Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringens skrivelse 2024/25:196 Riksrevisionens rapport om lärosätenas arbete mot avhopp på bristyrkesutbildningar Skr. 2024/25:196 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 19 juni 2025 Ulf Kristersson Johan Pehrson (Utbildningsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och slutsatser samt rekommendationer som Riksrevisionen lämnar till regeringen i sin granskningsrapport Lärosätenas arbete mot avhopp från bristyrkesutbildningar (RiR 2025:3). Riksrevisionens övergripande slutsats är att lärosätena erbjuder många stödinsatser för att motverka avhoppen från granskade bristyrkes-utbildningar, men det finns flera betydande hinder mot ett effektivt arbete, varav några ligger utanför lärosätenas kontroll. Riksrevisionen konstaterar att lärosätenas kunskap om studenters avhopp måste öka och ger flera rekommendationer till regeringen för att öka kunskapen om studenternas avhopp så att rätt stödinsatser kan sättas in. Regeringen välkomnar granskningen och instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen har redan vidtagit flera åtgärder för att höja kvaliteten i högskolan, bl.a. genom att höja ersättnings-beloppen för vissa utbildningsområden för att möjliggöra mer lärarledd tid och förbättrade utbildningsmiljöer. Vidare har regeringen satsat på högskolepedagogisk utveckling i ingenjörsutbildningarna och byggt ut basårsutbildningar. Detta skapar goda förutsättningar för att öka genomströmningen och minska avhoppen. Rapporten utgör dock ett värdefullt kunskapsunderlag om avhopp och genomströmning i högskolan. Tillsammans med det arbete som redan utförs bidrar den till att förbättra regeringens och lärosätenas kunskap om frågan. Med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1Ärendet och dess beredning3 2Riksrevisionens iakttagelser3 2.1Bakgrund och syfte med granskningen3 2.2Riksrevisionens slutsatser4 2.3Riksrevisionens rekommendationer6 3Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser7 4Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser13 Riksrevisionens rapport Lärosätenas arbete mot avhopp på bristyrkesutbildningar (RiR 2025:3)15 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 juni 202586 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat lärosätenas arbete mot avhopp från bristyrkesutbildningarna som leder till yrkena lärare, sjuksköterska och högskoleingenjör. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten lärosätenas arbete mot avhopp från bristyrkesutbildningar (RiR 2025:3). Riksrevisionens rapport överlämnades av riksdagen till regeringen den 27 februari 2025. Ärendet har beretts inom Regeringskansliet. Mälardalens universitet, Högskolan Kristianstad, Luleå tekniska universitet, Universitets- och högskolerådet och Universitetskanslersämbetet har yttrat sig över rapporten. Yttrandena finns tillgängliga i Utbildningsdepartementet (U2024/00688). I denna skrivelse behandlar regeringen de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen har redovisat i sin rapport. De rekommendationer som Riksrevisionen riktar till de universitet och högskolor som ingår i granskningen behandlas inte i denna skrivelse. Riksrevisionens iakttagelser Bakgrund och syfte med granskningen Riksrevisionen har granskat om lärosätenas, Universitetskanslersämbetets och regeringens insatser för att minska avhopp från grundutbildningar till bristyrken är effektiva. Riksrevisionen anger att det på den svenska arbetsmarknaden finns en stor efterfrågan på flera samhällsviktiga yrkesgrupper som lärare, sjuksköterskor och högskoleingenjörer. Samtidigt har avhoppen från dessa utbildningar varit stora under flera år. Avhopp från högskoleutbildningar innebär både svårigheter att möta arbetsmarknadens efterfrågan på arbetskraft inom bristyrken och onödiga kostnader för skattebetalarna, eftersom utbildningarna finansieras med statliga anslag. För lärosätena innebär avhopp att de förlorar intäkter eftersom deras statliga anslag baseras på antalet registrerade studenter (helårsstudenter) och antalet poäng studenterna tar (helårsprestationer). Samtidigt drabbas också den enskilda studenten då valet av en utbildning som studenten inte fullföljer innebär ett slöseri med både tid och resurser och riskerar att leda till ett senare inträde på arbetsmarknaden. Riksrevisionen konstaterar att svenska studenter t.ex. har lägre examensfrekvens än studenter i andra nordiska länder. Vidare varierar avhoppen från bristyrkesutbildningar mellan olika lärosäten, och