Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2025/26:122 Riksrevisionens rapport om statens arbete med underlag och utvärdering inom det klimatpolitiska ramverket Skr. 2025/26:122 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 12 februari 2026 Ebba Busch Romina Pourmokhtari (Klimat- och näringslivsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen gjort i rapporten Klimatpolitiska ramverket – statens arbete med underlag och utvärdering (RiR 2025:25). Riksrevisionen pekar i sin granskning på att myndigheternas underlag innehåller brister, bland annat när det gäller myndigheternas arbete med att ta fram underlag till regeringens klimatredovisningar och klimathandlingsplaner. Riksrevisionen bedömer att det finns en risk att regeringen underskattar behovet av åtgärder för att minska utsläppen. Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning av statens arbete med underlag och utvärdering och instämmer i huvudsak i Riksrevisionens problembeskrivning. Regeringen gör delvis en annan bedömning av vilka åtgärder som bör vidtas. Regeringen bedriver ett löpande arbete med utvärdering och utveckling av underlagen inom det klimatpolitiska ramverket i syfte att förbättra kvaliteten och tydligheten i klimatredovisningen och klimathandlingsplanen. För budgetåret 2026 har regeringen givit Naturvårdsverket i uppdrag att analysera hur transparensen, tydligheten och träffsäkerheten i utsläppsscenarierna på klimatområdet kan förbättras samt att genomföra förbättringar, t.ex. vad gäller att redovisa antaganden och osäkerheter i underlaget. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1Ärendet och dess beredning3 2Riksrevisionens iakttagelser3 2.1Riksrevisionens rekommendationer4 3Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer4 4Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser5 Riksrevisionens rapport Klimatpolitiska ramverket – statens arbete med underlag och utvärdering (RiR 2025:25)7 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde Klicka här för att ange datum.72 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat om regeringen och myndigheterna har bedrivit ett effektivt arbete med underlag och utvärderingar inom det klimatpolitiska ramverket. Granskningen har omfattat regeringens, Naturvårdsverkets och Statens energimyndighets (Energimyndigheten) arbete med att ta fram underlag till klimatredovisningar och klimathandlingsplaner. Den har även omfattat Klimatpolitiska rådets arbete med att bedöma om regeringens politik är förenlig med de fastställda klimatmålen. Riksrevisionens utgångspunkt är att klimatredovisningar och klimathandlingsplaner, för att kunna utgöra ett tillförlitligt och ändamålsenligt beslutsunderlag, måste baseras på väl samordnade, transparenta och metodmässigt tydliga underlag från ansvariga myndigheter. Granskningen har redovisats i rapporten Klimatpolitiskt ramverk – statens arbete med underlag och utvärdering (RiR 2025:25). Riksrevisionens rapport överlämnades av riksdagen till regeringen den 21 oktober 2025. I denna skrivelse behandlar regeringen främst de iakttagelser och rekommendationer som i rapporten riktas till regeringen. De rekommendationer som riktas till Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Klimatpolitiska rådet behandlas inte i denna skrivelse. Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen bedömer att regeringen i stor utsträckning har strukturerat arbetet och styrt myndigheterna på ett tydligt sätt som möjliggör framtagandet av det underlag som efterfrågas. Naturvårdsverket har en samordnande funktion i det myndighetsgemensamma arbetet med att ta fram underlag till klimatredovisningar och klimathandlingsplaner. Riksrevisionen pekar i sin granskning på att myndigheternas underlag innehåller brister och menar att det bl.a. finns betydande osäkerheter och antaganden utan att det samtidigt redovisas hur känsliga scenarierna är för variationer i antagandena. Riksrevisionen menar att Naturvårdsverkets underlag inte är tillräckligt transparent. Riksrevisionen pekar vidare på att Naturvårdsverket i huvudsak redovisar endast ett scenario för utsläppsutvecklingen, vilket begränsar möjligheten att tydliggöra osäkerheter i bedömningarna. Riksrevisionen framför också att Naturvårdsverket redovisar få alternativa utfall och att väsentliga antaganden görs utan att känslighetsanalyser redovisas. Riksrevisionen konstaterar även att det saknas en gemensam syn mellan Naturvårdsverket och Energimyndigheten avseende scenarioarbetet samt industrins omställningsmöjligheter. Riksrevisionen konstaterar