Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2024/25:147 Riksrevisionens rapport om sektorsansvaret i funktionshinderspolitiken Skr. 2024/25:147 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 27 mars 2025 Ebba Busch Anna Tenje (Socialdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och slutsatser samt rekommendationer som Riksrevisionen lämnar till regeringen i sin granskningsrapport Från vision till verklighet – sektorsansvaret i funktionshinderspolitiken (RiR2024:22). Riksrevisionen har granskat de sektorsansvariga myndigheternas roll i funktionshinderspolitiken. Granskningen har också omfattat regeringen och Myndigheten för delaktighet. Riksrevisionens samlade bedömning är att de sektorsansvariga myndigheterna delvis arbetar effektivt med att bidra till målet för funktionshinderspolitiken och att rollen som sektorsansvarig myndighet kan utvecklas. Riksrevisionen anser att regeringen behöver konkretisera styrningen av sektorsansvaret och strategin för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken (S2021/06595). Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och anser att rapporten utgör ett viktigt bidrag i regeringens fortlöpande arbete för att Sverige ska uppfylla de åtaganden som ratificeringen av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning innebär. Regeringen delar i huvudsak Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser. Regeringen har vidtagit flera åtgärder efter Riksrevisionens granskning, bl.a. har regeringen gett Myndigheten för delaktighet i uppdrag att föreslå hur myndigheternas särskilda sektorsansvar för funktionshinderspolitiken kan beaktas i den planerade handlingsplanen för 2026–2031. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1Ärendet och dess beredning3 2Riksrevisionens iakttagelser3 2.1Riksrevisionens övergripande slutsats3 2.2Regeringens styrning av sektorsansvaret och strategin för uppföljning av funktionshinderspolitiken4 2.3Myndigheternas sektorsansvar inom funktionshinderspolitiken4 2.4Återrapportering5 2.5Riksrevisionens rekommendationer5 3Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser5 3.1Sammanfattande bedömning5 3.2Regeringens styrning av strategin för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken 2021–20316 3.3Myndigheternas sektorsansvar inom funktionshinderspolitiken7 4Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser8 Från vision till verklighet – sektorsansvaret i funktionshinderspolitiken (RiR 2024:22)10 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 mars 202574 Ärendet och dess beredning De sektorsansvariga myndigheterna inom funktionshinderspolitiken är Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Boverket, Försäkringskassan, Post- och telestyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Socialstyrelsen, Statens kulturråd och Statens skolverk. Riksrevisionen har granskat de sektorsansvariga myndigheternas roll att vara samlande, stödjande och pådrivande i enlighet med sitt sektorsansvar inom funktionshinderspolitiken. Granskningen har också omfattat regeringen och Myndigheten för delaktighet (MFD). Resultatet av granskningen har redovisats i rapporten Från vision till verklighet – sektorsansvaret i funktionshinderspolitiken (RiR 2024:22), se bilaga. Riksrevisionens rapport överlämnades till regeringen den 5 december 2024. Rapporten innehåller slutsatser och rekommendationer till regeringen, MFD och de sektorsansvariga myndigheterna Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Boverket, Försäkringskassan, Post- och telestyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Socialstyrelsen, Statens kulturråd och Statens skolverk. I denna skrivelse behandlas Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer till regeringen. Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionens övergripande slutsats Riksrevisionen anser att sektorsansvaret medför ett stärkt mandat för de sektorsansvariga myndigheterna att driva på utvecklingen inom det funktionshinderspolitiska uppdraget i sin sektor. Riksrevisionens övergripande slutsats är att de sektorsansvariga myndigheterna delvis arbetar effektivt med att bidra till målet för funktionshinderspolitiken, men att rollen som sektorsansvarig myndighet kan utvecklas. Riksrevisionens bedömning är att det till viss del förklaras av att regeringens styrning av funktionshinderspolitiken är otydlig och ställer höga krav på myndigheternas förmåga att tolka och omsätta de funktionshinderspolitiska uppdragen i praktisk handling. Det gäller särskilt tolkningen av sektorsansvaret. Det gäller också vilka krav på åtgärder som regeringens strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken under 2021–2031 (S2021/06595) ställer på myndigheterna. Riksrevisionen konstaterar att regeringens krav på ökad uppföljning i sig inte betyder att fler konkreta åtgärder vidtas för att nå det nationella målet för funktionshinderspolitiken. Regeringens styrning av sektorsansvaret och strategin för uppföljning av funktionshinderspolitiken Riksrevisionen anser att granskningen visar att regeringens strategi har bidragit till att funktionshindersfrågor i högre grad uppmärksammas hos myndigheterna. Riksrevisionen bedömer dock att regeringens styrning av sektorsansvaret och strategin behöver konkretiseras. Det är enligt Riksrevisionens bedömning oklart vad som ska åstadkommas med den funktionshinderspolitiska strategin. Enligt Riksrevisionen visar granskningen att få av de granskade myndigheterna har en tydlig bild av vilka åtgärder som de behöver vidta med anledning av regeringens strategi. De sektorsansvariga myndigheterna omnämns i strategin, men det framgår enligt Riksrevisionen inte hur myndigheterna ska bidra med sitt särskilda sektorsansvar eftersom strategin saknar delmål och konkreta åtgärder. För att regeringens styrning ska bli mer effektiv och bidra till ett sådant samlat grepp om funktionshinderspolitiken som riksdagen efterlyste när det nationella målet för funktionshinderspolitiken beslutades 2017 bedömer Riksrevisionen att regeringens strategi på ett tydligare sätt behöver staka ut vägen framåt. Riksrevisionen anser vidare att regeringen tillsammans med de sektorsansvariga myndigheterna för funktionshinderspolitiken behöver tydliggöra vad det särskilda sektorsansvaret innebär och hur rollen att vara samlande, stödjande och pådrivande kan bidra till det fortsatta arbetet med strategin. Myndigheternas sektorsansvar inom funktionshinderspolitiken Riksrevisionen konstaterar att sektorsansvaret medför en möjlighet att bidra till att hela samhällsområden rör sig i riktning mot de mål som regeringen tar fram. Riksrevisionen anser att granskningen visar att det pågår en mängd aktiviteter och satsningar hos de sektorsansvariga myndigheterna, varav flera är återkommande och långsiktiga. Samtidigt finns det stora variationer i hur aktiva myndigheterna är i detta arbete. Vidare konstaterar Riksrevisionen att det saknas sektorsansvariga myndigheter inom funktionshinderspolitiken för flera av de viktiga och tunga sektorerna i dagens samhälle, t.ex. transport, rättsväsende, konsumentpolitik och upphandling. För att sektorsansvaret till fullo ska kunna bli ett verkningsfullt styrmedel för funktionshinderspolitikens breda tvärperspektiv anser Riksrevisionen att det kan finnas anledning att ge myndigheter inom flera sektorer ett sådant utökat ansvar. Riksrevisionen bedömer att det är rimligt att över tid se över vilka statliga myndigheter som med hänsyn till myndighetens förutsättningar och samhällets utveckling är bäst lämpade att tilldelas ett sektorsansvar. En sådan översyn skulle i första hand kunna riktas mot gruppen av myndigheter som redan omfattas av regeringens strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken (S2021/06595). Återrapportering De sektorsansvariga myndigheternas återrapporteringar i årsredovisningarna är enligt Riksrevisionen alltför begränsade för att det ska gå att skapa en tydlig bild av hur deras funktionshinderspolitiska arbete fortskrider. En översiktlig genomgång av återrapporteringarna från övriga myndigheter som omfattas av regeringens strategi visar enligt Riksrevisionen ett liknande mönster. Riksrevisionen konstaterar att återrapporteringarna är kortfattade och att endast enstaka myndigheter återrapporterar arbetet på det sätt som strategin anger. I vissa återrapporteringar är det svårt att urskilja aktiviteter och insatser som är föranledda av myndigheternas sektorsansvar. Det finns inte heller någon samlad redovisning i myndigheternas