Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2024/25:4 Riksrevisionens rapport om Sveriges internationella bistånd – uppföljning, utvärdering och rapportering Skr. 2024/25:4 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 12 september 2024 Ulf Kristersson Benjamin Dousa (Utrikesdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I denna skrivelse redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har redovisat i rapporten Sveriges internationella bistånd – uppföljning, utvärdering och rapportering (RiR 2024:4). Riksrevisionens övergripande bedömning är att regeringens och Styrelsens för internationellt utvecklingssamarbetes (Sida) uppföljning och utvärdering av biståndets resultat i vissa delar är effektivt utformad. Riksrevisionen anser dock att det är svårt att bedöma biståndets resultat i relation till det övergripande målet för biståndet utifrån regeringens rapportering till riksdagen. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att göra en översyn av biståndets uppföljning, utvärdering, rapportering och styrning för att säkerställa att alla delar hänger ihop i en genomtänkt helhet. Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och håller i allt väsentligt med om de övergripande iakttagelserna och arbetar kontinuerligt med att utveckla verksamheten i den riktning som Riksrevisionen rekommenderar. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1Ärendet och dess beredning3 2Biståndets styrning, uppföljning, utvärdering och rapportering3 2.1Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation till regeringen3 2.2Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation4 3Regeringens redovisning till riksdagen4 3.1Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation till regeringen4 3.2Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation5 4Utformningen av Sveriges internationella bistånd5 4.1Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation till regeringen5 4.2Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation6 5Sidas resultatuppföljning och redovisning6 5.1Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation till regeringen6 5.2Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation7 6EBA:s oberoende och bidrag till användbar kunskap8 6.1Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation till regeringen8 6.2Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation8 7Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer8 Riksrevisionens rapport om Sveriges internationella bistånd – uppföljning, utvärdering och rapportering11 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 september 2024118 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat om regeringens, inklusive Expertgruppens för biståndsanalys (EBA) och Styrelsens för internationellt utvecklingssamarbetes (Sida) uppföljning och utvärdering av Sveriges internationella bistånds resultat är effektivt utformad. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Sveriges internationella bistånd – uppföljning, utvärdering och rapportering (RiR 2024:4), se bilagan. Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 19 mars 2024. Regeringen har inhämtat Sidas och EBA:s synpunkter på rapportens slutsatser och rekommendationer. Sidas och EBA:s respektive synpunkter finns tillgängliga i Utrikesdepartementet (UD2023/03137). I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser som rör regeringen som Riksrevisionen har redovisat i sin rapport. De rekommendationer som riktar sig till myndigheten och kommittén behandlas inte i denna skrivelse. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Biståndets styrning, uppföljning, utvärdering och rapportering Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation till regeringen Riksrevisionen rekommenderar regeringen att göra en översyn av biståndets uppföljning, utvärdering, rapportering och styrning för att säkerställa att alla delar hänger ihop i en genomtänkt helhet. Riksrevisionens övergripande bedömning är att regeringens och Sidas uppföljning och utvärdering av biståndets resultat i vissa delar är effektivt utformad. Granskningen visar att Sida och EBA bidrar med en stor mängd information om biståndets resultat. Det är dock oklart i vilken utsträckning resultaten bidrar till utformningen av biståndet, och regeringens rapportering till riksdagen innehåller inte den information som riksdagen