Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2025/26:110 Riksrevisionens rapport om Polisreformen 2015 Skr. 2025/26:110 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 12 februari 2026 Ebba Busch Gunnar Strömmer (Justitiedepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I denna skrivelse redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i sin granskningsrapport Polisreformen 2015 – intentionerna ännu inte nådda (RiR 2025:26). Riksrevisionen har granskat Polismyndighetens arbete för att nå intentionerna med polisreformen 2015. Riksrevisionens övergripande slutsats är att Polismyndigheten inte har arbetat tillräckligt effektivt för att nå intentionerna och att myndigheten inte heller har nått intentionerna med reformen. Det beror enligt Riksrevisionen på att Polismyndigheten fortfarande behöver stärka den lokala nivån, har svårt att komma till rätta med verksamhetsresultaten samt att den interna styrningen och uppföljningen inte har bidragit i tillräcklig utsträckning för att nå intentionerna. Utifrån iakttagelserna lämnar Riksrevisionen en rekommendation till regeringen och ett antal rekommendationer till Polismyndigheten. Rekommendationen till regeringen handlar om att vara uppmärksam på effekterna av hur Polismyndigheten omsätter regeringens prioriteringar och styrning. I sin styrning bör regeringen också undvika för många antalsmål och fokusera på effekter. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det är viktigt att vara uppmärksam på effekterna av hur Polismyndigheten omsätter regeringens prioriteringar och styrning. När det gäller antalsmål konstaterar regeringen att sådana mål inte utgör en framträdande del av regeringens styrning. Regeringen anser inte att det finns skäl att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1Ärendet och dess beredning3 2Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer3 2.1Polismyndigheten behöver fortfarande stärka den lokala nivån4 2.2Polismyndigheten har svårt att komma till rätta med verksamhetsresultaten4 2.3Den interna styrningen och uppföljningen har inte bidragit tillräckligt till att nå intentionerna5 2.4Riksrevisionens rekommendation5 3Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer6 Riksrevisionens granskningsrapport RiR 2025:267 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 februari 20268 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat Polismyndighetens arbete för att nå intentionerna med polisreformen 2015. Granskningen redovisas i rapporten Polisreformen 2015 – intentionerna ännu inte nådda (RiR 2025:26), se bilagan. Riksdagen överlämnade Riksrevisionens granskningsrapport den 22 oktober 2025. I denna skrivelse behandlas de iakttagelser och den rekommendation som Riksrevisionen har riktat till regeringen. Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Riksrevisionen har granskat Polismyndighetens arbete för att nå intentionerna med polisreformen 2015. Reformen innebar att de 21 länspolismyndigheterna, Statens kriminaltekniska laboratorium och Rikspolisstyrelsen slogs ihop till en myndighet, Polismyndigheten. Motivet med Riksrevisionens granskning har varit att undersöka om intentionerna med ökad flexibilitet, förbättrade resultat, högre kvalitet och ökad kostnadseffektivitet har uppnåtts. Granskningsobjekt är Polismyndigheten och regeringen. Fokus är på Polismyndighetens arbete. Regeringens styrning av myndigheten kan dock påverka det, varför också regeringen är granskningsobjekt. Riksrevisionens samlade bedömning är att Polismyndigheten inte arbetat tillräckligt effektivt för att nå intentionerna och att myndigheten inte heller nått intentionerna med reformen. Riksrevisionen framför att även om vissa delar har förbättrats kvarstår brister. Den lokala nivån har inte förstärkts i den omfattning som avsågs vid reformens genomförande och myndighetens incitament för att arbeta på den lokala nivån är enligt Riksrevisionen otillräckliga. Vidare har utredningsresultaten på aggregerad nivå inte förbättrats och implementeringen av metoder och stöd sker enligt Riksrevisionen inte i den utsträckning som är nödvändig för att uppnå avsedd effekt. Riksrevisionen gör bedömningen att dessa brister i stor utsträckning kan hänföras till en svag och okoordinerad intern styrning samt en begränsad förmåga hos myndigheten att systematiskt tillvarata