återrapporteringar av vad myndigheten har uppnått på funktionshindersområdet och vad som återstår att göra. Några myndigheter har valt att komplettera rapporteringen i årsredovisningen med separata återrapporteringar eller rapporter för att beskriva sitt arbete på ett mer utvecklat sätt. Riksrevisionen anser att återrapporteringarna behöver utvecklas för att det ska bli möjligt att bättre följa myndigheternas funktionshinderspolitiska arbete. Riksrevisionen konstaterar även att tillgången till statistik och kvantitativa uppgifter är otillräcklig. Riksrevisionens rekommendationer Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till regeringen: Se över om myndigheter för fler sektorer ska tilldelas ett sektorsansvar inom funktionshinderspolitiken. Konkretisera strategin för funktionshinderspolitiken, däribland sektorsansvarets roll, i samband med att den planerade handlingsplanen för 2026–2031 tas fram. Ge de sektorsansvariga myndigheterna i uppdrag att föreslå hur det särskilda sektorsansvaret kan användas i den planerade handlingsplanen för 2026–2031. Följ upp och säkerställ att återrapporteringen av strategin blir mer enhetlig och håller tillräckligt hög kvalitet för att det ska vara möjligt att bedöma om utvecklingen går framåt. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Sammanfattande bedömning Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och anser att rapporten utgör ett viktigt bidrag i främjandet av funktionshinderspolitiken och regeringens fortlöpande arbete för att Sverige ska uppfylla åtagandena i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Regeringen delar i huvudsak Riksrevisionens iakttagelser. Regeringens styrning av strategin för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken 2021–2031 Regeringen anser, i likhet med Riksrevisionen, att strategin har bidragit till att funktionshindersfrågor i högre grad uppmärksammas hos myndigheterna. De myndigheter som omfattas av strategin är dels de nio sektorsansvariga myndigheterna för funktionshinderspolitiken, dels tjugo andra strategiskt relevanta myndigheter utifrån de prioriterade samhällsområdena i strategin. Regeringens bedömning är att det, utöver det särskilda uppdraget till myndigheterna att följa upp funktionshinderspolitiken i enlighet med strategin för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken (S2021/06595), finns fler faktorer som har skapat goda förutsättningar för att funktionshindersfrågor i högre grad uppmärksammats av myndigheterna. Regeringen instämmer vidare i att det är positivt att stärka den nationella styrningen av funktionshinderspolitiken och har därför vidtagit flera åtgärder för att stärka funktionshinderspolitiken. Däribland kan nämnas att regeringen 2021 gav MFD i uppdrag att ge stöd vid uppföljning av funktionshinderspolitiken (S2021/06596). Syftet med uppdraget var att ge de myndigheter som omfattas av strategin stöd och vägledning i fråga om uppföljningen av det nationella målet för funktionshinderspolitiken samt hur redovisningen av myndigheternas genomförande av funktionshinderspolitiken ska göras. Regeringens styrning av de myndigheter som har ett särskilt uppdrag att följa upp funktionshinderspolitiken (S2021/06595) och myndigheternas prioriteringar utgör också viktiga grundförutsättningar för att ett funktionshindersperspektiv tydligare ska inkluderas i myndigheternas verksamhet. Av förordningen (2024:78) med instruktion för Myndigheten för delaktighet framgår bl.a. att det inom myndigheten finns ett rådgivande organ som benämns Strategiska rådet för funktionshinderspolitiken. Det rådgivande organet ska bidra med kunskap och stöd i genomförandet av funktionshinderspolitiken (9 §). Rådet består bl.a. av MFD:s myndighetschef samt myndighetscheferna i de myndigheter som omfattas av strategin. Såväl de sektorsansvariga myndigheterna för funktionshinderspolitiken som har lång erfarenhet och kunskap om funktionshindersfrågor som myndigheter som inte tidigare har så mycket erfarenhet av att arbeta med funktionshindersfrågor deltar i rådet. I rådet diskuteras gemensamma relevanta frågor och myndigheternas representanter har möjlighet att dela med sig av kunskap och erfarenheter för att inkludera ett funktionshindersperspektiv i verksamheten. Regeringen