Regeringskansliets rättsdatabaser

Regeringskansliets rättsdatabaser innehåller lagar, förordningar, kommittédirektiv och kommittéregistret.

Testa betasidan för Regeringskansliets rättsdatabaser

Söker du efter lagar och förordningar? Testa gärna betasidan för den nya webbplatsen för Regeringskansliets rättsdatabaser.

Klicka här för att komma dit

 
Post 6 av 7415 träffar
Propositionsnummer · 2025/26:72 · Hämta Doc · Hämta Pdf
Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens stöd till personer med funktionsnedsättning
Ansvarig myndighet: Arbetsmarknadsdepartementet
Dokument: Skr. 72
Regeringens skrivelse 2025/26:72 Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens stöd till personer med funktionsnedsättning Skr. 2025/26:72 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 4 december 2025 Ulf Kristersson Johan Britz (Arbetsmarknadsdepartementet) Skrivelsens huvudsakliga innehåll Skrivelsen innehåller regeringens bedömning och åtgärder med anledning av Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens stöd till personer med funktionsnedsättning (RiR 2025:20). Riksrevisionens slutsats är att granskningen visar på effektivitetsbrister i Arbetsförmedlingens arbete med denna grupp. Riksrevisionen bedömer också att regeringens styrning inte har varit tillräckligt effektiv. Regeringen anser att ett effektivt och individanpassat stöd från Arbetsförmedlingen är avgörande för att fler personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Regeringen har identifierat att det behövs en rad insatser för att förbättra stödet på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. Regeringen följer fortsatt Arbetsförmedlingens arbete med att ge ändamålsenligt stöd till personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och kommer att överväga behovet av ytterligare åtgärder. Riksrevisionens granskning utgör ett värdefullt bidrag i det arbetet. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Innehållsförteckning 1Ärendet och dess beredning3 2Riksrevisionens iakttagelser3 3Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser5 4Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser7 Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens stöd till personer med funktionsnedsättning9 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 december 202595 Ärendet och dess beredning Riksrevisionen har granskat om genomförandet av arbetsmarknadspolitiken för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är effektivt. Granskningen har redovisats i rapporten Arbetsförmedlingens stöd till personer med funktionsnedsättning (RiR 2025:20), se bilaga. Riksdagen överlämnade Riksrevisionens rapport till regeringen den 24 juni 2025. Rapporten innehåller slutsatser och rekommendationer som avser regeringen och Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen har fått tillfälle att inkomma med synpunkter (A2024/00790). De rekommendationer som riktar sig till Arbets-förmedlingen behandlas inte i denna skrivelse. Riksrevisionens iakttagelser Riksrevisionen har granskat om genomförandet av arbetsmarknadspolitiken för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är effektivt. Den huvudsakliga granskningsperioden omfattar perioden 2013–2024, med tonvikt på de senaste åren. Riksrevisionens slutsats är att granskningen visar på effektivitetsbrister i Arbetsförmedlingens arbete med denna grupp. Riksrevisionen bedömer också att regeringens styrning inte har varit tillräckligt effektiv. Granskningen visar att identifieringen av funktionsnedsättning inte sker effektivt. Var tionde person inskriven på Arbetsförmedlingen får vänta över tre år på att få sin funktionsnedsättning identifierad, och i flera fall identifieras den inte alls. Granskningen visar också att många av dem som fått en funktionsnedsättning med nedsatt arbetsförmåga identifierad hos Arbetsförmedlingen saknar insatser eller aktiviteter. De särskilda insatserna som ska kompensera för nedsättningen i arbetsförmåga används i begränsad utsträckning och avsatta medel nyttjas inte fullt ut. Riksrevisionens granskning visar även på en försämring över tid, både vad gäller Arbetsförmedlingens arbete med att identifiera funktionsnedsättningar och tillgången till stöd. Riksrevisionen lyfter fram att många arbetssökande som har en funktionsnedsättning behöver nära stöd, men granskningen visar att kontinuiteten i kontakten med handläggarna har försämrats när antalet handläggare per ärende har ökat och de arbetssökande själva förväntas driva sina ärenden. Enligt Riksrevisionen sker bedömningarna av hur en funktionsnedsättning påverkar arbetsförmågan inte enhetligt eller likvärdigt. Möjligheten till anställning med stöd påverkas även av hur Arbetsförmedlingen arbetar med arbetsgivarkontakter. Enligt