medarbetarnas synpunkter och behov i styrnings- och utvecklingsarbetet. Granskningen visar att prioriteringar som har gjorts, både av regeringen och av Polismyndigheten, inte alltid har fått önskade eller positiva effekter. Polismyndigheten behöver fortfarande stärka den lokala nivån Riksrevisionen konstaterar att den lokala nivån inte har stärkts i den omfattning som var avsedd, trots att antalet polisanställda har ökat. Riksrevisionen framför att de nationella stödavdelningarna har haft den största procentuella tillväxten, trots att flera budgetpropositioner tillfört medel för ökad tillväxt och Polismyndighetens tillväxtplan främst syftade till att stärka lokalpolisområdena. Riksrevisionen menar därför att lokalpolisområdena inte har fått den förstärkning som reformen syftade till. Enligt Riksrevisionen beror detta bland annat på en hög intern rörlighet, där många medarbetare går från lokalpolisområden till högre organisatoriska nivåer, samt på svårigheter att rekrytera i vissa polisregioner. Ytterligare bidragande faktorer är bristande incitament för att stanna kvar i yttre tjänst under längre tid. Vidare har Polismyndigheten, som en följd av regeringens styrning mot en stärkt lokal nivå, satt som mål att minst 85 procent av nettoökningen av polisanställda under 2025 och 2026 ska vara poliser i yttre uniformerad tjänst. Riksrevisionen framhåller att den starka styrningen mot antalsmål riskerar att minska effektiviteten och begränsa den lokala flexibiliteten, samt möjligheten att själv bedöma och förvalta kompetensbehov. Samtidigt konstateras att styrningen har lett till nya arbetssätt med blandade effekter. Riksrevisionen uttrycker förståelse för regeringens ambition att stärka den lokala nivån och uppnå en polistäthet som motsvarar EU-genomsnittet, men framhåller att underlagen inför detta och tidigare mål har varit bristfälliga. Riksrevisionen noterar också att Polismyndigheten inrättat både kommunpoliser och områdespoliser i syfte att säkerställa lokal förankring. Samtidigt bedöms myndighetens förmåga att säkerställa ett långsiktigt och systematiskt lokalt arbete som otillräcklig, vilket innebär att reformens intentioner inte fullt ut har uppnåtts. Polismyndigheten har svårt att komma till rätta med verksamhetsresultaten Enligt Riksrevisionen har Polismyndigheten trots ökade resurser och satsningar inte lyckats förbättra utredningsresultaten. Riksrevisionen anger att färre brott klaras upp och att den totala personuppklaringsprocenten har minskat sedan reformen, samtidigt som antalet och andelen redovisade ärenden från polisen till åklagare minskat 2015–2024. Riksrevisionen konstaterar att förstärkningen av utredningsverksamheten, som skett enligt regeringens styrning, inte har lett till ökad förmåga eller önskade effekter. Myndigheten har inte heller blivit mer kostnadseffektiv eller resurseffektiv. Vidare framhåller Riksrevisionen att Polismyndigheten under en längre tid har haft utmaningar med att implementera styrdokument, metoder och verktyg i utredningsverksamheten. Bristande samordning, otydliga styrsignaler och avsaknad av strategiska prioriteringar uppges ha försvårat arbetet. Riksrevisionen menar att detta sammantaget visar att reformens intentioner om bättre resultat och högre kvalitet i polisens arbete ännu inte har uppnåtts. Den interna styrningen och uppföljningen har inte bidragit tillräckligt till att nå intentionerna Reformen att samla de tidigare 21 polismyndigheterna till en myndighet skulle ge polisen en tydligare styrning och enhetlig verksamhet. Riksrevisionen menar dock att den interna styrningen och uppföljningen inte i tillräcklig utsträckning bidragit till att uppnå intentionerna med reformen. Enligt Riksrevisionen har regeringens styrning haft stor påverkan på myndighetens prioriteringar, men effekterna har inte alltid nåtts. Regeringen har styrt mot ökad lokal närvaro och fler poliser i yttre tjänst, vilket Polismyndigheten har omsatt i interna mål. Detta har lett till ett starkt fokus på antalsmål och kvantitativ uppföljning, både i regeringens krav på återrapportering och i Polismyndighetens interna styrning. Riksrevisionen menar att detta riskerar att tränga undan långsiktiga utvecklingsinsatser som kompetensutveckling och metodförbättringar. Mer kvalitativa uppföljningar skulle ge bättre förståelse för varför