Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2025/26:113 Riksrevisionens rapport om statens insatser för jordbrukets klimatomställning Skr. 2025/26:113 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 5 februari 2026 Ulf Kristersson Peter Kullgren (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer i rapporten Statens insatser för jordbrukets klimatomställning (RiR 2025:24). Riksrevisionens övergripande slutsats är att befintliga styrmedel i stort är effektivt utformade och implementerade, men endast täcker en liten del av jordbrukets totala växthusgasutsläpp. Riksrevisionen bedömer samtidigt att regeringens styrning inte har lett till att jordbruket bidragit till klimatmålen på ett effektivt sätt och att det finns effektiva åtgärder som inte införts. Riksrevisionen lämnar fem rekommendationer till regeringen och två till Statens jordbruksverk (Jordbruksverket) samt Naturvårdsverket. Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och anser att den utgör ett värdefullt bidrag för att utveckla styrningen och öka effektiviteten av statliga insatser för jordbrukets klimatarbete. Regeringen konstaterar att under den period som granskningen pågått har regeringen fattat flera beslut som är i linje med Riksrevisionens rekommendationer, bl.a. vad gäller återvätning av nedlagd jordbruksmark. När det gäller rekommendationen om skattenedsättningarna på diesel inom jordbruket anser regeringen att det kan finnas anledning att utreda möjligheten att ersätta skattenedsättningen med alternativa stöd. Regeringen konstaterar, likt Riksrevisionen, att det saknas en samlad utvärdering av stöden till biogasproduktion och ser att det kan finnas behov av att framtida utvärderingar bättre tar hänsyn till den samlade effekten av stöden. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1Ärendet och dess beredning3 2Riksrevisionens iakttagelser3 2.1Riksrevisionens slutsatser3 2.2Riksrevisionens rekommendationer5 3Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer6 3.1Riksrevisionens iakttagelser6 3.2Riksrevisionens rekommendationer till regeringen8 4Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser12 Riksrevisionens rapport (RiR 2025:24) Statens insatser för jordbrukets klimatomställning14 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 februari 2026111 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat om statens insatser för jordbrukets klimatomställning är effektiva. De befintliga styrmedel som granskats är Klimatklivet, gödselgasstödet, ersättningarna för odling av fång- och mellangrödor samt rådgivning om klimatåtgärder till jordbrukare. Riksrevisionen har även granskat regeringens styrning. Resultatet av granskningen redo-visas i rapporten Statens insatser för jordbrukets klimatomställning (RiR 2025:24), se bilagan. Riksrevisionen motiverar granskningen utifrån bland annat att jordbrukets klimatpåverkan är betydande och minskar långsammare än i andra sektorer. Andra motiv för granskningen är att statliga insatser inom om-rådet handlar om mycket statliga medel och att bristande måluppfyllelse gentemot EU kan få finansiella konsekvenser för staten. Den övergripande revisionsfrågan är om statens insatser för jordbrukets klimatomställning bidrar effektivt till att klimatmålen nås. Riksrevisionen utgår i sin granskning från klimatlagen (2017:720), det klimatpolitiska ramverket, klimatmålen och livsmedelsstrategin. Granskningen omfattar samtliga utsläpp och upptag av växthusgaser från jordbruket, oavsett vilken utsläppssektor de redovisas i. Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 14 oktober 2025. I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har redovisat i sin rapport som är riktade till regeringen. Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionens slutsatser Riksrevisionens övergripande slutsats är att befintliga styrmedel i stort är effektivt utformade och implementerade, men endast täcker en liten del av jordbrukets totala växthusgasutsläpp. Riksrevisionen bedömer samtidigt att regeringens styrning inte har lett till att jordbruket bidragit till klimatmålen på ett effektivt sätt. Riksrevisionen menar att det finns åtgärder som skulle kunna bidra till att klimatmålen nås på ett kostnadseffektivt sätt, men som det saknas styrmedel för. Riksrevisionen menar vidare att regeringen inte har redovisat någon plan för hur jordbruket ska bidra till att nå det långsiktiga klimatmålet och hur målkonflikter ska hanteras. Riksrevisionen anför att regeringen inte heller har omprövat skattenedsättningarna för diesel som används i jordbrukets arbetsmaskiner. Vidare konstaterar Riksrevisionen att regeringen har utrett nedsättningen av koldioxidskatten, men inte tagit ställning till utredningens förslag. Befintliga åtgärder inom jordbruket är i huvudsak effektiva Riksrevisionen konstaterar att Klimatklivet och ersättningarna till odling av fång- och mellangrödor bidrar till minskade utsläpp från jordbruket till en kostnad under eller i nivå med koldioxidskatten. Riksrevisionen konstaterar vidare att gödselgasstödet och rådgivningen om klimatåtgärder har bidragit till minskade utsläpp, men att dessa åtgärders klimateffekt och kostnadseffektivitet inte är utvärderade. Riksrevisionen framför vidare att det finns problem kopplat till bristande långsiktighet i regeringens finansiella styrning. Riksrevisionen nämner som exempel att regeringen i flera budgetförslag för Klimatklivet inte har anpassat bemyndiganderamen till anslagets storlek, vilket, som Riksrevisionen ser det, har lett till att ansökningsomgångar har ställts in och att Naturvårdsverket inte har kunnat använda stora delar av anslaget. Ett annat exempel som Riksrevisionen nämner är att regeringens förslag när det gäller anslaget för gödselgasstödet har orsakat fluktuerande stödnivåer när anslaget inte har räckt till. Fler åtgärder inom jordbruket kan bidra till klimatmålen Riksrevisionen framför att regeringen inte har redovisat någon plan för hur jordbruket ska bidra till det långsiktiga klimatmålet och hur målkonflikter ska hanteras. Riksrevisionen menar att det saknas styrmedel för fler åtgärder inom jordbruket som skulle kunna bidra till att klimatmålen nås på ett kostnadseffektivt sätt och som inte skulle minska livsmedelsproduktionen, till exempel beskogning av nedlagd jordbruksmark, återvätning av organogen jordbruksmark och metanreducerande fodertillsatser. Riks-revisionen anför att det dock behövs stöd för att åtgärder som inte är företagsekonomiskt lönsamma ska genomföras. För att åtgärderna ska kunna bidra till att klimatmålen uppnås menar Riksrevisionen att styrmedel behöver komma på plats så snart som möjligt. Styrmedel behöver vara additionella och effekter fångas i växthusgasinventeringen Riksrevisionen anser att det är viktigt att satsa på additionella styrmedel för att klimatmålen ska kunna uppnås på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Riksrevisionen bedömer att regeringen skulle kunna använda EU-finansieringen till mer kostnadseffektiva klimatåtgärder än stödet till vallodling. Riksrevisionen menar vidare att effekterna av en del klimatåtgärder inom jordbruket inte fångas i växthusgasinventeringen med de beräkningsmetoder som används. Biogas från gödsel – stor del av statens insatser men osäker potential Riksrevisionen konstaterar att rådgivning om att investera i en biogas-anläggning, investeringsstöd från Klimatklivet och produktionsstöd från gödselgasstödet sannolikt har haft effekt, men att det saknas en samlad utvärdering av klimateffekterna och kostnadseffektiviteten av dessa stöd. Som Riksrevisionen ser det går det därför inte att veta hur statens insatser för att öka biogasproduktionen från gödsel kan göras mer effektiva. Riksrevisionen menar vidare att bland annat osäkerheter om gödselgasstödet och obalans mellan anslag och bemyndiganderam under flera år för Klimatklivet minskat investeringsviljan. Otydlig gränsdragning mellan investeringsstöden för åtgärder som minskar de biogena växthusgasutsläppen Riksrevisionen pekar på att det finns risk för överlapp mellan de