även inom samma lärosäte skiljer sig avhoppsfrekvensen åt mellan olika utbildningar. Riksrevisionen framhåller att regering och riksdag har uttalat att det är viktigt med god genomströmning av studerande i högskolan och tidig etablering på arbetsmarknaden. Regering och riksdag har även framhållit att det är viktigt att lärosätena arbetar för att motverka felval och studieavhopp, eftersom högskolestudier innebär betydande investeringar både för individen och för samhället. Lärosätena är autonoma och ansvarar i hög grad för sin egen verksamhet. De har därför en viktig roll i att motverka avhopp, genom studie-vägledning, undervisning och stödåtgärder. Samtidigt kan regeringens styrning och Universitetskanslersämbetets tillsyn och uppföljning ha betydelse för lärosätenas arbete mot avhopp. Riksrevisionen har i granskningen utgått från följande frågor: Arbetar lärosätena effektivt för att minska avhoppen inom utbildningar till bristyrken? Arbetar Universitetskanslersämbetet på ett sätt som bidrar till minskade avhopp inom utbildningar till bristyrken? Är regeringens styrning för att minska avhoppen vid lärosätena ändamålsenlig? Riksrevisionens granskning avser främst lärosätenas arbete, medan Universitetskanslersämbetets arbete och regeringens styrning har omfattats till viss del. De grundutbildningar som avses är sjuksköterskeutbildningen, grundlärarutbildningen och högskole-ingenjörsutbildningarna. Granskningen är avgränsad till de 16 statliga universiteten och högskolorna som har alla dessa tre utbildningar. Riksrevisionens slutsatser Det behövs ökad kunskap för att avhoppen ska minska Riksrevisionen bedömer att lärosätena behöver bättre kunskap om orsakerna till studenters studieavhopp för att kunna arbeta förebyggande och minska onödiga avhopp. Uppgifter om studenters prestationer och närvaro registreras i studiedokumentationssystemet Ladok, som ägs av lärosätena. I systemet kan både studenter och lärosäten registrera studieavbrott. Många studenter avbryter dock sina studier utan att meddela sitt lärosäte, vilket delvis beror på att det inte finns någon lagstadgad skyldighet att anmäla avbrott. Ungefär hälften av lärosätena kräver att avbrott anmäls, medan det hos övriga är frivilligt. Det är också ovanligt att lärosätenas rutiner kräver att studenten uppger orsaken till avbrottet. Vidare informeras inte alltid det berörda lärosätet när en student avbryter sina studier eller byter till ett annat lärosäte. I sådana fall registreras detta som ett avhopp. Ladok är inte heller utformat för att enkelt identifiera studenter i riskzonen för avhopp. Några lärosäten har därför utvecklat egna systemstöd vid sidan av Ladok, s.k. early warning systems (EWS), för att bättre kunna identifiera och stödja dessa studenter. Enligt Riksrevisionen kan ett tydligare regelverk och ett mer utvecklat systemstöd skapa bättre förutsättningar för lärosätenas arbete mot avhopp. I stället för att varje lärosäte ska utveckla, bygga och förvalta egna systemstöd för sådana delar som är viktiga för samtliga lärosäten vore det enligt Riksrevisionen mer kostnadseffektivt om detta gjordes samlat i Ladok. Granskningen visar också att regelverket är otydligt för s.k. inaktiva studenter, det vill säga studenter som tar uppehåll från studierna utan att meddela lärosätet eller som är registrerade på kurser utan att delta eller ta högskolepoäng. Det är i dag oklart om och när lärosäten har rätt att avregistrera sådana studenter. Universitetskanslersämbetet har slagit fast att lärosäten inte har rätt att avregistrera inaktiva studenter. Samtidigt har regeringen i budgetpropositionen för 2014 (prop. 2013/14:1) betonat vikten av att lärosäten har interna rutiner för att säkerställa att studenter som inte deltar i utbildningen inte heller ingår i avräkningen mot takbeloppet. Riksrevisionen anser att det behövs tydligare bestämmelser för både anmälan av avbrott och hantering av inaktivitet. Avsaknaden av tydliga bestämmelser försvårar lärosätenas planering och arbete med att minska studieavhoppen. Lärosätena kan utveckla sitt arbete genom att införa krav på att anmäla avbrott och be studenter att uppge orsaken till avbrottet, vilket är grundläggande för att minska onödiga avhopp. Riksrevisionen anser att regeringen kan stödja detta arbete genom att i högskole-förordningen förtydliga vad som gäller för avbrott av studier, vilket i kombination med tydlig information från lärosätena sannolikt kan öka anmälningsbenägenheten. Vidare anser Riksrevisionen att dagens mått för att