resultaten ser ut som de gör och skapa förutsättningar för lärande och förbättringar. Myndigheten behöver därför vidta ytterligare åtgärder för att säkerställa att uppföljningen bidrar till verksamhetsutveckling. Hittills har uppföljningen enligt Riksrevisionen i begränsad utsträckning analyserat orsakerna bakom resultaten och saknat ett lärande perspektiv, både för processtyrningen och den nya styrmodellen. Den styrmodell som infördes med reformen har inte fungerat effektivt. Den bidrog till viss enhetlighet, men saknade helhetsbild och tydliga prioriteringar samt förmåga att fånga verksamhetens behov. Detta har försvårat Polismyndighetens möjligheter att omsätta regeringens styrning på ett sätt som stärker verksamheten. Den nya styrmodellen som nu införs – med uppdragstaktik och driftcenter – bedöms ge bättre förutsättningar för att möta regeringens krav genom att skapa tydligare prioriteringar och ett helhetsperspektiv. Samtidigt kvarstår risker, bland annat att styrningen blir administrativt omfattande eller leder till stora variationer mellan olika delar av organisationen. Riksrevisionen konstaterar att Polismyndigheten behöver intensifiera arbetet med att systematiskt identifiera och tillvarata verksamhetens behov. Då myndigheten har haft, och fortfarande har, begränsad förmåga att fånga dessa behov, har styrningen inte varit tillräckligt anpassad till verksamheten. Riksrevisionens rekommendation Riksrevisionen lämnar följande rekommendation till regeringen: Var uppmärksam på effekterna av hur Polismyndigheten omsätter regeringens prioriteringar och styrning. I sin styrning bör regeringen också undvika för många antalsmål och fokusera på effekter. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det är viktigt att vara uppmärksam på effekterna av hur Polismyndigheten omsätter regeringens prioriteringar och styrning. Regeringen har påbörjat ett sådant arbete där styrningen i större utsträckning har fokus på effekter. Detta har bland annat kommit till uttryck i Polismyndighetens regleringsbrev för 2025, där regeringen tydligare har betonat att polisens verksamhet ska bidra till konkreta resultat i form av ökad trygghet och minskad brottslighet, snarare än enbart redovisning av åtgärder. Regeringen har på senare tid i större utsträckning efterfrågat information från myndigheten om effekter. I regleringsbrevet för 2026 tydliggör regeringen att redovisning ska ske med fokus på uppnådda effekter inom flera områden. Polismyndigheten ska till exempel redovisa effekter av arbetet med att stärka den operativa förmågan mot grov brottslighet, nyttjandet av nya möjligheter till informationsdelning och tvångsmedel, samt genomförda insatser inom digitalisering och AI. Regeringens arbete med att utveckla en ändamålsenlig styrning pågår kontinuerligt och kommer att fortsätta i dialog med Polismyndigheten. Regeringen anser vidare att kvantitativ uppföljning i vissa avseenden är en viktig del av regeringens styrning och uppföljning av sina myndigheter. När det gäller antalsmål konstaterar regeringen att sådana mål inte utgör en framträdande del av regeringens styrning. I Polismyndighetens regleringsbrev för 2025 återfanns endast två kvantitativa mål riktade till myndigheten. Dessa gällde antalet kameror och målet om en polistäthet motsvarande genomsnittet i EU. Däremot har regeringen i flera avseenden efterfrågat kvantitativ information som ett led i uppföljningen av myndigheten. Regeringen konstaterar att både samhället och brottsligheten på många sätt har förändrats sedan polisreformen. Brottsligheten är i dag mer digital, gränsöverskridande och organiserad, vilket ställer nya krav på polisens kompetens och arbetssätt. Regeringen anser att reformen har varit nödvändig för att möta dessa utmaningar, även om utvecklingsbehov kvarstår. Regeringen anser inte att det finns skäl att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksrevisionens granskningsrapport RiR 2025:26 Justitiedepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 februari 2026 Närvarande: vice statsminister Busch, ordförande, och statsråden Svantesson, Edholm, Waltersson Grönvall, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari, Rosencrantz, Larsson, Britz, Mohamsson Föredragande: statsrådet Gunnar Strömmer Regeringen beslutar skrivelse Regeringens skrivelse Polisreformen 2015.