statliga investeringsstöden för investeringar som kan minska växthusgasutsläppen från gödselhantering. Riksrevisionen konstaterar att överlapp mellan stöd kan vara förvirrande för stödsökande och kosta mer för staten att administrera. Det finns samtidigt, menar Riksrevisionen, risk för att åtgärder som kan minska de biogena växthusgasutsläppen från jordbruket faller mellan de statliga investeringsstöden. Riksrevisionen bedömer att det bland annat finns ett behov av att utveckla metoder för att beräkna klimatnyttan av åtgärder för att minska biogena utsläpp från jordbruket som kan få investeringsstöd. Svaga incitament för att ställa om jordbrukets arbetsmaskiner Riksrevisionen konstaterar att de statliga insatserna för att minska utsläppen från jordbrukets arbetsmaskiner är begränsade. Riksrevisionen menar att skattenedsättningen på diesel som används i arbetsmaskiner motverkar omställningen av jordbrukets arbetsmaskiner. Riksrevisionen anför att flera utredningar och myndigheter har föreslagit att nedsättningen av koldioxidskatten på diesel som används i arbetsmaskiner ersätts med ett annat konkurrensstöd som inte subventionerar fossila bränslen men att regeringen inte har tagit ställning till detta förslag, som fortfarande bereds inom Regeringskansliet. EU:s lagstiftning och mål påverkar framtida satsningar Riksrevisionen menar att Sverige sannolikt kommer att behöva öka ambitionerna för jordbrukets klimatomställning för att leva upp till kraven från EU kopplade till EU:s mål inom klimat och miljö. Riksrevisionen pekar på att EU:s nästa programperiod inom den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP), EU-kommissionens vision på jordbruks- och livsmedelsområdet samt EU:s naturrestaureringsförordning har mål och innehåll som kommer påverka jordbrukets växthusgasutsläpp och medlemsstaternas åtgärder. Riksrevisionens rekommendationer Riksrevisionen lämnar följande rekommendationer till regeringen. Ta fram och redovisa en plan för hur jordbruket ska bidra till att Sverige når det långsiktiga klimatmålet och EU-åtaganden på klimatområdet. Inför styrmedel för kostnadseffektiva klimatåtgärder i jordbruket. Ersätt skattenedsättningarna på diesel till arbetsmaskiner och fartyg inom jord-, skogs- och vattenbruksnäringarna med annat konkurrensstöd som inte subventionerar fossila bränslen. Se till att bemyndiganderamen och anslaget för Klimatklivet är balanserade i budgetförslagen, så att medlen kan användas till de mest effektiva åtgärderna. Ge lämplig myndighet i uppdrag att samlat utvärdera de statliga stöden till biogasproduktion från gödsel i syfte att identifiera hur stöden kan bli mer effektiva och om ytterligare satsningar är kostnadseffektiva. Riksrevisionen lämnar följande rekommendation till Jordbruksverket. Utveckla uppföljningen av rådgivningen om klimatåtgärder och utvärdera hur de administrativa kostnaderna kan minska. Riksrevisionen lämnar följande rekommendation till Jordbruksverket och Naturvårdsverket. Analysera vilka åtgärder för att minska biogena utsläpp från jordbruket som passar inom Klimatklivet, Kväveklivet respektive strategiska planen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik, för att undvika överlapp och glapp mellan investeringsstöden. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer Riksrevisionens iakttagelser Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning. I likhet med Riks-revisionen anser regeringen att jordbrukets klimatomställning behöver hanteras i en kontext där både klimatmål och andra målsättningar ingår och avvägs. Regeringen vill i detta sammanhang framhålla att jordbruket har en avgörande funktion för att säkerställa livsmedelsförsörjningen. Regeringen konstaterar att jordbruket också producerar andra råvaror som kan ersätta fossilbaserade alternativ och bidrar med viktiga ekosystemfunktioner såsom biologisk mångfald. Jordbruket är dessutom viktigt för att bidra till företagande och sysselsättning i hela landet och en ökad beredskap. Enligt vad regeringen konstaterar i Livsmedelsstrategin 