Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2025/26:29 Riksrevisionens rapport om avgiftsbelagda tjänster – risk för ineffektivitet när myndigheterna bestämmer och disponerar avgifterna Skr. 2025/26:29 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 30 oktober 2025 Lotta Edholm Niklas Wykman (Finansdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen behandlar regeringen Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer till regeringen i rapporten Avgiftsbelagda tjänster – risk för ineffektivitet när myndigheter bestämmer och disponerar avgifterna (RiR 2025:9). Riksrevisionen anser att styrningen av myndigheternas offentligrättsliga avgiftsbelagda tjänster riktade till företag inte är tillräckligt effektivt genomförd. Riksrevisionen konstaterar att myndigheter som bedriver offentligrättslig avgiftsbelagd verksamhet där de både bestämmer avgiftens storlek och disponerar intäkterna innebär undantag från viktiga budgetprinciper och att undantagen innebär en risk för ineffektivitet. Riksrevisionen konstaterar även att Ekonomistyrningsverket har en viktig roll när det kommer till myndigheternas avgiftssättning och att det finns en potential för myndigheten att bidra ytterligare avseende andra myndigheters offentligrättsliga avgiftsbelagda tjänster. Regeringen välkomnar granskningen och instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen avser att fortsätta arbetet med att utveckla redovisningen av avgifter för att förbättra förutsättningarna för uppföljning samt i ökad utsträckning pröva om behovet av medgivna undantag på avgiftsområdet kvarstår. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1Ärendet och dess beredning3 2Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer3 3Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer4 3.1Regeringen bör löpande följa upp riksdagens riktlinjer5 3.2Regeringen bör stärka styrningen av myndigheter med avgiftsbelagd verksamhet5 3.3Regeringen bör fastställa syftet med Ekonomistyrningsverkets årliga redovisning6 3.4Regeringen bör ge berörda myndigheter i uppdrag att ytterligare följa upp de avgiftsbelagda tjänsterna6 4Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer7 BilagaAvgiftsbelagda tjänster – risk för ineffektivitet när myndigheter bestämmer och disponerar avgifterna (RiR 2025:9)8 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 oktober 202566 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen granskar om styrningen av statliga myndigheters offentlig-rättsliga avgiftsbelagda tjänster riktade till företag, där myndigheterna själva bestämmer avgifternas storlek och disponerar intäkterna från dem, är effektiv. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Avgifts-belagda tjänster – risk för ineffektivitet när myndigheter bestämmer och disponerar avgifterna (RiR 2025:9), se bilagan. Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 6 maj 2025. I denna skrivelse behandlar regeringen Riksrevisionens iakttagelser och de rekommen-dationer som riktas till regeringen. Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Granskningen är avgränsad till de myndigheter som tar ut den största delen av de avgifter där myndigheter själva bestämmer avgifternas storlek och disponerar avgiftsintäkterna. De myndigheterna är E-hälsomyndigheten, Lantmäteriet, Livsmedelsverket, Luftfartsverket, Post- och telestyrelsen, Sjöfartsverket, Statens jordbruksverk, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac), Trafikverket och Transportstyrelsen. Granskningen avser även om Ekonomistyrningsverkets (ESV) verksamhet bidrar till att myndigheternas avgiftsbelagda tjänster till företag utförs med högre produktivitet och effektivitet. Det finns flera budgetprinciper för hur statlig verksamhet ska finansieras. I de fall myndigheter disponerar avgiftsintäkterna från offentligrättsliga avgiftsbelagda tjänster är det ett undantag från huvudprincipen om att myndigheters verksamhet ska finansieras genom anslag. När avgiftsfinansiering ändå förekommer är utgångspunkten att myndigheter inte både ska bestämma avgiftens storlek och disponera avgiftsintäkten. Riksdagen har antagit riktlinjer för när det kan vara aktuellt för myndig-heter att få disponera avgiftsinkomster i offentligrättslig verksamhet. Enligt riktlinjerna kan detta bl.a. vara tillåtet när det främjar hög effektivi-tet och service i verksamheten. Riksrevisionen anser att regeringens styrning av myndigheternas offentligrättsliga avgiftsbelagda tjänster riktade till företag inte är tillräckligt effektivt genomförd. Riksrevisionen konstaterar att i situationer där myndigheter både bestämmer avgiftens storlek och disponerar intäkterna finns det en risk för ineffektivitet, i den meningen att de tjänster som avgifterna avser riskerar att inte ha det innehåll eller den kvalitet som bäst motsvarar behoven, eller att de inte produceras med den produktivitet eller effektivitet som vore möjlig. Trots denna risk för ineffektivitet har de fall där undantag beviljats från de berörda budgetprinciperna enligt Riksrevisionen inte medfört några särskilda åtgärder i regeringens styrning eller