Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2025/26:17 Stärkta förutsättningar för stöd ur Allmänna arvsfonden till förmån för äldre personer Prop. 2025/26:17 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 18 september 2025 Ulf Kristersson Jakob Forssmed (Socialdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslår regeringen att begränsningen av hur stor andel av de utdelningsbara medlen ur Allmänna arvsfonden som varje år får fördelas till verksamheter till förmån för äldre personer ska tas bort. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026. Innehållsförteckning 1Förslag till riksdagsbeslut3 2Förslag till lag om ändring i lagen (2021:401) om Allmänna arvsfonden4 3Ärendet och dess beredning5 4Begränsningen av de medel som får fördelas till förmån för äldre personer tas bort5 5Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser10 6Konsekvenser10 6.1Konsekvenser för enskilda10 6.2Konsekvenser för handläggande och beslutsfattande myndigheter11 6.3Övriga konsekvenser11 Sammanfattning av Kammarkollegiets skrivelse (S2024/01821)12 Förteckning över remissinstanserna13 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 september 202514 Förslag till riksdagsbeslut Regeringens förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2021:401) om Allmänna arvsfonden. Förslag till lag om ändring i lagen (2021:401) om Allmänna arvsfonden Härigenom föreskrivs att 3 kap. 6 § lagen (2021:401) om Allmänna arvsfonden ska upphöra att gälla vid utgången av 2025. Ärendet och dess beredning Regeringen lämnade i oktober 2024 ett uppdrag till Kammarkollegiet att analysera och utvärdera hur utökningen av antalet målgrupper för Allmänna arvsfonden till att även omfatta äldre personer har påverkat fördelningen av medel ur fonden och vid behov lämna de författningsförslag som bedöms vara nödvändiga (S2024/01821). Kammarkollegiet har i en skrivelse redovisat uppdraget och lämnat förslag till en ändring i lagen (2021:401) om Allmänna arvsfonden om begränsningen av hur mycket medel ur fonden som får fördelas till verksamheter till förmån för äldre personer. En sammanfattning av skrivelsen finns i bilaga 1. Skrivelsen har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. Remissyttrandena finns tillgängliga i Socialdepartementet (S2024/01821). I propositionen behandlas skrivelsens förslag. Begränsningen av de medel som får fördelas till förmån för äldre personer tas bort Regeringens förslag Begränsningen av hur stor andel av de utdelningsbara medlen ur Allmänna arvsfonden som varje år får fördelas till verksamheter till förmån för äldre personer ska tas bort. Skrivelsens förslag Skrivelsens förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna En majoritet av de remissinstanser som har yttrat sig är positiva till eller har inga synpunkter på förslaget. Sveriges Ungdomsråd avstyrker förslaget och anser att resonemangen i Kammarkollegiets skrivelse inte är tillräckligt underbyggda samt att Kammarkollegiet i skrivelsen inte har tagit hänsyn till omvärldsfaktorer. Personskadeförbundet RTP delar inte Kammarkollegiets bedömning att begränsningen bör tas bort, bl.a. mot bakgrund av risken för undanträngningseffekter för stöd till verksamheter till förmån för personer med funktionsnedsättning. Förbundet anser även att det vore önskvärt att avvakta med att gå vidare med förslaget till dess att Utredningen om en arvs- och testamentsrätt i tiden (Ju 2024:05) har redovisat sitt uppdrag. Även Funktionsrätt Sverige, som tillstryker förslaget, anser att det vore önskvärt att avvakta med att gå vidare med förslaget till dess att den nämnda utredningens uppdrag är redovisat. Sveriges Riksidrottsförbund (RF) föreslår att nuvarande begränsning formuleras om till en riktlinje, i stället för att helt tas bort. Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation har inga synpunkter på förslaget men framhåller vikten av att Allmänna arvsfonden har beredskap för att säkerställa att projektmedel kan fördelas utan undanträngningseffekter, om intäkterna till fonden minskar eller marknadsvärdet på fondens tillgångar sjunker. Nationellt kompetenscentrum anhöriga tillstyrker förslaget men framhåller att det är av stor vikt att fortsätta följa upp fördelningen av stöd ur fonden för att undvika framtida undanträngningseffekter. Skälen för regeringens förslag Medel som får fördelas till verksamheter till förmån för äldre personer Genom lagen (2021:401) om Allmänna arvsfonden infördes en ny målgrupp för stöd ur fonden, äldre personer. I propositionen som låg till grund för lagen (prop. 2020/21:139 s. 35) framhöll regeringen att förslaget om att utöka fondens målgrupper inte får riskera att leda till undanträngning av de målgrupper för fonden som redan fanns vid den tidpunkten, dvs. barn, unga och personer med funktionsnedsättning. Även om regeringen inte ansåg att det fanns en överhängande risk för detta med tanke på bl.a. det stora fondkapitalet, konstaterades att det i ett längre perspektiv alltid finns en risk för undanträngningseffekter. Det handlade enligt regeringen exempelvis om en oundviklig osäkerhet när det gäller omfattningen av influtna arvsmedel och den ekonomiska utvecklingen. Regeringen konstaterade också att det var osäkert hur stor efterfrågan på projektstöd till förmån för äldre personer skulle komma att bli. Med anledning av dessa osäkerheter infördes en bestämmelse om att högst en tiondel av de medel som regeringen för ett år har beslutat ska vara tillgängliga för utdelning ur fonden får fördelas till verksamheter till förmån för äldre personer (3 kap. 6 § lagen om Allmänna arvsfonden). Regeringen bedömde att bestämmelsen borde utvärderas tre år efter att den trätt i kraft. På uppdrag av regeringen har Kammarkollegiet under 2024 gjort en sådan utvärdering (S2024/01821). Finns det en risk för undanträngningseffekter om begränsningen tas bort? Av Kammarkollegiets redovisning av fördelningen av stöd ur fonden sedan målgrupperna utökades till att även omfatta äldre personer framgår att fördelningen av stöd till verksamheter till förmån för äldre personer har legat på en låg nivå jämfört med stöd till verksamheter till förmån för de övriga målgrupperna. Under 2024 uppgick beloppet beviljat stöd ur fonden för verksamheter till förmån för målgruppen äldre personer till cirka 99 miljoner kronor, vilket motsvarar 10 procent av det totala beloppet beviljat stöd det året. Jämförelsevis gick 40 procent av det totala beloppet beviljat stöd under 2024 till verksamheter till förmån för ungdomar, 29 procent till verksamheter till förmån för barn och 21 procent till verksamheter till förmån för personer med funktionsnedsättning. Av redovisningen framgår vidare att det sedan fondens målgrupper utökades inte har funnits någon risk för att det belopp som högst får fördelas till verksamheter till förmån för äldre personer skulle överskridas. Exempelvis motsvarade fördelningen till verksamheter till förmån för äldre personer under 2024 cirka 62 procent av det högsta möjliga beloppet för den målgruppen. Det totala belopp som funnits tillgängligt för utdelning har också årligen varit större än det belopp som faktiskt har fördelats i stöd. Regeringen bedömer, i likhet med Kammarkollegiet, att detta visar att utökningen av fondens målgrupper 2021 inte har lett till någon undanträngningseffekt för de målgrupper som fanns redan tidigare. Personskadeförbundet RTP anser att en begränsning av fördelningen till verksamheter till förmån för äldre personer bör finnas kvar. Förbundet för bl.a. fram att om begränsningen tas bort och andelen ansökningar som avser projekt till förmån för äldre personer fortsätter att öka kommer andelen medel till övriga grupper att minska och det riskerar att uppstå en undanträngningseffekt. Sveriges Ungdomsråd framför liknande synpunkter, och anser sammantaget att resonemangen i Kammarkollegiets skrivelse inte är tillräckligt underbyggda. Organisationen lyfter bl.a. att andelen beviljade ansökningar om stöd ur fonden till verksamheter till förmån för äldre personer har ökat under samtliga år sedan målgruppen kom till och att fördelningen till verksamheter till förmån för målgruppen inte verkar ha nått en högsta gräns. Mot denna bakgrund anser Sveriges ungdomsråd att det kvarstår en legitim risk för undanträngning av fördelning av stöd till verksamheter till förmån för övriga målgrupper. Även Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation pekar på risken för undanträngningseffekter för viss verksamhet om intäkterna till fonden minskar, även om organisationen inte har några synpunkter på att begränsningen tas bort. Detsamma gäller Nationellt kompetenscentrum anhöriga, som tillstyrker förslaget men framhåller att det är av stor vikt att fortsätta följa upp fördelningen av stöd för att undvika framtida undanträngningseffekter. Regeringen bedömer att det höga inflödet av medel till fonden, som varit relativt konstant under en längre period, i kombination med det höga marknadsvärdet på fondens tillgångar gör risken för beskrivna undanträngningseffekter mycket liten om begränsningen tas bort. Regeringen kan också konstatera att det för närvarande finns utrymme att öka det belopp som fördelas i stöd till samtliga målgrupper. Därtill är regeringens uppfattning att frågan om huruvida ett projekt ska beviljas stöd inte bör prövas på olika grunder beroende på vilken målgrupp verksamheten inom projektet avser att främja. Det är samtidigt viktigt att stöd kommer samtliga fondens målgrupper till del. Regeringen instämmer därför i Nationellt kompetenscentrum anhörigas synpunkt om att det är viktigt att följa utvecklingen av fördelningen av stöd ur fonden, bl.a. för att undvika framtida undanträngningseffekter. Regeringen följer redan i dag utvecklingen av fördelningen av stöd ur fonden noga, bl.a. genom den redovisning som regeringen årligen ska lämna till riksdagen enligt 6 kap. 2 § lagen om Allmänna arvsfonden. Regeringen kan vid behov, utifrån uppföljningarna, komma att vidta åtgärder om fördelningen av stöd ur fonden utvecklas på ett icke önskvärt sätt. RF anser att ett definitivt tak för fördelning av medel till verksamheter till förmån för äldre personer inte bör kvarstå. RF anser samtidigt att det finns ett värde i att behålla 10 procent som en riktlinje för hur mycket av de tillgängliga medlen som bör tilldelas sådan verksamhet. Förbundet ser annars en risk för en undanträngningseffekt på fördelningen av medel till verksamheter till förmån för övriga målgrupper i framtiden, om det totala beloppet fördelat stöd ökar. RF föreslår därför att nuvarande begränsning formuleras om som en riktlinje. Regeringen bedömer dock att det finns risker med att ange en sådan riktlinje i lag. Det riskerar att skapa en otydlighet för myndigheten som beslutar om fördelningen av medlen, Arvsfondsdelegationen, vid beslut om stöd till verksamheter till förmån för äldre personer om riktlinjen om 10 procent redan har uppnåtts. Det riskerar vidare att skapa en osäkerhet för de organisationer som ansöker om stöd till verksamheter till förmån för äldre personer kring hur deras ansökan kommer att hanteras om riktlinjen redan har uppnåtts. I sammanhanget kan konstateras att regeringen har vissa möjligheter att lämna riktlinjer för stödgivningen ur fonden, t.ex. i den redovisning som årligen ska lämnas till riksdagen. Regeringen bedömer att en sådan styrning är lämpligare, om det skulle finnas ett sådant behov i framtiden. Funktionsrätt Sverige och Personskadeförbundet RTP framför att det vore önskvärt att avvakta med att gå vidare med Kammarkollegiets förslag om att ta bort begränsningen av fördelning av stöd till verksamheter till förmån för äldre personer till dess att Utredningen om en arvs- och testamentsrätt i tiden (Ju 2024:05), som bl.a. ska ta ställning till frågan om arvsrätt för kusiner, har redovisat sitt uppdrag. Enligt organisationerna finns det en risk att inflödet av medel till fonden minskar avsevärt om arvsrätten utökas. Sveriges ungdomsråd delar denna uppfattning och ifrågasätter Kammarkollegiets antagande om att fondens ekonomiska förutsättningar kommer vara stabila över tid. Utredningen redovisade sitt uppdrag den 27 augusti 2025 i betänkandet Nya regler om arv och testamente – bland annat ett testamentsregister i offentlig regi och ett stärkt skydd för efterlevande sambor (SOU 2025:91) som nu bereds i Regeringskansliet. Regeringen bedömer att det inte är motiverat att invänta att beredningen av betänkandet avslutas innan beslut fattas om Kammarkollegiets förslag. Det kan konstateras att en återinförd arvsrätt för kusiner skulle innebära att mindre medel tillfaller