2.0 anser regeringen också att ökad svensk livsmedelsproduktion och stärkt beredskap kräver konkurrenskraftiga villkor och ökad lönsamhet för svenska jordbrukare. När det gäller växthusgasutsläpp och klimatpåverkan kan jordbruket både binda in kol och minska direkta och indirekta utsläpp, konstaterar regeringen. Samtidigt konstaterar regeringen att förutsättningarna för jordbruksproduktion påverkas av klimatförändringarna och det finns ett behov av klimatanpassning för att jordbruket fortsatt ska vara robust och konkurrenskraftigt. Det finns också andra effekter från jordbruksproduktionen som växtnäringsläckage och ammoniakutsläpp som kan påverka omgivande miljö negativt och som behöver begränsas. Det finns därför flera målsättningar som kan kopplas till jordbruket och dess klimatarbete och därmed flera olika styrmedel som påverkar jordbrukets klimatpåverkan. Regeringen konstaterar att Riksrevisionens granskning omfattar några av de styrmedel som berör jordbrukets klimatpåverkan, i första hand de som är direkt förknippade med minskade utsläpp av växthusgasutsläpp. Riksrevisionens granskning av statens insatser för jordbrukets klimatomställning utgör ett värdefullt bidrag för att utveckla styrningen och öka effektiviteten av statliga insatser för jordbrukets klimatarbete. Samtidigt omfattar inte granskningen alla relevanta aspekter av statliga insatser på området vilket kan påverka bedömningen av vad som är effektiva statliga insatser. Riksrevisionen har i sin granskning inkluderat samtliga utsläpp och upptag av växthusgaser, oavsett vilken utsläppsektor de redovisas i. Regeringen anser att detta är ett lämpligt förhållningssätt, eftersom utsläppen och upptagen i praktiken ofta existerar parallellt och med kopplingar sins-emellan. Samtidigt skiljer sig jordbruket från andra sektorer eftersom klimatgasutsläppen i huvudsak är kopplade till biologiska processer, vilka är en förutsättning för produktionen av livsmedel. Det innebär att dessa biogena utsläpp inte kan elimineras utan att produktionen upphör. Dessa utsläpp har också en annan dynamik än utsläppen från fossila källor. Det innebär att utsläppen över tid bryts ned i atmosfären och inte har samma långlivade effekter som fossila utsläpp. Riksrevisionen beskriver i sin rapport att utsläppen från jordbruket minskar långsammare än för andra sektorer och att över 90 procent av utsläppen är biogena. Regeringen instämmer i denna beskrivning och anser att en långsammare minskningstakt för jordbruket även fortsatt är en rimlig utgångspunkt för jordbrukets klimatarbete givet de särskilda förutsättningarna för jordbruket som beskrivits ovan. Regeringen konstaterar också att det framgår tydligt av de utsläppsscenarior som utgjorde utgångspunkt för Miljömålsberedningens förslag till Sveriges klimatpolitiska ramverk, och målet om att nå ned till nettonoll senast 2045 i betänkandet Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21), att minskningstakten för utsläppen från jordbruket förväntas vara långsammare än i andra sektorer och att de över tid väntas utgöra en relativt sett större andel av de totala utsläppen av växthusgaser. Regeringen noterar att Riksrevisionen i sin granskning inte närmare har gått in på frågor om läckageproblematik, även om detta också kan påverka slutsatser om statliga insatsers effektivitet. Regeringen anser dock att det är väsentligt att se utvecklingen av jordbrukets klimatarbete i ett internationellt perspektiv. Mot denna bakgrund är det fortsatt särskilt viktigt att fokusera på insatser i jordbruket som främjar klimateffektivitet genom innovation, produktivitetsutveckling och stärkt konkurrenskraft tillsammans med åtgärder som kan minska klimatutsläppen samtidigt som livsmedelsproduktionen kan öka. Riksrevisionens rekommendationer till regeringen Ta fram och redovisa en plan för hur jordbruket ska bidra till att Sverige når det långsiktiga klimatmålet och EU-åtaganden på klimatområdet Regeringen anser i likhet med Riksrevisionen att det är viktigt med tydlighet i hur