myndigheternas arbete. Granskningen omfattar även dokumentation från myndighetsdialoger med de berörda myndigheterna. Enligt Riksrevisionen använder regeringen inte sina relevanta verktyg i sin löpande styrning i den årliga myndighetsdialogen med någon större systematik eller intensitet. Riksrevisionen konstaterar även att ESV har en viktig roll när det kommer till myndigheternas avgiftssättning och att det finns en potential för ESV att bidra ytterligare till effektivitetstrycket avseende myndigheters offentligrättsliga avgiftsbelagda tjänster. Riksrevisionen bedömer att ESV:s redovisning av den statliga avgiftsbelagda verksamheten är omfattande men innehåller osäkerheter och fel. Myndigheten noterar att redovisningen inte omfattar uppgifter om antalet offentligrättsliga avgifter och att den innehåller flera tidsserier. Därutöver noterar Riksrevisionen att den inte är uppdelad på avgifter, vilket enligt myndigheten innebär att det inte är möjligt att använda den för analyser av kostnadseffektivitet för enskilda avgifter. För att stärka styrningen av och minska riskerna för ineffektivitet i de offentligrättsliga verksamheterna där myndigheter både bestämmer storlek på avgiften och disponerar intäkterna rekommenderar Riksrevisionen regeringen att: löpande följa upp om riksdagens riktlinjer följs och återkommande bedöma om en myndighet både bör bestämma avgifternas storlek och disponera avgiftsintäkterna, stärka styrningen av myndigheterna för att löpande säkerställa att myndigheternas avgiftsbelagda tjänster är ändamålsenliga och kostnadseffektiva, fastställa syftet med det befintliga uppdraget till Ekonomistyrningsverket om att lämna en årlig redovisning av den statliga avgiftsbelagda verksamheten och utreda om redovisningen behöver föras på avgiftsnivå med uppgifter om antalet avgifter, kostnader och intäkter per avgift, och ge uppdrag till de myndigheter som har offentligrättsliga avgiftsbelagda tjänster där de både bestämmer storlek på avgiften och disponerar intäkterna att systematiskt följa upp hur tjänsterna fungerar i förhållande till marknadernas och företagens behov. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen vill dock understryka att offentliga verksamheter har olika förutsättningar och tar ut avgifter av olika skäl. Exempelvis tar Lantmäteriet ut avgifter för sin förrättningsverksamhet och Trafikverket tar bl.a. ut banavgifter för järnvägstrafik. Med hänsyn till verksamheternas skilda karaktärer är det svårt att dra några generella slutsatser om en verksamhet endast utifrån den omständigheten att den är avgiftsfinansierad. Den största delen av intäkterna från avgifter som myndigheter själva bestämmer storleken på och disponerar intäkterna från härrör från affärsverk och avser varor eller tjänster som produceras utifrån affärsmässiga principer. Regeringen har under lång tid utvecklat styrningen av de avgiftsbelagda verksamheterna och redovisningen av avgiftsintäkter, t.ex. genom att införa krav på att myndigheterna redovisar det ekonomiska utfallet. Vidare arbetar regeringen löpande med att utveckla formerna för myndigheternas avgiftssamråd med ESV. För myndigheter med avgiftsbelagda verksamheter redovisar regeringen i tabellform i budgetpropositionen det ekonomiska utfallet och hur väl de beslutade ekonomiska målen uppnås. Regeringen bör löpande följa upp riksdagens riktlinjer Riksrevisionen rekommenderar regeringen att löpande följa upp om riksdagens riktlinjer följs och återkommande bedöma om en myndighet både bör bestämma avgifternas storlek och disponera avgiftsintäkterna. Regeringen delar Riksrevisionens uppfattning att det är viktigt att löpande göra uppföljningar och återkommande bedöma om förutsättningarna för medgivna undantag från budgetprinciperna fortfarande är uppfyllda. Sådana bedömningar görs inom ramen för den löpande styrningen av myndigheterna och uppföljningen sker och utvecklas löpande. Under de senaste tio åren har regeringen endast i ett fåtal fall medgett nya undantag från de berörda budgetprinciperna. Regeringen instämmer dock i att det kan finnas fall där omprövning av medgivna undantag inte har skett i tillräcklig utsträckning. Regeringen bör stärka styrningen av myndigheter med avgiftsbelagd verksamhet Riksrevisionen rekommenderar regeringen att stärka styrningen av myndigheterna för att löpande säkerställa att myndigheternas avgiftsbelagda tjänster är ändamålsenliga och kostnadseffektiva. Regeringen arbetar kontinuerligt med att förbättra styrningen av myndigheternas verksamheter, inklusive de avgiftsbelagda verksamheterna. I den löpande styrningen ingår att följa upp att den gällande finansieringslösningen är ändamålsenlig och, om det rör sig om en avgiftsbelagd verksamhet, att valet av ekonomiskt mål bidrar till en effektiv verksamhet samt att det ekonomiska målet följs. Ekonomiska mål gäller dock över tid. Att en myndighet redovisar över- eller underskott under något eller några år innebär inte nödvändigtvis att det ekonomiska målet inte uppnås. I många fall kan avvikelser hanteras inom ett fåtal år. Den årliga myndighetsdialogen kan ge ett värdefullt