Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens proposition 2024/25:183 Intelligenta transportsystem – genomförande av ändringsdirektiv Prop. 2024/25:183 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 5 juni 2025 Ulf Kristersson Peter Kullgren (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet) Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås ändringar i lagen (2013:315) om intelligenta transportsystem vid vägtransporter. Ändringarna är en del av genomförandet av EU:s direktiv (EU) 2023/2661 om intelligenta transportsystem på vägtransportområdet. Genom ändringarna i direktivet utvidgas tillämpningsområdet så att fler datatyper och tjänster för intelligenta transportsystem omfattas. Datatyperna ska göras tillgängliga via en nationell åtkomstpunkt i maskinläsbara format och ha en viss geografisk täckning senast vid bestämda datum. Även tjänsterna ska tillhandahållas med en viss geografisk täckning vid en angiven tidpunkt. De huvudsakliga nyheterna finns i två nya bilagor till direktivet (bilaga III och IV). Bilagorna och direktivet är mycket omfattande med detaljerad information. Enligt förslagen ska därför både ändringsdirektivet och det ursprungliga direktivet i fortsättningen genomföras med föreskrifter på lägre nivå än lag. I lagen, som omarbetas, föreslås bemyndiganden som möjliggör ett sådant genomförande. Ändringsdirektivet ska vara genomfört senast den 21 december 2025. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 15 december 2025. Innehållsförteckning 1Förslag till riksdagsbeslut3 2Förslag till lag om ändring i lagen (2013:315) om intelligenta transportsystem vid vägtransporter4 3Ärendet och dess beredning7 4Direktivet om intelligenta transportsystem har ändrats7 5Detaljerade bestämmelser bör finnas i förordning och myndighetsföreskrifter8 6Ikraftträdande13 7Konsekvenser13 7.1Konsekvenser för myndigheter under regeringen14 7.2Konsekvenser för kommuner och regioner16 7.3Konsekvenser för företag17 7.4Konsekvenser för privatpersoner18 7.5Konsekvenser för miljön18 7.6Konsekvenser på övriga områden19 8Författningskommentar19 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2661 av den 22 november 2023 om ändring av direktiv 2010/40/EU om ett ramverk för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra transportslag22 Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU av den 7 juli 2010 om ett ramverk för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra transportslag51 Promemorians lagförslag64 Förteckning över remissinstanserna67 Lagrådsremissens lagförslag68 Lagrådets yttrande71 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 juni 202572 Förslag till riksdagsbeslut Regeringens förslag: Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:315) om intelligenta transportsystem vid vägtransporter. Förslag till lag om ändring i lagen (2013:315) om intelligenta transportsystem vid vägtransporter Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2013:315) om intelligenta transportsystem vid vägtransporter dels att 2 och 5–9 §§ ska upphöra att gälla, dels att rubrikerna närmast före 1, 4, 6 och 9 §§ ska utgå, dels att nuvarande 4 § ska betecknas 2 §, dels att 1, den nya 2 och 3 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas tre nya paragrafer, 4–6 §§, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § Genom denna lag genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU av den 7 juli 2010 om ett ramverk för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra transportslag. Denna lag gäller sådana intelligenta transportsystem för vägtransporter, och systemens gränssnitt mot andra trafikslag, som 1. förmedlar information i syfte att underlätta transporter och resande eller bidra till trafiksäkerhet, effektivitet och hållbar mobilitet, och 2. tillhandahålls i syfte att kunna användas i Sverige och gränsöverskridande inom Europeiska unionen. Lagen innehåller allmänna bestämmelser om införande och användning av intelligenta transportsystem vid transporter på väg. 4 § 2 § Denna lag gäller ITS för transporter på väg. Lagen gäller inte verksamhet som bedrivs av Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarets radioanstalt och Säkerhetspolisen. Även annan verksamhet som avser försvaret och den nationella säkerheten får undantas från lagens tillämpningsområde. Lagen gäller inte verksamhet som bedrivs av Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarets radioanstalt eller Säkerhetspolisen. 3 § I denna lag betyder I denna lag betyder väg: sådan väg, gata, torg och annan led eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon, intelligenta transportsystem, ITS: system med informations- och kommunikationsteknik som tillämpas för transporter på väg, inbegripet infrastruktur, fordon och användare, trafikledning och mobilitetshantering, samt för gränssnitt mot andra transportslag, intelligenta transportsystem: system där informations- och kommunikationsteknik tillämpas på vägtransportområdet, inklusive infrastruktur, fordon och användare, och för trafikledning och mobilitetshantering samt för gränssnitt mot andra trafikslag, och ITS-tillämpning: operativt instrument för användningen av ITS, ITS-tjänst: tillhandahållandet av ITS-tillämpning inom ett bestämt organisatoriskt och operativt område i syfte att bidra till användarens säkerhet, effektivitet och komfort samt att underlätta eller stödja transporter och resande, vägdata: data om väginfrastruktur, inbegripet fasta vägmärken eller annan reglering av trafiksäkerhetskaraktär, vägtrafikdata: historiska data och realtidsdata om vägtrafiken, resedata: grundläggande data, till exempel tidtabeller för allmänna transportmedel samt tariffer, som är nödvändiga för att tillhandahålla multimodal reseinformation före och under resan för att underlätta reseplanering, bokning och anpassning av resan, gränssnitt: en möjlighet till sammankoppling av interaktion mellan system, gränssnitt: teknik eller tjänst som möjliggör koppling och interaktion mellan system. interoperabilitet: systemens och de underliggande affärsprocesser-nas kapacitet att utbyta data och dela information och kunskap, och kompatibilitet: en anordnings eller ett systems allmänna förmåga att utan ändring fungera tillsammans med en annan anordning eller ett annat system. Fordonstermerna i denna lag har samma betydelse som i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. 4 § Det ska finnas en digital nationell åtkomstpunkt för data som används i intelligenta transportsystem. Den myndighet som regeringen bestämmer ska ansvara för den nationella åtkomstpunkten. 5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om intelligenta transportsystem, om data och tjänster som används i systemen och om den nationella åtkomstpunkten. 