Riksrevisionen har myndigheten inte prioriterat detta arbete tillräckligt. Även om Arbetsförmedlingen sedan en tid tillbaka har en styrning som prioriterar arbetsgivararbetet, bedömer Riksrevisionen att det kommer ta tid att rikta om verksamheten. Riksrevisionen konstaterar vidare att regeringens styrning inte har varit tillräckligt effektiv. Riksrevisionen tar bl.a. upp att fokus i styrningen på senare år riktats mot att korta tiden som det tar för Arbetsförmedlingen att identifiera funktionsnedsättning hos arbetssökande. Riksrevisionen instämmer i att tidig identifiering är nödvändig för att målgruppen ska få adekvat stöd i rimlig tid. Men Riksrevisionen lyfter samtidigt fram att det är viktigt att regeringens samlade styrning tar sikte på att myndighetens arbete i sin helhet är effektivt. För att fler personer med funktionsnedsättning ska kunna få och behålla ett arbete bedömer Riksrevisionen att regeringen behöver styra Arbetsförmedlingen långsiktigt och resultatorienterat. För så träffsäkra åtgärder som möjligt bedömer Riksrevisionen att mer kunskap behöver byggas upp om vad som underlättar för personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden, samt hur Arbetsförmedlingens arbetssätt och insatser påverkar möjligheterna till arbete. Eftersom användandet av de särskilda insatserna för målgruppen inte är i nivå med vare sig intentioner eller behov, bedömer Riksrevisionen att det finns anledning att se över regelverket. För att undvika att personer ur målgruppen kommer i kläm kan det även behöva förtydligas var myndighetens ansvar slutar och var andra aktörers ansvar tar vid. Riksrevisionen riktar följande rekommendationer till regeringen: Ge lämplig aktör i uppdrag att ta fram kunskap om, analysera och utvärdera hur arbetsmarknadspolitiska åtgärder och insatser påverkar arbetsmarknadssituationen för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Se över förordningen (2017:462) om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Skälet till översynen är att säkerställa att villkoren för de särskilda insatserna bidrar till att syftet med det arbetsmarknadspolitiska programmet uppfylls, och att se över om nuvarande taknivå i lönebidragen är ändamålsenlig. Se över om det finns behov av ytterligare arbetsmarknadspolitiskt stöd som kan väga upp för varaktigt nedsatt eller låg arbetsförmåga hos arbetssökande som under långa perioder står utan insats, eller om dessa personer bör skrivas ut från Arbetsförmedlingen och få stöd på annat sätt. Följ upp att Arbetsförmedlingens samverkan med kommunerna och Försäkringskassan är effektiv, så att arbetssökande med funktionsnedsättning ges ändamålsenligt stöd och inte faller mellan stolarna. Riksrevisionen riktar följande rekommendationer till Arbetsförmedlingen: Säkerställ en handläggningsprocess som effektivt fångar upp och stödjer personer med förmodad eller konstaterad funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Det bör till exempel ske genom att: införa en sammanhållen bedömningsverksamhet för att främja likvärdiga bedömningar av om och hur en funktionsnedsättning påverkar arbetsförmågan. vidta åtgärder för hur inhämtandet av medicinska underlag från hälso- och sjukvården kan underlättas. tillhandahålla individanpassat stöd och möjlighet till kontinuerlig kontakt med samma (grupp av) handläggare. överväga att anordna fysiska möten mer systematiskt. Säkerställ att berörda handläggare har den kompetens och den tid som behövs för att kunna föra samtal om ohälsa, funktionsnedsättning eller andra svårigheter i relation till arbete. Utveckla och upprätthåll ett proaktivt och strukturerat arbetsgivararbete som innefattar regional och lokal kännedom om arbetsmarknaden. Utforma verksamheten för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga så att den är kunskapsbaserad, uppföljnings- och utvärderingsbar samt stödjer ett organisatoriskt lärande. Regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning. Granskningen belyser väl genomförandet av arbetsmarknadspolitiken för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Det är en angelägen granskning mot bakgrund av att arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är betydligt högre jämfört med övriga arbetssökande samtidigt som antalet deltagare i de särskilda insatserna för denna målgrupp har minskat de senaste åren. Regeringen delar Riksrevisionens iakttagelser att det tar lång tid att få sin funktionsnedsättning identifierad och att personer med funktionsnedsättning inte får det stöd de har behov av. Även om det finns stödbehov som först blir tydliga när individen tagit del av arbetsnära insatser under en viss tid, anser regeringen att mer kan göras för att korta tiden. Regeringen delar även Riksrevisionens uppfattning att