jordbruket ska bidra till klimatmålen och EU-åtaganden på klimatområdet. Regeringen anser vidare i likhet med Riksrevisionen att det är viktigt att målkonflikter hanteras. Regeringen har redovisat de övergripande utgångspunkterna för arbetet med jordbrukets klimatarbete i skrivelsen Regeringens klimathandlingsplan – hela vägen till nettonoll (skr. 2023/24:59). Av den skrivelsen framgår bl.a. att regeringens övergripande utgångspunkter för klimatinsatser i jordbruket är klimateffektivitet och konkurrenskraft. Det betyder, anför regeringen i skrivelsen, att nationella styrmedel inte får riskera att leda till läckage och att åtgärder för ökad produktivitet och resurseffektivitet är angelägna eftersom de samtidigt kan ge lägre växthusgasutsläpp och stärkt lönsamhet. Regeringen anför i skrivelsen vidare att vartefter den tekniska utvecklingen förbättrar möjligheterna att minska utsläppen från jordbrukssektorn bör Sverige verka för att på EU-nivå införa en harmoniserad, träffsäker och kostnadseffektiv styrning mot minskade utsläpp. Regeringen vill framhålla att åtgärder som kan bidra till jordbrukets klimatarbete återfinns och omsätts i en rad olika planer och strategier där regeringens utgångspunkter i klimathandlingsplanen är vägledande. Särskilt viktig är Sveriges strategiska plan för genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken för perioden 20232027, vilken stöder EU:s mål och skräddarsys utifrån medlemsstaternas specifika behov. Vidare är utformningen av kommande EU-politik av stor betydelse för förutsättningarna för insatser för att minska jordbrukets utsläpp av växthusgaser och för livsmedelsproduktionen. Inom EU har det nåtts en politisk överenskommelse om ett nytt bindande klimatmål på 90 procents nettoutsläppsminskning till 2040, jämfört med 1990, genom en ändring av den europeiska klimatlagen. EU har sedan tidigare klimatmål till 2030 och 2050. EU-kommissionen väntas under 2026 presentera förslag på genomförandelagstiftning för att nå målet. Kommissionens förslag kommer att bli föremål för sedvanliga förhandlingar mellan medlemsländer. I detta arbete väntas sektorernas, inklusive jordbrukets, bidrag till det gemensamma målet bli tydligare. EU-kommissionen har presenterat ett reformförslag för den gemensamma jordbrukspolitiken för perioden efter 2027 (Faktapromemoria 2025/26:FPM12). EU har också inrättat en unionsram för certifiering av permanenta kolupptag, kolinlagrande markanvändning och kollagring i produkter (Europaparlamentets och rådets förordning [EU] 2024/3012 av den 27 november 2024 om inrättande av en unionsram för certifiering av permanenta kolupptag, kolinlagrande markanvändning och kollagring i produkter, CRCF). Under 2026 kommer CRCF att succesivt kompletteras med delegerade akter som reglerar olika åtgärder, inklusive åtgärder inom jordbrukssektorn. Regelverket innebär att frivilligmarknadens efterfrågan på hållbara klimatkompensationsåtgärder med hög miljöintegritet kan bidra till ytterligare finansiering för minskade utsläpp och ökade upptag av växthusgaser inom jordbrukssektorn. Regeringen bedömer att det fortsatt är viktigt att frågan om jordbrukets klimatarbete tydligt ingår i kommande strategier och planer, bland annat klimathandlingsplanen och Sveriges strategiska plan för genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken för perioden efter 2027. Inför styrmedel för kostnadseffektiva klimatåtgärder i jordbruket Regeringen delar Riksrevisionens uppfattning att styrmedel för jordbrukets klimatarbete ska utformas så att de är kostnadseffektiva och ger största möjliga nytta per satsad krona. Styrmedlen behöver dock vara utformade för att kunna bidra till flera målsättningar samtidigt och bedömningar av kostnadseffektivitet behöver göras utifrån ett bredare perspektiv som omfattar fler mål än endast klimatmål. Regeringen anser också att det är angeläget att åtgärder och styrmedel är utformade och avvägda så att de samlat fungerar väl utifrån företagens perspektiv. Vidare delar regeringen Riksrevisionens bild att