6 § Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från lagens tillämpningsområde för andra verksamheter som avser försvaret eller den nationella säkerheten än de som anges i 2 §. Regeringen får också meddela föreskrifter om undantag från lagens tillämpningsområde som avser fordon. Denna lag träder i kraft den 15 december 2025. Ärendet och dess beredning Den 22 november 2023 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2661 om ändring av direktiv 2010/40/EU om ett ramverk för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra transportslag. Direktivet, som i det följande kallas ändringsdirektivet, finns i bilaga 1. Grunddirektivet, Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU om ett ramverk för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra transportslag, beslutades den 7 juli 2010. Direktivet behandlar de övergripande regler som krävs för att samordnat och enhetligt införa intelligenta transportsystem på vägtransportområdet inom Europeiska unionen. Grunddirektivet finns i bilaga 2. Med anledning av ändringsdirektivet har en promemoria med förslag till ändringar i lagen (2013:315) om intelligenta transportsystem vid vägtransporter och förordningen (2016:383) om intelligenta transportsystem vid vägtransporter utarbetats inom Regeringskansliet. Promemorians lagförslag finns i bilaga 3. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4. Remissvaren finns tillgängliga i Landsbygds- och infrastrukturdepartementet (LI2024/02042). I propositionen behandlas promemorians lagförslag. Lagrådet Regeringen beslutade den 15 maj 2025 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslaget i bilaga 5. Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran. Lagrådets yttrande finns i bilaga 6. I förhållande till lagrådsremissen har vissa mindre redaktionella ändringar gjorts. Direktivet om intelligenta transportsystem har ändrats Intelligenta transportsystem (ITS) ska förmedla information i syfte att underlätta transporter och resande. Informationen ska kunna tillhandahållas gränsöverskridande inom Europeiska unionen. Systemen ska bidra till trafiksäkerhet, effektivitet och hållbar mobilitet. Exempelvis ska data om trafikregler, vägnätets skick, säkra och skyddade parkeringsplatser, trafiksäkerhetsrelaterade händelser och förhållanden samt data för multimodala reseinformationstjänster göras tillgängliga i digitala format för förare och andra användare längs vägnätet. Information om olyckor ska också tillhandahållas. Data för multimodala reseinformationstjänster ska finnas tillgängliga för alla trafikslag medan övriga datatyper avser vägtrafik. ITS-systemen ska ha ett gränssnitt som möjliggör koppling och interaktion med andra system. Grunddirektivet genomfördes med lagen (2013:315) om intelligenta transportsystem vid vägtransporter och förordningen (2016:383) om intelligenta transportsystem vid vägtransporter. Genomförandet behandlas i propositionen Intelligenta transportsystem på vägtransportområdet (prop. 2012/13:138). Det ändringsdirektiv som nu ska genomföras innebär en utvidgning av tillämpningsområdet för grunddirektivet. Användare ska få tillgång till nya datatyper och tjänster inom vissa prioriterade områden (artikel 1.2a). Det ställs också krav på att data ska tillgängliggöras i digitala maskinläsbara format via en nationell åtkomstpunkt, förutsatt att det finns underliggande information (artikel 6a och förklaringen av uttrycken tillgång till data och tillgänglighet till data). De datatyper som omfattas av kravet och de tjänster som ska införas anges i de nya bilagorna III och IV. I bilagorna fastställs också vilken geografisk täckning som varje datatyp ska ha och när datatypen ska göras tillgänglig. Den geografiska täckningen kan omfatta det transeuropeiska stomnätet för vägar, det övergripande transeuropeiska vägnätet, urbana knutpunkter eller unionens transportnät i dess helhet. Som exempel kan nämnas att vissa trafiksäkerhetsrelaterade informationstjänster blir obligatoriska att tillhandahålla på det transeuropeiska stomnätet och övergripande nätet för vägar från och med den 31 december 2026 (bilaga IV). ITS-systemen är baserade på europeiska specifikationer och standarder. Jämfört med grunddirektivet har medlemsstaterna fått större inflytande när specifikationer och standarder ska tas fram i och med att den genomförandekommitté som inrättats enligt artikel 15 har fått utökade befogenheter. Vidare får kommissionen rätt att vidta interimistiska åtgärder för att avhjälpa nödsituationer. Ändringsdirektivet innehåller därutöver riktlinjer för genomförande av EU:s förvaltningssystem för säkerhetsbehörighetsuppgifter för samverkande intelligenta transportsystem, så kallade C-ITS. Sådana förvaltningssystem använder en teknik som gör det möjligt för vägfordon som är uppkopplade mot systemet att på ett säkert sätt kommunicera och interagera med varandra och med infrastruktur längs vägarna, även trafiksignaler. Det huvudsakliga genomförandet av ändringsdirektivet går ut på att säkerställa tillgång till data i digitala maskinläsbara format vid den tidpunkt och med den geografiska täckning som anges i bilaga III och IV. Ansvariga myndigheter ska också utses för de uppgifter som följer av ändringsdirektivet. Detaljerade bestämmelser bör finnas i förordning och myndighetsföreskrifter Regeringens förslag: Det ska finnas en digital nationell åtkomstpunkt för data som används i intelligenta transportsystem. Den myndighet som regeringen bestämmer ska ansvara för åtkomstpunkten. Uttrycken intelligenta transportsystem och gränssnitt ska förklaras i lagen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om intelligenta transportsystem, data och tjänster som används i systemen och om den nationella åtkomstpunkten. Promemorians förslag överensstämmer i sak med regeringens. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser lämnar inga synpunkter eller tillstyrker förslagen. Trafikanalys, Trafikverket och Transportstyrelsen anser att den digitala nationella åtkomstpunkten ska vara för data, och inte för tjänster. Trafikverket och Transportstyrelsen har synpunkter på förklaringarna av uttrycken gränssnitt och intelligenta transportsystem och anser att ordet transportslag bör bytas ut mot trafikslag i lagtexten. Trafikverket och Transportstyrelsen framför vidare att det kommer att behövas tillsyn för att säkerställa efterlevnad av direktivets krav på tillgång till data och tjänster. Transportstyrelsen anser att bestämmelser om vilka aktörer som ska vara skyldiga att framställa data bör meddelas av regeringen. Skälen för regeringens förslag Detaljerade bestämmelser om intelligenta transportsystem bör finnas i förordning eller myndighetsföreskrifter Flera EU-rättsakter har betydelse för systemet med intelligenta transportsystem. Förutom grunddirektivet och ändringsdirektivet, finns fem delegerade akter som kommissionen har beslutat. Följande delegerade akter har hittills antagits: Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 305/2013 av den 26 november 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU avseende harmoniserat tillhandahållande av interoperabelt EU-omfattande eCall, i lydelsen enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2024/1084 Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 885/2013 av den 15 maj 2013 om komplettering av Europaparlamentets och rådets ITS-direktiv 2010/40/EU vad gäller tillhandahållande av informationstjänster för säkra och skyddade parkeringsplatser för lastbilar och kommersiella fordon Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 886/2013 av den 15 maj 2013 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU vad gäller data och förfaranden för kostnadsfritt tillhandahållande, när så är möjligt, av ett minimum av vägsäkerhetsrelaterad universell trafikinformation för användare Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/1926 av den 31 maj 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU vad gäller tillhandahållande