anser att både det särskilda stödet som MFD ger till myndigheterna som omfattas av strategin och MFD:s strategiska råd har skapat goda förutsättningar för att funktionshindersfrågor i högre grad uppmärksammas av myndigheterna och för en ökad ambition att bidra till genomförandet av det nationella målet för funktionshinderspolitiken. Regeringen delar också Riksrevisionens bedömning att det finns behov av att utveckla myndigheternas återrapportering av arbetet med strategin så att den blir mer enhetlig och håller tillräckligt hög kvalitet för att det ska vara möjligt att bedöma om utvecklingen går framåt. Myndigheternas redovisningar är centrala för att kunna följa upp genomförandet av det nationella målet för funktionshinderspolitiken över tid och för att bedöma om de åtgärder som har vidtagits har varit effektiva för att förbättra levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Regeringen konstaterar i likhet med Riksrevisionen att tillgången till statistik och kvantitativa uppgifter på funktionshindersområdet är otillräcklig. Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelse att avsaknad av statistik kan innebära att myndigheternas uppföljning och återrapportering av funktionshinderspolitiken försvåras och att det hindrar jämförelser mellan personer med funktionsnedsättning, å ena sidan, och befolkningen i övrigt, å andra sidan. Regeringen är väl medveten om behovet av att stärka förutsättningarna för att tillgodose samhällets behov av data om levnadsförhållanden för personer med funktionsnedsättningar. Det behövs både ett systematiskt utvecklingsarbete för att förbättra kvaliteten på statistiken och en bättre samordning mellan olika aktörer och datainsamlingar. Regeringen följer denna fråga noga och har också vidtagit flera åtgärder för att förbättra statistikinsamlingen. Det har också varit regeringens ambition att strategin ska kunna utgöra ett sådant verktyg. Myndigheterna som omfattas av strategin har därför beviljats medel under tre år för att utveckla sin kompetens och sina uppföljningssystem i enlighet med strategin (S2021/06595). Riksrevisionen konstaterar att regeringens krav på ökad uppföljning i sig inte betyder att fler konkreta åtgärder vidtas för att genomföra det nationella målet för funktionshinderspolitiken. Regeringen anser dock att genom myndigheternas ökade medvetenhet och kunskap om funktionshinder inom sina respektive ansvarsområden finns det goda förutsättningar för att de åtgärder som myndigheterna vidtar inkluderar ett funktionshindersperspektiv, vilket främjar genomförandet av det nationella målet för funktionshinderspolitiken. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att regeringen behöver konkretisera styrningen av sektorsansvaret och strategin för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken för 2021–2031 för att det ska bli tydligt för myndigheterna vilka åtgärder som behöver vidtas, vad som ska följas upp och vad som är regeringens förväntningar. I likhet med Riksrevisionen bedömer regeringen att det kan ske i samband med framtagandet av den handlingsplan för funktionshinderspolitiken som aviserats i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1, utg. omr. 9 avsnitt 5, bet. 2024/25:SoU1, rskr. 2024/25:92). Myndigheternas sektorsansvar inom funktionshinderspolitiken Regeringen konstaterar, som Riksrevisionen påpekar, att förutom att de sektorsansvariga myndigheternas roll i strategin behöver utvecklas, saknas det sektorsansvariga myndigheter inom funktionshinderspolitiken för flera av de viktiga och tunga sektorerna i dagens samhälle. Riksrevisionen anser även att det kan finnas anledning att ge myndigheter inom flera sektorer ett sådant utökat ansvar för att sektorsansvaret till fullo ska kunna bli ett verkningsfullt styrmedel för funktionshinderspolitikens breda tvärperspektiv. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det kan finnas anledning att analysera hur det särskilda sektorsansvaret kan tydliggöras i den planerade handlingsplanen för strategin för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken för 2026–2031. Regeringen delar även Riksrevisionens bedömning att det kan finnas anledning att ge fler myndigheter ett sektorsansvar. Regeringen anser dock att ett sådant övervägande måste föregås av en analys av den roll de befintliga sektorsmyndigheterna kan eller bör ha för genomförandet av strategin (S2021/06595) för att vara ett verkningsfullt styrmedel för funktionshinderspolitiken. Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionens granskning utgör ett värdefullt underlag i det fortsatta arbetet med att förverkliga funktionshinderspolitiken. Under den period som Riksrevisionens granskning har pågått har regeringen vidtagit flera åtgärder som syftar till att skapa bättre förutsättningar för att genomföra funktionshinderspolitiken. I MFD:s regleringsbrev för 2024 har regeringen bl.a. gett MFD i uppdrag att informera berörda myndigheter, regioner, kommuner, det civila samhället samt andra relevanta aktörer om de rekommendationer som FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning har lämnat till Sverige (CRPD/C/SWE/CO/2–3). I uppdraget ingår att MFD ska inhämta berörda aktörers bedömning i fråga om vad rekommendationerna kan innebära för respektive aktör utifrån en nationell kontext (S2024/01020). Flera av rekommendationerna berör de prioriterade samhällsområdena som omfattas av strategin för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken samt de utpekade myndigheterna som omfattas av strategin. Regeringen har påbörjat arbetet med att ta fram en handlingsplan för genomförandet av funktionshinderspolitiken kopplat till strategin för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken (S2021/06595) som aviserades i budgetpropositionen för 2025. I MFD:s regleringsbrev för 2025 gav regeringen MFD i uppdrag att ta fram och redovisa ett förslag till en nationell handlingsplan för funktionshinderspolitiken (S2024/02156). I uppdraget ingår att analysera de utmaningar som finns inom varje prioriterat område i strategin och lämna förslag till åtgärder för att uppfylla det nationella målet för funktionshinderspolitiken. Myndigheten ska även redogöra för hur de föreslagna åtgärderna förväntas bidra till att uppfylla det nationella målet för funktionshinderspolitiken. Vidare ska myndigheten föreslå hur myndigheternas särskilda sektorsansvar för funktionshinderspolitiken kan beaktas i den föreslagna handlingsplanen. Vid genomförandet av uppdraget ska myndigheten föra dialog med, samt inhämta synpunkter, från berörda myndigheter om förslagen på respektive prioriterat område. I arbetet ska även de observationer och rekommendationer som FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning lämnat till Sverige beaktas. I Regeringskansliet pågår ett arbete för att förbättra tillgången till statistik och andra kvantitativa uppgifter på flera områden i syfte att förbättra uppföljningen av funktionshinderspolitiken. Exempelvis, för att kunna följa upp situationen för barn och elever med funktionsnedsättning i skolväsendet så har regeringen gett Statens skolverk ett uppdrag i myndighetens regleringsbrev för 2025. Skolverket ska bl.a. analysera och lämna förslag på vilka uppgifter från patientregistret som bör samköras med de individbaserade uppgifter som Skolverket tar in enligt myndighetens föreskrifter (SKOLFS 2011:142) om uppgiftsinsamling från huvudmännen inom skolväsendet m.m. gällande kunskapsresultat och olika former av stödåtgärder. Utgångspunkten för arbetet ska vara förslagen i betänkandet Uppföljning för utveckling – ett hållbart system för samlad kunskap om villkoren för barn och elever med funktionsnedsättning i förskola och skola (SOU 2023:95, avsnitt 10.2). Mot bakgrund av de åtgärder regeringen har vidtagit och vidtar anser regeringen att det för närvarande inte finns skäl att vidta ytterligare åtgärder utifrån de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar. Genom denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Från vision till verklighet – sektorsansvaret i funktionshinderspolitiken (RiR 2024:22) Socialdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 mars 2025 Närvarande: Busch, ordförande, och statsråden, Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, M Persson, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Brandberg, Carlson, Rosencrantz, Dousa Föredragande: statsrådet Anna Tenje Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om sektorsansvaret i funktionshinderspolitiken