fonden i framtiden. Regeringens bedömning är samtidigt att en ändrad arvsrätt inte under de närmaste åren torde ge upphov till sådana undanträngningseffekter som beskrivits, mot bakgrund av dels det stora belopp som fonden förfogar över, dels utvecklingen av stödgivningen enligt Kammarkollegiets redovisning. Regeringen avser dock följa frågan noga. En effektivare tillämpning av beslutet om medel som är tillgängliga för utdelning Regeringen bedömer att den nuvarande begränsningen av de medel som får fördelas till förmån för äldre personer utgör ett hinder för en effektiv tillämpning av regeringens årliga beslut om utdelningsbara medel. I 3 kap. 5 § lagen om Allmänna arvsfonden anges att regeringen varje år beslutar hur stor del av fondens samlade tillgångar som ska vara tillgänglig för utdelning det närmast följande året och samtidigt anger beräknad nivå för de två därpå följande åren. Regeringens beslut får inte medföra att fondens långsiktiga förvaltning och fortlevnad äventyras. Medel som har gjorts tillgängliga för utdelning, men som inte har fördelats under året, ska återgå till fondens samlade tillgångar. Av 4 kap. 2 § förordningen (2021:403) om Allmänna arvsfonden framgår att Kammarkollegiet varje år ska lämna förslag till regeringen på dels hur stor del av fondens samlade tillgångar som ska vara tillgänglig för utdelning det närmast följande året, dels beräknad nivå för de två därpå följande åren. Kammarkollegiet ska hämta in synpunkter från Arvsfondsdelegationen inför sin bedömning av hur stora beloppen bör vara. Det första beslutet om medel som är tillgängliga för utdelning ur fonden fattades i juli 2021 och avsåg utdelning ur fonden för perioden den 1 juli t.o.m. den 31 december 2021. Därefter har beslut om medel som är tillgängliga för utdelning ur fonden fattats för hela kalenderår. Beloppet som har beslutats ska vara tillgängligt för utdelning ur fonden har sedan det första beslutet 2021 varit avsevärt mycket högre än både det prognosticerade beloppet fördelat stöd för respektive år och det faktiskt fördelade beloppet. För 2024 beslutade regeringen exempelvis, i enlighet med Kammarkollegiets förslag, att 1 600 miljoner kronor skulle vara tillgängliga för utdelning ur fondens samlade tillgångar under året. Vid samma tidpunkt var det prognosticerade beloppet fördelat stöd endast 835 miljoner kronor. Samtliga beslut om tillgängliga medel för utdelning ur fonden har varit i enlighet med Kammarkollegiets förslag. De stora skillnaderna mellan beloppen för utdelning och de prognosticerade samt fördelade stödbeloppen beror delvis på att det är svårt att prognosticera framtida söktryck. Därför har besluten om tillgängliga medel för utdelning innehållit en stor säkerhetsmarginal. Den huvudsakliga anledningen till skillnaderna ligger dock i begränsningen av fördelningen ur fonden till verksamheter till förmån för äldre personer. Kammarkollegiet har återkommande i förslagen om utdelningsbara medel ur fonden framhållit att myndighetens förslag torde ge ett tillräckligt utrymme för Arvsfondsdelegationen att besluta om fördelning av stöd till samtliga ansökningar om stöd till verksamheter till förmån för äldre personer som är av den kvalitet att de bör få stöd. Om regeringen skulle besluta om ett lägre tillgängligt belopp för utdelning ur fonden har Kammarkollegiet bedömt att maxgränsen för fördelning till målgruppen äldre riskerar att uppnås under prognosperioderna. Beslutet om hur stor andel av fondens tillgångar som ska vara tillgänglig för utdelning ur fonden är ett viktigt verktyg i regeringens styrning av fonden, inte minst då det ger regeringen förutsättningar att undvika utarmning av fondens kapital vid ekonomisk osäkerhet. Regeringens förutsättningar för en effektiv styrning genom beslutet påverkas dock av att ett lågt satt belopp kommer med den möjliga effekten att stöd inte kan lämnas till verksamheter till förmån för äldre personer som är av den kvalitet att de bör få stöd. Genom att ta bort begränsningen av fördelningen av stöd ur fonden till verksamheter till förmån för äldre personer, och därmed ta bort den risk som i dag finns vid beslut om medel som är tillgängliga för utdelning, möjliggörs en effektivare och mer transparent tillämpning av kommande beslut om medel som är tillgängliga för utdelning. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser Regeringens förslag Lagändringen ska träda i kraft den 1 januari 2026. Regeringens bedömning Det finns inte något behov av övergångsbestämmelser. Skrivelsens förslag och bedömning I skrivelsen behandlas inte frågorna om ikraftträdande- och övergångsbestämmelser. Skälen för regeringens förslag och bedömning I syfte att skapa en tydlighet i fråga om vad som gäller för stöd ur Allmänna arvsfonden, dels för organisationer som ansöker om stöd ur fonden, dels för handläggande och beslutsfattande myndigheter, bör lagändringen träda i kraft så snart som möjligt. Mot bakgrund av att beslutet om medel som är tillgängliga för utdelning ur Allmänna arvsfonden fattas årsvis och avser hela kalenderår bedömer regeringen att förslaget i denna proposition bör träda i kraft vid ett årsskifte, för att skapa enhetliga förutsättningar för stödgivningen under hela det år som beslutet om medel som är tillgängliga för utdelning avser. Sammantaget bedöms den 1 januari 2026 vara den lämpligaste tidpunkten för ikraftträdande. Lagändringen påverkar enbart det utdelningsbara beloppet framåt i tiden. Regeringen bedömer att det inte behövs några övergångsbestämmelser. Konsekvenser Konsekvenser för enskilda Förslaget i denna proposition innebär att ansökningar om stöd ur Allmänna arvsfonden till verksamheter till förmån för äldre personer på ett tydligare sätt kan prövas utifrån kvalitet och behov, och inte riskera att avslås enbart till följd av att den beloppsmässiga begränsningen vad gäller stöd till sådana verksamheter har uppnåtts. Detta kan möjliggöra att fler projekt av hög kvalitet till förmån för äldre personer får stöd ur fonden, vilket i längden kan komma att stärka äldre personers levnadsvillkor. Förslaget kan samtidigt komma att påverka fördelningen av stöd ur fonden till verksamheter till förmån för målgrupperna barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättningar. Om mer stöd fördelas till verksamhet till förmån för äldre personer, kan det bli på bekostnad av stöd till verksamheter till förmån för resterande målgrupper. Med beaktande av fondens nuvarande förutsättningar bedöms det dock inte finnas en sådan risk. Dels har inflödet av medel till fonden etablerat sig på en hög nivå och kontinuerligt överstigit beloppet fördelade medel, dels har gällande maxbegränsning för fördelning av stöd till verksamheter till förmån för äldre personer hittills aldrig varit i närheten av att uppnås. Regeringen avser dock att även fortsättningsvis följa utvecklingen och vid behov vidta åtgärder om fördelning av stöd ur fonden utvecklas på ett icke önskvärt sätt. Förslaget innebär en större tydlighet för dem som ansöker om stöd ur fonden för verksamheter till förmån för äldre personer. Det finns i dag inte något lättillgängligt sätt att följa utvecklingen av fördelning av stöd till verksamheter till förmån för äldre personer under ett givet kalenderår, vilket innebär att de som ansöker om stöd till sådan verksamhet inte vet om det finns möjlighet att få stöd eller om maxbegränsningen har uppnåtts. Förslaget bedöms inte ha några konsekvenser i övrigt för enskilda. Konsekvenser för handläggande och beslutsfattande myndigheter Den nuvarande begränsningen av fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden för verksamheter till förmån för äldre personer innebär att Arvsfondsdelegationen och Kammarkollegiet, som tar fram beslutsunderlag till Arvsfondsdelegationen, inför varje beslut om stöd till verksamheter till förmån för äldre personer behöver uppdatera sig om hur stor andel av det utdelningsbara beloppet som redan har beviljats verksamheter till förmån för målgruppen, för att säkerställa att begränsningen inte överskrids. Det finns inte något behov av detta om begränsningen tas bort i enlighet med förslaget. Om begränsningen tas bort ges Kammarkollegiet också förutsättningar att lämna ett förslag på det beloppet som ska vara tillgängligt för utdelning ur fonden som bättre speglar det prognosticerade beloppet fördelat stöd ur fonden under ett givet år. I Kammarkollegiets tidigare förslag till medel