av EU-omfattande multimodala reseinformationstjänster, i lydelsen enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2024/490 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/670 av den 2 februari 2022 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU vad gäller tillhandahållande av EU-omfattande realtidstrafikinformationstjänster. Det finns ett flertal specifikationer och standarder som är styrande på området. Systemet utvecklas fortlöpande och bestämmelserna blir alltmer detaljerade. Regleringen i direktiven är av offentligrättslig karaktär och kan träffa kommunerna i deras egenskap av väghållare. Med stöd av bemyndiganden är det möjligt för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter för genomförandet av direktiven på lägre nivå än i lag. Regelverket för intelligenta transportsystem bör därför omarbetas så att bestämmelser som avser systemet fortsättningsvis i huvudsak kommer att framgå av förordning eller myndighetsföreskrifter. Att flertalet bestämmelser avseende intelligenta transportsystem enligt förslagen ska flyttas från lag till förordning och myndighetsföreskrifter innebär också att kraven i grunddirektivet kommer att genomföras i regelverk på lägre nivå än lag. I det följande redovisas vilka bestämmelser som bör finnas kvar i lagen (2013:315) om intelligenta transportsystem vid vägtransporter, vilka som bör flyttas till föreskrift på lägre nivå än lag, och vilka som bör utgå ur regelverket. Ändringar av lagens inledande bestämmelser och ordförklaringar Det bör inledningsvis anges att lagen ska gälla för intelligenta transportsystem för vägtransporter och för gränssnitt mot andra trafikslag. Den regleringen motsvarar i sak 4 § första stycket i den nuvarande lagen. Det bör även beskrivas att de transportsystem som avses ska förmedla information och att syftet ska vara det som anges i direktivet, dvs. att underlätta transporter och resande eller bidra till trafiksäkerhet, effektivitet och hållbar mobilitet. Likaså bör tillämpningsområdet begränsas så att lagen endast gäller intelligenta transportsystem som tillhandahålls för att kunna användas i Sverige och gränsöverskridande inom Europeiska unionen. Den föreslagna regleringen motsvarar i sak det som anges i nuvarande 2 §, men förtydligas språkligt. I promemorian användes uttrycket transportslag vilket överensstämmer med direktivets svenska ordalydelse. Enligt synpunkter från Trafikverket och Transportstyrelsen kan det dock vara mer korrekt att använda ordet trafikslag beroende på vad som avses. Transportslag indelas efter vad som transporteras – personer eller gods. Trafikslag indelas efter vilken infrastruktur som används – vägtrafik, spårtrafik, sjöfart eller luftfart. Ordet trafikslag återspeglar vad som åsyftas och ordet transportslag bör därför bytas ut i lagens inledande bestämmelse. Uttrycket intelligent transportsystem bör även fortsättningsvis förklaras i lagen. Mindre språkliga justeringar bör göras och ordet transportslag bör bytas mot trafikslag även här. Förklaringen av uttrycket gränssnitt bör också finnas i lagen med språkliga justeringar i linje med synpunkter från Trafikverket och Transportstyrelsen. Det finns inte behov av några ytterligare ordförklaringar på lagnivå. Övriga ordförklaringar i den nuvarande lagen bör flyttas till föreskrifter på lägre nivå än lag eller utgå ur regelverket för att de inte längre används. Upplysningsbestämmelserna i 8 § som bl.a. avser behandling av personuppgifter bör flyttas från lagen till föreskrift på lägre nivå. Det nya bemyndigandet får en mer generell utformning Det nuvarande bemyndigandet som ger regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer möjlighet att meddela föreskrifter om krav på kompatibilitet och interoperabilitet som behövs för intelligenta transportsystem och om de krav som vissa specifikt angivna ITS-tillämpningar och ITS-tjänster ska uppfylla bör ersättas. Det nya bemyndigandet bör utformas mer generellt och vara bredare mot bakgrund av direktivens detaljerade regleringar och systemets kontinuerliga utveckling genom delegerade, akter, specifikationer och standarder. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör få möjlighet att meddela föreskrifter om intelligenta transportsystem och om data och tjänster som används i systemen. Transportstyrelsen anser att bestämmelser om vilka aktörer som ska vara skyldiga att framställa maskinläsbara data bör meddelas av regeringen och inte en myndighet. Möjligheten till subdelegation bör dock finnas kvar, inte minst inför framtida EU-regleringar. En expertmyndighet, som ansvarar för systemets praktiska genomförande, kan vara mest lämpad för att ta fram sådana föreskrifter. Det kan exempelvis vara fråga om kompletteringar som hör hemma i myndighetsföreskrifter. Aktörernas skyldigheter framgår ofta direkt av EU-rättsakter, inte minst de specifikationer och standarder som kommissionen utarbetar. Vid behov av reglering på lägre nivå än lag får frågan om vem som ska meddela föreskrifter analyseras på sedvanligt sätt utifrån den aktuella situationen och de konsekvenser den medför. Transportstyrelsen och Trafikverket påtalar att det är viktigt att säkerställa att EU-rättsakternas krav efterlevs. Frågan om behovet av tillsyn, utöver den rapportering som görs inom ramen för kommissionens genomförandeförordningar, och om en uppgift att utöva tillsyn ska ges till myndigheterna, får analyseras vid det fortsatta arbetet. Regeringens möjlighet att meddela föreskrifter om undantag från lagens tillämpning för andra verksamheter som avser försvaret eller den nationella säkerheten än de som anges i 4 § i lagen om intelligenta transportsystem vid vägtransporter bör finnas kvar, men flyttas till en annan paragraf. Även bemyndigandet för regeringen att meddela föreskrifter om undantag från lagens tillämpningsområde som avser fordon bör fortsatt finnas i kvar lagen men i en annan paragraf. Krav på en nationell åtkomstpunkt Sedan systemet med intelligenta transportsystem infördes har det funnits krav på att data ska hanteras via en nationell åtkomstpunkt. Kravet reglerades inte i grunddirektivet utan framgår av delegerade förordningar som kommissionen har beslutat. I ändringsdirektivet har det nu införts ett krav på att medlemsstaterna ska säkerställa att data är tillgänglig via nationella åtkomstpunkter. Uttrycket nationell åtkomstpunkt förklaras (artikel 2). En nationell åtkomstpunkt är ett digitalt gränssnitt som inrättats av en medlemsstat och som utgör en enda åtkomstpunkt för data, enligt specifikationer som avses i artikel 6. Trafikverket och Transportstyrelsen anser att den digitala nationella åtkomstpunkten ska vara för data som stödjer tillhandahållandet av tjänster, och inte för tjänster, vilket anges i promemorian. Regeringen instämmer i den bedömningen. Ordet tjänster bör därför inte tas in i den föreslagna bestämmelsen. Även om det redan finns en nationell åtkomstpunkt som Trafikverket ansvarar för så är det lämpligt, som en genomförandeåtgärd för ändringsdirektivet, att ange i lagen att en sådan punkt ska finnas och att den myndighet som regeringen bestämmer ska ansvara för åtkomstpunkten. Det bör också införas ett bemyndigande som möjliggör för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om framtida krav på den nationella åtkomstpunkten. Lagbestämmelser som bör utgå Regleringen i nuvarande 5 §, som pekar