regeringens styrning av Arbetsförmedlingen bör vara långsiktig och resultatorienterad. Samtidigt kan det finnas skäl att, i linje med den långsiktiga styrningen i instruktion och andra förordningar, komplettera med mål och uppdrag i regleringsbrev i frågor som behöver adresseras särskilt. Enligt myndighetens instruktion ska Arbetsförmedlingen verka för att förbättra arbetsmarknadssituationen för personer som har en funktionsnedsättning och upprätthålla egen kompetens och verksamhet för att stödja personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga att få eller behålla ett arbete. Enligt förordningen (2000:628) om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska myndigheten prioritera dem som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden, däribland personer med funktionsnedsättningar. Regeringen har kompletterat styrningen i instruktion och andra förordningar med ett flertal mål och uppdrag i Arbetsförmedlingens regleringsbrev som berör personer med funktionsnedsättning, vilket Riksrevisionen också konstaterat. Arbetsförmedlingen har vidare sedan 2023 haft som mål att prioritera arbetet med personer som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa, särskilt personer som varit utan arbete i mer än två år. Arbetsförmedlingen hade 2024 som mål att öka antalet deltagare i lönebidrag och för 2025 har Arbetsförmedlingen som mål att öka antalet deltagare i arbetsplatsförlagda insatser, däribland lönebidrag. Arbetsförmedlingen har därutöver i uppdrag att väsentligt korta den tid det i genomsnitt tar att identifiera och registrera funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga i syfte att snabbare och mer effektivt kunna erbjuda berörda personer relevanta insatser för att komma i arbete. Regeringen delar därför inte Riksrevisionens uppfattning att fokus på styrningen av Arbetsförmedlingen på senare år har riktats mot att korta tiden för identifiering av funktionsnedsättning hos arbetssökande. Regeringen delar Riksrevisionens uppfattning att mer kunskap behöver tas fram och att arbetsmarknadspolitiska åtgärder och insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga behöver analyseras och utvärderas. Personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har tillgång till Arbetsförmedlingens generella åtgärder och insatser, men kan därutöver även ta del av de specifika stödåtgärder för enbart denna grupp. Regeringen håller med om att det är viktigt att de särskilda insatserna för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är ändamålsenligt utformade. Det är samtidigt viktigt att arbetsgivare har kunskap om de särskilda insatser för personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som finns tillgängliga i samband med och under en anställning. Lönestöden för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga sågs över och ett nytt regelverk trädde i kraft under 2017. Förändringarna syftade bl.a. till att tydliggöra inriktningen och relationen mellan de olika formerna av lönebidrag. Efter det har även andra förändringar genomförts. Under denna mandatperiod har regeringen beslutat att förtydliga Arbetsförmedlingens bidrag för personer med behov av tolkning, t.ex. teckenspråkstolkning, samt vidgat stödet avseende hur bidraget till litteratur och tolkstöd kan användas. Regeringen beslutade då även att förenkla stödet till start av näringsverksamhet för personer med funktionsnedsättning genom att avskaffa ett bidrag och i stället förlänga tiden med start av näringsverksamhet för personer med funktionsnedsättning. Regeringen delar även Riksrevisionens rekommendation att Arbetsförmedlingens samverkan med kommunerna och Försäkringskassan bör följas upp med avseende på effektivitet så att arbetssökande med funktionsnedsättning ges ett ändamålsenligt stöd. Regeringens åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser Regeringen anser att ett effektivt och individanpassat stöd från Arbetsförmedlingen är avgörande för att fler personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ska kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Regeringen har även tidigare identifierat att det behövs insatser för att förbättra stödet för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Sedan 2024 har Arbetsförmedlingen i uppdrag att med egen personal ge förstärkt stöd till långtidsarbetslösa. I verksamheten ska personer som varit utan arbete i mer än två år prioriteras, däribland personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Med anledning av förslag i budgetpropositionen för 2025 tillförs Arbetsförmedlingen 79 miljoner kronor 2025, 158 miljoner kronor 2026 och 238 miljoner kronor fr.o.m. 2027 för denna verksamhet. För att stödja Arbetsförmedlingens uppdrag att förbättra sökaktiviteten, matchningen