det på senare tid har utvecklas och testas nya lösningar gällande fodertillsatser för att minska utsläppen av metan. Som regeringen ser det kan dessa nya lösningar ha potential att på ett kostnadseffektivt sätt minska utsläppen från djurhållningen. Regeringen gör dock bedömningen att det finns osäkerheter kring effekter och konsekvenser som behöver utredas vidare. Under åren 2024 till 2026 ökades Statens jordbruksverks anslag 1:18 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Anslaget får användas bland annat för försöks- och utvecklingsverksamhet inom jordbruket. Analyser och utvärderingar av fodertillsatser är en typ av åtgärd som anslaget kan användas för. Regeringen delar vidare Riksrevisionens uppfattning om att det i Miljömålsberedningens förslag om en strategi för hur Sverige ska leva upp till EU:s åtaganden inom biologisk mångfald respektive nettoupptag av växthusgaser från markanvändningssektorn (LULUCF), se SOU 2025:21, finns kostnadseffektiva förslag som kan bidra till att klimatmålen kan nås. I linje med Riksrevisionens förslag om återvätning av organogen jordbruksmark beslutade riksdagen efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 20, bet. 2025/26:MJU1, rskr. 2025/26:128) att öka anslag 1:3 Åtgärder för värdefull natur inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur med 50 miljoner kronor för 2026 för återvätning av nedlagd jordbruksmark. För 2027 beräknas anslaget öka med 100 miljoner kronor och för 2028–2030 beräknas anslaget öka med 150 miljoner kronor. I Naturvårdsverkets regleringsbrev för 2026 anges att verket får använda en del av det aktuella anslaget för att bl.a. förbereda ett stöd för återvätning av nedlagd jordbruksmark. Detaljer kring vilka marker som ska omfattas och vilka förutsättningar som ska gälla för stödet kommer att beslutas av regeringen under 2026. I syfte att öka takten i återvätning och restaurering av våtmarker satsar regeringen även på en resursförstärkning till länsstyrelsernas arbete med prövning av våtmarksåtgärder. Riksdagen beslutade, efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026, att tillföra anslag 5.1 Länsstyrelserna m.m. 50 miljoner kronor årligen fram till 2030 för att påskynda prövningen av våtmarksåtgärder (prop. 2025/26:1 utg.omr. 1, bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64–65). Utöver satsningarna på återvätning bedömer regeringen i sin klimathandlingsplan att regelverket för vattenverksamhet och markavvattning bör ses över. Regeringen menar i planen att det behövs dels för att underlätta för restaurering och återvätning av mark, dels för att tillgodose behov av markavvattning i de areella näringarna. Regeringen konstaterar att GJP är ett viktigt verktyg i arbetet mot ett nå ett jordbruk som är hållbart i alla tre dimensioner. Regeringen gör regelbundet översyn av åtgärder inom GJP och när så är motiverat sker justeringar av åtgärderna. Målkonflikter analyseras vid varje sådan översyn av styrmedlen och utvecklingen följs kontinuerligt i syfte att säkerställa balans och samspel mellan konkurrenskraft, klimatarbete och andra miljömål. Regeringen menar att åtgärder behöver uppnå en viss kostnadseffektivitet för att vara motiverade att införa och att det finns fördelar med åtgärder som bidrar till flera mål. Regeringen konstaterar att Riksrevisionen endast i begränsad utsträckning tar upp den betydelse som ökad produktivitet har haft för att minska jordbrukets klimatpåverkan. Regeringen erfar att utöver minskad klimatpåverkan så bidrar ökad resurseffektivitet även till minskade växtnäringsförluster och ökad lönsamhet. Det finns enligt regeringen flera åtgärder i Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 20232027 som bidrar till minskad växthusgasavgång från jordbruket men som kan vara programmerade för andra syften, exempelvis precisionsodlingsstödet, investeringsstöden och stöd för innovationer. Att ökad resurseffektivitet ofta går hand i hand med bättre ekonomi är en utgångspunkt för rådgivningsinsatsen Greppa näringen, där alla