ut fyra områden som lagen om intelligenta transportsystem vid vägtransporter ska gälla för i fråga om ITS-tillämpningar och ITS-tjänster bör utgå och inte föras över till föreskrift på lägre nivå. De områden som pekas ut i lagen är desamma som, enligt grunddirektivet, skulle prioriteras vid utarbetande och användning av specifikationer och standarder (artikel 2). Det är kommissionen som antar specifikationer och arbetar för att standarder ska antas. Specifikationer och standarder har utarbetats och kommissionen har antagit flera delegerade akter. Det behövs därför inte någon nationell reglering där de prioriterade områdena pekas ut. Samma sak gäller bestämmelserna i lagens nuvarande 6 och 7 §§. Regleringen i 6 § anger att ITS-tillämpningar och ITS-tjänster ska uppfylla de krav om kompatibilitet och interoperabilitet som behövs för intelligenta transportsystem. Det framgår dock av direktivet att kommissionen ska anta de specifikationer som behövs för att kompatibiliteten ska kunna garanteras liksom interoperabiliteten och kontinuiteten vad gäller införande och operativ användning av intelligenta transportsystem för de prioriterade åtgärderna (artikel 6.1). Vidare ska standarder som är nödvändiga för att garantera interoperabilitet, kompatibilitet och kontinuitet för införande och operativ användning av intelligenta transportsystem utarbetas på de prioriterade områdena och för de prioriterade åtgärderna. Arbetet i standardiseringsorganen ska drivas på av kommissionen (artikel 8). Kompatibilitet och interoperabilitet är således en del av de krav som finns och kommer att finnas i specifikationer och standarder. Det är därför mer relevant att fortsättningsvis reglera att specifikationer och, i förekommande fall, standarder för intelligenta transportsystem ska följas. En sådan bestämmelse bör dock finnas i föreskrift på lägre nivå än lag. I 7 § anges att ITS-tillämpningar och ITS-tjänster ska uppfylla krav som behövs för att tillhandahålla viss information och vissa tjänster. Den information och de tjänster som räknas upp motsvarar de åtgärder inom de prioriterade områdena som ska prioriteras vid framtagande och användning av specifikationer och standarder (artikel 3). Artiklarna som ligger till grund för lagbestämmelsen riktar sig till kommissionen. På samma sätt som i fråga om 6 § är det därför mer relevant att i fortsättningen reglera en skyldighet att följa specifikationer och standarder som tagits fram för intelligenta transportsystem. En sådan bestämmelse bör finnas i föreskrift på lägre nivå än lag. Ikraftträdande Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 15 december 2025. Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har inga synpunkter på förslaget. Skälen för regeringens förslag: Med undantag för artikel 17.1 ska medlemsstaterna sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa ändringsdirektivet senast den 21 december 2025. De föreslagna ändringarna i lagen (2013:315) om intelligenta transportsystem vid vägtransporter bör därför träda i kraft den 15 december 2025. Artikel 17.1 genomförs med redan gjorda ändringar i förordningen (2016:383) om intelligenta transportsystem vid vägtransporter. Konsekvenser Regeringens bedömning: En avgörande skillnad i det reviderade direktivet är att data nu ska tillhandahållas i digitala maskinläsbara format förutsatt att det finns underliggande information. Det kan få konsekvenser för de kommuner där digitaliseringsgraden är låg. Den ökade tillgången till data och trafiksäkerhetsrelaterade tjänster bedöms bidra till ökad trafiksäkerhet, effektivitet och hållbarhet i transportsystemet. Lagförslagen gör ändringar om tillgång till data och tjänster möjliga i föreskrifter på lägre nivå än lag. Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Skälen för regeringens bedömning: Förslagen syftar till att uppfylla den skyldighet som Sverige har gentemot EU att genomföra ändringsdirektivet, vilket innehåller bestämmelser som kräver författningsändringar för Sveriges del. Det finns därför inte något alternativ till författningsreglering för att genomföra ändringsdirektivet. De förslag som ges här går inte i något avseende längre än vad direktivet kräver. Författningsförslagen är inte fullständiga för genomförandet. Bedömningen är att det kommer att behövas ytterligare regleringar i förordning och myndighetsföreskrifter. Eftersom konsekvenserna i de delarna uppstår först när de nu föreslagna lagändringarna är genomförda, beskrivs troliga konsekvenser av sådana förslag endast översiktligt. De huvudsakliga konsekvenserna uppstår genom direktivets artikel 6a om tillgång till data som förtecknas i direktivets bilaga III samt om införande av den tjänst som förtecknas i direktivets bilaga IV. En avgörande skillnad i det reviderade direktivet är att de datatyper som anges i bilaga III, nu ska tillhandahållas i digitala maskinläsbara format förutsatt att det finns underliggande information samt att de trafiksäkerhetsrelaterade tjänster som förtecknas i bilaga IV införs. De data som avses innefattar trafikregler, vägnätets skick, säkra och skyddade parkeringsplatser, trafiksäkerhetsrelaterade händelser och förhållanden samt data för multimodala reseinformationstjänster. Den tjänst som avses handlar om trafiksäkerhetsrelaterad trafikinformation. Redan nu kan konstateras att de regeländringar som följer av genomförandet får konsekvenser för Trafikverket och Transportstyrelsen. Mer osäkert är i vilken utsträckning de även får konsekvenser för länsstyrelser, kommuner, regioner och företag. Förslagen kan generellt anses ha positiva effekter i transportsystemet genom ökad tillgång till data och trafiksäkerhetsrelaterade tjänster. Förslagen bidrar också till att uppgifternas ekonomiska potential och utveckling av nya innovativa tjänster utnyttjas. Bättre information om exempelvis resealternativ, förseningar, trafikregler och trafiksäkerhetsrelaterade hinder och förhållanden bidrar till ökad trafiksäkerhet, effektivitet, tillgänglighet och hållbarhet i transportsystemet. Konsekvenser för myndigheter under regeringen Regeringens bedömning: Trafikverket berörs i egenskap av statlig väghållare, förvaltare av den nationella åtkomstpunkten för data, samt förvaltare av en nationell vägdatabas (NVDB). Bedömningen är att Trafikverket kommer att få en viss kostnadsökning genom de utökade kraven på tillgång till data. Transportstyrelsen berörs i egenskap av föreskrivande myndighet samt förvaltare av en webbplats för vissa lokala trafikföreskrifter. Bedömningen är att en viss kostnadsökning kan uppstå främst genom behov av myndighetsföreskrifter. Vissa länsstyrelser kan i egenskap av beslutande myndighet för vissa lokala trafikföreskrifter beröras av kraven på tillgång till data om trafikregler. De eventuella kostnadsökningar som kan bli aktuella, bedöms rymmas inom befintliga anslagsramar. Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Trafikverket delar inte regeringens bedömning om viss kostnadsökning utan bedömer att kostnaderna troligen kan bli högre. Transportstyrelsen uppskattar att det krävs en resursförstärkning med 2 årsarbetskrafter för etablering av tillsyn på ITS-området, vilket motsvarar en årlig kostnad på ca 2,2 miljoner kronor. Transportstyrelsen anser att förstärkningen behöver vara inom anslag för verksamhet som inte finansieras med avgifter, men att avgiftsfinansiering senare kan komma i fråga. Skälen för regeringens bedömning Trafikverket Bedömningen är att Trafikverket är den myndighet som är bäst lämpad för att säkerställa att ITS-tjänster och data för stora delar av de datatyper som omfattas av ändringsdirektivets artikel 6a och bilagorna III och IV tillhandahålls. Till övervägande del är sådana uppgifter inom områden där Trafikverket redan har en etablerad verksamhet och utför en stor del av de aktuella uppgifterna men hittills utan närmare författningsreglering. En viss anpassning av verksamheten för att uppfylla EU-kraven är dock trolig, vilket i så fall kan innebära vissa tillkommande kostnader. Förutom de direkta krav som framgår redan nu kommer anpassning att behöva göras löpande utifrån direktivets skärpta krav på samarbete om operativa aspekter av genomförandet som standarder, gemensamma kvalitetskrav, gemensamma villkor för datautbyte och liknande åtgärder. När det gäller data om trafikregler blir konsekvenserna för Trafikverket olika beroende på de vägval som återstår att göra. Den största konsekvensen bedöms vara om Trafikverket ska ansvara för något nytt systemstöd till myndigheter som beslutar lokala trafikföreskrifter, vilket i så fall blir en ny uppgift. Om nuvarande manuella översättning av trafikföreskrifter från pdf-format till data upphör kan det leda till en minskad arbetsbörda. Om en central myndighet ska ge stöd i att tillhandahålla data om trafiknoder är det sannolikt att Trafikverket får en sådan uppgift, som i så fall blir tillkommande. Till viss del kan en sådan uppgift anses rymmas i eller åtminstone vara en naturlig följd av en befintlig uppgift att verka för kollektivtrafikens utveckling. Trafikverkets befintliga uppgift att förvalta den nationella åtkomstpunkten påverkas i viss utsträckning av att direktivets nya krav kommer att leda till att det blir mer data från fler aktörer som ska göras tillgänglig via åtkomstpunkten. Trafikverket har i dag även en uppgift att ta fram det underlag som krävs för rapportering till EU-kommissionen. Uppgiften kan bli något mer krävande beroende på vad som ska ingå i rapporteringen, vilket kommer att framgå av en genomförandeakt från kommissionen. Transportstyrelsen Även Transportstyrelsen påverkas av om det i kommande genomförandeakt blir utökade krav på innehållet i medlemsstaternas rapportering till EU kommissionen. Transportstyrelsen får dock samtidigt en lättnad genom att kravet på särskild rapportering av genomförandet av delegerade akter slopats. När det gäller data om trafikregler kan Transportstyrelsen liksom Trafikverket komma i fråga för ytterligare systemstöd till myndigheter som beslutar lokala trafikföreskrifter. Transportstyrelsen tillhandahåller redan visst sådant systemstöd till kommuner som på frivillig väg kompletterar lokala trafikföreskrifter med data i samband med kungörande på den webbplats som Transportstyrelsen ansvarar för enligt förordningen (2007:231) om elektroniskt kungörande av vissa trafikföreskrifter. Länsstyrelser De länsstyrelser som beslutar om sådana lokala trafikföreskrifter som är underliggande information för data som omfattas av direktivets nya krav, kan påverkas av att dessa data nu ska tillhandahållas i digitala maskinläsbara format. Om det blir aktuellt är bedömningen att konsekvenserna för berörda länsstyrelser, med nödvändigt stöd från Trafikverket och Transportstyrelsen, över tid bör bli en effektivisering men möjligen med en viss ökad insats initialt. Konsekvenser för kommuner och regioner Regeringens bedömning: Kommuner berörs i egenskap av väghållare och att de därigenom har information, exempelvis lokala trafikföreskrifter, som nu enligt direktivets krav ska tillhandahållas i digitalt maskinläsbart format, vid en viss tidpunkt och med viss geografisk täckning. I vilken utsträckning kommunala vägnät omfattas skiljer sig åt beroende på vilken typ av data det rör sig om. Regionerna kan beröras av kraven på data för tidtabellsbaserade trafikslag. Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Flertalet kommuner och andra remissinstanser har inga synpunkter på bedömningen. Alingsås kommun framför att det är svårt att bedöma påverkan för kommunen i dagsläget men att direktivets krav på digitalt maskinläsbart format kan innebära en merkostnad. Båstads kommun framför att kommunen redan har påbörjat digitalisering av vissa trafikrelaterade data, men att ytterligare att krav på digitalisering kan medföra kostnader för bl.a. utbildning och systemuppdateringar. Kommunen föreslår att staten avsätter medel för att stödja kommunerna i denna process. Drive Sweden, Kungliga tekniska högskolan, Mobility Sweden, Region Sörmland och Sveriges Kommuner och Regioner lyfter också resursfrågan och framför att det kan krävas ekonomiskt och tekniskt stöd för att underlätta kommunernas genomförande. Sveriges Kommuner och Regioner anser att staten behöver ta ett övergripande ansvar för kostnader och genomförande av digitaliseringen av transportsystemet. Skälen för regeringens bedömning: Direktivets prioriterade vägnät är det transeuropeiska vägnätet, motorvägar och huvudvägar samt vägnät i städer i centrum av de urbana knutpunkter som antas genom TEN-T-förordningen, dvs. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1679 av den 13 juni 2024 om unionens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet, om ändring av förordningarna (EU) 2021/1153 och (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordning (EU) nr 1315/2013. För vissa datatyper begränsas vägnätet ytterligare utifrån trafikvolymer. Där kommunala vägar ingår i detta prioriterade vägnät kan det bli aktuellt med krav på berörda kommuner för att medlemsstaten ska kunna säkerställa tillgång till data enligt direktivets krav. I dag är ett förfarande etablerat i Sverige där en stor del av kommunerna på frivillig väg kompletterar sina lokala trafikföreskrifter med maskinläsbara data. Större kommuner lever generellt redan idag upp till ITS-kraven Kravet på att tillhandahålla data i maskinläsbara format kan medföra konsekvenser i framför allt vissa kommuner där digitaliseringsgraden är låg. Konsekvenserna är dock beroende på de specifika krav som kommer att ställas på maskinläsbara data genom bland annat de specifikationer som tas fram inom ramen för direktivet och den teknik som används. Kraven på data enligt direktivet är att en trafikplan eller trafikregel ska vara maskinläsbar, vilket i praktiken är en pdf-fil. Om det kommer att ställas andra krav på datakvalitet blir det en förhandlingsfråga mellan kommissionen och medlemsstaterna vid framtagandet av specifikationer. När det gäller kommuners och regioners kostnader för genomförandet är det osäkert var och hur de kommer att uppstå och därför inte möjligt att göra en uppskattning. Många av uppgifterna i ITS-direktivets bilaga III och IV berör statliga vägar och transportsystem. Data finns i många fall redan på marknaden, och tillgängliggörs t.ex. genom GPS. Digitaliseringsgraden kommer därför sannolikt att öka som en nödvändig och naturlig del av samhällsutvecklingen i de kommuner som i dag kan ligga långt efter. Det handlar då om större processer där ITS-kraven bara är en liten del. Bedömningen är att de eventuella kostnader som kan uppstå för kommunerna bl.a. beror på de tekniska krav som kommer att ställas men att det rör sig om begränsade kostnader. Den kommunala