efterfrågat. Biståndet styrs av över 60 olika strategier som spänner över en stor bredd av mål för olika länder och olika tematiska områden. Sida rapporterar mot över 350 olika mål. Riksrevisionen konstaterar att det är viktigt att regeringen har ett tydligt ramverk för hur biståndets resultat ska följas upp, utvärderas och rapporteras till olika nivåer i styrkedjan inklusive till riksdagen, och hur resultat ska bidra till biståndsverksamheten. Rapporteringen ska ge riksdagen ändamålsenliga beslutsunderlag, och ge regeringen och Sida den information som de behöver för att de ska kunna utforma biståndet utifrån tidigare resultat. Samtidigt är det viktigt att styrningen av Sida och andra myndigheter som genomför bistånd är verksamhetsanpassad så att myndigheterna får bästa möjliga förutsättningar att bidra till riksdagens mål för biståndet. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och håller i allt väsentligt med om de övergripande iakttagelserna. Regeringen instämmer i Riksrevisionens betoning av vikten av god styrning, uppföljning, utvärdering och rapportering av Sveriges internationella bistånd. Det är områden som regeringen lyfter fram i den nya strategiska inriktningen för det svenska biståndet, Bistånd för en ny era – frihet, egenmakt och hållbar tillväxt (UD2023/17726), i det följande kallad Bistånd för en ny era, som regeringen beslutade den 14 december 2023. Regeringen ser resultatrapportering och utvärderingar som centrala för att dra lärdomar om biståndet. Regeringen anser att verksamhet som finansieras av biståndsmedel ska genomsyras av tydliga krav på resultat, effektivitet, långsiktighet och transparens. I regeringens strategiska inriktning Bistånd för en ny era presenteras åtgärder för brister i styrningen av biståndet som regeringen har identifierat. Regeringen har inlett arbetet med att åtgärda dessa, bl.a. genom att besluta om ett antal uppdrag till Sida. Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att uppföljning och utvärdering av det internationella biståndet är utmanande. Som Riksrevisionen konstaterar påverkas förutsättningarna för att utvärdera biståndsinsatser och resultat av det internationella biståndets komplexitet. Biståndets verksamhet spänner över vitt skilda geografiska, tematiska och organisatoriska kontexter. Regeringens styrning behöver därför vara kontextanpassad, vilket bl.a. förutsätter anpassning av strategimålen. Regeringen noterar att Riksrevisionen delar regeringens bedömning att det behövs förändringar för tydligare redovisning av det svenska utvecklingsbiståndets långsiktiga resultat och effekter. Regeringens redovisning till riksdagen Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation till regeringen Riksrevisionen rekommenderar att regeringen utvecklar nuvarande redovisning av biståndets resultat till riksdagen. Riksrevisionen konstaterar att det är svårt att bedöma resultatet av biståndet i förhållande till riksdagens uppsatta mål utifrån regeringens resultatredovisning av biståndet i budgetpropositionen. Riksdagen har efterfrågat en tydligare koppling mellan mål, insatser, resultat och regeringens anslagsförslag. På senare år har riksdagen särskilt efterfrågat att regeringen ska utveckla kopplingen mellan resultatanalysen och politikens inriktning. Riksrevisionen konstaterar att det är svårt för regeringen att ge en tydlig bild av biståndets resultat i budgetpropositionen eftersom utformningen av budgetpropositionen är illa anpassad till styrningen av biståndet. I dag presenterar regeringen biståndets resultat utifrån enskilda exempel, och i så kortfattat format att komplexa orsakssamband och långsiktiga effekter sällan framgår. Riksrevisionen rekommenderar därför att regeringen utvecklar nuvarande redovisning av biståndets resultat till riksdagen och säkerställer att kopplingen mellan analys av uppnådda resultat och politikens inriktning blir tydligare. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att resultatredovisningen till riksdagen behöver vidareutvecklas. Som regeringen aviserar i Bistånd för en ny era har ett arbete nu inletts i syfte att förenkla, förbättra och förtydliga resultatredovisningen. Regeringen instämmer vidare i Riksrevisionens bedömning att formatet för resultatrapportering genom budgetpropositionen är utmanande för ett så komplext och brett verksamhetsområde som biståndet. Biståndet spänner över en stor bredd av länder och olika tematiska målområden vars resultat många gånger kan bedömas först efter en längre tid. Sammanhangen är ofta komplexa med flera olika påverkande faktorer. Samtidigt vill regeringen betona att även om verksamheten inom utgiftsområdet är brett och styrs av många och tematiskt vitt skilda mål, får det inte stå i vägen för en strävan mot en rättvisande resultatredovisning till riksdagen, i enlighet med budgetlagens krav och riksdagens behov. Regeringen gör bedömningen att resultatredovisningen till riksdagen kan utvecklas i alla led och i syfte att fungera ännu bättre för lärande, styrning och ansvarsutkrävande. På området finns betydande metodarbete, från bl.a. Ekonomistyrningsverket (ESV), som kan stödja utvecklingen av god resultatredovisning. EBA har också tidigare i år publicerat en fördjupad studie av resultatredovisningen till riksdagen, Det är resultatet som räknas – För en bättre resultatredovisning av biståndet (EBA 2023:4), som kan utgöra ett underlag i regeringens utvecklingsarbete på området. Utformningen av Sveriges internationella bistånd Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation till regeringen Riksrevisionen rekommenderar att utformningen av biståndet i högre grad utgår från en analys av de resultat som har uppnåtts. Riksrevisionen konstaterar att regeringens utformning av biståndet genom strategier och anslag till stor del utgår från politiska prioriteringar. Resultat kan ha betydelse i sådana beslut, men det går inte att följa om så är fallet. Riksrevisionen konstaterar att det, utöver resultat och politiska prioriteringar, finns andra aspekter som är viktiga för regeringen att väga in i sina beslut om utformningen av biståndet. Det framgår även av granskningen att regeringen i utformningen av nya strategier i regel tar stor hänsyn till Sidas förslag. Riksrevisionen bedömer att det är viktigt att biståndet utformas utifrån en analys av de resultat som har uppnåtts, i enlighet med riksdagens önskemål. Därför bör regeringen se till att utformningen av biståndet utgår från en sådan analys och att Utrikesdepartementet (UD) har förutsättningar för att bidra till den analysen. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation Regeringen instämmer till viss del i Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att politiska prioriteringar och bedömningar är centrala element i utformningen av biståndet. Riksrevisionen framhåller samtidigt att det är viktigt att biståndet i högre grad utformas utifrån en analys av de resultat som uppnåtts. Regeringen menar dock att uppnådda resultat är en av flera bedömningsgrunder för utformningen av biståndet. Det är väsentligt att också beakta andra faktorer som de lokala behoven i mottagarländerna, omvärldsförändringar och strategiska svenska intressen. Det svenska mervärdet i sammanhanget behöver också beaktas. Internationella åtaganden och samverkan med andra givare, t.ex. Europeiska unionen (EU) och Förenta nationerna (FN), har också betydelse för utformningen av biståndet. Regeringen menar att politiska prioriteringar fortsatt bör vara viktiga faktorer i utformningen av det svenska biståndet, vilket också framgår av Bistånd för en ny era. Det svenska biståndet är en del av den svenska utrikespolitiken. Sidas resultatuppföljning och redovisning Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation till regeringen Riksrevisionen rekommenderar att regeringen förtydligar Sidas roll i att hämta in och rapportera om biståndets långsiktiga effekter. Riksrevisionen rekommenderar också att regeringens beställning av resultatinformation koncentreras till strategiskt viktiga områden så att den totala rapporteringen inte överstiger behovet. Riksrevisionen konstaterar att Sida lägger ner mycket arbete på att följa upp biståndsinsatsernas prestationer och direkta effekter. Uppföljningen ger Sida en stor mängd information om insatserna, som Sida använder för att löpande justera insatser som pågår, att utforma nya insatser och att rapportera om biståndets resultat till regeringen. För att nå målen på strateginivå och för att beslutsfattare ska få tillräckliga underlag, bedömer dock Riksrevisionen att Sida behöver information om de långsiktiga effekterna av det bistånd som Sida genomför. Riksrevisionen konstaterar att information om de långsiktiga effekterna av Sidas bistånd kan leda till viktiga justeringar av