moduler som kan öka produktiviteten kan ha positiv effekt på klimatet. Av den Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 framgår att regeringen gjort ett aktivt val att inte dubblera ersättningar som finns i nationella stödformer för att undvika överlapp och effektivisera administrationen. Det innebar att klimatinvesteringar hänvisades till investeringsstödet Klimatklivet, som finansieras genom anslaget 1:16 Klimatinvesteringar inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur. Principen innebar också att överlappning inte skulle ske med de stöd som Skogsstyrelsen (t.ex. Nokås) respektive Naturvårdsverket i övrigt hanterar (t.ex. LONA). Ersätt skattenedsättningarna på diesel till arbetsmaskiner och fartyg inom jord-, skogs- och vattenbruksnäringarna med annat konkurrensstöd som inte subventionerar fossila bränslen Regeringen delar Riksrevisionens uppfattning att det är av intresse att följa effekten av skattenedsättningarna på diesel inom jordbruket och dess effekter på klimatarbetet inom jordbruket. Regeringen anser vidare att den tillfälliga skattenedsättningen för jordbruksdiesel var motiverad av de extraordinära omvärldsförändringar som svensk livsmedelsproduktion har mött de senaste åren, såsom kraftigt stigande produktionskostnader, höga räntor, osäker tillgång på insatsvaror och en pressad lönsamhet. Med nuvarande teknikläge saknas breda, konkurrenskraftiga fossilfria alternativ för arbetsmaskiner inom jord-, skogs- och vattenbruket. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2026 att den tillfälligt utvidgade skattenedsättningen på jordbruksdiesel skulle förlängas ytterligare ett år (prop. 2025/26:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 13.13). Syftet var främst att stärka Sveriges försörjningsberedskap. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (bet 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64). Regeringen följer fortsatt utvecklingen och konstaterar att det kan finnas anledning att i linje med vad Riksrevisionen föreslår utreda möjligheten att ersätta skattenedsättningen med alternativa stöd. Sommaren 2021 presenterade Utredningen om fossiloberoende jordbruk sitt betänkande Vägen mot fossiloberoende jordbruk (SOU 2021:67) med bland annat förslag om ett jordbruksavdrag kopplat till inkomstskatten. Betänkandet har remitterats. Regeringen bedömer att vidare utredning av frågan om skattenedsättningen krävs för att komma framåt i frågan. Se till att bemyndiganderamen och anslaget för Klimatklivet är balanserade i budgetförslagen, så att medlen kan användas till de mest effektiva åtgärderna Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det är viktigt med rätt balans mellan ett anlagsbemyndigande och anslagsnivån. Ett bemyndigande måste rymmas inom de beräknade anslagen för kommande år. I förhållande till de beräknade anslagen för de kommande åren gör regeringen bedömningen att Klimatklivet haft ett mycket högt bemyndigande sedan 2020. Regeringen har gjort flertalet budgetsatsningar till Klimatklivet vilket har möjliggjort ett högre bemyndigande. Efter regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 har Klimatklivets anslag, anslaget 1:16 Klimatinvesteringar inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur höjts med ca 1,5 miljarder kronor 2026, 2027 och 2028, 840 miljoner kronor 2029 och 440 miljoner kronor 2030 (prop. 2025/26:1, utgiftsområde 20, bet. 2025/26:MJU1, rskr. 2025/26:128). Samtidigt höjdes bemyndigandet till 8 miljarder kronor. Därigenom möjliggörs fortsatt stöd för klimatinvesteringar inom jordbruket som minskar användningen av fossila bränslen. Det finns även flera andra orsaker än anslagsnivåerna och bemyndigandet som kan kopplas till de problem som Riksrevisionen har uppmärksammat. Möjligheten att besluta om nya stöd och betala ut medel har också begränsats av faktorer såsom handläggningstider hos myndigheten, vilka ansökningar som kommer in, och att redan beviljade projekt blir försenade. Ge lämplig myndighet i uppdrag att samlat utvärdera de statliga