som är tillgängliga för utdelning har myndigheten tagit höjd för begränsningen för stöd till verksamheter till förmån för äldre personer. Utan en begränsning behöver Kammarkollegiet inte ta hänsyn till en specifik målgrupp vid framtagandet av sitt förslag på beloppet som ska vara tillgängligt för utdelning ur fonden. Övriga konsekvenser Förslaget bedöms inte ha några konsekvenser för staten eller kommunerna, för miljön, för jämställdheten eller för Sveriges internationella åtaganden. Sammanfattning av Kammarkollegiets skrivelse (S2024/01821) Regeringen gav i oktober 2024 Kammarkollegiet i uppdrag att analysera och utvärdera hur utökningen av målgruppen för Allmänna arvsfonden till att omfatta äldre personer påverkar fördelningen av stöd ur fonden. I uppdraget ingick att utvärdera om regleringen i 3 kap. 6 § lagen (2021:401) om Allmänna arvsfonden om att högst en tiondel av det belopp som regeringen beslutar ska vara tillgängligt för utdelning får fördelas till förmån för äldre personer är ändamålsenlig och uppfyller sitt syfte. Kammarkollegiet gör sammantaget bedömningen att fördelning av medel till projekt till förmån för äldre personer inte leder till någon undanträngningseffekt i form av mindre fördelning av projektmedel till projekt för Allmänna arvsfondens övriga målgrupper. Bedömningen baserar sig på att inflödet av medel till fonden genom arv, ersättning från metallåtervinning och direktavkastning har etablerats på en hög nivå och har årligen överstigit beloppet fördelade medel, samtidigt som marknadsvärdet på fondens tillgångar fortsatt öka. Sedan utökningen av målgruppen 2021 har fördelningen till projekt till förmån för äldre personer successivt ökat, och utgjorde den 15 november 2024 ca 11 procent av det totala beloppet fördelade medel dittills under året. Andelen projekt till förmån för äldre personer har dock aldrig överskridit eller kommit nära att överskrida den gräns om högst 10 procent av utdelningsbara medel som anges i nuvarande lagstiftning. Sedan utökningen av målgruppen har fördelningen av medel till projekt till förmån för ungdomar och personer med funktionsnedsättning minskat, vilket Kammarkollegiet bedömer främst beror på effekter av covid-19-pandemin samt kategoriseringsförändringar där vissa projekt som tidigare hänfördes till personer med funktionsnedsättningar numera hänförs till målgruppen äldre personer. Mot bakgrund av de redovisade förhållandena föreslår Kammarkollegiet att regleringen i 3 kap. 6 § lagen om Allmänna arvsfonden tas bort i sin helhet. Förteckning över remissinstanserna Efter remiss har yttranden över Kammarkollegiets skrivelse (S2024/01821) kommit in från Barnombudsmannen, Diskrimineringsombudsmannen, Ekonomistyrningsverket, Forum – idéburna organisationer med social inriktning, Fremia, Funktionsrätt Sverige, LSU – Sveriges barn- och ungdomsorganisationer, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH), Pensionärernas riksorganisation (PRO), Rörelsefolkhögskolornas riksorganisation (RIO), SKPF Pensionärerna, SPF Seniorerna, Statskontoret, Studieförbunden i samverkan, Sveriges Riksidrottsförbund och Sveriges ungdomsråd. Yttranden har också kommit in från Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Personskadeförbundet RTP och Sköldkörtelförbundet. Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna synpunkter: Arvsfondsdelegationen, Barnens rätt i samhället (BRIS), Finska pensionärers riksorganisation, Folkets hus och parker, Hela Sverige ska leva, Ideell kulturallians, Institutet för mänskliga rättigheter, Marie Cederschiöld högskola, Nätverket unga för tillgänglighet, Riksförbundet PensionärsGemenskap – RPG, Riksrevisionen, Rädda Barnen, Sveriges Kommuner och Regioner, Statens kulturråd, Sveriges Kvinnoorganisationer och Svenskt Friluftsliv. Socialdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 september 2025 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Svantesson, Edholm, Waltersson Grönvall, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Rosencrantz, Dousa, Larsson, Britz, Mohamsson, Lann Föredragande: statsrådet Forssmed Regeringen beslutar proposition Stärkta förutsättningar för stöd ur Allmänna arvsfonden till förmån för äldre personer