finansieringsprincipen tillämpas därför inte. Kraven som följer av direktiven, kommissionens genomförandeförordningar och specifikationer inskränker i någon mån den kommunala självstyrelsen, men går inte utöver vad som kan anses nödvändigt för att uppnå syftet. Vad gäller data för multimodala reseinformationstjänster omfattas hela transportnätet. Direktivet gäller på väg gentemot andra trafikslag. Initialt är det data om trafiknoder som ska tillhandahållas men ytterligare datatyper kan läggas till senare genom delegerade akter. Här behövs fortsatt utredning av vilka aktörer som kan komma i fråga för krav på att tillhandahålla sådana data. Den delegerade akten om multimodala reseinformationstjänster (EU) 2017/1926 anger att befintliga datainnehavare kan vara exempelvis transportmyndigheter, transportföretag, infrastrukturförvaltare och leverantörer av behovsstyrda transporttjänster. I de aktörsgrupperna torde såväl kommuner som regioner ingå. Här kan nämnas att det i kommissionens delegerade akt (EU) 2017/1926 redan nu ställs krav på att befintliga data ska göras tillgänglig på ett särskilt angivet sätt. Konsekvenser för företag Regeringens bedömning: Förslagen bedöms i huvudsak underlätta för företag genom att förutsättningarna för ökad effektivitet och information i transportsystemet blir bättre. Framtagande av nya tjänster och innovationer främjas när data görs tillgängliga. Samtrafiken i Sverige AB, Swedavia AB och regionala flygplatsbolag kan beröras av att ytterligare data om trafiknoder för tidtabellsbaserade trafikslag ska tillhandahållas. Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Flera remissinstanser, däribland Båstads kommun, Försvarsmakten, Kungliga tekniska högskolan och Mobility Sweden, anser att det saknas en beskrivning av hur datakvaliteten och tillförlitliga data ska säkerställas. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap framhåller vikten av att analysera ändringsdirektivets konsekvenser för cybersäkerhet och totalförsvar. Skälen för regeringens bedömning: Förslagen bedöms framför allt underlätta för företag genom att privata tjänsteleverantörer får ökad tillgång till data och en ökad förutsebarhet gällande vilka data som ska finnas tillgängliga för hela EU. Även direktivets skärpta krav gällande samarbeten för exempelvis ökad datakvalitet och harmoniserat genomförande av delegerade akter bedöms gynna tjänsteleverantörer. Frågor om närmare utformning av data och dess kvalité är inte reglerat i direktivet utan blir föremål för närmare specifikationer inom ramen för kommissionens delegerade akter. Samtrafiken i Sverige AB (Samtrafiken) är en central nationell aktör inom området kollektivtrafikdata och har bland annat skapat en nationell databas för kollektivtrafikens hållplatser och stationsområden. Sådana data är en delmängd av de data om trafiknoder som ska tillhandahållas enligt direktivet. Det är därför troligt att de EU-rättsliga kraven på tillgång till data om trafiknoder kommer att beröra Samtrafiken. Flyg täcks inte av den aktuella verksamheten i Samtrafiken vilket kan vara ett skäl till ett annat förfarande för data om flygplatser. Sådant förfarande kan beröra förvaltare av flygplatser, såväl statliga som regionala, eller andra aktörer som innehar data om trafiknoder för flyg. Sådana aktörer omfattas redan i dag av krav på att göra data om trafiknoder tillgängliga via den nationella åtkomstpunkten i enlighet med kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/1926. Det nya kravet i ändringsdirektivet handlar om att framställa data i digitalt maskinläsbart format, vid en viss tidpunkt och med en viss geografisk täckning där det finns underliggande information men data saknas. Konsekvenser för privatpersoner Regeringens bedömning: Förslagen syftar till ökad trafiksäkerhet och transporteffektivitet. För privatpersoner har förslagen därmed främst positiva konsekvenser. Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har inga synpunkter på bedömningen. Skälen för regeringens bedömning: Förslagen syftar huvudsakligen till att öka trafiksäkerhet och transporteffektivitet, vilket gynnar både samhället och enskilda. Det bidrar också till ökad tillgänglighet till trafiksystemet. Det ändrade direktivet har skärpta bestämmelser om dataskydd och personlig integritet med bland annat krav på att personuppgifter enbart ska behandlas när det är nödvändigt och om möjligt genom pseudonymisering. Dessutom ska framtida specifikationer föreskriva om lämpliga skyddsåtgärder för personuppgifter och dataskyddet ska analyseras i särskild ordning i den konsekvensanalys som kommissionen ska göra innan specifikationer antas. Direktivets krav motiverar ingen ny lagstiftning. Konsekvenser för miljön Regeringens bedömning: Förslagen bedöms ha positiva konsekvenser för miljön genom ökad transporteffektivitet. Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har inga synpunkter på bedömningen. Skälen för regeringens bedömning: Ökad transporteffektivitet är ett av syftena med ändringarna i direktivet. I den konsekvensanalys som följde med kommissionens förslag anfördes förväntad minskad bränsleförbrukning med 0,62 procent och minskade koldioxidutsläpp med 1,10 procent till 2040. I det antagna direktivet torde effekterna på miljön vara något lägre främst på grund av ett långsammare införande och ett mindre vägnät som omfattas jämfört med kommissionens förslag. Konsekvenser på övriga områden Regeringens bedömning: Författningsförslagen bedöms inte direkt påverka jämställdheten mellan kvinnor och män, brottsligheten, det brottsförebyggande arbetet eller möjligheten att nå de integrationspolitiska målen. Förslagen bedöms ha positiva konsekvenser för sysselsättningen och den offentliga servicen i de delar av landet där vägnätet omfattas. Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna har inga synpunkter på bedömningen. Skälen för regeringens bedömning: I den antagna rättsakten är det ett begränsat vägnät som omfattas. Det medför att genomslaget för direktivet också blir begränsat. Vidare främjar direktivet användandet av kollektivtrafik genom bättre tillgång till trafikinformation av olika slag. Eftersom kvinnor i något högre grad än män använder kollektivtrafiksystemet, främjar denna rättsakt relativt sett fler kvinnor än män. Författningskommentar Förslaget till lag om ändring i lagen (2013:315) om intelligenta transportsystem vid vägtransporter 1 §    Denna lag gäller sådana intelligenta transportsystem för vägtransporter, och systemens gränssnitt mot andra trafikslag, som 1. förmedlar information i syfte att underlätta transporter och resande eller bidra till trafiksäkerhet, effektivitet och hållbar mobilitet, och 2. tillhandahålls i syfte att kunna användas i Sverige och gränsöverskridande inom Europeiska unionen. Paragrafen får en ny lydelse där lagens tillämpningsområde och syfte anges. Övervägandena finns i avsnitt 5. Regleringen motsvarar i sak den nuvarande reglering som finns i 2 § och i 4 § första stycket (prop. 2012/13:138 s. 38). 2 §    Lagen gäller inte verksamhet som bedrivs av Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarets radioanstalt eller Säkerhetspolisen. Bestämmelsen förs över från 4 § och innebär att lagen inte gäller viss verksamhet inom försvaret. Övervägandena finns i avsnitt 5. Regleringen motsvarar i sak nuvarande 4 § andra stycket (prop. 2012/13:138 s. 38). Andra meningen i nuvarande 4 § andra stycket utgår. Jfr 6 § 1 där det finns ett bemyndigande som möjliggör för regeringen att meddela föreskrifter om undantag från lagens tillämpningsområde för andra verksamheter som avser försvaret eller den nationella säkerheten än de som anges i den här paragrafen. 