att regeringen till stor del baserar sitt arbete på det samlade underlag som Naturvårdsverket levererar. Riksrevisionen är av uppfattningen att bristerna på grund av detta förs vidare till regeringens klimatredovisningar och klimathandlingsplaner. Riksrevisionen menar att regeringen har använt myndigheternas underlag effektivt, men att inte heller regeringen tillräckligt tydligt redovisat de väsentliga antaganden och osäkerheter som underlagen bygger på. Riksrevisionen drar slutsatsen att detta medför en risk för att behovet av ytterligare utsläppsminskande åtgärder underskattas, vilket kan påverka möjligheten att nå de nationella klimatmålen och Sveriges internationella åtaganden. Riksrevisionens rekommendationer Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till regeringen. Utveckla beskrivningarna av väsentliga antaganden och osäkerheter i klimatredovisning och klimathandlingsplan. Redovisa fler möjliga utfall för utsläppen från sektorer vilkas omställning har stor betydelse för att nå klimatmålen. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning som utgör ett viktigt bidrag för att fortsätta utveckla arbetet med underlag för regeringens redovisningar inom det klimatpolitiska ramverket. Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens problembeskrivning men gör delvis en annan bedömning av vilka åtgärder som bör vidtas. Regeringen instämmer i att statens arbete med underlag inom det klimatpolitiska ramverket bör vara effektivt för att Sverige ska kunna uppfylla sina nationella klimatmål och internationella klimatåtaganden. Underlagen utgör en central grund för att regeringen ska kunna uppfylla sina åtaganden enligt 4 och 5 §§ klimatlagen (2017:720) vad gäller de årliga klimatredovisningarna till riksdagen och den klimatpolitiska handlingsplan regeringen ska lämna till riksdagen första året efter ordinarie riksdagsval. Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att underlagen och arbetet med dessa bör vara transparent. Det gör att arbetet går att följa i efterhand vilket möjliggör för läsaren att bättre kunna förstå osäkerheterna och kunna tolka slutsatserna på ett korrekt sätt. Det möjliggör även uppföljning av arbetet. När det gäller Riksrevisionens rekommendation att regeringen bör utveckla beskrivningarna av antaganden och osäkerheter i klimatredovisningar och klimathandlingsplanen instämmer regeringen i vikten av att de underlag som myndigheter bistår regeringen med tydligt redovisar centrala antaganden och osäkerheter. Regeringen strävar löpande mot förbättringar av de årliga klimatredovisningarna och har vidtagit åtgärder för att öka transparensen. Regeringen anser att klimatredovisningen redan idag är tydlig med att effektbedömningar och utsläppsscenarier är omgärdade av stora osäkerheter och bör tolkas med dessa i beaktande. Regeringen bedömer vidare att klimatredovisningen bör redovisa de viktigaste osäkerheterna och antagandena i scenarierna. Men vad gäller de mer tekniska delarna i processen, t.ex. de mer detaljerade beskrivningarna av process, metod och antaganden, behöver regeringen kunna hänvisa till myndigheternas underlag. Det gör att läsbarheten i klimatredovisningen kan bevaras. Därtill vill regeringen understryka att scenarier till sin natur är osäkra och att det finns begränsningar i hur långt det går att förbättra träffsäkerheten i dessa även om löpande data- och metodförbättringar genomförs. Regeringen anser dock att det är viktigt att arbetet med att ta fram scenarier och effektbedömningar utvärderas och utvecklas löpande utifrån ny information och metodförbättringar, och instämmer i iakttagelsen att det finns behov av att se över hur beskrivningen av de antaganden som används i scenarierna kan tydliggöras. Regeringen bedömer att en förutsättning för att utveckla beskrivningarna är att myndigheterna utvecklar sina underlag till regeringen rörande antaganden och metod. När det gäller Riksrevisionens rekommendation att regeringen ska redovisa fler möjliga utfall för utsläppsutvecklingen för att ytterligare tydliggöra osäkerheten i scenarierna, instämmer regeringen i betydelsen av att det i regeringens klimatredovisning och klimathandlingsplan tydligt framgår vilka osäkerheter som scenarierna bygger på och hur känsliga de är för att antaganden utvecklas på ett annat sätt. Regeringen gör dock delvis en annan bedömning av vilka åtgärder som bör vidtas. Regeringen anser att klimatredovisningar och klimathandlingsplaner i stället med fördel kan kompletteras med känslighetsanalyser, särskilt för centrala sektorer där osäkerheterna är betydande. Det bör framhållas att det finns ett behov av att redovisa ett huvudscenario som utgår från beslutade styrmedel. Detta är nämligen ett krav enligt de internationella riktlinjerna för utsläppsrapportering och EU:s lagstiftning. Därutöver är det viktigt att klimatpolitikens effekter kan kommuniceras tydligt, så att styrmedlens påverkan är begriplig för allmänheten och säkerställer en transparent redovisning av framsteg och kvarstående utmaningar. Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen bedriver ett löpande arbete med utvärdering och utveckling av underlagen inom det klimatpolitiska ramverket i syfte att förbättra kvaliteten och tydligheten i klimatredovisningen och klimathandlingsplanen. Under de senaste åren har regeringen bland annat förtydligat styrningen av sitt interna arbete med klimatredovisningar och vidtagit åtgärder för att bredda underlagen till klimathandlingsplanen, vilket Riksrevisionen i sin granskning nämner. Inför framtagandet av 2023 års klimathandlingsplan utökades antalet myndigheter som fick i uppdrag att ta fram underlag till handlingsplanen. Dessutom anordnade regeringen rundabordssamtal och ett nationellt klimatmöte för att inhämta underlag från näringsliv, civilsamhälle, intresseorganisationer och akademi. Regeringskansliet har även förbättrat arbetssättet och strukturerat samarbetet med myndigheterna i framtagandet av klimatredovisningen. Under de senaste åren har det även vidtagits åtgärder för att förbättra myndigheternas arbete med underlag inom det klimatpolitiska ramverket. Som exempel på detta presenterade Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Konjunkturinstitutet och Tillväxtverket i juni 2022 en myndighetsgemensam vägledning för klimateffektbedömningar till följd av regeringsuppdrag. Vägledningen utgör ett stöd för arbetet med klimateffektbedömningar och används i flera centrala processer, bland annat i klimatredovisningar samt i framtagandet av den klimatpolitiska handlingsplan som presenterades 2023. Vägledningen har bidragit till att förbättra regeringens och myndigheternas arbete med klimateffektbedömningar och gjort bedömningarna mer enhetliga, tydliga och transparenta. Därutöver redovisade Naturvårdsverket i december 2022 ett uppdrag om att utveckla modeller för klimateffektbedömningar av regeringens samlade politik för att nå nettonollutsläpp, inklusive förslag på hur befintliga modeller kan vidareutvecklas och nya modeller kan tas fram. I regleringsbrevet för budgetåret 2022 fick Naturvårdsverket i uppdrag att utreda och föreslå hur systemet för utsläppsinventering kan utvecklas. Huvudsyftet med utsläppsinventeringen är att utgöra ett centralt underlag för rapportering och uppföljning av Sveriges nationella klimatmål samt för att fullgöra landets åtaganden inom EU och FN. Uppdraget omfattade bland annat en kartläggning av hinder och begränsningar i den befintliga organisationen och arbetssättet, samt en internationell utblick för att jämföra med motsvarande system i andra länder. Utifrån dessa analyser identifierades lösningar och utvecklingsmöjligheter för att skapa ett mer robust, transparent och effektivt system för utsläppsinventering. Uppdraget redovisades i januari 2023. I december 2024 redovisade Naturvårdsverket och Konjunkturinstitutet ett uppdrag om att ta fram en vägledning om metoder för att bedöma klimatpolitiska styrmedels kostnadseffektivitet och genomförbarhet som ett komplement till den myndighetsgemensamma vägledningen för klimateffektbedömningar. I regleringsbrevet för budgetåret 2026 fick Naturvårdsverket i uppdrag att analysera hur transparensen, tydligheten och träffsäkerheten i utsläppsscenarierna på klimatområdet kan förbättras samt att genomföra förbättringar, t.ex. vad gäller att redovisa antaganden och osäkerheter i underlaget. Dialog sker löpande mellan Regeringskansliet, Naturvårdsverket och Energimyndigheten kring arbetet med att ta fram scenarier för utsläppsutvecklingen. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksrevisionens rapport Klimatpolitiska ramverket – statens arbete med underlag och utvärdering (RiR 2025:25) Klimat- och näringslivsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 februari 2026 Närvarande: statsrådet Busch, ordförande, och statsråden Svantesson, Edholm, Waltersson Grönvall, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari, Rosencrantz, Larsson, Britz, Mohamsson Föredragande: statsrådet Pourmokhtari Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om statens arbete med underlag och utvärdering inom det klimatpolitiska ramverket