stöden till biogasproduktion från gödsel i syfte att identifiera hur stöden kan bli mer effektiva Regeringen anser att biogas bör användas för att ersätta fossilgas (även kallad naturgas) i syfte att uppnå en fossilfri energigasförsörjning i linje med klimatmålen och för att stärka den nationella försörjningstryggheten. Regeringen främjar därför användning och produktion av biogas. Biogasproduktion från gödsel innebär dessutom minskade metangasutsläpp från djurproduktionen, stärkt beredskap och minskat fossilberoende på jordbruksföretagen. Biogasmarknadsutredningen drog i sitt betänkande Mer biogas! För ett hållbart Sverige (SOU2019:63) slutsatsen att det är samhällsekonomiskt motiverat att ersätta företagen för den ökade kostnad som det innebär att röta gödsel jämfört med andra substrat. Regeringen har genom förordningen (2022:225) om statligt stöd till produktion av viss biogas därför säkerställt fortsatt produktionsstöd för framställning av biogas från gödsel, utöver de generella stöden för produktion och användning av biogas. Regeringen har också säkerställt att budgeten framgent är i paritet med den förväntade produktionen för att undvika de tidigare fluktuationer i stöd-nivåer som Riksrevisionen hänvisar till. Regeringen konstaterar att de stöd som avser biogasproduktion, eller investeringar i sådana anläggningar, har tillkommit vid olika tidpunkter och utifrån delvis olika förutsättningar, vilket även haft betydelse för de utvärderingar som gjorts över tid. Regeringen instämmer i Riksrevisionens konstaterande att det saknas en samlad utvärdering av klimateffekterna och kostnadseffektiviteten av dessa stöd och har som inriktning att framtida utvärderingar bättre ska återspegla den samlade effekten av stöden. Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Det kan konstateras att regeringen under den tid som Riksrevisionens granskning har pågått har fattat flera beslut som är i linje med Riksrevisionens rekommendationer. När det gäller rekommendationen om införande av nya styrmededel och åtgärder, förstärks genom riksdagens beslut med anledning av regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 resurserna till länsstyrelsernas arbete med prövning av våtmarksåtgärder för att möjliggöra fler återvätningsprojekt och införs en ny ersättning för återvätning av nedlagd jordbruksmark. Genom beslutet med anledning av budgetpropositionen för 2026 höjs också Klimatklivets anslag för åren 2026 till 2030 och Naturvårdsverkets bemyndigande för 2026 ökar till 8 miljarder kronor. Regeringen avser även att se över regelverket för vattenverksamhet och markavvattning. Vad gäller fodertillsatser för att minska metanutsläppen anser regeringen att detta kan vara en intressant åtgärd, men att den behöver utvärderas vidare. När det gäller rekommendationen om skattenedsättningarna på diesel inom jordbruket anser regeringen att det kan finnas anledning att i linje med vad Riksrevisionen föreslår analysera möjligheten att ersätta skattenedsättningen med alternativa stöd. När det gäller Riksrevisionens iakttagelse att det saknas samlad utvärdering av klimateffekterna och kostnadseffektiviteten av stöden till biogasproduktion avser regeringen, i den kontinuerliga översynen av stöd inom området och även för det fall det görs särskilda utvärderingsinsatser, att beakta detta perspektiv. Regeringen har i övrigt inte funnit skäl att vidta några åtgärder med anledning av Riksrevisionens granskning och rekommendationer. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksrevisionens rapport (RiR 2025:24) Statens insatser för jordbrukets klimatomställning Landsbygds- och infrastrukturdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 februari 2026 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Edholm, Waltersson Grönvall, Jonson, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Carlson, Pourmokhtari, Rosencrantz, Larsson, Britz, Mohamsson Föredragande: statsrådet Kullgren Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om jordbrukets klimatomställning