3 §    I denna lag betyder intelligenta transportsystem: system där informations- och kommunikationsteknik tillämpas på vägtransportområdet, inklusive infrastruktur, fordon och användare, och för trafikledning och mobilitetshantering samt för gränssnitt mot andra trafikslag, och gränssnitt: teknik eller tjänst som möjliggör koppling och interaktion mellan system. I paragrafen finns förklaringar av uttrycken intelligenta transportsystem och gränssnitt. Övervägandena finns i avsnitt 5. Förklaringarna av uttrycken intelligenta transportsystem och gränssnitt ändras språkligt och överensstämmer i sak med ordförklaringarna i direktiv 2010/40/EU, i lydelsen enligt direktiv (EU) 2023/2661. När det gäller gränssnitt så kan det röra sig om koppling och interaktion mellan system inom samma trafikslag eller olika trafikslag. Övriga ordförklaringar i den nuvarande 3 § första stycket flyttas till föreskrifter på lägre nivå än lag eller utgår ur regelverket för att de inte längre används. 4 §    Det ska finnas en digital nationell åtkomstpunkt för data som används i intelligenta transportsystem. Den myndighet som regeringen bestämmer ska ansvara för den nationella åtkomstpunkten. Paragrafen, som är ny, innehåller krav på att det ska finnas en nationell åtkomstpunkt. Övervägandena finns i avsnitt 5. Regleringen som saknar motsvarighet i den nuvarande lagen genomför direktiv 2010/40/EU, i lydelsen enligt direktiv (EU) 2023/2661. I 5 § finns ett bemyndigande som ger regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer möjlighet att meddela föreskrifter om den nationella åtkomstpunkten. 5 §   Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om intelligenta transportsystem, om data och tjänster som används i systemen och om den nationella åtkomstpunkten. Paragrafen är ny och innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter i de avseenden som anges. Övervägandena finns i avsnitt 5. Bemyndigandet har en annan utformning och är mer generellt än det nuvarande bemyndigandet i 9 § andra stycket. De EU-rättsliga kraven på intelligenta transportsystem och data och tjänster som används i systemen framgår av bilagor till direktiv 2010/40/EU, i lydelsen enligt direktiv (EU) 2023/2661, delegerade akter, specifikationer som kommissionen har antagit och standarder som utarbetats. Föreskrifter som meddelas kan avse hänvisningar till dessa bilagor eller akter, eller innehålla en kompletterande nationell reglering av de krav som finns. När det gäller data och tjänster kan bemyndigandet avse exempelvis kompletteringar som avser framställningar av data i maskinläsbart format. När det gäller den nationella åtkomstpunkten kan föreskrifterna avse exempelvis tekniska krav som kompletterar kommissionens delegerade akter. 6 §    Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från lagens tillämpningsområde för andra verksamheter som avser försvaret eller den nationella säkerheten än de som anges i 2 §. Regeringen får också meddela föreskrifter om undantag från lagens tillämpningsområde som avser fordon. I paragrafen, som är ny, finns bemyndiganden för regeringen att meddela föreskrifter i de avseenden som anges. Övervägandena finns i avsnitt 5. Bemyndigandena överensstämmer i sak med bemyndigandena i nuvarande 9 § första stycket (prop. 2012/13:138 s. 40). Ikraftträdande Ikraftträdandebestämmelsen behandlas i avsnitt 6. Europaparlamentets och rådets direktiv(EU) 2023/2661 av den 22 november 2023 om ändring av direktiv 2010/40/EU om ett ramverk för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra transportslag Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU av den 7 juli 2010 om ett ramverk för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra transportslag Promemorians lagförslag Förslag till lag om ändring i lagen (2013:315) om intelligenta transportsystem vid vägtransporter Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2013:315) om intelligenta transportsystem vid vägtransporter dels att 2 och 5–9 §§ ska upphöra att gälla, dels att rubrikerna närmast före 1, 4, 6 och 9 §§ ska utgå, dels att nuvarande 4 § ska betecknas 2 §, dels att 1 och 3 §§ och den nya 2 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas tre nya paragrafer, 4–6 §§, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § Genom denna lag genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU av den 7 juli 2010 om ett ramverk för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra transportslag. Denna lag gäller sådana intelligenta transportsystem för vägtransporter, och systemens gränssnitt mot andra transportslag, som 1. förmedlar information i syfte att underlätta transporter och resande och bidra till trafiksäkerhet, effektivitet och hållbar mobilitet, och 2. tillhandahålls i syfte att kunna användas i Sverige och gränsöverskridande inom Europeiska unionen. Lagen innehåller allmänna bestämmelser om införande och användning av intelligenta transportsystem vid transporter på väg. 4 § 2 § Denna lag gäller ITS för transporter på väg. Lagen gäller inte verksamhet som bedrivs av Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarets radioanstalt och Säkerhetspolisen. Även annan verksamhet som avser försvaret och den nationella säkerheten får undantas från lagens tillämpningsområde. Lagen gäller inte verksamhet som bedrivs av Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarets radioanstalt eller Säkerhetspolisen. 3 § I denna lag betyder I denna lag avses med väg: sådan väg, gata, torg och annan led eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon, intelligenta transportsystem, ITS: system med informations- och kommunikationsteknik som tillämpas för transporter på väg, inbegripet infrastruktur, fordon och användare, trafikledning och mobilitetshantering, samt för gränssnitt mot andra transportslag, intelligent transportsystem: ett system där informations- och kommunikationsteknik tillämpas på vägtransportområdet, inklusive infrastruktur, fordon och användare, och för trafikledning och mobilitetshantering, och ITS-tillämpning: operativt instrument för användningen av ITS, ITS-tjänst: tillhandahållandet av ITS-tillämpning inom ett bestämt organisatoriskt och operativt område i syfte att bidra till användarens säkerhet, effektivitet och komfort samt att underlätta eller stödja transporter och resande, vägdata: data om väginfrastruktur, inbegripet fasta vägmärken eller annan reglering av trafiksäkerhetskaraktär, vägtrafikdata: historiska data och realtidsdata om vägtrafiken, resedata: grundläggande data, till exempel tidtabeller för allmänna transportmedel samt tariffer, som är nödvändiga för att tillhandahålla multimodal reseinformation före och under resan för att underlätta reseplanering, bokning och anpassning av resan, gränssnitt: en möjlighet till sammankoppling av interaktion mellan system, gränssnitt: teknik eller tjänst som möjliggör ett intelligent transportsystems koppling och interaktion med system för andra transportslag. interoperabilitet: systemens och de underliggande affärsprocesser-nas kapacitet att utbyta data och dela information och kunskap, och kompatibilitet: en anordnings eller ett systems allmänna förmåga att utan ändring fungera tillsammans med en annan anordning eller ett annat system. Fordonstermerna i denna lag har samma betydelse som i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. 