mäta avhopp behöver utvecklas. En nationell metod för att mäta avhopp under utbildningens gång skulle underlätta jämförelser av avhopp mellan lärosäten med samma utbildningsprogram och även mellan olika utbildningsprogram inom lärosätena. I dag används ofta mått som kvarvaro (andel nybörjarstudenter som är registrerade efter en viss tid) och examensfrekvens (andel studenter som tagit examen), men dessa mått säger inget om orsakerna till avhopp. Många lärosäten efterfrågar därför mer kunskap och stöd för att förstå varför studenter hoppar av. De betonar behovet av ökat kunskapsutbyte för att kunna hantera problemet mer effektivt. Även om Universitetskanslers-ämbetet producerar omfattande statistik som många lärosäten använder, ger myndigheten inte något riktat stöd i avhoppsfrågor och har heller inte i uppdrag att verka som nav för kunskapsutbyte. Bristande förkunskaper och felval behöver motverkas och lärosätena behöver hjälp med det Granskningen visar att en viktig orsak till avhopp är att studenter inte har tillräckliga förkunskaper i svenska och matematik, trots att de har godkända gymnasiebetyg och således är behöriga. Riksrevisionen bedömer att s.k. glädjebetyg, d.v.s. att elever får högre betyg än vad deras kunskapsnivå motiverar, blir särskilt problematiska inom de tre utbildningar som omfattas av granskningen, eftersom dessa har relativt lågt söktryck och därmed låga antagningspoäng. Lärosätena försöker kompensera för bristande förkunskaper genom stödinsatser, såsom skriv- och räknestugor samt basår i matematik. Trots det når stödet inte alla studenter som behöver det. Riksrevisionen pekar även på att det finns gränsdragningsproblem och målkonflikter som försvårar lärosätenas arbete. Eftersom studenter som antas till högskolan förväntas ha tillräckliga kunskaper från gymnasieskolan för att klara sina studier, är det inte självklart att det är lärosätenas ansvar att kompensera för dessa brister. Samtidigt påverkas lärosätenas ekonomi negativt om studenter hoppar av, eftersom ersättningssystemet är baserat på antalet helårsstudenter och helårsprestationer. Riksrevisionen bedömer att utökad studievägledning kan bidra till att minska avhoppen. Om studenter kan göra mer välinformerade utbildningsval genom utökad studievägledning kan det även innebära kostnadsbesparingar. På så sätt undviker studenter att lägga tid och resurser på utbildningar som inte passar dem – något som även gynnar lärosätena. Lärosätena erbjuder redan individuell studievägledning samt stöd för att stärka studenters studiemotivation och studieteknik. Det kan dock finnas skäl att utöka studievägledningen inför val av utbildning för att minska felvalen. Möjliga insatser för att minska avhoppen kan stå i konflikt med andra viktiga mål Riksrevisionen konstaterar att lärosätena inte ensamma kan lösa problemet med studieavhopp, eftersom flera av orsakerna ligger utanför deras kontroll och ansvar. Samtidigt pekar Riksrevisionen på att vissa åtgärder som är lämpliga för att öka antalet examinerade samtidigt kan öka avhoppen. T.ex. kan en minskning av antalet utbildningsplatser eller höjda behörighetskrav bidra till att minska avhoppen, men samtidigt motverka målet om breddad rekrytering, det vill säga att fler studenter från underrepresenterade grupper ges möjlighet att studera vidare. Även om lärosätena själva beslutar om dimensioneringen av sina utbildningar, kan regeringens uppdrag att bygga ut utbildningar inom bristyrken påverka söktrycket negativt. Under 2015–2018 fick lärosätena tre permanenta utbyggnadsuppdrag av regeringen för vissa yrkesexamensprogram, däribland sjuksköterske-, grundlärar- och högskoleingenjörs-utbildningarna. Flera lärosäten anser att dessa utbyggnader har ökat risken för avhopp, eftersom de tre utbildningarna sedan tidigare haft relativt lågt söktryck. Behörighetskraven är en annan viktig faktor. Om antagningskraven höjs, t.ex. genom högre betygskrav i vissa ämnen, kan studenter med starkare förkunskaper antas. Flera lärosäten anser att behörighetskraven för antagning kan behöva höjas om avhoppen ska minska. Riksrevisionen konstaterar att regeringen bör skaffa sig bättre kunskap om hur lärosätena arbetar med avhopp. Ökad kunskap skulle ge regeringen en uppfattning om vilka orsaker som ligger bakom avhoppen och därmed lättare bedöma om det krävs åtgärder på nationell nivå. Riksrevisionens rekommendationer Riksrevisionen lämnar följandesex rekommendationer till regeringen: Inför författningskrav på att studenter är skyldiga att anmäla