Sidas utformning av biståndet och dessutom bör vara av intresse för regeringen, riksdagen och allmänheten. Därför bör Sida arbeta mer systematiskt för att hämta in aktuell information om de långsiktiga effekterna av det bistånd som Sida finansierar. Riksrevisionen konstaterar vidare att regeringen inte styr hur Sidas uppföljning och utvärdering ska ske. Det finns ingen styrning som särskilt ställer krav på att Sida ska hämta in, bedöma och använda de långsiktiga effekterna av biståndet, eller om det är önskvärt att Sida utvärderar de långsiktiga effekterna av biståndet, och i så fall inom vilka områden. Eftersom denna typ av utvärdering ofta är resurskrävande för Sida, bör regeringen göra det tydligare om regeringen anser att Sida ska arbeta med den här typen av utvärdering. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation Regeringen instämmer i Riksrevisionens rekommendation att regeringen bör se över biståndsrapporteringen, hur information om långsiktiga effekter av biståndet kan komma in i den rapporteringen, och hur resultatrapportering kan bidra till att utveckla biståndet, utan att skapa en alltför krävande rapporteringsbörda. Regeringen har en god dialog med Sida och konstaterar att Sida kontinuerligt arbetar med att utveckla myndighetens resultatarbete och redovisning i bl.a. årsredovisning och strategirapportering. Samtidigt noterar regeringen Riksrevisionens iakttagelse att Sida i lägre grad återrapporterar långsiktiga effekter. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det är angeläget att ha kunskap om de långsiktiga effekterna av biståndet, inte minst för att stärka informationsunderlaget i utformningen av biståndet. Detta har också betonats i Bistånd för en ny era. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att inhämtning av resultatinformation behöver ske på ett strategiskt sätt, då utvärdering av långsiktiga effekter ofta är resurskrävande. EBA:s oberoende och bidrag till användbar kunskap Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation till regeringen Riksrevisionen rekommenderar att regeringen förtydligar EBA:s roll i att hämta in och rapportera om biståndets långsiktiga effekter. Riksrevisionen konstaterar att det är oklart i vilken utsträckning EBA:s studier används i utformningen av biståndet och är till nytta för regeringen och UD i stort. Riksrevisionen konstaterar vidare att EBA arbetar aktivt för att göra EBA:s studier relevanta för regeringen och UD. Det är viktigt att EBA fortsätter att arbeta aktivt för att identifiera vilka behov av underlag som regeringen och UD har, och för att säkerställa att EBA:s studier tas fram och finns tillgängliga när de behövs. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendation Regeringen avser inte vidta någon åtgärd med anledning av Riksrevisionens iakttagelser. EBA, vars utvärderingar regeringen tar del av, har i sitt uppdrag (kommittédirektiv 2016:71) ett tydligt mandat att svara mot ett behov av objektiv utvärdering av bredare policykaraktär som kan ligga till grund för utveckling av biståndet. Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Riksrevisionens granskning utgör ett viktigt underlag i det kontinuerliga arbetet med att utveckla regeringens, Sidas och EBA:s uppföljning, utvärdering och rapportering av det internationella biståndets resultat. Sedan Riksrevisionens granskning inleddes har regeringens arbete fortsatt, bl.a. genom det reformarbete av styrningen av det internationella biståndet som regeringen har initierat. Regeringen ser nu över hela biståndsverksamheten genom den nya strategiska inriktningen Bistånd för en ny era och ställer tydliga krav på resultat, effektivitet, långsiktighet och transparens. Regeringen avser fortsätta utveckla och förtydliga styrningen av det svenska biståndet. Några av de åtgärder som redan har initierats eller kommer att inledas redovisas nedan. Regeringen avser att se över riktlinjerna för utformande av strategier inom svenskt utvecklingssamarbete i syfte att utveckla mål- och resultatstyrningen. Mål- och resultatstyrningen i strategier utvecklas samtidigt genom att regeringen avser att se över antalet mål i strategierna, strategiernas detaljeringsnivå och nivån för övriga styrsignaler. Regeringen avser minska antalet länder där Sverige verkar med bilateralt utvecklingssamarbete till högst 30 och har redan fattat beslut om att fasa ut samarbetet