15), 2020/21:75 (Ku 10) och 2021/22:75 (Ku 8). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om donation av föremål*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utreda förutsättningarna för statliga museer att kunna donera föremål genom gåvor även utanför det allmänna museiväsendet (bet. 2017/18:KrU1 s. 78). Se redogörelse under rskr. 2016/17:281 punkt 3. Punkten är slutbehandlad. Punkt 10 om former för samverkan och inflytande inom filmområdet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att skyndsamt utreda hur parts- och branschsamverkan inom filmområdet kan utvecklas sedan modellen med ett gemensamt filmavtal har slutat att gälla (bet. 2017/18:KrU1 s. 79). Se redogörelse under rskr. 2015/16:289 punkt 7. Punkten är inte slutbehandlad. 7. Rskr. 2017/18:151 Minoritetsfrågor Mot. 2017/18:3117 yrkandena 1-3, bet. 2017/18:KU32 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ku 21), 2019/20:75 (Ku 16), 2020/21:75 (Ku 11) och 2021/22:75 (Ku 9). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om arbete mot antisemitism*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om arbete mot antisemitism (bet. 2017/18:KU32 s. 6 f.). Flera satsningar mot antisemitism pågår, bl.a. inom ramen för politiken för nationella minoriteter och regeringens nationella plan mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott (prop. 2021/22:1 utg.omr. 1 avsnitt 11.3.2 s. 79 och utg.omr. 13, avsnitt 4.5 s. 41 - 42). Med anledning av Malmö internationella forum för hågkomst av Förintelsen, som ägde rum i oktober 2021, har regeringen presenterat åtaganden som Sverige kommer att genomföra. Sveriges åtaganden består av åtgärder för att främja hågkomst av Förintelsen och bekämpa antisemitism, antiziganism och andra former av rasism genom bl.a. satsningar på utbildning, forskning, säkerhet, rättsväsendet och stärkt lagstiftning (prop. 2021/22:1 utg.omr. 1 avsnitt 10.5 s. 61-62). Som exempel tillförs Statens historiska museer medel för att inrätta ett nytt museum om Förintelsen (prop. 2021/22:1 utg.omr. 17 avsnitt 11.5 s. 102). Ytterligare ett exempel är att Statens skolverk tillförs medel för insatser i syfte att förebygga antisemitism och andra former av rasism i bl.a. skolan (prop. 2021/22:1 utg.omr. 13 avsnitt 4.5 s. 42). I budgetpropositionen för 2023 redovisade regeringen ytterligare insatser för bekämpande av antisemitism (prop. 2022/23:1 utg. omr. 1 avsnitt 10.3.3 s. 60-61). Bland insatserna finns direktiv till en parlamentariskt sammansatt kommitté att ta ställning till om det bör införas ett särskilt straffansvar för offentligt urskuldrande, förnekande eller flagrant förringande av Förintelsen och vissa andra brott (dir. 2021:87 och 2022:55). Vidare redogjordes för ett åtgärdsprogram (A2022/00999) för arbetet mot antisemitism, en utredning om en nationell strategi för stärkande av judiskt liv i Sverige och en höjning av statsbidraget för säkerhetshöjande åtgärder till trossamfund och oganisatiner inom det civila samhället. Frågor om antisemitism och judisk säkerhet har också tagits upp i samband med de regelbundna samråd som genomförs med judiska organisationer på inbjudan från regeringen. Mot denna bakgrund bedömde regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat (prop. 2022/23:1, utg.omr 1, avsnitt 10.3.3 s. 60-61). Regeringen framhöll dock avsikten att fortsätta arbetet mot antisemitism. Punkten är slutbehandlad. 8. Rskr. 2017/18:214 Kultur och fritid för barn och unga Mot. 2017/18:3068 yrkande 5 och delvis mot. 2017/18:3071 yrkandena 2 och 3, bet. 2017/18:KrU6 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (Ku 22) , 2019/20:75 (Ku 17), 2020/21:75 (Ku 12) och 2021/22:75 (Ku 10). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 8 om skapande skola*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att vidareutveckla Skapande skola (bet. 2017/18:KrU6 s. 21). Regeringen gav i mars 2019 ett uppdrag till Statens kulturråd att genomföra en översyn av hur statsbidraget till kulturell verksamhet i skolan, Skapande skola, kan utvecklas i syfte att nå fler och nya grupper av barn och unga (Ku2019/00624). I uppdraget ingick att analysera orsakerna till att mindre kommuner och friskolor inte söker medel i samma utsträckning som större kommuner respektive kommunala skolor. Uppdraget redovisades till regeringen den 28 november 2019 (Ku2019/01974). Av Statens kulturråds rapport Översyn av Skapande skola: En analys av bidragets utvecklingsbehov framgår bl.a. att alla huvudmän inte söker bidraget eller känner till dess syfte. Vidare bekräftas att mindre huvudmän, såväl kommunala som fristående, i lägre utsträckning tar del av bidraget, framför allt för att de saknar den administrativa kapaciteten. Mot denna bakgrund åtog sig Statens kulturråd att förenkla ansöknings- och uppföljningsprocessen, möjliggöra för huvudmännen att söka i samverkan samt utveckla riktade informationsinsatser till målgruppen för att öka kännedomen om bidraget. I enlighet med Statens kulturåds översyn bedömde regeringen i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg. omr. 17 avsnitt 4.5 s. 34) därefter att målgruppen för bidraget bör begränsas till att enbart omfatta förskoleklass, grundskola och motsvarande skolformer. Den 10 december 2020 beslutade regeringen om ändringar i förordningen (2007:1436) om statsbidrag till kulturell verksamhet i skolan (förordningen [2020:1203] om ändring i förordningen [2007:1436] om statsbidrag till kulturell verksamhet i skolan). I tillägg till denna förändring av målgruppen, och i syfte att öka Skapande skolas genomslagskraft, föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2021 även att avsätta ytterligare 25 miljoner kronor årligen till anslaget för Skapande skola, från 2021 till och med 2023 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 17 avsnitt 4.6 s. 38). Regeringen gav i regleringsbrevet för 2021 därutöver Staten kulturråd i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att Skapande skola ska nå fler barn och unga, i linje med de rekommendationer som framfördes i myndighetens rapport Översyn av skapande skola: En analys av bidragets utvecklingsbehov (Ku2019/01974). I årsredovisningen 2021 för Statens kulturråd (Ku2022/00391) framkom att myndighetens arbete med att utveckla bidraget bl.a. resulterat i framtagandet av ett nytt och förenklat ansökningsförfarande. Statens kulturråd lyfte därutöver fram i budgetunderlaget för 2023-2025 (Ku2022/00500) ett behov av att förenkla och tydliggöra bidragets syfte och villkor. Myndigheten framhöll att syftet upplevs som svårtolkat och att det i sin tur kan vara en orsak till att skolhuvudmän inte söker bidraget. Myndigheten bedömde också i budgetunderlaget att villkoren bör förenklas för att minska den administrativa bördan för skolhuvudmän. Den 25 augusti 2022 beslutade regeringen om ändringar i förordningen (2007:1436) om statsbidrag till kulturell verksamhet i skolan (förordningen [2022:1394] om ändring i förordningen [2007:1436] om statsbidrag till kulturell verksamhet i skolan). Ändringarna innebar i huvudsak att ändamålet och villkoren för bidraget har tydliggjorts och förenklats för skolhuvudmän genom att bl.a. ta bort kravet på en handlingsplan. I budgetpropositionen 2023 gjorde regeringen bedömningen att förutsättningarna och möjligheterna har stärkts för fler skolhuvudmän att ta del av bidraget och att fler liksom nya grupper av barn och unga därigenom kan nås. Mot denna bakgrund ansåg regeringen i budgetpropositionen att tillkännagivandet är tillgodosett och slutbehandlat (prop. 2022/23:1 utg.omr. 17 avsnitt 4.3 s. 26). Punkten är slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2021/22 9. Rskr. 2021/22:85 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2021/22:1, mot. 2021/22:3962 och 4162, bet. 2021/22:KrU1 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Ku 24) Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om former för samverkan och inflytande inom filmområdet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att skyndsamt utreda hur parts- och branschsamverkan inom filmområdet kan utvecklas (bet. 2021/22:KrU1 s. 57 f.). Se redogörelse under rskr. 2015/16:289 punkt 7 samt under rskr. 2017/18:91 punkt 10. Punkten är inte slutbehandlad. 10. Rskr. 2021/22:133 En konsultationsordning i frågor som rör det samiska folket Prop. 2021/22:19, bet. 2021/22:KU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 27 januari 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 66, 67, 68 och 69). 11. Rskr. 2021/22:142 Extra ändringsbudget för 2022 - Ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, medel för testning och smittspårning samt åtgärder på skatteområdet och andra områden med anledning av coronaviruset Prop. 2021/22:86, bet. 2021/22:FiU16 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om ändringar i statens budget för 2022, b) Den 7 februari 2022 beslutade regeringen om ändringar av regleringsbrev inom utgiftsområde 17 för anslag 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, anslag 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet, anslag 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner, anslag 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer, anslag 8:2 Centrala museer: Stiftelser, anslag 8:3 Bidrag till vissa museer och anslag 10:1 Filmstöd. Den 10 februari 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev inom utgiftsområde 17 för anslag 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler. Den 10 februari 2022 beslutade regeringen förordningen (2022:108) om ändring i förordningen (2016:1367) om statsbidrag till allmänna samlingslokaler. Punkten är slutbehandlad. 12. Rskr. 2021/22:171 Extra ändringsbudget för 2022 - Slopad karenstid för stöd vid korttidsarbete, förstärkt evenemangsstöd och andra åtgärder med anledning av coronaviruset samt kompensation till hushållen för höga elpriser Prop. 2021/22:113, bet. 2021/22:FiU44 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om ändringar i statens budget för 2022, a): Den 3 mars 2022 beslutade regeringen förordningen (2022:145) om statsbidrag med anledning av covid-19 till vissa organisationer som bedriver verksamhet som riktar sig till människor i socialt särskilt utsatta situationer. Punkten är slutbehandlad. 13. Rskr. 2021/22:265 Kulturarvsfrågor Mot. 2021/22:2601 yrkande 5, 3217 yrkande 8, 3369 yrkande 3, 3792 yrkande 13, 4003 yrkande 12, 4109 yrkande 3, 4162 yrkande 8 och delvis 3355 yrkande 11, bet. 2021/22:KrU6 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om identifiering, repatriering och restitution av samiska kvarlevor och föremål*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör utreda de juridiska, ekonomiska och praktiska förutsättningarna för att nå ett sammanhållet regelverk för identifiering och återbördande av samiska föremål och kvarlevor (bet. 2021/22:KrU6 s.11 f.). Riksantikvarieämbetet har i sitt regleringsbrev för 2023 (Ku2022/01857 [delvis], Ku2022/01884) fått i uppdrag att analysera och beskriva hur nuvarande juridiska, ekonomiska och praktiska förutsättningar möjliggör, eller utgör ett hinder, för processen att identifiera och återbörda samiska föremål och mänskliga kvarlevor. Myndigheten ska även undersöka förutsättningarna för ett sammanhållet regelverk kring detta. Uppdraget ska genomföras i samverkan med bland andra Sametinget. En redovisning av uppdragets första del ska lämnas till Kulturdepartementet senast den 6 oktober 2023, medan hela uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 14. Rskr. 2021/22:287 Bättre villkor för kommersiell radio Prop. 2021/22:163, bet. 2021/22:KU37 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 maj 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 459 och 460). 15. Rskr. 2021/22:467 Extra ändringsbudget för 2022 - Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina Prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, ändrade och nya anslag samt ändrade beställningsbemyndiganden, a): Den 28 juni 2022 beslutade regeringen förordningen (2022:1212) om statsbidrag till vissa organisationer som arbetar med mottagande av människor från Ukraina som söker skydd i Sverige. Den 28 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 inom utgiftsområde 17 för anslag 13:5 Insatser för den ideella sektorn. Den 30 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 inom utgiftsområde 1 för anslag 3:1 Sametinget. Den 30 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 inom utgiftsområde 17 för anslag 9:2 Stöd till trossamfund. Den 18 augusti 2022 beslutade regeringen om ändringar av regleringsbrev för budgetåret 2022 med beställningsbemyndigande inom utgiftsområde 17 för anslag 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2022/23 16. Rskr. 2022/23:26 Ökad insyn i ägandet av radio- och tv-företag Prop. 2021/22:262, bet. 2022/23:KU13 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 1 december 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1669 och 1670). 17. Rskr. 2022/23:30 Riksrevisionens rapport om statens krisstöd till idrott och kultur under coronapandemin Skr. 2021/22:283, bet. 2022/23:KrU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 15 december 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 18. Rskr. 2022/23:58 Höständringsbudget för 2022 Prop. 2022/23:2, bet. 2022/23:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Om utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid: Den 15 december 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Riksgäldskontoret. Punkten är slutbehandlad. 19. Rskr. 2022/23:63 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:KU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, a) Anslagen för 2023: Den 19 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende anslagen 3:1 Sametinget, 6:1 Allmänna val och demokrati, 6:4 Valmyndigheten, 6:5 Stöd till politiska partier, 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter, 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer, 8:1 Mediestöd och anslag 8:2 Myndigheten för press, radio och tv. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 19 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 med beställningsbemyndiganden för anslagen 6:5 Stöd till politiska partier och 8:1 Mediestöd. Punkten är slutbehandlad. 20. Rskr. 2022/23:73 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:KrU1 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17, a) Anslagen för 2023: Den 19 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev och i förekommande fall ytterligare riktlinjer för budgetåret 2023 för anslagen 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet, 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler, 1:7 Myndigheten för kulturanalys, 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner, 2:3 Statens musikverk, 3:2 Myndigheten för tillängliga medier, 3:3 Institutet för språk och folkminnen, 4:1 Statens konstråd, 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön, 4:3 Nämnden för hemlöjdsfrågor, 5:1 Konstnärsnämnden, 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer, 6:1 Riksarkivet, 7:1 Riksantikvarieämbetet, 7:2 Bidrag till kulturmiljövård, 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning, 7:4 Bidrag till arbetslivsmuseer, 8:1 Centrala museer: Myndigheter, 8:2 Centrala museer: Stiftelser, 8:3 Bidrag till vissa museer, 8:4 Forum för levande historia, 8:5 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål, 10:1 Filmstöd, 11:1 Sändningar av TV Finland, 11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen, 11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet, 11:4 Statens medieråd och 11:5 Stöd till taltidningar. Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 för anslagen 9:1 Myndigheten för stöd till trossamfund, 9:2 Stöd till trossamfund, 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet, 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken, 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler, 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer och anslag 13:5 Insatser för den ideella sektorn. Den 22 december beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 för anslagen 1:1 Statens kulturråd, 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, 1:3 Skapande skola, 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet, 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål, 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter och anslag 4:4 Bidrag till bild- och formområdet. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 17, b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 19 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 med beställningsbemyndiganden för anslagen 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler, 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer och 7:2 Bidrag till kulturmiljövård. Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 med beställningsbemyndiganden för anslagen 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet, 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler och 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer. Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 med beställningsbemyndiganden för anslagen 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet, 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål, 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter och 4:4 Bidrag till bild- och formområdet. Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för Riksgäldskontoret för budgetåret 2023 med villkor att tillhandahålla Kungliga Dramatiska teatern AB en låneram som uppgår till 70 000 000 kronor för investeringar i ett nytt övermaskineri, att tillhandahålla Stiftelsen Nordiska museet en låneram som uppgår till 77 300 000 kronor för investeringar i tillgänglighetsanpassningar och andra infrastrukturella förstärkningar av huvudbyggnaden, att tillhandahålla Stiftelsen Skansen en låneram som uppgår till 80 000 000 kronor för investeringar i bl.a. tillgänglighetsanpassningar och att tillhandahålla Stiftelsen Tekniska museet en låneram som uppgår till 95 000 000 kronor för investeringar i byggnaden av den nya visualiseringsdomen Stockholm Wisdome. Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst, a) Lagförslag: Den 19 december 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1820). Punkt 2 om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst, b) Medelstilldelning för 2023 till Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB: Medelstilldelningen och villkoren för utbetalningarna till public service-bolagen för 2023 regleras i lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänheten tjänst och i förordningen (2018:1897) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst. Den av riksdagen beslutade medelstilldelningen för perioden 2020-2025 är fastställd i regeringens beslut om medelsvillkor avseende Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB (Ku2019/02009, Ku2019/02010 och Ku2019/02011). Punkten är slutbehandlad. Punkt 3 om justerad inriktning för Forum för levande historia: Frågan bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 3. 2.10 Arbetsmarknadsdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 2009/10 1. Rskr. 2009/10:275 Trygghetssystem för företagare - arbetslöshetsförsäkringen Prop. 2009/10:120, bet. 2009/10:AU13 Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (A 7), 2011/12:75 (A 3), 2012/13:75 (A 3), 2013/14:75 (A 3), 2014/15:75 (A 3), 2015/16:75 (A 3), 2016/17:75 (A 3), 2017/18:75 (A 3), 2018/19:75 (A 2), 2019/20:75 (A 2), 2020/21:75 (A 1) och 2021/22:75 (A 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om uppdragstagare och arbetslöshetsförsäkringen*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör låta analysera uppdragstagarnas ställning i arbetslöshetsförsäkringen och återkomma till riksdagen i frågan. Därmed har riksdagen delvis bifallit motion 2009/10:Sf13. Den 2 december 2010 tillsatte regeringen en utredning om uppdragstagares rätt till ersättning i arbetslöshetsförsäkringen (dir. 2010:128). Utredningen överlämnade den 16 juni 2011 betänkandet Uppdragstagare i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2011:52) som remissbehandlades under hösten 2011. Betänkandet tog bl.a. upp frågan i vad mån en uppdragstagare ska betraktas som arbetstagare eller företagare. Regeringen beslutade den 13 september 2012 tilläggsdirektiv till Kommittén om hållbara försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet (S 2010:04). Uppdraget redovisades den 2 mars 2015 i betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). Betänkandet har därefter remissbehandlats. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2016 att man avsåg att se över delar av arbetslöshetsförsäkringen. I budgetpropositionen för 2017 aviserades att det återstår ytterligare utredningsinsatser för att se över om och hur uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen kan användas inom arbetslöshetsförsäkringen. Den 22 februari 2018 tillsatte regeringen en utredning om en ny effektivare arbetslöshetsförsäkring för fler, grundad på inkomster (dir. 2018:8). I direktiven anges bl.a. att personer som vare sig är anställda eller företagare, som t.ex. uppdragstagare, har svårt att förutse sitt försäkringsskydd och att det behöver skapas förutsebarhet för den som förvärvsarbetar oavsett i vilken form förvärvsarbetet utförs. Regeringen beslutade den 19 juni 2019 och 30 april 2020 om tilläggsdirektiv. Utredningen överlämnade den 16 juni 2020 betänkandet Ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2020:37). Betänkandet remissbehandlades under sommaren och hösten 2020. Ytterligare beredningsunderlag har inhämtas genom promemorian Arbetslöshetsförsäkringen och förvaltningslagen (Ds 2021:24). I promemorian lämnas förslag till ändringar i betänkandets förslag till lag om arbetslöshetsförsäkring. Promemorian remitterades den 30 juli 2021. Remisstiden löpte ut den 15 oktober 2021. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2010/11 2. Rskr. 2010/11:279 Arbetslöshetsförsäkringen Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2010/11:AU9 Tidigare redovisad, se skr. 2011/12:75 (A 10), 2012/13:75 (A 6), 2013/14:75 (A 6), 2014/15:75 (A 4), 2015/16:75 (A 4), 2016/17:75 (A 4), 2017/18:75 (A 4), 2018/19:75 (A 3), 2019/20:75 (A 3), 2020/21:75 (A 2) och 2021/22:75 (A 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om allmänna villkor för ersättning i arbetslöshetsförsäkringen*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag som ger arbetslösa rätt att begränsa sitt arbetssökande under de första 100 dagarna. Därmed har riksdagen bifallit motion 2010/11:A379.. Regeringen beslutade den 13 september 2012 tilläggsdirektiv till Kommittén om hållbara försäkringar vid sjukdom och arbetslöshet (S 2010:04). Uppdraget redovisades den 2 mars 2015 i betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). Betänkandet har därefter remissbehandlats. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2016 att den avser att se över delar av arbetslöshetsförsäkringen. I budgetpropositionen för 2017 aviserades att det återstår ytterligare utredningsinsatser för att se över om och hur uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen kan användas inom arbetslöshetsförsäkringen. Den 22 februari 2018 tillsatte regeringen en utredning om en ny effektivare arbetslöshetsförsäkring för fler, grundad på inkomster (dir. 2018:8). Regeringen beslutade den 19 juni 2019 och 30 april 2020 om tilläggsdirektiv. Utredningen överlämnade den 16 juni 2020 betänkandet Ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2020:37). Betänkandet remissbehandlades under sommaren och hösten 2020. Ytterligare beredningsunderlag har inhämtas genom promemorian Arbetslöshetsförsäkringen och förvaltningslagen (Ds 2021:24). I promemorian lämnas förslag till ändringar i betänkandets förslag till lag om arbetslöshetsförsäkring. Promemorian remitterades den 30 juli 2021. Remisstiden löpte ut den 15 oktober 2021. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2017/18 3. Rskr. 2017/18:29 Utvidgat skydd mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet Prop. 2016/17:220, bet. 2017/18:AU3 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (Ku 25), 2018/19:75 (Ku 18), 2019/20:75 (A 7), 2020/21:75 (A 3) och 2021/22:75 (A 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om utvärdering av det utvidgade skyddet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör utvärdera det utvidgade skyddet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet. Lagändringen trädde i kraft den 1 maj 2018. Regeringen har i regleringsbrevet för Diskrimineringsombudsmannen för budgetåret 2022 begärt att myndigheten ska redovisa antalet anmälningar i form av bristande tillgänglighet som inkommit till myndigheten från den 1 maj 2018 och som avser tillhandahållande av varor och tjänster för företag med färre än tio anställda. Därutöver ska myndigheten redovisa sin bedömning hur det utvidgade skyddet mot diskriminering i form av bristande tillgänglighet som trädde i kraft den 1 maj 2018 har fallit ut för de personer som bestämmelsen är avsedd att skydda. Redovisningen lämnas i Diskrimineringsombudsmannens årsredovisning för 2022. Regeringen avser att återkomma till riksdagen efter myndighetens redovisning. Punkten är inte slutbehandlad. 4. Rskr. 2017/18:148 Offentlighet, sekretess och integritet Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2017/18:KU38 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (A 8), 2019/20:75 (A 8), 2020/21:75 (A 4) och 2021/22:75 (A 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om tystnadsplikt för tolkar*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör se över regelverket när det gäller tystnadsplikt för tolkar. Riksdagen har därmed delvis bifallit motionen 2017/18:51. Tolkutredningen överlämnade den 11 december 2018 betänkandet Att förstå och bli förstådd - ett reformerat regelverk för tolkar i talade språk (SOU 2018:83). Betänkandet remissbehandlades under våren 2019. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 5. Rskr. 2017/18:172 Integration Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2017/18:AU7 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (A 11), 2019/20:75 (A 9), 2020/21:75 (A 5) och 2021/22:75 (A 5). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 5 om stärkta aktivitetskrav under etableringstiden*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör stärka aktivitetskraven under etableringstiden genom att i större omfattning sänka etableringsersättningen för den som utan giltigt skäl inte deltar i etableringsinsatser. Riksdagen har därmed bifallit motion 2017/18:3177 och delvis bifallit motionerna 2017/18:2815 och 2017/18:3650. Regeringen gav Arbetsförmedlingen i uppdrag i regleringsbrev för 2020 att redovisa och analysera aktivitetsgraden samt förekomsten av sanktioner inom etableringsprogrammet. I analysen skulle en jämförelse med övriga jämförbara arbetsmarknadspolitiska program ingå. Arbetsförmedlingen skulle även beskriva hur myndigheten arbetar med att höja aktivitetsgraden och stärka kontrollfunktionen inom etableringsprogrammet. Uppdraget redovisades den 8 maj 2020. Av redovisningen framgår att Arbetsförmedlingen generellt har stärkt kontrollfunktionen gällande individersättningar, bl.a. genom att inrätta en koncentrerad kontrollfunktion för att separera det kontrollerande uppdraget från det stödjande och matchande uppdraget. Det innebär att Arbetsförmedlingen centralt utreder och beslutar om avstängning från rätt till ersättning för programdeltagare. Regeringen beslutade i regleringsbrevet för 2021 att Arbetsförmedlingens mål bl.a. är att stärka det samlade kontrollarbetet. Återrapportering av arbetet skedde i samband med årsredovisningen för 2021. Regeringen gav även Arbetsförmedlingen i uppdrag att införa ett intensivår inom etableringsprogrammet, i syfte att påskynda nyanländas inträde på arbetsmarknaden (A2020/00220 och A2020/02108). Återrapportering skedde i januari 2022. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 14, avsnitt 4.3.2, s. 26) gjordes bedömningen att tillkännagivandet är slutbehandlat, mot bakgrund av tidigare vidtagna åtgärder. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2018/19 6. Rskr. 2018/19:300 Riksrevisionens rapport om jämställdhetsintegrering av integrationspolitiken Skr. 2018/19:97, bet. 2018/19:AU14 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (A 17), 2020/21:75 (A 7) och 2021/22:75 (A 7). Skrivelsen är slutbehandlad. Om Riksrevisionens rapport om jämställdhetsintegrering av integrationspolitiken*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen bör införa ett nytt jämställdhetspolitiskt delmål om integration (bet. 2018/19:AU14 s. 8) och därmed bifallit motion 2018/19:3082. Den 25 maj 2022 beslutade regeringen att tillsätta en utredning om Förbättrad arbetsmarknadsetablering för utrikes födda kvinnor (dir. 2022:42). Den särskilda utredaren har fått i uppdrag att utreda hur jämställdhetsperspektivet kan synliggöras i integrationspolitiken. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2023. Tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2019/20 7. Rskr. 2019/20:128 Arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2019/20:AU4 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (A 23), 2020/21:75 (A 8) och 2021/22:75 (A 8). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 6 om översyn av Samhalls uppdrag*: Riksdagen har tillkännagett vad utskottet anför om att regeringen ska göra en översyn av Samhalls uppdrag så att Samhall återgår till sitt grunduppdrag när det gäller personer med fysiska och intellektuella funktionsnedsättningar. Därmed har riksdagen bifallit motionen 2019/20:2742 yrkande 18 och delvis bifallit motionerna 2019/20:819 yrkande 23 och 2019/20:3190 yrkande 11. Regeringen har reviderat Samhalls ekonomiska mål och infört uppdragsmål avseende engagerade medarbetare respektive sysselsättningsgraden inom bolaget, vilket redovisades i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 14 avsnitt 4.4.3). Vid bolagsstämman i april 2022 beslutades dels målnivåer för dessa uppdragsmål (engagemangsindex och sysselsättningsgrad), dels ett nytt uppdragsmål om arbetsmiljön inklusive målnivå (arbetsmiljöindex). Vidare har Samhalls del av anslaget 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. ökats med 400 miljoner kronor per år fr.o.m. 2021 i syfte att underlätta för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga att få jobb samt för att upprätthålla det arbetsmarknadspolitiska uppdraget och en sund kapitalstruktur i bolaget. Regeringen har även reviderat Samhalls ägaranvisning. I ägaranvisningen anges att bolaget i syfte att möjliggöra en bred tillgång på arbetsuppgifter anpassade för olika medarbetares behov över tid bör öka affärsmöjligheterna inom ett flertal branscher. Vidare har det förtydligats att en ökad omsättning syftar till att skapa tillräckligt många arbetstillfällen. Regeringen har även tagit bort kravet på fortsatta strukturella förändringar i syfte att minska kostnaderna för produktionen, men med betoning på värdet av god kostnadskontroll. Även styrningen på förädlingsvärdets tillväxt har avskaffats. Vidare lämnades flera uppdrag till Arbetsförmedlingen i regleringsbrevet för 2021. Uppdrag 7 omfattade att se över definitionen och målnivån för prioriterade grupper, uppdrag 8 avsåg förekomst av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, uppdrag 9 avsåg anvisningar till skyddat arbete hos Samhall och uppdrag 10 avsåg kunskaper i svenska och förekomsten av en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Uppdragen har återrapporterats. Under 2021 beslutades ändringar i förordningen (2017:462) om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som innebär att regelverket för anvisningarna till skyddat arbete förtydligas. För att anvisas till skyddat arbete ska en persons arbetsförmåga vara så nedsatt till följd av en funktionsnedsättning att personen inte kan få något annat arbete och deras behov inte kunnat tillgodoses genom andra insatser. I regleringsbrevet för 2022 avseende Arbetsförmedlingen angavs att minst hälften av de som rekryteras till skyddat arbete hos Samhall ska komma från de prioriterade grupper som Samhall och Arbetsförmedlingen gemensamt definierat, vilket är en högre andel än tidigare år. Regeringen har konstaterat att det är angeläget att Arbetsförmedlingen arbetar med att åtgärda identifierade brister och att det är positivt att flera åtgärder har initierats. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 14, avsnitt 4.3.3, s. 31-32) gjordes bedömningen att tillkännagivandet var slutbehandlat, genom de tidigare vidtagna åtgärderna. Punkten är slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2020/21 8. Rskr. 2020/21:215 Extra ändringsbudget för 2021 - Vissa ändrade regler inom sjukförsäkringen Prop. 2020/21:78, bet. 2020/21:FiU41 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (A 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om rätt till arbetslöshetsersättning i samband med verksamhet i begränsad omfattning*: Riksdagen har tillkännagett det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör se över reglerna om enskilda näringsidkares rätt till arbetslöshetsersättning i samband med verksamhet i begränsad omfattning (bet. 2020/21:FiU41 s. 14). Betänkandet Ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2020:37) har remissbehandlats under sommaren och hösten 2020. Ytterligare beredningsunderlag har inhämtas genom promemorian Arbetslöshetsförsäkringen och förvaltningslagen (Ds 2021:24). I promemorian lämnas förslag till ändringar i betänkandets förslag till lag om arbetslöshetsförsäkring. Promemorian remitterades den 30 juli 2021. Remisstiden löpte ut den 15 oktober 2021. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 9. Rskr. 2020/21:242 Redovisning av åtgärder i enlighet med målsättningarna i det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott Skr. 2020/21:63, bet. 2020/21:JuU17 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (A 16). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om hjälplinjen vid oönskad sexualitet (Preventell)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om hjälplinjen vid oönskad sexualitet (Preventell) (bet. 2020/21:JuU17 s. 17). Regeringen har i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 13, avsnitt 5.5, s. 85 och utg.omr. 16, avsnitt 6.6.64, s. 245-246) gett långsiktiga finansiella förutsättningar för ökad kunskap inom området och för verksamheten med Preventell. I regleringbrevet för 2022 och 2023 har 5 miljoner kronor fördelats från anslag 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor till Karolinska Institutet. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. 10. Rskr. 2020/21:346 Våldsbrott och brottsoffer Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2020/21:JuU27 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (A 18). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om kunskap om våld i nära relationer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör säkerställa att de som ofta kommer i kontakt med offer för våld i nära relationer har relevanta kunskaper inom området (bet. 2020/21:JuU27 s. 13 f.). Regeringen har tidigare vidtagit åtgärder inom området, t. ex genom att fördela medel till kommuner och regioner som kan användas för kompetensutveckling. Regeringen har även gett ett uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten att samla och sprida kunskap i form av ett praktiskt inriktat metodstöd till arbetsgivare om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck och dess konsekvenser i arbetslivet. Vidare finns frågan med i regeringens åtgärdspaket för att intensifiera arbetet mot mäns våld mot kvinnor som presenterades och publicerades på regeringens hemsida den 16 juni 2021. Punkt 38 i åtgärdspaketet handlar om förbättrad kompetens hos yrkesverksamma som möter våldsutsatta. För att säkerställa att de som ofta kommer i kontakt med offer för mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer har relevanta kunskaper har flera uppdrag beslutats. Det handlar exempelvis om ett myndighetsgemensamt uppdrag för att utveckla arbetet för ökad upptäckt av våld (beslutat den 7 juli 2022, A2022/00842) och Socialstyrelsens uppdrag att stödja genomförandet inom vård och omsorg av den nationella strategin för att förbygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor (beslutat den 2 juni 2022, A2022/01028). Vidare har Polismyndigheten i uppdrag att stärka kompetensen hos polisanställda för att bemöta personer med psykisk ohälsa i ärenden om brott i nära relation, vilket beslutades den 7 juli 2022 (Ju2022/02417). Ett permanent nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck har inrättats, se förordningen (2022:1345) om nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck. Länsstyrelsernas regionala uppdrag inom mäns våld mot kvinnor har permanentats från 2021. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 4, avsnitt 3.7, s. 50-51) bedömde regeringen att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 5 om kartläggning av dödligt våld i nära relationer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att det bör tillsättas en kartläggning av dödligt våld i nära relationer (bet. 2020/21:JuU27 s. 13 f.). Utredningar enligt lagen (2007:606) om utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall bedrivs av Socialstyrelsen, vilket följer av förordningen (2007:748) om utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall. Dessa utredningar är sektorsövergripande och rör inte endast socialtjänsten utan samtliga berörda myndigheters arbete. I februari 2022 redovisade Socialstyrelsen resultatet av sådana utredningar som genomförts 2018-2021, inbegripet den typ av uppgifter som riksdagen efterlyser. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 9, avsnitt 6.3, s. 148) bedömde regeringen att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 11. Rskr. 2020/21:367 Riksrevisionens rapport om statens insatser mot exploatering av arbetskraft Skr. 2020/21:169, bet. 2020/21:AU12 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (A 22). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om ändrade sekretessregler för att motverka exploatering av arbetskraft*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen senast den 1 april 2022 bör återkomma med förslag på hur sekretessreglerna kan ändras för att motverka exploatering av arbetskraft och förbättra möjligheten till myndighetssamverkan i dessa frågor. Den 20 juni 2021 beslutade Finansdepartementet att tillsätta en utredning för att utvärdera möjligheterna till informationsutbyte mellan myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor (Fi2021:B). Den 31 januari 2022 överlämnade utredningen delrapporten Informationsutbyte för att säkerställa beslutsunderlag vid utbetalningar från välfärdssystemen och för samverkan vid kontroll av arbetsplatser - Kartläggning av behov för myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor (Fi2021/02991). Uppdraget slutredovisades i juni 2022 genom departementspromemorian Utökat informationsutbyte (Ds 2022:13). Promemorian remitterades den 24 augusti 2022. Remisstiden löpte ut den 24 november 2022. Ärendet bereds inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2021/22 12. Rskr. 2021/22:10 Samhall Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:AU4 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (A 26). Skrivelsen är slutbehandlad. Om Samhall*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör tillsätta en extern utredning om Samhall och återkomma till riksdagen med en redovisning av resultatet (bet. 2021/22:AU4 s. 5 f.). Enligt arbetsmarknadsutskottet bör utredningen bl.a. se över om Samhalls verksamhet är ändamålsenlig för uppdraget och målgruppen enligt bolagsordningen och ägaranvisningen och om samverkan med Arbetsförmedlingen är ändamålsenlig samt om Samhall lever upp till de lagstadgade kraven på ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Den 29 april 2022 fattade Riksrevisionen ett beslut om att genomföra en granskning av Samhall och om Samhall uppfyller sitt samhällsuppdrag. Riksrevisionens granskning ska vara klar i juni 2023. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 14, avsnitt 4.3.3, s. 32-33) bedömde regeringen att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 13. Rskr. 2021/22:247 Kriminalvårdsfrågor Motioner från allmänna motionstiden, bet. 2021/22:JuU25 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om hjälplinjen vid oönskad sexualitet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om hjälplinjen vid oönskad sexualitet (Preventell) (bet. 2021/22:JuU25 s. 25). Se redogörelse under rskr. 2020/21:242 punkt 10. Punkten är inte slutbehandlad. 14. Rskr. 2021/22:289 Genomförande av arbetsvillkorsdirektivet Prop. 2021/22:151, bet. 2021/22:AU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 maj 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 448-453). 15. Rskr. 2021/22:290 Riksrevisionens rapport om bosättningslagen Skr. 2021/22:191, bet. 2021/22:AU13 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 juni 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 16. Rskr. 2021/22:365 Flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden Prop. 2021/22:176, bet. 2021/22:AU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 9 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 835-850, 856 och 858-864). 17. Rskr. 2021/22:394 En skyldighet att lämna uppgifter till Institutet för mänskliga rättigheter Prop. 2021/22:164, bet. 2021/22:KU38 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1053). 18. Rskr. 2021/22:426 Förbättrade förutsättningar för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten Prop. 2021/22:216, bet. 2021/22:AU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1238-1244). 19. Rskr. 2021/22:427 Genomförande av balansdirektivet Prop. 2021/22:175, bet. 2021/22:AU14 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1292-1297). 20. Rskr. 2021/22:468 Extra ändringsbudget för 2022 - Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina Prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49 Skrivelsen är slutbehandlad. Om extra ändringsbudget för 2022 - Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina, utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv: Den 30 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbreven för budgetåret 2022 avseende Arbetsmiljöverket och Arbetsförmedlingen. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2022/23 21. Rskr. 2022/23:20 Fördjupad uppföljning av arbetet med att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor Skr. 2021/22:267, bet. 2022/23:AU3 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 15 december 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 22. Rskr. 2022/23:21 Riksrevisionens rapport om den statliga lönegarantin Skr. 2021/22:285, bet. 2022/23:AU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 12 januari 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 23. Rskr. 2022/23:64 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:KU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 1, a) anslagen för 2023: Den 22 december 2022 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Institutet för mänskliga rättigheter. Punkten är slutbehandlad. 24. Rskr. 2022/23:88 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:AU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 13, a) anslagen för 2023: Den 22 december 2022 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende anslag 1:1 Etableringsåtgärder, anslag 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande och anslag 4:1 Åtgärder mot segregation. Punkten är slutbehandlad. 25. Rskr. 2022/23:89 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:AU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 13, a) anslagen för 2023: Den 22 december 2022 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Diskrimineringsombudsmannen, Jämställdhetsmyndigheten och avseende anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder och anslag 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. Punkten är slutbehandlad. Om statens budget inom utgiftsområde 13, b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 22 december 2022 beslutade regeringen om regleringsbrev för 2023 avseende Jämställdhetsmyndigheten, anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder och anslag 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. Punkten är slutbehandlad. 26. Rskr. 2022/23:90 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:AU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 14, a) anslagen för 2023: Den 22 december 2022 beslutade regeringen om regleringsbreven för budgetåret 2023 avseende Arbetsförmedlingen, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige, Arbetsmiljöverket, Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Arbetsdomstolen, Medlingsinstitutet, anslag 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO), anslag 1:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten, anslag 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom offentliga omställningsorganisationen, anslag 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. och anslag 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 14, b) lagförslagen och punkt 2 om ytterligare förslag om förlängning av tillfälliga bestämmelser i arbetslöshetsförsäkringen: Den 22 december 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1832-1835). Punkterna är slutbehandlade. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 14, c) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 22 december 2022 beslutade regeringen om regleringsbrev för 2023 avseende Arbetsmiljöverket, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige och anslag 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen. Punkten är slutbehandlad. 2.11 Landsbygds- och infrastrukturdepartementet Äldre riksmöten Riksmötet 1999/2000 1. Rskr. 1999/2000:253 Jaktens villkor Prop. 1999/2000:73, bet. 1999/2000:MJU17 Tidigare redovisad, se skr. 2000/01:75 (Jo 8), 2001/02:75 (Jo 3), 2002/03:75 (Jo 4), 2003/04:75 (Jo 2), 2004/05:75 (Jo 1), 2005/06:75 (Jo 1), 2006/07:75 (Jo 1), 2007/08:75 (Jo 1), 2008/09:75 (Jo 1), 2009/10:75 (Jo 1), 2010/11 (L 1), 2011/12:75 (L 1), 2012/13:75 (L 1), 2013/14:75 (L 1), 2014/15:75 (N 1), 2015/16:75 (N 1), 2016/17:75 (N 1), 2017/18:75 (N 1), 2018/19:75 (N 1), 2019/20:75 (N 1), 2020/21:75 (N 1) och 2021/22:75 (N 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Mom. 24 om samlad redovisning av jaktfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en samlad redovisning av regeringens arbete med jaktfrågor och vilka åtgärder som planeras för dessa frågor (bet. 1999/2000:MJU17 s. 31). Tillkännagivandet innebär därmed inte krav på specifika förändringar i sak men utgår från resonemang som huvudsakligen i återstående delar avser den s.k. dubbelregistreringen av jakträtt i renskötselområdet. Dubbelregistreringen tas även upp i ett tillkännagivande från riksmötet 2010/11 (bet. 2010/11:MJU6 punkt 2, rskr. 2010/11:49, LI 4) och i ett tillkännagivande från riksmötet 2014/15 (rskr. 2014/15:154, punkt 1, LI 9). Hanteringen av dubbelregistreringen av jakträtt i renskötselområdet har avvaktat ett slutligt avgörande av målet mellan Girjas sameby och staten angående bättre rätt till småviltsjakt och fiske m.m. Dom i målet meddela-des den 23 januari 2020 (Högsta domstolens dom i mål nr T 853-18). Regeringen tillsatte den 20 maj 2021 en parlamentarisk kommitté (dir. 2021:35) som har i uppdrag att föreslå en ny renskötsellagstiftning. I budgetproposition för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.6.2 s. 33) redovisade regeringen vidtagna åtgärder och ansåg därmed att tillkännagivandet med den redovisningen och tidigare lämnade redovisningar är slutbehandlat. Riksdagen delade inte regeringens bedömning att tillkännagivandet är slutbehandlat (bet. 2021/22:KU21, yttr. 2021/22:MJU5y). Punkten står därför åter som öppen. Riksdagen anser att det t.ex. inte är tillräckligt att en parlamentarisk kommitté har tillsatts utan att man bör invänta kommitténs förslag och den avslutande beredningen innan ställning kan tas till om tillkännagivandet är tillgodosett. Den slutliga behandlingen av tillkännagivandet får därmed avvakta Renmarkskommitténs (N 2021:02) betänkande som redovisas senast den 20 maj 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2004/05 2. Rskr. 2004/05:178 Sjösäkerhet m.m. Mot. 2004/05:T243, 2004/05:T244, 2004/05:T351, 2004/05:T431, 2004/05:T467 yrkande 2, 2004/05:T489 yrkandena 1 och 2 och 2004/05:MJ371 yrkande 18, bet. 2004/05:TU7 Tidigare redovisad, se skr. 2005/06:75 (N 36), 2006/07:75 (N 26), 2007/08:75 (N 20), 2008/09:75 (N 15), 2009/10:75 (N 12), 2010/11:75 (N 7), 2011/12:75 (N 4), 2012/13:75 (N 2), 2013/14:75 (N 1), 2014/15:75 (N 2), 2015/16:75 (N 2), 2016/17:75 (N 2), 2017/18:75 (N 2), 2018/19:75 (N 2), 2019/20:75 (I 1), 2020/21:75 (I 1) och 2021/22:75 (I 1). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 11 om kompetensbevis och hastighetsbegränsning avseende fritidsbåtar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen snarast bör låta utreda förutsättningarna för införande av obligatorisk utbildning och förarbevis (bet. 2004/05:TU7 s. 57 f.) och därmed delvis bifallit motionerna 2004/05:T243, 2004/05:T244, 2004/05:T351, 2004/05:T431, 2004/05:T467 yrkande 2, 2004/05:T489 yrkandena 1 och 2 samt 2004/05:MJ371 yrkande 18. I propositionen Moderna transporter (prop. 2005/06:160) behandlade regeringen frågan om kompetensbevis och hastighetsbegränsning avseende fritidsbåtar. Frågan om kompetensbevis avseende fritidsbåtar har utretts inom Regeringskansliet. En departementspromemoria om behörighetsbevis för fritidsbåtar och fritidsskepp (Ds 2008:32) har utarbetats och remitterats. En remissammanställning har gjorts. Ett fördjupat kunskapsunderlag i frågan har tagits fram inom Regeringskansliet. Frågan om särskild reglering av vattenskotrar aktualiserades under sommaren 2013. Havs- och vattenmyndighetens redovisning av ett regeringsuppdrag att kartlägga olägenheter från vattenskotrar och andra mindre motordrivna farkoster och att analysera behov av särskild reglering för sådana farkoster lämnades den 29 november 2013 (M2013/01585). Regeringskansliet remitterade den 19 januari 2016 ett förslag om obligatoriskt förarbevis för vattenskoter. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. Därefter analyserades frågan vidare inom Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Förslaget ledde inte till någon lagstiftning. Den 25 april 2019 beslutade regeringen en ändring i förordningen (1993:1053) om användning av vattenskoter (SFS 209) som innebär att en vattenskoter får framföras endast av den som har fyllt 15 år. Förordningsändringen trädde i kraft den 1 juni 2019. Den 29 april 2021 beslutade regeringen propositionen Förarbevis för vattenskoter (prop. 2020/21:190). I propositionen föreslog regeringen en ny lag om förarbevis för vattenskoter. I juni 2021 antog riksdagen den föreslagna lagen (bet. 2020/21:TU12, rskr. 2020/21:379). Lagen, som trädde i kraft den 1 maj 2022, innebär att en vattenskoter får framföras endast av den som har ett förarbevis samt att förarbevis får utfärdas till den som har fyllt 15 år och har genomgått föreskriven utbildning med godkänt resultat (SFS 626). Regeringen avser att fortsatt analysera frågan om förarbevis för andra typer av fritidsbåtar, då flera remissinstanser som svarade på remissen om förarbevis för vattenskoter förordar detta. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2005/06 3. Rskr. 2005/06:308 Moderna transporter Prop. 2005/06:160, bet. 2005/06:TU5 Tidigare redovisad, se skr. 2006/07:75 (N 45), 2007/08:75 (N 30), 2008/09:75 (N 23), 2009/10:75 (N 19), 2010/11:75 (N 13), 2011/12:75 (N 8), 2012/13:75 (N 6), 2013/14:75 (N 4), 2014/15:75 (N 4), 2015/16:75 (N 3), 2016/17:75 (N 3), 2017/18:75 (N 3), 2018/19:75 (N 3), 2019/20:75 (I 2), 2020/21:75 (I 2) och 2021/22:75 (I 2). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 42 om förarbevis för vissa fritidsbåtar: Frågan om kompetensbevis avseende fritidsbåtar har utretts inom Regeringskansliet. En departementspromemoria om behörighetsbevis för fritidsbåtar och fritidsskepp (Ds 2008:32) har utarbetats och remitterats. En remissammanställning har gjorts. Ett fördjupat kunskapsunderlag i frågan har tagits fram inom Regeringskansliet. Frågan om särskild reglering av vattenskotrar aktualiserades under sommaren 2013. Havs- och vattenmyndighetens redovisning av ett regeringsuppdrag att kartlägga olägenheter från vattenskotrar och andra mindre motordrivna farkoster och att analysera behov av särskild reglering för sådana farkoster lämnades den 29 november 2013 (M2013/01585). Regeringskansliet remitterade den 19 januari 2016 ett förslag om obligatoriskt förarbevis för vattenskoter. Efter avslutad remiss har en remissammanställning gjorts. Därefter analyserades frågan vidare inom Regeringskansliet (Näringsdepartementet). Förslaget ledde inte till någon lagstiftning. Den 25 april 2019 beslutade regeringen en ändring i förordningen (1993:1053) om användning av vattenskoter (SFS 209) som innebär att en vattenskoter får framföras endast av den som har fyllt 15 år. Förordningsändringen trädde i kraft den 1 juni 2019. Den 29 april 2021 beslutade regeringen propositionen Förarbevis för vattenskoter (prop. 2020/21:190). I propositionen föreslog regeringen en ny lag om förarbevis för vattenskoter. I juni 2021 antog riksdagen den föreslagna lagen (bet. 2020/21:TU12, rskr. 2020/21:379). Lagen, som trädde i kraft den 1 maj 2022, innebär att en vattenskoter får framföras endast av den som har ett förarbevis samt att förarbevis får utfärdas till den som har fyllt 15 år och har genomgått föreskriven utbildning med godkänt resultat (SFS 626). Regeringen avser att fortsatt analysera frågan om förarbevis för andra typer av fritidsbåtar, då flera remissinstanser som svarade på remissen om förarbevis för vattenskoter förordar detta. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2010/11 4. Rskr. 2010/11:49 Älgförvaltningen Prop. 2009/10:239, bet. 2010/11:MJU6 Tidigare redovisad, se skr. 2010/11:75 (L 10), 2011/12:75 (L 3), 2012/13:75 (L 3), 2013/14:75 (L 2), 2014/15:75 (N 9), 2015/16:75 (N 8), 2016/17:75 (N 8), 2017/18:75 (N 8), 2018/19:75 (N 7), 2019/20:75 (N 5), 2020/21:75 (N 5) och 2021/22:75 (N 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om dubbel jakträtt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om en översyn av den dubbla jakträtten (bet. 2010/11:MJU6 s. 7 f.). Den 19 juli 2012 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att se över den svenska jaktlagstiftningen (dir. 2012:77). Den 13 juni 2013 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredaren (dir. 2013:66). Den 5 februari 2015 beslutade regeringen att utredningen skulle upphöra. Med anledning av att utredningen har upphört har riksdagen tillkännagett att regeringen ska utreda vissa jaktfrågor (bet. 2014/15:MJU9, rskr. 2014/15:154). Bland annat omfattas den dubbla jakträtten. Hanteringen av dubbelregistreringen av jakträtt i renskötselområdet har avvaktat ett slutligt avgörande av målet mellan Girjas sameby och staten angående bättre rätt till småviltsjakt och fiske m.m. Dom i målet meddela-des den 23 januari 2020 (Högsta domstolens dom i mål nr T 853-18). Regeringen tillsatte den 20 maj 2021 en parlamentarisk kommitté (dir. 2021:35) som har i uppdrag att föreslå en ny renskötsellagstiftning. Av direktiven framgår bland annat att kommittén ska analysera de kolliderande rättigheterna mellan samernas och enskilda markägares egendomsskyddade jakträtt, klargöra hur rennäringslagen förhåller sig till jaktlagstiftningen i det här avseendet samt föreslå åtgärder som kan lösa intressemotsättningar och samtidigt ge förutsättningar för en hållbar älgjakt. Uppdraget ska redovisas senast den 20 maj 2025. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2011/12 5. Rskr. 2011/12:261 Djurskydd och djur som används för vetenskapliga ändamål Prop. 2011/12:138, bet. 2011/12:MJU21 Tidigare redovisad, se skr. 2012/13:75 (L 12), 2013/14:75 (L 7), 2014/15:75 (N 17), 2015/16:75 (N 14), 2016/17:75 (N 13), 2017/18:75 (N 12), 2018/19:75 (N 10), 2019/20:75 (N 8), 2020/21:75 (N 7) och 2021/22:75 (N 7). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 21 om märkning vid import av kött från djur som har slaktats utan bedövning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om märkning av kött från djur som har slaktats utan bedövning (bet. 2011/12:MJU21 s. 54 f.). Europeiska kommissionen tog 2012, inom ramen för EU:s strategi för djurskydd (2012-2015), initiativ till en undersökning om märkning av kött från obedövad slakt. En rapport från kommissionen skulle ha presenterats under 2013. Ett underlag har tagits fram men en slutlig rapport har ännu inte presenterats för rådet. Kommissionen har också inom ramen för EU:s strategi låtit genomföra en studie om att ta fram bästa praxis för djurskydd vid tidpunkten för avlivningen. Resultatet av studien presenterades i januari 2018. I rapporten redovisas metoder för bästa praxis för ett gott djurskydd vid tidpunkten för avlivning. I syfte att stödja medlemsstaterna har kommissionen tagit fram utbildningsmaterial angående avlivning av bl.a. nöt, gris, får och fjäderfä. Regeringen är fortsatt pådrivande inom EU i djurskyddsfrågor. Sverige deltar t.ex. aktivt i den djurskyddsplattform som inrättades av EU-kommissionen i januari 2017. Kommissionen beslutade under 2021 att förlänga plattformen till den 30 juni 2025. Ett antal nya undergrupper till plattformen kommer att inrättas, bl.a en om slakt. Regeringen samlar också aktörer från myndigheter, akademi, näringen och organisationer i ett nationellt djurskyddsnätverk i syfte att bl.a. ha en dialog om aktuella djurskyddsfrågor i EU-samarbetet. Kommissionen har i sin strategi Från jord till bord aviserat en översyn av djurskyddslagstiftningen, inklusive lagstiftningen om slakt. Lagstiftningsförslag från kommissionen väntas i september 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2012/13 6. Rskr. 2012/13:259 Luftfartsfrågor Mot. 2012/13:T477 yrkande 49 och. 2012/13:T505 yrkande 15, bet. 2012/13:TU18 Tidigare redovisad, se skr. 2013/14:75 (N 35), 2014/15:75 (N 23), 2015/16:75 (N 18), 2016/17:75 (N 15), 2017/18:75 (N 14), 2018/19:75 (N 12), 2019/20:75 (I 3), 2020/21:75 (I 3) och 2021/22:75 (I 3). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om flygtrafikledningstjänst*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att den lokala flygtrafikledningstjänsten på Swedavias flygplatser, de militära flygplatserna och flygplatser som Försvarsmakten har ett stort behov av samt flygplatser inom samfällda terminalområden även fortsättningsvis enbart ska utövas av Luftfartsverket (bet. 2012/13:TU18 s. 15 f.) och därmed bifallit motion 2012/13:T477 yrkande 49 och delvis bifallit motion 2012/13:T505 yrkande 15. Riksdagen beslutade den 17 juni 2014 om ändring av luftfartslagen (2010:500) efter förslag från trafikutskottet (bet. 2013/14:TU17, rskr. 2013/14:336). Innebörden i lagändringen är att flygtrafikledningstjänsten vid de flygplatser som ägs eller drivs av staten återregleras. Lagändringen trädde i kraft den 15 augusti 2014. Regeringen utfärdade den 10 juli 2014 den av riksdagen beslutade lagändringen. I utskottsbetänkandet (bet. 2012/13:TU18) anges att regeringen förväntas åtgärda del av tillkännagivandet genom ändring av luftfartsförordningen (2010:770). Det som kvarstår är ändringar i luftfartsförordningen för att hantera s.k. samfällda terminalområden. I januari 2014 remitterades ett förslag till en sådan ändring samtidigt som ett utkast till lagrådsremiss med ändringar i luftfartslagen remitterades. Förslaget till förordningsändringar fick en del kritik av remissinstanserna och bedömningen gjordes därför att det inte var möjligt att besluta om förordningsändringarna i samband med ändringen i luftfartslagen. Luftfartsverket redovisade under våren 2019 regeringens uppdrag att göra en förstudie för ny utformning av luftrummet, benämnt Luftrum 2040, som behandlar utformningen av det svenska luftrummet. Mot bakgrund av eventuell inverkan av de kommande förslagen i rapporten, inväntades rapporteringen av förstudien innan något arbete fortsatte. Det nya förslaget kommer att behöva remitteras. Inriktningen för regeringens arbete är dock fortsatt att ett förslag till ändring av förordningen ska tas fram. Transportstyrelsen har genomfört ett arbete med uppföljning av tidigare beslut gällande tilldelning av luftrum i flygplatsers närhet. Det har framkommit att det finns ett behov av att tydliggöra vad som ska gälla för de flygplatser som har s.k. samfällda terminalområden. Det genomförda arbetet innebär att det bör finnas förutsättningar för att bereda ett ställningstagande till hur de samfällda terminalområdena ska hanteras i förhållande till konkurrensutsättningen, men att ytterligare underlag från myndigheten kan behövas. Regeringskansliet har under 2022 på nytt analyserat tillkännagivandet och inhämtat kompletterande underlag från Transportstyrelsen. Analysen visar på oklarheter dels i vilka krav som egentligen följer av tillkännagivandet, dels hur eventuella ändringar ska utformas och på vilken nivå samfällda terminalområden bör regleras. Inriktningen från regeringens sida är att återkomma med en redovisning i budgetpropositionen för 2024. Det finns därför fortsatt behov av vidare beredning. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2013/14 7. Rskr. 2013/14:372 Järnvägspolitiska frågor Skr. 2013/14:201, mot. 2013/14:T8 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T9 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T10 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T415 2013/14:T517 yrkande 8, 2013/14:T8 yrkande 3, 2013/14:T419 samt 2013/14:T501, bet. 2013/14:TU19 Tidigare redovisad, se skr. 2014/15:75 (N 61), 2015/16:75 (N 30), 2016/17:75 (N 25), 2017/18:75 (N 23), 2018/19:75 (N 19), 2019/20:75 (I 7), 2020/21:75 (I 4) och 2021/22:75 (I 4). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om underhåll av statens järnvägsinfrastruktur*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör se till att Trafikverket skyndsamt bygger upp kompetens så att verket självständigt kan inspektera både järnvägsanläggningens status och entreprenörernas utförda arbete och se över hur staten kan ta det samlade ansvaret för järnvägsunderhållet på statens järnvägsinfrastruktur i takt med att underhållskontrakten löper ut (bet. 2013/14:TU19 s. 25 f.) och därmed bifallit motionerna 2013/14:T8 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T9 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T10 yrkandena 1 och 2, 2013/14:T415, 2013/14:T517 yrkande 8 i denna del samt delvis bifallit motionerna 2013/14:T8 yrkande 3, 2013/14:T419 och 2013/14:T501. Frågan har behandlats av Utredningen om järnvägens organisation, som lämnade sitt slutbetänkande den 16 december 2015. Utredningen redovisade delbetänkandet Koll på anläggningen (SOU 2015:42) i april 2015 och behandlade där frågan om underhåll av järnvägens infrastruktur. Delbetänkandet har remitterats. En remissammanställning har upprättats. Den 26 maj 2016 uppdrog regeringen åt Trafikverket att genomföra en fördjupad utredning avseende järnvägsunderhållets organisering och presentera möjliga åtgärder för ett genomförande av järnvägsunderhåll i egen regi. Trafikverket redovisade uppdraget till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) i en delrapport den 28 oktober 2016 vilken omfattade besiktningsfrågor. Den 24 februari 2017 slutredovisade Trafikverket uppdraget. I slutredovisningen lämnade Trafikverket förslag till möjliga åtgärder för att i egen regi organisera och bedriva underhåll av det statliga järnvägsnätet samt vilken maskinell underhållsutrustning som borde ägas och förvaltas av Trafikverket. Den 12 januari 2017 uppdrog regeringen åt Trafikverket att snarast vidta åtgärder för att i egen regi organisera och bedriva verksamhet för leveransuppföljning och manuell underhållsbesiktning avseende järnvägsunderhåll. Enligt beslutet skulle Trafikverket redovisa framdriften av uppdraget den 30 juni 2017, den 15 december 2017 samt den 29 juni 2018, varefter regeringen avsåg att återkomma med tidpunkter för ytterligare redovisningstillfällen. Trafikverket konstaterade i genomförda redovisningar den 30 juni och 15 december 2017 att uppdraget fortlöpte enligt plan. När det gäller leveransuppföljning i egen regi har Trafikverket rekryterat personal som arbetar med att följa upp att entreprenörerna uppfyller de ställda kontraktskraven och det har stärkt Trafikverkets närvaro i anläggningen. När det gäller manuella underhållsbesiktningar påbörjade Trafikverket 2018 en översyn av regelverket om besiktningsverksamheten och renodlade de styrande dokumenten under 2019. Trafikverket redogjorde för att den digitala utvecklingen inom området underhållsbesiktningar går fort framåt och att behoven av manuella mätningar successivt kommer att minska. Trafikverket rekryterade under 2019 personal för att analysera den mätdata som nuvarande tillståndsbedömningar utmynnar i samt göra kvalitativa bedömningar ute i spår. Trafikverket bedömde att effekten skulle bli en ökad kunskap om anläggningens tillstånd. Trafikverket konstaterade i sin slutredovisning den 29 juni 2018 att verket hade uppfyllt regeringens uppdrag vad gäller att vidta åtgärder för att i egen regi genomföra leveransuppföljning. Vad gäller manuella underhållsbesiktningar konstaterar Trafikverket att rekryteringsinsatsen fortgick. Vidare redogjorde Trafikverket för att det pågående utvecklingsarbetet när det gäller tillgångsstrategi och en uppkopplad anläggning kommer medföra att behoven av en manuell underhållsbesiktning kommer att minska samt vara utformad och bedrivas i en annan form. Under pågående utvecklingsarbete bedömde Trafikverket att den manuella underhållsbesiktningen i dess nuvarande form fortsättningsvis skulle utföras av entreprenörer i en övergångsperiod. Den 21 mars 2018 beslutade regeringen att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda hur ett överförande av verksamhet som avsåg järnvägsunderhåll, i form av basunderhåll, från Infranord AB till Trafikverket skulle kunna genomföras (dir. 2018:24). Utredaren skulle bl.a. analysera Infranord AB:s och Trafikverkets verksamhet i fråga om järnvägsunderhåll, genomföra en omvärldsanalys samt föreslå vilka delar av Infranord AB:s verksamhet i fråga om järnvägsunderhåll som skulle föras över till Trafikverket. Uppdraget skulle enligt direktivet redovisas senast den 17 augusti 2018. Regeringen beslutade den 16 augusti 2018 ett tilläggsdirektiv till utredaren (dir. 2018:84) enligt vilket utredningstiden förlängdes och uppdraget i stället skulle redovisas senast den 30 augusti 2019. Regeringen beslutade den 8 augusti 2019 om ytterligare ett tilläggsdirektiv till utredaren (dir. 2019:47) i vilket utredarens uppdrag utvidgades så att analysen nu skulle avse allt basunderhåll som Trafikverket upphandlar. Enligt tilläggsdirektivet ingick det i uppdraget bl.a. att analysera behovet av långsiktiga marknadsförutsättningar avseende basunderhåll för aktörer verksamma på marknaden och föreslå eventuella förändringar i syfte att främja konkurrens och aktörers vilja att etablera sig på marknaden och investera i verksamheten. Utredaren skulle vidare enligt tilläggsdirektivet även analysera om och i så fall hur en överföring kan ske och om så är fallet, beskriva vilka funktioner, till vilken volym och var det är geografiskt ändamålsenligt att Trafikverket bedriver basunderhåll i egen regi. Slutligen förlängdes utredningstiden genom tilläggsdirektivet och uppdraget skulle redovisas senast den 31 december 2019. Utredaren beslutade att ändra utredningens namn till Utredningen om framtidens järnvägsunderhåll. Regeringen beslutade den 7 november 2019 om ännu ett tilläggsdirektiv till utredaren (dir. 2019:79) enligt vilket utredningstiden förlängdes och uppdraget skulle i stället redovisas senast den 31 mars 2020. Utredaren redovisade betänkandet Framtidens järnvägsunderhåll (SOU 2020:18) den 31 mars 2020. Betänkandet har remitterats. Den 22 december 2021 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som fortsatt behövde vidtas för att myndigheten ska kunna bedriva visst järnvägsunderhåll i egen regi. Enligt uppdraget skulle Trafikverket redovisa vilka kostnader som myndigheten bedömde skulle uppstå till följd av ett eventuellt genomförande av visst underhåll i egen regi samt vilka konsekvenser som det bedöms medföra för övrig verksamhet. Trafikverket redovisade uppdraget den 20 april 2022. Beredning av hur redovisningen ska hanteras pågår inom Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2014/15 8. Rskr. 2014/15:144 Luftfartsfrågor Mot. 2014/15:106, 2014/15:1463 och 2014/15:2318 yrkande 16, bet. 2014/15:TU7 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 45), 2016/17:75 (N 36), 2017/18:75 (N 32), 2018/19:75 (N 27), 2019/20:75 (I 12), 2020/21:75 (I 5) och 2021/22:75 (I 5). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om en strategi för luftfarten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att en luftfartsstrategi för stärkt konkurrenskraft för flyget bör tas fram inom en snar framtid (bet. 2014/15:TU7) och därmed bifallit motionerna 2014/15:106, 2014/15:1463 och 2014/15:2318. I skrivelse 2016/17:75 redogjorde regeringen för att regeringen den 26 januari 2017 beslutat om en svensk flygstrategi och gjorde bedömningen att tillkännagivandet därmed var slutbehandlat. I konstitutionsutskottets betänkande med anledning av regeringens skrivelse (bet. 2016/17:KU21) med ett särskilt yttrande från trafikutskottet anges det dock att det är otillfredsställande att regeringen har valt att redovisa tillkännagivandet som slutbehandlat. Regeringen kommenterade därför både detta första tillkännagivande (rskr. 2014/15:144) och det nya tillkännagivandet om en strategi för luftfarten som senare tillkom i rskr. 2016/17:185 (se LI 16) i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 Kommunikationer avsnitt 3.5.2, s. 27) och lämnade följande redogörelse. Flygstrategin innehåller sju fokusområden som adresserar de möjligheter och utmaningar som följer av samhälls- och omvärldsutvecklingen. Förutsättningarna för flyget i Sverige ska förbättras samtidigt som flygets miljö- och klimatpåverkan ska minska. Flygstrategin tar upp bl.a. betydelsen av ett hållbart flygresande, rättvisa villkor och sund konkurrens, betydelsen av att utveckla Arlanda flygplats som nav och storflygplats samt ökad export av svenska varor och tjänster. Samtidigt bör flygstrategin ses i ett bredare perspektiv eftersom ambitionen är att den ska ge synergier tillsammans med strategier och initiativ på andra politikområden. Flygstrategin vägleder det fortsatta arbetet inom luftfartsområdet. Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2018 att båda de nämnda tillkännagivandena om en strategi för luftfarten med detta var slutbehandlade. Vid behandlingen av budgetpropositionen konstaterade dock trafikutskottet att det inte delade regeringens uppfattning att tillkännagivandena var slutbehandlade utan såg behov av att riksdagen en tredje gång tillkännagav för regeringen att det behövs en flygstrategi med syftet att stärka förutsättningarna för jobb och tillväxt inom flygbranschen och att säkra näringslivets och privatpersoners behov av transporter i hela landet (bet. 2017/18:104). Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag om ett nytt tillkännagivande (rskr. 2017/18:104), se LI 20. Inte något av de tre tillkännagivanden om en strategi för luftfarten är slutbehandlat och det lämnas därför redovisningar för de tre tillkännagivandena i denna skrivelse, se vidare LI 16 och LI 20. I mars 2018 höll infrastrukturministern ett uppföljningsmöte med de aktörer som varit med i framtagandet av regeringens flygstrategi. Exempelvis presenterades Arlandarådets arbete och aktuellt förhandlingsarbete i EU om en ny förordning om skydd av konkurrens inom luftfarten. Regeringen tillsatte under 2018 också en utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget (dir. 2018:10) samt internt inom Regeringskansliet. Vidare påbörjades under 2018 inom Regeringskansliet den flygplatsöversyn som hade aviserats i flygstrategin. Regeringen uppdrog i maj 2018 åt Luftfartsverket att genomföra en fördjupad studie avseende utformning av det svenska luftrummet (N2018/02937). Studien skulle resultera i en luftrumsstrategi, Luftrum 2040, som kan utgöra underlag för uppdrag att genomföra en översyn av luftrummet. Luftfartsverket redovisade uppdraget den 10 maj 2019. Vidare uppdrog regeringen i april 2018 åt Statens energimyndighet att främja hållbara biobränslen för flyg (N2018/02705). I uppdraget ingick att Statens energimyndighet skulle verka för att inrikesflyget ställer om till fossilfria drivmedel och för att även internationell bunkring vid svenska flygplatser så långt det är möjligt sker med förnybara drivmedel. I regleringsbrevet för budgetåret 2021 uppdrog regeringen åt Statens energimyndighet att förlänga satsningen på att främja hållbara biobränslen för flyg. Uppdraget vidgades till att också omfatta satsningar på forskning och utveckling av dels elflyg, dels vätgasdrift, inklusive tanknings- och laddinfrastruktur. För 2021 skulle högst 50 miljoner kronor användas och för 2022 beräknas högst 50 miljoner kronor användas för uppdraget, varav minst 5 miljoner kronor årligen för den del av uppdraget som avsåg elflyg. Regeringen uppdrog även i juni 2018 åt Transportstyrelsen att ta fram underlag om obemannade luftfartyg s.k. drönare (N2018/03935, N2017/02238 [delvis]). Uppdraget redovisades den 28 juni 2019. Regeringen fortsatte under 2019 att bedriva arbetet med luftfartspolitiken inom ramen för de fokusområden och prioriteringar som beslutades i flygstrategin 2017. Nedan listas några exempel på detta. Arlandarådets arbete är avslutat sedan den 31 mars 2019. För ytterligare information om hanteringen av Arlandarådets arbete hänvisas till redogörelsen under punkten LI 13 i denna skrivelse. Beträffande Regeringskansliets interna arbete med en översyn av de svenska icke statliga flygplatserna hänvisas till redogörelserna under punkterna LI 15 och LI 20 i denna skrivelse. Under hösten 2019 genomfördes generalförsamlingen för den Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao). Sverige var mycket aktivt i både förberedelserna och EU-koordineringen inför och under generalförsamlingen och agerade i enlighet med flygstrategins prioriteringar. Under 2019 ägde förhandlingar rum i syfte att liberalisera Sveriges bilaterala luftfartsavtal med tredjeland. Exempelvis har ändringar i luftfartsavtalet med Japan nu möjliggjort tillträde för skandinaviska flygbolag till den japanska flygplatsen Haneda. Under 2020 präglades arbetet av den dramatiska påverkan som covid-19-pandemin hade på luftfarten. Efter förslag från regeringen vidtogs en rad stödåtgärder för flygbranschen. Dessa inkluderar statliga kreditgarantier om 5 miljarder kronor under 2020 för svenska flygföretag, varav högst 1,5 miljarder kronor till SAS AB (prop. 2019/20:136, bet. 2019/20:FiU52, rskr. 2019/20:188), kapitaltillskott till SAS AB om 5 miljarder kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364), kapitaltillskott till Swedavia AB om 3,15 miljarder kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364), tillskott till Luftfartsverket om 900 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366), extra driftsbidrag till icke-statliga flygplatser under 2020 med 100 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20: FiU62, rskr. 2019/20:366) samt införande av temporär allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och vissa flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till Trafikverket att upphandla flygtrafik på linjerna för en kostnad om högst 105 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Riksdagen avsatte vidare efter regeringens förslag 75 miljoner kronor i syfte att förstärka ambulansflygets kapacitet och tillgänglighet under den pågående pandemin (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Därtill uppdrog regeringen i december 2020 åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417). Åtgärder beslutades också på EU-nivå, exempelvis tillfälliga ändringar i Europarlamentets och rådets förordning (EU) 2020/459 av den 30 mars 2020 om ändring av förordning (EEG) nr 95/93 om gemensamma regler för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser, som innebär att flygbolag inte förlorar oanvända start- och landningstider. Utöver pandemiåtgärder för luftfarten präglades EU-arbetet av förhandlingar om den fortsatta relationen mellan Storbritannien och EU efter övergångsperiodens slut samt behandling i ministerrådet om kommissionens förslag om det gemensamma europeiska luftrummet (SES2+) som presenterades den 22 september 2020. Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) mottog under 2020 redovisningar av tre olika regeringsuppdrag inom luftfartsområdet. Transportstyrelsen redovisade den 30 juni 2020 uppdraget om miljöstyrande start- och landningsavgifter (I2019/02304). Trafikanalys redovisade den 30 april 2020 uppdraget att samordna ett myndighetsgemensamt arbete med Statens energimyndighet, Konsumentverket, Naturvårdsverket och Transportstyrelsen om obligatoriska klimatdeklarationer i samband med marknadsföring och försäljning av långväga resor med buss, tåg, flyg eller färja (I2019/02595). Trafikanalys redovisade den 7 oktober 2020 ett kunskapsunderlag om eldrivna flygplan (I2020/00185). Under 2021 präglades arbetet fortsatt av åtgärder för att minska pandemins negativa effekter på luftfarten. Regeringen såg ett behov av att komplettera det nationella nätet av beredskapsflygplatser med ytterligare ett antal temporära beredskapsflygplatser för att tillgodose behov av tillgänglighet för samhällsviktiga luftfartstransporter för hälso- och sjukvård, t.ex. ambulansflyg. I december 2020 uppdrog regeringen därför åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417). Uppdraget har förlängts flera gånger, först t.o.m. den 31 maj 2021, därefter t.o.m. den 30 september 2021 och slutligen t.o.m. den 31 december 2021 (I2021/00674, I2021/01464 och I2021/02469). I december 2021 uppdrog regeringen åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2022 (I2021/03301). Vidare gav regeringen den 22 december 2022 Trafikverket i uppdrag att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2023 (I2022/02414). För att tillgodose behov av samhällsviktigt flyg beslutade regeringen i december 2020 att förlänga uppdraget från april 2020 om införande av temporär allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och vissa flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till Trafikverket att upphandla flygtrafik på linjerna (I2020/03230). Uppdraget förlängdes t.o.m. den 30 juni 2021. Regeringen beslutade därefter i juni 2021 att förlänga uppdraget ytterligare t.o.m. den 31 december 2021 (I2021/01671). Vidare har riksdagen, efter förslag från regeringen, fattat beslut om kreditgarantier eller en låneram till SAS-koncernen om 1,5 miljarder kronor (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:419). Avslutningsvis har riksdagen efter förslag från regeringen beslutat att stöd genom statlig medfinansiering tillfälligt bör lämnas till verksamheten för samordning av ankomst- och avgångstider (slots) för flygplatser i Sverige till följd av spridningen av sjukdomen covid-19 (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:422). Bland miljö- och klimatarbetet kan särskilt nämnas att Europeiska kommissionen i juli 2021 presenterade ett förslag till ny förordning om säkerställande av lika villkor för hållbar luftfart (Faktapromemoria 2020/21:FPM139). Förslaget, som är en del i det så kallade "Fit for 55"-paketet, innebär att krav ställs på inblandning av hållbara flygbränslen i fossilt jetbränsle. Förslaget har behandlats i rådet under hösten 2021 och kommer att fortsätta behandlas under våren 2022. S.k. triloger med Europaparlamentet väntas inledas under hösten 2022. Vidare har riksdagen efter förslag från regeringen beslutat att bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter om att flygplatsavgifter ska differentieras av miljöskäl (prop. 2020/21:154, bet. 2020/21:TU14, rskr. 2020/21:334). Bemyndigandet gör det möjligt att meddela föreskrifter om att det på vissa flygplatser ska vara obligatoriskt att ta hänsyn till miljö- och klimatstyrande effekter vid framtagandet av start- och landningsavgifter. Regeringen beslutade den 20 juni 2021 om ändring av förordningen (2011:867) om flygplatsavgifter så att start- och landningsavgifter ska differentieras i förhållande till luftfartygs klimatpåverkan. Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) remitterade dessutom under hösten 2021 en promemoria med förslag till en ny lag och en ny förordning om klimatdeklarationer för resor, bl.a. flygresor (I2021/02312). Inom EU-arbetet kan särskilt det fortsatta arbetet med det gemensamma europeiska luftrummet, SES 2+ nämnas. Efter att ministerrådet i juni 2021 beslutat en allmän inriktning avseende Europeiska kommissionens förslag, har rådet och Europaparlamentet under hösten förhandlat med målet att nå en överenskommelse om revideringen. Sedan Förenade konungarikets utträde ur EU regleras grundläggande lufttrafikrättigheter inom handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Förenade konungariket. Sverige har under 2021 ingått ett samförståndsavtal med Förenade konungariket om ytterligare trafikrättigheter för frakt som innebär att lufttransportföretag från Förenade konungariket får rätt att landa i Sverige för att utföra reguljära- och icke reguljära lufttransporttjänster med gods mellan punkter i Sverige och punkter utanför EU som en del i en transport som börjar eller slutar i Förenade konungariket, utan begränsning vad gäller rutt, kapacitet eller frekvens. Motsvarande rättighet ges till EU-lufttrafikföretag i förhållande till Förenade konungariket. Under inledningen av 2022 präglades luftfarten fortsatt av minskad efterfrågan på flygresor till följd av pandemin. Under året påverkades luftfarten också av kriget i Ukraina, inte minst i form av stängda luftrum och höjda bränslepriser. Regeringen fortsatte under 2022 att bedriva arbetet med luftfartspolitiken inom ramen för de fokusområden och prioriteringar som beslutades i flygstrategin 2017. Nationellt kan särskilt följande åtgärder noteras. Efter regeringens förslag inrättades ett tillfälligt driftstöd om 100 miljoner kronor under 2022 till regionala flygplatser (prop. 2021/22:113, bet. 2021/22:FiU44, rskr. 2021/22:172). Vidare fick den 15 februari 2022 en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att ta fram en plan för Arlanda flygplats framtida utveckling (I2022/00382). Bokstavsutredaren presenterade rapporten Arlanda flygplats - en plan för framtiden (Ds 2022:11) den 17 juni 2022 och rapporten remissbehandlades t.o.m. den 31 oktober 2022. Den 30 maj 2022 fick en bokstavsutredare i uppdrag att utreda och ta fram förslag till inriktning för statens ansvar för flygplatser i Sverige. Bokstavsutredaren redovisade uppdraget den 15 februari 2023 i promemorian Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet - för tillgänglighet och beredskap (Ds 2023:3). Promemorian har remitterats. Remisstiden går ut den 23 maj 2023. Vidare kan nämnas att regeringen i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 22 Kommunikationer avsnitt 3.3.2, s. 20) redogjorde för att Bromma flygplats har stor betydelse för tillgängligheten för såväl Stockholmsregionen som för övriga landet, vilket betyder att flygplatsen är viktig för t.ex. näringslivet och företagandet. Regeringen konstaterade därför att Bromma flygplats ska bevaras. På EU-nivå kan särskilt fortsatta förhandlingar rörande Fit for 55-paketet nämnas, där en preliminär överenskommelse nåddes i december mellan rådet och Europaparlamentet i flygdelarna av EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). Förhandlingar rörande RefuelEU Aviation (hållbara flygbränslen) har också pågått under 2022 och trepartsförhandlingar mellan rådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen, s.k. triloger, har inletts. Även förslaget om SES2+, det gemensamma europeiska luftrummet, har fortsatt förhandlas kontinuerligt i triloger. Ett förslag om tillfälliga lättnader från reglerna om utnyttjande av ankomst- och avgångstider vid unionens flygplatser på grund av en epidemiologisk situation eller militär aggression har beslutats av rådet och parlamentet. Bland övrigt internationellt arbete kan särskilt arbetet inom den internationella civila luftfartsorganisationen (Icao) noteras. Som en förberedelse inför generalförsamlings möte under hösten 2022 anordnades i juli ett högnivåmöte för att främja en global överenskommelse om ett långsiktigt mål för den globala luftfartens koldioxidutsläpp (Long Term Aspirational Goal, LTAG), där Sverige medverkade. Vid Icaos generalförsamling antogs sedan detta mål, då Icaos medlemsländer bl.a. beslutade att kollektivt verka för att den internationella luftfartens utsläpp av koldioxid ska vara nettonoll år 2050. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 9. Rskr. 2014/15:154 Jakt och viltvård Mot. 2014/15:2974 yrkande 14, bet. 2014/15:MJU9 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 47), 2016/17:75 (N 38), 2017/18:75 (N 34), 2018/19:75 (N 28), 2019/20:75 (N 13), 2020/21:75 (N 10) och 2021/22:75 (N 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om utredning av jakt- och viltvårdsfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska utreda vissa jaktfrågor (bet. 2014/15:MJU9 s. 7 f.). Tillkännagivandet innebär att regeringen ska låta utreda ett antal frågor som den nu avvecklade Jaktlagsutredningen haft i uppdrag att utreda. Det avser samernas rätt att jaga (den s.k. dubbla jakträtten), rätt till jakt efter småvilt på kronomark ovan odlingsgränsen, jakt på allmänt vatten, jakt i Sveriges ekonomiska zon, förvaltning av säl, jakt på kronhjort, regelförenklingar i fråga om viltvårdsområden och allmän regelförenkling. Tillkännagivandet om småviltjakt på statens mark ovan odlingsgränsen har tidigare redovisats som slutbehandlat (skr. 2016/17:75). Behandlingen av tillkännagivandet om den s.k. dubbla jakträtten redovisas under rskr. 1999/2000:253 (LI 1). Regeringen uppdrog den 12 februari 2015 åt Naturvårdsverket att göra en analys av föreskrifter och tillämpning inom kronhjortsskötselområden. Uppdraget redovisades den 30 september 2015 och rapporten remitterades under hösten 2015. Naturvårdsverket kompletterade sin tidigare redovisning om kronhjort under 2017. Rapporten har föranlett att en dialog pågår med Naturvårdsverket om hur kronhjortsförvaltningen lämpligen utformas i framtiden. I maj 2018 beslutade regeringen en ändring i 2 § jaktförordningen (1987:905). Ändringen innebär att Naturvårdsverket kontinuerligt ska se över gällande jakttider i syfte att effektivisera hanteringen. Den 19 juni 2019 gav regeringen Naturvårdsverket i uppdrag att utreda finansieringen av förvaltningen av klövvilt, främst älg och kronhjort. Naturvårdsverket lämnade den 15 oktober 2020 förslag på hur ett system med avgift per registrerade områden (områdesfinansiering) kan genomföras. Rapporten analyseras i Regeringskansliet. Naturvårdsverket rapporterade den 22 juni 2020 ett förslag på ändringar av gällande jakttider, bl.a. avseende kronhjort. Regeringen beslutade den 6 maj 2021 en förordning med nya jakttider som träder i kraft 1 juli 2021. Beslutet innebär att allmän jakt på kronhjort införs, dvs. jakt på årskalv under perioden 16 augusti-31 januari. I och med denna åtgärd är den delen av punkt 1 tillgodosedd. Naturvårdsverket redovisade hösten 2016 ett uppdrag om möjligheterna att genomföra regelförenklingar för viltvårdsområden och förslag till hur möjligheterna till jakt på allmänt vatten kan förenklas. Under hösten 2017 lämnade Naturvårdsverket en rapport om förutsättningarna för att möjliggöra jakt i svensk ekonomisk zon. Rapporten om viltvårdsområden analyseras alltjämt inom Regeringskansliet, liksom rapporten om jakt på allmänt vatten. Detsamma gäller Naturvårdsverkets rapport om jakt i ekonomisk zon som remitterades hösten 2018. Regeringen beslutade den 18 juli 2019 att införa en tidsbegränsad möjlighet till licensjakt på gråsäl i jaktförordningen (1987:905). Samma dag gav regeringen Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket i uppdrag att revidera förvaltningsplanen för gråsäl och genomföra en vetenskaplig utvärdering av effekterna av en eventuell beståndsreglerande jakt på gråsäl ur ett ekosystemperspektiv. En reviderad förvaltningsplan redovisades den 29 november 2019. Naturvårdsverket beslutade den 6 april 2020 om licensjakt på gråsäl under 2020 och början av 2021. Den 26 mars 2021 fattade Naturvårdsverket beslut om säljakt under 2021. Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket rapporterade en vetenskaplig utvärdering av licensjakten på gråsäl i juni 2021. Myndigheterna föreslog att licensjakt på gråsäl fortsatt ska vara möjligt. I Naturvårdsverkets rapport den 22 juni 2020 med förslag på ändringar av gällande jakttider föreslogs även licensjakt på knubbsäl. Regeringen fattade den 22 december 2021 beslut om ändringar i jaktförordningen (1987:905) som möjliggör för Naturvårdsverket att besluta om fortsatt licensjakt på gråsäl samt på knubbsäl. I och med denna åtgärd är den delen av punkt 1 tillgodosedd. Inriktningen är att ta fram utredningsdirektiv för en översyn av jaktlagstiftningen (se även LI 60 rskr. 2021/22:178 punkt 2). Avsikten är att i en sådan utredning inkludera kvarstående frågeställningar avseende jakt på allmänt vatten, jakt i Sveriges ekonomiska zon, regelförenklingar i fråga om viltvårdsområden och allmän regelförenkling. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om viltmyndighet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen ska inrätta en ny myndighet med ansvar för jaktfrågor och viltförvaltning (bet. 2014/15:MJU9 s. 14 f.). Jaktlagsutredningen presenterade sitt delbetänkande Viltmyndighet - jakt och viltförvaltning i en ny tid (SOU 2013:71) i oktober 2013. Betänkandet har remitterats och bedömningen är att vissa aspekter kring en eventuell ny myndighet kräver ytterligare utredning. Regeringens bedömning har varit att hanteringen av frågan om en ny viltmyndighet ska avvakta dels den pågående översynen av viltvårdsfondens användning, dels Naturvårdsverkets genomförande och utvärdering av En strategi för svensk viltförvaltning. I januari 2021 beslutade regeringen om förändringar angående utdelning av medel från viltvårdsfonden. Naturvårdsverket ges i uppdrag att främja landets viltvård, vari Naturvårdsverket från och med den 1 januari 2022 har ansvar för att åtgärder som bl.a. rör viltövervakning, trafikeftersök och klövviltsförvaltning utförs. För detta får medel ur viltvårdsfonden användas och upphandlingsreglerna ska beaktas. Vidare blir Naturvårdsverket ansvarig myndighet för att pröva frågor om bidrag och besluta om utbetalning av bidrag enligt förordningen (2021:12) om vissa bidrag ur viltvårdsfonden. En utvärdering av viltstrategin genomfördes i december 2019. Med utgångspunkt i utvärderingen har Naturvårdsverket beslutat om en ny strategi för svensk viltförvaltning 2022-2029. Regeringen beslutade den 10 mars 2022 om ändring i förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket. Ändringen innebär bl.a. att myndigheten också ska medverka till att främja brukandet av vilt som resurs. Ändringen trädde i kraft den 1 maj 2022. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utgiftsområde 23, avsnitt 2.8.2 s. 53) anges att en utredning ska tillsättas i syfte att främja en hållbar jakt och viltvård bl.a. genom att utreda formerna för en jakt- och viltvårdsmyndighet. Regeringskansliet arbetar med att ta fram utredningsdirektiv under våren 2023. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 10. Rskr. 2014/15:180 Planering och byggande Mot. 2014/15:2921 yrkande 3, 2014/15:2953 yrkande 10, bet. 2014/15:CU10 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 49), 2016/17:75 (N 39), 2017/18:75 (N 35), 2018/19:75 (N 29), 2019/20:75 (Fi 12), 2020/21:75 (Fi 11) och 2021/22:75 (Fi 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 19 om tillgänglighetskrav för studentbostäder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om tillgänglighetskrav för studentbostäder (bet. 2014/15:CU10 s. 51 f.) och därmed bifallit motion 2014/15:2953 yrkande 17. Av regeringens skrivelse 2020/21:75 framgår att regeringen har låtit utreda frågan om möjlighet till anpassningar av tillgänglighetskraven och andra lättnader i de krav som gäller för studentbostäder. I utredningen gjordes bedömningen att det inte är lämpligt att ändra de krav på tillgänglighet som gäller för studentbostäder. Mot den bakgrunden beslutade regeringen den 3 december 2020 att skriva av ärendet i denna del. Regeringen redovisade därmed tillkännagivandet som slutbehandlat (Fi 11). Riksdagen har dock ansett att de åtgärder som regeringen vidtagit inte är tillräckliga för att bedöma tillkännagivandet som tillgodosett (bet. 2020/21:KU21 s. 75, rskr. 2020/21:371). Civilutskottet framhåller att det enligt riksdagens tillkännagivande borde vara möjligt att ta större hänsyn till att var och en av de boende endast använder bostaden under en begränsad tid som studerande, och att det också borde fästas stor vikt vid de synpunkter som förts fram av bl.a. studentbostadsföretagen och studentorganisationerna. Punkten står därför åter som öppen. Regeringen avser att se över möjligheten till lättnader av de krav som gäller för studentbostäder. Punkten är inte slutbehandlad. 11. Rskr. 2014/15:206 Yrkestrafik och taxi Prop. 2014/15:83, mot. 2014/15:3045 yrkande 1, 2014/15:3049, 2014/15:1593, 2014/15:1791, 2014/15:2317 yrkande 11, 2014/15:2318 yrkande 6, 2014/15:2427 yrkande 6, 2014/15:2003 och 2014/15:2318 yrkande 7, bet. 2014/15:TU12 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 54), 2016/17:75 (N 42), 2017/18:75 (N 37), 2018/19:75 (N 31), 2019/20:75 (I 14), 2020/21:75 (I 7) och 2021/22:75 (I 7). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 7 om lastbilars och bussars längd och vikt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om dels behovet av att skyndsamt utarbeta erforderliga regeländringar så att lastbilar med en bruttovikt på upp till 74 ton tillåts att trafikera de delar av det allmänna vägnätet som har tillräcklig bärighet, dels behovet av en generösare dispensgivning och fortsatt utredning när det gäller frågan om att tillåta fordonsekipage på upp till 30 meter (bet. 2014/15:TU12 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2014/15:1791, 2014/15:2317 yrkande 11, 2014/15:2318 yrkande 6 och 2014/15:2427 yrkande 6 samt delvis bifallit motionerna 2014/15:2003 och 2014/15:2318 yrkande 7. Regeringen beslutade den 16 februari 2017 propositionen Godstrafikfrågor (prop. 2016/17:112) där det föreslås en ny bärighetsklass, BK4, som gör det möjligt med tyngre fordon och fordonskombinationer än vad som är möjligt i dag. Riksdagen har i enlighet med regeringens förslag fattat beslut om att det ska införas en ny bärighetsklass i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. Regeringen beslutade den 15 februari 2018 om nödvändiga ändringar i trafikförordningen (1998:1276) och vägmärkesförordningen (2007:90). Ändringarna trädde i kraft den 1 april 2018. De första statliga BK4-vägarna öppnades för trafik under 2018. Trafikverkets ambition är att den successiva utbyggnadsplanen för BK4-vägar ska bidra till att det statliga vägnätet som har bärighetsklass BK4 utvecklas från nuvarande ca 20 procent till att upp emot 40 procent av vägnätet är upplåtet för BK4 vid slutet av 2025. Finansiering genom den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2018-2029 gör det möjligt att öppna 70-80 procent av de viktigaste statliga vägarna för BK4 fram till 2029. Regeringen fattade den 30 november 2017 beslut om ändringar i trafikförordningen för att möjliggöra färd med längre och tyngre fordon eller fordonståg under en provperiod. Ändringarna, som trädde i kraft den 1 februari 2018, bedöms ge bättre förutsättningar för att utveckla nya tekniker och konstruktioner. Därutöver har regeringen den 30 augusti 2018 uppdragit åt Trafikverket att analysera om och var längre lastbilar bör tillåtas på det svenska vägnätet (N2018/04593). Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) den 29 mars 2019 och redovisningen remitterades därefter. Den 25 augusti 2022 beslutade regeringen om nödvändiga ändringar i dels trafikförordningen, dels förordningen (2007:231) om elektroniskt kungörande av vissa trafikföreskrifter (i budgetpropositionen för 2023, se nedan, angavs av förbiseende i stället vägmärkesförordningen [2007:90]) för att möjliggöra att fordonsekipage på upp till 34,5 meter får köras på det vägnät som pekas ut av Trafikverket (SFS 1396-1397). Trafikverket har pekat ut ungefär 450 mil väg som kan öppnas för dessa fordon fram till 2025. Förordningsändringarna träder i kraft den 31 augusti 2023. Regeringen konstaterar i budgetpropositionen för 2023 att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat (prop. 2022/23:1 utg.omr. 22 Kommunikationer avsnitt 3.3.3, s. 25 f.). Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2015/16 12. Rskr. 2015/16:79 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Prop. 2015/16:1, mot. 2015/16:1986 yrkande 1 och 3, 2015/16:2702 yrkande 15, bet. 2015/16:CU1 Tidigare redovisad, se skr. 2015/16:75 (N 67), 2016/17:75 (N 46), 2017/18:75 (N 40), 2018/19:75 (N 33), 2019/20:75 (Fi 15), 2020/21:75 (Fi 14) och 2021/22:75 (Fi 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om fler bygglovsbefriade åtgärder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att fler åtgärder bör bli bygglovsbefriade (bet. 2015/16:CU1 s. 35) och därmed bifallit motionerna 2015/16:1986 yrkande 3 och 2015/16:2702 yrkande 15. Under 2017 trädde ändringar av plan- och bygglagen (2010:900) respektive plan- och byggförordningen (2011:338) i kraft, som innebar flera undantag från bygglovsplikten, bl.a. när det gäller att på en- och tvåbostadshus inom områden med detaljplan göra en liten tillbyggnad i form av balkong, burspråk eller uppstickande byggnadsdel, att vinterförvara högst två enheter av fritidsbåt, husvagn eller husbil i omedelbar närhet av ett en- eller tvåbostadshus och att sätta upp vissa skyltar och ljusanordningar. Under 2018 ändrades plan- och bygglagen så att det inte längre krävs bygglov för att på en byggnad inom detaljplanelagt område montera sol-cellspaneler och solfångare som följer byggnadens form, under förutsättning att åtgärden följer detaljplanen. Under 2019 ändrades plan- och bygglagen så att det inte längre krävs bygglov för altaner av viss omfattning i anslutning till ett en- eller två-bostadshus. Under 2020 ändrades plan- och bygglagen så att den tillåtna arean för komplementbostadshus och vissa komplementbyggnader som inte kräver bygglov utökades från 25 till 30 kvadratmeter. Regeringen har den 23 januari 2020 uppdragit åt en särskild utredare att göra en systematisk översyn av regelverket för bl.a. bygglov i syfte att skapa ett enklare, effektivare och mer ändamålsenligt regelverk som samtidigt säkerställer allmänna och enskilda intressen och ett långsiktigt hållbart byggande av bl.a. bostäder (dir. 2020:4). Bygglovsutredningens betänkande Ett nytt regelverk för bygglov (SOU 2021:47) överlämnades till regeringen den 14 juni 2021. Betänkandet har remitterats och ärendet bereds nu inom Regeringskansliet med avsikten att en proposition ska överlämnas till riksdagen under 2024. Genom förslagen i propositionen bör tillkännagivandet kunna slutbehandlas. Punkten är inte slutbehandlad. 13. Rskr. 2015/16:226 Luftfartsfrågor Mot. 2015/16:1328 yrkande 7, 2015/16:3058 yrkande 8, 2015/16:3147 yrkande 6, 2015/16:3148 yrkande 32, 2015/16:949 yrkande 1, 2015/16:1328 yrkande 6 och 2015/16:2112, bet. 2015/16:TU14 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 60), 2017/18:75 (N 46), 2018/19:75 (N 37), 2019/20:75 (I 15), 2020/21:75 (I 8) och 2021/22:75 (I 8). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4 om Bromma flygplats*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör verka för en fortsatt utveckling av Bromma flygplats (bet. 2015/16:TU14 s. 29 f.) och därmed bifallit motionerna 2015/16:1328 yrkande 7, 2015/16:3058 yrkande 8, 2015/16:3147 yrkande 6 och 2015/16:3148 yrkande 32 samt delvis bifallit motionerna 2015/16:949 yrkande 1, 2015/16:1328 yrkande 6 och 2015/16:2112. Med ändring av regeringens beslut den 18 december 2014 om uppdrag till en statlig samordnare för Bromma flygplats (S2014/08973), beslutade den tidigare regeringen den 18 december 2015 (N2015/09059) att samordnarens uppdrag skulle begränsas till att pröva förutsättningarna för att utveckla flygkapacitet och öka möjligheterna till bostadsbebyggelse i Stockholmsregionen. Övriga delar av uppdraget upphörde. Den statliga samordnaren redovisade den 11 april 2016 rapporten Mer flyg och bostäder, som remissbehandlades Regeringen beslutade den 26 januari 2017 om en nationell flygstrategi, En svensk flygstrategi - för flygets roll i framtidens transportsystem (N2017/00590). Regeringen beslutade den 18 maj 2017 om att inrätta ett Arlandaråd för att bidra till regeringens arbete med att långsiktigt utveckla Arlanda flygplats ur ett helhetsperspektiv som omfattar flygplatsen, luftrummet samt anslutande transporter och infrastruktur på marken men också tillgången till andra flygplatser i Stockholmsregionen. Arlandarådet var ett rådgivande organ för utbyte av erfarenheter mellan regeringen och företrädare för myndigheter, statligt ägda bolag och offentlig sektor, näringslivet, intresseorganisationer, forskning och akademi m.fl. Arlandarådets arbete är avslutat sedan den 31 mars 2019. Swedavia AB har den 14 september 2020 redovisat en konsekvensanalys avseende den fortsatta driften av Bromma flygplats. Regeringskansliet uppdrog den 27 april 2021 åt en s.k. bokstavsutredare att ta fram underlag inför en avveckling av driften av och verksamheterna vid Bromma flygplats. Bokstavsutredaren redovisade sitt uppdrag den 31 augusti 2021 i promemorian Bromma flygplats - underlag för avveckling av drift och verksamhet (Ds 2021:25). Promemorian har remissbehandlats. Samtidigt remissbehandlades Swedavia AB:s sammanfattning av konsekvensanalysen avseende den fortsatta driften av Bromma flygplats. I budgetpropositionen för 2023 redogör regeringen för vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av tillkännagivandet (prop. 2022/23:1 utg. omr. 22 s. 20). Vidare konstaterar regeringen att Bromma flygplats har stor betydelse för tillgängligheten för såväl Stockholmsregionen som för övriga landet, vilket betyder att flygplatsen är viktig för t.ex. näringslivet och företagandet och att Bromma flygplats därför ska därför bevaras. Regeringen noterar dessutom i propositionen att Swedavia AB ansvarar för drift och utveckling av Bromma flygplats. Avslutningsvis anför regeringen i propositionen att den inte avser vidta någon ytterligare åtgärd med anledning av tillkännagivandet och att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 14. Rskr. 2015/16:227 Jakt och viltvård Mot. 2015/16:1363 yrkande 9, bet. 2015/16:MJU19 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 61), 2017/18:75 (N 47), 2018/19:75 (N 38), 2019/20:75 (N 17), 2020/21:75 (N 12) och 2021/22:75 (N 11). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om vissa jakt- och viltvårdsfrågor*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska genomföra tidigare riksdagsbeslut om vissa jakt- och viltvårdsfrågor (bet. 2015/16:MJU19 s. 14). Tillkännagivandet innebär att regeringen ska låta utreda ett antal frågor som den nu avvecklade Jaktlagsutredningen haft i uppdrag att utreda. Det avser samernas rätt att jaga (den s.k. dubbla jakträtten), rätt till jakt efter småvilt på kronomark ovan odlingsgränsen, jakt på allmänt vatten, jakt i Sveriges ekonomiska zon, förvaltning av säl, jakt på kronhjort, regelförenklingar i fråga om viltvårdsområden och allmän regelförenkling. Behandlingen av tillkännagivandet redovisas under rskr. 2014/15:154 (LI 9). Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2016/17 15. Rskr. 2016/17:101 Infrastruktur för framtiden Prop. 2016/17:21, skr. 2016/17:20, 2016/17:1763, 2016/17:2531 yrkande 1, 4 och 13, 2016/17:3509 yrkande 7 och 19, 2016/17:3510 yrkande 5 och 13, 2015/16:2778 yrkande 1, 2016/17:3507 yrkande 4 och 8, 2016/17:3510 yrkande 8, 2016/17:3512 yrkande 31 och 34, 2016/17:3513 yrkande 6 och 13, 2016/17:1621, 2016/17:3391 yrkande 37, 2016/17:2530 yrkande 2 samt 2016/17:3524 yrkande 4, bet. 2016/17:TU4 Tidigare redovisad, se skr. 2016/17:75 (N 83), 2017/18:75 (N 54), 2018/19:75 (N 43), 2019/20:75 (I 16), 2020/21:75 (I 9) och 2021/22:75 (I 9). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 14 om regionala flygplatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen i sin aviserade flygstrategi bör värna de regionala flygplatserna (bet. 2016/17:TU4 s. 62) och därmed bifallit motionerna 2016/17:3507 yrkande 4, 2016/17:3510 yrkande 8, 2016/17:3512 yrkande 34 och 2016/17:3513 yrkande 13 samt delvis bifallit motionerna 2016/17:1621, 2016/17:3391 yrkande 37 och 2016/17:3509 yrkande 19. Regeringen beslutade den 26 januari 2017 om en nationell flygstrategi, En svensk flygstrategi för flygets roll i framtidens transportsystem (N2017/00590). I flygstrategin understryker regeringen de icke-statliga flygplatsernas betydelse i transportsystemet för att uppnå en god tillgänglighet i hela landet. De statliga bidragen till de icke-statliga flygplatserna är därför betydelsefulla för finansieringen av driften av dessa flygplatser, men bör ses ur ett trafikslagsövergripande perspektiv vilket innebär att stöd ska kunna lämnas till en flygplats om det saknas tillfredsställande kollektiva transportalternativ. Stödet ska ses som ett komplement till flygplatsernas egen finansiering genom rörelseintäkter. Långsiktigt hållbara förutsättningar för statligt stöd till icke-statliga flygplatser ska eftersträvas samtidigt som ökade möjligheter till effektivisering och användande av ny teknik på sikt bör kunna minska behoven av offentliga stöd till flygplatser. Europeiska kommissionen antog den 17 maj 2017 inom ramen för det allmänna gruppundantaget (GBER - general block exemption regulation) reviderade regler för stöd till flygplatser. De nya reglerna är i linje med det förslag som Sverige lämnade till kommissionen och innebär exempelvis att driftstöd kan ges till flygplatser med färre än 200 000 resenärer årligen. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 Kommunikationer avsnitt 3.6.2, s. 49) konstaterade regeringen att det aktuella tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. Vid behandlingen av budgetpropositionen konstaterade dock trafikutskottet att utskottet inte delade regeringens bedömning att tillkännagivandet var slutbehandlat (bet. 2017/18:TU1). I enlighet med utskottets förslag riktade riksdagen ett nytt tillkännagivande till regeringen om behovet av en nationell flygstrategi som värnar de regionala flygplatserna, se LI 20. Regeringskansliets interna arbete med en översyn av de svenska icke statliga flygplatserna påbörjades, i enlighet med den nationella flygstrategin, 2018. Under 2020 gavs arbetet tillfälligt lägre prioritet på grund av behovet av akuta åtgärder för flygplatserna till följd av den pågående pandemin. Efter regeringens förslag inrättades ett tillfälligt driftstöd om 100 miljoner kronor under 2020 till regionala flygplatser (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Med anledning av den pågående pandemin fanns behov av att komplettera det nationella nätet av beredskapsflygplatser med ytterligare ett antal temporära beredskapsflygplatser för att tillgodose behov av tillgänglighet för samhällsviktiga luftfartstransporter för hälso- och sjukvård, t.ex. ambulansflyg. I december 2020 uppdrog regeringen därför åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417) Uppdraget har förlängts flera gånger, först t.o.m. den 31 maj 2021, därefter t.o.m. den 30 september 2021 och slutligen t.o.m. den 31 december 2021 (I2021/00674, I2021/01464 och I2021/02469). I december 2021 uppdrog regeringen åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2022 (I2021/03301). Vidare gav regeringen den 22 december 2022 Trafikverket i uppdrag att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2023 (I2022/02414). Efter regeringens förslag inrättades under 2022 ett tillfälligt driftstöd till regionala flygplatser om 100 miljoner kronor (prop. 2021/22:113, bet. 2021/22:FiU44, rskr. 2021/22:172). Den 30 maj 2022 fick en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att utreda och ta fram förslag till inriktning för statens ansvar för flygplatser i Sverige (I2022/01211). Bokstavsutredaren redovisade uppdraget den 15 februari 2023 i promemorian Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet - för tillgänglighet och beredskap (Ds 2023:3). Promemorian har remitterats. Remisstiden går ut den 23 maj 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 16. Rskr. 2016/17:185 Luftfartsfrågor Mot. 2016/17:2530 yrkande 18, 2016/17:3374 yrkande 15, 2016/17:2530 yrkande 21, 2016/17:2103 och 2016/17:3391 yrkande 16, bet. 2016/17:TU10 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 58), 2018/19:75 (N 46), 2019/20:75 (I 18), 2020/21:75 (I 10) och 2021/22:75 (I 10). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om en strategi för luftfarten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att en luftfartsstrategi för stärkt konkurrenskraft för flyget bör tas fram inom en snar framtid (bet. 2016/17:TU10) och därmed bifallit motionerna 2016/17:2530 yrkande 18 och 2016/17:3374 yrkande 15. I skrivelse 2016/17:75 redogjorde regeringen för att regeringen den 26 januari 2017 beslutat om en svensk flygstrategi och gjorde bedömningen att det första tillkännagivandet om en strategi om luftfarten (se LI 8) därmed var slutbehandlat. I konstitutionsutskottets betänkande med anledning av regeringens skrivelse (bet. 2016/17:KU21) med ett särskilt yttrande från trafikutskottet anges det dock att det är otillfredsställande att regeringen har valt att redovisa tillkännagivandet som slutbehandlat. Regeringen kommenterade därför i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 Kommunikationer avsnitt 3.5.2, s. 27) både det första tillkännagivandet (se LI 8) och detta andra tillkännagivande om en strategi för luftfarten efter att utskottet menat att den flygstrategi som regeringen presenterade 2017 inte kunde bedömas vara tillräcklig och att de former och riktlinjer som regeringen hade som inriktning i arbetet för en flygstrategi borde ändras och ges en ny inriktning. Regeringen lämnade följande redogörelse i budgetpropositionen. Flygstrategin innehåller sju fokusområden som adresserar de möjligheter och utmaningar som följer av samhälls- och omvärldsutvecklingen. Förutsättningarna för flyget i Sverige ska förbättras samtidigt som flygets miljö- och klimatpåverkan ska minska. Flygstrategin tar upp bl.a. betydelsen av ett hållbart flygresande, rättvisa villkor och sund konkurrens, betydelsen av att utveckla Arlanda flygplats som nav och storflygplats samt ökad export av svenska varor och tjänster. Samtidigt bör flygstrategin ses i ett bredare perspektiv eftersom ambitionen är att den ska ge synergier tillsammans med strategier och initiativ på andra politikområden. Flygstrategin vägleder det fortsatta arbetet inom luftfartsområdet. Regeringen konstaterade i budgetpropositionen att båda tillkännagivandena med detta var slutbehandlade. Vid behandlingen av budgetpropositionen för 2018 konstaterade dock trafikutskottet att det inte delade regeringens uppfattning att tillkännagivandena var slutbehandlade utan såg behov av att riksdagen en tredje gång tillkännagav för regeringen att det behövs en flygstrategi med syftet att stärka förutsättningarna för jobb och tillväxt inom flygbranschen och att säkra näringslivets och privatpersoners behov av transporter i hela landet (bet.2017/18:TU1). Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag om ett nytt tredje tillkännagivande (rskr. 2017/18:104), se LI 20. Inte något av de tre tillkännagivanden om en strategi för luftfarten är slutbehandlat och det lämnas därför redovisningar för de tre tillkännagivandena i denna skrivelse, se vidare LI 8 och LI 20. I mars 2018 höll infrastrukturministern ett uppföljningsmöte med de aktörer som varit med i framtagandet av regeringens flygstrategi. Exempelvis presenterades Arlandarådets arbete och aktuellt förhandlingsarbete i EU om en ny förordning om skydd av konkurrens inom luftfarten. Regeringen tillsatte under 2018 också en utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget (dir. 2018:10) samt internt inom Regeringskansliet. Vidare påbörjades under 2018 inom Regeringskansliet den flygplatsöversyn som hade aviserats i flygstrategin. Regeringen uppdrog i maj 2018 åt Luftfartsverket att genomföra en fördjupad studie avseende utformning av det svenska luftrummet (N2018/02937). Studien skulle resultera i en luftrumsstrategi, Luftrum 2040, som kan utgöra underlag för uppdrag att genomföra en översyn av luftrummet. Luftfartsverket redovisade uppdraget den 10 maj 2019. Vidare uppdrog regeringen i april 2018 åt Statens energimyndighet att främja hållbara biobränslen för flyg (N2018/02705). I uppdraget ingick att Statens energimyndighet skulle verka för att inrikesflyget ställer om till fossilfria drivmedel och för att även internationell bunkring vid svenska flygplatser så långt det är möjligt sker med förnybara drivmedel. I regleringsbrevet för budgetåret 2021 uppdrog regeringen åt Statens energimyndighet att förlänga satsningen på att främja hållbara biobränslen för flyg. Uppdraget vidgades till att också omfatta satsningar på forskning och utveckling av dels elflyg, dels vätgasdrift, inklusive tanknings- och laddinfrastruktur. För 2021 skulle högst 50 miljoner kronor användas och för 2022 beräknas högst 50 miljoner kronor användas för uppdraget, varav minst 5 miljoner kronor årligen för den del av uppdraget som avsåg elflyg. Regeringen uppdrog även i juni 2018 åt Transportstyrelsen att ta fram underlag om obemannade luftfartyg s.k. drönare (N2018/03935, N2017/02238 [delvis]). Uppdraget redovisades den 28 juni 2019. Regeringen fortsatte under 2019 att bedriva arbetet med luftfartspolitiken inom ramen för de fokusområden och prioriteringar som beslutades i flygstrategin 2017. Nedan listas några exempel på detta. Arlandarådets arbete är avslutat sedan den 31 mars 2019. För ytterligare information om hanteringen av Arlandarådets arbete hänvisas till redogörelsen under punkten LI 13 i denna skrivelse. Beträffande Regeringskansliets interna arbete med en översyn av de svenska icke-statliga flygplatserna hänvisas till redogörelserna under punkterna LI 15 och LI 20 i denna skrivelse. Under hösten 2019 genomfördes generalförsamlingen för den Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao). Sverige var mycket aktivt i både förberedelserna och EU-koordineringen inför och under generalförsamlingen och agerade i enlighet med flygstrategins prioriteringar. Under 2019 ägde förhandlingar rum i syfte att liberalisera Sveriges bilaterala luftfartsavtal med tredjeland. Exempelvis har ändringar i luftfartsavtalet med Japan nu möjliggjort tillträde för skandinaviska flygbolag till den japanska flygplatsen Haneda. Under 2020 präglades arbetet av den dramatiska påverkan som covid-19-pandemin hade på luftfarten. Efter förslag från regeringen vidtogs en rad stödåtgärder för flygbranschen. Dessa inkluderar statliga kreditgarantier om 5 miljarder kronor under 2020 för svenska flygföretag, varav högst 1,5 miljarder kronor till SAS AB (prop. 2019/20:136, bet. 2019/20:FiU52, rskr. 2019/20:188), kapitaltillskott till SAS AB om 5 miljarder kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364), kapitaltillskott till Swedavia AB om 3,15 miljarder kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364), tillskott till Luftfartsverket om 900 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366), extra driftsbidrag till icke-statliga flygplatser under 2020 med 100 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20: FiU62, rskr. 2019/20:366) samt införande av temporär allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och vissa flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till Trafikverket att upphandla flygtrafik på linjerna för en kostnad om högst 105 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Riksdagen avsatte vidare efter regeringens förslag 75 miljoner kronor i syfte att förstärka ambulansflygets kapacitet och tillgänglighet under den pågående pandemin (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Därtill uppdrog regeringen i december 2020 åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417). Åtgärder beslutades också på EU-nivå, exempelvis tillfälliga ändringar i Europarlamentets och rådets förordning (EU) 2020/459 av den 30 mars 2020 om ändring av förordning (EEG) nr 95/93 om gemensamma regler för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser, som innebär att flygbolag inte förlorar oanvända start- och landningstider. Utöver pandemiåtgärder för luftfarten präglades EU-arbetet av förhandlingar om den fortsatta relationen mellan Storbritannien och EU efter övergångsperiodens slut samt behandling i ministerrådet om kommissionens förslag om det gemensamma europeiska luftrummet (SES2+) som presenterades den 22 september 2020. Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) mottog under 2020 redovisningar av tre olika regeringsuppdrag inom luftfartsområdet. Transportstyrelsen redovisade den 30 juni 2020 uppdraget om miljöstyrande start- och landningsavgifter (I2019/02304). Trafikanalys redovisade den 30 april 2020 uppdraget att samordna ett myndighetsgemensamt arbete med Statens energimyndighet, Konsumentverket, Naturvårdsverket och Transportstyrelsen om obligatoriska klimatdeklarationer i samband med marknadsföring och försäljning av långväga resor med buss, tåg, flyg eller färja (I2019/02595). Trafikanalys redovisade den 7 oktober 2020 ett kunskapsunderlag om eldrivna flygplan (I2020/00185). Under 2021 präglades arbetet fortsatt av åtgärder för att minska pandemins negativa effekter på luftfarten. Regeringen såg ett behov av att komplettera det nationella nätet av beredskapsflygplatser med ytterligare ett antal temporära beredskapsflygplatser för att tillgodose behov av tillgänglighet för samhällsviktiga luftfartstransporter för hälso- och sjukvård, t.ex. ambulansflyg. I december 2020 uppdrog regeringen därför åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417). Uppdraget har förlängts flera gånger, först t.o.m. den 31 maj 2021, därefter t.o.m. den 30 september 2021 och slutligen t.o.m. den 31 december 2021 (I2021/00674, I2021/01464 och I2021/02469). I december 2021 uppdrog regeringen åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2022 (I2021/03301). Vidare gav regeringen den 22 december 2022 Trafikverket i uppdrag att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2023 (I2022/02414). För att tillgodose behov av samhällsviktigt flyg beslutade regeringen i december 2020 att förlänga uppdraget från april 2020 om införande av temporär allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och vissa flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till Trafikverket att upphandla flygtrafik på linjerna (I2020/03230). Uppdraget förlängdes t.o.m. den 30 juni 2021. Regeringen beslutade därefter i juni 2021 att förlänga uppdraget ytterligare t.o.m. den 31 december 2021 (I2021/01671). Vidare har riksdagen, efter förslag från regeringen, fattat beslut om kreditgarantier eller en låneram till SAS-koncernen om 1,5 miljarder kronor (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:419). Avslutningsvis har riksdagen efter förslag från regeringen beslutat att stöd genom statlig medfinansiering tillfälligt bör lämnas till verksamheten för samordning av ankomst- och avgångstider (slots) för flygplatser i Sverige till följd av spridningen av sjukdomen covid-19 (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:422). Bland miljö- och klimatarbetet kan särskilt nämnas att Europeiska kommissionen i juli 2021 presenterade ett förslag till ny förordning om säkerställande av lika villkor för hållbar luftfart (Faktapromemoria 2020/21:FPM139). Förslaget, som är en del i det så kallade "Fit for 55"-paketet, innebär att krav ställs på inblandning av hållbara flygbränslen i fossilt jetbränsle. Förslaget har behandlats i rådet under hösten 2021 och kommer att fortsätta behandlas under våren 2022. S.k. triloger med Europaparlamentet väntas inledas under hösten 2022. Vidare har riksdagen efter förslag från regeringen beslutat att bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter om att flygplatsavgifter ska differentieras av miljöskäl (prop. 2020/21:154, bet. 2020/21:TU14, rskr. 2020/21:334). Bemyndigandet gör det möjligt att meddela föreskrifter om att det på vissa flygplatser ska vara obligatoriskt att ta hänsyn till miljö- och klimatstyrande effekter vid framtagandet av start- och landningsavgifter. Regeringen beslutade den 20 juni 2021 om ändring av förordningen (2011:867) om flygplatsavgifter så att start- och landningsavgifter ska differentieras i förhållande till luftfartygs klimatpåverkan. Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) remitterade dessutom under hösten 2021 en promemoria med förslag till en ny lag och en ny förordning om klimatdeklarationer för resor, bl.a. flygresor (I2021/02312). Inom EU-arbetet kan särskilt det fortsatta arbetet med det gemensamma europeiska luftrummet, SES 2+ nämnas. Efter att ministerrådet i juni 2021 beslutat en allmän inriktning avseende Europeiska kommissionens förslag, har rådet och Europaparlamentet under hösten förhandlat med målet att nå en överenskommelse om revideringen. Sedan Förenade konungarikets utträde ur EU regleras grundläggande lufttrafikrättigheter inom handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Förenade konungariket. Sverige har under 2021 ingått ett samförståndsavtal med Förenade konungariket om ytterligare trafikrättigheter för frakt som innebär att lufttransportföretag från Förenade konungariket får rätt att landa i Sverige för att utföra reguljära- och icke reguljära lufttransporttjänster med gods mellan punkter i Sverige och punkter utanför EU som en del i en transport som börjar eller slutar i Förenade konungariket, utan begränsning vad gäller rutt, kapacitet eller frekvens. Motsvarande rättighet ges till EU-lufttrafikföretag i förhållande till Förenade konungariket. Under inledningen av 2022 präglades luftfarten fortsatt av minskad efterfrågan på flygresor till följd av pandemin. Under året påverkades luftfarten också av kriget i Ukraina, inte minst i form av stängda luftrum och höjda bränslepriser. Regeringen fortsatte under 2022 att bedriva arbetet med luftfartspolitiken inom ramen för de fokusområden och prioriteringar som beslutades i flygstrategin 2017. Nationellt kan särskilt följande åtgärder noteras. Efter regeringens förslag inrättades ett tillfälligt driftstöd om 100 miljoner kronor under 2022 till regionala flygplatser (prop. 2021/22:113, bet. 2021/22:FiU44, rskr. 2021/22:172). Vidare fick den 15 februari 2022 en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att ta fram en plan för Arlanda flygplats framtida utveckling (I2022/00382). Bokstavsutredaren presenterade rapporten Arlanda flygplats - en plan för framtiden (Ds 2022:11) den 17 juni 2022 och rapporten remissbehandlades t.o.m. den 31 oktober 2022. Den 30 maj 2022 fick en bokstavsutredare i uppdrag att utreda och ta fram förslag till inriktning för statens ansvar för flygplatser i Sverige. Bokstavsutredaren redovisade uppdraget den 15 februari 2023 i promemorian Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet - för tillgänglighet och beredskap (Ds 2023:3). Promemorian har remitterats. Remisstiden går ut den 23 maj 2023. Vidare kan nämnas att regeringen i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr.22 Kommunikationer avsnitt 3.3.2, s. 20) redogjorde för att Bromma flygplats har stor betydelse för tillgängligheten för såväl Stockholmsregionen som för övriga landet, vilket betyder att flygplatsen är viktig för t.ex. näringslivet och företagandet. Regeringen konstaterade därför att Bromma flygplats ska bevaras. På EU-nivå kan särskilt fortsatta förhandlingar rörande Fit for 55-paketet nämnas, där en preliminär överenskommelse nåddes i december mellan rådet och Europaparlamentet i flygdelarna av EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). Förhandlingar rörande RefuelEU Aviation (hållbara flygbränslen) har också pågått under 2022 och trepartsförhandlingar mellan rådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen, s.k. triloger, har inletts. Även förslaget om SES2+, det gemensamma europeiska luftrummet, har fortsatt förhandlas kontinuerligt i triloger. Ett förslag om tillfälliga lättnader från reglerna om utnyttjande av ankomst- och avgångstider vid unionens flygplatser på grund av en epidemiologisk situation eller militär aggression har beslutats av rådet och parlamentet. Bland övrigt internationellt arbete kan särskilt arbetet inom den internationella civila luftfartsorganisationen (Icao) noteras. Som en förberedelse inför generalförsamlings möte under hösten 2022 anordnades i juli ett högnivåmöte för att främja en global överenskommelse om ett långsiktigt mål för den globala luftfartens koldioxidutsläpp (Long Term Aspirational Goal, LTAG), där Sverige medverkade. Vid Icaos generalförsamling antogs sedan detta mål, då Icaos medlemsländer bl.a. beslutade att kollektivt verka för att den internationella luftfartens utsläpp av koldioxid ska vara nettonoll år 2050. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 17. Rskr. 2016/17:234 Planering och byggande Mot. 2015/16:2039 yrkande 2, 2015/16:3210 yrkande 9, 2015/16:3241 yrkande 27, 2016/17:3096 yrkande 9, 2016/17:3118 yrkandena 9 och 18, 2016/17:3351 yrkande 8, bet. 2016/17:CU15 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 69), 2018/19:75 (N 50), 2019/20:75 (Fi 24), 2020/21:75 (Fi 19) och 2021/22:75 (Fi 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 21 om studentbostäder*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillgänglighetskrav för studentbostäder (bet. 2016/17:CU15 s. 64 f.). Av regeringens skrivelse 2020/21:75 framgår att regeringen har låtit utreda frågan om möjligheten till anpassningar av tillgänglighetskraven och andra lättnader i de krav som gäller för studentbostäder. I utredningen gjordes bedömningen att det inte är lämpligt att ändra de krav på tillgänglighet som gäller för studentbostäder. Mot den bakgrunden beslutade regeringen den 3 december 2020 att skriva av ärendet i denna del. Regeringen redovisade därmed tillkännagivandet som slutbehandlat (Fi 19). Riksdagen har dock ansett att de åtgärder som regeringen vidtagit inte är tillräckliga för att bedöma tillkännagivandet som tillgodosett (bet. 2020/21:KU21 s. 75, rskr. 2020/21:371). Civilutskottet framhåller att det enligt riksdagens tillkännagivande borde vara möjligt att ta större hänsyn till att var och en av de boende endast använder bostaden under en begränsad tid som studerande, och att det också borde fästas stor vikt vid de synpunkter som förts fram av bl.a. studentbostadsföretagen och studentorganisationerna. Punkten står därför åter som öppen. Regeringen avser att se över möjligheten till lättnader av de krav som gäller för studentbostäder. Punkten är inte slutbehandlad. 18. Rskr. 2016/17:238 Väg- och fordonsfrågor Prop. 2016/17:112, prop. 2016/17:21, bet. 2016/17:TU14 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 70), 2018/19:75 (N 51), 2019/20:75 (I 21), 2020/21:75 (I 13) och 2021/22:75 (I 12). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4 om långa lastbilar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör se över hur längre fordonståg i högre utsträckning kan tillåtas på det svenska vägnätet (bet. 2016/17:TU14 s. 24 f.). Regeringen fattade den 30 november 2017 beslut om ändringar i trafikförordningen (1998:1276) för att möjliggöra färd med längre och tyngre fordon eller fordonståg under en provperiod. Ändringarna, som trädde i kraft den 1 februari 2018, bedöms ge bättre förutsättningar för att utveckla nya tekniker och konstruktioner. Därutöver uppdrog regeringen den 30 augusti 2018 åt Trafikverket att analysera om och var längre lastbilar bör tillåtas på det svenska vägnätet (N2018/04593). Uppdraget redovisades den 29 mars 2019 och redovisningen remitterades därefter. Den 25 augusti 2022 beslutade regeringen om nödvändiga ändringar i dels trafikförordningen, dels förordningen (2007:231) om elektroniskt kungörande av vissa trafikföreskrifter (i budgetpropositionen för 2023, se nedan, angavs av förbiseende i stället vägmärkesförordningen [2007:90] för att möjliggöra att fordonsekipage på upp till 34,5 meter får köras på det vägnät som pekas ut av Trafikverket (SFS 1396-1397). Trafikverket har pekat ut ungefär 450 mil väg som kan öppnas för dessa fordon fram till 2025. Förordningsändringarna träder i kraft den 31 augusti 2023. Regeringen konstaterar i budgetpropositionen för 2023 att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat (prop. 2022/23:1 utg.omr. 22 Kommunikationer avsnitt 3.3.3, s. 25 f.). Punkten är slutbehandlad. 19. Rskr. 2016/17:338 JLL En livsmedelsstrategi för Sverige Prop. 2016/17:104, bet. 2016/17:MJU23 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 77), 2018/19:75 (N 54), 2019/20:75 (N 23), 2020/21:75 (N 16) och 2021/22:75 (N 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 23 om förenklade regler för viltkött*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att förenkla regler för distribution och försäljning av viltkött (bet. 2016/17:MJU23 s. 116) och tillkännagett detta för regeringen. Livsmedelsverket är ansvarig myndighet för frågor om säkra livsmedel och är central myndighet för den offentliga livsmedelskontrollen i landet. Livsmedelsverket får enligt livsmedelsförordningen (2006:813) meddela de föreskrifter och fatta de beslut som behövs som komplettering till de bestämmelser som tas fram gemensamt inom EU. Livsmedelsverket har därmed bemyndigats att ta fram bestämmelser om offentlig livsmedelskontroll av viltkött. Gällande bestämmelser för försäljning av icke-trikinbärande vilt innebär att enskilda jägare har goda möjligheter att avyttra viltkött direkt till konsument eller detaljhandel. Regeringen uppdrog i juli 2018 åt Livsmedelsverket att analysera möjligheten och lämna förslag på förenklade förfaranden för avsättning av vildsvinskött på marknaden. I uppdraget ingick att göra en bedömning av vilka volymer av vildsvinskött som kan göras tillgängliga på marknaden med de föreslagna åtgärderna samt kostnaderna för dessa åtgärder. Uppdraget redovisades i december 2019. Mot bakgrund av Livsmedelsverkets rapport beslutade regeringeni april 2020 om det s.k. vildsvinspaketet inom livsmedelsstrategins handlingsplan del 2. Regeringen avsatte 13 miljoner kronor under 2020 och därefter beräknas 9 miljoner kronor avsättas årligen under 2021-2025. I budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.8.2 s. 49) förstärkte regeringen vildsvinspaketet med ytterligare 20 miljoner kronor 2021-2025 bl.a. för att subventionera trikinanalyser. I juni 2021 beslutade regeringen att införa subventioner av kostnader för analyser av trikiner och cesium-137 i vildsvinskött. Subventionerna kommer jägare till del genom att de ackrediterade laboratorierna ersätts för analyser som utförts åt jägare. Genom budgetproposition för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.8.2. s. 52) förstärktes satsningen på subventioner med ytterligare 10 miljoner kronor för 2022-2025. Vildsvinspaketet tillsammans med förstärkningen i budgetpropositionen för 2022 ska bidra till att mer vildsvinskött når marknaden genom att underlätta köttets väg till konsument och skapa incitament för jägare att skjuta fler vildsvin. Inom Regeringskansliet bereds en promemoria med förslag på ändringar i bl.a. i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och livsmedelsförordningen (2006:813). Förslagen, som bygger på Livsmedelsverkets rapport En jägares leveranser av små mängder vildsvinoch kött av vildsvin, innebär att en jägare ska kunna leverera små mängder vildsvinskött direkt till konsument under förutsättning att jägaren är registrerad i länsstyrelsens kontrollregister. Avsikten är att promemorian ska remitteras under våren 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 37 om mål för ekologisk produktion om konsumtion*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att svensk livsmedelsproduktion ska styras av konsumenternas efterfrågan och inte av politiskt bestämda kvantitativa mål för konsumtion och produktion kopplade till specifika produktionsformer (bet. 2016/17:MJU23 s. 152) och tillkännagett detta för regeringen. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.5.3 s. 22) redogjorde regeringen för sina mål för ekologisk produktion och offentlig ekologisk konsumtion. Statens jordbruksverk fick den 15 juni 2017 i uppdrag att föreslå en handlingsplan för hur målen ska nås. Uppdraget redovisades den 28 februari 2018. Statens jordbruksverk fick den 29 maj 2018 ett uppdrag att vidta åtgärder för främjande av produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel. I regleringsbrevet för 2021 beslutades om ytterligare medel 2021-2023 till Statens jordbruksverk för att fortsätta uppdraget att främja produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel. Regeringen avser att återkomma till frågan i budgetpropositionen för 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2017/18 20. Rskr. 2017/18:104 Utgiftsområde 22 Kommunikationer Prop. 2017/18:1 utg.omr. 22, bet. 2017/18:TU1 Tidigare redovisad, se skr. 2017/18:75 (N 88), 2018/19:75 (N 56), 2019/20:75 (I 23), 2020/21:75 (I 15) och 2021/22:75 (I 14). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om en strategi för luftfarten*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att en luftfartsstrategi för stärkt konkurrenskraft för flyget bör tas fram inom en snar framtid (bet. 2017/18:TU1). I skrivelse 2016/17:75 redogjorde regeringen för att regeringen den 26 januari 2017 beslutat om en svensk flygstrategi och gjorde bedömningen att det första tillkännagivandet om en strategi för luftfarten (se LI 8) därmed var slutbehandlat. I konstitutionsutskottets betänkande med anledning av regeringens skrivelse (bet. 2016/17:KU21) med ett särskilt yttrande från trafikutskottet anges det dock att det är otillfredsställande att regeringen har valt att redovisa tillkännagivandet som slutbehandlat. Regeringen kommenterade därför både det första tillkännagivandet om en strategi för luftfarten, se LI 8, och andra som tillkom i rskr. 2016/17:185, se I 9, i budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 22 Kommunikationer avsnitt 3.5.2, s. 27) och lämnade följande redogörelse. Flygstrategin innehåller sju fokusområden som adresserar de möjligheter och utmaningar som följer av samhälls- och omvärldsutvecklingen. Förutsättningarna för flyget i Sverige ska förbättras samtidigt som flygets miljö- och klimatpåverkan ska minska. Flygstrategin tar upp bl.a. betydelsen av ett hållbart flygresande, rättvisa villkor och sund konkurrens, betydelsen av att utveckla Arlanda flygplats som nav och storflygplats samt ökad export av svenska varor och tjänster. Samtidigt bör flygstrategin ses i ett bredare perspektiv eftersom ambitionen är att den ska ge synergier tillsammans med strategier och initiativ på andra politikområden. Flygstrategin vägleder det fortsatta arbetet inom luftfartsområdet. Regeringen konstaterade i budgetpropositionen att båda tillkännagivandena om en strategi för luftfarten med detta var slutbehandlade. Vid behandlingen av budgetpropositionen för 2018 konstaterade dock trafikutskottet att det inte delade regeringens uppfattning att tillkännagivandena var slutbehandlade utan såg behov av att riksdagen en tredje gång tillkännagav för regeringen att det behövs en flygstrategi med syftet att stärka förutsättningarna för jobb och tillväxt inom flygbranschen och att säkra näringslivets och privatpersoners behov av transporter i hela landet (bet. 2016/17:TU1). Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag om detta tredje tillkännagivandet (rskr. 2017/18:104). Inte något av de tre tillkännagivanden om en strategi för luftfarten är slutbehandlat och det lämnas därför redovisningar för de tre tillkännagivandena i denna skrivelse, se vidare LI 8 och LI 16. I mars 2018 höll infrastrukturministern ett uppföljningsmöte med de aktörer som varit med i framtagandet av regeringens flygstrategi. Exempelvis presenterades Arlandarådets arbete och aktuellt förhandlingsarbete i EU om en ny förordning om skydd av konkurrens inom luftfarten. Regeringen tillsatte under 2018 också en utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget (dir. 2018:10) samt internt inom Regeringskansliet. Vidare påbörjades under 2018inom Regeringskansliet den flygplatsöversyn som hade aviserats i flygstrategin. Regeringen uppdrog i maj 2018 åt Luftfartsverket att genomföra en fördjupad studie avseende utformning av det svenska luftrummet (N2018/02937). Studien skulle resultera i en luftrumsstrategi, Luftrum 2040, som kan utgöra underlag för uppdrag att genomföra en översyn av luftrummet. Luftfartsverket redovisade uppdraget den 10 maj 2019. Vidare uppdrog regeringen i april 2018 åt Statens energimyndighet att främja hållbara biobränslen för flyg (N2018/02705). I uppdraget ingick att Statens energimyndighet skulle verka för att inrikesflyget ställer om till fossilfria drivmedel och för att även internationell bunkring vid svenska flygplatser så långt det är möjligt sker med förnybara drivmedel. I regleringsbrevet för budgetåret 2021 uppdrog regeringen åt Statens energimyndighet att förlänga satsningen på att främja hållbara biobränslen för flyg. Uppdraget vidgades till att också omfatta satsningar på forskning och utveckling av dels elflyg, dels vätgasdrift, inklusive tanknings- och laddinfrastruktur. För 2021 skulle högst 50 miljoner kronor användas och för 2022 beräknas högst 50 miljoner kronor användas för uppdraget, varav minst 5 miljoner kronor årligen för den del av uppdraget som avsåg elflyg. Regeringen uppdrog även i juni 2018 åt Transportstyrelsen att ta fram underlag om obemannade luftfartyg s.k. drönare (N2018/03935, N2017/02238 [delvis]). Uppdraget redovisades den 28 juni 2019. Regeringen fortsatte under 2019 att bedriva arbetet med luftfartspolitiken inom ramen för de fokusområden och prioriteringar som beslutades i flygstrategin 2017. Nedan listas några exempel på detta. Arlandarådets arbete är avslutat sedan den 31 mars 2019. För ytterligare information om hanteringen av Arlandarådets arbete hänvisas till redogörelsen under punkten LI 13 i denna skrivelse. Beträffande Regeringskansliets interna arbete med en översyn av de svenska icke statliga flygplatserna hänvisas till redogörelserna under punkterna LI 15 och LI 20 i denna skrivelse. Under hösten 2019 genomfördes generalförsamlingen för den Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao). Sverige var mycket aktivt i både förberedelserna och EU-koordineringen inför och under generalförsamlingen och agerade i enlighet med flygstrategins prioriteringar. Under 2019 ägde förhandlingar rum i syfte att liberalisera Sveriges bilaterala luftfartsavtal med tredjeland. Exempelvis har ändringar i luftfartsavtalet med Japan nu möjliggjort tillträde för skandinaviska flygbolag till den japanska flygplatsen Haneda. Under 2020 präglades arbetet av den dramatiska påverkan som covid-19-pandemin hade på luftfarten. Efter förslag från regeringen vidtogs en rad stödåtgärder för flygbranschen. Dessa inkluderar statliga kreditgarantier om 5 miljarder kronor under 2020 för svenska flygföretag, varav högst 1,5 miljarder kronor till SAS AB (prop. 2019/20:136, bet. 2019/20:FiU52, rskr. 2019/20:188), kapitaltillskott till SAS AB om 5 miljarder kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364), kapitaltillskott till Swedavia AB om 3,15 miljarder kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:364), tillskott till Luftfartsverket om 900 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366), extra driftsbidrag till icke-statliga flygplatser under 2020 med 100 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20: FiU62, rskr. 2019/20:366) samt införande av temporär allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och vissa flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till Trafikverket att upphandla flygtrafik på linjerna för en kostnad om högst 105 miljoner kronor (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Riksdagen avsatte vidare efter regeringens förslag 75 miljoner kronor i syfte att förstärka ambulansflygets kapacitet och tillgänglighet under den pågående pandemin (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Därtill uppdrog regeringen i december 2020 åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417). Åtgärder beslutades också på EU-nivå, exempelvis tillfälliga ändringar i Europarlamentets och rådets förordning (EU) 2020/459 av den 30 mars 2020 om ändring av förordning (EEG) nr 95/93 om gemensamma regler för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser, som innebär att flygbolag inte förlorar oanvända start- och landningstider. Utöver pandemiåtgärder för luftfarten präglades EU-arbetet av förhandlingar om den fortsatta relationen mellan Storbritannien och EU efter övergångsperiodens slut samt behandling i ministerrådet om kommissionens förslag om det gemensamma europeiska luftrummet (SES2+) som presenterades den 22 september 2020. Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) mottog under 2020 redovisningar av tre olika regeringsuppdrag inom luftfartsområdet. Transportstyrelsen redovisade den 30 juni 2020 uppdraget om miljöstyrande start- och landningsavgifter (I2019/02304). Trafikanalys redovisade den 30 april 2020 uppdraget att samordna ett myndighetsgemensamt arbete med Statens energimyndighet, Konsumentverket, Naturvårdsverket och Transportstyrelsen om obligatoriska klimatdeklarationer i samband med marknadsföring och försäljning av långväga resor med buss, tåg, flyg eller färja (I2019/02595). Trafikanalys redovisade den 7 oktober 2020 ett kunskapsunderlag om eldrivna flygplan (I2020/00185). Under 2021 präglades arbetet fortsatt av åtgärder för att minska pandemins negativa effekter på luftfarten. Regeringen såg ett behov av att komplettera det nationella nätet av beredskapsflygplatser med ytterligare ett antal temporära beredskapsflygplatser för att tillgodose behov av tillgänglighet för samhällsviktiga luftfartstransporter för hälso- och sjukvård, t.ex. ambulansflyg. I december 2020 uppdrog regeringen därför åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417). Uppdraget har förlängts flera gånger, först t.o.m. den 31 maj 2021, därefter t.o.m. den 30 september 2021 och slutligen t.o.m. den 31 december 2021 (I2021/00674, I2021/01464 och I2021/02469). I december 2021 uppdrog regeringen åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2022 (I2021/03301). Vidare gav regeringen den 22 december 2022 Trafikverket i uppdrag att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2023 (I2022/02414). För att tillgodose behov av samhällsviktigt flyg beslutade regeringen i december 2020 att förlänga uppdraget från april 2020 om införande av temporär allmän trafikplikt för flyglinjer mellan Arlanda flygplats och vissa flygplatser i Norrland och Visby flygplats med uppdrag till Trafikverket att upphandla flygtrafik på linjerna (I2020/03230). Uppdraget förlängdes t.o.m. den 30 juni 2021. Regeringen beslutade därefter i juni 2021 att förlänga uppdraget ytterligare t.o.m. den 31 december 2021 (I2021/01671). Vidare har riksdagen, efter förslag från regeringen, fattat beslut om kreditgarantier eller en låneram till SAS-koncernen om 1,5 miljarder kronor (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:419). Avslutningsvis har riksdagen efter förslag från regeringen beslutat att stöd genom statlig medfinansiering tillfälligt bör lämnas till verksamheten för samordning av ankomst- och avgångstider (slots) för flygplatser i Sverige till följd av spridningen av sjukdomen covid-19 (prop. 2020/21:208, bet. 2020/21:FiU52, rskr. 2020/21:422). Bland miljö- och klimatarbetet kan särskilt nämnas att Europeiska kommissionen i juli 2021 presenterade ett förslag till ny förordning om säkerställande av lika villkor för hållbar luftfart (Faktapromemoria 2020/21:FPM139). Förslaget, som är en del i det så kallade "Fit for 55"-paketet, innebär att krav ställs på inblandning av hållbara flygbränslen i fossilt jetbränsle. Förslaget har behandlats i rådet under hösten 2021 och kommer att fortsätta behandlas under våren 2022. S.k. triloger med Europaparlamentet väntas inledas under hösten 2022. Vidare har riksdagen efter förslag från regeringen beslutat att bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter om att flygplatsavgifter ska differentieras av miljöskäl (prop. 2020/21:154, bet. 2020/21:TU14, rskr. 2020/21:334). Bemyndigandet gör det möjligt att meddela föreskrifter om att det på vissa flygplatser ska vara obligatoriskt att ta hänsyn till miljö- och klimatstyrande effekter vid framtagandet av start- och landningsavgifter. Regeringen beslutade den 20 juni 2021 om ändring av förordningen (2011:867) om flygplatsavgifter så att start- och landningsavgifter ska differentieras i förhållande till luftfartygs klimatpåverkan. Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) remitterade dessutom under hösten 2021 en promemoria med förslag till en ny lag och en ny förordning om klimatdeklarationer för resor, bl.a. flygresor (I2021/02312). Inom EU-arbetet kan särskilt det fortsatta arbetet med det gemensamma europeiska luftrummet, SES 2+ nämnas. Efter att ministerrådet i juni 2021 beslutat en allmän inriktning avseende Europeiska kommissionens förslag, har rådet och Europaparlamentet under hösten förhandlat med målet att nå en överenskommelse om revideringen. Sedan Förenade konungarikets utträde ur EU regleras grundläggande lufttrafikrättigheter inom handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Förenade konungariket. Sverige har under 2021 ingått ett samförståndsavtal med Förenade konungariket om ytterligare trafikrättigheter för frakt som innebär att lufttransportföretag från Förenade konungariket får rätt att landa i Sverige för att utföra reguljära- och icke reguljära lufttransporttjänster med gods mellan punkter i Sverige och punkter utanför EU som en del i en transport som börjar eller slutar i Förenade konungariket, utan begränsning vad gäller rutt, kapacitet eller frekvens. Motsvarande rättighet ges till EU-lufttrafikföretag i förhållande till Förenade konungariket. Under inledningen av 2022 präglades luftfarten fortsatt av minskad efterfrågan på flygresor till följd av pandemin. Under året påverkades luftfarten också av kriget i Ukraina, inte minst i form av stängda luftrum och höjda bränslepriser. Regeringen fortsatte under 2022 att bedriva arbetet med luftfartspolitiken inom ramen för de fokusområden och prioriteringar som beslutades i flygstrategin 2017. Nationellt kan särskilt följande åtgärder noteras. Efter regeringens förslag inrättades ett tillfälligt driftstöd om 100 miljoner kronor under 2022 till regionala flygplatser (prop. 2021/22:113, bet. 2021/22:FiU44, rskr. 2021/22:172). Vidare fick den 15 februari 2022 en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att ta fram en plan för Arlanda flygplats framtida utveckling (I2022/00382). Bokstavsutredaren presenterade rapporten Arlanda flygplats - en plan för framtiden (Ds 2022:11) den 17 juni 2022 och rapporten remissbehandlades t.o.m. den 31 oktober 2022. Den 30 maj 2022 fick en bokstavsutredare i uppdrag att utreda och ta fram förslag till inriktning för statens ansvar för flygplatser i Sverige. Bokstavsutredaren redovisade uppdraget den 15 februari 2023 i promemorian Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet - för tillgänglighet och beredskap (Ds 2023:3). Promemorian har remitterats. Remisstiden går ut den 23 maj 2023. Vidare kan nämnas att regeringen i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr.22 Kommunikationer avsnitt 3.3.2, s. 20) redogjorde för att Bromma flygplats har stor betydelse för tillgängligheten för såväl Stockholmsregionen som för övriga landet, vilket betyder att flygplatsen är viktig för t.ex. näringslivet och företagandet. Regeringen konstaterade därför att Bromma flygplats ska bevaras. På EU-nivå kan särskilt fortsatta förhandlingar rörande Fit for 55-paketet nämnas, där en preliminär överenskommelse nåddes i december mellan rådet och Europaparlamentet i flygdelarna av EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS). Förhandlingar rörande RefuelEU Aviation (hållbara flygbränslen) har också pågått under 2022 och trepartsförhandlingar mellan rådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen, s.k. triloger, har inletts. Även förslaget om SES2+, det gemensamma europeiska luftrummet, har fortsatt förhandlas kontinuerligt i triloger. Ett förslag om tillfälliga lättnader från reglerna om utnyttjande av ankomst- och avgångstider vid unionens flygplatser på grund av en epidemiologisk situation eller militär aggression har beslutats av rådet och parlamentet. Bland övrigt internationellt arbete kan särskilt arbetet inom den internationella civila luftfartsorganisationen (Icao) noteras. Som en förberedelse inför generalförsamlings möte under hösten 2022 anordnades i juli ett högnivåmöte för att främja en global överenskommelse om ett långsiktigt mål för den globala luftfartens koldioxidutsläpp (Long Term Aspirational Goal, LTAG), där Sverige medverkade. Vid Icaos generalförsamling antogs sedan detta mål, då Icaos medlemsländer bl.a. beslutade att kollektivt verka för att den internationella luftfartens utsläpp av koldioxid ska vara nettonoll år 2050. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om regionala flygplatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet av en nationell flygstrategi som syftar till att säkerställa flygets konkurrenskraft (bet. 2017/18:TU1 s. 21 f.). Trafikutskottet anför att de problem som de regionala flygplatserna i dag upplever inte får en tillräckligt ingående och allsidig belysning i den flygstrategi som regeringen presenterat. Utskottet menar även att den föreslagna flygskatten riskerar att försämra möjligheterna för de regionala flygplatserna. Därutöver anser utskottet att det behövs en översyn av de regionala flygplatsernas möjligheter att långsiktigt kunna bidra till tillväxten. Regeringskansliets arbete med en översyn av de svenska icke statliga flygplatserna påbörjades, i enlighet med den nationella flygstrategin, 2018. Under 2020 gavs arbetet tillfälligt lägre prioritet på grund av behovet av akuta åtgärder till flygplatserna till följd av coronapandemin. Efter regeringens förslag inrättades ett tillfälligt driftstöd om 100 miljoner kronor under 2020 till regionala flygplatser (prop. 2019/20:187, bet. 2019/20:FiU62, rskr. 2019/20:366). Med anledning av den pågående pandemin fanns behov av att komplettera det nationella nätet av beredskapsflygplatser med ytterligare ett antal temporära beredskapsflygplatser för att tillgodose behov av tillgänglighet för samhällsviktiga luftfartstransporter för hälso- och sjukvård, t.ex. ambulansflyg. I december 2020 uppdrog regeringen därför åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om temporära beredskapsflygplatser t.o.m. den 28 februari 2021 (I2020/03383 och I2020/03417). Uppdraget har förlängts flera gånger, först t.o.m. den 31 maj 2021, därefter t.o.m. den 30 september 2021 och slutligen t.o.m. den 31 december 2021 (I2021/00674, I2021/01464 och I2021/02469). I december 2021 uppdrog regeringen åt Trafikverket att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2022 (I2021/03301). Vidare gav regeringen den 22 december 2022 Trafikverket i uppdrag att förhandla och ingå överenskommelser om att flygplatser ska vara beredskapsflygplatser under 2023 (I2022/02414). Efter regeringens förslag inrättades under 2022 ett tillfälligt driftstöd till regionala flygplatser om 100 miljoner kronor (prop. 2021/22:113, bet. 2021/22:FiU44, rskr. 2021/22:172). Den 30 maj 2022 fick en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att utreda och ta fram förslag till inriktning för statens ansvar för flygplatser i Sverige (I2022/01211). Bokstavsutredaren redovisade uppdraget den 15 februari 2023 i promemorian Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet - för tillgänglighet och beredskap (Ds 2023:3). Promemorian har remitterats. Remisstiden går ut den 23 maj 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 21. Rskr. 2017/18:174 Biologisk mångfald Motioner från allmänna motionstiden 2017/18, bet. 2017/18:MJU10 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (M 20), 2019/20:75 (M 13), 2020/21:75 (M 12) och 2021/22:75 (M 12). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 4 om utvärdering av viltförvaltningsdelegationerna*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet av att utvärdera viltförvaltningsdelegationernas arbete i syfte att säkerställa det regionala inflytandet (bet. 2017/18:MJU10 s. 20 f.). Viltförvaltningsdelegationerna utvärderades under 2016 och synpunkter inhämtades från alla länsstyrelser och en enkät skickades ut till alla delegater i viltförvaltningsdelegationerna. Regeringen beslutade den 23 februari 2017 att ändra i förordningen (2009:1474) om viltförvaltningsdelegationer (SFS 2017:166). Ändringen innebar att miljö- och naturvårdsorganisationerna företräds av ytterligare en ledamot och natur- och ekoturismföretagen av en ledamot. Beredningen av tillkännagivandet fortsätter inom Regeringskansliet. Förslag till åtgärder som syftar till att tillgodose tillkännagivandet håller på att tas fram. Punkten är inte slutbehandlad. 22. Rskr. 2017/18:182 Fiskeripolitik Mot. 2017/18:3346 yrkande 10, 2017/18:3855 yrkande 51 och 52, 2017/18:3717 yrkande 9, bet. 2017/18:MJU13 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 62), 2019/20:75 (N 25), 2020/21:75 (N 17) och 2021/22:75 (N 15). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om regelverket som reglerar vattenbruk*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om en översyn av det regelverk som reglerar vattenbruket för att underlätta långsiktiga utvecklingsmöjligheter för det svenska vattenbruket och har tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:MJU13 s. 8). Regeringen uppdrog i augusti 2018 åt Statens jordbruksverk att, i samråd med Havs- och vattenmyndigheten, analysera processerna för tillståndsgivningen eller andra regelverk som utgör ett hinder för vattenbrukets utveckling och ge förslag till förändringar och förenklingar. Uppdraget har tidigare förlängts och skulle redovisas senast den 30 april 2020. Statens jordbruksverk beviljades ytterligare förlängning till den 30 september 2020 med anledning av den pågående pandemin på det slutliga genomförandet av uppdraget. Statens jordbruksverks rapport analyseras i Regeringskansliet. Den 31 maj 2021 redovisade Havs- och vattenmyndigheten och Statens jordbruksverk en ny gemensam strategi för yrkesfisket, vattenbruket, fritidsfisket och fisketurismen samt nya sektorsspecifika handlingsplaner, inkl. en specifik för vattenbrukssektorn. I syfte att snabba på utvecklingen av ett hållbart vattenbruk har regeringen föreslagit ytterligare resurser för nationell medfinansiering av kommande havs-, fiskeri- och vattenbruksprogram. Genom budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1, utg.omr. 23) ökades anslaget 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021-2027 med 79 miljoner kronor per år, dvs en förstärkning med totalt 474 miljoner kronor under programperioden. Det årliga utfallet kommer att vara beroende av programmets genomförandetakt. Inom ramen för livsmedelsstrategin har Tillväxtverket inlett ett arbete för att förenkla tillståndsprocesserna inom vattenbruket. Tillväxtverket rapporterar årligen hur detta arbete fortskrider. Den 30 juni 2022 beslutade regeringen om kommittédirektiv En moderniserad fiskelag och förbättrade förutsättningar att bedriva vattenbruk (dir. 2022:92). En särskild utredare har fått i uppdrag att göra en översyn av regelverket på fiskeområdet i syfte att få till stånd en sammanhållen lagstiftning med en tydlig systematik och att anpassa regelverket till de nya unionsbestämmelserna om fiskerikontroll. Utredaren ska även se över hur bestämmelserna om vattenbruk kan förenklas för att främja ett mer konkurrenskraftigt och hållbart vattenbruk. Förenklade förutsättningar att bedriva vattenbruk ska redovisas senast den 1 juli 2023. Uppdraget i övrigt ska redovisas senast den 29 november 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 23. Rskr. 2017/18:198 Luftfart Mot. 2017/18:1587 yrkande 2 och mot. 2017/18:3894 yrkande 10, bet. 2017/18:TU10 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 64), 2019/20:75 (I 25), 2020/21:75 (I 17) och 2021/22:75 (I 16). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om ett gemensamt europeiskt luftrum*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör prioritera arbetet med Single European Sky för ett effektivare och miljömässigt bättre nyttjande av det europeiska luftrummet (bet. 2017/18:TU10 s. 29 f.). I regeringens flygstrategi från 2017 (N2017/00590) anges att Sverige ska fortsätta att vara ledande i utvecklingen av effektiviseringen av luftrummet i samverkan med andra länder. Ett fullt genomförande av det gemensamma europeiska luftrummet, även kallat Single European Sky (SES), är en viktig åtgärd för att förbättra kapaciteten och effektiviteten i flygtrafiktjänsten och även möjliggöra kortare och mer energieffektiva rutter. I en jämförelse med andra EU-stater kan konstateras att Sverige i dag i hög grad uppnår målen som är överenskomna på EU-nivå. (PRB Annual Monitoring Report and Recommendations 2018) Ett led i att uppfylla de europeiska målen är att Sverige tillsammans med Danmark har inrättat ett geografiskt funktionellt luftrumsblock och erbjuder i dag unikt integrerade och operationella undervägstjänster till luftrumsanvändarna. Inom det svensk-danska gemensamma luftrummet och tillsammans med Estland, Finland, Lettland och Norge erbjuds fri ruttplanering för att möjliggöra kortast möjliga flygväg mellan två orter (FRA - Free Route Air-space). Inför den så kallade tredje referensperiodens prestationer och avgiftssättning 2020-2024 fattade EU-kommissionen i mars 2019 beslut om genomföranderegler och Sverige lämnade genom Transportstyrelsen i oktober samma år förslag till en nationell prestationsplan till EU-kommissionen. Kommissionen fastställde inte prestationsplanen, utan till följd av den då pågående pandemin beslutade kommissionen i stället i oktober 2020 att särskilda regler ska gälla för prestationssystemen under 2020 och 2021 och framåt till att referensperiod 3 slutar 2024. Medlemsstaterna presenterade i november 2021 sina reviderade förslag till prestationsplaner utifrån de särskilda reglerna. Kommissionen fattade i i april 2022 beslut om dessa och godkände då inte ett antal medlemsstaters planer, däribland Sveriges. Flera klarläggande samtal hölls med kommissionen inför en revidering av Sveriges plan. Samråd med intressenterna inom flygtrafikledning om en reviderad plan genomfördes i juni 2022. Ett förslag till reviderad plan lämnades till kommissionen för godkännande efterföljande månad. I december 2022 godkände kommissionen den reviderade prestationsplanen. Mot denna bakgrund avser regeringen att under 2023 slutredovisa tillkännagivandet för riksdagen. Punkten är inte slutbehandlad. 24. Rskr. 2017/18:216 Skogspolitik Mot. 2017/18:3347 yrkande 7, 2017/18:3717 yrkande 16 och 18, 2017/18:3855 yrkande 68 och 71, 2017/18:3354 yrkande 5, bet. 2017/18:MJU17 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 66), 2019/20:75 (N 27), 2020/21:75 (N 18) och 2021/22:75 (N 16). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 5 om långsiktiga förutsättningar för skogsbruk*: Riksdagen har ställt sig bakom det som utskottet anför om att en god incitamentsstruktur för ett hållbart skogsbruk bör säkerställas och att en översyn av lagstiftningen på området därför bör genomföras och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2017/18:MJU17 s. 14). Regeringen beslutade den 18 juli 2019 kommittédirektivet Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (dir. 2019:46). I uppdraget ingick att undersöka möjligheterna och lämna förslag på åtgärder för stärkt äganderätt till skog, nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av skogsmark samt hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär bioekonomi. Utredningen lämnade sitt betänkande Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen den 30 november 2020 (SOU 2020:73). Regeringen beslutade vidare den 20 maj 2020 tillsätta en utredning om en översyn av artskyddsförordningen (dir. 2020:58). Utredningen lämnade sitt betänkande den 10 juni 2021. Betänkandet Skydd av arter - vårt gemensamma ansvar (SOU 2021:51) remitterades t.o.m. den 25 oktober 2021. Lagstiftningen inom det skogliga området har därmed utretts. Den 10 november 2021 beslutade regeringen propositionen Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund (prop. 2021/22:58) och ansåg därmed tillkännagivandet som tillgodosett när det gäller inriktningen för att säkerställa en god incitamentsstruktur för hållbart skogsbruk. Frågor om artskydd och översyn av artskyddförordningen (2007:845) bereds fortfarande. Regeringen gav den 13 april 2022 Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen i uppdrag att ta fram förebyggande strategier, arbetssätt, riktlinjer och vägledningar för artskydd i skogen (M2022/00809). Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2023. Regeringen har den 16 juni 2022 ändrat artskyddsförordningen (2007:845) så att skyddsbestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar ("fågeldirektivet") och rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter ("art- och habitatdirektivet") har införlivats var för sig i förordningen. Ändringen trädde i kraft den 1 oktober 2022. Artskyddsutredningens betänkande Skydd av arter - vårt gemensamma ansvar (SOU 2021:51) bereds inom Regeringskansliet. Regeringen har i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1, utg.omr. 20, avsnitt 3.22 s. 74) meddelat att regeringen kommer att ta ställning till behovet av att se över tillämpliga bestämmelser i miljöbalken. Punkten är inte slutbehandlad. 25. Rskr. 2017/18:324 Väg- och fordonsfrågor Mot. 2017/18:3766 yrkande 5, 2017/18:3894 yrkande 12, 2017/18:1251 och 2017/18:3758 yrkande 33, bet. 2017/18:TU15 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 76), 2019/20:75 (I 28), 2020/21:75 (I 18) och 2021/22:75 (I 17). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om självkörande fordon*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör utarbeta en strategi för självkörande fordon (bet. 2017/18:TU15 s. 12 f.). Regeringen beslutade den 12 november 2015 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera vilka regelförändringar som behövs för en introduktion av förarstödjande teknik och helt eller delvis självkörande fordon på väg (dir. 2015:114). I mars 2018 överlämnade utredaren slutbetänkandet Vägen till självkörande fordon - introduktion (SOU 2018:16). Betänkandet har remissbehandlats. När det gäller de strategiska övervägandena rörande införandet av automatiserad körning pågår intensiva internationella processer inom UNECE och i EU. Bl.a. har EU-kommissionen inom ramen för det tredje mobilitetspaketet i maj 2018 antagit en strategi för automatiserad och uppkopplad rörlighet. EU-kommissionen har vidare i december 2020 antagit en gemensam strategi för smart och hållbar mobilitet. I strategin aviviserades det förslag EU-kommissionen lämnade i december 2021 (COM [2021] 813) som ändrar Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU av den 7 juli 2010 om ett ramverk för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra transportslag (ITS-direktivet). Direktivet utformades för att vara ramen för att påskynda och samordna utbyggnaden och användningen av intelligenta transportsystem som tillämpas på vägtransporter och gentemot andra trafikslag. Förslaget syftar också till att ytterligare öka nivåerna av säkerhet, tillförlitlighet och tillgänglighet på området. ITS-direktivet utgör exempelvis en legal bas för framtagandet av gemensamma system och standarder vad gäller uppkopplade och automatiserade fordon. Den 2 juni 2022 antog rådet en allmän inriktning om förslaget. Trepartsförhandlingar mellan rådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen, s.k. triloger, pågår för närvarande. Regeringen beslutade i augusti 2018 att inrätta en kommitté för samordnad och accelererad policyutveckling kopplad till den fjärde industriella revolutionens teknologier (dir. 2018:85). Kommitténs uppdrag är att identifiera och påskynda policyutveckling kopplad till den fjärde industriella revolutionens teknologier inom inledningsvis tillämpningsområdena precisionsmedicin, uppkopplad industri samt uppkopplade och automatiserade fordon, farkoster och system. Detta arbete inbegriper automatiserad körning på väg men också automatiseringen inom hela transportområdet. I juni 2020 gav Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att utreda och utvärdera vissa frågor avseende dels ansvarsfördelning vid automatiserad körning av vägfordon, dels främjandet av ökad användning av geostaket (I 2020:B). Bokstavsutredaren redovisade uppdraget i promemorian Ansvarsfrågan vid automatiserad körning samt nya regler i syfte att främja en ökad användning av geostaket (Ds 2021:28). Promemorian har remissbehandlats. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 26. Rskr. 2017/18:401 Ny djurskyddslag Prop. 2017/18:147, bet. 2017/18:MJU24 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 86), 2019/20:75 (N 31), 2020/21:75 (N 20) och 2021/22:75 (N 17). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 17 om djurförbud och omhändertagande (reservation 18)*: Riksdagen har ställt sig bakom vad som anförs i reservationen (bet. 2017/18:MJU24 s. 108 f.) om beslutsprocessen för djurförbud och tillkännagett detta för regeringen. Regeringen avser att se över frågan om beslutsprocessen för djurförbud vid lämpligt tillfälle. Punkten är inte slutbehandlad. Riksmötet 2018/19 27. Rskr. 2018/19:31 En ny regional planering Prop. 2017/18:266, mot. 2017/18:4202, 2017/18:4203 yrkande 1, 2017/18:4204, 2018/19:21, bet. 2018/19:CU2 Tidigare redovisad, se skr. 2018/19:75 (N 91), 2019/20:75 (Fi 40), 2020/21:75 (Fi 32) och 2021/22:75 (Fi 23). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om vilka län som bör omfattas av regional fysisk planering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör ta nödvändiga initiativ för att fler län ska omfattas av regional fysisk planering (bet. 2018/19:CU2 s. 7 f.) och därmed bifallit motionerna 2017/18:4202, 2017/18:4203 yrkande 1 och 2017/18:4204 samt delvis bifallit motion 2018/19:21 yrkande 1. Under 2019 genomfördes tre konferenser med de regioner som inte omfattas av bestämmelserna i 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) för att sondera intresset för att införa krav på regional fysisk planering i ytterligare län. Därefter inhämtades även skriftliga synpunkter från berörda regioner. Enkäten visar att regionernas intresse är splittrat, och att några regioner är positiva till att länet ska omfattas av regional fysisk planering, några är negativa och övriga inte har tagit tydlig ställning. Under 2020 har Region Halland och kommunerna i Hallands län inkommit med en hemställan till regeringen om att omfattas av bestämmelserna om regional fysisk planering. Den 17 mars 2022 beslutade regeringen propositionen Regional fysisk planering i Hallands län (prop. 2021/22:184). I propositionen föreslås att regional fysisk planering ska ske i Hallands län. Sedan tidigare gäller enligt 7 kap. plan- och bygglagen att regional fysisk planering ska ske i Stockholms län och i Skåne län. Genom det lagförslag som lämnats och de initiativ som tagits för att fler län ska omfattas av regional fysisk planering ansågs tillkännagivandet vara tillgodosett och därmed slutbehandlat (s. 11 f.). Punkten är slutbehandlad. 28. Rskr. 2018/19:147 Skyddet av värdefull skog Skr. 2018/19:25, bet. 2018/19:MJU8 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 35), 2020/21:75 (N 23) och 2021/22:75 (N 20). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 20 om bioekonomistrategi och nationellt skogsprogram (reservation 27)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som anförs i reservationen om bioekonomistrategi och nationellt skogsprogram och tillkännagett detta för regeringen (bet. 2018/19:MJU8 s. 75). I propositionen En samlad politik för klimatet - klimatpolitisk handlingsplan (prop. 2019/20:65) och i budgetpropositionen för 2021 (prop. 2020/21:1 utg.omr. 23) angav regeringen att regeringen tillsammans med de gröna näringarna bör ta fram en svensk bioekonomistrategi som bidrar till ökad tillgång till biomassa och sysselsättning i hela landet samt skapar miljö- och klimatnytta. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), Havs- och vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen samt Sveriges lantbruksuniversitet fick i regleringsbrev 2021 i uppdrag att bistå Regeringskansliet i arbetet med den nationella bioekonomistrategin och därtill knutna handlingsplaner. Regeringen har initierat en nära och fortlöpande dialog med de gröna näringarna. Inom ramen för arbetet med att ta fram Sveriges första nationella bioekonomistrategi har regeringen 2021 hållit två dialogmöten med näringsföreträdare från bl.a. skogs-, jordbruks-, och fiskerinäringen, forskningsaktörer samt myndigheter och miljöorganisationer för att samla in erfarenheter och synpunkter kring vad som krävs för att utveckla en konkurrenskraftig och hållbar bioekonomi. Regeringen beslutade den 17 juni 2022 kommittédirektiven En nationell bioekonomistrategi - ett verktyg för den gröna industriella omställningen (dir. 2022:77). Utredningen har tagit namnet Bioekonomiutredningen. Utredaren ska bl.a. ta fram förslag till en nationell strategi, ett eller flera uppföljningsbara mål och, vid behov, åtgärder för en hållbar, konkurrenskraftig och växande bioekonomi samt analysera genomförbarheten i och, om utredaren bedömer det lämpligt, föreslå åtgärder som främjar effektiv produktion av flytande biodrivmedel baserat på inhemska råvaror i Sverige, inklusive förslag till långsiktigt produktionsstöd för produktion av flytande hållbara förnybara drivmedel. Den del som avser produktion av biodrivmedel ska redovisas senast den 31 mars 2023. Utredningen i övrigt ska slutredovisas senast den 31 oktober 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 29. Rskr. 2018/19:165 Trafiksäkerhet Mot. 2018/19:2901 yrkande 33, 2018/19:1121 yrkande 51, 2018/19:1207, 2018/19:1302, 2018/19:1440, 2018/19:1561, 2018/19:1845, 2018/19:2734 yrkande 39 och 2018/19:2901 yrkande 32, bet. 2018/19:TU7 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 33), 2020/21:75 (I 19) och 2021/22:75 (I 18). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 11 om fördjupad översyn av förarutbildningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det utskottet anför dels om behovet av en generell översyn av förarutbildningen, dels om att antalet tillstånd som en handledare kan ha bör begränsas till tio och att möjligheten att införa tillståndsplikt för innehav av fordon med dubbelkommando bör ses över (bet. 2018/19:TU7 s. 79 f.). Trafikverket och Transportstyrelsen genomförde en översyn av förarutbildningen och överlämnade i januari 2019 en rapport till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) med förslag om ett nytt förarutbildningssystem för personbil. Dessutom utvärderade Statens väg- och transportforskningsinstitutet under 2018 begränsningen för handledare att handleda fler än 15 elever under en femårsperiod. Utvärderingen visade att begränsningen troligen inte hade haft avsedd effekt, utan snarare lett till att osynliggöra problemen, eftersom den som utför illegal verksamhet inte längre ansöker om handledartillstånd. Regeringen uppdrog den 5 september 2019 åt Transportstyrelsen att föreslå åtgärder mot fusk vid förarprov och illegal utbildningsverksamhet. I uppdraget ingick att överväga ytterligare begränsning av antalet handledartillstånd som en person kan ha samt införande av en begränsning att endast Trafikverkets eller godkänd trafikskolas fordon får användas vid prov. Transportstyrelsen redovisade den 1 oktober 2020 uppdraget i rapporten Uppdrag att föreslå åtgärder mot fusk vid förarprov och illegal utbildningsverksamhet. Transportstyrelsens rapport remissbehandlades. Efter remissbehandlingen beslutade regeringen den 29 juli 2021 en ändring i körkortsförordningen (1998:980) som innebär att vid körprov för körkortsbehörighet B får endast fordon användas som ägs eller innehavs av Trafikverket, en trafikskola med tillstånd eller en gymnasieskola. Regeringen beslutade samtidigt en ändring i vägtrafikdataförordningen (2019:382) som innebär ett krav på registrering av den elev som ett handledarskap avser, vilket har möjliggjort för Transportstyrelsen att ytterligare begränsa antalet elever som en handledare kan ha till fem. De båda förordningsändringarna trädde i kraft den 1 december 2021. Den 21 juni 2022 antog riksdagen de lagändringar som regeringen föreslog i propositionen Åtgärder mot fusk vid förarprov och mot illegal utbildningsverksamhet på transportområdet (prop. 2021/22:190, bet. 2021/22:TU19, rskr. 2021/22:430). Lagändringarna innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avstängning från prov på transportområdet och att illegal utbildningsverksamhet på transportområdet straffbeläggs i större utsträckning än tidigare samt att befintliga straffbestämmelser skärps. Som en följd av lagändringarna beslutade regeringen den 17 november 2022 ett antal förordningsändringar som innebär bl.a. att Trafikverket ska stänga av den som genom användning av otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid olika typer av trafikprov hos verket från deltagande i prov som hålls enligt samma lag i antingen ett eller två år. Regeringen gav den 23 februari 2023 Transportstyrelsen i uppdrag att göra en översyn av förarutbildningssystemet och föreslå nödvändiga författningsändringar som följer av översynen. Transportstyrelsen ska redovisa uppdraget senast den 15 september 2024. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 30. Rskr. 2018/19:173 Naturvård och biologisk mångfald Mot. 2018/19:81, 2018/19:1291, 2018/19:2425, 2018/19:2606 och 2018/19:2890, bet. 2018/19:MJU9 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 38), 2020/21:75 (N 26) och 2021/22:75 (N 23). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 8 om licensjakt på säl*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att införa licensjakt på säl (bet. 2018/19:MJU9 s. 26). Regeringen beslutade den 18 juli 2019 att införa en tidsbegränsad möjlighet till licensjakt på gråsäl i jaktförordningen (1987:905). Samma dag gav regeringen Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket i uppdrag att revidera förvaltningsplanen för gråsäl och genomföra en vetenskaplig utvärdering av effekterna av en eventuell beståndsreglerande jakt på gråsäl ur ett ekosystemperspektiv. En reviderad förvaltningsplan redovisades den 29 november 2019. Naturvårdsverket beslutade den 6 april 2020 om licensjakt på gråsäl under 2020 och i början av 2021 och den 26 mars 2021 fattades beslut om säljakt under 2021. Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket redovisade en vetenskaplig utvärdering av licensjakten på gråsäl i juni 2021. Myndigheterna föreslog att licensjakt på gråsäl fortsatt ska vara möjligt. I Naturvårdsverkets rapport den 22 juni 2020 med förslag på ändringar av gällande jakttider föreslogs även att det ska vara möjligt att besluta om licensjakt på knubbsäl, men inte på vikare då arten inte bedöms ha gynnsam bevarandestatus. Regeringen fattade den 22 december 2021 beslut om ändringar i jaktförordningen (1987:905) som möjliggör för Naturvårdsverket att besluta om fortsatt licensjakt på gråsäl samt att införa möjligheten till licensjakt på knubbsäl. Det är Naturvårdsverket och inte regeringen som bestämmer hur stor licenstilldelningen ska vara. Naturvårdsverket beslutade den 13 april 2022 om licensjakt efter 2 000 gråsälar och 730 knubbsälar under 2022 och början av 2023. I budgetproposition för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.6.2 s. 33) redovisade regeringen vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 31. Rskr. 2018/19:176 Infrastrukturfrågor Skr. 2017/18:278, 2018/19:23 och 2018/19:31, mot. 2017/18:551 yrkande 4, 2017/18:3411 yrkande 4 och 2018/19:2058 yrkande 7, bet. 2018/19:TU5 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 35), 2020/21:75 (I 20) och 2021/22:75 (I 19). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 21 om regional samverkan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör verka för ökad samverkan vid lokala, regionala och statliga infrastrukturinvesteringar (bet. 2018/19:TU5 s. 110 f.). I propositionen En samlad politik för klimatet - klimatpolitisk handlingsplan (prop. 2019/20:65) redogjorde regeringen för sin bedömning att samordningen i den fysiska planeringen mellan lokal, regional och nationell nivå bör förbättras och att en förutsättning är att det finns en samsyn mellan de olika nivåerna om de övergripande mål-sättningarna med planeringen samt att roller och ansvar är väl definierade. Boverket publicerade, på regeringens uppdrag, under 2020 en ny nationell vägledning för en utvecklad planering och samordning av godstransporter som är riktad till kommuner, länsstyrelser samt regionala organ och som tar sikte på att underlätta den lokala och regionala infrastrukturplaneringen. Den 25 juni 2020 uppdrog regeringen åt Trafikverket m.fl. att ta fram inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för en ny planperiod. I uppdraget betonar regeringen att den nationella infrastrukturplaneringen behöver samspela väl med den fysiska samhällsplaneringen i stort samt att nära kopplingar finns till annan infrastrukturplanering som större hamnar och flygplatser, stadsutveckling och bostadsplanering. Trafikverket skulle därför beskriva hur samordning med annan fysisk planering på lokal och regional nivå kommer att hanteras i den fortsatta planeringen. I propositionen Framtidens infrastruktur - hållbara investeringar i hela Sverige (prop. 2020/21:151) gjorde regeringen förtydliganden om regional samverkan och slog bl.a. fast att Trafikverket ska samverka med andra aktörer och vidta åtgärder i syfte att nå de transportpolitiska målen. Vidare konstaterade regeringen att ett arbetssätt med samverkan och samarbete mellan Trafikverket och andra parter är centralt för att tillsammans nå önskad effekt, inte minst när det gäller lokaliserings och markanvändningsfrågor. Regeringen anförde också att Trafikverket i samhällsplaneringen ska säkra att den statliga transportinfrastrukturen utformas så att den möjliggör en samverkan med övrig infrastruktur och främjar ett effektivt nyttjande av alla trafikslag. Den 7 juni 2022 beslutade regeringen att fastställa den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2022-2033 (I2022/01294 m.fl.). I beslutet om nationell plan för perioden 2022-2033 anger regeringen att Trafikverket ska samverka med kommuner och regioner och även medverka i genomförandet av det regionala utvecklingsarbetet, inom ramen för utvecklingen av såväl de nya stambanorna som andra objekt, genom väl fungerande rutiner, arbetssätt och samverkansformer som tillvaratar och möjliggör nationellt, regionalt och lokalt inflytande. Vidare gav regeringen den 29 april 2021 Statskontoret i uppdrag att utvärdera förhandlingsuppdrag som metod att lösa stora samhällsutmaningar som kräver att statlig transportinfrastrukturplanering samordnas med lokal och regional samhällsplanering. Uppdraget redovisades den 29 juni 2022. Regeringen konstaterar i skrivelsen Nationell planering för transportinfrastrukturen 2022-2033 (skr. 2021/22: 261, s. 24) att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 32. Rskr. 2018/19:188 Djurskydd Mot. 2018/19:1287. 2018/19:2425, 2018/19:2736, bet. 2018/19:MJU11 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (N 39), 2020/21:75 (N 27) och 2021/22:75 (N 24). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 15 om förprövning av djurstallar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att avskaffa det obligatoriska kravet på förprövning av djurstallar och förenkla reglerna för hur djurstallar ska byggas (bet. 2018/19:MJU11 s. 52 f.). Regeringen bedömer att en konsekvensanalys bör genomföras för att utformningen av regler ska ta tillvara alla behov som t.ex. företagens administrativa börda och djurskyddsaspekter. Den 9 februari 2023 beslutade regeringen kommittédirektiven Stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd (dir. 2023:19. En särskild utredare ska analysera hur djurskyddsbestämmelser påverkar konkurrenskraften och föreslå åtgärder för att stärka konkurrenskraften för svenska livsmedelsproducenter. En del av utredningens uppdrag är att analysera för- och nackdelar ur konkurrenskrafts- och djurskyddssynpunkt med det obligatoriska kravet på förprövning och konsekvenserna av att ta bort kravet. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 33. Rskr. 2018/19:258 Sjöfartsfrågor Skr. 2017/18:278, mot. 2018/19:26 yrkande 6.1, 2018/19:2059 yrkande 6.2, 2018/19:2255 yrkande 13, 2018/19:2734 yrkande 46, 2018/19:2901 och yrkande 42, bet. 2018/19:TU14 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 40), 2020/21:75 (I 23) och 2021/22:75 (I 22). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 4 om inlandssjöfart och kustsjöfart*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör fortsatt prioritera arbetet med att främja vattenvägarna samt underlätta för mer pråmtrafik för att öka andelen hållbara transporter (bet. 2018/19:TU14 s. 24 f.). Inom ramen för den nationella godstransportstrategin utsågs 2019 en nationell samordnare för inrikes sjöfart och närsjöfart (N2018/04482). År 2019 tog Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) emot Trafikverkets rapport Handlingsplan för inrikes sjöfart och närsjöfart, 62 åtgärder för ökad inrikes sjöfart och närsjöfart varav femton åtgärder rör inlandssjöfart (I2020/00071). Den 30 mars 2022 presenterade Trafikverket sin årliga redovisning av regeringsuppdraget att inrätta en nationell samordnare för inrikes sjöfart och närsjöfart (I2022/00865). Den övergripande statusen för handlingsplanen är att 35 åtgärder är klara och att 28 åtgärder pågår enligt plan. Den nationella samordnarens uppdrag löper t.o.m. 2024. Under 2019 presenterade Trafikverket inom ramen för den nationella samordnarens arbete uppdraget Analys av torrhamnar och avlastningskajer för sjöfart på inre vattenvägar (I2020/00071). I samband med genomförandet av det grundläggande tekniska direktivet för inlandssjöfarten 2014 pekade Transportstyrelsen ut ett antal inre vattenvägar i Sverige. Under 2019 pekade Transportstyrelsen ut ytterligare ett antal inre vattenvägar. Därefter antog Europeiska kommissionen under 2021 en delegerad akt med reviderade bilagor till Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1629 av den 14 september 2016 om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart, om ändring av direktiv 2009/100/EG och om upphävande av direktiv 2006/87/EG där de nya utpekade inre vattenvägarna återfinns. Detta innebär att fartyg certifierade enligt direktivet nu har fler inre vattenvägar i Sverige att segla på. I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 20 Allmän miljö- och naturvård avsnitt 3.9.17, s. 119) föreslogs en förlängning av möjligheten att ansöka om s.k. ekobonus t.o.m. 2022. Ekobonusen syftar till att ersätta vägtransporter med sjötransporter. Riksdagen avsatte för detta ändamål 50 miljoner kronor per år för perioden 2020-2022 (bet. 2019/20:MJU1, rskr. 2019/20:122). Vidare föreslogs i budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20 Allmän miljö- och naturvård avsnitt 3.26.17, s. 107 f.) en förlängd och breddad ekobonus, som en åtgärd i arbetet att ytterligare främja överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart och underlätta för intermodala godstransporter (300 miljoner kronor under 2022-2024). Anslaget 1:17 Klimatpremier inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård föreslogs öka med 100 miljoner kronor 2022. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget i propositionen att stödet bör riktas till bl.a. sjötransporter, järnvägstransporter och intermodala transportupplägg för att påskynda effektiviseringen vid omlastning av gods och stimulera till nya transportlösningar (bet. 2021/22:MJU1, rskr. 2021/22:111). Den breddade ekobonusen måste godkännas av Europeiska kommissionen innan den kan införas. I september 2021 redovisade Trafikverket rapporten Tilläggsuppdrag hamnar (I2021/02496) som tagits fram inom ramen för den tidigare nämnda samordnarens arbete. Fokus i rapporten är hamnars utveckling för att öka omställningen till fossilfrihet hos sjöfartssektorn samt hur hamnars avgiftsuttag påverkar konkurrenskraften för sjöfarten. Trafikverket fick den 20 januari 2022 i uppdrag att via samordnaren bl.a. föra en dialog med branschorganisationen Sveriges Hamnar och Sjöfartsverket med målsättningen att få till stånd likvärdiga miljö- och klimatstyrningsincitament i hamn- och farledsavgifterna (I2022/00180). Under 2021 presenterade Trafikverket ett kartverktyg som beskriver omlastningsplatser för järnväg och sjöfart i Sverige och omfattar 146 hamnar, med fokus på den fysiska anläggningen. Kartverktyget är ett resultat av regeringens uppdrag att verka för bättre förutsättningar för godstransporter på järnväg och med fartyg (N2018/04481). Regeringen konstaterar i budgetpropositionen för 2023 att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat (prop. 2022/23:1 utg.omr. 22 Kommunikationer avsnitt 3.3.3, s. 26 f.). Punkten är slutbehandlad. 34. Rskr. 2018/19:259 Väg- och fordonsfrågor Bet. 2018/19:TU16 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 41), 2020/21:75 (I 24) och 2021/22:75 (I 23). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om mätarställningen på bilar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen skyndsamt bör vidta lämpliga åtgärder dels för att kriminalisera sådan manipulation av vägmätare som sker i syfte att sänka eller felaktigt ange uppgiften om fordonets kilometerställning, dels för att fordonets vägmätare ska kontrolleras mot föregående inrapporterade vägmätarställning vid besiktning och att informationen om tidigare mätarställningar ska redovisas i besiktningsprotokollet (bet. 2018/19:TU16 s. 21 f.). Frågan om att fordonets vägmätare ska kontrolleras mot föregående inrapporterade vägmätarställning vid besiktning och att informationen om tidigare mätarställningar ska redovisas i besiktningsprotokollet hanteras av Transportstyrelsen på föreskriftsnivå. Regeringen gav den 4 april 2021 Transportstyrelsen i uppdrag att utreda och om det är lämpligt att föreslå författningsförslag så att manipulering av mätarställningar kriminaliseras (I2021/01146). Inom ramen för uppdraget ska Transportstyrelsen också genomföra åtgärder så att ett fordons vägmätare ska kontrolleras mot föregående inrapporterad vägmätarställning vid besiktning och att informationen om tidigare mätarställningar ska redovisas i besiktningsprotokollet. Transportstyrelsen redovisade uppdraget den 30 juni 2022 i rapporten Åtgärder mot manipulering av viss fordonsutrustning - avgasrening och vägmätare (I2022/01599). I rapporten bedömer Transportstyrelsen att det inte finns skäl till någon särskild reglering som specifikt kriminaliserar manipulering av mätarställningar och hänvisar i stället till att det redan finns reglering som täcker bedräglig manipulation av mätarställningar. Transportstyrelsens rapport har remissbehandlats. Remisstiden gick ut den 1 mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 35. Rskr. 2018/19:277 Fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur Skr. 2018/19:76, mot. 2018/19:3059 yrkandena 1-3, bet. 2018/19:TU18 Tidigare redovisad, se skr. 2019/20:75 (I 42), 2020/21:75 (I 25) och 2021/22:75 (I 24). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om Riksrevisionens rapport om fyrstegsprincipen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om tillämpningen av fyrstegsprincipen (bet. 2018/19:TU18 s. 11 f.). Trafikverket har genomfört ett omfattande utvecklingsarbete vad gäller arbetssätt och systemstöd kring trafikslagsövergripande åtgärdsvalsstudier (ÅVS) i enlighet med fyrstegsprincipen i linje med Riksrevisionens rekommendationer i granskningsrapporten Fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur - tillämpas den på avsett sätt? (RiR 2018:30). Regeringen har följt detta arbete. Regeringen har i propositionen En samlad politik för klimatet - klimatpolitisk handlingsplan (prop. 2019/20:65) aviserat att den avser att i större utsträckning prioritera kostnadseffektiva åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt (steg 1) samt åtgärder som medför ett mer effektivt nyttjande av befintlig infrastruktur (steg 2). Detta upprepas i regeringens uppdrag till Trafikverket att ta fram det inriktningsunderlag som utgjort underlag för propositionen Framtidens infrastruktur - hållbara investeringar i hela Sverige (prop. 2020/21:151). Regeringen anger i propositionen att fyrstegsprincipen ska vara vägledande för planeringen av infrastrukturåtgärder och att den är en viktig utgångspunkt för förslagen till ekonomiska ramar och deras fördelning. Vidare gör regeringen förtydliganden om fyrstegsprincipen, bl.a. att statliga åtgärder enligt det första steget huvudsakligen är åtgärder som inte hanteras inom ramen för infrastrukturplaneringen, exempelvis olika former av ekonomiska och administrativa styrmedel. Sådana åtgärder som kan påverka transportefterfrågan ger i stället förutsättningar för infrastrukturplaneringen. Regeringen uppdrog den 23 juni 2021 åt Trafikverket att ta fram förslag till en ny nationell plan för 2022-2033. Av Trafikverkets förslag framgår att fyrstegsprincipen har tillämpats för att säkerställa en god resurshushållning och för att åtgärderna ska bidra till en hållbar samhällsutveckling. Principen är även inbyggd i den metodik som Trafikverket tillämpar för de förberedande studier som ligger till grund för föreslagna investeringar. Förslaget till en ny nationell plan har remissbehandlats och den 7 juni 2022 beslutade regeringen att fastställa den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2022-2033 (I2022/01294). I beslutet konstaterar regeringen återigen att fyrstegsprincipen är vägledande för planeringen av infrastrukturåtgärder och en viktig utgångspunkt för de ekonomiska ramarna och deras fördelning. Trafikverket ska fortsatt verka för fyrstegsprincipens tillämpning i ett fungerande samspel mellan nationell transportinfrastrukturplanering och fysisk planering på lokal och, i vissa län, regional nivå. Regeringen har vidare i Trafikverkets regleringsbrev för budgetåret 2022 gett Trafikverket i uppdrag att redovisa vilka steg 1- och steg 2-åtgärder som kan finansieras med medel från den nationella planen respektive länsplanerna för regional transportinfrastruktur och vilka som inte kan finansieras på detta sätt och skälen till detta. Trafikverket redovisade uppdraget till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) den 19 december 2022. Trafikverket har ansvar för att utveckla, förvalta och tillämpa metoder och modeller för samhällsekonomiska analyser inom transportområdet och Trafikanalys ska kontinuerligt följa Trafikverkets arbete. Regeringen tar löpande del av Trafikanalys redovisning och har inte sett behov av att återkomma med kompletterande regeringsuppdrag inom området. Regeringen konstaterar i skrivelsen Nationell planering för transportinfrastrukturen 2022-2033 (skr. 2021/22: 261, s. 25 f.) att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2019/20 36. Rskr. 2019/20:179 Spelfrågor Mot. 2018/19:2446 yrkande 23 och 2019/20:3255 yrkande 29, bet. 2019/20:KrU6 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (Fi 58), 2020/21:75 (Fi 58) och 2021/22:75 (N 26). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om hästnäringen m.m. på en omreglerad spelmarknad*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör se till att arbetet med att ta fram förslag till en ny modell för finansiering av hästnäringen sker skyndsamt och redovisas snarast, dock senast under hösten 2020 (bet. 2019/20:KrU6 s. 19 f.). Tillkännagivandet har behandlats i ett delbetänkande av Spelmarknadsutredningen (SOU 2020:64), som lämnades den 31 oktober 2020. Utredningen gjorde bedömningen att hittillsvarande modell för finansiering är hållbar och föreslog inte någon ny finansieringsmodell för hästnäringen. Utredningen gjorde vidare bedömningen att det finns behov av en översyn av ansvarsfördelningen mellan staten och trav- och galoppsporten när det gäller finansieringen av verksamheten i Hästnäringens nationella stiftelse (HNS). Betänkandet har i denna del överlämnats från Finansdepartementet till Näringsdepartementet. Sveriges lantbruksuniverstitet och HNS har inför nästa avtalsperiod enats om ett direktiv för att utreda hippologprogrammets framtida utveckling inklusive frågor om ekonomi. Regeringen anser att vidare hantering av tillkännagivandet bör avvakta till dess att Sveriges lantbruksuniverstitet är klar med sin översyn preliminärt efter sommaren 2023, då en betydande andel av HNS finansiering används för hippologprogrammet. Punkten är inte slutbehandlad. 37. Rskr. 2019/20:185 Fiskeripolitik Mot. 2019/20:601 yrkande 12, 1618 yrkande 2, 2666 yrkande 20, 22 och 23 och 3267 yrkande 25, bet. 2019/20:MJU11 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 33) och 2021/22:75 (N 28). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om förutsättningarna för vattenbruk*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att underlätta utvecklingen av vattenbruket och skyndsamt se över regelverket för att öka graden av vattenbruk (bet. 2019/20:MJU11 s. 31). Regeringen uppdrog den 16 augusti 2018 åt Statens jordbruksverk att, i samråd med Havs- och vattenmyndigheten, analysera processerna för tillståndsgivningen eller andra regelverk som utgör ett hinder för vattenbrukets utveckling och ge förslag till förändringar och förenklingar. Uppdraget har tidigare förlängts och skulle redovisas senast den 30 april 2020. Statens jordbruksverk beviljades ytterligare förlängning till den 30 september 2020 med anledning av den pågående pandemins effekter på det slutliga genomförandet av uppdraget. Statens jordbruksverks rapport analyseras i Regeringskansliet. Den 31 maj 2021 redovisade Havs- och vattenmyndigheten och Statens jordbruksverk även en ny gemensam strategi för yrkesfisket, vattenbruket, fritidsfisket och fisketurismen samt nya sektorsspecifika handlingsplaner, inkl. en specifik för vattenbrukssektorn. I syfte att snabba på utvecklingen av ett hållbart vattenbruk har regeringen föreslagit ytterligare resurser för nationell medfinansiering av kommande havs-, fiskeri- och vattenbruksprogram. I enlighet med budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel, avsnitt 2.9.28) ökas anslaget 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021-2027 med 79 miljoner kronor 2022. Anslaget beräknas öka med samma belopp 2023-2027. Inom ramen för livsmedelsstrategin har Tillväxtverket inlett ett arbete för att förenkla tillståndsprocesserna inom vattenbruket. Tillväxtverket rapporterar årligen hur detta arbete fortskrider. Den 30 juni 2022 beslutade regeringen om kommittédirektiven En moderniserad fiskelag och förbättrade förutsättningar att bedriva vattenbruk (dir. 2022:92). En särskild utredare har fått i uppdrag att göra en översyn av regelverket på fiskeområdet i syfte att få till stånd en sammanhållen lagstiftning med en tydlig systematik och att anpassa regelverket till de nya unionsbestämmelserna om fiskerikontroll. Utredaren ska även se över hur bestämmelserna om vattenbruk kan förenklas för att främja ett mer konkurrenskraftigt och hållbart vattenbruk. Förenklade förutsättningar att bedriva vattenbruk ska redovisas senast den 1 juli 2023. Uppdraget i övrigt ska redovisas senast den 29 november 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 38. Rskr. 2019/20:222 Handelspolitik Mot. 2019/20:593 yrkande 23, 904 yrkande 2, 1012, 1362 yrkande 1 och 2, 2668 yrkande 27, 2774 yrkande 12 och 13 och 3257 yrkande 14, bet. 2019/20:NU15 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 37) och 2021/22:75 (N 29). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om handel med sälprodukter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om handel med sälprodukter (bet. 2019/20:NU15 s. 8). I ett gemensamt svar på två skriftliga frågor (2021/22:710 och 714) har ansvarigt statsråd förmedlat bl.a. följande: Regeringen undersöker vilka möjligheter som finns att ta upp frågan om att häva EU-förbudet mot handel av sälprodukter, men bedömer möjligheterna att i nuläget lyckas med detta som små. Regeringens avsikt är att lyfta frågan vid lämpliga och ändamålsenliga tillfällen inom ramen för EU-arbetet, vilket bl.a. skett under rådsmötet för jordbruk och fiske den 17 mars 2022. Av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1007/2009 om handel med sälprodukter framgår att medlemsstaterna vart fjärde år ska överlämna en rapport till kommissionen om de åtgärder som har vidtagits för att genomföra förordningen. Senaste rapporteringsperiod löpete ut den 31 december 2022 och rapporterades den 26 januari 2023. Statens jordbruksverk är ansvarig för Sveriges rapportering och har tagit upp frågan om att häva förbudet. Kommissionen ska sedan, inom tolv månader från och med utgången av varje rapporteringsperiod, överlämna en samlad rapport om genomförandet av förordningen till Europaparlamentet och rådet. Även i hanteringen av kommissionens samlade rapport kommer det finnas möjlighet att ta upp frågan om att häva förbudet. Punkten är inte slutbehandlad. 39. Rskr. 2019/20:223 Väg- och fordonsfrågor Mot. 2019/20:2738, 2019/20:2746 yrkande 9, 2019/20:1993, 2019/20:2044, 2019/20:2775 yrkande 12, 2019/20:3347 yrkandena 80 och 81, 2019/20:177, 2019/20:2597 yrkande 11 samt 2019/20:3246 yrkande 34, bet. 2019/20:TU11 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (I 34) och 2021/22:75 (I 27). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 9 om självkörande fordon*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anfört om att regeringen bör dels verka för att möjliggöra storskaliga tester av självkörande fordon i verklig miljö, dels ge Trafikverket i uppdrag att utreda hur stor del av vägnätet som kan användas av självkörande fordon samt ta fram en underhållsstrategi för vägmarkeringar (bet. 2019/20:TU11 s. 73 f.). Regeringen beslutade den 20 augusti 2020 förordningen (2020:754) om dels fortsatt giltighet av förordningen (2017:309) om försöksverksamhet med självkörande fordon, dels ändring i samma förordning. Storskaliga försök på väg, liksom andra försök med automatiserade fordon, har redan tidigare varit möjliga. Den nämnda förordningen innebär att förordningen (2017:309) om försöksverksamhet med automatiserade fordon permanentas och att vissa förtydliganden görs avseende förutsättningarna för tillstånd till försöksverksamhet, såsom att tillstånd kan medges förutsatt att försöken genomförs på ett säkert sätt och utan att verksamheten medför någon väsentlig störning eller olägenhet för omgivningen. Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) gav i juni 2020 en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att utreda och utvärdera vissa frågor avseende dels ansvarsfördelning vid automatiserad körning av vägfordon, dels främjandet av ökad användning av geostaket (I 2020:B). Utredaren redovisade uppdraget i promemorian Ansvarsfrågan vid automatiserad körning samt nya regler i syfte att främja en ökad användning av geostaket (Ds 2021:28). Promemorian har remissbehandlats. Företrädare för regeringen har deltagit aktivt i det internationella arbetet för att främja försök och implementering av automatiserad körning av fordon på ett säkert sätt både inom EU, UNECE och genom bilaterala samarbeten. Inom UNECE har arbetet bland annat resulterat i förslag till ändringar i 1968 års vägtrafikkonvention sluten i Wien, som tillåter automatiserad körning i högre nivåer. Vidare pågår omfattande arbeten inom EU för att underlätta uppkopplad och automatiserad körning. Vad gäller de krav som kan ställas på infrastrukturen, data och uppkoppling sker också arbete både nationellt och internationellt. Trafikverket tar löpande fram underhållsplaner för bland annat markeringar och skyltar. Regeringen gav den 28 oktober 2021 Trafikverket i uppdrag att redogöra för vilka krav som ska ställas på den statliga väginfrastrukturens tillstånd samt bedöma och redogöra för behov av åtgärder för att möjliggöra användning av automatiserade fordon med förarstödjande teknik. I uppdraget ingick bl.a. att ta fram en underhållsstrategi för vägmarkeringar och annan viktig vägutrustning i syfte att främja och stödja automatiserade fordon. Trafikverket redovisade uppdraget under sommaren 2022 i rapporten Vägens stöd till automatiserade fordon (I2022/01520). Rapporten utgör ett kunskapsunderlag för det fortsatta arbetet med frågan. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om tunga transporter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen bör verka för att dispenshanteringen för tunga transporter underlättas och förenklas, bl.a. genom att Trafikverket erbjuder kommuner möjligheten att till Trafikverket delegera beslut om dispenser för tunga transporter på väg (bet. 2019/20:TU11 s. 93 f.). Trafikverket har initierat och finansierat ett projekt kopplat till det som anförs i tillkännagivandet. Projektet omfattar utvecklandet av en digital undantagsprocess (dispenshantering). Syftet är att med systemstöd ge ett bättre utnyttjande av undantagsfordon och infrastruktur i tid och rum. Det ska kunna leda till snabbare och flexiblare handläggning på lika villkor samt en bibehållen standard på väginfrastrukturen. Projektet utfördes av RISE Reseach Institutes of Sweden AB, som redovisade en rapport i oktober 2021. Rapporten innehåller en rad förslag på åtgärder som riktar sig till ett flertal aktörer. Några exempel på åtgärder är informationskampanjer, gemensamma it-system för Trafikverket och kommunerna, översyn av Transportstyrelsens förskrifter och att arbeta mot digital övervakning och uppföljning samt att genomföra en sanktionsväxling. Regeringen gav den 15 december 2022 Trafikverket i uppdrag att utreda hur väghållarens handläggning av ärenden om undantag från kraven på mått, längd och vikt kan underlättas och förenklas. I uppdraget ingår att Trafikverket ska redogöra för hur de rättsliga och praktiska möjligheterna ser ut för Trafikverket att, helt eller delvis, sköta ärendehandläggningen och fatta beslut om de undantag från trafikförordningens (1998:1276) krav på mått, längd och vikt som i dag sköts av kommunala väghållare. Trafikverket ska också utreda vilka möjliga förenklingar och effektiviseringar av undantagsprocessen som kan göras med bibehållen kvalitet i hanteringen och samtidigt inte riskera skador på infrastrukturen eller minska trafiksäkerheten. Trafikverket ska vid uppdragets genomförande beakta gällande regler avseende väghållning i väglagen (1971:948). Trafikverket ska också utreda om det krävs författningsförändringar och lämna nödvändiga författningsförslag samt utreda vilka kostnader som kan uppstå och hur dessa ska finansieras. Uppdraget ska redovisas senast den 17 juni 2024. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 40. Rskr. 2019/20:236 Naturvård och biologisk mångfald Mot. 2019/20:2774 yrkande 10, bet. 2019/20:MJU15 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 38) och 2021/22:75 (N 30). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 18 om licensjakt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen ska se över förutsättningarna för att utöka licensjakten på varg i områden där vargstammen behöver minskas (bet. 2019/20:MJU15 s. 44). Länsstyrelserna beslutade inför licensjakten 2022 att jakten ska riktas till vissa revir i sin helhet för att glesa ut koncentrationen av vargar i mellersta Sverige. Regeringen avser att följa utvecklingen och effekterna av länsstyrelsernas beslut. Regeringen beslutade den 4 augusti 2022 om ändringar i förordningen (2009:1263) om förvaltning av björn, varg, lo, järv och kungsörn så att miniminivåer för varg fastställs per rovdjursförvaltningsområde i stället för både per rovdjursförvaltningsområde och vart och ett av länen. Syftet är att öka flexibiliteten i förvaltningen och ta hänsyn till populationens täthet. För de övriga arterna fastställs nivåerna fortfarande per län. Ändringen trädde i kraft den 1 november 2022. Regeringen beslutade i maj 2022 om tre uppdrag. Naturvårdsverket ska undersöka om, och i så fall under vilka förutsättningar, vargens referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet skulle kunna vara inom det intervall på 170-270 som angavs i propositionen En hållbar rovdjurspolitik (prop. 2012/13:191). Uppdraget ska redovisas senast den 11 oktober 2024. Naturvårdsverket ska även utreda om, och i så fall hur, skyddsjakt på varg kan utvecklas för att mer effektivt kunna förhindra skador på bl.a. tamdjur orsakade av varg och bättre bidra till rovdjurspolitikens övergripande och långsiktiga mål samt vid behov uppdatera aktuella riktlinjer om skyddsjakt på varg. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2023. Naturvårdsverket, Statens jordbruksverk och Statens veterinärmedicinska anstalt ska ta fram övergripande gemensamma riktlinjer för vilka åtgärder som behöver vidtas om varg som har invandrat till Sverige från Finland eller Ryssland ska kunna flyttas inom Sverige, med hänsyn till smittskyddet i kombination med risker för skador inom renskötseln. Uppdraget ska redovisas senast den 12 april 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 41. Rskr. 2019/20:323 Trafiksäkerhet Mot. 2019/20:2161, bet. 2019/20:TU14 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (I 39) och 2021/22:75 (I 28). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om synfältsdefekter och dispens*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att möjligheten att använda ett simulatortest för att bedöma körförmågan hos personer som fått sitt körkort återkallat på grund av synfältsdefekter bör återinföras och att ett nytt system för körprov på väg för personer med synfältsdefekter bör utredas (bet. 2019/20:TU14 s. 73 f.). Transportstyrelsen har gjort en analys av att använda simulator som grund för att kunna bedöma om en person som inte uppfyller de medicinska kraven gällande syn ändå på ett säkert sätt kan framföra ett vägfordon och därför kan medges undantag från kraven. Enligt utvärderingen behöver metoden kunna valideras, vilket inte har skett. Statens väg- och transportforskningsinstitut handhar den simulator som tidigare har använts. Den 16 september 2021 gav regeringen Statens väg- och transportforskningsinstitut i uppdrag att i samarbete med Transportstyrelsen och Trafikverket analysera möjligheterna att utveckla metoderna för att kunna bedöma om ett undantag kan medges från de medicinska kraven gällande horisontellt synfält för körkort. I uppdraget ingår att utreda förutsättningarna för att utveckla och validera simulatortester och praktiska körprov i bana eller i trafik som en del av underlaget för att bedöma om en person som inte uppfyller de medicinska kraven gällande horisontellt synfält för körkort ändå på ett säkert sätt kan framföra ett vägfordon på väg och därför med undantag från dessa krav kan få körkort. Uppdraget redovisades den 31 oktober 2022. Redovisningen innehåller förslag om att ytterligare utredningsåtgärder vidtas. Ärendet och rapportens förslag bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Nyare riksmöten Riksmötet 2020/21 42. Rskr. 2020/21:82 Skyddsjakt på varg Utskottsinitiativ, bet. 2020/21:MJU5 Tidigare redovisad, se skr. 2020/21:75 (N 51) och 2021/22:75 (N 36) Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om skyddsjakt på varg*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om skyddsjakt på varg (bet. 2020/21:MJU5 s. 8). Enligt tillkännagivandet bör regeringen ge Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram nya rekommendationer för skyddsjakt på varg som också gör det möjligt att fatta beslut om skyddsjakt på ett helt revir, göra det tryggare, enklare och snabbare för personer att ansöka om skyddsjakt, se över sekretessbestämmelserna i samband med skyddsjakt och licensjakt, se till att staten tar ett större ansvar för skyddsjakt och att utreda förutsättningarna för att bekosta utbildning av certifierade hundar genom viltskadeanslaget. Regeringen beslutade den 24 mars 2022 om uppdrag till Naturvårdsverket att utreda behov av författningsändringar i syfte att förhindra spridning av och skydda vissa uppgifter kopplade till jakt och jägare. Naturvårdsverket redovisade uppdraget den 15 december 2022 och rapporten bereds i Regeringskansliet. Regeringen beslutade i maj 2022 om tre uppdrag. Naturvårdsverket ska undersöka om, och i så fall under vilka förutsättningar, vargens referensvärde i fråga om populationsstorlek för gynnsam bevarandestatus enligt art och habitatdirektivet skulle kunna vara inom det intervall på 170-270 som angavs i propositionen En hållbar rovdjurspolitik (prop. 2012/13:191). Uppdraget ska redovisas senast den 11 oktober 2024. Naturvårdsverket ska även utreda om, och i så fall hur, skyddsjakt på varg kan utvecklas för att mer effektivt kunna förhindra skador på bland annat tamdjur orsakade av varg och bättre bidra till rovdjurspolitikens övergripande och långsiktiga mål samt vid behov uppdatera aktuella riktlinjer om skyddsjakt på varg. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2023. Naturvårdsverket, Statens jordbruksverk och Statens veterinär¬medicinska anstalt ska ta fram övergripande gemensamma riktlinjer för vilka åtgärder som behöver vidtas om varg som har invandrat till Sverige från Finland eller Ryssland ska kunna flyttas inom Sverige med hänsyn till smittskyddet i kombination med risker för skador inom renskötseln. Uppdraget ska redovisas senast den 12 april 2024. Punkten är inte slutbehandlad. 43. Rskr. 2020/21:162 Cykelfrågor Mot. 2020/21:785 yrkande 7, 2020/21:1313 yrkande 14, 2020/21:2218 yrkande 15, 2020/21:2809 yrkande 55 och 2020/21:3466 yrkande 2, bet. 2020/21:TU3 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (I 31). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 3 om översyn av väglagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att regeringen bör återkomma med förslag som gör det möjligt att anlägga friliggande cykelvägar utan krav på direkt anslutning till vägar avsedda för motortrafik (bet. 2020/21:TU3 s. 28 f.). I regeringens beslut den 31 maj 2018 om nationell trafikslagsövergripande plan för transportinfrastrukturen för perioden 2018-2029 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att utreda om, och i så fall hur, frågan om markåtkomst utgör ett hinder för tillkomsten av cykelvägar eller i genomförandet av regionala cykelplaner. Uppdraget redovisades den 11 januari 2021 i rapporten Utgör markåtkomst ett hinder för tillkomsten av cykelvägar? (TRV 2021/3614). Trafikverkets samlade bedömning var att framkomligheten i cykelprojekten ofta upplevs hindras av svårigheter att få åtkomst till mark. I de flesta fall kunde dock frågan ha lösts genom att kommunen tagit fram en detaljplan i enlighet med plan- och bygglagen (2010:900) då det i många fall inte är en brist som ålegat Trafikverket att lösa. Rapporten visar även att det är mycket få fall där det på grund av väglagens regler inte varit möjligt att anlägga en cykelväg. Rapporten visar tvärtom att det, i de fall som åtgärden inte har genomförts, till en övervägande del går att relatera till bristande finansiering eller prioritering. Regeringens bedömning är att det redan i dag finns verktyg för att anlägga friliggande cykelvägar utan direkt anknytning till vägar avsedda för motortrafik. Kommuner ansvarar för planering, byggande och drift av det kommunala gatunätet och det allmänna vägnätet inom kommunala väghållningsområden. I övrigt visar Trafikverkets rapport att det i övervägande fall är bristande finansiering och prioriteringar som varit hinder mot att projekt inte har förverkligats. I den nationella planen för perioden 2022-2033 har regeringen beslutat om utökade satsningar på cykelåtgärder och gett Trafikverket i uppdrag att fördela upp till 2,7 miljarder kronor av medlen för trimningsåtgärder till en särskild pott för cykelåtgärder längs stamvägnätet. Av dessa medel ska Trafikverket fördela upp till 1 miljard kronor under perioden 2022-2027 till samfinansiering av länsplanernas cykelåtgärder med upp till 50 procent. Genom förbättrade möjligheter till finansiering av cykelinfrastruktur ges regionerna även bättre förutsättning att prioritera och finansiera cykelvägar på det sätt som efterfrågas. I regeringens skrivelse Nationell planering för transportinfrastrukturen 2022-2033 (skr. 2021/22:261) konstaterade regeringen mot bakgrund av det anförda att den inte såg något behov av att återkomma med något förslag om lagändringar och ansåg därmed riksdagens tillkännagivande som slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 44. Rskr. 2020/21:173 Riksrevisionens rapport om regionala strukturfondspartnerskap Skr. 2020/21:25, bet. 2020/21:NU12 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (N 42). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 2 om ansvarsfördelningen mellan olika aktörer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den bör se över och förtydliga ansvarsfördelningen mellan de förvaltande myndigheterna, regionerna och strukturfondspartnerskapen till den förestående programperioden (bet. 2020/21:NU12 s. 9). Regeringen beslutade den 18 augusti 2022 förordningen (2022:1379) om förvaltning av program för vissa EU-fonder. Förordningen reglerar den förestående programperioden och förtydligar ansvarsfördelningen mellan förvaltande myndigheter, regionerna och strukturfondspartnerskapen. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 19 avsnitt 2.3.7 s. 33) redovisades vidtagna åtgärder och tillkännagivandet ansågs därmed slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 45. Rskr. 2020/21:224 Fastighetsrätt Motioner från allmänna motionstiden 2020/21, bet. 2020/21:CU11 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (Fi 61). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 12 om tillgång till geodata*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen bör prioritera att tillgängliggöra geodata och skynda på arbetet med standardiseringen av geodata (bet. 2020/21:CU11 s. 54 f.) och därmed bifallit motionerna 2020/21:1615 yrkande 5, 2020/21:3408 yrkandena 40 och 41, 2020/21:3585 yrkande 38 och delvis bifallit motion 2020/21:1547 yrkande 1. Som framgår av civilutskottets betänkande antogs under 2019 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1024 av den 20 juni 2019 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (öppna data-direktivet). Direktivet är en omarbetning av direktiv 2003/98/EG och anger bl.a. att värdefulla datamängder, dvs. handlingar vars vidareutnyttjande är förknippat med stora samhällsekonomiska vinster, ska tillgängliggöras avgiftsfritt, vara maskinläsbara samt förenliga med villkor för öppna licenser. Europeiska kommissionen publicerade i januari 2023 en genomförandeakt där det preciseras vilka värdefulla datamängder som ska tillgängliggöras avgiftsfritt. I genomförandeakten är det endast en del av Lantmäteriets geodata som ska tillgängliggöras avgiftsfritt. Ett svenskt genomförande av öppna data-direktivet är en del i arbetet med tillkännagivandet om öppna geodata. Det svenska genomförandet bedrivs för närvarande med inriktningen att regeringen ska ha tagit fram förslag som kan genomföras till årsskiftet 2024/2025. Regeringen har den 21 april 2022 gett Boverket i uppdrag att ta fram lösningar som främjar en enhetlig tillämpning av plan- och bygglagen (2010:900) i en digital miljö, vilket bl.a. omfattar en förstudie om geografiskt relaterade planeringsunderlag. Regeringen har även genom en ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2022 avseende Lantmäteriet den 1 september 2022 tillfört medel till Sveriges geologiska undersökning. Medlen får användas för att tillgängliggöra geotekniskt planeringsunderlag i den nationella geodataplattformen, där standardiserade dataset ska tillgängliggöras. Vidare har regeringen den 19 maj 2022 gett länsstyrelserna i uppdrag att tillsammans med Naturvårdsverket och Lantmäteriet ta fram och sammanställa underlag för en nationellt heltäckande digital redovisning av gällande strandskyddsbestämmelser (M2022/01080). Punkten är inte slutbehandlad. 46. Rskr. 2020/21:260 Skogspolitik Motion 2020/21:729 yrkande 38 och 2020/21:3356 yrkande 22, bet. 2020/21:MJU15 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (N 53). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 19 om åtgärder mot almsjuka och askskottsjuka*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska ge lämplig myndighet eller forskningsinstitut, t.ex. Skogforsk, i uppdrag att ta fram och genomföra ett växtförädlingsprojekt för resistens mot almsjuka respektive askskottsjuka (bet. 2021/22:MJU15 s. 70). Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) fick i regleringsbrev för budgetåret 2022 i uppdrag att sammanställa pågående svensk forskning om almsjuka och askskottsjuka samt forsknings- och utvecklingsprojekt kring motståndskraftigt växt- och plantmaterial. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet den 15 mars 2022. Formas rapport innehåller en forskningssammanställning samt en rekommendation kring vidare arbete för att öka resistens mot almsjuka och askskottsjuka. Rapporten bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Åtgärder med anledning av Formas rapport kommer att vidtas under 2023 och 2024. Inriktningen är att tillkännagivandet därefter kan avslutas. Punkten är inte slutbehandlad. 47. Rskr. 2020/21:334 Luftfartsfrågor Prop. 2020/21:154, bet. 2020/21:TU14 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (I 39). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om framtiden för Bromma och Arlanda flygplats*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om framtiden för Bromma och Arlanda flygplats (bet. 2020/21:TU14 s. 21 f.). I betänkandet anför trafikutskottet bl.a. att regeringen bör få i uppdrag att ta fram en plan för utveckling och utökning av Arlanda flygplats, inklusive miljötillstånd, för att säkra tillräcklig flygkapacitet i Stockholmsområdet baserat på tillförlitliga prognoser samt att regeringen bör återkomma senast i december 2021 med en plan för Arlandas utveckling. Regeringskansliet har inlett arbetet med att analysera förutsättningarna för att ta fram en plan utifrån vad som anges i tillkännagivandet. Regeringskansliet uppdrog den 27 april 2021 åt en s.k. bokstavsutredare att bl.a. beskriva och redovisa åtgärder för att säkra nödvändig kapacitet vid Arlanda flygplats vid en avveckling av Bromma flygplats. Bokstavsutredaren redovisade sitt uppdrag den 31 augusti 2021 i promemorian Bromma flygplats - underlag för avveckling av drift och verksamhet (Ds 2021:25). Promemorian har remissbehandlats. I budgetpropositionen för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 22 Kommunikationer avsnitt 3.3.2, s. 20 f.) angav regeringen att den kommer att återkomma till riksdagen för att informera om hur regeringen avser att hantera tillkännagivanden. Vidare konstaterade regeringen i propositionen att arbetet med tillkännagivandet inte skulle kunna ske inom den tid som anges i tillkännagivandet och att regeringen avsåg att återkomma i frågan. Den 15 februari 2022 fick en s.k. bokstavsutredare i uppdrag att ta fram en plan för utveckling och utökning av Arlanda flygplats, inklusive miljötillstånd, för att säkra tillräcklig flygplatskapacitet i Stockholmsområdet baserat på tillförlitliga prognoser (I2022/00382). Bokstavsutredaren redovisade uppdraget den 14 juni 2022 i promemorian Arlanda flygplats - en plan för framtiden (Ds 2022:11). Promemorian har remissbehandlats. Den 30 maj 2022 fick en bokstavsutredare i uppdrag att utreda och ta fram förslag till inriktning för statens ansvar för flygplatser i Sverige (I2022/01211). Bokstavsutredaren redovisade uppdraget den 15 februari 2023 i promemorian Statens ansvar för det svenska flygplatssystemet - för tillgänglighet och beredskap (Ds 2023:3). Promemorian har remitterats. Remisstiden går ut den 23 maj 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 48. Rskr. 2020/21:364 Förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter Prop. 2020/21:134, bet. 2020/21:MJU21 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (N 57). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om utvärdering av lagens konsekvenser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att regeringen ska utvärdera lagens konsekvenser och villkoren för köpare, leverantörer och primärproducenter i jordbruks- och livsmedelskedjan (bet. 2020/21:MJU21 s. 21 f.). I utskottets betänkande anges att utvärderingsarbetet ska bestå dels av en återrapportering två år efter lagens ikraftträdande, dvs. den 1 november 2023, dels en slutrapportering fyra år efter lagens ikraftträdande, dvs. den 1 november 2025. Utvärderingsarbetet är planeras inledas under 2023. Punkten är inte slutbehandlad. 49. Rskr. 2020/21:379 Förarbevis för vattenskoter Prop. 2020/21:190, mot. 2020/21:4057 yrkandena 1 och 2, 2020/21:4058 yrkandena 1 och 2, 2020/21:4061 yrkandena 1 och 2, 2020/21:4066 yrkande 4, bet. 2020/21:TU12 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (I 41). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om lagens omfattning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att införa ett nytt teknikneutralt obligatoriskt förarbevis kopplat till fart för vissa vattenfordon (bet. 2020/21:TU12 s. 15). Lagen (2021:626) om förarbevis för vattenskoter träder i kraft fullt ut den 1 maj 2022. Regeringen anser att det är relevant att avvakta effekterna av de regeländringar avseende vattenskotrar som träder i kraft den 1 maj 2022 innan en översyn av behovet av ytterligare regler görs. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om utbildningsverksamhet*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att ge båtlivets befintliga utbildningsorganisation och andra externa aktörer möjlighet att utbilda och examinera för förarbevis (bet. 2020/21:TU12 s. 15 f.). Lagen (2021:626) om förarbevis för vattenskoter trädde i kraft fullt ut den 1 maj 2022. Enligt lagen finns det inget som hindrar båtlivets utbildningsorganisationer och andra berörda aktörer att utbilda och att examinera för förarbevis för vattenskoter. Den 31 mars 2022 fick Transportstyrelsen i uppdrag att senast den 29 april 2022 informera båtlivets utbildningsorganisationer och andra berörda aktörer om denna möjlighet (I2022/00839). Transportstyrelsen höll den 27 april 2022 ett informationsmöte med berörda. Regeringen konstaterar i budgetpropositionen för 2023 att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat (prop. 2022/23:1 utg.omr. 22 Kommunikationer avsnitt 3.3.3, s. 23). Punkten är slutbehandlad. Punkt 4 om utfärdare av förarbevis*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att ge båtlivets befintliga utbildningsorganisation och andra externa aktörer som erbjuder utbildning och examination möjlighet att utfärda förarbevis (bet. 2020/21:TU12 s. 16). Lagen (2021:626) om förarbevis för vattenskoter träder i kraft fullt ut den 1 maj 2022. Regeringen anser att det är relevant att avvakta effekterna av de regeländringar avseende vattenskotrar som träder i kraft den 1 maj 2022 innan en översyn av behovet av ytterligare regler görs. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 4. 50. Rskr. 2020/21:409 Framtidens infrastruktur Prop. 2020/21:151, mot. 2020/21:4037 yrkandena 19, 20 och 21, 2020/21:4041 yrkandena 1 och 6, 2020/21:4042 yrkandena 28, 33, 40 och 41, 2020/21:4047 yrkandena 6 och 9, bet. 2020/21:TU16 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (I 45). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 7 om ekonomiska planeringsramar för 2022-2033: Regeringen gav den 23 juni 2021 Trafikverket i uppdrag att ta fram förslag till en ny nationell plan för den statliga transportinfrastrukturen samt gav regionerna samt Gotlands kommun förutsättningar för arbetet med att ta fram länsplaner för den regionala transportinfrastrukturen. I uppdraget till Trafikverket angav regeringen att propositionen Framtidens infrastruktur - hållbara investeringar i hela Sverige (prop. 2020/21:151) i sin helhet skulle utgöra en utgångspunkt för arbetet. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) den 30 november 2021 och remissbehandlades därefter. Länsplanerna remitterades och redovisades under våren 2022. Regeringen fastställde den 7 juni 2022 den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2022-2033. Samtidigt fastställde regeringen de definitiva ekonomiska ramarna för trafikslagsövergripande länsplaner för regional transportinfrastruktur för perioden 2022-2033. Därefter fastställer regionerna och Gotlands kommun länsplanerna för den regionala transportinfrastrukturen. I skrivelsen Nationell planering för transportinfrastrukturen 2022-2033 (skr. 2021/22:261) redogör regeringen för planeringsarbetet och sitt beslut om fastställelse av nationell trafikslagsövergripande plan för transportinfrastrukturen för perioden 2022-2033 samt fastställelse av definitiva ekonomiska ramar för trafikslagsövergripande länsplaner för regional transportinfrastruktur för samma period. Punkten är slutbehandlad. Punkt 8 om särskilt om anskaffning av isbrytare*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att nya isbrytare bör finansieras inom den ekonomiska ramen för åtgärder i den statliga transportinfrastrukturen m.m. (bet. 2020/21:TU16 s. 102 f.). Regeringen fastställde den 7 juni 2022 den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2022-2033. I beslutet om nationell plan ingår medel för investering i nya isbrytare. Regeringen konstaterar i skrivelsen Nationell plan för transportinfrastrukturen 2022-2033 (rskr. 2021/22:261 s. 27) att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 9 om utbyggnaden av laddinfrastruktur*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om utbyggnaden av laddinfrastruktur (bet. 2020/21:TU16 s. 105 f.). Regeringen föreslog i budgetproposition för 2022 (prop. 2021/22:1 utg.omr. 20 Allmän miljö- och naturvård, avsnitt 3.26.16, s. 105) att det s.k. klimatklivet för bl.a. stöd till laddinfrastruktur förstärks kraftigt. Regeringen föreslog vidare i propositionen att medel tillförs för att genomföra en elektrifieringsstrategi, i vilken regeringen tar ett helhetsgrepp om förutsättningarna för att möjliggöra en omfattande elektrifiering (prop. 2021/22:1 utg.omr. 21 Energi, avsnitt 2.9.4, s. 36). I propositionen föreslog regeringen dessutom att tidigare aviserade stöd på 550 miljoner kronor under 2022 skulle tillföras insatser för att påskynda elektrifieringen av tunga vägtransporter inom de mest trafikerade områdena och 50 miljoner för stöd till publika stationer för snabbladdning av elfordon för tillgänglighet längs större vägar (prop. 2021/22:1 utg.omr. 21 Energi, avsnitt 2.9.5, s. 38). Riksdagen fattade emellertid beslut om att bl.a. flytta anslaget för dessa satsningar till utgiftsområde 20 och inom det utgiftsområdet skapa ett nytt anslag benämnt Laddinfrastruktur som uppgår till 600 miljoner kronor (bet. 2021/22:MJU1, rskr. 2021/22:110). Efter förslag från regeringen i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 21 Energi, avsnitt 2.9.10, s. 45), flyttades det aktuella anslaget tillbaka till utgiftsområde 21 (bet. 2022/23:NU3, rskr. 2022/23:78). På uppdrag av regeringen redovisade Trafikverket den 30 november 2021 ett förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen för perioden 2022-2033. I förslaget redogjorde Trafikverket för hur det fortsatta genomförandet av den plan för elektrifiering av delar av det statliga vägnätet som Trafikverket redovisade i februari 2021 borde ske. Trafikverkets förslag har remissbehandlats. Elvägsutredningen överlämnade den 1 september 2021 betänkandet Regler för statliga elvägar (SOU 2021:73). Betänkandet har remissbehandlats. Den 14 juli 2021 presenterade EU-kommissionen ett förslag till förordning om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa drivmedel som ska ersätta Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU av den 22 oktober 2014 om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen. Rådet antog en allmän riktlinje den 2 juni 2022. Europaparlamentet beslutade om sin position den 19 oktober 2022 och därefter har trepartsförhandlingar mellan rådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen, s.k. triloger, inletts. Regeringen beslutade den 3 februari 2022 Nationell strategi för elektrifiering - en trygg, konkurrenskraftig och hållbar elförsörjning för en historisk klimatomställning (I2022/00299 m.fl.). Strategin tydliggör regeringens inriktning för det fortsatta arbetet i 12 punkter och omfattar totalt 67 åtgärder som ska genomföras under åren 2022-2024. Åtgärd 29 innebär att regeringen avser att ge Statens energimyndighet och Trafikverket i uppdrag att ta fram ett nationellt handlingsprogram för en snabb, samordnad och samhällsekonomiskt effektiv utbyggnad av ändamålsenlig publik och icke-publik laddinfrastruktur samt tankinfrastruktur för vätgas. Åtgärd 30 innebär att regeringen, som en del i framtagandet av det nämnda handlingsprogrammet avser att initiera en översyn av befintliga uppdrag, regelverk, statliga stöd, avdrag och krav på laddinfrastruktur. Avsikten är att översynen ska inkludera en bedömning av om styrmedlen är anpassade för att samlat uppnå en snabb, samordnad och samhällsekonomiskt effektiv utbyggnad av ändamålsenlig laddinfrastruktur för att möjliggöra elektrifiering av vägtransporterna i hela landet samt om hänsyn tas till de olika förutsättningarna och behoven av laddinfrastruktur som finns för lätta respektive tunga fordon. Vid behov ska förslag lämnas på åtgärder som krävs för att användbarhet, tillräcklig kapacitet, redundans och tillförlitlighet i tank- och laddinfrastrukturen kan säkerställas och upprätthållas över tid. För genomförandet av strategin har 20 miljoner kronor avsatts avseende 2022 och 35 miljoner kronor respektive 25 miljoner kronor avseende 2023 och 2024. Regeringen beslutade den 10 februari 2022 förordningen (2022:107) om statligt stöd till regionala elektrifieringspiloter för tunga transporter. Förordningen innehåller bestämmelser om statligt stöd för att bygga infrastruktur och utveckla regionala elektrifieringspiloter för tunga godstransporter på väg. Stödet syftar till att påskynda elektrifieringen av regionala tunga godstransporter. Den 10 februari 2022 gav regeringen Statens energimyndighet dispositionsrätt till 1 551 miljoner kronor på det nyinrättade anslaget 1:23 Laddinfrastruktur inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Vidare gav regeringen samma dag Statens energimyndighet i uppdrag att hantera ansökningar om och utbetalningar av statligt stöd till regionala elektrifieringspiloter för tunga transporter samt att samordna arbetet med informationsspridning och informera om kopplingar till andra stöd inom området. I samma beslut gav regeringen länsstyrelserna i uppdrag att, utifrån sin roll som regionala samordnare av arbetet med energiomställningen och minskad klimatpåverkan, för inkomna ansökningar bistå Statens energimyndighet med en bedömning om av om projekt är strategiskt viktiga för att påskynda elektrifieringen av regionala tunga godstransporter (I2022/00352). Vidare gav regeringen den 24 mars 2022 Transportstyrelsen i uppdrag att föreslå ett avgiftssystem för statliga elvägar (I2022/00772). Transportstyrelsen redovisade uppdraget den 8 november 2022 (LI2023/01296). Regeringen gav dessutom den 31 mars 2022 Trafikverket i uppdrag att fortsatt samordna innovationssamarbetet med Tyskland och Frankrike avseende elvägar (I 2022/00840). Trafikverket redovisade uppdraget den 1 november 2022 (LI2023/01295). Den 14 juli 2021 presenterade EU-kommissionen ett förslag till förordning om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa drivmedel som ska ersätta Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/94/EU av den 22 oktober 2014 om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen. Förslaget har fortsatt behandlats i rådet under våren 2022. I den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2022-2033 som regeringen beslutade den 7 juni 2022 får Trafikverket i uppdrag att fortsätta planeringen av elvägar och utifrån den tidigare utbyggnadsplanen identifiera lämpliga sträckor. En möjlig etapp ska redovisas senast december 2024. I enlighet med åtgärd 29 och 30 i Nationell strategi för elektrifiering - en trygg, konkurrenskraftig och hållbar elförsörjning för en historisk klimatomställning (I2022/00299) gav regeringen den 28 juli 2022 Statens energimyndighet och Trafikverket i uppdrag att ta fram ett handlingsprogram för laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas (I2022/01562). Inom ramen för framtagandet av handlingsprogrammet ska Statens energimyndighet och Trafikverket genomföra en översyn av befintliga uppdrag, regelverk, statliga stöd, avdrag och krav i fråga om laddinfrastruktur och tankinfrastruktur för vätgas. Översynen ska inkludera en bedömning av om det finns förutsättningar för att samlat uppnå en snabb, samordnad och samhällsekonomiskt effektiv utbyggnad av ändamålsenlig laddinfrastruktur för att möjliggöra elektrifiering av vägtransporterna i hela landet samt om hänsyn tas till de olika förutsättningarna för och behoven av laddinfrastruktur som finns för lätta respektive tunga fordon. Den del av uppdraget som gäller frågan om översyn av styrmedel redovisades den 1 februari 2023. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 november 2023. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 21 Energi, avsnitt 2.9.10, s. 45) att 1,09 miljarder kronor skulle avsätts under 2023 för utbyggnad av laddinfrastruktur. Vidare beräknade regeringen att 1 miljard kronor ska avsättas för 2024 och 505 miljoner kronor för 2025 för samma ändamål. Enligt förslaget får medlen användas för utgifter för stöd till och investeringar i publika stationer för snabbladdning av elfordon för ökad tillgänglighet, redundans och kapacitetshöjning längs större vägar, stöd till publik laddning på allmän platsmark och infrastruktur för elektrifiering av tunga transporter genom statiskstationär laddning eller tankning samt för utbyggnad av infrastrukturen för ellastbilar i regionala nätverk och sammanhängande stråk mellan Sveriges större städer. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2022/23:NU3, rskr. 2022/23:78). Därutöver föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 20 Allmän miljö- och naturvård, avsnitt 3.26.16, s. 103) att 400 miljoner kronor skulle avsättas under 2023 för ytterligare investeringar i laddinfrastruktur på lokal och regional nivå genom Klimatklivet. I propositionen beräknade regeringen att 500 miljoner kronor ska avsättas för 2024 och 2025 för samma ändamål. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet. 2022/23:MJU1, rskr. 2022/23:97). Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 9. 51. Rskr. 2020/21:410 Utfodring av vilt Prop. 2020/21:183, bet. 2020/21:MJU22 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (N 59). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 10 om utvärdering av ändringarna i jaktlagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utvärdering av lagändringarnas konsekvenser under nästa mandatperiod (bet. 2020/21:MJU22 s. 26). Regeringens bedömning i propositionen Utfodring av vilt (prop. 2020/21:183) är att en utvärdering av ändringarna i jaktlagen och de föreskrifter som meddelas med stöd av dessa ändringar bör göras några år efter ikraftträdandet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 14 om utbetalningar från viltvårdsfonden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att beslut om finansiering av jakt- och viltvårdsuppdraget bör fattas för tre år i taget (bet. 2020/21:MJU22 s. 36). Den 30 september 2021 beslutade regeringen att bevilja Svenska Jägareförbundet ett treårigt organisationsbidrag ur viltvårdsfonden för dess rikstäckande jakt- och viltvårdsverksamhet som syftar till att förbundet fortsatt ska kunna leda delar av jakten och viltvården i landet. I budgetproposition för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.6.2 s. 33) redovisade regeringen vidtagna åtgärder och ansåg därmed tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 15 om bidrag till organisationer ur viltvårdsfonden*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av vilka organisationer som ska finansieras från viltvårdsfonden (bet. 2020/21:MJU22 s. 36). Den 4 augusti 2022 beslutade regeringen en ändring av förordningen (2021:12) om vissa bidrag ur viltvårdsfonden. Genom ändringen förtydligas att bidrag endast kan ges till organisationer som främjar jakt och annan viltvård. I budgetproposition för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.6.2 s. 33) redovisade regeringen vidtagna åtgärder och ansåg därmed tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 20 om jakt och renskötsel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att komplettera kommittédirektiven för utredningen om en ny renskötsellagstiftning (bet. 2020/21:MJU22 s. 51). Den 16 juni 2022 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till Renmarkskommittén (N 2021:02). Utöver vad som följer av de ursprungliga direktiven ska kommittén under sitt arbete bl.a. ta hänsyn, förutom till samernas rättigheter, även till den övriga lokalbefolkningens, däribland den nationella minoriteten tornedalingar, och övriga invånares kultur, traditioner, intressen och behov av att kunna jaga och fiska samt till annan näringsverksamhet såsom skogsbruk och turism. Utredningstiden för deluppdraget förlängdes så att deluppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2023. Utredningstiden i övrigt ligger fast. I budgetproposition för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.6.5 s. 45) redovisade regeringen vidtagna åtgärder och ansåg därmed tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 10. Riksmötet 2021/22 52. Rskr. 2021/22:61 Åtgärder för att rädda fiskbestånden i Östersjön Utskottsinitiativ, bet. 2021/22:MJU6 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (N 65). Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om utflyttning av trålgränsen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att flytta ut trålgränsen (bet. 2021/22:MJU6 s. 33). Regeringen gav den 19 maj 2022 Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att genomföra ett tidsbegränsat vetenskapligt projekt som motsvarar en utflyttning av trålgränsen för fartyg som fiskar efter pelagiska arter i Östersjön, i syfte att utvärdera effekterna på sill- och strömmingsbeståndens biomassa samt deras storleks-, bestånds- och åldersstruktur. Havs- och vattenmyndigheten ska inom respektive försöksområde möjliggöra att ett visst yrkesfiske kan bedrivas. Den 22 december 2022 beslutade regeringen att utöka uppdraget för att inkludera samtliga förvaltningsområden för sill och strömming i Östersjön. Uppdraget ska delredovisas till Regeringskansliet senast i april 2023, därefter årligen i april och slutredovisas senast 30 april 2027. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 2 om översyn av förvaltningsplanen för Östersjöns fiskbestånd*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av förvaltningsplanen för Östersjöns fiskbestånd (bet. 2021/22:MJU6 s. 34). I samband med förhandlingen 2016 inför beslut om en förvaltningsplan för torsk, sill/strömming och skarpsill verkade Sverige för, och fick gehör för, att inkludera en översynsklausul i EU-förordningen. Kommissionen presenterade sin första utvärderingsrapport i september 2020 och drar slutsatsen att den fleråriga planen utgör ett stabilt, långsiktigt instrument för genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken i Östersjön. Planen ska utvärderas vart femte år vilket innebär att nästa utvärdering förväntas 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om Sveriges deltagande i regionala samarbetsorgan och i Internationella havsforskningsrådet (ICES)*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Sveriges deltagande i regionala samarbetsorgan och i Internationella havsforskningsrådet (ICES) (bet. 2021/22:MJU6 s. 35). Sverige har redan i dagsläget ett högt deltagande och aktivitet i ICES och i regionala samarbetsorgan. Åtgärder vidtas kontinuerligt och Regeringskansliet gör tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten en årlig genomgång av prioritering och omfattning av deltagandet. Regeringen avser i budgetpropositionen för 2024 återkomma med en utvecklad redovisning av det pågående arbetet. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om beaktande av det småskaliga fisket och fiske för direkt användning som livsmedel vid beslut om fiskekvoter och tilldelning av fiskekvoter*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att vid beslut om fiskekvoter och tilldelning av fiskekvoter beakta dels det småskaliga fisket, dels fiske för direkt användning som livsmedel vars landningar sorteras (bet. 2021/22:MJU6 s. 36). Havs- och vattenmyndigheten har i sitt regleringsbrev sedan tidigare mål om hållbart nyttjande och hållbar förvaltning med uppgift att särskilt belysa utvecklingen av det småskaliga kustnära fisket. Myndigheten redovisar bl.a. hur det småskaliga fisket prioriteras vid den nationella fördelningen av fiskemöjligheter t.ex. avseende torsk och strömming. Regeringen gav den 19 maj 2022 Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att genomföra ett tidsbegränsat vetenskapligt projekt som motsvarar en utflyttning av trålgränsen för fartyg som fiskar efter pelagiska arter i Östersjön. I uppdraget ska särskild hänsyn tas till det småskaliga fisket genom att Havs- och vattenmyndigheten inom respektive försöksområde ska möjliggöra att ett visst yrkesfiske kan bedrivas. Sådan möjlighet bör kunna ges till försöksverksamhet, småskaligt fiske och fiske som är av lokal eller regional betydelse och som fiskar för direkt användning som livsmedel. Fiske ska dock endast tillåtas om syftet med det vetenskapliga projektet inte bedöms motverkas. Sverige verkar i förhandlingar i EU:s ministerråd för att regleringar inte oproportionerligt ska drabba det småskaliga fisket. I linje med detta har regeringen bl.a. verkat, och fått gehör, för att lekfredningsperioderna som syftar till att skydda torskens lek är utformat på så vis att visst småskaligt fiske (exempelvis efter kvabbso/stenbit) och visst fiske för humankonsumtion (ex. sill) kan fortgå under dessa perioder, också i syfte att tillhandahålla råvara till berörda beredningsföretag. I linje med detta har regeringen även verkat, och fått gehör, för att visst riktat fiske möjliggörs för småskaligt fiske av sill med passiva redskap i västra Östersjön. Se även redovisade åtgärder för rskr. 2021/22:189 punkt 13 om fiskets betydelse för livsmedelsstrategins genomförande. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 5 om regellättnader vid licensgivning för småskaligt fiske*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om regellättnader vid licensgivning för småskaligt fiske (bet. 2021/22:MJU6 s. 37). Havs- och vattenmyndigheten ger inte fiskelicens om det inte finns tillräcklig tillgång på fisk. I vissa fall kan det saknas regional och lokal uppskattning av fångster samtidigt som datainsamlingen i dessa områden brister. Regeringen beslutade därför i Havs- och vattenmyndighetens regleringsbrev för 2022 att myndigheten ska redovisa arbetet för att säkerställa att den fiskeriberoende fångststatistiken från sjöar och kustområden håller en hög kvalitet samt redovisa pågående insatser och resultatet av insatser som har gjorts för att förbättra och förenkla datainsamlingen och beståndsuppskattningarna på detta område. Återrapportering kommer att ske i myndighetens årsredovisning för 2022. Den 22 december 2022 gav regeringen även Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att efter dialog med berörda myndigheter utreda hur beståndsuppskattningar utifrån fiskeriberoende och fiskerioberoende data tillsammans med dispens- och licensprövningar kan utvecklas för att, där beståndssituationen tillåter, möjliggöra nyetableringar av ett konkurrenskraftigt småskaligt fiske i våra insjöar och längs våra kuster. Undantag från behovet av yrkesfiskarlicens för småskaligt fiske för egen livsmedelsverksamhet bör också övervägas. Beståndsuppskattningarna ska även kunna bidra till miljöövervakning. Uppdraget ska redovisas senast den 30 december 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om förvaltningen av skarv*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förvaltningen av skarv (bet. 2021/22:MJU6 s. 52). Av tillkännagivandet följer att regeringen ska öka jakten på skarv genom att tillåta allmän skyddsjakt på skarv på eget initiativ, utreda möjligheterna till allmän jakttid för skarv samt vidta ytterligare åtgärder för att begränsa skarvstammens tillväxt, t.ex. att se över möjligheterna för fleråriga tillstånd för skyddsjakt och möjliga komplement till skyddsjakten, t.ex. oljering och prickning av ägg samt överväga en nationell förvaltningsplan för skarv och vidta åtgärder för att åstadkomma en bättre samverkan mellan länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten för att beslut i frågor som gäller förvaltning av skarv ska vara likvärdiga i hela landet. I Naturvårdsverkets rapport den 22 juni 2020 med förslag på ändringar av gällande jakttider föreslogs att skyddsjakt på storskarv på enskilds initiativ skulle införas, men att storskarvens listning i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar förhindrar att allmän jakt på storskarv kan införas. Genom regeringsbeslut den 6 maj 2021 infördes möjlighet till skyddsjakt på storskarv på enskilds initiativ i enlighet med Naturvårdsverkets förslag. Det är sedan tidigare möjligt för länsstyrelsen att besluta om rätt att göra ingrepp i fåglars bon eller förstöra fåglars ägg. Det finns inte heller något uttryckligt hinder i jaktförordningen (1987:905) mot att meddela fleråriga skyddsjaktstillstånd. Regeringen gav den 12 maj 2022 Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att revidera den nuvarande nationella förvaltningsplanen för storskarv från 2014 i syfte att bl.a. minska allvarlig skada på fiskerinäringen. Revideringen ska även underlätta för fleråriga skyddsjaktsbeslut samt användning av effektivare jakt- och skrämselmetoder som komplement till den jakt som bedrivs med skjutvapen. En reviderad nationell förvaltningsplan förväntas kunna användas i både skarv- och fiskeriförvaltningen och syftar också till att göra skarvförvaltningen mer likvärdig i landet. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.6.2 s. 34) redovisade regeringen vidtagna åtgärder och ansåg därmed tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 7 om förvaltningen av säl*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förvaltningen av säl (bet. 2021/22:MJU6 s. 53). Av tillkännagivandet följer att regeringen ska öka jakten på säl genom större licenstilldelning för säljakt och genom att underlätta för de jägare som jagar säl. I Naturvårdsverkets rapport den 22 juni 2020 med förslag på ändringar av gällande jakttider föreslogs att det ska vara möjligt att besluta om licensjakt på gråsäl och knubbsäl, men inte på vikare då arten inte bedöms ha gynnsam bevarandestatus. Ändringarna i jaktförordningen (1987:905) som beslutades den 22 december 2021 möjliggör för Naturvårdsverket att besluta om licensjakt på gråsäl och knubbsäl. Det är Naturvårdsverket och inte regeringen som bestämmer hur stor licenstilldelningen ska vara. Naturvårdsverket beslutade den 13 april 2022 om licensjakt efter 2 000 gråsälar och 730 knubbsälar under 2022 och början av 2023. Jakten syftar i första hand till att minska och förhindra de problem och skador som sälarna orsakar. Skadorna kan med hjälp av licensjakten minskas både genom att jakt bedrivs där skador förekommer och genom att dämpa tillväxttakten i populationen generellt. Säljakt är tidskrävande och förenat med kostnader för den enskilde jägaren och det är inte möjligt för en jägare att sälja exempelvis sälskinn eller kött på grund av EU-förbudet mot handel med sälprodukter. För att underlätta för de jägare som jagar säl fastställdes i regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslag 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. inom utgiftsområde 23 att högst 3 miljoner kronor får fördelas till länsstyrelserna för att användas till ersättning för hanteringskostnader för gråsälar som fälls med stöd av Naturvårdsverkets beslut. Från och med 2023 finns en stödåtgärd i havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet 2022-2027 som ger möjlighet till ersättning för hanteringskostnader för fällda sälar. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 23 avsnitt 2.6.2 s. 33) redovisade regeringen vidtagna åtgärder och ansåg därmed tillkännagivandet slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 8 om förvaltningen av storspigg*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förvaltningen av storspigg (bet. 2021/22:MJU6 s. 54). Havs- och vattenmyndigheten har sedan 2021 ett provtagningsprojekt som Sveriges lantbruksuniversitet genomför tillsammans med det pelagiska fisket. Under 2022 har sex pelagiska fartyg haft försökstillstånd för att utveckla ett fiske efter spigg i Östersjön. För närvarande analyserar myndigheterna tillförlitligheten i data och om ytterligare provtagning bör ske i syfte att kunna utvärdera åtgärdens effekt på att begränsa tillväxten av storspiggsbestånden. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1-5 och 8. 53. Rskr. 2021/22:81 Det nationella basutbudet av flygplatser Bet. 2021/22:TU4 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (I 51). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt om det nationella basutbudet av flygplatser*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att riksdagens godkännande bör hämtas in innan ändringar genomförs i det nationella basutbudet av flygplatser och tillkännager detta för regeringen (bet. 2021/22:TU4 s. 10 f.). I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 22 Kommunikationer avsnitt 3.3.2, s. 21) anför regeringen att den anser att Bromma flygplats ska bevaras. Regeringen noterar i propositionen det aktuella tillkännagivandet och konstaterar i övrigt att tillkännagivandet inte i nuläget medför något behov av ytterligare åtgärder från regeringens sida. Regeringen konstaterar vidare i propositionen att tillkännagivandet därmed är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 54. Rskr. 2021/22:87 Stöd till drivmedelsstationer på landsbygderna Mot. 2021/22:1107 samt 2021/22:3215 yrkandena 1 och 2, bet. 2021/22:NU10 Tidigare redovisad, se skr. 2021/22:75 (N 66). Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om åtgärder med anledning av krav på drivmedelsstationer*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åtgärder med anledning av krav på drivmedelsstationer (bet. 2021/22:NU10 s. 13). Den 16 december 2021 beslutade regeringen regleringsbrev för anslaget 1:1 Regionala utveckingsåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. I regleringsbrevet framgår att 75 miljoner kronor ska användas till ett stöd till företag med försäljningsställen för drivmedel i landsbygdsområden där servicen är gles för att dessa företag ska kunna genomföra nödvändiga åtgärder för att nedgrävda rörledningar för brandfarlig vätska ska vara korrosionskyddade. I budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utgiftsområde 19 avsnitt 2.6.4.) redovisade regeringen att Tillväxtverket har genomfört en kartläggning av drivmedelsstationer som är belägna i områden där servicen är gles och som ännu inte genomfört de investeringar som krävs för att fortsatt bedriva verksamheten. För att kunna stödja de drivmedelsstationer som är i behov av stöd för att genomföra nödvändiga investeringar har regeringen beslutat om förordningen (2022:206) om statligt stöd till försäljningsställen för drivmedel i vissa landsbygdsområden. Statligt stöd får enligt förordningen lämnas till ett företag som tillhandahåller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Förskottsutbetalningar får göras och får då avse högst 80 procent av det förväntade stödet. Det är möjligt att ansöka hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap om tidsbegränsad dispens från kravet på tidpunkt för genomförandet. Stödet kommer att belasta anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder. Genom redovisningen av vidtagna åtgärder i budgetpropositionen för 2023 ansåg regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. 55. Rskr. 2021/22:130 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordningar inom sammanhållningspolitiken Prop. 2021/22:48, bet. 2021/22:NU7 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om kompletterande bestämmelser till EU:s förordningar inom sammanhållningspolitiken: Den 27 januari 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 61-64). 56. Rskr. 2021/22:147 Brott mot djur - skärpta straff och ett mer effektivt sanktionssystem Prop. 2021/22:18, bet. 2021/22:MJU12 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 10 februari 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 116 och 117). 57. Rskr. 2021/22:152 Väg- och fordonsfrågor Skr. 2020/21:32, bet. 2021/22:TU7 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 8 om miljökontroll i fordonsbesiktningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att Sverige bör utreda vilka konsekvenser de svenska kraven på miljökontroll har fått i jämförelse med miljökontrollen i andra länder i EU (bet. 2021/22:TU7 s. 68.). Den 17 februari 2022 gav regeringen Transportstyrelsen i uppdrag att analysera vilka förutsättningar som skulle behöva ändras för att genom skärpt miljökontroll vid besiktning kunna förbättra luftkvaliteten. Uppdraget förutsätter att Transportstyrelsen analyserar konsekvenserna av de svenska kraven på miljökontroll i relation till relevanta och kända jämförelsepunkter. Uppdraget redovisades till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) den 15 februari 2023. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 24 om vinterväghållning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om vinterväghållning (bet. 2021/22:TU7 s. 138 f.). Regeringskansliet har remitterat trafikutskottets betänkande till Trafikverket för att myndigheten skulle få lämna synpunkter på hanteringen av tillkännagivandet. Som svar på remissen inkom Trafikverket i augusti 2022 med en skrivelse till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet). I skrivelsen redogör Trafikverket för hur verksamhet avseende vinterväghållning utförs och hur upphandlingar utformas och genomförs för att säkerställa en väl fungerande snöröjning av de statliga vägarna samtidigt som hänsyn tas till de enskilda vägarna. Regeringskansliet (Landsbygd- och infrastrukturdepartementet) analyserar för närvarande rapporten. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. 58. Rskr. 2021/22:172 Extra ändringsbudget för 2022 - Slopad karenstid för stöd vid korttidsarbete, förstärkt evenemangsstöd och andra åtgärder med anledning av coronaviruset samt kompensation till hushållen för höga elpriser Prop. 2020/21:113, bet. 2021/22:FiU44 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2022, ändringar i statens budget för 2022 a): Den 25 februari 2022 beslutade regeringen om regleringsbrev avseende anslag 1:12 Kompensation för höga elpriser inom utgiftsområde 21 Energi. Den 3 mars 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Trafikverket. Punkten är slutbehandlad. Punkt 1 om extra ändringsbudget för 2022, ändringar i statens budget för 2022 b): Den 3 mars 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Trafikverket. Punkten är slutbehandlad. 59. Rskr. 2021/22:176 Märkning och registrering av katter Prop. 2021/22:49, bet. 2021/22:MJU13 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om märkning och registrering av katter: Den 10 mars 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 186). 60. Rskr. 2021/22:178 Jakt och viltvård Mot. 2021/22:1026 yrkande 2, 2021/22:3429 yrkande 1 och 2, 2021/22:3664 yrkande 5, 2021/22:1607, 2021/22:2459 yrkande 42, 2021/22:3877 yrkande 38 och 2021/22:2674, bet. 2021/22:MJU16 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 2 om översyn av jaktlagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om att göra en översyn av jaktlagstiftningen (bet. 2021/22:MJU16 s. 10). Inriktningen är att ta fram utredningsdirektiv för en översyn av jaktlagstiftningen (se även rskr. 2014/15:154 punkt 1). Ärendet bereds. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om jakt- och viltvårdsuppdraget*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om jakt- och viltvårdsuppdraget (bet. 2021/22;MJU16, s. 17). Den 7 januari 2021 beslutade regeringen om ändringar avseende viltvårdsfonden genom ett uppdrag till Naturvårdsverket att ombesörja delar av det allmänna uppdraget, en förordning genom vilken ideella organisationer kan söka bidrag ur fonden samt en höjning av viltvårdsavgiften. Den 30 september 2021 beslutade regeringen att tilldela Svenska Jägareförbundet ett treårigt organisationsbidrag motsvarande 150 kronor per betald viltvårdsavgift (ca 43 miljoner kronor per år). Den 1 juli 2022 började de av Naturvårdsverket upphandlade avtalen att gälla och samtliga tecknades med Svenska Jägareförbundet. Regeringen beslutade vidare den 4 augusti 2022 en ändring av förordningen (2021:12) om vissa bidrag ur viltvårdsfonden. Genom ändringen förtydligas att bidrag endast kan ges till organisationer som främjar jakt och annan viltvård. Regeringen beslutade även den 10 mars 2022 om ändring i förordningen (2012:989) med instruktion för Naturvårdsverket. Ändringen innebär bl.a. att myndigheten också ska medverka till att främja brukandet av vilt som resurs. Ändringen trädde i kraft den 1 maj 2022. Regeringen kommer under året att ta ställning till vad som ska ske efter den 31 december 2023 då Naturvårdsverket ska ha slutredovisat sitt viltvårdsuppdrag. Punkten är inte slutbehandlad. 61. Rskr. 2021/22:179 Planering och byggande Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:CU12 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om undantag från energihushållningskraven för timmerhus m.m.*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om undantag från kraven på energihushållning och värmeisolering för fulltimmerhus och andra hustyper uppförda med traditionella byggnadssätt (bet. 2021/22:CU12 s. 24 f.). Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret 2023 avseende Boverket gett myndigheten i uppdrag att utreda behovet av undantag från energireglerna för timmerhus. Boverket ska utvärdera hur skärpta kravnivåer i fråga om energihushållning och värmenivåer påverkar möjligheten att uppföra timmerhus och andra skyddsvärda byggnadstyper samt, beroende på utfallet av utvärderingen, överväga om undantag bör införas för de aktuella byggnadstyperna. Uppdraget redovisades den 27 februari 2023. Regeringen avser att återkomma i frågan. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 6 om undantag från kraven på bygglov och anmälan*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om undantag från kraven på bygglov och anmälan för takfönster och takkupor, komplementbostadshus och obemannade butiker på landsbygden (bet. 2021/22:CU12 s. 38 f.) och därmed bifallit motionerna 2021/22:3225 yrkande 22 och 2021/22:3708 yrkandena 68 och 69. Bygglovsutredningens betänkande Ett nytt regelverk för bygglov (SOU 2021:47) överlämnades till regeringen den 14 juni 2021. Betänkandet har remitterats. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 7 om undantag från nybyggnadskraven vid flyttning av gamla byggnader*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utökade möjligheter att göra avsteg från nybyggnadskraven vid flyttning av äldre byggnader (bet. 2021/22:CU12 s. 38 f.) och därmed bifallit motion 2021/22:3708 yrkande 41. Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret 2023 avseende länsstyrelserna angett att länsstyrelserna ska sammanställa och redovisa uppgifter från byggnadsnämnderna beträffande genomförda och nekade avsteg vid tillämpning av plan- och bygglagen (2010:900) vad gäller flyttning av byggnader. Uppdraget ska redovisas senast den 15 februari 2024. Regeringen har även i regleringsbrevet för budgetåret 2023 avseende Boverket gett uppdraget att sammanställa och redovisa de uppgifter som myndigheten får från länsstyrelserna om byggnadsnämndernas tillsynsarbete, uppföljning av tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen samt inriktningsmål för överklagade kommunala beslut om lov. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2024. Regeringen avser att återkomma i frågan. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 3, 6 och 7. 62. Rskr. 2021/22:189 Fiskeripolitik Mot. 2021/22:3434 yrkande 2, 8 och 20 samt 2021/22:3650 yrkande 58 och 66 samt 2021/22:3982 yrkande 15, bet. 2021/22:MJU17 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 3 om samlad översyn av medlemsstaternas ålförvaltningsplaner*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en samlad utvärdering av medlemsstaternas ålförvaltningsplaner (bet. 2021/22:MJU17 s. 12). Såväl de nationella ålförvaltningsplanerna som rådets förordning (EG) nr 1100/2007 av den 18 september 2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål har utvärderats. Internationella havsforskningsrådet (ICES) konstaterade 2013 (special request 2013) att flera länder inte rapporterat all efterfrågad data (dock inte Sverige) varpå bidraget till beståndets återhämtning är omöjligt att uppskatta på internationell nivå. Det medför att det även är svårt att utvärdera åtgärderna individuellt och i ett sammanhang. Europeiska kommissionen lät göra en andra extern utvärdering av förordningen som publicerades som ett "Commission staff working document" i februari 2020 (SWD[2020] 36 final). Någon revidering av förordningen till följd av utvärderingen har kommissionen ännu inte föreslagit. Regeringen har i olika sammanhang, bl.a. vid jordbruks- och fiskerådet i december 2022, påtalat att förordningen bör revideras. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 10 om landningsskyldighetens genomförande och efterlevnad*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om landningsskyldighetens genomförande och efterlevnad i samtliga medlemsstater (bet. 2021/22:MJU17 s. 41). Den 30 maj 2018 lämnade EU-kommissionen ett förslag till nya regler när det gäller stora delar av EU:s gemensamma fiskerikontroll. Förslaget syftar till att skapa effektivare kontrollåtgärder, förbättrad efterlevnadskultur och verkställighet samt lika villkor för fiskets aktörer. Kommissionens förslag innehåller bland annat krav på bättre dokumentation och kontroll av landningsskyldigheten genom användning av kameror för riskfartyg, ändrade regler för spårbarhet, ett mer fullständigt informationssystem med digitaliserad rapportering av fångster och förstärkta regler om kontroll av fiskeredskap. Kommissionen föreslår även att det ska införas en gemensam förteckning över kriterier för vad som ska anses som allvarliga överträdelser, att samtliga medlemsstater ska införa administrativa sanktionssystem och att minimibötesnivåer ska införas för allvarliga överträdelser av regelverket. Förslaget förhandlas för närvarande och trepartssamtal pågår sedan september 2021 mellan kommissionen, rådet och Europaparlamentet. Regeringen avvaktar därmed de pågående förhandlingarna då regelverket för landningsskyldigheten ingår. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 13 om fiskets betydelse för livsmedelsstrategins genomförande*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om det regionala, lokala och småskaliga fiskets betydelse för livsmedelsstrategins genomförande (bet. 2021/22:MJU17 s. 51). Genom ändring av Statens jordbruksverks regleringsbrev den 3 februari 2022 fattade regeringen beslut om villkor för anslag 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor. Villkoren innebär att Statens jordbruksverk får använda högst 1 400 000 kronor för att sammanställa kunskap om och analysera fiskberedningen i Sverige utifrån svensk mottagningskapacitet och produktion. I uppdraget ingår att efter dialog med berörda näringar identifiera eventuella hinder och utvecklingsbehov för att en större del av de svenska fiskerimöjligheterna ska kunna landas och beredas i Sverige, i syfte att uppnå livsmedelsstrategins huvudsakliga målsättning om en ökad livsmedelsproduktion i Sverige. Uppdraget ska även beakta fiskberedningen utifrån ett beredskapsperspektiv samt dess betydelse för utvecklingen av en växande bioekonomi. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 31 mars 2023. Genom ändring av Statens jordbruksverks regleringsbrev den 1 september 2022 fattade regeringen beslut om villkor för anslag 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor inom utgiftsområde 23. Villkoren innebär att Statens jordbruksverk får använda högst 3 000 000 kronor för att förbättra sjömatskonsumtionsstatistiken, beredningsmöjligheterna och surströmmingsindustrins råvaruförsörjning. Statens jordbruksverk ska bidra till kunskapen om sjömatskonsumtionen samt ta fram en färdplan för att främja surströmmingsindustrins råvaruförsörjning. Vidare ska Statens jordbruksverk stärka pågående projektverksamheter på Chalmers tekniska högskola med syfte att marknadsföra samt utveckla produkter, processer och teknik för att en större del av de svenska fiskerimöjligheterna ska kunna landas och beredas i Sverige. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 30 mars 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 3, 10 och 13. 63. Rskr. 2021/22:207 Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund Prop. 2021/22:58, bet. 2021/22:MJU18 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens förslag: Regeringen gav den 7 juli 2022 Naturvårdsverket i uppdrag att skapa förutsättningar för beslut om formellt skydd av värdefulla skogar genom att använda icke skyddsvärd produktiv skogsmark som ersättningsmarker från Sveaskog AB (publ). Naturvårdsverket ska löpande informera Regeringskansliet om hur arbetet med uppdraget fortskrider. Den 31 augusti 2022 beslöts på extra bolagsstämma, en ändring av bolagsordningen så att Sveaskog AB (publ), mot marknadsmässig ersättning, ska avyttra totalt upp till 60 000 hektar icke skyddsvärd produktiv skogsmark, i huvudsak ovan och i nära anslutning till gränsen för fjällnära skog, för att kunna användas som ersättningsmark. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 38 om bioekonomins roll i klimatomställningen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om en översyn av skogspolitiken i förhållande till hur bioekonomins roll i klimatomställningen kan stärkas (bet. 2021/22:MJU18 s. 153). Regeringen gav i juni 2022 Skogsstyrelsen uppdrag att bl.a. ta fram förslag till nationellt mål för ökad hållbar tillväxt i skogen, översyn av reglerna för skogsbruk i granskog på före detta åkermark och regelförändringar för att minska skadenivåerna på skog från klövvilt. Regeringen gav i juli 2022 också Sveriges lantbruksuniversitet i uppdrag att genomföra en förstudie kring miljöanpassad skogsgödsling för ökad skoglig tillväxt. Dessutom beslutade regeringen den 17 juni 2022 kommittédirektiven En nationell bioekonomistrategi - ett verktyg för den gröna industriella omställningen (dir. 2022:77). Utredaren ska bl.a. ta fram förslag till en nationell strategi, ett eller flera uppföljningsbara mål och, vid behov, åtgärder för en hållbar, konkurrenskraftig och växande bioekonomi samt analysera genomförbarheten i och, om utredaren bedömer det lämpligt, föreslå åtgärder som främjar effektiv produktion av flytande biodrivmedel baserat på inhemska råvaror i Sverige, inklusive förslag till långsiktigt produktionsstöd för produktion av flytande hållbara förnybara drivmedel. Den del som avser produktion av biodrivmedel ska redovisas senast den 15 februari 2023. Utredningen ska slutredovisas senast den 31 oktober 2023. Regeringen har också bedrivit påverkansarbete inom EU för att värna det nationella självbestämmandet över skogspolitiken, inklusive frågan om skogsproduktionens roll i klimatomställningen. Punkten är inte slutbehandlad. 64. Rskr. 2021/22:229 Fjärde järnvägspaketet och andra järnvägsfrågor Prop. 2021/22:83, bet. 2021/22:TU9 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om Fördraget om internationell järnvägstrafik: Den 28 april 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 366). Punkt 2 om lagförslaget i övrigt: Den 28 april 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 365-381). Punkt 4 om projektet Stockholm-Oslo*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om projektet Stockholm-Oslo (bet. 2021/22:TU9 s. 27). Regeringen gav den 7 juni 2022 Trafikverket i uppdrag att tillsammans med norska Jernbanedirektoratet utreda förutsättningarna för att etappvis utveckla stråket Stockholm-Oslo samt ge förslag på hur åtgärderna kan finansieras. Trafikverket redovisade uppdraget till Regeringskansliet (Infrastrukturdepartementet) den 1 oktober 2022. Regeringen konstaterar i skrivelsen Nationell planering för transportinfrastrukturen 2022-2033 (skr. 2021/22: 261, s. 27) att tillkännagivandet med detta är slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad. Punkt 17 om längre och tyngre tåg*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om längre och tyngre tåg (bet. 2021/22:TU9 s. 73). Den 7 juni 2022 fastställde regeringen den nationella trafikslagsövergripande planen för transportinfrastrukturen för perioden 2022-2033 (I2022/01294 m.fl.). I planen finns 2,8 miljarder kronor reserverade för åtgärder som ska möjliggöra trafikering av tåg som är längre, tyngre och större. Av beloppet ska 736 miljoner kronor användas till åtgärder på sträckorna Hallsberg-Malmö/Göteborg. Resterande medel har ännu inte preciserats geografiskt.. Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen med en redogörelse för hur tillkännagivandet har omhändertagits. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 17. 65. Rskr. 2021/22:230 Genomförande av direktivet om elektroniska vägtullssystem Prop. 2021/22:118, bet. 2021/22:TU10 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 april 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 350-352). 66. Rskr. 2021/22:234 Omhändertagande och återkallelse av förarbevis för vattenskoter Prop. 2021/22:143, bet. 2021/22:TU13 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 21 april 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 288). 67. Rskr. 2021/22:253 Genomförande av ändringar i direktivet om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster Prop. 2021/22:187, bet. 2021/22:TU14 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 april 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 313-314). 68. Rskr. 2021/22:254 Insatser på plan- och byggområdet med anledning av invasionen av Ukraina Prop. 2021/22:211, bet. 2021/22:CU36 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 28 april 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 296). 69. Rskr. 2021/22:259 Ett bättre underlag för åtgärder på bostadsmarknaden Prop. 2021/22:95, bet. 2021/22:CU17 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 5 maj 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 385). 70. Rskr. 2021/22:263 Djurskydd Mot. 2021/22:3047 yrkande 2, mot. 2021/22:3650 yrkande 26, 36 och 37, mot 2021/22:2299, mot. 2021/22:3430 yrkande 6, 8, och 19, mot. 2021/22:4061 yrkande 3 och 12, mot. 2021/22:3880 yrkande 58, bet. 2021/22:MJU22 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om veterinärers möjligheter att anmäla misstanke om illegal införsel*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om veterinärers möjligheter att anmäla misstanke om illegal införsel (bet. 2021/22:MJU22 s. 26). Regeringen överväger för närvarande vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av detta och övriga tillkännagivanden om illegal införsel och smuggling av djur. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om tullverkets möjligheter att stoppa fordon för att söka efter hundar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Tullverkets möjligheter att stoppa fordon för att söka efter hundar (bet. 2021/22:MJU22 s. 27). Djurhälsolagsutredningens förslag (SOU 2020:62) samt inkomna remissvar är under beredning och tillkännagivandet kommer i första hand att behandlas i den beredningen. Det övervägs också om det finns behov av ytterligare åtgärder när det gäller Tullverkets befogenheter. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 4 om insatser mot organiserad smuggling av sällskapsdjur*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om insatser mot organiserad smuggling av sällskapsdjur (bet. 2021/22:MJU22 s. 27). Regeringen överväger för närvarande vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av detta och övriga tillkännagivanden om illegal införsel och smuggling av djur. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 35 om globalt avtal om antibiotikaanvändning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om ett globalt avtal om antibiotikaanvändning (bet. 2021/22:MJU22 s. 85). Den 1 augusti 2022 lämnades betänkandet SOU 2022:43 Friska djur behöver inte antibiotika - bättre verkan genom internationell påverkan. Förslagen i betänkandet syftar till att stärka Sveriges arbete för en ansvarsfull och minskad antibiotikaanvändning i djurhållningen globalt. Utredningen konstaterar att Sverige redan i dag arbetar aktivt inom flera olika globala processer och att Sverige är ett land som i stor grad påverkar det globala arbetet. Utredningen bedömer dock att det finns utrymme för effektivisering och ytterligare insatser. Betänkandet remitterades 18 november 2022 med svarstid 20 februari 2023. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 36 om efterlevnad av förbud mot svanskupering*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om efterlevnad av förbud mot svanskupering (bet. 2021/22:MJU22 s. 86). I kommissionens strategi Från jord till bord initierades en översyn av EU:s djurskyddslagstiftning. Lagstiftningsförslag från kommissionen väntas i september 2023. Redan före riksdagens tillkännagivande hade Sverige, tillsammans med Danmark, Tyskland, Nederländerna och Belgien, formulerat ett inspel till kommissionen med prioriterade frågor inför den förestående översynen. I det inspelet påtalades bl.a. behovet av andra åtgärder än svanskupering för att motverka svansbitning hos grisar. Under våren 2022 inrättades en ny undergrupp till EU:s djurskyddsplattform om gris där Sverige finns representerat. Möten i undergruppen har hållits regelbundet under sommaren/hösten 2022. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 1, 3, 4, 35 och 36. 71. Rskr. 2021/22:280 Cykelfrågor Motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:TU11 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 6 om elsparkcyklar och hyrcyklar*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet av förtydliganden av regelverket för hyrda cyklar och elsparkcyklar, inte minst för att minimera personskador och parkeringsproblem (bet.2021/22:TU11 s. 71 f.). Regeringen har beslutat om regeländringar för elsparkcyklar genom ändringar i trafikförordningen (1998:1276). Ändringarna trädde i kraft den 1 september 2022 och innebär att elsparkcyklar inte längre får framföras på gångbana (1 kap. 4 § trafikförordningen) och att elsparkcykler inte får parkeras på en gång- eller cykelbana annat än på en uppställningsplats eller anordning för parkering av cyklar (3 kap. 48 § trafikförordningen). Inom Landsbygds- och infrastrukturdepartementet pågår en analys av hur frågan om hyrda cyklar kan omhändertas. Punkten är inte slutbehandlad. 72. Rskr. 2021/22:297 Naturvård och biologisk mångfald Utskottsinitiativ m.m., bet. 2021/22:MJU24 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 6 oktober 2022 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Se även KN 51, rskr. 2021/22:296. 73. Rskr.2021/22:303 Yrkestrafik och taxi Prop. 2021/22:166, bet. 2021/22:TU15 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 maj 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 462-468). 74. Rskr. 2021/22:336 En ny växtskyddslag Prop. 2021/22:148, bet. 2021/22:MJU25 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om en ny växtskyddslag: Den 2 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 725 och 726). Punkt 3 om utformningen av avgifter för offentlig kontroll enligt den nya växtskyddslagen*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om utformningen av avgifter för offentlig kontroll enligt den nya växtskyddslagen (bet. 2021/22:MJU25 s. 35). Regeringen har gett Statens jordbruksverk i uppdrag att återrapportera hur man säkerställt att avgifterna för offentlig kontroll återspeglar myndighetens kostnader enligt den nya växtskyddslagen (2022:725). Återrapporteringen sker i myndighetens årsredovisning för 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 13 om Sveriges beredskapsförsörjning av kritiska kemikalier*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om Sveriges beredskapsförsörjning av kritiska kemikalier (bet. 2021/22:MJU25 s 7). Regeringskansliet har gett en utredare ett uppdrag att biträda Näringsdepartementet med att analysera och lämna förslag på en författningsreglerad ordning som innebär att det ska vara möjligt för staten att vid en bristsituation styra fördelningen av kemikalier som används för rening av dricksvatten och avlopp (N 2022:D). Uppdraget gäller från och med den 1 september 2022 tills vidare, dock längst t.o.m. den 31 mars 2023. Regeringen beslutade den 18 augusti 2022 om kommittédirektiven Ökad beredskap för att säkerställa en robust och kontinuerlig leverans av vattentjänster (dir. 2022:127). En särskild utredare ska se över regelverk och ansvarsfördelning och vid behov föreslå förändringar för att säkerställa en robust och kontinuerlig leverans av vattentjänster. Syftet med uppdraget är att stärka förmågan att leverera vattentjänster vid händelse av kris, höjd beredskap och då ytterst krig samt utifrån de nya förutsättningar som följer av ett förändrat klimat. Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2024. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 3 och 13. 75. Rskr. 2021/22:369 Infrastrukturfrågor Skr. 2021/22:56, skr. 2021/22:80, motioner från allmänna motionstiden 2021/22, bet. 2021/22:TU16 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 22 om regeringens skrivelse om statlig medfinansiering av regional kollektivtrafik: Den 2 februari 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad. Punkt 23 om kostnadskontroll i infrastrukturprojekt*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om kostnadskontroll i infrastrukturinvesteringar (bet.2021/22:TU16 s. 145.). Regeringen gav den 25 augusti 2022 Trafikanalys i uppdrag att genomföra en granskning och uppföljning av Trafikverkets arbete med kostnadskontroll i syfte att förbättra Trafikverkets rutiner och arbetssätt (I2022/01644). Uppdraget innefattar vidare en utvärdering av Trafikverkets arbete med planering och upphandling av verksamheten inom nationell plan för transportinfrastrukturen som innefattar såväl större namngivna investeringar, som reinvesteringar och underhåll m.m. Vid genomförandet av uppdraget ska Trafikanalys samverka med Ekonomistyrningsverket. Trafikanalys redovisade den 23 januari 2023 en plan för hur myndigheten avser att genomföra uppdraget. Uppdraget ska redovisas årligen senast den 30 april med första redovisningsår 2024 och med slutår 2028. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 26 om regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om kostnadskontroll i infrastrukturinvesteringar: Den 2 februari 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. Punkten är slutbehandlad. Följande punkt är inte slutbehandlad: 23. 76. Rskr. 2021/22:377 Regional fysisk planering i Hallands län Prop. 2021/22:184, bet. 2021/22:CU25 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 929). 77. Rskr. 2021/22:379 En effektivisering av byggnadsnämndens tillsyn Prop. 2021/22:149, bet. 2021/22:CU32 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 16 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 909). 78. Rskr. 2021/22:430 Trafiksäkerhet Prop. 2021/22:190, bet.2021/22:TU19 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1206-1211). 79. Rskr. 2021/22:444 Aktivitetskravet i plan- och bygglagen Prop. 2021/22:226, bet. 2021/22:CU27 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1055). 80. Rskr. 2021/22:449 Certifierade byggprojekteringsföretag - en mer förutsägbar byggprocess Prop. 2021/22:212, bet. 2021/22:CU35 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om certifiering av byggprojekteringsföretag och punkt 2 om lagförslaget i övrigt: Den 22 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1084). 81. Rskr. 2021/22:450 Ytterligare åtgärder mot fordonsmålvakter Prop. 2021/22:239, bet. 2021/22:TU18 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 30 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1230-1235). 82. Rskr. 2021/22:451 Klampning av fordon Prop. 2021/22:234, bet. 2021/22:TU20 Skrivelsen är inte slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 30 juni 2022 utfärdade regeringen den lag riksdagen antagit (SFS 1214). Punkten är slutbehandlad. Punkt 2 om tidsgräns och grunder för klampning*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om förlängd tidsgräns för klampning och möjlighet till klampning vid fler typer av lagöverträdelser (bet.2021/22:TU20 s. 16.). Inom Regeringskansliet pågår en analys av vilka åtgärder som behöver vidtas med anledning av tillkännagivandet. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Punkt 3 om samordning av myndigheternas arbete*: Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om behovet av ökad samordning av myndigheternas arbete när det gäller kontroll av yrkestrafiken (bet.2021/22:TU20 s. 16 f.). Inom Regeringskansliet pågår en analys av vilka åtgärder som behöver vidtas med anledning av tillkännagivandet. Ärendet bereds vidare. Punkten är inte slutbehandlad. Följande punkter är inte slutbehandlade: 2 och 3. 83. Rskr. 2021/22:453 Tydligare bestämmelser om ersättning vid avslag på ansökningar om tillstånd till avverkning i fjällnära skog Prop. 2021/22:207, bet. 2021/22:MJU30 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om regeringens lagförslag: Den 30 juni 2022 utfärdade regeringen de lagar riksdagen antagit (SFS 1272 och 1273). 84. Rskr. 2021/22:469 Extra ändringsbudget för 2022 -Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina Prop. 2021/22:269, bet. 2021/22:FiU49 Skrivelsen är slutbehandlad. Om utgiftsområde 22 Kommunikationer: Den 30 juni 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende Trafikverket. Punkten är slutbehandlad. Riksmötet 2022/23 85. Rskr. 2022/23:38 Riksrevisionens rapport om fastighetsbildningen i Sverige Skr. 2021/22:265, bet. 2022/23:CU4 Skrivelsen är slutbehandlad. Den 19 januari 2023 beslutade regeringen att skriva av ärendet. 86. Rskr. 2022/23:57 Höständringsbudget för 2022 Prop. 2022/23:2, bet. 2022/23:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag: Den 15 december 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för 2022 avseende anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling, Statens jordbruksverk inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel samt Tillväxtverket och anslag 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Punkten är slutbehandlad. Ändrade beställningsbemyndiganden: Den 15 december 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för 2022 avseende anslag 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 20142020 inom utgiftsområde 19 Regional utveckling. Punkten är slutbehandlad. 87. Rskr. 2022/23:59 Höständringsbudget för 2022 Prop. 2022/23:2, bet. 2022/23:FiU11 Skrivelsen är slutbehandlad. Om ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag: Den 15 december 202 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för 2022 avseende Trafikverket och Luftfartsverket. Punkten är slutbehandlad. Om ändrade beställningsbemyndiganden: Den 15 december 2022 beslutade regeringen om ändring av regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslagen 1:11 och 1:14 Trängselskatt i Stockholm respektive Trängselskatt i Göteborg inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Punkten är slutbehandlad. 88. Rskr. 2022/23:76 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:CU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 18, a) anslagen för 2023 och b) bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende anslaget 1:1 Bostadspolitisk utveckling, Boverket, Lantmäteriet, Konsumentverket, Allmänna reklamationsnämnden, Fastighetsmäklarinspektionen respektive anslaget 2:5 Bidrag till miljömärkning av produkter. Punkterna är slutbehandlade. 89. Rskr. 2022/23:83 Utgiftsområde 19 Regional utveckling Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:NU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Statens budget inom utgiftsområde 19 a) Anslagen för 2023: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder, 1:2 Transportbidrag, 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 och 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021-2027. Punkten är slutbehandlad. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder och 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021-2027. Punkten är slutbehandlad. 90. Rskr. 2022/23:86 Utgiftsområde 22 Kommunikationer Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:TU1 Skrivelsen är slutbehandlad. Statens budget inom utgiftsområde 22 Kommunikationer: a) Anslagen för 2023: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Trafikanalys, Trafikverket, Transportstyrelsen, Statens väg- och transportforskningsinstitut, Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Myndigheten för digital förvaltning, Post- och telestyrelsen samt anslagen 1:8 Viss internationell verksamhet, 1:11 och 1:14 Trängselskatt i Stockholm respektive Trängselskatt i Göteborg, 1:18 Lån till körkort och 2:4 Informationsteknik och telekommunikation inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Punkten är slutbehandlad. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 1: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Trafikverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Punkten är slutbehandlad. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 2: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Trafikverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Punkten är slutbehandlad. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 3: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Trafikverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Punkten är slutbehandlad. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 4: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Transportstyrelsen inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Punkten är slutbehandlad. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 5: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Riksgäldskontoret. Punkten är slutbehandlad. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 6: Den 22 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Riksgäldskontoret. Punkten är slutbehandlad. b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden 7: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Trafikverket, Post- och telestyrelsen samt anslagen 1:11 och 1:14 Trängselskatt i Stockholm respektive Trängselskatt i Göteborg och 1:18 Lån till körkort inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Punkten är slutbehandlad. c) Godkännande av investeringsplaner: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Luftfartsverket och Sjöfartsverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Punkten är slutbehandlad. d) Övriga bemyndiganden 1: Den 2 februari 2023 godkände regeringen att Trafikverket byter mark inom fastigheten Solna Hagalund 4:1 mot mark inom fastigheterna Solna Järva 3:14 och Solna Järva 3:15. Punkten är slutbehandlad. d) Övriga bemyndiganden 2: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Sjöfartsverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Punkten är slutbehandlad. d) Övriga bemyndiganden 3: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Luftfartsverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer. Punkten är slutbehandlad. 91. Rskr. 2022/23:87 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Prop. 2022/23:1, bet. 2022/23:MJU2 Skrivelsen är slutbehandlad. Statens budget inom utgiftsområde 23 b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden: Den 21 december 2022 beslutade regeringen regleringsbrev för budgetåret 2023 avseende Skogsstyrelsen och Statens jordbruksverk samt anslagen 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning och 1:25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Punkten är slutbehandlad. 3 Kronologiskt register Rskr. nr Redovisas under Beredande utskott i riksdagen och bet. nr Skrivelsen är slutbehandlad (X) Skrivelsen är inte slutbehandlad (X) 1999/2000 253 LI 1 MJU17 X 2004/05 178 LI 2 TU7 X 2005/06 308 LI 3 TU5 X 2007/08 24 KN 1 FiU11 X 2009/10 144 Fi 1 KrU1 X 162 Fi 2 NU10 X 220 Fi 3 FiU35 X 223 KN 2 MJU21 X 275 A 1 AU13 X 2010/11 49 LI 4 MJU6 X 132 Fi 4 NU1 X 279 A 2 AU9 X 2011/12 170 Fi 5 SkU13 X 261 LI 5 MJU21 X 2012/13 103 Fi 6 NU1 X 259 LI 6 TU18 X 287 Fi 7 FiU21 X 2013/14 56 Fi 8 FiU1 X 158 Fi 9 KU30 X 186 Fi 10 SkU24 X 372 LI 7 TU19 X 2014/15 77 Ju 1 JuU1 X 138 Ju 2 JuU14 X 143 Fi 11 KrU4 X 144 LI 8 TU7 X 152 Ju 3 JuU16 X 153 Ju 4 JuU17 X 154 LI 9 MJU9 X 180 LI 10 CU10 X 182 KN 3 MJU12 X 206 LI 11 TU12 X 2015/16 36 Ju 5 CU6 X 50 KN 4 FöU3 X 79 LI 12 CU1 X 90 Fi 12 NU1 X 103 KN 5 MJU1 X 106 Ju 6 JuU1 X 136 Ku 1 KU4 X 137 Ku 2 KU4 X 155 U 1 UbU9 X 158 Ju 7 JuU25 X 169 U 2 UbU13 X 174 Ju 8 JuU21 X 187 Ju 9 CU14 X 196 Ju 10 JuU18 X 197 Ju 11 JuU20 X 205 Ju 12 KU14 X 226 LI 13 TU14 X 227 LI 14 MJU19 X 228 U 3 UbU14 X 289 Ku 3 KrU11 X 2016/17 45 Ju 13 JuU6 X 90 Ju 14 JuU1 X 101 LI 15 TU4 X 116 KN 6 MJU1 X 133 Ju 15 CU6 X 144 S 1 SfU10 X 153 KN 7 MJU7 X 156 S 2 SoU11 X 175 Fö 1 FöU5 X 180 KN 8 MJU9 X 185 LI 16 TU10 X 211 Ju 16 JuU16 X 225 S 3 FöU7 X 234 LI 17 CU15 X 238 LI 18 TU14 X 250 U 4 UbU17 X 251 U 5 UbU18 X 254 S 4 SoU10 X 272 Ju 17 JuU13 X 281 Ku 4 KrU9 X 289 KN 9 MJU22 X 294 Ku 5 KU23 X 326 S 5 SoU18 X 333 Fi 13 NU24 X 335 Fi 14 KU30 X 338 LI 19 MJU23 X 346 S 6 SoU19 X 349 Fi 15 FiU20 X 2017/18 20 KN 10 MJU5 X 29 A 3 AU3 X 34 Ju 18 CU2 X 65 Ju 19 JuU8 X 86 S 7 SoU5 X 91 Ku 6 KrU1 X 92 Ju 20 JuU1 X 104 LI 20 TU1 X 115 KN 11 MJU1 X 121 S 8 SoU1 X 123 Ju 21 CU7 X 145 Ju 22 JuU6 X 148 A 4 KU38 X 151 Ku 7 KU32 X 171 KN 12 MJU11 X 172 A 5 AU7 X 174 LI 21 MJU10 X 175 Ju 23 JuU18 X 176 S 9 SoU18 X 178 Fö 2 FöU5 X 179 Fö 3 FöU5 X 180 Fi 16 FiU25 X 182 LI 22 MJU13 X 188 Ju 24 SoU13 X 198 LI 23 TU10 X 213 Ju 25 KU33 X 214 Ku 8 KrU6 X 216 LI 24 MJU17 X 217 KN 13 MJU19 X 221 U 6 UbU19 X 229 Ju 26 KU37 X 237 S 10 MJU18 X 240 Ju 27 JuU14 X 242 S 11 KrU3 X 254 Ju 28 JuU13 X 257 KN 14 MJU15 X 260 S 12 SoU8 X 289 Ju 29 JuU21 X 293 S 13 SoU9 X 302 Ju 30 JuU29 X 324 LI 25 TU15 X 329 S 14 SfU27 X 333 U 7 UbU10 X 353 S 15 SoU24 X 354 S 16 SoU27 X 356 Fi 17 FiU43 X 357 Fi 18 FiU44 X 359 KN 15 NU19 X 389 S 17 SoU25 X 401 LI 26 MJU24 X 404 Ju 31 CU36 X 2018/19 31 LI 27 CU2 X 44 U 8 UbU5 X 61 S 18 SoU3 X 73 Ju 32 JuU1 X 104 U 9 UbU1 X 147 LI 28 MJU8 X 165 LI 29 TU7 X 166 KN 16 NU7 X 169 Ju 33 JuU12 X 170 Ju 34 JuU15 X 171 U 10 UbU11 X 172 KN 17 MJU9 X 173 LI 30 MJU9 X 176 LI 31 TU5 X 177 Ju 35 SfU16 X 180 Ju 36 CU7 X 181 Ju 37 JuU11 X 188 LI 32 MJU11 X 191 Ju 38 JuU10 X 192 Ju 39 JuU13 X 193 S 19 SoU15 X 194 U 11 UbU8 X 202 KN 18 MJU13 X 209 KN 19 NU11 X 210 KN 20 NU12 X 214 Fö 4 KU28 X 233 S 20 SoU8 X 253 KN 21 NU14 X 258 LI 33 TU14 X 259 LI 34 TU16 X 269 U 12 UbU17 X 275 KN 22 MJU18 X 277 LI 35 TU18 X 281 Ju 40 KU27 X 288 Fi 19 FiU21 X 291 Fi 20 FiU42 X 296 Ju 41 JuU27 X 298 Ju 42 JuU29 X 299 Fi 21 SkU25 X 300 A 6 AU14 X 2019/20 36 Ju 43 JuU7 X 42 Ju 44 JuU6 X 43 Ju 45 JuU8 X 48 Fi 22 KU3 X 65 U 13 FiU11 X 74 Fi 23 TU4 X 104 UD 1 UU2 X 123 UD 2 NU1 X 128 A 7 AU4 X 146 Ju 46 JuU12 X 169 Ju 47 CU9 X 171 S 21 SfU13 X 173 S 22 SoU5 X 174 S 23 SoU7 X 177 Ju 48 JuU30 X 178 Ju 49 JuU32 X 179 LI 36 KrU6 X 185 LI 37 MJU11 X 186 Fi 24 FiU22 X 191 Fi 25 FiU37 X 221 KN 23 NU14 X 222 LI 38 NU15 X 223 LI 39 TU11 X 233 Ju 50 JuU29 X 235 Ju 51 CU17 X 236 LI 40 MJU15 X 255 Ju 52 JuU16 X 256 Ju 53 JuU25 X 257 Fi 26 JuU25 X 258 Ju 54 JuU26 X 275 S 24 SoU11 X 287 KN 24 NU16 X 291 S 25 SoU24 X 304 Ju 55 JuU33 X 309 S 26 SoU9 X 312 Ju 56 NU18 X 323 LI 41 TU14 X 332 Ju 57 UU18 X 333 Ju 58 JuU34 X 340 Fi 27 FiU21 X 349 U 14 UbU21 X 353 KN 25 FiU61 X 364 Fi 28 FiU62 X 2020/21 12 Fi 29 JuU2 X 14 U 15 UbU3 X 29 Ju 59 JuU31 X 31 Ju 60 JuU5 X 49 Ju 61 SfU8 X 50 Ju 62 CU2 X 57 Ju 63 JuU3 X 61 S 27 SoU2 X 63 Fi 30 FiU1 X 79 Ju 64 JuU10 X 80 S 28 SoU10 X 81 S 29 SoU11 X 82 LI 42 MJU5 X 83 KN 26 MJU3 X 116 Fi 31 FiU37 X 121 Fö 5 FöU1 X 128 S 30 SoU5 X 129 Fi 32 FiU15 X 133 UD 3 UFöU4 X 134 UD 4 UFöU4 X 135 Fö 6 FöU4 X 136 Fö 7 FöU4 X 141 U 16 UbU1 X 143 KN 27 MJU1 X 153 Fi 33 FiU5 X 154 KN 28 FiU28 X 160 UD 5 UU7 X 162 LI 43 TU3 X 163 Fi 34 FiU38 X 166 Ju 65 JuU8 X 167 Ju 66 JuU11 X 169 Ju 67 JuU13 X 172 UD 6 NU11 X 173 LI 44 NU12 X 175 Fi 35 FiU40 X 182 Fi 36 FiU42 X 185 Ju 68 JuU15 X 187 S 31 SoU19 X 191 S 32 SoU8 X 193 Ju 69 CU7 X 194 Ju 70 CU8 X 195 Fö 8 FöU8 X 196 U 17 UbU7 X 210 S 33 SoU28 X 215 A 8 FiU41 X 216 S 34 SoU9 X 220 Ju 71 JuU19 X 223 Ju 72 CU6 X 224 LI 45 CU11 X 228 KN 29 NU18 X 235 Ju 73 JuU22 X 237 S 35 FiU46 X 240 Ju 74 JuU17 X 241 S 36 JuU17 X 242 A 9 JuU17 X 245 S 37 SoU20 X 246 S 38 SoU36 X 248 Fi 37 FiU49 X 252 UD 7 UFöU5 X 253 UD 8 UFöU5 X 255 Ju 75 JuU39 X 257 KN 30 NU16 X 260 LI 46 MJU15 X 261 S 39 SoU37 X 262 Ju 76 JuU14 X 265 Ju 77 CU10 X 266 Ju 78 CU12 X 267 Fi 38 CU12 X 268 KN 31 CU14 X 289 Ju 79 JuU25 X 302 Fi 39 SfU26 X 304 Ju 80 JuU26 X 314 Ju 81 JuU35 X 315 Ju 82 CU17 X 317 Ju 83 CU18 X 320 Ju 84 CU25 X 321 Fi 40 NU30 X 327 S 40 SoU16 X 334 LI 47 TU14 X 338 UD 9 UU4 X 344 Ju 85 JuU24 X 345 Ju 86 JuU27 X 346 A 10 JuU27 X 348 S 41 SoU27 X 349 S 42 SoU17 X 358 UD 10 UU10 X 363 Ju 87 JuU29 X 364 LI 48 MJU21 X 367 A 11 AU12 X 368 S 43 SoU24 X 370 S 44 SoU12 X 375 S 45 SoU25 X 378 S 46 SoU38 X 379 LI 49 TU12 X 385 Fi 41 FiU21 X 389 Ju 88 JuU41 X 390 Fö 9 JuU41 X 394 KN 32 NU27 X 395 Ju 89 JuU23 X 396 Ju 90 JuU28 X 398 Ju 91 JuU30 X 404 Ju 92 CU16 X 409 LI 50 TU16 X 410 LI 51 MJU22 X 411 KN 33 MJU23 X 412 Ju 93 SfU28 X 413 Ju 94 SfU29 X 414 Fi 42 JuU37 X 416 Fi 43 FiU52 X 2021/22 1 S 47 SoU3 X 2 KN 34 MJU5 X 10 A 12 AU4 X 16 Fi 44 NU6 X 18 Ju 95 JuU2 X 27 Fi 45 FiU12 X 29 S 48 SoU5 X 31 Fi 46 FiU14 X 32 Fö 10 FöU3 X 33 U 18 UbU3 X 36 Ju 96 JuU5 X 37 Ju 97 JuU6 X 39 Ju 98 JuU8 X 46 Fi 47 FiU1 X 60 KN 35 MJU6 X 61 LI 52 MJU6 X 64 S 49 SoU6 X 81 LI 53 TU4 X 85 Ku 9 KrU1 X 87 LI 54 NU10 X 94 Fö 11 FöU1 X 101 Fi 48 SkU11 X 108 U 19 UbU1 X 110 KN 36 MJU1 X 112 UD 11 NU1 X 113 Fi 49 NU1 X 114 Ju 99 KU6 X 119 Fi 50 FiU2 X 122 Fi 51 FiU5 X 123 S 50 SoU1 X 126 SB 1 KU10 X 128 S 51 SoU9 X 129 U 20 UbU11 X 130 LI 55 NU7 X 131 KN 37 NU13 X 132 Fi 52 NU4 X 133 Ku 10 KU4 X 134 Fi 53 KU7 X 135 Fi 54 KU9 X 136 U 21 UbU10 X 137 Fi 55 FiU16 X 138 Fö 12 FiU16 X 139 S 52 FiU16 X 140 U 22 FiU16 X 141 KN 38 FiU16 X 142 Ku 11 FiU16 X 143 Fi 56 SkU10 X 144 Ju 100 JuU12 X 145 U 23 UbU5 X 146 U 24 UbU9 X 147 LI 56 MJU12 X 148 Ju 101 JuU11 X 150 S 53 SoU10 X 151 Fi 57 TU3 X 152 LI 57 TU7 X 153 Ju 102 SfU8 X 154 S 54 SfU9 X 155 S 55 SfU10 X 156 U 25 UbU7 X 157 U 26 UbU8 X 158 Ju 103 CU7 X 159 Ju 104 CU11 X 160 KN 39 CU14 X 161 Fi 58 SkU9 X 162 Ju 105 CU15 X 163 Fi 59 NU14 X 164 Ju 106 KU18 X 165 Ju 107 JuU13 X 166 Ju 108 JuU14 X 167 S 56 SfU12 X 168 Ju 109 SfU13 X 169 Fi 60 FiU44 X 170 KN 40 FiU44 X 171 Ku 12 FiU44 X 172 LI 58 FiU44 X 173 S 57 FiU44 X 174 UD 12 FiU40 X 175 Fö 13 FiU40 X 176 LI 59 MJU13 X 177 KN 41 MJU16 X 178 LI 60 MJU16 X 179 LI 61 CU12 X 181 Fö 14 FöU4 X 182 Fö 15 FöU5 X 185 Fi 61 FiU18 X 186 Fi 62 FiU19 X 187 UD 13 UU11 X 188 S 58 SoU12 X 189 LI 62 MJU17 X 190 Fi 63 FiU45 X 191 KN 42 NU16 X 192 KN 43 CU33 X 194 Fi 64 SfU21 X 195 Ju 110 SfU14 X 196 Ju 111 SfU16 X 197 S 59 SoU27 X 198 S 60 SoU20 X 199 S 61 SoU21 X 200 S 62 SoU36 X 201 Fi 65 SkU19 X 202 Fi 66 SkU18 X 203 U 27 UbU21 X 204 Fö 16 FiU46 X 205 U 28 UbU14 X 206 KN 44 MJU18 X 207 LI 63 MJU18 X 210 Fi 67 FiU17 X 211 Fi 68 SkU21 X 212 Ju 112 CU3 X 213 Fi 69 CU8 X 214 KN 45 NU15 X 215 S 63 SoU13 X 216 Ju 113 JuU24 X 218 Fö 17 FöU8 X 219 Fö 18 FöU9 X 220 Ju 114 KU12 X 221 Ju 115 KU13 X 222 Ju 116 KU16 X 223 U 29 UbU22 X 224 Ju 117 SfU15 X 225 S 64 SoU22 X 226 Fi 70 FiU47 X 227 Fö 19 FiU47 X 228 KN 46 FiU47 X 229 LI 64 TU9 X 230 LI 65 TU10 X 231 U 30 UbU15 X 232 Ju 118 KU22 X 234 LI 66 TU13 X 235 Fi 71 FiU22 X 236 Fi 72 SkU16 X 237 Fi 73 SkU20 X 238 Ju 119 SfU22 X 239 KN 47 NU18 X 240 Ju 120 JuU10 X 241 S 65 SoU14 X 242 Fö 20 SoU23 X 243 Ju 121 JuU15 X 244 Ju 122 JuU16 X 245 Ju 123 JuU23 X 246 Ju 124 JuU25 X 247 A 13 JuU25 X 248 Fi 74 FiU39 X 249 S 66 FiU39 X 250 S 67 FiU39 X 251 Ju 125 JuU17 X 252 Ju 126 JuU44 X 253 LI 67 TU14 X 254 LI 68 CU36 X 255 Fi 75 SkU17 X 256 UD 14 UU15 X 257 Ju 127 SfU23 X 258 Ju 128 CU16 X 259 LI 69 CU17 X 260 Ju 129 CU5 X 261 Ju 130 CU6 X 262 KN 48 CU13 X 263 LI 70 MJU22 X 264 S 68 SoU19 X 265 Ku 13 KrU6 X 266 Fi 76 SkU22 X 267 Fi 77 SkU23 X 268 Fi 78 SkU14 X 269 S 69 SoU24 X 270 Ju 131 JuU22 X 271 Fi 79 JuU22 X 272 Ju 132 JuU18 X 273 Ju 133 JuU27 X 274 S 70 JuU27 X 275 Ju 134 JuU28 X 276 KN 49 NU25 X 280 LI 71 TU11 X 281 KN 50 MJU23 X 282 S 71 SfU18 X 283 Ju 135 KU14 X 285 Ju 136 KU19 X 287 Ku 14 KU37 X 288 S 72 SoU32 X 289 A 14 AU11 X 290 A 15 AU13 X 291 Fi 80 SkU24 X 292 Fi 81 SkU25 X 293 Ju 137 JuU26 X 294 Ju 138 JuU19 X 295 Fi 82 SfU17 X 296 KN 51 MJU24 X 297 LI 72 MJU24 X 298 Fö 21 UU19 X 299 Fi 83 SkU26 X 300 Fi 84 SkU27 X 301 UD 15 SoU29 X 302 Fi 85 TU17 X 303 LI 73 TU15 X 304 Fi 86 FiU36 X 305 Ju 139 JuU36 X 306 Ju 140 JuU38 X 307 Ju 141 CU18 X 308 Fi 87 CU19 X 309 KN 52 NU21 X 310 KN 53 NU17 X 311 KN 54 NU27 X 313 S 73 SoU16 X 314 S 74 SoU17 X 315 S 75 SoU26 X 316 Fi 88 KU36 X 317 Ju 142 JuU39 X 318 Ju 143 JuU43 X 319 Ju 144 JuU32 X 320 S 76 SoU18 X 321 Fi 89 FiU32 X 322 S 77 SoU33 X 323 Ju 145 JuU30 X 324 Ju 146 JuU31 X 325 Ju 147 JuU40 X 326 Ju 148 CU20 X 327 Ju 149 CU21 X 328 Ju 150 CU23 X 329 KN 55 NU23 X 330 S 78 SfU24 X 331 S 79 SfU25 X 332 Fi 90 FiU37 X 333 UD 16 UU12 X 335 KN 56 MJU25 X 336 LI 74 MJU25 X 337 KN 57 MJU27 X 338 Ju 151 JuU37 X 339 U 31 UbU30 X 340 U 32 UbU31 X 341 Fi 91 KU15 X 343 Fi 92 FiU27 X 344 Fi 93 FiU29 X 345 Fi 94 FiU33 X 346 Fi 95 FiU38 X 347 Ju 152 JuU35 X 348 Fi 96 FiU43 X 349 Fi 97 FiU28 X 351 Ju 153 KU24 X 352 S 80 KU29 X 361 Ju 154 KU43 X 362 U 33 UbU32 X 363 U 34 UbU24 X 364 U 35 UbU28 X 365 A 16 AU12 X 366 UD 17 UU5 X 368 U 36 UbU23 X 369 LI 75 TU16 X 370 Ju 155 JuU21 X 371 Fi 98 FiU42 X 372 Fi 99 SkU28 X 373 Fi 100 SkU29 X 374 Fi 101 SkU30 X 375 Ju 156 CU22 X 376 Ju 157 CU24 X 377 LI 76 CU25 X 378 Ju 158 CU26 X 379 LI 77 CU32 X 380 Ju 159 KrU10 X 381 S 81 SoU30 X 382 S 82 SoU28 X 383 S 83 SoU15 X 385 S 84 SfU27 X 386 S 85 SfU26 X 387 Ju 160 SfU28 X 388 Fi 102 MJU29 X 389 KN 58 MJU29 X 390 SB 2 KU20 X 391 SB 3 KU21 X 393 Ju 161 KU39 X 394 A 17 KU38 X 395 SB 4 KU40 X 396 Fi 103 KU42 X 397 U 37 UbU29 X 398 UD 18 UU9 X 399 UD 19 UU18 X 400 SB 5 UU10 X 401 Fi 104 FiU20 X 402 Fi 105 FiU21 X 403 S 86 FiU21 X 404 Fi 106 FiU30 X 406 U 38 UbU33 X 409 Ju 162 JuU45 X 410 Ju 163 JuU47 X 411 U 39 UbU25 X 412 U 40 UbU26 X 414 UD 20 SkU31 X 415 KN 59 MJU26 X 416 S 87 SoU34 X 417 Ju 164 SoU37 X 418 S 88 SoU37 X 419 UD 21 UU8 X 420 UD 22 UU16 X 421 KN 60 MJU28 X 422 Ju 165 SoU25 X 423 S 89 SoU25 X 424 S 90 SfU29 X 425 S 91 SfU30 X 426 A 18 AU15 X 427 A 19 AU14 X 428 S 92 SoU35 X 429 U 41 UbU27 X 430 LI 78 TU19 X 431 Ju 166 JuU33 X 432 Fi 107 JuU34 X 433 Ju 167 JuU41 X 434 Ju 168 JuU42 X 435 Ju 169 SfU31 X 436 Fi 108 FiU48 X 437 U 42 FiU48 X 438 Fi 109 FiU48 X 439 KN 61 FiU48 X 440 Ju 170 NU22 X 441 UD 23 NU26 X 442 S 93 SoU38 X 443 S 94 SoU31 X 444 LI 79 CU27 X 445 Ju 171 CU28 X 446 KN 62 CU29 X 447 Ju 172 CU30 X 448 Ju 173 CU31 X 449 LI 80 CU35 X 450 LI 81 TU18 X 451 LI 82 TU20 X 452 KN 63 MJU31 X 453 LI 83 MJU30 X 454 Ju 174 JuU46 X 455 Ju 175 JuU51 X 456 Ju 176 JuU52 X 459 Fi 110 FiU49 X 460 Ju 177 FiU49 X 461 UD 24 FiU49 X 462 Fö 22 FiU49 X 463 S 95 FiU49 X 464 U 43 FiU49 X 465 KN 64 FiU49 X 466 Fi 111 FiU49 X 467 Ku 15 FiU49 X 468 A 20 FiU49 X 469 LI 84 FiU49 X 471 Fi 112 FiU50 X 472 Fi 113 FiU51 X 2022/23 2 Fi 114 SkU2 X 3 Ju 178 JuU4 X 5 Fi 115 SkU5 X 6 Ju 179 NU5 X 8 Ju 180 KU3 X 9 Ju 181 KU4 X 10 Ju 182 KU6 X 11 Ju 183 KU7 X 13 Ju 184 KU12 X 14 Fö 23 FiU27 X 15 Fi 116 FiU13 X 16 Ju 185 JuU2 X 17 Ju 186 JuU3 X 18 Fi 117 TU2 X 19 Fi 118 TU3 X 20 A 21 AU3 X 21 A 22 AU4 X 22 Ju 187 KU2 X 23 Ju 188 KU8 X 24 Fi 119 KU8 X 25 Ju 189 KU9 X 26 Ku 16 KU13 X 27 Fi 120 SfU5 X 28 Ju 190 SfU6 X 29 Fi 121 KrU2 X 30 Ku 17 KrU4 X 31 KN 65 FiU7 X 33 Fi 122 FiU15 X 34 S 96 SoU2 X 35 S 97 SoU3 X 36 Ju 191 CU2 X 37 Ju 192 CU3 X 38 LI 85 CU4 X 39 Fi 123 SkU3 X 40 Fi 124 SkU4 X 41 Ju 193 NU6 X 42 Ju 194 SfU9 X 43 S 98 SfU7 X 44 Ju 195 SfU8 X 45 Fi 125 FiU14 X 46 Fi 126 FiU16 X 47 Fi 127 FiU17 X 48 Fi 128 FiU18 X 49 KN 66 MJU3 X 50 UD 25 UFöU1 X 51 Fi 129 FiU1 X 52 Fi 130 FiU11 X 53 Ju 196 FiU11 X 54 UD 26 FiU11 X 55 S 99 FiU11 X 56 U 44 FiU11 X 57 LI 86 FiU11 X 58 Ku 18 FiU11 X 59 LI 87 FiU11 X 60 SB 6 KU1 X 61 Ju 197 KU1 X 62 Fi 131 KU1 X 63 Ku 19 KU1 X 64 A 23 KU1 X 68 UD 27 UU1 X 69 S100 KrU1 X 70 Fi 132 KrU1 X 71 U 45 KrU1 X 72 KN 67 KrU1 X 73 Ku 20 KrU1 X 74 Ju 198 SfU4 X 75 S 101 SoU1 X 76 LI 88 CU1 X 77 KN 68 CU1 X 78 KN 69 NU3 X 79 Fö 24 FöU1 X 80 Fö 25 FöU1 X 81 KN 70 FöU1 X 82 Fi 133 SkU1 X 83 LI 89 NU2 X 84 S 102 SfU3 X 85 Ju 199 JuU1 X 86 LI 90 TU1 X 87 LI 91 MJU2 X 88 A 23 AU1 X 89 A 24 AU1 X 90 A 25 AU2 X 91 S 103 SfU1 X 92 S 104 SfU2 X 93 KN 71 NU7 X 94 UD 28 UU2 X 97 KN 72 MJU1 X 98 UD 29 NU1 X 99 Fi 134 NU1 X 101 U 46 UbU2 X 102 Fi 135 FiU2 X 103 Fi 136 FiU3 X 104 Fi 137 FiU4 X 105 Fi 138 FiU5 X 106 Fi 139 SkU6 X 107 Fi 140 SkU9 X 108 U 47 UbU1 X 109 Fi 141 FiU10 X 4. Utskottsregister Rskr. nr Beredande utskott i riksdagen och bet. nr Redovisas under Skrivelsen är slutbehandlad (X) Skrivelsen är inte slutbehandlad (X) Konstitutionsutskottet 2013/14 158 KU30 Fi 9 X 2015/16 136 KU4 Ku 1 X 137 KU4 Ku 2 X 205 KU14 Ju 12 X 2016/17 294 KU23 Ku 5 X 335 KU30 Fi 14 X 2017/18 148 KU38 A 4 X 151 KU32 Ku 7 X 213 KU33 Ju 25 X 229 KU37 Ju 26 X 2018/19 214 KU28 Fö 4 X 281 KU27 Ju 40 X 2019/20 48 KU3 Fi 22 X 2021/22 114 KU6 Ju 99 X 126 KU10 SB 1 X 133 KU4 Ku 10 X 134 KU7 Fi 53 X 135 KU9 Fi 54 X 164 KU18 Ju 106 X 220 KU12 Ju 114 X 221 KU13 Ju 115 X 222 KU16 Ju 116 X 232 KU22 Ju 118 X 283 KU14 Ju 135 X 285 KU19 Ju 136 X 287 KU37 Ku 14 X 316 KU36 Fi 88 X 341 KU15 Fi 91 X 351 KU24 Ju 153 X 352 KU29 S 80 X 361 KU43 Ju 154 X 390 KU20 SB 2 X 391 KU21 SB 3 X 393 KU39 Ju 161 X 394 KU38 A 17 X 395 KU40 SB 4 X 396 KU42 Fi 103 X 2022/23 8 KU3 Ju 180 X 9 KU4 Ju 181 X 10 KU6 Ju 182 X 11 KU7 Ju 183 X 13 KU12 Ju 184 X 22 KU2 Ju 187 X 23 KU8 Ju 188 X 24 KU8 Fi 119 X 25 KU9 Ju 189 X 26 KU13 Ku 16 X 60 KU1 SB 6 X 61 KU1 Ju 197 X 62 KU1 Fi 131 X 63 KU1 Ku 19 X 64 KU1 A 23 X Finansutskottet 2007/08 24 FiU11 KN 1 X 2009/10 220 FiU35 Fi 3 X 2012/13 287 FiU21 Fi 7 X 2013/14 56 FiU1 Fi 8 X 2016/17 349 FiU20 Fi 15 X 2017/18 180 FiU25 Fi 16 X 356 FiU43 Fi 17 X 357 FiU44 Fi 18 X 2018/19 288 FiU21 Fi 19 X 291 FiU42 Fi 20 X 2019/20 65 FiU11 U 13 X 186 FiU22 Fi 24 X 191 FiU37 Fi 25 X 340 FiU21 Fi 27 X 353 FiU61 KN 25 X 364 FiU62 Fi 28 X 2020/21 63 FiU1 Fi 30 X 116 FiU37 Fi 31 X 129 FiU15 Fi 32 X 153 FiU5 Fi 33 X 154 FiU28 KN 28 X 163 FiU38 Fi 34 X 175 FiU40 Fi 35 X 182 FiU42 Fi 36 X 215 FiU41 A 8 X 237 FiU46 S 35 X 248 FiU49 Fi 37 X 385 FiU21 Fi 41 X 416 FiU52 Fi 43 X 2021/22 27 FiU12 Fi 45 X 31 FiU14 Fi 46 X 46 FiU1 Fi 47 X 119 FiU2 Fi 50 X 122 FiU5 Fi 51 X 137 FiU16 Fi 55 X 138 FiU16 Fö 12 X 139 FiU16 S 52 X 140 FiU16 U 22 X 141 FiU16 KN 38 X 142 FiU16 Ku 11 X 169 FiU44 Fi 60 X 170 FiU44 KN 40 X 171 FiU44 Ku 12 X 172 FiU44 LI 58 X 173 FiU44 S 57 X 174 FiU40 UD 12 X 175 FiU40 Fö 13 X 185 FiU18 Fi 61 X 186 FiU19 Fi 62 X 190 FiU45 Fi 63 X 204 FiU46 Fö 16 X 210 FiU17 Fi 67 X 226 FiU47 Fi 70 X 227 FiU47 Fö 19 X 228 FiU47 KN 46 X 235 FiU22 Fi 71 X 248 FiU39 Fi 74 X 249 FiU39 S 66 X 250 FiU39 S 67 X 304 FiU36 Fi 86 X 321 FiU32 Fi 89 X 332 FiU37 Fi 90 X 343 FiU27 Fi 92 X 344 FiU29 Fi 93 X 345 FiU33 Fi 94 X 346 FiU38 Fi 95 X 348 FiU43 Fi 96 X 349 FiU28 Fi 97 X 371 FiU42 Fi 98 X 401 FiU20 Fi 104 X 402 FiU21 Fi 105 X 403 FiU21 S 86 X 404 FiU30 Fi 106 X 436 FiU48 Fi 108 X 437 FiU48 U 42 X 438 FiU48 Fi 109 X 439 FiU48 KN 61 X 459 FiU49 Fi 110 X 460 FiU49 Ju 177 X 461 FiU49 UD 24 X 462 FiU49 Fö 22 X 463 FiU49 S 95 X 464 FiU49 U 43 X 465 FiU49 KN 64 X 466 FiU49 Fi 111 X 467 FiU49 Ku 15 X 468 FiU49 A 20 X 469 FiU49 LI 84 X 471 FiU50 Fi 112 X 472 FiU51 Fi 113 X 2022/23 14 FiU27 Fö 23 X 15 FiU13 Fi 116 X 31 FiU7 KN 65 X 33 FiU15 Fi 122 X 45 FiU14 Fi 125 X 46 FiU16 Fi 126 X 47 FiU17 Fi 127 X 48 FiU18 Fi 128 X 51 FiU1 Fi 129 X 52 FiU11 Fi 130 X 53 FiU11 Ju 196 X 54 FiU11 UD 26 X 55 FiU11 S 99 X 56 FiU11 U 44 X 57 FiU11 LI 86 X 58 FiU11 Ku 18 X 59 FiU11 LI 87 X 102 FiU2 Fi 135 X 103 FiU3 Fi 136 X 104 FiU4 Fi 137 X 105 FiU5 Fi 138 X 109 FiU10 Fi 141 X Skatteutskottet 2011/12 170 SkU13 Fi 5 X 2013/14 186 SkU24 Fi 10 X 2018/19 299 SkU25 Fi 21 X 2021/22 101 SkU11 Fi 48 X 143 SkU10 Fi 56 X 161 SkU9 Fi 58 X 201 SkU19 Fi 65 X 202 SkU18 Fi 66 X 211 SkU21 Fi 68 X 236 SkU16 Fi 72 X 237 SkU20 Fi 73 X 255 SkU17 Fi 75 X 266 SkU22 Fi 76 X 267 SkU23 Fi 77 X 268 SkU14 Fi 78 X 291 SkU24 Fi 80 X 292 SkU25 Fi 81 X 299 SkU26 Fi 83 X 300 SkU27 Fi 84 X 372 SkU28 Fi 99 X 373 SkU29 Fi 100 X 374 SkU30 Fi 101 X 414 SkU31 UD 20 X 2022/23 2 SkU2 Fi 114 X 5 SkU5 Fi 115 X 39 SkU3 Fi 123 X 40 SkU4 Fi 124 X 82 SkU1 Fi 133 X 106 SkU6 Fi 139 X 107 SkU9 Fi 140 X Justitieutskottet 2014/15 77 JuU1 Ju 1 X 138 JuU14 Ju 2 X 152 JuU16 Ju 3 X 153 JuU17 Ju 4 X 2015/16 106 JuU1 Ju 6 X 158 JuU25 Ju 7 X 174 JuU21 Ju 8 X 196 JuU18 Ju 10 X 197 JuU20 Ju 11 X 2016/17 45 JuU6 Ju 13 X 90 JuU1 Ju 14 X 211 JuU16 Ju 16 X 272 JuU13 Ju 17 X 2017/18 65 JuU8 Ju 19 X 92 JuU1 Ju 20 X 145 JuU6 Ju 22 X 175 JuU18 Ju 23 X 240 JuU14 Ju 27 X 254 JuU13 Ju 28 X 289 JuU21 Ju 29 X 302 JuU29 Ju 30 X 2018/19 73 JuU1 Ju 32 X 169 JuU12 Ju 33 X 170 JuU15 Ju 34 X 181 JuU11 Ju 37 X 191 JuU10 Ju 38 X 192 JuU13 Ju 39 X 296 JuU27 Ju 41 X 298 JuU29 Ju 42 X 2019/20 36 JuU7 Ju 43 X 42 JuU6 Ju 44 X 43 JuU8 Ju 45 X 146 JuU12 Ju 46 X 177 JuU30 Ju 48 X 178 JuU32 Ju 49 X 233 JuU29 Ju 50 X 255 JuU16 Ju 52 X 256 JuU25 Ju 53 X 257 JuU25 Fi 26 X 258 JuU26 Ju 54 X 304 JuU33 Ju 55 X 333 JuU34 Ju 58 X 2020/21 12 JuU2 Fi 29 X 29 JuU31 Ju 59 X 31 JuU5 Ju 60 X 57 JuU3 Ju 63 X 79 JuU10 Ju 64 X 166 JuU8 Ju 65 X 167 JuU11 Ju 66 X 169 JuU13 Ju 67 X 185 JuU15 Ju 68 X 220 JuU19 Ju 71 X 235 JuU22 Ju 73 X 240 JuU17 Ju 74 X 241 JuU17 S 36 X 242 JuU17 A 9 X 255 JuU39 Ju 75 X 262 JuU14 Ju 76 X 271 JuU22 Fi 79 X 289 JuU25 Ju 79 X 304 JuU26 Ju 80 X 314 JuU35 Ju 81 X 344 JuU24 Ju 85 X 345 JuU27 Ju 86 X 346 JuU27 A 10 X 363 JuU29 Ju 87 X 389 JuU41 Ju 88 X 390 JuU41 Fö 9 X 395 JuU23 Ju 89 X 396 JuU28 Ju 90 X 398 JuU30 Ju 91 X 414 JuU37 Fi 42 X 2021/22 18 JuU2 Ju 95 X 36 JuU5 Ju 96 X 37 JuU6 Ju 97 X 39 JuU8 Ju 98 X 144 JuU12 Ju 100 X 148 JuU11 Ju 101 X 166 JuU14 Ju 108 X 216 JuU24 Ju 113 X 240 JuU10 Ju 120 X 243 JuU15 Ju 121 X 244 JuU16 Ju 122 X 245 JuU23 Ju 123 X 246 JuU25 Ju 124 X 247 JuU25 A 13 X 251 JuU17 Ju 125 X 252 JuU44 Ju 126 X 270 JuU22 Ju 131 X 271 JuU22 Fi 79 X 272 JuU18 Ju 132 X 273 JuU27 Ju 133 X 274 JuU27 S 70 X 275 JuU28 Ju 134 X 293 JuU26 Ju 137 X 294 JuU19 Ju 138 X 305 JuU36 Ju 139 X 306 JuU38 Ju 140 X 317 JuU39 Ju 142 X 318 JuU43 Ju 143 X 319 JuU32 Ju 144 X 323 JuU30 Ju 145 X 324 JuU31 Ju 146 X 325 JuU40 Ju 147 X 338 JuU37 Ju 151 X 347 JuU35 Ju 152 X 370 JuU21 Ju 155 X 409 JuU45 Ju 162 X 410 JuU47 Ju 163 X 431 JuU33 Ju 166 X 432 JuU34 Fi 107 X 433 JuU41 Ju 167 X 434 JuU42 Ju 168 X 454 JuU46 Ju 174 X 455 JuU51 Ju 175 X 456 JuU52 Ju 176 X 2022/23 3 JuU4 Ju 178 X 16 JuU2 Ju 185 X 17 JuU3 Ju 186 X 85 JuU1 Ju 199 X Utrikesutskottet 2019/20 104 UU2 UD 1 X 332 UU18 Ju 57 X 2020/21 160 UU7 UD 5 X 338 UU4 UD 9 X 358 UU10 UD 10 X 2021/22 187 UU11 UD 13 X 256 UU15 UD 14 X 298 UU19 Fö 21 X 333 UU12 UD 16 X 366 UU5 UD 17 X 398 UU9 UD 18 X 399 UU18 UD 19 X 400 UU10 SB 5 X 419 UU8 UD 21 X 420 UU16 UD 22 X 2022/23 68 UU1 UD 27 X 94 UU2 UD 28 X Försvarsutskottet 2015/16 50 FöU3 KN 4 X 2016/17 175 FöU5 Fö 1 X 225 FöU7 S 3 X 2017/18 178 FöU5 Fö 2 X 179 FöU5 Fö 3 X 2020/21 121 FöU1 Fö 5 X 135 FöU4 Fö 6 X 136 FöU4 Fö 7 X 195 FöU8 Fö 8 X 2021/22 32 FöU3 Fö 10 X 94 FöU1 Fö 11 X 181 FöU4 Fö 14 X 182 FöU5 Fö 15 X 218 FöU8 Fö 17 X 219 FöU9 Fö 18 X 2022/23 79 FöU1 Fö 24 X 80 FöU1 Fö 25 X 81 FöU1 KN 70 X Socialförsäkringsutskottet 2016/17 144 SfU10 S 1 X 2017/18 329 SfU27 S 14 X 2018/19 177 SfU16 Ju 35 X 2019/20 171 SfU13 S 21 X 2020/21 49 SfU8 Ju 61 X 302 SfU26 Fi 39 X 412 SfU28 Ju 93 X 413 SfU29 Ju 94 X 2021/22 153 SfU8 Ju 102 X 154 SfU9 S 54 X 155 SfU10 S 55 X 167 SfU12 S 56 X 168 SfU13 Ju 109 X 194 SfU21 Fi 64 X 195 SfU14 Ju 110 X 196 SfU16 Ju 111 X 224 SfU15 Ju 117 X 238 SfU22 Ju 119 X 257 SfU23 Ju 127 X 282 SfU18 S 71 X 295 SfU17 Fi 82 X 330 SfU24 S 78 X 331 SfU25 S 79 X 385 SfU27 S 84 X 386 SfU26 S 85 X 387 SfU28 Ju 160 X 424 SfU29 S 90 X 425 SfU30 S 91 X 435 SfU31 Ju 169 X 2022/23 27 SfU5 Fi 120 X 28 SfU6 Ju 190 X 42 SfU9 Ju 194 X 43 SfU7 S 98 X 44 SfU8 Ju 195 X 74 SfU4 Ju 198 X 84 SfU3 S 102 X 91 SfU1 S 103 X 92 SfU2 S 104 X Socialutskottet 2016/17 156 SoU11 S 2 X 254 SoU10 S 4 X 326 SoU18 S 5 X 346 SoU19 S 6 X 2017/18 86 SoU5 S 7 X 121 SoU1 S 8 X 176 SoU18 S 9 X 188 SoU13 Ju 24 X 260 SoU8 S 12 X 293 SoU9 S 13 X 353 SoU24 S 15 X 354 SoU27 S 16 X 389 SoU25 S 17 X 2018/19 61 SoU3 S 18 X 193 SoU15 S 19 X 233 SoU8 S 20 X 2019/20 173 SoU5 S 22 X 174 SoU7 S 23 X 275 SoU11 S 24 X 291 SoU24 S 25 X 309 SoU9 S 26 X 2020/21 61 SoU2 S 27 X 80 SoU10 S 28 X 81 SoU11 S 29 X 128 SoU5 S 30 X 187 SoU19 S 31 X 191 SoU8 S 32 X 210 SoU28 S 33 X 216 SoU9 S 34 X 245 SoU20 S 37 X 246 SoU36 S 38 X 261 SoU37 S 39 X 327 SoU16 S 40 X 348 SoU27 S 41 X 349 SoU17 S 42 X 368 SoU24 S 43 X 370 SoU12 S 44 X 375 SoU25 S 45 X 378 SoU38 S 46 X 2021/22 1 SoU3 S 47 X 29 SoU5 S 48 X 64 SoU6 S 49 X 123 SoU1 S 50 X 128 SoU9 S 51 X 150 SoU10 S 53 X 188 SoU12 S 58 X 197 SoU27 S 59 X 198 SoU20 S 60 X 199 SoU21 S 61 X 200 SoU36 S 62 X 215 SoU13 S 63 X 225 SoU22 S 64 X 241 SoU14 S 65 X 242 SoU23 Fö 20 X 264 SoU19 S 68 X 269 SoU24 S 69 X 288 SoU32 S 72 X 301 SoU29 UD 15 X 313 SoU16 S 73 X 314 SoU17 S 74 X 315 SoU26 S 75 X 320 SoU18 S 76 X 322 SoU33 S 77 X 381 SoU30 S 81 X 382 SoU28 S 82 X 383 SoU15 S 83 X 416 SoU34 S 87 X 417 SoU37 Ju 164 X 418 SoU37 S 88 X 422 SoU25 Ju 165 X 423 SoU25 S 89 X 428 SoU35 S 92 X 442 SoU38 S 93 X 443 SoU31 S 94 X 2022/23 34 SoU2 S 96 X 35 SoU3 S 97 X 75 SoU1 S 101 X Kulturutskottet 2009/10 144 KrU1 Fi 1 X 2014/15 143 KrU4 Fi 11 X 2015/16 289 KrU11 Ku 3 X 2016/17 281 KrU9 Ku 4 X 2017/18 91 KrU1 Ku 6 X 214 KrU6 Ku 8 X 242 KrU3 S 11 X 2019/20 179 KrU6 LI 36 X 2021/22 85 KrU1 Ku 9 X 265 KrU6 Ku 13 X 380 KrU10 Ju 159 X 2022/23 29 KrU2 Fi 121 X 30 KrU4 Ku 17 X 69 KrU1 S 100 X 70 KrU1 FI 132 X 71 KrU1 U 45 X 72 KrU1 KN 67 X 73 KrU1 Ku 20 X Utbildningsutskottet 2015/16 155 UbU9 U 1 X 169 UbU13 U 2 X 228 UbU14 U 3 X 2016/17 250 UbU17 U 4 X 251 UbU18 U 5 X 2017/18 221 UbU19 U 6 X 333 UbU10 U 7 X 2018/19 44 UbU5 U 8 X 104 UbU1 U 9 X 171 UbU11 U 10 X 194 UbU8 U 11 X 269 UbU17 U 12 X 2019/20 349 UbU21 U 14 X 2020/21 14 UbU3 U 15 X 141 UbU1 U 16 X 196 UbU7 U 17 X 2021/22 33 UbU3 U 18 X 108 UbU1 U 19 X 129 UbU11 U 20 X 136 UbU10 U 21 X 145 UbU5 U 23 X 146 UbU9 U 24 X 156 UbU7 U 25 X 157 UbU8 U 26 X 203 UbU21 U 27 X 205 UbU14 U 28 X 223 UbU22 U 29 X 231 UbU15 U 30 X 339 UbU30 U 31 X 340 UbU31 U 32 X 362 UbU32 U 33 X 363 UbU24 U 34 X 364 UbU28 U 35 X 368 UbU23 U 36 X 397 UbU29 U 37 X 406 UbU33 U 38 X 411 UbU25 U 39 X 412 UbU26 U 40 X 429 UbU27 U 41 X 2022/23 101 UbU2 U 46 X 108 UbU1 U 47 X Trafikutskottet 2004/05 178 TU7 LI 2 X 2005/06 308 TU5 LI 3 X 2012/13 259 TU18 LI 6 X 2013/14 372 TU19 LI 7 X 2014/15 144 TU7 LI 8 X 206 TU12 LI 11 X 2015/16 226 TU14 LI 13 X 2016/17 101 TU4 LI 15 X 185 TU10 LI 16 X 238 TU14 LI 18 X 2017/18 104 TU1 LI 20 X 198 TU10 LI 23 X 324 TU15 LI 25 X 2018/19 165 TU7 LI 29 X 176 TU5 LI 31 X 258 TU14 LI 33 X 259 TU16 LI 34 X 277 TU18 LI 35 X 2019/20 74 TU4 Fi 23 X 223 TU11 LI 39 X 323 TU14 LI 41 X 2020/21 162 TU3 LI 43 X 334 TU14 LI 47 X 379 TU12 LI 49 X 409 TU16 LI 50 X 2021/22 81 TU4 LI 53 X 151 TU3 Fi 57 X 152 TU7 LI 57 X 229 TU9 LI 64 X 230 TU10 LI 65 X 234 TU13 LI 66 X 253 TU14 LI 67 X 280 TU11 LI 71 X 302 TU17 Fi 85 X 303 TU15 LI 73 X 369 TU16 LI 75 X 430 TU19 LI 78 X 450 TU18 LI 81 X 451 TU20 LI 82 X 2022/23 18 TU2 Fi 117 X 19 TU3 Fi 118 X 86 TU1 LI 90 X Miljö- och jordbruksutskottet 1999/2000 253 MJU17 LI 1 X 2009/10 223 MJU21 KN 2 X 2010/11 49 MJU6 LI 4 X 2011/12 261 MJU21 LI 5 X 2014/15 154 MJU9 LI 9 X 182 MJU12 KN 3 X 2015/16 103 MJU1 KN 5 X 227 MJU19 LI 14 X 2016/17 116 MJU1 KN 6 X 153 MJU7 KN 7 X 180 MJU9 KN 8 X 289 MJU22 KN 9 X 338 MJU23 LI 19 X 2017/18 20 MJU5 KN 10 X 115 MJU1 KN 11 X 171 MJU11 KN 12 X 174 MJU10 LI 21 X 182 MJU13 LI 22 X 216 MJU17 LI 24 X 217 MJU19 KN 13 X 237 MJU18 S 10 X 257 MJU15 KN 14 X 401 MJU24 LI 26 X 2018/19 147 MJU8 LI 28 X 172 MJU9 KN 17 X 173 MJU9 LI 30 X 188 MJU11 LI 32 X 202 MJU13 KN 18 X 275 MJU18 KN 22 X 2019/20 185 MJU11 LI 37 X 236 MJU15 LI 40 X 2020/21 82 MJU5 LI 42 X 83 MJU3 KN 26 X 143 MJU1 KN 27 X 260 MJU15 LI 46 X 364 MJU21 LI 48 X 410 MJU22 LI 51 X 411 MJU23 KN 33 X 2021/22 2 MJU5 KN 34 X 60 MJU6 KN 35 X 61 MJU6 LI 52 X 110 MJU1 KN 36 X 147 MJU12 LI 56 X 176 MJU13 LI 59 X 177 MJU16 KN 41 X 178 MJU16 LI 60 X 189 MJU17 LI 62 X 206 MJU18 KN 44 X 207 MJU18 LI 63 X 263 MJU22 LI 70 X 281 MJU23 KN 50 X 296 MJU24 KN 51 X 297 MJU24 LI 72 X 335 MJU25 KN 56 X 336 MJU25 LI 74 X 337 MJU27 KN 57 X 388 MJU29 Fi 102 X 389 MJU29 KN 58 X 415 MJU26 KN 59 X 421 MJU28 KN 60 X 452 MJU31 KN 63 X 453 MJU30 LI 83 X 2022/23 49 MJU3 KN 66 X 87 MJU2 LI 91 X 97 MJU1 KN 72 X Näringsutskottet 2009/10 162 NU10 Fi 2 X 2010/11 132 NU1 Fi 4 X 2012/13 103 NU1 Fi 6 X 2015/16 90 NU1 Fi 12 X 2016/17 333 NU24 Fi 13 X 2017/18 359 NU19 KN 15 X 2018/19 166 NU7 KN 16 X 209 NU11 KN 19 X 210 NU12 KN 20 X 253 NU14 KN 21 X 2019/20 123 NU1 UD 2 X 221 NU14 KN 23 X 222 NU15 LI 38 X 287 NU16 KN 24 X 312 NU18 Ju 56 X 2020/21 172 NU11 UD 6 X 173 NU12 LI 44 X 228 NU18 KN 29 X 257 NU16 KN 30 X 321 NU30 Fi 40 X 394 NU27 KN 32 X 2021/22 16 NU6 Fi 44 X 87 NU10 LI 54 X 112 NU1 UD 11 X 113 NU1 Fi 49 X 130 NU7 LI 55 X 131 NU13 KN 37 X 132 NU4 Fi 52 X 163 NU14 Fi 59 X 191 NU16 KN 42 X 214 NU15 KN 45 X 239 NU18 KN 47 X 276 NU25 KN 49 X 309 NU21 KN 52 X 310 NU17 KN 53 X 311 NU27 KN 54 X 329 NU23 KN 55 X 440 NU22 Ju 170 X 441 NU26 UD 23 X 2022/23 6 NU5 Ju 179 X 41 NU6 Ju 193 X 78 NU3 KN 69 X 83 NU2 LI 89 X 93 NU7 KN 71 X 98 NU1 UD 29 X 99 NU1 Fi 134 X Arbetsmarknadsutskottet 2009/10 275 AU13 A 1 X 2010/11 279 AU9 A 2 X 2017/18 29 AU3 A 3 X 172 AU7 A 5 X 2018/19 300 AU14 A 6 X 2019/20 128 AU4 A 7 X 2020/21 367 AU12 A 11 X 2021/22 10 AU4 A 12 X 289 AU11 A 14 X 290 AU13 A 15 X 365 AU12 A 16 X 426 AU15 A 18 X 427 AU14 A 19 X 2022/23 20 AU3 A 21 X 21 AU4 A 22 X 88 AU1 A 23 X 89 AU1 A 24 X 90 AU2 A 25 X Civilutskottet 2014/15 180 CU10 LI 10 X 2015/16 36 CU6 Ju 5 X 79 CU1 LI 12 X 187 CU14 Ju 9 X 2016/17 133 CU6 Ju 15 X 234 CU15 LI 17 X 2017/18 34 CU2 Ju 18 X 123 CU7 Ju 21 X 404 CU36 Ju 31 X 2018/19 31 CU2 LI 27 X 180 CU7 Ju 36 X 2019/20 169 CU9 Ju 47 X 235 CU17 Ju 51 X 2020/21 50 CU2 Ju 62 X 193 CU7 Ju 69 X 194 CU8 Ju 70 X 223 CU6 Ju 72 X 224 CU11 LI 45 X 265 CU10 Ju 77 X 266 CU12 Ju 78 X 267 CU12 Fi 38 X 268 CU14 KN 31 X 315 CU17 Ju 82 X 317 CU18 Ju 83 X 320 CU25 Ju 84 X 404 CU16 Ju 92 X 2021/22 158 CU7 Ju 103 X 159 CU11 Ju 104 X 160 CU14 KN 39 X 162 CU15 Ju 105 X 179 CU12 LI 61 X 192 CU33 KN 43 X 212 CU3 Ju 112 X 213 CU8 Fi 69 X 254 CU36 LI 68 X 258 CU16 Ju 128 X 259 CU17 LI 69 X 260 CU5 Ju 129 X 261 CU6 Ju 130 X 262 CU13 KN 48 X 307 CU18 Ju 141 X 308 CU19 Fi 87 X 326 CU20 Ju 148 X 327 CU21 Ju 149 X 328 CU23 Ju 150 X 375 CU22 Ju 156 X 376 CU24 Ju 157 X 377 CU25 LI 76 X 378 CU26 Ju 158 X 379 CU32 LI 77 X 444 CU27 LI 79 X 445 CU28 Ju 171 X 446 CU29 KN 62 X 447 CU30 Ju 172 X 448 CU31 Ju 173 X 449 CU35 LI 80 X 2022/23 36 CU2 Ju 191 X 37 CU3 Ju192 X 38 CU4 LI 85 X 76 CU1 LI 88 X 77 CU1 KN 68 X Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet 2020/21 133 UFöU4 UD 3 X 134 UFöU4 UD 4 X 252 UFöU5 UD 7 X 253 UFöU5 UD 8 X 2022/23 50 UFöU1 UD 25 X 5. Regelbeståndet 2022 Författningar kan delas in i grundförfattningar och ändringsförfattningar. En ändringsförfattning är en författning genom vilken en annan författning ändras, ges utsträckt giltighet i tiden, sätts i kraft eller upphävs. Andra författningar är grundförfattningar. Antalet gällande grundförfattningar per den 1 mars 2023 är 4 523. Av dessa är 1 567 lagar. Motsvarande siffror per den 1 mars 2022 var 4 459, varav 1 550 lagar. Under 2022 har EU-direktiv genomförts i 99 ändringsförfattningar (56 lagar och 43 förordningar) och 30 grundförfattningar (17 lagar och 13 förordningar) enligt de nothänvisningar som finns i ingressen till varje författning som genomför EU-direktiv. Elektronisk tillgång till EU-rätten finns framför allt i databasen EUR-Lex (eurlex.eu). Regelbeståndet i SFS under perioden 2013-2023 Antalet kungjorda grund- och ändringsförfattningar i SFS under 2022 var 1 875. Av dessa författningar var 188 grundförfattningar (51 lagar och 137 förordningar m.m.). Det kan jämföras med 1 344 under 2021, 1 306 under 2020 och 1 318 under 2019. Fördelningen av författningar i SFS per departement den 31 december 2022 Departement Antal författningar Lagar Förordningar Övrigt Statsrådsberedningen 11 1 9 1 Justitiedepartementet 1030 505 487 38 Utrikesdepartementet 161 37 101 23 Försvarsdepartementet 101 26 74 1 Socialdepartementet 554 130 413 11 Finansdepartementet 1043 478 554 11 Utbildningsdepartementet 246 29 213 4 Miljödepartementet 169 35 134 0 Näringsdepartementet 295 94 191 10 Kulturdepartementet 136 28 108 0 Arbetsmarknadsdepartementet 129 56 73 0 Infrastrukturdepartementet 414 144 268 2 Övriga 227 0 4 223 Totalt 4516 1563 2629 324 Regelbeståndet hos myndigheterna 2012-2022 Antalet rubriker i myndigheternas regelförteckningar den 31 december 2022 har beräknats till ca 11 631. Det innebär ett ökat antal regelrubriker jämfört med året innan. Uppgifterna i myndigheternas regelförteckningar är emellertid något osäkra. Ungefärligt antal regelrubriker per departements ansvarsområde Området Antal titlar (avrundade hundratal) Justitiedepartementet 482 Utrikesdepartementet 194 Försvarsdepartementet 190 Socialdepartementet 780 Finansdepartementet 4601 Utbildningsdepartementet 2438 Miljödepartementet 207 Näringsdepartementet 486 Kulturdepartementet 124 Arbetsmarknadsdepartementet 206 Infrastrukturdepartementet 1923 Summa 11631 Statsrådsberedningen Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 9 mars 2023 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Jonson, Roswall, Forssmed, Tenje, Slottner, M Persson, Wykman, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari Föredragande: statsminister Kristersson Regeringen beslutar skrivelse Riksdagens skrivelser till regeringen - åtgärder under 2022