avbrott från utbildning. Tydliggör i författning vad som gäller för studenter och lärosäten om studenter är inaktiva över en längre period. Ge Universitetskanslersämbetet i uppdrag att ta fram en nationell metod för hur lärosätena kan mäta avhopp under utbildningens gång. Uppdraget bör genomföras i samarbete med lärosätena. Överväg att införa en ordning som innebär att lärosätet automatiskt utfärdar examensbevis till studenter som fullföljt yrkesexamensprogram. En sådan ordning skulle bidra både till högre examensfrekvens och till att de studenter som fullföljt sin utbildning inte räknas som avhoppare. Överväg att ge lärosätena i uppdrag att gemensamt upprätta ett kunskapscenter för avhopp och genomströmning. Uppdraget bör genomföras i samråd med Universitetskanslersämbetet och Universitets- och högskolerådet. Ge Universitets- och högskolerådet i uppdrag att utreda hur utökad studievägledning kan utformas för att minska felval och avhopp. Uppdraget bör utföras i samarbete med lärosätena. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringens övergripande bedömning Regeringen välkomnar granskningen och instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. Granskningen belyser det viktiga arbete som krävs för att minska avhoppen från utbildningar inom bristyrken – en avgörande faktor för att bättre kunna möta arbetsmarknadens behov av kvalificerad arbetskraft. Regeringen bedömer att Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer utgör ett värdefullt underlag i det fortsatta arbetet med att identifiera och genomföra ändamålsenliga insatser för att öka genomströmningen i dessa utbildningar. Regeringen har vidtagit åtgärder för att minska avhoppen Regeringen har sedan Riksrevisionen inledde sin granskning vidtagit flera åtgärder för att höja kvaliteten i högskolan vilket skapar goda förutsättningar för att öka genomströmningen och minska avhoppen. I budgetpropositionen för 2024 inleddes en kvalitetssatsning på natur- och teknikområdet som permanent uppgår till 305 miljoner kronor fr.om. 2026 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 16 avsnitt 5.6.3). I budgetpropositionen för 2025 fortsatte regeringen kvalitetsförstärkningen genom att höja ersättningen till utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi (prop. 2024/25:1 utg.omr. 16 avsnitt 5.6.1). Syftet med båda satsningarna är att höja utbildningens kvalitet genom att möjliggöra mer lärarledd tid och förbättrade utbildningsmiljöer, faktorer som är avgörande för att förbereda studenterna för deras framtida yrkesliv. Regeringen har presenterat en STEM-strategi (U2025/00563) som innehåller ett samlat paket med åtgärder som syftar till att stärka den svenska kompensförsörjningen inom naturvetenskap och teknik, inklusive ingenjörsutbildningar. För att öka genomströmningen har regeringen tillfört medel till fyra lärosäten för att vidta åtgärder för högskolepedagogisk utveckling i ingenjörsutbildningarna (prop. 2024/25:1 utg.omr. 16 avsnitt 5.6.3). I det gemensamma regleringsbrevet för universitet och högskolor för budgetåret 2025 (U2024/02863) har lärosätena fått i uppdrag att vidta åtgärder för att fler ska examineras inom utbildningar inom STEM. Det kan avse t.ex. förstärkta rekryteringsinsatser och breddad rekrytering, liksom åtgärder för ökad genomströmning. Universitet och högskolor bör enligt uppdraget även överväga hur samverkan med andra lärosäten och andra relevanta aktörer om sådana åtgärder kan utvecklas. Uppdraget ska redovisas i lärosätenas årsredovisning för 2025. För att fler ska kunna utbilda sig till ingenjörer har basårsutbildningarna vid utvalda lärosäten byggts ut. Dessa utbildningar spelar en viktig roll för att bredda rekryteringen till ingenjörsutbildningar, samtidigt som de ger studenterna de förkunskaper som krävs för att lyckas med sina högskolestudier (prop. 2023/24:1 utg.omr. 16 avsnitt 5.6.3). I juli 2023 tillsatte regeringen en särskild utredare med uppdrag att föreslå åtgärder för att utveckla lärar- och förskollärarutbildningarna i syfte att höja utbildningarnas kvalitet och yrkenas status och attraktivitet. Utredaren föreslår i betänkandet Ämneskunskaper och lärarskicklighet – en reformerad lärarutbildning (SOU 2024:81) bl.a. skärpta behörighets-krav som eventuellt kommer att innebära färre lärarstudenter på utbildningen, men att kvarvaron, prestationsgraden och examens-frekvensen samtidigt ökar. Riksrevisionen konstaterar att en viktig orsak till avhopp är att studenter inte har tillräckliga förkunskaper i svenska