underlag för styrningen av myndigheterna och fyller en viktig funktion. Dialog utgör dock inte i sig ett formellt styrmedel, utan regeringens styrning av myndigheterna sker genom regeringsbeslut. Ett väl fungerande regelverk är centralt för att den avgiftsbelagda verksamheten ska fungera väl. Regeringen har, bl.a. mot denna bakgrund, i regleringsbrevet för 2025 gett ESV i uppdrag att utreda och föreslå hur en ny avgiftsförordning kan utformas. Syftet med uppdraget är att se över hur regelverket kan utvecklas och uppdateras till förändrade förutsättningar. Uppdraget ska redovisas i februari 2027. Regeringen anser i likhet med Riksrevisionen att det finns ett behov av att ytterligare utveckla styrningen av avgiftsfinansierade verksamheter. Regeringen bör fastställa syftet med Ekonomistyrningsverkets årliga redovisning Riksrevisionen rekommenderar regeringen att fastställa syftet med det befintliga uppdraget till ESV om att lämna en årlig redovisning av den statliga avgiftsbelagda verksamheten och utreda om redovisningen behöver föras på avgiftsnivå med uppgifter om antalet avgifter, kostnader och intäkter per avgift. Syftet med ESV:s uppgift om en årlig redovisning av den statliga avgiftsbelagda verksamheten är att ge en samlad bild av de avgiftsbelagda verksamheterna och hur de utvecklas när det gäller bl.a. volym och sammansättning. Rapporten syftar även till att ge en övergripande bild av hur olika avgiftstyper har utvecklats och förändrats. Myndigheten utvecklar löpande rapportens utformning utifrån nya behov. Regeringen anser emellertid inte att det finns något behov av att i t.ex. ESV:s instruktion fastställa syftet med uppdraget. Information till den årliga redovisningen hämtas från myndigheternas årsredovisningar och rapporter och därför varierar detaljeringsgraden. I regleringsbreven ställer regeringen krav på hur myndigheterna ska utforma sina avgiftsredovisningar i årsredovisningarna. Vid behov ställs krav på en mer utförlig redovisning. Årsredovisningarna är det huvudsakliga underlaget för uppföljningen av myndigheternas arbete. Myndigheterna ansvarar för att följa upp varje avgift som de tar ut och ska enligt avgiftsförordningen (1992:191) samråda med ESV om avgifterna. Dessa samråd kan avse enskilda avgifter. Att inkludera uppgifter om varje avgift i ESV:s årliga redovisning skulle göra redovisningen mycket omfattande, svåröverskådlig och inte ändamålsenlig. Mot denna bakgrund anser regeringen att ESV:s årliga redovisning inte bör föras på avgiftsnivå. Regeringen bör ge berörda myndigheter i uppdrag att ytterligare följa upp de avgiftsbelagda tjänsterna Riksrevisionen rekommenderar regeringen att ge uppdrag till de myndigheter som har offentligrättsliga avgiftsbelagda tjänster där de både bestämmer storlek på avgiften och disponerar intäkterna att systematiskt följa upp hur tjänsterna fungerar i förhållande till marknadernas och företagens behov. Enligt 1 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) ska hög effektivitet eftersträvas och god hushållning iakttas i statens verksamhet. Detta krav gäller all statlig verksamhet, även avgiftsbelagd verksamhet. Av 3 § myndighetsförordningen (2007:515) framgår att myndighetens ledning ansvarar för att verksamheten bedrivs effektivt. Myndigheter ska i årsredovisningen redovisa sina verksamheter och utvecklingen av resultaten. I vissa fall kan det finnas behov av att ge myndigheter ett särskilt uppdrag att följa upp hur tjänsterna fungerar i förhållande till marknadernas och företagens behov. Enligt regeringen bör dock sådana uppdrag övervägas i varje enskilt fall utifrån verksamhetens karaktär och behov av styrning. Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Riksrevisionens granskning visar på flera utmaningar. I vissa fall är utmaningarna kopplade till enskilda verksamheter, snarare än avgiftsregelverket som sådant. I sådana fall bör de hanteras inom ramen för den löpande styrningen, t.ex. genom att regeringen ger en myndighet i uppdrag att genomföra en särskild uppföljning av den avgiftsbelagda verksamheten. Regeringen avser att fortsätta arbetet med att utveckla redovisningen av avgifter för att förbättra förutsättningarna för uppföljning samtidigt som onödiga rapporteringskrav undviks. Inom ramen för detta arbete kommer ett ökat fokus att läggas på att följa upp medgivna undantag från budgetprinciperna som medför att myndigheter både bestämmer avgiftens storlek och disponerar avgiftsintäkterna och om behovet av undantagen kvarstår. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Avgiftsbelagda tjänster – risk för ineffektivitet när myndigheter bestämmer och disponerar avgifterna (RiR 2025:9) Finansdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 oktober 2025 Närvarande: statsrådet Edholm, ordförande, och statsråden Waltersson Grönvall, Jonson, Forssell, Wykman, Liljestrand, Bohlin, Pourmokhtari, Rosencrantz, Dousa, Larsson, Britz Föredragande: statsrådet Wykman Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om avgiftsbelagda tjänster – risk för ineffektivitet när myndigheterna bestämmer och disponerar avgifterna