4 § Det ska finnas en digital nationell åtkomstpunkt för data och tjänster som används i intelligenta transportsystem. Den myndighet som regeringen bestämmer ska ansvara för den nationella åtkomstpunkten. 5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om intelligenta transportsystem, om data och tjänster som används i systemen och om den nationella åtkomstpunkten. 6 § Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från lagens tillämpningsområde 1. för andra verksamheter som avser försvaret eller den nationella säkerheten än de som anges i 2 §, och 2. som avser fordon. Denna lag träder i kraft den 15 december 2025. Förteckning över remissinstanserna Följande remissinstanser har svarat på remissen av promemorian Intelligenta transportsystem – genomförande av ändringsdirektiv (LI2024/02042): Alingsås kommun, Båstads kommun, Domstolsverket, Drive Sweden, Energimyndigheten, Försvarsmakten, Förvaltningsrätten i Karlstad, Göteborgs stad, Huddinge kommun, Integritetsskyddsmyndigheten, ITS Sweden, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH), Malmö stad, Mobility Sweden, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Polismyndigheten, Post- och telestyrelsen, Region Stockholm, Region Sörmland, RISE Research Institutes of Sweden, Rättviks kommun, Samtrafiken, Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Stenungsunds kommun, Strömstads kommun, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Swedish Board for Accreditation and Conformity Assessment (Swedac), Sundbybergs stad, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Sveriges Åkeriföretag, Södertälje kommun, Totalförsvarets forskningsinstitut,, Trafikanalys, Trafikverket, Transportstyrelsen, Umeå kommun, Ängelholms kommun. Följande remissinstanser har angett att de avstår från att lämna synpunkter: Östersunds kommun och Östhammars kommun. Lagrådsremissens lagförslag Förslag till lag om ändring i lagen (2013:315) om intelligenta transportsystem vid vägtransporter Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2013:315) om intelligenta transportsystem vid vägtransporter dels att 2 och 5–9 §§ ska upphöra att gälla, dels att rubrikerna närmast före 1, 4, 6 och 9 §§ ska utgå, dels att nuvarande 4 § ska betecknas 2 §, dels att 1, den nya 2 och 3 §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas tre nya paragrafer, 4–6 §§, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 § Genom denna lag genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/40/EU av den 7 juli 2010 om ett ramverk för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra transportslag. Denna lag gäller sådana intelligenta transportsystem för vägtransporter, och systemens gränssnitt mot andra trafikslag, som 1. förmedlar information i syfte att underlätta transporter och resande eller bidra till trafiksäkerhet, effektivitet och hållbar mobilitet, och 2. tillhandahålls i syfte att kunna användas i Sverige och gränsöverskridande inom Europeiska unionen. Lagen innehåller allmänna bestämmelser om införande och användning av intelligenta transportsystem vid transporter på väg. 4 § 2 § Denna lag gäller ITS för transporter på väg. Lagen gäller inte verksamhet som bedrivs av Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarets radioanstalt och Säkerhetspolisen. Även annan verksamhet som avser försvaret och den nationella säkerheten får undantas från lagens tillämpningsområde. Lagen gäller inte verksamhet som bedrivs av Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarets radioanstalt eller Säkerhetspolisen. 3 § I denna lag betyder I denna lag betyder väg: sådan väg, gata, torg och annan led eller plats som allmänt används för trafik med motorfordon, intelligenta transportsystem, ITS: system med informations- och kommunikationsteknik som tillämpas för transporter på väg, inbegripet infrastruktur, fordon och användare, trafikledning och mobilitetshantering, samt för gränssnitt mot andra transportslag, intelligenta transportsystem: system där informations- och kommunikationsteknik tillämpas på vägtransportområdet, inklusive infrastruktur, fordon och användare, och för trafikledning och mobilitetshantering samt för gränssnitt mot andra trafikslag, och ITS-tillämpning: operativt instrument för användningen av ITS, ITS-tjänst: tillhandahållandet av ITS-tillämpning inom ett bestämt organisatoriskt och operativt område i syfte att bidra till användarens säkerhet, effektivitet och komfort samt att underlätta eller stödja transporter och resande, vägdata: data om väginfrastruktur, inbegripet fasta vägmärken eller annan reglering av trafiksäkerhetskaraktär, vägtrafikdata: historiska data och realtidsdata om vägtrafiken, resedata: grundläggande data, till exempel tidtabeller för allmänna transportmedel samt tariffer, som är nödvändiga för att tillhandahålla multimodal reseinformation före och under resan för att underlätta reseplanering, bokning och anpassning av resan, gränssnitt: en möjlighet till sammankoppling av interaktion mellan system, gränssnitt: teknik eller tjänst som möjliggör koppling och interaktion mellan system. interoperabilitet: systemens och de underliggande affärsprocesser-nas kapacitet att utbyta data och dela information och kunskap, och kompatibilitet: en anordnings eller ett systems allmänna förmåga att utan ändring fungera tillsammans med en annan anordning eller ett annat system. Fordonstermerna i denna lag har samma betydelse som i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. 4 § Det ska finnas en digital nationell åtkomstpunkt för data som används i intelligenta transportsystem. Den myndighet som regeringen bestämmer ska ansvara för den nationella åtkomstpunkten. 5 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om intelligenta transportsystem, om data och tjänster som används i systemen, och om den nationella åtkomstpunkten. 6 § Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från lagens tillämpningsområde 1. för andra verksamheter som avser försvaret eller den nationella säkerheten än de som anges i 2 §, och 2. som avser fordon. Denna lag träder i kraft den 15 december 2025. Lagrådets yttrande Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2025-05-21 Närvarande: F.d. justitieråden Eskil Nord och Sten Andersson samt justitierådet Marie Jönsson Intelligenta transportsystem – genomförande av ändringsdirektiv Enligt en lagrådsremiss den 15 maj 2025 har regeringen (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (2013:315) om intelligenta transportsystem vid vägtransporter. Förslaget har inför Lagrådet föredragits av ämnesrådet Christina Nordenbladh. Lagrådet lämnar förslaget utan erinran. Landsbygds- och infrastrukturdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 juni 2025 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Svantesson, Ankarberg Johansson, Edholm, J Pehrson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Bohlin, Pourmokhtari, Rosencrantz, Dousa, Larsson Föredragande: statsrådet Peter Kullgren Regeringen beslutar proposition Intelligenta transportsystem – genomförande av ändringsdirektiv