och matematik. Grunden för detta läggs redan i grundskolan och gymnasieskolan. Regeringens skolpolitik syftar till att gå tillbaka till grunderna och återupprätta en stark kunskapsskola där fokus i de tidigare årskurserna ligger på grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna. För att eleverna ska lyckas med sin utbildning och bli rustade för framtiden är det viktigt att de får tillräckligt med undervisning av god kvalitet. Regeringen har därför beslutat om propositionen En tioårig grundskola (prop. 2024/25:143) med förslag om att införa en tioårig grundskola. Genom att ersätta förskoleklassen med en ny första årskurs i grundskolan och motsvarande skolformer ska eleverna ges en mer strukturerad undervisning med ett stärkt fokus på tidig läs- och skrivinlärning samt grundläggande färdigheter i matematik. För att skapa bättre förutsättningar för elevers lärande och kunskapsutveckling tillsatte regeringen även en utredning med uppdraget att föreslå ändringar i läroplanerna för de obligatoriska skolformerna och fritidshemmet. I utredningens betänkande Kunskap för alla – nya läroplaner med fokus på undervisning och lärande (SOU 2025:19) lämnas förslag utifrån uppdraget att ge läroplanerna en tydlig kunskapsinriktning med fokus på grundläggande kunskaper och färdigheter samt bättre anpassning efter elevers kognitiva utveckling och skilda förutsättningar. Regeringen har även förstärkt statsbidraget för stärkt kunskapsutveckling – Kunskapsbidraget – som är ett statsbidrag som syftar till att huvudmän, med stöd i vetenskap och beprövad erfarenhet, ska stärka utbildningens kvalitet. Målet är att elever i förskoleklass, grundskola och fritidshem ska ges bästa möjliga förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling (prop. 2024/25:1 utg.omr. 16 avsnitt 3.5.5). Enligt Riksrevisionens granskning lyfter flera lärosäten problemet med att studenterna inte besitter den kunskap som betygen från gymnasieskolan visar. Regeringen är medveten om denna problematik och har därför tillsatt en utredning med uppdrag att se över hur betygsinflationen i grundskolan och gymnasieskolan kan motverkas. I utredningens betänkande Ett likvärdigt betygssystem (SOU 2025:18) lämnas förslag som syftar till att öka likvärdigheten i betygssättningen och säkerställa att meritvärden från grundskolan, specialskolan och gymnasieskolan på ett rättvisande sätt speglar elevernas faktiska ämneskunskaper. På så sätt kan betygen bättre fungera som ett rättssäkert instrument för urval till nästa utbildningsnivå. Inför författningskrav på att studenter är skyldiga att anmäla avbrott från utbildning Riksrevisionen konstaterar att lärosätenas kunskap om orsakerna till studenternas avhopp är begränsad. En bidragande orsak är att det i dag inte finns något författningskrav på att studenter som avbryter sina studier måste anmäla detta till sitt lärosäte. Därtill saknas funktionalitet i det gemensamma systemstödet Ladok för att registrera orsaker till avbrott. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att det vore fördelaktigt om lärosätena hade bättre kunskap om varför studenter avbryter sina studier. Som Riksrevisionen konstaterar är det utan sådan kunskap svårt att utforma stödinsatser. Regeringen förutsätter att studenter så långt det är möjligt anmäler till lärosätet om de väljer att hoppa av sin utbildning. Universitetskanslersämbetet lyfter i sitt yttrande över granskningsrapporten att frågan om studieavbrott är komplex. Myndigheten har därför under 2024 inlett ett särskilt tillsynsprojekt med syftet att klargöra den rättsliga innebörden av studieavbrott. Inom ramen för projektet övervägs även behovet av nationella bestämmelser på området. Universitetskanslersämbetet planerar att presentera resultaten i en rapport under hösten 2025. Myndigheten utesluter inte att det kan finnas behov av att införa författningskrav på att studenter ska anmäla studieavbrott, samt att tydliggöra vad som gäller vid längre perioder av inaktivitet. Regeringen bedömer att det finns skäl att avvakta Universitetskanslersämbetets pågående tillsynsprojekt. Tillsammans med Riksrevisionens granskning kommer projektets slutsatser att utgöra ett viktigt underlag för regeringens fortsatta överväganden om vilka åtgärder som är mest ändamålsenliga för att stärka lärosätenas kunskap om orsakerna till studieavbrott. Regeringen kan därför komma att återkomma i frågan. Tydliggör i författning vad som gäller för studenter och lärosäten om studenter är inaktiva över en längre period