med ett antal länder. Regeringen har för avsikt att besluta om en ny strategi för Sveriges samlade bistånd genom multilaterala organisationer, vilken tydliggör regeringens mål och prioriteringar och inkluderar åtgärder för en mer strategisk styrning av det multilaterala biståndet. Bland annat avvecklas de separata organisationsstrategierna, som tidigare uppgick till 24 stycken. Färre strategier möjliggör en mer fokuserad beställning av resultatinformation. Regeringen ser över förordningen (2010:1080) med instruktion för Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) i syfte att bl.a. tydliggöra myndighetens uppgifter i frågor som rör resultat inklusive mer långsiktighet effektivitet och transparens. Regeringen ser över biståndsrapporteringen, hur information om långsiktiga effekter av biståndet kan inhämtas och hur resultatrapportering kan bidra till att utveckla biståndet, utan att skapa alltför krävande rapporteringsbörda för biståndsaktörer och myndigheter. Ett arbete har inletts i syfte att förenkla, förbättra och förtydliga regeringens resultatredovisning till riksdagen. Formerna för resultatredovisning av biståndet till riksdagen går att utveckla och Riksrevisionen föreslår flera olika möjligheter för regeringen att vidareutveckla redovisningen. Regeringen noterar att det också sedan tidigare finns analyser på området från Statskontoret, ESV och EBA som kommer att kunna utgöra underlag i utvecklingsarbetet. Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret 2024 (UD2023/18154) gett Sida i uppdrag att redovisa myndighetens arbete med att utveckla kvalitativa och kvantitativa indikatorer för biståndsverksamheten. Sida ska också redovisa hur oberoende utredningar och policynära forskningsresultat kan omhändertas i verksamheten. Redovisningen ska innefatta en analys av hur randomiserade kontrollstudier kan användas som ett redskap för att säkerställa ökade resultat och effektivitet i svenskfinansierade insatser. Regeringen har gett Sida och berörda myndigheter i uppdrag att säkerställa mekanismer inom transparensgarantin så att de civilsamhällsaktörer som tar emot svenska biståndsmedel rapporterar resultat. Transparensgarantin infördes 2010 och innebär att allmänna handlingar och offentlig information om det svenska biståndet aktivt görs tillgängliga på openaid.se med syfte att bidra till att synliggöra biståndets resultat, förbättra möjligheterna till ansvarsutkrävande och minska risken för korruption och felaktig resursanvändning. Mot bakgrund av Riksrevisionens rapport (RiR 2022:9) har regeringen gett Sida i uppdrag att särskilt redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att öka och stärka transparensen vid val av samarbetspartner och biståndsform. För att stärka uppföljningen och utvärderingen av biståndet har regeringen också för avsikt att ge Sida i uppdrag att säkerställa att regeringens tematiska prioriteringar går att följa på webbsidan OpenAid och att det går att se hur mycket medel som sammantaget tillförs varje tematiskt område i respektive land. Regeringen har gett Sida i uppdrag att årligen fram till 2026 redovisa hur myndigheten, inom ramen för Sveriges medordförandeskap i det globala partnerskapet för effektivt utvecklingssamarbete (GPEDC), har arbetat för effektivitet med fokus på resultat-, transparens-, antikorruptions- och utvärderingsfrågor. Regeringen fortsätter även arbetet för ett mer effektivt och resultatorienterat svenskt bistånd bl.a. genom att aktivt bidra till utvecklingen av resultatbaserad styrning inom OECD-DAC. Enligt OECD-DAC:s halvtidsöversyn (UD2023/00654) av Sverige från 2023 ligger Sverige i framkant när det gäller resultatbaserad styrning. Regeringen avser fortsatt att stärka den systematiska användningen av EBA:s studier och rapporter för lärande, beslutsfattande och rapportering. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksrevisionens rapport om Sveriges internationella bistånd – uppföljning, utvärdering och rapportering Utrikesdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 september 2024 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, M Persson, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Brandberg, Bohlin, Pourmokhtari, Rosencrantz, Dousa Föredragande: statsrådet Dousa Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om Sveriges internationella bistånd – uppföljning, utvärdering och rapportering