och kontrollen av arbetssökande föreslås anslaget ökas med 100 miljoner kronor 2026. Därefter beräknas anslaget öka med 200 miljoner kronor 2027 och 300 miljoner kronor fr.o.m. 2028. Vidare tillsatte regeringen en utredning (dir. 2024:4) för att se över Samhalls uppdrag, verksamhet och förutsättningar. Syftet med översynen var att säkerställa att verksamheten når rätt individer och utformas på ett sätt som ger personer med funktionsnedsättning bästa möjliga stöd. Utredningen lämnar bl.a. förslag på att tillgången till skyddat arbete bör utökas genom att målgruppsbegränsningar för skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA) tas bort och genom en ny form av skyddat arbete hos idéburna organisationer. Utredningens betänkande (SOU 2025:29) har remitterats och bereds för närvarande i Regeringskansliet. För att därtill öka kännedomen om stöden fick Arbetsförmedlingen 2025 i uppdrag att genomföra särskilda informationsinsatser för att öka kunskapen hos arbetsgivare om de särskilda insatser för personer med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga som finns tillgängliga i samband med och under en anställning. Regeringen har även, i förordningen (2016:937) om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning, infört ett nytt bidrag för vuxna med funktionsnedsättning som studerar i regionalt yrkesvux. Bidraget ska gå till den kommun eller region som är huvudman för utbildningen och användas till personal som behövs för att ge en enskild eller grupp av elever med funktionsnedsättning bättre stöd. Regeringen har även i budgetpropositionen för 2026 föreslagit en förstärkning av det särskilda utbildningsstödet, till folkhögskolor, i syfte att underlätta utbildning för personer med funktionsnedsättning. Därtill föreslås ett nytt riktat bidrag till folkhögskoleutbildningar för denna målgrupp. Syftet med dessa åtgärder är bl.a. att stärka folkhögskolornas kapacitet att möta behoven hos deltagare med varierande stödbehov samt motverka att utbildningar avvecklas. Vad gäller kunskap om hur arbetsmarknadspolitiska åtgärder och insatser påverkar arbetsmarknadssituationen för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är bl.a. Arbetsförmedlingens eget analysarbete och utvärderingar från till exempel Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) av stort värde. IFAU har t.ex. ett pågående projekt om arbetssökandes upplevelser och erfarenheter av funktionshinderkodning samt av arbetsmarknadspolitiska insatser som lönebidrag och skyddat arbete. Därtill kommer regeringen ha dialog med IFAU om behovet av ytterligare utvärderingar. Av uppdraget 2024 till Arbetsförmedlingen om förstärkt stöd i egen regi framgick att verksamheten ska bedrivas systematiskt och organiseras på ett sådant sätt att den går att följa upp när det gäller kostnader och deltagare och resultat i form av övergångar, arbete eller studier för dessa. Regeringen kommer även fortsatt att överväga att lyfta fram behovet att möjliggöra uppföljning i nya uppdrag. Därutöver har regeringen beslutat om en strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken under 2021–2031 och Arbetsförmedlingen är en av nio statliga sektorsansvariga myndigheter som har fått i uppdrag att följa upp och genomföra funktionshinderspolitiken (S2021/06595, S2025/01367). Gällande effektivare samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommuner vill regeringen lyfta fram de förbättrade förutsättningarna för informationsutbyte mellan Arbetsförmedlingen och kommuner när det gäller arbetssökande som har behov av utbildning inom den kommunala vuxenutbildningen som träder i kraft den 2 mars 2026. Det kan handla om uppgifter som Arbetsförmedlingen behöver för att kunna planera och följa upp stödet till den enskilde under studiernas gång, t.ex. avseende särskilda behov för personer med funktionsnedsättning. Regeringen följer fortsatt Arbetsförmedlingens arbete med att ge ändamålsenligt stöd till personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och kommer att överväga behovet av ytterligare åtgärder. Riksrevisionens granskning utgör ett värdefullt bidrag i det arbetet. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad. Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens stöd till personer med funktionsnedsättning Arbetsmarknadsdepartementet Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 december 2025 Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Svantesson, Edholm, Waltersson Grönvall, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Pourmokhtari, Rosencrantz, Dousa, Larsson, Britz, Mohamsson, Lann Föredragande: statsrådet Johan Britz Regeringen beslutar skrivelse Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens stöd till personer med funktionsnedsättning