Riksrevisionen konstaterar att det saknas en enhetlig rättslig hantering av s.k. inaktiva studenter, det vill säga studenter som inte uppvisar någon registrerad aktivitet i Ladok. Ungefär hälften av lärosätena uppger att de inte avregistrerar inaktiva studenter utan ett aktivt medgivande från studenten, medan övriga har rutiner för att avregistrera studenter som varit inaktiva under en längre tid. Regeringen har under en längre tid följt frågan om inaktiva studenter. Bl.a. har Universitetskanslersämbetet sedan 2015 haft återkommande uppdrag att följa utvecklingen av studenters aktivitet på kursnivå. Detta har resulterat i statistiska analyser som belyser utvecklingen av antalet och andelen inaktiva studenter inom högskolan. Regeringen följer därmed noga denna utveckling. Som nämnts i föregående avsnitt har Universitetskanslersämbetet inom ramen för sin tillsynsverksamhet inlett ett särskilt projekt för att utreda rättsläget kring studieavbrott. I sitt yttrande framhåller myndigheten att det kan finnas behov av att tydliggöra i författning vad som gäller vid längre perioder av studenters inaktivitet, både för studenter och för lärosäten. Mot denna bakgrund bedömer regeringen att det finns skäl att avvakta resultaten från Universitetskanslersämbetets pågående tillsynsprojekt. När myndighetens analys och slutsatser har presenterats kommer dessa, tillsammans med Riksrevisionens granskning, att utgöra ett viktigt underlag för regeringens fortsatta överväganden om eventuella åtgärder. Ge Universitetskanslersämbetet i uppdrag att ta fram en nationell metod för hur lärosätena kan mäta avhopp under utbildningens gång Riksrevisionen anser att dagens mått för att mäta studieavhopp är otillräckliga och inte ger lärosätena det stöd de behöver i arbetet med att motverka avhopp. Måtten ger inte svar på varför studenter hoppar av och har ofta lång eftersläpning. Riksrevisionen föreslår därför att en nationell metod bör utvecklas för att mäta avhopp under utbildningens gång. En sådan metod skulle underlätta jämförelser både mellan lärosäten med liknande utbildningsprogram och mellan olika program inom ett och samma lärosäte. Universitetskanslersämbetet har i uppdrag att följa upp lärosätenas effektivitet. Inom ramen för detta uppdrag publicerar myndigheten årligen rapporter som ger både regeringen och universitet och högskolor information om effektivitetsfrågor. Den omfattande statistiken om högskolan som Universitetskanslersämbetet sammanställer ger också goda möjligheter att följa högskolans utveckling och göra olika typer av jämförelser mellan lärosäten, ämnesområden och utbildningsformer. Tillsammans med Statistiska centralbyrån publicerar Universitetskanslers-ämbetet s.k. statistiska meddelanden, däribland rapporten Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå (SM, SCB, UF0208), som vartannat år redovisar statistik över bl.a. examensfrekvens och avhopp från olika utbildningar. Universitetskanslersämbetet uppger i sitt yttrande att ett utvecklings-arbete pågår för att tillgängliggöra mer detaljerad statistik om genomströmning på lärosätesnivå. Bl.a. mäts kvarvaro termin tre för programstudenter, vilket ger en indikation på omfattningen av studieavhopp. Under 2025 har detta mått justerats för att förbättra jämförbarheten mellan program och lärosäten, bl.a. genom att uppföljningstiden nu är lika lång för alla studenter. Universitetskanslers-ämbetet instämmer samtidigt i Riksrevisionens bedömning att kvarvaro inte är ett perfekt mått, men att vissa typer av brister är omöjliga att komma ifrån. Oavsett vilket mått som väljs är det inte ett exakt mått utan ska ses som en indikation på om en student är kvar på utbildningen eller inte. Vidare konstaterar myndigheten att det under 2024–2025 pågår en samlad undersökning av civilingenjörs- och högskoleingenjörs-utbildningar där flera olika delundersökningar ingår, bl.a. om studenternas förkunskaper, rekryteringen till utbildningarna samt genomströmningen i utbildningarna. Regeringen följer Universitetskanslersämbetets arbete noga med avseende på behovet av att förbättra uppföljningen av studenters avhopp och examensfrekvens. Regeringen bedömer att det i nuläget inte finns behov av att ge Universitetskanslersämbetet ett särskilt uppdrag att ta fram en nationell metod för att mäta avhopp under utbildningens gång. Frågan kommer dock att fortsatt följas inom ramen för den löpande uppföljningen av Universitetskanslersämbetets uppdrag att följa upp lärosätenas effektivitet. Överväg att införa en ordning som innebär att lärosätet automatiskt utfärdar examensbevis till studenter som fullföljt yrkesexamensprogram Riksrevisionen rekommenderar att regeringen överväger att införa en ordning där lärosäten automatiskt utfärdar examensbevis till studenter som fullföljt yrkesexamensprogram. I dag krävs att studenten själv ansöker om examensbevis, något som inte alla gör. Detta är en av flera faktorer som bidrar till att examensfrekvensen är låg inom vissa utbildningar. Ett liknande förslag framfördes i betänkandet Högre utbildning under tjugo år (SOU 2015:70), där det föreslogs att regeringen bör utreda en ändring i högskoleförordningen som innebär att lärosäten utfärdar examensbevis automatiskt när en student uppfyllt kraven för en yrkes- eller konstnärlig examen. Remissinstansernas syn på om huruvida detta är ett bra sätt att få fler studenter att ta ut sitt examensbevis varierade. En grund i det svenska högskolesystemet är att studenten har en stor frihet att bestämma innehållet i sin utbildning och i sin examen. Flera remiss-instanser uttryckte oro för att en automatisk utfärdandeprocess skulle kunna leda till att studenten får ett examensbevis med ett annat innehåll än önskat. Det finns också legitima skäl för en student att avvakta med att ta ut sin examen, t.ex. för att komplettera med ytterligare kurser. Många ansåg därför att frågan kräver en noggrann utredning innan eventuella förändringar i högskoleförordningen genomförs. Riksrevisionen konstaterar att flera lärosäten framhåller att det är relativt vanligt att högskoleingenjörsstudenter får jobb innan de är helt klara med sin utbildning, vilket kan leda till att de inte ansöker om examensbevis. Samtidigt efterfrågar inte alltid arbetsgivare examensbevis vid anställning. Att studenter är eftertraktade på arbetsmarknaden är i grunden positivt och visar att utbildningarna är relevanta och väl anpassade till arbetslivets behov. Samtidigt är det viktigt att även de som endast har en mindre del kvar av sin utbildning uppmuntras att slutföra den och ta ut sin examen. Lärosäten och arbetslivets aktörer kan tillsammans verka för att fler studenter fullföljer sina studier. Ett examensbevis kan vara avgörande vid framtida byte av arbete eller vid arbete utomlands. Regeringen anser att arbetsgivare har ett ansvar i detta sammanhang och att arbetsgivare i större utsträckning borde efterfråga examensbevis, både för att säkerställa formell kompetens och för att underlätta rörlighet på en alltmer internationell arbetsmarknad där formella examensbevis kan krävas i högre utsträckning än i Sverige. Mot denna bakgrund bedömer regeringen att det för närvarande inte finns tillräckliga skäl att införa en ordning där lärosäten automatiskt utfärdar examensbevis för yrkesexamensprogram. Frågan är dock fortsatt aktuell och kan t.ex. komma att behandlas inom ramen för den s.k. STEM-delegationens arbete. Överväg att ge lärosätena i uppdrag att gemensamt upprätta ett kunskapscenter för avhopp och genomströmning Riksrevisionen föreslår att regeringen överväger att ge universitet och högskolor i uppdrag att gemensamt inrätta ett kunskapscenter för avhopp och genomströmning. Syftet är att överbrygga bristen på samarbete och kunskapsutbyte mellan lärosäten. Ett sådant uppdrag bör enligt Riksrevisionen genomföras i samråd med Universitetskanslersämbetet och Universitets- och högskolerådet. Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att ökat kunskapsutbyte mellan lärosäten om arbetet med att motverka studieavhopp kan vara värdefullt. I regleringsbrevet för 2025 har universitet och högskolor fått i uppdrag att vidta åtgärder för att öka examensfrekvensen inom STEM-utbildningar. I uppdraget betonas vikten av att överväga samverkan med andra lärosäten och relevanta aktörer för att utveckla sådana åtgärder. Regeringen följer detta arbete och kommer att ta del av lärosätenas redovisning i årsredovisningarna för 2025. Mot denna bakgrund bedömer regeringen att det i nuläget inte finns skäl att ge lärosätena ett särskilt uppdrag att gemensamt inrätta ett kunskapscenter för avhopp och genomströmning. Regeringen följer det pågående arbetet inom ramen för det uppdrag som universitet och högskolor har i regleringsbrevet för 2025. Ge Universitets- och högskolerådet i uppdrag att utreda hur utökad studievägledning kan utformas för att minska felval och avhopp Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att utökad studievägledning, både inom gymnasieskolan och vid lärosätena, kan bidra till att minska studieavhopp genom att hjälpa studenter att göra mer välinformerade utbildningsval. Av Riksrevisionens rapport framgår att många lärosäten redan vidtar åtgärder för att motverka felval. Det finns information om utbildningar på lärosätenas webbplatser och individuell studievägledning erbjuds både inför utbildningsval och under studietiden. Regeringen anser att lärosätena har ett viktigt ansvar att stödja studenter som har svårt att klara sina studier, bl.a. genom insatser som stärker studiemotivation och studieteknik. För att ytterligare förbättra studenters möjligheter att göra välgrundade val har regeringen tidigare gett Universitets- och högskolerådet i uppdrag att vidareutveckla informationen om högskoleutbildning (U2023/03655). Uppdraget, som redovisades i februari 2025, syftar till att stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsmarknad och har genomförts i samverkan med lärosäten och andra aktörer. En central del har varit att synliggöra arbetsmarknadsutsikter och utbildningsmöjligheter i Universitets- och högskolerådets digitala kanaler, såsom Studera.nu och Antagning.se. Förbättringarna har bl.a. inneburit att arbetsmarknads-prognoser och etableringsdata lyfts fram tydligare. Universitets- och högskolerådet konstaterar att utvecklingsarbetet kommer att fortsätta, med fokus på att samla information på ett ställe, erbjuda mer individanpassad vägledning och i högre grad använda AI-teknik för att förbättra användarupplevelsen. I sitt yttrande över Riksrevisionens rapport framhåller Universitets- och högskolerådet att det finns mycket kunskap att bygga vidare på och att det därför inte är nödvändigt att tillsätta en ny utredning. I skrivelsen Livslång vägledning för framtidens kompetensbehov (MYH 2024/30), framtagen inom ramen för Myndighetssamverkan för kompetensförsörjning och livslångt lärande, presenteras förslag som har bäring på hur studie- och yrkesvägledningen i Sverige kan stärkas för en förbättrad kompetensförsörjning. Regeringen välkomnar det utvecklingsarbete som Universitets- och högskolerådet har initierat för att förbättra studieinformationen och tydliggöra arbetsmarknadsutsikter för presumtiva studenter. Regeringen bedömer att detta arbete, både på kort och lång sikt, kommer att bidra till mer välinformerade utbildningsval och därmed minska risken för studieavhopp. Mot denna bakgrund anser regeringen inte att det i nuläget finns behov av att ge Universitets- och högskolerådet ett nytt uppdrag att utreda hur utökad studievägledning kan utformas för att minska felval och avhopp. Frågan kommer dock att följas inom ramen för den löpande uppföljningen av myndighetens uppdrag att informera om högskoleutbildning, i syfte att stödja individers möjligheter att göra välavvägda val. Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen har sedan Riksrevisionen inledde granskningen tagit flera initiativ för att höja kvaliteten i grundskolan, gymnasieskolan och högskolan. Dessa insatser bedöms på sikt bidra till att minska studieavhopp och öka examensfrekvensen – inte enbart inom de utbildningar som omfattas av Riksrevisionens granskning, utan inom hela högskolan. Samtidigt, som Riksrevisionen påpekar, finns det ingen enkel eller snabb lösning på avhoppsproblematiken. Det krävs ett långsiktigt och samordnat arbete från flera aktörer för att minska onödiga avhopp. Det är därför viktigt att arbetet med att förebygga studieavbrott fortsätter att utvecklas och att genomförda insatser följs upp och utvärderas. Mot bakgrund av de åtgärder som redan har vidtagits bedömer regeringen att det för närvarande inte finns skäl att vidta ytterligare åtgärder med anledning av Riksrevisionens rekommendationer. Rapporten utgör dock ett värdefullt kunskapsunderlag om avhopp och genomströmning i högskolan. Tillsammans med det arbete som utförs av bl.a. Universitetskanslersämbetet och Universitets- och högskolerådet bidrar den till att förbättra regeringens och lärosätenas kunskap om frågan. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksrevisionens rapport Lärosätenas arbete mot avhopp på bristyrkesutbildningar (RiR 2025:3) Utbildningsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 juni 2025 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Ankarberg Johansson, Edholm, Pehrson, Forssmed, Forssell, Slottner, Wykman, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Rosencrantz, Dousa Föredragande: statsrådet J Pehrson Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om lärosätenas arbete mot avhopp på bristyrkesutbildningar